2814574H0B369201269sousouStatens offentliga utredningar 2012:69Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar6902012-10-23 00:00:002016-03-16 08:35:002012-10-23 00:00:00Med rätt att delta, - nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknadentitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H0B369/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H0B369https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H0B369
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Med rätt att delta, - nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 188px 0px 74px 92px;padding: 0px;border: none;width: 588px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 588px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 382px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 504px 0px 100px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 344px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 840px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:368px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_44 #tx1 {position:absolute;top:239px;left:215px;width:201px;height:238px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:425px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_45 #tx1 {position:absolute;top:46px;left:66px;width:201px;height:34px;}
#page_45 #tx2 {position:absolute;top:81px;left:85px;width:181px;height:16px;}
#page_45 #tx3 {position:absolute;top:115px;left:85px;width:156px;height:16px;}
#page_45 #tx4 {position:absolute;top:133px;left:66px;width:175px;height:34px;}
#page_45 #tx5 {position:absolute;top:167px;left:66px;width:201px;height:34px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:605px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:309px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:393px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:339px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:417px;height:339px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:415px;height:693px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:693px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:393px;height:282px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:393px;height:282px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:430px;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:398px;height:430px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:306px;left:66px;z-index:-1;width:420px;height:284px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:420px;height:284px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:345px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:345px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:62px;z-index:-1;width:420px;height:478px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:420px;height:478px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:428px;height:305px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:428px;height:305px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:429px;height:698px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:429px;height:698px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:211px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:421px;height:211px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:56px;z-index:-1;width:439px;height:621px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:439px;height:621px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:204px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:528px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:425px;height:528px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 74px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:313px;left:0px;z-index:-1;width:404px;height:299px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:404px;height:299px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:404px;height:299px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:404px;height:299px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:407px;height:365px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:407px;height:365px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:283px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:425px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:425px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 231px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:427px;height:365px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:427px;height:365px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:202px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:542px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:423px;height:542px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:66px;z-index:-1;width:370px;height:287px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:370px;height:287px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:0px;z-index:-1;width:426px;height:547px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:426px;height:547px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:356px;height:246px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:356px;height:246px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:56px;z-index:-1;width:445px;height:548px;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:445px;height:548px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:686px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:686px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:1px;z-index:-1;width:424px;height:206px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:424px;height:206px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:324px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:408px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:408px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:514px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:206px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:431px;height:206px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:709px;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:431px;height:709px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:227px;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:431px;height:227px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:427px;height:427px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:427px;height:427px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:133px;left:0px;z-index:-1;width:341px;height:168px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:341px;height:168px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:623px;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:623px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:408px;height:248px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:408px;height:248px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:365px;height:309px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:365px;height:309px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:101px;left:75px;z-index:-1;width:426px;height:500px;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:426px;height:500px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:358px;height:289px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:358px;height:289px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:581px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:581px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:272px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:417px;height:272px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:75px;z-index:-1;width:420px;height:355px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:420px;height:355px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:547px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:168px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:421px;height:168px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:407px;height:357px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:407px;height:357px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:415px;height:298px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:298px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:395px;height:604px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:395px;height:604px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:65px;z-index:-1;width:365px;height:110px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:365px;height:110px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:590px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:417px;height:590px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:327px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:388px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:416px;height:388px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 53px;padding: 0px;border: none;width: 741px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:431px;left:0px;z-index:-1;width:439px;height:307px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:439px;height:307px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:595px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:310px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:416px;height:310px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:595px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:584px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:175px;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:431px;height:175px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:141px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:431px;height:141px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 70px;padding: 0px;border: none;width: 724px;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:683px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:421px;height:683px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 325px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:59px;z-index:-1;width:424px;height:657px;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:424px;height:657px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:465px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:250px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:431px;height:250px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 215px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:421px;height:266px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:421px;height:266px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:1px;z-index:-1;width:416px;height:262px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:416px;height:262px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:63px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:290px;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:413px;height:290px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:334px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:421px;height:334px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 55px;padding: 0px;border: none;width: 739px;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:436px;height:333px;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:436px;height:333px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:671px;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:413px;height:671px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 375px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:420px;height:440px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:420px;height:440px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:411px;height:196px;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:411px;height:196px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:420px;height:178px;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:420px;height:178px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:402px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:359px;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:413px;height:359px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:353px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:324px;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:413px;height:324px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:422px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:272px;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:413px;height:272px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:491px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:405px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:125px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:613px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:127px;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:413px;height:127px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:58px;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:413px;height:58px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:608px;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:413px;height:608px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:335px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:422px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:422px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:367px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:601px;left:0px;z-index:-1;width:397px;height:126px;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:397px;height:126px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:75px;z-index:-1;width:399px;height:470px;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:399px;height:470px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:561px;left:65px;z-index:-1;width:408px;height:89px;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:408px;height:89px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:422px;left:0px;z-index:-1;width:407px;height:75px;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:407px;height:75px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:407px;height:144px;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:407px;height:144px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:419px;height:331px;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:419px;height:331px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:497px;height:611px;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:497px;height:611px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:500px;height:592px;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:500px;height:592px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 217px;padding: 0px;border: none;width: 577px;}
#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:502px;height:593px;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:502px;height:593px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 224px;padding: 0px;border: none;width: 570px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 78px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:501px;height:466px;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:501px;height:466px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 571px;}
#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:69px;z-index:-1;width:502px;height:216px;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:502px;height:216px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 644px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:414px;height:695px;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:414px;height:695px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:71px;z-index:-1;width:426px;height:275px;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:426px;height:275px;}
#page_360 #inl_img1 {position:relative;width:50px;height:12px;}
#page_360 #inl_img2 {position:relative;width:117px;height:12px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 224px;padding: 0px;border: none;width: 570px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 698px 0px 0px 78px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:0px;z-index:-1;width:501px;height:607px;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:501px;height:607px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:608px;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:506px;height:608px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 74px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}
#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:473px;height:377px;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:473px;height:377px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:8px;z-index:-1;width:474px;height:352px;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:474px;height:352px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:358px;left:75px;z-index:-1;width:477px;height:379px;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:477px;height:379px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 457px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:63px;left:13px;z-index:-1;width:478px;height:356px;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:478px;height:356px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:58px;z-index:-1;width:453px;height:618px;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:453px;height:618px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:464px;height:548px;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:464px;height:548px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:608px;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:434px;height:608px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:58px;z-index:-1;width:453px;height:571px;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:453px;height:571px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:406px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:188px;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:416px;height:188px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:75px;z-index:-1;width:412px;height:593px;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:412px;height:593px;}
#page_376 #inl_img1 {position:relative;width:26px;height:14px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:219px;left:58px;z-index:-1;width:424px;height:452px;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:424px;height:452px;}
#page_377 #inl_img1 {position:relative;width:26px;height:14px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:17px;z-index:-1;width:471px;height:561px;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:471px;height:561px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 401px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:50px;left:0px;z-index:-1;width:474px;height:569px;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:474px;height:569px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:13px;z-index:-1;width:473px;height:530px;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:473px;height:530px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:426px;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:430px;height:426px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:199px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:497px;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:416px;height:497px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:432px;height:407px;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:432px;height:407px;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:441px;height:575px;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:441px;height:575px;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:431px;height:650px;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:431px;height:650px;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_404 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:8px;z-index:-1;width:432px;height:583px;}
#page_404 #dimg1 #img1 {width:432px;height:583px;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:431px;height:639px;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:431px;height:639px;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:8px;z-index:-1;width:433px;height:419px;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:433px;height:419px;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 498px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 412px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 501px;overflow: hidden;}
#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:431px;height:333px;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:431px;height:333px;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_408 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:8px;z-index:-1;width:430px;height:454px;}
#page_408 #dimg1 #img1 {width:430px;height:454px;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:431px;height:584px;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:431px;height:584px;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 291px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_410 #dimg1 {position:absolute;top:250px;left:87px;z-index:-1;width:425px;height:415px;}
#page_410 #dimg1 #img1 {width:425px;height:415px;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 122px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 544px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 308px;overflow: hidden;}
#page_411 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_411 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 107px 136px;padding: 0px;border: none;width: 451px;}
#page_412 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 104px 129px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 96px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_413 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:593px;}
#page_413 #dimg1 #img1 {width:458px;height:593px;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 128px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_414 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_414 #dimg1 {position:absolute;top:17px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:572px;}
#page_414 #dimg1 #img1 {width:458px;height:572px;}
.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft3{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft4{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft14{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft15{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft17{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft19{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft20{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft21{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft22{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft23{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft25{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft26{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft27{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft28{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft29{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft30{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft31{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft32{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft33{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft34{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft35{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft36{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft37{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft38{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft39{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft40{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft41{font: 14px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft42{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft43{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft44{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft45{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft46{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft47{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft48{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft49{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft50{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft51{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft52{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft53{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft54{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft55{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft56{font: bold 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft57{font: italic 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft58{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft59{font: bold 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft60{font: italic 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft61{font: 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft62{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft63{font: bold 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft64{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft65{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft66{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft67{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft68{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft69{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft70{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft71{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft72{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft73{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft74{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft75{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft76{font: 7px 'Arial';color: #4f81bd;line-height: 7px;}
.ft77{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft78{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft79{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft80{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft81{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft82{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft84{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft85{font: italic 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft86{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft87{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft88{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft89{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft90{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft91{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft92{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft93{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft94{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft95{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft96{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft97{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft98{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft99{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft100{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft101{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft102{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft103{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft104{font: 13px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft105{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft106{font: 13px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft107{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft108{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft109{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft110{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 18px;}
.ft111{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft112{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft113{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft114{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft115{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft116{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft117{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft118{font: italic 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft119{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft120{font: italic 8px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft121{font: 8px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft122{font: italic 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft123{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft124{font: italic 10px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft125{font: 10px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft126{font: italic 9px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft127{font: 9px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft128{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft129{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft130{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft131{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft132{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft133{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft134{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft135{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft136{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft137{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft138{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft139{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft140{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft141{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft142{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft143{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft144{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft145{font: bold 14px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft146{font: bold 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft147{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft148{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft149{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft150{font: 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft151{font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft152{font: 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft153{font: italic 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft154{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft155{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft156{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft157{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft158{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft159{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft160{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft161{font: italic 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft162{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft163{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft164{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft165{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft166{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft167{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft168{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft169{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft170{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft171{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft172{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft173{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft174{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft175{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft176{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft177{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft178{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 299px;margin-top: 422px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 492px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 615px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 204px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 174px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-right: 347px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-right: 341px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: left;padding-right: 329px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 111px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 122px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 297px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 403px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 399px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 310px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p209{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 512px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: right;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 102px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 342px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 422px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: right;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 394px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 458px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-right: 344px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p265{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 309px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 309px;margin-top: 331px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 341px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 314px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 460px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 365px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p318{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 353px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 305px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 272px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 521px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;margin-top: 341px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 307px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-right: 323px;margin-top: 337px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 311px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 323px;margin-top: 324px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 298px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-right: 323px;margin-top: 343px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-right: 338px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 315px;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 518px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-right: 384px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 427px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-right: 323px;margin-top: 316px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 313px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p438{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 277px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 343px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -95px;}
.p448{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 479px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 88px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:76px;height:42px;}
.p472{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:92px;height:42px;}
.p473{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:56px;height:41px;}
.p474{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:62px;height:43px;}
.p475{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:71px;height:42px;}
.p476{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:42px;}
.p477{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:85px;height:32px;}
.p478{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:54px;height:15px;}
.p479{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:81px;height:10px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 359px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 318px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 561px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 300px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 554px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 349px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 197px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-right: 346px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 352px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 525px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 480px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 111px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 218px;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 318px;margin-top: 383px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 87px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 255px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p638{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 334px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 228px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 370px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p648{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 609px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 416px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p654{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p655{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 334px;margin-top: 258px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 347px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 243px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 73px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-right: 361px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 280px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 313px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p689{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 320px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-right: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 310px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p723{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p738{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 152px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p746{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 257px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 127px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 241px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 20px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 422px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p766{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 305px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 305px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 372px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 355px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 298px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 418px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 343px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p797{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 346px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p802{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 122px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 306px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-right: 324px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 279px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p825{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p826{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 578px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 389px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p830{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 315px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p834{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p838{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p848{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p850{text-align: left;padding-right: 373px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p852{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-right: 345px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 74px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 123px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 331px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 419px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 352px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p878{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 375px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p888{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 396px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 104px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 212px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 100px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 362px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p918{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 339px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 217px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 255px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p967{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p977{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 331px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 314px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 304px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 319px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 311px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 195px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 83px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 393px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1049{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1054{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1055{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1056{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1059{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1060{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1063{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1064{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1065{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1066{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 279px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 574px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: right;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 376px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 451px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-right: 337px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 398px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 697px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 310px;margin-top: 649px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 87px;margin-top: 649px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 305px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 75px;margin-top: 299px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: right;padding-right: 80px;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 352px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 301px;margin-top: 316px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;margin-top: 664px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1101{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 399px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 436px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1107{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 457px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1112{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 576px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 356px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 521px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 309px;margin-top: 459px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 298px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 305px;margin-top: 518px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 482px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 306px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 300px;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 379px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 340px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 300px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 152px;margin-top: 415px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1142{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1143{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1144{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 316px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 729px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 106px;margin-top: 568px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 377px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 350px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1166{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1169{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1179{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 10px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1182{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 10px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 10px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1185{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 10px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1188{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 225px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 10px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p1198{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 491px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1201{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 288px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 288px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 415px;margin-top: 729px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1209{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;padding-left: 415px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: left;padding-left: 415px;margin-top: 326px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: left;padding-left: 415px;margin-top: 290px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: right;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 322px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 611px;margin-bottom: 0px;}
.p1218{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1221{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1224{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1225{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1226{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1227{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1228{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1231{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1233{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1234{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1235{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1236{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1237{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1238{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1239{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 121px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1240{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1241{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 141px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1242{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1243{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1246{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1247{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1248{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1250{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1251{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1252{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1253{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1254{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1255{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1256{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1257{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1258{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1259{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1260{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1261{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1263{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1264{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1265{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1266{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1268{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1269{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1270{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1273{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1274{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1275{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1276{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1277{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1278{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1279{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 114px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1280{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1281{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1282{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1283{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 100px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1285{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1286{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1287{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1288{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1291{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1292{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1293{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1294{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1296{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1297{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1298{text-align: left;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1300{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1301{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1302{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1303{text-align: justify;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1304{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1305{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1307{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1309{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 131px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1310{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1311{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 88px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #b9cde5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #b9cde5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-right: #b9cde5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-right: #b9cde5 1px solid;border-bottom: #b9cde5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;background: #dce6f2;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 452px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 452px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #a0a0a0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td227{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td230{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td231{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td252{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td253{border-left: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td263{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td267{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td268{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td283{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td286{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td287{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td293{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td297{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td298{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td307{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td311{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.tr0{height: 18px;}
.tr1{height: 20px;}
.tr2{height: 21px;}
.tr3{height: 37px;}
.tr4{height: 38px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 17px;}
.tr7{height: 27px;}
.tr8{height: 59px;}
.tr9{height: 16px;}
.tr10{height: 51px;}
.tr11{height: 19px;}
.tr12{height: 14px;}
.tr13{height: 35px;}
.tr14{height: 47px;}
.tr15{height: 70px;}
.tr16{height: 71px;}
.tr17{height: 66px;}
.tr18{height: 67px;}
.tr19{height: 72px;}
.tr20{height: 270px;}
.tr21{height: 269px;}
.tr22{height: 7px;}
.tr23{height: 8px;}
.tr24{height: 50px;}
.tr25{height: 99px;}
.tr26{height: 98px;}
.tr27{height: 57px;}
.tr28{height: 56px;}
.tr29{height: 55px;}
.tr30{height: 92px;}
.tr31{height: 46px;}
.tr32{height: 123px;}
.tr33{height: 124px;}
.tr34{height: 49px;}
.tr35{height: 83px;}
.tr36{height: 84px;}
.tr37{height: 87px;}
.tr38{height: 88px;}
.tr39{height: 102px;}
.tr40{height: 101px;}
.tr41{height: 68px;}
.tr42{height: 164px;}
.tr43{height: 163px;}
.tr44{height: 69px;}
.tr45{height: 176px;}
.tr46{height: 177px;}
.tr47{height: 33px;}
.tr48{height: 32px;}
.tr49{height: 86px;}
.tr50{height: 85px;}
.tr51{height: 110px;}
.tr52{height: 109px;}
.tr53{height: 22px;}
.tr54{height: 30px;}
.tr55{height: 11px;}
.tr56{height: 4px;}
.tr57{height: 48px;}
.tr58{height: 52px;}
.tr59{height: 13px;}
.tr60{height: 12px;}
.tr61{height: 43px;}
.tr62{height: 44px;}
.tr63{height: 73px;}
.tr64{height: 29px;}
.tr65{height: 79px;}
.tr66{height: 78px;}
.tr67{height: 64px;}
.tr68{height: 63px;}
.tr69{height: 3px;}
.tr70{height: 24px;}
.tr71{height: 23px;}
.tr72{height: 25px;}
.tr73{height: 54px;}
.tr74{height: 61px;}
.tr75{height: 215px;}
.tr76{height: 214px;}
.tr77{height: 94px;}
.tr78{height: 93px;}
.tr79{height: 34px;}
.tr80{height: 36px;}
.tr81{height: 40px;}
.tr82{height: 41px;}
.tr83{height: 53px;}
.tr84{height: 31px;}
.tr85{height: 58px;}
.tr86{height: 60px;}
.tr87{height: 39px;}
.tr88{height: 65px;}
.tr89{height: 77px;}
.tr90{height: 62px;}
.tr91{height: 90px;}
.tr92{height: 91px;}
.tr93{height: 105px;}
.tr94{height: 106px;}
.tr95{height: 76px;}
.tr96{height: 161px;}
.tr97{height: 160px;}
.tr98{height: 45px;}
.t0{width: 316px;margin-top: 34px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;margin-top: 167px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-top: 32px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t9{width: 321px;margin-top: 17px;font: italic 15px 'Arial';}
.t10{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 15px 'Arial';}
.t12{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t14{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t17{width: 497px;font: bold 11px 'Arial';}
.t18{width: 340px;margin-left: 43px;margin-top: 61px;font: 7px 'Arial';color: #4f81bd;}
.t19{width: 340px;margin-left: 96px;margin-top: 73px;font: 7px 'Arial';color: #4f81bd;}
.t20{width: 335px;margin-left: 121px;margin-top: 75px;font: 7px 'Arial';color: #4f81bd;}
.t21{width: 487px;margin-left: 2px;font: bold 9px 'Arial';}
.t22{width: 492px;font: bold 11px 'Arial';}
.t23{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t24{width: 501px;font: bold 11px 'Arial';}
.t25{width: 328px;margin-left: 133px;font: 13px 'Calibri';}
.t26{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t27{width: 487px;margin-left: 8px;font: bold 9px 'Arial';}
.t28{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t29{width: 487px;margin-left: 23px;font: bold 9px 'Arial';}
.t30{width: 487px;margin-left: 6px;font: bold 9px 'Arial';}
.t31{width: 487px;margin-left: 21px;font: bold 9px 'Arial';}
.t32{width: 488px;margin-left: 75px;font: bold 9px 'Arial';}
.t33{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 55px;font: bold 15px 'Arial';}
.t34{width: 487px;margin-left: 3px;font: bold 9px 'Arial';}
.t35{width: 482px;margin-left: 19px;font: bold 11px 'Arial';}
.t36{width: 488px;font: bold 11px 'Arial';}
.t37{width: 511px;font: bold 11px 'Arial';}
.t38{width: 497px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t39{width: 495px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t40{width: 489px;font: bold 11px 'Arial';}
.t41{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 15px 'Arial';}
.t42{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t43{width: 425px;margin-left: 76px;margin-top: 18px;font: 15px 'Arial';}
.t44{width: 425px;margin-left: 76px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t45{width: 426px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 15px 'Arial';}
.t46{width: 426px;margin-left: 66px;margin-top: 4px;font: 15px 'Arial';}
.t47{width: 426px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t48{width: 425px;margin-top: 12px;font: 15px 'Arial';}
.t49{width: 425px;margin-top: 13px;font: 15px 'Arial';}
.t50{width: 426px;margin-left: 66px;margin-top: 5px;font: 15px 'Arial';}
.t51{width: 425px;margin-top: 18px;font: 15px 'Arial';}
.t52{width: 425px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t53{width: 426px;margin-left: 66px;margin-top: 12px;font: 15px 'Arial';}
.t54{width: 426px;margin-left: 66px;margin-top: 13px;font: 15px 'Arial';}
.t55{width: 426px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 15px 'Arial';}
.t56{width: 425px;margin-top: 4px;font: 15px 'Arial';}
.t57{width: 426px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 14px 'Arial';}
.t58{width: 425px;margin-left: 76px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t59{width: 498px;font: bold 11px 'Arial';}
.t60{width: 495px;font: bold 9px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3691x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Med rätt att delta</P>
<P class="p1 ft1">Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden</P>
<P class="p2 ft2">Slutbetänkande av Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare <NOBR>(AKKA-utredningen)</NOBR></P>
<P class="p3 ft3">Stockholm 2012</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft4">SOU 2012:69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft5">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft6">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p7 ft5">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft7">Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p9 ft5">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p8 ft5">Omslag: Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p4 ft5">Fotograf omslagsbild: Johan Larkander.</P>
<P class="p10 ft5">Tryckt av Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p4 ft5">Stockholm 2012</P>
<P class="p10 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-23809-7</NOBR></P>
<P class="p4 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p4 ft8">Till statsrådet Erik Ullenhag</P>
<P class="p11 ft9">Regeringen beslutade den 13 oktober 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att öka arbetskrafts- deltagandet och påskynda etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (dir. 2011:88). Statsrådet med ansvar för integrationsfrågor Erik Ullenhag förordnade samma dag departementsrådet Elin Landell att vara särskild utredare. Direktiven för utredningen framgår av bilaga 1 i betänkandet. Utredningen har antagit namnet <NOBR>AKKA-utredningen</NOBR> (A 2011:06).</P>
<P class="p12 ft9">I utredningens uppdrag ingick att kartlägga nyanlända utrikes födda kvinnors och mäns uttag av föräldrapenning. Denna del av uppdraget avrapporterades den 7 mars 2012 i delbetänkandet <SPAN class="ft10">Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning </SPAN>(SOU 2012:9). Upp- draget i sin helhet avrapporteras i och med detta slutbetänkande.</P>
<P class="p13 ft9">Den 8 november 2011 förordnades följande experter att ingå i utredningen: verksamhetschefen Jan Almqvist, forskaren Pernilla Andersson Joona, kanslirådet Erika Ekström, strategen Göran Ferm, kanslirådet Karin Frank, departementssekreteraren Maria Lidström, utredaren Karin Perols, departementssekreteraren Jan Schierbeck, utredaren Kristina Sibbmark, departementssekreteraren Magnus Sjöström samt ämnesrådet Lars Wittenmark. Den 28 augusti entledigades Pernilla Andersson Joona. I hennes ställe tillförordnades forskaren Gülay Ozcan och forskaren Magnus Rödin.</P>
<P class="p12 ft11">Som sekreterare i utredningen anställdes seniorkonsulten Kajsa Rosén fr.o.m. den 13 oktober 2011 och departementssekreteraren Anna Envall fr.o.m. den 2 januari 2012. På utredningens uppdrag har fil.dr. Susan Niknami och fil.dr. Hans Grönqvist, båda verk- samma forskare vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, bidragit med analyser av arbetskraftsdeltagande, inkomster och etableringsmönster baserade på registerbear- betningar från STATIV och LISA (se kap 2, 3 och 5 samt bilaga 2 i</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p14 ft12">betänkandet). Jur.kand. Sara Kullgren har utarbetat utredningens författningsförslag.</P>
<P class="p15 ft9">Utredningen överlämnar härmed betänkandet <SPAN class="ft10">Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p16 ft12">(SOU 2012:69).</P>
<P class="p17 ft12">Stockholm i oktober 2012</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p18 ft12">Elin Landell</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft13">Kajsa Rosén</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p18 ft12">Anna Envall</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p4 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td2"><P class="p18 ft15">Begreppsförklaring .............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p19 ft15">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td2"><P class="p18 ft15">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p19 ft15">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td2"><P class="p18 ft15">Summary ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft15">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td2"><P class="p18 ft15">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p19 ft15">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p18 ft15">1</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p20 ft15">Inledning...................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p19 ft15">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p18 ft12">1.1</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft16">Bakgrund ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p21 ft12">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p18 ft12">1.2</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft13">Utredningens uppdrag och arbete ..........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p21 ft12">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p18 ft12">1.3</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft13">Avgränsningar och definitioner ..............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p21 ft12">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p18 ft12">1.4</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft16">Betänkandets disposition.........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p21 ft12">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p18 ft15">2</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p20 ft15">Invandringens sammansättning....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft15">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p18 ft12">2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft13">Invandring till Sverige kan ske på flera grunder.....................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p21 ft12">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p20 ft12">2.1.1 Flyktingar och anhöriga har dominerat</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p22 ft16">invandringen de senaste 25 åren ..................................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p21 ft12">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p18 ft12">2.2</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p20 ft16">Invandringen sedan år 2000.....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p21 ft12">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p18 ft12">2.3</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft16">Sammanfattning .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p21 ft12">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p18 ft15">3</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p20 ft17">Arbetskraftsdeltagande och inkomster ..........................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft15">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p18 ft12">3.1</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft13">Arbetsgivarnas krav och föreställningar .................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p21 ft12">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p20 ft13">3.1.1 Obalanser på arbetsmarknaden....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p21 ft12">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft18">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p4 ft19">Innehåll SOU 2012:69</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft12">3.1.2 Rekrytering via personliga kontakter missgynnar</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td9"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p24 ft16">grupper med svaga nätverk ...........................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft12">3.1.3</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">Arbetsgivare diskriminerar ...........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft16">Etableringen på arbetsmarknaden ...........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft12">3.2.1</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft12">Arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td9"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p24 ft16">arbetslöshet bland utrikes födda ..................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft12">3.2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft12">Nyanländas arbetsmarknadsetablering under</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16"><NOBR>2000-talet .......................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft13">Villkor på arbetsmarknaden för dem som arbetar..................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft13">3.3.1 Företagande som alternativ till anställning..................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p18 ft13">3.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><P class="p23 ft16">Utanförskapet bland utrikes födda .........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p21 ft12">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">3.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft16">Ekonomisk situation ................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft13">3.5.1 Fattigdom och ekonomisk utsatthet ...........................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft12">3.5.2</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">Nyanländas ekonomiska situation .............................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">3.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft16">Slutsatser .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p18 ft15">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><P class="p23 ft15">Nuvarande insatser ...................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p21 ft15">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft13">Den första tiden en investeringsperiod.................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft16">Aktörer och deras uppdrag ....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td9"><P class="p23 ft12">4.2.1</P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p24 ft13">Arbetsförmedlingens uppdrag ...................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft12">4.2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">Kommunernas uppdrag ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft16">Arbetsförberedande insatser..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft12">4.3.1 Tjänster, program och insatser hos</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">Arbetsförmedlingen....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft12">4.3.2</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft13">Kommunala arbetsförberedande insatser ..................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td9"><P class="p23 ft12">4.3.3</P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p24 ft16">Insatser för egenföretagande ......................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p18 ft13">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><P class="p23 ft16">Språkutbildning ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p21 ft12">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft13">4.4.1 Utbildning i svenska för invandrare (sfi) ..................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft12">4.4.2</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">Svenska som andraspråk .............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td9"><P class="p23 ft12">4.4.3</P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p24 ft16">Svenska med yrkesinriktning .....................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p23 ft12">4.4.4 Kurser i svenska på studieförbund och</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p24 ft16">folkhögskolor ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p21 ft12">130</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft18">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p4 ft19">SOU 2012:69 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p18 ft12">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td12"><P class="p26 ft16">Övriga utbildningsinsatser ....................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p26 ft12">4.5.1</P></TD>
<TD class="tr0 td14"><P class="p24 ft13">Kommunal vuxenutbildning ......................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p26 ft12">4.5.2</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p24 ft13">Vuxenutbildning på folkhögskolor ...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p26 ft12">4.5.3</P></TD>
<TD class="tr0 td14"><P class="p24 ft13">Yrkesutbildning på Yrkeshögskolan .........................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p26 ft12">4.5.4</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p24 ft16">Högre utbildning ........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p18 ft12">4.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><P class="p26 ft16">Samhällsorientering................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p18 ft12">4.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><P class="p26 ft16">Validering ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p18 ft12">4.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><P class="p26 ft16">Nätverk...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p26 ft12">4.8.1</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p24 ft13">Nätverkens betydelse för inträdet i arbetslivet.........</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p26 ft12">4.8.2</P></TD>
<TD class="tr0 td14"><P class="p24 ft13">Det civila samhällets betydelse för nätverk...............</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p18 ft12">4.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p26 ft13">Nyanländas försörjning vid deltagande i insatser ................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p21 ft12">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p26 ft12">4.9.1</P></TD>
<TD class="tr0 td14"><P class="p24 ft16">Etableringsersättning..................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p26 ft12">4.9.2</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p24 ft13">Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning .................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p26 ft12">4.9.3</P></TD>
<TD class="tr0 td14"><P class="p24 ft16">Studiemedel .................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p26 ft12">4.9.4</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p24 ft16">Försörjningsstöd.........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p26 ft12">4.9.5</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p24 ft13">Många varianter försvårar överblicken ......................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p18 ft13">4.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><P class="p26 ft16">Finansiering av insatser..........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td12"><P class="p26 ft16">4.10.1 Ordinarie verksamhetsanslag .....................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p26 ft16">4.10.2 Projektmedel...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p18 ft13">4.11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><P class="p26 ft16">Sammanfattning .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p18 ft15">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td12"><P class="p26 ft17">Nyanländas deltagande i insatser ...............................</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p19 ft15">157</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft12"><SPAN class="ft13">5.1</SPAN><SPAN class="ft20">Kunskapsläget om insatser som ökar chansen att få ett</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td15"><P class="p28 ft16">arbete ......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p21 ft12">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft13">5.2 Nyanländas tillgång till tidiga insatser..................................</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p21 ft12">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p19 ft12">5.2.1 Tidigare kartläggningar av deltagande i insatser .......</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p21 ft12">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td15"><P class="p28 ft12">5.2.2 Deltagande i insatser bland kvinnor och män</P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p19 ft12">samt olika grupper av nyanlända................................</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p21 ft12">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p28 ft12">5.2.3 Kortad tid till insats för nyanlända med</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft12">etableringsplan ............................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p21 ft12">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><P class="p19 ft13">5.3 Typ av insatser som nyanlända deltar i .................................</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p21 ft12">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td15"><P class="p28 ft12">5.3.1 Tidigare kartläggningar av vilka insatser</P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft12">nyanlända tar del av ....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td16"><P class="p21 ft12">180</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft18">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p4 ft19">Innehåll SOU 2012:69</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft13">5.3.2 Programdeltagandet bland nyanlända <NOBR>2000–2010.....</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft13">5.3.3 Nyanlända med en etableringsplan ............................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p18 ft13">5.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><P class="p23 ft16">Sammanfattning......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p21 ft12">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p18 ft15">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><P class="p23 ft17">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften ..</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p21 ft15">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft16">Inledning .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft12">6.1.1</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">Disposition av kapitlet................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td9"><P class="p23 ft12">6.1.2</P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p24 ft13">Förutsättningar och påverkansfaktorer .....................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p23 ft12">6.1.3 Relevanta insatser för etableringen på</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">arbetsmarknaden .........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft13">Viljan att arbeta och delta i relevanta insatser ......................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td9"><P class="p23 ft12">6.2.1</P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p24 ft13">Inställningen till förvärvsarbete .................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p23 ft12">6.2.2 Upplevelsen av att deltagande i insatser kan leda</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">till arbete ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft13">6.2.3 Ekonomiska drivkrafter att delta i arbetskraften ......</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p18 ft13">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><P class="p23 ft16">Kan arbeta och delta i relevanta insatser ...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p21 ft12">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft12">6.3.1 Att kombinera ansvar för hem och familj med</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">yrkeslivet......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft12">6.3.2 Tillräckligt god hälsa för att arbeta och delta i</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">insatser .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">6.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft13">Kontakt mellan nyanlända och berörda aktörer ...................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft12">6.4.1</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">Den första kontakten..................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft13">6.4.2 Bibehållen kontakt vid avbrott för vård av barn .......</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">232</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p18 ft13">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><P class="p23 ft13">Aktörernas tillgång till relevanta insatser .............................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p21 ft12">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft13">6.5.1 Mandatet att erbjuda insatser .....................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft12">6.5.2</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">Verktygslådan av insatser ...........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">6.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft16">Matchningen av befintliga insatser ........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">246</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft13">6.6.1 Möjligheter att kombinera insatser med varandra ....</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">246</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p23 ft12">6.6.2 Aktörernas incitament att erbjuda den nyanlända</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">relevanta insatser .........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft12">6.6.3 Kunskap om individens behov, förutsättningar</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p24 ft16">och mål.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td7"><P class="p23 ft13">6.6.4 Fakta och föreställningar om den sökande................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p21 ft12">264</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft18">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td17"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p21 ft19">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><P class="p18 ft15">7</P></TD>
<TD class="tr10 td19"><P class="p20 ft17">Utredningens förslag och bedömningar .......................</P></TD>
<TD class="tr10 td18"><P class="p31 ft15">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p18 ft12">7.1</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p20 ft16">Utgångspunkter .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p32 ft12">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p20 ft12">7.1.1 Individens behov av insatser ska vara</P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft13">utgångspunkten för vilket stöd som erbjuds ............</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p32 ft12">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p20 ft13">7.1.2 Tidiga insatser är centralt ...........................................</P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p32 ft12">270</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft12">7.1.3 Etableringsperioden är en investering för ett</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft13">aktivt deltagande i arbets- och samhällslivet.............</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p32 ft12">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p20 ft12">7.1.4 Etableringsinsatser och drivkrafter på lika villkor</P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft16">för kvinnor och män ...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p32 ft12">272</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft12">7.1.5 Effektiva insatser med hög kvalitet förutsätter</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p22 ft16">samverkan....................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p32 ft12">272</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p18 ft12">7.2</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft13">Introduktionsgarantin för nyanlända invandrare.................</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p32 ft12">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p18 ft12">7.3</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p20 ft12">Förbättrad tillgång till relevanta utbildnings- och</P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td19"><P class="p20 ft13">kompetenshöjande insatser för korttidsutbildade ...............</P></TD>
<TD class="tr11 td18"><P class="p32 ft12">284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p20 ft12">7.3.1 Ökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och</P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft16">kommunerna ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p32 ft12">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft13">7.3.2 Komplettera studieväg 1 i sfi med baskunskaper......</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p32 ft12">287</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p20 ft12">7.3.3 Ersättning till kommuner för utökat språkstöd</P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft16">inom studieväg 1 i sfi ..................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p32 ft12">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft12">7.3.4 Komvux och folkhögskolor viktiga för</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p22 ft16">kompetensuppbyggnaden ..........................................</P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p32 ft12">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft12">7.3.5 Studier vid folkhögskola som ett alternativ till</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft13">komplettering av grundkunskaper inom komvux ....</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p32 ft12">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p18 ft12">7.4</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p20 ft13">Incitament och stöd för både kvinnor och män...................</P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p32 ft12">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p20 ft12">7.4.1 Familjebaserade ersättningar leder till lägre</P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft13">arbetskraftsdeltagande bland kvinnor .......................</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p32 ft12">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft13">7.4.2 Könsneutrala anvisningar till insatser........................</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p32 ft12">297</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p18 ft12">7.5</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p20 ft12">Stärkta incitament och möjligheter att delta för</P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td19"><P class="p20 ft16">nyanlända småbarnsmammor ................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td18"><P class="p32 ft12">298</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft12">7.5.1 Ökade möjligheter till deltagande i insatser på</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p22 ft13">deltid för småbarnsföräldrar ......................................</P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p32 ft12">298</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft21">7.5.2 Utökad kontakt med hemmavarande kvinnor..........</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p32 ft12">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft12">7.5.3 Vårdnadsbidrag bör inte kombineras med</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p22 ft16">försörjningsstöd..........................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p32 ft12">303</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td19"><P class="p20 ft13">7.5.4 Förändrad föräldraförsäkring.....................................</P></TD>
<TD class="tr11 td18"><P class="p32 ft12">305</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft18">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft12"><SPAN class="ft13">7.6</SPAN><SPAN class="ft22">Stärkt kontakt mellan nyanlända och aktörer som kan</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p35 ft16">erbjuda stöd för etablering.....................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p35 ft13">7.6.1 Information i samband med invandring ....................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p35 ft16">7.6.2 Uppsökande arbete .....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p18 ft12">7.7</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p35 ft16">Utökad uppföljning och analys .............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">308</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p35 ft13">7.7.1 Aktivt deltagande i samhällslivet................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">308</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p35 ft13">7.7.2 Kommunernas stöd till nyanlända föräldrar..............</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">310</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p18 ft15">8</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p35 ft17">Konsekvenser av förslagen .........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p21 ft15">313</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft13">8.1</SPAN><SPAN class="ft22">Möjligheterna att nå de integrations- och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft16">jämställdhetspolitiska målen..................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft16">Barnens situation och möjligheter ........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">8.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft13">Ekonomiska konsekvenser för den offentliga sektorn ........</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">8.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft16">Ekonomiska konsekvenser för staten ...................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">318</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td23"><P class="p23 ft12">8.4.1</P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p21 ft13">Introduktionsgarantin för nyanlända ........................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">318</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p23 ft21">8.4.2 Höjd schablonersättning till kommunerna ...............</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">322</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p23 ft13">8.4.3 Försöksverksamheter inom öppna förskolan............</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">323</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p23 ft13">8.4.4 Utökad uppföljning och analys ..................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">323</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p23 ft13">8.4.5 Sammantagna kostnader och finansiering .................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">324</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">8.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft13">Ekonomiska konsekvenser för kommunerna .......................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">328</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft13">8.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft13">Konsekvenser för berörda myndigheters uppdrag ...............</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">329</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td23"><P class="p23 ft12">8.6.1</P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p21 ft16">Arbetsförmedlingen....................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">329</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p23 ft12">8.6.2</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft16">Migrationsverket .........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">330</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p23 ft12">8.6.3</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft16">Länsstyrelserna............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft12">330</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td23"><P class="p23 ft12">8.6.4</P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p21 ft16">Skolverket ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p21 ft12">331</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p18 ft13">8.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><P class="p23 ft13">Konsekvenser för det kommunala självstyret.......................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p21 ft12">331</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td17"><P class="p18 ft15">Käll- och litteraturförteckning ............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p21 ft15">333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td1"><P class="p18 ft15">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td17"><P class="p18 ft13">Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:88 ...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p21 ft12">345</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td17"><P class="p18 ft12">Bilaga 2 Nyanlända utrikes födda på och utanför</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td7"><P class="p21 ft12">arbetsmarknaden ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td8"><P class="p21 ft12">355</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft18">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td15"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p21 ft19">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td26"><P class="p18 ft12">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p18 ft21">Enkät till ansvariga för arbetsmarknadsverksamheten</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td27"><P class="p38 ft16">i Sveriges kommuner .......................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p32 ft12">391</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><P class="p18 ft12">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p18 ft12">Enkät till arbetsförmedlare som arbetar med</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td27"><P class="p38 ft16">nyanlända..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p32 ft12">409</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><P class="p18 ft12">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p18 ft12">Arbetskraftsdeltagande bland inrikes födda kvinnor</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p38 ft16">och män 2011 ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft12">419</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft18">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p4 ft8">Begreppsförklaring</P>
<P class="p40 ft12"><SPAN class="ft15">Arbetsförberedande insats: </SPAN>erbjuds arbetssökande i syfte att stärka dennes möjligheter att få ett arbete. Kan vara t.ex. ett arbets- marknadspolitiskt program hos Arbetsförmedlingen eller verksam- het i kommunal regi.</P>
<P class="p41 ft12"><SPAN class="ft15">Arbetskraftsdeltagande: </SPAN>andelen av befolkningen i arbetsför ålder som antingen är sysselsatt eller som för tillfället befinner sig arbets- löshet.</P>
<P class="p41 ft12"><SPAN class="ft15">Bosättningsbaserade förmåner</SPAN>: rätten till en förmån grundas på bosättning i Sverige, exempel på sådana förmåner är föräldra- penning på grundnivå, barnbidrag och bostadsbidrag.</P>
<P class="p42 ft24"><SPAN class="ft23">Etableringsersättning: </SPAN>en statlig ersättning som utgår vid aktivt deltagande i etableringsplanens aktiviteter. Ersättningen är individuell och påverkas inte av hushållets sammanlagda inkomst.</P>
<P class="p43 ft24"><SPAN class="ft23">Etableringslagen</SPAN>: lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet.</P>
<P class="p43 ft12"><SPAN class="ft15">Etableringsplan: </SPAN>Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlände och i samverkan med bl.a. berörd kommun upprätta en individuell etableringsplan med insatser. Rätten till en etablerings- plan omfattar endast etableringslagens målgrupp.</P>
<P class="p41 ft12"><SPAN class="ft15">Flyktingmottagna: </SPAN>personer som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt samt deras anhöriga som beviljats uppehållstillstånd inom två år från det att anknytnings- personen blivit folkbokförd. Flyktingmottagna i åldern <NOBR>20–64</NOBR> år samt <NOBR>18–19</NOBR> åringar utan föräldrar i Sverige utgör målgruppen för etableringslagen.</P>
<P class="p44 ft18">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p4 ft19">Begreppsförklaring SOU 2012:69</P>
<P class="p45 ft12"><SPAN class="ft15">Folkbokförd: </SPAN>uppehållstillstånd eller registrerad uppehållsrätt på längre tid än ett år utgör grund för folkbokföring.</P>
<P class="p46 ft12"><SPAN class="ft15">Inkomstgrundade ersättningar</SPAN>: ersättningar som är relaterade till personens tidigare inkomst, t.ex. föräldrapenning på <NOBR>SGI-nivå,</NOBR> sjukpenning och arbetslöshetsersättning</P>
<P class="p47 ft12"><SPAN class="ft15">Nyanländ utrikes född: </SPAN>en utrikes född person som har varit folk- bokförd i Sverige kortare tid än fyra år.</P>
<P class="p47 ft12"><SPAN class="ft15">Sfi: </SPAN>utbildning i svenska för invandrare. En grundläggande utbild- ning i svenska språket för vuxna folkbokförda i Sverige som saknar grundkunskaper i svenska och som inte har svenska, norska eller danska som modersmål.</P>
<P class="p47 ft12"><SPAN class="ft15">Svensk bakgrund: </SPAN>en inrikes född person med en eller två inrikes födda föräldrar.</P>
<P class="p47 ft12"><SPAN class="ft15">Sysselsättningsgrad: </SPAN>kvoten mellan antalet sysselsatta och det totala antalet personer i arbetsför ålder.</P>
<P class="p48 ft12"><SPAN class="ft15">Uppehållstillstånd: </SPAN>en utländsk medborgare (inte <NOBR>EU/EES-med-</NOBR> borgare) som vill stanna i Sverige mer än tre månader måste ha uppehållstillstånd. Kan vara tidsbegränsat eller permanent. Se</P>
<P class="p49 ft25">Faktaruta – Grund för invandring till Sverige enligt utlänningslagen<SPAN class="ft12">, kapitel 2.</SPAN></P>
<P class="p47 ft12"><SPAN class="ft15">Utländsk bakgrund: </SPAN>en utrikes född person eller en inrikes född person med två utrikes födda föräldrar.</P>
<P class="p47 ft12"><SPAN class="ft15">Utrikes född: </SPAN>person som är bosatt i Sverige men är född i något annat land.</P>
<P class="p50 ft18">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<P class="p4 ft8">Sammanfattning</P>
<P class="p51 ft26">Utredningens uppdrag</P>
<P class="p52 ft12">Utredningens uppdrag är enligt direktivet att analysera och för- djupa kunskapen om nyanlända utrikes födda kvinnors och anhörig- invandrares förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. En nyanländ person har ofta behov av att, parallellt med sitt jobb- sökande, bygga på kompetens och nätverk som kan ge en hållbar anknytning till både arbetsmarknad och samhällsliv. Utredningens fokus är därför att stärka förutsättningarna för att fler kvinnor och män arbetar eller söker arbete under sin första tid i Sverige samt efter behov deltar i relevanta insatser som möjliggör ett deltagande i arbetskraften.</P>
<P class="p12 ft9">Analysen är inriktad mot att beskriva och förklara skillnader i deltagande mellan kvinnor och män respektive mellan dem som får uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl (flyktingar, skydds- behövande i övrigt och deras anhöriga) och övriga anhöriginvandrare som får uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning. Utred- ningen gavs även i uppdrag att kartlägga nyanlända kvinnors och mäns uttag av föräldrapenning, vilket har redovisats i del- betänkandet <SPAN class="ft10">Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning</SPAN></P>
<P class="p53 ft12">(SOU 2012:9).</P>
<P class="p54 ft11">Med utgångspunkt från analysen ska förslag lämnas om åtgärder som behöver vidtas för att öka kvinnors och anhöriginvandrares arbetskraftsdeltagande och påskynda deras etablering på arbets- marknaden. I slutbetänkandet <SPAN class="ft27">Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden </SPAN>(SOU 2012:69) pre- senteras utredningens analys och förslag till åtgärder.</P>
<P class="p55 ft18">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft28">Nyanländas behov av stöd för etablering på arbetsmarknaden tillgodoses inte i dag</P>
<P class="p57 ft25">De nyanländas bakgrund</P>
<P class="p58 ft29">Majoriteten av dem som invandrat till Sverige under <NOBR>2000-talet</NOBR> har fått uppehållstillstånd av humanitära skäl eller på grund av familje- anknytning. År 2011 fick 13 000 personer uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt, medan 32 500 personer beviljades uppehållstillstånd som anhörig. Nya anknytningar utgör cirka 90 procent av anhöriginvandringen. I dessa fall har personen som söker uppehållstillstånd inte tidigare stadigvarande bott till- sammans med sin anknytningsperson. Drygt nio procent, eller cirka 3 000 personer, var anhöriga till en skyddsbehövande. Två av tre bland de övriga anhöriginvandrarna är kvinnor, och var tredje är gift med en person född i Sverige. År 2011 kom anhöriginvandrarna framför allt från Asien, medan Afrika dominerade som ursprungs- region för skyddsbehövande.</P>
<P class="p59 ft12">Ålder, utbildningsbakgrund och familjesituation är faktorer som påverkar förutsättningarna för nyanländas etablering på arbets- marknaden. De flesta som invandrar som skyddsbehövande eller anhöriginvandrare är unga, genomsnittsåldern är drygt 30 år. Utbildningsnivån varierar mycket. Mellan var tredje och var fjärde har högskoleutbildning. Samtidigt har minst var fjärde en utbildning på högst grundskolenivå. Kvinnor har oftare än män en kort utbild- ning. En mycket hög andel korttidsutbildade finns bland skydds- behövande och deras anhöriga som har invandrat de senaste två åren, över hälften hade vid invandringstillfället en förgymnasial utbildning som var kortare än nio år.</P>
<P class="p60 ft12">Det var ovanligt att skyddsbehövande och anhöriginvandrare som invandrade 2000 och 2005 hade många barn. Ett eller två barn var vanligast, och fortfarande efter fem år i landet var det bara några få procent som hade fler än fyra barn.</P>
<P class="p61 ft30">Flyktingar och anhöriginvandrare har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden – och särskilt svårt har kvinnorna</P>
<P class="p58 ft12">De nyanländas förutsättningar för att starta en ny tillvaro i Sverige ser självfallet mycket olika ut beroende på vad de har med sig i form av tidigare arbetserfarenhet, utbildning och språkkunskaper.</P>
<P class="p62 ft18">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td28"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p18 ft31">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">Vissa individer får snabbt ett första jobb utan att behöva kontakta Arbetsförmedlingen, och lär sig svenska utan att delta i sfi. Andra har betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Skyddsbehövande och deras anhöriga är den grupp som generellt har svårast att få fotfäste i arbetslivet. Efter fem år i Sverige har drygt 45 procent av de skyddsbehövande kvinnorna och 25 procent av männen fortfarande aldrig haft ett arbete. Bland anhöriga till skyddsbehövande är det hälften av kvinnorna och 20 procent av männen som aldrig har arbetat fem år efter invandringen.</P>
<P class="p12 ft9">Övriga anhöriginvandrare har generellt något lättare att etablera sig på arbetsmarknaden. Också i denna grupp är dock trösklarna för etablering relativt höga. Detta gäller särskilt bland kvinnorna, där en av fyra aldrig har arbetat efter fem år i landet. Under de första åren i Sverige har även vissa av de övriga anhöriginvandrarna svårt att klara sin egen försörjning, cirka 40 procent av männen och 20 procent av kvinnorna uppbär försörjningsstöd året efter invandringen. Det svenska försörjningskravets utformning säkrar därmed inte att de som invandrar på familjeanknytning kommer till en person som har förutsättningar att bistå i etableringsprocessen.</P>
<P class="p64 ft25">Samhällets stöd för etablering når inte övriga anhöriginvandrare och nyanlända kvinnor</P>
<P class="p65 ft9">För att påskynda inträdet på arbetsmarknaden erbjuds skydds- behövande och deras anhöriga särskilda etableringsinsatser under den första tiden i Sverige. Övriga anhöriginvandrare är tänkt att få stöd för etablering inom ramen för de generella insatser som erbjuds alla arbetssökande. Utredningens analys visar dock att mål- gruppen i låg utsträckning tar del av detta stöd i dag. Det är bara cirka en av fyra arbetslösa anhöriginvandrare som är inskrivna på Arbetsförmedlingen under de första åren i Sverige. Av dem som är inskrivna är det dessutom under tio procent som har anvisats till en arbetsförberedande insats vid första inskrivningstillfället.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningens analys visar också att nyanlända kvinnor, oavsett om de är skyddsbehövande eller anhöriginvandrare, erbjuds ett mindre omfattande och relevant stöd jämfört med nyanlända män. Kvinnor registrerar sig senare än männen på Arbetsförmedlingen, de påbörjar sitt deltagande i sfi senare, och även reguljära studier påbörjas senare än bland männen. Kvinnor tar också i lägre utsträck- ning del av arbetsförberedande insatser, och det finns skillnader i</P>
<P class="p67 ft18">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft29">vilken typ av insatser kvinnor och män deltar i. Bland nyanlända med en etableringsplan deltar männen i arbetsmarknadsutbildning tre gånger så ofta som kvinnorna, och instegsjobb är dubbelt så vanligt bland männen. Det är också vanligare att kvinnor som saknar arbete inte heller deltar i kvalificerande eller arbetsförberedande insatser. Drygt en av tre respektive en av fyra kvinnor som kom till Sverige 2005 som anhöriga till en skyddsbehövande respektive som övrig anhörig varken arbetade, studerade eller deltog i arbetsför- beredande insatser efter tre år i Sverige. Motsvarande andel bland männen var cirka 20 procent.</P>
<P class="p69 ft32">Ett ökat arbetskraftsdeltagande är viktigt för samhället, för individen och för barnen</P>
<P class="p70 ft29">Arbetslivet är navet i den svenska välfärdsmodellen. För individen ger arbete möjlighet till försörjning och makten att styra sitt eget liv. För samhället är hög sysselsättning en förutsättning för att upprätthålla generösa välfärdssystem för dem som av olika skäl inte kan arbeta. Också ur ett integrationsperspektiv spelar arbete en avgörande roll för nyanlända kvinnors och mäns möjligheter att komma in i det svenska samhället. Genom arbete och möjligheter att försörja sig själv och sin familj kan också individens känsla av delaktighet och att höra till i det nya landet växa sig starkare.</P>
<P class="p71 ft9">Att öka nyanländas arbetskraftsdeltagande och sysselsättning är också viktigt för stärka nyanlända barns och ungdomars situation. Det är betydligt vanligare att barn till föräldrar som invandrat till Sverige är ekonomiskt utsatta än barn vars föräldrar är födda i Sverige. Nästan hälften av alla personer i barnhushåll med utrikes födda för- äldrar levde i relativ fattigdom 2011 – drygt 90 000 barn under 17 år finns i dessa hushåll med låg inkomststandard och/eller för- sörjningsstöd. Utrikes födda har särskilt låga inkomster under de första åren i Sverige, men föräldrar som invandrat till Sverige dominerar även bland barnhushållen som haft en låg ekonomisk lev- nadsstandard flera år i rad. Ökad sysselsättning bland utrikes födda är en förutsättning för att barnfattigdomen ska kunna minska.</P>
<P class="p72 ft11">Barn med utländsk bakgrund löper dessutom högre risk än barn med svensk bakgrund att själva bli arbetslösa. Med ökade möjlig- heter för nyanlända att delta i arbets- och samhällslivet minskar risken för att ett utanförskap hos föräldrarna går i arv till barnen. Deltagande i kunskapshöjande och arbetsförberedande insatser ger</P>
<P class="p73 ft18">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td28"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p18 ft31">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">även nyanlända föräldrar en ökad förankring i och kunskap om samhället, vilket förbättrar deras förutsättningar att ge sina barn stöd i skolan och i sociala relationer. Även tillgång till förskola är betydelsefullt för både barn och föräldrar. I förskolan får barnet möjlighet till språkinlärning som kan underlätta skolgången. Forsk- ning visar att förskolan bidrar till ökad välfärd och social mobilitet för barn från fattiga och resurssvaga familjer.</P>
<P class="p75 ft26">Förutsättningar för ett ökat arbetskraftsdeltagande</P>
<P class="p76 ft29">Utredningen har analyserat faktorer som påverkar i vilken utsträck- ning nyanlända kvinnor och män söker arbete och deltar i insatser som kan stärka deras möjligheter att få ett arbete. Faktorer av betydelse är att nyanlända kvinnor och män <SPAN class="ft33">vill </SPAN>respektive <SPAN class="ft33">kan </SPAN>arbeta och delta i insatser, samt att de har <SPAN class="ft33">kontakt med aktörerna </SPAN>som ska stödja etableringen, såsom Arbetsförmedlingen och kom- munen. Dessa aktörer måste dessutom <SPAN class="ft33">ha tillgång </SPAN>till relevanta insatser, samt <SPAN class="ft33">matcha </SPAN>befintliga insatser på ett ändamålsenligt sätt utifrån individernas behov.</P>
<P class="p12 ft9">Utredningens sammantagna bedömning är att det finns flera brister i dessa förutsättningar som tillsammans försvårar för nyanlända att få ett relevant stöd att etablera sig i arbetslivet. Kvinnor och män erbjuds inte insatser utifrån sina individuella behov, samverkan brister mellan aktörerna, det saknas relevanta insatser för korttids- utbildade och övriga anhöriginvandrare erbjuds inte stöd fastän många har motsvarande behov som nyanlända som omfattas av etableringslagen. De ekonomiska incitamenten att arbeta är dess- utom motstridiga. Både vårdnadsbidraget för barn mellan ett och tre år och möjligheten att ta ut föräldrapenning för äldre nyanlända förskolebarn höjer reservationslönen för kvinnor utan andra inkomst- källor och skapar därmed trösklar för nyanlända mammors deltagande i arbetskraften. Ytterligare ett hinder är väntan på förskola och längre avbrott på grund av vård av barn som försvårar i synnerhet kvinnors arbetskraftsdeltagande.</P>
<P class="p77 ft24">Eftersom de flesta kvinnor som invandrar som anhöriga eller skyddsbehövande har ett eller två barn kan dock inte stort omsorgs- ansvar utgöra den avgörande orsaken till kvinnors lägre arbetskrafts- deltagande. Inte heller är målgruppens inställning till arbete ett hinder. De flesta utrikesfödda kvinnor som står utanför arbets- kraften är, principiellt sett, positiva till att förvärvsarbeta.</P>
<P class="p78 ft18">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft29">Utifrån analysen sammanfattar utredningen följande fem utgångs- punkter vilka ligger till grund för utredningens förslag och bedöm- ningar om åtgärder som kan öka arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare.</P>
<P class="p80 ft25"><SPAN class="ft34"> </SPAN>Individens behov ska avgöra vilket stöd som erbjuds</P>
<P class="p49 ft12">En förutsättning för att generella insatser ska bli effektiva är att de tar sin utgångspunkt i den enskilda individens behov. Vidare behöver det finnas ett brett utbud av insatser för att möta de individuella behoven.</P>
<P class="p81 ft25"><SPAN class="ft35"> </SPAN>Tidiga insatser är centralt</P>
<P class="p82 ft9">Nyanlända invandrare som har behov av insatser för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden bör får ta del av dessa så tidigt som möjligt efter invandringen. Utredningens analys visar att det finns ett signifikant samband mellan att delta tidigt i arbetsmark- nadsinsatser och sannolikheten att vara sysselsatt fem år efter folk- bokföring. En nyanländ kvinna som får ta del av en insats först tre år efter inskrivning som arbetslös hos Arbetsförmedlingen har 31 pro- cent lägre sannolikhet att vara sysselsatt fem år efter invandringen än en nyanländ kvinna som får en insats samma år hon skriver in sig.</P>
<P class="p83 ft25"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft36">Etableringsperioden – en investering för att aktivt kunna delta i arbets- och samhällsliv</SPAN></P>
<P class="p49 ft12">Den första tiden i Sverige utgör en investeringsperiod då den nyanlända, parallellt med sitt jobbsökande, ska få chans att bygga upp kompetens och nätverk som kan ge en hållbar anknytning till både arbetsmarknad och samhällsliv. Även ett tillfälligt arbete är dock i regel värdefullt för att stärka både den nyanländas anknyt- ning till arbetsmarknaden och fortsatta språk- och kompetensupp- byggnad.</P>
<P class="p81 ft25"><SPAN class="ft35"> </SPAN>Insatser och incitament på lika villkor för kvinnor och män</P>
<P class="p84 ft24">Kvinnor och män ska ges likvärdiga förutsättningar att etablera sig i arbets- och samhällsliv. Kvinnor som invandrar som anhöriga riskerar att hamna i både ett ekonomiskt och socialt beroendeför- hållande till sin anknytningsperson. Individualiserad ersättning är därför centralt, liksom att erbjudandet om att delta i insatser även når hemmavarande kvinnor som för tillfället försörjs av en anhörig. Det är också viktigt att matchningen av insatser tar sin utgångs- punkt i den enskilda individens faktiska behov snarare än i köns- stereotypa föreställningar om kvinnor och män som grupp.</P>
<P class="p85 ft18">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td28"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p18 ft31">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft25"><SPAN class="ft35"> </SPAN>Effektiva insatser med hög kvalitet förutsätter samverkan</P>
<P class="p87 ft12">För att säkra en hög effektivitet och kvalitet i etableringsprocessen är det viktigt att aktörerna som ska stödja nyanländas etablering samverkar. Arbetsförmedlingens och kommunens samverkan är särskilt betydelsefull, där formerna behöver kunna variera beroende på lokala förutsättningar.</P>
<P class="p88 ft26">Utredningens förslag</P>
<P class="p89 ft12">Utredningens förslag syftar till att öka arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare. De är inriktade mot att fler nyanlända kvinnor och män tidigt anmäler sig som arbetssökande, att fler tidigt erbjuds att delta i insatser som kan under- lätta etableringen i arbetslivet, samt att nyanlända ska få tillgång till mer relevanta insatser som i högre grad möter deras individuella behov. Åtgärderna bidrar sammantaget till en effektivare etablerings- process där särskilt nyanlända kvinnors förutsättningar att delta i arbetskraften ökar.</P>
<P class="p90 ft15">Introduktionsgarantin för nyanlända anhöriginvandrare</P>
<P class="p91 ft11">Utredningen föreslår att Arbetsförmedlingen inrättar ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, en introduktionsgaranti. Med introduktionsgarantin får arbetssökande nyanlända anhöriginvandrare som inte omfattas av etableringslagen tillgång till tidiga och parallella insatser och ett förstärkt stöd i sitt arbetssökande från Arbets- förmedlingen. Under högst 24 månader ska deltagarna få stöd med arbetsgivarkontakter och samordnade insatser som kan underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Programmets innehåll ska utformas i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen och med utgångspunkt i den enskildas behov av insatser som kan stärka ställningen på arbetsmarknaden. Sfi och arbetsförberedande insatser ska ingå för alla, och behov av utbildning ska beaktas genom förberedande insatser i form av t.ex. kommunal vuxen- utbildning. Aktiviteterna ska som huvudregel motsvara verksamhet på heltid.</P>
<P class="p92 ft37">Vid deltagande i introduktionsgarantin utgår ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Med individualiserade ersättningar stimuleras särskilt kvinnors arbetskraftsdeltagande.</P>
<P class="p93 ft18">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft12">Majoriteten av anhöriginvandrarna är kvinnor, vilket innebär att introduktionsgarantin kommer att bidra till att särskilt stärka kvinnors möjligheter att snabbare komma ut på arbetsmarknaden. Utredningen beräknar att mellan 5 200 och 11 000 personer per år har behov av att delta i introduktionsgarantin.</P>
<P class="p95 ft15">Kompetenshöjande insatser</P>
<P class="p96 ft9">Nyanlända med kort utbildning har en svagare anknytning till arbets- marknaden samt ett lägre arbetskraftsdeltagande än personer med högre utbildning. Arbetsmarknaden för personer med kort utbildning krymper, vilket ytterligare höjer tröskeln till arbetslivet för många nyanlända. Samtidigt anger åtta av tio arbetsförmedlare att Arbets- förmedlingen har mycket eller ganska dålig tillgång till insatser för dessa personer. Enligt utredningens bedömning bör etablerings- planerna i betydligt större utsträckning än i dag omfatta studier inom den kommunala vuxenutbildningen. Utredningen föreslår åtgärder som förstärker nyanländas förutsättningar att parallellt med arbetsförberedande insatser delta i kompetenshöjande insatser. Eftersom kvinnor i regel har något kortare utbildningsbakgrund än män gynnar åtgärderna särskilt nyanlända kvinnors möjligheter att etablera sig i arbets- och samhällslivet.</P>
<P class="p97 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">Arbetsförmedlingen ska få rätt att ingå överenskommelse med en kommun om anordnande av insatser för nyanlända invandrare utan att det ska behöva föregås av ett upphandlings- förfarande.</SPAN></P>
<P class="p98 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">Kursplanen för kurs A och B på studieväg 1 i sfi ska tillföras praktiskt orienterade delkurser i ett begränsat antal ämnen för att ge korttidsutbildade grundläggande kunskaper i kombina- tion med språkinlärningen. En särskild utredare ska ges i upp- drag att utarbeta förslag till ny kursplan.</SPAN></P>
<P class="p98 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">Ersättningen till kommuner som tar emot flyktingar ska höjas med 8 000 kronor för vuxna för att möjliggöra ökat språkstöd genom modersmålsstödjare inom studieväg 1 på sfi i syfte att stärka kvalitet och effektivitet i undervisningen.</SPAN></P>
<P class="p99 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">Nyanlända invandrare ska ges möjlighet att delta i förberedande insatser i form av sex månaders kurs vid folkhögskola där sfi, baskunskaper och orienterande och arbetsförberedande insatser ska ingå.</SPAN></P>
<P class="p100 ft18">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td28"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p18 ft31">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft15">Incitament och stöd för både kvinnor och män</P>
<P class="p102 ft9">Försörjningsstöd under de första åren i landet ökar risken att fastna i ett långvarigt bidragsberoende. Kvinnors arbetskraftsdeltagande är särskilt känsligt för ekonomiska incitament. Både individuali- serade ersättningar och individuellt utformade jobbstimulanser bör därför eftersträvas. Kommunen kan stimulera till ökat deltagande genom att konsekvent kalla både kvinnan och mannen i en familj till alla samtal om familjens ekonomiska situation, samt rikta aktiverings- krav och erbjudande om kvalificerande insatser till både kvinnan och mannen i familjer som har behov av ekonomiskt bistånd.</P>
<P class="p12 ft12">Handläggares bemötande och matchning av insatser färgas av antaganden om utrikes födda kvinnor som grupp. En nyanländ kvinna som är inskriven hos Arbetsförmedlingen får vänta längre tid på att anvisas till en insats om hon har barn under sex år och om hon har en utrikes född make. Motsvarande samband saknas för nyan- lända män. Arbetsförmedlingen bör därför genomföra ett kompetens- utvecklingsprogram om normer och föreställningar kopplade till kön och etnicitet.</P>
<P class="p103 ft15">Stärkta incitament och möjligheter att delta för nyanlända småbarnsmammor</P>
<P class="p104 ft12">Avbrott i såväl sfi som de kommunala introduktionsprogrammen har för kvinnor ofta berott på barnafödande och vård av barn. Huvudregeln om deltagande på heltid kan i vissa fall medföra att kvinnor väljer att inte återgå till sina etableringsinsatser. Nyanlända som inleder sin tid i Sverige med att vårda barn riskerar en utdragen och mindre effektiv etablering. Det är därför viktigt att hemma- varande småbarnsföräldrar ges möjligheter att delta i insatser både under och efter föräldraledigheten.</P>
<P class="p105 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">Arbetsförmedlingen bör i sina föreskrifter tydliggöra hur arbets- förmedlare ska arbeta för att kontinuiteteten inte förloras för nyanlända som gör avbrott i etableringsplanen respektive i introduktionsgarantin för vård av barn.</SPAN></P>
<P class="p106 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">En nyanländ person som deltar på minst 75 procent av heltid på grund av vård av barn med föräldrapenning ska kunna få förlängd tid med etableringsplan med ytterligare högst åtta</SPAN></P>
<P class="p107 ft18">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft12">månader. Motsvarande möjlighet till förlängning ska även finnas i introduktionsgarantin.</P>
<P class="p98 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">En tvåårig försöksverksamhet ska bedrivas inom öppna för- skolor, där nyanlända föräldrar ska ges möjlighet till språk- inlärning, kunskap om samhället och planering för framtiden. Skolverket får i uppdrag att besluta om och fördela bidrag till olika verksamheter</SPAN></P>
<P class="p99 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">Föräldraförsäkringen bör ändras så att möjligheterna till för- äldrapenning för äldre förskolebarn begränsas.</SPAN></P>
<P class="p99 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">Försörjningsstöd bör inte beviljas till familjer som valt att avstå från att söka arbete och delta i insatser för vård av barn med vårdnadsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p109 ft15">Stärkt kontakt mellan nyanlända och aktörer som kan erbjuda stöd för etablering</P>
<P class="p96 ft12">Nyanlända utanför flyktingmottagandet nås inte alltid av Arbetsförmedlingens och kommunens traditionella informations- kanaler. Många nyanlända har dessutom en begränsad tillgång till informella kontaktnät som kan bistå med vägledning och informa- tion. För att erbjudande om sfi och annat stöd för etableringen ska nå fram behöver informationen förbättras. Kommunerna kan genom uppsökande arbete på arenor där nyanlända befinner sig, exempelvis mödravårdscentral, barnavårdscentral och skola, i ökad utsträckning nå hemmavarande kommuninvånare.</P>
<P class="p110 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft39">Nyanlända ska redan i samband med beskedet om uppehålls- tillstånd få information om möjligheter till stöd och insatser för att etablera sig i det svenska arbets- och samhällslivet. Migrationsverket ges i uppdrag att utforma en lättfattlig, tryckt information.</SPAN></P>
<P class="p73 ft15">Utökad uppföljning och analys</P>
<P class="p111 ft12">För att följa upp i vilken grad insatserna för att stödja nyanländas etablering bidrar till att stärka målgruppens aktiva deltagande i samhällslivet föreslår utredningen att ett forskningsinstitut ges i uppdrag att vart fjärde år följa upp detta. Uppföljningen ska i</P>
<P class="p85 ft18">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td28"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p18 ft31">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">baseras på intervjuundersökningar i kombination med register- uppgifter.</P>
<P class="p113 ft24">Utredningen föreslår även att Länsstyrelserna gör en kartlägg- ning av nyanlända föräldrars behov av föräldrastöd, samt bedöma i vilken utsträckning de föräldrastödsprogram som bedrivs av kom- muner, landsting och ideella organisationer möter de nyanländas behov. Utifrån kartläggningen ska Länsstyrelserna ta fram råd för hur föräldrastödsprogram för nyanlända föräldrar bör utformas.</P>
<P class="p114 ft26">Ekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p52 ft9">Ett ökat arbetsutbud har en betydande positiv nettoeffekt på den offentliga sektorns finanser. På några års sikt förväntas utred- ningens förslag leda till ökad sysselsättning bland nyanlända kvinnor och övriga anhöriginvandrare. Utredningens skattningar visar på ett starkt samband mellan att tidigt delta i arbetsförberedande insatser och sannolikheten att vara sysselsatt fem år efter invandringen.</P>
<P class="p115 ft29">Introduktionsgarantin beräknas leda till ökade statliga utgifter. Kostnaderna är beroende av hur många arbetssökande nyanlända anhöriginvandrare som anvisas till programmet. Utredningen beräknar att bruttokostnaderna när programmet är fullt genomfört uppgår till <NOBR>947–1</NOBR> 977 miljoner kronor per år. Nettokostnaden, efter att hänsyn bland annat tagits till att Arbetsförmedlingen redan i andra former arbetar med en del av introduktionsgarantins mål- grupp, beräknas till mellan 435 och 970 miljoner kronor per år. Utredningen konstaterar att avsevärda anslagsmedel under de senaste åren har förts bort som anslagssparanden från de berörda anslagen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och gör därför bedömningen att de ökade utgifterna ryms inom nuvarande ramar. Den höjda schablonersättningen till kommuner som tar emot flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga föreslås finansieras genom omprioritering inom utgiftsområde 13 Integration och jäm- ställdhet.</P>
<P class="p116 ft12">För kommunernas del innebär utredningens förslag minskade utgifter för försörjningsstöd samt en stärkt finansiering för att möta behoven av språkstöd inom sfi bland dem som tas emot som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga.</P>
<P class="p117 ft18">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<P class="p4 ft8">Summary</P>
<P class="p51 ft26">Remit of the Inquiry</P>
<P class="p118 ft12">Under its terms of reference, the Inquiry’s remit is to analyse and deepen knowledge about the opportunities for recently arrived women born abroad and family member immigrants to become established in the labour market. At the same time as a newly arrived individual looks for employment, he or she often needs to build up skills and networks that can provide a sustainable connec- tion with the labour market and community life. The Inquiry therefore aims to strengthen the conditions for more men and women to work or look for work during their first period in Sweden and, as necessary, participate in relevant measures that facilitate participation in the labour force.</P>
<P class="p119 ft9">The analysis focuses on describing and explaining the dif- ferences is participation between men and women, and between those who are granted a residence permit on humanitarian grounds (refugees, persons otherwise in need of protection and their families) and other family member immigrants who are granted residence permits on grounds of family ties. The Inquiry was also instructed to conduct a survey of the parental benefit claims of recently arrived men and women, which was presented in the interim report</P>
<P class="p120 ft25"><SPAN class="ft12">‘</SPAN>Benefit and trap – parental benefit claims by recently arrived immigrants<SPAN class="ft12">’ (SOU 2012:9).</SPAN></P>
<P class="p113 ft12">Based on the analysis, proposals are to be presented on mea- sures that need to be taken to increase labour force participation and speed up labour market establishment of recently arrived women and family member immigrants. The Inquiry’s analysis and proposed measures are presented in the final report, <SPAN class="ft25">‘The right to participate. Recently arrived women and family member immigrants in the labour market’ </SPAN>(SOU 2012:69).</P>
<P class="p121 ft18">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Summary</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft32">Recently arrived immigrants’ need of support for labour market establishment not currently satisfied</P>
<P class="p57 ft25">Background of recently arrived immigrants</P>
<P class="p70 ft29">The majority of those who migrated to Sweden in the 2000s were granted residence permits on humanitarian grounds or on grounds of family ties. In 2011, 13 000 people were granted residence per- mits as refugees or persons otherwise in need of protection, while 32 500 people were granted residence permits as family members. New ties represent about 90 per cent of family member immigra- tion. In these cases, those applying for residence permits have not previously resided permanently together with their sponsor. Just over nine per cent, or some 3 000 people, were family members of a person that had immigrated of humanitarian reasons. Two out of three of the other family member immigrants are women, and one out of three was married to a person born in Sweden. In 2011, family member immigrants primarily came from Asia, while Africa was the dominant region for humanitarian migrants.</P>
<P class="p123 ft29">Age, educational background and family situation are factors that affect the labour market outcomes of recently arrived immi- grants. Most of those who migrate for humanitarian reasons or family member immigrants are young; the average age is just over 30. The level of education varies greatly. Between one in three and one in four have higher education. At the same time, the educa- tional level of at least one in four corresponds to at most com- pulsory school. Women often have little education, compared with men. A very large percentage among those in need of protection and their family members who have migrated in the last two years have little education; at the time of their migration, over half of them had less than nine years of schooling.</P>
<P class="p72 ft29">It was unusual for humanitarian migrants and family member immigrants who migrated in 2000 and 2005 to have many children. One or two children was most common, and even after five years in the country, just a few per cent had more than four children.</P>
<P class="p124 ft18">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p18 ft31">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft27">Labour market establishment is difficult for refugees and family member immigrants – and particularly difficult for women</P>
<P class="p91 ft29">The opportunities for recently arrived immigrants to begin a new life in Sweden are naturally very different depending on what they bring with them in the form of previous work experience, educa- tion and language skills. Some individuals quickly find a first job without having to contact the Swedish Public Employment Service, and learn Swedish without participating in Swedish for Immigrants (SfI) courses. Others have a much more difficult time establishing themselves in the labour market. Refugees and their family members are the group that generally find it the most difficult to gain a foot- hold in working life. After five years in Sweden, just over 45 per cent of women in need of protection, and 25 per cent of men, have still never had a job. Among family members of persons in need of pro- tection, half of the women and 20 per cent of the men have never worked five years after having migrated.</P>
<P class="p126 ft9">Other family member immigrants generally find it somewhat easier to establish themselves in the labour market. However, the thresholds for establishment are also relatively high for this group. This applies particularly to the women, of whom one of four has never worked after five years in the country. During the first years in Sweden, some of the other family member immigrants also have difficulty earning a living; some 40 per cent of the men and 20 per cent of the women receive income support the year after migra- tion. Thus the design of Swedish maintenance requirements do not guarantee that a person who migrates on grounds of family ties comes to a person who is able to assist in the introduction process.</P>
<P class="p127 ft25">Society’s introduction support does not reach other family member immigrants and recently arrived women</P>
<P class="p76 ft24">To speed up entry into the labour market, humanitarian migrants and their relatives are offered special introduction activities during the first period in Sweden. The intention is for other family member immigrants to receive introduction support within the framework of the general measures offered to all jobseekers. How- ever, the Inquiry’s analysis shows this target group currently makes very little use of this support. Only about one in four unemployed family member immigrants is registered with the Swedish Public</P>
<P class="p128 ft18">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Summary</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">Employment Service during the first years in Sweden. In addition, of those who are registered, less than ten per cent are assigned to an employment preparation activity during the first registration period.</P>
<P class="p129 ft9">The Inquiry’s analysis also shows that recently arrived women, regardless of whether they immigrated for humanitarian reasons or as family member immigrants, are offered less extensive and relevant support compared with recently arrived men. Women register with the Swedish Public Employment Service later than men, they begin their participation in SfI courses later, and even regular studies are begun later than among men. Furthermore, women make less use of employment preparation activities, and there are differences in the types of measures that men and women take part in. Among recently arrived immigrants who have an introduction plan, the proportion of men who take part in vocational training is three times as high as the proportion of women, and step- in jobs are twice as common among men. It is also more common that women who do not have a job also do not participate in qualifying or employment preparation activities. More than one in three women who came to Sweden in 2005 as a family member of a person in need of protection, and one in four who came as other family member immigrants, neither worked, studied nor took part in employment preparation activities after three years in Sweden. The corresponding proportion among men was about 20 per cent.</P>
