<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2801122</hangar_id>
 <dok_id>H0B355</dok_id>
 <rm>2012</rm>
 <beteckning>55</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2012:55</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>55</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-08-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2012-08-24 00:00:00</publicerad>
 <titel>En översyn av tryck- och yttrandefriheten, del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H0B355/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H0B355</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H0B355</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;En översyn av tryck- och yttrandefriheten, del 1&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 183px 0px 74px 92px;padding: 0px;border: none;width: 588px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 588px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 382px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 521px 0px 98px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 60px 0px 341px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_3 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:510px;z-index:-1;width:165px;height:17px;}
#page_3 #dimg1 #img1 {width:165px;height:17px;}




#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 323px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 340px 95px;padding: 0px;border: none;width: 699px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:405px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 328px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}




#page_53 #tx1 {position:absolute;top:458px;left:291px;width:200px;height:187px;}
#page_53 #tx2 {position:absolute;top:649px;left:291px;width:200px;height:102px;}
#page_53 #tx3 {position:absolute;top:794px;left:479px;width:17px;height:12px;}

#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_56 #tx1 {position:absolute;top:113px;left:281px;width:201px;height:170px;}
#page_56 #tx2 {position:absolute;top:303px;left:281px;width:201px;height:51px;}
#page_56 #tx3 {position:absolute;top:355px;left:281px;width:201px;height:85px;}
#page_56 #tx4 {position:absolute;top:442px;left:281px;width:201px;height:119px;}
#page_56 #tx5 {position:absolute;top:563px;left:281px;width:201px;height:170px;}

#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_62 #tx1 {position:absolute;top:595px;left:281px;width:201px;height:136px;}
#page_62 #tx2 {position:absolute;top:130px;left:281px;width:201px;height:221px;}
#page_62 #tx3 {position:absolute;top:355px;left:281px;width:201px;height:85px;}
#page_62 #tx4 {position:absolute;top:442px;left:281px;width:201px;height:68px;}

#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:319px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 265px;padding: 0px;border:none;width: 293px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_4 {border:none;margin: 2px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_5 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 105px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_4 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_110 #tx1 {position:absolute;top:217px;left:281px;width:201px;height:68px;}
#page_110 #tx2 {position:absolute;top:286px;left:281px;width:201px;height:102px;}
#page_110 #tx3 {position:absolute;top:407px;left:281px;width:201px;height:136px;}
#page_110 #tx4 {position:absolute;top:614px;left:281px;width:201px;height:36px;}
#page_110 #tx5 {position:absolute;top:649px;left:300px;width:31px;height:17px;}
#page_110 #tx6 {position:absolute;top:666px;left:281px;width:201px;height:85px;}

#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 198px;padding: 0px;border:none;width: 520px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_5 {border:none;margin: 10px 0px 0px 198px;padding: 0px;border:none;width: 520px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_6 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_6 #id_6_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_6 #id_6_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_7 {border:none;margin: 82px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 172px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 155px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 60px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_4 {border:none;margin: 14px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_5 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 380px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_3 {border:none;margin: 81px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:216px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}




#page_140 #tx1 {position:absolute;top:278px;left:281px;width:201px;height:221px;}

#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 270px 0px 808px 152px;padding: 0px;border: none;width: 642px;height: 45px;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:45px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:414px;height:45px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 60px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:510px;z-index:-1;width:165px;height:17px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:165px;height:17px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 270px 0px 779px 152px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:73px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:414px;height:73px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 60px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:510px;z-index:-1;width:165px;height:17px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:165px;height:17px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 270px 0px 779px 152px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:73px;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:414px;height:73px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 270px 0px 779px 152px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:73px;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:414px;height:73px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:425px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:202px;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:413px;height:202px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:220px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:601px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:143px;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:431px;height:143px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:82px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:111px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:305px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:90px;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:431px;height:90px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_389 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_389 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:186px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 270px 0px 779px 152px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:73px;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:414px;height:73px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_417 #dimg1 {position:absolute;top:463px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_417 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_436 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_436 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_438 #dimg1 {position:absolute;top:501px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_438 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_442 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_442 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 270px 0px 779px 152px;padding: 0px;border: none;width: 414px;}

#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:73px;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:414px;height:73px;}




#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_461 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_461 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_464 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_464 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_465 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_465 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_484 #dimg1 {position:absolute;top:353px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:289px;}
#page_484 #dimg1 #img1 {width:413px;height:289px;}




#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_490 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_490 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_495 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_495 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;}





#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 270px 0px 808px 152px;padding: 0px;border: none;width: 642px;height: 45px;}

#page_496 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:45px;}
#page_496 #dimg1 #img1 {width:414px;height:45px;}




#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_503 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_525 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_525 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_553 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_553 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;}





#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_559 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_560 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_561 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_562 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_563 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_564 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_565 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_566 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_567 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_568 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_569 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_570 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_571 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_572 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_573 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_574 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_575 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_576 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_577 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_578 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_579 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_580 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_581 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_582 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_583 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_584 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_585 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_586 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_587 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_588 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_589 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_590 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_591 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_592 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_593 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_594 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_595 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_596 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_597 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_598 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_599 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_600 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_601 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_602 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_603 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_604 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_605 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_606 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_607 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_608 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_609 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_610 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_611 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_612 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_613 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_614 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_615 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_616 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_617 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_618 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_619 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_620 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_621 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_622 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_623 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_623 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_623 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_624 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_625 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_626 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_627 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_628 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_629 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_630 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_631 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_632 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_633 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_634 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_635 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_635 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_635 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;}





#page_636 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_637 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_638 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_639 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_640 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_641 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_642 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_643 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_644 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_645 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_646 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_647 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_648 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_649 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_650 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_651 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_652 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_653 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_654 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_655 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_656 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_657 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_658 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_659 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_660 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_661 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_662 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_663 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_664 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_665 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_666 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_667 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_668 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_669 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_670 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_671 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_672 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_673 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_674 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_675 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_676 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_677 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_678 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_679 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_680 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_681 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_682 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_683 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_684 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_685 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_686 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_687 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_688 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_689 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_690 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_691 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_692 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_693 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_694 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_695 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_696 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_697 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_698 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_699 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_700 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_701 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_702 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_703 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_704 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_705 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_706 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_707 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_708 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_709 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_710 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_711 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 43px 'Arial';line-height: 51px;}
.ft1{font: italic 32px 'Times New Roman';line-height: 37px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft13{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft14{font: bold 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft15{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: 15px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft18{font: bold 16px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft19{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft20{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft21{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: bold 16px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 19px;}
.ft24{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 1px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft27{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft28{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft29{font: bold 16px 'Times New Roman';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft30{font: 14px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 18px;}
.ft31{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft34{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft35{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft36{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft37{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft38{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft39{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft40{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft41{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft42{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft43{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft44{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft45{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft46{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft47{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft48{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft49{font: bold 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft50{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft51{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft52{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft53{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft54{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft55{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft56{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft57{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft58{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft59{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft60{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft61{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft62{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft63{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft64{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft65{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft66{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft67{font: 14px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft68{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft69{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft70{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft71{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft72{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft73{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft74{font: 1px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft75{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft76{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft77{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft78{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft79{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 17px;}
.ft80{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft81{font: italic bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft82{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft84{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft85{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft86{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft87{font: 24px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 27px;}
.ft88{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft89{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft90{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft91{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft92{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft93{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft94{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft95{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft96{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft97{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft98{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft99{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft100{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft101{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft102{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft103{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft104{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft105{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft106{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft107{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft108{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft109{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft110{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft111{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft112{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft113{font: 14px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft114{font: 13px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft115{font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft116{font: 24px 'Arial';margin-left: 29px;line-height: 29px;}
.ft117{font: 24px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft118{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 20px;}
.ft119{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft120{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft121{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft122{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft123{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft124{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft125{font: italic 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft126{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 19px;}
.ft127{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft128{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft129{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft130{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft131{font: 14px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft132{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft133{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft134{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft135{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft136{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft137{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft138{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft139{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft140{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft141{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft142{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft143{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft144{font: 24px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 29px;}
.ft145{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft146{font: 15px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 17px;}
.ft147{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft148{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft149{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft150{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft151{font: bold 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft152{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft153{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft154{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft155{font: bold 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft156{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft157{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft158{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft159{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 29px;}
.ft160{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft161{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft162{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft163{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft164{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft165{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft166{font: italic 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft167{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft168{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft169{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft170{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft171{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft172{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft173{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 44px;line-height: 19px;}
.ft174{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 61px;line-height: 20px;}
.ft175{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft176{font: 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft177{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft178{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft179{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft180{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft181{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft182{font: 14px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft183{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft184{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft185{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft186{font: italic 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft187{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft188{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft189{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft190{font: 15px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft191{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 44px;line-height: 20px;}
.ft192{font: 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft193{font: bold 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft194{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft195{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft196{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft197{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 20px;}
.ft198{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft199{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft200{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 309px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 492px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p22{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 269px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 272px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 366px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p34{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 436px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 359px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 385px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-right: 339px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 645px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: right;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: right;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 354px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p208{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p209{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 11px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: right;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p272{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p277{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p278{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 370px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 352px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p378{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: left;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p391{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p392{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: right;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p408{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p409{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p415{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-right: 351px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p438{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p448{text-align: right;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p450{text-align: right;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p451{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: right;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 513px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 473px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: center;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p475{text-align: right;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p476{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 588px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 372px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 388px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p529{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p550{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 322px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 162px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -53px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 26px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 351px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 489px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p627{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 420px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 345px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p631{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p638{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 29px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 29px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 29px;}
.p644{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p651{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 412px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 166px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p658{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p690{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p716{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 61px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -53px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 474px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;margin-top: 353px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 48px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -52px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 431px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 456px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p781{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p791{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p792{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 333px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 660px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p816{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 452px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p827{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p853{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;margin-top: 608px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-right: 352px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p874{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 544px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 319px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p877{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 29px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 29px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 29px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 524px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 361px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p897{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 577px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 45px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -53px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 328px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p903{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 112px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 371px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p918{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 317px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p934{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p948{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 80px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p958{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p963{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 325px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 11px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -52px;}
.p967{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p979{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 99px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 370px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p999{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1004{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1012{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1026{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1027{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 378px;margin-top: 659px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 106px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 440px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 96px;padding-right: 404px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -96px;}
.p1042{text-align: left;padding-right: 330px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-right: 353px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1066{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1077{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1099{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1100{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1101{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1114{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1119{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1124{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 378px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1130{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1131{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1132{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1133{text-align: left;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1138{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;padding-right: 340px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: right;padding-left: 80px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1167{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 224px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1175{text-align: left;padding-right: 326px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 590px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 421px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -79px;}
.p1182{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1186{text-align: left;padding-right: 331px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: left;padding-right: 350px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 316px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1192{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1193{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1195{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: left;padding-right: 333px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1198{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1199{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1200{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1201{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1203{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1204{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1205{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 217px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1215{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: left;padding-right: 338px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p1226{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1227{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1230{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1231{text-align: left;padding-left: 378px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1233{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1234{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1235{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1237{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1238{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p1239{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1240{text-align: left;padding-right: 345px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1241{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1242{text-align: left;padding-right: 342px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1246{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1247{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1250{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1251{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1253{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1255{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1256{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: left;padding-right: 340px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: left;padding-right: 322px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1260{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1261{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1263{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1264{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1265{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1266{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1267{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1269{text-align: left;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1270{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1273{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1274{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1276{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1277{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1278{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 334px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1279{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 387px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1280{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p1281{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1282{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1283{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1286{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1288{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1289{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: justify;padding-left: 113px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1291{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 373px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1292{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1293{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1294{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1295{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1296{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1297{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1298{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p1300{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 305px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1301{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1302{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p1303{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p1304{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1305{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1307{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1308{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1309{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 472px;margin-bottom: 0px;}
.p1310{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1311{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1312{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1313{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p1314{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1315{text-align: left;padding-right: 413px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1317{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px;}
.p1318{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p1320{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p1321{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1322{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1323{text-align: left;padding-right: 411px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1324{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1325{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1326{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1327{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 261px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1328{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1329{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1330{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1331{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p1332{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1333{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p1334{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px;}
.p1336{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 404px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 482px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 18px;}
.tr1{height: 86px;}
.tr2{height: 87px;}
.tr3{height: 89px;}
.tr4{height: 26px;}
.tr5{height: 35px;}
.tr6{height: 38px;}
.tr7{height: 37px;}
.tr8{height: 29px;}
.tr9{height: 28px;}
.tr10{height: 30px;}
.tr11{height: 20px;}
.tr12{height: 21px;}
.tr13{height: 17px;}
.tr14{height: 16px;}
.tr15{height: 54px;}
.tr16{height: 51px;}
.tr17{height: 36px;}
.tr18{height: 52px;}
.tr19{height: 19px;}
.tr20{height: 31px;}
.tr21{height: 55px;}
.tr22{height: 22px;}
.tr23{height: 23px;}
.tr24{height: 14px;}
.tr25{height: 25px;}
.tr26{height: 33px;}
.tr27{height: 34px;}
.tr28{height: 59px;}
.tr29{height: 81px;}
.tr30{height: 61px;}
.tr31{height: 4px;}
.tr32{height: 49px;}
.tr33{height: 57px;}