<P class="p130 ft32">Increased labour force participation is important for society, for individuals and for children</P>
<P class="p111 ft12">Working life is the hub of the Swedish welfare model. For individuals, work provides the opportunity to earn a living and the power to control one’s own life. For society, a high employment level is a prerequisite for maintaining generous welfare systems for those who, for various reasons, cannot work. Also, from the per- spective of integration, work plays a decisive role in the oppor- tunities of recently arrived men and women to enter into Swedish society. Work and opportunities to support oneself and one’s family can also help an individual’s sense of participation and of belonging in the new country grow stronger.</P>
<P class="p72 ft24">Increasing labour force participation and employment of recently arrived immigrants is also important for strengthening the</P>
<P class="p100 ft18">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p18 ft31">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft29">situation of recently arrived children and young people. It is much more common that children of parents who have migrated to Sweden are economically vulnerable than children whose parents were born in Sweden. In 2011, nearly half of all people in house- holds with children where the parents were born abroad lived in relative poverty – more than 90 000 children under the age of 17 are part of these households, with low income standards and/or income support. People born abroad have particularly low incomes during their first years in Sweden, but parents who have migrated to Sweden also dominate among households with children that have had a low economic standard of living over several consecutive years. Increased employment among people born abroad is a pre- requisite for decreasing child poverty.</P>
<P class="p119 ft9">In addition, children with foreign backgrounds run a higher risk of themselves becoming unemployed than do children with Swedish backgrounds. Greater opportunities for recently arrived immigrants to take part in working and community life reduce the risk of children inheriting their parents’ social exclusion. Participation in knowledge enhancement and employment preparation activities gives recently arrived parents a better foothold in and increased knowledge about society, which improves their opportunities to support their children in school and in social relations. Access to preschool is also important to both children and parents. At pre- school, children have the opportunity to learn the language, which can facilitate schooling. Research shows that preschool contributes to increased welfare and social mobility for children from families that are poor or have limited resources.</P>
<P class="p131 ft26">Conditions for increased labour force participation</P>
<P class="p52 ft29">The Inquiry has analysed factors that affect the extent to which recently arrived men and women look for work and take part in measures that can strengthen their opportunities to find work. Significant factors are that recently arrived men and women <SPAN class="ft33">want to </SPAN>and <SPAN class="ft33">can </SPAN>work and take part in measures, and whether they have <SPAN class="ft33">contact with the actors </SPAN>that can support the recently arrived immi- grant’s introduction, such as the Swedish Public Employment Service and the municipality. In addition, these actors must <SPAN class="ft33">have access </SPAN>to relevant measures, and <SPAN class="ft33">match </SPAN>existing measures in an appropriate manner, based on the needs of the individual.</P>
<P class="p93 ft18">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Summary</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft9">The Inquiry’s overall assessment is that these conditions har- bour a number of shortcomings that, together, make it difficult for recently arrived immigrants to obtain relevant support for establishing themselves in working life. Men and women are not offered measures based on their individual needs, cooperation between the actors is deficient, relevant measures for <NOBR>short-term</NOBR> training are lacking and many other family member immigrants are not offered support eventhough their needs are the same as the needs among people who have migrated for humanitarian reasons. Furthermore, the economic incentives to work are contradictory. Both the <NOBR>child-raising</NOBR> allowance for children between the ages of one and three and the opportunity to collect parental benefit for older recently arrived preschool children raise the reservation wage for women without other sources of income and thus create thresholds to the participation of recently arrived mothers in the labour force. Another obstacle is the wait for preschool places and longer interruptions due to care of children, which in particular make women’s participation in the labour force more difficult.</P>
<P class="p133 ft29">However, since most women who migrate as family members or for humanitarian reasons have one or two children, care of many children cannot be the decisive cause of women’s lower labour force participation. Nor is the target group’s attitude towards work an obstacle. Most women born abroad who are outside the labour force are, in principle, positive to taking on an employment.</P>
<P class="p134 ft12">Based on the analysis, the Inquiry summarises the following five premises, which form the basis for the Inquiry’s proposals and assessments concerning measures that can increase labour force participation among recently arrived women and family member immigrants.</P>
<P class="p135 ft25"><SPAN class="ft35"></SPAN><SPAN class="ft40">The individual’s needs are to determine what support is offered</SPAN></P>
<P class="p136 ft12">For general measures to be effective, they must be based on the needs of the individual. Furthermore, a broad selection of measures is necessary to meet individual needs.</P>
<P class="p137 ft25"><SPAN class="ft35"></SPAN><SPAN class="ft40">Early action is key</SPAN></P>
<P class="p138 ft24">Recently arrived immigrants who are in need of measures to facilitate their establishment in the labour market should be able to make use of such measures as soon as possible after migration. The Inquiry’s analysis shows that there is a signi- ficant correlation between early participation in labour market measures and the likelihood of being employed five years after</P>
<P class="p139 ft18">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p18 ft31">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft11">settlement in the country. A recently arrived woman who is only able to make use of a measure three years after being registered as unemployed with the Swedish Public Employ- ment Service has a 31 per cent lower probability of being employed five years after migration than a recently arrived woman who is offered a measure the same year she is registered.</P>
<P class="p141 ft25"><SPAN class="ft34"> </SPAN>Introduction period – an investment to enable active participa- tion in working and community life</P>
<P class="p142 ft12">The first period in Sweden represents an investment period when the recently arrived person, at the same time as he or she looks for work, is to have a chance to build up skills and net- works that can lead to a sustainable connection with both the labour market and community life. However, even a temporary job is generally valuable for strengthening both the recently arrived person’s connection with the labour market and con- tinued language and competence building.</P>
<P class="p143 ft25"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft40">Measures and incentives concerning equal terms for men and women</SPAN></P>
<P class="p144 ft9">Men and women are to be given equal opportunities to establish themselves in working and community life. Women who migrate as family members risk becoming both econom- ically and socially dependent on their sponsor. Individualised compensation is therefore key, as is ensuring that the offer of participating in measures also reaches women staying at home who, at the time, are being supported by a family member. It is also important that the matching of measures is based on the actual needs of the specific individual rather than on gender- stereotyped conceptions of men and women as a group.</P>
<P class="p145 ft25"><SPAN class="ft35"></SPAN><SPAN class="ft40">Effective, </SPAN><NOBR>high-quality</NOBR> measures require cooperation</P>
<P class="p142 ft12">To ensure a high level of effectiveness and quality in the intro- duction process, it is important that the actors who are to support the recently arrived immigrant’s introduction cooper- ate. Cooperation between the Swedish Public Employment Service and municipalities is of particular importance, and the forms of such cooperation must be flexible, depending on the local conditions.</P>
<P class="p146 ft18">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Summary</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft26">The Inquiry’s proposals</P>
<P class="p148 ft12">The Inquiry’s proposals aim to increase labour force participation among recently arrived women and family member immigrants. They focus on more recently arrived men and women registering as jobseekers at an early stage, more people being offered opportuni- ties early on to take part in measures that can facilitate establish- ment in working life, and recently arrived immigrants being given access to more relevant measures that to a greater extent meet their individual needs. Overall, the measures contribute to a more effective introduction process, with greater opportunities for recently arrived women, in particular, to take part in the labour force.</P>
<P class="p149 ft15">Introduction guarantee for recently arrived family member immigrants</P>
<P class="p58 ft9">The Inquiry proposes that the Swedish Public Employment Service establish a new labour market policy programme, an ‘introduction guarantee’. The introduction guarantee will assure recently arrived family member immigrants, who are not covered by the ‘Act on introduction activities for certain recently arrived immigrants’, access to early and parallel measures, and enhanced support from the Swedish Public Employment Service in looking for work. During a maximum of 24 months, participants are to receive support, consisting of employer contacts and coordinated measures, which can facilitate and speed up establishment in working life. The content of the programme is to be designed in cooperation between the Swedish Public Employment Service and the municipality, based on the individual’s need of measures that can strengthen his or her position in the labour market. SfI courses and employment pre- paration activities are to be included for everyone, and account is to be taken of educational needs through preparatory measures, such as municipal adult education. The general rule is that the activities are to correspond to a <NOBR>full-time</NOBR> programme.</P>
<P class="p133 ft24">A person participating in the introduction guarantee will receive compensation in the form of activity support or development allowance. Individualised compensation will particularly stimulate women’s participation in the labour force. The majority of family member immigrants are women, which means that the introduction</P>
<P class="p150 ft18">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p18 ft31">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">guarantee will help strengthen the opportunities for women, in particular, to enter the labour market more quickly. The Inquiry estimates that between 5 200 and 11 000 people per year are in need of participating in the introduction guarantee.</P>
<P class="p88 ft15">Skills enhancement initiatives</P>
<P class="p104 ft12">Recently arrived immigrants with little education have a weaker connection with the labour market and lower labour force parti- cipation than people with higher education. The labour market for people with little education is shrinking, which further raises the threshold to working life for many recently arrived immigrants. At the same time, eight of ten employment officers state that the Swedish Public Employment Service has poor or very poor access to measures for these people. The Inquiry considers that intro- duction plans, to a considerably greater extent than at present, should include studies in municipal adult education. The Inquiry proposes measures that strengthen opportunities for recently arrived immigrants to take part in skills enhancement initiatives alongside of employment preparation activities. Since women generally have somewhat shorter educational backgrounds than men, these measures particularly favour the opportunities for recently arrived women to establish themselves in working and community life.</P>
<P class="p151 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">The Swedish Public Employment Service is to be given the right to enter into agreements with a municipality on arranging measures for recently arrived immigrants without the need for this to be preceded by a procurement procedure.</SPAN></P>
<P class="p106 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">Practical orientation modules in a limited number of subjects are to be added to the SfI syllabus for courses A and B on study level 1 in order to give people with little education basic skills in combination with language studies. An Inquiry will be tasked with developing a proposal for a new syllabus.</SPAN></P>
<P class="p152 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">Compensation to municipalities that receive refugees is to be raised by SEK 8 000 for adults to enable increased language support by means of mother tongue trainers within SfI to enhance the quality and effectiveness in language training.</SPAN></P>
<P class="p153 ft18">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Summary</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">Recently arrived immigrants are to be given the opportunity, during a </SPAN><NOBR>six-month</NOBR> period, to take part in coordinated educa- tional courses at folk high schools that are to include SfI courses, basic knowledge, and orientational and employment preparation activities.</P>
<P class="p139 ft15">Incentives and support for both men and women</P>
<P class="p96 ft29">Income support during the first years in the country increase the risk of getting stuck in prolonged dependence on benefits. Women’s labour force participation is particularly sensitive to economic incentives. Both individualised compensation and individually designed work incentives should therefore be sought. Muni- cipalities can encourage increased participation by consistently inviting both the man and the woman in a family to all discussions about the family’s economic situation, and by targeting activation requirements and offers of qualifying measures to both the woman and the man in families that need economic assistance.</P>
<P class="p72 ft29">The employment officer’s treatment of individuals and match- ing of measures are coloured by assumptions about women born abroad as a group. A recently arrived woman who is registered with the Swedish Public Employment Service has to wait longer before being assigned to a measure if she has children under the age of six and if she has a husband who was born abroad. There is no cor- responding connection when it comes to recently arrived men. The Swedish Public Employment Service should therefore conduct a skills development programme on norms and conceptions linked to gender and ethnicity.</P>
<P class="p155 ft15">Stronger incentives and opportunities to participate for recently arrived mothers of young children</P>
<P class="p156 ft24">For women, interruptions of both SfI courses and the municipal introduction programme have often been due to childbirth and care of children. In certain cases, the general rule concerning <NOBR>full-time</NOBR> participation can lead to women choosing not to resume their introduction activities. Recently arrived immigrants who begin their time in Sweden by caring for children also risk a protracted and less effective introduction. It is therefore important that stay-</P>
<P class="p157 ft18">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p18 ft31">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft12"><NOBR>at-home</NOBR> parents of young children are given opportunities to take part in measures both during and after parental leave.</P>
<P class="p106 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">The Swedish Public Employment Service should in its regula- tions clarify what actions employment officers should take so that continuity is not lost regarding recently arrived immigrants who interrupt their introduction plan or intro- duction guarantee to care for children</SPAN></P>
<P class="p159 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">It should be possible for a recently arrived person with parental benefit, whose level of participation is at least 75 per cent of full time due to care of children, to have their introduction plan extended by at most an additional eight months. The intro- duction guarantee should also contain a corresponding possibility of extension.</SPAN></P>
<P class="p106 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">A </SPAN><NOBR>two-year</NOBR> pilot project will be conducted within open pre- schools where recently arrived parents will be given oppor- tunities to learn the language, gain knowledge about the society and plan for the future. The National Agency for Education will be tasked with taking decisions on and allocating funds to various activities.</P>
<P class="p106 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">Parental insurance should be changed so that the opportunities of being granted parental benefit for older preschool children are limited.</SPAN></P>
<P class="p152 ft29"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft41">Income support should not be granted to families receiving </SPAN><NOBR>child-raising</NOBR> allowance that have chosen to refrain from looking for work and taking part in measures for care of children.</P>
<P class="p160 ft15">Stronger contact between recently arrived immigrants and actors that can offer support for introduction</P>
<P class="p91 ft11">Recently arrived immigrants who are not part of refugee reception are not always reached by the traditional information channels used by the Swedish Public Employment Service and municipalities. In addition, many recently arrived immigrants have limited access to informal contact networks that can provide guidance and informa- tion. Better information is necessary if offers of SfI courses and other introduction support are to reach their intended recipients. By means of outreach activities at arenas where recently arrived immigrants are found, such as maternity clinics, child welfare</P>
<P class="p161 ft18">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Summary</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft12">centres and schools, municipalities can to a better extent also come into contact with <NOBR>stay-at-home</NOBR> municipal residents.</P>
<P class="p98 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft38">Recently arrived immigrants are to receive information about the opportunities regarding support and measures to establish themselves in Swedish working and community life as soon as they learn they have been granted a residence permit. The Swedish Migration Board will be tasked with developing easily comprehensible, printed information.</SPAN></P>
<P class="p139 ft15">Expanded <NOBR>follow-up</NOBR> and analysis</P>
<P class="p163 ft12">In order to follow up the extent to which measures supporting the introduction of recently arrived immigrants contribute to strengthening the target group’s active participation in community life, the Inquiry proposes that a research institute be charged with following up these measures every four years. The <NOBR>follow-up</NOBR> is to be based on interview surveys in combination with register information.</P>
<P class="p164 ft12">The Inquiry also proposes that county administrative boards analyse the needs that recently arrived parents have of parental support, and to evaluate the extent to which the parent support programmes conducted by municipalities, county councils and <NOBR>non-profit</NOBR> organisations meet the needs of recently arrived immi- grants. Based on this analysis, the county administrative boards are to prepare advice on how parent support programmes for recently arrived parents should be designed.</P>
<P class="p165 ft26">Economic impact</P>
<P class="p70 ft29">An increased labour supply has a significant net positive effect on public sector finances. In a few years’ time, it is expected that the Inquiry’s proposals will lead to increased employment among recently arrived women and other family member immigrants. The</P>
<P class="p166 ft12">Inquiry’s estimates also indicate a strong link between taking part in employment preparation activities at an early stage and the likelihood of having a job five years after migration.</P>
<P class="p167 ft11">It is expected that the introduction guarantee will lead to increased central government expenditure. These costs will depend on how many recently arrived family member immigrants who are job-</P>
<P class="p100 ft18">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p18 ft31">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft9">seekers are assigned to the programme. The Inquiry estimates that when the programme is fully implemented, the gross costs will amount to between SEK 947 million and SEK 1 977 million per year. After account is taken of the fact that the Swedish Public Employment Service already works with a large share of the intro- duction guarantee’s target group in other forms, the Inquiry estimates the net cost to be between SEK 435 million and SEK 970 million per year. The Inquiry notes that in the last few years, con- siderable appropriations have been removed as appropriation savings from expenditure area 14, <SPAN class="ft10">The labour market and working life</SPAN>, and therefore considers that the increased expenditures fall within the current parameters. It is proposed that the increased compensation to municipalities that receive refugees, persons in need of protec- tion and their family members be financed by means of repriori- tisation within expenditure area 13 Integration and gender equality.</P>
<P class="p169 ft12">As regards municipalities, the Inquiry’s proposals involve reduced expenditures for income support and enhanced financing to meet the need of language support within SfI among municipalities that receive refugees, persons otherwise in need of protection and their family members.</P>
<P class="p170 ft18">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<P class="p4 ft8">Författningsförslag</P>
<P class="p171 ft26"><SPAN class="ft26">1</SPAN><SPAN class="ft42">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p172 ft26">förordning om introduktionsgarantin</P>
<P class="p173 ft12">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p174 ft12"><SPAN class="ft15">1 § </SPAN>Denna förordning innehåller bestämmelser om det arbetsmark- nadspolitiska programmet introduktionsgarantin.</P>
<P class="p175 ft12">Syftet med introduktionsgarantin är att underlätta och påskynda etablering i arbetslivet för nyanlända invandrare som inte omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.</P>
<P class="p88 ft15">Målgrupp</P>
<P class="p104 ft12"><SPAN class="ft15">2 § </SPAN>Förordningen gäller en nyanländ invandrare som är folk- bokförd och har beviljats</P>
<P class="p176 ft12"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft43">uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 § eller 3 a § utlänningslagen (2005:716), eller</SPAN></P>
<P class="p176 ft12"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft43">uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlännings- lagen.</SPAN></P>
<P class="p177 ft12">Förordningen gäller inte en nyanländ invandrare som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare eller som är medborgare i ett land inom europeiska eko- nomiska samarbetsområdet <NOBR>(EES-land).</NOBR></P>
<P class="p178 ft18">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft15">Fördjupad kartläggning</P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft15">3 § </SPAN>Arbetsförmedlingen ska för deltagare i introduktionsgarantin genomföra en fördjupad kartläggning som kompletterar den individu- ella handlingsplan som redan upprättats enligt 6 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Den fördjupade kartläggningen ska omfatta den nyanländes utbild- ningsbakgrund och tidigare arbetslivserfarenhet och visa vilka för- beredande insatser i form av utbildning och andra insatser del- tagaren behöver för att ytterligare kunna stärka sin position på arbets- marknaden.</P>
<P class="p167 ft29">Den individuella handlingsplanen ska revideras utifrån resultatet av den fördjupade kartläggningen och utformas i samråd med den nyanlände och i samverkan med berörd kommun.</P>
<P class="p180 ft12">Sedan handlingsplanen reviderats ska Arbetsförmedlingen lämna deltagaren det intensifierade stöd som han eller hon bedöms behöva för att kunna uppfylla det som överenskommits i hand- lingsplanen.</P>
<P class="p100 ft15">Anvisningar till programmet</P>
<P class="p163 ft12"><SPAN class="ft15">4 § </SPAN>En anvisning till introduktionsgarantin innebär att den som anvisas erbjuds att ta del av programmet.</P>
<P class="p181 ft12">Frågor om anvisningar prövas av Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p182 ft12"><SPAN class="ft15">5 § </SPAN>En anvisning till introduktionsgarantin ska avse verksamhet på heltid.</P>
<P class="p183 ft12">En anvisning får dock avse verksamhet på deltid, om den enskildes arbetsutbud understiger det arbetsutbud som motsvarar verksamhet på heltid och detta beror på</P>
<P class="p180 ft12"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft43">sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga,</SPAN></P>
<P class="p184 ft12"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft43">föräldraledighet, eller</SPAN></P>
<P class="p180 ft12"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft43">annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmed- lingen.</SPAN></P>
<P class="p180 ft12">I fall som avses i andra stycket ska anvisningen göras för den tid som motsvarar arbetsutbudet.</P>
<P class="p185 ft12">En anvisning får även göras på deltid i en omfattning som understiger den enskildes arbetsutbud om den enskilde samtidigt</P>
<P class="p186 ft18">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td31"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td32"><P class="p18 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft24">arbetar, under förutsättning att arbetstiden och tiden i programmet sammanlagt motsvarar hans eller hennes arbetsutbud.</P>
<P class="p41 ft12"><SPAN class="ft15">6 § </SPAN>Om en anvisning görs till verksamhet på deltid, ska skälen för beslutet anges i beslutet. Vidare ska de uppgifter som ligger till grund för beslutet dokumenteras hos Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p187 ft15">Hur lång tid man får ta del av programmet</P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft15">7 § </SPAN>Så snart den enskilde uppfyller förutsättningarna för en anvis- ning till introduktionsgarantin, ska Arbetsförmedlingen pröva om en sådan anvisning ska göras.</P>
<P class="p176 ft12">Anvisning ska ske inom ett år efter att en nyanländ första gången folkbokfördes i en kommun. Detta gäller inte om det före- ligger särskilda skäl till följd av styrkt sjukdom eller vård av barn med föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken.</P>
<P class="p17 ft12"><SPAN class="ft15">8 § </SPAN>Programmet ska omfatta högst 24 månader och minst innehålla</P>
<P class="p188 ft12"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft43">utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbild- ning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800), och</SPAN></P>
<P class="p176 ft12"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft43">insatser som motsvarar programmen enligt § förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.</SPAN></P>
<P class="p174 ft12"><SPAN class="ft15">9 § </SPAN>Tiden för deltagande i programmet ska bestämmas med beaktande av den nyanländes behov av insatser. Tiden får förlängas vid behov. Den sammanlagda tiden för deltagande får dock som längst motsvara tiden för beviljat uppehållstillstånd eller högst 24 månader.</P>
<P class="p115 ft9">Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från sådan tid som deltagaren har varit förhindrad att delta i insatserna på grund av styrkt sjukdom eller vård av barn med föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken. En förutsättning är dock att hindret har varat under en sammanhängande tid av minst 30 kalenderdagar.</P>
<P class="p189 ft12">Den tid som inte ska räknas som deltagande enligt andra stycket får sammanlagt omfatta högst tolv månader.</P>
<P class="p190 ft12"><SPAN class="ft15">10 § </SPAN>När anvisning skett till verksamhet på deltid om minst 75 %, ska vid tillämpning av 9 § även bortses från sådan tid som föranletts av vård av barn med föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkrings- balken.</P>
<P class="p191 ft12">Sådan tid får uppgå till sammanlagt högst åtta månader.</P>
<P class="p192 ft18">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft15">Vem som får anvisas till programmet</P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft15">11 § </SPAN>En anvisning till introduktionsgarantin får göras för en nyanländ som har fyllt 20 år och som har varit arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen i sammanlagt 90 kalenderdagar under en ramtid om fyra månader.</P>
<P class="p182 ft12"><SPAN class="ft15">12 § </SPAN>Den som har anvisats till introduktionsgarantin får ta del av insatserna i programmet till dess att han eller hon påbörjar</P>
<P class="p184 ft12"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft43">ett arbete på heltid, med eller utan statligt stöd,</SPAN></P>
<P class="p193 ft12"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft43">en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, eller</SPAN></P>
<P class="p194 ft12"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft43">tiden för programmet har löpt ut.</SPAN></P>
<P class="p180 ft12">Den som inte längre deltar i garantin enligt första stycket ska skrivas ut ur programmet. Detta gäller dock endast om frånvaron har varat mer än 30 kalenderdagar i följd.</P>
<P class="p195 ft12">Ärenden om utskrivning ska handläggas skyndsamt.</P>
<P class="p139 ft15">Återinträde i programmet</P>
<P class="p163 ft12"><SPAN class="ft15">13 § </SPAN>Den som har skrivits ut ur introduktionsgarantin enligt 12 § första stycket 1 och andra stycket har möjlighet att återinträda i programmet, under förutsättning att han eller hon inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor enligt lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring och inte heller erbjuds en anställning.</P>
<P class="p180 ft12">Den som har skrivits ut ur introduktionsgarantin enligt 12 § första stycket <NOBR>2–3</NOBR> och andra stycket har möjlighet att återinträda i programmet, under förutsättning att avbrottet i programmet har varat i högst ett år.</P>
<P class="p185 ft11">Återinträde enligt första och andra styckena ska anses ske dagen efter den ersättningsdag då den enskilde lämnade programmet.</P>
<P class="p196 ft15">Återkallelse av anvisning till programmet</P>
<P class="p163 ft12"><SPAN class="ft15">14 § </SPAN>En anvisning till programmet ska återkallas om den som anvisats</P>
<P class="p183 ft12"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft43">avvisar någon insats inom programmet, avvisar ett erbjudande om lämpligt arbete utan godtagbara skäl eller inte har regelbunden kontakt med en arbetsförmedlare, eller</SPAN></P>
<P class="p194 ft12"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft43">missköter sig eller stör verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p165 ft18">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td31"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td32"><P class="p18 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft12">En anvisning till programmet ska också återkallas om det i övrigt finns särskilda skäl för att återkalla den.</P>
<P class="p198 ft12">Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart.</P>
<P class="p199 ft15">Ny anvisning till programmet</P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft15">15 § </SPAN>Om en anvisning till introduktionsgarantin har återkallats enligt 14 § första stycket 1 eller 2 får den enskilde på nytt anvisas till programmet om han eller hon</P>
<P class="p176 ft12"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft43">anmält sig som arbetssökande hos den offentliga arbets- förmedlingen inom 60 kalenderdagar efter återkallelsen, och</SPAN></P>
<P class="p176 ft12"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft43">efter återkallelsen varit inskriven som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen under 45 dagar för vilka aktivitets- stöd skulle ha lämnats om inte återkallelsen gjorts.</SPAN></P>
<P class="p177 ft12">Vid tillämpning av första stycket 2 ska dagar då den enskilde utfört förvärvsarbete räknas in i de 45 dagarna.</P>
<P class="p177 ft12">Den som på nytt anvisas till introduktionsgarantin träder in i garantin dagen efter den ersättningsdag då han eller hon lämnade programmet.</P>
<P class="p88 ft15">Ersättning till den enskilde</P>
<P class="p104 ft12"><SPAN class="ft15">16 § </SPAN>I förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd finns bestäm- melser om att den som tar del av programmet introduktions- garantin kan få ekonomiskt stöd för sin försörjning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning.</P>
<P class="p199 ft15">Tillsyn</P>
<P class="p200 ft11"><SPAN class="ft44">17 § </SPAN>Arbetsförmedlingen ska till Inspektionen för arbetslöshetsför- säkringen lämna de uppgifter som har betydelse för inspektionens granskning av handläggningen av och rutinerna för handläggningen av ärenden om återkallande av anvisningar till programmet.</P>
<P class="p101 ft15">Omprövning och överklagande</P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft15">18 § </SPAN>Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om</P>
<P class="p201 ft18">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36943x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft19">Författningsförslag SOU 2012:69</P>
<P class="p202 ft12">det begärs av den som beslutet gäller. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.</P>
<P class="p185 ft24">En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran ska ges in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet.</P>
<P class="p46 ft12"><SPAN class="ft15">19 § </SPAN>I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p183 ft12">Endast beslut om omprövning av beslut enligt 14 § får över- klagas.</P>
<P class="p180 ft12">Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska över- klagandet anses som en begäran om omprövning.</P>
<P class="p139 ft15">Bemyndigande</P>
<P class="p111 ft12"><SPAN class="ft15">20 § </SPAN>Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.</P>
<P class="p203 ft12">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p204 ft18">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft9">1. deltar i något av de arbets- marknadspolitiska programmen jobbgarantin för ungdomar</SPAN><SPAN class="ft10">, intro- duktionsgarantin </SPAN><SPAN class="ft9">eller arbetslivs- introduktion, deltar i förbered- ande insatser i form av kortare folkhögskoleutbildning för ung- domar enligt 30 § andra stycket 7 förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program eller deltar i ett arbetsmarknads- politiskt program enligt 9 § 5 förordningen om arbetsmark- nadspolitiska program,</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td31"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td32"><P class="p18 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft26"><SPAN class="ft26">2</SPAN><SPAN class="ft42">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p206 ft32">förordning om ändring i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd</P>
<P class="p207 ft12">Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><P class="p18 ft25">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td34"><P class="p21 ft25">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p208 ft12">2 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft12">Utvecklingsersättning är ekonomiskt stöd till försörjning och lämnas till den som</P>
<P class="p210 ft9">1. deltar i något av de arbets- marknadspolitiska programmen jobbgarantin för ungdomar eller arbetslivsintroduktion, deltar i för- beredande insatser i form av kortare folkhögskoleutbildning för ungdomar enligt 30 § andra stycket 7 förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska pro- gram eller deltar i ett arbetsmark- nadspolitiskt program enligt 9 § 5 förordningen om arbetsmark- nadspolitiska program,</P>
<P class="p211 ft12"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft45">har fyllt 18 men inte 25 år, och</SPAN></P>
<P class="p188 ft12"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft43">inte är eller skulle ha varit berättigad till arbetslöshetsersätt- ning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.</SPAN></P>
<P class="p177 ft12">Av 5 d § framgår att utvecklingsersättning i vissa fall även lämnas till den som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p18 ft25">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p21 ft25">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td35"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p212 ft12">4 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft12">Aktivitetsstöd är ekonomiskt stöd till försörjning och lämnas till den som deltar i något av de arbetsmarknadspolitiska pro-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p18 ft12">grammen</P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p213 ft12">1. jobb- och utvecklingsgar-</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p213 ft12">1. jobb- och utvecklingsgar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p18 ft12">antin,</P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p18 ft12">antin,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p213 ft12">2. arbetsmarknadsutbildning,</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p213 ft25">2. introduktionsgarantin,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p213 ft12">3. arbetspraktik,</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p213 ft13"><SPAN class="ft46">3</SPAN>. arbetsmarknadsutbildning,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td38"><P class="p214 ft18">47</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36945x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft12">4. stöd till start av närings- verksamhet,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft13">5. jobbgarantin för ungdomar,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft13">6. förberedande insatser,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft12">7. arbetslivsintroduktion, eller</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft12">8. projekt med arbetsmark- nadspolitisk inriktning.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft12"><SPAN class="ft25">4</SPAN>. arbetspraktik,</P>
<P class="p216 ft12"><SPAN class="ft25">5</SPAN>. stöd till start av närings- verksamhet,</P>
<P class="p217 ft12"><SPAN class="ft25">6</SPAN>. jobbgarantin för ungdomar,</P>
<P class="p218 ft12"><SPAN class="ft25">7</SPAN>. förberedande insatser,</P>
<P class="p219 ft12"><SPAN class="ft25">8</SPAN>. arbetslivsintroduktion, eller</P>
<P class="p220 ft12"><SPAN class="ft25">9</SPAN>. projekt med arbetsmark- nadspolitisk inriktning.</P>
<P class="p129 ft12">För den som deltar i något av de arbetsmarknadspolitiska pro- grammen jobbgarantin för ungdomar eller arbetslivsintroduktion, deltar i förberedande insatser i form av kortare folkhögskoleutbild- ning för ungdomar enligt 30 § andra stycket 7 förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program enligt 9 § 5 förordningen om arbets- marknadspolitiska program krävs för att aktivitetsstöd ska lämnas att deltagaren är eller skulle ha varit berättigad till arbetslöshetsersätt- ning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring eller att han eller hon har fyllt 25 år.</P>
<P class="p221 ft12">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p222 ft18">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36946x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td31"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td32"><P class="p18 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft26"><SPAN class="ft26">3</SPAN><SPAN class="ft42">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p223 ft32">förordning om ändring i förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten</P>
<P class="p224 ft12">Härigenom föreskrivs att 9 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p18 ft25">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p21 ft25">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td35"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p212 ft12">9 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft9">De arbetsmarknadspolitiska programmen är arbetsmarknads- politiska insatser som syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete. En anvisning till ett program skall vara arbetsmarknadspolitiskt motiverad. Det betyder att en anvisning får göras endast om den framstår som lämplig både för den enskilde</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR height=0>
<TD width=173px></TD>
<TD width=42px></TD>
<TD width=127px></TD>
<TD width=46px></TD>
<TD width=28px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr0 td39"><P class="p18 ft12">och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv.</P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p225 ft12">Bestämmelser om program-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p19 ft12">Bestämmelser om program-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td37"><P class="p18 ft12">men finns i lagen (2000:625) om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td41"><P class="p18 ft13">men finns i lagen (2000:625) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p18 ft12">arbetsmarknadspolitiska</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p225 ft12">pro-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td42"><P class="p18 ft12">arbetsmarknadspolitiska</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p19 ft12">pro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft12">gram, förordningen (2000:634)</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p18 ft12">gram, förordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td45"><P class="p19 ft12">(2000:634)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td42"><P class="p18 ft13">om arbetsmarknadspolitiska</P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p226 ft12">pro-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td42"><P class="p18 ft13">om arbetsmarknadspolitiska</P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p21 ft12">pro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft12">gram, förordningen (1997:1275)</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p18 ft12">gram, förordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td45"><P class="p21 ft13">(1997:1275)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft21">om anställningsstöd, förordningen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p18 ft13">om anställningsstöd, förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td37"><P class="p18 ft12">(2000:630) om särskilda insatser</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td41"><P class="p18 ft13">(2000:630) om särskilda insatser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft12">för personer med funktionshinder</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p18 ft13">för personer med funktionshinder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft13">som medför nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p18 ft12">som medför nedsatt arbetsför-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td37"><P class="p18 ft12">och förordningen (2007:414) om</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft12">måga, förordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td45"><P class="p19 ft12">(2007:414)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft12">jobb- och utvecklingsgarantin.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p18 ft12">om jobb- och utvecklings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p18 ft25"><SPAN class="ft12">garantin</SPAN>, och förordningen om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td42"><P class="p18 ft25">introduktionsgarantin<SPAN class="ft12">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft37">I förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd finns bestäm- melser om att den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program kan få ersättning.</P>
<P class="p227 ft12">Denna förordning träder ikraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p228 ft18">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36947x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft26"><SPAN class="ft26">4</SPAN><SPAN class="ft42">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p230 ft28">förordning om ändring i förordning (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program</P>
<P class="p231 ft12">Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmark- nadspolitiska program ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td46"><P class="p18 ft25">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td48"><P class="p232 ft25">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td49"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td51"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td52"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td53"><P class="p233 ft12">2 §</P></TD>
<TD class="tr13 td54"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td55"><P class="p234 ft12">Arbetsförmedlingen får ingå</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td56"><P class="p21 ft12">Arbetsförmedlingen får ingå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td57"><P class="p18 ft12">en överenskommelse med</P></TD>
<TD class="tr0 td6"><P class="p234 ft13">en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td48"><P class="p232 ft21">en överenskommelse</P></TD>
<TD class="tr0 td49"><P class="p235 ft12">med</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p21 ft13">en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p18 ft12">kommun om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td58"><P class="p18 ft12">anordnande</P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p234 ft12">av</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p232 ft12">kommun om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td58"><P class="p235 ft13">anordnande</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p21 ft12">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p18 ft21">sådana insatser</P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p236 ft12">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><P class="p234 ft12">aktiviteter</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p232 ft21">sådana insatser</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p236 ft12">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td60"><P class="p21 ft12">aktiviteter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td51"><P class="p18 ft12">som regleras i</P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td53"><P class="p232 ft12">som regleras i</P></TD>
<TD class="tr0 td54"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td49"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td55"><P class="p234 ft12">– förordningen (2007:414) om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td56"><P class="p21 ft12">– förordningen (2007:414) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td55"><P class="p234 ft13">jobb- och utvecklingsgarantin, och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td61"><P class="p232 ft13">jobb- och utvecklingsgarantin,</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td46"><P class="p213 ft12">– förordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td59"><P class="p234 ft13">(2007:813)</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td56"><P class="p21 ft12">– förordningen (2007:813) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td55"><P class="p18 ft12">om jobbgaranti för ungdomar.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td61"><P class="p232 ft13">jobbgaranti för ungdomar<SPAN class="ft46">, och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td48"><P class="p237 ft25">– förordningen om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td60"><P class="p21 ft25">introduk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p232 ft25">tionsgarantin<SPAN class="ft12">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft12">Insatserna eller aktiviteterna i överenskommelsen pågår längst</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td62"><P class="p18 ft12">till och med den tid programmet erbjuds.</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p213 ft12">Arbetsförmedlingen får i övrigt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td41"><P class="p21 ft12">Arbetsförmedlingen får <SPAN class="ft25">även</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p18 ft21">endast ingå en överenskommelse</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p18 ft12">ingå en</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p18 ft21">överenskommelse</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p21 ft21">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p18 ft21">med en kommun om anordnande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p21 ft21">en kommun om anordnande av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p18 ft12">av insatser eller aktiviteter för</P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p18 ft12">insatser</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p35 ft12">eller aktiviteter</P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p21 ft12">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p18 ft12">nyanlända invandrare eller unga</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td42"><P class="p18 ft12">nyanlända invandrare eller</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p21 ft13">unga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td37"><P class="p18 ft12">med funktionshinder.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p18 ft12">med funktionshinder.</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft12">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p239 ft18">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td31"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td32"><P class="p18 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft26"><SPAN class="ft26">5</SPAN><SPAN class="ft42">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p223 ft32">förordning om ändring i förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program</P>
<P class="p224 ft12">Härigenom föreskrivs att 30 § förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr1 td37"><P class="p18 ft25">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p18 ft47">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft12">30 §</P>
<P class="p113 ft29">Med förberedande insatser avses individuellt anpassade arbets- marknadspolitiska insatser av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär för den som särskilt behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller arbete.</P>
<P class="p191 ft12">Insatserna kan bestå av</P>
<P class="p241 ft12"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft43">aktiviteter inom ramen för vägledning eller platsförmedling,</SPAN></P>
<P class="p177 ft12"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft43">fördjupad kartläggning och vägledning under längst tolv veckor,</SPAN></P>
<P class="p242 ft12"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft45">aktiviteter inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering,</SPAN></P>
<P class="p176 ft12"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft43">aktiviteter särskilt avsedda för nyanlända invandrare som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare,</SPAN></P>
<P class="p113 ft29"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft48">strukturerad bedömning, värdering och dokumentation av en arbetssökandes tidigare förvärvade kunskaper och kompetens,</SPAN></P>
<P class="p177 ft12"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft43">upphandlad utbildning av förberedande eller orienterande karaktär,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p226 ft12">7. kortare folkhögskoleutbild-</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p19 ft12">7. kortare folkhögskoleutbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p225 ft21">ning för ungdomar som har fyllt</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p21 ft25"><SPAN class="ft12">ning för </SPAN>nyanlända invandrare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p225 ft13">16 men inte 25 år och som varken</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p21 ft21"><SPAN class="ft49">samt </SPAN>ungdomar som har fyllt 16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p226 ft12">har grundläggande högskole-</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p21 ft13">men inte 25 år och som varken har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p226 ft12">behörighet eller har gymnasie-</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p21 ft13">grundläggande högskolebehörig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p243 ft16">examen,</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p244 ft16">het eller har gymnasieexamen,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft12">8. utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800), dock inte under tid som invandraren tar del av insatser enligt lagen om etablerings- insatser för vissa nyanlända invandrare eller deltar i ett sådant introduktionsprogram anordnat av kommunen som avses i 11 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flykting- mottagande m.m., eller</P>
<P class="p245 ft18">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36949x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft19">Författningsförslag SOU 2012:69</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><P class="p213 ft12">9. utbildning</P></TD>
<TD class="tr0 td66"><P class="p226 ft13">inom skolväsen-</P></TD>
<TD class="tr0 td67"><P class="p213 ft21">9. utbildning inom skolväsen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td37"><P class="p18 ft21">det på grundläggande eller gymn-</P></TD>
<TD class="tr0 td67"><P class="p18 ft13">det på grundläggande eller gymn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft12">asial nivå som motsvarar längst</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p18 ft21">asial nivå som motsvarar längst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft12">sex månaders heltidsstudier för</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p18 ft21">sex månaders heltidsstudier för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td51"><P class="p18 ft12">den som är</P></TD>
<TD class="tr0 td66"><P class="p226 ft46">långtidsinskriven</P></TD>
<TD class="tr0 td67"><P class="p18 ft12">den som är invandrare eller har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft12">invandrare eller har ett funktions-</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p18 ft12">ett funktionshinder som medför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft13">hinder som medför nedsatt arbets-</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p18 ft12">nedsatt arbetsförmåga.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td51"><P class="p18 ft12">förmåga.</P></TD>
<TD class="tr0 td66"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td67"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p226 ft12">För den som är <SPAN class="ft25">långtids-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p213 ft13">För den som är invandrare eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft12"><SPAN class="ft25">inskriven </SPAN>invandrare eller har ett</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p18 ft13">har ett funktionshinder som med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td37"><P class="p18 ft12">funktionshinder som medför ned-</P></TD>
<TD class="tr0 td67"><P class="p18 ft12">för nedsatt arbetsförmåga får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft13">satt arbetsförmåga får utbildnings-</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p18 ft13">utbildningstiden motsvara längre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft12">tiden motsvara längre tid än sex</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p18 ft12">tid än sex månaders heltids-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td37"><P class="p18 ft12">månaders heltidsstudier, om det</P></TD>
<TD class="tr0 td67"><P class="p18 ft12">studier, om det finns särskilda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p18 ft12">finns särskilda skäl.</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p18 ft12">skäl.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p183 ft12">Arbetsförmedlingen ska i sådana fall ange vad de särskilda skälen består i och dokumentera den information som ligger till grund för anvisningen.</P>
<P class="p246 ft12">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p247 ft18">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36950x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td31"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td32"><P class="p18 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft26"><SPAN class="ft26">6</SPAN><SPAN class="ft42">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p248 ft50">förordning om förändring av förordning (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare</P>
<P class="p249 ft12">Härigenom föreskrivs det att i förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska införas en ny paragraf 6 a §.</P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft15">6 a § </SPAN>När etableringsplan omfattat aktiviteter på 75 % av heltid, ska vid tillämpning av 6 § även bortses från sådan tid som föranletts av vård av barn med föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkrings- balken.</P>
<P class="p198 ft12">Sådan tid får uppgå till sammanlagt högst åtta månader.</P>
<P class="p251 ft12">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p252 ft18">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<P class="p4 ft8">1 Inledning</P>
<P class="p253 ft26"><SPAN class="ft26">1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p8 ft25">Arbete viktigt för sammanhållning och välfärd</P>
<P class="p254 ft29">Arbetslivet är navet i den svenska välfärdsmodellen. För individen ger arbete möjlighet till försörjning och makten att styra sitt eget liv. För samhället är hög sysselsättning en förutsättning för att upprätthålla generösa välfärdssystem för dem som av olika skäl inte kan arbeta. Ur ett integrationsperspektiv spelar arbete en avgörande roll för nyanlända kvinnors och mäns möjligheter att komma in i det svenska samhället. Genom arbete och möjligheter att försörja sig själv och sin familj kan också individens känsla av delaktighet och att höra till i det nya landet växa sig starkare.</P>
<P class="p255 ft9">Det finns åtskilliga studier som har visat att nyanlända invandrare i Sverige möter betydande svårigheter på arbetsmark- naden. Omfattningen och karaktären av dessa svårigheter varierar mellan olika individer och grupper, men generellt gäller att syssel- sättningen är betydligt lägre bland utrikes än bland inrikes födda. Skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan in- och utrikes födda har också ökat sedan slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Den förändrade samman- sättningen av den utrikes födda befolkningen har bidragit till de ökade skillnaderna i sysselsättning. De som invandrar av humani- tära skäl har ofta en betydligt längre väg in på arbetsmarknaden jämfört med de grupper av framför allt arbetskraftsinvandrare som kom till Sverige under <NOBR>1950–1970-talen.</NOBR></P>
<P class="p66 ft11">Alla invånare i Sverige behöver känna sig delaktiga i samhället. En låg sysselsättning bland utrikes födda innebär att samhället inte tar till vara potentialen hos dessa människor. Målet för integra- tionspolitiken om <SPAN class="ft27">”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund” </SPAN>(prop. 2008/09:1) upp- fylls inte. Det finns också ett tydligt samband mellan låg syssel- sättningsgrad bland utrikes födda och ekonomisk utsatthet, i</P>
<P class="p256 ft18">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Inledning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft12">synnerhet bland barnfamiljer. Med ökande skillnader i arbets- och livsmöjligheter finns en risk för att det uppstår sociala problem som grundar sig i känslor av utanförskap och exkludering. För- äldrarnas arbetsmarknadssituation överförs i hög grad till barnen, även om de är födda och uppväxta i Sverige, och barn med utländsk bakgrund löper högre risk att själva bli arbetslösa jämfört med barn med svensk bakgrund. Utanförskapet riskerar därför även att gå i arv till nästa generation.</P>
<P class="p165 ft25">Den första tiden är betydelsefull för arbetsmarknadsetableringen</P>
<P class="p163 ft12">Det är under de första åren i Sverige som grunden för nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden läggs. Det råder en stor samsyn mellan forskare och praktiker om vikten av att insatser sätts in tidigt och att dessa har en tydlig arbetsmarknadsinriktning. En utdragen etableringsperiod är passiviserande och kan leda till ett långsiktigt bidragsberoende.</P>
<P class="p257 ft9">Den 1 december 2010 reformerades flyktingmottagandet genom att en ny lag infördes, lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Syftet med reformen var att underlätta och påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet för nyanlända som invandrar som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och som anhöriga till dessa. Etableringslagen innehåller bl.a. bestämmelser om insatser som ska ge nyanlända förutsättningar för egenförsörj- ning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet.</P>
<P class="p257 ft9"><SPAN class="ft10">Övriga anhöriginvandrare, </SPAN>dvs. personer som får uppehålls- tillstånd på grund av anknytning till en person bosatt i Sverige som inte nyligen invandrat som flykting eller skyddsbehövande i övrigt<SPAN class="ft10">, </SPAN>omfattas inte av etableringslagen. Men samma mönster med en långsam etablering på arbetsmarknaden som motiverade för- ändringarna i flyktingmottagandet finns även i denna grupp. De övriga anhöriginvandrarna utgör i dag en större andel av de nyanlända än de flyktingmottagna. Samtidigt är de övriga anhörig- invandrarna en mer heterogen grupp än de skyddsbehövande och deras anhöriga. Bland dem som får uppehållstillstånd på grund av anknytning finns individer som redan vid invandringen har både arbete och ett väl utvecklat nätverk i Sverige. Andra personer med samma skäl för invandring har en lång väg fram till sitt första arbete och stora behov att bygga upp både kunskaper i svenska språket,</P>
<P class="p258 ft18">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p18 ft31">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">relevant utbildning och arbetslivserfarenhet samt kontakter utanför den närmaste familjen.</P>
<P class="p113 ft12">Trösklarna till arbetsmarknaden är särskilt stora för nyanlända <SPAN class="ft25">kvinnor</SPAN>. Efter tio år i Sverige hade drygt hälften av kvinnorna som år 2000 kom som skyddsbehövande eller som anhöriga till dessa fortfarande inte kommit i arbete. Mönstret är likartat även för många av kvinnorna som invandrar som anhörig till en person som inte nyligen fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Kvinnornas låga arbetskraftsdeltagande är ett växande problem, sysselsättnings- graden för utrikes födda kvinnor har minskat med 14 procent- enheter sedan slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR></P>
<P class="p259 ft25">Ett högt arbetskraftsdeltagande är viktigt också för deltagandet i samhällslivet</P>
<P class="p254 ft9">Ett ökat arbetskraftsdeltagande är inte endast motiverat från ett sysselsättningsperspektiv. För många nyanlända sammanfaller borta- varon från arbetsmarknaden med ett stort utanförskap också ur andra aspekter. Samma trösklar som försvårar inträdet i arbetslivet utgör hinder även för deltagandet i samhället i övrigt. Svaga kunskaper i svenska gör det svårt att navigera i det svenska samhällsystemet. Bristande tillgång till nätverk riskerar att leda till social isolering. Begränsade kunskaper i svenska och om det svenska samhället kan även göra det svårare för nyanlända föräldrar att ta sig an föräldra- rollen, att samarbeta med skolan och att ge sina barn det stöd de behöver för att utanförskapet inte ska gå i arv till nästa generation.</P>
<P class="p119 ft11">Att finna vägar som kan öka nyanländas arbetskraftsdeltagande är mot denna bakgrund motiverat för att stärka utrikes föddas aktiva deltagande i både arbets- och samhällsliv. Den dubbla mål- sättningen i etableringslagen, aktivt deltagande i arbets- <SPAN class="ft27">och </SPAN>samhälls- livet, understryker betydelsen av att erbjudandet om stöd också når nyanlända som har en längre väg till arbete och självförsörjning. För personer med begränsade möjligheter att få ett arbete kan också ett ökat deltagande i samhällslivet vara ett värdefullt resultat.</P>
<P class="p260 ft18">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Inledning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft26"><SPAN class="ft26">1.2</SPAN><SPAN class="ft51">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p261 ft9">Den 13 oktober 2011 fattade regeringen beslut om att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och påskynda arbetsmarknadsetableringen för nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Utred- ningen har antagit namnet <NOBR>AKKA-utredningen.</NOBR> Enligt direktivet (bilaga 1) ska utredningen analysera och fördjupa kunskapen om nyanlända kvinnors och anhöriginvandrares förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden och lämna förslag på åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och påskynda etableringen på arbets- marknaden för dessa grupper. Utredningen ska analysera vilka eko- nomiska incitament som påverkar målgruppens arbetskrafts- deltagande och deltagande i insatser. Vidare ska utredningen föreslå åtgärder som dels ökar möjligheterna att kombinera föräldraskap med arbete och deltagande i insatser, dels säkerställer en individu- ellt anpassad etablering som är likvärdig för kvinnor och män.</P>
<P class="p60 ft12">I utredningens uppdrag ingår också att kartlägga uttaget av föräldrapenning bland nyanlända. Denna kartläggning redovisades i delbetänkandet <SPAN class="ft25">Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldra- penning </SPAN>(SOU 2012:09) som överlämnades till regeringen i mars 2012.</P>
<P class="p134 ft12">Som underlag för utredningens arbete har en rad olika data- insamlingsmetoder använts. De presenteras närmare nedan.</P>
<P class="p100 ft25">Registerdata</P>
<P class="p262 ft9">Registerdata från STATIV (longitudinell databas för integrations- studier) och LISA (longitudinell integrationsdatabas för sjukför- säkrings- och arbetsmarknadsstudier) har använts för att beskriva egenskaper hos personer i gruppen nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (bland annat ursprungsland, utbildning, familjesituation, ålder), arbetskraftsdeltagande och inkomster bland dessa nyanlända, samt för analys av etableringsmönster på arbets- marknaden och deltagande i olika insatser. För denna analys har utredningen anlitat fil. doktor Hans Grönqvist och fil. doktor Susan Niknami, båda aktiva som forskare vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Deras underlagsrapport <SPAN class="ft10">Nyanlända utrikes födda på och utanför arbetsmarknaden </SPAN>presenteras som <SPAN class="ft10">bilaga 2 </SPAN>i</P>
<P class="p263 ft18">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36955x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p18 ft31">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">betänkandet. I underlagsrapporten finns en mer ingående beskriv- ning av metod och data som analysen bygger på.</P>
<P class="p115 ft9">Sedan <NOBR>2000-talets</NOBR> inledning har övertäckningen i SCB:s register- data ökat (SCB, 2010). Det betyder att det finns ett växande antal individer som står som folkbokförda i registren men som inte borde göra det, exempelvis på grund av utlandsflytt. Utrikes födda är överrepresenterade i övertäckningspopulationen. År 2005 skat- tades övertäckningen i denna grupp till mellan 29 700 och 73 900 personer, beroende på vilken skattningsmodell som används (SCB, 2010). Den höga övertäckningen riskerar att påverka träffsäker- heten i analyser av utrikes födda som baseras på registerdata, exempelvis rörande sysselsättning. I AKU, som baseras på intervjuer, kategoriseras övertäckningen som ett bortfall, vilket i regel tilldelas samma sysselsättningsfrekvens som den grupp av individer som intervjuats. Om sysselsättningsfrekvensen för utrikes födda är 65 procent kommer således antalet sysselsatta individer i denna grupp att överskattas med cirka 48 000 personer vid en övertäckning på 74 000. I den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, däremot, beräknas sysselsättningen utifrån andelen som har en registrerad inkomst från förvärvsarbete eller näringsverksamhet. Övertäck- ningspopulationen hamnar i gruppen ”ej sysselsatta”, vilket leder till att sysselsättningsfrekvensen underskattas.</P>
<P class="p264 ft12">Enligt Gerdes och Wadensjö (2008) består övertäckningen till stor del av gränspendlare och personer som invandrat från EU- länder för att arbeta och som flyttat tillbaka utan att anmäla detta. Skyddsbehövande och anhöriginvandrare har lägre benägenhet att återvandra (SCB, 2011). Eftersom utredningens analyser i första hand är koncentrerade till de sistnämnda två grupperna, är över- täckningsproblematiken i dessa analyser sannolikt mindre.</P>
<P class="p75 ft25">Enkätundersökningar</P>
<P class="p65 ft11">Arbetsförmedlingen och kommuner är viktiga aktörer för nyan- ländas etablering. För att få en bred bild av hur de två aktörerna arbetar för att underlätta nyanlända kvinnors och mäns etablering har utredningen genomfört två webbaserade enkätundersökningar. Den första enkäten skickades ut till ansvariga för arbetsmarknads- verksamheten i Sveriges samtliga 290 kommuner. Svarsfrekvensen för kommunenkäten är 82 procent.<SPAN class="ft52">1 </SPAN>Den andra enkäten gick ut till</P>
<P class="p265 ft54"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>Enkäten liksom bortfallsanalys återfinns i sin helhet i bilaga 3.</P>
<P class="p266 ft18">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36956x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Inledning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft11">ett urval av 1 149 handläggare på Arbetsförmedlingen. Urvalet bestod dels av arbetsförmedlare som arbetar med nyanlända som omfattas av etableringslagen (300 personer), dels av övriga arbets- förmedlare (849 personer). Handläggare med utrikes födda på sin signatur är överrepresenterade i urvalet av de övriga arbetsför- medlarna. Svarsfrekvensen för handläggarenkäten är 66 procent.<SPAN class="ft52">2</SPAN></P>
<P class="p267 ft25">Studiebesök och studieresa</P>
<P class="p70 ft9">Utredningen har genomfört ett antal studiebesök hos verksamheter som på olika sätt arbetar för att stödja utrikes födda personers etablering, med särskild inriktning mot verksamheter som vänder sig till kvinnor och personer med kort tidigare utbildning. Studie- besöken har syftat till att ge en fördjupad bild av förutsättningar, hinder och goda exempel. Exempel på verksamheter som utred- ningen har besökt är Arosdöttrarna i Västerås, <NOBR>Yalla-trappan</NOBR> och Föräldralediga med planering för framtiden i Malmö, Rätt Steg i Stockholm och Mikrofinansieringsinstitutet i Katrineholm. Utred- ningen har även på flera orter besökt företrädare för kommunen, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen.</P>
<P class="p268 ft12">Utredningen har vidare genomfört en två dagars studieresa till Oslo. Syftet med studieresan var att lära av norska erfarenheter och ta del av goda exempel på insatser som kan stödja utrikes födda kvinnors etablering i arbets- och samhällslivet. Under studie- besöket träffade utredningen tjänstemän på <NOBR>Barne-,</NOBR> likestillings- och inkluderingsdepartementet samt Integrerings- och mangfolds- direktoratet (IMDi). Vidare besökte utredningen verksamheten Quo Vadis och ett kommunalt projekt i programmet Ny Sjanse. Vi träffade också ett forskningsinstitut respektive ett konsultföretag som genomfört flera studier med fokus på utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering.</P>
<P class="p269 ft25">Tidigare studier och rapporter</P>
<P class="p70 ft11">Vid sidan av de data som utredningen själv samlat in och analyserat, har tidigare studier och rapporter använts som underlag för utred- ningens arbete. De flesta svenska studier bygger på kvantitativa registeruppgifter, medan det i hög grad saknas mer omfattande</P>
<P class="p270 ft54"><SPAN class="ft53">2 </SPAN>Enkäten liksom bortfallsanalys återfinns i sin helhet i bilaga 4.</P>
<P class="p271 ft18">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p18 ft31">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft29">kvalitativa studier som baseras på intervjudata. Utredningen har inte heller haft resurser att genomföra mer omfattande intervjuer med målgruppen. För att få fördjupad kunskap om hur utrikes födda kvinnor resonerar kring sin situation och sina valmöjligheter har utredningen därför tagit del av norska och danska kvalitativa studier. Även om studierna är genomförda i våra grannländer, bedömer utredningen att slutsatserna i stor utsträckning är tillämp- bara också i den svenska kontexten. Många av studierna fokuserar på nyanlända kvinnor med kort eller ingen utbildning, vars förut- sättningar och behov ser liknande ut i samtliga tre länder. Norge och Danmark liknar dessutom Sverige, både vad gäller välfärds- systemens uppbyggnad och ett högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor i allmänhet.</P>
<P class="p272 ft25">Samråd med utredningar inom närliggande områden</P>
<P class="p65 ft29">Utredningen har under hela arbetet haft löpande kontakt med två andra utredningar som genomförts parallellt: <NOBR>GRUV-utredningen</NOBR> (dir 2011:92), som ska se över den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå, och <NOBR>Sfi-pengsutredningen</NOBR> (dir 2011:81), som ska föreslå hur valfrihet och individuell anpassning inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) kan öka. Samrådet har syftat till att utbyta erfarenheter och preliminära resultat. I detta slutbetänkande har vi bland annat använt data från den enkät som <NOBR>Sfi-pengsutredningen</NOBR> skickat ut till Sveriges kommuner. Ett annat syfte med samrådet har varit att koordinera utredningarnas förslag i syfte att minska risken för motstridigheter.</P>
<P class="p273 ft26"><SPAN class="ft26">1.3</SPAN><SPAN class="ft51">Avgränsningar och definitioner</SPAN></P>
<P class="p76 ft11">Utredningen har valt att definiera nyanlända invandrare som utrikes födda personer som har varit folkbokförda i Sverige kortare tid än fyra år. Definitionen tar sin utgångspunkt i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Enligt denna lag har nyanlända flyktingmottagna rätt till en etableringsplan med insatser som totalt kan omfatta 24 månader. Planen ska upprättas inom tolv månader efter folkbokföring. Vid sjukdom eller vård av</P>
<P class="p274 ft18">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36958x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Inledning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">barn med föräldrapenning på heltid ges möjlighet till ett års över- hoppningsbar tid. Sammantaget motsvarar detta fyra år.<SPAN class="ft55">3</SPAN></P>
<P class="p129 ft29">Utredningen har två huvudsakliga målgrupper, vilka delvis över- lappar varandra: nyanlända anhöriginvandrare som inte omfattas av etableringslagen (övriga anhöriginvandrare), samt nyanlända kvinnor. Målgruppen nyanlända kvinnor utgörs av alla utrikes födda kvinnor som varit folkbokförda i Sverige högst fyra år. I betänkandet har dock utredningen valt att fokusera på dels flyktingmottagna kvinnor (skyddsbehövande kvinnor och kvinnor som invandrat som anhöriga till en skyddsbehövande person), dels övriga kvinnor som invandrar på grund av anknytning till en i Sverige bosatt person. Det är framför allt dessa grupper av kvinnor som har en i genomsnitt långsam etableringstakt och som därför kan ha behov av särskilda insatser som stöd för sin arbetsmarknadsetablering. Arbetskraftsinvandrare och studerande etablerar sig betydligt snabbare på arbetsmarknaden (se bilaga 2).</P>
<P class="p123 ft11">Utredningens primära målgrupper sammanfattas i nedanstående tabell. Hur dessa målgrupper förhåller sig till övriga invandrings- skäl beskrivs i <SPAN class="ft27">kapitel 2 Invandringens sammansättning</SPAN>.</P>
<P class="p275 ft12">Vidare har utredningen valt att fokusera på <SPAN class="ft25">skillnaderna </SPAN>i behov och tillgång till insatser för kvinnor jämfört med män, respektive för övriga anhöriginvandrare jämfört med nyanlända som omfattas av etableringslagen (skyddsbehövande och anhöriga till skyddsbe- hövande). Däremot ligger det utanför utredningens uppdrag att utvärdera systemet som ska stödja nyanländas etablering i stort, eller vilka effekter detta ger upphov till.</P>
<P class="p276 ft54"><SPAN class="ft53">3 </SPAN>Utredningens definition skiljer sig från Arbetsförmedlingens definition av nyanlända, som avser utrikes födda personer som varit i Sverige kortare tid än tre år.</P>
<P class="p277 ft18">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p18 ft31">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft26"><SPAN class="ft26">1.4</SPAN><SPAN class="ft51">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p8 ft12">Betänkandet är disponerat i åtta kapitel.</P>
<P class="p176 ft12">I <SPAN class="ft25">kapitel 2 </SPAN>beskrivs invandringens sammansättning mellan olika grund för uppehållstillstånd, och bakgrundsegenskaper som ålder, utbildningsbakgrund och familjesituation presenteras för dem som invandrade som skyddsbehövande och anhöriginvandrare åren 2000 och 2005.</P>
<P class="p177 ft12">I <SPAN class="ft25">kapitel 3 </SPAN>är det arbetskraftsdeltagandet som står i fokus, dels för samtliga utrikes födda, dels med inriktning mot nyanlända invandrares etableringsmönster. Även den ekonomiska situationen beskrivs på motsvarande sätt dels för samtliga utrikes födda, dels för nyanlända invandrare.</P>
<P class="p278 ft29">I <SPAN class="ft33">kapitel 4 </SPAN>presenteras uppsättningen av, och regelverket för, de olika insatser som nyanlända kvinnor och män kan erbjudas som stöd för etableringen i det svenska arbets- och samhällslivet. Vidare redogörs för vilka inkomstkällor som en nyanländ person kan använda som försörjning vid deltagande i insatserna.</P>
<P class="p278 ft9">I <SPAN class="ft10">kapitel 5 </SPAN>visas hur nyanländas deltagande i de olika insatserna ser ut i praktiken. Kapitlet inleds med en genomgång av kunskaps- läget om sambanden mellan deltagande i olika kompetenshöjande och arbetsförberedande insatser och sysselsättning bland nyanlända invandrare. Därefter analyseras i vilken utsträckning nyanlända tar del av insatser, hur snabbt de påbörjar olika aktiviteter och i vilken utsträckning och av vilka skäl de avbryter sitt deltagande. Kapitlet beskriver även vilken typ av insatser som nyanlända deltar i.</P>
<P class="p13 ft9">I <SPAN class="ft10">kapitel 6 </SPAN>analyseras vilka faktorer och förutsättningar som påverkar nyanländas arbetskraftsdeltagande och deltagande i insatser utifrån utredningens analysmodell. Kapitlet syftar till att ge en bild av vad som behöver utvecklas och förändras för att öka nyanlända kvinnors och anhöriginvandrares arbetskraftsdeltagande.</P>
<P class="p189 ft12">I <SPAN class="ft25">kapitel 7 och 8 </SPAN>presenteras utredningens förslag på åtgärder respektive konsekvenser av förslagen.</P>
<P class="p279 ft18">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<P class="p4 ft8">2 Invandringens sammansättning</P>
<P class="p253 ft26"><SPAN class="ft26">2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Invandring till Sverige kan ske på flera grunder</SPAN></P>
<P class="p76 ft9">Vi lever i en globaliserad värld, där internationell migration är ett genomgående kännetecken. År 2005 fanns 190 miljoner migranter i världen, vilket motsvarar tre procent av världens befolkning (Ratha m.fl., 2008). För många människor är migration en möjlighet till ett bättre liv. Migrationen kan också fylla en viktig roll i den eko- nomiska samhällsutvecklingen. Länderna som migranterna flyttar till får ett inflöde av ny kompetens och arbetskraft. I ursprungs- länderna får anhöriga ofta ta emot pengar från sina emigrerade släktingar, vilket ökar deras möjligheter till utveckling och välfärd.</P>
<P class="p280 ft12">Det finns många olika skäl att invandra till Sverige. Bestäm- melserna om på vilka grunder en person kan invandra återfinns i utlänningslagen (2005:716). De vanligaste grunderna för uppehålls- tillstånd är humanitära skäl, anknytning till en i Sverige bosatt person, arbete samt studier (se faktaruta). Personer som kommer från länder inom EU/EES har också möjlighet att ansöka om uppe- hållsrätt.</P>
<P class="p198 ft12">Utredningens fokus är de två förstnämnda grupperna av invandrare</P>
<P class="p281 ft12">– personer som får uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl respektive på grund av familjeanknytning. Dessa båda grupper benämns i utredningen som <SPAN class="ft25">skyddsbehövande </SPAN>respektive <SPAN class="ft25">anhörig- invandrare</SPAN>.</P>
<P class="p282 ft18">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36961x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Invandringens sammansättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p283 ft58">En person som är på flykt undan sitt hemland kan beviljas uppehålls- tillstånd på grund av <SPAN class="ft56">humanitära skäl</SPAN>. I denna grupp ingår personer som fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande (5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen). Det är även möjligt att få ett tillfälligt uppehålls- tillstånd på grund av verkställighetshinder (12 kap. 18 §), tillfälligt skydd (21 kap.) eller som tribunalvittne (22 kap.). I betänkandet används begreppet <SPAN class="ft57">skyddsbehövande </SPAN>som ett samlingsbegrepp för hela denna grupp.</P>
<P class="p284 ft61">En utlänning som är maka/make, sambo eller underårigt barn till någon som är bosatt i Sverige kan beviljas uppehållstillstånd på grund av <SPAN class="ft59">anknytning till en i Sverige bosatt person </SPAN>(5 kap. 3 eller 3 a §). Detta gäller även underåriga barn till en förälder som är gift eller sambo med anknytningspersonen, samt en person som har för avsikt att gifta sig eller inleda ett samboförhållande med en person som bor i Sverige. Uppehålls- tillstånd på grund av anknytning delas upp i etablerade och nya anknyt- ningar. Med nya anknytningar avses personer som inte har bott tillsammans med sin anknytningsperson i utlandet. I betänkandet används begreppet <SPAN class="ft60">anhöriginvandrare </SPAN>som ett samlingsbegrepp för alla som beviljats uppehålls- tillstånd på grund av anknytning. Anhöriga till personer som fått uppe- hållstillstånd som skyddsbehövande omfattas av etableringslagen (2010:197), under förutsättning att ansökan om uppehållstillstånd inkommer inom två år från det att anknytningspersonen tagits emot i en kommun. I betänkandet används begreppet <SPAN class="ft60">anhörig till skyddsbehövande </SPAN>för denna grupp. Anhöriga som inte omfattas av etableringslagen kallas</P>
<P class="p285 ft46">övriga anhöriga<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p286 ft9"><SPAN class="ft62">Arbetstillstånd </SPAN>kan beviljas en person som erbjudits en anställning i Sverige, förutsatt att anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig samt att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställnings- villkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen (6 kap. 2 §). Den sammanlagda tiden för arbetstillstånd är högst fyra år. Därefter kan ett permanent uppehållstillstånd beviljas (5 kap. 5 §).</P>
<P class="p287 ft64">En person som kommit till Sverige för att <SPAN class="ft63">studera </SPAN>kan beviljas ett tids- begränsat uppehållstillstånd (5 kap. 10 §). En förutsättning är att den sökande kan försörja sig själv under den planerade studieperioden.</P>
<P class="p288 ft61"><NOBR>EU/EES-medborgare</NOBR> samt deras anhöriga kan ansöka om <SPAN class="ft59">uppehållsrätt</SPAN>. Uppehållsrätt ges till personer som arbetar eller studerar i Sverige, har till- räckliga tillgångar för att försörja sig själv och sin familj eller söker arbete och har en verklig möjlighet att få anställning (3 a kap. 3 §).</P>
<P class="p131 ft18">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36962x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td68"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p18 ft31">Invandringens sammansättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft9">Mottagandet av skyddsbehövande utgör en nationell angelägenhet och en internationell förpliktelse. Staten har därför sedan lång tid tillbaka valt att ta ett särskilt ansvar för att stödja målgruppens etablering i arbets- och samhällsliv. Personer i åldern <NOBR>20–64</NOBR> år som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande har rätt till sär- skilda etableringsinsatser enligt etableringslagen (2010:197) (avsnitt 4.3.1).<SPAN class="ft65">1 </SPAN>Även anhöriga till skyddsbehövande omfattas av etablerings- lagen, under förutsättning att de ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att ankytningspersonen tagits emot i en kommun. <SPAN class="ft10">Flyktingmottagna </SPAN>är ett samlingsuttryck för skyddsbehövande och deras anhöriga som omfattas av etableringslagen.</P>
<P class="p90 ft25">Regelverket påverkar invandringens sammansättning</P>
<P class="p118 ft12">Invandringens sammansättning och omfattning är beroende av hur rådande regelverk är utformat. En central utgångspunkt för migra- tionspolitiken i Sverige är de <SPAN class="ft25">mänskliga rättigheterna</SPAN>. Människor som flyr förföljelse och förtryck ska kunna få en fristad här. Sverige har därför valt att erbjuda skydd för flyktingar och skydds- behövande i större utsträckning än vad internationella överenskom- melser kräver. År 2011 fick knappt 13 000 personer uppehålls- tillstånd på grund av humanitära skäl, vilket motsvarar cirka 14 pro- cent av det totala antalet uppehållstillstånd och uppehållsrätter samma år.</P>
<P class="p66 ft29">En annan utgångspunkt för den svenska migrationspolitiken är att två personer som vill <SPAN class="ft33">leva tillsammans och bilda familj </SPAN>i så stor utsträckning som möjligt ska kunna göra det. Anknytning till en i Sverige bosatt person har de senaste åren varit den främsta grunden för uppehållstillstånd. År 2011 beviljades knappt 32 500 personer uppehållstillstånd som anhörig, vilket motsvarar cirka 35 procent av det totala antalet personer som fick uppehållstillstånd eller uppe- hållsrätt detta år. Av dessa var drygt 3 000 personer, eller nio pro- cent, anhöriga till en skyddsbehövande.</P>
<P class="p255 ft11">Cirka 90 procent av anhöriginvandringen består av nya anknyt- ningar, dvs. personen som söker uppehållstillstånd har inte tidigare stadigvarande bott tillsammans med sin anknytningsperson. I dessa</P>
<P class="p289 ft54"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>En person som har fyllt 18 men inte 20 år när uppehållstillstånd beviljas omfattas också av etableringslagen förutsatt att han eller hon saknar föräldrar här i landet.</P>
<P class="p290 ft18">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36963x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Invandringens sammansättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft9">fall beviljas i regel ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på två år.<SPAN class="ft65">2 </SPAN>Syftet med tvåårsregeln är att pröva förhållandets seriositet, och regeln utgör ett undantag från huvudregeln om att permanent uppehålls- tillstånd ska beviljas från början när en utlänning accepteras för bosättning i landet. Om parterna fortfarande lever tillsammans i Sverige efter två år kan permanent uppehållstillstånd beviljas.</P>
<P class="p164 ft12">I december 2008 trädde nya regler för <SPAN class="ft25">arbetskraftsinvandring </SPAN>i kraft som har gjort det enklare för människor utanför EU/EES att komma till Sverige för att arbeta. Det nya regelverket har medfört att arbetskraftsinvandringen har ökat kraftigt de senaste åren. Om även arbetstillstånd kortare än ett år inkluderas, var det cirka 18 000 personer från länder utanför EU/EES respektive 10 000 personer inom EU/EES som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare år 2011. Samma år fick cirka 10 000 personer uppehållstillstånd på grund av studier.</P>
<P class="p165 ft25">Begränsat försörjningskrav i Sverige</P>
<P class="p148 ft12">Utlänningslagen (2005:716) innefattar sedan april 2010 ett försörj- ningskrav som villkor för att uppehållstillstånd ska beviljas en person på grund av anknytning. Försörjningskravet innebär att anknytningspersonen ska ha en tillräcklig inkomst för att kunna <SPAN class="ft25">försörja sig själv </SPAN>och en <SPAN class="ft25">bostad </SPAN>som även rymmer personen som ansöker om uppehållstillstånd som anhörig. Försörjningskravet gäller inte om anknytningspersonen är medborgare i Sverige eller annat <NOBR>EES-land,</NOBR> har bott i Sverige minst fyra år med permanent uppehållstillstånd, har barn under 18 år eller har fått uppehållstill- stånd av humanitära skäl. De olika undantagen innebär att det i praktiken är mycket få anknytningspersoner som omfattas av för- sörjningskravet.</P>
<P class="p72 ft9">Utformningen av det svenska försörjningskravet ställer i sin tur större krav på att nyanlända anhöriginvandrare ges förutsättningar att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Sverige skiljer sig i detta avseende från t.ex. Norge och Danmark, vilka båda har högre krav på att anknytningspersonen är etablerad i arbets- och samhällsliv för att en anhörig ska kunna beviljas uppe- hållstillstånd. Försörjningskravet i dessa båda länder är utformat så</P>
<P class="p292 ft54"><SPAN class="ft53">2 </SPAN>Regeln kallas mer formellt för uppskjuten invandringsprövning och återfinns i 5 kap. 8 § utlänningslagen.</P>
<P class="p293 ft18">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36964x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td68"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p18 ft31">Invandringens sammansättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft12">att anknytningspersonen ska ha tillräcklig inkomst för att kunna för- sörja även den som invandrar, och kravet gäller även danska respektive norska medborgare och personer med permanent uppehållstillstånd. Danmark ställer därutöver även krav på egenskaper hos personen som ansöker som uppehållstillstånd genom ett poängsystem som bl.a. tar hänsyn till den sökandes yrkeserfarenhet, språkkunskaper och utbildning.</P>
<P class="p294 ft15"><SPAN class="ft15">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft66">Flyktingar och anhöriga har dominerat invandringen de senaste 25 åren</SPAN></P>
<P class="p295 ft12">I likhet med många andra länder är Sverige sedan många år ett land med en mycket blandad befolkning. Utrikes födda utgör i dag 15 procent av den svenska befolkningen. Och globaliseringen fort- sätter. I Statistiska centralbyråns befolkningsprognoser beräknas invandringen till Sverige fram till år 2060 uppgå till cirka <NOBR>75–80</NOBR> 000 personer per år, medan utvandringen beräknas till cirka <NOBR>45–60</NOBR> 000 personer per år.</P>
<P class="p12 ft12">Många personer som invandrar till Sverige stannar bara en kortare period i landet. Det gäller exempelvis säsongsarbetare, som bor och arbetar i Sverige under några månader för att sedan åter- vända till sina hemländer. Men avgränsas invandringen till de personer som stannar tillräckligt länge för att folkbokföra sig i Sverige<SPAN class="ft55">3 </SPAN>och som därmed blir en del av befolkningen, är det cirka 55 000 personer per år som har invandrat hit från länder utanför EU/EES de senaste fem åren. Det är en ökning från tidigare år. Mellan 1987 och 2005 låg invandringen betydligt lägre och omfat- tade då cirka 30 000 personer per år från länder utanför EU/EES. Under hela perioden har gruppen dominerats av skyddsbehövande och anhöriginvandrare (figur 2.1).</P>
<P class="p296 ft54"><SPAN class="ft53">3 </SPAN>För folkbokföring krävs uppehållstillstånd eller en uppehållsrätt som gäller minst ett år.</P>
<P class="p297 ft18">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36965x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Invandringens sammansättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft68"><SPAN class="ft67">Anm: </SPAN>Endast utrikes födda vilkas uppehållstillstånd är längre än ett år och därför ger grund för folk- bokföring är inkluderade i diagrammet. Kategorin ”övriga” består av personer som saknar uppgift om grund för bosättning i registren.</P>
<P class="p299 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån (2011<SPAN class="ft70">).</SPAN></P>
<P class="p196 ft25">Skyddsbehövande och anhöriginvandrare återutvandrar mer sällan</P>
<P class="p111 ft12">De flesta som flyttar till ett nytt land ser till en början flytten som något tillfälligt och räknar med att flytta tillbaka till hemlandet inom kort. Detta gäller för såväl flykting- som arbetskraftsmigra- tion (Klintehäll, 2008). Benägenheten att återvandra avtar dock med vistelsetid i landet, vilket är särskilt tydligt för skydds- behövande och anhöriginvandrare. Dessa grupper har avsevärt lägre benägenhet att återvandra än arbetskraftsinvandrare. Åter- vandringen är även betydligt lägre bland personer födda utanför EU samt i medel och lågt utvecklade länder. Vidare visar studien att kvinnor respektive föräldrar har lägre benägenhet att återvandra än män respektive personer utan barn. Det är också ovanligare att personer med kort utbildning återvandrar jämfört med personer med längre utbildning (SCB, 2011).</P>
<P class="p300 ft18">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td68"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p18 ft31">Invandringens sammansättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft26"><SPAN class="ft26">2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Invandringen sedan år 2000</SPAN></P>
<P class="p118 ft12">Som framgår av föregående avsnitt har majoriteten av dem som invandrat till Sverige under <NOBR>2000-talet</NOBR> fått uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning (anhöriginvandrare). Bland dessa utgör övriga anhöriginvandrare den största gruppen, enbart mellan fem och tio procent av dem som invandrat på grund av anknytningsskäl under perioden utgörs av anhöriga till skyddsbehövande (bilaga 2). Humanitära skäl är den näst vanligaste grunden för uppehållstill- stånd.</P>
<P class="p255 ft29">De nyanländas födelseregioner varierar i viss mån över tid och mellan olika invandringsskäl. Under i stort sett hela <NOBR>2000-talet</NOBR> har dock de flesta personer som kommit till Sverige för studier och som anhöriga till skyddsbehövande invandrat från asiatiska länder. Asien utgör även den vanligaste födelseregionen bland skydds- behövande fram till och med 2009, då Afrika gick om som största födelseregion i denna grupp. Bland dem som invandrat till Sverige som övriga anhöriginvandrare utgör Europa den vanligaste födelse- regionen fram till år 2002. Därefter har anhöriginvandringen i första hand utgjorts av personer från Asien.</P>
<P class="p66 ft9">Det finns även vissa skillnader i födelseregion mellan nyanlända kvinnor och män. Irak är ett något vanligare födelseland bland skyddsbehövande män jämfört med skyddsbehövande kvinnor. I gruppen anhöriga till skyddsbehövande gäller det omvända. Bland övriga anhöriginvandrare utmärker sig Thailand som ett betydligt vanligare födelseland bland kvinnorna. Drygt en av fem kvinnor som invandrade till Sverige som övrig anhöriginvandrare år 2000 och 2005 från ett <NOBR>icke-västligt</NOBR> land kom från Thailand. Motsvar- ande andel för männen är två procent (bilaga 2).</P>
<P class="p280 ft12">Som framgår i kapitel 1 är skyddsbehövande och anhörig- invandrare utredningens primära målgrupper. För att få en för- djupad bild av hur dessa gruppers sammansättning och arbetsmark- nadsetablering ser ut har utredningen genomfört en analys av registerdata för dem som kom till Sverige år 2000 respektive 2005 (bilaga 2). Resultaten från analysen redovisas i <SPAN class="ft25">kapitel 3 </SPAN>Arbets- kraftsdeltagande och inkomster, samt i <SPAN class="ft25">kapitel 5 </SPAN>Nyanländas del- tagande i insatser. I det följande beskrivs ålderssammansättning, familjesituation och utbildningsnivå för dem som invandrade dessa båda år.</P>
<P class="p301 ft18">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36967x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Invandringens sammansättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft25">De flesta skyddsbehövande och anhöriginvandrare är unga, gifta och har högst gymnasial utbildning vid invandringstillfället</P>
<P class="p58 ft29">De flesta personer som kommer till Sverige som anhöriginvandrare och skyddsbehövande är unga. Det gäller i synnerhet kvinnor som invandrar som anhörig till en skyddsbehövande samt kvinnor och män som kommer som övriga anhöriginvandrare. Över hälften av dem i arbetsför ålder som kom till Sverige av dessa skäl år 2000 och 2005 var mellan <NOBR>18–29</NOBR> år (tabell 2.1).</P>
<P class="p164 ft12">Det är vanligt att de som invandrar är gifta vid folkbokförings- tillfället. Bland anhöriginvandrare som kom till Sverige 2000 och 2005 var mellan 70 och 80 procent gifta när de folkbokfördes. Mot- svarande andel bland skyddsbehövande är 47 procent för kvinnorna och 37 procent för männen. Majoriteten är gifta med en utrikes född person, men var tredje som kommer till Sverige som övrig anhöriginvandrare är gift med en inrikes född person.</P>
<P class="p167 ft29">Mellan var tredje och var fjärde som invandrade till Sverige 2000 och 2005 som skyddsbehövande eller anhöriginvandrare har hög- skoleutbildning. Samtidigt har en hög andel, minst var fjärde nyanländ, högst grundskoleutbildning vid invandringstillfället.<SPAN class="ft71">4 </SPAN>Anhöriga till skyddsbehövande samt skyddsbehövande kvinnor har i regel en något kortare utbildning än övriga anhöriginvandrare respektive skyddsbehövande män. Vidare har kvinnor i genomsnitt en lägre utbildningsnivå vid invandringstillfället än män (tabell 2.1).</P>
<P class="p303 ft12">Statistik från Arbetsförmedlingen visar att andelen nyanlända med kort utbildning är ännu högre bland skyddsbehövande och deras anhöriga som har invandrat till Sverige de senaste två åren. Över hälften av dem som hade en etableringsplan i april 2012 hade vid invandringstillfället en förgymnasial utbildning som enligt Arbets- förmedlingens bedömning var kortare än nio år (Arbetsför- medlingen, 2012b).</P>
<P class="p304 ft68"><SPAN class="ft53">4 </SPAN>Uppgift om utbildningsbakgrund saknas för <NOBR>20–30</NOBR> procent av de nyanlända (tabell 2.1). Tidigare studier indikerar att cirka hälften av individerna där uppgift saknas kan antas höra till gruppen med förgymnasial utbildning, medan den andra hälften kan antas höra till gruppen med högst gymnasial utbildning (Kennerberg, 2009). Andelen med högst grund- skoleutbildning är därför sannolikt underskattad.</P>
<P class="p305 ft18">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B36968x1.jpg" style="width:414px;height:448px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr9 td68"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td69"><P class="p18 ft31">Invandringens sammansättning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td70"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td71"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td70"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td71"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td72"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft70"><SPAN class="ft72">Anm: </SPAN>I tabellen har invandrare från västländer (Europa, Oceanien och Nordamerika) exkluderats från gruppen övriga anhöriginvandrare för att bättre beskriva utredningens primära målgrupper. Samtliga anhöriginvandrare är dock medtagna i regressionsanalyserna som redovisas i kapitel 5, där även födelseregion finns med som bakgrundsvariabel.</P>
<P class="p307 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p308 ft25">Det är ovanligt att skyddsbehövande och anhöriginvandrare har många barn</P>
<P class="p309 ft11">Det finns en föreställning om att skyddsbehövande och anhörig- invandrare har mycket stora familjer. Detta stämmer dock inte med familjesammansättningen bland dem som invandrade under 2000 och 2005. I genomsnitt hade de som kom till Sverige som skydds- behövande eller anhöriginvandrare dessa år mellan 0,4 och 1,5 barn i åldern 0 till 17 år vid invandringstillfället (bilaga 2). Det genom- snittliga antalet barn är lägst bland dem som kommer som övriga</P>
<P class="p310 ft18">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36969x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Invandringens sammansättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft9">anhöriginvandrare, vilket kan förklaras av att de flesta i denna grupp invandrar för att bilda familj. Bara cirka fem procent av dem som kom som skyddsbehövande eller anhöriga till skyddsbehövande 2000 och 2005 hade fler än tre barn vid invandringstillfället. Andelen skiljer sig inte mellan män och kvinnor. Motsvarande andel för dem som kom som övriga anhöriginvandrare är cirka en procent.</P>
<P class="p311 ft12">Familjerna har vuxit något i samtliga grupper efter några år i Sverige. Men även efter fem år i landet har de flesta kvinnor och män som kom till Sverige 2000 och 2005 fortfarande ett eller två barn (figur 2.2). Endast ett fåtal har fem barn eller fler. En tredjedel av kvinnorna som invandrade som skyddsbehövande och övriga anhöriginvandrare var fortfarande barnlösa fem år efter invandrings- tillfället. Bland kvinnor som kom som anhöriga till en skydds- behövande var motsvarande andel 20 procent.</P>
<P class="p312 ft54"><SPAN class="ft69">Anm: </SPAN>Invandrare från västländer (Europa, Oceanien och Nordamerika) har exkluderats från gruppen övriga anhöriginvandrare.</P>
<P class="p313 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p314 ft18">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td68"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p18 ft31">Invandringens sammansättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft26"><SPAN class="ft26">2.3</SPAN><SPAN class="ft51">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p315 ft12">Många personer som invandrar till Sverige stannar bara en kortare period i landet. Majoriteten av dem som är kvar tillräckligt länge för att bli en del av befolkningen har under de senaste decennierna invandrat som anhöriga eller skyddsbehövande.</P>
<P class="p115 ft9">Ålder, utbildningsbakgrund och familjesituation är faktorer som påverkar förutsättningarna för etableringen på arbetsmarknaden och därmed också vilket behov av stöd som målgruppen har under den första tiden i landet. De flesta personer som kommer till Sverige som anhöriginvandrare och skyddsbehövande är unga. Utbildnings- nivån varierar mer mellan olika grupper. Mellan var tredje och var fjärde har högskoleutbildning. Samtidigt har en hög andel, minst var fjärde, högst grundskoleutbildning. Ett eller två barn var vanligast bland dem som invandrade som skyddsbehövande och anhörig- invandrare 2000 och 2005. Det var också endast ett fåtal som hade många barn efter fem år i landet.</P>
<P class="p316 ft18">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<P class="p317 ft74"><SPAN class="ft8">3</SPAN><SPAN class="ft73">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</SPAN></P>
<P class="p318 ft12">Hur väl nyanlända invandrare lyckas etablera sig på arbetsmark- naden beror på både de nyanländas egna egenskaper och förut- sättningar och på hur efterfrågan på deras kompetens ser ut på den svenska arbetsmarknaden. Utredningens uppdrag är avgränsat till att analysera hur arbetskraftsdeltagandet kan öka, dvs. fokus ligger på utbudssidan snarare än på efterfrågesidan. Både förståelsen för arbetsmarknadssituationen bland nyanlända och analysen av vilka insatser som krävs för att sysselsättningen bland nyanlända ska kunna öka, behöver emellertid relateras till hur arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft ser ut.</P>
<P class="p319 ft12">Detta kapitel inleds därför med en övergripande bild av vilka krav, förväntningar och föreställningar som de som invandrar till Sverige möter på den svenska arbetsmarknaden (avsnitt 3.1). Där- efter beskrivs sysselsättning och arbetskraftsdeltagande bland dem som invandrat (avsnitt 3.2), deras arbetsvillkor (3.3), utanförskapet (3.4) samt den ekonomiska situationen (3.5). I samtliga delar tecknas bilden dels för samtliga utrikes födda, dels för dem som invandrat under åren 2000 och 2005.</P>
<P class="p273 ft26"><SPAN class="ft26">3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Arbetsgivarnas krav och föreställningar</SPAN></P>
<P class="p320 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft66">Obalanser på arbetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p200 ft11">Den internationella lågkonjunkturen och inte minst den finansiella oron i eurozonen påverkar också Sverige och den svenska arbets- marknaden. Hösten 2009 steg arbetslösheten med cirka två pro- centenheter. Andelen arbetslösa är fortfarande relativt hög, även om arbetslösheten minskat något sedan 2009. Samtidigt har arbets- kraften ökat, och trots den ökade arbetslösheten har även syssel-</P>
<P class="p44 ft18">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">sättningen ökat med cirka 150 000 personer sedan 2009 (prop. 2011/12:100).</P>
<P class="p321 ft11">Arbetsförmedlingens prognos för åren <NOBR>2012–2013</NOBR> från juni 2012 visar dock även på ökade strukturella obalanser mellan utbudet och efterfrågan på arbetskraft. I rapporten konstateras att utbildnings- nivån är en central faktor för arbetslösas möjligheter att finna ett arbete. Gymnasiekompetens är i de flesta fall ett grundläggande krav vid rekrytering av personal. I samtliga åldersgrupper har för- gymnasialt utbildade den lägsta sysselsättningsgraden. Samtidigt har antalet korttidsutbildade i arbetskraften ökat på senare tid. Antalet arbetslösa med förgymnasial utbildning har i stort sett för- dubblats på knappt fyra år och uppgick i april 2012 till 113 000 per- soner. Uppgången beror till en del på att tidigare sjukskrivna personer har återkommit till arbetskraften som en följd av reformeringen av sjukförsäkringen. Dessutom har arbetskraften under senare år fått ett tillskott av korttidsutbildade personer som invandrat till Sverige. Det är också en konstant hög andel ungdomar som träder in i arbetskraften som saknar slutförd gymnasieutbildning. Bland dessa är många utrikes födda som invandrat under skoltiden (Arbetsförmedlingen, 2012c).</P>
<P class="p322 ft11">Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer korttidsut- bildades svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden bestå över tid. Antalet arbetstillfällen för personer med förgymnasial utbild- ning har kontinuerligt minskat under de senaste åren. År 2011 låg sysselsättningsnivån för korttidsutbildade på 535 000 personer, vilket var 100 000 färre arbetstillfällen än fyra år tidigare. Under samma period tillkom 230 000 arbetstillfällen för personer med eftergymnasial utbildning. Detta visar på den stora omvandlingen som pågår på arbetsmarknaden där enklare arbetsuppgifter som inte ställer krav på utbildning rationaliseras bort eller flyttas till länder med lägre lönekostnader. Obalansen mellan efterfrågan och utbudet på arbetskraft är med andra ord inte ett konjunkturellt problem, även om svagare konjunkturperioder bidrar till att till- fälligt försämra korttidsutbildades position på arbetsmarknaden ytter- ligare. Den krympande arbetsmarknaden för personer som saknar gymnasiekompetens försvårar etableringen på arbetsmarknaden för många nyanlända, eftersom en relativt hög andel av dem som invandrar har en kort utbildningsbakgrund (avsnitt 2.2).</P>
<P class="p323 ft11">Nyanlända invandrare med högskoleutbildning har i regel lättare att få ett arbete än nyanlända med en kort utbildning. Arbets- förmedlingen konstaterar att utrikes födda med högskoleutbildning</P>
<P class="p100 ft18">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36973x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft9">kommer att utgöra en allt viktigare resurs till följd av generationsväxlingen, när arbetsgivare behöver ersätta stora kullar av personal som går i pension de närmaste åren. Statistik visar dock att kompetensen hos i synnerhet utomeuropeiskt födda akademiker inte tas till vara i dag. Sysselsättningsnivån är betydligt lägre och arbetslösheten är sex till sju gånger högre i denna grupp jämfört med inrikes födda akademiker. Vidare hade 60 procent av de utom- europeiskt födda akademikerna som invandrade 2003 fortfarande sex år efter invandringen arbeten som de utbildningsmässigt var överkvalificerade för. Det kan jämföras med inrikes födda akademiker, bland vilka 12 procent 2009 hade ett yrke som understeg deras utbildningsnivå (Arbetsförmedlingen, 2012c).</P>
<P class="p66 ft9">Vid sidan av de utbildningsmässiga obalanserna på arbetsmark- naden finns även regionala obalanser. De regionala skillnaderna rör inte endast sysselsättningsgrad utan även i vilken utsträckning de olika länen saknar arbetskraft som svarar mot arbetsgivarnas behov. I Västmanlands län har exempelvis trettio procent av företagen haft rekryteringsproblem det senaste halvåret, vilket kan jämföras med drygt tio procent av företagen i Gotlands län. Regionerna skiljer sig också med avseende på andelen av de arbetssökande inskrivna på Arbetsförmedlingen som tillhör utsatta grupper.<SPAN class="ft65">1 </SPAN>I Södermanlands och Gävleborgs län uppgår andelen av de arbetslösa som tillhör utsatta grupper till sju procent. I Halland, Uppsala, Jönköping och Stockholm är motsvarande andel <NOBR>3,5–4,5</NOBR> procent (ibid.).</P>
<P class="p324 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft66">Rekrytering via personliga kontakter missgynnar grupper med svaga nätverk</SPAN></P>
<P class="p102 ft9">En stor del av de lediga arbetena i Sverige förmedlas via personliga kontakter (Olli Segendorf, 2005; Bethoui, 2006). Personer med begränsad tillgång till nätverk kan därför få svårare att få jobb. Olika typer av nätverk är dessutom olika värdefulla som rekryterings- kanaler. Personer som själva arbetar får information om lediga arbets- tillfällen på den egna arbetsplatsen och dess omgivning. De kan också lättare förmedla information om arbetssökande direkt till den som har mandat att anställa. Dessutom är konkurrensen om lediga arbeten lägre i nätverk där de flesta redan arbetar. Ju längre tid en</P>
<P class="p325 ft54"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>Med utsatta grupper avses enligt Arbetsförmedlingens definition förgymnasialt utbildade, äldre <NOBR>(55–64</NOBR> år), utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p326 ft18">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36974x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft12">person varit arbetslös, desto större del av personens nätverk tenderar dock också bestå av personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden (Olli Segendorf och Teljosuo, 2011). Det gäller i synnerhet personer som ännu inte etablerat sig på arbetsmark- naden, såsom ungdomar och nyanlända invandrare.</P>
<P class="p327 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsgivare diskriminerar</SPAN></P>
<P class="p58 ft29">Det finns stark evidens för etnisk diskriminering på arbets- marknaden, även om det är svårt att skatta dess omfattning (Olli Segendorf och Teljosuo, 2011). Diskrimineringen kan vara dels preferensbaserad, dels statistisk. Preferensbaserad diskriminering innebär att en arbetsgivare väljer bort arbetssökande med en viss etnicitet, religion eller utseende även då dessa egenskaper saknar samband med den sökandes produktivitet. Bortsorteringen behöver inte vara avsiktlig eller medveten.</P>
<P class="p303 ft12">Statistisk diskriminering betyder att arbetsgivare värderar en arbetssökande utifrån vilken produktivitet som arbetsgivaren vet (eller tror sig veta) att utrikes födda som grupp har. En studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk forskning (IFAU), där arbetsgivare ombads välja mellan två olika arbetssökande i ett så kallat ”stated choice” experiment,<SPAN class="ft55">2 </SPAN>visar att arbetsgivare väljer bort utomeuropeiskt födda, religiösa minoriteter samt sökande med flera barn på grund av osäkerhet kring dessa gruppers pro- duktivitet. Sökande från de tre grupperna har drygt 25 procent- enheters lägre sannolikhet att bli erbjudna ett arbete jämfört med sökande som är inrikes födda, kristna respektive saknar barn. Graden av diskriminering skiljer sig inte åt mellan olika typer av rekryterare och arbetsgivare. Däremot är stora företag generellt mindre benägna att diskriminera jämfört med små företag (Eriksson m.fl., 2012).</P>
<P class="p123 ft24">Fältstudier med avidentifierade ansökningshandlingar indikerar att det finns ett samband mellan yrkets kvalifikationsgrad och före- komsten av statistisk diskriminering. Utrikes och inrikes födda som söker högkvalificerade arbeten behandlas mer lika än utrikes och inrikes födda sökanden till lågkvalificerade yrken. Det kan</P>
<P class="p111 ft68"><SPAN class="ft53">2 </SPAN>Ett hypotetiskt experiment där arbetsgivarna först ombads beskriva en anställd som nyligen slutat och därefter fick välja mellan två hypotetiska sökanden att kalla till en anställnings- intervju eller att anställa som en ersättare för den tidigare anställde. De två sökande skiljde sig åt vad gäller kön, ålder, utbildning, erfarenhet, etnicitet, religiös trosuppfattning, familje- situation, vikt och hälsa.</P>
<P class="p147 ft18">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft12">bero på att högkvalificerade yrken ställer högre krav på formell utbildning och dokumenterad arbetslivserfarenhet, vilket minskar risken för att arbetsgivaren diskriminerar den sökande på grund av bristande eller felaktig information om hans eller hennes produktivitet (Carlsson och Skedinger, 2011).</P>
<P class="p13 ft9">En studie av <NOBR>Andersson-Joona</NOBR> och Wadensjö (2011) visar vidare att andelen utrikes födda från <NOBR>icke-västliga</NOBR> länder är betydligt högre i bemanningsbranschen än i övriga branscher, även då hänsyn tas till kön, utbildningsnivå och åldersgrupp. Särskilt hög är andelen som annars generellt har en låg sysselsättningsgrad, som kvinnor och män från Afrikas horn och Irak. En möjlig förklaring till detta kan enligt författarna vara att bemanningsföretag är mer vana vid att bedöma en arbetssökandes kompetens oberoende av vilken bak- grund han eller hon har, och att de därför är mindre benägna att statistiskt diskriminera än arbetsgivare inom andra branscher.</P>
<P class="p329 ft26"><SPAN class="ft26">3.2</SPAN><SPAN class="ft51">Etableringen på arbetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p330 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och arbetslöshet bland utrikes födda</SPAN></P>
<P class="p102 ft9">Sysselsättningsgrad, arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet är tre centrala begrepp som används för att beskriva situationen på arbets- marknaden. Sysselsättningsgraden anger andelen i den vuxna befolk- ningen som är sysselsatt, medan arbetskraftsdeltagandet visar andelen av befolkningen i arbetsför ålder som antingen är sysselsatt eller som för tillfället befinner sig i arbetslöshet. Den relativa arbetslös- heten beräknas i relation till arbetskraften, medan sysselsättningen beräknas i relation till befolkningen i arbetsför ålder.</P>
<P class="p255 ft29">På lång sikt är det arbetskraftsutbudet, dvs. antalet personer som vill och kan arbeta, som är den viktigaste bestämningsfaktorn för sysselsättningen. Ju fler personer som söker arbete, desto högre kan också sysselsättningsgraden bli. Omvänt gäller att ju fler som inte deltar i arbetskraften (till följd av t.ex. hemarbete eller lång- varig sjukdom) desto lägre blir sysselsättningsgraden. På kort sikt är det dock efterfrågan på arbetskraft som påverkar sysselsättnings- graden mest. Om arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft minskar så sjunker också sysselsättningen, och arbetslösheten ökar. Efter- som arbetslösheten beräknas som andelen av arbetskraften som saknar arbete kan arbetslösheten på kort sikt öka även av ett ökat arbetskraftsdeltagande.</P>
<P class="p331 ft18">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B36976x1.jpg" style="width:433px;height:359px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft25">Utomeuropeiskt födda kvinnor har lägre sysselsättningsgrad och ett lägre arbetskraftsdeltagande</P>
<P class="p96 ft29"><SPAN class="ft33">Sysselsättningsgraden </SPAN>varierar med kön och bakgrund (figur 3.1). Kvinnor har, oavsett födelseland, en lägre sysselsättning än män. Vidare har utrikes födda personer en lägre sysselsättningsgrad jäm- fört med inrikes födda. Arbetskraftsundersökningarna visar att detta i synnerhet gäller personer som kommer från länder utanför Europa. Utomeuropeiskt födda kvinnor har allra lägst sysselsättningsgrad, knappt varannan var sysselsatt 2011. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns sysselsättning är också större i denna grupp jämfört med inrikes födda.<SPAN class="ft71">3</SPAN></P>
<P class="p72 ft11">Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda har vidgats sedan slutet av <NOBR>1980-talet,</NOBR> för kvinnor till 21 procent- enheter och för män till 14 procentenheter. Det beror sannolikt på en kombination av förändringar över tid – konjunkturförändringar, vilka särskilt påverkar sysselsättningen bland utrikes födda, en suc- cessivt ändrad sammansättning av den utrikes födda befolkningen, samt strukturella förändringar i efterfrågan på arbetskraft.</P>
<P class="p333 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna (AKU).</P>
<P class="p334 ft70"><SPAN class="ft75">3 </SPAN>Se kapitel 2 i utredningens delbetänkande SOU2012:9 för figurer över sysselsättningsgrad, arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande åren <NOBR>2005-2011</NOBR> fördelat på kön och födelseregion.</P>
<P class="p196 ft18">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">Även andelen <SPAN class="ft25">arbetslösa </SPAN>varierar beroende på födelseland. Fjärde kvartalet 2011 var drygt en av fem utomeuropeiskt födda personer arbetslösa, vilket kan jämföras med drygt en av tjugo personer födda i Sverige eller Norden. Däremot är könsskillnaderna små. Kvinnor och män från samma födelseregion är arbetslösa i ungefär samma utsträckning.</P>
<P class="p13 ft9">Vid sidan av andelen arbetslösa påverkas sysselsättningsgraden av <SPAN class="ft10">arbetskraftsdeltagandet</SPAN>, det vill säga andelen personer som står till arbetsmarknadens förfogande. I likhet med sysselsättningsgraden, varierar arbetskraftsdeltagandet med avseende på både kön och bak- grund. Kvinnor har generellt ett lägre arbetskraftsdeltagande. Särskilt lågt är arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda kvinnor. Kvinnors lägre sysselsättning beror med andra ord inte främst på att arbets- lösheten är högre i denna grupp. Skillnaderna bottnar i stället i att det är färre utrikes födda kvinnor som deltar i arbetskraften.</P>
<P class="p12 ft9">Arbetskraftsdeltagandet hänger delvis samman med <SPAN class="ft10">utbildnings- nivån</SPAN>. Ju kortare utbildning, desto lägre är andelen som deltar i arbets- kraften (Arbetsförmedlingen, 2012c). Även bland förgymnasialt utbildade har dock kvinnor ett lägre arbetskraftsdeltagande än män, och allra lägst är arbetskraftsdeltagandet bland korttidsutbildade utrikes födda kvinnor. Cirka 39 procent av de utrikes födda kvin- norna som saknar motsvarande gymnasieutbildning deltar i arbets- kraften, vilket kan jämföras med 53 procent av de inrikes födda kvinnorna och 42 respektive 60 procent av de utrikes respektive inrikes födda männen med motsvarande utbildningsnivå.</P>
<P class="p12 ft12">I första hand beror kvinnors lägre arbetskraftsdeltagande på att kvinnorna <SPAN class="ft25">arbetar i hemmet</SPAN>. År 2011 hade fem procent, eller 27 000 personer, av de utrikes födda kvinnorna i åldern <NOBR>20–64</NOBR> år hemarbete som sin primära sysselsättning (figur 3.2). Det kan jämföras med en procent av de inrikes födda kvinnorna och noll procent av de inrikes och utrikes födda männen. Kvinnor är även sjuka i högre utsträck- ning än män. Det är också en högre andel av kvinnorna än bland männen som studerar. Motsvarande mönster finns även bland inrikes födda (se bilaga 5).</P>
<P class="p335 ft18">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B36978x1.jpg" style="width:437px;height:498px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, AKU för helåret 2011.</P>
<P class="p337 ft25">Korttidsutbildade utrikes födda är en växande grupp hos</P>
<P class="p338 ft25">Arbetsförmedlingen</P>
<P class="p111 ft12">De senaste åren har antalet utrikes födda som är inskrivna som arbets- sökande hos Arbetsförmedlingen kontinuerligt ökat. Det gäller i synnerhet utrikes födda med förgymnasial utbildning. I juli 2012 var cirka 55 000 utrikes födda personer med kort utbildning inskrivna hos Arbetsförmedlingen, vilket kan jämföras med cirka 25 000 inskrivna 2008 (figur 3.3). Antalet inskrivna män med för- gymnasial utbildning är något högre än antalet arbetssökande kvin- nor.</P>
<P class="p339 ft18">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B36979x1.jpg" style="width:446px;height:318px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft54"><SPAN class="ft69">Anm: </SPAN>Säsongsrensad och trendad serie.</P>
<P class="p341 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p168 ft11">I första hand består gruppen utrikes födda sökande av personer födda utanför Europa. Även i denna undergrupp dominerar sedan några år tillbaka sökande med förgymnasial utbildning (figur 3.4). Liksom bland utrikes födda sökande i stort, är det fler män än kvinnor med förgymnasial eller gymnasial utbildning som är inskrivna.</P>
<P class="p342 ft18">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B36980x1.jpg" style="width:447px;height:727px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td76"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td78"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td79"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p343 ft54"><SPAN class="ft69">Anm: </SPAN>Säsongsrensad och trendad serie.</P>
<P class="p344 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p345 ft12">Det ökade antalet utrikes födda med högst grundskoleutbildning som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen är en av de bidragande för- klaringarna till den generella ökningen av förgymnasialt utbildade personer i arbetskraften (avsnitt 3.1.1).</P>
<P class="p346 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft66">Nyanländas arbetsmarknadsetablering under 2000- talet</SPAN></P>
<P class="p156 ft11">Utredningens analys av dem som invandrade till Sverige 2000 och 2005 visar att i synnerhet skyddsbehövande och anhöriginvandrare har betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden (bilaga 2).<SPAN class="ft52">4 </SPAN>Efter fem år i Sverige har drygt 45 procent av de skydds- behövande kvinnorna fortfarande aldrig haft ett arbete (figur 3.5). Motsvarande siffra för de skyddsbehövande männen är cirka 25 pro- cent. Nyanlända som kom till Sverige 2005 har en något snabbare etableringstakt än de som kom 2000. Sannolikt beror detta på att</P>
<P class="p347 ft54"><SPAN class="ft53">4 </SPAN>Deskriptiv statistik för dessa kohorter återfinns i bilaga 2.</P>
<P class="p271 ft18">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36981x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p348 ft12">konjunkturen var starkare vid denna tidpunkt. Även tiden fram till att uppehållstillstånd beviljades kan ha påverkat etableringstakten för de skyddsbehövande som varit asylsökande i Sverige. Bland dem som beviljades uppehållstillstånd 2005 var det relativt många som befunnit sig länge i landet och därför hunnit lära sig svenska och även fått en del kontakter på arbetsmarknaden innan deras uppehållstillstånd beviljades.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td81"><P class="p349 ft76">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p350 ft76">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td81"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td81"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft78"><SPAN class="ft77">Anm: </SPAN>Heldragen linje avser skyddsbehövande som folkbokfördes i Sverige 2000, streckad linje dem som folkbokfördes 2005. Invandrare från västländer (Europa, Oceanien och Nordamerika) har exkluderats från gruppen övriga anhöriginvandrare.</P>
<P class="p352 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p353 ft12">Etableringsmönstret ser liknande ut bland dem som kom till Sverige som anhöriga till skyddsbehövande 2000 respektive 2005. Cirka hälften av kvinnorna och drygt 20 procent av männen har aldrig haft ett arbete efter fem år i Sverige (figur 3.6). Till skillnad från dem som kom som skyddsbehövande, märks dock ingen skill- nad i sysselsättningsgrad i denna grupp, etableringstakten för dem som invandrade 2005 följer samma bana som för dem som kom 2000.</P>
<P class="p354 ft18">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B36982x1.jpg" style="width:457px;height:647px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr1 td81"><P class="p355 ft76">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr1 td82"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p350 ft76">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td81"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td81"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft68"><SPAN class="ft67">Anm: </SPAN>Heldragen linje avser anhöriga till skyddsbehövande som folkbokfördes i Sverige 2000, streckad linje dem som folkbokfördes 2005. Invandrare från västländer (Europa, Oceanien och Nordamerika) har exkluderats från gruppen övriga anhöriginvandrare.</P>
<P class="p299 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p357 ft11">Övriga anhöriginvandrare har en snabbare etableringstakt än skydds- behövande och deras anhöriga. Efter två år i Sverige har 80 procent av männen och knappt 60 procent av kvinnorna som kom som anhöriginvandrare från <NOBR>icke-västliga</NOBR> länder haft ett arbete (figur 3.7). Även i denna grupp är det dock en av fyra kvinnor och en av sex män som aldrig haft ett arbete fem år efter invandringstillfället.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td81"><P class="p355 ft76">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p358 ft76">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td81"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td83"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p359 ft80"><SPAN class="ft79">Anm: </SPAN>Heldragen linje avser övriga anhöriginvandrare som folkbokfördes i Sverige 2000, streckad linje dem som folkbokfördes 2005. Invandrare från västländer (Europa, Oceanien och Nordamerika) har exkluderats från gruppen övriga anhöriginvandrare.</P>
<P class="p313 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p263 ft18">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B36983x1.jpg" style="width:442px;height:550px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft12">Den långa etableringstiden för skyddsbehövande och anhörig- invandrare medför att dessa grupper har en betydligt lägre syssel- sättningsgrad även efter lång tid i Sverige jämfört med utrikes födda i stort. År 2010, tio år efter invandringen, var mellan 40 och 50 procent av kvinnorna sysselsatta. Bland männen som kom 2000 arbetade <NOBR>60–65</NOBR> procent tio år senare (figur 3.8). <SPAN class="ft55">5 </SPAN>Samma år var syssel- sättningsgraden för samtliga utrikes födda 59 procent för kvinnorna och 71 procent för männen.</P>
<P class="p361 ft54"><SPAN class="ft69">Anm: </SPAN>Invandrare från västländer (Europa, Oceanien och Nordamerika) har exkluderats från gruppen övriga anhöriginvandrare.</P>
<P class="p16 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p362 ft26"><SPAN class="ft26">3.3</SPAN><SPAN class="ft51">Villkor på arbetsmarknaden för dem som arbetar</SPAN></P>
<P class="p52 ft11">Utomeuropeiskt födda personer har en betydligt svagare arbets- marknadsanknytning än personer födda i Sverige eller övriga Europa. Det gäller i synnerhet personer som invandrat från länder i Nordafrika och Mellanöstern. För att beskriva arbetsmarknadsanknytningen har bl.a. Socialstyrelsen (2010) använt en modell som särskiljer mellan</P>
<P class="p363 ft54"><SPAN class="ft53">5 </SPAN>Sysselsättningsgraden är här definierad som andelen kvinnor och män med en registrad för- värvsinkomst över ett prisbasbelopp.</P>
<P class="p364 ft18">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36984x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p365 ft12">kärnarbetskraft<SPAN class="ft55">6</SPAN>, instabil arbetskraft<SPAN class="ft55">7</SPAN>, studerande och olika posi- tioner av alternativa försörjningar eller inaktivitet. Åren <NOBR>1992–2006</NOBR> beräknas enbart mellan tio och tjugo procent av dem som invandrat från länder utanför Europa höra till kärnarbetskraften. Detta kan jämföras med cirka 60 respektive 55 procent av befolkningen i arbetsför ålder som är född i Sverige respektive Västeuropa. Det är också en betydligt högre andel personer som invandrat från Mellan- östern och Nordafrika som tillhör den instabila arbetskraften, och 15 till 20 procent av befolkningen i dessa grupper var ekonomiskt inaktiva<SPAN class="ft55">8 </SPAN>mellan <NOBR>1992–2006.</NOBR> Detta innebär att de har en mycket svag anknytning till både arbetsmarknaden och de generella systemen för ersättning vid inkomstbortfall. Bland personer födda i Sverige och Västeuropa var cirka en respektive två procent ekonomiskt inaktiva.</P>
<P class="p123 ft9">Utomeuropeiskt föddas svaga anknytning till arbetsmarknaden visar att denna grupp i hög grad tillhör marginalarbetskraften. De har svårare att uppnå en långsiktigt hållbar etablering på arbets- marknaden och löper större risk för arbetslöshet vid lågkonjunk- turer. Det är också betydligt vanligare med tidsbegränsade anställningar bland utrikes födda, i synnerhet under de första åren i Sverige (SCB, 2009). Andelen med otrygga och tillfälliga anställ- ningar är generellt sett något högre bland kvinnor än bland män. Vidare skiljer sig inrikes och utrikes födda i viss mån med avseende på vilka sektorer de arbetar inom. Andelen utrikes födda är högre inom sektorer som i högre grad kännetecknas av deltidsarbete och osäkra anställningsvillkor, såsom vård- och omsorgsbranschen samt restaurang- och hotellbranschen (Regeringskansliet, 2011).</P>
<P class="p366 ft78"><SPAN class="ft81">6</SPAN><SPAN class="ft82">Avser personer som under minst två av tre år i följd haft arbetsinkomster motsvarande minst 3,5 basbelopp, eller cirka 150 000 kr år 2009.</SPAN></P>
<P class="p49 ft78"><SPAN class="ft81">7</SPAN><SPAN class="ft82">Avser bl.a. personer med arbetsinkomster på minst 3,5 basbelopp under det sista året av tre år i följd, men som helt saknar arbetsinkomst under det första året. Inkluderar även personer med arbetsinkomster under 0,5 respektive minst 3,5 basbelopp under högst ett av åren (t.ex. från deltidsarbete).</SPAN></P>
<P class="p367 ft68"><SPAN class="ft81">8</SPAN><SPAN class="ft83">Avser personer med arbetsinkomster (inkl. ersättningar från inkomstgrundade ersättningar såsom </SPAN><NOBR>a-kassa</NOBR> och sjukpenning) under 0,5 basbelopp tre år i rad. Gruppen är mycket heterogen och omfattar bl.a. de som lever på ekonomiskt bistånd, vissa studerande samt hemarbetande.</P>
<P class="p271 ft18">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B36985x1.jpg" style="width:420px;height:311px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft66">Företagande som alternativ till anställning</SPAN></P>
<P class="p369 ft25">Företagande vanligare bland utrikes födda – men få har fått stöd från Almi</P>
<P class="p370 ft9">Företagande är en något vanligare form av sysselsättning för utrikes födda personer än för inrikes födda. Vidare är andelen före- tagare större bland män än bland kvinnor. År 2011 var 14 procent av de sysselsatta utrikes födda männen företagare, vilket kan jäm- föras med 13 procent av de inrikes födda männen. För kvinnor uppgick andelen företagare under samma tidsperiod till sju procent av de sysselsatta utrikes födda kvinnorna, och fem procent bland inrikes födda kvinnor. Andelen företagare är av naturliga skäl lägre bland kvinnor och män som nyligen invandrat till Sverige. Andelen ökar dock med vistelsetid, i synnerhet bland männen (figur 3.9).</P>
<P class="p371 ft54"><SPAN class="ft69">Anm: </SPAN>Invandrare från västländer (Europa, Oceanien och Nordamerika) har exkluderats från gruppen övriga anhöriginvandrare.</P>
<P class="p372 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p373 ft9">Det finns relativt stora skillnader i företagande inom gruppen utrikes födda, både bland kvinnor och bland män. Företagandet är störst bland sysselsatta kvinnor och män födda i Nordamerika och Västasien, och lägst bland kvinnor och män från Sydamerika. Före-</P>
<P class="p374 ft18">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft12">tagande är vidare relativt ovanligt bland sysselsatta kvinnor födda i Afrika, bland vilka endast två procent var företagare 2004 (Hedberg, 2009).</P>
<P class="p376 ft12">Majoriteten av nyföretagarna, oavsett kön och bakgrund, finansi- erar företagsstarten med hjälp av egna medel. Andelen företagare med egna medel är dock något högre bland inrikes än bland utrikes födda. Efter egna medel är banklån den vanligaste finansieringskällan (NUTEK, 2007b).</P>
<P class="p134 ft12">Almi Företagspartner AB erbjuder en särskild variant av bank- lån. Almi:s uppdrag är att fungera som en marknadskompletterande finansiär genom att erbjuda ”riskvillig” finansiering. Genom Almi är det möjligt att få fyra typer av lån:</P>
<P class="p135 ft12"><SPAN class="ft35"></SPAN><SPAN class="ft36">Företagslån </SPAN>för nya och redan etablerade företag.</P>
<P class="p377 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft36">Mikrolån </SPAN>för nya och redan etablerade företag med mindre kapitalbehov.</P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft84"></SPAN><SPAN class="ft36">Innovationslån </SPAN>för utveckling av innovationsprojekt.</P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft36">Exportfinansiering </SPAN>för försäljning på utländska marknader.</P>
<P class="p379 ft29">En urvalsundersökning bland 5 300 småföretagare födda i 20 olika länder visar att i genomsnitt nio procent av företagarna använt sig av något av de nämnda lånen vid uppstarten av sitt företag (NUTEK, 2007b). Även på denna punkt finns dock stora variationer mellan entreprenörernas ursprungsländer. Cirka åtta procent av företagarna från Iran men bara en procent av företagarna från Afrika har exempelvis erhållit lån från Almi. Över hälften av de utrikes födda företagarna i studien har aldrig varit i kontakt med Almi, vilket i sin tur delvis tycks bero på bristande kunskap om att organisationen finns. Mellan 48 och 65 procent av företagarna i studien svarade nej på frågan om de känner till Almi. Detta indikerar att Almi behöver finna andra vägar att informera om sin verksamhet för att deras lånegivning ska kunna bli det avsedda komplementet även för utrikes födda entreprenörer.</P>
<P class="p380 ft25">Ogynnsamma ekonomiska villkor för i synnerhet kvinnliga utrikes födda företagare – vårdbranschen är ett undantag</P>
<P class="p111 ft12">Företag som drivs av personer med utländsk bakgrund omsatte 2006 nära 110 miljarder kronor, bidrog med drygt 35 miljarder kronor i förädlingsvärde och gjorde en total vinst på 2,5 miljarder kronor (Tillväxtverket, 2010). Samtidigt ligger förädlingsvärde,</P>
<P class="p339 ft18">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36987x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">lönesumma och årsresultat i genomsnitt något lägre i företag som drivs av personer med utländsk bakgrund jämfört med andra före- tag. Hedberg (2009) konstaterar också att lönegapet mellan inrikes födda och utrikes födda personer är större bland företagare än bland anställda, och att utrikes födda personer tenderar att tjäna mindre på sitt företagande än inrikes födda. Detta gäller i synner- het utrikes födda kvinnor. Hedberg menar att det är möjligt att tala om tre inkomstskikt bland företagare i Sverige, där de inrikes födda manliga företagarna ligger överst, de inrikes födda kvinnorna och de utrikes födda männen i mitten, och de utrikes födda kvinnliga företagarna underst.</P>
<P class="p12 ft9">Företagare generellt, och utrikes födda företagare i synnerhet, tenderar att ha en lägre inkomst än personer i samma grupp som är anställda (Integrationsverket, 2006; Hedberg, 2009). Bland anställda utrikes födda kvinnor har exempelvis 36 procent en inkomst under 143 000 kronor per år, vilket kan jämföras med 63 procent bland utrikes födda kvinnliga företagare.<SPAN class="ft65">9 </SPAN>Utrikes födda företagare tjänar, till skillnad från inrikes födda företagare, i regel heller inte till- räckligt mycket för att företagandet ska vara ett ekonomiskt bättre alternativ till att vara arbetssökande (Hedberg, 2009).</P>
<P class="p119 ft29">Att utrikes födda (kvinnliga) företagare över lag har en lägre inkomst än inrikes födda företagare hänger delvis samman med att utrikes födda personer i högre grad driver företag inom tradition- ella låginkomstyrken såsom restaurangbranschen. I Hedbergs studie framkommer att i stort sett samtliga utrikes födda restaurang- ägare i Sverige har en inkomst som kan kategoriseras som låg eller låg/medel. Även inom kunskapsintensiva branscher som i regel kräver högre utbildning har dock utrikes födda företagare, i syn- nerhet kvinnor, en lägre inkomst än inrikes födda företagare. Totalt 46 procent av de utrikes födda kvinnor som driver företag inriktat mot kunskapsintensiva tjänster tillhör låginkomstkategorin, vilket kan jämföras med 35 procent av de inrikes födda kvinnorna samt 40 respektive 26 procent för de utrikes respektive inrikes födda männen inom samma bransch.</P>
<P class="p381 ft11">Ett undantag från detta mönster är företag inom hälso- och sjukvård. Drygt fyra av tio utrikes födda kvinnor som driver före- tag inom denna bransch har en inkomst i den högsta inkomst- kategorin. Detta kan jämföras med kvinnliga utrikes födda före- tagare inom exempelvis handel och restaurang, där endast cirka <NOBR>5–6</NOBR></P>
<P class="p118 ft54"><SPAN class="ft53">9 </SPAN>Motsvarande andel för anställda utrikes födda män samt anställda inrikes födda män och kvinnor är 30, 27 respektive 18 procent.</P>
<P class="p364 ft18">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">procent har en hög inkomst. Andelen höginkomsttagare är också något högre bland utrikes födda kvinnor med företag inom hälso- och sjukvård än bland inrikes födda kvinnor inom samma bransch. Också bland inrikes födda kvinnor urskiljer sig hälso- och sjukvård som en sektor där företagandet ger betydligt högre inkomster än i övriga branscher.</P>
<P class="p167 ft29">Företagande utgör därmed generellt en relativt svårare väg till ekonomisk integration för utrikes födda kvinnor än för utrikes födda män. Att en lägre andel kvinnor startar eget företag behöver inte endast eller främst ha att göra med exempelvis kunskaps- och regelverksbarriärer, utan kan också bottna i att det är mer eko- nomiskt rationellt att söka en anställning. För att öka företagandet bland i synnerhet utrikes födda kvinnor, räcker det därmed inte att adressera barriärerna vid starten, utan också stödstrukturer för den löpande driften av företaget är viktigt. För att säkra överlevnaden är tillgång på kapital och rådgivning en viktig faktor både inför upp- starten och under den första tiden. Som nämnts tidigare är det få utrikes födda kvinnor som startar företag som tar del av Almi:s verksamhet med låne- och rådgivning.</P>
<P class="p382 ft25">Nystartade företags överlevnadsfrekvens varierar stort utifrån kön och bakgrund</P>
<P class="p262 ft11">Majoriteten av de nystartade företagen finns kvar tre år senare (NUTEK, 2007a). Det finns dock relativt stora skillnader i över- levnadsgrad beroende på företagarens kön och bakgrund. Företag som startats av kvinnliga företagare från Sverige, Latinamerika, Europa (Norden undantaget) och Afrika uppvisar i regel en lägre överlevnadsgrad än företag startade av män från samma länder. Sär- skilt stora är könsskillnaderna bland företagare från Afrika, där 28 procent av företagen som startades av kvinnor och 55 procent av före- tagen som startades av män finns kvar tre år efter uppstart. För företagare från Asien, Oceanien, Norden (Sverige undantaget) samt Nordamerika är förhållandet det omvända, i dessa grupper uppvisar företag som startats av kvinnor en högre överlevnadsfrekvens än företag startade av män.</P>
<P class="p383 ft9">Skillnaderna i nystartade företags överlevnadsgrad beror på flera samverkande faktorer. I <SPAN class="ft10">Rapport Integration 2005 </SPAN>(Integrations- verket, 2006) konstateras att det finns ett samband mellan överlev- nadsgrad och branschutveckling. I stabila och expansiva branscher,</P>
<P class="p157 ft18">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">som byggsektorn eller finansiell verksamhet, är överlevnadsgraden hög. Branscher som handel- samt hotell- och restaurangnäring, inom vilka utrikes födda (särskilt kvinnor) ofta driver företag, upp- visar däremot en betydligt lägre överlevnadsgrad.</P>
<P class="p177 ft12">Det är också betydligt vanligare att utrikes födda startar företag på grund av arbetslöshet (Företagarna, 2010). Företag som startats på denna grund uppvisar generellt en lägre överlevnadsgrad än före- tag som startats för att företagaren vill arbeta självständigt, förverk- liga sina idéer eller för att han eller hon upplever en efterfrågan på varan (NUTEK, 2007a). Endast hälften av företagen som startats på grund av arbetslöshet var fortfarande verksamma tre år efter uppstart.</P>
<P class="p384 ft26"><SPAN class="ft26">3.4</SPAN><SPAN class="ft51">Utanförskapet bland utrikes födda</SPAN></P>
<P class="p385 ft25">En ökande andel av befolkningen saknar både arbete och registrerad inkomst</P>
<P class="p118 ft12">Det finns en växande grupp personer i arbetsför ålder som står utanför arbetskraften och som saknar registrerad inkomst. Fölster (2012) visar att det 2009 fanns 140 000 personer i åldern <NOBR>16–64</NOBR> år, eller cirka 2,3 procent av befolkningen i dessa åldrar, som varken arbetade, sökte arbete genom Arbetsförmedlingen, studerade eller fick någon typ av offentlig ersättning (försörjningsstöd, arbetslös- hetsersättning, sjukpenning etc.).</P>
<P class="p278 ft9">En rapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö anger att andelen personer i arbetsför ålder som varken arbetar eller studerar och som saknar registrerad inkomst har ökat i kommunen från 1,7 procent av befolkningen 1990 till 6,5 procent av befolk- ningen 2008 (Salonen, 2012b). Det motsvarar cirka 12 000 per- soner. Majoriteten utgörs av utrikes födda män med begränsad vistelsetid i Sverige. Många är danskar och kan därför antas arbeta i Danmark. Sedan 2000 har emellertid även antalet kvinnor och män i utanförskap från länder i Mellanöstern och Asien ökat kraftigt.</P>
<P class="p119 ft11">En liknande studie har genomförts av Botkyrka kommun (Eldestrand och Berggren, 2011). Studien visar att 15 procent av invånarna i arbetsför ålder i norra Botkyrka varken arbetar eller har en registrerad inkomst från annat håll. Andelen i utanförskap är högre bland kvinnor än bland män. Det är också en relativt högre andel av de utrikes födda som saknar både förvärvsarbete och annan regist-</P>
<P class="p386 ft18">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36990x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">rerad inkomst. Ungefär 70 procent av kvinnorna som bor i norra Botkyrka är födda utanför Sverige, medan andelen utrikes födda uppgår till 85 procent bland kvinnorna som saknar arbete och inkomst i området. Kvinnorna som saknar arbete och en registrerad inkomst har även en genomsnittligt lägre utbildningsnivå jämfört med övriga kvinnor i norra Botkyrka. En femtedel har dock en eftergymnasial utbildning.</P>
<P class="p387 ft27">Många nyanlända som saknar arbete deltar inte heller i kvalificerande eller arbetsförberedande insatser under de första åren i Sverige</P>
<P class="p388 ft29">För att minska risken för att fastna i ett utanförskap är det viktigt att personer som saknar arbete och registrerad inkomst tar del av insatser som kan underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Utredningens analyser av registeruppgifter för dem som invandrat under <NOBR>2000-talet</NOBR> visar dock att det är en förhållandevis stor andel som varken arbetar, studerar eller deltar i en arbetsförberedande insats<SPAN class="ft71">10 </SPAN>under de första åren i Sverige. Andelen ökar dessutom med tiden i landet. Kvinnor som kommer till Sverige som övriga anhörig- invandrare utgör ett undantag. I denna grupp är andelen arbetslösa som inte deltar i kvalificerande eller arbetsförberedande insatser för- hållandevis konstant över tid.</P>
<P class="p389 ft9">Analysen visar vidare att kvinnor, oavsett grund för uppehålls- tillstånd, i större utsträckning än män saknar registrerad syssel- sättning under de tre första åren i Sverige. Det gäller både för nyanlända som invandrade 2000 och för dem som invandrade 2005 (bilaga 2). Drygt en av tre respektive en av fyra kvinnor som kom till Sverige 2005 som anhöriga till en skyddsbehövande respektive som övrig anhörig varken arbetade, studerade eller deltog i arbets- förberedande insatser efter tre år i landet (figur 3.10). Motsvarande andel för kvinnor som fick uppehållstillstånd av humanitära skäl är drygt 20 procent. Det kan jämföras med mellan 15 och 20 procent av männen. Andelen män som saknar sysselsättning ökar dock snabbare över tid. Detta gör att skillnaderna mellan kvinnor och män vad gäller andelen i utanförskap är förhållandevis små (cirka fem pro- centenheter) efter fem till sex år i Sverige, givet samma grund för uppehållstillstånd.</P>
<P class="p390 ft54"><SPAN class="ft53">10 </SPAN>Utanförskap har här definierats som NEET – Not in Employment, Education or Training. Registren saknar dock uppgifter om individernas deltagande i kommunala arbetsförbered- ande åtgärder.</P>
<P class="p391 ft18">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B36991x1.jpg" style="width:421px;height:311px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p392 ft54"><SPAN class="ft69">Anm: </SPAN>Invandrare från västländer (Europa, Oceanien och Nordamerika) har exkluderats från gruppen övriga anhöriginvandrare.</P>
<P class="p16 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p393 ft25">För nyanlända invandrare sammanfaller ofta utanförskapet med fattigdom och ett socialt utanförskap</P>
<P class="p254 ft29">Gruppen som befinner sig i utanförskap i befolkningen i stort är mycket heterogen. Den består både av personer som är födda i Sverige och personer som precis invandrat; av högutbildade med hög samlad hushållsinkomst och korttidsutbildade vars hushålls- inkomst är mycket låg. I Svenskt Näringslivs studie (Fölster, 2012) återfinns såväl Malmö och Botkyrka som Danderyd bland de tjugo kommuner som 2009 hade högst andel personer utan registrerade inkomster. Villkoren för dem som befinner sig utanför arbets- kraften och som saknar registrerad inkomst ser därmed troligen mycket olika ut. Gemensamt för samtliga är dock att de riskerar att få en mycket låg pension, och ingen ersättning utgår vid sjukdom eller arbetslöshet. Detta ställer krav på att de förmår försörja sig på annat sätt också vid sjukdom och hög ålder.</P>
<P class="p126 ft11">För många nyanlända invandrare sammanfaller det ekonomiska utanförskapet med fattigdom och ett socialt utanförskap. Inkomst- erna från övriga familjemedlemmar i dessa hushåll är ofta låga</P>
<P class="p394 ft18">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36992x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">(avsnitt 3.5.2). Nyanlända har i regel även en begränsad tillgång till informella nätverk som kan bistå med vägledning och information om det svenska samhället (avsnitt 6.4.1). Intervjuer med utrikes födda kvinnor bosatta i norra Botkyrka som står utanför arbets- marknaden visar att de flesta kvinnorna vill arbeta. Utanförskapet är med andra ord inte självvalt utan bottnar framför allt i bristande upplevda möjligheter att få ett arbete samt praktiska hinder (Eldestrand och Berggren, 2011).<SPAN class="ft55">11</SPAN></P>
<P class="p71 ft9">Utanförskapet bland nyanlända riskerar att permanentas över tid. En person som står utanför arbetskraften och som saknar inkomster från offentliga system saknar i regel också kontakt med de aktörer som kan stödja arbetsmarknadsetableringen, såsom Arbetsför- medlingen och kommunen. Utredningens analys visar att andelen av de personer som saknar arbete som är inskrivna på Arbets- förmedlingen minskar över tid i Sverige bland dem som invandrade till Sverige 2000. Efter tio år i landet är det endast cirka en av fem arbetslösa anhöriginvandrare och en av fyra arbetslösa flykting- mottagna (skyddsbehövande och deras anhöriga) som är inskrivna som arbetssökande, och som därmed har möjlighet att ta del av stöd och insatser som myndigheten erbjuder för arbetsmarknads- etablering (avsnitt 5.2.2). Studien från Botkyrka visar vidare att två tredjedelar av de utrikes födda kvinnorna i utanförskap har varit i Sverige mer än två år, och hälften av dessa har varit i landet mer än tio år. Ju längre tid i utanförskap för dessa kvinnor, desto större är risken att utanförskapet går i arv till deras barn.</P>
<P class="p395 ft26"><SPAN class="ft26">3.5</SPAN><SPAN class="ft51">Ekonomisk situation</SPAN></P>
<P class="p396 ft15"><SPAN class="ft15">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft66">Fattigdom och ekonomisk utsatthet</SPAN></P>
<P class="p58 ft11">Med låg sysselsättningsgrad följer också en ökad risk för eko- nomisk utsatthet. Nyanlända utrikes födda har även svaga eller obefintliga relationer till de offentliga försörjningssystem som ställer krav på kvalificering genom arbete. Detta innebär att risken för ekonomisk utsatthet är mycket hög bland nyanlända invandrare.</P>
<P class="p397 ft54"><SPAN class="ft53">11 </SPAN>Se avsnitt 6.2 och 6.3 för en mer ingående beskrivning av hur dessa faktorer påverkar utrikes födda kvinnors deltagande i arbetskraften.</P>
<P class="p277 ft18">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36993x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft25">Ökade inkomstskillnader</P>
<P class="p398 ft12">Sverige och de nordiska länderna har generellt sett haft en låg inkomstspridning i internationell jämförelse. Sedan början av 1980- talet, men framför allt sedan <NOBR>1990-talets</NOBR> krisår, har inkomstojämlik- heten börjat öka också i Sverige, från den historiskt låga nivån, mätt som <NOBR>gini-koefficient,<SPAN class="ft55">12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft55"> </SPAN>på under 0,2 år 1981 till 0,33 år 2010 (Björklund och Jänti, 2011).</P>
<P class="p13 ft29">I Sverige har den disponibla inkomsten minskat under perioden <NOBR>1991–2008</NOBR> för den tiondel av hushållen med lägst inkomster, från drygt hälften 1991 till 41 procent 2008 av medianhushållets inkomster (Salonen, 2012b). I Malmö har minskningen under samma period varit betydligt större. År 2008 hade den fattigaste tiondelen bara drygt en fjärdedel av medianinkomsthushållets inkomster. Salonen fram- håller att den ökade inkomstojämlikheten framför allt handlar om skillnader mellan personers positioner på arbetsmarknaden snarare än etniskt relaterade skillnader.</P>
<P class="p90 ft25">Låga inkomster och försörjningsstöd</P>
<P class="p118 ft12">Ökad inkomstspridning behöver inte innebära att också fattig- domen har ökat. Definitionerna på ekonomisk fattigdom är många, men grovt sett kan man skilja på två typer av mått, relativa och absoluta. I relativa tal har Sverige sedan <NOBR>1990-talets</NOBR> början haft en ökad fattigdom medan den absoluta fattigdomen har varit relativt konstant (Socialstyrelsen, 2010).</P>
<P class="p115 ft9"><SPAN class="ft10">Relativ fattigdom </SPAN>innebär att ha låga tillgångar jämfört med vad andra har. Relativ fattigdom kan för den drabbade medföra att man t.ex. är utestängd från ett socialt deltagande och att man har otill- räcklig kontroll över sina livsvillkor. Det ofta refererade <NOBR>EU-måttet</NOBR></P>
<P class="p87 ft12">”inkomster som understiger 60 procent av medianinkomsten” är exempel på en sådan definition. Med relativa mått kan andelen som räknas som fattiga öka även om inkomsterna ökar för alla.</P>
<P class="p278 ft11">I definitioner på <SPAN class="ft27">absolut fattigdom </SPAN>räknar man alla personer som har tillgångar under ett visst belopp, t.ex. inkomster under försörj- ningsstödsnormen. Här kan fattigdomen medföra att man inte har råd med näringsriktig kost eller en anständig bostad och att man saknar grundläggande möjligheter att leva ett drägligt liv. Även</P>
<P class="p104 ft54"><SPAN class="ft53">12 </SPAN><NOBR>Gini-koefficienten</NOBR> mäter inkomstskillnader i en befolkning på en skala mellan 0 och 1, där 0 innebär att inkomsterna är helt jämnt fördelade mellan hushållen, medan 1 innebär att ett hushåll förfogar över alla inkomster.</P>
<P class="p326 ft18">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft29">andelen av befolkningen som har försörjningsstöd är ett vanligt mått på absolut fattigdom. Sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har dock andelen hushåll med inkomst under normen för försörjningsstöd varit nära dubbelt så hög som andelen med försörjningsstöd. För- klaringar till skillnaden kan (förutom vissa mätfel) vara att hus- hållet har andra inkomster eller tillgångar som gör att socialbidrag inte beviljas, att företagare inte tar ut egen lön, eller att individer av olika skäl inte vill söka ekonomiskt bistånd. Benägenheten att bevilja försörjningsstöd varierar också mellan olika delar av landet.</P>
<P class="p399 ft29">Måtten på ekonomisk fattigdom har olika för- och nackdelar i och med att de delvis mäter olika aspekter av hur den ekonomiska situationen påverkar livssituationen i övrigt. Andelen ekonomiskt utsatta i befolkningen varierar också beroende på vilken definition som används. År 2005 uppgick t.ex. andelen fattiga till tio procent räknat som andelen med inkomster mindre än 60 procent av median- inkomsten medan andelen av befolkningen med försörjningsstöd uppgick till fyra procent (Dahlberg m.fl., 2008).</P>
<P class="p164 ft12">Utrikes födda är överrepresenterade bland dem som får försörj- ningsstöd. Av de vuxna utrikes födda mottog elva procent eko- nomiskt bistånd under 2011, vilket kan jämföras med två procent bland inrikes födda (Socialstyrelsen, 2012). Andelen är särskilt hög bland personer från <NOBR>icke-OECD-länder,</NOBR> 2008 hade var fjärde vuxen <NOBR>(18-64</NOBR> år) som invandrat från dessa länder försörjningsstöd (Mörk, 2011).</P>
<P class="p164 ft12">Det ekonomiska biståndet har alltmer kommit att bli ett <SPAN class="ft25">lång- varigt stöd</SPAN>. Andelen som får bistånd under minst tio månader på ett kalenderår har ökat från 17 procent av alla biståndsmottagare under 1990 till 39 procent under 2011 (Ds 2012:26). År 2011 var det drygt 80 000 hushåll som hade ekonomiskt bistånd i minst tio månader. Utrikes födda utgjorde 60 procent av dessa hushåll (Socialstyrelsen, 2012). Oavsett hushållstyp, har majoriteten av de utrikes födda mottagarna av långvarigt ekonomiskt bistånd varit bosatta i Sverige i fem år eller längre, och cirka <NOBR>30–40</NOBR> procent har bott i landet i mer än nio år (tabell 3.1).</P>
<P class="p400 ft18">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B36995x1.jpg" style="width:424px;height:380px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr9 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td84"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td85"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td84"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft54">1<SPAN class="ft69">. </SPAN>Hushåll som fått ekonomiskt bistånd (inklusive introduktionsersättning) i minst tio månader under kalenderåret.</P>
<P class="p402 ft70">2<SPAN class="ft72">. </SPAN>Inklusive utrikes födda med okänt invandringsår. Andelarna summera r därför inte alltid till 100 pro- cent. Antalet avser hushåll där någon av sökande eller medsökande är utrikes född.</P>
<P class="p403 ft86">3<SPAN class="ft85">. </SPAN>Samboende, registrerade partnerskap och gifta. <SPAN class="ft85">Källa: </SPAN>Socialstyrelsen (2012).</P>
<P class="p404 ft9">För många utrikes födda övergår därmed de inledande svårig- heterna att etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande i återkommande behov av ekonomiskt bistånd även efter lång tid i landet. Detta visas även i SNS Välfärdsråds rapport <SPAN class="ft10">Fattigdom i folkhemmet – från socialbidrag till självförsörjning. </SPAN>Sannolikheten för att lämna bidragstagandet är minst för personer från <NOBR>icke-OECD-</NOBR> länder (Dahlberg m.fl., 2008), vilket innebär att personer som invandrat från dessa länder löper störst risk att fastna i ett långvarigt beroende av försörjningsstöd. De som lämnar bidragstagandet får dessutom ofta en svagare arbetsmarknadsanknytning och har även hög sannolikhet att återvända till bidragstagandet (Persson, 2011).</P>
<P class="p405 ft18">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B36996x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p406 ft25">Ökad sysselsättning bland utrikes födda är en förutsättning för att barnfattigdomen ska kunna minska</P>
<P class="p407 ft12">Det är betydligt vanligare att barn till föräldrar som invandrat till Sverige<SPAN class="ft55">13 </SPAN>är ekonomiskt utsatta än barn vars föräldrar är födda i Sverige. Föräldrar som invandrat till Sverige dominerar även bland barnhushållen som haft en låg ekonomisk levnadsstandard flera år i rad (Försäkringskassan, 2012). Fyra av tio i barnhushåll med två sammanboende utrikes födda föräldrar hade en låg ekonomisk standard 2011, motsvarande andel i barnhushåll med inrikes födda föräldrar var fyra av hundra. Andelen ekonomiskt utsatta i barn- hushåll har ökat sedan 2006, i synnerhet bland hushåll med utrikes födda föräldrar (Försäkringskassan, 2012).</P>
<P class="p408 ft70"><SPAN class="ft72">Anm: </SPAN>Med ekonomiskt utsatta barnhushåll avses hushåll som har mindre än 60 procent av median- inkomsten i Sverige. Måttet används även av EU för att mäta ekonomisk utsatthet <SPAN class="ft81">.</SPAN></P>
<P class="p409 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Försäkringskassan (2012).</P>
<P class="p147 ft25"><SPAN class="ft12">I Rädda Barnens rapport </SPAN>Barns ekonomiska utsatthet i Sverige</P>
<P class="p166 ft12">(Salonen, 2012a) visas att den ekonomiska utsattheten är synner- ligen påfallande bland barn till föräldrar som invandrat till Sverige. År 2009 fanns det 232 000 barn <NOBR>(0–17</NOBR> år) i familjer med två utrikes födda föräldrar och av dessa levde 40 procent i familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. Ju kortare tid familjen bott i landet desto högre är risken för ekonomisk utsatthet, men även vart femte barn som varit bosatt i Sverige i över tio år lever i en ekonomiskt utsatt familj.</P>
<P class="p410 ft88"><SPAN class="ft87">13 </SPAN>I Försäkringskassan (2012) används begreppet ”utländsk bakgrund” trots att gruppen definieras som personer som är födda utomlands. Den officiella definitionen av begreppet</P>
<P class="p367 ft54">”utländsk bakgrund”, som exempelvis SCB använder, avser en person som är född utom- lands eller som har två utrikes födda föräldrar.</P>
<P class="p277 ft18">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft25">Arbetslöshet och svaga språkkunskaper dominerar bland försörjningshindren för utrikes födda</P>
<P class="p398 ft12">Under 2010 hade 38 procent av alla biståndsmottagare arbetslöshet som främsta skäl till sitt försörjningshinder (Socialstyrelsen, 2011). Nyanlända skyddsbehövande och deras anhöriga med introduktions- ersättning utgör en relativt stor grupp, 17 procent, av de utrikes födda med ekonomiskt bistånd. Bland de utrikes födda som <SPAN class="ft25">inte </SPAN>har intro- duktionsersättning hade 38 procent arbetslöshet som försörjnings- hinder, medan språkhinder anges för 13 procent av biståndsmot- tagarna.</P>
<P class="p255 ft12">Det finns ett tydligt könsmönster i vilket försörjningshinder som anges för utrikes födda biståndsmottagare. Det är vanligare att arbetslöshet anges som ett hinder för män än för kvinnor (tabell 3.3). Språkhinder anges däremot oftare för ensamstående kvinnor med barn (14 procent) och för gifta/sambos med barn (17 pro- cent). För kvinnliga biståndsmottagare förekommer även föräldra- ledighet/otillräcklig föräldrapenning som det viktigaste försörj- ningshindret i tio procent av fallen.</P>
<P class="p412 ft18">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B36998x1.jpg" style="width:444px;height:380px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td89"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td89"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p413 ft88"><SPAN class="ft89">Anm: </SPAN>Om en biståndsmottagare har haft flera försörjningshinder under året redovisas det vanligaste förekommande. Det innebär att endast ett försörjningshinder redovisas per person i tabellen. För samtliga kategorier gäller att individen kan ha vissa inkomster eller ersättningar men att dessa inte är tillräckliga för att klara för - sörjningen.</P>
<P class="p414 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Socialstyrelsen (2011).</P>
<P class="p205 ft15"><SPAN class="ft15">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft66">Nyanländas ekonomiska situation</SPAN></P>
<P class="p415 ft9">Utredningens analys av etableringsmönstren för dem som invandrade till Sverige 2000 visar att de flesta nyanlända har en relativt låg inkomst de första åren efter invandringen (figur 3.11). Lägst inkomst har kvinnor som kom till Sverige från <NOBR>icke-västliga</NOBR> länder som anhörig- invandrare. Även bland dem som kom som skyddsbehövande och deras anhöriga har dock kvinnor en lägre genomsnittlig inkomst än männen från samma grupper. Det tyder på att kvinnorna i lägre utsträckning tagit del av de introduktionsinsatser och den intro- duktionsersättning som kommunerna erbjöd flyktingmottagna innan ansvaret överfördes till Arbetsförmedlingen 2010. Mönstret är likartat för dem som kom till Sverige 2005. Som en följd av de</P>
<P class="p416 ft18">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B36999x1.jpg" style="width:441px;height:565px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft12">låga inkomsterna är den relativa fattigdomen<SPAN class="ft55">14 </SPAN>hög bland nyanlända, i synnerhet under de första åren i landet (bilaga 2).</P>
<P class="p115 ft11">Nyanländas inkomster ökar över tid i Sverige. Skillnaderna mellan mäns och kvinnor inkomstnivåer kvarstår dock även på längre sikt. Det beror sannolikt på att det tar längre tid för kvinnorna att etablera sig på arbetsmarknaden (avsnitt 3.2.2). En annan förklaring kan vara att kvinnorna i högre grad arbetar inom branscher med relativt låga löner, såsom vård- och omsorgssektorn.</P>
<P class="p418 ft54"><SPAN class="ft69">Anm: </SPAN>Invandrare från västländer (Europa, Oceanien och Nordamerika) har exkluderats från gruppen övriga anhöriginvandrare.</P>
<P class="p419 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p168 ft11">Många nyanlända som kom till Sverige 2000 fick försörjningsstöd under de första åren i Sverige (figur 3.12). Särskilt hög är andelen bland skyddsbehövande och deras anhöriga, vilket beror på att kommuner rapporterar in den kommunala introduktionsersätt- ningen som försörjningsstöd till SCB. Även bland dem som kom som övriga anhöriginvandrare och som således inte tog emot introduktionsersättning fick cirka 40 procent av männen och 30 pro- cent av kvinnorna försörjningsstöd under det första året i Sverige. Det indikerar att anknytningspersonen i dessa fall inte var tillräckligt</P>
<P class="p420 ft54"><SPAN class="ft53">14 </SPAN>Disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten i riket.</P>
<P class="p421 ft18">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369100x1.jpg" style="width:384px;height:299px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">etablerad på arbetsmarknaden för att kunna försörja sin nyanlände anhörig.</P>
<P class="p180 ft12">Andelen med försörjningsstöd sjunker över tid i Sverige. Men även efter tio år i landet har fyra av tio flyktingmottagna kvinnor och mellan 25 och 35 procent av de flyktingmottagna männen för- sörjningsstöd. Bland övriga anhöriginvandrare är motsvarande andel under tio procent.</P>
<P class="p422 ft54"><SPAN class="ft69">Anm: </SPAN>Invandrare från västländer (Europa, Oceanien och Nordamerika) har exkluderats från gruppen övriga anhöriginvandrare.</P>
<P class="p423 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p45 ft12">Mönstret ser liknande ut för dem som kom till Sverige 2005 med undantag för övriga anhöriginvandrare, bland vilka andelen med försörjningsstöd är lägre under det första året i landet. I denna kohort sjunker också behovet av försörjningsstöd snabbare över tid jämfört med dem som kom 2000 (bilaga 2).</P>
<P class="p167 ft11">De låga disponibla inkomsterna och den höga andelen försörj- ningsstödsmottagare medför att många nyanlända är förhållandevis fattiga. Bland skyddsbehövande och anhöriginvandrare som invandrade 2005 befann sig 45 procent, eller 6 074 personer, i relativ</P>
<P class="p424 ft18">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369101x1.jpg" style="width:444px;height:570px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr12 td73"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p18 ft31">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p425 ft11">fattigdom<SPAN class="ft52">15 </SPAN>efter fem år i Sverige (tabell 3.4). Majoriteten av denna grupp utgörs av kvinnor och män utan registrerad inkomst från arbete, studier eller aktivitetsstöd och som således också befinner sig i ett stort utanförskap (se även avsnitt 3.4). Cirka en av fyra i gruppen skyddsbehövande respektive hälften av gruppen anhörig- invandrare befinner sig dock i fattigdom på grund av att deras inkomster från arbete, studier och aktivitetsstöd är mycket låga.</P>
<P class="p426 ft54"><SPAN class="ft90">1</SPAN><SPAN class="ft91">I NEET ingår även personer som har en arbetsinkomst som understiger ett prisbasbelopp.</SPAN></P>
<P class="p427 ft54"><SPAN class="ft90">2</SPAN><SPAN class="ft91">Invandrare från västländer (Europa, Oceanien och Nordamerika) har exkluderats från gruppen övriga anhöriginvandrare.</SPAN></P>
<P class="p428 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p429 ft26"><SPAN class="ft26">3.6</SPAN><SPAN class="ft51">Slutsatser</SPAN></P>
<P class="p430 ft12">Många nyanlända invandrare som kommer till Sverige som skydds- behövande och anhöriginvandrare möter betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det gäller i synnerhet kvinnor. Både etableringstakt och sysselsättningsgrad är lägre bland kvinnor än bland män. Utrikes födda kvinnor står också i större utsträck- ning utanför arbetskraften (avsnitt 3.2).</P>
<P class="p431 ft11">Den svaga anknytningen till arbetsmarknaden gör att många utrikes födda är känsliga för konjunkturförändringar. Men den låga sysselsättningsgraden har också strukturella orsaker. Antalet arbets- tillfällen för korttidsutbildade har kontinuerligt minskat de senaste decennierna (avsnitt 3.1.1). En stor del av de lediga arbetena i Sverige</P>
<P class="p432 ft54"><SPAN class="ft53">15 </SPAN>Med relativ fattigdom avses en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten i riket.</P>
<P class="p433 ft18">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Arbetskraftsdeltagande och inkomster</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">förmedlas också via personliga kontakter, vilket missgynnar nyanlända som i regel har svaga nätverk (avsnitt 3.1.2).</P>
<P class="p434 ft12">Många nyanlända kommer även fortsättningsvis möta betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. För att underlätta och påskynda inträdet på arbetsmarknaden bland anhörig- invandrare och skyddsbehövande är det viktigt att nyanlända erbjuds ett relevant stöd. Övriga anhöriginvandrare har i många fall lika stort behov av stöd för etableringen på arbetsmarknaden som de personer som omfattas av etableringslagen. Försörjningskravets utformning säkrar inte att personer som invandrar till Sverige på familjeanknytning kommer till en etablerad person. Utredningens analys visar att det tar lång tid även för många anhöriginvandrare, särskilt kvinnor, innan de får sitt första arbete i Sverige (avsnitt 3.2.2). Hushållens inkomster är i genomsnitt låga, och cirka 40 pro- cent av männen och 30 procent av kvinnorna som kom till Sverige som anhörig till en person som inte omfattas av flyktingmot- tagandet har försörjningsstöd under det första året i Sverige (avsnitt 3.5.2). Det indikerar att anknytningspersonen i flera fall inte är tillräckligt etablerad för att kunna försörja och bistå den som invandrar.</P>
<P class="p323 ft12">Det är viktigt att insatserna som nyanlända erbjuds ger en grund för en långsiktigt hållbar etablering på arbetsmarknaden. Utrikes födda tillhör i stor utsträckning marginalarbetskraften. Många arbetar under otrygga anställningsförhållanden som är sårbara vid konjunkturnedgångar (avsnitt 3.3). Även om sysselsättningsgraden bland utrikes födda ökar med vistelsetid i Sverige, så ökar också andelen som varken arbetar eller deltar i kvalificerande eller arbets- förberedande åtgärder (avsnitt 3.4). Att nyanlända som inte kommer in på arbetsmarknaden riskerar ett långvarigt utanförskap visas även av att majoriteten av de utrikes födda som är beroende av långvarigt försörjningsstöd utgörs av personer som har varit i landet många år (avsnitt 3.5.1).</P>
<P class="p435 ft18">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<P class="p4 ft92">00</P>
<P class="p4 ft8">4 Nuvarande insatser</P>
<P class="p436 ft12">I detta kapitel beskrivs de olika insatser som nyanlända kvinnor och män kan erbjudas som stöd för etableringen i det svenska arbets- och samhällslivet. Syftet är att ge en överskådlig bild av omfatt- ningen och bredden av, samt regelverket för, de olika verksam- heterna.</P>
<P class="p13 ft29">Inledningsvis förs en teoretisk diskussion om varför nyanlända kvinnor och män ofta har behov av att bygga på sina kunskaper efter migrationen till ett nytt land, och rollfördelningen beskrivs mellan de två främsta aktörerna för etableringsinsatser, Arbetsför- medlingen respektive kommuner. Sedan följer en genomgång av de olika kompetenshöjande och arbetsförberedande insatserna som kan vara aktuella för en nyanländ att delta i under den första tiden i Sverige – arbetsförberedande insatser, språkutbildning, övriga utbildningsinsatser, samhällsorientering, samt nätverksbyggande. Kapitlet avslutas med en beskrivning av vilka försörjningskällor som kan vara aktuella för nyanlända kvinnor och män vid del- tagande i olika insatser och en beskrivning av hur finansieringen av insatserna är utformad.</P>
<P class="p437 ft12">Analysen av i vilken utsträckning nyanlända kvinnor och män tar del av olika insatser, hur snabbt de påbörjar olika aktiviteter och i vilken utsträckning och av vilka skäl de avbryter sitt deltagande redovisas huvudsakligen i kapitel 5.</P>
<P class="p438 ft26"><SPAN class="ft26">4.1</SPAN><SPAN class="ft51">Den första tiden en investeringsperiod</SPAN></P>
<P class="p76 ft11">De första åren i ett nytt land kan ses som en investeringsperiod. Då ska grunden läggas eller förstärkas för ett hållbart deltagande i det nya landets arbets- och samhällsliv. De individuella förutsättning- arna och behoven kan se mycket olika ut. Men för de flesta utrikes födda personer innebär flytten till Sverige att deras befintliga</P>
<P class="p439 ft18">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">humankapital minskar i värde (deprecieras). Detta dels genom att migrationen ofta medför ett nytt språk, dels genom att tidigare arbetslivserfarenhet och utbildning inte alltid är direkt överförbar till svenska förhållanden. För många migranter innebär flytten till ett nytt land dessutom att deras tillgång till informella nätverk minskar.</P>
<P class="p399 ft9">Flyttfaktorn, och därmed behovet av att initialt komplettera kun- skaper och erfarenheter, kan vara särskilt stor vid migration till länder som Sverige. Arbetsmarknaden utmärks av en hög grad av speci- alisering, och dessutom är det svenska språket ett litet språk som få personer behärskar innan de invandrar. Även värderingsmässiga skillnader kan innebära att flyttfaktorn är större vid invandring till Sverige än vid migration till många andra länder. I World Values Survey framstår Sverige som ett värderingsmässigt avvikande land med betydligt mer sekulära och individualiserade (eller självför- verkligande) värden än övriga länder som ingår i studien (von Bahr, 2012). Sverige hör också till de länder i världen som är mest jäm- ställda, vilket kan innebära att nyanlända behöver förhålla sig till ett nytt synsätt på kvinnors och mäns roller i samhället.</P>
<P class="p389 ft9">Behovet av en inledande <SPAN class="ft10">investeringsperiod </SPAN>illustreras i figur 4.1. Tidpunkt 1 representerar invandringstillfället för två individer med högt (A) respektive lågt (B) ursprungligt humankapital. Oavsett utgångsnivå innebär migrationen en initial förlust av humankapital, som behöver återuppbyggas genom att lära sig språket, bygga nya arbetsrelevanta nätverk och översätta eller komplettera befintlig utbildning så att den blir gångbar i det nya landet. För person B krävs större investeringar än för person A. I detta fall räcker det inte bara att återuppbygga det humankapital som förlorades vid migra- tionen. Person B måste också höja sin ursprungliga nivå för att möta den svenska arbetsmarknadens kompetenskrav. Investerings- perioden <NOBR>(t1-t3)</NOBR> blir därför längre för person B.</P>
<P class="p440 ft18">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p441 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Egen bearbetning av Eriksson (2010).</P>
<P class="p442 ft9">I enlighet med integrationspolitikens mål om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, ska i första hand <SPAN class="ft10">generella åtgärder </SPAN>som når ut till hela befolkningen vara tillgängliga för nyanlända invandrare som har behov av att bygga upp sin kompetens. Den kommunala vuxen- utbildningen utgör ett exempel på sådana insatser. De generella åtgärderna kompletteras av <SPAN class="ft10">riktade åtgärder </SPAN>för att stödja och under- lätta nyanländas etablering under de första åren i Sverige. Utbildning i svenska för invandrare (sfi) och instegsjobb är två sådana exempel. Nyanlända som tagits emot som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt eller deras anhöriga omfattas av etableringslagen (2010:197) och har i enlighet med denna lag även rätt till en etableringsplan med <SPAN class="ft10">särskilda etableringsinsatser </SPAN>under den första tiden, samt rätt att välja en etableringslots (se vidare avsnitt 4.3.1).</P>
<P class="p443 ft9">Nyanländas tillgång till utbildning och arbetsförberedande insatser är reglerad på olika sätt. Vissa insatser har nyanlända <SPAN class="ft10">rätt </SPAN>att delta i, under förutsättning att de tillhör målgruppen för insatsen. Det gäller exempelvis kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, som är en rättighet för alla vuxna som saknar grundskolekompe- tens. På motsvarande sätt är sfi en rättighet för alla personer över 16 år som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. Andra insatser <SPAN class="ft10">kan </SPAN>nyanlända erbjudas möjlighet att delta i. Erbjudandet om deltagande är i dessa fall beroende av att aktören som anordnar insatsen fattar beslut om deltagande. Detta gäller de</P>
<P class="p444 ft18">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft29">arbetsförberedande insatser som Arbetsförmedlingen och kom- munen anordnar. Nyanlända som omfattas av etableringslagen utgör ett undantag, eftersom de genom sin rätt till särskilda etablerings- insatser även har rätt till arbetsförberedande insatser.</P>
<P class="p327 ft26"><SPAN class="ft26">4.2</SPAN><SPAN class="ft51">Aktörer och deras uppdrag</SPAN></P>
<P class="p396 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsförmedlingens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p156 ft9">Arbetsmarknadspolitik är ett huvudsakligen statligt ansvarsområde. Målet är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad för att bryta utanförskapet och uppnå en varaktigt högre sysselsättning. Även om arbetsmarknadspolitikens ramar sätts av riksdag och regering finns flera aktörer verksamma på den arbetsmarknadspolitiska arenan. Det framgår av den andra paragrafen i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten: ”Den arbetsmarknads- politiska verksamheten ska bedrivas i samverkan med andra aktörer på arbetsmarknaden, såsom arbetsmarknadens parter, myndigheter, kommuner, enskilda företag och organisationer.”</P>
<P class="p445 ft12">Arbetsförmedlingen ansvarar för att arbetsmarknadspolitiken genomförs i enlighet med de mål och riktlinjer som riksdag och regering fastställer. Enligt myndighetens instruktion ska Arbets- förmedlingen prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbets- marknaden. Myndigheten har också ett särskilt ansvar för nyanlända invandrare:</P>
<P class="p446 ft93">Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbets- marknaden. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara sam- ordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.</P>
<P class="p447 ft13">(Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen)</P>
<P class="p379 ft11">Sedan lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare trädde i kraft i december 2010 har staten genom Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för nyanlända flyktingmottagnas etablering (avsnitt 4.3.1). Arbetsförmedlingen har genom denna lag tillförts ett särskilt uppdrag; att samordna etableringsinsatserna för de nyanlända som omfattas av etablerings- lagen. För dessa nyanlända ska Arbetsförmedlingen upprätta en individuell etableringsplan med insatser för att underlätta och</P>
<P class="p147 ft18">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft12">påskynda den nyanländes etablering. Etableringsplanen ska utformas tillsammans med den nyanlände och i samverkan med bl.a. berörda kommuner.</P>
<P class="p448 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft66">Kommunernas uppdrag</SPAN></P>
<P class="p102 ft29">Utbildning inom grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxen- utbildning är kommunala kärnuppgifter och hör till de generella åtgärder som vänder sig till hela befolkningen. Kommunal vuxen- utbildning är samtidigt en verksamhet av stor betydelse för många nyanländas arbetsmarknadsinträde. Kommunerna är även huvud- män för utbildning i svenska för invandrare (sfi) som särskilt riktar sig till nyanlända personer. Det kommunala ansvaret för dessa verk- samheter regleras i Skollagen (2010:800). Kommunerna är därutöver skyldiga att anordna samhällsorientering för nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.</P>
<P class="p119 ft11">Kommuner anordnar och bedriver även arbetsmarknads- relaterade åtgärder i syfte att minska arbetslösheten och skapa möj- ligheter för arbetslösa att komma närmare den reguljära arbets- marknaden. Enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd ska alla kommuner ha en arbetslöshetsnämnd med uppgift att främja kommunala åtgärder för att förebygga och minska arbetslöshet. Kommunallagen (1991:900) anger vidare att kommunerna har möj- lighet att åta sig uppgifter av allmänt intresse för kommunens invånare, där insatser för att främja sysselsättning och tillväxt kan ingå. Kommunerna har även möjlighet att ingå överenskommelse med Arbetsförmedlingen om att anordna arbetsförberedande aktiviteter för arbetssökande enligt lagen (2007:1360) om kommunernas med- verkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</P>
<P class="p449 ft12">Kommunernas arbetsförberedande insatser riktar sig dock huvudsakligen till arbetslösa kommuninvånare som har behov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) ska socialtjänsten stärka den enskildes möjligheter att ta aktiv del i samhällslivet samt försörja sig själv. I detta stöd kan olika typer av kompetenshöjande insatser ingå. Kommunerna får dock inte bedriva verksamhet som faller inom ramen för statens och eller annan aktörs uppdrag. En kommunal arbetsförberedande insats ska därför komplettera den verksamhet som Arbetsförmedlingen bedriver för arbetssökande.</P>
<P class="p450 ft18">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft26"><SPAN class="ft26">4.3</SPAN><SPAN class="ft51">Arbetsförberedande insatser</SPAN></P>
<P class="p451 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft66">Tjänster, program och insatser hos Arbetsförmedlingen</SPAN></P>
<P class="p57 ft25">Arbetsförmedlingens tjänster</P>
<P class="p262 ft11">Alla personer som skriver in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen ska ha en individuell handlingsplan som ska upp- rättas senast 30 dagar efter inskrivningstillfället. När arbetsför- medlaren och den arbetssökande upprättar en handlingsplan görs en bedömning av den arbetssökandes behov och en eller flera tjänster tilldelas utifrån bedömningen av den sökandes förutsätt- ningar på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen erbjuder åtta tjänster för arbetssökande och två för arbetsgivare. Kopplat till varje tjänst finns ett antal metoder, insatser och arbetsmarknadspolitiska program. Metoderna ska fungera som ett stöd för det praktiska arbetet med de arbetssökande, säkerställa en hög professionalitet hos handläggarna och ge samma arbetssätt över hela landet. De erbjudna tjänsterna är:</P>
<P class="p452 ft12"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">klargöra dina arbetsförutsättningar,</SPAN></P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">anpassa din arbetssituation,</SPAN></P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">söka arbete,</SPAN></P>
<P class="p453 ft12"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">förbättra ditt arbetssökande,</SPAN></P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">vägledning till arbete,</SPAN></P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">utbildning till arbete,</SPAN></P>
<P class="p453 ft12"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">starta eget företag, samt</SPAN></P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">arbetsförberedande insatser.</SPAN></P>
<P class="p47 ft12">Samma sökande kan ta del av flera tjänster eftersom tjänsterna kan erbjudas i följd, men det är också vanligt att flera tjänster kombi- neras parallellt. Tjänsterna kan ses som en inledande klassificering av vilken del av Arbetsförmedlingens verksamhet som är aktuell för den sökande.</P>
<P class="p399 ft11">Den vanligaste tjänsten är <SPAN class="ft27">söka arbete</SPAN>, följt av tjänsten <SPAN class="ft27">förbättra ditt arbetssökande</SPAN>. <SPAN class="ft27">Klargöra dina arbetsförutsättningar </SPAN>är till för arbets- sökande som behöver fördjupat stöd för att klargöra sina förutsätt- ningar för arbete eller utbildning. Det gäller den som är osäker på sin arbetsförmåga eller har andra svårigheter som påverkar val av arbete eller utbildning. Tjänsten <SPAN class="ft27">starta eget företag </SPAN>inkluderar i första steget endast information om att driva ett eget företag. Därefter kan den</P>
<P class="p454 ft18">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">sökande om det bedöms lämpligt anvisas till programmet start av näringsverksamhet.</P>
<P class="p113 ft9">Sedan 2011 finns även tjänsten <SPAN class="ft10">arbetsförberedande insatser </SPAN>som främst är avsedd för arbetssökande som ska återgå i arbete efter en lång sjukfrånvaro, arbetssökande med funktionsnedsättning och arbetssökande med lång tids arbetslöshet. Tjänsten förutsätter beslut och anvisning till ett program.</P>
<P class="p278 ft11">Förmedlaren ska utifrån den sökandes bakgrund samt läget på arbetsmarknaden göra en bedömning av det individuella behovet av stöd. Som ett komplement till förmedlarnas professionella bedöm- ning används från och med januari 2012 ett bedömningsstöd vid inskrivningen. Syftet med bedömningsstödet är att tidigt kunna identifiera arbetssökande som riskerar långvarig arbetslöshet och därigenom säkerställa att dessa personer så tidigt som möjligt får tillgång till rätt stöd utifrån sina individuella behov.</P>
<P class="p455 ft25">Arbetsmarknadspolitiska program</P>
<P class="p52 ft29">Inom ramen för Arbetsförmedlingens tjänster finns ett antal arbets- marknadspolitiska program som syftar till att stärka den arbetssök- andes möjligheter att få eller behålla ett arbete.<SPAN class="ft71">1 </SPAN>När en arbetssökande deltar i ett program får han eller hon ersättning i form av aktivitets- stöd eller utvecklingsersättning. Arbetsgivaren kan i vissa fall erhålla ersättning för t.ex. handledning vid praktik eller i form av en lönesubvention. En sökande som tackar nej till ett anvisat program riskerar att bli av med eller få sänkt ersättning varför det finns starka incitament att delta i programmen.</P>
<P class="p456 ft54"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>Lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program anger de övergripande bestäm- melserna om de arbetsmarknadspolitiska programmen.</P>
<P class="p457 ft18">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369110x1.jpg" style="width:463px;height:571px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td23"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr28 td90"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr29 td90"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft54"><SPAN class="ft90">1</SPAN><SPAN class="ft96">Avser beslut (både inom och utanför garantierna) för utrikes födda personer.</SPAN></P>
<P class="p459 ft70"><SPAN class="ft97">2</SPAN><SPAN class="ft98">Siffror ”inom garantierna” anger aktiviteter som ingår i garantiernas totalsiffror. För att undvika dubbelräkning avser siffran för arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning bara insatser inom programmen, exklusive deltagare inom garantierna.</SPAN></P>
<P class="p378 ft54"><SPAN class="ft90">3</SPAN><SPAN class="ft96">Stöd kan också lämnas till personer bosatta i regionalpolitiska stödområden som inte är arbetslösa.</SPAN></P>
<P class="p344 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Arbetsförmedlingen (2012d).</P>
<P class="p460 ft12">Arbetssökande kan anvisas till ett program efter beslut från Arbetsförmedlingen. Deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt</P>
<P class="p339 ft18">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">program utgör ingen rättighet utan beslutet utgår från myndig- hetens bedömning av den arbetssökandes behov.</P>
<P class="p113 ft29">Nyanlända skyddsbehövande och deras anhöriga som omfattas av etableringslagen har rätt till etableringsinsatser i upp till två år och kan under denna etableringsperiod anvisas till samtliga Arbets- förmedlingens program. För insatser där krav ställs på att del- tagarna ska vara över 25 år för att få delta, gäller att personer som omfattas av etableringsuppdraget kan få ta del av programmet innan de fyllt 25 år. Sedan 2010 är det möjligt att kombinera pro- grammet jobbgaranti för ungdomar med utbildning i svenska för invandrare. Utöver de program som redovisas i tabell 4.1 deltog under 2011 knappt 300 personer i genomsnitt per månad i särskilda projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning.</P>
<P class="p119 ft29"><SPAN class="ft33">Jobb och utvecklingsgarantin </SPAN>är det mest omfattande program- met, med drygt hälften av alla deltagare i program med aktivitets- stöd 2011. Jobb- och utvecklingsgarantin riktar sig till dem som har varit utan arbete en längre tid. Arbetssökande som har förbrukat sina 300 ersättningsdagar med ersättning från <NOBR>a-kassan</NOBR> och inte kvalificerat sig för en ny period med arbetslöshetsersättning erbjuds att delta i programmet.<SPAN class="ft71">2 </SPAN>Likaså kan sökande som inte har uppfyllt arbetsvillkoret för arbetslöshetsersättning men som har varit anmäld som arbetssökande anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin efter 14 månaders arbetslöshet.<SPAN class="ft71">3 </SPAN>Arbetssökande kan inom ramen för jobb och utvecklingsgarantin delta i samtliga Arbetsförmedlingens insatser.</P>
<P class="p319 ft12">Programmet är uppdelat i tre faser: Fas ett och två omfattar som längst 450 dagar med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Fas ett är främst inriktad på förberedande insatser och fas två inriktas på arbetspraktik och arbetsträning. I tredje fasen inom garantin, sysselsättningsfasen, anvisas den arbetssökande som efter 450 ersätt- ningsdagar ännu inte fått arbete till en sysselsättningsplats hos en anordnare.</P>
<P class="p461 ft68"><SPAN class="ft90">2</SPAN><SPAN class="ft99">Arbetssökande med barn under 18 år har tillgång till ytterligare 150 ersättningsdagar.</SPAN></P>
<P class="p87 ft54"><SPAN class="ft90">3</SPAN><SPAN class="ft96">Innan årsskiftet 2011/2012 var tidsgränsen 18 månader för arbetssökande som inte kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning.</SPAN></P>
<P class="p457 ft18">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft25">Program särskilt inriktade mot utrikes födda</P>
<P class="p111 ft12">Flera av programmen med aktivitetsstöd har en bred målgrupp, men inrymmer samtidigt insatser som är särskilt anpassade mot olika gruppers behov. I flera fall finns inom de olika programmen åtgärder som är inriktade mot de särskilda behov som nyanlända invandrare kan ha.</P>
<P class="p399 ft10">Förberedande eller orienterande utbildning <SPAN class="ft9">vänder sig till arbets- sökande som behöver en stödinsats för att sedan kunna gå in i en arbetsmarknadsutbildning eller annat arbetsmarknadspolitiskt pro- gram. Det kan t.ex. vara nyanlända personer som har behov av yrkes- svenska, validering av arbetslivserfarenhet förvärvad i andra länder eller grundläggande utbildning som förberedelse inför programmet start av egen näringsverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p167 ft9">De <SPAN class="ft10">förberedande insatserna </SPAN>syftar till att underlätta för den arbets- sökande inför vidare utbildning eller andra arbetsmarknadspolitiska program. Insatserna är ofta individuellt anpassade och kan i vissa fall även inkludera t.ex. sfi och utbildning på grund- eller gymnasienivå inom det reguljära utbildningsväsendet.</P>
<P class="p311 ft12"><SPAN class="ft25">Arbetsplatsintroduktion </SPAN>är till för den som saknar eller har begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv, den som deltar eller har deltagit i introduktionsprogram, samt den som riskerar att bli lång- tidsinskriven. Inom Arbetsförmedlingens praktikprogram finns <NOBR><SPAN class="ft25">prova-på-plats</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> </SPAN>vars syfte är att ge en tidig kontakt med arbetslivet i Sverige för arbetslösa som inte har någon eller en mycket begränsad erfarenhet från svenskt arbetsliv. Ersättning för handledning betalas till arbetsgivare. Denna form av praktik ska användas tidigt efter att Arbetsförmedlingen gjort en kartläggning av den sökandes bak- grund, erfarenheter och önskemål. <NOBR>Prova-på-plats</NOBR> kan pågå i högst tre månader.</P>
<P class="p339 ft25">Subventionerade anställningar</P>
<P class="p70 ft11">Arbete med anställningsstöd är en arbetsmarknadspolitisk insats som innebär att arbetsgivaren får kompensation för att anställa personer som har svårt att få arbete. Med ett subventionerat arbete blir den arbetssökande anställd hos en arbetsgivare och får lön av denne. Arbete med anställningsstöd rymmer, utöver flera särskilda insatser för arbetssökande med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, särskilt anställningsstöd för personer som deltar i</P>
<P class="p157 ft18">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft12">jobb- och utvecklingsgarantin samt instegsjobb, som vänder sig till nyanlända invandrare. Syftet med anställningsstöden är att de ska öka möjligheterna för personer med en svag anknytning till arbets- marknaden att få ett arbete. Särskilt anställningsstöd har minskat i omfattning i takt med att nystartsjobben har ökat. I maj 2012 hade 4 374 personer särskilt anställningsstöd, varav 32 procent var utrikes födda.</P>
<P class="p13 ft9">En förutsättning för att få <SPAN class="ft10">instegsjobb </SPAN>är att deltagaren studerar sfi samtidigt som han eller hon arbetar. Målgruppen för instegsjobb är arbetslösa som beviljats uppehållstillstånd eller uppehållsrätt under de senaste 36 månaderna.<SPAN class="ft65">4 </SPAN>Instegsjobb får beviljas i högst 24 månader och för högst sex månader åt gången. Anställningen kan vara <NOBR>tillsvidare-,</NOBR> prov- eller visstidsanställning. Anställningsstödet till arbetsgivaren uppgår till 80 procent av lönekostnaden (högst 800 kronor per dag) och kan beviljas både till privata och offentliga arbetsgivare. I maj 2012 hade 2 191 nyanlända invandrare instegsjobb.</P>
<P class="p278 ft9"><SPAN class="ft10">Nystartsjobb </SPAN>räknas inte till de arbetsmarknadspolitiska pro- grammen eftersom det inte är Arbetsförmedlingen som anvisar individen till insatsen. Nystartsjobb är ett ordinarie arbete med en lönesubvention som utgår till arbetsgivaren som anställer en person som varit arbetslös eller sjukskriven längre än tolv månader eller som har invandrat de senaste tre åren. Nystartsjobb är en rättighet för en person som uppfyller de uppställda kraven, vilket innebär att det inte behöver förmedlas via Arbetsförmedlingen. Däremot ska myndigheten godkänna att anställningen motsvarar de uppställda kraven och beslutar sedan om stödet för ett år i taget.</P>
<P class="p119 ft24">Arbetsgivaren får en ekonomisk kompensation för nystartsjobb vilken för anställda som fyllt 26 år motsvarar två gånger arbets- givaravgiften (62,84 procent på lönesumman). För personer över 26 år utgår subventionen under lika lång tid som personen varit arbetslös eller sjukskriven, dock som längst i fem år. I maj 2012 hade 44 112 personer nystartsjobb, 43 procent var utrikes födda.</P>
<P class="p114 ft25">Särskilda insatser för nyanlända som omfattas av etableringslagen</P>
<P class="p200 ft11">Arbetsförmedlingen fick i samband med att lagen (2010:197<SPAN class="ft24">) </SPAN>om etableringsinsatser för vissa nyanlända trädde i kraft i december 2010 ett övergripande ansvar för nyanländas etablering på arbets- marknaden. Arbetsförmedlingen ska samordna etableringsinsatser</P>
<P class="p10 ft54"><SPAN class="ft53">4 </SPAN>Tid för vård av barn under två år räknas inte in.</P>
<P class="p421 ft18">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft29">som syftar till att underlätta och påskynda de flyktingmottagnas etablering i arbets- och samhällslivet. Målgruppen är nyanlända som har fyllt 20 men inte 65 år och som har beviljats uppehållstill- stånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Även anhöriga till dessa omfattas under förutsättning att de ansökt om uppehåll- stillstånd inom två år från det att anknytningspersonen folkbok- förts i en kommun. Även nyanlända som har fyllt 18 men inte 20 år omfattas om de saknar föräldrar i Sverige.</P>
<P class="p164 ft12">Insatsernas inriktning och upplägg fastställs av Arbets- förmedlingen i en individuellt utformad etableringsplan, som ska upprättas inom tolv månader från första folkbokföringen i en kom- mun. Etableringsplanen ska utformas tillsammans med den nyan- lände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, före- tag och organisationer. Planen ska omfatta högst 24 månader och minst innehålla:</P>
<P class="p463 ft24"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft100">utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen,</SPAN></P>
<P class="p464 ft12"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft101">samhällsorientering, och</SPAN></P>
<P class="p465 ft12"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft101">aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p46 ft12">Nyanlända som har rätt till etableringsinsatser kan erbjudas samt- liga Arbetsförmedlingens program. Särskilda regler för inskriv- ningstid eller ålder gäller därmed inte denna grupp.</P>
<P class="p167 ft12">Nyanlända personer som omfattas av etableringslagen har även rätt att välja en etableringslots. Lotsen ska stödja den nyanlände med etableringen i arbets- och samhällslivet. I lotsens uppdrag ingår bland annat att kontakta arbetsgivare, att ge råd och stöd vid yrkes- och studievägval, coachning och att ge stöd i olika sociala frågor. Etableringslotsen är en fristående aktör som har ett bredare uppdrag än att vara en coach och ska stödja individen utifrån hela dennes livssituation. Tillsammans med den nyanlände ska lotsen vara med och utveckla den etableringsplan som Arbetsförmed- lingen och den nyanlände har upprättat.</P>
<P class="p389 ft11">Lotsen ska stödja den nyanlände under hela etableringsperioden. Den nyanlände väljer själv lots bland ett flertal olika aktörer som erbjuder lotstjänsten (folkhögskolor, utbildningsanordnare, frivillig- organisationer m.fl.). Ersättningen till lotsarna är prestationsbaserad, vilket gör att lotsen har ett ekonomiskt intresse av att den nyan-</P>
<P class="p293 ft18">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft12">lände så snabbt som möjligt kan försörja sig själv. En etablerings- lots arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p448 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft66">Kommunala arbetsförberedande insatser</SPAN></P>
<P class="p91 ft29">Kommuner har ofta en omfattande verksamhet inom det arbets- marknadspolitiska området. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL, 2011) finns det arbetsmarknadsenheter i 85 procent av Sveriges kommuner. I en kartläggning av kommunala insatser för arbetslösa som uppbar försörjningsstöd uppskattades att det 2002 fanns fler än 13 000 deltagare i cirka 800 olika aktiveringsprogram i 200 kom- muner (Salonen och Ulmestig, 2004). Sedan dess har omfattningen ökat. Aktuella siffror från de så kallade Jobbtorgen i Stockholms stad visar att cirka 8 000 personer per år blir hänvisade till denna verksamhet (USK, 2011). Kommunernas kostnader för arbets- marknadsinsatser uppskattas till strax under tre miljarder kronor per år (SKL, 2011).</P>
<P class="p119 ft9">Kommunala arbetsförberedande insatser kan finansieras på flera sätt. Vid sidan av den kommunala budgeten, kan vissa insatser finansi- eras genom Arbetsförmedlingen. Lagen (2007:1360) om kommun- ernas medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ger kommun- erna möjlighet ingå överenskommelse med Arbetsförmedlingen om att anordna arbetsförberedande aktiviteter för arbetssökande. Om de arbetssökande omfattas av jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar kan kommunerna även erhålla anordnar- bidrag för insatserna från Arbetsförmedlingen. Ytterligare en finansi- eringskälla är <NOBR>EU-fonderna,</NOBR> som kommuner och andra aktörer kan söka medel från för att driva arbetsmarknadsprojekt för bl.a. nyanlända invandrare (avsnitt 4.9.2).</P>
<P class="p381 ft24">För att få en aktuell bild av vilka arbetsförberedande insatser som kommunerna anordnar i dag har utredningen genomfört en enkätundersökning till samtliga 290 kommuner.<SPAN class="ft102">5 </SPAN>Enkätresultaten visar att nio av tio kommuner anordnar arbetsförberedande åtgärder. Den vanligaste insatsen är praktik, följt av vägledning/coach- ning respektive arbetsträning. Även yrkesutbildning, stöd för nyföre- tagande, yrkeskompetensbedömning samt validering är vanliga insatser. Ett fåtal kommuner har insatser med yrkesmentorer (se figur 4.2).</P>
<P class="p466 ft80"><SPAN class="ft87">5 </SPAN>Enkäten har besvarats av 239 kommuner (82,4 procent). Se bilaga 3 för bortfallsanalys och enkätfrågor. Svarsfrekvensen på enstaka frågor är i vissa fall lägre.</P>
<P class="p421 ft18">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p467 ft103">100%</P>
<P class="p468 ft103">80%</P>
<P class="p469 ft103">60%</P>
<P class="p468 ft103">40%</P>
<P class="p468 ft103">20%</P>
<P class="p470 ft104">0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr30 td13"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-16px;margin-right:-36px;margin-bottom:16px;" class="p471 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-32px;margin-top:-16px;margin-right:-2px;margin-bottom:50px;" class="p471 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:1px;margin-right:-19px;margin-bottom:33px;" class="p471 ft103"><![endif]>Arbetsträning</P></TD>
<TD class="tr30 td13"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-52px;margin-bottom:0px;" class="p472 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-48px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:50px;" class="p472 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-23px;margin-top:25px;margin-right:-27px;margin-bottom:25px;" class="p472 ft103"><![endif]>Yrkesbedömning</P></TD>
<TD class="tr30 td92"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-36px;margin-right:-19px;margin-bottom:36px;" class="p473 ft105"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-36px;margin-right:-4px;margin-bottom:51px;" class="p473 ft105"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-28px;margin-right:-11px;margin-bottom:43px;" class="p473 ft105"><![endif]>Validering</P></TD>
<TD class="tr30 td13"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-30px;margin-right:-20px;margin-bottom:30px;" class="p474 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-30px;margin-right:-1px;margin-bottom:49px;" class="p474 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-20px;margin-right:-10px;margin-bottom:39px;" class="p474 ft103"><![endif]>Vägledning</P></TD>
<TD class="tr30 td13"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-21px;margin-right:-31px;margin-bottom:21px;" class="p475 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:-21px;margin-right:-2px;margin-bottom:50px;" class="p475 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-6px;margin-right:-16px;margin-bottom:35px;" class="p475 ft103"><![endif]>Yrkesmentor</P></TD>
<TD class="tr30 td13"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-53px;margin-right:1px;margin-bottom:53px;" class="p476 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:5px;margin-top:-53px;margin-right:-2px;margin-bottom:50px;" class="p476 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:-55px;margin-right:-1px;margin-bottom:52px;" class="p476 ft103"><![endif]>Praktik</P></TD>
<TD class="tr30 td54"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-7px;margin-right:-57px;margin-bottom:7px;" class="p477 ft105"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-49px;margin-top:-7px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p477 ft105"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-23px;margin-top:20px;margin-right:-30px;margin-bottom:33px;" class="p477 ft105"><![endif]>Yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr30 td93"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-38px;margin-right:-41px;margin-bottom:38px;" class="p478 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-37px;margin-top:-38px;margin-right:-2px;margin-bottom:77px;" class="p478 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-18px;margin-right:-21px;margin-bottom:57px;" class="p478 ft103"><![endif]>Stöd</P></TD>
<TD class="tr30 td94"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-11px;margin-right:-71px;margin-bottom:11px;" class="p479 ft106"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-71px;margin-top:-11px;margin-right:0px;margin-bottom:82px;" class="p479 ft106"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-36px;margin-top:25px;margin-right:-35px;margin-bottom:46px;" class="p479 ft106"><![endif]>nyföretagande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p480 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Utredningens enkätundersökning ställd till kommunerna (bilaga 3).</P>
<P class="p45 ft12">De kommunala insatsernas syfte är att stödja deltagarens etablering på arbetsmarknaden så att han eller hon kan bli självförsörjande. Utformning och målgrupper kan dock i hög grad skilja sig mellan olika kommuner.</P>
<P class="p399 ft24">Enkätsvaren visar att personer med försörjningsstöd utgör den vanligaste målgruppen för kommunernas arbetsförberedande insatser.<SPAN class="ft102">6 </SPAN>I majoriteten av kommunerna kan även flyktingmottagna personer med introduktions- eller etableringsersättning delta i insats- erna. Deltagare med aktivitetsstöd som anvisats från Arbets- förmedlingen är ytterligare en målgrupp.</P>
<P class="p481 ft54"><SPAN class="ft53">6 </SPAN>I vissa kommuner kan även ungdomar mellan <NOBR>16–20</NOBR> år hänvisas till kommunens arbetsförberedande insatser.</P>
<P class="p277 ft18">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr9 td95"><P class="p38 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td96"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td97"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td96"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td97"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td96"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td97"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p482 ft54"><SPAN class="ft69">Anm</SPAN>: Andelen är beräknad utifrån antalet kommuner som besvarat enkäten, 239 kommuner.</P>
<P class="p483 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Utredningens enkätundersökning ställd till kommunerna (bilaga 3).</P>
<P class="p353 ft12">Arbetslösa nyanlända personer som inte uppbär försörjningsstöd eller statliga ersättningar erbjuds som regel inte kommunala arbets- förberedande insatser. I denna grupp ingår många nyanlända anhöriginvandrare.</P>
<P class="p484 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft66">Insatser för egenföretagande</SPAN></P>
<P class="p485 ft25">Arbetsförmedlingens stöd till egenföretagande</P>
<P class="p309 ft29">Arbetsförmedlingen har även en programinsats för att underlätta <SPAN class="ft33">start av näringsverksamhet. </SPAN>Stödet ger arbetslösa som har förut- sättningar för att starta egen verksamhet bidrag till försörjningen (aktivitetsstöd) under ett inledningsskede. Som förberedelse för starten och stöd under inledningsskedet erbjuder Arbetsförmed- lingen på vissa orter informationsträffar, rådgivning och nyföre- tagarkurs. Stödet kan som längst ges i sex månader, men förläng- ning av stödet kan ske i vissa fall. Stödet lämnas endast om verksamheten bedöms kunna få en tillfredsställande lönsamhet och ge en varaktig sysselsättning. Stödet får inte heller snedvrida kon- kurrensförutsättningarna för andra företag.</P>
<P class="p486 ft18">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft25">Almi och Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum</P>
<P class="p111 ft12">Almi Företagspartner AB är en kanal för näringspolitiska insatser med syfte att främja näringslivets utveckling. Almi ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 19 regionala bolag som har regionala delägare. Almis uppdrag är att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet genom finansiering i kombination med rådgivning. Målet är att innovativa idéer kommersialiseras, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas och att fler företag ökar sin kon- kurrenskraft och tillväxt.</P>
<P class="p257 ft9">År 1996 startades Internationella Företagarföreningen i Sverige (IFS) för att ge stöd till personer med utländsk bakgrund som vill starta och driva företag i Sverige. Sedan 2007 drivs IFS Rådgivning som ett särskilt kompetensområde inom Almi Företagspartner AB vilket ger kunderna tillgång till Almi:s kapital, kompetens och kon- taktnät. IFS rådgivare finns i hela landet som en del av Almi:s regionala bolag. Organisationerna erbjuder finansiering och sär- skild kompetens kring företagande för entreprenörer med utländsk bakgrund. IFS syfte är att stimulera till att:</P>
<P class="p487 ft12"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">öka företagandet bland människor med bakgrund i olika länder,</SPAN></P>
<P class="p377 ft12"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">höja kompetensen hos den enskilde företagaren med utländsk bakgrund, samt</SPAN></P>
<P class="p488 ft12"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">förbättra klimatet för företagande för entreprenörer med utländsk bakgrund.</SPAN></P>
<P class="p47 ft12">IFS Rådgivning vänder sig till entreprenörer med utländsk bak- grund som är på väg att starta eller redan driver ett företag. Rådgiv- arna på IFS talar flera olika språk och de hjälper de invandrade med problem de kan ha gällande språk, lagar och regler i det svenska samhället. IFS erbjuder kostnadsfri rådgivning på olika språk, hjälp med att upprätta en affärsplan, budget, företagsregistrering, låne- ansökan med mera.</P>
<P class="p303 ft12">Särskilda medel finns för mikrofinansiering. Mikrofinansiering utgör ett verktyg för att ge möjlighet till sparande, lån och för- säkringar till människor som har svårigheter att få lån hos de traditionella bankerna. Mikrofinansiering är en relativt ny affärs- modell i Sverige som syftar till social och finansiell integration av människor på arbetsmarknaden. Utbildning och coachning av entre- prenörer kombineras med mikrolån med syfte att nya företag ska överleva den initiala fasen.</P>
<P class="p489 ft18">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft25">Tillväxtverket</P>
<P class="p254 ft9">Tillväxtverket har i uppdrag från regeringen att under <NOBR>2009–2012</NOBR> fördela verksamhetsbidrag för resurscentra för kvinnor. Syftet med verksamheten är att bidra till jämställdhet i det regionala tillväxt- arbetet genom att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors del- aktighet. Under programperioden har stöd beviljats bl.a. till några verksamheter med utrikes födda kvinnor i Stockholm och Malmö, för att undersöka utrikes födda kvinnors utfall i Arbetsförmedlingens verksamhet och hinder för utrikes födda kvinnliga entreprenörer.</P>
<P class="p12 ft12">Inom Tillväxtverkets program Företagare med utländsk bak- grund har flera projekt drivits för att utveckla kvalificerade rådgiv- ningsinsatser, huvudsakligen med inriktning på företag som vill växa. Som en del i programmet har Almi utvecklat ett särskilt <SPAN class="ft107">mentorprogram för företagare med utländsk bakgrund. Det senaste året har Tillväxtverket också bedrivit regionalt uppsökande verk- samhet bland invandrare, bjudit in till informationsträffar, seminarier och informerat i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft107">sfi-klasser.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft107"> De som har affärsidéer erbjuds personlig rådgivning som kan handla om allt från företagsregistrering och juridik till budget och affärsplaner. Behovet är stort att få hjälp med att förstå regelverket och att kunna presentera en affärsplan på ett bra sätt.</SPAN></P>
<P class="p90 ft108">Nätverk för Entreprenörer från Etniska Minoriteter (Neem)</P>
<P class="p398 ft107">Även andra aktörer finns med syfte att stödja invandrade entre- prenörer. Nätverket för Entreprenörer från Etniska Minoriteter (Neem) med säte i Katrineholm är verksamma på flera orter i Sverige. Nätverket är en ideell förening grundad 2002, vars syfte är att främja entreprenörskap för främst kvinnor med utländsk bak- grund och att synliggöra, uppmärksamma och lyfta fram deras före- tagande. Genom uppsökande verksamhet har Neem ambitionen att nå grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Föreningen bistår genom flerspråkiga rådgivare vid bl.a. myndighetskontakter inför starten av en egen verksamhet samt med stöd i upp till tre år efter uppstart.</P>
<P class="p119 ft109">Neem samarbetar tätt med Mikrofinansinstitutet, som för- medlar privata investerares medel för mikrofinansiering. Möjlighet finns att utan annan säkerhet än affärsplanen låna mellan 25 000– 250 000 kronor till företagsstart till marknadsmässiga räntor.</P>
<P class="p450 ft18">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">Mikrofinansieringsinstitutet står för utlåningen och Neem ansvarar för uppföljning av verksamheten efter start samt ett förberedande coachningsprogram som är obligatoriskt innan man har möjlighet att få finansiering.</P>
<P class="p185 ft11">Neem har inlett ett projektsamarbete med Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket som pågår till 31 juni 2014. Målet är att utveckla och kvalitetssäkra en hållbar modell för att bekämpa utanförskap med hjälp av mikrofinansiering. Målgruppen är arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, 85 procent av deltagarna ska vara utrikes födda och 80 procent ska vara kvinnor.</P>
<P class="p490 ft26"><SPAN class="ft26">4.4</SPAN><SPAN class="ft51">Språkutbildning</SPAN></P>
<P class="p396 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft66">Utbildning i svenska för invandrare (sfi)</SPAN></P>
<P class="p156 ft11">Utbildning i svenska för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Sfi ska även ge grundläggande läs- och skrivfärdigheter till personer som saknar sådana kunskaper. Utbildningen är enligt kursplanen en kvali- ficerad språkutbildning som tar sikte på de allmänna språkkun- skaper som en person behöver för att kunna delta i <NOBR>vardags-,</NOBR> sam- hälls- och arbetsliv. Målet är att eleven utvecklar sin kommunika- tiva språkförmåga. Sfi är således inte specifikt inriktat mot att stödja deltagarnas etablering på arbetsmarknaden. Svenskkunskaper är dock i regel en nödvändig förutsättning för att få ett jobb i Sverige. Skollagen (2010:800) anger också att kommunen är skyldig att i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva svenska språket i arbetslivet samt att deltagande i sfi kan kombineras med arbetsförberedande insatser eller annan utbildning. Vidare ska undervisningen läggas upp på ett sådant sätt att den är möjlig att kombinera med förvärvsarbete.</P>
<P class="p491 ft11"><NOBR>Sfi-utbildningen</NOBR> är indelad i tre olika studievägar, vilka riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Sfi 1 utgörs av kurserna A och B, Sfi 2 av kurserna B och C samt Sfi 3 av kurserna C och D. Oavsett vilken studieväg en elev börjar på är tanken att alla elever ska ges möjlighet att studera till och med kurs D. Personer med kort tidigare utbildning eller som inte behärskar det latinska alfabetet har möjlighet att delta i läs- och skrivin- lärning. Läs- och skrivinlärningen är inte knuten till någon av kurs- erna <NOBR>A-D</NOBR> utan utgör en egen del som kan läsas fristående eller</P>
<P class="p492 ft18">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">kombineras med någon av kurserna. Undervisningen får ske på elevens modersmål eller annat språk.</P>
<P class="p115 ft29">Rätten till sfi är inte tidsbegränsad utan omfattar alla folkbok- förda personer över 15 år med bristande grundkunskaper i svenska, oavsett hur länge man bott i landet. För att förstärka individens incitament att snabbt lära sig svenska infördes år 2010 en presta- tionsbaserad stimulansersättning, <NOBR>sfi-bonus,</NOBR> i samtliga kommuner.<SPAN class="ft71">7 </SPAN>Bonusen kan betalas ut till nyanlända invandrare (ej arbetskrafts- invandrare och studerande) som uppnår minst godkänt på kurs B på studieväg 1, kurs C på studieväg 2, eller kurs D på studieväg 3 i sfi inom tolv månader från utbildningens start och inom 15 månader från första folkbokföring i landet.</P>
<P class="p493 ft12">Det är kommunernas ansvar att erbjuda sfi till de personer som bor i kommunen och som har behov av att delta i undervisningen. Kommunen kan bedriva utbildningen i egen regi eller lägga ut den på entreprenad. Sedan 2009 har även folkhögskolor rätt att anordna samt betygssätta sfi. Utbildningen är dock fortfarande ett kom- munalt ansvar.</P>
<P class="p177 ft12">Enligt Skollagen (2010:800) är kommunerna skyldiga att aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till sfi och för att motivera dem att delta i utbildningen. Som tidigare nämnts ska sfi ingå som en del i den etableringsplan som Arbetsförmedlingen har i uppdrag att upprätta för nyanlända flyktingmottagna. Att kom- munerna aktivt arbetar för att nå och motivera potentiella elever har därför framför allt betydelse för dem som inte omfattas av etableringslagen.</P>
<P class="p280 ft12">Om det inte finns särskilda skäl, ska undervisningen påbörjas inom tre månader efter att rätten till sfi inträtt. Kommunerna har ett särskilt uppdrag att korta väntan på sfi för nyanlända flykting- mottagna. Enligt Skollagen ska varje kommun aktivt verka för att en nyanländ som omfattas av lagen (2010:197) om etablerings- insatser för vissa nyanlända invandrare kan påbörja utbildningen inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till sfi hos kommunen.</P>
<P class="p12 ft11">I förordningen (1994:895) om utbildning i svenska för invandrare anges ett riktvärde på 525 timmar för undervisningens omfattning. Riktvärdet får överskridas och underskridas beroende på hur mycket undervisning som krävs för att eleven ska kunna uppnå de kun-</P>
<P class="p494 ft54"><SPAN class="ft53">7 </SPAN>En försöksverksamhet med <NOBR>sfi-bonus</NOBR> startade i 13 kommuner 2009. IFAU har regeringens uppdrag av utvärdera effekterna av försöksverksamheten.</P>
<P class="p457 ft18">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft12">skapsmål som anges i kursplanen. Sfi ska under en fyraveckors- period omfatta i genomsnitt 15 timmar undervisningstid i veckan.</P>
<P class="p129 ft12">Sfi är en frivillig och kostnadsfri skolform. En nyanländ flykting- mottagen person riskerar dock att förlora delar av sin etablerings- ersättning om han eller hon inte deltar i utbildningen i den utsträck- ning som etableringsplanen anger. På motsvarande sätt har kom- munen rätt att neka försörjningsstöd till en sökande om han eller hon har behov av kompetenshöjande insatser, såsom sfi, men avstår från att delta i en anvisad insats.</P>
<P class="p495 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft66">Svenska som andraspråk</SPAN></P>
<P class="p111 ft12">Svenska som andraspråk (SAS) ingår som ett ämne i den kom- munala vuxenutbildningen (se avsnitt 4.5.1). Undervisningen bedrivs inom ramen för tre kurser (SAS på grundläggande nivå samt SAS A och SAS B på gymnasial nivå), och syftar till att ge personer med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla kunskaper om och färdigheter i det svenska språket. Det finns inga formella förkunskapskrav för att läsa SAS. En del kommuner kräver dock grundläggande kunskaper i svenska för att kunna antas till kursen, till exempel godkänt på sfi D. SAS vänder sig därmed i praktiken inte främst till nybörjare i svenska.</P>
<P class="p496 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft66">Svenska med yrkesinriktning</SPAN></P>
<P class="p163 ft12">För att stärka kopplingen mellan språkundervisningen och arbets- marknaden, erbjuds ett antal yrkesinriktade svenskkurser som komplement till den allmänna språkundervisningen i sfi och komvux.</P>
<P class="p100 ft25">Svenska för yrkesutbildade (sfx)</P>
<P class="p70 ft12">Svenska för yrkesutbildade (sfx) är ingen egen utbildningsform utan bedrivs inom ramen för utbildningarna sfi och svenska som andraspråk i den kommunala vuxenutbildningen (se avsnitt 4.4.1 och 4.4.2). Kommunen kan själv välja om den vill erbjuda sfi med yrkesinriktning. För att kunna läsa sfx måste den sökande i regel uppfylla samma krav som gäller för deltagande i sfi och komvux. En del kommuner har även infört specifika förkunskapskrav för</P>
<P class="p269 ft18">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft29"><NOBR>sfx-utbildningarna.</NOBR> För att läsa svenska för bussförare i Tyresö kommun krävs till exempel att deltagarna har ett svenskt <NOBR>B-körkort.</NOBR></P>
<P class="p113 ft9">Sfx fokuserar på de språkkunskaper som deltagaren behöver för att kunna utöva ett visst yrke i Sverige och kan vara inriktad mot både okvalificerade och kvalificerade yrken. I Stockholms län, som är ett av länen i Sverige med mest utvecklad <NOBR>sfx-utbildning,</NOBR> erbjuds för närvarande undervisning inom åtta olika yrkeskategorier, vilka omfattar allt från bussförare till företagare och medicinsk personal. Vid sidan av ren språkundervisning, innehåller <NOBR>sfx-utbildningen</NOBR> ofta andra komponenter som ska underlätta för deltagarna att få arbete inom yrket efter att utbildningen avslutats. I svenska för företagare i Botkyrka kommun läggs exempelvis stor vikt vid att deltagarna bygger nätverk med myndigheter, organisationer och företag. I kursplanen ingår även upprättande av en affärsplan.</P>
<P class="p272 ft25">Yrkessvenska på yrkesvux</P>
<P class="p254 ft9">Mellan 2009 och 2013 har kommunerna möjlighet att ansöka om ett särskilt statsbidrag för gymnasial vuxenutbildning med yrkes- inriktning (avsnitt 4.5.1).<SPAN class="ft65">8 </SPAN>Förutom karaktärsämneskurser med yrkesinriktning kan statsbidraget även finansiera utbildning i ämnet yrkessvenska. Målgruppen för svenskkurserna är vuxna som inte har svenska som sitt modersmål, men som behöver en yrkesinriktad språkutbildning för att öka möjligheten till arbete. Det är frivilligt för kommunerna att ansöka om statsbidraget samt att anordna yrkes- svenska. Kursens tillgänglighet kan därför variera mellan olika kommuner och tidsperioder. Våren 2011 uppgav knappt hälften av Sveriges kommuner att de anordnar yrkessvenska (Skolverket, 2011a).</P>
<P class="p255 ft12">Enligt Skolverket får kommunen inte ställa några förkunskaps- krav beträffande språkkunskaper, utan kursen ska vara tillgänglig även för nybörjare i svenska språket. Det hänger samman med att yrkessvenska är en så kallad orienteringskurs. Statusen som orienteringskurs innebär också att yrkessvenska, till skillnad från SAS och sfi, saknar en nationell kursplan. Ingen bedömning eller betygssättning sker heller av deltagarnas kunskaper vid avslut.</P>
<P class="p280 ft12">Yrkessvenska kan läsas som en fristående kurs. I praktiken kombineras dock ofta undervisningen med en yrkesutbildning.</P>
<P class="p498 ft54"><SPAN class="ft53">8 </SPAN>Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) föreslagit att satsningen förlängs till 2014.</P>
<P class="p457 ft18">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft25">Yrkessvenska hos Arbetsförmedlingen</P>
<P class="p163 ft12">Yrkessvenska är också en av de förberedande och orienterande utbildningar som Arbetsförmedlingen erbjuder (avsnitt 4.3.1). Utbildningen vänder sig till utrikes födda arbetssökande och syftar till att förbereda deltagarna språkligt inför en anställning, utbild- ning eller ett arbetsmarknadspolitiskt program. Liksom övriga pro- gram är deltagande villkorat av en anvisning från Arbetsförmed- lingen.</P>
<P class="p257 ft24">I yrkessvenska varvas teoretisk språkundervisning med arbets- platsförlagd utbildning. Utbildningen kan normalt pågå i upp till sex månader, men tidperioden kan förlängas för att utbildningens mål ska uppnås. Yrkessvenska kan kombineras med andra insatser, såsom sfi eller annat arbetsmarknadspolitiskt program.</P>
<P class="p147 ft25">Svenska med yrkesinriktning på Yrkeshögskolan</P>
<P class="p262 ft9">För att öka deltagarnas förutsättningar att få arbete efter avslutad utbildning, har de flesta utbildningar på Yrkeshögskolan infört möj- ligheten att läsa svenska med yrkesinriktning som extra stöd. Under- visningen i svenska genomförs parallellt med yrkesutbildningen och vänder sig till personer som studerar vid yrkeshögskolan och som har ett annat modersmål än svenska. För att en nyanländ person ska kunna delta i undervisningen krävs därmed att han eller hon blivit antagen till en yrkeshögskoleutbildning, <NOBR>yh-utbildning,</NOBR> vilket i sin tur kräver gymnasiekompetens (avsnitt 4.5.3).</P>
<P class="p496 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.4</SPAN><SPAN class="ft66">Kurser i svenska på studieförbund och folkhögskolor</SPAN></P>
<P class="p163 ft12">Flera folkhögskolor och studieförbund anordnar kurser i svenska för personer som har svenska som andra språk. En del kurser har en bred inriktning, medan andra är inriktade mot ett specifikt yrke. Folkuniversitetet erbjuder exempelvis både allmänna kurser i svenska språket samt kurser i sjukvårdssvenska.</P>
<P class="p167 ft11">Kurserna kan även skilja sig med avseende på innehåll. Medan vissa kurser består av renodlad språkundervisning, har andra en kombinerad inriktning mot språk och andra ämnen. Mora folkhög- skola anordnar till exempel kursen <SPAN class="ft27">Baskurs för invandrare</SPAN>, som vänder sig till personer som vill förkovra sig i svenska språket samt få en orientering om samhället. Kursen innehåller både språkunder-</P>
<P class="p147 ft18">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft12">visning, grundläggande datakunskap samt samhällsinformation. En liknande kurs erbjuder Kävesta folkhögskola. I kursen <SPAN class="ft25">Allmän kurs med inriktning mot svenska som andraspråk </SPAN>läser deltagarna på hel- tid en kombination av svenska, samhällskunskap, matematik, engelska, hälsa samt bild.</P>
<P class="p13 ft29">Antagningskraven kan variera mellan enskilda folkhögskolor och studieförbund. De flesta folkhögskolor kräver dock att en sökande har uppnått minst godkänt på sfi C eller D eller motsvarande kunskaper i svenska för att kunna antas till kurserna.</P>
<P class="p189 ft12">All undervisning som bedrivs på folkhögskolorna är avgiftsfri. Studieförbundens kurser är dock i regel belagda med en deltagar- avgift.</P>
<P class="p448 ft26"><SPAN class="ft26">4.5</SPAN><SPAN class="ft51">Övriga utbildningsinsatser</SPAN></P>
<P class="p320 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft110">Kommunal vuxenutbildning</SPAN></P>
<P class="p200 ft9">Den kommunala vuxenutbildningen, komvux, syftar till att ge vuxna kunskaper som motsvarar grundskolenivå respektive gym- nasienivå. För nyanlända personer kan utbildningen spela en viktig roll för möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden. Kraven på utbildning har ökat under de senaste decennierna till följd av strukturomvandlingen på arbetsmarknaden. Genom vuxenutbild- ningen kan en person med låg eller ingen utbildning förvärva de kunskaper som hon eller han behöver för att kunna delta i arbets- och samhällslivet. Vuxenutbildningen ger även nyanlända personer med högre utbildning möjlighet att komplettera med de kunskaper som hon eller han behöver för att kunna studera på universitet.</P>
<P class="p493 ft12">Den kommunala vuxenutbildningen ska enligt förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning utformas efter den enskildes behov och förutsättningar och kan ha formen av under- visning, handledning och vägledning samt bedömning av målupp- fyllelse och kunskaper. Kommunerna är dessutom skyldiga att utforma utbildningen så att den enskildes studier kan kombineras med studier i andra skolformer inom det offentliga skolväsendet för vuxna, t.ex. sfi.</P>
<P class="p255 ft24">Utbildningens upplägg kan variera mellan olika kommuner, exempelvis med avseende på krav på förkunskaper. Det finns inga formella krav på förkunskaper för att studera på grundläggande nivå. En del kommuner kräver trots detta en viss språknivå för att</P>
<P class="p499 ft18">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft12">en sökande ska kunna antas till utbildningen, exempelvis minst godkänt i sfi D eller motsvarande. Liknande krav förkommer ibland även i den gymnasiala vuxenutbildningen, där vissa kom- muner kräver språkkunskaper motsvarande minst godkänt i svenska som andraspråk (SAS) på grundläggande nivå för att en sökande ska kunna antas. Förkunskapskraven är beroende av hur kommunerna tolkat § 11 och 20 i Skollagen (2010:800), som bland annat anger att en person endast har rätt respektive behörighet till grund- läggande och gymnasial vuxenutbildning om han eller hon har förut- sättningar att tillgodogöra sig utbildningen.</P>
<P class="p257 ft29">Kommunernas vuxenutbildning skiljer sig också åt vad gäller utförare. Varje kommun kan själv välja om den vill driva utbild- ningen i egen regi eller upphandla en extern utförare, såsom ett utbildningsförbund, ett privat företag eller en folkhögskola. Ytter- ligare en skillnad rör vilken utbildningstakt kurserna har och där- med hur många kurser en elev måste läsa för att studera på heltid.</P>
<P class="p134 ft12">Den kommunala vuxenutbildningen är indelad i två nivåer: grundläggande respektive gymnasial nivå. År 2011 studerade 33 000 personer på grundläggande nivå, varav nästan nio av tio var utrikes födda. På den gymnasiala nivån studerade samma år 165 000 per- soner, varav knappt tre av tio var utrikes födda.</P>
<P class="p100 ft25">Grundläggande nivå</P>
<P class="p70 ft29">Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge de kunskaper som en vuxen person behöver för att kunna delta i det svenska samhälls- och arbetslivet. Utbildningen ska också möjliggöra fort- satta studier. Kommunerna är skyldiga att erbjuda grundläggande vuxenutbildning till alla kommunmedborgare över 20 år, som saknar kunskaper som normalt uppnås i grundskolan och som kan tillgodogöra sig utbildningen. Varje kommun ska aktivt verka för att nå och motivera de vuxna i kommunen som har rätt att delta.</P>
<P class="p257 ft11">Grundläggande vuxenutbildning anordnas i form av kurser inom tolv kunskapsområden: svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi och hem- och konsumentkunskap. Vid sidan av ämnesspecifika kurser kan kommunerna erbjuda så kallade orienteringskurser. Orienteringskurser är lokala kurser som kan ha som mål att underlätta beslut om studie- och yrkesval eller bedöm- ning av elevernas kunskaper i olika ämnen eller kurser. Kurserna</P>
<P class="p339 ft18">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">kan även syfta till att öka elevernas studietekniska färdigheter eller till att ge en introduktion till en annan kurs.</P>
<P class="p177 ft12">Undervisningen kan ges på elevernas modersmål för att under- lätta deltagande för personer med bristande kunskaper i svenska. Sådan utbildning måste dock kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.</P>
<P class="p189 ft12">Kommunal vuxenutbildning är en frivillig skolform. Arbets- förmedlingen kan dock anvisa en person till grundläggande vuxenutbildning som ett arbetsmarknadspolitiskt program, om han eller hon har rätt till utbildningen (se även 4.3.1). Grundläggande vuxenutbildning kan även ingå som en aktivitet i en nyanländ persons etableringsplan. På motsvarande sätt kan kommuner anvisa en mottagare av försörjningsstöd till den kommunala vuxen- utbildningen. Personen måste då delta i utbildningen för att inte förlora sin ersättning.</P>
<P class="p75 ft25">Gymnasial nivå</P>
<P class="p65 ft9">Utbildning på gymnasial nivå ska ge eleven kunskaper som mot- svarar en slutförd gymnasieutbildning. För att en person ska vara behörig till gymnasial vuxenutbildning krävs att han eller hon är över 20 år, bosatt i Sverige, saknar de kunskaper som utbildningen ska ge samt har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. <SPAN class="ft10">Rätt </SPAN>att delta har bara personer som har en examen från ett yrkes- program i gymnasieskolan men som inte uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier. Övriga behöriga personer antas till utbildningen i mån av plats, där personer med lägst utbildningsnivå ska prioriteras. Enligt Skollagen (2010:800) ska dock kommunerna sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot de behörigas efterfrågan på och behov av utbildningen. Kommunerna är dess- utom skyldiga att informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar.</P>
<P class="p119 ft29">Liksom den grundläggande vuxenutbildningen anordnas vuxen- utbildning på gymnasial nivå i form av kurser. Kurserna får anordnas inom gymnasieskolans ämnesområden med undantag av specialidrott. Svenska eller svenska som andraspråk, engelska, mate- matik, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap utgör gymnasiegemensamma kurser.</P>
<P class="p255 ft12">Sedan 2009 har kommunerna möjlighet att ansöka om ett sär- skilt statsbidrag för att kunna erbjuda fler deltagare yrkesinriktad</P>
<P class="p500 ft18">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft29">gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux). Syftet med satsningen är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning, eller som har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Statsbidraget är beräknat att ge 5000 fler årsstudieplatser under 2012 och kan finansiera karaktärsämneskurser med yrkesinriktning likväl som utbildning i svenska kopplat till yrkeskurserna. Mål- gruppen för svenskkurserna är vuxna som inte har svenska som sitt modersmål, men som behöver en riktad språkutbildning för att öka möjligheten till arbete. Den yrkesinriktade vuxenutbildningen ska planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och branschintres- senter, och tillvarata deltagarnas tidigare förvärvade kunskaper och kompetens.</P>
<P class="p501 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft66">Vuxenutbildning på folkhögskolor</SPAN></P>
<P class="p156 ft12">Folkhögskolornas utbildningsutbud består övergripande av två delar: allmänna kurser samt profilkurser. År 2011 studerade cirka 24 000 personer på folkhögskolornas allmänna kurser och 32 000 personer på profilkurserna. All undervisning är kostnadsfri.</P>
<P class="p180 ft12"><SPAN class="ft25">Allmänna kurser</SPAN>, som också kallas behörighetsgivande kurser, vänder sig till personer som saknar grundskole- eller gymnasie- utbildning. Till skillnad från komvux, krävs i regel inga för- kunskapskrav för att studera en allmän kurs på gymnasial nivå. En förutsättning för deltagande är dock ofta grundläggande kunskaper i svenska.</P>
<P class="p71 ft11">De allmänna kurserna utgör ett komplement till den kom- munala vuxenutbildningen på grundläggande och gymnasial nivå. Elever på folkhögskolans allmänna kurser går i regel i en klass som studerar tillsammans på heltid, vilket skiljer sig från komvux där eleverna läser enstaka kurser i grupper med varierande deltagare. På folkhögskolan anordnas dessutom ämnesövergripande undervis- ning i projektform, vilket innebär att eleverna kan bryta det vanliga schemat för ett projekt som ger kunskaper och därmed också behörigheter i till exempel både engelska, samhällskunskap och mate- matik på samma gång. De allmänna kurserna ger inga betyg, men folkhögskolorna kan utfärda intyg om grundläggande behörighet för högskolestudier som motsvarar den behörighet som gymnasieskola och komvux ger.</P>
<P class="p502 ft18">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft9">Med <SPAN class="ft10">profilkurser </SPAN>(även kallade särskilda kurser) avses kurser i andra ämnen än de som ingår i det nationella kursutbudet på grundläggande och gymnasial nivå. Det finns även profilkurser som är inriktade mot ett särskilt yrke, såsom teckentolk, fritidsledare, journalist och ljudtekniker. De yrkesinriktade profilkurserna, som också kallas yrkesutbildningar, finns på gymnasial och efter- gymnasial nivå. För att kunna antas till en yrkesutbildning på eftergymnasial nivå måste den sökande ha gymnasiekompetens.<SPAN class="ft65">9</SPAN></P>
<P class="p255 ft9">Under 2012 erbjuder 46 av de totalt 150 folkhögskolorna kurser som särskilt vänder sig till utrikes födda personer som vill lära sig mer om det svenska samhället och svenska språket. Cirka två tredjedelar av kurserna är allmänna kurser, medan resterande utgörs av profilkurser. De flesta kurserna består av en kombination av svenska och andra ämnen. Röda Korset Folkhögskola i Stockholm erbjuder exempelvis den allmänna kursen ”Hemma i Sverige”, som kombinerar svenska som andraspråk med samhällsorientering och studier i matematik samt datakunskap. En del av kurserna inne- håller även arbetsförberedande moment. Kvinnofolkhögskolan i Göteborg anordnar profilkursen ”Svenska och arbetsliv”, där studier i svenska, datakunskap, samhällskunskap och arbetsmark- nadskunskap varvas med intervjuträning och arbete i kök eller verkstad en dag i veckan.</P>
<P class="p504 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft66">Yrkesutbildning på Yrkeshögskolan</SPAN></P>
<P class="p505 ft12">Yrkeshögskolan omfattar två eftergymnasiala utbildningsformer som kombinerar teori med arbetslivsanknutet lärande: yrkeshög- skoleutbildning <NOBR>(yh-utbildning)</NOBR> och kvalificerad yrkesutbildning <NOBR>(ky-utbildning).<SPAN class="ft55">10</SPAN></NOBR><SPAN class="ft55"> </SPAN>År 2011 studerade 44 000 personer på en yh- eller <NOBR>ky-utbildning.</NOBR> Cirka 22 procent av de 16 000 personer som antogs detta år hade utländsk bakgrund (Myndigheten för Yrkeshögskolan, 2012).</P>
<P class="p255 ft24">Utbildningarna tar sin utgångspunkt i behovet på arbets- marknaden, vilket medför att deras innehåll och inriktning kan variera över tid. För att säkerställa att utbildningarna motsvarar de krav som ställs i arbetslivet drivs alla utbildningar i nära samarbete med företag och andra arbetsgivare. De senare är aktiva både när</P>
<P class="p506 ft78"><SPAN class="ft90">9</SPAN><SPAN class="ft111">För fritidsledarlinjen och teckenspråkstolkutbildningen krävs grundläggande behörighet till högskolestudier.</SPAN></P>
<P class="p507 ft54"><SPAN class="ft90">10</SPAN><NOBR><SPAN class="ft96">Ky-utbildning</SPAN></NOBR> kommer att finnas kvar som längst till och med 2013. Utbildningarna ersätts efter hand av yrkeshögskoleutbildning.</P>
<P class="p457 ft18">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">det gäller planering och genomförande av utbildningarna, till exempel genom att vara föreläsare, delta i projekt och erbjuda praktik.</P>
<P class="p508 ft12">För att antas till en <NOBR>yh-utbildning</NOBR> eller <NOBR>ky-utbildning</NOBR> krävs att den sökande har gymnasiekompetens eller motsvarande kunskaper. Han eller hon måste även ha tillräckliga kunskaper för att kunna till- godogöra sig utbildningen, vilket bedöms av varje enskild utbildnings- anordnare. Många utbildningar har även krav på ytterligare för- kunskaper utöver den grundläggande behörigheten, exempelvis relevant yrkeserfarenhet.</P>
<P class="p495 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.4</SPAN><SPAN class="ft66">Högre utbildning</SPAN></P>
<P class="p58 ft9">All högre utbildning i Sverige bedrivs vid statliga universitet och högskolor eller av enskilda utbildningsanordnare som har rätt att utfärda examen. Vid sidan av det ordinarie kursutbudet, anordnar ett antal universitet och högskolor också kompletterande hög- skoleutbildning för personer som har en högre utbildning från ett annat land. Syftet med utbildningarna är att ge studenterna möj- lighet att avlägga en motsvarande svensk examen eller få kunskaper som ger dem behörighet att utöva yrket i Sverige. Enligt förord- ningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning, ska den kompletterande utbildningen motsvara högst två års helårsstudier och planeras med hänsyn till studentens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.</P>
<P class="p509 ft9">Sedan ett antal år tillbaka har regeringen givit vissa universitet och högskolor i särskilt uppdrag att anordna kompletterande hög- skoleutbildningar. År 2010 var det åtta lärosäten som fick detta uppdrag med inriktning mot fem yrkesområden: jurister (30 helårs- studenter), lärare (200 helårsstudenter), läkare (75 helårsstudenter), sjuksköterska (80 helårsstudenter), samt tandläkare (30 helårs- studenter). Ytterligare nio lärosäten valde att anordna komplet- terande utbildningar samma år. Utbildningarna avsåg samma yrkes- områden som utbildningarna som ingick i regeringsuppdraget, samt var inriktade mot ekonomi och förvaltning (Riksrevisionen, 2011).</P>
<P class="p510 ft18">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft26"><SPAN class="ft26">4.6</SPAN><SPAN class="ft51">Samhällsorientering</SPAN></P>
<P class="p76 ft9">Samhällsorienteringen syftar till att underlätta nyanlända personers etablering i det svenska arbets- och samhällslivet. Enligt förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska verksamheten ge deltagarna grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. I samhällsorienteringen ska betydelsen av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna tas upp, liksom den enskildes rättigheter och skyldigheter samt hur samhället är organiserat. Samhällsorienteringen ska innehålla åtta delar, med tyngdpunkt på den praktiska aspekten av att leva i Sverige.</P>
<P class="p511 ft12"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft101">Att komma till Sverige.</SPAN></P>
<P class="p512 ft12"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft112">Att bo i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p512 ft12"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft112">Att försörja sig och utvecklas i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p513 ft12"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft112">Individens rättigheter och skyldigheter.</SPAN></P>
<P class="p513 ft12"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft112">Att bilda familj och leva med barn i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p512 ft12"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft112">Att påverka i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p513 ft12"><SPAN class="ft13">7.</SPAN><SPAN class="ft112">Att vårda sin hälsa i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p513 ft12"><SPAN class="ft13">8.</SPAN><SPAN class="ft101">Att åldras i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p514 ft9">De åtta obligatoriska områdena ska säkra att den nyanlända per- sonen får en likvärdig samhällsorientering oavsett bostadsort i landet. Informationen ska dock anpassas efter den enskilda deltagaren och de lokala förutsättningarna. I dag är det endast flyktingar, skydds- behövande och deras anhöriga, vilka omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, som kommun- erna är skyldiga att erbjuda samhällsorientering.<SPAN class="ft65">11</SPAN></P>
<P class="p13 ft9">Kommunerna ska lägga upp samhällsorienteringen på ett sådant sätt att den går att kombinera med arbete, studier eller andra aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbets- livet. Vidare ska samhällsorienteringen ge utrymme för dialog och reflektion, samt i möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller annat språk som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. Sam- hällsorienteringen ska normalt vara avslutad ett år efter att etableringsplanen upprättats, och som minst omfatta 60 timmar. De 60 timmarna ska ses som en gemensam bas som kompletteras</P>
<P class="p515 ft68"><SPAN class="ft53">11 </SPAN>Förslag finns i Ds 2012:24 om att kommunerna fr.o.m. den 1 juli 2013 ska erbjuda sam- hällsorientering till en utökad målgrupp så att samtliga nyanlända invandrare från länder utanför EU/EES som får uppehållstillstånd på grund av anknytning till en i Sverige bosatt person ska ges möjlighet att delta.</P>
<P class="p421 ft18">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">genom andra insatser från kommunen, landstinget, statliga myndig- heter och det civila samhällets aktörer. Ett exempel på en sådan kompletterande insats är den individuella information som den nyanlände får under etableringsperioden av exempelvis <NOBR>sfi-lärare</NOBR> och etableringslots. Kommunen kan välja att anordna samhälls- orienteringen själv eller uppdra åt till exempel ett studieförbund eller ett företag att anordna verksamheten.</P>
<P class="p167 ft29">I vissa kommuner erbjuds samhällsorientering till alla nyan- lända, inte bara till dem som omfattas av etableringslagen. Några kommuner har även valt att utöka samhällsorienteringen med kompletterande information. Malmö Stad erbjuder exempelvis alla nyanlända föräldrar en fem dagars föräldrautbildning, som bland annat behandlar förskolan, barns rättigheter och hälsa samt för- äldrarollen. Vidare erbjuder ett antal kommuner i Skåne län sam- hällsorientering med 20 timmars utökad hälsoinformation genom den regionala verksamheten samhälls- och hälsokommunikatörer.</P>
<P class="p496 ft26"><SPAN class="ft26">4.7</SPAN><SPAN class="ft51">Validering</SPAN></P>
<P class="p261 ft29">Många arbetsgivare är osäkra på hur de ska värdera kompetens och kunskaper som förvärvats i andra länder. Det kan leda till att utrikes födda sorteras bort i rekryteringsprocesser eller erbjuds arbeten som de är överkvalificerade för. Svårigheter att synliggöra utländsk kompetens kan även resultera i att en utrikes född person som vill komplettera sin utbildning måste börja studera på en kun- skapsnivå som han eller hon redan behärskar.</P>
<P class="p399 ft29">I syfte att bättre ta tillvara kompetens som förvärvats utomlands erbjuds olika typer av valideringsinsatser. Tidigare har insatserna framför allt genomförts på regional och lokal nivå, vilket resulterat i bristande likvärdighet och legitimitet. Under senare år har därför ett arbete påbörjats för att säkra ett mer sammanhållet system. Utvecklingsarbetet leds av <SPAN class="ft33">Myndigheten för yrkeshögskolan </SPAN><NOBR>(Yh-myn-</NOBR> digheten) som har i uppdrag att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Myndigheten ska även i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valider- ingsområdet utvecklas.</P>
<P class="p60 ft12">Valideringsverksamheten omfattar både formell och reell kompetens. Med formell kompetens avses kunskaper som finns dokumenterade i exempelvis betyg eller ett examensbevis. Med</P>
<P class="p516 ft18">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">reell kompetens menas en individs faktiska kunskaper, färdigheter och förmågor vilka kan ha förvärvats både genom utbildning och praktiskt arbete.</P>
<P class="p113 ft29">För bedömning av formell, utländsk kompetens ansvarar idag i första hand tre olika myndigheter.<SPAN class="ft71">12 </SPAN><SPAN class="ft33">Högskoleverket </SPAN>bedömer avslutad utländsk högskoleutbildning,<SPAN class="ft71">13 </SPAN>medan <SPAN class="ft33">Verket för högskole- service </SPAN>bedömer utländsk, avslutad gymnasieutbildning. Bedöm- ningen resulterar i ett utlåtande där den utländska utbildningen jämförs med närmast motsvarande svenska utbildning med avse- ende på nivå, omfattning och innehåll. <SPAN class="ft33">Myndigheten för yrkeshög- skolan </SPAN>har i uppdrag att bedöma slutförd postgymnasial yrkes- utbildning som inte bedrivits på universitet eller högskola. Därut- över spelar universitet och högskolor en viktig roll för bedöm- ningen av formell kompetens, eftersom det är de enskilda läro- sätena som avgör i vilken utsträckning utländsk utbildning ska få tillgodoräknas inom ramen för en högskoleutbildning.</P>
<P class="p119 ft29">Valideringen av reell kompetens är mer splittrad. En central aktör inom detta område är <SPAN class="ft33">Arbetsförmedlingen</SPAN>, som sedan etabler- ingsreformen trädde i kraft 2010 kontinuerligt utökat sitt utbud av validerings- och kartläggningsinsatser. En sådan insats är arbets- marknadsutbildningen Korta Vägen, som syftar till att öka utländska akademikers möjligheter att få arbete. Insatsen inkluderar en kart- läggning av den sökandes tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet, vilken bland annat ligger till grund för val av praktikplats och fort- satt utbildningsupplägg. Validering av reell kompetens genomförs även inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen, folk- bildningen samt högre utbildning. Vidare har flera bransch- organisationer utvecklat valideringsmodeller för att synliggöra och värdera yrkesspecifik kunskap.</P>
<P class="p517 ft78"><SPAN class="ft90">12</SPAN><SPAN class="ft113">Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) att </SPAN><SPAN class="ft77">Universitets- och högskolerådet </SPAN>inrättas den 1 januari 2013 och att all bedömning av utländsk utbildning samlas vid den nya myndigheten. De handlar om bedömning av utländska gymnasiebetyg, avslutade utländska utbildningar inom högre utbildning och eftergymnasial utbildning som inte motsvarar utbildningar enligt högskolelagen. Avsikten är att skapa en mer sammanhängande valideringskedja och underlätta för personer med utländsk bakgrund. Verket för högskoleservice, Högskoleverket samt Internationella programkontoret föreslås avvecklas den 31 december 2012.</P>
<P class="p518 ft54"><SPAN class="ft90">13</SPAN><SPAN class="ft96">För legitimationsyrken gäller särskilda regler.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft26"><SPAN class="ft26">4.8</SPAN><SPAN class="ft51">Nätverk</SPAN></P>
<P class="p451 ft15"><SPAN class="ft15">4.8.1</SPAN><SPAN class="ft66">Nätverkens betydelse för inträdet i arbetslivet</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Tillgången till nätverk påverkar möjligheten för en nyanländ person att etablera sig i arbets- och samhällslivet, eftersom många arbeten förmedlas via kontakter och tips. Men som nyanländ i ett nytt land, där ett annat språk talas än ens modersmål, är det sannolikt att man i början har sämre tillgång till arbetsrelevanta nätverk. I utred- ningens enkätundersökning till kommunernas arbetsmarknads- enheter svarar sex av tio kommuner att de tror att bristande tillgång till nätverk utgör ett hinder för nyanlända utrikes födda kvinnors och mäns möjligheter att få ett arbete.<SPAN class="ft65">14 </SPAN>Brist på nätverk nämns som det tredje viktigaste hindret efter språksvårigheter och att deras kunskaper inte är gångbara på den svenska arbetsmarknaden.</P>
<P class="p72 ft29">Nätverk byggs på flera sätt. Det sker naturligt för den som har ett arbete eller som studerar och har kolleger och studiekamrater, men också genom deltagande i föreningsliv och andra frivillig- aktiviteter. Arbetsförmedlingen fungerar delvis som ett ställföre- trädande, yrkesrelaterat nätverk. Genom Arbetsförmedlingens tjänster ska den som inte har egna yrkesrelevanta kontakter kunna komma i kontakt med arbetsgivare som söker arbetskraft.</P>
<P class="p311 ft12">Främjande av nätverk är ett uttalat mål inom mentorverk- samheter, där adepten bjuds in i mentorns nätverk för att på så sätt bredda sina kontaktytor. Många organisationer inom det civila sam- hället bedriver ett betydelsefullt arbete som bidrar till att utrikes födda skapar kontakter i samhället.</P>
<P class="p327 ft15"><SPAN class="ft15">4.8.2</SPAN><SPAN class="ft66">Det civila samhällets betydelse för nätverk</SPAN></P>
<P class="p179 ft25"><SPAN class="ft12">I propositionen </SPAN>En politik för det civila samhället <SPAN class="ft12">(prop. 2009/10:55) anger regeringen att det civila samhället har en betydelsefull roll att spela när det gäller mottagandet av dem som nyligen anlänt från andra länder och att det civila samhället erbjuder många möjlig- heter för människor att mötas.</SPAN></P>
<P class="p167 ft11">Det civila samhället bedriver verksamheter av skilda slag som kan stödja nyanländas väg in i arbets- och samhällslivet. Exempel på ideella insatser är läxläsning, volontärverksamhet, särskilda aktivi- teter för kvinnor, lägerverksamhet, idrott och friluftsliv, studie-</P>
<P class="p519 ft54"><SPAN class="ft53">14 </SPAN>Svarsfrekvensen på enkäten var 82,4 procent.</P>
<P class="p271 ft18">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft29">cirklar, opinionsbildning samt individuellt stöd. Flera av insatserna utförs på de föreningsaktivas fritid och utgör också ur den aspekten ett betydelsefullt komplement till de aktiviteter som kommuner och andra offentliga aktörer genomför under arbetstid.</P>
<P class="p113 ft29">Inom det civila samhället verkar bland annat ideella föreningar, idrottsrörelser, stiftelser och registrerade trossamfund. Den 14 april 2010 ingick regeringen en överenskommelse med idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges Kommuner och Landsting.<SPAN class="ft71">15 </SPAN>Syftet med överenskommelsen var att förtydliga relationen mellan aktörerna i arbetet med nyanländas etablering och integration. Överenskommelsen syftar också till att utveckla former och metoder för att idéburna organisationer bättre ska kunna medverka i det arbetet. Yrkesinriktat mentorskap kan enligt regeringen vara en sådan åtgärd där organisationer i det civila sam- hället kan bidra i ökad utsträckning.</P>
<P class="p520 ft114">Svenska Röda Korsets arbete med invandrade personer</P>
<P class="p521 ft12">Svenska Röda Korset har en omfattande verksamhet bland människor som av olika anledningar invandrat till Sverige. De bedriver 340 verksamheter inom vad de kallar etableringsstöd. Dessa verksamheter nådde totalt 25 000 individer under 2011.</P>
<P class="p522 ft24">Majoriteten av frivilligledarna är verksamma i träna svenska och läxhjälp eller i övriga sociala aktiviteter så som kvinnogrupp, verksamhet för asylsökande eller för ensamkommande flykting- barn. Övriga aktiviteter är mötesplatser (Träffpunkter) och mentorverksamhet. Svenska Röda Korset har erfarenhet av mentorskap sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> och bedriver för närvarande olika typer av mentorskapsinsatser för invandrare på cirka 15 till 20 platser i landet. Sedan januari 2010 har de haft 1 100 deltagare i sin verksamhet kallad Yrkeskompis.</P>
<P class="p199 ft25">Yrkesinriktat mentorskap</P>
<P class="p118 ft12">Mentorskap används som ett verktyg för att stödja en nyanländs förankring i arbetslivet. Mentorskap handlar om ett ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan en adept och en mentor, där adeptens möjligheter står i fokus.</P>
<P class="p523 ft54"><SPAN class="ft53">15 </SPAN>Regeringsbeslut om en ny dialog om relationerna mellan regeringen och idéburna organisationer (Dnr IJ2009/60/UF).</P>
<P class="p457 ft18">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p524 ft12">Det finns en stor spridning bland organisationer som bedriver yrkesmentorsverksamhet. Det är ideella, etniska eller humanitära föreningar, studieförbund, företagarföreningar och fackliga organisa- tioner. Projekten bedrivs av organisationer med olika syften och verksamheter, som utifrån sina respektive mål har drivkrafter att rekrytera medlemmar eller arbetskraft, att främja mångfald i arbets- livet, att få göra en insats för människor eller att utveckla organisa- tionen.</P>
<P class="p257 ft29">Ungdomsstyrelsen fick 2010 i uppdrag att stödja och utvärdera verksamheter där nyanlända flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga får tillgång till mentorer i det svenska arbetslivet.<SPAN class="ft71">16 </SPAN>Verksamheter som når ut till kvinnor skulle särskilt prioriteras. Mentorskapet förväntas bidra till att den som är ny i Sverige kan behålla sin yrkesidentitet och få kontakter. Genom att mentorer och adepter har liknande yrkesbakgrund får adepten ta del av mentorns erfarenheter, nätverk och miljöer som ökar möjligheten att få ett arbete eller driva företag. Nio ideella organisationer har fått bidrag för att under <NOBR>2010–2012</NOBR> utveckla projekt med inriktning på yrkesinriktat mentorskap för nyanlända flyktingar, skydds- behövande och deras anhöriga. Dessa representerar olika delar av det civila samhället: företagarföreningar, fackliga organisationer, studieförbund, etniskt baserade organisationer och humanitära organisationer. Projekten/organisationerna har samverkat lokalt och regionalt med andra föreningar, myndigheter och företag. Sam- manlagt har 230 personer påbörjat ett mentorprogram under 2010 och 2011.</P>
<P class="p337 ft114">Mentorskap för jobb</P>
<P class="p166 ft12">Internationella kvinnoföreningen i Skåne, IKF, har lång erfarenhet av mentorskap. De har bedrivit mentorskapsverksamhet riktad mot utrikes födda kvinnor sedan 2003 och är en av de nio ideella organisationerna som beviljats bidrag från Ungdomsstyrelsen för att under <NOBR>2010–2012</NOBR> utveckla projekt med inriktning på yrkes- inriktat mentorskap för nyanlända flyktingar.</P>
<P class="p167 ft24">IKF bedriver i samverkar med lokala näringslivet, Malmö stad, <NOBR>sfi-anordnare</NOBR> och Malmö högskola projektet <SPAN class="ft30">Makten i vardagen– mentorskap för jobb</SPAN>. Syftet är att ge nyanlända, välutbildade unga kvinnor möjlighet att snabbt komma in på den skånska arbets-</P>
<P class="p48 ft80"><SPAN class="ft87">16 </SPAN>Förordning (2010:84) om statsbidrag till verksamheter med yrkesinriktat mentorskap är syftet med statsbidraget att pröva och att utveckla modeller för yrkesinriktat mentorskap som främjar nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden eller som företagare.</P>
<P class="p267 ft18">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p525 ft12">marknaden. Adepterna får i och med kontakten nya sociala verk- tyg, som ett yrkesinriktat nätverk, vilket kan hjälpa dem att hitta ett arbete. Projektet ger mentorerna, som ofta är personer på ledande befattningar i näringslivet, möjlighet till erfarenhetsutbyte och en ökad kulturell kompetens. Projektet kan därmed också bidra till långsiktiga effekter som förändrade attityder och anställ- ningsmönster.</P>
<P class="p526 ft12">Erfarenheter från IKF:s mentorprogram <NOBR>2003–2010</NOBR> visar att cirka hälften av alla adepter (kvinnor med utländsk bakgrund) har fått arbete, praktik eller startat eget företag med hjälp av program- met. Ett stort antal deltagare har även engagerat sig i föreningslivet, i fackliga eller politiska organisationer i samband med eller strax efter IKF:s mentorprogram.</P>
<P class="p527 ft25">Arbete i sociala företag</P>
<P class="p528 ft12">Arbetssökande med särskilda behov har i ökande utsträckning kunnat erbjudas arbete eller praktik i sociala företag. De sociala företagen är också ofta anordnare av sysselsättning för deltagare i sysselsättningsfasen av jobb- och utvecklingsgarantin.</P>
<P class="p529 ft11">De sociala företagens möjligheter att erbjuda anpassade arbets- uppgifter i en stimulerande och stödjande miljö som passar arbetstagare med särskilda behov är väl kända. Arbetsförmedlingens samarbete med sociala företag sker både inom ramen för den löpande verksamheten och i form av särskilda projekt.</P>
<P class="p530 ft15">Yallatrappan</P>
<P class="p531 ft12">I Malmö finns ett arbetsintegrerande socialt företag, Yalla Trappan, som drivs av en ideell förening med samma namn. Verksamheten startade som ett kommunalt projekt som medfinansierades av Europeiska socialfonden <NOBR>2008–2010</NOBR> och är sedan 2010 organiserat som ett arbetskooperativ. Syftet var att åstadkomma bra förut- sättningar för att träda in på arbetsmarknaden genom kompetens- utvecklande insatser och genom att skapa engagemang och del- aktighet.</P>
<P class="p532 ft11">Målgruppen för projektet var arbetslösa som stod långt ifrån arbetsmarknaden och som saknade utbildning och yrkeserfarenhet både från Sverige och från sina respektive hemländer. Deltagarna hade bott i Malmö <NOBR>15–20</NOBR> år utan att ha haft ett arbete. De flesta kunde läsa och skriva. Många hade haft långa sjukskrivnings-</P>
<P class="p533 ft18">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">perioder på grund av både psykiska och fysiska problem. Under projektets första år var sjukskrivningen nära noll bland de anställda. Det kan ha olika förklaringar, bl.a. kan känslan att ha en uppgift och att ingå i en arbetsgemenskap ha en positiv inverkan. En kvinna menade att Yalla Trappan var hennes medicin och att hon blev nervös när hon ”bara går hemma”.</P>
<P class="p134 ft12">Sedan maj 2010 driver Yalla Trappan ett café med frukost- och lunchservering och catering. Kooperativet har också en ateljé som tillverkar och säljer presentartiklar, samt utför olika sömnadsarbete. Den tredje verksamhetsgrenen är städuppdrag.</P>
<P class="p180 ft12">Finansieringen utgörs av affärsverksamheten samt projektstöd. Yalla Trappan har i dag tolv kvinnor anställda, varav alla utom en har Nystartsjobb.</P>
<P class="p496 ft26"><SPAN class="ft26">4.9</SPAN><SPAN class="ft51">Nyanländas försörjning vid deltagande i insatser</SPAN></P>
<P class="p261 ft11">En nyanländ person som deltar i insatser kan huvudsakligen försörja sig på sex sätt. Många nyanlända har flera av nedanstående inkomstkällor samtidigt. De sex försörjningsalternativen har dock delvis olika utformning och regelverk, och kan därför inte användas som försörjning vid deltagande i alla typer av insatser.</P>
<P class="p534 ft12"><SPAN class="ft35"></SPAN><SPAN class="ft39">Etableringsersättning/introduktionsersättning</SPAN></P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft35"></SPAN><SPAN class="ft39">Aktivitetsstöd/utvecklingsersättning</SPAN></P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft84"></SPAN><SPAN class="ft39">Studiemedel</SPAN></P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft35"></SPAN><SPAN class="ft39">Egen inkomst från arbete</SPAN></P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft84"></SPAN><SPAN class="ft39">Inkomst från anhörig</SPAN></P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft39">Försörjningsstöd</SPAN></P>
<P class="p379 ft12">De olika statliga och kommunala ersättningarna är ofta villkorade med att mottagaren av ersättningen deltar i de anvisade insatserna. En nyanländ person som deltar i insatser kan även försörja sig genom <SPAN class="ft25">egen inkomst </SPAN>från förvärvsarbete eller genom <SPAN class="ft25">inkomst från anhörig</SPAN>. Den sistnämnda inkomstkällan är särskilt vanlig bland nyanlända som får uppehållstillstånd som anhörig till en person som inte är flykting eller skyddsbehövande. Dessa nyanlända saknar rätt till den statliga etableringsersättningen.</P>