.t0{width: 429px;margin-top: 70px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;margin-top: 145px;font: bold 15px 'Arial';}
.t2{width: 382px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: bold 15px 'Arial';}
.t6{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t8{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 416px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 26px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 416px;font: bold 15px 'Arial';}
.t15{width: 414px;margin-left: 76px;margin-top: 146px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t17{width: 412px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t19{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t20{width: 321px;margin-top: 17px;font: italic 12px 'Arial';}
.t21{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 47px;font: italic 15px 'Arial';}
.t23{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 415px;margin-top: 47px;font: italic 15px 'Arial';}
.t25{width: 416px;margin-top: 47px;font: italic 15px 'Arial';}
.t26{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 13px 'Arial';}
.t27{width: 416px;margin-left: 66px;font: italic 15px 'Arial';}
.t28{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t29{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t30{width: 385px;margin-left: 66px;margin-top: 47px;font: bold 13px 'Arial';}
.t31{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t32{width: 416px;margin-top: 32px;font: 15px 'Arial';}
.t33{width: 415px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t34{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t35{width: 387px;margin-left: 29px;font: italic 15px 'Arial';}
.t36{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t37{width: 415px;margin-left: 76px;font: italic 15px 'Arial';}
.t38{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 47px;font: 15px 'Arial';}
.t39{width: 416px;margin-top: 17px;font: italic 15px 'Arial';}
.t40{width: 396px;margin-left: 66px;margin-top: 47px;font: italic bold 15px 'Arial';}
.t41{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 12px;font: italic 15px 'Arial';}
.t42{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: italic 15px 'Arial';}
.t43{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: italic 12px 'Arial';}
.t44{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 8px 'Arial';}
.t45{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t46{width: 299px;margin-left: 66px;margin-top: 7px;font: 15px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B3551x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;En översyn av tryck- och yttrandefriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Del 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Slutbetänkande av Yttrandefrihetskommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2012&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Tryckt av Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Stockholm 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-23780-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B3553x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Den 30 april 2003 tillsattes Tryck- och yttrandefrihetsberedningen (Ju 2003:04). Beredningen bestod av en ordförande, en sekreterare och ett antal experter. En samrådsgrupp med representanter för riksdagspartierna var också knuten till beredningen, som hade ett brett uppdrag. Den skulle följa utvecklingen på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området samt utreda och lämna förslag till lösningar av olika problem på detta område. Beredningen lämnade två delbetänkanden: &lt;SPAN class="ft8"&gt;Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Internationellt rättsligt bistånd, brottskatalogen, målhandläggnings- frågor m.m &lt;/SPAN&gt;(SOU 2004:114) och &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? Tryck- och yttrandefrihetsberedningen inbjuder till debatt &lt;/SPAN&gt;(SOU 2006:96).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Den 16 maj 2008 ombildades beredningen till en parlamentariskt sammansatt kommitté. Före detta justitiekanslern, numera justitie- rådet Göran Lambertz förordnades till kommitténs ordförande. Samma dag förordnades som ledamöter i kommittén riksdagsleda- möterna Phia Andersson (S), Ulrika Karlsson (M), Yilmaz Kerimo&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;(S) och dåvarande riksdagsledamöterna Bertil Kjellberg (M), Lars Wegendal (S), Ingvar Svensson (KD) och Stefan Tornberg (C). Som ledamöter i kommittén förordnades vidare numera hovrätts- rådet Lena Blixt (FP), juristen Ingrid Burman (V), journalisten Inger Fredriksson (C), kanslichefen Alf Karlsson (MP) och advokaten Erik Wassén (FP). Yilmaz Kerimo ersattes den 15 oktober 2008 av riksdagsledamoten Helene Petersson (S). Den 25 januari 2011 förordnades riksdagsledamöterna Cecilia Magnusson (M) och Andreas Norlén (M) som ledamöter. Samma dag entledigades Bertil Kjellberg. Genom ett beslut den 15 mars 2011 förordnades riksdagsledamoten Jonas Åkerlund (SD) som ledamot med verkan fr.o.m. den 26 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p17 ft9"&gt;Som experter i kommittén förordnades jur. kand. Martin Brinnen, numera chefsjuristen Kerstin Bröms Lumpus, numera professor Thomas Bull, direktören Per Hultengård, departementssekreteraren Catharina Jonsson, numera generaldirektören Magnus Larsson, numera advokaten Kristina Lidehorn, avdelningschefen Kerstin Morast, byråchefen Håkan Rustand och förbundsjuristen Olle Wilöf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Genom beslut den 26 januari 2009 entledigades Magnus Larsson, med verkan fr.o.m. den 1 mars 2009. Samma dag för- ordnades departementssekreteraren Kirsten Glansberg och hovrätts- rådet Katarina Rikte som experter, båda besluten med verkan fr.o.m. den 1 mars 2009. Den 15 maj 2009 ersattes Kirsten Glansberg av numera kanslirådet Anna Gullesjö. I ett beslut den 11 augusti 2009 förordnades bolagsjuristen Jens Karlsson som expert. Den 1 december 2009 ersattes Catharina Jonsson av numera ämnesrådet Helena Strömbäck. Den 1 juli 2010 förordnades numera rådmannen Feryal Mentes som expert. Genom ett beslut den 16 september 2010 entledigades Martin Brinnen, med verkan från den 1 oktober 2010. Den 11 februari 2011 förordnades doktoranden Daniel Westman som expert. Den 5 september 2011 förordnades som expert rätts- sakkunniga Katarina Berglund Siegbahn. Den 13 september 2011 ersattes Anna Gullesjö av rättssakkunniga Rosemarie Jansson Håvik. Kanslirådet Viveca Lång förordnades som expert den 15 november 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft10"&gt;Som sekreterare åt kommittén tjänstgjorde Katarina Rikte t.o.m. den 28 februari 2009. Den 1 januari 2009 anställdes hovrätts- assessorn Daniel Gustavsson som sekreterare och den 1 augusti 2009 chefredaktören Nils Funcke. Den 1 oktober 2010 anställdes Martin Brinnen som sekreterare och den 15 december 2011 hovrätts- rådet Stefan Nyman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Kommittén har antagit namnet Yttrandefrihetskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;Vi har haft i uppdrag att fullgöra dels de uppgifter som kvarstår enligt Tryck- och yttrandefrihetsberedningens tidigare direktiv, dir. 2003:58 och dir. 2007:76, dels de uppgifter som anges i nya direktiv, dir. 2008:42.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Vi har tidigare avgett delbetänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor &lt;/SPAN&gt;(SOU 2009:14) och debattbetänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag? – Yttrandefrihets- kommittén presenterar tre modeller &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:68).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft10"&gt;Härmed överlämnas kommitténs betänkande &lt;SPAN class="ft11"&gt;En översyn av tryck- och yttrandefriheten &lt;/SPAN&gt;(SOU 2012:55).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;Till betänkandet fogas reservationer och särskilda yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p4 ft10"&gt;Utredningsuppdraget är härmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;Stockholm den 23 augusti 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft10"&gt;Göran Lambertz&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Phia Andersson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Lena Blixt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Ingrid Burman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Inger Fredriksson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Alf Karlsson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Ulrika Karlsson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Cecilia Magnusson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Andreas Norlén&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Helene Petersson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Ingvar Svensson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Stefan Tornberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Erik Wassén&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Lars Wegendal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Jonas Åkerlund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;/Martin Brinnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Nils Funcke&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Daniel Gustavsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;Stefan Nyman&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;DEL 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i regeringsformen ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i brottsbalken ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;I.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;INLEDNING&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft19"&gt;Uppdraget och genomförandet...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kommitténs uppdrag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kommitténs arbete ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Betänkandets disposition.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft21"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Innehåll SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;Nuvarande ordning ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;En uppdelad reglering av yttrandefriheten ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;De tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundbultarna .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;2.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;2.2.2 Förbud mot censur och hindrande åtgärder..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;2.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Etableringsfrihet..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;2.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ensamansvar ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;2.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Meddelarskydd ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;2.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Särskild brottskatalog m.m.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;2.2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Särskild rättegångsordning .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;2.2.8 Annat av särskilt stor betydelse .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;När TF och YGL blir tillämpliga...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;2.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Formella krav...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;2.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Materiella krav .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p37 ft20"&gt;2.3.3 Territoriella krav............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;II.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;BAKGRUND TILL UTREDNINGEN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Om bakgrunden........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Innehållet i huvudavsnitt II ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Principiella invändningar mot TF och YGL enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p40 ft20"&gt;direktiven ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Tekniken och lagstiftaren ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p40 ft20"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p40 ft20"&gt;Teknikfrågan under &lt;NOBR&gt;1800-talet ..............................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Tekniken i 1912 års förslag till TF ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Tekniken och 1949 års tryckfrihetsförordning ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p40 ft20"&gt;Massmedieutredningen ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p40 ft20"&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p40 ft20"&gt;Mediekommittén ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft21"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;4.8 Mediegrundlagsutredningen..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td18"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Tryck- och yttrandefrihetsberedningen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft20"&gt;Yttrandefrihetskommittén ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;4.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Samlingsbegreppen i TF och YGL........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;Medborgaren och tekniken ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft20"&gt;Medieanvändningen i Sverige ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Från läsare till medaktör och redaktör .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Internet och politisk aktivitet ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft20"&gt;Förtroendet för medierna......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft20"&gt;Forskarna om framtiden ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft20"&gt;Några utgångspunkter ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft20"&gt;Vissa allmänna problem .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Tryckta skrifter och tekniska upptagningar .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Olika bestämmelser för tråd- och etersändningar ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Problem som handlar om databasregeln...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europa- konventionen ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft20"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Förhållandet till &lt;NOBR&gt;EU-rätten ...................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;7.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Kort om &lt;NOBR&gt;EU-rätten.....................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;7.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Överlåtelse av beslutanderätt .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;7.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;Rapporten ”Tryckfrihetsförordningens och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;yttrandefrihetsgrundlagens förhållande till EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;rätten”..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;7.2.4 Kort om &lt;NOBR&gt;EU-stadgan&lt;/NOBR&gt; om de grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;rättigheterna ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft21"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Europakonventionen..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;7.3.1 Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;7.3.2 Vissa särskilt relevanta artiklar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p48 ft20"&gt;Europakonventionen ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;III. ÖVERVÄGANDEN – SKIFTE ELLER INTE?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Yttrandefrihetens betydelse och ändamål.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Krav på grundlagsregleringen ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Teknikutvecklingen tycks tala för ett skifte .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;TF:s och YGL:s tillämpningsområde ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;8.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Tre modeller ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;8.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Grunddragen i NYGL............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för vägvalet ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Några allmänna utgångspunkter............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft28"&gt;Vissa aspekter på en anpassning ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Hur bör frågan beaktas vid vägvalet? ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;Överväganden och slutsatser ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Tillämpningsområdet .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Ett antal tillämpningsproblem ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Meddelarfriheten och meddelarskyddet ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Några frågor som har beaktats ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Ytterligare frågeställningar ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft21"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;10.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;Förhållandet till &lt;NOBR&gt;EU-rätten ...................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;10.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;Kommitténs slutsatser och ställningstagande ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;IV. EN REVIDERING AV TF OCH YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft19"&gt;TF och YGL görs mer lättillämpade ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Bakgrund ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Överväganden ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;316&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;11.2.1 Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;316&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;11.2.2 En översyn av struktur och språk ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;11.2.3 Särskilt om 1 kap. YGL ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;11.2.4 Vissa materiella förändringar .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft19"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Bakgrund ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;12.1.1 Delegationsbestämmelser...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;12.1.2 Begränsningsreglerna i RF .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;12.1.3 Hänvisningar i TF och YGL till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p53 ft20"&gt;begränsningsregler i RF..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;12.1.4 Gäller RF:s begränsningsregler för TF och YGL? ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Överväganden ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;12.2.1 Utgångspunkter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;12.2.2 Finns det behov av att införa begränsningsregler i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p53 ft20"&gt;TF och YGL? ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;12.2.3 Hur kan generella begränsningsregler i TF och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p53 ft20"&gt;YGL utformas? ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft15"&gt;Utökad distributionsplikt...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;339&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;339&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Historik ..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Gällande rätt ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;Nyare kanaler för distribution av yttranden ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft21"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;13.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Yttranden med distributionsproblem ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;346&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;13.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Överväganden.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;Rättegångsbestämmelserna – en översyn.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Jurysystemets grunder ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Juryns tillkomst och reformering..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;356&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Jurysystemet ifrågasatt...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;14.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Överväganden.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;360&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;Förändringar i databasregeln......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Bakgrund.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Överväganden.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Bakgrund.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Överväganden.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;16.2.1 Grundlagsskydd för tidningsföretagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p48 ft20"&gt;arkivdatabaser ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;16.2.2 Radio- och kassettidningar (taltidningar) .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;16.2.3 Lagteknisk lösning ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;En delegationsbestämmelse om produktinformation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;m.m. .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;401&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;17.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Bakgrund.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;401&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Överväganden.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;Andra förändringar som har diskuterats.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td23"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;18.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Frågor som kommittén inte hunnit överväga.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;18.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td10"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;Två frågor som behandlats i särskild ordning ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;413&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;18.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;Ett expertförslag om tvångsmedel m.m................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;V.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;SKYDDET FÖR PRIVATLIVET M.M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft15"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft15"&gt;integritetsskydd? ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;19.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Bakgrund ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;19.1.1 Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;19.1.2 Det nuvarande svenska skyddet för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p53 ft20"&gt;personliga integriteten................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;19.1.3 Europakonventionen ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Vår kartläggning av behovet av en integritetsskyddsbestämmelse inom det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;grundlagsskyddade området..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;19.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Överväganden ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft19"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;20.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Bakgrund ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;20.1.1 Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;20.1.2 Vissa särskilda bestämmelser av betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;tryck- och yttrandefrihetsmål ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;20.1.3 Rättshjälp i tryck- och yttrandefrihetsmål................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;442&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;20.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Problem för den enskilde ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;444&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;20.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;Närmare om den särskilda åtalsprövningsregeln .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;20.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Ansvar för rättegångskostnader ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;448&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;20.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;Närmare om tillämpningslagens kvittningsregel .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;20.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;Överväganden ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;454&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;20.6.1 Utgångspunkter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;454&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;20.6.2 En utvidgning av förutsättningarna för allmänt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p53 ft10"&gt;åtal vid ärekränkningsbrott i tryck- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p53 ft20"&gt;yttrandefrihetsmål ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;454&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;20.6.3 Utökade möjligheter till kvittning ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;458&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Innehåll SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;VI.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p58 ft14"&gt;INTERNATIONELLT RÄTTSLIGT BISTÅND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;Internationellt rättsligt bistånd...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;471&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;21.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Bakgrund.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;471&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;21.1.1 Om kommitténs uppdrag ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;471&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;21.1.2 Internationellt rättsligt bistånd ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;473&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;21.1.3 Särskilt om det rättsliga samarbetet inom EU ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;475&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;21.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Det svenska rättsläget ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;21.2.1 Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;21.2.2 Det territoriella tillämpningsområdet........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;21.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Tryck- och yttrandefrihetsberedningens betänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;SOU 2004:114 ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;489&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;21.3.1 Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;489&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;21.3.2 Vissa uttalanden från beredningen .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;491&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;21.3.3 Beredningens förslag...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;493&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;21.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Överväganden.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;496&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;21.4.1 Nuvarande rättsläge ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;496&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;21.4.2 Förhållandet till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.........................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;498&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;21.4.3 Det territoriella tillämpningsområdet........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;21.4.4 Möjligheterna för internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p48 ft20"&gt;utökas...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;506&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;VII. ÖVRIGT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;Genomförandet av förslagen.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;515&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;22.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Konsekvenser..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;515&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;22.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Behovet av ändringar i andra lagar.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;22.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;523&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;Författningskommentar .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;525&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;23.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i regeringsformen ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;525&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;23.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;527&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;23.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft21"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;23.4 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td18"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;679&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;23.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p60 ft10"&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft33"&gt;.................................... 681&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;Reservationer ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;685&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;Särskilda yttranden ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;699&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft14"&gt;DEL 2&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft10"&gt;Tryck- och yttrandefrihetsberedningens direktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft20"&gt;2003:58........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td4"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft10"&gt;Tryck- och yttrandefrihetsberedningens tilläggsdirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft20"&gt;2007:76......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft10"&gt;Tryck- och yttrandefrihetsberedningens tilläggsdirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft20"&gt;2008:42......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft20"&gt;TF:s nuvarande lydelse ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft20"&gt;YGL:s nuvarande lydelse .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft20"&gt;Ordlista över tekniska begrepp ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft10"&gt;PM med förslag till lagreglering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft12"&gt;tvångsmedelsanvändning på TF- och &lt;NOBR&gt;YGL-området.............&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft12"&gt;Databaser med utgivningsbevis.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft10"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag – Lagtext och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft20"&gt;författningskommentar .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft10"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag – Bilaga till ordförandens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p62 ft20"&gt;reservation ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft21"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p64 ft7"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;BBS-lagen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;lagen (1998:112) om ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;för elektroniska anslagstavlor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;betänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dataskyddsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft34"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;direktiv 95/46/EG av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;24 oktober 1995 om skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;enskilda personer med avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;på behandling av personupp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;gifter och om det fria flödet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;sådana uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;direktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dnr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;diarienummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Ds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;departementspromemoria&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;EG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;Europeiska gemen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;skapen/gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;Europeiska konventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;(4 november 1950) om skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;för de mänskliga rättigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;och de grundläggande friheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;HD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;Högsta domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;JK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;Justitiekanslern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;JO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;Riksdagens ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;KU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;KuL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;kreditupplysningslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td39"&gt;&lt;P class="p65 ft10"&gt;(1973:1173)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft21"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;LRA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lagen (1974:371) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;rättegången i arbetstvister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;MGU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Mediegrundlagsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;MK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Mediekommittén&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;MMU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Massmedieutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;NJA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Nytt Juridiskt Arkiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;NYGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;PO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Allmänhetens pressombudsman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;PON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Pressens opinionsnämnd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;OSL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;offentlighets- och sekretess-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lagen (2009:400)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;PTS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Post- och telestyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;PuL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;personuppgiftslagen (1998:204)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;rskr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;riksdagens skrivelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;RTVL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; (2010:696)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;SKL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Statens kriminaltekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;laboratorium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;statens offentliga utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;TF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tillämpningslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lagen (1991:1559) med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;föreskrifter på tryckfrihets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;förordningens och yttrande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;frihetsgrundlagens områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;TYB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Tryck- och yttrandefrihets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;beredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;YFK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Yttrandefrihetskommittén&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;YFU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Yttrandefrihetsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft21"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft15"&gt;Bakgrund och kommitténs uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Tidigare betänkanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Kommittén har tidigare lämnat två delbetänkanden. Det första,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor &lt;SPAN class="ft10"&gt;(SOU 2009:14), låg till grund för regeringens proposition 2009/10:81 och ledde fram till ett antal ändringar av grundlagarna som trädde i kraft den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Det andra delbetänkandet lades fram i oktober 2010, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag? &lt;/SPAN&gt;– &lt;SPAN class="ft11"&gt;Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:68). Betänkandet var utformat som ett debatt- betänkande för att stimulera diskussionen om hur ett eventuellt alternativ till den nuvarande grundlagsregleringen med TF och YGL skulle kunna utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Kommitténs uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Direktiven till kommittén omfattar ett stort antal frågor där huvud- uppgiften är att försöka finna en ny teknikoberoende reglerings- modell. Enligt direktiven ska kommittén överväga om man bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrande- friheten och analysera de för- och nackdelar som en teknikoberoende reglering kan medföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Utgångspunkten för arbetet ska enligt direktiven vara att de grundläggande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna, som t.ex. ensamansvaret, jurysystemet och meddelarskyddet, ska ligga fast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Kommittén har vidare haft i uppdrag att analysera om andra distributionsformer för yttranden till allmänheten, utöver de traditionella medierna, kan behöva skyddas av de tryck- och yttrande-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft21"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;frihetsrättsliga principerna. Samtidigt påpekas det att en analys ska göras av hur en avgränsning kan åstadkommas i förhållande till de distributionsformer för vilka RF och Europakonventionen anses ge ett tillräckligt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Om kommittén skulle finna att det inte är möjligt att hitta en ny teknikoberoende regleringsmodell som ger ett tillräckligt starkt skydd har uppdraget enligt direktiven varit att göra en allmän översyn av TF och YGL. Syftet med denna översyn skulle vara att göra de båda grundlagarna så tydliga och lättillämpade som möjligt, bl.a. genom att överväga om det är möjligt att flytta detalj- bestämmelser till vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Kommittén har vidare haft i uppdrag att utreda om skyddet för enskildas integritet och privatliv borde stärkas inom det grundlags- skyddade området. I uppdraget har också ingått att utreda om möjlig- heterna att kvitta rättegångskostnaderna i tryck- och yttrandefrihets- mål borde öka och om enskildas ställning gentemot medieföretagen borde stärkas på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;I vårt uppdrag har även ingått att överväga om möjligheterna att lämna internationellt rättslig bistånd på det grundlagsreglerade området borde utökas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Direktiven till kommittén finns i bilagorna 1, 2 och 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Kommitténs debattbetänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;I debattbetänkandet (SOU 2010:68) presenterades tre skisser till en ny yttrandefrihetsgrundlag: Ansvarsmodellen, Verksamhets- modellen och Ändamålsmodellen. Samtliga tre förutsätter att yttrandet förekommer i ett massmedium för att grundlagsskydd ska kunna uppkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Ansvarsmodellen förutsätter att någon tydligt träder fram och tar ansvar för yttrandet. Det kan ske antingen genom att det finns ett utgivningsbevis för massmediet eller att ansvarsuppgifter sätts ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Verksamhetsmodellen ger ett automatiskt grundlagsskydd åt den vars verksamhet huvudsakligen består i att på yrkesmässiga grunder framställa eller sprida massmedier. Andra kan få grundlags- skydd för sina massmedier genom att ange ansvarsuppgifter på massmediet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft21"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td43"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Ändamålsmodellen tar i stället sikte på ändamålet med ett yttrande. Skyddet gäller för yttranden med ett opinionsbildande, journalistiskt, litterärt eller konstnärligt ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I den efterföljande debatten och under remissbehandlingen fick modellerna skiftande omdömen. Ansvarsmodellen mötte störst gillande men ansågs också ha tydliga brister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Kommittén valde att inrikta sitt fortsatta arbete på att ur de tre modellerna utmejsla ett alternativ som skulle kunna ställas mot de två gällande grundlagarna på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Arbetet med en ny yttrandefrihetsgrundlag, NYGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Den modell som kommittén tagit fram har haft arbetsnamnet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag &lt;/SPAN&gt;(NYGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Ambitionen med NYGL har varit att göra regleringen av yttrande- friheten så teknikoberoende som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;En grundförutsättning för att få grundlagsskydd enligt NYGL är att yttrandet framförs i ett &lt;SPAN class="ft8"&gt;massmedium. &lt;/SPAN&gt;Med det förstås enligt lag- texten ”medier som är avsedda att sprida yttranden till allmän- heten”. Till skillnad från den nuvarande regleringen knyts därmed inte tillämpningsområdet till vissa angivna massmedier eller tekniker för framställning eller distribution av medier eller yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Enligt NYGL blir grundlagen automatiskt tillämplig på mass- medier som ges ut av ett &lt;SPAN class="ft8"&gt;massmedieföretag. &lt;/SPAN&gt;Med massmedieföretag avses sammanslutningar och enskilda vilkas huvudsakliga verksam- het består i att på yrkesmässiga grunder ge ut massmedier. Andra aktörer (t.ex. ideella organisationer och privatpersoner) har möjlig- het att få grundlagsskydd om de har &lt;SPAN class="ft8"&gt;utgivningsbevis &lt;/SPAN&gt;eller om mass- mediet förses med &lt;SPAN class="ft8"&gt;s.k. ansvarsuppgifter&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;I likhet med dagens reglering innehåller NYGL olika undantag från grundlagsskyddet. En nyhet i NYGL är att det i vissa fall görs undantag för behandling av personuppgifter i massmedier. Det avser behandling av personuppgifter som sker för andra syften än de som anges i NYGL:s ändamålsbestämmelse. Undantaget gäller enbart massmedier som ges ut av andra än massmedieföretag. Syftet är att undvika konflikter med EU:s s.k. dataskyddsdirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;När det gäller de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grund- principerna (bl.a. censurförbud, meddelarskydd, ensamansvar och särskild rättegångsordning) regleras dessa i allt väsentligt som i TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft21"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Det kan även nämnas att NYGL innehåller en generell pre- skriptionstid för väckande av allmänt åtal på sex månader från pub- liceringen av yttrandet. Det betyder bl.a. att preskriptionstiden för yttrandefrihetsbrott på webbplatser förkortas jämfört med vad som gäller enligt YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;NYGL beskrivs i avsnitt 8.7 och i bilaga 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;Kommitténs vägval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Kommittén har noggrant prövat om bestämmelserna i NYGL ger ett tillfredsställande skydd för de tryck- och yttrandefrihetsrätts- liga grundprinciperna. NYGL har också ställts mot TF och YGL i syfte att undersöka vilka eventuella fördelar som finns med en ny yttrandefrihetsgrundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Det stora problemet med NYGL är enligt kommittén avgräns- ningen av tillämpningsområdet. Begreppet ”massmedier”, som är en förutsättning för grundlagsskydd enligt NYGL, kan vid en första anblick framstå som tydligt och oproblematiskt. Men som kommittén redovisar i sina överväganden finns det en gråzon. Det kan t.ex. uppstå situationer när förpackningar används för att sprida information och opinionsyttringar och inte i första hand för att förpacka en vara. Då är de massmedier med den definition som används i NYGL. Det gör tillämpningsområdet otydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Enligt kommittén rymmer även begreppet ”massmedieföretag” besvärliga gränsdragningsproblem. Var ska gränserna dras vad gäller kravet på hur stor del av verksamheten som ska vara inriktad på utgivning av massmedier för att grundlagen automatiskt ska bli tillämplig? Ska frågan bedömas utifrån verksamhetens omsättning eller antalet anställda, eller kanske en kombination av dem? Även det andra kriteriet för att definiera ett massmedieföretag, yrkes- mässigheten, rymmer problematiska frågor när olika verksamheter ska bedömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Det kan visserligen konstateras att inte heller tillämpnings- områdena för TF och YGL är helt entydiga. Kommittén gör dock bedömningen att oklarheterna blir större med NYGL än med det nuvarande systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;De gränsdragningsfrågor som vi har identifierat i NYGL inne- bär inte bara en osäkerhet för dem som bedriver massmedieverk- samhet utan också för den som önskar lämna meddelanden för offentliggörande. Osäkerheten berör bl.a. meddelarskyddet som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td43"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;brukar betraktas som en av de centrala grundbultarna i tryck- och yttrandefrihetsregleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;I det här sammanhanget har kommittén även behandlat EU- rättens betydelse för vägvalet mellan TF/YGL och NYGL. Enligt kommitténs bedömning är det av grundläggande betydelse att Sverige försvarar sin nationella reglering på det tryck- och yttrande- frihetsrättsliga området. I det sammanhanget är det viktigt att fram- hålla att tryck- och yttrandefriheten innehåller konstitutionella kärnvärden där beslutanderätten inte har överlåtits till EU. De fördrag som styr &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; får dessutom anses ge stöd för Sverige att hävda att de grundläggande principer som finns i TF och YGL är en del av vår nationella identitet som det ankommer på unionen att respektera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Kommitténs slutsats är därför att &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; inte motiverar att det vidtas genomgripande förändringar av det svenska grundlags- skyddet för tryck- och yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Mot denna bakgrund väljer kommittén att hålla fast vid TF och YGL. Kommitténs överväganden i denna del beskrivs närmare i kap. &lt;NOBR&gt;8–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft15"&gt;TF och YGL görs mer lättillämpade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;I stället för att ersätta dagens reglering med NYGL anser kommit- tén att yttrandefriheten bäst stärks och utvecklas genom att TF och YGL förbättras och förtydligas. I enlighet med uppdraget i direktiven har kommittén därför inom ramen för den nuvarande ordningen valt att göra en allmän översyn av TF och YGL. Syftet har framför allt varit att de båda grundlagarna ska bli så tydliga och lättillämpade som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Det har gjorts en relativt långtgående översyn av uppbyggnaden av och språket i TF och YGL. Strukturen i YGL ändras i flera avse- enden, bl.a. så att grundlagen i huvudsak kan läsas självständigt utan omfattande hänvisningar till TF. I vissa fall har bestämmelser flyttats från grundlagarna till vanlig lag, i första hand till den s.k. tillämpningslagen. Det har införts rubriker över paragraferna. Lag- texten har anpassats till ett modernt lagspråk och getts en köns- neutral utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Ett exempel på sådana förändringar som nu har nämnts är att den i dag detaljerade regleringen av rättegångsfrågorna förenklas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft21"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;genom att ett antal bestämmelser flyttas till lag. Det gäller bl.a. ett antal bestämmelser om juryn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;Materiella förändringar i TF och YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Under arbetet med TF och YGL har ett antal frågor som berör det materiella innehållet i grundlagsregleringen behandlats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Förutsättningar för begränsningar av tryck- och yttrandefriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;I TF och YGL finns ett antal bestämmelser som anger att vissa frågor får regleras i lag – s.k. delegationsbestämmelser. I de flesta fallen anges inte i bestämmelserna hur långtgående begränsningar som får göras. Det kan konstateras att det i vissa delar är oklart i vilken omfattning de s.k. begränsningsreglerna i 2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§ RF gäller då tryck- och yttrandefriheten begränsas med stöd av dele- gationsbestämmelser i TF och YGL. I vissa fall görs det hänvis- ningar till dessa bestämmelser men i andra fall framgår det inte av lagtexten vad som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Kommittén anser att det finns ett behov av att förtydliga under vilka förutsättningar tryck- och yttrandefriheten i TF och YGL får begränsas i lag. Detta bör ske genom att nya bestämmelser införs i TF och YGL med hänvisningar till begränsningsreglerna i RF. Till det kommer en allmän bestämmelse om att begränsningar i grundlags- skyddet aldrig får gå så långt att de utgör ett hot mot grundlagarnas ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Kommitténs överväganden och förslag i denna del finns i kap. 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;En utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;I TF och YGL anges en s.k. distributionsplikt som innebär att postbefordringsföretag och andra allmänna trafikanstalter inte får vägra eller ställa särskilda villkor för distribution av skrifter och tekniska upptagningar med hänvisning till innehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Genom ett fall av distributionsvägran av en skrift uppdagades för några år sedan en lucka i bestämmelsen. Det gällde ett post- befordringsföretag som vägrade att dela ut oadresserade försändelser, s.k. masskorsband, med hänvisning till innehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft21"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td43"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Enligt vår uppfattning bör den som bedriver postverksamhet med tillstånd inte kunna vägra att distribuera oadresserade skrifter eller tekniska upptagningar på grund av deras innehåll. Vi föreslår därför att bestämmelserna om distributionsplikt i TF och YGL ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Förslaget motiveras bl.a. med att det för spridning av skrifter och tekniska upptagningar bara finns ett fåtal företag som bedriver postverksamhet och bara ett som har en rikstäckande service. Den som nekas distribution på grund av innehållet i skriften eller den tekniska upptagningen skulle därmed kunna få svårigheter med att nå ut med sitt budskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Kommittén anser att någon motsvarande distributionsplikt för internetoperatörer och leverantörer av värdtjänster inte bör införas. Antalet leverantörer av tjänster som på olika sätt gör sådana publi- ceringar möjliga är tillräckligt stort för att eventuell distributions- vägran inte ska få någon avgörande negativ inverkan på yttrande- friheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Förslaget behandlas närmare i kap. 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL är komplicerad och svår- tillgänglig. Tillämpningen av den har också varit förknippad med problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Ett problem har att göra med det automatiska grundlagsskyddet för s.k. massmedieföretag. Enligt databasregeln gäller grundlagen automatiskt för databaser som tillhandahålls av bl.a. en redaktion för en periodisk skrift eller för ett radioprogram. Kommittén har övervägt om redaktionsbegreppet borde överges eller ändras men har funnit att fördelarna inte överväger nackdelarna med en sådan ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Det andra tillämpningsproblemet som kommittén har behandlat är frågan vad det innebär att s.k. &lt;SPAN class="ft8"&gt;externa informationsleverantörer &lt;/SPAN&gt;kan påverka innehållet i en databas. Det kan t.ex. gälla personer eller produktionsbolag som självständigt uppdaterar ett medie- företags webbplats. Kommittén föreslår att det i lagtexten ska framgå att grundlagsskyddet inte påverkas av sådana uppdateringar så länge de görs på uppdrag av den som driver verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;Det tredje tillämpningsproblemet gäller grundlagens tillämplig- het på databaser som innehåller delar som kan påverkas direkt av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft21"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;mottagarna genom t.ex. &lt;/SPAN&gt;omodererade användarkommentarer&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Den nuvarande lagtexten kan uppfattas som att grundlagsskyddet för hela databasen faller bort om någon del av den kan påverkas av någon annan än den som driver verksamheten. Vi föreslår en uttrycklig bestämmelse om att grundlagen inte ska gälla för just de delar av databasen som kan ändras av någon annan än den som driver verk- samheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Våra förslag vad gäller databasregeln utvecklas närmare i kap. 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Arkivdatabaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Många tidningsföretag gör material från de tryckta tidningarna till- gängligt för allmänheten i databaser. Exempel på sådana tjänster är PressText Online och Mediearkivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Fram till 2003 ansågs den s.k. bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF omfatta sådana databaser. Regeln jämställde ett förlage- troget återgivande av innehållet i en tidning med en bilaga till den periodiska skriften när det skedde i form av ett radioprogram eller en teknisk upptagning. Bilageregeln antogs gälla även då innehållet i periodiska skrifter tillhandahölls i sådana databaser som avses i 1 kap. 9 § YGL. Massmedieföretagens arkivdatabaser skulle därmed ha haft ett automatiskt grundlagsskydd. Men sedan ett avgörande av Högsta domstolen år 2003 står det klart att tidningsföretagens arkivdatabaser inte omfattas av bilageregeln utan i stället faller under databasregeln i YGL. Detta har skapat flera problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Kommittén anser att det finns ett behov av ett särskilt grund- lagsskydd för tidningsföretagens arkivdatabaser. Ansvaret för inne- hållet i dessa bör hållas samman med ansvaret för den periodiska skriften. Vi föreslår därför att det införs en ny bestämmelse i TF som innebär att den som ansvarar för den ursprungliga publi- ceringen i den periodiska skriften ska bära ansvaret för tillhanda- hållandet i arkivdatabasen. Förändringen innebär att preskriptions- tiden för sådana publiceringar i arkivdatabaser ska räknas från tidpunkten för utgivningen av den periodiska skriften. Preskription vad gäller allmänt åtal inträder därmed sex månader efter utgiv- ningen av den periodiska skriften. Kommittén har övervägt att införa en möjlighet för domstol att besluta att visst innehåll i sådana databaser ska tas bort. Vi har dock bedömt att det för när- varande inte finns behov av att införa en sådan regel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Förslaget utvecklas närmare i kap. 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft21"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td43"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Taltidningar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Kommittén föreslår även att det införs en särskild regel för tal- tidningar som tillhandahålls som tekniska upptagningar eller radio- program, eller ur en databas. En förutsättning är att innehållet åter- ger hela eller delar av den periodiska skriften och att innehållet har anpassats särskilt till personer med funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Preskriptionstiden för sådana återgivningar räknas från tid- punkten då den periodiska skriften gavs ut. Ansvaret för dessa åter- givningar hålls samman med ansvaret för den periodiska skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;Taltidningsregeln behandlas i kap. 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;En ny s.k. delegationsbestämmelse införs i TF och YGL i fråga om krav på att införa och på visst sätt utforma varningstexter, inne- hållsdeklarationer och annan liknande produktinformation som förekommer i medier som omfattas av grundlagarna. Det kan bl.a. avse sådan tryckt information som förekommer på förpackningar och i s.k. bipacksedlar. Undantaget gäller under förutsättning att informationen inte är av en uttrycklig åsiktspåverkande eller opinions- bildande karaktär. Vårt förslag innebär att grundlagarna inte utgör något hinder mot att i lag meddela bestämmelser om sådan informa- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;De föreslagna bestämmelserna ger ett uttryckligt stöd i grund- lagarna åt ett undantag som redan i dag tillämpas. Fördelen med att skriva in undantaget i grundlagarna har bedömts vara att tillämp- ningsområdet blir tydligare och att det därmed blir lättare att förstå och tillämpa regleringen. I internationella förhandlingar – inte minst på &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; – kan det dessutom antas öka möjligheterna att få acceptans för den svenska förhandlingspositionen om denna vilar på en distinkt princip med uttryckligt grundlagsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Skälen för införandet av delegationsbestämmelsen utvecklas närmare i kap. 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft21"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Frågor som kommittén inte har hunnit överväga närmare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Ett antal frågor som har väckts inom kommittén har av tidsskäl inte kunnat analyseras djupare eller blivit föremål för närmare över- väganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft37"&gt;Bland de frågor som har uppmärksammats kan särskilt nämnas frågan om meddelarskydd för anställda inom privat verksamhet som finansieras med offentliga medel. Vidare har frågan väckts om att utvidga bestämmelsen om hets mot folkgrupp till att omfatta även transpersoner resp. personer med funktionsnedsättning. En annan frågeställning har rört förutsättningarna för att vidta olika tvångsmedel såsom husrannsakan och beslag av material på redak- tioner och i andra miljöer där det förekommer uppgifter som omfattas av källskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Dessa frågor redovisas i kap. 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;Övriga frågor som kommittén har haft att överväga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;Kommittén har utöver huvuduppgiften att se om det går att införa en teknikoberoende grundlag för tryck- och yttrandefriheten haft i uppdrag att överväga och lämna förslag beträffande tre frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Frågan om ett förstärkt integritetsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Kommittén har i enlighet med sina direktiv diskuterat om det borde införas en straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd. Flera varianter av ett sådant straffstadgande har tagits fram. Vi har kunnat konstatera att det i nationell svensk rätt finns begränsningar i skyddet för den enskildes privatliv och att det lagstiftningsmässiga skyddet vid en internationell jämförelse är relativt svagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Avgörande för vår bedömning om en straffbestämmelse bör införas inom det grundlagsskyddade området eller inte har varit dels om det finns ett sådant behov, dels om Sverige kan anses inter- nationellt förpliktat att införa en bestämmelse av det slaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;Kommitténs behovsanalys har gett vid handen att det i princip inte förekommer några sådana integritetskränkningar inom det grundlagsskyddade området som kan motivera en särskild straff- bestämmelse. Vi har inte heller kunnat konstatera att Sveriges för- pliktelser enligt Europakonventionen är tillräckligt tydliga för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td43"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;ensamma motivera införandet av ett nytt tryck- och yttrande- frihetsbrott. Kommittén anser att det finns en risk att en ny straff- bestämmelse får en återhållande effekt på de grundlagsskyddade mediernas publicistiska verksamhet. Vi har därför stannat vid att det för närvarande inte finns skäl att föreslå en straffbestämmelse om integritetsskydd i grundlagarna. Däremot anser vi oss kunna konstatera att det finns ett tydligt behov av en generell straff- bestämmelse utanför det grundlagsskyddade området. Vi har gjort bedömningen att det finns skäl för regeringen att överväga en sådan bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Våra närmare överväganden i denna del finns i kap. 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Enskildas ställning gentemot medierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft37"&gt;Enligt direktiven ska kommittén överväga om enskildas processu- ella skydd vid exempelvis förtal i medierna bör stärkas. För det ändamålet har kommittén diskuterat dels frågan om reglerna för allmänt åtal, dels reglerna om rättegångskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Vi föreslår att möjligheterna att väcka allmänt åtal vid ärekränk- ning utvidgas något&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Ärekränkningsbrotten skiljer sig på ett avgörande sätt från de flesta andra brottstyper. I fråga om dessa gäller nämligen som utgångspunkt att den enskilde själv får väcka åtal och utföra sin talan. Enligt en särskild åtalsprövningsregel i brottsbalken får allmänt åtal väckas bara om målsäganden anger brottet till åtal och åtal är av särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Ett enskilt åtal innebär flera nackdelar för målsäganden. De mest betydande är att målsäganden själv får svara för brottsutredningen och själva åtalet samt riskerar att få betala den tilltalades rättegångs- kostnader om han eller hon förlorar målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Allmänt åtal för ärekränkningsbrott förekommer bara i undan- tagsfall. Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har JK väckt allmänt åtal för förtal i endast ett fall. Utanför det grundlagsskyddade området väcks allmänt åtal i något större utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft31"&gt;Vi anser det rimligt att det allmänna i något fler fall än i dag ansvarar för att ärekränkningsbrott beivras straffrättsligt. Det bör ske genom utökade möjligheter att väcka allmänt åtal för sådana brott. Vi föreslår därför att det inte längre ska krävas ”särskilda skäl” för allmänt åtal utan vara tillräckligt att allmänt åtal är påkallat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft21"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;från allmän synpunkt. Kravet på målsägandeangivelse ska dock finnas kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Vi föreslår också en annorlunda utformad bestämmelse om kvitt- ning av rättegångskostnader i tryck- och yttrandefrihetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;I den s.k. tillämpningslagen avseende TF och YGL finns en sär- skild rättegångskostnadsregel för tryck- och yttrandefrihetsmål. Den är tillämplig om målsäganden har fört talan i ett mål där skuld- frågan har prövats av en jury. I ett sådant fall kan rätten bestämma att vardera parten ska svara för sin rättegångskostnad oavsett utgången i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Enligt förarbetena till bestämmelsen ska den kunna tillämpas när rätten har en annan uppfattning i skuldfrågan än juryn. Det har satts i fråga om inte en tillämpning av kvittningsregeln i enlighet med förarbetsuttalandena står i strid med den s.k. oskuldspresum- tionen i artikel 6.2 i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Vi föreslår att bestämmelsen formuleras om i syfte att ändra förut- sättningarna för kvittning. I fortsättningen ska kvittning inte kunna ske av det skälet att rätten har en annan uppfattning i skuldfrågan än juryn. Härigenom undviker man att bestämmelsen kommer i konflikt med oskuldspresumtionen. Kvittning ska kunna ske efter en skälighetsbedömning där en förutsättning är att målsäganden bedöms ha haft särskild anledning att få sin sak prövad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;I kap. 20 redogörs för kommitténs överväganden och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;I kommitténs uppdrag har ingått att överväga vilka rättsliga förut- sättningar som bör gälla för att svenska myndigheter ska kunna lämna s.k. internationellt rättsligt bistånd till utländska myndig- heter inom områden som omfattas av det särskilda grundlags- skyddet för tryck- och yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Frågor om sådant rättsligt bistånd kan bl.a. bli aktuella om utländska myndigheter vänder sig till Sverige för att få hjälp med utredningsåtgärder, t.ex. beslag av handlingar, med anledning av en brottsutredning som pågår i det landet. I dag tolkas grundlagarna på ett sätt som innebär att Sverige i praktiken inte kan lämna rätts- ligt bistånd när TF eller YGL är tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft35"&gt;Efter en genomgång av den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; utvecklingen på i första hand det straffrättsliga området konstaterar kommittén att utgångs- punkten bör vara att den svenska hållningen i fråga om internationellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft21"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td43"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;rättsligt bistånd är förenlig med unionsrätten. Det finns trots detta anledning att skapa en viss öppning för att lämna rättsligt bistånd även när grundlagarna är tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Kommittén föreslår därför att det i grundlagarna anges att en skrift eller teknisk upptagning som har framställts här inte anses utgiven i Sverige enbart på den grunden att den har skickats till enskilda adressater i utlandet. Detta medför att möjligheterna att lämna internationellt rättsligt bistånd ökar. I fråga om det s.k. kor- respondentskyddet för uppgiftslämnare samt författare och andra upphovsmän tydliggörs det att detta gäller om meddelandet m.m. skedde i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;När det gäller frågan om att lämna internationellt rättsligt bistånd på grundlagsområdet föreslås en ny bestämmelse i TF och YGL. Denna innebär att sådant bistånd kan lämnas avseende åtgärder som är tillåtna enligt grundlagarna. Om en ansökan rörande rättsligt bistånd gäller brott eller skadestånd med anledning av brott, ska ett krav på s.k. dubbel straffbarhet tillämpas. Enligt bestämmelsen kan regeringens medgivande för lämnande av internationellt rättsligt bistånd krävas i vissa fall. Närmare bestämmelser om prövningen av en ansökan om rättsligt bistånd ska kunna meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;Kommitténs överväganden återfinns i kap. 21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft21"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;P class="p64 ft7"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft15"&gt;Background and the Committee’s remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;Previous reports&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;The Committee has previously submitted two interim reports. The first, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Constitutional protection for digital cinema and other matters concerning freedom of expression &lt;/SPAN&gt;(SOU 2009:14), laid the ground- work for Government Bill 2009/10:81 and led to a number of con- stitutional amendments that entered into force on 1 January 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;The second interim report, presented in October 2010, was enti- tled &lt;SPAN class="ft11"&gt;A new fundamental law on freedom of expression? The Freedom of Expression Committee presents three models &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:68). This report took the form of a contribution to debate, aimed at encour- aging a discussion on the possible shape of an alternative to the present constitutional regulations in the Freedom of the Press Act (FPA) and the Fundamental Law on Freedom of Expression (FLFE).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;The Committee’s remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;The Committee’s terms of reference cover a wide range of issues, with the main task being to try to find a new regulatory model that is independent of technology. The terms of reference instruct the Committee to consider whether to retain &lt;NOBR&gt;technology-dependent&lt;/NOBR&gt; constitutional regulation of freedom of the press and of expression and to analyse the potential advantages and disadvantages of tech- &lt;NOBR&gt;nology-independent&lt;/NOBR&gt; regulations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft35"&gt;According to the Government, the Committee was to proceed on the assumption that the fundamental principles of freedom of the press and of expression legislation – such as sole responsibility,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft21"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;the jury system and protection of sources – are to remain firmly in place.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;The Committee was also instructed to analyse whether other means of distributing opinions to the public apart from the tradi- tional media may need to be protected by the principles of freedom of the press and of expression legislation. At the same time, the Government indicated that an analysis should be made of how to separate off the distributional forms for which the Instrument of Government and the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms are considered to pro- vide adequate protection.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;If the Committee should conclude that it is not possible to find a new &lt;NOBR&gt;technology-independent&lt;/NOBR&gt; regulatory model that provides sufficiently strong protection, the terms of reference instruct us to undertake a general review of the FPA and the FLFE. The purpose of this review would be to make these two fundamental (constitu- tional) laws as clear and easily applicable as possible, for example by considering whether it is possible to transfer detailed provisions to ordinary laws.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;The Committee was also instructed to study whether the pro- tection of individual integrity and privacy should be strengthened in the area under constitutional protection. The remit also included investigating whether the possibilities of ‘offsetting’ legal costs in freedom of the press and freedom of expression cases should in- crease and whether the position of individuals with respect to me- dia companies should be strengthened in any other way.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Our remit also included considering the possibility of providing increased international legal assistance in the area regulated by the fundamental laws.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;The Committee’s terms of reference are attached in annexes 1, 2 and 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;The Committee’s interim report&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;The debate report (SOU 2010:68) outlined three models for a new fundamental law on freedom of expression: the responsibility mod- el, the operational model and the purposive model. All three as- sume that constitutional protection is conditional on the opinion being expressed in a mass medium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft21"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;The responsibility model assumes that someone steps forward clearly and takes responsibility for the opinion expressed. This can occur either in the form of a publication authorisation for the mass medium concerned or by publication of a declaration of responsi- bility.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;The operational model offers automatic constitutional protec- tion to a person whose operations consist mainly of the profes- sional production or dissemination of mass media. Others can ob- tain constitutional protection for their mass media by publishing a declaration of responsibility in the mass medium concerned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;The purposive model instead concentrates on the purpose, the aim, of an expression of opinion. The protection would apply to expressions of opinion with &lt;NOBR&gt;opinion-forming,&lt;/NOBR&gt; journalistic, literary or artistic purposes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;In the subsequent debate and the comments made by referral bodies, the models received varied assessments. The responsibility model met with widest approval but was also considered to have clear deficiencies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;The Committee chose to focus its continued work on carving out an alternative from the three models that could be compared with the two existing fundamental laws in the area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Work on a new fundamental law on freedom of expression&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;The model produced by the Committee has gone under the work- ing name &lt;SPAN class="ft8"&gt;New Fundamental Law on Freedom of Expression &lt;/SPAN&gt;(NFLFE).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;The aim has been to make the regulation of freedom of expres- sion as &lt;NOBR&gt;technology-independent&lt;/NOBR&gt; as possible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft37"&gt;A fundamental prerequisite for constitutional protection under the NFLFE is that the opinion is expressed in a &lt;SPAN class="ft38"&gt;mass medium&lt;/SPAN&gt;. The legislative text defines mass media as “media intended for the dis- semination of opinions to the general public”. Unlike in the pre- sent regulations, this means that the scope of the regulations is not tied to certain specified mass media or technologies for producing or distributing media or expressions of opinion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;Under the NFLFE, the fundamental law will automatically ap- ply to mass media published by a &lt;SPAN class="ft38"&gt;mass media company&lt;/SPAN&gt;. The term&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft35"&gt;‘mass media company’ refers to associations and individuals whose main operations consist of publishing mass media on a professional basis. Other actors (e.g. &lt;NOBR&gt;non-profit&lt;/NOBR&gt; organisations and private per-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft21"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;sons) will be able to obtain constitutional protection if they pos- sess a &lt;SPAN class="ft11"&gt;publication authorisation &lt;/SPAN&gt;or if the mass medium is provided with a &lt;SPAN class="ft11"&gt;declaration of responsibility&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;As in the current regulations, the NFLFE contains various ex- ceptions from constitutional protection. One new feature in the NFLFE is that in certain cases exceptions are made for the treat- ment of personal data in the mass media. This concerns treatment of personal data for purposes other than those indicated in the pro- vision on purposes in the NFLFE. The exception only applies to mass media published by parties other than mass media companies and is intended to avoid conflicts with the EU Data Protection Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;As regards the fundamental principles of legislation on freedom of the press and of expression (such as the prohibition of censor- ship, protection of sources, sole responsibility and special judicial procedures), in all essential respects they are regulated as in the FPA and the FLFE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;It may also be mentioned that the NFLFE imposes a general time bar of six months from the publication of the expression of opinion for bringing public prosecution. Compared with the regu- lations under the FLFE, this shortens the statutory limitation peri- od for freedom of expression offences on websites.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;The NFLFE is described in section 8.7 and annex 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;The Committee’s choices&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft37"&gt;The Committee has carefully considered whether the provisions of the NFLFE provide adequate protection for the linchpins of free- dom of the press and of expression law. The NFLFE has also been weighed against the FPA and the FLFE to study the potential ad- vantages of a new fundamental law on freedom of expression.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;In the Committee’s view, the major problem with the NFLFE is the definition of its scope. At first glance, the concept ‘mass me- dia’, which is a necessary condition for constitutional protection under the NFLFE, may appear to be clearly defined and unprob- lematic. However, as the Committee shows in its remarks on the NFLFE, there is a grey zone. For example, situations can arise in which packaging is used to spread information and opinions, not primarily to package a product. Given the proposed definition,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;such packaging is a form of mass media. This makes the scope of application unclear.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;In the Committee’s opinion, the concept ‘mass media company’ also involves difficult problems of definition. Where is the line to be drawn in determining how large a part of the operations is re- quired to focus on the publishing of mass media in order for the fundamental law to be automatically applicable? Should the matter be assessed on the basis of turnover or number of employees, or perhaps a combination of the two? The second criterion for defin- ing a mass media company, its professional character, also involves problematic issues when drawing the line between different types of operations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Admittedly, the scope of the FPA and the FLFE is not com- pletely unambiguous either. However, the Committee considers that the NFLFE will entail greater uncertainties than in the current system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;The problems of definition that we have identified in the NFLFE mean uncertainty not only for parties engaged in mass media operations but also for individuals wishing to submit com- munications for publication. This uncertainty relates, for example, to the protection of sources, which is generally regarded as one of the central linchpins of the regulations on freedom of the press and of expression.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;In this context, the Committee has also addressed the issue of the relevance of EU law to the choice between FPA/FLFE and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;NFLFE. The Committee’s assessment is that it is vitally important for Sweden to defend its national regulations in the area of freedom of the press and of expression. Here it is important to underline that freedom of the press and of expression contains core constitu- tional values where &lt;NOBR&gt;decision-making&lt;/NOBR&gt; powers have not been trans- ferred to the EU. Moreover, the treaties governing EU cooperation may be considered to support a claim by Sweden that the funda- mental principles enshrined in the FPA and the FLFE are part of our national identity, which it is incumbent on the Union to re- spect.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;The Committee therefore concludes that EU law provides no reason to make &lt;NOBR&gt;far-reaching&lt;/NOBR&gt; changes to the protection provided by the Swedish constitution to the freedom of the press and of expres- sion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft21"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;In the light of this, the Committee chooses to abide by the FPA and the FLFE. The Committee’s considerations here are described in greater detail in Chapters &lt;NOBR&gt;8–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;Making the FPA and the FLFE easier to apply&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Instead of replacing the current regulations with the NFLFE, the Committee believes that the best way to strengthen and develop the freedom of expression is to improve and clarify the FPA and the FLFE. In accordance with its terms of reference, the Commit- tee has therefore chosen to undertake a general review of the FPA and the FLFE within the framework of the current system. The main aim has been to make the two fundamental laws as clear and easy to apply as possible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;A relatively &lt;NOBR&gt;far-reaching&lt;/NOBR&gt; review has been made of the structure and language of the FPA and the FLFE. A number of changes are made to the structure of the FLFE, in part so as to make it possi- ble, in the main, to read the text independently without extensive reference to the FPA. In certain cases provisions have been moved from the fundamental laws to ordinary laws, primarily to the Act with provisions in the areas of the Freedom of the Press Act and the Fundamental Law on Freedom of Expression (1991:1559). Sec- tion headings have been added. The text has been brought in line with modern legislative language and made gender neutral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;To give one example of the changes mentioned, the current de- tailed regulation of judicial procedures has been simplified by transferring various provisions to ordinary law. This includes pro- visions on the jury.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;Material amendments in the FPA and the FLFE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;A number of questions concerning the material content of the con- stitutional regulations have been addressed in the course of the work on the FPA and the FLFE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft21"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Conditions for limiting freedom of the press and of expression&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft37"&gt;The FPA and the FLFE contain a number of provisions stating that certain issues may be regulated by law (‘delegation provisions’). In most cases, the provisions do not indicate how &lt;NOBR&gt;far-reaching&lt;/NOBR&gt; the limitations are allowed to be. It can be noted that it is somewhat unclear to what extent the ‘limitation rules’ in Chapter 2, Articles&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; of the Instrument of Government apply when the freedom of the press and of expression is limited by virtue of delegation provisions in the FPA and the FLFE. In certain cases reference is made to these provisions, but in others the legislative text does not make it clear what rules apply.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;The Committee considers that there is a need to clarify the conditions under which the freedom of the press and of expression laid down in the FPA and the FLFE may be limited by law. This should be done by introducing new provisions in the FPA and the FLFE referring to the limitation rules in the Instrument of Gov- ernment. In addition, there is a general provision stating that the protection guaranteed by the constitution may never be limited to such an extent as to threaten the purposes of the constitution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;The Committee’s deliberations and proposals in this area are contained in Chapter 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Extended obligation to distribute&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft37"&gt;The FPA and the FLFE include an obligation to distribute, mean- ing that postal services and other common carriers cannot refuse to distribute written matter and technical recordings, or make distri- bution subject to special conditions, on grounds of content.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;A few years ago, a case in which distribution was refused re- vealed a loophole in this provision. This occurred when a postal service company refused to distribute unaddressed consignments (bulk mail) on grounds of the content.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;In our view, a party authorised to provide postal services should not be able to refuse to distribute unaddressed written matter or technical recordings on grounds of their content.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;The proposal is based on the reasoning that only a few compa- nies offer postal services for the distribution of written matter and technical recordings, and only one has nationwide services. This means that a party refused distribution on grounds of the content&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft21"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;of the written matter or technical recording would have difficulty communicating their message.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;The Committee does not consider that a similar obligation to distribute should be introduced for internet operators and host service providers. The number of providers of services that make such publication possible in various ways is large enough to prevent any refusal to distribute having a decisive negative impact on the freedom of expression.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;The reasoning behind the proposal is described in greater detail in Chapter 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Changes in the database rule&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;The ‘database rule’ in Chapter 1, Article 9 of the FLFE is compli- cated and hard to understand. The application of this rule has also been problematic.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;One problem has concerned the automatic constitutional pro- tection of mass media companies. Under the database rule in the FLFE, the fundamental law applies to databases made available by the editorial office of a printed periodical or radio programme. The Committee has considered whether the concept of the editorial office should be abandoned or changed but has concluded that the advantages of such a change do not outweigh the disadvantages.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;The second problem of application that the Committee has con- sidered is the issue of the implications of &lt;SPAN class="ft38"&gt;external information pro- viders &lt;/SPAN&gt;being able to influence the contents of a database. Individu- als or production companies, for example, may independently up- date a media company’s website. The Committee proposes that the legislative text should make it clear that constitutional protection is not affected by such updates, as long as they are made on the in- structions of the party conducting the operations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;The third problem of application concerns the applicability of the fundamental law to databases containing components that can be directly influenced by recipients, e.g. through &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;non-moderated&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt; user comments&lt;/SPAN&gt;. The current legislative text can be taken to mean that the constitutional protection of the entire database lapses if any part of it can be affected by anyone other than the party con- ducting the operations. We propose an explicit provision stating that the fundamental law shall not apply to the specific parts of the database that can be changed by someone other than the party&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft21"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;conducting the operations. The fundamental law will apply in all other respects.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Our proposals concerning the database rule are described in greater detail in Chapter 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Archive databases&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Many newspaper companies make material from their printed newspapers available to the public in databases. PressText Online and Mediearkivet are two examples of such services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;Until 2003 it was thought that such databases came under the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;‘supplement rule’ in Chapter 1, Article 7, second paragraph of the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;FPA. The rule put a faithful reproduction of the contents of a newspaper on the same footing as a supplement to the printed pe- riodical, when the reproduction took the form of a radio pro- gramme or technical recording. The supplement rule was assumed to also apply when the contents of printed periodicals were made available in databases of the type referred to in Chapter 1, Article 9 of the FLFE. Consequently, archive databases belonging to mass media companies would have enjoyed automatic constitutional protection. However, since a Supreme Court decision of 2003 it has been clear that archive databases belonging to newspaper com- panies are not covered by the supplement rule but instead come under the database rule in the FLFE. This has created a number of problems.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;The Committee considers that special constitutional protection is needed for archive databases belonging to newspaper companies. The responsibility for the contents of such archives should be kept together with the responsibility for the printed periodical. We therefore propose the introduction in the FPA of a new provision to the effect that the party responsible for the original publication in the printed periodical shall bear the responsibility for the materi- al made available in the archive database. This change would mean that the statutory limitation period for such publications in archive databases would be calculated from the time of publication of the printed periodical. Hence, public prosecution would become time- barred six months after the publication of the printed periodical. The Committee has considered introducing a possibility for courts to order the removal of certain contents from such databases.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft21"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;However, we have concluded that there is no need to introduce such a rule at present.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;The proposal is described in greater detail in Chapter 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Talking newspapers etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;The Committee also proposes the introduction of a special rule for talking newspapers made available as technical recordings or radio programmes, or from a database. This will be conditional on the contents reproducing all or parts of the printed periodical and be- ing specially adapted for persons with disabilities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;The statutory limitation period for such reproductions will be calculated from the time at which the printed periodical was pub- lished. The responsibility for these reproductions will be kept to- gether with the responsibility for the printed periodical.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;The reasoning behind the rule for talking newspapers is given in Chapter 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;A delegation provision on product information etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft10"&gt;A new ‘delegation provision’ will be brought into the FPA and the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft37"&gt;FLFE concerning requirements to introduce and formulate in a certain way warning texts, declarations of contents and other simi- lar product information occurring in media covered by the funda- mental laws. Examples include printed information on packaging and package leaflets. The exception will apply provided that the information is not explicitly designed to influence or shape opin- ions. Our proposal means that the fundamental laws will not pose any obstacle to issuing legislative provisions on such information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;The proposed provisions will give explicit constitutional sup- port to an exception that already applies today. The advantage seen in giving the exception written form in the fundamental laws is that this will clarify the scope of application, making it easier to under- stand and apply the regulations. Moreover, it can be assumed that in international negotiations – not least in the EU – the chances of winning acceptance for the Swedish position will increase if it rests on a distinct principle with explicit constitutional support.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;The reasons for introducing the delegation provision are con- tained in Chapter 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Questions that the Committee has not had time to consider in detail&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;For reasons of time, it has been impossible to devote more far- reaching analysis or closer consideration to various issues that have come up in the course of the Committee’s work.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Among the issues raised, particular mention may be made of the protection of sources when the source is an employee in private operations financed by public funds. Another issue that has come up is the possibility of extending the provision on agitation against a national or ethnic group to include transgender people and people with disabilities. A third issue has concerned the possibility of tak- ing various coercive measures such as a search of premises and con- fiscation of material at editorial offices and other places where in- formation may be found that is covered by the protection of sources.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;These matters are described in greater detail in Chapter 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft15"&gt;Other questions that the Committee has been instructed to consider&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;Apart from its main task – to consider the possibility of introduc- ing a &lt;NOBR&gt;technology-independent&lt;/NOBR&gt; fundamental law on freedom of the press and of expression – the Committee has also been instructed to consider and present proposals on three issues.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;The question of stronger protection of privacy&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;In accordance with its terms of reference, the Committee has dis- cussed whether a penal provision on the protection of privacy should be introduced in the FPA and the FLFE. Several variants of such a penal provision have been drafted. We have found that the private lives of individuals enjoy limited protection in Swedish do- mestic legislation and that the protection offered by law is relative- ly weak by international comparison.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Our assessment of whether or not a penal provision should be introduced in the area protected by the constitution has been de- termined by two factors: whether it is needed, and whether Sweden can be considered to have an international obligation to do so.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft21"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;The Committee’s analysis of the need has indicated that in ef- fect, no violations of privacy occur in the area protected by the constitution that could justify a special penal provision. Moreover, we have not found that Sweden’s obligations under the European&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms are sufficiently clear as to justify, on their own, the in- troduction of a new freedom of the press and of expression of- fence. The Committee considers there is a risk that a new penal provision would inhibit the journalistic activities of the media cov- ered by constitutional protection. We have therefore concluded that at present, there is no reason to propose a penal provision on protection of privacy in the fundamental laws. On the other hand, we believe we can confirm that there is a clear need of a general penal provision outside the area protected by the constitution. Our assessment is that there is reason for the Government to consider such a provision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Our deliberations in this area are discussed in greater detail in Chapter 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Position of individuals with respect to the media&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;The terms of reference require the Committee to consider whether the procedural safeguards available to individuals in the event of defamation in the media, for example, should be strengthened. To this end, the Committee has discussed the rules on public prosecu- tion and rules on legal costs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;We propose a slight extension of the possibility of bringing a public prosecution in the event of defamation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Defamation differs from most other types of offence in one crucial regard, namely, that the primary assumption in defamation offences is that it is up to the individual concerned to bring pro- ceedings and prosecute his or her claim. Under a special rule in the Swedish Penal Code on assessing whether prosecution proceedings can be initiated, a public prosecution may only be brought if the injured party reports the offence for prosecution and, for special reasons, prosecution is deemed to be warranted in the public inter- est.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Private prosecution has several disadvantages for the injured party, most significantly that the injured party personally has to take responsibility for the investigation of the offence and the ac-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;tual prosecution, as well as risking having to pay the defendant’s legal costs if he or she loses the case.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Public prosecution of defamation offences only occurs in excep- tional cases. Since 2000, the Chancellor of Justice has brought a public prosecution for defamation in just one case. Outside the area under constitutional protection, public prosecution is some- what more widespread.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;We consider it reasonable that the public authorities should be responsible for the penal prosecution of defamation offences in rather more cases than at present. This should be achieved by in- creasing the possibility of bringing a public prosecution for such offences. We therefore propose that ‘special reasons’ should no longer be required for public prosecution and that it should suffice that public prosecution is warranted in the public interest. Howev- er, the requirement that the injured party report the offence should be kept.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;We also propose a differently formulated provision on the ‘off- setting’ of legal costs in freedom of the press and of expression cases.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;The Act with provisions in the areas of the Freedom of the Press Act and the Fundamental Law on Freedom of Expression contains a special legal costs rule for freedom of the press and of expression cases. The rule applies if the injured party has represent- ed himself or herself in a case in which the question of liability has been examined by a jury. In such cases, the court may decide that each party shall bear its own legal costs, irrespective of the out- come of the case.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft37"&gt;According to the preparatory materials for the provision, it is intended for use in cases where the court takes a different view of the question of liability than the jury. The question has been raised of whether applying the ‘offsetting’ rule in accordance with the statements in the preparatory materials contravenes the ‘presump- tion of innocence’ in Article 6.2 of the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;We propose reformulation of the provision so as to change the conditions for offsetting costs. In future, offsetting shall not be allowed for the reason that the court takes a different view of the question of liability than the jury. This change will avoid a conflict arising between the provision and the presumption of innocence. Offsetting will be a possible option following an assessment of&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft21"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft37"&gt;fairness, with one condition being that the injured party is deemed to have had special cause to have his or her case heard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;The Committee’s deliberations and proposals are described in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Chapter 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;International legal assistance&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;The Committee’s remit has included considering under what legal conditions Swedish authorities should be able to provide interna- tional legal assistance to foreign authorities in areas coming under the special constitutional protection of freedom of the press and of expression.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;The question of such legal assistance may arise, for instance, if for- eign authorities request Sweden’s help with investigative measures, such as confiscation of documents, in connection with a criminal investigation that is taking place in that country. Given the current interpretation of the fundamental laws, Sweden is unable, in prac- tice, to provide legal assistance when the FPA and the FLFE are applicable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Having reviewed the development of EU law, particularly in the criminal law area, the Committee concludes that the Swedish posi- tion on the issue of international legal assistance should basically be considered consistent with EU law. Despite this, there is reason to open up some possibility of providing legal assistance even in cases where the fundamental laws apply.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;The Committee therefore proposes that it should be stated in the fundamental laws that a written document or technical record- ing produced in this country will not be regarded as having been published in Sweden solely on the grounds that it has been sent to individual recipients abroad. This will increase the possibility of providing international legal assistance. With regard to the ‘protec- tion of correspondents’ offered to providers of information as well as to writers and other sources, it will be clarified that this applies if the information was communicated in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft35"&gt;A new provision is proposed in the FPA and the FLFE on the question of providing international legal assistance in the constitu- tional area. This provision will enable such assistance to be provid- ed where measures are concerned that are permitted by the funda- mental laws. If an application for legal assistance concerns a crime or damages in connection with a crime, a requirement will apply&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;that it concern a punishable offence in both countries. The provi- sion will make international legal assistance conditional on the Government’s consent in certain cases. There will be a possibility of issuing more detailed legislative provisions on the examination of applications for legal assistance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;The Committee’s deliberations may be found in Chapter 21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft39"&gt;lag om ändring i regeringsformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen att 2 kap. 1 § och punkt 4 i övergångsbestämmelser till lagen (1976:871) om ändring i regeringsformen ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft41"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upp- lysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p184 ft35"&gt;I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i &lt;SPAN class="ft44"&gt;ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptag-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i &lt;SPAN class="ft11"&gt;radioprogram, databaser och tek- niska upptagningar &lt;/SPAN&gt;gäller tryck- frihetsförordningen och yttrande- frihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B35546x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;ningar och andra tekniska upptagningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;gäller tryckfrihets- förordningen och yttrande- frihetsgrundlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;4. Utan hinder av 2 kap. 1 § 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;4. Utan hinder av 2 kap. 1 § 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;och &lt;SPAN class="ft45"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;§ första stycket får det i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;§ första stycket får det i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft34"&gt;föreskrivas att filmer och video-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;lag föreskrivas att &lt;SPAN class="ft45"&gt;tekniska upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;gran inte får förevisas offentligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;tagningar &lt;/SPAN&gt;inte får förevisas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;om de inte dessförinnan har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;offentligt om de inte dessför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;godkänts för sådan visning. I lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;innan har godkänts för sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;får det också föreskrivas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;visning. I lag får det också före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;offentlig uppspelning av rörliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft34"&gt;skrivas att offentlig uppspelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;bilder ur en databas inte får ske,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;av rörliga bilder ur en databas inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;om inte bilderna dessförinnan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;får ske, om inte bilderna dessför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;har godkänts för sådan upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;innan har godkänts för sådan upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p188 ft12"&gt;spelning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p189 ft12"&gt;spelning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft21"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft39"&gt;lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft37"&gt;Härigenom förskrivs i fråga om yttrandefrihetsgrundlagen &lt;SPAN class="ft38"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 1, &lt;NOBR&gt;3–14&lt;/NOBR&gt; kap. ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2 kap. &lt;NOBR&gt;1–18&lt;/NOBR&gt; §§, samt att rubrikerna närmast före 2 kap. &lt;NOBR&gt;1–18&lt;/NOBR&gt; §§, ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att i tryckfrihetsförordningen ska införas tretton nya kapitel, 1, &lt;NOBR&gt;3–14&lt;/NOBR&gt; kap., av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;1 kap. Grundläggande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Tryckfrihetens ändamål och innebörd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Tryckfriheten har till ändamål att säkerställa ett fritt menings- utbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Med tryckfrihet förstås rätten för var och en att ge ut skrifter utan att någon myndighet eller något annat allmänt organ hindrar detta i förväg, att åtalas för skriftens innehåll först efter att den har getts ut och då vid en laglig domstol, och att kunna straffas för skriftens innehåll enbart om detta strider mot tydlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Tryckfriheten innebär en frihet för var och en att i tryckt skrift yttra sina tankar, åsikter och känslor samt offentliggöra allmänna handlingar och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. När tryckfriheten utövas ska bestämmelser i denna grundlag som skyddar enskildas rätt och allmän säkerhet iakttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;I tryckfriheten får inga andra begränsningar göras än som följer av denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Meddelarfrihet och anskaffarfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Det ska stå var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i en tryckt skrift. Denna frihet avser uppgifter som lämnas till en författare eller någon annan upphovs- man till en framställning i en tryckt skrift, till skriftens utgivare eller redaktion eller till ett företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft21"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Det ska stå var och en fritt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst för att offentliggöra dem i en tryckt skrift eller för att lämna uppgifter som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I dessa friheter får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Förbud mot förhandsgranskning och andra hindrande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En skrift får inte granskas av en myndighet eller ett annat all- mänt organ före tryckningen. Förbud mot tryckning får inte före- komma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att, utan stöd i denna grundlag, hindra tryckning eller utgiv- ning av en skrift, om det sker på grund av skriftens innehåll. Det- samma gäller i fråga om hinder mot spridning av en skrift bland allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;Förbud mot ingripanden utan stöd i grundlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte utan stöd i denna grundlag ingripa mot någon för att han eller hon i en tryckt skrift har missbrukat tryckfriheten eller medverkat till ett sådant missbruk. Inte heller får de utan stöd i denna grundlag av sådan anledning ingripa mot skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Instruktion för tillämpningen av grundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Den som ska döma över missbruk av tryckfriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör betänka att tryckfriheten är en grund för ett fritt samhällsskick. Han eller hon bör alltid uppmärksamma syftet mera än framställningssättet och vid tveksamhet hellre fria än fälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft21"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Skrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Denna grundlag är tillämplig på skrifter som har framställts i tryckpress.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Den ska också tillämpas på en skrift som har mångfaldigats genom fotokopiering eller någon liknande teknik, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;utgivningsbevis gäller för skriften, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;skriften är försedd med en beteckning, som visar att den är mångfaldigad, samt tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Vad som sägs i denna grundlag om tryckta skrifter ska gälla även för skrifter som avses i andra stycket, om inte annat anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Utgivning av skrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Ett ingripande enligt denna grundlag mot en tryckt skrift får inte ske innan skriften är utgiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;En skrift anses utgiven när den har blivit utlämnad till försälj- ning eller för spridning på annat sätt i Sverige. Detta gäller dock inte en myndighets tryckta handlingar, om de inte är tillgängliga för var och en.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft17"&gt;En skrift ska inte anses utlämnad för spridning i Sverige enbart på den grunden att den skickas härifrån till enskilda adressater i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;Periodisk skrift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Med en periodisk skrift förstås en tryckt skrift som är avsedd att vid särskilda tider och under en bestämd titel ges ut med minst fyra nummer årligen. Till en sådan skrift hör även löpsedlar och bilagor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Taltidningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;9 &lt;SPAN class="ft48"&gt;§ &lt;/SPAN&gt;Om ägaren till en periodisk skrift sprider eller låter sprida skriftens innehåll eller delar av detta i form av ett radioprogram eller en teknisk upptagning som avses i yttrandefrihetsgrundlagen eller från en databas som avses i 1 kap. 9 § andra och tredje styckena i den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft21"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;grundlagen, ska i fråga om tillämpning av &lt;NOBR&gt;1–14&lt;/NOBR&gt; kap. den i sådan form spridda versionen anses utgöra en bilaga till skriften. Detta gäller dock endast om innehållet i skriften är särskilt anpassat för personer med funktionsnedsättning samt om innehållet återges oförändrat och det framgår hur det har disponerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;I lag får föreskrivas en särskild skyldighet att spela in sådana program och bevara tekniska upptagningar samt tillhandahålla dessa. Bestämmelser om rätt till sändningar finns i 3 kap. yttrande- frihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Arkivdatabaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i 9 § första stycket första meningen gäller även innehållet i en periodisk skrift som tillhandahålls ur en databas som avses i 1 kap. 9 § andra och tredje styckena yttrandefrihetsgrund- lagen och som används uteslutande i syfte att arkivera innehållet i periodiska skrifter. Detta gäller enbart om databasen tillhandahålls av ägaren till den periodiska skriften och om innehållet återges oförändrat och det framgår hur det har disponerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;I lag får meddelas bestämmelser om anmälan av arkivdatabaser och vad som i övrigt ska gälla för tillhandahållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Frågor som får regleras i lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Utan hinder av denna grundlag gäller om följande frågor vad som sägs i lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;den rätt som tillkommer upphovsmän till litterära eller konst- närliga verk, om upphovsrätten närstående rättigheter och om för- bud mot att återge ett verk på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;förbud mot kommersiella annonser i den mån annonsen används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaks- varor;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;förbud mot kommersiella annonser som används vid mark- nadsföring av andra varor än tobaksvaror och tjänster om det i annonsen förekommer ett varukännetecken som är i bruk för en tobaksvara; detta gäller även om det förekommer kännetecken som enligt gällande bestämmelser om varumärken är registrerade eller inarbetade för en tobaksvara;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft21"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;förbud mot kommersiella annonser som har meddelats till skydd för hälsa eller miljö enligt en förpliktelse som följer av med- lemskapet i Europeiska unionen;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplys- ningsverksamhet av kreditupplysningar som innebär ett otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet eller som innehåller oriktiga eller missvisande uppgifter, om ersättningsskyldighet för sådant offentliggörande samt om rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter, skyldighet att lämna information till den som avses med upplysningen och krav på legitimt syfte hos den som beställer upp- gifter;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;krav att införa och på visst sätt utforma varningstext, inne- hållsdeklaration eller annan liknande produktinformation om informationen inte är av uttryckligen åsiktspåverkande eller opions- bildande karaktär;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket en uppgift eller underrättelse har anskaffats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Undantag för barnpornografi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagen är inte tillämplig på pornografiska bilder av per- soner vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Förutsättningar för begränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Lagstiftning som begränsar tryckfriheten med stöd av denna grundlag får inte sträcka sig så långt att begränsningen utgör ett hot mot det fria meningsutbytet, den fria och allsidiga upplys- ningen eller det fria konstnärliga skapandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Vid sådan lagstiftning som avses i första stycket gäller i övrigt vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 21 §, 22 § första stycket och 23 § regerings- formen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft21"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr26 td57"&gt;&lt;P class="p26 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;Om allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr26 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;Allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td58"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;handlingars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;handlingars offentlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;offentlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;Offentlighetsprincipens syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p206 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;Till främjande av ett fritt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Till främjande av ett fritt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;meningsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p207 ft10"&gt;och en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p187 ft34"&gt;allsidig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;meningsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td58"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;en allsidig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;upplysning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p58 ft11"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p208 ft45"&gt;varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p187 ft45"&gt;svensk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;upplysning &lt;SPAN class="ft45"&gt;ska var och en &lt;/SPAN&gt;ha rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;medborgare &lt;/SPAN&gt;ha rätt att &lt;SPAN class="ft45"&gt;taga &lt;/SPAN&gt;del av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;att &lt;SPAN class="ft45"&gt;ta &lt;/SPAN&gt;del av allmänna handlingar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td57"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;allmänna handlingar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Begränsningar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;offentlighetsprincipen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p206 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr26 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Rätten att &lt;SPAN class="ft11"&gt;taga &lt;/SPAN&gt;del av allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Rätten att &lt;SPAN class="ft11"&gt;ta &lt;/SPAN&gt;del av allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;handlingar får begränsas endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;handlingar får begränsas endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om det &lt;SPAN class="ft11"&gt;är påkallat &lt;/SPAN&gt;med hänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om det &lt;SPAN class="ft11"&gt;behövs &lt;/SPAN&gt;med hänsyn till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;1. rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p209 ft34"&gt;säkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td69"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p187 ft28"&gt;dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;1. rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;säkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft28"&gt;dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;förhållande till annan stat eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;förhållande till &lt;SPAN class="ft45"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;annan stat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;mellanfolklig organisation,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;mellanfolklig organisa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft52"&gt;tion,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;2. rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr19 td68"&gt;&lt;P class="p210 ft12"&gt;centrala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;finanspolitik,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;2. rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr19 td74"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;centrala finanspolitik,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;penningpolitik eller valutapolitik,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;penningpolitik eller valutapolitik,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;3. myndighets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td58"&gt;&lt;P class="p211 ft12"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td75"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;myndighets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td76"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;inspektion, kontroll eller annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;het för inspektion, kontroll eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tillsyn,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;annan tillsyn,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;4. intresset&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p212 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td58"&gt;&lt;P class="p212 ft12"&gt;förebygga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td58"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;4. intresset&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p213 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td77"&gt;&lt;P class="p214 ft10"&gt;förebygga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;beivra brott,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;beivra brott,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;5. det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;allmännas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;5. det allmännas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td58"&gt;&lt;P class="p32 ft34"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;intresse,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;intresse,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;6. skyddet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p215 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p215 ft12"&gt;enskilds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;per-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;6. skyddet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p216 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p58 ft45"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;enskilds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sonliga eller ekonomiska för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;personliga eller ekonomiska för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;hållanden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td58"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;hållanden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft21"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;handling &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;avses en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;framställning i skrift eller bild samt &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;tekniskt hjälpmedel. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;En hand- ling &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;är allmän om den förvaras hos &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkom- men till eller upprättad hos &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;myndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;En upptagning som avses i första stycket anses förvarad hos &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;myndighet om upptag- ningen är tillgänglig för myndig- heten med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;tekniskt hjälp- medel som myndigheten själv&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p217 ft10"&gt;7. intresset att bevara djur- eller växtart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Begränsning &lt;SPAN class="ft9"&gt;av rätten att &lt;/SPAN&gt;taga &lt;SPAN class="ft9"&gt;del av allmänna handlingar &lt;/SPAN&gt;skall angivas &lt;SPAN class="ft9"&gt;noga i bestämmelse i en särskild lag eller, om &lt;/SPAN&gt;så &lt;SPAN class="ft9"&gt;i visst fall &lt;/SPAN&gt;befinnes &lt;SPAN class="ft9"&gt;lämpligare, i annan lag &lt;/SPAN&gt;vartill &lt;SPAN class="ft9"&gt;den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i sådan bestämmelse får dock regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestäm- melsens tillämplighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft35"&gt;Utan hinder av andra stycket får i bestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen &lt;SPAN class="ft44"&gt;tilläggas &lt;/SPAN&gt;befogenhet att efter omständig- heterna &lt;SPAN class="ft44"&gt;medgiva &lt;/SPAN&gt;att viss handling lämnas ut.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;7. intresset att bevara &lt;SPAN class="ft11"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;djur- eller växtart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;Varje begränsning &lt;SPAN class="ft9"&gt;av rätten att &lt;/SPAN&gt;ta &lt;SPAN class="ft9"&gt;del av allmänna handlingar &lt;/SPAN&gt;ska anges &lt;SPAN class="ft9"&gt;noga i &lt;/SPAN&gt;en &lt;SPAN class="ft9"&gt;bestämmelse i en särskild lag eller, om &lt;/SPAN&gt;det &lt;SPAN class="ft9"&gt;i &lt;/SPAN&gt;ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;visst fall &lt;/SPAN&gt;anses &lt;SPAN class="ft9"&gt;lämpligare, i &lt;/SPAN&gt;en &lt;SPAN class="ft9"&gt;annan lag &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft9"&gt;den särskilda lagen hänvisar &lt;/SPAN&gt;till&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Efter bemyndigande i &lt;/SPAN&gt;en &lt;SPAN class="ft9"&gt;sådan bestämmelse får dock regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Utan hinder av andra stycket får i &lt;SPAN class="ft11"&gt;en sådan &lt;/SPAN&gt;bestämmelse som där avses riksdagen eller regering- en &lt;SPAN class="ft11"&gt;ges &lt;/SPAN&gt;befogenhet att efter omständigheterna &lt;SPAN class="ft11"&gt;medge &lt;/SPAN&gt;att &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;viss handling lämnas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;Om handlingsbegreppet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;Med handling &lt;SPAN class="ft11"&gt;förstås &lt;/SPAN&gt;fram- ställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyss- nas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Handling &lt;/SPAN&gt;är allmän&lt;SPAN class="ft11"&gt;, &lt;/SPAN&gt;om den för- varas hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkom- men till eller upprättad hos &lt;SPAN class="ft11"&gt;myn- dighet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;En upptagning som avses i första stycket anses förvarad hos myndighet, om upptagning- en är tillgänglig för myndig- heten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;för överföring i sådan form att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;utnyttjar för överföring i sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;den kan läsas, avlyssnas eller på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;form att den kan läsas, avlyssnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;annat sätt uppfattas. En sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;eller på annat sätt uppfattas. En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;manställning av uppgifter ur en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;sammanställning av uppgifter ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;upptagning för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;automatiserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;en upptagning för automatiserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;behandling anses dock förvarad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;behandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p40 ft28"&gt;anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;dock förvarad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p225 ft10"&gt;myndigheten endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;myndigheten endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;myndigheten kan göra samman-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;myndigheten kan göra samman-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ställningen tillgänglig med rutin-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;ställningen tillgänglig med rutin-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;betonade åtgärder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;betonade åtgärder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;En sammanställning av upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;En sammanställning av upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gifter ur en upptagning för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gifter ur en upptagning för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;automatiserad behandling anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;automatiserad behandling anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dock inte förvarad hos myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dock inte förvarad hos myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;digheten om sammanställningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;digheten om sammanställningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;innehåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p207 ft10"&gt;personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p187 ft34"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;innehåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p207 ft10"&gt;personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft34"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;myndigheten enligt lag eller för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;myndigheten enligt lag eller för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ordning saknar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;befogenhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ordning saknar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;befogenhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;göra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p226 ft12"&gt;sammanställningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;göra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;sammanställningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gänglig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;personuppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gänglig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;personuppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;avses all slags information som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;avses all slags information som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;direkt eller indirekt kan hän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;direkt eller indirekt kan hän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;föras till en fysisk person.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;föras till en fysisk person.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td81"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr26 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Handling som sänds till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;befattningshavare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td81"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td85"&gt;&lt;P class="p227 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Brev &lt;/SPAN&gt;eller annat meddelande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Ett brev &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;annat med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som är ställt personligen till den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;delande som är ställt personligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som innehar befattning vid myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;till den som innehar &lt;SPAN class="ft45"&gt;en &lt;/SPAN&gt;befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dighet anses som allmän hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;vid &lt;SPAN class="ft50"&gt;en &lt;/SPAN&gt;myndighet anses som &lt;SPAN class="ft50"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ling&lt;SPAN class="ft11"&gt;, &lt;/SPAN&gt;om handlingen gäller ärende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;allmän handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p32 ft34"&gt;om handlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller annan fråga som ankommer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gäller &lt;SPAN class="ft11"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;ärende eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;på myndigheten och &lt;SPAN class="ft11"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;är avsedd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;fråga som ankommer på myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;för mottagaren endast som inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;digheten och &lt;SPAN class="ft11"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;är avsedd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;havare av annan ställning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;mottagaren endast som inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td81"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;havare av &lt;SPAN class="ft45"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;annan ställning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft21"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Riksdagen och kommunal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;församling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p229 ft10"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td93"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td77"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td95"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;likställs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;myndigheter &lt;SPAN class="ft10"&gt;likställs i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;detta kapitel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;detta kapitel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;beslutande &lt;SPAN class="ft11"&gt;kommunal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td98"&gt;&lt;P class="p231 ft50"&gt;försam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;beslutande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p32 ft50"&gt;kommunala försam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;ling&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;lingar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Inkommen handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p229 ft10"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td93"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p232 ft11"&gt;Handling &lt;SPAN class="ft10"&gt;anses&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p231 ft34"&gt;inkommen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;En handling &lt;/SPAN&gt;anses inkommen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till myndighet, när den har anlänt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;myndighet när den har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;kommit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;anlänt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;behörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p233 ft12"&gt;befattningshavare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;kommit &lt;SPAN class="ft11"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;behörig befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;handa. I fråga om upptagning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ningshavare till handa. I fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;som avses i 3 § första stycket gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;upptagning som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;i stället att den anses inkommen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;3 § första stycket gäller i stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till &lt;SPAN class="ft11"&gt;myndighet &lt;/SPAN&gt;när annan har gjort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;att den anses inkommen till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;den tillgänglig för myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;myndigheten &lt;SPAN class="ft12"&gt;när &lt;/SPAN&gt;någon &lt;SPAN class="ft12"&gt;har gjort&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;på sätt som angives i 3 § andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;den tillgänglig för myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;på det sätt som anges i 3 § andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;Tävlingsskrift&lt;SPAN class="ft10"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;En tävlingsskrift&lt;SPAN class="ft10"&gt;, &lt;/SPAN&gt;ett &lt;SPAN class="ft10"&gt;anbud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;annan sådan handling som enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;annan sådan handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tillkännagivande &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avlämnas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;som enligt tillkännagivande &lt;SPAN class="ft50"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;förseglat omslag anses &lt;SPAN class="ft50"&gt;ej inkom-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;avlämnas i &lt;SPAN class="ft50"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;förseglat omslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;men före &lt;/SPAN&gt;den tidpunkt som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;anses &lt;/SPAN&gt;ha inkommit först vid &lt;SPAN class="ft34"&gt;den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;bestämts för öppnandet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tidpunkt som har bestämts för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;öppnandet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p230 ft45"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p214 ft10"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td98"&gt;&lt;P class="p231 ft45"&gt;vidtager&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;En åtgärd &lt;SPAN class="ft10"&gt;som någon &lt;/SPAN&gt;vidtar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;endast som led i teknisk bear-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;endast som &lt;SPAN class="ft45"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;led i teknisk bear-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;betning eller teknisk lagring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;betning eller teknisk lagring av &lt;SPAN class="ft45"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;handling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;handling som &lt;SPAN class="ft50"&gt;en &lt;/SPAN&gt;myndighet har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tillhandahållit, &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall ej &lt;/SPAN&gt;anses &lt;SPAN class="ft11"&gt;leda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tillhandahållit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;innebär inte att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;till att handling är &lt;SPAN class="ft10"&gt;inkommen till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;handlingen &lt;/SPAN&gt;anses inkommen till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td101"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;den myndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;den myndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td93"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft21"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;En handling &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;anses upprättad hos &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;myndighet när den har expedierats. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;En handling &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;hör &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;har slutbehandlats hos myn- digheten eller, om handlingen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;inte hör &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;något &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I stället för vad som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;före- skrivs &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i första stycket gäller att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;handling anses upprättad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;förs &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;fortlöpande, när hand- lingen har färdigställts för anteck- ning eller införing,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2. dom och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;beslut, som enligt vad därom är föreskrivet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;avkunnas eller expedieras, samt protokoll och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;andra hand- lingar &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i vad &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;hänför sig till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;protokoll och där- med jämförliga anteckningar &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;hos myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;, när handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts, dock &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;protokoll hos riksdagens utskott, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;kommuners &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;revisorer eller statliga kommittéer eller hos &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;kommunal myndighet i ett ärende som denna endast bereder till avgörande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p234 ft11"&gt;Upprättad handling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Handling &lt;/SPAN&gt;anses upprättad hos myndighet, när den har expedi- erats. &lt;SPAN class="ft38"&gt;Handling &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft38"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den &lt;SPAN class="ft38"&gt;hänför sig &lt;/SPAN&gt;har slutbehandlats hos myn- digheten eller, om handlingen &lt;SPAN class="ft38"&gt;ej hänför sig &lt;/SPAN&gt;till visst ärende, när den har justerats av myndig- heten eller på annat sätt färdig- ställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft10"&gt;I stället för vad som &lt;SPAN class="ft11"&gt;före- skrives &lt;/SPAN&gt;i första stycket gäller att handling anses upprättad,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft9"&gt;1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som &lt;SPAN class="ft8"&gt;föres &lt;/SPAN&gt;fortlöpande, när hand- lingen har färdigställts för anteck- ning eller införing,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft37"&gt;2. dom och &lt;SPAN class="ft38"&gt;annat &lt;/SPAN&gt;beslut, som enligt vad därom är föreskrivet &lt;SPAN class="ft38"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avkunnas eller expedieras, samt protokoll och &lt;SPAN class="ft38"&gt;annan hand- ling &lt;/SPAN&gt;i vad &lt;SPAN class="ft38"&gt;den &lt;/SPAN&gt;hänför sig till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;annat myndighets &lt;SPAN class="ft37"&gt;protokoll och därmed jämförliga anteck- ningar, när handlingen har just- erats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts, dock &lt;/SPAN&gt;ej &lt;SPAN class="ft37"&gt;protokoll hos riksdagens utskott, &lt;/SPAN&gt;kommuns &lt;SPAN class="ft37"&gt;revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunal myndighet i ärende som denna endast bereder till avgörande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft21"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Utbyte av handlingar inom en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p240 ft10"&gt;8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td108"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;Har organ som ingår i eller är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Har &lt;SPAN class="ft11"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;organ som ingår i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;knutet till &lt;SPAN class="ft11"&gt;ett verk &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;liknande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller är knutet till &lt;SPAN class="ft11"&gt;en myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;myndighetsorganisation &lt;SPAN class="ft34"&gt;överläm-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;ett annat allmänt organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;nat handling till annat organ inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;överlämnat &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;handling till &lt;SPAN class="ft11"&gt;ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft28"&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;myndighetsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;annat organ inom samma myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p212 ft34"&gt;framställt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p241 ft10"&gt;handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;hetsorganisation eller framställt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;sådant överlämnande, &lt;SPAN class="ft50"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;handling för sådant över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lingen &lt;SPAN class="ft11"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;anses som därigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;lämnande &lt;SPAN class="ft50"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;handlingen anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;inkommen eller upprättad &lt;SPAN class="ft11"&gt;i annat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;som därigenom inkommen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;fall än &lt;SPAN class="ft10"&gt;då organen &lt;/SPAN&gt;uppträda &lt;SPAN class="ft10"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;upprättad &lt;SPAN class="ft45"&gt;endast &lt;/SPAN&gt;då organen &lt;SPAN class="ft45"&gt;upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;självständiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p214 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;träder &lt;/SPAN&gt;som självständiga i för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;varandra.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;hållande till varandra.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;Minnesanteckning och koncept&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p240 ft10"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td108"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p242 ft11"&gt;Hos myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;tillkommen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td116"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;minnesanteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft34"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;minnesanteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p214 ft10"&gt;som &lt;SPAN class="ft11"&gt;ej&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;har tillkommit hos en myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;expedierats &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall ej &lt;/SPAN&gt;heller efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;och som inte &lt;SPAN class="ft12"&gt;har expedierats &lt;/SPAN&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;den tidpunkt då den enligt 7 § är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;heller efter den tidpunkt då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;att anse som upprättad anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;den enligt 7 § är att anse som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som allmän handling hos myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;upprättad anses som &lt;SPAN class="ft50"&gt;en &lt;/SPAN&gt;allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;digheten, om den &lt;SPAN class="ft11"&gt;icke tages &lt;/SPAN&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;handling hos myndigheten, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;hand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;arkivering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;den &lt;SPAN class="ft11"&gt;inte tas &lt;/SPAN&gt;om hand för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;minnesanteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;förstås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;arkivering. Med &lt;SPAN class="ft11"&gt;minnesanteck-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;memoria &lt;SPAN class="ft10"&gt;och &lt;/SPAN&gt;annan uppteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;ningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p58 ft11"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p226 ft45"&gt;promemorior&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;upptagning &lt;/SPAN&gt;som har kommit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;andra uppteckningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till endast för ärendes före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;tagningar &lt;/SPAN&gt;som har kommit till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dragning eller beredning, dock &lt;SPAN class="ft11"&gt;ej&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;endast för &lt;SPAN class="ft45"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;ärendes föredrag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till den del den har tillfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ning eller beredning, dock &lt;SPAN class="ft11"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;ärendet sakuppgift.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till den del den har tillfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ärendet &lt;SPAN class="ft11"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;sakuppgift.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Utkast &lt;/SPAN&gt;eller koncept till &lt;SPAN class="ft11"&gt;myn-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Ett utkast &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;koncept till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;dighets &lt;/SPAN&gt;beslut eller skrivelse och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;myndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;annan &lt;SPAN class="ft10"&gt;därmed &lt;/SPAN&gt;jämställd hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;skrivelse och &lt;SPAN class="ft45"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;därmed &lt;SPAN class="ft45"&gt;jäm-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;ling &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft50"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;har expedierats anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;ställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td117"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;handlingar &lt;SPAN class="ft10"&gt;som &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft10"&gt;har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;som allmän handling, &lt;SPAN class="ft11"&gt;såvida&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;expedierats anses som &lt;SPAN class="ft45"&gt;en &lt;/SPAN&gt;allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;den icke tages &lt;/SPAN&gt;om hand för arkiv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;handling &lt;/SPAN&gt;endast om den inte tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om hand för arkivering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;Teknisk bearbetning och lagring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td121"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;av handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td108"&gt;&lt;P class="p243 ft10"&gt;10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;Handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p214 ft10"&gt;förvaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;som förvaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;en myndighet endast som led i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;hos en myndighet endast som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;teknisk bearbetning eller tek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;led i teknisk bearbetning eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;nisk lagring för annans räkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;teknisk lagring för annans räk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;anses inte som allmän handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ning anses inte som &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td125"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;hos den myndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;handling hos den myndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p244 ft12"&gt;handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td122"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft12"&gt;Som &lt;SPAN class="ft45"&gt;en &lt;/SPAN&gt;allmän handling anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;inte handling som en myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;inte &lt;SPAN class="ft45"&gt;en &lt;/SPAN&gt;handling som en myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;förvarar endast i syfte att kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;het förvarar endast i syfte att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;återskapa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;information som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td127"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;återskapa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gått förlorad i en myndighets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som har gått förlorad i en myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ordinarie system för automati-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dighets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;serad behandling av information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;automatiserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td127"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;behandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;(säkerhetskopia).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;information (säkerhetskopia).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Vad som inte utgör allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td121"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td108"&gt;&lt;P class="p243 ft10"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Som &lt;/SPAN&gt;allmän handling &lt;SPAN class="ft10"&gt;anses ej&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p230 ft34"&gt;Som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td127"&gt;&lt;P class="p245 ft11"&gt;allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;handlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td121"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;anses &lt;SPAN class="ft11"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;1. brev, telegram &lt;SPAN class="ft11"&gt;eller annan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;1. brev, telegram eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;sådan handling &lt;SPAN class="ft12"&gt;som har &lt;/SPAN&gt;inlämnats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;sådana handlingar &lt;SPAN class="ft12"&gt;som har &lt;/SPAN&gt;kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;till &lt;/SPAN&gt;eller upprättats hos myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;mit in &lt;/SPAN&gt;till eller upprättats hos &lt;SPAN class="ft11"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td130"&gt;&lt;P class="p246 ft12"&gt;befordran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;myndighet endast för befordran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;meddelande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;av ett meddelande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;meddelande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p247 ft45"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p187 ft11"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;meddelanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;handling &lt;SPAN class="ft10"&gt;som har &lt;/SPAN&gt;inlämnats &lt;SPAN class="ft10"&gt;till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;handlinga&lt;SPAN class="ft10"&gt;r som har &lt;/SPAN&gt;kommit in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller upprättats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;hos myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till eller upprättats hos &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td99"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;offentliggörande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dighet endast för offentlig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;periodisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td104"&gt;&lt;P class="p248 ft10"&gt;skrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p249 ft34"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p187 ft45"&gt;utgives&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;görande i &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;periodisk skrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;genom myndigheten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;som ges &lt;SPAN class="ft50"&gt;ut av &lt;/SPAN&gt;myndigheten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft21"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td71"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;tryckt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft11"&gt;skrift&lt;SPAN class="ft10"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;ljud-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;3. &lt;SPAN class="ft11"&gt;tryckta skrifter&lt;/SPAN&gt;, ljud- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;bildupptagning &lt;SPAN class="ft10"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;annan hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft45"&gt;bildupptagningar &lt;SPAN class="ft12"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;andra hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ling &lt;/SPAN&gt;som ingår i bibliotek eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;lingar &lt;/SPAN&gt;som ingår i bibliotek eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som från enskild har tillförts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;som från &lt;SPAN class="ft11"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;enskild har &lt;SPAN class="ft11"&gt;till-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;allmänt arkiv uteslutande för för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;förts ett &lt;/SPAN&gt;allmänt arkiv ute-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;varing och vård eller forsknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;slutande för förvaring och vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;studieändamål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;eller privata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;eller forsknings- och studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;brev, skrifter eller upptagningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;ändamål eller privata brev, skrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som &lt;SPAN class="ft11"&gt;eljest ha &lt;/SPAN&gt;överlämnats till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;eller upptagningar som &lt;SPAN class="ft45"&gt;annars har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;myndighet uteslutande för ända-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;överlämnats till &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td133"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;mål som nu &lt;SPAN class="ft45"&gt;angivits&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;uteslutande för &lt;SPAN class="ft45"&gt;sådana &lt;/SPAN&gt;ändamål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som nu har &lt;SPAN class="ft11"&gt;angetts&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;upptagning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;innehållet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;4. &lt;SPAN class="ft11"&gt;upptagningar &lt;/SPAN&gt;av innehållet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;handling &lt;/SPAN&gt;som avses i 3, om upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;handlingar &lt;/SPAN&gt;som avses i 3, om upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagningen förvaras hos myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;tagningen förvaras hos &lt;SPAN class="ft45"&gt;en &lt;/SPAN&gt;myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;het där den ursprungliga hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;het där den ursprungliga hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lingen &lt;SPAN class="ft11"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;skulle vara att anse som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;lingen &lt;SPAN class="ft11"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;skulle vara att anse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td58"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;allmän.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som allmän.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;Det som föreskrivs i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Det som föreskrivs i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;stycket 3 om &lt;SPAN class="ft11"&gt;handling &lt;/SPAN&gt;som ingår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;stycket 3 om &lt;SPAN class="ft11"&gt;handlingar &lt;/SPAN&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;i bibliotek tillämpas inte på &lt;SPAN class="ft11"&gt;upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;ingår i bibliotek tillämpas inte på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;tagning &lt;/SPAN&gt;i en databas som en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;upptagningar &lt;/SPAN&gt;i en databas som en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;myndighet har tillgång till enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;myndighet har tillgång till enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;avtal med en annan myndighet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft34"&gt;avtal med en annan myndighet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;upptagningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;om upptagningen är &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;handling hos den myndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;handling hos den myndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td134"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;Om rätten att ta del av allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td134"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td39"&gt;&lt;P class="p250 ft10"&gt;12 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft11"&gt;Allmän handling &lt;SPAN class="ft10"&gt;som får läm-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;Allmänna handlingar &lt;SPAN class="ft10"&gt;som får&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;nas ut &lt;SPAN class="ft45"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;på begäran genast eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;lämnas ut &lt;SPAN class="ft45"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;på begäran genast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;så snart det är möjligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;på stället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;eller så snart det är möjligt till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p51 ft11"&gt;avgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p207 ft10"&gt;tillhandahållas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;den,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;handahållas &lt;/SPAN&gt;hos myndigheten utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;som önskar &lt;/SPAN&gt;taga del därav&lt;SPAN class="ft34"&gt;, &lt;/SPAN&gt;så att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;avgift &lt;/SPAN&gt;för den som önskar &lt;SPAN class="ft50"&gt;ta &lt;/SPAN&gt;del&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;handlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;läsas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p231 ft53"&gt;avlyssnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;av dem&lt;SPAN class="ft10"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Handlinga&lt;SPAN class="ft10"&gt;r får även&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;eller på annat sätt uppfattas. Hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;skrivas av, avbildas eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;tas &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ling &lt;/SPAN&gt;får även skrivas av, avbildas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;anspråk för ljudöverföring. Kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;tagas &lt;/SPAN&gt;i anspråk för ljud-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;handling &lt;SPAN class="ft11"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;tillhandahållas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;överföring. Kan handling &lt;SPAN class="ft11"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;utan att &lt;SPAN class="ft45"&gt;en &lt;/SPAN&gt;sådan del &lt;SPAN class="ft45"&gt;av den &lt;/SPAN&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td134"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p251 ft10"&gt;handahållas utan att sådan del &lt;SPAN class="ft11"&gt;därav &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft11"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;får lämnas ut &lt;SPAN class="ft11"&gt;röjes, skall &lt;/SPAN&gt;den i övriga delar göras till- gänglig för sökanden i avskrift eller kopia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Myndighet &lt;SPAN class="ft9"&gt;är &lt;/SPAN&gt;icke &lt;SPAN class="ft9"&gt;skyldig att tillhandahålla handling &lt;/SPAN&gt;på stället, &lt;SPAN class="ft9"&gt;om betydande hinder &lt;/SPAN&gt;möter. I fråga om upptagning &lt;SPAN class="ft9"&gt;som avses i 3 § första stycket &lt;/SPAN&gt;föreligger ej heller &lt;SPAN class="ft9"&gt;sådan skyldighet, om sök- anden utan &lt;/SPAN&gt;beaktansvärd olägen- het &lt;SPAN class="ft9"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;taga &lt;SPAN class="ft9"&gt;del av upptagningen hos närbelägen myndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p253 ft11"&gt;inte &lt;SPAN class="ft10"&gt;får lämnas ut &lt;/SPAN&gt;blir röjd&lt;SPAN class="ft10"&gt;, &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft10"&gt;den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft11"&gt;En myndighet &lt;SPAN class="ft10"&gt;är &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft10"&gt;skyldig att tillhandahålla &lt;/SPAN&gt;en &lt;SPAN class="ft10"&gt;handling &lt;/SPAN&gt;hos sig &lt;SPAN class="ft10"&gt;om &lt;/SPAN&gt;det finns &lt;SPAN class="ft10"&gt;betydande hinder &lt;/SPAN&gt;för det&lt;SPAN class="ft10"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Inte heller när det gäller upptagningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;som avses i 3 § första stycket &lt;/SPAN&gt;finns det någon &lt;SPAN class="ft10"&gt;sådan skyldighet om sökanden utan &lt;/SPAN&gt;större besvär &lt;SPAN class="ft10"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;ta &lt;SPAN class="ft10"&gt;del av upptagningen hos &lt;/SPAN&gt;en &lt;SPAN class="ft10"&gt;närbelägen myndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;Rätten att få kopia&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;Den som önskar ta del av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Den som önskar ta del av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;allmän handling har även rätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;allmän handling har även rätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;mot fastställd avgift få avskrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;mot &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;fastställd avgift få &lt;SPAN class="ft11"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;eller kopia av handlingen till den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;avskrift eller kopia av hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;del den får lämnas ut. En myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;lingen till den del den får lämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;dighet är dock inte skyldig att i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;ut. En myndighet är dock inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;större utsträckning än vad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;skyldig att i större utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;följer av lag lämna ut en upptag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;än vad som följer av lag lämna ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft34"&gt;ning för automatiserad behand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;en upptagning för automatiserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;ling i annan form än utskrift. En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;behandling i annan form än &lt;SPAN class="ft11"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;myndighet är inte heller skyldig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;utskrift. En myndighet är inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft34"&gt;att framställa kopia av karta, rit-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;heller skyldig att framställa &lt;SPAN class="ft11"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;ning, bild eller annan i 3 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;kopia av &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;karta, ritning, bild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;stycket avsedd upptagning än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;eller annan i 3 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;som nyss har &lt;SPAN class="ft11"&gt;angivits&lt;/SPAN&gt;, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;avsedd upptagning än som nyss&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft34"&gt;svårighet möter och handlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft34"&gt;har &lt;SPAN class="ft50"&gt;angetts&lt;/SPAN&gt;, om svårighet möter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;kan tillhandahållas &lt;SPAN class="ft11"&gt;på stället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;och handlingen kan tillhanda-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;hållas &lt;/SPAN&gt;hos myndigheten&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Begäran &lt;/SPAN&gt;att få avskrift eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;En begäran &lt;/SPAN&gt;att få &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;avskrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;kopia av allmän handling &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;eller &lt;SPAN class="ft45"&gt;en &lt;/SPAN&gt;kopia av &lt;SPAN class="ft45"&gt;en &lt;/SPAN&gt;allmän hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;behandlas skyndsamt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ling &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;behandlas skyndsamt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft21"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Begäran att få ta del av allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td108"&gt;&lt;P class="p258 ft10"&gt;14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td42"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;Begäran &lt;SPAN class="ft10"&gt;att få &lt;/SPAN&gt;taga &lt;SPAN class="ft10"&gt;del av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;En begäran &lt;SPAN class="ft10"&gt;att få &lt;/SPAN&gt;ta &lt;SPAN class="ft10"&gt;del av &lt;/SPAN&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;allmän handling &lt;SPAN class="ft11"&gt;göres &lt;/SPAN&gt;hos myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;allmän handling &lt;SPAN class="ft41"&gt;görs &lt;/SPAN&gt;hos den myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dighet som förvarar handlingen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;dighet som förvarar handlingen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td42"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;Begäran prövas av myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Begäran &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;prövas av &lt;SPAN class="ft11"&gt;den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som &lt;SPAN class="ft11"&gt;angives &lt;/SPAN&gt;i första stycket. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;myndighet som &lt;SPAN class="ft11"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;särskilda skäl &lt;SPAN class="ft11"&gt;föranleda det&lt;/SPAN&gt;, får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;stycket. Om särskilda skäl &lt;SPAN class="ft50"&gt;finns&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dock i bestämmelse som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;får dock i &lt;SPAN class="ft45"&gt;en sådan &lt;/SPAN&gt;bestämmelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;2 § andra stycket föreskrivas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p259 ft10"&gt;i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;prövningen vid tillämpningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;föreskrivas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p233 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;prövningen vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;bestämmelsen &lt;/SPAN&gt;skall ankomma på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tillämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p259 ft12"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td50"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;bestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;annan myndighet. I fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;ska göras av en &lt;SPAN class="ft10"&gt;annan myn-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;handling &lt;/SPAN&gt;som är av synnerlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dighet. I fråga om &lt;SPAN class="ft11"&gt;handlingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;betydelse för rikets säkerhet kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som är av synnerlig betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;även genom förordning före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;för rikets säkerhet kan även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;skrivas att endast viss myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;genom förordning föreskrivas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;får pröva frågan om utlämnande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;endast viss myndighet får pröva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;I de nu nämnda fallen &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;frågan om utlämnande. I de nu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td138"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;begäran om utlämnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;genast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;nämnda fallen &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;begäran om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;hänskjutas till behörig myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;utlämnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;genast hänskjutas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;het.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till behörig myndighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td42"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Myndighet &lt;/SPAN&gt;får inte på grund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;En myndighet &lt;SPAN class="ft10"&gt;får inte på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;av att någon begär att få &lt;SPAN class="ft11"&gt;taga &lt;/SPAN&gt;del&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;grund av att någon begär att få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;allmän handling efterforska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ta &lt;/SPAN&gt;del av &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;allmän handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;vem han är eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;vilket syfte han&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;efterforska vem han &lt;SPAN class="ft45"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;har &lt;/SPAN&gt;med &lt;SPAN class="ft11"&gt;sin &lt;/SPAN&gt;begäran i större&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;eller &lt;SPAN class="ft50"&gt;syftet &lt;/SPAN&gt;med begäran i större&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;utsträckning än som behövs för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;utsträckning än som behövs för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td135"&gt;&lt;P class="p248 ft10"&gt;myndigheten &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td140"&gt;&lt;P class="p260 ft34"&gt;myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td137"&gt;&lt;P class="p261 ft11"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;pröva om hinder &lt;SPAN class="ft11"&gt;föreligger &lt;/SPAN&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;pröva om &lt;SPAN class="ft11"&gt;det finns &lt;/SPAN&gt;hinder mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td138"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;att handlingen lämnas ut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;att handlingen lämnas ut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft21"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;En anteckning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;om hinder att lämna ut &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;allmän handling får göras endast på &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;handlingar &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som omfattas av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;en sådan &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;bestäm- melse som avses i 2 § andra stycket. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Av sekretessmarkeringen ska framgå vilken &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;bestämmelse &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;som är tillämplig&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;annan än riks- dagen eller regeringen avslår &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;begäran att få &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ta &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;del av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;hand- ling eller lämnar ut &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;allmän handling med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;förbehåll som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;förfoga över den, får sökanden föra talan mot beslutet. Talan mot &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;beslut av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;statsråd ska föras hos regeringen och talan mot beslut av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;annan myn- dighet hos domstol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I den i 2 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;nämnda &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;lagen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;närmare &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;hur talan mot beslut som avses i första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;föras. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;En sådan &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;talan &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;alltid prövas skyndsamt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Angående rätt att föra talan mot beslut av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;myndigheter &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p263 ft11"&gt;Överklagande av beslut om utlämnande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft9"&gt;Om annan än riksdagen eller regeringen avslår begäran att få &lt;SPAN class="ft8"&gt;taga &lt;/SPAN&gt;del av handling eller lämnar ut allmän handling med för- behåll, som inskränker sökan- dens rätt att yppa dess innehåll eller &lt;SPAN class="ft8"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;förfoga över den, får sökanden föra talan mot beslutet. Talan mot beslut av statsråd skall föras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft10"&gt;I den i 2 § &lt;SPAN class="ft11"&gt;omnämnda &lt;/SPAN&gt;lagen &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;närmare &lt;SPAN class="ft11"&gt;angivas &lt;/SPAN&gt;hur talan mot beslut som avses i första stycket &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;föras. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Sådan &lt;/SPAN&gt;talan &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;alltid prövas skyndsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft10"&gt;Angående rätt att föra talan mot beslut av &lt;SPAN class="ft11"&gt;myndighet &lt;/SPAN&gt;som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;Sekretessmarkering på hemlig handling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Anteckning &lt;/SPAN&gt;om hinder att lämna ut allmän handling får göras endast på &lt;SPAN class="ft11"&gt;handling &lt;/SPAN&gt;som omfattas av bestämmelse som avses i 2 § andra stycket. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Härvid skall tillämplig &lt;/SPAN&gt;bestämmelse &lt;SPAN class="ft11"&gt;angivas&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft21"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;Överlämnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p271 ft11"&gt;av handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;enskilt organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td141"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td107"&gt;&lt;P class="p272 ft10"&gt;17 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td143"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;I lag får föreskrivas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;I lag får föreskrivas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;regeringen eller beslutande kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p273 ft12"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p210 ft53"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft34"&gt;beslutande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft34"&gt;munal församling får besluta att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;kommunal församling får besluta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;allmänna handlingar som hänför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;att allmänna handlingar som hän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;sig till myndighets verksamhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;för sig till &lt;SPAN class="ft11"&gt;en &lt;/SPAN&gt;myndighets verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;vilken skall &lt;/SPAN&gt;övertas av enskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;samhet &lt;SPAN class="ft11"&gt;som ska &lt;/SPAN&gt;övertas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;organ, får överlämnas till det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;enskilt organ får överlämnas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;organet för förvaring, om detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;det organet för förvaring, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;behöver handlingarna i verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p207 ft12"&gt;behöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;handlingarna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;heten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p248 ft10"&gt;utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td105"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;handlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;verksamheten, utan att hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;därigenom upphör att vara all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lingarna därigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p271 ft10"&gt;upphör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft34"&gt;männa. Ett sådant organ &lt;SPAN class="ft50"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;vara allmänna. Ett sådant organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;fråga om överlämnade &lt;SPAN class="ft11"&gt;hand-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i fråga om &lt;SPAN class="ft50"&gt;de &lt;/SPAN&gt;överlämnade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;lingar &lt;/SPAN&gt;jämställas med myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;handlingarna &lt;SPAN class="ft34"&gt;jämställas med &lt;/SPAN&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;vid tillämpningen av &lt;NOBR&gt;12–16&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;myndighet vid tillämpningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td137"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;12–16&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;I lag får även föreskrivas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;I lag får även föreskrivas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;regeringen får besluta att all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;regeringen får besluta att all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;männa handlingar får över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;männa handlingar får över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft34"&gt;lämnas till Svenska kyrkan eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;lämnas till Svenska kyrkan eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;av dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td105"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;organisatoriska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p274 ft28"&gt;dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;organisatoriska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;delar för förvaring, utan att hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;delar för förvaring, utan att hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;lingarna därigenom upphör att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lingarna därigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p275 ft12"&gt;upphör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;allmänna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td137"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;Detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td147"&gt;&lt;P class="p274 ft12"&gt;allmänna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;handlingar som senast den 31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;handlingar som senast den 31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;december 1999 har kommit in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;december 1999 har kommit in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till eller upprättats hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till eller upprättats hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;1. myndigheter som har upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;1. myndigheter som har upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;hört och som har haft uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;hört och som har haft uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;som hänför sig till Svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som hänför sig till Svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td148"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;kyrkans verksamhet, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;kyrkans verksamhet, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;2. Svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;kyrkans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;beslut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;2. Svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p208 ft34"&gt;kyrkans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;beslut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ande församlingar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ande församlingar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p261 ft10"&gt;tillämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;12–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p261 ft10"&gt;tillämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p276 ft12"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;12–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft34"&gt;16 §§ &lt;SPAN class="ft50"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;Svenska kyrkan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;16 §§ &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;Svenska kyrkan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td148"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;dess organisatoriska delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;jäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;dess organisatoriska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;delar jäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td141"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td142"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td143"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p32 ft21"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;ställas med &lt;SPAN class="ft50"&gt;myndighet &lt;/SPAN&gt;i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;ställas med &lt;SPAN class="ft50"&gt;myndigheter &lt;/SPAN&gt;i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;överlämnade handlingar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om överlämnade handlingar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Om gallring och bevarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td150"&gt;&lt;P class="p277 ft10"&gt;18 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft34"&gt;Grundläggande bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td151"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om hur allmänna handlingar &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;om hur allmänna handlingar &lt;SPAN class="ft45"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;bevaras samt om gallring och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;bevaras samt om gallring och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;annat avhändande av sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;annat avhändande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td151"&gt;&lt;P class="p245 ft10"&gt;av sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;handlingar meddelas i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;handlingar meddelas i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;3 kap. Rätt till anonymitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Rätten till anonymitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;En författare till en tryckt skrift är inte skyldig att låta namn, pseudonym eller signatur framgå av skriften. Detsamma gäller för den som har meddelat uppgifter för offentliggörande enligt 1 kap. 2 § och för utgivare av en tryckt skrift som inte är periodisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Frågeförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I mål om ansvar, skadestånd eller särskild rättsverkan på grund av tryckfrihetsbrott får ingen ta upp frågan om vem som är författare eller vem som är meddelare enligt 1 kap. 2 §. Detsamma gäller frågan om vem som är utgivare till en tryckt skrift som inte är periodisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Om författare eller utgivare har angetts på en skrift som inte är periodisk, med namn eller med en pseudonym eller signatur som enligt vad som är allmänt känt syftar på en viss person, får dock frågan om han eller hon är ansvarig behandlas i målet. Detsamma gäller om någon i en skriftlig förklaring har uppgett sig vara för- fattaren eller utgivaren eller i målet självmant har lämnat en sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft21"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av en tryckt skrift eller med en framställning som har varit avsedd att införas i en tryckt skrift får inte röja vad han eller hon därvid har fått veta om vem som är författare eller meddelare eller, i fråga om en skrift som inte är periodisk, utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;Tystnadsplikt enligt första stycket gäller även för den som på något annat sätt har varit verksam inom ett företag för utgivning av tryckta skrifter eller inom ett företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Undantag från tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Tystnadsplikt enligt 3 § gäller inte i följande fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Den som tystnadsplikten ska skydda har samtyckt till att hans eller hennes identitet röjs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Det är tillåtet enligt 2 § andra stycket att behandla frågan om identiteten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Det rör sig om något av de brott av meddelare, författare eller andra upphovsmän eller av utgivare som avses i 7 kap. 3 § andra stycket 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;En domstol finner i fråga om brott enligt 7 kap. 2 § eller 3 § första stycket 2 eller 3 att det är nödvändigt att uppgifter lämnas om den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen har lämnat meddelandet eller medverkat till fram- ställningen; sådana uppgifter lämnas vid en förhandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;En domstol finner i något annat fall att det är av synnerlig vikt av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse att en uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Efterforskningsförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte efterforska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;författaren till en framställning som har införts eller varit avsedd att införas i en tryckt skrift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;den som har utgett eller avsett att utge en framställning i en sådan skrift, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft21"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;3. den som har meddelat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Förbudet i första stycket hindrar inte efterforskning när det behövs för åtal eller något annat ingripande som inte står i strid med denna grundlag. I sådana fall ska dock den i 3 § angivna tyst- nadsplikten iakttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Repressalieförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte ingripa mot någon för att han eller hon i en tryckt skrift har brukat sin tryck- frihet eller medverkat till ett sådant bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Straff&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Till böter eller fängelse i högst ett år ska den dömas som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot sin tystnadsplikt enligt 3 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet på en tryckt skrift mot hans eller hennes vilja sätter ut namn, pseudonym eller signatur på en författare, meddelare eller, i fall som avses i 1 §, utgivare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet på skriften som författare, utgivare eller meddelare sätter ut namn, pseudonym eller signatur som avser en annan person än den verkliga författaren, utgivaren eller meddelaren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;uppsåtligen efterforskar i strid med 5 §, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;uppsåtligen ingriper i strid med 6 §, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Allmänt åtal för brott som avses i första stycket &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; får väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Andra upphovsmän&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i detta kapitel om författare gäller även andra upphovsmän till framställningar som har införts eller varit avsedda att införas i tryckta skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft21"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;4 kap. Tryckta skrifters framställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Etableringsfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Var och en har rätt att själv eller med hjälp av andra framställa tryckta skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Ursprungsuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En skrift som är tryckt i Sverige och som är avsedd att ges ut här ska innehålla tydliga uppgifter om vem som har tryckt skriften och om ort och år för tryckningen. Detsamma gäller en skrift som är mångfaldigad här genom fotokopiering eller någon liknande teknik och för vilken utgivningsbevis gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Skyldigheten att sätta ut uppgifter enligt första stycket gäller inte bild- eller tillfällighetstryck enligt 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Bild- eller tillfällighetstryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Med bild- eller tillfällighetstryck avses i denna grundlag vykort och bildalbum, visitkort och notifikationer, adresskort, etiketter, blanketter, affärstryck såsom reklam- och emballagetryck samt andra sådana trycksaker. Uttrycket avser enbart tryck i vilket tryck- frihetsbrott kan anses uteslutet på grund av texten eller fram- ställningen i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Skyldighet att bevara exemplar samt pliktleverans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter om skyldighet att bevara exemplar av en tryckt skrift för granskning och att lämna exemplar av en sådan skrift till bibliotek eller arkiv får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Straff&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Den som framställer en skrift och därvid bryter mot 2 § första stycket döms till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft21"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;5 kap. Utgivning av periodiska skrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Ägare till periodiska skrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Var och en får vara ägare till en periodisk skrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Behörighetskrav för utgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En periodisk skrift ska ha en utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Utgivaren ska ha hemvist i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Utgivarens befogenhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Utgivare för en periodisk skrift utses av skriftens ägare. Utgivaren ska ha befogenhet att utöva tillsyn över skriftens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;offentliggörande och bestämma över dess innehåll så att ingenting får införas i den mot hans eller hennes vilja. Varje inskränkning i denna befogenhet ska vara utan verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Anmälan av utgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;När utgivare har utsetts, ska ägaren anmäla detta till en myn- dighet som anges i lag. Anmälan ska innehålla bevis om att utgivaren är behörig enligt 2 § och en förklaring om att han eller hon har åtagit sig uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Närmare bestämmelser om anmälan och om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Utgivningsbevis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;En periodisk skrift ska ha utgivningsbevis. Ett sådant bevis meddelas av den myndighet som avses i 4 § och gäller i tio år från utfärdandet. Ansökan om utgivningsbevis görs av ägaren till skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft21"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft11"&gt;Utfärdande av utgivningsbevis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Utgivningsbevis ska utfärdas om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;det framgår att skriften är avsedd att vid särskilda tider och under en bestämd titel ges ut med minst fyra nummer årligen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;utgivare har anmälts enligt 4 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;skriftens titel inte lätt kan förväxlas med titeln på någon annan skrift för vilken utgivningsbevis gäller eller har gällt inom två år från ansökan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft17"&gt;Närmare bestämmelser om utfärdande och förnyelse av utgiv- ningsbevis samt om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft11"&gt;Återkallelse av utgivningsbevis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Utgivningsbevis får återkallas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;om förutsättningarna för att utfärda ett sådant bevis inte längre finns,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;om utgivningen inte har påbörjats inom sex månader från utfärdandet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;om utgivning sedan två år inte sker enligt vad som gäller för periodiska skrifter enligt 1 kap. 8 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Närmare bestämmelser om återkallelse av utgivningsbevis med- delas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft11"&gt;Ställföreträdare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;En utgivare får utse en eller flera ställföreträdare. Vad som sägs om utgivare i &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ gäller också för ställföreträdare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Om utgivarens uppdrag upphör faller också ställföreträdarens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft11"&gt;Uppgift om utgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;På varje nummer av en periodisk skrift ska utgivarens namn sättas ut. När en ställföreträdare har trätt in anges i stället ställ- företrädarens namn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft21"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Straff&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Till böter döms&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;ägaren till en periodisk skrift som ges ut utan att utgivnings- bevis finns,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;den som på en periodisk skrift anger sitt namn som utgivare eller ställföreträdare utan att vara behörig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;den som i en anmälan eller ansökan enligt 4 eller 5 § mot bättre vetande lämnar oriktiga uppgifter eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;den som ger ut en periodisk skrift i strid med utgivnings- förbud enligt 7 kap. 9 § eller tillfälligt utgivningsförbud enligt 10 kap. 9 § eller en skrift som uppenbart utgör en fortsättning av en sådan skrift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Till penningböter döms utgivare eller ställföreträdare som inte sätter ut uppgifter om namn på det sätt som anges i 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;I lag får föreskrivas straff för den som bryter mot en föreskrift i lag som har meddelats med stöd av 4, 6 eller 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;6 kap. Tryckta skrifters spridning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Rätten att sprida skrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Var och en har rätt att själv eller med hjälp av andra sprida tryckta skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Undantag för spridning av pornografisk bild och visst annat material&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Utan hinder av denna grundlag gäller vad som anges i lag om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;någon visar en pornografisk bild på eller vid en allmän plats genom skyltning eller annat liknande förfarande på ett sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt eller utan föregående beställning sänder eller tillställer på annat sätt någon en sådan bild;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;någon sprider bland barn och ungdom en tryckt skrift som genom sitt innehåll kan verka förråande eller annars medföra all- varlig fara för de ungas sedliga fostran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft21"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Spridning av kartor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I lag får meddelas föreskrifter med syfte att förebygga spridning genom tryckta skrifter av kartor, ritningar eller bilder som återger Sverige helt eller delvis och innehåller upplysningar av betydelse för rikets försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Distributionsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tillstånd att bedriva postverksamhet får inte vägra eller ställa särskilda villkor för att distribuera en skrift på grund av dess innehåll. Denna distributionsplikt gäller såväl adresserade som oadresserade försändelser. Skyldigheten att distribuera skrifter gäller inte i de fall det skulle innebära en överträdelse enligt 5 eller 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Den som bedriver postverksamhet och som har mottagit en skrift för befordran ska inte anses som skriftens spridare enligt 8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;Straff för spridaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Om en skrift saknar en ursprungsuppgift som avses i 4 kap. 2 § straffas spridaren med penningböter. Detsamma gäller om en sådan uppgift är felaktig och spridaren känner till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Straff för spridning vid beslag m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Den som sprider en tryckt skrift i vetskap om att den har lagts under beslag eller förklarats konfiskerad straffas med böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som sprider en tryckt skrift som har getts ut i strid med ett förbud enligt denna grundlag mot skriftens utgivning eller uppenbart utgör en fortsättning av en skrift som avses med ett sådant förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft21"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;7 kap. Tryckfrihetsbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Tryckfrihetsbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Med tryckfrihetsbrott förstås i denna grundlag de gärningar som anges i 4 och 5 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Dolda meddelanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Ett tillkännagivande i en annons eller i ett annat sådant med- delande ska inte anses vara ett tryckfrihetsbrott om det av meddelan- dets innehåll inte omedelbart framgår att ansvar för ett sådant brott kan bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft31"&gt;Är meddelandet straffbart tillsammans med en omständighet som inte omedelbart framgår av meddelandets innehåll, gäller vad som anges om det i lag. Detsamma gäller ett meddelande som genom chiffer eller på något annat sätt är dolt för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Meddelarbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om någon lämnar ett meddelande för offentliggörande som avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till något av de brott som anges i andra stycket nedan, gäller vad som anges i lag om det brottet. Detsamma gäller om brottet begås av den som, utan att ansvara enligt 8 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att införas i en tryckt skrift som författare eller annan upphovsman eller som utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;De brott som avses i första stycket är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befatt- ning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myn- dighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft21"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Anskaffarbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om någon anskaffar en uppgift i syfte att offentliggöra den i en tryckt skrift eller för att lämna ett meddelande enligt 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till ett brott som anges i 3 § andra stycket 1, gäller vad som anges i lag om det brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Tryckfrihetsbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Med beaktande av tryckfrihetens syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konst- närligt skapande ska följande gärningar anses vara tryckfrihetsbrott, om de begås genom en tryckt skrift och är straffbara enligt lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;högförräderi&lt;/SPAN&gt;, förövat med uppsåt att riket eller en del därav ska med våldsamma eller annars lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket ska sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten ska med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, om gärningen innebär fara för uppsåtets förverk- ligande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;krigsanstiftan&lt;/SPAN&gt;, om fara för att riket ska invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;spioneri, &lt;/SPAN&gt;varigenom någon för att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, under- handlingar, beslut, eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller inte;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;obehörig befattning med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, varigenom någon utan syfte att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift rörande något förhållande av hemlig natur, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller annars för rikets säker- het, vare sig uppgiften är riktig eller inte;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft21"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft37"&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt ska beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något för- hållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst hade betrotts honom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;vårdslöshet med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, varigenom någon av grov oakt- samhet begår gärning som avses under 4;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;uppror&lt;/SPAN&gt;, förövat med uppsåt att statsskicket ska med vapen- makt eller annars med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domar- makten ska sålunda framtvingas eller hindras, om gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;landsförräderi &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft8"&gt;landssvek&lt;/SPAN&gt;, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller mod- löshet, förråder egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller begår någon annan liknande förrädisk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt fienden;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;landsskadlig vårdslöshet&lt;/SPAN&gt;, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår en gärning som avses under 7;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;ryktesspridning till fara för rikets säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, varigenom, då riket är i krig eller annars i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;uppvigling&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon uppmanar eller eljest söker för- leda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i tjänsten;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;hets mot folkgrupp&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon hotar eller uttrycker miss- aktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft21"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;brott mot medborgerlig frihet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, varigenom någon utövar olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom en politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;yttrande-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; försam- lings- eller föreningsfriheten i fara;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;försök till sådant brott mot medborgerlig frihet;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;olaga våldsskildring&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;förtal&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne, dock inte om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;förolämpning&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon smädar någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;olaga hot&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla all- varlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egen- dom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;hot mot tjänsteman&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon med hot om våld för- griper sig på någon annan i hans myndighetsutövning, i annan verksamhet där samma skydd åtnjuts som är förenat med myndig- hetsutövning eller vid biträde till åtgärd som omfattas av sådant skydd, för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för en sådan åtgärd eller varigenom någon sålunda för- griper sig mot den som tidigare har utövat sådan verksamhet eller biträtt därvid för vad denne däri gjort eller underlåtit;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;försök eller förberedelse till sådant hot mot tjänsteman, såvida inte brottet, om det hade fullbordats, skulle ha varit att anse som ringa;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;övergrepp i rättssak&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon med hot om våld angriper någon annan för att denne har gjort en anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett en utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon annan från en sådan åtgärd eller varigenom någon med hot om gärning som medför lidande, skada eller olägenhet angriper någon annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft21"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;för att denne har avlagt vittnesmål eller annars avgett en utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom från att avge en sådan utsaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Offentliggörandebrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Som tryckfrihetsbrott räknas också gärningar som begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag och som innebär att någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;uppsåtligen offentliggör en allmän handling som inte är till- gänglig för var och en, om han eller hon har fått tillgång till hand- lingen i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i något därmed jämförbart förhållande;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;offentliggör en uppgift och därvid uppsåtligen åsidosätter en tystnadsplikt som avses i den lag som anges i 3 § andra stycket 3;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggör en uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 5 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Påföljd och införande av dom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i lag om påföljd för brott som avses i 5 och 6 §§ gäller även då brottet är ett tryckfrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Vid bestämmande av påföljd för tryckfrihetsbrott ska det sär- skilt beaktas om en publicerad uppgift har rättats och därefter på ett lämpligt sätt har kommit till allmänhetens kännedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Om den tilltalade döms för förtal eller förolämpning enligt 5 § 14 eller 15 i en periodisk skrift får domstolen, om det yrkas, för- ordna att domen ska föras in i skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Konfiskering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;En tryckt skrift som innehåller ett tryckfrihetsbrott får kon- fiskeras. Konfiskering innebär att alla exemplar av skriften som är avsedda att spridas ska förstöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft21"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Utgivningsförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Om riket befinner sig i krig får rätten i samband med kon- fiskering av en periodisk skrift meddela förbud mot att ge ut skriften under viss tid. Ett sådant förbud får meddelas endast när det är fråga om brott som avses i 5 § &lt;NOBR&gt;1–3,&lt;/NOBR&gt; 4 såvida det brottet är att anse som grovt, samt 6 och 7. Förbudet får gälla i högst sex månader från det att domen i tryckfrihetsmålet har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft35"&gt;Angående konfiskering av en periodisk skrift, som sprids i strid mot ett utgivningsförbud eller uppenbart utgör en fortsättning av en skrift som avses med ett sådant ett förbud, gäller vad som i lag i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på grund av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;8 kap. Ansvarighetsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;Om ansvaret för periodiska skrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Utgivare och ställföreträdare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Ansvaret för ett tryckfrihetsbrott i en periodisk skrift ligger på den som var anmäld som utgivare då skriften gavs ut. Har en ställ- företrädare anmälts och inträtt som utgivare, har han eller hon ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Ställföreträdares bristande behörighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Har en ställföreträdare inträtt som utgivare men var han eller hon inte längre behörig när brottet förövades eller hade uppdraget upphört eller förelåg det beträffande ställföreträdaren något för- hållande som anges i 3 § andra stycket, ligger ansvaret för tryckfri- hetsbrott på utgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Ägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Skriftens ägare ansvarar för tryckfrihetsbrott om det inte fanns utgivningsbevis när skriften gavs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft35"&gt;Om utgivningsbevis förelåg, bär ägaren det ansvar som annars skulle åvila utgivaren, om det inte fanns någon behörig utgivare när brottet förövades, utgivaren var utsedd för skens skull eller uppen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft21"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;barligen inte kunde utöva den befogenhet som anges i 5 kap. 3 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Tryckare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Kan det inte visas vem som var ägare till skriften när den gavs ut, bär den som har tryckt skriften ansvaret i stället för ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Spridare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Om en skrift sprids utan uppgifter om vem som har tryckt skriften och det inte kan utrönas vem denne är, bär spridaren ansvaret i stället för den som har tryckt skriften. Detsamma gäller om uppgifterna om vem som har tryckt skriften är felaktiga, och spridaren kände till detta vid spridningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;Om ansvaret för tryckta skrifter som inte är periodiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Författare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Ansvaret för tryckfrihetsbrott i en tryckt skrift som inte är periodisk ligger på författaren. Detta gäller om författarens namn, pseudonym eller signatur har satts ut på skriften enligt 3 kap. 2 § och så inte har skett mot hans eller hennes vilja. Författaren ansvarar inte om skriften har getts ut utan hans eller hennes samtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Utgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Om en särskild utgivare har angetts på ett samlingsverk med bidrag av flera författare, ansvarar utgivaren. Detta gäller om utgiv- arens namn, pseudonym eller signatur har satts ut på skriften enligt 3 kap. 2 § med hans eller hennes samtycke. Utgivaren ansvarar enbart om författarna till de enskilda bidragen inte ansvarar enligt 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft35"&gt;För andra skrifter än som avses i första stycket ansvarar en utgivare som anges på skriften om författaren var avliden när skriften gavs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft21"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Med utgivare avses i denna bestämmelse den som har till- handahållit en tryckt skrift för tryckning och utgivning utan att vara författare till skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Förläggare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Om en författare eller utgivare inte ansvarar enligt 6 eller 7 §, ansvarar förläggaren. Detsamma gäller om författaren eller utgivaren var avliden när skriften gavs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Med förläggare avses i denna bestämmelse den som har haft hand om tryckning och utgivning av någon annans skrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Tryckare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Om det inte finns någon förläggare som ansvarar enligt 8 § ansvarar i stället den som har tryckt skriften. Detsamma gäller om det inte kan visas vem förläggaren är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Spridare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i 5 § om spridarens ansvar tillämpas även på tryckta skrifter som inte är periodiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Ansvarig saknar hemvist i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Har den som enligt 3, 6, 7 eller 8 § skulle ha ansvarat i egen- skap av ägare, författare, utgivare eller förläggare inte känt hemvist i Sverige, går ansvaret i stället över på den som svarar efter honom eller henne. Detsamma gäller om det inte kan utrönas var han eller hon befinner sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Vad som sägs i första stycket ska inte innebära att ansvaret på den grunden går över på utgivare för samlingsverk enligt 7 § första stycket eller på spridare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft21"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Straffbarhet uteslutet enligt lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Vad som anges i 11 § om övergång av ansvar gäller även om det föreligger någon omständighet som enligt lag utesluter straff- barhet för den som skulle ha ansvarat enligt 1, 2, 3, 6, 7 eller 8 § i egenskap av utgivare, ägare, författare eller förläggare. Detta gäller dock endast om den till vilken ansvaret övergår har haft eller borde ha haft kännedom om den aktuella omständigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Åberopande av omständigheter i frågan om ansvarighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Om åtal väcks för ett tryckfrihetsbrott och den tilltalade anser att det finns någon omständighet som medför att han eller hon inte ska vara ansvarig, ska detta åberopas före huvudförhandlingen. Om så inte sker, ska den tilltalade betraktas som ansvarig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Ansvarets omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Den som ansvarar för en tryckt skrift enligt detta kapitel ska anses ha haft kännedom om innehållet i skriften och medgett dess utgivning. Det gäller dock inte om någon annan har obehörigen offentliggjort skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;9 kap. Om tillsyn och åtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Justitiekanslerns tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern ska vaka över att de gränser för tryckfriheten som anges i denna grundlag inte överskrids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Åklagare i mål om tryckfrihetsbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. Ingen annan än Justitiekanslern får inleda förundersökning rörande ett sådant brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft21"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Endast Justitiekanslern och rätten får besluta om tvångsmedel med anledning av misstankar om tryckfrihetsbrott, om inte något annat anges i denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Regeringens anmälan och medgivande till åtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får hos Justitiekanslern anmäla en tryckt skrift till åtal för tryckfrihetsbrott. I lag får föreskrivas att allmänt åtal för ett tryckfrihetsbrott får väckas endast efter regeringens medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Åklagare i vissa tryckfrihetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern är ensam åklagare även i andra tryckfrihetsmål än mål om tryckfrihetsbrott samt i mål som i övrigt avser brott mot bestämmelser i denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;I lag kan anges att riksdagens ombudsman har befogenhet att vara åklagare i mål som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Justitiekanslerns möjlighet att överlåta åklagarbehörighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern har rätt att i särskilda fall överlåta sin behörig- het som åklagare i tryckfrihetsmål helt eller delvis till allmän åklagare. Justitiekanslern får vidare uppdra åt allmän åklagare att utföra hela eller delar av åklagaruppdraget för Justitiekanslerns räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;När det är osäkert vem som är rätt åklagare ska Justitiekanslern anses behörig. De åtgärder som har vidtagits fram till väckande av åtal ska därvid anses behörigen gjorda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Preskription&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott ska väckas inom sex månader från det att skriften gavs ut, om brottet begicks i en periodisk skrift för vilken utgivningsbevis gällde vid utgivningen. I fråga om andra skrifter ska allmänt åtal väckas inom ett år från utgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft21"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Om allmänt åtal har väckts inom den tid som anges i första stycket, får efter den tiden nytt åtal väckas mot andra som är ansvariga för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Målsägandeangivelse och enskilt åtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Angående målsägandens rätt att ange tryckfrihetsbrott till åtal eller att själv väcka åtal på grund av ett sådant brott gäller vad som sägs i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Konfiskering utan åtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Finns det vid tryckfrihetsbrott ingen ansvarig enligt 8 kap., får åklagaren eller målsäganden i stället för att väcka åtal ansöka om att skriften ska konfiskeras. Detsamma gäller, om stämning i Sverige inte kan delges den som är ansvarig för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;10 kap. Särskilda tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft15"&gt;Allmänna bestämmelser om tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Beslag inför konfiskering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Om det kan antas att en tryckt skrift kommer att konfiskeras på grund av ett tryckfrihetsbrott, får skriften läggas under beslag i avvaktan på beslut om konfiskering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Har Justitiekanslern överlåtit sin behörighet som åklagare enligt 9 kap. 6 § gäller vad som sägs i detta kapitel om Justitiekanslerns beslut om beslag även den allmänna åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Beslut om tvångsmedel före rättegång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Innan åtal för tryckfrihetsbrott har väckts eller ansökan hos rätten gjorts om skriftens konfiskering, får beslut om beslag med- delas av Justitiekanslern, om brottet hör under allmänt åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft21"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Rätt till domstolsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om ett beslag har verkställts utan rättens beslut, får den som drabbas av beslaget begära att rätten prövar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;Åtalstid m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;När Justitiekanslern har beslutat om beslag, ska åtal vara väckt eller ansökan om konfiskering av tryckt skrift vara gjord inom två veckor efter Justitiekanslerns beslut. I annat fall är beslaget för- fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Beslut om tvångsmedel under rättegång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Sedan åtal för tryckfrihetsbrott har väckts eller ansökan hos rätten gjorts om skriftens konfiskering, får rätten besluta om beslag och häva beslag som tidigare har meddelats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Rättens prövning när målet avgörs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;När målet avgörs prövar rätten om tidigare beslut om beslag ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft35"&gt;Avvisas målet på den grunden att rätten inte är behörig eller skiljer rätten annars målet från sig utan att pröva skriftens brotts- lighet, och kan det antas att talan om konfiskering kommer att föras i ett annat mål, får rätten bestämma att beslutet om beslag ska bestå under viss tid. Väcks inte talan inom denna tid förfaller beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;Uppgift om beslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Beslut om beslag ska innehålla uppgifter om det eller de stycken i skriften som har föranlett beslaget och gäller endast band, delar, nummer eller häften där ett sådant stycke förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft21"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Verkställighet och återgång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om beslag ska genast verkställas. Verkställigheten ska uteslutande omfatta de exemplar av skriften som är avsedda för spridning. Den hos vilken beslaget verkställs och den som har tryckt skriften ska så snart det kan ske få ett bevis om beslaget. Beviset ska innehålla en uppgift om det eller de stycken i skriften som har föranlett beslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Om beslutet om beslag hävs eller förfaller, ska verkställigheten av beslaget genast gå åter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Utredningsbeslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Exemplar av en skrift som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen i ett tryckfrihetsmål får tas i beslag. För ett sådant utredningsbeslag gäller vad som sägs i 2, 3, 5 och 7 §§ samt 8 § första stycket första meningen och andra stycket. I övrigt ska i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om beslag. Åtal ska dock alltid väckas inom en månad från det att beslut om beslag meddelades, om inte rätten på Justitiekanslerns framställ- ning medger att tiden förlängs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;Tvångsmedel vid krig och krigsfara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Tillfälligt utgivningsförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig får i avvaktan på rättens beslut om konfiskering utgivningsförbud meddelas för en periodisk skrift enligt 7 kap. 9 §. Därvid gäller vad som sägs om beslag i 2 och &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft37"&gt;I fråga om beslag av en periodisk skrift som sprids i strid mot ett utgivningsförbud eller uppenbart utgör en fortsättning på en periodisk skrift som omfattas av ett sådant förbud, gäller vad som anges i lag om beslag av föremål som kan förklaras förverkade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft21"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Förvar i avvaktan på beslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid en avdelning av försvarsmakten en tryckt skrift som uppenbart innefattar sådan enligt 7 kap. 5 § 10 straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas att åsidosätta vad som åligger honom eller henne i tjänsten, får skriften efter beslut av en befattningshavare som enligt lag ska avgöra frågor om disciplinansvar beträffande personal vid avdelningen, tas i förvar i avvaktan på beslut om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Är det fara i dröjsmål får en åtgärd enligt första stycket vidtas av någon annan befattningshavare enligt bestämmelser som meddelas i lag. Anmälan om det ska skyndsamt göras hos den befattnings- havare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva om skriften ska bli kvar i förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Anmälan om förvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om förvar enligt 11 § ska så snart det kan ske anmälas till Justitiekanslern. Denne har att genast pröva om skriften ska läggas under beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;11 kap. Skadestånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Förutsättning för skadestånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Skadestånd får inte dömas ut på grund av innehållet i en tryckt skrift i andra fall än när skriften innefattar ett tryckfrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Om skadestånd på grund av brott som avses i 7 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ gäller vad som är föreskrivet i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Vem som ansvarar för skadestånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Den som enligt 8 kap. bär det straffrättsliga ansvaret för inne- hållet i en tryckt skrift ansvarar även för skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft17"&gt;Skadestånd som kan krävas ut av utgivaren till en periodisk skrift eller dennes ställföreträdare får även göras gällande mot ägaren av skriften. I fråga om andra tryckta skrifter kan anspråk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft21"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;mot en författare eller utgivare även göras gällande mot skriftens förläggare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Skadestånd när ansvaret har gått över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om ansvaret går över från den som skulle bära det straff- rättsliga ansvaret till någon annan enligt 8 kap. 11 eller 12 §, får skadestånd ändå krävas ut även av den förre i den mån det medges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Skadestånd för juridiska personer m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Har någon som ställföreträdare för en juridisk person eller som förmyndare, god man eller förvaltare att svara för skadestånd på grund av tryckfrihetsbrott, får anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller mot den för vilken förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren har förordnats. Detta gäller om och i den omfattning ett sådant anspråk får göras gällande enligt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;Solidariskt betalningsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Ska två eller flera betala skadestånd enligt detta kapitel, svarar de solidariskt för skadeståndet. Om ansvaret dem emellan gäller vad som annars är stadgat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Skadestånd när talan om brott har förfallit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Talan om skadestånd med anledning av ett tryckfrihetsbrott får föras utan hinder av att frågan om ansvar för brottet har förfallit eller talan därom annars inte kan föras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Ansvarets omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i 8 kap. 14 § om den ansvariges kännedom om innehållet i skriften och medgivande till dess utgivning ska gälla också i fråga om skadestånd på grund av tryckfrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft21"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;12 kap. Rättegången i tryckfrihetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Behöriga domstolar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Tryckfrihetsmål prövas vid tingsrätt som anges i lag. Det ska finnas minst en behörig tingsrätt i varje län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Tryckfrihetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Tryckfrihetsmål är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryck- frihetsbrott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap. 3 § eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;mål enligt 9 kap. 9 § (ansökningsmål).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft35"&gt;Är det fråga om brott enligt 7 kap. 4 §, och har den som anskaffat uppgiften eller underrättelsen inte offentliggjort den i tryckt skrift eller meddelat den till annan för sådant offentliggörande, är målet ett tryckfrihetsmål endast om det är uppenbart att anskaffandet har skett för offentliggörande i tryckt skrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;Prövning av ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I tryckfrihetsmål där talan om ansvar förs ska frågan om brott föreligger prövas av en jury bestående av nio ledamöter. Är parterna överens om det kan målet avgöras av rätten utan medverkan av jury.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Frågan om den tilltalade är ansvarig enligt 8 kap. prövas alltid enbart av rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft37"&gt;Brott föreligger om minst sex juryledamöter är överens om det. Anser juryn att brott inte föreligger ska den tilltalade frikännas. Anser juryn att brott föreligger ska även rätten pröva den frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Har rätten en annan uppfattning än juryn får rätten frikänna den tilltalade eller tillämpa en lindrigare straffbestämmelse. Om tings- rättens dom överklagas får högre rätt inte frångå juryns bedömning i större utsträckning än tingsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft21"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Två jurygrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;För varje län ska utses juryledamöter. Ledamöterna ska fördelas i två grupper. Juryledamöterna i den andra gruppen ska vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdom- stol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Val av juryledamöter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Juryledamöterna utses genom val för en tid av fyra kalenderår. Valet förrättas av landstingsfullmäktige i länet. I Gotlands län för- rättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Krav för valbarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En juryledamot ska vara svensk medborgare och vara folk- bokförd i länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Den som är underårig eller som har förvaltare enligt särskild lag får inte vara juryledamot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Juryledamots rätt att avgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;En juryledamot som fyllt sextio år har rätt att avgå. Tingsrätten får entlediga en juryledamot som visar giltigt hinder. Om en jury- ledamot inte längre är valbar upphör uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Ersättare för juryledamot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Avgår eller upphör en juryledamot att vara valbar ska ersättare utses för återstoden av valperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft21"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Överklagande av val av juryledamot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Beslut om val av juryledamot överklagas hos tingsrätten. Tings- rätten prövar självmant den valdes behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Vid överklagande av ett beslut som avses i första stycket tillämpas vad som anges i lag om överklagande av tingsrätts beslut under rätte- gång. Hovrättens beslut får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Beslut om val av juryledamot gäller även om det överklagas, om rätten inte beslutar något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Jäv för juryledamot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i lag om jäv för domare gäller även jury- ledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Bildande av jury&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;När jury ska bildas får vardera parten utesluta fyra ledamöter inom den första gruppen och en inom den andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Därefter tar rätten genom lottning bland de kvarvarande ut så många till suppleanter att det kvarstår sex juryledamöter i den första gruppen och tre i den andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Önskar endast en av flera medparter utesluta juryledamöter gäller den uteslutningen även för de övriga. Är medparter inte överens om vilka juryledamöter som ska uteslutas avgör rätten frågan genom lottning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Juryledamots skyldighet att delta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Den som inte har laga förfall är skyldig att tjänstgöra i jury. Finns det inte ett tillräckligt antal juryledamöter på grund av jäv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;eller laga förfall utser rätten bland gruppen behöriga personer tre juryledamöter för varje ledamot som saknas. Av dessa får vardera parten utesluta en.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;En juryledamot som tidigare har uteslutits från samma mål får inte utses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft21"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Talan om enskilt anspråk och om konfiskering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Förs i mål om ansvar även talan om enskilt anspråk mot annan än den tilltalade ska den tilltalade vidta de åtgärder som avses i 3 § första stycket, 11 § första stycket och 12 § andra stycket och som annars skulle ha ankommit på svarandeparten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Förs talan om konfiskering av tryckt skrift eller om enskilt anspråk utan samband med åtal tillämpas i fråga om rättegången i sådant mål vad som sägs i 2 och &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; §§. Har frågan om brott föreligger prövats tidigare i tryckfrihetsmål avseende ansvar för brott ska samma fråga inte prövas på nytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;I ansökningsmål ska den uteslutning av juryledamöter som annars görs av parterna utföras av rätten genom lottning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Krig eller krigsfara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Om riket är i krig eller krigsfara eller råder sådana extra- ordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i får föreskrifter om anstånd med val av juryledamöter och om undantag från juryledamöters rätt att avsäga sig uppdraget meddelas i lag eller, efter bemyndigande i lag, av regeringen i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Övriga bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Närmare bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål med- delas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft15"&gt;13 kap. Utrikes tryckta skrifter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft15"&gt;Allmänt om skrifter som trycks utomlands&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Utrikes tryckta skrifter som ges ut i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om tryckta skrifter som trycks utomlands men som ges ut i Sverige gäller inte bestämmelserna om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;allmänna handlingars offentlighet i 2 kap.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tryckta skrifters framställning i 4 kap.