<P class="p535 ft18">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft15"><SPAN class="ft15">4.9.1</SPAN><SPAN class="ft66">Etableringsersättning</SPAN></P>
<P class="p505 ft12">Etableringsersättning är en statlig ersättning som betalas ut till flyktingmottagna personer vid aktivt deltagande i etableringsplanens aktiviteter. En nyanländ person som omfattas av etableringslagen (2010:197) kan således använda ersättningen för deltagande i alla insatser som kan ingå i en etableringsplan, såsom Arbetsförmed- lingens insatser och program, sfi, samhällsorientering och komvux (avsnitt 4.3.1).</P>
<P class="p280 ft12">Etableringsersättningen är individuell, vilket innebär att den inte påverkas av övriga hushållsmedlemmars inkomster. Sedan den 1 oktober 2012 är det dessutom möjligt att ha en obegränsad inkomst från extraarbete vid sidan av en etableringsplan på heltid utan att ersättningens storlek minskar. Därtill kan förvärvsarbete ingå som del i etableringsplanen. Etableringsersättning för den del av planen som utgör förvärvsarbete kan utgå under maximalt sex månader.</P>
<P class="p280 ft12">År 2012 motsvarar etableringsersättningen 308 kronor per dag vid ett deltagande på heltid, vilket innebär cirka 6 468 kronor i månaden.<SPAN class="ft55">17 </SPAN>Vidare är ersättningen prestationsbaserad. Om en per- son endast deltar i insatser på halvtid minskar ersättningen med motsvarande.</P>
<P class="p13 ft29">Flyktingmottagna som togs emot i en kommun innan etablerings- lagen trädde i kraft den 1 december 2010 kan få en introduktions- ersättning. Introduktionsersättningen är en kommunal ersättning som kommunerna också har rätt att lämna till nyanlända personer som inte omfattas av flyktingmottagandet. Både ersättningens storlek och utformningen i övrigt bestäms av den enskilda kom- munen, och kan variera mellan olika kommuner.</P>
<P class="p384 ft15"><SPAN class="ft15">4.9.2</SPAN><SPAN class="ft66">Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning</SPAN></P>
<P class="p200 ft24">För deltagare i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska pro- gram utgår enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd en statlig ersättning i form av aktivitetsstöd. För den som är mellan 18 och 25 år och inte har uppfyllt arbetsvillkoret för arbetslöshets- försäkringen utgår i stället utvecklingsersättning vid deltagande i</P>
<P class="p536 ft68"><SPAN class="ft53">17 </SPAN>Beräkningen baseras på 21 dagar/månad. Nyanlända med barn får ett etableringstillägg, som maximalt kan uppgå till 4 500 kronor per månad. Under tidsperioden då etablerings- planen upprättas får den nyanlända en reducerad etableringsersättning motsvarande 231 kronor per dag.</P>
<P class="p421 ft18">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft9">ett arbetsmarknadspolitiskt program. Stödet är tillgängligt enbart för dem som myndigheten anvisat till de olika programmen. I första hand omfattar programmen arbetsförberedande insatser som Arbetsförmedlingen själv är huvudman för. Vissa program, såsom förberedande utbildning, kan dock även rymma extern verksamhet. Aktivitetsstödet och utvecklingsersättningen kan således fungera som försörjning för deltagare i sfi och komvux, under förutsättning att dessa studier bedrivs inom ramen för ett arbetsmarknads- politiskt program. Arbetsförmedlingen kan också, efter överens- kommelse med kommunen, anvisa deltagare i arbetsmarknadspolitiska program till kommunala insatser. I dessa fall kan aktivitetsstödet eller utvecklingsersättningen således betalas ut till nyanlända personer som deltar i en kommunal arbetsförberedande insats.</P>
<P class="p71 ft29">Aktivitetsstöd kan beviljas deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med vissa undantag. En person som inte är berättigad till arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring och som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin kan som mest få aktivitetsstöd i 450 dagar. När de 450 dagarna löpt ut hän- visas deltagaren till den försörjning som han eller hon hade innan aktivitetsstödet, vilket för många nyanlända är försörjningsstöd. Tidsbegränsningen medför att det finns en växande grupp personer inom jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas som har för- sörjningsstöd i stället för aktivitetsstöd.</P>
<P class="p389 ft12">Aktivitetsstödets storlek motsvarar ersättningen från <NOBR>a-kassan.</NOBR> Som mest kan 680 kronor och som lägst 320 kronor per dag före skatt betalas ut vid deltagande på heltid fem dagar i veckan. En person som inte är berättigad till arbetslöshetsersättning får en grund- ersättning på 223 kronor per dag fem dagar i veckan, vilket motsvarar 4 683 kronor i månaden före skatt. I denna grupp ingår ofta nyan- lända invandrare, som inte har arbetat i Sverige tillräckligt lång tid för att uppfylla arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen.<SPAN class="ft55">18 </SPAN>Utveck- lingsersättningen uppgår till 140 kronor per dag, vilket motsvarar 2 940 kronor per månad.<SPAN class="ft55">19 </SPAN>Utvecklingsersättningen är inte skatte- pliktig.</P>
<P class="p537 ft78"><SPAN class="ft90">18</SPAN><SPAN class="ft82">För att uppfylla arbetsvillkoret måste den sökande under en ramtid på tolv månader före arbetslösheten ha haft förvärvsarbete i minst sex månader och utfört arbetet under minst 80 timmar per kalendermånad, eller haft förvärvsarbete i minst 480 timmar under en samman- hängande tid av sex kalendermånader och utfört arbetet under minst 50 timmar under var och en av dessa månader.</SPAN></P>
<P class="p538 ft54"><SPAN class="ft90">19</SPAN><SPAN class="ft91">För den som ännu inte har fyllt 20 år och som saknar slutbetyg från gymnasiet uppgår utvecklingsersättningen till 48 kronor per dag.</SPAN></P>
<P class="p277 ft18">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft15"><SPAN class="ft15">4.9.3</SPAN><SPAN class="ft66">Studiemedel</SPAN></P>
<P class="p102 ft9">Studiemedel består av dels ett statligt bidrag, dels ett lån och kan sökas av en person som studerar på folkhögskola, komvux eller gymnasiet från det år han eller hon fyller 20 år. Studiemedel kan även beviljas studerande på Yrkeshögskolan, vissa kompletterande utbildningar, högskolans basår samt andra eftergymnasiala utbild- ningar. För att ha rätt till studiemedel måste den studerande i regel ha permanent uppehållstillstånd (PUT). En person med tillfälligt uppehållstillstånd kan få studiemedel om han eller hon har barn med en svensk medborgare. Studiemedel kan även beviljas <NOBR>EU-medborgare</NOBR> som har uppehållsrätt och en varaktig anknytning till Sverige. Med varaktig anknytning menas arbete i Sverige under minst två år eller en tvåårig relation med en <NOBR>EU-medborgare</NOBR> bosatt i Sverige.</P>
<P class="p12 ft9">Studiemedlet har samma totala storlek oavsett vilken utbildning den studerande deltar i. År 2012 motsvarar studiemedlet 8 920 kronor för fyra veckors heltidsstudier.<SPAN class="ft65">20 </SPAN>Förhållandet mellan bidrags- delen och lånedelen skiljer sig dock mellan olika utbildningar. För de flesta utbildningar utgör bidragsdelen 31 procent av totalbeloppet. En person som studerar på grundskole- eller gymnasienivå kan dock få en högre bidragsdel från det år som han eller hon fyller 25 år.<SPAN class="ft65">21 </SPAN>I dessa fall motsvarar bidragsdelen 73 procent av studiemedlets totalbelopp. Det högre bidraget kan inte sökas av personer som läst på högskolenivå och klarat minst 120 högskolepoäng eller som har motsvarande utländsk utbildning. Liksom etableringsersättningen och aktivitetsstödet är studiemedlet prestationsbaserat. För att få studiemedel krävs att mottagaren studerar på minst halvtid.</P>
<P class="p381 ft9">Studiemedel beviljas under en tidsbegränsad period, vars längd delvis varierar beroende på den studerandes förkunskaper. Studer- ande som helt saknar grundskoleutbildning och som behöver färdig- hetsträning i att skriva, räkna och läsa kan som mest få studiemedel under 100 veckor på grundskolenivå. Det kan jämföras med personer som har grundskoleutbildning, vilka som mest kan få studiemedel under 40 veckor på grundläggande nivå. Studerande på gymnasie- nivå som saknar respektive har gymnasieutbildning kan beviljas studiemedel under 120 respektive 80 veckor. Eftergymnasiala studier kan som mest ge 240 veckors studiemedel.</P>
<P class="p539 ft68"><SPAN class="ft90">20</SPAN><SPAN class="ft99">Studerande med barn kan få ett tilläggsbidrag på maximalt 1 388 kronor per månad.</SPAN></P>
<P class="p540 ft68"><SPAN class="ft90">21</SPAN><SPAN class="ft99">Arbetslösa personer mellan 20 och 24 år som är inskrivna i jobbgarantin för unga eller jobb- och utvecklingsgarantin och som påbörjar studier på grundskole- eller gymnasienivå under 2011/2012 kan också få det högre bidraget inom ramen för en tillfällig satsning på unga arbetslösa.</SPAN></P>
<P class="p541 ft18">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft15"><SPAN class="ft15">4.9.4</SPAN><SPAN class="ft66">Försörjningsstöd</SPAN></P>
<P class="p156 ft29">Försörjningsstöd (i dagligt tal kallat socialbidrag) är en del av det ekonomiska bistånd som kommunerna enligt Socialtjänstlagen (2001:453) är skyldiga att ge personer som är bosatta i kommunen och som inte kan försörja sig själva eller kan få sin försörjning till- godosedd på annat sätt. Stödet är hushållsbaserat. Det betyder att kommunen bedömer en ansökan om försörjningsstöd utifrån hus- hållets samlade inkomster och utgifter.</P>
<P class="p257 ft12">Försörjningsstöd kan både vara aktuellt för nyanlända hushåll som helt saknar andra inkomster, och för hushåll som inte når en skälig levnadsstandard med de andra inkomster som medlemmarna har. I den förstnämnda kategorin finns till exempel nyanlända som inte kvalificerat sig för de statliga socialförsäkringarna, såsom <NOBR>a-kassa</NOBR> eller sjukpenning, och som inte anvisats till en arbetsmarknads- politisk åtgärd som berättigar till aktivitetsstöd. Den andra kate- gorin består av nyanlända som behöver kompletterande försörj- ningsstöd för att klara sin försörjning, exempelvis på grund av att de inte kan delta i insatser på heltid eller för att deras inkomster tillfälligt är för låga.</P>
<P class="p445 ft12">Till skillnad från etableringsersättning, aktivitetsstöd och studie- stöd är försörjningsstödet inte prestationsbaserat, utan bygger på hushållets behov av ekonomiskt stöd. Enligt Socialtjänstlagen har dock kommunerna rätt att villkora ersättningen mot deltagande i olika arbetsförberedande insatser. I vissa kommuner kan nyanlända även delta i sfi eller studera på komvux med försörjningsstöd. För- sörjningsstöd kan i dag dessutom fungera som huvudsaklig försörj- ning för personer som deltar i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas.</P>
<P class="p71 ft9">Försörjningsstödets nivå är beroende av dels riksnormen, dels vilka skäliga kostnader som den sökande har i övrigt. <SPAN class="ft10">Riksnormen </SPAN>bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och ska täcka hus- hållskostnader samt personliga kostnader för samtliga medlemmar i hushållet. Storleken på riksnormen varierar utifrån hushållets storlek samt åldern på eventuella barn. Riksnormen tar även hänsyn till om barnen äter lunch hemma, samt om hushållet består av en ensam- stående vuxen eller två sammanboende. År 2012 är riksnormen för ett hushåll bestående av två föräldrar och två barn mellan fyra och sex år som äter lunch på förskolan 10 170 kronor. För ett hushåll bestående av en ensam vuxen motsvarar riksnormen 3 840 kronor per månad. De <SPAN class="ft10">skäliga kostnaderna </SPAN>utanför riksnormen avser kost-</P>
<P class="p542 ft18">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">nader som kan variera mellan olika personer och kommuner, såsom kostnader för boende, hushållsel och medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.</P>
<P class="p113 ft11">Eftersom försörjningsstödet är behovsprövat, räknas det av mot eventuella andra bidrag och inkomster som hushållet har, såsom förvärvsinkomster, föräldrapenning, barnbidrag och bostadsbidrag.</P>
<P class="p205 ft15"><SPAN class="ft15">4.9.5</SPAN><SPAN class="ft66">Många varianter försvårar överblicken</SPAN></P>
<P class="p65 ft29">Systemet för nyanländas etablering på arbetsmarknaden omfattar en rad olika ersättningar som delvis är knutna till olika insatser. En nyanländ person som har behov av att kombinera utbildnings- insatser med deltagande i olika arbetsförberedande insatser måste söka sin försörjning från flera instanser. Flyktingmottagna per- soner som har rätt till en etableringsplan är ett undantag i samman- hanget. Eftersom etableringsplanen kan rymma ett brett spektrum av aktiviteter, kan etableringsersättningen möjliggöra deltagande i insatser som har olika huvudmän.</P>
<P class="p12 ft9">I tabell 4.3 sammanfattas vilka ersättningar som kan finnas för en nyanländ under tiden han eller hon deltar i olika utbildnings- eller arbetsförberedande insatser. Ersättningar som är möjliga att få vid deltagande i en insats under vissa förutsättningar är markerade med ett kryss inom parentes. Det är exempelvis möjligt att delta i en kommunal arbetsförberedande insats med aktivitetsstöd eller etableringsersättning, men endast om Arbetsförmedlingen anvisat del- tagaren dit. Ett kryss inom parentes markerar även ersättningar som är möjliga att få vid deltagande i en insats i vissa, men inte alla kom- muner. Det gäller till exempel försörjningsstöd, som i en del kommuner kan användas som försörjning vid studier inom den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p543 ft18">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369144x1.jpg" style="width:444px;height:444px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr28 td89"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td89"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p544 ft54"><SPAN class="ft19">x </SPAN>Avser ersättningar som kan finnas för en nyanländ under tiden hon eller han deltar i olika utbild - ningar eller arbetsförberedande insatser.</P>
<P class="p545 ft54"><SPAN class="ft19">(x) </SPAN>Avser ersättningar som är möjliga att få under vissa förutsättningar, exempelvis vid deltagande i vissa insatser eller i enskilda kommuner.</P>
<P class="p546 ft12">Ett annat sätt att försöka skapa en överblick över de olika ersätt- ningarna är att jämföra vilken ekonomisk situation som respektive ersättning medför för en nyanländ person. I tabell 4.4 anges hur stor samlad inkomst som en nyanländ kvinna med respektive utan barn minst erhåller med etableringsersättning, aktivitetsstöd samt studiebidrag. Förutom själva ersättningen, ingår eventuella barn- tillägg samt barnbidraget i de framräknade beloppen. Kvinnans samlade inkomst kan därmed vara högre i praktiken, exempelvis om hon har bostadsbidrag.</P>
<P class="p257 ft24">I tabellen anges även riksnormen för försörjningsstöd. Eftersom försörjningsstödet är hushållsbaserat, räknas eventuella andra</P>
<P class="p100 ft18">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft12">inkomster och bidrag av vid en ansökan om försörjningsstöd. Det är därför inte möjligt att göra en direkt jämförelse mellan nivån på försörjningsstöd och nivån på de tre andra, individbaserade, ersätt- ningarna.</P>
<P class="p547 ft54"><SPAN class="ft90">1</SPAN><SPAN class="ft96">Beloppet inkluderar barnbidrag och eventuella barntillägg.</SPAN></P>
<P class="p548 ft54"><SPAN class="ft90">2</SPAN><SPAN class="ft91">Beräkningen baseras på 21 dagar/månad.</SPAN></P>
<P class="p549 ft70"><SPAN class="ft90">3</SPAN><SPAN class="ft98">Riksnormen baseras på pris- och konsumentundersökningar och ska täcka personliga och gemen - samma kostnader i ett hushåll, exkl. kostnader för boende och försäkringar.</SPAN></P>
<P class="p428 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Egna beräkningar.</P>
<P class="p550 ft12">Studiebidrag ger högst inkomst för en ensamstående kvinna, följt av etableringsersättning. För en kvinna med två barn ger etablerings- ersättningen högst samlad inkomst. Av tabellen framgår även att aktivitetsstödet på grundnivå är betydligt lägre än de övriga två statliga ersättningarna, i synnerhet efter skatt. För en kvinna med aktivitetsstöd och två barn ligger den samlade inkomsten under riksnormen för försörjningsstöd.</P>
<P class="p484 ft26"><SPAN class="ft26">4.10</SPAN><SPAN class="ft115">Finansiering av insatser</SPAN></P>
<P class="p551 ft15"><SPAN class="ft15">4.10.1</SPAN><SPAN class="ft116">Ordinarie verksamhetsanslag</SPAN></P>
<P class="p552 ft9">Insatserna som nyanlända personer kan ta del av finansieras till största delen genom statliga, årliga, anslag till Arbetsförmedlingen, Yrkeshögskolan respektive de högre lärosätena. Myndigheterna tilldelas i regel <SPAN class="ft10">ramanslag </SPAN>som ska finansiera myndigheternas verk- samhetsuppdrag så som det är utformat i myndighetens instruktion och det årliga regleringsbrevet. Myndigheterna har ett relativt stort inflytande över hur resurserna prioriteras mellan olika grupper,</P>
<P class="p553 ft18">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft9">insatser, program och utbildningar. I syfte att säkra tillräckliga resurser för vissa ändamål har riksdag och regering även i vissa fall beslutat om specialdestinerade medel som riktas mot specifika insatser eller målgrupper. Arbetsförmedlingen disponerar därför ett särskilt anslag på 900 miljoner kronor under 2012 för etablerings- insatserna för nyanlända flyktingmottagna, vid sidan av det betydligt större anslaget för myndighetens kostnader för arbetsmarknads- politiska program och insatser, vilket 2012 uppgår till 8,3 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen upphandlar sedan de olika insatserna från olika externa utförare. Uppdraget till vissa lärosäten att bedriva kompletterande utbildningar för studenter med en utländsk högskoleutbildning är ett annat exempel på riktade satsningar för att säkerställa en tillräcklig omfattning på verksamheten.</P>
<P class="p257 ft11">En mindre del av insatserna finansieras genom <SPAN class="ft27">direkta statsbidrag </SPAN>till olika kommunala eller fristående verksamheter. Det statliga bidraget till folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet, som 2012 uppgår till 3,3 miljarder kronor, fördelas och följs upp av Folkbildningsrådet. Motsvarande modell för statsbidrag tillämpas också för finansieringen av de kompletterande utbildningarna, där Myndigheten för yrkeshögskolan fördelar medlen till de olika verk- samheterna. Även den tidsbegränsade satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, yrkesvux, finansieras genom ett riktat statsbidrag, vilket syftar till att utöka omfattningen på den kom- munala verksamheten. I detta fall är det Skolverket som beslutar och betalar ut statsbidraget till kommunerna. Statsbidraget till yrkesvux uppgår 2012 till 352 miljoner kronor.</P>
<P class="p383 ft11"><SPAN class="ft27">Kommunernas verksamhet </SPAN>finansieras i första hand av de kom- munala budgeterna, där det generella statsbidraget till kommunerna (och systemet för kostnadsutjämning) bidrar till finansieringen vid sidan av kommunens egna skatteintäkter. För flyktingmottagna utbetalas dock ett riktat statsbidrag i form av en schablon- ersättning, som 2012 uppgår till 82 200 kronor per vuxen upp till 64 år. Schablonersättningen regleras i förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar och ska ersätta kommunens kostnader för bl.a. sfi och samhällsorientering.</P>
<P class="p554 ft18">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft15"><SPAN class="ft15">4.10.2</SPAN><SPAN class="ft116">Projektmedel</SPAN></P>
<P class="p200 ft29">Vid sidan av de ordinarie medlen, medfinansieras många insatser för nyanlända av projektmedel. Projektmedlen kommer i första hand från tre <NOBR>EU-fonder:</NOBR> Socialfonden (ESF), Flyktingfonden (ERF) och Integrationsfonden (EIF). I Sverige förvaltas fonderna av Migrationsverket (ERF) respektive <NOBR>ESF-Rådet</NOBR> (ESF och EIF). Totalt disponerar de tre fonderna cirka 1,1 miljarder kronor per år under innevarande programperioder. Ungefär lika mycket medel ska projektägarna (ofta kommuner och Arbetsförmedlingen) till- föra som medfinansiering i projekten.</P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft10">Socialfonden </SPAN>är knuten till EU:s sysselsättningsstrategi och ska stimulera fler och bättre jobb i Europa. Fondens nuvarande programperiod sträcker sig mellan 2007 och 2013, och består av två programområden: Främja kompetensutveckling (PO 1) samt Motverka utanförskap (PO 2). Det första programområdet syftar till att genom kompetensutveckling underlätta för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Programområdet stöder dessutom kompetensutveckling som bidrar till ökade kun- skaper om hur man motverkar diskriminering och främjar lika- behandling. Programområde 2 ska bidra till ökad social samman- hållning och ett inkluderande arbetsliv med fokus på personer som i dag står långt från arbetsmarknaden. Socialfonden vänder sig med andra ord inte till nyanlända specifikt, utan till sysselsatta och arbets- lösa personer i Sverige generellt. Unga, personer som är långtids- sjukskrivna samt personer med utländsk bakgrund är dock särskilt prioriterade målgrupper. Socialfonden är den största fonden och disponerar i Sverige totalt 1 miljard kronor per år som kan användas till projekt inom de två programområdena.</P>
<P class="p555 ft10">Flyktingfonden <SPAN class="ft9">och </SPAN>Integrationsfonden <SPAN class="ft9">ingår i EU:s ramprogram "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" (SOLID), som även omfattar Återvändandefonden och Gränsfonden.</SPAN><SPAN class="ft65">22 </SPAN><SPAN class="ft9">Inne- varande programperiod avser perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">2008–2013.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> Flyktingfonden i Sverige disponerar under denna period cirka 100 miljoner kronor per år som kan användas till att medfinansiera projekt för asyl- sökande och personer som omfattas av flyktingmottagandet. Integrationsfonden vänder sig till nyanlända anhöriginvandrare och arbetskraftsinvandrare utanför flyktingmottagandet och kan besluta om medfinansiering till projekt för cirka </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">20–30</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> miljoner kronor per</SPAN></P>
<P class="p556 ft54"><SPAN class="ft53">22 </SPAN>Det finns förslag från <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> om att slå ihop ERF, EIF och Återvändande- fonden till en stor asyl- och migrationsfond inför nästa programperiod.</P>
<P class="p457 ft18">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nuvarande insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">år. Till skillnad från Socialfonden, som har en tydlig inriktning mot arbete och sysselsättning, kan EIF och ERF användas för insatser som främjar integration i ett bredare perspektiv. Det är exempelvis möjligt att driva utbildningsprojekt med fokus på att utveckla sfi med stöd från dessa fonder.</P>
<P class="p327 ft26"><SPAN class="ft26">4.11</SPAN><SPAN class="ft115">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p262 ft11">För många migranter innebär flytten till ett nytt land att deras befintliga humankapital och nätverk deprecieras. De första åren i Sverige kan därför ses som en investeringsperiod då grunden ska läggas eller förstärkas för ett hållbart deltagande i arbets- och sam- hällsliv. Insatserna som nyanlända erbjuds som stöd för etableringen utgörs i första hand av generella åtgärder. Exempel på generella åtgärder är Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program och den kommunala vuxenutbildningen. Som komplement till de generella åtgärderna finns riktade åtgärder som vänder sig specifikt mot nyanlända invandrare. Utbildning i svenska för invandrare och instegsjobb är två sådana exempel. Flera organisationer inom det civila samhället anordnar även insatser för nyanlända på frivillig basis. Nyanlända som tagits emot som flyktingar, skyddsbehöv- ande i övrigt eller deras anhöriga erbjuds särskilda etablerings- insatser. Etableringsinsatserna omfattar språkutbildning, samhälls- orientering och arbetsförberedande insatser.</P>
<P class="p491 ft9">Systemet för nyanländas etablering på arbetsmarknaden omfattar en rad olika ersättningar som delvis är knutna till olika insatser. En nyanländ person som har behov av att kombinera utbildningsinsatser med deltagande i olika arbetsförberedande insatser måste söka sin försörjning från flera instanser. Flyktingmottagna personer som har rätt till en etableringsplan är ett undantag i sammanhanget, eftersom etableringsersättningen kan användas som försörjning för deltagande i insatser med olika huvudmän.</P>
<P class="p71 ft24">Vid en jämförelse mellan studiebidrag, etableringsersättning och aktivitetsstöd framgår att studiebidraget, följt av etableringsersätt- ningen, ger högst inkomst för en ensamstående kvinna, medan etableringsersättningen ger högst samlad inkomst för en kvinna med två barn. Aktivitetsstöd på grundnivå är betydligt lägre än både studiebidraget och etableringsersättningen. För en kvinna med aktivi- tetsstöd och två barn ligger den samlade inkomsten under riks- normen för försörjningsstöd.</P>
<P class="p139 ft18">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td2"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td83"><P class="p18 ft31">Nuvarande insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p557 ft12">Insatserna som nyanlända personer kan ta del av finansieras till stor del genom statliga, årliga, anslag till Arbetsförmedlingen, Yrkeshögskolan respektive de högre lärosätena. Kommunernas verksamhet finansieras i första hand av de kommunala budgeterna, där det generella statsbidraget till kommunerna (och systemet för kostnadsutjämning) bidrar till finansieringen vid sidan av kommunens egna skatteintäkter. För flyktingmottagna utbetalas ett riktat stats- bidrag i form av en schablonersättning. Vid sidan av de ordinarie medlen, medfinansieras många insatser för nyanlända av projekt- medel från de tre <NOBR>EU-fonderna</NOBR> Socialfonden, Flyktingfonden och Integrationsfonden.</P>
<P class="p558 ft18">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft8">5 Nyanländas deltagande i insatser</P>
<P class="p559 ft9">Många nyanlända invandrare har behov av att komplettera sina kunskaper och sin arbetslivserfarenhet så att deras kompetens bättre matchar arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft. Den första tiden i landet kan därför ses som en investeringsperiod (avsnitt 4.1). I detta kapitel beskrivs i vilken omfattning nyanlända invandrare deltar i insatser som kan underlätta inträdet på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p278 ft29">Analysen är inriktad mot att beskriva och förklara skillnader i deltagande mellan kvinnor och män och mellan flyktingmottagna och övriga anhöriginvandrare. Utredningens egna analyser grundar sig på registeruppgifter från STATIV och LISA för samtliga personer i åldrarna <NOBR>18–64</NOBR> år som folkbokförts under perioden <NOBR>2000–2010,</NOBR> och resultaten och metod presenteras mer utförligt i underlagsrapporten ”<SPAN class="ft33">Nyanlända utrikes födda på och utanför arbetsmarknaden</SPAN>” av Hans Grönqvist och Susan Niknami (bilaga 2). Dessa analyser kompletteras med dels redovisning av resultat från tidigare kartläggningar, dels mer specificerade uppgifter om hur deltagandet i etableringsinsatser ser ut för skyddsbehövande och deras anhöriga som har en etableringsplan.<SPAN class="ft71">1</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Kapitlet inleds med en genomgång av kunskapsläget om sam- banden mellan deltagande i kompetenshöjande och arbetsför- beredande insatser och sysselsättning bland nyanlända invandrare (avsnitt 5.1). Därefter följer två avsnitt som beskriver utfallet. I avsnitt 5.2 fokuseras i vilken utsträckning nyanlända tar del av insatser, hur snabbt de påbörjar olika aktiviteter och i vilken utsträckning och av vilka skäl nyanlända avbryter sitt deltagande. I avsnitt 5.3 redovisas vilken typ av insatser som nyanlända deltar i. Det avslutande avsnittet 5.4 sammanfattar hur nyanländas del- tagande överensstämmer med vad forskningen anger som effektiva</P>
<P class="p560 ft68"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>Etableringslagen (2010:197) trädde i kraft den 1 december 2010 och ger skyddsbehövande och deras anhöriga som invandrat efter lagens ikraftträdande en rätt till etableringsplan (se avsnitt 4.3.3).</P>
<P class="p561 ft18">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft12">insatser för att stödja nyanländas etablering i arbets- och samhälls- livet.</P>
<P class="p562 ft32"><SPAN class="ft26">5.1</SPAN><SPAN class="ft117">Kunskapsläget om insatser som ökar chansen att få ett arbete</SPAN></P>
<P class="p96 ft9">Nyanlända invandrare är ingen homogen grupp. Bland dem som invandrat under åren <NOBR>2000–2010</NOBR> finns både en stor grupp högskole- utbildade och många med mycket kort utbildning. Det finns såväl personer som har arbete och välutvecklade nätverk redan när de invandrar, som personer för vilka Sverige är ett helt främmande land. Många av skillnaderna mellan individernas förutsättningar att snabbt komma i arbete går det att kontrollera för i studier av effekt- erna på arbetsmarknadsutfallet av att delta i olika arbetsförberedande och kompetenshöjande insatser. Ålder, kön, utbildning, arbetslivs- erfarenhet, tid i landet, invandringstidpunkt, ursprungsland och invandringsskäl är faktorer som påverkar sannolikheten att ha ett arbete. För nyanlända invandrare finns dock ofta brister i register- uppgifterna om t.ex. tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.</P>
<P class="p389 ft12">Andra förklaringsfaktorer, t.ex. skillnader i motivation, förmåga och inställning till arbete, är svårare att fånga i kvantitativa analyser. För att säkert kunna uttala sig om effekterna av deltagande i olika insatser krävs att man kan kontrollera för sådana <NOBR><SPAN class="ft25">icke-observerbara</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> skillnader </SPAN>mellan individer, samt för den selektion som ofta före- kommer vad gäller vilka som deltar i olika insatser. Till följd av selek- tionsproblemen saknas i stor utsträckning mer renodlade effekt- utvärderingar av de olika insatser som nyanlända erbjuds för att snabbare komma i arbete.</P>
<P class="p72 ft9"><SPAN class="ft10">Selektionsproblemen </SPAN>vid utvärderingar av effekten av deltagande i insatser för individens arbetsmarknadsstatus exemplifieras i Riks- revisionens granskning av sfi (Riksrevisionen, 2008). Effekt- utvärderingar på detta område försvåras av förekomsten av selek- tionen in i sfi, dvs. beslutet att delta i sfi påverkas av individuella faktorer som inte kan kontrolleras för. En vanlig orsak till varför individer aldrig påbörjar sfi är att de redan har ett arbete. Därmed avviker <NOBR>icke-deltagarna</NOBR> från dem som påbörjar sfi genom att de t.ex. kan antas ha ett bättre nätverk. Andra <NOBR>icke-observerbara</NOBR> faktorer som kan påverka beslutet att delta i sfi är att de som väljer att inte delta i sfi kan anse sig kunna lära sig svenska bättre på egen</P>
<P class="p563 ft18">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft12">hand, vilket i sin tur kan bero på att de är mer motiverade eller att de har högre allmän förmåga än övriga nyanlända.</P>
<P class="p199 ft25">Tidiga investeringar i utbildning och i arbetslivserfarenhet</P>
<P class="p65 ft9">Ett fördröjt arbetsmarknadsinträde för invandrare har, på samma sätt som för ungdomar, långvariga negativa arbetsmarknadseffekter (Nordström Skans, 2005; Åslund och Rooth, 2007). En inledande period av arbetslöshet påverkar sannolikheten att vara sysselsatt även på längre sikt. I en empirisk studie där nyanlända individer följdes under perioden <NOBR>1985–2003</NOBR> konstateras att tidiga kontakter med arbetsmarknaden och sociala nätverk har stor betydelse för inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare (Eriksson m.fl. 2007). Detta talar för att nyanlända invandrare så snart som möjligt bör få möjlighet att delta i arbetsförberedande insatser som ger dem kontakt med arbetsgivare.</P>
<P class="p564 ft12">Invändningen mot att insatser erbjuds tidigt är att individer som deltar i program söker jobb i mindre utsträckning än vad han eller hon gör som arbetslös. Det finns därmed en risk för <SPAN class="ft25">inlåsnings- effekter </SPAN>i de flesta insatser (Forslund och Vikström, 2011). Värdet av att delta i sfi och arbetsförberedande insatser behöver därför bedömas utifrån i vilken utsträckning deltagandet ökar individens chans att få ett arbete. Samma resonemang kan föras om avbrott i deltagande. Om ett avbrott beror på att den nyanlände får ett arbete är detta oftast positivt. För att ett fortsatt deltagande ska vara motiverat i detta fall behöver insatsen tillföra individen en kompetens, som bättre än det erbjudna arbetet, ökar de långsiktiga möjligheterna att vara sysselsatt och/eller ger förutsättningar för en bättre inkomstutveckling. Individer som avbryter sitt deltagande utan att gå vidare till arbete eller utbildning förlorar sannolikt alltid på ett avbrott.</P>
<P class="p126 ft9">De flesta migranter har behov av att återuppbygga och i vissa fall bygga på sin befintliga kompetens och färdigheter för att kunna etablera sig i Sverige. Tidiga investeringar i utbildning och i erfaren- het på den svenska arbetsmarknaden kan därför förväntas vara sam- hällsekonomiskt effektiva. Förlusten av humankapital som flytten medför kan då snabbt ersättas med kompetens som behövs på den svenska arbetsmarknaden. Om insatserna sätts in i ett tidigt skede efter den nyanländes ankomst till landet, och har en hög match- ningskvalitet, minskar också risken för inlåsningseffekter, dvs. att</P>
<P class="p565 ft18">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">den nyanlände ”fastnar” i insatser som inte leder vidare till ett arbete (Eriksson, 2010).</P>
<P class="p129 ft33"><SPAN class="ft29">Effekterna av de tidigare </SPAN>kommunala introduktionsprogrammen <SPAN class="ft29">har undersökts med hjälp av enkätdata.</SPAN><SPAN class="ft71">2 </SPAN><SPAN class="ft29">Svantesson (2006) finner att deltagande i introduktionsprogram har en negativ effekt på sannolik- heten att ha ett jobb. Resultaten skiljer sig dock beroende på vilka insatser som ingår i introduktionen. Deltagande i arbetspraktik och andra arbetsmarknadskontakter ökar sannolikheten att ha ett jobb (Svantesson och Aranki, 2006).</SPAN></P>
<P class="p311 ft12">Introduktionsprogram riktade till nyanlända invandrare före- kommer i de flesta europeiska länder. En utvärdering av det danska introduktionsprogrammet (Clausen m.fl., 2009) finner betydande inlåsningseffekter av att delta i dessa åtgärder. Men de finner samtidigt en positiv effekt för dem som deltagit i subventionerat arbete, samt att bättre språkkunskaper har en positiv effekt på sannolikheten att ha ett jobb. Effekterna av en reformering av det finska introduktionsprogrammet har utvärderats av Sarvimäki och Hämäläinen (2010) som visar att invandrare som har fått en integra- tionsplan uppvisar högre sysselsättning och lön samt mindre bidrags- beroende.</P>
<P class="p72 ft12">Många nyanlända invandrare har goda förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden även utan särskilda insatser. Det visar t.ex. en studie av hur nyanlända invandrare som inte deltar i sfi försörjer sig (Kennerberg, 2009). <NOBR><SPAN class="ft25">Icke-deltagarna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> </SPAN>bland nyanlända under perioden <NOBR>1994–2001</NOBR> arbetade mer än de som deltog i sfi. De icke- deltagare som arbetade mycket hade också i hög utsträckning kvalificerat sig för offentliga inkomsttransfereringar med en stark arbetsmarknadsanknytning. <NOBR>Icke-deltagarna</NOBR> var ofta unga, många hade en hög utbildning och drygt 40 procent hade invandrat från ett västland.</P>
<P class="p72 ft9">Bland dem som inte deltog i sfi fanns emellertid också en relativt stor grupp som stod mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Kennerberg visar att 41 procent av <NOBR>icke-deltagarna</NOBR> inte arbetade alls de tre första åren i Sverige. För drygt 40 procent i denna grupp utgjorde försörjningsstöd den dominerande inkomsten. Samma bild ges av utredningens analyser av nyanlända som varken arbetar, studerar eller deltar i en arbetsförberedande insats (avsnitt 3.5).</P>
<P class="p566 ft68"><SPAN class="ft53">2 </SPAN>Enkätmetoden gör att risken för snedvridna resultat till följd av selektion är extra stora i båda dessa studier, dvs. resultaten kan i hög grad ha påverkats av <NOBR>icke-observerbara</NOBR> skillnader mellan deltagare och <NOBR>icke-deltagare.</NOBR></P>
<P class="p567 ft18">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p568 ft11">Å ena sidan finns således en risk för att det uppstår inlåsnings- effekter i introduktionsprogrammen. Å andra sidan visar utvärdering- arna att med ett tydligt fokus mot arbetsmarknadsinriktade åtgärder så ökar deltagandet i programmen chanserna för den nyanlände att ha ett arbete. Dessutom finns en betydande risk att fastna i ett utan- förskap för dem som inte deltar. Detta understryker vikten av att nyanlända kvinnor och män så tidigt som möjligt får ta del av kompetenshöjande och arbetsförberedande insatser.</P>
<P class="p455 ft25">Kunskaper i svenska en inträdesbiljett</P>
<P class="p65 ft29">Kraven på formell utbildning och språkkunskaper har ökat under de senaste decennierna till följd av strukturomvandlingen på arbets- marknaden (Eriksson, 2010). Kunskaper i svenska språket krävs av de flesta arbetsgivare, och för nyanlända invandrare kan därmed betyg från sfi antas öka sannolikheten att få ett arbete.</P>
<P class="p115 ft9">Språkstudier förbättrar i allmänhet invandrade personers utsikter att få ett arbete. Rooth och Åslund (2006) skattar sambandet mellan sysselsättning och förmågan att tala och läsa svenska och finner ett starkt positivt samband – ”sysselsättningspremien” för att behärska språket väl ligger i storleksordningen tio procentenheter. Detta stämmer även väl med effekterna av goda språkkunskaper som man funnit i studier från andra länder.</P>
<P class="p12 ft9">Studier av arbetsmarknadsutfallet av att ha deltagit i sfi är ofta behäftade med selektionsproblem. Vid en första anblick märks att de som inte deltar i sfi har högre sysselsättningsgrad än personer som deltar. Detta kan förklaras av att <NOBR>icke-deltagarna</NOBR> har egen- skaper som oftast samvarierar positivt med sysselsättning (selektion in i sfi). Genom att matcha deltagare och <NOBR>icke-deltagare</NOBR> baserat på observerbara egenskaper visar Kennerberg och Åslund (2010) emellertid att efter tio år i Sverige är sysselsättningsgraden fem pro- centenheter högre bland deltagarna än bland <NOBR>icke-deltagarna,</NOBR> men att inkomsterna är lika mellan de två grupperna.</P>
<P class="p66 ft11">För dem som deltar i sfi kan också visas att slutförda studier ökar sannolikheten att vara sysselsatt på några års sikt. Av dem som påbörjade sfi under perioden <NOBR>1996–2001</NOBR> har de personer som upp- når godkända betyg såväl signifikant högre sysselsättning som inkomstnivå 2005 jämfört med dem som inte erhöll godkänt betyg (Nordin och Rooth, 2008). Resultaten, som gäller både kvinnor och män, visar att sysselsättningen är 15 procentenheter högre bland dem som uppnått godkänt betyg. En uppföljning av arbets-</P>
<P class="p569 ft18">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">marknadsstatusen för personer som studerade sfi i Stockholm våren 2008 visar liknande resultat. Personer med godkänt betyg från genomförd <NOBR>sfi-kurs</NOBR> var oftare sysselsatta två år senare jämfört med dem som saknade betyg (Sweco, 2012).</P>
<P class="p185 ft9">Under perioden <NOBR>2001–2003</NOBR> bedrevs det s.k. <NOBR>Sesam-projektet</NOBR> i Stockholmsområdet. Projektet riktade sig till invandrare med låga svenskkunskaper som var registrerade som arbetslösa vid Arbets- förmedlingen och innefattade även en jämförelsegrupp av icke- deltagare. Syftet var att pröva en mer <SPAN class="ft10">arbetslivsanknuten sfi </SPAN>som också kombinerades med arbetspraktik. Utvärderingen av projektet visar att deltagarna övergick till arbete, reguljär utbildning eller arbets- marknadspolitiska program betydligt snabbare än de personer som inte tagit del av verksamheten (Delander m.fl., 2005).</P>
<P class="p164 ft12">Statskontoret (2009) visar på att <SPAN class="ft25">flexibilitet i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">sfi-undervisningen</SPAN>,</NOBR> exempelvis genom att erbjuda deltids- eller distansstudier, är ett sätt att öka måluppfyllelsen så att fler deltagare uppnår godkänt betyg.</P>
<P class="p570 ft25">Arbetsmarknadsutbildning och subventionerade anställningar gynnar etableringen på arbetsmarknaden</P>
<P class="p70 ft9">Utvärderingar av effekterna av att delta i en arbetsmarknadspolitisk insats visar generellt på störst effekter för de program som mest liknar ordinarie anställningar – starta <NOBR>eget-bidrag,</NOBR> rekryteringsstöd, anställningsstöd (Calmfors m.fl., 2002). Instegsjobb och Nystarts- jobb är två nyare varianter av <SPAN class="ft10">subventionerade anställningar </SPAN>som nyanlända invandrare kan ta del av, vilka kan räknas till denna kategori. Dessa arbetsmarknadspolitiska insatser har samtidigt de största undanträngningseffekterna, dvs. personerna med subven- tionerade anställningar tränger undan andra anställningar. När olika former av anställningsstöd riktas in mot arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden behöver dock undanträngningen inte vara ett så stort problem, eftersom den undanträngde, som står närmare arbetsmarknaden, kommer att bidra till en ökad konkurrens om jobben (Forslund och Vikström, 2011).</P>
<P class="p59 ft11"><SPAN class="ft27">Arbetsmarknadsutbildning </SPAN>har i utvärderingar från 1980- och 1990- talen inte visat på några påtagliga positiva effekter. Utvärderingar gjorda under <NOBR>2000-talet</NOBR> har emellertid konstaterat betydande positiva arbetsmarknadseffekter för deltagare i yrkesinriktad arbetsmark- nadsutbildning (Forslund och Vikström, 2011). I en av dessa</P>
<P class="p492 ft18">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p571 ft24">utvärderingar, de Luna m.fl. (2008), skattas även separata effekter för olika grupper av deltagare. De fann inga större könsskillnader, men däremot fick lågutbildade med högst grundskola bättre resultat än personer med högre utbildning och utomnordiska invandrare drog större nytta av arbetsmarknadsutbildningen än deltagare från Sverige eller övriga Norden.</P>
<P class="p572 ft25">Komvuxstudier har positiva effekter för långtidsarbetslösa och för nyanlända</P>
<P class="p76 ft9">Effektstudier av deltagande i utbildning på komvux har huvud- sakligen gjorts för deltagare i Kunskapslyftet <NOBR>(1997–2002).</NOBR> Stenberg och Westerlund (2008) fann kraftigt positiva effekter av kompletterande komvuxstudier på löneinkomsterna för personer som innan studierna varit arbetslösa längre tid än två år, 23 procent för kvinnor och 14 procent för män. Resultaten tyder även på att avkastningen på yrkesinriktade kurser (särskilt vårdutbildningar) är högre än avkastning på studier i teoretiska ämnen.</P>
<P class="p255 ft9">Ekström (2003) studerade de långsiktiga inkomsteffekterna av deltagande i komvux under perioden <NOBR>1988–1993.</NOBR> I denna studie analyserades även avkastningen för kvinnor och män som invandrat <NOBR>1–5</NOBR> år innan komvuxstudierna påbörjades. Denna grupp studerade i första hand på grundläggande nivå, medan den svenska gruppen främst kompletterade sin utbildning på gymnasienivå. För den svenska gruppen visar studien på en signifikant inkomstminskning för män och inga effekter för kvinnor. För komvuxstuderande som nyligen invandrat visar dock resultaten på en signifikant positiv inkomsteffekt, cirka nio procent, för kvinnor.</P>
<P class="p90 ft25">Förstärkta arbetsförmedlingsinsatser ger resultat</P>
<P class="p254 ft29">Det finns omfattande evidens från såväl Europa som USA för att förstärkta förmedlingsinsatser kan spela en viktig roll för att korta tiden i arbetslöshet. Sysselsättningen bland de arbetslösa kan ökas genom en effektiv mix av utökat stöd och djupare uppföljning (Forslund och Vikström, 2011). Från Sverige finns också två utvärderingar av särskilda försöksverksamheter för nyanlända invandrare som båda visar på positiva effekter. Arbetsplats- introduktion för vissa invandrare (SIN) innebar till stor del en satsning på intensifierad sök- och matchningshjälp. Johansson och</P>
<P class="p561 ft18">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">Åslund (2006) konstaterar att insatsen bidrog till ett utökat inflöde i arbetspraktik för deltagarna och att de som kom in i arbetspraktik förbättrade sina chanser att senare få ett arbete.</P>
<P class="p185 ft9">Liknande resultat fann också <NOBR>Andersson-Joona</NOBR> och Nekby (2009) i utvärderingen av Försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare (FNI). FNI syftade till att förkorta tiden till inträde på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare genom en intensifierad handledning, och programmet riggades som ett experiment med slumpvis fördelning av deltagare och <NOBR>icke-deltagare.<SPAN class="ft65">3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft65"> </SPAN>Arbetsför- medlarna inom försöket fick ta hand om <NOBR>35–40</NOBR> arbetssökande, i stället för normalt <NOBR>150–250</NOBR> sökande, vilket gav mer tid för för- beredelse och att finna program och åtgärder som passar den arbetssökande. Deltagarna i FNI hade <NOBR>4-5</NOBR> procentenheter högre sannolikhet att övergå till osubventionerat arbete jämfört med icke- deltagarna. De fick också i större utsträckning ta del av arbetsmark- nadspolitiska program. Verksamheten förbättrade emellertid inte nyanlända kvinnors möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p269 ft25">Tillgång till nätverk ger fler jobbmöjligheter</P>
<P class="p70 ft29">En mycket stor del av de lediga arbetena förmedlas genom per- sonliga kontakter (Olli Segendorf, 2005). Resultatet av empiriska undersökningar tyder på att invandrare och deras barn har personliga nätverk som i mindre utsträckning omfattar personer med kvalificerade yrken. De utrikes föddas brist på kontakter med personer med god ställning på arbetsmarknaden kan därför vara en förklaring till deras sämre arbetsmarknadsutfall (Bethoui, 2007).</P>
<P class="p257 ft9">Trösklarna för kontakt med centrala aktörer som kommunen och Arbetsförmedlingen riskerar att höjas ju längre tid en person vistas i Sverige med få kontakter utanför den närmaste familjen. I ett projekt Arbetsförmedlingen genomförde med intervjuer bland utrikes födda kvinnor i utanförskap konstaterades att ett av de främsta hindren för etableringen är bristande kontakt med Arbetsförmed- lingen och andra centrala aktörer (Ramböll Management, 2010a).</P>
<P class="p134 ft12"><SPAN class="ft25">Mentorskap </SPAN>är ett verktyg för att stödja en nyanländ persons förankring i arbetslivet. En metastudie av resultaten från 112 utvärderingar av mentorskapsprogram visar att såväl mentor-</P>
<P class="p573 ft80"><SPAN class="ft87">3 </SPAN>Försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare (FNI) bedrevs mellan 1/10 2006 och 30/6 2008 vid ett antal arbetsförmedlingar i Stockholms, Kronobergs och Skånes län.</P>
<P class="p567 ft18">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">program för akademiker som mentorprogram på arbetsplatser har positiva effekter för individens arbetsmarknadsutfall (Eby m.fl., 2008). Mentorskapet främjar kontakter och nätverk vilket i sig är en avgörande faktor för individens möjligheter på arbetsmarknaden. Mentorskapsverksamhet kan därmed utgöra ett komplement till det stöd som en nyanländ person får från Arbetsförmedlingen, etableringslotsen och andra aktörer.</P>
<P class="p574 ft25">Aktiveringskrav vid försörjningsstöd kan öka sysselsättningen – men kunskaperna är bristfälliga</P>
<P class="p102 ft9">Kommunerna har i ökande utsträckning börjat tillämpa aktiverings- krav för personer som uppbär försörjningsstöd. Thorén (2012) visar dock i en kunskapsöversikt över kommunala åtgärder för arbetslösa socialbidragstagare att det finns en mycket begränsad kunskap om effekterna av deltagande i kommunernas arbetsmarknadsåtgärder. Det saknas systematisk dokumentation och få uppföljningar och utvärderingar har gjorts. De lokala variationerna är stora, och resultaten ofta ambivalenta och motsägelsefulla. Den faktiska omfattningen och innehållet i åtgärderna vet man väldigt lite om.</P>
<P class="p255 ft11">Utvärderingen av effekterna av införandet av aktiveringskrav i Stockholms stadsdelar (Dahlberg m.fl., 2008) är en av få exister- ande studier. I denna registerbaserade studie, som omfattar alla individer <NOBR>18–64</NOBR> år för åren <NOBR>1994–2003,</NOBR> framkommer positiva effekter i form av lägre socialbidragstagande, högre sysselsättning, och ökade löneinkomster. Resultaten gäller särskilt för utrikes födda, i synnerhet dem från länder utanför OECD, och för ung- domar <NOBR>(18–25</NOBR> år). En tänkbar förklaring kan, enligt forskarna, vara att bidragstagare i dessa grupper främst har försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl och att övriga bidragstagare står längre ifrån arbetsmarknaden. Inte heller i denna studie går det dock att se om effekterna uppstod till följd av att insatserna ledde till ökad kompe- tens och en snabbare övergång till arbete bland deltagarna, eller om effekten var en följd av att aktiveringskravet minskade benägen- heten att söka ekonomiskt bistånd.</P>
<P class="p92 ft11">Flera studier pekar mot att det praktiska arbetet med de kom- munala åtgärderna inte alltid grundar sig på bedömningar av de arbetslösas individuella situation utan ofta utgår ifrån olika norma- tiva sorteringsprocesser där olika kontrollfunktioner, snarare än deltagarnas behov av kompetenshöjande insatser, står i förgrunden. Enligt Thorén (2012) finns det sammantaget få tydliga veten-</P>
<P class="p575 ft18">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">skapliga belägg för att de kommunala åtgärderna för försörjnings- stödsmottagare har förbättrat deltagarnas ställning och chanser på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p576 ft26"><SPAN class="ft26">5.2</SPAN><SPAN class="ft51">Nyanländas tillgång till tidiga insatser</SPAN></P>
<P class="p148 ft12">Tillgängliga utvärderingar visar att sysselsättningsgraden ökar om nyanlända snabbt får ta del av arbetsmarknadsinriktade och kompe- tenshöjande insatser (avsnitt 5.1). Med ett tydligt fokus mot arbets- marknadsinriktade åtgärder ökar etableringsinsatser chanserna för den nyanlände att få ett arbete. Detta understryker vikten av att nyanlända kvinnor och män så snabbt som möjligt får ta del av arbetsförberedande insatser.</P>
<P class="p71 ft12">I utredningens analys av arbetsmarknadsetableringen för dem som invandrat åren <NOBR>2000–2010</NOBR> (bilaga 2) undersöks hur tid till insats påverkar sannolikheten att vara sysselsatt fem år efter folk- bokföring. Analysen visar på ett starkt samband mellan tid till insats och sannolikheten att vara sysselsatt (tabell 5.1). Sannolik- heten att vara sysselsatt<SPAN class="ft55">4 </SPAN>minskar successivt för varje år en nyanländ är inskriven hos Arbetsförmedlingen utan att ha deltagit i en arbets- marknadspolitisk åtgärd. En nyanländ kvinna som är inskriven hos Arbetsförmedlingen och som får vänta tre år från inskrivningstill- fället tills hon påbörjar en arbetsmarknadspolitisk åtgärd har 31 procent lägre sannolikhet att vara sysselsatt efter fem år i landet än om hon hade deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd redan samma år hon anmälde sig som arbetssökande. För män minskar sannolik- heten att vara sysselsatt med väntan på insats ännu snabbare än för kvinnor.</P>
<P class="p577 ft68"><SPAN class="ft53">4 </SPAN>Att vara sysselsatt har i denna analys definierats som att individen har haft en registrerad löneinkomst under året, dvs. att det finns kontrolluppgift från en arbetsgivare på utbetald lön.</P>
<P class="p567 ft18">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr9 td101"><P class="p38 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td104"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td104"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft119"><SPAN class="ft118">Anm</SPAN>: Urvalet består av utrikesfödda som invandrat till Sverige 2000 och 2005 p.g.a. skyddsbehov eller anknytning och som var inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Modellen skattas med en linjär sannolikhetsmodell och kontrollerar för ålder, antal barn, utbildning, boende i storstad, gift/sambo, utländsk maka/make/sambo, födelseregion, invandringsskäl och invandringsår.</P>
<P class="p579 ft121">* Betecknar signifikant på <NOBR>5-procentsnivån.</NOBR> <SPAN class="ft120">Källa</SPAN>: Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p580 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft66">Tidigare kartläggningar av deltagande i insatser</SPAN></P>
<P class="p581 ft25">Få nyanlända har fått ta del av arbetsförberedande insatser hos Arbetsförmedlingen</P>
<P class="p430 ft29">Integrationsverkets uppföljningar av hur den kommunala introduk- tionen för nyanlända flyktingar var utformad visar att nyanlända sällan fick ta del av arbetsförberedande insatser under sina första år i Sverige. Av dem som deltog i kommunernas introduktion hade enbart hälften någon form av arbetsmarknadskontakt under de första tolv månaderna efter folkbokföringen. Ett fåtal, mellan två och sex procent, fick arbetspraktik genom Arbetsförmedlingen eller deltog i en arbetsmarknadsutbildning det första året (Integrationsverket, 2007).</P>
<P class="p582 ft11">Samma bild ger en kartläggning av nyanländas<SPAN class="ft52">5 </SPAN>deltagande i Arbetsförmedlingens insatser år 2008 som Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram. Denna visar att var tredje nyanländ i åldern <NOBR>16–64</NOBR> år var inskriven som arbetssökande under 2008. Av dem som var inskrivna fick ungefär 15 procent av de introduktionsberät- tigade, dvs. skyddsbehövande och deras anhöriga, och 17 procent</P>
<P class="p583 ft78"><SPAN class="ft53">5 </SPAN>De två kategorier av nyanländ (definierat som bosatt i Sverige kortare tid än tre år) som används i SKL:s undersökning är <SPAN class="ft77">introduktionsberättigade</SPAN>, dvs. nyanlända skyddsbehövande och deras anhöriga som var berättigade till kommunala introduktionsinsatser, samt <SPAN class="ft77">övriga nyanlända</SPAN>, de som inte var berättigade till kommunal introduktion. Den senare gruppen omfattar bl.a. övriga anhöriginvandrare. Arbetsförmedlingens uppdrag att erbjuda insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden gäller båda grupperna (avsnitt 4.2.1).</P>
<P class="p584 ft18">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">av de övriga nyanlända ta del av en insats. Andelen av de nyanlända som deltog i en insats var hälften så stor jämfört med program- deltagandet bland samtliga inskrivna hos Arbetsförmedlingen (SKL, 2009).</P>
<P class="p185 ft12">SKL:s kartläggning visar också att 60 procent av de nyanlända som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen var män, trots att köns- fördelningen bland nyanlända var jämn. De nyanlända männen som var inskrivna deltog i dubbelt så hög utsträckning som kvinnor i någon arbetsmarknadspolitisk insats under 2008.</P>
<P class="p585 ft25">Nyanlända skyddsbehövande och anhöriga påbörjar nästan alltid sfi under sitt första år i landet</P>
<P class="p586 ft9">Det varierar mycket mellan olika grupper av nyanlända avseende hur stor andel som påbörjar <NOBR>sfi-utbildningen.</NOBR> Personer som kommer från Afrika, Mellanöstern, Turkiet, Iran och Irak deltar i sfi i störst utsträckning. Lägst andel deltagare i sfi finns det bland invandrade personer från Västeuropa. I denna grupp börjar knappt hälften sfi. Oavsett ursprungsland är det fler kvinnor än män som studerar sfi.</P>
<P class="p134 ft12">Drygt 90 procent av dem som påbörjar sfi gör det under sitt första år i Sverige, och 95 procent påbörjar inom tre år. Bland personer som fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller av familjeskäl påbörjar flertalet sfi under det första året, 95 respektive 92 procent. Tiden till kursstart är i genomsnitt sex månader för nyanlända skyddsbehövande och deras anhöriga (Riksrevisionen, 2008).</P>
<P class="p587 ft25">Män avbryter deltagandet i insatser för arbete, kvinnor för att vårda barn</P>
<P class="p588 ft12">Att inte delta i erbjudna insatser kan både vara ett uttryck för att individen har goda förutsättningar att klara sin etablering på arbets- marknaden själv och att individen står mycket långt ifrån arbetsmark- naden (avsnitt 5.1). På motsvarande sätt behöver avbrott i deltagande i insatser belysas från två håll.</P>
<P class="p167 ft11">Integrationsverkets studie (2005) av deltagande i introduktions- verksamhet bland nyanlända skyddsbehövande och deras anhöriga visar att cirka var tionde helt avbröt sin introduktion. Den van- ligaste orsaken till avbrott uppgavs vara graviditet och föräldra-</P>
<P class="p293 ft18">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p589 ft29">ledighet. Även arbete var en relativt vanlig orsak till avbrott.<SPAN class="ft71">6 </SPAN>Uppföljningar av avbrott inom Norges obligatoriska introduk- tionsprogram visar att kvinnor avbryter oftare än män, 32 procent jämfört med 19 procent. Vanligaste skälen för kvinnor att avbryta är barnafödande, sjukdom eller ogiltig frånvaro. Män som avbryter gör det oftast för att de har fått ett arbete (Ramböll, 2007).</P>
<P class="p12 ft29">Skolverkets ordinarie <NOBR>sfi-statistik</NOBR> om avbrott ger bara indika- tioner om de egentliga orsakerna till att studenter avbryter sitt del- tagande i utbildningen. Det framgår inte heller i vilken utsträckning eleverna återkommer efter avbrott. Med hjälp av specialbear- betningar av Skolverkets statistik visar Statskontoret (2009) att män avbryter sina <NOBR>sfi-studier</NOBR> oftare än kvinnor. Arbete utgör dubbelt så ofta orsaken till avbrott bland män som bland kvinnor. Statskontorets analys visar också att frånvaro på grund av okänd anledning eller graviditet och föräldraledighet utgör de vanligaste avbrotts- orsakerna för <NOBR>sfi-deltagare</NOBR> med bruttostudietider längre än två år. Dessa skäl svarar för 23 respektive 12 procent av samtliga frånvaro- dagar. Vid studietider längre än fyra år utgör graviditet och för- äldraledighet den vanligaste orsaken till avbrott.</P>
<P class="p66 ft29">Av alla deltagare som påbörjade sfi under läsåret 2004/05 avslutade 30 procent sfi av opreciserade anledningar (tabell 5.2). Dessa avbrott utgjorde närmare två tredjedelar av alla avbrott. Graviditet och föräldraledighet anges i fem procent av fallen bland kvinnor, men den höga andelen <NOBR>icke-preciserade</NOBR> avbrott ger skäl att tro att andelen kan vara högre. Yngre kvinnor är starkt över- representerade i gruppen som gör studieuppehåll i sfi längre än ett år, vilket tyder på att studieuppehållet i många fall äger rum i samband med graviditet och föräldraledighet (SOU 2011:19).</P>
<P class="p590 ft54"><SPAN class="ft53">6 </SPAN>Underlaget baseras på enkätsvar från handläggarna för 4 561 personer i 52 kommuner år 2002.</P>
<P class="p450 ft18">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td105"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td106"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td105"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td106"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft54">¹ Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi första gången under läsåret 2004/05.</P>
<P class="p592 ft68">² I denna kategori inkluderas även slutorsakerna ”återkommer ej efter terminsstart”, <SPAN class="ft67">”</SPAN>studieuppehåll” och ”flytt från kommunen”, dvs. samtliga övriga slutorsaker som inte innehåller någon precis informa - tion om skäl till avbrottet.</P>
<P class="p299 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Statskontoret (2009).</P>
<P class="p357 ft24">Längre avbrott på grund av vård av barn försvårar kvinnors arbets- marknadsetablering. Det är därför angeläget att kunskaps- och kompetensuppbyggnaden inte upphör vid föräldraledighet.</P>
<P class="p593 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft66">Deltagande i insatser bland kvinnor och män samt olika grupper av nyanlända</SPAN></P>
<P class="p163 ft12">Utredningens analys av etableringsmönstren för dem som har invandrat till Sverige mellan åren 2000 och 2010 ger en fördjupad bild av hur deltagandet i olika insatser skiljer sig mellan kvinnor och män och mellan skyddsbehövande och deras anhöriga och övriga anhöriginvandrare. För beskrivning av data, population, metod och fullständiga resultat hänvisas till bilaga 2.</P>
<P class="p594 ft18">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p595 ft25">Män registrerar sig snabbare än kvinnor som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen</P>
<P class="p398 ft12">Nyanlända män skriver genomgående in sig snabbare på Arbets- förmedlingen än kvinnor som invandrar av samma skäl (figur 5.1). I genomsnitt sker detta 14 månader efter folkbokföringen för män och efter två år och två månader för kvinnor. Det finns också klara skillnader mellan olika grund för uppehållstillstånd. Skydds- behövande skriver in sig snabbare än övriga, efter i genomsnitt ett och ett halvt år (se bilaga 2).</P>
<P class="p280 ft12">Högst andel inskrivna som arbetssökande under det första året i Sverige återfinns bland nyanlända som invandrar som skyddsbe- hövande. I denna grupp är 58 procent av männen och 50 procent av kvinnorna inskrivna året efter invandringen. Män som invandrar som anhöriga till skyddsbehövande är inskrivna som arbetssökande i nästan lika hög utsträckning. Däremot avviker kvinnor som invandrar som anhöriga till en skyddsbehövande från övriga grupper som erbjuds att delta i introduktionsprogram. Endast 32 procent av dessa kvinnor är inskrivna som arbetssökande ett år efter invandringen.</P>
<P class="p280 ft12">Övriga anhöriginvandrare har inte rätt till särskilt introduk- tionsstöd. Detta kan vara en förklaring till att både kvinnor och män med denna grund för uppehållstillstånd i mindre utsträckning skriver in sig som arbetssökande. Bland männen som invandrar som övriga anhöriga var det drygt 35 procent som var inskrivna första året efter invandringen och bland kvinnorna var det ungefär var fjärde som var inskriven som arbetssökande under det första året i landet.</P>
<P class="p596 ft18">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369165x1.jpg" style="width:379px;height:322px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p597 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p345 ft12">Skillnaderna mellan olika grupper kan bero på olika samman- sättning i grupperna vad gäller de ingående individernas egen- skaper. Eftersom kortare tid till insats tycks leda till ökad syssel- sättning har analysen av nyanländas etableringsmönster även studerat vilka individuella bakgrundsfaktorer som har samband med tid till inskrivning hos Arbetsförmedlingen respektive hur lång tid det tar för en person som är inskriven som arbetslös innan han eller hon påbörjar en insats. Regressionsresultaten presenteras separat för män och kvinnor i tabell 5.3.</P>
<P class="p71 ft12">För kvinnor ökar antalet barn i åldern <NOBR>0–6</NOBR> år påtagligt tiden till både inskrivning och tills en insats påbörjas. Så är dock inte fallet för män. Att ha två barn i förskoleåldern förlänger tiden till inskriv- ning hos Arbetsförmedlingen för en kvinna med i genomsnitt nästan fyra månader jämfört med om kvinnan inte hade haft några barn. Hon får dessutom vänta drygt två månader längre på att få delta i en insats jämfört med väntetiden för en kvinna som i övrigt har samma egenskaper men som inte har några barn.</P>
<P class="p257 ft24">Det framgår också att universitetsutbildning kraftigt minskar tid till inskrivning, med drygt tre månader för både män och kvinnor, jämfört med personer med endast grundskoleutbildning. Det finns</P>
<P class="p147 ft18">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369166x1.jpg" style="width:444px;height:520px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p598 ft12">inget säkerställt samband mellan utbildning och tid till insats för inskrivna kvinnor, däremot ett signifikant positivt samband för universitetsutbildning bland män.</P>
<P class="p599 ft123"><SPAN class="ft122">Anm: </SPAN>Urvalet består av utrikesfödda som invandrat till Sverige 2000 och 2005 som skyddsbehövande eller som anhöriginvandrare. Endast nyanlända som inte tidigare invandrat ingår. Oberoende variabler mäts för folkbokföringsår, modellen skattas med OLS. Bara värden signifikanta på <NOBR>5-procentsnivå</NOBR> anges. I tabellen redovisas de beroende variablerna i månader, omräknat från år i underlagsrapporten.</P>
<P class="p600 ft123">¹. Inskrivning ska ha skett inom fem år efter folkbokföring. ². Insats ska ha påbörjats inom tre år efter inskrivning.</P>
<P class="p601 ft54">³. I kategorin ”västland” ingår invandrare från Europa, Nordamerika samt Oceanien.</P>
<P class="p602 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p603 ft18">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft12">Män som invandrar som övrig anhöriginvandrare skriver i genomsnitt in sig som arbetssökande tre månader snabbare än skyddsbehövande män. Motsvarande samband finns dock inte för kvinnor. I stället visar resultaten att en kvinna som kommer från ett <NOBR>icke-västland</NOBR> och som invandrar på grund av anknytning till en <NOBR>icke-skyddsbehövande</NOBR> person i genomsnitt skriver in sig fyra månader senare än kvinnor som invandrat på grund av skydds- behov. För kvinnor finns dessutom ett samband mellan tid till insats och hennes anknytningspersons födelseland – med en utländsk make/sambo tar det i genomsnitt 1,5 månad längre tid innan hon blir anvisad till en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.</P>
<P class="p60 ft12">Slutligen framgår att nyanlända som invandrade 2005 har signi- fikant kortare tid till inskrivning och till insats jämfört med dem som anlände 2000. Detta kan eventuellt tolkas som att Arbets- förmedlingen över tid har blivit bättre på att möta nyanländas behov.</P>
<P class="p605 ft25">Män påbörjar sfi snabbare, kvinnor studerar i högre utsträckning några år efter invandringen</P>
<P class="p70 ft29">Bland nyanlända som invandrade 2005 påbörjade mellan 65 och 80 procent sfi under sitt första år i Sverige (figur 5.2). Kvinnor och män som fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller som anhörig till skyddsbehövande deltar i sfi i något högre utsträckning än övriga anhöriginvandrare. Den högsta andelen inskrivna på sfi återfinns bland män som antingen fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller som anhörig till en skyddsbehövande.</P>
<P class="p164 ft12">Efter drygt två år är andelen <NOBR>sfi-studerande</NOBR> högre bland kvinnor än bland män och skillnaden mellan könen ökar över tid. Efter fem år är knappt 20 procent av männen inskrivna i sfi. Vid samma tid är <NOBR>sfi-deltagandet</NOBR> hos kvinnor som invandrat som anhörig till en skyddsbehövande 40 procent. Mönstret är detsamma för dem som invandrade 2000 (bilaga 2).</P>
<P class="p134 ft12">Bland nyanlända som invandrat <NOBR>2000–2010</NOBR> och som avbryter sfi av andra skäl än arbete eller studier är det i genomsnitt enbart 14 procent som återupptar sfi inom tre år.</P>
<P class="p606 ft18">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369168x1.jpg" style="width:373px;height:301px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p607 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p608 ft25">Var fjärde har påbörjat studier på komvux året efter invandringen</P>
<P class="p118 ft12">Mellan 25 och 40 procent av de nyanlända som invandrade 2005 deltar året efter invandringen i någon form av reguljär utbildning. De som i störst utsträckning påbörjar studier är män som invandrade som anhöriga till skyddsbehövande, bland vilka cirka 40 procent studerar första året. Det är nästan dubbelt så hög andel som bland kvinnor som invandrade av samma skäl. Bland kvinnor och män som invandrade på grund av skyddsbehov var andelen studerande cirka 35 procent (bilaga 2).</P>
<P class="p12 ft29">Nyanlända deltar framför allt i utbildningar på komvux eller folkhögskola (figur 5.3). Mellan 21 och 35 procent av dem som invandrade 2005 skrev redan under det första året in sig på dessa utbildningar. Män som invandrade på grund av skyddsbehov eller som anhörig till skyddsbehövande var de som i högst utsträckning studerade redan året efter invandringen. Andelen <NOBR>komvux-studer-</NOBR> ande bland männen minskar dock påtagligt efter ett par år i landet, och tre år efter invandringen studerar kvinnorna i högre grad än männen i samtliga tre grupper. Fem år efter invandringen studerar mindre än 15 procent av männen på komvux eller folkhögskola, vilket kan jämföras med nästan 25 procent av kvinnorna.</P>
<P class="p609 ft18">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369169x1.jpg" style="width:433px;height:605px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft12">Mönstret för deltagande i studier, inklusive komvux och folk- högskola, var likartat för dem som invandrade 2000 (bilaga 2).</P>
<P class="p611 ft54"><SPAN class="ft69">Anm: </SPAN>Sfi och arbetsmarknadsutbildning ingår inte.</P>
<P class="p612 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p573 ft12">Mot bakgrund av att minst var fjärde nyanländ åren 2000 och 2005 har högst grundskoleutbildning vid invandringstillfället (avsnitt 3.2.2) är det många som inledningsvis har behov av att komplettera sin grundläggande utbildning inom komvux. De nyanlända som hade högst grundskola vid invandringen utgjorde emellertid en mindre andel av dem som studerade på komvux. Mellan 14,6 och 25 procent av kvinnorna som studerade på komvux hade högst grund- skoleutbildning, och bland männen låg motsvarande andel på mellan 17 och 34 procent.<SPAN class="ft55">7 </SPAN>I stället utgjorde personer som redan hade en utbildning på högskolenivå över 40 procent av de nyan- lända som studerade på komvux eller folkhögskola under de första åren i Sverige (bilaga 2).</P>
<P class="p613 ft68"><SPAN class="ft53">7 </SPAN>I statistiken över utbildningsbakgrund saknas uppgift för <NOBR>20–30</NOBR> procent av de nyanlända (se tabell 2.1). Huvuddelen av individerna där uppgift saknas kan antas höra till gruppen med kort tidigare utbildning. I de angivna intervallen avser den högre siffran summan av andelen studerande med registrerad utbildning motsvarande högst grundskola och andelen studerande där uppgift saknas om tidigare utbildning.</P>
<P class="p305 ft18">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p614 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft66">Kortad tid till insats för nyanlända med etableringsplan</SPAN></P>
<P class="p200 ft9">I december 2010 överfördes det samordnande ansvaret för nyanlända flyktingmottagnas arbetsmarknadsetablering från kom- munerna till Arbetsförmedlingen. Syftet med reformen var att ge denna grupp av nyanlända förutsättningar att snabbare än tidigare etablera sig på arbetsmarknaden, bl.a. genom att säkerställa att alla flyktingmottagna tidigt får ta del av arbetsförberedande insatser.</P>
<P class="p13 ft9">Den individuella etableringsplanen utgör utgångspunkten för den nyanländes deltagande i olika insatser. Etableringsplanen ska upprättas skyndsamt så att den nyanlände så snabbt som möjligt kan påbörja sina överenskomna insatser – sfi, arbetsförberedande aktiviteter, samhällsorientering och andra insatser som den nyanlände utifrån sin utbildnings- och erfarenhetsbakgrund har behov av. Mediantiden från beviljat uppehållstillstånd till beslut om etablerings- plan var 64 dagar för män och 81 dagar för kvinnor i april 2012.<SPAN class="ft65">8</SPAN></P>
<P class="p278 ft29">Jämfört med tidigare långa tider till såväl inskrivning som till anvisning till en arbetsförberedande insats innebär det nya arbets- sättet och ansvarsfördelningen en dramatisk förbättring för nyan- lända skyddsbehövande och deras anhöriga. Under det första halvåret efter att den nyanlände har fått sin etableringsplan fast- ställd deltar 89 procent av de sökande i en arbetsförberedande insats. Cirka 70 procent har också påbörjat sfi och 31 procent har deltagit i samhällsorientering (tabell 5.4). Män påbörjar dock fort- farande de olika insatserna snabbare än kvinnor, det tar t.ex. i genomsnitt 20 procent längre tid för en kvinna jämfört med en man att få påbörja en arbetsförberedande insats.</P>
<P class="p319 ft12">Andelen av de nyanlända som deltar i de olika insatserna ökar över tid. För den grupp som haft en etableringsplan kortare tid än sex månader har 84 procent av kvinnorna och 94 procent av männen deltagit i en arbetsförberedande insats hos Arbetsförmedlingen. Andelen som har hunnit påbörja sfi är lägre, 67 procent av kvin- norna respektive 73 procent av männen. I gruppen som haft en etableringsplan mer än tolv månader har nästan samtliga deltagit i en arbetsförberedande aktivitet från Arbetsförmedlingen och påbörjat sfi.</P>
<P class="p615 ft54"><SPAN class="ft53">8 </SPAN>Vid utgången av april 2012 hade 9 651 personer en etableringsplan och 609 personer med- verkade i så kallade etableringssamtal för att upprätta en sådan plan.</P>
<P class="p450 ft18">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369171x1.jpg" style="width:434px;height:283px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p616 ft125">¹ Arbetsförberedande insats eller arbetsmarknadspolitiskt program. <SPAN class="ft124">Källa</SPAN>: Arbetsförmedlingen (2012b).</P>
<P class="p345 ft12">Enligt Skollagen (2010:800) 13 kap. 3 § ska utbildning i svenska för invandrare finnas att tillgå så snart som möjligt efter det att rätten inträtt, dock senast inom tre månader. För dem som omfattas av etableringslagen gäller att kommunerna aktivt ska verka för att han eller hon ska kunna börja inom en månad från anmälan om kurs hos kommunen. Mediantiden till att nyanlända flyktingmottagna påbörjar sfi är dock dubbelt så lång som den månad som anges, 61 dagar för män respektive 64 dagar för kvinnor. Nyanlända som omfattas av etableringslagen får därmed fortfarande vänta på att kunna påbörja sfi.</P>
<P class="p496 ft26"><SPAN class="ft26">5.3</SPAN><SPAN class="ft51">Typ av insatser som nyanlända deltar i</SPAN></P>
<P class="p261 ft24">Arbetsmarknadsutbildning och subventionerade anställningar har i effektstudier visat sig särskilt gynnsamma för utrikes föddas möj- ligheter att få ett arbete. Likaså har utvärderingar visat att <NOBR>sfi-studier</NOBR> som kombineras med arbetspraktik kan öka chanserna för deltagarna att övergå till arbete eller reguljära studier (avsnitt 5.1). Att insats- erna har en tydlig arbetslivsanknytning är därmed av stor betydelse för deltagarnas arbetsmarknadsutfall.</P>
<P class="p339 ft18">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369172x1.jpg" style="width:438px;height:370px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p617 ft29">Utrikes födda som är inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen deltar genomgående i mindre utsträckning än övriga inskrivna i program med aktivitetsstöd. I alla arbetsmark- nadspolitiska program är utrikes födda underrepresenterade, utom inom arbetspraktik och förberedande utbildning (tabell 5.5). Utrikesfödda kvinnor och män är inskrivna som sökande utan arbete i samma utsträckning. Däremot anvisas män till att delta i program med aktivitetsstöd i högre utsträckning än kvinnor. Störst är skillnaden inom programinsatsen aktiviteter inom vägledning och platsförmedling som i huvudsak riktar sig till dem som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program.</P>
<P class="p618 ft54">¹ Avser öppet arbetslösa + deltagare i program med aktivitetsstöd och beslut både inom och utanför garantierna för utrikes födda personer.</P>
<P class="p619 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Arbetsförmedlingen (2012d).</P>
<P class="p620 ft18">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p621 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft66">Tidigare kartläggningar av vilka insatser nyanlända tar del av</SPAN></P>
<P class="p622 ft25">Nyanlända har varit underrepresenterade i program med aktivitetsstöd</P>
<P class="p70 ft9">En förutsättning för att kunna delta i arbetsmarknadspolitiska insatser är att den sökande är inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen tillämpar olika kate- gorier av inskrivning för arbetssökande, och i SKL:s kartläggning av nyanländas deltagande i arbetsmarknadspolitiska insatser hos Arbetsförmedlingen 2008 framgår att många nyanlända var registrerade i kategorin arbetssökande med förhinder (kategori 11). Detta innebär att arbetsförmedlaren inte bedömt att den sökande står till arbetsmarknadens förfogande, vilket medför att de inte heller anvisas till att delta i arbetsmarknadspolitiska program.</P>
<P class="p389 ft9">SKL (2009) visar att cirka 15 procent av de nyanlända som var inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen fick ta del av någon insats under 2008. Skillnaden var stor mellan kvinnors och mäns deltagande. Bland de 16 600 introduktionsberättigade som var inskrivna tog 19 procent av männen del av en insats, vilket kan jämföras med åtta procent av kvinnorna. Också bland de 7 700 övriga nyanlända tog en större andel män än kvinnor del av insatser, cirka tolv procent jämfört med drygt sex procent för kvinnor.</P>
<P class="p164 ft12">Även om mycket få nyanlända har fått ta del av olika insatser var dock inriktningen av insatserna i linje med vad utvärderingar visat ger bäst resultat för deltagarnas etablering på arbetsmarknaden. Över hälften av de nyanlända som fått hjälp av Arbetsförmedlingen hade ett nystarts- eller instegsjobb. Bland dem som hade anvisats till ett arbetsmarknadspolitiskt program var följande insatser de vanligast förekommande (räknat i antal deltagare i genomsnitt per månad):</P>
<P class="p83 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft36">Arbetsmarknadsutbildning </SPAN>– 485 introduktionsberättigade per- soner och 170 övriga nyanlända.</P>
<P class="p623 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft36">Förberedande utbildning </SPAN>– 310 introduktionsberättigade per- soner och 115 övriga nyanlända.</P>
<P class="p623 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft36">Arbetspraktik – </SPAN>120 introduktionsberättigade personer och 80 övriga nyanlända.</P>
<P class="p624 ft18">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p625 ft25">Sfi med arbetsmarknadsinriktning har ökat</P>
<P class="p626 ft12">Många deltagare har behov av att kombinera sfi med arbetsför- beredande insatser. Det gäller i synnerhet nyanlända skydds- behövande och anhöriginvandrare som har behov av att också bygga upp sina arbetslivsrelevanta nätverk och sin yrkeskunskap för att göra den gångbar på den svenska arbetsmarknaden. Kombinerade insatser minskar risken för utdragna etablerings- perioder. Dessutom kan insatsernas samlade kvalitet öka, bland annat genom att deltagaren får möjlighet att förankra språk- inlärningen i praktiska situationer.</P>
<P class="p627 ft12">Under 2011 studerade totalt 102 000 personer på sfi. Enligt Skolverket gick 14 procent av dessa på studieväg 1, 41 procent på studieväg 2 och 46 procent på studieväg 3. Kvinnor var i majoritet på samtliga studievägar.</P>
<P class="p431 ft9">Det är inte möjligt att få en helhetsbild av i vilken grad <NOBR>sfi-stud-</NOBR> erande kombinerar studierna med andra insatser. Registren inne- håller huvudsakligen uppgifter om deltagande på årsbasis, vilket gör det svårt att utläsa om en individ deltagit i två insatser parallellt eller efter varandra. I en enkätbaserad uppföljning bland kommuner och <NOBR>sfi-anordnare</NOBR> 2009 anges att majoriteten av de studerande erbjuds insatser med arbetsförberedande inriktning parallellt med att de deltar i sfi (Statskontoret, 2009).<SPAN class="ft65">9 </SPAN>Enligt <NOBR>sfi-anordnarna</NOBR> erbjuds drygt hälften av de studerande en arbetsförberedande insats och tre av fyra deltar i arbetslivsorientering. Vidare uppger i stort sett samtliga kommuner och <NOBR>sfi-anordnare</NOBR> att de erbjuder de studer- ande en praktikplats. I första hand utgörs praktiken av språkpraktik. För studerande på studieväg 2 och 3 är även yrkespraktik en relativt vanlig praktikform (tabell 5.6).</P>
<P class="p628 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Statskontoret (2009).</P>
<P class="p629 ft54"><SPAN class="ft53">9 </SPAN>Enkäten skickades ut till 283 kommuner och 201 <NOBR>sfi-anordnare,</NOBR> och svarsfrekvensen var 57 procent.</P>
<P class="p630 ft18">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft29">Statskontorets uppföljning visar samtidigt att kommunerna och sfi- anordnarna prioriterar de <NOBR>sfi-deltagare</NOBR> som omfattas av flykting- mottagandet vid anskaffning och erbjudande om arbetsförbered- ande insatser. Övriga studerande, exempelvis anhöriginvandrare, deltar därmed sannolikt i mindre utsträckning i parallella insatser än vad som angivits ovan. I en granskning från 2010 av <NOBR>sfi-verksam-</NOBR> heten i 25 kommuner konstaterar Skolinspektionen att flera kommuner behöver öka sina ansträngningar att tillsammans med Arbetsförmedlingen erbjuda praktikplats åt samtliga <NOBR>sfi-studerande</NOBR> (Skolinspektionen, 2010). En granskning av 39 kommuner året efter visar vidare att det i drygt fyra av tio granskade kommuner är svårt att kombinera sfi med praktik och andra arbetsförberedande insatser, bland annat beroende på hur undervisningen är strukturerad (Skolinspektionen, 2011b).<SPAN class="ft71">10</SPAN></P>
<P class="p501 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft66">Programdeltagandet bland nyanlända </SPAN><NOBR>2000–2010</NOBR></P>
<P class="p156 ft9">Utredningens kartläggning av etableringsmönster bland nyanlända som invandrade 2000 respektive 2005 visar samma bild av nyan- ländas deltagande i olika program som SKL:s undersökning från 2008. En mycket låg andel, mellan fyra och sex procent, skrevs in som arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Detta gäller både för dem som invandrade 2000 och dem som invandrade 2005.</P>
<P class="p71 ft24">Bland kvinnor som invandrade 2005 som skyddsbehövande eller som anhöriga till skyddsbehövande var deltagandet i program med aktivitetsstöd särskilt lågt (tabell 5.7). I stället skrevs nio av tio av dessa kvinnor in antingen som arbetslösa eller i kategorin övriga inskrivna. Övriga anhöriginvandrare skrevs i något mindre utsträck- ning in i dessa kategorier, 71 procent för männen och 77 procent för kvinnorna. Variationen i inskrivningsmönster mellan invandrare med olika grund för uppehållstillstånd är densamma för dem som invandrade 2000 (bilaga 2).</P>
<P class="p631 ft54"><SPAN class="ft53">10 </SPAN>Se avsnitt 6.6.1 för en fördjupad beskrivning av hinder för parallella insatser.</P>
<P class="p567 ft18">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369176x1.jpg" style="width:424px;height:372px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr9 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td108"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr37 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td86"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p633 ft24">Det finns tydliga skillnader mellan nyanlända kvinnor och män i vilken typ av insatser de tar del av. Män fick dubbelt så ofta som kvinnor en arbetsmarknadsutbildning medan kvinnor deltog i arbets- praktik två till fem gånger oftare än män (tabell 5.8). Även köns- skillnaderna är desamma bland dem som invandrade 2000.</P>
<P class="p634 ft18">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369177x1.jpg" style="width:431px;height:310px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td110"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr40 td111"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr40 td107"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td110"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td110"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td111"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td107"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p635 ft127"><SPAN class="ft126">Anm</SPAN>: Underlaget baserar sig på de sökande i program med aktivitetsstöd som anges i tabell 5.7, vilka utgör mellan fyra och sex procent av de nyanlända som skrivit in sig som arbetssökande.</P>
<P class="p480 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Grönqvist och Niknami (bilaga 2).</P>
<P class="p636 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft66">Nyanlända med en etableringsplan</SPAN></P>
<P class="p111 ft12">Uppföljningar av etableringsplanerna visar att andelen flykting- mottagna som deltar i sfi och arbetsförberedande insatser parallellt har ökat sedan Arbetsförmedlingen tog över det samordnande ansvaret för introduktionsperioden. Totalt 96 procent av dem som har haft en etableringsplan i sju till tolv månader har deltagit i en arbetsförberedande insats, och 90 procent har deltagit i sfi (Arbetsförmedlingen 2012b).</P>
<P class="p134 ft12">De arbetsförberedande insatser som dominerar bland nyanlända som har en etableringsplan är <SPAN class="ft25">förberedande eller orienterande utbild- ning. </SPAN>Framför allt utgörs dessa utbildningar av meritportfölj och yrkessvenska, men också moduler i svenska för analfabeter, korta vägen för akademiker och allmänförberedande utbildning i kärn- ämnen förekommer.</P>
<P class="p134 ft12">Tio procent av männen och tre procent av kvinnorna har fått ta del av <SPAN class="ft25">arbetsmarknadsutbildning</SPAN>. Det är också en större andel av männen än av kvinnorna som har deltagit i praktik.</P>
<P class="p150 ft18">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369178x1.jpg" style="width:412px;height:629px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr9 td73"><P class="p38 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p637 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td84"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td112"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td84"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td84"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td112"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p638 ft54"><SPAN class="ft69">Anm</SPAN>: Avser personer som har haft en etableringsplan längre tid än tolv månader.</P>
<P class="p639 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Arbetsförmedlingen (2012b).</P>
<P class="p640 ft12">Det är däremot få nyanlända som studerar på komvux eller folk- högskola inom ramen för sin etableringsplan. I augusti 2012 upp- gick denna andel till fyra procent. Vuxenutbildning är en något vanligare insats bland nyanlända som varit inskrivna i etablerings- uppdraget under minst ett år. Även i denna grupp är dock andelen studerande låg (sju procent). Det kan jämföras med flykting- mottagna som invandrade 2005, bland vilka en tredjedel av männen och cirka 25 procent av kvinnorna studerade på komvux eller folkhögskola året efter folkbokföring i Sverige (avsnitt 5.2.2). Andelen som studerar på vuxenutbildning inom ramen för sin etableringsplan är särskilt låg bland korttidsutbildade nyanlända (tabell 5.10).</P>
<P class="p641 ft86"><SPAN class="ft85">Anm</SPAN>: Avser personer som i augusti 2012 har haft en etableringsplan längre tid än tolv månader. <SPAN class="ft85">Källa</SPAN>: Statistik från Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p642 ft11">En betydligt högre andel av männen än av kvinnorna som har haft en etableringsplan i minst ett år har arbetat inom eller utanför sin etableringsplan. Instegs- och nystartsjobb är den vanligaste anställ-</P>
<P class="p643 ft18">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft12">ningsformen, men även arbete utan lönesubvention förekommer (tabell 5.11). Den könsmässiga snedfördelningen är störst för nystartsjobben. Nyanlända med kort utbildning arbetar i minst utsträckning, och kvinnor är överrepresenterade i denna grupp. Skillnader i utbildningsnivå förklarar dock inte hela skillnaden mellan könen. Kvinnor arbetar i lägre utsträckning än män på alla utbildningsnivåer, med undantag för forskarutbildade kvinnor.</P>
<P class="p644 ft70"><SPAN class="ft72">Anm</SPAN>: Avser personer som har haft en etableringsplan längre tid än tolv månader. Samma person kan förekomma inom flera av kategorierna, varför andelarna inte kan adderas .</P>
<P class="p645 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Arbetsförmedlingen (2012b).</P>
<P class="p636 ft26"><SPAN class="ft26">5.4</SPAN><SPAN class="ft51">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p261 ft9">Forskningen om hur nyanlända invandrares sysselsättning påverkas av att delta i olika insatser anger att <SPAN class="ft10">tidiga insatser </SPAN>ökar chanserna att komma i arbete. Särskilt gäller detta arbetsmarknadsinriktade insatser. Detta bekräftas också av utredningens analyser. Sannolik- heten att vara sysselsatt fem år efter invandringen är signifikant högre ju snabbare efter inskrivning en nyanländ får ta del av arbets- förberedande insatser hos Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p167 ft29">Det var ovanligt att nyanlända under åren <NOBR>2000–2010</NOBR> fick till- gång till arbetsförberedande insatser. Dels har tiden till inskrivning hos Arbetsförmedlingen varit lång, i genomsnitt över ett år för män och över två år för kvinnor. Dels var det en mycket låg andel, mellan fyra och sex procent av de inskrivna, som anvisades till en programinsats vid sin första inskrivning. Huvuddelen återfanns i stället i kategorin övriga arbetslösa. Med Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag från december 2010 har tiden till insats kortats betydligt för skyddsbehövande och deras anhöriga. Under det första halvåret efter att etableringsplanen har upprättats deltar 89 procent i en arbetsförberedande insats.</P>
<P class="p72 ft11">Det finns också stora <SPAN class="ft27">skillnader mellan könen</SPAN>. Kvinnor registrerar sig senare än männen på Arbetsförmedlingen, de påbörjar sitt del-</P>
<P class="p339 ft18">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p18 ft31">Nyanländas deltagande i insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft12">tagande i sfi senare, och även reguljära studier påbörjas senare än för männen. Vidare tar de del av arbetsförberedande insatser i en lägre omfattning än män. När kvinnor avbryter sitt deltagande i insatser är vård av barn ofta en orsak, medan män avbryter för arbete. Skillnaderna mellan kvinnor och män är tydliga också för nyanlända med en etableringsplan.</P>
<P class="p189 ft25">Arbetsmarknadsutbildning <SPAN class="ft12">och </SPAN>subventionerade anställningar <SPAN class="ft12">är de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som har visat sig leda till störst effekter för deltagarna. Även om få nyanlända har deltagit i olika insatser har dock inriktningen varit i linje med vad utvärderingar visar ger bäst resultat för deltagarnas etablering på arbetsmark- naden.</SPAN></P>
<P class="p13 ft9"><SPAN class="ft10">Kunskaper i svenska </SPAN>ökar chanserna att få ett arbete. De som deltagit i sfi har högre sysselsättningsgrad än de som inte deltagit, och för dem som deltar i sfi innebär slutförda studier en ökad sanno- likhet att vara sysselsatt på några års sikt. De flesta nyanlända skydds- behövande och anhöriga deltar i sfi och det stora flertalet skriver in sig under det första året i landet. Sfi med arbetsmarknadsinriktning ger goda resultat, men andelen som läser sfi parallellt med deltagande i en arbetsförberedande insats är sannolikt relativt låg bland övriga nyanlända som inte har rätt till en etableringsplan.</P>
<P class="p255 ft107">Även <SPAN class="ft108">komvuxstudier </SPAN>har påvisats ha positiva effekter för syssel- sättningen, dels för långtidsarbetslösa, dels för nyanlända kvinnor. En betydande andel av de nyanlända utgörs av personer med kort tidigare utbildning som har stora behov av komplettering av sina grundkunskaper. Mellan 2000 och 2010 har var fjärde nyanländ skyddsbehövande och anhöriginvandrare påbörjat studier i komvux redan året efter invandringen. I augusti 2012 var det dock endast sju procent av de flyktingmottagna som haft en etableringsplan i minst tolv månader som hade vuxenutbildning inlagd som en aktivitet i sin plan.</P>
<P class="p646 ft18">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<P class="p647 ft129"><SPAN class="ft8">6</SPAN><SPAN class="ft128">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</SPAN></P>
<P class="p648 ft26"><SPAN class="ft26">6.1</SPAN><SPAN class="ft51">Inledning</SPAN></P>
<P class="p52 ft9">Utredningens uppdrag är enligt direktivet (bilaga 1) att analysera och fördjupa kunskapen om utrikes födda kvinnors och anhörig- invandrares förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Med utgångspunkt från analysen ska förslag lämnas om åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma ett ökat arbetskraftsdeltagande i denna grupp. I detta kapitel redovisas utredningens analys av för- utsättningarna för ett ökat arbetskraftsdeltagande. Utredningens sammanfattande bedömningar och förslag presenteras i kapitel 7.</P>
<P class="p12 ft29">Att en person deltar i arbetskraften innebär att han eller hon antingen har ett arbete eller söker arbete. Många nyanlända har behov av att parallellt med arbetssökandet delta i olika insatser som kan tillföra relevant kompetens för det nya landet (avsnitt 3.6). En viktig förutsättning för att få arbete och vara delaktig i samhälls- livet är kunskap i svenska språket. En nyanländ person behöver också ofta bygga på sitt yrkeskunnande för att möta kraven på den svenska arbetsmarknaden. Dessutom har många nyanlända behov av stöd för att kunna orientera sig i det svenska samhället och för att utöka sina arbetsrelevanta nätverk. Den första tiden i ett nytt land kan därför ses som <SPAN class="ft33">en investeringsperiod </SPAN>då den nyanlända, utifrån sina individuella förutsättningar, i olika utsträckning och parallellt med sitt jobbsökande, behöver delta i insatser som ger en bas för ett långsiktigt hållbart deltagande i arbets- och samhällslivet (avsnitt 4.1).</P>
<P class="p649 ft12">Med denna utgångspunkt kan ett ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända åstadkommas genom att fler kvinnor och män under sin första tid i Sverige arbetar eller söker arbete samt efter behov deltar i relevanta insatser som möjliggör ett framtida deltagande i arbetskraften.</P>
<P class="p650 ft18">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft15"><SPAN class="ft15">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft66">Disposition av kapitlet</SPAN></P>
<P class="p58 ft12">Flera faktorer påverkar i vilken utsträckning nyanlända kvinnor och män söker arbete och deltar i etableringsinsatser. Kapitlet fortsätter med en övergripande beskrivning av vilka faktorer som har betydelse för nyanländas deltagande i arbetskraften utifrån en modell som utredningen tagit fram (avsnitt 6.1.2). I efterföljande avsnitt analyseras sedan i vilken utsträckning förutsättningarna är upp- fyllda i dag. En grupp av påverkansfaktorer handlar om i vilken utsträckning nyanlända kvinnor och män <SPAN class="ft25">vill </SPAN>respektive <SPAN class="ft25">kan </SPAN>arbeta och delta i insatser (avsnitt 6.2 respektive 6.3). En ytterligare förut- sättning för nyanländas deltagande i såväl arbetskraften som i specifika insatser är att de har <SPAN class="ft25">kontakt </SPAN>med aktörerna som ska stödja nyanländas etablering, såsom Arbetsförmedlingen och kom- munen (avsnitt 6.4). Slutligen måste berörda aktörer <SPAN class="ft25">ha tillgång </SPAN>till relevanta insatser (avsnitt 6.5), samt <SPAN class="ft25">i praktiken matcha </SPAN>befintliga insatser på ett ändamålsenligt sätt utifrån individernas behov (avsnitt 6.6).</P>
<P class="p651 ft15"><SPAN class="ft15">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft66">Förutsättningar och påverkansfaktorer</SPAN></P>
<P class="p58 ft11">I utredningens analysmodell (figur 6.1) ges en överblick av vilka faktorer som påverkar nyanländas arbetskraftsdeltagande på kort och lång sikt, samt hur de förhåller sig till varandra. Modellen består av två parallella spår som utgår från olika typer av förut- sättningar för ett ökat arbetskraftsdeltagande. Det första spåret beskriver vilka förutsättningar och faktorer som påverkar <SPAN class="ft27">i vilken grad </SPAN>nyanlända söker arbete och deltar i insatser. Det andra spåret beskriver förutsättningar och faktorer som har betydelse för <SPAN class="ft27">relevansen </SPAN>i de insatser som nyanlända kvinnor och män erbjuds. Ett tvärgående tema i analysmodellen, särskilt i det andra spåret, är den <SPAN class="ft27">samverkan </SPAN>mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och andra aktörer som i regel krävs för att uppnå förutsättningarna om till- gång till, och matchning av, relevanta arbetsförberedande insatser.</P>
<P class="p383 ft11">Etableringslagen (2010:197) anger att insatserna ska ge de nyan- lända förutsättningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet. I modellen är denna mål- sättning angiven som det önskade slutresultat för alla nyanlända invandrare, oavsett grund för uppehållstillstånd. För att detta mål ska uppnås räcker det emellertid inte att nyanlända söker arbete</P>
<P class="p157 ft18">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p571 ft9">och deltar i relevanta insatser. Insatserna måste också genomföras med hög kvalitet. Något förenklat handlar relevansen om huruvida <SPAN class="ft10">rätt typ av </SPAN>insats utifrån individens behov genomförs, medan kvaliteten handlar om huruvida insatsen genomförs <SPAN class="ft10">på rätt sätt</SPAN>. De studier som finns om insatsernas kvalitet, eller effekten av deltagandet, redo- visas i avsnitt 5.1. Andra förutsättningar för ett aktivt deltagande i arbetslivet är bland annat att arbetsgivarna efterfrågar utrikes födda personers kompetens (att de inte diskriminerar). Dessa förut- sättningar ligger dock utanför utredningens uppdrag att studera.</P>
<P class="p652 ft18">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369184x1.jpg" style="width:433px;height:614px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p653 ft15"><SPAN class="ft15">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft66">Relevanta insatser för etableringen på arbetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p91 ft11">Med <SPAN class="ft27">relevanta insatser </SPAN>avses åtgärder och stöd som ökar deltagarnas möjligheter till arbete. För att en insats ska vara arbetsmarknads- relevant behöver den inte alltid förläggas till en arbetsplats. Nyanlända står olika långt ifrån arbetsmarknaden och har därmed också behov av olika typer av insatser. För en person med mycket kort eller ingen tidigare skolutbildning utgör även t.ex. alfabeti- sering och undervisning i basämnen på grundnivå arbetsmarknads- relevanta insatser, eftersom praktiskt taget alla arbeten förutsätter sådana grundläggande färdigheter. Kompetenshöjande insatser kan också vara viktiga för att säkra ett långsiktigt deltagande i arbets- livet, men bör även i dessa fall ha ett tydligt arbetsmarknadsfokus så att de viktiga kontakterna med arbetsmarknaden kommer till stånd så tidigt som möjligt. Insatser utan koppling till arbetslivet riskerar att leda till inlåsningseffekter som höjer trösklarna för arbetsmarknadsinträdet (avsnitt 5.1). Relevanta insatser innebär med andra ord att det ska vara tydligt hur insatsen bidrar till att del- tagaren, utifrån hans eller hennes individuella behov och förut- sättningar, <SPAN class="ft27">kommer ett steg närmare arbetsmarknaden</SPAN>. Det ska även vara tydligt hur olika insatser kompletterar varandra.</P>
<P class="p654 ft9">En annan viktig utgångspunkt är att insatserna ska bidra till att den nyanlände får förutsättningar för en <SPAN class="ft10">långsiktigt hållbar etablering </SPAN>i arbets- och samhällsliv. Ur ett långsiktigt perspektiv finns ingen motsättning mellan arbetsinriktade insatser och deltagande i svenskundervisning och annan kompetensuppbyggnad som kan rusta den nyanlända. Språkutveckling och arbete hör i många fall nära samman. Jobb och väl planerad praktik ger värdefull språk- träning, och tidig kontakt med arbetslivet gynnar arbetsmöjlig- heterna även på längre sikt (avsnitt 5.1).</P>
<P class="p655 ft9">På kort sikt kan det emellertid finnas en potentiell målkonflikt. Alltför tidig matchning mot arbetsmarknaden kan vara ett problem om det leder till att individen förlorar möjligheten att bygga på sin kompetens med de kunskaper som han eller hon behöver för att säkra ett långsiktigt deltagande i arbets- och samhällslivet. Inte minst för nyanlända med kort tidigare utbildning behövs ett lång- siktigt perspektiv på relevanta insatser. Arbetsmarknaden för per- soner med förgymnasial utbildning krymper successivt (avsnitt 3.1.1) och även om arbetsmarknadsläget lättar något under bättre konjunkturer även för korttidsutbildade, så är detta en grupp där många riskerar att snabbt vara tillbaka i arbetslöshet när efterfrågan</P>
<P class="p499 ft18">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft29">på arbetskraft viker. Därför är det viktigt, både för den nyanlända och för samhället, att en tidig matchning mot arbetsmarknaden inte sker på bekostnad av den nyanländes möjligheter att bygga en håll- bar bas för det aktiva deltagandet i arbets- och samhällslivet.</P>
<P class="p327 ft26"><SPAN class="ft26">6.2</SPAN><SPAN class="ft51">Viljan att arbeta och delta i relevanta insatser</SPAN></P>
<P class="p261 ft9">I vilken grad en nyanländ person vill söka arbete och delta i insatser kan beskrivas som beroende av tre faktorer. Han eller hon måste ha en principiellt positiv inställning till förvärvsarbete (6.2.1). Personen måste också tro att det är möjligt att få ett arbete samt uppleva insatserna som meningsfulla (6.2.2). För det tredje påverkas viljan att arbeta och delta i insatser av ekonomiska incitament. En person som ser att det lönar sig ekonomiskt att delta i arbetskraften är sannolikt mer intresserad än en person som upplever att han eller hon skulle förlora på ett deltagande (6.2.3).</P>
<P class="p495 ft15"><SPAN class="ft15">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft66">Inställningen till förvärvsarbete</SPAN></P>
<P class="p70 ft24">En principiellt positiv inställning till förvärvsarbete är en förut- sättning för att en person ska ställa sig till arbetsmarknadens för- fogande. Även inställningen hos familjen spelar in – en kvinna vars familj förväntar sig att hon är hemma är sannolikt även själv mindre positiv till att arbeta och delta i insatser. Likaså påverkas inställ- ningen till arbete av i vilken fas i livet personen befinner sig. Om personen har barn kan dennes uppfattning om och tillgång till för- skoleverksamhet också påverka inställningen till arbete.</P>
<P class="p277 ft25">Förvärvsarbete värderas högt</P>
<P class="p70 ft9">I Sverige har arbetslösheten länge varit högre bland utrikes än bland inrikes födda. Detta förhållande kan emellertid inte förklaras med skillnader i inställning till arbete. I utredningens del- betänkande <SPAN class="ft10">Förmån och fälla </SPAN>– ny<SPAN class="ft10">anländas uttag av föräldrapenning</SPAN></P>
<P class="p656 ft24">(SOU 2012:9) visas att utrikes födda kvinnor och män som söker arbete värderar ett jobb mycket högt och att de söker arbete mer intensivt än inrikes födda för att öka chanserna att få ett arbete. Ingen skillnad i den egna inställningen till arbete framkommer mellan könen. Utrikes födda anger också oftare att de upplever ett</P>
<P class="p267 ft18">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369187x1.jpg" style="width:434px;height:405px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p657 ft12">socialt tryck att arbeta än vad inrikes födda gör. Detta är särskilt tydligt bland utomeuropeiskt födda män där sju av tio anger att det är mycket viktigt för anhöriga och vänner att de har ett arbete, vilket kan jämföras med fyra av tio kvinnor födda utanför Europa respektive tre av tio kvinnor och män födda i Sverige.</P>
<P class="p431 ft9">I utredningens enkät till kommunernas arbetsmarknadsenheter ställdes frågan<SPAN class="ft65">1 </SPAN>om handläggarna uppfattar att viljan att arbeta kan vara en förklaring till att utrikes födda kvinnor och män har svårt att få arbete. Endast fem procent svarade att de tror att kvinnornas svårigheter beror på att de inte vill arbeta, och tre procent angav motsvarande för männen. Arbetsförmedlare som arbetar med nyanlända fick en något annorlunda formulerad fråga – de ombads i stället ge sin bedömning av vad det beror på att utrikes födda kvin- nor har en betydligt lägre sysselsättning än utrikes födda män. Låg motivation att arbeta angavs då av var fjärde arbetsförmedlare som en av de tre viktigaste orsakerna (tabell 6.1).</P>
<P class="p658 ft70"><SPAN class="ft130">1 </SPAN>Bland andra hinder anges främst ”kulturella skäl” eller för låg utbildningsniv å/analfabetism. Därutöver nämns brist på relevanta arbetsmarknadsinsatser eller uttag av föräldrapenning .</P>
<P class="p482 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Utredningens enkät till handläggare vid Arbetsförmedlingen (bilaga 4).</P>
<P class="p659 ft11">Varken studien som redovisades i delbetänkandet eller utred- ningens enkäter ger dock svar på frågan om inställningen till arbete påverkar de utrikes föddas arbetskraftsdeltagande. I båda fallen baseras resultaten på kontakter med personer som alla deltar i</P>
<P class="p660 ft54"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>Frågan löd: ”När nyanlända kvinnor/män har svårt att få jobb, vad tror du det främst beror på? Kryssa för de tre faktorer som enligt din bild utgör de främsta orsakerna.”</P>
<P class="p630 ft18">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft29">arbetskraften och söker arbete eller deltar i insatser. Det fåtal studier som belyser inställningen till arbete bland utrikesfödda personer som står <SPAN class="ft33">utanför </SPAN>arbetskraften visar att de flesta kvinnor, principiellt sett, är positiva till arbete och arbetets fördelar. Studierna rör dock ofta mindre grupper. Ett exempel är den studie som Arbetsförmedlingen genomförde 2011 med fokusgrupper med cirka 50 kvinnor i utanförskap, där de flesta av kvinnorna sade sig vilja ha ett arbete (Ramböll, 2010a; Arbetsförmedlingen, 2011). I en dansk studie baserad på intervjuer med 200 utrikes födda kvinnor utanför arbetsmarknaden anger tre av fyra att de gärna vill in på arbets- marknaden. Det är emellertid stor skillnad hur stor lusten och motivationen är och inte minst hur realistiskt kvinnorna bedömer sina chanser att komma in på arbetsmarknaden (Nielsen Breidahl, 2007).</P>
<P class="p123 ft9">I en norsk studie tillfrågas utrikes födda kvinnor som alla, själv- valt eller ofrivilligt, står utanför arbetsmarknaden om vilka fördelar de ser med förvärvsarbete. Trots att kvinnorna inte själva arbetar förknippar de mycket positivt med att arbeta: bättre ekonomi och ökad självständighet, känslan av att vara behövd och att få utveckla sig, att få mer självförtroende, fysisk och psykisk hälsa, ett socialt liv och att lära sig språket och mer om samhället (IMDi, 2009).</P>
<P class="p71 ft9">Kvinnors vilja att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande påverkas också av vad kvinnornas familjer och deras landsmän anser om att kvinnor förvärvsarbetar (IMDi, 2009). I en engelsk studie med 634 kvinnor utanför arbetsmarknaden, invandrade från Bangladesh och Pakistan, svarade var femte att det var familjens/makens val att hon inte skulle arbeta. Majoriteten, sju av tio, svarade att det var hennes eget val att inte arbeta (Dyke och James, 2009).</P>
<P class="p661 ft25">Kulturellt ursprung och utbildningsnivå påverkar inställningen till att arbeta när barnen är små</P>
<P class="p262 ft11">Kvinnors omsorgsansvar är en ofta återkommande förklaring till varför utrikes födda kvinnor har ett lägre arbetskraftsdeltagande. I utredningens enkät till arbetsförmedlare var det också hälften av de svarande som bedömde att detta var en viktig orsak (tabell 6.1). I de nordiska länderna har det skett en snabb utveckling i synen på kvinnans roll i samhället, vilken också har understötts av förändringar av de offentliga systemen – särbeskattningen, en välutvecklad och subventionerad förskola och en generös föräldraförsäkring. Så sent</P>
<P class="p339 ft18">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft12">som på <NOBR>1970-talet</NOBR> var ännu majoriteten av svenska kvinnor hemma och detta betraktades som normen i samhället. År 1977 menade sju av tio norska kvinnor att småbarnsmammor inte bör förvärvsarbeta (Lappegård och Noack, 2009). Trettio år senare, 2009, ger en av tio det svaret.</P>
<P class="p663 ft9">I en norsk familjeundersökning studeras faktorer som påverkar kvinnors och mäns inställning till att kvinnor yrkesarbetar (Kavli och Nadim, 2009). Drygt 1 800 personer med bakgrund i Pakistan, Iran, Irak, Vietnam respektive Norge har intervjuats om inställning till arbete, omsorgen om barnen, jämställdhet m.m. I stort sett samtliga respondenter menar, oavsett födelseland, att kvinnor bör förvärvs- arbeta innan de får barn och efter att yngsta barnet börjar skolan. Däremot finns signifikanta skillnader i synen på i vilken utsträck- ning kvinnan kan arbeta när barnen är små. Resultaten visar att <SPAN class="ft10">landbakgrunden </SPAN>påverkar både kvinnors och mäns åsikter om kvinnor med barn under fyra år bör arbeta utanför hemmet eller inte. Sex av tio som invandrat från Pakistan menar att kvinnan bör vara hemma på heltid när hon har barn under fyra år, bland respondenter födda i Irak var det 25 procent som ansåg detta, medan det bland personer födda i Norge var en av tio som var av samma åsikt. I samtliga grupper är det betydligt vanligare att anse att kvinnan kan arbeta deltid än heltid under småbarnsåren (figur 6.2).</P>
<P class="p664 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Kavli och Nadim (2009).</P>
<P class="p665 ft18">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">I en tidigare norsk familjeundersökning framkom ett liknande mönster för skillnaderna mellan olika ursprungsländer (Norge, Pakistan, Somalia, Vietnam och Chile) i attityder till att kvinnan arbetar när hon har små barn. Nära åtta av tio som invandrat från Pakistan, och hälften av respondenterna födda i Somalia, menade i denna studie att kvinnor med barn mellan 0 och 3 år bör vara hemma på heltid i stället för att förvärvsarbeta. Bland personer födda i Norge var det två av tio som hade samma åsikt (Drøpping och Kavli, 2002).</P>
<P class="p257 ft29">Utöver ursprungsland har också <SPAN class="ft33">utbildningsnivå </SPAN>stor inverkan på inställningen till att arbeta när barnen är små. Sannolikheten för åsikten att kvinnan bör vara hemma på heltid när familjen har små barn är lägre bland kvinnor med en hög utbildning. Bland män går sambandet mellan utbildning och inställning till kvinnans förvärvs- arbete i samma riktning, men är inte statistiskt säkerställt. Utbild- ningsnivån slår igenom även när hänsyn tas till födelseland, kön, ålder och om man har egna barn. Män och kvinnor som vuxit upp med en förvärvsarbetande mamma har också en lägre sannolikhet att anse att kvinnor bör vara hemma under småbarnsåren.</P>
<P class="p71 ft29">Inga eller mycket små skillnader finns mellan kvinnor och män i deras uppfattningar om kvinnor bör vara yrkesaktiva under små- barnsåren. En skillnad uppstår dock över tid, invandrade män blir mer benägna att tycka att kvinnor kan arbeta utanför hemmet under småbarnsåren ju längre tid de bott i Norge. Män som bott längre tid i Norge har således värderingar som ligger närmare norskföddas i denna fråga. Motsvarande samband mellan vistelsetid och inställ- ning till kvinnors arbete när barnen är små finns dock inte för de tillfrågade kvinnorna (Kavli och Nadim, 2009).</P>
<P class="p339 ft25">Könsblandade grupper ett hinder för deltagande?</P>
<P class="p70 ft29">Experimentell forskning har visat att kvinnor presterar bättre och i högre grad väljer att konkurrera och ta risker i grupper med enbart kvinnor jämfört med blandade grupper (Gneezy m.fl., 2003; Booth och Nolan, 2012). I syfte att ge utrikes födda, ofta nyanlända, kvinnor bättre förutsättningar att delta i insatser som kan kvali- ficera för arbete finns verksamheter som uteslutande riktar sig till kvinnor. Vid <SPAN class="ft33">Quo Vadis, </SPAN>Rosenhofs voksenoppläringssenter i Oslo, finns en uttalad strategi att undervisa kvinnor separat. De har över 15 års erfarenhet av introduktionsverksamhet för kvinnor med</P>
<P class="p293 ft18">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft9">ingen eller mycket kort utbildningsbakgrund, och menar att kvin- norna bättre tillgodogör sig språkträning och undervisning när män inte närvarar. Även <SPAN class="ft10">Arosdöttrarna </SPAN>i Västerås (avsnitt 6.6) pekar på att kvaliteten i undervisningen av i synnerhet kvinnor med kort tidigare utbildningserfarenhet blir bättre med bara kvinnor i klass- rummet. När främmande män är närvarande är det ovanligt att kvinnor pratar, vilket självklart försenar språkinlärningen.</P>
<P class="p278 ft12">Uppemot 80 procent av Quo Vadis deltagare har efter avslutat introduktionsprogram gått vidare till reguljärt arbete.<SPAN class="ft55">2 </SPAN>Ledningen på Quo Vadis konstaterar att det finns ett tydligt behov av köns- uppdelad verksamhet under en inledande fas, för att kvinnorna ska bli trygga med både språket och de nya förhållanden de möter i det norska samhället. Ett liknande resonemang, om att det initialt är relevant att erbjuda verksamhet enbart för kvinnor för att ge dem bättre förutsättningar att sedan gå vidare i samhället, uttrycker verksamhetsföreträdare vid <SPAN class="ft25">öppna förskolan Kristallen </SPAN>i Uppsala. Kristallen bedriver sedan 1999 verksamhet som enbart vänder sig till hemmavarande kvinnor, och <NOBR>sfi-undervisning</NOBR> kombineras med förskoleverksamhet för barnen. En företrädare säger i en intervju att:</P>
<P class="p667 ft16">De här kvinnorna är ofta mycket isolerade. De kan inte språket, förstår inte hur samhället fungerar och har ofta en begränsad umgängeskrets. Öppna förskolan och sfi blir ett sätt att börja komma ut i samhället, bekanta sig med det och till slut kunna ta sig ut på allvar.</P>
<P class="p668 ft12">Att enbart kvinnor får delta i Kristallens verksamhet bidrar enligt ledningen till att fler män är positivt inställda till att deras fruar deltar. Könsblandade grupper i sfi framhålls också av en av de intervjuade kvinnorna i <SPAN class="ft25">Kvinnor och barn i rättens gränsland </SPAN>(SOU 2012:45) som ett stort problem för många kvinnor som kommer till Sverige på grund av anknytning till en utlandsfödd man. Kvinnan hade själv blivit drabbad av att hennes man hindrade henne från att delta i sfi därför att han kände till att undervisningen sker i köns- blandade grupper.</P>
<P class="p255 ft24">Enligt utredningens bedömning kan könsuppdelad undervisning ge kvinnor, särskilt dem som annars skulle riskera att inte få delta i verksamheten för sina män, möjlighet att tillgodo göra sig språk- kunskaper och andra kunskaper de behöver för att komma ut i</P>
<P class="p174 ft68"><SPAN class="ft53">2 </SPAN>Resultaten på 80 procent i övergång till arbete inom två år nåddes innan vissa stadsdelar i Oslo stad införde krav på att anställda ska ha klarat minst nivå två i <NOBR>norsk-utbildningen</NOBR> vid anställning. Resultaten har därefter sjunkit till knappt 50 procent.</P>
<P class="p561 ft18">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">arbets- och samhällslivet. Risken för isolering och beroende kan minskas. Det finns även språkliga fördelar – med enbart kvinnor i klassrummet får kvinnorna större utrymme att tillgodogöra sig språkträningen. Eftersom verksamheterna dessutom bedrivs under en initial period och siktar mot arbete och deltagande i samhället under vanliga förutsättningar finns det få skäl att tro att de skulle leda till en cementering av könsrollerna.</P>
<P class="p311 ft12">För att <NOBR>sfi-undervisningen</NOBR> ska kunna bedrivas effektivt är en grundläggande förutsättning att gruppindelning och individualisering sker utifrån deltagarnas utbildningsnivå. Quo Vadis och Aros- döttrarnas goda resultat visar att det finns skäl att också bredda utbudet av initiala verksamheter så att fler kvinnor ges möjligheter att delta utifrån sina egna förutsättningar.</P>
<P class="p669 ft15"><SPAN class="ft15">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft66">Upplevelsen av att deltagande i insatser kan leda till arbete</SPAN></P>
<P class="p670 ft12">De nyanländas uppfattning om möjligheten att hitta ett jobb påverkar troligen valet att träda in i arbetskraften. Om etablering på arbetsmarknaden upplevs som en uppnåelig målsättning ökar också motivationen att delta i de insatser som ska leda fram till ett arbete. Insatserna behöver också upplevas som meningsfulla och att de leder vidare. Om insatserna som erbjuds uppfattas som menings- fulla är det troligt att de nyanlända också väljer att fullfölja dem, och att de återgår till insatser om dessa avbryts för exempelvis vård av barn.</P>
<P class="p339 ft25">Motivationen sjunker med tiden utan arbete</P>
<P class="p70 ft9">Utrikes födda kvinnor och män har generellt en positiv inställning till yrkesarbete. Trots detta väljer många av kvinnorna som uppger att arbete har flera positiva fördelar, att inte söka ett arbete. I en engelsk studie med 634 kvinnor utanför arbetskraften invandrade från Bangladesh och Pakistan, ställdes frågan ”Vad är den huvud- sakliga orsaken till att du inte arbetar?” Hälften svarar att de tar hand om hem och barn. Övriga svarar att deras språkkunskaper är dåliga, att de inte upplever sig vara kvalificerade nog eller att hälsan är för dålig. Mer än hälften av kvinnorna anger att de skulle vilja ha ett arbete (givet att det passade med omständigheterna), men sam-</P>
<P class="p85 ft18">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft12">tidigt är det bara två procent av dem som anger att de är arbets- sökande. Författarna konstaterar att kvinnornas val att inte ens söka arbete kan handla mer om självförtroende än om faktiska formella hinder (Dyke och James, 2009).</P>
<P class="p176 ft12">Kvinnor och män som varit arbetssökande länge upplever hur motivationen och framtidstron sjunker ju längre tid de deltar i insatser utan att få något arbete. Vid utvärderingen av storstads- satsningen i Malmö framförde handläggare som arbetade med utrikesfödda personer i Malmö att de uppfattade att de sökande var trötta på att delta i projekt och utbildningar som inte leder någon vart (Hedblom, 2003).</P>
<P class="p12 ft9">Utredningens besök hos aktörer som arbetar med såväl nyanlända som personer som har varit bosatta i Sverige en längre tid förstärker bilden av att många utrikes födda har högre tilltro till sin förmåga att söka och få arbete när de är relativt nya i landet, men att motivationen avtar med tiden i Sverige. Ett exempel är <SPAN class="ft10">Arosdöttrarna </SPAN>i Västerås som erbjuder sammanhållna utbildningar i förväntade bristyrken, exempelvis vårdbiträdesutbildning, för kvinnor med kort eller ingen tidigare utbildning (se avsnitt 6.6). Arosdöttrarna har erfarenhet av att arbeta med både nyanlända kvinnor och kvinnor som har bott länge i landet utan att ha kommit in i varken arbets- eller samhällslivet. De upplever att det är betydligt lättare att motivera nyanlända, och att nyanlända lyckas bättre, eftersom dessa kvinnor har en högre motivation att lära sig språket, genomföra utbild- ningen och att söka sig ut på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p671 ft25">Fler kvinnor än män uppger att insatserna har varit meningsfulla</P>
<P class="p65 ft29">I Skolinspektionens granskning av hur <NOBR>sfi-utbildningen</NOBR> formas efter deltagarnas förutsättningar och mål beskriver majoriteten studerande att de känner sig väl bemötta av lärare och personal och är nöjda med undervisningen (Skolinspektionen, 2010). Även forskning brukar visa att <NOBR>sfi-deltagare</NOBR> ofta är nöjda med sin utbild- ning (Carlson, 2003; Lindberg och Sandwall, 2007). En uppföljning av personer som vårterminen 2008 påbörjade <NOBR>sfi-studier</NOBR> i Stockholms stad visar att knappt häften, 46 procent, upplever att det har varit användbart att ha läst sfi för att kunna kommunicera, och drygt hälften, 53 procent, menar att <NOBR>sfi-studierna</NOBR> förberett dem för arbetslivet. Fyra av tio män som deltagit i yrkesinriktad sfi svarar dock att de haft liten nytta av undervisningen, och 19 pro- cent av kvinnorna ger samma svar (Sweco, 2012). Upplevelsen av</P>
<P class="p500 ft18">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft9">hur meningsfulla studierna har varit varierar, vilket sannolikt kan förklaras både av att målgruppen är väldigt heterogen och att verk- samhetens kvalitet varierar mellan olika utförare och inriktningar.</P>
<P class="p180 ft12">Integrationsverket genomförde 2003 och 2004 brukarunder- sökningar som fokuserade på de flyktingmottagnas egna upp- levelser av introduktionsverksamheten. Frågorna besvarades av 1 104 deltagare från 30 kommuner och undersökningarna visar överlag på mycket nöjda svar (Integrationsverket, 2005). Exempel- vis svarar tre fjärdedelar att de är nöjda med den typ av praktik de fått inom sin introduktion, men att de skulle vilja ha haft mer praktik. Integrationsverket anger att det kan vara svårt att särskilja nöjdheten från upplevd tacksamhet och därmed få fram vad svaren egentligen representerar. Att vara nöjd blir av kommentarerna att döma ofta detsamma som att vara tacksam:</P>
<P class="p672 ft93">Jag tackar den svenska regeringen för det goda bemötande vi fick när vi kom till deras land. Jag står i stor tacksamhetsskuld till alla myndig- heter och flyktingorganisationer.</P>
<P class="p673 ft13">(Nyanländ skyddsbehövande, i Integrationsverkets brukarundersökning)</P>
<P class="p379 ft12">Brukarundersökningar kan ge viktig information om hur insatserna möter deltagarnas behov och om deltagandet upplevs ha underlättat inträdet på arbetsmarknaden. Utredningen konstaterar att det i stor utsträckning saknas aktuella uppföljningar av om deltagarna upp- fattar att deltagandet har varit meningsfullt för deras förutsätt- ningar att etablera sig i arbets- och samhällslivet. Detta gör det svårt att bedöma om deltagandet ökar nyanländas motivation att delta i arbetskraften.</P>
<P class="p674 ft18">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p614 ft15"><SPAN class="ft15">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft66">Ekonomiska drivkrafter att delta i arbetskraften</SPAN></P>
<P class="p675 ft29">Det ekonomiska utbytet är en av de faktorer som vanligen väger tungt i beslutet om att arbeta och delta i arbetskraften.<SPAN class="ft71">3 </SPAN>Förutom inkomsten som arbetet ger så påverkas beslutet även av hur skatte- som transfereringssystemen är utformade. Skattningar av hur eko- nomiska drivkrafter påverkar olika gruppers arbetsutbud brukar genomgående visa större effekter för kvinnor än för män, och större effekter för ensamstående än för samboende.<SPAN class="ft71">4</SPAN></P>
<P class="p12 ft11">Nyanlända har sällan kvalificerat sig för de inkomstgrundade ersättningarna (kapitel 3). Diskussionen om ekonomiska driv- krafter att arbeta och delta i insatser handlar därmed för nyanlända framför allt om effekter av försörjningsstöd, bostadsbidrag, etableringsersättning och aktivitetsstöd. För nyanlända föräldrar påverkas den ekonomiska skillnaden mellan att arbeta eller delta i insatser och att inte delta i arbetskraften också av möjligheten att ta del av föräldrapenning och vårdnadsbidrag.</P>
<P class="p676 ft25">Kvinnors arbetskraftsdeltagande ökar med individualiserade ersättningar</P>
<P class="p102 ft12">De flesta transfereringar i Sverige utgår ifrån <SPAN class="ft25">individens situation och behov av stöd</SPAN>. Studiestöd får t.ex. den som studerar, oavsett vad övriga i familjen tjänar, och arbetslöshetsersättning får den som är arbetslös, oavsett om make/maka/sambo har en hög eller låg inkomst. Detta är en viktig huvudprincip, inte minst för att ge förutsättningar för jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p255 ft11">Den enskilda individens situation står dock inte i förgrunden i de bosättningsbaserade ersättningarna som ofta är de enda stöden som nyanlända kan ta del av. Försörjningsstöd utgår från <SPAN class="ft27">familjens ekonomiska situation</SPAN>. I en familj som har försörjningsstöd innebär</P>
<P class="p514 ft88"><SPAN class="ft90">3</SPAN><SPAN class="ft131">I nationalekonomisk teori, se t.ex. Björklund m.fl. (2006) för en pedagogisk genomgång, uttrycks beslutet om att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande som följden av individens nyttomaximering. Alla individer har en </SPAN><SPAN class="ft89">nyttofunktion </SPAN>som avspeglar hur han/hon värderar konsumtion av varor och tjänster respektive fritid. Dessutom finns alltid en <SPAN class="ft89">budgetrestriktion</SPAN>, dvs. individens utgifter för konsumtionen måste motsvaras av den disponibla inkomsten. Arbetsutbudet kommer därmed bestämmas av individens preferenser, löneinkomsten och den arbetsfria inkomsten efter hänsyn till effekter via skatte- och transfereringssystemen. <SPAN class="ft89">Reserva- tionslönen</SPAN>, den lägsta lön vid vilken individen är villig att arbeta, påverkas av individens pre- ferenser men också av storleken på den arbetsfria inkomsten och hur kraven för att få olika inkomststöd är utformade.</P>
<P class="p677 ft54"><SPAN class="ft90">4</SPAN><SPAN class="ft96">Se t.ex. Pirtillä och Selin (2011) och Andrén (2011) för sammanställningar av olika studiers beräknade inkomstelasticiteter för kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p450 ft18">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft12">varje inkomst en lika stor reducering av biståndet, dvs. marginal- effekterna vid försörjningsstöd är 100 procent, upp till den nivå där rätt till bistånd inte längre finns. Också bostadsbidraget minskar hushållets ekonomiska behållning av mindre inkomstökningar, t.ex. från ett deltidsarbete. Bostadsbidraget börjar trappas ned när hus- hållsinkomsten överstiger 117 000 kronor per år, eller 58 500 kronor per vuxen i familjer med två vuxna. Nedtrappningen av bostads- bidraget medför ökade marginaleffekter med 20 procentenheter i inkomstskikten över den nivå där familjen inte längre beviljas eko- nomiskt bistånd.</P>
<P class="p71 ft29">Med etableringsersättningen riskerar inte längre nyanlända skydds- behövande och deras anhöriga att under sina första år i landet fastna i den fattigdomsfälla som <SPAN class="ft33">försörjningsstödet </SPAN>utgör. Etableringsersätt- ningen reduceras nämligen inte för arbetsinkomster, vilket ger drivkrafter att ta även tillfälliga arbeten under etableringsperioden (avsnitt 4.8.1). Övriga nyanlända som har behov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning möter dock problemen med såväl totalt sett svaga drivkrafter till arbete som att hushållets samlade inkomst utgör beräkningsgrunden för stödet. Med försörjningsstöd blir det inte ekonomiskt lönsamt att ta ett tillfälligt arbete, att utöka sin arbetstid eller att delta i insatser.<SPAN class="ft71">5 </SPAN>Räkneexemplet i tabell 6.2 visar hur den ekonomiska situationen kan se ut för en familj med behov av ekonomiskt bistånd.</P>
<P class="p678 ft54"><SPAN class="ft53">5 </SPAN>Kommunen har dock möjlighet att villkora försörjningsstödet med att individen söker arbete och deltar i olika arbetsförberedande insatser (avsnitt 4.9.4).</P>
<P class="p293 ft18">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369197x1.jpg" style="width:434px;height:323px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr9 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td115"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td116"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td115"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td116"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p679 ft54"><SPAN class="ft132">1.</SPAN><SPAN class="ft96">Vid fler än ett barn utgår flerbarnstillägg, med tre barn utgör det 604 kronor.</SPAN></P>
<P class="p680 ft54"><SPAN class="ft132">2.</SPAN><SPAN class="ft96">Antagande: Heltidsarbete med lönen 16 000 kronor brutto per månad.</SPAN></P>
<P class="p680 ft54"><SPAN class="ft132">3.</SPAN><SPAN class="ft96">Skattetabell 32.s.</SPAN></P>
<P class="p681 ft54"><SPAN class="ft132">4.</SPAN><SPAN class="ft96">Lägsta ersättningen, 223 kronor per dag, fem dagar i veckan.</SPAN></P>
<P class="p682 ft68"><SPAN class="ft132">5.</SPAN><SPAN class="ft133">Riksnorm 12 590 kronor + hyra 7 000 kronor + el 275 kronor + hemförsäkring 200 kronor = 20 065 kronor. Vid arbete tillkommer arbetsresor 790 kronor + medlemskap i </SPAN><NOBR>a-kassa</NOBR> 160 kronor, vid del- tagande i program tillkommer arbetsresor.</P>
<P class="p683 ft9">För exempelfamiljen i tabell 6.2 med två vuxna och tre barn beräk- nas ”skälig levnadsnivå” till 20 650 kronor. Familjen får bostads- bidrag och barnbidrag. Om familjen inte har några andra inkomster utgår då ekonomiskt bistånd med mellanskillnaden, dvs. 11 411 kronor. Även om mannen arbetar heltid (kolumn 2) uppstår en lik- nande situation, om inte mannens lön ger en tillräcklig inkomst för att behovet av ekonomiskt bistånd ska falla bort (över 20 000 kronor i vår exempelfamilj). Om kvinnan skulle delta i kommunala arbets- förberedande insatser förändras varken nivån eller sammansätt- ningen av hushållets disponibla inkomst. Om hon anvisas till ett av Arbetsförmedlingens program utgår aktivitetsstöd (kolumn 3), men då minskar det ekonomiska biståndet och hela ökningen av familjens disponibla inkomst (525 kronor per månad) kommer sannolikt att behöva tas i anspråk för att bekosta förskoleavgiften för de tre barnen. Familjens ekonomiska utbyte av både arbetet och</P>
<P class="p684 ft18">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">deltagandet i programinsatsen blir i slutänden mycket litet eller t.o.m. negativt.</P>
<P class="p434 ft11">Även <SPAN class="ft27">bostadsbidraget </SPAN>utgår från familjens ekonomiska situation, men i detta bidrag infördes 1997 en individualiserad beräkning för bidragets storlek. Detta motiverades med att man ville minska marginaleffekterna som uppkom av det tidigare systemet för de föräldrar som ville söka sig ut på arbetsmarknaden. Det ansågs inte heller rimligt att via bostadsbidraget subventionera hushåll där någon av föräldrarna väljer att minska sin arbetstid till mycket låga nivåer (prop. 1995/96:186). De individuella inkomstgränserna inne- bär att familjer där den ena föräldern har ingen eller mycket låg inkomst (under 58 500 kronor per år) får <SPAN class="ft27">lägre </SPAN>bostadsbidrag än en familj med lika stor sammanlagd hushållsinkomst där båda för- äldrarna har inkomster över gränsen.<SPAN class="ft52">6 </SPAN>Regelverket ger därmed eko- nomiska incitament för familjen, alternativt incitament för kom- munen i det fall familjen också är i behov av ekonomiskt bistånd, att båda parter har en årsinkomst på minst denna nivå.</P>
<P class="p685 ft12">Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat effekterna på arbetsutbudet och behovet av försörjningsstöd av införandet av individuella inkomstgränser för bostadsbidrag (ISF, 2012).<SPAN class="ft55">7 </SPAN>Resultaten är slående – i genomsnitt ökade arbetsutbudet i de hushåll som berördes av förändringen med knappt 25 procent ett år efter reformen, och efter tre år var effekten en ökning med 50 procent. Analysen visar också att de individuella inkomstgränserna har klart större effekt på kvinnors arbetsutbud, vilket innebär att skill- naderna i arbetsutbud mellan kvinnor och män minskade. Familjernas behov av ekonomiskt bistånd ökade initialt, för att sedan successivt övergå i en signifikant minskning som en konsekvens av familjernas ökade inkomster från arbete.<SPAN class="ft55">8</SPAN></P>
<P class="p123 ft24">Hushållsbaserade ersättningar påverkar därmed både familjens sammantagna arbetsutbud och hur hushållet fördelar förvärvs-</P>
<P class="p163 ft78"><SPAN class="ft81">6</SPAN><SPAN class="ft82">Exempel: en familj med tre barn och en sammanlagd hushållsinkomst på 150 000 kronor kan högst få bostadsbidrag med 4 400 kronor per månad förutsatt att båda föräldrarna har inkomst över 58 500 kronor. Om den ena föräldern har en årsinkomst </SPAN><SPAN class="ft77">under </SPAN>gränsvärdet blir det högsta bostadsbidraget i stället 3 400 kronor per månad.</P>
<P class="p686 ft70"><SPAN class="ft90">7</SPAN><SPAN class="ft98">I utvärderingen analyseras även effekten på separationsbenägenheten eftersom risken för separationer av ekonomiska skäl framfördes i samband med reformen. ISFs resultat visar i stället på en minskad separationsbenägenhet hos de hushåll som påverkades av förändringen.</SPAN></P>
<P class="p49 ft68"><SPAN class="ft81">8</SPAN><SPAN class="ft83">För att få ett så homogent urval som möjligt för skattningarna av effekterna har ISF exkluderat bl.a. hushåll där båda makarna är födda utanför Europa. Alla analyser har dock också gjorts med dessa hushåll inkluderade i urvalet. Detta förändrade inte slutsatserna, snarare blev effekten på arbetsutbudet större när hushåll med två utomeuropeiska makar inkluderades (ISF, 2012).</SPAN></P>
<P class="p687 ft18">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p514 ft9">arbetet mellan mannen och kvinnan – kvinnors deltagande blir lägre med familjebaserade ersättningar än vad det blir med individualiserade ersättningar. Detta var också ett viktigt argument för att införa en individualiserad <SPAN class="ft10">etableringsersättning </SPAN>till nyanlända som deltar i etableringsinsatser (prop. 2009/10:60). Med en individuell ersätt- ning får både mannen och kvinnan ersättning i relation till sitt eget deltagande. I många flyktingmottagna familjer är det mannen som först etablerar sig på arbetsmarknaden. Med etableringsersätt- ningen lönar det sig för familjen att också kvinnan fullföljer sin etableringsplan, vilket också medför bättre förutsättningar för hennes egen etablering i arbets- och samhällslivet.</P>
<P class="p688 ft33"><SPAN class="ft29">Regeringens förslag om </SPAN>Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet <SPAN class="ft29">(Ds 2012:26) stärker drivkrafterna för arbete i de lägsta inkomstskikten. Jobbstimulansen innebär att 75 procent av arbets- inkomsten, i stället för hela inkomsten, ska påverka bedömningen av ekonomiskt bistånd för en person som får ett arbete efter att ha haft försörjningsstöd i mer än sex månader. Marginaleffekten minskar då vid mindre och tillfälliga inkomster, från dagens 100 till 75 procent, och hushållet får en ökad disponibel inkomst. I lite högre inkomstskikt ökar dock marginaleffekterna jämfört med i dag eftersom hushåll med jobbstimulansen kommer att få försörj- ningsstöd också vid högre inkomster.</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Även den jobbstimulans som föreslås utgår från hushållets samlade inkomster. Hänsyn tas därmed inte till de effekter som kan förväntas i hushåll med två föräldrar, dvs. att ökningen av arbets- utbudet sannolikt blir lägre med en hushållsbaserad stimulans och att den ökade arbetsinkomsten framför allt kan förväntas återfinnas hos mannen. Enligt utredningens bedömning finns det goda skäl att överväga att i likhet med reformeringen av bostadsbidraget låta utformningen av jobbstimulansen utgå från en individualiserad modell. På så vis kan arbetslinjen stärkas för både kvinnan och mannen och den totala effekten kan samtidigt förväntas bli större.</P>
<P class="p689 ft25">Med familjebaserade bidrag riskerar kvinnans möjlighet att delta bli avhängig mannens godkännande</P>
<P class="p76 ft24">Ekonomisk jämställdhet är en central del av jämställdhetspolitiken. Syftet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk själv- ständighet livet ut. Särskilt kvinnor som invandrar som anhöriga riskerar att hamna i både ett ekonomiskt och socialt beroende-</P>
<P class="p575 ft18">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft29">förhållande till sin anknytningsperson. Beroendet förstärks av den så kallade tvåårsregeln för dem som får uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid invandring av familjeskäl beviljas som regel inledningsvis ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på två år, när för- hållandets seriositet prövas (avsnitt 2.1). Dessa nyanlända, mer- parten kvinnor, omfattas inte av rätten till etableringsinsatser, och de kan därmed inte heller få etableringsersättning. Inte heller studiestöd är möjligt att ta del av för personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd (avsnitt 4.8.3).</P>
<P class="p257 ft9">Kvinnornas möjligheter att delta i t.ex. sfi och <NOBR>komvux-studier</NOBR> blir därmed beroende av hur angeläget mannen eller familjen anser att detta är för kvinnan. Den upplevda kostnaden för familjen är uppenbar (mindre tid för kvinnan att ägna sig åt arbete i hemmet, vård av barn eller annan familjemedlem etc.) medan nyttan kan vara svårare att se för övriga familjen. Men även mindre ekonomiska incitament kan ha effekt också i denna situation. En av de djup- intervjuade kvinnorna i betänkandet <SPAN class="ft10">Kvinnor och barn i rättens gränsland </SPAN>(SOU 2012:45) uppger att hennes man inte tyckte att hon behövde lära sig svenska och att han även hindrade henne från att arbeta. Det som gjorde att mannen till slut gick med på att hon genomförde sfi var att hon fick ett engångsbelopp <NOBR>(sfi-bonus)</NOBR> om hon lyckades ta examen inom ett år.</P>
<P class="p690 ft12">Med familjebaserade ersättningar blir det ofta avgörande att också mannen ser fördelarna med att kvinnan deltar i utbildning och andra arbetsförberedande insatser. Om familjen har behov av ekonomiskt bistånd är det därför viktigt att både kvinnan och mannen deltar vid möten om familjens ekonomiska situation med kommunens handläggare så att diskussioner kan föras om hur också kvinnans deltagande i kvalificeringsåtgärder kan hjälpa familjen att på sikt själva klara sin försörjning.</P>
<P class="p691 ft114">Mannen engageras i kvinnans karriärplanering</P>
<P class="p84 ft9">I Oslo har man erfarenhet av att målmedvetet arbeta med att främja kvinnors arbetskraftsdeltagande genom att inkludera männen. På <NOBR>NAV-kontoret<SPAN class="ft65">*</SPAN></NOBR><SPAN class="ft65"> </SPAN>i stadsdelen Sagene ser tjänstemännen till att både kvinnan och mannen är med när familjen söker ekonomiskt bistånd. Kvinnor som är hemma för vård av barn uppmanas att komma till mötet på kontoret tillsammans med barnet, som får leka med leksaker under mötet. Handläggaren inkluderar mannen i planeringen av kvinnans väg in i arbetslivet och visar med konkreta räkneexempel vad hushållet kan tjäna om både mannen och kvinnan arbetar, att</P>
<P class="p339 ft18">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p692 ft12">dubbla inkomster är standard i norska familjer och att kvinnans deltagande i insatser kan möjliggöra en högre levnadsstandard och ett bättre boende.</P>
<P class="p693 ft12">Kvinnans arbetsförberedelse börjar redan under föräldraledig- heten och hon får en plan med aktiviteter som går att förena med vård av barn, såsom att delta i öppen förskola med språkträning, kontakt med barnavårdscentral och någon arbetsgivare.</P>
<P class="p694 ft54"><SPAN class="ft12">*</SPAN>NAV står för Arbeids- og Velferdsforvaltning.</P>
<P class="p695 ft25">Föräldrapenning och vårdnadsbidrag skapar trösklar för nyanlända mammors arbetskraftsdeltagande</P>
<P class="p696 ft29">Arbetssökande utrikes födda värderar genomgående arbete mycket högt, högre än inrikes födda. De norska familjeundersökningarna indikerar dock att inställningen till att kvinnan arbetar när barnen är små är mindre positiv bland invandrare även om det varierar mellan olika ursprungsländer (avsnitt 6.2.1). Föräldrapenning och vårdnadsbidrag utgår för att förbättra föräldrars ekonomiska möj- ligheter att vara hemma med sina barn. Även dessa ersättningar påverkar det ekonomiska utbytet av att delta i arbetskraften. För personer som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden är alternativkostnaden för att vårda barn med föräldrapenning eller vårdnadsbidrag på kort sikt mycket låg. Uttryckt på ett annat sätt så höjer föräldrapenningen och vårdnadsbidraget reservationslönen för personer som inte har någon annan inkomstkälla och skapar därmed tröskeleffekter för nyanlända mammors deltagande i arbetskraften.</P>
<P class="p697 ft12">Även dessa ersättningar utgår från familjens situation, och ett könsstereotypt utnyttjande är därför förväntat. Med kunskap om hur inställningen till omsorgen om barnen skiljer sig mellan olika ursprungsländer kan man också förvänta sig skillnader mellan utrikes och svenskfödda föräldrar i hur de olika ersättningarna används.</P>
<P class="p532 ft11">Bland nyanlända skyddsbehövande är det vanligt att mannen invandrar först, och att hustrun och barnen anländer senare. Män etablerar sig också snabbare på arbetsmarknaden (kapitel 3). Bland övriga anhöriginvandrare utgörs en majoritet av kvinnor som kommer för att bilda familj med en person som redan bor i landet. Också många av dessa kvinnor invandrar tillsammans med barn eller får barn under den första tiden i Sverige. För många kvinnor i dessa grupper utgör därmed vård av barn med föräldrapenning eller</P>
<P class="p698 ft18">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">vårdnadsbidrag ett alternativ till att delta i insatser. Kvinnans etablering på arbetsmarknaden skjuts då på framtiden. Med enbart föräldrapenningens grundersättning eller vårdnadsbidrag blir hus- hållets inkomster låga även om mannen arbetar, vilket också ökar risken för att barnen växer upp i ekonomisk utsatthet.</P>
<P class="p699 ft25">Föräldrapenning för äldre barn försenar inträdet i arbetskraften för nyanlända mammor</P>
<P class="p261 ft9">Nyanländas uttag av <SPAN class="ft10">föräldrapenning </SPAN>kartlades i utredningens del- betänkande (SOU 2012:9). Där framkommer en tudelad bild av uttagsmönstret. Ett högt uttag flera år i rad förekommer nästan enbart bland de mammor som invandrar med barn och sedan får ytterligare barn de första fyra åren i Sverige. En av fyra kvinnor som invandrar med barn under åtta år och som inte får ytterligare barn tar inte ut några dagar alls. Samtidigt visar kartläggningen att cirka 40 procent av de nyanlända mammorna som invandrar till- sammans med barn i förskoleåldern har ett intensivt uttag året efter invandringen.<SPAN class="ft65">9 </SPAN>Uttaget av föräldrapenning försenar dessa kvinnors deltagande i sfi och andra insatser med minst ett år. För barnens del medför mammornas uttag av föräldrapenning att de börjar för- skolan senare än vad de annars skulle ha gjort och de får därigenom mindre chans att lära sig svenska inför skolstarten. Mot bakgrund av kartläggningen av uttaget gjorde utredningen bedömningen att regelverket i föräldraförsäkringen behöver förändras så att risken minskar att uttag av föräldrapenning för barn i förskoleåldern försenar nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p700 ft25">Vårdnadsbidrag används även av nyanlända föräldrar som inte etablerat sig på arbetsmarknaden</P>
<P class="p261 ft11">Kommunerna har sedan juli 2008 möjlighet att erbjuda vårdnads- bidrag till föräldrar som väljer att själva ta hand om sitt barn och därmed avstår från en förskoleplats. Vårdnadsbidrag får lämnas för ett barn som är mellan ett och tre år, det är skattefritt och får upp- gå till högst 3 000 kronor per månad och barn. Även reducerat vårdnadsbidrag får lämnas för barn som har plats på deltid i för-</P>
<P class="p701 ft54"><SPAN class="ft53">9 </SPAN>Barnens genomsnittsålder var året efter invandringen 4,2 år och inget barn var under ett år.</P>
<P class="p567 ft18">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p589 ft9">skola. Vårdnadsbidrag får inte lämnas till en sökande som har någon av de ersättningar som kan utgå vid arbetslöshet eller sjuk- dom (bl.a. etableringsersättning, arbetslöshetsersättning, aktivitets- stöd och sjukpenning).<SPAN class="ft65">10 </SPAN>Motsvarande begränsning saknas dock för sökande som har försörjningsstöd. I SCB:s registeruppgifter fram- kommer att 5,6 procent av samtliga utrikes födda, och 1,4 procent av de inrikes födda, som haft vårdnadsbidrag 2010 också har tagit emot försörjningsstöd samma år.</P>
<P class="p702 ft12">Under 2011 var det 108 kommuner som erbjöd vårdnads- bidrag.<SPAN class="ft55">11 </SPAN>Antalet beviljade vårdnadsbidrag har ökat, från drygt 3 000 barn 2009 till 8 568 barn 2011, vilket motsvarade 4,7 procent av barnen mellan ett och tre år i de kommuner som infört vård- nadsbidraget. I genomsnitt utbetalades vårdnadsbidrag för 11 månader och i 95 procent av fallen var det hela bidrag (3 000 kronor) som togs ut (SCBa, 2012).</P>
<P class="p113 ft12">Kvinnor är i stor majoritet (92 procent) bland dem som ansöker om och beviljas vårdnadsbidrag och personer med utländsk bak- grund är överrepresenterade. Denna överrepresentation har också ökat påtagligt sedan vårdnadsbidraget infördes. Den första perioden som följdes upp (2:a halvåret 2009) utgjorde personer med utländsk bakgrund 29,8 procent av dem som ansökt om vård- nadsbidrag, vilket kan jämföras med att 25,1 procent av föräldrarna med barn mellan ett och tre år hade utländsk bakgrund. I upp- följningen för den senaste perioden (2:a halvåret 2011) utgjorde personer med utländsk bakgrund 39,9 procent av dem som fått vårdnadsbidrag.</P>
<P class="p66 ft11">För Stockholms stad redovisas även hur uttaget av vårdnads- bidrag skiljer sig mellan olika stadsdelar.<SPAN class="ft52">12 </SPAN>I de flesta stadsdelar utbetalades vårdnadsbidrag för <NOBR>2–3</NOBR> procent av barnen mellan ett och tre år, men tre stadsdelar sticker ut. I <NOBR>Rinkeby-Kista,</NOBR> Spånga- Tensta och Skärholmen var utnyttjandegraden för vårdnadsbidraget 14,5, 9,5 respektive 9,0 procent (SCB, 2012a). Dessa stadsdelar uppvisar samtidigt Stockholms lägsta sysselsättningsgrad och den högsta andelen hushåll som har försörjningsstöd.</P>
<P class="p174 ft78"><SPAN class="ft90">10</SPAN><SPAN class="ft111">Samma begränsning gäller även en sökande som har en medsökande som har någon av de statliga ersättningarna.</SPAN></P>
<P class="p540 ft78"><SPAN class="ft90">11</SPAN><SPAN class="ft111">År 2009 var det 104 kommuner som hade infört vårdnadsbidrag. Sedan dess har några fler kommuner tillkommit och vissa har också valt att inte längre ge vårdnadsbidrag. Under 2011 valde fem kommuner att avsluta vårdnadsbidraget – Gotland, Motala, Sala, Södertälje och Vilhelmina.</SPAN></P>
<P class="p507 ft54"><SPAN class="ft90">12</SPAN><SPAN class="ft96">År 2011 var den genomsnittliga utnyttjandegraden för vårdnadsbidraget i Stockholms stad 4,3 procent av barnen mellan ett och tre år.</SPAN></P>
<P class="p450 ft18">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p703 ft29">I utredningens registerdata framkommer att även nyanlända för- äldrar använder sig av vårdnadsbidraget, trots att deltagande i insatser är särskilt viktigt under de första åren i landet för flertalet i dessa grupper. År 2010 var det 289 registrerade användare av vård- nadsbidrag i Stockholm som invandrat åren <NOBR>2005–2010</NOBR> som skydds- behövande eller som anhörig från <NOBR>icke-västliga</NOBR> länder. Utnyttjande- graden bland nyanlända i Stockholm kan samma år uppskattas till mellan sju och 14 procent.<SPAN class="ft71">13 </SPAN>De nyanlända kvinnorna som tog ut vårdnadsbidrag hade samma år en genomsnittlig inkomst på 63 000 kronor, och <NOBR>10–16</NOBR> procent av familjerna som använde sig av vård- nadsbidrag hade under samma år uppburit försörjningsstöd. Både den låga inkomsten och andelen som har försörjningsstöd ger indikationer om att vårdnadsbidraget används av nyanlända som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p704 ft12">Attityderna till att kvinnan arbetar när barnen är små tyder på att många utrikes födda familjer skulle ha valt att själva ta hand om sina barn även utan ett vårdnadsbidrag – under förutsättning att de hade haft ekonomiska möjligheter till detta. I detta fall innebär vårdnadsbidraget en välfärdsökning för familjen (ökad inkomst) samtidigt som bidraget i sig inte har någon effekt på arbetskrafts- deltagandet.</P>
<P class="p164 ft12">Vårdnadsbidraget ger fler familjer ekonomiska möjligheter att välja att själva ta hand om sina barn. Bidraget ökar den arbetsfria inkomsten och påverkar därmed valet att delta i arbetskraften. Här uppkommer en målkonflikt mellan målet om att föräldrar själva ska ges möjlighet att bestämma vad som är bäst för barnen och målet om att öka arbetskraftsdeltagandet så att fler familjer blir själv- försörjande. I den utsträckning som bidraget betalas ut till personer som annars skulle ha arbetat eller deltagit i insatser som kvalificerar dem för ett arbete leder vårdnadsbidraget till ett minskat arbets- kraftsdeltagande.</P>
<P class="p257 ft11">Utvärderingar av det norska vårdnadsbidraget, kontantstøtte, visar att detta har lett till ett minskat arbetsutbud särskilt bland utrikes födda kvinnor. Tre offentliga utredningar har under 2011 lagt förslag om att fasa ut detta bidrag (se t.ex. NOU 2011:7), med motiveringen att arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda kvinnor</P>
<P class="p705 ft70"><SPAN class="ft90">13</SPAN><SPAN class="ft98">I utredningens databas finns barnens ålder endast grovt uppdelade. Beräkningen av utnyttjandegraden baseras på antalet nyanlända som 2010 hade barn i åldrarna </SPAN><NOBR>0–3</NOBR> år. Med ett antagande om att barnen är jämnt fördelade inom detta spann erhålls den högre andelen</P>
<P class="p378 ft54"><SPAN class="ft70">14</SPAN><SPAN class="ft96">procent.</SPAN></P>
<P class="p567 ft18">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">behöver öka så att förutsättningar skapas för att på ett mer långsiktigt sätt förbättra den ekonomiska situationen i barnfamiljer med invandrarbakgrund. Kontantstøtte har delvis ett annat regelverk än det svenska vårdnadsbidraget. Enligt utredningens bedömning finns det emellertid samma skäl att ompröva vårdnadsbidraget även i Sverige.</P>
<P class="p438 ft26"><SPAN class="ft26">6.3</SPAN><SPAN class="ft51">Kan arbeta och delta i relevanta insatser</SPAN></P>
<P class="p89 ft12">Nyanlända kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande påverkas av de praktiska möjligheterna att arbeta och delta i insatser. Deltagande försvåras av om personen har ett stort ansvar för hem och familj (avsnitt 6.3.1). För att underlätta kombinationen familjeliv och arbetsliv hjälper det om föräldrarna har en positiv <SPAN class="ft25">inställning </SPAN>och <SPAN class="ft25">tillgång </SPAN>till förskolans verksamhet, samt att arbetsförberedande insatser utformas så att de går att kombinera med föräldraledighet och vård av barn. Deltagandet i arbetskraften påverkas också av <SPAN class="ft25">hälsosituationen </SPAN>(avsnitt 6.3.2).</P>
<P class="p273 ft15"><SPAN class="ft15">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft66">Att kombinera ansvar för hem och familj med yrkeslivet</SPAN></P>
<P class="p200 ft9">Stora omsorgsuppgifter i hemmet kan utgöra en barriär för kvinnors arbetskraftsdeltagande, i synnerhet om familjen också har en mindre positiv inställning till att kvinnor förvärvsarbetar när barnen är små. I en dansk studie baserad på intervjuer med 200 utrikes födda kvinnor anges ”familjeförpliktelser” som det, efter sjukdom, vanligaste hindret för att kunna ta ett arbete (Nielsen Breidahl, 2007). Som framgår i kapitel 2 (figur 2.2) är det emellertid inte så stor skillnad vad gäller antalet barn mellan en familj som nyligen invandrat och en svensk familj. De flesta kvinnor och män som kom som skyddsbehövande och anhöriginvandrare 2000 och 2005 har ett eller två barn efter fem år i landet. Endast ett fåtal procent har fem barn eller fler. Att ett stort omsorgsansvar skulle utgöra en viktig förklaring till nyanlända kvinnors svårigheter att få ett arbete rimmar därmed illa med hur familjerna faktiskt ser ut.</P>
<P class="p706 ft18">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft25">Osäkerhet kring förskolan utgör en barriär</P>
<P class="p262 ft9">Etnicitet har betydelse för föräldrars inställning till förskoleverk- samhet. Större kulturellt avstånd till majoritetssamhället och mer traditionell uppfattning om kvinnors roll är två faktorer som till- sammans med informationsbrist, stora barngrupper och sämre inkomstmöjligheter för kvinnorna minskar sannolikheten att för- äldrarna ska sätta sina barn i förskola (Djuve och Pettersen, 1999).</P>
<P class="p134 ft12">För föräldrar som inte kan kommunicera med personalen blir tröskeln till förskolan också högre av att de inte kan försäkra sig om att barnet har det bra. Detta kan resultera i att föräldrar som är oroliga för hur deras barn skulle tas om hand på förskolan i stället väljer att ha barnen hemma (Djuve och Pettersen, 1999). I en svensk studie baserad på intervjuer med 68 utrikes födda kvinnor som deltog i arbetsmarknadsinsatser framgår att många av kvinnorna oroar sig för att barnen inte får en god omsorg på förskolorna (Thomsson och Hoflund, 2000).</P>
<P class="p164 ft12">En dansk studie visar att nyanlända kan behöva extra tid och information för att vilja eller kunna använda den offentliga för- skoleverksamheten. Kommunernas introduktion saknar dock ofta utrymme för en sådan tillvänjningsprocess hos föräldrarna (Nielsen Breidahl, 2007).</P>
<P class="p399 ft12">Det finns flera sätt att överbrygga föräldrarnas osäkerhet. Förskolor kan medvetet söka efter tvåspråkig personal, och i ökad utsträckning dokumentera barnens dag i bilder som även nyanlända föräldrar kan ta del av. I Stockholmsförorten Akalla driver <SPAN class="ft25">Frälsningsarmén </SPAN>sedan 16 år tillbaka en mötesplats med språkunder- visning för hemarbetande utrikes födda kvinnor och deras barn. De brukar bjuda in närliggande förskolor med personal och barn att komma på besök till mötesplatsen. Genom att umgås tillsammans, dricka kaffe och sjunga barnsånger, märker de nyanlända mam- morna att deras barn söker sig till och har roligt tillsammans med förskolebarnen. Trösklarna sänks också genom den personliga kontakten mammorna får med förskolepersonalen och det blir lättare för dem att därefter söka en förskoleplats till sina barn. Föreståndaren för verksamheten uttrycker värdet av besöken så här:</P>
<P class="p707 ft18">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p708 ft13">I princip samtliga kvinnor är motståndare till förskolan när de kommer hit första gången. När de ser att deras barn söker sig till och har roligt med de andra barnen brukar motståndet avta. Det räcker inte med information om att förskolan är bra för barnen. Kvinnorna måste själva få se det.</P>
<P class="p505 ft12">Som komplement till samhällsorienteringen erbjuds alla nyanlända föräldrar i <SPAN class="ft25">Malmö </SPAN>en femdagars föräldrautbildning, där det ges ytterligare möjligheter att lära känna vilka rättigheter, möjligheter och skyldigheter barn och föräldrar har i Sverige (avsnitt 6.5.2). Förskolor är en främmande företeelse för många nyanlända föräldrar. Därför är det viktigt att föräldrar får information om förskolans verksamhet som de kan tillgodogöra sig. Integrationsverkets brukar- undersökning visar att det är uppskattat bland nyanlända med information om och stöd kring barnens förskolestart. I undersök- ningen svarar 85 procent att de är nöjda med den hjälp de har fått för att barnen på ett bra sätt kan börja på dagis (Integrationsverket, 2005).</P>
<P class="p493 ft12">Tillgång till förskola är en grundläggande förutsättning för att nyanlända kvinnor med små barn ska kunna delta i arbetskraften. Dessutom är förskolan av stor betydelse för barnens språkliga och kognitiva utveckling, och effekterna är särskilt stora för barn från fattiga och resurssvaga familjer. Det är därför viktigt att kom- munerna uppmärksammar nyanlända föräldrars behov av bättre kännedom om förskolan och anpassar både utformning och inne- håll i informationen så att även föräldrar med mindre förkunskaper kan ta till sig den.</P>
<P class="p709 ft25">Väntan på förskola utgör ett hinder för kvinnors deltagande i arbetsförberedande insatser</P>
<P class="p200 ft9">Enligt Skollagen (2010:800) har barn från ett år till och med årskurs sex vars föräldrar arbetar, studerar eller är arbetssökande rätt till förskola. Sedan 2010 har alla barn rätt till avgiftsfri förskola från och med höstterminen de fyller tre år med minst 15 timmar i veckan. År 2011 deltog 83 procent av alla ett till femåringar i för- skolan, och i åldersgruppen tre till fem år var det nästan 95 procent.</P>
<P class="p255 ft37">Huvudskälet till att barns rätt till förskoleverksamhet vid för- älders arbetslöshet infördes 2001 var barnens behov av förskole- verksamheten. Men i propositionen skriver regeringen också:</P>
<P class="p710 ft18">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p711 ft13">En annan viktig aspekt på förskoleverksamhet och arbetslöshet är givetvis föräldrars möjlighet att söka arbete och kunna göra det på ett effektivt sätt (...) För att vara aktivt arbetssökande och snabbt kunna ta ett arbete när ett sådant erbjuds är förskoleverksamhet för barn till arbetslösa föräldrar av största betydelse. (prop. 1999/2000:129, s. 24)</P>
<P class="p712 ft12">En utvärdering av reformen visar att tvåbarnsmammor och mammor med förgymnasial utbildning var de som hade störst nytta av förändringen, sannolikheten att börja arbeta ökade mest för dem. För mammorna betydde plats i förskolan för barnen att de fick mer tid att söka jobb. Papporna, däremot, hittade inte arbete snabbare, vilket förklaras med att mammor som är hemma tar större ansvar för familjen än vad pappor gör i motsvarande situation (Vikman, 2010).</P>
<P class="p164 ft12">Efter att föräldrarna har anmält behov ska kommunen erbjuda plats inom fyra månader vilket också skedde i 82 procent av fallen 2010. För resterande barn var väntetiden efter önskat placerings- datum i genomsnitt 17 dagar (KOLADA). De kommuner som hade problem med att klara platsgarantin hade upp till nio till tretton månaders väntan (Skolverket, 2009).</P>
<P class="p167 ft12">En grundläggande förutsättning för att nyanlända invandrare som ska etablera sig på arbetsmarknaden ska kunna delta fullt ut i aktiviteter och studier är att de får erbjudande om förskoleplats inom den tid som lagen anger. Men <SPAN class="ft25">väntan </SPAN>på förskoleplats är en viktig orsak till att nyanländas deltagande i arbetsförberedande insatser försenas (Ramböll Management, 2010b; Statskontoret, 2012b; Länsstyrelserna, 2012). Tre av fyra arbetsförmedlare i Statskontorets uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen anger att väntan på förskoleplats ofta utgör ett hinder för de nyanländas möjligheter att påbörja eller delta i etableringsinsatser (Statskontoret, 2012b).<SPAN class="ft55">14 </SPAN>I utredningens enkät till arbetsförmedlare är det 63 procent som uppfattar att väntan på för- skoleplats utgör ett hinder för nyanlända föräldrar att påbörja och/eller delta i etableringsinsatser (figur 6.3).</P>
<P class="p713 ft68"><SPAN class="ft53">14 </SPAN>På frågan ”Vilka faktorer kan försena upprättandet av en etableringsplan?” angavs frånvaro av <NOBR>person-/samordningsnummer</NOBR> av 85 procent, före frånvaro av barnomsorg, vilket angavs av 75 procent av respondenterna.</P>
<P class="p567 ft18">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p714 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Enkät till handläggare vid Arbetsförmedlingen (bilaga 4).</P>
<P class="p715 ft9">Den bristande tillgången till förskola utgör främst ett hinder för kvinnornas möjlighet att påbörja etableringsinsatser. Av de 296 nyanlända som i april 2012 hade fått en etableringsplan på deltid var 92 procent kvinnor.<SPAN class="ft65">15 </SPAN>Det vanligaste skälet till den mindre omfatt- ningen på planen är att förskola saknas (Statskontoret, 2012b). Även svaren i Länsstyrelsernas rapportering om samhällsorientering för nyanlända ligger i linje med detta. Nästan var tredje kommun svarar att kvinnornas deltagande i samhällsorientering försenas på grund av väntan på förskola, däremot är det bara sju procent av kom- munerna som uppger att brist på förskola försenar männens del- tagande (Länsstyrelserna, 2012).</P>
<P class="p716 ft12">Väntan på förskoleplats utgör även ett hinder för deltagandet i arbetsförberedande insatser för nyanlända som inte omfattas av etableringslagen. I utredningens enkät till kommunernas arbetsmark- nadsförvaltningar uppger var femte att väntan på förskoleplats utgör ett hinder för deltagande.</P>
<P class="p717 ft12">En förklaring till den bristande tillgången på förskoleplatser för nyanlända barn är att många kommuner planerar nyintagning till hösten när sexåringarna går vidare till förskoleklass och det blir</P>
<P class="p718 ft54"><SPAN class="ft53">15 </SPAN>Dessa 296 personer utgjorde tre procent av samtliga nyanlända som Arbetsförmedlingen hade upprättat etableringsplaner för i april 2012.</P>
<P class="p290 ft18">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">därmed svårare att få plats vid en annan tidpunkt på året. Var tredje kommun saknar också en aktuell prognos över tillgången till och efterfrågan på platser. Detta medför att nyanlända kan få vänta betydligt längre än de fyra månader som Skollagen anger att kom- muner har på sig att erbjuda förskoleplats efter att föräldrarna anmält behov av plats. En särskild utredare har fått regeringens uppdrag analysera behovet av att det införs ytterligare åtgärder eller incitament för att fler barn ska erbjudas förskoleplats inom lag- stadgad tid. Utredaren ska särskilt kartlägga hur de kommuner som tar emot många nyanlända invandrare tillgodoser behovet av för- skoleplatser (dir 2012:54). Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2013.</P>
<P class="p445 ft12">För att fördela väntetiden så att inte kvinnor drabbas hårdare än män och möjliggöra ett mer jämställt deltagande uppmanar integra- tionsenheten i Lycksele kommun nyanlända kvinnor och män att turas om att vara hemma med barnen vid väntan på förskoleplats (Larsson, 2011).</P>
<P class="p100 ft25">Heltid eller deltid?</P>
<P class="p70 ft29">Frågan om deltagandet i arbetskraften, eller arbetsutbudsbeslutet, brukar delas upp i två delar – dels handlar det om individens beslut att arbeta eller inte, dels om hur många timmar han eller hon i sådana fall ska arbeta. Inställningen till hur barnen bör tas om hand när de är små, och därmed till om kvinnor bör arbeta eller inte, skiljer sig mellan olika ursprungsländer (avsnitt 6.2.1). Som visas i figur 6.2 så är en betydligt större andel av de intervjuade från samtliga länder positivt inställda till att kvinnor arbetar deltid när barnen är små <NOBR>(0–3</NOBR> år) än som menar att kvinnor kan arbeta heltid under småbarnsåren.</P>
<P class="p60 ft12">Även kvinnor födda i Sverige tar ett större ansvar för det obetalda hemarbetet, vilket minskar tiden för förvärvsarbete och medför att kvinnor har ett lägre arbetsutbud än män. Jämfört med män består kvinnors totala arbete i större utsträckning av hem- arbete, till exempel laga mat, städa och ta hand om barnen. Detta är ett problem ur jämställdhetssynpunkt även om fördelningen av det obetalda hemarbetet långsamt blir jämnare, kvinnornas andel har minskat från 62 procent 1990/91 till 56 procent 2010/11 (SCB, 2012b).</P>
<P class="p719 ft18">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p720 ft29">Kvinnor i Sverige arbetar i hög grad deltid för att hinna med omsorgen om barnen och hemarbetet, och deltidsarbete är särskilt vanligt bland kvinnor med små barn. När yngsta barnet är i för- skoleåldern arbetar omkring 40 procent av mammorna i Sverige deltid. Antalet barn i familjen har också betydelse för kvinnors arbetstid. Av kvinnor med ett barn arbetar omkring 70 procent hel- tid, medan 63 procent av kvinnor som har två till fyra barn arbetar heltid. Pappors arbetstider påverkas däremot mycket lite av hur många barn det finns i familjen. För de flesta föräldrar i Sverige är det inte tillgången till förskoleplats eller annan tillsyn av barnen som avgör om man jobbar deltid. Endast omkring fem procent av dem som deltidsarbetar på grund av vård av barn skulle vilja arbeta heltid om lämplig barntillsyn ordnades (SCB, 2010).</P>
<P class="p119 ft29">För nyanlända som deltar i etableringsinsatser gäller att aktivi- teterna i etableringsplanen tillsammans ska motsvara verksamhet på heltid. I prop. 2009/10:60 anges motivet till denna huvudregel – med aktiviteter på heltid ökar förutsättningarna för den nyanlända att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och bli delaktig i samhälls- livet. Deltagande i utbildning i svenska för invandrare (sfi) bör t.ex. kunna kombineras med praktik för att ge möjlighet att använda språket och samtidigt få en kontakt med arbetslivet.</P>
<P class="p13 ft12">Heltid var huvudregeln också när kommunerna ansvarade för introduktionen av nyanlända skyddsbehövande och deras anhöriga. Integrationsverkets uppföljningar visar dock att många nyanlända som deltog i de kommunala introduktionsprogrammen fick insatser som omfattade 20 timmar eller mindre per vecka. Framför allt kvinnor deltog i mindre omfattning. Det var också ovanligt att sfi kombi- nerades med arbetsförberedande insatser, av dem som deltog i kommunernas introduktion hade över 90 procent deltagit i sfi medan mindre än hälften hade haft någon kontakt med arbetsmark- naden under de första tolv månaderna efter folkbokföringen (Integrationsverket, 2007).</P>
<P class="p119 ft11">Även i Norge finns en regel om heltid i introduktionspro- grammet för nyanlända invandrare. I praktiken är det dock inte ovanligt att kvinnor är registrerade på heltid, men ändå får insatser på deltid. Nära 70 procent av programrådgivarna i Norge anger i en utvärderingsstudie att de har deltagare med mindre tid än heltid, inklusive tid för förberedelser och dylikt, vilket får forskarna att dra slutsatsen att det i realiteten vanligtvis erbjuds inofficiella del- tidsprogram. Det motiveras med att det saknas relevanta insatser för nyanlända kvinnor och att handläggare uppfattar att det är svårt för vissa kvinnor att förena heltid med omsorgsansvaret (Kavli</P>
<P class="p450 ft18">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">m.fl., 2007). Anpassningen sker genom att handläggare ger kvinnor program med mycket luft och ”snällare tider”, dvs. lägre faktisk omfattning än heltid, självstudier en dag i veckan eller låter hämt- ning och lämning av barn på förskola vara en del av introduktions- programmet.</P>
<P class="p129 ft9">Både Statskontorets uppföljning av genomförandet av etablerings- reformen (Statskontoret, 2012b) och utredningens enkät till arbets- förmedlare indikerar att samma mönster med mindre omfattning av insatser för kvinnor delvis finns kvar även med Arbetsförmedlingen som ansvarig för att upprätta etableringsplanen. I utredningens intervjuer med arbetsförmedlare framkom också att aktiviteter som</P>
<P class="p721 ft12">”hitta till sjukgymnast” eller ”hitta till förskola” läggs in i etablerings- planerna för kvinnor. Konsekvensen för kvinnorna blir att fokus flyttas från yrkesinriktade insatser och att de i mindre utsträckning än män får ta del av insatser som kan underlätta deras inträde på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p167 ft9">Med en mindre omfattning än heltid är det svårt att få utrymme för parallella aktiviteter, vilket ofta är en förutsättning för att uppnå en hög kvalitet i etableringsinsatserna (se vidare avsnitt 6.6.1). Å andra sidan kan kravet på heltid medföra att kvinnor med ett stort omsorgsansvar helt avbryter sina insatser, särskilt i de fall då de inte är beroende av etableringsersättningen för sin försörj- ning. Integrationsverkets uppföljningar visar att vård av barn har varit ett av de viktigaste skälen till avbrott i den kommunala intro- duktionen. Bland nyanlända som invandrat <NOBR>2000-2010</NOBR> och som avbryter sfi av andra skäl än arbete eller studier är det i genomsnitt enbart 14 procent som återupptar sfi inom tre år (avsnitt 5.2.2).</P>
<P class="p164 ft12">Deltagande på heltid är huvudregeln för nyanlända som deltar i etableringsinsatser. Vid vård av barn finns möjligheten att minska omfattningen av etableringsplanen, men tiden med insatser förlängs inte i detta fall vilket innebär att den nyanlända totalt sett får mindre stöd för etableringen i arbetslivet.</P>
<P class="p167 ft24">Utredningens bedömning är att möjligheterna till deltagande på deltid utan att förlora effektiv tid i insatser behöver öka för nyan- lända som omfattas av etableringslagen. Med utökade möjligheter till deltagande på deltid får småbarnsföräldrar bättre förutsätt- ningar att kombinera deltagandet med sitt omsorgsansvar. Möjlig- het till deltid kan också leda till att fler väljer att återuppta sina etableringsaktiviteter efter ledighet för vård av barn. För att inte endast kvinnors etablering ska fördröjas är det viktigt att mamman</P>
<P class="p305 ft18">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft12">och pappan i en nyanländ småbarnsfamilj i så stor utsträckning som möjligt delar på deltiden.</P>
<P class="p199 ft25">Begränsade möjligheter till flexibelt deltagande för småbarnsföräldrar</P>
<P class="p254 ft9">Kontinuiteten i etableringen behöver upprätthållas under föräldra- ledigheter, annars finns risk för långa avbrott eller avhopp från den påbörjade etablering och att de språksvaga backar eller helt glömmer bort det de lärt sig under avbrottet (Djuve, 2011). Utredningen har i enkäten till kommunernas arbetsmarknadsförvaltningar frågat hur de underlättar för nyanlända föräldrar att kombinera vård av barn med deltagande i <SPAN class="ft10">arbetsförberedande insatser</SPAN>. Fem kommuner anger att de i stor utsträckning erbjuder anpassad verksamhet där barn kan vara med.<SPAN class="ft65">16 </SPAN>Vanligast är att kommunerna ger möjlighet till del- tagande på deltid, tre av fyra kommuner har svarat att de erbjuder detta i stor eller viss utsträckning. Möjligheten att delta i arbetsför- beredande insatser på deltid samvarierar med hur många skydds- behövande och deras anhöriga som kommunen tar emot. Det är hälften så många som anger att de erbjuder insatser på deltid bland kommuner som tar emot färre än tio flyktingmottagna per år, jäm- fört med kommuner som tar emot 50 eller fler flyktingmottagna per år.</P>
<P class="p722 ft24">Det är också kommuner med ett medelhögt eller stort flykting- mottagande, de som tar emot fler än 150 personer per år, som i större utsträckning erbjuder möjligheten att delta i arbetsförbered- ande insatser på kvällar eller helger (figur 6.4). Över 70 procent av kommunerna anger emellertid att det bara går att medverka i arbetsförberedande insatser under dagtid och på vardagar.</P>
<P class="p723 ft54"><SPAN class="ft53">16 </SPAN>Därutöver svarar 16 procent av kommunerna att de ”till viss del” erbjuder anpassad verk- samhet där barn kan vara med.</P>
<P class="p450 ft18">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Enkät till ansvarig för kommunernas arbetsmarknadsverksamheter (bilaga 3).</P>
<P class="p724 ft9">Majoriteten av <NOBR>sfi-deltagarna</NOBR> är i barnafödande ålder, vilket innebär att många har eller får ansvar för små barn under studietiden och gör avbrott på grund av graviditet, föräldraledighet och vård av barn (Skolinspektionen, 2011b).<SPAN class="ft65">17 </SPAN>Trots detta är det ovanligt att kommunerna utformar <NOBR><SPAN class="ft10">sfi-undervisningen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> </SPAN>så att föräldralediga kan delta, bara var tredje kommun erbjuder särskilda insatser för att föräldralediga ska kunna medverka. Den vanligaste åtgärden är att erbjuda distansundervisning eller undervisning på kvällar eller helger, vilket 15 procent av kommunerna gör. Fem procent av kommunerna erbjuder anpassad sfi där barn kan vara med vid undervisningen.<SPAN class="ft65">18</SPAN></P>
<P class="p725 ft24">För att kontinuiteten i etableringen ska kunna upprätthållas under föräldraledighet och under småbarnsår behöver fler kom- muner erbjuda insatser som är flexibla i tid och undervisningsform.</P>
<P class="p726 ft78"><SPAN class="ft90">17</SPAN><SPAN class="ft82">Genomsnittsåldern för personer som studerar sfi är 33 år, 57 procent av deltagarna är kvinnor (Skolinspektionen, 2011b).</SPAN></P>
<P class="p727 ft54"><SPAN class="ft90">18</SPAN><SPAN class="ft96">Arbetsmaterial från </SPAN><NOBR>Sfi-pengsutredningen</NOBR> (dir 2011:81).</P>
<P class="p728 ft18">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p614 ft15"><SPAN class="ft15">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft66">Tillräckligt god hälsa för att arbeta och delta i insatser</SPAN></P>
<P class="p104 ft12">Hälsoproblem kan vara ett hinder för att delta i arbetslivet, och även motivationen att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande och söka arbete påverkas av hälsan. Samtidigt finns ett tydligt sam- band mellan ekonomisk utsatthet och ökade risker för ohälsa. Ohälsa och social arbetsoförmåga kan skapas av att personen under en längre tid har stått utanför arbetsmarknaden. Utanförskapet har lett till isolering, sämre självförtroende och låg självkänsla i dessa fall (Larsson, 2011).</P>
<P class="p75 ft25">Stor ohälsoproblematik, särskilt bland kvinnor</P>
<P class="p89 ft12">Utrikes födda står i större utsträckning än inrikes födda utanför arbetskraften på grund av långvarig sjukdom. Detta gäller i synnerhet kvinnorna, bland vilka elva procent 2011 stod utanför arbetskraften på grund av sjukdom vilket är nästan dubbelt så högt som bland inrikes födda kvinnor (se figur 3.2). Invandrade kvinnor som har ett arbete är också sjukskrivna i högre utsträckning än både invandrade män och personer födda i Sverige. Personer med utomeuropeiskt ursprung uppger även tre till fyra gånger så ofta som sverigefödda att de har dålig eller mycket dålig hälsa (Socialstyrelsen, 2009).</P>
<P class="p278 ft9">Ohälsa kan grovt delas upp i <SPAN class="ft10">kartlagd ohälsa</SPAN>, där det finns en diagnos och/eller sjukskrivning av läkare, och <SPAN class="ft10">egenupplevd ohälsa</SPAN>, en ohälsa som av olika skäl inte är diagnosticerad. Spännvidden i den egenupplevda ohälsan är stor, den inrymmer såväl hälso- problem som skulle kunna hanteras med stöd och aktivering och därmed bryta ett utanförskap, som grava hälsoproblem som per- sonen av olika anledningar inte sökt hjälp för. Det kan exempelvis vara psykiska besvär som upplevs som stigmatiserande att söka hjälp för (Ingvarsdotter, 2011). Personer födda utomlands uppvisar <SPAN class="ft10">både </SPAN>sämre självskattad hälsa och högre ohälsotal. Ohälsan hos utrikes födda kvinnor, fysiskt eller psykiskt relaterad, yttrar sig bland annat i oro, ångest, depression och sömnproblem samt sjuk- domar i kroppens rörelseapparat (Akhavan, 2011).</P>
<P class="p126 ft24">Även psykisk ohälsa är vanligare bland dem som invandrat än bland inrikes födda, vilket framför allt beror på att den som invandrat utsätts för fler riskfaktorer för ohälsa. I en undersökning där 720 finländare, irakier och iranier som bott i Sverige i minst tre år ingick framkommer ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa</P>
<P class="p729 ft18">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft9">och svåra erfarenheter som alla kan drabbas av, som skilsmässa, dödsfall hos nära familjemedlem, svagt socialt nätverk och otrygg ekonomi. Därutöver har invandrarnas förmåga att förstå det svenska samhället och göra sig förstådda betydelse för deras psykiska hälsa (Tinghög, 2009). Det finns också en stark koppling mellan psykisk ohälsa och upplevelsen av att ha blivit utsatt för diskriminering (Folkhälsoinstitutet, 2006; Coker m.fl., 2009; Wong m.fl., 2003).</P>
<P class="p399 ft9">Sämre levnadsvillkor, social utsatthet och sämre hälsa hänger samman <SPAN class="ft134">(</SPAN>Socialstyrelsen, 2010). Utrikes födda kvinnor uppvisar sämre hälsotal och har samtidigt sämre levnadsvillkor än befolk- ningen generellt mätt som sysselsättning, ekonomi och deltagande i samhället. Enligt en svensk avhandling baserad på både kvalitativa och kvantitativa uppgifter om 2 429 inrikes födda och invandrade anställda kvinnor, är det tydligt att inkomst, jobbstatus och andra socialt relaterade faktorer tillsammans med arbetslöshet och arbets- miljö leder till att invandrade kvinnors hälsa försämras i Sverige. I avhandlingen redovisas även en djupanalys av tio invandrade iranska kvinnors syn på faktorer som har påverkat deras hälsa mellan 1996 och 2002 då intervjuerna gjordes. Upplevt trauma, avsaknad av sociala nätverk, våld i hemmet, obetalt hemarbete och diskriminering på grund av kön och etnicitet visar sig också ha spelat roll för hälsoförsämringen (Akhavan, 2006).</P>
<P class="p454 ft25">Diffusa sjukskrivningar döljer både orsaker och möjliga lösningar</P>
<P class="p70 ft12">Ohälsa är en parameter som finns med i flera studier av utrikes födda kvinnor utanför arbetsmarknaden. Det är däremot svårt att avgöra vilken roll som ohälsan spelar som förklaring till utanför- skapet (Larsson, 2011). I en dansk intervjustudie med 200 utrikes födda kvinnor är sjukdom det vanligaste hindret som kvinnorna uppger för att de skulle kunna ta ett arbete. Jobbkonsulenterna i samma studie pekar däremot på att många av kvinnorna har en begränsad kunskap om sin kropp och svårigheter att tyda dess signaler. Konsulenterna menar t.ex. att kvinnorna inte känner till att det inte är skadligt att hålla sig i form efter barnafödande och att de blir nervösa av kroppsliga symtom, vilket gör att de lägger mycket resurser på sjukdom (Nielsen Breidahl, 2007).</P>
<P class="p60 ft12">För många människor kan aktivitet vara bättre än passivitet. Mykletun (2010) framhåller att för flera av de dominerande hälso- problemen bland sjukskrivna (ohälsa i muskel- och skelettdelar</P>
<P class="p157 ft18">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p730 ft12">respektive psykisk ohälsa) är aktivitet vanligtvis mer hälso- och rehabiliteringsfrämjande än passivitet.</P>
<P class="p731 ft11">I <SPAN class="ft27">Västerås </SPAN>kommun identifierade Socialkontoret en grupp utrikes födda klienter vilka i genomsnitt haft försörjningsstöd i tio år, och hade en lång sjukdomshistoria med diffusa sjukskrivningar, sociala och eller psykiska problem. Dessa personer var frekventa besökare på sjukhusens mottagningar. I flera fall hade de diffusa sjukintyg: ”kvinnan har sju barn och ett mycket stort omsorgsansvar”, ”per- sonen talar inte svenska trots lång tid i landet” eller ”personen har svårt att sitta”. Socialkontoret valde 2009 att koppla in en stöd- funktion, Folkhälsobyrån, som erbjöd samtalsstöd med en kultur- tolk och tillsammans med den sjukskrivne gick igenom dennes livs- situation och hjälpte till att upprätta en plan för att bli självför- sörjande. Arbetsmetodiken resulterade i ett minskat antal besök hos både socialkontor och familjeläkare/vårdcentral. Kommunens upp- följning 2010 av de 72 klienterna visade att 82 procent av sjukskriv- ningarna inte hade direkt koppling till arbetsförmågan, utan till annan bakomliggande problematik. Vid uppföljningstidpunkten var nio av klienterna självförsörjande och hade avslutat försörjnings- stödet och bara 15 personer bedömdes helt sakna arbetsförmåga.<SPAN class="ft52">19 </SPAN>Resterande klienter hade brutit en lång sjukskrivningsperiod och påbörjat en planering med målet att på sikt bli självförsörjande, bland annat genom utbildning eller deltagande i insatser (Västerås kommun, 2010).</P>
<P class="p732 ft15">Hälsokommunikatörer för att stärka nyanländas hälsa</P>
<P class="p733 ft29">Kista Jobbtorg, som är en del av Stockholms stads verksamhet för arbetslösa som uppbär försörjningsstöd, erbjuder alla inskrivna en inledande hälsokontroll. Deltagarnas hälsovärden följs upp och de får lära sig egenvård och att tyda kroppens signaler, om samband mellan kost och hälsa m.m. För vissa nyanlända utan skolgång kan det handla om grundläggande kunskap som att det kan finnas sam- band mellan huvudvärk och att inte äta frukost, eller att förstå att ökad hjärtfrekvens vid ansträngning inte är farligt. Den som är i behov av vård hänvisas till relevant vårdinstans.</P>
<P class="p734 ft24">Vid uppföljningar som sker tre månader efter inskrivning uppger upp till 70 procent att de är mer redo att söka ett arbete, trots upplevd ohälsa, än innan de medverkade i hälsoprogrammet.</P>
<P class="p735 ft54"><SPAN class="ft53">19 </SPAN>Avslutsorsak har bland annat varit <NOBR>CSN-finansierade</NOBR> studier, att klienten visat sig inte vara i Sverige eller arbetsinkomst.</P>
<P class="p736 ft18">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft25">Nyanlända flyktingmottagnas behov av rehabilitering</P>
<P class="p96 ft11">Det är svårt att kvantifiera omfattningen av ohälsa bland nyanlända invandrare. För nyanlända som omfattas av etableringslagen ska en etableringsplan upprättas om den nyanlände trots sjukdom eller annan fysisk eller psykisk nedsättning av prestationsförmågan kan delta i etableringsinsatser till minst 25 procent av heltid. Om prestations- förmågan understiger 25 procent avslår Arbetsförmedlingen rätten till etableringsplan. Förmågan ska bedömas i relation till de insatser som Arbetsförmedlingen och kommunen erbjuder. Det innebär att även personer med en rätt stor nedsättning av sin förmåga ska erbjudas lämpliga insatser. För dessa personer är det särskilt viktigt att etableringsplanen innehåller medicinsk, social eller arbetslivs- inriktad rehabilitering, i syfte att successivt öka prestations- förmågan.</P>
<P class="p737 ft12">Under det första året sedan etableringslagen trädde i kraft är det bara ett fåtal personer som fått sin etableringsplan reducerad på grund av sjukdom eller annan nedsättning av prestationsförmågan, 31 av närmare 8 000 personer. Under samma period har 76 personer nekats rätten till etableringsplan, vilket bland annat kan bero på att individen inte bedömts kunna delta i insatserna (Arbetsförmedlingen, 2012a).</P>
<P class="p71 ft29">Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting har undertecknat en gemensam viljeinriktning när det gäller bedömningen av förmågan att delta i etableringsinsatser. Utgångspunkten för parterna är att insatserna som ingår i etableringsplanen ska anpassas så att nyanlända i normal- fallet ska kunna delta i insatser på heltid. Det låga antalet personer som fått en reducerad plan eller ett avslag ska ses mot bakgrund av den gemensamma viljeinriktningen om individanpassning av aktiviteterna i etableringsplanen så att en nyanländ kan delta även vid lägre prestationsförmåga.</P>
<P class="p399 ft9">Arbetsförmedlingen har granskat 200 etableringsplaner, varav 109 gällde kvinnor och 91 män. En femtedel av de undersökta planerna innehåller någon form av hälsofrämjande insats, vilket gäller kvinnor i betydligt högre utsträckning än män (Arbetsförmedlingen, 2012b).</P>
<P class="p167 ft11">Det är ett anmärkningsvärt lågt antal nyanlända flykting- mottagna som fått sin etableringsplan reducerad på grund av sjuk- dom eller annan nedsättning av prestationsförmågan, och det är svårt att avgöra om antalet är rättvisande för gruppen som faktiskt har en nedsatt prestationsförmåga. Det är också mindre än två pro-</P>
<P class="p492 ft18">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p571 ft12">cent av samtliga nyanlända inom etableringsuppdraget som skrivits in hos Arbetsförmedlingen som har en registrerad funktions- nedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga (fram till april 2012). Även om det är svårt att dra säkra slutsatser om hur väl Arbetsförmedlingen lyckas identifiera personer som har behov av arbetsrehabiliterande insatser så indikerar den låga omfattningen som anvisats till sådana insatser att mörkertalet kan vara stort. Rätt stöd, och så snabbt som möjligt, bör också gälla för nyanlända som har en ohälsoproblematik eller en funktionsnedsättning och ned- satt arbetsförmåga. Om individens prestationsförmåga är oklar är det av stor vikt att etableringsplanen omfattar rehabiliterande insatser så att den nyanländes förmåga och behov av stöd och hjälp kan klargöras.</P>
<P class="p738 ft26"><SPAN class="ft26">6.4</SPAN><SPAN class="ft51">Kontakt mellan nyanlända och berörda aktörer</SPAN></P>
<P class="p89 ft12">För att en nyanländ person ska kunna ta del av erbjudna insatser krävs att han eller hon har kontakt med aktörerna som ska stödja etableringen på arbetsmarknaden. De två viktigaste aktörerna är Arbetsförmedlingen och kommunen. De nyanlända som omfattas av etableringslagen ska Arbetsförmedlingen kalla till ett första möte för att upprätta en etableringsplan med olika insatser. I etablerings- planen ska även kommunala insatser ingå, såsom sfi och samhälls- orientering, men också vuxenutbildning kan i många fall vara relevant (avsnitt 4.3.1).</P>
<P class="p255 ft9">Många nyanlända som inte omfattas av etableringslagen har behov av motsvarande insatser. Det gäller i synnerhet personer som får uppehållstillstånd på grund av anknytning, bland vilka särskilt kvinnorna ofta har en lika lång väg till arbete som flyktingmottagna (avsnitt 3.2.2). Varken Arbetsförmedlingen eller kommunen har dock i uppdrag att kalla till ett möte för att identifiera behov av insatser som kan korta vägen in på arbetsmarknaden för dessa personer. Utredningens analys visar att drygt var fjärde kvinna som invandrade till Sverige 2005 som övrig anhöriginvandrare varken arbetar, studerar eller deltar i en arbetsförberedande insats under de första fem åren i Sverige. Motsvarande andel för männen som kom som övriga anhöriginvandrare är mellan 15 och 25 procent (avsnitt 3.4). Vidare är det bara cirka 25 procent av de arbetslösa övriga anhöriginvandrarna som är inskrivna på Arbetsförmedlingen under de första åren i Sverige, och bland kvinnorna i denna grupp är andelen inskrivna ännu lägre (bilaga 2).</P>
<P class="p739 ft18">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft11">Sammantaget visar detta att det finns en förhållandevis stor grupp nyanlända som inte omfattas av etableringslagen vilka saknar kontakt med kommunen och Arbetsförmedlingen, trots att de sannolikt har behov av insatser. Det gäller i synnerhet kvinnor. I de följande två avsnitten analyseras i vilken utsträckning den bristande kontakten beror på svårigheter att etablera en första kontakt med målgruppen (avsnitt 6.4.1) respektive svårigheter att upprätthålla kontakten vid avbrott för exempelvis vård av barn (avsnitt 6.4.2).</P>
<P class="p740 ft15"><SPAN class="ft15">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft66">Den första kontakten</SPAN></P>
<P class="p741 ft25">Begränsad information om stöd och insatser i Sverige före invandringen</P>
<P class="p262 ft9">Det är bara personer som söker asyl som får uppehållstillstånd på plats i Sverige. Övriga migranter, dvs. anhöriginvandrare, arbets- kraftsinvandrare och studerande, ska ansöka om uppehållstillstånd från sina hemländer. Ett sätt att underlätta kontakt mellan aktörerna som kan bistå i etableringsprocessen och nyanlända invandrare vilka inte omfattas av flyktingmottagandet kan vara riktade informations- insatser i samband med beslutet om uppehållstillstånd.</P>
<P class="p399 ft9">I dagsläget informerar inte Migrationsverket om vilket stöd och vilka insatser som nyanlända kan erbjudas i Sverige när besked ges om uppehållstillstånd. Inte heller utlandsmyndigheterna tillhanda- håller sådan information. På Migrationsverkets webbsida finns en sammanställning av vilka myndigheter som en nyanländ person kan behöva kontakta (exempelvis Arbetsförmedlingen och Skatteverket), samt kontaktuppgifter till respektive myndighet. Migrationsverkets webbsida innehåller även en länk till webbsidan Information om Sverige, som är Länsstyrelsernas gemensamma portal. Sidans inne- håll finns tillgängligt på sex språk, bland annat somaliska och arabiska. För att ta del av informationen krävs dock att individen känner till och själv kan söka på Migrationsverkets hemsida.</P>
<P class="p704 ft37">För att öka nyanländas förutsättningar att ta del av erbjudet stöd för etableringen i arbets- och samhällslivet finns det därför behov att förbättra informationen inför flytten till Sverige.</P>
<P class="p742 ft18">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p743 ft25">Många nyanlända nås inte av Arbetsförmedlingens och kommunens traditionella informationskanaler</P>
<P class="p102 ft9">Nyanlända som inte omfattas av etableringslagen måste i stor utsträckning aktivt söka information om Arbetsförmedlingens och kommunens service hos aktörerna själva. Arbetsförmedlingens pilot- projekt för utrikes födda kvinnor i utanförskap visar att myndigheten i hög grad <SPAN class="ft10">saknar kanaler </SPAN>för att nå arbetslösa som befinner sig utanför systemet. Med undantag från besök i <NOBR>sfi-klasser</NOBR> och enstaka pro- jektsatsningar bygger verksamheten på att arbetssökande själva kommer till Arbetsförmedlingen (Ramböll, 2010a). I fokusgrupp- erna som genomfördes inom ramen för pilotprojektet framgick det vidare att alla de deltagande kvinnorna ville arbeta, men att de tidigare saknat kunskap om och kontakt med de aktörer som skulle kunna stödja dem på vägen mot arbete (Ramböll, 2011b).</P>
<P class="p381 ft9">Även kommunerna saknar ofta kanaler för att nå dem som inte själva tar kontakt, trots att de är skyldiga att aktivt söka upp och motivera de kommuninvånare som har rätt till sfi och vuxenutbild- ning (avsnitt 4.4.1 och 4.5.1). I utredningens enkätundersökning till ansvariga för kommunernas arbetsmarknadsverksamheter uppger majoriteten av kommunerna att de informerar om möjliga insatser i samband med att den nyanlända personen själv söker kontakt. Bara 14 procent av kommunerna anger att de bedriver uppsökande arbete för att få kontakt med nyanlända personer som står utanför arbetsmarknaden och som saknar tidigare kontakt med kommunen. Detsamma gäller för kommunernas information om sfi (tabell 6.3). Det vanligaste sättet att informera om sfi är via kommunens webb- sida och förvaltningar eller via Arbetsförmedlingen. Relativt få kom- muner bedriver uppsökande verksamhet eller informerar genom bredare kanaler, såsom lokalpress eller utskick till nyinflyttade.</P>
<P class="p744 ft18">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369222x1.jpg" style="width:437px;height:277px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td105"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td106"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td105"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td106"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Arbetsmaterial från <NOBR>Sfi-pengsutredningen</NOBR> (dir 2011:81).</P>
<P class="p724 ft9">Bristen på proaktiva informationsinsatser innebär att en nyanländ person som inte omfattas av etableringslagen och som vill veta mer om insatser som sfi och vuxenutbildning måste ha kunskap om att insatsen finns och var information om insatsen ska sökas. Denna förkunskap kan vara svår att tillskansa sig som nyanländ. Flera studier pekar på att nyanlända har en begränsad tillgång till informella kon- taktnät som kan bistå med vägledning och information (Ramböll, 2010b). I en granskning av flyktingmottagandet i Stockholm Stad konstateras att de nätverk som skyddsbehövande har i form av landsmän och släktingar sällan är användbara för att introducera den nyanlände i det svenska samhället och språket (Stadsrevisionen Stockholms Stad, 2007).</P>
<P class="p745 ft9"><SPAN class="ft10">Hur informationen förmedlas </SPAN>utgör en annan tröskel för kon- takten mellan berörda aktörer och nyanlända. En stor del av den information som kommunen och Arbetsförmedlingen tillhanda- håller via externa informationskanaler är skriftlig. Arbetsförmed- lingens pilotprojekt för utrikes födda kvinnor i utanförskap visade dock att skriftliga anslag inte är en framgångsrik metod för att nå mål- gruppen, dels på grund av den mängd information som målgruppen får, dels på grund av bristande kunskaper i svenska (Arbetsförmed- lingen, 2011). Samma bild ger det norska programmet Ny Sjanse, som bland annat vänder sig till hemmavarande utrikes födda</P>
<P class="p746 ft18">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft12">kvinnor utan försörjningsstöd. I den metodhandbok som samman- fattar erfarenheterna från programmet konstateras att den skriftliga informationen i första hand var en effektiv informationskanal för att nå arbetsgivare och offentliga instanser. Ingen av de deltagande kvinnorna uppgav dock att de tagit del av informationen (Stiftelsen Mangfald i arbeidslivet, 2010).</P>
<P class="p747 ft25">Muntliga informationsinsatser på de platser där nyanlända rör sig är en framgångsfaktor</P>
<P class="p254 ft9">Bristen på uppsökande, muntliga informationsinsatser innebär att i synnerhet kvinnor, som ofta kommer som anhöriginvandrare, riskerar att gå miste om det stöd som samhället erbjuder för etableringen. För att fler nyanlända ska nås av information om vilket stöd som erbjuds, har alternativa informationsvägar utvecklats inom ramen för olika projekt och lokala verksamheter. En genomgående framgångs- faktor i dessa verksamheter är att informera om insatserna på platser som nyanlända redan besöker, såsom barnavårdscentralen, förskola, skola och vårdcentraler. En annan framgångsfaktor tycks vara fysisk närvaro i lokalsamhället. Genom att möta kvinnorna på deras hemmaplan, kunde kvinnorna i Arbetsförmedlingens pilot- projekt i större utsträckning skapa sig en personlig bild av myndig- heten, vilket sänkte trösklarna för kontakt (Ramböll, 2011a).</P>
<P class="p126 ft9">Det har också visat sig framgångsrikt att sprida information om olika insatser via <SPAN class="ft10">informella, lokala nätverk</SPAN>. Frälsningsarmén har sedan 16 år bedrivit en mötesplats för hemmavarande utrikes födda kvinnor i Akalla. För att sprida information om verksamheten har i stor utsträckning informella nätverk samt <NOBR>mun-mot-mun-metoden</NOBR> använts. Samma metod använde Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund (SKR). För att sprida information om sin nystartade föräldrautbildning för utrikes födda föräldrar till potentiella del- tagare anställde SKR samtalsledare som var välförankrade i lokal- samhället. Kontakt via lösa, informella nätverk visade sig också vara den genomgående mest effektiva rekryteringsmetoden för att nå utrikes födda kvinnor utan tidigare kontakt med kommunen i pro- grammet Ny Sjanse (Stiftelsen Mangfald i arbeidslivet, 2010).</P>
<P class="p126 ft11">Slutligen pekar erfarenheter från Norge på att <SPAN class="ft27">socialtjänst- kontoren </SPAN>kan spela en viktig roll för att etablera kontakt. I Norge, liksom i Sverige, står mannen ofta som den biståndssökande när ett hushåll beviljas försörjningsstöd, vilket leder till att socialtjänsten primärt har kontakt med mannen. För att öka kontakten med kvin-</P>
<P class="p575 ft18">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft24">norna, har ett <NOBR>NAV-kontor</NOBR> som utredningen besökt i Oslo systematiskt börjat kalla både kvinnan och mannen i hushållet till alla möten (se ruta i avsnitt 6.2.3). <NOBR>NAV-kontoren</NOBR> har även använts i Ny <NOBR>Sjanse-programmet</NOBR> som rekryteringskanal för att komma i kontakt med hemmavarande kvinnor i hushåll utan försörjnings- stöd. I de fall ett hushåll med en hemmavarande utrikes född kvinna sökt men nekats försörjningsstöd, har socialhandläggarna hjälpt kvinnan att få kontakt med Ny Sjanse i stället.</P>
<P class="p740 ft15"><SPAN class="ft15">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft66">Bibehållen kontakt vid avbrott för vård av barn</SPAN></P>
<P class="p388 ft29">Kvinnor avbryter ofta en insats för att vårda barn, medan män avbryter deltagandet i insatser för arbete, visar resultat från nyanländas deltagande i introduktionsprogram i Sverige och Norge (avsnitt 5.2.1). Uppföljningar av <NOBR>sfi-deltagares</NOBR> orsaker till avbrott vid längre studietider visar att graviditet och föräldraledighet orsakar de längsta avbrotten. Bland personer som varit inskrivna i sfi i över fyra år hade de som gjort uppehåll på grund av graviditet eller föräldraledighet i genomsnitt varit frånvarande i cirka två år (Statskontoret, 2009). Utredningens delbetänkande (SOU 2012:9) visar vidare att cirka 40 procent av mammorna som invandrade med barn 2006 från länder utanför EU/EES tar ut mer än 200 dagar föräldrapenning året efter invandringen, och cirka en av fyra kvinnor som får fler barn i Sverige har ett omfattande uttag två år i rad. Dessa längre avbrott påverkar förutsättningarna för de nyanlända mammorna att etablera sig på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p322 ft24">Cirka hälften av arbetsförmedlarna som arbetar med nyanlända inom ramen för etableringsuppdraget gör tillsammans med den nyanlända en plan för hur återgången till etableringsinsatserna ska se ut vid avbrott för föräldraledighet (tabell 6.4). Det är även relativt vanligt att informera om frivilliga aktiviteter som den nyanlända kan ta del av under sin föräldraledighet, exempelvis öppen förskola och språkkaféer. Däremot är det mindre vanligt att handläggare fort- sätter ha löpande kontakt med den nyanlända föräldern under själva föräldraledigheten.</P>
<P class="p748 ft18">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369225x1.jpg" style="width:433px;height:273px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr9 td118"><P class="p38 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td119"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr28 td120"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td119"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td119"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td121"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td107"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td117"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p482 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Utredningens enkätundersökning till arbetsförmedlare (bilaga 4).</P>
<P class="p404 ft9">För att få en bild av i vilken utsträckning kommunerna valt att arbeta för att nyanlända som vårdar barn ska bibehålla kontakten med arbetsmarknaden, ställdes en fråga om det i utredningens enkät till Sveriges kommuner. I enkäten instämmer cirka 15 procent av kommunerna helt eller delvis i påståendet att de arbetar aktivt för att nyanlända föräldrar inte ska förlora kontakten med arbetsmark- naden vid vård av barn. Andelen är lägre bland kommunerna som hade ett flyktingmottagande över 150 personer 2010 (sju procent). Exempel på insatser som kommunerna erbjuder är samhälls- information där både föräldrar och barn kan delta samt öppna förskolor med möjlighet till sfi särskilt inriktade mot utrikes födda.</P>
<P class="p749 ft18">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369226x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p750 ft15">Föräldralediga med planering för framtiden</P>
<P class="p751 ft9">I Rosengård, Malmö, bedriver <SPAN class="ft10">Meritutbildning </SPAN>en verksamhet för arbetslösa utrikes födda kvinnor och män som är föräldra- lediga. Syftet med verksamheten är att stödja föräldrarnas planering för tiden efter föräldraledigheten genom bland annat studie- och yrkesvägledning, studiebesök och jobbsökaraktivi- teter. Deltagarna erbjuds även möjlighet att läsa sfi och yrkes- svenska samt att få stöd i föräldrarollen. En utbildad, flerspråkig barnskötare tar hand om barnen när föräldrarna deltar i under- visning eller andra aktiviteter. Verksamheten startades mot bak- grund av att i synnerhet många kvinnor avbröt sitt deltagande i sfi på grund av föräldraledighet för att sedan aldrig komma tillbaka. Flera deltagare berättar om hur viktigt det är att få fort- sätta träna svenska, träffa andra föräldrar och få vägledning kring nästa steg på vägen mot arbete. ”Att allt inte bara stannar upp bara för att man är hemma med barn”, som en kvinna uttryckte det.</P>
<P class="p752 ft26"><SPAN class="ft26">6.5</SPAN><SPAN class="ft51">Aktörernas tillgång till relevanta insatser</SPAN></P>
<P class="p148 ft12">Aktörernas tillgång till relevanta insatser är dels beroende av att de har mandat att erbjuda insatser till målgruppen (avsnitt 6.5.1), dels att de har en relevant verktygslåda med insatser som är anpassade till individernas olika behov (avsnitt 6.5.2). För båda dessa förut- sättningar är en effektiv samverkan utifrån respektive aktörs ansvar och kompetens väsentligt för att möta den nyanländes behov av relevanta insatser.</P>
<P class="p495 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft66">Mandatet att erbjuda insatser</SPAN></P>
<P class="p58 ft24">En nyanländ person kan ha behov av olika typer av insatser som stöd för etableringen i arbets- och samhällsliv, i synnerhet arbets- förberedande insatser, språkundervisning och övrig utbildning. Som framgår av kapitel 4, finns i dag ett antal aktörer med mandat att erbjuda dessa insatser till nyanlända. <SPAN class="ft30">Arbetsförmedlingen </SPAN>ansvarar för att arbetsmarknadspolitiken genomförs i enlighet med de mål och riktlinjer som riksdag och regering har fastställt. I detta uppdrag ingår att stödja arbetssökande med olika arbetsför- beredande tjänster. Myndigheten har ett särskilt ansvar för att</P>
<P class="p95 ft18">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p589 ft29">nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. <SPAN class="ft33">Kommunerna </SPAN>ansvarar för sfi, vuxenutbildning och samhällsorientering. Skyldigheten att erbjuda samhällsorientering omfattar dock bara nyanlända som omfattas av etableringslagen (2010:197). Kommunerna ska även tillhandhålla det generella stöd som nyanlända och andra invånare kan ha behov av inom områden som individ- och familjeomsorg, bostadsförsörjning och viss sjukvård.</P>
<P class="p255 ft29">Vid sidan av de insatser som berörda aktörer är skyldiga att erbjuda, kan enskilda kommuner prioritera att anordna insatser utöver vad lagstiftningen anger (avsnitt 4.2). Kommunerna kan exempelvis anordna arbetsförberedande verksamhet, så länge denna verksamhet inte inkräktar på Arbetsförmedlingens uppdrag. Efter- som dessa insatser är frivilliga att anordna kan både omfattning och innehåll variera stort mellan olika delar av landet.</P>
<P class="p12 ft29">Arbetsförmedlingens och kommunernas skyldigheter är reglerade i olika lagar och förordningar. Det kommunala självstyret innebär att kommunerna själva väljer hur de ska utforma sin verksamhet inom den ramlagstiftning som finns för området. En kommun kan exempelvis själv bestämma hur och när sfi och kommunal vuxen- utbildning ska erbjudas. Kommunen har även rätt att ta fram egna kurser. På grundläggande nivå får kommunerna erbjuda så kallade orienteringskurser, vars innehåll varje kommun själv får bestämma så länge kursen uppfyller något av de fyra målen för orienterings- kurser (avsnitt 4.5.1).</P>
<P class="p280 ft12">Även Arbetsförmedlingen har ett förhållandevis stort mandat att inom ramen för sitt uppdrag påverka utformningen och inrikt- ningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Myndigheten beslutar i stor utsträckning om hur ramanslaget ska fördelas mellan olika insatser. Arbetsförmedlingen har även mandat att påverka innehåll och upplägg i vissa arbetsförberedande insatser, exempelvis inriktningen av anpassade insatser inom ramen för det arbetsmark- nadspolitiska programmet förberedande och orienterande utbild- ning.</P>
<P class="p12 ft11">Det saknas således inte aktörer med mandat att stödja nyanländas etablering i arbets- och samhällsliv. För att den inledande etablerings- perioden ska bli så effektiv som möjligt är det dock viktigt att aktörernas insatser möter de nyanländas behov.</P>
<P class="p753 ft18">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft66">Verktygslådan av insatser</SPAN></P>
<P class="p163 ft12">Nyanlända invandrare är en heterogen grupp. Där finns såväl universitetsutbildade civilingenjörer som analfabeter; personer med lång och i Sverige efterfrågad yrkeserfarenhet och personer som aldrig förvärvsarbetat. Det är därför viktigt att berörda aktörer har tillgång till en bred verktygslåda av insatser som kan möta behoven hos olika individer. Ett brett spektrum av insatser är även en förut- sättning för att säkra den nyanländes motivation och känsla av ägandeskap. En person som upprepade gånger anvisas till insatser som inte är relevanta riskerar att förlora sin motivation för att delta (avsnitt 6.2.2).</P>
<P class="p754 ft25">Arbetsförmedlingen saknar relevanta insatser – i synnerhet för korttidsutbildade</P>
<P class="p586 ft29">Av utredningens enkätundersökning till arbetsförmedlare som arbetar med nyanlända framgår att majoriteten av handläggarna upplever att Arbetsförmedlingen har tillgång till relevanta insatser för arbets- sökande generellt. Tillgången till insatser för nyanlända upplevs dock vara betydligt sämre. Det gäller i synnerhet sökande med kort eller ingen utbildning. Drygt hälften av handläggarna anser att Arbetsförmedlingen har en mycket dålig tillgång till relevanta insatser för denna målgrupp. Ytterligare en dryg fjärdedel av hand- läggarna upplever att tillgången till insatser för målgruppen är ganska dålig. Relevanta insatser tycks även saknas för personer med bristande motivation och låg självtillit. Tre av fyra handläggare anser att Arbetsförmedlingen har en mycket eller ganska dålig tillgång till insatser för denna målgrupp (tabell 6.5).</P>
<P class="p755 ft18">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369229x1.jpg" style="width:439px;height:348px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr9 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td115"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td116"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td115"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p756 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Utredningens enkät till arbetsförmedlare (bilaga 4).</P>
<P class="p348 ft29">Bristen på relevanta insatser kommer även till uttryck i att nästan fyra av tio handläggare anger att de under den senaste månaden anvisat en nyanländ till en programinsats som inte har varit relevant för den sökandes behov, då uppdraget att fylla personens hand- lingsplan eller etableringsplan har varit styrande.</P>
<P class="p431 ft12">I enkätundersökningen ombads arbetsförmedlarna specificera vilken typ av insatser som de saknar i Arbetsförmedlingens nuvar- ande utbud. Enkätsvaren, samt utredningens övriga datainsamling, pekar på att det i första hand är tre typer av insatser som behöver vidareutvecklas utifrån målsättningen att främja nyanlända kvinnors och anhöriginvandrares arbetskraftsdeltagande och etablering på arbetsmarknaden:</P>
<P class="p757 ft12"><SPAN class="ft84"></SPAN><SPAN class="ft135">Grundläggande vuxenutbildning/baskunskaper för personer med kort eller ingen utbildning.</SPAN></P>
<P class="p758 ft12"><SPAN class="ft35"></SPAN><SPAN class="ft39">Information om det svenska samhället.</SPAN></P>
<P class="p548 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft135">Stöd och vägledning till nyanlända föräldrar.</SPAN></P>
<P class="p759 ft12">Nyanlända med högre utbildning har i regel lättare att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlarna uppfattar även att till-</P>
<P class="p760 ft18">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">gången till insatser för denna grupp är större jämfört med nyan- lända med förgymnasial utbildning. Det är samtidigt värt att betona att utrikes födda med högskoleutbildning har en lägre sysselsätt- ningsgrad än inrikes födda akademiker. En betydligt högre andel utrikes födda akademiker har dessutom arbeten som de är över- kvalificerade för (avsnitt 3.1.1). Det är därför viktigt att fortsätta bedriva det utvecklingsarbete som påbörjats inom validerings- området för att tillvarata invandrade akademikers kompetens (avsnitt 4.7).</P>
<P class="p165 ft25">Stora behov av grundläggande vuxenutbildning/baskunskaper</P>
<P class="p761 ft12">I Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden <NOBR>2012–2013</NOBR> konstateras att myndigheten har mycket svårt att effektivt stödja sökande med kort utbildning utifrån den arsenal av verktyg som myndigheten förfogar över. Enligt rapporten behövs fler långa, stegvisa utbildningsinsatser som planeras i samarbete med andra aktörer (Arbetsförmedlingen, 2012c). Det är även många arbets- förmedlare som lyfter fram detta behov i utredningens enkät, och i stort sett samtliga verksamheter som utredningen besökt med kort- tidsutbildade som målgrupp pekar på ett stort behov bland deras deltagare av grundläggande undervisning i ämnen som matematik och data.</P>
<P class="p762 ft93">Om du inte kan räkna kan du inte läsa tidtabeller och recept. Du kan inte stå i kassan och du kan inte blanda till rätt dosering för olika ren- göringsmedel. Hur ska du då kunna ta en plats som exempelvis kafé- biträde eller lokalvårdare?</P>
<P class="p763 ft13"><NOBR>(sfi-lärare)</NOBR></P>
<P class="p764 ft9">Behov av undervisning i basämnen på grundläggande nivå är tänkt att tillgodoses genom den kommunala vuxenutbildningen, som kom- munen ska erbjuda alla som saknar grundskole- eller gymnasiekompe- tens (avsnitt 4.5.1). För nyanlända som omfattas av etableringslagen kan kommunal vuxenutbildning ingå i etableringsplanen. I augusti 2012 var det dock endast fyra procent av etableringsplanerna som omfattade vuxenutbildning. Bland nyanlända som hade haft en plan längre än tolv månader var motsvarande andel sju procent. Detta avviker kraftigt från omfattningen under tidigare år. Bland nyan- lända flyktingmottagna som invandrade år 2000 studerade mellan 25 och 30 procent på komvux eller folkhögskola 2002 (bilaga 2).</P>
<P class="p85 ft18">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p765 ft12">En förklaring till att få nyanlända deltar i vuxenutbildning kan vara de <SPAN class="ft25">språkliga förkunskapskrav </SPAN>som en del kommuner har satt upp för deltagande i vuxenutbildningen (avsnitt 4.5.1). För dem som omfattas av etableringslagen kan <SPAN class="ft25">logistiska hinder </SPAN>finnas som gör det svårt att kombinera utbildningen med andra insatser i etablerings- planen.</P>
<P class="p115 ft9"><SPAN class="ft10">Bristande samverkan </SPAN>mellan kommunen och Arbets- förmedlingen kan utgöra en annan förklaring. I etableringslagen (2010:197) anges att Arbetsförmedlingen ska utforma etablerings- planen tillsammans med den nyanlände och i samverkan med bland annat berörda kommuner. På motsvarande sätt finns även ett stort behov av samverkan kring nyanlända som inte omfattas av etablerings- lagen, i synnerhet den grupp som uppbär försörjningsstöd (se även avsnitt 6.6.1). Att många arbetsförmedlare upplever att det saknas insatser för korttidsutbildade tyder på att Arbetsförmedlingen och kommunerna inte lyckats hitta fungerande former för samverkan på lokal nivå. Samverkan tycks också vara en brist i det utvecklings- arbete som Arbetsförmedlingen påbörjat för att komplettera sitt befintliga utbud med insatser som är anpassade för nyanlända med kort eller ingen utbildning. Myndighetens referensgrupp, som bland annat består av företrädare från Nationellt centrum för svenska som andra språk, saknar helt kommunrepresentanter (Arbetsförmed- lingen, 2012b). I Stockholms Stad anger intervjuade företrädare att Arbetsförmedlingen inte varit i kontakt med kommunen för att diskutera hur sfi och vuxenutbildningen bör utvecklas och användas för att stödja nyanländas etablering på bästa sätt.</P>
<P class="p766 ft12">Grundläggande vuxenutbildning är ett kommunalt ansvar. Ur ett resursanvändningsperspektiv är det enligt utredningens upp- fattning ineffektivt om Arbetsförmedlingen utvecklar motsvarande insatser i stället för att i samverkan med kommunen se hur befint- liga insatser och kompetenser kan användas och vidareutvecklas. Dubbla system gynnar inte heller den nyanländes möjligheter att successivt bygga på sin kompetens inom det reguljära utbildnings- väsendet.</P>
<P class="p12 ft11">Bland övriga anhöriginvandrare kan det låga deltagandet också bero på nyanländas svårigheter att få <SPAN class="ft27">kunskap om vilka insatser som vilken aktör erbjuder </SPAN>(avsnitt 6.6.1). Dessutom har nyanlända som inte omfattas av etableringslagen inte rätt till den statliga etablerings- ersättningen, som kan användas för att finansiera deltagande i vuxen- utbildning. För dessa personer kan därmed även <SPAN class="ft27">studiefinansi- eringen </SPAN>skapa problem. Dels har man inte rätt till studiemedel innan permanent uppehållstillstånd har beviljats, vilket innebär att de</P>
<P class="p457 ft18">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft12">flesta anhöriginvandrare är beroende av sin partners vilja och för- måga att finansiera studierna under de första åren (avsnitt 6.2.2). Dels kan studielån innebära en tröskel för deltagande för personer med en svag arbetsmarknadsanknytning (avsnitt 4.8.5).</P>
<P class="p185 ft9">Den kommunala vuxenutbildningen är inte heller alltid anpassad efter de behov som nyanlända har. Det är sällan realistiskt att alla som helt saknar tidigare utbildning ska läsa in full grundskole- kompetens. I den grundläggande vuxenutbildningen följer under- visningen nationella kursplaner vars innehåll och upplägg ligger i linje med grundskolans kursplaner. Flera besökta verksamheter menar att de flesta korttidsutbildade nyanlända snarare behöver grundläggande, praktiskt orienterade kunskaper, där undervis- ningen förankras i vardagssituationer och varvas med sfi. För att fylla detta behov har många av verksamheterna valt att själva anordna grundläggande undervisning. Behovet av att vidareutveckla den kommunala vuxenutbildningen för att i högre grad möta den förändrade elevgruppens behov uppmärksammas också i en rapport från Skolverket. I rapporten konstateras att andelen utrikes födda på grundläggande nivå har ökat från 60 procent till cirka 90 procent sedan mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Elevgruppen har som en följd av detta blivit betydligt mer heterogen med avseende på bakgrund, förut- sättningar och behov. Detta ställer nya krav på verksamhetens form och innehåll som dagens vuxenutbildning inte alltid förmår möta (Skolverket, 2012).</P>
<P class="p767 ft9">Att möta behovet av en grundläggande utbildning för nyanlända är något som också identifierats som en framgångsfaktor i etablerings- processen i Norge (Djuve m.fl., 2011). Oslo kommun har valt att ta fram en lokal läroplan för ”basiskompetens”. Basiskompetens är ett paket bestående av norska, matematik, naturkunskap, samhälls- kunskap och datakunskap som vänder sig till deltagare i norsk- undervisningen på spår 1 (motsvarar studieväg 1 i sfi).</P>
<P class="p167 ft11"><SPAN class="ft27">Sammanfattningsvis </SPAN>har vissa nyanlända ett stort behov av att bygga på sina baskunskaper med grundläggande kunskaper i ämnen som matematik och data. Detta behov tillgodoses inte i tillräcklig utsträckning inom ramen för den ordinarie vuxenutbildningen. Enligt utredningens bedömning finns det därför skäl att i likhet med den norska modellen komplettera studieväg 1 inom sfi med grundläggande undervisning i ett begränsat antal basämnen.</P>
<P class="p768 ft18">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft25">Behov av utökad och förändrad samhällsinformation</P>
<P class="p254 ft12">I dag har endast nyanlända flyktingmottagna rätt till 60 timmar sam- hällsorientering. Förslag om att fler nyanlända ska erbjudas samhälls- orientering har presenteras i SOU 2010:37 och Ds 2012:24. Behovet av samhällsorientering uppmärksammas också i utredningen om kvinnor som kommit till Sverige som anhöriginvandrare och som utsätts för våld (SOU 2012:45).</P>
<P class="p13 ft9">Flera arbetsförmedlare som besvarat utredningens enkät menar att många nyanlända behöver mer kunskap om det svenska sam- hället än vad de 60 timmarna ger, i synnerhet praktiska vardags- kunskaper rörande exempelvis vårdkontakter och privatekonomi. En del kommuner har mot denna bakgrund valt att utöka samhälls- orienteringen. Ett antal kommuner i Skåne län erbjuder samhällsorien- tering med 20 timmars utökad hälsoinformation genom den regionala verksamheten Samhälls- och hälsokommunikatörer.</P>
<P class="p278 ft29">Nyanländas behov av utökad samhällsinformation uppmärk- sammas även av verksamheterna som utredningen besökt. Många av dessa, i synnerhet de som vänder sig till korttidsutbildade, har lagt in kompletterande informationsinsatser om exempelvis skola och förskola, hälsa och socialtjänstens uppbyggnad. Den utökade informationen ses som viktig både för att öka deltagarnas kunskap om det svenska samhället, och för att skingra felaktiga föreställ- ningar om hur det svenska samhället fungerar.</P>
<P class="p769 ft12">Vid sidan av ett utökat innehåll i samhällsorienteringen, anser såväl flera arbetsförmedlare som flera kommunala verksamheter att insatsernas upplägg behöver bli mer praktiskt inriktade och att tid- punkten för genomförande i viss mån behöver ses över. Det gäller i synnerhet insatser för nyanlända med kort eller ingen tidigare utbild- ning.</P>
<P class="p770 ft93">Min upplevelse är att vi får upprepa aktiviteter för att de genomförts för tidigt. Den sökande har helt enkelt inte kunnat ta till sig kun- skapen. Många nyanlända har ingen tidigare kunskap om samhället och behöver sätta det som de lär sig i samband med verkliga händelser. Vi behöver aktiviteter i annan form. Det är nog lättare att ta in kunskapen om man får lära sig i verkligheten i stället för att sitta i en skolbänk hela dagarna.</P>
<P class="p771 ft13">(Arbetsförmedlare)</P>
<P class="p772 ft18">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft25">Behov av vägledning och stöd i rollen som förälder</P>
<P class="p58 ft11">Kommuner och landsting erbjuder i dag olika typer av allmänna föräldrastödjande insatser, såsom föräldrautbildningar under graviditeter och barns första levnadsår. Många nyanlända föräldrar tillgodogör sig dock inte det allmänt utformade föräldrastödet och det möter inte heller alltid dessa föräldrars behov. Barnombuds- mannen har påtalat att nyanlända familjer kan ha särskilda behov och bör erbjudas information om bland annat barnkonventionen och vart föräldrar kan vända sig med frågor (Folkhälsoinstitutet, 2009). Behovet av ett utökat föräldrastöd avser i synnerhet för- äldrar som invandrar till Sverige med barn, vilka i regel inte har tillgång till det allmänna föräldrastöd som kommunerna erbjuder nyblivna föräldrar. Även Socialstyrelsen har fört fram att nyanlända kan ha behov av en särskilt anpassad information, bland annat om barnolycksfall, karies och barnaga. De breda folkhälsosatsningar som genomförts i Sverige har resulterat i förändrade attityder och ökad kunskap om t.ex. tandhälsa och simkunnighet. Nyanlända föräldrar som saknar erfarenhet från motsvarande folkhälsoarbete i sina hemländer har behov av att få denna kunskap i Sverige i stället (Socialstyrelsen, 2009).</P>
<P class="p767 ft29">Nyanlända som omfattas av etableringslagen (2010:197) erbjuds viss information och tillfälle till dialog om föräldraskap inom ramen för samhällsorienteringen. ”Att bilda familj och leva med barn i Sverige” utgör dock endast ett av åtta undervisningsområden, vilka sammantaget motsvarar 60 timmar. Det finns därmed bara begränsade möjligheter till ett mer fördjupat stöd kring föräldra- rollen inom ramen för samhällsorienteringen. Nyanlända som omfattas av etableringslagen har även rätt till en lots, som bland annat ska ge stöd i frågor om familjesituationen. I genomsnitt träffar etableringslotsen den nyanlända fyra timmar i månaden (Arbetsförmedlingen, 2012a). Lotsens ersättning är dessutom i stor utsträckning villkorad av att den nyanlända börjar arbeta. De eko- nomiska incitamenten att ge stöd kring föräldrarollen är därför mycket små.</P>
<P class="p123 ft11">För att möta nyanlända föräldrars behov av stöd har en del kom- muner och andra aktörer tagit fram särskilda föräldraprogram. <SPAN class="ft27">Malmö Stad </SPAN>erbjuder exempelvis alla nyanlända föräldrar en fem dagars föräldrautbildning, som bland annat behandlar barns rättig- heter och hälsa samt barnuppfostran. <SPAN class="ft27">Västerås kommun </SPAN>använder en privat aktör, Folkhälsobyrån, där ”kulturtolkar” i samarbete med</P>
<P class="p269 ft18">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p514 ft9">en barnmorska erbjuder nyanlända föräldrar kurser i föräldraskap. I <SPAN class="ft10">Botkyrka kommun </SPAN>finns föräldragrupper för nyanlända inom den öppna förskolan. Flera verksamheter som utredningen besökt erbjuder även föräldrastöd som en särskild aktivitet, där frågor som rör föräldraskap i Sverige samt barnens roll och utveckling diskuteras.</P>
<P class="p773 ft33">Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund <SPAN class="ft29">har inom ramen för ett projekt drivit ett föräldrastödsprogram för utrikes födda föräldrar i Stockholms och Malmös förorter. Programmet bestod av tre sam- talstillfällen, och leddes av samtalsledare som var väl förankrade i lokalsamhället och som talade deltagarnas modersmål. Många del- tagare uttryckte att det var första gången sedan de kom till Sverige som de haft möjlighet att diskutera frågor om barnuppfostran, för- äldraskap och relationer och det fanns en stor efterfrågan på hand- fasta tips och råd (SKR, 2012).</SPAN></P>
<P class="p493 ft12">Erfarenheter från verksamheterna som utredningen besökt visar att föräldrastödet inte endast bidrar till att stärka deltagarna i rollen som föräldrar. För i synnerhet nyanlända kvinnor som är hem- arbetande har föräldrastödet även stärkt förutsättningarna för ett aktivt deltagande i samhällslivet i stort.</P>
<P class="p75 ft25">Praktiska hinder försvårar användningen av de insatser som finns</P>
<P class="p254 ft9">Den bristande tillgången på relevanta insatser för i synnerhet kort- tidsutbildade tycks delvis bottna i ett alltför snävt utbud av insatser. Utredningens enkätundersökning till Sveriges kommuner indikerar dessutom att utbudet minskat sedan etableringslagen trädde i kraft. Majoriteten av de personer som invandrar till Sverige faller utanför etableringslagens målgrupp och saknar därför rätt till Arbetsför- medlingens särskilda insatser för att främja nyanländas arbetsmark- nadsetablering. När kommunerna hade ett samlat ansvar för intro- duktionen erbjöd de i vissa fall även anhöriginvandrare som inte ingick i målgruppen att delta i introduktionsinsatser. Drygt en av fem kommuner anger att de arbetsförberedande insatser som övriga nyanlända kan ta del av har blivit färre sedan etableringslagen trädde i kraft. Bland kommuner vars mottagande översteg 150 per- soner 2010 är det nästan hälften som anger att insatserna för övriga nyanlända har blivit färre. Att andelen kommuner som minskat sina insatser är större bland kommunerna med stort mottagande jäm- fört med Sveriges kommuner i stort beror sannolikt på att det framför allt var de stora kommunerna som erbjöd arbetsförbered-</P>
<P class="p774 ft18">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">ande insatser för nyanlända innan etableringsreformen trädde i kraft.</P>
<P class="p321 ft29">Tillgången till relevanta insatser begränsas även av ett antal praktiska hinder som försvårar användningen av de insatser som finns. <SPAN class="ft33">För det första </SPAN>har Arbetsförmedlingen rent juridiskt svårt att använda kommunal arbetsförberedande verksamhet som en insats i de etablerings- och handlingsplaner myndigheten ska upprätta för nyanlända arbetssökande. Flera kommuner, särskilt kommuner med ett stort mottagande, har valt att anordna egen verksamhet för nyanlända i syfte att möta de behov hos målgruppen som inte till- godoses genom de nationella insatserna. Dessa insatser skulle potentiellt kunna användas av Arbetsförmedlingen för att bredda myndighetens utbud. Enligt förordningen (2007:1364) om Arbets- förmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknads- politiska program får dock Arbetsförmedlingen som huvudregel endast träffa överenskommelser med kommunen om det efter upp- handling visar sig att ingen annan lämplig aktör finns.<SPAN class="ft71">20</SPAN></P>
<P class="p322 ft29">I samband med att det samordnande ansvaret för flyktingmot- tagandet flyttades från kommunerna till Arbetsförmedlingen har nyanländas tillgång till de kommunala arbetsförberedande insats- erna minskat ytterligare. Med den tidigare, kommunala, introduk- tionsersättningen kunde flyktingmottagna delta i kommunala insatser. Sedan Arbetsförmedlingen övertog samordningsansvaret har antalet flyktingmottagna minskat i de kommunala arbetsförberedande insatserna, eftersom Arbetsförmedlingen inte kan anvisa nyanlända dit. Ett undantag i sammanhanget är gemensamma <NOBR>EU-finansierade</NOBR> projekt, där ofta både kommunen och Arbetsförmedlingen finns med som projektägare.</P>
<P class="p72 ft11"><SPAN class="ft27">För det andra </SPAN>medför krav på språkliga förkunskaper samt brist- ande språkstöd att tillgången till insatser begränsas för nyanlända med svaga kunskaper i svenska. Det gäller exempelvis den kom- munala vuxenutbildningen. Det finns inget stöd i lag eller förord- ning för krav på förkunskaper på grundläggande nivå. Många kom- muner kräver dock en viss språknivå för att en sökande ska kunna antas till utbildningen, exempelvis minst godkänt i sfi D eller mot- svarande. Motsvarande språkkrav tycks även finnas för en del av</P>
<P class="p775 ft68"><SPAN class="ft53">20 </SPAN>Kravet på upphandling gäller exempelvis program som arbetspraktik, arbetsmarknads- utbildningar, förberedande insatser och arbetslivsintroduktion. För vissa insatser inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin kan dock Arbetsförmedlingen träffa överenskom- melser med kommunen utan upphandling.</P>
<P class="p62 ft18">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p571 ft29">Arbetsförmedlingens insatser. I myndighetens handläggarstöd anges att nyanlända som helt eller delvis saknar kunskaper i svenska ska erbjudas tolk eller språkstöd vid deltagande i insatser som validering, yrkessvenska, meritportfölj och arbetsmarknadsutbild- ning.<SPAN class="ft71">21 </SPAN>Utredningens enkätundersökning till arbetsförmedlare pekar dock på att anordnare förutsätter en viss språknivå. Arbets- förmedlare uppger att det finns ett stort behov av ett utökat språk- stöd för att öka insatsernas tillgänglighet för nyanlända med svaga kunskaper i svenska. I första hand lyfter handläggarna fram behovet av språkstöd i arbetsmarknadsutbildningar, men många menar även att det finns ett stort behov av ett utvidgat språkstöd i insatsen merit- portfölj.</P>
<P class="p776 ft13">Meritportföljen fungerar jättebra för dem som kan svenska, men hur ofta kan en nyanländ det? Jag vet att de som levererar meritportföljen och många andra insatser enligt sina avtal faktiskt ska erbjuda språk- stöd på sökandes modersmål. Jag upplever dock att det sällan sker.</P>
<P class="p777 ft13">(Arbetsförmedlare)</P>
<P class="p466 ft9">Behovet av språkstöd är också något som flera verksamheter har framhållit vid utredningens besök. Nästan alla besökta verksam- heter som vänder sig till nyanlända med kort tidigare utbildning och svaga kunskaper i svenska språket erbjuder resurslärare som talar deltagarnas modersmål. I första hand används språkstödet i <NOBR>sfi-undervisning,</NOBR> men även i andra insatser såsom arbetsmarknads- utbildningar och temaaktiviteter. Stödet ses som en förutsättning för att deltagarna ska kunna tillgodogöra sig insatserna på ett bra sätt. Skolinspektionen konstaterar i en kvalitetsgranskning av sfi att en utökad användning av stöd på modersmålet kan ge goda effekter på <NOBR>sfi-deltagarnas</NOBR> språkinlärning och möjligheter till inflytande (Skolinspektionen, 2010). Flera verksamhetsföreträdare framhåller också att språkstödjarna har ett stort värde som förebilder och kulturella bryggor.</P>
<P class="p77 ft9"><SPAN class="ft10">För det tredje </SPAN>försvåras användningen av de insatser som finns av bristande möjligheter till en helhetsbild över insatserna. Utred- ningens enkät till arbetsförmedlare visar att 80 procent av hand- läggarna som arbetar med etableringsuppdraget och 75 procent av handläggarna som arbetar med övriga nyanlända anser att det är mycket eller ganska svårt att matcha målgruppen mot relevanta insatser. En av tre etableringshandläggare respektive en av fyra övriga</P>
<P class="p778 ft54"><SPAN class="ft53">21 </SPAN>VIS Utbildningsinsatser för nyanlända, <NOBR>2012-04-16.</NOBR></P>
<P class="p561 ft18">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft12">handläggare upplever att det beror på svårigheter att få en över- blick. Vidare upplever var femte handläggare i båda grupperna att matchningen försvåras av att insatsernas syften är otydligt formul- erade.</P>
<P class="p327 ft26"><SPAN class="ft26">6.6</SPAN><SPAN class="ft51">Matchningen av befintliga insatser</SPAN></P>
<P class="p586 ft29">Matchningen mot insatser påverkas av flera faktorer. Befintliga insatser måste vara möjliga att kombinera med varandra (avsnitt 6.6.1). Detta förutsätter en samverkan mellan aktörerna på lokal nivå så att flexibla och gemensamma lösningar kan byggas. Vidare måste aktörerna ha incitament att matcha en nyanländ individ mot en arbetsrelevant insats (avsnitt 6.6.2). Aktörerna måste även ha kunskap om målgruppens behov och bakgrund. Det förutsätter att matchningen föregås av en gedigen kartläggning av såväl individens tidigare erfarenhet som viljeinriktning för framtiden, och som genom- förs i nära dialog med individen själv (avsnitt 6.6.3). Slutligen krävs att den enskilda handläggaren som ansvarar för matchningen utgår från individens faktiska behov i stället för antagna föreställningar om målgruppen (avsnitt 6.6.4).</P>
<P class="p501 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.1</SPAN><SPAN class="ft66">Möjligheter att kombinera insatser med varandra</SPAN></P>
<P class="p388 ft9">För att nyanländas etableringsperiod ska bli effektiv är det viktigt att insatserna kan kombineras med varandra. I många regelverk betonas också vikten av att insatser kombineras. Skollagen (2010:800) anger exempelvis att kommunen är skyldig att i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att kombi- nera deltagande i sfi med arbetsförberedande insatser eller annan utbildning. Liknande skrivningar finns i lagstiftningen som reglerar den kommunala vuxenutbildningen, samhällsorienteringen och de sär- skilda etableringsinsatserna för nyanlända som omfattas av flykting- mottagandet. Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) är kommunen skyldig att samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut om anvisning till kompetenshöjande insatser för personer med försörj- ningsstöd (se kapitel 4).</P>
<P class="p704 ft12">Det finns således få formella hinder för parallella insatser, däremot finns ett antal praktiska hinder som försvårar.</P>
<P class="p779 ft18">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft25">Individen behöver själv ha kunskap om vilka insatser som erbjuds</P>
<P class="p65 ft29">Dagens system förutsätter att den enskilda individen i hög grad själv har kunskap om vilka insatser som erbjuds och vart han eller hon ska vända sig för att få tillgång till insatserna. Detta ställer krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhällssystemet som en nyanländ person ofta saknar. I Skolinspektionens intervjuer med <NOBR>sfi-studerande</NOBR> framkommer exempelvis att många deltagare inte har fått, eller inte har förstått, den information som givits kring möjligheterna att kombinera sfi med andra insatser. Majoriteten av de 25 granskade kommunerna ger endast information om sfi på svenska på sina hemsidor och mycket få kommuner erbjuder tolk- stöd (Skolinspektionen, 2010).</P>
<P class="p119 ft9">För nyanlända som omfattas av etableringslagen (2010:197) har Arbetsförmedlingen ett samordningsansvar, som bland annat inne- bär att tillsammans med den nyanlände utforma en etableringsplan med aktiviteter som den nyanlända sammantaget har behov av för att kunna etablera sig i arbets- och samhällslivet. Flyktingmottagna nyanlända har även rätt till en etableringslots, som bland annat ska kunna bistå med studie- och yrkesvägledning (avsnitt 4.3.1). Sådana samordnande och vägledande aktörer saknas för övriga nyanlända. Dessa har heller inte rätt till samhällsorientering på modersmål, som syftar till att ge deltagarna en grundläggande introduktion till det svenska samhällssystemet. Många kommuner har studie- och yrkes- vägledare, men de är i regel inriktade mot utbildning och kan inte ge en helhetsbild av den nyanländes möjligheter till stöd. En del kom- muner erbjuder dessutom studie- och yrkesvägledning först efter att personen är klar med sfi, alternativt först när den studerande går kurs C eller D (Skolinspektionen, 2010).</P>
<P class="p780 ft25">Parallella insatser kräver samverkan</P>
<P class="p65 ft29">Parallella insatser förutsätter att flera aktörer samverkar. Sam- verkan krävs ibland även för samordning av insatser med samma huvudman. Det gäller till exempel den kommunala vuxenutbild- ningen och sfi, som olika förvaltningar kan ansvara för inom en kommun. Av Statskontorets uppföljning av genomförandet av etableringsreformen framgår att samverkan på ett övergripande plan tycks fungera förhållandevis bra. Samtidigt pekar rapporten på att det finns utvecklingsområden, exempelvis vad gäller kom- munikationen kring inplanerade insatser. Det händer att arbets-</P>
<P class="p561 ft18">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft9">förmedlare avbryter <NOBR>sfi-undervisning</NOBR> för att utan förvarning skicka den nyanlände till en av Arbetsförmedlingens insatser (Statskontoret, 2012b). Det tycks även finnas behov av utvecklad samverkan kring nyanlända som inte omfattas av flyktingmottagandet.</P>
<P class="p781 ft13">[För att Arbetsförmedlingen bättre ska kunna stödja övriga nyanlända krävs] bättre samarbete på handläggarnivå mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Ledningen Af och ledningen på kommunen har samverkan men detta förs inte ner till mellanchefer och till hand- läggarnivå och därför fungerar det mycket dåligt.</P>
<P class="p782 ft13">(Arbetsförmedlare)</P>
<P class="p783 ft12">I kommunerna upplever man även att samverkan med etablerings- lotsarna fungerar relativt dåligt (Statskontoret, 2012b). Denna bild bekräftas av de studiebesök som utredningen genomfört. De flesta besökta verksamheter saknar kännedom om i vilken utsträckning deltagarna har en etableringslots samt vilken planering denna lots i sådant fall har för deltagaren.</P>
<P class="p399 ft9">Särskilt viktig är samverkan i de fall individen har försörjning från både kommunen och Arbetsförmedlingen, vilka kan villkora ersättningarna med olika och ibland motstridiga krav på deltagande i insatser. De allra flesta arbetsförmedlare som arbetar med nyanlända brukar få kännedom om att den sökande har försörjningsstöd. Nästan var femte arbetsförmedlare uppger dock att de vanligtvis inte får reda på detta. Även i de fall kommunen och Arbetsförmed- lingen brukar ha kontakt, varierar kontaktens omfattning och karaktär i stor utsträckning mellan olika förmedlare. Det är bara 16 respektive 23 procent av arbetsförmedlarna som anger att de oftast brukar stämma av den sökandes handlingsplan(er) med kommunen när den upprättas respektive förändras.</P>
<P class="p784 ft18">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p785 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Utredningens enkät till arbetsförmedlare (bilaga 4).</P>
<P class="p786 ft29">De flesta arbetsförmedlare – 42 respektive 39 procent – upplever att de i de flesta fall har samma syn som kommunen på handlings- planernas innehåll respektive omfattning. Sju respektive tolv pro- cent av handläggarna anger dock att de sällan har samma uppfatt- ning som kommunen kring dessa två aspekter.</P>
<P class="p787 ft25">Logistiska hinder</P>
<P class="p788 ft9">Även logistiska hinder kan försvåra deltagande i parallella insatser. I en enkätundersökning som Statskontoret genomförde 2012 bland samtliga 300 etableringshandläggare på Arbetsförmedlingen fram- går att endast en fjärdedel anser att aktiviteterna i etablerings- planerna är bra planerade och koordinerade med varandra. I första hand upplevs restiden som ett problem. Många aktiviteter genom- förs på olika orter vilket hindrar deltagarna från att få ut så mycket som möjligt från insatserna (Statskontoret, 2012b). De logistiska hindren blir ofta särskilt stora i glesbygden, där vissa aktiviteter eller aktörer ibland saknas. Arbetsförmedlingen är till exempel inte representerad på varje ort (Länsstyrelsen, 2011). Många små kom-</P>
<P class="p789 ft18">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft9">muner har dessutom ett alltför begränsat deltagarunderlag för att kunna erbjuda sfi och samhällsorientering på flexibla tider (Statskontoret, 2012b). Samma bild framkommer i en rapport från Länsstyrelsen som pekar på svårigheten att kombinera samhälls- orientering med andra insatser. Utöver långa avstånd och begräns- ningar inom kollektivtrafiken, försvåras kombinationen av att olika aktiviteter ibland är schemalagda på samma tid (Länsstyrelsen, 2012). En samordnad schemaläggning kan vara särskilt svår att få till stånd för generella insatser, såsom den kommunala vuxenutbild- ningen. Eftersom vuxenutbildningen vänder sig till en bredare grupp av befolkningen är det sällan möjligt att anpassa utbild- ningens upplägg utifrån vad som passar nyanlända.</P>
<P class="p790 ft25">Svårigheter att kombinera insatser leder till minskad effektivitet i etableringen – men goda exempel finns</P>
<P class="p261 ft9">Svårigheterna att kombinera olika insatser leder sammantaget till sämre förutsättningar för en effektiv etablering. Detta gäller i synnerhet nyanlända med kort utbildning. Samtliga verksamheter som utredningen besökt framhåller vikten av parallella insatser för att deltagarna ska kunna göra framsteg i etableringsprocessen. Genom att exempelvis kombinera grundläggande vuxenutbildning och sfi med praktik kan inlärningen förankras i praktiska situa- tioner, vilket i sin tur påskyndar språkutvecklingen. Kombina- tionen ger dessutom deltagaren bättre förutsättningar att tillgodo- göra sig praktiken. Att delta i en insats i taget, eller i två insatser som inte är samordnade med varandra, riskerar att leda till en utdragen etablering med minskad motivation som följd. Flera besökta verk- samheter tar emot utrikes födda kvinnor som varit i Sverige <NOBR>10–15</NOBR> år, men som på grund av sporadiska, uppbrutna insatser befinner sig på samma ställe i etableringsprocessen som en helt nyanländ person. Samtliga verksamheter vittnade om att kvinnorna överlag har en betydligt lägre framtidstro efter att ha ”snurrat runt” i systemet jämfört med kvinnor som varit en kort tid i Sverige.</P>
<P class="p133 ft24">För att öka tillgången till och kvaliteten i parallella insatser, har kommunen och Arbetsförmedlingen på vissa håll i landet utvecklat</P>
<P class="p791 ft18">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p589 ft9">lokala lösningar för nyanlända.<SPAN class="ft65">22 </SPAN>Verksamheterna är exempel på hur de praktiska hindren för att kombinera olika insatser kan lösas. Ett genomgående drag är att de ofta består av ett <SPAN class="ft10">sammanhållet paket </SPAN>av insatser som en enskild huvudman tagit ett övergripande ansvar för att samordna och ibland även driva. På detta sätt behöver färre aktörer involveras i planeringen och både samverkan mellan de inblandade och genomförandet av insatserna kan effektiviseras. När en huvudman har ett samordnande ansvar minskar även kraven på den enskilda individen att själv sätta samman insatserna.</P>
<P class="p12 ft9">Ett ytterligare kännetecken för de goda exemplen för korttids- utbildade är <SPAN class="ft10">modersmålsstödjare</SPAN>. Förutom att dessa bidrar till en effektivare språkinlärning ökar modersmålsstödjarna även förutsätt- ningarna för att nyanlända med svaga kunskaper i svenska ska kunna ta till vara nyttan av praktik och andra arbetsförberedande insatser.</P>
<P class="p13 ft24">Ett tredje kännetecken är att dessa program har en <SPAN class="ft30">tydlig yrkes- inriktning</SPAN>. Med utgångspunkt i yrkets krav vävs sfi, komplet- terande baskunskaper, yrkesutbildning och praktik ihop redan från starten. Yrkesinriktningen ökar motivationen för deltagarna och gör samtidigt att de olika delarna i programmet stödjer varandra.</P>
<P class="p792 ft68"><SPAN class="ft53">22 </SPAN>Vid sidan av de lokala verksamheter som kommunen och Arbetsförmedlingen driver, erbjuder en del folkhögskolor sammanhållna paket av insatser för nyanlända inom ramen för sitt ordinarie kursutbud (se avsnitt 4.6.2).</P>
<P class="p561 ft18">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369244x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p793 ft114">Goda exempel</P>
<P class="p794 ft12"><SPAN class="ft25">Arosdöttrarna </SPAN>har sedan årsskiftet 2002/03 organiserat ett program som vänder sig till arbetslösa utrikes födda kvinnor med kort tidigare utbildning. Programmet består av tre delar där det första utgörs av språkundervisning, datakunskap och samhälls- kunskap. I del två erbjuds deltagarna en 16 veckor lång förbered- ande yrkesutbildning, som inkluderar praktik. Parallellt med yrkesutbildningen fortsätter deltagarna att delta i språkunder- visning. Både del ett och del två belyser även bredare frågor, såsom föräldraskap, hälsa, familjeroller och jämställdhet. All undervisning sker med stöd av resurslärare som talar deltagarnas modersmål. I det tredje steget söker deltagaren en yrkesutbild- ning som pågår under 42 veckor. Hela programmet genomförs på heltid.</P>
<P class="p795 ft12">I Gävleborgs län har Arbetsförmedlingen i samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner tagit fram ett antal <SPAN class="ft25">arbets- marknadsutbildningar </SPAN>som kombinerar praktik, jobbsökar- aktiviteter och yrkesutbildning <SPAN class="ft25">med sfi</SPAN>. En av utbildningarna är särskilt inriktad mot nyanlända som saknar tidigare kunskaper i svenska. Samtliga utbildningar erbjuder deltagarna språkstöd på modersmålet. En studievecka motsvarar heltid och består av 25 timmars yrkesutbildning och 15 timmar sfi. Utbildningarna genomförs inom ramen för Arbetsförmedlingens program förberedande utbildning.</P>
<P class="p796 ft29"><SPAN class="ft33">Rätt Steg </SPAN>är ett <NOBR>ESF-projekt</NOBR> som drivs i samverkan mellan Stockholms Stad, Arbetsförmedlingen och Röda Korset. Projektet vänder sig till nyanlända med kort eller ingen tidigare utbildning. Även Rätt Steg genomförs som en heltidsinsats. Studier i sfi kombineras med en skräddarsydd utbildning med fem olika teman: arbetslivsorientering, datakunskap, praktisk samhällskunskap, hälsa och föräldraskap. Temaundervisningen består av en kombination av praktiska övningar, undervisning och studiebesök. När deltagarna nått B- eller <NOBR>C-nivå</NOBR> i sfi erbjuds språkpraktik. För att öka deltagarnas motivation anordnar Rätt Steg även ett antal kompletterande, valbara kurser, exempelvis i vardagsekonomi, matematikkunskap och simning. Varje del- tagargrupp i Rätt Steg har en mentor och en modersmåls- stödjare.</P>
<P class="p797 ft18">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p798 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.2</SPAN><SPAN class="ft66">Aktörernas incitament att erbjuda den nyanlända relevanta insatser</SPAN></P>
<P class="p104 ft12">För att nyanlända ska få tillgång till ett relevant stöd måste kom- munen och Arbetsförmedlingen ha incitament att erbjuda mål- gruppen insatser. Det räcker med andra ord inte att insatser för nyanlända finns i aktörernas verksamhetsutbud. Arbetsförmed- lingen och kommunen måste också ha skäl att prioritera insatserna och målgruppen.</P>
<P class="p75 ft25">Tydligt formulerade uppdrag underlättar prioritering</P>
<P class="p102 ft11">Aktörernas prioriteringsordning styrs bland annat av hur deras upp- drag ser ut. Under senare år har Arbetsförmedlingens ansvar för etableringsperioden förtydligats och utökats för att öka nyanländas tillgång till myndighetens service. När etableringsreformen trädde i kraft 1 december 2010 övertog Arbetsförmedlingen det samord- nande ansvaret för flyktingmottagnas etablering. Det har bland annat lett till att nyanlända flyktingmottagna snabbare och i betyd- ligt större utsträckning än tidigare tar del av myndighetens insatser (avsnitt 5.2.3).</P>
<P class="p799 ft9">Sedan 2007 har Arbetsförmedlingen ett uttalat uppdrag att erbjuda samtliga nyanlända invandrare insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden (avsnitt 4.2.1). Detta uppdrag är dock inte lika tydligt specificerat som myndighetens ansvar för flyktingmottagna. Uppdraget att stödja övriga nyanlända är till skillnad från etableringsuppdraget inte heller kopplat till särskilda insatser eller ett särskilt anslag, utan ska genomföras inom ramen för Arbetsförmedlingens ordinarie ramanslag och insatsutbud.</P>
<P class="p12 ft9">Det finns flera indikationer på att myndighetens uppdrag för övriga nyanlända inte är tillräckligt skarpt formulerat för att nå önskad effekt. Utredningens analys visar att en stor andel av de nyanlända övriga anhöriginvandrarna som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen inte har tagit del av myndighetens insatser. Bland de övriga anhörig- invandrare som kom till Sverige från <NOBR>icke-västliga</NOBR> länder 2005 och som var inskrivna på Arbetsförmedlingen fem år senare var det bara en av tio som blivit anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program eller som hade en subventionerad anställning (bilaga 2). Samma bild ger en kartläggning som SKL genomförde 2009. Av kartläggningen framgår att enbart 17 procent av de nyanlända som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen deltog i en insats under 2008, vilket kan</P>
<P class="p800 ft18">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">jämföras med cirka 33 procent av samtliga inskrivna samma år (SKL, 2009).</P>
<P class="p139 ft25">Den arbetssökandes ersättning spelar roll för tillgången till insatser</P>
<P class="p262 ft11">Det kan finnas flera orsaker till att Arbetsförmedlingen i praktiken prioriterar ned sökande som tillhör gruppen övriga nyanlända, trots det uttalade uppdraget att stödja målgruppen. En orsak som fram- hållits av forskare är att Arbetsförmedlingen tenderar att fokusera på personer som har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Mörk (2011) visar i en registerbaserad studie att sannolikheten att en sökande med enbart försörjningsstöd anvisas till ett program är nästan 15 procentenheter lägre jämfört med en sökande som har <NOBR>a-kassa.</NOBR> Andelen av de arbetssökande som går in i ett program efter 18 månader ökar inte heller bland dem som enbart har försörjnings- stöd, trots att alla arbetslösa då ska erbjudas deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin.<SPAN class="ft52">23 </SPAN>För arbetssökande som har <NOBR>a-kassa</NOBR> märks däremot en tydlig ökning i programdeltagande vid motsvarande tidpunkt. Eftersom de flesta nyanlända invandrare inte har arbetat i Sverige tillräckligt lång tid för att uppfylla arbetsvillkoret i arbets- löshetsförsäkringen, saknar de i regel rätt till arbetslöshetsersätt- ning (avsnitt 4.8.2). Arbetsförmedlingens fokus på sökande med arbetslöshetsersättning riskerar således att leda till att nyanlända erbjuds färre insatser.</P>
<P class="p801 ft12">Arbetsförmedlingen har återkommande fått kritik för att inte erbjuda insatser till nyanlända invandrare och arbetssökande med försörjningsstöd, inte minst från kommunerna som menar att statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken inte upprätthålls. Thorén (2012) drar i en kunskapsöversikt om kommunal arbetsmarknadspolitik för arbetslösa socialbidragstagare slutsatsen att det också finns visst empiriskt stöd för kritiken.</P>
<P class="p167 ft11">Sedan 2009 har Arbetsförmedlingen upphandlat kompletterande aktörer för nyanlända invandrare med försörjningsstöd, vilket kan tolkas som att myndigheten tagit intryck av kritiken. Utbudet av insatser har ökat för arbetssökanden med försörjningsstöd. Å andra sidan är denna insats inte tillgänglig för övriga nyanlända med mot- svarande behov som <SPAN class="ft27">inte </SPAN>har försörjningsstöd. I detta fall är ersätt-</P>
<P class="p182 ft54"><SPAN class="ft53">23 </SPAN>Från och med 1 januari 2012 ska jobb- och utvecklingsgarantin erbjudas efter att den arbetssökande varit inskriven i 14 månader.</P>
<P class="p293 ft18">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p802 ft12">ningsformen helt avgörande för vem som kan anvisas insatsen. Detta exemplifierar hur fokus på en fråga (Arbetsförmedlingens begränsade insatser för nyanlända med försörjningsstöd) kan leda till att man missar huvudfrågan – hur myndigheten bättre kan möta samtliga nyanlända arbetssökandes behov.</P>
<P class="p13 ft29">Utredningen drar slutsatsen att det bland nyanlända invandrare finns en implicit rangordning i fyra steg för tillgången till insatser. Flyktingmottagna med etableringsersättning har <SPAN class="ft33">rätt </SPAN>till arbetsför- beredande insatser från Arbetsförmedlingen, och för denna grupp finns även specificerade resurser budgeterade. Bland övriga nyan- lända har de som har lyckats upparbeta arbetsvillkoret i arbetslös- hetsförsäkringen sannolikt störst chans att erbjudas insatser när de blir arbetslösa. Nyanlända med försörjningsstöd kan anvisas till kom- munala kompetenshöjande insatser, och hos Arbetsförmedlingen finns kompletterande aktörer särskilt upphandlade för denna grupp. På det nedersta trappsteget finns de nyanlända som varken har rätt till etableringsersättning eller <NOBR>a-kassa</NOBR> och som inte heller har försörjningsstöd. Dessa nyanlända utgör sannolikt den grupp som i minst utsträckning blir erbjudna arbetsförberedande insatser. Sammantaget innebär detta att individens ersättningsform i stor utsträckning påverkar tillgången på insatser, medan nyanlända kvinnors och mäns behov av hjälp och stöd för att komma in på arbetsmarknaden blir sekundärt.</P>
<P class="p803 ft25">Uppföljning och utvärdering som styrmedel</P>
<P class="p65 ft29">Att Arbetsförmedlingen tycks prioritera ned nyanlända sökande som inte omfattas av etableringsuppdraget kan även ha att göra med hur uppföljningen av myndighetens arbete är riggad. Flera studier pekar på att de indikatorer som används för att följa upp en organisation ofta blir styrande för vad organisationen fokuserar på i sin dagliga verksamhet (Morra Imas och Rist, 2009). Ett av de viktigaste nyckeltalen i Arbetsförmedlingens uppföljning är hur stor andel av de arbetssökande som går vidare till arbete. Arbetsförmedlingen har även ett särskilt styrkortsmått som mäter övergången till arbete och utbildning bland nyanlända som inte omfattas av etableringsuppdraget i syfte att särskilt prioritera gruppen som helhet. För att myndigheten ska kunna nå så hög mål- uppfyllelse som möjligt, kan det dock finnas incitament att fokusera på sökande som står nära arbetsmarknaden.</P>
<P class="p804 ft18">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft29">I regleringsbrevet för 2012 fick Arbetsförmedlingen ett uttalat uppdrag att införa ett nytt sätt att arbeta med personer som är arbetslösa och som inte deltar i garantierna. De arbetsmarknads- politiska insatserna ska riktas till de arbetslösa som löper störst risk för långvarig arbetslöshet. För att identifiera dem i störst behov av tidiga insatser har myndigheten utvecklat och implementerat ett bedömningsstöd. I regleringsbrevet anges även hur Arbetsförmed- lingen månadsvis, kvartalsvis och i samband med årsredovisningen ska redovisa resultatet av arbetet.</P>
<P class="p167 ft9">Återrapporteringen från augusti (Arbetsförmedlingen, 2012e) redovisar att utrikes födda utgör 46 procent av de drygt 21 000 nyinskrivna sökande som under perioden januari till och med juli 2012 identifierats ha behov av tidiga insatser. En stickprovsunder- sökning bland 109 sökande i åldern <NOBR>25–65</NOBR> år som fått bedömningen tidig insats i juli månad visar att knappt hälften hade fått en insats planerad, för flertalet handlar det om täta kontakter med arbets- förmedlaren. Av dem som <NOBR>januari–juli</NOBR> identifierats vara i behov av tidiga insatser var flertalet, 88 procent, fortsatt inskrivna som arbets- lösa i slutet på juli. Av dessa var åtta procent registrerade som arbetssökande med förhinder. Förutom täta kontakter är vägledning och coachande samtal, arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, förberedande och rehabiliterande insatser samt utbildning vid folk- högskola exempel på tidiga insatser som dessa personer kan anvisas till. Hittills har emellertid enbart 15 procent som identifierats ha behov av tidiga insatser påbörjat ett program vid denna tidpunkt. Sju procent hade påbörjat ett arbete med eller utan stöd.</P>
<P class="p805 ft29">Det nya arbetssättet, och troligen även de täta uppföljningarna av uppdraget, verkar ha resulterat i att behoven av insatser bland utrikes födda arbetssökanden uppmärksammas i högre grad än tidigare. Utrikes födda är tydligt överrepresenterade i gruppen som bedömts ha behov av tidig insats. Däremot verkar detta ännu inte ha resulterat i en påtagligt högre grad av anvisning till program.</P>
<P class="p257 ft24">Även etableringsuppdraget följs upp med månadsstatistik över anvisning till insatser, påbörjad sfi, övergång till arbete etc. Detta medverkar å ena sidan sannolikt till att Arbetsförmedlingen upp- rätthåller ett tydligt fokus på resultaten. Å andra sidan finns en risk att det blir de enkelt mätbara resultaten som sätts i förgrunden. Insatser som syftar till att ge den nyanlände förutsättningar för ett långsiktigt hållbart deltagande i arbets- och samhällslivet riskerar att tappas bort i Arbetsförmedlingens arbete. En indikation på att detta är fallet är att enbart fyra procent av etableringsplanerna i</P>
<P class="p147 ft18">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft12">augusti 2012 omfattar vuxenutbildning. Detta är mycket lågt både jämfört med andelen av de nyanlända som deltog i komvux under åren <NOBR>2000–2010</NOBR> (avsnitt 5.2.2) och sett i relation till andelen av de nyanlända som har en kort tidigare utbildning (avsnitt 2.2) och där- med i många fall torde ha behov av att komplettera sina grund- läggande kunskaper.</P>
<P class="p278 ft12">Uppföljningen av etableringsreformens resultat och genom- förande har en tydlig tonvikt på sysselsättning och egenförsörjning. I detta sammanhang bör man emellertid också reflektera över resultaten som relaterar till etableringslagens målsättning om att insatser i etableringsplanerna även ska syfta till att stärka individens möjligheter till ett aktivt deltagande i samhällslivet. Att denna aspekt i princip saknas i uppföljningen av etableringsuppdraget sänder signaler om att deltagande i samhällslivet är ett underordnat mål som i praktiken enbart handlar om deltagande i samhälls- orienteringen. Detta förstärker sannolikt Arbetsförmedlingens inriktning av etableringsplanerna mot kortare insatser och att mindre vikt läggs vid insatser och stöd som kan vara motiverade för att säkra ett långsiktigt hållbart deltagande i samhälls- och arbets- livet.</P>
<P class="p272 ft25">Ekonomiska incitament för kommunerna</P>
<P class="p102 ft12">Kommunernas främsta drivkrafter att erbjuda nyanlända insatser som kan leda till självförsörjning grundar sig på kommunernas ansvar enligt Socialtjänstlagen att ge ekonomiskt bistånd till de kommuninvånare som inte kan försörja sig själva. Fler som arbetar, eller har en statlig ersättning, sänker kostnaderna för försörjnings- stöd och ökar de kommunala skatteinkomsterna.</P>
<P class="p12 ft29">Med etableringsreformen 2010 överfördes ansvaret för etabler- ingen av nyanlända flyktingmottagna från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Ur ett kommunalt perspektiv är det dock fortfarande viktigt att de <SPAN class="ft33">flyktingmottagna får rätt stöd under sin etableringsperiod</SPAN>. De som inte når självförsörjning under tiden med etableringsersättning (högst två år) kommer troligen ha behov av ekonomiskt bistånd från kommunen efter den första tiden. Kom- munerna har därmed fortfarande starka incitament att samverka med Arbetsförmedlingen för att etableringsperioden ska ge så bra grund som möjligt för nyanländas etablering på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p806 ft18">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p807 ft29">Även bland övriga anhöriginvandrare finns det personer som inte har egen försörjning och för vilka kommunernas yttersta ansvar för ekonomiskt bistånd därför faller ut redan under den första tiden i landet (avsnitt 3.5). Kommunernas engagemang inom det arbetsmarknadspolitiska området finns framför allt inom fältet</P>
<P class="p367 ft25">åtgärder för arbetslösa socialbidragstagare <SPAN class="ft12">där syftet med insatserna är att ge individen förutsättningar för egen försörjning.</SPAN></P>
<P class="p434 ft12">Om en familjs behov av ekonomiskt bistånd ska falla bort räcker det sällan med att den ena vuxna kommer i arbete (avsnitt 6.2.3). Den individualiserade beräkningen av bostadsbidraget förstärker också kommunens incitament att rikta <SPAN class="ft25">aktiveringsinsatser till både kvinnan och mannen </SPAN>i en familj med försörjningsstöd. Eftersom det statliga bostadsbidraget trappas ned snabbare när den ena parten saknar eller har en mycket låg inkomst (under 58 500 kronor per år) kommer försörjningsstödet att öka i motsvarande omfattning så länge familjens disponibla inkomst ligger under gränsen för en skälig levnadsnivå.</P>
<P class="p71 ft9">Höga kostnader för försörjningsstöd kan dock också skapa incita- ment för kommunerna att <SPAN class="ft10">flytta försörjningsansvaret </SPAN>för nyanlända till staten. Sådana mer kortsiktiga ekonomiska incitament kan påverka nyanländas tillgång till relevanta insatser och möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden på olika sätt beroende på vilka alternativ till försörjningsstöd som finns i det individuella fallet.</P>
<P class="p257 ft29">I vissa fall kan de kommunala kostnaderna för ekonomiskt bistånd avlastas genom att en nyanländ övergår till att studera på komvux med <SPAN class="ft33">studiemedel</SPAN>. Vissa nyanlända har ett stort behov av komplettering av grundläggande utbildning. I kapitel 5 visas dock att komvuxstudier är vanligt även bland nyanlända med högskole- utbildning. Drygt 40 procent av de skyddsbehövande och anhörig- invandrare som kom till Sverige 2000 och 2005 och som studerade på komvux under <NOBR>2000-talet</NOBR> var högskoleutbildade. Detta kan vara ett uttryck för att kommuner uppmanar till mer omfattande studier än vad individen har behov av, så att han eller hon ska få rätt till studiemedel. Den nyanlände förlorar både tid och pengar eftersom komvuxstudierna då innebär både en onödig skuldsättning och att etableringen på arbetsmarknaden försenas.</P>
<P class="p123 ft9">I andra fall kan kommunens kostnader för försörjningsstöd minskas genom att nyanlända med rätt till <SPAN class="ft10">föräldrapenning </SPAN>är hemma med sina barn i stället för att delta i insatser. I utredningens del- betänkande <SPAN class="ft10">Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning</SPAN></P>
<P class="p313 ft12">(SOU 2012:9) redovisas en enkät till kommunernas ansvariga för</P>
<P class="p339 ft18">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft12">ekonomiskt bistånd. Fyra av tio kommuner svarade att de vid en ansökan om försörjningsstöd från en nyanländ förälder som deltar i sfi och har rätt till föräldrapenning för sitt fyraåriga barn skulle uppmana mamman att avbryta sfi och i stället ta ut full föräldra- penning om detta skulle minska behovet av försörjningsstöd. I många kommuner har därmed en nyanländ förälder (oftast mamman) som har behov av ekonomiskt bistånd inget annat val än att vara hemma med föräldrapenning, även om det sker på bekost- nad av deltagande i insatser som kan underlätta etableringen på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p769 ft12">Ett tredje sätt för kommuner att på lite sikt sänka kostnaderna är att erbjuda arbetslösa med försörjningsstöd kommunala anställ- ningar under tillräckligt lång tid för att de ska kvalificera sig för ersättning från <SPAN class="ft25">arbetslöshetsförsäkringen</SPAN>. I detta fall ger dock anställ- ningen även arbetslivserfarenhet som kan vara långsiktigt värdefull för den nyanlände och kan öppna nya vägar till självförsörjning. Det finns dessutom stora behov av personal med språkkompetens i olika kommunala verksamheter, t.ex. som modersmålsstödjare inom <NOBR>sfi-undervisningen,</NOBR> där arbetslösa skulle kunna bidra till en ökad kvalitet.</P>
<P class="p273 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.3</SPAN><SPAN class="ft66">Kunskap om individens behov, förutsättningar och mål</SPAN></P>
<P class="p200 ft9">För att berörda aktörer ska kunna ge nyanlända ett relevant och individanpassat stöd krävs kunskap om individernas förutsättningar och behov. Kartläggningen av den nyanländas bakgrund genomförs ofta i anslutning till att en handlingsplan upprättas. Arbets- förmedlingen är skyldig att ta fram en handlingsplan för alla arbets- sökande senast 30 dagar efter inskrivning på Arbetsförmedlingen. För nyanlända som omfattas av etableringslagen ska Arbets- förmedlingen upprätta en etableringsplan inom två månader. I planerna anges vilka tjänster och insatser som den sökande erbjuds eller anvisas till för att påskynda hans eller hennes väg till arbete. Enligt Arbetsförmedlingens riktlinjer ska planerna även innehålla en bedömning av den sökandes förutsättningar och kompetens.</P>
<P class="p808 ft18">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p809 ft25">Kvaliteten i nyanländas planer varierar - särskilt låg är kvaliteten i korttidsutbildades planer</P>
<P class="p58 ft11">Det finns förhållandevis få undersökningar som belyser hand- lingsplanernas kvalitet utifrån den sökandes behov och förutsätt- ningar. De flesta studier fokuserar på vem som får en handlingsplan samt när detta sker. De undersökningar som genomförts med fokus på planernas innehåll indikerar dock att kvaliteten varierar. I en granskning av 400 handlingsplaner som Inspektionen för arbets- löshetsförsäkringen genomförde 2006 bedömdes endast 29 procent av planerna innehålla tillräcklig information för att kunna utgöra ett bra planeringsunderlag för den sökande. Handlingsplanerna hade överlag mycket övergripande slutmål. En tredjedel av planerna saknade redogörelser för hur den sökande skulle uppnå de uppsatta målen (IAF, 2006). Samma bild ger en studie som Statskontoret genomförde 2004 av 431 handlingsplaner. Studien visade bland annat att tre av fyra planer saknade uppgift om vilka förutsätt- ningar och vilket stöd som den sökande hade behov av för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Endast en av de granskade planerna hade utformats helt enligt Arbetsförmedlingens före- skrifter för handlingsplanernas innehåll (Statskontoret, 2004).</P>
<P class="p323 ft11">Kvaliteten förefaller även variera i de etableringsplaner som Arbetsförmedlingen upprättar för flyktingmottagna nyanlända. Alla etableringsplaner ska innehålla en arbetsmarknadspolitisk bedömning där den sökandes meriter, kompetens, hinder för deltagande och ambitioner för framtida yrke kartläggs och bedöms utifrån arbets- marknadssituationen.<SPAN class="ft52">24 </SPAN>Bedömningen ska ligga till grund för vilka aktiviteter som den sökande får ta del av för att öka chanserna att få ett arbete. I en granskning som Arbetsförmedlingen genomfört av 200 etableringsplaner framgår att nära hälften av planerna helt eller delvis saknar en arbetsmarknadspolitisk bedömning. Granskningen visar vidare att det finns ett tydligt samband mellan förekomsten av en bedömning och den sökandes utbildning. Nästan alla nyanlända med eftergymnasial utbildning har fått en arbetsmarknadspolitisk bedömning, medan motsvarande andel för nyanlända med kort eller ingen utbildning ligger på cirka 50 procent (Arbetsförmedlingen, 2012b).</P>