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;utgivning av periodiska skrifter i 5 kap., eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;– &lt;/SPAN&gt;tryckares och spridares ansvar enligt 8 kap. 4, 5, 9 och 10 §§, om inte annat sägs nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;I övrigt gäller grundlagen i tillämpliga delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Utrikes tryckta skrifter som ges ut i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En skrift som har tryckts utomlands anses utgiven i Sverige när den har blivit utlämnad till försäljning eller för spridning på annat sätt här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;Periodiska skrifter huvudsakligen avsedda att spridas i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om en periodisk skrift som huvudsakligen är avsedd att spridas i Sverige trycks utomlands, gäller i tillämpliga delar 5 kap. om utgiv- ning av periodiska skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;Ansvar för den som har lämnat ut skriften för spridning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i denna grundlag om ansvar för tryckfrihetsbrott för den som har tryckt en skrift ska i stället avse den som har låtit lämna ut skriften för spridning i Sverige, om skriften har tryckts utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft31"&gt;Kan det inte visas vem som har lämnat ut skriften för spridning här i landet ansvarar i stället den som är att anse som spridare enligt 6 kap. Detsamma gäller om den som har lämnat ut skriften för spridning här inte hade hemvist i Sverige vid utgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Skyldighet att bevara exemplar samt pliktleverans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter om skyldighet att bevara exemplar av en skrift som har tryckts utomlands för granskning och att lämna exemplar av en sådan skrift till bibliotek eller arkiv får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft21"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;Skrifter som inte huvudsakligen ges ut i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Periodisk skrift inte huvudsakligen avsedd att spridas i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Det krävs inte utgivningsbevis för en periodisk skrift som har tryckts utomlands men som inte huvudsakligen är avsedd att spridas i Sverige. Om ett sådant bevis ändå finns gäller i tillämpliga delar 5 kap. om utgivning av periodisk skrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft11"&gt;Meddelar- och anskaffarfrihet för vissa utländska skrifter som ges ut här&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs om meddelar- och anskaffarfrihet i 1 kap. 2 § gäller även i fråga om en skrift som har tryckts utomlands och som ges ut här men som inte huvudsakligen är avsedd att spridas i Sverige, om inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;meddelandet innefattar ett sådant oriktigt utlämnande eller tillhandahållande som avses i 7 kap. 3 § andra stycket 2, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;meddelandet utgör ett uppsåtligt åsidosättande av tystnads-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft10"&gt;plikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Skrifter som inte ges ut här&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs om meddelar- och anskaffarfrihet i 7 § ska också tillämpas på en skrift som inte ges ut i Sverige, om meddelandet eller anskaffandet skedde här. I fråga om periodiska skrifter jäm- ställs härvid meddelaren med en författare eller någon annan upphovs- man som medverkar till en framställning i skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Tryckfrihetsmål och rätt till anonymitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av över- trädelse av den meddelar- eller anskaffarfrihet som följer av 7 eller 8 § ska handläggas enligt bestämmelserna om tryckfrihetsmål i 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft21"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Meddelaren har i fall som avses i 7 och 8 §§ rätt till anonymitet enligt 3 kap. Undantag för tystnadsplikt ska dock omfatta även andra brott mot rikets säkerhet än som avses i 3 kap. 4 § 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;14 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Resning i tryckfrihetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;För resning i tryckfrihetsmål gäller vad som anges i lag, även om en jury har prövat om brott föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Om resning beviljas i ett mål som har prövats av en jury, ska rätten samtidigt besluta att målet ska tas upp inför en ny jury av den domstol som först dömde i målet. Detta gäller om resningen grundas på en omständighet som kan antas ha haft betydelse för juryprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft17"&gt;Beviljas resning till förmån för den tilltalade får den domstol som beviljar resning omedelbart ändra domen, om saken är uppen- bar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;Skyndsam handläggning av tryckfrihetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Tryckfrihetsmål och andra mål om brott mot bestämmelserna i denna grundlag ska alltid behandlas skyndsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;Frågor som inte regleras i grundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I alla hänseenden som inte har reglerats särskilt i denna grund- lag eller i någon lag som har beslutats med stöd av den gäller vad som är föreskrivet i lag eller annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Andra än svenska medborgare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Andra än svenska medborgare är i fråga om tryckfriheten enligt denna grundlag likställda med svenska medborgare, om inte något annat följer av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft21"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B35594x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Internationellt rättsligt bistånd får lämnas avseende en åtgärd som är tillåten enligt denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Rättsligt bistånd som gäller brott eller skadestånd med anled- ning av brott får dock lämnas endast om den gärning som avses motsvarar ett brott enligt sådan lag som avses i 1 kap. 11 § eller enligt 7 kap. eller 13 kap. 7 eller 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Om den gärning som ligger till grund för begäran om inter- nationellt rättsligt bistånd motsvarar brott som anges i den lag som avses i 9 kap. 4 § andra meningen, får bistånd lämnas endast efter medgivande av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Närmare bestämmelser om prövningen av en ansökan enligt första stycket får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i tryckfrihetsförordningen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft21"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft39"&gt;lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft37"&gt;Härigenom förskrivs i fråga om yttrandefrihetsgrundlagen &lt;SPAN class="ft38"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 1, 5, 7 och 11 kap. ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att nuvarande &lt;NOBR&gt;8–10&lt;/NOBR&gt; kap. ska betecknas &lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; kap.,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att nuvarande 2 kap. 5 § 3 kap. &lt;NOBR&gt;4–10&lt;/NOBR&gt; §§, 6 kap. &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ ska betecknas 2 kap. 7 §, 3 kap. &lt;NOBR&gt;3–9&lt;/NOBR&gt; §§, 6 kap. &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2 kap. &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; §§, 3 kap. &lt;NOBR&gt;1–15&lt;/NOBR&gt; §§, 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; §§, 6 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§, 10 kap. 1 §, 11 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ samt att rubrikerna närmast före 2 kap. 1– 5 §§, 3 kap. &lt;NOBR&gt;1–15&lt;/NOBR&gt; §§, 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; §§, 6 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§, 11 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubrikerna närmast före 3 kap. 5 och 6 §§ ska lyda ”Bevar- andeskyldighet och pliktleverans” respektive ”Spridning av kartor m.m. som återger Sverige”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i yttrandefrihetsgrundlagen ska införas tio nya para- grafer, 2 kap. 6 och 7 §§, 3 kap. 16 §, 6 kap. &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§, 9 kap. &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§, 11 kap. 4 § samt närmast före 2 kap. 6 och 7 §§, 3 kap. 16 §, 6 kap. &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§, 9 kap. &lt;NOBR&gt;5–7,&lt;/NOBR&gt; 11 kap. 4 § nya rubriker av följande lydelse, &lt;SPAN class="ft8"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att i yttrandefrihetsgrundlagen ska införas fem nya kapitel,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft10"&gt;1, 5, &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; och 12 kap., av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft15"&gt;1 kap. Grundläggande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft11"&gt;Yttrandefrihetens ändamål och innebörd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i radioprogram, databaser och tekniska upp- tagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft21"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I denna grundlag avses med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;radioprogram&lt;/SPAN&gt;: sändningar av ljud, bild eller text som startas på tidpunkter som bestäms av sändaren och är avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel, såsom ljudradio, tv och liknande sänd- ningar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;databas&lt;/SPAN&gt;: en samling av information lagrad för automatiserad behandling,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;tekniska upptagningar&lt;/SPAN&gt;: upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med ett tekniskt hjälpmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Meddelarfrihet och anskaffarfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Det ska stå var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i radioprogram och tekniska upp- tagningar. Denna frihet avser uppgifter som lämnas till författare och andra upphovsmän samt till utgivare, redaktioner, nyhetsbyråer och företag för framställning av tekniska upptagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Det ska stå var och en fritt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i radioprogram och tekniska upp- tagningar eller för sådant uppgiftslämnande som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I dessa friheter får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Förbud mot förhandsgranskning och andra hindrande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte granska något som är avsett att framföras i ett radioprogram eller en teknisk upp- tagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Det är inte tillåtet för myndigheter och andra allmänna organ att, utan stöd i denna grundlag, förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett radio- program eller en teknisk upptagning om det sker på grund av dess innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Det är inte heller tillåtet för myndigheter eller andra allmänna organ att, utan stöd i denna grundlag, förbjuda eller hindra innehav eller användning av sådana tekniska hjälpmedel som behövs för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;kunna ta emot radioprogram eller för att kunna uppfatta innehållet i tekniska upptagningar, om det sker på grund av innehållet i ett radioprogram eller en teknisk upptagning. Detsamma gäller förbud mot anläggande av trådnät för sändning av radioprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft31"&gt;Utan hinder av första och andra styckena får det i lag meddelas föreskrifter om granskning och godkännande av rörliga bilder i filmer eller andra tekniska upptagningar som ska visas offentligt för barn. Detsamma gäller rörliga bilder i en sådan offentlig uppspel- ning ur en databas som avses i 9 § andra stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;Förbud mot ingripanden utan stöd i grundlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte utan stöd i denna grundlag ingripa mot någon på grund av att han eller hon i ett radioprogram eller en teknisk upptagning har missbrukat yttrande- friheten eller medverkat till ett sådant missbruk. Inte heller får de utan stöd av denna grundlag av sådan anledning ingripa mot pro- grammet eller upptagningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Instruktion för tillämpningen av grundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Den som ska döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör betänka att yttrandefriheten är en grund för ett fritt samhällsskick. Han eller hon bör alltid uppmärksamma syftet mera än framställningssättet och vid tveksamhet hellre fria än fälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Sändningar av radioprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagen är tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade till allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;I fråga om radioprogram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige gäller vad som i denna grundlag föreskrivs om radioprogram i allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;I lag får föreskrivas om undantag från denna grundlag i fråga om radioprogram som huvudsakligen är avsedda att tas emot utom- lands. Detsamma gäller radioprogram som sänds genom tråd men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft21"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;inte är avsedda att tas emot av någon större allmänhet. Sådana undantag får dock inte gälla vad som föreskrivs i 3 och 4 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Att vissa radioprogram ska jämställas med periodiska skrifter framgår av 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Direktsändningar av dagshändelser m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om radioprogram eller delar av program som består i direktsändningar av dagshändelser eller av sådana gudstjänster eller offentliga tillställningar som anordnas av någon annan än den som bedriver programverksamheten tillämpas inte bestämmelserna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;3 § om rätt att meddela och anskaffa uppgifter för offentlig- görande,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;5 § om förbud mot ingripanden,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;6 § om förhållningssättet vid tillämpning av denna grundlag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;2 kap. om rätt till anonymitet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;5–8&lt;/NOBR&gt; kap. om yttrandefrihetsbrott, ansvarighet samt tillsyn, åtal och särskilda tvångsmedel,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;10 kap. om rättegången i yttrandefrihetsmål samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;11 kap. 3 § om rätt att meddela och anskaffa uppgifter för offent- liggörande i radioprogram från utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Databaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagens föreskrifter om radioprogram gäller, enligt de närmare förutsättningar som anges i andra och tredje styckena, för databaser som tillhandahålls allmänheten av en redaktion för en periodisk skrift eller ett radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av sådana skrifter som avses i tryckfrihetsförordningen eller av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Grundlagen gäller för databaser från vilka information tillhanda- hålls allmänheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;genom överföringar på särskild begäran eller enligt överens- kommelser i förväg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;genom framställning av tekniska upptagningar eller skrifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;genom offentlig uppspelning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft21"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft10"&gt;Grundlagen gäller inte för de delar av en databas i vilka inne- hållet kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten eller någon som handlar på uppdrag av denne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;Att innehållet i vissa databaser ska jämställas med periodiska skrifter framgår av 1 kap. 9 och 10 §§ tryckfrihetsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft11"&gt;Utgivningsbevis för databaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagen är också tillämplig på databaser som tillhandahålls av någon annan än dem som anges i 9 § första stycket, om det finns utgivningsbevis för databasen. För en sådan databas gäller i övrigt vad som sägs i 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft11"&gt;Utfärdande av utgivningsbevis för databaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Utgivningsbevis för en databas ska utfärdas om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;databasen tillhandahålls på de sätt som anges i 9 § andra stycket och detta sker från Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;behörig utgivare har utsetts och åtagit sig uppdraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;databasen har ett namn som är sådant att det inte lätt kan för- växlas med namnet på en annan databas som omfattas av denna grundlag eller som avses i 1 kap. 9 eller 10 § tryckfrihetsförord- ningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;Ansökan om utgivningsbevis görs av den som driver verksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Giltighet, förnyelse och återkallelse av utgivningsbevis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Ett utgivningsbevis gäller för en period av tio år från utfärdandet. Ett utgivningsbevis får återkallas om förutsättningar för att utfärda ett sådant bevis inte längre finns, om verksamheten inte har påbörjats inom sex månader från den dag då utgivningsbeviset&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;utfärdades eller om den som driver verksamheten begär det. Varje databas ska ha ett namn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft10"&gt;Närmare bestämmelser om utfärdande, förfall, förnyelse och åter- kallelse av utgivningsbevis samt om namn för databaser meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft21"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Föreskrifter om straff för den som bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av fjärde stycket meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Tekniska upptagningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagen är tillämplig på tekniska upptagningar som är utgivna. En teknisk upptagning anses utgiven då den har utlämnats för att spridas till allmänheten i Sverige genom att spelas upp, säljas eller tillhandahållas på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;En teknisk upptagning ska inte anses utlämnad för att spridas enbart på den grunden att den skickas härifrån till enskilda adressater i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft37"&gt;Om grundlagen är tillämplig eller inte prövas i det enskilda fallet på grundval av vad som kan antas om spridningen. Om inte annat framgår av omständigheterna, ska grundlagen anses tillämplig på en upptagning som är försedd med sådana uppgifter som avses i 3 kap. 13 § eller 4 kap. 4 § första stycket första meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Att vissa tekniska upptagningar ska jämställas med periodiska skrifter framgår av 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Frågor som får regleras i lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Utan hinder av denna grundlag gäller om följande frågor vad som sägs i lag;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;den rätt som tillkommer upphovsmän till litterära eller konst- närliga verk, om upphovsrätten närstående rättigheter och om för- bud mot att återge ett verk på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;förbud mot kommersiella annonser i den mån annonsen används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaks- varor;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;förbud mot kommersiella annonser som används vid mark- nadsföring av andra varor än tobaksvaror och tjänster om det i annonsen förekommer ett varukännetecken som är i bruk för en tobaksvara; detta gäller även om det förekommer kännetecken som enligt gällande bestämmelser om varumärken är registrerade eller inarbetade för en tobaksvara;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;förbud mot kommersiella annonser som har meddelats till skydd för hälsa eller miljö enligt en förpliktelse som följer av med- lemskapet i Europeiska unionen;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;krav att införa och på visst sätt utforma varningstext, inne- hållsdeklaration eller annan liknande produktinformation, om informationen inte är av uttryckligen åsiktspåverkande eller opinions- bildande karaktär;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplys- ningsverksamhet av kreditupplysningar som innebär ett otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet eller som innehåller oriktiga eller missvisande uppgifter, om ersättningsskyldighet för sådant offentliggörande samt om rättelse av oriktiga eller missvisande upp- gifter, skyldighet att lämna information till den som avses med upp- lysningen och krav på legitimt syfte hos den som beställer upp- gifter;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket en uppgift eller underrättelse har anskaffats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft31"&gt;Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag med- delas föreskrifter om förbud i övrigt mot kommersiell reklam i radioprogram eller om villkor för sådan reklam. Detsamma gäller föreskrifter om förbud mot och villkor för annan annonsering och sändning av program, som helt eller delvis bekostas av någon annan än den som bedriver programverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;Undantag för barnpornografi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagen är inte tillämplig på pornografiska bilder av per- soner vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Förutsättningar för begränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Lagstiftning som begränsar yttrandefriheten med stöd av denna grundlag får inte sträcka sig så långt att begränsningen utgör ett hot mot det fria meningsutbytet, den fria och allsidiga upplys- ningen eller det fria konstnärliga skapandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Vid sådan lagstiftning som avses i första stycket gäller i övrigt vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättig- heter i 2 kap. 21 §, 22 § första stycket och 23 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft21"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td152"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;2 kap. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Om rätt &lt;/SPAN&gt;till anonymitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td152"&gt;&lt;P class="p230 ft19"&gt;2 kap. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Rätt &lt;/SPAN&gt;till anonymitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td152"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;Rätt till anonymitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td152"&gt;&lt;P class="p372 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;Upphovsmannen till ett radio- program eller en teknisk upp- tagning är inte skyldig att röja sin identitet. Detsamma gäller den som har framträtt i en sådan framställning och den som har lämnat en uppgift enligt 1 kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;§.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p373 ft10"&gt;Upphovsmannen till ett radio- program eller en teknisk upp- tagning är inte skyldig att röja sin identitet. Detsamma gäller den som har framträtt i en sådan framställning och den som har lämnat en uppgift enligt 1 kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Frågeförbud&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p184 ft9"&gt;I mål om ansvar, skadestånd eller särskild rättsverkan på grund av yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en tek- nisk upptagning får ingen ta upp frågan om vem som är framställ- ningens upphovsman, vem som har framträtt i den, vem som har tillhandahållit den för offentlig- görande eller vem som har &lt;SPAN class="ft8"&gt;lämnat &lt;/SPAN&gt;uppgifter enligt 1 kap. &lt;SPAN class="ft8"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft37"&gt;Om någon har angetts som upphovsman till framställningen eller som den som har framträtt i denna, är det dock tillåtet att i målet pröva om han är ansvarig. Detsamma &lt;SPAN class="ft38"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla, om någon i målet uppger sig vara &lt;SPAN class="ft38"&gt;upphovs- mannen &lt;/SPAN&gt;eller den som har fram- trätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p184 ft37"&gt;I mål om ansvar, skadestånd eller särskild rättsverkan på grund av yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en tek- nisk upptagning får ingen ta upp frågan om vem som är framställ- ningens upphovsman, vem som har framträtt i den, vem som har tillhandahållit den för offentlig- görande eller vem som har &lt;SPAN class="ft38"&gt;med- delat &lt;/SPAN&gt;uppgifter enligt 1 kap. &lt;SPAN class="ft38"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft10"&gt;Om någon har angetts som upphovsman till framställningen eller som den som har framträtt i denna, är det dock tillåtet att i målet pröva om han &lt;SPAN class="ft11"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;är ansvarig. Detsamma &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla, om någon i målet uppger sig vara &lt;SPAN class="ft11"&gt;upphovsman &lt;/SPAN&gt;eller den som har framträtt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p374 ft44"&gt;Första stycket hindrar inte att det i en och samma rättegång handläggs både mål om yttrande- frihetsbrott och mål om brott som avses i 5 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft10"&gt;3 § (första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;Den som har tagit befattning med tillkomsten eller sprid- ningen av en framställning som utgjort eller varit avsedd att ingå i ett radioprogram eller en tek- nisk upptagning &lt;SPAN class="ft8"&gt;och den som har varit verksam på en nyhetsbyrå &lt;/SPAN&gt;får inte röja vad han därvid har fått veta om vem som är upp- hovsman till framställningen eller har tillhandahållit den för offent- liggörande eller om vem som har framträtt i den eller &lt;SPAN class="ft8"&gt;lämnat &lt;/SPAN&gt;uppgifter enligt 1 kap. &lt;SPAN class="ft8"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;§.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft11"&gt;Tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;Den som har tagit befattning med tillkomsten eller sprid- ningen av en framställning som &lt;SPAN class="ft8"&gt;har &lt;/SPAN&gt;utgjort eller varit avsedd att ingå i ett radioprogram eller en teknisk upptagning får inte röja vad han &lt;SPAN class="ft8"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;därvid har fått veta om vem som är upphovsman till framställningen eller har till- handahållit den för offentlig- görande eller om vem som har framträtt i den eller &lt;SPAN class="ft8"&gt;meddelat &lt;/SPAN&gt;uppgifter enligt 1 kap. &lt;SPAN class="ft8"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft11"&gt;Tystnadsplikt enligt första stycket gäller även för den som på något annat sätt har varit verk- sam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder radioprogram, eller på en nyhets- byrå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;3 § (andra – tredje styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft10"&gt;Tystnadsplikten enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;gäller inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;om den till vars förmån tyst- nadsplikten gäller &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;har samtyckt till att hans identitet röjs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;om fråga om identiteten får väckas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;enligt 2 § andra stycket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft11"&gt;Undantag från tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Tystnadsplikten enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;gäller inte &lt;SPAN class="ft11"&gt;i följande fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Den som tystnadsplikten ska skydda &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;har samtyckt till att hans &lt;/SPAN&gt;eller hennes &lt;SPAN class="ft10"&gt;identitet röjs&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Det är tillåtet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;enligt 2 § andra stycket &lt;/SPAN&gt;att behandla frågan om identiteten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p380 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;om det &lt;/SPAN&gt;rör sig om brott som anges i 5 kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;3 § första stycket 1&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;i den mån &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;domstol, &lt;/SPAN&gt;när det är &lt;SPAN class="ft37"&gt;fråga om brott enligt 5 kap. &lt;/SPAN&gt;2 § eller 3 § första &lt;SPAN class="ft37"&gt;stycket 2 eller 3, &lt;/SPAN&gt;finner det erforderligt att vid för- handling uppgift &lt;SPAN class="ft37"&gt;lämnas, huru- vida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brotts- liga gärningen &lt;/SPAN&gt;är den till vars för- mån tystnadsplikten enligt första stycket gäller, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;finner &lt;/SPAN&gt;det vara &lt;SPAN class="ft9"&gt;av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas vid vittnes- förhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft44"&gt;Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten noga vaka över att frågor inte ställs som kan inkräkta på tystnads- plikten utöver vad som i varje särskilt fall är medgivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p17 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Det &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;rör sig om &lt;/SPAN&gt;något av de &lt;SPAN class="ft37"&gt;brott &lt;/SPAN&gt;av meddelare, författare eller andra upphovsmän eller av utgivare &lt;SPAN class="ft37"&gt;som anges i 5 kap. &lt;/SPAN&gt;4 § andra stycket 1&lt;SPAN class="ft37"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;En &lt;/SPAN&gt;domstol &lt;SPAN class="ft11"&gt;finner i &lt;/SPAN&gt;fråga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft37"&gt;om brott enligt 5 kap. &lt;SPAN class="ft38"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft38"&gt;4 § andra &lt;/SPAN&gt;stycket 2 eller 3 &lt;SPAN class="ft38"&gt;att det är nödvändigt att uppgifter &lt;/SPAN&gt;lämnas &lt;SPAN class="ft38"&gt;om &lt;/SPAN&gt;huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen &lt;SPAN class="ft38"&gt;har lämnat meddelandet eller med- verkat till framställningen; sådana uppgifter lämnas vid en förhand- ling&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;5. &lt;/SPAN&gt;En domstol &lt;SPAN class="ft31"&gt;finner &lt;/SPAN&gt;i något annat fall att det &lt;SPAN class="ft31"&gt;är av synnerlig vikt &lt;/SPAN&gt;av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse att en &lt;SPAN class="ft31"&gt;uppgift om identiteten lämnas vid vitt- nesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft11"&gt;Efterforskningsförbud&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft12"&gt;4 § (första och andra styckena)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;Ingen myndighet eller annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;Myndigheter och andra all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;allmänt organ &lt;/SPAN&gt;får efterforska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;männa organ &lt;SPAN class="ft12"&gt;får &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft12"&gt;efterforska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p373 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;upphovsmannen till en framställning som har offentliggjorts eller varit avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en tek- nisk upptagning eller den som har framträtt i en sådan framställ- ning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;den som har tillhandahållit eller avsett att tillhandahålla en framställning för offentliggörande i ett radioprogram eller en tek- nisk upptagning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft21"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;3. den som har &lt;SPAN class="ft11"&gt;lämnat &lt;/SPAN&gt;upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft12"&gt;3. den som har &lt;SPAN class="ft45"&gt;meddelat &lt;/SPAN&gt;upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gifter enligt 1 kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gifter enligt 1 kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;Förbudet hindrar inte efter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Förbudet hindrar inte efter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;forskning &lt;/SPAN&gt;i fall då denna grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;forskning &lt;/SPAN&gt;när det behövs för &lt;SPAN class="ft12"&gt;åtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;lag medger &lt;/SPAN&gt;åtal eller annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;eller &lt;SPAN class="ft45"&gt;något &lt;/SPAN&gt;annat ingripande &lt;SPAN class="ft45"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;ingripande. I sådana fall ska dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;inte står i strid med denna grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;den i 3 § angivna tystnadsplikten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;lag&lt;/SPAN&gt;. I sådana fall ska dock den i 3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;beaktas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr24 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft72"&gt;angivna tystnadsplikten beaktas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td121"&gt;&lt;P class="p26 ft41"&gt;Repressalieförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;4 § (tredje stycket)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;Inte heller får en myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;Myndigheter och andra all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;eller ett annat allmänt organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;männa organ får inte &lt;SPAN class="ft12"&gt;ingripa mot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;ingripa mot någon för att han&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;någon för att han eller hon i ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;eller hon i ett radioprogram eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;radioprogram eller en teknisk upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;en teknisk upptagning har brukat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagning har brukat sin yttrande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;sin yttrandefrihet eller medverkat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;frihet eller medverkat till ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till ett sådant bruk.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sådant bruk.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td77"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Straff&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td77"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p230 ft15"&gt;7 &lt;SPAN class="ft10"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Den som &lt;/SPAN&gt;uppsåtligen eller av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft45"&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft34"&gt;oaktsamhet bryter mot sin tyst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td148"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;ett år ska den dömas som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;nadsplikt enligt 3 § &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska dömas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p230 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;uppsåtligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;eller av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;oakt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft45"&gt;till böter eller fängelse i högst ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;samhet bryter mot sin tyst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft45"&gt;år. Detsamma gäller den som &lt;SPAN class="ft12"&gt;i ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td148"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;nadsplikt enligt 3 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;radioprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;i ett radioprogram eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td77"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;upptagning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p207 ft12"&gt;uppsåtligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;eller av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;teknisk upptagning uppsåtligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;oaktsamhet lämnar felaktiga upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller av oaktsamhet lämnar fel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft34"&gt;gifter om vem som är framställ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;aktiga uppgifter om vem som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td153"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ningens upphovsman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;eller har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td121"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;framställningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td124"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;upphovsman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;tillhandahållit den för offentlig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller har tillhandahållit den för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft34"&gt;görande, vem som framträder i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;offentliggörande, vem som fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;den eller vem som har lämnat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;träder i den eller vem som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;uppgifter i den&lt;SPAN class="ft45"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td148"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lämnat uppgifter i den&lt;SPAN class="ft11"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;För efterforskning i strid med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p230 ft45"&gt;3. uppsåtligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;efterforskar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td77"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;4 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft41"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p241 ft11"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p231 ft45"&gt;styckena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td121"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;strid med 5 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft41"&gt;döms, om efterforskningen har skett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;4. uppsåtligen ingriper &lt;SPAN class="ft10"&gt;i strid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft41"&gt;uppsåtligen, till böter eller fängelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;med &lt;SPAN class="ft11"&gt;6 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;åtgärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;utgör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;i högst ett år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;avskedande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;uppsägning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p30 ft34"&gt;med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td118"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td32"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;För uppsåtligt ingripande &lt;SPAN class="ft9"&gt;i strid med &lt;/SPAN&gt;4 § tredje stycket döms&lt;SPAN class="ft9"&gt;, om åtgärden utgör avskedande, upp- sägning, meddelande av disciplin- påföljd eller en liknande åtgärd, till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft31"&gt;Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p388 ft10"&gt;delande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft31"&gt;Allmänt åtal för brott som avses i första stycket &lt;SPAN class="ft70"&gt;1 och 2 &lt;/SPAN&gt;får väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;3 kap. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;sändning samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;3 kap. Sändning samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft54"&gt;framställande och spridning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft54"&gt;framställande och spridning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td154"&gt;&lt;P class="p390 ft15"&gt;Radioprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Rätt att sända genom tråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p391 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft50"&gt;Varje svensk medborgare och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Var och en &lt;/SPAN&gt;har rätt att sända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;svensk juridisk person &lt;SPAN class="ft34"&gt;har rätt att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;radioprogram genom tråd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sända radioprogram genom tråd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p373 ft10"&gt;Den frihet som följer av första stycket hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för vissa pro- gram i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för överföringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;den utsträckning det behövs med hänsyn till intresset av kon- kurrens beträffande sådana överföringar i nätet eller allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;skyldighet för nätinnehavare att vidta åtgärder för att till- försäkra mottagarkretsen inflytande över programvalet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;4. skyldighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td155"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;4. skyldighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sänder program i &lt;SPAN class="ft11"&gt;television &lt;/SPAN&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;sänder program i &lt;SPAN class="ft11"&gt;tv &lt;/SPAN&gt;att utforma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;utforma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p248 ft10"&gt;sändningarna på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft34"&gt;sändningarna på ett sådant sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;programmen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;att programmen genom text-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;genom textning, tolkning, upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;ning, tolkning, uppläst text eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;läst text eller liknande teknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;liknande teknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;blir&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;tillgängliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft21"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;blir tillgängliga för personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;för personer med funktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;med funktionsnedsättning, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;nedsättning, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;5. ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot folk- grupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft11"&gt;Rätt att sända på annat sätt än genom tråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft45"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;eftersträva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p233 ft10"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;eftersträva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p394 ft10"&gt;radiofrekvenserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p214 ft10"&gt;tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p394 ft10"&gt;radiofrekvenserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p214 ft10"&gt;tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;anspråk på ett sätt som leder till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;anspråk på ett sätt som leder till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;vidaste möjliga yttrandefrihet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;vidaste möjliga yttrandefrihet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;informationsfrihet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;informationsfrihet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;Det &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;finnas möjlighet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Det &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;finnas möjlighet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sammanslutningar att få tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;sammanslutningar att få tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;sända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ljudradioprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p261 ft10"&gt;sända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ljudradioprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td125"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lokala radiosändningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td125"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lokala radiosändningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td161"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;som tillgängliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p245 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;tillgängliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;radiofrekvenser medger. Närm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;radiofrekvenser medger. Närm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;are föreskrifter &lt;SPAN class="ft11"&gt;härom &lt;/SPAN&gt;meddelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;are föreskrifter &lt;SPAN class="ft11"&gt;om detta &lt;/SPAN&gt;med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;delas i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td149"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td95"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Redaktionell självständighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td149"&gt;&lt;P class="p395 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td149"&gt;&lt;P class="p233 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;Den som sänder radio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Den som sänder radio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;program avgör självständigt vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;program avgör självständigt vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;förekomma i pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;förekomma i pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;grammen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;grammen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td158"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;Frågor om rätt att sända radioprogram &lt;SPAN class="ft8"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;kunna prövas av domstol eller av en nämnd, vars sammansättning är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p396 ft44"&gt;Domstolsprövning av sändningstillstånd m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Frågor om rätt att sända radioprogram &lt;SPAN class="ft8"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kunna prövas av domstol eller av en nämnd, vars sammansättning är bestämd&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;bestämd i lag och vars ord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;i lag och vars ordförande &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;förande &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara eller ha varit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;vara eller ha varit ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;domare. Prövningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;domare. Prövningen av beslut av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;av beslut av regeringen &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;regeringen &lt;SPAN class="ft45"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;göras av domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;göras av domstol och behöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;och behöver endast avse beslutets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;endast avse beslutets laglighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;laglighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;Gäller saken en fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Gäller saken en fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ingripande på grund av miss-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ingripande på grund av miss-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;bruk av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;yttrandefriheten, &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;bruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p214 ft10"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;yttrandefriheten, &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;frågan prövas av domstol under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;frågan prövas av domstol under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;medverkan av jury enligt de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;medverkan av jury enligt de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;närmare bestämmelser som med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;närmare bestämmelser som med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;delas i lag. Detta gäller dock inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;delas i lag. Detta gäller dock inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om saken rör överträdelse av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om saken rör överträdelse av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sådana föreskrifter eller villkor i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sådana föreskrifter eller villkor i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;kommersiell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;reklam,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;kommersiell reklam,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;annan annonsering eller sänd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;annan annonsering eller sänd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ning av radioprogram som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;ning av radioprogram som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;i 1 kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;§ andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;i 1 kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;§ andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Rätt att framställa och sprida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;tekniska upptagningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft11"&gt;Varje svensk medborgare och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Var och en &lt;/SPAN&gt;har rätt att fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;svensk juridisk person &lt;SPAN class="ft34"&gt;har rätt att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ställa och sprida tekniska upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;framställa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p248 ft10"&gt;och sprida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p187 ft20"&gt;tekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagningar. För rätt att offentligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;upptagningar. För rätt att offent-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;förevisa en film eller någon annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;ligt förevisa en film&lt;SPAN class="ft50"&gt;, ett videogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;teknisk upptagning med rörliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller någon annan teknisk upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;bilder kan det dock krävas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagning med rörliga bilder kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;granskning och godkännande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;det dock krävas granskning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;enlighet med 1 kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;4 § fjärde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;godkännande i enlighet med 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;3 § andra &lt;/SPAN&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft21"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Skyldighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p207 ft11"&gt;bevara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p30 ft45"&gt;exemplar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;samt pliktleverans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p230 ft12"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;Föreskrifter om skyldighet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Föreskrifter om skyldighet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;bevara exemplar av tekniska upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;bevara exemplar av tekniska upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagningar och att tillhandahålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td75"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;tillhandahålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dem för granskning får med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dem för granskning får med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;delas i lag. &lt;/SPAN&gt;I lag får också med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;delas i lag. &lt;/SPAN&gt;Detsamma gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;delas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;om &lt;/SPAN&gt;skyldighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;skyldighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td144"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p58 ft34"&gt;lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;att lämna exemplar &lt;SPAN class="ft11"&gt;av sådana&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;exemplar till arkiv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;upptagningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;en myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;och att lämna upplysningar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;anslutning till sådan skyldighet&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr27 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td2"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;Varken postbefordringsföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Den som har tillstånd att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;eller någon annan allmän trafik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;bedriva postverksamhet får &lt;SPAN class="ft50"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;inrättning &lt;SPAN class="ft10"&gt;får vägra &lt;/SPAN&gt;att befordra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;vägra &lt;/SPAN&gt;eller ställa särskilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tekniska upptagningar &lt;SPAN class="ft11"&gt;på grund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;för att distribuera en teknisk upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;av deras innehåll &lt;SPAN class="ft12"&gt;i &lt;/SPAN&gt;annat &lt;SPAN class="ft12"&gt;fall &lt;/SPAN&gt;än då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;tagning på grund av dess inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;befordran &lt;/SPAN&gt;skulle innebära över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;håll.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td69"&gt;&lt;P class="p225 ft45"&gt;Denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;trädelse som avses i 13 § tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td69"&gt;&lt;P class="p226 ft45"&gt;såväl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;adresserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller fjärde stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft41"&gt;oadresserade försändelser. Skyldig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p245 ft11"&gt;allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;trafikinrättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;heten att distribuera &lt;SPAN class="ft12"&gt;tekniska upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som &lt;SPAN class="ft11"&gt;tar emot &lt;/SPAN&gt;en teknisk upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;tagningar &lt;/SPAN&gt;gäller inte &lt;SPAN class="ft10"&gt;i &lt;/SPAN&gt;de &lt;SPAN class="ft10"&gt;fall &lt;/SPAN&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagning för befordran &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;skulle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p207 ft10"&gt;innebära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;överträdelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;anses som spridare av upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p58 ft45"&gt;14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td166"&gt;&lt;P class="p241 ft45"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p241 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p30 ft45"&gt;tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagningen enligt 6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;Den som bedriver postverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft41"&gt;samhet eller en annan sådan tjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;och som har mottagit &lt;SPAN class="ft34"&gt;en teknisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;upptagning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;befordran &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;inte anses som spridare av upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagningen enligt 6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft21"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2. utan föregående beställ- ning med post eller på annat sätt tillställer någon pornografiska bilder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3. bland barn och ungdom sprider tekniska upptagningar som genom sitt innehåll kan verka förråande eller medföra annan allvarlig fara för de unga, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4. i förvärvssyfte lämnar ut filmer eller andra tekniska upp- tagningar med rörliga bilder med ingående skildringar av verklig- hetstrogen karaktär som återger våld eller hot om våld mot män- niskor eller djur, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;till den som är under femton år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Brott mot föreskrift om granskning och godkännande av upptagningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx6"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Bestämmelserna i denna grund- lag hindrar inte att det meddelas föreskrifter i lag om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;straff och särskild rättsverkan för den som bryter mot föreskrifter om&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td168"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p62 ft11"&gt;Undantag för spridning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td168"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p62 ft11"&gt;pornografiska bilder m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td168"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;12 § (första stycket)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p399 ft10"&gt;10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft37"&gt;Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det meddelas föreskrifter i lag om straff och särskild rättsverkan för den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft10"&gt;1. förevisar pornografiska bilder på eller vid allmän plats genom skyltning eller något liknande förfarande som kan väcka allmän anstöt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft10"&gt;2. utan föregående beställ- ning med post eller på annat sätt tillställer någon pornografiska bilder, &lt;SPAN class="ft11"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;3. bland barn och ungdom sprider tekniska upptagningar som genom sitt innehåll kan verka förråande eller medföra annan allvarlig fara för de unga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft10"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft38"&gt;Utan hinder av denna grund- lag gäller det som föreskrivs i lag för det fall att någon &lt;SPAN class="ft37"&gt;i förvärvs- syfte &lt;/SPAN&gt;till den som är under femton år &lt;SPAN class="ft37"&gt;lämnar ut filmer&lt;/SPAN&gt;, videogram &lt;SPAN class="ft37"&gt;eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder med ingående skildringar av verklighetstrogen karaktär som återger våld eller hot om våld mot människor eller djur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft10"&gt;12 § (andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Detsamma gäller i fråga om &lt;SPAN class="ft10"&gt;straff och särskild rättsverkan för den som bryter mot före- skrifter om granskning och god- kännande av filmer&lt;/SPAN&gt;, videogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft21"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller andra tekniska upptag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;granskning och godkännande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;ningar med rörliga bilder som ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;filmer eller andra tekniska upptag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;visas offentligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;samt av &lt;/SPAN&gt;rörliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;ningar med rörliga bilder som ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;bilder i en sådan offentlig upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;visas offentligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;för barn&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Det-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;spelning ur en databas som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;samma gäller &lt;/SPAN&gt;rörliga bilder i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;i 1 kap. 9 § &lt;SPAN class="ft11"&gt;första &lt;/SPAN&gt;stycket 3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sådan offentlig uppspelning ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;en databas som avses i 1 kap. 9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;stycket 3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Spridning av kartor m.m. som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;återger Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;12 § (tredje stycket)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;12 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;I lag får meddelas före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;I lag får meddelas före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;skrifter med syfte att förebygga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;skrifter med syfte att förebygga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;spridning genom teknisk upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;spridning genom tekniska upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagning av kartor, ritningar eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;tagningar av kartor, ritningar eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;bilder som återger Sverige helt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;bilder som återger Sverige helt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller delvis och innehåller upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller delvis och innehåller upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lysningar av betydelse för rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;lysningar av betydelse för rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;försvar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;försvar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;13 § (första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Sådana &lt;/SPAN&gt;exemplar av tekniska upptagningar, som framställs i landet och är avsedda för sprid- ning här, &lt;SPAN class="ft8"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;förses med tyd- liga uppgifter om vem som har låtit framställa upptagningen samt om när, var och av vem exemplar- en har framställts. Närmare bestämmelser om detta får med- delas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft10"&gt;13 § &lt;NOBR&gt;(andra–fjärde&lt;/NOBR&gt; styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;Den som framställer en tek- nisk upptagning och därvid upp- såtligen eller av oaktsamhet bryter &lt;SPAN class="ft8"&gt;mot första stycket &lt;/SPAN&gt;eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;Utsättande av uppgifter på tekniska upptagningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft37"&gt;Exemplar av tekniska upp- tagningar, som framställs i landet och är avsedda för sprid- ning här, &lt;SPAN class="ft38"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;förses med tydliga uppgifter om vem som har låtit framställa upptagningen samt om när, var och av vem exemplaren har framställts. Närmare bestäm- melser om detta får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;Straff&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Den som framställer en tek- nisk upptagning och därvid upp- såtligen eller av oaktsamhet bryter mot &lt;SPAN class="ft11"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;eller bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;bestämmelser som avses där &lt;SPAN class="ft45"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;melser som avses där &lt;SPAN class="ft45"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dömas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dömas till böter eller fängelse i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;till böter eller fängelse i högst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;högst ett år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ett år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Den som sprider en teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p407 ft10"&gt;Den som sprider en teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;upptagning som saknar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;upptagning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td122"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;saknar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;uppgift som är föreskriven i &lt;SPAN class="ft50"&gt;första&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;uppgift som är föreskriven i &lt;SPAN class="ft45"&gt;13 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;stycket skall&lt;/SPAN&gt;, om det sker upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;, om det sker uppsåtligen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;såtligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft10"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;oaktsamhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;av oaktsamhet, dömas till pen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dömas till penningböter. Det-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ningböter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;Detsamma &lt;SPAN class="ft50"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;samma &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla om en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om en sådan uppgift är oriktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;uppgift är oriktig och spridaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;och spridaren känner till detta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td116"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;känner till detta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;Den som sprider en teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Den som sprider en teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;upptagning trots att han vet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;upptagning trots att han vet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;den enligt denna grundlag har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;den enligt denna grundlag har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagits i beslag eller konfiskerats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagits i beslag eller konfiskerats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;dömas till böter eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dömas till böter eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;Beställda exemplar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;Beställda exemplar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;upptagningar&lt;SPAN class="ft51"&gt;, &lt;/SPAN&gt;skrifter &lt;SPAN class="ft51"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;upptagningar &lt;SPAN class="ft51"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;skrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td149"&gt;&lt;P class="p26 ft51"&gt;bilder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td149"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr26 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Utsättande av uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td171"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;15 § (första stycket)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;15 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td134"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;Av en sådan teknisk upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Av en sådan teknisk upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagning, skrift &lt;SPAN class="ft11"&gt;eller bild &lt;/SPAN&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;tagning &lt;SPAN class="ft50"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;skrift som avses i 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;avses i 1 kap. 9 § &lt;SPAN class="ft50"&gt;första &lt;/SPAN&gt;stycket &lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td122"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;2 ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;skall &lt;SPAN class="ft10"&gt;framgå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;databasens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p187 ft34"&gt;namn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;framgå databasens namn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;samt när, var och hur upptag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;när, var och hur upptagningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ningen, skriften &lt;SPAN class="ft11"&gt;eller bilden &lt;/SPAN&gt;fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td69"&gt;&lt;P class="p207 ft10"&gt;skriften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p408 ft12"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p30 ft34"&gt;framställts.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ställts. Den som driver verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;driver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p30 ft34"&gt;verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;heten &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;se till att upptag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;se till att upptagningen &lt;SPAN class="ft50"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ningen&lt;SPAN class="ft11"&gt;, &lt;/SPAN&gt;skriften &lt;SPAN class="ft11"&gt;eller bilden &lt;/SPAN&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;skriften har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p408 ft28"&gt;sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;uppgifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td155"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;uppgifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;Närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p51 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;bestämmelser om detta får med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;detta får meddelas i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;delas i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td134"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p409 ft21"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;15 § (andra och tredje styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft37"&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot &lt;SPAN class="ft38"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;eller bestämmelser som avses där &lt;SPAN class="ft38"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;Den som lämnar ut en sådan teknisk upptagning, skrift &lt;SPAN class="ft8"&gt;eller bild &lt;/SPAN&gt;som avses i 1 kap. 9 § andra stycket &lt;SPAN class="ft8"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;och som saknar någon uppgift som är föreskriven i &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket skall&lt;/SPAN&gt;, om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet, dömas till penningböter. Det- samma &lt;SPAN class="ft8"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla om en sådan uppgift är oriktig och den som lämnar ut upptagningen, skriften &lt;SPAN class="ft8"&gt;eller bilden &lt;/SPAN&gt;känner till detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft11"&gt;Straff&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot &lt;SPAN class="ft11"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;eller bestämmelser som avses där &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;Den som lämnar ut en sådan teknisk upptagning &lt;SPAN class="ft38"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;skrift, som avses i 1 kap. 9 § andra stycket &lt;SPAN class="ft38"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, som saknar någon upp- gift som är föreskriven i &lt;SPAN class="ft38"&gt;15 § ska&lt;/SPAN&gt;, om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet, dömas till penning- böter. Detsamma &lt;SPAN class="ft38"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla om en sådan uppgift är oriktig och den som lämnar ut upptag- ningen &lt;SPAN class="ft38"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;skriften känner till detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 kap. &lt;/SPAN&gt;Om utgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 kap. &lt;/SPAN&gt;Utgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Skyldighet att utse utgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p413 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Radioprogram och tekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Radioprogram och tekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;upptagningar &lt;SPAN class="ft45"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ha en utgivare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;upptagningar &lt;SPAN class="ft45"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ha en utgivare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Utgivare &lt;SPAN class="ft11"&gt;av &lt;/SPAN&gt;radioprogram &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Utgivare &lt;SPAN class="ft11"&gt;för &lt;/SPAN&gt;radioprogram &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;enligt vad som närmare före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;enligt vad som närmare före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;skrivs i lag utses för varje pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;skrivs i lag utses för varje pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gram eller för hela eller delar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;gram eller för hela eller delar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;programverksamheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td100"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;programverksamheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft75"&gt;Utgivaren utses av den som bedriver sändningsverksamheten eller låter framställa den tekniska upptagningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft21"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p416 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td166"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr27 td173"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;Utgivarens behörighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;Utgivaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p233 ft11"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p187 ft50"&gt;vara svensk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td166"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;medborgare. I lag får föreskrivas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td166"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;att även utlänningar får vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td166"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;utgivare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td166"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft11"&gt;Den som är utgivare skall &lt;SPAN class="ft10"&gt;ha&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;Utgivare ska &lt;SPAN class="ft10"&gt;ha hemvist &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;hemvist &lt;SPAN class="ft11"&gt;här i riket&lt;/SPAN&gt;. Den som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Sverige&lt;/SPAN&gt;. Den som är underårig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;underårig eller i konkurs eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;eller i konkurs eller som har för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som har förvaltare enligt sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;valtare enligt särskilda bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;skilda bestämmelser i lag får inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;melser i lag får inte vara utgivare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;vara utgivare. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Uppgift om vem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td166"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;som är utgivare skall vara till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td166"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;gänglig för allmänheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td166"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td101"&gt;&lt;P class="p416 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td166"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Utgivarens befogenhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;Utgivaren &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ha befogen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Utgivaren &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ha befogenhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;het att utöva tillsyn över fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;att utöva tillsyn över fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ställningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;offentliggörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;ställningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;offentliggörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;och &lt;SPAN class="ft50"&gt;att &lt;/SPAN&gt;bestämma över dess inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;och bestämma över dess innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;håll så att ingenting får införas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;så att ingenting får införas i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;den mot hans vilja. Varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;mot hans &lt;SPAN class="ft45"&gt;eller hennes &lt;/SPAN&gt;vilja. Varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;inskränkning i den befogen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;inskränkning i den befogen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;heten &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara utan verkan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;heten &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara utan verkan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p416 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr26 td173"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Uppgift om utgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;Av en teknisk upptagning &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Av en teknisk upptagning &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;framgå vem som är utgivare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;framgå vem som är utgivare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Utgivaren &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;se till att varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Utgivaren &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;se till att varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;exemplar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;upptagningen har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;exemplar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;upptagningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;en sådan uppgift. Av en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;innehåller en sådan uppgift. Av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;teknisk upptagning&lt;SPAN class="ft11"&gt;, &lt;/SPAN&gt;skrift &lt;SPAN class="ft11"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td166"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;upptagning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;bild &lt;/SPAN&gt;som avses i 1 kap. 9 § &lt;SPAN class="ft11"&gt;första&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;skrift som avses i 1 kap. 9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;stycket &lt;SPAN class="ft11"&gt;1 skall &lt;/SPAN&gt;framgå vem som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;stycket &lt;SPAN class="ft45"&gt;2 ska &lt;/SPAN&gt;framgå vem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;är utgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td123"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;databasen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td140"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;är utgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;databasen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td166"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;Utgivaren &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;se till att varje exemplar &lt;SPAN class="ft11"&gt;har &lt;/SPAN&gt;en sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Uppgift &lt;/SPAN&gt;om utgivaren &lt;SPAN class="ft11"&gt;av &lt;/SPAN&gt;radioprogram &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas till- gänglig för allmänheten enligt vad som närmare föreskrivs i lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;Utgivaren &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;se till att varje exemplar &lt;SPAN class="ft11"&gt;innehåller &lt;/SPAN&gt;en sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;En uppgift &lt;SPAN class="ft10"&gt;om utgivaren &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft10"&gt;radioprogram &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft10"&gt;hållas till- gänglig för allmänheten enligt vad som närmare föreskrivs i lag. &lt;/SPAN&gt;I lag får även föreskrivas att en uppgift om utgivare ska anmälas till en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p184 ft35"&gt;En utgivare för &lt;SPAN class="ft44"&gt;radio- programverksamhet &lt;/SPAN&gt;får utse en eller flera ställföreträdare. Vad som sägs om utgivare i &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ &lt;SPAN class="ft44"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla också ställföreträdare. Om utgivarens uppdrag upphör, upphör även uppdraget att vara ställföreträdare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft11"&gt;Ställföreträdare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;En utgivare för &lt;SPAN class="ft8"&gt;radioprogram &lt;/SPAN&gt;får utse en eller flera ställ- företrädare. Vad som sägs om utgivare i &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ &lt;SPAN class="ft8"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla också ställföreträdare. Om utgivarens uppdrag upphör, upphör även uppdraget att vara ställföreträdare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6"&gt;
&lt;DIV id="id_6_1"&gt;
&lt;P class="p184 ft9"&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § &lt;SPAN class="ft8"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;dömas till böter eller, om omständigheterna är synner- ligen försvårande, till fängelse i högst ett år. Den som uppsåt- ligen eller av oaktsamhet bryter mot 4 § första stycket &lt;SPAN class="ft8"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;dömas till penningböter. I lag får före- skrivas straff för den som bryter mot en föreskrift i lag som med- delats med stöd av 4 eller 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft11"&gt;Straff&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dömas till böter eller, om omständigheterna är synner- ligen försvårande, till fängelse i högst ett år. Den som uppsåt- ligen eller av oaktsamhet bryter mot 4 § första stycket &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dömas till penningböter. I lag får före- skrivas straff för den som bryter mot en föreskrift i lag som har meddelats med stöd av 4 eller 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_7"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;5 kap. Yttrandefrihetsbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Yttrandefrihetsbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Med beaktande av yttrandefrihetens syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konst- närligt skapande ska följande gärningar anses vara yttrande- frihetsbrott, om de begås i ett radioprogram eller en teknisk upp- tagning och är straffbara enligt lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;högförräderi&lt;/SPAN&gt;, förövat med uppsåt att riket eller en del därav ska med våldsamma eller annars lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket ska sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten ska med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, om gärningen innebär fara för uppsåtets för- verkligande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft10"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;krigsanstiftan&lt;/SPAN&gt;, om fara för att riket ska invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;spioneri, &lt;/SPAN&gt;varigenom någon för att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, under- handlingar, beslut, eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller inte;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;obehörig befattning med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, varigenom någon utan syfte att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift rörande något förhållande av hemlig natur, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller annars för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller inte;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft31"&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt ska beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p420 ft10"&gt;hållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst hade betrotts honom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;vårdslöshet med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, varigenom någon av grov oaktsamhet begår gärning som avses under 4;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;uppror&lt;/SPAN&gt;, förövat med uppsåt att statsskicket ska med vapen- makt eller annars med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domar- makten ska sålunda framtvingas eller hindras, om gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;landsförräderi &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;landssvek&lt;/SPAN&gt;, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller mod- löshet, förråder egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller begår någon annan liknande förrädisk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt fienden;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;landsskadlig vårdslöshet&lt;/SPAN&gt;, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår en gärning som avses under 7;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;ryktesspridning till fara för rikets säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, varigenom, då riket är i krig eller annars i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;uppvigling&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon uppmanar eller eljest söker för- leda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i tjänsten;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;hets mot folkgrupp&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av per- soner med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;brott mot medborgerlig frihet&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon utövar olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom en politisk organisation eller yrkes- eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft21"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;näringssammanslutning och därigenom sätter &lt;NOBR&gt;yttrande-,&lt;/NOBR&gt; försam- lings- eller föreningsfriheten i fara;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;försök till sådant brott mot medborgerlig frihet;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;olaga våldsskildring&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, eller i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;förtal&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne, dock inte om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;förolämpning&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon smädar någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;olaga hot&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla all- varlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egen- dom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;hot mot tjänsteman&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon med hot om våld för- griper sig på någon annan i hans myndighetsutövning, i annan verk- samhet där samma skydd åtnjuts som är förenat med myndighets- utövning eller vid biträde till åtgärd som omfattas av sådant skydd, för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd eller varigenom någon sålunda förgriper sig mot den som tidigare utövat sådan verksamhet eller biträtt därvid för vad denne däri gjort eller underlåtit;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft10"&gt;försök eller förberedelse till sådant hot mot tjänsteman, såvida inte brottet, om det hade fullbordats, skulle ha varit att anse som ringa;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;övergrepp i rättssak&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon med hot om våld angriper någon annan för att denne har gjort en anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett en utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon annan från en sådan åtgärd eller varigenom någon med hot om gärning som medför lidande, skada eller olägenhet angriper någon annan för att denne har avlagt vittnesmål eller annars avgett en utsaga vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft21"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;förhör hos en myndighet eller för att hindra honom från att avge en sådan utsaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Offentliggörandebrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Som yttrandefrihetsbrott anses också gärningar som begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag och som innebär att någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;uppsåtligen offentliggör en allmän handling som inte är till- gänglig för var och en, om han eller hon har fått tillgång till hand- lingen i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i därmed jämförbart förhållande;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;offentliggör en uppgift och därvid uppsåtligen åsidosätter en tystnadsplikt som avses i den i 4 § andra stycket 3 angivna särskilda lagen;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggör en uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar något annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 1 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Dolda meddelanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Ett tillkännagivande i en annons eller i ett annat sådant med- delande ska inte anses vara ett yttrandefrihetsbrott om det av med- delandets innehåll inte omedelbart framgår att ansvar för ett sådant brott kan bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Är meddelandet straffbart tillsammans med en omständighet som inte omedelbart framgår av meddelandets innehåll, gäller vad som anges om det i lag. Detsamma gäller ett meddelande som genom chiffer eller på annat sätt är dolt för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Meddelarbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om någon lämnar ett sådant meddelande för offentliggörande som avses i 1 kap. 3 § och därigenom gör sig skyldig till något av de brott som anges i andra stycket nedan, gäller vad som anges i lag om brottet. Detsamma gäller om brottet begås av den som, utan att svara enligt 6 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft21"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;som författare eller annan upphovsman eller genom att framträda i radioprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;De brott som avses i första stycket är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befatt- ning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är upp- såtlig; och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Anskaffarbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Om någon anskaffar en uppgift i sådant syfte som avses i 1 kap. 3 § och därigenom gör sig skyldig till ett brott som anges i 4 § andra stycket 1, gäller vad som anges i lag om ansvar för det brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Påföljd och publicering av dom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i lag om påföljd för brott som avses i 1 och 2 §§ gäller även då brottet är ett yttrandefrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Vid bestämmande av påföljd för ett yttrandefrihetsbrott ska särskilt beaktas om en rättelse har offentliggjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft31"&gt;Om den tilltalade döms för förtal eller förolämpning enligt 1 § 14 eller 15 kan domstolen, om brottet har begåtts i ett radio- program, på yrkande av motparten besluta att domen ska återges helt eller delvis i ett radioprogram i samma sändningsverksamhet. Rätten får besluta att skyldigheten att återge domen ska avse ett av rätten gjort sammandrag av denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Konfiskering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;En teknisk upptagning som innefattar ett yttrandefrihetsbrott får konfiskeras. Är brottet olaga våldsskildring gäller om särskild rättsverkan i övrigt vad som föreskrivs i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft37"&gt;Vid konfiskering ska alla exemplar som är avsedda för spridning förstöras. Dessutom ska tillses att föremål som kan användas sär- skilt för att mångfaldiga den tekniska upptagningen inte ska kunna användas för att framställa ytterligare exemplar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft41"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p424 ft15"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;1 § (första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft10"&gt;Ansvaret för yttrandefrihets- brott i ett radioprogram eller en teknisk upptagning ligger på utgivaren. Har en ställföre- trädare inträtt som utgivare, &lt;SPAN class="ft11"&gt;har han ansvaret&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;2 § (andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft35"&gt;Har en ställföreträdare inträtt som utgivare men var han inte längre behörig när brottet för- övades eller hade hans uppdrag upphört eller förelåg det beträf- fande honom något förhållande som anges i &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;2 eller 3, ligger ansvaret för yttrandefri- hetsbrott på utgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft10"&gt;1 § (andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft35"&gt;I fråga om andra direktsända radioprogram än sådana som avses i 1 kap. 8 § får i lag före- skrivas att den som framträder i programmet skall ansvara för sina&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;Utgivarens och ställföreträdarens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Ansvaret för ett yttrandefri- hetsbrott i ett radioprogram eller en teknisk upptagning ligger på utgivaren. Har en ställföreträdare inträtt som utgivare &lt;SPAN class="ft44"&gt;ligger ansvaret på honom eller henne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft11"&gt;Ställföreträdarens bristande behörighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;Har en ställföreträdare inträtt som utgivare men var han &lt;SPAN class="ft44"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;inte längre behörig när brottet förövades, eller hade hans &lt;SPAN class="ft44"&gt;eller hennes &lt;/SPAN&gt;uppdrag upphört eller förelåg det beträffande honom &lt;SPAN class="ft44"&gt;eller henne &lt;/SPAN&gt;något förhållande som anges i &lt;SPAN class="ft44"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;2 eller 3, ligger ansvaret för yttrandefrihetsbrott på utgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft11"&gt;Ansvar vid vissa direktsändningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft35"&gt;I fråga om andra direktsända radioprogram än sådana som avses i 1 kap. 8 § får i lag före- skrivas att den som framträder i programmet ska ansvara för sina&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;yttranden själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;2 § (första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft10"&gt;Det ansvar för yttrandefri- hetsbrott som annars skulle &lt;SPAN class="ft11"&gt;åvila &lt;/SPAN&gt;utgivaren ligger på den som är skyldig att utse utgivare, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;det inte fanns någon behörig utgivare när brottet för- övades,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte kunde utöva den befogen- het som anges i 4 kap. 3 § eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;uppgift om utgivaren inte har hållits tillgänglig för allmän- heten på föreskrivet sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft10"&gt;2 § (tredje och fjärde styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft8"&gt;I stället för den som anges i första stycket &lt;SPAN class="ft9"&gt;ansvarar &lt;/SPAN&gt;den som sprider en teknisk upptagning &lt;SPAN class="ft9"&gt;för yttrandefrihetsbrott i denna&lt;/SPAN&gt;, om upptagningen saknar den i 3 kap. 13 § första stycket föreskrivna upp- giften &lt;SPAN class="ft9"&gt;om vem som har låtit fram- ställa &lt;/SPAN&gt;den &lt;SPAN class="ft9"&gt;och det inte kan klar- läggas vem denne är eller &lt;/SPAN&gt;han &lt;SPAN class="ft9"&gt;saknar känd hemortsadress i Sverige och inte heller kan påträffas här under rättegången.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft44"&gt;Vad som sägs i tredje stycket för det fall att en uppgift saknas gäller också om en lämnad upp- gift innebär att den som har låtit framställa den tekniska upptag-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;yttranden själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;Ansvar för den som ska utse utgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft10"&gt;Det ansvar för yttrandefri- hetsbrott som annars skulle &lt;SPAN class="ft11"&gt;ligga på &lt;/SPAN&gt;utgivaren ligger på den som är skyldig att utse utgivare, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;det inte fanns någon behörig utgivare när brottet för- övades,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte kunde utöva den befogen- het som anges i 4 kap. 3 §, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;uppgift om utgivaren inte har hållits tillgänglig för all- mänheten på föreskrivet sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Spridare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;Den som sprider en teknisk upptagning &lt;SPAN class="ft9"&gt;ansvarar för yttrande- frihetsbrott i denna&lt;/SPAN&gt;, i stället för den som anges i 4 §, om uppgift &lt;SPAN class="ft9"&gt;om vem som har låtit framställa &lt;/SPAN&gt;upptagningen enligt 3 kap. 13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;saknas &lt;/SPAN&gt;och det inte kan klar- läggas vem denne är eller &lt;SPAN class="ft8"&gt;denne &lt;/SPAN&gt;saknar känd hemortsadress i Sverige och inte heller kan påträffas här under rättegången,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;avser en person som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;har hemvist utomlands, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;är oriktig och den som sprider upptagningen känner till detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ningen &lt;/SPAN&gt;har hemvist utomlands eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;om uppgiften &lt;/SPAN&gt;är oriktig och den som sprider upptagningen känner till detta.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;Åberopande av omständigheter i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;frågan om ansvarighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Om åtal väcks för ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Om åtal väcks för ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;yttrandefrihetsbrott och den till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;yttrandefrihetsbrott och den till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;talade anser att det finns någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;talade anser att det finns någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;omständighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;som medför att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;omständighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;som medför att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;han inte &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara ansvarig, &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;han &lt;SPAN class="ft41"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft41"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara ansvarig,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;han åberopa denna omständighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;ska detta åberopas &lt;SPAN class="ft12"&gt;före huvudför-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;före huvudförhandlingen. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;handlingen. Om &lt;/SPAN&gt;så inte sker, ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;han inte gör det, skall han&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;den tilltalade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p248 ft10"&gt;betraktas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;betraktas som ansvarig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ansvarig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td113"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Ansvarets omfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;ansvarar enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;ansvarar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;detta kapitel &lt;/SPAN&gt;för ett yttrande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;detta kapitel &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;anses ha haft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;frihetsbrott i en framställning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;kännedom om innehållet i &lt;SPAN class="ft11"&gt;det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;anses ha haft kännedom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;radioprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;eller den tekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;om innehållet &lt;/SPAN&gt;i framställningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;upptagning som han eller hon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Han &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;också anses ha med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;ansvarar för&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Han &lt;/SPAN&gt;eller hon ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gett dess offentliggörande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;också anses ha medgett dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;offentliggörande. &lt;SPAN class="ft45"&gt;Det gäller dock&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;inte om någon annan har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;obehörigen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;offentliggjort pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;grammet eller upptagningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p440 ft21"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;7 kap. Tillsyn och åtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Justitiekanslerns tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern ska vaka över att de gränser för yttrande- friheten som anges i denna grundlag inte överskrids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Åklagare i mål om yttrandefrihetsbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om yttrandefrihets- brott. Ingen annan än Justitiekanslern får inleda förundersökning rörande ett sådant brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Beslut om tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Endast Justitiekanslern och rätten får besluta om tvångsmedel med anledning av misstankar om yttrandefrihetsbrott, om inte något annat anges i denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Regeringens anmälan och medgivande till åtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får hos Justitiekanslern anmäla ett radioprogram eller en teknisk upptagning till åtal för yttrandefrihetsbrott. I lag får föreskrivas att allmänt åtal för ett yttrandefrihetsbrott får väckas endast efter regeringens medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Åklagare i vissa yttrandefrihetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern är ensam åklagare även i andra yttrande- frihetsmål än mål om yttrandefrihetsbrott samt i mål som i övrigt avser brott mot bestämmelser i denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I lag kan anges att riksdagens ombudsman har befogenhet att vara åklagare i mål som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft21"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Justitiekanslerns möjlighet att överlåta åklagarbehörighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern har rätt att i särskilda fall överlåta sin behörig- het som åklagare i yttrandefrihetsmål helt eller delvis till allmän åklagare. Justitiekanslern får vidare uppdra åt allmän åklagare att utföra hela eller delar av åklagaruppdraget för Justitiekanslerns räk- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;När det är osäkert vem som är rätt åklagare ska Justitiekanslern anses behörig. De åtgärder som har vidtagits fram till väckande av åtal ska därvid anses behörigen gjorda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Preskription avseende radioprogram och databaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott i radioprogram ska väckas senast sex månader från det att programmet sändes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott vid sådant till- handahållande av uppgifter ur en databas som avses i 1 kap. 9 § andra stycket 1 och 2 ska väckas senast sex månader från den tid- punkt då informationen inte längre tillhandahölls. I fråga om en sådan offentlig uppspelning ur en databas som avses i 1 kap. 9 § andra stycket 3 är tiden sex månader från uppspelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft17"&gt;Om allmänt åtal har väckts inom den tid som anges i första och andra styckena, får efter den tiden nytt åtal väckas mot andra som är ansvariga för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;Preskription avseende tekniska upptagningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott i tekniska upptagningar ska väckas senast ett år från det att upptagningen gavs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Beträffande sådana upptagningar som saknar någon av de i 3 kap. 13 § föreskrivna uppgifterna gäller dock vad som är föreskrivet i lag om tid för väckande av talan. Allmänt åtal får dock inte väckas senare än två år från det att Justitiekanslern fick kännedom om upptagningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Om allmänt åtal har väckts inom den tid som anges i första och andra styckena, får efter den tiden nytt åtal väckas mot andra som är ansvariga för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft21"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Målsägandeangivelse och enskilt åtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Angående målsägandens rätt att ange yttrandefrihetsbrott till åtal eller att själv väcka åtal på grund av ett sådant brott gäller vad som sägs i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Konfiskering utan åtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Om ett yttrandefrihetsbrott har förövats i en teknisk upp- tagning utan att det finns någon som enligt 6 kap. är ansvarig för brottet, får åklagaren eller målsäganden i stället för att väcka åtal ansöka om konfiskering av de exemplar av upptagningen genom vilka brottet har begåtts. Detsamma gäller, om stämning i Sverige inte kan delges den som är ansvarig för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Granskningsnämnd för radioprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;I lag får föreskrivas att en nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare ska granska om radioprogram, som någon har sänt på annat sätt än genom tråd, står i överensstämmelse med de föreskrifter eller andra villkor som gäller för sändningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;En sådan nämnd får endast uttala sin mening och förelägga den sändande att följa föreskrifterna eller villkoren. I lagen får före- skrivas att ett föreläggande av nämnden får förenas med vite. Frågor om ansvar för yttrandefrihetsbrott och om utdömande av vite prövas alltid av domstol enligt 3 kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;8 kap. Särskilda tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft15"&gt;Allmänna bestämmelser om tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Beslag inför konfiskering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Om det kan antas att en teknisk upptagning kommer att kon- fiskeras på grund av ett yttrandefrihetsbrott, får upptagningen läggas under beslag i avvaktan på beslut om konfiskering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft21"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Har Justitiekanslern överlåtit sin behörighet som åklagare enligt 7 kap. 6 § gäller vad som sägs i detta kapitel om Justitiekanslerns beslut om beslag även den allmänna åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Beslut om tvångsmedel före rättegång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Innan åtal för yttrandefrihetsbrott har väckts eller ansökan hos rätten gjorts om den tekniska upptagningens konfiskering, får beslut om beslag meddelas av Justitiekanslern, om brottet hör under allmänt åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Rätt till domstolsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om ett beslag har verkställts utan rättens beslut, får den som drabbas av beslaget begära att rätten prövar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;Åtalstid m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;När Justitiekanslern har beslutat om beslag, ska åtal vara väckt eller ansökan om konfiskering av en teknisk upptagning vara gjord inom två veckor efter Justitiekanslerns beslut. I annat fall är beslaget förfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Rätten får på Justitiekanslerns framställning medge att tiden för- längs om den är otillräcklig med hänsyn till beslagets omfattning eller någon annan omständighet. Förlängningen får inte avse längre tid än som är oundgängligen nödvändig och får omfatta sammanlagt högst två veckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Beslut om tvångsmedel under rättegång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Sedan åtal för yttrandefrihetsbrott har väckts eller ansökan hos rätten gjorts om den tekniska upptagningens konfiskering, får rätten besluta om beslag och häva beslag som tidigare har med- delats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft21"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Rättens prövning när målet avgörs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;När målet avgörs prövar rätten om tidigare beslut om beslag ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Avvisas målet på den grunden att rätten inte är behörig eller skiljer rätten annars målet från sig utan att pröva den tekniska upp- tagningens brottslighet, och kan det antas att talan om kon- fiskering kommer att föras i ett annat mål, får rätten bestämma att beslutet om beslag ska bestå under viss tid. Väcks inte talan inom denna tid förfaller beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Uppgift om beslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Varje beslut om beslag ska ange det eller de avsnitt av fram- ställningen som har föranlett beslaget. Om det vid ett utred- ningsbeslag inte är möjligt att i beslutet närmare ange varje sådant avsnitt, ska i efterhand, så snart det kan ske, i ett särskilt beslut anges vilka avsnitt som åberopas som brottsliga. Beslaget gäller endast de särskilda skivor, rullar eller andra sådana delar av den tek- niska upptagningen där dessa avsnitt förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Verkställighet och återgång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om beslag ska genast verkställas. Verkställigheten ska uteslutande omfatta de exemplar av den tekniska upptagningen som är avsedda för spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Bevis om att beslag har beslutats ska, så snart det kan ske, till- ställas den som beslaget verkställs hos samt den som har låtit fram- ställa den tekniska upptagningen. Beviset ska innehålla en uppgift om det eller de avsnitt i upptagningen som har föranlett beslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Om beslutet om beslag hävs eller förfaller, ska verkställigheten av beslaget genast gå åter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Utredningsbeslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Exemplar av en teknisk upptagning som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen i ett yttrandefrihetsmål får tas i beslag. För ett sådant utredningsbeslag gäller vad som sägs i 2, 3, 5 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft37"&gt;7 §§ samt 8 § första stycket första meningen och tredje stycket. I övrigt ska i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om beslag. Åtal ska dock alltid väckas inom en månad från det att beslutet om beslag meddelades, om inte rätten på Justitiekanslerns framställning medger att tiden förlängs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även för en sådan upptag- ning eller skrift som avses i 1 kap. 9 § andra stycket 2. I stället för 7 § gäller dock för en sådan skrift att beslut om beslag ska innehålla uppgifter om det eller de stycken i skriften som har föranlett beslaget. Beslutet gäller endast de band, delar, nummer eller häften där ett sådant stycke förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft15"&gt;Tvångsmedel vid krig och krigsfara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Förvar i avvaktan på beslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid en avdelning av försvarsmakten en teknisk upptagning som uppenbart innefattar sådan enligt 5 kap. 1 § 10 straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas att åsidosätta vad som åligger honom eller henne i tjänsten, får den tekniska upptagningen efter beslut av en befattnings- havare som enligt lag ska avgöra frågor om disciplinansvar beträff- ande personal vid avdelningen, tas i förvar i avvaktan på beslut om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Är det fara i dröjsmål får en åtgärd enligt första stycket vidtas av någon annan befattningshavare enligt bestämmelser som meddelas i lag. Anmälan om det ska skyndsamt göras hos den befattnings- havare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva om den tekniska upptagningen ska bli kvar i förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Anmälan om förvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om förvar enligt 10 § ska så snart det kan ske anmälas till Justitiekanslern. Denne har att genast pröva om den tekniska upptagningen ska läggas under beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft21"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2012:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft51"&gt;8 &lt;SPAN class="ft15"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;Om skadestånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft51"&gt;9 &lt;SPAN class="ft15"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;Skadestånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;Förutsättningar för skadestånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p446 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft37"&gt;Skadestånd får inte dömas ut på grund av innehållet i ett radio- program eller en teknisk upptagning i andra fall än när fram-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ställningen innefattar ett yttrandefrihetsbrott.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p447 ft34"&gt;Om skadestånd på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft34"&gt;Om skadestånd på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;brott som avses i 5 kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;brott som avses i 5 kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td177"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;3 §§ gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td155"&gt;&lt;P class="p247 ft10"&gt;vad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;är före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;§§ gäller vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;som är före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td177"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;skrivet i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td155"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;skrivet i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td177"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td155"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;Vem som ansvarar för skadestånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td177"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td155"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td178"&gt;&lt;P class="p448 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;Den som enligt 6 kap. bär det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Den som enligt 6 kap. bär det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td177"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;straffrättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td155"&gt;&lt;P class="p241 ft10"&gt;ansvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p187 ft45"&gt;ansvarar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;straffrättsliga ansvaret &lt;SPAN class="ft50"&gt;har &lt;/SPAN&gt;även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;även &lt;SPAN class="ft45"&gt;för skadestånd&lt;/SPAN&gt;. Skadeståndet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p26 ft41"&gt;skadeståndsansvar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Skadeståndet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;kan krävas ut också av den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;kan krävas ut också av den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;bedriver programverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;bedriver programverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller har låtit framställa den tek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;eller har låtit framställa den tek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;niska upptagningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;niska upptagningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p449 ft80"&gt;I fall som avses i 1 kap. 8 § ansvarar gärningsmannen för skade- stånd på grund av brott som han begår i sändningen. Skadeståndet kan krävas ut även av den som bedriver programverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;Skadestånd när ansvaret har gått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p450 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td180"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;Om den som skulle bära det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Om den som skulle bära det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;straffrättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ansvaret inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td94"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;straffrättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td180"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;ansvaret inte har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;någon känd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;hemortsadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;någon känd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;hemortsadress i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;landet när brottet förövas och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;landet när brottet förövas och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;inte heller kan påträffas här&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;inte heller kan påträffas här&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;under rättegången och ansvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;under rättegången och ansvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;därför övergår på någon annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;därför övergår på någon annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft21"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td180"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p451 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;enligt 6 kap. &lt;/SPAN&gt;2 § tredje stycket&lt;SPAN class="ft10"&gt;, får skadestånd ändå krävas ut även av den förre, i den mån det medges i lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;Vad som sägs i 6 kap. &lt;SPAN class="ft8"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;§ &lt;SPAN class="ft8"&gt;denna grundlag skall gälla &lt;/SPAN&gt;också i fråga om skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott i ett radio- program eller en teknisk upp- tagning. &lt;SPAN class="ft8"&gt;I fråga om sådant skade- stånd skall också gälla vad som sägs i 11 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3–5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; §§ tryckfrihetsförord- ningen om enskilt anspråk i vissa fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;enligt 6 kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;§, får skadestånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft35"&gt;ändå krävas ut även av den förre, i den mån det medges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Ansvarets omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;Vad som sägs i 6 kap. &lt;SPAN class="ft8"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;§ &lt;SPAN class="ft8"&gt;om den kännedom som den ansvarige ska anses ha haft gäller &lt;/SPAN&gt;också i fråga om skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott i ett radio- program eller en teknisk upp- tagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;Ställföreträdares ansvar i vissa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;Har någon som ställföre- trädare för en juridisk person eller som förmyndare, god man eller förvaltare att svara för skadestånd på grund av ett yttrandefrihets- brott, får anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller mot den för vilken för- myndaren, den gode mannen eller förvaltaren har förordnats. Detta gäller om och i den omfattning ett sådant anspråk får göras gällande enligt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;Solidariskt betalningsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft44"&gt;Ska två eller flera betala skade- stånd enligt detta kapitel, svarar de solidariskt för skadeståndet. Om ansvaret dem emellan gäller vad som annars är stadgat&lt;SPAN class="ft35"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft81"&gt;9 &lt;SPAN class="ft46"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;Om rättegången &lt;SPAN class="ft46"&gt;i yttrandefrihetsmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p455 ft11"&gt;Skadestånd när talan om brott förfallit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Talan om skadestånd med anledning av ett yttrandefrihets- brott får föras utan hinder av att frågan om ansvar för brottet har förfallit eller talan därom annars inte kan föras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft81"&gt;10 &lt;SPAN class="ft46"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;Rättegången &lt;SPAN class="ft46"&gt;i yttrandefrihetsmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td173"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p457 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;Vad som sägs i 12 kap. tryck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Vad som sägs i 12 kap. tryck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td173"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;frihetsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p208 ft34"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;rätte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;frihetsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;rätte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td148"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gången i tryckfrihetsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p187 ft11"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td148"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gången i tryckfrihetsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;gälla också i fråga om mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;gälla också i fråga om mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft34"&gt;svarande mål som avser radio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft34"&gt;svarande mål som avser radio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;program och tekniska upptag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;program och tekniska upptag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;ningar (yttrandefrihetsmål). Hän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;ningar (yttrandefrihetsmål). Hän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;visningen i 12 kap. &lt;SPAN class="ft45"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;§ till 8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;visningen i 12 kap. &lt;SPAN class="ft45"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;§ till 8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td148"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td148"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;därvid avse 6 kap. denna grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;därvid avse 6 kap. denna grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td173"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;De som utsetts till &lt;SPAN class="ft11"&gt;jurymän&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;De som &lt;SPAN class="ft11"&gt;har &lt;/SPAN&gt;utsetts till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;för tryckfrihetsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p216 ft41"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p187 ft20"&gt;också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td183"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;juryledamöter &lt;SPAN class="ft10"&gt;för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;tryckfrihets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p187 ft10"&gt;vara &lt;SPAN class="ft11"&gt;jurymän &lt;/SPAN&gt;i yttrandefrihets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;mål &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft12"&gt;också vara &lt;/SPAN&gt;juryledamöter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td173"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td142"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td148"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;i yttrandefrihetsmål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p458 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10 kap. &lt;/SPAN&gt;Om radioprogram &lt;SPAN class="ft15"&gt;och tekniska upptagningar från utlandet m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft10"&gt;1 § (första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft10"&gt;Bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;1–&lt;SPAN class="ft11"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;kap. är tillämpliga också på sådana tekniska upptagningar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p460 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;11 kap. &lt;/SPAN&gt;Radioprogram &lt;SPAN class="ft46"&gt;och tekniska upptagningar från utlandet m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft11"&gt;Tekniska upptagningar från utlandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;1–&lt;SPAN class="ft11"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;kap. är tillämpliga också på sådana tekniska upptagningar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som har framställts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td177"&gt;&lt;P class="p231 ft34"&gt;utomlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p259 ft12"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p226 ft34"&gt;framställts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p30 ft34"&gt;utomlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;och som lämnas ut för spridning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;och som lämnas ut för spridning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;i Sverige. Vad som annars sägs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i Sverige. &lt;/SPAN&gt;Det gäller med de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om den som har låtit framställa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;begränsningar som anges i 2 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;upptagningen &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;därvid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3 §§. &lt;/SPAN&gt;Vad som annars sägs om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;stället gälla den som här i landet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;den som har låtit framställa upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td184"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lämnar ut den för spridning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;tagningen &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;därvid i stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;gälla den som här i landet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;lämnar ut den för spridning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;Meddelar- och anskaffarfrihet vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;avser tekniska upptagningar från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;utlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p230 ft12"&gt;1 § (andra stycket)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;I fråga om rätten att meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I fråga om &lt;/SPAN&gt;en teknisk upptag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;och anskaffa uppgifter och under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft41"&gt;ning som har framställts utomlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;rättelser för offentliggörande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;och som ges ut här men som inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om rätten till anonymitet &lt;SPAN class="ft11"&gt;gäller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;huvudsakligen är avsedd för sprid-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;dock i tillämpliga delar vad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;ning i Sverige gäller bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;sägs i 13 kap. 6 § tryckfrihetsför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;melserna om &lt;/SPAN&gt;rätten att meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;ordningen. Därvid skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;och anskaffa uppgifter och under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;hänvisningen till 1 kap. 1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;rättelser för offentliggörande &lt;SPAN class="ft11"&gt;i 1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;tredje och fjärde styckena tryckfri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p274 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p226 ft10"&gt;och om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;rätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;hetsförordningen avse 1 kap. 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;anonymitet &lt;/SPAN&gt;i 2 kap. om inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;denna grundlag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p230 ft41"&gt;1. meddelandet eller anskaffan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;hänvisningen till 3 kap. tryck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;det innefattar brott mot rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;frihetsförordningen avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;säkerhet;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;denna grundlag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td186"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;2. meddelandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;innefattar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;hänvisningen till 3 kap. 3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;utlämnande eller tillhandahållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td186"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;som avses i 5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;4 § andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td184"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;kap. 3 § denna grundlag och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p26 ft50"&gt;stycket 2;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;hänvisningen till 7 kap. 3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p230 ft11"&gt;3. meddelandet utgör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p30 ft45"&gt;upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;första stycket 2 tryckfrihetsför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;såtligt åsidosättande av tystnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;ordningen avse 5 kap. 3 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;plikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;stycket 2 denna grundlag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p462 ft11"&gt;Detta gäller även en teknisk upptagning som inte ges ut i Sverige, om meddelandet eller anskaffandet skedde här. Det gäller oavsett om upptagningen framställs här eller utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft35"&gt;Det som enligt &lt;SPAN class="ft44"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;gäller i fråga om rätt att meddela och anskaffa uppgifter och under- rättelser och att vara anonym gäller också radioprogram som sänds från sändare utanför Sverige &lt;SPAN class="ft44"&gt;och tekniska upptag- ningar som inte lämnas ut för spridning i Sverige, oavsett om upptagningen har framställts här eller i utlandet. &lt;/SPAN&gt;I lag får dock föreskrivas undantag från rätten att meddela och anskaffa upp- gifter i fråga om radioprogram som sänds från öppna havet eller luftrummet däröver.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p17 ft8"&gt;Är meddelandet eller anskaf- fandet straffbart enligt vad som följer av första och andra styckena, gäller vad som är före- skrivet i lag. Mål angående ansvar eller skadestånd på grund av brott som nu har sagts ska handläggas som yttrandefrihets- mål, om inte annat följer av 10 kap. 1 § i denna grundlag och av 12 kap. 2 § andra stycket tryck- frihetsförordningen. I fråga om rätt till anonymitet för meddelaren gäller vad som är föreskrivet i 2 kap.; bestämmelsen i 2 kap. 4 § 3 ska dock omfatta även andra brott mot rikets säkerhet än som där avses&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft11"&gt;Meddelar- och anskaffarfriheten vad avser radioprogram från utlandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Det som enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;gäller i fråga om rätt att meddela och anskaffa uppgifter och under- rättelser och att vara anonym gäller också radioprogram som sänds från sändare utanför Sverige. I lag får dock före- skrivas undantag från rätten att meddela och anskaffa uppgifter i fråga om radioprogram som sänds från öppna havet eller luftrummet däröver.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Vidaresändningar från utlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td177"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;1 kap. 7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;I fråga om &lt;/SPAN&gt;samtidig och oför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;För &lt;/SPAN&gt;samtidig och oförändrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;ändrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td126"&gt;&lt;P class="p244 ft12"&gt;vidaresändning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p187 ft11"&gt;här i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;vidaresändning av radioprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft45"&gt;landet &lt;SPAN class="ft12"&gt;av radioprogram &lt;/SPAN&gt;som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;från utlandet gäller enbart vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p233 ft11"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p51 ft45"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p241 ft50"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p408 ft45"&gt;kommer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;som föreskrivs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;utlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p408 ft45"&gt;förmedlas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;hit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 kap. 4 § &lt;/SPAN&gt;första stycket om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;genom satellitsändning men inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;förbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;förhandsgransk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;utgår från Sverige &lt;SPAN class="ft10"&gt;gäller enbart&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td57"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;vad som föreskrivs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;1 kap. 4 § andra stycket om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;första stycket om förbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;förbud mot hindrande åtgärder,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td186"&gt;&lt;P class="p247 ft12"&gt;förhandsgranskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p231 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 kap. 4 § &lt;/SPAN&gt;tredje stycket om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;andra hinder&lt;SPAN class="ft10"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;innehav av tekniska hjälpmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;tredje stycket om innehav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;och anläggande av trådnät,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td177"&gt;&lt;P class="p245 ft10"&gt;tekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td151"&gt;&lt;P class="p214 ft10"&gt;hjälpmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 kap. 5 § &lt;/SPAN&gt;om förbud mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td57"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;anläggande av trådnät,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ingripanden utan stöd i grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p51 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td69"&gt;&lt;P class="p465 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p207 ft10"&gt;förbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ingripanden utan stöd i grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 kap. 6 § &lt;/SPAN&gt;om det förhållnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;sätt som ska iakttas vid tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p51 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p231 ft34"&gt;förhållningssätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ningen av denna grundlag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som skall iakttas vid tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft50"&gt;1 kap. 16 § om särskilda regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ningen av denna grundlag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;för lagstiftning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;3 kap. 1 § om rätt att sända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;3 kap. 1 § om rätt att sända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;radioprogram i tråd samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;radioprogram i tråd samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p51 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;3 och 5 §§ &lt;SPAN class="ft34"&gt;om &lt;/SPAN&gt;särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;3 kap. &lt;SPAN class="ft11"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;om rättslig pröv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;regler för lagstiftning och &lt;SPAN class="ft10"&gt;rättslig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;prövning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td115"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr13 td138"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;Har riksdagen godkänt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p231 ft10"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;Har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td167"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;riksdagen godkänt en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;internationell överenskommelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;internationell överenskommelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;om radioprogram får sådana före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;om radioprogram får sådana före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;skrifter som avses i &lt;SPAN class="ft11"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;§ andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;skrifter som avses i &lt;SPAN class="ft50"&gt;1 kap. 14 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;stycket inte i strid med överens-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;inte i strid med över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;kommelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;hindra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p231 ft12"&gt;vidare-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;enskommelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;hindra vidare-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr19 td60"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sändning av radioprogram.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;sändning av radioprogram.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft44"&gt;I 10 kap. 2 § finns föreskrifter om rätt att meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser för offentliggörande i radioprogram från utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft21"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;12 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Resning i yttrandefrihetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;För resning i yttrandefrihetsmål gäller vad som anges i lag, även om målet har prövats av jury.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft37"&gt;Om resning beviljas i ett mål som har prövats av jury, ska rätten samtidigt besluta att målet tas upp inför en ny jury av den domstol som först dömde i målet. Detta gäller om resningen grundas på en omständighet som kan antas ha haft betydelse för juryprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;Beviljas resning till förmån för den tilltalade får den domstol som beviljar resning omedelbart ändra domen, om saken är uppen- bar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Skyndsam handläggning av yttrandefrihetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Yttrandefrihetsmål och andra mål om brott mot bestäm- melserna i denna grundlag ska alltid behandlas skyndsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Frågor som inte regleras i grundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I alla hänseenden som inte har reglerats särskilt i denna grund- lag eller i lag som har beslutats med stöd av den gäller vad som är föreskrivet i lag eller annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Andra än svenska medborgare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Andra än svenska medborgare är i fråga om yttrandefriheten enligt denna grundlag likställda med svenska medborgare, om inte något annat följer av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Internationellt rättsligt bistånd får lämnas avseende en åtgärd som är tillåten enligt denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Rättsligt bistånd som gäller brott eller skadestånd med anled- ning av brott får dock lämnas endast om den gärning som avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft21"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;motsvarar ett brott enligt sådan lag som avses i 1 kap. 14 § första stycket eller enligt 5 kap. eller 11 kap. 2 eller 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Om den gärning som ligger till grund för begäran om inter- nationellt rättsligt bistånd motsvarar brott som anges i den lag som avses i 7 kap. 4 § andra meningen får bistånd lämnas endast efter medgivande av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Närmare bestämmelser om prövningen av en ansökan enligt första stycket får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft21"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft39"&gt;lag om ändring i brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken att 5 kap. 5 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td187"&gt;&lt;P class="p474 ft12"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td187"&gt;&lt;P class="p475 ft10"&gt;5 §&lt;SPAN class="ft83"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Brott som avses i &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ får inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Brott som avses i &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ får inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;åtalas av annan än målsägande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;åtalas av annan än målsägande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Om brottet riktar sig mot någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Om brottet riktar sig mot någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;som är under arton år eller om i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;som är under arton år eller om i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;annat fall målsäganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;anger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;annat fall målsäganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p210 ft12"&gt;anger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;brottet till åtal, får åklagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;brottet till åtal, får åklagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;väcka åtal om detta &lt;SPAN class="ft11"&gt;av särskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;väcka åtal om detta anses påkal-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;skäl &lt;/SPAN&gt;anses påkallat från allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;lat från allmän synpunkt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;synpunkt och åtalet avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;åtalet avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;1. förtal och grovt förtal,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;1. förtal och grovt förtal,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;2. förolämpning mot någon i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;2. förolämpning mot någon i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;eller för hans eller hennes myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft34"&gt;eller för hans eller hennes myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dighetsutövning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;dighetsutövning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;3. förolämpning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;3. förolämpning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p215 ft12"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;med anspelning på hans eller hen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;med anspelning på hans eller hen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;nes ras, hudfärg, nationella eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;nes ras, hudfärg, nationella eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;etniska ursprung eller trosbekän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;etniska ursprung eller trosbekän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;nelse, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;nelse, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;4. förolämpning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p230 ft10"&gt;4. förolämpning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p215 ft12"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;med anspelning på hans eller hen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;med anspelning på hans eller hen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;nes sexuella läggning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;nes sexuella läggning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2008:569.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft21"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft9"&gt;Har förtal riktats mot avliden, får åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon samt, om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt, av åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;Innebär brott som avses i &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§, att någon genom att förgripa sig på en främmande makts statsöverhuvud som vistas i Sverige eller på en främmande makts representant i Sverige har kränkt den främmande makten, får brottet åtalas av åklagare utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket. Åtal får dock inte ske utan för- ordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat därtill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft21"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Rätten får besluta att vardera parten ska svara för sina rätte- gångskostnader om en måls- ägandes talan har ogillats men denne hade särskild anledning att få saken prövad och det även i övrigt finns skäl för en sådan för- delning av kostnadsansvaret med hänsyn till parternas ekonomiska förhållanden och omständig- heterna i övrigt. Detta gäller dock &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;endast om frågan om brott före- ligger har prövats av en jury.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft85"&gt;lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med före- skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund- lagens områden att 10 kap. 4 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft41"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft70"&gt;I mål där en målsägande har fört talan får rätten, om det finns skäl till det, besluta att vardera parten skall stå för sina egna rätte- gångskostnader. Ett sådant beslut får dock fattas &lt;SPAN class="ft31"&gt;endast om frågan om brott föreligger har prövats av en jury.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft21"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p482 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;I.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;INLEDNING&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;1 Uppdraget och genomförandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Kommitténs uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Den 30 april 2003 tillsattes Tryck- och yttrandefrihetsberedningen (TYB). Beredningen bestod av en ordförande, en sekreterare och ett antal experter. En samrådsgrupp med representanter för riksdagspartierna var knuten till beredningen, som hade uppdraget att följa utvecklingen på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området samt att utreda och lämna förslag till lösningar av olika problem på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Den 16 maj 2008 ombildades beredningen till en parlamentariskt sammansatt kommitté. Den antog namnet Yttrandefrihetskom- mittén. Kommittén, som består av en ordförande, 14 företrädare för riksdagspartierna, 15 experter och fyra sekreterare, har haft i uppdrag att fullgöra dels de uppgifter som kvarstår enligt TYB:s tidigare direktiv, dir. 2003:58 och dir. 2007:76, dels de uppgifter som anges i dir. 2008:42 (se bilaga &lt;NOBR&gt;1–3).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;I vårt första delbetänkande, &lt;/SPAN&gt;Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor &lt;SPAN class="ft35"&gt;(SOU 2009:14), behandlade vi flera frågor som hade pekats ut i dir. 2003:58 och dir. 2007:76 och som kvarstod efter beredningens arbete. En sådan fråga var att analysera om det frivilliga grundlagsskyddet i databasregeln (1 kap. 9 § YGL) kunde hamna i konflikt med bestämmelser med syftet att skydda den personliga integriteten. En annan del av det kvarstående uppdraget var att behandla de yttrandefrihetsrättsliga aspekterna på ett utredningsförslag om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;TV-sändningars&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt; tillgänglighet för personer med funktionshinder. Det återstod vidare att överväga frågan om en straffsanktionering av efterforsknings- och repressalieförbuden för bl.a. kommunala bolag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft17"&gt;I delbetänkandet behandlade vi, utöver de kvarstående uppgifterna enligt ovan, även vissa frågor som tas upp i dir. 2008:42. Enligt dessa direktiv är uppdraget indelat i två etapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft21"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Uppdraget och genomförandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft37"&gt;Betänkandet från år 2009 tog sikte på frågor som hörde till etapp 1. Arbetet i den delen avsåg att föreslå de ändringar som krävdes för att digital bio samt &lt;NOBR&gt;”e-böcker&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;e-tidningar&lt;/NOBR&gt; som levereras med innehåll” skulle omfattas av YGL, att ansvaret enligt YGL för vissa internetpubliceringar förtydligades och att offentlig visning av digital bio skulle omfattas av YGL:s undantag från förbudet mot censur så att även digital bio kunde förhandsgranskas. I etapp 1 ingick vidare att överväga ett förslag i TYB:s debattbetänkande &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? &lt;/SPAN&gt;(SOU 2006:96) om en s.k. stencilregel för tekniska upptagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Vårt betänkande SOU 2009:14 lades till grund för ett regeringsförslag om vissa förändringar i bl.a. RF, TF och YGL (prop. 2009/10:81). Förslaget antogs en första gång av riksdagen våren 2010. Efter ett andra beslut under hösten 2010 av riksdagen trädde dessa förändringar i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Vi har därefter bedrivit arbetet med etapp 2. Under den etappen har det ingått att behandla flera aspekter av det särskilda grundlagsskyddet. I ett första skede har vi haft att överväga om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten. Utgångspunkten för arbetet har varit att de grundläggande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna som t.ex. ensamansvaret, jurysystemet och meddelarskyddet ska ligga fast. I uppdraget har ingått att analysera de för- och nackdelar som en teknikoberoende reglering kan medföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Vi har då även haft att analysera om andra distributionsformer för yttranden till allmänheten, utöver de traditionella medierna, kan behöva skyddas av de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga princi- perna. Vid analysen ska det läggas särskild vikt vid vilken betydelse dessa distributionsformer kan ha för den fria åsiktsbildningen i samhället. Analysen ska också avse hur en avgränsning kan åstad- kommas i förhållande till sådana distributionsformer för vilka ett skydd enligt RF:s och Europakonventionens bestämmelser är till- räckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Om uppdraget i den här delen anförs i dir. 2008:42 även följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft89"&gt;Den nuvarande avgränsningen av det grundlagsreglerade området är, som tidigare har nämnts, i många fall svår att förklara utifrån ända- målsöverväganden. En sådan ordning är naturligtvis inte ägnad att inge förtroende för lagstiftningen. Det förhållandet kan också i längden göra det svårt att i internationella sammanhang få förståelse för anspråk på särskilda undantag till följd av tryck- och yttrandefrihets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td188"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td189"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Uppdraget och genomförandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p487 ft72"&gt;regleringen. Beredningens arbete ska därför ta sikte på att finna en reglering som – utan att en detaljerat beskriven teknikanvändning utgör den huvudsakliga avgränsningsmetoden – ger de traditionella medierna och eventuellt också andra distributionsformer för yttranden till allmänheten ett grundlagsskydd som i allt väsentligt motsvarar det nu gällande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft90"&gt;Den grundläggande uppbyggnaden av systemet ska alltså inte ta sikte på yttrandenas innehåll. Avgränsningen mellan vad som ska omfattas av de grundläggande reglerna i regeringsformen och Europakonven- tionen å den ena sidan och vad som ska falla inom tillämpnings- området för den särskilda tryck- och yttrandefrihetsregleringen å den andra måste i stället göras utifrån andra faktorer, t.ex. verksamhetens organisation eller inriktning. I detta sammanhang bör beredningen också överväga om det till det särskilda skyddet för tryck- och yttrande- friheten bör kopplas ett krav på utgivningsbevis eller ursprungsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft89"&gt;Den nuvarande regleringen kan, som ovan har framgått, innebära att ett yttrande som distribueras av ett medieföretag kan omfattas av olika regler beroende på vilken teknik som väljs för distributionen. En sådan ordning ger bl.a. en otydlig bild av vem som bär det rättsliga ansvaret för ett visst yttrande. Beredningen bör därför sträva efter att hålla samman ansvaret för ett yttrande som en medieaktör publicerar i olika medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Om vi bedömer att det inte är möjligt att hitta en ny teknik- oberoende regleringsmodell som ger ett tillräckligt starkt skydd för tryck- och yttrandefriheten, har uppdraget varit att inom ramen för nuvarande ordning göra en allmän översyn av TF och YGL i syfte att göra de båda grundlagarna så tydliga och lättillämpade som möjligt. I uppdraget har ingått att då även överväga om det är möjligt att flytta detaljbestämmelser i TF och YGL till vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;I etapp 2 har det vidare ingått att överväga vissa förändringar som inte tar sikte på utformningen av grundlagsskyddet i stort. Vi har därvid haft i uppgift att utreda om skyddet för enskildas integritet och privatliv i TF och YGL bör stärkas. I uppdraget har också ingått att utreda om lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpningslagen) bör ändras för att öka möjligheterna att kvitta rättegångskostnaderna i tryck- och yttrandefrihetsmål. Enligt direktiven ska det även övervägas om det är möjligt att genom ändringar i TF, YGL eller i tillämpningslagen på annat sätt stärka enskilda personers ställning i förhållande till medieföretag om de utsätts för brott i medierna, dock utan att tryck- och yttrande- friheten på något avgörande sätt inskränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft21"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Uppdraget och genomförandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft35"&gt;Vårt uppdrag har även omfattat att fortsätta överväga om möjligheterna att lämna internationell rättslig hjälp och liknande internationellt bistånd på det grundlagsreglerade området bör utökas. I det arbetet har det ingått att överväga om möjligheterna att erkänna domar och beslut som har meddelats i andra medlems- stater i EU bör utökas inom TF:s och YGL:s tillämpningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Kommitténs arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft37"&gt;Vi överlämnade i januari 2009 delbetänkandet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor &lt;/SPAN&gt;(SOU 2009:14)&lt;SPAN class="ft38"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;Därmed avslutades etapp 1 i vårt arbete. Avslutningen av denna del av kommitténs arbete får utgöra startpunkten för beskrivningen nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Sammanträden och arbetsformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Vid sammanträde den 4 mars 2009 drog kommittén upp rikt- linjerna för det kommande arbetet. I fokus stod det som har varit vår främsta uppgift, nämligen att se om det är möjligt att hitta en ny teknikoberoende yttrandefrihetsgrundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Vi har huvudsakligen bedrivit ett sedvanligt utredningsarbete med sammanträden där både ledamöter och experter deltagit. Under den nu aktuella fasen av kommitténs arbete har det hållits 22 kommittésammanträden, varav två som internat och ett som två- dagarssammanträde. Under 2011 och 2012 har det hållits sju särskilda expertsammanträden med inriktningen att diskutera de många juridiska frågeställningar som vårt uppdrag har aktualiserat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Redan under det inledande planeringsstadiet beslutade vi att en konkret ansats skulle gälla för arbetet. Syftet med arbetet skulle vara att utarbeta alternativa regleringsmodeller till det nuvarande grundlagssystemet. Arbetet har således till stor del varit inriktat på att ta fram färdiga förslag på lagtext med relativt omfattande kom- mentarer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft31"&gt;Detta arbete har som regel bedrivits så att sekretariatet i sam- arbete med ordföranden har tagit fram ett underlag med lagtext och kommentarer som sedan har presenterats för kommittén i pro- memorior. Efter diskussion på våra sammanträden har synpunkter från ledamöter och experter arbetats in i texterna. Därefter har de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft21"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td188"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td189"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Uppdraget och genomförandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;olika regleringsmodellerna presenterats på nytt. Ett stort antal utkast har på detta sätt varit föremål för kommitténs behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Som framgår av direktiven har vi även haft i uppdrag att behandla flera frågor som inte har direkt bäring på den grundläggande utformningen av grundlagsskyddet (bl.a. integritetsskyddet och internationellt rättsligt bistånd). Dessa frågeställningar har som regel presenterats i bakgrundspromemorior från sekretariatet. Det- samma gäller sådana materiella förändringar i TF och YGL som har varit aktuella under den senare delen av vårt arbete. Dessa pro- memorior har legat till grund för våra överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Experterna i kommittén har på olika sätt varit inblandade i att ta fram underlag för våra ställningstaganden. Det har skett i form av promemorior och genom mindre samrådsgrupper som har diskuterat olika frågeställningar internt och med sekretariatet. Sekretariatet har dessutom under hand diskuterat ett antal sakfrågor med enskilda experter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Debattbetänkande och seminarier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;Från mars 2009 till oktober 2010 arbetade vi framför allt med att inom ramen för huvuduppdraget kartlägga och utforma olika grund- läggande modeller som skulle kunna utgöra alternativ till TF och YGL. Modellerna presenterades i debattbetänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ny yttrande- frihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;(SOU 2010:68).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Debattbetänkandet skickades ut på remiss av regeringen. I syfte att ytterligare stimulera debatten om modellerna anordnade vi under hösten 2010 två seminarier i Stockholm. Seminarierna inleddes med att fem personer – jurister och journalister – med särskild inblick i det svenska grundlagssystemet lämnade sin syn på modellerna. Seminarierna var välbesökta och gav kommittén värde- fulla synpunkter inför arbetet med det som senare kom att få arbets- namnet NYGL (Ny yttrandefrihetsgrundlag). De två seminarierna leddes av f.d. justitierådet Marianne Eliason resp. av justitierådet Helena Jäderblom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft21"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Uppdraget och genomförandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Annat utåtriktat arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Ett utredningsarbete avseende TF och YGL, ett regelverk som har en lång tradition i Sverige och som berör centrala fri- och rättig- hetsfrågor för medborgarna, kan inte enbart bedrivas ”på kammaren”. Vi har varit måna om att arbetet ska ske så öppet som möjligt. Kommittén har försökt bidra till denna öppenhet genom att ta externa kontakter och att delta i olika offentliga samman- hang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Utöver de två egna seminarier som berörs ovan kan nämnas att kommittén arrangerade ett seminarium vid bokmässan i Göteborg 2009 med en utfrågning av kommitténs ordförande Göran Lambertz. Under samma bokmässa deltog också en av kommitténs sekreterare på ett annat seminarium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Föreningen &lt;NOBR&gt;FiB-juristerna&lt;/NOBR&gt; har under kommitténs arbete arrangerat två offentliga utfrågningar i Stockholm. Vid den första i april 2009 deltog fyra av kommitténs ledamöter och vid den andra, under våren 2012, deltog sex av ledamöterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Kommitténs ordförande presenterade kommitténs arbete vid ett seminarium på Kammarrätten i Stockholm i november 2009, med bl.a. deltagande av ett stort antal domstolsjurister. Ordföranden deltog också i en utfrågning och debatt om kommitténs arbete arrangerad av Publicistklubben i Stockholm i december 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Sekretariatet har haft kontakter och sammanträffat med såväl företrädare för mediebranschen som andra externa personer. Kontakterna har tagits i syfte att berätta om kommitténs arbete och att få del av såväl praktiska erfarenheter som allmänna syn- punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Två av kommitténs sekreterare besökte under december 2010 Oslo på inbjudan av det norska Medieansvarsudvalget, en offentlig utredning med uppdrag att se över ansvarssystemet på medie- området. Sekreterarna redogjorde för det svenska systemet och fick möjlighet att ta del av den norska diskussionen om bl.a. ensam- ansvaret och meddelarskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Sommaren 2011 tog sekretariatet emot en delegation från bl.a. Turkiets justitiedepartement och lämnade en presentation av TF och YGL samt av kommitténs uppdrag och arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;I mars 2012 arrangerades för första gången Mediedagarna (Meg12) i Göteborg. Initiativtagare var Bok &amp; Bibliotek, Tidnings- utgivarna och Medieakademin med bl.a. ett antal medieföretag och &lt;NOBR&gt;public-serviceföretagen&lt;/NOBR&gt; som medarrangörer. Två av kommitténs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td188"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td189"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Uppdraget och genomförandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;ledamöter och en av sekreterarna deltog vid en offentlig debatt om kommitténs arbete som arrangerades av Journalistförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Bland övriga offentliga möten som sekretariatet har deltagit i kan nämnas Internetdagarna vilka arrangerades av .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) hösten 2010 resp. 2011 samt Föreningen Grävande Journalisters seminarium våren 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Sekretariatet har också redogjort för kommitténs arbete vid besök hos UD:s enhet för mänskliga rättigheter (UD FMR), Journalistförbundets styrelse, Sveriges Vänsterpressförening, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet, Institutionen för mediestudier vid Stockholms Universitet och organisationen Ung Media.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;Sammantaget anser kommittén att det har funnits ett stort intresse för dess arbete. Det är ett intresse som förhoppningsvis inte har klingat av utan nu kan ta ny fart med en offentlig diskussion efter presentationen av detta slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Innehållet i detta betänkande har delats in i sju huvudavsnitt. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;huvudavsnitt I (Inledning) &lt;/SPAN&gt;redogörs för kommitténs uppdrag och hur vi har genomfört detta (kap. 1). Där lämnas även en översiktlig genomgång av innehållet i gällande rätt på tryck- och yttrande- frihetsområdet (kap. 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft38"&gt;Huvudavsnitt II (Bakgrund till utredningen) &lt;SPAN class="ft37"&gt;berör olika faktorer som ligger bakom det uppdrag som kommittén har fått. Där behandlas principiella invändningar mot TF och YGL som kommer till uttryck i direktiven (kap. 3), tidigare lagstiftningsärenden (kap. 4), utvecklingen på medieområdet (kap. 5), tillämpningsproblem med det nuvarande grundlagssystemet (kap. 6) och vissa grund- läggande aspekter på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;EU-rätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; och Europakonventionen som har betydelse för våra överväganden (kap. 7).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;I &lt;/SPAN&gt;huvudavsnitt III (Överväganden – skifte eller inte?) &lt;SPAN class="ft35"&gt;behandlar vi den mest centrala frågan i vårt uppdrag, nämligen om TF och YGL bör överges och ersättas av en mer teknikoberoende grundlags- reglering. Av särskild betydelse för våra överväganden i den delen är det alternativ till en ny yttrandefrihetsgrundlag, NYGL, som vi har arbetat fram. I kap. 8 lämnas en översiktlig beskrivning av NYGL tillsammans med vissa andra frågor som är av särskild betydelse för detta vägval. NYGL i dess helhet presenteras (lagtext och kom-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft21"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Uppdraget och genomförandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;mentarer) i &lt;SPAN class="ft11"&gt;bilaga 9&lt;/SPAN&gt;. I det här huvudavsnittet förs det i kap. 9 och 10 en diskussion som leder till slutsatsen att TF och YGL inte ska ersättas av NYGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I &lt;/SPAN&gt;huvudavsnitt IV (En revidering av TF och YGL) &lt;SPAN class="ft10"&gt;övergår vi mot bakgrund av ställningstagandet i huvudavsnitt III till att utföra en översyn av TF och YGL i syfte att göra dessa så tydliga och lättillämpade som möjligt. Det innebär att det görs relativt omfattande förändringar i språket och strukturen i de båda grund- lagarna (kap. 11). Dessutom föreslår vi flera materiella förändringar i TF och YGL (kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12–18).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;I vårt uppdrag har även ingått att i olika avseenden överväga om skyddet för enskildas integritet och privatliv i TF och YGL bör stärkas. Dessa frågor behandlas i &lt;SPAN class="ft11"&gt;huvudavsnitt V (Skyddet för privat- livet m.m.). &lt;/SPAN&gt;Där diskuterar vi om det bör införas en särskild straff- bestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd (kap. 19). Vidare lämnar vi förslag som berör enskildas processuella skydd vid brott i medierna (kap. 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I &lt;/SPAN&gt;huvudavsnitt VI (Internationellt rättsligt bistånd) &lt;SPAN class="ft10"&gt;behandlas frågan om att utöka möjligheterna att lämna rättsligt bistånd till andra stater när grundlagarna är tillämpliga (kap. 21).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Huvudavsnitt VII (Övrigt) &lt;/SPAN&gt;innehåller en redogörelse för konsekvenserna av våra förslag och för vilka andra författnings- förändringar som förslagen bör föranleda (kap. 22). Vidare inne- håller huvudavsnittet författningskommentarer till de förändringar i RF, TF, YGL, tillämpningslagen och brottsbalken som vi föreslår (kap. 23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft21"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;2 Nuvarande ordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;En uppdelad reglering av yttrandefriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft9"&gt;Den fria åsiktsbildningen är en grundläggande princip i det svenska statsskicket. Enligt portalstadgandet i 1 kap. 1 § RF bygger folk- styrelsen på ”fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt”. En fri åsiktsbildning och dess betydelse för demokratin framhölls också vid utformningen av RF:s bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter. Genom 2 kap. 1 § skyddas de s.k. positiva opi- nionsfriheterna. Bestämmelsen innebär att medborgarna i förhål- lande till det allmänna tillförsäkras yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;När det gäller yttrandefriheten och informationsfriheten anges följande i 2 kap. 1 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft10"&gt;Yttrandefriheten och informationsfriheten enligt 2 kap. RF är inte absoluta. De kan inskränkas genom lag (undantagsvis genom förordning). Regleringen i 2 kap. innebär dock att inskränkningar i dessa friheter får ske endast för vissa särskilt angivna ändamål (23 §). Riksdagens rörelsefrihet i det här avseendet är begränsad även på andra sätt. Det uppställs nämligen flera materiella krav, som bl.a. innebär att inskränkningar av yttrandefriheten och infor- mationsfriheten får göras ”endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle” (se 21 § och 23 § andra stycket). I formellt hänseende kan ett särskilt förfarande bli tillämpligt på ett lagförslag som är rättighetsbegränsande. Förfarandet innebär att lagförslaget under vissa förutsättningar kan få vila i tolv månader (22 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Genom bestämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket görs det ett viktigt undantag från RF:s regelsystem. Där anges att beträffande &lt;SPAN class="ft11"&gt;tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i radioprogram, television och liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt i tekniska upptagningar &lt;/SPAN&gt;gäller vad som föreskrivs i TF och YGL. Yttrandefriheten i de här fallen regleras sålunda i dessa grundlagar och inte i RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;I TF och YGL läggs ett mycket detaljerat skyddssystem för tryck- och yttrandefriheten fast. Det här systemet vilar på ett antal grundprinciper som syftar till att ge ett särskilt starkt skydd för tryckta skrifter och vissa andra medieformer (se avsnitt 2.2 och 2.3 nedan). En viktig komponent i skyddet är också att inga andra begränsningar i tryck- och yttrandefriheten får göras än de som följer av de två grundlagarna. Begränsningar av det slaget förut- sätter alltså grundlagsändring. Det här innebär en tydlig skillnad mot regleringen i RF enligt vilken yttrandefriheten kan inskränkas genom vanlig lag om det sker inom de ramar som anges i 2 kap. 20– 23 §§ (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;TF och YGL kompletteras av lagen (1991:1559) med före- skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund- lagens områden (tillämpningslagen). Där finns bestämmelser som tar sikte på tillämpningen av TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Yttrandefriheten skyddas även inom ramen för europasamar- betet. I artikel 10 i Europakonventionen anges att var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar ”åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser”. I artikeln anges under vilka förutsättningar yttrandefriheten får in- skränkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;För Sverige innebär Europakonventionen en folkrättslig skyl- dighet att följa konventionen och Europadomstolens uttolkning av denna. Europakonventionen har införlivats i svensk rätt genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. En följd härav är att Europakonventionen ska tillämpas av myndigheter och domstolar som svensk lag. Genom 2 kap. 19 § RF gäller dessutom ett förbud för riksdag, regering och förvalt- ningsmyndigheter att meddela normer (”lag eller annan föreskrift”) som står i strid med konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft31"&gt;På &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; har Lissabonfördraget inneburit att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blivit bindande med samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td190"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft93"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft37"&gt;rättsliga status som fördragen. Stadgan tillämpas i förhållande till EU:s institutioner och när medlemsstaterna tillämpar unionsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft10"&gt;Yttrandefriheten behandlas i artikel 11 i &lt;NOBR&gt;EU-stadgan.&lt;/NOBR&gt; Den har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Mediernas frihet och mångfald ska respekteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;De tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundbultarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft10"&gt;Den i dag gällande tryckfrihetsförordningen antogs år 1949. Den bygger vidare på en lång svensk tradition med en detaljerad grund- lagsreglering av tryckfriheten. Till stor del innehåller TF bestäm- melser av straff- och processrättslig natur. Den här regleringen ska ge ett särskilt starkt skydd åt yttrandefriheten när den utövas med hjälp av det tryckta ordet. Konstruktionen av TF har dock även inslag som syftar till att underlätta beivrandet av brott som begås genom tryckta skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Genom införandet av YGL år 1992 gjordes den tryckfrihets- rättsliga ordningen tillämplig på ett antal andra medieformer (radioprogram, television och liknande överföringar samt tekniska upptagningar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Det brukar framhållas att TF och YGL vilar på vissa grund- principer. Dessa kan benämnas och presenteras på lite olika sätt. Ett vanligt framställningssätt är att tala om att systemet bygger på principerna om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;censurförbud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;etableringsfrihet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;ensamansvar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;meddelarskydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;särskild brottskatalog och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;särskild rättegångsordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft10"&gt;Av central betydelse för grundlagssystemet är även den s.k. exklusivitetsprincipen. Den ska garantera att TF:s och YGL:s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft21"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;särställning som straff- och processlagar på tryck- och yttrande- frihetens områden inte urholkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Dessa grundbultar presenteras kortfattat nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Förbud mot censur och hindrande åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Censurförbudet &lt;/SPAN&gt;innebär beträffande tryckta skrifter att framställ- ning och spridning inte får villkoras av att det allmänna granskar innehållet i förväg (1 kap. 2 § första stycket TF). Det grundläg- gande syftet med censurförbudet är att en skrift alltid ska kunna offentliggöras före ett eventuellt ingripande mot dess innehåll. Sålunda har TF konstruerats så att straffrättsliga åtgärder med anledning av innehållet får ske först i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Förbudet mot censur gäller som huvudregel även för de medier som omfattas av YGL (1 kap. 3 § första stycket). I ett avseende görs det dock undantag från förbudet mot förhandsgranskning (andra stycket). Det får i lag meddelas bestämmelser om gransk- ning och godkännande av rörliga bilder i filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar som ska visas offentligt. Undantaget gäller numera även granskning och godkännande av digital bio och andra sådana offentliga uppspelningar, se prop. 2009/10:81.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Innebörden av förbudet mot &lt;SPAN class="ft11"&gt;hindrande åtgärder &lt;/SPAN&gt;är när det gäller tryckta skrifter att det allmänna inte får hindra framställning eller spridning av skriften på grund av dess innehåll (1 kap. 2 § andra stycket TF). Motsvarande förbud gäller för de medier som omfat- tas av YGL (1 kap. 3 § tredje stycket). Vissa åtgärder av det här slaget har dock stöd i TF och YGL, t.ex. vid beslag eller konfiske- ring av en framställning som innehåller tryck- eller yttrandefrihets- brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Till förbudet mot hindrande åtgärder hör även att det allmänna, på grund av innehållet i en framställning, inte får förbjuda eller hindra innehav av tekniska hjälpmedel som behövs för att ta emot radio- eller &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; eller uppfatta innehållet i tekniska upptag- ningar (t.ex. satellitmottagare eller &lt;NOBR&gt;dvd-spelare).&lt;/NOBR&gt; Det får inte heller meddelas förbud mot att anlägga trådnät för sändning av radio- eller &lt;NOBR&gt;TV-program.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft21"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td190"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft93"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Etableringsfrihet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft10"&gt;Den grundlagsskyddade etableringsfriheten innebär att varje svensk medborgare har rätt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;framställa och sprida tryckta skrifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;framställa och sprida tekniska upptagningar samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;sända ljudradio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; genom tråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Etableringsfriheten är en näringsfrihet. Den skyddar i princip alla led i framställningen och spridningen av grundlagsskyddade medier. Verksamhet som omfattas av etableringsfriheten kan dock vara underkastad vissa formkrav. Här kan som några exempel nämnas kravet på att sätta ut s.k. ursprungsuppgifter på skrifter och tek- niska upptagningar samt skyldigheten att lämna pliktexemplar. Krav av det slaget måste ha stöd i grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;En innebörd av etableringsfriheten är att det inte krävs tillstånd för att driva t.ex. boktryckeri, bokhandel eller skivaffär eller för att sända &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; i ett kabelnät. Rätten att utöva sådan verk- samhet gäller trots att den som driver verksamheten har försatts i konkurs eller meddelats näringsförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;På området för trådbunden radio och TV möjliggör YGL att det i lag görs vissa inskränkningar i rätten att sända. Den kanske viktigaste begränsningen är att en nätinnehavare kan tvingas att ge utrymme åt vissa program om det behövs ”med hänsyn till allmän- hetens intresse av tillgång till allsidig upplysning” (den s.k. vidare- sändningsplikten i 3 kap. 1 § andra stycket 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;För trådlösa radio- och &lt;NOBR&gt;tv-sändningar&lt;/NOBR&gt; (”etersändningar”) gäller däremot inte någon egentlig etableringsfrihet. Anledningen är att utrymmet för sändningar i etern inte är obegränsat. I YGL anges att det i lag får meddelas bestämmelser om tillstånd och villkor för sändning av trådlös radio och tv (3 kap. 2 §). Bestämmelser av det slaget förekommer i radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; (2010:696). Där finns bl.a. bestämmelser om att den som tillhandahåller &lt;NOBR&gt;tv-sändning,&lt;/NOBR&gt; beställ- tv eller sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; ska se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet (5 kap. 1 §). Detsamma gäller den som sänder ljudradioprogram med tillstånd av regeringen (14 kap. 1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;För att sända tv, sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; och ljudradio krävs tillstånd enligt radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; om sändningen sker inom de frekvens-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft21"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;områden som anges i lagen. Tillstånd att sända meddelas av Myn- digheten för radio och tv eller, om sändningsverksamheten finansieras med radio- och &lt;NOBR&gt;tv-avgiften,&lt;/NOBR&gt; av regeringen. Vid tillståndsgivningen ska det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och infor- mationsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Det föreskrivs vidare att frågan om tillstånd ska kunna överprövas i domstol (eller domstolsliknande nämnd), se 3 kap. 5 § YGL. Syftet med dessa bestämmelser är att åstadkomma största möjliga etableringsfrihet även för etersändningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Ensamansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;Principen om ensamansvar innebär att bara en person kan hållas straff- och skadeståndsrättsligt ansvarig för innehållet i en fram- ställning som omfattas av TF eller YGL. Vem som ansvarar för brott pekas ut i grundlagarna (8 kap. TF och 6 kap. YGL). Det finns således inte utrymme för att hålla någon ansvarig för medverkan till brott. I fråga om skadestånd kan dock ett solidariskt betalningsansvar gälla i vissa situationer (11 kap. 2 § TF och 8 kap. 2 § YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Utgångspunkten är att följande personer är ansvariga för de medieformer som omfattas av TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt; &lt;/SPAN&gt;periodisk skrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;utgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td191"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-periodisk&lt;/NOBR&gt; skrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;författare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td191"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt; &lt;/SPAN&gt;radio- och &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;utgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td191"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt; &lt;/SPAN&gt;teknisk upptagning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;utgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td191"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt; &lt;/SPAN&gt;databasöverföringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td64"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;utgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft21"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td190"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft93"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft37"&gt;Kan den som i första hand pekas ut som ansvarig inte åtalas, går ansvaret över på den som därefter anses stå närmast det aktuella brottet. Man brukar här tala om att ansvaret är successivt och följer en ”ansvarighetskedja”. Som ett exempel kan nämnas fallet då någon utgivare inte har anmälts för en periodisk skrift (t.ex. en tidskrift). I det läget går ansvaret över på skriftens ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Den som pekas ut i grundlagarna ansvarar oavsett hur han eller hon har bidragit till framställningen och oberoende av om vederbörande faktiskt har känt till massmediets innehåll i förväg. Undantag kan göras i vissa speciella fall, t.ex. om en utgivare har utsetts för skens skull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Meddelarskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Meddelarskyddet är uppbyggt av ett antal grundkomponenter: meddelarfrihet, anskaffarfrihet, rätt till anonymitet, efterforsk- ningsförbud och repressalieförbud.&lt;SPAN class="ft83"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Skyddet för meddelaren gäller i förhållande till myndigheter och andra allmänna organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Meddelarfriheten &lt;/SPAN&gt;innebär att var och en har rätt att straffritt lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i ett medium som omfattas av TF eller YGL. I vissa undantagsfall kan dock meddelaren straffas för uppgiftslämnandet. Det gäller om lämnandet av uppgifter innefattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;vissa grövre brott mot rikets säkerhet (t.ex. högförräderi och spioneri),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;ett oriktigt utlämnande av en hemlig handling eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;ett uppsåtligt åsidosättande av s.k. kvalificerad sekretess (bl.a. när det gäller sekretess inom vården och social- tjänsten).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft10"&gt;Som en följd av det s.k. repressalieförbudet (se nedan) finns det härutöver inga möjligheter för det allmänna att ingripa mot en meddelare, vare sig straffrättsligt eller genom disciplinära åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Anskaffarfriheten &lt;/SPAN&gt;innebär att var och en har rätt att straffritt anskaffa uppgifter avsedda för publicering i ett medium som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;omfattas av grundlagarna. Undantag gäller om anskaffandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Dessa frågor behandlas främst i 1 kap. 1 § och 3 kap. TF samt i 1 kap. 2 § och 2 kap. YGL. Se även 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL rörande bl.a. meddelares ansvar för vissa brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft21"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft10"&gt;innefattar ett sådant grovt brott mot rikets säkerhet som har nämnts ovan. I de fallen kan anskaffaren dömas enligt bestäm- melserna i brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft10"&gt;Det bör noteras att vanlig lag tillämpas på det sätt genom vilket anskaffandet sker. Om anskaffaren kommer över den aktuella uppgiften genom t.ex. dataintrång eller inbrott kan han eller hon dömas för den gärningen efter en vanlig straffrättslig prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Rätten till anonymitet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;tillkommer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;författare (fotografer, tecknare) till tryckta skrifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;upphovsmannen till ett radio- eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; eller en teknisk upptagning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;den som har framträtt i ett radio- eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; eller en teknisk upptagning samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;meddelare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft10"&gt;Rätten till anonymitet innebär att dessa personers identitet måste skyddas av dem som tar del av tillkomsten, utgivningen eller spridningen av en framställning som omfattas av TF eller YGL. Det här betyder att en journalist inte får avslöja namnet på en uppgiftslämnare som inte vill framträda öppet. Denna tyst- nadsplikt är straffsanktionerad i grundlagarna. Det finns möjlighet att i speciella fall göra undantag från tystnadsplikten, bl.a. när det behövs för att lagföra vissa typer av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft10"&gt;En viktig del i anonymitetsrätten är vidare förbudet mot efter- forskning av källor som gäller för det allmänna, se nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Efterforskningsförbudet &lt;/SPAN&gt;betyder att myndigheter och andra offent- liga organ inte får efterforska identiteten hos en sådan författare, upphovsman, meddelare m.fl. som omfattas av rätten till anonymi- tet (se ovan). Även här kan det göras undantag i speciella fall. Det kan bl.a. aktualiseras om ett ”vanligt” brott har anknytning till en framställning som omfattas av TF eller YGL (t.ex. vid annons- bedrägeri). Överträdelser av efterforskningsförbudet är straff- sanktionerade i grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Repressalieförbudet &lt;/SPAN&gt;innebär att uppgiftslämnandet inte får leda till negativa konsekvenser för meddelaren om det inte har stöd i grundlagarna. Den närmare innebörden av förbudet framgår i första hand av JO:s och JK:s praxis. Repressalieförbudet är numera uttryckligen straffsanktionerat i TF och YGL (prop. 2009/10:81).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft21"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td190"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft93"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Särskild brottskatalog m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;TF innehåller en uppräkning av de gärningar som utgör tryck- frihetsbrott när de begås genom tryckt skrift ”och är straffbara enligt lag” (7 kap. 4 §). Här kan bl.a. nämnas ett antal olika brott mot rikets säkerhet (t.ex. högförräderi och spioneri), uppvigling, hets mot folkgrupp, ärekränkningsbrott (dvs. förtal och förolämp- ning) samt flera brott som innefattar hot i olika avseenden (olaga hot och hot mot tjänsteman men även övergrepp i rättssak).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Till tryckfrihetsbrotten hör även vissa gärningar som innebär att själva publiceringen utgör ett otillåtet offentliggörande av hemliga handlingar, ett uppsåtligt åsidosättande av viss kvalificerad sekre- tess och – vid krig eller omedelbar krigsfara – brott mot rikets säkerhet (7 kap. 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;Genom en hänvisning i YGL ska tryckfrihetsbrotten anses som yttrandefrihetsbrott om de begås i en framställning som omfattas av YGL och är straffbara enligt lag (5 kap. 1 §). Den enda skillna- den mellan TF och YGL i det avseendet är att brottet olaga vålds- skildring är något olika utformat i de två grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Gemensamt för tryck- och yttrandefrihetsbrotten är att det krävs att gärningen också är straffbar enligt lag (principen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;”dubbel täckning”). Det innebär att om riksdagen ändrar i brotts- balken och tar bort ett visst brott, t.ex. uppvigling, försvinner även möjligheten att döma till ansvar för motsvarande tryck- och yttrandefrihetsbrott. Däremot kan inte ansvarsområdet för tryck- och yttrandefrihetsbrott utvidgas endast genom en ändring i brottsbalken. För det krävs också en ändring av TF och YGL enligt de särskilda bestämmelser i RF som tillämpas vid stiftande av grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;En annan innebörd av principen om dubbel täckning är att ett brott inte kan införas enbart som ett tryck- eller yttrandefrihets- brott. Det krävs alltså att motsvarande straffbestämmelse också finns i vanlig lag (normalt i brottsbalken). En viss gärning ska alltså vara straffbar även om den utförs på andra sätt än genom en fram- ställning som omfattas av TF eller YGL. En utvidgning av tillämp- ningsområdet för något av tryck- eller yttrandefrihetsbrotten måste, enligt den här principen, motsvaras av samma utvidgning i brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft21"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Särskild rättegångsordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;Grundlagarna innehåller en särskild reglering om åtal och rättegång vid tryck- och yttrandefrihetsbrott (se 9 och 12 kap. TF samt 7 och 9 kap. YGL). I tillämpningslagen finns det dessutom ett antal kompletterande bestämmelser om förfarandet. Grunddragen i denna ordning är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;JK är ensam allmän åklagare i mål om tryck- och yttrandefrihetsbrott. Det ordinarie polis- och åklagarväsendet är i princip inte behörigt att agera i sådana ärenden. I praktiken anlitas dock ofta polis och vanlig åklagare att bistå JK under&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft10"&gt;förundersökningen och, när det gäller åklagaren, med att föra talan vid domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft10"&gt;I fråga om ärekränkningsbrott (förtal och förolämpning) gäller betydande inskränkningar i JK:s möjligheter att väcka åtal. I de fallen är det därför vanligare att målsäganden väcker s.k. enskilt åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Åtal om tryck- och yttrandefrihetsbrott prövas av en jury om nio ledamöter. Utgångspunkten är att ett brott föreligger om minst sex jurymän är ense om det. Rätten, som då består av tre yrkesdomare, har dock möjlighet att gå emot juryns utslag och meddela frikännande dom eller att döma enligt en mildare straffbestämmelse. Om juryn friar den tilltalade är utslaget dock bindande för rätten. Det gäller även om tingsrättens dom överklagas i något avseende. En högre instans är med andra ord lika bunden av juryns utslag som yrkesdomarna i tingsrätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft10"&gt;Parterna har möjlighet att avstå från juryprövning. Domstolen är då i stället sammansatt enligt de bestämmelser som gäller för vanliga brottmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Rätten kan besluta om konfiskering av en tryckt skrift eller en teknisk upptagning som innehåller tryck- eller yttrandefrihets- brott. Ett sådant ingripande innebär att alla exemplar som är avsedda för spridning förstörs och att det vidtas åtgärder för att förhindra ytterligare spridning (t.ex. genom att omöjliggöra fortsatt tryckning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft10"&gt;Under en förundersökning om brott har JK möjlighet att besluta om beslag av en skrift eller teknisk upptagning i syfte att säkerställa en framtida dom om konfiskering (s.k. konfiskations- beslag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft21"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td190"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft93"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p549 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;TF (1 kap. 4 §) och YGL (1 kap. 5 §) innehåller genom den s.k. instruktionen en särskild erinran om vilket synsätt som ska tillämpas av den som tillämpar grundlagarna, främst JK och domstolarna. Instruktionen innebär att den som dömer över missbruk av yttrandefriheten eller vakar över denna ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;betänka att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;uppmärksamma syftet mer än framställningssättet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;hellre fria än fälla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Annat av särskilt stor betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;En viktig aspekt av skyddet för tryck- och yttrandefriheten är att hela det detaljerade regelsystemet har placerats &lt;SPAN class="ft11"&gt;på grundlagsnivå. &lt;/SPAN&gt;Det förhållandet får bl.a. till konsekvens att TF och YGL i konfliktsituationer alltid ska ges företräde framför författningar som befinner sig längre ned i normhierarkin samt att lagstiftaren inte kan ändra reglerna utan att iaktta de former som gäller för grundlagsändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;Av särskild betydelse är också den s.k. &lt;SPAN class="ft38"&gt;exklusivitetsprincipen&lt;/SPAN&gt;, eller exklusivitetsgrundsatsen som den ibland kallas, som återfinns i både TF (1 kap. 3 §) och YGL (1 kap. 4 §). Bestämmelserna slår fast grundlagarnas ställning som exklusiv straff- och processlag vid missbruk av tryck- och yttrandefriheten. I sådana fall får myndig- heter och andra allmänna organ bara ingripa på ett sätt som är förenligt med TF och YGL. Det här innebär i första hand ett skydd mot straffrättsliga ingripanden och skadestånd som inte har stöd i grundlagarna. Principen omfattar dock även andra sanktioner från det allmännas sida, såsom avskedande och liknande disciplinära åtgärder (omplacering m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Exklusivitetsprincipen gäller enbart under förutsättning att TF eller YGL är tillämplig. Om så inte är fallet kan ett ingripande ske enligt vanlig lag, t.ex. enligt brottsbalken om det är fråga om brott. Det blir därför självklart av stor betydelse att klarlägga TF:s och YGL:s tillämpningsområden. I vissa situationer som berör grund- lagarnas exklusiva ställning som process- och strafflag kan detta vara besvärligt. Frågeställningen behandlas i avsnittet om grund- lagsskyddets materiella tillämpningsområde, se 2.3.2 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft21"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;När TF och YGL blir tillämpliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Formella krav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;Tillämpningsområdet för TF och YGL bestäms utifrån vissa for- mella, materiella och territoriella krav. I det här avsnittet behandlas de formella kraven. De berör frågor om kommunikationsteknik och spridning till allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Den särskilda grundlagsregleringen av tryck- och yttrandefri- heten har konstruerats så att den bara omfattar vissa kommunika- tionstekniker. I TF och YGL pekas här tre huvudsakliga förmed- lingssätt ut: maskinellt framställda skrifter, tekniska upptagningar och elektromagnetiska vågor. Dessa tekniker omfattar ett antal olika medieformer. Här kan bl.a. nämnas böcker, tidningar, cd- skivor, &lt;NOBR&gt;dvd-filmer,&lt;/NOBR&gt; radio, tv och olika webbplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;En viktig konsekvens av att TF och YGL har kopplats till användandet av viss teknik är att s.k. direkt kommunikation inte omfattas av det särskilda grundlagsskyddet. Det innebär att yttran- den som framförs vid t.ex. demonstrationer, teaterföreställningar eller konstutställningar inte skyddas av TF och YGL om det inte sker genom någon av de grundlagsskyddade teknikerna. För dessa yttrandeformer gäller i stället det skydd som följer av RF och europarätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Ett annat grundläggande drag hos TF och YGL är att det uppställs ett krav på spridning. Det här kravet vilar på tanken att den särskilda tryck- och yttrandefrihetsregleringen ska skydda friheten att sprida yttranden till allmänheten. Däremot värnas inte privat kommunikation mellan enskilda personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Här nedan görs en översiktlig genomgång av det &lt;SPAN class="ft11"&gt;formella tillämpningsområdet &lt;/SPAN&gt;för TF respektive YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;TF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;I fråga om kommunikationstekniken är det två typer av skrifter som omfattas av TF (se 1 kap. 5 §). Den första typen avser skrifter som har framställts i tryckpress. Med begreppet ”tryckpress” syftas här på alla metoder för mångfaldigande som innebär att färg överförs från ett tryckmedium (t.ex. en tryckplåt) till en tryck- bärare (t.ex. papper) genom en direktkontakt och ett fysiskt tryck mellan dem (jfr bl.a. TYB i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet&lt;/SPAN&gt;, SOU 2001:28 s. 359 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td190"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft93"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft9"&gt;Den andra typen av skrifter avser sådana som har mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller något liknande tekniskt förfarande. I de fallen uppställs det dock även krav på att utgiv- ningsbevis gäller för skriften eller att den har försetts med s.k. ursprungsuppgifter. Med ursprungsuppgifter avses en beteckning som utvisar att skriften är mångfaldigad och i anslutning därtill tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för detta. Den här möjligheten till grundlagsskydd brukar benämnas ”stencilregeln”. Bestämmelserna i TF avseende tryckta skrifter tillämpas som huvudregel även på dessa skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Kravet på spridning kommer till uttryck i 1 kap. 6 §. Där anges att en tryckt skrift ska vara utgiven för att vara en sådan. Utgivningskravet är uppfyllt om skriften har blivit utlämnad till försäljning eller för spridning på något annat sätt i Sverige. Det här innebär i fråga om skrifter som ska säljas, att de anses utgivna om de har nått en bokhandel eller ett annat försäljningsställe och där blivit tillgängliga för allmänheten. Kravet på spridning kan anses uppfyllt även om skriften bara finns i något eller några exemplar. Det förutsätts dock att skriften når eller avses nå andra än dem som befinner sig i en mindre, sluten krets (jfr t.ex. ett tryckt plakat vid en demonstration).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Innebörden av paragrafen är att ingripanden enligt TF mot en tryckt eller därmed jämställd skrift får ske först efter utgivningen. Bestämmelsen ska alltså inte uppfattas som att TF endast är tillämplig på skrifter som är utgivna. Det framgår bl.a. av förbudet mot censur och hindrande åtgärder (1 kap. 2 §), som tar sikte på omständigheter som ligger före utgivningstidpunkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Enligt den s.k. bilageregeln kan TF (1 kap. 7 § andra stycket) bli tillämplig även på radioprogram och tekniska upptagningar som avses i YGL och som oförändrat återger hela eller delar av inne- hållet i en s.k. periodisk skrift. Programmet eller upptagningen anses då utgöra en bilaga till skriften (jfr dock NJA 2003 s. 31 och se närmare i kap. 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft9"&gt;YGL är i huvudsak tillämplig på två olika kommunikationstekniker. Den första avser överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor. Detta benämns i grundlagen som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;”ljudradio, television, och vissa liknande överföringar” (1 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft21"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;första stycket). Den andra tekniken som omfattas är tekniska upptagningar. I YGL formuleras detta genom uttrycket ”filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;När det gäller elektroniska överföringar har begreppet &lt;SPAN class="ft11"&gt;radio- program &lt;/SPAN&gt;särskild betydelse. YGL är som huvudregel tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel (1 kap. 6 § första stycket första punkten). Det här betyder att sändningen ska vara riktad till alla som önskar ta emot den. Det ska inte krävas någon särskild begäran från mottagaren. Överföringen startas av sändaren och mottagaren är bara aktiv genom att slå på mottagarapparaten och välja kanal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Bestämmelsen om radioprogram omfattar i första hand traditio- nella ljudradio- och &lt;NOBR&gt;tv-sändningar.&lt;/NOBR&gt; Genom ett särskilt tillägg har bestämmelsen gjorts tillämplig även på vissa direktsända och inspe- lade program ur en databas. Här avses i första hand s.k. webbsänd- ningar på internet (se vidare bl.a. prop. 2001/02:74 s. 41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Andra &lt;SPAN class="ft38"&gt;databasöverföringar &lt;/SPAN&gt;än webbsändningar kan omfattas av grundlagsskyddet genom den s.k. databasregeln (1 kap. 9 § YGL). Bestämmelsen ger skydd åt t.ex. dagstidningars nätupplagor och vissa andra publikationer på internet. En förutsättning för att databasregeln ska bli tillämplig är att innehållet i databasen kan ändras endast av den som driver verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;I första hand omfattar bestämmelsen verksamhet som bedrivs av mer traditionella massmedieföretag. Hit räknas bl.a. redaktioner för tidningar och radioprogram samt förlag, tryckerier och nyhets- byråer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Databasregeln gör det även möjligt för andra aktörer än traditio- nella massmedieföretag att få grundlagsskydd för t.ex. en webbplats på internet. För det krävs att utgivningsbevis har utfärdats för verksamheten. Ett av kraven för att få utgivningsbevis är att data- basöverföringarna utgår från Sverige. Man brukar här tala om att skyddet är frivilligt eftersom den som driver verksamheten kan välja om denna ska omfattas av YGL eller inte. Skyddet uppkommer med andra ord inte automatiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Grundlagsskyddet enligt YGL omfattar numera även offentlig uppspelning ur en databas. Detta berör bl.a. digital bio (se prop. 2009/10:81).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;Med &lt;SPAN class="ft70"&gt;tekniska upptagningar &lt;/SPAN&gt;avses upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med ett tekniskt hjälpmedel (1 kap. 1 § fjärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td190"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft93"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;stycket YGL). Några exempel på tekniska upptagningar är filmer, videogram, kassettband, &lt;NOBR&gt;cd-skivor&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;dvd-skivor.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;När det gäller kravet på spridning av tekniska upptagningar liknar regleringen den som gäller för skrifter. YGL är tillämplig på tekniska upptagningar som är utgivna (1 kap. 10 §). En upptagning anses utgiven då den har lämnats ut för att spridas till allmänheten i Sverige genom att spelas upp, säljas eller tillhandahållas på något annat sätt. I fråga om upptagningar som sprids genom utlämning av exemplar krävs det att dessa framställs eller avses framställas i tillräckligt många exemplar för att kunna lämnas ut för spridning till andra än dem som befinner sig i en mindre, sluten krets (jfr SOU 2009:14 s. 135 f. samt NJA 2002 s. 281 och 2002 s. 583).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Innebörden av paragrafen är att ingripanden enligt YGL mot en teknisk upptagning får ske först efter utgivningen. I vissa andra avseenden är YGL – trots bestämmelsens ordalydelse – tillämplig redan före utgivningen (jfr avsnittet om TF närmast ovan). Även här finns det anledning att särskilt nämna förbudet mot censur och hindrande åtgärder (1 kap. 3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft15"&gt;2.3.2 Materiella krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;För att skyddet i TF och YGL ska tillämpas är det inte tillräckligt att de formella kraven har tillgodosetts, dvs. att viss teknik har använts och att det aktuella massmediet har spritts. Det finns nämligen vissa ytterligare förutsättningar som ska vara uppfyllda. Dessa tar sikte på yttrandenas innehåll och kommer till uttryck i flera undantag från grundlagarnas tillämpningsområden. När hän- syn har tagits till dessa undantag framträder det &lt;SPAN class="ft11"&gt;materiella tillämp- ningsområdet &lt;/SPAN&gt;för TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;De här undantagen är av två slag. Det finns för det första ett antal undantag som uttryckligen har skrivits in i TF och YGL. Här nedan lämnas en kort redogörelse för dessa. För det andra finns det oskrivna undantag som har sin grund främst i en tolkning av grundlagarnas innebörd och syfte. Vilka principer som ska gälla vid den här tolkningen är en av de mest komplicerade frågeställ- ningarna inom tryck- och yttrandefrihetsrätten. Här berörs den frågan bara översiktligt (se vidare TYB i betänkandet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten&lt;/SPAN&gt;, SOU 2006:96 s. 57 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;Det bör påpekas att de materiella undantagen som regel inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft21"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;innebär att TF eller YGL undantas helt. Ofta kan resultatet bli att vissa delar av grundlagarna inte tillämpas (t.ex. de straffrättsliga aspekterna) medan de fortfarande gäller i andra avseenden (t.ex. i fråga om censurförbudet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Uttryckliga undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;I 1 kap. 9 § TF anges ett antal undantag från grundlagens till- lämpningsområde. Undantagen ger möjlighet för riksdagen att i lag uppställa förbud mot vissa typer av kommersiella annonser bl.a. i samband med marknadsföring av alkohol och tobak (p. &lt;NOBR&gt;1–3).&lt;/NOBR&gt; Lagstiftaren ges vidare möjlighet att under vissa förutsättningar meddela förbud m.m. som tar sikte på offentliggörande av kredit- upplysningar, bl.a. om upplysningen innebär ett otillbörligt intrång i den enskildes personliga integritet (p. 4). De här förbuden ska alltså kunna tillämpas trots att det är fråga om en publicering som omfattas av TF:s formella tillämpningsområde, t.ex. i en dagstid- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Enligt 1 kap. 9 § ska regler i vanlig lag gälla i fråga om ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket en uppgift eller underrättelse har anskaffats (p. 5). Det här innebär t.ex. att någon inte har rätt att straffritt göra inbrott för att anskaffa en uppgift som ska publiceras. Han eller hon kan dock som huvudregel inte bestraffas för själva anskaffandet av uppgifter (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Bestämmelsen i TF tillämpas även på YGL:s område (se 1 kap. 12 § YGL). När det gäller radioprogram har dock undantaget gjorts något vidare. Det ger större möjligheter att i lag meddela före- skrifter om kommersiell reklam och s.k. sponsring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Det finns även ett antal andra uttryckliga undantag från grund- lagsskyddet. TF och YGL är inte tillämpliga på pornografiska bilder av personer vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under 18 år (1 kap. 10 § TF och 1 kap. 13 § YGL). Barnpornografi faller alltså under vanlig lag. Vidare kan, något förenklat, viss hantering av pornografiska eller förråande bilder m.m. bestraffas enligt vanlig lag trots att de förekommer i grundlagsskyddade medier. Här kan nämnas bestämmelserna i brottsbalken om otillåten utlämning av teknisk upptagning (16 kap. 10 d §), otillåtet förfarande med pornografisk bild (16 kap. 11 §) och förledande av ungdom (16 kap. 12 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft10"&gt;Ett annat undantag rör upphovsrätten (1 kap. 8 § TF och 1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft21"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td190"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft93"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;12 § YGL). Innebörden av undantaget är att denna inte regleras i grundlagarna utan i vanlig lag, se främst upphovsrättslagen (1960:729).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Brott som begås av en meddelare bestraffas inte enligt TF och YGL utan i stället enligt brottsbalken (7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL). Meddelarens straffansvar kan bli aktuellt vid en del grövre brott mot rikets säkerhet, uppsåtligt oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för var och en och uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i vissa fall. Enligt samma paragrafer är anskaffandet av uppgifter i publiceringssyfte straffbart enligt brottsbalken när det innefattar vissa grövre brott mot rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;I fråga om brott görs det undantag även för annonser och liknande där det inte av innehållet omedelbart framgår att medde- landet är straffbart (7 kap. 2 § TF och 5 kap. 2 § YGL). Sådana publiceringar kan bestraffas enligt vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft31"&gt;Vidare finns det undantag som tar sikte på yttranden i radio- och &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; som består i ”direktsändningar av dagshändelser eller av sådana gudstjänster eller offentliga tillställningar som anordnas av någon annan än den som bedriver programverksam- heten”. Av 1 kap. 8 § YGL följer att brottsbalken, inte YGL, ska tillämpas vid straffrättsliga ingripanden mot sådana yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;Undantag utifrån en tolkning av syftet m.m. med TF och YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Som har framgått ovan bestäms det materiella tillämpningsområdet inte enbart med utgångspunkt i de uttryckliga undantagen i TF och YGL. Det gäller framför allt på straffrättens område och i fråga om den kommersiella reklamen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;På dessa områden finns det viktiga undantag som följer av en tolkning utifrån innebörden och syftet med det särskilda grund- lagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten, se 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 § YGL. Där anges att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;grundlagarna tillförsäkrar medborgarna rätt att i de skyddade medierna offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och att i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;till säkrande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och, enligt YGL, ett fritt konstnärligt skapande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft21"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Med utgångspunkt i dessa bestämmelser går det – enligt det rådande synsättet – att fastställa vilket bruk av tryck- och yttrandefriheten som TF och YGL är tänkta att omfatta. Om ett visst yttrande inte omfattas av grundlagarnas innebörd och syfte blir inte TF och YGL tillämpliga. Yttrandet ligger då &lt;SPAN class="ft11"&gt;utanför &lt;/SPAN&gt;det materiella tillämpnings- området. Det kan bli fallet om ett grundlagsskyddat medium används för att begå bedrägeri, oredligt förfarande, svindleri eller något liknande brott. Gärningar av det slaget prövas enligt brotts- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Eftersom utgångspunkten är att bara de gärningar som nämns i den s.k. brottskatalogen (se ovan i avsnitt 2.2.6) är brott när de begås i ett grundlagsskyddat medium, innebär det nyss sagda ett slags undantag från en av tryck- och yttrandefrihetsrättens grund- principer. Riktigt hur långt detta undantag sträcker sig är inte klart. Frågan aktualiserades i det omdiskuterade fallet med en konst- student, som dömdes för vissa gärningar i samband med inspelning av en film m.m. i konstnärligt syfte. Det är sålunda inte helt klart i vilken mån den som spelar in en grundlagsskyddad film kan dömas för t.ex. falskt larm och våldsamt motstånd som tydligt begås inom ramen för inspelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Synsättet att tryck- och yttrandefrihetens ändamål medför vissa undantag från det materiella tillämpningsområdet får även bety- delse på området för kommersiell marknadsföring. TF och YGL innehåller vissa uttryckliga undantag i det avseendet (se ovan). Även i andra fall kan det dock bli aktuellt att göra avsteg från grundlagarnas tillämpningsområden. Det brukar anses att mark- nadsföring (t.ex. annonser) i kommersiell verksamhet som har ett kommersiellt syfte och som har ”rent kommersiella förhållanden till föremål” faller utanför det materiella tillämpningsområdet (se bl.a. NJA 2001 s. 319). Det här medför bl.a. att rent kommersiell reklam i grundlagsskyddade medier underkastas bestämmelserna i marknadsföringslagen (2008:486) om god marknadsföringssed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;Läget blir annorlunda för det bruk av de grundlagsskyddade medierna som faller inom det materiella tillämpningsområdet. I vissa situationer anses en sådan användning vara ett otillåtet miss- bruk av yttrandefriheten. Det är de fallen som är tryck- och yttrandefrihetsbrott enligt brottskatalogerna i TF och YGL. Den övriga användning som faller inom det materiella tillämpnings- området kan inte bestraffas. Det skulle stå i strid med exklusivitets- principen (jfr bl.a. NJA 1999 s. 275 rörande brottet olaga hot och SOU 2001:28 s. 405 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td190"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p26 ft93"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;2.3.3 Territoriella krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet gäller fullt ut för yttranden i tryckta skrifter (inkl. skrifter enligt stencilregeln) och tekniska upptagningar som både framställs och sprids här. Det gäller även för radioprogram och databasöverföringar som utgår från Sverige. Förutsättningen är att de formella och materiella kraven är uppfyllda (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Grundlagsskyddet enligt TF och YGL är emellertid till viss del även tillämpligt på medier med en svagare anknytning till Sverige. I 13 kap. TF finns det regler om utrikes tryckta skrifter. 10 kap. YGL innehåller bestämmelser om radioprogram och tekniska upptagningar från utlandet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Det här begränsade skyddet kan, något förenklat, sägas innebära följande. Ges det aktuella mediet inte ut i Sverige, gäller ändå ett skydd för den framställning som eventuellt sker här (i form av för- bud mot censur och hindrande åtgärder) och en inskränkt med- delar- och anskaffarfrihet. Om mediet ges ut här gäller i princip fullt grundlagsskydd. Det varierar dock något beroende på bl.a. var mediet framställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;TF:s och YGL:s reglering av tryck- och yttrandefriheten gäller för alla här i Sverige. Skyddet för andra än svenska medborgare får dock inskränkas genom regler i vanlig lag. De territoriella kraven behandlas närmare i kap. 21 (Internationellt rättsligt bistånd) nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft21"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p563 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;II.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;BAKGRUND TILL UTREDNINGEN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;3 Om bakgrunden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Innehållet i huvudavsnitt II&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft37"&gt;Det centrala i kommitténs uppdrag är att överväga om det går att införa ett mer teknikoberoende grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten. Utgångspunkten för det arbetet ska vara att de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna som t.ex. ensaman- svaret, jurysystemet och meddelarskyddet ska ligga fast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;Tanken om att frigöra tillämpningsområdet för den särskilda tryck- och yttrandefrihetsregleringen från den kommunikations- teknik som används är långt ifrån ny. Uppdraget till kommittén ska ses i ljuset av ett antal utredningar och lagstiftningsärenden ända sedan &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; där teknikfrågan i olika avseenden har varit i för- grunden. Det kan här påminnas om att en motpol till den reglerings- modell som gäller enligt TF och YGL är en generell reglering som tillämpas för alla yttranden till allmänheten, dvs. även för direkt- kommunikation som t.ex. teater och demonstrationer. En så långt- gående modell har diskuterats i olika sammanhang men inte ansetts möjlig eller önskvärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;En annan inriktning på diskussionen om ett mer teknikobero- ende grundlagsskydd har utgått från att systemet ska gälla enbart kommunikation som sker med hjälp av medier. Diskussionen har rört hur en sådan reglering kan utformas så att den i mindre utsträckning knyter an till de tekniker för masskommunikation som finns. I kap. 4 (Tekniken och lagstiftaren) redovisas hur teknik- frågan har behandlats i olika lagstiftningssammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft35"&gt;Det teknikberoende som kännetecknar TF och YGL betonar betydelsen av teknikutveckling och andra förändringar på medie- området. Denna bundenhet vid sådana faktorer framhålls ibland som en av de stora bristerna med det nuvarande grundlagssystemet. Teknikutveckling och andra förändringar innebär, enligt det här argumentet, att regelverket utsätts för ständiga påfrestningar som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft21"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Om bakgrunden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;bl.a. medför att grundlagarna behöver ändras ofta. I kap. 5 (Med- borgaren och tekniken) berörs senare års utveckling i fråga om medieteknik och allmänhetens medievanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Grundlagarna utgör en i princip heltäckande straff- och process- rättslig reglering av tryck- och yttrandefriheten. Gränsdragningen mot andra delar av rättssystemet – den ”allmänna yttrandefriheten” enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 RF – har gett upphov till olika tillämpningssvårigheter och problem av mer principiell natur. Det finns olika uppfattningar om hur allvarliga dessa problem är och vad de bör få för effekter på det nuvarande regelverket. I kap. 6 (Tillämpningsproblem med TF och YGL) redogörs för de till- ämpningsproblem som särskilt brukar framhållas när det gäller TF och YGL. I avsnitt 3.2 nedan berörs vissa mer principiella invänd- ningar som har framförts mot grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft37"&gt;En annan del av diskussionen om grundlagsregleringen på ytt- randefrihetsområdet avser det ökade inflytandet från europarätten och vilka konsekvenser detta bör ha på svensk nationell nivå. I drektiven framhålls här frågan om Sveriges möjligheter att på det grundlagsskyddade området lämna internationellt rättsligt bistånd inom ramen för samarbetet i EU. Frågan om en anpassning av grundlagarna med anledning av vårt deltagande i det europeiska samarbetet är dock inte begränsad till det straffrättsliga samarbetet. Det finns även andra &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; konfliktytor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft37"&gt;I vårt uppdrag nämns dessutom frågan om ett förstärkt skydd för den personliga integriteten inom grundlagarnas tillämpningsområden. Avgöranden från svenska domstolar och från Europadomstolen visar att denna frågeställning ska betraktas i ett europarättsligt samman- hang. Av särskild betydelse är här den avvägning mellan skyddet för yttrandefriheten (artikel 10) och för privatlivet (artikel 8) som ska göras enligt Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;En grundläggande redogörelse för &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionens betydelse på &lt;NOBR&gt;TF/YGL-området&lt;/NOBR&gt; lämnas i kap. 7 &lt;NOBR&gt;(EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Principiella invändningar mot TF och YGL enligt direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft31"&gt;Det som berörs i avsnittet ovan är inte tillräckligt för att förstå bakgrunden till det uppdrag som kommittén har haft. I kommitténs direktiv (dir. 2008:42) framhåller regeringen ett antal brister med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td192"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td91"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Om bakgrunden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;den nuvarande grundlagsregleringen i TF och YGL. Där berörs olika tillämpnings- och avgränsningsproblem utifrån mer praktiska utgångspunkter. De huvudsakliga skälen till varför regeringen anser att det kan finnas ett mer genomgripande reformbehov på grund- lagsområdet är dock av principiell natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;I direktiven betonas bl.a. att grundlagarnas höga detaljeringsnivå och teknikberoende leder till att de ofta måste ändras, bl.a. för att nya medieformer ska fångas in, vilket i sin tur ökar komplexiteten i regleringen. I det sammanhanget konstateras att det är rimligt att anta att det till följd av den framtida teknikutvecklingen kommer att uppstå nya luckor i lagstiftningen. Dessa kan innebära att ytt- randen som framförs med användning av den nya tekniken kommer att falla utanför grundlagsskyddet. Mot den bakgrunden kan det, enligt direktiven, ifrågasättas om det är lämpligt att ha en grundlags- reglering som på det sättet – om inte återkommande ändringar görs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft10"&gt;– riskerar att bli ifrånsprungen av teknikutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft37"&gt;Ett annat mer grundläggande problem som påtalas är att ett yttrande som distribueras av ett och samma medieföretag kan omfattas av olika regler beroende på vilken distributionsteknik som väljs. Det framstår, enligt regeringen, som svårförklarligt att inte samma regler gäller exempelvis för tillhandahållandet av program- innehållet i en databas som för traditionell sändningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Vidare framhålls det som märkligt att opinionsbildning som sker med stöd av ny teknik i ett forum utanför den traditionella medie- världen – här nämns bloggare som exempel – inte omfattas av det skydd som de traditionella massmedierna har. Dessa skillnader fram- står, enligt regeringen, som än mer märkliga om avsaknaden av grundlagsskydd för sådana yttranden ställs i relation till det auto- matiska skyddet för mindre viktiga opinionsbildande företeelser som t.ex. tryck på &lt;NOBR&gt;t-shirts,&lt;/NOBR&gt; tryckta visitkort och information på varuförpackningar. I direktiven framhålls det att denna gränsdrag- ning mellan skyddade och andra yttranden kan vara svår att för- klara utifrån ändamålsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I direktiven konstateras det att ett trettiotal potentiella eller reella problem med TF och YGL har identifierats. Det innebär att många centrala och svåra frågeställningar för närvarande är oregler- ade i grundlagarna. Detta kan i sig utgöra grund för att ifrågasätta om TF och YGL verkligen har en ändamålsenlig utformning. För- hållandet är, enligt regeringen, inte tillfredsställande och riskerar att på sikt urholka människors förtroende för regleringen. En sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft21"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Om bakgrunden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;situation är allvarlig, särskilt på det centrala område som skyddet för tryck- och yttrandefriheten utgör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft37"&gt;Ett annat problem som lyfts fram i direktiven är svårigheterna att förena TF och YGL med ett svenskt deltagande i straffrättsligt samarbete på internationell nivå, särskilt i det fördjupade samarbete som följer av EU:s Lissabonfördrag. Regeringen anför här att mot bakgrund av den detaljerade svenska regleringen kan det utvidgade straffrättsliga samarbetet i praktiken leda till ett ökat antal kon- flikter med bestämmelserna i TF och YGL. Det finns därför, enligt direktiven, skäl för att på sikt, så långt det är möjligt och med bibehållande av ett starkt skydd för tryck- och yttrandefriheten, försöka minska konfliktytorna mellan TF och YGL samt unions- rätten och &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Betydelsen av dessa mer grundläggande invändningar mot TF och YGL för vårt uppdrag framgår av följande avslutande passage i direktivens bakgrundsbeskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft89"&gt;De inledningsvis redovisade problemen med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen avseende bl.a. avgränsnings- och tillämpningsproblem och risken för att regleringen på sikt kan komma att försvagas till följd av teknikutvecklingen samt det ökade interna- tionella samarbetet leder dock sammantaget regeringen till slutsatsen att det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regelverket på sikt kan behöva reformeras. Det är därför angeläget att fortsätta beredningens arbete med att överväga om man i längden bör behålla en teknik- beroende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft35"&gt;I detta betänkande behandlas de principiella invändningarna mot det nuvarande grundlagssystemet inom ramen för diskussionen om TF och YGL bör ersättas med en helt ny yttrandefrihetsgrundlag. Frågorna berörs i första hand i huvudavsnitt III (Överväganden – skifte eller inte?). Även kap. 21 (Internationellt rättsligt bistånd på grundlagsområdet) har betydelse för denna diskussion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft21"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;P class="p64 ft7"&gt;4 Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft37"&gt;Frågan om vilka former, tekniker, för masskommunikation som ska inkluderas i den särskilt starkt skyddade tryck- och yttrandefriheten framställs ibland som ny. Samtidigt ses det ibland som ett problem att en nödvändigt långsam lagstiftningsprocess ständigt kommer på efterkälken när tekniken och formerna för spridning av yttranden utvecklas i ett accelererande tempo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Men frågeställningen och problemet är trots allt inte nya.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Teknikfrågan under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft9"&gt;Vid TF:s tillkomst avsågs med tryckt skrift sådana skrifter som hade mångfaldigats i en ordinär boktryckarpress. Texter plockades samman av lösa bokstäver, typer, i särskilda ramar varefter ytan infärgades och ”texten” under tryck överfördes till papper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Men lagtexten innehöll inte någon närmare och distinkt definition av vad som avsågs med tryckt skrift utan endast att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft10"&gt;”under ordet skrift, som i denna lag utnyttjas, förstås allt hvad, genom tryck, under allmänhetens ögon lägges”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Skrift betydde enligt dåtidens vedertagna språkbruk ”skrifvet tal”. Tillämpningsområdet begränsades därmed enbart till tryck som innehöll ”en i ord uttryckt framställning av företeelser inom andens eller naturens område”, enligt en av tryckfrihetens verkliga kännare under &lt;NOBR&gt;1800-talet,&lt;/NOBR&gt; Herman Ludvig Rydin. Därmed avsågs inte att ge grundlagsskydd åt planscher och kartor etc. även om de hade framställts i tryckpress. Denna syn återspeglas i det namn lagstiftaren gav den nya grundlagen: &lt;SPAN class="ft11"&gt;Förordning, angående Skrif- och Tryckfriheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft21"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;För att inkludera även bilder och kartor infördes en bestämmelse i TF som trots att den får betraktas som obsolet än i dag finns kvar i TF. I 1 kap. 5 § TF heter det att ”Till skrift hänföres bild även om den ej åtföljes av text”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Herman Ludvig Rydin hävdar i &lt;SPAN class="ft38"&gt;Om Yttrandefrihet och Tryckfrihet. Försök till belysning af Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Press-Lagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;(1859) att vare sig lagstiftaren menat det eller inte innebar formuleringen att ”allt vad genom tryck lägges under allmänhetens ögon” att TF fick en vidare räckvidd än vad lagstiftaren sannolikt tänkt sig. Enligt Rydin innebar lagtexten att den som använt något annat av ”konstflitens medel” än boktryckarpressen fick grundlagsskydd för sina skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Mot den bakgrunden hävdade Rydin att även ”stentryck, koppartryck, stålstick, trädtryck eller genom hvad annat slags tryck som helst” inkluderades i begreppet tryckt skrift och därmed borde erhålla skydd av grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Genom beslut av bl.a. justitiestatsministern hade praxis utvecklats till att omfatta flera tekniker. Från 1852 betraktades även skrifter framställda genom koppartryck och stentryck som tryckta skrifter. I TF 1887 infördes en bestämmelse som innebar att skrifter som ”mångfaldigats genom annat likartat mekaniskt medel” likställdes med skrifter framställda i tryckpress. Formuleringen kan ses som det första samlande begreppet för att inkludera inte bara befintliga framställningssätt som enligt praxis getts grundlagsskydd utan även öppna för grundlagsskydd för framtida &lt;SPAN class="ft11"&gt;tryck&lt;/SPAN&gt;tekniker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Tekniken i 1912 års förslag till TF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;I betänkandet från 1912 års utredning, som inte ledde till någon lagändring, resoneras fylligt om tekniken. Utredningen som genomfördes inom Justitiedepartementet konstaterade att det inte är lätt att avgränsa vilken teknik som lagen ska omfatta:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft12"&gt;Att på ett till säkra och lämpliga resultat ledande sätt fastslå vad som är att hänföra under begreppet tryckt skrift, är i våra dagar förenat med stora svårigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;Utredningen kom fram till att genom tillägget i 1887 års TF borde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft10"&gt;”sten- och koppartryckalstren” även formellt föras in i TF. Men trots allt avstod den från att föreslå en sådan komplettering med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;hänvisning till att den inte skulle inkludera vissa andra befintliga framställningssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft12"&gt;I nuvarande tid med dess utveckling av de kemigrafiska metoderna torde emellertid en dylik begränsning inte vara berättigad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft37"&gt;Tidigare hade lagstiftaren som vi sett inkluderat tekniker för framställning av skrifter genom mekaniskt tryck. Men 1912 års beredning ansåg att man i stället borde lägga vikt vid om metoden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;”för mångfaldigande &lt;SPAN class="ft11"&gt;i sin effekt &lt;/SPAN&gt;närmar sig vanlig tryckning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;Därmed skulle slutresultatet vara avgörande för om grundlagsskydd skulle inträda eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Beredningen ansåg att bestämmelsen även i fortsättningen borde vara allmänt hållen. Anledningen var att gränsdragningen för vad som borde omfattas av grundlagen hade en tendens att bli alltmer komplicerad. Däremot ansåg beredningen inte att ”skrivmaskinstrycken”, som fått en stor användning för cirkulärskrivelser med administrativt innehåll, skulle falla in under lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Vid 1941 års revidering av TF var frågan om gränsdragningen mellan olika tekniker åter uppe till diskussion. Inte heller då ansågs det nödvändigt med någon närmare definition i lagen. Frågan vilka skrifter som skulle erhålla grundlagsskydd skulle precis som tidigare överlåtas till praxis. Men departementschefen ansåg i propositionen att det var uppenbart att stencilerade skrifter inte borde anses falla inom lagens tillämpningsområde. Regeringen åberopade som stöd för sin uppfattning ett utslag i Högsta domstolen från år 1931 som gällde en stencilerad skrift (NJA 1931 s. 338).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Tekniken och 1949 års tryckfrihetsförordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;I uppdraget till den utredning om TF som regeringen tillsatte 1944 ingick att närmare undersöka TF:s teknikberoende. Det var enligt regeringen önskvärt att utreda om begreppet ”tryckt skrift” borde vidgas till att omfatta skrifter framställda med andra tekniker än den traditionella tryckpressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;De tryckfrihetssakkunniga kom i sitt betänkande, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag till tryckfrihetsförordning &lt;/SPAN&gt;(SOU 1947:60), fram till att oavsett om en skrift hade framställts genom avtryck från rörliga typer i en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft21"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p253 ft10"&gt;tryckform, en litografisk plåt eller på annat sätt borde de klassas som skrifter i grundlagens mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;Men att i grundlagstexten ta med tryckmetoder som var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft10"&gt;”jämförliga” med en tryckpress ansåg kommittén ”icke erforderligt”. Enligt kommittén förekom det åtskilliga metoder som var mer eller mindre jämförliga med tryck. Det gällde särskilt mångfaldiganden för affärsbruk. Kommittén nämnde hektografering och stencilering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft12"&gt;Dessa metoder skilja sig dock avsevärt från trycket; de framställda skrifterna äro i jämförelse med trycket primitiva, olika stilar kunna i regel ej användas och möjligheten att framställa illustrationer är begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft10"&gt;Även om upplagorna som kunde framställas med dessa tekniker uppgick till något tusental exemplar ansågs det inte tillräckligt för att ge metoden grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;Vad gällde kemiska metoder, ljuskopiering och fotografisk kopiering för framställning av t.ex. blåkopior anförde de sakkunniga att dessa metoder precis som en tryckpress kunde användas för att sprida meddelanden till allmänheten. Därmed borde de logiskt sett och av principiella skäl föras in under TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft10"&gt;Men de sakkunniga menade att upplagorna trots allt är för begränsade. Den logiska följden av det resonemanget var att begreppet tryckt skrift borde definieras utifrån upplagan. Men utredningen värjer sig mot en sådan definition eftersom det bl.a. skulle innebära problem att upprätthålla kontrollen över vilka anläggningar som skulle klassas som tryckerier och därmed underlätta utkrävandet av ansvar vid brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft10"&gt;Frågan om nya maskiner som rotaprintapparater och Davidsons alltrycksmaskin m.fl. skulle betraktas som tryckpressar var föremål för behandling i ett mål i Stockholms rådhusrätt. Av domen från september 1940 framgick att skrifter framställda i sådana offsetpressar för kontorsbruk skulle betraktas som skrifter i tryckfrihetsförordningens mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;De sakkunniga delade rådhusrättens syn på mindre offsetpressar. Däremot hamnade skrifter framställda i hektograferings- och stencileringsapparater utanför det skyddade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft31"&gt;I sin motivering förklarade de sakkunniga att även bilder och kartor som inte åtföljs av text men som har framställts i tryckpress skulle skyddas. Grundlagen borde inte bara omfatta yttranden som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft21"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;var tryckta på papper utan även tryck på tyg, papp, pergament eller dylikt. Huvudsaken var att budskapet hade anbringats på bäraren genom tryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;Remissinstanserna och regeringen om tekniken i 1949 års TF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;Regeringen tog till sig de flesta av kommitténs förslag. Det gällde inte minst synen på vilken teknik som skulle föras in under grundlagsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Departementschefen konstaterade i prop. 1948:230 att gällande TF inte innehöll någon klargörande definition av vad som avses med en tryckt skrift. Men statsrådet menade att begreppsbestämningen ”tryckning i tryckpress” trots allt inte skulle överges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Flera av remissinstanserna uttryckte funderingar om att grundlagens tillämpningsområde borde vidgas vid sidan om tryckpressen. Det gällde att man bl.a. borde ta hänsyn till om en verksamhet bedrivs yrkesmässigt, om någon tagit ansvar för en skrift framställd på annat sätt än i tryckpress och även att innehållet i och därmed ändamålet med en skrift skulle vägas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Förste stadsfiskalen i Stockholm invände att tryckfriheten inte är avsedd att ge innehavare av tryckpressar monopolställning. Därför borde tekniker som närmat sig tryckpressens kvalitet av principiella skäl hänföras under TF. Landsfogden i Halland hade samma uppfattning och menade att det var möjligt att framställa så stora upplagor med hjälp av stencilering att sådana skrifter borde ges grundlagsskydd. Överbibliotekarien i Lund hade kommit fram till samma slutsats och menade att skrifter som framställdes yrkesmässigt eller på annat sätt var avsedda att spridas borde inkluderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft31"&gt;Statspolisintendenten menade att möjligen borde den som ansöker om grundlagsskydd för sin skrift få det oavsett vilken metod som använts för att framställa skriften. Svenska bokförläggarföreningen fann det vara mindre tilltalande att två till syftet likartade skrifter skulle behandlas olika ur tryckfrihetshänseende bara för att de hade framställts med olika metoder. I synnerhet i orostider när tryckfriheten behövs som bäst borde alla skrifter, oavsett framställningssätt, som till sitt syfte och gagn var att jämställa med tryckta skrifter få grundlagens skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft21"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;Behovet av en sådan ordning framkom enligt förläggarföreningen tydligt under det andra världskriget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Svenska boktryckareföreningen anförde att varje slag av yrkesmässigt mångfaldigande borde grundlagsskyddas. Det väsentliga var enligt föreningen skriftens innehåll, inte dess upplaga eller hur den hade framställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Regeringen ansåg att erfarenheterna från kriget talade för en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft10"&gt;”viss utvidgning” av det formella tillämpningsområdet genom att fler tekniker borde inkluderas. Men å andra sidan fann regeringen det svårt att hitta en klar definition som inte innebar att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;”begreppsbestämningen blir alltför obestämd”. Någon ovisshet om vad som gällde borde inte få råda enligt justitieministern Herman Zetterberg. Att införa ett system för grundlagsskydd genom ett ansökningsförfarande ”anser jag icke lämpligt” hette det i propositionen (1948:230 s. 118).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft89"&gt;Det tekniska förfarandet för mångfaldigande av skrifter synes väl vara underkastat en snabb utveckling genom tillkomsten av nya maskiner och metoder, vilka i effektivitet närma sig tryckningen, men ännu synes denna utveckling icke ha nått därhän att ett oavvisligt behov föreligger att utsträcka tryckfrihetsförordningens tillämplighet till dessa metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;Regeringen drog slutsatsen att utgångspunkten för bestämning av grundlagens tillämplighet, tryckning i tryckpress, skulle bestå. Det är påfallande hur korthugget och hur regeringen utan några längre resonemang avfärdar flera av remissinstansernas idéer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;KU:s beredning av 1949 års TF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Konstitutionsutskottet uppmärksammade att flera remissinstanser velat vidga TF:s tillämpningsområde. Utskottet redovisade en idéskiss där den som önskade det genom att skaffa utgivningsbevis kunde få tryckfrihetsförordningens skydd för skrifter som mångfaldigats på annat sätt än i tryckpress.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;Men något förslag till utökning av tillämpningsområdet lade inte utskottet fram. I stället uttryckte utskottet att det delade departementschefens uppfattning att grundlagsskyddet skulle kopplas till tryckpressen även i fortsättningen. Samtidigt betonade utskottet i sitt betänkande, 1948:30, ”vikten av att den tekniska utvecklingen på detta område följes med uppmärksamhet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft21"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Massmedieutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;I direktiven till Massmedieutredningen konstaterade regeringen att sedan 1949 års TF hade kunskapen ökat om hur grundlagens bstämmelser fungerade i ett samhälle där massmedierna hade fått en dominerande roll i samhällsdebatten. Det fanns därför anledning att undersöka om de ställningstaganden som låg till grund för nya TF fortfarande var hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Regeringen förklarade i direktiven att ”trycket” inte längre är vårt enda massmedium. Trots detta anförde regeringen att det inte fanns ”anledning att ompröva huvudgrunderna för TF”. Tvärtom ansåg regeringen att reglerna i TF ”i huvudsak är ändamålsenliga”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;Det ansvariga statsrådet Lennart Geijer anförde vidare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft12"&gt;Tillkomsten av nya medier, såsom radio, television och film, har medfört behov att utvidga garantierna för yttrandefriheten till att gälla även andra medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft10"&gt;Film, radio och tv torde knappast vid denna tidpunkt betraktas som ”nya”. Radiotjänst hade när regeringen utformade direktiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;1970 bedrivit ljudradiosändningar sedan 1925 och reguljära tv- sändningar sedan 1956. Offentlig visning av film hade en ännu längre historia genom starten av de första biograferna i slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet.&lt;/NOBR&gt; De tre formerna får betraktas som redan då väletablerade sätt för spridning av information och yttranden men saknade trots det grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Filmer som skulle visas offentligt förhandsgranskades, medan radio och tv genom 1966 års radiolag (1966:755) och radioansvarighetslag (1966:756) hade ett yttrandefrihetsrättsligt skydd enligt mönster från TF men utan grundlagsstatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Från principiella utgångspunkter var det enligt regeringen inte rimligt att radio och tv saknade ett skydd på grundlagsnivå. Utgångspunkten för utredningen skulle därför vara att massmedier skulle beredas ett så fullständigt och effektivt grundlagsskydd som möjligt. Regeringen menade att detta skydd skulle ges extra tyngd genom att placeras på grundlagsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Regeringen väckte också frågan hur andra skrifter än de som framställts i en tryckpress skulle klassificeras. Utredningen borde överväga ”huruvida stencilerade och på liknande sätt mångfaldigade skrifter skall jämställas med tryckta skrifter i tryckfrihetsrättsligt hänseende”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft21"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Massmedieutredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;I juni 1975 lämnade Massmedieutredningen sitt betänkande,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;Massmediegrundlag &lt;SPAN class="ft10"&gt;(SOU 1975:49).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Vad gällde skrifter som framställs på annat sätt än i tryckpress ansåg utredningen att det inte var ”tillfredsställande” att de föll utanför grundlagsskyddet. Nya metoder som bl.a. ljuskopiering innebar att i princip obegränsade upplagor kunde framställas. Utredningen, som bestod av sju sakkunniga, ansåg också att dessa tekniker används för sådana skrifter som ”kan antas vara i särskilt behov av regler om skydd för yttrandefriheten, t.ex. för flygblad och upprop”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;En utvidgning av grundlagens tillämpningsområde till sådana skrifter skulle därmed ha stor praktisk betydelse och ge fler medborgare än hittills möjlighet att få del av grundlagsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Avgränsningen av ett sådant grundlagsskydd skulle enligt utredningen inte göras beroende av antalet exemplar som hade framställts. Det skulle leda till två olyckliga nivåer för grundlags- skydd och dessutom skapa bevisproblem. Tankarna från remiss- behandlingen av 1944 års utredning att införa ett system med utgivningsbevis avfärdade utredningen. Det sågs som onödigt omständligt i synnerhet för den som bara tänkte ge ut en skrift vid ett enstaka tillfälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Utredningen föreslog i stället att grundlagsskyddet skulle omfatta skrifter framställda genom t.ex. stencilering under förut- sättning att det av skriften framgick vem som låtit mångfaldiga den samt var och när det hade skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;När det gällde att ge radio och tv grundlagsskydd var utred- ningens utgångspunkt att grundlagsskyddet endast skulle gälla sändningar riktade till allmänheten. De senaste årens utveckling pekade enligt utredningen på att grundlagen till skillnad mot radiolagen inte borde ge vissa företag ensamrätt att bedriva sändningar eftersom det hämmade konkurrensen och framväxten av alternativ. Däremot var det enligt utredningen inte möjligt att införa en helt fri etableringsrätt. Det begränsade antalet frekvenser gjorde det nödvändigt att fördela utrymmet i etern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft35"&gt;Enligt utredningen borde även filmer avsedda att visas för allmänheten omfattas av grundlagen. Om undantag från förbudet mot förhandsgranskning skulle gälla för offentliga visningar borde det enligt utredarna krävas mycket goda skäl. Men eftersom frågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft21"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;samtidigt bereddes i en särskild arbetsgrupp inom regeringen valde de att inte ta ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I sin motivering (s. 199 f.) förklarade utredningen att yttrande- friheten skulle omfatta tryckt skrift, radio, television och film. Utredningen menade också att även enstaka exemplar som framställts i tryckpress skulle omfattas av grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Även skrifter som ”mångfaldigats genom stencilering, ljus- kopiering eller liknande tekniskt förfarande” skulle ges grundlags- skydd. Men till skillnad mot skrifter som framställts i tryckpress skulle det inte räcka med ett enda exemplar för att få grundlags- skydd. Utredningen menade att i den mån det med en kopierings- metod var möjligt att framställa &lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; exemplar borde den kunna inkluderas i begreppet ”liknande tekniskt förfarande”. Kommitténs distinktion gjordes för att utesluta bl.a. genomslagskopior framställda i en vanlig skrivmaskin även i de fall samma text skrevs flera gånger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Utredningen ansåg att ambitionen måste vara att alla grundlags- skyddade medier ska behandlas lika (s. 210). Men utredningen konstaterade:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft12"&gt;Eftersom de olika medierna i tekniskt hänseende är väsensskilda, fordras emellertid särskilda, formella regler för varje medium. Liksom i fråga om tryckta skrifter är det för radions del nödvändigt med vissa definitioner och avgränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Utgångspunkten för definitionerna och avgränsningarna hämtade utredningen från radiolagen och radioansvarighetslagen. Utred- ningen valde att i begreppet ”radio” inkludera ljudradio och television.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Något behov att särskilja ”radiosändning” och ”trådsändning” fanns inte enligt utredningen, eftersom sändning med hjälp av elektromagnetiska vågor kan ske i etern men även i tråd eller kabel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;Utredarna införde begreppet ”radioprogram” i lagen. Med det avsåg de innehållet i sändningen. Men förutsättningarna för grundlagsskydd var att sändningen skulle kunna tas emot direkt för avlyssning av allmänheten. Sändningen fick inte vara riktad till en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft9"&gt;”sluten krets” vars medlemmar förenas av en ”påtaglig gemenskap” som sträckte sig längre än intresset att se på tv eller lyssna på radio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;Rätt att sända radioprogram borde enligt utredningen fordra tillstånd av regeringen. Sådana kunde ges till företag. Verksamheten skulle drivas enligt de riktlinjer som angavs i tillstånden och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft21"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;verksamheten utövas ”sakligt och opartiskt”. Den som beviljades tillstånd skulle också hävda grundläggande demokratiska värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;Programföretagen skulle ha rätt att avgöra vad de skulle sända. Men enligt utredningen borde lagen öppna för att regeringen i avtalen kunde föra in en skyldighet att förmedla vissa program, bl.a. nyheter och kulturdebatt. Att villkoren uppfylldes skulle övervakas av en myndighet som angavs i lag. I dag utförs granskningen av granskningsnämnden för radio och tv som är ett beslutsorgan inom Myndigheten för radio och tv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Även med utredningens förslag till avgränsning av vad som skulle räknas som ett radioprogram kunde det inte uteslutas att verksamheter som inte lämpade sig att reglera kunde komma att inkluderas i begreppet. Därför menade utredningen att vidare- sändning av radioprogram, sändning för undervisningsändamål eller direktsändning av dagshändelser i stället borde falla under vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Remissinstanserna och regeringen om Massmedieutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft10"&gt;Regeringen tog fasta på utredningens förslag att vidga TF:s tillämpningsområde till stencilerade skrifter och skrifter framställda på likartat sätt. Sådana skrifter kunde få grundlagsskydd under förutsättning att det fanns ett utgivningsbevis eller att ursprungs- uppgifter hade satts ut. Utredningen fick också gehör för att utvidga meddelarfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft10"&gt;Däremot valde regeringen och riksdagen att inte gå fram med ett förslag till en utvidgad och samlad massmediegrundlag. Regeringen konstaterade att remissinstanserna varit tveksamma till förslaget. Flera remissinstanser menade att fler medier än radio, tv och film borde inkluderas. I remissvaren nämndes bland annat fonogram, videogram, utställningar och demonstrationer. Andra remissinstanser framhöll att en massmediegrundlag borde utredas ytterligare och att man borde avvakta förslag från den pågående radioutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft31"&gt;Trots att regeringen inte gjorde utredningens förslag till sitt ville den inte avvisa idén om en mer omfattande yttrande- frihetsgrundlag. Tvärtom hade skälen för en sådan grundlag enligt regeringen ”efter hand snarare vunnit i styrka” (prop. 1975/76:204 s. 38). Ett regeringsförslag måste dock föregås av ytterligare utredning i en parlamentariskt sammansatt kommitté. Det arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft21"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;skulle enligt regeringen inriktas ”på en grundlag som omfattar flertalet medier i opinionsbildningens tjänst samtidigt som den behåller TF:s allmänna karaktär”. Den nya lagen skulle enligt regeringen få ställning som en yttrandefrihetsgrundlag och ersätta TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Den aviserade utredningen tillsattes av regeringen i juni 1977 och tog namnet Yttrandefrihetsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft10"&gt;I direktiven (dir. 1977:71) till Yttrandefrihetsutredningen anförde regeringen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft12"&gt;Den tekniska utvecklingen har resulterat i att vi har fått ytterligare medier för yttrandefrihetens utövande med en genomslagskraft jämförbar med eller ibland t.o.m. överlägsen det tryckta ordets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Regeringen var mån om att i direktiven poängtera att en yttrandefrihetsgrundlag måste omfatta medier som är centrala för opinionsbildningen. Av ”särskild vikt” var det enligt regeringen att medier som endast krävde obetydliga ekonomiska insatser skulle inkluderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Utställningar var enligt regeringen ett viktigt sätt att förmedla information och känslomässiga upplevelser. Svårigheterna med ett ansvarsutkrävande för utställningar kanske kunde gå att lösa menade regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Däremot var bekymren, enligt regeringen, betydligt större för att grundlagsskydda teaterföreställningar, konserter, demonstr- ationer och andra sammankomster. Eventuellt kunde ett grundlags- skydd vara möjligt för teaterföreställningar om någon tog på sig ansvaret för hela framställningen eller om var och en av de medverkande svarade för sina yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Regeringen menade att en samlad yttrandefrihetsgrundlag som vidgas till fler områden inte fick innebära att det yttrandefrihets- rättsliga skyddet försvagades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;Utredningen föreslog i betänkandet &lt;SPAN class="ft70"&gt;Värna yttrandefriheten &lt;/SPAN&gt;(SOU 1983:70) att det borde införas en yttrandefrihetsgrundlag som skulle verka parallellt med tryckfrihetsförordningen. Den nya grundlagen (YGL) skulle omfatta fem kategorier av uttrycks- former: program i eter- eller trådsändningar, ljudupptagningar, upptagningar av rörliga bilder, sceniska framställningar och utställ-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;ningar. En förutsättning för att de två sistnämnda skulle omfattas var att det hade utsetts en ansvarig utgivare för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;De olika formerna för att offentliggöra yttranden gav utred- ningen olika regler bl.a. vad gällde möjligheten att kräva tillstånd och utöva tillsyn över verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Regeringens förslag till yttrandefrihetsgrundlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft35"&gt;Regeringen inledde sin proposition om en ny yttrandefrihets- grundlag (1990/91:64 s. 28) med att förklara att grundlagen byggde på samma grundsatser som TF och att principerna om bl.a. censurförbud skulle gälla för hela det moderna massmedieområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft72"&gt;Vid sidan om tryckta skrifter samt radio, TV och andra liknande elektromagnetiska sändningar finns i dag många sätt att förmedla upplysningar, tankar, åsikter och känslor till allmänheten. Två fram- ställningsformer som har fått särskilt stor betydelse är ljud- upptagningar och upptagningar av rörliga bilder. Framställningar i de mest skiftande ämnen kan spridas med sådan teknik. Marknaden för skivor, band, filmer och videogram m.m. är mycket betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft89"&gt;Hittills torde det vara övervägande konstnärliga och under- hållningsbetonade framställningar som har spritts i form av ljud- eller bildupptagningar. Men tekniken utvecklas snabbt. Framställnings- formerna kan komma till användning på fler områden. Några särskilda lagfästa garantier för yttrandefriheten finns dock inte i fråga om ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Den nya lagen skulle därför enligt regeringen bli tillämplig på ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram och andra upptagningar av rörliga bilder samt ljud- upptagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;På två punkter var det enligt regeringen nödvändigt att göra avsteg från TF:s grundprinciper. För andra överföringar än genom tråd måste det krävas tillstånd eftersom det var nödvändigt att fördela det trots allt begränsade utrymmet i etern. Vad gällde filmer som var tänkta att visas offentligt skulle förhandsgranskning även i fortsättningen vara tvingande menade regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;I förslaget fanns det som skulle komma att kallas databasregeln. Enligt den skulle YGL tillämpas även när vissa bestämda aktörer tillhandahöll uppgifter till allmänheten ur register med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;”upptagningar för automatisk databehandling”. De aktörer som nämns är redaktioner för tryckta periodiska skrifter eller radio-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft21"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;program, nyhetsbyråer eller företag som framställer filmer och ljudupptagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Vad gällde utställningar och teater menade regeringen att ett grundlagsskydd vore önskvärt inte minst för att förhindra myndighetsingripanden i kristider. Det saknades enligt regeringen inte exempel på hur myndigheter hade vidtagit hindrande åtgärder mot sådant som ansetts förgripligt. Regeringen erinrade också om att förhandsgranskningen av teaterföreställningar avskaffades först år 1872.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Men trots det angelägna i att skydda dessa former av opinionsbildning var det enligt regeringen förknippat med så stora svårigheter att det inte var möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Regeringen menade att den konstnärliga friheten skulle kunna hotas. Med en ansvarig utgivare för en teater skulle kanske ”de egentliga konstutövarnas” möjligheter att påverka repertoaren minska. Det framstod enligt regeringen som betänkligt att ha en ansvarig utgivare för sådan verksamhet och i synnerhet i de fall den bedrivs av det allmänna. Samma invändning anförde regeringen också mot att grundlagsskydda utställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Ett annat problem var att med tillräcklig pregnans ringa in, begränsa, vad som skulle omfattas av grundlagsskyddet. Det var enligt regeringen inte givet vad som menades med en ”scenisk framställning” eller ”utställning”. Det kunde också bli problem att vid en rättegång fastställa vad som hade yttrats. Det som sägs från en teaterscen är flyktigt och kunde avvika från manus. Domstolarna skulle därför, till skillnad mot bedömningen av en skrift, tvingas göra en bevisprövning. Regeringen ställde också frågan om en utgivare verkligen skulle vara ansvarig även för avvikelser från manuskriptet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft37"&gt;Kritiken riktade också in sig på att oklarheter om vad som sagts skulle kunna leda till ”vidlyftiga utredningar” som kunde hota anonymitetsskyddet. Visserligen skulle de sannolikt inte bli vanliga, men enligt regeringen skulle det bli svårt att ”vidmakthålla förtroendet för en yttrandefrihetsrättslig reglering om det visar sig att den har svagheter som t.ex. kan ställa en uppgiftslämnare utan det skydd som gjort det möjligt att lämna uppgiften”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Ett frivilligt ensamansvar för utställningar och sceniska framträdanden skulle enligt regeringen skapa osäkerhet för meddelaren eftersom denne inte med bestämdhet kunde veta om det skulle komma att finnas en utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft21"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Regeringens samlade bedömning blev att de många svagheterna innebar att värdet av ett grundlagsskydd för sceniska framställ- ningar och utställningar kunde ifrågasättas. Därför lämnades de utanför grundlagens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mediekommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;I september 1994 tillsatte regeringen en utredning som kom att anta namnet Mediekommittén. Under rubriken &lt;SPAN class="ft11"&gt;Grundlagsskyddet för nya medier &lt;/SPAN&gt;i direktiven (dir. 1994:104) uppdrog regeringen åt kommittén att analysera i vilken omfattning nya medieformer omfattas av TF och YGL samt utreda behovet av ”ett grundlags- skydd efter de tryckfrihetsrättsliga grundsatserna för yttrande- friheten i nya medieformer som används till att förmedla yttranden och annan information till allmänheten”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;För de moderna medierna skulle kommittén eftersträva att ”tekniken inte skall vara av avgörande betydelse för grundlags- skyddet”. Men samtidigt gick det enligt regeringen inte att bortse ”från att effektiviteten i ett grundlagsskydd för friheten att yttra sig i nya massmedier kan vara beroende av att skyddet avser användningen av en mer eller mindre definierad teknik”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Mediekommittén förklarade i sitt betänkande &lt;SPAN class="ft11"&gt;Grundlagsskydd för nya medier &lt;/SPAN&gt;(SOU 1997:49) att den hade diskuterat frågan om en teknikoberoende grundlagsreglering. Dess slutsats var att en sådan reglering inte ”nu bör övervägas”. Förändringen borde i stället ta sikte på att utvidga området för grundlagsskyddet enligt TF och YGL. Men en förutsättning för att ta in nya former för mass- kommunikation skulle vara att de kunde inordnas i de befintliga bestämmelserna utan alltför stora komplikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;När det gällde videogram, filmer och andra upptagningar av rörliga bilder, ljudupptagningar m.fl. som räknas upp i lagtexten föreslog kommittén att de skulle samlas under begreppet ”tekniska upptagningar”. Därmed skulle förstås ”upptagningar som innehåller text, bild eller ljud som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel”. Det nya begreppet skulle innebära en ”utvidgning av grundlagsskyddet i TF och YGL till medieformer som nu inte har ett sådant skydd”. Lagen skulle därmed bli ”mindre teknikbunden” hävdade kommittén. Det skulle därmed bli tydligt att en sådan bärare kan innehålla såväl stillbilder som rörliga bilder och text.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Genom samlingsbegreppet ”teknisk upptagning” skulle även dator- och videospel ges grundlagsskydd. Visserligen skiljer sig innehållet på sådana fysiska bärare från många andra genom att användaren kunde åstadkomma oändliga variationer av innehållet. Men kommittén ansåg sig inte ha kommit på något juridiskt acceptabelt sätt att särskilja och därmed ha särskilda regler för dataspel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Enligt kommittén skulle internet inte betraktas som ett eget medium. Det skulle i stället klassificeras som ett system för överföring och kommunikation av data. Internet hade enligt kommittén ”knappast funnit sina former på ett sådant sätt att det nu finns anledning att överväga särskilda regler för just Internet till skydd för yttrandefriheten på nätet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;Kommittén ville också utvidga databasregeln i YGL så att även andra än massmedieföretag skulle kunna få sina databaser, främst webbplatser, grundlagsskyddade. Enskilda skulle ges samma rättigheter och skyldigheter som de i YGL uppräknade aktörerna under förutsättning att de skaffade ett utgivningsbevis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;Regeringen om Mediekommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;I december 1997 lade regeringen fram sin proposition 1997/98:43 baserad på Mediekommitténs betänkande. Regeringen konstaterade att även om YGL endast hade funnits i sex år hade den precis som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;TF redan blivit ”föråldrad” i formellt hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;Vissa nya medieformer hade trots att det inte varit avsikten hamnat utanför grundlagsskyddet. Som exempel nämnde regeringen optiskt avläsbara lagringsmedia. Dessa &lt;NOBR&gt;cd-romskivor&lt;/NOBR&gt; används bl.a. för att ge ut böcker och filmer och även för tidningsutgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Men någon teknikoberoende grundlag kunde regeringen mot bakgrund av beredningsunderlaget inte föreslå. Regeringen ifrågasatte dock ”om det är praktiskt möjligt att i längden behålla den teknikberoende regleringen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;I stället valde regeringen att vidga TF:s och YGL:s tillämpnings- områden enligt Mediekommitténs förslag om ”tekniska upp- tagningar”. Begreppet inkluderade upptagningar som innehåller text, bild eller ljud som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Alla fysiska databärare skulle behandlas på samma sätt enligt regeringen. Däremot borde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft21"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;de särskilda reglerna för otillåten utlämning och förledande av ungdomar uttryckligen omfatta dataspel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft31"&gt;Någon möjlighet för enskilda att grundlagsskydda sina data- baser, webbplatser, föreslog inte regeringen. Vad gäller ”skräddar- sydda” videogram, som varit ett problem för JK, infördes en särskild presumtionsregel. Om det av omständigheterna framgick att ett sådant videogram var avsett att spridas till allmänheten skulle det falla inom grundlagens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mediegrundlagsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft31"&gt;År 1999 beslutade regeringen direktiv till en parlamentarisk kommitté med uppdrag bl.a. att närmare analysera behovet av och förutsättningarna för en mer teknikoberoende grundlagsreglering av yttrandefriheten. Kommittén antog namnet Mediegrundlags- utredningen och presenterade år 2001 sitt betänkande &lt;SPAN class="ft70"&gt;Yttrande- frihetsgrundlagen och Internet, Utvidgat grundlagsskydd och andra frågor om tryck- och yttrandefrihet &lt;/SPAN&gt;(SOU 2001:28).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft12"&gt;Mediegrundlagsutredningen anser att grundlagen med de föreslagna ändringarna på ett tillräckligt sätt uppfyller kraven på teknikoberoende samtidigt som grundlagsregleringen ges ett lämpligt materiellt innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;Så summerade utredningen sina överväganden med förslag till förändringar av TF och YGL (s. 23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Utredningen föreslog att databasregeln (1 kap. 9 § YGL) skulle utökas. Den skulle omfatta överföringar av direktsändningar som sker på begäran och framställningar av enstaka exemplar av en skrift eller teknisk upptagning som sker på beställning, s.k. print on demand. Den krets som skulle få ett automatiskt skydd för sådana verksamheter vidgades till att omfatta även företag som yrkes- mässigt framställer skrifter som faller inom TF:s tillämpnings- område, främst bokförlag och tryckerier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft31"&gt;Under 1995 lanserades en möjlighet för användare att via internet få tillgång till sammanställningar av information enligt de önskemål som beställaren specificerade. Den s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;push-tekniken&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt; &lt;/SPAN&gt;ansåg utredningen ha en alltför vag innebörd. Oftast torde det enligt utredningen betyda att användarna abonnerade på ”skräddarsydda sammanställningar” av information. Samman- ställningarna sändes till beställaren utan att han eller hon behövde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;begära det vid varje enskilt tillfälle. Det fungerade som att prenumerera på en dagstidning men med skillnaden att ”prenumeranten” inte skulle få hela tidningen utan bara de artiklar eller avdelningar i tidningen som han eller hon beställt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Överföringar med &lt;NOBR&gt;push-tekniken&lt;/NOBR&gt; där avsändare sammanställer information från egna och andras källor och aktiverar överföringen omfattades inte av databasregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Om överföringen däremot startades av mottagaren, ibland kallad &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;pull-teknik&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; gällde databasregeln eftersom användare själv då söker upp och väljer ut den information som ska laddas ned till den egna datorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Kommittén föreslog att YGL skulle utökas till att omfatta även &lt;NOBR&gt;push-teknik&lt;/NOBR&gt; där alltså avsändaren startar överföringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft31"&gt;För webbsändningar som sker direkt och där mottagaren startar överföringen förelåg det enligt utredningen en viss osäkerhet om databasregeln var tillämplig. Kommittén menade att sådana ”direktsändningar” trots allt krävde en lagring av information på väg till mottagaren. Men eftersom lagringen bara skedde under delar av en sekund torde det inte vara fråga om en lagring enligt databasregeln. Därmed var det enligt kommittén tveksamt om sådana direktsändningar omfattades av grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft11"&gt;Regeringen om Mediegrundlagsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;I sin proposition 2001/02:74 konstaterade regeringen inledningsvis att för att grundlagsskyddet inte ska urholkas måste det ”anpassas så att det fångar upp de nya formerna av skyddsvärd kommun- ikation”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Regeringen konstaterade att vissa av de nya formerna av masskommunikation faller utanför grundlagarna. Det var särskilt tre nya typer av tjänster – webbsändningar, pushteknik och print on demand – som saknade skydd eller där det fanns tveksamheter om de skyddades eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Regeringen ansåg det otillfredsställande att pushtekniken saknade grundlagsskydd i de fall avsändaren startar sändningen och det inte handlar om ett likalydande yttrande som sänds till en större och öppen krets av personer. Det ständigt ökande informationsutbudet kommer att leda till en större efterfrågan av sorterings- och bevakningstjänster menade regeringen. Push- tekniken blir därför viktig från informationsfrihets- och yttrande-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;frihetssynpunkt. Enligt propositionen borde därför databasregeln utökas enligt utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Även vad gällde print on demand gick regeringen på utredningens förslag. Grundlagsskyddet skulle uppnås genom att databasregeln utvidgades för massmedieföretag som på kundens begäran framställer enstaka exemplar av skrifter, bilder eller upptagningar ur en databas. Samtidigt fastslog regeringen att i begreppet massmedieföretag borde även företag som yrkesmässigt framställer tryckta skrifter, t.ex. bokförlag och tryckerier, ingå. Även enskilda som gör yttranden tillgängliga via internet skulle efter att ha erhållit ett utgivningsbevis för sin databas omfattas av grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;I propositionen tog regeringen också upp frågan om tryckta skrifter. Bakgrunden var att Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) i sin remiss över utredningen framhållit att det i skenet av nya tekniker borde övervägas att göra begreppet ”tryckpress” mera teknikneutralt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Den tekniska utvecklingen med mer avancerade kopiatorer och skrivare hade enligt regeringen gjort det svårt att avgöra om en skrift har framställts i tryckpress eller inte. Det hade också kommit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft10"&gt;”maskiner” som regeringen ansåg kunde ses som ett mellanting mellan traditionella tryckpressar och kopiatorer/skrivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Regeringen valde, precis som Mediegrundlagsutredningen, trots detta att inte föreslå någon ändring av bestämmelserna. Syftet med TF är att skydda skrifter som har framställts i stora upplagor menade regeringen och ansåg därför att det inte var lämpligt att ge alla skrifter oavsett framställningsteknik ett automatiskt grundlags- skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Alternativet att införa en stencilregel för alla skrifter, även de som har framställts i tryckpress, avvisades av regeringen. Det skulle försvaga skyddet för skrifter framställda i tryckpress. Inte heller en regel om att grundlagsskydda alla skrifter oavsett hur de har framställts var lämpligt enligt regeringen. Även det skulle innebära en försvagning av skyddet för tryckta skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Vad gäller svårigheterna att avgöra hur en skrift har framställts ansåg regeringen att det var ett problem som framstod som begränsat. Regeringen valde därför att inte föreslå någon utökning av begreppet tryckt skrift i TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft21"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Tryck- och yttrandefrihetsberedningen och Yttrandefrihetskommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I april 2003 tillsatte regeringen en stående beredning för att bl.a. följa teknikutvecklingen och föreslå förändringar av TF och YGL. Enligt sina direktiv skulle beredningen också överväga om det mot bakgrund av den tekniska och mediala utvecklingen är möjligt att i längden behålla en teknikberoende grundlagsreglering och om det på sikt finns anledning att slå samman TF och YGL till en grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Regeringens utredare, justitierådet Göran Regner, lämnade i november 2006 debattbetänkandet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? &lt;/SPAN&gt;(SOU 2006:96). I det redogjordes för de nya tekniker som sett dagens ljus, t.ex. &lt;NOBR&gt;e-böcker,&lt;/NOBR&gt; läsplattor och digital bio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Enligt beredningen var det helt klart att offentlig uppspelning ur databaser, digital bio, inte föll inom det grundlagsskyddade området. Mycket talade också enligt utredaren för att läsplattor som levereras med ett innehåll, t.ex. en bok, inte omfattades av grundlagens regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Några konkreta förslag till lagändringar lämnade inte beredningen. Man ville med betänkandet främst ge underlag för en bred diskussion om ett teknikoberoende grundlagsskydd. I debatt- betänkandet presenterade beredningen, utan att uttryckligen ta ställning, tre alternativ till TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I beredningens minimialternativ garanterades yttrandefriheten med hänvisning till Europakonventionen och ett kort tillägg i RF, mellanalternativet innehöll ett mer detaljerat tillägg i RF och maximialternativet bestod av en gemensam reglering för tryckta skrifter, tekniska upptagningar och överföringar. Beredningen förklarade också att ett bibehållande av TF och YGL borde ses som ett ”huvudalternativ för framtiden”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft35"&gt;Debattbetänkandet följdes av vissa begränsade lagförslag inom ramen för TF och YGL i januari 2009. Då hade beredningen sedan maj 2008 ombildats till en parlamentariskt sammansatt kommitté, Yttrandefrihetskommittén. I delbetänkandet &lt;SPAN class="ft44"&gt;Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (&lt;/SPAN&gt;SOU 2009:14) föreslog kommittén vad gällde frågan om olika tekniker att grundlagsskydd borde gälla för offentliga uppspelningar ur databaser. Utöver digital bio eller &lt;NOBR&gt;e-bio&lt;/NOBR&gt; skulle skyddet inkludera även andra typer av uppspelningar, t.ex. enbart återgivning av ljud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft21"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Regleringen kunde enligt kommittén genomföras genom att det infördes en ny tredje punkt i den s.k. databasregeln, 1 kap. 9 § YGL. Därmed skulle grundlagens regler tillämpas på uppspelningar ur databaser som tillhandahålls allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Läsplattor som levereras med ett innehåll, t.ex. en bok eller en film, kunde enligt kommittén inte anses omfattade av grundlagen. Anledningen var att de inte kan betraktas som tekniska upptag- ningar, då det går att ta del av innehållet utan hjälp av teknisk utrustning. Däremot blir yttranden t.ex. i form av en &lt;NOBR&gt;e-tidning&lt;/NOBR&gt; som laddas ned till en läsplatta grundlagsskyddade genom att YGL:s regler för databaser blir tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Eftersom kommittén kommit fram till att läsplattor som levererades med ett innehåll inte förekom i någon större omfattning fanns det inget ”större behov av att föra in sådana apparater” under grundlagsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Regeringen instämde i kommitténs slutsatser. I sitt förslag till riksdagen (prop. 2009/10:81) förklarade regeringen att bedöm- ningen var att så gott som all produktion, distribution och visning av film skulle vara digital inom några år. Därför borde digital bio inkluderas i YGL:s tillämpningsområde. En sådan regel ger automatiskt skydd åt vissa i lagen namngivna aktörer, medan andra kan få grundlagsskydd genom att skaffa ett utgivningsbevis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;Kommittén presenterar tre modeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;I betänkandet SOU 2009:14 förklarade Yttrandefrihetskommittén att den skulle fortsätta sitt arbete enligt regeringens direktiv. Det inkluderade bl.a. att överväga om det i längden är möjligt att behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrande- friheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Precis som Yttrandefrihetsutredningen och Tryck- och yttrandefrihetsberedningen valde kommittén att som ett led i sitt arbete presentera ett debattbetänkande, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;– &lt;/SPAN&gt;Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller &lt;SPAN class="ft10"&gt;(SOU 2010:68). Yttrandefrihetskommittén avvisade precis som tidigare utredningar och regeringar möjligheten att utvidga det särskilt starka skyddet till alla former av yttranden riktade till allmänheten. Att utvidga skyddet till demonstrationer, scenframträdanden och utställningar skulle enligt kommittén inte vara möjligt utan att de grundprinciper som bär upp TF och YGL, t.ex. ensamansvar och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;meddelarfrihet, skulle urholkas. Även brottskatalogen skulle behöva utökas med i stort sett alla brott i brottsbalken. Därmed skulle yttrandefriheten för t.ex. skrifter minska hävdade kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I ett probleminriktat kapitel redogjordes för ett antal principiella och praktiska problem med TF och YGL. Kommittén konstaterade bland annat att teknikutvecklingen nödvändiggör kontinuerliga förändringar i grundlagarna. Bundenheten i grundlagarna till olika tekniker gör också att identiska yttranden bedöms enligt olika regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Kommittén presenterade utan att ta ställning tre alternativ till TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;Det kommittén kallade &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ansvarsmodellen &lt;/SPAN&gt;innebar att grundlags- skydd uppkommer när någon träder fram och tar ansvar för ett yttrande. &lt;SPAN class="ft38"&gt;Verksamhetsmodellen &lt;/SPAN&gt;baserades på vem som yttrar sig och gav ett särskilt skydd till massmedieföretag. Enligt &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ändamåls- modellen&lt;/SPAN&gt;, slutligen, skulle grundlagsskydd inträda om yttrandet kunde sägas falla inom de ändamål som fastställdes i grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Remissinstanserna var till övervägande del skeptiska och i vissa fall direkt avvisande till de tre modellerna när de ställdes mot den gällande ordningen. Några fann det lovvärt att försöka ersätta dagens teknikberoende med något annat, medan andra ansåg att modellerna var för sig och i olika grad skulle leda till en försvagning av tryck- och yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Kommittén har sedan dess fortsatt med sitt arbete och presenterar sina slutsatser och förslag i detta slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Samlingsbegreppen i TF och YGL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Frågan om vilka tekniker som ska omfattas av det särskilt starka grundlagsskyddet har varit föremål för debatt och utredningar i stort sett kontinuerligt sedan år 1766. Genom ändringar av bestämmelserna och praxis har tillämpningsområdet förändrats. Så sett är TF och YGL en levande materia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Åtskilliga regeringar har haft ambitionen att försöka komma bort från teknikberoendet. Ett antal utredningar har getts uppdraget att försöka hitta det ”alexanderhugg” som skulle lösa knuten och ge svenska folket en stark och helt teknikoberoende lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft21"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Men som vi har sett har intentionerna ständigt grusats. Det har inte ansetts möjligt att upprätthålla grundlagarnas grundbultar, som t.ex. ensamansvar och meddelarskydd, om en ansvarig inte kan ha kontroll över vad som ska offentliggöras och yttrandena inte kan fixeras. Det förutsätter att yttrandena framförs i ett mass- medium och därmed har användningen av någon teknik ansetts behöva vara en förutsättning för grundlagsskydd&lt;SPAN class="ft11"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Kravet att yttranden ska framföras i ett massmedium är också utgångspunkten för den skiss till en ny yttrandefrihetsgrundlag (NYGL) som presenteras i bilaga 9 i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Eftersom det inte visat sig möjligt att hitta en helt teknik- oberoende lagstiftning har lagstiftaren valt att hålla fast vid TF och YGL. Med varierande fördröjning har tillämpningsområdet utökats genom att nya tekniker för att framställa skrifter och tekniska upptagningar samt sätt att överföra yttranden infogats. Ett exempel är stencilerade skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Thomas Alva Edisons stencilapparat från år 1873 var nyskapande men kvaliteten på kopiorna var dålig och antalet exemplar som kunde framställas från ett original var få. Edisons uppfinning utvecklades av kommersiella krafter och i början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; hade tekniken förfinats så att det var möjligt att trycka uppåt 1 000 kopior från samma original. Men det skulle dröja till 1978 innan den s.k. stencilregeln infördes i TF som gjorde det möjligt att under vissa förutsättningar få grundlagsskydd för stencilerade skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Även ljudradion fick vänta på grundlagsskydd. De regelbundna radioutsändningarna, som började år 1925, gavs grundlagsskydd först när YGL infördes år 1992. Det innebar en ”fördröjning” med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;På senare tid har det inte tagit lika lång tid att införa nya&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;tekniker i grundlagarna. Från genombrottet för databaser tog det bara några år innan medieföretagens databaser år 1992 inkluderades i grundlagen genom den s.k. bilageregeln. Efter ytterligare tio år blev det möjligt även för enskilda att grundlagsskydda sina databaser, webbplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;För att inte tynga lagtexten med långa uppräkningar av enskilda tekniker har lagstiftaren valt att använda vissa samlingsbegrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Som visats ovan kan man säga att ”tryckta skrifter” under 1800- talet utvecklades till och tolkades som ett samlingsbegrepp genom att det inkluderade alla tryckta skrifter även om de inte var framställda i en traditionell boktryckarpress utan hade tillkommit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft21"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tekniken och lagstiftaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;genom stentryck m.fl. tekniker. Huvudsaken var att texten hade anbringats på bäraren under tryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;På motsvarande sätt har stencilregeln utökats till att omfatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;”skrift som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Samlingsbegreppet ”tekniska upptagningar” infördes för att undvika långa uppräkningar av ett antal analogt och digitalt avläsbara bärare av information, som t.ex. &lt;NOBR&gt;cd-skivor&lt;/NOBR&gt; och videogram. På samma sätt avsågs med ”radioprogram” även program i television. För att inkludera fler tekniker införde grundlagsstiftaren en mer övergripande definition. Det skedde genom formuleringen: ”innehållet i vissa andra överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft10"&gt;Samlingsbegreppen har gjort grundlagarna mindre teknik- beroende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft21"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;5 Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Medieanvändningen i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;En vanlig dag lägger svenskar mellan 9 och 79 år i genomsnitt sex timmar och sju minuter på mediekonsumtion. Detta konstateras i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Mediebarometern 2011&lt;/SPAN&gt;, sammanställd av Nordicom vid Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Hur lång tid vi använder för mediekonsumtion har inte förändrats nämnvärt de senaste tio åren. Däremot har tiden fördelats på fler massmedier. Den tidigare gemensamma nämnaren, med ett fåtal tv- och radiokanaler och några riksspridda dagstidningar som satte agen- dan för samtal mellan enskilda och samhällsdebatten i stort, existerar knappt längre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Mest tid lägger vi på tv med 95 minuter som därmed tar en fjärde- del (26 %) av mediedagen. Användningen av internet har ökat år efter år och ligger nu på samma nivå som &lt;NOBR&gt;tv-tittandet&lt;/NOBR&gt; med 95 minuter. På andra plats kommer radiolyssnandet med 81 minuter. Svensken fyller på med i snitt 20 minuter bokläsning, medan tio minuter till en kvart ägnas åt vardera tidskrifter, musik och video/dvd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Den traditionella, tryckta, dagstidningen ger vi 22 minuter per dag (6 %).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Det har skett stora förändringar av mediekonsumtionen. Internet fanns inte i svenska hem före 1995. Tre år senare ägnade vi internet 10 minuter, vilket ökat till dagens en timma och 35 minuter. Därmed tar internetanvändningen nära en fjärdedel av mediedagen. Skillnad- erna mellan olika åldersgrupper är stora. För dem som använder internet är den genomsnittliga tiden hela två timmar (119 minuter) och i samma grupp ligger användandet på nära tre timmar (167 minuter) i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;15–24&lt;/NOBR&gt; år. Innan det i detalj redogörs för vad svensken använder nätet till ska sägas att det inte enbart avser nya aktiviteter. I stället används internet ofta till invanda beteenden och vanor som tillgodoses på nya vägar, t.ex. att ta del av nyheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft21"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft9"&gt;Internet är inget massmedium i sig utan utgör bara ett sätt, en teknik, för att sprida egna och ta del av andras yttranden. Därtill används internet av enskilda för att utföra tjänster som inte har något med spridningen av yttranden eller anskaffandet av information att göra. Det handlar bland annat om att beställa biljetter, uträtta bankären- den eller köpa och sälja på webbplatser som Blocket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Dagspressens pappersupplagor har tappat sitt fasta och domin- anta grepp om dem som tar del av nyheter. Det har skett under en längre tid men i en ökande takt under senare år. Den första natio- nella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 1986, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Samhälle, Opinion och Medier, &lt;/SPAN&gt;som togs fram av &lt;NOBR&gt;SOM-institutet&lt;/NOBR&gt; vid Göteborgs universitet, visade att över 95 procent av svenskarna läste en morgontidning minst en dag i veckan och 70 procent läste minst sex dagar i veckan. Då pre- numererade 78 procent av hushållen på minst en morgontidning. År 2007 hade andelen prenumeranter i befolkningen minskat till 67 procent och enligt &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft8"&gt;I framtidens skugga &lt;/SPAN&gt;var andelen 63 procent år 2011. Den nedåtgående trenden förväntas fortsätta enligt &lt;NOBR&gt;SOM-forskarna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft9"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; är det främst i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;15–29&lt;/NOBR&gt; år som tappet för pappersutgåvorna är som störst. Under de senaste 10 åren har andelen som regelbundet läser tryckta dagstidningar i den åldersgruppen nära halverats, från 50 procent till 27 år 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft37"&gt;Användningen av medier och förändringarna av medievanorna är alltså åldersrelaterade. Personer i åldern &lt;NOBR&gt;15–29&lt;/NOBR&gt; år är inte lika tradi- tionstyngda och trogna ett visst medium som de äldre. De som tillhör denna åldersgrupp är heller inte likna bundna till en viss distributionsform, en viss tid eller en bestämd plats för att ta del av information. Tillgången på surfzoner på t.ex. caféer eller i stads- kärnor ökar också stadigt och enligt undersökningen &lt;SPAN class="ft38"&gt;Svenskarna och Internet&lt;/SPAN&gt;, som tas fram av Stiftelsen för Internetinfrastruktur, hade var tredje internetanvändare använt en sådan tjänst under år 2010. Även här är det de unga som är de flitigaste användarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Eftersom de yngre tar med sig vanan att ta del av nyheter på andra sätt än genom den hemburna morgontidningen eller den lösnummerköpta kvällstidningen upp i åldrarna, kommer också den papperslösa nyhetsläsningen att flytta upp i åldersgrupperna. Skill- naderna mellan olika generationer antas successivt komma att minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft35"&gt;Trots nedgången för de tryckta upplagorna behåller de traditionella medierna sin starka ställning som nyhetsförmedlare. Uppgången för läsningen av &lt;NOBR&gt;webb-upplagorna&lt;/NOBR&gt; har varit större än nedgången för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td183"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;papperstidningarna. Det gäller även kvällspressen. Det är enligt medieforskarna två faktorer som har påverkat nedgången av pappers- upplagorna: prenumerationspriset och att tidningarna finns tillgäng- liga via nätet. Sannolikt kommer nedgången av pappersupplagorna att fortsätta enligt forskarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Från huvudprodukt till komplement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft9"&gt;Precis som när det gäller morgontidningen har läsningen av kvälls- pressen minskat. Den högsta &lt;NOBR&gt;SOM-noteringen&lt;/NOBR&gt; för kvällspressen noterades 1991, då 61 procent av befolkningen läste pappersupplag- orna minst en dag i veckan och 41 procent läste dem minst tre dagar per vecka. Motsvarande siffror år 2011 var 30 respektive 13 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;För Aftonbladet noterar forskarna fil. mag. Mathias A. Färdigh och professor Oscar Westlund i 2010 års &lt;NOBR&gt;SOM-rapport&lt;/NOBR&gt; att under åren 1998 till 2002 ökade tidningens pappersupplaga samtidigt med att besökarna på tidningens webbplats ökade. De två kanalerna för- stärkte varandra. Från 2003 fortsatte ökningen av nätbesökare medan läsarna av pappersupplagan började sjunka och 2007 var antalet besökare på webbplatsen dubbelt så många som de som läste pappers- tidningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Expressen genomgick aldrig någon motsvarande period som Aftonbladet med såväl en ökning av papperstidningen som besök på webbplatsen. För Expressen har i stället pappersupplagan stadigt minskat under senare år medan webbplatsens besökare ökat. År 2006 passerade antalet besökare på webbplatsen antalet läsare av pappers- tidningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;När forskarna tolkar resultatet av &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; kon- staterar de att den samlade räckvidden för kvällstidningarna har ökat från år 2000 till 2011. Andelen svenskar som regelbundet läser Aftonbladet uppgår till 33 procent medan Expressen hamnar på 16 procent. Sammantaget innebär det att andelen svenskar som regel- bundet – minst tre dagar i veckan – läser kvällspressen på papper, via nätet eller i mobilen låg på 39 procent år 2011. Av dessa läser 48 procent endast på nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;Utvecklingen med en ökning av besökarna på tidningarnas webb- platser förväntas fortsätta i synnerhet i åldersgrupperna &lt;NOBR&gt;16–49&lt;/NOBR&gt; år. Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund drar slutsatsen att sett ur läsarnas synvinkel är nätupplagorna huvudprodukten, medan den tryckta versionen utgör ett komplement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft21"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Ny teknik får snabbt genomslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft10"&gt;Det tar allt kortare tid för nya medier, tekniker för att ta del av yttran- den, att få fäste och etablera sig hos en majoritet av befolkningen. På sex år ökade andelen hushåll med tillgång till en &lt;NOBR&gt;MP3-spelare&lt;/NOBR&gt; från tre procent till över 50 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Persondatorn började på allvar göra insteg i hushållen i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och från 1993 till 2000 ökade andelen hushåll med persondator från 20 till 60 procent. En faktor av stor betydelse för ökningen av datorinnehavet var de möjligheter som öppnade sig med tillkomsten av internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Ytterligare ett exempel är tillgången till &lt;NOBR&gt;GPS-sändare,&lt;/NOBR&gt; där andelen har gått från 25 till 40 procent från år 2008 till 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Det snabba genomslaget, penetrationen i befolkningen, av ny teknik motsvaras av att gammal teknik snabbt överges. Ett exempel är den på sin tid revolutionerande &lt;NOBR&gt;VHS-videon&lt;/NOBR&gt; som i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; snabbt etablerade sig i de svenska hemmen. Men från år 2004 till 2008 minskade förekomsten av &lt;NOBR&gt;VHS-bandspelare&lt;/NOBR&gt; från 86 till 57 procent av hushållen. Även innehavet av &lt;NOBR&gt;MP3-spelare&lt;/NOBR&gt; börjar nu sjunka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Det är främst de yngre som väljer bort de traditionella distribu- tionsformerna för information och nyheter och digitaliserar sin mediekonsumtion i snabb takt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Hösten 2008 använde enligt &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 85 procent av personerna i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;15–19&lt;/NOBR&gt; år internet flera gånger i veckan, medan andelen bland personer över 65 år låg på 26 procent. Andelen bland de yngre hade år 2011 ökat till 94 procent, medan den bland personer över 65 hade ökat till 43 procent. Andelen av de äldre som är aktiva på olika sätt på internet ökar. Många tar med sig vanan att använda nätet i yrkeslivet när de går i pension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Det råder stora skillnader inte bara mellan åldersgrupperna utan också mellan hög- och lågutbildade. Under 2011 använde 91 pro- cent av de högutbildade internet flera gånger i veckan mot 41 procent av de lågutbildade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Ser vi till hela befolkningen använder 74 procent internet. Kvinnorna har de senaste åren hämtat igen det försprång som männen hade haft sedan internet etablerades. Andelen kvinnor som använder internet ligger enligt &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; för 2011 bara två procentenheter lägre än bland män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Sedan år 1995 har andelen hushåll med tillgång till internet ökat från tre procent till 84 hösten 2010. Post- och Telestyrelsen (PTS)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft21"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td183"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;redovisar i sin individundersökning &lt;/SPAN&gt;Svenskarnas användning av telefoni &amp; internet &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(PTS-ER-2011:23)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; en något högre andel, 91 procent. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med 2008 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(PTS-ER-2008:24).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; När det gäller användningen visar PTS undersökning att 90 procent av personerna i åldersgrupperna 16 till 40 år går ut på nätet i stort sett varje dag. Användningen sjunker med ökad ålder för att i åldersgruppen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;61–75&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; år ligga på 51 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Uppgången förklaras bl.a. med att allt fler övergett de långsamma modemuppkopplingarna över det fasta telenätet för snabbare och billigare bredbandsuppkopplingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Enligt statistik från PTS, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Svensk Telemarknad 2011 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(PTS-ER-&lt;/NOBR&gt; 2011:17) fanns det 8,2 miljoner fasta och mobila bredbands- abonnemang vid halvårsskiftet 2011. Det innebär en ökning med 35 procent jämfört med ett år tidigare, då antalet abonnemang var 6,1 miljoner. Under samma period minskade antalet uppringda inter- netabonnemang till 219 000 och utgjorde 2011 bara tre procent av alla internetabonnemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Samtidigt som fler har fått tillgång till ett fast bredband har överföringshastigheterna ökat markant. När det gäller hastigheten för mottagning av data, nedströms, fanns i slutet av juni 2011 omkring 1,8 miljoner abonnemang med en hastighet på 10 Mbit/s, en ökning med 18 procent på ett år. Vid samma tidpunkt hade 535 000 abonnemang en hastighet om minst 100 Mbit/s.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Ökningen av antalet fasta bredband har mattats av och stannade under tiden 2010 till 2011 på 1 procent. Antalet var år 2011 lite drygt 3 miljoner. I stället har antalet mobila abonnemang formligen exploderat. Enligt PTS fanns i slutet av 2011 nära 5,2 miljoner mobila bredbandsabonnemang vilket utgör en ökning med 66 procent jämfört med 2010. Av dessa var 37 procent fristående abonnemang, medan resterande var tilläggstjänster till vanliga mobilabonnemang. Som en jämförande siffra kan nämnas att totala antalet mobila internet- abonnemang år 2008 uppgick till 877 000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Tillväxten är högre bland privatpersoner än bland företag och organisationer. PTS undersökning visar att det finns en öppenhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Såväl PTS individundersökning som &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; arbetar med enkäter som sänds ut till ett representativt urval i befolkningen. &lt;NOBR&gt;SOM-enkäten&lt;/NOBR&gt; går ut till 6 000 personer, medan &lt;NOBR&gt;PTS-undersökningen&lt;/NOBR&gt; omfattar 4 000 personer, svarsfrekvensen är 58 respektive 54 procent. En förklaring till skillnaderna i resultatet mellan undersökningarna vad gäller användningen av internet är att &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; omfattar personer i åldrarna &lt;NOBR&gt;15–85,&lt;/NOBR&gt; medan urvalet till &lt;NOBR&gt;PTS-undersökningen&lt;/NOBR&gt; görs bland &lt;NOBR&gt;16–75-åringar.&lt;/NOBR&gt; Eftersom benägenheten att svara är större bland äldre blir den gruppen överrepresenterad i &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; enligt SOM- institutet. &lt;NOBR&gt;PTS-undersökningen&lt;/NOBR&gt; kompenserar bortfallet i vissa grupper genom att vikta svaren i proportion till andelen i befolkningen. Hänsyn tas till kön, ålder och region.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft21"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355204x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;hos hushållen att ersätta de fasta bredbanden med mobila. Enligt individundersökningen 2010 saknade 22 procent av hushållen ett fast telefonabonnemang, en dubblering sedan 2008. Det kan också noteras att av dem som hade ett fast telefonabonnemang använde var femte s.k. &lt;NOBR&gt;IP-telefoni.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Från läsare till medaktör och redaktör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft31"&gt;Antalet tjänster för nyttigheter och förströelse som görs tillgäng- liga via nätet blir allt fler. Nedan ges några exempel på privat användning när det gäller att inhämta och sprida information. I uppräkningen anges också andelen användare. Uppgifterna avser personer i åldrarna 15 till 85 som har utfört aktiviteten minst någon gång per vecka. De är hämtade från &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Två av tre har läst eller sänt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; (73%).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Två av tre har sökt information/fakta (73%).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Nästan sex av tio har läst nyheter på nätet (59%).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Fyra av tio har använt sociala medier (44%).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Sex av hundra har skrivit på en blogg (5%).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Två av tio har läst en blogg (19%).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Stiftelsen .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) har i undersök- ningen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Svenskarna och Internet 2011&lt;/SPAN&gt;, av Olle Findahl, kartlagt i detalj hur svenskar i åldern 12 år och uppåt använder internet.&lt;SPAN class="ft83"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Av de tillfrågade hade 97 procent någon gång använt sökmotorn Google. De som använder Google dagligen uppgick till 56 procent. Google är ett hjälpmedel för användarna att skaffa sig information och fakta. Dagligen säger sig 44 procent läsa nyheter och 35 procent läsa tidning via nätet. Tillsammans med korrespondens via &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; (64 procent) och att besöka sociala nätverk (35 procent) är dessa de fem mest använda tjänsterna på nätet. Därefter kommer på vardera runt 20 procent olika musiktjänster, ”surfa runt” respektive besöka olika communities. 15 procent tittar dagligen på filmer på webbplatsen YouTube medan 78 procent säger sig ha gjort det någon gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Utvecklingen att vi skaffar och lämnar information samt sprider åsikter och värderingar med hjälp av internet har gått fort och form- erna utvecklas ständigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.iis.se/pressmeddelanden/rapporten-svenskarna-och-internet-2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft21"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td183"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;På fem år har andelen som läst en blogg ökat från fyra procent till 19 år 2011. Andelen som själva bloggar har dubblerats från runt 3 procent år 2007 till 5 procent år 2011, detta enligt &lt;NOBR&gt;SOM-under-&lt;/NOBR&gt; sökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;De som besöker de etablerade mediernas webbplatser har blivit mer aktiva. Allt fler inte bara läser artiklar och kommentarer utan skriver egna ”insändare”, kommentarer. Enligt medieforskarna i &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2010 svarar 7 procent av dem som svarade på delfrågorna om sociala medier att de skrivit ett debattinlägg på något nätforum, medan 4 procent hade skrivit traditionella insändare för publicering i tryckta medier. I &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2011 hade 4 procent kommenterat nyheter och 20 procent tagit del av läsarkom- mentarer minst någon gång per vecka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;När det gäller sociala medier har användningen av dem fått ett rejält lyft under senare år. När frågan ställdes första gången i SOM- undersökningen 2007 svarade 11 procent att man använt sociala medier minst en gång i veckan. År 2011 hade andelen fyrdubblats till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;De som aktivt deltagit med egna bidrag till webbplatser med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;inriktning på nyheter är fortfarande relativt få. De som har betygsatt eller recenserat arrangemang, själva kommenterat nyhetsartiklar och debattinlägg eller minst någon gång per vecka sänt in en text eller bild/film eller deltagit i en offentlig chatt utgör endast någon pro- cent. Resultatet kommer från &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2008, den enda gången frågan ställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;Medieforskaren Annika Bergström drog i 2008 års &lt;NOBR&gt;SOM-under-&lt;/NOBR&gt; sökning slutsatsen att deltagandet främst avsåg reaktioner på redan publicerat material. Hennes slutsats var att ”allt pekar mot att roll- erna för producent och konsument, gränserna mellan journalister och läsare, fortfarande är mycket tydliga”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Av &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningens&lt;/NOBR&gt; resultat och Annika Bergströms bedömning kan man få uppfattningen att den av många omtalade framväxten av den s.k. ”medborgarjournalistiken” är överdriven. Men visserligen är det relativt få som direkt bidrar till innehållet på publika webbplatser som nyhetssidor. Men många har egna bloggar eller är aktiva på andras webbplatser och påverkar därmed indirekt innehållet i de etablerade medierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft21"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Fler meddelare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft9"&gt;Den tekniska utrustningen blir allt billigare och alltmer användar- vänlig. Det leder till ökad spridning och användning, och därmed blir det lättare för den som önskar lämna uppgifter i avsikt att de ska offentliggöras. Det är t.ex. betydligt mer diskret att med hjälp av den egna mobiltelefonen fotografera ett dokument än att kopi- era det i en fotokopieringsmaskin som man delar med andra på arbetsplatsen. Överföringen kan också ske mycket enklare och säkrare än tidigare, bl.a. genom tjänster som medieföretagen till- handahåller. Ett sådant exempel är Sveriges Radios tjänst Radioleaks. Det är en tjänst som gör det möjligt för meddelare att i krypterad form lämna uppgifter till Sveriges Radios redaktionella medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Det kan antas att teknikutvecklingen och spridningen av tekniken kommer att leda till att anställda på myndigheter, andra allmänna organ och även privata företag i högre grad än tidigare kommer att lämna uppgifter. I detta ligger såväl möjligheter som faror. Det kan förväntas att fler uppgifter som bör bli offentliga når allmänheten men också en ökad risk att uppgifter för vilka det råder sekretess sprids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Hittills har svenska mediekonsumenter vant sig vid att journa- lister ibland refererar till vad någon ”högt uppsatt källa” uppger. Sannolikt kommer vi att få se fler exempel på nyheter som har sitt ursprung från allmänheten i form av t.ex. dolda bandupptagningar och avfotograferade dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Internet och politisk aktivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Svenskarna och Internet 2011 &lt;/SPAN&gt;har liksom &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2010 mätt hur medborgarna använder internet för att skaffa sig politisk information och hur användarna själva deltar i samhälls- debatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;Svenskarna och Internet 2011 &lt;SPAN class="ft10"&gt;sökte 8 procent upp någon politiker via internet under valåret 2010. Andelen som uttryckte en politisk uppfattning på internet var 10 procent, medan 14 procent diskuterade politik eller hade tagit del av en politisk diskussion på Facebook. Internet som informationskälla under valåret var enligt de yngre, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16–25&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; år, det viktigaste forumet för att skaffa sig information och påverka. På en skala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1–5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; gav de yngre internet betyget 3,5 medan radio hamnade lägst med 2,1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td183"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft37"&gt;Hösten 2010 besökte enligt &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 24 procent av internetanvändarna de politiska partiernas webbplatser. Jämfört med åren före och med valåret 2006 utgör det en ökning med 8 procentenheter eller 25 procent. Besöken på någon enskild politikers webbplats låg betydligt lägre, bara 10 procent valåret 2010. Det är bland de yngre som denna användning av nätet är som högst. Intresset för de politiska partiernas webbplatser är extra stort ett valår, vilket avspeglar sig tydligt i siffrorna för 2011 då bara 13 procent besökte partiernas webbplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Även nöje och förströelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft37"&gt;Men den enskildes aktivitet som medagerande begränsas inte enbart eller i första hand till att delta i samhällsdebatten. Inte minst när det gäller nöje och förströelse bidrar enskilda både som egna produ- center och distributörer genom att tillgängliggöra såväl egnas som andras videoklipp, filmer, musik, fotografier och spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Uppgifter i undersökningen &lt;/SPAN&gt;Svenskarna och Internet 2011 &lt;SPAN class="ft10"&gt;åskåd- liggör detta fenomen vad gäller musik och filmklipp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;Av samtliga internetanvändare över tolv år lyssnar 64 procent på musik. Andelen av dem som via internet lyssnar på strömmande musik (s.k. streaming) eller laddar ned musik uppgår till 48 procent. Spotify är den dominerande tjänsten för strömmande musik. Enligt undersökningen lyssnar 37 procent av internetanvändarna på Spotify, vilket är dubbelt så många som de som fildelar (18 procent). De som köper &lt;NOBR&gt;cd-skivor&lt;/NOBR&gt; uppgår till 9 procent av gruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;Det blir också allt vanligare att enskilda användare gör sin egen musik eller sina egna videoklipp tillgängliga via internet. Enligt &lt;SPAN class="ft70"&gt;Svenskarna och Internet 2011 &lt;/SPAN&gt;har hälften av dem i åldern 16 till 25 år gjort det någon gång. Ett exempel är uppladdningen av filmer från användarna till YouTube. Enligt uppskattningar laddas det varje minut upp filmer som motsvarar två dygns speltid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;Mobiltelefonen en dator&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft35"&gt;Mobiltelefonen har utvecklats till något mycket mer än en telefon. I dag används den som radioapparat, kamera, almanacka, &lt;NOBR&gt;GPS-mot-&lt;/NOBR&gt; tagare, anteckningsblock, klocka, bandspelare med mera. Gränsen mellan en mobiltelefon och en portabel dator suddas ut alltmer när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft21"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;det gäller användningsområde. Det är en utveckling som har för- stärkts av läsplattorna, som kan ses som en hybrid mellan en dator och en mobiltelefon och kan innehålla samma funktioner som både datorn och mobiltelefonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Under 2010 sade sig 93 procent av svenskarna ha tillgång till en egen mobiltelefon. Marknaden anses mättad, men många har två eller fler mobiltelefoner. Enligt en undersökning hade var femte stockholmare två eller fler mobiltelefoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Antalet abonnemang och aktiva kontantkort uppgick till 13,4 miljoner 2011. Antalet sända textmeddelanden ökar och under 2011 sändes 18,5 miljarder sms, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Vid slutet av 2011 fanns 5,2 miljoner aktiva abonnemang med mobilt bredband. Det innebär att antalet hade ökat med 2,7 miljoner på ett år. Abonnemangen används både för uppkoppling av datorer och till mobiltelefoner och enligt en sammanställning från PTS användes 3,2 miljoner av mobilabonnemangen under andra kvartalet 2011 till s.k. smarta telefoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Nästa steg i utvecklingen är 4G, som ökar överföringshastig- heten och därmed funktionaliteten. Det första &lt;NOBR&gt;4G-nätet&lt;/NOBR&gt; som öpp- nades i Stockholm 2009 hade 30 000 abonnemang under sista kvartalet 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft9"&gt;Till de smarta telefonerna finns det miljontals datorprogram. Priset är oftast lågt och i många fall kan dessa s.k. appar laddas ned gratis från databaser som är tillgängliga via nätet. Med hjälp av apparna kan användare få del av mängder med tjänster, t.ex. väder- prognoser, nyheter eller förströelse i form av musik och &lt;NOBR&gt;tv-program.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Nya appar tillkommer i snabb takt och nya tjänster utvecklas och samordnas. Ett exempel är musiktjänsten Spotify som planerar att ta fram appar som gör det möjligt för användaren att se sång- texterna på skärmen, få tillgång till biografier över artisterna och beställa konsertbiljetter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft8"&gt;Svenskarna och Internet 2011 &lt;/SPAN&gt;laddar lite drygt var femte som använder mobilt internet ned appar minst en gång i veckan. De har i genomsnitt 30 appar i sina telefoner och tre av hundra har fler än 100 appar. Under 2011 beräknas 30 miljarder appar ha laddats ned i världen, vilket är en tredubbling jämfört med året före.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I en framtid förutspås att mobiltelefonen även kommer att få tjänstgöra som ”betalkort” och ersätta de traditionella plastkorten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Det finns också en trend att välja bort det fast telenätet. Lite drygt 20 procent av svenskarna saknar ett fast abonnemang. När&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td183"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;unga flyttar hemifrån avstår de många gånger såväl från att teckna en prenumeration på en morgontidning som från att skaffa ett fast telefonabonnemang. Under 2006 saknade nära var femte person i åldern &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; år ett fast abonnemang. Fem år senare avstod enligt &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2011 nära 70 procent i åldersgruppen från att teckna ett fast abonnemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Ökad konvergens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft9"&gt;Medieformerna flyter alltmer samman. Att ”se en film” eller rörliga bilder var under mer än 50 år, fram till slutet av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; när tele- visionen introducerades, synonymt med att ”gå på bio”. Biograf- erna, som i stor utsträckning numera är digitaliserade, har sedan dess fått en rad konkurrenter. Det går att hyra filmer i butiker, via postorder eller på nätet samt inte minst se filmer på såväl särskilda filmkanaler som kanaler med ett allmänt utbud. Utöver att tv- stationer sänder program på bestämda tider finns också möjligheter för mottagaren att se filmer och &lt;NOBR&gt;tv-serier&lt;/NOBR&gt; när det passar honom eller henne bäst. Ett exempel på en sådan tjänst är &lt;NOBR&gt;SVT-Play.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Även när det gäller ”filmer” har medborgaren i viss mån gått från konsument till medverkande. På tjänster som YouTube kan den som så önskar göra egna filmer eller filmsekvenser tillgängliga för i princip hela världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;På ett likartat sätt har &lt;NOBR&gt;tv-tittandet&lt;/NOBR&gt; förändrats. Från en enda kanal i tv:s barndom under &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; till ett i det närmast oändligt antal kanaler i dag som kan nås av den som har en parabolantenn eller är ansluten till ett stads- eller husnät. Även här går det att se på &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; när användaren själv önskar det. Utbudet kommer inte bara från medier som traditionellt har sänt tv, utan även t.ex. dagspressen sänder &lt;NOBR&gt;webb-tv&lt;/NOBR&gt; med nyheter, sport och debatt. Många gånger är det direktsändningar som sedan görs tillgängliga för att användarna ska kunna se programmen när de själva har tid och önskar. Det finns i dag knappast något traditionellt medieföretag som inte använder sig av flerkanalpublicering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft21"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förtroendet för medierna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;I &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; för 2011 redovisas allmänhetens förtroende för olika massmedier och massmedieföretag. Förändringarna de senaste tio åren är små både vad gäller förtroendenivåerna och rela- tionen mellan medierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;I topp ligger Sveriges Television (SVT) med ett s.k. balansmått på +75, d.v.s. antalet med förtroende minus dem som saknar för- troende för mediet, en ökning från +69 för tre år sedan. Tätt efter följer det andra public serviceföretaget Sveriges Radio med +70. TV4 får +49 medan Dagens Nyheter har +38. Aftonbladet och Expressen har negativa balanstal, &lt;NOBR&gt;-11&lt;/NOBR&gt; respektive &lt;NOBR&gt;-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Jämfört med tidigare år innehåller &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2011 också siffror över trovärdigheten för webbupplagorna för de nämnda medieföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Kvällstidningarnas webbversioner visar sig ha större förtroende hos allmänheten än deras tryckta upplagor. Det omvända förhåll- andet gäller för public &lt;NOBR&gt;service-företagen&lt;/NOBR&gt; där sverigesradio.se har ett balansmått på +40, vilket ändå är en kraftig ökning från året före då balansmåttet låg på +28. Även svt.se har bättrat på sitt för- troende för nätupplagan från +34 till +41, medan dn.se noteras för ett balansmått på +30 från +24 vid förra mätningen. Generellt kan sägas att förtroendet för samtliga webbupplagor har ökat. Ökningen för sr.se är särskilt stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Siffrorna omfattar alla tillfrågade, alltså även dem som inte har någon egen erfarenhet av massmediet. Särskiljer man dem som använder någon av de nämnda webbupplagorna stiger balanstalet. Vad gäller t.ex. public &lt;NOBR&gt;service-företagen&lt;/NOBR&gt; säger sig mer än hälften av dem som lyssnar och tittar ha mycket stort förtroende för företagens webbversioner. Ett sådant samband finns inte för kvällstidningarna, utan där är relationen mellan de olika upplagorna densamma, vilket enligt medieforskarna beror på att pappers- och nätversioner har olika funktioner för läsarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Forskarna om framtiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;De flesta medieforskare i västvärlden verkar vara överens om att vår mediekonsumtion i vart fall inte kommer att minska. När det gäller många utvecklingsländer väntar en motsvarande ökning som den Sverige och övriga länder i västvärlden har genomgått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft21"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td183"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Däremot går bedömningarna isär om vilka medier vi kommer att välja och hur vi kommer att ta del av dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;I sin summering i undersökningen &lt;SPAN class="ft8"&gt;Svenskarna och Internet 2011 &lt;/SPAN&gt;förklarar rapportens författare, Olle Findahl, att internet kommer att ta än mer plats i svenskarnas medieanvändning i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Olle Findahl konstaterar att i många åldersgrupper inom spannet &lt;NOBR&gt;12–55&lt;/NOBR&gt; år använder så gott som alla internet. Men eftersom det bland de äldre finns utrymme för en ökad användning av tjänster via webben kommer den totala tiden att öka ytterligare, ”inte drastiskt men successivt”, menar han.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Han anser sig också av statistiken kunna utläsa att förändringar av medievanorna sker långsamt. Vanorna sitter djupt och de flesta som läser tidningar via webben läser också den tryckta versionen. Men, poängterar han, det kommer att ske förändringar eftersom internet utvecklas genom ”tekniska framsteg, bättre användarvänlighet, mötandet av användarnas behov och rätt affärsmodeller”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;Morgonpressens framtid i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft37"&gt;Framtidsforskaren Ross Dawson menar att den svenska dagstid- ningen i sin tryckta version kommer att ha förlorat sin betydelse som ett viktigt medium år 2025. Enligt Dawsons ”newspaper extinction timeline” försvinner papperstidningens betydelse i USA redan år 2017 medan den tappar sin betydelse i tidningstäta länder som Norge år 2020 och Japan år 2031. Däremot förutspår Ross Dawson att papperstidningen i många utvecklingsländer kommer att ha stor betydelse även efter år 2040.&lt;SPAN class="ft122"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Enligt Ross Dawson avgörs papperstidningens framtid i resp- ektive land bl.a. av den ekonomiska utvecklingen, tillgången till snabba bredbandsuppkopplingar, hur papperstidningen distribu- eras, hur det statliga stödet fördelas mellan olika medieformer m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft31"&gt;Forskarna i &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2010 är betydligt försiktigare än Ross Dawson när det gäller att förutse utvecklingen. Professor Ingela Wadbring och fil. mag. Ulrika Hedman menar i sin uppsats i undersökningen att det mesta tyder på att Ross Dawsons framtids- scenario inte kommer att slå in. Men &lt;NOBR&gt;SOM-forskarna&lt;/NOBR&gt; menar att Ross Dawson pekar ut en tydlig riktning som kan användas som underlag för strategiska diskussioner och beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;www.rossdawsonblog.com och www.futureexploration.net&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft21"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;Sin egen framtidsbild bygger &lt;NOBR&gt;SOM-forskarna&lt;/NOBR&gt; till stor del på statistik om morgontidningens status och användning under de senaste 25 åren. Denna ”backspegel” går att använda för att skissera olika utvecklingsmöjligheter menar Wadbring och Hedman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;De konstaterar att år 2010 var den samlade upplagan av den betalda morgontidningen 3,5 miljoner exemplar, en minskning med 1,5 miljoner exemplar jämfört med 1990. Men nedgången för morgon- pressen kompenseras till viss del av gratistidningarnas upplagor på 1 miljon år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Upplagor anses vara ett trubbigt mått på hur vi tar del av ett medium. Men även om man ser till den regelbundna läsningen av morgontidningen på papper har det, enligt Wadbring och Hedman, skett en markant minskning. Andelen personer i Sverige som minst fem dagar i veckan läser en morgontidning har minskat med 14 pro- centenheter sedan de första mätningarna 1986 och nedgången har accelererat över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Nedgången i läsningen av pappersversionerna av de etablerade morgontidningarna kompenseras till en del av läsningen av dem via internet. Nätläsningen ger ett tillskott av regelbundna läsare med 8 procentenheter 2010, och sammanlagt innebär det att 62 procent av svenskarna tar del av morgonpressen regelbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Kommer då den tryckta pressen att ha försvunnit år 2025? De två &lt;NOBR&gt;SOM-forskarna&lt;/NOBR&gt; skisserar två gentemot varandra extrema fram- tidsscenarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;I sitt negativa framtidsscenario spår de två en fortsatt nedgång av morgontidningarnas pappersupplagor. De yngre har en låg konsumtion och är inte beredda att betala för nyheter. Baserat på de senaste 25 årens utveckling ”kan vi anta att nedgången kommer att accelerera inom de närmaste åren”. Morgontidningen kommer därmed att förlora sin ställning som ett självklart lokalt medium för en allt större del av befolkningen men finns trots allt kvar som en betydande faktor år 2025.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Att fler tar del av morgonpressen via internet är visserligen positivt, skriver de vidare. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv innebär det bekymmer eftersom intäkterna kommer att minska och därmed förutsättningarna för en kvalificerad journalistik. Samtidigt skiljer sig läsningen åt mellan pappers- och webbupplagorna. Pappers- tidningen ”skannas” av i sin helhet medan i nätupplagorna bara första- sidorna skummas av på motsvarande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;I sin mer positiva framtidsbild för den tryckta morgonpressen framhåller forskarna att medievanorna är ”förvånansvärt stabila”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td183"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Medborgaren och tekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;Morgontidningen är för många en naturlig och viktig del av morgon- bestyren. De framhåller också att konkurrensen om de lokala nyheterna är liten och att papperstidningen kan förväntas öka i betydelse genom att allt fler lokalt verksamma medieföretag väljer att begränsa det de ger läsarna fri tillgång till. Som en tredje faktor framhåller de att trots nedgången har den betalda tryckta morgon- tidningen ett starkt symbolvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;De håller frågan öppen om vilket framtidsscenario som kommer att slå in. Det viktigaste skälet till deras avvaktande hållning är att det spelar en stor roll vilka framtidsstrategier mediehusen har. Genom att vara aktiva och agera kan de möta utvecklingen och därmed till en del styra den. Om man inte tar nya grepp riskerar papperstid- ningen att starkt minska i betydelse men det finns, enligt forskarna, inget skäl att tro att mediehusen kommer att passivt invänta fram- tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft37"&gt;En annan faktor som kan påverka utvecklingen är, enligt forsk- arna, hur skatter och det statliga stödet till mediesektorn utformas. Det statliga presstödet är föremål för utredning bl.a. mot bakgrund av teknikutvecklingen och medieanvändningen (dir. 2011:112).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft21"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;P class="p630 ft124"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Några utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;De flesta är överens om att det finns brister i den tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regleringen. Däremot finns det olika uppfattningar om omfattningen av problemen, hur de ska värderas och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att komma till rätta med dessa. I det här avsnittet lämnas en övergripande redogörelse för de tillämpningsproblem med TF och YGL som har upp- märksammats på senare år. Uppgifterna har i första hand hämtats från den problemgenomgång som TYB gjorde i betänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? &lt;/SPAN&gt;(SOU 2006:96 s. 163 f.) samt kommitténs tilläggsdirektiv dir. 2008:42 och delbetänkande &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag? – Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:68 s. 59 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Innan vi redogör för problemen bör dock ett par iakttagelser göras. Det nuvarande grundlagssystemet i TF och YGL är avsett att ge ett särskilt starkt yttrandefrihetsrättsligt skydd åt yttranden till allmänheten som framförs i de medietyper som omfattas av grundlagarna. I TF och YGL läggs ett detaljerat straff- och processrättsligt system fast. En central faktor för utformningen och avgränsningen av detta system är att principen om ensamansvar ska kunna tillämpas tillfredsställande på de yttranden som omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Om grundlagarna är tillämpliga ska bestämmelser i övriga delar av rättsordningen inte tillämpas, om inte grundlagarna ger uttryckligt stöd för något annat. Denna tanke om grundlagarnas exklusivitet får sägas förutsätta att det i princip inte ska finnas någon gråzon mellan &lt;NOBR&gt;TF/YGL-systemet&lt;/NOBR&gt; och övriga delar av rättsordningen. Den kritiska frågan blir därmed hur det särskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft21"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten ska &lt;SPAN class="ft11"&gt;avgränsas &lt;/SPAN&gt;från rättsordningen i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft37"&gt;I TF och YGL knyts grundlagsskyddet till bruket av vissa typer av medier. Det är med andra ord den använda medietekniken som ligger till grund för avgränsningen mot annan lagstiftning. Därmed har lagstiftaren valt bort andra tänkbara metoder för att definiera grundlagarnas tillämpningsområde, t.ex. att låta innehållet i yttrandet bestämma om grundlagsskyddet är tillämpligt eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Som vi har sett i avsnitt 2.3.2 tillämpas emellertid inte denna avgränsningsmetod helt konsekvent i TF och YGL. I flera fall görs det nämligen undantag i tillämpningsområdet efter en bedömning av om det aktuella yttrandet omfattas av ändamålet med TF resp. YGL. Man brukar här tala om att det görs materiella undantag från grundlagarna efter en ändamålstolkning. Sådana materiella begränsningar av tillämpningsområdet förekommer bl.a. i fråga om kommersiell reklam och när det gäller vissa brott (koppleri, svindleri m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft35"&gt;En genomgång av tillämpningsproblem och andra svårigheter med TF och YGL visar att dessa i första hand rör hur avgränsningen mot vanlig lag ska göras. Även andra frågeställningar har dock upplevts som problematiska. Inom grundlagarnas tillämpningsområde kan det bl.a. uppstå tveksamheter om vilka bestämmelser som ska tillämpas på ett visst massmedium. Det här kan t.ex. få betydelse för frågan om vem som ska hållas ansvarig för innehållet i ett massmedium eller vilken preskriptionstid som ska gälla. Problem av det slaget brukar ibland sägas hänga samman med en ökad sammansmältning (”konvergens”) av olika medietekniker, t.ex. genom att programföretag på webbplatser erbjuder möjligheter att ta del av tidigare utsändningar (jfr SVT Play). Ett antal ytterligare exempel på denna utveckling kan lämnas, se kap. 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft10"&gt;Som har nämnts ovan finns det olika uppfattningar om vilken betydelse som ska tillmätas de oklarheter och problem som finns med grundlagarna. Här kan nämnas att TYB i sin problem- genomgång framhöll att svårigheter av det slaget inte var unika för grundlagarna utan förekom i så gott som all lagstiftning. Ett delvis annat synsätt kommer till uttryck i regeringens direktiv till kommittén (dir. 2008:42). Där betonas i stället betydelsen av att många av gränsdragningsproblemen är avgörande för om grund- lagsregleringen är tillämplig eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Det ska här slutligen betonas att redogörelsen nedan tar sikte på tillämpningsproblem med det nuvarande grundlagssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td193"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p577 ft9"&gt;Förhållanden som kan sägas ha sin grund i medvetna politiska val från grundlagsstiftarens sida berörs inte närmare i detta sammanhang. Här avses bl.a. vissa frågor som tas upp i kommitténs direktiv. Det gäller särskilt de begränsade möjligheterna att lämna internationellt rättsligt bistånd på det grundlagsskyddade området (se vidare kap. 21). Vidare behandlas inte frågan om de brister som vissa anser föreligga när det gäller skyddet för den personliga integriteten i TF och YGL (se särskilt kap. 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft10"&gt;I kap. 3 och i huvudavsnitt III (Överväganden – skifte eller inte) behandlas de invändningar på mer principiella grunder som brukar framföras mot grundlagarna. Dessa invändningar berör flera av de tillämpningsproblem som behandlas nedan men diskuteras inte närmare i det här kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vissa allmänna problem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft10"&gt;En kritik som kan framföras mot TF och YGL är att grundlagarna har fått en &lt;SPAN class="ft11"&gt;komplicerad och svårtillgänglig utformning&lt;/SPAN&gt;. Detaljnivån är mycket hög och det är svårt att utan särskilda förhandskunskaper förstå grundlagarnas systematik, uppbyggnad och innebörd. Författningsspråket i TF är som regel ålderdomligt och uppfyller inte de språkliga samt redaktionella krav som brukar ställas på modern lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;För båda grundlagarna gäller att bristen på klarhet i regleringen är särskilt påtaglig i de delar som avgör när dessa blir tillämpliga. Här kan som några exempel nämnas den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL (se nedan), definitionen av tryckt skrift i 1 kap. 6 § TF och regleringen av när respektive grundlag blir tillämplig på massmedier med internationell anknytning (se bl.a. 13 kap. TF och 1 kap. 7 § YGL). I sammanhanget finns det även anledning att nämna den i flera avseenden otillgängliga regleringen av frågan om vem som ansvarar för en tryckt skrift (se 8 kap. TF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Till frågan om TF:s och YGL:s svårtillgänglighet hör att dessa innehåller ett antal bestämmelser där det kan ifrågasättas om reglerna behöver finnas på grundlagsnivå. Vidare har det riktats invändningar mot att &lt;SPAN class="ft11"&gt;YGL i centrala delar inte kan läsas själv- ständigt &lt;/SPAN&gt;utan bygger på hänvisningar till TF. Det gäller t.ex. frågor om yttrandefrihetsbrott, tvångsmedel, åtal och rättegång. Detta försvårar förståelsen av en redan komplicerad reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft35"&gt;Den detaljerade regleringen i TF och YGL för även med sig att dessa behöver ändras förhållandevis ofta. Behovet av ändringar har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft21"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft37"&gt;ansetts hänga samman med teknikberoendet eftersom regelverket behöver anpassas löpande till utvecklingen av nya medieformer. I annat fall riskerar sådana nya kommunikationsmetoder att hamna utanför grundlagsskyddet trots att det finns ett tydligt skydds- behov. Den fortgående anpassningen av grundlagarna till ny teknik anses vara en viktig förklaring till varför grundlagssystemet har blivit så komplicerat. Dessa förändringar har nämligen som regel utförts genom relativt invecklade tillägg eller ”påbyggnader” till befintliga bestämmelser (i första hand i YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;En allmän komplikation med TF och YGL är att det finns &lt;SPAN class="ft11"&gt;ett antal undantag från tillämpningsområdet &lt;/SPAN&gt;som inte kan utläsas av grundlagstexten. Den som tar del av grundlagarna kan få intrycket att dessa lägger hinder i vägen för att t.ex. tillämpa marknadsrättslig lagstiftning på annonser i grundlagsskyddade medier eller för att ingripa mot uppgifter i en tidningsartikel som utgör en del av ett svindleribrott. Så är emellertid normalt inte fallet eftersom grund- lagarna anses undantagna från den här typen av situationer. Dessa s.k. materiella undantag görs, som har nämnts ovan, i första hand utifrån en tolkning av grundlagarnas syfte och innebörd enligt vad som anges i 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 § YGL. Svårigheterna med denna ordning är att den bygger på relativt komplicerade tolkningar i enskilda situationer. Det kan därför vara svårt att förutse och bedöma om ett konkret fall ligger utanför grundlags- området eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;Som ett exempel på de besvärliga frågeställningar som kan aktualiseras vid avgränsningen av det materiella tillämpnings- området kan nämnas JK:s ärende med dnr &lt;NOBR&gt;5866-10-31.&lt;/NOBR&gt; Ärendet rörde en anmälan om sexuellt ofredande genom ett telefonsamtal som gick ut i direktsänd webbradio. Innehållet i sändningen bestod av ett telefonsamtal mellan ”programledaren” och en kvinna som inte var medveten om att hon deltog i sändningen. Enligt JK var förhållandena sådana att den som ringde upp inte skulle åtnjuta skydd mot straffansvar enligt YGL, i första hand med hänsyn till att kvinnan som svarade inte var medveten om att hon deltog i programmet. Anmälan skulle i stället handläggas av Åklagar- myndigheten och då enligt vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft31"&gt;Frågan om det materiella tillämpningsområdet belyser således ändamålet med det särskilda grundlagsskyddet. Det har framhållits att &lt;SPAN class="ft70"&gt;ändamålet med grundlagarna är oklart&lt;/SPAN&gt;. I kommitténs debatt- betänkande SOU 2010:68 anfördes – efter en genomgång av syftesbestämmelserna i TF resp. YGL – följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft21"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td193"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p640 ft72"&gt;Det som anges i dessa bestämmelser som tryckfrihetens och yttrandefrihetens ändamål är alltså ett fritt meningsutbyte, en allsidig upplysning och – i YGL – ett fritt konstnärligt skapande. Det bör noteras att dessa ändamål inte säger något om syftet med den avgränsning som görs i de båda grundlagarna till viss teknik. Det framgår sålunda inte varför den särskilt starka yttrandefrihet som grundlagarna ger begränsas till tryckta skrifter eller motsvarande i TF och till radio, tv, vissa liknande överföringar, filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar i YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft72"&gt;Om man ändå ska försöka förstå ändamålet med den avgränsning som görs till viss teknik kan det antas vara ungefär att grundlagarna ska fånga in de yttranden som förmedlas med tekniker som &lt;SPAN class="ft125"&gt;möjliggör masskommunikation&lt;/SPAN&gt;, samtidigt som de på ett enkelt sätt &lt;SPAN class="ft125"&gt;möjliggör avläsning i efterhand &lt;/SPAN&gt;och därmed &lt;SPAN class="ft125"&gt;underlättar ansvarsutkrävande &lt;/SPAN&gt;när yttrandena strider mot lagen. Avgränsningen till masskommunikation har att göra med att den sortens kommunikation bedöms särskilt viktig i en demokrati. Låt oss för den fortsatta diskussionens och enkelhetens skull säga att ändamålet med grundlagarnas avgränsning till viss teknik är – med de allmänna ändamålen för tryck- och yttrandefriheten som bakgrund – att ge särskilt skydd åt mass- kommunikation och därvid sådana yttranden som lätt kan granskas i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft72"&gt;Problemet med denna ändamålsbeskrivning är att den många gånger inte är till någon hjälp i den konkreta tolkningssituationen. Om man t.ex. har en text på ett papper eller en &lt;NOBR&gt;t-tröja&lt;/NOBR&gt; och ska undersöka om texten omfattas av TF, har man inte någon hjälp av de angivna ändamålen. Huruvida tekniken är sådan att den möjliggör masskommunikation och gör yttrandet lätt att granska i efterhand är sålunda irrelevant vid tolkningen. Man frågar sig bara om det är den föreskrivna tekniken som har använts eller inte, varvid det många gånger rentav kan vara så att teknik som skyddas av grundlagarna är mindre inriktad på masskommunikation än vissa tekniker som inte skyddas. Detta har blivit särskilt tydligt med de senaste decenniernas utveckling, som bl.a. innebär att masskommunikation till mycket stor del sker via Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft12"&gt;Det nämnda ”ändamålsproblemet” handlar som sagt bland annat om tolkningssvårigheter. Men det handlar också om hur lagen uppfattas. Det är ofta svårt att förklara varför en viss företeelse har grundlagsskydd och varför en annan, som kanske är snarlik, inte har det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft35"&gt;Som vi har sett innebär TF och YGL ett slags parallellt straff- och processrättsligt system till de allmänna reglerna i främst brotts- balken och rättegångsbalken. Gränsdragningsproblem mellan dessa regelverk kan leda till att det inte går att avgöra vilken process- ordning som ska tillämpas. Ett åtal riskerar t.ex. att avvisas oavsett om talan väcks av JK eller av allmän åklagare. Dessa s.k. &lt;SPAN class="ft44"&gt;kortslutningseffekter &lt;/SPAN&gt;kan, har det betonats, leda till att brott inte kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;beivras. Problemet kan innebära att enskilda personer tvingas till omfattande processer i flera instanser utan att saken får en slutlig prövning (se dir. 2008:42 och bl.a. NJA 2002 s. 583).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Ett generellt problem med den nuvarande regleringen är att &lt;SPAN class="ft38"&gt;olika bestämmelser blir tillämpliga på ”samma” yttrande &lt;/SPAN&gt;beroende på vilken spridningsteknik som används. I sammanhanget brukar det särskilt framhållas att skilda ansvars- och preskriptionsregler kan bli tillämpliga när t.ex. ett massmedieföretag distribuerar ett yttrande i flera olika kanaler. Det kan bl.a. avse artiklar som publiceras i såväl en papperstidning som i tidningens nätupplaga. Vidare kan nämnas program som sänds genom traditionell tv- sändning och sedan även tillhandahålls på programföretagets webb- plats. Denna frågeställning berörs även i avsnitt 6.5 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Tryckta skrifter och tekniska upptagningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Flera av de tillämpningsproblem som brukar påtalas med TF och YGL rör medier som utgör s.k. fysiska databärare. Här avses tryckta och andra skrifter samt tekniska upptagningar. Problemen är i huvudsak av två olika slag. Det första problemet (a) avser frågan om de tekniska förutsättningar som uppställs för att grund- lagarna ska vara tillämpliga är uppfyllda. Det andra problemet (b) avser olika tillämpningssvårigheter som är kopplade till det spridningskrav eller krav på mångfaldigande (stencilregeln) som gäller dessa medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;När det gäller oklarheter i tekniskt avseende (a) brukar främst problemet med att avgöra om en skrift är &lt;SPAN class="ft11"&gt;framställd i tryckpress &lt;/SPAN&gt;framhållas. Det har förekommit att SKL i brottsutredningar inte kunnat med säkerhet avgöra om tryckteknik har använts eller inte. I det läget går det alltså inte att dra någon bestämd slutsats om vilken straff- och processordning som ska tillämpas. Det finns då inte möjlighet att ingripa straffrättsligt, även om skriften i sig innehåller uttalanden vilka framstår som brottsliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I fråga om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-tidningar&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;e-böcker&lt;/NOBR&gt; som levereras med innehåll &lt;SPAN class="ft10"&gt;har det konstaterats att dessa saknar grundlagsskydd. Fråge- ställningen rör skyddet för innehåll som finns vid själva leveransen till konsumenten. Den avser däremot inte böcker, tidningar och annan information som denne laddar ned därefter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Problemet brukar i första hand framhållas i fråga om s.k. läsplattor men även annan teknisk apparatur som levereras med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td193"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p645 ft9"&gt;innehåll kan i princip omfattas, t.ex. vissa mobiltelefoner och mp 3- spelare. Frågan har väckts om inte dessa företeelser borde anses utgöra tekniska upptagningar, ungefär på det sätt som gäller för externa hårddiskar som levereras med innehåll. Skillnaden är dock att det inte krävs något fristående tekniskt hjälpmedel för att ta del av innehållet på t.ex. en läsplatta. Därmed är det inte fråga om en teknisk upptagning enligt YGL:s definition av begreppet. Kommittén ansåg följaktligen i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor &lt;/SPAN&gt;(SOU 2009:14) att nya begrepp måste införas i YGL om man önskade ge läsplattor som levereras med innehåll grundlagsskydd. I kommitténs förslag på en tänkbar lagteknisk lösning talas om ”elektroniska upptag- ningar” som ett nytt begrepp vid sidan om tekniska upptagningar (s. 213 f.). Kommittén menade dock att det inte fanns något större behov av att göra en sådan förändring av YGL (s. 204 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft37"&gt;Det andra huvudsakliga tillämpningsproblemet (b) rör som sagt spridning av exemplar av skrifter eller tekniska upptagningar. Svårigheter kan här uppkomma att avgöra om grundlagarna är tillämpliga. Förklaringen är att det krävs att ett visst antal exemplar föreligger för att en spridning till allmänheten ska vara möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Oklarheter i fråga om det nödvändiga antalet exemplar har påtalats när det gäller den s.k. &lt;SPAN class="ft11"&gt;stencilregeln &lt;/SPAN&gt;i 1 kap. 5 § TF och dess grundläggande krav på att en skrift har ”mångfaldigats”. En liknande frågeställning har aktualiserats i fråga om hur många exemplar som krävs för att YGL ska vara tillämplig på &lt;SPAN class="ft11"&gt;tekniska upptagningar som framställs och säljs på begäran&lt;/SPAN&gt;. Rättspraxis anses innebära att spridningskravet i 1 kap. 10 § YGL är uppfyllt om ett tiotal exemplar framställs inom ungefär högst en månad (NJA 2002 s. 281, jfr avgörandet NJA 2002 s. 583 där sju exemplar ansågs vara för litet för grundlagsskydd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Ett närliggande tillämpningsproblem rör svårigheter för polis och åklagare att praktiskt avgöra om tillräckligt många exemplar av en teknisk upptagning föreligger för att YGL ska vara tillämplig. Problemet blir särskilt påtagligt om upptagningarna saknar de s.k. ursprungsuppgifter som ska anges enligt 3 kap. 13 § första stycket. I det läget är den presumtion för grundlagsskydd som framgår av 1 kap. 10 § andra stycket andra meningen inte tillämplig. Svårigheter av det här slaget har aktualiserat frågan om det bör införas en ”stencilregel” för tekniska upptagningar enligt mönster från TF (se bl.a. SOU 2009:14 s. 139 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;En annan problematisk aspekt på spridningskravet har koppling till &lt;SPAN class="ft70"&gt;vad som utgör en upplaga &lt;/SPAN&gt;av skriften eller upptagningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft21"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft10"&gt;Upplagebegreppet har betydelse för frågan om när preskriptions- tiden börjar löpa. Rättsläget innebär att en ny upplaga föreligger om innehållet i t.ex. en skrift ändras. Vidare anses ett nytt framställningstillfälle (bl.a. genom en ny tryckning) innebära en ny upplaga. Ett tiotal likadana exemplar som framställs inom högst en månad anses – i linje med rättsfallet NJA 2002 s. 281 – utgöra en gemensam upplaga. Problemen med upplagebegreppet torde i regel inte vara av rättslig natur. Svårigheterna är snarare att i det enskilda fallet klarlägga om t.ex. ett i beslag taget flygblad tillhör en tidigare upplaga eller om en ny framställning har ägt rum. Detta har normalt stor betydelse för bedömningen av om preskription har inträtt eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Olika bestämmelser för tråd- och etersändningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft10"&gt;Ett problem som har påtalats med YGL rör regleringen i 3 kap. av sändningar av radio- och &lt;NOBR&gt;tv-program.&lt;/NOBR&gt; Enligt denna är utrymmet för lagstiftaren att reglera sådana sändningar olika stort beroende på vilken överföringsteknik som används. För sändningar i tråd gäller i princip full etableringsfrihet, dock med vissa i grundlagen angivna inskränkningar av sändningsrätten (se avsnitt 2.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;I fråga om trådlösa sändningar (etersändningar) gäller däremot inte etableringsfrihet. För sådana sändningar kan det i lag uppställas krav på tillstånd och villkor. Förklaringen är att det av tekniska skäl har ansetts nödvändigt att reglera hur det begränsade sändnings- utrymmet i etern används (se bl.a. prop. 1990/91:64 s. 78 f.). Exempel på den teknik som avses är marksändningar som tas emot med vanlig antenn och satellitsändningar som tas emot med parabolantenn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Det har ifrågasatts om det är lämpligt eller ens möjligt att hålla fast vid uppdelningen mellan tråd- och etersändningar. De tekniska förutsättningarna har ändrats betydligt sedan den nuvarande uppdelade regleringen infördes år 1992. Det har särskilt framhållits att radio och tv i dag sänds över internet omväxlande i tråd och på annat sätt, varför skillnaderna mellan de olika kategorierna (tråd- och etersändningar) har kommit att luckras upp. Under det utredningsarbete som föregick den nya radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; påtalades att den nuvarande uppdelningen på grundlagsnivå leder till skillnader som inte framstår som sakligt motiverade, se AV- utredningen i &lt;SPAN class="ft8"&gt;En ny radio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;TV-lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;(SOU 2008:116 s. 372).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft21"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td193"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p646 ft10"&gt;Utredningen menade att möjligheterna att införa regler som tjänar angelägna allmänna intressen (t.ex. skydda barn mot olämpligt programinnehåll eller göra &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; tillgängliga för personer med funktionsnedsättning) borde ”kunna upprätthållas oberoende av formen för sändningen och oberoende av om sändningen kräver tillstånd”. En sådan ordning förutsätter dock, konstaterade utred- ningen, att YGL ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Problem som handlar om databasregeln&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;I 1 kap. 9 § YGL finns den s.k. databasregeln, som har visat sig medföra flera tillämpningsproblem. Med en databas avses enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;YGL ”en samling av information lagrad för automatiserad behandling”, se 1 kap. 1 § femte stycket. Bestämmelsen i 1 kap. 9 § ger skydd åt t.ex. dagstidningars nätupplagor och vissa andra publikationer på internet. I första hand omfattar bestämmelsen verksamhet som bedrivs av mer traditionella massmedieföretag. Hit räknas bl.a. redaktioner för tidningar och radioprogram samt förlag, tryckerier och nyhetsbyråer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Sedan år 2003 kan även andra än massmedieföretag – t.ex. orga- nisationer, företag och enskilda – omfattas av databasregeln. Här är dock grundlagsskyddet villkorat av att man har skaffat ett utgiv- ningsbevis för databasverksamheten. Den 19 juni 2012 hade 814 sådana utgivningsbevis meddelats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft35"&gt;TYB identifierade i sitt betänkande SOU 2006:96 (s. 173 f.) ett antal frågeställningar kring databasregeln. Några av dessa tas upp i det följande. Andra frågeställningar i redogörelsen behandlades i kommitténs delbetänkande SOU 2010:68 (s. 67 f.) eller är nya. Frågorna berörs här endast översiktligt eftersom de presenteras mer ingående i kap. 15 (Förändringar i databasregeln).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;Gränserna för det automatiska skyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;En typisk situation då databasregeln är tillämplig är när ett programföretag tillhandahåller tidigare sänt material på sin webbplats. Ett motsvarande fall är när dagstidningsföretag publicerar material från den tryckta tidningen på en webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft35"&gt;Det är dock inte alltid så att det finns ett redaktionellt samband mellan den som driver verksamheten och själva webbplatsen. I vilka fall ska sambandet anses tillräckligt starkt för att webbplatsen ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft21"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;omfattas av det automatiska skyddet enligt 1 kap. 9 § första stycket YGL? Och när krävs det ett särskilt utgivningsbevis för att få grundlagsskydd?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;En snarlik frågeställning blir aktuell om ett massmedieföretag bedriver sin databasverksamhet i en särskild juridisk person. Om dessa situationer uttalade TYB – med hänvisning till tidigare förarbetsuttalanden – att frågan om databasregeln (dess regel om det automatiska skyddet) ska gälla för verksamheten bör avgöras av om massmedieföretaget fortfarande kan anses vara den som tillhandahåller allmänheten upplysningarna eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft10"&gt;Då inställer sig emellertid frågan var gränsen går för att, i detta exempel, papperstidningsföretaget alltjämt ska anses vara ”den som tillhandahåller allmänheten upplysningarna” ur databasen? Hur ska situationen bedömas om det särskilda bolag som bedriver databas- verksamheten ägs av flera, från varandra oberoende, massmedie- företag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;Innebörden av begreppet ”redaktion”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;De aktörer som omnämns i 1 kap. 9 § första stycket YGL kallas ofta med ett gemensamt begrepp för ”massmedieföretag”. Detta framstår dock inte som en korrekt beskrivning i fråga om alla de aktörer som får ett automatiskt verkande grundlagsskydd enligt bestämmelsen. Problemet sammanhänger med uttrycket ”redaktion”. Det begreppet används i databasregeln utan att det närmare framgår vem eller vilka som avses. Härmed uppstår oklarheter bl.a. i fråga om vilket rättssubjekt som ska anses ”bedriva verksamheten” och därmed göra en databasanmälan enligt tillämpningslagen. Det kan även bli otydligt vem som ansvarar straffrättsligt för innehållet på en webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Databaser som består av olika delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Databasregeln förutsätter att en databas innehåll ”kan ändras endast av den som driver verksamheten”. Samtidigt blir det allt vanligare med kommentarsfunktioner. Dessa funktioner är i varierande utsträckning, och ibland inte alls, avgränsade från övrigt innehåll i databasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft21"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td193"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td83"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft9"&gt;Kommentarsfunktionerna innebär – bortsett från fall där kommentarerna förhandsgranskas innan de publiceras – att innehållet i databasen har ändrats av någon annan än den som driver verksam- heten. Detta väcker en rad frågor om databasregelns tillämpning. Till att börja med kan konstateras att den omodererade kom- mentarsfunktionen enligt huvudregeln i 1 kap. 9 § första stycket YGL i sig inte omfattas av databasregeln och därmed inte av något utgivaransvar. Men diskvalificerar den omständigheten att kom- mentarerna är omodererade bara själva kommentarsfunktionen från att omfattas av databasregeln? Eller utesluter den också artikeln till vilken den är anknuten – eller kanske hela webbplatsen – från grundlagsskydd? Dessa frågeställningar aktualiserar även det grundläggande problemet om hur &lt;SPAN class="ft8"&gt;en &lt;/SPAN&gt;databas avgränsas från en annan och hur &lt;SPAN class="ft8"&gt;en del &lt;/SPAN&gt;av en databas kan identifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft11"&gt;Externa informationsleverantörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Metoderna för att organisera massmedial verksamhet har förändrats tydligt sedan YGL infördes. Det gäller inte minst i fråga om massmedieföretagens webbplatser. Dessa innehåller allt oftare delar som på olika sätt kan påverkas av personer som inte tillhör medieföretagets organisation. Som ett exempel kan nämnas medieföretag som låter ett produktionsbolag uppdatera en webbsida som är kopplad till ett radio- eller &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; som produktionsbolaget producerar åt medieföretaget. Kännetecknande för ett sådant upplägg är att det externa produktionsbolaget agerar på uppdrag av den som driver verksamheten, se vidare avsnitt 15.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Frågan är emellertid hur en konstruktion med externa informationsleverantörer påverkar grundlagens tillämpning. Är det fråga om en delegation av publiceringsbeslut som omfattas av utgivarens ansvar? Eller kan det anses att innehållet ändras av någon annan än ”den som driver verksamheten”? I det senare fallet skulle kravet för grundlagsskydd enligt 1 kap. 9 § första stycket YGL inte vara uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft11"&gt;När tillhandahålls information ”allmänheten”?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft31"&gt;En förutsättning för databasregelns tillämpning är att databas- informationen tillhandahålls ”allmänheten”, dvs. en vid och öppen krets av mottagare som inte är bestämd i förväg. Detta kan synas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Tillämpningsproblem med TF och YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;vara en tydlig avgränsning men den kan medföra tillämpnings- problem i fråga om t.ex. stora intranät. Ett abonnemangskrav anses inte utesluta att något är riktat till allmänheten, men hur är det då med ”anställning”? ”Allmänheten” kan ju i ett intranätssamman- hang vara en relativt stor krets. Frågan blir då om det är uteslutet att tala om ”allmänheten” bara för att denna krets är sluten och informationen inte är tillgänglig för envar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;Databasregeln och sociala medier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Flertalet traditionella massmedieföretag är i dag aktiva på sociala medier, t.ex. Twitter och YouTube. Härvid uppkommer frågan om grundlagsskydd (automatiskt eller genom ansökan om utgivnings- bevis) kan gälla för material som publiceras av redaktionen för ett massmedieföretag på en särskild för redaktionen eller massmedie- företaget avsedd ”yta” under den övergripande tjänsten. En förutsättning för grundlagsskydd enligt databasregeln är ju dock att innehållet i databasen kan ändras endast av ”den som driver verksamheten”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;Särskilt om arkivdatabaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;När YGL trädde i kraft år 1992 kompletterades 1 kap. 7 § TF med ett nytt andra stycke. Lagstiftarens avsikt var att TF även skulle omfatta publicering av förlagetrogna återgivningar av periodiska skrifter i medier som skyddas av YGL. Det framhölls bl.a. att en sådan ordning ökade möjligheterna att hålla samman ansvaret för den periodiska skriften och återgivningen av denna i elektronisk form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Högsta domstolen fastslog emellertid i NJA 2003 s. 31 att den nuvarande bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF inte kan tillämpas när en periodisk skrift återges på en webbplats. Avgöran- det anses ha inneburit en oklar rättslig situation för tidningarnas arkivdatabaser. Det har bl.a. lett till att särskilda utgivare utses för arkivdatabaserna och att dessa får ansvara även för publiceringar som de inte har haft något inflytande över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Ett annat problem med 2003 års avgörande som brukar påtalas är att olika principer för beräkning av preskriptionstider gäller för den ursprungliga publiceringen av skriften och för den arkiverade skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;P class="p653 ft124"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;EU-rätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och Europa- konventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;Det svenska systemet för att skydda medborgarnas tryck- och yttrandefrihet kan härledas till den tryckfrihetsförordning som antogs år 1766. Dagens reglering i TF och YGL har en tydlig natio- nell prägel. &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; och annat internationellt rättsligt samarbete har hittills avsatt förhållandevis små spår i utformningen av dessa grundlagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;TF och YGL utgör en mycket detaljerad grundlagsreglering av ett centralt fri- och rättighetsområde. I flera avseenden har regle- ringen gränsöverskridande implikationer. Den avser inte enbart kommersiella förhållanden inom mediebranschen utan även mer grundläggande rättighetsfrågor, t.ex. hur starkt skyddet är för en publicering som på olika sätt har kopplingar till andra länder. Inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; har Sverige fått verka för ett antal undan- tag från &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; för TF och YGL. Mycket talar för att berörings- punkterna mellan de två rättssystemen blir fler och att det finns potentiella konflikter mellan dessa. Det gäller inte minst efter Lissabonfördraget, som bl.a. innebär ett fördjupat straffrättsligt sam- arbete, även på områden som i Sverige regleras genom TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;En mer genomgripande översyn av TF och YGL kan mot den bakgrunden inte genomföras utan att man väger in förhållandet till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Detsamma gäller givetvis om en ny yttrandefrihetsgrund- lag ska införas, särskilt om denna delvis motiveras av att det finns ett behov av att anpassa det svenska regelverket till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; för att undvika framtida konflikter. I det här kapitlet lämnas ett underlag till de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; aspekter som bör vägas in vid diskussionen om TF och YGL ska ersättas med en ny grundlag. Det är framför allt två frågeställningar som berörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft21"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355227x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Den första &lt;/SPAN&gt;frågeställningen rör relationen mellan de svenska grundlagarna och &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Finns det några rättsliga gränser för hur långt överföringen av beslutskompetens till EU kan gå? Frågor av det slaget har berörts i flera lagstiftningsärenden, främst i sam- band med att bestämmelserna i RF har setts över och ändringar gjorts i de fördrag som styr &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; Vissa grundprinciper i TF och YGL har i det sammanhanget framhållits som särskilt viktiga för svenskt vidkommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Den andra &lt;/SPAN&gt;frågeställningen tar sikte på relationen i sak mellan TF/YGL och &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; I den delen berörs tänkbara konflikter med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Där behandlas även frågan om vilka metoder som har använts för att undvika situationer där de två rättssystemen framstår som oförenliga. Utgångspunkten i den här delen är universitets- lektorn jur.dr Lotta Lerwalls rapport ”Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten”.&lt;/NOBR&gt; Rapp- orten sammanfattas i avsnitt 7.2.3.&lt;SPAN class="ft121"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;När det gäller frågan om eventuella materiella konflikter med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; bör det nämnas att dessa behandlas även i andra delar av betänkandet. Den kanske mest centrala frågeställningen i det sam- manhanget är om det nuvarande svenska grundlagsskyddet går att förena med ett deltagande i EU:s straffrättsliga samarbete efter Lissabonfördraget. Frågan berörs närmare i kap. 21 om internationellt rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Sist i det här kapitlet lämnas en översiktlig redogörelse för Europakonvention och de artiklar i denna som kan anses ha sär- skild betydelse för TF och YGL. Vi har anledning att återkomma till konventionen i huvudavsnittet V (Skyddet för privatlivet m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förhållandet till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft15"&gt;7.2.1 Kort om &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft35"&gt;Europeiska unionen (EU) har bildats genom fördrag som ingåtts av suveräna stater vilka har beslutat sig för att bedriva ett fördjupat samarbete inom vissa politikområden. Unionen kan därför sägas ha sitt ursprung i folkrätten, dvs. den samling regler som styr staternas relationer till varandra och till internationella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft128"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Rapporten finns publicerad på Yttrandefrihetskommitténs hemsida www.sou.gov.se/yttrandefrihet och finns tillgänglig i kommitténs arkiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft21"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft9"&gt;Det &lt;NOBR&gt;EU-samarbete&lt;/NOBR&gt; som bedrivs &lt;SPAN class="ft8"&gt;inom ramen &lt;/SPAN&gt;för de aktuella fördragen skiljer sig dock väsentligt från traditionellt folkrättsligt samarbete. Samarbetet kan beskrivas på olika sätt. En beskrivning som passar bra i det här sammanhanget utgår från att det – rättsligt sett och något förenklat – finns två grundläggande samarbets- former. Den ena samarbetsformen kan beskrivas som &lt;SPAN class="ft8"&gt;överstatlig &lt;/SPAN&gt;och innebär normalt betydande ingrepp i medlemsstaternas själv- bestämmanderätt. Den andra samarbetsformen benämns här som &lt;SPAN class="ft8"&gt;mellanstatlig &lt;/SPAN&gt;och medför i princip endast begränsade rättsliga intrång i den nationella suveräniteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft37"&gt;Att översiktligt beskriva &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; har blivit mer kompli- cerat i och med Lissabonfördraget. Man brukade tidigare säga att samarbetet utövades i tre olika pelare. I den första pelaren bedrevs det överstatliga samarbetet inom främst EG. I övriga två pelare var samarbetet mellanstatligt och avsåg den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (andra pelaren) samt samarbetet i civilrättsliga, polisiära och straffrättsliga frågor (tredje pelaren). Lissabonför- draget innebär en upplösning av pelarstrukturen. De fördrag som styr EU (den s.k. primärrätten) får en annan strukturell uppbygg- nad som bl.a. innebär att gränserna mellan det överstatliga och det mellanstatliga samarbetet blir mindre tydliga. En viktig effekt i sak är att det straffrättsliga samarbetet i högre grad än tidigare blir över- statligt. Samarbetet på det utrikes- och säkerhetspolitiska området har dock kvar mellanstatliga drag i den meningen att en faktisk veto- rätt föreligger för medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Överlåtelse av beslutanderätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft9"&gt;Ett grundläggande drag hos det överstatliga samarbetet är att med- lemsstaterna avstår från makten att själva fatta beslut inom vissa områden och lämnar över denna till EU. Där sammanförs makten och utövas i stället av staterna gemensamt genom EU:s institu- tioner. &lt;NOBR&gt;EU-organen&lt;/NOBR&gt; kan således, inom de områden som berörs, sägas ha ersatt t.ex. de nationella parlamenten som beslutsfattare. I regeringens proposition inför ett svenskt medlemskap i EU benämn- des detta som ”överlåtelse av beslutanderätt” och att staterna ”avstår från en del av sina statsorgans beslutsbefogenheter och överlåter dessa till &lt;NOBR&gt;EG-institutionerna”&lt;/NOBR&gt; (prop. 1993/94:114 s. 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft21"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;Det är en sedan länge etablerad &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; grundprincip att unionsrätten har företräde framför nationell rätt, även framför med- lemsstaternas grundlagar (se bl.a. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgöranden i mål 6/64, Costa/ENEL och mål 11/70, Internationale Handelsgesellschaft). Principen anses vara en följd av att medlemsstaterna, efter överlåt- elsen av beslutanderätt till EU, inte har möjlighet att lagstifta nationellt i frågor som regleras av &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; På dessa områden anses de nationella parlamenten helt enkelt inte längre vara behör- iga lagstiftare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning av företrädesprincipen betyder att medlemskapets innebörd helt och hållet bestäms av unionsrätten. Innehållet i en rättsakt som antas av EU kan inte – enligt &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolens praxis – överprövas mot nationella rättsregler, inte ens mot medlemsstaternas grundlagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Det här synsättet har inte varit okontroversiellt. Särskilt på området för grundläggande fri- och rättigheter har det hävdats att i vissa situationer måste det på nationell nivå kunna prövas om en EU- rättslig regel är förenlig med det rättighetsskydd som tillkommer medborgarna enligt den nationella grundlagen. Här kan särskilt nämnas att den tyska författningsdomstolen i flera uppmärksammade avgöranden har förklarat att den avser att bevaka att det rättighets- skydd som &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; erbjuder är jämförbart med det skydd som föreskrivs i den tyska grundlagen, se de s.k. &lt;NOBR&gt;”Solange”-domarna&lt;/NOBR&gt; från 1974 och 1986 samt avgöranden rörande Maastrichtfördraget (1993) och Lissabonfördraget (2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft9"&gt;Nationella domstolar har även ifrågasatt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis i situationer som rört tänkbara befogenhetsöverskridanden från EU:s sida. Frågeställningen har då varit i vilken utsträckning ett nationellt organ kan hävda att medlemsstaten och dess medborgare inte blir bundna av rättsakter från unionen som överskrider de beslutsbefogenheter som staten anser sig ha överlåtit till EU. De mest kända exemplen är här de nämnda tyska domarna om Maastricht- resp. Lissabonfördraget där domstolen förklarade att &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; som gick utöver fördragen saknade verkan i Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft35"&gt;I Sverige har det grundläggande förhållandet mellan &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och nationell rätt inte varit föremål för domstolsprövning. Dessa frågeställningar har i stället belysts främst i olika lagstiftnings- ärenden rörande utformningen av RF:s bestämmelser om över- låtelse av beslutanderätt. De har även berörts i anslutning till frågan om Sveriges ratifikation av olika fördragsändringar. Här nedan lämnas en kortfattad redogörelse för rättsläget med utgångspunkt i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft21"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;dessa ärenden. Först görs det dock vissa allmänna kommentarer om 10 kap. 6 § RF, dvs. den bestämmelse som anger villkoren för över- låtelse av beslutanderätt till EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;Överlåtelse av beslutanderätt enligt RF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft9"&gt;RF bygger på grundsatsen att konstitutionell kompetens inte kan överlåtas från ett organ till ett annat om inte grundlagen uttryckligen medger det. Principen gäller inte bara i förhållande till inhemska organ utan även gentemot utländska. RF innehåller ett antal före- skrifter om hur beslutanderätt på inhemsk nivå kan flyttas från ett organ till ett annat, se främst bestämmelserna i 8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Frågan om överflyttning av beslutsbefogenheter från nationella till internationella organ behandlas i 10 kap. Den viktigaste formen av överlåtelse rör EU och behandlas i 6 §, som fick sin nuvarande lydelse efter 2010 års reform av RF. I bestämmelsen anges följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft89"&gt;Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen över- låta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det sam- arbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft12"&gt;Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre fjärde- delar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft9"&gt;10 kap. 6 § första stycket medger alltså att beslutanderätt överlåts inom &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; I bestämmelsen anges ramarna och formerna för sådan överlåtelse. Bestämmelsen har sitt ursprung i de föränd- ringar i RF som genomfördes i samband med det svenska EU- inträdet. Den hämtar sitt närmare innehåll från ett antal förarbets- uttalanden med anledning av &lt;NOBR&gt;EU-anslutningen,&lt;/NOBR&gt; en ändring som genomfördes år 2002 och olika överlåtelsefrågor som har aktualiserats därefter (se främst SOU 1993:14, prop. 1993/94:114, bet. 1993/94:KU21, SOU 2001:19, prop. 2001/02:72, bet. 2001/02:KU18, regeringens lagrådsremiss den 2 juni 2005 ”Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa” och Lagrådets yttrande däröver den 28 juni 2005, prop. 2007/08:168 och SOU 2008:125).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft21"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;Det står klart att föreskriften i 10 kap. 6 § bemyndigar riksdagen att inom ramen för samarbetet i EU överlåta beslutanderätt som annars tillkommer svenska organ. I bestämmelsen uppställs vissa villkor för överlåtelsen och anges vilka beslutsformer som riksdagen ska tillämpa. Det går knappast att i detalj beskriva bestämmelsens innebörd. De begrepp som används är allmänt hållna och deras när- mare betydelse har inte lagts fast i någon konkret tillämpningssitua- tion. De nämnda förarbetsuttalandena visar dock att bestämmelsen hittills i huvudsak har uppfattats enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Av lagtexten framgår att det finns två villkor för ett beslut om överlåtelse. Villkoret att det krävs att &lt;SPAN class="ft38"&gt;fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i RF och i Europakonventionen &lt;/SPAN&gt;ter sig relativt okomplicerat. I sam- band med riksdagens överlåtelsebeslut har det inte heller hävdats att skyddet för fri- och rättigheter inom unionssamarbetet är för svagt och att överlåtelser därför inte skulle vara möjliga. Utveck- lingen i EU får dessutom sägas gå i riktning mot en ytterligare för- stärkning av skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Däremot framstår förutsättningen att riksdagen får överlåta bes- lutanderätt &lt;SPAN class="ft11"&gt;som inte rör principerna för statsskicket &lt;/SPAN&gt;som svårare att definiera. De uttalanden som har gjorts talar här för att två krav ställs på överlåtelsebeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;För det första får överlåtelsen &lt;/SPAN&gt;inte medföra att regeringsformens bestämmelser om statsskickets grunder upphör att vara giltiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft31"&gt;Riksdagens ställning som det främsta statsorganet har särskilt betonats. En överlåtelse av normgivningskompetens får inte innebära att riksdagens uppgifter urholkas i väsentlig grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Det område som inte kan överlåtas omfattar även &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;andra bestäm- melser som bär upp grundläggande principer för vårt konstitutio- nella system. &lt;/SPAN&gt;Det har – enligt ett i sammanhanget ofta citerat uttalande från konstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU21) – som ett exempel särskilt pekats på den fria åsiktsbildningens stora betydelse för det svenska statsskicket. Det är inte möjligt att överlåta beslutanderätt som väsentligt rubbar vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principer som anses bära upp den fria åsiktsbildningen. Här avses offentlighetsprincipen, medde- larskyddet, censurförbudet och ”andra viktiga principer” i TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Om förutsättningarna för överlåtelse enligt första stycket är upp- fyllda, kan riksdagen genom lag meddela ett överlåtelsebeslut enligt de &lt;SPAN class="ft11"&gt;former &lt;/SPAN&gt;som anges i andra stycket i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft31"&gt;En föreslagen överlåtelse kan tänkas vara oförenlig med vill- koren i 10 kap. 6 § första stycket, t.ex. för att den strider mot en bestämmelse som bär upp grundläggande principer i det svenska konstitutionella systemet och därmed rör principerna för stats- skicket. Överlåtelsen ligger då inom det s.k. &lt;NOBR&gt;icke-överlåtbara&lt;/NOBR&gt; områ- det. Ett beslut om överlåtelse av beslutanderätt förutsätter i ett sådant fall att RF – eller den grundlag som annars berörs, t.ex. TF – först ändras så att hindret mot överlåtelse undanröjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft11"&gt;Om EU skulle överskrida sin befogenhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft9"&gt;Stadgandet i 10 kap. 6 § första stycket är enligt ordalydelsen riktat till riksdagen. Det är riksdagen som enligt bestämmelsen ges befo- genhet att inom ramen för samarbetet i EU överlåta svensk norm- givningskompetens m.m. I flera av de berörda förarbetsuttalandena betonas också att överlåtelsebestämmelsen i första hand riktas till riksdagen och inte till de rättstillämpande organen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;Av förarbetena framgår samtidigt att bestämmelsen kan bli aktuell även i andra lägen än vid riksdagens beslut om överlåtelse i samband med ett nytt &lt;NOBR&gt;EU-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Vad som avses är situationen då en &lt;NOBR&gt;EU-rättsakt&lt;/NOBR&gt; framstår som oförenlig med riksdagens överlåtelse- beslut. Det kan vara någon av följande situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;EU överskrider sin befogenhet genom att fatta beslut på ett område där Sverige och övriga medlemsstater inte har tilldelat unionen beslutskompetens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;EU-organ&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; beslutar på ett sätt som ”rör principerna för stats- skicket” i den mening som avses i 10 kap. 6 § första stycket RF. Det torde t.ex. kunna aktualiseras om det antas en rättsakt med ett innehåll som riksdagen inte förutsåg vid överlåtelsen och som står i strid med viktiga svenska konstitutionella principer. En dom från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; om hur en rättsakt ska tolkas kan leda till samma situation. Domen blir ju, enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; bin- dande för Sverige även om den står i strid med grundläggande konstitutionella principer här. Ett tänkbart exempel berörs av konstitutionsutskottet i dess yttrande över Lissabonfördraget (2008/09:KU3y, se nedan). I yttrandet behandlas svårigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft21"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p671 ft10"&gt;att förutse samarbetet på det straffrättsliga och polisiära området och vilka effekter det kan få på &lt;NOBR&gt;TF/YGL-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft37"&gt;De aktuella förarbetsuttalandena m.m. visar att det inte har funnits någon total samsyn på hur ett ”befogenhetsöverskridande” från EU ska hanteras i Sverige. Regering och riksdag har dock varit inne på samma linje i frågan om &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; som enligt a) bedöms ligga utanför det område där Sverige och de andra medlemsstaterna har överlåtit beslutanderätt. En sådan rättsakt är inte giltig som EU- rätt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;När det gäller rättsakter som ”rör principerna för statsskicket” på det sätt som avses i b) har regering och riksdag däremot haft delvis olika synsätt. I prop. 2001/02:72 framhöll regeringen att domstolar och myndigheter inte kan vägra att tillämpa en &lt;NOBR&gt;EU-rättsakt&lt;/NOBR&gt; även om de bedömer att den i sig strider mot viktiga svenska konstitut- ionella principer (t.ex. en grundläggande princip i TF). Förhållandet skulle &lt;SPAN class="ft103"&gt; &lt;/SPAN&gt;det är inte helt klart vilka situationer som åsyftas – i stället få beaktas av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Konstitutionsutskottets ståndpunkt skiljer sig här från regeringens. Vid flera tillfällen har utskottet framhållit att en rättsakt från EU som är konstitutionellt oacceptabel för Sverige inte ligger inom det område som har överlåtits. Det följer av bestämmelsen i 10 kap. 6 § första stycket RF. &lt;NOBR&gt;EU-organet&lt;/NOBR&gt; skulle med andra ord inte ha haft behörighet att besluta en sådan rättsakt med bindande verkan för Sverige. Rättsakten blir då inte heller giltig som &lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Utskottets resonemang i fråga om situationen i b) har berö- ringspunkter med vissa uttalanden som gjordes av Grundlagsutred- ningen i betänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;En reformerad grundlag &lt;/SPAN&gt;(SOU 2008:125 s. 500 f.). Utredningen framhöll att RF inte hindrar en svensk domstols- prövning av en &lt;NOBR&gt;EU-rättsakts&lt;/NOBR&gt; förenlighet med överlåtelsevillkoren i 10 kap. 6 § första stycket. Prövningen av frågor rörande den bestäm- melsen var, enligt utredningen, i formell mening inte enbart för- behållen riksdagen i samband med dess överlåtelse av beslutanderätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft17"&gt;Som har framgått ovan, har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; för sin del uttalat att det är domstolen som slutligt avgör innebörden av unionsrätten och vilken beslutanderätt som har överlåtits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft21"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;Särskilt om överlåtelser som berör TF och YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; och fördragsändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft17"&gt;I samband med det svenska anslutningsavtalet till EU från juni 1994 gjorde Sverige en ensidig förklaring rörande offentlighets- principen och meddelarfriheten. Man förklarade att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft12"&gt;offentlighetsprincipen, särskilt rätten att ta del av allmänna handlingar, och grundlagsskyddet för meddelarfriheten, är och förblir grundläg- gande principer som utgör en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;I en svarsförklaring från medlemsstaterna förklarades att de förut- satte ”att Sverige som medlem i Europeiska unionen kommer att fullt ut följa gemenskapsrätten i detta avseende”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Den ensidiga svenska förklaringen avspeglar regeringens och konstitutionsutskottets uttalanden i samband med överlåtelse av beslutanderätt. Synsättet har varit att sådan överlåtelse inte omfat- tar grundläggande konstitutionella principer här i landet. Hand- lingsoffentligheten liksom de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundprinciperna om censurförbud, meddelarskydd, ensamansvar m.m. har – som framgått ovan – framhållits i det sammanhanget. De har nämligen ansetts utgöra förutsättningar för den fria åsikts- bildningen (jfr 1 kap. 1 § RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;Det här framgår i synnerhet av det nämnda uttalandet från kon- stitutionsutskottet i samband med anpassningen av RF inför EU- tillträdet (se bet. 1993/94:KU21). Där framhölls de aktuella grund- principerna som &lt;NOBR&gt;icke-överlåtbara.&lt;/NOBR&gt; Utskottet menade dessutom att tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen var en nationell angelägen- het och att unionens institutioner ”inte på fördragen kan grunda någon befogenhet att harmonisera reglerna” på dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Det bör samtidigt noteras att den här ståndpunkten inte hind- rade utskottet att godta en del anpassningar av TF till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Det gällde vissa undantag på den kommersiella reklamens område och utökade möjligheter för utlänningar utan hemvist i Sverige att äga periodiska skrifter. Ändringarna ansågs inte beröra grundläg- gande tryckfrihetsrättsliga principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft35"&gt;De tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågorna blev aktuella i samband med godkännandet av Lissabonfördraget. Bakgrunden var att fördraget utökade EU:s behörighet på det straffrättsliga och polisiära området. Det här ansågs nödvändiggöra viss överlåtelse av beslutanderätt. Regeringen betonade att det var svårt att förutse hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft21"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft37"&gt;det samarbetet skulle utvecklas (prop. 2007/08:168 s. 216 f.). Den s.k. nödbromsen medförde, enligt regeringen, att det fanns ett tillräckligt gott skydd för den svenska tryck- och yttrandefrihets- rättsliga regleringen. Sverige skulle således ytterst kunna välja att inte bli bundet av en rättsakt som stod i strid med TF eller YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;I yttrandet över Lissabonfördraget framhöll konstitutions- utskottet (bet. 2008/09:KU3y s. 30 f.) att TF och YGL innehåller flera bestämmelser som bär upp vad som anses vara grundläggande principer i vårt konstitutionella system. Utskottet anförde därefter följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft89"&gt;Utskottet anser att den nuvarande grundlagsregleringen på tryck- och yttrandefrihetsområdet är robust och i det väsentliga har fungerat väl från yttrandefrihetssynpunkt. Vad de förändringar på framför allt det straffrättsliga och polisiära området som görs genom Lissabonför- draget på längre sikt kan innebära för det svenska grundlagsskyddet är dock knappast fullt klart. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning, nämligen att en rättsakt från EU, som från svensk sida framstår som konstitutionellt oacceptabel, inte ligger inom det område där beslu- tanderätt har överlåtits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft10"&gt;Utskottet fortsatte med följande konstaterande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft89"&gt;Om det inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; uppstår behov av reglering som inte låter sig förenas med viktiga principer i det svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet förutsätter ett deltagande från svensk sida, enligt utskottets mening, grundlagsändring och överlåtelse av ny beslutanderätt till EU som möjliggör för EU att fatta beslut i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft10"&gt;Det bör noteras att diskussionen om TF/YGL och de svenska överlåtelsevillkoren i 10 kap. 6 § första stycket RF har avsett kravet att en överlåtelse inte ”rör principerna för statsskicket”. Det andra över- låtelsevillkoret – att skyddet för fri- och rättigheter håller en nivå som motsvarar det som ges enligt RF och Europakonventionen – har däremot inte varit aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;Tryck- och yttrandefrihetsberedningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft35"&gt;Till bilden hör att TYB i betänkandet &lt;SPAN class="ft44"&gt;Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? &lt;/SPAN&gt;några år tidigare hade analyserat hur EU- medlemskapet påverkar TF och YGL (SOU 2006:96 s. 199 f.). Slutsatsen var att det i nuläget inte fanns anledning att ge avkall på vår ordning med en särskild grundlagsreglering av yttrandefriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft21"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft37"&gt;enligt TF och YGL av hänsyn till samarbetet inom EU eller annars med andra länder. När det gällde framtiden måste man, enligt bered- ningen, fråga sig hur utvecklingen inom EU kommer att se ut och om den ger anledning att införa ett mindre detaljerat skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Beredningen pekade särskilt på utvecklingen av samarbetet beträff- ande rättsliga frågor och principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden. Strävan att harmonisera lagstiftningen både på det civilrättsliga och det straffrättsliga området ansågs vara långt- gående, och förslaget till Konstitutionellt fördrag, som uppmärksam- mades av beredningen, skulle innebära fler gemensamma beslut som dessutom skulle beslutas med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Sammanfattningsvis förutspådde beredningen en ökning av antalet situationer då frågan kunde uppkomma om en konflikt mellan EG- rätten å ena sidan och TF och YGL å den andra (s. 224). Den för- väntade utvecklingen med ett mera omfattande samarbete i rättsliga frågor reglerat av &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; skulle enligt beredningen lättare låta sig förenas med ett mindre detaljerat grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten. Ett sådant skydd skulle å andra sidan ha nackdelar jämfört med det skydd som nu gäller och som det ansågs angeläget att slå vakt om i samband med anslutningen till EU. Enligt bered- ningen skulle delar av skyddet troligen falla bort eller försvagas. Skyddet skulle också vara mindre förutsebart eftersom det inte i lika hög grad som i dag skulle vara preciserat i lagtext utan få utformas av domstolar. Det skulle vara mindre stabilt över tiden eftersom det inte skulle finnas fastlagt i grundlag i samma utsträckning som det nuvarande systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Rapporten ”Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens förhållande till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft9"&gt;I syfte att kartlägga tänkbara konflikter mellan det svenska grund- lagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; anlitade Yttrandefrihetskommittén universitetslektorn jur.dr Lotta Lerwall. Kartläggningen har redovisats i rapporten ”Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Lotta Lerwalls uppdrag bestod i huvudsak i att kartlägga och analysera frågan om det finns områden där TF eller YGL inte är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft21"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; samt bedöma om och hur eventuella konflikter kan lösas. Genomgången skulle främst ta sikte på fall där frågan om en oförenlighet mellan de två rättssystemen hade aktua- liserats och hur situationen då hade lösts. Den skulle även avse tänkbara framtida konflikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;I det följande avsnittet lämnas en översiktlig redogörelse för rapportens innehåll. Det bör nämnas att rapporten utgår från rätts- läget som det såg ut innan Lissabonfördraget trädde i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;Kommittén har även lämnat ett uppdrag med &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; anknyt- ning åt jur. dr &lt;NOBR&gt;Anna-Sara&lt;/NOBR&gt; Lind och jur.kand. Magnus Strand. De hade till uppgift att göra en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; bedömning av de tre alternativa regleringsmodeller för en ny yttrandefrihetsgrundlag som kom- mittén presenterade i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag? – Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:68).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft35"&gt;Uppdraget redovisades i rapporten &lt;NOBR&gt;”EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; frågor kring arbetsmodellerna till ny yttrandefrihetsgrundlag”. Rapporten har haft stort värde för kommitténs diskussioner om regleringsmodellerna och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; men behandlas inte närmare i det här sammanhanget. Den finns tillgänglig på kommitténs hemsida.&lt;SPAN class="ft133"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;Rapportens huvudsakliga innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Problemområden och metoder för konfliktlösning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;I rapporten räknas ett tjugotal &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; upp som berör TF och YGL. Det rör sig om förordningar, direktiv, rambeslut och konventioner.&lt;SPAN class="ft83"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Det är i huvudsak tre områden som har varit eller är proble- matiska i relation till TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;En fråga rör om s.k. internationellt rättsligt bistånd kan lämnas till andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; när det yttrande som ligger till grund för begäran skyddas av TF eller YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Ett annat problem avser förhållandet mellan den tryck- och yttrandefrihet som regleras i TF och YGL samt skyddet för den personliga integriteten i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Se www.sou.gov.se/yttrandefrihet. Rapporten finns även tillgänglig i kommitténs arkiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft128"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Genomgången avsåg således rättsläget som det såg ut före Lissabonfördraget. Det bör nämnas att direktiv och förordningar, enligt den ordningen, förekom på det överstatliga området och grundade sig på medlemsstaternas överlåtelse av beslutanderätt. Rambeslut, däremot, förekom på det mellanstatliga området och förutsatte enhällighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft21"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Ytterligare problemområden handlar om marknadsföring och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;tv-sändningar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Medlemsstaterna har i stor utsträckning försökt undvika konflikter genom olika typer av skrivningar i de aktuella &lt;NOBR&gt;EU-rättsakterna.&lt;/NOBR&gt; Många gånger är det dock oklart om en konflikt verkligen undviks på det sättet. Ett exempel är undantag i vissa rättsakter för kränk- ningar av privatlivet eller personlighetsskyddet. Frågan är om dessa undantag verkligen har den vida innebörd som den svenska lagstift- aren ansett. En annan oklarhet är vilken betydelse som ska tillmätas de undantag som enbart anges i ingressen till en rättsakt utan att ha någon motsvarighet i en artikel inne i själva akten. Ytterligare frågor rör betydelsen av hänvisningar till &lt;SPAN class="ft11"&gt;ordre public &lt;/SPAN&gt;eller artikel 6 i EU- fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;I rapporten görs det en närmare genomgång av de metoder som har valts för att lösa tänkbara konflikter med TF och YGL. Den redo- görelsen behandlas här nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Ändringar av svensk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft37"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; har medfört endast ett fåtal ändringar av de aktuella svenska grundlagarna. Inför inträdet ändrades TF i två avseenden. Den första ändringen innebar att en ny punkt i 1 kap. 9 § infördes som möjliggör vissa begränsningar på den kommersiella reklamens område för att uppfylla förpliktelser som följer av &lt;NOBR&gt;EU-anslutningen.&lt;/NOBR&gt; Den andra ändringen medförde att även &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; (eller en utländsk juridisk person) har rätt att äga skrifter som trycks i Sverige. Den ändringen gjordes i syfte att undvika konflikter med Romfördragets regler om etableringsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;Senare har 3 kap. 1 § YGL ändrats så att det numera är möjligt att i lag föreskriva en skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för överföringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till konkurrensintresset eller allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar. Ändringen ansågs nödvändig med hänsyn till den då gällande &lt;NOBR&gt;EG-förordningen&lt;/NOBR&gt; om tillträde till accessnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft21"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Formuleringar i &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; som eventuellt hindrar konflikter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft37"&gt;EU:s rättsakter innehåller ibland olika formuleringar för att undvika konflikter med nationell rätt. En variant är att uttrycka att den aktuella rättsakten inte påverkar medlemsstaternas konstitutionella skydd för tryck- och yttrandefriheten. Det förekommer även hänvisningar till grunderna för rättsordningen eller allmänna rätts- principer (&lt;SPAN class="ft38"&gt;ordre public&lt;/SPAN&gt;). Ett annat alternativ är att föreskriva att specifika områden antingen utgör undantag eller faller utanför rättsaktens tillämpningsområde (t.ex. undantaget för ”journalistiska ändamål” i det s.k. dataskyddsdirektivet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Ordre public (grunderna för rättsordningen/allmänna rättsprinciper)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; finns det rättsakter i vilka medlemsstaterna ges möjlighet att göra undantag från tillämpningsområdet med hän- syn till &lt;SPAN class="ft11"&gt;ordre public&lt;/SPAN&gt;. I rapporten nämns här den s.k. Rom &lt;NOBR&gt;II-förord-&lt;/NOBR&gt; ningen (om vilket lands lag som ska tillämpas i vissa skadestånds- frågor) och 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen uttryckt att den betraktar TF och YGL som ”allmänna rättsprinciper” och därmed &lt;SPAN class="ft11"&gt;ordre public. &lt;/SPAN&gt;Andra instanser (Högsta domstolen och JK) har dock betonat att det inte är säkert att TF och YGL generellt är &lt;SPAN class="ft11"&gt;ordre public&lt;/SPAN&gt;. En bedömning får göras från fall till fall. I ett avgörande från Högsta domstolen har meddelarfriheten ansetts vara &lt;SPAN class="ft11"&gt;ordre public &lt;/SPAN&gt;i en fråga som rörde verkställighet av en utländsk dom (NJA 1998 s. 817).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Det anses inte att alla konflikter med allmänna rättsprinciper kan åberopas som &lt;SPAN class="ft11"&gt;ordre public&lt;/SPAN&gt;. Man har brukat tala om att det krävs en ”uppenbar” konflikt (se Rom &lt;NOBR&gt;II-förordningen)&lt;/NOBR&gt; eller att det på annat sätt är fråga om en klar överträdelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Undantag med hänvisning till tryck- och yttrandefriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft31"&gt;I ett antal rättsakter (främst rambeslut men även direktiv) finns det uttryckliga hänvisningar till medlemsstaternas regleringar på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. En formulering som förekommer relativt ofta är att rättsakten i fråga ”inte hindrar att medlemsstaterna tillämpar sina konstitutionella regler om (bl.a.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft21"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;tryckfrihet och yttrandefrihet i andra medier”. Gemensamt är att detta – med något undantag – uttrycks i ingressen till respektive rättsakt, men inte i någon motsvarande egen artikel i själva rätts- akten. Det gäller framför allt rambeslut inom det straffrättsliga samarbetet (ofta i frågor om s.k. ömsesidigt erkännande i olika avseenden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;I förarbetena till införlivandet i nationell rätt har det från svensk sida anförts att skrivningarna i ingresserna innebär att TF och YGL undantas från respektive rambesluts tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Hänvisningar till nationella regler på det tryck- och yttrande- frihetsrättsliga området förekommer, som har nämnts, även i ingresserna till några direktiv. Ett sådant exempel är &lt;NOBR&gt;AV-direktivet&lt;/NOBR&gt; från år 2007 (tidigare &lt;NOBR&gt;TV-direktivet).&lt;/NOBR&gt; I det fallet kan nämnas, att den svenska &lt;NOBR&gt;AV-utredningen&lt;/NOBR&gt; har ansett att direktivets informa- tionsplikt för leverantörer av audiovisuella tjänster går att förena med innehållet i YGL (&lt;SPAN class="ft11"&gt;En ny radio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;TV-lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;SOU 2008:116 s. 213 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft31"&gt;I rapporten nämns vidare det s.k. marknadsmissbruksdirektivet. Även där finns i ingressen en hänvisning till nationella tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regler. Direktivet innehåller bestämmelser som kan hamna i konflikt med meddelarskyddet i olika avseenden. Regeringen har i samband med genomförandet av direktivet gjort undantag för TF och YGL. Efter en intresseavvägning – som utför- des med hänvisning till skrivningen i ingressen – ansåg regeringen att yttrandefrihetsintresset skulle gå före de intressen som direkt- ivet avsåg att skydda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft11"&gt;Hänvisning till artikel 6 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;I ett antal rambeslut finns det hänvisningar till artikel 6 i &lt;NOBR&gt;EU-för-&lt;/NOBR&gt; draget om grundläggande rättigheter och grundläggande rättsliga principer. De återfinns i ingressen eller i enskilda artiklar i ram- besluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;Artikel 6 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; innebar bl.a. att EU skulle respektera de grundläggande rättigheterna såsom de garanteras i Europakon- ventionen och som följer av medlemsstaternas gemensamma kon- stitutionella traditioner. I motsvarande artikel hänvisas numera, dvs. efter att Lissabonfördraget har antagits, även till EU:s stadga om de grundläggande friheterna (se nuvarande artikel 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft21"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande fri- heterna innehåller bestämmelser om yttrandefriheten och – såvitt avser stadgan – mediernas frihet (om stadgan se vidare avsnitt 7.2.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft9"&gt;I rapporten ställs frågan i vilken utsträckning hänvisningar till artikel 6 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ger en möjlighet för Sverige att undanta TF och YGL från en rättsakts tillämpningsområde. Problemet är att man i den bestämmelsen talar om &lt;SPAN class="ft8"&gt;gemensamma &lt;/SPAN&gt;konstitutionella tradi- tioner. Två olika tolkningar av artikel 6 är här tänkbara. Den första är minimalistiskt inriktad och innebär att bara de rättigheter som verkligen är gemensamma för alla medlemsstater kan utgöra all- männa rättsprinciper. Den andra ansatsen går ut på att ge maximalt skydd för rättigheter. Den innebär att en rättighet som erkänns i enbart en enda medlemsstat erkänns som ”allmän rättsprincip” och därmed är allmängiltig även för övriga medlemsstater. &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen har lutat åt det första, minimalistiska, synsättet och sålunda tagit utgångspunkt i om den aktuella rättigheten är gemensam genom att den erkänns generellt i medlemsstaternas rättsordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft31"&gt;Det anförs i rapporten att tryck- och yttrandefrihet visserligen är gemensam för medlemsstaternas rättsordningar. Reglerna om en särskild processordning, ensamansvar m.m. är dock unika för Sverige och är därmed inte gemensamma för alla medlemsstater, vilket gör att det inte alls är säkert att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle acceptera dessa som allmänna rättsprinciper. Det är således inte säkert att undantag för reglerna i TF och YGL kan godtas med hänvisning till artikel 6 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;Dubbel straffbarhet (Internationellt rättsligt bistånd)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;Inom ramen för det straffrättsliga &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; finns det ett antal rambeslut som på olika sätt rör frågan om internationellt rättsligt bistånd. Det konstateras i rapporten att området är problematiskt ur tryck- och yttrandefrihetsrättslig synvinkel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Bakgrunden är, med en viss förenkling, att det inom stora delar av det här samarbetet uppställs ett krav på s.k. ömsesidigt erkännande. Det innebär att medlemsstaterna ska verkställa varandras domar och beslut (om t.ex. förverkande) utan att ifrågasätta den materiella riktigheten. Följden kan bli att svenska organ måste medverka till åtgärder som annars skulle stå i strid med TF och YGL. På vissa områden kan en medlemsstat tillämpa ett krav på s.k. dubbel straff- barhet för att den ska medverka. Det innebär att gärningen ska vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;straffbelagd även inom den verkställande medlemsstaten för att den ska verkställa ett beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I rapporten redogörs för de olika synsätt som har funnits när det gäller Sveriges möjligheter att, inom ramen för den nuvarande regleringen, delta i samarbetet på det tryck- och yttrandefrihets- rättsliga området. Frågan är bl.a. vilken betydelse möjligheten att uppställa krav på dubbel straffbarhet får på TF- och &lt;NOBR&gt;YGL-området.&lt;/NOBR&gt; Som en komplicerande faktor tillkommer att det svenska grund- lagsskyddet förutsätter att det finns s.k. dubbel täckning, dvs. en gärning måste vara straffbelagd i både TF/YGL och vanlig lag. Det noteras att TYB och JK har haft delvis olika synsätt i frågan. Den senare har, liksom en av experterna i TYB, ansett att inte allt inter- nationellt rättsligt bistånd omfattas av TF och YGL. TYB har haft en annan uppfattning och föreslagit vissa inskränkningar i kravet på dubbel täckning i sammanhang som rör internationellt rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft11"&gt;Undantag för kränkningar av privatlivet eller personlighetsskyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;I Rom &lt;NOBR&gt;II-förordningen&lt;/NOBR&gt; (se ovan) och EU:s förordning om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (som rör samarbete inom det civilrättsliga området) sägs att respektive förordnings tillämpnings- område inte omfattar ”kränkningar av privatlivet eller personlig- hetsskyddet, inberäknat ärekränkning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Den närmare innebörden av dessa undantag är oklar. Sannolikt omfattar formuleringen ”kränkning av privatlivet eller personlig- hetsskyddet” inte alla de brott som omfattas av exklusivitetsprin- cipen enligt TF och YGL. Exempelvis lär brotten olaga hot, hot mot tjänsteman och hets mot folkgrupp falla utanför artikelns tillämp- ningsområde. Det innebär att det kan uppkomma en konflikt mellan förordningarna och grundlagarnas regler om straff, skadestånd, ensamansvar och meddelarfrihet. Det gäller de fall som inte inbegrips i undantaget ”kränkning av privatlivet eller personlighetsskyddet, inberäknat ärekränkning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft21"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;I rapporten diskuteras undantaget i artikel 9 i EU:s dataskyddsdirek- tiv och motsvarande undantagsbestämmelse i 7 § personuppgifts- lagen (1998:204). Undantaget i artikel 9 i direktivet har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft20"&gt;Medlemsstaterna skall med avseende på behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande besluta om undantag och avvikelser från bestämmel- serna i detta kapitel, kapitel IV och kapitel VI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;Artikeln innehåller också ett krav på en intresseavvägning. Det sägs nämligen att undantag och avvikelser endast får ske ”om de är nöd- vändiga för att förena rätten till privatlivet med reglerna om yttrande- friheten”.&lt;SPAN class="ft83"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Direktivet har implementerats genom personuppgiftslagen. Första stycket i 7 § personuppgiftslagen undantar behandling av person- uppgifter i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i TF eller YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Enligt 7 § andra stycket ska vissa av lagens bestämmelser inte tillämpas när det är fråga om behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande. Andra stycket är avsett att helt motsvara artikel 9 i dataskyddsdirektivet. Sverige har dock fått infört i ministerrådets protokoll att Sverige anser att begreppet konstnärliga och litterära uttryck mera syftar på uttrycksmedlen än på kommunikationens innehåll eller dess kvalitet (se vidare prop. 1997/98:44 s. 121).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft35"&gt;I rapporten diskuteras hållbarheten hos de svenska undantagen från dataskyddsdirektivet. Frågan är om det generella undantaget i 7 § första stycket personuppgiftslagen för hela TF och YGL verk- ligen ryms inom den undantagsmöjlighet som anges i direktivet. Det svenska undantaget omfattar ju inte bara journalistisk, litterär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft139"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Det kan här inflikas att frågan om tillämpning av undantagen enligt artikel 9 från dataskyddsdirektivet har varit föremål för &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; prövning. I t.ex. målet &lt;NOBR&gt;C-101/01&lt;/NOBR&gt; (Bodil &lt;NOBR&gt;Lindkvist-målet)&lt;/NOBR&gt; fann domstolen att omständigheterna var sådana att en hemsida med bl.a. personuppgifter om anställda inom ett pastorat omfattades av direktivet och att inget av undantagen var tillämpligt. Avgörandet &lt;NOBR&gt;C-73/07&lt;/NOBR&gt; (Satakunnan) avsåg frågan om undantagen var tillämpliga på en katalogartad publicering av fysiska personers inkomst och förmögenhet. Uppgifterna tillhandahölls även med hjälp av en &lt;NOBR&gt;sms-tjänst.&lt;/NOBR&gt; Domstolen uttalade bl.a. att undantaget avseende journalistisk verksamhet inte ska tillämpas endast på medieföretag utan på alla personer som är journalistiskt verksamma och att verksamhet kan anses vara journalistisk om den syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten oberoende av genom vilket medium det sker. Sådan verksamhet är inte förbehållen medieföretag och den kan bedrivas i vinstsyfte. Dessa två avgöranden berörs ytterligare i Yttrandefrihetskommitténs delbetänkande SOU 2009:14 s. 82 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;och konstnärlig verksamhet utan alla områden där direktivet kan hamna i konflikt med TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Det konstateras att de skäl som har anförts för att motivera att 7 § personuppgiftslagen är förenlig med dataskyddsdirektivet är dels att man hänvisar till Sveriges förklaring i samband med EU- inträdet och vidhåller att yttrandefriheten är odelbar (avsnitt 7.2.1 ovan), dels att man pekar på att Europakonventionen ingår i EU- rätten såsom allmänna rättsprinciper och att det av Europadomstolens praxis framgår att en intresseavvägning mellan skyddet för yttrande- friheten och skyddet för privatlivet ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft37"&gt;Frågan är dock om &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; tillåter den typ av intresseavväg- ning som Sverige har argumenterat för. I rapporten påpekas att ett av dataskyddsdirektivets syften är att skydda enskildas personliga integritet vid behandling av personuppgifter. Enligt artikel 9 i dir- ektivet måste en avvägning ske mellan yttrandefrihetsintresset och intresset av skydd för privatlivet. Det är inte osannolikt att en regel som i princip helt utesluter (vilket är fallet med 7 § personupp- giftslagen) tillämpning av reglerna till skydd för integriteten till förmån för yttrandefriheten skulle underkännas av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft11"&gt;Avslutande kommentarer m.m. i rapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;I den avslutande delen av rapporten kommenteras bl.a. de olika undantagsmöjligheter avseende TF och YGL som brukar fram- hållas från svenskt håll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Inom EU har viss kritik riktats mot den typ av ingressuttalanden som förekommer i många av de rättsakter som har diskuterats här. Uttalanden i ingresserna ska, har det anförts, endast motivera artik- larna men däremot inte avgöra vad de betyder juridiskt. De ska inte ha ett ”normativt” innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;I rapporten anförs att det är svårt att avgöra hur &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle bedöma dessa uttalanden. Det är inte omöjligt att &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen accepterar att innehållet i en artikel i rättsakten kompletteras med vad som anges i ingressen. Övriga stater har uppenbarligen accepterat denna normativa formulering i ingressen. Vid en avväg- ning mellan medlemsstatens intresse av vad som står i ingressen och intresset av att &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; får fullt genomslag, är det dock inte osannolikt att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle underkänna en svensk lag- stiftning som undantar området för TF och YGL enbart med stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft21"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;av ingressen, om den svenska lagstiftningen innebär att &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; tillämpningsområde begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;I rapporten diskuteras möjligheten att jämställa ingressuttalanden angående TF och YGL med ett förbehåll för &lt;SPAN class="ft11"&gt;ordre public. &lt;/SPAN&gt;Det not- eras dock att de svenska förarbetena här inte nämner att det skulle vara fråga om ett sådant förbehåll. Dessutom kvarstår frågan om vilken tyngd argumentet kan få när grunden för det enbart kommer till uttryck i ingressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;I vissa rättsakter hänvisas det till artikel 6 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (ang. Europakonventionen och medlemsstaternas gemensamma traditio- ner). Det avgörande blir, enligt rapporten, hur man ser på hänvis- ningen till medlemsstaternas gemensamma konstitutionella tradi- tioner. Här kan man inte slå fast (vilket görs i förarbetena) att EU- domstolen inte skulle ha några invändningar mot att Sverige ger företräde för TF och YGL med hänvisning till att de ingår i EU:s allmänna rättsprinciper enligt artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;I vissa fall blir svaret på frågan om det föreligger en konflikt mellan TF/YGL och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; beroende av vilket perspektiv som anläggs. Ur ett svenskt perspektiv skulle, enligt rapporten, det sanno- likt anföras att rättsakterna ger stöd för att undanta TF och YGL med hänvisning till det faktum att medlemsstaterna gått med på formuler- ingar i ingresserna. Det skulle också möjligen kunna hänvisas till de uttalanden som gjordes vid &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; i fråga om vilken kom- petens som har överlämnats till EU och att det därför inte råder någon konflikt. Om man i stället antar ett &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; perspektiv är det dock inte alls säkert att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; accepterar ingressuttalan- den. Frågan om vilken beslutskompetens som har överlämnats till EU samt &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; företräde diskuteras inte i rapporten eftersom den frågeställningen inte ingick i uppdraget. De konsekvenser de olika perspektiven skulle kunna få besvaras därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft37"&gt;När det gäller de ”specifika” undantagen konstateras det, sam- manfattningsvis, att det är tveksamt om de formuleringar som uttrycker dessa undantag i EU:s rättsakter verkligen innefattar hela området för TF och YGL. De undantag som avses är kränkningar av privatlivet eller personlighetsskyddet (Rom &lt;NOBR&gt;II-förordningen&lt;/NOBR&gt; och småmålsförordningen) samt undantag för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande (dataskyddsdirektivet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft35"&gt;I fråga om undantaget för journalistiska ändamål m.m. förs det en diskussion om Sveriges argument för att införa undantaget för TF och YGL i 7 § personuppgiftslagen. Det har anförts att artikel 9 i dataskyddsdirektivet gör det möjligt att beakta konstitutionella tradi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft9"&gt;tioner och principer samt Europakonventionen och Europadomstolens praxis. I förarbetena har det framhållits att Europadomstolen förklarat att yttrandefriheten utgör en av de viktigaste grunderna för ett demokratiskt samhälle och att en avvägning därför måste göras mellan intresset av integritetsskydd och yttrandefrihetsintresset. Enligt Lotta Lerwall är det osäkert om &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle godta en reglering och tillämpning i nationell rätt som innebär ett auto- matiskt företräde för yttrandefriheten när ett av direktivets syften är just att skydda den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft10"&gt;I slutet av rapporten redogörs för två &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; avgöranden med kopplingar till yttrandefriheten. Med ett svenskt synsätt kan domarna anses avse offentliganställdas meddelarskydd. Det ena avgörandet rör en statlig tjänsteman och det andra en anställd vid ett &lt;NOBR&gt;EU-organ.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; fann i fallet A.G. M mot Lehtinen &lt;NOBR&gt;(C-470/03)&lt;/NOBR&gt; att staten Finland kunde bli skadeståndsskyldig för uttalanden i bl.a. television som hade gjorts av en statligt anställd. Uttalandena bedömdes medföra en otillåten begränsning av den fria rörligheten av varor. Finland, som inte har någon motsvarighet till TF och YGL, anförde yttrandefriheten i artikel 10 i Europakonventionen som skäl för att rättfärdiga de uttalanden som hade gjorts av tjänstemannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft35"&gt;Det andra avgörandet, Franchet and Byk v Commission (T- 48/05), avsåg att ett &lt;NOBR&gt;EU-organ&lt;/NOBR&gt; (OLAF) hade läckt information till media om en pågående utredning av två anställda. OLAF hade även lämnat ut information om de anställda till rättsliga organ och till &lt;NOBR&gt;EU-institutioner.&lt;/NOBR&gt; Förstainstansrätten ansåg detta strida mot sekre- tessregler, god förvaltning och principen om oskuldspresumtion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft15"&gt;7.2.4 Kort om &lt;NOBR&gt;EU-stadgan&lt;/NOBR&gt; om de grundläggande rättigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft9"&gt;Lissabonfördraget har inneburit betydande förändringar i regler- ingen av EU:s fri- och rättighetsskydd. Bakgrunden är EU:s stadga från år 2000 om de grundläggande rättigheterna. Den ansågs tidig- are utgöra en politisk deklaration utan närmare rättslig verkan. Lissabonfördraget innebär att stadgan blir rättsligt bindande med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft35"&gt;”samma rättsliga värde som fördragen”. Den tillämpas i förhållande till EU:s institutioner och när medlemsstaterna tillämpar unions- rätten. Det främsta syftet med stadgan har varit att befästa och klargöra den skyldighet som EU redan har att respektera grundläg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft21"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;gande rättigheter. I några fall innehåller stadgan dock även rättig- heter som inte tidigare förekommer i EU:s regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;I Lissabonfördraget anges det att EU som organisation ska ansluta sig till Europakonventionen och därmed bl.a. kunna vara part inför Europadomstolen. Redan nu tillämpas Europakonventionen och med- lemsstaternas skydd för grundläggande rättigheter som ”allmänna principer” inom gemenskapsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Stadgans nya status och den planerade anslutningen till Europa- konventionen berör de rättsområden där medlemsstaterna har över- låtit beslutanderätt till EU:s organ. På dessa områden får stadgan och Europakonventionen samma rättsverkan som den övriga unions- rätten, dvs. de omfattas av principerna om direkt effekt och före- träde framför nationell rätt. Dessutom blir bestämmelserna om inhämtande av förhandsavgörande från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Enligt en svensk genomgång av &lt;NOBR&gt;EU-stadgan&lt;/NOBR&gt; återfinns rättig- heterna i RF och Europakonventionen i stadgan med i princip samma utformning (se Thomas Bull och &lt;NOBR&gt;Anna-Sara&lt;/NOBR&gt; Lind i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Tre rapporter till Grundlagsutredningen, &lt;/SPAN&gt;SOU 2008:43 s. 17&lt;SPAN class="ft103"&gt;&lt;/SPAN&gt;38). Stadgan går dock längre på vissa områden, bl.a. i frågor som rör diskriminering och vissa rättigheter på det sociala området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Yttrandefriheten behandlas i artikel 11 i &lt;NOBR&gt;EU-stadgan.&lt;/NOBR&gt; Den har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsikts- frihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Mediernas frihet och mångfald ska respekteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar artikel 10 i Europakonventionen. Punkten 2 om mediernas frihet och mångfald är dock ett tillägg. I konven- tionsbestämmelsen behandlas även staternas möjligheter att inskränka yttrandefriheten, se avsnitt 7.3.2 nedan. En motsvarande regel om möjligheterna att inskränka yttrandefriheten (liksom andra rättig- heter och friheter) finns i stadgan i artikel 52.1, som har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft12"&gt;1. Varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i denna stadga ska vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft21"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355248x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;År 1949 bildade tio stater (däribland Danmark, Norge och Sverige) Europarådet. En av huvuduppgifterna för Europarådet var att vid- makthålla och vidareutveckla de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Med utgångspunkt i ett förslag från en särskild expertkommitté utarbetades inom Europarådet den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- heterna (Europakonventionen). Konventionen var avsedd att bygga på FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Till skillnad från FN:s deklaration skulle Europakonventionen inne- hålla regler som innebar konkreta förpliktelser för staterna. Den effekten skulle uppnås genom att det anförtroddes åt gemensamma internationella organ att kontrollera att staterna uppfyllde sina åtaganden. Konventionen trädde i kraft 1953.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft37"&gt;Europakonventionen innebär att de anslutna staterna åtar sig att garantera vissa fri- och rättigheter (artikel 1). Vilka rättigheter som avses framgår av en omfattande och relativt detaljerad katalog över fri- och rättigheter (artiklarna &lt;NOBR&gt;2–18).&lt;/NOBR&gt; Konventionen har vidare kom- pletterats med olika tilläggsprotokoll varav vissa innehåller materiella bestämmelser, t.ex. förbud mot dödsstraff enligt trettonde tilläggs- protokollet och skydd för äganderätten i första tilläggsprotokollet. För översiktliga genomgångar av Europakonventionens materiella skyddsregler kan hänvisas till Fri- och rättighetskommitténs del- betänkande &lt;SPAN class="ft38"&gt;Fri- och rättighetsfrågor &lt;/SPAN&gt;SOU 1993:40 Del B (s. 8 f.) och prop. 1993/94:117 (s. 29 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;Ett viktigt inslag i Europakonventionen är att det finns ett inter- nationellt system för kontroll av att staterna uppfyller sina förplikt- elser enligt konventionen. Huvudelementen i detta system är den rättsliga kontroll som utförs av Europadomstolen i Strasbourg (Europadomstolen) och att enskilda människor kan föra talan inför domstolen (se Danelius, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Mänskliga rättigheter i europeisk praxis&lt;/SPAN&gt;, 2007, s. 19 f.). Enskilda kan klaga till Europadomstolen över att en med- lemsstat inte har respekterat de fri- och rättigheter som anges i konventionen. Ett klagomål hos Europadomstolen förutsätter bl.a. att den enskilde först har uttömt alla nationella rättsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Texten i det här avsnittet bygger till stor del på Grundlagsutredningens framställning i SOU 2008:125 s. 393 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft21"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft37"&gt;Om Europadomstolen tar upp klagomålet till behandling i sak, kan prövningen utmynna i att domstolen konstaterar att den ber- örda medlemsstaten har brutit mot konventionens bestämmelser. I vissa fall har domstolen möjlighet att ålägga staten att utge skadestånd till klaganden (artikel 41). Det är möjligt för parterna i mål vid domstolen att träffa en förlikning. Medlemsstaterna har förbundit sig att rätta sig efter domstolens domar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Alltsedan början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har antalet ansökningar om pröv- ning av brott mot Europakonventionen ständigt ökat och den s.k. målbalansen stigit kraftigt. Enligt uppgift uppgår målbalansen för närvarande till runt 100 000 mål, som alltså väntar på att avgöras. Mot denna bakgrund pågår arbete med att lätta på domstolens arbetsbörda. I det här sammanhanget brukar betonas vikten av att medlemsstaterna genomför åtgärder så att konventionsbrott kan förebyggas, prövas och kompenseras redan på nationell nivå, således innan frågan når Europadomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Sverige ratificerade Europakonventionen år 1952. Det dröjde till 1966 innan Sverige förklarade att landet underkastade sig Europadomstolens kompetens. Konventionens ställning i svensk rätt präglades under lång tid av en relativt försiktig och avvaktande inställning från statsmakternas sida. Under den här tiden genomfördes endast mindre förändringar i rättsordningen för att tillmötesgå de krav som följde av Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Europakonventionens status här ändrades dock när konven- tionen i dess helhet 1995 inkorporerades i svensk rätt genom en särskild lag, lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundlägg- ande friheterna. Konventionen blev därmed direkt tillämplig av domstolar och myndigheter i enskilda mål och ärenden. Samtidigt med den nämnda lagen infördes ett förbud i RF mot konventions- stridig normgivning. Enligt 2 kap. 19 § RF får lag eller annan före- skrift inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen (se vidare om konventionens ställning i den svenska rättsordningen i bl.a. SOU 1993:40, prop. 1993/94:117, bet. 1993/94:KU24 och SOU 2008:125).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft21"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Vissa särskilt relevanta artiklar i Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft9"&gt;I artikel 1 anges den övergripande grunden för konventionsstaternas skyldigheter enligt Europakonventionen. Innebörden är att staterna åtar sig att garantera var och en som befinner sig under deras juris- diktion de fri- och rättigheter som anges i artiklarna &lt;NOBR&gt;2–18&lt;/NOBR&gt; och i de olika tilläggsprotokollen. Staterna har således en allmän skyldighet att på nationell nivå se till att konventionen respekteras och efter- levs av lagstiftare, domstolar och myndigheter i förhållande till enskilda. Artikeln inkluderar ett krav på att staterna tillhandahåller nationella rättsmedel mot kränkningar av de rättigheter som skyddas av konventionen (se betänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Skadestånd och Europakonventionen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft10"&gt;SOU 2010:87 s. 268 f.). Artikel 1 har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft11"&gt;Artikel 1 - Skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft12"&gt;De höga fördragsslutande parterna skall garantera var och en, som befinner sig under deras jurisdiktion, de fri- och rättigheter som anges i avdelning I i denna konvention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;Denna skyldighet enligt artikel 1 att garantera rättigheterna enligt konventionen hänger samman med den rätt till effektivt rättsmedel som läggs fast i artikel 13. Den som har fått en fri- och rättighet enligt konventionen kränkt ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet. Rätten till ett effektivt rättsmedel anses ge uttryck för en ”subsidiaritetsprincip” som syftar till att överträd- elser av konventionen i första hand ska behandlas inom ramen för de nationella rättsordningarna. Begreppet ”rättsmedel” har enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft10"&gt;Europadomstolens praxis getts en vid förståelse. Det anses kunna avse en möjlighet till rättelse, gottgörelse (t.ex. skadestånd eller straffnedsättning) eller avhjälpande (bl.a. en möjlighet att skynda på en långsam handläggning), se a.bet. s. 152 f. Artikel 13 har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft11"&gt;Artikel 13 - Rätt till ett effektivt rättsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft12"&gt;Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och rättigheter kränkts, skall ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet och detta även om kränkningen förövats av någon under utövning av offentlig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft21"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p710 ft10"&gt;I Europakonventionens artikel 10 stadgas om vars och ens rätt till yttrandefrihet. Bestämmelsen lyder som följer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft11"&gt;Artikel 10 - Yttrandefrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsikts- frihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;radio-,&lt;/NOBR&gt; televisions- eller biografföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säker- heten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft37"&gt;Enligt första stycket skyddar bestämmelsen mot ingrepp i yttrande- friheten från offentliga myndigheter. Som för många andra fri- och rättigheter enligt konventionen anses dock bestämmelsen även medföra en positiv förpliktelse för konventionsstaterna att skydda yttrandefriheten från ingrepp av enskilda personer eller andra institu- tioner som det allmänna inte svarar för. Det kan t.ex. innebära att en stat måste vidta åtgärder som förhindrar att spridningen av en viss åsikt inte hindras av politiska motståndare under en demonstration (se Danelius, a.a., s. 367).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Av andra stycket framgår att yttrandefriheten kan begränsas. Det uppställs här tre grundläggande krav för att en inskränkning ska vara förenlig med konventionen. För det första ska begränsningar ske i lag (a). Det andra kravet (b) innebär att inskränkningen ska avse att tillfredsställa något av följande ändamål: statens säkerhet, den terri- toriella integriteten eller den allmänna säkerheten, förebygga oordning eller brott, skydda hälsa eller moral eller annans goda namn och rykte eller rättigheter, förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft9"&gt;Vidare ska (c) inskränkningarna ”vara i ett demokratiskt samhälle nödvändiga” för att tillgodose något av de ändamål som anges i (b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Ett problem som ofta diskuteras när det gäller skyddet för fri- och rättigheter rör vad som ska gälla om olika rättigheter riskerar att kollidera. Det kan då bli aktuellt att göra avvägningar mellan olika intressen som behöver skyddas. På yttrandefrihetens område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;aktualiseras frågeställningen inte sällan i relation till skyddet för privatlivet. I Europakonventionens artikel 8 stadgas följande om rätt till skydd för privat- och familjeliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft11"&gt;Artikel 8 - Rätt till skydd för privat- och familjeliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rätt- ighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säker- heten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;Bestämmelsen har ett mycket brett tillämpningsområde och kan beröra så skilda företeelser som fysiska kränkningar av enskilda och utformningen av familjerättslig lagstiftning. I sammanhanget är det dock i första hand vissa delar av skyddet för privatlivet som är rele- vanta och som aktualiserar en avvägning mot yttrandefrihetsintresset. Här avses bl.a. skyddet enligt Europadomstolens praxis för angrepp på en persons rykte (t.ex. mot förtal eller andra nedsättande uttalan- den) och mot alltför närgången uppmärksamhet (t.ex. viss foto- grafering och avlyssning samt publicering av uppgifter av privat karaktär), se vidare Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft11"&gt;Skyddet för den personliga integriteten &lt;SPAN class="ft10"&gt;(SOU 2008:3 s. 74 f.). Begränsningar av rätten till skydd för privat- och familjelivet är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft10"&gt;tillåtna enligt de förutsättningar som anges i andra stycket. Även i dessa fall gäller således ett krav på lagstöd, att begränsningar ska ske för att tillgodose vissa angivna ändamål samt att inskränk- ningen ska vara nödvändig i ett demokratiskt samhälle för att till- godose det aktuella ändamålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Frågan om innebörden av Europakonventionen har relevans för kommitténs uppdrag att överväga om skyddet för enskildas integri- tet och privatliv i TF och YGL bör stärkas. I kap. 19 (En straff- bestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?) återkommer vi till konventionen och Europadomstolens praxis i fråga om avvägningen mellan yttrandefriheten och skyddet för privatlivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft21"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p718 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;III.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;ÖVERVÄGANDEN – SKIFTE ELLER INTE?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;8 Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;I detta kapitel redogörs för några av de utgångspunkter som kommittén anser väsentliga för frågan om TF och YGL bör ersättas med en ny yttrandefrihetsgrundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;Här beskrivs också kommitténs arbete med att ta fram ett så allsidigt underlag som möjligt inför vägvalet mellan att behålla TF och YGL och att införa en ny yttrandefrihetsgrundlag. Det gäller främst den skiss till en ny yttrandefrihetsgrundlag (NYGL) som kommittén har arbetat med samt de regleringsmodeller som presenterades i debattbetänkandet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:68).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Yttrandefrihetens betydelse och ändamål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Betydelsen av en vid och tillåtande tryck- och yttrandefrihet har formulerats på många sätt. Ibland har skrivningarna varit rakt på sak, ibland närmast poetiska och ibland torrt juridiska. Men hur orden än har fallit utgör alla dessa deklarationer och formuleringar mer eller mindre välfunna varianter av ingressen till den av riksdagen år 1766 antagna &lt;SPAN class="ft11"&gt;Förordning, angående Skrif- och Tryckfriheten&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft89"&gt;Enär K. M. eftersinnat den stora båtnad, allmänheten av en rätt- skaffens skrif- och tryckfrihet tillflyter, i det en obehindrad inbördes upplysning uti hvarjehanda nyttiga ämnen icke allenast länder till vetenskapers och goda slöjders uppodling och utspridande, utan ock gifver en hvar av undersåtarna ymnigare tillfälle, att dess bättre känna och värdera ett visligen inrättadt regeringssätt, äfvensom och denna frihet bör anses för ett af de bästa hjelpmedel till sedernas förbättring och laglydnadens befrämjande, då missbruk och olagligheter genom trycket blifva för allmänhetens ögon ådagalagda…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft21"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Här finns i sak det som än i dag utgör själva kärnan i tryck- och yttrandefriheten. Den utgör en förutsättning för samhällets vetenskapliga, ekonomiska, politiska och sociala utveckling. Den öppnar för insyn och ger utrymme för kritik av hur myndigheter förvaltar gemensamma angelägenheter samt av hur beslut bereds och fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Ändamålet med tryckfriheten är i dag formulerat i TF:s inledning (1 kap. 1 §), där det heter att den ska säkerställa ”ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning”. Formuleringen återkommer i YGL från 1992 men något utökad till att ändamålet med grundlagen är att ”säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Bestämmelserna i TF har förändrats över tid. Under perioder har rättigheterna kringskurits så att de i princip upphört att gälla. Sådana perioder av inskränkningar har följts av ändringar för att återställa och befästa de grundbultar, t.ex. meddelarfriheten och ensamansvaret, vilka utgör yttrandefrihetens kärna och tillsammans säkerställer att syftet med grundlagarna uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Men det är inte bara det materiella innehållet i grundlagarna som har förändrats utan även deras formella tillämpningsområde, dvs. vilka massmedier som omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Krav på grundlagsregleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Ändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft37"&gt;De båda grundlagar som reglerar den särskilt starka yttrande- friheten innehåller som har nämnts ett par bestämmelser som anger deras ändamål. De finns i 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Grundlagarnas tillämpningsområde bestäms i huvudsak utifrån vilken teknik som har använts för ett yttrande. Utgångspunkten är att t.ex. TF inte gör någon skillnad mellan en samhällskritisk bok och en läkemedelsförpackning. Båda omfattas av det särskilt starka grundlagsskyddet. I speciella fall får dock ändamålet med ett yttrande betydelse även i TF och YGL eftersom det kan ligga till grund för s.k. materiella undantag från grundlagarna. Den bärande principen bakom grundlagarnas tillämpningsområde är dock klar; ändamålet med yttrandena är underordnat tekniken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft21"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td196"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Beständighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;TF och YGL består tillsammans av 17 500 ord. Det kan jämföras med första tillägget i USA:s konstitution från 1789 där yttrande- friheten regleras på konstitutionell nivå med 45 ord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Den svenska traditionen innebär att grundlagsstiftaren inte lämnar något större utrymme för lagstiftaren, och än mindre till domstolarna, att dra gränserna för tryck- och yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;En nackdel med detta är att TF och YGL relativt ofta har behövt ändras. Det har skett för att det grundlagsskyddade området ska utökas i takt med att nya vägar för spridning av yttranden har etablerats. På motsvarande sätt har nya samhällsföreteelser som ansetts böra förbjudas lett till att grundlagarna har ändrats. Ett sådant exempel är barnpornografi som sedan år 1999 faller utanför tillämpningsområdet för TF och YGL. Ett annat exempel är kreditupplysningsverksamhet, där grundlagen medger att regler införs i vanlig lag för att skydda enskildas integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Ändringarna av främst TF men även YGL har skett relativt ofta och ibland varit omfattande. Ändringarna har inte bara gällt språket och strukturen utan även det materiella innehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Tillgänglighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Den som önskar utnyttja sina rättigheter och tar del av lagen ska genom läsningen i huvudsak kunna förutse följderna av sina handlingar. Grundlagars informativa betydelse poängterades av Författningsutredningen, vars arbete ledde till en partiell grundlagsreform och föregick det utredningsarbete som resulterade i 1974 års regeringsform. Enligt utredningen ska grundlagen vara skriven på ett sådant sätt ”att den ska kunna läsas och i sina huvuddrag begripas av envar allmänintresserad medborgare”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft35"&gt;Utredningen framhöll i sitt betänkande &lt;SPAN class="ft44"&gt;Sveriges statsskick &lt;/SPAN&gt;(SOU 1963:17) också att i skolundervisningen bör författningstexten kunna ”utnyttjas och ge upplysning” om grunderna för hur vårt land styrs. Denna tillgänglighet var enligt utredningen ingalunda oväsentlig för ”det demokratiska statsskickets förankring i folket”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft21"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Tydlighet och överskådlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Tydligheten och överskådligheten är två andra kriterier som är väsentliga för en grundlagsreglering av yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Det ska vara möjligt för enskilda att förstå sina rättigheter och skyldigheter. På motsvarande sätt ska det inte råda några tvivel om vilka åtgärder myndigheter får vidta inom det grundlagsskyddade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;TF och YGL i sina nuvarande skepnader brister i tydlighet och överskådlighet. Ett antal av bestämmelserna främst i TF är ålder- domliga och delvis obsoleta. I YGL finns ett antal bestämmelser som är krångliga att förstå och tillämpa. Det gäller t.ex. den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL. Ytterligare en brist med YGL när det gäller överskådlighet är att grundlagen inte står på egna ben. I ett antal fall hänvisas i YGL till bestämmelser i TF, vilket försämrar tillgängligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Förekomsten av två grundlagar som skyddar olika massmedier bidrar också till oklarheter. Det leder ibland till att yttranden som är identiska till sitt innehåll ges olika skydd beroende på vilken teknik som har använts för att sprida dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Teknikutvecklingen tycks tala för ett skifte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Som framgår av kap. 4, Tekniken och lagstiftaren, omfattade 1766 års TF enbart skrifter framställda i en boktryckarpress. Det var inte bara logiskt utan framstod förmodligen då som ett bestående och säkert sätt att grundlagsskydda skrifter. Några andra mekaniska sätt att mångfaldiga skrifter fanns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Detta teknikberoende skapade redan under &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; problem vad gäller grundlagens tillämpningsområde. Andra sätt att mång- faldiga skrifter, som t.ex. koppartryck, hamnade utanför grund- lagen. Men genom en vid tolkning av begreppet ”under tryck” gavs även sådana skrifter grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;Mot den bakgrunden hade det varit logiskt om man redan under &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; hade försökt finna ett övergripande begrepp för det som åsyftades, nämligen massframställning av yttranden riktade till allmänheten. Men den teknikutveckling som vi nu kan betrakta i backspegeln var omöjlig att förutse och därmed är det orimligt att begära att grundlagsstiftarna skulle ha varit mer framsynta. Vem hade ens för 25 år sedan kunnat förutse att en stor del av sprid-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft21"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td196"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;ningen av yttranden och informationsinhämtningen skulle utföras elektroniskt via internet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;På samma sätt får det i dag betraktas som omöjligt att förutse hur yttranden kommer att spridas och information inhämtas om tio eller tjugo år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Utvecklingen hittills och ovissheten om vad som väntar framöver vad gäller tekniken talar för en ändrad avgränsning av grundlagarnas formella tillämpningsområden. Ambitionen bör vara att försöka hitta ett eller några få begrepp som är bestående över tid. Det bör vara begrepp som inkluderar inte bara nu kända massmedier utan också tekniker som vi kanske inte ens anar konturerna av i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Men även om teknikutvecklingen kan anses tala för en ändring av de begrepp som används för att avgränsa det grundlagsskyddade området finns det tungt vägande skäl för att inte göra en sådan förändring. Vi återkommer till detta i våra överväganden och slutsatser i kap. 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;TF:s och YGL:s tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Skrifter framställda i tryckpress, genom stencilering och foto- kopiering samt ljudradio, radioprogram, filmer, databaser, över- föringar, videogram och television är några av de massmedier och tekniker för mångfaldigande och spridning av yttranden som nämns i TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Grundlagarna innehåller, förutom en detaljerad uppräkning av olika massmedier, bestämmelser som anger vilka grupper som ges ett automatiskt skydd för vissa bestämda verksamheter. Till exempel nämns i YGL att en redaktion för en periodisk skrift eller ett radioprogram, en nyhetsbyrå eller ett företag som yrkesmässigt framställer tryckta skrifter under vissa förutsättningar har ett automatiskt grundlagsskydd för sina databaser. De som inte omfattas av denna uppräkning måste söka utgivningsbevis för att få ett motsvarande skydd för sina databaser, vanligen webbplatser. Med denna ordning kan det vara svårt för den enskilde att överblicka om en webbplats omfattas av grundlagsskyddet eller inte. Vilket i sin tur kan ge en oförutsebarhet vad gäller t.ex. meddelarskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft31"&gt;Skiktningen av grundlagsskyddet baserat på vem man är liksom vilken teknik som används kan ifrågasättas från principiella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft21"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;utgångspunkter eftersom grundlagarna reglerar medborgerliga rättigheter och kan anses böra vara ”blinda” för vem som yttrar sig och hur detta sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Teknikutvecklingen har inneburit att nya former för att sprida yttranden har fallit utanför TF och YGL:s tillämpningsområden. För att slippa räkna upp och återkommande ta in nya massmedier i lagtexten har lagstiftaren valt att införa flera samlingsbegrepp. Det kan sägas ha börjat redan under &lt;NOBR&gt;1800-talet,&lt;/NOBR&gt; då lagtexten tolkades så att allt som hade framställts ”under tryck” omfattades och inte bara det som hade tryckts i boktryckarpressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;I de bägge grundlagarna anges specifika massmedier, t.ex. stencilerade skrifter och videogram. Dessa kan ses som exemplifieringar eftersom de åtföljs av bestämmelser som är mer allomfattande. Till exempel anges i den bestämmelse i TF som möjliggör grundlagsskydd för stencilerade skrifter att även skrifter framställda med ett ”… liknande tekniskt förfarande” under vissa förutsättningar skyddas av grundlagen. På samma sätt är i YGL videogram exempel på ”teknisk upptagning” och radioprogram exempel på ”överföringar med hjälp av elektromagnetiska vågor”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Det går som har sagts ovan inte att förutse teknikutvecklingen och vilka massmedier som kommer att finnas på marknaden inom kanske bara några år. Det kan därmed givetvis inte uteslutas att det i framtiden kommer att krävas justeringar av grundlagarna för att inkludera nya sätt för masskommunikation på samma sätt som skedde t.ex. när digital bio gavs grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;I Yttrandefrihetskommitténs debattbetänkande (SOU 2010:68) angavs utöver de svårigheter som är förknippade med tillämpnings- området ett antal andra problem med TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Ett problem som har bärighet på teknikberoendet gäller svårigheten att avgöra om t.ex. ett flygblad är framställt i tryckpress eller inte. Problemet har påtalats av JK, som ibland konsulterar Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) för att få klarlagt hur en trycksak har framställts och därmed kunna avgöra om JK är behörig åklagare eller inte. Svårigheten att bestämma fram- ställningssättet kan leda till kortslutningseffekter i fråga om vilken processordning som ska tillämpas och att brottsliga yttranden därmed inte kan lagföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Enligt uppgifter inhämtade från JK har denne under perioden &lt;NOBR&gt;1992–2011&lt;/NOBR&gt; anlitat SKL i 51 fall. Under de senaste åren rör det sig om inget till två fall per år. Det finns dock fall som aldrig kommer till JK liksom fall som JK väljer att inte föra vidare till SKL. Hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft21"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td196"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;stort detta mörkertal är går inte att säga. När det gäller de fall JK väljer att inte föra vidare till SKL rör det sig oftast om fall där det bedöms att något brott inte har begåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I debattbetänkandet anfördes också att även om TF och YGL innehåller ändamålsbestämmelser fyller dessa inte någon funktion vid konkreta tillämpningssituationer. En effekt blir att tolkningen försvåras och att identiska yttranden ibland bedöms olika beroende på vilket massmedium som har använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Tre modeller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Begreppet ”massmedier”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;Regeringens huvuduppdrag till kommittén har varit att undersöka om det är möjligt att i framtiden behålla en teknikberoende grundlagsreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Enligt direktiven ska kommittén i sökandet efter en mindre teknikberoende lagstiftning försöka finna en reglering som ger de traditionella medierna ett grundlagsskydd som i allt väsentligt motsvarar det de har i dag. Enligt direktiven ska grundprinciperna, t.ex. ensamansvaret, meddelarskyddet och jurysystemet, ligga fast. Utredningen har även i uppdrag att se om andra sätt att sprida yttranden än via traditionella medier behöver skydd av grund- lagarna. Om kommittén finner att det inte är möjligt att införa en teknikoberoende grundlag ska den göra en allmän översyn av TF och YGL med inriktning att göra lagarna så tydliga och lättillämpade som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Kommittén kom under sitt arbete fram till att det inte är möjligt att införa en grundlag för &lt;SPAN class="ft11"&gt;alla &lt;/SPAN&gt;yttranden och samtidigt bevara alla grundbultarna intakta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Arbetet bedrevs därefter med inriktningen att hitta modeller för en reglering som förutsätter att yttranden framförs i ”massmedier” för att grundlagsskydd skulle uppkomma. Begreppet ”massmedier” användes för att avgränsa tillämpningsområdet på ett sådant sätt att existerande och framtida tekniker kunde omfamnas av grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Massmediekravet var däremot enligt kommittén inte tillräckligt för att avgränsa den särskilt starka yttrandefriheten. En sådan vid definition skulle göra det nödvändigt att göra omfattande och mindre lämpliga undantag från skyddet och därmed rasera det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft21"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;starka skyddet för yttranden framförda i bl.a. tryckta skrifter. Ytterligare krav behövde uppställas för grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;I debattbetänkandet SOU 2010:68 presenterade kommittén tre modeller för hur en sådan mer teknikoberoende reglering skulle kunna utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Tre modeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;De tre modeller som kommittén presenterade – Ansvarsmodellen, Verksamhetsmodellen och Ändamålsmodellen – ger uttryck för lika många huvudvägar för att avgränsa tillämpningsområdet. Gemensamt för samtliga modeller är kravet att yttrandena måste framföras i ett massmedium för att grundlagsskydd över huvud taget ska kunna uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Ansvarsmodellen &lt;/SPAN&gt;kräver att någon tydligt träder fram och tar ansvar. Ett sådant ansvar kan antingen tas genom att det finns ett utgivningsbevis för massmediet, varvid en utgivare utses, eller genom att ansvarsuppgifter anges. Med ansvarsuppgifter menas att namn och hemort ska anges för den som har tagit på sig ansvaret. Den modellen ansåg kommittén vara enkel och tydlig men ha den huvudsakliga bristen att inga medier skulle få ett automatiskt grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Verksamhetsmodellen &lt;/SPAN&gt;betonar betydelsen av yrkesmässig fram- ställning och spridning av yttranden. Sådan verksamhet ska enligt modellen ges ett automatiskt grundlagsskydd. Främst avsågs ett skydd för etablerade medier vilket motiverades med den särskilda betydelse som de anses ha för informationsspridningen och opinionsbildningen. De aktörer som enligt modellen ges detta skydd benämns ”massmedieföretag”. Kommittén konstaterade i betänkandet att begreppet rymde tolknings- och tillämpnings- problem. Dessa skapar osäkerhet för dem som på olika sätt använder sin yttrandefrihet, t.ex. för att lämna meddelanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Ändamålsmodellen &lt;/SPAN&gt;ger grundlagsskydd för yttranden som har ett opinionsbildande, journalistiskt, litterärt eller konstnärligt syfte. Modellen betraktades som den mest förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; av de tre. Svagheten med modellen ansåg kommittén bestå främst i att tillämpningsområdet var oskarpt och att det vid prövningen av ett yttrandes ändamål inte skulle gå att bortse från yttrandets innehåll. Meddelarskyddet skulle inte heller gälla inom hela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td196"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;tillämpningsområdet utan bara för massmedier med en registrerad utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Remissinstanserna om modellerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;60-tal&lt;/NOBR&gt; remissinstanser yttrade sig över kommitténs debatt- betänkande. Av dem som yttrade sig vad gäller en generell yttrandefrihetsgrundlag för alla yttranden instämde samtliga i kommitténs slutsats att det inte är ett möjligt alternativ för en framtida reglering av yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;I ett antal yttranden framhölls att TF och YGL trots de problem som finns har fungerat väl under lång tid. Enligt dessa remiss- instanser saknas övertygande skäl för mer ingripande förändringar av den nuvarande ordningen. Flera remissinstanser menade också att problemen med TF/YGL hade överdrivits och att betänkandet fått en negativ slagsida eftersom förtjänsterna med det nuvarande systemet inte beskrivits tillräckligt. Flera av dessa remissinstanser ansåg att arbetet med modellerna borde avbrytas och krafterna riktas in på att förändra och förbättra TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft37"&gt;När det gällde införandet av ett massmediebegrepp drog åsikterna bland remissinstanserna åt lite olika håll. Det fanns dock en övervikt för åsikten att införandet av ett sådant begrepp kunde bidra till att göra systemet enklare och mer flexibelt. Samtidigt varnade flera remissinstanser för att massmediebegreppet skulle skapa tillämpningsproblem. Det skulle göra systemet mer oförutsebart och leda till ökad rättsosäkerhet. Gränsdragningarna skulle därmed lämnas över till domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Av de tre modellerna fick Ansvarsmodellen störst stöd av de remissinstanser som förespråkade någon av modellerna. Den ansågs tydlig och ett stort antal instanser anslöt sig till tanken att ge ett särskilt starkt skydd åt yttranden där någon träder fram och tar ansvar. Samtidigt såg flera instanser en brist i att modellen till skillnad mot TF och YGL inte ger något automatiskt grundlags- skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Åsikterna om Verksamhetsmodellen var som regel kritiska. Tidningsutgivarna med flera uttryckte skepsis mot att modellen skulle ge ett automatiskt skydd för vissa och därmed ses som ett privilegiesystem för de etablerade medierna. Flera instanser framhöll också att begreppet ”massmedieföretag” kunde ge upphov till tolkningssvårigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Men det fanns även remissinstanser som menade att Verksamhetsmodellen vore att föredra framför de övriga två eftersom den hade stora likheter med dagens reglering. Denna tanke borde därför enligt dessa remissinstanser tas tillvara under kommitténs fortsatta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Den tydligaste tendensen i remissvaren var det entydiga motståndet mot Ändamålsmodellen. En vanlig ståndpunkt var att grundlagsskyddet med denna modell blev beroende av en prövning av yttrandets innehåll och att den därmed var oförenlig med svensk rättstradition. Inriktningen ansågs därmed strida mot det som sägs i kommitténs direktiv om att grundlagsskyddet inte ska baseras på yttrandenas innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Vidare anfördes att den bedömning av yttrandet som skulle göras öppnade upp för godtycke. Modellen kunde leda till att yttrandefriheten inskränktes genom att t.ex. kontroversiella yttranden hamnade utanför det grundlagsskyddade området. Det framhölls att de valda ändamålskriterierna medförde tolknings- svårigheter och problem att förutsäga rättsläget. Vissa riktade kritik mot kommitténs definitioner av de aktuella ändamålskriterierna, bl.a. när det gällde yttranden för vetenskapliga ändamål och i fråga om underhållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;Kommitténs slutsatser och det fortsatta arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;Kommittén tog i sitt fortsatta arbete fasta på att införandet av ett massmediebegrepp fått ett relativt positivt mottagande bland remissinstanserna. Att använda det begreppet skulle kunna vara en tänkbar väg för att minska teknikberoendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Kommittén tog även fasta på vad som uttryckts i direktiven och av en del remissinstanser om att de etablerade medierna även i fortsättningen skulle ges ett starkt skydd. Detta ansåg vi vara en lämplig inriktning för arbetet med en ny regleringsmodell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Även andra än de etablerade medierna skulle dock ha möjlighet att få grundlagsskydd. Grundlagen skulle därför även vara tillämplig på massmedier med utgivningsbevis eller som hade försetts med ansvarsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Sammanfattningsvis inriktades det fortsatta arbetet med att mejsla fram en modell på en kombination av Verksamhetsmodellen och Ansvarsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft21"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td196"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Grunddragen i NYGL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft37"&gt;Det utkast till en ny yttrandefrihetsgrundlag som arbetats fram har inom kommittén gått under arbetsnamnet NYGL (Ny yttrande- frihetsgrundlag). Här nedan ges en kortfattad beskrivning av huvuddragen i NYGL i syfte att underlätta för läsaren att följa kommitténs överväganden och ställningstagande i kap. 10. NYGL i sin helhet, så långt den arbetades fram, återfinns i bilaga 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Kommitténs ambition var att göra NYGL så teknikoberoende som möjligt. Alla massmedier som omfattas av grundlagen ska i princip behandlas lika oavsett vilken teknik som används för framställning och spridning. NYGL ger ett särskilt starkt skydd för massmedieföretag, bl.a. genom att skyddet för deras massmedier inträder automatiskt. Andra aktörer, som t.ex. ideella organisationer och privatpersoner, har möjlighet att få grundlagsskydd för sina massmedier genom att skaffa utgivningsbevis eller genom s.k. ansvarsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Ambitionen har också varit att de grundläggande yttrande- frihetsrättsliga principerna ska ligga fast i stort sett enligt dagens ordning. Mot bakgrund av syftet att upprätthålla den höga skydds- nivån innebär NYGL – i likhet med TF och YGL – en detaljerad reglering av yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;När NYGL blir tillämplig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Den grundläggande skillnaden mellan NYGL och TF/YGL ligger i avgränsningen av tillämpningsområdet, alltså hur det bestäms vilka massmedier som ska erhålla ett särskilt starkt grundlagsskydd utöver det skydd som alla yttranden har genom RF och Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Dessa skillnader framgår på ett mer övergripande plan i den bestämmelse i NYGL som behandlar ändamålet med grundlagen (1 kap. 2 §). Där anges i ett tillägg till ändamålsbestämmelsen att NYGL ger ett särskilt starkt skydd åt yttranden som är riktade till allmänheten och som sprids yrkesmässigt eller som någon har tagit ansvar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;En grundförutsättning för att få grundlagsskydd enligt NYGL är att yttrandet framförs i ett &lt;SPAN class="ft11"&gt;massmedium. &lt;/SPAN&gt;Med det förstås enligt lagtexten ”medier som är avsedda att sprida yttranden till allmänheten”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft21"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I NYGL anges som exempel på massmedier tidningar, böcker, film, radio, tv och webbplatser. Uppräkningen är inte uttömmande eftersom alla medier som uppfyller grundlagens definition ska kunna omfattas av grundlagen. Vid gränsdragningsproblem får frågan avgöras efter en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. I undantagsfall är det tänkbart att t.ex. en tröja eller förpackning har framställts med det huvudsakliga syftet att ge offentlighet åt ett yttrande och därmed utgör ett massmedium enligt grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Genom massmediebegreppet möjliggörs, är tanken, en enklare och mer flexibel reglering som tar höjd för framtida tekniker för masskommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;För att skydd enligt NYGL ska uppkomma är det emellertid inte tillräckligt att spridningen av yttrandet sker med hjälp av massmedier. Dessutom måste någon av följande tre förutsättningar vara uppfylld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Massmediet ges ut av ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;massmedieföretag&lt;/SPAN&gt;. I dessa fall är grundlagen automatiskt tillämplig. Med massmedieföretag avses sammanslutningar och enskilda vilkas &lt;SPAN class="ft11"&gt;huvudsakliga &lt;/SPAN&gt;verksamhet består i att på &lt;SPAN class="ft11"&gt;yrkesmässiga &lt;/SPAN&gt;grunder ge ut massmedier. Begreppet massmedieföretag är avsett att omfatta den ”egentliga medie- branschen”, dvs. den professionella framställningen och sprid- ningen av massmedier, och ger inte alla aktörer grundlagsskydd. Som massmedieföretag räknas dock alla sammanslutningar och enskilda som sänder radio och tv med stöd av tillstånd från en myndighet, även om inte kraven på huvudsaklighet och yrkesmässighet är uppfyllda. Syftet är att bl.a. närradion ska få automatiskt grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;NYGL är även tillämplig på massmedier med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;utgivningsbevis&lt;/SPAN&gt;. Sådana bevis kan avse utgivning av ett massmedium vid ett enstaka tillfälle eller regelbunden utgivning under ett gemensamt namn, t.ex. en tidskrift. En förutsättning för att beviljas utgivningsbevis är att det har utsetts en utgivare som ansvarar för innehållet i massmediet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Grundlagen är vidare tillämplig på massmedier med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ansvarsuppgifter&lt;/SPAN&gt;. Det innebär att massmediet har försetts med tydliga uppgifter om vem som har åtagit sig ansvaret för innehållet och om dennes hemvist i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft17"&gt;För alla massmedier gäller att NYGL inte är tillämplig på yttranden som den ansvarige saknar möjlighet att kontrollera före offentliggörandet, t.ex. omodererade läsarkommentar på en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td196"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;webbsida. För sådana yttranden tillämpas i stället allmänna straff- rättsliga regler om ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Undantag från tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Det finns – liksom enligt TF och YGL – ett antal undantag från NYGL:s tillämpningsområde. I dessa fall gäller i stället vad som anges i lag. Undantagen framgår i första hand av olika s.k. delegationsbestämmelser i grundlagen. Ett par exempel är undantag som rör upphovsrätt resp. viss kreditupplysningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;När det gäller sådana undantag innebär NYGL en viktig förändring jämfört med TF och YGL. Frågan rör undantag vid behandling av personuppgifter i massmedier som omfattas av grundlagen. Enligt dagens synsätt har TF och YGL företräde om det uppstår en konflikt med personuppgiftslagen (1998:204) och EU:s dataskyddsdirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;I NYGL införs ett undantag för behandling av personuppgifter som utförs av andra än massmedieföretag. Avsikten är att grundlagen ska undgå konflikt med den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; regleringen på området. I huvudsak innebär undantaget att personuppgiftslagen gäller för massmedier med frivilligt grundlagsskydd (utgivnings- bevis och ansvarsuppgifter) i de fall behandlingen av person- uppgifter &lt;SPAN class="ft38"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;kan sägas ha haft till syfte att säkra ett fritt menings- utbyte, en fri och allsidig upplysning eller ett fritt konstnärligt skapande, dvs. enligt NYGL:s ändamålsbestämning. Att undan- taget inte gäller massmedieföretag beror på att publiceringen av personuppgifter i sådana medier kan antas ske ”uteslutande för journalistiska ändamål” och därmed vara förenlig med EU:s dataskyddsdirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Det ska framhållas att detta inte är avsett att innebära någon framflyttning av &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; positioner i förhållande till svensk yttrandefrihetsrätt jämfört med i dag. Tanken är att den svenska yttrandefriheten ska kunna försvaras lättare och möta större förståelse vid kommande förhandlingar om &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; än som är fallet i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft35"&gt;I NYGL införs också en paragraf som klargör att lagstiftning som med stöd av delegationsbestämmelser begränsar yttrande- friheten måste uppfylla vissa förutsättningar. Sådana begränsningar får inte gå längre än vad som är nödvändigt och inte heller sträcka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft21"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;sig så långt att ändamålet med grundlagen hotas (jfr 2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§ RF). Ett motsvarande tillägg föreslås i TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Meddelarskyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Meddelarskyddet enligt NYGL är i allt väsentligt uppbyggt som i TF/YGL. NYGL innebär en viss förändring i terminologin när det gäller dels den krets som omfattas av meddelarskyddet (uppgifts- lämnaren, upphovsmannen och den som framträder i massmediet), dels den grupp till vilken uppgifter kan lämnas för offentliggörande (företrädare för massmedier). Förändringarna är en följd av ambitionen att göra grundlagen teknikoberoende och är inte avsedda att medföra några skillnader i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;NYGL betonar vikten av att skydda meddelare som lämnar uppgifter för publicering men som misstar sig ursäktligt om behörigheten hos mottagaren av uppgifterna. Det kan bl.a. röra fall då mottagaren inte uppfyller grundlagens krav på vem som är ”företrädare” för ett massmedium. Ett annat exempel är om kriterierna för ett ”massmedieföretag” inte är uppfyllda och det massmedium där uppgiften publiceras därför inte får grundlags- skydd. I sådana situationer ska en godtroende meddelare kunna skyddas mot straff och andra repressalier. I kap. 10 återkommer vi till frågan om vad NYGL innebär för anonymitetsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Ensamansvaret m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft37"&gt;Med NYGL behålls den nuvarande principen om ensamansvar för innehållet i ett massmedium, dvs. bara en person i taget kan bli straff- och skadeståndsrättsligt ansvarig. Vem som ansvarar bestäms i grundlagen och följer en s.k. ansvarskedja. Utgångs- punkten är att en och samma ansvarskedja ska gälla för alla typer av massmedier. På denna punkt skiljer sig NYGL från TF och YGL. De gällande grundlagarna innehåller flera ansvarskedjor beroende på vilket massmedium som har använts. Det finns t.ex. en ansvarskedja för periodiska och en för icke periodiska skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;NYGL innebär förändringar även i fråga om andra yttrande- frihetsrättsliga grundprinciper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft31"&gt;I NYGL införs en &lt;SPAN class="ft70"&gt;generell preskriptionsregel &lt;/SPAN&gt;om att allmänt åtal ska väckas inom sex månader från den tidpunkt då yttrandefrihets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Vägvalet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;brottet begicks. För flera massmedietyper innebär detta att preskriptionstiden förkortas, bl.a. i fråga om yttranden på webbplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;En viktig förändring i sak är tanken i NYGL att utvidga dagens &lt;SPAN class="ft11"&gt;distributionsplikt &lt;/SPAN&gt;till att omfatta alla som har tillstånd enligt lag att bedriva verksamhet som innefattar distribution av massmedier. En förändring föreslås i TF och YGL vad gäller distributionsplikten och oadresserade försändelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;En skillnad mellan TF/YGL och NYGL gäller möjligheten att få grundlagsskydd genom att sätta ut ansvarsuppgifter. I TF finns en s.k. stencilregel som innebär att stencilerade skrifter ges grundlags- skydd om ursprungsuppgifter anges. I NYGL införs en motsvarande ”stencilregel” som omfattar alla massmedier. Det innebär att exempelvis den som har en webbplats enkelt kan få grundlagsskydd genom att ange sig som ansvarig. Den som anges som ansvarig jämställs med utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft21"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;9 &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för vägvalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Några allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft9"&gt;I detta kapitel behandlas frågan om hur kommittén bedömer behovet av att anpassa det särskilda grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Till viss del har dessa överväganden redovisats i kommitténs delbetänkande &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag? – Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller (&lt;/SPAN&gt;SOU 2010:68 s. 101 f.). Den diskussion som redovisas här tar i första hand inte sikte på detaljer utan förs på ett mer övergripande plan. Om det antas att de två rättssystemen inte stämmer överens, bör vi då sträva efter att anpassa det svenska systemet till &lt;NOBR&gt;EU-rätten?&lt;/NOBR&gt; Hur långt ska i sådana fall anpassningen gå?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;I det här avsnittet görs ett försök att – mot bakgrund av redo- görelsen i kap. 7 – ringa in de frågeställningar som är aktuella från juridiska utgångspunkter. Avsnitt 9.2 behandlar vad ett par författare har anfört om mer politiskt inriktade aspekter på relationen mellan TF/YGL och &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; I det avslutande avsnittet 9.3 diskuteras vilken linje som bör väljas i anpassningsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Det kan inledningsvis finnas skäl att påminna om följande. Hur en tänkt konflikt på det här området ska uppfattas och eventuellt lösas beror på vilket perspektiv som anläggs. Med ett &lt;NOBR&gt;EU-perspektiv&lt;/NOBR&gt; finns det egentligen inga principiella oklarheter. Med det synsättet betonas nödvändigheten av att &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; ges företräde framför nationell reglering. Något utrymme för att pröva unionsrätten mot nationella bestämmelser eller på annat sätt ifrågasätta dess giltighet finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft35"&gt;Det andra perspektivet är nationellt och utgår från de konstitu- tionella möjligheterna enligt RF att överföra svensk beslutanderätt till EU. Dessa möjligheter är inte obegränsade, ett synsätt som skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft21"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för vägvalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;kunna innebära att Sverige inte anser sig bundet av all &lt;NOBR&gt;EU-rätt.&lt;/NOBR&gt; Till dessa frågor återkommer vi längre fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Vissa aspekter på en eventuell konflikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft37"&gt;I kap. 7 talas det om tänkbara konflikter mellan TF/YGL och EU- rätten. Påståendet att det finns konflikter mellan rättssystemen är dock inte oproblematiskt. Den rapport från jur.dr Lotta Lerwall som redovisas i avsnitt 7.2.3 får sägas visa att konfliktområdet är svårt att ringa in mer exakt. Klart är att den svenska regeringen på flera områden har verkat för lösningar som skyddar TF och YGL. I för- handlingsarbetet har man fört fram olika skrivningar som syftar till att möjliggöra undantag för de svenska grundlagarna. Det finns dock inga avgöranden från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som klargör hållbarheten i dessa undantag eller som på något annat sätt direkt behandlar för- hållandet mellan &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och TF/YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft10"&gt;Det är svårt att göra en generell bedömning av hur en sådan pröv- ning skulle utfalla. I Lotta Lerwalls rapport berörs ett antal oklara frågeställningar som kan bli aktuella vid en prövning. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle knappast kunna ignorera det förhållandet att TF/YGL är grundlagar och att en prövning på det här området kan beröra grund- läggande svenska konstitutionella principer (jfr artikel 4.2 i För- draget om Europeiska unionen och vad som där sägs om unionens skyldighet att respektera medlemsstaternas nationella identitet). Hur mycket hänsyn som kan tas till den nationella regleringen får dock antas bero på omständigheterna i det enskilda fallet. Här kan bl.a. nämnas frågan om vilken rättslig verkan som kan tillmätas en viss undantagsskrivning, vilket det övergripande syftet med en rättsakt är och vilka &lt;NOBR&gt;EU-principer&lt;/NOBR&gt; som står på spel (t.ex. principen om fri rörlighet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft9"&gt;Det kan konstateras att om de undantagsmöjligheter för TF och YGL som Sverige har åberopat godtas, framstår det egentliga kon- fliktområdet som förhållandevis litet. Vid en motsatt utgång – dvs. att de tveksamheter om undantagen som uppmärksammas i rapporten visar sig vara riktiga – finns det ett reellt problem med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; på ett antal områden. I det läget uppkommer dock även en annan fråge- ställning. Det är nämligen av viss betydelse om bristen på överens- stämmelse mellan de två systemen är sådan att vi får väsentliga pro- blem med att upprätthålla de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundprinciperna. Mot bakgrund av riksdagens tolkning av de svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft21"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td197"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för vägvalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;överlåtelsevillkoren, får det läget betraktas annorlunda än om avvikel- serna framstår som mer marginella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I det här något diffusa rättsläget sticker ändå vissa sakområden ut. Det gäller till att börja med &lt;SPAN class="ft11"&gt;EU:s dataskyddsdirektiv &lt;/SPAN&gt;och dess gen- omförande i svensk rätt genom personuppgiftslagen (1998:204). Det är främst två skäl som motiverar att det fästs särskild vikt vid direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Det första skälet avser direktivets breda tillämpningsområde, vilket för med sig en potentiellt stor konfliktyta i förhållande till TF och YGL. Direktivet innehåller en rad materiella bestämmelser som reglerar all hantering av personuppgifter (t.ex. generella regler om hur personuppgifter får behandlas, när sådan behandling är tillåten, information till en registrerad, rättelse av personuppgifter m.m.). Om personuppgifter behandlas i former som omfattas av TF eller YGL, blir frågan om den svenska grundlagsregleringen är förenlig med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;Det andra skälet rör utformningen av det svenska undantaget från dataskyddsdirektivet för TF och YGL. De ändamål för vilka undantag tillåts i artikel 9 (”journalistiska ändamål samt litterärt eller konstnärligt skapande”) ger visserligen möjlighet till omfatt- ande avsteg från direktivet. Av Lotta Lerwalls rapport framgår dock att det svenska undantaget kan ifrågasättas i flera avseenden. Tveksamheterna framstår här som större än på andra områden där undantag har gjorts. Problemet rör för det första att undantaget för TF och YGL kan hävdas vara vidare än vad artikel 9 tillåter, eftersom det avser alla ändamål och inte enbart de som anges där. För det andra är det tveksamt om den svenska lösningen tillgodoser direkt- ivets krav på att en avvägning ska göras mellan integritets- och yttrandefrihetsintressena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft37"&gt;Genomgripande reformer planeras nu av EU:s regler om skydd för personuppgifter. I januari 2012 lade kommissionen fram ett förslag om att ersätta det nuvarande dataskyddsdirektivet med en ny allmän uppgiftsskyddsförordning. Förslaget är tänkt att ytter- ligare harmonisera och effektivisera skyddet av personuppgifter i syfte att förbättra funktionen hos den inre marknaden och att öka enskildas kontroll över sina personuppgifter. En effekt av att den föreslagna regleringen ges formen av en förordning är att denna blir direkt tillämplig i medlemsstaterna. Förordningen skulle således ersätta inte enbart det nuvarande dataskyddsdirektivet utan även, i varje fall i huvudsak, personuppgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft21"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för vägvalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;Förslaget innebär i vissa avseenden viktiga förändringar i fråga om regleringen av skyddet för personuppgifter. Samtidigt baseras det i stora delar på den ordning som gäller enligt dataskyddsdirekt- ivet. När det gäller avvägningen mellan skyddet för personupp- gifter och yttrandefriheten kan noteras att även förordningen inne- håller ett undantag avseende behandling av personuppgifter som sker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft10"&gt;”uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande”. Undantaget kan åberopas endast om ”sådana undantag eller avvikelser är nödvändiga för att förena rätten till integritet med reglerna om yttrandefrihet” (artikel 80.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Inom ramen för en s.k. subsidiaritetsprövning av förslaget till förordning har konstitutionsutskottet uttalat att förslaget i dess nuvarande skick inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, se utl. 2011/12:KU25. Utskottet har i utlåtandet invändningar mot att för- ordning väljs som lagstiftningsinstrument och framhåller bl.a. att ett nytt direktiv typiskt sett skulle ge större utrymme för medlems- staterna att vid införlivandet ta hänsyn till nationella förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft37"&gt;Det &lt;SPAN class="ft38"&gt;straffrättsliga samarbetet &lt;/SPAN&gt;är ett annat område som bör omnäm- nas särskilt. Ett stort antal rättsakter (rambeslut) är aktuella. Området har dessutom en tydlig beröringspunkt med TF och YGL med tanke på dessa grundlagars karaktär av straff- och processlagar på det ytt- randefrihetsrättsliga området. Samarbetet har hittills vilat främst på mellanstatlig grund. Det medför vissa rättsliga skillnader mot det övriga &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet,&lt;/NOBR&gt; i huvudsak genom att Sverige inte kan tvingas att delta mot sin vilja och att de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principerna om direkt tillämplighet och företräde framför nationell rätt inte gäller. Någon beslutanderätt på det här området har inte överförts till EU:s organ. I de nu aktuella fallen har Sverige dock valt att medverka. Då uppkommer frågan om den svenska regleringen (bl.a. TF och YGL) är förenlig med våra åtaganden enligt de olika ram- besluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft9"&gt;Som har framgått ovan ändrar det straffrättsliga samarbetet till stora delar karaktär i och med Lissabonfördraget. Tanken är att även dessa frågor ska hanteras inom ramen för det överstatliga samarbetet. Utvecklingen på det här området framstår som svår att förutse, inte minst när det gäller samarbetets effekter på de nationella rättsord- ningarna. I det sammanhanget bör det noteras att det straffrättsliga samarbetet säkerligen kommer att beröras av EU:s nya stadga på fri- och rättighetsområdet. Stadgan får direkt effekt och företräde framför nationell rätt samt kan åberopas inför domstolar och myndig- heter i medlemsstaterna när &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td197"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för vägvalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft10"&gt;En konflikt mellan &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; å ena sidan och TF och YGL å andra sidan skulle sannolikt ställas på sin spets genom att kommissionen väckte talan mot Sverige inför &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; för bristande eller felaktig implementering av en enskild &lt;NOBR&gt;EU-rättsakt.&lt;/NOBR&gt; Kommissionen skulle t.ex. kunna hävda att Sverige har använt en möjlighet att göra undantag från rättsakten alltför extensivt eller att Sverige med stöd av ett ingressuttalande tolkat rättsaktens tillämpningsområde alltför restriktivt. Kommissionen skulle – utifrån ett sådant resonemang – kunna anföra t.ex. att Sverige måste lämna internationellt rättsligt bistånd till myndigheter i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; utöver vad som följer av vårt förslag i kap. 21. Ett annat tänkbart exempel är att kommis- sionen skulle kunna hävda att Sverige måste reglera publicering av personuppgifter i högre grad än vad som följer av personuppgifts- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft11"&gt;Några juridiska utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;En utgångspunkt för diskussionen bör vara att det visserligen finns indikationer på en bristande överensstämmelse mellan TF/YGL och &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Det är dock osäkert hur dessa konflikter ser ut och hur djupt de berör det svenska systemet. Det finns t.ex. inget som tyder på att hela det svenska grundlagssystemet skulle vara ifrågasatt och därmed riskera att underkännas vid en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; prövning. I brist på uttalanden från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; är det svårt att veta säkert hur konfliktfrågan skulle bedömas. Det är osäkerheten i sig som är en del av problemet och det man behöver förhålla sig till vid en översyn av grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Som vi har sett är de yttre ramarna för diskussionen förhållande- vis tydliga. Det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; synsättet innebär att om &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterar att TF eller YGL i något avseende står i strid med unionsrätten, blir domstolens tolkning av rättsläget direkt tillämplig här. Domstolar och myndigheter ska i det läget tillämpa TF och YGL så att de stämmer överens med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Beroende på omständlig- heterna kan den svenska regleringen dessutom behöva ändras av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft35"&gt;Det nationella svenska synsättet betonar, som har framgått av kap. 7, principen om att EU har tilldelats kompetens av medlems- staterna. Den här överföringen av beslutanderätt är dock kringgärdad med vissa grundlagsfästa restriktioner. &lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; som överskrider dessa förbehåll är oförenlig med överlåtelsebeslutet och blir därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft21"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för vägvalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;inte giltig här. Så skulle t.ex. läget bli om en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; bestämmelse väsentligt rubbade de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundprin- ciperna. En bestämmelse av det slaget skulle, med det här synsättet, i formell mening inte vara i konflikt med svensk rätt eftersom den inte är tillämplig här. Sverige skulle följaktligen inte heller ha någon skyldighet att anpassa den nationella rätten till den aktuella bestäm- melsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;När det gäller den närmare innebörden av det svenska förbe- hållet i 10 kap. 6 § RF blir bilden på nytt otydlig. Frågan är näm- ligen hur långt det svenska förbehållet för vissa grundläggande konstitutionella principer egentligen sträcker sig på TF- och YGL- området. Några mer konkreta uttalanden i den frågan har inte gjorts. I det ledande förarbetsuttalandet på området talar konstitutions- utskottet om väsentliga ingrepp i grundprinciperna (1993/94:KU21). Vad detta betyder om frågan ställs på sin spets är inte belyst. Det står dock klart att TF och YGL inte är helt fredade från &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Vilka ingrepp kan då accepteras innan man är inne på det område där beslutanderätt inte har överlåtits? Det är svårt att spekulera i hur t.ex. riksdagen eller domstolarna skulle bedöma en sådan frågeställ- ning. Sannolikt skulle dock en mer allmän försämring av skyddet kunna godtas bara i marginella fall, t.ex. att grundlagsskyddet fick ett obetydligt smalare tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft10"&gt;Ett annat möjligt typfall är om någon av grundprinciperna tas bort helt eller delvis. Det skulle givetvis inte accepteras att t.ex. meddelarfriheten eller censurförbudet försvann helt. Även mindre uppenbara situationer är dock tänkbara, t.ex. att &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; får till följd att en yrkeskategori i vissa typer av ärenden helt förlorar sin meddelarfrihet. Hur situationer av det slaget ska bedömas torde bero på omständigheterna i det enskilda fallet. Även här talar dock mycket för att endast marginella inskränkningar kan godtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft35"&gt;Det är viktigt att påpeka att TF och YGL har ändrats vid olika tillfällen i syfte att uppfylla våra &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; skyldigheter. De fallen har däremot inte rört grunderna för det särskilda grundlagsskyddet. Frågan om &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; förenlighet med de svenska överlåtelse- villkoren i 10 kap. 6 § RF har sålunda då inte varit aktuell. Det här illustrerar att frågan om att särbehandla TF och YGL i relation till EU formellt blir aktuell först i speciella situationer som rör själva fundamentet för den svenska regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft21"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td197"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för vägvalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft9"&gt;Slutsatsen i den här delen blir följande. Även på &lt;NOBR&gt;TF/YGL-området&lt;/NOBR&gt; finns det en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; skyldighet att låta unionsrätten få genomslag här, t.ex. genom domstolspraxis eller genom att riksdagen anpassar den svenska lagstiftningen om det behövs. Av de svenska överlåtelse- villkoren följer dock att den här skyldigheten bara gäller fram till en viss gräns. &lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; som innebär väsentliga ingrepp i tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundprinciper ska – enligt vad riksdagen har uttalat – inte tillämpas här och utlöser inte heller någon skyl- dighet att anpassa den svenska regleringen. Att identifiera denna gräns mellan det ”överlåtna” och &lt;NOBR&gt;”icke-överlåtna”&lt;/NOBR&gt; området är kom- plicerat. Det gäller inte minst mot bakgrund av att det är osäkert var konflikter mellan de två regelsystemen föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vissa aspekter på en anpassning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft10"&gt;Diskussionen om &lt;NOBR&gt;TF/YGL-systemet&lt;/NOBR&gt; och dess förhållande till EU- rätten kommer oundvikligen även in på bedömningar som är av mer politisk karaktär. Vad frågan ytterst handlar om är hur själv- ständigt vi anser oss kunna agera vid en översyn av grundlagar som rör konstitutionella grundprinciper som i vissa avseenden kan vara i strid med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Det bör hållas i minnet att den nu gällande definitionen av de principer för det svenska statsskicket som det talas om i 10 kap. 6 § RF – och som bestämmer det ”överlåtbara området” – är resultatet av ett politiskt ställningstagande av riksdagen. Det är inte otänkbart att bestämmelsen får en annan tolkning om förhållandena ändras, t.ex. om riksdagen får anledning att ta ställning till ytterligare fördragsändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Som rättsregel är 10 kap. 6 § vagt utformad (”rör principerna för statsskicket”) och lägger inte hinder i vägen för andra tolkningar än den nu rådande. Konstitutionsutskottet har dessutom framhållit att det inte är möjligt att i några entydiga termer ange hur långt EU- samarbetets räckvidd kan sträcka sig utan att grundlagen behöver ändras (bet. 2001/02:KU18). Det här återspeglas bl.a. i utskottets uttalanden rörande TF och YGL, där det inte görs någon tydlig gränsdragning i frågan om vilka ingrepp som kan tolereras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Vissa mer politiska aspekter av en anpassning av TF och YGL till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; har berörts i litteraturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft21"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för vägvalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p736 ft37"&gt;I en artikel från år 2008 behandlar justitierådet Henrik Jermsten olika konstitutionella aspekter på det svenska &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft31"&gt;(”EU och statsskicket”, Heckscher och Eka, red., &lt;SPAN class="ft70"&gt;Festskrift för Johan Hirschfeldt&lt;/SPAN&gt;, 2008 s. 177 f.). Han drar där slutsatsen att RF:s regler med bäring på &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; inte medför några särskilda problem när det gäller att leva upp till de förpliktelser som följer av medlemskapet. Däremot vållar TF och YGL svårigheter. Efter att ha konstaterat att den svenska hållningen har varit att inte ge avkall på grundlagsskyddet, fortsätter han enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft72"&gt;För vårt statsskick centrala principer om yttrandefrihet har därför ibland krävt omfattande insatser vid förhandlingsarbetet inför olika rättsakter. Detta är inte bara tids- och resurskrävande utan tär också på det allmänna förhandlingskapital varje stat har. Det kostar helt enkelt. Sverige har liksom övriga stater ett visst givet utrymme att hävda nationella intressen men på det politiska planet inom EU saknar det betydelse om detta utrymme används för att värna en speciell grund- lagsreglering eller går till något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft90"&gt;Men man kan tycka att vikten av att värna vår unika regleringsmodell på TF och &lt;NOBR&gt;YGL-området&lt;/NOBR&gt; är sådan att vi helt enkelt får leva med att det ibland gnisslar i &lt;NOBR&gt;EU-maskineriet.