<P class="p810 ft54"><SPAN class="ft53">24 </SPAN>VIS Etableringsuppdraget – samtal, plan och ersättning, <NOBR>2012-03-07.</NOBR></P>
<P class="p567 ft18">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft25">Bristande tidsresurser påverkar kartläggningens kvalitet negativt</P>
<P class="p254 ft9">Den varierande kvaliteten i upprättade handlings- och etablerings- planer förfaller delvis bero av bristande tidsresurser. Tidigare utvärderingar av särskilda försöksverksamheter för nyanlända invandrare visar att handläggarresurserna spelar en viktig roll för de sökandes chanser att få ett arbete (avsnitt 5.1.5). I oktober 2011 hade en arbetsförmedlare i genomsnitt 126 sökanden (Statskontoret, 2012a). Handläggartätheten varierar mellan olika kontor och hand- läggare. Arbetsförmedlare i Stockholmsområdet som enbart arbetar med nyanlända utanför etableringsuppdraget uppger att de har 150– 160 sökanden på sin signatur. Här utgör handläggare som arbetar med nyanlända inom etableringen ett undantag. I oktober 2011 hade dessa handläggare i genomsnitt 24 sökande (Statskontoret, 2012a).</P>
<P class="p493 ft12">Det stora antalet sökande per handläggare begränsar möjlig- heterna att genomföra en kvalitativ kartläggning av den sökandes bakgrund och behov, vilket i sin tur kan påverka kvaliteten i match- ningen mot insatser. Statskontorets uppföljning av Arbetsförmed- lingens förvaltningsanslag visar att en handläggare i genomsnitt lägger 41 minuter på att upprätta en handlingsplan (Statskontoret, 2012a). Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen konstaterar att handläggarnas arbetsbörda leder till att fokus ofta ensidigt riktas mot att få handlingsplanen upprättad, där planernas faktiska inne- håll och nytta för den arbetssökande kommer i andra hand (IAF, 2006).</P>
<P class="p119 ft9">Handläggarna upplever även själva att deras arbetsbelastning utgör en risk för låg kvalitet i upprättade handlingsplaner (Statskontoret, 2005). Samma bild framkommer i utredningens enkätundersökning till arbetsförmedlare. Cirka åtta av tio handläggare upplever att det är ganska eller mycket svårt att matcha nyanlända mot relevanta insatser. Brist på tid i kartläggningen anges som ett skäl till varför matchningen är svår av 35 procent av handläggarna som arbetar med nyanlända utanför etableringsuppdraget och av 30 procent av etableringshandläggarna (tabell 6.6).</P>
<P class="p811 ft18">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369254x1.jpg" style="width:436px;height:458px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td122"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td122"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td123"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p513 ft54"><SPAN class="ft90">1</SPAN><SPAN class="ft96">Handläggarna kunde endast välja tre faktorer.</SPAN></P>
<P class="p812 ft54"><SPAN class="ft90">2</SPAN><SPAN class="ft96">Handläggare som angivit ”annan orsak” har i första hand uppgivit brist på insatser som är anpassade för nyanlända med svaga kunskaper i svenska.</SPAN></P>
<P class="p419 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Utredningens enkät till arbetsförmedlare (bilaga 4).</P>
<P class="p813 ft37">Tidsbristen lyfts också fram i flera av svaren på enkätens öppna fråga om vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att Arbetsförmedlingen ännu bättre ska kunna stödja nyanlända.</P>
<P class="p814 ft13">Vi måste få mer tidsresurser. Jag har ca 300 nyanlända som jag ska ansvara för. Utöver det måste jag tjänstgöra <NOBR>1–3</NOBR> dagar/vecka i direkt service samt administrera beslut. Det finns omöjligt tid för att jag ens ska hinna träffa mina sökande. Man hinner bara skrapa lite på ytan.</P>
<P class="p815 ft13">(Arbetsförmedlare)</P>
<P class="p816 ft18">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p817 ft25">Tillgången till relevanta kartläggningsverktyg är överlag god – men den kan förbättras</P>
<P class="p254 ft29">Kvaliteten i etablerings- och handlingsplanerna kan också påverkas av vilka metoder som handläggaren har för att kartlägga den sökandes bakgrund och behov. Av utredningens enkätunder- sökning framgår att majoriteten av arbetsförmedlarna upplever att myndighetens kartläggningsverktyg fungerar bra. Var femte hand- läggare anser dock att tillgången till kartläggningsmetoder för nyanlända är otillräcklig vilket försvårar matchningen mot relevanta insatser (tabell 6.6). I första hand tycks tillgången till metoder vara bristfällig för att kartlägga individer med kort utbildning. Arbets- förmedlingen konstaterar i sin återrapportering att myndigheten delvis saknar lämpliga verktyg för att kartlägga nyanlända som saknar tidigare yrkes- och utbildningserfarenhet. Bristen på metoder för att kartlägga kompetens och erfarenhet som förvärvats på annat sätt än genom yrkesarbete och utbildning leder till att i synnerhet nyanlända kvinnor i lägre utsträckning får sin yrkesbakgrund identifierad (Arbetsförmedlingen, 2012b).</P>
<P class="p780 ft25">Kommunikationssvårigheter är ett hinder i kartläggningen</P>
<P class="p254 ft9">För att kartläggningen av den sökande ska bli träffsäker och relevant är det viktigt att handläggaren och den sökande kan kom- municera med varandra. Cirka hälften av handläggarna som arbetar med övriga nyanlända respektive en av fyra som arbetar med etableringsuppdraget upplever att kommunikationssvårigheter gör det svårt att matcha nyanlända mot relevanta insatser (tabell 6.6). Att etableringshandläggarna upplever kommunikationssvårigheter som ett mindre hinder än övriga som arbetar med nyanlända kan bero på att de oftare har möjlighet att använda tolk. Statskontorets enkät till etableringshandläggarna visar att 96 procent alltid eller oftast har en tolk vid samtalen med de nyanlända (Statskontoret, 2012b). Det saknas jämförbara uppgifter för övriga arbetsförmedlares till- gång till tolk. Utredningens enkätundersökning samt tidigare upp- följningar pekar dock på att tillgången till tolkar är mer begränsad, i första hand på grund av tidsbrist. Med flera hundra sökande samt en genomsnittlig tid på 41 minuter för att upprätta en handlings- plan blir det svårt att hinna anlita och använda en tolk.</P>
<P class="p818 ft12">Trots att i princip samtliga etableringshandläggare alltid eller oftast använder tolk, är det samtidigt värt att notera att cirka 25</P>
<P class="p450 ft18">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft29">procent av handläggarna även i denna grupp upplever kommunika- tionssvårigheter med den sökande. Det indikerar att tolkanvänd- ning inte endast försvåras av tidsbrist. I Arbetsförmedlingens metod- utvecklingsprojekt Directa har förbättrade rutiner och verktyg för tolkanvändning identifierats som ett av tre områden som Arbets- förmedlingen behöver fokusera för att bättre kunna stödja nyanlända. Många handläggare känner sig osäkra kring hur tolkar ska användas i ett samtal och efterfrågan på kompetensutveckling är stor. Projektet pekade också på att kvaliteten och tillgänglig- heten varierar stort hos de tolkar som Arbetsförmedlingen använder sig av.<SPAN class="ft71">25 </SPAN>”Tolkbranschen är en soppa”, som en företrädare för projektet uttryckte det.</P>
<P class="p496 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.4</SPAN><SPAN class="ft66">Fakta och föreställningar om den sökande</SPAN></P>
<P class="p57 ft25">Skev könsfördelning i vilka insatser som kvinnor och män deltar i</P>
<P class="p58 ft9">Oavsett grund för uppehållstillstånd, är det en högre andel nyanlända män än kvinnor som anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program vid första inskrivningen på Arbetsförmedlingen. Det finns också könsskillnader i vilka insatser som kvinnor och män deltar i. Nyan- lända män anvisas i betydligt större utsträckning till arbetsmark- nadsutbildningar, medan nyanlända kvinnor i högre grad deltar i arbetspraktik (avsnitt 5.3.2).</P>
<P class="p257 ft11">Att nyanlända kvinnor och män anvisas till insatser av olika typ och omfattning kan bero på skillnader i behov och förutsättningar. Liknande könsmönster återfinns dock även för andra grupper av arbetssökande. För att stödja arbetslösa som av olika anledningar har särskilt svårt att få ett arbete finns olika typer av subvention- erade anställningar. Insatserna finns främst för personer med funk- tionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga samt för långtids- arbetslösa. För nyanlända invandrare är instegsjobb och nystarts- jobb viktiga insatser. Statskontoret (2011) visar att män genom- gående dominerar i alla subventionerade anställningar, oavsett vilken målgrupp subventionen riktas till. Samma mönster återfinns under tidigare år. Kvinnor får i högre grad i stället rehabilitering och olika typer av förberedande utbildningar (SOU 2012:31).</P>
<P class="p819 ft54"><SPAN class="ft53">25 </SPAN>Rikspolisstyrelsen har uppdraget att upphandla tolkar för samtliga statliga myndigheters behov.</P>
<P class="p293 ft18">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369257x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr9 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td115"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr28 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td112"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td115"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p820 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Statskontoret (2011).</P>
<P class="p821 ft25">Könsstereotypa föreställningar</P>
<P class="p430 ft9">Den enskilda handläggaren har ofta stort inflytande på vilken typ av arbetsförberedande insats som en arbetssökande erbjuds, också i de fall det finns formella urvalskriterier för vem som kan eller bör delta i insatsen (Lagerström, 2011). Skillnaderna i deltagarutfall kan således bero på könsstereotypa föreställningar hos de enskilda handläggarna som leder till att de behandlar kvinnor och män olika. I utredningens enkätundersökning till arbetsförmedlare ombads handläggare som arbetar med etableringsuppdraget ta ställning till hur de skulle agera vid upprättandet av en etableringsplan för en kvinna med en svårt sjuk mamma. Nästan var femte arbetsförmed- lare anger att de skulle lägga in vård av den sjuka mamman som en insats i etableringsplanen (tabell 6.8).</P>
<P class="p822 ft18">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369258x1.jpg" style="width:437px;height:186px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td110"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td111"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td107"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td110"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td107"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td110"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr52 td111"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr52 td107"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft70"><SPAN class="ft72">Anm: </SPAN>Majoriteten av handläggarna som angivit alternativet ”inget av ovanstående” uppger att de först skulle kontakta kommunen för att säkra att den sjuka mamman fick omvårdnad och därefter upprätta en plan på heltid för kvinnan. Ett fåtal handläggare anger att de även skulle informera kvinnan om möjligheten att få ersättning från Försäkringskassan för vård av anhörig.</P>
<P class="p53 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Utredningens enkät till arbetsförmedlare (bilaga 4).</P>
<P class="p823 ft12">Enkätundersökningen ger ingen vägledning om hur handläggarna resonerat när de angivit sina svar. Det är dock inte troligt att vård av den sjuka mamman ökar kvinnans möjligheter att etablera sig i samhälls- och arbetsliv, vilket insatserna i etableringsplanen ska syfta till. I det hypotetiska exemplet framgår det inte heller om kvinnan själv önskar vara hemma med sin mamma. Att så många som var femte handläggare trots detta, och i strid med regelverket, ändå svarar att de skulle välja att lägga in vård av mamman som en insats kan tolkas som att förmedlarna gör antaganden om behov och önskemål hos kvinnan som i sin tur leder till ett sämre stöd för etablering.</P>
<P class="p824 ft12">En regressionsanalys som utredningen genomfört visar vidare att det tar längre tid för nyanlända kvinnor med barn under sex år att anvisas till en insats efter inskrivning på Arbetsförmedlingen jämfört med kvinnor utan barn, allt annat lika. Även att ha en utrikes född make/sambo i stället för en inrikes född medför både längre tid till inskrivning och en längre väntan på att få delta i en insats efter inskrivning på Arbetsförmedlingen. För en nyanländ kvinna spelar familjesituation och makens födelseland således roll för hur snabbt hon erbjuds en insats av handläggaren. Motsvarande samband saknas för nyanlända män (avsnitt 5.2.2).</P>
<P class="p825 ft11">Flera tidigare studier inom området har också uppmärksammat att könsstereotypa föreställningar påverkar handläggares bemöt- ande. En utvärdering av Storstadssatsningen i Malmö visar att social-</P>
<P class="p826 ft18">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p18 ft31">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft12">tjänst- och arbetsmarknadshandläggare tenderar att ålägga kvinnor ett lägre aktiveringskrav, vilket leder till att de i praktiken erbjuds färre insatser jämfört med männen (Hedblom, 2003). Det lägre aktivitets- kravet gäller i synnerhet muslimska kvinnor. I utvärderingen konstateras att ”även om de är befriade från skyldigheten som följer med aktiveringskravet så är de också befriade från eventuella erbjudanden som följer med detta och som kan leda till en kvali- fikationshöjning”.</P>
<P class="p12 ft9">Hedblom pekar också på att det fanns en utbredd föreställning bland handläggarna att utrikes födda kvinnor har mycket stora familjer och att det därför inte är någon idé att erbjuda dem insatser. En kartläggning av familjesammansättningen i Rosengård visade dock att merparten av barnfamiljerna i stadsdelen hade två eller tre barn. Samma bild ger utredningens registerbaserade statistik. Cirka 35 procent av kvinnorna som kom som skyddsbehövande eller anhöriginvandrare 2005 var fortfarande barnlösa efter fem år i Sverige. I stort sett samtliga mammor i de två grupperna har ett, två eller tre barn fem år efter invandringen. Det är i själva verket mycket ovanligt att nyanlända kvinnor har fler än fyra barn (avsnitt 2.2).</P>
<P class="p769 ft12">Även Nybom (2012) visar att invandrade kvinnor i de fyra kom- muner hon studerat (Karlstad, Norrköping, Upplands Väsby och Östhammar) i mindre utsträckning blir anvisade att delta i aktiverings- insatser. Mammor blir undantagna allra mest.</P>
<P class="p13 ft137">Handläggare tenderar även att i stor utsträckning anvisa utrikes födda kvinnor till insatser som leder vidare till kvinnodominerade yrken, medan utrikes födda män erbjuds insatser riktade mot mansdominerade yrken (Djuve m.fl., 2011). Erbjudandet överens- stämmer inte alltid med vad kvinnorna själva vill, utan kan baseras på antagna önskemål. En intervjustudie bland 68 utrikes födda kvinnor som deltagit i arbetsförberedande insatser visar att många av kvinnorna blivit anvisade till insatser inom vård- och omsorgs- området, trots att de velat arbeta och ibland också haft utbildning inom andra yrkesområden (Thomsson och Hoflund, 2000). Nyanlända kvinnor placeras också oftare i mindre relevanta, sociala insatser med aktiviteter som matlagning, sömnad och samtal, medan männen i högre grad får ta del av insatser med en tydligare arbets- förberedande inriktning (Kavli, 2004).<SPAN class="ft136">26</SPAN></P>
<P class="p381 ft138">Sammantaget visar det faktum att kvinnor i mindre utsträckning blir anvisade till insatser, att kvinnor och män genomgående erbjuds</P>
<P class="p827 ft140"><SPAN class="ft139">26 </SPAN>Se även Hedblom, 2003 och Thomsson och Hoflund, 2000.</P>
<P class="p561 ft18">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft141">olika typer av insatser, samt resultaten från intervjustudier som genomförts med handläggare och deltagare att handläggares matchning av insatser i stor utsträckning verkar baseras på antagna snarare än faktiska behov hos kvinnorna. Enligt utredningens bedömning behöver såväl handläggare på Arbetsförmedlingen som i kommunerna uppmärksamma på vilka grunder de gör sina anvisningar så att nyanlända kvinnor får likvärdiga möjligheter som män att delta i relevanta insatser. Könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män innebär i dag att kvinnor får sämre möjlig- heter att etablera sig på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p828 ft18">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<P class="p829 ft74"><SPAN class="ft8">7</SPAN><SPAN class="ft73">Utredningens förslag och bedömningar</SPAN></P>
<P class="p830 ft26"><SPAN class="ft26">7.1</SPAN><SPAN class="ft51">Utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p52 ft9">Utredningen har i uppdrag att analysera och fördjupa kunskapen om nyanlända kvinnors och anhöriginvandrares förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden samt lämna förslag på åtgärder som kan öka arbetskraftsdeltagandet för dessa grupper. Etablerings- mönster och ekonomisk situation för kvinnor och män som invandrar till Sverige som skyddsbehövande och anhöriga har beskrivits (kapitel 3), liksom deltagandet i insatser som kan underlätta etableringen i det svenska arbets- och samhällslivet (kapitel 4 och 5). Därefter analyserades faktorer som påverkar nyanländas arbetskrafts- deltagande och deltagande i insatser (kapitel 6). Fokus ligger på att beskriva och analysera skillnader mellan kvinnor och män respek- tive mellan dem som omfattas av etableringslagen (flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga) och övriga anhörig- invandrare. Med denna analys som underlag formuleras ett antal övergripande utgångspunkter, vilka ligger till grund för utred- ningens förslag och bedömningar om åtgärder som kan öka arbets- kraftsdeltagandet bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare.</P>
<P class="p831 ft15"><SPAN class="ft15">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft66">Individens behov av insatser ska vara utgångspunkten för vilket stöd som erbjuds</SPAN></P>
<P class="p200 ft24">Integrationspolitikens mål om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund (prop. 2008/09:1, rskr. 2008/09:155) ska i första hand förverkligas inom ramen för den generella politiken. En förutsättning för att de generella insatserna ska bli effektiva är att de tar sin utgångspunkt i den enskilda individens behov. Forskning visar att arbetsför-</P>
<P class="p650 ft18">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">beredande insatser såsom arbetsmarknadsutbildningar och subven- tionerade anställningar har positiva effekter på deltagarnas möj- ligheter att få arbete. På motsvarande sätt har positiva samband med sysselsättningen påvisats för deltagande i sfi samt för komvux- studier, i synnerhet för långtidsarbetslösa och för nyanlända kvinnor (avsnitt 5.1).</P>
<P class="p185 ft9">När etableringslagen trädde i kraft i december 2010 förbättrades stödet för flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga, bland annat genom att alla tidigt får ta del av aktiviteter hos Arbetsförmedlingen för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Men nära 90 procent av dem som invandrar på grund av anknytning till en i Sverige bosatt person omfattas inte av etablerings- lagen. Många av dessa övriga anhöriginvandrare har motsvarande behov av stöd för etableringen i arbetslivet. Det gäller i synnerhet kvinnor, bland vilka en av fyra som invandrat på grund av familje- anknytning fortfarande aldrig har haft ett arbete efter fem år i Sverige (avsnitt 3.2.2). Sverige har ett begränsat försörjningskrav för anhöriginvandring och i många fall har anknytningspersonen inte en tillräcklig förankring på arbetsmarknaden för att kunna för- sörja och bistå den som invandrar. Det är därför viktigt att även denna grupp av nyanlända får tillgång till insatser som kan under- lätta etableringen. I dag är det bara cirka en av fyra arbetslösa anhöriginvandrare som är inskriven på Arbetsförmedlingen under de första åren i Sverige (avsnitt 3.4). Av dem som är inskrivna är det dessutom under tio procent som har anvisats till en arbets- förberedande insats vid första inskrivningstillfället (avsnitt 5.3.2).</P>
<P class="p832 ft12">Insatser som tar sin utgångspunkt i individens behov förutsätter även en bred verktygslåda. Arbetsförmedlingen saknar insatser framför allt för den grupp av nyanlända som kommer till Sverige med kort tidigare utbildning (avsnitt 6.5.2).</P>
<P class="p327 ft15"><SPAN class="ft15">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft66">Tidiga insatser är centralt</SPAN></P>
<P class="p262 ft9">Det är av stor vikt att nyanlända invandrare som har behov av insatser för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden får ta del av dessa så tidigt som möjligt efter invandringen. Utdragna etableringsprocesser är kostsamma för både individ och samhälle och kan dämpa motivation och drivkrafter hos den nyanlände. Forsk- ning har visat att ett fördröjt arbetsmarknadsinträde för invandrare, på samma sätt som för ungdomar, har långvariga negativa arbetsmark-</P>
<P class="p687 ft18">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft9">nadseffekter (avsnitt 5.1). Utredningens analys visar också att det finns ett signifikant samband mellan att delta tidigt i arbets- marknadsinsatser och sannolikheten att vara sysselsatt fem år efter folkbokföring. En nyanländ kvinna som får ta del av en insats först tre år efter inskrivning som arbetslös hos Arbetsförmedlingen har 31 procent lägre sannolikhet att vara sysselsatt fem år efter invandringen än en nyanländ kvinna som får en insats samma år hon skriver in sig. Sambandet mellan tid till insats och sannolikheten att vara sysselsatt är ännu starkare för nyanlända män (avsnitt 5.2).</P>
<P class="p280 ft12">Etableringsreformen har inneburit en tydligt ökad tillgång till arbetsförberedande insatser för nyanlända som omfattas av etableringslagen. Även nyanlända som inte omfattas av Arbets- förmedlingens etableringsuppdrag har dock behov av att på ett tidigt stadium få kontakt med kommunen och Arbetsförmedlingen så att relevanta insatser som kan underlätta etableringsprocessen kan påbörjas så snabbt som möjligt.</P>
<P class="p278 ft24">Det är vidare viktigt att nyanlända kvinnor och män kan påbörja sina insatser utan långa ledtider. Detta förutsätter en flexibel antagning till sfi, korta handläggningstider och att det finns tillgång till barnomsorg. Vid väntan på förskoleplats bör mamman och pappan om möjligt turas om att vara hemma med barnet för att minska risken för att mammans etablering fördröjs (avsnitt 6.3.1).</P>
<P class="p833 ft15"><SPAN class="ft15">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft66">Etableringsperioden är en investering för ett aktivt deltagande i arbets- och samhällslivet</SPAN></P>
<P class="p834 ft12">Insatserna som nyanlända erbjuds bör ge grund för en långsiktig etablering i Sverige. Personer födda utanför Europa tillhör i dag i stor utsträckning marginalarbetskraften. Detta gäller i synnerhet nyanlända, bland vilka många, i likhet med ungdomar, arbetar under otrygga anställningsförhållanden som är sårbara vid kon- junkturnedgångar (avsnitt 3.3). Även om sysselsättningsgraden ökar med vistelsetid i Sverige, så ökar också andelen i utanförskap, dvs. andelen som varken arbetar, studerar eller deltar i någon arbets- marknadsåtgärd (avsnitt 3.4).</P>
<P class="p66 ft24">Samma trösklar som försvårar inträdet i arbetslivet utgör för många nyanlända dessutom hinder för deltagande i samhället i övrigt. Svaga kunskaper i svenska gör det svårt att navigera i det svenska samhällsystemet. Bristande tillgång till nätverk riskerar att leda till social isolering. Begränsade kunskaper i svenska och om</P>
<P class="p835 ft18">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">det svenska samhället kan även göra det svårare för nyanlända föräldrar att ta ett aktivt föräldraskap i det nya landet, att samarbeta med skolan och att ge sina barn det stöd de behöver för att utanförskapet inte ska gå i arv till nästa generation.</P>
<P class="p185 ft29">Den första tiden i Sverige utgör därför en investeringsperiod då den nyanlända individen, parallellt med sitt jobbsökande, ska få chans att bygga upp kompetens och nätverk som kan ge en hållbar anknytning till både arbetsmarknad och samhällsliv (avsnitt 4.1). Samtidigt är det viktigt att balansera behovet av kompetenshöjande insatser mot risken för inlåsningseffekter som fördröjer inträdet på arbetsmarknaden. Även ett tillfälligt arbete är i regel värdefullt för att stärka den nyanländes anknytning till arbetsmarknaden och fortsatta språk- och kompetensuppbyggnad.</P>
<P class="p836 ft15"><SPAN class="ft15">7.1.4</SPAN><SPAN class="ft66">Etableringsinsatser och drivkrafter på lika villkor för kvinnor och män</SPAN></P>
<P class="p58 ft9">En viktig utgångspunkt för utredningens förslag är att kvinnor och män ska ges likvärdiga förutsättningar att etablera sig i arbets- och samhällsliv. Jämställdhetspolitiken syftar till att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En förut- sättning för detta är ekonomisk jämställdhet, som bl.a. innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete. I synnerhet kvinnor som invandrar som anhöriga riskerar att hamna i både ett ekonomiskt och socialt beroendeförhållande till sin anknytningsperson (avsnitt 6.2.3). En långvarig bortavaro från arbetsmarknaden leder dessutom till en låg pension och till utebliven kvalificering till inkomstrelaterade social- försäkringsförmåner, vilket ökar risken för ekonomisk utsatthet. Det är därför centralt att kvinnor och män kan delta i etablerings- insatser på samma villkor, samt att erbjudandet om insatser även når hemmavarande kvinnor som för tillfället försörjs av en anhörig.</P>
<P class="p837 ft15"><SPAN class="ft15">7.1.5</SPAN><SPAN class="ft66">Effektiva insatser med hög kvalitet förutsätter samverkan</SPAN></P>
<P class="p58 ft24">För att säkra en hög effektivitet och kvalitet i etableringsprocessen är det viktigt att aktörerna som ska stödja nyanländas etablering samverkar. Särskilt betydelsefullt är samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen, där formerna behöver kunna variera</P>
<P class="p269 ft18">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369265x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft9">beroende på lokala förutsättningar. Utredningens analys indikerar att det finns brister i denna samverkan. För nyanlända skydds- behövande och deras anhöriga ska Arbetsförmedlingen utforma etableringsplanerna i samverkan med bl.a. kommunen. Samverkan verkar emellertid främst fokusera kommunens medverkan inom sfi och samhällsorientering som utgör obligatoriska aktiviteter i etableringsplanen. Den nyanländas behov av vuxenutbildning som en etableringsinsats har inte uppmärksammats i tillräcklig utsträckning.</P>
<P class="p255 ft11">De insatser som arbetsförmedlare anger att de saknar för att möta nyanländas behov handlar i stor utsträckning om kommunens ansvarsområde. Detta understryker vikten av att Arbetsför- medlingen och kommunen hittar lokala samverkansformer för att tillsammans möta de nyanländas behov. En effektiv samverkan kan även underlättas om Arbetsförmedlingen har möjlighet att använda sig av de arbetsförberedande insatser som många kommuner valt att anordna för att möta behov hos målgrupper som inte till- godoses genom de nationella insatserna.</P>
<P class="p838 ft26"><SPAN class="ft26">7.2</SPAN><SPAN class="ft51">Introduktionsgarantin för nyanlända invandrare</SPAN></P>
<P class="p839 ft12"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, introduktions- garantin, ska inrättas för arbetssökande nyanlända invandrare som inte omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.</P>
<P class="p840 ft29">Programmet ska omfatta högst 24 månader. Tiden för del- tagande i programmet ska bestämmas med beaktande av den nyanländes behov av insatser. Introduktionsgarantin ska minst innehålla utbildning i svenska för invandrare (sfi) eller mot- svarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800) och insatser som motsvarar programmen enligt 1 § förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Programmet ska även omfatta samhällsorientering för deltagare som kommunen är skyldig att erbjuda denna aktivitet. Intro- duktionsgarantin kan även omfatta förberedande insatser i form av utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen om den nyanlände har behov av detta.</P>
<P class="p841 ft12">Introduktionsgarantin syftar till att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet för nyanlända invandrare som inte till- hör etableringslagens målgrupp men som har motsvarande behov av ett samordnat stöd med parallella insatser.</P>
<P class="p842 ft18">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p843 ft30">Behov av tidiga och parallella insatser för kontakt med arbetslivet, språkinlärning och komplettering av baskunskaper</P>
<P class="p388 ft9">Skyddsbehövande och deras anhöriga har genom etableringslagen (2010:197) givits ökade möjligheter att ta del av ett sammanhållet stöd för etableringen på arbetsmarknaden med arbetsförberedande insatser, utbildning i svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering och vid behov kompletterande utbildningsinsatser. Övriga anhörig- invandrare är en mer heterogen grupp än skyddsbehövande och deras anhöriga. Många övriga anhöriginvandrare har dock i likhet med etableringslagens målgrupp svaga förutsättningar att etablera sig i arbets- och samhällsliv och löper därmed en hög risk att hamna i långtidsarbetslöshet. Av dem som invandrade 2005 på anknytning till en <NOBR>icke-skyddsbehövande</NOBR> person hade en av fyra kvinnor och en av sex män aldrig arbetat efter fem år i landet. Var fjärde befann sig i utanförskap 2010, dvs. de varken arbetade, studerade eller del- tog i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd.</P>
<P class="p805 ft29">Arbetsförmedlingen har sedan januari 2012 ett uppdrag att tidigt ge ett förstärkt förmedlingsstöd, och i viss utsträckning även tillgång till arbetsmarknadspolitiska insatser, till de arbetslösa som löper störst risk för långvarig arbetslöshet. Nyanlända anhörig- invandrare hör i stor utsträckning till den grupp som riskerar lång- tidsarbetslöshet. För att arbetet med tidiga insatser ska kunna motverka långtidsarbetslöshet bland nyanlända anhöriginvandrare krävs dock att Arbetsförmedlingen kan anvisa sökande till insatser som är relevanta för att möta nyanländas behov.</P>
<P class="p71 ft29">Många som invandrar på grund av anknytning till en i Sverige bosatt person (övrig anhöriginvandrare) har motsvarande behov av stöd som nyanlända flyktingmottagna för att etablera sig i arbets- livet under den första tiden i landet. För nyanlända som inte omfat- tas av etableringslagen saknas dock i dagsläget ett sammanhållet stöd som kan underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Övriga nyanlända har i dag rätt till utbildning i svenska för invandrare (sfi). Likaså har de som saknar grundskolekompetens rätt till kom- munal vuxenutbildning på grundläggande nivå. I Ds 2012:24 föreslås även att kommunernas skyldighet att erbjuda samhällsorientering ska utvidgas från och med maj 2013 så att också övriga anhörig- invandrare omfattas.</P>
<P class="p72 ft11">Vad gäller arbetsförberedande insatser visar utredningens analyser att övriga anhöriginvandrare endast i liten utsträckning har tagit del av Arbetsförmedlingens olika insatser som kan underlätta</P>
<P class="p516 ft18">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft12">och påskynda etableringen på arbetsmarknaden. Arbetsförmed- lingens insatser möter inte heller alltid målgruppens behov. Detta gäller särskilt nyanlända med kort tidigare utbildning. Av utred- ningens enkätundersökning bland handläggare som arbetar med nyanlända framgår att cirka 80 respektive 75 procent av handlägg- arna upplever att Arbetsförmedlingen har mycket eller ganska dålig tillgång till relevanta insatser för korttidsutbildade respektive sökande med låg motivation.</P>
<P class="p12 ft9">Övriga anhöriginvandrare har dessutom, i likhet med nyanlända skyddsbehövande och deras anhöriga, behov av att kunna delta i parallella insatser under den första tiden. Jobbsökande och arbets- förberedande insatser behöver kunna kombineras med sfi, sam- hällsorientering och komplettering av baskunskaper. Parallella insatser förutsätter samverkan mellan framför allt Arbets- förmedlingen och kommunen så att de olika aktiviteterna kan sam- ordnas och förstärka varandra. För nyanlända med en etableringsplan har Arbetsförmedlingen ett samordnande ansvar. Introduktions- garantin innebär att övriga anhöriginvandrare som anvisas till pro- grammet får motsvarande stöd av Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p769 ft12">Mot denna bakgrund föreslår utredningen att Arbetsförmed- lingen uppdras att inrätta ett nytt arbetsmarknadspolitiskt pro- gram, introduktionsgarantin, för nyanlända invandrare som inte omfattas av etableringslagen. I likhet med etableringsplanen för nyanlända som omfattas av etableringslagen ska introduktions- garantin minst innehålla utbildning i svenska för invandrare (sfi) och arbetsförberedande insatser. Deltagare i introduktionsgarantin bör även vid behov kunna delta i förberedande insatser i form av utbildning inom grundläggande eller gymnasial utbildning (se vidare avsnitt 7.3.4).</P>
<P class="p119 ft11">Programmets längd ska bestämmas med beaktande av den nyan- ländes behov av insatser. Hur länge en nyanländ person får ta del av programmet kommer således bero på den bedömning som görs av individens bakgrund och möjligheter att komma i arbete. Nyanlända invandrare som anvisas till introduktionsgarantin får därmed mot- svarande möjligheter som flyktingmottagna till ett individuellt utformat stöd under den första tiden i landet.</P>
<P class="p844 ft18">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft12">Introduktionsgarantin föreslås högst omfatta 24 månader. Denna tid utgör en bortre gräns, och bör inte ses som den normala längden. Med utgångpunkten från bedömningen av deltagarens förutsättningar bör programmet vara så kort som möjligt i syfte att ge incitament för den nyanlände att snabbt etablera sig på arbets- marknaden. För den som beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd bör programmet aldrig vara längre än tiden för ett sådant uppehållstillstånd.</P>
<P class="p165 ft25">Ett individuellt val att invandra</P>
<P class="p163 ft12">Ett alternativ till att inrätta en introduktionsgaranti skulle kunna vara att utvidga målgruppen för etableringslagen så att den omfattar även övriga anhöriginvandrare. Etableringslagen tar emellertid sin utgångspunkt både i de särskilda behov som skyddsbehövande ofta har, och i att mottagandet av flyktingar och skyddsbehövande utgör en nationell angelägenhet och en internationell förpliktelse. Av dessa skäl har det sedan lång tid tillbaka ansetts motiverat att staten tar ett särskilt ansvar för flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga.</P>
<P class="p445 ft12">Övriga anhöriginvandrare kommer till Sverige till följd av individuella val om vem man vill leva med och var man vill leva. Cirka 90 procent av anhöriginvandringen utgörs av nya anknyt- ningar, dvs. anknytningspersonen i Sverige och den som invandrar har inte tidigare stadigvarande levt tillsammans i utlandet. Var tredje övrig anhöriginvandrare kommer till en anknytningsperson som är född i Sverige. Enligt utredningens mening kan flytt mellan länder till följd av individuella livsval lika lite som flytt mellan kom- muner inom landet anses vara ett skäl för ett särskilt statligt åtagande för en viss grupp.</P>
<P class="p72 ft9">En utökad målgrupp för etableringslagen skulle dessutom inne- bära att samtliga nyanlända anhöriginvandrare skulle få en <SPAN class="ft10">rätt </SPAN>till insatser. Av utredningens kartläggning av etableringsmönster fram- går att en relativt stor andel av de övriga anhöriginvandrarna har förutsättningar att etablera sig i arbetslivet utan särskilda insatser. Såväl sysselsättningsgrad som inkomstutveckling och behov av för- sörjningsstöd visar att övriga anhöriginvandrare i genomsnitt har bättre förutsättningar än skyddsbehövande och deras anhöriga att komma i arbete och bli självförsörjande. En rätt till insatser, och därmed rätt till den relativt förmånliga etableringsersättningen,</P>
<P class="p293 ft18">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">skulle riskera att leda till inlåsningseffekter för de nyanlända anhöriginvandrare som klarar sin etablering utan särskilt stöd.</P>
<P class="p115 ft29">Utredningen anser därför inte att en rätt till etableringsinsatser genom en utökning av målgruppen för etableringslagen utgör ett ändamålsenligt sätt att säkerställa att de övriga anhöriginvandrare som har behov av stöd för etableringen får detta. I förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anges att en arbetsmarknadspolitisk bedömning alltid ska göras och att en anvisning till ett program ska vara arbetsmarknadspolitiskt motiverat. Utredningens förslag om ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program innebär därmed inte en rätt till insatser för övriga anhöriginvandrare – i stället kommer individens behov av ett sammanhållet stöd för etableringen på arbetsmarknaden avgöra vem som anvisas till intro- duktionsgarantin.</P>
<P class="p272 ft25">Målgrupp för introduktionsgarantin</P>
<P class="p845 ft12"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: Erbjudandet om att delta i introduktionsgarantin ska riktas till nyanlända invandrare som har fyllt 20 år och som har varit folkbokförda i Sverige i högst ett år.</P>
<P class="p846 ft12">De nyanlända invandrare som ska erbjudas att delta i intro- duktionsgarantin är personer som har beviljats uppehållstill- stånd eller uppehållskort som familjemedlem eller anhörig med anknytning till en person som är stadigvarande bosatt i Sverige och som inte omfattas av lagen (2010:197) om etablerings- insatser för vissa nyanlända invandrare eller som är medborgare i ett <NOBR>EES-land.</NOBR></P>
<P class="p847 ft12">Innan anvisning till programmet ska den nyanlände ha varit arbetslös och anmäld hos Arbetsförmedlingen i tre månader. Den nyanlände ska ha behov av ett sammanhållet stöd för etableringen på arbetsmarknaden som omfattar både utbildning i svenska för invandrare och arbetsförberedande insatser. Så snart den enskilde uppfyller förutsättningarna för en anvisning till intro- duktionsgarantin ska Arbetsförmedlingen pröva om en sådan anvisning ska göras.</P>
<P class="p848 ft24">Introduktionsgarantin syftar till att underlätta och påskynda del- tagarnas etablering i arbetslivet. Vikten av att en nyanländ person får ta del av insatser så tidigt som möjligt motiverar att erbjudandet</P>
<P class="p450 ft18">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft12">om att delta i introduktionsgarantin riktas till personer som har varit bosatta (folkbokförda) i Sverige i högst ett år. Motsvarande tidsgräns finns även i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Vid särskilda skäl bör dock även personer som har varit bosatta längre tid i Sverige kunna anvisas till introduktionsgarantin. Sådana skäl kan vara att personen till följd av vård av barn eller sjukdom inte har haft möjlighet att tillägna sig grundläggande kunskaper i svenska språket och inte heller haft någon kontakt med arbetslivet under de första åren i landet. Under sådana omständigheter har individen ofta samma behov som en helt nyanländ person av att delta i parallella insatser som kan underlätta arbetsmarknadsetableringen.</P>
<P class="p389 ft9">Utredningens analys visar att många övriga anhöriginvandrare, dvs. personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknyt- ning till en i Sverige bosatt person som inte omfattas av etablerings- lagen, har behov av tidiga insatser. Det gäller i synnerhet kvinnor, bland vilka en av fyra aldrig har haft ett arbete efter fem år i landet. De övriga anhöriginvandrarna har också ofta låga hushållsinkomster. Var tredje övrig anhöriginvandrare har behov av försörjningsstöd under de första åren i Sverige, vilket visar på dessa personers svårig- heter att etablera sig på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p303 ft12">De personer som invandrar av arbetsmarknadsskäl eller på grund av studier har däremot inte behov av särskilda insatser för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Detsamma gäller <NOBR>EU/EES-medborgare</NOBR> som kommer till Sverige i syfte att arbeta eller studera. Arbetskraftsinvandrare, studenter och <NOBR>EU/EES-med-</NOBR> borgare har även avsevärt högre benägenhet att återvandra än anhörig- invandrare. Utredningen anser därför att målgruppen för introduk- tionsgarantin ska utgöras av personer som invandrat på grund av anknytning till en i Sverige bosatt person, från ett land utanför EES.</P>
<P class="p71 ft9">Gruppen övriga anhöriginvandrare är mycket heterogen. Samtidigt som många övriga anhöriginvandrare har behov av ett sammanhållet stöd för etableringen på arbetsmarknaden finns även många som klarar sin etablering i Sverige utan särskilt stöd. Utred- ningen föreslår därför att en anvisning till introduktionsgarantin får göras för en nyanländ person som varit arbetslös och anmäld hos Arbetsförmedlingen i tre månader. Med denna begränsning minskar risken för att personer som själva klarar sin etablering anvisas till programmet. Motsvarande tidsgräns finns av samma skäl även i för- ordningen (2007:813)om jobbgaranti för ungdomar. En anvisning</P>
<P class="p516 ft18">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369271x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft29">till introduktionsgarantin ska vara arbetsmarknadspolitiskt motiverad, dvs. den nyanlände ska ha behov av ett sammanhållet stöd med både utbildning i svenska för invandrare (sfi) och arbets- förberedande aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Så snart den enskilde uppfyller förutsätt- ningarna för en anvisning till introduktionsgarantin ska Arbets- förmedlingen pröva om en sådan anvisning ska göras.</P>
<P class="p849 ft12">Utredningen bedömer att cirka 11 000 personer per år kommer att ha behov av att delta i introduktionsgarantin under det första året i Sverige (avsnitt 8.4.1). Majoriteten, cirka 8 500 personer, av dessa beräknas vara kvinnor. Detta beror på att det är fler kvinnor än män som invandrar till Sverige som övriga anhöriginvandrare, samt på att kvinnor i genomsnitt möter större svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Utredningens förslag om att införa en introduktionsgaranti stärker därmed i synnerhet förutsättningarna för etablering bland nyanlända kvinnor som invandrat på grund av anknytning.</P>
<P class="p850 ft25">Fördjupad kartläggning, verksamhet på heltid och förstärkt förmedlingsstöd</P>
<P class="p839 ft12"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: Arbetsförmedlingen ska genomföra en fördjupad kart- läggning av den nyanländes utbildningsbakgrund och tidigare arbetslivserfarenhet. Kartläggningen ska visa vilka behov av för- beredande insatser i form av utbildning och andra insatser som deltagaren behöver för att stärka sin position på arbetsmark- naden.</P>
<P class="p851 ft12">Med den fördjupade kartläggningen som grund ska den individuella handlingsplanen revideras och utformas i samråd med den nyanlände och i samverkan med berörd kommun.</P>
<P class="p851 ft12">En anvisning till programmet ska avse verksamhet på heltid. Under vissa förutsättningar får dock en anvisning avse verk- samhet på deltid.</P>
<P class="p852 ft24">Enligt förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska en individuell handlingsplan upprättas inom 30 dagar för samtliga personer som skriver in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. För deltagare i introduktionsgarantin är det av stor betydelse att Arbetsförmedlingen inledningsvis genom-</P>
<P class="p439 ft18">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft29">för en fördjupad kartläggning av den nyanländes utbildningsbak- grund, tidigare arbetslivserfarenhet och utbildningsbehov. Denna kartläggning bör ligga till grund för en revidering av handlings- planen. Samverkan med kommunen är central vid revideringen av handlingsplanen för att deltagare i introduktionsgarantin ska få en sammanhållen plan som innehåller såväl arbetsförberedande insatser som sfi och samhällsorientering, samt vid behov kompetenshöjande insatser inom komvux (se vidare avsnitt 7.3.4).</P>
<P class="p257 ft9">För att möjliggöra parallella insatser och hög kvalitet i de sam- manhållna insatserna ska programmet som huvudregel omfatta verksamhet på heltid. Om den nyanlände till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan delta på heltid får dock anvisningen avse verksamhet på deltid. Detta gäller även om den enskilde har ett lägre arbetsutbud än heltid beroende på föräldraledighet. Utredningens förslag under avsnitt 7.5.1 om möjligheter för små- barnsföräldrar att delta på deltid utan att förlora effektiv tid i etableringsinsatser ska gälla även deltagare i introduktionsgarantin. En nyanländ person ska även kunna delta i introduktionsgarantin på deltid om han eller hon samtidigt har ett arbete på deltid.</P>
<P class="p303 ft12">Forskning har visat att intensifierade förmedlingsinsatser möj- liggör en effektivare matchning mot programinsatser och åtgärder som möter den nyanländes behov, vilket också ökar deltagarens sannolikhet att övergå i arbete <NOBR>(Andersson-Joona</NOBR> och Nekby, 2009; Johansson och Åslund, 2006). Förstärka förmedlingsinsatser möjlig- gör även utökade arbetsgivarkontakter och en intensifierad matchning mot arbete.</P>
<P class="p257 ft9">Utredningens analys pekar på att bristande handläggarresurser utgör ett hinder för kvaliteten i de handlingsplaner som upprättas i dag för nyanlända som inte omfattas av etableringslagen. Förstärkta förmedlingsinsatser och tolkstöd är viktiga förutsättningar för att handlingsplanen ska hålla hög kvalitet. Arbetsförmedlingen har inom ramen för etableringsuppdraget byggt upp kompetens, metoder och arbetssätt för att kartlägga nyanländas bakgrund och behov av insatser som kan underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Genom utredningens förslag kommer denna kompetens även övriga nyanlända anhöriginvandrare till del.</P>
<P class="p853 ft18">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p854 ft25">Krav att ta ett erbjudet arbete och möjlighet att återinträda efter kortare perioder av arbete</P>
<P class="p855 ft9"><SPAN class="ft62">Förslag</SPAN>: Den som har anvisats till introduktionsgarantin får ta del av insatserna i programmet tills dess att han eller hon påbörjar ett arbete på heltid, påbörjar en utbildning som inte kan ingå i programmet, eller tiden för programmet har löpt ut. Den som har skrivits ut ur introduktionsgarantin ska kunna åter- inträda i programmet om uppehållet har varat i högst ett år under förutsättning att han eller hon inte har uppfyllt ett arbetsvillkor enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.</P>
<P class="p847 ft12">En anvisning till programmet ska återkallas om deltagaren avvisar någon insats inom programmet, avvisar ett erbjudande om lämpligt arbete utan godtagbara skäl, inte har regelbunden kontakt med en arbetsförmedlare, samt om deltagaren miss- sköter sig eller stör verksamheten. Om en anvisning har åter- kallats får den enskilde under vissa omständigheter anvisas på nytt.</P>
<P class="p856 ft12">Introduktionsgarantin syftar till att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. En person som anvisats till introduk- tionsgarantin ska kunna delta så länge han eller hon saknar arbete på heltid fram till dess att programmet har löpt ut. En deltagare ska också skrivas ut från programmet om han eller hon påbörjar en eftergymnasial utbildning. Arbetslivserfarenhet är i regel alltid värdefullt och även tillfälliga arbeten bidrar till att bygga upp den enskildes nätverk, språk och kompetens. Många nyanlända erbjuds vikariat och korta tidsbegränsade anställningar som första arbeten. Introduktionsgarantin bör därför ge incitament för den nyanlända att ta även tillfälliga arbeten.</P>
<P class="p119 ft11">För att skapa förutsättningar för en långsiktig etablering på arbets- marknaden och samtidigt stärka deltagarnas incitament att söka också tillfälliga arbeten bör en deltagare i introduktionsgarantin kunna återuppta sitt deltagande när en anställning löpt ut. Den föreslagna regeln om återinträde ger möjligheter att fortsätta med de överens- komna insatserna under den tid som återstår av programmet. Möj- ligheten till återinträde bör gälla under förutsättning att uppehållet inte varat längre än ett år och att arbetet inte varat så länge att den nyanlände har kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning genom ett</P>
<P class="p565 ft18">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft19">Utredningens förslag och bedömningar SOU 2012:69</P>
<P class="p202 ft12">uppfyllt arbetsvillkor enligt lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring.</P>
<P class="p129 ft29">Utredningen anser att deltagare i introduktionsgarantin på samma sätt som deltagare i andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte utan godtagbart skäl ska kunna neka till ett lämpligt arbete. Om en deltagare väljer att tacka nej till ett erbjudande om ett lämp- ligt arbete bör anvisningen till garantin återkallas. Detsamma bör gälla om den nyanlände avvisar någon erbjuden insats inom pro- grammet, eller om deltagaren inte håller kontakten med sin arbets- förmedlare. Kravet om att anta ett erbjudande om lämpligt arbete, tillsammans med det förstärkta förmedlingsstödet, medför att risken minskar för inlåsningseffekter till följd av en anvisning till introduk- tionsgarantin.</P>
<P class="p60 ft12">För att skapa incitament att följa handlingsplanen bör en person vars anvisning till introduktionsgarantin har återkallats inte kunna skrivas in på nytt förrän viss tid har passerat. Utredningen anser att den nya anvisningen bör kunna ske först efter att den nyanlände varit inskriven som arbetssökande under 45 kalenderdagar. En ny anvisning till garantin bör i ett sådant fall vara möjlig under förut- sättning att han eller hon skrev in sig på Arbetsförmedlingen inom 60 dagar efter återkallelsen.</P>
<P class="p857 ft25">Aktivitetsstöd vid deltagande i samtliga introduktionsgarantins insatser</P>
<P class="p858 ft24"><SPAN class="ft23">Förslag</SPAN>: En nyanländ person som deltar i introduktionsgarantin ska ha rätt till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning vid del- tagande i programmets samtliga insatser.</P>
<P class="p859 ft9">Deltagare i introduktionsgarantin föreslås ha rätt till aktivitets- ersättning, eller utvecklingsersättning i det fall deltagaren är under 25 år, oberoende av vilka insatser den nyanlände deltar i. Inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin kan Arbetsförmedlingen anvisa långtidsarbetslösa till både utbildning i svenska för invandrare och till kompletteringar inom den kommunala vuxen- utbildningen om den arbetssökande bedöms ha behov av sådana insatser. Nyanlända flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga kan delta i samtliga aktiviteter som ingår i deras etableringsplan med etableringsersättning. För nyanlända invandrare som inte omfattas av</P>
<P class="p85 ft18">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">etableringslagen begränsar dock de olika reglerna för olika ersättningar både överblickbarheten och möjligheterna att delta i parallella insatser. Dessutom varierar reglerna för ersättning mellan olika kommuner. I vissa kommuner kan en person som mottar försörjningsstöd och som har behov av att komplettera sina grund- läggande kunskaper studera på komvux med försörjningsstöd. I andra kommuner hänvisas även nyanlända med svag ekonomi till att ta studiemedel för grundläggande vuxenutbildning. Enligt utredningens bedömning kommer en enhetlig ersättning för samt- liga insatser som den nyanlände har behov av underlätta del- tagandet i parallella insatser och därmed påskynda etableringen i arbetslivet.</P>
<P class="p255 ft29">Aktivitetsstöd är en individualiserad ersättning som utgår med samma belopp oavsett familjens övriga inkomster. Individualiserade ersättningar har visat sig vara betydelsefulla för att stimulera kvinnors arbetskraftsdeltagande. I familjer där det inte finns en tradition att kvinnan arbetar är det särskilt viktigt att skapa incita- ment för både kvinnan och mannen att aktivt delta i utbildning i svenska för invandrare och arbetsförberedande insatser som syftar till att underlätta arbetsmarknadsetableringen.</P>
<P class="p255 ft9">Nyanlända invandrare som omfattas av etableringslagen har rätt till etableringsersättning vid deltagande i aktiviteterna som ingår i etableringsplanen. Etableringsersättningen ger en högre ersättning än aktivitetsstödet. Detta motiveras av att etableringslagens mål- grupp är flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga vilka regelmässigt har ytterst begränsade möjligheter att försörja sig själva under de första åren efter invandringen. Övriga anhörig- invandrare är en mer heterogen grupp. Många kommer till en anknytningsperson som är väl etablerad i Sverige, vilket bland annat framgår av utredningens kartläggning av andelen nyanlända som uppburit försörjningsstöd under de första åren i landet. Mellan 20 och 40 procent av de övriga anhöriginvandrarna har haft försörj- ningsstöd de första två åren. Bland nyanlända skyddsbehövande och deras anhöriga är motsvarande andel mellan 80 och 90 procent.</P>
<P class="p169 ft12">Utredningen anser därför inte att den högre etableringsersätt- ningen är motiverad för övriga anhöriginvandrare. Förslaget inne- bär i stället att deltagare i introduktionsgarantin ska ha rätt till samma ersättning som andra arbetslösa personer som deltar i arbetsmarknads- politiska program och insatser, dvs. aktivitetsstöd eller utvecklings- ersättning.</P>
<P class="p860 ft18">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p861 ft143"><SPAN class="ft26">7.3</SPAN><SPAN class="ft142">Förbättrad tillgång till relevanta utbildnings- och kompetenshöjande insatser för korttidsutbildade</SPAN></P>
<P class="p862 ft25">Grundläggande baskunskaper är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart deltagande i arbets- och samhällsliv</P>
<P class="p96 ft11">Cirka hälften av dem som invandrat till Sverige de senaste åren som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt eller anhöriga till dessa hade vid invandringstillfället en utbildning som enligt Arbetsförmed- lingens bedömning var kortare än nio år. Även bland dem som kommer som övriga anhöriginvandrare är utbildningsnivån i genom- snitt relativt låg. En av fem som invandrade från <NOBR>icke-västliga</NOBR> länder 2000 och 2005 hade högst grundskoleutbildning, och ytterligare en fjärdedel hade okänd utbildningsnivå. Kvinnor har, oavsett grund för uppehållstillstånd, i regel kortare utbildningsbakgrund än män. Åtgärder för att öka tillgången till kompetenshöjande insatser gynnar därför särskilt nyanlända kvinnors möjligheter att etablera sig i arbets- och samhällslivet.</P>
<P class="p863 ft12">Personer med kort utbildning har generellt en svagare anknyt- ning till arbetsmarknaden än personer med högre utbildning. Både sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande är tydligt lägre bland korttidsutbildade, och detta gäller i synnerhet bland utrikes födda. Det kan delvis förklaras av att förgymnasialt utbildade är mer känsliga för konjunktursvängningar, men den låga syssel- sättningsgraden har framför allt strukturella orsaker. Arbetsför- medlingen visar att sysselsättningsnivån för lågutbildade har minskat med 100 000 arbetstillfällen mellan 2007 och 2011, samtidigt som det tillkommit 230 000 arbetstillfällen för personer med eftergymnasial utbildning (Arbetsförmedlingen, 2012c). Det är därför viktigt att nyanlända med kort tidigare utbildning har tillgång till kompetens- höjande insatser som kan ge en varaktig grund för att delta i det svenska arbetslivet.</P>
<P class="p492 ft25">Sammanhållna lösningar är centralt för en hög effektivitet och kvalitet</P>
<P class="p70 ft11">De flesta nyanlända med kort utbildning har behov av såväl arbets- förberedande insatser som språkundervisning och generella och yrkesinriktade kompetenshöjande insatser. För att etablerings- perioden ska bli effektiv behöver de olika insatserna kunna kombineras med varandra. Tidigare utvärderingar har bland annat</P>
<P class="p687 ft18">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">visat att <NOBR>sfi-studier</NOBR> som kombineras med arbetspraktik leder till att deltagare snabbare kommer ut i arbete jämfört med dem som enbart läser sfi (Delander m.fl., 2005). Parallella insatser skapar också förutsättningar för en högre kvalitet. Genom att kombinera sfi och praktik kan språkinlärningen förankras i en praktisk situa- tion. Deltagaren får möjlighet att träna svenska språket, samtidigt som han eller hon får bättre språkliga förutsättningar att tillgodo- göra sig praktiken. Med en tydlig yrkesinriktning blir även del- tagarnas motivation högre. Med yrkets krav som utgångspunkt kan sfi, kompletterande baskunskaper, yrkesutbildning och praktik vävas ihop, och den nyanländes lärande i de olika delarna förstärker varandra.</P>
<P class="p66 ft29">Förutsättningarna för parallella insatser har stärkts för nyan- lända som har en etableringsplan. I budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen ytterligare förbättringar. Arbetsgivare som anordnar arbetsträning åt nyanlända med en etableringsplan ska kunna få en ersättning för handledning motsvarande 150 kronor per dag i sex månader (prop. 2012/13:1). Det kommer sannolikt att öka tillgången till praktikplatser för nyanlända som har ett större behov av stöd och handledning under praktiken. I budget- propositionen föreslås även att ett praktiskt basår ska införas för nyanlända inom etableringsuppdraget. I basåret ska arbetsträning kombineras med yrkesinriktad sfi och teoretisk utbildning inriktad mot behoven på den arbetsplats där arbetsträningen bedrivs.</P>
<P class="p119 ft9">Det kvarstår dock fortfarande hinder för parallella insatser. I dag är ansvaret för att stödja nyanländas etablering fördelat mellan olika aktörer, vilket skapar logistiska problem. Ytterligare ett hinder för parallella insatser är bristande samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen och ett regelverk som inte tillräckligt tydligt anger att Arbetsförmedlingen får ingå överenskommelser med kom- muner om anordnande av insatser eller aktiviteter för nyanlända invandrare. För att den nyanlände ska få bästa möjliga stöd för sin etablering är det viktigt att samtliga insatser, oberoende av vem som är huvudman för insatsen, kan komma till användning.</P>
<P class="p280 ft12">Det finns därmed behov av att på olika sätt stärka förutsätt- ningarna för parallella insatser. I synnerhet är detta viktigt för nyanlända med kort tidigare utbildning.</P>
<P class="p864 ft18">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p865 ft15"><SPAN class="ft15">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft66">Ökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna</SPAN></P>
<P class="p866 ft24"><SPAN class="ft23">Förslag</SPAN>: Förordningen (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska pro- gram ska tydliggöras så att det framgår att Arbetsförmedlingen får ingå överenskommelse med en kommun om anordnande av insatser eller aktiviteter för nyanlända invandrare utan att överens- kommelsen föregås av ett upphandlingsförfarande.</P>
<P class="p867 ft9">En effektiv etableringsprocess förutsätter att nyanlända invandrare kan delta i parallella insatser där språkinlärning varvas med praktik, andra arbetsförberedande insatser, komplettering av baskunskaper etc. Arbetsförmedlingen och kommunen är de två aktörer som ansvarar för merparten av aktiviteterna i etableringsplanen för nyanlända som omfattas av etableringslagen. På samma sätt är en fungerande samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen en förutsättning för att övriga anhöriginvandrare som deltar i den föreslagna introduktionsgarantin ska få tillgång till parallella insatser som kan förstärka varandra på ett sätt som bäst gynnar den nyan- ländes etableringsprocess.</P>
<P class="p257 ft29">Utredningen har identifierat ett antal goda exempel på verk- samheter där aktiviteter kombineras i sammanhållna lösningar och där en av huvudmännen tar ett övergripande ansvar för att sam- ordna och driva verksamheten. De logistiska problemen med resor mellan olika aktiviteter minskar och kvalitén ökar i de samlade insatserna. Sådana lösningar förutsätter att Arbetsförmedlingen får ingå överenskommelse med kommuner om anordnande av insatser som ingår i det arbetsmarknadspolitiska uppdraget, eller omvänt, att Arbetsförmedlingen kan ansvara för att samordna även aktiviteter som är ett kommunalt ansvar. Inom ramen för en sådan överenskommelse kan sedan respektive aktör bidra med sina resurser och sin kompe- tens till en sammanhållen lösning.</P>
<P class="p59 ft11">Förordningen (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program anger att myndigheten får ingå överenskommelse med kommuner om insatser som ingår i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Vad gäller insatser för nyanlända invandrare, kan för- ordningen för närvarande dock tolkas som att Arbetsförmedlingen endast får ingå överenskommelse med en kommun om det efter ett</P>
<P class="p157 ft18">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft29">upphandlingsförfarande visar sig att det inte finns någon annan lämplig aktör för insatserna. Oklarheten i nuvarande skrivning bromsar samverkan och minskar utbudet av samordnade, effektiva helhetslösningar som med hög kvalitet kan möta den nyanländes behov av rätt stöd för etableringen i arbets- och samhällslivet. En tydliggjord möjlighet att teckna överenskommelse om att anordna insatser för nyanlända invandrare kan också bidra till att de i många fall bra verksamheter som kommuner har byggt upp för nyanlända invandrare kan komma till användning också i Arbetsförmed- lingens etableringsuppdrag och inom den introduktionsgaranti som utredningen föreslår.</P>
<P class="p273 ft15"><SPAN class="ft15">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft66">Komplettera studieväg 1 i sfi med baskunskaper</SPAN></P>
<P class="p845 ft12"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: En särskild utredare ska ges i uppdrag att ta fram ett förslag till hur kursplanen för kurs A och B på studieväg 1 i utbildning i svenska för invandrare (sfi) kan tillföras moduler från ett begränsat antal kurser på grundläggande nivå. Modul- erna/delkurserna ska vara praktiskt orienterade och syfta till att ge en korttidsutbildad person de baskunskaper som han eller hon behöver för att kunna ta ett första arbete samt fungera i det svenska samhället. Modulerna/delkurserna ska kunna tillgodo- räknas vid fortsatta studier inom den kommunala vuxenutbild- ningen.</P>
<P class="p868 ft9">Det är sällan realistiskt att en nyanländ invandrare som helt saknar tidigare utbildning ska läsa in full grundskolekompetens. Men även för arbeten utan särskilda kvalifikationskrav behövs normalt vissa grundläggande kunskaper i ämnen som matematik, naturorientering, samhällsorientering och datakunskap. Exempel på sådana kunskaper är hur man läser en tidtabell eller en karta, söker information på internet, samt enkel addition och subtraktion, konkretiserat i hur man beräknar tid, förstår priser och hanterar räkningar.</P>
<P class="p12 ft11">Den kommunala vuxenutbildningen spelar en viktig roll för kort- tidsutbildades möjligheter att tillägna sig kunskaper som är självklara för den vuxna befolkningen i övrigt. I den grundläggande vuxen- utbildningen följer undervisningen nationella kursplaner vars inne- håll och upplägg ligger i linje med grundskolans kursplaner. Många korttidsutbildade nyanlända har dock som ett första steg behov av</P>
<P class="p500 ft18">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft29">mer praktiskt orienterade kunskaper som tar sin utgångspunkt i vardagssituationer. Det är dessutom en förhållandevis låg andel nyanlända med kort utbildning som deltar i den kommunala vuxen- utbildningen. Bland skyddsbehövande och anhöriginvandrare med förgymnasial utbildning som kom till Sverige år 2000 och 2005 har var fjärde studerat på komvux. Sannolikt påbörjade de flesta nyanlända i denna grupp studierna först efter några år i landet.</P>
<P class="p399 ft9">För att möta behoven hos elever med olika utbildningsbakgrund finns i dag tre studievägar inom utbildningen i svenska för invandrare (sfi). Studieväg 1 vänder sig till elever som har en mycket kort tidigare utbildning. En komplettering av kurs A och B på studieväg 1 med moduler/delkurser för baskunskaper ger fler korttidsutbildade möjlighet att ta del av grundläggande kunskaper som en vuxen per- son behöver för att kunna delta i arbets- och samhällslivet i Sverige. Eftersom majoriteten av alla nyanlända börjar läsa sfi under det första året i Sverige, innebär en utbyggd sfi att korttidsutbildade tidigt får möjlighet att tillägna sig dessa kunskaper. Det blir också lättare att säkra en sammanhållen lösning när språkundervisningen kombineras med undervisning i baskunskaper. Det ger i sin tur bättre förutsättningar för hög kvalitet, bland annat genom att språkinlär- ningen kan stärkas. Det är enklare att lära sig ett nytt språk om man förstår innebörden av olika begrepp och hur de ska tillämpas.</P>
<P class="p690 ft12">Oslo kommun har tagit fram en lokal läroplan för ett utbild- ningspaket kallat ”basis”, vilket erbjuds utrikes födda kommun- invånare med kort eller ingen tidigare utbildning. ”Basis” utgör en kombination av norskundervisning och grundläggande kunskaper från låg- och mellanstadiet inom ämnena matematik, samhälls- orientering, naturorientering och datakunskap. Undervisningen anpassas till deltagarnas norskkunskaper och kursinnehållet baseras på elevernas behov för att kunna delta i samhälls- och arbetsliv. Språkutbildningen står i centrum i alla ämnen, samtidigt som eleverna tillägnar sig baskunskaper.</P>
<P class="p60 ft12">Erfarenheter från Oslo kommuns arbete med ”basis” samt liknande verksamheter i svenska kommuner bör tillvaratas i upp- draget att utforma en ny kursplan för kurs A och B på studieväg 1 i sfi. Inriktningen på kursplanen bör vara en kombination av sfi och baskunskaper där eleverna parallellt också har möjlighet att delta i praktik. Utredaren bör även överväga om det finns skäl att låta samhällsorienteringen för vissa nyanlända invandrare enligt förord- ningen (2010:1138) ingå som en del i en utökad kursplan för kurs A och B på studieväg 1 i sfi.</P>
<P class="p516 ft18">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p557 ft9">Ett alternativ till att komplettera kurs A och B på studieväg 1 i sfi skulle kunna vara att Arbetsförmedlingen i ökad utsträckning täcker behovet av grundläggande baskunskaper genom upphandling av förberedande insatser med denna inriktning. Både sfi och grund- läggande vuxenutbildning är emellertid kommunala ansvars- områden. Med förberedande insatser blir nyanländas tillgång till undervisningen villkorad av att de är inskrivna på Arbetsför- medlingen samt att de anvisas till insatsen av en arbetsförmedlare. Dessutom innebär en sådan lösning att dubbla utbildningssystem byggs upp. Dubbla system motverkar möjligheten för nyanlända att tillgodoräkna sig utbildningen vid fortsatta studier inom den kom- munala vuxenutbildningen. Dubbla system är dessutom ineffektivt ur resursallokeringssynpunkt. Enligt utredningens mening bör därför korttidsutbildade nyanländas behov av grundläggande kunskaper mötas genom att studieväg 1 i utbildningen i svenska för invandrare byggs ut med moduler/delkurser för ett begränsat antal basämnen.</P>
<P class="p869 ft15"><SPAN class="ft15">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft66">Ersättning till kommuner för utökat språkstöd inom studieväg 1 i sfi</SPAN></P>
<P class="p870 ft12"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: Ersättningen till kommuner som tar emot flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga för bosättning enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar ska höjas med 8 000 kronor från dagens 82 200 kronor till 90 200 kronor för vuxna.</P>
<P class="p851 ft12">Höjningen syftar till att nyanlända med kort tidigare utbild- ning snabbare ska tillägna sig grundläggande kunskaper i det svenska språket genom att kommunerna ges finansiella resurser för ett utökat språkstöd inom studieväg 1 i utbildningen i svenska för invandrare.</P>
<P class="p856 ft24">Nyanlända med förgymnasial utbildning behöver i regel längre tid för att lära sig svenska jämfört med dem som har en längre utbild- ning. Under senare år har andelen korttidsutbildade ökat bland dem som tagits emot som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och anhöriga till dessa. Drygt hälften av de flyktingmottagna som har fått en etableringsplan upprättad sedan den 1 december 2010 har högst grundskola som tidigare utbildning. För de allra flesta per- soner är grundläggande kunskaper i svenska språket en förutsätt-</P>
<P class="p499 ft18">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">ning för etablering på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att kommunerna kan möta behovet av en effektiv språkinlärning bland elever med kort tidigare utbildning.</P>
<P class="p321 ft9">Forskning visar att stöd på deltagarnas modersmål i hög grad kan bidra till att effektivisera inlärningsprocessen för personer med svaga svenskkunskaper och kort tidigare utbildning (Skolinspektionen, 2010). Många kommuner har också uppmärksammat språkstödets värde för en effektiviserad språkinlärning. I försöksverksamheten med <NOBR>sfi-bonus</NOBR> som föregick införandet på nationell nivå, använde var femte av de 28 försökskommunerna bidraget för kvalitets- höjande insatser till modersmålsstödjare (Skolverket, 2011b).</P>
<P class="p167 ft29">Språkstödjare fyller en viktig funktion både för att effektivisera den klassrumsbaserade undervisningen och språkinlärningen som sker via praktik. Enligt Skollagen (2010:800) ska kommunerna verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. Erfarenheter från bland annat Stockholm Stad visar att deltagare i språkpraktik och deras handledare ofta har behov av stöd för att kunna kommunicera med varandra. Genom språkstöd på deltagarnas modersmål minskar risken för missförstånd och oklarheter, vilket i sin tur ökar värdet av praktiken.</P>
<P class="p257 ft11">Staten har sedan lång tid tillbaka tagit ett särskilt ekonomiskt ansvar för flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga. Detta ansvar är avgränsat till de första åren efter att en nyanländ har tagits emot i en kommun, och ersättningen till kommunerna är utformad som en schablon beräknad per mottagen person. I för- ordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar anges vilka kostnader som schablonersättningen avser, bland annat kostnader för sfi och samhällsorientering. Genom schablonersättningen till kommuner för flyktingmottagandet tar staten det ekonomiska ansvaret för att nyanlända skyddsbehövande och deras anhöriga får tillgång till insatser som kan underlätta och påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet.</P>
<P class="p863 ft24">Mot bakgrund av den höga andelen med mycket kort tidigare utbildning bland dem som tas emot som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga och det därmed ökade behovet av språk- stöd för en effektiv språkinlärning bland elever på studieväg 1 i sfi föreslår utredningen att schablonersättningen till kommunerna för flyktingmottagandet förstärks med 8 000 kronor per vuxen som tas emot i en kommun.</P>
<P class="p871 ft18">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369283x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p872 ft146"><SPAN class="ft144">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft145">Komvux och folkhögskolor viktiga för kompetensuppbyggnaden</SPAN></P>
<P class="p873 ft12"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Nyanlända invandrare som anvisas till introduktions- garantin ska kunna delta i förberedande insatser i form av utbildning på grundskole- eller gymnasienivå inom det offent- liga skolväsendet eller motsvarande.</P>
<P class="p874 ft12"><SPAN class="ft15">Bedömning</SPAN>: Arbetsförmedlingen bör vid upprättandet av etableringsplaner för dem som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare uppmärk- samma den nyanländes behov av att komplettera sina baskun- skaper.</P>
<P class="p875 ft29">Tidigare forskning visar att kompetenshöjande insatser på grund- läggande och gymnasial nivå har en signifikant positiv effekt på del- tagarnas långsiktiga inkomster. I synnerhet gäller detta för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden (Stenberg och Westerlund, 2008). Också för personer som nyligen invandrat har komvuxstudier visat sig ha betydelse för arbetsmarknadsutfallet. Särskilt nyanlända kvinnor som deltar i <NOBR>komvux-studier</NOBR> har påvisats nå högre inkomster på några års sikt (Ekström, 2003).</P>
<P class="p189 ft12">Många nyanlända invandrare har behov av att komplettera sina kunskaper så att deras kompetens bättre matchar arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft. Ju starkare den enskildes bas kan byggas under etableringsperioden i landet desto mindre blir risken för att falla tillbaka i arbetslöshet vid förändringar i efterfrågan på arbets- kraft.</P>
<P class="p255 ft9">I förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program anges att den som är långtidsinskriven invandrare kan anvisas till utbildning på grundskole- eller gymnasienivå som en förberedande insats. I syfte att motverka risken för långtidsarbetslöshet bland nyanlända invandrare föreslår utredningen att möjligheten att komplettera kunskaper på grundläggande och gymnasienivå inom den kommunala vuxenutbildningen ska finnas även för nyanlända invandrare som deltar i introduktionsgarantin.</P>
<P class="p12 ft11">Kommunal vuxenutbildning utgör en av de aktiviteter som kan ingå i etableringsplanerna för nyanlända som omfattas av etablerings- lagen (prop. 2009/10:60, s. <NOBR>68–69).</NOBR> Nyanlända med en etableringsplan har därmed möjlighet att finansiera deltagandet i studierna med etableringsersättningen i stället för att ta studielån. När komvux</P>
<P class="p439 ft18">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">ingår som en aktivitet i etableringsplanen kan också studierna påbörjas tidigare, vilket i sin tur minskar risken för en utdragen etableringsprocess.</P>
<P class="p129 ft9">I augusti 2012 var det sju procent av de nyanlända som hade haft en etableringsplan längre än tolv månader som hade komvux- studier inskrivet i sin etableringsplan. Andelen planer med <NOBR>komvux-studier</NOBR> var ännu lägre, tre procent, bland dem som hade en utbildning kortare än nio år. Detta är anmärkningsvärt lågt sett i relation till behoven av komplettering av baskunskaper bland flykting- mottagna som är inskrivna i etableringsuppdraget. Drygt hälften av dem har högst en utbildning som motsvarar grundskola. Det är också mycket lågt i jämförelse med att mellan 20 och 30 procent av de skyddsbehövande och deras anhöriga som invandrade 2000 respek- tive 2005 studerade på komvux redan under de första två åren i Sverige. Utredningen anser därför att Arbetsförmedlingen i ökad utsträckning bör uppmärksamma behovet av komplettering av utbildning på grundläggande- och gymnasienivå bland nyanlända med en etableringsplan så att komvux i betydligt större utsträck- ning än i dag ingår i etableringsplanerna för nyanlända invandrare.</P>
<P class="p59 ft11">Andelen utrikes födda elever på grundläggande nivå inom den kommunala vuxenutbildningen har ökat kraftigt de senaste 20 åren. I dag är cirka nio av tio elever födda utanför Sverige, vilket kan jäm- föras med sex av tio elever 1995 (Skolverket, 2012). Utredningens analys påvisar behov av att vidareutveckla den kommunala vuxen- utbildningen för att i högre grad möta behoven bland dagens elever (avsnitt 6.5.2). Denna fråga bör därför uppmärksammas i över- synen av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå som regeringen har tillsatt. Den särskilde utredaren har i uppdrag att kartlägga i vilken grad utbildningen lever upp till nationellt fastställda mål och syften när det gäller anpassning efter individers behov och förutsättningar samt vid behov föreslå åtgärder för att förbättra utbildningen (dir. 2011:92).</P>
<P class="p876 ft18">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p877 ft62"><SPAN class="ft144">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft147">Studier vid folkhögskola som ett alternativ till komplettering av grundkunskaper inom komvux</SPAN></P>
<P class="p845 ft12"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: Nyanlända invandrare som deltar i introduktions- garantin eller har en etableringsplan ska kunna anvisas till för- beredande insats i form av kortare folkhögskoleutbildning.</P>
<P class="p851 ft12">Arbetsförmedlingen ska lämna ett bidrag till Folkbildnings- rådet för utbildningar vid folkhögskolor som riktas till nyanlända invandrare. Utbildningen ska omfatta sex månader och innehålla sfi, baskunskaper, samt orienterande och arbetsförberedande insatser. Utbildningen ska kunna tillgodoräknas vid fortsatta studier på folkhögskola eller inom den kommunala vuxenutbild- ningen.</P>
<P class="p878 ft11">Låg utbildning är ett hinder för arbetsmarknadsetablering bland många nyanlända invandrare, och Arbetsförmedlingen saknar i stor utsträckning verktyg att möta behoven av kompetenshöjande och motiverande insatser. Folkhögskolornas form av pedagogik kan för vissa nyanlända utgöra ett bra alternativ till den kommunala vuxen- utbildningen. Verksamheten utgår från deltagarnas skilda för- utsättningar och behov utifrån målsättningen att ge den enskilda individen ökade möjligheter att påverka sin livssituation. Folk- högskolorna är därför särskilt lämpade att arbeta med nyanlända med kort tidigare utbildning, vilka har behov av en bred kunskaps- och kompetenshöjning för att kunna delta i det svenska arbets- och samhällslivet. Det som ytterligare talar för att erbjuda utbildning på folkhögskola är att folkhögskolemiljön ger ytterligare möjligheter att främja språkinlärningen. I många fall erbjuds internatboende vilket skapar naturliga kontaktytor med andra, svensktalande, elever utanför undervisningen.</P>
<P class="p879 ft12">Arbetslösa ungdomar upp till 25 år som varken har grund- läggande högskolebehörighet eller har gymnasieexamen kan enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program ges möjlighet att delta i en tre månaders studiemotiverande kurs på folkhögskola som en förberedande insats. Utredningen anser att även nyanlända invandrare med ofullständig grundskoleutbildning ska kunna erbjudas möjligheter att bygga på sin kompetens med studier vid folkhögskola inom ramen för etableringsplanen respektive introduktionsgarantin.</P>
<P class="p880 ft18">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft12">Anvisningen till studier på folkhögskola bör för nyanlända invandrare omfatta sex månader. En längre anvisning riskerar att leda till inlåsningseffekter och därmed ökade trösklar till arbets- marknaden. Anvisningen bör dock heller inte vara kortare än sex månader. Många nyanlända har svaga språkkunskaper, vilket med- för att undervisningen kan behöva genomföras i ett långsammare tempo. Vidare är utbildningsnivån bland nyanlända som kommer som skyddsbehövande och anhöriginvandrare generellt lägre än bland ungdomar. Behovet av kompletterande utbildning är därför större i denna grupp.</P>
<P class="p134 ft12">Utbildningen ska kunna tillgodoräknas vid fortsatta studier på folkhögskola eller komvux och bör därmed inte begränsas till en förberedande eller orienterande kurs. Detta är också i överens- stämmelse med regelverket för etableringsplanen och utredningens förslag om introduktionsgarantin. Nyanlända med en etablerings- plan har redan i dag möjlighet att studera nationella kurser på komvux.</P>
<P class="p311 ft12">Folkhögskolornas verksamhet bedrivs i regel på heltid. Det betyder att det oftast inte är möjligt att kombinera studier på folk- högskola med deltagande i andra insatser. För att öka förutsätt- ningarna för en snabb etablering på arbetsmarknaden ska utbildningen därför även innehålla arbetsförberedande aktiviteter, exempelvis arbetslivskunskap, intervjuträning och praktik. Ett <NOBR>40-tal</NOBR> folkhög- skolor erbjuder redan i dag en liknande kombination av baskun- skaper och arbetsförberedande insatser inom ramen för sitt ordinarie kursutbud.</P>
<P class="p164 ft12">De flesta folkhögskolekurser kräver minst godkänt i sfi C eller D för att en sökande ska kunna antas till kursen. Nyanlända med kort skolunderbyggnad kan ha svårt att nå upp till denna språknivå under de första åren i Sverige. Utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisar till bör därför vara tillgänglig även för nyanlända med svagare språkkunskaper.</P>
<P class="p257 ft24">Utredningens förslag innebär att både nyanlända med en etableringsplan och övriga anhöriginvandrare som deltar i intro- duktionsgarantin får ökade möjligheter att tillägna sig grundlägg- ande kunskaper. Utredningen bedömer att folkhögskolesatsningen bör omfatta 1 000 heltidsstuderande personer per år.</P>
<P class="p535 ft18">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p881 ft26"><SPAN class="ft26">7.4</SPAN><SPAN class="ft51">Incitament och stöd för både kvinnor och män</SPAN></P>
<P class="p882 ft17"><SPAN class="ft15">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft148">Familjebaserade ersättningar leder till lägre arbetskraftsdeltagande bland kvinnor</SPAN></P>
<P class="p883 ft12"><SPAN class="ft15">Bedömning</SPAN>: Mottagande av försörjningsstöd under de första åren i landet ökar risken att fastna i ett långvarigt bidrags- beroende. Kvinnors arbetskraftsdeltagande är särskilt känsligt för ekonomiska incitament. Både individualiserade ersättningar och individuellt utformade jobbstimulanser bör därför efter- strävas.</P>
<P class="p884 ft37">Det är viktigt att kommuner riktar sina aktiveringskrav till både kvinnan och mannen i familjer som har behov av eko- nomiskt bistånd.</P>
<P class="p885 ft25">Individualiserade ersättningar stärker kvinnors deltagande</P>
<P class="p886 ft29">Kvinnors arbetsutbud är särskilt känsligt för ekonomiska incita- ment. Det främjar därför inte nyanlända kvinnors arbetskrafts- deltagande om nyanlända familjer hänvisas till ekonomiskt bistånd för sin försörjning. I en familj med försörjningsstöd leder varje inkomstökning till en lika stor reducering av det ekonomiska biståndet, dvs. marginaleffekterna uppgår till 100 procent. En utvärdering av effekterna på arbetsutbudet av reformeringen av bostadsbidraget 1997 visar att införandet av individuella inkomst- gränser för hushåll med två vuxna ledde till ett kraftigt ökat arbets- utbud i förhållande till det tidigare systemet. Huvuddelen av för- ändringen återfanns för kvinnorna (Inspektionen för socialför- säkringen, 2012). Resultaten från utvärderingen visar tydligt vikten av individualiserade ersättningar och individualiserade beräkningar av såväl bidrag som särskilda stimulanser för att uppnå effekter för kvinnors deltagande i arbetskraften.</P>
<P class="p887 ft12">Utredningens förslag om introduktionsgarantin för nyanlända anhöriginvandrare som inte omfattas av etableringslagen möjliggör en individuell ersättning till deltagare i garantin. Aktivitetsstödet som utgår vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program ger kvinnor som deltar en egen inkomst, vilket ökar incitamenten att delta i arbetskraften.</P>
<P class="p888 ft18">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p889 ft25">Viktigt att aktiveringskrav riktas till både kvinnan och mannen i en familj</P>
<P class="p262 ft29">Kommuner har enligt socialtjänstlagen (2001:453) rätt att kräva att den som uppbär försörjningsstöd ska stå till arbetsmarknadens för- fogande, vara anmäld till Arbetsförmedlingen och delta i kompe- tenshöjande aktiviteter som kan öka möjligheterna till självförsörj- ning. Tidigare studier har emellertid visat att socialtjänst- och arbetsmarknadshandläggare tenderar att ålägga kvinnor ett lägre aktiveringskrav än män, vilket leder till att de i praktiken erbjuds färre insatser jämfört med männen (Hedblom, 2003; Nybom, 2012). Likvärdiga krav stärker även förutsättningarna för att nyanlända kvinnor i samma utsträckning som män skriver in sig som arbets- sökande och därigenom kan ta del av Arbetsförmedlingens insatser. Erfarenheter från Oslo kommun visar vidare att enkla räkne- exempel över hur mycket en familj kan tjäna om båda makarna arbetar bidrar till att göra både mannen och kvinnan mer positivt inställda till att också kvinnan arbetar och deltar i aktiviteter som kan leda vidare till arbete.</P>
<P class="p890 ft12">Under 2010 hade 38 procent av alla utrikes födda mottagare av ekonomiskt bistånd arbetslöshet som främsta försörjningshinder. För ytterligare 13 procent var språkhinder det främsta försörj- ningshindret. Många utrikes födda mottagare av försörjningsstöd har således behov av arbetsmarknadsinriktade och kvalificerande insatser för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och därigenom bli självförsörjande.</P>
<P class="p167 ft29">Kommunen kan även stimulera kvinnors deltagande i insatser genom att konsekvent kalla både kvinnan och mannen till alla sam- tal som handlar om familjens ekonomiska situation. Detta ökar för- utsättningarna för att hemmavarande kvinnor nås av information om vilket stöd som erbjuds för att underlätta arbetsmarknads- etablering, exempelvis information om introduktionsgarantin.</P>
<P class="p311 ft12">Det är enligt utredningens mening av stor betydelse för nyanlända kvinnors arbetskraftsdeltagande att kommunernas aktiveringskrav riktas till både kvinnan och mannen i familjer som tar emot eko- nomiskt bistånd.</P>
<P class="p891 ft18">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369289x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft15"><SPAN class="ft15">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft66">Könsneutrala anvisningar till insatser</SPAN></P>
<P class="p845 ft12"><SPAN class="ft15">Bedömning</SPAN>: Arbetsförmedlingen bör genomföra ett kompetens- utvecklingsprogram om normer och föreställningar kopplade till kön och etnicitet. Utbildningen bör omfatta samtliga hand- läggare som huvudsakligen arbetar med nyanlända, både inom och utanför etableringsuppdraget.</P>
<P class="p556 ft12">För att nyanlända ska erbjudas ett relevant och individualiserat stöd för etablering är det viktigt att matchningen av insatser tar sin utgångspunkt i den enskilda individens faktiska behov och förut- sättningar och inte påverkas av könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män.</P>
<P class="p115 ft9">Utredningen visar att handläggares bemötande och matchning av insatser färgas av antaganden om utrikes födda kvinnor som grupp. Det förekommer föreställningar, också hos handläggare inom statliga och kommunala myndigheter, om att nyanlända kvinnor har mycket stora familjer. De flesta kvinnor som kom till Sverige 2000 och 2005 som anhöriginvandrare och skyddsbehövande har dock ett eller två barn efter fem år i Sverige. Utredningens analyser visar vidare att det tar längre tid för nyanlända kvinnor som är inskrivna på Arbetsförmedlingen att anvisas till en insats om de har barn under sex år eller en utländsk make. För en nyanländ kvinna spelar familjesituation och makens födelseland således roll för hur snabbt hon anvisas till en åtgärd av handläggaren. Motsvarande samband saknas för nyanlända män. Föreställningar om utrikes födda kvinnor som grupp leder därmed till att nyanlända kvinnor får ta del av färre och mindre relevanta insatser än nyanlända män. Det kan också finnas en risk för att bemötandet av nyanlända män präglas av föreställningar om dem som grupp.</P>
<P class="p555 ft9">Utredningen anser därför att Arbetsförmedlingen bör genom- föra en intern utbildning för handläggare som arbetar med att stödja nyanländas etablering. Utbildningen bör syfta till att informera och vidareutbilda handläggarna i frågor som rör normer och föreställ- ningar kopplade till kön och etnicitet. Projektet bör även inkludera en översyn av myndighetens interna föreskrifter och handläggar- stöd för att säkra att dessa inte reproducerar normer om kön och etnicitet. Arbetsförmedlingen bör även ta fram en plan för hur kunskapen från utbildningen ska förvaltas och vidareutvecklas inom myndigheten i syfte att öka förutsättningarna för att både</P>
<P class="p892 ft18">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369290x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">kvinnor och män erbjuds ett individualiserat stöd på likvärdiga vill- kor.</P>
<P class="p185 ft29">Arbetsförmedlingen håller för närvarande på att utveckla en intern webbaserad utbildning om lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Utbildningen ska lanseras under december 2012 och målet är att samtliga myndighetens medarbetare ska ha genomgått utbildningen innan utgången av 2014. Den webbaserade utbild- ningen kan fungera som ett verktyg vid genomförandet av ett kompetensutvecklingsprogram om normer och föreställningar kopplade till kön och etnicitet. Enligt utredningen är det dock viktigt att de webbaserade utbildningsmomenten kompletteras med praktiska övningar där deltagarna ges möjlighet att reflektera och diskutera verksamhetsnära exempel i grupp.</P>
<P class="p72 ft12">Mellan åren <NOBR>2009-2010</NOBR> genomförde Migrationsverket en lik- nande internutbildning kallad <SPAN class="ft25">Normkritik – en utbildning om makt, kön och sexualitet inom asylområdet </SPAN>inom ramen för det flykting- fondsfinansierade projektet Beyond Borders. Utbildningen vände sig till asylhandläggare och syftade till att öka medvetenheten och kunskapen om hur normer i allmänhet och heteronormen i synner- het påverkar myndighetens arbete inom asylområdet. En extern utvärdering visar att utbildningen lett till goda resultat, men att det krävs fortlöpande utvecklingsarbete för att uppnådda resultat ska kunna bibehållas (Kontigo, 2010). Migrationsverkets erfarenheter från arbetet med Beyond Borders bör tillvaratas i upplägget och genomförandet av Arbetsförmedlingens utbildning.</P>
<P class="p893 ft32"><SPAN class="ft26">7.5</SPAN><SPAN class="ft117">Stärkta incitament och möjligheter att delta för nyanlända småbarnsmammor</SPAN></P>
<P class="p894 ft15"><SPAN class="ft15">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft66">Ökade möjligheter till deltagande i insatser på deltid för småbarnsföräldrar</SPAN></P>
<P class="p866 ft29"><SPAN class="ft146">Förslag</SPAN>: Då en nyanländ person till följd av vård av barn minskar sitt deltagande till 75 procent av heltid, ska möjligheter finnas att delta i etableringsinsatser under längre tid. Motsvar- ande ska även gälla för deltagare i introduktionsgarantin.</P>
<P class="p895 ft11">Förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etablerings- insatser för vissa nyanlända invandrare ska därför ändras så att det i tillämpningen av etableringsplanens giltighetstid framgår att</P>
<P class="p85 ft18">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p896 ft11">det ska bortses från sådan tid som föranletts av vård av barn när etableringsplanen har omfattat aktiviteter på 75 procent av hel- tid. Sådan tid kan uppgå till sammanlagt högst åtta månader.</P>
<P class="p897 ft12">För att öka förutsättningarna för en snabb etablering på arbets- marknaden är det viktigt att den inledande etableringsperioden blir så kort som möjligt. Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare anger att aktiviteterna i etablerings- planen tillsammans ska motsvara verksamhet på heltid. Skälet till denna huvudregel är att aktiviteter på heltid ökar förutsättningarna för den nyanlända att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och bli delaktig i samhällslivet. Aktiviteter på heltid ger utrymme för parallella aktiviteter, vilket utgör en förutsättning för att uppnå en hög kvalitet i etableringsinsatserna.</P>
<P class="p66 ft9">För många kvinnor har avbrott i såväl sfi som de tidigare kom- munala introduktionsprogrammen berott på barnafödande och vård av barn. Nyanlända som deltar i etableringsinsatser har enligt förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etablerings- insatser för vissa nyanlända invandrare möjlighet att göra samman- hängande avbrott i upp till ett år för sjukdom eller vård av barn med föräldrapenning. Etableringsplanen förlängs då med motsvar- ande tid. När kvinnan återgår till etableringsinsatser är det åter del- tagande på heltid som är huvudregeln. Förordningen ger dock möjlighet att minska omfattningen på etableringsplanen till 75, 50 eller 25 procent av heltid om den nyanlända är förhindrad att delta på heltid till följd av sjukdom eller vård av barn. Vid deltagande på deltid förlängs dock inte tiden för etableringsplanen.</P>
<P class="p119 ft9">Huvudregeln om heltid kan i vissa fall medföra att kvinnor, som ofta har huvudansvaret för omsorgen om barnen, väljer att inte återgå till sin etableringsplan. Resultatet blir att kvinnan går miste om insatser som hon har behov av för att etablera sig i arbets- och samhällslivet. Kravet på heltid kan även leda till att handläggare upp- rättar inofficiella deltidsplaner för kvinnor. Både norska uppföljningar och utredningens egna studiebesök och intervjuer visar att det före- kommer att kvinnor får en plan på heltid som innehåller så mycket</P>
<P class="p120 ft12">”luft” att det i realiteten är en deltidsplan. Även i detta fall förlorar kvinnan effektiv tid i insatser.</P>
<P class="p113 ft12">Norska undersökningar av attityder till föräldraskap och omvårdnaden av barnen visar att inställningen till om kvinnor bör arbeta när barnen är små skiljer sig mellan olika ursprungsländer</P>
<P class="p898 ft18">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">(Kavli och Nadim, 2009). En betydligt större andel från samtliga länder är positiva till att kvinnan arbetar deltid än som menar att kvinnan kan arbeta heltid under småbarnsåren. Även i svenskfödda familjer väljer 40 procent av kvinnorna att arbeta deltid när yngsta barnet är i förskoleåldern.</P>
<P class="p167 ft29">Föräldraledighetslagen (1995:584) ger föräldrar som är anställda rätt att vara lediga på heltid för vård av barn som är under 18 månader, samt rätt att förkorta arbetstiden med upp till en fjärdedel för barn under åtta år. Förordningen (2010:409) om etableringsinsatser ger i jämförelse med föräldraledighetslagen ett mindre utrymme för för- äldrar att vara hemma med sina barn. Deltagande i etablerings- insatser är inte direkt jämförbart med en anställning. Etableringsin- satserna syftar till att nyanlända snabbt ska etablera sig i arbets- och samhällslivet och det vore därför inte heller ändamålsenligt om etableringstiden skulle sträckas ut över en mycket lång period. När barnen är små bör dock föräldraledighetslagens möjlighet till för- kortad arbetstid med upp till en fjärdedel kunna utnyttjas även av nyanlända föräldrar, utan att detta minskar den effektiva tiden i etableringsinsatser.</P>
<P class="p899 ft12">Utredningen föreslår därför att en nyanländ som till följd av vård av barn minskar sitt deltagande i etableringsinsatser med en fjärdedel ska kunna delta i aktiviteter enligt etableringsplanen i ytter- ligare högst åtta månader. Motsvarande möjligheter att kombinera vård av barn på deltid och 75 procents deltagande i insatser föreslås även för deltagare i introduktionsgarantin. Detta innebär att även nyanlända som deltar på deltid får tillgång till högst 24 månaders effektiv tid i insatser som de behöver för att etablera sig i arbets- och samhällslivet.</P>
<P class="p71 ft29">Förslaget om att bortse från tid som föranletts av vård av barn med föräldrapenning avser ett deltagande i insatser som motsvarar 75 procent av heltid. Deltid med en mindre omfattning än 75 pro- cent ger inte utrymme för parallella insatser och riskerar därmed att avsevärt minska kvaliteten i insatserna. Därför anser utredningen att enbart deltid på minst 75 procent bör kunna ge möjlighet till överhoppningsbar tid inom etableringsplanen respektive i introduk- tionsgarantin. Förslaget innebär en ökad flexibilitet som även kan underlätta för föräldrarna att i större omfattning ta ett gemensamt ansvar för barnen.</P>
<P class="p900 ft18">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369293x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft15"><SPAN class="ft15">7.5.2</SPAN><SPAN class="ft66">Utökad kontakt med hemmavarande kvinnor</SPAN></P>
<P class="p845 ft12"><SPAN class="ft15">Bedömning: </SPAN>Arbetsförmedlingen bör i sina föreskrifter och handläggarstöd tydliggöra hur arbetsförmedlare ska arbeta för att upprätthålla kontinuiteten i etableringsprocessen för nyan- lända som gör avbrott i etableringsplanen respektive i introduk- tionsgarantin för vård av barn.</P>
<P class="p852 ft9">Det är viktigt att nyanlända som gör avbrott i etableringsinsatserna på grund av vård av barn ges förutsättningar till kontinuitet i etableringsprocessen. Det kan till exempel handla om att nyanlända inför ett avbrott för vård av barn ska få en plan för hur återgången till etableringsinsatserna ska se ut. Enligt utredningens enkätunder- sökning är det endast varannan arbetsförmedlare som tar fram en sådan plan i dag. Ett annat sätt att säkra kontinuitet är att ha åter- kommande kontakt med den nyanlända föräldern under hans eller hennes bortavaro samt att informera om frivilliga aktiviteter som föräldern kan delta i under föräldraledigheten, t.ex. språkkaféer och öppna förskolan. Även detta är det förhållandevis få handläggare som gör i dag. Arbetsförmedlingen bör därför tydliggöra i hand- läggarstöd och föreskrifter vilka åtgärder som arbetsförmedlare ska vidta för att bidra till kontinuiteten i etableringsprocessen.</P>
<P class="p272 ft25">Öppen förskola med språkstöd och planering för framtiden</P>
<P class="p855 ft9"><SPAN class="ft62">Förslag</SPAN>: Skolverket ska ges i uppdrag att besluta om och fördela bidrag till försöksverksamheter med öppen förskola där nyan- lända föräldrar ges möjlighet till språkinlärning och planering för framtiden. Verksamheter som kan beviljas stöd ska syfta till att dels stödja nyanlända föräldrars kontakt med det svenska sam- hället och svenska språket under föräldraledighet, dels stimulera nyanlända föräldrar att återuppta deltagande i sfi och andra arbets- förberedande aktiviteter efter föräldraledighet.</P>
<P class="p847 ft12">Utredningen föreslår att 25 miljoner kronor per år avsätts för bidrag till försöksverksamheter inom den öppna förskolan.</P>
<P class="p901 ft11">För många nyanlända mammor leder föräldraledigheter till att etableringsprocessen försenas, och språksvaga kan backa i sin språk- utveckling under längre avbrott från etableringsinsatserna. Dess-</P>
<P class="p835 ft18">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft29">utom finns en risk att vissa kvinnor inte återupptar sin påbörjade etablering efter föräldraledigheten. För att möta nyanlända för- äldrars behov av stöd under föräldraledigheten har vissa kommuner och andra aktörer utvecklat verksamheter för att stödja föräldra- ledigas språkutveckling och planering inför framtiden. Genom en informell kontakt med lokala förskolor minskar osäkerheten om förskolans verksamhet, vilket sänker trösklarna för kvinnors del- tagande i arbetskraften. Därtill fyller verksamheterna funktionen att nå ut till hemmavarande kvinnor som står långt ifrån arbets- marknaden genom att använda de arenor där dessa kvinnor befinner sig. Genom ökad språkfärdighet och kunskaper om sam- hället stärks de i sin föräldraroll samtidigt som deltagandet minskar risken för isolering.</P>
<P class="p72 ft9">Enligt skollagen (2010:800) ska den öppna förskolan erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med medföljande vuxna samtidigt som de vuxna ska ges möjlighet till social gemen- skap. Det är inte obligatoriskt för kommuner att anordna öppen förskola, men många kommuner erbjuder detta som ett komple- ment till förskola och pedagogisk omsorg. I exempelvis Botkyrka kommun finns inom den öppna förskolan grupper för nyanlända föräldrar med föräldrastödsprogram och kursen ”Svenska med sverigekunskap” för kvinnor med små barn som inte har möjlighet att gå sfi. Motsvarande aktiviteter bedrivs även av andra aktörer, t.ex. Frälsningsarmén i Akalla som kombinerar språkundervisning för utrikes födda kvinnor med barnpassning och social gemenskap, och Meritutbildning, ett privat utbildningsföretag i Malmö, som driver projektet ”Föräldralediga med planering för framtiden”.</P>
<P class="p902 ft12">Goda exempel finns på flera håll. Däremot saknas en samlad kun- skap om värdet av öppna förskolor med språkstöd och planering för framtiden samt om vad som utmärker en framgångsrik verk- samhet.</P>
<P class="p129 ft12">Utredningen föreslår därför att Skolverket ges i uppdrag att besluta om och fördela bidrag i syfte att stimulera försöksverk- samheter som stärker nyanlända föräldraledigas språkkunskaper och kontakter med samhället med sikte på ett snabbare arbets- marknadsinträde och att därefter följa upp resultaten för att öka kun- skapen om verksamhetsformen. Uppdraget är i linje med Skolverkets uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2012 att göra en samlad bedömning av utvecklingen inom annan pedagogisk verksamhet, där öppna förskolor är en del.</P>
<P class="p810 ft18">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p903 ft9">För att kunna beviljas bidrag i den föreslagna försöksverk- samheten bör verksamheterna dels erbjuda nyanlända föräldrar kontakt med svenska samhället och svenska språket under föräldra- ledigheten, dels stimulera dem att efter föräldraledigheten återuppta sfi och andra arbetsförberedande aktiviteter. Verksam- heten bör utformas så att de nyanlända kan delta tillsammans med barnen, och flerspråkig barnskötare ska finnas i verksamheten. Studiebesök, informationsinsatser från myndigheter och kontakter med ordinarie förskola bör ingå som integrerade delar.</P>
<P class="p12 ft11">Verksamheter som beviljas projektmedel ska till Skolverket redo- visa metoder, deltagare och andelen deltagare som efter föräldra- ledigheten återupptar sitt deltagande i etableringsinsatser. Bidrag bör kunna ges både till kommunala och privata verksamheter samt till ideella organisationer, och som längst utbetalas under två år.</P>
<P class="p904 ft15"><SPAN class="ft15">7.5.3</SPAN><SPAN class="ft66">Vårdnadsbidrag bör inte kombineras med försörjningsstöd</SPAN></P>
<P class="p845 ft12"><SPAN class="ft15">Bedömning</SPAN>: Vårdnadsbidraget kan leda till ett minskat arbets- kraftsdeltagande bland nyanlända kvinnor. Enligt Socialtjänst- lagen bör kommunerna aktivt verka för att en sökande av för- sörjningsstöd så snart som möjligt ska kunna försörja sig själv. Socialstyrelsen bör i de allmänna råden om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:5) ta in vägledning för kommunernas bedömning av ekonomiskt bistånd i det fall en familj med vårdnadsbidrag ansöker om försörjningsstöd.</P>
<P class="p878 ft29">År 2011 var det 108 kommuner som med stöd av lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag lämnade bidrag på högst 3 000 kronor per månad för barn mellan ett och tre år till föräldrar som väljer att själva ta hand om sina barn och därmed avstår från en för- skoleplats. Vårdnadsbidrag betalades ut för förhållandevis få barn. Under 2011 lämnades det någon gång under året för totalt cirka 8 500 barn. Utrikes födda föräldrar var dock överrepresenterade bland mottagarna av bidraget. Fyra av tio mottagare av vårdnads- bidrag 2011 hade utländsk bakgrund, och andelen har ökat med 30 procent sedan bidraget infördes 2008. Kvinnor utgör 92 procent av mottagarna av vårdnadsbidrag.</P>
<P class="p880 ft18">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft9">Även nyanlända föräldrar tar emot vårdnadsbidrag, trots att del- tagande i arbetsförberedande insatser är särskilt viktigt under den första tiden för chansen att ha ett arbete på några års sikt. Bidraget ökar den arbetsfria inkomsten och påverkar därmed valet att delta i arbetskraften. Detta är problematiskt för framför allt nyanlända mammors förutsättningar att snabbt etablera sig i arbets- och sam- hällslivet. I den utsträckning som vårdnadsbidrag betalas ut till personer som annars skulle ha arbetat eller deltagit i insatser som kvalificerar dem för ett arbete leder vårdnadsbidraget till ett minskat arbetskraftsdeltagande. Vårdnadsbidraget kan också bli en fattig- domsfälla för nyanlända kvinnor som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. I utredningens registeruppgifter framkommer att de nyanlända mammor som använde sig av vårdnadsbidrag i Stockholm 2010 hade mycket låga inkomster, i genomsnitt 63 000 kronor, och att mellan tio och 16 procent av dessa familjer också hade försörjningsstöd samma år. För att dessa barnfamiljers eko- nomiska situation ska kunna förbättras behöver en grund läggas även för kvinnans deltagande i arbetslivet.</P>
<P class="p905 ft12">Vårdnadsbidrag får inte lämnas till en sökande som tar ut föräldra- penning eller som har ersättning från någon av de ersättningar som kan utgå vid arbetslöshet, sjukdom eller hög ålder (bl.a. etablerings- ersättning, arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, sjukpenning och pension). Inte heller den sökandes partner (medsökande) får ha någon av dessa ersättningar under den tidsperiod som vårdnads- bidraget betalas ut. Regeringen gjorde i dessa fall bedömningen att utan en sådan begränsning kan vårdnadsbidraget leda till inlåsnings- effekter för hushåll som helt eller delvis är ekonomiskt beroende av samhällets olika trygghetssystem, dvs. motverka arbetslinjen (prop. 2007/08:91).</P>
<P class="p72 ft9">Motsvarande begränsning saknas dock för sökande som har för- sörjningsstöd, eftersom behovet av ekonomiskt bistånd kan grunda sig i många olika skäl. Vuxna i hushåll som har så låga inkomster att de understiger vad som kan bedömas vara skälig levnadsnivå är dock enligt socialtjänstlagen som regel skyldiga att stå till arbets- marknadens förfogande på heltid så att de själva på sikt kan till- godose sina behov. Detta bör vara fallet om familjen har behov av ekonomiskt bistånd även med vårdnadsbidraget inräknat. I detta sammanhang kan det därmed inte anses vara acceptabelt att avstå från att söka arbete och delta i insatser som kan stärka förutsätt- ningarna för självförsörjning för vård av barn med vårdnadsbidrag eftersom det inte ger en tillräcklig sammanlagd inkomst för att</P>
<P class="p150 ft18">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369297x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft9">familjens behov av ekonomiskt bistånd ska bortfalla. Rättsfall finns inte ännu från prövning av rätt till ekonomiskt bistånd i samband med vårdnadsbidrag. Däremot finns tidigare avgöranden i Regeringsrätten vad gäller avvägningen mellan självvalt hemarbete och kravet att stå till arbetsmarknadens förfogande som kan utgöra vägledning även för hur rätten till ekonomiskt bistånd bör bedömas när familjen har vårdnadsbidrag (RÅ85 2:5 och RÅ 1987 ref 167).</P>
<P class="p189 ft12">För närvarande nämns inte gränsdragningen mellan försörj- ningsstöd och vårdnadsbidraget i Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. I syfte att hävda arbetslinjen anser utred- ningen därför att de allmänna råden bör kompletteras med en väg- ledning för kommunernas bedömning av rätt till ekonomiskt bistånd till hushåll som har vårdnadsbidrag.</P>
<P class="p384 ft15"><SPAN class="ft15">7.5.4</SPAN><SPAN class="ft66">Förändrad föräldraförsäkring</SPAN></P>
<P class="p845 ft12"><SPAN class="ft15">Bedömning</SPAN>: Föräldraförsäkringens regelverk bör ändras så att möjligheterna till uttag av föräldrapenning för äldre barn begränsas i syfte att öka arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor som invandrar med barn i förskoleåldern.</P>
<P class="p852 ft29">Föräldrapenning kan betalas ut under totalt 480 heldagar per barn fram tills dess att barnet fyller åtta år eller avslutar första klass. I utredningens delbetänkande <SPAN class="ft33">Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning </SPAN>(SOU 2012:9) visas att ett intensivt uttag av för- äldrapenning för äldre barn under det första året efter invandringen till Sverige leder till att vissa nyanlända kvinnors arbetsmarknads- inträde försenas. Bland de 1 400 kvinnor som 2006 invandrade tillsammans med barn under åtta år från länder utanför Europa, var det 40 procent som tog ut mer än 200 dagar under 2007. I början av 2007 var barnen som invandrade med mammorna i denna grupp i genomsnitt fyra år gamla, och inget barn var under ett år. I en studie från Försäkringskassan framgår vidare att uttaget av för- äldrapenning för utrikes födda barn som invandrade när de var mellan fyra och sex år har ökat under senare år (Försäkringskassan, 2010).</P>
<P class="p126 ft11">Uttaget av föräldrapenning får inte bara konsekvenser för mam- mornas arbetsmarknadsetablering, utan kan även medföra effekter som inte är till barnets bästa. Ett långt uttag innebär att barnens tid</P>
<P class="p450 ft18">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369298x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">i förskola blir kort eller obefintlig, vilket kan försena deras språk- inlärning och därmed försvåra skolgången. Barn i familjer med långvariga uttag av föräldrapenning på grundnivå löper dessutom risk för ekonomisk utsatthet. I delbetänkandet gjorde därför utred- ningen bedömningen att det finns skäl att göra förändringar i föräldraförsäkringens regelverk så att risken minskar för att uttag av föräldrapenning för äldre barn försenar nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden. En av de alternativa lösningarna som utredningen förde fram var en begränsning för uttag för barn över fyra år.</P>
<P class="p303 ft12">Regeringen har i enlighet med utredningens bedömning i budget- propositionen för 2013 aviserat en förändring av föräldraförsäkringen som bland annat omfattar att högst 20 procent av de 480 föräldra- penningdagarna ska kunna tas ut efter att barnet fyllt fyra år (prop. 2012/13:1).</P>
<P class="p906 ft143"><SPAN class="ft26">7.6</SPAN><SPAN class="ft142">Stärkt kontakt mellan nyanlända och aktörer som kan erbjuda stöd för etablering</SPAN></P>
<P class="p487 ft15"><SPAN class="ft15">7.6.1</SPAN><SPAN class="ft66">Information i samband med invandring</SPAN></P>
<P class="p907 ft12"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: Migrationsverket ska ges i uppdrag att utforma en lätt- fattlig, tryckt information om möjligheter till stöd och insatser som en nyanländ person kan ta del av för att etablera sig i arbets- och samhällslivet. Informationen ska även innehålla upp- gifter om vilken myndighet som den nyanlände ska vända sig till för att ta del av respektive insats. Informationen ska delges den sökande i samband med beslutet om uppehållstillstånd och finnas tillgänglig på engelska och på aktuella större, sändar- länders huvudspråk.</P>
<P class="p908 ft24">Det är viktigt att en nyanländ person får ta del av information om insatser som stödjer etableringen i det svenska samhället så tidigt som möjligt när besked om uppehållstillstånd har lämnats. I dags- läget informerar Migrationsverket inte om vilket stöd och vilka insatser som nyanlända kan erbjudas i Sverige. Inte heller utlands- myndigheterna tillhandahåller sådan information. För att öka nyan- ländas förutsättningar att ta del av erbjudet stöd för etableringen i</P>
<P class="p909 ft18">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">arbets- och samhällslivet finns det därför behov att förbättra informationen inför flytten till Sverige.</P>
<P class="p115 ft9">För att informationen ska nå ut till samtliga nyanlända följer att den inte uteslutande kan vara webbaserad. Den måste också finnas i tryckt form för att säkerställa att de personer som inte har tillgång till denna informationskälla nås, och presenteras på ett sätt som är ändamålsenligt med avseende på målgruppens skiftande behov. Informationen bör bygga på den information som i dag finns på Migrationsverkets webbsida med en sammanställning av vilka myn- digheter som en nyanländ person kan behöva kontakta (exempelvis Arbetsförmedlingen och Skatteverket), samt kontaktuppgifter till respektive myndighet. Även valda delar från webbsidan <SPAN class="ft10">Information om Sverige, </SPAN>som Länsstyrelserna står bakom, bör ingå.</P>
<P class="p119 ft24">Utredningen föreslår därför att Migrationsverket får i uppdrag att utforma och tillhandahålla information om stöd för etableringen i arbets- och samhällslivet i samband med att besked om uppehålls- tillstånd lämnas. Migrationsverket bör utforma informationen i samverkan med övriga berörda myndigheter.</P>
<P class="p910 ft15"><SPAN class="ft15">7.6.2</SPAN><SPAN class="ft66">Uppsökande arbete</SPAN></P>
<P class="p855 ft9"><SPAN class="ft62">Bedömning: </SPAN>Kommunernas uppsökande arbete för att etablera en kontakt med hemmavarande kommuninvånare som saknar inkomst från förvärvsarbete och samhällets olika trygghets- system är viktigt för att erbjudandet om stöd ska nå fram.</P>
<P class="p875 ft29">Det finns ett tydligt samband mellan låg sysselsättningsgrad och fattigdom. En person som under lång tid levt på en anhörigs inkomst riskerar även att hamna i ekonomisk utsatthet vid skilsmässa eller den anhöriges bortgång. För många nyanlända invandrare sammanfaller det ekonomiska utanförskapet dessutom med ett socialt utan- förskap som riskerar att gå i arv till nästa generation. Kommun- ernas uppsökande verksamhet kan bidra till att erbjudandet om insatser för etablering når den grupp av hemmavarande kvinnor som för tillfället försörjs genom en anhörig.</P>
<P class="p66 ft12">Enligt skollagen (2010:800) har kommunerna en skyldighet att verka för att nå invånare i kommunen som har rätt till sfi och grundläggande vuxenutbildning. Det ligger även i kommunens intresse att verka för att så många kommuninvånare som möjligt</P>
<P class="p898 ft18">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369300x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">etablerar sig på arbetsmarknaden. En hög sysselsättningsgrad ökar skatteintäkterna och minskar framtida kostnader för försörjnings- stöd.</P>
<P class="p129 ft12">Vissa kommuner arbetar därför uppsökande för att nå hemma- varande kommuninvånare som kan ha behov av insatser för etablering på arbetsmarknaden och som inte tidigare har varit i kontakt med kommunen. Detta kan handla om att sprida information om sfi på platser som nyanlända redan besöker, exempelvis mödravårds- centraler, barnavårdscentraler och skola. Det har också visat sig framgångsrikt att sprida information om olika insatser via informella, lokala nätverk. Enligt utredningens bedömning är det uppsökande arbetet särskilt värdefullt för att nå nyanlända hemmavarande kvinnor.</P>
<P class="p496 ft26"><SPAN class="ft26">7.7</SPAN><SPAN class="ft51">Utökad uppföljning och analys</SPAN></P>
<P class="p396 ft15"><SPAN class="ft15">7.7.1</SPAN><SPAN class="ft66">Aktivt deltagande i samhällslivet</SPAN></P>
<P class="p911 ft12"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Ett forskningsinstitut ska ges i uppdrag att vart fjärde år följa upp i vilken grad insatserna för att stödja nyanländas etablering bidrar till att stärka målgruppens aktiva deltagande i samhällslivet. Uppföljningen ska baseras på intervjuundersök- ningar med målgruppen i kombination med registeruppgifter och både inkludera nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och övriga nyanlända.</P>
<P class="p912 ft12">Enligt etableringslagen syftar etableringsinsatserna till att stärka nyanländas aktiva deltagande i arbets- <SPAN class="ft25">och </SPAN>samhällsliv. Dagens upp- följning har en tydlig tonvikt på hur insatserna bidrar till sysselsätt- ning och egenförsörjning. Ett av de viktigaste nyckeltalen i upp- följningen av både Arbetsförmedlingens verksamhet generellt och inom etableringsuppdraget är hur stor andel av de arbetssökande som går vidare till arbete.</P>
<P class="p257 ft11">Det saknas emellertid i hög grad uppföljningar som belyser i vilken utsträckning etableringsinsatserna bidrar till att stärka nyan- ländas förutsättningar för deltagande i samhällslivet i stort. En person som har ett arbete kan förvisso antas i större utsträckning känna sig delaktig i samhället än en person som står utanför arbets- livet. Men deltagande i samhällslivet är ett brett begrepp som inne-</P>
<P class="p267 ft18">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">fattar allt från att ha förutsättningar för ett aktivt föräldraskap och navigera i det svenska samhället till en mer svårfångad känsla av att höra till i det nya landet. Det är inte säkert att dessa aspekter är uppfyllda i och med att en person har ett arbete. För vissa nyanlända är vägen till arbetsmarknaden dessutom mycket lång. Det är därför viktigt att följa upp att nyanlända som står långt ifrån arbetsmarknaden har givits förutsättningar att delta i samhällslivet i övrigt.</P>
<P class="p278 ft12">Genom uppföljning kan kunskapen öka om vilka hinder och möjligheter som utmärker nyanländas deltagande. Ökad kunskap är en förutsättning för att nuvarande insatser ska kunna vidare- utvecklas. Kunskap om nyanländas faktiska behov, värderingar och förutsättningar minskar också risken för felaktiga antaganden om målgruppen. Vid sidan av värdet som kunskapsunderlag, behövs uppföljning av nyanländas deltagande i samhällslivet även för att säkra att även denna aspekt fångas in i Arbetsförmedlingens sam- ordningsuppdrag för nyanländas etablering. Arbetsförmedlingens fokus i uppföljningen på arbete och självförsörjning behöver kompletteras, annars riskerar deltagande i samhällslivet uppfattas som ett underordnat mål.</P>
<P class="p119 ft9">Uppdraget att följa upp målet om ett aktivt deltagande i sam- hällslivet bör baseras på intervjuundersökningar bland nyanlända i kombination med relevanta registeruppgifter. Användningen av kvalitativa datainsamlingsmetoder är en förutsättning för att nyan- ländas deltagande i samhällslivet ska kunna belysas från ett så brett och heltäckande perspektiv som möjligt. Det råder i dag brist på undersökningar där nyanlända tillfrågas om sin situation och sina erfarenheter. Under början av <NOBR>2000-talet</NOBR> genomförde Integrations- verket brukarundersökningar bland deltagare i introduktionen. Sedan nedläggningen av myndigheten 2007 har de flesta upp- följningar byggt på kvantitativa data eller på intervjuer med hand- läggare och andra personer som arbetar med nyanländas etablering.</P>
<P class="p126 ft24">Ett undantag är den levnadsnivåundersökning bland utrikes födda som Stockholms universitets Linnécentrum för integrations- studier nyligen genomfört. Undersökningen har finansierats med stöd från regeringen och Europeiska Integrationsfonden, och belyser nio olika aspekter av levnadsnivå, däribland hälsostatus, till- gång till omsorg, arbetsförhållanden, ekonomiska förhållanden och utbildningsmöjligheter. Upplägg och resultat från levnadsnivå- undersökningen bör tillvaratas i uppdraget att återkommande följa upp nyanländas deltagande i samhällslivet.</P>
<P class="p913 ft18">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369302x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft15"><SPAN class="ft15">7.7.2</SPAN><SPAN class="ft66">Kommunernas stöd till nyanlända föräldrar</SPAN></P>
<P class="p911 ft12"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: Länsstyrelserna ska ges i uppdrag att kartlägga vilket behov av föräldrastöd som nyanlända föräldrar har, samt vilka befintliga föräldrastödsprogram för nyanlända föräldrar som bedrivs av kommuner, landsting och ideella organisationer. Utifrån kartläggningen ska Länsstyrelserna ta fram råd för hur föräldrastödsprogram bör utformas för att i större utsträckning möta nyanlända föräldrars behov av stöd.</P>
<P class="p908 ft12">Många nyanlända behöver, i likhet med andra föräldrar, stöd och vägledning i föräldraskapet. De som invandrar med barn har inte fått tillgång till det allmänt utformade föräldrastödet som erbjuds under graviditeter och under barns första levnadsår. Vidare möter de allmänna föräldrautbildningarna inte alltid de särskilda behov av vägledning som nyanlända föräldrar kan ha i ett nytt land.</P>
<P class="p180 ft12">För att stödja nyanlända föräldrar har en del kommuner, ideella organisationer och andra aktörer tagit fram särskilda föräldra- program. Malmö Stad erbjuder exempelvis nyanlända föräldrar en fem dagar lång föräldrautbildning, som bland annat behandlar barns rättigheter och hälsa samt barnuppfostran. Västerås kommun använder en privat aktör, Folkhälsobyrån, där ”kulturtolkar” i sam- arbete med en barnmorska erbjuder nyanlända föräldrar kurser i för- äldraskap. Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund har drivit ett föräldrastödsprogram för utrikes födda föräldrar i Stockholms och Malmös förorter med samtalsledare som talade deltagarnas modersmål.</P>
<P class="p72 ft9">Erfarenheter från dessa verksamheter visar att föräldrastödet inte endast har ett värde för deltagarna i deras roller som föräldrar. För i synnerhet nyanlända kvinnor som är hemarbetande kan för- äldrastödet även stärka förutsättningarna för ett aktivt deltagande i samhällslivet i stort. Det saknas emellertid överblick av vilka aktiviteter som genomförs för nyanlända föräldrar på regional och lokal nivå samt vilka resultat dessa verksamheter leder till. Detta riskerar att medföra att goda erfarenheter inte tas tillvara.</P>
<P class="p257 ft11">Enligt förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ingår i Länsstyrelsernas uppdrag att följa upp organisering och genom- förande av insatser för nyanlända på regional och kommunal nivå. Länsstyrelserna ska även främja regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar</P>
<P class="p687 ft18">310</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td124"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p18 ft31">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">aktiviteter för nyanlända. Länsstyrelserna har därmed sedan tidig- are ett väl upparbetat samarbete med kommunerna i länet.</P>
<P class="p115 ft9">Mot bakgrund av integrationsuppdraget samt länsstyrelsernas kon- taktnät och regionala kännedom föreslår utredningen att Läns- styrelserna får i uppdrag att kartlägga vilket behov av stöd som nyanlända föräldrar har i föräldraskapet samt vilka befintliga verk- samheter med föräldrastödsprogram som kommuner, landsting och andra aktörer anordnar för nyanlända föräldrar. Länsstyrelserna bör i sin kartläggning identifiera både goda exempel och eventuella brister i befintliga verksamheter. De bör också utarbeta råd till kommunerna om vad föräldrastödsprogram bör omfatta och hur de bör utformas. I kartläggningen bör Länsstyrelserna bland annat beakta deltagarnas förmåga att tillgodogöra sig informationen och om modersmålsstödjare eller kulturtolkar kan bidra till en ökad förståelse utöver den rent språkliga.</P>
<P class="p126 ft12">Kartläggningen bör ta sin utgångspunkt i de övergripande mål- sättningarna för det generella föräldrastödet som regeringen formulerat i den nationella strategin för föräldrastöd <SPAN class="ft25">En vinst för alla</SPAN>. Som en del av strategin fick Folkhälsoinstitutet 2009 i uppdrag att stödja och stimulera utveckling av föräldrastöd på kommunal nivå. Uppdraget genomfördes i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting och avrapporterades i juni 2012. I augusti 2012 fick Folkhälsoinstitutet i uppdrag att utse en aktör som ska ta fram och erbjuda utbildning i föräldrastödjande arbete (prop. 2012/13:1). Erfarenheter och resultat från de två regeringsuppdragen bör till- varatas i Länsstyrelsernas kartläggning av föräldrastödsprogram för nyanlända.</P>
<P class="p493 ft12">Kartläggningen och riktlinjerna med goda exempel förväntas bidra till att kommuner och andra lokala aktörer får tillgång till en sammanhållen kunskap om väl fungerande verksamheter som kan stärka och stödja nyanlända föräldrar i föräldrarollen.</P>
<P class="p914 ft18">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369304x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft8">8 Konsekvenser av förslagen</P>
<P class="p915 ft93">Det sägs ofta att ”utbildar man en kvinna, utbildar man en familj”. Att kvinnor ges möjlighet att delta i utbildning och andra insatser som kan leda till arbete är därför inte bara en fråga om ekonomisk själv- ständighet. Det handlar också om att skapa möjligheter för ett aktivt föräldraskap. Ju bättre mammorna känner till samhället som de lever i, desto bättre kan de stödja och vägleda sina barn. Det är omöjligt att uppfostra barn i ett samhälle som man själv inte känner.</P>
<P class="p916 ft13">(Toril Løfwander, chef för Quo Vadis, ett kompetenscentrum för utrikes födda kvinnor i Oslo)</P>
<P class="p917 ft32"><SPAN class="ft26">8.1</SPAN><SPAN class="ft117">Möjligheterna att nå de integrations- och jämställdhetspolitiska målen</SPAN></P>
<P class="p254 ft9">Såväl integrations- som jämställdhetspolitiken syftar till att utjämna skillnader i människors förutsättningar och handlingsutrymme. I det första fallet avses skillnader som beror av etnicitet eller kulturell bak- grund, och i det andra fallet skillnader som beror av kön. Utred- ningens uppdrag tar sin utgångspunkt i båda dessa politikområdens målsättningar.<SPAN class="ft65">1 </SPAN>Utrikes födda har lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än inrikes födda, och det tar ofta lång tid för nyanlända invandrare att etablera sig i arbets- och samhällsliv. Sysselsättnings- graden är särskilt låg bland utrikes födda kvinnor, och nyanlända kvinnor möter särskilt höga trösklar till arbetsmarknaden. Med ett ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända kvinnor och anhörig- invandrare stärks dessa människors förutsättningar till arbete, egenförsörjning och deltagande i samhällslivet. Därmed förbättras</P>
<P class="p918 ft68"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oav- sett etnisk och kulturell bakgrund (rskr. 2008/09:155). Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (rskr. 2008/09:115).</P>
<P class="p800 ft18">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369305x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft12">också förutsättningarna både för integrationen mellan inrikes och utrikes födda och för jämställdheten mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p434 ft11">De föreslagna åtgärderna bidrar till att uppfylla de integrations- och jämställdhetspolitiska målen på tre sätt. För det första leder förslagen till att <SPAN class="ft27">fler </SPAN>nyanlända kvinnor och män <SPAN class="ft27">tidigt anmäler sig som arbetssökande </SPAN>och därigenom kan få stöd att snabbare påbörja sin etablering i arbets- och samhällslivet. Bland kvinnor som 2005 invandrade som anhöriga och som inte arbetade de första åren efter invandring var det enbart 25 procent som var inskrivna som arbets- sökande hos Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel bland män som kom som övriga anhöriginvandrare var 35 procent. Informa- tion i samband med uppehållstillstånd om vilket stöd för etableringen som erbjuds ökar förutsättningarna för en tidig kontakt med Arbetsförmedlingen och kommunen. Försöksverksamhet med öppen förskola är ett annat förslag som medför ökad kontakt, i detta fall inriktat särskilt mot föräldrar som är hemma med sina barn. Introduktionsgarantin medför möjligheter att delta i kompe- tenshöjande och arbetsförberedande insatser med en individuali- serad ersättning, vilket stärker de ekonomiska incitamenten att delta. I synnerhet kvinnors deltagande kan förväntas öka av denna förbättring. En utökad möjlighet att delta i insatser på deltid när barnen är små minskar risken för att småbarnsföräldrar väljer att avbryta eller skjuta upp etableringsprocessen.</P>
<P class="p59 ft9">För det andra leder förslagen till att <SPAN class="ft10">fler tidigt erbjuds att delta </SPAN>i insatser som kan underlätta etableringen i arbetslivet. Genom introduktionsgarantin får även nyanlända anhöriginvandrare som inte omfattas av etableringslagen ta del av ett samordnat stöd och av Arbetsförmedlingens insatser. Att fler tidigt får möjlighet att delta i arbetsförberedande insatser innebär att fler också får ökade chanser att snabbare komma i arbete. Utredningens analys visar på ett starkt samband mellan tid till insats och sannolikhet att vara syssel- satt fem år efter invandringen (avsnitt 5.2). Med ett antagande om att förslagen leder till att kvinnor skriver in sig dubbelt så ofta (ökning från 25 till 50 procent) och att nästan samtliga inskrivna tar del av arbetsförberedande insatser under det första året (ökning från fem till 90 procent)<SPAN class="ft65">2 </SPAN>anger det skattade sambandet att andelen syssel-</P>
<P class="p919 ft70"><SPAN class="ft75">2 </SPAN>Det angivna programdeltagandet baseras på uppgifter i tabell 5.7 för andelen bland kvinnor som invandrat 2005 som övriga anhöriginvandrare som under det första året efter inskriv- ning som arbetssökande fick ta del av en programinsats (fem procent) respektive uppgifter i tabell 5.4 för andelen av nyanlända kvinnor med en etableringsplan som under det första året deltagit i en arbetsförberedande insats hos Arbetsförmedlingen (94 procent).</P>
<P class="p305 ft18">314</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369306x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td126"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td127"><P class="p18 ft31">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft12">satta bland kvinnor som invandrar som övriga anhöriginvandrare skulle öka från 40 till drygt 50 procent fem år efter folkbokföring.</P>
<P class="p113 ft29">För det tredje innebär utredningens förslag att nyanlända kvin- nor och män kan ta del av <SPAN class="ft33">mer relevanta insatser </SPAN>som i högre grad möter deras individuella behov, vilket i sin tur leder till en effektiv- are etableringsprocess. Förstärkta kompetenshöjande insatser för- bättrar förutsättningarna för etablering på arbetsmarknaden för nyanlända med förgymnasial utbildning. Införandet av introduk- tionsgarantin, baskunskaper som en del i studieväg 1 i sfi, utökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen samt möj- lighet för nyanlända att delta i utbildning på folkhögskolor stärker tillgången till breda och sammanhållna lösningar. Förstärkta för- medlingsinsatser ökar möjligheterna till en gedigen kartläggning av individens behov och bakgrund och en förbättrad matchning mot såväl arbete som mot insatser. Kompetensutveckling av hand- läggare på Arbetsförmedlingen bidrar till att öka deras medvetenhet om hur normer kopplade till kön och etnicitet påverkar bemöt- andet av nyanlända kvinnor och män. Detta stärker i sin tur förut- sättningarna för att både kvinnor och män erbjuds ett individuali- serat stöd på likvärdiga villkor.</P>
<P class="p920 ft26"><SPAN class="ft26">8.2</SPAN><SPAN class="ft51">Barnens situation och möjligheter</SPAN></P>
<P class="p118 ft12">Utredningens förslag syftar till att öka arbetskraftsdeltagandet bland vuxna nyanlända kvinnor och övriga anhöriginvandrare. De föreslagna åtgärderna har dock indirekt konsekvenser även för nyanlända barns och ungdomars situation och möjligheter.</P>