&lt;/NOBR&gt; Gör man bedömningen att den särskilda regleringen på tryck- och yttrandefrihetens område i form av ensamansvar, särskild brottskatalog, meddelarfrihet osv. är så central att vi skall fortsätta hävda vårt system fullt ut så skadar det förstås inte att reglerna finns på grundlagsnivå. Det stärker onekligen Sveriges position i förhandlingsarbetet. Men det finns alltså en risk att europarättens inflytande med tiden ändå kommer att medföra om inte ett underkännande så i vart fall en viss underminering av för regle- ringsmodellen centrala förhållanden. Sker detta så kommer det att svida lite extra eftersom det rör sig om en reglering i grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft89"&gt;Vad man under alla förhållanden inte bör överväga är att försöka till- skapa ett modernare och mer teknikoberoende regelverk på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området utan att då fullt ut tillgodose de krav förenligheten med &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och Europakonventionen skulle innebära. Vi kan inte lagstifta på kollisionskurs med våra folkrättsliga förpliktelser med motiveringen att det är fråga om grundlagsskyddade rättigheter. I den meningen kan man säga att det finns komplikationer när det gäller EU och det svenska statsskicket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft35"&gt;En liknande frågeställning behandlas av professor Sverker Gustavsson i en antologi från år 2009 om det svenska tryck- och yttrandefrihets- skyddet (”Yttrandefriheten och statsskicket”, Olsson och Liljestrand, red., &lt;SPAN class="ft44"&gt;Till tryckfrihetens försvar – en ögnasten i ett fritt rike&lt;/SPAN&gt;, 2009, s. 91 f.). Han påpekar där bl.a. att med hänsyn till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och dess anspråk på företräde är det inte längre självklart att vi äger frågan om hur det svenska statsskicket ska definieras (”äganderätten till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft21"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td197"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för vägvalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft10"&gt;statsskicket är omstridd”). Inga instanser hävdar, enligt författaren, längre med något eftertryck, att svensk lagstiftning och praxis har företräde framför &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; uttolkning av principen om fri rörlighet. Därför är det inte självklart någon bra idé att inrikta sig på att stifta en helt ny grundlag, som behandlar tryck- och yttrande- friheten systematiskt och från grunden. Det kan nämligen, enligt artikeln, förmodas att centrala moment inte självklart stämmer överens med unionsrätten. Med tanke på detta är det en säkrare strategi att slå vakt om de grundlagar vi har och i praxis tolka dessa till förmån för vår egen syn på saken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft35"&gt;Längre fram i artikeln återkommer Sverker Gustavsson till frågan om TF och YGL bör anpassas till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Han anför följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft72"&gt;Inget medlemsland har någon erfarenhet av vad det innebär att aktivt grundlagsstifta i strid med unionsorganens tolkning av &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; Risken är stor, menar jag, att sådana försök kan ta en ände med förskräckelse – på så sätt nämligen att unionen i förödmjukande form klargör var gränserna går för den svenska yttrandefriheten. Min slut- sats blir följaktligen, att det är bättre att lappa och laga på den nuva- rande regleringen. Vår nationella äganderätt till frågan – i den mån vi anser denna vara viktig – tror jag försvaras bättre, om vi hänvisar till urgammal sed och nationella särdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft72"&gt;Hur det faktiska statsskicket, som kringgärdar yttrandefriheten, fak- tiskt är beskaffat är långtifrån glasklart. Det talar för att inte gå alltför radikalt tillväga. Att övertyga övriga medlemsländer om fördelarna med vår betydligt mera massmedie- och fackföreningsvänliga reglering av meddelarfriheten och den särskilda yttrandefriheten kan lätt utveck- las till en lek med elden. Den större konstitutionella frågan – huruvida&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;äger vårt statsskick – kan komma att aktualiseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Hur bör frågan beaktas vid vägvalet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;Frågan är vilken betydelse dessa aspekter på relationen mellan den svenska grundlagsregleringen av tryck- och yttrandefriheten och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; ska ha vid vägvalet mellan att revidera TF och YGL och att införa en ny yttrandefrihetsgrundlag (NYGL). Det har hävdats att förhållandet mellan de två regelsystemen har börjat bli så kom- plicerat och inrymma så många potentiella konflikter att Sverige måste vidta åtgärder. Sverige skulle då behöva överge den nuvarande regleringsmodellen eller på annat sätt gå betydligt längre i anpass- ningen till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; än vad som görs i dag. I annat fall, lyder argu- mentet hos dem som förespråkar en sådan linje, äventyras grunderna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft21"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för vägvalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;det svenska systemet på ett sätt som kan medföra en väsentligt lägre skyddsnivå för tryck- och yttrandefriheten än vad vi har vant oss vid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;I det här sammanhanget bör framhållas att en nationell ordning på tryck- och yttrandefrihetsområdet som med säkerhet undviker alla konflikter med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; sannolikt förutsätter ett annat slags grundlagsreglering än TF och YGL. En möjlighet vore att hämta inspiration från den kortfattade regleringen i Europakonventionen. Fördelen med ett sådant system är att det blir mer flexibelt och att skyddet därmed på ett enklare sätt än med en detaljerad grundlags- reglering kan anpassas till de olika krav som &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; uppställer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;En regleringsmodell av det slaget har dock inte övervägts när- mare av kommittén eftersom vi bedömer att den på allvar skulle äventyra de konstitutionella garantierna för de tryck- och yttrande- frihetsrättsliga grundprinciperna (t.ex. ensamansvaret, jurysystemet och meddelarskyddet). Ett förslag med den inriktningen är inte realistiskt med utgångspunkt från svenska förhållanden och skulle dessutom inte vara förenligt med de direktiv som kommittén har haft. Diskussionen om en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; anpassning av grundlags- skyddet måste således utgå från att detta även i fortsättningen kommer till uttryck genom ett förhållandevis detaljerat skydd på grundlagsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;En utgångspunkt för vårt ställningstagande i den här delen är att TF:s och YGL:s förenlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; ibland vållar problem för Sverige vid förhandlingar om rättsakter. Det är den bilden som framträder av genomgången i kapitel 7. Samtidigt bör det betonas att det är långt ifrån klarlagt på vilka områden verkliga konflikter föreligger och hur allvarliga dessa är. Några uttalanden från EU- domstolen eller från något annat auktoritativt organ som belyser förhållandet mellan TF/YGL och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Vidare behöver en diskussion i konfliktfrågan ta hänsyn till att TF och YGL är detaljerade lagstiftningsprodukter med breda till- ämpningsområden och som därför har stora beröringspunkter med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Överväganden om &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för frågan om en helt ny grundlagsordning bör emellertid i första hand inte föras på detaljnivå utan utgå från ett mer principiellt och övergripande förhållningssätt. Den huvudsakliga frågeställningen är nämligen, enligt kommitténs uppfattning, om det nu finns anledning att avvika från de grundläggande uttalanden om tryck- och yttrande- frihetens ställning för det svenska statsskicket som regering och riksdag gjorde i anslutning till &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; och som därefter har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td197"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för vägvalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;upprepats i samband med andra överlåtelsebeslut och lagstiftnings- ärenden (se avsnittet 7.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Enligt vår bedömning motiverar inte den pågående utvecklingen inom EU att Sverige ger upp ståndpunkten att vår nationella reg- lering på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området innehåller konstitutionella kärnvärden som inte har överlåtits. Det bör påpekas att det knappast är unikt inom &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; att på det här sättet hävda att en nationell ”särlösning” av historiska eller andra skäl har sådan betydelse att den inte kommer att efterges. En indikation på detta är att frågan om unionens respekt för medlemsstaternas ”nationella identitet” berörs i artikel 4.2 i Fördraget om Europeiska unionen i vilken det anges att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft12"&gt;unionen ska respektera medlemsstaternas likhet inför fördragen samt deras nationella identitet, som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer, inbegripet det lokala och regi- onala självstyret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Den rättsliga innebörden av denna skrivning får anses oklar. Som en politisk viljeyttring bör den anses ha betydelse i olika för- handlingssituationer när grundläggande samhällsförhållanden i en medlemsstat står på spel. I ett svenskt perspektiv är det uppenbart att just den särskilda regleringen av tryck- och yttrandefriheten är ett av de områden som rör den nationella identiteten i den mening som artikeln ger uttryck för. Betydelsen av TF och YGL som ett uttryck för nationell identitet enligt artikel 4.2 har nyligen fram- hållits av KU i en s.k. subsidiaritetsprövning (se 2011/12:KU5y med anledning av föreslagna förändringar i EU:s reglering av information till allmänheten om läkemedel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Konsekvensen av det synsätt som anges ovan är att det inte finns &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; betingade skäl att vidta genomgripande förändringar av det svenska grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Vår slutsats ovan gäller således behovet av mer långtgående för- ändringar till följd av &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Den påverkar emellertid inte det förhållandet att det kan finnas anledning att göra anpassningar till unionsrätten i syfte att minska konfliktytorna i frågor som inte väsentligt rubbar grunderna för det svenska grundlagsskyddet. Ändringar av det slaget har tidigare genomförts i flera avseenden. I kap. 17 (En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.) och 21 (Internationellt rättsligt bistånd) diskuteras förändringar med en sådan &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft21"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;10 Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tryckfrihetsförordningen och yttrande- frihetsgrundlagen bör vara kvar&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Efter att Yttrandefrihetskommittén hade överlämnat sitt debatt- betänkande och utvärderat remissvaren inleddes arbetet med en ny yttrandefrihetsgrundlag – NYGL. Som redogjorts för i avsnitt 8.7 hämtar NYGL i huvudsak drag från två av de modeller som presenterades i debattbetänkandet, nämligen Verksamhetsmodellen och Ansvarsmodellen. Av dessa kan Verksamhetsmodellen sägas utgöra grundstommen i NYGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;För att ett yttrande ska omfattas av grundlagsskyddet enligt NYGL krävs att det framförs i ett massmedium. NYGL är därmed precis som TF och YGL medieberoende och den som önskar grundlagsskydd måste således använda någon teknik för att kunna framställa och sprida yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Enligt NYGL ges massmedieföretagen ett automatiskt grund- lagsskydd medan övriga måste söka utgivningsbevis eller sätta ut ansvarsuppgifter på massmediet för att uppnå motsvarande skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Kommittén har ställt NYGL mot en reformerad version av TF resp. YGL. Syftet har varit att avgöra om NYGL till sin grund- konstruktion har sådana förtjänster och löser de problem som finns med TF och YGL att den kan ersätta dessa grundlagar. En central utgångspunkt för kommittén har varit att en ny yttrandefrihetsgrundlag inte får rubba de grundbultar som utgör själva kärnan i den grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten, t.ex. meddelarskyddet. Denna grundförutsättning poängteras också i direktiven till kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft21"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Kommittén gjorde sitt vägval i mars 2012 och beslutade då att avbryta arbetet med NYGL för att inrikta sig på en revidering av TF och YGL samt övriga uppgifter. Övervägandena bakom detta ställningstagande presenteras i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Tillämpningsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Teknikberoendet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Sex regeringar, tre socialdemokratiska och tre borgerliga, har tillsatt lika många utredningar med uppdrag att utröna om det är möjligt att skapa en samlad och teknikoberoende grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Bakgrunden till de sex utredningarna har varit att TF och YGL endast gäller för yttranden som sprids med vissa specifikt angivna tekniker. Detta teknikberoende anses göra grundlagarna omoderna när tekniken utvecklas i snabb takt och kan leda till att nya former för masskommunikation hamnar utanför grundlagsskyddet. Regeringen uppdrog i direktiven (dir 2003:58) till Tryck- och yttrandefrihetsberedningen (TYB) att överväga ”om det mot bakgrund av den tekniska och mediala utvecklingen är möjligt att i längden behålla en teknikberoende grundlagsreglering av yttrande- friheten i medierna”. Regeringen anförde också att det borde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft10"&gt;övervägas om det på sikt fanns anledning att slå samman TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Yttrandefrihetskommittén konstaterade i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag? &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:68 s. 111 f.) att det inte är möjligt att utsträcka det extra starka grundlagsskyddet till att omfatta alla yttranden och samtidigt behålla systemets alla grundbultar intakta. En sådan utvidgning av det särskilt starka yttrandefrihetsskyddet skulle påtagligt försvaga det skydd som gäller för t.ex. tryckta skrifter och radioprogram. Denna bedömning överensstämmer väl med vad tidigare utredningar på yttrandefrihetsrättens område har konstaterat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;I NYGL avgränsas tillämpningsområdet genom begreppet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;”massmedier”. Med det förstås medier som är avsedda att sprida yttranden till allmänheten. Begreppet inkluderar alla i dag kända tekniker för masskommunikation. Med största sannolikhet kan NYGL också antas omfatta framtida tekniker för masskom- munikation. NYGL skulle därmed inte behöva ändras när tekniken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft21"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;utvecklas även om teknikutvecklingen naturligtvis kan ta vägar som inte kan förutses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;NYGL framhåller alltså inte någon viss teknisk form för masskommunikation, utan avgränsningen av tillämpningsområdet görs utifrån vem som utger ett massmedium. Om någon har tagit på sig ansvaret för ett massmedium genom att skaffa utgivningsbevis eller genom att anteckna s.k. ansvarsuppgifter medför det ett grundlagsskydd genom ansvarstagandet. Automatiskt grundlagsskydd ges åt sådana massmedier som ges ut av s.k. massmedieföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;TF och YGL har inte samma öppenhet som NYGL för att inkludera nya massmedier. De är i denna mening mer teknik- beroende än kommitténs skiss till NYGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Som beskrivits i kap. 4 (Tekniken och lagstiftaren) har grundlagsstiftaren infört samlingsbegrepp i TF och YGL: tryckt skrift, teknisk upptagning och överföring med hjälp av elektro- magnetiska vågor. Kommittén föreslår att begreppet ”elektro- magnetiska vågor” tas bort ur lagtexten och att det i fortsättningen bara talas om ”överföringar”. Förändringen görs utan avsikt att ändra något i sak. Även med denna förändring anser kommittén att man med viss sannolikhet kan anta att nya former för mass- kommunikation kommer att kunna inkluderas i något av dessa begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Behovet av ändringar i grundlagen ses av vissa som ett tecken på att teknikutvecklingen har sprungit ifrån TF och YGL eftersom man på detta sätt har tvingats ”lappa och laga” i grundlagarna. Frågan är emellertid inte bara vilket eller vilka alternativen till TF och YGL är, utan också hur stort detta problem egentligen är sett ur ett yttrandefrihetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Ju mer detaljer en grundlag innehåller, desto sannolikare blir det att den ekonomiska, tekniska och inte minst politiska utvecklingen av samhället driver fram ett behov av ändringar. Trots ambitionen att de ska stå emot tidens tand är ingen av våra grundlagar huggna i sten. De utgör ”levande” dokument som behöver anpassas till samhällsutvecklingen. Inte heller NYGL skulle kunna stå emot samhällsförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;Att tekniken är avgörande för grundlagsskyddet kan från ett yttrandefrihetsperspektiv ses som en styrka snarare än som en svaghet. Det innebär att man vid bestämmande av om grundlagen ska tillämpas eller inte ska bortse från yttrandets innehåll och därmed inte värdera dess nytta för samhället eller andra intressen. På samma sätt ska det inte heller beaktas vem som har yttrat sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Detta framstår som rätt och riktigt från principiella utgångs- punkter. Det gör dessutom lagarna förutsebara, vilket gagnar yttrandefriheten och skyddar dem som använder den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Det bör också i sammanhanget framhållas att oavsett hur teknikberoende eller teknikoberoende en grundlag än är måste det inom tillämpningsområdet finnas särbestämmelser anpassade till de olika massmedier som inkluderas. Det kanske tydligaste exemplet på en sådan bestämmelse är att det av tekniska skäl anses nödvändigt att i grundlag ge utrymme för ett tillståndskrav i fråga om sändning av radioprogram genom etern. Någon motsvarande inskränkning av etableringsfriheten förekommer inte för tråd- sändningar. I de fallen öppnar däremot dagens grundlagar, liksom NYGL, för införandet av en vidaresändningsplikt (s.k. &lt;NOBR&gt;must-carry)&lt;/NOBR&gt; och andra inskränkningar i etableringsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;När det gäller frågan om teknikberoendet kan det konstateras att en fördel med massmediebegreppet i NYGL är att det ger goda förutsättningar att inkludera framtida massmedietekniker utan att grundlagens tillämpningsområde behöver ändras. NYGL löser dock inte alla de problem som är förknippade med teknikberoendet. Även NYGL är genom kravet att yttranden ska framföras i ett massmedium i den meningen teknikberoende. Det innebär att den som önskar grundlagsskydd måste använda en teknik som gör det möjligt för den ansvarige att kontrollera yttranden före offentlig- görandet. Yttrandet måste också kunna ”fixeras” så att en bedömning av vad som har yttrats kan göras i ett tryck- eller yttrandefrihetsmål utan att det i efterhand behöver prövas vad som har yttrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Ett antal tillämpningsproblem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Tillämpningsproblemen med TF och YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;I kap. 6 (Tillämpningsproblem med TF och YGL) har gjorts en genomgång av de tillämpningsproblem som finns med TF och YGL. Som vi har sett handlar det främst om följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Grundlagarna har en i stora delar komplicerad och svå- rtillgänglig utformning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Det finns ett antal undantag från tillämpningsområdet som inte kan utläsas från grundlagstexten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft21"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Det är oklart utifrån vilket ändamål TF och YGL har avgränsats. Detta anges inte i grundlagarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Att ändamålet är oklart försvårar ibland tolkningen och tillämpningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Svårigheten att veta om grundlagen är tillämplig eller inte leder ibland till kortslutningseffekter som innebär att brott inte kan lagföras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;En svårighet när det gäller att veta om grundlagarna är tillämpliga avser frågan hur många exemplar som måste spridas. En annan gäller svårigheten att avgöra – även för SKL – om en skrift är tryckt eller inte. En tredje gäller svårigheten att precisera vad som utgör en upplaga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Beroende på vilken spridningsteknik som används blir grundlagarna ibland tillämpliga på ett yttrande och ibland inte. Det kan te sig egendomligt om yttrandet är detsamma.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Vissa medier ryms inte under grundlagarna trots att det vore motiverat. Det gäller i vissa fall t.ex. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-böcker&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;e-tidningar&lt;/NOBR&gt; som levereras med innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Att tråd och eter regleras olika när det gäller radio- och tv- sändningar skapar omotiverade skillnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Den s.k. databasregeln medför en rad tillämpningssvårigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;I övrigt får här hänvisas till kap. 6. Där redovisas bl.a. att mening- arna är delade när det gäller betydelsen av de nämnda tillämp- ningssvårigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;Tillämpningsproblem i NYGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I NYGL introduceras två nya begrepp i lagtexten, ”massmedier” och ”massmedieföretag”. Som alltid när nya begrepp införs kan det uppstå osäkerhet om deras innebörd och vad de omfattar. Även om det i förarbeten anges exempel som åskådliggör vad lagstiftaren har tänkt ska omfattas och vad som entydigt ska falla utanför uppstår det en gråzon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft35"&gt;När det gäller en grundlag som ska reglera straffrättsliga för- hållanden på det yttrandefrihetsrättsliga området är det enligt vår uppfattning extra viktigt att utrymmet för tolkningar begränsas så långt det någonsin låter sig göras. Ju mindre gråzonen är, desto mer förutsebar blir lagen. Bristande förutsebarhet och därmed samman- hängande tillämpningssvårigheter skapar rättsosäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft21"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Om grundlagsstiftaren är otydlig och inte anger klara gränser kommer domstolarna genom praxis att fastställa vad som gäller. Därmed skjuts bestämmandet av rättsläget i högre grad över på domstolarna. Enligt vår uppfattning bör en sådan utveckling så långt möjligt undvikas på det yttrandefrihetsrättsliga området. Det bör i första hand vara de folkvalda, riksdagen, och inte domstolarna som bestämmer rättsläget på tryck- och yttrandefrihetsrättens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;Begreppet ”massmedier” i NYGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Massmedier är enligt 1 kap. NYGL medier avsedda ”att sprida yttranden till allmänheten”. Motivet för införandet av begreppet var att söka finna en bestämning som är bestående när tekniken förändras. Närmare om bakgrunden till massmediebegreppet framgår av kap. 8 och bilaga 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Vid en första anblick framstår begreppet som relativt lätt att definiera eftersom tankarna går till tidningar, böcker, &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; och webbplatser. De är alla massmedier som utgör ett självklart inslag i de flestas vardag när det gäller att ta del av och sprida information och yttranden. Men i vissa fall, t.ex. då en bok eller en tidning inte är avsedd för spridning till allmänheten, är de inte att betrakta som massmedier enligt NYGL. De faller därmed utanför tillämpningsområdet. Det skulle t.ex. komma att gälla en tidning som framställs enbart för att spridas till de boende i ett hus eller en bok som produceras i ett mindre antal exemplar för spridning inom en släkt. Det spelar då ingen roll att tidningen eller boken är framställd i tryckpress, den skulle falla utanför grundlagens tillämpningsområde som detta definieras i NYGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;Burkar, kartonger och liknande som är avsedda att skydda och underlätta transport av föremål innehåller många gånger information men har inte som huvudsyfte att sprida yttranden till allmänheten. De ska därför som huvudregel inte betraktas som massmedier. Det betyder att t.ex. mjölkförpackningar, cigarrett- paket och läkemedelsförpackningar inte omfattas av grundlags- skyddet enligt NYGL även om texten på förpackningen är tryckt och når många personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Motsvarande resonemang som när det gäller förpackningar går att föra i fråga om t.ex. tröjor, kepsar, draperier eller ett buller- plank. Inte heller dessa betraktas som massmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Detta utesluter inte att förpackningar och kläder etc. ibland kan vara massmedier, dvs. att de enbart eller i huvudsak är framställda för att ge offentlighet åt yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;I de fall den som använder något som skulle kunna vara ett massmedium även har andra avsikter än att i första hand sprida yttranden till allmänheten, ska enligt NYGL det huvudsakliga syftet med framställningen avgöra om det rör sig om ett mass- medium. Om avsikten i huvudsak bedöms vara att sprida yttranden, är grundförutsättningen för att erhålla grundlagsskydd uppfylld. Detsamma gäller om en informationsbärare används som normalt inte betraktas som ett massmedium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Det är oundvikligt att det med begreppet massmedier ibland uppkommer en osäkerhet om var gränsen för det grundlags- skyddade området går. Det blir nödvändigt att göra en bedömning från fall till fall när det inte är uppenbart vad som gäller. Ytterst kommer det att falla på domstolarna att dra gränserna och fastställa praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;Jämfört med de gränsdragningsproblem som finns i TF och YGL framstår de problem som uppkommer med begreppet mass- medier enligt NYGL som svårare och mer bekymmersamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;Begreppet ”massmedieföretag” i NYGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Även begreppet ”massmedieföretag” i NYGL leder till oklarheter och gränsdragningsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Av 1 kap. 4 § NYGL framgår att med massmedieföretag avses både sammanslutningar och enskilda. Uttrycket &lt;SPAN class="ft38"&gt;sammanslutningar &lt;/SPAN&gt;anses – när uttrycket förekommer i RF (se 2 kap. 1 § första stycket 5) – inrymma i princip alla situationer då någon sluter sig samman med ”andra för allmänna eller enskilda syften”. Även mera löst eller temporärt sammansatta grupper kan omfattas, t.ex. en aktions- grupp som har bildats för att driva opinion i en specifik fråga. Stiftelser är liksom andra juridiska personer sammanslutningar i den mening som begreppet används i NYGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;Det är endast sammanslutningar eller enskilda vilkas &lt;SPAN class="ft70"&gt;huvud- sakliga verksamhet &lt;/SPAN&gt;består i att framställa eller sprida massmedier som kan vara massmedieföretag. Det innebär att företag, politiska partier och föreningar som främst sysslar med andra verksamheter än att framställa eller sprida massmedier inte ges ett automatiskt grundlagsskydd för sina tidskrifter, tekniska upptagningar, foldrar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft21"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;m.m. För att de ska få det extra starka grundlagsskyddet krävs att de skaffar utgivningsbevis eller anger ansvarsuppgifter på mass- mediet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I de fall enskilda eller företag sysslar både med spridning och produktion av massmedier och med annan verksamhet inställer sig frågan när kravet på ”huvudsaklig” ska anses vara uppfyllt. I sådana situationer får bl.a. massmedieverksamhetens omsättning och antalet sysselsatta i förhållande till de andra verksamheterna avgörande betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;För att det automatiska grundlagsskyddet ska uppkomma krävs också att verksamheten bedrivs &lt;SPAN class="ft8"&gt;på yrkesmässiga grunder&lt;/SPAN&gt;. Det innebär att det ska röra sig om en verksamhet som framstår som professionell, t.ex. genom att de personer som bedriver massmedie- verksamheten har det till yrke. Även denna avgränsning skapar ett flertal problem i den praktiska tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Definitionen av massmedieföretag är som framgår för- hållandevis snäv. Begreppet är avsett att framför allt omfatta den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;”egentliga mediebranschen”, dvs. den professionella utgivningen av massmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Kraven enligt NYGL att det ska röra sig om ett &lt;SPAN class="ft38"&gt;yrkesmässigt &lt;/SPAN&gt;framställt &lt;SPAN class="ft38"&gt;massmedium &lt;/SPAN&gt;som tas fram av någon som har det som &lt;SPAN class="ft38"&gt;huvudsaklig sysselsättning &lt;/SPAN&gt;innebär att många aktörer förlorar det automatiska grundlagsskydd de åtnjuter enligt TF och YGL genom att sprida yttranden med någon av de tekniker som anges i grundlagarna. Det gäller t.ex. den omfattande tidnings- och tidskriftsutgivning som många fackförbund, ideella organisationer, partierna och andra politiska organisationer bedriver i dag. Deras sammanlagda upplagor på flera miljoner exemplar skulle enligt vår bedömning inte kunna inkluderas i det automatiska grundlags- skyddet. Även det automatiska grundlagsskydd enligt databas- regeln som gäller i dag för de webbplatser som är knutna till sådana periodiska skrifter skulle bortfalla med NYGL. För att få grundlagsskydd enligt NYGL måste de alltså skaffa sig utgivnings- bevis eller ange ansvarsuppgifter, se nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;När det gäller TF kan även skrifter som stencileras eller har framställts med liknande metoder få grundlagsskydd. En förutsättning för att på detta sätt få skydd är att ursprungs- uppgifter anges på skriften eller att det finns ett utgivningsbevis för den. Det innebär att den som önskar kan få grundlagsskydd även i de fall t.ex. en skrift inte har framställts enligt någon av de metoder som ger ett automatiskt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Också NYGL ger förutsättningar för ett frivilligt grundlags- skydd. Den som inte anses uppfylla kraven för att klassas som ett massmedieföretag kan få grundlagsskydd genom att skaffa utgivningsbevis eller sätta ut ansvarsuppgifter på massmediet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Även om både gällande rätt och NYGL på olika sätt ger utrymme för ett frivilligt grundlagsskydd, är det uppenbart att det grundläggande tillämpningsområdet är mer avgränsat i gällande rätt än i NYGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Gränsdragningsfrågorna blir fler med NYGL och tillämpnings- området för det särskilda grundlagsskyddet blir konturlöst och mer svårförutsebart. Skillnaden är betydelsefull inte bara för den som sprider yttranden utan även för den som anonymt önskar lämna uppgifter för offentliggörande och andra som på olika sätt med- verkar vid framställningen av massmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Meddelarfriheten och meddelarskyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Meddelarfriheten liksom meddelarskyddet i övrigt är av central betydelse för regleringen av tryck- och yttrandefriheten. Den är också unikt stark i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Meddelarfriheten tillkommer alla och avser en rätt att lämna uppgifter för offentliggörande. För den krets som tar emot upp- gifterna gäller tystnadsplikt under straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Meddelarens ställning förstärks vidare genom att han eller hon i förhållande till det allmänna skyddas av ett efterforskningsförbud och ett förbud mot repressalier. Detta får normalt särskild betydelse för anställda vid myndigheter och andra allmänna organ där det förekommer uppgifter som omfattas av tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Skyddet infördes för att även sekretesskyddade uppgifter av allmänt intresse skulle kunna nå offentligheten. Lagstiftaren motiverade skyddet med att det behövs en säkerhetsventil för de fall intresset av att en uppgift offentliggörs är större än intresset av att den hålls hemlig. Meddelarskyddet skulle därmed parera en sekretessreglering som med nödvändighet har utformats för normalfallet och därmed inte kan ta hänsyn till de speciella omständigheter som kan finnas i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft35"&gt;Den som lämnar ut uppgifter eller på annat sätt utnyttjar sin yttrandefrihet löper alltid en risk. Utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter eller uttalanden i kontroversiella frågor kan leda till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;utfrysning på arbetsplatsen eller andra kanske mer långtgående former av repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Därför är det centralt från ett meddelarperspektiv att en uppgiftslämnare inte bara vet vilka uppgifter som kan lämnas. Han eller hon ska också enkelt och entydigt kunna försäkra sig om till vem uppgiften kan lämnas utan att anonymitetsskyddet bryts. Det ska vara möjligt att förutse följderna av och riskerna med att lämna ut sekretessbelagda uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Ju mer distinkt grundlagens tillämpningsområde har avgränsats, desto bättre förutsättningar ges meddelaren att i förväg veta vilket skydd han eller hon har. Det är också centralt med en stor tydlighet för att myndigheterna ska veta var gränserna går för vilka åtgärder de kan vidta när uppgifter, såväl offentliga som sekretessbelagda, har lämnats till medierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Att lämna uppgifter t.ex. till en reporter vid en etablerad daglig morgontidning torde inte innebära några större frågetecken vad gäller anonymitetsskyddet vare sig enligt NYGL eller enligt gällande rätt. Men lämnas uppgifterna till någon på ett företag som både bedriver massmedieverksamhet och annan verksamhet uppstår frågan om det verkligen rör sig om ett massmedieföretag enligt NYGL:s definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Att med gällande rätt ha lämnat uppgifter till en författare innebär som regel att meddelarskydd inträder. Men med NYGL uppstår en ovisshet eftersom grundlagsskydd förutsätter att för- fattaren i de fall han eller hon inte betraktas som ett massmedie- företag antingen skaffar utgivningsbevis eller sätter ut ansvars- uppgifter i boken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Ytterligare osäkerhet i fråga om meddelarskyddet inträder genom NYGL:s avgränsning av den krets till vilka uppgifter kan lämnas. Enligt 1 kap. 6 § NYGL definieras mottagarkretsen som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;”företrädare för massmedier” till vilka uppgifter kan lämnas om avsikten är att de ska bli offentliga. Tanken är att i princip samma krets av personer ska omfattas som i TF och YGL. Men även personer som utåt representerar t.ex. en dagstidning ska enligt författningskommentaren till NYGL inkluderas i mottagarkretsen som därmed utökas. Som en följd av oklarheterna kring mass- mediebegreppet och när ett massmedium får grundlagsskydd kan det också uppstå osäkerhet om ”företrädaren” egentligen företräder ett massmedium med grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft35"&gt;Lagtexten i NYGL, ”företrädare för massmedier”, får därtill anses kunna inkludera fler än den mottagarkrets som specificeras i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p757 ft37"&gt;TF och YGL. Enligt gällande bestämmelser får uppgifter lämnas till några specifikt angivna personer, t.ex. författare, redaktionen för en skrift eller dess utgivare samt ”upphovsman till framställning i skriften”. Mottagarkretsen avser personer som innehar en sådan position att de själva kan ombesörja en publicering. Det ska alltså finnas en mer direkt koppling mellan meddelaren och någon av dem som deltar i framställningen av t.ex. ett radioprogram för att meddelarskyddet ska gälla för meddelaren. Ägare, verkställande direktörer och informatörer som i olika sammanhang företräder ett massmedieföretag utåt inkluderas alltså inte i mottagarkretsen i dessa sina egenskaper. Med NYGL framstår det som oklart om meddelanden kan lämnas även till just dessa. Avsikten med avgränsningen i TF och YGL är att minimera riskerna för att sekretessbelagda uppgifter sprids för brett vilket skulle kunna minska tilltron till och stabiliteten hos meddelarskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft11"&gt;En s.k. godtrosregel för meddelare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Under arbetet med NYGL har en s.k. godtrosregel för meddelare arbetats in i lagtexten. Det har gjorts för att parera den osäkerhet som följer av problemen kring de objektiva kriterier som måste vara uppfyllda för att meddelarskydd ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Bestämmelsen återfinns i 1 kap. 6 § NYGL, där det anges att uppgifter kan lämnas till ”någon som kan förväntas offentliggöra eller låta offentliggöra dem i ett massmedium”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft10"&gt;Kombinerat med repressalieförbudet i 3 kap. skyddas därmed den som lämnar uppgifter för publicering men som misstar sig ursäktligt om behörigheten hos mottagaren. Det kan bl.a. röra fall då mottagaren inte uppfyller grundlagens krav på att vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft10"&gt;”företrädare” för ett massmedium eller då kraven för att ett mass- medium ska ha grundlagsskydd inte är uppfyllda. I sådana situationer ska en godtroende meddelare kunna skyddas mot straff och andra repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft37"&gt;Införandet av en godtrosregel för meddelare skulle innebära en förstärkning av meddelarskyddet. Skyddet för meddelare enligt en godtrosregel blir dock inte lika fullständigt som enligt huvudregeln, eftersom anonymitetsskyddet inte kan säkerställas. Risken är att meddelarskyddet i realiteten går förlorat till följd av att efter- forskning inleds mot en publicering i ett massmedium utanför grundlagens tillämpningsområde. Leder det till att uppgifts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft21"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;lämnarens identitet röjs, är sannolikt den största skadan redan skedd. Då kan det många gånger spela mindre roll att meddelaren kan gå fri från repressalier genom att göra troligt att han eller hon trodde att publiceringen av uppgifterna skulle skyddas av grund- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Det finns också en fara i att utredningsåtgärder måste vidtas för att klarlägga hur en meddelare har uppfattat situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Ett röjande av identiteten kan inte bara få allvarliga sociala följder för den enskilde utan också negativt påverka tilltron till meddelarfriheten överhuvudtaget och meddelarskyddets håll- fasthet. Det kan därmed befaras leda till att viljan att lämna uppgifter som bör nå offentligheten minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Även i de nuvarande bestämmelserna tas hänsyn till uppgifts- lämnarens avsikter och hur han eller hon har uppfattat situationen. Det kommer till uttryck i TF och YGL genom bestämmelsen att uppgifter får lämnas ”för offentliggörande”. Med det förstås att även om en uppgift inte publiceras gäller skyddet, liksom om meddelaren misstagit sig om grundlagsskyddet (se prop. 1975/76:204 s. 130). Sammantaget finner vi att trots införandet av en godtrosregel i NYGL har förslaget påtagliga och besvärande brister när det gäller meddelarskyddet jämfört med TF och YGL. Med NYGL blir det svårare för meddelaren att förutse när skyddet gäller och risken ökar för att identiteten hos den meddelare som önskar vara anonym röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Några frågor som har beaktats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Undantag för personuppgiftslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;En viktig aspekt av skyddet för tryck- och yttrandefriheten är att det detaljerade regelsystemet har placerats på grundlagsnivå&lt;SPAN class="ft11"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Det innebär att TF och YGL i konfliktsituationer alltid ska ges företräde framför författningar längre ned i normhierarkin. Av särskild betydelse blir här den s.k. exklusivitetsgrundsatsen, som innebär att TF och YGL är exklusiv straff- och processlag på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Det får inte tillgripas några andra sanktioner mot innehållet i ett grundlagsskyddat medium än de som har stöd i dessa grundlagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft31"&gt;Vad gäller personuppgiftslagen (1998:204) är den inte tillämplig på det grundlagsskyddade området. Detta följer i och för sig direkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft37"&gt;av TF, men det framgår också av 7 § första stycket, där det anges att bestämmelserna i den lagen ”tillämpas inte i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Enligt NYGL gäller delvis en annan ordning. I 1 kap. 14 § NYGL anges att för massmedier som utges av andra än massmedieföretag gäller personuppgiftslagen för publiceringar av personuppgifter som inte uppfyller grundlagens ändamåls- bestämmelse. Ambitionen med att införa en sådan bestämmelse har varit att söka anpassa grundlagen till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och därmed minska konfliktytan mellan de två rättssystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Bestämmelsen i NYGL innebär att den som har skaffat utgivningsbevis för sin verksamhet är skyldig att följa person- uppgiftslagen om spridningen av personuppgifter inte omfattas av NYGL:s ändamålsbestämmelse. Detsamma gäller för den som väljer att sätta ut ansvarsuppgifter på massmediet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Regeln medför en ökad osäkerhet om grundlagsskyddets tillämplighet eftersom fler fall måste avgöras genom en tolkning av innehållet i det som yttras. Bestämmelsen förutsätter också en bedömning av yttrandets karaktär och inriktning som typiskt sett får anses främmande för svensk tryck- och yttrandefrihetstradition. Det kan t.ex. bli aktuellt inför beslut om beslag eller andra tvångsmedel enligt NYGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Även om massmedieföretag inte berörs av det s.k. PuL- undantaget anser vi att det innebär en inte obetydlig begränsning av yttrandefriheten. En sådan ”skiktning” av nivån på yttrande- frihetsskyddet inger också betänkligheter från ett principiellt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Förskjutning av makt från lagstiftaren till domstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;När det gäller regleringen av de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågorna har Sverige en tradition av att så detaljerat och noggrant som möjligt ange hur lagarna är tänkta att verka. I jämförbara länder – bl.a. i Norge, Danmark och Finland – förekommer inte alls denna detaljerade grundlagsreglering av tryck- och yttrande- friheten. Här kan den norska ordningen nämnas som exempel. Den innebär att yttrandefriheten på grundlagsnivå behandlas i en enda bestämmelse (§ 100 i Grunnloven, se vidare Medieansvarsudvalgets rapport NOU 2011:12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Det är uppenbart att om gränserna för tillämpningsområdet för det särskilda grundlagsskyddet görs mindre tydliga behöver fler och mer omfattande frågeställningar avgöras av domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;En förskjutning av makt från lagstiftaren har tidigare, i synnerhet när det gällt TF och YGL, inte ansetts önskvärd. Rätt eller fel har lagstiftaren funnit det tryggare att själv sätta gränserna än att överlåta den uppgiften till domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Det kan på goda grunder hävdas att NYGL, där tillämpnings- området avgränsas av de svårdefinierade begreppen massmedier och massmedieföretag, kommer att skapa en osäkerhet om gränserna för tillämpningsområdet. Det kommer med nödvändighet att bli en fråga för myndigheter och domstolar vid t.ex. beslut om beslag att avgöra var gränserna ska dras. Sådana gränsdragningsproblem uppstår också när publiceringar av personuppgifter ska prövas mot NYGL:s ändamålsbestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Visserligen kommer det särskilda grundlagsskyddet för yttrandefriheten alltid att ge upphov till gränsdragningsfrågor som behöver avgöras av domstolarna. Men med NYGL kommer dessa problem att bli betydligt mer omfattande och göra grundlags- systemet mer beroende av domstolspraxis. Med NYGL förskjuts makt från grundlagsstiftaren till domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Rätten att ge ut skrifter anonymt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;TF:s och YGL:s avgränsning av tillämpningsområdet innebär att det är möjligt att med bibehållet grundlagsskydd anonymt ge ut t.ex. en skrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;I lugnare tider kan det framstå som mindre betydelsefullt att kunna sprida yttranden utan att författaren, förläggaren eller andra som har bidragit till framställningen behöver träda fram. Men i ett skymningsläge, när motsättningarna i samhället har hårdnat eller trycket från andra stater blivit stort, kan denna möjlighet till anonymitet med bibehållet grundlagsskydd och därmed meddelarskydd vara betydelsefull. Detta bidrar till att ge TF och YGL karaktären av beredskapslagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;För att grundlagsskydd ska uppstå med NYGL krävs att massmediet ges ut av ett massmedieföretag eller att någon träder fram och ikläder sig ansvaret. Med det sättet att avgränsa tillämpningsområdet bortfaller möjligheten att anonymt ge ut t.ex. en skrift eller &lt;NOBR&gt;dvd-inspelning&lt;/NOBR&gt; med bibehållet grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;En rättighet för alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft37"&gt;Tryck- och yttrandefriheten är rättigheter som ska tillkomma alla medborgare. I såväl NYGL som kommitténs reviderade versioner av TF och YGL anges att dessa rättigheter tillkommer var och en.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Visserligen innehåller YGL:s databasregel bestämmelser som ger vissa, t.ex. redaktioner för periodiska skrifter, ett automatiskt grundlagsskydd för deras webbplatser. Det finns också en bestämmelse som ger utrymme för tillståndskrav för etersänd- ningar, vilket öppnar för att endast ett begränsat antal företag ska kunna bedriva sådana sändningar. Men utöver sådana särbestäm- melser för delar av massmedieföretagens verksamhet är utgångs- punkten för YGL och TF att yttrandefriheten respektive tryck- friheten är till för alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;NYGL däremot har som huvudregel, grundstomme, att ge ett automatiskt skydd åt massmedieföretag medan övriga måste vidta olika åtgärder för att erhålla motsvarande skydd. Därtill införs olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;”nivåer” på yttrandefriheten inom NYGL genom att de som inte uppfyller kriterierna för massmedieföretagen måste ta hänsyn till personuppgiftslagen när det gäller publiceringar som inte omfattas av grundlagarnas ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Från ett principiellt perspektiv kan det anses tvivelaktigt att en grundlag som reglerar medborgerliga rättigheter har som huvud- regel att enbart ge vissa ett automatiskt skydd. Att skapa ett sådant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft10"&gt;”verksamhetsberoende” samt införa en nivågruppering av yttrandefriheten är inte något kommittén vill föreslå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Indirekt skydd för yttranden utanför grundlagarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;TF och YGL ger ett indirekt skydd för yttranden utanför grund- lagarnas tillämpningsområde. Yttrandefrihetsutredningen skrev i betänkandet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Värna yttrandefriheten &lt;/SPAN&gt;(SOU 1983:70 s. 79) att TF indirekt ger skydd åt andra uttrycksformer eftersom det var ”meningslöst att förbjuda uppförande av en teaterpjäs, om dess innehåll straffritt kan spridas genom tryck”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;TF fyller med andra ord en funktion som ett ”paraply” för den allmänna yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Detta indirekta skydd uppkommer visserligen också med NYGL. Men en påtaglig skillnad är att det för många aktörer inte är tillräckligt att ge ut t.ex. en pjäs i bokform eller i form av en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;teknisk upptagning för att få grundlagsskydd. Den eller de som inte uppfyller kriterierna för att utgöra ett massmedieföretag – vilket en teater med stor sannolikhet inte skulle göra – måste skaffa utgivningsbevis alternativt ange ansvarsuppgifter på skriften eller den tekniska upptagningen. Med TF och YGL är det lättare att uppnå denna ”paraplyeffekt” än med NYGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Ytterligare frågeställningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;Nedan berörs ytterligare några frågeställningar som har väckts i direktiven eller uppkommit under kommitténs arbete. De tas upp här eftersom de får anses påverka helhetssynen på TF/YGL och NYGL och därför har betydelse för vilken väg som ska väljas för den framtida regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;Införandet av en s.k. stencilregel för webbplatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;I direktiven till kommittén framhåller regeringen att det synes märkligt att nya sätt för opinionsbildning, t.ex. webbplatser, inte omfattas av samma skydd som de traditionella medierna. Skillnaden framstår som märklig inte minst eftersom TF ger skydd för mindre betydelsefulla sätt att bilda opinion som t.ex. tryck på &lt;NOBR&gt;t-shirts.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Denna skillnad är en följd av definitionen av tillämpnings- området i TF och YGL. För att ge enskilda en möjlighet att skaffa grundlagsskydd för sin databas t.ex. i form av en blogg är det sedan år 2003 möjligt för var och en att skaffa utgivningsbevis för en webbplats och därmed erhålla samma skydd som de traditionella medierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Enligt NYGL ska det utöver möjligheten att skaffa utgivnings- bevis bli möjligt att få grundlagsskydd genom att sätta ut ansvars- uppgifter på massmediet, t.ex. en webbplats. Det skulle motsvara den möjlighet som TF:s s.k. stencilregel öppnar för stencilerade skrifter och som beskrivs i kap. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;En sådan utökning av möjligheten att erhålla det extra starka grundlagsskyddet innebär en långtgående utvidgning av yttrande- friheten. Det framstår som en rimlig tanke i tiden mot bakgrund av teknikutvecklingen. Framstegen har gjort det möjligt för enskilda att till låga kostnader och utan alltför avancerade kunskaper med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft21"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;enkla medel via internet sprida yttranden till andra på bloggar och andra webbplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft37"&gt;En sådan utökning av grundlagsskyddet rymmer dock även vissa frågeställningar, som uppmärksammades i proposition 2001/02:74. Regeringen avstod från att lägga ett förslag om införandet av en stencilregel för databaser. Enligt regeringen skulle ett sådant frivilligt skydd skapa viss osäkerhet för meddelare och andra medverkande om grundlagsskydd verkligen skulle gälla för webb- platsen. Regeringen befarade också att sådana ansvarsuppgifter lätt skulle kunna ändras, vilket kunde leda till bevissvårigheter om vem som var ansvarig vid en viss tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Även Yttrandefrihetskommittén berörde frågan i debatt- betänkandet i anslutning till den s.k. Ansvarsmodellen (SOU 2010:68 s. 162). I betänkandet framförde vi betänkligheter med anledning av vad en stencilregel för webbplatser skulle få för konsekvenser för skyddet av den personliga integriteten. Vidare framhölls risken för att sekretessbelagda uppgifter skulle spridas på ett sätt som inte var önskvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;En sådan radikal utökning av det grundlagsfästa området i YGL kräver en ingående utredning av konsekvenserna. Inte minst behöver det analyseras om en sådan utökning skulle riskera att rubba stabiliteten och tilltron till det yttrandefrihetsrättsliga systemet, bl.a. vad gäller meddelarskyddet. Någon sådan konsekvensanalys har kommittén inte gjort. Vi har heller inte övervägt andra vägar för att underlätta för enskilda att skaffa grundlagsskydd genom utgivningsbevis, t.ex. vad gäller frågan om registreringsavgiften. Kommittén har mot den här bakgrunden också avstått från att lägga något förslag om att införa en stencilregel för databaser i YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft11"&gt;Om införandet av en begränsningsregel, distributionsplikt m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;En tanke i NYGL är att utvidga dagens &lt;SPAN class="ft11"&gt;distributionsplikt &lt;/SPAN&gt;för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft37"&gt;”postverksamhet” till att omfatta alla som har tillstånd enligt lag att bedriva verksamhet som innefattar distribution av massmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Som framgår av kap. 13 (Utökad distributionsplikt) föreslår kommittén att distributionsplikten för skrifter och tekniska upptagningar ska utökas. Däremot är det kommitténs bedömning att någon distributionsplikt för internetleverantörer och för leverantörer av värdtjänster inte bör införas. Till skillnad mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;distributionen av skrifter finns det när det gäller tillgången till internet och olika s.k. värdtjänster ett relativt stort antal leverantörer. Det gör det möjligt för den som förvägras att sprida eller ta del av yttranden hos en leverantör att erhålla motsvarande tjänster från någon annan utan sådana begränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;När det gäller den &lt;SPAN class="ft38"&gt;begränsningsregel &lt;/SPAN&gt;som har tagits fram under arbetet med NYGL bör den enligt kommittén införas i TF och YGL. Det innebär att begränsningar av yttrandefriheten som görs med stöd av delegationsbestämmelserna i grundlagarna bl.a. inte får gå längre än vad som är nödvändigt och inte hota grundlagarnas ändamål. Att införa en sådan bestämmelse innebär ett tydlig- görande av ett rättsläge som har ansetts vara oklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft9"&gt;Vad gäller &lt;SPAN class="ft8"&gt;författningsspråket&lt;/SPAN&gt;, överskådligheten och att YGL inte kan läsas självständigt har dessa problem inte något med grundlagarnas innebörd att göra. Det är problem som kan åtgärdas utan att tillämpningsområdet eller andra grundläggande bestämmelser förändras. Vi föreslår i detta betänkande ett antal åtgärder för att ge grundlagsregleringen en bättre struktur och göra den i långa stycken komplicerade regleringen mer lättillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;När det gäller YGL är det en bestämmelse som brukar framhållas som det största problemet. Det gäller &lt;SPAN class="ft11"&gt;databasregeln &lt;/SPAN&gt;(1 kap. 9 §), som har byggts på i omgångar och som är besvärlig att läsa och tillämpa. Ett annat problem som ibland framhålls vad gäller YGL är svårigheterna att i det enskilda fallet avgöra om en teknisk upptagning är utgiven och grundlagen därmed tillämplig på upptagningen. Dessa problem kan lösas utan att YGL:s grund- struktur behöver ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Att vi har &lt;SPAN class="ft38"&gt;två detaljrika grundlagar &lt;/SPAN&gt;som reglerar yttrandefriheten bidrar till att regleringen totalt sett blir svåröverskådlig. Det minskar också tillgängligheten. Problemet ska inte överdrivas men det kan övervägas att slå samman TF och YGL. För ett sådant samgifte talar att många av bestämmelserna är gemensamma för de bägge grundlagarna och att det finns en logik i att det särskilt starka skyddet för yttranden samlas i en gemensam grundlag. Mot en sammanslagning talar att det vid utformningen av många av bestämmelserna måste tas hänsyn till alla tekniker, vilket riskerar att komplicera en gemensam lag. En sammanslagning av TF och YGL har inte övervägts närmare av kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft35"&gt;Under arbetet med NYGL har övervägts att införa en &lt;SPAN class="ft44"&gt;generell preskriptionsregel &lt;/SPAN&gt;om att allmänt åtal ska väckas inom sex månader från den tidpunkt då yttrandefrihetsbrottet begicks. För flera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;massmedietyper innebär detta att dagens preskriptionstid kortas, bl.a. i fråga om yttranden på webbplatser. Kommittén har diskuterat frågan om preskriptionstiderna men inte i grunden kartlagt och diskuterat följderna av att överge dagens regel om att preskriptionen för ett yttrande som tillhandahålls i en databas börjar löpa först när det tas bort. Däremot anser kommittén att det är angeläget och möjligt att införa samma preskriptionstid för artiklar i s.k. arkivdatabaser som för deras tryckta förlagor, dvs. sex månader från publiceringsdagen vad gäller allmänt åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Frågorna om skydd för den &lt;SPAN class="ft11"&gt;personliga integriteten &lt;/SPAN&gt;och Sveriges deltagande i &lt;SPAN class="ft11"&gt;internationellt rättsligt samarbete &lt;/SPAN&gt;är inte avhängiga av om det införs en ny grundlag eller inte. Det är fullt möjligt, om det bedöms nödvändigt, att i de två befintliga grundlagarna ta in bestämmelser som tillgodoser dessa intressen (se huvudavsnitten V och VI nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Förhållandet till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;I avsnitt 9.3 har det konstaterats att det finns oklarheter på vilka områden konkreta konflikter finns mellan TF/YGL och &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Kommittén kommer där fram till att den pågående utvecklingen inom EU inte motiverar att Sverige ger upp ståndpunkten att vår nationella reglering på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området innehåller konstitutionella kärnvärden som inte har överlåtits. De fördrag som styr &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; får dessutom anses ge stöd för Sverige att hävda att TF och YGL är en del av vår nationella identitet som det ankommer på unionen att respektera. Kommitténs slutsats är att det inte finns &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; betingade skäl att vidta genomgripande förändringar av det svenska grund- lagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten. NYGL har helt följdriktigt inte heller utformats så att alla tänkbara konflikter med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; undanröjts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft35"&gt;Med utgångspunkt i det ställningstagandet anser kommittén att det inte är motiverat att ersätta TF och YGL med NYGL av hänsyn till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Den väg som har valts och visat sig framkomlig så här långt är att göra mindre förändringar i TF och YGL för att minska konfliktytan till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; utan att rubba yttrandefrihets- rättens grundläggande principer. Det är fullt möjligt att fortsätta på den vägen. Kommittén föreslår också nu några sådana förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft21"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Ytterligare en faktor som gör det närmast omöjligt att försöka förutse vilka grundläggande förändringar som skulle vara nöd- vändiga är att samarbetet inom unionen ständigt förändras. I stället för att göra genomgripande ändringar som kanske visar sig otillräckliga eller gå för långt bör vi i förhandlingar om nya EU- rättsliga regler hävda och försvara vår nationella reglering av tryck- och yttrandefriheten. De bägge gällande grundlagarna utgör en del av vår konstitutionella identitet och har en lång historisk tradition. Denna tradition skiljer sig påtagligt från vad som gäller i många andra länder men möts som regel med respekt i det internationella samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Som framgår av avsnitt 9.3 skulle en nationell grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten som med säkerhet undviker alla konflikter med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; behöva utformas på ett helt annat sätt än i dag. Bestämmelser som i dag finns i grundlag skulle i betydande utsträckning behöva regleras i vanlig lag. Regleringen skulle därmed bli mer flexibel och vara enklare att anpassa till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; än en detaljerad grundlagsreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;En sådan reglering kan vi emellertid inte förespråka. Det skulle inte ge systemets grundbultar, t.ex. meddelarskyddet, samma starka konstitutionella skydd som de har i dag. Den spärr mot förhastade förändringar som en reglering på grundlagsnivå ger skulle dessutom falla bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Kommitténs slutsatser och ställningstagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;TF och YGL fungerar väl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft37"&gt;Diskussionen om TF och YGL tenderar ibland att få en slagsida genom att fokus hamnar på problemen med grundlagarna. Brister och tillämpningsproblem förstoras upp och det positiva med vårt sätt att reglera tryck- och yttrandefriheten glöms bort eller hamnar i skuggan av beskrivningar av TF och YGL som omoderna, svårbegripliga och svårtillämpbara. Denna ensidiga bild av TF och YGL vände sig som framgått också flera remissinstanser emot när kommittén presenterade sitt delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Det som brukar anges som ett stort praktiskt problem inom &lt;NOBR&gt;TF-området&lt;/NOBR&gt; är svårigheten att avgöra huruvida en skrift är tryckt eller inte. Framför allt handlar det om flygblad men även om t.ex. klistermärken och &lt;NOBR&gt;t-tröjor.&lt;/NOBR&gt; Fastställandet av vilken framställnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft21"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;metod som har använts är avgörande för om bäraren av yttrandet och därmed yttrandet omfattas av grundlagen eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Problemet har påtalats av JK som är åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål. Osäkerheten kan leda till kortslutningseffekter i fråga om vilken processordning som ska tillämpas och att brottsliga yttranden därmed inte kan lagföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Som har beskrivits i kap. 8 är antalet tillfällen få när JK konsulterar SKL för att få klarhet i hur en skrift har framställts. Men det finns ett mörkertal vad gäller fall som aldrig når JK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Den praktiska betydelsen av att det kan föreligga oklarheter om framställningssättet ska inte överdrivas. I många oklara fall – kanske i de allra flesta – finns det inte anledning att vidta några utredningsåtgärder om framställningssättet eftersom yttrandet inte kan anses vara brottsligt. JK avslutar då ärendet utan att inleda förundersökning. Eftersom inget brott begåtts uppstår ingen kortslutningseffekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Problemet uppstår när det är oklart om tryckteknik har använts och det kan antas att brott föreligger. Dessa fall är av allt att döma få och kan inte anses utgöra något utbrett problem. Sett ur ett yttrandefrihetsperspektiv får det anses vara en företeelse samhället kan leva med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Enligt kommittén finns det anledning att tydligt framhålla att TF och YGL fungerar i allt väsentligt väl. De förbättringar som vi presenterar i betänkandet kommer att bidra till att grundlagarna blir än mer anpassade till dagens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Därmed inte sagt att TF och YGL är fulländade och att lagstiftaren kan slå sig till ro. Det finns brister som vi har upp- märksammat under arbetet, se bl.a. kap. 18 (Andra förändringar som har diskuterats), men inte haft tid att kartlägga och överväga närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Grundlagarna har behövt ändras återkommande för att bl.a. inkludera nya former för masskommunikation. Trots dessa ändringar är det naturligt att säga att det finns en röd tråd eller tradition från TF:s tillkomst år 1766 till våra dagar när det gäller att säkerställa yttrandefriheten på grundlagsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;TF och YGL är och har varit till gagn för samhällets utveckling&lt;SPAN class="ft11"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Som en del av vårt konstitutionella arv har de möjliggjort en öppen och fri samhällsdebatt samt bidragit till framsteg inom alla övriga samhällsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft21"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft11"&gt;NYGL bör inte ersätta TF och YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft10"&gt;Den tekniska utvecklingen kan tyckas tala för att ersätta TF och YGL med en modern yttrandefrihetsgrundlag. NYGL skulle som har sagts ha lättare att inkludera nya sätt för masskommunikation än TF och YGL. Men denna fördel uppväger inte de nackdelar som finns med NYGL och som kommittén anser vara problematiska. Det gäller inte minst de oklarheter i tillämpningsområdet som har behandlats ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Problemet med att det i framtiden kan bli nödvändigt att ändra TF och YGL för att inkludera nya massmedieformer ska inte överdrivas. Det är visserligen inte helt tillfredsställande att nya former för masskommunikation fått vänta innan de har getts grundlagsskydd (se exempel i kap. 4). Men totalt sett har det inte varit till men för yttrandefriheten eftersom det har funnits sätt att i skydd av grundlagen sprida information och bedriva opinion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft10"&gt;Vi drar därför den sammantagna slutsatsen att de nuvarande grundlagarna bör behållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;Kommitténs ställningstagande är således att NYGL inte ska införas. I enlighet med våra direktiv har vi därför gjort en allmän översyn av TF och YGL med inriktningen att göra de båda grundlagarna så tydliga och lättillämpade som möjligt. Dessa förändringar behandlas i huvudavsnitt IV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft21"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p768 ft117"&gt;IV. EN REVIDERING AV TF OCH YGL&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;P class="p769 ft124"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;TF och YGL görs mer lättillämpade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;Kommitténs ställningstagande i kap. 10 innebär att någon ny ytt- randefrihetsgrundlag inte ska föreslås. Mot den bakgrunden har vi i enlighet med kommitténs direktiv övergått till att överväga vilka för- ändringar som är nödvändiga i TF och YGL. Uppdraget har varit att ”inom ramen för nuvarande ordning göra en allmän översyn av tryck- frihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen med inriktningen att göra de båda grundlagarna så tydliga och lättillämpade som möj- ligt”. I uppdraget har även ingått att överväga om det är möjligt att flytta detaljbestämmelser från TF och YGL till vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Det får anses underförstått i direktiven att en översyn av det nuvar- ande grundlagssystemet inte får ske på ett sätt som urgröper skyddet. De konstitutionella garantierna för den tryck- och yttrandefrihet som omfattas av TF och YGL ska således inte försvagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Uppdraget i den här delen bör betraktas mot bakgrund av de till- ämpningsproblem som anses föreligga med TF och YGL och som redovisas i kap. 6 (Tillämpningsproblem med TF och YGL). Problemen avser bl.a. att grundlagarna har en komplicerad och svårtillgänglig utformning, att det i vissa avseenden kan vara svårt att avgöra när grundlagsskyddet är tillämpligt och att det råder flera oklarheter om den närmare innebörden av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL. Här berörs inte dessa frågeställningar ytterligare utan hänvisas till framställningen i kap. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft35"&gt;Det kan påminnas om att TF är en grundlag som antogs år 1949. Den har ändrats vid ett stort antal tillfällen sedan dess, men har behållit samma grundläggande struktur som när den antogs. Bestäm- melserna i TF är fördelade på 14 kapitel. Författningsspråket bygger i långa stycken på den standard som tillämpades vid införandet. Vissa av bestämmelserna har sitt ursprung i äldre lagstiftningsprodukter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355306x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;TF och YGL görs mer lättillämpade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;vilket i en del fall bidrar till att stilen i grundlagen kan upplevas som ålderdomlig och högtidlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;YGL trädde i kraft år 1992. Även denna grundlag har ändrats flera gånger. Bland dessa ändringar kan särskilt framhållas de utvidgningar av tillämpningsområdet som infördes år 1999 (begreppet tekniska upptagningar infördes) och 2003 (ett frivilligt skydd för databas- verksamhet tillkom). Bestämmelserna i YGL är fördelade på elva kapitel. I centrala delar bygger grundlagen på en lagstiftningsteknik som innebär att det görs hänvisningar till motsvarande bestämmel- ser i TF, ibland i kombination med vissa modifieringar. Hänvis- ningar av det slaget förekommer bl.a. i fråga om vilka gärningar som utgör yttrandefrihetsbrott och när det gäller frågor om tillsyn, åtal, tvångsmedel och rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;I sammanhanget bör även lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpningslagen) nämnas. Lagen innehåller ett stort antal tillämp- ningsföreskrifter till TF och YGL. Dessa föreskrifter har sin grund i olika delegationsbestämmelser i TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;I syfte att göra TF och YGL så tydliga och lättill- ämpade som möjligt genomförs en översyn av strukturen och språket. Översynen innebär att strukturen i YGL ändras i vissa avseenden, bl.a. så att den grundlagen i huvudsak kan läsas själv- ständigt och inte längre bygga på omfattande hänvisningar till TF. I vissa fall flyttas bestämmelser från grundlagarna till vanlig lag, i första hand till tillämpningslagen. Genomgående införs det paragrafrubriker. Lagtexten anpassas till det lagspråk som används i dag och ges en könsneutral utformning. Inom ramen för översynen av TF och YGL åtgärdas dessutom ett antal oklarheter och bris- ter när det gäller innehållet i grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft35"&gt;Det är inte givet vad som egentligen ryms i den formulering om att ”göra de båda grundlagarna så tydliga och lättillämpade som möjligt” som används i våra direktiv. Med utgångspunkt i den problembesk- rivning som lämnas i kap. 6 och vad som anförs i direktiven har vi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft21"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td199"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td138"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;TF och YGL görs mer lättillämpade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;dock gjort bedömningen att uppdraget aktualiserar två typer av åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft10"&gt;Den första typen tar sikte på formen för hur innehållet i grund- lagarna presenteras för läsaren. Båda grundlagarna avviker tydligt från de riktlinjer som i dag brukar användas för utformningen av lagstiftning. Här kan bl.a. nämnas att författningsspråket i TF i stora delar framstår som omodernt och att komplicerade frågor där ofta behandlas i långa paragrafer utan punktuppställningar eller liknande stöd för läsaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;När det gäller YGL är lagspråket modernare. Bristerna har där i första hand att göra med den övergripande strukturen hos grundlagen. Paragraferna är ofta långa och svårlästa och de frekventa hänvis- ningarna till TF försvårar möjligheterna att överblicka innebörden av grundlagsskyddet. Därtill kommer problem med teknikbundna begrepp som många gånger är svåra att tillämpa på nyare medieformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Effekterna av dessa brister i struktur och språk förstärks av att den tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regleringen i sak är ett relativt detaljerat och komplicerat system. Vi har gjort bedöm- ningen att det finns en stor potential att förbättra den strukturella och språkliga utformningen av TF och YGL och att det är angeläget att förändringar av det slaget genomförs. I avsnitten nedan redogörs för vissa allmänna utgångspunkter som vi har haft under arbetet med lagtexterna. Där behandlas även ett par större förändringar i strukturen i YGL som vi föreslår, bl.a. i syfte att den grundlagen ska kunna läsas självständigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Den andra typen av åtgärd som aktualiseras har att göra med den materiella innebörden av TF och YGL. Frågeställningen hur grundlagarna ska kunna göras tydligare och mer lättillämpade kan nämligen inte enbart betraktas som ett lagtekniskt problem som löses med hjälp av förbättringar i språk och struktur. Genomgången i kap. 6 visar att det vid tillämpning av grundlagarna ibland uppstår oklarheter om den närmare innebörden av dessa i rättsligt avseende. Vi har även behandlat den typen av problem under vår översyn av TF och YGL. Den frågan redogörs för i avsnitt 11.2.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;En översyn av struktur och språk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft31"&gt;En utgångspunkt för genomgången av TF och YGL har varit att strukturen och språket inte i sig ska bidra till att det blir svårare att förstå innebörden i grundlagarna. Ambitionen har således varit att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;TF och YGL görs mer lättillämpade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;otydligheter och tillämpningssvårigheter som kan föreligga inte ska bero på t.ex. ett ålderdomligt lagspråk, långa paragrafer eller att en viss bestämmelse har fått en ologisk placering. De förändringar som har gjorts i det här avseendet har inte syftat till att i sak ändra skyddet för tryck- och yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft37"&gt;Vi föreslår inte någon omfattande förändring av hur bestämmel- serna på tryck- och yttrandefrihetsområdet fördelas mellan grund- lagarna och vanlig lag. Någon långtgående omflyttning av bestämmel- ser från TF och YGL till t.ex. tillämpningslagen genomförs inte eftersom vi bedömer att detta skulle påverka den allmänna skydds- nivån på ett sätt som inte är önskvärt. Även efter översynen kommer således TF och YGL att utgöra en detaljerad reglering av tryck- och yttrandefriheten på grundlagsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;I vissa fall har vi dock ansett det möjligt att flytta bestämmelser från grundlagarna till lagnivå, normalt till tillämpningslagen. Här kan t.ex. nämnas att en del detaljbestämmelser om utgivning av periodisk skrift i 5 kap. TF har placerats i lag. Liknande åtgärder har vidtagits i fråga om en del av regleringen rörande jurysystemet i 12 kap. TF (se 9 kap. YGL). Förändringarna i jurysystemet berörs särskilt i kap. 14 (Rättegångsbestämmelserna – en översyn).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Under arbetet med strukturen och språket i grundlagarna har vi utgått från de nuvarande riktlinjerna för författningsskrivning. Paragrafer har skrivits om, delats upp eller flyttats till andra kapitel. Vi föreslår dessutom att en ordning med rubriker införs. Detta underlättar på ett påtagligt sätt för läsaren att orientera sig i den ofta komplicerade grundlagstexten. Rubriker bör införas i varje kapitel och i anslutning till i stort sett varje paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;I fråga om den språkliga utformningen har vi gjort en översyn av samtliga paragrafer. Lagspråket har som regel förenklats och anpas- sats till de riktlinjer som nu gäller vid lagstiftning. Språket i grund- lagarna har gjorts könsneutralt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;En aspekt på genomgången av språket i grundlagarna rör vissa begrepp och uttryck som förekommer där och som ibland har en särskild innebörd inom tryck- och yttrandefrihetsrätten. I ett antal fall har det här gjorts förändringar som inte syftar till att ändra rätts- läget. Det kan t.ex. röra sig om att förändra eller ta bort vissa begrepp som framstår som ålderdomliga eller på annat sätt inaktuella (jfr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft10"&gt;”stencilering” i nuvarande 1 kap. 5 § TF och ”videogram” i 1 kap. YGL som nu föreslås tas bort.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft35"&gt;En översyn av grundlagarnas språk och struktur aktualiserar frågan om vilket förhållningssätt som ska gälla till deras historiska bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td199"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td138"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;TF och YGL görs mer lättillämpade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Det gäller i synnerhet TF, där författningsspråket i centrala delar har en traditionstyngd och ålderdomlig prägel. Även i dessa delar har vi valt att göra relativt långtgående språkliga och redaktionella förändringar som innebär att mer moderna former används (se t.ex. 1 kap. 1 § TF i vårt förslag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;De aktuella ändringarna beskrivs närmare i författningskomment- arerna till TF och YGL i kap. 23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Särskilt om 1 kap. YGL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Vissa större förändringar i 1 kap. YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft9"&gt;De tillämpningsproblem som har uppkommit i samband med till- ämpningen av YGL är vanligtvis kopplade till bestämmelserna i 1 kap. och de begrepp som används där för att beskriva de medie- former som omfattas av grundlagen – överföringar, tekniska upptag- ningar, sändning av radioprogram och tillhandahållande av databaser. Dessa begrepp har i den nuvarande lagtexten en starkt &lt;SPAN class="ft8"&gt;teknikbunden innebörd&lt;/SPAN&gt;. Att begreppen har fått en sådan innebörd kan förklaras av att YGL är utformad med TF som förebild. Skillnaderna mellan den tryckta skriften och de medieformer som omfattas av YGL är emellertid i vissa avseenden stora. I den trycka skriften är innehållet bundet till informationsbärare på ett sätt som normalt inte är möjligt för de medier som regleras i YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;De flesta av tillämpningsproblemen har samband med att en betydande del av den massmediala kommunikationen numera sker via internet. De begrepp som grundlagen bygger på har i stor utsträckning sin bakgrund i de traditionella medieformerna och passar mindre bra för den kommunikation som sker via t.ex. webbplatser, bloggar, diskussionsforum och sociala medier. I dessa medieformer är vanligtvis informationen inte lika väl avgränsad som i den tryckta skriften. Information från olika källor kan t.ex. integreras så att det inte framgår att den kommer från olika avsändare. Kommunikation via internet sker också ofta i andra organisationsformer än den som gäller för mer traditionella medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft35"&gt;Lagstiftningstekniken, som innebär att medieformer som omfattas av grundlagsskyddet definieras med teknikbundna begrepp, har således lett till tillämpningsproblem. Dessa problem har blivit mer framträdande när YGL efter ikraftträdandet år 1992 har justerats i syfte att grundlagen ska täcka in även nyare medieformer. Ett exem-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft21"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;TF och YGL görs mer lättillämpade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft10"&gt;pel på det är svårigheterna att dra gränsen mellan den s.k. radiopro- gramsregeln i 1 kap. 6 § och databasregeln i 1 kap. 9 §. De resulterade i en ändring i grundlagen som senare ändrades på nytt när den inte gav önskad tydlighet. Ambitionen att grundlagen ska omfatta nya tekniska användningssätt har även medfört att bestämmelserna i många fall är komplicerade och svårtillgängliga. Samtidigt har begrep- pens innebörd kommit att alltmer fjärma sig från deras betydelse i vardagsspråket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;De påtalade tillämpningsproblemen gäller främst sändningar av radioprogram och tillhandahållande av databaser. Dessa begrepp utgår från att det sker en överföring av elektromagnetiska vågor. I många fall har grundlagens tillämpning blivit beroende av hur den rent tekniska transporten av sådana vågor (signaler) sker och vem som startar denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Förslagen i 1 kap. YGL syftar till att göra begreppen mindre teknikbundna och att göra en tydligare uppdelning mellan dem. Ambitionen har också varit att den lagtekniska innebörden i möjligaste mån ska stämma överens med den vardagsspråkliga. Mot denna bakgrund föreslås att formuleringen ”överföringar med hjälp av elektromagnetiska vågor” tas bort som samlingsbegrepp för sändningar av radioprogram och tillhandahållande av databaser. I stället behandlas sändningar och tillhandahållande via databas som två skilda sätt för offentliggörande. Den avgörande skillnaden mellan dessa är att sändning handlar om ett offentliggörande vid ett speci- fikt tillfälle som bestäms av sändaren, medan tillhandahållande hand- lar om ett tillhandahållande under en längre tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft37"&gt;Ett annat exempel på hur teknikbundenheten i YGL har medfört ökad komplexitet och mer svårtillgänglig lagtext är uppräkningen i den inledande portalparagrafen i 1 kap. av de medieformer som grund- lagen omfattar. Den nuvarande uppräkningen innehåller ett antal exempel och sammanfattande begrepp. I samband med att YGL utvidgades till att omfatta s.k. offentlig uppspelning ansågs det nöd- vändigt att komplettera uppräkningen i 1 § för att den skulle omfatta samtliga medieformer. Motsvarande ändring genomfördes också i tredje stycket i samma paragraf som handlar om radioprogram. Vidare ändrades hänvisningen i 2 kap. 1 § andra stycket RF till TF och YGL. Efter ändringen kan uppräkningen sägas innehålla tre kategorier – överföringar, tekniska upptagningar och offentlig upp- spelning ur en databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft35"&gt;Det kan konstateras att uppräkningen av medieformer i 1 § har blivit både lång och komplicerad. Det kan också ifrågasättas om den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td199"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td138"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;TF och YGL görs mer lättillämpade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft9"&gt;nuvarande uppräkningen täcker in alla de former av tillhandahållande av databaser som anges i databasregeln. Databaser som tillhandahålls indirekt genom framställning av en teknisk upptagning, en skrift eller en bild (s.k. on &lt;NOBR&gt;demand-databaser)&lt;/NOBR&gt; tas upp endast till viss del i 1 §. Framställning av skrift eller bild genom sådana databaser nämns nämligen inte där. Om uppräkningen i 1 § ska behållas kan den alltså behöva kompletteras ytterligare. Det kan inte heller uteslutas att det kommer att uppstå behov av fler kompletteringar i framtiden om grundlagens tillämpningsområde ska utökas ytterligare. Vi föreslår därför att uppräkningen av medieformer i 1 § endast ska innehålla sammanfattande begrepp och att definitioner av dessa ska placeras i en ny 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft35"&gt;Mot bakgrund av detta föreslås att YGL:s tillämpningsområde beskrivs med tre samlingsbegrepp – radioprogram, databaser och tekniska upptagningar. Uppräkningen av medieformerna i nuvarande 1 § ersätts således med dessa begrepp. I en ny paragraf ges därefter de närmare definitionerna av begreppen. Avsikten med denna för- ändring är inte att rättsläget ska förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;YGL ska kunna läsas självständigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft37"&gt;Ett problem med YGL är att grundlagen i stora delar hänvisar till bestämmelser i TF och att den därför inte kan läsas självständigt. Den som ska avgöra vad som gäller för de medieformer som omfattas av YGL tvingas många gånger att läsa båda grundlagarna. I flera fall måste dessutom bestämmelserna i TF jämföras med undantag som anges i YGL, t.ex. bestämmelserna om beslag i 7 kap. 3 § YGL. Denna lagstiftningsteknik har bidragit till att göra YGL onödigt svårtillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Kommittén anser att det är ett problem att YGL inte kan läsas självständigt. Vi har därför i vår översyn av grundlagen strävat efter att ersätta hänvisningarna till TF genom att föra in motsvarande lagtext i YGL. En viss omskrivning av lagtexten från TF har i de flesta fall varit nödvändig för att anpassa bestämmelserna till den terminologi som används i YGL. Det har också varit nödvändigt att ta hänsyn till de avvikande och kompletterande bestämmelser som finns i YGL (t.ex. komplettering av brottskatalogen vad gäller brottet olaga våldsskildring). Därutöver har avsikten varit att förenkla lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft31"&gt;Detta har medfört att YGL har ökat i omfång. Bestämmelserna om särskilda tvångsmedel är i nuvarande YGL placerade i 7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;TF och YGL görs mer lättillämpade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft37"&gt;tillsammans med bestämmelserna om tillsyn och åtal. I TF finns de i ett särskilt kapitel. Bestämmelserna har i kommitténs förslag rör- ande YGL placerats i ett nytt kapitel (8 kap.). Kapitelindelningen i kommitténs förslag stämmer således överens med den i TF om man bortser från 2 kap. TF om allmänna handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Bestämmelserna om rättegång i 12 kap. TF har inte ansetts kunna överföras till YGL. Skälet är att parallella regler i YGL i onödan skulle bryta upp den gemensamma administrativa och processuella ordning som i dag gäller för jurysystemet i tryck- och yttrandefri- hetsmål. Rättegångsbestämmelserna i TF blir därför som tidigare tillämpliga i yttrandefrihetsmål genom en hänvisning från YGL till 12 kap. TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Vissa materiella förändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft10"&gt;Som har framgått ovan anser vi att uppdraget även aktualiserar vissa materiella förändringar i grundlagarna. Även dessa åtgärder syftar till att göra TF och YGL så tydliga och lättillämpade som möjligt. Ändringar av det slaget kan övervägas på flera olika områden. Det visar genomgången av tillämpningsproblem i kap. 6. Det bör dock framhållas att kommittén i det här avseendet har behövt göra tyd- liga prioriteringar och koncentrera utredningsarbetet på vissa åtgärder. Förklaringen är att arbetet med att ta fram en konkret och i princip heltäckande modell för en teknikoberoende reglering har varit tidskrävande. Till detta ska läggas de andra uppgifter som kommittén har haft att överväga enligt direktiven. Här avses frågor som har koppling till skyddet för privatlivet m.m. (se huvudavsnitt V) och frågan om internationellt rättsligt bistånd (huvudavsnitt VI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft9"&gt;Vårt förslag innebär att vissa mer uppenbara otydligheter och brister i regleringen åtgärdas. Det klargörs sålunda vad som ska gälla vid begränsningar av tryck- och yttrandefriheten med stöd av s.k. &lt;SPAN class="ft8"&gt;delegationsbestämmelser &lt;/SPAN&gt;i TF och YGL. I dessa fall ska en ordning som i huvudsak utgår från bestämmelserna om fri- och rättighetsinskränkningar i 2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§ RF tillämpas (se kap. 12, Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten). När det gäller delegationsbestämmelserna i nuvarande 1 kap. 9 § TF (jfr 1 kap. 12 § YGL) anpassas regleringen för att ge ett entydigt grund- lagsstöd åt vissa förändringar som har genomförts i kreditupplysnings- lagen (1973:1173). Vidare införs det en ny delegationsbestämmelse som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft21"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td199"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td138"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;TF och YGL görs mer lättillämpade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft37"&gt;tydliggör det undantag som i dag anses gälla för varningstexter, innehållsdeklarationer och annan liknande produktinformation (se kap. 17, En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I fråga om den s.k. &lt;SPAN class="ft11"&gt;distributionsplikt &lt;/SPAN&gt;som följer av nuvarande 6 kap. 4 § TF och 3 kap. 10 § YGL åtgärdas en brist i regleringen som innebär att plikten inte omfattar oadresserade försändelser (kap. 13, Utökad distributionsplikt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Vidare genomförs det vissa materiella förändringar i den s.k. &lt;SPAN class="ft11"&gt;databasregeln &lt;/SPAN&gt;i nuvarande 1 kap. 9 § YGL. Syftet är att komma till rätta med några av de svårigheter som uppstår när bestämmelsen ska tillämpas (kap. 15, Förändringar i databasregeln). Vi föreslår även en särskild bestämmelse i TF för &lt;SPAN class="ft11"&gt;arkivdatabaser &lt;/SPAN&gt;avseende periodiska skrifter. Bestämmelsen syftar till att undanröja oklarheter i den rättsliga regleringen för arkivdatabaserna och att skapa rimligare ansvarsförhållanden för dessa (kap. 16, Arkivdatabaser och taltid- ningar). I anslutning därtill görs det vissa förändringar i tillämp- ningsområdet för den s.k. &lt;SPAN class="ft11"&gt;bilageregeln &lt;/SPAN&gt;i nuvarande 1 kap. 7 § andra stycket TF. Denna tar med vårt förslag uttryckligen sikte enbart på s.k. taltidningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft9"&gt;I kapitlen om tillsyn och åtal (9 kap. TF och 7 kap. YGL) införs en ny bestämmelse som bl.a. behandlar JK:s möjlighet att &lt;SPAN class="ft8"&gt;överlåta sin åklagarbehörighet &lt;/SPAN&gt;till allmän åklagare. Genom bestämmelsen tydliggörs det dessutom i TF och YGL att JK ska anses vara behörig åklagare i lägen när det fortfarande är oklart vilken processordning som ska tillämpas i ett visst ärende. De åtgärder som JK vidtar under förundersökningen ska därvid anses behörigen gjorda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;En ytterligare förändring är att vi föreslår att det genomgående i TF och YGL anges att skyddet riktar sig till ”var och en” och inte, som enligt dagens ordning, till svenska medborgare. I särskilda bestämmelser i respektive grundlag anges att andra än svenska medborgare är likställda med svenska medborgare ”om inte något annat anges i lag”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Dessutom föreslår vi förändringar när det gäller &lt;SPAN class="ft8"&gt;grundlagarnas territoriella tillämpningsområde &lt;/SPAN&gt;och att det införs en uttrycklig möjlighet att lämna &lt;SPAN class="ft8"&gt;internationellt rättsligt bistånd &lt;/SPAN&gt;när TF resp. YGL är tillämpliga. Dessa förändringar behandlas i huvudavsnitt VI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Ett antal ytterligare små och stora förändringar har således aktualiserats inom kommittén men av olika skäl inte prioriterats under arbetet. De har därmed inte övervägts närmare och således inte heller lett till några förslag. I kap. 18 (Andra förändringar som diskuterats) redovisas vilka frågeställningar som har varit aktuella i det avseendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft21"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;P class="p780 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Delegationsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft9"&gt;I TF och YGL finns ett stort antal bestämmelser som anger att vissa frågor får regleras i lag – s.k. delegationsbestämmelser. Det handlar vanligtvis om begränsningar av tryck- och yttrandefriheten inom vissa områden där behovet av grundlagsskydd har ansetts vara mindre, t.ex. offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet (1 kap. 9 § 4 TF) och uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt (7 kap. 3 § första stycket 3 TF). I dessa frågor har grundlagsstiftaren delegerat till lagstiftaren att reglera tryck- och yttrandefriheten i vanlig lag. Sådan lagreglering sker emellertid inom tillämpningsområdet för TF och YGL och förutsätter därför stöd i grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;En annan form av delegationsbestämmelser som finns i TF och YGL är sådana som tillåter att detaljbestämmelser om vissa frågor tas in i lag. Som exempel kan nämnas vissa bestämmelser om utseende och anmälan av utgivare i 4 kap. YGL. Sådana ordningsföreskrifter får inte inskränka grundlagsskyddet till skillnad från de ovan berör- da bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Lagstiftning som sker med stöd av delegationsbestämmelser ska inte sammanblandas med lagstiftning i frågor som ligger utanför grundlagarnas materiella tillämpningsområden – antingen för att de inte anses beröra grundlagarnas syfte, såsom rent kommersiell reklam, eller för att de är undantagna genom en uttrycklig bestämmelse i grundlagarna, såsom barnpornografi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;I de delegationsbestämmelser som tillåter att tryck- och yttrande- friheten begränsas i lag anges inom vilket område sådan lag får med-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft21"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;delas. I många fall är området inte särskilt tydligt angivet. Delega- tionsbestämmelserna innehåller normalt sett inte heller restriktioner för hur omfattande begränsningar av tryck- och yttrandefriheten som får göras inom det angivna området. Det finns således ingen mot- svarighet till de generella begränsningsregler som finns i 2 kap. RF när det gäller begränsningar av den allmänna yttrandefriheten (21– 23 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;I några delegationsbestämmelser i TF och YGL görs emellertid hänvisningar till begränsningsregler i RF (se nedan). Vad som ska gälla för övriga delegationsbestämmelser framgår inte av grundlagarna och får anses oklart. Det finns därför anledning att överväga om detta förhållande bör förtydligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Begränsningsreglerna i RF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Den yttrande- och informationsfrihet som ges ett skydd i 2 kap. RF får under vissa förutsättningar begränsas i lag (2 kap. 20 §). De närmare förutsättningarna anges i 2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft9"&gt;I 21 § anges att begränsningar får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle (demokrati- kravet) och att begränsningen aldrig får gå utöver vad som är nödvänd- igt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den (proportion- alitetskravet). Begränsningen får inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrel- sens grundvalar. Vidare anges att begränsningen inte får göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft37"&gt;I 22 § föreskrivs att ett lagförslag som innebär begränsningar av vissa fri- och rättigheter i 2 kap. RF ska vila i minst tolv månader om tio riksdagsledamöter begär det. Riksdagen får dock anta för- slaget direkt om minst fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet. Detta s.k. särskilda lagstiftningsförfarande gäller bl.a. för begränsningar av yttrande- och informationsfriheten. Avsikten med förfarandet är att ge tid för eftertanke och fördjupad debatt i kon- troversiella frågor. Det anses också bidra till att partierna söker bred anslutning till frågor som innebär rättighetsbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft31"&gt;Det särskilda lagstiftningsförfarandet är enligt andra stycket inte tillämpligt i vissa typer av lagstiftningsärenden, bl.a. sådana som gäller lagförslag som enbart rör tystnadsplikter, dvs. ”förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nöd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td200"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft9"&gt;vändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen”. Bakgrunden till de undantag som görs i andra stycket är att det inte har ansetts lämpligt att det särskilda lagstiftningsförfarandet kan påverka genomförandet av en reform i vilken rättighetsbegränsande regler endast utgör bihang (det s.k. bihangsproblemet, se prop. 1978/79:195 s. 36 f.). Det nämnda undan- taget för tystnadsplikter medförde tidigare att det särskilda lag- stiftningsförfarandet inte blev tillämpligt på lagförslag om sådan tystnadsplikt som bryter meddelarskyddet (a. prop. s. 62). Detta förhållande ändrades dock år 1989 genom en ändring i TF (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;I 23 § anges för vilka ändamål som yttrande- och informations- friheten får begränsas. Dessa friheter får sålunda begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. I övrigt får sådana begränsningar göras endast om något särskilt viktigt skäl föreligger. Begränsningar som motiveras av upphovsrätten är exempel där ett sådant särskilt viktigt skäl har ansetts finnas. Därutöver anges att begränsningar får göras av friheten att yttra sig i näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;I 23 § andra stycket betonas vikten av vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter. I tredje stycket anges att föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden inte ska anses utgöra begränsningar av yttrande- och informationsfriheten. Sådana föreskrifter brukar kallas för ordningsföreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Hänvisningar i TF och YGL till begränsningsregler i RF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;I några av delegationsbestämmelserna i TF och YGL hänvisas till begränsningsreglerna i RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Vid begränsningar av rätten att sända radioprogram enligt 3 kap. 1 och 2 §§ gäller enligt 3 kap. 3 § YGL vad som föreskrivs om beg- ränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§ RF. Rätten att sända radioprogram genom tråd får enligt 1 § begränsas i lag för vissa särskilt angivna ändamål, t.ex. för den s.k. vidaresändnings- plikten. Förutsättningarna för begränsningar av rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd är mer generellt beskrivna i 2 §. Det anges att det allmänna ska eftersträva att radio- frekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft21"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;I nuvarande 7 kap. 3 § TF och nuvarande 5 kap. 3 § YGL finns delegationsbestämmelser som innebär att vad som stadgas i lag ska gälla för vissa gärningar som en meddelare kan göra sig skyldig till (de s.k. meddelarbrotten). En sådan gärning är ”uppsåtligt åsido- sättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag” (första stycket 3). I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) anges i vilka fall tystnadsplikt går före meddelarskyddet (13 kap. 5 §). Vid ett lagförslag om en sådan kvalificerad tystnadsplikt gäller enligt tredje stycket det s.k. särskilda lagstiftningsförfarandet i 2 kap. 22 § första stycket RF. Det innebär att ett lagförslag om tystnadsplikt som enligt denna bestämmelse bryter meddelarskyddet kan vilande- förklaras i riksdagen om tio ledamöter begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;I 7 kap. 4 § YGL finns en delegationsbestämmelse som gör det möjligt att i lag reglera den verksamhet som i dag bedrivs av granskningsnämnden för radio och tv. Bestämmelsen i 7 kap. 5 § YGL öppnar på motsvarande sätt upp för att i lag reglera tillsynsverk- samhet på film- och videomarknaden. Vid lagstiftning som sker med stöd av någon av dessa bestämmelser gäller enligt 7 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft10"&gt;YGL ”vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§ regeringsformen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Gäller RF:s begränsningsregler för TF och YGL?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Förhållandet mellan RF och TF/YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;En relevant fråga i detta sammanhang är vad som gäller i de fall då delegationsbestämmelser i TF och YGL saknar hänvisningar till begränsningsreglerna i RF. Ska begränsningsreglerna i RF ändå anses tillämpliga, t.ex. i lagstiftningsärenden som gäller kreditupplysnings- verksamhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Svaret är beroende av hur bestämmelserna i 2 kap. 1 § RF ska tolkas. I första stycket anges att var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad de s.k. opinionsfriheterna. Yttrandefriheten, som anges i första punkten, omfattar en frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Informationsfriheten, som anges i andra punkten, omfattar en frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Dessa friheter är formulerade på ett sådant sätt att de delvis omfattar även den tryck- och yttrandefrihet som regleras i TF och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft21"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td200"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;YGL. I andra stycket hänvisas också till TF och YGL. Där sägs att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;”[i] fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptag- ningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförord- ningen och yttrandefrihetsgrundlagen”. Bestämmelsen kan läsas på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Ett sätt att läsa bestämmelsen är att den tryck- och yttrandefrihet som skyddas av TF och YGL är en del av den allmänna yttrande- och informationsfrihet som ges ett generellt skydd i RF. TF och YGL betraktas då som en form av &lt;SPAN class="ft8"&gt;lex specialis &lt;/SPAN&gt;och gäller därför före RF i de delar som regleras i TF och YGL. När dessa grundlagar tillåter att vissa frågor regleras i lag uppfattas det som undantag från TF och YGL. Man är då tillbaka i RF och begränsningsreglerna i RF är därmed tillämpliga. Med detta synsätt kan det dock ifrågasättas var- för det i vissa bestämmelser i TF och YGL görs hänvisningar till begränsningsreglerna i RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 1 § RF kan också uppfattas så att TF och YGL är undantagna från RF helt och hållet. TF och YGL liksom RF är grundlagar och därför konstitutionellt sett jämställda med RF. Bestämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket RF kan då ses som enbart en upplysning om att en viss del av yttrande- och informationsfriheten regleras på annat håll. När lagstiftning sker med stöd av en delega- tionsbestämmelse i TF och YGL sker detta fortfarande inom grund- lagarnas exklusiva tillämpningsområden. Och när det i 2 kap. 20 § RF anges att begränsningar får göras i den yttrande- och informations- frihet som anges 2 kap. 1 § omfattar det inte begränsningar som ligger inom TF:s och YGL:s områden – även om de sker i lag. Begränsningsreglerna blir med detta synsätt tillämpliga endast när det görs en särskild hänvisning till dem i TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft10"&gt;Frågan har berörts i olika lagstiftningsärenden. Uttalandena i förarbetena är något svårtillgängliga men redovisas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Förarbetsuttalanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;Frågan om det generella förhållandet mellan RF och TF behand- lades i den proposition som låg till grund för den förstärkning av RF:s fri- och rättigheter som genomfördes år 1977. I special- motiveringen till 2 kap. 1 § andra stycket RF sägs följande (prop. 1975/76:209 s. 144 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft21"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p787 ft72"&gt;Den här föreslagna regleringen av de positiva opinionsfriheterna inne- bär att tryckfriheten i huvudsak betraktas som en del av den i RF beskrivna yttrandefriheten och i övrigt – såvitt gäller skyddet för den som anskaffar uppgifter för offentliggörande i tryckt eller därmed jämställd skrift – som ett inslag i informationsfriheten. Den i TF fastslagna rätten att ta del av allmänna handlingar ses däremot som en självständig rättighet utan anknytning till RF. Den i andra stycket intagna hänvisningen till TF:s regler har avfattats under beaktande härav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft89"&gt;Den rättighetsreglering som nu föreslås innebär inte någon föränd- ring i fråga om förhållandet mellan RF:s och TF:s regelsystem. Med tryckfrihet förstås sålunda också i fortsättningen endast den del av yttrande- och informationsfriheterna som regleras direkt i TF. För sådana yttranden i tryckt skrift som inte omfattas av reglerna där gäller i stället bestämmelserna i RF. Som exempel på yttranden av detta slag kan anföras de i 1 kap. 9 § 1 TF nämnda kommersiella annonserna för marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror samt sådant offentliggörande av vissa slag av kreditupplysningar som avses i samma paragrafs punkt 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft35"&gt;Uttalandet utgår således från att begränsningsreglerna är tillämpliga då lagstiftning sker med stöd av delegationsbestämmelser i TF och YGL. Samma uppfattning tycks även Lagrådet ha haft vid införan- det av YGL. I sitt yttrande över regeringens förslag anförde Lag- rådet följande (prop. 1990/91:64 s. 206).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft89"&gt;Allmänt bör framhållas att den nya grundlagen till följd av den här berörda lagstiftningstekniken kommer att ge ökad praktisk betydelse åt begränsningsreglerna i 2 kap. 12 och 13 §§ regeringsformen. Bestäm- melserna om att de medborgerliga fri- och rättigheterna får begränsas endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle, om krav på särskilt viktiga skäl för begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten osv. måste tillmätas en reell betydelse av lagstiftaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;Vad avser tillämpningen av den begränsningsregel som innehåller det särskilda lagstiftningsförfarandet i 2 kap. 22 § RF är frågan något mer komplicerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft35"&gt;Rättighetsskyddsutredningen, vars förslag låg till grund för inför- andet av bestämmelsen om det särskilda lagstiftningsförfarandet, utgick från att förfarandet skulle kunna aktualiseras även för lagstiftning som sker med stöd av en delegationsbestämmelse i TF. Utredningen nämner bl.a. bestämmelserna i kreditupplysningslagen (1973:1173) som exempel på sådana rättighetsbegränsande regler som omfattas av det särskilda lagstiftningsförfarandet (se betänkandet &lt;SPAN class="ft44"&gt;Förstärkt skydd för fri- och rättigheter, &lt;/SPAN&gt;SOU 1978:34 s. 182).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft21"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td200"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p790 ft37"&gt;Yttrandefrihetsutredningen konstaterade i sitt remissyttrande över Rättighetsskyddsutredningens förslag att det medför att lagstiftning som sker med stöd i TF kan bli föremål för det sär- skilda lagstiftningsförfarandet (se remissammanställningen i prop. 1978/79:195 bil. 2 s. 28 f.). Enligt utredningen torde detta gälla flertalet av de lagar till vilka det hänvisas i 1, 6 och 7 kap. TF samt möjligen också 5 kap. TF. Angående lagförslag som rör sådan tystnadsplikt som bryter meddelarskyddet ansåg utredningen att de innebär en begränsning av yttrandefriheten i RF:s mening och de skulle därför omfattas av förfarandet. Utredningen menade dock att den undantagsregel angående tystnadsplikter som Rättighets- utredningen föreslog (numera 2 kap. 22 § andra stycket 1 RF) medför att lagförslag om tystnadsplikter som bryter meddelarskyddet till övervägande del faller utanför tillämpningen av bestämmelsen om det särskilda lagstiftningsförfarandet. Med tanke på sådana lagförslags betydelse för yttrandefriheten ansåg utredningen att ett klargörande behövdes (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft9"&gt;Departementschefen hänvisade i propositionen till Rättighets- skyddsutredningens redovisning av lagbestämmelser som skulle omfattas av det särskilda förfarandet och tillade att de allmänna grundsatser som utredningen där hade tillämpat borde godtas. Vidare påpekade han särskilt ”att det särskilda förfarandet inte skall tillämpas på sådan lag som vissa bestämmelser i TF (t.ex. 4 kap. 4 §, 5 kap. 1 och 2 §§ samt 7 kap. 3 § första stycket 3) hänvisar till”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft37"&gt;(prop. 1978/79:195 s. 62). Någon närmare förklaring till varför dessa bestämmelser inte omfattades av det särskilda förfarandet lämnades inte. En trolig förklaring är dock att lagstiftning med stöd i 4 kap. 4 § och 5 kap. 1 och 2 §§ TF inte anses utgöra begräns- ningar av yttrande- och informationsfriheten. Dessa bestämmelser handlar om skyldighet att bevara granskningsexemplar, möjlighet att i lag ange att en utlänning får vara ägare till en periodisk skrift och vem som får vara utgivare. Bestämmelsen i 7 kap. 3 § första stycket 3 ger stöd för att i lag införa tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten. För sådan lagstiftning gällde inte det särskilda förfarandet i RF, då lagstiftning om tystnadsplikter är uttryckligen undantagen från förfarandet (2 kap. 22 § andra stycket 1 RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft35"&gt;Yttrandefrihetsutredningen föreslog i betänkandet &lt;SPAN class="ft44"&gt;Värna yttrandefriheten &lt;/SPAN&gt;(SOU 1983:70) att de fall då tystnadsplikt ska gen- ombryta meddelarfriheten ska uttryckligen framgå av grundlagen. Utredningens förslag i denna del – som ingick i förslaget till ny yttrandefrihetsgrundlag – innehöll därför en lång uppräkning av de s.k. kvalificerade tystnadsplikterna. Förslaget genomfördes dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft21"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;aldrig. I stället infördes den nuvarande hänvisningen i 7 kap. 3 § tredje stycket till bestämmelsen om det särskilda lagstiftningsförfarandet i 2 kap. 22 § första stycket RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Hänvisningen innebär att bestämmelsen om det särskilda lag- stiftningsförfarandet är tillämplig vid lagförslag som gäller tystnads- plikter som bryter meddelarfriheten. Hänvisningen till RF kan framstå som onödig om utgångspunkten är att begränsningsreg- lerna i RF ändå anses vara tillämpliga inom TF:s och YGL:s område. Skälet till att en hänvisning till RF i detta fall ansågs nöd- vändig var det ovan nämnda undantaget i 2 kap. 22 § andra stycket 1 RF. Enligt detta undantag gäller inte det särskilda förfarandet för lagförslag om tystnadsplikter. På grund av detta undantag görs hänvisningen i 7 kap. 3 § tredje stycket TF respektive 5 kap. 3 § tredje stycket YGL endast till första stycket i 2 kap. 22 § RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft9"&gt;Ett annat skäl till att en hänvisning till RF är nödvändig i detta fall är att meddelarfriheten har ansetts vara en frihet som går utöver den allmänna yttrande- och informationsfrihet som skyddas av RF. I propositionen påpekas också att regler i lag om vilka tystnads- plikter som har företräde framför meddelarfriheten inte omfattas av det särskilda förfarandet i RF eftersom TF och inte RF reglerar normgivningen i fråga om meddelarfriheten (prop. 1986/87:151 s. 133).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft31"&gt;Detsamma gäller rätten att ta del av allmänna handlingar, vilket får sägas framgå av bestämmelsen i 2 kap. 1 § tredje stycket RF. Även etableringsfriheten för sändningar av radioprogram som regleras i 3 kap. 1 och 2 §§ kan sägas ligga utanför yttrande- och informationsfriheten enligt RF, vilket motiverar en hänvisning till begränsningsreglerna i RF i 3 kap. 3 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;Slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft9"&gt;Av de redovisade förarbetsuttalandena får anses framgå att begräns- ningsreglerna i RF är avsedda att tillämpas då tryck- och yttrande- friheten i TF respektive YGL begränsas med stöd av en delega- tionsbestämmelse. En förutsättning är dock att det handlar om den del av tryck- och yttrandefriheten som omfattas av den generella yttrande- och informationsfriheten i RF. Rätten till allmänna handlingar, etableringsfriheten enligt 3 kap. YGL och möjligen också meddelarfriheten är exempel på sådana friheter som faller utanför RF. För att begränsningsreglerna i RF ska vara tillämpliga på dessa friheter krävs att det görs särskilda hänvisningar till dessa i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft21"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355322x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td200"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;TF respektive YGL. Sådana hänvisningar finns på flera ställen i TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;En annan förutsättning är att det handlar om en begränsning. Bestämmelser som reglerar tryck- och yttrandefriheten utan att inskränka möjligheterna att utöva de fri- och rättigheter som skyddas av TF och YGL innebär i princip ingen begränsning. Exempel på sådana är s.k. ordningsföreskrifter och tillämpningsföreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En generell begränsningsregel införs i 1 kap. TF respektive 1 kap. YGL. I regeln anges att begränsningar som sker med stöd i grundlagarna inte får sträcka sig så långt att begränsningen utgör ett hot mot de ändamål som grundlagarna är avsedda att skydda. I övrigt innehåller regeln en hänvisning till tillämpliga delar av begränsningsreglerna i 2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§ RF. Regeln ersätter de hänvisningar till RF:s begränsningsregler som i dag görs i vissa bestämmelser i TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft10"&gt;Som har framgått ovan är det inte utan viss svårighet som det går att utläsa av lagtexten i RF, TF och YGL i vilken utsträckning begrän- sningsreglerna i RF ska tillämpas vid lagstiftning som sker med stöd av delegationsbestämmelser i TF och YGL. Inte heller förarbetena ger tydlig vägledning i denna fråga. Det finns därför anledning att överväga ett förtydligande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Finns det behov av att införa begränsningsregler i TF och YGL?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft9"&gt;Begränsningsreglerna i RF är avsedda att ge ett skydd mot långt- gående inskränkningar av de opinionsfriheter som skyddas i RF. De har ansetts motiverade då RF saknar detaljerade bestämmelser som ger opinionsfriheterna närmare innebörd. De friheter och rättigheter som skyddas av TF och YGL är i de flesta fall relativt noggrant beskrivna i grundlagarna. Vidare innebär exklusivitets- principen att undantag får göras endast då det finns stöd för detta i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft21"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft37"&gt;grundlagarna. Det finns således en grundläggande skillnad mellan det rättighetsskydd som ges i RF och det som ges i TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft37"&gt;I ett avseende blir dock denna skillnad inte så markant. Då TF och YGL tillåter att tryck- och yttrandefriheten inskränks genom lag saknas ofta närmare bestämmelser om hur långt dessa begränsningar får gå. I vissa avseenden bestäms gränserna genom att delega- tionsbestämmelserna anger inom vilket område begränsningar får göras, t.ex. kreditupplysningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft37"&gt;Många av delegationsbestämmelserna i TF och YGL är dock relativt vagt formulerade. Som exempel kan nämnas den bestäm- melse som gäller upphovsrätt och till upphovsrätten närstående rättigheter (1 kap. 8 § TF). Av bestämmelsen framstår det som att det inte finns några restriktioner för hur omfattande begränsningar av tryck- och yttrandefriheten som får göras för att skydda upp- hovsrätten. Det har dock ifrågasatts om bestämmelsen tillåter upp- hovsrättsliga regler som tar sikte på renodlat ideella faktorer eller som är av personrättslig karaktär &lt;NOBR&gt;(Karnov-kommentaren&lt;/NOBR&gt; till 1 kap. 8 § TF och Axberger, &lt;SPAN class="ft38"&gt;Tryckfrihetens gränser&lt;/SPAN&gt;, 1984, s. 63 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft9"&gt;Det kan hävdas att behovet av att tillämpa begränsningsreglerna i RF inom tillämpningsområdena för TF och YGL är begränsat. Den prövning som sker då delegationsbestämmelser införs i grund- lagarna kan anses vara tillräcklig. De särskilda bestämmelserna i RF om ändringar i grundlag (8 kap. &lt;NOBR&gt;14–17&lt;/NOBR&gt; §§ RF) ger då en säkerhet mot långtgående begränsningar. Så länge ett lagförslag gäller frågor som ligger inom det område som fastställs i delegationsbestämmelsen skulle det därmed inte finnas behov av att ytterligare överväganden görs angående förslagets förenlighet med grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Vidare innebär vanligtvis en begränsning av tryck- och yttrandefriheten i TF och YGL samtidigt en begränsning av yttrande- och informationsfriheten enligt RF. Det kan t.ex. handla om att införa villkor för bedrivande av kreditupplysningsverksamhet oavsett om den sker i ett medium som omfattas av TF och YGL eller inte. I dessa fall blir begränsningsreglerna i RF tillämpliga. Det finns dock fall där lagförslag endast innebär en begränsning av tryck- och yttrandefriheten. Ett sådant exempel är de ändringar som nyligen infördes i kreditupplysningslagen (1973:1173) och vilka innebär en begränsning av möjligheterna att lämna kreditupp- lysningar via en sådan databas som avses i 1 kap. 9 § YGL. I detta lagstiftningsärende diskuterades huruvida förslaget var förenligt med delegationsbestämmelsen om kreditupplysningsverksamhet i YGL (1 kap. 9 § 4 TF jämförd med 1 kap. 12 § första stycket YGL, se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td200"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;prop. 2009/10:151 s. 15 f.). Frågan om förslaget var förenligt med begränsningsreglerna i RF aktualiserades inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Sammanfattningsvis konstaterar kommittén att TF och YGL innehåller ett stort antal bestämmelser som medger att tryck- och yttrandefriheten begränsas i lag. Flera av dessa bestämmelser är relativt sett vagt formulerade och anger inte tydligt hur omfattande begränsningar som får göras. Av de förarbeten som har redovisats ovan framgår – om än inte helt entydigt – att begränsningsreglerna i RF i viss utsträckning anses tillämpliga då lagstiftning sker med stöd av en delegationsbestämmelse i TF eller YGL. Kommittén anser mot denna bakgrund att det finns ett behov av att förtydliga under vilka förutsättningar tryck- och yttrandefriheten i TF och YGL får begränsas i lag. Detta bör ske genom införandet av nya bestämmelser i 1 kap. TF och 1 kap. YGL med begränsningsreglerna i RF som förebild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Hur kan generella begränsningsregler i TF och YGL utformas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft9"&gt;Begränsningsreglerna i RF är avsedda att ge ett skydd mot långt- gående och ogenomtänkta begränsningar av de opinionsfriheter som skyddas i RF. Bortsett från bestämmelsen om det särskilda lagstiftningsförfarandet i 2 kap. 22 § motsvarar bestämmelserna i stora delar den begränsningsregel som finns i artikel 10 andra stycket Europakonventionen. Dessa begränsningsregler är anpass- ade till den form av generellt yttrandefrihetsskydd som ges i RF och Europakonventionen men kan även tillämpas för det detaljer- ade skydd för massmedial kommunikation som ges i TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Det är dock inte lämpligt att tynga grundlagarna med denna typ av regler. Det får i stället anses tillräckligt att införa hänvisningar till tillämpliga delar av begränsningsreglerna i RF. För att det särskilda lagstiftningsförfarandet ska bli tillämpligt även på lagförslag om tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten kan emellertid hänvisningarna inte omfatta undantagsreglerna i andra stycket i 2 kap. 22 § (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;I princip finns det inte skäl att behandla begränsningar av tryck- och yttrandefriheten på annat sätt än begränsningar av den all- männa yttrande- och informationsfriheten. Genom att införa hän- visningar i TF och YGL till begränsningsreglerna i RF behandlas dessa begränsningar på ett likvärdigt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft21"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;I ett avseende bör dock begränsningsreglerna i RF kompletteras. Vid bedömningen av om en begränsning är tillåten bör hänsyn tas till de särskilda ändamål som TF och YGL är avsedda att skydda och som kommer till uttryck i de inledande portalparagraferna (nuvarande 1 kap. 1 § andra stycket TF och nuvarande 1 kap. 1 § andra stycket YGL). En begränsning bör därför inte vara tillåten om den går så långt att den hotar det fria meningsutbytet, den fria och allsidiga upplysningen eller det fria konstnärliga skapandet. Det innebär bl.a. att det inte ska vara tillåtet att i lag föreskriva om en begränsning som hotar de grundlagsskyddade massmediernas möjligheter att agera fritt och självständigt. Det ska t.ex. inte vara tillåtet att lagstifta om förhandsgranskning av något som ska publi- ceras i en tidning i syfte att förhindra upphovsrättsintrång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft9"&gt;De i 2 kap. 23 § första stycket RF angivna intressena, för vilka begränsningar av yttrande- och informationsfriheten får göras, har i princip samma funktion som delegationsbestämmelserna i TF och YGL. Delegationsbestämmelserna tillåter visserligen inte lika långt- gående begränsningar i tryck- och yttrandefriheten som RF:s bestäm- melser. Det är ändå lämpligt att en hänvisning görs till denna bestäm- melse då den får anses fungera som en yttersta ram inom vilken begränsningarna i TF och YGL måste hållas. En sådan hänvisning kan också vara motiverad av att samma bestämmelser ska gälla för begränsningar oavsett om det handlar om begränsningar av den allmänna yttrande- och informationsfriheten i RF eller tryck- och yttrandefriheten i TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft9"&gt;Det som sägs i 2 kap. 23 § tredje stycket RF om s.k. ordnings- föreskrifter kan i och för sig anses följa redan av vissa bestämmelser i TF och YGL, bl.a. bestämmelserna om förbud mot förhands- granskning och andra hindrande åtgärder i 1 kap. 2 § TF och 1 kap. 3 § YGL (jfr prop. 1975/76:209 s. 142). Genom en hänvisning till bestämmelsen i RF ges dock denna princip uttryckligt lagstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Frågan om vad som ska anses utgöra en begränsning av tryckfriheten respektive yttrandefriheten får avgöras utifrån de uttalanden som har gjorts om vad som utgör en begränsning enligt begränsningsreglerna i RF (se bl.a. 1978:79:195 och SOU 1978:34).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;En generell begränsningsregel i 1 kap. TF respektive 1 kap. YGL innebär att de befintliga hänvisningarna till begränsningsreglerna i RF blir överflödiga och kan tas bort. Sådana hänvisningar finns i 7 kap. 3 § tredje stycket TF samt i 3 kap. 3 §, 5 kap. 3 § tredje stycket och 7 kap. 6 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft21"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td200"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förutsättningar för begränsningar av yttrandefriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft9"&gt;Förslaget innebär att begränsningsreglerna i RF blir tillämpliga på inskränkningar av offentlighetsprincipen som sker genom lag. Denna har inte ansetts vara en del av den yttrande- och informations- frihet som skyddas av RF (se 2 kap. 1 § tredje stycket RF). Ett exempel på lag som begränsar offentlighetsprincipen är bestämmel- serna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;Sammanfattningsvis anser kommittén att generella begränsnings- regler bör införas i 1 kap. TF och 1 kap. YGL. Dessa bör kopplas till de ändamål som grundlagarna är avsedda för på så sätt att begränsningar som sker med stöd i grundlagarna aldrig får gå så långt att de utgör ett hot mot dessa ändamål. I övrigt bör reglerna innehålla hänvis- ningar till tillämpliga delar av de bestämmelser i RF som innehåller begränsningsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Utifrån dessa utgångspunkter kan lagtexten formuleras på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;TF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Förutsättningar för begränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft89"&gt;Lagstiftning som begränsar tryckfriheten med stöd av denna grundlag får inte sträcka sig så långt att begränsningen utgör ett hot mot det fria meningsutbytet, den fria och allsidiga upplysningen eller det fria konst- närliga skapandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft12"&gt;Vid sådan lagstiftning gäller i övrigt vad som föreskrivs om begräns- ningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 21 §, 22 § första stycket och 23 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Förutsättningar för begränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft89"&gt;Lagstiftning som begränsar yttrandefriheten med stöd av denna grund- lag får inte sträcka sig så långt att begränsningen utgör ett hot mot det fria meningsutbytet, den fria och allsidiga upplysningen eller det fria konstnärliga skapandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft12"&gt;Vid sådan lagstiftning gäller i övrigt vad som föreskrivs om begräns- ningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 21 §, 22 § första stycket och 23 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;Lagtextens utformning och innebörd berörs närmare i författnings- kommentaren till bestämmelsen i TF (1 kap. 13 § enligt vårt förslag, se avsnitt 23.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft21"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;13 Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;Rätten att sprida yttranden och ta emot information är central för den fria åsiktsbildningen. När yttrandefriheten har kringskurits har det inte sällan skett genom att myndigheter och andra allmänna organ har stoppat eller försvårat spridningen av yttranden. Distribu- tionsledet, spridningen, är sannolikt den mest sårbara länken i kedjan mellan den som skapar ett yttrande och mottagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Distributionsfrågans betydelse för demokratin avspeglar sig i såväl internationella konventioner som nationell lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Artikel 10 i Europakonventionen garanterar var och en yttrande- frihet. I artikelns första stycke sägs att yttrandefriheten innefattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft10"&gt;”frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning”. Artikeln ger därmed alla en distributions- rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I RF utgör yttrandefriheten en av de s.k. positiva opinionsfri- heterna. I 2 kap. 1 § första stycket RF heter det att var och en är tillförsäkrad frihet att i ”tal, skrift eller bild eller på annat sätt med- dela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor”, därtill frihet att ”inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden”. Här finns inte någon uttrycklig spridningsrätt stadgad men däremot en rätt att ta emot yttranden. Denna rätt har uppenbarligen ett nära samband med såväl en rätt som en plikt att sprida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Inskränkningar i yttrande- och informationsfriheten får enligt Europakonventionen och RF bara göras för att tillgodose vissa speci- fika intressen. Åtgärden måste också vara acceptabel i ett demokrat- iskt samhälle och får inte gå längre än vad som krävs för att tillgodose behovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft21"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p802 ft9"&gt;I TF och YGL regleras den särskilt starka yttrandefriheten. Även här har spridningen av yttranden en central roll och rätten till spridning skyddas av detaljerade bestämmelser. Se vidare avsnitt 13.3 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I detta avsnitt diskuterar kommittén frågan om några föränd- ringar bör göras när det gäller den s.k. distributionsplikten, dvs. förbudet för dem som bedriver postbefordringsverksamhet m.m. att vägra distribuera en skrift eller teknisk upptagning på grund av dess innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Historik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft37"&gt;De som 1947 lade fram det förslag som än i dag utgör grundstom- men i TF fäste stor betydelse vid rätten att sprida skrifter. I sitt betänkande, &lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslag till tryckfrihetsförordning &lt;/SPAN&gt;(SOU 1947:60), poäng- terade de sakkunniga att myndigheter och andra allmänna organ får ingripa mot skrifter endast efter deras utgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Enligt de sakkunniga är det inte bara nödvändigt med ett förbud mot förhandsgranskning, censur, utan också ”i lika hög grad” med ett förbud mot ”administrativa åtgärder för att förhindra utgivning och spridning av redan tryckta skrifter” (s. 48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Allt som ”menligt” påverkar en skrifts ”tryckning, utgivning eller spridning” skulle enligt betänkandet betraktas som en ”hindrande åtgärd” och förbjudas. Även ett ”partiellt hinder”, som t.ex. förbud mot försäljning av skrifter på en viss plats, skulle klassificeras som ett hinder. I sitt betänkande förklarade de sakkunniga att åtgärder som påverkar spridning endast får vidtas för att tillgodose samhällets behov av att utöva tillsyn över tryckta skrifter samt för beivrandet av tryckfrihetsbrott. De sakkunniga drog följande slutsats (s. 106):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft12"&gt;Det vore meningslöst att erkänna en rätt att trycka skrifter, om obegränsade hinder mot spridning av skriften kunde uppställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Det var det s.k. transportförbudet under andra världskriget som fick de sakkunniga att ingående diskutera spridningens betydelse för yttrandefriheten. Transportförbudet gav regeringen rätt att &lt;NOBR&gt;för-bjuda&lt;/NOBR&gt; vissa tidningar att få tillgång till allmänna trafikinrättningar som Posten, SJ, bussar i linjetrafik etc. för sin distribution. I flera fall handlade det om tidningar som hade kritiserat Tyskland, men även nazistiska tidningar drabbades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft35"&gt;De sakkunnigas ambition var att införa en bestämmelse som skulle göra det omöjligt för staten att i framtiden införa ett liknande trans- portförbud. Den bestämmelse utredningen föreslog hindrade inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft21"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td201"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td202"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft37"&gt;Postverket att ställa formella krav på en försändelse, t.ex. att vissa delar av ett kuvert skulle vara fria från tryck. Det skulle också vara möjligt att införa särskilda regler ”exempelvis för anlitande av post- abonnemang eller utgivarkorsband eller att olika befordringsavgifter tillämpas för olika slag av försändelser” (SOU 1947:60 s. 114). Men sådana villkor skulle enligt utredningen inte få utformas med hän- visning till innehållet i en skrift. Därför föreslog de sakkunniga att det skulle införas ett förbud mot att ställa särskilda villkor på skrifter på grund av deras innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Regering och riksdag beslutade enligt de sakkunnigas förslag om ett förbud för allmänna trafikanstalter att vägra att distribuera och att ställa särskilda villkor på skrifter på grund av deras innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Därmed infördes en distributionsplikt för dem som har tillstånd att bedriva postverksamhet eller andra kommunikationstjänster. De åläggs att distribuera skrifter även i de fall skrifterna innehåller brottsliga yttranden. Distributionsplikten gällde dock inte om en skrift hade lagts under beslag eller fällts för tryckfrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Distributionsrätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft9"&gt;Rättigheten att sprida information och yttranden regleras i såväl TF som YGL. I 6 kap. 1 § TF heter det att rätten att själv eller med hjälp av andra att ”till salu hålla, försända eller annorledes sprida tryckta skrifter ska tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person”. På motsvarande sätt anges i 3 kap. 8 § YGL en rätt att sprida tekniska upptagningar. I fråga om radioprogram ger 3 kap. 1 § en rätt att sända genom tråd. För sändningar som sker på annat sätt än genom tråd, dvs. sändningar som i dagligt tal brukar kallas etersändningar, får det enligt 3 kap. 2 § YGL i lag ställas krav på tillstånd och villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Inom YGL:s tillämpningsområde får villkor som begränsar sprid- ningsrätten införas, t.ex. i fråga om filmer som ska visas offentligt för barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft31"&gt;För att säkerställa att medborgarna kan ta del av yttranden finns en bestämmelse i 1 kap. 3 § YGL som förbjuder ingripanden mot innehav och användning av teknisk utrustning som gör det möjligt att ta emot radioprogram eller uppfatta innehållet i tekniska upptag- ningar. Någon motsvarande bestämmelse har av förklarliga skäl inte ansetts nödvändig att införa i TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p804 ft11"&gt;Distributionsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Utöver distributionsrätten finns i såväl TF som YGL en distribu- tionsplikt för vissa specifikt angivna aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Distributionsplikten gäller för allmänna och privata företag som med tillstånd enligt postlagen (2010:1045) bedriver postverksamhet eller s.k. samhällsomfattande posttjänst. Bestämmelsen i 6 kap. 4 § TF lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft89"&gt;För tryckt skrifts försändande genom postbefordringsföretag eller annan allmän trafikanstalt skola ej på grund av skriftens innehåll gälla särskilda inskränkningar eller villkor. Vad nu sagts skall dock ej avse försändande, som innebär överträdelse av vad i 3 § är stadgat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft12"&gt;Allmän trafikanstalt, som mottagit tryckt skrift för befordran, skall ej anses som skriftens utspridare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;Motsvarande bestämmelse men i en mer modern språklig dräkt finns i 3 kap. 10 § första stycket YGL vad gäller ”tekniska upp- tagningar”. Bestämmelsen lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft12"&gt;Varken postbefordringsföretag eller någon annan allmän trafikanstalt får vägra att befordra tekniska upptagningar på grund av deras innehåll i annat fall än då befordran skulle innebära överträdelse som avses i 13 § tredje eller fjärde styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft9"&gt;Införandet av distributionsplikten i 1949 års TF motiverades med att Kungliga Postverket hade en monopolliknande ställning när det gällde distribution av skrifter. Ett sådant monopol hos ett statligt verk skulle kunna användas för att hindra distributionen av skrifter av politiska skäl. Sedan dess har nya aktörer tillkommit och i dag finns ett &lt;NOBR&gt;30-tal&lt;/NOBR&gt; lokala postdistributörer. Men sett till landet i dess helhet domineras marknaden av Posten AB med viss konkurrens från Bring Citymail på ett antal orter. Enligt Post- och Telestyrelsen (PTS) bedöms denna konkurrens som begränsad &lt;NOBR&gt;(PTS-ER-2010:7)&lt;/NOBR&gt; och PTS konstaterar att ”ingenting talar för att Postens dominerande ställning på den svenska brevmarknaden kommer att rubbas”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Nyare kanaler för distribution av yttranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Internet har skapat nya möjligheter att offentliggöra och sprida ytt- randen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;För att möjliggöra elektronisk kommunikation måste flera för- utsättningar vara uppfyllda. Den första nivån som PTS definierar i sin rapport &lt;SPAN class="ft44"&gt;Öppna nät och tjänster &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(PTS-ER-2009:32)&lt;/NOBR&gt; är naturresurs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td201"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td202"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft9"&gt;nivån, alltså förutsättningarna att få tillträde till t.ex. mark för att resa kommunikationsmaster. Den andra nivån är infrastrukturnivån med kablar, master och antenner och som tredje nivå kommer transmissionsnivån där dataströmmarna styrs och transporteras via dataservrar som fungerar som nav för trafiken på nätet. Det är till dessa nav som de enskilda användarnas aktiviteter styrs för att i de flesta fall sedan spridas vidare. Aktiviteterna löper samman i dessa nav likt ekrarna i ett hjul genom abonnemang hos internetleveran- törerna, som verkar på den fjärde nivån, &lt;NOBR&gt;ip-nivån&lt;/NOBR&gt; eller internet- nivån. Den femte nivån, som PTS kallar innehålls- och tjänstenivån, avser de tjänster och produkter som användarna behöver för sin kommunikation, t.ex. webbhotell där användarna kan hyra plats för sina webbplatser. Dessa tjänster kallas också ibland för värdtjänster vilket är det begrepp som används nedan för att det inte ska uppstå någon oklarhet om vad som menas med ”innehåll”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;PTS betonar att det är ett starkt samhällsintresse att skydda samt- liga fem nivåer från hot och störningar. Vad gäller frågan om distribu- tionsrätt och distributionsplikt är det främst den fjärde nivån som är av intresse. Det är på denna nivå möjligheterna att begränsa medborg- arnas tillgång till internet är mest påtagliga. Som vi har sett i kap. 5 (Medborgaren och tekniken&lt;SPAN class="ft11"&gt;) &lt;/SPAN&gt;får denna kanal för kommunikation en allt centralare roll för medborgarna när de ska utnyttja sin ytt- randefrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) ska säkerställa tillgången till effektiva nät och tjänster för elektronisk kommunikation. LEK och andra bakomliggande &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bestäm- melserna, särskilt EU:s s.k. &lt;NOBR&gt;e-handelsdirektiv&lt;/NOBR&gt; 2000/31/EG, bygger på att marknaden förmår tillgodose medborgarnas behov av tjänster för elektronisk kommunikation. Myndighetsingripanden får bara ske om marknadskrafterna har misslyckats med att förse med- borgarna med ett relativt brett utbud av tjänster. Vid tillämpningen av LEK ska det särskilt beaktas att elektronisk kommunikation har stor betydelse för yttrandefriheten. Se vidare prop. 2002/03:110, 2009/10:193 och 2010/11:115.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft31"&gt;Den som har för avsikt att driva ett allmänt kommunikationsnät och erbjuda tjänster för elektronisk kommunikation är skyldig att anmäla detta till PTS. Däremot krävs inget tillstånd för sådan verksamhet utom när det gäller användningen av radiosändare. Anmälningsplikten gäller inte den som upprättar ett slutet nät, t.ex. inom ett företag. Någon anmälningsplikt finns inte heller för överföringar via tråd av radioprogram eller annan verksamhet som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft21"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p807 ft10"&gt;faller under 1 kap. 1 § tredje stycket YGL. Genom detta undantag kommer regleringen inte i konflikt med etableringsfriheten i YGL vad gäller anläggandet av trådnät (se vidare det s.k. konkurrensundantaget i 3 kap. 1 § andra stycket 2 YGL och vad Mediegrundlagsutredningen anförde i betänkandet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet, &lt;/SPAN&gt;SOU 2001:28 s. 244 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Den som bryter mot anmälningsplikten kan få ett vitesförelägg- ande och ytterst förbjudas att fortsätta verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Till skillnad mot distributionen av skrifter och tekniska upptag- ningar domineras inte marknaden för internetabonnemang av en operatör. Enligt PTS finns närmare 300 leverantörer av internet- tjänster i Sverige. Många av dem är visserligen små och marknaden domineras av fem företag med 90 procent av bredbandsabonne- mangen, men trots denna dominans finns alternativ att tillgå på mark- naden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;För trådsändningar finns i dag en skyldighet för nätinnehavare att distribuera vissa radioprogram. Den s.k. &lt;NOBR&gt;must-carry-principen&lt;/NOBR&gt; i 3 kap. 1 § YGL infördes av hänsyn till ”allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning” och utgör en inskränkning i etabler- ingsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Distributionsplikt på nätet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft10"&gt;Frågan inställer sig om den distributionsplikt som i dag gäller för postbefordringsföretag och andra allmänna trafikanstalter bör utsträckas till att gälla för dem som tillhandahåller internetaccess och dem som erbjuder värdtjänster, t.ex. driver ett webbhotell där enskilda kan hyra utrymme för sina webbplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Tillgången till och spridningen av yttranden via internet kan strypas på främst två sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Det som närmast kan anses motsvara ett brott mot distribu- tionsplikten för skrifter när det gäller nätpubliceringar är att den som levererar värdtjänster utestänger någon från att få utrymme på ett webbhotell på grund av dennes åsikter och värderingar. Därmed stoppas spridningen av den utestängdes yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Det andra sättet att begränsa det fria flödet av information och yttranden kan vara att en internetoperatör blockerar tillgång till vissa webbplatser främst på grund av deras innehåll. Därmed blir det omöjligt för operatörens kunder att ta del av information som operatören inte anser sig vilja göra tillgänglig. En plikt att ”distri- buera”, dvs. tillåta spridning av och tillgång till yttranden, skulle i det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td201"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td202"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;här fallet behöva utformas som en bestämmelse som förbjuder internetoperatörerna att blockera en webbplats respektive förbjuder leverantörer av värdtjänster att vägra någon tillgång till tjänsterna eller stänga en webbplats på grund av innehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Blockering av barnpornografi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft9"&gt;När det gäller att begränsa tillgången till barnpornografi har de större internetoperatörerna och ett antal mindre operatörer ingått en skriftlig överenskommelse med Rikspolisstyrelsen. Operatörerna förbinder sig att blockera de webbplatser som enligt polisens bedömning innehåller barnpornografi. Enligt polisens uppskatt- ningar blockeras på detta sätt 90 procent av alla internetanvändares tillgång till de webbplatser som finns angivna på en särskild lista som polisen upprättat. Denna frivilliga överenskommelse har delvis pressats fram från politiskt håll. Dåvarande justitieministern Thomas Bodström förklarade i mars 2005 att om inte branschen tog sitt ansvar var han inte främmande för att lagstifta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft10"&gt;Debatten om blockering tog ny fart när Spelutredningen pre- senterade sitt betänkande &lt;SPAN class="ft11"&gt;En framtida spelreglering &lt;/SPAN&gt;(SOU 2008:124). Enligt utredningen borde webbplatser med spel och lotterier som inte är anpassade till svensk lag blockeras. Utredningen kritiserades av flera remissinstanser. PTS ifrågasatte effektiviteten och befarade att blockeringen kunde skada enskildas yttrandefrihet. JK m.fl. remissinstanser konstaterade att någon motsvarande lagregel om att blockera olagligt material, t.ex. barnpornografi, inte hade införts. Hovrätten över Skåne och Blekinge befarade att det finns en risk att en blockering av webbplatser för spel och dobbel skulle kunna ha en smittoeffekt och drabba andra verksamheter och ytt- randen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft10"&gt;Spelutredningens förslag har inte lett till något lagförslag från regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;När det gäller försöken att stoppa tillgången på barnpornografi via internet har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; tagit fram ett förslag som skärper kraven på medlemsländerna att vidta åtgärder. Det bör enligt kom- missionen ske antingen genom lagstiftning eller genom att internet- leverantörerna förmås att ingå frivilliga överenskommelser om blockering av sådana webbplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Kritik har riktats mot blockering över huvud taget men främst mot att i lag införa tvingande regler för internetoperatörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft21"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p802 ft9"&gt;PTS konstaterar i sin rapport &lt;SPAN class="ft8"&gt;Öppna nät och tjänster &lt;/SPAN&gt;från 2009 att trycket på internetoperatörerna undergräver den ansvarsfrihet som finns för de ”mellanhänder” som bara vidareförmedlar internet- trafik. En sådan utveckling anser PTS vara problematisk ur öppen- hetssynpunkt eftersom den kan begränsa utbudet av innehåll ”och därmed strypa den mångfald av idéer som i dag tillåts florera på nätet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Användningen av elektroniska tjänster är enligt PTS en förut- sättning för i stort sett all verksamhet i det privata näringslivet och den offentliga sektorn, liksom för enskilda medborgare. PTS fram- håller att tillgången på kommunikationstjänster i alla former bidrar till kunskapsutbyte och en livskraftig samhällsdebatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Yttranden med distributionsproblem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Det finns som nämnts historiska exempel på hur regeringar och myndigheter har ingripit för att hindra spridningen av skrifter. Men även i närtid har det förekommit att åtgärder vidtagits för att stoppa spridning av yttranden. Nedan redovisas två uppmärksammade exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Nationaldemokraterna och Posten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Inför valet 2002 gav Nationaldemokraterna ut ett valmanifest. I 17 punkter angav partiet hur man ville förändra i Sverige. I manifestet fanns allt från krav på ordning i skolan till återsändande av invand- rare som saknar flyktingstatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Partiet fick omgående problem att sprida sitt budskap. Bussreklam drogs in, tidningar tackade nej till partiets annonser och Posten AB vägrade att dela ut manifestet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Det finns inget som tvingar privata företag eller enskilda att befatta sig med skrifter eller reklam som de ogillar och inte vill bli för- knippade med. Men när det gäller Posten AB och privata företag som har tillstånd att bedriva postverksamhet enligt postlagen träder grundlagen in. De klassas som postbefordringsföretag eller annan allmän trafikanstalt i den mening som avses i 6 kap. 4 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Därmed har bolaget enligt bestämmelsens ordalydelse ingen rätt att vägra distribuera skrifter på grund av deras innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft35"&gt;Enligt Posten AB innehöll emellertid Nationaldemokraternas valmanifest sådant som inte stämde med företagets ”produktvillkor”. I dessa produktvillkor finns bl.a. krav på att det som ska distribueras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td201"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td202"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft9"&gt;inte får innehålla inslag av pornografi och invandrarfientlighet. Som skäl för sin vägran att dela ut Nationaldemokraternas valmanifest hänvisade Posten AB till att företaget enligt postlagen inte hade någon skyldighet att distribuera s.k. masskorsband, dvs. försänd- elser som inte är adresserade. Till bilden hör att Posten AB hade tillstånd enligt postlagen att bedriva s.k. ”samhällsomfattande post- tjänst”. Enligt lagtexten innebär en sådan tjänst att alla användare ska kunna ta emot och avlämna postförsändelser. Med ”postför- sändelse” avses en adresserad försändelse som väger högst 20 kg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft10"&gt;Det bör påpekas att innan Posten bolagiserades år 1994 fanns i den allmänna poststadgan ett åtagande för Postverket att distribuera även oadresserade försändelser om dessa var ställda till vissa grupper av mottagare (s.k. gruppkorsband).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Frågan om Posten AB:s vägran att distribuera valmanifestet anmäldes till JK för prövning om företagets agerande var förenligt med TF. I sitt beslut den 4 mars 2003 (dnr &lt;NOBR&gt;301-03-30)&lt;/NOBR&gt; konstaterade JK att det inte fanns någon skyldighet enligt postlagen för Posten AB att befordra oadresserade försändelser. Därför ansågs Posten AB inte ha brutit mot bestämmelsen i 6 kap. 4 § TF när man vägrade att distribuera valmanifestet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Muhammedteckningarna och utrikesministern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft9"&gt;Det finns även exempel på att det har vidtagits åtgärder för att hindra spridningen av yttranden via överföringar. Den 9 februari 2006 ”släcktes” webbplatsen för Sverigedemokraternas tidning &lt;NOBR&gt;SD-kuriren&lt;/NOBR&gt; och med den även partiets webbplats. Internetoperatören tog bort webbplatsens uppkoppling mot internet efter att ha fått ”informa- tion” från Utrikesdepartementet och Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Upprinnelsen var att en dansk tidning hösten 2005 publicerade ett antal bilder på profeten Muhammed vilket ledde till protester från muslimer runt om i världen och våldsamma demonstrationer i flera arabiska länder. Med syftet att försvara yttrandefriheten publi- cerade den i Sverige grundlagsskyddade &lt;NOBR&gt;SD-kuriren&lt;/NOBR&gt; en satirteckning av profeten Muhammed. Utrikesministern Laila Freivalds tog avstånd från publiceringen och bad om ursäkt för att det i Sverige finns personer som ”är hänsynslösa och medvetet kränker”. Sverigedemokraterna betecknades av utrikesministern som en liten grupp extremister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft31"&gt;Senare framkom det att utrikesministern inte bara hade uttalat sig utan även sanktionerat att hennes närmaste medarbetare kon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355336x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;taktade den berörda webboperatören för att lämna information. Även Säkerhetspolisen hade kontaktat webbföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Stängningen av webbplatsen prövades först av JK (beslut den 24 mars 2006 i ärendet med dnr &lt;NOBR&gt;1319-06-21)&lt;/NOBR&gt; som konstaterade att lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;är entydig och att en myndighet inte får ”förbjuda eller hindra” offentliggöranden eller spridning av yttranden till allmänheten via en webbplats. JK:s beslut fortsätter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft12"&gt;Att företrädare för det offentliga fysiskt eller genom hot ser till att en hemsida stängs strider sålunda mot detta förbud. Även vissa påtryck- ningar som leder till stängning kan innebära ett brott mot förbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Eftersom det under utredningen framkom att statsrådet hade god- känt tjänstemannens agerande blev stängningen av webbplatsen en fråga för riksdagens konstitutionsutskott, som har att utöva tillsyn över statsråden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft17"&gt;I sitt granskningsbetänkande, bet. 2006/07:KU20, drog KU slut- satsen att kontakten med internetoperatören inte borde ha tagits. KU skrev i sitt beslut bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft89"&gt;Med hänsyn till de ändamål som uppbär censurförbudet måste myn- digheterna i allt väsentligt avhålla sig från att försöka påverka grund- lagsskyddade mediers publiceringsbeslut, eftersom påverkan lätt kan uppfattas som påtryckningar, och påtryckningar i sin tur i realiteten kan leda till att publicering hindras eller näst intill. Särskilt känsligt får det anses vara om den som agerar företräder regeringen eller ett departement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Den s.k. distributionsplikten i TF och YGL utvid- gas. Den som har tillstånd att bedriva postverksamhet ska inte kunna vägra att distribuera oadresserade skrifter och tekniska upptagningar på grund av deras innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Någon distributionsplikt för internetoperatörer och leverantörer av värdtjänster bör inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft35"&gt;Kommittén vill framhålla betydelsen av att spridningen av yttranden på grund av deras innehåll inte hindras eller försvåras av myndigheter eller andra allmänna organ. Distributionsrätten är som framhållits ovan central för att yttrandefriheten ska ha ett reellt innehåll. Rätten att sprida yttranden gör sig lika starkt gällande oavsett om det hand-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft21"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td201"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td202"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;lar om tryckta skrifter, tekniska upptagningar eller olika former av överföringar som t.ex. radioprogram och databaser som görs till- gängliga via internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;I TF och YGL kompletteras distributionsrätten med en skyldig- het för postbefordringsföretag och andra allmänna trafikanstalter att distribuera skrifter och tekniska upptagningar utan hänsyn till deras innehåll. Denna distributionsplikt gäller alltså för tryckta skrifter och tekniska upptagningar, men inte för andra massmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;Tryckta skrifter och tekniska upptagningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Bestämmelserna om distributionsrätten i TF och YGL är tydliga och säkrar rätten att sprida yttranden. Endast ingripanden som uttryck- ligen anges i grundlagarna får vidtas för att hindra spridning, t.ex. konfiskeringsbeslag som beslutas av JK med stöd av 9 kap. 2 § och 10 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ TF vid misstanke om att ett tryckfrihetsbrott har begåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;När det gäller distributionsplikten finns det anledning att överväga om Posten AB:s vägran att distribuera Nationaldemokraternas val- manifest bör föranleda en utvidgad distributionsplikt. Postens vägran får anses svårförenlig med de intentioner och tankar som ligger bakom distributionsplikten. En rätt att få sina åsikter distribuerade bör finnas även för politiska partier med obekväma eller av de flesta oönskade värderingar. Postens vägran innebar att Nationaldemokraterna i prak- tiken fick stora problem att nå ut med sitt politiska budskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Det framstår enligt kommitténs mening som angeläget att möj- ligheten att bedriva opinionsbildning genom bland annat s.k. mass- korsband säkras. Denna form för att nå ut med politisk information eller annan opinionsbildning är viktig inte minst för politiska partier och ideella organisationer. För de politiska partierna är denna kom- munikationskanal särskilt betydelsefull under ett valår då miljontals valsedlar och tonvis med valpropaganda ska distribueras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Det är mot denna bakgrund motiverat att vidga bestämmelsen om distributionsplikt i TF och YGL till att omfatta även oadress- erade försändelser. Det bör inte över huvud taget lämnas något utrymme för dem som har tillstånd att bedriva postverksamhet – och därmed fyller en viktig funktion för spridningen av yttranden – att utifrån innehållet avgöra vilka skrifter och tekniska upptag- ningar som ska distribueras. Utvidgningen bör gälla även i de fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft21"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;distributionen sker på ett sätt som inte omfattas av tillståndet enligt postlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Det kan visserligen hävdas att redan förbudet i bestämmelsen att ställa ”särskilda villkor” inkluderar ett förbud mot att vägra distri- buera en skrift på ett visst sätt på grund av dess innehåll. Men en sådan tolkning har avvisats av JK och sedermera även TYB (se i det följande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I TYB:s delbetänkande &lt;/SPAN&gt;Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Internationellt rättsligt bistånd, brottskatalogen, målhandlägg- ningsfrågor m.m. &lt;SPAN class="ft9"&gt;(SOU 2004:114) väcktes frågan om det inte borde införas en skyldighet för Posten AB att distribuera oadresserade skrifter. Frågan togs upp med anledning av företagets vägran att distribuera Nationaldemokraternas valmanifest.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Beredningen konstaterade att förbudet mot transportvägran i 6 kap. 4 § TF och 3 kap. 10 § YGL gäller endast i den mån det finns en offentligrättslig skyldighet att befordra skrifter och upptag- ningar enligt bestämmelser utanför grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft37"&gt;Med tanke på att det är vanligt att politiska partier sprider mate- rial på detta sätt har distributionen av masskorsband enligt bered- ningen betydelse för den demokratiska processen. Beredningen konstaterade att i det nämnda fallet hade ”ett litet politiskt parti inte kunnat distribuera sitt material inför valet 2002 på samma sätt som andra partier”. TYB förklarade i sitt betänkande att den ansåg det ”fullt möjligt och, med hänsyn till intresset av en vid yttrande- frihet, naturligt” att införa en skyldighet att distribuera även oadress- erade försändelser. I synnerhet när det gäller partiinformation och valsedlar skulle en sådan distributionsplikt enligt beredningen vara av betydelse för den demokratiska processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft37"&gt;TYB avstod trots det från att föreslå en ändring i grundlagen. Inflyttningen till tätorterna har gjort det lättare att anlita andra företag än Posten för direktutdelning menade beredningen. Bered- ningen framhöll också att etableringen av internet har skapat nya vägar för att sprida yttranden. En distributionsvägran skulle enligt beredningen i dag därför inte få lika genomgripande effekter som vid tiden för TF:s tillkomst. Beredningen menade att frågan därför snarare hörde hemma i vallagstiftningen än i TF och YGL och hänvisade till den då sittande Grundlagsutredningen, som hade i uppgift att se över valsystemet och vallagen. Något förslag i den riktningen lade dock aldrig Grundlagsutredningen fram (se betänk- andet &lt;SPAN class="ft38"&gt;En reformerad grundlag&lt;/SPAN&gt;, SOU 2008:125).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft31"&gt;Yttrandefrihetskommittén fäster, som redan har framgått, större vikt vid den principiella distributionspliktens betydelse för yttrande-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft21"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td201"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td202"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;friheten. Lagstiftaren bör enligt Yttrandefrihetskommitténs uppfatt- ning se till att de som anförtros en sådan vital samhällsuppgift inte kan hindra spridningen av skrifter och tekniska upptagningar på grund av deras innehåll. Först då får grundlagarnas intentioner genomslag i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Distributionsplikten gör sig extra starkt gällande i de fall det råder en situation där en distributör i praktiken är den enda som svarar för stora delar av förekommande spridning. Sådan är situationen när det gäller postbefordran. Posten AB är i realiteten det enda företag som kan sprida skrifter och tekniska upptagningar till och i samtliga delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft37"&gt;En transportvägran skulle i dag visserligen inte få samma all- varliga följder för yttrandefriheten som under 1700- och 1800- talen. Men för den som drabbas kan det likväl innebära ett kraftigt avbräck i möjligheten att nå ut med information och skapa opinion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;Kommitténs slutsats är alltså att distributionsplikten bör för- stärkas. Den som bedriver postverksamhet och omfattas av bestäm- melsen ska inte ska kunna neka till att distribuera en skrift eller en teknisk upptagning med hänvisning till dess innehåll. Det gäller oavsett om försändelsen är adresserad eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Precis som gäller i dag för adresserade försändelser innebär det att den som omfattas av bestämmelsen är skyldig att distribuera t.ex. en oadresserad skrift även om den innehåller brottsliga yttranden eller om postbefordringsföretaget av andra skäl ogillar eller finner inne- hållet stötande. Distributionen av en skrift eller teknisk upptagning får däremot naturligtvis vägras av andra skäl, t.ex. att företaget inte har någon verksamhet i ett visst område eller att den som vill ha tjänsten utförd inte kan förväntas göra rätt för sig ekonomiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;När det gäller att bedöma vad som är brottsligt är det något som ankommer endast på domstolarna att avgöra. Beslag av en skrift kan endast beslutas av JK i avvaktan på domstolsbeslut och endast komma i fråga för en skrift som är utgiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Bestämmelserna om distributionsplikten finns i dag på grund- lagsnivå i TF och YGL vad gäller adresserade försändelser. En utvidg- ning av de nuvarande bestämmelserna i TF och YGL får till följd att en fråga som berör enskildas avtalsfrihet regleras i grundlag. Sådan lagstiftning har varit ovanlig i svensk rätt. Traditionellt har grund- lagarna reglerat relationen mellan det allmänna och den enskilde (SOU 2008:125 s. 404).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft35"&gt;Det kan alltså på principiella grunder invändas att det allmänna inte ska ingripa i enskilda juridiska personers rätt att själva bestämma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft21"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p807 ft10"&gt;över sin verksamhet. Denna invändning får dock stå tillbaka för det praktiska och starka allmänna intresset att säkerställa rätten att få skrifter och tekniska upptagningar distribuerade över hela landet. På motsvarande sätt har lagstiftaren tidigare ingripit genom att införa en skyldighet för privata företag som bedriver sändningar genom tråd att ge utrymme för program som behövs för att ge allmänheten tillgång till en allsidig upplysning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Enligt kommitténs uppfattning är distributionsfrågan så central att den bör ges den stadga som följer av att bestämmelserna läggs fast i grundlag. Det gäller inte minst för att förhindra att tillfälliga opinionsyttringar leder till att spridningsplikten inskränks genom ett enkelt majoritetsbeslut i riksdagen. Därför är det lämpligt att det förbud mot att ställa särskilda villkor som finns i 6 kap. 4 § TF respektive 3 kap. 10 § YGL kompletteras och att distributionsplikten därmed görs mer heltäckande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;En invändning mot förslaget kan vara att distributionsplikten medför att den som har tillstånd att bedriva postverksamhet blir skyldig att sprida även uppenbart brottsligt material, liksom oönskade försändelser med exempelvis pornografiskt innehåll. Det är dock en effekt som får accepteras med hänsyn till vikten av att den som står för spridningen inte ska kunna göra någon bedömning av om inne- hållet lämpar sig för spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Även i fortsättningen kommer naturligtvis den som utan föregå- ende beställning via posten eller på annat sätt tillställer någon en pornografisk bild att kunna straffas enligt vad som sägs i lag. En utökad distributionsplikt påverkar alltså inte bestämmelserna i 6 kap. 2 § första stycket 1. TF eller 3 kap. 12 § första stycket 2 YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Distributionsplikten kan vidgas på det åsyftade sättet enklast genom att det i de berörda bestämmelserna anges att distributions- plikten gäller såväl adresserade som oadresserade försändelser av skrifter respektive tekniska upptagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Distributionsplikt för överföringar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft35"&gt;Eftersom det finns ett stort antal operatörer som tillhandahåller internetaccess har den som nekas uppkoppling eller ogillar att en operatör spärrar tillgången till vissa webbplatser möjlighet att skaffa en annan operatör. På samma sätt finns möjlighet att hitta en ny leverantör av värdtjänster för den som nekas utrymme på ett webb- hotell för att publicera yttranden. Marknaden får sägas hittills ha tillgodosett yttrandefrihetsintresset. Mot bakgrund härav har vi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td201"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td202"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;inte haft anledning att närmare överväga frågan som också berör etableringsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;Yttrandefrihetskommittén gör dock bedömningen att det på detta område finns anledning att noga följa utvecklingen. Det beror bl.a. på att ett fåtal internetoperatörer dominerar marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft21"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;P class="p815 ft124"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Rättegångsbestämmelserna – en översyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Reglerna om rättegången i tryck- och yttrandefrihetsmål finns i 12 kap. TF och 9 kap. YGL, varvid bestämmelserna i YGL hänvisar till TF. Beträffande detaljregleringen hänvisas i stor utsträckning till ”lag” (se 12 kap. 15 § TF), varmed i praktiken avses den s.k. tillämpningslagen. Där finns bestämmelser om rättegången i &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; kap. I 12 kap. TF finns dock en ganska ingående reglering av jurysystemet. I den delen har man alltså valt att reglera i detalj på grundlagsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;Kommittén har funnit att det bör övervägas om grundlagen utan förluster i skyddet för yttrandefriheten kan avlastas ett antal detalj- regler om juryn. Man kan t.ex. fråga sig om regler om antalet jury- ledamöter i varje län behöver finnas på grundlagsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft10"&gt;Vad gäller övriga bestämmelser om rättegången har kommittén inte funnit anledning att överväga några justeringar annat än av det slag som nämns i kap. 11 (språk m.m.). Den särskilda frågan om enskildas skydd mot anspråk på rättegångskostnader i vissa fall tas upp i kap. 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Jurysystemets grunder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Den särskilda processordningen i tryckfrihetsmål utgör en av grundprinciperna i TF. De bestämmelser som finns i TF ska också tillämpas i yttrandefrihetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft17"&gt;En central del av processordningen är juryinstitutet. I tryck- eller yttrandefrihetsmål ska som huvudregel en jury bestående av &lt;SPAN class="ft68"&gt;nio juryledamöter &lt;/SPAN&gt;medverka. Juryn ska ta ställning till om ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft21"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Rättegångsbestämmelserna - en översyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;specifikt yttrande utgör ett brott enligt TF. Begås den brottsliga gärningen i medier som omfattas av YGL är den att betrakta som ett yttrandefrihetsbrott. Juryn ska inte motivera sitt ställnings- tagande. En jury ska som regel också medverka vid bedömning av meddelarbrott enligt 7 kap. 3 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;För att ett yttrande ska anses brottsligt krävs att minst sex av de nio juryledamöterna är eniga om det. Ett friande juryutslag kan inte ändras av rätten eller av högre instans. Däremot kan rätten, om juryn anser att ett yttrande är brottsligt, frikänna den tilltalade eller hänföra brottet under en mildare straffbestämmelse. Det är rätten som avgör vem som ska hållas ansvarig. Rätten avgör också frågor om påföljd, konfiskering och skadestånd utan medverkan av juryn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;De nio i juryn är tänkta att &lt;SPAN class="ft11"&gt;spegla tidsandan &lt;/SPAN&gt;men också den stämning som råder där brottet har begåtts. Det har därför ansetts betydelsefullt att juryn har en &lt;SPAN class="ft11"&gt;geografisk anknytning &lt;/SPAN&gt;till orten där det misstänkta brottet har begåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Juryns tillkomst och reformering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Från TF:s tillkomst 1766 fram till år 1810 handlades tryckfrihets- målen i domstolarna som vilka andra mål som helst. Efter reformeringen av grundlagen år 1810 begränsades behörigheten att ta upp tryckfrihetsmål uttryckligen till stadsdomstolar. Dessa avgjorde i regel inte målen utan utförde en egen undersökning som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft10"&gt;– tillsammans med ett utlåtande – överlämnades till Svea hovrätt. Hovrätten avgjorde målen efter att en särskild tryckfrihets- kommitté fått yttra sig. I vissa fall skulle målet underställas Högsta domstolen. Enskilda ärekränkningsmål avgjordes dock normalt av underrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Åren efter ändringarna 1810 fördes en intensiv debatt om hur tryckfrihetsmålen skulle handläggas. Fem år senare avskaffades tryckfrihetskommittén och ersattes med en jury där ledamöterna utsågs av parterna och rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Jurysystemet genom tiderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft31"&gt;Sedan jurysystemet inrättades har antalet tryckfrihetsmål varierat. Statsvetaren Torbjörn Vallinder har i sitt verk om tryckfrihets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft21"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td203"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td204"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Rättegångsbestämmelserna - en översyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;juryn, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Nio edsvurna män&lt;/SPAN&gt;, gått igenom tryckfrihetsåtalen från 1815 och framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1830-talet&lt;/NOBR&gt; lät regeringen väcka drygt 40 åtal. De riktade sig främst mot de liberala tidningar som angrep kungamakten och skrifter som kritiserade Karl XIV Johans tryckfrihetspolitik med dess s.k. indragningsmakt. Kungen lyckades inte med hjälp av juryn tysta oppositionen och tvingades konstatera att indragningsmakten hade visat sig vara verkningslös.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Även i slutet av &lt;NOBR&gt;1880-talet&lt;/NOBR&gt; och under &lt;NOBR&gt;1910-talet&lt;/NOBR&gt; var åtalen vanliga och riktade sig framför allt mot den framväxande arbetar- rörelsens kritik mot de rådande samhällsförhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;Strax före utbrottet av och under andra världskriget drev regeringen en repressiv tryckfrihetspolitik. Utöver offentliga maningar, transportförbud och införandet av en vilande censurlag lät regeringen initiera 38 åtal från hösten 1939 till våren 1943.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;I inledningen av kriget hade regeringen framgång i åtalen. Enbart under 1939 väcktes 19 åtal varav 17 slutade i fällande domar. Därefter började juryn gå emot regeringens vilja att fälla tidningarna och under 1940 friade juryn i tolv av 15 fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Motgångarna fick regeringen att byta strategi. Det förekom att regeringen lät konfiskera tidningar som hade lett till ”missförstånd med utländsk makt”. Det skedde med stöd av en paragraf i TF som aldrig tidigare hade använts och som allmänt hade betraktats som antikverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Justitieministern KG Westman noterade i sin dagbok att konfiskationerna hade den fördelen ”att man kommer förbi den oberäkneliga och i utrikespolitiska frågor omdömeslösa juryn”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(Westman, &lt;/SPAN&gt;Politiska anteckningar september 1939 – mars 1943&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Stockholm 1987).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft17"&gt;Torbjörn Vallinder ser vissa skillnader mellan olika perioder, men hans slutsats är att juryn över tid har varit mer ett skydd än den utgjort ett hot mot tryckfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;Reformeringen av jurysystemet 1949&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;Den genomgripande översyn av TF som var klar 1947 efter fyra års arbete omfattade också jurysystemet (SOU 1947:60 s. 186). De sakkunniga upprepade i allt väsentligt de skäl som angavs när juryn infördes och framhöll att juryn tidigare hade ansetts utgöra ”ett värn mot övergrepp från regeringsmakten och ämbetsmännen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft21"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Rättegångsbestämmelserna - en översyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p818 ft89"&gt;Att avgöra var gränsen skall dragas mellan befogad presskritik och straffvärt yttrande är ej sällan en svår och grannlaga uppgift. En jury, som företräder en upplyst, allmänt medborgerlig uppfattning, synes i allmänhet vara mera skickad för denna uppgift än en domstol. För domstolarnas egen auktoritet kan det ock vara till fördel, att de icke göras till skiljedomare i politiska frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;En juryprövning kunde visserligen innebära faror om jury- medlemmarna i politiskt känsliga frågor skulle ta större politisk hänsyn än domarna. Men det var enligt de sakkunniga inget särskilt tungt argument emot jurysystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft12"&gt;Väl kunna meningarna vara delade om det sätt på vilket juryinstitutionen fyllt sin uppgift; vad angår tryckfriheten i dess viktigaste beståndsdel, den politiska yttrandefriheten, torde dock några anmärkningar icke kunna riktas mot juryn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft9"&gt;För att eliminera faran för att juryn skulle låta sig påverkas av stämningar och värderingar i samhället som inte hör ihop med ”ett objektivt bedömande”, och att den i förtalsmål inte skulle klara av bevisprövningen på ett fullgott sätt, föreslog de sakkunniga att vid fällande juryutslag domstolen skulle kunna fria. Därmed flätades en medborgerlig bedömning samman med ett professionellt dömande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Den dittills gällande ordningen att juryledamöter dels lottades fram ur en lista som domstolen hade fastställt, dels utsågs bland personer som parterna själva nominerat ansåg utredningen inte tillgodose det folkliga inflytande som borde känneteckna jury- institutet. Utredningen föreslog därför att juryledamöterna skulle utses av folkvalda församlingar. Valet föll på landstingen och, i städer utan landsting, på stadsfullmäktige. Därutöver föreslog utredningen ett antal organisatoriska förändringar, bl.a. att jury- ledamöterna skulle delas in i två grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Förslaget mottogs överlag positivt av remissinstanserna. Regeringen ställde sig i huvudsak bakom utredningens förslag. Enligt regeringen var det betydelsefullt att tryckfrihetsmål skulle avgöras under medverkan av lekmän som ”skola representera det folkliga inflytandet i domstolen” och att de utgjorde en ”garanti för tryckfriheten, i främsta rummet den politiska yttrandefriheten”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft21"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td203"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td204"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Rättegångsbestämmelserna - en översyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Jurysystemet ifrågasatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;I slutet av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; ifrågasattes både pressens självsanerande verksamhet och jurysystemet. I direktiven till Massmedie- utredningen (MMU) förklarade regeringen att jurysystemet ”utgör utan tvivel ett värn för yttrandefriheten i tryck, radio och tele- vision”. Men systemet var enligt regeringen behäftat med brister, bl.a. framhölls avsaknaden av prejudikatbildning (se MMU:s betänkande &lt;SPAN class="ft11"&gt;Massmediegrundlag, &lt;/SPAN&gt;SOU 1975:49 s. 48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Av de 242 mål som MMU lät undersöka från åren &lt;NOBR&gt;1963–1972&lt;/NOBR&gt; fällde juryn i 194 fall. I s.k. ”porrmål” fällde juryn i 145 av 155 mål, medan förtalsmålen slutade med fällning i 49 av 86 fall. Enligt utredningens samlade bedömning fyllde juryn ”sin funktion ganska bra”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Men utredningen påpekade att det fanns problem med jury- systemet (s. 136) och skrev:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft89"&gt;Av den av MMU verkställda undersökningen framgår att åtskilliga tryckfrihetsmål på parternas begäran avgjorts utan jury, och i ett inte obetydligt antal fall har rätten kommit till en mildare bedömning än juryn. Framför allt visar emellertid undersökningen hur ojämn bedömningen av juryn varit. Med det nu gällande jurysystemet måste det i stor utsträckning anses omöjligt för en part att i förväg någorlunda säkert beräkna utgången av en tryckfrihetsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft37"&gt;MMU:s förslag till lösning på problemet var att alla tryck- och yttrandefrihetsbrott skulle handläggas av en domstol med placering i Stockholm. Juryn skulle ersättas med nio ledamöter, varav ordföranden och vice ordföranden skulle vara ordinarie domare. De övriga sju skulle vara lekmän och utses av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Den första reaktionen på utredningens förslag om juryn var positiv eller avvaktande. Men kritiken mot förslaget blev med tiden stark. Hovrätten över Skåne och Blekinge fann det orimligt att inrätta en specialdomstol enbart för att få en effektiv prejudikat- bildning för ärekränkningsmål. Det viktiga var inte dessa förtalsmål utan att säkerställa den politiska och kulturella yttrandefriheten, menade hovrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Tankarna på en specialdomstol hade tidigare väckts flera gånger men alltid tillbakavisats enligt hovrättens remissvar. Regeringen valde att inte gå vidare med MMU:s förslag och jurysystemet fick leva vidare oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft21"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355347x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Rättegångsbestämmelserna - en översyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Fallet Holm fällde Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;I november 1993 fällde Europadomstolen för mänskliga rättigheter Sverige för brott mot konventionens artikel 6.1 om rätten till en rättvis rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft10"&gt;Målet avsåg förtal och har kommit att kallas ”Fallet Holm”.&lt;SPAN class="ft83"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Holm ansåg sig förtalad i en bok, men juryn friade författaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft37"&gt;Holm hävdade att han inte hade fått en opartisk rättegång eftersom fem av jurymedlemmarna tillhörde det socialdemokratiska partiet. Även förläggaren av boken var socialdemokrat och boken var utgiven på ett förlag knutet till det socialdemokratiska partiet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Under prövningen av ärendet inför Europakommissionen (Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna) och i Europadomstolen redogjorde Sverige för den svenska traditionen med juryprövning och förklarade att det var en hävdvunnen princip att juryledamöter i dessa roller inte representerade ett parti utan allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Men domstolen fällde trots det Sverige med sju röster mot två. Utslaget ledde till att regeringen lät se över bestämmelserna om juryn. Bland annat övervägdes möjligheten att Högsta domstolen skulle avgöra vilka fall som skulle prövas med jury (se 1993 år domarutredning i betänkandet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Domaren i Sverige inför framtiden – utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete, &lt;/SPAN&gt;SOU 1994:99). Förslaget avvisades och i stället föreslog regeringen att domstolarna skulle pröva om en juryledamot är jävig enligt samma regler som gäller för domare enligt 4 kap. 13 § rättegångsbalken. Juryinstitutet gick därmed trots fällningen i Europadomstolen intakt ur konflikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett antal detaljbestämmelser som i dag ligger på grundlagsnivå flyttas till vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft10"&gt;Kommittén anser det angeläget att framhålla den betydelse som den särskilda processordningen med juryprövning har och har haft för yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se domen den 25 november 1993 i målet Holm mot Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft21"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td203"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td204"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Rättegångsbestämmelserna - en översyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Det har inte specifikt ingått i kommitténs uppdrag att utvärdera eller materiellt se över juryinstitutet. Den översyn som har gjorts har i stället skett inom ramen för den allmänna översynen av de två gällande grundlagarna och – inledningsvis – som ett led i arbetet på en eventuell ny yttrandefrihetsgrundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Regler som är grundläggande för juryinstitutet bör även i fortsättningen finnas på grundlagsnivå. Det gäller t.ex. kravet på kvalificerad majoritet i juryn för fällande dom, att behöriga domstolar ska vara spridda över landet och att juryledamöter ska utses av direktvalda församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Detaljregler som inte anses kunna påverka yttrandefriheten föreslås antingen utmönstras eller överlämnas till reglering i lag eller förordning. Exempel på regler som kan finnas i lag är sådana som gäller antalet juryledamöter per län och sådana som avser den s.k. jurymannalistan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft35"&gt;Några ytterligare kommentarer till de föreslagna förändringarna finns i författningskommentaren avseende 12 kap. TF (se kap. 23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft21"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;15 Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft15"&gt;Databasregeln i korthet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft10"&gt;Den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL innebär i korthet att grund- lagens bestämmelser om radioprogram ska tillämpas då information tillhandahålls allmänheten ur en databas. Med en databas avses enligt 1 kap. 1 § femte stycket en samling av information lagrad för automatiserad behandling. En förutsättning för att databasregeln ska vara tillämplig är att innehållet i databasen kan ändras endast av den som driver verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;En annan förutsättning för grundlagsskydd är att databasen till- handahålls på något av de sätt som anges i bestämmelsen. Grund- lagen gäller för det första när innehållet i en databas tillhandahålls direkt genom överföring som sker på begäran av mottagaren. Det vanligaste exemplet på sådant tillhandahållande är webbsidor på internet. Det andra sättet som omfattas av bestämmelsen är när innehållet tillhandahålls indirekt på särskild begäran genom fram- ställning av en teknisk upptagning, en skrift eller en bild. Det handlar i dessa fall om s.k. print on &lt;NOBR&gt;demand-verksamhet&lt;/NOBR&gt; där t.ex. en &lt;NOBR&gt;dvd-skiva&lt;/NOBR&gt; eller en bok framställs när en kund beställer den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft37"&gt;Det tredje sättet för tillhandahållande som omfattas av databas- regeln är överföringar som sker enligt en överenskommelse i för- väg. Det handlar här om s.k. &lt;NOBR&gt;push-teknik&lt;/NOBR&gt; genom vilken informa- tion skickas från en databas till en mottagare enligt ett schema som mottagaren har specificerat i förväg, t.ex. sådan nyhetsbevakning som kan beställas på vissa webbplatser. Det kan gälla t.ex. nytill- kommet material inom vissa ämnesområden eller enligt vissa sök- kriterier som användaren har specificerat i förväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;Det fjärde sättet för tillhandahållande som nämns i databas- regeln är att innehållet i databasen spelas upp offentligt. Det som avses är i första hand s.k. digital bio. Sådan uppspelning sker utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft21"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft37"&gt;att det finns en teknisk upptagning, dvs. en filmrulle. I stället spelas filmen upp direkt från biografens datorserver eller från en server till vilken biografen har tillgång via elektronisk kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;Grundlagsskyddet enligt databasregeln gäller automatiskt för data- baser som tillhandahålls av de aktörer som anges i första stycket. Det automatiska grundlagsskyddet gäller således för ”en redaktion för en periodisk skrift eller för radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tryckta eller därmed enligt tryckfrihetsförord- ningen jämställda skrifter eller av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå”. I förarbetena brukar dessa benämnas massmedie- företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Databaser som tillhandahålls av andra aktörer än de som anges i första stycket omfattas av databasregeln om det finns ett utgiv- ningsbevis utfärdat. Förutsättningarna för bl.a. utfärdande och åter- kallelse av utgivningsbevis för databaser framgår av &lt;NOBR&gt;andra–femte&lt;/NOBR&gt; styckena i databasregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Databasregeln i 1 kap. 9 § YGL infördes vid grundlagens till- komst år 1992 och har därefter utvidgats och ändrats vid flera tillfällen. År 2003 infördes exempelvis möjligheten för andra än s.k. massmedieföretag att få grundlagsskydd för sina databaser genom att söka och få ett utgivningsbevis. Samtidigt utvidgades tillämp- ningsområdet till att omfatta även s.k. print on &lt;NOBR&gt;demand-verk-&lt;/NOBR&gt; samhet och &lt;NOBR&gt;push-teknik.&lt;/NOBR&gt; År 2010 kompletterades bestämmelsen för att ge grundlagsskydd även åt digital bio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Det har funnits vissa tillämpningsproblem med databasregeln. Dessa har berörts av Tryck- och yttrandefrihetsberedningen (SOU 2006:96 s. 173 f.). Även Yttrandefrihetskommittén har behandlat dem i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag? – Yttrandefrihets- kommittén presenterar tre modeller&lt;/SPAN&gt;, SOU 2010:68 (s. 67 f.). En översiktlig beskrivning av dessa problem görs i avsnitt 6.5. Nedan lämnas en redogörelse för de tillämpningsproblem som framstår som mest angelägna att åtgärda. I det därpå följande avsnittet lämnas förslag till ändringar i databasregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Begreppet redaktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft37"&gt;Ett tillämpningsproblem som har att göra med det automatiska grundlagsskydd som gäller för s.k. massmedieföretag enligt första stycket gäller frågan hur begreppet ”redaktion” ska tolkas. Enligt bestämmelsen gäller nämligen grundlagen för databaser som till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;handahålls av bl.a. ”en redaktion för en periodisk skrift eller för radioprogram”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;Tillämpningsproblemen har att göra med att massmedie- företagen ibland väljer att organisera sin verksamhet på ett sätt som gör det svårt att definiera vad som är ”en redaktion” och vilken redaktion det är som råder över innehållet i en viss databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Det gäller bl.a. massmedieföretag med omfattande publicerings- verksamhet som bedrivs genom flera kanaler, t.ex. flera webbplatser och radioprogram. Det är i sådana situationer vanligt att det inte är samma personer som tar fram innehållet till ett radioprogram som uppdaterar innehållet på företagets alla webbplatser. Det kan också handla om situationer då databasverksamheten läggs i en annan juridisk person än den där redaktionen för den periodiska skriften eller radioprogrammet finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;Det automatiska grundlagsskyddet enligt databasregeln är, som har nämnts ovan, avsett främst för de databaser som tillhandahålls av traditionella massmedieföretag. Det finns emellertid inget hinder mot att det automatiska grundlagsskyddet även tillämpas på data- baser som tillhandahålls av andra, t.ex. en privatperson som också direktsänder ett radioprogram över internet. I vissa fall är inte personen eller företaget i fråga medveten om att grundlagen gäller automatiskt. Detta kan framstå som problematiskt eftersom grund- lagsskyddet medför vissa straffsanktionerade skyldigheter, såsom att utse utgivare. Det finns ingen möjlighet att avstå från det automatiska grundlagsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft37"&gt;Dessa tillämpningsproblem har berörts i praxis och i förarbets- uttalanden. I rättsfallet RÅ 2003 ref. 30 bedömde Regeringsrätten, numera Högsta förvaltningsdomstolen, att redaktionsbegreppet inte innebär ett krav på att verksamheten ska innefatta nyhets- förmedling eller opinionsbildning. Vidare ansåg Regeringsrätten att redaktionsbegreppet inte kan ges någon annan eller vidare innebörd än att det innefattar de personer som har hand om ordnandet och utgivningen av tryckta skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;I propositionen &lt;/SPAN&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet&lt;SPAN class="ft35"&gt;, 2001/02:74, ansåg regeringen att det handlar om en redaktion enligt databasregeln även när ett traditionellt massmedieföretag förlägger sin databas- verksamhet till en särskild juridisk person (s. 46 f.). En förut- sättning är dock att massmedieföretaget fortfarande kan anses vara den som tillhandahåller allmänheten upplysningarna. Det bör, enligt regeringen, vara de sakliga förhållandena och inte de formella omständigheterna som är avgörande. Prövningen får göras på grundval&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft21"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;av samtliga omständigheter i varje enskilt fall. Regeringen menade också att ledning får sökas i allmänna principer för räckvidden av offentligrättslig lagstiftning (jfr NJA 2001 s. 445).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft9"&gt;Denna tolkning av redaktionsbegreppet bekräftades av Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2007 s. 309, som handlade om tidnings- artiklar vilka tillhandahölls i tidningen Expressens arkivdatabas som ingick i tjänsten PressText. Domstolen ansåg att varken databasens placering eller det faktum att databasverksamheten var förlagd i en särskild juridisk person var avgörande för bedömningen av vem som tillhandahöll databasen. I stället var det ”mest förenligt med de intressen som grundlagarna bygger på, inte minst intresset av att källskyddet bevaras, att den som faktiskt råder över informationen i databasen också betraktas som den som tillhandahåller den”. Företaget som drev PressText och som saknade rätt att ändra i data- basen ansågs därför inte vara den som tillhandahöll arkivdatabasen. Högsta domstolen fann att det i stället var redaktionen för tidningen Expressen som hade tillhandahållit databasen för allmänheten. Den hade gjort det redaktionella urvalet vid publiceringen av artiklarna i databasen och hade dessutom behållit kontrollen över materialet efter publiceringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft10"&gt;Av dessa uttalanden kan man dra slutsatsen att det inte är en förutsättning för det automatiska grundlagsskyddet att de personer som sköter den tekniska driften av databasen tillhör en redaktion för en periodisk skrift eller ett radioprogram. Det är tillräckligt att redak- tionen råder över innehållet i databasen och gör det redaktionella urvalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft37"&gt;Det är inte heller en förutsättning att databasen innehåller samma material som har publicerats i skriften eller radioprogrammet, eller att databasen har samma namn som skriften eller radiopro- grammet. Det automatiska grundlagsskyddet enligt databasregeln omfattar således även databaser som saknar annan koppling till exempelvis en skrift eller ett &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; än att innehållet produceras av samma redaktion. Detsamma gäller enligt ovan nämnda förarbets- uttalande om tillhandahållaren av databasen har ett redaktionellt sam- arbete med en redaktion för en periodisk skrift eller ett radio- program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft21"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;Externa informationsleverantörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft37"&gt;Ett annat tillämpningsproblem avser risken för att grundlags- skyddet försvinner helt eller delvis för en databas om tillhanda- hållaren låter en s.k. extern informationsleverantör uppdatera innehållet i delar av databasen. Som ett exempel kan nämnas de medieföretag som låter ett produktionsbolag uppdatera en webb- sida som är kopplad till det radio- eller &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; som pro- duktionsbolaget producerar åt medieföretaget. Det kan även handla om ett företag som får i uppdrag att sköta och välja ut den reklam som visas på ett tidningsföretags webbplats. Ett annat tänkbart exempel är utomstående aktörer som på uppdrag av massmedie- företaget förhandsgranskar (modererar) användares artikelkom- mentarer och fattar beslut om att publicera eller inte publicera dessa på ett massmedieföretags webbplats. Det är även vanligt att personer som inte hör till medieföretaget anlitas för att blogga på en särskild del av företagets webbplats och därmed får möjlighet att lägga in material utan föregående granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft9"&gt;Ett villkor för grundlagsskyddet enligt databasregeln är att det handlar om en databas vars innehåll kan ändras endast av den som driver verksamheten. Detta villkor har ansetts vara en förutsättning för att utgivaren ska kunna bära sitt ensamansvar för det som publi- ceras (prop. 1990/91:64 s. 112). Ursprungligen angavs i databasregeln att den inte gäller om ”den mottagande kan ändra innehållet i registret”. Den nuvarande formuleringen infördes år 2003. Syftet med ändringen var att klargöra att databasregeln inte ”omfattar sådana databaser där t.ex. en extern informationsleverantör kan ändra innehållet utan föregående åtgärd av databasinnehavaren” (prop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft10"&gt;2001/02:74 s. 98). När andra än tillhandahållaren av databasen kan påverka innehållet på de sätt som beskrivits har det därför uppstått frågor om grundlagsskyddet gäller för databasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft37"&gt;Ändringen tillkom på förslag av Mediegrundlagsutredningen. Av utredningens betänkande &lt;SPAN class="ft38"&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft35"&gt;(SOU 2001:28, s. 483) framgår att syftet med ändringen inte var att utesluta grundlagsskydd för material som publiceras i databasen på uppdrag av den som driver tjänsten. Avsikten var i stället att undanta material som publiceras i s.k. ”hämtningslänkar”, dvs. information som på olika sätt automatiskt hämtas in från t.ex. en annan webbplats utan att det finns ett uppdragsförhållande mellan databasägaren och den externa informationsleverantören. Utred- ningen påpekade bl.a. att ”[d]en som driver verksamheten behöver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;inte själv ha den enda möjligheten att påverka innehållet utan även personal hos ett företag som driver verksamheten kan givetvis göra detta för företagets räkning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Detta kan dock inte sägas klart framgå av lagtexten och det har, som nämnts ovan, lett till en viss osäkerhet när det gäller webb- platser som innehåller material som uppdateras direkt av externa leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;Omodererade användarkommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;Ett liknande tillämpningsproblem rör databaser som innehåller delar som kan påverkas av mottagaren. Det handlar främst om kom- mentarer från användarna som läggs in i databasen utan föregående granskning av den som driver verksamheten. Inläggen kan göras med koppling till redaktionellt material (s.k. artikelkommentarer) eller i särskilda tjänster som är avsedda för diskussioner i vissa ämnesfrågor (s.k. diskussionsforum). Användarna av dessa tjänster kan, till skillnad från sådana externa informationsleverantörer som har berörts ovan, inte anses agera på uppdrag av den som driver verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft37"&gt;Det råder ingen tvekan om att dessa kommentarer innebär att någon annan än den som driver verksamheten kan påverka inne- hållet i databasen. Den oklarhet som har uppstått vid tillämpningen gäller i stället frågan om vad konsekvensen blir av att en databas innehåller sådana omodererade delar. Enligt en strikt tolkning upp- fyller databasen inte förutsättningarna för grundlagsskydd enligt databasregeln och följaktligen gäller inte grundlagen för databasen, dvs. hela databasen inklusive redaktionellt material. Utgångspunkten för en sådan tolkning är att det handlar om en och samma databas. Om de omodererade delarna av t.ex. en webbplats kan avskiljas från det redaktionella innehållet är det dock möjligt att betrakta webb- platsen som två eller flera databaser. Grundlagen gäller i sådana fall det redaktionella innehållet, medan de omodererade delarna faller utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft35"&gt;Svårigheten är att avgöra vad som krävs för att åstadkomma en sådan uppdelning mellan två databaser. Det gäller särskilt vid artikel- kommentarer, som vanligtvis är placerade i nära anslutning till redaktionellt material. Frågan behandlades i prop. 2001/02:74 (s. 98).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft21"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p829 ft89"&gt;När det på samma &lt;NOBR&gt;www-adress&lt;/NOBR&gt; finns både information som använd- arna inte kan ändra och t.ex. ett diskussionsforum där användarna kan göra inlägg som utan föregående åtgärd av databasinnehavaren blir direkt tillgängliga för andra användare torde diskussionsforumet kunna ses som en egen databas, om detta är naturligt med hänsyn till hur innehållet är ordnat på adressen. I sådant fall skulle endast den delen falla utanför grundlagsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft37"&gt;Radio- och &lt;NOBR&gt;TV-verket&lt;/NOBR&gt; (numera Myndigheten för radio och tv) ansåg i ett beslut år 2004, i vilket myndigheten avslog en ansökan om utgivningsbevis för databasen www.brollopstorget.se (dnr &lt;NOBR&gt;1192-2003),&lt;/NOBR&gt; att avgörande för vad som utgör en databas är hur den framstår för användaren. Databasen ska enligt myndigheten framstå som en sammanhållen produkt eller tjänst som tillhandahålls av en och samma redaktion eller organisation och med en integrerad layout och under ett namn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;JK har i ett beslut från 2004 ansett att frågan om en webbsida kan hänföras till någon viss databas bör kunna bedömas med led- ning av namnet och med beaktande av eventuell gemensam layout, redaktionell anknytning och hur sidorna tekniskt är anordnade i förhållande till varandra, samt att det ytterst avgörande bör vara om det material som har lagts ut framstår som en enhetlig produkt eller inte (dnr &lt;NOBR&gt;1675-04-31).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;I det tidigare nämnda rättsfallet NJA 2007 s. 309 ansåg Högsta domstolen att det fick anses naturligt att betrakta innehållet i en samling av datafiler vilka innehöll artiklar som hade publicerats i tidningen Expressen som en enhet i arkivdatabasen PressText. Högsta domstolen ansåg därför att dessa artiklar utgjorde en egen databas som var skild från motsvarande databaser med innehåll hämtat från andra källor i Presstext. I det fallet avgränsades databasen med hjälp av en sökfunktion som gjorde det möjligt att söka fram de artiklar från Expressen som ansågs utgöra en databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;Av beslut från senare tid framgår att JK har tolkat databasregeln så att grundlagsskydd kan gälla för redaktionellt material på en webbsida även om det på samma sida finns delar som innehåller omodererade läsarkommentarer (se t.ex. dnr &lt;NOBR&gt;987-12-31&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1179-12-&lt;/NOBR&gt; 31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft21"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;Omodererade delar på en databas med utgivningsbevis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft9"&gt;När det gäller databaser som omfattas av grundlagsskyddet med stöd av utgivningsbevis blir frågeställningen om omodererade delar något annorlunda. Utgivningsbevis ska inte utfärdas om en databas innehåller sådana delar. Vid utfärdandet har myndigheten att ta ställ- ning till om den aktuella databasen uppfyller förutsättningarna enligt databasregeln. Det kan därvid bli aktuellt att bedöma vad som avgränsar den databas som ansökan gäller (se ovan om Radio- och tv- verkets beslut om www.brollopstorget.se).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Om utgivningsbevis utfärdas för databasen och det därefter införs t.ex. ett omodererat diskussionsforum, är den som driver verksamheten skyldig att anmäla detta (3 kap. 22 § tillämpnings- lagen). Utgivningsbeviset får återkallas av den utfärdande myndig- heten om förutsättningar för att utfärda beviset inte längre finns (1 kap. 9 § tredje stycket fjärde meningen YGL). Men till dess att beslut om återkallelse har fattats har grundlagen ansetts gälla för databasen inklusive de omodererade delarna (jfr 1 kap. 9 § tredje stycket sista meningen YGL, se även prop. 2001/02:74 s. 100). Till skillnad mot vad som gäller för databaser som omfattas av det automatiska grundlagsskyddet finns det här ingen risk för att grund- lagsskyddet faller bort på grund av att tillhandahållaren har utformat databasen på ett visst sätt. För att grundlagsskyddet ska falla bort krävs ett myndighetsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;Svårtillgänglig lagtext&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft31"&gt;Databasregeln i 1 kap. 9 § YGL har med de tillägg och förändringar som har gjorts sedan tillkomsten år 1992 blivit mycket komplicerad och omfattande. Paragrafen innehåller i dag sex stycken och flera hänvisningar till andra bestämmelser i YGL och TF. Vidare inne- håller lagtexten flera formuleringar vars innebörd inte går att förstå utan en läsning av förarbeten och praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft21"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355357x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Databasregeln förtydligas så att det framgår av lagtexten att grundlagen inte gäller de delar av databasen som kan påverkas av någon annan än den som driver verksamheten eller någon som handlar på uppdrag av denne. Därutöver görs en språklig och redaktionell översyn av lagtexten i databasregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns inte tillräckliga skäl för att ta bort eller ändra redaktionsbegreppet i databasregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft37"&gt;Det är uppenbart att databasregeln har lett till flera komplicerade tillämpningsproblem. Dessa har behandlats i flera tidigare utred- ningar och har i vissa fall lett till ändringar. Syftet med ändringarna har i en del fall varit att förtydliga det avsedda tillämpnings- området, såsom tillägget av ”yrkesmässig” i formuleringen ”företag för yrkesmässig framställning” av bl.a. skrifter. I andra fall har avsikten varit att utvidga tillämpningsområdet till nya former för publicering på internet, såsom on demand- och &lt;NOBR&gt;push-teknik.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;De tillämpningsproblem som har berörts ovan har sin bakgrund i att den nya tekniken har medfört förändrade arbetssätt och nya organisationsformer inom massmediebranschen. Konvergensen mellan tekniker som tidigare har varit tydligt åtskilda leder till att medieföretagen sprider redaktionella innehåll på flera sätt. Ett tidningsföretag ger t.ex. inte bara ut en tryckt tidning. På företagets webbplats publiceras material från den tryckta tidningen tillsammans med artiklar som har tagits fram särskilt för webben men även till- sammans med videoklipp och ljudinspelningar samt i vissa fall direktsändningar av dagshändelser. Vissa tidningsföretag har även mer utpräglad &lt;NOBR&gt;tv-verksamhet&lt;/NOBR&gt; med direktsända studioprogram som tillhandahålls via deras webbplats, t.ex. Aftonbladet och Expressen. Samtidigt har radio- och &lt;NOBR&gt;tv-företag&lt;/NOBR&gt; utökat sitt utbud på nätet genom att radio- och &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; tillhandahålls via s.k. &lt;NOBR&gt;play-tjänster&lt;/NOBR&gt; och med s.k. &lt;NOBR&gt;pod-teknik.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft31"&gt;Det blir allt tydligare att webben och andra tjänster på internet är en helt central publiceringsplattform för medieföretagen. Även om de traditionella medierna såsom tryckta tidningar och sänd- ningar av radio och tv via etern och i kabel kommer att finnas kvar, är det troligt att alltmer av den massmediala kommunikationen kommer att flyttas över och tillhandahållas via nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft21"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Mot den bakgrunden finns det anledning att se över databas- regeln, som är den bestämmelse som i första hand gäller för publi- cering via nätet. Direktsändning via nätet av radio eller tv samt sändningar av radio och tv på tider som bestäms av sändare (s.k. &lt;NOBR&gt;tablå-tv)&lt;/NOBR&gt; omfattas dock av bestämmelsen om sändning av radio- program i 1 kap. 6 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;Redaktionsbegreppet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Databasregeln utformades ursprungligen som ett komplement till det grundlagsskydd som gällde för de traditionella medierna. Vid tillkomsten av YGL omfattade sålunda databasregeln endast sådana databaser som tillhandahölls av s.k. massmedieföretag. Först år 2003 utvidgades tillämpningsområdet till databaser som tillhandahålls av andra än massmedieföretag. En förutsättning är då att utgivningsbevis gäller. Uppräkningen av massmedieföretagen i första stycket var avsedd att överensstämma med den krets som källskyddet är knutet till (prop. 1990/91:64 s. 66). Databasregeln utformades därför med bestämmelsen om meddelarfrihet som förebild (jfr 1 kap. 1 § tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft37"&gt;Det automatiska grundlagsskydd som gäller för massmedie- företag omfattar bl.a. databaser som tillhandahålls allmänheten av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft37"&gt;”en redaktion för en periodisk skrift eller för radioprogram”. Som framgått ovan är det inte alltid klart vad som menas med en redak- tion. Det krävs t.ex. inte att det handlar om en verksamhet av viss omfattning eller att den sker yrkesmässigt. Det automatiska grund- lagsskyddet för databaser gäller även för databaser som tillhanda- hålls av t.ex. en privatperson som direktsänder ett radioprogram över internet. Det ställs inte heller krav på att det ska handla om traditionell massmedieverksamhet som innefattar nyhetsförmedling och opinionsbildning (jfr RÅ 2003 ref. 30 refererat ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft35"&gt;Även inom större massmedieorganisationer kan det vara svårt att avgöra vad som utgör en redaktion och vilken redaktion som uppdaterar en viss databas. Bedömningen av vad som utgör ”en redaktion för en periodisk skrift eller för radioprogram” kan därför bli komplicerad och oförutsebar när det t.ex. handlar om webb- platser vars innehåll inte tillhandahålls av samma personer som pro- ducerar innehållet i en tidning, ett radioprogram eller ett &lt;NOBR&gt;tv-program.&lt;/NOBR&gt; Det finns därför en risk att den som driver en databas felaktigt utgår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft21"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft37"&gt;från att databasen omfattas av det automatiska grundlagsskyddet och att det därför inte är nödvändigt att söka utgivningsbevis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Det kan framstå som rimligt att det automatiska grundlags- skyddet inte är beroende av hur medieföretaget väljer att organisera sin verksamhet. Det kan därför övervägas om det inte bör vara till- räckligt att företaget råder över innehållet i databasen. En tydlig sådan ordning skulle man kunna få om redaktionsbegreppet togs bort ur databasregeln. Det automatiska grundlagsskyddet skulle då i stället kunna gälla för ”databaser som tillhandahålls av den som ger ut en periodisk skrift eller sänder radioprogram” e.d.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;En sådan ordning skulle dock medföra att det automatiska grundlagsskyddet gäller för samtliga databaser som tillhandahålls av den som ger ut periodisk skrift eller sänder radioprogram. Grund- lagsskyddet är förenat med vissa straffsanktionerade skyldigheter – såsom att anmäla utgivare och att dokumentera innehållet – och det finns i princip inga möjligheter för den som omfattas att avstå från skyddet. Det finns därför skäl att anta att många som ägnar sig åt annat än traditionell massmedieverksamhet inte vill omfattas av grundlagsskyddet. Ett sätt att begränsa skyddet vore att ange att det gäller databaser som tillhandahålls av den som &lt;SPAN class="ft8"&gt;yrkesmässigt &lt;/SPAN&gt;ger ut en periodisk skrift eller sänder radioprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Syftet med att avgränsa det automatiska grundlagsskyddet till yrkesmässig verksamhet vore att begränsa det till de traditionella massmedieföretagen. Motsvarande krav gäller som förutsättning för det automatiska grundlagsskyddet i fråga om bokförlag och lik- nande – ”ett företag för yrkesmässig framställning av tryckta eller därmed enligt tryckfrihetsförordningen jämställda skrifter eller av tekniska upptagningar” (1 kap. 9 § första stycket YGL; jfr prop. 1997/98:43 s. 156 f.). Med yrkesmässig skulle här avses att den huvudsakliga verksamheten i ett företag e.d. består av utgivnings- eller sändningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Ett krav på yrkesmässighet innebär emellertid en begränsning av det automatiska grundlagsskyddet jämfört med vad som gäller i dag. En sådan begränsning kan därför framstå som tveksam. Det kan också diskuteras om den förändring som diskuteras här verk- ligen ger en tydligare tillämpning av det automatiska grundlags- skyddet. Den innebär visserligen att det skulle sakna betydelse hur massmedieföretaget organiserar sin verksamhet internt. Men om massmedieföretaget väljer att lägga delar av verksamheten i olika juridiska personer, kan förslaget medföra att sådan verksamhet inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft21"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;omfattas av grundlagsskyddet trots att det finns ett redaktionellt samarbete. Även av detta skäl är förslaget diskutabelt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;Det finns således problem med att ersätta redaktionsbegreppet. Kommittén bedömer att fördelarna med det förslag som har disku- terats inte överväger nackdelarna. Vi anser därför att det är lämpligare att behålla den nuvarande formuleringen och det redaktionsbegrepp som används där. Avgörande för frågan om en viss redaktion till- handahåller en databas får då anses vara – enligt vad som framgår av NJA 2007 s. 309 – att det är redaktionen som faktiskt råder över informationen i databasen. Det automatiska grundlagsskyddet gäller utifrån den förutsättningen om redaktionen – dvs. de personer som har hand om utgivningen av tidningen, radio- eller &lt;NOBR&gt;tv-programmet&lt;/NOBR&gt; – bestämmer vilket material som ska publiceras i databasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Bedömningen torde genomgående få göras i det enskilda fallet utifrån det sätt på vilket databasverksamheten är organiserad. I det fallet att det finns en särskild webbredaktion inom en och samma koncern som självständigt avgör vad som ska tas in i databasen, torde databasen normalt ändå omfattas av det automatiska grund- lagsskyddet om det t.ex. finns ett redaktionellt samarbete mellan redaktionerna. I fall där det är oklart om det automatiska grund- lagsskyddet gäller, finns det alltid möjlighet att söka utgivnings- bevis för databasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Kommittén föreslår alltså ingen ändring av databasregeln i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft15"&gt;Externa informationsleverantörer som agerar på uppdrag ska inte påverka grundlagsskyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Som framgått ovan har sätten att organisera massmedial verksam- het förändrats sedan YGL infördes. Det gäller särskilt massmedie- företagens webbplatser som allt oftare innehåller delar som på olika sätt kan påverkas av personer som inte tillhör medieföretagets organisation. Dessa externa informationsleverantörer kan t.ex. vara personer som självständigt uppdaterar en blogg på medieföretagets webbplats eller ett produktionsbolag som sköter en del av webb- platsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Kännetecknande för denna typ av verksamhet är att den sker på uppdrag av den som driver verksamheten. Denne kan sägas ha delegerat – direkt eller underförstått – publiceringsbeslutet på samma sätt som ofta sker inom redaktioner. Behovet av att på detta sätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;delegera publiceringsbeslutet är särskilt stort när det handlar om publicering på webbplatser. Sådan publicering bygger ofta på att innehållet ska uppdateras löpande och att uppdateringarna görs av många personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft37"&gt;Med hänsyn till hur publicering på massmedieföretagens webb- platser normalt sker, är det rimligt att även personer utanför organisa- tionen anlitas för uppdatering av innehållet i databasen. För att ensam- ansvaret ska kunna upprätthållas förutsätter detta någon form av etablerat uppdragsförhållande som gör det möjligt för utgivaren att kontrollera att uppdragstagaren i fråga är pålitlig och lämpad att fatta publiceringsbeslut. Det bör därför inte vara möjligt att inom ramen för ensamansvaret delegera publiceringsbesluten i ett omode- rerat diskussionsforum till de användare som skriver kommentarer. Däremot bör beslut av det slaget kunna delegeras till exempelvis fristående bloggare eller fristående produktionsbolag som på upp- drag uppdaterar texter som ingår i ett massmedieföretags webb- plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;JK har ansett att utgivaren ansvarar för vad som skrivs i en blogg på en webbplats (beslut dnr &lt;NOBR&gt;5532-09-31).&lt;/NOBR&gt; JK ansåg att bloggar som fanns att tillgå på hemsidan utgjorde en del i hemsidans verksam- het. De kommentarer som publicerades i anslutning till bloggarna och utan redaktionell kontroll ansågs dock inte omfattas av utgiv- ningsbeviset och utgivaransvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Den ändring som infördes i databasregeln år 2003 och som innebär att regeln inte gäller när innehållet i databasen kan påverkas av någon annan än den som driver verksamheten (se prop. 2001/02:74 s. 98) har bidragit till en osäkerhet om och i vilken omfattning dele- gation av publiceringsbeslut kan ske till externa informations- leverantörer. Syftet med ändringen var emellertid inte, som har nämnts ovan, att inskränka grundlagsskyddet för material som publiceras av sådana externa informationsleverantörer som agerar på uppdrag av den som driver verksamheten (se Medie- grundlagsutredningen i betänkandet &lt;SPAN class="ft44"&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet&lt;/SPAN&gt;, SOU 2001:28 s. 483). Avsikten var i stället att undanta sådana databaser som innehåller information som på olika sätt automatiskt hämtas in och blir direkt tillgänglig för användarna av databasen utan att det finns ett uppdragsförhållande mellan data- basägaren och den externa informationsleverantören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft35"&gt;Det är inte ovanligt att medieföretagen på sina webbplatser lägger in en ruta i vilken de senaste nyheterna från ett annat medie- företag publiceras. Ibland sker detta med stöd av en uttrycklig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft21"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft37"&gt;överenskommelse mellan de båda företagen. Men det förekommer även att den som driver databasen lägger in en sådan ruta utan att ta kontakt med den som tillhandahåller informationen och utan att det finns något etablerat uppdragsförhållande. Det kan också tänkas att en sådan ruta innehåller kommentarer som förekommer i ett fristående diskussionsforum eller ett s.k. &lt;NOBR&gt;twitter-flöde.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Då sådan publicering sker utan överenskommelse med den externa aktören kan inte uppdatering av dennes material sägas ske på uppdrag av den som driver databasen. Det är inte heller fråga om att användarna påverkar innehållet på det sätt som är fallet när användarna kan lämna kommentarer till en artikel eller i ett diskus- sionsforum. Inte desto mindre handlar det om innehåll som kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten. För detta material bör inte YGL gälla hos den som har hänvisat till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Med hänsyn till den osäkerhet som har uppkommit om grund- lagens tillämpning i de nämnda situationerna anser kommittén att det finns anledning att klargöra regleringen. Det bör framgå av lag- texten att grundlagsskyddet inte påverkas av att en databas inne- håller information som uppdateras av externa informations- leverantörer om det sker på uppdrag av den som driver verksam- heten. Det gäller oavsett hur informationen tekniskt överförs till databasen och var den lagras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Ett sådant förtydligande är också motiverat med hänsyn till hur medieföretagen vanligtvis organiserar sin webbpublicering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Förtydligandet kan göras genom att det i databasregeln anges att grundlagen inte gäller för innehåll i databasen som kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten eller någon som handlar på uppdrag av denne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Kommittén föreslår att ett sådant tillägg görs i databasregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;Avgränsning av omodererade användarkommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft9"&gt;Frågan vad som ska gälla för databaser som innehåller omodererade delar har koppling till de tillämpningsproblem som gäller innehåll som levereras av externa informationsleverantörer. Med sådana omodererade delar avses här innehåll i databaser som kan påverkas av användare och som blir tillgängligt för andra användare utan föregående åtgärd av den som driver verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft35"&gt;I förarbetena till databasregeln har det angetts att de omodererade delarna torde ”kunna ses som en egen databas, om detta är naturligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;med hänsyn till hur innehållet är ordnat på adressen” (se prop. 2001/02:74 s. 98). Med utgångspunkt i detta uttalande har det före- kommit att beslut om grundlagens tillämpning har baserats på hur databasen framstår för användaren genom utformningen av den webbplats som har utgjort databasen. Då användarkommentarer och annat omodererat innehåll inte har gått avskilja från redaktionellt innehåll har kommentarerna ansetts ingå i samma databas. Det har då uppstått osäkerhet i frågan om grundlagsskyddet faller bort för hela databasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Utvecklingen i JK:s praxis tycks gå mot ett synsätt som innebär att grundlagen gäller för de delar i en databas som tillhandahållaren har kontroll över. Det kan t.ex. medföra att det på en och samma webbsida (databas) finns både material som omfattas av YGL och sådant som faller utanför grundlagsskyddet (se t.ex. beslut dnr 987- &lt;NOBR&gt;12-31).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Oavsett vilket synsätt som används vid tillämpningen av data- basregeln finns det en risk för att det inte går att skilja omoder- erade delar från de delar av databasen som innehåller redaktionellt material. Följden kan då bli att hela databasen anses falla utanför grundlagsskyddet eftersom den formellt sett inte uppfyller kravet på att innehållet inte får ändras av någon annan än den som driver verksamheten. Sättet för hur databasen utformas kan alltså ha stor betydelse för det yttrandefrihetsrättsliga ansvaret. Det påverkar även t.ex. meddelarskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;Dessa tillämpningssvårigheter leder till osäkerhet om var gräns- erna för grundlagsskyddet går. Förutom att det finns risk för att meddelare misstar sig angående meddelarskyddet kan det medföra att åtal väcks i fel ordning (den s.k. kortslutningseffekten). Sam- tidigt är det tydligt att många massmedieföretag har blivit med- vetna om behovet av att tydligt ange vilka delar av deras webb- platser som är omodererade. Det är numera vanligt att det i anslutning till artiklar anges om läsarnas kommenterar är omodererade och vad som i övrigt gäller för läsarnas medverkan. Fortfarande finns dock många databaser där det inte klart framgår i vilken utsträckning till- handahållaren har kontroll över materialet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft35"&gt;Det bör därför övervägas att förtydliga databasregeln i detta avseende. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara att låta bestäm- melsen ge uttryck för den tolkning som har blivit förhärskande i praxis, nämligen att grundlagsskyddet gäller i de delar där till- handahållaren har kontroll över innehållet. I databasregeln skulle då anges att grundlagen inte gäller &lt;SPAN class="ft44"&gt;de delar av &lt;/SPAN&gt;databasen i vilka inne-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft9"&gt;hållet kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten. Avsikten skulle vara att klargöra att grundlagsskyddet inte faller bort för databasen i dess helhet bara för att det är möjligt för användarna att påverka innehållet i vissa delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Med en sådan lydelse blir det tydligt att grundlagsskyddet inte gäller för de delar av databasen där innehållet kan påverkas av någon annan än den som driver verksamheten. Det betyder att det straff- rättsliga ansvaret enligt YGL begränsas i motsvarande mån. För de omodererade delarna gäller vanliga regler i bl.a. brottsbalken, person- uppgiftslagen och lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Utgivaren behöver därmed inte ta ansvar för omoder- erade yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Det sagda bör förutsätta att yttrandena avskiljs i en eller flera markerade delar av databasen så att det framgår att det handlar om innehåll som inte kommer från den som driver verksamheten. Om det inte är möjligt att avgöra om en del är omodererad, bör utgångs- punkten vara att grundlagen är tillämplig. Vid utkrävande av det straffrättsliga ansvaret kan det då bli en bevisfråga om grundlagen är tillämplig eller inte. En skyldighet för tillhandahållaren av data- basen att tydligt avgränsa de delar i vilka innehållet kan påverkas av andra bör införas i tillämpningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Kommitténs slutsats är att databasregeln bör ändras på det sätt som nu har sagts. En följd av detta blir att grundlagsskyddet för omodererade delar i databaser med utgivningsbevis försvinner. Enligt gällande rätt anses ju grundlagsskyddet gälla för sådana delar till dess att utgivningsbeviset återkallas. Med förslaget kommer samma ordning att tillämpas för databaser med automatiskt grund- lagsskydd som för databaser med utgivningsbevis. Ändringen inne- bär att bestämmelser i vanlig lag – såsom i personuppgiftslagen och lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor – ska tillämpas på de omodererade delarna i fråga om ansvar, förutsättningar för ingrip- ande m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;Svårtillgänglig lagtext&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;Databasregeln har med de tillägg och förändringar som har införts sedan grundlagen trädde i kraft år 1992 blivit mycket komplicerad och omfattande. Det finns en risk att grundlagsskyddet för yttranden i databaser delvis tillämpas på ett sätt som lagstiftaren inte har avsett. Vidare kan det inte uteslutas att olika aktörer misstar sig om grund-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;lagens tillämplighet, t.ex. meddelare som vill lämna uppgifter för publicering i en databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;En språklig och redaktionell översyn är därför påkallad. En sådan översyn bör innebära att bestämmelser som inte behöver finnas på grundlagsnivå flyttas till tillämpningslagen. En annan utgångspunkt bör vara att tekniska begrepp och formuleringar som saknar funktion för tillämpningen undviks i möjligaste mån. Vidare bör hänvisningar mellan styckena och till andra bestämmelser undvikas så långt möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;En formulering som kan tas bort är uttrycket ”elektro- magnetiska vågor”. Ett skäl för att ta bort detta uttryck är att det inte kan anses förtydliga tillämpningsområdet mer än vad som redan följer av att det ska handla om en överföring. Att uttrycket nu finns i lagtexten har medfört att grundlagsskyddet är teknik- beroende på ett onödigt sätt. Det komplicerar också tillämpningen genom att innebörden är svår för många att förstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Ett annat skäl är att elektromagnetiska vågor i den bemärkelse som avses i grundlagen inte alltid förekommer när databaser till- handahålls. Ibland förekommer nämligen inga överföringar från data- baser till allmänheten, utan exempelvis uppspelningar eller avläsning på annat sätt. Att databasregeln inte gäller manuella databaser följer redan av definitionen av databaser i 1 kap. 1 § femte stycket YGL, som anger att det ska handla om automatiserad behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft31"&gt;Uttrycket ”elektromagnetiska vågor” bör således kunna tas bort från databasregeln utan att tillämpningsområdet för databasregeln påverkas. Uttrycket bör även tas bort från definitionen i 1 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;Lagteknisk lösning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft17"&gt;Med de förtydliganden som har diskuterats ovan föreslås att bestäm- melsen om databaser i 1 kap. delas upp i fyra paragrafer enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft21"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Databaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagens föreskrifter om radioprogram gäller, enligt de förut- sättningar som anges i andra och tredje styckena, för databaser som tillhandahålls allmänheten av en redaktion för en periodisk skrift eller ett radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av sådana skrifter som avses i tryckfrihetsförordningen eller av tekniska upptag- ningar, eller en nyhetsbyrå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft89"&gt;Grundlagen gäller databaser från vilka information tillhandahålls allmänheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;genom överföringar på särskild begäran eller enligt överens- kommelser i förväg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;genom framställning av tekniska upptagningar eller skrifter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;genom offentlig uppspelning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;Grundlagen gäller inte de delar av en databas i vilka innehållet kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten eller någon som handlar på uppdrag av denne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft12"&gt;Att innehållet i vissa databaser ska jämställas med periodiska skrifter framgår av 1 kap. 9 och 10 §§ tryckfrihetsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Utgivningsbevis för databaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagen är också tillämplig på databaser som tillhandahålls av någon annan än dem som anges i 9 § första stycket, om det finns utgiv- ningsbevis för databasen. För en sådan databas gäller i övrigt vad som sägs i 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;Utfärdande av utgivningsbevis för databaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Utgivningsbevis för en databas ska utfärdas om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;databasen tillhandahålls på de sätt som anges i 9 § andra stycket och detta sker från Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;behörig utgivare har utsetts och åtagit sig uppdraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;databasen har ett namn som är sådant att det inte lätt kan för- växlas med namnet på en annan databas som omfattas av denna grund- lag eller som avses i 1 kap. 9 eller 10 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft12"&gt;Ansökan om utgivningsbevis görs av den som driver verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft21"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Giltighet, förnyelse och återkallelse av utgivningsbevis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Ett utgivningsbevis gäller för en period av tio år från utfärdandet. Ett utgivningsbevis får återkallas om förutsättningar för att utfärda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft89"&gt;ett sådant bevis inte längre finns, om verksamheten inte har påbörjats inom sex månader från den dag då utgivningsbeviset utfärdades eller om den som driver verksamheten begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft12"&gt;Varje databas ska ha ett namn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft20"&gt;Närmare bestämmelser om utfärdande, förfall, förnyelse och åter- kallelse av utgivningsbevis samt om namn för databaser meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft12"&gt;Föreskrifter om straff för den som bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av fjärde stycket meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Frågan om utformningen av lagtexten berörs närmare i författ- ningskommentaren, se avsnitt 23.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft10"&gt;I längden bör det övervägas om inte databasregeln bör delas upp ytterligare. Den har med de utvidgningar som gjorts kommit att omfatta sådana former av tillhandahållanden som har liten eller ingen koppling till vad som normalt uppfattas som en databas. Det gäller framför allt s.k. print on &lt;NOBR&gt;demand-verksamhet&lt;/NOBR&gt; och offentliga uppspel- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;Med print on &lt;NOBR&gt;demand-verksamhet&lt;/NOBR&gt; avses framställning av exemplar av skrifter och upptagningar som sker efter beställning av mottagaren. Det grundlagsskydd som kan uppnås enligt databasregeln gäller inte de framställda exemplaren utan endast den bakomliggande data- basen. Det kan diskuteras om det inte borde vara exemplaren som ska omfattas av grundlagsskyddet. Frågan om grundlagsskydd skulle då i stället regleras i de bestämmelser som gäller skrifter respektive tekniska upptagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;När det talas om tillhandahållande av en databas genom offent- lig uppspelning avses i första hand s.k. digital bio. Uppspelning sker då normalt från en dator som finns i biografen eller från en server som tillhandahålls av t.ex. filmbolaget. Det finns i dessa fall ingen databas i den bemärkelse som ursprungligen avsågs med data- basregeln. Det är inte heller databasen som omfattas av grundlagen utan endast det innehåll som spelas upp offentligt (prop. 2009/10:81 s. 67). Det kan därför vara lämpligare att reglera sådana uppspelningar i en särskild bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft21"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Förändringar i databasregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p373 ft10"&gt;Genom att man tar bort publiceringsformer som inte har med databaser att göra kan databasregeln bli mer lättillgänglig. Samtidigt kan skyddet för s.k. print on &lt;NOBR&gt;demand-verksamhet&lt;/NOBR&gt; och offentliga uppspelningar regleras på ett sätt som är mer anpassat för dessa verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft35"&gt;En uppdelning av databasregeln på detta sätt kräver dock ytter- ligare överväganden. Vi har valt att inte prioritera dessa fråge- ställningar och avstår därför från att lägga något förslag i den delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft21"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;16 Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft15"&gt;Arkivdatabaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;De flesta större tidningsföretag tillhandahåller numera material från de tryckta tidningarna i olika former av databaser. Tidningarnas webbplatser, som utgör databaser enligt YGL:s terminologi, innehåller vanligtvis ett urval av material som har funnits eller ska publiceras i papperstidningen. Men inte sällan innehåller de även material som endast läggs ut på webbplatsen, bl.a. video- och ljudinspelningar. Det förekommer även att de tryckta tidningarna tillhandahålls via internet i form av s.k. pdf- filer. Normalt ligger äldre material kvar på webbplatsen lång tid efter att det först publicerades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;På motsvarande sätt gör också andra medieföretag material tillgängligt på webben. De flesta radio- och &lt;NOBR&gt;tv-företag&lt;/NOBR&gt; tillhanda- håller s.k. &lt;NOBR&gt;play-tjänster&lt;/NOBR&gt; från vilka ljud och videomaterial kan spelas upp direkt i t.ex. en dator eller en mobiltelefon. Även direkt- sändning av radio och tv i sådana tjänster förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Vid sidan av dessa sätt att tillhandahålla tidigare publicerat material har många medieföretag databaser som är särskilt inrättade i arkivsyfte. Sådana arkivdatabaser används bl.a. av journalister och forskare men är vanligtvis också tillgängliga för allmänheten, bl.a. på bibliotek och i skolor. I vissa fall tillhandahålls arkivdatabaser av medieföretagen själva. Det är också vanligt att flera medieföretag samarbetar och tillhandahåller sina arkivdatabaser i en gemensam tjänst, såsom PressText Online och Mediearkivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft35"&gt;PressText Online innehåller material från ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; svenska tidningar. Varje tidningsföretag bestämmer på egen hand vilket material från tidningen som ska tillhandahållas där. Artiklarna i PressText Online är sökbara samma dag som de publiceras i tidningen. Databasens tidigaste artiklar är daterade 1990. En annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft21"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;liknande tjänst är Mediearkivet som innehåller cirka 450 svenska tryckta dagstidningar och tidskrifter. Totalt omfattar Mediearkivet över 20 miljoner artiklar i fulltext. Det äldsta materialet är från januari 1981.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Utanför tidningsbranschen är det mera ovanligt med särskilt inrättade arkivdatabaser. Som exempel kan nämnas att Sveriges radio tillhandahåller visst material från sitt arkiv på internet i SR Minnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Medieföretagens arkivdatabaser ger tillgång till värdefullt historiskt material som har stor betydelse som referensmaterial för yrkesverksamma journalister och forskare men även för allmän- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft15"&gt;Grundlagsskydd för arkivdatabaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft37"&gt;Medieföretagens arkivdatabaser omfattas av grundlagsskyddet enligt databasregeln. Skyddet gäller automatiskt enligt databas- regelns första stycke för databaser som tillhandahålls av ”en redaktion för en periodisk skrift eller för radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tryckta eller därmed enligt tryckfrihetsförordningen jämställda skrifter eller av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå”. För dessa databaser gäller således grundlagen utan krav på utgivningsbevis. Det kan nämnas att den här kretsen brukar omnämnas i förarbetena som massmedieföretag (se t.ex. prop. 1990/91:64 s. 112). Här nedan används massmedieföretag som ett samlingsbegrepp för de aktörer som har automatiskt grundlagsskydd till för sina databaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Tidigare har den s.k. bilageregeln ansetts vara tillämplig på arkivdatabaser. Regeln innebär i korthet att ett förlagetroget åter- givande av innehållet i en tidning ska jämställas med en bilaga till tidningen när återgivandet sker i form av ett sådant radioprogram eller en sådan teknisk upptagning som avses i YGL. Bilageregeln infördes i TF i samband med införandet av YGL. Avsikten var att det tryckfrihetsrättsliga ansvaret för s.k. taltidningar skulle ligga kvar på utgivaren för den tryckta tidningen. Det var därmed inte nödvändigt att utse en särskild utgivare för radioprogrammet eller den tekniska upptagningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Bilageregeln fick en utformning som gjorde att den blev tillämplig även på annan förlagetrogen publicering än s.k. taltidningar. Den ansågs därför kunna gälla även då innehållet i periodiska skrifter tillhandahölls i sådana databaser som avses i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft21"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td207"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft37"&gt;1 kap. 9 § YGL. Massmedieföretagens arkivdatabaser fick därmed ett automatiskt gällande grundlagsskydd. En sådan tolkning avvisades dock år 2003 av Högsta domstolen (NJA 2003 s. 31). Efter denna dom är, som har nämnts ovan, tidningsföretagen hänvisade till att tillhandahålla sina arkivdatabaser under det grundlagsskydd som databasregeln ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Grundlagsskydd enligt databasregeln innebär flera nackdelar i jämförelse med det skydd som gäller enligt bilageregeln. Nackdelarna följer av att tillhandahållande i en databas enligt databasregeln utgör en ny publicering även om det handlar om arkivering av tidigare publicerat material. Det medför att det inte är möjligt att hålla samman ansvaret för den ursprungliga publiceringen och det material som läggs i databasen. Tidnings- företag som tillhandahåller en arkivdatabas måste därför utse en särskilt utgivare för arkivdatabasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vidare är preskriptionsreglerna så utformade att ett yttrande- frihetsbrott i en databas behandlas som ett s.k. perdurerande brott. Det innebär att preskriptionstiden inte börjar löpa förrän materialet tas bort från databasen. Det ansvar som bärs av utgivaren för databasen är därför inte tidsmässigt begränsat på det sätt som gäller för ansvaret för den ursprungliga publiceringen i tidningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;Utgivaren för arkivdatabasen måste – i varje fall om inte utgivar- skapet delas upp – bära ansvaret för allt som ligger i databasen. Detta gällde även då bilageregeln ansågs tillämplig på arkivdatabaser (se prop. 2001/02:74 s. 81 f.). Vid byte av utgivare måste då den nya utgivaren ta ansvar för allt befintligt material i arkivdatabasen. Många gånger är innehållet i databasen så omfattande att det inte finns en möjlighet för en ny utgivare att överblicka det material som finns i databasen när han eller hon tillträder. Det är alltså svårt för utgivaren att ta ställning till om materialet innehåller något som kan utgöra yttrandefrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft15"&gt;Beräkning av preskriptionstiden vid tillhandahållande av databaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft31"&gt;En fråga som har stor betydelse för det tryck- och yttrande- frihetsrättsliga ansvaret för tillhandahållande i databaser är från vilken tidpunkt preskriptionstiden ska beräknas. Vid införandet av YGL fanns inga särskilda regler för preskriptionstidens beräkning vid tillhandahållande av databaser. I stället gällde bestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft21"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;om radioprogram, dvs. preskription räknades från den tidpunkt då programmet sändes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Detta medförde att det fanns en viss oklarhet om hur preskriptionstiden skulle beräknas vid tillhandahållande i en databas. Mediegrundlagsutredningen ansåg att det fanns tre möjliga tolkningar. Preskriptionstiden kunde beräknas från varje tidpunkt då en överföring skedde från en databas (på begäran av mot- tagaren), då materialet först lades ut i databasen eller då material togs bort från databasen. Utredningen, stannade för det sistnämnda alternativet och argumenterade enligt följande i betänkandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft11"&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet &lt;SPAN class="ft10"&gt;(SOU 2001:28 s. 319).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft72"&gt;Beräkning av preskriptionstiden för varje överföring för sig eller från det att materialet först tillgänglighölls i databasen kan i förstone tyckas bäst stämma överens med det som nu gäller för radiosändningar och tekniska upptagningar eftersom tiden för dessa medier löper från sändningen respektive från det att den tekniska upptagningen publicerades, dvs. lämnades ut för spridning. Publiceringstidpunkten kan i fråga om databaser ses som det tillfälle när informationen görs tillgänglig för överföring till allmänheten. Å andra sidan kan man också hävda att det inte finns en viss publiceringstidpunkt utan att det är fråga om en pågående publiceringsverksamhet under den tid som databasen hålls tillgänglig. Parallellen med publiceringstiden för radiosändningar och tekniska upptagningar är därför inte så motiverad som den kan te sig. Snarare är det relevant att jämföra med upprepade sändningar och med spridningsbrott där handlandet är utsträckt i tiden. Vidare kan det noteras att ”publiceringstidpunkten” för tekniska upptagningar (liksom tryckta skrifter) och radio- och &lt;NOBR&gt;TV-sändningar&lt;/NOBR&gt; inte är knuten till att upptagningen (skriften) eller sändningen faktiskt når mottagarkretsen utan det är fråga om att upptagningen eller sändningen blir tillgänglig för allmänheten så att denna kan ta del av den om den vill det. Det finns alltså skäl som talar för att publiceringen inte skall anses knuten till en bestämd tidpunkt utan att den skall anses pågå under hela den period då innehållet hålls tillgängligt. Ett sådant betraktelsesätt skulle då innebära att det är tillgänglighållandet över tid och inte början av databasinnehållets tillhandahållande eller varje faktisk överföring till mottagare som är betydelsefullt vid tillämpning av 7 kap. 1 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft12"&gt;Ett motsatt synsätt torde dessutom innebära avsevärda problem eftersom det skulle krävas bevisning om när innehållet började tillhandahållas i databasen eller när en överföring faktiskt skedde medan det vid det senare sättet att beräkna tiden ofta skulle vara tillräckligt att visa att materialet alltjämt var tillgängligt vid en viss tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft10"&gt;Mediegrundlagsutredningen föreslog en bestämmelse som skulle förtydliga att preskriptionstiden för yttrandefrihetsbrott i data-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft21"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td207"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft35"&gt;baser ska beräknas från den tidpunkt då det brottsliga meddelandet inte längre tillhandahölls. Med vissa mindre justeringar infördes förslaget år 2003. I propositionen (prop. 2001/02:74 s. 79) anslöt sig regeringen till utredningens bedömning. För tillhandahållande av databaser gäller således att preskriptionstiden ska beräknas från den tidpunkt när information inte längre tillhandahölls (7 kap. 1 § andra stycket). Detta innebär att preskription inte inträder förrän sex månader efter det att materialet tas bort från en databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft15"&gt;Mediegrundlagsutredningens förslag om bilageregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft37"&gt;Mediegrundlagsutredningen lade fram sitt betänkande innan Högsta domstolen år 2003 kom till slutsatsen att bilageregeln inte ska tillämpas då innehållet i en periodisk skrift tillhandahålls i form av en databas (NJA 2003 s. 31). Utredningen behandlade därför även frågan hur preskriptionstiden ska beräknas då bilageregeln är tillämplig på en databas (SOU 2001:28 s. 322 f.). Sammanfatt- ningsvis konstaterade utredningen att synsättet att preskriptions- tiden ska beräknas från det att materialet inte längre tillhandahölls kan anses strida mot bilageregelns syfte med ett sammanhållet ansvar som bärs av utgivaren av den periodiska skriften. Det motsatta synsättet innebär emellertid att preskriptionstiden beräknas från det att materialet först tillhandahölls. En följd blir då att efter preskriptionstiden kan material med ett brottsligt innehåll ligga kvar i databasen under i princip oändlig tid, utan möjlighet för JK eller målsäganden att ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft10"&gt;Efter en intresseavvägning fann utredningen att ansvaret borde hållas samman. När bilageregeln är tillämplig på en databas ansåg därför utredningen att preskriptionstiden borde beräknas från det att materialet tillhandahölls i databasen. Ett förslag med den innebörden presenterades i betänkandet. Det ansågs dock inte lämpligt att brottsligt material skulle kunna ligga kvar i en databas. Utredningen föreslog därför en ny bestämmelse som skulle göra det möjligt för en domstol att förordna att det brottsliga materialet ska tas bort ur databasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Det kan noteras att utredningen diskuterade om bilageregeln borde begränsas så att den inte omfattade databaser (a. bet. 328 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft31"&gt;Utredningen konstaterade därvid ”… att det knappast framgår klart av vare sig lagtext eller förarbeten att avsikten var att bilageregeln skulle vara tillämplig på databaser”. Vidare ansåg utredningen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft21"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;”regeln synes snarare vila på förutsättningen att publiceringen sker momentant och någorlunda samtidigt i skriften och de andra medierna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Utredningens förslag i dessa delar genomfördes inte. Regeringen bedömde att antalet databasverksamheter som omfattas av bilageregeln var förhållandevis begränsat och kunde dessutom förväntas minska (prop. 2001/02:74 s. 81 f.). Av den anledningen ansåg regeringen att det inte fanns skäl att belasta grundlags- regleringen med nya bestämmelser i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;I fråga om vad som ska gälla för beräkning av preskriptionstid för databaser som omfattas av bilageregeln, ansåg regeringen att ledning får sökas i det befintliga regelverket och tillade följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft89"&gt;Därvid torde den risk för immunitet och den komplicering av systemet som utredningens synsätt innebär medföra att frågan om preskript- ionstidens utgångspunkt för databaser enligt bilageregeln i rätts- tillämpningen kommer att besvaras på samma sätt som för övriga databaser dvs. att preskriptionstiden får anses börja löpa från det att materialet sist tillhandahölls i databasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;Europadomstolens dom Times Newspapers Ltd (nr 1 och 2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;I engelsk rätt gäller sedan länge att varje publicering av ett ärekränkande material ger upphov till att en ny preskriptionstid börjar löpa. Det innebär att den som sprider en redan utgiven bok kan göra sig skyldig till ärekränkning även om preskriptionstiden för den ursprungliga utgivningen av boken har löpt ut. Till grund för denna princip (”multiple publication rule”) ligger ett rättsfall från 1849 (Duke of Brunswick v Harmer [1849] 14 QB 154). Vid tillhandahållande via internet har principen ansetts innebära att en ny ärekränkning sker varje gång som material laddas ned från en webbsida (Godfrey v Demon Internet Limited [2001] QB 201).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft10"&gt;Principen kallas då för ”the internet publication rule”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Europadomstolen har i domen Times Newspapers Limited (nr 1 och 2) mot Förenade Kungariket (dom den 10 mars 2009) bedömt om den engelska principen är förenlig med rätten till yttrandefrihet enligt artikel 10 i Europakonventionen. I målet hävdade tidningen Times att en regel som innebär att tillhandahållande via internet ska anses utgöra grund för en förtalstalan varje gång material laddas ned av en användare, utgör ett oproportionerligt ingrepp i den yttrandefrihet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft21"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td207"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Målet gällde två artiklar som hade publicerats i den tryckta tidningen och därefter lagts ut på tidningens webbplats. I artiklarna påstods att en namngiven person var rysk maffialedare och att han hade ägnat sig åt penningtvätt. Efter att den utpekade personen hade väckt talan mot tidningen för förtal (&lt;SPAN class="ft11"&gt;libel&lt;/SPAN&gt;) infogade tidningen en upplysning i anslutning till artiklarna om att dessa var föremål för en förtalsprocess. I de brittiska domstolarna hävdade tidningen att endast den första publiceringen på webbplatsen (dvs. när artiklarna först lades ut på webbplatsen) kunde ligga till grund för en förtalstalan och att ett eventuellt förtalsbrott därför var preskriberat (&lt;SPAN class="ft11"&gt;the single publication rule&lt;/SPAN&gt;). De brittiska domstolarna avvisade denna invändning och ansåg i stället att vid publicering av ärekränkande material på internet begås en ny ärekränkning varje gång som en läsare får tillgång till materialet (&lt;SPAN class="ft11"&gt;the internet publication rule&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft10"&gt;Europadomstolen konstaterade att sådana arkiv som det var fråga om i målet utgör en viktig källa för utbildning och historisk forskning. Detta gällde särskilt eftersom arkiven var tillgängliga för allmänheten och normalt kostnadsfria. Domstolen ansåg att det i princip är de enskilda konventionsstaternas sak att bestämma hur preskriptionstiden vid ärekränkning ska beräknas. Vidare ansåg domstolen att en skyldighet att förse artiklarna i arkivet med en uppgift om att publicering av artiklarna är föremål för äre- kränkningstalan inte innebär en oproportionerlig inskränkning i yttrandefriheten. Domstolen påpekade särskilt att de brittiska domstolarna inte hade krävt att artiklarna skulle avlägsnas helt från hemsidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;Domstolen fann därför att de brittiska domstolarnas tillämpning av nationell lag utgjorde en nödvändig och proportionerlig begränsning av den klagandes yttrandefrihet. I domskälen tillade dock domstolen att en ärekränkningstalan mot en tidning som väcks efter mycket lång tid kan innebära en oproportionerlig begränsning av yttrande- friheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Det bör noteras att målet inte gällde straffrättsligt ansvar för förtal. Domstolens uttalande om preskription torde dock ha betydelse även för bedömningen av sådant ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft21"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355376x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;”Single publication rule” i amerikansk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;I amerikansk rätt gäller sedan länge principen om ”single publication rule”, dvs. att preskriptionstiden räknas från tidpunkten för den ursprungliga publiceringen. I ett rättsfall från 2002 tillämpades denna princip även vid publicering på en webbplats (New York Court of Appeal, Firth v. New York 2002). Den gäller dock inte om den senare publiceringen ändras till form eller innehåll, vilket har lett till viss osäkerhet om hur stora ändringar som krävs för att en ny preskriptionstid ska börja löpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Modifierad ”single publication rule” i engelskt lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft37"&gt;I Storbritannien debatteras för närvarande en reform av reglerna om ärekränkning. Ett förslag har presenterats av Ministry of Justice.&lt;SPAN class="ft122"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ett syfte med förslaget är att anpassa regelverket till publicering som sker i nya medieformer på internet. Det konstateras bl.a. att tillämpningen av ”the internet publication rule” har medfört problem vid publicering på internet. Därför föreslås att en ”single publication rule” införs som innebär att preskription inträder ett år efter den ursprungliga publiceringen. En förutsätt- ning är att den senare publiceringen har ett innehåll som i princip är oförändrat (”the same or substantially the same”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Ny preskriptionstid ska dock löpa om materialet sprids på nytt av någon annan eller om sättet för den senare publiceringen var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;”materially different”, t.ex. genom att det ärekränkande uttalandet placeras på en del av en webplats som har många besökare. Vidare föreslås att en domstol ska ha möjlighet att tillåta en talan trots att preskription har inträtt. Det förutsätter dock att det anses rimligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;(”equitable”) med hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Förslaget har remissbehandlats men har ännu inte lett till lag- stiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://www.justice.gov.uk/consultations/draft-defamation-bill.htm&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft21"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355377x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td207"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Grundlagsskydd för tidningsföretagens arkivdatabaser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En ny bestämmelse införs som innebär att bestämmelserna i TF ska tillämpas då ägaren till en periodisk skrift tillhandahåller databaser uteslutande i syfte att arkivera innehållet i periodiska skrifter (arkivdatabaser). Preskriptions- tiden räknas från tidpunkten för utgivningen av den periodiska skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft11"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Av redovisningen ovan framgår att arkivdatabaser i TF och YGL behandlas på samma sätt som andra databaser. Arkivdatabaser omfattas således av grundlagsskyddet i YGL om de är inrättade på det sätt som anges i databasregeln. Det innebär bl.a. att utgivare måste utses för arkivdatabasen och att preskriptionstiden för material som läggs in i databasen räknas från den tidpunkt då tillhandahållandet upphör. Det är således inte möjligt att hålla samman det tryckfrihetsrättsliga ansvaret för den ursprungliga publiceringen med ansvaret för arkiveringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;Detta förhållande leder till problem för dem som tillhandahåller arkivdatabaser. Eftersom arkivdatabaserna är av stor betydelse för såväl massmedierna som allmänheten finns det skäl att överväga om en särskild bestämmelse för sådana arkivdatabaser ska införas. Syftet är att skapa förutsättningar för medieföretagen att tillhanda- hålla arkivdatabaser med ett yttrandefrihetsrättsligt ansvar som är väl avgränsat, förutsebart och rättssäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Sammanhållet ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft35"&gt;Den grundläggande tanken med bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF är att ansvaret för innehållet i en radio- eller kassettidning ska ligga kvar på utgivaren för den tidning som har varit förlagan till radio- eller kassettidningen. Därmed är det inte nödvändigt att utse särskilda utgivare för radio- och kassettidningarna. En förutsättning är att innehållet återges oförändrat och att det anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft21"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;hur innehållet har disponerats. Ett liknande synsätt för arkivdatabaser har många fördelar och avspeglar också hur det många gånger fungerar i praktiken. Införandet av tidigare publicerat material i arkivdatabasen betraktas normalt sett inte som en ny publicering utan som en dokumentation av innehållet i t.ex. en tidning. Ett ansvar som på detta sätt knyts till den ursprungliga publiceringen innebär att ansvaret för publiceringen i arkivdatabasen bärs av samma person som har godkänt den ursprungliga publiceringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft35"&gt;Det är också lämpligt att utgivarens ansvar begränsas genom att tillhandahållandet i arkivdatabasen preskriberas efter samma tid som gäller för den ursprungliga publiceringen. En utgivare av en tryckt tidning som har godkänt publiceringen av en artikel i tidningen bör således bära det straffrättsliga ansvaret även för publiceringen i arkivdatabasen. Och ansvaret bör gälla sex månader från utgivningen av tidningen. Det bör i sådana fall inte ha någon betydelse att artikeln läggs in i arkivdatabasen långt senare, dvs. utan tidsmässigt samband med den ursprungliga publiceringen. Ett massmedieföretag som digitaliserar äldre tidningar och placerar dessa i en arkivdatabas kan då göra så utan att riskera att det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga ansvaret återuppväcks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft11"&gt;Bestämmelsen bör gälla för tidningsföretagens arkivdatabaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Arkivdatabaser tillhandahålls i dag främst av tidningsföretagen. Liknande arkiv finns hos flera radio- och &lt;NOBR&gt;tv-företag&lt;/NOBR&gt; även om dessa arkiv normalt sett inte tillhandahålls allmänheten bl.a. beroende på upphovsrättsliga begränsningar. Behovet av en särskild reglering för arkivdatabaser finns således främst för sådana databaser som tillhandahålls av tidningsföretagen. En reglering bör därför gälla arkivdatabaser med innehåll från periodiska skrifter och som tillhandahålls av tidningsföretagen själva. Arkivdatabaser som innehåller annat grundlagsskyddat material bör inte innefattas. Om det i framtiden uppkommer ett behov av att låta den särskilda regleringen omfatta även sådana arkivdatabaser får en utvidgning övervägas då.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft21"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td207"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Vad som avses med arkivdatabaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;En särskild ansvarsbestämmelse som gäller arkivdatabaser förut- sätter att det är möjligt att definiera sådana databaser och skilja dem från andra databaser som omfattas av grundlagen. En naturlig utgångspunkt är därvid att det ska handla om databaser som används som arkiv för sådant som har publicerats i periodiska skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;I arkivfunktionen ligger att det ska handla om en dokumentation av information som har fått ett bestämt innehåll. Det betyder att innehållet i arkivdatabasen inte får ändras och att det i princip ska vara möjligt att ta del av informationen på samma sätt som när den publicerades i tidningen. Av praktiska skäl bör det dock vara möjligt att utelämna viss information om det tydligt framgår att så har skett. Det kan t.ex. vara så att arkivdatabasen är konstruerad så att den bara kan hantera texter och att bilder därför måste utelämnas. En uppgift om att en viss artikel har klandrats av PO/PON bör inte heller påverka grundlagens tillämpning på en arkivdatabas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft37"&gt;Det framstår som lämpligt att låta grundlagsskyddet för arkiv- databaser gälla under samma förutsättningar som gäller enligt den nuvarande bilageregeln. Det betyder att innehållet måste återges oförändrat och att det ska anges hur innehållet har disponerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;För att det inte ska råda någon oklarhet om när den särskilda ansvarsbestämmelsen gäller bör det ställas krav på att arkiv- databaser avskiljs från andra databaser som omfattas av grundlagen. Bestämmelsen bör sålunda gälla endast sådana databaser som används uteslutande i syfte att arkivera material från grundlags- skyddade tidningar. En del av en webbplats kan då inte utgöra en arkivdatabas även om den kallas för arkiv. För det fallet att material från arkivdatabasen länkas in på en webbplats bör det betraktas som en ny publicering. Ansvaret får då bäras av utgivaren för webbplatsen och ny preskriptionstid börja räknas från det att materialet tas bort från webbplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;En förutsättning bör dessutom vara att det är den som står för den ursprungliga publiceringen som tillhandahåller arkivdatabasen. Arkivdatabaserna får således inte innehålla material som kommer från andra tidningar än de som tillhandahållaren av databasen har gett ut. Det utesluter inte att tidningsföretagen kan samarbeta och tillhandahålla sina arkivdatabaser som en gemensam tjänst. Förutsättningen bör dock vara att det enskilda tidningsföretaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;fortfarande råder över informationen i sin arkivdatabas (jfr NJA 2007 s. 309).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Konsekvensen av att en databas som visserligen är inrättad i syfte att utgöra en arkivdatabas men som av olika skäl inte uppfyller de rättsliga kraven bör inte alltid bli att ett sammanhållet ansvar för allt material i databasen utesluts. Om det t.ex. av misstag införs material i arkivdatabasen som härrör från en tidning som inte ges ut av den som tillhandahåller databasen, bör det sammanhållna ansvaret inte gälla för detta material. Ett sådant misstag bör däremot inte utesluta att det sammanhållna ansvaret gäller för annat arkivmaterial i databasen. Om en större del av materialet i en arkivdatabas visar sig utgöra annat än arkivmaterial, bör databasen inte längre anses inrättad uteslutande för arkivsyfte. Det samman- hållna ansvaret är i sådana fall uteslutet för allt material i databasen. Så kan t.ex. bli fallet om den databas som ursprungligen inrättades som en arkivdatabas senare får en annan funktion, eller om arkiv- databasen integreras med företagets vanliga webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft10"&gt;För att ytterligare motverka gränsdragningsproblem och för att underlätta utredningen vid ett eventuellt ingripande av JK är det lämpligt att införa en skyldighet att anmäla arkivdatabaser till en myndighet. Den som tillhandahåller arkivdatabasen bör dessutom vara skyldig att tydligt ange att det handlar om en arkivdatabas. I anknytning till innehållet bör det också anges var materialet har publicerats tidigare, när publiceringen skedde och vem som var utgivare för den publiceringen. Skyldigheten att anmäla arkiv- databasen och att ange vissa uppgifter bör inte påverka tillämp- ningen av det sammanhållna ansvaret. Det bör vara tillräckligt att dessa åligganden sanktioneras med böter. Bestämmelserna om anmälnings- och uppgiftsskyldighet kan placeras i tillämpnings- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Skyldighet att ta bort material i arkivdatabaser som är brottsligt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft37"&gt;Förslaget om ansvar för innehållet i arkivdatabaser innebär att material som tillhandahålls i en arkivdatabas preskriberas en tid efter den ursprungliga publiceringen. Preskriptionstiden kommer alltså att räknas från den tidpunkt då den arkiverade tidningen gavs ut. För allmänt åtal gäller den korta preskriptionstiden på sex månader, medan möjligheterna att väcka enskilt åtal styrs av de allmänna preskriptionsbestämmelserna i 35 kap. brottsbalken. För&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td207"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;brottet grovt förtal gäller exempelvis en preskriptionstid på fem år från det att brottet begicks. Vidare är det möjligt att väcka en skadeståndstalan med anledning av tryck- eller yttrandefrihetsbrott i upp till tio år efter det att brottet begicks, se 8 kap. 4 § YGL, 11 kap. 5 § TF och 2 § preskriptionslagen (1981:130). Den tidpunkt då ett brott i en arkivdatabas begås ska enligt förslaget anses vara tidpunkten då den arkiverade tidningen ges ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Förslaget innebär således en tidsmässig begränsning av det ansvar som annars gäller för databaser som omfattas av YGL. Enligt 7 kap. 1 § andra stycket YGL räknas preskriptionstiden från tidpunkten då materialet i databasen inte längre tillhandahölls, dvs. då det togs bort från databasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Ett skäl för att göra denna begränsning av ansvaret för arkivdatabaser är, som har nämnts ovan, att det handlar om en dokumentation av något som redan har publicerats. Ett annat viktigt skäl är att det finns ett samhällsintresse av att dessa databaser tillhandahålls allmänheten. Det finns normalt sett inte heller anledning att anta att massmedie- företagens arkivdatabaser innehåller brottsligt material, även om det naturligtvis inte är uteslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Med den bestämmelse som nu har diskuterats blir det inte möjligt att ingripa straffrättsligt mot tillhandahållande i en arkiv- databas av en tidningsartikel som har fällts för ett tryckfrihetsbrott. Det kan framstå som stötande att material som t.ex. är grovt kränkande för en utpekad person eller som kan anses utgöra hets mot folkgrupp ska kunna ligga kvar i en arkivdatabas utan att det finns någon möjlighet att ingripa. Det gäller särskilt eftersom materialet i arkivdatabaserna troligen kommer att vara sökbart via internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Vi har därför övervägt om det finns skäl att införa en möjlighet för domstol att besluta om att material som bedöms vara brottsligt ska tas bort från arkivdatabasen (jfr Mediegrundlagsutredningens förslag i SOU 2001:28 s. 326). Det skulle alltså inte innebära en förlängning av det straffrättsliga ansvaret, vilket enligt kommitténs förslag ska vara – när det gäller väckande av allmänt åtal – preskriberat sex månader efter publiceringen i tidningen. Skyldig- heten att ta bort material skulle i sådana fall sanktioneras med böter för tillhandahållaren av arkivdatabasen. Det sammanhållna ansvaret för utgivaren av den ursprungliga publiceringen i tidningen skulle alltså inte påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft35"&gt;Vi bedömer emellertid att behovet av en bestämmelse enligt vilken en domstol kan besluta att material i en arkivdatabas ska tas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft21"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft9"&gt;bort för närvarande är ganska litet. Den föreslagna bestämmelsen om arkivdatabaser får därtill ett relativt begränsat tillämpnings- område och det finns inte anledning att misstänka att den kommer att missbrukas i någon stor omfattning. Härtill kommer att ett system för väckande av talan om borttagande blir relativt komplicerat, särskilt som det torde bli nödvändigt att slå fast att ett brott har begåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Kommittén avstår därför från att nu lägga fram något förslag om borttagandeskyldighet. Om det visar sig att bestämmelsen om arkivdatabaser leder till ett ökat tillhandahållande av material som är brottsligt, eller om behov annars uppkommer, kan det finnas anledning för grundlagsstiftaren att återkomma till frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Radio- och kassettidningar (taltidningar)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillämpningsområdet för bilageregeln utvidgas till att omfatta tillhandahållande genom databaser. Regeln blir tillämplig endast då innehållet i den periodiska skriften har anpassats särskilt för personer med funktionsnedsättning. Preskriptionstiden beräknas från den tidpunkt då den periodiska skriften gavs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Bilageregeln är i dag tillämplig på s.k. radio- och kassettidningar som sprids i form av ett radioprogram eller en teknisk upptagning. Sådana tidningar är särskilt anpassade för synskadade (2 § för- ordningen 1988:582 om statligt stöd till radio- och kassettidningar samt 3 kap. 7 § och 4 kap. 1 § tillämpningslagen). Bilageregeln är dock inte begränsad till radio- och kassettidningar. Även andra radioprogram och tekniska upptagningar omfattas under förutsätt- ning att innehållet från en periodisk skrift återges oförändrat i programmet eller i upptagningen och att det framgår hur innehållet har disponerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft31"&gt;Med Högsta domstolens avgörande i NJA 2003 s. 31 har det blivit klarlagt att bilageregeln inte omfattar tillhandahållande i databaser. Ett tidningsföretag kan således inte få grundlagsskydd med stöd av bilageregeln för ett förlagetroget återgivande av inne- hållet i en periodisk skrift som tillhandahålls i form av en databas. Det gäller även om innehållet är särskilt anpassat för synskadade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft21"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td207"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft9"&gt;I dag distribueras radiotidningar vanligtvis genom en sändning till mottagarnas utrustning, t.ex. en dator. De utgör därför sådana radioprogram som omfattas av bilageregeln. Distributionen av taltidningar är dock föremål för översyn och mycket talar för att den i framtiden kommer att ske uteslutande via internet och på begäran av användaren (se &lt;SPAN class="ft8"&gt;En ny taltidningsverksamhet&lt;/SPAN&gt;, Ds 2012:12 s. 27 f.). Taltidningar som distribueras på ett sådant sätt kan enligt den ovan nämnda domen inte omfattas av bilageregeln. Däremot kan de omfattas av det grundlagsskydd som ges i databasregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Nackdelarna med att tillämpa databasregeln på taltidningar är flera och i princip desamma som för arkivdatabaser. För det första måste tidningsföretagen utse en särskild utgivare för databasen som ska anmälas till Myndigheten för radio och tv. För det andra gäller andra preskriptionsregler för tillhandahållandet i databasen än för den periodiska skriften (se ovan), vilket innebär att det alltid måste finnas en utgivare för databasen. När en utgivare avgår och ersätts med en ny måste den nye utgivaren ta ansvar för allt som tidigare har förts in i databasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Bilageregeln bör utvidgas och omformuleras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Förändrade former för distribution av taltidningar innebär att den s.k. bilageregeln bör utvidgas till att omfatta taltidningar som tillhandahålls från sådana databaser som avses i YGL. Därmed återställs den ordning som ansågs gälla före Högsta domstolens dom i NJA 2003 s. 31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Kommittén har i avsnitt 16.2.1 ovan konstaterat att preskript- ionstiden vad gäller arkivdatabaser bör räknas från den tidpunkt då den ursprungliga tidningen gavs ut. Vi har där ansett att det är en lämplig ordning för att den ansvarige ska kunna överblicka sitt straffrättsliga ansvar vid publicering. Det framstår som en förutsättning för att undvika problemen med att nya utgivare måste ta ansvar för vad tidigare utgivare har publicerat. Av samma skäl anser vi att denna ordning bör gälla även för de databaser från vilka taltidningar tillhandahålls. Preskriptionstiden för tillhandahållandet av en taltidning i en databas bör alltså räknas från tidpunkten för den ursprungliga utgivningen av den tidning som har utgjort förlaga för taltidningen. Utgivaren av den periodiska skriften bär sålunda ansvaret för taltidningen under sex månader från utgivningen av den tryckta tidningen. Detta bör gälla även när tal-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft21"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;tidningar sprids i form av radioprogram eller tekniska upp- tagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Den nuvarande bilageregeln gäller oavsett vem radioprogrammet eller den tekniska upptagningen är riktat till. Enligt vårt förslag begränsas dock regeln till att gälla endast i de fall då innehållet i skriften är särskilt anpassat för personer med funktionsned- sättning. Bestämmelsen får därmed ett tillämpningsområde som bättre överensstämmer med det ursprungliga syftet med bilage- regeln (se prop. 1990/91:64 s. 138).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft10"&gt;I stora delar kommer en bestämmelse om taltidningar att likna förslaget i avsnitt 16.2.1 om arkivdatabaser. I taltidningar är dock innehållet från tidningen anpassat för personer med funktions- nedsättning. De är således inte framställda i syfte att arkivera innehållet i tidningen och kan därför inte ingå i en arkivdatabas. Mot den bakgrunden behövs det en särskild bestämmelse för taltidningar som tillhandahålls i databaser vid sidan om en bestämmelse om arkivdatabaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Lagteknisk lösning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Kommittén föreslår att de ändringar som har diskuterats i detta kapitel görs i TF, dels genom ändringar i bilageregeln, dels genom en ny paragraf som behandlar arkivdatabaser. Bestämmelserna föreslås få följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft45"&gt;Taltidningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Om ägaren till en periodisk skrift sprider eller låter sprida skriftens innehåll eller delar av detta i form av ett radioprogram eller en teknisk upptagning som avses i yttrandefrihetsgrundlagen eller från en databas som avses i 1 kap. 9 § andra och tredje styckena i den grundlagen, ska i fråga om tillämpning av &lt;NOBR&gt;1–14&lt;/NOBR&gt; kap. den i sådan form spridda versionen anses utgöra en bilaga till skriften. Detta gäller dock endast om innehållet i skriften är särskilt anpassat för personer med funktions- nedsättning samt om innehållet återges oförändrat och det framgår hur det har disponerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft12"&gt;I lag får föreskrivas en särskild skyldighet att spela in sådana program och bevara tekniska upptagningar samt tillhandahålla dessa. Bestämmelser om rätt till sändningar finns i 3 kap. yttrandefrihets- grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft21"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td207"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p871 ft45"&gt;Arkivdatabaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i 9 § första stycket första meningen gäller även innehållet i en periodisk skrift som tillhandahålls ur en databas som avses i 1 kap. 9 § andra och tredje styckena yttrandefrihetsgrundlagen och som används uteslutande i syfte att arkivera innehållet i periodiska skrifter. Detta gäller enbart om databasen tillhandahålls av ägaren till den periodiska skriften och om innehållet återges oförändrat och det framgår hur det har disponerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft12"&gt;I lag får meddelas bestämmelser om anmälan av arkivdatabaser och vad som i övrigt ska gälla för tillhandahållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft10"&gt;Bestämmelserna diskuteras närmare i författningskommentaren, se avsnitt 23.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft21"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;P class="p876 ft124"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft39"&gt;17.1 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft9"&gt;Tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor kan aktualiseras vid lag- stiftning och förhandlingar om rättsakter som vid en första anblick inte alls ser ut att beröra sådana aspekter. I huvudsak förklaras detta av att tillämpningsområdet för TF och YGL bestäms med utgångspunkt i den teknik som används för att kommunicera det aktuella yttran- det till allmänheten. Det är således inte innehållet i själva yttrandet som avgör om grundlagarna är tillämpliga. Som har framgått av redo- görelsen i avsnitt 2.3.2 finns det dock undantag från denna grund- regel. Dessa s.k. materiella undantag framgår i vissa fall direkt av grundlagstexten. I andra avseenden är undantagen oskrivna och har sin grund i en ändamålstolkning av TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;Ett område där yttrandefrihetsrättsliga frågor kan bli aktuella rör varningstexter, innehållsdeklarationer och annan produktinformation på och i förpackningar (t.ex. ”bipacksedlar”). Information av det slaget kan t.ex. vara tryckt och därmed omfattas av TF eller ingå i en teknisk upptagning och skyddas enligt YGL. Samtidigt har lagstift- aren, inte minst på &lt;NOBR&gt;EU-nivå,&lt;/NOBR&gt; ansett det nödvändigt att reglera utform- ningen av den här typen av texter. Dessa åtgärder syftar i de flesta fall till att skydda folkhälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Bestämmelser på lagnivå som ålägger någon att ge ett grundlags- skyddat massmedium ett visst innehåll kan naturligtvis medföra komplikationer i förhållande till TF och YGL. Problem kan uppstå bl.a. med hänsyn till den grundläggande tryck- och yttrandefrihets- rättsliga principen om förbud för det allmänna att med hänsyn till innehållet vidta hindrande åtgärder mot att sprida eller offentlig- göra ett grundlagsskyddat medium (1 kap. 2 § andra stycket TF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft21"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355387x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p789 ft35"&gt;och 1 kap. 3 § första stycket YGL). Sådana situationer har som regel behandlats genom tolkning av grundlagarnas ändamål och innebörd. Det har nämligen bedömts att den typen av information – under vissa förutsättningar – inte berör ändamålet med grundlagarna och att det därför finns möjlighet att göra undantag från TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Varningstext på cigarettpaket m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft9"&gt;Det ledande och mest väldokumenterade exemplet i frågan rör var- ningstexter på cigarettpaket. Regeringen föreslog år 2002 föränd- ringar i tobakslagen (1993:581) med avsikt att införliva EU:s s.k. märkningsdirektiv om tobaksvaror&lt;SPAN class="ft121"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;(prop. 2001/02:162). Direktivet och regeringens lagförslag innebar bl.a. att ett antal s.k. allmänna och kompletterande varningstexter skulle förekomma på paketen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Innehållet i de aktuella varningstexterna är illustrativa i samman- hanget och återges därför i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft45"&gt;Allmänna varningstexter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft12"&gt;1."Rökning dödar/Rökning kan döda." eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;2."Rökning skadar allvarligt dig själv och personer i din omgivning."&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft45"&gt;Alternativa varningstexter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Rökare dör i förtid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Rökning ger förträngningar i blodkärlen och orsakar hjärtinfarkt och stroke.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Rökning orsakar dödlig lungcancer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Rökning under graviditeten skadar ditt barn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Skydda barnen, låt dem inte andas in din tobaksrök.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Din läkare eller ditt apotek kan hjälpa dig att sluta röka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Rökning är mycket beroendeframkallande, börja inte röka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Om du slutar röka löper du mindre risk att få dödliga hjärt- och lungsjukdomar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Rökning kan leda till en långsam och smärtsam död.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Sök hjälp för att sluta röka: (telefonnummer/postadress/Internetadress/fråga din läkare/på apotek).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Rökning kan försämra blodflödet och orsakar impotens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Rökning får din hy att åldras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Rökning kan skada sperman och minskar fruktsamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Rök innehåller bensen, nitrosaminer, formaldehyd och cyanväte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;(EGT L 194, 18.7.2001, s. 26, Celex 32001L0037)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft21"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td208"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;I Lagrådets yttrande över förslaget framhölls särskilt frågan om varningstexternas förenlighet med TF. Lagrådet anförde följande om den bestämmelse i lagförslaget där innehållet i varningstexterna behandlades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft72"&gt;I paragrafen åläggs skyldighet att förse förpackningar till tobaksvaror med vissa texter, f.n. varningstexter och innehållsdeklaration. En för- packning som är försedd med sådana tryckta texter är att betrakta som tryckt skrift enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Vad som nu kan aktualisera lagrummets förenlighet med TF är dels de tillägg som föreslås i remissen, dels föreskrifterna i märkningsdirektivet om inne- hållet i varningstexten. Frågan är inte berörd i remissen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft72"&gt;Paragrafen har med endast mindre ändringar förts över till 1993 års tobakslag från 1975 års lag om varningstext och innehållsdeklara- tion på tobaksvaror. I propositionen till denna lagstiftning (prop. 1975/76:49 s 22) sägs att varningstexten måste ges ett konkret innehåll med upplysningar om vilka risker bruket medför och att det således skall vara fråga om en saklig information som bygger på resultaten av forskningen på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft72"&gt;En bestämmelse som påbjuder att en skrift skall ha ett visst innehåll torde i princip komma i konflikt med TF, närmare bestämt med förbudet i 1 kap. 2 § andra stycket mot hindrande åtgärder. Ett visst utrymme lär dock finnas för ålägganden i vanlig lag att förse en skrift med texter av det slag som det nu är fråga om. TF:s tillämp- ningsområde bestäms nämligen ytterst av dess syfte att värna det fria ordet, och det finns regleringar som träffar tryckt skrift som därför kan sägas ligga utanför ramen för TF:s skydd. Det gäller inte minst ingripanden i fråga om framställningar på det kommersiella området. Var gränsen går är i detta fall osäkert. För att ett påbud om text med visst innehåll skall kunna tolereras från tryckfrihetsrättslig synpunkt bör, i anslutning till det nyss återgivna motivuttalandet, krävas att det inte rör sig om texter av uttryckligen åsiktspåverkande eller opinions- bildande karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft89"&gt;Från nu angivna utgångspunkter har Lagrådet i och för sig inte något att erinra mot de tillägg i fråga om illustrationer, rökavvänjning och uppgifter för att säkerställa tobaksvarans identitet som föreslås i 9 §. Det är emellertid att märka att denna är en bemyndiganderegel och att direktivets närmare genomförande kommer att göras i författningar på lägre nivå. Lagrådet vill allvarligt ifrågasätta om de i artikel 5 med bilaga upptagna allmänna och kompletterande varningstexterna genom- gående har den sakliga inriktning som enligt ovan krävs för att inte gränsen till TF:s skyddsområde skall överskridas. Så t.ex. är ett par av de kompletterande varningstexterna formulerade i imperativ form. Det är också tveksamt om inte kraven på texter blir så omfattande att de alltför mycket beskär möjligheten för näringsidkaren att förse för- packningar med egen text. Vad som nu har sagts måste beaktas under det fortsatta normgivningsarbetet. Att detta arbete syftar till att genomföra ett &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; rubbar inte läget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355389x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p739 ft37"&gt;Det centrala i yttrandet är Lagrådets konstaterande att ”påbud om viss text” på cigarettpaketen var förenligt med TF om det inte rörde sig om texter som uttryckligen var åsiktspåverkande eller opinions- bildande. I det senare fallet kunde ett åläggande om att införa viss text på paketen inte godtas tryckfrihetsrättsligt eftersom – som lagråds- yttrandet får uppfattas – ett grundlagsskyddat medium (cigarett- paketet) då skulle användas för att framföra ett yttrande som omfattas av TF:s innebörd och syfte. TF gav inte stöd för att reglera den typen av åtgärder på lagnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft35"&gt;Lagrådets slutsatser i fråga om varningstexter på cigarettpaket tillämpades även i samband med införandet av lagen (2011:579) om leksakers säkerhet, som även den hade sin grund i ett &lt;NOBR&gt;EU-direktiv.&lt;/NOBR&gt; Lagen innehåller krav på att förpackningar till leksaker ska förses med varnings- och informationstexter. De aktuella texterna ansågs av regeringen ligga utanför TF:s skydd eftersom de hade ”den sak- liga inriktning som krävs för att gränsen till tryckfrihetsförord- ningens skyddsområde inte ska överskridas” (prop. 2010/11:65 s. 46).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;Läkemedelsinformation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Frågan om den tryckfrihetsrättsliga ställningen för varningstexter och produktinformation m.m. är även aktuell i andra lagstiftnings- sammanhang. Här bör nämnas det pågående arbetet med en ny &lt;NOBR&gt;EU-reglering&lt;/NOBR&gt; vad gäller information till allmänheten om recept- belagda läkemedel.&lt;SPAN class="ft83"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Förslaget avser ändringar i EU:s läkemedels- direktiv (2001/83/EG) och i en förordning (2004/726/EG) som behandlar information till allmänheten om receptbelagda human- läkemedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft31"&gt;Enligt förslaget är utgångspunkten att det även i fortsättningen ska gälla ett förbud mot reklam för receptbelagda läkemedel. Ett syfte med förslaget är att klarlägga under vilka förutsättningar läke- medelsföretag får lämna information om sådana läkemedel till all- mänheten. Enligt förslaget måste informationen baseras på till- gänglig godkänd produktinformation, information i märkning och i bipacksedlar. Informationen får inte gå bortom ”denna godkända&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft156"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se Kommissionens förslag KOM(2012) 48 resp. 49. I samband med färdigställandet av detta betänkande fick vi besked om att arbetet med de aktuella ändringarna i EU:s läkemedelsdirektiv och läkemedelsförordning hade lagts ned. Inom den rådsarbetsgrupp som arbetade med förslaget hade det gjorts bedömningen att det inte fanns förutsättningar att gå vidare med detta. Texten i betänkandet har inte anpassats till denna utveckling. Vi bedömer att texten trots det har relevans för diskussionen om gränserna för grundlagsskyddet i fråga om produktinformation m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td208"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;information” (dock med undantag för bl.a. frågor om miljöpåverkan, prisinformation och produktförändringar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Förslaget innebär vidare att information till allmänheten om recept- belagda läkemedel får göras tillgänglig endast genom vissa kommunika- tionskanaler. Informationen får endast förekomma i ”hälsorelaterade publikationer” och på webbplatser om läkemedelsprodukter samt som svar på frågor från allmänheten. Andra kanaler för spridning av information till allmänheten får inte användas. Det får t.ex. inte ske i radio och tv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;I förslaget till direktiv tas viss hänsyn till att detta kan vålla konst- itutionella problem för en del medlemsstater. Det ges möjlighet för medlemsstater att göra undantag från delar av förslaget som innebär att nationella myndigheter ska förhandsgranska läkemedelsinforma- tion. Enligt ett uttalande i ingressen till direktivförslaget anges att direktivet inte på något sätt hindrar ”medlemsstaterna från att till- ämpa sina konstitutionella bestämmelser om pressfrihet och ytt- randefrihet i medierna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Förslaget har varit föremål för s.k. subsidiaritetsprövning i riks- dagen (2011/12:KU5y och 2011/12:SoU18). Riksdagen uttalade att den ansåg att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. I ett yttrande till socialutskottet i ärendet framhöll konstitutionsut- skottet bl.a. att förslaget var i strid med TF och YGL. Utskottet anförde följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft72"&gt;Utskottet konstaterar nu att direktiv- och förordningsförslagen i flera delar strider mot censurförbudet och ansvarighetssystemet och andra viktiga principer inom grundlagsregleringen på tryck- och yttrande- frihetsområdet. Utskottet noterar även att ett s.k. grundlagsundantag tagits in i ett av direktivförslagets skäl. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning, att en rättsakt från unionen, som från svensk sida fram- står som konstitutionellt oacceptabel, inte ligger inom det område där beslutanderätt har överlåtits. Därför anser utskottet det angeläget att dessa frågor prioriteras i det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft12"&gt;Det aktuella ärendet manar även utskottet till att påminna om unionens fördragsfästa skyldighet att respektera bl.a. medlemsstaters nationella identitet som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Avgränsning mot regler om reklam m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft35"&gt;Det bör framhållas att de frågor om räckvidden hos TF och YGL som behandlas ovan har en kommersiell koppling genom att de som regel innebär åligganden för enskilda näringsidkare. De åtgärder (varnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft21"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p823 ft10"&gt;texter, produktinformation m.m.) som avses tycks emellertid inte omfattas av de undantag från tryck- och yttrandefriheten som gäller för kommersiell annonsering och annan marknadsföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Kommersiell marknadsföring och dess relation till det särskilda grundlagsskyddet följer en etablerad och relativt väl utvecklad praxis (se avsnitt 2.3.2). Utgångspunkten är att det inte faller inom grund- lagarnas syfte att skydda näringsidkares ekonomiska intressen. Rek- lam i grundlagsskyddade medier kan därför i vissa avseenden under- kastas regler i vanlig lag, i stället för TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I 1 kap. 9 § TF anges ett antal uttryckliga undantag från grund- lagens tillämpningsområde. Undantagen ger möjlighet för riksdagen att i lag uppställa förbud mot vissa typer av kommersiella annonser, bl.a. i samband med marknadsföring av alkohol och tobak (p. 1 och 2). Vidare kan förbud i lag meddelas mot kommersiella annonser till skydd för miljö och hälsa och som har sin grund i &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; (p. 3). Bestämmelsen i TF tillämpas även på YGL:s område (se 1 kap. 12 § YGL). När det gäller radioprogram har dock det uttryckliga undantaget för reklam gjorts något vidare. Detta ger större möjlig- heter att i lag meddela föreskrifter om kommersiell reklam och s.k. sponsring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Undantaget för reklam m.m. är dock större än vad som framgår av de ovan nämnda bestämmelserna. Det brukar nämligen anses att all marknadsföring (t.ex. annonser) i ”kommersiell verksamhet som har ett kommersiellt syfte och som har rent kommersiella förhåll- anden till föremål” faller utanför det materiella tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft9"&gt;(se bl.a. NJA 1999 s. 749). Det här medför bl.a. att rent kommersiell reklam i grundlagsskyddade medier underkastas bestämmelserna i marknadsföringslagen (2008:486) om god marknadsföringssed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Den närmare innebörden av dessa undantag och hur långt de sträcker sig i enskilda fall är en juridiskt komplicerad fråga som här inte berörs närmare. Det bör emellertid framhållas att undantagen inte ska uppfattas som att grundlagen helt undantas från tillämpning när det gäller reklam m.m. Det står klart att principen om censur- förbud inte kan undantas och att det således aldrig får förekomma att ett offentligt organ förhandsgranskar reklam i grundlags- skyddade medier. Däremot godtas ingripanden i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;I syfte att ringa in de fall som kan beröras av de nu aktuella undantagen är själva grunddefinitionen av begreppet ”marknads- föring” i marknadsföringslagen av intresse. I 3 § ges följande definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft21"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355392x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td208"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p891 ft12"&gt;marknadsföring: reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter eller näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft39"&gt;17.2 Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En ny s.k. delegationsbestämmelse införs i TF och YGL i fråga om krav på att införa och på visst sätt utforma var- ningstexter, innehållsdeklarationer och annan liknande produkt- information. Undantaget gäller under förutsättning att infor- mationen inte är av en uttryckligen åsiktspåverkande eller opin- ionsbildande karaktär. Det innebär att grundlagarna inte utgör något hinder mot att i lag meddela bestämmelser om sådan information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft10"&gt;Det är i princip okontroversiellt att det ibland finns skäl att göra materiella undantag i tillämpningsområdet för TF och YGL. Undan- tagen blir som regel aktuella i situationer där det yttrandefrihets- rättsliga intresset framstår som begränsat och andra hänsyn i rätts- ordningen därför väger tyngre, t.ex. vissa straff- eller marknads- rättsliga aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;I de nu aktuella fallen är det sedan länge accepterat att lagstiftaren av bl.a. folkhälsoskäl får uppställa vissa krav på att konsumenter informeras om riskerna med produkter som de har köpt eller avser att inhandla. Detsamma kan anföras om t.ex. produkter som har miljöpåverkande effekter. Utgångspunkten är att sakligt inriktad information av det här slaget inte omfattas av syftet med TF och YGL. Det är normalt inte den typen av information som grundlagarna är tänkta att skydda. Grundlagarna lägger därför inte hinder i vägen för att lagstiftaren meddelar bestämmelser om hur produktinformation m.m. ska utformas. Så har också skett i bl.a. tobakslagen i fråga om varningstexter och innehållsinformation på cigarettpaket och i lagen om leksakers säkerhet (genom båda lagarna införlivas rättsakter från EU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft35"&gt;Undantaget för produktinformation från grundlagarnas materiella tillämpningsområde kan dock inte vara absolut. Det nämnda lagråds- yttrandet om varningstexter på tobakspaket illustrerar att det kan finnas fall där upplysningar som ska förmedlas i anslutning till en produkt inte enbart är en neutral redogörelse för forskningsrön,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft21"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p789 ft9"&gt;innehållet i produkten eller för någon annan liknande information. Här avses yttranden som ger uttryck för värderingar och som syftar till att påverka människors åsikter och den allmänna opinionen. Enligt det rådande synsättet omfattas sådana yttranden av ändamålet med TF och YGL. Det gäller även om de framförs i en bipacksedel, på en förpackning eller på något annat sätt som ligger långt från den mer traditionella förståelsen av begreppet massmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I syfte att åskådliggöra skillnaden mellan dessa fall kan här näm- nas att en varningstext med orden ”Rökning får din hy att åldras” inte bör falla under grundlagsskyddet i materiellt avseende. En text av det slaget kan således regleras i vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Däremot får ett uttryck som ”Du bör inte röka eftersom rökning dödar!” anses ha en uttrycklig opinionsbildande innebörd och där- med ligga helt inom ramen för skyddet i TF och YGL. En bestäm- melse i lag som anger att en sådan text ska införas i ett grundlags- skyddat massmedium får därför anses vara i strid med förbudet mot hindrande åtgärder och därmed sakna grundlagsstöd (se 1 kap. 2 § andra stycket TF och 1 kap. 3 § första stycket YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Vi menar att det här synsättet i grunden inte bör ändras. Fråge- ställningen är snarare om detta bör förtydligas och ges ett mer direkt stöd i grundlagstexten. Fördelen med att kodifiera rättsläget är att tillämpningsområdet för grundlagarna kan bli tydligare och att det därmed blir lättare att förstå och tillämpa regleringen. I internationella förhandlingar – inte minst på &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; – kan det dessutom antas öka möjligheterna att få acceptans för den svenska förhandlingspositionen om denna vilar på en klar och distinkt prin- cip med uttryckligt grundlagsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;En nackdel med att fixera undantaget i grundlagstexten är att detta inte helt återspeglar att den nuvarande ordningen har växt fram ur enskilda fall där lagstiftaren har utnyttjat möjligheterna att göra en flexibel tolkning utifrån syftet med TF och YGL. Den invändningen kan anföras även i andra situationer när det är fråga om att lagfästa oskrivna inskränkningar i tillämpningsområdet. Det kan hävdas att kodifiering i vissa fall riskerar att göra olika undantag större än vad som egentligen följer av praxis och att skyddet för yttrandefriheten därmed försvagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft35"&gt;I det här fallet menar vi dock att skälen för att ändra i grund- lagen väger tyngre än de argument som kan anföras mot en kodi- fiering. Av det aktuella yttrandet från Lagrådet framgår en tydlig princip vars innebörd inte riskerar att gå förlorad om den uttrycks i grundlagstext. Det får dessutom vägas in att undantaget tar sikte på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td208"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;ett förhållandevis litet område där de yttrandefrihetsrättsliga intress- ena väger relativt lätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Mot den här bakgrunden bör det införas en ny delegations- bestämmelse i TF och YGL som tar sikte på införandet och utformningen av varningstexter, innehållsdeklarationer och annan liknande produktinformation. Av bestämmelsen bör det framgå att undantaget inte gäller för information som är av uttryckligen åsikts- påverkande eller opinionsbildande karaktär. Tillägget om sådan åsiktspåverkande information m.m. tydliggör var gränserna för dele- gationsbestämmelsen går. Det bör också ses som en markering om att undantaget avseende varningstexter och annan liknande produkt- information inte får användas på innehållet i dagstidningar, böcker, musik och andra liknande medieprodukter. Tanken är således inte att delegationsbestämmelsen ska ge stöd åt lagstiftning som t.ex. tvingar skivbolag att förse musikprodukter med varningstexter om att det förekommer ett grovt språk i låttexterna. Information av det slaget är tydligt ägnad att påverka allmänna samhällsnormer och har en sådan karaktär att den omfattas av grundlagarnas ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft10"&gt;En viktig frågeställning blir då hur en delegationsbestämmelse ska avgränsas. Vad i grundlagarna är det som undantas med en bestäm- melse av det här slaget?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;För det första står det klart att undantaget för produktinformation inte omfattar sådant som redan undantas genom de befintliga delega- tionsbestämmelserna avseende förbud mot kommersiella annonser i 1 kap. 9 § TF (se p. &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; i fråga om alkohol och tobak resp. till skydd för hälsa eller miljö). På liknande sätt påverkas inte det undantag som möjliggör att marknadsföringslagen tillämpas på medier som omfattas av TF och YGL. Det är alltså inte fråga om att nu reglera ”reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter” (jfr 3 § mark- nadsföringslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft9"&gt;För det andra bör det klargöras att undantaget enbart tar sikte på den information som ska lämnas av en tillverkare, importör, distri- butör eller någon annan med den typen av koppling till produkten. Undantaget ger således inte möjlighet för lagstiftaren att på något sätt styra hur allmänheten – bl.a. konsumenter och journalister – utnyttjar sin yttrandefrihet när den t.ex. kommenterar en viss produkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Det finns, för det tredje, skäl att betona betydelsen av att de materiella undantagen från TF och YGL inte omfattar hela grund- lagsskyddet. Förbudet mot förhandsgranskning av skrifter eller andra medier som omfattas av grundlagarna kan under inga omständigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft21"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355395x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En delegationsbestämmelse om produktinformation m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p789 ft9"&gt;frångås. Detta gäller givetvis även det undantag för varningstexter, innehållsdeklarationer och annan liknande produktinformation som diskuteras här. Vidare bör delegationsbestämmelsen inte anses möj- liggöra ett förbud mot att använda vissa typer av grundlagsskyddade medier (t.ex. skrifter eller radio- och &lt;NOBR&gt;tv-program)&lt;/NOBR&gt; för att framföra den aktuella informationen. Detta skulle innebära en alltför långt- gående urgröpning av grundlagarnas förbud mot hindrande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;Således skulle förslaget om en ny &lt;NOBR&gt;EU-reglering&lt;/NOBR&gt; avseende läke- medelsinformation bedömas som oförenlig med TF och YGL även med den delegationsbestämmelse om produktinformation som vi nu föreslår (jfr 2011/12:KU5y och 2011/12:SoU18).&lt;SPAN class="ft157"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se noten närmast ovan om att detta förslag nu har dragits tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft21"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;P class="p896 ft124"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Andra förändringar som har diskuterats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Under kommitténs arbete har det väckts ett antal frågor som berör det materiella innehållet i TF och YGL. En särskild prioriterings- lista som reviderats ett antal gånger har upprättats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Av tidsskäl har kommittén bara hunnit överväga och lägga förslag vad gäller ett antal av de frågor som har tagits upp på listan. De frågor som kommittén inte har ansett sig ha tid och möjlighet att prioritera återges nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Kommittén finner det angeläget att kort redovisa de frågor som kvarstår. Det är frågeställningar av skiftande dignitet, men samtliga förtjänar enligt kommitténs uppfattning att bli föremål för över- väganden. Förteckningen nedan bör därför ses som en ”stafett- pinne” som vi härmed lämnar över till kommande översyner av grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;De hänvisningar som görs till olika lagrum avser, om inget annat anges, de nuvarande bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Frågor som kommittén inte hunnit överväga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;En uttrycklig delegationsbestämmelse avseende förbud mot och villkor för &lt;SPAN class="ft11"&gt;reklamåtgärder &lt;/SPAN&gt;av rent kommersiell natur bör övervägas närmare. Innebörden av praxis är i viss mån ifrågasatt och det har också framförts invändningar mot att försöka precisera rättsläget i grundlag. En bestämmelse av detta slag återfinns i 1 kap. 13 § 4 NYGL, se bilaga 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft35"&gt;Det bör övervägas om det s.k. &lt;SPAN class="ft44"&gt;titelskyddet &lt;/SPAN&gt;för periodiska skrifter och databaser kan förenklas. Frågan som har väckts är om titel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft21"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Andra förändringar som har diskuterats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;skyddet i stället kan upprätthållas med hjälp av den varumärkes- rättsliga regleringen och om bestämmelserna kan flyttas från grundlag till vanlig lag. Bestämmelser om detta finns i 5 kap. &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§ TF och 1 kap. 9 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Kravet att periodiska skrifter ska ha och följa en bestämd &lt;SPAN class="ft11"&gt;utgiv- ningsplan &lt;/SPAN&gt;kan ifrågasättas (se 5 kap. &lt;NOBR&gt;5–8&lt;/NOBR&gt; §§ och 1 kap. 7 § första stycket TF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Finns det skäl att införa en &lt;SPAN class="ft11"&gt;presumtionsregel &lt;/SPAN&gt;för att underlätta rättstillämpningen när det är svårt att avgöra om en skrift är tryckt eller inte (se 1 kap. 5 § TF)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Relevansen hos ”&lt;/SPAN&gt;den andliga odlingens intressen&lt;SPAN class="ft9"&gt;” i TF:s bestämmelse om upphovsrätt kan diskuteras. Det kan övervägas om den bör utmönstras ur delegationsbestämmelsen om upphovsrätt (se 1 kap. 8 § TF, till vilken det hänvisas i 1 kap. 12 § YGL)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Kommittén har diskuterat införandet av en uttrycklig &lt;SPAN class="ft38"&gt;godtros- bestämmelse &lt;/SPAN&gt;för att stärka skyddet för meddelaren. Den skulle innebära att en meddelare går fri om han eller hon kan visa att uppgifterna lämnades i tron att de skulle publiceras i ett grundlags- skyddat massmedium. En sådan bestämmelse återfinns i 1 kap. 6 § NYGL, se bilaga 9. Frågan berörs också i kap. 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;I TF finns bestämmelser som gör det möjligt att om riket befinner sig i krig förbjuda fortsatt utgivning av en periodisk skrift som har befunnits brottslig, s.k. &lt;SPAN class="ft8"&gt;utgivningsförbud&lt;/SPAN&gt;. Bestämmelsen aktualiserar uppenbara yttrandefrihetsaspekter men även en vidare diskussion om hur riket ska styras och skyddas vid krig, krigsfara och nödsituationer. Det kan övervägas om detta utgivningsförbud bör tas bort (se 15 kap. RF och 7 kap. 8 § första stycket TF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;I TF finns olika &lt;SPAN class="ft11"&gt;preskriptionstider, &lt;/SPAN&gt;en för periodiska skrifter på sex månader och en för icke periodiska skrifter på tolv månader. På YGL:s område gäller olika preskriptionstider för tekniska upptagningar, radiosändningar och databasöverföringar. Frågan om att samordna preskriptionstiderna har väckts inom kommittén men har inte prioriterats (se 10 kap. 7 § NYGL, 9 kap. 3 § första stycket TF och 7 kap. 1 § YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Finns det skäl att i TF införa en möjlighet till &lt;SPAN class="ft11"&gt;åtalsjustering&lt;/SPAN&gt;, väckande av alternativa åtal och gemensam rättegång i flera mål? Frågan har väckts men inte diskuterats närmare (se kommitténs skiss till bestämmelse i 11 kap. 3 § NYGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;I YGL finns bestämmelser som möjliggör &lt;SPAN class="ft70"&gt;ingripanden mot fortsatt sändning &lt;/SPAN&gt;av radioprogram genom tråd av ett utbud som inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td209"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Andra förändringar som har diskuterats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;folkgrupp. Frågan har väckts om bestämmelsen bör ges en utformning som endast ger stöd för ingripanden till skydd för minderåriga (se 3 kap. 1 § 4 YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;Frågan har väckts om det ska införas ett undantag för &lt;SPAN class="ft8"&gt;hantering av personuppgifter &lt;/SPAN&gt;i TF och YGL i de fall hanteringen sker för något annat ändamål än de som anges i grundlagens ändamålsbestämmelse. Kommitténs bedömning är att om TF och YGL behålls bör en sådan bestämmelse inte införas (se 1 kap. 14 § NYGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;YGL öppnar för möjligheten att i lag kräva tillstånd och ställa &lt;SPAN class="ft38"&gt;villkor för sändningar &lt;/SPAN&gt;på andra sätt än genom tråd. Denna möjlighet har använts för att i lag skriva in att tillstånd får återkallas om den som bedriver verksamheten fälls för yttrandefrihetsbrott (18 kap. 3 § RTVL). Det bör övervägas om det finns anledning att i YGL skriva in att tillstånd inte får återkallas på grund av innehållet i sändningarna (se 3 kap. 2 § YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Bestämmelser i YGL gör det också möjligt att i lag förbjuda och straffbelägga den som sprider tekniska upptagningar till barn och unga som kan verka ”&lt;SPAN class="ft11"&gt;förråande eller medföra annan allvarlig fara för de unga&lt;/SPAN&gt;”. Det kan övervägas om denna bestämmelse, bl.a. med tanke på internets genombrott, är otidsenlig och bör avskaffas (se 3 kap. 12 § YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;En domstol kan i en dom som gäller förtal eller förolämpning ålägga den som driver sändningsverksamhet i radio eller tv att &lt;SPAN class="ft70"&gt;återge domen eller ett sammandrag av den&lt;/SPAN&gt;. Frågan har väckts om denna möjlighet bör införas även vid fällande domar som avser publiceringar i databaser (se 5 kap. 4 § tredje stycket YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Två frågor som behandlats i särskild ordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Inom kommittén har väckts två frågor som har behandlats i särskild ordning. Det gäller dels frågan om meddelarskydd för anställda inom privat verksamhet som finansieras med offentliga medel, dels frågan om brottet hets mot folkgrupp bör utvidgas till att även omfatta transpersoner och personer med funktionsned- sättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Införandet av meddelarskydd för anställda inom offentligt finansierad verksamhet har diskuterats i flera år. Frågan har aktualiserats av riksdagsledamöter från flera partier i återkommande motioner. Konstitutionsutskottet har i sina yttranden över motionerna instämt i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft21"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Andra förändringar som har diskuterats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;att frågan är betydelsefull och uttryckt förväntningar att den ska utredas inom Yttrandefrihetskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Med tanke på de omfattande uppgifter som kommittén har haft och den tid som har stått till buds har vi konstaterat att vi inte hinner utreda frågan. I en skrivelse till Justitiedepartementet i december 2011 förklarade kommittén att frågan är komplex men underströk samtidigt att den finner det angeläget att frågan så snart som möjligt utreds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Frågan om en utvidgning av skyddet för transpersoner och personer med funktionsnedsättning mot hetsande yttranden har också varit föremål för riksdagsmotioner. I den nämnda skrivelsen till regeringen konstaterade kommittén, på samma sätt som i fråga om meddelarskyddet, att ett utökat skydd med tanke på de svåra gränsdragningar som en utökning rymmer kräver omfattande överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Inte heller denna fråga har kommittén funnit möjlig att utreda inom den tidsram som gällt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;18.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Ett expertförslag om tvångsmedel m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft9"&gt;Under slutet av utredningstiden har några av kommitténs experter, därtill ombedda av kommittén, presenterat en promemoria benämnd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft8"&gt;PM med förslag till lagreglering av tvångsmedelsanvändning på TF- och &lt;NOBR&gt;YGL-området.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft9"&gt;I promemorian föreslås ändringar i rättegångsbalkens bestämmelser om straffprocessuella tvångsmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Syftet med dessa ändringar är att säkerställa att grundlagarnas anonymitetsskydd fullt ut kan upprätthållas när en fråga om tvångsmedel aktualiseras i en brottsutredning utanför det grund- lagsskyddade området. I korthet innebär förslaget att reglerna om beslagsförbud i 27 kap. 2 § rättegångsbalken ska omfatta också elektroniska upptagningar, att kopior av beslagtagen egendom ska förstöras när det ärende som ett beslag har skett i har avslutats, att endast domstol ska få besluta om användning av tvångsmedel hos personer med tystnadsplikt och att särskilda regler för genom- sökning av bl.a. beslagtagna datorer ska införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft31"&gt;Frågeställningarna i promemorian är av stort principiellt intresse ur tryck- och yttrandefrihetssynpunkt. En del av dem har berörts i Förundersökningsutredningens slutbetänkande &lt;SPAN class="ft70"&gt;Förundersökning – objektivitet, beslag, dokumentation m.m. &lt;/SPAN&gt;(SOU 2011:45), som presenterades i maj 2011. Men de förtjänar enligt kommittén att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft21"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td209"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Andra förändringar som har diskuterats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;belysas också utifrån ett perspektiv där det tryck- och yttrande- frihetsrättsliga intresset står mer i förgrunden än intresset av effektivare brottsutredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Vi har funnit det angeläget att de frågor som behandlas i promemorian övervägs ytterligare. Den tid som vi har haft till förfogande har emellertid inte räckt till för det. Promemorian har därför lämnats över till Justitiedepartementet, där den lämpligen kan beaktas i det pågående arbetet med Förundersöknings- utredningens förslag. Promemorian finns som bilaga 7 till detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft21"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355401x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p901 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;V.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;SKYDDET FÖR PRIVATLIVET M.M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;P class="p902 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;19.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;19.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;Allmänna utgångspunkter och vårt uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;Den tekniska utvecklingen under senare år har inneburit stora för- ändringar i samhällslivet. I dag har nästan alla möjlighet att med hjälp av en dator eller en mobiltelefon inhämta och dokumentera upp- gifter om i princip vad som helst eller vem som helst. Genom internet är det enkelt att snabbt sprida information till en stor all- mänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Den nya tekniken för masskommunikation och annan informa- tionsspridning är inte bara tillgänglig för de traditionella och eta- blerade aktörerna på mediemarknaden, utan den kan användas av vem som helst. Denna utveckling är ur ett yttrandefrihetsperspektiv naturligtvis starkt positiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Men den har också fört med sig nackdelar, inte minst när det gäller enskildas integritetsskydd. Långt ifrån alla användare av den nya tekniken har nämligen en så ansvarsfull hållning som normalt kännetecknar de etablerade medierna. Statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att antalet anmälda ärekränkningsbrott har mer än fördubblats under de senaste tio åren. Datainspektionen har också varnat för att kränkningarna på internet har blivit både grövre och fler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;Det har under en längre tid funnits en debatt om att Sverige sak- nar ett tillräckligt skydd för privatlivet. Det gäller i synnerhet i fråga om spridning av integritetskänsliga uppgifter. I ett internatio- nellt perspektiv har det ansetts att vårt lagstiftningsmässiga skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft21"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;för enskildas privatliv framstår som relativt svagt (se bl.a. Lagrådets yttrande &lt;NOBR&gt;2012-03-13&lt;/NOBR&gt; över remissen &lt;SPAN class="ft8"&gt;Kränkande fotografering&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Den vanligaste förklaringen till att Sverige aldrig har infört ett sådant skydd, som sedan länge har funnits i andra länder i Europa, är den starka ställning som tryck- och yttrandefriheten har i svensk rätt. Bestämmelserna om bl.a. ärekränkning och massmediernas självsanerande verksamhet har vanligtvis ansetts tillräckliga för att skydda den enskilde mot kränkningar. De kränkningar som trots allt har förekommit har hittills inte ansetts tillräckligt många eller grova för att ligga till grund för en ändrad inställning. Systemet med utgivare kombinerat med ansvarstagande och seriösa publi- cister har också haft betydelse för att integritetsskyddet i TF och YGL ansetts inte behöva förstärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft37"&gt;Frågan om den enskildes personliga integritet har emellertid fått förnyad aktualitet och alltmer hamnat i fokus de senaste åren. Det beror bl.a. på den rättsutveckling som har ägt rum genom Europadomstolens praxis. Det har i olika sammanhang ifrågasatts om svensk rätt fullt ut lever upp till Europakonventionens krav i fråga om bl.a. rätten till skydd för privatlivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I vårt uppdrag ingår att överväga om det generella skyddet för enskildas integritet och privatliv i TF och YGL bör stärkas och vilka effekter detta i så fall skulle få för tryck- och yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;Tidigare diskussion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;Frågor om integritetsskydd i samband med bl.a. fotografering och spridning av information har varit föremål för utredning vid flera tillfällen. En kort sammanfattning av de senaste decenniernas dis- kussion och de förslag till åtgärder som har presenterats lämnas här nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;1966 års integritetsskyddskommitté föreslog i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Fotografering och integritet &lt;/SPAN&gt;(SOU 1974:85) en kriminalisering av olovlig respektive otillbörlig fotografering. Regeringen ville dock avvakta kommitténs ställningstagande i fråga om möjligheterna att ingripa mot spridning av fotografier och annan information om enskildas personliga förhållanden, innan åtgärder mot fotografering vidtogs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;I sitt slutbetänkande &lt;SPAN class="ft44"&gt;Privatlivets fred &lt;/SPAN&gt;(SOU 1980:8) kunde kom- mittén inte enas och presenterade därför tre olika förslag om hur skyddet för den enskildes integritet kunde förbättras; självsanerings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p904 ft37"&gt;linjen, ersättningslinjen och lagstiftningslinjen. Det mest långtgående förslaget – lagstiftningslinjen – innebar att skyddet för den personliga integriteten skulle förstärkas genom att kränkningar av privatlivets fred kriminaliserades. Kriminaliseringen skulle omfatta även de grundlagsskyddade mediernas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Regeringen lämnade över betänkandet tillsammans med remiss- yttrandena till Yttrandefrihetsutredningen för vidare överväganden. Yttrandefrihetsutredningen avrådde i sitt betänkande &lt;SPAN class="ft8"&gt;Värna ytt- randefriheten &lt;/SPAN&gt;(SOU 1983:70) från att genom generell lagstiftning förstärka integritetsskyddet, och ansåg att det allmänna borde fortsätta att visa förtroende för pressens självsaneringsverksamhet. Integritetsskyddskommitténs förslag ledde aldrig till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I departementspromemorian &lt;/SPAN&gt;Skyddet för enskilda personers privatliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;– En studie &lt;/SPAN&gt;(Ds 1994:51) redovisades ett uppdrag att utreda vissa frågor om skyddet för enskilda personers privatliv. Uppdraget avsåg primärt att följa upp och redovisa vad som hade hänt på området sedan 1966 års integritetsskyddskommitté. Utredaren konstaterade att det föreliggande skyddet för den personliga integriteten inte allmänt uppfattades som tillfredsställande och att en särskild anled- ning till den ökande oron angående skyddet för den personliga integri- teten var den snabba utvecklingen av möjligheterna att i detalj kart- lägga varje enskild individ. Enligt utredaren fanns det anledning att på nytt närmare pröva frågan om behovet av ett bättre skydd mot bl.a. olovlig observation och fotografering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft10"&gt;2004 års integritetsskyddskommitté föreslog i sitt slutbetänk- ande &lt;SPAN class="ft11"&gt;Skyddet för den personliga integriteten &lt;/SPAN&gt;(SOU 2008:3) att det skulle föras in en bestämmelse om ansvar för olovlig fotografering i brottsbalken. Tanken var att det skulle bli förbjudet att utan sam- tycke fotografera eller filma någon som befinner sig på en plats dit allmänheten inte har insyn. Kommittén fick enligt sina direktiv inte föreslå förändringar i integritetsskyddet i förhållande till de grund- lagsskyddade medierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Mot bakgrund av bl.a. remissynpunkterna på kommitténs för- slag övervägdes frågan om straffansvar för integritetskränkande fotografering på nytt i departementspromemorian &lt;SPAN class="ft11"&gt;Olovlig foto- grafering &lt;/SPAN&gt;(Ds 2011:1). De förslag som lades fram i promemorian behandlade regeringen i remissen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Kränkande fotografering &lt;/SPAN&gt;som lämnades över till Lagrådet den 1 mars 2012. I denna föreslås att ett nytt brott benämnt kränkande fotografering ska införas i brotts- balken. Syftet är att kriminalisera sådan integritetskränkande foto- grafering som inte ska behöva tålas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Lagrådet har yttrat sig över förslaget och då avstyrkt att ny lag- stiftning om kränkande fotografering genomförs på föreliggande beredningsunderlag. Lagrådet anser att det finns mycket starka skäl att behandla frågorna om olovlig upptagning och spridning av inte- gritetskänsliga bilder i ett sammanhang. Enligt Lagrådet bör det också inom kort kunna finnas förutsättningar för en sådan behand- ling, med hänsyn till det uppdrag och den tidsplan som gäller för vårt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft17"&gt;Slutligen kan nämnas att riksdagens utskott vid åtskilliga tillfällen har behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om ett stärkt integritets- skydd vid fotografering och användning av bilder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;19.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Det nuvarande svenska skyddet för den personliga integriteten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft15"&gt;Vissa lagbestämmelser om integritetsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft9"&gt;Enligt 2 kap. 6 § andra stycket RF är ”var och en gentemot det all- männa skyddad mot betydande intrång i den personliga integri- teten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden”. Bestämmel- sen infördes på förslag av Integritetsskyddskommittén och trädde i kraft den 1 januari 2011. Integritetsskyddskommittén ansåg att integritetsskyddet rent allmänt värderades förhållandevis lågt i lag- stiftningen. Enligt kommittén var det tydligt att det på grundlagsnivå behövde ges uttryck för en större respekt än tidigare för den enskildes rätt till personlig integritet (SOU 2008:3 s. 255 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft37"&gt;I svensk rätt finns emellertid inte något generellt straffskydd mot integritetskränkningar. När det gäller förhållandet mellan enskilda skyddas i stället den personliga integriteten och privatlivet i första hand av vissa bestämmelser i brottsbalken. Dessa bestämmelser kriminaliserar särskilda gärningar. Enligt 5 kap. 1 § brottsbalken är det förbjudet att lämna en uppgift om en annan om uppgiften är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Den som bryter mot denna bestämmelse gör sig skyldig till &lt;SPAN class="ft38"&gt;förtal&lt;/SPAN&gt;. Vidare är det enligt 3 § i samma kapitel förbjudet att smäda någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende. Brott mot denna bestämmelse benämns &lt;SPAN class="ft38"&gt;förolämpning&lt;/SPAN&gt;. Slutligen kan nämnas att det enligt 4 kap. 7 § brottsbalken är för- bjudet att bl.a. handgripligen antasta någon annan eller på annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft21"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;sätt bete sig hänsynslöst mot någon annan. Detta brott benämns &lt;SPAN class="ft11"&gt;ofredande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Vad som närmare kriminaliseras genom de angivna bestämmel- serna i brottsbalkens femte kapitel är alltså att dels lämna eller sprida missaktande uppgifter om en person till någon annan än den berörde (förtal), dels smäda eller på annat sätt bete sig skymfligt mot någon genom att vända sig direkt till denne (förolämpning). Genom bestäm- melsen i 4 kap. 7 § straffbeläggs ett hänsynslöst beteende gentemot någon annan som innebär en kännbar fridskränkning (ofredande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Ärekränkningsbrotten förtal och förolämpning har sina mot- svarigheter i TF:s och YGL:s särskilda brottskatalog. Dessa brott utgör alltså tryck- respektive yttrandefrihetsbrott om de begås genom grundlagsskyddade medier. Detta gäller emellertid inte ofredande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Vid en översiktlig redogörelse för lagbestämmelser som skyddar den personliga integriteten bör man också nämna offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt personuppgiftslagen (1998:204). Offentlighets- och sekretesslagen innehåller bestämmelser som begränsar offentlighetsprincipen och som innebär att vissa uppgifter av betydelse för enskildas personliga integritet inte ska lämnas ut av en myndighet. Personuppgiftslagen anger hur personuppgifter får behandlas. Enligt 7 § första stycket personuppgiftslagen ska bestäm- melserna i den lagen emellertid inte tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i TF eller YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft15"&gt;Det självsanerande systemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft10"&gt;Sedan början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; har det i Sverige funnits en av press- branschen inrättad självsanerande verksamhet. Syftet med denna är att upprätthålla god publicistisk sed och ge den enskilde ett skydd mot publicitetsskador utöver det som lagen erbjuder. Verksam- heten är fristående från staten och bekostas av branschens organi- sationer. Den självsanerande verksamheten bedrivs i dag genom Allmänhetens Pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;PO och PON kan pröva publiceringar som sker i periodiska skrif- ter men också i vissa fall publiceringar på webbplatser. Prövningen sker utifrån de pressetiska regler som har beslutats av pressens huvudorganisationer. Av en s.k. portalparagraf till reglerna framgår att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft21"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;det vid publiceringar gäller att skydda enskilda mot oförskyllt lid- ande genom publicitet. I portalparagrafen anges också att reglerna ska vara ett stöd för en ansvarig hållning inför den publicistiska upp- giften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Flera av reglerna rör respekten för den personliga integriteten, bl.a. regel 7 som anger följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft12"&gt;Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft10"&gt;Vidare innehåller regel 15 följande anvisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft12"&gt;Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft37"&gt;Till &lt;SPAN class="ft38"&gt;PO &lt;/SPAN&gt;bör utses en person med särskilda insikter inom området för pressetik. PO utses av ett kollegium som består av chefsjustitie- ombudsmannen, ordföranden i Sveriges Advokatsamfund och ord- föranden i Pressens samarbetsnämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;PO prövar klagomål från enskilda om anmälaren själv är utpekad och personligen berörd av de publicerade uppgifterna. Om PO anser att en tidning eller en tidskrift har avvikit från god publicistisk sed och tillfogat anmälaren en oacceptabel publicitetsskada, kan PO hänskjuta saken för avgörande i PON. Om PO skriver av en anmälan kan anmälaren överklaga avskrivningen till PON.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;PON &lt;/SPAN&gt;består av en ordförande, tre vice ordförande och fjorton ledamöter. Ordföranden och vice ordförandena bör enligt stadg- arna för nämnden vara jurister med erfarenhet som ordinarie domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;PON:s utlåtanden kallas för opinionsuttalanden. Om en publicist har överträtt publicitetsreglerna kan denne klandras enligt en tre- gradig skala; den ansvarige har ”åsidosatt”, ”brutit mot” eller ”grovt brutit mot” god publicistisk sed. En tidning som har klandrats är skyldig att publicera nämndens uttalande och att betala en expedi- tionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Särskild granskning av radio och tv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft35"&gt;Enligt 16 kap. 2 § radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; (2010:696) övervakar gransk- ningsnämnden för radio och tv genom granskning i efterhand om program som har sänts i bl.a. tv eller ljudradio står i överensstämmelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft21"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;med den lagen och de programrelaterade villkor som kan gälla för tjänsterna. Granskningsnämnden består av en ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Nämndens granskning omfattar huvudsakligen de nationella mark- sändningar som bedrivs av Sveriges Television, Sveriges Radio, Sveriges Utbildningsradio och TV4. De tre förstnämnda program- företagen bedriver sin verksamhet med tillstånd av regeringen. För TV4 är det Myndigheten för radio och tv som lämnar tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Enligt radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; får tillstånden förenas med villkor om bl.a. skyldighet att i sändningsverksamheten respektera den enskildes privatliv. Sådana villkor finns också i tillstånden för bl.a. de nämnda programföretagen. När det gäller den enskildes privatliv anges att detta ska respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat. Denna villkorsbestämmelse är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten och tillämpas även vid namnpublicering i samband med brott eller misstanke om brott. Nämnden får pröva frågor om intrång i privatlivet endast om det finns ett medgivande från den berörda personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Av 7 kap. 4 § YGL följer att nämnden endast får uttala sin mening och förelägga den sändande att följa de föreskrifter eller villkor som gäller för sändningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Granskningsnämndens beslut kan vara friande, fällande eller fri- ande med kritik. När ett programföretag fälls för att inte ha följt regler om innehållet i sändningarna, kan nämnden besluta att före- taget ska offentliggöra beslutet på ett lämpligt sätt. Ett beslut får inte överklagas. Däremot kan man begära omprövning hos nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;19.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft15"&gt;Rätt till skydd för privat- och familjeliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft35"&gt;Enligt artikel 8.1 i Europakonventionen har var och en rätt till res- pekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Rätten till respekt för privatlivet innefattar bl.a. en rätt till skydd för en persons rykte, dvs. en rätt till skydd mot förtal eller ned- sättande uppgifter, och en rätt att bli lämnad i fred, dvs. ett skydd mot alltför närgången uppmärksamhet (se Danelius, &lt;SPAN class="ft44"&gt;Mänskliga rättigheter i europeisk praxis&lt;/SPAN&gt;, 2007, s. 308 f.). Av denna artikel följer en skyldighet för konventionsstaterna att ha en lagstiftning som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft21"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;skyddar enskilda mot ärekränkning. Rätten att bli lämnad i fred innefattar ett skydd mot att bli fotograferad eller avlyssnad och att få t.ex. fotografier eller ljudinspelningar av privat karaktär publi- cerade eller använda för ovidkommande syften (a. st.). Det handlar alltså här om ett skydd mot inhämtning eller spridning av privata uppgifter även om dessa inte är nedsättande. Skyddet omfattar personer när de utövar aktiviteter som hör till privatlivet oavsett var dessa aktiviteter utspelar sig. Det omfattar även s.k. offentliga personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Artikel 8 innebär primärt att staten ska avhålla sig från ingrepp i den skyddade rättigheten. Av Europadomstolens praxis följer emeller- tid att staten även har en positiv förpliktelse att vidta rimliga åtgärder för att skydda den enskildes privata sfär i relation till andra enskilda. De rättigheter som anges i konventionen ska av konventionsstat- erna ges ett praktiskt och effektivt innehåll, inte bara ett teoretiskt eller illusoriskt sådant. De krav som ställs på staterna i det avseen- det är i princip att det finns en lagstiftning som ger ett tillfredsställande skydd för de rättigheter som anges i artikeln och att myndigheterna kontrollerar att denna lagstiftning efterlevs och respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Det rättsskydd som staterna upprätthåller kan vara av preventiv eller reparativ art. I sin praxis har Europadomstolen emellertid bet- onat angelägenheten av förebyggande åtgärder som kan förhindra uppkomsten av kränkningar och inte bara kompensera kränkningar i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Rätten till respekt för privatlivet är inte absolut utan kan inskränkas under de förutsättningar som anges i artikel 8.2. En inskränkning kan ske för att skydda andra personers fri- och rättigheter, bl.a. yttrande- friheten som skyddas i artikel 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;Rätt till yttrandefrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft10"&gt;Enligt artikel 10.1 har var och en rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Skyddet för yttrandefriheten omfattar såväl skriftlig som munt- lig spridning av yttranden. I skriftlig spridning inkluderas även bilder och filmer. Det gäller både spridning i mer förtrolig form inom en begränsad krets och spridning till allmänheten som sker genom t.ex. böcker, tidningar, radio, tv och datorkommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft21"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Också i fråga om rätten till yttrandefrihet har konventionsstaterna en skyldighet att se till att det finns en ändamålsenlig lagstiftning som skyddar denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Inte heller yttrandefriheten är absolut utan kan inskränkas under de förutsättningar som anges i artikel 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;Rätten till yttrandefrihet kommer inte sällan i konflikt med rätten till skydd för privatlivet. Dessa rättigheter måste då balanseras mot varandra. Vid den avvägning mellan de motstående intressen som därvid måste göras är det av avgörande betydelse i vad mån ett ifråga- satt yttrande, t.ex. en publicering av bild eller text i en tidning, utgör ett bidrag till en diskussion av allmänt intresse. Om så är fallet måste normalt den enskildes rätt till skydd för privatlivet vika för yttrande- friheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Europadomstolen har i flera fall haft att balansera de aktuella rättig- heterna mot varandra, bl.a. i målet von Hannover mot Tyskland (dom den 24 juni 2004, det s.k. Caroline &lt;NOBR&gt;1-målet).&lt;/NOBR&gt; I detta mål ansåg Europadomstolen att en publicering av vissa foton av prinsessan Caroline av Monaco innebar en kränkning av hennes rätt till res- pekt för privatlivet. Domstolens avgörande har föranlett en hel del diskussion i Sverige. Det har berörts mera utförligt i vårt del- betänkande &lt;SPAN class="ft11"&gt;Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihets- rättsliga frågor &lt;/SPAN&gt;(SOU 2009:14 s. 75 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Den 7 februari 2012 meddelade Europadomstolen på nytt dom i ett uppmärksammat mål mellan samma parter (det s.k. Caroline 2- målet). I detta mål hade prinsessan Caroline stämt Tyskland för brott mot artikel 8. Grunden för hennes talan var att tyska dom- stolar inte hade beivrat publicering av vissa fotografier som utan hennes samtycke hade tagits av henne. Domen meddelades efter avgörande i s.k. Grand Chamber. Tyskland friades av Europadomstolen. Enligt domstolen stred det inte mot konventionens krav på respekt för privatlivet att tyska domstolar tillät den ifråga- varande publiceringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft35"&gt;I domskälen upprepade Europadomstolen vad den hade anfört i tidigare avgöranden, nämligen att domstolar och myndigheter ska balansera yttrandefriheten mot skyddet för privatlivet när de båda står emot varandra. När det gäller den närmare avvägning som därvid ska ske angav domstolen fem kriterier av betydelse för prövningen (se moment &lt;NOBR&gt;109–113&lt;/NOBR&gt; i domen). De kriterier som angavs var dessa:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;I vilken mån som den publicerade artikeln eller fotot bidrar till en diskussion av allmänt intresse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft21"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p912 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Hur välkänd den berörda personen är och vilket ämnen publi- ceringen handlar om.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Tidigare uppträdande av den berörda personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Innehåll, gestaltning och konsekvenser av publiceringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Omständigheterna under vilka fotot togs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft35"&gt;Det har hävdats att domen i Caroline &lt;NOBR&gt;1-målet&lt;/NOBR&gt; i första hand skulle ta sikte på s.k. paparazziverksamhet. Genom domen i Caroline &lt;NOBR&gt;2-målet&lt;/NOBR&gt; torde det dock stå klart att de kriterier som enligt domstolen ska beaktas vid intresseavvägningen är tillämpliga oavsett om det handlar om publicering av fotografier eller andra uppgifter av privat karak- tär. I fråga om publicering av fotografier ska man emellertid beakta under vilka omständigheter som ett fotografi har tagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft15"&gt;Rätt till ett effektivt rättsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Enligt artikel 13 ska var och en, vars fri- och rättigheter enligt kon- ventionen har kränkts, ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet. Detta gäller även om kränkningen har för- övats av någon under utövning av offentlig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Rätten enligt denna artikel innefattar inte bara en rätt för den enskilde att få ett påstående om konventionsbrott prövat. Den inne- bär även ett krav på rättelse eller gottgörelse för det fall att påstå- endet om konventionsbrott visar sig stämma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Det är inte helt enkelt att uttala sig om vad rätten till rättsmedel närmare innebär. De kriterier som Europadomstolen har uppställt i sin praxis har dock ansetts kunna sammanfattas under fem punkter. (Sammanfattningen återfinns i Integritetsskyddskommitténs slut- betänkande SOU 2008:3 s. 89, och i SOU 2010:87, &lt;SPAN class="ft44"&gt;Skadestånd och Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Utredningen om det allmännas ansvar enligt Europakonventionen, s. 157 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Rättsmedlet ska vara tillgängligt och praktiskt möjligt för den berörda personen att använda samt erbjuda reella möjligheter till prövning av den aktuella frågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Rättsmedlet ska vara ägnat att leda till rättelse och ge rimliga utsik- ter till framgång (vilket inte innebär att det måste leda till framgång för klaganden).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Det prövande organets befogenheter och de garantier som gäller vid förfarandet inför det prövande organet ska vara tillräckliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p916 ft10"&gt;Något krav på att prövningen måste ske av en domstol uppställs inte. Administrativa rättsmedel kan således vara tillräckliga för att uppfylla konventionens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Prövningen ska leda till beslut i rimlig tid, och framför allt ska beslut fattas medan det fortfarande kan få en praktisk effekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Domen eller beslutet måste kunna verkställas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Även om ett rättsmedel sett för sig inte uppfyller kraven enligt artikeln kan flera rättsmedel sammantagna göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Det framgår inte av artikel 13 vad kravet på effektivt rättsmedel innebär i fråga om rätt till gottgörelse. Europadomstolens praxis tyder på att det finns en betydande tolkningsmarginal för konvent- ionsstaterna att välja hur de uppfyller de krav som ställs i artikeln. I många fall torde det stå klart att skadestånd är den enda tänkbara gottgörelsen för en konventionskränkning. I andra fall har själva kon- staterandet att en kränkning har skett ansetts utgöra skälig gott- görelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Europadomstolen har i flera fall uttalat att preventiva åtgärder är att föredra framför ren gottgörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Vår kartläggning av behovet av en integritetsskyddsbestämmelse inom det grundlagsskyddade området&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft15"&gt;Databaser med utgivningsbevis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft9"&gt;Vi har vid två tillfällen undersökt innehållet i sådana databaser som har utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § andra stycket YGL. Undersök- ningarna har varit inriktade på i vilken mån det förekommer integritetskränkningar i dessa. Resultatet av den första undersök- ningen redovisades i delbetänkandet SOU 2009:14 och avsåg data- baser som hade erhållit utgivningsbevis t.o.m. den 2 september 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Totalt undersöktes 509 databaser. Vi fann att integritetskränk- ningar kunde bedömas förekomma i 20 av dessa, alltså i fyra pro- cent av databaserna. I sex av fallen kunde kränkningarna bedömas utgöra förtal. Resterande kränkningar bestod i vad som kunde anses utgöra brott mot personuppgiftslagen eller kreditupplys- ningslagen (1973:1173). Vårt bestämda intryck var att databasverk- samheten i allt väsentligt bedrevs på ett seriöst och ansvarstagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft21"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;sätt och att innehållet i databaserna till helt övervägande del utgjorde värdefulla bidrag till ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. För en närmare redogörelse för undersökningen hänvisas till avsnitt 2.4 och 2.5 i delbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft35"&gt;Den andra undersökningen avsåg de databaser som fått utgiv- ningsbevis under perioden den 3 september 2008 till den 9 december 2010. Sammanlagt 229 webbplatser besöktes. Enligt vår bedömning tyder allt på att antalet integritetskränkningar fortfarande är mycket begränsat. De besökta webbplatserna redovisas i bilaga 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft15"&gt;PON:s avgöranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;Vi har i två omgångar gått igenom beslut från PON. Den första genomgången avsåg PON:s fällande beslut år 2009. Detta år avgjorde nämnden sammanlagt 114 ärenden och i 55 fall uttalade nämnden klander. I 41 fall ansåg nämnden att tidningen hade ”brutit mot god publicistisk sed” medan den mildare formen av klander, ”åsidosättande av god publicistisk sed”, ansågs ha förekommit i 14 fall. Inte någon tidning fälldes för att ”grovt ha brutit mot god publi- cistisk sed”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Nämnden gör inte någon kategorisering av anmälningarna eller fällningarna. I nämndens avgöranden hänvisas aldrig heller till någon specifik punkt i reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Vi har identifierat 14 fällningar som hänförliga till den enskildes personliga integritet. Till denna grupp har i så stor utsträckning som möjligt förts fall som enbart rör enskildas privata angelägen- heter. Med det avses här händelser och uppgifter som normalt är att betrakta som en angelägenhet för den enskilde och därmed i normalfallet har ett lågt eller obefintligt allmänintresse. Fällningar som rör offentliga personer som agerar inom sitt uppdrag och enskilda som utmålas som brottslingar har sorterats in i egna grupper. Sorteringen har gjorts för att försöka ge en bild av vilka typer av integritetsbrott som förekommer och hur de bedöms inom det pressetiska sys- temet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft31"&gt;Något förenklat kan de beskrivas på följande sätt: integritets- kränkning av psykiskt sjuk, rektor fick sitt förflutna exponerat, utpekande och uppgifter om psykisk ohälsa, känsliga uppgifter om könsbyte m.m., hundägares integritet kränkt, vandrande dement kränkt, intrång i privatlivets helgd efter självmord, kränkande, plåg- samma och omotiverade uppgifter, kränkning av ett mordoffer och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft21"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;dennes anhöriga, integritetskränkning genom exponering av en underhållstvist samt nakenbilder av en modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;Merparten av de artiklar som PON fällde under året hade även publicerats på olika webbplatser. När innehållet varit detsamma eller i stort sett detsamma har fällningarna avsett bägge publiceringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Den andra genomgången avsåg PON:s beslut från åren 2000 och 2010. Under år 2000 uttalade nämnden klander i 23 fall av de totalt 98 som nämnden prövade. I två fall rörde det sig om den skarpaste tillrättavisningen ”grovt brutit mot god publicistisk sed”. Tio fall har vi hänfört till den kategori där enskilda har fått personliga ange- lägenheter exponerade. Dessa rörde i huvudsak följande uppgifter: känsliga uppgifter om &lt;NOBR&gt;17-årings&lt;/NOBR&gt; död, tolvåring terroriserade skola, bildpublicering kränkte skoterförare, kvinna misskrediterad, artikel om vårdnadstvist, genrebild utmålande en person som missbrukare, grova felaktigheter i en artikel om vårdnadstvist, ärekränkning av 16- åringar, detaljerad skildring av övergrepp samt skildring av dödsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Under år 2010 uttalade PON klander i 45 fall. Av dessa har vi bedömt att 15 tillhör kategorin enskilda som fått personliga ange- lägenheter exponerade. I sex fall ansåg PON att tidningarna hade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;”åsidosatt god publicistisk sed” och i nio fall ”brutit mot god publi- cistisk sed”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Fem fall kan hänföras under rubriken &lt;SPAN class="ft8"&gt;Barn och unga&lt;/SPAN&gt;. Det rör sig här om fall där barn och ungdomar har pekats ut och kunnat identi- fieras. I ett fall hade det lämnats mycket integritetskänslig information om en tonårsflickas privatliv. Under rubriken &lt;SPAN class="ft8"&gt;Politik och integritet &lt;/SPAN&gt;hänförs fall där personer omnämnts med namn i samband med artik- lar om partier som befinner sig långt till höger på den politiska skalan. Till rubriken &lt;SPAN class="ft8"&gt;Brottsoffer och sjukdomar &lt;/SPAN&gt;kan hänföras tre fall där det varit fråga om en person som har namngivits i en artikel om en allvarlig arbetsplatsolycka, om ett mordoffer som beskrivits oför- delaktigt och om ytterst integritetskänsliga upplysningar om en operation av en kvinna som det var möjligt att identifiera. Slutligen fälldes en tidning för ingående och delvis nedlåtande uppgifter om de inblandande i en rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft10"&gt;Många gånger räcker det med att det kan antas att några fler kan få kännedom om en persons identitet än de som kände till den före publiceringen för att en person ska anses ha blivit identifierad. Det kan noteras att PON visat sig mycket mån om att publiceringar inte heller ska innebära en ökad detaljkunskap av integritetskänslig karaktär hos dem som redan känner till vem som avses med publicering- arna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft21"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;Granskningsnämndens praxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft37"&gt;Vi har också undersökt i vilken utsträckning det förekommer intrång i enskildas privatliv i de sändningar som granskas av gransk- ningsnämnden för radio och tv. Utgångspunkten för granskningen har varit en temaskrift från Granskningsnämnden om nämndens tillämpning av bestämmelsen i sändningstillstånden om respekt för den enskildes privatliv (se &lt;SPAN class="ft38"&gt;Granskat och klart – tema, om privat- livsfrågor&lt;/SPAN&gt;). Skriften publicerades i juni 2009 och beskriver nämndens praxis i privatlivsfrågor under perioden 1994 – juni 2009. Innan vi går närmare in på denna praxis ska först något sägas om hur nämnden handlägger ärenden som rör respekt för den enskildes privatliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Först tar nämnden ställning till om den berörda personen kan identifieras av andra än dem som redan känner till de aktuella för- hållandena. Om sådan identifiering inte är möjlig, sker ingen fort- satt prövning i ärendet. Kan personen identifieras, är nästa steg i prövningen att bedöma om de lämnade uppgifterna eller samman- hanget är av sådan karaktär att programmet innebär ett intrång i personens privatliv. Om ett intrång bedöms ha uppkommit går nämnden vidare och prövar om det fanns ett allmänintresse som motiverade intrånget. Generellt sett gäller att personer med fram- skjutna positioner i samhället får tåla mer av negativ publicitet än privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;I temaskriften anges 25 fall där det enligt nämnden var möjligt att identifiera någon person. För att identifiering ska anses möjlig behöver en person inte förekomma med namn eller bild utan detta kan ske även på andra sätt. I de aktuella ärendena synes den berörda personen inte uttryckligen ha namngetts i något fall. Det tycks i stället ha varit uppgifter om yrke, arbetsplats, ort, personbilder bakifrån eller bilder på fastigheter och liknande uppgifter som enligt nämnden möjliggjort identifieringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Vidare redovisas 24 fall där nämnden ansåg att den berörda per- sonen hade kunnat identifieras, men där nämnden gjorde bedöm- ningen att det inte hade varit fråga om något intrång i dennes privatliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Tyngdpunkten i temaskriften ligger på de fall där nämnden funnit att det förekommit ett privatlivsintrång, och därefter prövat om intrånget varit motiverat ur ett allmänintresse. Dessa beslut redovisas under huvudrubrikerna &lt;SPAN class="ft11"&gt;Personliga förhållanden&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Berättelser om över- grepp&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Rapportering om brott och oegentligheter &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft11"&gt;Privatlivsintrång i humor- och satirprogram&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft21"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355417x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Under dessa rubriker redovisas drygt 60 fällningar där ett privat- livsintrång alltså bedöms ha uppkommit och som inte har varit motiverat av något oavvisligt allmänt intresse. Ungefär 50 av dessa avser inslag i tv medan resten avser radio. Knappt häften av fäll- ningarna avser kategorin &lt;SPAN class="ft11"&gt;Rapportering om brott och oegentligheter&lt;/SPAN&gt;. Nästan lika många är hänförliga till kategorin &lt;SPAN class="ft11"&gt;Personliga förhållan- den&lt;/SPAN&gt;. Resterande fällningar är ungefär jämnt fördelade mellan kate- gorierna &lt;SPAN class="ft11"&gt;Berättelser om övergrepp &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;Privatlivsintrång i humor- och satirprogram&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Från Myndigheten för radio och tv har inhämtats att nämnden under åren &lt;NOBR&gt;1994–2009&lt;/NOBR&gt; prövade cirka 250 anmälningar rörande privatlivet. I ungefär 100 fall ledde prövningen till fällande beslut. I genomsnitt rör det sig sålunda om mindre än sju fall per år där nämnden ansett att ett programföretag har brutit mot bestäm- melsen om respekt för den enskildes privatliv. Av allt att döma är antalet privatlivskränkningar alltså litet också inom radio- och tv- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft17"&gt;Mot bakgrund av de beskrivningar av ärendena som lämnats i temaskriften har vi inte funnit skäl att närmare granska de enskilda besluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;19.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vi anser att det inte bör införas någon straff- bestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd. Däremot finns det skäl för regeringen att överväga en straffbestämmelse utan- för det grundlagsskyddade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft10"&gt;Europakonventionen och Europadomstolens tolkning av denna anger miniminivån för det skydd som Sverige måste garantera den enskilde i fråga om privat- och familjelivet. Av artikel 8 anses bl.a. följa dels en rätt till skydd mot ryktesspridning, dels en rätt till skydd mot när- gången uppmärksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft31"&gt;Skyddet mot närgången uppmärksamhet inbegriper bl.a. ett skydd mot att bli fotograferad och att få fotografier av privat karak- tär publicerade eller använda för ovidkommande syften. Häri får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft21"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft9"&gt;sannolikt anses inrymmas också ett visst skydd mot spridning av annan integritetskänslig information, t.ex. uppgifter i text, även när det handlar om uppgifter som inte är nedsättande eller missakt- ande. Enligt Integritetsskyddskommittén tycks dock inte något krav på skydd mot att en enskild sprider uppgifter i ord om någon annans privata förhållanden kunna utläsas av artikel 8 i andra fall än då uppgifterna är nedsättande (se SOU 2008:3 s. 219). Denna upp- fattning synes emellertid vara svår att förena med artikelns orda- lydelse. Det finns inte heller något som tyder på att de kriterier som Europadomstolen har slagit fast i bl.a. målen von Hannover mot Tyskland skulle vara tillämpliga bara då det handlar om fotografier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Integritetsskyddet i nationell svensk rätt jämfört med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft15"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft37"&gt;När det gäller skyddet mot ryktesspridning torde nationell svensk rätt – genom brottsbalkens bestämmelser om förtal och förolämp- ning – fullt ut tillgodose de krav som Europakonventionen ställer upp. Att detsamma gäller också i fråga om rätten till skydd mot närgången uppmärksamhet är inte lika givet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;I rättspraxis har prövats ett antal fall där domstolarna har haft att bedöma fotografering i privata eller utsatta situationer. Det har bl.a. gällt filmning av samlag av ena parten utan den andra partens samtycke och vetskap, fotografering och filmning av en person när han sexuellt berörde sin sovande flickvän, smygfilmning av en person i ett badrum samt filmning och avlyssning i smyg av en tidigare partner med en ny partner i bostaden i sexuella situationer. I dessa fall har inte kunnat dömas till ansvar för själva fotografer- ingen eller filmningen, bl.a. eftersom ansvar för ofredande ansetts förutsätta att den fotograferande uppfattat fotograferingen. Däre- mot har i några fall kunnat dömas för förtal vad avser spridning av bilderna, olovlig avlyssning såvitt avser ljudupptagningen eller för annat brott, t.ex. hemfridsbrott, i anslutning till fotograferingen. En fällande dom för förtal i fall som de nämnda förutsätter emellertid att den bild som förmedlas av den enskilde anses ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Så är långtifrån alltid fallet. Ibland synes dock brottsbalkens bestämmelser ha pressats hårt för att uppnå materiell rättvisa i det enskilda fallet. I de fall filmningen eller visningen inte utgör brott kan något skadestånd inte heller dömas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft21"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft37"&gt;Högsta domstolen har påtalat att själva filmningen i vissa fall lika fullt kan vara djupt integritetskränkande och i några fall har dom- stolarna också gett uttryck för uppfattningen att straffskyddet är bristfälligt (jfr t.ex. rättsfallen NJA 1992 s. 594, 1996 s. 418 och 2008 s. 946). I det senare rättsfallet uttalade Högsta domstolen att det i svensk rätt inte finns något generellt förbud mot att utan samtycke filma en enskild person eller att för andra visa en film där en enskild person förekommer, även om filmningen eller visningen i det enskilda fallet är djupt integritetskränkande. Därefter anförde Högsta domstolen att det kan starkt ifrågasättas om det är förenligt med Europakonventionen att förfaranden av detta slag lämnas helt osanktionerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Det finns inte heller något generellt förbud för enskilda att lämna eller sprida integritetskänsliga uppgifter om en annan person. Ett sådant förfarande är normalt inte brottsligt som förtal, förolämpning eller ofredande om uppgifterna inte är nedsättande eller missaktande, smädande eller utgör en kännbar fridskränkning. Sådana aktiviteter kan dock vara otillåtna enligt bl.a. personupp- giftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Som det har påtalats vid ett flertal tillfällen finns det begränsningar i skyddet för den enskildes privatliv i svensk rätt. Det kan diskuteras hur betydande dessa begränsningar är och hur de förhåller sig till Europakonventionens krav. Diskussionen försvåras i viss mån av att det inte sällan är svårt att avgöra vilka krav som konventionen egent- ligen ställer upp i olika avseenden och därmed om en nationell reg- lering helt och fullt lever upp till de krav som anses följa av denna. Dessutom ska en avvägning i det enskilda fallet alltid göras mellan rätten till skydd för privatlivet och rätten till yttrandefrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Lagstiftningen ger i en del situationer inte någon möjlighet till domstolsprövning för den som har blivit utsatt för en integritets- kränkning. Avsaknaden av en straff- eller skadeståndsbestämmelse för dessa fall torde medföra att den intresseavvägning som ska ske i enskilda fall vid påståenden om brott mot artikel 8 inte kan utföras. Detta får sägas vara en svaghet i förhållande till Europakonventionens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft35"&gt;Inom det grundlagsskyddade området är förhållandet emellertid något annorlunda. Här finns bl.a. ett självsaneringssystem som ger möjlighet till upprättelse i vissa fall. Men även om man väger in det skydd som ligger i självsaneringssystemet, kan det råda delade men- ingar om huruvida det samlade skyddet är tillräckligt för att nationell svensk rätt inom det grundlagsskyddade området kan anses erbjuda ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p923 ft10"&gt;sådant effektivt rättsmedel som Europakonventionen ställer krav på vid privatlivskränkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Det bör dock påminnas om att Europadomstolen inte har prövat något påstående om privatlivskränkning där det svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet har satts i fråga. Innan en sådan prövning har skett är det därför vanskligt att avgöra vilka närmare förpliktelser som följer av konventionen på det grundlagsskyddade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Utformningen av en eventuell straffbestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft10"&gt;Vi har under utredningens gång diskuterat flera varianter av en straff- bestämmelse och hur en sådan lagtekniskt skulle kunna utformas. Det har rört sig om allt från ett mer generellt straffstadgande om skydd för privatlivet till mer preciserade bestämmelser som tar sikte på vissa särskilt angivna åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;Det mest omfattande och ingripande alternativet som diskuter- ades var att kriminalisera alla former av kränkningar av privatlivet. En sådan bestämmelse skulle kunna formuleras på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft89"&gt;Den som grovt kränker någon annans privatliv döms för kränkning av privatlivet till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft12"&gt;En kränkning enligt första stycket är inte brottslig om den med hänsyn till omständigheterna var försvarlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft10"&gt;Den främsta invändningen mot en sådan bestämmelse är svårigheten att förutse vilka åtgärder som skulle bli straffbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft10"&gt;En bestämmelse med ett betydligt mer preciserat och därmed krympt tillämpningsområde som vi övervägde var följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft12"&gt;Den som i text eller bild allvarligt kränker någon annan genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;exponera dennes kropp på ett särskilt närgånget sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;blottlägga ett sexuellt övergrepp mot personen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;förfölja denne med ideliga förödmjukande tillmälen, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;sprida bilder som tillkommit genom olovlig fotografering enligt 4 kap. 6 a §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft89"&gt;döms för &lt;SPAN class="ft162"&gt;integritetskränkning &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft12"&gt;En kränkning enligt första stycket är inte brottslig om den med hän- syn till omständigheterna var försvarlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft35"&gt;Straffbestämmelsen i grundlag skulle dock omfatta bara sådana ytt- randen som omfattas av grundlagarna medan bestämmelsen i brotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;balken skulle omfatta alla integritetskränkningar av angivet slag som inte är försvarliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Beträffande den här bestämmelsen ansåg vi att inriktningen i stället borde vara en regel som använder generella begrepp men som samtidigt har ett smalt tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Den bestämmelse som vi slutligen diskuterade hade som utgångs- punkt att straffansvaret i stället skulle begränsas till de mest klander- värda fallen, och endast ta sikte på sådana fall som typiskt sett kan leda till allvarligt eller betydande men för den enskilde. Det skulle också finnas en möjlighet att undgå straffansvar i situationer där ytt- randefrihetsintresset väger tyngre än behovet att skydda den enskil- des privatliv. Lagtexten till ett sådant straffstadgande skulle kunna se ut så här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft72"&gt;Den som gör intrång i någon annans privat- eller familjeliv genom att sprida uppgifter om detta på ett sätt som, med beaktande av uppgift- ernas art och övriga omständigheter, är ägnat att medföra allvarligt men för den utpekade eller någon som är närstående till denne döms, om gärningen inte är belagd med straff enligt &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§, för &lt;SPAN class="ft125"&gt;privatlivskränkning &lt;/SPAN&gt;till böter, eller, om brottet är grovt, för &lt;SPAN class="ft125"&gt;grov privatlivskränkning &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft12"&gt;Var uppgiftslämnaren skyldig att uttala sig eller var det annars med hänsyn till omständigheterna försvarligt att sprida uppgifterna ska inte dömas till ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;En sådan bestämmelse skulle kunna placeras i 5 kap. brottsbalken och brottet vara subsidiärt till förtal och grovt förtal. När det gäller våra överväganden om dess närmare innebörd kan i korthet följande sägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Rekvisitet &lt;SPAN class="ft8"&gt;intrång &lt;/SPAN&gt;innebär att det ska handla om spridning av upp- gifter utan den utpekades samtycke som denne har skäl att få behålla för sig själv. Det kan t.ex. röra sig om uppgifter som avslöjar intima eller annars privata detaljer, uppgifter om sjukdom eller sexualliv, nakenbilder eller bilder från en olycks- eller brottsplats. Spridning av sådana bilder är normalt inte avsedda att utsätta någon för andras missaktning och utgör därför normalt inte förtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Att det ska röra sig om &lt;SPAN class="ft11"&gt;privat- eller familjeliv &lt;/SPAN&gt;innebär att sådana uppgifter är undantagna från det kriminaliserade området som gäller en persons offentliga liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Kravet att uppgifterna ska &lt;SPAN class="ft11"&gt;spridas &lt;/SPAN&gt;innebär att det normalt inte är tillräckligt att uppgifterna lämnas till någon enstaka person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Med uppgifternas &lt;SPAN class="ft44"&gt;art &lt;/SPAN&gt;avses uppgifternas karaktär och innehåll. Ju mer känsliga de är, desto mindre spridning fordras normalt för att de ska vara ägnade att medföra allvarligt men, och omvänt. Bland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft21"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;övriga omständigheter som kan beaktas vid menbedömningen är bl.a. hur uppgifterna har spritts och i vilken omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Spridningen av uppgifterna ska vara &lt;SPAN class="ft8"&gt;ägnad att medföra allvarligt men &lt;/SPAN&gt;för den utpekade. Det innebär att spridningen typiskt sett ska medföra ett sådant men. Den utpekades egen uppfattning i frågan har ingen avgörande betydelse, inte heller spridarens uppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Det är tillräckligt att en &lt;SPAN class="ft8"&gt;närstående &lt;/SPAN&gt;till den utpekade lider men av att uppgifter om den utpekade sprids till andra. Med närstående avses i första hand personer som den utpekade bor tillsammans med samt dennes mor, far, syskon, barn, hustru och registrerade partner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;Med undantaget för det som är &lt;SPAN class="ft8"&gt;försvarligt &lt;/SPAN&gt;avses framför allt sådana fall där kränkande uppgifter publiceras om en person som är mycket känd eller har ett omfattande ansvar och därför utgör ett föredöme eller en förebild för många eller av någon annan anledning tilldrar sig ett stort allmänt intresse. Det är givet att uppgifter om kända och inflytelserika personer ofta har betydligt större allmänintresse än uppgifter om vanliga privatpersoner. I försvarlighetsrekvisitet ligger sålunda i princip att det kränkande handlandet ska vara mot- iverat av ett allmänintresse kring personen i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Bestämmelsen tar sikte på spridning och inte anskaffande av upp- gifter. Den skiljer sig bl.a. härigenom från det förslag till förbud mot kränkande fotografering som regeringen presenterade i en lagråds- remiss den 1 mars 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I samband med vår slutdiskussion om bestämmelsen berörde vi en variant där rekvisiten &lt;SPAN class="ft11"&gt;familjeliv &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;närstående &lt;/SPAN&gt;hade utmönstrats ur lagtexten. Syftet med denna ändring var framför allt att ge bestämmelsen ett mer preciserat tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;Behovet av lagstiftning – våra slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft9"&gt;Som framgått har vi i uppdrag att överväga om det generella skyddet för enskildas integritet och privatliv i TF och YGL bör stärkas. Vi ska också överväga vilka effekter detta i så fall skulle få för tryck- och yttrandefriheten. Vårt arbete är alltså inriktat på integritetskränk- ningar i samband med publiceringar i grundlagsskyddade medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Våra genomgångar av databaser med frivilligt grundlagsskydd har sammantaget gett vid handen att det endast i mycket begränsad omfattning förekommer integritetskränkningar på dessa. Genom- gångarna ger således inte några indikationer på att det finns behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft21"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;av ett starkare integritetsskydd beträffande publiceringar på sådana webbsidor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;När det gäller genomgångarna av PON:s fällande beslut framstår det som att endast någon enstaka publicering kan sägas innefatta ett grovt integritetsintrång. Den absoluta merparten av övriga fällningar skulle troligen komma att frias vid en prövning mot de förslag till straffstadgande som vi har skissat på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Genomgången av granskningsnämndens praxis ger vid handen att förhållandet är ungefär detsamma inom radio- och &lt;NOBR&gt;tv-området.&lt;/NOBR&gt; Det är tveksamt om ens något av de privatlivsintrång som beskrivs i temaskriften är tillräckligt allvarligt för att vara brottsligt enligt de förslag till straffbestämmelse som vi närmare har övervägt. Det synes däremot som att förtalsbestämmelsen hade kunnat aktualiseras i något fall, om det hade blivit fråga om en straffrättslig bedömning av de fällda inslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Det finns i rättspraxis flera exempel på fall där enskilda har blivit utsatta för allvarliga integritetskränkningar – t.ex. smygfilmning av privatpersoner i en intim situation i hemmiljö – men där den tilltalade har frikänts i avsaknad av en uttrycklig kriminalisering. De fall som vi känner till är emellertid uteslutande sådana där grundlag- arna inte har varit tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Varje åtgärd som syftar till ett starkare skydd för privatlivet vid yttranden innebär i princip en motsvarande inskränkning av tryck- och yttrandefriheten. Alla ingrepp i TF eller YGL måste därför ha sin grund i ett angeläget behov som dessutom inte rimligen kan till- godoses på något annat sätt. I vissa fall kan dock en skyldighet att vidta lagstiftningsåtgärder följa av en internationell förpliktelse som Sverige är bundet av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Det lagstiftningsmässiga skyddet för den enskildes privatliv kan vid en internationell jämförelse framstå som relativt svagt i Sverige. Vi har emellertid inte kunnat konstatera att de förpliktelser som följer av Europakonventionen är tillräckligt tydliga för att ensamma motivera förändringar i TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Våra undersökningar har inte heller gett belägg för att det finns något egentligt behov av att stärka det generella skyddet för enskil- das integritet och privatliv i TF och YGL. De integritetskränkningar av allvarligare slag som förekommer inträffar nästan bara utanför det grundlagsskyddade området. Att under dessa förhållanden tillgripa lagstiftning skulle kunna medföra en risk för att de grundlagsskydd- ade medierna blir mer försiktiga i sin publicistiska verksamhet och att lagstiftningen därmed får en återhållande effekt som inte är moti-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft21"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;verad. Vi har därför stannat vid att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl att införa en straffbestämmelse om integritetsskydd i grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Datainspektionen har i två skrivelser till kommittén (daterade &lt;NOBR&gt;2011-02-17&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;2011-11-07)&lt;/NOBR&gt; beskrivit olika former av integritets- kränkande publiceringar som förekommer i databaser (webbplatser) på internet. Bland annat framgår att Datainspektionen regelbundet tar emot samtal från personer som har råkat illa ut genom att andra publicerat kränkande uppgifter om dem på forum, bloggar och sociala medier. Det kan röra sig om att man publicerar nakenbilder, skriver kränkande inlägg av olika slag eller skapar grupper i sociala medier av typen ”alla vi som hatar NN”. Datainspektionen får också klagomål på databaser som publicerar personers namn, adress och telefonnummer tillsammans med uppgifter om att personerna till exempel erhåller försörjningsstöd eller misstänks för brott. Det förekommer vidare att databaser skapas med syfte att hänga ut en viss person. Vissa av dessa kränkningar är sannolikt straffbara enligt gällande rätt, till exempel eftersom de kan utgöra förtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;Den bild som vi har fått av förhållandena utanför det grund- lagsskyddade området ger således vid handen att det där före- kommer integritetskränkningar i en inte obetydlig omfattning. Att dessa kränkningar inte alltid kan beivras utgör ett problem och kan i många fall framstå som stötande. Mot den bakgrunden finns det skäl för regeringen att överväga lagstiftning utanför det grundlags- skyddade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft21"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;P class="p815 ft124"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;En fråga som har anknytning till skyddet för den personliga integriteten är utformningen av de bestämmelser som reglerar förutsättningarna för enskilda att föra talan vid domstol om de utsätts för brott i medierna. Vi har till uppdrag att bl.a. utreda om den särskilda rättegångskostnadsregeln i 10 kap. 4 § tillämpnings- lagen bör ändras för att öka möjligheterna att kvitta rättegångs- kostnaderna i tryck- och yttrandefrihetsmål. Med kvittning avses i detta sammanhang att vardera parten i ett mål får svara för sin egen rättegångskostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft31"&gt;Vi ska också överväga om det genom ändringar i TF och YGL eller i tillämpningslagen är möjligt att på annat sätt stärka enskilda personers ställning i förhållande till medieföretag när de utsätts för brott i medierna. Det ska dock enligt direktiven ske utan att tryck- och yttrandefriheten på något avgörande sätt inskränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Vissa särskilda bestämmelser av betydelse för tryck- och yttrandefrihetsmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft35"&gt;En av de grundläggande principerna i TF och YGL är att det finns en särskild rättegångsordning för tryck- och yttrandefrihetsmål. För en översiktlig genomgång av vad som är utmärkande för denna rättegångsordning hänvisas till avsnitt 2.2.7. Härutöver gäller särskilda förutsättningar för att allmänt åtal ska få väckas för förtal, grovt förtal och förolämpning. I det följande används uttrycket ärekränkningsbrott som en samlingsbeteckning för dessa brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft21"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;Det finns vidare en särskild regel för fördelning av rättegångs- kostnader som gäller för vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Enligt 20 kap. 6 § rättegångsbalken ska åklagare väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal om inte något annat är föreskrivet. Denna bestämmelse ger uttryck åt den i svensk rätt sedan gammalt upprätthållna grundprincipen om obligatoriskt åtal. Av 20 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken framgår att också målsäganden i vissa fall får väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal. En förutsättning är att målsäganden har angett brottet till åtal och att åklagaren har beslutat att åtal inte ska äga rum. Målsäganden har alltså en sekundär åtalsrätt i fråga om brott som hör under allmänt åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;När det gäller åtal för förtal, grovt förtal och förolämpning finns dock särskilda bestämmelser i 5 kap. 5 § första stycket brotts- balken. Där anges att dessa brott som huvudregel inte får åtalas av någon annan än målsäganden. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får åklagaren väcka åtal om det av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt (se avsnitt 20.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Bestämmelsens tillämpningsområde är inte begränsat till sådana ärekränkningsbrott där lagföring sker enligt vanlig lag. Den gäller också när förtal begås genom grundlagsskyddade medier. Det innebär att den måste iakttas inte bara av allmän åklagare utan också av JK i egenskap av ensam åklagare inom det grundlags- skyddade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;I 10 kap. 4 § tillämpningslagen finns en särskild bestämmelse för fördelning av rättegångskostnader i tryck- och yttrandefrihetsmål. Bestämmelsen är tillämplig i mål där målsäganden har fört talan. Den gör det möjligt för rätten, om det finns skäl för det, att besluta att vardera parten ska stå för sina egna rättegångskostnader. Kvittning kan dock ske endast om frågan om brott föreligger har prövats av en jury. Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 20.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Rättshjälp i tryck- och yttrandefrihetsmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft17"&gt;I vissa angelägenheter kan en rättssökande beviljas rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Följande kan sägas om huvuddragen i rättshjälpslagen och innebörden av rättshjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft21"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;När rättshjälp har beviljats betalar staten kostnaderna för rätts- hjälpsbiträde. Staten betalar också kostnaderna för bl.a. bevisning vid allmän domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Rättshjälp är inte gratis för den rättssökande. Den som har beviljats rättshjälp ska betala en rättshjälpsavgift. Avgiften bestäms med hänsyn till kostnaderna för rättshjälpsbiträdet och den rättssökandes ekonomiska situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft35"&gt;De närmare förutsättningarna för att rättshjälp ska beviljas och de begränsningar som gäller i rätten till rättshjälp anges i lagen. En allmän förutsättning är att rättshjälp inte får beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag överstiger 260 000 kr. Med ekonomiskt underlag avses den rättssökandes beräknade årsinkomst sedan hänsyn tagits till underhållsskyldighet, förmögenhets- förhållanden och skuldsättning. En annan viktig förutsättning är att rättshjälp får beviljas endast om det med hänsyn till angelägen- hetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständlig- heterna i övrigt är rimligt att staten bidrar till kostnaderna. Det är också viktigt att framhålla att rättshjälpen inte omfattar den ersättningsskyldighet för motpartens rättegångskostnader som den rättssökande kan åläggas om han förlorar en rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft10"&gt;Rättshjälpen är subsidiär i förhållande till rättsskydds- försäkringar. Det innebär att den som har – eller borde ha haft – en rättsskyddsförsäkring som omfattar den aktuella rättsliga angelägenheten i normala fall inte får rättshjälp. Ett rättsskyddsmoment ingår i hem- och villaförsäkringar. Rättsskyddsförsäkringarna omfattar normalt inte brottmål. En sådan försäkring kan därför inte utnyttjas av den som vill väcka enskilt åtal för ärekränknings- brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Det finns inga särskilda bestämmelser eller undantag i rätts- hjälpslagen som tar sikte på den som vill väcka ett enskilt åtal eller en skadeståndstalan med anledning av ett ärekränkningsbrott. Den som vill föra en sådan talan kan alltså i och för sig få rättshjälp. En ansökan avslås emellertid ofta med hänsyn till angelägenhetens art (se prop. 1996/97:9 s. 121).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;Enligt förarbetena till såväl den nuvarande som den tidigare rättshjälpslagen gäller nämligen stor restriktivitet i fråga om möjligheterna till rättshjälp i angelägenheter som rör enskilt åtal eller skadestånd på grund av förtal. Restriktiviteten gäller framför allt beträffande den som vill &lt;SPAN class="ft70"&gt;väcka &lt;/SPAN&gt;en sådan talan (se NJA 2007 s. 479). För den som är svarande torde möjligheterna till rättshjälp inte vara lika begränsade. Om saken gäller förtal i tryckt skrift har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft21"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p710 ft10"&gt;rättshjälp beviljats i något större utsträckning än vid påstående om brott utanför det grundlagsskyddade området (a. prop.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Problem för den enskilde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft37"&gt;En enskild som anser sig ha blivit förtalad i t.ex. en tidning kan ha besvärliga överväganden att göra. Om talan väcks vid allmän domstol måste han vara beredd att i en offentlig rättegång låta ventilera de uppgifter som han menar är brottsliga. Förutom den påfrestning och det obehag som en rättegång så gott som alltid innebär för de inblandade, kan den enskilde i ett ärekränkningsmål uppleva sig utsatt för en ny kränkning genom rättegången. Till det kommer att uppgifterna kan få spridning. Dessa förhållanden kan avhålla enskilda från att gå till domstol även i fullt befogade fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Härtill kommer att åtalsreglernas utformning innebär att den enskilde i praktiken alltid är hänvisad till att väcka enskilt åtal. Till skillnad från vad som gäller i fråga om brott som hör under allmänt åtal får den enskilde därför själv svara för brottsutredningen och åtalets utförande. Dessutom avgörs ansvarsfrågan i tryck- och yttrandefrihetsmål av en jury. Det innebär att det kan vara vanskligt att göra en prognos av hur stora möjligheterna är att nå framgång med talan. Juryns eventuellt friande utslag kan inte ändras av rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Den som väcker ett enskilt åtal löper också en risk att få betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader. Det är inte ovanligt att rättegångskostnaderna i ett förtalsmål av ordinär beskaffenhet uppgår till flera hundra tusen kronor bara i första instans. Även om den enskilde skulle ha rättshjälp som täcker de egna rättegångskostnaderna, kan en skyldighet att betala motpartens kostnader blir mycket kännbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att utformningen av de processuella och materiella bestämmelserna utan tvekan kan verka avhållande för den som överväger att väcka ett enskilt åtal eller föra en skadeståndstalan. Den enskildes processuella rättsskydd kan sägas vara förhållandevis svagt på tryck- och yttrandefrihets- området jämfört med hur det förhåller sig inom andra rätts- områden. Till viss del hänger detta naturligtvis samman med intresset av en vidsträckt yttrandefrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft21"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Närmare om den särskilda åtalsprövningsregeln&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Den särskilda åtalsprövningsregeln i 5 kap. 5 § första stycket brottsbalken infördes i samband med att balken trädde i kraft. Det skedde samtidigt som det blev möjligt att väcka allmänt åtal för förtal efter angivelse av målsäganden. Av uttalanden i förarbetena (se prop. 1962:10 s. C 184 f.) framgår att allmän åklagare i fråga om förtalsbrott avsågs ingripa endast i särskilt kvalificerade fall. Genom föreskriften att allmänt åtal får ske om det av särskilda skäl anses påkallat ur allmän synpunkt skulle åklagarna ha stöd för att utan mera ingående undersökningar avvisa obefogade anmälningar. Som exempel på när det inte sällan torde föreligga skäl att väcka allmänt åtal angavs i förarbetena att en innehavare av en allmän befattning har utsatts för förtal som avser hans åtgärder i befatt- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft35"&gt;Gällande rätt kan sägas vila på uppfattningen att det i första hand är ett enskilt intresse att ärekränkningsbrott beivras i straffrättslig ordning. Att lagstiftaren har intagit denna inställning beror bl.a. på den självsanerande verksamhet som bedrivs genom Allmänhetens Pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON). Av betydelse för det allmännas inställning torde också den tillsyn och granskning vara som granskningsnämnden för radio och tv utövar när det gäller vissa radio- och &lt;NOBR&gt;tv-program.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Allmänt åtal för ärekränkningsbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Sedan den särskilda åtalsprövningsregeln infördes har allmänt åtal för tryck- eller yttrandefrihetsbrottet förtal väckts endast i några enstaka fall. Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har det skett bara i ett fall. Det var i maj 2006 då JK åtalade tidningen Expressens ansvarige utgivare för tryck- och yttrandefrihetsbrottet grovt förtal. Åtalet avsåg uppgifter om att en känd skådespelare hade tagits in på en klinik för behandling på grund av alkoholförgiftning. Åtalet ledde till fällande dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Det står alltså klart att den restriktiva syn på allmänt åtal för ärekränkningsbrott som lagstiftaren förordade vid åtalsprövnings- regelns tillkomst har fått genomslag i JK:s åtalspraxis. Det före- kommer i princip inte allmänt åtal för sådana tryck- eller yttrande- frihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft21"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Utanför det grundlagsskyddade området är situationen inte riktigt densamma. Trots att samma förutsättningar gäller för allmänt åtal, väcker allmän åklagare åtal för ärekränkningsbrott i större utsträckning än JK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Av en rättspromemoria från Åklagarmyndigheten, Utvecklings- centrum Stockholm, framgår att allmän åklagare under 2009 och 2010 väckte åtal för förtal och grovt förtal i sammanlagt 40 fall, 17 under år 2009 och 23 under år 2010 (&lt;SPAN class="ft38"&gt;RättsPM 2012:1 &lt;/SPAN&gt;s. 23 f.). Enligt promemorian väcktes sammanlagt 200 åtal för äre- kränkningsbrott under 2010. Häri inbegrips förutom förtal och grovt förtal även förolämpning. Man kan alltså konstatera att åtalen för förtal och grovt förtal utgjorde något mer än 11 procent av det totala antalet åtal för ärekränkningsbrott detta år (23 av 200).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Även utanför det grundlagsskyddade området är dock antalet åtal för ärekränkningsbrott totalt sett förhållandevis litet. Utifrån statistiken i promemorian kan utläsas att allmän åklagare under åren &lt;NOBR&gt;2006–2010&lt;/NOBR&gt; fattade beslut beträffande brottsmisstankar avseende ärekränkningsbrott i ca 7 700 fall per år. Av dessa väcktes allmänt åtal för ärekränkningsbrott i ca 3 procent varje år. Enligt promemorian tillämpades den särskilda åtalsprövningsregeln i 93– 95 procent av de fall som inte ledde till åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;I promemorian ges också viss vägledning till åklagare om när ett åtal för ärekränkningsbrott ska anses av särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt. Utan att vi går in närmare på vad som sägs kan det konstateras att innehållet inte förmedlar en riktigt lika restriktiv syn på allmänt åtal som har kommit till uttryck i för- arbetena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft11"&gt;Tidigare utredningar som behandlat frågan om förutsättningarna för allmänt åtal vid ärekränkningsbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft10"&gt;Tystnadspliktskommittén föreslog i sitt betänkande &lt;SPAN class="ft11"&gt;Tystnadsplikt och yttrandefrihet &lt;/SPAN&gt;(SOU 1975:102) att allmänt åtal för ärekränkningsbrott skulle gälla som huvudregel men att sådant åtal skulle kunna underlåtas om åtal inte var påkallat från allmän synpunkt. Förslaget ledde inte till någon åtgärd från lagstiftaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Vidare behandlade Yttrandefrihetsutredningen frågan i sitt betänkande &lt;SPAN class="ft8"&gt;Värna yttrandefriheten &lt;/SPAN&gt;(SOU 1983:70 s. 256 f.). Också Yttrandefrihetsutredningen föreslog en förändring av den särskilda åtalsprövningsregeln men gick inte lika långt i sitt förslag som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft21"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;Tystnadspliktskommittén. En lämplig avvägning mellan de intressen som berördes nådde man enligt utredningen om man slopade kravet på ”särskilda skäl”. Allmänt åtal för förtal och grovt förtal samt för förolämpning mot någon i eller för hans myndighetsutövning borde enligt utredningen – om gärningen hade förövats genom en sådan offentlig framställning som omfattas av grundlagsskydd – väckas när målsäganden anger brottet till åtal och åtal är påkallat från allmän synpunkt. Enligt utredningen måste detta krav oftast räcka som grund för omedelbar avskrivning av obefogade angivelser och bagatellartade övertramp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Det kan vara intressant att framhålla att det var utredningens avsikt att inte endast enstaka undantagsfall skulle gå vidare till förundersökning. Från allmän synpunkt var det enligt utredningen påkallat att inte bara innehavare av allmänna befattningar fick stöd och hjälp av det allmännas rättsmaskineri för att kunna behålla sitt anseende och sin personliga värdighet. Eftersom förtal kan hota en persons hela sociala existens, ansåg utredningen att det allmänna borde gå den enskilde till handa i både materiellt och ideellt hänseende oavsett vilken ställning personen har i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Yttrandefrihetsutredningen gjorde också bedömningen att åklagaruppgiften med den föreslagna utformningen av åtalsregeln inte borde bli mer betungande än att den också i fortsättningen kunde vila på JK ensam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Regeringen behandlade Yttrandefrihetsutredningens förslag i prop. 1986/87:151 s. 44 f. Departementschefen konstaterade att han för egen del hade svårt att bilda sig en klar uppfattning om vad den föreslagna ändringen skulle innebära i praktiken. Med hänvisning till ett uttalande av Riksåklagaren anförde han att det endast sällan torde vara påkallat av allmänna skäl att väcka åtal i de fall som det gällde. Det var därför tvivelaktigt om ett borttagande av kravet på särskilda skäl skulle innebära någon markant förändring av åtalspraxis; kvar stod ju kravet på att åtal ska vara påkallat från allmän synpunkt, vilket i flertalet fall torde kunna åberopas för att underlåta åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Departementschefen uttalade förståelse för de synpunkter som låg bakom förslaget. Men det bedömdes alltför ovisst om det skulle medföra några påtagliga effekter. Han ansåg därför att förslaget inte borde genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft21"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Ansvar för rättegångskostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Målsägandens ansvar för rättegångskostnader vid enskilt åtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft9"&gt;Vid enskilt åtal tillämpas reglerna om rättegångskostnader i 18 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar (31 kap. 11 § första stycket rättegångsbalken). För ett enskilt åtal gäller alltså i princip samma regler för fördelning av rättegångskostnader som i ett tvistemål. Det betyder att det i första hand är huvudregeln i 18 kap. 1 § rättegångsbalken som är tillämplig. Det innebär att den som förlorar ett mål ska ersätta motparten dennes rättegångskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Tanken med bestämmelsen är att den som blir stämd vid en domstol ska gå skadelös ur processen om han vinner målet. Den ska också verka handlingsdirigerande genom att avhålla enskilda från att väcka talan i de fall där talan framstår som obefogad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Huvudregeln kan frångås i vissa fall, t.ex. om den vinnande parten inte får fullt bifall till sin talan eller om han eller hon genom försumlig processföring har orsakat onödiga kostnader (18 kap. 4 och 6 §§ rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;I 31 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken finns en bestämmelse som i vissa fall begränsar målsägandens rättegångskostnadsansvar vid enskilt åtal. Om den tilltalade frikänns ska målsäganden ersätta staten vad som enligt rättens beslut betalas av allmänna medel i ersättning till försvarare, om det finns särskilda skäl för det. Regeln gäller alltså statens kostnader för offentlig försvarare. Målsäganden har enligt paragrafens första stycke ett i princip fullständigt ansvar för den tilltalades eventuella kostnader för privat försvarare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Om en målsägande förlorar ett förtalsmål mot en ansvarig utgivare som har privat försvarare är utgångspunkten alltså att målsäganden får betala försvararkostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Vissa särskilda rättegångskostnadsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;Det finns i gällande rätt flera exempel på särskilda bestämmelser om rättegångskostnader som motiveras av att det har ansetts finnas ett behov av att mera allmänt kunna frångå huvudregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Ett sådant exempel är den särskilda bestämmelse som finns i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken. Den är tillämplig i s.k. småmål, dvs. tvistemål där förlikning om saken är tillåten och där värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet. I likhet med vad som gäller enligt huvudregeln är förlorande part skyldig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft21"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;att ersätta vinnande parts rättegångskostnader. Bestämmelsen skiljer sig dock från huvudregeln på så sätt att endast vissa närmare angivna kostnader är ersättningsgilla. Den mest betydelsefulla skillnaden är att en parts kostnad för arvode till biträde eller ombud i princip inte ersätts. Ersättning för sådan rättegångskostnad får nämligen inte avse annat än kostnad för rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans. Beloppet är dessutom begränsat och får motsvara högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;En annan särskild kostnadsregel finns i 6 kap. 6 § skadestånds- lagen (1972:207). Enligt paragrafens första stycke ska en skade- lidande som har tillerkänts skadestånd för kränkning inte förpliktas ersätta den skadeståndsskyldiges rättegångskostnader i ett mål där skadestånd på grund av brottet prövas. Detta gäller dock inte om särskilda skäl föranleder annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Paragrafen innebär en begränsning i den skadelidandes skyldighet att ersätta motpartens kostnader i förhållande till rättegångsbalkens regler. En skadelidande som har slutligt tillerkänts skadestånd för kränkning undgår ersättningsskyldighet för rättegångskostnad, även om processen i det väsentliga har förlorats (det yrkade skadeståndet har satts ned i första instans eller efter överklagande). I detta fall är alltså kvittning av kostnaderna huvudregel när den skadelidande har förlorat processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft10"&gt;Om den skadelidande har föranlett en onödig rättegång eller gjort sig skyldig till försumlig processföring kan den skadelidande enligt bestämmelsens tredje stycke förpliktas ersätta merkostnader som har uppstått härigenom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Ytterligare en kostnadsregel som avviker från huvudregeln finns i 5 kap. 2 § första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (LRA). Enligt denna bestämmelse kan rätten i mål som handläggs enligt den lagen besluta att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Kvittning kan äga rum oavsett om det är arbetstagaren eller arbetsgivaren som har förlorat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;Förutom denna bestämmelse i LRA finns andra bestämmelser där ansvaret för rättegångskostnader kan fördelas utifrån en prövning av om den som har väckt talan har haft skälig anledning att få sin talan prövad eller har inlett rättegång utan tillräckliga skäl. Sådana bestämmelser finns i bl.a. 25 kap. 6 § miljöbalken, 3 kap. 13 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och 15 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft21"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Närmare om tillämpningslagens kvittningsregel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft10"&gt;Den särskilda kvittningsregeln i 10 kap. 4 § tillämpningslagen (se sist i avsnitt 20.1.2) utgör ett undantag från vad som annars gäller vid enskilt åtal. Av 14 kap. 5 § första stycket TF och 11 kap. 1 § andra stycket YGL samt 11 kap. 3 § tillämpningslagen följer att den ska tillämpas före rättegångsbalkens bestämmelser. Vid enskilt åtal i tryck- och yttrandefrihetsmål finns det alltså en möjlighet att fördela rättegångskostnaderna utifrån en annan grund än målets utgång. Det är normalt inte möjligt i ett brottmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;I bestämmelsen anges inte uttryckligen vilka skäl som kan föranleda kvittning. Uttalandena i förarbetena är dessutom mycket kortfattade. I fråga om bestämmelsens närmare tillämpning ges där ingen annan vägledning än att med stadgandet avses sådana fall då rätten har en annan uppfattning i brottslighetsfrågan än juryn, vare sig juryns utlåtande är friande eller fällande (se betänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Förslag till tryckfrihetsförordning&lt;/SPAN&gt;, SOU 1947:60 s. 297 f.). Vid bedömningen av rättegångskostnadsfrågan tycks rätten enligt denna bestämmelse alltså inte vara bunden av juryns friande utslag utan kan lägga en egen bedömning i skuldfrågan till grund för sitt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Enligt bestämmelsens ordalydelse har den ett vitt tillämpnings- område. Ordalydelsen utesluter inte ens att kvittning sker ”åt båda hållen”. I praktiken torde dock kvittning inte kunna ske till nackdel för målsäganden, dvs. när målsäganden vinner målet. En förutsätt- ning för kvittning är ju, enligt förarbetena, att rätten har en annan uppfattning i brottslighetsfrågan än juryn. För att någon ska kunna dömas för exempelvis tryck- eller yttrandefrihetsbrottet förtal krävs att såväl juryn som rätten har ansett att ett yttrande är brottsligt. En tillämpning av kvittningsregeln i en situation där målsäganden vinner målet skulle därför stå i strid med förarbets- uttalandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft35"&gt;Det finns i refererad rättspraxis bara några enstaka fall där kvittningsregeln har tillämpats. I rättsfallet NJA 1976 s. 150 befriade Högsta domstolen målsäganden från att ersätta den tilltalade för hans rättegångskostnader i hovrätten. Målet gällde grovt förtal. Målsäganden överklagade hovrättens friande dom till Högsta domstolen som fastställde hovrättens domslut i ansvarsfrågan. I fråga om rättegångskostnaderna tillämpade Högsta domstolen kvittningsregeln i den då gällande 10 § lagen (1949:164) med vissa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft37"&gt;bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål. Högsta domstolen ansåg att målsäganden ”med hänsyn till omständigheterna” borde befrias från ersättningsskyldighet. Högsta domstolen motiverade inte sitt ställningstagande ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft35"&gt;I rättsfallet RH 124:84 kvittade hovrätten rättegångskostnaderna vid tingsrätten sedan målsäganden hade överklagat tingsrättens dom. Målet gällde grovt förtal. Vid tingsrätten hade juryn svarat nej på samtliga frågor om huruvida vissa uttalanden var brottsliga. Tingsrätten ogillade åtalet och lämnade skadeståndstalan utan bifall samt förpliktade målsäganden att ersätta de tilltalades rättegångs- kostnader. Hovrätten hänvisade i sin dom till förarbetsuttalandena till kvittningsregeln och anförde därefter att den fann ”omständlig- heterna i detta mål vara sådana att rättegångskostnaderna skäligen bör kvittas”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft10"&gt;Det kan vara så att hovrätten ”överprövade” juryns ställnings- tagande och gjorde en annan bedömning i brottslighetsfrågan. Men anledningen till kvittningen kan också vara en annan, motiveringen ger ingen ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Trots att det finns få refererade rättsfall tycks kvittningsregeln – enligt vad vi har erfarit – inte sakna betydelse i rättstillämpningen. Den synes framför allt komma till användning i sådana fall då rätten har haft en annan uppfattning än juryn i fråga om målets utgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Kvittningsregeln och Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;I artikel 6.2 i Europakonventionen anges följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft12"&gt;Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;I ett beslut av Hovrätten över Skåne och Blekinge har ifrågasatts om inte en tillämpning av kvittningsregeln i enlighet med vad som har angetts i förarbetena står i strid med den s.k. oskulds- presumtionen i artikel 6.2 (se Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut &lt;NOBR&gt;2011-01-07&lt;/NOBR&gt; i mål Ö &lt;NOBR&gt;704-10).&lt;/NOBR&gt; Omständigheterna i målet var i korthet följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Strax efter mordet på utrikesminister Anna Lind blev en &lt;NOBR&gt;35-årig&lt;/NOBR&gt; man misstänkt för brottet. Till följd av brottsmisstankarna kom han att bli frihetsberövad en viss tid. Det konstaterades senare att han var oskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft21"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355436x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;Händelsen och brottsmisstankarna mot &lt;NOBR&gt;35-åringen&lt;/NOBR&gt; ägnades stor uppmärksamhet i medierna. Bland annat publicerade Sydsvenska Dagbladet Snällposten (Sydsvenskan) flera artiklar om honom. 35- åringen ansåg att han härigenom hade blivit utsatt för grovt förtal. Han väckte åtal för detta brott mot tidningens ansvarige utgivare och yrkade skadestånd av denne liksom av tidningens ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Huvudförhandlingen i målet hölls inför jury. Juryn svarade nej på samtliga frågor om huruvida uppgifterna i Sydsvenskan var brottsliga. Till följd härav ogillades såväl åtalet som skadestånds- yrkandena och målsäganden förpliktades att ersätta motparternas rättegångskostnader (524 485 kr jämte ränta).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Målsäganden överklagade tingsrättens dom i fråga om rätte- gångskostnaderna och yrkade att hovrätten – med tillämpning av kvittningsregeln i tillämpningslagen – skulle besluta att vardera parten skulle stå för sin rättegångskostnad vid tingsrätten. Som grund för sitt yrkande anförde han att juryns beslut i brottslighets- frågan var felaktigt och att det var fråga om förtal eller grovt förtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Hovrätten konstaterade att förarbetsuttalandena till kvittnings- regeln gav stöd åt målsägandens uppfattning att rätten vid bedömningen av rättegångskostnadsfrågan inte är bunden av juryns friande utslag utan kan lägga en egen bedömning till grund för sitt beslut i frågan om rättegångskostnaderna. Men i ett brottmål aktualiseras enligt hovrätten den s.k. oskuldspresumtionen i artikel 6.2 i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft10"&gt;Efter en redovisning av vissa mål från Europadomstolen&lt;SPAN class="ft83"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;drog hovrätten slutsatsen att en frikännande dom – oavsett om frikännandet skett på grund av preskription, på grund av att den tilltalades skuld inte ställts utom rimligt tvivel eller av annan anledning – innebär att det inte som grund för andra beslut får anföras att det fortfarande finns en misstanke om att den frikände är skyldig till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se domen den 25 mars 1983 i målet Minelli mot Schweiz, domarna den 25 augusti 1987 i målen Englert mot Tyskland, Lutz mot Tyskland resp. Nölckenbockhoff mot Tyskland, domen den 26 mars 1996 i målet Leutscher mot Nederländerna, domen den 25 augusti 1993 i målet Sekanina mot Österrike, domen den 21 mars 2000 i målet Rushiti mot Österrike, domen den 10 juli 2001 i målet Lamanna mot Österrike, domen den 17 oktober 2002 i målet Vostic mot Österrike, domarna den 11 februari 2003 i målen Hammern mot Norge resp. O. mot Norge, domen den 20 december 2001 i målet Weixelbraun mot Tyskland, domen den 13 januari 2005 i målet Capeau mot Belgien, domen den 29 juni 2006 i målet Panteleyenko mot Ukraina, domen den 6 februari 2007 i målet Garycki mot Polen, domarna den 11 februari 2003 i målen Ringvold mot Norge resp. Y. mot Norge, domen den 28 oktober 2003 i målet Baars mot Nederländerna och domen den 15 maj 2008 i målet Orr mot Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft21"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p943 ft37"&gt;I fråga om den närmare bedömningen i målet anförde hovrätten bl.a. följande. I förevarande fall hade målsäganden yrkat att han inte skulle behöva betala motparternas rättegångskostnader. Det kunde med stöd av &lt;NOBR&gt;Englert-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Lutz-,&lt;/NOBR&gt; Nölckenbockhoff- och Leutscher- avgörandena från Europadomstolen argumenteras för att en ansvarig utgivare inte hade en på oskuldspresumtionen grundad rätt att få ersättning för sina rättegångskostnader av målsäganden. Samtidigt var det så, att det enda argument som hade anförts i målet som skulle kunna leda till att motparterna inte skulle få ersättning för sina rättegångskostnader var ett ifrågasättande av frikännandet av den ansvarige utgivaren. Domstolen skulle genom att ställa sig bakom ett sådant ifrågasättande antyda att han var skyldig, och detta ifrågasättande skulle enligt fallen Sekanina, Rushiti, Lamanna, Vostic, Hammern och O. mot Norge strida mot oskuldspresumtionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft10"&gt;Hovrätten gjorde också bedömningen att målsägandens skadeståndstalan mot tidningens ägare var så nära förbunden med åtalet mot den ansvarige utgivaren att även ett ifrågasättande av tingsrättens beslut att avslå skadeståndstalan mot bolaget skulle innebära ett ifrågasättande av dennes oskuld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft37"&gt;Avslutningsvis anförde hovrätten att 10 kap. 4 § tillämpnings- lagen skulle tolkas i enlighet med Europakonventionen och Europadomstolens praxis och inte i enlighet med 1949 års förarbetsuttalanden. Det saknades därmed utrymme att i målen mellan å ena sidan målsäganden och å andra sidan den ansvarige utgivaren och bolaget göra någon fingerad prövning av den slutligt avgjorda delen av målet på det sätt förarbetena anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft9"&gt;Hovrätten lade därför frikännandet och ogillandet av skadeståndstalan till grund för bedömningen i rättegångs- kostnadsfrågan och fastställde tingsrättens avgörande i den delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft10"&gt;Målsäganden har överklagat hovrättens beslut till Högsta domstolen, som den 5 september 2011 har meddelat prövnings- tillstånd (mål Ö &lt;NOBR&gt;624-11).&lt;/NOBR&gt; Målet är ännu inte avgjort när vi avslutar vårt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft21"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355438x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Ett tänkbart sätt att stärka enskilda personers ställning i förhållande till medieföretag, när de utsätts för brott i medierna, är att mjuka upp bestämmelserna om allmänt åtal i tryck- och yttrandefrihetsmål. Detta är ingen ny tanke. Redogörelsen ovan visar att förslag om detta väcks med jämna mellanrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Den enskilda omständighet som torde ha störst inverkan på målsägandens vilja att gå till domstol är förmodligen risken att få betala rättegångskostnader. Även vid en utvidgning av förut- sättningarna för allmänt åtal för ärekränkningsbrott kommer det att finnas fall där allmänt åtal inte är motiverat. Samtidigt kan förhållandena vara sådana att den enskilde har ett beaktansvärt intresse av att få saken prövad av domstol. En förändring av rätte- gångskostnadsreglerna är därför också en tänkbar väg om man vill stärka enskildas processuella ställning gentemot främst medie- företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;I avsnitt 20.6.2 diskuteras en utvidgning av förutsättningarna för allmänt åtal i tryck- och yttrandefrihetsmål. Avsnitt 20.6.3 behandlar frågan om utökade möjligheter till kvittning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;En utvidgning av förutsättningarna för allmänt åtal vid ärekränkningsbrott i tryck- och yttrandefrihetsmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Om ett ärekränkningsbrott riktar sig mot någon som är under arton år eller om målsäganden i annat fall anger brottet till åtal, ska åklagare få väcka åtal om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Kravet på ”särskilda skäl” tas bort i den särskilda åtalsprövningsregeln i 5 kap. 5 § första stycket brotts- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft11"&gt;Bör den särskilda åtalsprövningsregeln ändras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Redogörelsen ovan för allmän åklagares åtalspraxis kan ge vid handen att det finns utrymme för JK att inom ramen för gällande bestämmelser utveckla en mer generös åtalspraxis och väcka allmänt åtal för ärekränkningsbrott oftare än som sker i dag. Men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft21"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;skillnaden i antalet allmänna åtal som väckts av allmän åklagare resp. JK kanske inte i första hand beror på att det finns olika upp- fattningar om när ett sådant åtal av särskilda skäl kan anses påkallat från allmän synpunkt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;En delförklaring till att antalet åtal är färre inom det grundlagsskyddade området kan vara den s.k. instruktionen (1 kap. 4 § TF och 1 kap. 5 § YGL). Den innebär att den som dömer över missbruk av yttrandefriheten eller vakar över denna ska betänka att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick, upp- märksamma syftet mer än framställningssättet och hellre fria än fälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;En annan förklaring kan vara att antalet övertramp är fler utanför det grundlagsskyddade området. De är nog många gånger också betydligt grövre än de övertramp som förekommer inom det grundlagsskyddade området. Det hänger samman med de bedöm- ningar som sker på redaktionerna före publicering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Skillnaden i åtalspraxis kan dock även delvis bottna i olika uppfattningar i fråga om när allmänt åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Den restriktiva åtalspraxis som har utvecklats hos JK framstår som fast. Den synes inte heller ha varierat beroende på vem som varit innehavare av &lt;NOBR&gt;JK-ämbetet.&lt;/NOBR&gt; Det finns knappast något som talar för att en mer generös åtalspraxis skulle komma att utvecklas inom ramen för gällande bestämmelser. Det gäller i varje fall om inte en drastisk förändring av de grundlagsskyddade mediernas pressetiska överväganden inträffar. Vill man få till stånd en förändring av rättsläget när det gäller allmänt åtal för ärekränkningsbrott i grundlagsskyddade medier, torde det därför krävas att den särskilda åtalsprövningsregeln mjukas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft11"&gt;Enskildas processuella skydd bör stärkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft10"&gt;Utformningen av de materiella och processuella reglerna för tryck- och yttrandefrihetsmål innebär att det råder en inte obetydlig obalans till den enskildes nackdel i fråga om möjligheterna att hävda befogade anspråk inför domstol. Vi anser att det därför i princip är motiverat att stärka enskilda personers processuella skydd när de utsätts för brott i medierna. Samtidigt är det viktigt att en sådan förbättring för den enskilde inte tillåts gå ut över tryck- och yttrandefriheten på ett skadligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft21"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Enligt vår bedömning är det rimligt att det allmänna i något större utsträckning än i dag ansvarar för att ärekränkningsbrott beivras straffrättsligt. Det bör ske genom utökade möjligheter att väcka allmänt åtal för sådana brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Något behov av att få till stånd en mera markant ändring av åtalspraxis på tryck- och yttrandefrihetsområdet torde visserligen inte finnas. Det går sålunda knappast att i JK:s praxis finna mer än möjligen enstaka exempel där det kan ifrågasättas om inte allmänt åtal borde ha väckts. Men utgångspunkten för bedömningen bör ändå förändras något. Allmänt åtal bör i princip väckas när en fällande dom kan förväntas och det finns antingen ett klart samhällsintresse i att brottet beivras eller starka skäl med hänsyn till målsäganden att det allmänna medverkar. När det rör sig om ett tydligt förtal som inte har sin grund i en privat tvist borde allmänt åtal därmed ofta kunna vara motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Utgångspunkten bör alltså enligt kommittén inte vara att allmänt åtal ska begränsas till de fall som främst konstituerar ”särskilda skäl” enligt förarbetena till gällande lag, dvs. när en innehavare av en allmän befattning utsätts för förtal som avser hans åtgärder i befattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I fall då en enskild drabbas mycket hårt av att bli förtalad bör allmänt åtal i princip väckas. Det gäller i varje fall om det framstår som en naturlig insats från samhällets sida att beivra brottet. Men lika lite som i dag bör det bli aktuellt att väcka allmänt åtal för publiceringar som t.ex. utgör ett led i en pågående maktkamp mellan olika falanger inom en sammanslutning. Detsamma bör gälla i en uttalad konflikt mellan två enskilda. Frågan är då hur en förändrad åtalsregel bör utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Är det tillräckligt att slopa kravet på särskilda skäl?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;En tänkbar reform skulle kunna vara att låta också ärekränknings- brott falla under allmänt åtal. En sådan lösning skulle emellertid utgöra en alltför stor förändring. Det finns inte belägg för att det skulle finnas något praktiskt behov av en sådan, och den skulle ge klart oönskade effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Ett lämpligt sätt att åstadkomma den önskade förändringen synes i stället vara det som Yttrandefrihetsutredningen föreslog. Vi ansluter oss därför till det och föreslår att det som en förutsättning för allmänt åtal för ärekränkningsbrott inte längre ska krävas att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft21"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;allmänt åtal &lt;SPAN class="ft11"&gt;av särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;är påkallat från allmän synpunkt. Det bör i fortsättningen vara tillräckligt att ”allmänt åtal är påkallat från allmän synpunkt”. Detta bör gälla såväl inom som utanför det grundlagsskyddade området. En åtalsregel av detta slag för enbart det grundlagsskyddade området skulle ju innebära en lägre grad av yttrandefrihet inom detta område än utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Som nämnts gäller en särskild regel för sådana fall där målsäganden är under 18 år, dvs. ett barn. Då fordras ingen åtalsangivelse för allmänt åtal. Detta bör gälla även fortsättningsvis. Frågan är om skyddet för barn bör förstärkas ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Det finns mycket som tyder på att barn i dag utsätts för ärekränkningsbrott i större utsträckning än vuxna. Något belägg för att detta skulle gälla också i grundlagsskyddade medier har vi dock inte kunnat finna. Från vår synpunkt finns det därför inte skäl att föreslå någon ytterligare uppmjukning av förutsättningarna för allmänt åtal när ett ärekränkningsbrott riktar sig mot någon som är under arton år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft10"&gt;Det kan hävdas att en utvidgning av området för allmänt åtal avseende ärekränkningsbrott får oönskade effekter för tryck- och yttrandefriheten. Redan en ökad risk av att drabbas av allmänt åtal kan tänkas leda till en större försiktighet inom medierna. Det kan medföra att information som borde bli publicerad inte blir det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Man bör dock kunna utgå ifrån att JK inte kommer att ingripa i andra fall än då det verkligen framstår som motiverat. Med den utgångspunkten anser vi att skälen för en förändring väger tyngre än de skäl som kan anföras häremot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft21"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355442x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Utökade möjligheter till kvittning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen om kvittning av rättegångs- kostnaderna i ärekränkningsmål ändras så att dess tillämpning inte riskerar att komma i konflikt med den s.k. oskulds- presumtionen i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Två varianter av en kvittningsregel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Lite förenklat kan man säga att en kvittningsregel i princip kan vara antingen obligatorisk eller fakultativ. En obligatorisk kvittnings- regel föreskriver att vardera parten i en rättegång &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bära sin rättegångskostnad. En fakultativ regel föreskriver att domstolen &lt;SPAN class="ft11"&gt;får &lt;/SPAN&gt;besluta om en sådan kostnadsfördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Nackdelen med en bestämmelse om obligatorisk kvittning är att den kan leda till otillfredsställande resultat i vissa fall. Mot en fakultativ bestämmelse kan anföras att kvittning erfarenhetsmässigt tenderar att bli den helt dominerande lösningen när en sådan möjlighet finns. Vidare är förutsebarheten mindre med en fakultativ bestämmelse än med en obligatorisk. Det gäller i varje fall om bestämmelsen är helt ”öppen” och inte innehåller något om förutsättningarna för kvittning. Självfallet kan man dock förändra förutsättningarna för tillämpningen av en fakultativ regel genom mer eller mindre fasta kriterier för dess tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft11"&gt;Är en kvittningsregel i tryck- och yttrandefrihetsmål förenlig med Europakonventionen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft9"&gt;Svaret på frågan i rubriken är inte helt givet. Fram till dess att Högsta domstolen har avgjort det överklagade målet från Hovrätten över Skåne och Blekinge får rättsläget anses något oklart. Mycket talar emellertid för att kvittningsregeln i tillämpningslagen – om den tillämpas i enlighet med vad som sägs i förarbetena – ibland kan vara oförenlig med den s.k. oskuldspresumtionen såsom denna har uttolkats av Europadomstolen. Samtidigt står det klart att oskuldspresumtionen inte utgör något hinder mot en kvittnings- regel så länge de omständigheter som åberopas för kvittning inte innebär att den åtalade kommer att pekas ut som skyldig till brott i den mening som konventionen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft21"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Vad som nu har sagts innebär att en kvittningsregel inte i sig är oförenlig med oskuldspresumtionen. Detta förutsätter dock att den inte tillämpas så att det blir fråga om ett sådant utpekande för brott som är otillåtet enligt Europakonventionen utan lagligt fastställande av skuld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;En annan grundläggande rättssäkerhetsgaranti enligt Europakonventionen är den enskildes rätt till en rättvis rättegång (”fair trial”) i artikel 6.1 första meningen. I bestämmelsen – som har sin motsvarighet i 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen – anges följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft12"&gt;Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;I denna bestämmelse anses inrymmas ett visst krav på ”equality of arms” mellan parterna i en rättegång. De ska således vara i princip likställda i processen och den ene ska inte gynnas procedurmässigt på den andres bekostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft37"&gt;I ett äldre mål mot Sverige har Europakommissionen (Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna) uttalat att begreppet rättvis rättegång fick anses innebära att den ena parten i en rättegång inte fick placeras i ett väsentligt underläge i förhållande till motparten (se prop. 1999/2000:47 s. 10). I nämnda proposition uttalade sig regeringen om den för målsägande förmånliga rättegångskostnadsregel som i dag finns i 6 kap. 6 § första stycket skadeståndslagen. Enligt regeringen kunde den inte anses innefatta en sådan väsentlig obalans mellan parterna att den står i strid med principen om rätten till en rättvis rättegång (a. st.). Avgörande för denna bedömning var bl.a. att bestämmelsen inte är obligatorisk utan möjliggör undantag om det finns särskilda skäl för det. Samma synsätt anser vi borde kunna anläggas vid en diskussion om en kvittningsregel i tryck- och yttrandefrihetsmål. Det bör därvid inte råda någon principiell skillnad mellan mål om enskilt åtal för brott och mål om skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft17"&gt;Slutsatsen är att en regel som möjliggör kvittning inte i sig kommer i konflikt heller med den nu diskuterade bestämmelsen i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft21"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Utformningen av en eventuell kvittningsregel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Som vi vet finns det redan i dag en kvittningsbestämmelse i tillämpningslagen (10 kap. 4 §). Två förutsättningar gäller: Det ska finnas ”skäl till det”, dvs. kvittning. Och frågan om brott föreligger ska ha prövats av en jury. Den fråga vi nu diskuterar är om denna kvittningsregel bör ersättas med en bestämmelse av delvis annat slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;En &lt;SPAN class="ft11"&gt;obligatorisk &lt;/SPAN&gt;bestämmelse, som anger att kvittning av rättegångskostnaderna alltid ska ske i ärekränkningsmål, skulle öppna för okynnesprocesser som inte drivs av sakskäl utan för att ”komma åt” t.ex. en tidning som man av något skäl ogillar. Det skulle i sin tur medföra en avsevärd försämring av pressfriheten och därtill innebära ett betydande avsteg från etablerade process- rättsliga principer. En sådan bestämmelse bör därför inte övervägas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Inte heller en helt öppen &lt;SPAN class="ft11"&gt;fakultativ &lt;/SPAN&gt;bestämmelse, som utan närmare anvisningar för tillämpningen skulle föreskriva att domstolen i ärekränkningsmål får besluta att vardera parten ska bära sin kostnad, framstår som lämplig. En sådan bestämmelse skulle vara alltför allmänt hållen och inte leva upp till de krav på förutsebarhet som bör ställas på en rättegångskostnads- bestämmelse. Förutsebarheten skulle inte heller öka i någon större utsträckning om man bara lägger till att kvittning får ske om det finns ”skäl för det”. Något mera förutsebar blir bestämmelsen om den föreskriver att det ska finnas ”särskilda skäl för det”. Det gäller åtminstone om förarbetena ger någorlunda tydliga anvisningar. Ändå bör en så pass öppen bestämmelse enligt vår mening inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;En undantagsregel med ett klart avgränsat tillämpningsområde är den tidigare nämnda bestämmelsen i 6 kap. 6 § första stycket skadeståndslagen. Som framgått föreskriver den att en skadelidande som har tillerkänts ersättning för kränkning inte ska förpliktas att ersätta den skadeståndsskyldiges rättegångskostnader i ett mål där skadestånd på grund av det skadeståndsgrundande brottet prövas. Bestämmelsen innehåller också en ”ventil” med innebörd att det sagda inte gäller om särskilda skäl föranleder annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft31"&gt;Fördelen med denna bestämmelse är att den klart anger vilken omständighet som föranleder kvittning, nämligen att den skade- lidande har fått skadestånd för kränkning. Domstolen behöver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft21"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;alltså i normalfallet inte ge sig in på några skälighetsbedömningar för att kunna tillämpa bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;Vi har svårt att se att en liknande kvittningsregel skulle kunna införas vid enskilt åtal för ärekränkningsbrott. Detta hänger samman med att det helt enkelt inte synes möjligt att urskilja någon enkelt konstaterbar omständighet som &lt;SPAN class="ft38"&gt;alltid &lt;/SPAN&gt;kan läggas till grund för kvittning i sådana mål, i varje fall inte utan att det kommer i konflikt med de grundläggande rättigheter som den tilltalade har i ett brottmål. En förutsättning för att kränknings- ersättning ska kunna utgå enligt TF och YGL är att det har slagits fast att någon har gjort sig skyldig till brott. Vad som nu diskuteras är emellertid en undantagsbestämmelse som i vissa fall ska kunna tillämpas när den tilltalade &lt;SPAN class="ft38"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;fälls till ansvar för brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Vår slutsats så långt är att en kvittningsregel – när det gäller förutsättningarna för kvittning – måste inrymma ett moment av bedömning för att vara godtagbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Den lösning som i så fall synes ligga närmast till hands om man vill ersätta den nuvarande bestämmelsen är en regel som liknar den som finns i bl.a. 5 kap. 2 § första stycket LRA. Den skulle innebära att rätten kan besluta att vardera parten ska bära sina rättegångs- kostnader ”om målsäganden hade skälig anledning att få tvisten prövad” e.d. Under nästa rubrik diskuteras en sådan bestämmelse närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;En regel som utgår från om det finns skäl att föra talan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft37"&gt;Det står klart att det finns situationer där den som har utsatts för negativ publicitet kan ha anledning att få sin rätt till skadestånd prövad men där rättegångskostnadsreglerna samtidigt kan innebära en hämsko på viljan att föra talan. Men finns det över huvud taget några fall där en målsägande kan anses ha haft skälig anledning att få en talan om förtal prövad även om han eller hon förlorar processen? Bör inte slutsatsen då snarare vara att utgången visar att det inte fanns någon sådan skälig anledning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft35"&gt;Från den enskildes synpunkt står det klart att det ibland kan finnas skäl att få en talan prövad även om målet slutar med att vederbörande förlorar. Det kan gälla i exempelvis sådana fall där det som har skrivits eller sagts om personen visar sig vara osant, trots att det fanns skälig grund för uppgifterna, och där publiciteten har skadat denne avsevärt. Särskilt i situationer där det inte funnits&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft21"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;behov av att identifiera personen kan talan te sig motiverad, i varje fall från den enskildes synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Från mediernas utgångspunkt ser det annorlunda ut. En kvittningsregel som bygger på om det har varit motiverat eller inte att föra talan kan innebära en hämsko på publicerings- verksamheten. Om en tidning måste kalkylera med stora kostnader för processer får man skäl att vara försiktig. Ibland kan detta tänkas leda till att man avstår från publicering. Det skulle innebära en inte obetydlig inskränkning i yttrandefriheten, särskilt i pressfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Det handlar emellertid enbart om en ekonomisk risk för medierna. Risken att fällas för förtal ökar inte, och inte heller risken att få betala skadestånd. Vad som ökar är risken för åtal och skadeståndsanspråk som av domstolen bedöms ha varit befogade. Från principiell utgångspunkt är det visserligen diskutabelt om den som befinns inte ha gjort sig skyldig till något brottsligt ändå får betala sina kostnader för att försvara sig. Men den prövning som domstolen skulle ha att göra innebär att kostnadsrisken har ett sådant samband med publiceringsverksamheten att de principiella betänkligheterna blir något mindre än de annars skulle vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;En eventuell regel måste dock utformas så att kvittning kommer i fråga bara i de fall då målsäganden efter en relativt noggrann prövning har skäl att utgå från att han eller hon har möjlighet att vinna en process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Man kan också diskutera om det borde vara ett krav att målsäganden har begärt skadestånd av den ansvarige innan talan väcks. Det är dock inte alltid ett önskemål om ekonomisk kompensation som motiverar den enskilde. Många gånger kan det vara önskan om upprättelse e.d. Därför ter det sig inte lämpligt att fordra att ett skadeståndskrav har framställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Vid en samlad bedömning ter sig en bestämmelse som över- lämnar åt domstolen att bedöma om kvittning ska ske utifrån om målsäganden har haft skäl för sin talan fullt möjlig utifrån lagtekniska och praktiska synpunkter. En sådan bestämmelse skulle kunna utformas enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft12"&gt;Rätten får besluta att vardera parten ska svara för sina rättegångs- kostnader om en målsägandes talan har ogillats men denne hade skälig anledning att få saken prövad. Detta gäller dock endast om frågan om brott föreligger har prövats av en jury.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft35"&gt;Vi har dock ännu inte tagit ställning till om en sådan bestämmelse är sakligt motiverad utifrån en värdering av parternas intressen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft9"&gt;effekterna på yttrandefriheten. För det ställningstagandet måste vi också överväga om bestämmelsen kan antas leda till skäliga resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Vi har hittills diskuterat frågan utifrån framför allt den tänkta situationen att en enskild väcker talan mot ett resursstarkt medie- företag. I dessa fall råder det ofta obalans mellan parterna i ekonomiskt hänseende och en kvittningsregel framstår därför ofta som rimlig. Men det omvända fallet är också tänkbart, dvs. att en enskild med stora ekonomiska resurser väcker talan mot ett litet medieföretag. I den situationen framstår kvittning ofta inte som befogad även om den enskilde hade skälig anledning att få talan prövad. För att undvika otillfredsställande resultat bör en eventuell kvittningsregel därför ha en ventil, så att resultatet med hänsyn till omständigheterna i målet sammantaget blir skäligt. Bestämmelsen skulle då kunna få ungefär följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft89"&gt;Rätten får besluta att vardera parten ska svara för sina rättegångs- kostnader om en målsägandes talan har ogillats men denne hade skälig anledning att få saken prövad och det även i övrigt finns skäl för en sådan fördelning av kostnadsansvaret med hänsyn till parternas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Detta gäller dock endast om frågan om brott föreligger har prövats av en jury.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;Innan vi tar ställning till om en sådan bestämmelse bör införas måste vi också fråga oss hur rätten ska kunna avgöra om den enskilde hade skälig anledning att få talan prövad och vilka omständigheter som ska kunna läggas till grund för denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;En svårighet med en bedömning av detta slag är att juryn inte motiverar sitt utslag. Det kan innebära att rätten i det enskilda fallet inte har någon närmare kännedom om vilken omständighet som föranledde juryn att frikänna den tilltalade. Rätten kan därför i princip bara spekulera om varför den tilltalade blev frikänd. Det innebär att rätten får grunda sin bedömning av om målsäganden hade skälig anledning att få sin talan prövad på en helt annan omständighet än den som fällde avgörandet för juryns del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft35"&gt;Emellertid behöver domstolen inte fästa avgörande vikt vid hur juryn kan ha resonerat. Frågan om målsäganden har haft skälig anledning att få åtalet prövat kan ofta ha med annat att göra. Bedömningen kan grundas exempelvis på målsägandens upplevelse av det som har skrivits, hur hårt han eller hon objektivt sett har drabbats och om de uppgifter som har lämnats om honom eller henne har visat sig vara felaktiga även om det funnits skälig grund för dem vid publiceringen. Av betydelse kan också vara i vilken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft37"&gt;mån målsäganden hade skäl att tro på en möjlighet att vinna en rättegång och om han eller hon har försökt få skadestånd utan process. Kvittning enligt en bestämmelse som den skisserade bör kunna komma i fråga t.ex. då rättsläget har varit svårbedömt eller då målet har innehållit svåra bevisfrågor. Det bör även kunna vägas in i bedömningen om det har rått obalans mellan parterna i ekonomiskt hänseende. Däremot bör bedömningen – till skillnad mot vad som gäller i dag – inte inrymma någon prövning av om brott föreligger eller inte. En motivering i kvittningsfrågan som bygger på en sådan bedömning riskerar, som tidigare sagts, att komma i konflikt med Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Ett alternativ till den formulering som nu har diskuteras skulle kunna vara att kvittning får ske om målsäganden har haft ”ett beaktansvärt intresse av att få saken prövad”. Detta uttryck förekommer i förarbetena till den ändring i 31 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken som trädde i kraft år 2005 (se ovan i avsnitt 20.4). Målsäganden kan enligt den bestämmelsen åläggas ersättningsskyldighet ”om det finns särskilda skäl för det”. Sådana särskilda skäl kan enligt författningskommentaren vara att den som har väckt enskilt åtal inte hade ett beaktansvärt intresse av att få saken prövad (se prop. 2004/05:41 s. 39).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;En sådan kvittningsregel som har diskuterats ger ett något vidare utrymme för kvittning än dagens regel. Det beror dock inte på formuleringen av bestämmelsen utan på vad som uttalades i förarbetena om att rätten skulle göra en annan bedömning än juryn. För att markera att kvittning även fortsättningsvis ska vara ett undantag skulle man kunna inskränka bestämmelsens tillämpningsområde ytterligare. Det skulle kunna ske genom att det föreskrivs att kvittning får ske om målsäganden har haft &lt;SPAN class="ft11"&gt;särskild &lt;/SPAN&gt;anledning att få sin talan prövad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Innan vi kommer in på en diskussion av om kvittningsregeln bör ändras ska några tänkbara alternativ till en ändring beröras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Alternativ till en utvidgad kvittningsmöjlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft35"&gt;Ett alternativ till att låta den tilltalade stå för sina egna rättegångs- kostnader skulle kunna vara att låta staten svara för dessa, således i stället för den målsägande som har fått ett enskilt åtal ogillat. En bestämmelse med sådan innebörd finns i dag i 31 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken. Bestämmelsen förutsätter att den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;tilltalade har haft en offentlig försvarare. I ärekränkningsmål är det sällan motiverat att utse en sådan försvarare. Möjligheterna skulle visserligen kunna vidgas. En sådan vidgning bör emellertid vara föranledd av ett reellt behov och inte av ett önskemål om att försvararkostnader ska kunna stanna på staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;En annan lösning skulle kunna vara att låta staten bära ansvaret för enskildas rättegångskostnader i ärekränkningsmål. Att det skulle ske på något annat sätt än genom offentlig försvarare eller rättshjälp framstår dock som främmande för svensk rätt. Denna lösning har därför inte övervägts närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;En mer generös inställning till rättshjälp i ärekränkningsmål skulle visserligen underlätta för en målsägande som vill väcka enskilt åtal. Rättshjälpen omfattar emellertid inte den rättssökandes eventuella ansvar för motpartens rättegångskostnader. Någon förändring av denna grundläggande princip anser vi inte bör över- vägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Vi går så över till en diskussion om huruvida den nuvarande kvittningsbestämmelsen bör ändras och ges en sådan lydelse som har diskuterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Skäl för och emot den diskuterade lösningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;En rättegångskostnadsregel som innebär att vardera parten svarar för sin rättegångskostnad framstår som principiellt mycket förmånlig för den som väcker talan men förlorar målet. Man kan på goda grunder anta att en sådan regel bidrar till en ökad processbenägenhet jämfört med en kostnadsregel som innebär att man vid en förlust får betala också motpartens kostnader. Rent principiella utgångspunkter och effekterna vad gäller antalet processer kan i sig betraktas som skäl emot en reform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Den utökade processbenägenheten har emellertid också en positiv sida. En utökad kvittningsmöjlighet skulle sålunda kunna medföra att fler som har drabbats tar risken att väcka talan mot medieföretag. En förbättring av möjligheterna att föra talan vid domstol innebär en förstärkning av skyddet för enskildas personliga integritet när de utsätts för brott i medierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;På senare år har brottsofferperspektivet fått allt större betydelse i lagstiftning och rättstillämpning. Särskilda regler som begränsar målsägandens ansvar för rättegångskostnader har bl.a. införts i både skadeståndslagen och rättegångsbalken (se prop. 1999/2000:47 s. 9&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft21"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;och prop. 2004/05:41 s. 39). Det kan tala för en motsvarande förändring på det nu diskuterade området; en utvidgad kvittnings- regel är i målsägandens intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Som skäl för en utvidgning kan vidare åberopas de särpräglade processuella förhållanden som gäller på tryck- och yttrandefrihets- området. För det första prövas brottslighetsfrågan av en jury, som får antas inte göra en lika strikt straffrättslig bedömning som rätten. För det andra motiverar juryn inte sitt utslag. Och för det tredje kan juryns friande utslag inte överklagas. Till det kommer att målsäganden i regel får föra sin egen talan och därmed bära det kostnadsansvar som i andra brottmål i stora delar bärs av det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Härtill kommer några andra utmärkande drag för detta område. I de flesta fall beviljas målsäganden inte rättshjälp för att föra en talan om ansvar och skadestånd för ärekränkning. Och rättsskyddsförsäkringarna kan normalt inte utnyttjas. Det råder vidare inte sällan ekonomisk obalans till den enskildes nackdel i ett tryck- och yttrandefrihetsrättsligt ärekränkningsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Vidare kan det diskuteras om det är rimligt att målsäganden har samma ansvar för rättegångskostnader när ett enskilt åtal har väckts för ett brott som hör under allmänt åtal (t.ex. misshandel) – genom att den subsidiära åtalsrätten har utnyttjats – som när ett enskilt åtal har väckts beträffande ett målsägandebrott (t.ex. förtal). Att målsäganden i det förstnämnda fallet fullt ut får svara för den tilltalades kostnader finns det kanske inte så mycket att invända mot. I ett sådant fall har en åklagare redan innan åtalet väcktes gjort en kvalificerad straffrättslig bedömning av förutsättningarna för en fällande dom. Beträffande målsägandebrotten görs aldrig någon sådan förprövning av åklagare. Den särskilda åtalsprövningen är av ett annat slag och tar sikte på om åtal av särskilda skäl kan anses påkallat från allmän synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft10"&gt;Vad som nu har sagts skulle kunna tala för att målsägandens ansvar i rättegångskostnadshänseende bör vara mindre strängt vid ärekränkningsbrott än vid brott som hör under allmänt åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Ett argument mot en sådan kvittningsbestämmelse som har diskuterats är, som vi tidigare har varit inne på, att det i princip inte är rimligt och rättvist att den som har frikänts efter ett enskilt åtal ska behöva stå för kostnaderna för sitt försvar. Argumentet förlorar emellertid lite i styrka om man jämför med vad som enligt rättegångsbalken gäller vid allmänt åtal. Inte ens vid en frikännande dom har nämligen den tilltalade en ovillkorlig rätt till ersättning för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft21"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft9"&gt;sina rättegångskostnader. Bestämmelsen i 31 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken innehåller att rätten &lt;SPAN class="ft8"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;besluta att den tilltalade ska få ersättning för bl.a. sina försvararkostnader om han frikänns i ett mål där åklagaren för talan. Rätten har alltså en möjlighet att tillerkänna den tilltalade ersättning men ingen uttrycklig skyldighet att göra det. Å andra sidan synes bestämmelsen numera tillämpas som om den tilltalades rätt till ersättning under de förutsättningar som anges i paragrafen i princip är obligatorisk (se Fitger,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft11"&gt;Rättegångsbalken&lt;SPAN class="ft10"&gt;, &lt;/SPAN&gt;del 2&lt;SPAN class="ft10"&gt;, s. 31:12).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Det mest vägande argumentet mot en utvidgad kvittningsregel är att den kan befaras leda till oönskade konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten. Det handlar då framför allt om en ökad risk för det man brukar kalla självcensur. Risken för negativa ekonomiska konsekvenser skulle således kunna få till följd att en tidning avstår från att publicera något som egentligen kanske är tillåtet (”the chilling effect”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;I likhet med en utvidgad åtalsprövningsregel skulle en utvidgad kvittningsregel visserligen inte innebära någon förändring i fråga om möjligheterna att ingripa mot innehållet i t.ex. en tidning. Men rättegångskostnadsreglernas handlingsdirigerande funktion skulle avta om den som väcker talan inte riskerar att få betala motpartens kostnader vid en förlust. Och det kan inte uteslutas att antalet obefogade enskilda åtal skulle komma att öka med en utvidgad kvittningsregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Till förmån för en förändrad regel talar slutligen den omständigheten att den nuvarande kvittningsbestämmelsen kan ifrågasättas utifrån de principer som gäller enligt artikel 6 i Europakonventionen. Det står klart att det finns behov av att kunna kvitta rättegångskostnaderna i vissa fall, men det bör inte kunna ske på den grund som förarbetena till den nuvarande bestämmelsen har angett. För att lagstiftaren ska kunna skriva nya förarbeten, och motivera kvittningsregeln annorlunda, fordras det att bestämmelsen skrivs om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Vår slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft37"&gt;Skälen för och emot en ändrad kvittningsbestämmelse väger enligt vår mening ganska jämnt. Det avgörande för vår bedömning är att en kvittningsbestämmelse finns redan i dag och måste bedömas motiverad för vissa situationer &lt;SPAN class="ft38"&gt;men &lt;/SPAN&gt;att den inte har en principiellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft21"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;tillfredsställande grund. Så som den har motiverats, och som den förutses bli tillämpad, kan den antas ibland komma i konflikt med Europakonventionens oskuldspresumtion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Grunden för kvittning bör i stället förklaras på ett delvis annorlunda sätt. Det kan ske genom att bestämmelsen ändras och formuleras så att den knyter an till att målsäganden har haft anledning att få saken prövad. För att inte effekten på tryck- och yttrandefriheten ska bli alltför negativ bör det därvid krävas att målsäganden har haft &lt;SPAN class="ft11"&gt;särskild &lt;/SPAN&gt;anledning att få sin talan prövad. Vidare bör bestämmelsen innehålla att det ska göras en allmän skälighetsbedömning i kvittningsfrågan. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till parternas ekonomiska förhållanden och omständlig- heterna i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Det bör inte vara möjligt att förordna om någon annan fördelning av kostnadsansvaret än full kvittning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Den föreslagna bestämmelsen skulle sålunda få följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft89"&gt;Rätten får besluta att vardera parten ska svara för sina rättegångs- kostnader om en målsägandes talan har ogillats men denne hade särskild anledning att få saken prövad och det även i övrigt finns skäl för en sådan fördelning av kostnadsansvaret med hänsyn till parternas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Detta gäller dock endast om frågan om brott föreligger har prövats av en jury.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;Den närmare innebörden av bestämmelsen berörs i författnings- kommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft21"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355453x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p966 ft117"&gt;VI. INTERNATIONELLT RÄTTSLIGT BISTÅND&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;21 Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;21.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Om kommitténs uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;I Yttrandefrihetskommitténs uppdrag ingår att överväga vilka rätts- liga förutsättningar som bör gälla för att svenska myndigheter ska kunna lämna s.k. internationellt rättsligt bistånd till utländska myn- digheter inom områden som omfattas av det särskilda grundlags- skyddet för tryck- och yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Det finns här anledning att göra ett par påpekanden som en inledning till den fortsatta framställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Diskussionen om internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området utgår från ett relativt kompli- cerat juridiskt resonemang. För att precisera och förstå den fråge- ställning som kommittén har att behandla finns skäl att uppehålla sig något vid hur frågan behandlas i kommitténs direktiv (dir. 2008:42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Under rubriken ”Det internationella samarbetet” konstaterar regeringen att Tryck- och yttrandefrihetsberedningen (TYB) i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor &lt;/SPAN&gt;(SOU 2004:114) har föreslagit hur möjligheterna att lämna internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området ska kunna ökas utan inskränkningar i de grundläggande principerna i TF och YGL. Regeringen framhåller att det under remissbehand- lingen av förslaget – som inte lett till lagstiftning – har framkommit olika tolkningar av om och på vilket sätt grundlagarna utgör hinder mot att bistå andra länder t.ex. med vittnesförhör under en för- undersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft10"&gt;Av direktiven framgår att det främst är utvecklingen av EU- samarbetet på det straffrättsliga området som gör att regeringen anser att frågan behöver övervägas på nytt. Man fäster emellertid även vikt vid att TYB:s slutsatser i delbetänkandet har ifrågasatts. Regeringen anför följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft21"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p968 ft90"&gt;Regeringen konstaterar att beredningens förslag skulle grundlagsfästa en tolkning av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som innebär att det inte är möjligt att lämna rättsligt bistånd till andra länder utan uttryckligt stöd i grundlagarna. Som tidigare har nämnts kommer den framtida utvecklingen av EU sannolikt att innebära att samarbetet i straffrättsliga frågor fördjupas bl.a. genom att beslut inte längre ska fattas med enhällighet utan med kvalificerad majoritet. Det gemenskapsrättsliga samarbetet kommer också i allt större utsträck- ning att bygga på principen om ömsesidigt erkännande, vilket innebär att medlemsstaterna ska verkställa varandras domar och beslut utan att den materiella grunden ifrågasätts. Vidare kan noteras att den tolkning som beredningen har gjort i fråga om möjligheterna att lämna rättsligt bistånd på det grundlagsreglerade området inte är oomtvistad. Bered- ningen ska därför på nytt analysera den aktuella frågan. Beredningen ska återuppta arbetet med att överväga om möjligheterna att lämna internationell rättslig hjälp i brottmål och liknande internationellt rättsligt bistånd på det grundlagsreglerade området bör utökas. I det fortsatta uppdraget ingår således att överväga om möjligheterna att erkänna domar och beslut som meddelats i andra medlemsstater i EU bör utökas inom tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund- lagens tillämpningsområden. Utgångspunkten ska vara att Sverige i så stor utsträckning som möjligt ska kunna bistå med bl.a. internationell rättslig hjälp och verkställighet av utländska domar och beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft10"&gt;Frågan om internationellt rättsligt bistånd på &lt;NOBR&gt;TF/YGL-området&lt;/NOBR&gt; hänger nära samman med hur grundlagarnas s.k. territoriella till- ämpningsområde bestäms. Om TF och YGL ges ett stort tillämp- ningsområde, aktualiseras oftare frågan om grundlagarna utgör hinder mot att Sverige bistår andra länder i t.ex. brottsutredningar. Det motsatta gäller vid ett mindre territoriellt tillämpningsområde. Då lägger grundlagarna mindre ofta hinder i vägen för utländska förfrågningar om bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft35"&gt;Även sambandet mellan förutsättningarna för internationellt rätts- ligt bistånd och grundlagarnas territoriella tillämpningsområde berörs i direktiven. Där öppnar regeringen för en viss minskning av tillämp- ningsområdet, något som skulle underlätta lämnande av rättsligt bistånd i vissa situationer. I den delen anförs det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft20"&gt;I det fortsatta arbetet kan det finnas anledning för beredningen att i vissa avseenden se över grundlagarnas territoriella tillämpningsområde. Ett exempel på att tillämpningsområdet sträcker sig längre än vad som kan anses motiverat av ett värnande av yttrandefriheten här i landet är bestämmelsen i 13 kap. 6 § andra stycket TF som ger ett skydd för meddelare till skrifter som inte har getts ut i Sverige. En annan fråga som kan behöva aktualiseras på nytt är effekterna av det rättsfall som innebär att skrifter och tekniska upptagningar som sänds med post&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft21"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p971 ft12"&gt;från Sverige till enskilda adressater i utlandet anses utgivna här trots att de inte når allmänheten i Sverige (NJA 1956 s. 48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft9"&gt;Kommittén har således haft i uppdrag att behandla båda de led som påverkar möjligheterna att lämna rättsligt bistånd inom det grund- lagsskyddade området. Här nedan behandlas såväl frågan om det terri- toriella tillämpningsområdet för grundlagarna (a) som förutsätt- ningarna att lämna rättslig hjälp när grundlagarna väl är tillämpliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft10"&gt;(b). Av särskild betydelse är de slag av rättsligt bistånd som aktuali- seras inom ramen för det straffrättsliga samarbetet i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft37"&gt;Sverige har i flera internationella överenskommelser åtagit sig att bistå andra länder i olika rättsliga angelägenheter. Dessa åtaganden är som regel ömsesidiga och rör en mängd olika åtgärder som normalt kan bli aktuella i en rättsordning, t.ex. under en för- undersökning om brott. Skillnaden mot normalfallet är dock att åtgärderna inte kan vidtas utan att myndigheterna i en annan stat samarbetar, t.ex. för att den person som en åtgärd riktas mot uppe- håller sig i det landet. De aktuella överenskommelserna är ett sätt för staterna att reglera detta samarbete. De innebär en möjlighet för svenska myndigheter att få hjälp av utländska myndigheter t.ex. vid brottsutredningar. Sverige har på motsvarande sätt en skyldig- het att bistå andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;De aktuella överenskommelserna har i huvudsak införlivats i svensk rätt, främst genom ett antal lagar. Här berörs inte den lag- stiftningen närmare. Som en bakgrund finns dock anledning att ge &lt;SPAN class="ft11"&gt;exempel på åtgärder &lt;/SPAN&gt;som kan bli aktuella vid internationellt rättsligt samarbete. I det följande används samlingsnamnet ”internationellt rättsligt bistånd” för dessa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;En typ av internationellt rättsligt bistånd rör begäran från en utländsk myndighet i samband med en förundersökning som bedrivs i det landet. En utländsk åklagarmyndighet kan t.ex. ansöka om att misstänkta, målsägande eller vittnen som befinner sig här hörs av svenska myndigheter. I andra fall kan ansökan avse en begäran om att den svenska polisen ska samla bevis genom husrannsakan, ta ett visst föremål i beslag eller bistå med rättsmedicinsk utredning. Det finns också möjlighet för utländska myndigheter att begära att egen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft21"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p923 ft10"&gt;dom som finns i Sverige beläggs med kvarstad, t.ex. i syfte att säker- ställa ett ekonomiskt krav som är aktuellt i ett annat land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;En annan typ av bistånd avser att en person som befinner sig i Sverige ska utlämnas eller överlämnas till ett annat land. Det kan bl.a. gälla att en person är misstänkt för brott i utlandet och ska vara frihetsberövad där under en förundersökning. Åtgärden kan också motiveras av att en person redan är dömd till ett fängelsestraff i den begärande staten och att straffet nu ska verkställas där. En annan tänkbar situation är att domen har meddelats av en utländsk dom- stol men att den aktuella staten begär att verkställigheten av straffet sker i ett svenskt fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Internationellt rättsligt bistånd blir aktuellt inte enbart i straff- rättsliga ärenden. Det är t.ex. inte ovanligt att en svensk domstol på begäran av en utländsk domstol handlägger frågor om att ta upp bevisning i ett tvistemål. Det kan bl.a. avse förhör med vittnen, par- ter eller sakkunniga eller att det hålls syn. En annan viktig form av bistånd rör erkännande och verkställighet av utländska domar i tviste- mål. Det kan bl.a. innebära att en utländsk dom angående skadestånd ska verkställas här, t.ex. genom att Kronofogdemyndigheten vidtar utmätningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Förutsättningarna för att lämna internationellt rättslig bistånd varierar i de författningar som är aktuella. Ett lämpligt exempel är här lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål. I den lagen regleras åklagares och domstolars samarbete över gränserna i brottsutredningar och rättegångar. Lagen bygger på en rad internationella åtaganden om rättsligt samarbete (se vidare SOU 2004:114 s. 79 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;En allmän utgångspunkt i den lagen är att bistånd får lämnas under samma förutsättningar som gäller för att den aktuella åtgärden ska få vidtas i en svensk förundersökning eller rättegång. I vissa fall upp- ställs ett krav på dubbel straffbarhet, dvs. det rättsliga biståndet kan lämnas endast om den gärning som ansökan avser motsvarar ett brott enligt svensk lag. Det gäller bl.a. vid beslag, kvarstad, hus- rannsakan och hemlig teleavlyssning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Den nämnda lagen innehåller vissa allmänna avslagsgrunder. En ansökan ska avslås om ett bifall skulle kränka Sveriges suveränitet, medföra fara för rikets säkerhet eller ”strida mot svenska allmänna rättsprinciper eller andra väsentliga intressen”. Lagen möjliggör också avslag i fråga om gärningar som har karaktären av ”politiska” eller, under vissa förutsättningar, ”militära” brott. Bistånd kan också vägras om den aktuella gärningen redan har prövats (inkl. åtalsunder-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft21"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft37"&gt;låtelse) eller om ”omständigheterna annars är sådana att ansökan inte bör bifallas”. När det gäller dessa fakultativa avslagsgrunder innehåller lagen ett förbehåll för vad som följer av internationell rätt. En ansökan får t.ex. inte avslås om det skulle strida mot en internationell överens- kommelse som gäller mellan Sverige och den begärande staten. Möjligheten att avslå en ansökan beträffande en gärning som har karaktär av ett politiskt brott gäller vidare inte i fråga om ansök- ningar från andra medlemsstater i EU, Norge eller Island (se 1 kap. 14 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;En ansökan om internationell rättslig hjälp i brottmål lämnas till Justitiedepartementet. Huvudregeln enligt lagen är att departementet lämnar över ansökan till Åklagarmyndigheten eller till behörig dom- stol om inte ansökan ska prövas av regeringen. En ansökan från en &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; (eller från Island, Norge eller Schweiz) får dock göras direkt hos behörig åklagare eller domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Beslut om avslag fattas av regeringen. Om en åklagare eller en domstol finner att en ansökan bör avslås, ska ansökan överlämnas till regeringen. Justitieministern får i uppenbara fall avslå ansökan direkt, dvs. utan att lämna över ansökan till åklagare eller domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Särskilt om det rättsliga samarbetet inom EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft10"&gt;Av direktiven (se avsnitt 21.1.1 ovan) framgår att utvecklingen av det rättsliga samarbetet inom EU är central för kommitténs uppdrag i den här delen. Det gäller särskilt utvecklingen inom straffrätten men berör även det civilrättsliga området. Med viss förenkling kan denna sägas ha skett i två steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;Det &lt;SPAN class="ft38"&gt;första steget &lt;/SPAN&gt;innebar att medlemsstaterna i slutet av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; beslutade att effektivisera det rättsliga samarbetet genom en ökad användning av principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden. Principen är aktuell inom såväl det civilrättsliga som det straffrättsliga området. Den innebär i huvudsak att medlems- staterna ska verkställa varandras beslut och domar utan att ifråga- sätta den materiella grunden för dessa. Möjligheterna att vägra verk- ställighet är begränsade. Genom ett antal rambeslut i början på 2000- talet genomfördes principen inom ramen för det straffrättsliga samarbetet (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft21"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;Det &lt;SPAN class="ft8"&gt;andra steget &lt;/SPAN&gt;togs genom Lissabonfördraget. En viktig kom- ponent i det fördraget är nämligen att det straffrättsliga samarbetet fördjupas. Det sker genom att samarbetet förs över till det över- statliga området. Tidigare bedrevs detta främst i mellanstatliga for- mer som förutsatte att staterna fattade beslut med enhällighet. Den nya ordningen innebär att beslut fattas med kvalificerad majoritet. Att samarbetet nu blir överstatligt får antas innebära att unions- rättsliga principer rörande t.ex. direkt effekt och företräde framför nationell rätt får genomslag även på det straffrättsliga området. Lissabonfördraget medför att rambesluten försvinner som rättsakter. Tanken får antas vara att de gällande rambesluten efter förhandlingar kommer att transformeras till direktiv eller förordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;Generellt om rättsakterna på det straffrättsliga området&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft10"&gt;På det straffrättsliga området är det fortfarande så att samarbetet under ett övergångsskede styrs i första hand av innehållet i ett antal rambeslut. Avsikten är således att dessa med tiden kommer att ersättas av andra typer av rättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;De rättsakter som bör nämnas i första hand är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder (rambeslut 2002/584/RIF/ om en europeisk arresteringsorder och överläm- nande mellan medlemsstaterna),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Rambeslutet om frysning av egendom och bevismaterial (ram- beslut 2003/577/RIF/ om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom och bevismaterial),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Rambeslutet om förverkande (rambeslut 2005/212/RIF/ om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Rambeslutet om bötesstraff (rambeslut 2005/214/RIF/ om till- ämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Rambeslutet om erkännande av förverkande (rambeslut 2006/783/RIF/ om tillämpning av principen om ömsesidigt erkän- nande av beslut om förverkande),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Rambeslutet om en europeisk bevisinhämtningsorder (ram- beslut 2008/978/RIF om en europeisk bevisinhämtningsorder för att inhämta föremål, handlingar eller uppgifter som ska användas i straffrättsliga förfaranden)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Rambeslutet om ömsesidigt erkännande av brottmålsdomar avse- ende fängelse (rambeslut 2008/909/RIF om tillämpning av prin-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355461x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p916 ft10"&gt;cipen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende fängelse eller andra frihetsberövande åtgärder i syfte att verk- ställa dessa inom Europeiska unionen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;De aktuella rättsakterna har ännu inte överförts till den ordning som ska gälla för det straffrättsliga samarbetet enligt Lissabonfördraget. Förhandlingsarbetet har nått längst i fråga om en s.k. europeisk utredningsorder där Sverige tillsammans med sex andra medlems- stater år 2010 lade fram ett förslag till ett nytt direktiv. Förslaget syftar bl.a. till att skapa en mindre splittrad reglering av frågan om bevisinhämtning på europeisk nivå och är tänkt att ersätta de nuvarande rambesluten om frysning av egendom och bevismaterial resp. rambeslutet om en europeisk bevisinhämtningsorder. Längre fram i det här avsnittet berörs förslaget ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Med hänsyn till att de aktuella rättsakterna inte har anpassats till Lissabonfördraget är det ännu oklart vad den nya ordningen i detalj kommer att innebära för svenskt vidkommande. Samtidigt framstår riktningen i den pågående utvecklingen som tydlig. Vi går mot ett tätare straffrättsligt samarbete som i allt högre grad utgår från prin- cipen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden i andra medlemsstater. Detta framgår bl.a. av EU:s s.k. Stockholmsprogram från 2009 där det anges att principen om ömsesidigt erkännande ska kunna tillämpas på i princip alla domar och beslut på straffrätts- området.&lt;SPAN class="ft83"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det finns skäl att noga beakta den pågående utvecklingen. I det här sammanhanget får dock utgångspunkten vara de befintliga rättsakterna – främst de ovan nämnda rambesluten – eftersom dessa fortfarande bestämmer rättsläget i fråga om det straffrättsliga sam- arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;Frågan om internationellt rättsligt bistånd på tryck- och yttrande- frihetsområdet motiverar vissa övergripande iakttagelser när det gäller den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; regleringen på området. Ett genomgående drag avser här den nämnda principen om ömsesidigt erkännande. Den bygger på ett stort förtroende för att medlemsstaternas rätts- ordningar håller en acceptabel nivå där centrala rättsstatsprinciper respekteras och att ett väl utvecklat skydd för grundläggande fri- och rättigheter föreligger i övrigt. Denna fundamentala förutsättning för det straffrättsliga samarbetet kommer till uttryck i de aktuella rätts- akterna genom indirekta hänvisningar till EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, Europakonventionen samt det fri-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se om Stockholmsprogrammet i Europeiska unionens officiella tidning C 115 från 4.5.2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft21"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft37"&gt;och rättighetsskydd som följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, se t.ex. artikel 3(4) i rambeslutet om ömsesidigt erkännande av brottmålsdomar avseende fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Principen om ömsesidigt erkännande innebär att små möjligheter ges för den verkställande medlemsstaten att vägra en framställning om bistånd från en annan medlemsstat. Dessa avslagsmöjligheter är typiskt sett betydligt mindre än vid mer traditionellt straffrättsligt samarbete som sker utanför EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Ett antal vägransgrunder förekommer visserligen i de olika rätts- akterna. I stor utsträckning rör dessa olika formella brister eller att förutsättningarna för bistånd har förändrats efter att den ursprung- liga ansökan gjordes. Utrymmet för att på materiella grunder avslå en ansökan om bistånd är dock begränsat. Här finns skäl att i första hand beröra det krav på s.k. dubbel straffbarhet som förekommer i flera rättsakter. Ett sådant krav innebär normalt att rättsligt bistånd lämnas endast om den gärning som ansökan avser motsvarar ett brott även enligt den verkställande statens lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft35"&gt;Inom det straffrättsliga &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; finns som regel en möj- lighet att tillämpa ett krav på dubbel straffbarhet. Denna möjlighet har dock begränsats på ett sätt som under vissa förutsättningar ger den utfärdande staten ett avgörande inflytande över om avslags- grunden ska tillämpas eller inte. Konstruktionen innebär att den verkställande staten kan uppställa ett krav på dubbel straffbarhet men att denna möjlighet inte gäller för vissa brott som upptas i en särskild förteckning (”listan”) i respektive rättsakt. Undantagen rör vissa specificerade brottstyper som är kriminaliserade i den utfärdande staten och som där är belagda med fängelse (eller annat frihets- berövande straff) på upp till minst tre år. Det är den utfärdande staten som bestämmer om en viss gärning omfattas av listan, en bedöm- ning som inte kan ändras av den verkställande staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft37"&gt;Förteckningen i listan innehåller ett antal olika brottstyper. Som exempel kan nämnas olika former av våldsbrott som mord, grov misshandel och människorov men även ekonomisk brottslighet som bedrägeri och svindleri. I det här sammanhanget kan särskilt nämnas att &lt;NOBR&gt;”IT-brottslighet”&lt;/NOBR&gt; samt ”rasism och främlingsfientlighet” är några andra brottskategorier som förekommer på listan och som därmed kan undantas från kravet på dubbel straffbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;När det gäller avslagsgrunderna kan även nämnas att några rättsakter innehåller en territorialitetsprincip (rambesluten om en europeisk bevisinhämtningsorder resp. om en europeisk arresterings- order). Denna ger den verkställande staten möjlighet att vägra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft37"&gt;erkännande eller verkställighet i fall då ansökan grundar sig på en gärning som helt eller till en väsentlig del har begåtts inom dess territorium eller på en plats som är likvärdig med dess territorium. Det skulle t.ex. innebära att Sverige kan vägra bistå andra länder med utredningsåtgärder om misstankarna avser ett brott som har begåtts här. Grundtanken är då att ett sådant brott ska utredas och lagföras inom ramen för ett svenskt nationellt förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;Till bilden hör att även ingresserna (med s.k. beaktandesatser) till de olika rättsakterna innehåller formuleringar som kan upp- fattas som ytterligare möjligheter att vägra bistånd. Det rör sig alltså om skrivningar som inte förekommer i själva ”författnings- texten” utan enbart i den inledande uppräkning av de skäl som medlemsstaterna har beaktat vid antagandet av den aktuella rätts- akten. Som ett representativt exempel kan här nämnas den formulering som förekommer i p. 12 i ingressen till rambeslutet om en europeisk arresteringsorder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft12"&gt;(12) &lt;NOBR&gt;-----&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft12"&gt;Detta rambeslut hindrar inte en medlemsstat från att tillämpa sina konstitutionella regler om prövning i laga ordning, föreningsfrihet, tryckfrihet och yttrandefrihet i andra medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;Den svenska ståndpunkten har varit att uttalanden av det här slaget innebär att Sverige har stöd för att vägra bistånd om detta skulle stå i strid med TF och YGL. Dessa uttalanden ska ses i ljuset av den bedömning som har gjorts om att skyddet enligt TF och YGL innebär att Sverige inte kan lämna rättslig hjälp till andra länder om en begäran avser en situation som faller inom det grundlagsskyddade området (se avsnitt 21.2 nedan och prop. 2003/04:7 s. 70 f., 2003/04:166 s. 6, 2004/05:55 s. 43, 2004/05:115 s. 19, 2004/05:142 s. 135, 2007/08:84 s. 7 f., 2007/08:141 s. 27 f. och 2008/09:218 s. 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Någon &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; prövning av den svenska ståndpunkten i fråga om dessa ingressuttalandens normativa värde har inte ägt rum. Det finns inte heller andra avgöranden från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som kan sägas ha direkt bäring på den berörda frågeställningen. Den svenska tolkningen av ingressernas betydelse har ifrågasatts av vissa remiss- instanser. Detta framgår bl.a. av Justitiekanslerns yttrande i samband med införlivandet av rambeslutet om en europeisk arresteringsorder (prop. 2003/04:7 s. 68 f.) och JO:s remissvar med anledning av ram- beslutet om erkännande av förverkande (prop. 2004/05:55 s. 43). I en rapport till Yttrandefrihetskommittén har jur.dr Lotta Lerwall uttryckt tvivel om det går att grunda den svenska hållningen enbart&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft21"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355464x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p981 ft10"&gt;på de aktuella ingressuttalandena.&lt;SPAN class="ft83"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I rapporten anför hon följande (s. 29 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft12"&gt;Ett uttalande i ingressen skall således inte utformas på så sätt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft89"&gt;”rättsakten inte hindrar…”. Detta har, som framgått, skett ett antal gånger och frågan kvarstår vilken betydelse detta kan få. Övriga stater har uppenbarligen accepterat denna normativa formulering i ingressen. Som påpekats ovan kan &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning leda till att en bestämmelse ges en tolkning som inte följer av en normal läsning av de uttryck som ingår i dess text. Det är alltså inte omöjligt att EU- domstolen accepterar att innehållet i en artikel i rättsakten kom- pletteras med innehållet i det som anges i ingressen. Vid en avvägning mellan medlemsstatens intresse av vad som står i ingressen och intresset av att &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; får fullt genomslag är det dock inte osannolikt att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle underkänna en svensk lagstiftning som undantar området för TF och YGL enbart med stöd av ingressen, om den svenska lagstiftningen skulle innebära att &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; tillämpningsområde begränsas genom lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;I rapporten väcker Lotta Lerwall även frågan om hänvisningen i ingressuttalanden till nationella regler om bl.a. tryckfrihet och yttrandefrihet kan jämställas med ett förbehåll för &lt;SPAN class="ft11"&gt;ordre public. &lt;/SPAN&gt;Innebörden skulle då vara att rättsligt bistånd inte får meddelas i konflikt med TF och YGL eftersom detta skulle stå i strid med svenska allmänna rättsprinciper. Lotta Lerwall konstaterar att riksdagen visserligen har uttalat att TF och YGL utgör allmänna rättsprinciper och därmed svensk &lt;SPAN class="ft11"&gt;ordre public &lt;/SPAN&gt;(bet. 2001/02:KU21 s. 68). Hon påpekar dock att i de förarbeten som finns i anslutning till införandet av respektive rättsakt sägs inget om att det skulle vara fråga om ett förbehåll för &lt;SPAN class="ft11"&gt;ordre public&lt;/SPAN&gt;. Dessutom kvarstår, enligt rapporten, problemet med att uttalandena enbart kommer till uttryck i ingresserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;Förslag till ett direktiv om en europeisk utredningsorder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft35"&gt;Det pågår för närvarande förhandlingsarbete rörande ett nytt direktiv om en europeisk utredningsorder. Som har nämnts är detta resultatet av ett initiativ från bl.a. Sverige. Förslaget omfattar i princip allt straffrättsligt samarbete inom EU som avser inhämtande av bevisning. Direktivet syftar till att åstadkomma en ny heltäck-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se rapporten ”Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens förhållande till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten”&lt;/NOBR&gt; på www.sou.gov.se /yttrandefrihet /material.htm). Rapporten sammanfattas i avsnitt 7.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft21"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355465x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;ande reglering som bygger på principen om ömsesidigt erkännande. Det är avsett att ersätta vissa av de olika instrument som reglerar det nuvarande samarbetet, i första hand rambesluten om frysning av tillgångar och bevismaterial samt rambeslutet om en europeisk bevisinhämtningsorder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;Under förhandlingarna har frågan om hur utkastet förhåller sig till TF och YGL haft särskild betydelse för svenskt vidkommande. I förslaget har det införts en skrivning som innebär en uttrycklig och generell vägransgrund kopplad till pressfrihet och yttrande- frihet i andra medier. Den här grunden för avslag finns i förslagets artikel 10.1 a och har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft12"&gt;1. Without prejudice to Article 1.3, recognition or execution of an EIO may be refused in the executing State where:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft89"&gt;a) there is an immunity or a privilege under the law of the executing State which makes it impossible to execute the EIO &lt;SPAN class="ft166"&gt;or there are rules on determination and limitation of criminal liability relating to freedom of the press and freedom of expression in other media, which make it impossible to execute the EIO &lt;/SPAN&gt;[kurs. här]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;----&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;Under våren 2012 har ordförandeskapet i rådet inlett diskussioner med Europaparlamentet om ett utkast till direktiv där denna vägrans- grund ingår.&lt;SPAN class="ft121"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Innebörden av vägransgrunden får anses vara att den verkställande medlemsstaten kan vägra att erkänna eller verkställa en europeisk utredningsorder om detta skulle vara i strid med en särskild ansvarsordning som tillämpas där i fråga om brott i tryckta skrifter eller andra medier. För svenskt avseende är det tydligt att detta omfattar den särskilda ordning som gäller vid ingripanden med anledning av tryck- och yttrandefrihetsbrott genom principerna om ensamansvar, meddelarfrihet och en särskild brottskatalog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Den föreslagna vägransgrunden skulle innebära en nyordning i förhållande till de nuvarande rättsakterna dels genom att möjlig- heterna att vägra på tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grunder kommer till direkt uttryck i själva rättsakten (och inte enbart genom ett ingressuttalande), dels genom att vägransgrunden har getts en betydligt mer specifik utformning än de nämnda ingressuttalandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;Vidare bör det uppmärksammas att direktivet innebär att bistånd kan vägras med stöd av en territorialitetsprincip på det sätt som gäller enligt rambesluten om bevisinhämtningsorder resp. om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Utkastet framgår av Europeiska rådets not 18225/1/11 REV 1 COPEN_ 356 EUROJUST 212 EJN 181 CODEC 2339 i ärende 2010/0817 (COD).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft21"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft35"&gt;arresteringsorder. Det ska således även enligt direktivet finnas möj- lighet att vägra erkännande eller verkställighet i fall där det aktuella brottet har begåtts på den verkställande statens territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;21.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Det svenska rättsläget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft37"&gt;Ett problem vid en diskussion om internationellt rättsligt bistånd på &lt;NOBR&gt;TF/YGL-området&lt;/NOBR&gt; är att gällande rätt vilar på relativt svårgenom- trängliga resonemang. Detta får till följd att rättsläget i en del avseenden framstår som oklart. I det här avsnittet lämnas en över- siktlig genomgång av den tolkning som brukar anses gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;I TF och YGL behandlas inte möjligheterna att lämna inter- nationellt rättsligt bistånd. Frågan tas inte heller upp i bestämmelserna på lagnivå, t.ex. i den nämnda lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål. Denna ordning bygger på synsättet att ingripanden mot yttranden i medier som omfattas av TF eller YGL måste vara för- enliga med grundlagarna. Det gäller även i fall där yttrandet har utländsk anknytning, inklusive situationer där kopplingen till svenska förhållanden framstår som relativt svag. Betoningen av att den svenska tryck- och yttrandefrihetsregleringen ska upprätthållas även vid internationellt samarbete innebär att möjligheterna att lämna rättsligt bistånd i mer traditionell mening är i princip obefintliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;I betänkandet SOU 2004:114 menade TYB – efter att ha gått igenom ett antal uttalanden på området – att rättsläget fick anses innebära att internationellt rättsligt bistånd &lt;SPAN class="ft11"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;kan lämnas om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;det yttrande som ligger till grund för ansökan omfattas av TF eller YGL,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;det begärda biståndet kan anses vara ett led i ett ingripande mot missbruk av yttrandefriheten och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;ingripandet strider mot någon regel i grundlagarna som kan anses gälla för yttrandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft35"&gt;Som har framhållits i direktiven (se avsnitt 21.1.1) är denna tolk- ning av rättsläget inte oomtvistad, men i vår redovisning utgår vi tills vidare från att den gäller. Beredningens uttalanden skulle inne- bära att det trots allt finns möjlighet att lämna rättsligt bistånd även om ett yttrande omfattas av grundlagarnas tillämpningsområde enligt a). Här avses situationer då en åtgärd framstår som förenlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;med grundlagarna enligt b) och c). Det kan dock inte anses helt klart vilka fall som åsyftas. Inget hindrar dock svenska myndigheter (JK) från att i dessa lägen inleda en egen ”svensk” förundersökning enligt bestämmelserna i TF eller YGL (se SOU 2004:114 s. 101). I den situationen hanteras alltså frågan formellt enligt TF och YGL och inte som ett ärende rörande internationellt rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;Vid en ansökan om internationellt rättsligt bistånd blir det således av särskild vikt att avgöra om grundlagarna är tillämpliga eller inte på de förhållanden som avses i ansökan. Det finns – vilket kommittén berör i andra delar av betänkandet (avsnitt 2.3) – formella, materiella och territoriella krav som måste vara uppfyllda för att grundlagarna ska tillämpas. I det här sammanhanget finns skäl att uppehålla sig särskilt vid frågan om de territoriella kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Det territoriella tillämpningsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Tillämpningen av det svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet förutsätter att det finns en viss territoriell koppling till Sverige. Detta framgår av ett antal bestämmelser i TF och YGL. En beskrivning av det territoriella tillämpningsområdet kan lämpligen utgå från regleringen i TF. Bestämmelserna i YGL vilar på likartade principer även om de i vissa avseenden har anpassats till de medier som är aktuella där, främst i fråga om radioprogram och databas- överföringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft35"&gt;Regleringen av det territoriella tillämpningsområdet för TF kan, något förenklat, delas in i två huvudkategorier. Indelningen sker med utgångspunkt i om skriften trycks i Sverige eller utomlands. Under varje huvudkategori behandlas flera olika situationer. I samtliga fall förutsätts det att de formella och materiella kraven är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft15"&gt;TF och det territoriella tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Skrifter som trycks i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Den första situationen avser skrifter som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;både trycks och ges ut inom Sverige&lt;/SPAN&gt;. TF är i första hand anpassad för skrifter av det slaget. Då gäller regelverket i dess helhet. TF är i det läget exklusiv straff- och processlag. De grundläggande principerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft21"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p988 ft10"&gt;om etableringsfrihet, censurförbud, meddelarskydd, ensam- ansvar, särskild brottskatalog och särskild rättegångsordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;m.m. tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;En annan situation rör skrifter som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;trycks i Sverige men endast ges ut utomlands&lt;/SPAN&gt;. I det läget är TF inte exklusiv straff- och processlag. Vanlig lag tillämpas i frågor som rör ansvar för innehållet m.m. Däremot gäller skyddet i TF mot censur och hindrande åtgärder. I dessa fall gäller även ett något inskränkt anskaffar- och meddelar- skydd, se 3 b) nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Skrifter som trycks utomlands&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;13 kap. TF innehåller särskilda bestämmelser om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;skrifter som trycks utomlands. &lt;/SPAN&gt;Huvudregeln är att bestämmelserna i TF i princip gäller under förutsättning att &lt;SPAN class="ft11"&gt;skriften ges ut i Sverige&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft10"&gt;Sådana skrifter kan delas in i två typer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft10"&gt;Den första typen avser skrifter som &lt;SPAN class="ft11"&gt;huvudsakligen är avsedda för spridning i Sverige. &lt;/SPAN&gt;För dessa tillämpas TF i dess helhet, med undantag för vad som gäller för tryckning (4 kap.) och tryckares straffansvar (8 kap.). I stället för tryckaren svarar den som ”låtit utlämna skriften för spridning inom riket” eller, under vissa omständigheter, utspridaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft9"&gt;Den andra typen omfattar skrifter som &lt;SPAN class="ft8"&gt;inte huvudsakligen är avsedda för spridning i Sverige &lt;/SPAN&gt;utan sprids här som en av flera marknader. Här avses bl.a. utländska tidskrifter och böcker på främmande språk. För dessa skrifter tillämpas ytterligare undan- tag från regelverket jämfört med de skrifter som är avsedda främst för den svenska marknaden. I fråga om periodiska skrifter uppställs det t.ex. inte något krav på utgivningsbevis. Det är dock möjligt att få utgivningsbevis även för sådana skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft9"&gt;För de skrifter som avses i b), och för vilka det inte finns ett utgivningsbevis, gäller ett svagare meddelar- och anskaffarskydd (se 13 kap. 6 §). Detta innebär att straffansvaret är vidare jämfört med vad som normalt tillämpas i TF. Meddelaren (och anskaff- aren) kan nämligen här straffas för brott mot rikets säkerhet i fler fall och vid varje uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt. En praktiskt viktig skillnad är därför att det inte enbart är lämnande av uppgifter för vilka det gäller s.k. kvalificerad sekretess som omfattas av straffansvaret. Meddelarens rätt till anonymitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft21"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p994 ft10"&gt;gäller även i dessa fall, dock med ett utvidgat undantag i fråga om uppgiftslämnande som innefattar brott mot rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Den sista situationen avser skrifter som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;trycks utomlands och inte ges ut i Sverige&lt;/SPAN&gt;. I dessa fall gäller anskaffar- och meddelar- skydd på det sätt som har beskrivits i 3 b) ovan, dvs. samma skydd som för utrikes tryckta skrifter som ges ut i Sverige men som inte huvudsakligen är avsedda för spridning här. Regeln kan sägas ta sikte på bl.a. korrespondenter i Sverige för utländska tidningar. Enligt TYB bör bestämmelsen uppfattas så att anskaff- andet eller uppgiftslämnandet måste ha skett i Sverige för att TF ska bli tillämplig. Beredningen föreslog ett förtydligande av lag- texten med den innebörden (se SOU 2004:114 s. 143). Förslaget har inte genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft15"&gt;YGL och det territoriella tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;I fråga om &lt;SPAN class="ft11"&gt;tekniska upptagningar &lt;/SPAN&gt;liknar det territoriella tillämpnings- området för YGL i stora drag vad som gäller för skrifter enligt TF. YGL är således i första hand tänkt att tillämpas på tekniska upp- tagningar som har framställts och lämnats ut för spridning här. I 10 kap. YGL finns bestämmelser om bl.a. tekniska upptagningar från utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;När det gäller &lt;SPAN class="ft11"&gt;radioprogram &lt;/SPAN&gt;(inkl. ljudradio och tv) tillämpas YGL främst på program som utgår från Sverige. Vissa undantags- möjligheter från YGL finns i fråga om radioprogram vilka utgår från Sverige men som huvudsakligen är avsedda att tas emot utom- lands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;I den motsatta situationen – här avses radioprogram som når Sverige från utlandet – gäller vissa delar av YGL, se 1 kap. 7 §. Detta gäller ”samtidig och oförändrad vidaresändning” här i landet av radioprogram från utlandet. Bestämmelsen avser även radioprogram från utlandet som förmedlas hit via satellitsändning. För dessa program gäller ett inskränkt grundlagsskydd genom att endast bestämmelser som kan ”upprätthållas i praktiken” tillämpas. Det innebär bl.a. att förbudet mot censur och hindrande åtgärder gäller medan principen om ensamansvar inte tillämpas. I fråga om anskaffar- och meddelarskyddet tillämpas enligt 10 kap. 2 § YGL den inskränkta ordning som följer av 13 kap. 6 § TF, se p. 3 b) ovan. Straffansvaret för anskaffaren och meddelaren är alltså något utvidgat jämfört med när grundlagen är tillämplig fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft21"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p996 ft10"&gt;YGL kan även ha viss tillämpning på radioprogram som inte sänds här, t.ex. direktsända satellitsändningar utan svensk anknyt- ning. För dessa gäller nämligen det inskränkta anskaffar- och meddelarskyddet enligt 10 kap. 2 § (se p. 3 b och rättsfallet NJA 2002 s. 314).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I fråga om massmedieföretagens &lt;SPAN class="ft11"&gt;databaser &lt;/SPAN&gt;enligt 1 kap. 9 § första stycket YGL ska reglerna om radioprogram gälla i tillämpliga delar. Bestämmelserna i 1 kap. 7 § och, som det verkar, 10 kap. 2 § YGL har dock inte ansetts kunna överföras på databaserna. Rätts- läget kan inte anses helt klarlagt i det avseendet. I NJA 2001 s. 445 konstaterade Högsta domstolen att YGL:s ansvarighetsregler skulle tillämpas när det var redaktionen för en periodisk skrift som drev en hemsida, trots att sändningen skedde från en server utanför Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft17"&gt;Det frivilliga grundlagsskyddet enligt 1 kap. 9 § andra stycket gäller för den som har utgivningsbevis för verksamheten. En förut- sättning är att databasöverföringarna utgår från Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft15"&gt;Grundlagarna och rättsfallet NJA 1956 s. 48&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;Det särskilda grundlagsskyddet i TF och YGL får i stor utsträck- ning ses som en straff- och processrättslig särreglering av tryck- och yttrandefriheten. Det kan vara värdefullt att betrakta även frågan om det territoriella tillämpningsområdet från en sådan utgångspunkt och därmed även den till synes vida tolkning av tillämpningsområdet som kommer till uttryck i rättsfallet NJA 1956 s. 48.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Enligt allmän lag är grundprincipen att straffbuden i brottsbalken är universellt tillämpliga om inte något annat anges i de enskilda stadgandena eller i övrigt får anses framgå av sammanhanget (se Jareborg, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Brotten I&lt;/SPAN&gt;, 1989, s. 137 f.). Inom specialstraffrätten – t.ex. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott – är däremot pre- sumtionen den omvända; en gärning anses brottslig endast om den förövas på svenskt territorium, om inte annat anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;En annan frågeställning är under vilka förutsättningar en svensk domstol har jurisdiktion att döma i ett visst brottmål. Den straff- rättsliga huvudregeln anges här i 2 kap. 1 § första meningen brotts- balken och innebär att den som har begått brott här i riket ska dömas enligt svensk lag och av svensk domstol. Från denna s.k. territorialitetsprincip görs det vissa undantag i 2 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft21"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;av innebörd att svensk jurisdiktion föreligger även om ett brott har begåtts utomlands (s.k. extraterritoriell jurisdiktion).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Frågan var ett brott anses begånget vid bedömningen av juris- diktionsfrågan behandlas i 2 kap. 4 § brottsbalken. Där anges att brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;”anses begånget där den brottsliga gärningen företogs, så ock där brottet fullbordades eller, vid försök, det tillämnade brottet skulle hava fullbordats”. Paragrafen innehåller ingen särskild bestämmelse som tar sikte på medverkansbrott, dvs. brott där flera har medverkat. Grundtanken anses dock vara att varje medverkandes brott anses begånget där hans eller hennes gärning utfördes eller där själva huvud- brottet fullbordades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;När det gäller TF och YGL är det skyddssystem som läggs fast där inte universellt utan förutsätter att vissa specifikt angivna krav för territoriell tillämplighet är uppfyllda. Det är därmed även en förutsättning för att bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihets- brott och andra brottsstadganden (t.ex. om meddelarbrott) i grund- lagarna ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;En viktig avgränsning av grundlagssystemet i territoriellt avse- ende framgår av 1 kap. 6 § TF. Innebörden av bestämmelsen är att ingripanden med anledning av innehållet i en tryckt skrift kan ske först sedan den är utgiven genom att ha lämnats ut till försäljning eller för spridning på annat sätt &lt;SPAN class="ft11"&gt;i Sverige &lt;/SPAN&gt;(se prop. 1997/98:43 s. 120 f.). Detta innebär t.ex. att en skrift som ska säljas anses utgiven då den har nått en bokhandel eller tidningskiosk och där blivit tillgänglig för allmänheten. Någon verklig spridning behöver inte ha ägt rum, det avgörande är att den har gjorts tillgänglig för allmänheten. Utgivningskravet anses däremot inte uppfyllt då en skrift sänds från ett tryckeri till ett förlag för att därifrån distri- bueras till olika försäljningsställen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft37"&gt;Om en skrift som trycks i Sverige endast ges ut i utlandet, gäller inte TF:s särskilda ansvarsbestämmelser, brottskatalog och rätte- gångsregler. I stället gäller vad som sägs i allmän lag. Det torde som regel då bli fråga om att med stöd av de principer som gäller för brotten i brottsbalken avgöra om svenska straffbestämmelser är tillämpliga och om det finns svensk jurisdiktion. En konsekvens av att TF inte är tillämplig är att det finns betydligt större möjligheter för Sverige att lämna internationell rättslig hjälp, t.ex. enligt lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft35"&gt;Frågan om hur utgivningsbegreppet ska förstås när det finns en internationell koppling aktualiserades i rättsfallet NJA 1956 s. 48. I målet hade den tilltalade distribuerat tryckta skrifter till enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft21"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;utländska adressater från postkontor i Sverige men skrifterna hade inte i övrigt spritts här. Högsta domstolen ansåg att skrifterna hade blivit utlämnade för spridning och därmed utgivna i den mening som avses i 1 kap. 6 §. &lt;SPAN class="ft167"&gt;Domstolen kom till den slutsatsen med föl- jande kortfattade motivering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft168"&gt;Med lagrummets ordalydelse synes den tolkningen vara bäst förenlig, att utgivning inom riket föreligger, så snart skriften här utlämnats för spridning, och alltså även i fall, då skriften spritts allenast till utlandet, och förordningens förarbeten kunna ej anses giva vid handen, att lagrummet bör tolkas annorlunda än dess lydelse närmast föranleder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft167"&gt;Enligt uttalanden i den juridiska litteraturen får avgörandet förstås som att försändandet med post innebar att spridningen till de slutliga mottagarna av skriften därmed hade påbörjats i Sverige (se Axberger, &lt;SPAN class="ft169"&gt;Tryckfrihetens gränser&lt;/SPAN&gt;, 1984, s. 36 f.). Utgången hade, får det antas, blivit den motsatta om hela upplagan i stället hade skickats till en distributör utomlands som där skulle ha påbörjat spridningen till allmänheten. I det fallet skulle skriften inte ha ansetts vara utgiven i Sverige och TF därmed inte tillämplig. Rättsfallet är även relevant på YGL:s område när det gäller utgivning av tekniska upptagningar, se 1 kap. 10 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft170"&gt;Det s.k. korrespondentskyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft167"&gt;Som framgår av redogörelsen för TF:s resp. YGL:s tillämpnings- område ovan avgränsas dessa i första hand med hjälp av framställ- ningens eller spridningens anknytning till Sverige. Från denna grundprincip görs undantag genom det, visserligen begränsade, skydd för meddelare och anskaffare som anges i 13 kap. 6 § andra stycket TF och motsvarande bestämmelse i 10 kap. 2 § YGL. Genom dessa bestämmelser gäller skyddet även om en skrift inte ges ut här eller om en sändning av ett radioprogram (ljudradio och tv) inte utgår från Sverige. Det har dock ansetts att skyddet förutsätter en koppling hit genom att anskaffandet eller uppgiftslämnandet sker i Sverige, även om detta inte framgår av lagtexten (SOU 2004:114 s. 142 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft171"&gt;Detta s.k. korrespondentskydd har sitt ursprung i en tankegång om att ett starkt skydd för utländska korrespondenter i Sverige indirekt stärker ställningen för representanter för svenska medier i utlandet. En bestämmelse av det aktuella slaget infördes i 1949 års&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft21"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft37"&gt;TF och föregicks av en skrivelse till de tryckfrihetssakkunniga från Publicistklubben, Svenska Tidningsutgivareföreningen och Svenska Journalistföreningen (se a. bet. s. 142). Man påpekade att en korre- spondent i Helsingfors till en svensk dagstidning hade dömts till ansvar i Finland för innehållet i en av honom signerad artikel som hade publicerats i tidningen. I skrivelsen framhölls att rättsliga åtgärder inte kunde vidtas i Sverige mot författaren av en tidningsartikel. Det var dock, enligt skrivelsen, inte lika klart att en korrespondent i Stockholm inte skulle kunna ställas till ansvar för vad som under hans namn publicerades i en tidning som gavs ut i utlandet. Vidare anfördes i skrivelsen följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft89"&gt;Till skydd för den svenska pressens korrespondenter i utlandet bör det göras fullt klart att en sådan lagtillämpning, som rådhusrätten i Helsingfors anslutit sig till, icke kan förekomma i en motsvarande situation i Sverige. Endast under denna förutsättning kunna vi kräva respekt i utlandet för vår uppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft35"&gt;I huvudsak har detta argument accepterats av lagstiftaren och ansetts motivera den nuvarande ordningen (se SOU 1947:60 s. 288, prop. 1948:230 samt prop. 1990/91:64 och 1997/98:43 s. 122).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;21.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Tryck- och yttrandefrihetsberedningens betänkande SOU 2004:114&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft10"&gt;TYB:s betänkande SOU 2004:114 innehåller en omfattande genom- gång av frågan om internationellt rättsligt bistånd på TF/YGL- området. Även TYB hade i uppdrag att överväga ”om möjligheterna att ge internationell rättslig hjälp inom det tryck- och yttrandefrihets- rättsliga området skall utökas”. Det fick dock, enligt ett uttalande från riksdagen, inte bli fråga om att Sverige ”genom att bistå med sådan hjälp förfar på ett sätt som skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper” (dir 2003:58).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft35"&gt;En viktig bakgrund till direktiven var den pågående utvecklingen av det internationella rättsliga samarbetet, inte minst på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Regeringen konstaterade att den svenska hållningen på TF/YGL- området ”inte alltid möts av förståelse från andra länder, bl.a. när utländska myndigheter har velat få hjälp med att ingripa mot den spridning av rasistisk propaganda som sker från Sverige”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft21"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1000 ft10"&gt;Till bilden hör att regeringen i flera fall under början av 2000- talet hade avslagit utländska ansökningar om lämnande av inter- nationell rättslig hjälp i brottmål. Besluten fattades efter yttranden från JK. Ansökningarna avsåg i första hand att svenska myndig- heter skulle förhöra personer som vistades här. Förhören skulle genomföras med anledning av utländska förundersökningar på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. De resonemang som de olika innehavarna av &lt;NOBR&gt;JK-ämbetet&lt;/NOBR&gt; (Hans Regner resp. Göran Lambertz) förde i dessa ärenden fick stor betydelse för TYB:s behandling av den aktuella frågeställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft37"&gt;JK Hans Regner yttrade sig i flera ärenden under 2001. Som ett exempel kan nämnas ett ärende som rörde en ansökan om rättslig hjälp från justitiedepartementet i Schweiz (”det schweiziska djur- ärendet”). Där pågick en förundersökning avseende misstanke om import från ett företag i Sverige av ett videogram som innehöll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft9"&gt;”sexuella handlingar med djur”. Importen stred mot den schweiziska strafflagen. De schweiziska myndigheterna ville nu få hjälp med att förhöra en företrädare för den svenska exportören av videobandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;I beslutet fann JK att han saknade möjlighet att tillmötesgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft9"&gt;(”villfara”) den schweiziska begäran. I motiveringen anslöt han sig till det synsätt på internationellt rättsligt bistånd som redogörs för i avsnitt 21.1.2 ovan. Det fanns, enligt yttrandet, sålunda inte stöd i TF och YGL för att lämna rättsligt bistånd om det rörde förhållanden som omfattades av grundlagarna. Han konstaterade att YGL var tillämplig eftersom den aktuella videon hade sänts med post från Sverige till Schweiz (se NJA 1956 s. 48). I det läget kunde ett ingrip- ande bara ske under de förutsättningar och former som anges i YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft10"&gt;JK konstaterade att skildringar av ”djursex” inte var kriminaliserade i Sverige och att spridningen av videon inte var straffbar här. Det fanns därför inte lagliga förutsättningar att ingripa på grund av yttrandefrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Regeringen instämde i bedömningen att det inte fanns möjlighet att lämna rättsligt bistånd. Under den här tiden upprepade JK Hans Regner sin ståndpunkt i ett antal ytterligare ärenden. Även i dessa ärenden anslöt sig regeringen till bedömningen att det inte fanns möjlighet att bevilja rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft35"&gt;Göran Lambertz hade som JK en delvis annan tolkning av rela- tionen mellan TF/YGL och lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål. I några ärenden som redogörs för i SOU 2004:114 avstyrker han visserligen ansökan om rättsligt bistånd, men på en annan grund än den som användes av föregående JK (se även JK:s ärende med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft21"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p904 ft9"&gt;dnr &lt;NOBR&gt;5591-08-33).&lt;/NOBR&gt; Tolkningen innebar att rättsligt bistånd till andra länder ofta inte kunde anses innefatta ett ”ingripande” enligt grund- lagarna. Hjälp av det slaget kunde därför lämnas i fler situationer än vad som hade antagits tidigare. De svenska grundlagarna kunde likväl lägga hinder i vägen för att lämna rättsligt bistånd genom en tillämpning av det s.k. &lt;SPAN class="ft8"&gt;ordre &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;public&lt;/SPAN&gt;-undantaget&lt;/NOBR&gt; i lagen om interna- tionell rättslig hjälp i brottmål (dvs. att den efterfrågade åtgärden stod i strid med svenska allmänna rättsprinciper).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft17"&gt;Regeringen ändrade dock inte uppfattning. Den vidhöll att reg- lerna i TF och YGL hindrade rättslig hjälp i situationer där JK inte skulle kunna ingripa enligt svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Vissa uttalanden från beredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft31"&gt;TYB för ett omfattande resonemang kring frågan om internationellt rättsligt bistånd. Beredningens slutsatser kan delas in i tre delar. Den &lt;SPAN class="ft70"&gt;första delen &lt;/SPAN&gt;rör frågan om under vilka förutsättningar rättsligt bistånd kan lämnas enligt gällande rätt. I den &lt;SPAN class="ft70"&gt;andra delen &lt;/SPAN&gt;görs det vissa uttalanden i frågan om hur det territoriella tillämpningsområdet ska uppfattas. En &lt;SPAN class="ft70"&gt;tredje del &lt;/SPAN&gt;avser förslag till förändringar i TF och YGL i syfte att öka möjligheterna att lämna internationellt rättsligt bistånd. Som framgått ovan har dessa förslag inte genomförts. För- slagen behandlas i avsnitt 21.