<P class="p13 ft9">Med ökad sysselsättningsgrad bland utrikes födda personer följer en <SPAN class="ft10">minskad risk för ekonomisk utsatthet. </SPAN>Det är betydligt vanligare att barn till föräldrar som invandrat till Sverige är eko- nomiskt utsatta än barn vars föräldrar är födda i Sverige. Bland barnhushåll som består av två utrikes födda föräldrar eller en ensam- stående utrikes född förälder levde nästan hälften i relativ fattigdom 2011.<SPAN class="ft65">3 </SPAN>Föräldrar som invandrat till Sverige dominerar även bland barnhushållen som haft en låg ekonomisk levnadsstandard flera år i rad (Försäkringskassan, 2012). År 2009 levde nästan 92 000 barn <NOBR>(0–17</NOBR> år) med utrikes födda föräldrar i hushåll med låg inkomst- standard och/eller försörjningsstöd (Salonen, 2012a).</P>
<P class="p921 ft54"><SPAN class="ft53">3 </SPAN>Disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten i riket.</P>
<P class="p561 ft18">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft12">Utrikes födda har särskilt låga inkomster under de första åren i Sverige. Under 2011 var det drygt 8 300 nyanlända barnfamiljer som mottog ekonomiskt bistånd under minst tio månader (avsnitt 3.5). Den genomsnittliga disponibla hushållsinkomsten var låg två år efter invandringen, mellan 170 000 och 190 000 kronor, bland såväl flyktingmottagna som bland övriga anhöriginvandrare som invandrade 2005 (bilaga 2). Inkomsterna ökar med tiden i Sverige. Men också fem år efter invandringen var den genomsnittliga hus- hållsinkomsten låg – mellan 180 000 och 220 000 kronor. Majori- teten av kvinnorna och männen i gruppen var vid detta tillfälle för- äldrar (bilaga 2). Det är således många barn till nyanlända som växer upp under knappa ekonomiska förhållanden. Ett ökat och tidigarelagt arbetskraftsdeltagande bland föräldrarna, och därmed ökade chanser till inkomster från arbete, leder i sin tur till en minskad barnfattigdom och förbättrade levnadsförhållanden för barnen.</P>
<P class="p704 ft25"><SPAN class="ft12">Studier visar vidare att </SPAN>föräldrarnas arbetsmarknadssituation i hög grad överförs till barnen<SPAN class="ft12">, även om barnen är födda och uppväxta i Sverige (Århammar, 2004). Barn med utländsk bakgrund löper högre risk att själva bli arbetslösa jämfört med barn med svensk bakgrund. De har även lägre arbetsinkomster. Genom att fler nyanlända ges förutsättningar att delta i arbets- och samhällslivet minskar risken för att ett utanförskap hos föräldrarna går i arv till barnen.</SPAN></P>
<P class="p71 ft9">Utredningens förslag bidrar även till att stärka nyanlända barns <SPAN class="ft10">tillgång till förskola</SPAN>, bland annat genom utökad kontakt med hemma- varande föräldrar, begränsad möjlighet att ta ut föräldrapenning för barn över fyra år, stärkta ekonomiska incitament för föräldrarna att delta i insatser samt försöksverksamheter för att utveckla den öppna förskolan. Behovet av förskola varierar med varje enskilt barn. Flytt till ett nytt land kan öka barnets känsla av otrygghet, och barn till skyddsbehövande kan ha varit med om svåra upp- levelser. Ett otryggt och traumatiserat barn kan i vissa fall må bäst av att vara hemma med en förälder under den första tiden i Sverige. Om föräldrarna själva är traumatiserade kan det å andra sidan vara angeläget för barnet att få möjlighet att knyta an också till andra vuxna och barn utanför den egna familjen.</P>
<P class="p922 ft24">På ett generellt plan visar forskningen att barn som har gått i förskola innan skolstart har en bättre kognitiv och språklig utveck- ling än barn som inte har deltagit i förskola eller annan pedagogisk verksamhet. Förskolebarn klarar sig också bättre i skolan (Folk-</P>
<P class="p139 ft18">316</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td126"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td127"><P class="p18 ft31">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">hälsoinstitutet, 2009; Andersson, 1992). Effekterna är särskilt stora för barn från fattiga och resurssvaga familjer, för vilka förskolan bidrar till en ökad välfärd och social mobilitet (Datta Gupta m.fl., 2008).</P>
<P class="p177 ft12">Slutligen bidrar utredningens förslag till att stärka nyanländas möjligheter till ett <SPAN class="ft25">aktivt föräldraskap</SPAN>. Social isolering, bristande nätverk samt begränsade kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället är inte endast hinder för etableringen på arbets- marknaden, utan gör det också svårare för nyanlända föräldrar att ge sina barn stöd och vägledning. Genom deltagande i kvalificer- ande och arbetsförberedande insatser kan nyanlända föräldrars kännedom om och förankring i samhället öka, vilket även påverkar deras förutsättningar att ge sina barn stöd både i skolan och i sociala relationer.</P>
<P class="p923 ft32"><SPAN class="ft26">8.3</SPAN><SPAN class="ft117">Ekonomiska konsekvenser för den offentliga sektorn</SPAN></P>
<P class="p200 ft29">Utredningens förslag om introduktionsgarantin för nyanlända, höjd schablonersättning till kommuner som tar emot flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga, försöksverksamhet med öppna förskolor samt utökad uppföljning och analys medför ökade kostnader för staten. Övriga förslag bedömer utredningen kan genomföras inom ramen för befintliga resurser hos respektive myndighet. För kommunerna innebär förslaget om introduktions- garantin samtidigt minskade kostnader för försörjningsstöd, och den höjda schablonersättningen innebär en ökad finansiering för kommunernas kostnader för flyktingmottagandet.</P>
<P class="p119 ft29"><SPAN class="ft33">På några års sikt </SPAN>förväntas utredningens förslag leda till ökad sysselsättning bland nyanlända kvinnor och övriga anhörig- invandrare. Utredningens skattningar visar på ett starkt samband mellan att tidigt delta i arbetsförberedande insatser och sanno- likheten att vara sysselsatt fem år efter invandringen. Det finns även flera tidigare studier som visar att ett ökat arbetsutbud har en betydande positiv nettoeffekt på den offentliga sektorns finanser (Ds 2008:36; Konjunkturinstitutet, 2008). När fler personer deltar i arbetskraften ökar även sysselsättningen, vilket leder till ökade skatteintäkter för staten och kommunerna. Samtidigt minskar den offentliga sektorns kostnader för transfereringar till följd av arbets-</P>
<P class="p739 ft18">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p924 ft11">löshet och i vissa fall även sjukdom. Likaså utgifter för bostadsbidrag, äldreförsörjningsstöd etc. minskar när sysselsättningsgraden ökar.</P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">8.4</SPAN><SPAN class="ft51">Ekonomiska konsekvenser för staten</SPAN></P>
<P class="p396 ft15"><SPAN class="ft15">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft66">Introduktionsgarantin för nyanlända</SPAN></P>
<P class="p156 ft11">Målgruppen för den i avsnitt 7.2 föreslagna introduktionsgarantin är vuxna över 20 år som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning och som varit folkbokförda högst ett år, exklusive per- soner som omfattas av etableringslagen (2010:197) samt personer som är medborgare i länder inom EU/EES. Enligt Migrations- verket fick 19 545 personer i denna målgrupp uppehållstillstånd i Sverige 2011, 64 procent var kvinnor och 36 procent var män. Året innan, 2010, fick 18 622 personer i målgruppen uppehållstillstånd, varav 63 procent var kvinnor och 37 procent var män.</P>
<P class="p925 ft9">En person som tillhör målgruppen kan anvisas till programmet om han eller hon är arbetssökande och en anvisning är arbetsmark- nadspolitiskt motiverad, dvs. personen har behov av ett samman- hållet stöd med utbildning i svenska för invandrare (sfi) och arbets- förberedande insatser för att stärka sin position på arbetsmark- naden. En förutsättning för anvisning är att personen är inskriven på Arbetsförmedlingen. Av dem som 2005 invandrade till Sverige som övriga anhöriginvandrare från länder utanför Europa (inkl. Nordamerika och Oceanien) och som saknade arbete året efter invandringen var drygt 35 procent av männen och 25 procent av kvinnorna inskrivna på Arbetsförmedlingen (bilaga 2).</P>
<P class="p509 ft9">Utredningens förslag syftar emellertid till att öka arbetskrafts- deltagandet. Detta innebär att om åtgärderna har effekt så kommer en högre andel än i dag av de nyanlända anhöriginvandrarna skriva in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. En bättre indikator för att bedöma inflödet i garantin är därför andelen nyanlända i ett års invandringskohort som saknar arbete. Cirka 30 procent av kvinnorna och 60 procent av männen som invandrade som övriga anhörig- invandrare från <NOBR>icke-västliga</NOBR> länder 2005 hade en registrerad inkomst på minst ett prisbasbelopp två år efter invandringsåret (bilaga 2). En grov uppskattning utifrån dessa siffror är att cirka 70 procent av kvinnorna och 40 procent av männen i målgruppen har behov av att delta i introduktionsgarantin under det första året i</P>
<P class="p263 ft18">318</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369310x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr12 td126"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td127"><P class="p18 ft31">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p926 ft9">Sverige. Det motsvarar cirka 11 000 personer vid en årlig invandring på 19 000 personer och en könsfördelning på 64/36 procent.</P>
<P class="p927 ft12">Inte heller efter ett genomförande av utredningens förslag kan samtliga nyanlända som saknar arbete förväntas skriva in sig hos Arbetsförmedlingen under det första året i Sverige. Det beräknade inflödet i och därmed kostnaden för garantin blir därför sannolikt överskattat med den ovanstående uppskattningen. För att erhålla ett intervall för ett beräknat inflöde i garantin kan man utgå från andelen kvinnor och män i målgruppen som uppbär försörjnings- stöd och som därmed i stor utsträckning kommer att uppmanas att skriva in sig på Arbetsförmedlingen av kommunen. Bland övriga anhöriginvandrare som invandrade till Sverige 2005 hade cirka 20 procent av kvinnorna och 40 procent av männen försörjningsstöd under det första året i Sverige. Det motsvarar ett inflöde på 5 200 deltagare vid en invandring på 19 000 personer, förutsatt att samt- liga nyanlända biståndsmottagare blir anvisade till introduktions- garantin efter inskrivning som arbetssökande hos Arbetsförmed- lingen.</P>
<P class="p928 ft12">Programmet kan som längst omfatta 24 månader. Olika del- tagare står olika långt ifrån arbetsmarknaden och kommer därför delta i programmet under olika lång tid. I genomsnitt beräknas en deltagare i introduktionsgarantin delta i insatser under 1,5 år. Det är först tre år efter införandet av garantin som antalet deltagare kommer motsvara full volym. Verksamheten kommer successivt att öka under det första året. Vid ett årsinflöde på 11 000 personer för- väntas deltagarantalet i genomsnitt uppgå till 6 000 personer år 1, 15 000 personer år 2 respektive 16 500 personer (en och en halv kohort) år 3. Om beräkningen i stället baseras på det lägre inflödet på 5 200 deltagare per år, förväntas antalet deltagare i garantin upp- gå till 3 000 personer år 1, 7 000 personer år 2 respektive 7 800 per- soner år 3 (tabell 8.1).</P>
<P class="p929 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Egna beräkningar.</P>
<P class="p930 ft18">319</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369311x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft29"><SPAN class="ft33">Kostnaden per person </SPAN>som deltar i introduktionsgarantin påverkas av ersättningen som den nyanlände får vid deltagande. Eftersom garantin vänder sig till nyanlända utrikes födda som varit folkbok- förda högst ett år och som inte etablerat sig på arbetsmarknaden, kommer deltagarna antingen erhålla aktivitetsstöd på grundnivå eller utvecklingsersättning. Aktivitetsstödet betalas ut till deltagare i åldern 25 till 64 år och motsvarar 223 kronor per dag före skatt vid deltagande på heltid. Utvecklingsersättningen betalas ut till del- tagare i åldern 20 till 24 år och motsvarar 140 kronor per dag.<SPAN class="ft71">4 </SPAN>I genomsnitt kommer ersättningen för en deltagare i garantin mot- svara 4 365 kronor per månad vid deltagande på heltid, beräknat utifrån målgruppens ålderssammansättning 2011.<SPAN class="ft71">5</SPAN></P>
<P class="p72 ft29">I tabell 8.2 redovisas kostnaden per månad för en person som deltar i introduktionsgarantin på heltid. Utöver deltagarersätt- ningen inkluderar styckkostnaden även kostnader för ökade för- medlingsinsatser samt kostnader för program och insatser. I likhet med etableringsuppdraget krävs en jämförelsevis hög personaltät- het för denna målgrupp för att uppnå kvalitet i kartläggnings- och förmedlingsarbetet. I etableringsuppdraget motsvarar tillskottet till Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag 3 000 kronor per deltagare och månad, men för etableringslagens målgrupp omfattar upp- draget även tidskrävande arbetsmoment som inte ingår i introduk- tionsgarantin (hantering och administration av bosättning, sär- skilda regler för etableringsersättning och etableringstillägg, upp- handling och ersättning till lotsar). Därför beräknas den genom- snittliga kostnaden för förstärkta förmedlingsinsatser i garantin till 2 000 kronor per månad och deltagare. Detta motsvarar en genom- snittlig handläggartäthet på 29 sökande per handläggare. Kostnaden för Arbetsförmedlingens köp av program och insatser för deltagare i introduktionsgarantin har beräknats på samma nivå som inom etableringsuppdraget.</P>
<P class="p931 ft78"><SPAN class="ft81">4</SPAN><SPAN class="ft82">Ersättningen är undantagen från beskattning.</SPAN></P>
<P class="p656 ft70"><SPAN class="ft90">5</SPAN><SPAN class="ft98">Enligt Migrationsverkets statistik var cirka 23 procent av de personer i målgruppen som fick uppehållstillstånd 2011 under 25 år. Eftersom viss tid passerar mellan tidpunkten för uppehållstillstånd och anvisningen till introduktionsgarantin, bygger beräkningen av den genomsnittliga deltagarersättningen på ett antagande om att en femtedel av deltagarna som var under 25 år när de fick uppehållstillstånd har hunnit fylla 25 år vid deltagande i garantin.</SPAN></P>
<P class="p305 ft18">320</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369312x1.jpg" style="width:416px;height:489px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr9 td128"><P class="p38 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td127"><P class="p18 ft31">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td129"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td130"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td129"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td129"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td130"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td72"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p932 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Egna beräkningar baserade på Arbetsförmedlingens prognoser för utbetalningar.</P>
<P class="p933 ft12">Den totala bruttokostnaden per år för introduktionsgarantin vid ett årligt inflöde på 11 000 deltagare (alternativ 1) respektive 5 200 deltagare (alternativ 2) för år 1, år 2 samt år 3 efter införandet redo- visas i tabell 8.3.</P>
<P class="p934 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Egna beräkningar.</P>
<P class="p933 ft12">Kostnaderna för introduktionsgarantin bör föras upp på anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader, 1:2 Bidrag till arbets- löshetsersättning och aktivitetsstöd, respektive 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom <SPAN class="ft25">utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv</SPAN>.</P>
<P class="p935 ft18">321</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369313x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft15"><SPAN class="ft15">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft66">Höjd schablonersättning till kommunerna</SPAN></P>
<P class="p58 ft29">Utredningen föreslår i avsnitt 7.3.3 att statens ersättning till kom- muner som tar emot flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga höjs från 82 200 kronor till 90 200 kronor för vuxna. Höjningen avser täcka ett utökat språkstöd inom studieväg 1 i sfi i syfte att effektivisera elevernas inlärningsprocess.</P>
<P class="p399 ft9">För att bestämma höjningens storlek har utredningen beräknat hur omfattande behovet av språkstöd på studieväg 1 kan förväntas vara. Årskostnaden som anges i tabell 8.4 är baserad på ett jämnt mottagande i kommunerna av flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga över året på 12 000 vuxna <NOBR>(18–64</NOBR> år) per år. Cirka hälften av dem som hade en etableringsplan i april 2012 hade vid invandringstillfället en förgymnasial utbildning som enligt Arbets- förmedlingens bedömning var kortare än nio år (Arbetsförmed- lingen, 2012b). Det innebär att cirka 6 000 personer per år kan antas ha behov av att delta i studieväg 1 inom sfi. Det genom- snittliga antalet studietimmar bland dem som påbörjade kurs A och B inom studieväg 1 år 2009 och som hade fått minst godkänt 2011 var sju månader enligt Skolverkets statistik. Behovet av språkstöd på studieväg 1 i en flyktingkohort motsvarar därmed cirka 4 200 lärarmånader, förutsatt att varje språkstödjare i genomsnitt stödjer tio elever.</P>
<P class="p936 ft12">Schablonersättningen betalas ut över en period av två år, vilket innebär att också utgiftseffekten av höjningen fördelas över två år. Eftersom inflödet av flyktingmottagna sker successivt under året, beräknas den höjda ersättningen för 6 000 personer år 1. År 2 respek- tive år 3 kommer antalet individer ha ökat till 18 000 respektive 24 000 personer.</P>
<P class="p742 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Egna beräkningar.</P>
<P class="p937 ft18">322</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369314x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr12 td126"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td127"><P class="p18 ft31">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p938 ft15"><SPAN class="ft15">8.4.3</SPAN><SPAN class="ft66">Försöksverksamheter inom öppna förskolan</SPAN></P>
<P class="p939 ft9">Utredningen föreslår i avsnitt 7.5.2 försöksverksamheter inom öppna förskolan med språkstöd och planering för framtiden som riktar sig till utrikes födda hemmavarande småbarnsföräldrar. Behovet av sådana verksamheter bedöms i första hand finnas i de utsatta stadsdelar som regeringen aviserat ska tilldelas stimulansmedel under 2013 och 2014 för att minska utanförskapet. Utöver dessa 15 stads- delar kan det finnas ytterligare kommuner eller stadsdelar med behov och intresse av att starta försöksverksamheter.</P>
<P class="p940 ft29">Utredningen bedömer att cirka 25 öppna förskolor per år bör kunna beviljas medel för att bedriva den föreslagna försöks- verksamheten. Bidraget bör täcka utvecklingskostnader samt löne- kostnad för en flerspråkig barnskötare. Därutöver behöver Skolverket medel för administrativa kostnader och för finansiering av utvärdering av försöksverksamheten. Sammantaget beräknas att 25 miljoner kronor per år bör avsättas för försöksverksamheter inom den öppna förskolan. Med tanke på ansökningsprocess och beslut om bidrag beräknas kostnaden uppgå till hälften av den totala årskost- naden det första året. Med en tvåårig försöksverksamhet fördelas kostnaden därmed över tre år.</P>
<P class="p941 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Egna beräkningar.</P>
<P class="p429 ft15"><SPAN class="ft15">8.4.4</SPAN><SPAN class="ft66">Utökad uppföljning och analys</SPAN></P>
<P class="p942 ft11">Utredningen föreslår i avsnitt 7.7.1 att ett forskningsinstitut ges i uppdrag att vart fjärde år följa upp i vilken grad insatserna för att stödja nyanländas etablering bidrar till att stärka målgruppens aktiva deltagande i samhällslivet. Uppföljningen ska enligt utred- ningens förslag baseras på intervjuundersökningar i kombination med registeruppgifter. Kostnaden för den intervjubaserade levnads- nivåundersökningen bland utrikes födda som Stockholms universi- tet nyligen har genomfört uppgick till cirka 20 miljoner kronor. Kostnaden för utredningens förslag kan därmed beräknas till fem</P>
<P class="p943 ft18">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p924 ft12">miljoner kronor per år, vilket bör föras till anslaget 1:1 Integra- tionsåtgärder inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.</P>
<P class="p576 ft15"><SPAN class="ft15">8.4.5</SPAN><SPAN class="ft66">Sammantagna kostnader och finansiering</SPAN></P>
<P class="p58 ft29">Utredningens förslag innebär ökade utgifter inom <SPAN class="ft33">utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv </SPAN>för arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att förhindra långtidsarbetslöshet (introduktionsgarantin). De anslag som berörs är 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskost- nader, 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Utredningen konstaterar att avsevärda anslagsmedel under de senaste åren har förts bort som anslagssparanden från de berörda anslagen och gör därför bedömningen att de ökade utgift- erna för introduktionsgarantin ryms inom nuvarande ramar.</P>
<P class="p72 ft29">De ökade utgifterna till följd av en höjd ersättning till kommuner för att möta nyanlända flyktingmottagnas behov av språkstöd inom utbildningen i svenska för invandrare (höjd schablonersättning) föreslår utredningen kan finansieras genom en omprioritering inom <SPAN class="ft33">utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet</SPAN>. Satsningen på förbätt- rade förutsättningar för nyanlända kvinnors deltagande i arbets- kraften (försöksverksamhet med öppna förskolor) anser utred- ningen bör kunna rymmas inom ramen för de medel som beräknats för särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13. På mot- svarande sätt kan kostnaden för ett förbättrat underlag för utform- ningen av integrationspolitiken (utökad uppföljning) finansieras med medel beräknade för uppföljning och analys av integrations- politiken inom utgiftsområde 13.</P>
<P class="p60 ft12">I tabell 8.6 redovisas de beräknade kostnaderna år 1, år 2 respek- tive år 3 för att genomföra utredningens förslag.</P>
<P class="p944 ft18">324</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369316x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr9 td126"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td127"><P class="p18 ft31">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td131"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr28 td132"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td86"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td131"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td86"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p945 ft119"><SPAN class="ft118">Anm: </SPAN>Årskostnaden för introduktionsgarantin är beroende av hur stort inflödet av deltagare i garantin är. Kostnadsintervallet i tabellen baseras på ett beräknat inflöde av 5 200 respektive 11 000 deltagare per år. Se avsnitt 8.4.1 för en mer detaljerad beskrivning av hur inflödet av deltagare har beräknats.</P>
<P class="p482 ft54"><SPAN class="ft69">Källa</SPAN>: Egna beräkningar.</P>
<P class="p946 ft25">Introduktionsgarantin</P>
<P class="p552 ft9">Den beräknade kostnaden i tabell 8.6 för introduktionsgarantin utgör en <SPAN class="ft10">bruttokostnad</SPAN>. Arbetsförmedlingen har från och med 2012 i uppdrag att identifiera personer som löper stor risk att drabbas av långtidsarbetslöshet och som på ett tidigt stadium har behov av stöd och insatser. Individanpassat stöd i form av framför allt för- stärkta förmedlingsinsatser, men även i begränsad utsträckning programinsatser, ska kunna ges tidigt till personer som riskerar att fastna i långvarigt utanförskap. För att klara detta uppdrag har myn- digheten tillförts både förstärkta förvaltningsanslag för att intensifiera förmedlingsarbetet och ökade anslag för att kunna erbjuda aktiviteter och program till arbetssökande i behov av tidiga insatser. Arbets- förmedlingen har även i uppdrag att stötta nyanlända invandrare med insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Även för detta uppdrag har myndigheten tilldelats utökade resurser. Bland dem som 2005 invandrade som övriga anhöriginvandrare från länder utanför Europa, Nordamerika och Oceanien och som saknade arbete året efter invandringen, var drygt 25 procent av kvinnorna och cirka 40 procent av männen inskrivna som arbetssökande (bilaga 2). Cirka en tredjedel av målgruppen för introduktionsgarantin kan därmed antas vara inskrivna hos Arbets- förmedlingen redan i dag. Enligt utredningens bedömning mot- svarar därför en tredjedel av kostnaderna för introduktionsgarantin <SPAN class="ft10">redan befintliga uppdrag </SPAN>för Arbetsförmedlingen. Vid ett årligt inflöde på 11 000 deltagare motsvarar detta 240 miljoner kronor år 1, 600 miljoner kronor år 2 och 660 miljoner kronor år 3.</P>
<P class="p947 ft18">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369317x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p703 ft29">Introduktionsgarantin förväntas även leda till ett <SPAN class="ft33">minskat inflöde av långtidsarbetslösa i jobb- och utvecklingsgarantin </SPAN>i och med att personer som tidigare fått vänta på insatser ges möjlighet att delta tidigare i arbetsförberedande insatser. Kostnaderna för introduk- tionsgarantin innebär därför i viss utsträckning en tidigareläggning av utgifter snarare än en kostnadsökning. Ju tidigare insatser erbjuds desto större är sannolikheten för deltagaren att få ett arbete (avsnitt 5.2). Baserat på utredningens skattningar av sambandet mellan tid till insats och sannolikhet att vara sysselsatt bedöms ett minskat inflöde till jobb- och utvecklingsgarantin innebära att netto- kostnaden för introduktionsgarantin sjunker med ytterligare 15 pro- cent. Det motsvarar 73 miljoner kronor år 1, 180 miljoner kronor år 2 och knappt 200 miljoner kronor år 3 vid ett årligt inflöde i garantin på 11 000 deltagare.</P>
<P class="p60 ft12">Genom utredningens förslag ges även nyanlända anhörig- invandrare möjlighet att som en del av programmet komplettera sina kunskaper på komvux med aktivitetsstöd under den första tiden i landet. Beräknat utifrån tidigare omfattning av studier på komvux kan cirka 20 procent av deltagarna i garantin antas komma att studera motsvarande sex månader på heltid inom ramen för introduktionsgarantin.<SPAN class="ft55">6 </SPAN>Därmed <SPAN class="ft25">minskar statens utgifter för studie- bidrag </SPAN>med cirka 86 miljoner kronor från och med år 3 vid ett årligt inflöde på 11 000 deltagare.</P>
<P class="p72 ft9">Regeringen har i budgetpropositionen för 2013, i enlighet med utredningens bedömning i delbetänkandet <SPAN class="ft10">Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning </SPAN>(SOU 2012:9), aviserat en för- ändring av föräldraförsäkringen som innebär en begränsning av möjligheterna att ta ut föräldrapenning för barn som har fyllt fyra år. Förändringen syftar till att minska risken för att ett längre uttag av föräldrapenning för äldre barn försenar nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden. I delbetänkandet visas att cirka 60 procent av mammorna som 2006 invandrade med barn från länder utanför EU/Norden och som inte fick fler barn i Sverige tog ut föräldrapenning året efter invandringen. Det genomsnittliga uttaget var 130 dagar. I början av 2007 var barnen i genomsnitt 4,2 år gamla, vilket innebär att uttaget i hög grad avsåg barn som fyllt fyra</P>
<P class="p948 ft68"><SPAN class="ft53">6 </SPAN>Beräkningen baseras på hur stor andel av de övriga anhöriginvandrare som invandrade år 2005 som studerade på komvux eller folkhögskola två år efter invandringstillfället (22 pro- cent av kvinnorna respektive 17 procent av männen). Samtliga deltagare antas ha det högre studiebidraget på 6 512 kronor per månad.</P>
<P class="p62 ft18">326</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369318x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td126"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td127"><P class="p18 ft31">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft29">år. Begränsningen av möjligheten att ta ut föräldrapenning för äldre barn kommer därför att leda till <SPAN class="ft33">minskade utgifter för föräldra- försäkringen</SPAN>. Från länder utanför EU/Norden invandrade år 2006 totalt 4 172 föräldrar som hade barn under åtta år och som inte fick fler barn i Sverige under de första fyra åren i landet. Dessa för- äldrars uttag av föräldrapenning åren <NOBR>2007–2009</NOBR> för barn som fyllt fyra år beräknas motsvara drygt 60 miljoner kronor.<SPAN class="ft71">7</SPAN></P>
<P class="p13 ft27">Nettokostnaden för introduktionsgarantin <SPAN class="ft11">blir med stöd av ovan- stående cirka 970 miljoner kronor per år från och med det tredje året efter genomförandet vid ett årligt inflöde på 11 000 deltagare. Om motsvarande beräkningar i stället görs för ett alternativt inflöde på 5 200 deltagare per år uppgår nettokostnaden till 435 miljoner kronor från och med det tredje året efter införandet.</SPAN></P>
<P class="p114 ft25">Höjd schablonersättning</P>
<P class="p254 ft29">Förslaget om en höjd schablonersättning till kommuner som tar emot flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga syftar till att ge kommunerna ekonomiska förutsättningar att utöka språkstödet i sfi för att möjliggöra en snabbare språkinlärning för nyanlända med mycket kort utbildningsbakgrund. Regeringen införde 2010 en prestationsbaserad <NOBR>sfi-bonus</NOBR> för att öka genom- strömningen i <NOBR>sfi-undervisningen.</NOBR> Bonusen kan betalas ut till nyan- lända invandrare (ej arbetskraftsinvandrare och studerande) som uppnår minst godkänt på kurs B på studieväg 1, kurs C på studie- väg 2, eller kurs D på studieväg 3 i sfi inom tolv månader från utbild- ningens start och inom 15 månader från första folkbokföring i landet. Två tredjedelar av de utbetalade bonusarna under den inledande försöksverksamheten avsåg godkänt betyg på kurs D på studieväg 3. Ersättningen till kommunerna för administrativa kostnader för beslut om <NOBR>sfi-bonus</NOBR> utgår med 800 kronor per beslut, och utgör mellan sju och 13 procent av utbetalda medel för verksamheten med <NOBR>sfi-bonus.</NOBR></P>
<P class="p112 ft78"><SPAN class="ft53">7 </SPAN>Uttag av föräldrapenning under invandringsåret 2006 är ej medräknat. Beräkningen baseras på antagandet att 50 procent av uttaget 2007, 75 procent av uttaget 2008 och 100 procent av uttaget 2009 avser barn som fyllt fyra år. Det genomsnittliga antalet uttagna dagar i kohorten respektive år uppgick till 130, 50 respektive 23 dagar bland mammorna och 22, 20 respektive 13 dagar bland papporna. I beräkningen används ersättning på grundnivå (180 kronor per dag) för samtliga uttagna dagar, vilket är en viss underskattning av utbetald föräldrapenning (SOU 2012:9).</P>
<P class="p949 ft18">327</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p950 ft12">Regeringen har under anslag 1:1 Integrationsåtgärder inom utgifts- område 13 Integration och jämställdhet beräknat 100 miljoner kronor per år för utbetalning och administration av <NOBR>sfi-bonusen.</NOBR> Utred- ningen anser att de medel som avsatts för <NOBR>sfi-bonus</NOBR> på ett bättre sätt kan bidra till att förkorta studietiderna på sfi genom att användas för att finansiera den höjda schablonersättningen till kommunerna för flyktingmottagandet och därmed möjliggöra en ökad genomströmning genom utökat språkstöd i sfi. Finansi- eringen förutsätter att lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildningen i svenska för invandrare upphävs.</P>
<P class="p339 ft25">Försöksverksamhet och utökad uppföljning</P>
<P class="p262 ft11">För särskilda jämställdhetsåtgärder finns på anslaget 3:1 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 239 miljoner kronor per år beräknade på statsbudgeten för 2013 och 2014. <SPAN class="ft27">Försöksverk- samheten med öppna förskolor </SPAN>stämmer enligt utredningens bedöm- ning med ändamålet för dessa medel. Inom samma utgiftsområde på anslaget 1:1 Integrationsåtgärder finns på motsvarande sätt 126 miljoner beräknade per år under perioden 2013 till 2015. En mindre del av detta anslag används för uppföljning och analys av integra- tionspolitiken, där satsningen på <SPAN class="ft27">utökad uppföljning </SPAN>ändamåls- mässigt hör hemma. Det var huvudsakligen dessa medel som med- finansierade Stockholms universitets levnadsnivåundersökning bland utrikes födda. Merparten av denna undersökning, cirka 75 procent, finansierades emellertid genom projektmedel från Europeiska Integrationsfonden. Utredningen anser att även framtida uppfölj- ningar bör söka medfinansiering från olika källor på motsvarande sätt.</P>
<P class="p951 ft26"><SPAN class="ft26">8.5</SPAN><SPAN class="ft51">Ekonomiska konsekvenser för kommunerna</SPAN></P>
<P class="p261 ft12">Med utredningens förslag tillförs kommunerna finansiering för att kunna möta behovet av förstärkt stöd inom studieväg 1 på sfi till följd av den ökade andelen flyktingmottagna med mycket kort tidigare utbildning. Den höjda schablonersättningen avser att ge kommunerna förutsättningar att med ett utökat språkstöd ge kort- tidsutbildade nyanlända ökade möjligheter att snabbt tillgodogöra</P>
<P class="p567 ft18">328</P>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td126"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td127"><P class="p18 ft31">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">sig undervisningen. Totalt medför förslaget om en höjd schablon- ersättning att kommuner som tar emot flyktingar ersätts med cirka 96 miljoner kronor mer per år vid ett årligt inflöde på 12 000 vuxna (tabell 8.4).</P>
<P class="p115 ft11">Utredningens förslag medför att kommunernas kostnader för försörjningsstöd kommer att minska. Bland övriga anhörig- invandrare som invandrade till Sverige 2005 uppbar cirka 20 pro- cent av kvinnorna och 40 procent av männen försörjningsstöd under det första året i Sverige. Det motsvarar cirka 5 200 individer vid ett årligt inflöde på 19 000 personer och en könsfördelning där 64 procent är kvinnor. Majoriteten av dessa personer kommer sannolikt att delta i introduktionsgarantin, vilket innebär att de erhåller en statlig ersättning som reducerar behovet av försörj- ningsstöd. Genom ett tidigarelagt och förbättrat stöd för etableringen i arbetslivet kommer sysselsättningen inom denna grupp också att öka. Det minskar behovet av försörjningsstöd även på längre sikt, och leder samtidigt till ökade skatteintäkter för kommunen.</P>
<P class="p952 ft26"><SPAN class="ft26">8.6</SPAN><SPAN class="ft51">Konsekvenser för berörda myndigheters uppdrag</SPAN></P>
<P class="p320 ft15"><SPAN class="ft15">8.6.1</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsförmedlingen</SPAN></P>
<P class="p953 ft12">Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att stötta nyanlända invandrare med insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. I uppdraget ingår bland annat att vara sam- ordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Myndigheten har även i uppdrag att identifiera personer som löper stor risk att drabbas av långtidsarbetslöshet och som på ett tidigt stadium har behov av stöd och insatser. Under perioden januari till juli 2012 bedömde Arbetsförmedlingen att knappt 21 000 nyinskrivna arbetssökande hade behov av tidiga insatser, varav nästan hälften utgjordes av utrikes födda (Arbetsförmed- lingen, 2012e).</P>
<P class="p66 ft24">Utredningens förslag om introduktionsgarantin innebär därmed inte att myndigheten tillförs ett nytt uppdrag eller ansvar. Intro- duktionsgarantin innebär i stället att myndigheten får tillgång till mer ändamålsenliga verktyg för att genomföra befintliga uppdrag att stödja utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden och att ge tidigt stöd och insatser till arbetssökande som riskerar långtids- arbetslöshet. I första hand innebär introduktionsgarantin att</P>
<P class="p842 ft18">329</P>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369321x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p954 ft12">Arbetsförmedlingens samordnande ansvar tydliggörs och förstärks genom att deltagarnas handlingsplaner ska innehålla kommunala insatser såsom sfi, samhällsorientering<SPAN class="ft55">8 </SPAN>och vid behov komvux- studier, på samma sätt som etableringsplanerna för nyanlända som omfattas av etableringslagen.</P>
<P class="p185 ft29">Samverkan med kommunerna är en viktig komponent i genom- förandet av uppdraget. I lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare anges att Arbetsförmedlingen ska upprätta etableringsplanen i samverkan med bl.a. berörda kom- muner. Detta regleras i utredningens förslag på motsvarande sätt i förordningen om introduktionsgarantin för nyanlända invandrare.</P>
<P class="p303 ft12">Introduktionsgarantins innehåll följer i stor utsträckning Arbets- förmedlingens etableringsuppdrag för nyanlända flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga. Myndigheten har därmed redan strukturer och arbetsformer för att arbeta med introduktions- garantin på ett ändamålsenligt sätt.</P>
<P class="p495 ft15"><SPAN class="ft15">8.6.2</SPAN><SPAN class="ft66">Migrationsverket</SPAN></P>
<P class="p58 ft9">Utredningen föreslår i avsnitt 7.6.1 att Migrationsverket ges i upp- drag att, i samverkan med andra aktörer, utforma en tryckt informationsbroschyr om vilket stöd som nyanlända kan ta del av för etableringen i det svenska samhälls- och arbetslivet. Informa- tionen ska skickas ut i samband med beslutet om uppehållstillstånd. Migrationsverket informerar redan i dag via sin webbsida om vilka aktörer som en nyanländ person kan behöva kontakta. Uppdraget att ta fram och skicka ut ett skriftligt informationsblad handlar främst om att komplettera nuvarande kanaler för att sprida den information som myndigheten i dag erbjuder på internet.</P>
<P class="p496 ft15"><SPAN class="ft15">8.6.3</SPAN><SPAN class="ft66">Länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p58 ft11">Utredningen föreslår i avsnitt 7.7.2 att Länsstyrelserna ges i upp- drag att kartlägga vilket behov av stöd som nyanlända föräldrar har i föräldraskapet samt vilka föräldrastödsprogram som kommuner, landsting och andra aktörer anordnar för nyanlända föräldrar. Upp-</P>
<P class="p955 ft80"><SPAN class="ft87">8 </SPAN>Under förutsättning att förslag i Ds 2012:24 genomförs och kommunernas skyldighet att erbjuda samhällsorientering utvidgas till att omfatta även nyanlända anhöriginvandrare.</P>
<P class="p567 ft18">330</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td126"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td127"><P class="p18 ft31">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft12">draget utgör ett särskilt uppdrag inom ramen för det övergripande ansvar som Länsstyrelserna har för bland annat uppföljning av insatser för nyanlända på regional och kommunal nivå. Länsstyrel- serna har genomfört liknande särskilda uppdrag under tidigare år. År 2009 fick Länsstyrelserna till exempel i uppdrag att kartlägga befintlig samhällsinformation för nyanlända invandrare på lokal och regional nivå samt att utveckla en webbaserad portal för sam- hällsinformation.</P>
<P class="p384 ft15"><SPAN class="ft15">8.6.4</SPAN><SPAN class="ft66">Skolverket</SPAN></P>
<P class="p102 ft9">Utredningen förslår i avsnitt 7.5.2 att Skolverket ges i uppdrag att besluta om och fördela bidrag till försöksverksamheter med öppen förskola där nyanlända föräldrar ges möjlighet till språkträning och planering för framtiden. Uppdraget ligger i linje med Skolverkets övergripande ansvar att styra, stödja och följa upp kommuners utbildningsverksamhet och övriga pedagogiska verksamhet. Upp- draget knyter även an till ett annat regeringsuppdrag som Skolverket fick i regleringsbrevet för 2012, enligt vilket myndigheten, med start 2013, vartannat år ska redovisa en samlad bedömning av utveck- lingen inom bl.a. den öppna förskolan. Ytterligare ett regerings- uppdrag med kopplingar till den föreslagna försöksverksamheten är satsningen på grundskolor i utanförskapsområden, som Skolverket genomför mellan 2012 och 2014. Satsningen är inriktad mot de 15 stadsdelar som ingår i regeringens arbete med urban utveckling, vilka utredningen bedömer också kommer ha behov och intresse av att delta i försöksverksamheten med öppna förskolor.</P>
<P class="p956 ft26"><SPAN class="ft26">8.7</SPAN><SPAN class="ft51">Konsekvenser för det kommunala självstyret</SPAN></P>
<P class="p76 ft11">Utredningens förslag innebär ingen förändring i ansvars- förhållandet mellan stat och kommun. Däremot tydliggör förslagen det statliga ansvaret för arbetsmarknadspolitiken för gruppen nyan- lända invandrare. Under perioden <NOBR>2005–2010</NOBR> var det sex procent av de nyanlända övriga anhöriginvandrarna som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen som också anvisades till ett arbetsmarknads- politiskt program eller en subventionerad anställning vid första inskrivningstillfället. Genom introduktionsgarantin får Arbetsför- medlingen tillgång till en bredare och mer sammanhållen verktygs-</P>
<P class="p835 ft18">331</P>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft29">låda av insatser att anvisa nyanlända sökanden till. Utredningens förslag förväntas även medföra att andelen nyanlända övriga anhöriginvandrare som skriver in sig hos Arbetsförmedlingen ökar.</P>
<P class="p185 ft9">Introduktionsgarantin ger nyanlända anhöriginvandrare möjlig- heter att delta i kvalificerande och arbetsförberedande insatser med aktivitetsstöd. I dag har nästan fyra av tio utrikes födda mottagare av ekonomiskt bistånd arbetslöshet som främsta försörjnings- hinder, och för ytterligare 13 procent utgör språkhinder skälet till behov av ekonomiskt bistånd. För att dessa personer ska kunna bli självförsörjande behöver de stöd med både arbetsförberedande insatser och möjligheter att bygga på sin befintliga kompetens med studier på t.ex. komvux och sfi. Ett statligt ansvar för arbetsmark- nadspolitiken innebär med introduktionsgarantin att arbetslösa nyanlända i likhet med övriga arbetslösa erhåller en statlig ersätt- ning vid deltagande i kompetenshöjande insatser som syftar till att öka möjligheterna till arbete och självförsörjning.</P>
<P class="p389 ft11">Vuxenutbildning, sfi och samhällsorientering är kommunala ansvarsområden. För att Arbetsförmedlingen ska kunna fullgöra sitt arbetsmarknadspolitiska ansvar att ge nyanlända ett sammanhållet och samordnat stöd för etableringen i arbetslivet krävs därför att myndigheten samverkar med kommunen. Utredningens förslag syftar till att tydliggöra kommunernas roll som en viktig medaktör för nyanländas etablering på arbetsmarknaden, samt till att för- bättra förutsättningarna för samverkan. Flera kommuner har även tagit fram väl fungerande arbetsförberedande insatser som Arbets- förmedlingen bör kunna använda för att bredda sitt eget utbud. Den i avsnitt 7.3.1 föreslagna förordningsändringen möjliggör för Arbetsförmedlingen att använda de kommunala arbetsförberedande insatserna utan att detta föregås av ett upphandlingsförfarande.</P>
<P class="p957 ft18">332</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<P class="p4 ft8">Käll- och litteraturförteckning</P>
<P class="p958 ft25"><SPAN class="ft12">Akhavan S (2006), </SPAN>The health and working conditions of female immigrants in Sweden<SPAN class="ft12">, Karolinska Institutet.</SPAN></P>
<P class="p959 ft37">Akhavan S (2011), “Invandrade kvinnors hälsa och arbetsvillkor i Sverige” i <SPAN class="ft149">Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet </SPAN>(red. Sandmark), Studentlitteratur.</P>
<P class="p960 ft149"><SPAN class="ft37">Andersson B (1992), </SPAN>Effects of <NOBR>Day-Care</NOBR> on Cognitive and Socio- emotional Competence of <NOBR>Thirteen-Year-Old</NOBR> Swedish School- children<SPAN class="ft37">, Child Development vol. 63, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">20–36.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p961 ft11"><NOBR>Andersson-Joona</NOBR> P och Nekby L (2009), <SPAN class="ft27">TIPing the scales towards greater employment chances? Evaluation of a trial introduction program (TIP) for newly arrived immigrants based on a random program assignment</SPAN>, IZA Discussion Paper No. 4072.</P>
<P class="p961 ft11">Andersson Joona P och Wadensjö E (2011), ”Lärdomar från bemanningsbranchen”, i <SPAN class="ft27">Lyckad invandring. Tio svenska forskare om hur man når framgångar </SPAN>(red. Sandelind och Ådahl), FORES.</P>
<P class="p960 ft25"><SPAN class="ft12">Andrén T (2011), </SPAN>Kvinnors och mäns arbetsutbudspreferenser: analys med en strukturell diskret arbetsutbudsmodell<SPAN class="ft12">, Konjunktur- institutet, specialstudier nr 24.</SPAN></P>
<P class="p962 ft25"><SPAN class="ft12">Arbetsförmedlingen (2011), </SPAN>Utrikes födda kvinnor i utanförskap<SPAN class="ft12">, Arbetsförmedlingens återrapportering 2011.</SPAN></P>
<P class="p963 ft25"><SPAN class="ft12">Arbetsförmedlingen (2012a), </SPAN>Nyanländas etablering – reformens första år<SPAN class="ft12">, Arbetsförmedlingens återrapportering 2011.</SPAN></P>
<P class="p962 ft25"><SPAN class="ft12">Arbetsförmedlingen (2012b), </SPAN>Etablering av vissa nyanlända – analys av genomförandet<SPAN class="ft12">, Arbetsförmedlingens återrapportering 2012.</SPAN></P>
<P class="p964 ft25"><SPAN class="ft12">Arbetsförmedlingen (2012c), </SPAN>Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012. Prognos för arbetsmarknaden <NOBR>2012–2013<SPAN class="ft12">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">2012-06-12.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p341 ft25"><SPAN class="ft12">Arbetsförmedlingen (2012d), </SPAN>Arbetsmarknadspolitiska program<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p191 ft12"><SPAN class="ft25">Årsrapport 2011, </SPAN>Arbetsförmedlingens återrapportering 2012.</P>
<P class="p729 ft18">333</P>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Käll- och litteraturförteckning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p965 ft25"><SPAN class="ft12">Arbetsförmedlingen (2012e), </SPAN>Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet 2a. Månadsrapport <NOBR>2012-08-31,</NOBR> <SPAN class="ft12">Arbetsförmedlingens återrapportering 2012.</SPAN></P>
<P class="p966 ft12"><NOBR>Bayard-Burfield</NOBR> L, Sundquist J och Johansson S E (2001), “Ethnicity, self- reported psychiatric illness, and intake of psychotropic drugs in five ethnic groups in Sweden”<SPAN class="ft25">, </SPAN>i <SPAN class="ft25">Journal of Epidemiology and Community Health, </SPAN>55, <NOBR>657–664.</NOBR></P>
<P class="p967 ft12">Bethoui A (2006), “Om de hade föräldrar födda på rätt plats”,</P>
<P class="p198 ft12">Expertbilaga till <SPAN class="ft25">Rapport Integration 2005</SPAN>, Integrationsverket.</P>
<P class="p968 ft12">Bethoui A (2007), “The Distribution and return of social capital: Evidence from Sweden”, i <SPAN class="ft25">European Societies</SPAN>, 9, <NOBR>383–407.</NOBR></P>
<P class="p967 ft12">Björklund A, Edin P A, Holmlund B och Wadensjö E (2006),</P>
<P class="p198 ft25">Arbetsmarknaden<SPAN class="ft12">, SNS förlag.</SPAN></P>
<P class="p969 ft12">Björklund A och Jänti M (2011), <SPAN class="ft25">Inkomstfördelningen i Sverige</SPAN>, SNS.</P>
<P class="p970 ft12">Booth A och Nolen P (2012), “Choosing to Compete: How Different Are Girls and Boys?”, i <SPAN class="ft25">Journal of Economic Behavior and Organization</SPAN>, 81 (2), <NOBR>542–555.</NOBR></P>
<P class="p971 ft12">Calmfors L, Forslund A och Hemström M (2002), <SPAN class="ft25">Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens effekter?, </SPAN>IFAU Rapport 2002:8.</P>
<P class="p972 ft25"><SPAN class="ft12">Carlsson M (2003), </SPAN>Svenska för invandrare – brygga eller gräns? Syn på kunskap och lärande inom <NOBR>SFI-undervisningen,</NOBR> <SPAN class="ft12">Student- litteratur.</SPAN></P>
<P class="p973 ft24">Carlsson M och Skedinger P (2011), <SPAN class="ft30">Reglering eller diskriminering – vad hindrar etablering?, </SPAN>FORES Studie 2011:4.</P>
<P class="p419 ft12">Clausen J, Heineen E, Hummelgaard H, Husted L och Rosholm M</P>
<P class="p974 ft11">(2009), “The effects of the introduction policies on the time until regular employment of newly arrived immigrants: Evidence from Denmark”, i <SPAN class="ft27">Labour Economics</SPAN>, 16, <NOBR>409-417.</NOBR></P>
<P class="p975 ft12">Coker TR, Elliott MN, Kanouse DE, Grunbaum JA, Gilliland MJ, Tortolero SR, Cuccaro P, Schuster MA (2009), “Prevalence, characteristics, and associated health and health care of family homelessness among <NOBR>fith-grade</NOBR> students”, i <SPAN class="ft25">American Journal of Public Health</SPAN>, Aug <NOBR>99(8):1446–52.</NOBR></P>
<P class="p976 ft37">Dahlberg M, Edmark K, Hansen J och Mörk E (2009), <SPAN class="ft149">Fattigdom i folkhemmet – från socialbidrag till självförsörjning</SPAN>, SNS Välfärds- rapport 2009.</P>
<P class="p977 ft18">334</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td133"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td134"><P class="p18 ft31">Käll- och litteraturförteckning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p978 ft12">Dahlberg M, Johansson K och Mörk E (2008), <SPAN class="ft25">Effekter av aktiveringskrav på socialbidragstagare i Stockholms stadsdelar</SPAN>, <NOBR>IFAU-rapport</NOBR> 2008:34.</P>
<P class="p979 ft12">Datta Gupta N, Smith N och Verner M (2008), “Perspective article: the impact of Nordic countries’ family friendly policies on employment, wages, and children”, i <SPAN class="ft25">Rev Econ Household </SPAN><NOBR>6:65–89.</NOBR></P>
<P class="p980 ft12">Delander L m.fl. (2005), “Integration of Immigrants – The Role of Language Proficiency and Experience”<SPAN class="ft25">, </SPAN>i <SPAN class="ft25">Evaluating Review</SPAN>, vol. 29, s. <NOBR>24–41.</NOBR></P>
<P class="p981 ft12">De Luna X, Forslund A och Liljeberg L (2008), <SPAN class="ft25">Effekter av yrkes- inriktad arbetsmarknadsutbildning under perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">2002–2004</SPAN>,</NOBR> IFAU Rapport 2008:1.</P>
<P class="p982 ft25"><SPAN class="ft12">Dir. 2011:81, </SPAN>Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbild- ning i svenska för invandrare<SPAN class="ft12">, Utbildningsdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p983 ft25"><SPAN class="ft12">Dir. 2011:92, </SPAN>Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå<SPAN class="ft12">, Utbildningsdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p341 ft12">Dir. 2012:54, <SPAN class="ft25">Förskoleplats i tid, </SPAN>Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p984 ft37">Djuve A B och Pettersen H C (1999), <SPAN class="ft149">Må de vare ute om vinteren? Oppfattninger om barnehager i fem etniske grupper i Oslo, </SPAN>Fafo- rapport 262.</P>
<P class="p961 ft11">Djuve A B, Kavli H C och Hagelund A (2011), <SPAN class="ft27">Kvinner i kvali- fisering. Introdukjonsprogram for nyankomne flyktninger med liten utdanning og store omsorgsoppgaver, </SPAN><NOBR>Fafo-rapport</NOBR> 2011:02.</P>
<P class="p985 ft37">Drøpping J A och Kavli H C (2002), <SPAN class="ft149">Kurs for arbeid? Norskopplæring og yrkesdeltagelse blant </SPAN><NOBR><SPAN class="ft149">ikke-vestlige</SPAN></NOBR><SPAN class="ft149"> flyktninger og innvandrere, </SPAN><NOBR>Fafo-rapport</NOBR> 387.</P>
<P class="p986 ft25"><SPAN class="ft12">Ds 2007:52, </SPAN>Vårdnadsbidrag – Familjepolitisk reform<SPAN class="ft12">, Social- departementet.</SPAN></P>
<P class="p987 ft25"><SPAN class="ft12">Ds 2008:36, </SPAN>Fler i arbete: Grunden för framtidens välfärd<SPAN class="ft12">, Finans- departementet.</SPAN></P>
<P class="p987 ft25"><SPAN class="ft12">Ds 2012:24, </SPAN>Utökad målgrupp för samhällsorientering<SPAN class="ft12">, Arbets- marknadsdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p983 ft25"><SPAN class="ft12">Ds 2012:26, </SPAN>Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet m.m.<SPAN class="ft12">, Socialdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p987 ft25"><SPAN class="ft12">Dyke A och James L (2009), </SPAN>Immigrant, muslim, female: triple paralysis?, <SPAN class="ft12">Qulliam Foundation.</SPAN></P>
<P class="p988 ft18">335</P>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Käll- och litteraturförteckning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p989 ft12">Eby L, Allen T, Evans S, Ng T och DuBois D (2008), “Does mentoring matter? A multidisciplinary <NOBR>meta-analysis</NOBR> comparing mentored and <NOBR>non-mentored</NOBR> individuals”, i <SPAN class="ft25">Journal of Voca- tional Behavior</SPAN>, 72, <NOBR>254–267.</NOBR></P>
<P class="p990 ft25"><SPAN class="ft12">Ekström E (2003), </SPAN>Inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning<SPAN class="ft12">, IFAU Rapport 2003:13.</SPAN></P>
<P class="p990 ft12">Eldestrand A och Berggren S (2011), <SPAN class="ft25">Från osynliga till synliga. En studie av invånare i norra Botkyrka som står helt utanför arbets- marknad och bidragssystem, </SPAN>Botkyrka kommun.</P>
<P class="p344 ft12">Eriksson R, Nordström Skans O, Sjögren A och Åslund O (2007),</P>
<P class="p991 ft25">Ungdomars och invandrares inträde på arbetsmarknaden 1985- 2003<SPAN class="ft12">, IFAU Rapport 2007:18.</SPAN></P>
<P class="p990 ft12">Eriksson S (2010), ”Utrikes födda på den svenska arbetsmark- naden”, i <SPAN class="ft25">Vägen till arbete – Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration</SPAN>, Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2011, SOU 2010:88.</P>
<P class="p990 ft12">Eriksson S, Johansson P och Langenskiöld S (2012), <SPAN class="ft25">Vad är rätt profil för att få ett jobb? En experimentell studie av rekryterings- processen</SPAN>, IFAU Rapport 2012:13.</P>
<P class="p992 ft12">Europeiska kommissionen (2007), <SPAN class="ft25">Handbook on Integration for policy- makers and practitioners</SPAN>, Second edition, Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet.</P>
<P class="p993 ft27"><SPAN class="ft11">Europeiska kommissionen (2010), </SPAN>Handbok om integration för politiska beslutsfattare och praktiskt verksamma på området<SPAN class="ft11">, Tredje utgåvan, Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet.</SPAN></P>
<P class="p994 ft25"><SPAN class="ft12">Folkhälsoinstitutet (2006), </SPAN>Diskriminering – ett hot mot folkhälsan<SPAN class="ft12">, Slutrapport från projektet Diskriminering och hälsa, Statens folkhälsoinstitut R 2006:22.</SPAN></P>
<P class="p990 ft25"><SPAN class="ft12">Folkhälsoinstitutet (2009), </SPAN>Child day care center or home care for children <NOBR>12–40</NOBR> months of age – what is best for the child? A systematic literature review.</P>
<P class="p992 ft12">Forslund A och Vikström J (2011), <SPAN class="ft25">Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt</SPAN>, IFAU Rapport 2011:7.</P>
<P class="p344 ft12">Fölster S (2012), <SPAN class="ft25">Utanför utanförskapet</SPAN>, Svenskt Näringsliv.</P>
<P class="p995 ft25"><SPAN class="ft12">Företagarna (2010), </SPAN>Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p996 ft18">336</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td133"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td134"><P class="p18 ft31">Käll- och litteraturförteckning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p997 ft25"><SPAN class="ft12">Försäkringskassan (2010), </SPAN>Outnyttjad föräldrapenning. En studie av föräldrapenningdagar som inte har använts, <SPAN class="ft12">Socialförsäkrings- rapport 2010:14.</SPAN></P>
<P class="p962 ft25"><SPAN class="ft12">Försäkringskassan (2012), </SPAN>Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken<SPAN class="ft12">, dnr: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">005553-2012.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p963 ft12">Gerdes C och Wadensjö E (2008), <SPAN class="ft25">Immigrants from the New EU Member States and the Swedish Welfare State</SPAN>, Sieps 2008:9.</P>
<P class="p962 ft12">Gneezy U, Niederle M och Rustichini A (2003), “Performance in competitive environments: Gender differences”, i <SPAN class="ft25">Quarterly Journal of Economics</SPAN>, August, <NOBR>1049–1074.</NOBR></P>
<P class="p998 ft12">Hammarstedt M och Månsson J (2011), <SPAN class="ft25">Mentorsprogram för invandrare, en forskningsöversikt, </SPAN>Internt arbetsmaterial från Ungdomsstyrelsen.</P>
<P class="p962 ft25"><SPAN class="ft12">Hedberg C (2009), </SPAN>Intersections of immigrant status and gender in the Swedish Entrepreneurial landscape<SPAN class="ft12">, Working Paper 2009:8, SULCIS.</SPAN></P>
<P class="p999 ft27"><SPAN class="ft11">Hedblom A (2003), </SPAN>Janusansiktet i aktiveringspolitiken – utvärdering av aktiveringspolitiken i storstadssatsningen<SPAN class="ft11">, Malmö Stad.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft25"><SPAN class="ft12">IMDi (2007), </SPAN>Kvinner og arbeid. Utfordringerfor kvinner med innvandrerbakgrunn<SPAN class="ft12">, Rapport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">3-2007.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p963 ft27"><SPAN class="ft11">IMDi (2009), </SPAN>Hjemmeværende innvandrerkvinner – en undersøkelse i Groruddalen og Søndre Nordstrand<SPAN class="ft11">, Rapport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">4-2009.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1001 ft27"><SPAN class="ft11">Ingvarsdotter K (2011), </SPAN>Mental ill health and diversity: Researching human suffering and resilience in a multicultural context, <SPAN class="ft11">Health and Society Doctoral Dissertation 201:2, Malmö University.</SPAN></P>
<P class="p1002 ft12">Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2006), <SPAN class="ft25">Den individuella handlingsplanens roll för kontrollfunktionen i arbetslöshets- försäkringen</SPAN>, IAF 2006:7.</P>
<P class="p964 ft11">Inspektionen för socialförsäkringen (2012), <SPAN class="ft27">Ekonomiska drivkrafter i bostadsbidragssystemet. En utvärdering av individuella inkomst- gränser för makar med barn</SPAN>, Rapport 2012:6.</P>
<P class="p1003 ft49"><SPAN class="ft21">Integrationsverket (2005), </SPAN>Introduktion för nyanlända invandrare – enkätundersökning 2004. <SPAN class="ft25">Integrationsverkets uppföljning av intro- duktionen för flyktingar och invandrare.</SPAN></P>
<P class="p341 ft12">Integrationsverket (2006), <SPAN class="ft25">Rapport Integration 2005</SPAN>.</P>
<P class="p963 ft30"><SPAN class="ft24">Integrationsverket (2007), </SPAN>Ett förlorat år. En studie och analys av insatser och resultat under introduktionens första 12 månader.</P>
<P class="p898 ft18">337</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Käll- och litteraturförteckning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1004 ft27"><SPAN class="ft11">Johansson P och Åslund O (2006), </SPAN>Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare – teori, praktik och effekter<SPAN class="ft11">, IFAU Rapport 2006:6.</SPAN></P>
<P class="p1005 ft37">Kavli H, Hagelund A, och Bråthen M (2007), <SPAN class="ft149">Med rett til å lære og plikt til å delta. En evaluering av introduksjonsordningen for nyankomne flyktninger og innvandrere</SPAN>, <NOBR>Fafo-rapport</NOBR> 2007:34.</P>
<P class="p994 ft12">Kavli H (2004),”Cooking class or carpentry shop. Gender bias in government qualification programs<SPAN class="ft25">”, </SPAN>i <SPAN class="ft25">Barrierer på arbeids- markedet for kvinner med innvandrerbakgrunn</SPAN>, Nordiska Ministerrådet APN 2004:706.</P>
<P class="p1006 ft25"><SPAN class="ft12">Kavli H och Nadim M (2009), </SPAN>Familiepraksis og likestillning i innvandrede familier<SPAN class="ft12">, Forskningsstiftelsen Fafo, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">Fafo-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> 2009:39.</SPAN></P>
<P class="p990 ft25"><SPAN class="ft12">Kennerberg L (2009), </SPAN>Hur försörjer sig nyanlända invandrare som inte deltar i sfi?, <SPAN class="ft12">IFAU Rapport 2009:9.</SPAN></P>
<P class="p995 ft12">Kennerberg L och Åslund O (2010), <SPAN class="ft25">Sfi och arbetsmarknaden</SPAN>, IFAU Rapport 2010:10.</P>
<P class="p990 ft25"><SPAN class="ft12">Klintehäll M (2008), </SPAN>Flyktingskap och återvandring – Exilen som temporärt tillstånd, <SPAN class="ft12">Lunds universitet.</SPAN></P>
<P class="p1007 ft25"><SPAN class="ft12">Konjunkturinstitutet (2008), </SPAN>Timmar, kapital och teknologi - vad betyder mest? En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring<SPAN class="ft12">, Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2008, SOU 2008:14.</SPAN></P>
<P class="p993 ft30"><SPAN class="ft24">Kontigo (2010), </SPAN>Utvärdering av Beyond Borders, Migrationsverkets <NOBR>hbt-projekt<SPAN class="ft24">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> Återrapportering till Migrationsverket.</SPAN></P>
<P class="p1008 ft25"><SPAN class="ft12">Lagerström J (2011), </SPAN>Vilken betydelse har arbetsförmedlare för arbets- lösas framtida sysselsättning och arbetsinkomst?, <SPAN class="ft12">Rapport 2011:10 IFAU.</SPAN></P>
<P class="p990 ft25"><SPAN class="ft12">Lange A (2005), </SPAN>Utrikes födda småföretagares villkor och verklighet<SPAN class="ft12">, NUTEK.</SPAN></P>
<P class="p995 ft37">Lappegård T och Noack T (2009), <SPAN class="ft149">Barn, familie og jobb – holdninger og praksis gjennom 30 år. Familie og jobb i ulike kvinnogenerasjoner, </SPAN>Samfunnsspeilet 1.</P>
<P class="p994 ft25"><SPAN class="ft12">Larsson A C (2011), </SPAN>Ohälsan tiger inte still. En kartläggning av hinder för integration i arbetslivet, <SPAN class="ft12">Remeso, 2011:8.</SPAN></P>
<P class="p990 ft12">Lindberg I och Sandwall K (2007), ”Nobody’s darling? Swedish for adult immigrants: A critical perspective”, i <SPAN class="ft25">Prospect</SPAN>, 22(3): 79– 95.</P>
<P class="p489 ft18">338</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td133"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td134"><P class="p18 ft31">Käll- och litteraturförteckning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft12">Lindencrona F, Ekblad S och <NOBR>Johansson–Blight</NOBR> K (2005),</P>
<P class="p1009 ft25">Integration och folkhälsa – en kunskapsöversikt, <SPAN class="ft12">en underlags- rapport till Rapport Integration 2005.</SPAN></P>
<P class="p341 ft25"><SPAN class="ft12">Länsstyrelserna (2011), </SPAN>Länsstyrelsen – redovisning av uppdrag 82<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p963 ft30"><SPAN class="ft24">Länsstyrelserna (2012), </SPAN>Samhällsorientering för nyanlända. Läns- styrelsernas gemensamma redovisning, <SPAN class="ft24">Rapport 2012:10.</SPAN></P>
<P class="p1001 ft12">Morra Imas L och Rist R (2009), <SPAN class="ft25">Road to results – designing and conducting effective development evaluations</SPAN>, Världsbanken.</P>
<P class="p959 ft149"><SPAN class="ft37">Mykletunutvalget (2010), </SPAN>Tiltak for reduksjon i sykefravær: Aktiviserings- og nærværsreform, <SPAN class="ft37">Ekspertgrupperapport til Arbeidsdepartementet </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">2010-02-01.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p960 ft37">Myndigheten för yrkeshögskolan (2012), <SPAN class="ft149">Årsrapport 2012. Statistik över yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning</SPAN>, Yh 2012/364.</P>
<P class="p1002 ft12">Mörk E (2011), ”Från försörjningsstöd till arbete – hur kan vägen underlättas” i <SPAN class="ft25">Välfärdsstaten i arbete – inkomsttrygghet och omför- delning med incitament till arbete</SPAN>, Bilaga 11 till Långtids- utredningen 2011, SOU 2011:2.</P>
<P class="p1010 ft9">Mötesplats Treklangen (2012), <SPAN class="ft10">Nyhetsblad nr 2 2012</SPAN>, Uppsala. Nielsen Breidahl K (2007), <SPAN class="ft10">Kvinder med anden etnisk baggrund end</SPAN></P>
<P class="p1011 ft30">dansk uden for atbejdsmarkedet i Vejle – ressourcer, fremtids- perspektiver og barrierer<SPAN class="ft24">, Videncenter for integration.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft25"><SPAN class="ft12">Nordin M och Rooth D O (2008), </SPAN>Möjligheter till analys av sfi:s effekt på arbetsmarknadsutfall och samhällsdeltagande<SPAN class="ft12">, Bilaga 3 till RiR 2008:13.</SPAN></P>
<P class="p964 ft30"><SPAN class="ft24">Nordström Skans O (2005), </SPAN>Har ungdomsarbetslöshet långsiktiga effekter?<SPAN class="ft24">, Arbetsmarknad och Arbetsliv, nr 11(3), s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">147–156.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p53 ft25"><SPAN class="ft12">NOU 2011:7, </SPAN>Velferd og migrasjon. Den norske modellens framtid.</P>
<P class="p959 ft25"><SPAN class="ft12">NUTEK (2007a), </SPAN>Invandrares företagande. En studie av utlands- födda företagare i Sverige<SPAN class="ft12">, R 2007:22, NUTEK.</SPAN></P>
<P class="p962 ft25"><SPAN class="ft12">NUTEK (2007b), </SPAN>Finansieringssituation vid företagande för utrikes födda män och kvinnor<SPAN class="ft12">, R 2007:06, NUTEK.</SPAN></P>
<P class="p959 ft37">Nybom J (2012), “Activation in social work with social assistance claimants in four Swedish municipalities”, i <SPAN class="ft149">European Journal of Social Work</SPAN>, vol. 14, nr 3, s. <NOBR>339-361.</NOBR></P>
<P class="p960 ft149"><SPAN class="ft37">Olli Segendorf Å (2005), </SPAN>Job search strategies and wage effects for immigrants<SPAN class="ft37">, Doctoral Dissertation Series No. 65, Swedish Institute for Social research.</SPAN></P>
<P class="p913 ft18">339</P>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Käll- och litteraturförteckning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft12">Olli Segendorf Å och Teljosuo T (2011), <SPAN class="ft25">Sysselsättning för invandrare</SPAN></P>
<P class="p1012 ft25">– en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om arbetsmarknadsintegration<SPAN class="ft12">, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2011:5.</SPAN></P>
<P class="p990 ft25"><SPAN class="ft12">Persson A (2011), </SPAN>Inkomster och fattigdom hos före detta social- bidragstagare<SPAN class="ft12">, IFAU 2011:20.</SPAN></P>
<P class="p995 ft149"><SPAN class="ft37">Pirtillä J och Selin H (2011), </SPAN>Skattepolitik och sysselsättning: Hur väl fungerar det svenska systemet?<SPAN class="ft37">, Bilaga 12 till Långtidsutredningen 2011, SOU 2011:2.</SPAN></P>
<P class="p1013 ft151"><SPAN class="ft150">Prop. 1995/96:186, </SPAN>Nya regler för bostadsbidrag. <SPAN class="ft150">Prop. 1996/97:124, </SPAN>Ändring i socialtjänstlagen.</P>
<P class="p1014 ft153"><SPAN class="ft152">Prop. 1999/2000:129, </SPAN>Maxtaxa och allmän förskola m.m<SPAN class="ft152">. Prop. 2007/08:91, </SPAN>Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform<SPAN class="ft152">. Prop. 2008/09:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2009.</P>
<P class="p313 ft25"><SPAN class="ft12">Prop. 2009/10:55, </SPAN>En politik för det civila samhället.</P>
<P class="p299 ft25"><SPAN class="ft12">Prop. 2009/10:60, </SPAN>Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering</P>
<P class="p195 ft25">– egenansvar med professionellt stöd<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p299 ft25"><SPAN class="ft12">Prop. 2011/12:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2012<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft151"><SPAN class="ft150">Prop. 2011/12:100, </SPAN>2012 års ekonomiska vårproposition. <SPAN class="ft150">Prop. 2012/13:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2013<SPAN class="ft150">.</SPAN></P>
<P class="p1016 ft25"><SPAN class="ft12">Ramböll Management (2007), </SPAN>Evaluering av tilskudd til opplæring i norsk og samfunnskunnskap for voksne innvandrere og implemen- teringen av rett og/eller plikt til slik opplæring<SPAN class="ft12">, Återrapportering till Arbeids- og inkluderingsdepartemente.</SPAN></P>
<P class="p993 ft25"><SPAN class="ft12">Ramböll Management (2010a), </SPAN>AF fokusgrupper: utrikes födda kvinnor i utanförskap, <SPAN class="ft12">Återrapportering till Arbetsförmedlingen.</SPAN></P>
<P class="p992 ft12">Ramböll Management (2010b), <SPAN class="ft25">Nyanlända, utrikes födda kvinnor – hinder och barriärer för etablering</SPAN>, Återrapportering till Inte- grations- och jämställdhetsdepartementet.</P>
<P class="p990 ft25"><SPAN class="ft12">Ratha D och Xu Z (2008), </SPAN>Migration and Remittances Factbook 2008, <SPAN class="ft12">World Bank Publications.</SPAN></P>
<P class="p344 ft25"><SPAN class="ft12">Regeringskansliet (2011), </SPAN>Fickfakta 2011. Statistik om integration.</P>
<P class="p995 ft25"><SPAN class="ft12">Riksrevisionen (2008), </SPAN>Svenskundervisning för invandrare (sfi) – En verksamhet med okända effekter<SPAN class="ft12">, RiR 2008:13.</SPAN></P>
<P class="p992 ft25"><SPAN class="ft12">Riksrevisionen (2011), </SPAN>Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning – förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva?<SPAN class="ft12">, RiR 2011:16.</SPAN></P>
<P class="p62 ft18">340</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td133"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td134"><P class="p18 ft31">Käll- och litteraturförteckning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1017 ft27"><SPAN class="ft11">Rooth D O och Åslund O (2006), </SPAN>Utbildning och kunskaper i svenska – framgångsfaktorer för invandrare<SPAN class="ft11">, SNS förlag, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p419 ft12">Rskr. 2008/09:155.</P>
<P class="p962 ft12">Salonen T (2012a), <SPAN class="ft25">Barns ekonomiska utsatthet</SPAN>, Årsrapport 2012, Rädda Barnen.</P>
<P class="p1018 ft27"><SPAN class="ft11">Salonen T (2012b), </SPAN>Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostads- segregation – En sociodynamisk analys av Malmö<SPAN class="ft11">, Malmö stad.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft12">Salonen T och Ulmestig R (2004), <SPAN class="ft25">Det nedersta trappsteget. En studie av kommunal aktivering.</SPAN></P>
<P class="p341 ft25"><SPAN class="ft12">Sandmark H (2011), </SPAN>Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet,</P>
<P class="p191 ft12">Studentlitteratur.</P>
<P class="p1018 ft24">Sarvimäki M och Hämäläinen K (2010), <SPAN class="ft30">Assimilating Immigrants. The impact of an Integration Program</SPAN>, Discussion Paper Series CPN No 19/10, Centre for Research and Analysis of Migration.</P>
<P class="p1002 ft25"><SPAN class="ft12">SCB (2009), </SPAN>Integration – utrikes födda på arbetsmarknaden<SPAN class="ft12">, Integration: Rapport 2.</SPAN></P>
<P class="p341 ft25"><SPAN class="ft12">SCB (2010), </SPAN>Övertäckning i Registret över totalbefolkningen, <SPAN class="ft12">2010:5.</SPAN></P>
<P class="p959 ft25"><SPAN class="ft12">SCB (2011), </SPAN>Återutvandring efter tid i Sverige<SPAN class="ft12">, Befolkning och väl- färd 2011:1.</SPAN></P>
<P class="p964 ft30"><SPAN class="ft24">SCB (2012a), </SPAN>Nyttjande av kommunalt vårdnadsbidrag<SPAN class="ft24">. </SPAN>Statistik för perioderna 1 juli <NOBR>2011–31</NOBR> december 2011 samt helår 2011<SPAN class="ft24">.</SPAN></P>
<P class="p1003 ft25"><SPAN class="ft12">SCB (2012b), </SPAN>Nu för tiden. En undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/11<SPAN class="ft12">, LE Levnadsförhållanden.</SPAN></P>
<P class="p967 ft25"><SPAN class="ft12">SKL (2007), </SPAN>Introduktion av nyanlända – kartläggning av hinder,</P>
<P class="p198 ft12">Programberedningen för integration i arbetslivet.</P>
<P class="p1019 ft25"><SPAN class="ft12">SKL (2009), </SPAN>Matcha eller rusta? Arbetsförmedlingens framtida insatser för nyanlända invandrare<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p962 ft25"><SPAN class="ft12">SKL (2011), </SPAN>Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken. En redo- görelse för aktuell lagstiftning och samverkansformer<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p963 ft149"><SPAN class="ft37">Skolinspektionen (2010), </SPAN>Svenskundervisning för invandrare (sfi) – en granskning av hur utbildningen formas efter deltagarnas förut- sättningar och mål<SPAN class="ft37">, Skolinspektionens rapport 2010:7.</SPAN></P>
<P class="p960 ft25"><SPAN class="ft12">Skolinspektionen (2011a), </SPAN>Ändamålsenlighet och resultat i sfi. Kvalitetsgranskning<SPAN class="ft12">, Rapport 2011:6.</SPAN></P>
<P class="p962 ft25"><SPAN class="ft12">Skolinspektionen (2011b), </SPAN>Riktad tillsyn inom området svensk- undervisning för invandrare <SPAN class="ft12">(sfi).</SPAN></P>
<P class="p860 ft18">341</P>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Käll- och litteraturförteckning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft25"><SPAN class="ft12">Skolverket (2009), </SPAN>Tillgänglighet till förskoleverksamhet 2008/2009,</P>
<P class="p181 ft12">Rapport <NOBR>2009-03-31.</NOBR></P>
<P class="p1020 ft27"><SPAN class="ft11">Skolverket (2011a), </SPAN>Redovisning av regeringsuppdrag att förbereda och genomföra insatser inom yrkesvux, <SPAN class="ft11">Rapport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">2011-10-01.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1021 ft33"><SPAN class="ft29">Skolverket (2011b), </SPAN>Redovisning av uppföljning av kvalitetshöjande medel för insatser inom svenskundervisning för invandrare (sfi),</P>
<P class="p195 ft12">Rapport <NOBR>2011-03-23.</NOBR></P>
<P class="p995 ft25"><SPAN class="ft12">Skolverket (2012), </SPAN>Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. En studie av nationell statistik och kommunal praktik<SPAN class="ft12">, Rapport 372.</SPAN></P>
<P class="p990 ft25"><SPAN class="ft12">SKR (2012), </SPAN>Ur barnens perspektiv – ett metodmaterial med fokus på barns upplevelser av våld i nära relationer<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p990 ft25"><SPAN class="ft12">Socialstyrelsen (2000), </SPAN>Olika villkor - olika hälsa<SPAN class="ft12">. </SPAN>En studie bland invandrare från Chile, Iran, Polen och Turkiet<SPAN class="ft12">, Invandrares levnadsvillkor 4, SoS- rapport 2000:3.</SPAN></P>
<P class="p990 ft12">Socialstyrelsen (2009), <SPAN class="ft25">Folkhälsorapport 2009, </SPAN>Rapport nr 2009- <NOBR>126-71.</NOBR></P>
<P class="p299 ft12">Socialstyrelsen (2010), <SPAN class="ft25">Social rapport 2010</SPAN>.</P>
<P class="p990 ft25"><SPAN class="ft12">Socialstyrelsen (2011), </SPAN>Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2010<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p299 ft25"><SPAN class="ft12">Socialstyrelsen (2012), </SPAN>Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2011<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p992 ft12">Sofisam (2010)<SPAN class="ft25">, Handbok, </SPAN>framtagen av Tillväxtverket, Arbetsförmed- lingen Försäkringskassan, tillsammans med Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Sociala Arbetskoopera- tivens Intresseorganisation<SPAN class="ft25">.</SPAN></P>
<P class="p1022 ft151"><SPAN class="ft150">SOU 2010:37, </SPAN>Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet<SPAN class="ft150">. SOU 2011:19, </SPAN>Tid för snabb flexibel inlärning.</P>
<P class="p1023 ft25"><SPAN class="ft12">SOU 2012:9, </SPAN>Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldra- penning<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p1024 ft25"><SPAN class="ft12">SOU 2012:31, </SPAN>Sänkta trösklar – högt i tak. Arbete, utveckling, trygghet.</P>
<P class="p344 ft25"><SPAN class="ft12">SOU 2012:45, </SPAN>Kvinnor och barn i rättens gränsland<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p1024 ft12">Stadsrevisionen Stockholms Stad (2007), <SPAN class="ft25">Revisionsrapport stadens flyktingmottagande</SPAN>, dnr <NOBR>420/83-07.</NOBR></P>
<P class="p1025 ft25"><SPAN class="ft12">Statskontoret (2004), </SPAN>Individuella handlingsplaner vid arbetsför- medlingen<SPAN class="ft12">, Statskontoret 2004:15.</SPAN></P>
<P class="p454 ft18">342</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td133"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td134"><P class="p18 ft31">Käll- och litteraturförteckning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1026 ft27"><SPAN class="ft11">Statskontoret (2009), </SPAN>Sfi – resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare<SPAN class="ft11">, Statskontoret 2009:02.</SPAN></P>
<P class="p961 ft30"><SPAN class="ft24">Statskontoret (2011), </SPAN>Delredovisning av uppdraget om subvention- erade anställningar – statistiskt sifferunderlag<SPAN class="ft24">, dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">2011/181-5.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1003 ft12">Statskontoret (2012a), <SPAN class="ft25">Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader. Kartläggning, analys och förslag till förbättrad redovisning</SPAN>, Statskontoret 2012:16.</P>
<P class="p962 ft25"><SPAN class="ft12">Statskontoret (2012b), </SPAN>Etableringen av nyanlända. En uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen<SPAN class="ft12">, Statskontoret 2012:22.</SPAN></P>
<P class="p962 ft12">Stenberg A och Westerlund O (2007), “Does Comprehensive Education Work for the Unemployed?” i <SPAN class="ft25">Labour Economics</SPAN>.</P>
<P class="p962 ft12">Stiftelsen Mangfald i arbeidslivet (2010), <SPAN class="ft25">Metodeutprovning Ny Sjanse</SPAN>, IMDi.</P>
<P class="p959 ft149"><SPAN class="ft37">Svantesson E (2006), </SPAN>Determinants of immigrants’ early labor market integration<SPAN class="ft37">, Working paper series no 2 2006, Örebro University.</SPAN></P>
<P class="p960 ft37">Svantesson E och Aranki T (2006), <SPAN class="ft149">Do introduction programs affect the probability of immigrants getting work?</SPAN>, Working paper series no 3 2006, Örebro University.</P>
<P class="p1002 ft149"><SPAN class="ft37">Sweco Eurofutures (2012), </SPAN>Uppföljning av <NOBR>SFI-studerande</NOBR> 2008 inom SFI Stockholm, <SPAN class="ft37">Återrapportering till Arbetsmarknads- förvaltningen Stockholms Stad.</SPAN></P>
<P class="p1002 ft37">Thomsson H och Hoflund L (2000), <SPAN class="ft149">Vem ska hjälpa vem? En kritisk analys av arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till kvinnor med invandrarbakgrund, </SPAN>IFAU 2000:9.</P>
<P class="p961 ft27"><SPAN class="ft11">Thorén K (2012), </SPAN>Kommunal arbetsmarknadspolitik – en kunskaps- översikt över åtgärder för arbetslösa socialbidragstagare, <SPAN class="ft11">Rapport till Riksdagens arbetsmarknadsutskott.</SPAN></P>
<P class="p960 ft25"><SPAN class="ft12">Tillväxtverket (2010), </SPAN>Utlandsföddas företagande i Sverige 2010<SPAN class="ft12">, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p999 ft27"><SPAN class="ft11">Tinghög P (2009), </SPAN>Migration, Stress and Mental Ill Health: Post- migration Factors and Experiences in the Swedish Context<SPAN class="ft11">, Dissertations on Health and Society No. 16, Linköping University.</SPAN></P>
<P class="p1002 ft25"><SPAN class="ft12">Ungdomsstyrelsen (2012), </SPAN>Yrkesmentorer för nyanlända invandrare. Delrapport om försöksverksamheter för nyanländas etablering på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p1027 ft18">343</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Käll- och litteraturförteckning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p989 ft25"><SPAN class="ft12">USK (2011), </SPAN>Beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad. Rapport 2010<SPAN class="ft12">, Socialförvaltningen Stockholms stad.</SPAN></P>
<P class="p1020 ft30"><SPAN class="ft24">Vikman U (2010), </SPAN>Hur påverkar tillgång till barnomsorg arbetslösa föräldrars sannolikhet att få arbete?<SPAN class="ft24">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">IFAU-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> 2010:06.</SPAN></P>
<P class="p1028 ft27"><SPAN class="ft11">von Bahr J (2012), </SPAN>Varför är det så svårt för utrikes födda att få jobb i Sverige? Internationell benchmarking av svensk politik, <SPAN class="ft11">Timbro.</SPAN></P>
<P class="p1029 ft12">Västerås kommun (2010), <SPAN class="ft25">Resultatredovisning av samverkansprojekt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">2009–2010</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> med Folkhälsobyråns </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">NEP-informatörer</SPAN>,</NOBR> Social- kontor ekonomi.</P>
<P class="p1030 ft12">Wong C, Eccles J och Samero A (2003), “The Influence of Ethnic Discrimination and Ethnic Identification on African American adolescents. School and Socioemotional Adjustment2, i <SPAN class="ft25">Journal of Personality</SPAN>, Volume 71, Issue 6.</P>
<P class="p1031 ft25"><SPAN class="ft12">Århammar A (2004), </SPAN>Migration och integration – om framtidens arbetsmarknad<SPAN class="ft12">, Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2003/04, SOU 2004:73.</SPAN></P>
<P class="p1032 ft11">Åslund O och Rooth D O (2007), “Do when and where matter? Initial labour market conditions and immigrant earnings”, i <SPAN class="ft27">Economic Journal</SPAN>, vol. 117, no. 518, pp. <NOBR>422–448.</NOBR></P>
<P class="p1033 ft18">344</P>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369336x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1034 ft19">Bilaga 1</P>
<P class="p1035 ft8">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr53 td135"></TD>
<TD class="tr53 td136"><P class="p26 ft15">Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr54 td137"><P class="p20 ft154">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td135"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td136"><P class="p26 ft15">utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr55 td135"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td137"><P class="p20 ft154">2011:88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td135"></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p18 ft155"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td135"></TD>
<TD class="tr56 td138"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr56 td139"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1036 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011</P>
<P class="p1037 ft15">Sammanfattning</P>
<P class="p1038 ft12">En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och påskynda etableringen på arbets- marknaden för nyanlända utrikes födda kvinnor och anhörig- invandrare. Utredaren ska</P>
<P class="p1039 ft13"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft157">utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma ett ökat arbetskraftsdeltagande för nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare som inte omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare,</SPAN></P>
<P class="p1040 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft39">analysera vilka ekonomiska incitament som påverkar nyanlända utrikes födda kvinnors och anhöriginvandrares arbetskrafts- deltagande och deltagande i etableringsinsatser,</SPAN></P>
<P class="p1041 ft12"><SPAN class="ft84"></SPAN><SPAN class="ft39">kartlägga uttaget av föräldrapenning bland nyanlända utrikes födda kvinnor och män,</SPAN></P>
<P class="p1041 ft12"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft39">föreslå åtgärder som ökar möjligheterna för nyanlända utrikes födda kvinnor och män att kombinera föräldraskap med arbete och deltagande i etableringsinsatser, samt</SPAN></P>
<P class="p1042 ft13"><SPAN class="ft34"></SPAN><SPAN class="ft157">föreslå åtgärder som säkerställer att nyanlända får en individuellt anpassad etablering som är likvärdig för kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p1043 ft12">Egenföretagande ska betraktas som en möjlighet till arbetskrafts- deltagande.</P>
<P class="p1044 ft12">Utredaren ska lämna de författningsförslag som behövs. I uppdraget ingår inte att lämna författningsförslag inom föräldra- försäkringens område.</P>
<P class="p1045 ft11">Uppdraget att kartlägga uttaget av föräldrapenning bland nyanlända utrikes födda kvinnor och män ska redovisas senast den</P>
<P class="p1046 ft18">345</P>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft12">1 mars 2012. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2012.</P>
<P class="p139 ft15">Bakgrund</P>
<P class="p111 ft12">Kommunerna har tidigare haft ett samlat ansvar för att introducera nyanlända invandrare i samhället och på arbetsmarknaden. Utformningen av de insatser som kommunerna genomfört har skiljt sig åt mellan olika delar av landet och uppföljningar har visat att det har tagit lång tid för många av de nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p100 ft25">Etableringsreformen - ett steg framåt för ett ökat arbetskraftsdeltagande</P>
<P class="p261 ft29">Ett stort steg för att förbättra etableringen för nyanlända invandrare togs när riksdagen i mars 2010 antog propositionen Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd (prop. 2009/10:60). Reformen innebär att staten tar över ansvaret för nyanländas etablering från kommunerna. För att tydliggöra vikten av en snabb arbetsmarknadsetablering har Arbetsförmedlingen fått det statliga huvudansvaret och är sam- ordnande myndighet. Reformens syfte är att ge nyanlända invandrare bättre förutsättningar för egenförsörjning och att stärka deras deltagande i arbets- och samhällslivet. Varje nyanländ ska få professionellt stöd för att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning samt få kännedom om de skyldigheter och rättigheter som gäller i Sverige. Den nyanlände har rätt till en individuell etableringsplan och etableringsersättning vid aktivt deltagande i etableringsinsatser. En nyanländ med etableringsplan har också rätt att välja en etablerings- lots. Lotsen är en fristående aktör som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen och som ska stödja den nyanlände att hitta arbete.</P>
<P class="p1047 ft12">Vid utformningen av etableringsplanen ska hänsyn tas till den nyanländes tidigare arbetslivserfarenhet och utbildningsbakgrund. Särskild hänsyn ska också tas till den nyanländes familjesituation och hälsa.</P>
<P class="p1048 ft12">Kommunerna har även fortsättningsvis ansvar för viktiga delar av nyanländas etablering, bland annat för utbildning i svenska för</P>
<P class="p567 ft18">346</P>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1049 ft12">invandrare (sfi) och annan vuxenutbildning samt för att till- handahålla förskoleplatser. Kommunerna ansvarar också för att erbjuda nyanlända samhällsorientering.</P>
<P class="p88 ft25">Vilka omfattas av etableringsreformen?</P>
<P class="p65 ft29">Vilka som omfattas av etableringsreformen framgår av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (i fortsättningen kallad etableringslagen). Det är flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga i åldern <NOBR>18-64</NOBR> år, om de sökt uppehållstillstånd inom två år efter den skyddsbehövande. Antalet nyanlända som ingår i målgruppen skiftar från år till år och utgör en mindre del av de personer som får uppehållstillstånd. År 2010 ingick 9 200 personer i målgruppen. Av dessa var 3 000 personer anhöriga och 45 procent var kvinnor.</P>
<P class="p90 ft25">Insatser till anhöriginvandrare som inte omfattas av etableringslagen</P>
<P class="p65 ft29">Under 2010 fick cirka 74 000 personer mellan 18 och 64 år uppehållstillstånd i Sverige av olika skäl. Anhöriginvandrare utgör en växande andel av dem som får uppehållstillstånd i landet. Anknytning till en person som redan bor i landet är i dag en av de vanligaste grunderna för uppehållstillstånd. År 2010 fick nästan 19 000 personer mellan 18 och 64 år uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Av dessa ingick omkring 17 000 personer inte i den målgrupp som omfattas av etableringslagen. Drygt 60 procent av anhöriginvandrarna är kvinnor. Kvinnor är därmed över- representerade i den grupp nyanlända som inte har rätt till särskilda etableringsinsatser eller etableringsersättning.</P>
<P class="p1050 ft9">De flesta anhöriginvandrare ingår således inte i den målgrupp som omfattas av etableringslagen. De har därmed varken rätt till etableringsplan eller tillgång till Arbetsförmedlingens särskilda insatser för att hjälpa vissa nyanlända att snabbt komma i arbete. När kommunerna hade ett samlat ansvar för introduktionen av nyanlända invandrare inkluderade de ofta även anhöriginvandrare, som inte ingick i målgruppen, om dessa personer hade behov av särskilda insatser. Med de ändrade ansvarsförhållanden mellan stat och kommun som etableringsreformen innebär riskerar anhörig- invandrare som inte ingår i målgruppen för etableringslagen att bli</P>
<P class="p898 ft18">347</P>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1051 ft11">utan särskilt stöd under den första tiden i Sverige. Arbets- förmedlingens generella insatser för att främja en snabb etablering blir det som finns att tillgå. Anhöriginvandrare som inte ingår i målgruppen för etableringslagen har inte heller rätt till etablerings- ersättning. Däremot är även denna grupp berättigad till bosätt- ningsbaserade ersättningar och bidrag som föräldrapenning, barn- bidrag och bostadsbidrag. För personer som inte klarar sin försörjning på annat sätt blir försörjningsstöd aktuellt, vilket är förknippat med mycket höga marginaleffekter för inträde på arbetsmarknaden, dvs. för varje krona de tjänar minskar försörj- ningsstödet med samma belopp. Försörjningsstöd eller introduktions- ersättning har dock varit mindre vanligt förekommande bland dessa anhöriginvandrare jämfört med dem som omfattas av etablerings- lagen. Våren 2010 infördes nya bestämmelser om försörjningskrav vid vissa fall av anhöriginvandring som innebär att personer som vill att anhöriga ska komma till Sverige måste kunna försörja sig själva och ha en lämplig bostad för sig och de anhöriga. Försörj- ningskravet gäller dock långt ifrån alla personer. Inga barn eller barnfamiljer omfattas. Försörjningskravet gäller inte heller svenska medborgare, utlänningar som bott i Sverige i fyra år, flyktingar eller vissa personer som beviljats uppehållstillstånd som skydds- behövande. Undantag från försörjningskravet kan dessutom med- ges helt eller delvis om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p1052 ft25">Långsam etablering för utrikes födda kvinnor</P>
<P class="p261 ft29">Sysselsättningsnivån bland utrikes födda kvinnor är cirka tio procentenheter lägre än bland utrikes födda män. Den genomsnittliga tiden från invandring till arbete är också längre för utrikes födda kvinnor. För dem som ingår i målgruppen för etableringslagen, dvs. flyktingar, skyddsbehövande och anhöriga till dessa som sökt uppehållstillstånd inom två år efter den skydds- behövande, är mediantiden från folkbokföring i Sverige till syssel- sättning tio år för kvinnorna. Det är mer än dubbelt så lång tid som för männen i samma grupp. Tre år efter invandringen är 50 procent av männen men enbart 22 procent av kvinnorna förvärvsarbetande. Anhöriginvandrade kvinnor som inte ingår i målgruppen för etableringslagen har ett etableringsmönster som påminner om de skyddsbehövandes. Tre år efter folkbokföring har nära hälften av dessa kvinnor aldrig registrerats som sysselsatta.</P>
<P class="p293 ft18">348</P>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1053 ft12">Det tar således betydligt längre tid för nyanlända utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden än det tar för nyanlända män. Kvinnorna deltar också i mindre utsträckning i etableringsinsatser. Särskilda insatser som genomförts för att påskynda etableringen på arbetsmarknaden har dessutom haft mindre effekt för kvinnor än för män.</P>
<P class="p1054 ft11">För att få kunskap om de bakomliggande orsakerna till den svaga arbetsmarknadsetableringen har Ramböll Management på uppdrag av dåvarande Integrations- och jämställdhetsdepartementet genomfört en kartläggning av hinder och barriärer för nyanlända utrikes födda kvinnor att delta i etableringsinsatser och etablera sig på arbetsmarknaden. Studien, som presenterades i juni 2010, är särskilt inriktad på kvinnor som är anhöriga till skyddsbehövande, dvs. kvinnor som ingår i målgruppen för etableringslagen. I rapporten Nyanlända utrikes födda kvinnor – hinder och barriärer för etablering (dnr A2011/72/IU) redovisas nyanlända utrikes födda kvinnors etableringsmönster. Av rapporten framgår att nyanlända utrikes födda kvinnor i många avseenden har sämre förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden än nyanlända män. Kvinnorna har lägre utbildningsnivå, mindre arbetslivs- erfarenhet och sämre hälsa. Kvinnorna tar också det största ansvaret för hem- och familjeliv och påbörjar ibland sin etablering senare än män, eller gör avbrott i etableringen, på grund av uttag av föräldrapenning och väntan på förskoleplats för barnen. Kvinnornas uttag av föräldrapenning är en av de vanligaste orsakerna till avbrott i etableringen på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p1055 ft12">Strukturell ojämställdhet och ojämlikhet försvårar och försenar också nyanlända kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Om kvinnorna deltar i etableringsinsatser är kontakterna med Arbetsförmedlingen inte lika frekventa som för männen. Förvänt- ningarna på kvinnornas aktivitet är låga från myndigheternas håll och de insatser som erbjuds kvinnorna utgår också ofta från stereotypa föreställningar om kön och etnicitet.</P>
<P class="p1056 ft11">Sammantaget tycks olika samverkande hinder finnas som bidrar till att etableringsprocessen för vissa nyanlända kvinnor kan bli försenad, utdragen eller kvalitetsmässigt undermålig, vilket hindrar en snabb etablering på arbetsmarknaden. Orsaker till den bristande arbetsmarknadsetableringen tycks finnas både i individens förut- sättningar och i de strukturer som präglar de system som de möter.</P>
<P class="p1057 ft18">349</P>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft25">Särskilt uppdrag till Arbetsförmedlingen</P>
<P class="p70 ft12">Regeringen har tidigare uppdragit åt Arbetsförmedlingen (dnr A2009/1763/AE) att genomföra ett pilotprojekt som syftar till att identifiera framgångsrika metoder för att minska utanförskapet bland utrikes födda kvinnor som inte deltar i arbetskraften. Syftet är att ge denna grupp ett ökat stöd för att bryta utanförskapet och träda in på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har identifierat ett antal bostadsområden i bland annat Sundsvall, Göteborg, Halmstad och Landskrona där projektet genomförts i samarbete med lokala föreningar och andra statliga myndigheter, bland annat Försäkringskassan. Pilotverksamheten startade hösten 2009 och en slutrapport lämnades den 1 april 2011.</P>
<P class="p269 ft15">Behovet av en utredning</P>
<P class="p163 ft25">En snabbare etablering i arbetslivet för nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare behövs</P>
<P class="p111 ft12">Att öka sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet är prioriterade frågor för regeringen. Den långsamma etablerings- takten bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhörig- invandrare innebär att många kan fastna i långtidsarbetslöshet och i en långvarig ekonomiskt utsatt situation. Integrationen i det svenska samhället försvåras. Lågt arbetskraftsdeltagande medför samhällsekonomiska kostnader och ökade utgifter för både stat och kommun.</P>
<P class="p1058 ft12">En effektiv integrationspolitik förutsätter en snabbare etablering i arbetslivet för nyanlända utrikes födda kvinnor och anhörig- invandrare. Även om etableringsreformen förväntas bidra till både bättre och snabbare etablering för nyanlända finns det risk för att framför allt kvinnorna inte deltar i tillräcklig omfattning. Olika lösningar på de hinder som kan orsaka kvinnornas bristande arbetsmarknadsetablering måste därför identifieras. Syftet ska vara att uppnå ett ökat arbetskraftsdeltagande så att riskerna för långvarigt utanförskap och fattigdom minskar. Ett ökat arbets- kraftsdeltagande och sysselsättning bland utrikes födda kvinnor och andra anhöriginvandrare kan uppnås genom att de kommer i anställning men också genom att fler i gruppen startar egna företag. Ett ökat egenföretagande är en viktig del i arbetet mot utanförskap och för ökad ekonomisk delaktighet.</P>
<P class="p492 ft18">350</P>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1053 ft12">Till detta kommer den stora gruppen av anhöriginvandrare som inte ingår i målgruppen för etableringslagen, där kvinnorna också utgör en majoritet. Det är väsentligt att såväl kvinnor som män i denna grupp ges bättre förutsättningar att snabbare komma in på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p88 ft25">Föräldraskap och deltagande i etableringsinsatser</P>
<P class="p254 ft9">Nyanländas etablering i samhället och arbetslivet måste kunna ske med kontinuitet och utan längre avbrott. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att erbjuda en förskoleplats inom fyra månader från det att ansökan kommit in samtidigt som det är angeläget att etableringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Därför kan väntan på förskole- plats, särskilt om den blir längre än fyra månader, utgöra en risk för uppskjuten arbetsmarknadsetablering som huvudsakligen drabbar kvinnor. Regeringen framförde i budgetpropositionen för 2012 att den kommer att se över vilka ytterligare åtgärder eller incitament som kan riktas mot kommunerna för att fler ska erbjuda förskole- plats i tid.</P>
<P class="p1059 ft12">Det är samtidigt angeläget att formella krav på en förskoleplats inte blir ett hinder för deltagande i etableringsinsatser, utan att det görs möjligt för båda föräldrarna att kunna delta genom att insatserna erbjuds på flexibla tider. Det måste skapas lösningar som ger möjligheter för föräldrarna att kombinera föräldraskap och deltagande i etableringsinsatser.</P>
<P class="p1060 ft12">Det behöver också finnas möjligheter för nyanlända att på olika sätt kombinera uttag av föräldrapenning med etableringsinsatser på motsvarande sätt som föräldrapenninguttag i dag kan kombineras med arbete, exempelvis genom att ta ut halv föräldrapenning och arbeta halvtid. Det finns i dag ingen djupare kunskap om utrikes födda kvinnors och mäns uttag av föräldrapenning eller om, och i så fall hur, detta kan tänkas bidra till att en etablering på arbets- marknaden försvåras. Till detta kommer att de etableringsinsatser som finns inte erbjuds på flexibla tider som gör det möjligt för båda föräldrarna att kombinera föräldraledighet och deltagande i etableringsinsatser.</P>
<P class="p1061 ft18">351</P>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<P class="p4 ft19">Bilaga 1 SOU 2012:69</P>
<P class="p345 ft25">Etableringsinsatser utifrån individens förutsättningar och på lika villkor oavsett kön</P>
<P class="p70 ft12">Insatserna för arbetsmarknadsetablering har genom åren också i andra avseenden präglats av bristande flexibilitet med formella krav på förkunskaper och arbetslivserfarenhet m.m. som drabbar låg- utbildade, särskilt dem som saknar grundskoleutbildning. För att förbättra möjligheterna att delta i arbetskraften behövs en bättre anpassning av etableringsinsatserna för personer med olika utbild- ningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Kvinnornas möjligheter att bli anställbara och få anställning eller bli företagare påverkas också av ett könsstereotypt aktivitetsutbud. Exempelvis får kvinnorna i mindre utsträckning än män ta del av kvalificerade arbetsförberedande insatser. Detta försvårar ytterligare kvinnornas etablering på arbetsmarknaden. Utökade kontaktytor och nätverk är särskilt viktiga för att öppna vägar för nyanlända kvinnors del- tagande i etableringsinsatser. Det måste också utvecklas strukturer för en bättre hantering och uppföljning av bland annat kvinnors hälsa och vid behov måste de kunna erbjudas rehabiliterings- insatser.</P>
<P class="p1062 ft11">Det är problematiskt att så många nyanlända kvinnor i dag saknar möjlighet att få ta del av etableringsinsatser och få etableringsersättning. En jämställd etableringsverksamhet måste genomsyra hela etableringsprocessen och prioriteras av alla inblandade aktörer.</P>
<P class="p147 ft15">Uppdraget</P>
<P class="p70 ft9">Utredaren ska analysera och fördjupa kunskapen om nyanlända utrikes födda kvinnors och anhöriginvandrares förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden och lämna förslag på åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma ett ökat arbetskraftsdeltagande i denna grupp. Utredaren ska särskilt analysera deltagandet i arbets- förberedande insatser och arbetsmarknadsutfallet för de anhörig- invandrare som inte ingår i målgruppen för etableringslagen och särskilt uppmärksamma kvinnornas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Utredaren ska undersöka om det finns behov av särskilda åtgärder för att säkerställa att dessa personer får del av insatser som påskyndar etableringen i arbete och ordinarie utbildning och, om sådant behov finns, föreslå lämpliga åtgärder.</P>
<P class="p871 ft18">352</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1053 ft12">Utredaren ska vidare analysera vilka ekonomiska incitament som påverkar nyanlända utrikes födda kvinnor och anhörigas arbetskraftsdeltagande och deltagande i etableringsinsatser. En kartläggning av nyanlända utrikes föddas uttag av föräldrapenning ska göras. Utredaren ska vidare bedöma vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta i syfte dels att förbättra nyanlända kvinnors möjligheter att komma in på arbetsmarknaden, dels att öka jämställdheten.</P>
<P class="p1063 ft12">Utredaren ska föreslå åtgärder som ökar möjligheterna för nyanlända utrikes födda kvinnor och män att kombinera föräldraskap med arbete och deltagande i etableringsinsatser.</P>
<P class="p1064 ft12">Utredaren ska föreslå åtgärder som säkerställer att myndigheter och berörda aktörer tillhandahåller en individuellt anpassad etablering som är likvärdig för kvinnor och män.</P>
<P class="p1064 ft12">Utredaren ska beakta egenföretagande som en möjlighet till arbetskraftsdeltagande för denna grupp.</P>
<P class="p199 ft15">Uppdragets genomförande och redovisning</P>
<P class="p295 ft12">Vid genomförandet av uppdraget ska utredaren inhämta erfarenheter från genomförandet av etableringsreformen och så långt det är möjligt analysera hur denna påverkat kvinnors möjligheter till snabbare arbetsmarknadsetablering. Vidare ska utredaren ta del av Arbetsförmedlingens redovisning av uppdraget att genomföra ett pilotprojekt som syftar till att identifiera framgångsrika metoder för att minska utanförskapet bland utrikes födda kvinnor som inte deltar i arbetskraften (Utrikes födda kvinnor i utanförskap dnr A2011/1928/A). Utredaren ska även göra jämförelser med Norge och Danmark som liksom Sverige har en väl utbyggd föräldraförsäkring och ett högt arbetskrafts- deltagande bland kvinnor i allmänhet.</P>
<P class="p1065 ft12">Utredaren ska lämna de författningsförslag som behövs för genomförande av förslagen. I uppdraget ingår inte att lämna författningsförslag inom föräldraförsäkringens område.</P>
<P class="p1064 ft12">Uppdraget att kartlägga av uttaget av föräldrapenningen bland nyanlända utrikes födda kvinnor och män ska redovisas senast den 1 mars 2012.</P>
<P class="p1066 ft12">Utredaren ska beakta pågående reformarbete som har betydelse för utredningsuppdraget.</P>
<P class="p565 ft18">353</P>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1067 ft12">Utredaren ska analysera förslagen i förhållande till det kommunala självstyret och redovisa om de har några kommunal- ekonomiska konsekvenser.</P>
<P class="p1068 ft12">Utredaren ska redovisa vilka konsekvenser förslagen får för barn och ungdomar.</P>
<P class="p1069 ft12">Utredaren ska analysera förslagen i förhållande till Sveriges internationella åtaganden.</P>
<P class="p1070 ft12">Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2012.</P>
<P class="p1071 ft12">(Arbetsmarknadsdepartementet)</P>
<P class="p1072 ft18">354</P>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<P class="p1073 ft19">Bilaga 2</P>
<P class="p1074 ft74">Nyanlända utrikes födda på och utanför arbetsmarknaden</P>
<P class="p1075 ft12">Underlagsrapport till <NOBR>AKKA-utredningen</NOBR> (A 2011:06) – Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare.</P>
<P class="p1076 ft12">Av Hans Grönqvist och Susan Niknami <NOBR>2012-09-13</NOBR></P>
<P class="p1077 ft18">355</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft26">1. Inledning</P>
<P class="p148 ft12">Utrikes födda utgör en relativt stor andel av den svenska befolkningen: omkring 14 procent av alla personer i arbetsför ålder är födda i ett annat land än Sverige. Frågan om utrikes föddas arbetsmarknadssituation i Sverige har tidigare varit föremål för ett flertal utredningar och rapporter; se t.ex. Edin och Åslund (2001), Integrationspolitiska maktutredningen (2004), Välfärdsrådets rapport (2006) och Integrationsverket (2006). Generellt sett visar dessa studier att utrikes födda klarar sig sämre på arbetsmarknaden jämfört med individer med en svensk bakgrund samt att det finns stora skillnader också inom gruppen utrikes födda. Skillnaderna är bekymmersamma, inte minst mot bakgrund av att forskning har visat att en initialt svag socioekonomisk ställning bland utrikes födda i stor utsträckning också förs vidare till deras barn som föds i Sverige (se t.ex. Hammarstedt och Palme 2012 eller Niknami 2012). En politik som förbättrar utrikes föddas arbetsmarknads- situation har därför inte bara potential att reducera förekomsten av olika typer av samhällsproblem förknippade med arbetslöshet utan även att minska ojämlikheten i individers möjligheter i nästa generation.</P>
<P class="p59 ft9">Denna rapport syftar till att belysa nyanländas arbetsmarknads- situation och är den del av den statliga utredningen ”Ökat arbets- kraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhörig- invandrare” (A 2011:06). Rapporten uppdaterar resultat i tidigare rapporter genom att studera relativt nyanlända kohorter av utrikes födda. Målgruppen består av flyktingar och anhöriginvandrare som beviljades uppehållstillstånd under åren 2000– 2010.</P>
<P class="p257 ft29">Rapporten är strukturerad på följande sätt. I avsnitt 2 diskuterar vi vårt datamaterial och tillvägagångssätt. Därefter följer resultaten av vår empiriska analys som har delats upp i flera olika avsnitt. Avsnitt 3 ger en övergripande beskrivning av hur samman- sättningen av nyanlända har förändrats under studieperioden samt belyser utvecklingen av de nyanländas arbetsmarknadssituation. Avsnitt 4 presenterar fakta vad beträffar nyanländas bakgrunds- egenskaper i termer av ålder, utbildning och familjestorlek. Avsnitt 5 visar i mer detalj hur nyanländas sysselsättningsmönster förändras över tid. Slutligen analyseras i avsnitt 6 vilka individuella bakgrunds- egenskaper som bäst förklarar utrikes föddas etablering på arbets- marknaden.</P>
<P class="p1078 ft18">356</P>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft26">2. Datamaterial och tillvägagångssätt</P>
<P class="p76 ft29">I vår analys använder vi data från Statistiska centralbyrån (SCB). Datamaterialet täcker samtliga individer i åldern 18 till 64 som folkbokförts i Sverige under åren <NOBR>2000–2010.</NOBR> För varje individ har vi information om födelseregion, grund för bosättning, arbets- marknadssituation (arbetslöshet, inkomster, deltagande i arbets- marknadspolitiska insatser etc.) samt en rad demografiska variabler. Data har huvudsakligen inhämtats från registren STATIV och LISA. Det är värt att påpeka att informationen är helt avidenti- fierad. Det går därför inte att identifiera enskilda individer.</P>
<P class="p255 ft12">I delar av analysen har vi valt att fokusera på två kohorter av utrikes födda som anlände till Sverige år 2000 samt år 2005. För- delen med att endast studera två kohorter istället för samtliga är att resultaten blir mer lättöverskådliga. Att vi valde just dessa två kohorter beror på att vi kan följa dem över en längre period (mellan 5 och 10 år) jämfört med utrikes födda som anlände senare. För att ta hänsyn till att sammansättningen av nyanlända kan ha förändrats över tid valde vi att separera de båda kohorterna med ett femårs- intervall.</P>
<P class="p189 ft12">Eftersom vi endast vill studera nyanlända har vi uteslutit individer som tidigare invandrat till Sverige. I delar av analysen har vi dessutom uteslutit individer över 54 års ålder då vi vill kunna följa personerna över en längre tid. I analysen beaktas individer av naturliga skäl endast så länge de bor i Sverige.</P>
<P class="p189 ft12">Våra data gör det möjligt att identifiera grund för bosättning. Mer specifikt särskiljer vi i analysen mellan följande orsaker till migration: (i) Arbete, (ii) Studier, (iii) Skyddsbehov, (iv) Familje- band, (v) Anhöriga till skyddsbehövande inklusive västländer, (vi) Anhöriga till skyddsbehövande exklusive västländer. Med väst- länder avses här Europa, Nordamerika samt Oceanien. Eftersom personer som invandrat på grund av arbete och studier är relativt väletablerade på arbetsmarknaden samt tenderar att utvandra från Sverige tämligen snabbt fokuserar vi huvudsakligen på grupperna <NOBR>(iii)-(vi).</NOBR> Andra indelningar som görs i analysen är med avseende på födelseregion och kön.</P>
<P class="p66 ft24">De mått på individers inkomster som används i denna studie härrör från ett register med kontrolluppgifter från arbetsgivare som årligen rapporteras in till skattemyndigheterna samt från olika register med uppgifter om offentliga transfereringar. I analysen studeras främst två inkomstslag: förvärvsinkomst och disponibel</P>
<P class="p1079 ft18">357</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">inkomst. Förvärvsinkomst definieras som summan av inkomst från arbete och aktiv näringsverksamhet. Det är värt att notera att för- värvsinkomster från t.ex. svartarbete saknas i data. I våra data observeras disponibel inkomst både för individen och för hela hus- hållet.</P>
<P class="p134 ft12">Eftersom arbetslöshet förutsätter att individen står till arbets- marknadens förfogande är det inte möjligt att utifrån administra- tiva register att avgöra om en individ är arbetslös eller ej. Vi klas- sificerar istället en individ som sysslolös om dennes förvärvs- inkomster under ett visst år understiger ett prisbasbelopp (och omvänt som sysselsatt om förvärvsinkomsterna minst uppgår till ett prisbasbelopp). I vissa fall använder vi en alternativ definition där en individ betraktas som sysselsatt om denne fått kontroll- uppgift från arbetsgivare någon gång under året. Det är värt att komma ihåg att båda dessa klassificeringar betraktar individer som endast haft mycket begränsad sysselsättning under året som sysselsatta. En person som endast arbetat några få månader under året kan alltså komma att räknas som sysselsatt trots att detta i vissa fall kan tyckas orimligt.</P>
<P class="p899 ft12">För att mäta individers utbildningsnivå använder vi information om högsta avklarade utbildning. Nyanlända rapporterar sin utbild- ningsnivå genom en enkät. Eftersom bortfallet är stort och inrap- porteringen sker med viss eftersläpning saknas i data utbildnings- information för många nyanlända de första åren efter folkbokföring. I de fall data saknas har vi i stället valt att använda information för det närmast efterföljande året. Om data även saknas för detta år har vi skapat en indikator för avsaknad av utbildningsinformation. Nack- delen med denna ansats är att det inte går att utesluta att några utrikes födda kan ha hunnit avklara studier i Sverige vilket i så fall överskattar utbildningsnivån. Det är dock rimligt att tro att detta problem är relativt begränsat.</P>
<P class="p72 ft9">Det är viktigt att påpeka att vi i analysen endast beskriver hur olika samband ser ut och inte i första hand kan förklara vad som orsakar sambanden. För att kunna särskilja orsak och verkan krävs data som genererats från ett slumpmässigt experiment. Dessa data är dock sällsynta (även om de oftare förekommer utomlands) varpå detta är ett generellt problem för studier som använder en icke- experimentell ansats. Ett observerat samband mellan två variabler i våra data skulle därför antingen kunna förklaras med att den ena variabeln de facto påverkar den andra men det går inte att utesluta att variablerna påverkar varandra eller att en tredje variabel påverkar</P>
<P class="p516 ft18">358</P>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft29">båda variablerna. Detta metodproblem betonar vikten av att offent- liga institutioner alltid bör använda ett experimentförfarande för att kunna utvärdera sin politik och därmed undvika att begränsade resurser felaktigt satsas på undermåliga projekt.</P>
<P class="p1080 ft32">3. Vilka anlände under åren <NOBR>2000-2010</NOBR> och hur har deras arbetsmarknadssituation utvecklats?</P>
<P class="p118 ft12">Under åren <NOBR>2000-2010</NOBR> anlände totalt 371 861 individer till Sverige som inte tidigare invandrat till landet. Figur 3.1 visar hur orsak till migration förändrats under denna period. Det är tydligt att den största gruppen av nyanlända utgörs av personer som har invandrat pga. familjeband. I denna grupp ingår personer som ingått äkten- skap med en person som är bosatt i Sverige. Vi ser dock att inflödet av denna grupp tenderar minska mot slutet av perioden. Skydds- behövande utgör den näst största gruppen av nyanlända. Andelen skyddsbehövande ökar år 2006 vilket är en följd av den så kallade tillfälliga asyllagen som gav asylsökande och gömda flyktingar möjlighet till förnyad prövning under året. Detta resulterade ofta i uppehållstillstånd. Andelen anhöriga till skyddsbehövande har varit relativt oförändrad under perioden. Vi ser dock en liten ökning efter 2006 vilket beror på att fler anhöriga anlände åren efter den tillfälliga asyllagen. Vi ser även att andelen arbetskraftsinvandrare är relativt oförändrad och varierar mellan 13 och 18 procent. Andelen personer med studier som grund för bosättning har ökat under nästan hela perioden från omkring 6 procent till strax under 20 procent.</P>
<P class="p1081 ft18">359</P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369351x1.jpg" style="width:436px;height:345px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1082 ft9">Figur 3.2 visar ursprungsregion bland nyanlända under den aktuella tidsperioden uppdelat efter grund för bosättning. Det står klart att bland utrikes födda som anlänt för att studera har andelen med asiatiskt ursprung stadigt ökat samtidigt som andelen personer med europeiskt ursprung har minskat. Tittar vi på personer som beviljats uppehållstillstånd pga. arbete utgörs denna grupp till största del av personer födda i Europa. De senaste åren har dock denna andel minskat samtidigt som andelen personer med asiatiskt ursprung ökat från ungefär 15 till 35 procent. Vi ser också att personer med asiatiskt och afrikanskt ursprung utgör merparten av gruppen skyddsbehövande. År 2010 var nästan samtliga personer som beviljades uppehållstillstånd i Sverige bland skyddsbehövande födda antingen i Asien eller i Afrika. Trenden är dock att den senare gruppen kraftigt ökat från strax under 20 procent år 2007 till nästan 70 procent år 2010. Även om personer födda i Europa i början av <NOBR>2000-talet</NOBR> utgjorde en stor andel av de nyanlända med skyddsbehov, omkring 30 procent, har denna andel år 2010 minskat till en nästan obefintlig nivå. Tittar vi på gruppen anhöriga till skyddsbehövande återfinns naturligtvis med viss eftersläpning ett liknande mönster som för skyddsbehövande där de största</P>
<P class="p563 ft18">360</P>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369352x1.jpg" style="width:518px;height:636px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">grupperna också utgörs av personer födda i Asien eller Afrika. Slutligen kan vi se att utlandsfödda i gruppen övriga familjeband till stor del består av personer från Asien och Europa.</P>
<P class="p1083 ft18">361</P>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft9">Efter att inledningsvis ha beskrivit hur sammansättningen av nyanlända med avseende på ursprungsregion har förändrats under studieperioden tar vi steget över till att analysera förändringar i arbetsmarknadssituationen bland de nyanlända. Figurerna 3.3 och 3.4 visar för varje år efter ankomst hur stor andel av de nyanlända som aldrig varit sysselsatta respektive någon gång varit sysselsatta. Figurerna visar även andelen som utvandrat eller avlidit. Varje delfigur presenterar utvecklingen både för den kohort som anlände år 2000 (fast linje) och för den kohort som anlände år 2005 (streckad linje). Eftersom våra data endast sträcker sig till år 2010 kan vi dock bara följa den sistnämnda kohorten i upp till fem år.</P>
<P class="p257 ft29">Vi ser att en stor andel av de personer som anlänt pga. studier eller arbete relativt snabbt utvandrar från Sverige. Ett annat tydligt mönster är att andelen som någon gång varit sysselsatta ökar kraftigt de första åren i Sverige bland skyddsbehövande samt anhöriga till skyddsbehövande. Efter sex år i Sverige stabiliseras utvecklingen på en nivå strax under 80 procent. Vi ser också att mönstren är relativt likartade för båda kohorterna. En skillnad är dock att utrikes födda som anlände år 2005 under hela observa- tionsperioden har en högre sysselsättningsgrad. Detta skulle kunna förklaras av en rad faktorer såsom förändringar i konjunktur, arbetsmarknadspolitik eller sammansättningen av nyanlända. Vi ser också att endast en liten andel av de skyddsbehövande utvandrar från Sverige. Trenderna för kvinnor liknar trenderna för män. En viktig skillnad är dock att andelen kvinnor som någon gång varit sysselsatta genomgående är lägre.</P>
<P class="p890 ft12">Sammanfattningsvis ser man tydligt att de grupper som klarar sig sämst på arbetsmarknaden är nyanlända skyddsbehövande, anhöriga till skyddsbehövande och övriga familjebandsinvandrare. Därför kommer vi fortsättningsvis i vår analys att fokusera på dessa grupper.</P>
<P class="p1084 ft18">362</P>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369354x1.jpg" style="width:520px;height:617px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1085 ft54"><SPAN class="ft69">Anmärkning</SPAN>: Fast linje avser nyanlända män som beviljades uppehållstillstånd år 2000. Streckad linje avser nyanlända män som beviljades uppehållstillstånd år 2005.</P>
<P class="p1086 ft18">363</P>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369355x1.jpg" style="width:523px;height:618px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1087 ft70"><SPAN class="ft72">Anmärkning</SPAN>: Fast linje avser nyanlända kvinnor som beviljades uppehållstillstånd år 2000. Streckad linje avser nyanlända kvinnor som beviljades uppehållstillstånd år 2005.</P>
<P class="p1088 ft18">364</P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft26">4. Beskrivning av nyanländas bakgrundsegenskaper</P>
<P class="p65 ft29">I detta avsnitt beskriver vi de nyanländas individuella bakgrunds- egenskaper. Vi fortsätter att fokusera på de kohorter som anlände år 2000 samt år 2005. Även om resultaten presenteras samman- slaget för de båda kohorterna är det värt att nämna att resultaten inte skiljer sig nämnvärt när vi har analyserat kohorterna separat.</P>
<P class="p278 ft9">I föregående avsnitt presenterades figurer över inflödet av nyanlända baserat på en relativt grov indelning av ursprungsregion. Det är därför värt att titta närmare på hur nyanlända fördelar sig med avseende på ursprungsregion på en mer finfördelad nivå samt att undersöka om fördelningen skiljer sig åt mellan män och kvinnor.</P>
<P class="p13 ft9">Figur 4.1 visar andelen personer från en viss ursprungsregion bland skyddsbehövande män och kvinnor. Vi ser en något högre andel personer med irakiskt ursprung bland män jämfört med kvinnor, 41 och 29 procent respektive, samtidigt som andelen kvinnor med europeiskt ursprung är något högre. Annars är köns- skillnaderna vad beträffar ursprungsregion relativt likartade. Detsamma gäller för anhöriga till skyddsbehövande vilket kan ses i Figur 4.2. En stor skillnad är att andelen män från Somalia är högre än för kvinnor. Vad gäller personer i gruppen övriga familjeband från ett <NOBR>icke-västland</NOBR> som visas i Figur 4.3 är mönstret igen likartat för män och kvinnor med undantaget att andelen kvinnor från Thailand är betydligt större än andelen män: 15 procent jämfört med 1 procent. Det är också tydligt att de flesta som anlände av skyddsskäl eller som anhörig till skyddsbehövande var födda i Irak medan merparten av övriga familjebandsinvandrare föddes i Europa.</P>
<P class="p1089 ft18">365</P>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369357x1.jpg" style="width:522px;height:485px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">366</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369358x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1090 ft29">Tabell 4.1 visar hur de nyanlända skiljer sig åt bland annat i termer av ålder, utbildning och antal barn. Genomsnittsåldern varierar mellan 30 och 34 år beroende på kön och grund för bosättning. Skyddsbehövande har en signifikant högre andel män universitets- utbildning jämfört med kvinnor: 33 respektive 23 procent. Nyan- lända som invandrat pga. övriga familjeband är något yngre, har en något högre utbildningsnivå samt betydligt färre barn. Anhöriga till skyddsbehövande har i genomsnitt flest barn vilket troligtvis beror på att endast ena föräldern invandrar i avvaktan på uppehålls- tillstånd i stora familjer. Bland anhöriga till skyddsbehövande har drygt var tionde person fler än fyra barn. Andelen med bland de gifta som har en utlandsfödd make/make är naturligt nog nästan 100 procent bland skyddsbehövande och anhöriga till skydds- behövande. För övriga familjebandsinvandrare är motsvarande siffra ungefär 70 procent.</P>
<P class="p1091 ft18">367</P>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369359x1.jpg" style="width:431px;height:724px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr9 td60"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p1092 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td143"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr57 td143"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td143"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">368</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369360x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1093 ft119"><SPAN class="ft118">Anmärkning</SPAN>: Urvalet består av utrikesfödda som invandrat till Sverige år 2000 och 2005 p .g.a. familje- band eller skyddsbehov. I urvalet ingår endast nyanlända som tidigare inte invandrat till Sverige.</P>
<P class="p1094 ft54">1. <INGENBILD zsrc="H0B369360xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="H0B369360xi3.jpg/" id="inl_img2"></P>
<P class="p1095 ft9">En lärdom från Tabell 4.1 är att antalet barn kraftigt varierar beroende på grund för bosättning. Det är därför värt att titta närmare på hur fördelningen av antalet barn ser ut dels vid tid- punkten för folkbokföring men också hur fördelningen ser ut fem år senare när fler personer har hunnit skaffa barn. För detta ändamål visas i figurerna 4.4 och 4.5 histogram över antalet barn i åldern <NOBR>0–17</NOBR> år för män och kvinnor, respektive. Det står klart att det bland skyddsbehövande män och kvinnor endast sker en mindre förskjutning av fördelningen mellan folkbokföringsåret och fem år senare. Förskjutningen är tydligare för övriga grupper. Mest anmärkningsvärt är den kraftiga förskjutning som sker för kvinnor som invandrar pga. övriga familjeband. I denna grupp anländer den stora majoriteten, omkring 70 procent, utan barn. Fem år senare har dock endast 35 procent inte har något barn i åldrarna <NOBR>0–17</NOBR> år.</P>
<P class="p1096 ft18">369</P>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369361x1.jpg" style="width:522px;height:633px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft54"><SPAN class="ft69">Anmärkning</SPAN>: Med antal barn avses antalet barn i åldern <NOBR>0–17</NOBR> år.</P>
<P class="p1097 ft18">370</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369362x1.jpg" style="width:527px;height:633px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1098 ft54"><SPAN class="ft69">Anmärkning</SPAN>: Med antal barn avses barn i åldern <NOBR>0–17</NOBR> år.</P>
<P class="p1099 ft18">371</P>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft26">5. Nyanländas etableringstakt</P>
<P class="p148 ft12">Härnäst försöker vi ge en mer detaljerad bild över nyanländas etableringstakt. Figur 5.1 visar utvecklingen över tid för sju inkomstrelaterade utfall. Figur 5.2 visar utvecklingen av åtta syssel- sättningsrelaterade utfall. För att möjliggöra en så lång uppfölj- ningsperiod som möjligt fokuserar vi endast på den kohort som anlände år 2000. Motsvarande figurer för kohorten som anlände år 2005 presenteras istället i appendix. Genomgående gäller i dessa figurer att fast linje betecknar män och streckad linje betecknar kvinnor.</P>
<P class="p71 ft29">Om vi börjar med att titta på utvecklingen av disponibel inkomst ser vi att trenden är positiv både när det gäller individens inkomster och för hushållets inkomster. Över tid tenderar ny- anländas disponibla inkomster att öka från en relativt låg nivå. För att ta ett exempel har skyddsbehövande män ett år efter folk- bokföring i genomsnitt en årlig disponibel inkomst på omkring 100 000 kr. Tio år senare är motsvarande siffra strax under 150 000 kr (mätt i 2000 års prisnivå). Att de disponibla inkomsterna ökar över tid är knappast förvånande eftersom vi tidigare såg att fler individer blir sysselsatta. Vi konstaterar också att hushållets disponibla inkomster självklart ligger på en högre nivå jämfört med individens inkomster. Anmärkningsvärt är att kvinnors inkomster understiger mäns när det gäller till egna inkomster men överstiger män när det gäller hushållets sammanlagda inkomster. Detta gäller oavsett grund för bosättning. Vi ser även att andelen relativt fattiga mätt som andelen med en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten tenderar minska över tiden även om mönstret inte är lika tydligt när observationsenheten istället är hushållet.</P>
<P class="p1100 ft9">Längre ner i Figur 5.1 presenteras utvecklingen av andelen personer med föräldrapenning. Siffrorna har justerats med avseende på antalet barn i åldrarna <NOBR>0–6</NOBR> år. Det står klart att en betydligt högre andel kvinnor än män uppbär föräldrapenning i grupperna anhörig till skyddsbehövande samt övriga familjeband jämfört med män. Detsamma gäller skyddsbehövande men endast upp till sex år efter ankomst. Därefter är andelen män som uppburit föräldra- penning högre än för kvinnor. Figur 5.1 visar också att andelen utrikes födda som uppburit sjukpenning ökar över tid. Detta för- klaras troligtvis delvis av att det tar tid att bli berättigad till sjuk- penning. Vi ser också att andelen personer som mottagit för- sörjningsstöd (inklusive introduktionsersättning) initialt är mycket</P>
<P class="p909 ft18">372</P>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369364x1.jpg" style="width:492px;height:392px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1101 ft12">hög bland skyddsbehövande och familjeanknytningsinvandrare men att andelen minskar över tid. Fortfarande tio år efter uppe- hållstillstånd ligger dock användandet av försörjningsstöd på mellan 25 och 40 procent för dessa grupper. I detta fall är det värt att påpeka att vi räknar en individ som mottagare av försörjnings- stöd om individen mottagit så lite som en krona.</P>
<P class="p1102 ft18">373</P>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369365x1.jpg" style="width:494px;height:367px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1103 ft12">I Figur 5.2 återfinns samma mönster som tidigare visats: andelen sysselsatta ökar nästan monotoniskt med tid sedan invandring för samtliga grupper och kön. Mönstret är väntat och bekräftar de resultat som dokumenterats i tidigare studier. Bland individer som vi klassificerat som sysslolösa (dvs. de med mindre än ett prisbas- belopp i förvärvsinkomster) ser vi att andelen som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen tenderar minska något över tid. Vi ser även kraftiga variationer i andelen personer inskrivna i arbetsmarknads- utbildning. Noterbart är att andelen inskrivna män alltid är över- stiger andelen inskrivna kvinnor.</P>
<P class="p72 ft9">Ett sätt att mäta etableringstakt är i termer av andelen personer som varken har sysselsättning, är inskrivna på någon form av utbildning eller SFI. Dessa är personer i totalt utanförskap. Vi ser att andelen i utanförskap är relativt konstant med viss tendens till att öka. För män är den uppgående trenden mer markant. Speciellt tydligt är detta bland skyddsbehövande och anhöriga till skydds- behövande. I båda dessa grupper ökar andelen män i utanförskap</P>
<P class="p1104 ft18">374</P>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369366x1.jpg" style="width:496px;height:394px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1105 ft12">mellan år 1 och år 10 från cirka 15 procent till omkring 35 procent. Vi presenterar också utvecklingen av andelen egna företagare bland nyanlända mätt som andelen med inkomst från aktiv närings- verksamhet som överstiger ett prisbasbelopp. Det står klart att andelen egna företagare kraftigt ökar över tid. Vi ser också att det till största del är män som blir egna företagare.</P>
<P class="p1106 ft12">Om vi istället tittar på utbildningsrelaterade utfall ser vi att andelen personer som är inskrivna i utbildning (exklusive SFI och arbetsmarknadsutbildning) tenderar att minska över tid. Det kan förklaras av att fler får arbete. Bland de som är inskrivna i utbild- ning är den stora majoriteten inskrivna antingen på komvux eller på folkhögskola. Anmärkningsvärt nog visar Tabell A.1 i appendix att merparten av de utrikes födda som är inskrivna på komvux eller folkhögskola faktiskt är högutbildade: 41 procent av männen och 45 procent av kvinnorna har universitetsutbildning. Slutligen ser vi att andelen personer med minst en timmes <NOBR>SFI-undervisning</NOBR> snabbt avtar med tid i Sverige.</P>
<P class="p1107 ft18">375</P>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369367x1.jpg" style="width:498px;height:371px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1108 ft12">Tabellerna <NOBR>5.1–5.4</NOBR> presenterar statistik över arbetsmarknads- åtgärder och inskrivningar på arbetsförmedlingen. Tabellerna 5.1 och 5.2 börjar med att visa typ av inskrivning vid första inskriv- ningen på arbetsförmedlingen bland personer som anlände år 2000 och 2005 (inom 5 år efter folkbokföring). Genomsnittlig tid till första inskrivning varierar relativt kraftigt mellan kön och grund för bosättning. Vi ser exempelvis att kvinnor genomgående har längre tid till inskrivning än män. Skillnaderna är i vissa fall stora och tycks vara som störst bland anhöriga till skyddsbehövande samt övriga familjebandsinvandrare. Bland anhöriga till skydds- behövande är exempelvis den genomsnittliga tiden till inskrivning 2,20 år för kvinnor och 1,65 år för män.</P>
<P class="p824 ft9">Arbetsförmedlingen delar in inskrivna i olika sökandekategorier. Bland skyddsbehövande och anhöriga till skyddsbehövande är den vanligaste sökandekategorin ”Övriga inskrivna”. Omkring 53 till</P>
<P class="p16 ft12">65 procent återfinns i denna sökandekategori. Kortfattat tillskriver</P>
<P class="p1109 ft18">376</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1110 ft9">arbetsförmedlingen en individ denna kategori om denne anses vara arbetssökande med förhinder, yrkesfiskare eller personer som söker arbete i ett annat EU/EES land. Bland övriga familjeband är istället den vanligaste kategorin ”Arbetslösa” vilket innebär att den arbetssökande ej tillskrivs deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Dessa siffror är vidare lika för de båda kohorterna.</P>
<P class="p1111 ft12">Mindre än 10 procent av individerna är inskrivna på program oavsett ankomstår, kön och grund för bosättning. Det vanligaste programmet är ”Förberedande insatser” som till stor del innebär jobbsökarkurser eller träning i grundläggande datorkunskap.</P>
<P class="p1112 ft18">377</P>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369369x1.jpg" style="width:471px;height:643px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr9 td144"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p1113 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td146"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr58 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr10 td146"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr59 td144"><P class="p18 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr60 td146"><P class="p18 ft159"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1114 ft119"><SPAN class="ft118">Anmärkning</SPAN>: Urvalet består av utrikes födda som invandrat till Sverige år 2000 pga familjeband eller pga de är skyddsbehövande. I urvalet ingår endast nyanlända som tidigare inte invandrat till Sverige.</P>
<P class="p1115 ft18">378</P>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369370x1.jpg" style="width:483px;height:571px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr9 td147"><P class="p232 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td148"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td149"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr61 td148"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr61 td149"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr62 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr59 td148"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr59 td149"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1116 ft119"><SPAN class="ft118">Anmärkning</SPAN>: Urvalet består av utrikes födda som invandrat till Sverige år 2005 pga familjeband eller pga de är skyddsbehövande. I urvalet ingår endast nyanlända som tidigare inte invandrat till Sverige.</P>
<P class="p1117 ft18">379</P>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">Tabellerna 5.3 och 5.4 visar istället andelen inskrivna på arbets- förmedlingen 5 år efter folkbokföring bland personer som anlände år 2000 och 2005. Andelen inskrivna är något högre bland män än bland kvinnor. Andelen inskrivna tenderar också att vara högre bland skyddsbehövande och anhöriga till skyddsbehövande jämfört med övriga familjeband.</P>
<P class="p134 ft12">Ungefär 40 till 50 procent av de inskrivna nyanlända återfinns i sökandekategori ”Arbetslösa”. Denna utgör tillsammans med ”Sökande som har arbete utan anställningsstöd” och ”Övriga in- skrivna” mer än 80 procent av alla inskrivna personer som anlände år 2000. För de personer som anlände år 2005 är denna siffra något lägre då framförallt en ny sökandekategori, ”Nystartsjobb” har tillkommit. Andelen sökande i program med aktivitetsstöd är även något högre bland personer som folkbokfördes år 2005 jämfört de som folkbokfördes år 2000.</P>
<P class="p257 ft9">Bland personer som anlände år 2000 var mellan 6 till 10 procent inskrivna som ”Sökande i program med aktivitetsstöd” år 2005. Det vanligaste programmet var för dessa ”Förberedande insatser”.</P>
<P class="p49 ft12">Bland personer som anlände år 2005 var istället mellan 8 till 17 procent inskrivna som ”Sökande i program med aktivitetsstöd”.</P>
<P class="p166 ft12">Av dessa gick mellan 41 till 79 procent i programmet ”Jobb och utvecklingsgaranti” som är indelad i tre faser och kortfattat innebär att individen får coaching, arbetsträning och slutligen samhälls- nyttig sysselsättning.</P>
<P class="p134 ft12">Slutligen bör nämnas att åtgärderna vid första inskrivning och vid inskrivning 5 år efter folkbokföring är slående lika.</P>
<P class="p1118 ft18">380</P>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369372x1.jpg" style="width:451px;height:633px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr9 td151"><P class="p20 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p1119 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td152"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr61 td152"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr62 td98"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr59 td152"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td98"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1120 ft119"><SPAN class="ft118">Anmärkning</SPAN>: Samplet består av utrikes födda som invandrat till Sverige år 2000 pga familjeband eller pga de är skyddsbehövande. I samplet ingår endast nyanlända som tidigare inte invandrat till Sverige.</P>
<P class="p1121 ft18">381</P>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369373x1.jpg" style="width:471px;height:595px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr9 td144"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p1113 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td146"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr62 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr61 td146"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr59 td146"><P class="p18 ft158"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1122 ft119"><SPAN class="ft118">Anmärkning</SPAN>: Samplet består av utrikes födda som invandrat till Sverige år 2005 pga familjeband eller pga de är skyddsbehövande. I samplet ingår endast nyanlända som tidigare inte invandrat till Sverige.</P>
<P class="p1123 ft18">382</P>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369374x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1124 ft32">6. Sambandet mellan individuella bakgrundsfaktorer och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden</P>
<P class="p1125 ft12">Detta avsnitt analyserar vilka individuella bakgrundsfaktorer som bäst förklarar nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Det hävdas ofta att en kortare tid till insats hos Arbetsförmedlingen ökar möjligheten till sysselsättning. Vi börjar därför med att under- söka hur tid till insats påverkar sannolikheten att vara sysselsatt fem år efter folkbokföring. Sysselsättning definieras som att individen har fått kontrolluppgift från arbetsgivare under året. Vi har skattat linjära regressionsmodeller med OLS. Resultaten presenteras i Tabell 6.1.</P>
<P class="p1126 ft12">Det finns ett starkt samband mellan tid till insats och sannolik- heten att vara sysselsatt fem år efter invandring. Män som fick vänta tre år till första insats hos Arbetsförmedlingen har exempelvis nästan 42 procent lägre sannolikhet att vara sysselsatta jämfört med män som fick insats samma år som de skrevs in. Motsvarande siffra för kvinnor är 31 procent. Det dock värt att igen påpeka att dessa samband inte nödvändigtvis kan ges en kausal tolkning.</P>
<P class="p1127 ft119"><SPAN class="ft118">Anmärkning</SPAN>: Urvalet består av utrikes födda som invandrat till Sverige år 2000 samt 2005 pga familje - band eller pga de är skyddsbehövande. I urvalet ingår endast nyanlända som inte tidigare invandrat till Sverige. Modellen skattas med en linjär sannolikhetsmodell och estimaten ska tolkas i procent i relation till referensåret. Samtliga regressioner kontrollerar för samma oberoende variabler som i Tabell 6.2.</P>
<P class="p601 ft54">Robusta standardfel inom parentes.</P>
<P class="p1128 ft54">* betecknar signifikant på <NOBR>5-procentsnivån.</NOBR></P>
<P class="p1129 ft37">Efter att ha dokumenterat att kortare tid till insats tycks leda till ökad sysselsättning fortsätter vi analysen med att fråga oss vilka individuella bakgrundsfaktorer som bäst förklarar tid till in-</P>
<P class="p1130 ft18">383</P>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">skrivning och insats. Våra regressionsresultat som presenteras separat för män och kvinnor återfinns i Tabell 6.2.</P>
<P class="p180 ft12">Ett av de mest slående resultaten är att barn i åldern <NOBR>0-6</NOBR> år kraftigt ökar tiden till inskrivning och insats för kvinnor men inte för män. Att ha ett extra barn i åldern <NOBR>0-6</NOBR> år ökar exempelvis tid till inskrivning på Arbetsförmedlingen bland kvinnor med 0,15 år eller, annorlunda uttryckt, med strax under två månader. I genomsnitt har alltså kvinnor med två barn i detta åldersintervall nästan 4 månader längre tid till inskrivning. Vi ser också att universitets- utbildning kraftigt minskar tiden till inskrivning, med ungefär 0,26 år (eller 4 månader) jämfört med personer med endast grundskoleutbildning. Det finns dock inget starkt samband mellan utbildning och tid till insats.</P>
<P class="p72 ft24">Vidare finner vi att män med grund för bosättning övriga familjeband i genomsnitt blir inskrivna 0,26 år snabbare än skydds- behövande män. Liknande gäller för kvinnor vad beträffar tid till insats. Kvinnor med grund för bosättning övriga familjeband blir dock i genomsnitt inskrivna 0,34 år senare än kvinnor med skydds- behov om de kommer från ett <NOBR>icke-västland.</NOBR> Slutligen ser vi att utrikes födda som anlände år 2005 har signifikant kortare tid till inskrivning och insats jämfört med de som anlände år 2000.</P>
<P class="p1131 ft18">384</P>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369376x1.jpg" style="width:429px;height:618px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td153"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p1132 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td154"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr63 td86"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td154"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr64 td86"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1133 ft160"><INGENBILD zsrc="H0B369376xi2.jpg/" id="inl_img1"></P>
<P class="p1134 ft162"><SPAN class="ft161">Anmärkning</SPAN>: Urvalet består av utrikes födda som invandrat till Sverige år 2000 samt 2005 pga familjeband eller pga de är skyddsbehövande. I urvalet ingår endast nyanlända som tidigare inte invandrat till Sverige. Urvalet är i panel (1) är betingat på att i nskrivning ska ha skett inom fem år efter folkbokföring och urvalet i panel (2) är betingat på att insats skett inom tre år efter inskrivning. Oberoende variabler mäts för folkbokföringsåret. Modellen skattas med OLS. Samtliga regressioner kontrollerar för folkbokföringsår och regressionerna i panel (2) kontrollerar dessutom för inkrivningsår. I kategorin ”Västländer” ingår invandrare från Europa, Nordamerika samt Oceanien. Robusta standardfel inom parentes.</P>
<P class="p1135 ft54">* betecknar signifikant på <NOBR>5-procentsnivån.</NOBR></P>
<P class="p1136 ft18">385</P>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369377x1.jpg" style="width:441px;height:471px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft29">Som vi sett skrivs en stor andel av de nyanlända in i SFI. Tabell 6.3 analyserar sambandet mellan individers bakgrundsegenskaper och sannolikheten att återuppta SFI inom tre år efter avhopp. Eftersom urvalet är relativt litet är den statistiska osäkerheten i denna analys stor. Vi ser dock att män med universitetsutbildning har 44,8 pro- cents lägre sannolikhet att återuppta SFI inom tre år jämfört med män med grundskoleutbildning. Vi ser också att motsvarande sannolikhet är 55,2 procent högre för utrikes födda från ett icke- västland jämfört med de från ett västland.</P>
<P class="p1137 ft160"><INGENBILD zsrc="H0B369377xi2.jpg/" id="inl_img1"></P>
<P class="p1138 ft119"><SPAN class="ft118">Anmärkning</SPAN>: Urvalet består av utrikes födda som invandrat till Sverige år 2000 pga familjeband eller pga de är skyddsbehövande. I urvalet ingår endast nyanlända som tidigare inte invandrat till Sverige.</P>
<P class="p1139 ft123">Oberoende variabler mäts för folkbokföringsåret. Modellen skattas med OLS. I kategorin ”Västländer” ingår invandrare från Europa, Nordamerika samt Oceanien. Robusta standardfel inom parentes.</P>
<P class="p344 ft54">* betecknar signifikant på <NOBR>5-procentsnivån.</NOBR></P>
<P class="p85 ft18">386</P>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1140 ft26">Referenser</P>
<P class="p1141 ft12">Edin och Åslund (2001), ”Invandrare på <NOBR>1990-talets</NOBR> arbets- marknad”, i A. Bergmark (red.), <SPAN class="ft25">Ofärd i välfärden</SPAN>, SOU 2001:54, s. <NOBR>101–142,</NOBR> Fritzes</P>
<P class="p1142 ft12">Hammarstedt och Palme (2012), ” Human capital transmission and the earnings of <NOBR>second-generation</NOBR> immigrants in Sweden”, under publicering i IZA <SPAN class="ft25">Journal of Migration</SPAN></P>
<P class="p1142 ft37">Integrationspolitiska maktutredningen (2004), <SPAN class="ft149">Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärd- staten</SPAN>, SOU 2004:22</P>
<P class="p1143 ft12">Integrationsverket (2006), Rapport integration 2005, Integrations- verket</P>
<P class="p1144 ft12">Niknami (2012), ”Intergenerational Transmission of Education Among Immigrant Mothers and Their Daughters in Sweden”, i</P>
<P class="p1145 ft25">Essays on Inequality and Social Policy: Education, Crime and Health, doktorsavhandling<SPAN class="ft12">, Stockholms universitet</SPAN></P>
<P class="p1142 ft37">SNS Välfärdsrådets rapport (2006), <SPAN class="ft149">Fritt inträde? Ungdomars och invandrares väg till det första arbetet</SPAN>, O. Åslund, R. Erikson, O. Nordström Skans, A. Sjögren, SNS Förlag</P>
<P class="p1146 ft18">387</P>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369379x1.jpg" style="width:491px;height:584px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft26">Appendix</P>
<P class="p1147 ft18">388</P>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369380x1.jpg" style="width:493px;height:593px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">389</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369381x1.jpg" style="width:493px;height:552px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1148 ft78"><SPAN class="ft77">Anmärkning</SPAN>: Urvalet består av utrikes födda som invandrat till Sverige år 2000 samt 2005 pga familjeband eller pga de är skyddsbehövande. I urvalet ingår endast nyanlända som tidigare inte invandrat till Sverige.</P>
<P class="p1149 ft18">390</P>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<P class="p1034 ft19">Bilaga 3</P>
<P class="p1150 ft74">Enkät till ansvariga för arbetsmarknadsverksamheten i Sveriges kommuner</P>
<P class="p1151 ft26">Om enkäten</P>
<P class="p1152 ft9">I april 2012 skickade utredningen ut en webbenkät till ansvariga för arbetsmarknadsverksamheten i Sveriges samtliga 290 kommuner. Enkäten syftade till att ge en bild av vilka arbetsfrämjande insatser Sveriges kommuner väljer att erbjuda nyanlända invandrare.</P>
<P class="p1153 ft12">Den 15 juni 2012 hade 239 kommuner eller 82 procent svarat på enkäten (svarsfrekvensen på enskilda frågor är i enstaka fall lägre). För att få en bild av om bortfallet riskerar att inverka negativt på enkätresultatens representativitet har utredningen genomfört en bortfallsanalys.</P>
<P class="p1154 ft12">I bortfallsanalysen jämförs de kommuner som besvarat enkäten med Sveriges kommuner i stort utifrån de två bakgrundsvariablerna kommungrupp respektive storlek på mottagande 2010. De två bakgrundsvariablerna är valda för att båda kan ha betydelse för vilka arbetsförberedande insatser som kommunerna erbjuder nyanlända. Det är exempelvis tänkbart att kommuner med stort flyktingmottagande och många nyanlända erbjuder fler insatser än kommuner med ett litet mottagande. Det är vidare möjligt att små kommuner i glesbygd erbjuder andra typer av insatser än en storstadskommun.</P>
<P class="p1155 ft18">391</P>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369383x1.jpg" style="width:448px;height:443px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr9 td144"><P class="p18 ft19">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr9 td155"><P class="p1113 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr65 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr66 td156"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr67 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr68 td156"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1156 ft24">Bortfallsanalysen visar att kommunerna som besvarat enkäten liknar Sveriges kommuner i stort med avseende på både kommun- gruppssammansättning och storlek på mottagande. I kombination med enkätens höga svarsfrekvens indikerar bortfallsanalysen att enkätsvaren ger en god representativitet för Sveriges kommuner.</P>
<P class="p435 ft18">392</P>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft26">Enkäten</P>
<P class="p1157 ft15">Följebrev</P>
<P class="p118 ft12">Till ansvarig i arbetsmarknadsverksamhet som arbetar målgruppen nyanlända invandrare</P>
<P class="p1158 ft12">Enkätundersökning om arbetsfrämjande insatser för nyanlända invandrare.</P>
<P class="p571 ft29">Denna enkät genomförs av utredningen om ökat arbetskrafts- deltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhörig- invandrare, <NOBR>AKKA-utredningen.</NOBR> För att få en bild av vilka arbets- främjande insatser Sveriges kommuner väljer att erbjuda nyanlända invandrare genomför vi denna enkät. Utredningen ska lägga fram för förslag till regeringen på insatser som kan påskynda etableringen för nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare och öka deras möj- ligheter till arbete och delaktighet. Information om utredningen finner du på <A href="http://www.sou.gov.se/akka">www.sou.gov.se/akka.</A></P>
<P class="p189 ft12">Vi hoppas att du vill besvara enkäten, det tar 10- 15 minuter. Dina svar är viktiga för att utredningen ska kunna lämna väl- grundade förslag till åtgärder. Notera att du inte kan kopiera enkäten, länken är unik och enkäten kan bara besvaras en gång. Det går dock bra att vidarebefordra mailet.</P>
<P class="p13 ft9">Vi behöver ditt svar senast den 25 april 2012. Du som besvarar enkäten är helt anonym och svaren kan varken kopplas till dej eller till din förvaltning. Vi som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. Dina uppgifter skyddas enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt personuppgiftslagen (1998:204).</P>
<P class="p849 ft12">Om du har frågor om enkäten kontakta gärna utrednings- sekreterarna Anna Envall, anna.envall@employment.ministry.se, <NOBR>08-405</NOBR> 23 70 eller Kajsa Rosén, kajsa.rosen@employment.ministry.se, <NOBR>08-405</NOBR> 36 91.</P>
<P class="p1159 ft12">Stort tack på förhand!</P>
<P class="p199 ft12">Elin Landell</P>
<P class="p4 ft12">Särskild utredare</P>
<P class="p1160 ft18">393</P>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369385x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft15">Enkätfrågor</P>
<P class="p163 ft12">Om du vill se alla enkätfrågorna innan du börjar besvara enkäten klickar du på skrivarikonen längst ned på denna sida.</P>
<P class="p180 ft12">När du vill börja trycker du på "nästa" nere i högre hörnet. Dina svar sparas löpande. Om du pausar svarandet finns dina svar kvar när du öppnar enkäten på nytt. Du kan även ändra svar som du tidigare lämnat.</P>
<P class="p1161 ft12"><SPAN class="ft15">”Flyktingmottagna” </SPAN>avser personer som omfattas av etablerings- lagen (2010:197)<SPAN class="ft55">1 </SPAN>eller av tidigare bestämmelser om introduktion för nyanlända flyktingar.</P>
<P class="p1162 ft12"><SPAN class="ft15">”Övriga nyanlända” </SPAN>avser utrikes födda personer som <SPAN class="ft25">inte </SPAN>omfattas av flyktingmottagandet och som har varit i Sverige kortare tid än fyra år.</P>
<P class="p1163 ft37">Erbjuder din kommun någon arbetsförberedande insats för arbets- lösa? Med arbetsförberedande insats avses insats som din kommun helt eller delvis finansierar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p1164 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p1165 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td159"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td160"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td161"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td157"><P class="p233 ft107">Ja</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p1164 ft107">205</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p1165 ft107">88,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td157"><P class="p233 ft107">Nej</P></TD>
<TD class="tr70 td158"><P class="p1164 ft107">26</P></TD>
<TD class="tr70 td46"><P class="p1165 ft107">11,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td159"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td160"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td161"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td157"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td158"><P class="p1164 ft107">231</P></TD>
<TD class="tr71 td46"><P class="p1165 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1166 ft107">Nedan listas ett antal arbetsförberedande insatser som kommuner kan erbjuda. Markera de som din kommun erbjuder, som projekt och/eller ordinarie verksamhet. - Arbetsträning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr0 td162"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p1167 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p1168 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td164"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td165"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td162"><P class="p233 ft107">Projekt</P></TD>
<TD class="tr1 td163"><P class="p1167 ft107">34</P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p1168 ft107">21,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td162"><P class="p233 ft107">Ordinarie verksamhet</P></TD>
<TD class="tr70 td163"><P class="p1167 ft107">152</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1168 ft107">93,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td164"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td165"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td162"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td163"><P class="p1167 ft107">162</P></TD>
<TD class="tr71 td44"><P class="p1168 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1169 ft165"><SPAN class="ft164">1 </SPAN>Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20– 4 år) samt nyanlända i åldern <NOBR>18–19</NOBR> år utan föräldrar i Sverige, som har beviljats uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande i övrigt eller som anhöriga till dessa om den anhöriga har ansökt om uppehållstillstånd inom två år från att personen som han eller hon har anknytning till togs emot i en kommun.</P>
<P class="p196 ft18">394</P>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1105 ft12">Nedan listas ett antal arbetsförberedande insatser som kommuner kan erbjuda. Markera de som din kommun erbjuder, som projekt och/eller ordinarie verksamhet. - Yrkeskompetensbedömning, för underlag för vidare planering</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr0 td167"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p1170 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td169"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td170"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td161"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td167"><P class="p1172 ft107">Projekt</P></TD>
<TD class="tr1 td168"><P class="p1170 ft107">17</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p1171 ft107">27,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td167"><P class="p1172 ft107">Ordinarie verksamhet</P></TD>
<TD class="tr70 td168"><P class="p1170 ft107">50</P></TD>
<TD class="tr70 td46"><P class="p1171 ft107">79,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td169"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td170"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td161"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td167"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td168"><P class="p1170 ft107">63</P></TD>
<TD class="tr71 td46"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1173 ft107">Nedan listas ett antal arbetsförberedande insatser som kommuner kan erbjuda. Markera de som din kommun erbjuder, som projekt och/eller ordinarie verksamhet. - Validering, formell bedömning av utbildning/arbetslivserfarenhet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr0 td167"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p1170 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td169"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td170"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td161"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td167"><P class="p1172 ft107">Projekt</P></TD>
<TD class="tr1 td168"><P class="p1170 ft107">12</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p1171 ft107">24,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td167"><P class="p1172 ft107">Ordinarie verksamhet</P></TD>
<TD class="tr70 td168"><P class="p1170 ft107">41</P></TD>
<TD class="tr70 td46"><P class="p1171 ft107">82,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td169"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td170"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td161"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td167"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td168"><P class="p1170 ft107">50</P></TD>
<TD class="tr71 td46"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1174 ft109">Nedan listas ett antal arbetsförberedande insatser som kommuner kan erbjuda. Markera de som din kommun erbjuder, som projekt och/eller ordinarie verksamhet. - Vägledning/coachning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr0 td167"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p1170 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td169"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td170"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td161"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td167"><P class="p1172 ft107">Projekt</P></TD>
<TD class="tr1 td168"><P class="p1170 ft107">49</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p1171 ft107">30,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td167"><P class="p1172 ft107">Ordinarie verksamhet</P></TD>
<TD class="tr70 td168"><P class="p1170 ft107">142</P></TD>
<TD class="tr70 td46"><P class="p1171 ft107">88,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td169"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td170"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td161"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td167"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td168"><P class="p1170 ft107">161</P></TD>
<TD class="tr71 td46"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1175 ft18">395</P>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">Nedan listas ett antal arbetsförberedande insatser som kommuner kan erbjuda. Markera de som din kommun erbjuder, som projekt och/eller ordinarie verksamhet. - Yrkesmentor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p1170 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td171"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td170"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td161"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p233 ft107">Projekt</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p1170 ft107">7</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p1171 ft107">41,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td35"><P class="p233 ft107">Ordinarie verksamhet</P></TD>
<TD class="tr70 td168"><P class="p1170 ft107">12</P></TD>
<TD class="tr70 td46"><P class="p1171 ft107">70,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td171"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td170"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td161"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td35"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td168"><P class="p1170 ft107">17</P></TD>
<TD class="tr71 td46"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p775 ft107">Nedan listas ett antal arbetsförberedande insatser som kommuner kan erbjuda. Markera de som din kommun erbjuder, som projekt och/eller ordinarie verksamhet. - Praktik</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr0 td162"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p1167 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td164"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td174"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td162"><P class="p233 ft107">Projekt</P></TD>
<TD class="tr1 td172"><P class="p1167 ft107">46</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">24,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td162"><P class="p233 ft107">Ordinarie verksamhet</P></TD>
<TD class="tr70 td172"><P class="p1167 ft107">176</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">95,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td164"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td174"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td162"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td172"><P class="p1167 ft107">185</P></TD>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1166 ft107">Nedan listas ett antal arbetsförberedande insatser som kommuner kan erbjuda. Markera de som din kommun erbjuder, som projekt och/eller ordinarie verksamhet. - Yrkesutbildning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr0 td162"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p1167 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td164"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td174"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td162"><P class="p233 ft107">Projekt</P></TD>
<TD class="tr1 td172"><P class="p1167 ft107">18</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">23,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td162"><P class="p233 ft107">Ordinarie verksamhet</P></TD>
<TD class="tr70 td172"><P class="p1167 ft107">65</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">83,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td164"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td174"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td162"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td172"><P class="p1167 ft107">78</P></TD>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1166 ft107">Nedan listas ett antal arbetsförberedande insatser som kommuner kan erbjuda. Markera de som din kommun erbjuder, som projekt och/eller ordinarie verksamhet. - Information om eller stöd för nyföretagande</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr0 td162"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p1167 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td164"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td174"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td162"><P class="p233 ft107">Projekt</P></TD>
<TD class="tr1 td172"><P class="p1167 ft107">24</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">27,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td162"><P class="p233 ft107">Ordinarie verksamhet</P></TD>
<TD class="tr70 td172"><P class="p1167 ft107">70</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">80,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td164"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td174"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td162"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td172"><P class="p1167 ft107">87</P></TD>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1176 ft18">396</P>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">Vilken/vilka målgrupper kan delta i kommunens arbetsförbered- ande insatser? Nedan visas de insatser som du på föregående fråga angivit att din kommun erbjuder. - Arbetsträning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p1177 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p1178 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td179"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td180"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td87"><P class="p1172 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr1 td150"><P class="p18 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p18 ft107">försörj-</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p1177 ft107">152</P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p1178 ft107">97,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p1172 ft107">ningsstöd</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td87"><P class="p1172 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr72 td150"><P class="p18 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr72 td144"><P class="p18 ft107">etabler-</P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1177 ft107">110</P></TD>
<TD class="tr72 td177"><P class="p1178 ft107">70,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">ings/introduktions-</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p1172 ft166">ersättning</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr72 td183"><P class="p1172 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr72 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1177 ft107">130</P></TD>
<TD class="tr72 td177"><P class="p1178 ft107">83,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">remitterats från AF</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr72 td183"><P class="p1172 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr72 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1177 ft107">93</P></TD>
<TD class="tr72 td177"><P class="p1178 ft107">59,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">remitterats från FK</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr70 td35"><P class="p1172 ft107">Annan målgrupp,</P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1177 ft107">15</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">9,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p1172 ft107">nämligen</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td178"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr56 td179"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr56 td180"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr56 td181"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr56 td182"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td87"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr71 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr71 td176"><P class="p1177 ft107">156</P></TD>
<TD class="tr71 td177"><P class="p1178 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1179 ft107">Vilken/vilka målgrupper kan delta i kommunens arbetsförbered- ande insatser? Nedan visas de insatser som du på föregående fråga angivit att din kommun erbjuder. - Yrkeskompetensbedömning, för underlag för vidare planering</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p1177 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p1178 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td179"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td180"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td87"><P class="p1172 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr1 td150"><P class="p18 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p18 ft107">försörj-</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p1177 ft107">48</P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p1178 ft107">87,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p1172 ft107">ningsstöd</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td87"><P class="p1172 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr72 td150"><P class="p18 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr72 td144"><P class="p18 ft107">etabler-</P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1177 ft107">41</P></TD>
<TD class="tr72 td177"><P class="p1178 ft107">74,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">ings/introduktions-</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p1172 ft166">ersättning</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr70 td183"><P class="p1172 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr70 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1177 ft107">42</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">76,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">remitterats från AF</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr72 td183"><P class="p1172 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr72 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1177 ft107">21</P></TD>
<TD class="tr72 td177"><P class="p1178 ft107">38,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">remitterats från FK</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr72 td35"><P class="p1172 ft107">Annan målgrupp,</P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1177 ft107">3</P></TD>
<TD class="tr72 td177"><P class="p1178 ft107">5,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p1172 ft107">nämligen</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td179"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td180"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td87"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr71 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr71 td176"><P class="p1177 ft107">55</P></TD>
<TD class="tr71 td177"><P class="p1178 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft18">397</P>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1180 ft12">Vilken/vilka målgrupper kan delta i kommunens arbetsförbered- ande insatser? Nedan visas de insatser som du på föregående fråga angivit att din kommun erbjuder. - Validering, formell bedömning av utbildning/arbetslivserfarenhet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p1181 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td186"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td187"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td87"><P class="p233 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p18 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p18 ft107">försörj-</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p1181 ft107">35</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">77,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p233 ft166">ningsstöd</P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td87"><P class="p233 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr70 td184"><P class="p38 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr70 td185"><P class="p18 ft107">etabler-</P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1181 ft107">39</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">86,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td35"><P class="p233 ft107">ings/introduktions-</P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p233 ft167">ersättning</P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr70 td157"><P class="p233 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr70 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1181 ft107">29</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">64,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">remitterats från AF</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr72 td157"><P class="p233 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr72 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">18</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">40,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">remitterats från FK</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr72 td35"><P class="p233 ft107">Annan målgrupp,</P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">8</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">17,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p233 ft107">nämligen</P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td186"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td187"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td87"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr71 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr71 td176"><P class="p1181 ft107">45</P></TD>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1182 ft107">Vilken/vilka målgrupper kan delta i kommunens arbetsförbered- ande insatser? Nedan visas de insatser som du på föregående fråga angivit att din kommun erbjuder. - Vägledning/coachning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p1181 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td186"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td187"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td87"><P class="p233 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr2 td184"><P class="p18 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr2 td185"><P class="p18 ft107">försörj-</P></TD>
<TD class="tr2 td176"><P class="p1181 ft107">148</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p1171 ft107">95,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p233 ft166">ningsstöd</P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td87"><P class="p233 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr70 td184"><P class="p38 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr70 td185"><P class="p18 ft107">etabler-</P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1181 ft107">111</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">71,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">ings/introduktions-</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p233 ft167">ersättning</P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr72 td157"><P class="p233 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr72 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">112</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">72,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">remitterats från AF</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr72 td157"><P class="p233 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr72 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">71</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">45,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">remitterats från FK</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr70 td35"><P class="p233 ft107">Annan målgrupp,</P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1181 ft107">14</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">9,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td87"><P class="p233 ft107">nämligen</P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td186"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td187"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td87"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr2 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td176"><P class="p1181 ft107">155</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr73 td87"><P class="p18 ft18">398</P></TD>
<TD class="tr73 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr73 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr73 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr73 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">Vilken/vilka målgrupper kan delta i kommunens arbetsförbered- ande insatser? Nedan visas de insatser som du på föregående fråga angivit att din kommun erbjuder. - Yrkesmentor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p1177 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p1178 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td179"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td180"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td87"><P class="p1172 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr1 td150"><P class="p18 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p18 ft107">försörj-</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p1177 ft107">10</P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p1178 ft107">90,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p1172 ft107">ningsstöd</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td87"><P class="p1172 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr70 td150"><P class="p18 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr70 td144"><P class="p18 ft107">etabler-</P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1177 ft107">4</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">36,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td35"><P class="p1172 ft107">ings/introduktions-</P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p1172 ft166">ersättning</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr70 td183"><P class="p1172 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr70 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1177 ft107">7</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">63,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">remitterats från AF</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr72 td183"><P class="p1172 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr72 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1177 ft107">3</P></TD>
<TD class="tr72 td177"><P class="p1178 ft107">27,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">remitterats från FK</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr72 td35"><P class="p1172 ft107">Annan målgrupp,</P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1177 ft107">3</P></TD>
<TD class="tr72 td177"><P class="p1178 ft107">27,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p1172 ft107">nämligen</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td179"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td180"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td87"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr71 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr71 td176"><P class="p1177 ft107">11</P></TD>
<TD class="tr71 td177"><P class="p1178 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft107">Vilken/vilka målgrupper kan delta i kommunens arbetsförbered- ande insatser? Nedan visas de insatser som du på föregående fråga angivit att din kommun erbjuder. - Praktik</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p1177 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p1178 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td179"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td180"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td87"><P class="p1172 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr2 td150"><P class="p18 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p18 ft107">försörj-</P></TD>
<TD class="tr2 td176"><P class="p1177 ft107">169</P></TD>
<TD class="tr2 td177"><P class="p1178 ft107">94,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p1172 ft107">ningsstöd</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td87"><P class="p1172 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr70 td150"><P class="p18 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr70 td144"><P class="p18 ft107">etabler-</P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1177 ft107">138</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">77,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">ings/introduktions-</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p1172 ft166">ersättning</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr72 td183"><P class="p1172 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr72 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1177 ft107">135</P></TD>
<TD class="tr72 td177"><P class="p1178 ft107">75,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">remitterats från AF</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr72 td183"><P class="p1172 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr72 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1177 ft107">80</P></TD>
<TD class="tr72 td177"><P class="p1178 ft107">44,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">remitterats från FK</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr70 td35"><P class="p1172 ft107">Annan målgrupp,</P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1177 ft107">14</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">7,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td87"><P class="p1172 ft107">nämligen</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td179"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td180"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td87"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr71 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr71 td176"><P class="p1177 ft107">178</P></TD>
<TD class="tr71 td177"><P class="p1178 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft18">399</P>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1180 ft12">Vilken/vilka målgrupper kan delta i kommunens arbetsförbered- ande insatser? Nedan visas de insatser som du på föregående fråga angivit att din kommun erbjuder. - Yrkesutbildning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p1181 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td186"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td187"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td87"><P class="p233 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p18 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p18 ft107">försörj-</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p1181 ft107">52</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">77,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p233 ft166">ningsstöd</P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td87"><P class="p233 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr72 td184"><P class="p38 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr72 td185"><P class="p18 ft107">etabler-</P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">52</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">77,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">ings/introduktions-</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p233 ft167">ersättning</P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr72 td157"><P class="p233 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr72 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">37</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">55,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">remitterats från AF</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr72 td157"><P class="p233 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr72 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">24</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">35,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">remitterats från FK</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr70 td35"><P class="p233 ft107">Annan målgrupp,</P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1181 ft107">14</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">20,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p233 ft107">nämligen</P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td178"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr56 td187"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr56 td181"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr56 td175"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td87"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr71 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr71 td176"><P class="p1181 ft107">67</P></TD>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1183 ft107">Vilken/vilka målgrupper kan delta i kommunens arbetsförbered- ande insatser? Nedan visas de insatser som du på föregående fråga angivit att din kommun erbjuder. - Information om eller stöd för nyföretagande</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p1181 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td186"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td187"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td87"><P class="p233 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p18 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p18 ft107">försörj-</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p1181 ft107">65</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">85,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p233 ft166">ningsstöd</P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td87"><P class="p233 ft107">Personer</P></TD>
<TD class="tr72 td184"><P class="p38 ft107">med</P></TD>
<TD class="tr72 td185"><P class="p18 ft107">etabler-</P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">64</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">84,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">ings/introduktions-</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p233 ft167">ersättning</P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr70 td157"><P class="p233 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr70 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1181 ft107">53</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">69,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">remitterats från AF</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr72 td157"><P class="p233 ft107">Personer som</P></TD>
<TD class="tr72 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">29</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">38,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">remitterats från FK</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr72 td35"><P class="p233 ft107">Annan målgrupp,</P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">7</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">9,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p233 ft107">nämligen</P></TD>
<TD class="tr0 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td178"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td186"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td187"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td87"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr2 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td176"><P class="p1181 ft107">76</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td87"><P class="p18 ft18">400</P></TD>
<TD class="tr27 td184"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1105 ft12">I vilken utsträckning erbjuder kommunen följande för att under- lätta för nyanlända föräldrar att kombinera vård av barn med del- tagande i kommunens arbetsförberedande insatser? - Barnpassning medan föräldern deltar i insats</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr0 td188"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td189"><P class="p1184 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p1178 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td190"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td191"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td188"><P class="p1172 ft107">Inte alls</P></TD>
<TD class="tr1 td189"><P class="p1184 ft107">76</P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p1178 ft107">43,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td188"><P class="p1172 ft107">I viss utsträckning</P></TD>
<TD class="tr70 td189"><P class="p1184 ft107">16</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">9,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td188"><P class="p1172 ft107">I stor utsträckning</P></TD>
<TD class="tr70 td189"><P class="p1184 ft107">61</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">34,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td188"><P class="p1172 ft107">Vet ej</P></TD>
<TD class="tr70 td189"><P class="p1184 ft107">22</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">12,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td190"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td191"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td188"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td189"><P class="p1184 ft107">175</P></TD>
<TD class="tr71 td177"><P class="p1178 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1173 ft107">I vilken utsträckning erbjuder kommunen följande för att under- lätta för nyanlända föräldrar att kombinera vård av barn med del- tagande i kommunens arbetsförberedande insatser? – Anpassad verksamhet där barn kan vara med</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr0 td188"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td189"><P class="p1184 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p1178 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td190"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td191"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td188"><P class="p1172 ft107">Inte alls</P></TD>
<TD class="tr1 td189"><P class="p1184 ft107">114</P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p1178 ft107">68,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td188"><P class="p1172 ft107">I viss utsträckning</P></TD>
<TD class="tr70 td189"><P class="p1184 ft107">26</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">15,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td188"><P class="p1172 ft107">I stor utsträckning</P></TD>
<TD class="tr70 td189"><P class="p1184 ft107">5</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">3,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td188"><P class="p1172 ft107">Vet ej</P></TD>
<TD class="tr70 td189"><P class="p1184 ft107">21</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">12,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td190"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td191"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td188"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td189"><P class="p1184 ft107">166</P></TD>
<TD class="tr71 td177"><P class="p1178 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1173 ft107">I vilken utsträckning erbjuder kommunen följande för att under- lätta för nyanlända föräldrar att kombinera vård av barn med del- tagande i kommunens arbetsförberedande insatser? - Möjlighet att delta i insats på kvällar eller helger</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr0 td188"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td189"><P class="p1184 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p1178 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td190"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td191"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td188"><P class="p1172 ft107">Inte alls</P></TD>
<TD class="tr1 td189"><P class="p1184 ft107">106</P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p1178 ft107">62,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td188"><P class="p1172 ft107">I viss utsträckning</P></TD>
<TD class="tr70 td189"><P class="p1184 ft107">33</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">19,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td188"><P class="p1172 ft107">I stor utsträckning</P></TD>
<TD class="tr70 td189"><P class="p1184 ft107">12</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">7,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td188"><P class="p1172 ft107">Vet ej</P></TD>
<TD class="tr70 td189"><P class="p1184 ft107">20</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">11,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td190"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td191"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td188"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td189"><P class="p1184 ft107">171</P></TD>
<TD class="tr71 td177"><P class="p1178 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1185 ft18">401</P>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1180 ft12">I vilken utsträckning erbjuder kommunen följande för att under- lätta för nyanlända föräldrar att kombinera vård av barn med del- tagande i kommunens arbetsförberedande insatser? - Möjlighet att delta i insats på deltid</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr0 td69"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td192"><P class="p1184 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td193"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td194"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td69"><P class="p233 ft107">Inte alls</P></TD>
<TD class="tr1 td192"><P class="p1184 ft107">32</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">18,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td69"><P class="p233 ft107">I viss utsträckning</P></TD>
<TD class="tr70 td192"><P class="p1184 ft107">56</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">31,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td69"><P class="p233 ft107">I stor utsträckning</P></TD>
<TD class="tr70 td192"><P class="p1184 ft107">77</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">43,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td69"><P class="p233 ft107">Vet ej</P></TD>
<TD class="tr70 td192"><P class="p1184 ft107">13</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">7,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td193"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td194"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td69"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td192"><P class="p1184 ft107">178</P></TD>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1186 ft107">Vänder sig någon av kommunens arbetsförberedande insatser ute- slutande till ”övriga nyanlända” vilka inte omfattas av flykting- mottagandet?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p1187 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td171"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td176"><P class="p233 ft107">Ja, nämligen</P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p1187 ft107">38</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">20,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td176"><P class="p233 ft107">Nej</P></TD>
<TD class="tr70 td35"><P class="p1187 ft107">134</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">70,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td176"><P class="p233 ft107">Vet ej</P></TD>
<TD class="tr70 td35"><P class="p1187 ft107">17</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">9,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td171"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td176"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td35"><P class="p1187 ft107">189</P></TD>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1188 ft138">Har de arbetsförberedande insatserna som "övriga nyanlända” kan ta del av i kommunen förändrats sedan etableringslagen infördes år 2010, då huvudansvaret för flyktingmottagandet flyttades till AF?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p1181 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td171"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td35"><P class="p233 ft107">Ja, insatserna har blivit</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p1181 ft107">44</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">23,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">färre</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td35"><P class="p233 ft107">Ja, insatserna har blivit</P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">16</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">8,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">fler</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td35"><P class="p233 ft107">Nej, insatserna är oför-</P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1181 ft107">92</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">48,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">ändrade/likvärdiga</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td35"><P class="p233 ft107">Ingen uppfattning</P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">37</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">19,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td171"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td35"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr2 td176"><P class="p1181 ft107">189</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td35"><P class="p18 ft18">402</P></TD>
<TD class="tr27 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">Varför tror du att kommunens insatser för ”övriga nyanlända” blivit färre sedan etableringslagen trädde i kraft? Flera svar är möjliga.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p1177 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p1178 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td171"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td35"><P class="p1172 ft107">Ansvaret för ”övriga ny-</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p1177 ft107">24</P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p1178 ft107">54,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">anlända” faller mellan</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p1172 ft107">AF och kommunen</P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td35"><P class="p1172 ft107">Kommunens ekonom-</P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1177 ft107">32</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">72,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p1172 ft167">iska resurser har minskat</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p1172 ft166">sedan ansvaret och där-</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">med ersättningen för</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">flyktingmottagandet</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p1172 ft107">flyttats till AF</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td35"><P class="p1172 ft107">Annan orsak, nämligen</P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1177 ft107">6</P></TD>
<TD class="tr72 td177"><P class="p1178 ft107">13,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td35"><P class="p1172 ft107">Ingen uppfattning</P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1177 ft107">1</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">2,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td171"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td35"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td176"><P class="p1177 ft107">44</P></TD>
<TD class="tr71 td177"><P class="p1178 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft107">Tror du att "övriga nyanlända" skulle få bättre stöd för sin etablering på arbetsmarknaden om etableringslagen utvidgades till att omfatta även nyanlända utanför flyktingmottagandet?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p1178 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1172 ft107">Ja</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">144</P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p1178 ft107">66,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1172 ft107">Nej</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">21</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">9,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1172 ft107">Ingen uppfattning</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">52</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">24,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1171 ft107">217</P></TD>
<TD class="tr71 td177"><P class="p1178 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1189 ft18">403</P>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<P class="p4 ft19">Bilaga 3 SOU 2012:69</P>
<P class="p375 ft12">Nyanlända i Sverige möts av hjälp från många olika instanser. Ofta upprättas handlingsplaner av varje enskild instans. Känner du till hur många olika handlingsplaner som upprättas för en enskild nyanländ vuxen person i din kommun under det första året? Ange ett ungefärligt antal om du inte vet exakt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p1181 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td171"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td35"><P class="p233 ft107">Ja, för flykting-</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p1181 ft107">127</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">61,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">mottagna</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td35"><P class="p233 ft107">Ja, för övriga nyan-</P></TD>
<TD class="tr72 td176"><P class="p1181 ft107">68</P></TD>
<TD class="tr72 td173"><P class="p1171 ft107">33,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><P class="p233 ft107">lända</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td35"><P class="p233 ft107">Nej, inte för någon av</P></TD>
<TD class="tr70 td176"><P class="p1181 ft107">72</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">35,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p233 ft107">ovanstående kategorier</P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td171"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td181"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td35"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td176"><P class="p1181 ft107">206</P></TD>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1190 ft107">Arbetar kommunen målinriktat för att minska antalet handlings- planer som upprättas inom kommunen för nyanlända vuxna personer? Frågan avser alla nyanlända oavsett om de omfattas av flyktingmottagandet eller inte.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr6 td35"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td195"><P class="p1181 ft166">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p237 ft166">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td171"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td197"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td198"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td35"><P class="p233 ft166">Ja. Beskriv på vilket sätt:</P></TD>
<TD class="tr1 td195"><P class="p1181 ft166">15</P></TD>
<TD class="tr1 td196"><P class="p237 ft166">20,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td35"><P class="p233 ft166">Nej. Eventuell</P></TD>
<TD class="tr71 td195"><P class="p1181 ft166">14</P></TD>
<TD class="tr71 td196"><P class="p237 ft166">19,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><P class="p233 ft166">kommentar:</P></TD>
<TD class="tr6 td195"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td35"><P class="p233 ft166">Vet ej</P></TD>
<TD class="tr72 td195"><P class="p1181 ft166">43</P></TD>
<TD class="tr72 td196"><P class="p237 ft166">59,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td171"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td197"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td198"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td35"><P class="p233 ft166">Totalt</P></TD>
<TD class="tr53 td195"><P class="p1181 ft166">72</P></TD>
<TD class="tr53 td196"><P class="p237 ft166">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1191 ft167">Arbetar kommunen uppsökande för att nå nyanlända vuxna per- soner i kommunen som står utanför arbetsmarknaden och som inte har annan kontakt med kommunen? Frågan avser alla nyanlända oavsett om de omfattas av flyktingmottagandet eller inte.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr0 td65"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p1192 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td200"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td201"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td65"><P class="p233 ft107">Ja</P></TD>
<TD class="tr1 td199"><P class="p1192 ft107">29</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">13,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td65"><P class="p233 ft107">Nej</P></TD>
<TD class="tr70 td199"><P class="p1192 ft107">160</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">74,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td65"><P class="p233 ft107">Vet ej</P></TD>
<TD class="tr70 td199"><P class="p1192 ft107">25</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">11,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td200"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td201"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td65"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td199"><P class="p1192 ft107">214</P></TD>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1171 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft18">404</P>
</DIV>
<DIV id="page_396">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft12">Upplever du någon skillnad mellan att stödja nyanlända kvinnor och nyanlända män med insatser inriktade mot arbete? Frågan avser alla nyanlända, oavsett om de omfattas av flyktingmot- tagandet eller inte.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1171 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p1178 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1172 ft107">Ja</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p1171 ft107">53</P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p1178 ft107">28,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1172 ft107">Nej</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">110</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">59,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1172 ft107">Ingen uppfattning</P></TD>
<TD class="tr70 td173"><P class="p1171 ft107">21</P></TD>
<TD class="tr70 td177"><P class="p1178 ft107">11,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td175"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td182"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td173"><P class="p1171 ft107">184</P></TD>
<TD class="tr71 td177"><P class="p1178 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft107">När nyanlända kvinnor har svårt att få jobb, vad tror du det främst beror på? Kryssa för de tre faktorer som enligt din bild utgör de främsta orsakerna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p1177 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p1193 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td204"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td205"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td202"><P class="p1172 ft107">Språksvårigheter</P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p1177 ft107">177</P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p1193 ft107">83,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td202"><P class="p1172 ft107">Deras kunskaper och</P></TD>
<TD class="tr70 td203"><P class="p1177 ft107">136</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">64,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p1172 ft107">kompetenser är inte</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p1172 ft107">gångbara på svenska</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p1172 ft107">arbetsmarknaden</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td202"><P class="p1172 ft107">Diskriminering och</P></TD>
<TD class="tr72 td203"><P class="p1177 ft107">70</P></TD>
<TD class="tr72 td44"><P class="p1193 ft107">33,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p1172 ft107">okunskap från svenska</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p1172 ft107">arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td202"><P class="p1172 ft107">De vill inte arbeta</P></TD>
<TD class="tr72 td203"><P class="p1177 ft107">11</P></TD>
<TD class="tr72 td44"><P class="p1193 ft107">5,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td202"><P class="p1172 ft107">De har svårt att få barn-</P></TD>
<TD class="tr70 td203"><P class="p1177 ft107">16</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">7,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p1172 ft107">omsorg</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td202"><P class="p1172 ft107">Bristande tillgång till</P></TD>
<TD class="tr72 td203"><P class="p1177 ft107">124</P></TD>
<TD class="tr72 td44"><P class="p1193 ft107">58,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p1172 ft107">nätverk</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td202"><P class="p1172 ft107">Annan orsak, nämligen</P></TD>
<TD class="tr70 td203"><P class="p1177 ft107">44</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">20,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td202"><P class="p1172 ft107">Ingen uppfattning</P></TD>
<TD class="tr70 td203"><P class="p1177 ft107">6</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">2,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td204"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td205"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td202"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td203"><P class="p1177 ft107">212</P></TD>
<TD class="tr71 td44"><P class="p1193 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1194 ft18">405</P>
</DIV>
<DIV id="page_397">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1195 ft12">När nyanlända män har svårt att få jobb, vad tror du det främst beror på? Kryssa för de tre faktorer som enligt din bild utgör de främsta orsakerna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr0 td206"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p1177 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p1193 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td207"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td205"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td206"><P class="p233 ft107">Språksvårigheter</P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p1177 ft107">186</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p1193 ft107">87,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td206"><P class="p233 ft107">Deras kunskaper och</P></TD>
<TD class="tr72 td203"><P class="p1177 ft107">143</P></TD>
<TD class="tr72 td44"><P class="p1193 ft107">67,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td206"><P class="p233 ft107">kompetenser är inte</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td206"><P class="p233 ft107">gångbara på svenska</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td206"><P class="p233 ft107">arbetsmarknaden</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td206"><P class="p233 ft107">Diskriminering och</P></TD>
<TD class="tr70 td203"><P class="p1177 ft107">87</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">41,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td206"><P class="p233 ft107">okunskap från svenska</P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td206"><P class="p233 ft107">arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td206"><P class="p233 ft107">De vill inte arbeta</P></TD>
<TD class="tr70 td203"><P class="p1177 ft107">7</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">3,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td206"><P class="p233 ft107">De har svårt att få barn-</P></TD>
<TD class="tr72 td203"><P class="p1177 ft107">2</P></TD>
<TD class="tr72 td44"><P class="p1193 ft107">0,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td206"><P class="p233 ft107">omsorg</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr72 td206"><P class="p233 ft107">Bristande tillgång till</P></TD>
<TD class="tr72 td203"><P class="p1177 ft107">133</P></TD>
<TD class="tr72 td44"><P class="p1193 ft107">62,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td206"><P class="p233 ft107">nätverk</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td206"><P class="p233 ft107">Annan orsak, nämligen</P></TD>
<TD class="tr70 td203"><P class="p1177 ft107">15</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">7,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td206"><P class="p233 ft107">Ingen uppfattning</P></TD>
<TD class="tr70 td203"><P class="p1177 ft107">7</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">3,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td207"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td205"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td206"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td203"><P class="p1177 ft107">212</P></TD>
<TD class="tr71 td44"><P class="p1193 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1188 ft168">Ta ställning till hur väl följande påståenden gäller för din kommun: - Väntan på förskoleplats utgör ofta ett hinder för nyanländas del- tagande i arbetsförberedande insatser i min kommun</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p1193 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p1193 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td209"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td210"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p233 ft107">1</P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p1193 ft107">80</P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p1193 ft107">37,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td48"><P class="p233 ft107">2</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">40</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">18,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td48"><P class="p233 ft107">3</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">34</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">16,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td48"><P class="p233 ft107">4</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">23</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">10,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td48"><P class="p233 ft107">5</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">19</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">8,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td48"><P class="p233 ft107">Ingen uppfattning</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">17</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">8,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td209"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td210"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p1193 ft107">213</P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p1193 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr74 td48"><P class="p18 ft18">406</P></TD>
<TD class="tr74 td208"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr74 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1110 ft12">Ta ställning till hur väl följande påståenden gäller för din kommun: - Kommunen arbetar aktivt för att nyanlända föräldrar inte ska förlora kontakten med arbetsmarknaden vid vård av barn</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr0 td211"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p1193 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p1193 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td212"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td210"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td211"><P class="p1172 ft107">1</P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p1193 ft107">49</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p1193 ft107">23,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td211"><P class="p1172 ft107">2</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">45</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">21,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td211"><P class="p1172 ft107">3</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">41</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">19,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td211"><P class="p1172 ft107">4</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">24</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">11,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td211"><P class="p1172 ft107">5</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">14</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">6,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td211"><P class="p1172 ft107">Ingen uppfattning</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">40</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">18,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td212"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td210"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td211"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td208"><P class="p1193 ft107">213</P></TD>
<TD class="tr71 td44"><P class="p1193 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1196 ft107">Ta ställning till hur väl följande påståenden gäller för din kommun: - Nyanlända kvinnor är mer intresserade än nyanlända män av att snabbt få ett arbete</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr0 td211"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p1193 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p1193 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td212"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td210"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td211"><P class="p1172 ft107">1</P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p1193 ft107">61</P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p1193 ft107">28,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td211"><P class="p1172 ft107">2</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">48</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">22,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td211"><P class="p1172 ft107">3</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">36</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">16,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td211"><P class="p1172 ft107">4</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">11</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">5,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td211"><P class="p1172 ft107">5</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">3</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">1,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td211"><P class="p1172 ft107">Ingen uppfattning</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">54</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">25,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td212"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td210"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td211"><P class="p1172 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td208"><P class="p1193 ft107">213</P></TD>
<TD class="tr71 td44"><P class="p1193 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1197 ft18">407</P>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p18 ft19">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12">Ta ställning till hur väl följande påståenden gäller för din kommun: - Nyanlända män är mer intresserade än nyanlända kvinnor av att snabbt få ett arbete</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p1193 ft107">Respondenter</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p1193 ft107">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td209"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td210"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td48"><P class="p233 ft107">1</P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p1193 ft107">34</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p1193 ft107">16,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td48"><P class="p233 ft107">2</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">14</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">6,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td48"><P class="p233 ft107">3</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">38</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">17,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td48"><P class="p233 ft107">4</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">49</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">23,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td48"><P class="p233 ft107">5</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">27</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">12,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr70 td48"><P class="p233 ft107">Ingen uppfattning</P></TD>
<TD class="tr70 td208"><P class="p1193 ft107">51</P></TD>
<TD class="tr70 td44"><P class="p1193 ft107">23,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td209"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td210"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr69 td166"><P class="p18 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr71 td48"><P class="p233 ft107">Totalt</P></TD>
<TD class="tr71 td208"><P class="p1193 ft107">213</P></TD>
<TD class="tr71 td44"><P class="p1193 ft107">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1198 ft18">408</P>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<P class="p1034 ft19">Bilaga 4</P>
<P class="p1199 ft74">Enkät till arbetsförmedlare som arbetar med nyanlända</P>
<P class="p1200 ft26">Om enkäten</P>
<P class="p1201 ft9">För att få en bild av hur Arbetsförmedlingen arbetar för att stödja nyanlända invandrares etablering har utredningen i samarbete med Arbetsförmedlingen skickat ut en webbenkät till ett stratifierat urval av 1 149 arbetsförmedlare under våren 2012. Urvalet bestod dels av arbetsförmedlare som arbetar med nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (300 personer), dels av övriga arbetsförmedlare (849 personer). Handläggare med utrikes födda på sin signatur är överrepresenterade i urvalet av de övriga arbetsförmedlarna. Svarsfrekvensen för hand- läggarenkäten är 66 procent. För att skilja ut handläggarna med erfarenhet av nyanlända invandrare, ombads respondenterna inlednings- vis ange om de arbetat med nyanlända de senaste tolv månaderna. Drygt hälften av handläggarna svarade jakande på denna fråga. Det är endast denna grupp som besvarat enkätens resterande frågor.</P>
<P class="p1202 ft11">Utredningen har genomfört en bortfallsanalys i syfte att under- söka om enkätbortfallet riskerar att inverka negativt på resultatens representativitet. I bortfallsanalysen jämförs de handläggare som mottagit enkäten med de handläggarna som besvarat enkäten utifrån de två bakgrundsvariablerna kommungrupp respektive storlek på flyktingmottagandet 2010 i den kommun som handläggaren arbetar i.</P>
<P class="p1203 ft18">409</P>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369401x1.jpg" style="width:450px;height:424px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr9 td144"><P class="p18 ft19">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr9 td213"><P class="p1113 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr65 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr66 td214"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr67 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr68 td214"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr75 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr76 td214"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td214"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1204 ft11">Bortfallsanalysen visar att handläggarna som besvarat enkäten liknar handläggarna som mottagit enkäten med avseende på både kommun- gruppssammansättning och kommunens storlek på mottagande. I kombination med enkätens höga svarsfrekvens indikerar bortfalls- analysen att enkätsvaren ger en god representativitet för hand- läggarna som arbetar med nyanlända på Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p1205 ft18">410</P>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369402x1.jpg" style="width:459px;height:599px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr12 td140"><P class="p18 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p18 ft31">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1206 ft26">Enkäten</P>
<P class="p1207 ft18">411</P>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369403x1.jpg" style="width:449px;height:677px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td215"><P class="p18 ft19">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td216"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td217"><P class="p1208 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr77 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr77 td218"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr77 td219"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr78 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr78 td221"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr78 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr78 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td224"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td225"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td228"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td218"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td219"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td227"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td228"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td229"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td218"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td224"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td232"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td233"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td228"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr80 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr80 td218"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr80 td219"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr80 td46"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr80 td216"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td229"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td218"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td232"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td221"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td228"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td232"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td232"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td232"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td232"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td218"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td232"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td220"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td233"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td228"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td229"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1209 ft18">412</P>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369404x1.jpg" style="width:451px;height:607px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td235"><P class="p20 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr9 td236"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td237"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p1167 ft31">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td238"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td239"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td240"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td242"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td243"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td244"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td246"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td247"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td248"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td249"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td251"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td252"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td243"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td251"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td252"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td243"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td251"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td252"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td243"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td251"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td252"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td243"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td251"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td252"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td243"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td251"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td252"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td243"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td251"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td252"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td243"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td251"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td252"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td243"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr80 td238"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr80 td239"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr80 td240"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td242"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td249"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr80 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td245"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td246"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td242"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td243"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr81 td244"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr81 td251"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr81 td252"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr81 td247"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr81 td242"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr81 td243"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr82 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td245"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td248"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td253"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td245"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td248"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td253"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td246"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td248"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td249"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td253"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td245"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td248"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td253"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr58 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr58 td245"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr58 td246"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr58 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr58 td248"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr58 td249"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr83 td253"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td245"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td248"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td253"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td246"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td248"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td249"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td253"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td250"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td246"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td248"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td249"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td253"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td238"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td239"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td246"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td248"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td249"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td253"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1210 ft18">413</P>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369405x1.jpg" style="width:449px;height:665px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td254"><P class="p18 ft19">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr9 td48"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td255"><P class="p1178 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td211"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td256"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td257"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td261"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td256"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td257"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td256"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td257"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td256"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td257"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td211"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td256"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td268"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td264"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td265"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td266"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr37 td211"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr37 td48"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr37 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td256"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td268"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td211"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td48"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td150"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td266"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td211"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td257"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td256"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td263"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td257"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td257"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td257"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td262"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td257"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr80 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr80 td211"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr80 td48"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td257"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td258"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td265"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td266"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1211 ft18">414</P>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369406x1.jpg" style="width:451px;height:437px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr9 td270"><P class="p20 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr9 td271"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td272"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td273"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td87"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td274"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td275"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p1167 ft31">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td270"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td276"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td277"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td278"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td279"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td280"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td281"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td265"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td282"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td283"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td284"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td279"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td280"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr84 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr85 td285"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr85 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr85 td276"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr85 td277"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr85 td278"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr85 td286"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr85 td287"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td285"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td276"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td277"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td278"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td286"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td287"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr86 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td270"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td271"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td272"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td277"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td278"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td286"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td287"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td270"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td271"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td276"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td277"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td278"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td279"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td280"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td281"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td259"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td282"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td283"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td284"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td286"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td280"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr64 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td285"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td265"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td277"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td278"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td279"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr87 td285"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr87 td265"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr87 td276"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr87 td277"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr87 td278"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr87 td279"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr87 td287"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr81 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td270"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td271"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td272"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td273"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td278"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td279"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td287"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1212 ft18">415</P>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369407x1.jpg" style="width:449px;height:347px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td288"><P class="p18 ft19">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr9 td288"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td289"><P class="p233 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td290"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr50 td291"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td289"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td290"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td292"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td293"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td294"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td295"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td292"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td296"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td294"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr88 td297"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr88 td291"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr88 td293"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr88 td298"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr66 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr89 td297"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr89 td291"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr89 td293"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr89 td298"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr88 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr67 td297"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr67 td291"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr67 td293"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr67 td298"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td290"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td288"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td293"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td298"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">416</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369408x1.jpg" style="width:448px;height:473px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr9 td173"><P class="p20 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
<TD class="tr9 td299"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td300"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p1167 ft31">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td301"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td185"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td300"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td302"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td105"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td303"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td304"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td302"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td305"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td303"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr74 td306"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr74 td301"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr74 td105"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr74 td307"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr90 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr91 td306"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr91 td301"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr91 td105"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr91 td307"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr92 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr93 td306"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr93 td301"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr93 td105"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr93 td307"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr94 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr95 td306"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr95 td301"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr95 td105"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr95 td307"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr89 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td173"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td299"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td105"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td307"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1213 ft18">417</P>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369409x1.jpg" style="width:449px;height:608px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td39"><P class="p18 ft19">Bilaga 4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td255"><P class="p1178 ft19">SOU 2012:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr96 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr96 td308"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr97 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr97 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td309"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td310"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr85 td311"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr85 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr85 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr98 td311"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr98 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr98 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr84 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td311"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td311"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td308"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td229"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr37 td308"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td309"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td310"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr84 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td311"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr84 td311"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr84 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr84 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr84 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td311"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr54 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td311"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td144"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td308"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td109"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr79 td229"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1214 ft18">418</P>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B369/H0B369410x1.jpg" style="width:443px;height:432px" id="img1">
</DIV>
<P class="p1215 ft19">Bilaga 5</P>
<P class="p1216 ft129">Arbetskraftsdeltagande bland inrikes födda kvinnor och män 2011</P>
<P class="p1217 ft54"><SPAN class="ft69">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, AKU för helåret 2011.</P>
<P class="p1218 ft18">419</P>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369411x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft169">Statens offentliga utredningar 2012</P>
<P class="p1219 ft7">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1220 ft172"><SPAN class="ft170">1.</SPAN><SPAN class="ft171">Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. U.</SPAN></P>
<P class="p1221 ft172"><SPAN class="ft170">2.</SPAN><SPAN class="ft171">Framtidens högkostnadsskydd i vården. S.</SPAN></P>
<P class="p1222 ft172"><SPAN class="ft170">3.</SPAN><SPAN class="ft171">Skatteincitament för riskkapital. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1223 ft172"><SPAN class="ft170">4.</SPAN><SPAN class="ft171">Kompletterande regler om person- uppgiftsbehandling på det arbetsmarknadspolitiska området. A.</SPAN></P>
<P class="p1221 ft172"><SPAN class="ft170">5.</SPAN><SPAN class="ft171">Högskolornas föreskrifter. U.</SPAN></P>
<P class="p1224 ft172"><SPAN class="ft170">6.</SPAN><SPAN class="ft171">Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. S.</SPAN></P>
<P class="p1221 ft172"><SPAN class="ft170">7.</SPAN><SPAN class="ft171">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012</SPAN></P>
<P class="p1225 ft172">– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. M.</P>
<P class="p1226 ft172"><SPAN class="ft170">8.</SPAN><SPAN class="ft171">Skadeståndsansvar och försäkringsplikt vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1227 ft172"><SPAN class="ft170">9.</SPAN><SPAN class="ft171">Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. A.</SPAN></P>
<P class="p512 ft172"><SPAN class="ft170">10.</SPAN><SPAN class="ft173">Läsarnas marknad, marknadens läsare</SPAN></P>
<P class="p1228 ft172"><SPAN class="ft172">–</SPAN><SPAN class="ft174">en forskningsantologi. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">11.</SPAN><SPAN class="ft173">Snabbare betalningar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1230 ft172"><SPAN class="ft170">12.</SPAN><SPAN class="ft173">Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">13.</SPAN><SPAN class="ft173">En sammanhållen svensk polis. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">14.</SPAN><SPAN class="ft173">Ekonomiskt värde och samhällsnytta</SPAN></P>
<P class="p1231 ft172"><SPAN class="ft172">–</SPAN><SPAN class="ft174">förslag till en ny statlig ägarförvaltning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1232 ft172"><SPAN class="ft170">15.</SPAN><SPAN class="ft173">Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. M.</SPAN></P>
<P class="p1233 ft172"><SPAN class="ft170">16.</SPAN><SPAN class="ft173">Att angöra en kulturbrygga – för stöd till nyskapande kultur. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1233 ft172"><SPAN class="ft170">17.</SPAN><SPAN class="ft173">Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straff- ansvar och samhällsskydd. S.</SPAN></P>
<P class="p1234 ft172"><SPAN class="ft170">18.</SPAN><SPAN class="ft173">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p1228 ft172"><SPAN class="ft172">–</SPAN><SPAN class="ft174">den mjuka infrastrukturen på väg. N.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">19.</SPAN><SPAN class="ft173">Nationella patent på engelska? N.</SPAN></P>
<P class="p1235 ft172"><SPAN class="ft170">20.</SPAN><SPAN class="ft173">Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. U.</SPAN></P>
<P class="p1236 ft172"><SPAN class="ft170">21.</SPAN><SPAN class="ft173">Här finns mer att hämta – </SPAN><NOBR>it-användningen</NOBR> i småföretag. N.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p513 ft172"><SPAN class="ft170">22.</SPAN><SPAN class="ft173">Mål för rovdjuren. M.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">23.</SPAN><SPAN class="ft173">Mindre våld för pengarna. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">24.</SPAN><SPAN class="ft173">Likvärdig utbildning</SPAN></P>
<P class="p1237 ft172"><SPAN class="ft170">–</SPAN><SPAN class="ft173">riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsned- sättning. U.</SPAN></P>
<P class="p1238 ft172"><SPAN class="ft170">25.</SPAN><SPAN class="ft173">Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad med bostadsrätt eller äganderätt. S.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">26.</SPAN><SPAN class="ft173">En ny brottsskadelag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">27.</SPAN><SPAN class="ft173">Färdplan för framtiden</SPAN></P>
<P class="p1228 ft172"><SPAN class="ft170">–</SPAN><SPAN class="ft173">en utvecklad flygtrafiktjänst. N.</SPAN></P>
<P class="p1239 ft172"><SPAN class="ft170">28.</SPAN><SPAN class="ft173">Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre. S.</SPAN></P>
<P class="p1240 ft172"><SPAN class="ft170">29.</SPAN><SPAN class="ft173">Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">30.</SPAN><SPAN class="ft173">Vital kommunal demokrati. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1241 ft172"><SPAN class="ft170">31.</SPAN><SPAN class="ft173">Sänkta trösklar – högt i tak Arbete, utveckling, trygghet. A.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">32.</SPAN><SPAN class="ft173">Upphandlingsstödets framtid. S.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">33.</SPAN><SPAN class="ft173">Gör det enklare! S.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">34.</SPAN><SPAN class="ft173">Nya påföljder + kort presentation. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1242 ft172"><SPAN class="ft170">35.</SPAN><SPAN class="ft173">Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">36.</SPAN><SPAN class="ft173">Registerdata för forskning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">37.</SPAN><SPAN class="ft173">Kulturmiljöarbete i en ny tid. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1243 ft172"><SPAN class="ft170">38.</SPAN><SPAN class="ft173">Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. M.</SPAN></P>
<P class="p1244 ft172"><SPAN class="ft170">39.</SPAN><SPAN class="ft173">Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen + Bilagedel. N.</SPAN></P>
<P class="p1245 ft172"><SPAN class="ft170">40.</SPAN><SPAN class="ft173">Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar – en preliminär delrapport. U.</SPAN></P>
<P class="p1246 ft172"><SPAN class="ft170">41.</SPAN><SPAN class="ft173">Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar</SPAN></P>
<P class="p1228 ft172"><SPAN class="ft170">–</SPAN><SPAN class="ft173">slutbetänkande. U.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p513 ft172"><SPAN class="ft170">42.</SPAN><SPAN class="ft173">Bättre behörighetskontroll. Ändringar</SPAN></P>
<P class="p1247 ft172"><SPAN class="ft172">i</SPAN><SPAN class="ft174">förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal. S.</SPAN></P>
<P class="p512 ft172"><SPAN class="ft170">43.</SPAN><SPAN class="ft173">Konsumenten i centrum</SPAN></P>
<P class="p1228 ft172">– ett framtida konsumentstöd. Ju.</P>
<P class="p1248 ft172"><SPAN class="ft170">44.</SPAN><SPAN class="ft173">Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">45.</SPAN><SPAN class="ft173">Kvinnor och barn i rättens gränsland. U.</SPAN></P>
<P class="p1236 ft172"><SPAN class="ft170">46.</SPAN><SPAN class="ft173">Dammsäkerhet. Tydliga regler och effektiv tillsyn. N.</SPAN></P>
<P class="p1249 ft172"><SPAN class="ft170">47.</SPAN><SPAN class="ft173">Harmoniserat inkomstbegrepp. Möjligheter att använda månadsuppgifter</SPAN></P>
<P class="p1231 ft172"><SPAN class="ft172">i</SPAN><SPAN class="ft174">social- och arbetslöshetsförsäkringarna. S.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">48.</SPAN><SPAN class="ft173">Maritim samverkan. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1250 ft172"><SPAN class="ft170">49.</SPAN><SPAN class="ft173">Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Genomförande av EU:s tolknings- och översättningsdirektiv. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">50.</SPAN><SPAN class="ft173">Nystartszoner. Fi</SPAN></P>
<P class="p1251 ft172"><SPAN class="ft170">51.</SPAN><SPAN class="ft173">Utvärdering av </SPAN><NOBR>IPRED-lagstiftningen.</NOBR> Ju.</P>
<P class="p1252 ft172"><SPAN class="ft170">52.</SPAN><SPAN class="ft173">Bostadstaxering – avveckling eller förenkling. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1253 ft172"><SPAN class="ft170">53.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft173">AP-fonderna</SPAN></NOBR> i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensions- reserven. Fi.</P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">54.</SPAN><SPAN class="ft173">Återvinning av fartyg</SPAN></P>
<P class="p1254 ft172">– underlag för ratificering av Hong Kong- konventionen. N.</P>
<P class="p1236 ft176"><SPAN class="ft170">55.</SPAN><SPAN class="ft175">En översyn av tryck- och yttrandefriheten. Del 1 och 2. Ju</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">56.</SPAN><SPAN class="ft173">Mot det hållbara samhället</SPAN></P>
<P class="p1255 ft172"><SPAN class="ft172">–</SPAN><SPAN class="ft177">resurseffektiv avfallshantering. M.</SPAN></P>
<P class="p1256 ft172"><SPAN class="ft170">57.</SPAN><SPAN class="ft173">Tydligare regler om fri rörlighet för EES- medborgare och deras familjemedlemmar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1257 ft172"><SPAN class="ft170">58.</SPAN><SPAN class="ft173">Stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">59.</SPAN><SPAN class="ft173">Nya villkor för public service. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1258 ft172"><SPAN class="ft170">60.</SPAN><SPAN class="ft173">Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">61.</SPAN><SPAN class="ft173">Högre ersättning vid mastupplåtelser. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1259 ft172"><SPAN class="ft170">62.</SPAN><SPAN class="ft173">Uppsägningstvister. En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare. A.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">63.</SPAN><SPAN class="ft173">Små företag – stora möjligheter med it. N.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft172"><SPAN class="ft170">64.</SPAN><SPAN class="ft173">Förstärkt försäkringstagarskydd. Fi.</SPAN></P>
<P class="p512 ft172"><SPAN class="ft170">65.</SPAN><SPAN class="ft173">Läsandets kultur. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1260 ft176"><SPAN class="ft170">66.</SPAN><SPAN class="ft175">Skatteincitament för forskning och utveckling. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1261 ft172"><SPAN class="ft170">67.</SPAN><SPAN class="ft173">Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1262 ft172"><SPAN class="ft170">68.</SPAN><SPAN class="ft173">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster. N.</SPAN></P>
<P class="p1263 ft172"><SPAN class="ft170">69.</SPAN><SPAN class="ft173">Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. A.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369413x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft169">Statens offentliga utredningar 2012</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p4 ft7">Systematisk förteckning</P>
<P class="p1264 ft178">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1265 ft172">Skadeståndsansvar och försäkringsplikt</P>
<P class="p1266 ft172">vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. [8]</P>
<P class="p428 ft172">Snabbare betalningar. [11]</P>
<P class="p1267 ft172">Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. [12]</P>
<P class="p1268 ft176">En sammanhållen svensk polis. [13] En ny brottsskadelag. [26]</P>
<P class="p428 ft172">Nya påföljder + kort presentation. [34]</P>
<P class="p1269 ft172">Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. [35]</P>
<P class="p1265 ft172">Konsumenten i centrum</P>
<P class="p1270 ft176">– ett framtida konsumentstöd. [43] Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. [44]</P>
<P class="p1271 ft172">Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Genomförande av EU:s tolknings- och översättningsdirektiv. [49]</P>
<P class="p428 ft172">Utvärdering av <NOBR>IPRED-lagstiftningen.</NOBR> [51]</P>
<P class="p1272 ft172">En översyn av tryck- och yttrandefriheten. Del 1 och 2. [55]</P>
<P class="p1271 ft172">Tydligare regler om fri rörlighet för EES- medborgare och deras familjemedlemmar. [57]</P>
<P class="p428 ft172">Högre ersättning vid mastupplåtelser. [61]</P>
<P class="p1273 ft178">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1274 ft172">Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. [29]</P>
<P class="p428 ft172">Maritim samverkan. [48]</P>
<P class="p1 ft178">Socialdepartementet</P>
<P class="p1265 ft172">Framtidens högkostnadsskydd i vården. [2]</P>
<P class="p1275 ft172">Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. [6]</P>
<P class="p1276 ft172">Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. [17]</P>
<P class="p1277 ft172">Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad med bostadsrätt eller äganderätt. [25</P>
<P class="p1277 ft172">Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre. [28]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1278 ft172">Upphandlingsstödets framtid. [32] Gör det enklare! [33]</P>
<P class="p1279 ft172">Bättre behörighetskontroll. Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal. [42]</P>
<P class="p1280 ft172">Harmoniserat inkomstbegrepp. Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna. [47]</P>
<P class="p1281 ft178">Finansdepartementet</P>
<P class="p16 ft172">Skatteincitament för riskkapital. [3]</P>
<P class="p419 ft172">Ekonomiskt värde och samhällsnytta</P>
<P class="p1282 ft176">– förslag till en ny statlig ägarförvaltning. [14] Vital kommunal demokrati. [30]</P>
<P class="p1283 ft172">Registerdata för forskning. [36] Nystartszoner. [50]</P>
<P class="p1284 ft172">Bostadstaxering – avveckling eller förenkling. [52]</P>
<P class="p1285 ft172"><NOBR>AP-fonderna</NOBR> i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven. [53]</P>
<P class="p1286 ft172">Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem. [60]</P>
<P class="p419 ft172">Förstärkt försäkringstagarskydd. [64]</P>
<P class="p1287 ft172">Skatteincitament för forskning och utveckling. [66]</P>
<P class="p1288 ft172">Förvaltare av alternativa investeringsfonder. [67]</P>
<P class="p10 ft178">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p1289 ft172">Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. [1]</P>
<P class="p419 ft172">Högskolornas föreskrifter. [5]</P>
<P class="p1290 ft172">Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. [20]</P>
<P class="p419 ft172">Likvärdig utbildning</P>
<P class="p1291 ft172">– riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsned- sättning. [24]</P>
<P class="p1288 ft172">Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar – en preliminär delrapport. [40]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B369414x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1292 ft172">Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor; Kartläggning, analys och förslag till förbättringar</P>
<P class="p1293 ft172">– slutbetänkande. [41]</P>
<P class="p16 ft172">Kvinnor och barn i rättens gränsland. [45]</P>
<P class="p1281 ft178">Miljödepartementet</P>
<P class="p16 ft172">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012</P>
<P class="p1294 ft172">– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. [7]</P>
<P class="p1295 ft172">Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. [15]</P>
<P class="p419 ft172">Mål för rovdjuren. [22]</P>
<P class="p1296 ft172">Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. [38]</P>
<P class="p1297 ft172">Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering. [56]</P>
<P class="p10 ft178">Näringsdepartementet</P>
<P class="p419 ft172">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</P>
<P class="p1298 ft172">– den mjuka infrastrukturen på väg. [18] Nationella patent på engelska? [19]</P>
<P class="p1299 ft172">Här finns mer att hämta – <NOBR>it-användningen</NOBR> i småföretag. [21]</P>
<P class="p419 ft172">Färdplan för framtiden</P>
<P class="p1293 ft172">– en utvecklad flygtrafiktjänst. [27]</P>
<P class="p1300 ft172">Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen + Bilagedel. [39]</P>
<P class="p419 ft172">Dammsäkerhet</P>
<P class="p1293 ft172">Tydliga regler och effektiv tillsyn. [46]</P>
<P class="p419 ft172">Återvinning av fartyg</P>
<P class="p1301 ft172">– underlag för ratificering av Hong Kong- konventionen. [54]</P>
<P class="p419 ft172">Små företag – stora möjligheter med it. [63]</P>
<P class="p419 ft172">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</P>
<P class="p1302 ft172">– förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster. [68]</P>
<P class="p10 ft178">Kulturdepartementet</P>
<P class="p16 ft172">Läsarnas marknad, marknadens läsare</P>
<P class="p1303 ft176"><SPAN class="ft170">–</SPAN><SPAN class="ft175">en forskningsantologi. [10] Att angöra en kulturbrygga</SPAN></P>
<P class="p1304 ft172"><SPAN class="ft170">–</SPAN><SPAN class="ft173">för stöd till nyskapande kultur. [16]</SPAN></P>
<P class="p1305 ft176">Mindre våld för pengarna. [23] Kulturmiljöarbete i en ny tid. [37]</P>
<P class="p1306 ft172">Stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli. [58]</P>
<P class="p1307 ft176">Nya villkor för public service. [59] Läsandets kultur. [65]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft178">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p1308 ft172">Kompletterande regler om personuppgifts- behandling på det arbetsmarknadspolitiska området. [4]</P>
<P class="p1309 ft172">Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. [9]</P>
<P class="p419 ft172">Sänkta trösklar – högt i tak</P>
<P class="p1293 ft172">Arbete, utveckling, trygghet. [31]</P>
<P class="p1310 ft172">Uppsägningstvister. En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare. [62]</P>
<P class="p1311 ft172">Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. [69]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H0B369SOU_2012__69.pdf6412151pdfMed rätt att delta, - nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknadenhttps://data.riksdagen.se/fil/C839A300-FDC1-4AE0-959A-2D1274F80A8D