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft11"&gt;Uttalanden om gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;I frågan om innebörden av gällande rätt anslöt sig TYB till det synsätt som JK Hans Regner och regeringen hade haft i de ärenden som har nämnts ovan (se SOU 2004:114, särskilt s. 137). Detta innebar att internationellt rättsligt bistånd i princip måste anses otillåtet enligt grundlagarna om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;det begärda biståndet kan anses vara ett led i ett ingripande mot missbruk av den tryck- och yttrandefrihet som grundlagarna skyddar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;och ingripandet strider mot någon regel i grundlagarna som kan anses gälla för yttrandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft35"&gt;De bestämmelser i grundlagarna som enligt beredningen hindrade sådan rättslig hjälp är de som innehåller det s.k. repressalieförbudet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft21"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p923 ft10"&gt;dvs. 1 kap. 3 § TF (som har getts en utsträckt innebörd i praxis och anses innebära ett generellt förbud mot ingripanden) resp. 1 kap. 4 § YGL. Sedan dess har det även införts särskilda bestämmelser om repressalieförbudet, se 3 kap. 4 § andra stycket TF och 2 kap. 4 § tredje stycket YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;TYB:s inställning är att allt rättsligt bistånd i brottmål, inklusive t.ex. förhör med ett vittne eller en målsägande, är att uppfatta som ett ”ingripande” från svenska myndigheters sida (s. 137). Ett mot- satt synsätt skulle, framhöll TYB, innebära att grundlagsskyddet endast utgjorde en garanti mot att svenska myndigheter ”för egen räkning” vidtog åtgärder som stred mot grundlagarna. Det skulle däremot inte skydda mot att myndigheterna vidtog sådana åtgärder efter begäran om rättslig hjälp från utlandet. Beredningen avslutade resonemanget med att konstatera följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft89"&gt;Så långt som grundlagarna sträcker sig ger dessa alltså den tryck- och yttrandefrihet som nämns i deras inledande bestämmelser och som det ligger i svenskt intresse att upprätthålla. Detta betyder att de principer som grundlagarna bygger på får genomslag också vid internationellt rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Uttalanden om det territoriella tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;En utgångspunkt för TYB:s överväganden var att TF och YGL, något förenklat, skyddar tryck- och yttrandefriheten ”i Sverige” och att dessa grundlagar inte ger något sådant konstitutionellt skydd i andra länder. Kärnan i skyddet är att tryck- och yttrandefriheten tillför- säkras i första hand svenska medborgare när det gäller rätten att uttrycka sig i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;skrifter som trycks och ges ut här i landet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;radioprogram som utgår från Sverige och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;tekniska upptagningar som framställs och ges ut här.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;I grundlagarna finns det, konstaterade beredningen, dessutom bestäm- melser som ger visst skydd åt framställningar där anknytningen till Sverige är svagare (se främst 13 kap. TF och 10 kap. YGL). Ett sådant exempel är det meddelar- och anskaffarskydd som gäller bl.a. vid lämnande av uppgifter för publicering i skrifter som inte ges ut här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;TYB förde en diskussion om hur långt grundlagsskyddet ”i Sverige” egentligen sträcker sig. I det sammanhanget diskuterade man betydelsen av att det finns en anknytning till Sverige, främst i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;fråga om ”gärningsort” och den misstänktes person. Det finns här anledning att särskilt beröra två av de frågeställningar som TYB behandlade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Den första rör skyddet för situationen att någon t.ex. lämnar uppgifter för publicering i en skrift eller upptagning som inte ges ut här (13 kap. 6 § andra stycket TF och 10 kap. 2 § YGL). Bered- ningen konstaterade att bestämmelsen främst syftar till att korre- spondenter för utländska tidningar och nyhetsbyråer ska ha med- delarskydd. TYB ansåg att avsikten inte kan ha varit att bestämmelsen skulle ge skydd åt uppgiftslämnande som sker i ett annat land. För att skyddet ska bli tillämpligt skulle det alltså krävas att uppgiftsläm- nandet (eller anskaffandet) skedde i Sverige. Detta borde klargöras i grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Effekten av den tolkningen blev, konstaterade beredningen, att internationellt rättsligt bistånd kunde lämnas om en person (svensk eller utländsk) med stadigvarande hemvist här i landet lämnade uppgifter utomlands till t.ex. en utländsk tidning. Den situationen föll alltså utanför grundlagarnas territoriella tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Ett annat förhållande med koppling till grundlagarnas territori- ella tillämpningsområde som TYB berörde avsåg det ovan berörda rättsfallet NJA 1956 s. 48. Beredningen ansåg att utgången i rätts- fallet kunde te sig diskutabel ”om man önskar goda möjligheter att lämna internationellt rättsligt bistånd i fall då skrifter eller tekniska upptagningar sänds med post från Sverige”. En ändring av rättsläget förutsatte enligt TYB ändringar i TF och YGL. Detta aktualiserade dock den helt grundläggande frågan om vad som krävs för att utgiv- ning ska anses ha skett här. Det ansågs vara ett alltför omfattande spörsmål för att kunna behandlas i det aktuella betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Beredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;TYB föreslog vissa förändringar i grundlagarna i syfte att klarlägga och öka möjligheterna att lämna internationell rättslig hjälp på &lt;NOBR&gt;TF/YGL-området.&lt;/NOBR&gt; Betänkandet innehåller en redogörelse för några allmänna utgångspunkter för dessa förslag. Här nedan återges ett längre avsnitt av texten i den delen. Det får anses illustrera vilka rättspolitiska överväganden som var aktuella. Innehållet i texten torde till stora delar ha relevans även för Yttrandefrihetskommitténs arbete med frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft21"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1006 ft90"&gt;Sverige ställer sig av tradition positivt till rättslig hjälp till andra stater i både brottmål och tvistemål. Detta samarbete har stadfästs i olika internationella överenskommelser främst inom Norden, Europarådet och på senare år även inom EU. En grundinställning är därför att Sverige skall lämna bistånd i olika rättsliga angelägenheter i så stor utsträckning som anses möjligt. Vid bedömningen av vilket bistånd som skall lämnas måste dock mot intresset av det internationella samarbetet vägas motstående intressen av den typ som regelmässigt enligt överenskommelser på området kan medföra att bistånd inte ges. Som exempel på sådana situationer kan nämnas att den person som det begärda biståndet i brottmål riktar sig mot inte skulle vara straffbar i motsvarande fall i Sverige eller att lämnandet av biståndet skulle strida mot allmänna rättsprinciper här i landet. I det sistnämnda avseendet kan hänvisas till KU:s betänkande 2001/02:KU21 s. 68 som citeras i beredningens direktiv. Beträffande det rättsliga samarbetet inom EU som delvis är överstatligt och i princip direkt bindande i Sverige kan erinras om att det i samband med Sveriges anslutning till EU uttalades att överlåtelse av beslutanderätt inte utan samtidig ändring av grundlag fick väsentligen rubba sådana principer som meddelarfriheten, censurförbudet, ansvarighetssystemet och andra viktiga principer i TF och YGL (bet. 1993/94:KU21 s. 25 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft20"&gt;Det är mot den angivna bakgrunden som man bör överväga i vilken utsträckning Sverige i dag kan lämna rättsligt bistånd i fall där det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regelsystemet i vårt land aktu- aliseras samt om det är möjligt att utöka möjligheterna till sådant bistånd. Ett förhållande som är speciellt för dessa fall är att det svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regelsystemet knappast har någon motsvarighet i andra stater. Det kan därför oftare i dessa fall, där en svensk särordning har betydelse, än i andra fall för den begärande staten te sig egendomligt att bistånd inte kan lämnas från svensk sida i situationer där andra stater inte alls skulle ha någon motsvarande invändning mot att ge bistånd. Så t.ex. kan det svenska ensamansvaret medföra att i Sverige endast någon enstaka person bland åtskilliga inblandade i ett brott kan lagföras eller kan ett visst brott ”straffritt” begås i tryckt skrift eftersom det inte är upptaget bland tryck- och yttrandefrihetsbrotten. Samtidigt som det är viktigt att slå vakt om det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga skydd som TF och YGL ger i vårt land, kan därför det internationella samarbete i rättsliga angelägenheter som Sverige vill delta aktivt i utsättas för påfrestningar som beror på att andra länder har svårigheter att acceptera den svenska ordningen. Detta kan i sin tur försvåra för Sverige att få bistånd från andra länder när vi är angelägna om sådant. Internationellt samarbete av detta slag bygger på ömsesidighet, och Sverige kan alltså missgynnas av en onödigt restriktiv attityd när det är fråga om att hjälpa andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft31"&gt;I betänkandet konstaterade TYB att det inte var klarlagt att det fanns ett framträdande praktiskt behov av att öka möjligheterna att lämna internationellt rättsligt bistånd. Det ökande internationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft21"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p904 ft37"&gt;rättsliga samarbetet kunde emellertid väntas resultera i allt fler ärenden om rättsligt bistånd. Den restriktiva praxis som hade rått byggde på en, i vissa delar, omtvistad tolkning av grundlagarna. Det var, enligt beredningen, en svaghet att denna praxis inte hade lagstöd. En grundlagsregel borde därför införas om lämnande av internationellt rättsligt bistånd. Vid utformningen av bestämmelsen fick det beaktas att beredningen hade regeringens uppdrag att överväga att öka möjligheterna att lämna sådant bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Den föreslagna bestämmelsen grundade sig på ett resonemang om att alla de svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna inte hade samma tyngd i frågor som rörde internationellt rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Man borde, enligt beredningen, till att börja med kunna göra avkall på principen om en &lt;SPAN class="ft11"&gt;särskild rättegångsordning&lt;/SPAN&gt;. Vid en utländsk ansökan om rättsligt bistånd som rörde &lt;NOBR&gt;TF/YGL-området&lt;/NOBR&gt; skulle det således inte uppställas något krav på att frågan måste handläggas av JK som åklagare och prövas av en svensk jury (jfr 9 och 12 kap. TF). Den aktuella utländska processordningen måste dock framstå som godtagbar, i vart fall uppfylla de krav som uppställs enligt Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Det ansågs vidare möjligt att acceptera vissa avvikelser när det gällde principen om en &lt;SPAN class="ft8"&gt;särskild brottskatalog&lt;/SPAN&gt;. Tanken var att rättsligt bistånd skulle kunna lämnas beträffande en gärning som utgjorde brott mot utländsk lag och som motsvarade – här avsågs alltså inte en total överensstämmelse mellan straffstadgandena – ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott. Även meddelar- och anskaffar- brotten borde omfattas, bl.a. då gärningar som till följd av stadgandet i främst 7 kap. 3 § TF skulle bedömas som brott mot tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;TYB föreslog sålunda att följande bestämmelse skulle införas i 14 kap. TF:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft90"&gt;Vid prövning av en begäran om internationellt rättsligt bistånd skall med lag eller brott som avses i 1 kap. 8 och 9 §§, 7 kap. &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§ samt 13 kap. 6 § jämställas motsvarande bestämmelse eller gärning i det land som begäran kommer från. Sådant rättsligt bistånd får lämnas för beivrande av brott eller utkrävande av ersättning även i annan ordning än som anges i 9 och 12 kap. Exemplar av tryckt skrift vilket skäligen kan antas äga betydelse för utredningen, får tas i beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft89"&gt;Innan internationellt rättsligt bistånd lämnas skall yttrande inhämtas från Justitiekanslern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft12"&gt;Om den gärning som ligger till grund för begäran om internationellt rättsligt bistånd motsvarar brott som anges i den lag som avses i 9 kap. 2 § andra stycket andra meningen får bistånd lämnas endast efter medgivande av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;YGL skulle, enligt förslaget, innehålla en hänvisning till bestämmelsen i TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Vidare föreslog beredningen att det skulle klargöras i grundlag- arna (13 kap. 6 § andra stycket TF och 10 kap. 2 § YGL) att en förutsättning för skyddet för anskaffande eller meddelande av uppgifter till medier som inte ges ut i Sverige är att anskaffandet eller meddelandet sker här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Beredningens slutsats var att den nya bestämmelsen och de före- slagna ändringarna skulle klargöra rättsläget och öka möjligheterna att lämna internationell rättslig hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Betänkandet innehöll flera särskilda yttranden i vilka det uttryck- tes skepsis mot de föreslagna ändringarna. Den övergripande stånd- punkten i dessa var, att det inte var tillräckligt klarlagt att det fanns ett behov av att öppna upp grundlagarna för lämnande av rättslig hjälp på det sätt som föreslogs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;Ett annat synsätt framfördes i ett längre yttrande av experten Lena Moore (s. 345 f.). Hon tillstyrkte TYB:s förslag men ansåg att beredningen hade varit alltför försiktig. Genom förslaget togs det inget stort steg utan det medförde en ordning som redan skulle kunna anses vara gällande rätt ”om man är beredd att anlägga ett internationellt kriminalpolitiskt perspektiv”. Lena Moore anslöt sig till dåvarande JK och dennes syn att internationellt rättsligt bistånd inte utgjorde ett ”ingripande” i den mening som avses i TF och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft9"&gt;YGL. Av hänsyn till vikten av att kunna delta i det internationella straffrättsliga samarbetet borde vissa inskränkningar i grundlag- arnas territoriella tillämpningsområde genomföras. Här avsågs bl.a. följderna av det nämnda rättsfallet NJA 1956 s. 48 och frågan om meddelarfriheten i anslutning till medier som inte ges ut i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Under remissbehandlingen framkom olika tolkningar av om, och på vilket sätt, TF och YGL utgjorde hinder mot att lämna inter- nationellt rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;21.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Nuvarande rättsläge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft35"&gt;Det kan hävdas att det huvudsakliga syftet med den särskilda grund- lagsregleringen i TF och YGL är att skydda ett fritt flöde av infor- mation och en fri opinionsbildning i Sverige. För att uppfylla detta ändamål har det ansetts nödvändigt att ge grundlagarna ett förhåll-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft21"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft9"&gt;andevis vidsträckt tillämpningsområde som inte enbart omfattar medier med en mer uppenbar anknytning hit. Även situationer där ett mass- medium inte alls – eller bara i begränsad utsträckning – når den svenska allmänheten kan i vissa avseenden falla under grundlagarnas skydd. Förklaringen till detta relativt extensiva synsätt är att det även i fråga om sådana medieprodukter (t.ex. utländska dagstidningar eller &lt;NOBR&gt;tv-program)&lt;/NOBR&gt; kan förekomma att personer i Sverige medverkar till att ett yttrande når allmänheten. De kanske mest relevanta exemplen är om en här bosatt person i egenskap av meddelare lämnar en uppgift för publicering i ett utländskt massmedium eller om han eller hon som författare bidrar med en text som ska publiceras i ett sådant medium. Den svenska ståndpunkten har varit att även dessa per- soner i princip ska omfattas av grundlagsskyddet här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Som har framgått ovan har det svenska grundlagsskyddet ansetts i praktiken utesluta att Sverige deltar i internationellt rättsligt sam- arbete i de fall TF eller YGL är tillämpliga. Detta är i första hand inte en konsekvens av att grundlagarnas geografiska tillämpnings- område skulle vara osedvanligt omfattande för att vara ett straff- och processrättsligt system. Förklaringen är snarare att principen om grundlagarnas exklusivitet som straff- och processlag vid ingripanden har ansetts ha fullt genomslag i alla situationer då grundlagarna är tillämpliga. Någon undantagsbestämmelse för inter- nationellt bistånd finns inte i grundlagarna, vilket i praktiken alltså har ansetts utesluta att sådant bistånd lämnas. En annan sak, som inte berörs närmare här, är att en utländsk ansökan om rättsligt bistånd kan föranleda svenska myndigheter (JK) att ta initiativ till en egen svensk brottsutredning som då handläggs enligt TF eller YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft10"&gt;Kommittén konstaterar att det finns olika sätt att tolka TF och YGL vad gäller tillåtligheten av internationellt rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft10"&gt;Frågan är närmast om begreppet ”ingripande” kan anses inrymma allt sådant bistånd eller inte. Det är naturligt att se det som ett ingripande om exempelvis den som misstänks för förtal anhålls här i Sverige, medan det är mindre naturligt om åtgärden avser exempelvis ett förhör med den som anser sig utsatt för förtal. Det avgörande för tolkningen synes vara hur långt man är beredd att sträcka inne- börden av de grundlagsbestämmelser som behandlar möjligheterna att ingripa mot ett yttrande. Oavsett vilken inställning man har till tolkningsfrågan avseende nuvarande bestämmelser framstår det som motiverat, som även TYB framhöll, att nu tydliggöra i grundlagen vad som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Förhållandet till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft9"&gt;Frågan om hur man ska se på internationellt rättsligt bistånd inom det grundlagsskyddade området behöver belysas på nytt med anledning av det allt djupare rättsliga samarbetet inom EU. En sådan översyn framstår som särskilt påkallad på det straffrättsliga området där samarbetet i och med Lissabonfördraget blir överstatligt och inte längre är tänkt att vila på mer traditionella mellanstatliga grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Det framstår i nuläget inte som helt klart hur samarbetet kommer att gestalta sig i praktiskt avseende och vilka effekter det kommer att ha på medlemsstaternas rättsordningar. Ur svensk synvinkel för- stärks denna oklarhet av att de nu gällande rättsakterna inte inne- håller något uttryckligt och generellt undantag för tryck- och yttrandefrihetsfrågor i själva författningstexten. Den svenska stånd- punkten vilar i stället på olika ingressuttalanden som av Sverige har uppfattats innebära att det finns &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; stöd för att avslå en begäran om rättsligt bistånd när denna avser en åtgärd som omfattas av TF eller YGL. Det kan inte uteslutas att denna tolkning skulle underkännas om frågan ställdes på sin spets vid en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; prövning (se avsnitt 21.1.3 ovan angående Lotta Lerwalls analys).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Mot den här bakgrunden framstår det pågående förhandlings- arbetet med ett nytt &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; om en utredningsorder som mycket betydelsefullt. Om slutresultatet blir – som de nu tillgängliga rapp- orterna indikerar – att oförenlighet med nationella ansvarsregler- ingar på medieområdet tas upp som en uttrycklig och generell väg- ransgrund, innebär detta ett tydligt principgenombrott för svenskt vidkommande. Det skulle nämligen betyda att en central rättsakt inom det straffrättsliga samarbetet ger ett tydligt stöd för Sverige att hävda att det särskilda ansvarssystemet i TF och YGL inte ska frångås vid en begäran om rättslig hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Frågan är vilken betydelse det aktuella förslaget till direktiv ska tillmätas vid kommitténs överväganden om grundlagarnas utform- ning när det gäller internationellt rättsligt bistånd. Det får här vägas in att direktivet inte är färdigförhandlat och att det följaktligen kan bli så att den slutliga rättsakten inte innehåller den nämnda väg- ransgrunden avseende tryck- och yttrandefriheten. En ytterligare aspekt berör frågan om vilken påverkan direktivet om en europeisk utredningsorder får när det gäller andra rättsakter på det straff- rättsliga området som ska transformeras från rambeslut till direktiv eller förordningar. Oavsett utgången i fråga om denna rättsakt går&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft21"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p904 ft9"&gt;det inte att vara säker på att andra framtida rättsakter på det straff- rättsliga området kommer att innehålla en liknande vägransgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Man kan därför inte dra för stora växlar på de uppgifter som finns om innehållet i det kommande direktivet. Fortfarande bestäms rättsläget av ett antal rambeslut som det är oklart om Sverige uppfyller med en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; tolkning. Detta talar i sig för en viss omvärdering av den svenska ståndpunkten avseende internationellt rättsligt bistånd inom det grundlagsskyddade området. För en sådan omvärd- ering talar också kommittédirektivens anvisning att utgångspunkten ska vara att Sverige i så stor utsträckning som möjligt ska kunna bistå med bl.a. internationell rättslig hjälp och verkställighet av utländska domar och beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft10"&gt;Samtidigt måste yttrandefriheten och dess grundprinciper för- svaras. När de svenska grundlagarna är tillämpliga, och sålunda ger skydd åt yttranden och uppgiftslämnande, finns det all anledning att upprätthålla detta skydd så långt det är möjligt och rimligt. De förhandlingar som har skett i EU har utgått från den utgångs- punkten. Även om rättsläget är osäkert är den svenska hållningen att förhandlingsresultaten innebär att grundlagarna har försvarats och att det inte har gjorts några ingrepp i dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Mot den bakgrunden framstår det som mest naturligt att nu försvara de uppnådda resultaten genom att utgå från att de svenska grundlagarna har bevarats intakta i förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Det gäller i varje fall om det utan stora problem går att hantera en situation där det senare eventuellt visar sig att ståndpunkten inte håller vid en rättslig prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;För det fall en rättslig prövning leder till att Sverige anses skyldigt att tillhandahålla rättsligt bistånd i vidare mån än grundlagen anger kan grundlagarna ändras, antingen genom att det görs undantag för en eller flera rättsakter i grundlagarna eller genom att en bestämmelse om internationellt rättsligt bistånd skrivs om så att det ifråga- varande biståndet kan ges. Innan en sådan grundlagsändring har genomförts kommer – med en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; tolkning – den aktuella &lt;NOBR&gt;EU-rättsakten&lt;/NOBR&gt; att ha företräde framför grundlagsbestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Det sagda innebär knappast några oöverstigliga problem. Kommittén förespråkar därför att utgångspunkten för grundlags- regleringen av internationellt rättsligt bistånd ska vara att de krav som &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; ställer är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Som tidigare har sagts finns det ändå anledning att skapa en viss öppning för att lämna rättsligt bistånd även när grundlagarna är till- ämpliga. Syftet är då i första hand att göra systemet något mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft21"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355484x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;flexibelt så att ett svenskt deltagande i rättsligt samarbete som berör det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området inte alltid är uteslutet. Det förslag som TYB lämnade i betänkandet SOU 2004:114 fram- står då som en naturlig utgångspunkt, också därför att det tjänar till att klarlägga grundlagarnas inställning till internationellt rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Först bör dock övervägas om det territoriella tillämpnings- området för det särskilda grundlagsskyddet ska förändras. Frågan är om yttrandefrihetsintresset motiverar att tillämpningsområdet är lika omfattande som i dag eller om det kan inskränkas i något avse- ende. Saken bör betraktas i ljuset av att ett mindre territoriellt till- ämpningsområde kan antas öka möjligheterna att lämna rättsligt bistånd eftersom ”konfliktytan” i förhållande till grundlagarna då minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Det territoriella tillämpningsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Det territoriella tillämpningsområdet för TF och YGL ska minskas genom att det i grundlagarna anges att en här framställd skrift eller teknisk upptagning inte anses utgiven i Sverige enbart på den grunden att den har skickats till enskilda adressater i utlandet. Bestämmelser med den innebörden införs i 1 kap. i respektive grundlag. I fråga om det s.k. korrespondent- skyddet för uppgiftslämnare samt författare och andra upphovs- män tydliggörs det att detta gäller om meddelandet lämnades i Sverige. Klargörandet av tillämpningsområdet för korrespon- dentskyddet avser även anskaffare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Några andra förändringar i korrespondent- skyddet än som anges ovan genomförs inte. Även fortsättnings- vis ska alltså grundlagsskyddet omfatta situationen då en korre- spondent stationerad här rapporterar till exempelvis en utländsk tidning eller radiostation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft21"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;Det territoriella tillämpningsområdet för TF och YGL har ifråga- satts som alltför vidsträckt i vissa avseenden. Det har ansetts utgöra ett onödigt långtgående hinder mot internationellt rättsligt bistånd. Det är två frågeställningar som brukar lyftas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;Den första frågan rör det rättsläge i fråga om spridnings- begreppet enligt 1 kap. 6 § TF som följer av rättsfallet NJA 1956 s. 48. Avgörandet har även betydelse för förståelsen av begreppet spridning i 1 kap. 10 § YGL när det gäller tekniska upptagningar. Innebörden av rättsfallet är att här framställda skrifter och upptag- ningar som skickas med post från Sverige till enskilda adressater i utlandet anses utgivna här i landet, även om skrifterna eller upp- tagningarna aldrig når den svenska allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Den andra aspekten där kritik har riktats mot tillämpnings- området handlar om det s.k. korrespondentskyddet enligt 13 kap. 6 § andra stycket TF och 10 kap. 2 § YGL. Det som avses är i första hand det förhållandet att de svenska grundlagarna ger ett visst skydd åt meddelare samt författare och andra upphovsmän till skrifter och upptagningar som inte ges ut här eller sändningar av radioprogram som inte utgår från Sverige. Som begreppet antyder är tanken med korrespondentskyddet att grundlagarna bör skydda den verksamhet som utländska mediers korrespondenter bedriver i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Kommittén har inte sett anledning att överväga ytterligare inskränkningar av det territoriella tillämpningsområdet än de som nu har nämnts, vilka också tas upp särskilt i kommitténs direktiv (dir. 2008:42). I sammanhanget finns anledning att påminna om att inskränkningar av grundlagarnas tillämpningsområde inte med nödvändighet leder till att den aktuella företeelsen faller utanför det svenska rättssystemet. Frågor om svensk domsrätt, tillämplig- heten av svensk lag och möjligheten att lämna internationellt rätts- ligt bistånd får då i stället bedömas enligt vad som gäller enligt allmän lag, se bl.a. 2 kap. brottsbalken och lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft21"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;Skrifter och upptagningar som sänds med post till utlandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft37"&gt;En viktig tanke bakom utformningen av grundlagarnas territoriella tillämpningsområde får sägas vara att den som i Sverige framställer straffbara yttranden och som exporterar dessa till utlandet får under- kasta sig de rättsregler som gäller i det landet (jfr prop. 1997/98:43 s. 121 f.). Under inga omständigheter får svenska myndigheter ägna sig åt censur eller andra åtgärder som försvårar eller hindrar att ett yttrande når allmänheten, även om yttrandet enbart kommer att nå en publik utomlands. Straffrättsliga ingripanden med anledning av yttranden i medier som endast har nått allmänheten i ett annat land ska dock inte ske enligt de svenska grundlagarna på tryck- och yttrande- frihetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Dessa tankegångar har likväl inte fått fullt genomslag i TF och YGL. I rättsfallet NJA 1956 s. 48 ansågs skrifter som aldrig nådde den svenska allmänheten vara utgivna här. De betraktades nämligen som ”utlämnade för spridning” i Sverige på den grunden att distri- butören hade postat dem till enskilda adressater i utlandet. Avgör- andet får som anges i avsnitt 21.2.2 förstås så att försändandet med post innebar att spridningen till de slutliga mottagarna av skriften därmed hade påbörjats i Sverige. Utgången hade, kan det antas, blivit den motsatta om hela upplagan i stället skickats till en distributör utomlands som där skulle ha påbörjat spridningen till allmänheten. I det fallet skulle skriften inte ha ansetts vara utgiven i Sverige och TF därmed inte tillämplig. Det aktuella rättsfallet har motsvarande inne- börd på YGL:s område när det gäller grundlagsskyddet för tekniska upptagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft9"&gt;Den ordning som följer av NJA 1956 s. 48 framstår som tveksam om frågan bedöms utifrån tankarna bakom grundlagarnas tillämp- ningsområde. Effekten blir nämligen att det särskilda svenska straff- och processrättsliga systemet blir exklusivt tillämpligt på yttranden som inte har nått allmänheten här. Detta framstår som en omotiverat långtgående utbredning av grundlagarnas tillämp- ningsområde. Den riskerar att försvåra för Sverige att lämna inter- nationellt rättsligt bistånd utan att det finns viktiga yttrandefrihets- rättsliga skäl. Mot den här bakgrunden bör tillämpningsområdet för grundlagarna minskas så att en skrift eller upptagning inte bedöms utgiven i Sverige i sådana situationer som avsågs i 1956 års avgör- ande. Utgivning enligt TF resp. YGL ska sålunda inte anses före- ligga enbart på den grunden att en skrift eller teknisk upptagning har skickats till enskilda adressater i utlandet på det sätt som var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;aktuellt i rättsfallet. Denna åtgärd för att minska tillämpnings- området bör dock inte enbart ta sikte på försändelser med post utan även på t.ex. fallet då en speditionsfirma anlitas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;Den här ändringen bör inte införas på ett sätt som påverkar den grundläggande förståelsen av begreppet ”utgivning” i de berörda bestämmelserna (se den föreslagna lydelsen av bestämmelserna om utgivning i 1 kap. 7 § TF och 1 kap. 14 § YGL). Förändringen bör i stället ta sikte på det specifika fall som nu har diskuterats. Detta kan komma till uttryck i lagtext enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft45"&gt;1 kap. 7 § andra stycket TF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft20"&gt;En skrift ska inte anses utlämnad för spridning i Sverige enbart på den grunden att den skickas härifrån till enskilda adressater i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft45"&gt;1 kap. 14 § andra stycket YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft12"&gt;En teknisk upptagning ska inte anses utlämnad för att spridas enbart på den grunden att den skickas härifrån till enskilda adressater i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;Innebörden av lagtexten berörs närmare i författningskommentaren till 1 kap. 7 § TF resp. 1 kap. 14 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Effekten av den nu föreslagna ändringen har förhållandevis stor betydelse för möjligheterna att ge internationell rättslig hjälp. Detta kan illustreras med ett exempel där en &lt;NOBR&gt;dvd-skiva&lt;/NOBR&gt; med ett innehåll som är kränkande för vissa privatpersoner sänds med post från ett svenskt företag till enskilda adressater i Tyskland. I dag skyddas en sådan &lt;NOBR&gt;dvd-skiva&lt;/NOBR&gt; fullt ut av YGL, medan så inte blir fallet efter en lag- ändring. Det betyder att det inte kommer att finnas något grund- lagshinder för svenska myndigheter att ge rättslig hjälp till tyska myndigheter som vill ingripa straffrättsligt med anledning av innehållet på &lt;NOBR&gt;dvd-skivan.&lt;/NOBR&gt; Svensk polis kan t.ex. tänkas förhöra en person som har ansvarat för innehållet på skivorna. Fortfarande gäller dock YGL:s bestämmelser om förbud mot förhandsgranskning och hindrande åtgärder samt om – med vissa inskränkningar – meddelarskydd och etableringsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft10"&gt;Har skivorna dessutom spritts i Sverige, skyddas de av YGL även i fråga om ingripanden med anledning av innehållet. Då får det bedömas enligt YGL om det finns förutsättningar att lämna rättslig hjälp. I avsnitt 21.4.4 lämnar vi ett förslag om att utöka möjlig- heterna att ge sådant bistånd när grundlagen är tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft21"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;Det s.k. korrespondentskyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft9"&gt;Det kan diskuteras om de svenska grundlagarna i fortsättningen ska ge skydd åt meddelare samt författare och andra upphovsmän till medier som inte ges ut eller på annat sätt offentliggörs i Sverige. Här avses typiskt sett korrespondenter för utländska medier som ges ut i ett annat land och inte når den svenska allmänheten. Det skyddade området omfattar emellertid även den svenska allmänhetens direktkontakter med utländska representanter för sådana medier. Frågan är om ett grundlagsskydd av det slaget kan anses motiverat med hänsyn till intresset av att värna det fria informationsflödet och den fria opinionsbildningen här. I den andra vågskålen ligger även här att ett minskat skyddsområde kan öka möjligheterna för Sverige att delta i internationellt straffrättsligt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft9"&gt;För diskussionens skull bör slås fast att det nuvarande korre- spondentskyddet får anses enbart omfatta situationer då anskaffande och lämnande av uppgifter sker i Sverige. Detta framgår inte av den befintliga lagtexten i 13 kap. 6 § andra stycket TF och 10 kap. 2 § YGL men bör följa av en ändamålstolkning av bestämmelserna. Det kan knappast ha varit avsett att grundlagarna ska skydda alla meddelare till utländska massmedier, oavsett var i världen de befinner sig vid upp- giftslämnandet (se vidare SOU 2004:114 s. 143 f.). Frågan berörs ytterligare längre fram i det här avsnittet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft10"&gt;Vid en första anblick kan det framstå som att intresset att i svensk rätt uppställa ett särskilt skydd för den nu aktuella kretsen av med- delare m.m. är litet. Det skulle med andra ord inte finnas skäl att låta t.ex. en korrespondent för en utländsk tidning eller radiokanal omfattas av meddelarskyddet om dennes arbete resulterar i en publi- cering som aldrig offentliggörs i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Mot en sådan inställning kan dock flera viktiga argument av mer principiell natur anföras. För det första bör det framhållas att upp- giftslämnandet i sig är en viktig form att utöva yttrandefriheten på och som hänger nära samman med den därpå följande publiceringen (se betänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Förslag till tryckfrihetsförordning&lt;/SPAN&gt;, SOU 1947:60 s. 46). Av den nuvarande regleringen i 13 kap. TF och 10 kap. YGL fram- går visserligen att värdet av meddelarskydd i fråga om utländska publiceringar i en del situationer har bedömts vara mindre än i rent inhemska förhållanden. Kommittén menar dock att utgångspunkten bör vara att principen om meddelarskydd är så betydelsefull för den svenska samhällsordningen att skyddet bör gälla även när meddelandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft21"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;lämnas till internationella medier. Det bör gälla även utländska korrespondenters anskaffande av information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft37"&gt;Ett annat viktigt skäl för att låta grundlagarna omfatta meddel- anden till utländska korrespondenter och dessas anskaffande av uppgifter bygger på idén om ömsesidighet. Utformningen av det svenska skyddet är till stor del motiverad utifrån tanken att ge utländska korrespondenter här samma ställning som vi önskar att andra länder ger svenska journalister stationerade i utlandet. Den svenska regleringen värnar betydelsen av goda arbetsvillkor för jour- nalister och ett starkt skydd för deras källor i förhoppningen att motsvarande ska gälla för utomlands verkande journalister som rapporterar till svenska medier. Det här betraktelsesättet har fortsatt giltighet och skulle motverkas av om principen om korrespondent- skyddet togs bort från grundlagsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;Mot den här bakgrunden har vi dragit slutsatsen att grundlag- arnas tillämpningsområde inte bör förändras i fråga om meddelare m.m. till medier som aldrig ges ut eller offentliggörs i Sverige. Även fortsättningsvis ska alltså grundlagsskyddet omfatta situationen då en korrespondent stationerad här rapporterar till exempelvis en utländsk tidning eller radiostation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;De berörda bestämmelserna i TF och YGL bör dock ändras så att det framgår klart att endast lämnande eller anskaffande av upp- gifter i Sverige omfattas av korrespondentskyddet. De nuvarande inskränkningarna i meddelarskyddet till skydd för rikets säkerhet och tystnadsplikt bör inte ändras (se ovan i avsnitt 21.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;De nu gjorda ställningstagandena kan, såvitt gäller effekterna för möjligheten att ge rättslig hjälp, exemplifieras med ett tänkt fall där en korrespondent för en tidning i England, som ges ut även här, får information från en person i Sverige. För att spetsa till exemplet kan vi anta att personen är en engelsman som lämnar uppgifter som är hem- liga i England, men som inte skulle omfattas av tystnadsplikt enligt svenska förhållanden. Eftersom personen omfattas av meddelar- skydd i Sverige enligt 13 kap. 6 § TF, får svenska myndigheter inte lämna engelsk polis rättslig hjälp i form av förhör med honom – eller för den skull med någon annan – angående brott mot tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft21"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355490x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Möjligheterna för internationellt rättsligt bistånd utökas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En ny bestämmelse om internationellt rättsligt bistånd ska införas i 14 kap. TF och i 11 kap. YGL. Den innebär att sådant bistånd kan lämnas avseende åtgärder som är tillåtna enligt grundlagarna. Om en ansökan rörande rättsligt bistånd gäller brott eller skadestånd med anledning av brott ska ett krav på s.k. dubbel straffbarhet tillämpas. Om ansökan grundar sig på en gärning som motsvarar ett brott som i dag förutsätter reger- ingens medgivande för åtal enligt TF och YGL, krävs enligt förslaget regeringens medgivande för lämnande av interna- tionellt rättsligt bistånd. Närmare bestämmelser om prövningen av en ansökan om rättsligt bistånd ska kunna meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft35"&gt;Kommittén gör således bedömningen att det bör införas vissa möj- ligheter att inom det grundlagsskyddade området lämna rättsligt bistånd till andra länder. Av de skäl som anförs i avsnitt 21.4.1. bör dock några långtgående förändringar inte genomföras. Det bör gälla en återhållsam linje som innebär att svenska myndigheter i princip inte medverkar till ingripanden som ligger under den skyddsnivå som följer av TF och YGL. Utgångspunkten bör vara att skyddet ska vara högt. Samtidigt ska beaktas att den svenske lagstiftaren knappast har skäl att annat än i begränsad mån genom svensk grundlag skydda exempelvis sådan hatpropaganda eller sådant sexuellt ofredande i Tyskland som genom publicering här har uppnått svenskt grundlagsskydd, antingen genom preskription eller – i de fall då yttrandet inte är brottsligt inom det grundlags- skyddade området – direkt genom publiceringen. En rimlig principiell utgångspunkt bör vara att Sverige inte bidrar med rättslig hjälp åt andra länder om det strider mot svenska allmänna rättsprinciper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft35"&gt;Det här sättet att betrakta skyddet för tryck- och yttrande- friheten på – att det innehåller en oeftergivlig kärna – stämmer väl överens med de uttalanden som gjordes i samband med &lt;NOBR&gt;EU-anslut-&lt;/NOBR&gt; ningen om att överlåtelse av beslutanderätt till EU inte får väsent- ligen rubba viktiga principer i TF och YGL som bl.a. meddelarfriheten, censurförbudet och ansvarighetssystemet (bet. 1993/94:KU21 s. 25 f. och avsnitt 7.2 ovan). Det ligger även i linje med ett uttalande från riksdagen i fråga om internationell rättslig hjälp. Enligt det uttalandet får det inte bli fråga om att Sverige ”genom att bistå med sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;hjälp förfar på ett sätt som skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper” (bet. 2001/02: KU21 s. 68).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;Det är alltså inte nödvändigt att upprätthålla en ordning som stänger möjligheterna till rättsligt bistånd helt, exempelvis i situa- tioner där skyddet för tryck- och yttrandefriheten enligt rättsord- ningen i den begärande staten är i nivå med den svenska ordningen eller där rättsligt bistånd inte i övrigt strider mot grundläggande svenska rättsprinciper. Frågan är dock hur denna öppning i grundlagarna för internationellt samarbete ska utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;I sammanhanget finns anledning att påpeka följande. Regleringen i fråga om internationellt rättsligt bistånd behöver vara relativt detaljerad när det gäller det praktiska genomförandet av sådant bistånd. Här avses bl.a. hur en ansökan ska utformas och till vem den ska ställas, vilken myndighet eller domstol som ska fatta beslut och andra bestämmelser inriktade på själva förfarandet. Bestämmelser av det slaget är nödvändiga även när det rör sig om bistånd som lämnas på grundlagsområdet. Sådana detaljbestämmelser behöver dock inte placeras på grundlagsnivå utan kan finnas i lag. Men de behöver självfallet ha stöd i en grundlagsbestämmelse som möjlig- gör att det lämnas rättsligt bistånd och anger under vilka förutsätt- ningar detta får ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;Lagen om internationell rättslig hjälp är här av särskilt stor bet- ydelse. Den är resultatet av en sammanslagning av ett antal lagar på området och hanterar centrala delar av det straffrättsliga samarbetet. Lagen bygger på en allmän princip om att en begärd åtgärd (t.ex. förhör eller frihetsberövande) ”får vidtas endast om motsvarande åtgärd hade kunnat vidtas vid en svensk förundersökning eller rättegång” (se 2 kap. 1 § och prop. 1999/2000:61 s. 97 f.). I lagen görs sedan vissa undantag från denna princip, bl.a. genom att det för en del åtgärder inte tillämpas ett krav på s.k. dubbel straff- barhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Det är tänkbart att låta en grundlagsbestämmelse om rättsligt bistånd vila på en liknande grundprincip, dvs. att rättsligt bistånd på tryck- och yttrandefrihetsområdet som huvudregel kan lämnas endast om åtgärden hade kunnat vidtas enligt TF och YGL. En sådan lösning skulle likna dagens situation som den har tolkats av rege- ringen och TYB, genom att knyta an till den s.k. &lt;SPAN class="ft8"&gt;exklusivitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;i 1 kap. 3 § TF och 1 kap. 4 § YGL, dvs. principen att ingripanden med anledning av innehållet i ett grundlagsskyddat medium kräver stöd i grundlagarna. Bestämmelsen skulle då också klarlägga att samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft21"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;principer gäller – som huvudregel – för internationellt rättsligt bistånd som för ingripanden enligt svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;Med den regleringsmodellen behöver grundlagstexten anpassas på ett mer uttryckligt sätt till frågan om internationellt rättsligt bistånd. Regleringen skulle därmed ansluta till TYB:s förslag i SOU 2004:114. Enligt det förslaget gjordes vissa undantag för den sär- skilda rättegångsordningen och brottskatalogen. Beredningen framhöll att den föreslagna regeln ”innebär inte att avsteg i övrigt görs från exklusivitetsprincipen” (s. 332). Kommitténs slutsats är att en ordning av ungefär det angivna slaget bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft37"&gt;En bestämmelse som möjliggör lämnande av internationell rättslig hjälp bör införas i de kapitel i grundlagarna som innehåller allmänna bestämmelser (14 kap. TF resp. 11 kap. YGL). En sådan bestämmelse tydliggör att rättsligt bistånd kan lämnas även på det grundlags- skyddade området. Samtidigt betonar den att TF och YGL är exklu- siva straff- och processlagar även vid en begäran om rättslig hjälp som rör en tryck- eller yttrandefrihetsfråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Den avgörande frågeställningen vid en utländsk begäran blir således om den efterfrågade åtgärden har stöd i TF eller YGL. Förut- sättningarna för att ingripa mot ett yttrande ska vara uppfyllda enligt grundlagarna. Vidare måste det finnas möjlighet enligt TF och YGL att rikta de begärda åtgärderna mot den eller de personer som pekas ut i t.ex. en ansökan från en utländsk åklagarmyndighet. Biståndet ska kunna avse ingripanden som är tillåtna enligt grundlagarna. Här avses inte enbart tvångsmedel och andra åtgärder som uttryckligen nämns där, utan också sådana åtgärder som möjliggörs genom hänvisning till allmän lag, se 14 kap. 5 § TF och 11 kap. 1 § andra stycket YGL (t.ex. anhållande, häktning, husrannsakan och telefonavlyssning). En praktiskt viktig aspekt är här att polisen inte utan stöd i grund- lagarna kan hålla förhör med t.ex. misstänkta, brottsoffer eller vittnen med anledning av en begäran om rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft9"&gt;Som har framgått ovan är tanken med den nya bestämmelsen att den ska innebära en viss utökning av möjligheterna att lämna inter- nationellt rättsligt bistånd. Detta bör – i enlighet med TYB:s för- slag – åstadkommas genom en uppmjukning av grundprincipen om en särskild brottskatalog. Det blir därmed möjligt att lämna rättsligt bistånd om ansökan grundas på en gärning som är brottslig enligt utländsk lag och som ”motsvarar” ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott, se främst 7 kap. &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§ TF. Det bör tydligt framgå att detta är en förutsättning för att bistånd ska kunna lämnas. Ett krav på dubbel straffbarhet ska således införas i den meningen att motsvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;gärning skulle ha varit straffbelagd enligt svensk tryck- och yttrande- frihetsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Det här innebär en modifiering av det nuvarande kravet på s.k. dubbel täckning, dvs. att en gärning ska vara straffbar såväl enligt TF/YGL som enligt vanlig lag (normalt brottsbalken). Förslaget innebär att jämförelsen inte längre ska göras med svensk ”vanlig lag”, utan med lagstiftningen i den stat som begär rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;Möjligheterna att lämna rättsligt bistånd bör givetvis gälla trots att den utländska prövningen av ansvar för brott m.m. inte kommer att ske enligt den särskilda svenska rättegångsordningen (med JK som allmän åklagare och där skuldfrågan avgörs av jury). I TYB:s förslag anges det särskilt att något sådant krav inte ska ställas. Detta får dock anses vara en självklarhet. Det är uppenbart att den svenske Justitiekanslern och svensk jury inte kan medverka i den utländska processen. Och något missförstånd kan inte gärna uppkomma. Redan genom att det sägs att internationellt rättsligt bistånd får ges måste det anses stå klart att det inte ställs krav på en svensk brottmålsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Om det införs en möjlighet till internationellt rättsligt bistånd bör detta inte innebära en skyldighet för Sverige att alltid bifalla en ansökan när förutsättningarna i formell mening framstår som uppfyllda. Det kan t.ex. finnas fall då begäran kommer från en stat där kvaliteten på rättsordningen framstår som tveksam eller som på andra sätt inte ansluter sig till grundläggande demokratiska principer. Om en begäran om rättsligt bistånd i en sådan situation framstår som oacceptabel ur ett svenskt perspektiv bör det finnas möjlighet att avslå den. Att det finns en sådan bedömningsmån i den svenska prövningen bör komma till uttryck i bestämmelsen genom att det där anges att ”internationellt rättsligt bistånd &lt;SPAN class="ft8"&gt;får &lt;/SPAN&gt;lämnas...”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;Kommittén har övervägt att i grundlagarna ge uttryckligt stöd åt en princip om att en ansökan om bistånd ska avslås om den står i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck- och yttrande- frihetsrättsliga området. Bedömningen har dock gjorts att detta inte är nödvändigt mot bakgrund av den tydliga koppling till grundlagarnas exklusivitetsprincip som görs i kommitténs förslag. Med hänsyn till vad som har anförts närmast ovan, har regeringen dessutom möj- lighet att i prövningen väga in att en ansökan vid en friare bedöm- ning inte framstår som acceptabel enligt den svenska rättsord- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft35"&gt;En bestämmelse om internationellt rättsligt bistånd bör återspegla att åtal för vissa tryck- och yttrandefrihetsbrott förutsätter rege-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft21"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;ringens medgivande. Vilka gärningar som avses anges i tillämpnings- lagen med stöd av en delegationsbestämmelse i nuvarande 9 kap. 2 § andra stycket TF (se hänvisning i 7 kap. 1 § första stycket YGL). För närvarande omfattas ett antal brott mot rikets säkerhet och allmän ordning (bl.a. spioneri och uppvigling). Motsvarande bestäm- melse föreslogs av TYB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;När det gäller JK:s roll vid ansökningar om rättsligt bistånd bedömer kommittén att denna inte behöver läggas fast på grund- lagsnivå. Det är alltså inte nödvändigt med en särskild bestämmelse om att JK t.ex. ska höras över en ansökan om rättsligt bistånd (jfr tredje stycket i TYB:s förslag). Det kan dock finnas skäl att införa en sådan ordning i lag. Det torde även i övrigt få övervägas vilken roll som JK ska ha när åtgärder som avses med det rättsliga biståndet ska utföras. Som vi har nämnt ovan kan det finnas behov av att anpassa lagstiftningen i fråga om bl.a. internationell rättslig hjälp till de fall då grundlagarna är tillämpliga. Bestämmelsen om rättslig hjälp i grund- lagen bör ge stöd för sådan lagstiftning. De nu gjorda övervägandena bör komma till uttryck i bestämmelser med följande lydelse. Hän- visningar till andra lagrum har gjorts med utgångspunkt i den översyn av TF och YGL som behandlas i huvudavsnitt IV och kap. 23 (Författningskommentar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft19"&gt;14 kap. TF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Internationellt rättsligt bistånd får lämnas avseende en åtgärd som är tillåten enligt denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft89"&gt;Rättsligt bistånd som gäller brott eller skadestånd med anledning av brott får dock lämnas endast om den gärning som avses motsvarar ett brott enligt sådan lag som avses i 1 kap. 11 § eller enligt 7 kap. eller 13 kap. 7 eller 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft72"&gt;Om den gärning som ligger till grund för begäran om internationellt rättsligt bistånd motsvarar brott som anges i den lag som avses i 9 kap. 4 § andra meningen får bistånd lämnas endast efter medgivande av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft12"&gt;Närmare bestämmelser om prövningen av en ansökan enligt första stycket får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft19"&gt;12 kap. YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Internationellt rättsligt bistånd får lämnas avseende en åtgärd som är tillåten enligt denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft12"&gt;Rättsligt bistånd som gäller brott eller skadestånd med anledning av brott får dock lämnas endast om den gärning som avses motsvarar ett brott enligt sådan lag som avses i 1 kap. 14 § första stycket eller enligt 5 kap. eller 11 kap. 2 eller 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft21"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Internationellt rättsligt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1026 ft89"&gt;Om den gärning som ligger till grund för begäran om internationellt rättsligt bistånd motsvarar brott som anges i den lag som avses i 7 kap. 4 § andra meningen får bistånd lämnas endast efter medgivande av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft12"&gt;Närmare bestämmelser om prövningen av en ansökan enligt första stycket får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft21"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355496x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p1029 ft86"&gt;VII. ÖVRIGT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;22 Genomförandet av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;22.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft37"&gt;Om förslagen i ett betänkande påverkar kostnader eller intäkter för staten och andra offentliga organ eller har andra samhälls- ekonomiska konsekvenser, ska sådana konsekvenser enligt 14 § kommittéförordningen (1998:1474) redovisas i betänkandet. Enligt 15 § samma förordning ska också vissa andra konsekvenser av ett förslag redovisas. Det gäller konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättningen och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar m.m., för jämställd- heten mellan kvinnor och män samt för möjligheterna att uppnå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Innehåller ett betänkande förslag till nya eller ändrade regler ska enligt 15 a § nämnda förordning förslagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges i betänkandet. Det ska ske på ett sätt som motsvarar de krav på innehållet i konsekvensutredningar som finns i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvens- utredning vid regelgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Enligt 16 § kommittéförordningen anger regeringen närmare i utredningsuppdraget vilka konsekvensbeskrivningar som ska finnas i ett betänkande. Vidare sägs i Kommittéhandboken att kommittéer som lämnar förslag som förutsätter behandling av personuppgifter bör särskilt uppmärksamma konsekvenserna från integritetsskyddssynpunkt för den som uppgifterna avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;I våra direktiv har inte angetts att några särskilda konsekvens- beskrivningar ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft21"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Genomförandet av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;Kostnadseffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Merparten av våra förslag beträffande TF och YGL syftar till att göra grundlagarna tydligare och mer lättillämpade. Det är sålunda huvudsakligen fråga om ändringar av språklig och redaktionell natur. När det gäller de ändringar i övrigt som vi föreslår i TF och YGL kan följande nämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Förslaget om att &lt;SPAN class="ft11"&gt;utvidga distributionsplikten &lt;/SPAN&gt;medför att den som har tillstånd att bedriva postverksamhet blir skyldig att distribuera också oadresserade försändelser. Det är en förändring jämfört med vad som hittills har ansetts gälla. Liksom tidigare kan den som bedriver postverksamhet emellertid vägra att distribuera en försändelse om det sker av något annat skäl än försändelsens innehåll. Det innebär att ett mindre postföretag inte behöver distribuera en oadresserad försändelse om företaget saknar förutsättningar för det inom ramarna för sin befintliga organisation. Vidare har distributören rätt till ersättning för tjänstens utförande enligt samma villkor som gäller för verksamheten i övrigt. Vi kan mot denna bakgrund inte se att vårt förslag medför vare sig några kostnadsmässiga konsekvenser eller några andra sådana konsekvenser som ska redovisas i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;Vi föreslår vidare att det införs en &lt;SPAN class="ft11"&gt;delegationsbestämmelse för produktinformation&lt;/SPAN&gt;. Förslaget innebär inte någon materiell förändring av gällande rätt, utan det är fråga om en kodifiering av vad som redan tidigare har ansetts gälla. Några nya skyldigheter och därmed följande kostnader för det allmänna eller för enskilda kan då inte anses följa av den föreslagna regleringen. Däremot synes den kunna förenkla framtida lagstiftningsarbete inom det aktuella området och underlätta det svenska förhandlingsarbetet inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Vi föreslår också en ny bestämmelse om &lt;SPAN class="ft11"&gt;s.k. arkivdatabaser&lt;/SPAN&gt;. Den underlättar för tidningsföretag som har databaser för arkivering av material som tidigare har publicerats i tidningen. Enligt bestämmelsen ska i fråga om ansvar och ingripande med anledning av brott samma regler gälla som för de skrifter som har arkiverats i databasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Den föreslagna bestämmelsen får inte i sig några konsekvenser som bör redovisas här. Däremot kommer den anmälnings- skyldighet i fråga om databaserna som vi föreslår att medföra ekonomiska konsekvenser för den myndighet som berörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td215"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Genomförandet av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1030 ft10"&gt;Myndigheten för radio och tv har i dag till uppgift att bl.a. handlägga frågor om utgivningsbevis för databaser och registrera anmälningar om utgivare i vissa fall. Det framstår som ändamåls- enligt att det blir samma myndighet som får till uppgift att registrera anmälningar och föra register om arkivdatabaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;Enligt vår bedömning kommer arkivdatabasregeln att få en ganska begränsad praktisk betydelse. Antalet anmälningar kommer troligen att vara förhållandevis litet. Mot den bakgrunden räknar vi med att arbetsbördan hos den berörda myndigheten ökar endast marginellt. Även om det inte finns någon möjlighet att täcka eventuella kostnadsökningar genom en anmälningsavgift, anser vi att dessa utan svårighet bör kunna finansieras inom befintliga ramar för myndighetens verksamhet. Och till viss del torde en eventuell ökning av myndighetens arbetsbörda och kostnader neutraliseras av ett minskat behov av kontroll och granskning vid utfärdande av utgivningsbevis, vilket lär bli följden av de förändringar som vi föreslår beträffande den &lt;SPAN class="ft44"&gt;s.k. databasregeln&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Ett av våra förslag innebär utökade möjligheter till &lt;SPAN class="ft11"&gt;internationellt rättsligt bistånd &lt;/SPAN&gt;inom det grundlagsskyddade området. Hittills har sådant bistånd inte ansetts kunna lämnas vid ingripanden med anledning av ett yttrande som faller inom grundlagarnas tillämpningsområde. Enligt vårt förslag ska detta emellertid kunna ske i fortsättningen i vissa fall. Det får till följd att det svenska rättsväsendet kommer att få bistå utländska myndig- heter i brottsutredningar som bedrivs i utlandet men där utredningsåtgärder behöver vidtas i Sverige. Det kan därvid bli aktuellt att här i landet t.ex. hålla förhör med en misstänkt, ta upp bevisning vid domstol eller besluta om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;En begäran om bistånd ska i det enskilda fallet handläggas enligt den lag som gäller för den form av bistånd som det är fråga om och lämnas av den myndighet som anges i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;En fråga är vilken roll som Justitiekanslern bör ha när en ansökan om internationellt rättsligt bistånd aktualiseras inom &lt;NOBR&gt;TF/YGL-området.&lt;/NOBR&gt; Vi återkommer till den frågan nedan i avsnittet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft11"&gt;Behovet av ändringar i andra lagar&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft31"&gt;Den utökade möjligheten att lämna internationellt rättsligt bistånd på tryck- och yttrandefrihetsområdet kommer att innebära nya arbetsuppgifter för rättsväsendet. Det finns därutöver skäl att anta att antalet framställningar om rättsligt bistånd kan komma att öka något när det nu blir tydligt att det finns en möjlighet till sådant bistånd. Vi räknar därför med att förslaget kan innebära en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Genomförandet av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;viss ökning av arbetsbelastningen hos de berörda myndigheterna. Hur många ärenden det kan bli fråga om är naturligtvis svårt att säga. Med hänsyn till att utrymmet för att lämna rättsligt bistånd kommer att vara förhållandevis begränsat, uppskattar vi att det inte kommer att röra sig om mer än något eller några enstaka ärenden per år. Vi bedömer att denna ökning för närvarande inte kan anses kräva någon förstärkning av anslagen till de berörda myndigheternas verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag om att ändra &lt;/SPAN&gt;den särskilda åtalsprövningsregeln &lt;SPAN class="ft10"&gt;i 5 kap. 5 § brottsbalken innebär att ribban för att väcka allmänt åtal för ärekränkningsbrott sänks något jämfört med i dag. Men även i fortsättningen kommer det att krävas att allmänt åtal är påkallat från allmän synpunkt. Förslaget innebär inte heller någon utvidgning av det straffbara området. Det är därför troligt att lagändringen inte kommer att resultera i annat än en marginell ökning av antalet allmänna åtal för den aktuella brottstypen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Vi har kunnat konstatera att allmän åklagare väcker åtal för ärekränkningsbrott i betydligt större utsträckning än JK. Vår omedelbara strävan har inte varit att förändra den åtalspraxis som har utbildats utanför det grundlagsskyddade området. Det har emellertid inte bedömts som möjligt att åstadkomma en förändring av JK:s åtalspraxis utan en lagändring. Av hänsyn till tryck- och yttrandefrihetsintresset har det inte heller ansetts lämpligt att begränsa lagändringen till enbart det grundlagsskyddade området. Den förhållandevis försiktiga uppmjukning av åtalsprövningsregeln som vi har föreslagit synes huvudsakligen hålla sig inom ramarna för den åtalspraxis som i dag tillämpas av allmän åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Den som väcker enskilt åtal för ärekränkning har ofta dessförinnan vänt sig till JK i förhoppning om att allmänt åtal ska väckas men fått avslag. Det framstår mot den bakgrunden inte som troligt att de ändrade åtalsprövningsreglerna i sig kommer att medföra ett större antal förtalsanmälningar hos JK. De fall där JK kan förväntas väcka allmänt åtal bedömer vi vara så få att de endast kommer att leda till en mycket begränsad kostnadsökning hos JK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Sammantaget anser vi att förslaget inte kan förväntas medföra någon nämnvärd ökad arbetsbelastning för vare sig JK eller rättsväsendet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft31"&gt;Vårt förslag om att JK ska anses vara behörig åklagare när det i vissa fall är osäkert vem som är rätt åklagare innebär i huvudsak ett förtydligande av vad som redan anses gälla. Vi kan inte se att förslaget skulle komma att få några ekonomiska konsekvenser för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;518&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td215"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Genomförandet av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;JK:s del. En mindre positiv effekt uppkommer därigenom att några utredningsåtgärder inte behöver vidtas i ett inledningsskede där behörigheten fortfarande är osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Den föreslagna förändringen av den &lt;SPAN class="ft11"&gt;s.k. kvittningsregeln &lt;/SPAN&gt;i 10 kap. 4 § tillämpningslagen innebär att förutsättningarna för kvittning förändras något jämfört med i dag, framför allt för att undvika att tillämpningen kommer i konflikt med Europakonventionen. Kvittning av rättegångskostnaderna ska dock ske endast i undantagsfall. Man kan därför inte räkna med att den begränsade möjligheten till kvittning kommer att leda till någon större ökning av antalet processer. Effekterna av ändringen framstår således som begränsade för rättsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;När det gäller våra förslag i övrigt gör vi bedömningen att de inte kan antas leda till några kostnadskonsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;Övriga konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Våra förslag kan inte anses ha någon direkt betydelse för &lt;SPAN class="ft11"&gt;brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet&lt;/SPAN&gt;. Vi har beträffande den förändrade åtalsprövningsregeln gjort bedömningen att den inte kommer att få några nämnvärda preventiva effekter för ärekränkningsbrottsligheten som sådan. Förslaget om en regel om internationellt rättsligt bistånd skulle emellertid indirekt kunna bidra till en ökning av möjligheterna att beivra ”svenska” brott. Det är tänkbart att de stater som ställer krav på ömsesidighet vid rättsligt bistånd blir mer benägna att bistå Sverige med utredningsåtgärder än de är i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Vidare kan internationellt rättsligt bistånd i många fall antas förutsätta &lt;SPAN class="ft8"&gt;behandling av personuppgifter&lt;/SPAN&gt;. Som har angetts ovan sägs det i Kommittéhandboken att kommittéer som lämnar förslag som förutsätter behandling av personuppgifter bör särskilt uppmärk- samma konsekvenserna från integritetsskyddssynpunkt för den som uppgifterna avser. Den behandling av personuppgifter som kan krävas med anledning av vårt förslag till en regel om internationellt rättsligt bistånd är motiverad av intresset att kunna bistå med att beivra brott. Detta intresse får anses väga tyngre än den misstänktes intresse av skydd för den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;Också förslaget om arkivdatabaser bedömer vi kan få konsekvenser som berör den personliga integriteten. Som framgår ovan föreslår vi ett sammanhållet straffrättsligt ansvar för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Genomförandet av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p253 ft10"&gt;innehållet i periodiska skrifter och arkivdatabaser. Detta skulle kunna få till följd att arkivdatabaser kan komma att innehålla yttranden som utgör förtal men som det inte finns möjlighet att ingripa mot genom allmänt åtal. Så blir nämligen fallet om allmänt åtal inte har väckts inom sex månader från det att den periodiska skriften gavs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft10"&gt;Med hänsyn till de förutsättningar som gäller för arkiv- databasregelns tillämpning torde dock risken för att detta inträffar vara liten. Samtidigt finns det alltjämt en möjlighet för den enskilde att väcka enskilt åtal eller föra en skadeståndstalan även efter sex månader från publiceringen. Sammantaget anser vi att intresset av en lagstiftning om arkivdatabaser väger så tungt att en lagändring är motiverad trots de mindre negativa effekter som kan uppkomma i fråga om den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;När det gäller konsekvenser för &lt;SPAN class="ft11"&gt;jämställdheten mellan kvinnor och män &lt;/SPAN&gt;kan nämnas att våra förslag innebär att grundlagarna generellt får ett könsneutralt språk. Vi föreslår också att ordet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;”juryman” ersätts med det könsneutrala ordet ”juryledamot”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I fråga om &lt;/SPAN&gt;möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen &lt;SPAN class="ft10"&gt;kan nämnas att vi föreslår att de i grundlagarna uppställda kraven på svenskt medborgarskap för vissa uppdrag och befattningar tas bort. Här bör också nämnas att vi föreslår att de rättigheter som grundlagarna garanterar ska rikta sig till ”var och en” och inte som i dag enbart till svenska medborgare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft10"&gt;Vi kan i övrigt inte se att våra förslag får några sådana konsekvenser som ska redovisas i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;22.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Behovet av ändringar i andra lagar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft10"&gt;Vi har föreslagit att detaljbestämmelser i TF och YGL som inte behöver finnas på grundlagsnivå antingen ska utmönstras eller flyttas till vanlig lag. Som exempel på det senare kan nämnas vissa bestämmelser i det nuvarande 5 kap. TF som handlar om utgivning av periodisk skrift. Ett annat exempel är sådana bestämmelser som handlar om juryn i &lt;NOBR&gt;tryck-och&lt;/NOBR&gt; yttrandefrihetsmål och som i dag återfinns i 12 kap. TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft9"&gt;När det gäller bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft8"&gt;5 kap. TF &lt;/SPAN&gt;kan följande nämnas. Genom de ändringar som föreslås i 5 kap. 4 § TF införs en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft35"&gt;möjligt att i lag meddela mer detaljerade bestämmelser om anmälan av utgivare och om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft21"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Genomförandet av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;fråga om utgivare. De närmare bestämmelser som behövs bör lämpligen placeras i 2 kap. tillämpningslagen, som innehåller regler om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Andra detaljbestämmelser som har ansetts kunna flyttas till lag är de som rör utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis samt ändrade förhållanden beträffande utgivningsbevis (5 kap. 5 § &lt;NOBR&gt;fjärde–sjätte&lt;/NOBR&gt; styckena TF). Dessa bestämmelser – som också möjliggör att det i lag anges vilken myndighet som meddelar beslut om att ett utgivningsbevis ska anses förfallet – måste ersättas med nya bestämmelser i 2 kap. tillämpningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Också mycket av den nuvarande detaljregleringen i fråga om återkallelse av utgivningsbevis flyttas från TF, närmare bestämt från 5 kap. 6 §. I den nya grundlagsbestämmelsen anges bara tre huvudsituationer i vilka en återkallelse kan aktualiseras. De närmare återkallelsegrunder som kan komma i fråga inom ramarna för de tre huvudsituationerna bör regleras genom nya bestämmelser i 3 kap. tillämpningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft37"&gt;I 5 kap. 11 § TF föreslås en ny bestämmelse som gör det möjligt att i lag förskriva straff för den som bryter mot de föreslagna delegationsbestämmelserna i 5 kap. 4, 6 eller 7 §. Sådana straffbestämmelser bör införas i 2 kap. tillämpningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;Slutligen bör här nämnas att kravet på svenskt medborgarskap för utgivare av periodiska skrifter, radioprogram och tekniska upptagningar slopas enligt vårt förslag. I stället införs en möjlighet att genom lag inskränka de rättigheter som enligt grundlagarna tillkommer andra än svenska medborgare. En konsekvens av denna ändring är att de delegationsbestämmelser i grundlagarna som möjliggör undantag från medborgarskapskravet inte längre behövs. Följaktligen kan också de nuvarande bestämmelserna i 2 kap. 6 §, 3 kap. 29 § och 4 kap. 3 § tillämpningslagen upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;4 kap. 4 § andra stycket YGL har kompletterats med en delegationsbestämmelse som ger stöd för att föreskriva en skyldighet att anmäla uppgift om utgivare till den myndighet som anges i lag. En sådan särskild bestämmelse behöver införas i 3 kap. tillämpningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;De föreslagna förändringarna i &lt;SPAN class="ft70"&gt;rättegångsbestämmelserna i 12 kap. TF &lt;/SPAN&gt;får till följd att det i lag måste meddelas bestämmelser om vilka tingsrätter som ska vara behöriga att pröva tryckfrihets- mål (1 §), om antalet juryledamöter som ska utses i varje län (4 §), om vem som ska anmäla att val av juryledamot ska ske (5 §), om kvalifikationer för en juryledamot (6 §) och om möjlighet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Genomförandet av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft37"&gt;regeringen att bestämma vilken tingsrätt som ska fullgöra vissa gemensamma uppgifter när flera tingsrätter inom samma län är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål. Slutligen behövs en ny bestämmelse i lag som motsvarar den nuvarande bestämmelsen i 12 kap. 13 § TF om gemensam jury för flera mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;I detta sammanhang bör även de föreslagna ändringarna i nuvarande 3 kap. 2 § andra stycket och 3 § tredje stycket TF nämnas. Dessa bestämmelser berör också rättegången i tryck- och yttrandefrihetsmål. Den förstnämnda bestämmelsen möjliggör att vissa ansvarsfrågor kan handläggas i samma rättegång. Den senare innehåller en uppmaning till rätten att noga vaka över att frågor som kan inkräkta på tystnadsplikten inte ställs vid vissa förhör. Enligt vår bedömning är det tillräckligt att dessa frågor i fortsättningen regleras i lag. Detsamma gäller YGL:s motsvarande bestämmelser i nuvarande 2 kap. 2 § tredje stycket och 3 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft10"&gt;När det gäller de berörda ändringarna av rättegångsbestämmelserna synes de nya bestämmelserna ha sin naturliga plats i &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; kap. i tillämpningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Till följd av den föreslagna regleringen om arkivdatabaser behövs nya bestämmelser om anmälnings- och uppgiftsskyldighet i tillämpningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Förslaget om förändring av databasregeln medför att det behövs en ny bestämmelse i tillämpningslagen som ålägger den som tillhandahåller en databas att tydligt avgränsa de delar i vilka innehållet kan påverkas av andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Slutligen bör beträffande tillämpningslagen nämnas att våra ändringsförslag ger upphov till en omnumrering av vissa bestämmelser i TF och YGL. En allmän översyn av tillämpnings- lagen måste därför också göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Vi har i 1 kap. 1 § andra stycket YGL föreslagit en förändring av uppräkningen av medieformer som omfattas av grundlagen. Den föreslagna ändringen får till följd att uppräkningen av medieformer i YGL kommer att skilja sig från den som finns i 2 kap. 1 § andra stycket RF. En motsvarande ändring bör därför göras också i denna bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;I den nya bestämmelsen om internationellt rättsligt bistånd anges inte närmare vilken ordning som ska gälla vid prövningen av en ansökan om sådant bistånd. Vi har i stället föreslagit en dele- gationsbestämmelse enligt vilken närmare bestämmelser får med- delas i lag. Vid utformningen av en sådan lagstiftning finns det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft21"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td215"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Genomförandet av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;anledning att särskilt överväga vilken roll som JK – i egenskap av ensam åklagare på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området – bör ha i ärenden om internationellt rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;22.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;De föreslagna ändringarna i TF och YGL bör träda i kraft den 1 januari 2015, dvs. vid årsskiftet efter utgången av det år då förslagen tidigast kan bli slutligt antagna av riksdagen. Detsamma gäller den ändring som blir aktuell i RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Den nya åtalsprövningsregeln i 5 kap. 5 § brottsbalken och kvittningsbestämmelsen i 10 kap. 4 § tillämpningslagen bör träda i kraft så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;När det gäller processrättslig lagstiftning är utgångspunkten att nya regler ska tillämpas genast efter ikraftträdandet. Det innebär att nya regler ska tillämpas på varje processuell företeelse som inträffar efter det att regleringen har trätt i kraft. Det finns beträffande de nyss nämnda bestämmelserna inte anledning att föreslå något annat i detta fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Med anledning av de ändringar som föreslås i TF och YGL uppkommer behov av följdändringar i sådana författningar som hänvisar till nuvarande bestämmelser i grundlagarna. Det kan inte uteslutas att vissa hänvisningar till TF och YGL som finns i andra författningar inte har hunnit ändras när förändringarna i grund- lagarna träder i kraft. Det bör därför finnas en övergångs- bestämmelse som innebär att en bestämmelse i TF och YGL i dess nya lydelse ska tillämpas om en lag eller annan författning hänvisar till en föreskrift som har ersatts av en bestämmelse i grundlagarnas nya lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;I övrigt bedöms några övergångsbestämmelser inte vara nöd- vändiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Det kan noteras att övriga ändringar som måste göras i tillämp- ningslagen förutsätter ändringar i TF och YGL. De kan därför inte träda i kraft före grundlagsändringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Detsamma gäller de lagändringar som fordras till följd av den nya bestämmelsen om internationellt rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft21"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;23 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;23.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Förslaget till lag om ändring i regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft15"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstra- tioner på allmän plats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för all- männa eller enskilda syften, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft72"&gt;I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i &lt;SPAN class="ft125"&gt;radio- program, databaser och tekniska upptagningar &lt;/SPAN&gt;gäller tryckfrihetsför- ordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft12"&gt;I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Ändringen har samband med ändringen av uppräkningen i 1 kap. 1 § YGL av de medieformer som omfattas av grundlagen, se avsnitt 11.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft21"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1039 ft15"&gt;Punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1976:871) om ändring i regeringsformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft89"&gt;4. Utan hinder av 2 kap. 1 § 3 och &lt;SPAN class="ft166"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;§ första stycket får det i lag före- skrivas att &lt;SPAN class="ft166"&gt;tekniska upptagningar &lt;/SPAN&gt;inte får förevisas offentligt om de inte dessförinnan har godkänts för sådan visning. I lag får det också för- skrivas att offentlig uppspelning av rörliga bilder ur en databas inte får ske, om inte bilderna dessförinnan har godkänts för sådan uppspel- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft17"&gt;Ändringen har samband med ändringen av uppräkningen i 1 kap. 1 § YGL av de medieformer som omfattas av grundlagen, se avsnitt 11.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft15"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Ändringarna bör träda i kraft samtidigt som ändringarna i 1 kap. 1 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft21"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1041 ft175"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;23.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;1 kap. Grundläggande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;1 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft11"&gt;Tryckfrihetens ändamål och innebörd (1 kap. 1 § första och andra styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Tryckfriheten har till ändamål att säkerställa ett fritt menings- utbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft72"&gt;Med tryckfrihet förstås rätten för var och en att ge ut skrifter utan att någon myndighet eller något annat allmänt organ hindrar detta i förväg, att åtalas för skriftens innehåll först efter att den har getts ut och då vid en laglig domstol, och att kunna straffas för skriftens inne- håll enbart om detta strider mot tydlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft89"&gt;Tryckfriheten innebär en frihet för var och en att i tryckt skrift yttra sina tankar, åsikter och känslor samt offentliggöra allmänna handlingar och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. När tryckfriheten utövas ska bestämmelser i denna grundlag som skyddar enskildas rätt och allmän säkerhet iakttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft12"&gt;I tryckfriheten får inga andra begränsningar göras än som följer av denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft10"&gt;Bestämmelsen är en portalparagraf som anger tryckfrihetens ända- mål och grundläggande innebörd. Den motsvarar första och andra styckena i nuvarande 1 §. I jämförelse med den bestämmelsen har ett mera samtida författningsspråk använts och en del redaktionella förändringar gjorts. När det gäller ändamålsbeskrivningen i första stycket och beskrivningen av tryckfrihetens innebörd i tredje stycket har dock vissa mindre förändringar av materiell natur gjorts med 1 kap. 1 § YGL som förebild (se vidare nedan). Även fjärde stycket om begränsningar av tryckfriheten är nytt. Det har utformats med utgångspunkt i vad som anges i 1 kap. 1 § andra stycket andra meningen YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Tryckfrihetens ändamål behandlas i &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;. Där anges att ändamålet är att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och all- sidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Formuleringen har hämtats från 1 kap. 1 § andra stycket YGL och innebär att ordet ”fri” läggs till framför allsidig upplysning. Den innebär vidare att ”ett fritt konstnärligt skapande” tas upp bland de intressen som tryckfriheten ska säkerställa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft21"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1000 ft10"&gt;Genom första stycket behandlas tryckfrihetens ändamål i ett särskilt stycke som dessutom placeras först i grundlagstexten. Detta är en nyhet jämfört med dagens TF där ändamålet med tryck- friheten inte är lika tydligt angivet. Tanken med att behandla ända- målet redan i paragrafens inledning är att öka möjligheterna att förstå den reglering som beskrivs i resten av paragrafen och i de följande bestämmelserna. Det gör regleringen tydligare och betonar även den vikt bestämmelsen har för tolkningen av TF:s s.k. materiella tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Det &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;kan härledas till § 86 i 1809 års regeringsform. I stycket uttrycks det grundläggande rättsliga skydd som TF upp- ställer mot hinder och ingripanden avseende skrifter. Språkliga och redaktionella förändringar har gjorts i författningstexten, främst genom att vissa ord har bytts ut mot mer moderna former och att antalet bisatser har minskats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Som framgår av lagtexten riktar sig skyddet till ”var och en” och inte, som enligt dagens ordning, till svenska medborgare. Av 14 kap. 4 § följer att skyddet för andra än svenska medborgare kan begränsas i vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft37"&gt;En förändring är att det här anges att den enskilde ska ”kunna straffas för skriftens innehåll enbart om detta strider mot tydlig lag”. Detta innebär en något vidare formulering jämfört med dagens portal- paragraf. Där används nämligen uttrycket ”icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, &lt;SPAN class="ft38"&gt;given att bevara allmänt lugn&lt;/SPAN&gt;”. Bedömningen har gjorts att det finns anled- ning att ta bort uttrycket ”bevara allmänt lugn” eftersom detta kan uppfattas vara oförenligt med vissa av tryckfrihetsbrotten eller på ett oönskat sätt inskränka möjligheterna att införa nya tryckfrihetsbrott, t.ex. i fråga om skydd för privatlivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Det bör här påpekas att den grundläggande principen om förut- sättningarna att ingripa med anledning av missbruk av tryckfriheten kommer till uttryck i den s.k. exklusivitetsprincipen i 1 kap. 4 §, se nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft35"&gt;I &lt;SPAN class="ft44"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;lämnas en beskrivning av den mer övergripande innebörden av tryckfriheten. Stycket motsvarar 1 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande regleringen. Det har gjorts vissa språkliga förändringar och stycket har delats upp i två meningar. Dessutom har, som framgått ovan, den text som behandlar ändamålet med tryck- friheten tagits bort och i stället flyttats till det nya första stycket. I fråga om det sakliga innehållet har texten i styckets första mening omarbetats och blivit mer lik motsvarande bestämmelse i 1 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft21"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;YGL (se ordet ”känslor” och formuleringen ”i övrigt lämna upp- gifter”). Avsikten är dock inte att dessa förändringar ska påverka den rättsliga innebörden av stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Texten i &lt;SPAN class="ft11"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;är ny och har sin motsvarighet i 1 kap. 1 § andra stycket andra meningen YGL. Den ger uttryck dels för att tryckfriheten inte är total, dels för att varje inskränkning i tryck- friheten ska ha stöd i grundlagen. Det tydligaste exemplet på sådan frihetsinskränkande reglering är tryckfrihetsbrotten i 7 kap. For- muleringen i det här stycket innebär inte någon förändring i sak utan görs med ett förtydligande syfte och för att öka överensstäm- melsen mellan TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;1 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft11"&gt;Meddelarfrihet och anskaffarfrihet (1 kap. 1 § tredje och fjärde styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Det ska stå var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i en tryckt skrift. Denna frihet avser upp- gifter som lämnas till en författare eller någon annan upphovsman till en framställning i en tryckt skrift, till skriftens utgivare eller redaktion eller till ett företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft89"&gt;Det ska stå var och en fritt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst för att offentliggöra dem i en tryckt skrift eller för att lämna upp- gifter som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft12"&gt;I dessa friheter får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;I paragrafen behandlas meddelarfriheten och anskaffarfriheten. Några materiella ändringar genomförs inte utan förändringarna är språkliga och redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;avser meddelarfriheten. Den mot- svarar nuvarande 1 § tredje stycket och anger den grundläggande innebörden av meddelarfriheten. Bestämmelsen om meddelarfrihet delas upp i två meningar. I den första meningen behandlas själva kärnan i meddelarfriheten: friheten att i vilket ämne som helst lämna uppgifter för publicering. Den andra meningen innehåller en uppräkning av den krets till vilken sådana publiceringsmeddelanden kan lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft21"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Anskaffarfriheten behandlas i &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;. Bestämmelsen mot- svarar nuvarande 1 § fjärde stycket. Det har gjorts språkliga för- ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;Av &lt;SPAN class="ft8"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att det kan finnas inskränkningar i med- delarfriheten och att dessa i sådana fall ska anges i TF. Lagtexten har här ändrats så att den stämmer bättre överens med motsvarande bestämmelse i YGL (se vårt förslag till 1 kap. 3 § YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;1 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft11"&gt;Förbud mot förhandsgranskning och andra hindrande åtgärder (1 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En skrift får inte granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ före tryckningen. Förbud mot tryckning får inte förekomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft12"&gt;Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att, utan stöd i denna grundlag, hindra tryckning eller utgivning av en skrift, om det sker på grund av skriftens innehåll. Detsamma gäller i fråga om hinder mot spridning av en skrift bland allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 2 § och behandlar förbudet mot censur (förhandsgranskning) och s.k. hindrande åtgärder. I syfte att underlätta läsningen av bestämmelsen har vissa språkliga och redaktionella förändringar gjorts. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges att för- budet mot förhandsgranskning är riktat mot myndigheter och andra allmänna organ. Det gäller redan nu men förs här i förtydligande syfte in i själva bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Även förbudet mot hindrande åtgärder i &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;avser myndigheter och andra allmänna organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;1 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Förbud mot ingripanden utan stöd i grundlag (1 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte utan stöd i denna grundlag ingripa mot någon för att han eller hon i en tryckt skrift har missbrukat tryckfriheten eller medverkat till ett sådant missbruk. Inte heller får de utan stöd i denna grundlag av sådan anledning ingripa mot skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft21"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft9"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 3 § och ger uttryck för TF:s ställning som exklusiv straff- och processlag på det tryckfrihets- rättsliga området. Utformningen av paragrafen är till stora delar ny och har i huvudsak hämtats från motsvarande bestämmelse i YGL (se nuvarande 1 kap. 4 §). Den huvudsakliga skillnaden jämfört med dagens reglering är att det generella begreppet ”ingripa” används i stället för det utpekande av vissa specifika åtgärder som förekommer i nuvarande 1 kap. 3 § TF (åtal, straffansvar, ersättningsskyldighet, kon- fiskering och beslag). Därmed ges grundlagstexten en lydelse som stämmer bättre överens med det faktiska rättsläget. TF:s exklusivi- tetsprincip anses nämligen inte enbart skydda mot de ingripande- former som uttryckligen nämns i grundlagstexten. Varje form av åtgärd från det allmänna som kan uppfattas som en repressalie till följd av missbruk av tryckfriheten är i strid med exklusivitetsprincipen, dvs. om åtgärden saknar stöd i TF. Här kan som exempel nämnas fallet då en myndighet avskedar en anställd för att han eller hon i en bok ger uttryck för åsikter som står i strid med myndighetens praxis inom ett visst område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft11"&gt;1 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Instruktion för tillämpningen av grundlagen (1 kap. 4 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Den som ska döma över missbruk av tryckfriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör betänka att tryckfri- heten är en grund för ett fritt samhällsskick. Han eller hon bör alltid uppmärksamma syftet mera än framställningssättet och vid tveksamhet hellre fria än fälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft9"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 4 § första stycket och uttrycker den s.k. instruktionen, dvs. det särskilda yttrandefrihetsvänliga förhållningssätt som ska iakttas vid tillämpning av TF. Ett något modernare författningsspråk har använts och bestämmelsen delats upp i två meningar. Den nya lydelsen motsvarar i stort sett det förslag till förändring av instruktionen som presenterades av Yttrande- frihetsutredningen i slutbetänkandet SOU 1983:70 (&lt;SPAN class="ft8"&gt;Värna yttrandefri- heten&lt;/SPAN&gt;) och som återfinns i nuvarande 1 kap. 5 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Det bör noteras att det i nuvarande 4 § andra stycket anges att vid bestämmande av påföljd för tryckfrihetsbrott ska det särskilt beaktas om en rättelse har offentliggjorts. Den bestämmelsen har nu flyttats till 7 kap. 7§ andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft21"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;1 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Skrifter (1 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Denna grundlag är tillämplig på skrifter som har framställts i tryck- press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft89"&gt;Den ska också tillämpas på en skrift som har mångfaldigats genom fotokopiering eller någon liknande teknik, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;utgivningsbevis gäller för skriften, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;skriften är försedd med en beteckning, som visar att den är mång- faldigad, samt tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft12"&gt;Vad som sägs i denna grundlag om tryckta skrifter ska gälla även för skrifter som avses i andra stycket, om inte annat anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 1 kap. 5 § och ger uttryck för det s.k. formella tillämpningsområdet för TF. I paragrafen har språkliga och redaktionella förändringar gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Av &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår huvudregeln att TF är tillämplig på skrifter som har framställts i tryckpress. I &lt;SPAN class="ft8"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges den s.k. stencilregeln, som innebär att även skrifter som har mång- faldigats genom fotokopiering eller någon liknande teknik kan få grundlagsskydd under vissa närmare angivna förutsättningar. I den här delen görs således inte längre någon uttrycklig hänvisning till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft10"&gt;”stencilering” som en av de tekniker för mångfaldigande som omfattas. Stencilering används knappast längre, och skulle den mot förmodan förekomma omfattas den av uttrycket ”någon liknande teknik”. Innebörden av &lt;SPAN class="ft11"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;är att TF:s bestämmelser om tryckta skrifter ska gälla även för skrifter som omfattas av stencil- regeln, om inte annat anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft31"&gt;Paragrafen innebär att den särskilda bestämmelsen i nuvarande 1 kap. 5 § andra stycket om bilder tas bort. Begreppet ”skrift” ska alltså anses omfatta bilder, även om dessa inte åtföljs av text. Det får anses inarbetat sedan lång tid att begreppet ”skrift” i det här samman- hanget inte är förbehållet det skrivna ordet utan även kan avse andra typer av publikationer som är mångfaldigade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft21"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;1 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Utgivning av skrifter (1 kap. 6 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Ett ingripande enligt denna grundlag mot en tryckt skrift får inte ske innan skriften är utgiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft89"&gt;En skrift anses utgiven när den har blivit utlämnad till försäljning eller för spridning på annat sätt i Sverige. Detta gäller dock inte en myndighets tryckta handlingar, om de inte är tillgängliga för var och en.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft20"&gt;En skrift ska inte anses utlämnad för spridning i Sverige enbart på den grunden att den skickas härifrån till enskilda adressater i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar delvis den nuvarande 6 §. Den anger att utgivning är en grundläggande förutsättning för ingripanden mot en tryckt skrift med anledning av innehållet och när utgivning ska anses ha skett. Vidare behandlas det särskilda fallet att skrifter skickas till enskilda adressater i utlandet. Innehållet i första och tredje stycket är nytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;I materiellt hänseende innebär &lt;SPAN class="ft38"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;vissa förändringar jämfört med första meningen i nuvarande 6 §. Bestämmelsen klar- gör att ”ingripanden” enligt TF med anledning av innehållet i en tryckt skrift inte får ske innan skriften är utgiven. Det är först när denna utgivningstidpunkt är uppnådd som det är möjligt att ingripa och då enligt den särskilda straff- och processrättsliga reglering som TF innehåller (”enligt denna grundlag”). Här avses regleringen rörande tryckfrihetsbrott (7 kap.), ensamansvar m.m. (8 kap.), till- syn och åtal (9 kap.), särskilda tvångsmedel (10 kap.), enskilt anspråk (11 kap.) och rättegång (12 kap.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Bestämmelsen i första stycket ska inte uppfattas så att TF endast är tillämplig på skrifter som är utgivna. I flera avseenden tar bestämmelserna i TF sikte på ”förstadier” till publicering och gäller således innan en skrift har getts ut. Här kan särskilt nämnas för- budet mot förhandsgranskning och hindrande åtgärder i 3 § som uppställer ett uttryckligt skydd mot myndighetsingripanden innan en skrift har nått allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft31"&gt;Även den formulering som används i nuvarande 6 § första meningen har funktionen att markera utgivningens betydelse som en gräns för när det är möjligt att ingripa mot en tryckt skrift. Där uttrycks dock saken på ett sätt som riskerar att leda till miss- förstånd om vad som avses med ”tryckt skrift” och om grundlagens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft21"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;tillämpningsområde. Tanken med den nu aktuella bestämmelsen är att göra regleringen tydligare i det här avseendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges när en skrift ska anses utgiven. Det innebär inga förändringar i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft37"&gt;Det &lt;SPAN class="ft38"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;är nytt och har behandlats i avsnitt 21.4.3. Bestämmelsen medför en begränsning av grundlagens territoriella tillämpningsområde i förhållande till dagens ordning. Innebörden är att det rättsläge som lades fast genom rättsfallet NJA 1956 s. 48 nu ändras. Avgörandet innebar att skrifter som en distributör hade postat till enskilda adressater i utlandet ansågs ”utlämnade för sprid- ning” i Sverige. Därmed ansågs skrifterna utgivna i Sverige enligt TF trots att de aldrig nådde den svenska allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Bestämmelsen tar sikte på sådana situationer som var aktuella i 1956 års avgörande. Genom att bestämmelsen avser skrifter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;”skickas” träffas dock inte enbart rena postförsändelser. Även en skrift som skickas med t.ex. en speditionsfirma utan tillstånd till postverksamhet omfattas av tredje stycket. Om en skrift, utöver att skickas till enskilda personer i utlandet, även lämnas ut för sprid- ning i Sverige enligt andra stycket blir bestämmelsen i tredje stycket inte tillämplig. Då kan skriften inte sägas ”enbart” ha offentliggjorts på det sätt som avses i tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Innebörden av att en skrift till följd av tredje stycket inte anses utlämnad för spridning i Sverige är att – eftersom någon utgivning inte har ägt rum – TF inte blir tillämplig i fråga om ingripanden med anledning av innehållet. För sådana skrifter gäller vanlig lag i fråga om ansvar m.m. Brott som begås när skriften når allmänheten i det aktuella landet torde dock i första hand hanteras enligt rätts- ordningen där. Det är tänkbart att frågan aktualiseras hos svenska myndigheter genom en begäran om rättslig hjälp, t.ex. enligt lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål. Förslaget ökar möjligheterna för Sverige att lämna sådan hjälp eftersom det territoriella tillämpningsområdet görs mindre (se kap. 21 och kom- mentaren till 14 kap. 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Den nya bestämmelsen ändrar inte det förhållandet att grund- lagens bestämmelser om etableringsfrihet, förbud mot förhands- granskning och andra hindrande åtgärder gäller i fråga om skrifter som framställs här men som aldrig ges ut i Sverige. För uppgifts- lämnande till dessa skrifter gäller ett något inskränkt meddelar- skydd, se 13 kap. 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft21"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;1 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Periodisk skrift (1 kap. 7 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Med en periodisk skrift förstås en tryckt skrift som är avsedd att vid särskilda tider och under en bestämd titel ges ut med minst fyra nummer årligen. Till en sådan skrift hör även löpsedlar och bilagor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft31"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 7 § första stycket. Den inne- håller definitionen av det i TF centrala begreppet periodisk skrift. Språket i bestämmelsen har förenklats. Den har dessutom för- kortats genom att delar som inte avser den egentliga definitionen har tagits bort. Frågor som rör utgivningsplan, utgivningsbevis och effekten av återkallelse av utgivningsbevis är i första hand av admin- istrativ natur och behandlas i stället i 5 kap. tillsammans med andra aspekter av etableringsfriheten för periodiska skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;1 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Taltidningar (1 kap. 7 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Om ägaren till en periodisk skrift sprider eller låter sprida skriftens innehåll eller delar av detta i form av ett radioprogram eller en teknisk upptagning som avses i yttrandefrihetsgrundlagen eller från en databas som avses i 1 kap. 9 § andra och tredje styckena i den grundlagen, ska i fråga om tillämpning av &lt;NOBR&gt;1–14&lt;/NOBR&gt; kap. den i sådan form spridda versionen anses utgöra en bilaga till skriften. Detta gäller dock endast om inne- hållet i skriften är särskilt anpassat för personer med funktionsned- sättning samt om innehållet återges oförändrat och det framgår hur det har disponerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft177"&gt;I lag får föreskrivas en särskild skyldighet att spela in sådana pro- gram och bevara tekniska upptagningar samt tillhandahålla dessa. Bestäm- melser om rätt till sändningar finns i 3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak den s.k. bilageregeln i nuvarande 7 § andra stycket. Bestämmelsen innehåller flera ändringar i sak. De närmare övervägandena bakom bestämmelsen framgår av avsnitt 16.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;I &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har tillämpningsområdet för bestämmelsen utvidgats till att omfatta tillhandahållande som sker via en sådan databas som avses i YGL. Därmed återställs den ordning som ansågs gälla före Högsta domstolens avgörande i NJA 2003 s. 31. Samtidigt har tillämpningsområdet för bestämmelsen inskränkts i ett avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft21"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Det krävs att innehållet i radioprogrammet, upptagningen eller databasen är särskilt anpassat för personer med funktionsned- sättning. Bestämmelsen avser att träffa bl.a. taltidningar som kan utgöras av inlästa tidningar och är avsedda för bl.a. synskadade, dyslektiker och afatiker. En förutsättning är – såsom har gällt tidigare – att innehållet återges oförändrat samt att det framgår hur innehållet har disponerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;I första stycket har formuleringen ”jämställas med en bilaga till skriften” ersatts med ”anses utgöra en bilaga till skriften”. Avsikten är att preskriptionstiden för spridningen av ”bilagan” ska beräknas på samma sätt som för skriften. Det innebär att ett eventuellt tryck- frihetsbrott preskriberas sex månader efter utgivningen av den periodiska skrift som har utgjort förlagan till ”bilagan”. Det saknar därvid betydelse om materialet läggs in i arkivdatabasen utan tids- mässigt samband med den ursprungliga publiceringen. Enligt den nuvarande bestämmelsen har det ansetts att ny preskriptionstid löper från tidpunkten för sändning av det radioprogram eller spridning av den tekniska upptagning varigenom ”bilagan” sprids (prop. 1990/91:64 s. 138).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;1 kap.10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Arkivdatabaser (ny)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i 9 § första stycket första meningen gäller även innehållet i en periodisk skrift som tillhandahålls ur en databas som avses i 1 kap. 9 § andra och tredje styckena yttrandefrihetsgrundlagen och som används uteslutande i syfte att arkivera innehållet i periodiska skrifter. Detta gäller enbart om databasen tillhandahålls av ägaren till den periodiska skriften och om innehållet återges oförändrat och det framgår hur det har disponerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft12"&gt;I lag får meddelas bestämmelser om anmälan av arkivdatabaser och vad som i övrigt ska gälla för tillhandahållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;Bestämmelsen är ny. Den innebär att bestämmelserna i TF ska tillämpas på databaser som innehåller arkiv med periodiska skrifter. De närmare övervägandena bakom bestämmelsen framgår av avsnitt 16.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Bestämmelsen gäller enligt &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;för databaser som används uteslutande i syfte att arkivera innehållet i periodiska skrifter. Det innebär att databasen måste vara avskild från andra databaser. En del av tidningsföretagets normala webbplats kan därför inte utgöra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;en sådan databas även om den kallas för arkiv. Däremot är det inget som hindrar att användaren via en länk på webbplatsen kan nå arkivdatabasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;En förutsättning är också att databasen tillhandahålls av ägaren till den periodiska skriften. Det utesluter inte att flera tidningar arkiveras i en och samma arkivdatabas om de har samma ägare. Vidare kan flera tidningsföretag samarbeta och tillhandahålla sina arkivdatabaser som en gemensam tjänst. Förutsättningen är att det enskilda tidningsföretaget fortfarande råder över innehållet i sin arkivdatabas (jfr NJA 2007 s. 309).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Om det t.ex. av misstag införs material i en arkivdatabas som härrör från en tidning som inte ges ut av den som tillhandahåller databasen, gäller inte det sammanhållna ansvaret enligt denna bestäm- melse för detta material. Detsamma är fallet om någon del av inne- hållet av misstag ändras på ett otillåtet sätt. I dessa fall gäller dock bestämmelsen för annat arkivmaterial i databasen. Om mer än några enstaka artiklar i en arkivdatabas utgör annat än arkivmaterial kan inte databasen anses användas uteslutande i arkivsyfte. Det sammanhållna ansvaret enligt denna bestämmelse är i sådana fall uteslutet för allt material i databasen. Så kan t.ex. bli fallet om den databas som ursprungligen inrättades som en arkivdatabas senare har fått en annan funktion eller om arkivdatabasen integreras med företagets normala webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Hänvisningen till 9 § innebär att innehållet i arkivdatabasen ska anses utgöra en bilaga till den periodiska skriften. Detta innebär att det är den som ansvarar enligt 8 kap. – normalt sett utgivaren – som också ansvarar för ett eventuellt tryckfrihetsbrott i arkivdatabasen. Vidare innebär det att preskriptionstiden ska beräknas från tid- punkten för utgivningen av den periodiska skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft37"&gt;Genom hänvisningen till bestämmelsen om taltidningar i 9 § gäller kravet att innehållet från den periodiska skriften ska återges oförändrat i arkivdatabasen och att det ska anges hur materialet har disponerats. För arkivdatabaser innebär det att innehållet i data- basen inte får ändras och att det i princip ska vara möjligt att ta del av informationen på samma sätt som när den publicerades i tid- ningen. Av praktiska skäl bör det dock vara möjligt att utelämna viss information om det tydligt framgår att så har skett. Arkivdata- basen kan t.ex. vara konstruerad så att den bara kan hantera texter och att bilder därför måste utelämnas. En uppgift om att en viss artikel i arkivdatabasen har klandrats av PO/PON bör inte heller påverka tillämpning av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1000 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ges stöd för lagstiftning om vissa skyldigheter för den som tillhandahåller en arkivdatabas, bl.a. skyldighet att anmäla databasen till en myndighet. Därutöver kan det vara aktuellt att lag- stifta om skyldighet att ange vissa uppgifter i anslutning till materialet i databasen, såsom uppgift om den periodiska skrift som har utgjort förlagan, vem som har varit utgivare för skriften och tid- punkten för utgivningen av skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;1 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Frågor som får regleras i lag (1 kap. 8 och 9 §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Utan hinder av denna grundlag gäller om följande frågor vad som sägs i lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft20"&gt;1.den rätt som tillkommer upphovsmän till litterära eller konstnär- liga verk, om upphovsrätten närstående rättigheter och om förbud mot att återge ett verk på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;förbud mot kommersiella annonser i den mån annonsen används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;förbud mot kommersiella annonser som används vid marknads- föring av andra varor än tobaksvaror och tjänster om det i annonsen före- kommer ett varukännetecken som är i bruk för en tobaksvara; detta gäller även om det förekommer kännetecken som enligt gällande bestämmelser om varumärken är registrerade eller inarbetade för en tobaksvara;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;förbud mot kommersiella annonser som har meddelats till skydd för hälsa eller miljö enligt en förpliktelse som följer av medlemskapet i Europeiska unionen;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysnings- verksamhet av kreditupplysningar som innebär ett otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet eller som innehåller oriktiga eller miss- visande uppgifter, om ersättningsskyldighet för sådant offentliggör- ande samt om rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter, skyldig- het att lämna information till den som avses med upplysningen och krav på legitimt syfte hos den som beställer uppgifter;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;krav att införa och på visst sätt utforma varningstext, innehålls- deklaration eller annan liknande produktinformation om informa- tionen inte är av uttryckligen åsiktspåverkande eller opionsbildande karaktär;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket en uppgift eller underrättelse har anskaffats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 9 §. Det har gjorts flera för- ändringar i bestämmelsen utöver en rent språklig och redaktionell bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft21"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Punkt 1 &lt;/SPAN&gt;avser upphovsrätten och är ny i den här paragrafen. Den innebär att bestämmelsen i nuvarande 8 § flyttas. Denna förändring betyder att de uttryckliga undantagen från grundlagens tillämp- ningsområde i 1 kap. samlas i en gemensam paragraf. Syftet är att göra regleringen mer lättöverskådlig. I materiellt hänseende har en hänvisning till framställare av fotografiska bilder strukits eftersom sådana bilder omfattas av ”upphovsrätten närstående rättigheter”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;punkt 4 &lt;/SPAN&gt;har texten anpassats till att ”de Europeiska gemen- skaperna” inte längre är aktuella inom &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; och att det numera uttryckligen anges i 1 kap. 10 § RF att Sverige är medlem i Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;I undantaget för kreditupplysningsverksamhet görs ett tillägg jämfört med den nuvarande lydelsen i &lt;SPAN class="ft11"&gt;punkt 5&lt;/SPAN&gt;. Det nya är det sista ledet, dvs. ”skyldighet att lämna information till den som avses med upplysningen och krav på legitimt syfte hos den som beställer upp- gifter”. Syftet är att ge ett entydigt grundlagsstöd åt de lag- ändringar i kreditupplysningslagen som genomfördes efter förslag i prop. 2009/10:151.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Genom &lt;SPAN class="ft8"&gt;punkt 6 &lt;/SPAN&gt;införs en ny delegationsbestämmelse som gör det möjligt att i lag ställa krav på utformningen av varningstexter, inne- hållsdeklarationer och annan liknande produktinformation som före- kommer i tryckta skrifter. Bestämmelsen behandlas i kap. 17. Enligt den nya delegationsbestämmelsen ska lagstiftaren i de angivna fallen kunna meddela bestämmelser utan hinder av vad som anges i TF. En förutsättning är att varningstexten, innehållsdeklarationen m.m. inte innefattar yttranden som omfattas av syftet med tryckfriheten enligt 1 kap. 1 § TF. Här hämtas ledning från Lagrådets uttalande i fråga om märkning av tobaksprodukter (prop. 2001/02:162) som innebar att ett påbud om text med visst innehåll kunde tolereras från tryckfrihetsrättslig synpunkt om den inte var av en ”uttrycklig åsiktspåverkande eller opinionsbildande karaktär”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;Bestämmelsen avser krav på att förse en produkt med produkt- information m.m. och på att denna information ska utformas på visst sätt. Sådana krav kan t.ex. gälla en skyldighet att ange vissa upp- gifter samt att ge informationen en specifik storlek och placering. Den kan även avse ett förbud mot att ange vissa uppgifter eller uttrycka sig på ett visst sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Frågeställningen om syftet med ett visst yttrande kommer i första hand att bli aktuell i anslutning till bestämmelser om hur varnings- texter ska utformas. En text som på sakliga grunder informerar om en produkts fara för hälsan eller att den inte bör kombineras med en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft21"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;viss annan produkt omfattas av undantaget. Om det däremot t.ex. anges att en viss vara inte bör konsumeras, trots att dess försäljning är laglig, är det normalt fråga om sådan opinionsbildning eller åsiktspåverkan att yttrandet skyddas av TF. Av det skälet kan bestämmelsen inte heller anses ge stöd åt varningstexter avseende innehållet i medieprodukter, såsom bl.a. dagstidningar, böcker och musik. Det ska således t.ex. inte vara möjligt att i lag införa krav om att musikprodukter förses med varningstexter om att det före- kommer ett grovt språk i låttexterna. En text av det slaget har en sådan karaktär att den omfattas av grundlagarnas ändamål och omfattas därmed inte av det aktuella undantaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft10"&gt;En möjlighet till delegation finns redan i dag och har använts genom tobakslagen (1993:581) och lagen (2011:579) om leksakers säkerhet. Syftet med bestämmelsen är således att i grundlagen uttryck- ligen fastställa det nuvarande rättsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Med ”varningstext” förstås texter som har ett syfte att upplysa konsumenter om vissa skadliga egenskaper hos en viss produkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Med begreppet ”innehållsdeklaration” avses typiskt sett en lista&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;över vilka ämnen eller ingredienser som ingår i ett livsmedel eller någon annan produkt. Med ”annan liknande produktinformation” avses bl.a. uppgifter om hur en viss produkt – t.ex. ett läkemedel – ska användas eller hur den ska hanteras i avfallsledet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft37"&gt;Bestämmelsen torde i första hand bli tillämplig på text som före- kommer på tryckta förpackningar och på ”bipacksedlar”, dvs. den tryckta information som följer med t.ex. ett läkemedel. Det är även tänkbart att informationen är fristående i den meningen att den förekommer i skrifter – bl.a. informationsmaterial som delas ut på ett apotek – som inte är förpackningar eller bipacksedlar. Även den typen av information omfattas av delegationsbestämmelsen om den utgör ”varningstext, innehållsdeklaration eller annan liknande pro- duktinformation”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Det måste dock röra sig om information angående den aktuella produkten som lämnas av tillverkaren eller t.ex. en svensk distributör. Undantaget är således inte tillämpligt för att reglera uttalanden från fristående aktörer. Det omfattar t.ex. inte yttranden från kon- sumenter om produkten eller från journalister som rapporterar om denna. Sådana yttranden är inte produktinformation i den mening som avses i bestämmelsen och ska inte kunna inte styras av lag- stiftaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft31"&gt;Det föreslagna undantaget ger inte möjlighet att införa offentlig förhandsgranskning av information som ska spridas i en skrift som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;omfattas av TF. Det skulle stå i strid med censurförbudet. Bestäm- melsen möjliggör inte heller åtgärder som innebär förbud mot att använda vissa medier för att sprida den aktuella informationen eller några andra väsentliga ingrepp i TF:s förbud mot hindrande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;1 kap. 12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Undantag för barnpornografi (1 kap. 10 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagen är inte tillämplig på pornografiska bilder av personer vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;1 kap. 13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Förutsättningar för begränsningar (ny)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Lagstiftning som begränsar tryckfriheten med stöd av denna grund- lag får inte sträcka sig så långt att begränsningen utgör ett hot mot det fria meningsutbytet, den fria och allsidiga upplysningen eller det fria konstnärliga skapandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft12"&gt;Vid sådan lagstiftning som avses i första stycket gäller i övrigt vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 21 §, 22 § första stycket och 23§ regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft37"&gt;I paragrafen anges de allmänna förutsättningar som gäller för lag- stiftning som innebär begränsningar i tryckfriheten och som sker med stöd i grundlagen. Det handlar alltså om begränsningar som görs med stöd av s.k. delegationsbestämmelser i TF (bl.a. 1 kap. 11 §, 6 kap. 2 § och 7 kap. 3 §). I dessa bestämmelser ges möjlighet för lagstiftaren att reglera vissa frågor i vanlig lag. Grund- lagstiftaren har med andra ord delegerat dessa frågor till stiftaren av vanlig lag. Det gäller dock enbart frågor som huvudsakligen anses falla inom grundlagens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Förutom de krav som uppställs här måste sådan lagstiftning hållas inom de ramar som anges i den aktuella delegationsbestäm- melsen i grundlagen. Lagregleringen av kreditupplysningsverk- samhet måste exempelvis begränsas till ”yrkesmässig kreditupplys- ningsverksamhet” (se 11 § 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft21"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft37"&gt;I &lt;SPAN class="ft38"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges att grundlagarnas ändamål är avgörande vid bedömning av vad som utgör en tillåten begränsning som sker med stöd av en delegationsbestämmelse. En sådan begränsning får inte gå så långt att den innebär en hot mot dessa ändamål. Det innebär bl.a. att det inte ska vara tillåtet att i lag föreskriva om en begräns- ning som hotar de grundlagsskyddade massmediernas möjligheter att agera fritt och självständigt. Det ska t.ex. inte vara tillåtet att lagstifta om förhandsgranskning av något som ska publiceras i en tidning i syfte att förhindra upphovsrättsintrång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;är avsedd att förtydliga att begräns- ningsreglerna i RF är tillämpliga även inom TF:s tillämpningsområde. Den innebär inte någon saklig skillnad jämfört med vad som anses gälla i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Hänvisningen till begränsningsreglerna i RF innebär bl.a. att den s.k. proportionalitetsprincipen ska tillämpas vid begränsningar av tryck- och yttrandefriheten. En begränsning får således aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett att friheten över huvud taget får begränsas. Det innebär i korthet att lagstiftaren måste överväga om den planerade lagstift- ningen kan leda till det avsedda resultatet och om det finns mindre ingripande alternativ. Därutöver måste lagstiftaren göra en allmän bedömning av om fördelarna med den planerade lagstiftningen överväger det intrång som den kan innebära. Bestämmelsen är avsedd att lägga ett särskilt krav på tydlighet vid lagstiftning som sker med stöd i grundlagen. Lagstiftaren måste tydligt förklara vad som motiverar regleringen och redovisa sina överväganden i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;Hänvisningen till begränsningsreglerna i RF medför också att det särskilda lagstiftningsförfarandet i 2 kap. 22 § RF är tillämpligt vid begränsningar av tryck- och yttrandefriheten. Det innebär att ett förslag till lag som medför sådana begränsningar ska på begäran av lägst tio riksdagsledamöter vila i riksdagen i minst tolv månader innan det får antas. Undantag görs för det fallet att minst fem sjätte- delar av de röstande enas om beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Bestämmelsen berörs i kap. 12 (Förutsättningar för begräns- ningar av yttrandefriheten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft21"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355525x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft15"&gt;2 kap. Allmänna handlingars offentlighet&lt;SPAN class="ft179"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;2 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Offentlighetsprincipens syfte (2 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;2 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Begränsningar av offentlighetsprincipen (2 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om det behövs med hänsyn till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;rikets säkerhet eller dess förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;någon myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;intresset att förebygga eller beivra brott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;det allmännas ekonomiska intresse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;skyddet för någon enskilds personliga eller ekonomiska för- hållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;intresset att bevara någon djur- eller växtart.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft72"&gt;Varje begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om det i ett visst fall anses lämpligare, i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Efter bemyndigande i en sådan bestämmelse får dock regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämp- lighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft12"&gt;Utan hinder av andra stycket får i en sådan bestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen ges befogenhet att efter omständig- heterna medge att en viss handling lämnas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Lagtexten i 2 kap. har getts en språklig översyn utan syfte att förändra regleringen i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft21"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;2 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Om handlingsbegreppet (2 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Med en handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med ett tekniskt hjälpmedel. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft90"&gt;En upptagning som avses i första stycket anses förvarad hos en myn- dighet om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med ett tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. En samman- ställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft89"&gt;En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för auto- matiserad behandling anses dock inte förvarad hos myndigheten om sammanställningen innehåller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen till- gänglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;2 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Handling som sänds till befattningshavare (2 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Ett brev eller ett annat meddelande som är ställt personligen till den som innehar en befattning vid en myndighet anses som en allmän handling om handlingen gäller ett ärende eller en annan fråga som ankommer på myndigheten och inte är avsedd för mottagaren endast som innehavare av någon annan ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;2 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Riksdagen och kommunal församling (2 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Med myndigheter likställs i detta kapitel riksdagen och beslutande kommunala församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft21"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;2 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Inkommen handling (2 kap. 6 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En handling anses inkommen till en myndighet när den har anlänt till myndigheten eller kommit någon behörig befattningshavare till handa. I fråga om en upptagning som avses i 3 § första stycket gäller i stället att den anses inkommen till myndigheten när någon har gjort den tillgänglig för myndigheten på det sätt som anges i 3 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft89"&gt;En tävlingsskrift, ett anbud eller en annan sådan handling som enligt tillkännagivande ska avlämnas i ett förseglat omslag anses ha inkommit först vid den tidpunkt som har bestämts för öppnandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft12"&gt;En åtgärd som någon vidtar endast som ett led i teknisk bearbet- ning eller teknisk lagring av en handling som en myndighet har till- handahållit innebär inte att handlingen anses inkommen till den myn- digheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;2 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Upprättad handling (2 kap. 7 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;En handling anses upprättad hos en myndighet när den har expedierats. En handling som inte har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hör har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen inte hör till något visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft89"&gt;I stället för vad som föreskrivs i första stycket gäller att en hand- ling anses upprättad,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;dom och andra beslut, som enligt vad därom är föreskrivet ska avkunnas eller expedieras, samt protokoll och andra handlingar i vad de hänför sig till ett sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;andra protokoll och därmed jämförliga anteckningar hos myn- digheter, när handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts, dock inte protokoll hos riksdagens utskott, kom- muners revisorer eller statliga kommittéer eller hos en kommunal myn- dighet i ett ärende som denna endast bereder till avgörande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft21"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;2 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Utbyte av handlingar inom en myndighet (2 kap. 8 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;8 §&lt;/SPAN&gt;Har ett organ som ingår i eller är knutet till en myndighet eller ett annat allmänt organ överlämnat en handling till ett annat organ inom samma myndighetsorganisation eller framställt en handling för sådant överlämnande ska handlingen anses som därigenom inkommen eller upprättad endast då organen uppträder som självständiga i förhållande till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;2 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Minnesanteckning och koncept (2 kap. 9 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;En minnesanteckning som har tillkommit hos en myndighet och som inte har expedierats ska inte heller efter den tidpunkt då den enligt 7 § är att anse som upprättad anses som en allmän handling hos myndigheten, om den inte tas om hand för arkivering. Med minnes- anteckningar avses promemorior och andra uppteckningar eller upp- tagningar som har kommit till endast för ett ärendes föredragning eller beredning, dock inte till den del den har tillfört ärendet någon sakuppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft20"&gt;Ett utkast eller ett koncept till myndighetens beslut eller skrivelse och andra därmed jämställda handlingar som inte har expedierats anses som en allmän handling endast om den inte tas om hand för arkivering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;2 kap. 10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Teknisk bearbetning och lagring av handling (2 kap. 10 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;En handling som förvaras hos en myndighet endast som ett led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning anses inte som en allmän handling hos den myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;Som en allmän handling anses inte en handling som en myndighet förvarar endast i syfte att kunna återskapa information som har gått förlorad i en myndighets ordinarie system för automatiserad behandling av information (säkerhetskopia).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft21"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;2 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Vad som inte utgör allmän handling (2 kap. 11 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Som allmänna handlingar anses inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;brev, telegram eller andra sådana handlingar som har kommit in till eller upprättats hos en myndighet endast för befordran av ett med- delande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;meddelanden eller andra handlingar som har kommit in till eller upprättats hos en myndighet endast för offentliggörande i en periodisk skrift som ges ut av myndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;tryckta skrifter, ljud- eller bildupptagningar eller andra hand- lingar som ingår i bibliotek eller som från någon enskild har tillförts ett allmänt arkiv uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål eller privata brev, skrifter eller upptagningar som annars har överlämnats till en myndighet uteslutande för sådana ända- mål som nu har angetts,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;upptagningar av innehållet i handlingar som avses i 3, om upptag- ningen förvaras hos en myndighet där den ursprungliga handlingen inte skulle vara att anse som allmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft12"&gt;Det som föreskrivs i första stycket 3 om handlingar som ingår i biblio- tek tillämpas inte på upptagningar i en databas som en myndighet har tillgång till enligt avtal med en annan myndighet, om upptagningen är en allmän handling hos den myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;2 kap. 12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Om rätten att ta del av allmän handling (2 kap. 12 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Allmänna handlingar som får lämnas ut ska på begäran genast eller så snart det är möjligt tillhandahållas hos myndigheten utan avgift för den som önskar ta del av dem. Handlingar får även skrivas av, avbildas eller tas i anspråk för ljudöverföring. Kan en handling inte till- handahållas utan att en sådan del av den som inte får lämnas ut blir röjd, ska den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft12"&gt;En myndighet är inte skyldig att tillhandahålla en handling hos sig om det finns betydande hinder för det. Inte heller när det gäller upp- tagningar som avses i 3 § första stycket finns det någon sådan skyldig- het om sökanden utan större besvär kan ta del av upptagningen hos en närbelägen myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft21"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;2 kap. 13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Rätten att få kopia (2 kap. 13 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut. En myndighet är dock inte skyldig att i större utsträck- ning än vad som följer av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling i annan form än en utskrift. En myndighet är inte heller skyldig att framställa en kopia av en karta, ritning, bild eller annan i 3 § första stycket avsedd upptagning än som nyss har angetts, om svårig- het möter och handlingen kan tillhandahållas hos myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft12"&gt;En begäran att få en avskrift eller en kopia av en allmän handling ska behandlas skyndsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;2 kap. 14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Begäran att få ta del av allmän handling (2 kap. 14 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;En begäran att få ta del av en allmän handling görs hos den myn- dighet som förvarar handlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;Begäran ska prövas av den myndighet som anges i första stycket. Om särskilda skäl finns får dock i en sådan bestämmelse som avses i 2 § andra stycket föreskrivas att prövningen vid tillämpningen av bestämmelsen ska göras av en annan myndighet. I fråga om handlingar som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss myndighet får pröva frågan om utlämnande. I de nu nämnda fallen ska begäran om utlämnande genast hänskjutas till behörig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft12"&gt;En myndighet får inte på grund av att någon begär att få ta del av en allmän handling efterforska vem han eller hon är eller syftet med begäran i större utsträckning än som behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns hinder mot att handlingen lämnas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;2 kap. 15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Överklagande av beslut om utlämnande (2 kap. 15 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Om någon annan än riksdagen eller regeringen avslår en begäran att få ta del av en handling eller lämnar ut en allmän handling med ett förbehåll som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får sökanden föra talan mot beslutet. Talan mot ett beslut av ett statsråd ska föras hos regeringen och talan mot beslut av en annan myndighet hos domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft21"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft89"&gt;I den i 2 § nämnda lagen ska närmare anges hur talan mot beslut som avses i första stycket ska föras. En sådan talan ska alltid prövas skyndsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft12"&gt;Angående rätt att föra talan mot beslut av myndigheter som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;2 kap. 16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Sekretessmarkering på hemlig handling (2 kap. 16 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;En anteckning om hinder att lämna ut en allmän handling får göras endast på handlingar som omfattas av en sådan bestäm- melse som avses i 2 § andra stycket. Av sekretessmarkeringen ska framgå vilken bestämmelse som är tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;2 kap. 17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Överlämnande av handling till enskilt organ (2 kap. 17 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;I lag får föreskrivas att regeringen eller en beslutande kommunal församling får besluta att allmänna handlingar som hänför sig till en myndighets verksamhet som ska övertas av enskilt organ får över- lämnas till det organet för förvaring, om detta behöver handlingarna i verksamheten, utan att handlingarna därigenom upphör att vara all- männa. Ett sådant organ ska i fråga om de överlämnade handlingarna jämställas med en myndighet vid tillämpningen av &lt;NOBR&gt;12–16&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft89"&gt;I lag får även föreskrivas att regeringen får besluta att allmänna hand- lingar får överlämnas till Svenska kyrkan eller någon av dess organisa- toriska delar för förvaring, utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna. Detta gäller handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;myndigheter som har upphört och som har haft uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Svenska kyrkans beslutande församlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft12"&gt;Vid tillämpningen av &lt;NOBR&gt;12–16&lt;/NOBR&gt; §§ ska Svenska kyrkan och dess organisa- toriska delar jämställas med myndigheter i fråga om överlämnade hand- lingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft21"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;2 kap. 18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Om gallring och bevarande (2 kap. 18 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Grundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar ska bevaras samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;3 kap. Rätt till anonymitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;3 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Rätten till anonymitet (3 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;En författare till en tryckt skrift är inte skyldig att låta namn, pseudonym eller signatur framgå av skriften. Detsamma gäller för den som har meddelat uppgifter för offentliggörande enligt 1 kap. 2 § och för utgivare av en tryckt skrift som inte är periodisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 1 § och innehåller det grund- läggande anonymitetsskyddet för författare, meddelare och – i fråga om skrifter som inte är periodiska – utgivare. Språket i para- grafen har moderniserats och vissa redaktionella förändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;3 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Frågeförbud (3 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I mål om ansvar, skadestånd eller särskild rättsverkan på grund av tryckfrihetsbrott får ingen ta upp frågan om vem som är författare eller vem som är meddelare enligt 1 kap. 2 §. Detsamma gäller frågan om vem som är utgivare till en tryckt skrift som inte är periodisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft89"&gt;Om författare eller utgivare har angetts på en skrift som inte är periodisk, med namn eller med en pseudonym eller signatur som enligt vad som är allmänt känt syftar på en viss person, får dock frågan om han eller hon är ansvarig behandlas i målet. Detsamma gäller om någon i en skriftlig förklaring har uppgett sig vara författaren eller utgivaren eller i målet självmant har lämnat en sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft31"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § och innehåller ett förbud mot att i mål om tryckfrihetsbrott ta upp frågan om vem som är för- fattare, meddelare eller – i fråga om skrifter som inte är periodiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;– utgivare. Det är således den krets som har rätt att vara anonym enligt 1 § som skyddas. I bestämmelsen anges att undantag från fråge- förbudet kan förekomma. Här avses fall då uppgifter som identifierar en viss person har angetts på skriften eller då någon har förklarat sig vara författare eller utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;En språklig översyn av paragrafen har gjorts. Vissa formuleringar har hämtats från motsvarande bestämmelse i YGL (2 kap. 2 §), bl.a. genom att det anges att frågeförbudet tillämpas i ”mål om ansvar, skadestånd eller särskild rättsverkan”. Detta syftar inte till någon förändring i sak. Undantagen från frågeförbudet har placerats i ett särskilt stycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Bestämmelsen innebär att nuvarande 2 § andra stycket har tagits bort. Syftet med den nu borttagna bestämmelsen är att klar- lägga att frågeförbudet inte hindrar att mål om meddelarbrott handläggs i samma rättegång som mål om ansvar för tryckfrihets- brott. Bestämmelsen bör flyttas till tillämpningslagen. Någon fö- ändring i sak är inte avsedd därmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;3 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Tystnadsplikt (3 kap. 3 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av en tryckt skrift eller med en framställning som har varit avsedd att införas i en tryckt skrift får inte röja vad han eller hon därvid har fått veta om vem som är författare eller meddelare eller, i fråga om en skrift som inte är periodisk, utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft12"&gt;Tystnadsplikt enligt första stycket gäller även för den som på något annat sätt har varit verksam inom ett företag för utgivning av tryckta skrifter eller inom ett företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft9"&gt;I bestämmelsen slås en tystnadsplikt avseende massmediernas källor fast. Det får inte röjas vem som är författare eller meddelare eller vem som är utgivare av en tryckt skrift som inte är periodisk. Tillämp- ningsområdet för tystnadsplikten är mycket brett och omfattar alla som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av en tryckt skrift eller med en framställning som har varit avsedd att införas i en sådan skrift. Även andra som är verksamma hos t.ex. ett massmedieföretag kan omfattas av tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft35"&gt;Språkliga och redaktionella förändringar har gjorts. Lagtexten har delats upp i två stycken. I det &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;behandlas tystnads-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft37"&gt;plikt för dem som på något sätt har varit inblandade i publicerings- processen. Det &lt;SPAN class="ft38"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;avser tystnadsplikt för dem som på något annat sätt är verksamma hos t.ex. ett tidningsföretag och därvid får kännedom om uppgifter som omfattas av tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft31"&gt;I den nya lydelsen av bestämmelsen används begreppet ”med- delare”. Det används i stället för den nuvarande formuleringen ”har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;3 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Undantag från tystnadsplikt (3 kap. 3 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Tystnadsplikt enligt 3 § gäller inte i följande fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Den som tystnadsplikten ska skydda har samtyckt till att hans eller hennes identitet röjs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Det är tillåtet enligt 2 § andra stycket att behandla frågan om identiteten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Det rör sig om något av de brott av meddelare, författare eller andra upphovsmän eller av utgivare som avses i 7 kap. 3 § andra stycket 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;En domstol finner i fråga om brott enligt 7 kap. 2 § eller 3 § första stycket 2 eller 3 att det är nödvändigt att uppgifter lämnas om den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gär- ningen har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen; sådana uppgifter lämnas vid en förhandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;En domstol finner i något annat fall att det är av synnerlig vikt av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse att en uppgift om identi- teten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under san- ningsförsäkran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft9"&gt;I paragrafen anges vissa undantag från tystnadsplikten i 3 §. Den motsvarar nuvarande 3 § andra stycket. Uppräkningen i paragrafen är uttömmande och några ytterligare undantag får alltså inte före- komma. Det har gjorts språkliga och redaktionella förändringar, bl.a. har varje punkt i uppräkningen blivit en särskild mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Den nuvarande regleringen innehåller en uppmaning till dom- stolarna att utöva en strikt processledning så att inte frågor ställs som kan inkräkta på tystnadsplikten (se nuvarande 3 § tredje stycket). Den bestämmelsen har tagits bort från grundlagen. Självklart måste domstolen i denna typ av mål vara särskilt uppmärksam på att för- hörspersonerna kan ha tystnadsplikt och att frågor som kan inkräkta på tystnadsplikten inte ställs. Men den bedömningen har gjorts att anmaningen kan flyttas till tillämpningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;3 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Efterforskningsförbud (3 kap. 4 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte efterforska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;författaren till en framställning som har införts eller varit avsedd att införas i en tryckt skrift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;den som har utgett eller avsett att utge en framställning i en sådan skrift, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;den som har meddelat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft12"&gt;Förbudet i första stycket hindrar inte efterforskning när det behövs för åtal eller något annat ingripande som inte står i strid med denna grundlag. I sådana fall ska dock den i 3 § angivna tystnadsplikten iakt- tas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller det s.k. efterforsknings- förbudet. Förbudet riktar sig till det allmänna och hindrar alltså inte enskilda från att efterforska källor. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges det undantag från efterforskningsförbudet som gör att efterforskning får bedrivas när det behövs för åtal eller något annat ingripande som är förenligt med grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;I bestämmelsen har vissa språkliga och redaktionella förändringar gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;3 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Repressalieförbud (3 kap. 4 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte ingripa mot någon för att han eller hon i en tryckt skrift har brukat sin tryckfrihet eller medverkat till ett sådant bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft35"&gt;I paragrafen uttrycks det s.k. repressalieförbudet. Det motsvarar nuvarande 4 § andra stycket, som infördes år 2011 (prop. 2009/10:81). Några förändringar i den bestämmelsen har inte gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;3 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Straff (3 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Till böter eller fängelse i högst ett år ska den dömas som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft12"&gt;1. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot sin tystnadsplikt enligt 3 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft21"&gt;553&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1099 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet på en tryckt skrift mot hans eller hennes vilja sätter ut namn, pseudonym eller signatur på en författare, meddelare eller, i fall som avses i 1 §, utgivare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet på skriften som författare, utgivare eller meddelare sätter ut namn, pseudonym eller signatur som avser en annan person än den verkliga författaren, utgivaren eller meddelaren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;uppsåtligen efterforskar i strid med 5 §, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;uppsåtligen ingriper i strid med 6 §, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft12"&gt;Allmänt åtal för brott som avses i första stycket &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; får väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 §. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;straff- sanktioneras flera av de förbud som anges i detta kapitel. Straffet för överträdelser är böter eller fängelse i högst ett år. Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;följer att det endast är brott mot efterforsknings- resp. repres- salieförbudet som hör under allmänt åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Lagtexten har arbetats om språkligt och en punktuppställning införts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;3 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Andra upphovsmän (3 kap. 6 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i detta kapitel om författare gäller även andra upp- hovsmän till framställningar som har införts eller varit avsedda att införas i tryckta skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Genom den här bestämmelsen klargörs att även andra upphovsmän än författare har rätt till det skydd som framgår av 3 kap. Det kan t.ex. avse illustratörer och fotografer. Det har gjorts viss språklig bearbetning av författningstexten, bl.a. genom att det här uttryck- ligen anges att de regler som avser författare ”gäller” även andra upphovsmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft21"&gt;554&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;4 kap. Tryckta skrifters framställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;4 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Etableringsfrihet (4 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Var och en har rätt att själv eller med hjälp av andra framställa tryckta skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft37"&gt;Av paragrafen framgår att var och en har rätt att framställa tryckta skrifter. Bestämmelsen uttrycker en del av etableringsfriheten på tryckfrihetens område och garanterar i första hand friheten att driva tryckeri. Två förändringar av betydelse har genomförts. För det första framgår av lagtexten att skyddet gäller för ”var och en” och inte, som enligt dagens ordning, enbart för svenska med- borgare eller svenska juridiska personer (se vidare 1 kap. 1 §). Av 14 kap. 4 § följer att skyddet för andra än svenska medborgare kan begränsas i vanlig lag. För det andra används här ”framställa tryckta skrifter” i stället för den uttryckliga hänvisning till tryckpressen som görs i den nuvarande regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft11"&gt;4 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Ursprungsuppgifter (4 kap. 2 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En skrift som är tryckt i Sverige och som är avsedd att ges ut här ska innehålla tydliga uppgifter om vem som har tryckt skriften och om ort och år för tryckningen. Detsamma gäller en skrift som är mång- faldigad här genom fotokopiering eller någon liknande teknik och för vilken utgivningsbevis gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft12"&gt;Skyldigheten att sätta ut uppgifter enligt första stycket gäller inte bild- eller tillfällighetstryck enligt 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft9"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 2 § första stycket. Här behand- las skyldigheten att sätta ut s.k. ursprungsuppgifter på tryckta skrifter eller på skrifter som har mångfaldigats på något annat sätt och för vilka utgivningsbevis gäller (se 1 kap. 7 § andra stycket 1). Skyldigheten gäller inte s.k. bild- eller tillfällighetstryck enligt 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Innehållet i bestämmelsen har delats upp i flera meningar och i två stycken. Vidare har språket i lagtexten förenklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;Paragrafen innebär att den nuvarande hänvisningen till den s.k. stencilregeln i 1 kap. försvinner (se nuvarande 2 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft21"&gt;555&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p710 ft10"&gt;Hänvisningen är främst en upplysning och har bedömts kunna tas bort utan några rättsliga följder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;4 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Bild- eller tillfällighetstryck (4 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Med bild- eller tillfällighetstryck avses i denna grundlag vykort och bildalbum, visitkort och notifikationer, adresskort, etiketter, blanketter, affärstryck såsom reklam- och emballagetryck samt andra sådana tryck- saker. Uttrycket avser enbart tryck i vilket tryckfrihetsbrott kan anses uteslutet på grund av texten eller framställningen i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft10"&gt;I paragrafen definieras s.k. bild- eller tillfällighetstryck. Bestäm- melsen har bearbetats språkligt och redaktionellt. Av 2 § framgår att bild- och tillfällighetstryck är undantaget från kravet på att ange ursprungsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Som framgår av första meningen i den aktuella bestämmelsen utgår definitionen från ett antal konkreta exempel på trycksaker. Av andra meningen framgår att enbart trycksaker i vilka tryckfri- hetsbrott framstår som uteslutet omfattas av begreppet bild- eller tillfällighetstryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;I andra meningen har ”tryckfrihetsbrott” fått ersätta begreppet ”tryckfrihetsmissbruk”, som har bedömts vara alltför vagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;4 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Skyldighet att bevara exemplar samt pliktleverans (4 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter om skyldighet att bevara exemplar av en tryckt skrift för granskning och att lämna exemplar av en sådan skrift till bibliotek eller arkiv får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft9"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 4 § och ger möjlighet att i lag införa bestämmelser om att exemplar av tryckta skrifter ska bevaras för att möjliggöra en straffrättslig granskning. Bestämmelsen ger även stöd för en lagstadgad plikt att leverera exemplar till bibliotek eller arkiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;Bestämmelsen har formulerats om och fått en lydelse som liknar motsvarande paragrafer i YGL (nuvarande 3 kap. 6 och 9 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft21"&gt;556&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;4 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Straff (4 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Den som framställer en skrift och därvid bryter mot 2 § första stycket döms till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;5 kap. Utgivning av periodiska skrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;5 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Ägare till periodiska skrifter (5 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Var och en får vara ägare till en periodisk skrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;Av paragrafen framgår att var och en har rätt att äga en periodisk skrift. Ägaren, som kan vara en fysisk eller juridisk person, har en central betydelse i det tryckfrihetsrättsliga systemet. Det är ägaren som ansvarar för att skriften har en utgivare och som enligt 8 kap. kan få bära det straffrättsliga ansvaret om utgivare saknas eller inte längre är behörig. Av övriga bestämmelser i 5 kap. framgår andra skyldigheter som åvilar ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft35"&gt;I den nu aktuella bestämmelsen har lagtexten ändrats så att skyddet riktar sig till ”var och en” och inte, som enligt dagens ordning, enbart till svenska medborgare eller svenska juridiska personer (se vidare 1 kap. 1 § och 4 kap. 1 §). Av 14 kap. 4 § följer att skyddet för andra än svenska medborgare kan begränsas i vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;5 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Behörighetskrav för utgivare (5 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En periodisk skrift ska ha en utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft12"&gt;Utgivaren ska ha hemvist i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft35"&gt;Bestämmelsen slår i &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;fast att en periodisk skrift ska ha en utgivare. Kravet på utgivare innebär att det alltid ska finnas en utgivare för en periodisk skrift som dessutom uppfyller de behörig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft21"&gt;557&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;hetskrav som uppställs i andra stycket. Den nuvarande bestäm- melsen i 8 § om skyldighet att utse ny utgivare vid behörighets- brister hos den förre utgivaren har mot den bakgrunden tagits bort, se vidare kommentaren till 4 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges behörighetskraven för utgivaren. Dessa innebär att utgivaren ska ha hemvist i Sverige och inte får vara underårig eller försatt i konkurs. Vidare får han eller hon inte ha förvaltare. Det uppställs således inte längre något krav i grundlagen på att utgivaren ska vara svensk medborgare. Att utgivaren ska vara en fysisk person är förutsatt och framgår indirekt av kraven i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Det har gjorts språkliga förändringar i bestämmelsen. Dessutom har det andra stycket i den nuvarande paragrafen tagits bort som en följd av att något krav på svenskt medborgarskap för ägaren inte ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;5 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Utgivarens befogenhet (5 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft12"&gt;3 § Utgivare för en periodisk skrift utses av skriftens ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft12"&gt;Utgivaren ska ha befogenhet att utöva tillsyn över skriftens offent- liggörande och bestämma över dess innehåll så att ingenting får införas i den mot hans eller hennes vilja. Varje inskränkning i denna befogen- het ska vara utan verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft10"&gt;I paragrafen behandlas två olika men ändå sammanhängande frågor. Genom &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;slås fast att det är ägaren till en periodisk skrift som ska utse skriftens utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;följer att utgivaren ska ha befogenhet att vägra publicera det som han eller hon inte vill ta ansvar för eller av andra skäl anser vara olämpligt att publicera. Utgivarens befogenhet inne- bär vidare en rätt att utöva tillsyn över skriftens offentliggörande, vilket bl.a. betyder att utgivaren ska ha full insyn i verksamheten. Varje inskränkning i utgivarens befogenhet ska vara utan verkan. Detta betyder att grundlagen här gäller framför t.ex. annan rättslig reglering (främst av marknadsrättslig eller arbetsrättslig natur) eller instruktioner från ägaren som kan tänkas vara i konflikt med prin- cipen om utgivarens befogenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Texten i andra stycket har formulerats om med utgångspunkt i de formuleringar som förekommer i nuvarande 4 kap. 3 § YGL,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft21"&gt;558&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1108 ft10"&gt;som är motsvarande bestämmelse i den grundlagen. Någon fö- ändring i sak är inte avsedd därmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;5 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Anmälan av utgivare (5 kap. 4 och 8 §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;När utgivare har utsetts, ska ägaren anmäla detta till en myndighet som anges i lag. Anmälan ska innehålla bevis om att utgivaren är behörig enligt 2 § och en förklaring om att han eller hon har åtagit sig uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft12"&gt;Närmare bestämmelser om anmälan och om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar i första hand nuvarande 4 §. Vissa språk- liga och redaktionella ändringar har gjorts i syfte att bestämmelsen ska bli mer lättläst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;läggs fast en skyldighet för ägaren att till en i lag angiven myndighet anmäla att en utgivare har utsetts. Anmälan ska innehålla bevis om att utgivaren uppfyller behörighetskraven enligt 2 § och att han eller hon har åtagit sig uppdraget. Enligt den nuvarande ordningen ska utgivaranmälan göras till Patent- och registrerings- verket (PRV).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft35"&gt;Texten i &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;är ny och ger möjlighet att i lag meddela mer detaljerade bestämmelser om anmälan. Det möjliggör även lag- stiftning om en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden beträf- fande utgivaren. Skyldigheten enligt nuvarande 8 § första stycket andra meningen rörande intyg om att den förre utgivaren har erhållit del av anmälan kan med den här ordningen regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;5 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Utgivningsbevis (5 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;En periodisk skrift ska ha utgivningsbevis. Ett sådant bevis med- delas av den myndighet som avses i 4 § och gäller i tio år från utfärdandet. Ansökan om utgivningsbevis görs av ägaren till skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;I paragrafen behandlas vissa grundläggande aspekter på frågan om utgivningsbevis för periodiska skrifter. Den kan sägas innebära att de mest centrala delarna i nuvarande 5 § samlas ihop och placeras i en egen grundlagsbestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;559&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I den &lt;SPAN class="ft11"&gt;första meningen &lt;/SPAN&gt;anges ett krav på att en periodisk skrift ”ska ha utgivningsbevis”. Skrivningen ersätter formuleringen i nuvarande 5 § första stycket om att en ”periodisk skrift får inte utgivas” innan utgivningsbevis har utfärdats. Den formuleringen kan ge det fel- aktiga intrycket att grundlagsskyddet inte gäller för periodiskt utgivna skrifter som saknar utgivningsbevis. Bestämmelsen ändras här i syfte att tydliggöra att kravet på utgivningsbevis i första hand är av administrativ natur. Den förändrade lagtexten påverkar inte det förhållandet att kravet på utgivningsbevis är straffsanktionerat, se 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Av den &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra meningen &lt;/SPAN&gt;framgår att utgivningsbevis utfärdas av samma myndighet som tar emot anmälan om utgivare. Det anges vidare att utgivningsbeviset gäller i tio år från utfärdandet (om för- nyelse av utgivningsbevis, se 6 §). Ansökan om utgivningsbevis görs enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;tredje meningen &lt;/SPAN&gt;av skriftens ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;5 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Utfärdande av utgivningsbevis (5 kap. 5, 7 och 8 §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6 §&lt;/SPAN&gt;Utgivningsbevis ska utfärdas om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;det framgår att skriften är avsedd att vid särskilda tider och under en bestämd titel ges ut med minst fyra nummer årligen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;utgivare har anmälts enligt 4 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;skriftens titel inte lätt kan förväxlas med titeln på någon annan skrift för vilken utgivningsbevis gäller eller har gällt inom två år från ansökan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft12"&gt;Närmare bestämmelser om utfärdande och förnyelse av utgivnings- bevis samt om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Här anges kraven för att utgivningsbevis ska utfärdas. Innehållet i &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar de krav som uppställs i nuvarande 5 § och, till vissa delar, 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Bestämmelsen innebär att det görs relativt omfattande språkliga och redaktionella förändringar i dagens reglering i 5 och 7 §§ i fråga om utfärdande av utgivningsbevis. Syftet är att minska den höga detaljnivån och därmed göra grundlagen mer lättillgänglig. De ingrepp som görs i lagtexten har inte bedömts innebära några väsentliga för- ändringar i grundlagsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;punkt 1 &lt;/SPAN&gt;ska det framgå av ansökan att skriften uppfyller definitionen på periodisk skrift enligt 1 kap. 8 §. En ytterligare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;560&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft10"&gt;förutsättning för utgivningsbevis är, enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;punkt 2&lt;/SPAN&gt;, att anmälan av utgivare har gjorts på det sätt som föreskrivs i 4 §. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;punkt 3 &lt;/SPAN&gt;upp- ställs ett skydd mot att utgivningsbevis utfärdas för periodiska skrifter med titlar som är förväxlingsbara. Detta s.k. titelskydd avser i första hand titeln på skrifter för vilka utgivningsbevis gäller. Skyddet är dock dessutom utvidgat till titlar på skrifter där utgiv- ningsbeviset har upphört inom de två senaste åren. Enligt den nuvarande regleringen följer detta av 7 §. Här placeras den bestäm- melsen tillsammans med den övriga regleringen av frågan om förut- sättningar för utgivningsbevis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft35"&gt;Av &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att detaljbestämmelser om utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis samt om ändrade förhållanden får meddelas i lag. En lagstiftning av det slaget finns för närvarande till viss del i tillämpningslagen. Det här stycket innebär emellertid att dagens detaljerade grundlagsreglering i 5 § fjärde till sjätte styckena om förnyelse av utgivningsbevis kan placeras i tillämpningslagen. En sådan lösning liknar den som har valts i YGL i fråga om utgivnings- bevis för s.k. databasverksamhet, se nuvarande 1 kap. 9 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft11"&gt;5 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Återkallelse av utgivningsbevis (5 kap. 6 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Utgivningsbevis får återkallas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;om förutsättningarna för att utfärda ett sådant bevis inte längre&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft72"&gt;finns,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;om utgivningen inte har påbörjats inom sex månader från utfärdandet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;om utgivning sedan två år inte sker enligt vad som gäller för periodiska skrifter enligt 1 kap. 8 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft12"&gt;Närmare bestämmelser om återkallelse av utgivningsbevis meddelas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;Här anges under vilka omständigheter ett utgivningsbevis kan åter- kallas. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Även i den här bestämmelsen har det gjorts relativt omfattande språkliga och redaktionella förändringar i förhållande till dagens ordning. Den innebär att vissa bestämmelser tas bort från grund- lagen och placeras på lagnivå. Syftet är att minska den höga detalj- nivån och därmed göra grundlagen mer lättillgänglig. De ingrepp som görs i grundlagstexten har inte bedömts innebära några för- ändringar i skyddet av betydelse. De förutsätter dock att en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft21"&gt;561&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;översyn av främst tillämpningslagen görs eftersom den reglering som tas bort här i första hand kommer att placeras där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att återkallelse kan aktualiseras i tre huvudsituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft37"&gt;För det första (punkt 1) kan frågan bli aktuell om det visar sig att förutsättningarna för att utfärda bevis inte längre är uppfyllda. Här måste således en jämförelse med innehållet i 6 § göras. Kommer det t.ex. till registreringsmyndighetens kännedom att behörig utgivare inte längre finns, bör utgivningsbeviset återkallas. Till den här kategorin med återkallelsegrunder hör även fallet då den aktuella titeln används på ett sätt som kommer i konflikt med någon annans titelskydd. Det kan t.ex. avse att titeln ges sådana typografiska lik- heter med en annan titel med utgivningsbevis att förväxling lätt kan ske (jfr nuvarande 6 § första stycket 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;De andra två huvudfallen (punkt 2 och 3) då utgivningsbeviset kan återkallas avser situationer då skriften inte ges ut som planerat. Det kan vara att utgivningen inte har påbörjats inom sex månader från utfärdandet eller att utgivningsplanen inte följs sedan en längre tid (två år).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;får närmare bestämmelser om återkallelse av utgivningsbevis meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;5 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Ställföreträdare (5 kap. 9 och 10 §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;En utgivare får utse en eller flera ställföreträdare. Vad som sägs om utgivare i &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ gäller också för ställföreträdare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft12"&gt;Om utgivarens uppdrag upphör faller också ställföreträdarens upp- drag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;I paragrafen behandlas frågan om ställföreträdare för utgivare. Bestämmelsen innebär att regleringen i TF om ställföreträdare i det här avseendet blir i stort sett parallell med YGL. Detaljnivån blir därmed betydligt lägre, bl.a. genom att det inte längre i detalj anges under vilka förutsättningar utgivaren får lämna över sina befogen- heter till ställföreträdaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Av &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att det är utgivaren som utser ställ- företrädare. Vidare anges att bestämmelserna om behörighetskrav, om utgivares befogenheter i fråga om det redaktionella arbetet och om utgivaranmälan ska tillämpas även när det gäller ställföreträdare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;562&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;är ställföreträdarens uppdrag knutet till utgivarens. Om utgivarens uppdrag upphör, bortfaller även ställ- företrädarens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;5 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Uppgift om utgivare (5 kap. 11 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;På varje nummer av en periodisk skrift ska utgivarens namn sättas ut. När en ställföreträdare har trätt in anges i stället ställföreträdarens namn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 § och behandlar skyldig- heten att sätta ut utgivarens namn på varje nummer av en periodisk skrift. Språket har förenklats och paragrafen gjorts kortare genom att viss text rörande ställföreträdare tagits bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;5 kap. 10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Straff (5 kap. 12 &lt;NOBR&gt;–14&lt;/NOBR&gt; §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Till böter döms&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;ägaren till en periodisk skrift som ges ut utan att utgivningsbevis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft89"&gt;finns,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;den som på en periodisk skrift anger sitt namn som utgivare eller ställföreträdare utan att vara behörig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;den som i en anmälan eller ansökan enligt 4 eller 5 § mot bättre vetande lämnar oriktiga uppgifter eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;den som ger ut en periodisk skrift i strid med utgivningsförbud enligt 7 kap. 9 § eller tillfälligt utgivningsförbud enligt 10 kap. 9 § eller en skrift som uppenbart utgör en fortsättning av en sådan skrift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft12"&gt;Till penningböter döms utgivare eller ställföreträdare som inte sätter ut uppgifter om namn på det sätt som anges i 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft10"&gt;Paragrafen innebär att vissa av bestämmelserna i detta kapitel straff- sanktioneras. Den har sin närmaste motsvarighet i nuvarande 12– 14 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Det &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller sanktioner mot överträdelse av bestäm- melserna om krav på utgivningsbevis för periodisk skrift samt mot felaktiga uppgifter om utgivare och ställföreträdare som sätts ut på en periodisk skrift. Vidare är det straffbart att mot bättre vetande lämna felaktiga uppgifter i en anmälan av utgivare m.m. och i en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft21"&gt;563&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;ansökan om utgivningsbevis eller ge ut en skrift i strid med utgiv- ningsförbud eller tillfälligt utgivningsförbud. Påföljden är böter. Den nuvarande möjligheten att i vissa speciella fall döma till fängelse har tagits bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;kan utgivare eller ställföreträdare dömas till penningböter om inte namnet på honom eller henne sätts ut på den periodiska skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Den nu aktuella bestämmelsen innebär att vissa av de gärningar som i dag är kriminaliserade tas bort från det straffbara området. I några fall kan de komma att omfattas av bestämmelser i lag som meddelas med stöd av 11 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;5 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;I lag får föreskrivas straff för den som bryter mot en föreskrift i lag som har meddelats med stöd av 4, 6 eller 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;Bestämmelsen är ny för TF. Den innebär att sådan lagstiftning som möjliggörs genom bestämmelserna i 4, 6 eller 7 § även kan innehålla straffbestämmelser. Motsvarande ordning förekommer i nuvarande 1 kap. 9 § sjätte stycket YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;6 kap. Tryckta skrifters spridning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;6 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Rätten att sprida skrifter (6 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Var och en har rätt att själv eller med hjälp av andra sprida tryckta skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft10"&gt;Genom bestämmelsen garanteras friheten att sprida tryckta skrifter. Den är en central del av etableringsfriheten och innebär t.ex. att det inte får uppställas något tillståndskrav för den som säljer böcker eller tidskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;Paragrafen anger att spridningsrätten avser rätten att ”sprida tryckta skrifter”. I förhållande till den nuvarande lydelsen av 1 § tas uttrycken ”till salu hålla” och ”försända” bort. Dessa formuleringar har inte någon självständig rättslig betydelse utan kan betraktas som exempel på vad som ryms inom uttrycket ”sprida tryckta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft21"&gt;564&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1111 ft31"&gt;skrifter” (SOU 1947:60 s. 240 f.). Syftet med att ta bort de nämnda uttrycken är att ge bestämmelsen en mindre ålderdomlig prägel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;6 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft11"&gt;Undantag för spridning av pornografisk bild och visst annat material (6 kap. 2 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Utan hinder av denna grundlag gäller vad som anges i lag om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;någon visar en pornografisk bild på eller vid en allmän plats genom skyltning eller annat liknande förfarande på ett sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt eller utan föregående beställning sänder eller tillställer på annat sätt någon en sådan bild;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;någon sprider bland barn och ungdom en tryckt skrift som genom sitt innehåll kan verka förråande eller annars medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Här anges vissa undantag från spridningsrätten. På dessa områden gäller i stället vad som bestäms i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Bestämmelsen har arbetats om i språkligt och redaktionellt avse- ende. Däremot har de använda begreppen inte ändrats. Det har inte heller i övrigt gjorts några förändringar i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Den delegationsmöjlighet som anges i &lt;SPAN class="ft11"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;tar sikte på visning av pornografisk bild vid allmän plats eller på fall när sådant material skickas till någon utan beställning. Bestämmelsen ger stöd åt straffstadgandet i 16 kap. 11 § brottsbalken om otillåtet för- farande med pornografisk bild, som alltså tillämpas även om den aktuella bilden är en tryckt skrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;behandlas spridning bland barn och ungdom av tryckta skrifter som genom sitt innehåll kan verka förråande m.m. Den här bestämmelsen ger stöd för straffstadgandet i 16 kap. 12 § brottsbalken om förledande av ungdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;6 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Spridning av kartor (6 kap. 2 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I lag får meddelas föreskrifter med syfte att förebygga spridning genom tryckta skrifter av kartor, ritningar eller bilder som återger Sverige helt eller delvis och innehåller upplysningar av betydelse för rikets för- svar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft21"&gt;565&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft31"&gt;Bestämmelsen innebär att rätten att sprida visst kartmaterial m.m. begränsas i lag, trots att det rör sig om tryckta skrifter. Undantaget har placerats i en egen paragraf. Vissa språkliga och redaktionella förändringar har gjorts i författningstexten med utgångspunkt i mot- svarande bestämmelser i YGL (3 kap. 7 § och 12 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;6 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Distributionsplikt (6 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tillstånd att bedriva postverksamhet får inte vägra eller ställa särskilda villkor för att distribuera en skrift på grund av dess innehåll. Denna distributionsplikt gäller såväl adresserade som oadres- serade försändelser. Skyldigheten att distribuera skrifter gäller inte i de fall det skulle innebära en överträdelse enligt 5 eller 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft12"&gt;Den som bedriver postverksamhet och som har mottagit en skrift för befordran ska inte anses som skriftens spridare enligt 8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Bestämmelsen innehåller den s.k. distributionsplikten för den som har tillstånd att bedriva postverksamhet. Tillståndshavare får inte vägra att distribuera en skrift på grund av dess innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges vilka som omfattas av distributionsplikten. Utan att det avses innebära någon förändring mot gällande rätt har begreppen ”postbefordringsföretag” och ”allmän trafikanstalt” ersatts med ”den som har tillstånd att bedriva postverksamhet”. Uttrycket ”postverksamhet” definieras i 1 kap. 2 § postlagen (2010:1045) och torde inte ge upphov till några tillämpningssvårigheter. Begreppet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft10"&gt;”allmän trafikanstalt” har tagits bort eftersom det har förlorat sin betydelse genom avregleringen av transportsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Med ”den som har tillstånd” avses den som har fått tillåtelse att bedriva postverksamhet enligt en särskild tillståndsordning. En sådan finns i dag i postlagen. Skulle denna ordning upphävas, så att något särskilt tillstånd inte fordras för att bedriva postverksamhet, kommer i enlighet med det sagda någon distributionsplikt inte att finnas. Detta får ses som en logisk följd av att konkurrensen öppnas och ingen därmed får möjlighet att hindra oönskad distribution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft35"&gt;I första meningen sägs vidare att de som omfattas av bestäm- melsen inte får vägra att distribuera eller ställa särskilda villkor för att distribuera en skrift med hänvisning till dess innehåll. Med särskilda villkor förstås att alla skrifter ska behandlas lika vad gäller t.ex. viktgränser och porto. Detta krav finns även i gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft21"&gt;566&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1030 ft37"&gt;Paragrafens andra mening är ny. Den innehåller en bestämmelse som avser att omöjliggöra för dem som omfattas av bestämmelsen att neka distribution på grund av en skrifts innehåll med hänvisning till att försändelserna är oadresserade. Det har hittills kunnat ske med hänvisning till postlagens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Distributionsplikten gäller inte skrifter som saknar ursprungs- uppgifter eller är tagna i beslag, konfiskerade eller belagda med utgiv- ningsförbud. Detta framgår av sista meningen i första stycket och innebär inte någon förändring i förhållande till gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Andra stycket i bestämmelsen avser att undanta dem som har till- stånd att bedriva postverksamhet från det ansvar för tryckfrihetsbrott som annars drabbar spridaren enligt bestämmelserna i 8 kap. Inte heller denna bestämmelse avviker från vad som gäller i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;Paragrafen har flyttats så att den inte längre ligger sist i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;6 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Straff för spridaren (6 kap. 3 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Om en skrift saknar en ursprungsuppgift som avses i 4 kap. 2 § straffas spridaren med penningböter. Detsamma gäller om en sådan upp- gift är felaktig och spridaren känner till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft9"&gt;Bestämmelsen innebär att en spridare straffas med penningböter vid spridning av en skrift som saknar någon ursprungsuppgift enligt 4 kap. 2 §. Här avses således bl.a. uppgifter om tryckare samt om ort och år för tryckningen. Straffbestämmelsen gäller även om ursprungsuppgifterna är felaktiga och spridaren känner till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Författningstexten har arbetats om språkligt för att underlätta läs- ningen. Bland annat införs begreppet ”ursprungsuppgifter” för att beskriva de uppgifter som avses i 4 kap. 2 §. Vidare har paragrafen delats upp i två bestämmelser, se 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft21"&gt;567&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;6 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Straff för spridning vid beslag m.m. (6 kap. 3 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft89"&gt;6 § Den som sprider en tryckt skrift i vetskap om att den har lagts under beslag eller förklarats konfiskerad straffas med böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som sprider en tryckt skrift som har getts ut i strid med ett förbud enligt denna grundlag mot skriftens utgivning eller uppenbart utgör en fortsättning av en skrift som avses med ett sådant förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Genom bestämmelsen straffbeläggs spridning av tryckta skrifter som har lagts under beslag eller förklarats konfiskerade eller som sker i strid med ett utgivningsförbud. Spridaren blir dock endast ansvarig om han eller hon har spritt skriften i vetskap om ett sådant beslut (beslag, konfiskation eller utgivningsförbud) som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Lagtexten motsvarar nuvarande 3 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;7 kap. Tryckfrihetsbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;7 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Tryckfrihetsbrott (7 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Med tryckfrihetsbrott förstås i denna grundlag de gärningar som anges i 4 och 5 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft10"&gt;Ordet ”grundlag” har här liksom i övrigt i TF ersatt ordet ”för- ordning”. I övrigt har bestämmelse inte ändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;7 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Dolda meddelanden (7 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Ett tillkännagivande i en annons eller i ett annat sådant meddelande ska inte anses vara ett tryckfrihetsbrott om det av meddelandets inne- håll inte omedelbart framgår att ansvar för ett sådant brott kan bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft12"&gt;Är meddelandet straffbart tillsammans med en omständighet som inte omedelbart framgår av meddelandets innehåll, gäller vad som anges om det i lag. Detsamma gäller ett meddelande som genom chiffer eller på något annat sätt är dolt för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft21"&gt;568&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Paragrafen avser s.k. dolda meddelanden. Det har gjorts språkliga och redaktionella förändringar. Formuleringen ”kan bli aktuellt” har ersatt det nuvarande ”kan ifrågakomma”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;Bestämmelsen tar sikte på situationen då innehållet i en annons eller ett annat sådant meddelande är brottsligt men där det brottsliga är dolt i den meningen att det inte omedelbart framgår av innehållet. I sådana fall ska ansvar för tryckfrihetsbrott inte förekomma. Den som bär det tryckfrihetsrättsliga ansvaret för skriften har då normalt inte möjlighet att bedöma om meddelandet är brottsligt eller inte och ska då inte heller behöva svara straffrättsligt. Är med- delandet brottsligt tillsammans med någon annan omständighet som inte framgår av t.ex. en annons eller en notis, ska brottet bedömas enligt vanlig lag. Det kan bl.a. avse ett meddelande som endast tillsammans med någon annan uppgift – som inte publiceras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft10"&gt;– utgör förtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;7 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Meddelarbrott (7 kap. 3 § första och andra styckena TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om någon lämnar ett meddelande för offentliggörande som avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till något av de brott som anges i andra stycket nedan, gäller vad som anges i lag om det brottet. Detsamma gäller om brottet begås av den som, utan att ansvara enligt 8 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att införas i en tryckt skrift som författare eller annan upphovsman eller som utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft89"&gt;De brott som avses i första stycket är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, för- beredelse eller stämpling till ett sådant brott;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges isär- skild lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft9"&gt;Bestämmelsen är av stor praktisk betydelse och anger undantagen från meddelarfriheten. I förhållande till nuvarande 3 § har språkliga förändringar gjorts och en ny styckesindelning införts. Vidare har bestämmelsen om anskaffarbrott flyttats och placerats i en särskild paragraf, se 4 §. Några materiella förändringar genomförs inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;Av &lt;SPAN class="ft70"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att bestämmelsen tar sikte på med- delare enligt 1 kap. 2 §, författare och andra upphovsmän samt på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft21"&gt;569&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;utgivare. Det är enbart personer som inte bär det straffrättsliga ansvaret enligt 8 kap. som avses. Undantaget innebär att vanlig lag ska tillämpas om någon ur den nämnda personkretsen lämnar ett med- delande eller på något annat sätt medverkar till en framställning och därvid gör sig skyldig till något av de brott som anges i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;De kriminaliserade gärningarna framgår således av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;. Här avses högförräderi, spioneri och vissa andra typer av brott mot rikets säkerhet (punkt 1), oriktigt utlämnande av allmän handling i vissa fall (punkt 2) och brott mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt (punkt 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Det hittillsvarande tredje stycket med en hänvisning till det sär- skilda förfarandet i 2 kap. 22 § första stycket RF vid fri- och rättig- hetsbegränsningar har tagits bort. Att det särskilda förfarandet ska gälla framgår i stället av 1 kap. 13 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;7 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Anskaffarbrott (7 kap. 3 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om någon anskaffar en uppgift i syfte att offentliggöra den i en tryckt skrift eller för att lämna ett meddelande enligt 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till ett brott som anges i 3 § andra stycket 1, gäller vad som anges i lag om det brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 3 § tredje stycket och innebär en inskränkning i anskaffarfriheten. Den tar sikte på de brott mot rikets säkerhet som avses i 3 § andra stycket 1. Lagtexten har moderniserats och anpassats till att bestämmelsen nu står i en särskild paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;7 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Tryckfrihetsbrott (7 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Med beaktande av tryckfrihetens syfte att säkerställa ett fritt menings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft90"&gt;utbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska följande gärningar anses vara &lt;SPAN class="ft182"&gt;tryckfrihetsbrott&lt;/SPAN&gt;, om de begås genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;en tryckt skrift och är straffbara enligt lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft12"&gt;1. &lt;SPAN class="ft45"&gt;högförräderi&lt;/SPAN&gt;, förövat med uppsåt att riket eller en del därav ska med våldsamma eller annars lagstridiga medel eller med utländskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft21"&gt;570&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p405 ft89"&gt;bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket ska sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten ska med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, om gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft12"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;krigsanstiftan&lt;/SPAN&gt;, om fara för att riket ska invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;spioneri, &lt;/SPAN&gt;varigenom någon för att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift rörande försvars- verk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut, eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främ- mande makt kan medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller inte;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft12"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;obehörig befattning med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;, varigenom någon utan syfte att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift rörande något förhållande av hemlig natur, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folk- försörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhål- landen eller annars för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller inte;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft89"&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft72"&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt ska beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hän- syn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst hade betrotts honom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;vårdslöshet med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon av grov oakt- samhet begår gärning som avses under 4;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;uppror&lt;/SPAN&gt;, förövat med uppsåt att statsskicket ska med vapenmakt eller annars med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten ska sålunda framtvingas eller hindras, om gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft89"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;landsförräderi &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft125"&gt;landssvek&lt;/SPAN&gt;, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämp- ning, någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, för- råder egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller begår någon annan liknande förrädisk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt fienden;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft12"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft21"&gt;571&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1129 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;landsskadlig vårdslöshet&lt;/SPAN&gt;, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår en gärning som avses under 7;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft186"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;ryktesspridning till fara för rikets säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;, varigenom, då riket är i krig eller annars i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;uppvigling&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohör- samhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;tjänsten;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;hets mot folkgrupp&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon hotar eller uttrycker miss- aktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbe- kännelse eller sexuell läggning;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;brott mot medborgerlig frihet&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon utövar olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom en politisk organisation eller yrkes- eller närings- sammanslutning och därigenom sätter &lt;NOBR&gt;yttrande-,&lt;/NOBR&gt; församlings- eller för- eningsfriheten i fara;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft89"&gt;försök till sådant brott mot medborgerlig frihet;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;olaga våldsskildring&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;förtal&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne, dock inte om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;förolämpning&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon smädar någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;olaga hot&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;hot mot tjänsteman&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon med hot om våld förgriper sig på någon annan i hans myndighetsutövning, i annan verksamhet där samma skydd åtnjuts som är förenat med myndighetsutövning eller vid biträde till åtgärd som omfattas av sådant skydd, för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för en sådan åtgärd eller varigenom någon sålunda förgriper sig mot den som tidigare har utövat sådan verksamhet eller biträtt därvid för vad denne däri gjort eller underlåtit;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft21"&gt;572&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1131 ft89"&gt;försök eller förberedelse till sådant hot mot tjänsteman, såvida inte brottet, om det hade fullbordats, skulle ha varit att anse som ringa;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft89"&gt;18. &lt;SPAN class="ft166"&gt;övergrepp i rättssak&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon med hot om våld angriper någon annan för att denne har gjort en anmälan, fört talan, avlagt vittnes- mål eller annars vid förhör avgett en utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon annan från en sådan åtgärd eller varigenom någon med hot om gärning som medför lidande, skada eller olägenhet angriper någon annan för att denne har avlagt vittnesmål eller annars avgett en utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom från att avge en sådan utsaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft37"&gt;I paragrafen uttrycks principen om dubbel täckning (”och är straff- bara enligt lag”) och anges vilka brott som är tryckfrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft10"&gt;Några mindre språkliga förändringar har gjorts i bestämmelsen. De olika brottsrubriceringarna har kursiverats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;7 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Offentliggörandebrott (7 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Som tryckfrihetsbrott räknas också gärningar som begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag och som innebär att någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;uppsåtligen offentliggör en allmän handling som inte är tillgäng- lig för var och en, om han eller hon har fått tillgång till handlingen i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i något därmed jäm- förbart förhållande;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;offentliggör en uppgift och därvid uppsåtligen åsidosätter en tyst- nadsplikt som avses i den lag som anges i 3 § andra stycket 3;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggör en upp- gift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 5 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft37"&gt;I bestämmelsen behandlas vissa former av offentliggöranden som är straffbara om gärningarna begås genom tryckt skrift och är straff- bara enligt lag. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;Mindre språkliga förändringar har gjorts i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft21"&gt;573&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;7 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft11"&gt;Påföljd och införande av dom (1 kap. 4 § andra stycket och 7 kap. 6 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i lag om påföljd för brott som avses i 5 och 6 §§ gäller även då brottet är ett tryckfrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;Vid bestämmande av påföljd för tryckfrihetsbrott ska det särskilt beaktas om en publicerad uppgift har rättats och därefter på ett lämp- ligt sätt har kommit till allmänhetens kännedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft12"&gt;Om den tilltalade döms för förtal eller förolämpning enligt 5 § 14 eller 15 i en periodisk skrift får domstolen, om det yrkas, förordna att domen ska föras in i skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;I bestämmelsen behandlas dels frågor om påföljd vid tryckfrihets- brott, dels möjligheterna för en domstol att i mål om ärekränkning förordna att en fällande domen ska publiceras i skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;De första och tredje styckena motsvaras av nuvarande 6 §. Det andra stycket har flyttats hit från nuvarande 1 kap. 4 § i syfte att samla regleringen av påföljder för tryckfrihetsbrott i samma par- graf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Även i övrigt har språkliga och redaktionella förändringar gjorts i bestämmelsen. Några förändringar i sak har dock inte genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;7 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Konfiskering (7 kap. 7 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;En tryckt skrift som innehåller ett tryckfrihetsbrott får kon- fiskeras. Konfiskering innebär att alla exemplar av skriften som är avsedda att spridas ska förstöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft9"&gt;I bestämmelsen behandlas frågan om konfiskering av en tryckt skrift som innehåller ett tryckfrihetsbrott. Den grundläggande innebörden av begreppet konfiskering framgår av andra meningen: alla för spridning avsedda exemplar av skriften ska förstöras. Exemplar som redan har förvärvats av enskilda eller s.k. pliktexemplar får inte konfiskeras. Konfiskering förutsätter inte att någon kan ställas till svars för det aktuella tryckfrihetsbrottet, se 9 kap. 9 § om konfisk- ering efter ett s.k. objektivt förfarande utan att åtal väcks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft35"&gt;Genom bestämmelsen tas möjligheten att konfiskera ”materialier” avsedda att användas vid tryckning av den aktuella skriften bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft21"&gt;574&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;Konfiskering av det slaget torde inte ha förekommit i modern tid och bestämmelsen är i det avseendet inte avpassad för moderna metoder att mångfaldiga skrifter med. Det ska således inte längre vara möjligt att konfiskera och därmed förstöra ”formar, stenar, stereotyper, plåtar” och liknande hjälpmedel. Ett beslut om kon- fiskering får enbart omfatta själva skriften och t.ex. inte hindra en framtida nytryckning av denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Språket i paragrafen har moderniserats. Därutöver har vissa redak- tionella förändringar genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;7 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Utgivningsförbud (7 kap. 8 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Om riket befinner sig i krig får rätten i samband med konfiskering av en periodisk skrift meddela förbud mot att ge ut skriften under viss tid. Ett sådant förbud får meddelas endast när det är fråga om brott som avses i 5 § &lt;NOBR&gt;1–3,&lt;/NOBR&gt; 4 såvida det brottet är att anse som grovt, samt 6 och 7. Förbudet får gälla i högst sex månader från det att domen i tryckfrihetsmålet har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft12"&gt;Angående konfiskering av en periodisk skrift, som sprids i strid mot ett utgivningsförbud eller uppenbart utgör en fortsättning av en skrift som avses med ett sådant ett förbud, gäller vad som i lag i all- mänhet är stadgat om förverkande av föremål på grund av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft9"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §. Den innebär enligt &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;att en periodisk skrift under vissa förutsättningar kan få utgivnings- förbud om riket befinner sig i krig. Förbud kan meddelas av rätten i anslutning till ett beslut om konfiskering enligt 8 §. Det ska vara tidsbestämt och får gälla i högst sex månader från det att den aktu- ella domen har vunnit laga kraft. Frågan om utgivningsförbud kan aktualiseras vid vissa s.k. högmålsbrott och brott mot rikets säker- het som förekommer bland tryckfrihetsbrotten enligt 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Genom det &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;motverkas att utgivning sker i strid med ett utgivningsförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I bestämmelsen har det gjorts språkliga och redaktionella för- ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft21"&gt;575&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_558"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;8 kap. Ansvarighetsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft15"&gt;Om ansvaret för periodiska skrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;8 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Utgivare och ställföreträdare (8 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Ansvaret för ett tryckfrihetsbrott i en periodisk skrift ligger på den som var anmäld som utgivare då skriften gavs ut. Har en ställföre- trädare anmälts och inträtt som utgivare, har han eller hon ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 1 §. Den uttrycker huvud- regeln om att det är utgivaren som ansvarar för ett tryckfrihets- brott i en periodisk skrift. Ansvaret ska bäras av den utgivare som var anmäld enligt 5 kap. 4 § när skriften gavs ut. Om en anmäld ställföreträdare har trätt in i stället för utgivaren, svarar han eller hon för innehållet i skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Det har gjorts enbart språkliga och redaktionella förändringar i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;8 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Ställföreträdares bristande behörighet (8 kap. 2 § tredje stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Har en ställföreträdare inträtt som utgivare men var han eller hon inte längre behörig när brottet förövades eller hade uppdraget upphört eller förelåg det beträffande ställföreträdaren något förhållande som anges i 3 § andra stycket, ligger ansvaret för tryckfrihetsbrott på utgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Under vissa omständigheter kan utgivaren få bära det straffrättsliga ansvaret trots att en ställföreträdare har trätt in. Så blir fallet om ställföreträdaren vid utgivningen inte uppfyllde behörighetskraven enligt 5 kap. eller om dennes uppdrag då hade upphört. Vidare går ansvaret tillbaka på utgivaren om ställföreträdaren var utsedd för skens skull eller om han eller hon uppenbarligen inte kunde utöva den tillsyn över innehållet och utgivningen som avses i 5 kap. 3 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft31"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 2 § tredje stycket. Den har blivit en särskild paragraf och lagts i anslutning till huvudregeln om utgivarens resp. ställföreträdarens ansvar i 1 §. Dessutom har det gjorts språkliga och redaktionella förändringar i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft21"&gt;576&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_559"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;8 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Ägare (8 kap. 2 § första och andra styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Skriftens ägare ansvarar för tryckfrihetsbrott om det inte fanns utgiv- ningsbevis när skriften gavs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft20"&gt;Om utgivningsbevis förelåg, bär ägaren det ansvar som annars skulle åvila utgivaren, om det inte fanns någon behörig utgivare när brottet förövades, utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte kunde utöva den befogenhet som anges i 5 kap. 3 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § andra stycket. Det har gjorts språkliga och redaktionella förändringar i lagtexten, bl.a. har en punktuppställning införts i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Av paragrafen framgår enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;att ägaren till en periodisk skrift ansvarar för tryckfrihetsbrott om det inte fanns utgiv- ningsbevis när skriften gavs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;kan ägaren få bära ansvaret även om det finns ett utgivningsbevis. Han eller hon svarar här i stället för utgivaren. Det blir fallet om utgivaren inte var behörig eller om utgivaren var utsedd för skens skull. Dessutom kan ägaren få svara om utgivaren uppen- barligen inte kunde utöva den tillsyn över innehållet och utgiv- ningen som avses i 5 kap. 3 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;8 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Tryckare (8 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Kan det inte visas vem som var ägare till skriften när den gavs ut, bär den som har tryckt skriften ansvaret i stället för ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 3 §. I denna anges nästa steg i den s.k. ansvarskedjan. Om det inte kan visas vem ägaren till skriften var vid utgivningen går ansvaret över på tryckaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;Det har gjorts språkliga förändringar i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;8 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Spridare (8 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Om en skrift sprids utan uppgifter om vem som har tryckt skriften och det inte kan utrönas vem denne är, bär spridaren ansvaret i stället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft21"&gt;577&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_560"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1141 ft12"&gt;för den som har tryckt skriften. Detsamma gäller om uppgifterna om vem som har tryckt skriften är felaktiga, och spridaren kände till detta vid spridningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft37"&gt;I bestämmelsen – som motsvarar nuvarande 4 § – anges det sista steget i ansvarskedjan avseende periodiska skrifter. Spridaren av skriften bär under vissa förutsättningar ansvaret för tryckfrihets- brott i stället för den som har tryckt skriften. Detta gäller om skriften sprids utan de i 4 kap. 2 § föreskrivna uppgifterna om vem som har tryckt, eller om tryckarens identitet inte går att utröna. Vidare ska ansvaret gå över om det har angetts felaktiga uppgifter om vem som är tryckare. Det senare förutsätter dock att spridaren kände till felaktigheten vid spridningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft31"&gt;I bestämmelsen har ordet ”spridare” ersatt det nuvarande ”utsprid- are”. Någon förändring i sak är inte avsedd därmed. Även i övrigt har språkliga och redaktionella förändringar genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;Om ansvaret för tryckta skrifter som inte är periodiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;8 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Författare (8 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Ansvaret för tryckfrihetsbrott i en tryckt skrift som inte är periodisk ligger på författaren. Detta gäller om författarens namn, pseudonym eller signatur har satts ut på skriften enligt 3 kap. 2 § och så inte har skett mot hans eller hennes vilja. Författaren ansvarar inte om skriften har getts ut utan hans eller hennes samtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 5 §. Den uttrycker huvudregeln om ansvar för brott i tryckta skrifter som inte är periodiska, t.ex. böcker eller tryckta flygblad. Ansvaret för sådana skrifter bärs i första hand av författaren. Det förutsätts dock att uppgifter om författarens identitet med hans eller hennes samtycke har uppgetts på skriften. Hänvisningen till 3 kap. 2 § innebär att det görs en kopp- ling till bestämmelserna om författarens rätt att vara anonym och vad där anges om under vilka förutsättningar författaren ska anses ha identifierats på skriften. Här avses att namnet har angetts eller en pseudonym eller signatur som enligt vad som är allmänt känt syftar på en viss person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft35"&gt;Uttrycket ”med hans eller hennes samtycke” har ersatt det nuvar- ande ”mot hans vilja”. Någon förändring i sak är inte avsedd därmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;578&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_561"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2012:55 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft10"&gt;Det har gjorts språkliga och redaktionella förändringar i författningstexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;8 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Utgivare (8 kap. 6 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Om en särskild utgivare har angetts på ett samlingsverk med bidrag av flera författare, ansvarar utgivaren. Detta gäller om utgivarens namn, pseudonym eller signatur har satts ut på skriften enligt 3 kap. 2 § med hans eller hennes samtycke. Utgivaren ansvarar enbart om författarna till de enskilda bidragen inte ansvarar enligt 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft20"&gt;För andra skrifter än som avses i första stycket ansvarar en utgivare som anges på skriften om författaren var avliden när skriften gavs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft12"&gt;Med utgivare avses i denna bestämmelse den som har tillhandahållit en tryckt skrift för tryckning och utgivning utan att vara författare till skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 6 §. Den behandlar två fall då en utgivare kan ansvara för innehållet i en tryckt skrift som inte är periodisk. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;regleras samlingsverk med bidrag från flera författare och för vilka det har angetts en särskild utgivare. Ansvaret för utgivaren blir enbart aktuellt om författarna inte har angetts i skriften på det sätt som avses i föregående paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft10"&gt;Begreppet ”samlingsverk” har i förtydligande syfte införts i bestäm- melsen. Utgivarens identitet ska anges på det sätt som avses i 3 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;kan en utgivare ansvara om författaren var avliden vid utgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Genom det &lt;SPAN class="ft11"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;definieras begreppet ”utgivare” när detta används i det här sammanhanget. Som framgår av lagtexten är defini- tionen en annan än när begreppet används i fråga om periodiska skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Författningstexten har förenklats i förhållande till den nuvar- ande lydelsen och vissa redaktionella förändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft21"&gt;579&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_562"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;8 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Förläggare (8 kap. 7 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Om en författare eller utgivare inte ansvarar enligt 6 eller 7 §, ansvarar förläggaren. Detsamma gäller om författaren eller utgivaren var avliden när skriften gavs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;Med förläggare avses i denna bestämmelse den som har haft hand om tryckning och utgivning av någon annans skrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §. Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att för- läggaren ansvarar efter författaren eller – i fråga om t.ex. ett sam- lingsverk – utgivaren. En innebörd av paragrafen är att förläggaren bär det straffrättsliga ansvaret för en bok där författaren är anonym (eller som saknar särskild utgivare). Förläggaren definieras i &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;som den som ”har haft hand om” tryckning och utgivning av någon annans skrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Det har gjorts språkliga och redaktionella förändringar i bestäm- melsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;8 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Tryckare (8 kap. 8 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Om det inte finns någon förläggare som ansvarar enligt 8 § ansvarar i stället den som har tryckt skriften. Detsamma gäller om det inte kan visas vem förläggaren är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 8 § och lägger fast tryckarens ansvar för skrifter som inte är periodiska. Ansvaret inträder om det inte finns någon förläggare som ansvarar enligt föregående paragraf eller om det inte kan visas vem denne är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Författningstexten har moderniserats och innehållet i paragrafen har delats in i två meningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;8 kap. 10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Spridare (8 kap. 9 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i 5 § om spridarens ansvar tillämpas även på tryckta skrifter som inte är periodiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft21"&gt;580&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_563"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 9 §. Den behandlar spridarens ansvar för skrifter som inte är periodiska. Ansvar aktualiseras om tryckaren inte ansvarar på någon av de grunder som anges i 5 § och om övriga där angivna förutsättningar för ansvarsövergång är upp- fyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Författningsspråket har moderniserats. Ordet ”utspridare” har ersatts med ”spridare”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft15"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;8 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Ansvarig saknar hemvist i Sverige (8 kap. 10 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Har den som enligt 3, 6, 7 eller 8 § skulle ha ansvarat i egenskap av ägare, författare, utgivare eller förläggare inte känt hemvist i Sverige, går ansvaret i stället över på den som svarar efter honom eller henne. Detsamma gäller om det inte kan utrönas var han eller hon befinner sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft12"&gt;Vad som sägs i första stycket ska inte innebära att ansvaret på den grunden går över på utgivare för samlingsverk enligt 7 § första stycket eller på spridare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 § första stycket. Den inne- håller vissa allmänna grunder för att ansvaret ska gå över från en person i ansvarskedjan till en annan. För att avgöra frågan om ansvars- övergång ska äga rum är det således inte tillräckligt att läsa den paragraf där respektive aktör i kedjan behandlas. Det behöver även hämtas ledning från den nu aktuella paragrafen, liksom från 12 § nedan. I dessa bestämmelser anges nämligen ytterligare omständig- heter som kan motivera att ansvaret går över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;går ansvaret över till nästa person i ansvars- kedjan om den som skulle ha ansvarat som ägare, författare, utgivare (för skrift som inte är periodisk) eller förläggare inte har känt hemvist i Sverige. Detsamma gäller om det inte kan utrönas var han eller hon befinner sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att ansvaret på den här grunden inte kan träffa en utgivare för ett samlingsverk eller en spridare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft21"&gt;581&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_564"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;8 kap. 12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Straffbarhet uteslutet enligt lag (8 kap. 10 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft89"&gt;12 § Vad som anges i 11 § om övergång av ansvar gäller även om det föreligger någon omständighet som enligt lag utesluter straffbarhet för den som skulle ha ansvarat enligt 1, 2, 3, 6, 7 eller 8 § i egenskap av utgivare, ägare, författare eller förläggare. Detta gäller dock endast om den till vilken ansvaret övergår har haft eller borde ha haft kännedom om den aktuella omständigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft37"&gt;Personer som är straffomyndiga (under 15 år) enligt brottsbalken ska inte kunna straffas för tryckfrihetsbrott. I dessa fall ska ansvaret i stället gå över på den som står närmast denne i ansvarskedjan, om den som ansvaret går över på ”har haft eller borde ha haft kännedom” om straffomyndigheten. Detta är i första hand innebörden av den aktuella bestämmelsen. I likhet med 11 § kan ansvaret på den här grunden inte gå över på utgivare för samlingsverk eller på spridare. Av ordalydelsen framgår att även andra undantag från straffbarhet kan förekomma om de har stöd i lag. Några sådana undantag finns dock för närvarande inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft35"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 10 § andra stycket. Lagtexten har arbetats om språkligt och det har gjorts redaktionella förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;8 kap. 13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Åberopande av omständigheter i frågan om ansvarighet (8 kap. 11 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Om åtal väcks för ett tryckfrihetsbrott och den tilltalade anser att det finns någon omständighet som medför att han eller hon inte ska vara ansvarig, ska detta åberopas före huvudförhandlingen. Om så inte sker, ska den tilltalade betraktas som ansvarig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft37"&gt;Paragrafen innebär att en invändning om att någon inte ansvarar enligt detta kapitel måste framföras före huvudförhandlingen. Annars ska invändningen inte beaktas. Bestämmelsen ger uttryck för tanken att frågan om vem som är ansvarig i ett tryckfrihetsmål ska klarläggas i ett tidigt skede av förfarandet. Någon motsvarande bestämmelse finns inte inom den allmänna straffprocessrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 §. Här har dock vissa språk- liga och redaktionella förändringar gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft21"&gt;582&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_565"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;8 kap. 14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Ansvarets omfattning (8 kap. 12 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Den som ansvarar för en tryckt skrift enligt detta kapitel ska anses ha haft kännedom om innehållet i skriften och medgett dess utgivning. Det gäller dock inte om någon annan har obehörigen offentliggjort skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Denna bestämmelse brukar ibland kallas för ”uppsåtspresum- tionen”. Den motsvarar nuvarande 12 § men har här getts en något vidare innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;Paragrafen innebär att den ansvarige inte kan freda sig med att han eller hon inte har tagit del av innehållet i en tryckt skrift. Här antas i stället enligt &lt;SPAN class="ft8"&gt;första meningen &lt;/SPAN&gt;att den ansvarige har gjort detta och – med en ny formulering som hämtar drag från nuvarande 6 kap. 4 § andra meningen YGL – att han eller hon har godtagit att skriften ges ut. En konsekvens av bestämmelsen är att den ansvarige inte kan undgå ansvar genom att låta bli att ta del av innehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra meningen &lt;/SPAN&gt;följer att uppsåtspresumtionen saknar verkan om innehållet i en skrift har kommit ut på ett obehörigt sätt. Det kan gälla om exemplar har stulits eller på annat sätt har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft35"&gt;”läckt ut” innan de har lämnats ut för spridning på det sätt som var avsett (se bestämmelserna om spridning i nuvarande 1 kap. 6 § TF). Texten i andra meningen är ny och avser att ge uttryckligt stöd i grundlagen åt det rättsläge som redan anses gälla (jfr NJA 1991 s. 155 och Axberger, &lt;SPAN class="ft44"&gt;Tryckfrihetens gränser&lt;/SPAN&gt;, 1984, s. 105 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;9 kap. Om tillsyn och åtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;9 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Justitiekanslerns tillsyn (9 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern ska vaka över att de gränser för tryckfriheten som anges i denna grundlag inte överskrids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 1 §. Det är sålunda JK som ska se till att gränserna för tryckfriheten enligt grundlagen inte över- skrids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft21"&gt;583&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_566"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Att tillsynsansvaret har lämnats till JK innebär att exempelvis Polisen eller Datainspektionen inte har rätt att ingripa mot publi- ceringar som omfattas av grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;9 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft11"&gt;Åklagare i mål om tryckfrihetsbrott (9 kap. 2 § första stycket första och andra meningarna)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. Ingen annan än Justitiekanslern får inleda förundersökning rörande ett sådant brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § första stycket första och andra meningarna och behandlar frågan om vem som är behörig åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. Även fortsättningsvis är alltså JK ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. Det betyder, som framgår direkt av bestämmelsen, att ingen annan får inleda förundersökning om sådana brott. Utanför grundlagens område är det vanlig åklagare som har åtalsbehörighet. Genom en ny bestämmelse i 6 § införs en möjlighet för JK att i särskilda fall överlåta behörigheten som åklagare i tryckfrihetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;9 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Tvångsmedel (9 kap. 2 § första stycket andra meningen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Endast Justitiekanslern och rätten får besluta om tvångsmedel med anledning av misstankar om tryckfrihetsbrott, om inte något annat anges i denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar i sak nuvarande 2 § första stycket tredje meningen. Ingen annan än JK och rätten får – om inte annat sägs i grundlagen – besluta om tvångsmedel med anledning av misstankar om tryckfrihetsbrott. Av 6 § om JK:s överlåtelse av åklagarbehörig- het och av 10 kap. 1 § följer att även allmän åklagare i vissa fall kan besluta om tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;De tvångsmedel som avses är i första hand beslag och kon- fiskering. Men även gripande, anhållande, häktning, reseförbud och anmälningsskyldighet kan komma i fråga, liksom kvarstad och hus- rannsakan samt – även om det torde vara mycket ovanligt när det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;584&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_567"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft37"&gt;gäller misstankar om tryckfrihetsbrott – hemlig avlyssning resp. övervakning av elektronisk kommunikation (prop. 2011/12:55), hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning, kroppsvisita- tion och kroppsbesiktning. Att även tvångsmedel som inte nämns i TF kan förekomma framgår av bestämmelsen i 14 kap. 3 § om att vad som föreskrivs i lag eller annan författning gäller i alla hänse- enden som inte har reglerats särskilt i grundlagen. Bestämmelser om tvångsmedel finns i första hand i &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;När det gäller yttranden som inte skyddas av grundlagen gäller vanliga bestämmelser om rätt att besluta om tvångsmedel. Det är alltså normalt polis, åklagare och domstolar som har en sådan beslutande- rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;9 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft11"&gt;Regeringens anmälan och medgivande till åtal (9 kap. 2 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får hos Justitiekanslern anmäla en tryckt skrift till åtal för tryckfrihetsbrott. I lag får föreskrivas att allmänt åtal för ett tryck- frihetsbrott får väckas endast efter regeringens medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar 2 § andra stycket TF. Regeringen ges rätt att hos JK anmäla en tryckt skrift till åtal för tryckfrihetsbrott. Regeringen ges också möjlighet att, efter föreskrift därom i vanlig lag, stoppa vissa åtal för tryckfrihetsbrott. Det sker genom att det i andra meningen sägs att det i lagen får föreskrivas att allmänt åtal får väckas endast efter regeringens medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Skälet till regleringen i denna paragraf är att frågan om allmänt åtal för tryckfrihetsbrott kan vara en politisk lämplighetsfråga och att åtalsfrågan därför anses böra avgöras av regeringen under kon- stitutionellt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Att regeringen enligt första meningen anmäler ett brott till åtal innebär inte att JK blir skyldig att åtala. JK har att göra en själv- ständig prövning av de rättsliga förutsättningarna för ett åtal. I de fall frågan om åtal kan avgöras först efter en politisk lämplighets- bedömning, men regeringen inte har gjort någon anmälan, har JK att självständigt pröva lämpligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft35"&gt;I tillämpningslagen finns bestämmelser om vilka tryckfrihets- brott som enligt andra meningen fordrar regeringens medgivande för åtal. Bland annat de tryckfrihetsbrott som torde vara vanligast –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;585&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_568"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;hets mot folkgrupp och förtal – fordrar inte något sådant med- givande. I praktiken är det mycket ovanligt att JK begär regeringens medgivande att väcka åtal. Det är också mycket ovanligt att regeringen anmäler brott till åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;9 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Åklagare i vissa tryckfrihetsmål (9 kap. 2 § tredje stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern är ensam åklagare även i andra tryckfrihetsmål än mål om tryckfrihetsbrott samt i mål som i övrigt avser brott mot bestämmelser i denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;I lag kan anges att riksdagens ombudsman har befogenhet att vara åklagare i mål som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § tredje stycket. Någon ändring i förhållande till gällande rätt är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Som sägs i &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;är JK ensam åklagare även i andra tryck- frihetsmål än sådana som avser tryckfrihetsbrott (se 2 §). Det gäller t.ex. mål om brott mot förbudet att efterforska meddelare (3 kap. 7 § första stycket 4) och mål om brott mot repressalieförbudet (3 kap. 7 § första stycket 5). Men dessutom är JK ensam åklagare i mål som handlar om andra brott mot bestämmelserna i grundlagen. Det kan vara exempelvis brott mot reglerna om att utgivningsbevis ska finnas för periodiska skrifter (5 kap. 10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;JK:s exklusiva behörighet utesluter andra åklagare från rätten att väcka åtal i de berörda målen. Enligt &lt;SPAN class="ft8"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;kan det dock föreskrivas i lag att riksdagens ombudsman, JO, har befogenhet att vara åklagare i mål som avses i första stycket. Sådana föreskrifter finns liksom tidigare i tillämpningslagen. Några ändringar är inte avsedda nu. När det gäller t.ex. brott mot efterforskningsförbudet är sålunda både JK och JO behöriga. Det sammanhänger med att inte bara JK utan också JO har till uppgift att utöva tillsyn över myndigheterna inkl. myndigheternas och chefernas förhållningssätt när det gäller de anställdas yttrandefrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft35"&gt;Det finns inte några föreskrifter om hur JK och JO ska fördela ärenden sig emellan. Många gånger kommer båda att vara behöriga. Självfallet är inte avsikten att båda då ska inleda förundersökning, besluta om tvångsmedel och väcka åtal. Det förutsätts i stället att de ska komma överens om ansvarsfördelningen sig emellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft21"&gt;586&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_569"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;9 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Justitiekanslerns möjlighet att överlåta åklagarbehörighet (ny)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern har rätt att i särskilda fall överlåta sin behörighet som åklagare i tryckfrihetsmål helt eller delvis till allmän åklagare. Justitiekanslern får vidare uppdra åt allmän åklagare att utföra hela eller delar av åklagaruppdraget för Justitiekanslerns räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft12"&gt;När det är osäkert vem som är rätt åklagare ska Justitiekanslern anses behörig. De åtgärder som har vidtagits fram till väckande av åtal ska därvid anses behörigen gjorda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft9"&gt;Paragrafen är ny i TF men motsvarar delvis bestämmelsen i nuvar- ande 7 kap. 1 § första stycket andra meningen YGL. Genom den här bestämmelsen införs enligt &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;en möjlighet för JK att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;”i särskilda fall” delegera sina åklagaruppgifter enligt TF. Dele- gation kan ske i alla typer av tryckfrihetsmål, således inte enbart de mål som rör tryckfrihetsbrott. Någon begränsning i fråga om vilka tryckfrihetsbrottmål som kan omfattas av delegationen gäller inte heller. Alla typer av tryckfrihetsmål enligt den särskilda brotts- katalogen kan således komma att handläggas av allmän åklagare, dock först efter JK:s delegation. Det har ansetts utan risk för tryck- friheten kunna överlämnas åt JK att bedöma vad som är lämpligt att delegera. JK kan delegera uppgiften till Åklagarmyndigheten som sådan eller till en enskild åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Möjligheten till delegation gäller ”i särskilda fall”. Tanken är inte att JK:s åklagaruppgifter regelmässigt ska kunna överlåtas. Det ska vara fråga om speciella situationer. Det kan t.ex. röra sig om fall där även annan brottslighet än tryckfrihetsbrott har förekommit i en viss verksamhet. Då kan det i vissa situationer vara ändamålsenligt att samtliga brottsmisstankar hanteras av samma åklagare och att åtal väcks i ett sammanhang (se 7 kap. 7 § andra stycket i tillämpnings- lagen om möjligheterna till gemensam handläggning av sådana mål, jfr prop. 1997/98:43 s. 127 f.). Det kan också röra sig om enkla fall där JK:s särskilda erfarenhet och kunskaper inte är nödvändiga. Med hänsyn till att tryckfrihetsmål är ovanliga torde man kunna räkna med att det inte blir särskilt vanligt att delegation sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft35"&gt;Den andra meningen i första stycket rör JK:s möjlighet att – utan att lämna över ansvaret för utredningen – anlita en allmän åklagare för att utföra hela eller delar av åklagaruppdraget. Så sker redan i dag i många av de fall där JK inleder förundersökning om tryck- eller yttrandefrihetsbrott. Det sker med stöd av 14 § andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft21"&gt;587&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_570"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;stycket i förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern. Genom bestämmelsen i TF får denna ordning ett uttryckligt grundlagsstöd. Även här saknas begränsningar i JK:s möjligheter att anlita vanliga åklagare; saken har alltså överlämnats åt JK:s bedömning, varvid det förutsätts att denne tar hänsyn inte minst till yttrandefrihetsintresset av att JK själv för talan i de flesta fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt i förhållande till TF (och YGL), rör den inte helt ovanliga situationen att det är osäkert om en för- undersökning resp. ett brottmål ska behandlas enligt TF eller enligt allmän lag (normalt brottsbalken och rättegångsbalken). I det första fallet är JK rätt åklagare, medan vanlig åklagare är ansvarig i det andra fallet. Bestämmelsen ger uttryckligt grundlagsstöd åt rutiner som redan tillämpas. Det tydliggörs således att det är JK som ansvarar för ärendet till dess det är klarlagt vilken process- ordning som ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;JK kan under handläggningen komma fram till att frågan inte hör under TF. Ärendet ska då överlämnas till vanlig åklagare. De åtgärder som JK vidtar under tiden fram till dess ska anses ha haft lagligt stöd. Frågeställningen torde i första hand få praktisk betydelse när det gäller beslut om beslag som JK har fattat under handläggningen där. Det förhållandet att ärendet överlämnas till allmän åklagare för handläggning enligt bestämmelserna i rättegångsbalken medför inte i sig att beslaget blir en nullitet eller automatiskt ska hävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Bestämmelsen tar sikte på förundersökningsåtgärder som vidtas fram till väckande av åtal. Den kan däremot inte tillämpas för att åtgärda de komplikationer i handläggningen som följer av att JK anses ha väckt åtal enligt fel ordning – dvs. TF anses inte tillämplig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;– och att målet därför avvisas av domstolen (jfr NJA 2002 s. 548).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;9 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Preskription (9 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott ska väckas inom sex månader från det att skriften gavs ut, om brottet begicks i en periodisk skrift för vilken utgivningsbevis gällde vid utgivningen. I fråga om andra skrifter ska allmänt åtal väckas inom ett år från utgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft12"&gt;Om allmänt åtal har väckts inom den tid som anges i första stycket, får efter den tiden nytt åtal väckas mot andra som är ansvariga för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft21"&gt;588&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_571"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 3 § och behandlar frågan om preskription för väckande av allmänt åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Det finns som framgår av &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;två olika preskriptions- tider avseende tryckta skrifter. I fråga om periodisk skrift för vilken utgivningsbevis gällde vid utgivningen ska allmänt åtal väckas inom sex månader från det att skriften gavs ut. För andra skrifter inträder åtalspreskription avseende allmänt åtal inom ett år från utgiv- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Om åtal har väckts innan åtalspreskription har inträtt får åtal även väckas mot andra ansvariga, trots att tiden då har löpt ut. Detta framgår av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Lagtexten har förkortats i två avseenden. För det första har en upplysning om att skriften är fri från ansvar om åtal inte väcks inom preskriptionstiden bedömts kunna tas bort. Detta får anses framgå av lagtexten i övrigt och en liknande upplysning förekommer dessutom inte heller på motsvarande ställe i YGL (jfr nuvarande 7 kap. 1 § andra stycket YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Den andra förändringen innebär att en hänvisning till vad som gäller i lag om s.k påföljdspreskription har tagits bort. Någon hän- visning av det slaget förekommer inte i YGL och i sak ryms frågan i den allmänna hänvisning till lag som görs i 14 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;9 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Målsägandeangivelse och enskilt åtal (9 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Angående målsägandens rätt att ange tryckfrihetsbrott till åtal eller att själv väcka åtal på grund av ett sådant brott gäller vad som sägs i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft35"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 4 §. Innebörden är att beträffande vissa brott kan målsäganden dels förfoga över frågan om åtal ska väckas, dels själv väcka åtal. Här gäller vad som sägs i lag, se t.ex. 5 kap. 5 § brottsbalken om målsägandeangivelse för förtal m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft21"&gt;589&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_572"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;9 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Konfiskering utan åtal (9 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Finns det vid tryckfrihetsbrott ingen ansvarig enligt 8 kap., får åklagaren eller målsäganden i stället för att väcka åtal ansöka om att skriften ska konfiskeras. Detsamma gäller, om stämning i Sverige inte kan delges den som är ansvarig för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Bestämmelsen behandlar frågan om konfiskering av en tryckt skrift som innehåller tryckfrihetsbrott när ingen kan hållas ansvarig enligt 8 kap. eller den ansvarige inte kan delges stämning i Sverige. Det brukar sägas att beslut om konfiskering här fattas efter ett s.k. objektivt förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 5 §. Det har gjorts vissa språk- liga förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;10 kap. Särskilda tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft15"&gt;Allmänna bestämmelser om tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;10 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Beslag inför konfiskering (10 kap. 1 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Om det kan antas att en tryckt skrift kommer att konfiskeras på grund av ett tryckfrihetsbrott, får skriften läggas under beslag i avvaktan på beslut om konfiskering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;Har Justitiekanslern överlåtit sin behörighet som åklagare enligt 9 kap. 6 § gäller vad som sägs i detta kapitel om Justitiekanslerns beslut om beslag även den allmänna åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft37"&gt;Paragrafen motsvarar i fråga om &lt;SPAN class="ft38"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;nuvarande 1 § första stycket och avser s.k. konfiskeringsbeslag. Ett beslut om beslag förutsätter här att det kan antas att konfiskering till följd av ett tryckfrihetsbrott kommer att äga rum vid en slutlig prövning. Beslag får endast avse exemplar som är avsedda för spridning. Det får således inte omfatta exemplar som används för privat bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Det &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;är nytt i TF och avser situationen då JK med stöd av 9 kap. 6 § första stycket första meningen har överlåtit sin åklagarbehörighet till allmän åklagare. I dessa fall likställs den all- männa åklagaren med JK när det gäller beslut om beslag enligt detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;590&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_573"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;10 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Beslut om tvångsmedel före rättegång (10 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Innan åtal för tryckfrihetsbrott har väckts eller ansökan hos rätten gjorts om skriftens konfiskering, får beslut om beslag meddelas av Justitiekanslern, om brottet hör under allmänt åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;I denna paragraf och 5 § regleras den kompetensfördelning som gäller mellan JK och rätten i fråga om användning av tvångsmedel. Paragrafen anger att det vid allmänt åtal är JK som beslutar i fråga om beslag fram till dess att åtal har väckts eller ansökan om kon- fiskering har gjorts. Därefter är det rätten som beslutar i dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft35"&gt;Enligt nuvarande 2 § finns en möjlighet att i lag föreskriva att även allmän åklagare får besluta om beslag inom sitt verksamhets- område. Någon sådan lagregel finns för närvarande inte. Det synes inte heller finnas något praktiskt behov av en sådan bestämmelse. Delegationsbestämmelsen har därför ansetts kunna tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;10 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Rätt till domstolsprövning (10 kap. 3 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om ett beslag har verkställts utan rättens beslut, får den som drabbas av beslaget begära att rätten prövar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft10"&gt;Här avses situationen då JK eller, i fall som avses i 1 § andra stycket, allmän åklagare har förordnat om beslag. Ett sådant beslut ska alltid kunna bli föremål för domstolsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 3 § första stycket. Ordet ”beslut” har ersatt ”förordnande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;10 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Åtalstid m.m. (10 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;När Justitiekanslern har beslutat om beslag, ska åtal vara väckt eller ansökan om konfiskering av tryckt skrift vara gjord inom två veckor efter Justitiekanslerns beslut. I annat fall är beslaget förfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft21"&gt;591&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_574"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1154 ft37"&gt;Bestämmelsen ger uttryck för den korta tid, två veckor, som står till JK:s förfogande i åtalsfrågan om denne har förordnat om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;10 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Beslut om tvångsmedel under rättegång (10 kap. 5 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Sedan åtal för tryckfrihetsbrott har väckts eller ansökan hos rätten gjorts om skriftens konfiskering, får rätten besluta om beslag och häva beslag som tidigare har meddelats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft9"&gt;Tillsammans med 2 § reglerar denna paragraf den kompetensfördel- ning som gäller mellan JK och rätten i fråga om användning av tvångs- medel. Av paragrafen framgår att det vid allmänt åtal är rätten som fattar beslut i dessa frågor sedan åtal för tryckfrihetsbrott har väckts eller ansökan om konfiskering har gjorts. Vidare följer av denna bestämmelse att vid enskilt åtal beslag kan beslutas endast av rätten och då först sedan åtal har väckts eller ansökan om konfiskering har gjorts. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § första stycket. Det har gjorts vissa språkliga förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft11"&gt;10 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Rättens prövning när målet avgörs (10 kap. 5 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;När målet avgörs prövar rätten om tidigare beslut om beslag ska bestå. Avvisas målet på den grunden att rätten inte är behörig eller skiljer rätten annars målet från sig utan att pröva skriftens brottslighet, och kan det antas att talan om konfiskering kommer att föras i ett annat mål, får rätten bestämma att beslutet om beslag ska bestå under viss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft12"&gt;tid. Väcks inte talan inom denna tid förfaller beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft31"&gt;När ett mål om tryckfrihetsbrott avgörs ska rätten besluta även i beslagsfrågan. Det framgår av &lt;SPAN class="ft70"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;. Enligt &lt;SPAN class="ft70"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;kan rätten bestämma att beslaget ska bestå under viss tid även om målet inte har kunnat prövas i sak. Det kan t.ex. avse situationer då fel domstol har valts eller då den åtalade inte är den som ska hållas ansvarig. En förutsättning är att det kan antas att talan om skriftens konfiskering kommer att föras i ett annat mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft21"&gt;592&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_575"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1156 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 § andra stycket, dock med vissa språkliga förenklingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;10 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Uppgift om beslag (10 kap. 6 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Beslut om beslag ska innehålla uppgifter om det eller de stycken i skriften som har föranlett beslaget och gäller endast band, delar, nummer eller häften där ett sådant stycke förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;Bestämmelsen uppställer krav på att beslut om beslag är precist utformade och inte omfattar mer än vad som bedöms vara det brotts- liga innehållet. Den motsvarar nuvarande 6 §, med ett något förenklat författningsspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;10 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Verkställighet och återgång (10 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om beslag ska genast verkställas. Verkställigheten ska uteslutande omfatta de exemplar av skriften som är avsedda för spridning. Den hos vilken beslaget verkställs och den som har tryckt skriften ska så snart det kan ske få ett bevis om beslaget. Beviset ska innehålla en upp- gift om det eller de stycken i skriften som har föranlett beslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft12"&gt;Om beslutet om beslag hävs eller förfaller, ska verkställigheten av beslaget genast gå åter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;finns bestämmelser som garanterar att vissa grund- läggande krav upprätthålls vid verkställighet av konfiskeringsbeslag. Innehållet i andra meningen torde ha särskild betydelse eftersom den hindrar beslag av exemplar av massmediet som används för privat bruk. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;avser återgång av verkställighet av beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;Paragrafen är en sammanslagning och förenkling av bestäm- melserna i nuvarande &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§. I syfte att minska detaljnivån i regler- ingen tas en hänvisning i nuvarande 7 § andra stycket till 6 kap. 3 § bort. Hänvisningen är av upplysande karaktär och bedöms kunna strykas utan att rättsläget påverkas. Vidare har det inte ansetts nöd- vändigt att i grundlag ange att bevis om beslag utan avgift ska till- ställas dem som nämns i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft21"&gt;593&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_576"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;10 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Utredningsbeslag (10 kap. 14 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Exemplar av en skrift som skäligen kan antas ha betydelse för utred- ningen i ett tryckfrihetsmål får tas i beslag. För ett sådant utrednings- beslag gäller vad som sägs i 2, 3, 5 och 7 §§ samt 8 § första stycket första meningen och andra stycket. I övrigt ska i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om beslag. Åtal ska dock alltid väckas inom en månad från det att beslut om beslag meddelades, om inte rätten på Justitiekanslerns framställning medger att tiden förlängs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;Paragrafen behandlar det praktiskt viktiga fallet att exemplar av en tryckt skrift tas i beslag för utredning av brott. Det krävs att exemplaret ”skäligen kan antas ha betydelse” för utredningen. Den här typen av beslag är uteslutande en utredningsåtgärd och får inte användas för att hindra spridning. Till stora delar tillämpas vad som gäller för konfiskeringsbeslag (vem som fattar beslut om tvångs- medlet och rätt till domstolsprövning m.m.). Utgångspunkten är att åtal ska väckas inom en månad från beslutet om beslag. Rätten kan dock på JK:s begäran bevilja förlängning av åtalstiden (jfr även 1 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 14 §, dock med vissa språk- liga justeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;Tvångsmedel vid krig och krigsfara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;10 kap. 10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Tillfälligt utgivningsförbud (10 kap. 1, 2, 4, 5 och 13 §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig får i avvaktan på rättens beslut om konfiskering utgiv- ningsförbud meddelas för en periodisk skrift enligt 7 kap. 9 §. Därvid gäller vad som sägs om beslag i 2 och &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;I fråga om beslag av en periodisk skrift som sprids i strid mot ett utgivningsförbud eller uppenbart utgör en fortsättning på en periodisk skrift som omfattas av ett sådant förbud, gäller vad som anges i lag om beslag av föremål som kan förklaras förverkade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;Här behandlas frågan om interimistiskt utgivningsförbud för periodiska skrifter i krigssituationer. Frågan behandlas i dag på flera olika ställen i 10 kap. Dessa olika bestämmelser förs här samman till en gemensam paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft21"&gt;594&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_577"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Kompetensfördelningen mellan JK och rätten är vid ett inter- imistiskt beslut om utgivningsförbud densamma som vid ett kon- fiskeringsbeslag. Samma bestämmelser som vid ett sådant beslag tillämpas också i fråga om konsekvensen av att bl.a. åtal inte väcks inom föreskriven tid samt i fråga om rättens prövning då målet avgörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;10 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Förvar i avvaktan på beslag (10 kap. 11 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid en avdelning av försvarsmakten en tryckt skrift som uppenbart innefattar sådan enligt 7 kap. 5 § 10 straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas att åsidosätta vad som åligger honom eller henne i tjänsten, får skriften efter beslut av en befattningshavare som enligt lag ska avgöra frågor om disciplinansvar beträffande personal vid avdelningen, tas i förvar i avvaktan på beslut om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft89"&gt;Är det fara i dröjsmål får en åtgärd enligt första stycket vidtas av någon annan befattningshavare enligt &lt;SPAN class="ft190"&gt;bestämmelser som meddelas i lag. Anmälan om det ska &lt;/SPAN&gt;skyndsamt göras hos den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft12"&gt;befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva om skriften ska bli kvar i förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft31"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 § och tillämpas bara vid krig eller krigsfara. Den tar sikte på skrifter som innefattar vissa sär- skilda fall av uppvigling (”krigsman därigenom kan förledas åsido- sätta vad som åligger honom i tjänsten”). Det ges möjlighet att ta massmediet i förvar i avvaktan på beslut om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;10 kap. 12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Anmälan om förvar (10 kap. 12 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om förvar enligt 11 § ska så snart det kan ske anmälas till Justitiekanslern. Denne har att genast pröva om skriften ska läggas under beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;I bestämmelsen anges att ett beslut om förvar enligt 11 § ska anmälas till JK. Denne prövar genast om skriften ska beslagtas. Paragrafen har moderniserats språkligt men är oförändrad i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft21"&gt;595&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_578"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;11 kap. Skadestånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;11 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft11"&gt;Förutsättning för skadestånd (11 kap. 1 § första stycket första meningen och tredje stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Skadestånd får inte dömas ut på grund av innehållet i en tryckt skrift i andra fall än när skriften innefattar ett tryckfrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft12"&gt;Om skadestånd på grund av brott som avses i 7 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ gäller vad som är föreskrivet i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;Skadestånd till följd av innehållet i en tryckt skrift förutsätter enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;att det har begåtts ett tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. 5 eller 6 §. En talan om skadestånd kan föras i anslutning till ett åtal eller som ett särskilt tvistemål. Mål av det slaget behandlas som tryckfrihetsmål enligt 12 kap. Skadeståndslagens bestämmelser har betydelse för den materiella bedömningen av skadestånds- frågan. Det betyder bl.a. att ersättning för såväl ekonomisk som ideell skada kan utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att frågor om skadestånd med anledning av vissa s.k. dolda meddelanden samt avseende meddelar- och anskaffar- brott prövas enligt vanlig lag (främst enligt skadeståndslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Reglerna i paragrafen motsvarar vad som gäller enligt nuvarande 1 § första stycket första meningen och tredje stycket. En viktig skillnad är dock att det här talas om skadestånd och inte, som enligt dagens ordning, om enskilt anspråk. Med enskilt anspråk avses som regel skadestånd. Förändringen görs för att regleringen ska bli mer lättillgänglig och för att skapa en större överensstämmelse med bestämmelserna i YGL. Denna nyhet – att ”skadestånd” ersätter ”enskilt anspråk” – förekommer i hela kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;11 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft11"&gt;Vem som ansvarar för skadestånd (11 kap. 1 § första stycket andra meningen och 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Den som enligt 8 kap. bär det straffrättsliga ansvaret för innehållet i en tryckt skrift ansvarar även för skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft12"&gt;Skadestånd som kan krävas ut av utgivaren till en periodisk skrift eller dennes ställföreträdare får även göras gällande mot ägaren av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;596&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_579"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1163 ft12"&gt;skriften. I fråga om andra tryckta skrifter kan anspråk mot en för- fattare eller utgivare även göras gällande mot skriftens förläggare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft10"&gt;Bestämmelsen ger uttryck för huvudprincipen att samma person ska ansvara för alla följder av ett tryckfrihetsbrott. Således kan enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;en talan om skadestånd riktas mot den straff- rättsligt ansvarige enligt 8 kap., dvs. i första hand mot utgivaren (periodiska skrifter) eller författaren (andra skrifter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår emellertid att anspråk avseende periodiska skrifter som krävs ut av utgivare eller ställföreträdare kan riktas även mot ägaren till skriften. I fråga om andra skrifter kan ett sådant kompletterande anspråk riktas mot förläggaren, dvs. förutom mot för- fattaren eller utgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Innehållet i paragrafen motsvarar i sak vad som anges i nuvar- ande 1 § första stycket andra meningen och 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;11 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft11"&gt;Skadestånd när ansvaret har gått över (11 kap. 1 § första stycket tredje meningen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om ansvaret går över från den som skulle bära det straffrättsliga ansvaret till någon annan enligt 8 kap. 11 eller 12 §, får skadestånd ändå krävas ut även av den förre i den mån det medges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;Bestämmelsen blir aktuell vid skadeståndskrav i situationer då man har hoppat över någon i den straffrättsliga ansvarskedjan på de all- männa grunder som anges i 8 kap. 11 § (ansvarig saknar hemvist i Sverige m.m.) eller 12 § (ansvarig inte straffbar enlig lag). I dessa fall ska skadeståndstalan kunna riktas även mot den som står före i kedjan. Det kan t.ex. innebära att även utgivaren stäms på skadestånd trots att någon ur ledningen för ett massmedieföretag bär det straff- rättsliga ansvaret. En sådan talan är möjlig i den mån ”det medges i lag”. Härmed avses i första hand bestämmelserna i skadestånds- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar i sak vad som anges i nuvarande 1 § första stycket tredje meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft21"&gt;597&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_580"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;11 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Skadestånd för juridiska personer m.fl. (11 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Har någon som ställföreträdare för en juridisk person eller som förmyndare, god man eller förvaltare att svara för skadestånd på grund av tryckfrihetsbrott, får anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller mot den för vilken förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren har förordnats. Detta gäller om och i den omfattning ett sådant anspråk får göras gällande enligt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;Bestämmelsen avser fall då en skadeståndsskyldig är ställföreträdare för en juridisk person eller är förordnad som god man eller för- valtare för någon. I dessa situationer kan talan även riktas mot huvud- mannen (t.ex. ett aktiebolag eller en sjuk person med förvaltare). Det förutsätts dock att anspråket får göras gällande enligt vanlig lag (se bl.a. 2 kap. 5 § skadeståndslagen om skadeståndsansvar för den som vållar skada under påverkan av psykisk störning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Regleringen motsvarar vad som gäller enligt nuvarande 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;11 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Solidariskt betalningsansvar (11 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Ska två eller flera betala skadestånd enligt detta kapitel, svarar de solidariskt för skadeståndet. Om ansvaret dem emellan gäller vad som annars är stadgat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;I paragrafen anges att skadeståndsansvaret för flera ansvariga är solidariskt. Alla ansvariga bär alltså det fulla skadeståndsansvaret gentemot den skadelidande. Beträffande vad som gäller de ansvariga emellan tillämpas allmänna regler, vilket i princip betyder att var och en ska betala sin del av skadeståndet utifrån vad han eller hon har gjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar i sak vad som gäller enligt nuvarande 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft21"&gt;598&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_581"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;11 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Skadestånd när talan om brott har förfallit (11 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Talan om skadestånd med anledning av ett tryckfrihetsbrott får föras utan hinder av att frågan om ansvar för brottet har förfallit eller talan därom annars inte kan föras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;I denna paragraf stadgas att en talan om skadestånd får föras trots att tryckfrihetsbrottet är preskriberat eller talan mot den som har begått brottet av någon annan anledning inte kan föras. Det sist- nämnda innebär bl.a. att skadestånd kan utkrävas trots att den straff- rättsligt ansvarige är avliden. Talan får då enligt vanliga regler riktas mot dödsboet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Bestämmelserna motsvarar i sak vad som gäller enligt nuvarande 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;11 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Ansvarets omfattning (11 kap. 1 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i 8 kap. 14 § om den ansvariges kännedom om inne- hållet i skriften och medgivande till dess utgivning ska gälla också i fråga om skadestånd på grund av tryckfrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft17"&gt;Enligt denna paragraf tillämpas den s.k. uppsåtspresumtionen enligt 8 kap. 14 § även i fråga om skadestånd. Bestämmelsen mot- svarar nuvarande 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;12 kap. Rättegången i tryckfrihetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;12 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Behöriga domstolar (12 kap. 1 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Tryckfrihetsmål prövas vid tingsrätt som anges i lag. Det ska finnas minst en behörig tingsrätt i varje län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft21"&gt;599&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_582"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;De nuvarande bestämmelserna i 1 § har delats upp. För att öka tyd- ligheten regleras i den här bestämmelsen hur de domstolar som får handlägga tryckfrihetsmål ska bestämmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Enligt den nuvarande regleringen har regeringen möjlighet att utse vilka tingsrätter utöver den som finns i residensstaden som ska kunna ta upp tryckfrihetsmål. Det har ansetts lämpligare att i lag reglera vilka tingsrätter som ska handlägga tryckfrihetsmål. Det är dock viktigt att säkerställa att den lokala anknytning som känne- tecknat juryinstitutet behålls och att det inte blir möjligt att centrali- sera prövningen till en eller ett fåtal domstolar. Därför sägs i bestäm- melsen att det ska finnas minst en behörig domstol inom varje län. Det innebär att bedömningarna i tryckfrihetsmål kan ske så nära brottet som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;12 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Tryckfrihetsmål (12 kap. 1 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Tryckfrihetsmål är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihets- brott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap. 3 § eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;mål enligt 9 kap. 9 § (ansökningsmål).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;Är det fråga om brott enligt 7 kap. 4 §, och har den som anskaffat uppgiften eller underrättelsen inte offentliggjort den i tryckt skrift eller meddelat den till annan för sådant offentliggörande, är målet ett tryckfrihetsmål endast om det är uppenbart att anskaffandet har skett för offentliggörande i tryckt skrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Bestämmelsen har flyttats från nuvarande 1 § där den utgör andra stycket. För att öka tydligheten har brotten enligt denna paragraf formulerats i punktform. I övrigt har språkliga förändringar gjorts utan avsikt att ändra något i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;12 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Prövning av ansvar (12 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I tryckfrihetsmål där talan om ansvar förs ska frågan om brott föreligger prövas av en jury bestående av nio ledamöter. Är parterna överens om det kan målet avgöras av rätten utan medverkan av jury.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft21"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_583"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1166 ft89"&gt;Frågan om den tilltalade är ansvarig enligt 8 kap. prövas alltid enbart av rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft89"&gt;Brott föreligger om minst sex juryledamöter är överens om det. Anser juryn att brott inte föreligger ska den tilltalade frikännas. Anser juryn att brott föreligger ska även rätten pröva den frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft12"&gt;Har rätten en annan uppfattning än juryn får rätten frikänna den tilltalade eller tillämpa en lindrigare straffbestämmelse. Om tings- rättens dom överklagas får högre rätt inte frångå juryns bedömning i större utsträckning än tingsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;Paragrafen har bearbetats språkligt utan avsikt att ändra något i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;12 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Två jurygrupper (12 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;För varje län ska utses juryledamöter. Ledamöterna ska fördelas i två grupper. Juryledamöterna i den andra gruppen ska vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;För att säkerställa att det i varje jury finns personer som har erfarenhet från domstolsförhandlingar samt personer med andra erfarenheter behålls indelningen i två grupper. Antalet ledamöter som ska utses för respektive län regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Bestämmelsen har bearbetats språkligt utan avsikt att ändra något i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;12 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Val av juryledamöter (12 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Juryledamöterna utses genom val för en tid av fyra kalenderår. Valet förrättas av landstingsfullmäktige i länet. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft9"&gt;Den nuvarande bestämmelsen om vad som gäller för landstingsfria kommuner har utmönstrats. De tidigare landstingsfria kom- munerna Göteborg och Malmö ingår i dag i Västra Götalands- regionen respektive Region Skåne. Dessa regioner är landsting men har enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län getts möjlighet att kalla sig regioner. Även Gotland kallar sig med stöd av denna lag för region (Region Gotland) men utgör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft21"&gt;601&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_584"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;juridiskt sett en kommun varför en särbestämmelse om Gotland är nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Till följd av den indelning i kommuner och landsting som nu gäller kommer juryledamöter i ett län inte att väljas av mer än en valmyndig- het. Bestämmelsen om att länsstyrelsen ska fördela antalet jury- ledamöter mellan valmyndigheterna har därför kunnat utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;I den nuvarande bestämmelsen föreskrivs att det ankommer på tingsrätten att anmäla till valmyndigheten när en juryledamot ska väljas. Detta bör i fortsättningen regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;12 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Krav för valbarhet (12 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En juryledamot ska vara svensk medborgare och vara folkbokförd i länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft12"&gt;Den som är underårig eller som har förvaltare enligt särskild lag får inte vara juryledamot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft37"&gt;Kraven på att juryledamöter bl.a. bör vara kända för sin omdömes- gillhet och att de bör representera olika samhällsgrupper har utmönst- rats. Dessa krav kan regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Bestämmelsen har i övrigt endast bearbetats språkligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;12 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Juryledamots rätt att avgå (12 kap. 6 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;En juryledamot som fyllt sextio år har rätt att avgå. Tingsrätten får entlediga en juryledamot som visar giltigt hinder. Om en juryledamot inte längre är valbar upphör uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft35"&gt;Bestämmelsen har bearbetats språkligt och anpassats till rättegångs- balkens regler om nämndemän (4 kap. 8 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft21"&gt;602&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_585"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;12 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Ersättare för juryledamot (12 kap. 7 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Avgår eller upphör en juryledamot att vara valbar ska ersättare utses för återstoden av valperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft37"&gt;Den nuvarande bestämmelsen innebär att i avvaktan på beslut av landstingsfullmäktige får annat organ inom landstinget utse jury- ledamot. Den bestämmelsen tas nu bort. Antalet juryledamöter förutses vara tillräckligt många för att klara enstaka avgångar utan att det uppstår brist på juryledamöter till dess ersättare har hunnit väljas. Det får därför anses saknas behov av en sådan regel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;En ersättare ska tillhöra samma grupp som den som har avgått eller entledigats från uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;12 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Överklagande av val av juryledamot (12 kap. 8 § )&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Beslut om val av juryledamot överklagas hos tingsrätten. Tingsrätten prövar självmant den valdes behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft89"&gt;Vid överklagande av ett beslut som avses i första stycket tillämpas vad som anges i lag om överklagande av tingsrätts beslut under rätte- gång. Hovrättens beslut får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft12"&gt;Beslut om val av juryledamot gäller även om det överklagas, om rätten inte beslutar något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Föreslagen lydelse utgör endast en språklig bearbetning av den nuvarande bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Bestämmelsen i nuvarande 9 § om att det ska finnas en lista över juryledamöterna i varje län har utmönstrats och bör i stället kunna regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;12 kap. 10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Jäv för juryledamot (12 kap. 10 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i lag om jäv för domare gäller även juryledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft35"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 § första stycket och behandlar frågan om jäv för juryledamöter. Den förkortats jämfört med den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft21"&gt;603&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_586"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;gällande bestämmelsen. Det får sägas vara en självklarhet att tings- rätten ska pröva om de som är upptagna på listan över juryleda- möter är jäviga och detta behöver därför inte – som enligt den nuvarande lydelsen – utryckas särskilt i grundlagen. Vid denna prövning ska reglerna om domarjäv i 4 kap. 13 § rättegångsbalken tillämpas. Även Europakonvention och dess artikel 6 om rätt till rättvis rättegång kan få betydelse för jävsfrågan (se fallet Holm mot Sverige).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;12 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Bildande av jury (12 kap. 10 § andra och tredje stycket och 11 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;När jury ska bildas får vardera parten utesluta fyra ledamöter inom den första gruppen och en inom den andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;Därefter tar rätten genom lottning bland de kvarvarande ut så många till suppleanter att det kvarstår sex juryledamöter i den första gruppen och tre i den andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft12"&gt;Önskar endast en av flera medparter utesluta juryledamöter gäller den uteslutningen även för de övriga. Är medparter inte överens om vilka juryledamöter som ska uteslutas avgör rätten frågan genom lott- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Bestämmelserna i nuvarande 10 och 11 §§ har slagits samman. Det har ansetts logiskt att samla de bestämmelser som reglerar hur en jury bildas i en gemensam paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft37"&gt;Eftersom det har bildats flera storlän och det eventuellt kan bli fler förändringar av länsindelningen framstår särbestämmelsen om parternas möjligheter att utesluta ledamöter i Stockholm som otill- räcklig. Men i stället för att föra in fler storlän i lagtexten tas sär- bestämmelsen bort. Bestämmelsen om jury i Stockholms län har ersatts med en utökad möjlighet att utesluta juryledamöter. Uteslut- ningsmöjligheten ökas generellt från tre till fyra inom den första gruppen. Det har inte ansetts nämnvärt påverka yttrandefrihets- intresset negativt att parternas möjligheter att utesluta ledamöter minskas något i vissa län och att den uteslutning som är nödvändig för att få fram rätt antal ledamöter i stället avgörs av lotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft21"&gt;604&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_587"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;12 kap. 12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Juryledamots skyldighet att delta(12 kap. 12 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Den som inte har laga förfall är skyldig att tjänstgöra i jury.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft89"&gt;Finns det inte ett tillräckligt antal juryledamöter på grund av jäv eller laga förfall utser rätten bland gruppen behöriga personer tre jury- ledamöter för varje ledamot som saknas. Av dessa får vardera parten utesluta en.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft12"&gt;En juryledamot som tidigare har uteslutits från samma mål får inte utses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft10"&gt;Bestämmelsen har bearbetats språkligt. Någon ändring i sak har inte varit åsyftad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;12 kap. 13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Talan om enskilt anspråk och om konfiskering (12 kap. 14 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Förs i mål om ansvar även talan om enskilt anspråk mot annan än den tilltalade ska den tilltalade vidta de åtgärder som avses i 3 § första stycket, 11 § första stycket och 12 § andra stycket och som annars skulle ha ankommit på svarandeparten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft89"&gt;Förs talan om konfiskering av tryckt skrift eller om enskilt anspråk utan samband med åtal tillämpas i fråga om rättegången i sådant mål vad som sägs i 2 och &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; §§. Har frågan om brott föreligger prövats tidigare i tryckfrihetsmål avseende ansvar för brott ska samma fråga inte prövas på nytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft12"&gt;I ansökningsmål ska den uteslutning av juryledamöter som annars görs av parterna utföras av rätten genom lottning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft10"&gt;Bestämmelsen utgör endast en språklig bearbetning av gällande lag- text.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft21"&gt;605&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_588"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;12 kap. 14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Krig eller krigsfara (12 kap. 16 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Om riket är i krig eller krigsfara eller råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i får föreskrifter om anstånd med val av juryledamöter och om undantag från juryledamöters rätt att avsäga sig uppdraget med- delas i lag eller, efter bemyndigande i lag, av regeringen i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;Bestämmelsen har bearbetats språkligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;12 kap. 15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Övriga bestämmelser (12 kap. 15 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Närmare bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål med- delas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 15 § första stycket. I denna bestämmelse finns alltså stöd för att i lag reglera de frågor som har ansetts inte behöva finnas i grundlag. Det nuvarande andra stycket i den bestämmelsen har tagits bort. Där behandlas fallet att det finns flera tingsrätter med behörighet i ett och samma län. Då ska regeringen utse den domstol som har att fullfölja vissa gemensamma uppgifter för de behöriga domstolarna. Bestämmelsen har ansetts kunna läggas i vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft21"&gt;606&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_589"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;13 kap. Utrikes tryckta skrifter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;Allmänt om skrifter som trycks utomlands&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;13 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Utrikes tryckta skrifter som ges ut i Sverige (13 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om tryckta skrifter som trycks utomlands men som ges ut i Sverige gäller inte bestämmelserna om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;allmänna handlingars offentlighet i 2 kap.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;tryckta skrifters framställning i 4 kap.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;utgivning av periodiska skrifter i 5 kap., eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;tryckares och spridares ansvar enligt 8 kap. 4, 5, 9 och 10 §§, om inte annat sägs nedan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft12"&gt;I övrigt gäller grundlagen i tillämpliga delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 1 §. Den är utgångspunkten för reglerna om skrifter som har tryckts utomlands men som ges ut i Sverige. För sådana skrifter gäller enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;som huvud- regel inte bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap., om tryckta skrifters framställning i 4 kap., om utgivning av periodisk skrift i 5 kap. samt bestämmelserna om tryckares och spridares ansvar för tryckfrihetsbrott i 8 kap. 4, 5, 9 och 10 §§. Dessa bestämmelser kan dock göras tillämpliga om det uttryckligen framgår av övriga bestämmelser i 13 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;i bestämmelsen framgår att grundlagen i övrigt gäller i tillämpliga delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;En betydelsefull förändring i lagtexten är att det anges i vilka delar grundlagen &lt;SPAN class="ft11"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;är tillämplig i stället för att det, som enligt dagens ordning, redogörs för vilka delar som är tillämpliga. Att det redogörs för undantagen har bedömts göra lagtexten mer informa- tiv och lättillgänglig. Det har gjorts språkliga och redaktionella för- ändringar i lagtexten, bl.a. har en punktuppställning införts i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft21"&gt;607&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_590"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;13 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Utrikes tryckta skrifter som ges ut i Sverige (13 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En skrift som har tryckts utomlands anses utgiven i Sverige när den har blivit utlämnad till försäljning eller för spridning på annat sätt här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft10"&gt;I bestämmelsen anges att en skrift som har tryckts utomlands anses utgiven i Sverige när skriften har lämnats ut till försäljning eller för spridning på annat sätt här. Det är således samma krav som ställs i bestämmelsen om utgivning i 1 kap. 6 § andra stycket ovan. När en utrikes tryckt skrift ges ut här blir grundlagen tillämplig i den utsträck- ning som framgår av 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 2 §. Det har gjorts språkliga och redaktionella förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;13 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft11"&gt;Periodiska skrifter huvudsakligen avsedda att spridas i Sverige (13 kap. 3 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om en periodisk skrift som huvudsakligen är avsedd att spridas i Sverige trycks utomlands, gäller i tillämpliga delar 5 kap. om utgivning av periodiska skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 3 § första stycket. Den innebär att 5 kap. ska tillämpas på utrikes tryckta periodiska skrifter som huvudsakligen är avsedda för spridning på den svenska marknaden. För dessa skrifter gäller således ett krav på att utgivare anmäls, att utgivningsbevis finns m.m. Innehållet i bestämmelsen har anpassats till förändringar i 5 kap. när det gäller behörighetskraven för ägare av periodiska skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Innehållet i nuvarande 3 § andra stycket behandlas i 6 § nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;13 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Ansvar för den som har lämnat ut skriften för spridning (13 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i denna grundlag om ansvar för tryckfrihetsbrott för den som har tryckt en skrift ska i stället avse den som har låtit lämna ut skriften för spridning i Sverige, om skriften har tryckts utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft21"&gt;608&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_591"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1174 ft12"&gt;Kan det inte visas vem som har lämnat ut skriften för spridning här i landet ansvarar i stället den som är att anse som spridare enligt 6 kap. Detsamma gäller om den som har lämnat ut skriften för spridning här inte hade hemvist i Sverige vid utgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft9"&gt;Det följer av 1 § att tryckaren inte blir ansvarig för en skrift som trycks i utlandet. Det framgår av &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;i den nu aktuella bestämmelsen att ”den som har låtit lämna ut skriften för spridning i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft10"&gt;Sverige” tar tryckarens plats i ansvarskedjan. Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;fram- går att den mer traditionella spridaren enligt 6 kap. blir ansvarig om det av vissa – i lagtexten angivna – skäl inte går att lagföra den som har låtit lämna ut skriften för spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Det har gjorts språkliga och redaktionella förändringar, bl.a. har paragrafen delats upp i två stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;13 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Skyldighet att bevara exemplar samt pliktleverans (13 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter om skyldighet att bevara exemplar av en skrift som har tryckts utomlands för granskning och att lämna exemplar av en sådan skrift till bibliotek eller arkiv får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § och ger möjlighet att i lag införa bestämmelser om att exemplar av utrikes tryckta skrifter ska bevaras för att möjliggöra en straffrättslig granskning. Bestämmelsen ger även stöd för en lagstadgad plikt att leverera exemplar till bibliotek eller arkiv (se 5 kap. 2 § tillämpningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;Bestämmelsen har arbetats om språkligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;Skrifter som inte huvudsakligen ges ut i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;13 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft11"&gt;Periodisk skrift inte huvudsakligen avsedd att spridas i Sverige (13 kap. 3 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Det krävs inte utgivningsbevis för en periodisk skrift som har tryckts utomlands men som inte huvudsakligen är avsedd att spridas i Sverige. Om ett sådant bevis ändå finns gäller i tillämpliga delar 5 kap. om utgivning av periodisk skrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft21"&gt;609&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_592"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft9"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 3 § andra stycket. Innebörden är att utgivningsbevis inte krävs för de aktuella skrifterna. Har ett sådant bevis utfärdats tillämpas dock bestämmelserna i 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Lagtexten har arbetats om språkligt och redaktionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;13 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft11"&gt;Meddelar- och anskaffarfrihet för vissa utländska skrifter som ges ut här (13 kap. 6 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs om meddelar- och anskaffarfrihet i 1 kap. 2 § gäller även i fråga om en skrift som har tryckts utomlands och som ges ut här men som inte huvudsakligen är avsedd att spridas i Sverige, om inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säker-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft89"&gt;het,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;meddelandet innefattar ett sådant oriktigt utlämnande eller till- handahållande som avses i 7 kap. 3 § andra stycket 2, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;meddelandet utgör ett uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;I bestämmelsen behandlas vissa särskilda undantag från meddelar- och anskaffarfriheten när det gäller utrikes tryckta skrifter som inte huvudsakligen är avsedda för den svenska marknaden. De viktigaste skillnaderna jämfört med det ordinarie meddelar- och anskaffar- skyddet är att undantaget för brott mot rikets säkerhet är vidare (punkt 1) samt att undantag gäller vid alla uppsåtliga överträdelser av tystnadsplikt (punkt 3). Således tillämpas inte den ordning som innebär att enbart överträdelser av vissa s.k. kvalificerade tystnads- plikter kan ligga till grund för undantag från meddelarfriheten, jfr bl.a. 44 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § första stycket. Vissa språk- liga och redaktionella förändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;13 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Skrifter som inte ges ut här (13 kap. 6 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs om meddelar- och anskaffarfrihet i 7 § ska också tillämpas på en skrift som inte ges ut i Sverige, om meddelandet eller anskaffandet skedde här. I fråga om periodiska skrifter jämställs härvid meddelaren med en författare eller någon annan upphovsman som medverkar till en framställning i skriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft21"&gt;610&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_593"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft9"&gt;Paragrafen motsvaras av nuvarande 6 § andra stycket. Innebörden är att även skrifter som inte ges ut Sverige kan omfattas av TF:s bestäm- melser om meddelar- och anskaffarfrihet (s.k. korrespondentskydd). I de fallen gäller dock de särskilda inskränkningar i dessa friheter som anges i 7 §, bl.a. att alla uppsåtliga överträdelser av tystnads- plikt undantas från meddelarskyddet och därmed kan bestraffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Det har ansetts att meddelar- och anskaffarfriheten i de här fallen enbart gäller om uppgiftslämnandet eller anskaffandet har skett i Sverige (se SOU 2004:114, s.165 f. och 331 samt avsnitt 21.4.3 i det här betänkandet). Detta kommer numera till tydligt uttryck i första meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Av den andra meningen framgår att författare eller andra upp- hovsmän som medverkar till en framställning i en periodisk skrift i det här sammanhanget jämställs med meddelaren. Även t.ex. en skribent som medverkar i en tidskrift som inte ges ut i Sverige kan således ha skydd enligt bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;Lagtexten har arbetats om språkligt och redaktionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;13 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Tryckfrihetsmål och rätt till anonymitet (13 kap. 6 § tredje stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av överträdelse av den meddelar- eller anskaffarfrihet som följer av 7 eller 8 § ska handläggas enligt bestämmelserna om tryckfrihetsmål i 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft12"&gt;Meddelaren har i fall som avses i 7 och 8 §§ rätt till anonymitet enligt 3 kap. Undantag för tystnadsplikt ska dock omfatta även andra brott mot rikets säkerhet än som avses i 3 kap. 4 § 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 13 kap. 6 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;behandlas hur åtal eller talan om skadestånd med anledning av överträdelser av meddelar- och anskaffarfriheten enligt 7 och 8 §§ ska handläggas. Mål av det slaget handläggs normalt som tryckfrihetsmål enligt 12 kap. (se dock undantaget i nuvarande 12 kap. 1 § andra stycket tredje meningen för vissa anskaffarbrott).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Meddelaren har enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;rätt till anonymitet enligt 3 kap. Dock är undantaget i 3 kap. 4 § 3 i fråga om tystnadsplikt till skydd för rikets säkerhet vidare än i fråga om skrifter som huvud- sakligen ges ut i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Det har gjorts språkliga och redaktionella ändringar. Dessa syftar inte till några förändringar i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft21"&gt;611&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_594"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;14 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;14 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Resning i tryckfrihetsmål (14 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;För resning i tryckfrihetsmål gäller vad som anges i lag, även om en jury har prövat om brott föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft20"&gt;Om resning beviljas i ett mål som har prövats av en jury, ska rätten samtidigt besluta att målet ska tas upp inför en ny jury av den domstol som först dömde i målet. Detta gäller om resningen grundas på en omständighet som kan antas ha haft betydelse för juryprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft12"&gt;Beviljas resning till förmån för den tilltalade får den domstol som beviljar resning omedelbart ändra domen, om saken är uppenbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 1 §. Den innebär enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;att rättegångsbalkens regler om resning gäller även i tryck- frihetsmål. Resning kan beviljas även om åtalet har ogillats efter juryprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Beviljas resning ska rätten enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;besluta att saken ska prövas inför en jury av den domstol (tingsrätt) som först dömde i målet. Det gäller dock enbart om de resningsgrundande omständig- heterna kan antas ha haft betydelse för den prövning som juryn gjorde. I dessa fall ska parterna således inte på nytt ta ställning till frågan om en jury ska medverka eller inte. Däremot ska en ”ny jury” utses enligt det förfarande som gäller för detta. Hänvisningen till att juryn i prövningen efter beslutet om resning ska vara ny medför att bestämmelsen i nuvarande 2 § blir överflödig och kan tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Av &lt;SPAN class="ft38"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;följer att den domstol som beviljar resning kan i uppenbara fall omedelbart ändra domen till den tilltalades fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Det har gjorts språkliga och redaktionella förändringar i lag- texten som inte syftar till några förändringar i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;14 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Skyndsam handläggning av tryckfrihetsmål (14 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Tryckfrihetsmål och andra mål om brott mot bestämmelserna i denna grundlag ska alltid behandlas skyndsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft35"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 3 § och innebär att tryck- frihetsmål och andra brott mot bestämmelserna i TF ska behandlas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft21"&gt;612&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_595"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1108 ft10"&gt;med förtur hos domstolarna. En viss språklig bearbetning av lag- texten har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;14 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Frågor som inte regleras i grundlagen (14 kap. 5 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I alla hänseenden som inte har reglerats särskilt i denna grundlag eller i någon lag som har beslutats med stöd av den gäller vad som är föreskrivet i lag eller annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;Paragrafen ger stöd för att fylla ut grundlagen i de avseenden som inte regleras i grundlagen (eller i någon lag som har beslutats med stöd i grundlagen). Det gäller t.ex. vissa allmänna process- och straff- rättsliga regler och principer. Det kan även få betydelse för en del civilrättsliga frågor, däribland skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft17"&gt;Motsvarande bestämmelse finns i nuvarande 5 § första stycket. Lagtexten är omformulerad med utgångspunkt i nuvarande 11 kap. 1 § andra stycket YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;14 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Andra än svenska medborgare (14 kap. 5 § andra stycket TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Andra än svenska medborgare är i fråga om tryckfriheten enligt denna grundlag likställda med svenska medborgare, om inte något annat följer av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 § andra stycket. Här har dock lagtexten ändrats så att det framgår att utgångspunkten är att andra än svenska medborgare har samma skydd inom grundlagens tillämpningsområde som svenska medborgare. Skyddet kan dock genom bestämmelser i vanlig lag inskränkas eller uttryckas annorlunda för dem som inte är svenska medborgare. Förändringen är en följd av att det i övriga delar av grundlagen anges att skyddet tillkommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft10"&gt;”var och en” och inte enbart svenska medborgare, se vidare kom- mentaren till 1 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft21"&gt;613&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_596"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;14 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Internationellt rättsligt bistånd (ny)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Internationellt rättsligt bistånd får lämnas avseende en åtgärd som är tillåten enligt denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft89"&gt;Rättsligt bistånd som gäller brott eller skadestånd med anledning av brott får dock lämnas endast om den gärning som avses motsvarar ett brott enligt sådan lag som avses i 1 kap. 11 § eller enligt 7 kap. eller 13 kap. 7 eller 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;Om den gärning som ligger till grund för begäran om internation- ellt rättsligt bistånd motsvarar brott som anges i den lag som avses i 9 kap. 4 § andra meningen, får bistånd lämnas endast efter medgivande av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;Närmare bestämmelser om prövningen av en ansökan enligt första stycket får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Bestämmelsen är ny och behandlas i avsnitt 21.4.4. Den ger uttryckligt stöd för att lämna internationellt rättsligt bistånd när TF är tillämplig och anger under vilka förutsättningar detta kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;klarläggs att internationellt rättsligt bistånd kan lämnas även när TF är tillämplig. Innebörden av att sådant bistånd enbart kan avse åtgärder som är tillåtna enligt grundlagen är att exklusivitetsprincipen ska gälla. Utgångspunkten är således att även i frågor om rättsligt bistånd är TF exklusiv straff- och processlag. Den avgörande frågeställningen vid en begäran om rättsligt bistånd är således om den efterfrågade åtgärden har stöd i TF eller inte. En begäran ska avslås om sådant stöd saknas och &lt;SPAN class="ft11"&gt;får &lt;/SPAN&gt;i andra fall god- kännas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Det är underförstått att den särskilda åklagar- och rättegångs- ordningen enligt TF inte i sig lägger hinder i vägen för att lämna rättsligt bistånd. Något krav på att det aktuella förfarande i utlandet som ligger till grund för ansökan ska handläggas av svensk JK eller bli föremål för juryprövning här gäller således inte. Detta förhållande uttrycks inte i grundlagen utan får anses följa av att det i första stycket anges att internationellt rättsligt bistånd är möjligt även på det grundlagsskyddade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Det &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;är centralt för frågan om lämnande av rättslig hjälp och innebär en modifiering av det krav på s.k. dubbel täckning som kommer till uttryck i bl.a. 7 kap. 5 § första stycket. Undantaget är en förutsättning för att det i praktiken ska bli möjligt att lämna rättsligt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft21"&gt;614&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_597"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1178 ft9"&gt;Bistånd kan enligt andra stycket lämnas när det utländska brottet i det konkreta fallet motsvarar ett brott som upptas bland tryckfri- hetsbrotten (7 kap. 5 §) samt brott av meddelare, anskaffare eller andra medverkande (7 kap. 3 och 4 §§) eller s.k. otillåtet offentlig- görande (7 kap. 6 § TF). Bistånd får också lämnas i fråga om den utländska lagens motsvarighet till bestämmelserna i 1 kap. 11 §. Det senare stadgandet avser bestämmelser bl.a. om upphovsrätt, om för- bud mot vissa kommersiella annonser, om förbud mot offentlig- görande i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet av viss kredit- upplysning och om ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket en uppgift eller underrättelse har anskaffats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Kravet enligt andra stycket att den utländska ansökan ska avse en gärning som motsvarar ett brott som är straffbelagt enligt svensk rätt gäller som framgår även krav på skadestånd med anledning av brott. Detta kan få betydelse vid utländska skadeståndskrav som handläggs som tvistemål. En utländsk dom om skadestånd som har sin grund i en överträdelse av tryck- eller yttrandefriheten ska t.ex. inte kunna verkställas här i strid med det krav som uppställs i andra stycket. Här avses således enbart situationer då TF är tillämplig på t.ex. en viss publicering. I andra fall bedöms frågan enligt vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;Att bestämmelserna i 13 kap. 7 och 8 §§ upptas i första meningen innebär att internationellt rättsligt bistånd, i fråga om skrifter som avses i dessa lagrum, kan lämnas för gärningar mot utländska intressen som motsvarar sådana gärningar mot svenska intressen som anges i 13 kap. 7 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–3.&lt;/NOBR&gt; Det ger bl.a. möjlighet för Sverige att lämna rättslig hjälp om brott mot en utländsk tyst- nadsplikt har begåtts genom uppgiftslämnande till en utländsk tidskrift som i första hand är avsedd att ges ut i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;Regeln om internationellt rättsligt bistånd på TF:s område inne- bär att bistånd kan lämnas trots att t.ex. brott mot tystnadsplikt inte har begåtts mot svensk tystnadsplikt utan mot motsvarande utländska tystnadsplikt (se ovan) och trots att JK och (svensk) jury inte medverkar i rättegången i det begärande landet. Regeln innebär i övrigt inte några avsteg från exklusivitetsprincipen. Det betyder att ingrepp mot tryckfriheten får ske endast i de fall som framgår av TF. En viktig modifiering är dock, som har framgått, att ett ingripande kan göras på grund av utländska brott som motsvarar de svenska brott som är straffbara enligt TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft17"&gt;Det är inte tillåtet att lämna bistånd som innebär ett ingrepp mot någon annan än den som skulle ha ansvarat enligt TF i mot- svarande fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft21"&gt;615&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_598"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;Om det är fråga om en skrift som inte ges ut i Sverige gäller endast skydd för en framställning som sker här (genom förbudet mot censur och hindrande åtgärder) och den något begränsade med- delar- och anskaffarfrihet som följer av 13 kap. 8 § (om meddelandet eller anskaffandet skedde här). Reglerna om ensamansvar är då inte tillämpliga och utgör inget hinder mot att lämna rättsligt bistånd i fråga om en av det begärande landet utpekad gärningsman. Om ett ingripande begärs beträffande en meddelare eller anskaffare får dock bistånd lämnas endast i fall som motsvarar dem som anges i 13 kap. 8 § om meddelandet eller anskaffandet skedde här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Som exempel på hur bestämmelsen kan komma att tillämpas kan nämnas ett tänkt fall som rör en begäran om förhör i Sverige mot den som misstänks ha brutit mot en &lt;SPAN class="ft38"&gt;utländsk tystnadsplikt&lt;/SPAN&gt;. Det kan då t.ex. antas att en pensionerad tysk läkare som är bosatt i Sverige misstänks ha brutit mot sin tystnadsplikt genom att till en tysk tid- ning lämna uppgifter om hälsan hos en tidigare patient i Tyskland. Uppgifterna publiceras i en tysk veckotidning som även kan köpas i vissa tidningskiosker i Sverige. Inom ramen för en tysk förunder- sökning om brott mot tystnadsplikt begär myndigheterna där att svensk polis ska förhöra läkaren om dessa misstankar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Utgångspunkten för exemplet är att tidningen visserligen ges ut i Sverige men att den huvudsakligen är avsedd för den tyska mark- naden och att det inte finns något svenskt utgivningsbevis. Om läkaren har lämnat publiceringsuppgifter i Sverige aktualiseras där- med den typ av inskränkta meddelarskydd som följer av 13 kap. 7 § (det s.k. korrespondentskyddet, jfr punkt 3 i den bestämmelsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft37"&gt;Läkaren har inte brutit mot en tystnadsplikt som följer av den svenska sekretesslagstiftningen eftersom uppgiftslämnandet avser förhållanden från hans tid som läkare i Tyskland. Hade läkaren där- emot bedrivit läkarverksamhet här i Sverige och lämnat uppgifter för publicering i utlandet om hälsan hos enskilda patienter som han hade behandlat här, då hade ett brott mot tystnadsplikt enligt svensk lag förelegat. Sådant uppgiftslämnande hade inte omfattats av med- delarskyddet enligt 13 kap. 7 § och han hade således kunnat åtalas för brott mot tystnadsplikt trots att uppgifterna lämnats i publi- ceringssyfte, dock under förutsättning att brottet har begåtts med uppsåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Enligt bestämmelsen om internationell rättsligt bistånd finns det förutsättningar att lämna rättsligt bistånd i det aktuella fallet. Uppgifterna är sekretessbelagda enligt tysk rätt och det är straff- bart där att lämna dessa för publicering. Motsvarande gärning är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft21"&gt;616&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_599"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;straffbelagd enligt svensk rätt (här antas att uppsåt föreligger) som en följd av 13 kap. 7 § 3. Den tyska begäran om förhör bör alltså kunna godkännas och rättsligt bistånd lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Det är tänkbart att en begäran om internationellt rättsligt bistånd rör förhållanden som omfattas av TF:s &lt;SPAN class="ft8"&gt;förbud mot censur och hindrande åtgärder&lt;/SPAN&gt;. Som ett exempel kan nämnas fallet då en skrift med rasistiskt material har tryckts i Sverige och skickas häri- från med post till enskilda adressater i utlandet. Skriften når inte den svenska allmänheten. Med förändringen i 1 kap. 7 § tredje stycket anses skriften under dessa omständigheter inte utgiven i Sverige. Även framställningar som är avsedda att ges ut endast i utlandet åtnjuter dock skydd enligt TF mot att myndigheterna ingriper mot produktionen innan sådan utgivning har skett (prop. 1997/98:43 s. 121 f.). Det kan alltså inte bli aktuellt för svenska myndigheter att bistå andra länder med att t.ex. stoppa utgivningen av en kommande upplaga av en skrift som ska ges ut i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;Innebörden av gällande rätt får emellertid antas vara att sedan framställningarna väl har getts ut i utlandet, får ingripanden ske i Sverige med tillämpning av vanlig lag (närmast brottsbalken och rätte- gångsbalken). I dessa fall är således TF inte tillämplig på frågan om ingripande. Om rättsligt bistånd aktualiseras ska frågan bedömas enligt vanlig lag, t.ex. lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål. Det måste i sådana sammanhang särskilt uppmärk- sammas att åtgärder inte vidtas som riktar sig mot material som ännu inte är utgivet i TF:s mening, t.ex. en nytryckt upplaga av skriften som inte har lämnats ut för spridning till allmänheten. Som har framgått skyddas outgivet material av TF:s bestämmelser om förbud mot censur och hindrande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;Ett närliggande fall är om en skrift framställs i Sverige i syfte att i första hand spridas i utlandet men som samtidigt även kommer ut här. I en sådan situation gäller grundlagsskyddet fullt ut och det rör sig således om en skrift som såväl trycks som ges ut i Sverige (se a. prop. s. 123).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft35"&gt;Den föreslagna bestämmelsen innebär således att rättsligt bistånd inte får lämnas som innebär ett ingrepp mot någon annan än den som hade kunnat ställas till &lt;SPAN class="ft44"&gt;ansvar &lt;/SPAN&gt;vid en prövning enligt TF. Som exempel kan nämnas att det begärs rättslig hjälp med anledning av innehållet i en utländsk tidskrift som anses innehålla uppgifter som utgör förtal. Skriften ges även ut i Sverige men med en begränsad upplaga. I sin framställning begär åklagarmyndigheten i det aktuella landet att förhör ska hållas med chefredaktören och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft21"&gt;617&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_600"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;en anhörig till denne. Båda befinner sig i Sverige. Det antas att det är den anhöriga till chefredaktören som har skrivit artikeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;När det gäller periodiska skrifter ansvarar enligt TF i första hand den som var anmäld som utgivare när skriften gavs ut. Det här syn- sättet torde ofta inte kunna överföras till andra rättssystem där ansvaret bestäms enligt en annan ordning, t.ex. efter en friare för- delning av ansvaret med utgångspunkt i de skilda åtgärder som olika personer inblandade i publiceringen har vidtagit. Vid en pröv- ning av om rättsligt bistånd kan lämnas, får det i ett sådant fall bedömas om den som åtgärden avser motsvarar någon som hade ansvarat om skriften varit svensk. I den situation som är aktuell i exemplet får chefredaktören antas motsvara en ansvarig utgivare enligt det svenska systemet. Åtgärder mot denne skulle därför i sig framstå som möjliga, dvs. om förutsättningarna att lämna rättslig hjälp är uppfyllda i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft9"&gt;En begäran om internationell rättslig hjälp riktad mot en tryckare i Sverige eller en här bosatt person som har distribuerat skriften i exemplet ovan till utlandet vore inte möjlig när ansvaret kan riktas mot chefredaktören. Den ”ansvarskedja” som framgår av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft10"&gt;8 kap. ska alltså följas så långt det är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Av det sagda följer att principen om ensamansvar tillämpas även när rättsligt bistånd aktualiseras. I det aktuella exemplet skulle Sverige inte kunna tillmötesgå en begäran om ingripande mot artikelför- fattaren om hennes medverkan bedöms vara straffri enligt TF. Så är i princip alltid fallet i situationer som liknar den i exemplet, även om det kan förekomma undantag där författare eller någon annan upphovsman till en framställning i en tryckt skrift får svara för s.k. meddelarbrott till följd av 13 kap. 7 eller 8 § (jfr även 7 kap. 3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Det bör även här påpekas att ansvarsfrågan kommer i ett annat läge om den aktuella skriften inte har getts ut i Sverige. Då är TF:s ansvarssystem enligt 8 kap. inte längre tillämpligt utan frågan om ansvar bedöms med utgångspunkt i vad som följer av vanlig lag. Den praktiska betydelsen härav är i första hand att frågan om lämnande av rättsligt bistånd avseende chefredaktören bedöms enligt brottsbalken och t.ex. lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål. Även om skriften inte ges ut i Sverige gäller viss meddelar- och anskaffarfrihet enligt 13 kap. 8 § om meddelandet eller anskaffandet skedde här. Detta kan skydda artikelförfattaren från ingripanden om dennes bidrag kan anses ha skett i Sverige. I annat fall – artikeln skrevs i utlandet – omfattas inte heller artikelförfattarens med- verkan av TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft21"&gt;618&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_601"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;I fråga om &lt;SPAN class="ft11"&gt;meddelarskyddet &lt;/SPAN&gt;bör det även framhållas att efter- forskningsförbudet i 3 kap. gäller även vid internationellt rättsligt bistånd. Det är således endast när rättsligt bistånd får lämnas enligt 14 kap. 5 § som det är möjligt för Sverige att bistå med utred- ningsåtgärder för att utröna identiteten hos meddelare, författare m.fl. En sådan åtgärd förutsätter att kravet på dubbel straffbarhet är uppfyllt och att det således rör sig om en gärning som motsvarar ett brott som är straffbelagt enligt svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;När det gäller tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § uppkommer frågan om det vid rättsligt bistånd bör gälla undantag från tystnadsplikten på det sätt som anges i 3 kap. 4 § (nuvarande 3 kap. 3 § andra stycket). Ska t.ex. en journalist inom ramen för ett ärende om internationell rättslig hjälp kunna förhöras om identiteten hos en källa, om det kan misstänkas att källan genom uppgiftslämnandet har gjort sig skyldig till grovt spioneri (jfr 3 kap. 4 § 3)? Här bör utgångs- punkten vara att det endast är när brottet är riktat mot svenska intressen som tystnadsplikten bortfaller. Ett utländskt spioneri- brott ska alltså inte kunna ligga till grund för att göra undantag från tystnadsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft11"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att internationellt rättsligt bistånd i vissa fall får lämnas endast efter regeringens medgivande. Det som avses är sådana brott som i dag enligt 6 kap. 1 § tillämp- ningslagen kräver regeringens medgivande för väckande av allmänt åtal här, jfr 9 kap. 4 § ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft8"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;får närmare bestämmelser om prövningen av en ansökan om internationellt rättsligt bistånd meddelas i lag. Det som avses är vilken närmare ordning som ska gälla när en ansökan kommer in från den begärande staten. I anslutning till lagstiftning av det slaget får det t.ex. bestämmas vilken roll JK ska ha vid hand- läggningen av en ansökan. En ansökan som rör &lt;NOBR&gt;TF/YGL-området&lt;/NOBR&gt; bör som huvudregel handläggas enligt den procedur som följer av lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål eller någon annan av de lagar som reglerar frågan om rättsligt bistånd. Det kan bli aktuellt att i vissa avseenden anpassa förfarandet till det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft21"&gt;619&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_602"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i tryckfrihetsförordningen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft10"&gt;Frågan om ikraftträdande och övergångsbestämmelser behandlas närmare i avsnitt 22.3 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft21"&gt;620&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_603"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1181 ft175"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;23.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;Förslaget till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;1 kap. Grundläggande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;1 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft11"&gt;Yttrandefrihetens ändamål och innebörd (1 kap. 1 § första – tredje styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft12"&gt;Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i radioprogram, databaser och tekniska upptagningar offent- ligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar andra stycket i nuvarande 1 §. Den anger yttrandefrihetsgrundlagens ändamål och yttrande- frihetens grundläggande innebörd enligt grundlagen. Första stycket innehåller i övrigt inga ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft8"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges den grundläggande innebörden av den yttrandefrihet som skyddas av grundlagen. Skyddet enligt grundlagen tillkommer ”var och en” i stället för, som enligt nuvarande ordning, ”varje svensk medborgare”. Av 12 kap. 4 § följer att skyddet för andra än svenska medborgare kan begränsas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;I andra stycket beskrivs även vilka medier som omfattas av grund- lagen. Det införs en ny uppräkning av samlingsbegrepp för dessa: radioprogram, databaser och tekniska upptagningar. Dessa avgränsar grundlagens tillämpningsområde. Därmed ersätts den uppräkning av exempel och sammanfattande begrepp (överföringar, uppspel- ningar och tekniska upptagningar) som förekommer i nuvarande 1 §. Begreppen radioprogram, databaser och tekniska upptagningar definieras i 2 §. Motiven till dessa förändringar framgår av avsnitt 11.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft21"&gt;621&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_604"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;1 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Definitioner (1 kap. 1 § tredje – femte styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I denna grundlag avses med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;radioprogram&lt;/SPAN&gt;: sändningar av ljud, bild eller text som startas på tid- punkter som bestäms av sändaren och är avsedda att tas emot med tek- niska hjälpmedel, såsom ljudradio, tv och liknande sändningar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;databas&lt;/SPAN&gt;: en samling av information lagrad för automatiserad behand- ling,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;tekniska upptagningar&lt;/SPAN&gt;: upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med ett tekniskt hjälpmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;I denna nya paragraf har definitionerna från nuvarande 1 § placerats. De har en central betydelse för grundlagens tillämpningsområde och ger den närmare innebörden av de begrepp som används i 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;I dag definieras inte &lt;SPAN class="ft8"&gt;radioprogram &lt;/SPAN&gt;i YGL. Definitionen är därför ny utan att någon ändring i sak är avsedd. Med radioprogram avses sändningar av ljud, bild eller text som startas på tidpunkter som bestäms av sändaren och är avsedda att tas emot med tekniska hjälp- medel, såsom ljudradio, tv och liknande sändningar. Definitionen är i huvudsak en sammanslagning av det som sägs i nuvarande 6 § första stycket och 1§ tredje stycket. Förutom traditionella sändningar av radio och tv (s.k. &lt;NOBR&gt;tablå-radio&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;tablå-tv)&lt;/NOBR&gt; omfattas andra former av sändningar som mer eller mindre liknar de traditionella, såsom &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; och massutskick av nyhetsbrev via &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; eller fax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Det avgörande är att sändningarna startas på tidpunkter som bestäms av sändaren, dvs. den som står för sändningsverksamheten. Hur den rent tekniska överföringen av signalerna till mottagarna sker saknar betydelse så länge den är avsedd att tas emot med tek- niska hjälpmedel. Det är tillräckligt att sändaren har haft för avsikt att sända radioprogrammet till allmänheten och att han eller hon har gjort vad som behövs för att sändningen ska kunna nå allmän- heten på en tidpunkt som sändaren bestämmer. Det handlar i så fall om radioprogram exempelvis om sändningen sker via internet och förutsätter att mottagaren på ett aktivt sätt startar den tekniska överföringen genom att t.ex. klicka på en länk på en webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft9"&gt;En direktsändning, eller en annan sändning som startas på en tid- punkt som bestäms av sändaren, utgör ett radioprogram oavsett om den sker via de traditionella tv- och &lt;NOBR&gt;radio-näten&lt;/NOBR&gt; eller från en data- bas. Program som tillhandahålls via s.k. &lt;NOBR&gt;play-tjänster&lt;/NOBR&gt; utgör normalt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;622&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_605"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft37"&gt;inte radioprogram enligt definitionen. Endast i de fall då sändaren direktsänder eller bestämmer att programmet ska spelas upp vid en viss tidpunkt, utgör programmet i &lt;NOBR&gt;play-tjänsten&lt;/NOBR&gt; ett radioprogram enligt definitionen. De program som inte utgör radioprogram enligt definitionen kan i stället omfattas av den s.k. databasregeln i 9 §. Av 7 § framgår att grundlagen gäller endast sådana sändningar av radioprogram som är riktade till allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;Vidare gäller att radioprogram ska vara avsedda att tas emot med hjälp av tekniska hjälpmedel. Formuleringen är hämtad från 1 kap. 6 § första stycket i nuvarande YGL och utesluter sändningar över högtalaranläggningar från begreppet radioprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Det har inte ansetts nödvändigt att i lagtexten ange – som sker i dag – att det handlar om sändningar ”som sker med hjälp av &lt;SPAN class="ft11"&gt;elektro- magnetiska vågor&lt;/SPAN&gt;”. Skälet är att uttrycket inte kan anses avgränsa eller förtydliga tillämpningsområdet mer än vad som redan följer av ordet ”sändning”. Utan närmare precisering bidrar uttrycket ”elektro- magnetiska vågor” endast till att undanta överföringar som sker inom höravstånd. Av definitionen av radioprogram i lagtexten framgår att sådana överföringar inte omfattas av grundlagen. Där anges att det rör sig om sändningar som är ”avsedda att tas emot med tek- niska hjälpmedel”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Med &lt;SPAN class="ft11"&gt;databas &lt;/SPAN&gt;avses en samling av information lagrad för auto- matiserad behandling. Av 1 kap. 9 § framgår att grundlagen gäller för sådana databaser som hålls tillgängliga för allmänheten på de sätt som anges där, t.ex. webbplatser. Definitionen av databas mot- svarar den nuvarande enligt 1 § femte stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft17"&gt;Definitionen av &lt;SPAN class="ft68"&gt;tekniska upptagningar &lt;/SPAN&gt;motsvarar den som finns i nuvarande 1 § fjärde stycket. Exempel på tekniska upptagningar är cd- och &lt;NOBR&gt;dvd-skivor&lt;/NOBR&gt; liksom analoga videoband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;1 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Meddelarfrihet och anskaffarfrihet (1 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Det ska stå var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i radioprogram och tekniska upptagningar. Denna frihet avser uppgifter som lämnas till författare och andra upp- hovsmän samt till utgivare, redaktioner, nyhetsbyråer och företag för framställning av tekniska upptagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft21"&gt;623&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_606"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1185 ft89"&gt;Det ska stå var och en fritt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i radioprogram och tekniska upptagningar eller för sådant uppgiftslämnande som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;I dessa friheter får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;Paragrafen, som motsvarar nuvarande 2 §, innehåller de grund- läggande bestämmelserna om meddelarfrihet och anskaffarfrihet. Den innebär inga materiella ändringar i förhållande till dagens ord- ning. I syfte att göra paragrafen mer lättillgänglig har den delats upp i tre stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller den grundläggande bestämmelsen om meddelarfrihet. Det anges att friheten tillkommer ”var och en” i stället för, som enligt nuvarande ordning, ”varje svensk medborgare” (jfr ovan 1 §). Vidare har ”lämna” ersatts med ”meddela”. Det under- lättar associationen till det inarbetade begreppet ”meddelarfrihet”, som även används i rubriken till paragrafen. Dessutom ger det en bättre överensstämmelse med den formulering som används i TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft10"&gt;Av samma skäl har bestämmelsen utformats som en ”frihet” i stället för en ”rätt”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Därutöver görs det vissa språkliga förändringar. Lagtexten har delats upp i två meningar. I den första behandlas själva kärnan i meddelarfriheten: friheten att i vilket ämne som helst lämna med- delanden för publicering. Den andra meningen innehåller en upp- räkning av den krets till vilken sådana meddelanden kan lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I bestämmelsen om anskaffarfriheten enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har vissa språkliga justeringar gjorts. Formuleringen ”Han har också rätt” har ersatts med ”Det ska stå var och en fritt”. Vidare har lag- texten anpassats till motsvarande bestämmelse i TF som anger att anskaffarfriheten gäller även då anskaffandet sker för offentlig- görande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;anges det som redan följer av 1 § första stycket andra meningen, och grundlagens s.k. exklusivitet, nämligen att begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten förutsätter stöd i grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft21"&gt;624&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_607"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;1 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft11"&gt;Förbud mot förhandsgranskning och andra hindrande åtgärder (1 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte granska något som är avsett att framföras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft20"&gt;Det är inte tillåtet för myndigheter och andra allmänna organ att, utan stöd i denna grundlag, förbjuda eller hindra framställning, offentlig- görande eller spridning bland allmänheten av ett radioprogram eller en teknisk upptagning om det sker på grund av dess innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft72"&gt;Det är inte heller tillåtet för myndigheter eller andra allmänna organ att, utan stöd i denna grundlag, förbjuda eller hindra innehav eller användning av sådana tekniska hjälpmedel som behövs för att kunna ta emot radioprogram eller för att kunna uppfatta innehållet i tekniska upptagningar, om det sker på grund av innehållet i ett radioprogram eller en teknisk upptagning. Detsamma gäller förbud mot anläggande av trådnät för sändning av radioprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft89"&gt;Utan hinder av första och andra styckena får det i lag meddelas föreskrifter om granskning och godkännande av rörliga bilder i filmer eller andra tekniska upptagningar som ska visas offentligt för barn. Detsamma gäller rörliga bilder i en sådan offentlig uppspelning ur en databas som avses i 9 § andra stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 3 § och behandlar förbudet mot förhandsgranskning och andra hindrande åtgärder. Inga ändringar i sak har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Det nuvarande första stycket har här delats upp i två. De grund- läggande principerna om förbud mot förhandsgranskning och andra hindrande åtgärder behandlas i de tre första styckena. I det fjärde stycket anges undantaget från dessa förbud. Språket i bestämmelserna har moderniserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;I ett avseende har lagtexten kompletterats. Det gäller vilka åtgärder av det allmänna som inte är tillåtna enligt andra stycket. Enligt nuvar- ande lydelse får inte det allmänna ”förbjuda eller hindra dess offent- liggörande eller spridning bland allmänheten”. Kompletteringen innebär att även ”framställning” av ett radioprogram eller av en tek- nisk upptagning omfattas. Förändringen görs för att tydliggöra vad som ska gälla och för att uppnå större överensstämmelse med mot- svarande reglering i TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft35"&gt;I fjärde stycket har den s.k. delegationsbestämmelse som anges där begränsats så att den endast gäller granskning och godkännande av filmer m.m. som ska visas för barn. Det är en konsekvens av att den s.k. vuxencensuren är avskaffad sedan den 1 januari 2011, se lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft21"&gt;625&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_608"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;(2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt och prop. 2009/10:228.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;Vidare har språket i fjärde stycket förenklats. Det något för- åldrade begreppet videogram har strukits. Videogram omfattas av formuleringen ”andra tekniska upptagningar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;1 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Förbud mot ingripanden utan stöd i grundlag (1 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte utan stöd i denna grundlag ingripa mot någon på grund av att han eller hon i ett radio- program eller en teknisk upptagning har missbrukat yttrandefriheten eller medverkat till ett sådant missbruk. Inte heller får de utan stöd av denna grundlag av sådan anledning ingripa mot programmet eller upp- tagningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 4 § och ger uttryck för den s.k. exklusivitetsprincipen. Innebörden är att YGL är exklusiv straff- och processlag inom sitt tillämpningsområde. Inga materiella ändringar har gjorts. Språket har gjorts könsneutralt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;1 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Instruktion för tillämpningen av grundlagen (1 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Den som ska döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör betänka att yttrande- friheten är en grund för ett fritt samhällsskick. Han eller hon bör alltid uppmärksamma syftet mera än framställningssättet och vid tveksamhet hellre fria än fälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 § och innehåller den s.k. instruktionen, dvs. den anvisning om ett särskilt yttrandefrihetsvänligt förhållningssätt som ska iakttas vid tillämpning av grundlagen. Inga materiella ändringar har gjorts. Språket i bestämmelsen har för- enklats och gjorts könsneutralt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft21"&gt;626&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_609"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;1 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Sändningar av radioprogram (1 kap. 6 och 11 §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagen är tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade till allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft89"&gt;I fråga om radioprogram som förmedlas genom en satellitsändning som utgår från Sverige gäller vad som i denna grundlag föreskrivs om radiprogram i allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft72"&gt;I lag får föreskrivas om undantag från denna grundlag i fråga om radioprogram som huvudsakligen är avsedda att tas emot utomlands. Detsamma gäller radioprogram som sänds genom tråd men inte är avsedda att tas emot av någon större allmänhet. Sådana undantag får dock inte gälla vad som föreskrivs i 3 och 4 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft12"&gt;Att vissa radioprogram ska jämställas med periodiska skrifter fram- går av 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft37"&gt;I paragrafen fastställs grundlagens tillämplighet på radioprogram. Tillsammans med bestämmelserna i 9 § om databaser och 13 § om tekniska upptagningar avgränsar paragrafen grundlagens formella tillämpningsområde. Paragrafen har förenklats och förkortats bl.a. med avsikt att göra grundlagen mindre teknikberoende. Ändringarna är också en följd av den mer teknikoberoende innebörd som begreppet radioprogram har fått genom definitionen i 2 §. Av definitionen framgår att med radioprogram avses främst tradi- tionella sändningar, dvs. sändningar av program som startas på tid- punkter som bestäms av sändaren. Den tekniska lösning som används för sändningen saknar därmed betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;är grundlagens tillämpningsområde vad avser radioprogram begränsat till sådana program som sänds till allmän- heten. Med allmänheten avses en vid krets av mottagare som i prin- cip är öppen för var och en (se SOU 2006:96 s. 171). I första stycket har den s.k. webbsändningsregeln strukits då sådana sänd- ningar omfattas av definitionen av radioprogram i 2 §. Med radio- program avses enligt definitionen sålunda ”sändningar av ljud, bild eller text som startas på tidpunkter som bestäms av sändaren och är avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel”. Det saknar således betydelse om det sker en överföring av signaler i teknisk mening. Någon särskild bestämmelse som avser webbsändningar har därför inte ansetts nödvändig. Formuleringen att radioprogram ska vara avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel, som tidigare fanns här, har flyttats till definitionen av radioprogram i 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft21"&gt;627&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_610"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft8"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;om satellitsändningar som utgår från Sverige har inga ändringar gjorts. I fråga om samtidig och oförändrad vidare- sändning av sändningar som kommer från utlandet, eller förmedlas hit genom en satellitsändning, gäller enligt nuvarande 7 § endast vissa bestämmelser i grundlagen. Den bestämmelsen har flyttats till 11 kap., som gäller bl.a. sändningar från utlandet (se 11 kap. 4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande tredje stycket i 6 §. Det inne- håller vissa möjligheter att i lag föreskriva undantag från grundlagens bestämmelser vad avser radioprogram som huvudsakligen är avsedda att tas emot utomlands samt radioprogram som sänds genom tråd men inte är avsedda att tas emot av någon större allmänhet. I detta stycke har endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller en upplysning om att vissa radio- program ska jämställas med periodiska skrifter enligt bestämmelser i TF. Hänvisningen gäller s.k. taltidningar vars innehåll har särskilt anpassats för att göras tillgängligt för personer med funktionsned- sättning. Se vidare författningskommentaren till 1 kap. 9 § TF. Mot- svarande hänvisning finns i nuvarande 11 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;1 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Direktsändningar av dagshändelser m.m. (1 kap. 8 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om radioprogram eller delar av program som består i direkt- sändningar av dagshändelser eller av sådana gudstjänster eller offent- liga tillställningar som anordnas av någon annan än den som bedriver programverksamheten tillämpas inte bestämmelserna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft89"&gt;3 § om rätt att meddela och anskaffa uppgifter för offentlig- görande,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft12"&gt;5 § om förbud mot ingripanden,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1189 ft89"&gt;6 § om förhållningssättet vid tillämpning av denna grundlag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1189 ft72"&gt;2 kap. om rätt till anonymitet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;5–8&lt;/NOBR&gt; kap. om yttrandefrihetsbrott, ansvarighet samt tillsyn, åtal och sär- skilda tvångsmedel,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1189 ft72"&gt;10 kap. om rättegången i yttrandefrihetsmål samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft12"&gt;11 kap. 3 § om rätt att meddela och anskaffa uppgifter för offent- liggörande i radioprogram från utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft35"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §. Ändringarna är redaktionella och avser endast hänvisningarna till andra paragrafer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft21"&gt;628&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_611"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;1 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Databaser (1 kap. 9 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagens föreskrifter om radioprogram gäller, enligt de närmare förutsättningar som anges i andra och tredje styckena, för databaser som tillhandahålls allmänheten av en redaktion för en periodisk skrift eller ett radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av sådana skrifter som avses i tryckfrihetsförordningen eller av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft89"&gt;Grundlagen gäller för databaser från vilka information tillhanda- hålls allmänheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;genom överföringar på särskild begäran eller enligt överens- kommelser i förväg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;genom framställning av tekniska upptagningar eller skrifter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;genom offentlig uppspelning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft72"&gt;Grundlagen gäller inte för de delar av en databas i vilka innehållet kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten eller någon som handlar på uppdrag av denne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft12"&gt;Att innehållet i vissa databaser ska jämställas med periodiska skrifter framgår av 1 kap. 9 och 10 §§ tryckfrihetsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft9"&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak första stycket i nuvarande 9 §. Det görs flera redaktionella och språkliga förändringar utan att några sakliga ändringar är avsedda. Den nuvarande 9 § delas upp i flera para- grafer och uttrycket ”elektromagnetiska vågor” tas bort. Syftet har varit att göra bestämmelserna mera lättillgängliga. I några avseenden har förändringar gjorts för att komma till rätta med vissa tillämp- ningsproblem. Dessa förändringar har berörts närmare i kap. 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Bestämmelsen omfattar databaser som tillhandahålls på de sätt som anges i andra stycket. Av 7 § jämförd med definitionen av radioprogram i 2 § framgår att sändningar som startas på tidpunkter som bestäms av sändaren utgör sådana radioprogram som omfattas av bestämmelsen i 7 §. Det gäller även då sådana sändningar sker genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft10"&gt;”överföringar på särskild begäran” från en databas, t.ex. en direkt- sändning som sker på en webbplats. Dessa fall omfattas således inte av den nu aktuella bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges vilka aktörer som omfattas av det auto- matiskt gällande grundlagsskyddet för databaser. Uppräkningen motsvarar den som förekommer enligt den nuvarande bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft31"&gt;Formuleringen ”tryckta eller därmed enligt tryckfrihetsförordningen jämställda skrifter” har ersatts med ”sådana skrifter som avses i tryckfrihetsförordningen”. Någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft21"&gt;629&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_612"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft8"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges de sätt på vilka en databas ska tillhanda- hållas allmänheten för att omfattas av grundlagsskyddet. De mot- svarar vad som sägs i punkterna &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; i nuvarande första stycket. Bestämmelsen har förenklats genom en något enklare uppställning och genom vissa moderniseringar i texten. Överföringar på särskild begäran (punkt 1) är det sätt som en databas normalt tillhandahålls på, t.ex. via webbplatser. Med överföringar enligt överenskom- melser i förväg (också punkt 1) avses s.k. &lt;NOBR&gt;push-tjänster&lt;/NOBR&gt; (se prop. 2001/02:74 s. 99). Fallet att databaser tillhandahålls allmänheten genom framställning av tekniska upptagningar (t.ex. &lt;NOBR&gt;dvd-skivor)&lt;/NOBR&gt; eller skrifter (punkt 2) avser s.k. print on &lt;NOBR&gt;demand-verksamhet&lt;/NOBR&gt; (se a. prop. s. 97 f.). Bilder som framställs på detta sätt anses omfattas av begreppet ”skrift” (jfr kommentaren till 1 kap. 6 § TF). Offent- lig uppspelning ur en databas slutligen (punkt 3) gäller s.k. digital bio och liknande (se prop. 2009/10:81 s. 67 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft8"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;anges att grundlagen inte gäller de delar av en databas i vilka innehållet kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten eller någon som handlar på uppdrag av denne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Stycket motsvarar i huvudsak formuleringen ”vars innehåll kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;ändras endast av den som driver verksamheten” i första stycket 1 enligt nuvarande lydelse. Syftet med ändringen är att klargöra att grundlagsskyddet inte faller bort för hela databasen bara för att den i vissa delar innehåller material som kan påverkas av någon annan än den som driver verksamheten. Ett exempel är att ett omodererat diskussionsforum i en nättidning inte diskvalificerar hela databasen från grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Ett annat syfte med detta stycke är att klargöra att grundlags- skyddet inte heller faller bort för innehåll som läggs in av externa aktörer vilka handlar på uppdrag av den som driver verksamheten. Om det inte finns något uppdragsförhållande mellan den som driver databasen och den som levererar materialet gäller dock inte grund- lagen för sådant innehåll. Bestämmelsen berörs närmare i kap. 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Ett exempel på att någon handlar på uppdrag av den som driver verksamheten är att uppdragstagaren hanterar databasen tekniskt, exempelvis genom att uppdatera en webbplats tekniskt med jämna mellanrum. Ett annat exempel är att en del av databasen har upp- låtits till exempelvis en bloggare eller en krönikör. Då får utgivaren ta samma ansvar som i en tidning. Tanken är att utgivaren har ungefär samma möjligheter att kontrollera uppdragstagaren som en redaktör för en tidning har att kontrollera dem som arbetar för tid- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;630&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_613"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;1 kap. 10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Utgivningsbevis för databaser (1 kap. 9 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagen är också tillämplig på databaser som tillhandahålls av någon annan än dem som anges i 9 § första stycket, om det finns utgiv- ningsbevis för databasen. För en sådan databas gäller i övrigt vad som sägs i 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;Paragrafen avser det frivilliga grundlagsskyddet för databaser med utgivningsbevis. Den motsvarar nuvarande 9 § andra stycket. Denna möjlighet till grundlagsskydd gäller databaser som tillhandahålls av någon annan än de s.k. massmedieföretag som anges i 9 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;En förutsättning för skydd enligt den här bestämmelsen är att databasen tillhandahålls på det sätt som anges i 9 § andra stycket. Även bestämmelsen i 9 § tredje stycket – som anger att grundlags- skyddet inte gäller för de delar av databasen där innehållet kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten eller någon som handlar på uppdrag av denne – är tillämpligt på databaser med utgiv- ningsbevis. Tidigare har grundlagsskyddet ansetts omfatta sådana delar så länge utgivningsbeviset inte är återkallat (se prop. 2001/02:74 s. 100).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;1 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft11"&gt;Utfärdande av utgivningsbevis för databaser (1 kap. 9 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Utgivningsbevis för en databas ska utfärdas om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;databasen tillhandahålls på de sätt som anges i 9 § andra stycket och detta sker från Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;behörig utgivare har utsetts och åtagit sig uppdraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1192 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;databasen har ett namn som är sådant att det inte lätt kan för- växlas med namnet på en annan databas som omfattas av denna grund- lag eller som avses i 1 kap. 9 eller 10 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft12"&gt;Ansökan om utgivningsbevis görs av den som driver verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft37"&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak andra stycket i nuvarande 9 § och anger under vilka förutsättningar utgivningsbevis ska utfärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;Bestämmelsen &lt;SPAN class="ft44"&gt;i första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats så att det klart framgår att den utfärdande myndigheten inte får vägra utfärda utgivnings- bevis om de angivna förutsättningarna är uppfyllda. Vidare har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft21"&gt;631&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_614"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;bestämmelsen omformulerats så att den anger att de i bestäm- melsen uppställda kraven ska ställas på själva databasen i stället för, som i dag, på verksamheten. Någon saklig skillnad är inte avsedd med ändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;För att utgivningsbevis ska utfärdas krävs att databasen tillhanda- hålls på något av de sätt som anges i 9 § andra stycket. Däremot är det inte längre ett krav att innehållet i databasen kan ändras endast av den som driver verksamheten. Eftersom det av 9 § tredje stycket och 10 § framgår att grundlagen inte gäller de delar av databasen där innehållet kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten eller någon som handlar på uppdrag av denne, kan utgivningsbevis utfärdas även om databasen innehåller delar som kan ändras av användarna. Det kan gälla t.ex. omodererade artikelkommentarer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;En förutsättning för att utgivningsbevis ska utfärdas för en data- bas är enligt första strecksatsen att tillhandahållandet av databasen sker från Sverige. Enligt nuvarande bestämmelse är förutsättningen att ”överföringarna utgår från Sverige”. Avsikten med den ändrade formuleringen är att bättre avspegla den innebörd som bestäm- melsen har fått genom en dom från Högsta domstolen. I NJA 2001 s. 445 ansåg Högsta domstolen att det avgörande inte är varifrån överföringarna görs, dvs. var servern med databasen är placerad. Ledning skulle i stället sökas i allmänna principer för räckvidden av offentligrättslig lagstiftning, varvid det kan ha betydelse om före- taget är verksamt i Sverige och om materialet är avsett för en svensk publik. Av intresse i detta sammanhang är även rättsfallet NJA 2002 s. 314. Det avgörande för bedömningen av varifrån en sändning utgår enligt nuvarande 1 kap. 6 § andra stycket ansågs där vara var programverksamheten bedrivs. Därvid skulle särskild hän- syn tas till var bestämmandet över programinnehållet utövas vid sänd- ningen och inte till hur ett program faktiskt kommer till eller hur den tekniska transporten sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har en ny bestämmelse införts för att klargöra att det är den som driver verksamheten som ska göra ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft21"&gt;632&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_615"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;1 kap. 12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1196 ft11"&gt;Giltighet, förnyelse och återkallelse av utgivningsbevis (1 kap. 9 § &lt;NOBR&gt;tredje–sjätte&lt;/NOBR&gt; styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Ett utgivningsbevis gäller för en period av tio år från utfärdandet. Ett utgivningsbevis får återkallas om förutsättningar för att utfärda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft89"&gt;ett sådant bevis inte längre finns, om verksamheten inte har påbörjats inom sex månader från den dag då utgivningsbeviset utfärdades eller om den som driver verksamheten begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft12"&gt;Varje databas ska ha ett namn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft90"&gt;Närmare bestämmelser om utfärdande, förfall, förnyelse och åter- kallelse av utgivningsbevis samt om namn för databaser meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft12"&gt;Föreskrifter om straff för den som bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av fjärde stycket meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;tredje–sjätte&lt;/NOBR&gt; styckena i nuvarande 9 § om giltighet, förnyelse och återkallelse av utgiv- ningsbevis. Det har ansetts viktigt att huvudbestämmelserna om dessa frågor finns i grundlagen. Vissa detaljbestämmelser ska flyttas till tillämpningslagen. Det gäller bestämmelser om att beviset för- faller, att beviset förnyas med tio år åt gången samt att bestäm- melser i lag och andra författningar ska tillämpas om beviset har förfallit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft8"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;görs en ändring som innebär att ett utgivnings- bevis kan återkallas om den som driver verksamheten har begärt det. Det finns således möjlighet att i efterhand avstå från det fri- villiga grundlagsskyddet. Samtidigt tas möjligheten bort att åter- kalla utgivningsbevis då den som driver verksamheten anmäler att den har upphört. Dessa fall får nämligen anses omfattas av den åter- kallelsegrund som innebär att ett utgivningsbevis får återkallas om förutsättningarna att meddela ett sådant bevis inte längre finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Tredje, fjärde och femte styckena &lt;SPAN class="ft10"&gt;motsvarar nuvarande fjärde, femte och sjätte styckena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;1 kap. 13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Tekniska upptagningar (1 kap. 10 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagen är tillämplig på tekniska upptagningar som är utgivna. En teknisk upptagning anses utgiven då den har utlämnats för att spridas till allmänheten i Sverige genom att spelas upp, säljas eller till- handahållas på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft21"&gt;633&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_616"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1198 ft20"&gt;En teknisk upptagning ska inte anses utlämnad för att spridas enbart på den grunden att den skickas härifrån till enskilda adressater i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;Om grundlagen är tillämplig eller inte prövas i det enskilda fallet på grundval av vad som kan antas om spridningen. Om inte annat framgår av omständigheterna, ska grundlagen anses tillämplig på en upptagning som är försedd med sådana uppgifter som avses i 3 kap. 13 § eller 4 kap. 4 § första stycket första meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft12"&gt;Att vissa tekniska upptagningar ska jämställas med periodiska skrifter framgår av 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft10"&gt;Paragrafen, som motsvarar nuvarande 10 §, behandlar grundlagens tillämpning på tekniska upptagningar. Bestämmelsen definierar grund- lagens s.k. formella tillämpningsområde tillsammans med 7 § om radioprogram och 9 § om databaser. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;görs det inga ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;införs en bestämmelse som begränsar det territori- ella tillämpningsområdet för YGL när det gäller tekniska upptag- ningar. Innebörden av bestämmelsen berörs närmare i kom- mentaren till 1 kap. 7 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller den presumtionsregel som i dag finns i 10 § andra stycket och som infördes i syfte att strama upp grund- lagens tillämpningsområde vad gäller tekniska upptagningar som har framställts endast i ett fåtal exemplar (se prop. 1997/98:43 s. 116 och NJA 2002 s. 583). Språket i stycket har förenklats och hänvisningen till 4 kap. 4 § har preciserats till första stycket första meningen. Avsikten är att presumtionsregeln inte ska gälla för sådana upptagningar som har framställts ur en databas som används för s.k. print on &lt;NOBR&gt;demand-verksamhet.&lt;/NOBR&gt; Att sådana upptagningar inte omfattas av grundlagsskydd enligt den här bestämmelsen framgår av databasregeln i 1 kap. 9 § (se prop. 2001/02:74 s. 98).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller en upplysning om att vissa tekniska upp- tagningar ska jämställas med periodiska skrifter enligt bestämmelser i TF. Hänvisningen gäller s.k. taltidningar vars innehåll har särskilt anpassats för att göras tillgängligt för personer med funktionsned- sättning. Motsvarande hänvisning finns i nuvarande 11 §. Se vidare kommentaren till 1 kap. 9 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft21"&gt;634&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_617"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;1 kap. 14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft11"&gt;Frågor som får regleras i lag (1 kap. 12 § jämförd med 1 kap. 8 och 9 §§ TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Utan hinder av denna grundlag gäller om följande frågor vad som sägs i lag;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;den rätt som tillkommer upphovsmän till litterära eller konstnär- liga verk, om upphovsrätten närstående rättigheter och om förbud mot att återge ett verk på ett sätt som kränker den andliga odlingens intres- sen;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;förbud mot kommersiella annonser i den mån annonsen används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;förbud mot kommersiella annonser som används vid marknads- föring av andra varor än tobaksvaror och tjänster om det i annonsen förekommer ett varukännetecken som är i bruk för en tobaksvara; detta gäller även om det förekommer kännetecken som enligt gällande bestämmelser om varumärken är registrerade eller inarbetade för en tobaks- vara;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;förbud mot kommersiella annonser som har meddelats till skydd för hälsa eller miljö enligt en förpliktelse som följer av medlemskapet i Europeiska unionen;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;krav att införa och på visst sätt utforma varningstext, innehålls- deklaration eller annan liknande produktinformation, om informa- tionen inte är av uttryckligen åsiktspåverkande eller opinionsbildande karaktär;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysnings- verksamhet av kreditupplysningar som innebär ett otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet eller som innehåller oriktiga eller miss- visande uppgifter, om ersättningsskyldighet för sådant offentliggörande samt om rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter, skyldighet att lämna information till den som avses med upplysningen och krav på legitimt syfte hos den som beställer uppgifter;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket en uppgift eller underrättelse har anskaffats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft89"&gt;Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud i övrigt mot kommersiell reklam i radio- program eller om villkor för sådan reklam. Detsamma gäller före- skrifter om förbud mot och villkor för annan annonsering och sänd- ning av program, som helt eller delvis bekostas av någon annan än den som bedriver programverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft35"&gt;I paragrafen, som motsvarar nuvarande 12 §, har hänvisningar till 1 kap. 8 och 9 §§ TF ersatts med lagtexten från de paragrafer som det hänvisas till. Bestämmelsen i 1 kap. 8 § TF som innehåller en dele- gationsbestämmelse vilken ger stöd för att reglera upphovsrätten i lag, har placerats som punkt 1. Punkterna i 1 kap. 9 § TF utgör här&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;635&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_618"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;punkterna &lt;NOBR&gt;2–7.&lt;/NOBR&gt; Av dessa är punkt 5 ny. Den gäller utformningen av varningstext, innehållsdeklarationer och annan liknande produkt- information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Angående ändringar i punkterna &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; i &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;hänvisas till författningskommentaren till TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 12 § andra stycket. Där ges stöd för att i lag reglera vissa former av reklam och annonsering i radioprogram, nämligen kommersiell reklam, annan annonsering (bl.a. åsiktsreklam) och sponsring av program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;1 kap. 15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Undantag för barnpornografi (1 kap. 13 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagen är inte tillämplig på pornografiska bilder av personer vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft9"&gt;Paragrafen motsvaras av nuvarande 13 § och innehåller ett undan- tag från grundlagens tillämpningsområde för barnpornografi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Det görs inga ändringar i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;1 kap. 16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Förutsättningar för begränsningar (ny)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Lagstiftning som begränsar yttrandefriheten med stöd av denna grundlag får inte sträcka sig så långt att begränsningen utgör ett hot mot det fria meningsutbytet, den fria och allsidiga upplysningen eller det fria konstnärliga skapandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft12"&gt;Vid sådan lagstiftning som avses i första stycket gäller i övrigt vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 21 §, 22 § första stycket och 23 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft35"&gt;I paragrafen anges de allmänna förutsättningar som gäller för lag- stiftning som innebär begränsningar i yttrandefriheten och som sker med stöd i grundlagen. Det handlar alltså om begränsningar som görs med stöd av s.k. delegationsbestämmelser (bl.a. 1 kap. 14 § och 3 kap. 1 och 2 §§). I dessa bestämmelser ges möjlighet för lagstiftaren att reglera vissa frågor i vanlig lag. Grundlagsstiftaren har med andra ord delegerat dessa frågor till lagstiftaren. Det gäller dock enbart&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft21"&gt;636&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_619"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;frågor som huvudsakligen anses falla inom grundlagens tillämpnings- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Förutom de krav som uppställs här måste sådan lagstiftning hållas inom de ramar som anges i den aktuella delegationsbestäm- melsen i grundlagen. Lagregleringen av kreditupplysningsverk- samhet måste exempelvis begränsas till ”yrkesmässig kreditupplys- ningsverksamhet” (se 14 § första stycket 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Se vidare författningskommentaren till 1 kap. 12 § TF. Bestäm- melsen berörs även i kap. 12 i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;2 kap. Rätt till anonymitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;2 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Rätt till anonymitet (2 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Upphovsmannen till ett radioprogram eller en teknisk upptagning är inte skyldig att röja sin identitet. Detsamma gäller den som har framträtt i en sådan framställning och den som har lämnat en uppgift enligt 1 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;Inga ändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;2 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Frågeförbud (2 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I mål om ansvar, skadestånd eller särskild rättsverkan på grund av yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en teknisk upptagning får ingen ta upp frågan om vem som är framställningens upphovsman, vem som har framträtt i den, vem som har tillhandahållit den för offentlig- görande eller vem som har meddelat uppgifter enligt 1 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft12"&gt;Om någon har angetts som upphovsman till framställningen eller som den som har framträtt i denna, är det dock tillåtet att i målet pröva om han eller hon är ansvarig. Detsamma ska gälla, om någon i målet uppger sig vara upphovsman eller den som har framträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft35"&gt;Bestämmelsen i nuvarande tredje stycket ska flyttas till tillämp- ningslagen i syfte att avlasta grundlagstexten detaljbestämmelser. Syftet med den bestämmelsen är att klarlägga att frågeförbudet inte hindrar att mål om meddelarbrott handläggs i samma rättegång som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;637&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_620"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p710 ft10"&gt;mål om ansvar för yttrandefrihetsbrott. I övrigt har vissa moderniser- ingar skett i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;2 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Tystnadsplikt (2 kap. 3 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tagit befattning med tillkomsten eller spridningen av en framställning som har utgjort eller varit avsedd att ingå i ett radio- program eller en teknisk upptagning får inte röja vad han eller hon därvid har fått veta om vem som är upphovsman till framställningen eller har tillhandahållit den för offentliggörande eller om vem som har framträtt i den eller meddelat uppgifter enligt 1 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft20"&gt;Tystnadsplikt enligt första stycket gäller även för den som på något annat sätt har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upp- tagningar eller sänder radioprogram, eller på en nyhetsbyrå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft37"&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt för de per- soner som medverkar vid framställning av grundlagsskyddade medier. Tystnadsplikten gäller till förmån för meddelare och övriga som omfattas av meddelarfriheten i 1 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;I det &lt;SPAN class="ft8"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;behandlas tystnadsplikten för den som på något sätt har varit inblandad i publiceringsverksamheten. I det nya &lt;SPAN class="ft8"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;behandlas tystnadsplikten för den som på något annat sätt har varit verksam inom ett massmedieföretag, dvs. ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder radioprogram. Tyst- nadsplikten enligt andra stycket gäller även för den som har varit verksam på en nyhetsbyrå, vilket tidigare framgick av första stycket. Avsikten med tillägget är att tystnadsplikten ska stämma bättre överens med den tystnadsplikt som gäller enligt 3 kap. 3 § TF. Se för- fattningskommentaren till den bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Bestämmelsen i nuvarande andra stycket om undantagen från tystnadsplikten har placerats i en ny paragraf, 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;2 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Undantag från tystnadsplikt (2 kap. 3 § andra och tredje styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Tystnadsplikten enligt 3 § gäller inte i följande fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft12"&gt;1. Den som tystnadsplikten ska skydda har samtyckt till att hans eller hennes identitet röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;638&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_621"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1204 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Det är tillåtet enligt 2 § andra stycket att behandla frågan om identiteten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Det rör sig om något av de brott av meddelare, författare eller andra upphovsmän eller av utgivare som anges i 5 kap. 4 § andra stycket 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;En domstol finner i fråga om brott enligt 5 kap. 3 § eller 4 § andra stycket 2 eller 3 att det är nödvändigt att uppgifter lämnas om huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen; sådana uppgifter lämnas vid en förhandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;En domstol finner i något annat fall att det är av synnerlig vikt av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse att en uppgift om identi- teten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sannings- försäkran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar andra stycket i nuvarande 3 § och innehåller undantag från tystnadsplikten. Tredje stycket i nuvarande 3 § med instruktion till rätten angående processledning har bedömts kunna flyttas till tillämpningslagen. Se vidare i författningskommentaren till 3 kap. 4 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;2 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Efterforskningsförbud (2 kap. 4 § första och andra styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte efterforska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;upphovsmannen till en framställning som har offentliggjorts eller varit avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning eller den som har framträtt i en sådan framställning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;den som har tillhandahållit eller avsett att tillhandahålla en fram- ställning för offentliggörande i ett radioprogram eller en teknisk upp- tagning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;den som har meddelat uppgifter enligt 1 kap. 3 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft12"&gt;Förbudet hindrar inte efterforskning när det behövs för åtal eller något annat ingripande som inte står i strid med denna grundlag. I sådana fall ska dock den i 3 § angivna tystnadsplikten beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelserna från första och andra styckena i nuvarande 4 § om efterforskningsförbudet. Bestämmelserna i tredje stycket i samma paragraf, som gäller repressalieförbudet, har lyfts ut och placerats i en ny egen paragraf, 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I andra stycket görs ett förtydligande om när efterforskning är tillåten. I övrigt görs endast språkliga förändringar i den inledande meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft21"&gt;639&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_622"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;2 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Repressalieförbud (2 kap. 4 § tredje stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte ingripa mot någon för att han eller hon i ett radioprogram eller en teknisk upptagning har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar tredje stycket i nuvarande 4 §. Endast språk- liga förändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;2 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Straff (2 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;§ Till böter eller fängelse i högst ett år ska den dömas som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot sin tystnadsplikt enligt 3 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;i ett radioprogram eller en teknisk upptagning uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar felaktiga uppgifter om vem som är framställ- ningens upphovsman eller har tillhandahållit den för offentliggörande, vem som framträder i den eller vem som har lämnat uppgifter i den,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;uppsåtligen efterforskar i strid med 5 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;uppsåtligen ingriper i strid med 6 §, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft12"&gt;Allmänt åtal för brott som avses i första stycket 1 och 2 får väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 §. I &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;straffsank- tioneras flera av de förbud som anges i 2 kap. Straffet för över- trädelser är böter eller fängelse i högst ett år. Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;följer att det endast är brott mot efterforsknings- resp. repressalie- förbudet som hör under allmänt åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft21"&gt;640&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_623"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B355623x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;3 kap. Sändning samt framställande och spridning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;Radioprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;3 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Rätt att sända genom tråd (3 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Var och en har rätt att sända radioprogram genom tråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft72"&gt;Den frihet som följer av första stycket hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för överföringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till intresset av konkurrens beträffande sådana överföringar i nätet eller allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;skyldighet för nätinnehavare att vidta åtgärder för att tillförsäkra mottagarkretsen inflytande över programvalet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;skyldighet för den som sänder program i tv att utforma sänd- ningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft9"&gt;I paragrafen anges etableringsfriheten för trådsändningar och undan- tagen från denna. Den motsvarar nuvarande 3 kap. 1 §. Inga ändringar har gjorts förutom att formuleringen ”varje svensk medborgare och svensk juridisk person” ersätts med ”var och en” (jfr kommentaren till 1 kap. 1 §). Vidare har ”television” ersatts med ”tv”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft11"&gt;femte punkten &lt;/SPAN&gt;utgör stöd för bestämmelser i radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; vilka gäller till skydd för minderåriga (5 kap. 2 §, 17 kap. 13 § och 18 kap. 2 §). Den infördes i YGL mot bak- grund av Sveriges åtaganden i internationella konventioner om tv- sändningar (prop. 1990/91:64 s. 115 f.). Numera framgår det även av artikel 22 i EU:s &lt;NOBR&gt;AV-direktiv&lt;SPAN class="ft83"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt; &lt;/SPAN&gt;att medlemsstaterna ska se till att &lt;NOBR&gt;tv-sändningar&lt;/NOBR&gt; inte innehåller program som bedöms kunna allvarligt skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minder- åriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft35"&gt;Vid begränsningar med stöd av bestämmelserna i denna paragraf ska reglerna i 2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§ RF tillämpas. Det följer numera av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft21"&gt;641&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_624"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p710 ft10"&gt;den generella hänvisning till dessa bestämmelser som görs i 1 kap. 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;3 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Rätt att sända på annat sätt än genom tråd (3 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;Det allmänna ska eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informations- frihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft12"&gt;Det ska finnas möjlighet för sammanslutningar att få tillstånd att sända ljudradioprogram i lokala radiosändningar i den utsträckning som tillgängliga radiofrekvenser medger. Närmare föreskrifter om detta meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft9"&gt;Paragrafen anger under vilka förutsättningar rätten att sända radio- program på annat sätt än genom tråd får begränsas. Den motsvarar nuvarande 3 kap. 2 §. Enbart en språklig ändring har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Vid begränsningar med stöd av bestämmelserna i denna paragraf ska reglerna i 2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§ RF tillämpas. Det följer numera av den generella hänvisning till dessa bestämmelser som görs i 1 kap. 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;3 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Redaktionell självständighet (3 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Den som sänder radioprogram avgör självständigt vad som ska före- komma i programmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft35"&gt;Paragrafen ger stöd för den s.k. redaktionella självständigheten och motsvarar nuvarande 4 §. Endast en språklig ändring har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft21"&gt;642&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_625"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;3 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Domstolsprövning av sändningstillstånd m.m. (3 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Frågor om rätt att sända radioprogram ska kunna prövas av dom- stol eller av en nämnd, vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare. Prövningen av beslut av regeringen ska göras av domstol och behöver endast avse beslutets laglighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft89"&gt;Gäller saken en fråga om ingripande på grund av missbruk av yttrande- friheten, ska frågan prövas av domstol under medverkan av jury enligt de närmare bestämmelser som meddelas i lag. Detta gäller dock inte om saken rör överträdelse av sådana föreskrifter eller villkor i fråga om kommersiell reklam, annan annonsering eller sändning av radiopro- gram som avses i 1 kap. 14 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges att det ska finnas möjlighet att få en rättslig prövning av rätten att sända radioprogram. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;anger när en sådan prövning ska ske under medverkan av jury. Paragrafen mot- svarar nuvarande 3 kap. 5 § och innehåller i jämförelse med den endast språkliga ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;3 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Bevarandeskyldighet och pliktleverans (3 kap. 6 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter om skyldighet att bevara och tillhandahålla inspel- ningar av radioprogram för granskning i efterhand och att lämna dem till arkiv får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;Paragrafen innehåller en delegationsbestämmelse som gör det möjligt att i lag föreskriva vissa skyldigheter att bevara och tillhandahålla inspelningar av radioprogram. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 §. Inga ändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;En skyldighet att bevara inspelningar och tillhandahålla dem för granskning föreskrivs i 5 kap. tillämpningslagen. En sådan skyldig- het anges även i 16 kap. 11 § radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft21"&gt;643&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_626"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;3 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Spridning av kartor m.m. som återger Sverige (3 kap. 7 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;I lag får meddelas föreskrifter med syfte att förebygga spridning genom radioprogram av kartor, ritningar eller bilder som återger Sverige helt eller delvis och innehåller upplysningar av betydelse för rikets försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Bestämmelsen ger stöd för vissa bestämmelser i lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation. Paragrafen motsvaras av nuvarande 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;Tekniska upptagningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;3 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Rätt att framställa och sprida tekniska upptagningar (3 kap. 8 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Var och en har rätt att framställa och sprida tekniska upptagningar. För rätt att offentligt förevisa en film eller någon annan teknisk upp- tagning med rörliga bilder kan det dock krävas granskning och god- kännande i enlighet med 1 kap. 4 § fjärde stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft37"&gt;Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om etableringsfrihet avseende tekniska upptagningar, dvs. rätten att framställa och sprida sådana upptagningar. Denna rätt tillkommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft35"&gt;”var och en” i stället för som för närvarande ”varje svensk med- borgare” (se kommentaren till 1 kap. 1 §). Vidare har det något föråld- rade begreppet videogram tagits bort. Sådana innefattas i formuler- ingen ”annan teknisk upptagning” (jfr 1 kap. 4 § fjärde stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;3 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Skyldighet att bevara exemplar samt pliktleverans (3 kap. 9 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter om skyldighet att bevara exemplar av tekniska upptag- ningar och att tillhandahålla dem för granskning får meddelas i lag. Detsamma gäller skyldighet att lämna sådana exemplar till arkiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1211 ft35"&gt;Paragrafen innehåller en delegationsbestämmelse som gör det möj- ligt att i lag föreskriva vissa skyldigheter att bevara och tillhanda-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft21"&gt;644&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_627"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;hålla exemplar av tekniska upptagningar. En sådan skyldighet anges i 5 kap. tillämpningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;I den nuvarande andra meningen anges att det i lag får meddelas föreskrifter om skyldighet att lämna exemplar av upptagningar till en myndighet och att lämna upplysningar i anslutning till en sådan skyldighet. Avsikten med bestämmelsen är att ge utrymme för att i lag föreskriva skyldigheter om pliktexemplar m.m. (se prop. 1990/91:64 s. 119). Bestämmelsen har fått en utformning som bättre överens- stämmer med de skyldigheter som i dag föreskrivs i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Skyldigheten att lämna upplysningar har tagits bort då motsvarande skyldighet har avskaffats vid införandet av den nämnda lagen (se prop. 1993/94:10 s. 23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft11"&gt;3 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Distributionsplikt (3 kap. 10 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tillstånd att bedriva postverksamhet får inte vägra eller ställa särskilda villkor för att distribuera en teknisk upptagning på grund av dess innehåll. Denna distributionsplikt gäller såväl adres- serade som oadresserade försändelser. Skyldigheten att distribuera tek- niska upptagningar gäller inte i de fall det skulle innebära en över- trädelse enligt 14 § andra eller tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft12"&gt;Den som bedriver postverksamhet eller en annan sådan tjänst och som har mottagit en teknisk upptagning för befordran ska inte anses som spridare av upptagningen enligt 6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft10"&gt;Bestämmelsen innehåller den s.k. distributionsplikten. Den avser distribution av tekniska upptagningar och har samma innehåll som TF:s motsvarande bestämmelse för skrifter. Här hänvisas därför till författningskommentaren till 6 kap. 4 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;3 kap. 10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft11"&gt;Undantag för spridning av pornografiska bilder m.m. (3 kap. 11 § och 12 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det meddelas före- skrifter i lag om straff och särskild rättsverkan för den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft20"&gt;1. förevisar pornografiska bilder på eller vid allmän plats genom skyltning eller något liknande förfarande som kan väcka allmän anstöt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft21"&gt;645&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_628"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1129 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;utan föregående beställning med post eller på annat sätt tillställer någon pornografiska bilder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;bland barn och ungdom sprider tekniska upptagningar som genom sitt innehåll kan verka förråande eller medföra annan allvarlig fara för de unga, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;i förvärvssyfte lämnar ut filmer eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder med ingående skildringar av verklighetstrogen karaktär som återger våld eller hot om våld mot människor eller djur, till den som är under femton år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft10"&gt;Paragrafen innehåller stöd för ett antal straffstadganden i brotts- balken som gäller spridning av pornografiska bilder och innehåll som kan verka förråande eller medföra allvarlig fara för unga. Bestäm- melsen i fjärde punkten motsvarar nuvarande 11 §. Nuvarande andra och tredje styckena i 12 § har placerats i 11 respektive 12 §§ nedan. I fjärde punkten har begreppet videogram tagits bort. Sådana inne- fattas i ”andra tekniska upptagningar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;De fyra punkterna utgör stöd för följande bestämmelser i brotts- balken: otillåtet förfarande med pornografisk bild (16 kap. 11 §), för- ledande av ungdom (16 kap. 12 §) och otillåten utlämning av teknisk upptagning (16 kap. 10 d §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;3 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1215 ft11"&gt;Brott mot föreskrift om granskning och godkännande av upptagningar (3 kap. 12 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det meddelas föreskrifter i lag om straff och särskild rättsverkan för den som bryter mot föreskrifter om granskning och godkännande av filmer eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder som ska visas offentligt för barn. Detsamma gäller rörliga bilder i en sådan offentlig uppspelning ur en databas som avses i 1 kap. 9 § andra stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Bestämmelsen utgör stöd för de straffsanktionerade bestäm- melserna i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt. Den motsvarar nuvarande 12 § andra stycket. Bestäm- melsen har anpassats till att stödet i grundlagen för vuxencensuren har tagits bort (se motsvarande ändring i 1 kap. 4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Vidare har begreppet videogram tagits bort. Det är onödigt eftersom sådana ryms under begreppet ”andra tekniska upptag- ningar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft21"&gt;646&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_629"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;3 kap. 12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1216 ft11"&gt;Spridning av kartor m.m. som återger Sverige (3 kap. 12 § tredje stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;I lag får meddelas föreskrifter med syfte att förebygga spridning genom tekniska upptagningar av kartor, ritningar eller bilder som åter- ger Sverige helt eller delvis och innehåller upplysningar av betydelse för rikets försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft35"&gt;Bestämmelsen utgör stöd för vissa bestämmelser i lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation. Den har av redaktionella skäl flyttats hit från nuvarande 3 kap. 12 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;3 kap. 13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft11"&gt;Utsättande av uppgifter på tekniska upptagningar (3 kap. 13 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Exemplar av tekniska upptagningar, som framställs i landet och är avsedda för spridning här, ska förses med tydliga uppgifter om vem som har låtit framställa upptagningen samt om när, var och av vem exemplaren har framställts. Närmare bestämmelser om detta får med- delas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft17"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 13 § första stycket. Bestäm- melserna i &lt;NOBR&gt;andra–fjärde&lt;/NOBR&gt; styckena i nuvarande 13 § har här placerats i en egen paragraf (se 14 § nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;3 kap. 14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Straff (3 kap. 13 § &lt;NOBR&gt;andra–fjärde&lt;/NOBR&gt; styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Den som framställer en teknisk upptagning och därvid uppsåt- ligen eller av oaktsamhet bryter mot 13 § eller bestämmelser som avses där ska dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft89"&gt;Den som sprider en teknisk upptagning som saknar någon uppgift som är föreskriven i 13 § ska, om det sker uppsåtligen eller av oakt- samhet, dömas till penningböter. Detsamma ska gälla om en sådan uppgift är oriktig och spridaren känner till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft12"&gt;Den som sprider en teknisk upptagning trots att han vet att den enligt denna grundlag har tagits i beslag eller konfiskerats ska dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft21"&gt;647&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_630"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;I paragrafen, som motsvarar &lt;NOBR&gt;andra–fjärde&lt;/NOBR&gt; styckena i nuvarande 3 kap. 13 §, har vissa mindre språkliga ändringar gjorts. Som en följd av att nuvarande 13 § har delats upp i två paragrafer har hänvisningarna i första och andra styckena justerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;Beställda exemplar av upptagningar eller skrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;3 kap. 15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Utsättande av uppgifter (3 kap. 15 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Av en sådan teknisk upptagning eller skrift som avses i 1 kap. 9 § andra stycket 2 ska framgå databasens namn samt när, var och hur upp- tagningen eller skriften har framställts. Den som driver verksamheten ska se till att upptagningen eller skriften har sådana uppgifter. Närmare bestämmelser om detta får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft35"&gt;Paragrafen motsvarar första stycket i nuvarande 15 § och avser utsättande av uppgifter på skrifter, bilder och upptagningar som framställs genom s.k. on &lt;NOBR&gt;demand-verksamhet&lt;/NOBR&gt; som omfattas av data- basregeln. Bestämmelsen har anpassats till de förändringar som görs i databasregeln när det gäller sådan verksamhet, se 1 kap. 9 § andra stycket 2. I övrigt har endast mindre språkliga ändringar gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;3 kap. 16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Straff (3 kap. 15 § andra och tredje styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 15 § eller bestämmelser som avses där ska dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft20"&gt;Den som lämnar ut en sådan teknisk upptagning eller skrift som avses i 1 kap. 9 § andra stycket 2, som saknar någon uppgift som är föreskriven i 15 § ska, om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet, dömas till penning- böter. Detsamma ska gälla om en sådan uppgift är oriktig och den som lämnar ut upptagningen eller skriften känner till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar andra och tredje styckena i nuvarande 15 §. Endast mindre språkliga ändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1221 ft21"&gt;648&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_631"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;4 kap. Utgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;4 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Skyldighet att utse utgivare (4 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1222 ft177"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Radioprogram och tekniska upptagningar ska ha en utgivare. Utgivare för radioprogram ska enligt vad som närmare föreskrivs i lag utses för varje program eller för hela eller delar av programverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft12"&gt;Utgivaren utses av den som bedriver sändningsverksamheten eller låter framställa den tekniska upptagningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Inga ändringar utöver rent språkliga har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;4 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Utgivarens behörighet (4 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Utgivare ska ha hemvist i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;Paragrafen innehåller behörighetskrav för utgivare. Kravet att utgivare ska vara svensk medborgare har tagits bort. Det innebär att det nuvarande första stycket i 2 § har strukits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Vidare har sista meningen i nuvarande andra stycket strukits. Vad som sägs där om att uppgift om vem som är utgivare ska hållas tillgänglig för allmänheten framgår av 4 § nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;4 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Utgivarens befogenhet (4 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Utgivaren ska ha befogenhet att utöva tillsyn över framställningens offentliggörande och bestämma över dess innehåll så att ingenting får införas i den mot hans eller hennes vilja. Varje inskränkning i den befogenheten ska vara utan verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;Inga ändringar utöver rent språkliga sådana har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft21"&gt;649&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_632"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;4 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Uppgift om utgivare (4 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Av en teknisk upptagning ska framgå vem som är utgivare. Utgivaren ska se till att varje exemplar av upptagningen innehåller en sådan uppgift. Av en sådan teknisk upptagning eller skrift som avses i 1 kap. 9 § andra stycket 2 ska framgå vem som är utgivare för databasen. Utgivaren ska se till att varje exemplar innehåller en sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft12"&gt;En uppgift om utgivaren för radioprogram ska hållas tillgänglig för allmänheten enligt vad som närmare föreskrivs i lag. I lag får även före- skrivas att en uppgift om utgivare ska anmälas till en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller bestämmelser om hur en uppgift om utgivare ska anges på tekniska upptagningar. Den innehåller även ett krav på att sådana tekniska upptagningar och skrifter som avses i 1 kap. 9 § andra stycket 2 (on &lt;NOBR&gt;demand-verksamhet)&lt;/NOBR&gt; ska innehålla uppgifter om vem som är utgivaren för den aktuella databasen. Här har endast mindre språkliga ändringar gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;gäller hur uppgiften om utgivare för radioprogram ska hållas tillgänglig för allmänheten och ger stöd för att närmare reglera denna fråga i lag. Innebörden är att om denna skyldighet för- summas går ansvaret för radioprogrammet över till den som ska utse utgivare (6 kap. 4 § 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft35"&gt;Här görs ett förtydligande. I tillämpningslagen föreskrivs att pro- gramföretag med tillstånd från regeringen eller tillstånd att sända tv från Myndigheten för radio och tv som har meddelats för en längre tid än två veckor ska anteckna uppgiften om utgivare i ett register hos programföretaget (3 kap. 1 §). Enligt samma bestämmelse ska registret hållas tillgängligt för allmänheten. Det finns i tillämp- ningslagen inga särskilda bestämmelser om hur övriga som sänder radio- och &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; ska hålla uppgifter om utgivare tillgängliga för allmänheten. Däremot föreskrivs en skyldighet för dessa (med vissa undantag) att anmäla utgivare till Myndigheten för radio och tv. Myndigheten ska föra ett register över anmälda utgivare (3 kap. 27 § tillämpningslagen). Uppgifterna i registret utgör allmänna handlingar och kan därmed anses vara tillgängliga för allmänheten såvida de inte omfattas av sekretess. Anmälan av utgivare till en myn- dighet bör dock inte ses som ett sätt att hålla uppgiften om utgivare tillgänglig för allmänheten (jfr NJA 2004 s. 574). Eftersom en anmäl- ningsskyldighet kan betraktas som ett hinder för den som sänder radioprogram bör den ha stöd i grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft21"&gt;650&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_633"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft35"&gt;Bestämmelsen i andra stycket har mot bakgrund av detta förtyd- ligats så att den uttryckligen ger stöd för att föreskriva en skyldig- het att anmäla uppgift om utgivare till den myndighet som anges i lag. Avsikten är dock inte att utvidga anmälningsskyldigheten jämfört med vad som gäller i dag enligt tillämpningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;4 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Ställföreträdare (4 kap. 5 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;En utgivare för radioprogram får utse en eller flera ställföreträdare. Vad som sägs om utgivare i &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ ska gälla också ställföreträdare. Om utgivarens uppdrag upphör, upphör även uppdraget att vara ställföre- trädare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft35"&gt;Paragrafen anger vad som gäller för ställföreträdande utgivare. Det klargörs att även utgivare för enstaka radioprogram får utse ställ- företrädare. Formuleringen ”utgivare för radioprogramverksamhet” ersätts således med ”utgivare för radioprogram”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;4 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Straff (4 kap. 6 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § ska dömas till böter eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, till fängelse i högst ett år. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4 § första stycket ska dömas till penningböter. I lag får föreskrivas straff för den som bryter mot en föreskrift i lag som har meddelats med stöd av 4 eller 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Endast språkliga ändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1225 ft21"&gt;651&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_634"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;5 kap. Yttrandefrihetsbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;5 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Yttrandefrihetsbrott (5 kap. 1 § jämförd med 7 kap. 4 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Med beaktande av yttrandefrihetens syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska följande gärningar anses vara yttrandefrihetsbrott, om de begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;högförräderi&lt;/SPAN&gt;, förövat med uppsåt att riket eller en del därav ska med våldsamma eller annars lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket ska sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten ska med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, om gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft12"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;krigsanstiftan&lt;/SPAN&gt;, om fara för att riket ska invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;spioneri, &lt;/SPAN&gt;varigenom någon för att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift rörande försvars- verk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut, eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främ- mande makt kan medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller inte;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft12"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;obehörig befattning med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;, varigenom någon utan syfte att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift rörande något förhållande av hemlig natur, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utom- ordentliga förhållanden eller annars för rikets säkerhet, vare sig upp- giften är riktig eller inte;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft89"&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt ska beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betyd- else eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst hade betrotts honom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;vårdslöshet med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon av grov oakt- samhet begår gärning som avses under 4;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;uppror&lt;/SPAN&gt;, förövat med uppsåt att statsskicket ska med vapenmakt eller annars med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;652&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_635"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1227 ft89"&gt;ska sålunda framtvingas eller hindras, om gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft12"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;landsförräderi &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft125"&gt;landssvek&lt;/SPAN&gt;, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämp- ning, någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, för- råder egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller begår någon annan liknande förrädisk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt fienden;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft89"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;landsskadlig vårdslöshet&lt;/SPAN&gt;, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår en gärning som avses under 7;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft186"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;ryktesspridning till fara för rikets säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;, varigenom, då riket är i krig eller annars i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;uppvigling&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohör- samhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;tjänsten;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;hets mot folkgrupp&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon hotar eller uttrycker miss- aktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekän- nelse eller sexuell läggning;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;brott mot medborgerlig frihet&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon utövar olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom en politisk organisation eller yrkes- eller närings- sammanslutning och därigenom sätter &lt;NOBR&gt;yttrande-,&lt;/NOBR&gt; församlings- eller föreningsfriheten i fara;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft89"&gt;försök till sådant brott mot medborgerlig frihet;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;olaga våldsskildring&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, eller i rörliga bilder när- gånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständig- heterna är försvarlig;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;förtal&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, och, om den för- talade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne, dock inte om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft21"&gt;653&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_636"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1099 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;förolämpning&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon smädar någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt bete- ende mot honom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;olaga hot&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;hot mot tjänsteman&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon med hot om våld förgriper sig på någon annan i hans myndighetsutövning, i annan verksamhet där samma skydd åtnjuts som är förenat med myndighetsutövning eller vid biträde till åtgärd som omfattas av sådant skydd, för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd eller varigenom någon sålunda förgriper sig mot den som tidigare utövat sådan verksamhet eller biträtt därvid för vad denne däri gjort eller underlåtit;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft89"&gt;försök eller förberedelse till sådant hot mot tjänsteman, såvida inte brottet, om det hade fullbordats, skulle ha varit att anse som ringa;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;övergrepp i rättssak&lt;/SPAN&gt;, varigenom någon med hot om våld angriper någon annan för att denne har gjort en anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett en utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon annan från en sådan åtgärd eller varigenom någon med hot om gärning som medför lidande, skada eller olägenhet angriper någon annan för att denne har avlagt vittnes- mål eller annars avgett en utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom från att avge en sådan utsaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft35"&gt;I paragrafen har den nuvarande hänvisningen till TF ersatts med lag- texten från TF. Bestämmelsen anger tillsammans med 2 § vad som utgör ett yttrandefrihetsbrott. Den ger även uttryck för principen om dubbel täckning (”och är straffbara enligt lag”). Olaga vålds- skildring i rörliga bilder som i dag utgör ett yttrandefrihetsbrott men som inte finns med i TF:s brottskatalog har lagts in i punkt 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;5 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1232 ft11"&gt;Offentliggörandebrott (5 kap. 1 § första stycket jämfört med 7 kap. 5 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Som yttrandefrihetsbrott anses också gärningar som begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag och som innebär att någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;1. uppsåtligen offentliggör en allmän handling som inte är till- gänglig för var och en, om han eller hon har fått tillgång till handlingen i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i därmed jämför- bart förhållande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft21"&gt;654&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_637"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1233 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;offentliggör en uppgift och därvid uppsåtligen åsidosätter en tystnadsplikt som avses i den i 4 § andra stycket 3 angivna särskilda lagen;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1234 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggör en upp- gift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar något annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 1 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft10"&gt;Endast vissa språkliga förändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;5 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Dolda meddelanden (5 kap. 2 § jämförd med 7 kap. 2 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Ett tillkännagivande i en annons eller i ett annat sådant meddelande ska inte anses vara ett yttrandefrihetsbrott om det av meddelandets innehåll inte omedelbart framgår att ansvar för ett sådant brott kan bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft12"&gt;Är meddelandet straffbart tillsammans med en omständighet som inte omedelbart framgår av meddelandets innehåll, gäller vad som anges om det i lag. Detsamma gäller ett meddelande som genom chiffer eller på annat sätt är dolt för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft31"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelsen om s.k. dolda meddelanden. Hänvisningen till motsvarande bestämmelse i TF har ersatts med lagtexten från TF. Språket i bestämmelsen från TF har förenklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;5 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Meddelarbrott (5 kap. 3 § första och tredje styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om någon lämnar ett sådant meddelande för offentliggörande som avses i 1 kap. 3 § och därigenom gör sig skyldig till något av de brott som anges i andra stycket nedan, gäller vad som anges i lag om brottet. Detsamma gäller om brottet begås av den som, utan att svara enligt 6 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman eller genom att framträda i radioprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft12"&gt;De brott som avses i första stycket är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, för- beredelse eller stämpling till ett sådant brott;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med myndig- hets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft21"&gt;655&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_638"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1237 ft12"&gt;3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft35"&gt;Bestämmelsen är av stor praktisk betydelse och anger undantagen från meddelarfriheten. I förhållande till nuvarande 3 § har språkliga förändringar gjorts och en ny styckesindelning införts. Vidare har bestämmelsen om anskaffarbrott flyttats och placerats i en särskild paragraf, se 5 §. Några materiella förändringar har inte gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;5 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Anskaffarbrott (5 kap. 3 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Om någon anskaffar en uppgift i sådant syfte som avses i 1 kap. 3 § och därigenom gör sig skyldig till ett brott som anges i 4 § andra stycket 1, gäller vad som anges i lag om ansvar för det brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Bestämmelsen som gäller s.k. anskaffarbrott har här placerats i en egen ny paragraf. Den var tidigare placerad i 3 § andra stycket. Vissa språk- liga förändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;5 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Påföljd och publicering av dom (5 kap. 4 och 5 §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i lag om påföljd för brott som avses i 1 och 2 §§ gäller även då brottet är ett yttrandefrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;Vid bestämmande av påföljd för ett yttrandefrihetsbrott ska sär- skilt beaktas om en rättelse har offentliggjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft89"&gt;Om den tilltalade döms för förtal eller förolämpning enligt 1 § 14 eller 15 kan domstolen, om brottet har begåtts i ett radioprogram, på yrkande av motparten besluta att domen ska återges helt eller delvis i ett radioprogram i samma sändningsverksamhet. Rätten får besluta att skyldigheten att återge domen ska avse ett av rätten gjort sammandrag av denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft35"&gt;Hänvisningen till 8 kap. som görs i nuvarande 4 § andra stycket har tagits bort. Den har bedömts vara onödig. Bestämmelsen om rättelse i nuvarande 5 § har med vissa språkliga justeringar lagts in i andra stycket. I övrigt har endast mindre språkliga ändringar gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft21"&gt;656&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_639"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;5 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Konfiskering (5 kap. 6 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;En teknisk upptagning som innefattar ett yttrandefrihetsbrott får konfiskeras. Är brottet olaga våldsskildring gäller om särskild rätts- verkan i övrigt vad som föreskrivs i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft12"&gt;Vid konfiskering ska alla exemplar som är avsedda för spridning för- störas. Dessutom ska tillses att föremål som kan användas särskilt för att mångfaldiga den tekniska upptagningen inte ska kunna användas för att framställa ytterligare exemplar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Endast mindre språkliga ändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;6 kap. Ansvarighetsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;6 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Utgivarens och ställföreträdarens ansvar (6 kap. 1 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Ansvaret för ett yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en teknisk upptagning ligger på utgivaren. Har en ställföreträdare inträtt som utgivare ligger ansvaret på honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;Bestämmelsen innehåller huvudregeln för vem som ansvar för yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en teknisk upptagning. Inga ändringar har gjorts förutom att nuvarande paragraf har delats upp i flera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Enligt TF ligger ansvaret på den som var anmäld som utgivare när skriften gavs ut. En motsvarande bestämmelse är inte möjlig i YGL eftersom det endast är vissa utgivare för radioprogram som ska anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;6 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;Ställföreträdarens bristande behörighet (6 kap. 2 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Har en ställföreträdare inträtt som utgivare men var han eller hon inte längre behörig när brottet förövades, eller hade hans eller hennes uppdrag upphört eller förelåg det beträffande honom eller henne något förhållande som anges i 4 § 2 eller 3, ligger ansvaret för yttrandefri- hetsbrott på utgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft21"&gt;657&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_640"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft9"&gt;Under vissa omständigheter kan utgivaren få bära det straffrättsliga ansvaret trots att en ställföreträdare har trätt in. Så blir fallet om ställföreträdaren vid utgivningen inte uppfyllde behörighetskraven enligt 4 kap. eller om dennes uppdrag då hade upphört. Vidare går ansvaret tillbaka på utgivaren om ställföreträdaren var utsedd för skens skull eller om han eller hon uppenbarligen inte kunde utöva den tillsyn över innehållet och utgivningen som avses i 4 kap. 3 §. Det- samma gäller om uppgifter om utgivaren inte har hållits tillgängliga för allmänheten på föreskrivet sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 2 § andra stycket. Den har för tydlighetens skull placerats i en särskild paragraf och lagts i anslut- ning till huvudregeln om utgivarens respektive ställföreträdarens ansvar i 1 §. Dessutom har det gjorts språkliga och redaktionella för- ändringar i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;6 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Ansvar vid vissa direktsändningar (6 kap. 1 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om andra direktsända radioprogram än sådana som avses i 1 kap. 8 § får i lag föreskrivas att den som framträder i programmet ska ansvara för sina yttranden själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Paragrafen innehåller en delegationsbestämmelse som gör det möj- ligt att i lag ange att de medverkande vid en direktsändning själva får ansvara för sina yttranden. Den motsvarar nuvarande 1 § andra stycket. Endast mindre språkliga ändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;6 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Ansvar för den som ska utse utgivare (6 kap. 2 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Det ansvar för yttrandefrihetsbrott som annars skulle ligga på utgivaren ligger på den som är skyldig att utse utgivare, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;det inte fanns någon behörig utgivare när brottet förövades,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte kunde utöva den befogenhet som anges i 4 kap. 3 §, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;någon uppgift om utgivaren inte har hållits tillgänglig för allmän- heten på föreskrivet sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;658&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_641"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;I paragrafen anges det s.k. sekundära ansvaret som i vissa fall ligger på den som ska utse utgivare. I bestämmelsen har endast en mindre språklig ändring gjorts. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 2 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;6 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Spridare (6 kap. 2 § tredje och fjärde styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Den som sprider en teknisk upptagning ansvarar för yttrande- frihetsbrott i denna, i stället för den som anges i 4 §, om uppgift om vem som har låtit framställa upptagningen enligt 3 kap. 13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;saknas och det inte kan klarläggas vem denne är eller denne saknar känd hemortsadress i Sverige och inte heller kan påträffas här under rättegången,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;avser en person som har hemvist utomlands, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;är oriktig och den som sprider upptagningen känner till detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I paragrafen anges under vilka förutsättningar en spridare av en tek- nisk upptagning kan vara ansvarig för yttrandefrihetsbrott. Bestäm- melsen som motsvarar nuvarande tredje och fjärde styckena i 2 § har förenklats genom en uppställning i punktform. Ingen ändring i sak är avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;6 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Åberopande av omständigheter i frågan om ansvarighet (6 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Om åtal väcks för ett yttrandefrihetsbrott och den tilltalade anser att det finns någon omständighet som medför att han eller hon inte ska vara ansvarig, ska detta åberopas före huvudförhandlingen. Om så inte sker, ska den tilltalade betraktas som ansvarig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft35"&gt;Bestämmelsen innebär att en invändning om att någon inte ansvarar enligt detta kapitel måste framföras före huvudförhandlingen. Endast mindre språkliga förändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1238 ft21"&gt;659&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_642"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;6 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Ansvarets omfattning (6 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Den som ansvarar enligt detta kapitel ska anses ha haft kännedom om innehållet i det radioprogram eller den tekniska upptagning som han eller hon ansvarar för. Han eller hon ska också anses ha medgett dess offentliggörande. Det gäller dock inte om någon annan har obehörigen offentliggjort programmet eller upptagningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft37"&gt;Paragrafen innehåller den s.k. uppsåtspresumtionen som innebär att den ansvarige inte kan freda sig genom att hänvisa till att han eller hon inte kände till innehållet i det medium som han eller hon ansvarar för. En språklig förenkling av bestämmelsen har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;I &lt;SPAN class="ft44"&gt;tredje meningen&lt;/SPAN&gt;, som är ny, sägs att uppsåtspresumtionen saknar verkan om innehållet i ett radioprogram eller en teknisk upptagning har kommit ut på ett obehörigt sätt. Det kan gälla om exemplar av tekniska upptagningar har stulits eller på annat sätt ”läckt ut” innan de har lämnats ut för spridning på det sätt som var avsett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft15"&gt;7 kap. Tillsyn och åtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;En avsikt med översynen av YGL har varit att grundlagen ska ”stå på egna ben”. Det betyder att hänvisningarna till TF i möjligaste mån har ersatts genom att lagtexten från TF har lyfts in i YGL. Nuvarande 7 kap. om tillsyn, åtal och särskilda tvångsmedel motsvaras i TF av 9 och 10 kap. Eftersom dessa kapitel innehåller många och omfat- tande bestämmelser har motsvarande kapitelindelning gjorts även i YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;7 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft11"&gt;Justitiekanslerns tillsyn (7 kap. 1 § första stycket jämfört med 9 kap. 1 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1 §&lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern ska vaka över att de gränser för yttrandefriheten som anges i denna grundlag inte överskrids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft35"&gt;Bestämmelserna i paragrafen är hämtade från 9 kap. 1 § TF. Endast mindre språkliga förändringar och en anpassning till YGL har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft21"&gt;660&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_643"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;7 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1240 ft11"&gt;Åklagare i mål om yttrandefrihetsbrott (7 kap. 1 § första stycket jämfört med 9 kap. 2 § första stycket TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om yttrandefrihetsbrott. Ingen annan än Justitiekanslern får inleda förundersökning rörande ett sådant brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;Bestämmelserna i paragrafen är hämtade från 9 kap. 2 § första stycket TF. Endast mindre språkliga förändringar och en anpassning till YGL har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;7 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft11"&gt;Beslut om tvångsmedel (7 kap. 1 § första stycket jämfört med 9 kap. 2 § första stycket TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Endast Justitiekanslern och rätten får besluta om tvångsmedel med anledning av misstankar om yttrandefrihetsbrott, om inte något annat anges i denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft17"&gt;Bestämmelsen är hämtad från 9 kap. 2 § första stycket TF. Endast mindre språkliga förändringar och en anpassning till YGL har gjorts. Se författningskommentaren till 9 kap. 3 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;7 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft11"&gt;Regeringens anmälan och medgivande till åtal (7 kap. 1 § första stycket jämfört med 9 kap. 2 § andra stycket TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får hos Justitiekanslern anmäla ett radioprogram eller en teknisk upptagning till åtal för yttrandefrihetsbrott. I lag får före- skrivas att allmänt åtal för ett yttrandefrihetsbrott får väckas endast efter regeringens medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;Bestämmelserna i paragrafen är hämtade från 9 kap. 2 § andra stycket TF. Endast mindre språkliga förändringar och en anpassning till YGL har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1243 ft21"&gt;661&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_644"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;7 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft11"&gt;Åklagare i vissa yttrandefrihetsmål (7 kap. 1 § första stycket jämfört med 9 kap. 2 § tredje stycket TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern är ensam åklagare även i andra yttrandefrihetsmål än mål om yttrandefrihetsbrott samt i mål som i övrigt avser brott mot bestämmelser i denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;I lag kan anges att riksdagens ombudsman har befogenhet att vara åklagare i mål som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;Bestämmelserna i paragrafen är hämtade från 9 kap. 2 § tredje stycket TF. Endast mindre språkliga förändringar och en anpassning till YGL har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;7 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1215 ft11"&gt;Justitiekanslerns möjlighet att överlåta åklagarbehörighet (ny, delvis 7 kap. 1 § första stycket andra meningen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern har rätt att i särskilda fall överlåta sin behörighet som åklagare i yttrandefrihetsmål helt eller delvis till allmän åklagare. Justitiekanslern får vidare uppdra åt allmän åklagare att utföra hela eller delar av åklagaruppdraget för Justitiekanslerns räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft12"&gt;När det är osäkert vem som är rätt åklagare ska Justitiekanslern anses behörig. De åtgärder som har vidtagits fram till väckande av åtal ska därvid anses behörigen gjorda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar den som här införs i 9 kap. 6 § TF. Den är ny i TF men motsvarar delvis bestämmelsen i nuvarande 1 § första stycket andra meningen YGL. Se författningskommentaren till 9 kap. 6 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;7 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1245 ft11"&gt;Preskription avseende radioprogram och databaser (7 kap. 1 § första och andra styckena jämförda med 9 kap. 3 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott i radioprogram ska väckas senast sex månader från det att programmet sändes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft20"&gt;Allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott vid sådant tillhandahållande av uppgifter ur en databas som avses i 1 kap. 9 § andra stycket 1 och 2 ska väckas senast sex månader från den tidpunkt då informationen inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;662&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_645"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1246 ft89"&gt;längre tillhandahölls. I fråga om en sådan offentlig uppspelning ur en databas som avses i 1 kap. 9 § andra stycket 3 är tiden sex månader från uppspelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft12"&gt;Om allmänt åtal har väckts inom den tid som anges i första och andra styckena, får efter den tiden nytt åtal väckas mot andra som är ansvariga för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft9"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 9 kap. 3 § TF med komplet- teringar som anges i nuvarande 7 kap. 1 § andra stycket angående preskriptionstid för radioprogram. Motsvarigheten i TF efter före- slagna ändringar finns i 9 kap. 7 §. I &lt;SPAN class="ft8"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges från vilken tidpunkt preskriptionstiden ska räknas när det handlar om till- handahållande ur en databas. Av 1 kap. 9 § TF framgår att preskrip- tionstiden för innehållet i periodiska skrifter som sprids i form av ett radioprogram eller en teknisk upptagning eller ur en databas i vissa fall ska räknas från tidpunkten för utgivningen av skriften. Detsamma gäller enligt 1 kap. 10 § TF för periodiska skrifter som tillhandahålls ur en s.k. arkivdatabas. Endast mindre språkliga för- ändringar och en anpassning till YGL har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;Se vidare författningskommentaren till 9 kap. 7 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;7 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft11"&gt;Preskription avseende tekniska upptagningar (7 kap. 1 § första och andra styckena jämförda med 9 kap. 3 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott i tekniska upptagningar ska väckas senast ett år från det att upptagningen gavs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1247 ft20"&gt;Beträffande sådana upptagningar som saknar någon av de i 3 kap. 13 § föreskrivna uppgifterna gäller dock vad som är föreskrivet i lag om tid för väckande av talan. Allmänt åtal får dock inte väckas senare än två år från det att Justitiekanslern fick kännedom om upptagningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft12"&gt;Om allmänt åtal har väckts inom den tid som anges i första och andra styckena, får efter den tiden nytt åtal väckas mot andra som är ansvariga för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft9"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 9 kap. 3 § TF med komplet- teringar som anges i nuvarande 7 kap. 1 § andra stycket angående preskriptionstid för tekniska upptagningar. Endast mindre språk- liga förändringar och en anpassning till YGL föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;Se vidare författningskommentaren till 9 kap. 7 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft21"&gt;663&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_646"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;7 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1248 ft11"&gt;Målsägandeangivelse och enskilt åtal (7 kap. 1 § jämförd med 9 kap. 4 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Angående målsägandens rätt att ange yttrandefrihetsbrott till åtal eller att själv väcka åtal på grund av ett sådant brott gäller vad som sägs i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft10"&gt;Bestämmelsen är hämtad från 9 kap. 4 § TF. Endast mindre språk- liga förändringar och en anpassning till YGL har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;7 kap. 10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Konfiskering utan åtal (7 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Om ett yttrandefrihetsbrott har förövats i en teknisk upptagning utan att det finns någon som enligt 6 kap. är ansvarig för brottet, får åklagaren eller målsäganden i stället för att väcka åtal ansöka om kon- fiskering av de exemplar av upptagningen genom vilka brottet har begåtts. Detsamma gäller, om stämning i Sverige inte kan delges den som är ansvarig för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1249 ft10"&gt;Det har gjorts mindre språkliga förändringar i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;7 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Granskningsnämnd för radioprogram (7 kap. 4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;I lag får föreskrivas att en nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare ska granska om radioprogram, som någon har sänt på annat sätt än genom tråd, står i överensstämmelse med de föreskrifter eller andra villkor som gäller för sändningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft12"&gt;En sådan nämnd får endast uttala sin mening och förelägga den sändande att följa föreskrifterna eller villkoren. I lagen får föreskrivas att ett föreläggande av nämnden får förenas med vite. Frågor om ansvar för yttrandefrihetsbrott och om utdömande av vite prövas alltid av domstol enligt 3 kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft35"&gt;Paragrafen ger stöd i grundlagen åt en sådan efterhandsgranskning av radioprogram som utförs av granskningsnämnden för radio och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;664&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_647"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;tv. Förutom mindre språkliga förändringar har paragrafen delats upp i två stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Vid begränsningar med stöd av denna paragraf ska reglerna i 2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§ regeringsformen tillämpas. Det följer av den generella hänvisning till dessa bestämmelser som görs i 1 kap. 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;8 kap. Särskilda tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;Kapitlet är nytt och motsvarar 10 kap. TF till vilket hänvisningar görs i nuvarande 7 kap. 3 § YGL. Det har införts för att YGL så långt som möjligt ska ”stå på egna ben”. Inte minst här blir det tydligt att detta underlättar läsningen av YGL påtagligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft15"&gt;Allmänna bestämmelser om tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;8 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft11"&gt;Beslag inför konfiskering (7 kap. 3 § första stycket jämfört med 10 kap. 1 § första stycket TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1251 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Om det kan antas att en teknisk upptagning kommer att kon- fiskeras på grund av ett yttrandefrihetsbrott, får upptagningen läggas under beslag i avvaktan på beslut om konfiskering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft12"&gt;Har Justitiekanslern överlåtit sin behörighet som åklagare enligt 7 kap. 6 § gäller vad som sägs i detta kapitel om Justitiekanslerns beslut om beslag även den allmänna åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft10"&gt;Se författningskommentaren till 10 kap. 1 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;8 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1252 ft11"&gt;Beslut om tvångsmedel före rättegång (7 kap. 3 § första stycket jämfört med 10 kap. 2 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Innan åtal för yttrandefrihetsbrott har väckts eller ansökan hos rätten gjorts om den tekniska upptagningens konfiskering, får beslut om beslag meddelas av Justitiekanslern, om brottet hör under allmänt åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft31"&gt;I denna paragraf och 5 § regleras den kompetensfördelning som gäller mellan JK och rätten i fråga om användning av tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;665&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_648"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Paragrafen anger att det vid allmänt åtal är JK som beslutar i fråga om beslag fram till dess att åtal har väckts eller ansökan om kon- fiskering har gjorts. Därefter är det rätten som beslutar i dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;8 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft11"&gt;Rätt till domstolsprövning (7 kap. 3 § första stycket jämfört med 10 kap. 3 § första stycket TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om ett beslag har verkställts utan rättens beslut, får den som drabbas av beslaget begära att rätten prövar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft10"&gt;Se författningskommentaren till 10 kap. 3 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;8 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft11"&gt;Åtalstid m.m. (7 kap. 3 § första stycket fjärde och femte meningarna jämförda med 10 kap. 4 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;När Justitiekanslern har beslutat om beslag, ska åtal vara väckt eller ansökan om konfiskering av en teknisk upptagning vara gjord inom två veckor efter Justitiekanslerns beslut. I annat fall är beslaget förfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft12"&gt;Rätten får på Justitiekanslerns framställning medge att tiden för- längs om den är otillräcklig med hänsyn till beslagets omfattning eller någon annan omständighet. Förlängningen får inte avse längre tid än som är oundgängligen nödvändig och får omfatta sammanlagt högst två veckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft10"&gt;Första stycket motsvarar bestämmelsen i nuvarande 10 kap. 4 § TF till vilken hänvisning görs i nuvarande 7 kap. 3 § YGL. Den möj- lighet till förlängning av tiden som ges i 7 kap. 3 § första stycket fjärde och femte meningarna finns här i andra stycket. I övrigt hän- visas till författningskommentaren till 10 kap. 4 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft21"&gt;666&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_649"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;8 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft11"&gt;Beslut om tvångsmedel under rättegång (7 kap. 3 § första stycket jämfört med 10 kap. 5 § första stycket TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Sedan åtal för yttrandefrihetsbrott har väckts eller ansökan hos rätten gjorts om den tekniska upptagningens konfiskering, får rätten besluta om beslag och häva beslag som tidigare har meddelats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;Tillsammans med 2 § reglerar denna paragraf den kompetensför- delning som gäller mellan JK och rätten i fråga om användning av tvångsmedel. Av paragrafen framgår att det vid allmänt åtal är rätten som fattar beslut i dessa frågor sedan åtal för yttrandefrihetsbrott har väckts eller ansökan om konfiskering har gjorts. Vidare följer av denna bestämmelse att vid enskilt åtal beslag kan beslutas endast av rätten och då först sedan åtal har väckts eller ansökan om kon- fiskering har gjorts. Se i övrigt författningskommentaren till 10 kap. 5 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;8 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft11"&gt;Rättens prövning när målet avgörs (7 kap. 3 § första stycket jämfört med 10 kap. 5 § andra stycket TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;När målet avgörs prövar rätten om tidigare beslut om beslag ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft20"&gt;Avvisas målet på den grunden att rätten inte är behörig eller skiljer rätten annars målet från sig utan att pröva den tekniska upptagningens brottslighet, och kan det antas att talan om konfiskering kommer att föras i ett annat mål, får rätten bestämma att beslutet om beslag ska bestå under viss tid. Väcks inte talan inom denna tid förfaller beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Se författningskommentaren till 10 kap. 6 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;8 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Uppgift om beslag (7 kap. 3 § första och andra styckena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1261 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Varje beslut om beslag ska ange det eller de avsnitt av framställ- ningen som har föranlett beslaget. Om det vid ett utredningsbeslag inte är möjligt att i beslutet närmare ange varje sådant avsnitt, ska i efterhand, så snart det kan ske, i ett särskilt beslut anges vilka avsnitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft21"&gt;667&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_650"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1141 ft12"&gt;som åberopas som brottsliga. Beslaget gäller endast de särskilda skivor, rullar eller andra sådana delar av den tekniska upptagningen där dessa avsnitt förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 7 kap. 3 § andra stycket. Enligt 7 kap. 3 § första stycket tredje meningen tillämpas den nämnda paragrafens andra stycke i stället för den nuvarande bestämmelsen i 10 kap. 6 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft31"&gt;Av &lt;SPAN class="ft70"&gt;andra meningen &lt;/SPAN&gt;framgår att möjligheten att i efterhand komplettera ett beslut med en uppgift om vilka avsnitt som åberopas som brottsliga gäller endast vid utredningsbeslag. Detta gäller också vid print on &lt;NOBR&gt;demand-upptagningar&lt;/NOBR&gt; men däremot inte i fråga om print on &lt;NOBR&gt;demand-skrifter&lt;/NOBR&gt; (se 9 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;8 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1262 ft11"&gt;Verkställighet och återgång (7 kap. 3 § första och tredje styckena jämförda med 10 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§ TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om beslag ska genast verkställas. Verkställigheten ska ute- slutande omfatta de exemplar av den tekniska upptagningen som är avsedda för spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft20"&gt;Bevis om att beslag har beslutats ska, så snart det kan ske, tillställas den som beslaget verkställs hos samt den som har låtit framställa den tekniska upptagningen. Beviset ska innehålla en uppgift om det eller de avsnitt i upptagningen som har föranlett beslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft12"&gt;Om beslutet om beslag hävs eller förfaller, ska verkställigheten av beslaget genast gå åter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft35"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 7 kap. 3 § tredje stycket. Se i övrigt författningskommentaren till 10 kap. 8 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;8 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft11"&gt;Utredningsbeslag (7 kap. 3 § första stycket jämfört med 10 kap. 14 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Exemplar av en teknisk upptagning som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen i ett yttrandefrihetsmål får tas i beslag. För ett sådant utredningsbeslag gäller vad som sägs i 2, 3, 5 och 7 §§ samt 8 § första stycket första meningen och tredje stycket. I övrigt ska i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft21"&gt;668&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_651"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1246 ft89"&gt;Åtal ska dock alltid väckas inom en månad från det att beslutet om beslag meddelades, om inte rätten på Justitiekanslerns framställning medger att tiden förlängs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft89"&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även för en sådan upptagning eller skrift som avses i 1 kap. 9 § andra stycket 2. I stället för 7 § gäller dock för en sådan skrift att beslut om beslag ska innehålla uppgifter om det eller de stycken i skriften som har föranlett beslaget. Beslutet gäller endast de band, delar, nummer eller häften där ett sådant stycke förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Se författningskommentaren till 10 kap. 9 § TF. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;mot- svarar hänvisningen i nuvarande 7 kap. 3 § första stycket andra meningen. Där sägs att också print on &lt;NOBR&gt;demand-exemplar&lt;/NOBR&gt; av tekniska upptagningar och print on &lt;NOBR&gt;demand-exemplar&lt;/NOBR&gt; av skrifter kan bli föremål för utredningsbeslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Vid utredningsbeslag av print on &lt;NOBR&gt;demand-upptagningar&lt;/NOBR&gt; gäller samma bestämmelser som för övriga tekniska upptagningar. I fråga om utredningsbeslag av print on &lt;NOBR&gt;demand-skrifter&lt;/NOBR&gt; tillämpas dock samma bestämmelser som för tryckta skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft15"&gt;Tvångsmedel vid krig och krigsfara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;8 kap. 10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1264 ft11"&gt;Förvar i avvaktan på beslag (7 kap. 3 § första stycket jämfört med 10 kap. 11 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid en avdelning av för- svarsmakten en teknisk upptagning som uppenbart innefattar sådan enligt 5 kap. 1 § 10 straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas att åsidosätta vad som åligger honom eller henne i tjänsten, får den tek- niska upptagningen efter beslut av en befattningshavare som enligt lag ska avgöra frågor om disciplinansvar beträffande personal vid avdel- ningen, tas i förvar i avvaktan på beslut om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft89"&gt;Är det fara i dröjsmål får en åtgärd enligt första stycket vidtas av någon annan befattningshavare enligt bestämmelser som meddelas i lag. Anmälan om det ska skyndsamt göras hos den befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva om den tekniska upptagningen ska bli kvar i förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Se författningskommentaren till 10 kap. 11 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft21"&gt;669&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_652"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;8 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1267 ft11"&gt;Anmälan om förvar (7 kap. 3 § första stycket jämfört med 10 kap. 12 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om förvar enligt 10§ ska så snart det kan ske anmälas till Justitiekanslern. Denne har att genast pröva om den tekniska upp- tagningen ska läggas under beslag&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;Se författningskommentaren till 10 kap. 12 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;9 kap. Skadestånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;9 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Förutsättningar för skadestånd (8 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Skadestånd får inte dömas ut på grund av innehållet i ett radio- program eller en teknisk upptagning i andra fall än när framställningen innefattar ett yttrandefrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;Om skadestånd på grund av brott som avses i 5 kap. 3 och 4 §§ gäller vad som är föreskrivet i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft10"&gt;Det har inte gjorts förändringar i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;9 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Vem som ansvarar för skadestånd (8 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Den som enligt 6 kap. bär det straffrättsliga ansvaret har även skade- ståndsansvar. Skadeståndet kan krävas ut också av den som bedriver programverksamheten eller har låtit framställa den tekniska upptag- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft20"&gt;I fall som avses i 1 kap. 8 § ansvarar gärningsmannen för skadestånd på grund av brott som han begår i sändningen. Skadeståndet kan krävas ut även av den som bedriver programverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;Det har inte gjorts förändringar i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft21"&gt;670&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_653"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;9 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;Skadestånd när ansvaret har gått över (8 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om den som skulle bära det straffrättsliga ansvaret inte har någon känd hemortsadress i landet när brottet förövas och inte heller kan påträffas här under rättegången och ansvaret därför övergår på någon annan enligt 6 kap. 5 §, får skadestånd ändå krävas ut även av den förre, i den mån det medges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Det har inte gjorts förändringar i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;9 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Ansvarets omfattning (8 kap. 4 § första meningen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 §&lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i 6 kap. 7 § om den kännedom som den ansvarige ska anses ha haft gäller också i fråga om skadestånd på grund av yttrande- frihetsbrott i ett radioprogram eller en teknisk upptagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1269 ft31"&gt;Paragrafen motsvarar första meningen i nuvarande 8 kap. 4 §. Endast språkliga förändringar och ett förklarande tillägg har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;9 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft11"&gt;Ställföreträdares ansvar i vissa fall (8 kap. 4 § andra meningen jämförd med 11 kap. 3 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Har någon som ställföreträdare för en juridisk person eller som förmyndare, god man eller förvaltare att svara för skadestånd på grund av ett yttrandefrihetsbrott, får anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller mot den för vilken förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren har förordnats. Detta gäller om och i den omfatt- ning ett sådant anspråk får göras gällande enligt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 3 § TF och ersätter hänvis- ningen dit som görs i nuvarande 8 kap. 4 § andra meningen YGL. Endast språkliga förändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft21"&gt;671&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_654"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;9 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft11"&gt;Solidariskt betalningsansvar (8 kap. 4 § andra meningen jämförd med 11 kap. 4 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Ska två eller flera betala skadestånd enligt detta kapitel, svarar de solidariskt för skadeståndet. Om ansvaret dem emellan gäller vad som annars är stadgat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft9"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 4 § TF och ersätter hänvis- ningen dit som görs i nuvarande 8 kap. 4 § andra meningen YGL. I paragrafen anges att betalningsansvaret när flera är ansvariga är solidariskt. Endast språkliga förändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;9 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft11"&gt;Skadestånd när talan om brott förfallit (8 kap. 4 § andra meningen jämförd med 11 kap. 5 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Talan om skadestånd med anledning av ett yttrandefrihetsbrott får föras utan hinder av att frågan om ansvar för brottet har förfallit eller talan därom annars inte kan föras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 5 § TF och ersätter hän- visningen dit som görs i nuvarande 8 kap. 4 § andra meningen YGL. I paragrafen stadgas att en talan om skadestånd får föras trots att yttrandefrihetsbrottet är preskriberat eller talan mot den som begått brottet av någon annan anledning inte kan föras. Endast språkliga förändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;10 kap. Rättegången i yttrandefrihetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft31"&gt;Till skillnad från vad som gäller i YGL i övrigt har i detta kapitel inte gjorts några sådana ändringar som innebär att bestämmelser i TF har överförts och anpassats till YGL. Det sammanhänger med att parallella regler i YGL i onödan skulle bryta upp den gemen- samma administrativa och processuella ordning som i dag gäller för jurysystemet i tryck- och yttrandefrihetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft21"&gt;672&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_655"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Rättegången i yttrandefrihetsmål (9 kap. 1 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i 12 kap. tryckfrihetsförordningen om rättegången i tryckfrihetsmål ska gälla också i fråga om motsvarande mål som avser radioprogram och tekniska upptagningar (yttrandefrihetsmål). Hän- visningen i 12 kap. 3 § till 8 kap. tryckfrihetsförordningen ska därvid avse 6 kap. denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft12"&gt;De som har utsetts till juryledamöter för tryckfrihetsmål ska också vara juryledamöter i yttrandefrihetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 9 kap. 1 §. Det har inte gjorts några förändringar i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1274 ft15"&gt;11 kap. Radioprogram och tekniska upptagningar från utlandet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;11 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Tekniska upptagningar från utlandet (10 kap. 1 § första stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;1–10&lt;/NOBR&gt; och 12 kap. är tillämpliga också på sådana tekniska upptagningar som har framställts utomlands och som lämnas ut för spridning i Sverige. Det gäller med de begränsningar som anges i 2 och 3 §§. Vad som annars sägs om den som har låtit framställa upp- tagningen ska därvid i stället gälla den som här i landet lämnar ut den för spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft31"&gt;Paragrafen motsvarar första stycket i nuvarande 1 §. En hänvisning till 2 och 3 §§ har lagts in för att uppmärksamma läsaren på att det finns begränsningar i det som sägs i paragrafen om att bestäm- melserna i övriga kapitel är tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;11 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft44"&gt;Meddelar- och anskaffarfrihet vad avser tekniska upptagningar från utlandet (10 kap. 1 § andra stycket jämfört med 13 kap. 6 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om en teknisk upptagning som har framställts utomlands och som ges ut här men som inte huvudsakligen är avsedd för sprid- ning i Sverige gäller bestämmelserna om rätten att meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser för offentliggörande i 1 kap. 3 § och om rätten till anonymitet i 2 kap. om inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft21"&gt;673&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_656"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1276 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säker-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft89"&gt;het;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;meddelandet innefattar utlämnande eller tillhandahållande som avses i 5 kap. 4 § andra stycket 2;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;meddelandet utgör uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt. Detta gäller även en teknisk upptagning som inte ges ut i Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft89"&gt;om meddelandet eller anskaffandet skedde här. Det gäller oavsett om upptagningen framställs här eller utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;Är meddelandet eller anskaffandet straffbart enligt vad som följer av första och andra styckena, gäller vad som är föreskrivet i lag. Mål angående ansvar eller skadestånd på grund av brott som nu har sagts ska handläggas som yttrandefrihetsmål, om inte annat följer av 10 kap. 1 § denna grundlag och av 12 kap. 2 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. I fråga om rätt till anonymitet för meddelaren gäller vad som är före- skrivet i 2 kap.; bestämmelsen i 2 kap. 4 § 3 ska dock omfatta även andra brott mot rikets säkerhet än som där avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 kap. 1 § andra stycket YGL som för närvarande innehåller en hänvisning till 13 kap. 6 § TF.. Här ersätts hänvisningen till TF med att lagtexten från TF tas in i YGL. De hänvisningar som görs till andra bestämmelser i grund- lagen har därvid justerats. Bestämmelsen i 13 kap. 6 § andra stycket andra meningen TF om periodiska skrifter saknar motsvarighet när det gäller tekniska upptagningar och har därför inte flyttas över till YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Vidare behandlas i paragrafen även det skydd som gäller för tek- niska upptagningar som inte ges ut i Sverige, se andra stycket. Det innebär att den bestämmelsen flyttas hit från nuvarande 10 kap. 2 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;I övrigt föreslås endast mindre språkliga ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;11 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft11"&gt;Meddelar- och anskaffarfriheten vad avser radioprogram från utlandet (10 kap. 2 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Det som enligt 2 § gäller i fråga om rätt att meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser och att vara anonym gäller också radio- program som sänds från sändare utanför Sverige. I lag får dock före- skrivas undantag från rätten att meddela och anskaffa uppgifter i fråga om radioprogram som sänds från öppna havet eller luftrummet där- över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft21"&gt;674&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_657"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 kap. 2 §. En skillnad i för- hållande till den nuvarande regleringen är dock att bestämmelsen nu enbart avser radioprogram från utlandet. Frågan om vad som ska gälla för tekniska upptagningar som inte ges ut i Sverige behandlas i stället i 2§ ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;11 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Vidaresändningar från utlandet (1 kap. 7 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;För samtidig och oförändrad vidaresändning av radioprogram från utlandet gäller enbart vad som föreskrivs i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft20"&gt;1 kap. 4 § första stycket om förbud mot förhandsgranskning, 1 kap. 4 § andra stycket om förbud mot hindrande åtgärder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft89"&gt;1 kap. 4 § tredje stycket om innehav av tekniska hjälpmedel och anläggande av trådnät,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft89"&gt;1 kap. 5 § om förbud mot ingripanden utan stöd i grundlagen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft72"&gt;1 kap. 6 § om det förhållningssätt som ska iakttas vid tillämpningen av denna grundlag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft12"&gt;1 kap. 16 § om särskilda regler för lagstiftning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft72"&gt;3 kap. 1 § om rätt att sända radioprogram i tråd samt 3 kap. 4 § om rättslig prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1247 ft20"&gt;Har riksdagen godkänt en internationell överenskommelse om radio- program får sådana föreskrifter som avses i 1 kap. 14 § andra stycket inte i strid med överenskommelsen hindra vidaresändning av radioprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 1 kap. 7 § och gäller s.k. vidare- sändningar av radioprogram från utlandet. I denna paragraf anges att för vissa sändningar från utlandet, oavsett på vilket sätt som de för- medlas till Sverige, gäller endast vissa särskilt nämnda bestämmelser i grundlagen. Vidare har hänvisningen i nuvarande tredje stycket till nuvarande 10 kap. 2 § (här 11 kap. 3 §) tagits bort. Den har ansetts onödig med hänsyn till att bestämmelsen numera finns i paragrafen omedelbart före.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1280 ft21"&gt;675&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_658"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;12 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;12 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft11"&gt;Resning i yttrandefrihetsmål (11 kap. 1 § första stycket jämfört med 14 kap. 1 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;För resning i yttrandefrihetsmål gäller vad som anges i lag, även om målet har prövats av jury.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft89"&gt;Om resning beviljas i ett mål som har prövats av jury, ska rätten sam- tidigt besluta att målet tas upp inför en ny jury av den domstol som först dömde i målet. Detta gäller om resningen grundas på en omständighet som kan antas ha haft betydelse för juryprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft12"&gt;Beviljas resning till förmån för den tilltalade får den domstol som beviljar resning omedelbart ändra domen, om saken är uppenbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 1 § TF dit 11 kap. 1 § första stycket YGL hänvisar. Det har endast gjorts en modernisering av språket. Se vidare författningskommentar till 14 kap 1 § TF. Där framgår bl.a. att bestämmelsen i nuvarande 14 kap. 2 § TF om tillsättande av jury efter beslut om resning inte behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;12 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft11"&gt;Skyndsam handläggning av yttrandefrihetsmål (11 kap. 1 § första stycket jämfört med 14 kap. 3 § TF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Yttrandefrihetsmål och andra mål om brott mot bestämmelserna i denna grundlag ska alltid behandlas skyndsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft31"&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 3 § TF dit 11 kap. 1 § första stycket YGL hänvisar. Det har endast gjorts en modernisering av språket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;12 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Frågor som inte regleras i grundlagen (11 kap. 1 § andra stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I alla hänseenden som inte har reglerats särskilt i denna grundlag eller i lag som har beslutats med stöd av den gäller vad som är före- skrivet i lag eller annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft21"&gt;676&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_659"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1108 ft10"&gt;Inga ändringar har gjorts i förhållande till den nuvarande bestäm- melsen i 11 kap. 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;12 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Andra än svenska medborgare (11 kap. 1 tredje stycket)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Andra än svenska medborgare är i fråga om yttrandefriheten enligt denna grundlag likställda med svenska medborgare, om inte något annat följer av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft10"&gt;Paragrafen har ändrats som en följd av att grundlagen föreslås gälla var och en (se kommentaren till 1 kap. 1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;12 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Internationellt rättsligt bistånd (ny)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Internationellt rättsligt bistånd får lämnas avseende en åtgärd som är tillåten enligt denna grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft89"&gt;Rättsligt bistånd som gäller brott eller skadestånd med anledning av brott får dock lämnas endast om den gärning som avses motsvarar ett brott enligt sådan lag som avses i 1 kap. 14 § första stycket eller enligt 5 kap. eller 11 kap. 2 eller 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft89"&gt;Om den gärning som ligger till grund för begäran om inter- nationellt rättsligt bistånd motsvarar brott som anges i den lag som avses i 7 kap. 4 § andra meningen får bistånd lämnas endast efter med- givande av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft12"&gt;Närmare bestämmelser om prövningen av en ansökan enligt första stycket får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Bestämmelsen är ny och motsvarar helt och hållet den nya bestäm- melsen i 14 kap. 5 § TF. Här kan hänvisas till författningskom- mentaren till den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft21"&gt;677&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_660"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft10"&gt;Frågan om ikraftträdande och övergångsbestämmelser behandlas närmare i avsnitt 22.3 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft21"&gt;678&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_661"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1287 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;23.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1288 ft15"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1288 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1289 ft12"&gt;Brott som avses i &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ får inte åtalas av annan än målsägande. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;förtal och grovt förtal,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1291 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1292 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1293 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes sexuella läggning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1294 ft72"&gt;Har förtal riktats mot avliden, får åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon samt, om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt, av åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1295 ft20"&gt;Innebär brott som avses i &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§, att någon genom att förgripa sig på en främmande makts statsöverhuvud som vistas i Sverige eller på en främmande makts representant i Sverige har kränkt den främmande makten, får brottet åtalas av åklagare utan hinder av vad som föreskrivs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1296 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;första stycket. Åtal får dock inte ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat därtill.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1297 ft10"&gt;Kravet på särskilda skäl för att väcka allmänt åtal för ärekränkningsbrotten i lagrummets första stycke har tagits bort. I fortsättningen ska det vara tillräckligt att allmänt åtal anses påkallat från allmän synpunkt. Någon annan ändring har inte gjorts i paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 20.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Ärekränkningsbrotten är enligt svensk rätt i princip målsägandebrott. Detta synsätt har inte ändrats. Om målsäganden inte är underårig krävs det alltså även i fortsättningen normalt en målsägandeangivelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I &lt;/SPAN&gt;andra meningen i första stycket &lt;SPAN class="ft10"&gt;finns ett betydelsefullt undantag från den i svensk rätt sedan gammalt upprätthållna grundprincipen om obligatoriskt åtal (se 20 kap. 6 § rättegångsbalken). Där framgår att allmänt åtal ska väckas bara om det anses påkallat från allmän synpunkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft31"&gt;En viss utvidgning av den allmänna åtalsrätten har skett. Någon mera markant förändring av gällande åtalspraxis är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft21"&gt;679&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_662"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;Utgångspunkten bör dock vara att allmänt åtal i fortsättningen inte ska begränsas till den situation som nämns i bestämmelsens ursprungliga förarbeten, nämligen det fallet att en innehavare av en allmän befattning utsätts för förtal som avser hans eller hennes åtgärder i befattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Allmänt åtal bör ofta &lt;/SPAN&gt;anses påkallat från allmän synpunkt &lt;SPAN class="ft10"&gt;när det finns ett klart samhällsintresse i att brottet beivras eller starka skäl med hänsyn till målsäganden att det allmänna medverkar. Ett sådant samhällsintresse kan föreligga om en brottstyp har blivit mer elakartad eller fått en större utbredning i samhället än tidigare. Det kan t.ex. röra sig om ärekränkningsbrott som begås via internet eller på andra sätt som får en stor spridning bland allmänheten. En förutsättning bör dock vara att det inte handlar om brott av endast mindre allvarlig karaktär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Om en enskild person har drabbats mycket hårt objektivt sett av att bli förtalad bör allmänt åtal i princip väckas. Åtminstone bör det som utgångspunkt gälla om målsäganden genom brottet har fått sitt sociala anseende förstört eller om målsägandens sociala situation har påverkats påtagligt på ett negativt sätt. Vid bedömningen av hur hårt en enskild kan anses ha drabbats är det naturligt att beakta den ärekränkande uppgiftens karaktär. Även det förhållandet att brottet har riktat sig mot en ung person kan därvid ha betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Däremot bör det inte bli aktuellt att väcka allmänt åtal när det handlar om uppgifter som har lämnats i en konflikt mellan två enskilda. Detsamma bör gälla i fråga om ett uppgiftslämnande som utgör ett led i en pågående maktkamp mellan olika falanger inom en organisation eller en liknande sammanslutning. I sådana fall framstår det sällan som naturligt att samhället medverkar till att beivra brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Det kan erinras om att bestämmelsens tillämpningsområde inte är begränsat till sådana ärekränkningsbrott där lagföringen sker enligt vanlig lag. Den gäller också när förtal begås genom grundlagsskyddade medier. Det innebär att den måste iakttas inte bara av allmän åklagare utan också av JK som ensam åklagare på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft21"&gt;680&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_663"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1300 ft175"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;23.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft20"&gt;Rätten får besluta att vardera parten ska svara för sina rättegångskost- nader om en målsägandes talan har ogillats men denne hade särskild anledning att få saken prövad och det även i övrigt finns skäl för en sådan fördelning av kostnadsansvaret med hänsyn till parternas eko- nomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Detta gäller dock endast om frågan om brott föreligger har prövats av en jury.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft10"&gt;Den nuvarande kvittningsregeln har formulerats om i syfte att ändra förutsättningarna för kvittning. I fortsättningen ska kvitt- ning inte kunna ske av det skälet att rätten har en annan uppfatt- ning i skuldfrågan än juryn. Denna ändring har ansetts nödvändig för att undvika att bestämmelsen kommer i konflikt med Europa- konventionens s.k. oskuldspresumtion. Övervägandena finns i avsnitt 20.6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Av &lt;SPAN class="ft8"&gt;första meningen &lt;/SPAN&gt;framgår att det ska röra sig om &lt;SPAN class="ft8"&gt;en måls- ägandes talan&lt;/SPAN&gt;. Det innebär att bestämmelsen liksom tidigare är tillämplig bara när målsäganden har fört talan. Med &lt;SPAN class="ft8"&gt;talan &lt;/SPAN&gt;avses såväl ansvars- som skadeståndstalan. Av kravet på att talan har &lt;SPAN class="ft8"&gt;ogillats &lt;/SPAN&gt;följer att kvittning bara kan ske när målsäganden har förlorat målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Den grundläggande förutsättningen för kvittning anges genom uttrycket &lt;SPAN class="ft11"&gt;särskild anledning att få saken prövad&lt;/SPAN&gt;. Kravet på &lt;SPAN class="ft11"&gt;särskild &lt;/SPAN&gt;anledning är avsett att markera att kvittning ska ske endast undan- tagsvis. Rättegångsbalkens regler om fördelning av rättegångs- kostnader kommer alltså även i fortsättningen att tillämpas i de allra flesta fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft35"&gt;En typsituation då frågan om kvittning kan komma att aktuali- seras är när felaktiga uppgifter om en person har publicerats, men det ändå bedöms ha varit försvarligt att publicera dem och det fanns skälig grund för dem. Om målsäganden i ett sådant fall har drabbats mycket hårt av publiceringen objektivt sett, kan det ofta finnas sär- skild anledning att få saken prövad. Så bör åtminstone kunna vara fallet om målsäganden hade skäl att tro att han eller hon kunde vinna målet och denna uppfattning inte framstod som obefogad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft21"&gt;681&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_664"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft37"&gt;Vid bedömningen av hur hårt en publicering kan anses ha drabbat målsäganden bör bl.a. beaktas i vilken omfattning en upp- gift har spritts. Även uppgiftens karaktär bör tillmätas betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;När det gäller målsägandens prognos om framgång kan det ha betydelse om målet har inrymt komplicerade rättsliga bedöm- ningar, t.ex. i frågan om ett visst uppgiftslämnande har varit för- svarligt. Vidare kan utgången i målet ha berott på omständigheter som målsäganden från början inte hade anledning att räkna med. Ett exempel på det sistnämnda kan vara att ett vittne under huvud- förhandlingen lämnar nya uppgifter som leder fram till bedöm- ningen att det har funnits skälig grund för en viss uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Däremot föreligger det normalt inte särskild anledning att få saken prövad om det handlar om missaktande uppgifter av mindre allvarlig karaktär eller uppgifter som visserligen har drabbat den enskilde hårt men bara i en trängre personkrets, såsom en särskild samman- slutning e.d. Detsamma gäller oftast i fråga om en publicering som tidigare har friats vid en prövning enligt de pressetiska reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;En ytterligare förutsättning för att kvittning ska få ske är att kvitt- ning är skälig i det enskilda fallet. Lagtexten anger att parternas eko- nomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt ska beaktas vid skälighetsbedömningen. Uttrycket &lt;SPAN class="ft8"&gt;parternas ekonomiska förhållanden &lt;/SPAN&gt;tar framför allt sikte på den situationen att det råder obalans mellan parterna i ekonomiskt hänseende. Ett tydligt exempel är när en enskild person med begränsade ekonomiska resurser har väckt talan mot ett stort och resursstarkt medieföretag. I ett sådant fall är kvittning normalt skälig. I den omvända situationen, dvs. när en privatperson med stora ekonomiska resurser har väckt talan mot ett litet medieföretag, är kvittning däremot ofta inte motiverad även om den enskilde hade särskild anledning att få sin talan prövad. Också när parterna framstår som väsentligen jämbördiga i eko- nomiskt hänseende kan kvittning i det enskilda fallet vara befogad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Omständigheterna i övrigt &lt;/SPAN&gt;kan avse den situationen att måls- äganden har väckt enskilt åtal utan att dessförinnan försöka få till stånd ett allmänt åtal. Om förhållandena tyder på att allmänt åtal hade väckts om frågan hade aktualiserats, kan det tala för att kvitt- ning inte är skälig. Härunder kan också falla det förhållandet att måls- äganden fått kännedom om en publicering först när det inte längre är möjligt att väcka allmänt åtal. Kvittning kan då framstå som skälig om allmänt åtal annars kanske hade väckts. Till omständigheterna i övrigt kan också hänföras den situationen att t.ex. ett tidnings- företag har haft stor ekonomisk vinning av den åtalade publi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;682&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_665"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p420 ft10"&gt;ceringen, t.ex. genom försäljning av ett stort antal tidningsexemplar till följd av publiceringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra meningen &lt;/SPAN&gt;framgår att kvittningsregeln är tillämplig enbart i mål där en jury har medverkat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft21"&gt;683&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_666"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1303 ft39"&gt;Av ordföranden Göran Lambertz&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;Jag reserverar mig mot kommitténs slutsatser på två punkter. Jag anser att kommittén hade bort föreslå en teknikoberoende grund- lag för yttrandefriheten och en straffbestämmelse om skydd för privatlivet. Jag lägger själv fram ett förslag till en ny teknikoberoende yttrandefrihetsgrundlag som även innehåller en bestämmelse om stärkt skydd för privatlivet (se bilaga 10 till detta betänkande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;De viktigaste skälen &lt;/SPAN&gt;för en teknikoberoende grundlag &lt;SPAN class="ft10"&gt;är dessa:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;TF och YGL är inte förenliga med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; En sådan för- enlighet kan inte heller åstadkommas med rimliga åtgärder. Om EU synar Sveriges genomförande av dataskyddsdirektivet, exempelvis utifrån en situation där någon har spritt kränkande texter om en person på tryckta flygblad, kommer vi att tvingas inleda arbetet på en teknikoberoende grundlag. Det vore bättre att genomföra grund- lagen i lugn och ro och på eget initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;TF och YGL är inte anpassade till teknikutvecklingen. Tryckta tidningar har t.ex. ett starkare skydd än nättidningar, sam- hällskritiska bloggar ett sämre skydd än texter på förpackningar. Detta är principiellt fel. Felet förstärks allteftersom pappers- tidningar och andra tryckta medier förlorar terräng.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Tolkningen och tillämpningen av en ny grundlag kommer att stå på fastare grund och därmed kunna ske på ett mer tillfreds- ställande sätt. Det är en viktig juridisk förbättring, och det sker genom att en teknikoberoende lag till skillnad från TF och YGL kan avgränsas med utgångspunkt i ett tydligt syfte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;Med dagens grundlagar kan samma texter, bilder och program ha olika lagskydd beroende på vilket medium de finns i. Som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft21"&gt;685&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_667"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;regeringen har påpekat i kommitténs direktiv är detta inte någon god ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;De viktigaste skälen &lt;/SPAN&gt;för ett stärkt skydd för privatlivet &lt;SPAN class="ft10"&gt;är dessa:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Sverige har en skyldighet att införa ett sådant stärkt skydd enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättighet- erna och de grundläggande friheterna. Denna skyldighet är juridiskt helt klar. Vi bör tillgodose våra internationella förpliktelser, inte minst när det gäller mänskliga rättigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Det bör vara straffbart att exempelvis fotografera en person i en intim situation och sprida bilderna på internet. Spridningen bör vara straffbar även om den sker i ett grundlagsskyddat medium, exempelvis på flygblad som är tryckta eller på datastickor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Kommitténs argument att det inte finns behov av ett stärkt skydd i de grundlagsskyddade medierna har ingen bärkraft. Vid en bedömning enligt Europakonventionen saknar argumentet relevans. Och den som faktiskt drabbas av en allvarlig kränkning utan att något kan göras kan inte mötas med beskedet att lagstiftning inte behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Jag anser att kommitténs förslag beträffande TF och YGL gör dessa grundlagar betydligt bättre än de är i dag, trots att förslagen inte löser de största problemen. Förslagen bör därför enligt min mening genomföras i avvaktan på att det tas fram ett fullgott underlag för en teknikoberoende grundlag med ett skydd för privatlivet. Mitt förslag till ny grundlag är färdigt till bara ungefär 90 %, se bilaga 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;En teknikoberoende grundlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft37"&gt;Enligt kommitténs direktiv skulle arbetet ta sikte på att finna en reglering där en detaljerat beskriven teknikanvändning inte utgör den huvudsakliga avgränsningsmetoden. Om kommittén skulle bedöma att det inte är möjligt att hitta en ny teknikoberoende regleringsmodell som ger ett tillräckligt starkt skydd för tryck- och yttrandefriheten, skulle den i stället göra en allmän översyn av TF och YGL. Utgångspunkten skulle vara att de grundläggande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna – som t.ex. ensamansvaret, jurysystemet och meddelarskyddet – ska ligga fast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft35"&gt;Direktiven innebar alltså en tydlig anvisning om att arbetet skulle inriktas på en teknikoberoende grundlag, en lag som är oberoende av teknik i den meningen att det saknar betydelse för reglernas tillämp- lighet vilken teknik som används när yttranden förmedlas. Endast om det inte var möjligt att finna en sådan modell med tillräckligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft21"&gt;686&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_668"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td216"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;starkt skydd för tryck- och yttrandefriheten, inklusive ett bevar- ande av de grundläggande principerna, skulle den inriktningen överges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Arbetet har tydligt visat att det går att ge tryck- och yttrande- friheten ett i allt väsentligt lika gott skydd i en teknikoberoende yttrandefrihetsgrundlag, och att yttrandefriheten sammantaget vinner på en sådan förändring. De grundläggande principerna – meddelar- skyddet, ensamansvaret, censurförbudet, etableringsfriheten, de strama gränserna för straffansvaret och den särskilda rättegångs- ordningen – kan bevaras utan problem. Kommittén hävdar visser- ligen att meddelarskyddet hotas, men argumentet har ingen bäring. Meddelarskyddet blir detsamma som i dag med det undantaget att det omges av en viss osäkerhet i de fall meddelaren väljer att vända sig till något massmedium som inte säkert omfattas av grundlag- arna. För denna sannolikt ovanliga situation kan man förse grund- lagen med ett godtrosskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Om kommittén skulle ha varit trogen sina direktiv skulle den därför ha lagt fram ett förslag om en ny yttrandefrihetsgrundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Till detta kommer ett antal skäl som enligt min mening med betydande styrka talar för att en ny grundlag bör ersätta de nuvarande. Argumenten är i huvudsak juridiska och vinsterna kan vara svåra att se vid en politisk bedömning. Det handlar om sådant som ordning och konsekvens i rättssystemet, att lagen ska behandla lika fall lika och att lagarna ska kunna tolkas och tillämpas med användning av etablerad juridisk metod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Det kanske viktigaste argumentet är dock inte bara juridiskt utan också tydligt politiskt och praktiskt. Det gäller &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; betydelse för våra grundlagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Låt oss anta att en person skriver kränkande saker om en granne, arbetskamrat eller meningsmotståndare och lägger texterna på en cd- skiva som han sprider i ett stort antal exemplar. Eller anta att en man sprider tryckta flygblad på stan med ofördelaktiga bilder på sin exsambo. I båda fallen strider förfarandet tydligt mot EU:s data- skyddsdirektiv men skyddas av TF och YGL och kan därför inte beivras. Det är tillåtet. Om &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; intresserar sig för detta och väcker talan mot Sverige i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; kommer det att bli fastslaget att Sverige måste ändra sina lagar. Det finns inget utrymme för att hävda – som kommittén kan vilja göra utan att säga det uttryckligen – att ett sådant krav skulle komma i konflikt med bestämmelsen i regeringsformen (10 kap. 5 §) om att viss beslut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft21"&gt;687&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_669"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;anderätt inte får överlämnas till EU. Vi har redan överlämnat full beslutanderätt beträffande dataskyddsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;Sverige måste alltså ändra sina lagar. Problemet då blir att en ändring som gäller kränkande personuppgifter inte kan ske utan sådana ingrepp i TF och YGL att det i praktiken innebär ett under- kännande av den teknikoberoende strukturen. Det förstår man om man försöker göra undantag i TF och YGL för exempelvis ”kränk- ande personuppgifter”. Det blir ogörligt. Inte heller kan man gärna göra undantag för personuppgifter i vissa utpekade medier som annars skyddas av TF och YGL; då rämnar den struktur som grundlagarna bygger på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft37"&gt;Den svenske lagstiftaren har hittills valt att inta ståndpunkten att svensk rätt inte kommer i konflikt med dataskyddsdirektivet, fastän en analys utifrån vissa tänkta exempel klart visar att det undan- tag som i dag görs i personuppgiftslagen för all personuppgiftsbe- handling som omfattas av TF och YGL inte håller (jfr Lagrådets yttrande i prop. 1997/98:44, s. 241 f.). Det är fullt förståeligt att lag- stiftaren har valt den linjen, eftersom en annan tolkning i praktiken skulle ha inneburit att man hade behövt påbörja arbetet på en teknik- oberoende yttrandefrihetsgrundlag. Men nu har Yttrandefrihets- kommittén fått i uppdrag att överväga en sådan grundlag bl.a. just för att, som det sägs i kommitténs direktiv, ”minska konflikt- ytorna” med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Då borde kommittén enligt min mening ha sett det som sitt ansvar att åtminstone lägga fram ett förslag som löser problemet i förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och som lagstiftaren skulle ha haft möjlighet att ta ställning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Jag har nu bara nämnt dataskyddsdirektivet. Det finns en rad andra &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; som visar hur svårt det kan vara att upprätt- hålla det teknikberoende skydd för yttranden som TF och YGL ger. Våra förhandlingar i EU om nya rättsakter som berör grund- lagarna är för övrigt onödigt besvärliga av den anledningen att vi inte kan hänvisa till en principiellt avgränsad reglering av yttrandefriheten. Flera gånger har vi nått förhandlingsresultat som sannolikt är i konflikt med TF och YGL (se slutsatserna i Lotta Lerwalls rapport till kommittén). Men dataskyddsdirektivet är speciellt såtillvida att det berör en stor del av kärnan av yttrandefriheten, nämligen fri- heten att över huvud taget fälla yttranden – i vad form det vara må – om personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft35"&gt;En reservation kan inte vara hur lång som helst. Jag vill därför här bara i korthet nämna de skäl som i övrigt talar för att det är dags att överge TF och YGL. För överskådlighetens skull väljer jag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;688&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_670"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td216"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p420 ft10"&gt;att numrera dem, varvid det nyss utvecklade argumentet är det första:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;EU-rätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;gör det nödvändigt för oss att gå över till en teknik- oberoende grundlag. Kommittén borde i varje fall presentera ett EU- rättskompatibelt lagförslag som lagstiftaren kunde få möjlighet att ta ställning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;De argument som jag i övrigt vill hålla fram – och som avser just det förhållandet att nuvarande lagar är teknikberoende, inte kritik mot TF och YGL i övrigt – är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;De nuvarande grundlagarna är &lt;/SPAN&gt;inte anpassade till teknikutveck- lingen&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Tryckta skrifter, radio, tv, film och ”tekniska upptagningar” har ett automatiskt skydd, medan medier på internet behöver utgiv- ningsbevis. Det betyder bl.a. att papperstidningar har ett automatiskt grundlagsskydd, medan nättidningar inte har det. Det innebär inte bara en bristande teknikanpassning utan strider, enligt min uppfatt- ning, mot principen att lagen ska behandla lika fall lika.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;De nuvarande grundlagarna &lt;/SPAN&gt;vilar inte på någon godtagbar principiell grund&lt;SPAN class="ft10"&gt;. I det avseendet skiljer de sig från i stort sett all annan lagstiftning. Lagarna brukar utgå från ett tydligt och bestämt syfte och principiellt fastlagda begränsningar. Att en ny grundlag avgränsas utifrån ett principiellt ställningstagande om varför vissa yttranden ska ges ett särskilt starkt skydd gör att tolkningen och tillämpningen av en ny grundlag kommer att stå på fastare grund, och därmed kunna ske på ett betydligt mer tillfredsställande sätt. Det är en viktig juridisk förbättring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Dagens grundlagar lider av den bristen att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;samma texter, bilder och program ges olika skydd &lt;/SPAN&gt;beroende på vilket medium de finns i. Det gäller även om de härstammar från ett och samma medie- företag. Mot bakgrund av bland annat utvecklingen när det gäller konsumtion av radio och tv, är detta enligt kommitténs direktiv ”svårförklarligt”. Jag har samma uppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Teknikberoendet i de nuvarande grundlagarna gör dem allt- mer omoderna med tiden och medför att de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;måste ändras kontinu- erligt&lt;/SPAN&gt;. Detta är principiellt olämpligt när det gäller grundlagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Åtskilliga &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;tillämpningsproblem &lt;/SPAN&gt;finns i dag (se kap. 6 i betänk- andet), exempelvis svårigheter att avgöra vad som skyddas av grund- lagen. Sådana svårigheter kommer att finnas med en ny lag också, i början värre än i dag. Men skillnaden är att en ny grundlag alltså kan tolkas – som lagar bör kunna tolkas – utifrån överväganden som utgår från lagens syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft21"&gt;689&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_671"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p996 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Som jag har understrukit tidigare &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ska kommittén enligt sina direktiv föreslå en teknikoberoende reglering &lt;/SPAN&gt;om det går att göra utan att yttrandefrihetens kärna, dess ”grundbultar”, skadas och om tryck- och yttrandefriheten även i övrigt kan ges ett tillräckligt starkt skydd. Grundbultarna är censurförbud, meddelarskydd, ensamansvar, etableringsfrihet, en ”stängd brottskatalog” och en särskild rätte- gångsordning. Det går utmärkt att värna dessa fullt ut. Kommittén bör vara lojal med sina direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Yttrandefriheten breddas &lt;/SPAN&gt;med en teknikoberoende grundlag genom att den sprids till många fler och inte utgår från omotiv- erade konkurrensfördelar. Alla som är beredda att ta ett tydligt ansvar för sina yttranden kan få grundlagsskydd utan kostnad. Och alla massmedieföretag får automatiskt grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Yttrandefriheten kan falla i vanrykte om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;straffvärda förfaranden inte kan beivras&lt;/SPAN&gt;. Så kan det på grund av preskriptionsreglerna vara i dag, exempelvis om grovt antisemitiska slagord har förekommit på flygblad och affischer utan att uppmärksammas och sedan åter- kommer efter en tid med stor spridning och uppmärksamhet. Att yttranden som en stor majoritet anser vara brottsliga också kan beivras ligger i yttrandefrihetens intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Kommittén anför i kap. 10 ett antal argument emot ett skifte till en ny yttrandefrihetsgrundlag. Jag vill kort ange de skäl som jag menar visar att argumenten saknar bärkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Grundlagarna har &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;gällt under lång tid&lt;/SPAN&gt;, rymmer grundläggande värden och har en stark tradition. De har &lt;SPAN class="ft8"&gt;visat sig hålla måttet. &lt;/SPAN&gt;– Det visar sig tvärtom att de inte håller måttet i den nya medie- och tekniksituationen. De behöver ändras ofta, och många gånger går det på skruvar (jfr t.ex. problemen när digital bio skulle inrymmas under YGL, se SOU 2009:14 s. 179 f.). Att de har gällt under lång tid och har en stark tradition är knappast argument av betydelse. Och de rymmer inte några grundläggande värden av betydelse för yttrandefriheten utöver dem som en ny grundlag kommer att rymma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;De ger &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;god förutsebarhet&lt;/SPAN&gt;, dvs. man vet vad som gäller. Begrep- pen massmedier och massmedieföretag gör NYGL svårtolkad och oförutsebar. Den som vill använda sin &lt;SPAN class="ft44"&gt;meddelarfrihet &lt;/SPAN&gt;kan i dag vara säker på att skyddas av anonymitet, medan detta blir osäkrare med en ny grundlag. – Att tillämpningsområdet även för TF och YGL ibland är otydligt och förutsebarheten därmed begränsad framgår av kap. 6 i betänkandet (jfr kommitténs debattbetänkande SOU 2010:68, särskilt s. 63 f.). Och även om tillämpningsområdet skulle vara tydligare med TF och YGL än med en ny grundlag är detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft21"&gt;690&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_672"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td216"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;knappast något bärande argument så länge den nya lagen innehåller begrepp som låter sig tolkas och tillämpas i vanlig ordning, och som får ökad stadga allteftersom tiden går. Att det finns en särskilt stor tillämpningsosäkerhet i början med en ny lag har aldrig tidigare setts som ett giltigt argument mot lagstiftning. – Påstå- endet att meddelarskyddet äventyras med en ny grundlag framstår som påtagligt konstruerat. Meddelarskyddet blir detsamma som i dag med det undantaget att det omges av en viss osäkerhet som har med de nya begrepp som avgränsar tillämpningsområdet att göra (massmedier, massmedieföretag och företrädare). Men den osäker- heten får betydelse bara i de ovanliga fall då meddelaren väljer att vända sig till något massmedium eller någon företrädare som inte säkert omfattas av grundlagarna. Osäkerheten kan lätt undvikas, och den motsvarande osäkerhet som finns när det gäller avgräns- ningen i dag lär aldrig ha setts som ett problem. För osäkra situa- tioner kan grundlagen dessutom förses med ett godtrosskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft10"&gt;I själva verket torde meddelarskyddet med en ny yttrandefri- hetsgrundlag komma att förstärkas betydligt mer än det försvagas. Det gäller särskilt på grund av den vidare kretsen av viktiga mot- tagare av information. Exempelvis ett tidningsföretag eller ett för- lag som publicerar sina artiklar eller böcker enbart på internet får i dag inte grundlagens skydd utan att först ha ansökt om utgivnings- bevis. Innan ett sådant bevis finns saknas det meddelarfrihet för den som lämnar uppgifter till företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;De traditionella medierna är särskilt viktiga &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;för yttrande- friheten, och därför bör grundlagarna inrikta sig på dem. – En sådan inriktning på de traditionella medierna uppkommer i än högre grad med en ny grundlag som särbehandlar massmedieföretag än i dag. Detta kritiserar för övrigt kommittén i kap. 10 (se nedan p. 5).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Om vi får en ny grundlag är &lt;/SPAN&gt;risken att &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; ingriper i yttrandefriheten &lt;SPAN class="ft10"&gt;genom att man i EU blir mindre benägen att godta undantag än man är i dag när våra grundlagar bottnar i en djup tradition. – Det finns inte något stöd för en sådan förmodan. Den har tvärtom avvisats av bl.a. en tidigare svensk domare i EU- domstolen. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;EU-rätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; är i själva verket ett avgörande argument för en ny teknikoberoende grundlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Att ge automatiskt grundlagsskydd till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;massmedieföretag &lt;/SPAN&gt;ger en omotiverad fördel till sådana företag. Yttrandefriheten bör ses som en &lt;SPAN class="ft70"&gt;frihet för envar&lt;/SPAN&gt;. – Det är nödvändigt med någon avgräns- ning när det gäller de medier som ska ges ett automatiskt grund- lagsskydd. En avgränsning till massmedieföretag bygger på den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;691&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_673"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;principiella grundsynen att dessa betyder allra mest för den åsikts- frihet och den opinionsbildning som är grundläggande för demo- kratin. Det är knappast mera motiverat att ge automatiskt skydd till exempelvis skrifter som är tryckta. Och friheten för envar blir betydligt större än i dag genom den möjlighet som kommer att finnas att få grundlagsskydd för texter på internet bara genom att ange ansvarsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;TF:s och YGL:s avgränsning av tillämpningsområdet innebär att det är &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;möjligt att med bibehållet grundlagsskydd anonymt ge ut t.ex. en skrift&lt;/SPAN&gt;. Detta är särskilt betydelsefullt i ett skymningsläge, när motsättningarna i samhället har hårdnat eller trycket från andra stater blivit stort. – Det får medges att detta är en fördel med TF och YGL framför en ny yttrandefrihetsgrundlag som bygger på att den ansvarige antingen är ett massmedieföretag eller någon som tydligt tar på sig ansvaret. Fördelen avser dock en mycket speciell situation och får väl sammantaget anses ha ett begränsat värde när ett system ska vägas mot ett annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;TF och YGL ger indirekt ett skydd åt andra uttrycksformer eftersom det är meningslöst att förbjuda uppförandet av t.ex. en teaterpjäs, om dess innehåll straffritt kan spridas genom något grund- lagsskyddat medium. Denna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;paraplyeffekt &lt;/SPAN&gt;är större med TF och YGL än med NYGL. – Det stämmer knappast att denna effekt skulle vara större med TF och YGL. Med NYGL kan vem som helst som vill ha grundlagsskydd för något icke grundlagsskyddat medium helt enkelt uppnå det genom att sätta ut ansvarsuppgifter, exempel- vis i en blogg eller i en annan text på nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Övriga argument som nämns av kommittén (kap. 10) handlar om påstådda brister i NYGL som inte har med grundstrukturen att göra och som därför inte har någon betydelse när det gäller valet mellan TF och YGL å den ena sidan och en teknikoberoende grundlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;å&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;den andra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;En genomgång visar alltså att argumenten emot en teknik- oberoende yttrandefrihetsgrundlag väger påfallande lätt. Utifrån kommitténs direktiv att arbetet skulle inriktas på en teknik- oberoende grundlag så länge det var möjligt att finna en sådan modell med tillräckligt starkt skydd för tryck- och yttrande- friheten, är det enligt min mening tydligt att det inte över huvud taget finns några vägande argument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft17"&gt;Skälen för en ny yttrandefrihetsgrundlag väger däremot tungt. Min slutsats är därför att kommittén borde ha föreslagit en ny grund- lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;692&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_674"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td216"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Till min reservation fogar jag en bilaga i form av mitt förslag till en ny yttrandefrihetsgrundlag (NYGL) inklusive kortfattade över- väganden och en i princip genomarbetad författningskommentar. Förslaget bygger till allra största delarna på det utkast till en ny grundlag som kommittén arbetade fram innan den gick över till att revidera TF och YGL. Det är alltså inte mitt eget arbete utan kom- mitténs. Men jag har gjort ett antal tillägg och förändringar i för- hållande till kommitténs utkast, och jag har i viss utsträckning skrivit nya författningskommentarer. Jag anser att kommitténs utkast på några punkter har viktiga brister och har därför inte ansett mig bara kunna hänvisa dit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft17"&gt;I de korta överväganden som finns i anslutning till mitt förslag till en ny yttrandefrihetsgrundlag utvecklar jag på några punkter skälen för en sådan lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Ett stärkt skydd för privatlivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft9"&gt;Det går att finna en rad olika situationer där den som kränker en annans privatliv framstår som klart straffvärd utan att kunna straffas. Även inom det grundlagsskyddade området kan man utan svårighet finna sådana situationer. Följande är några förfaranden som med majoritetens synsätt även fortsättningsvis ska vara tillåtna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;En man fotograferar en kvinna i en mycket intim situation och gör bilderna tillgängliga på en grundlagsskyddad webbplats på internet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;En skolelev mobbas allvarligt i ett webbradioprogram eller på en grundlagsskyddad webbplats på internet av några klasskamrater, av vilka en är ansvarig för programmet resp. webbplatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;En man ger spridning i ett radioprogram eller på en grundlags- skyddad webbplats åt sekretessbelagda uppgifter om att en kvinna har en mycket allvarlig sjukdom, samt hur sjukdomen yttrar sig och förlöper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;En veckotidning publicerar fotografier som någon har tagit genom fönstret på en känd kvinna när hon befinner sig i sitt hem och ser ut att ha en kärleksfull relation med en annan man än sin sambo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;På en grundlagsskyddad webbplats lägger en person ut förhörs- protokoll som innehåller berättelser om grova sexuella övergrepp på ett namngivet barn. Det kan förmodas att pedofiler i stor utsträck- ning söker sig till webbplatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft21"&gt;693&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_675"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1306 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;I en mindre radiokanal arbetar en studioreporter med s.k.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;”kränkningsprogram”. Han ringer upp privatpersoner, berättar att samtalet går i direktsänd radio, ställer frågor och gör påståenden. Vid ett tillfälle ringer han upp en kvinna och gör olika sexuellt inriktade uttalanden om kvinnans &lt;NOBR&gt;12-åriga&lt;/NOBR&gt; dotter. Kvinnan berörs mycket illa. Samtalet fortsätter en stund innan reportern tackar och avslutar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;En person filmas av en övervakningskamera när han i för- tvivlan försöker begå självmord. En &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;tv-kanal&lt;/NOBR&gt; kommer över bilderna och visar dem i ett sensationsinriktat program ”i förebyggande syfte”. Personen berörs mycket illa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;På en grundlagsskyddad webbplats publiceras namnen på de personer som har bytt kön i Sverige under ett visst år. En av personerna har bytt bostadsort för att börja ett nytt liv och drabbas hårt socialt av publiceringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Alla dessa exempel har viss verklighetsbakgrund, Det rör sig inte i något av fallen om förtal eller något annat brott. Det skulle ha varit fråga om brott mot personuppgiftslagen eller ofredande, om publiceringen inte hade varit grundlagsskyddad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Det råder inte något tvivel om att Sverige fälls för brott mot Europakonventionen om den drabbade i något av dessa fall anmäler det till Europadomstolen. Sverige har en förpliktelse enligt Europa- konventionen att se till att förfarandena straffas. Det finns inte utrymme för någon annan bedömning och det är enligt min mening inte godtagbart att vår lagstiftning inte medger att straff döms ut när Europakonventionen fordrar det. Till detta kommer, även bort- sett från Sveriges förpliktelse att skydda människors privatliv i fall som de angivna, att förfarandena enligt min mening är straffvärda och därtill bör kunna föranleda skadestånd. Högsta domstolen har i ett rättsfall år 2008 (NJA 2008 s. 946) uttalat kritik mot avsak- naden i svensk rätt av – som var aktuellt i det fallet – ett generellt förbud mot att utan samtycke filma en enskild person eller att för andra visa en film där en enskild person förekommer fastän film- ningen och visningen i det enskilda fallet är djupt integritetskränk- ande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft9"&gt;De skäl som har anförts emot ett förstärkt skydd för privatlivet är i huvudsak att det inte finns något behov av det på det grund- lagsskyddade området och att det skulle hämma yttrandefriheten i medierna. Det skulle ha en avkylningseffekt på rapporteringen även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;fall där medierna kan riskera att ligga nära det straffbara området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft21"&gt;694&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_676"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td216"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1308 ft10"&gt;Att det inte skulle finnas något behov av lagstiftning är ett argument som saknar relevans vid en bedömning enligt Europa- konventionen. Och den som faktiskt drabbas av en allvarlig kränk- ning utan att kunna få hjälp kan inte gärna mötas med beskedet att lagstiftning inte behövs. Därför är det svårt att se att behovs- argumentet skulle ha någon bärkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;Inte heller argumentet att en lagbestämmelse skulle hämma yttrandefriheten är enligt min mening godtagbart i sammanhanget. När mänskliga rättigheter kolliderar med varandra – som yttrande- friheten och skyddet för privatlivet gör här – är det alltid så att den ena rättigheten får maka lite på sig för att den andra rättigheten ska kunna tillgodoses på ett sätt som bedöms rimligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Jag anser därför att kommittén hade bort föreslå en straff- bestämmelse om privatlivskränkning. Och jag föreslår för egen del en sådan straffbestämmelse. Den finns intagen i mitt förslag till ny yttrandefrihetsgrundlag (7 kap. 1 § 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1309 ft21"&gt;695&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_677"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft39"&gt;Av ledamoten Ingvar Svensson (KD)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft11"&gt;En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Av TF framgår (1 kap. 3 §) att ingen kan dömas till straff- eller skadeståndsansvar för publiceringsbrott om det inte är angivet i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;”denna förordning”. I TF finns inget heltäckande skydd mot intrång i privatlivet avseende foton eller artiklar som inte kan anses utgöra ett bidrag till en diskussion av allmänt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Samtidigt är Europakonventionen svensk lag och där finns just skyddet för privatlivet inskrivet i artikel 8. Den artikeln handlar även om publicering. Ibland hävdas felaktigt att skyddet enbart gäller i förhållande till det allmänna (t.ex. staten), men det gäller även mellan enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Min bedömning är att medierna måste ha ett yttre tryck på sig för att inte överskrida de gränser som innebär att man kränker privatlivets helgd utanför allmänintresset. Idag finns en pressetisk regel med detta innehåll. Regel nr 7 under rubriken ”Respektera den personliga integriteten” lyder ”Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Bryter man mot denna regel kan man bli fälld av Pressens Opinionsnämnd, måste publicera fällningen och får betala en billig expeditionsavgift. Sanktionen är alltså inte särskilt kraftig och fram- förallt får inte den drabbade något skadestånd av den som bryter mot den. Den kostar alltså inte särskilt mycket att kränka någons privat- eller familjeliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Även Granskningsnämnden för radio och tv har motsvarande tandlöshet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Så fort diskussionen dyker upp kring mediernas lagmässiga ansvar så återkommer alltid svaren med mediernas egen förträffliga självsanering. Rör inte våra grundlagar! är stridsropet. Det gällde t.ex. olaga hot, hetslagstiftningen och barnpornografidebatten. Det finns ingen automatik i behovet att ändra grundlagarna; men själv- fallet måste de justeras om det är relevant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Utredningens majoritet faller tillbaka på detta tänkande om att det fungerar bra idag och att allt står väl till. Men en utredning ska inte bara var retrospektiv utan även ta i beaktande vad framtiden kan föra med sig. Det finns en utbredd uppfattning i dag om att medierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;– i synnerhet vissa medier – kryper allt närmare det som kan uppfattas som kränkningar av den privata sfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft21"&gt;696&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_678"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td216"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft9"&gt;De tryckfrihetsbrott som är aktuella i detta sammanhang är förtal och förolämpning. För ansvar, och därmed skadestånds- skyldighet, för förtal eller förolämpning är det inte tillräckligt att lämnade uppgifter angår privatlivet och inte utgör ett bidrag till en diskussion av allmänt intresse. I fråga om t.ex. förtal krävs att den omtalade utpekas som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att den lämnade uppgiften är ägnad att utsätta den omtalade för andras missaktning. Ansvar skall inte dömas ut om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken. Det är med andra ord enlig min bedömning ett för svagt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1310 ft10"&gt;Sverige har en skyldighet att tillhandahålla ett effektivt rätts- medel vid kränkningar av Europakonventionen. Publicering av foton eller artiklar som angår en persons privatliv och som inte kan anses utgöra ett bidrag till en diskussion av allmänt intresse utgör en kränk- ning av personens rätt till skydd för privatlivet enligt artikel 8 i konventionen. Såvitt jag begriper finns inte ett effektivt rättsmedel mot sådana kränkningar. Utredningens majoritet gör följande bedömning i denna del:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1311 ft20"&gt;Det bör dock påminnas om att Europadomstolen inte har prövat något påstående om privatlivskränkning där det svenska tryck- och yttrande- frihetsrättsliga systemet har satts i fråga. Innan en sådan prövning har skett är det därför vanskligt att avgöra vilka närmare förpliktelser som följer av konventionen på det grundlagsskyddade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;Att tvärsäkert påstå att svensk lag inte uppfyller Europakonven- tionen kan möjligen vara vanskligt. Jag avstår från detta men hävdar att det rättsliga läget inger tveksamheter på den punkten, men oav- sett den delen ligger min huvudlinje på behovet av ett faktiskt skydd för privat- och familjeliv på grundlagsnivå. Majoriteten anser dock att en reglering vore önskvärd utanför det grundlagsskyddade området. Dock har de inte beaktat möjligheterna att medier som ägnar sig åt sådan typ av kränkande verksamhet kan krypa in under grundlagsskyddet, dels genom det frivilliga grundlagsskyddet för databaser eller dels under stencilregeln i TF. Speciellt anmärknings- värt är detta för den del av majoriteten som vill utöka stencilregelns innebörd till att omfatta även YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Jag reserverar mig alltså mot majoritetens förslag att inte föreslå en straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd. En sådan reglering i grundlagarna borde utredningen ha föreslagit. Jag avstår från att peka på vilken lagteknisk lösning som bör väljas, det bör bli en kommande utrednings uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft21"&gt;697&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_679"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1303 ft39"&gt;Av ledamoten Ingvar Svensson (KD)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;NYGL-modellen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;Redan inför Yttrandefrihetskommitténs debattbetänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:68) föreslog jag att en av modellerna skulle bygga på ett förenklat förfarande på ansvarssidan, nämligen att grund- lagsskydd för medier skulle uppstå genom att man enbart anmälde ansvarig utgivare enligt vissa kriterier. Detta avvisades inom kom- mittén. När sedan kommittén skulle välja en av modellerna för att utföra fördjupade studier av möjligheten att ersätta TF och YGL vidhöll jag att detta skulle vara utgångspunkten. Majoriteten valde en kombination av Verksamhetsmodellen och Ansvarsmodellen, vilket jag fick finna mig i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft37"&gt;Från första stund när arbetet på en ny yttrandefrihetsgrundlag, NYGL, satte igång hade jag klart för mig att jag inte skulle kunna acceptera en sådan eftersom den byggde på felaktiga utgångs- punkter. I betänkandet finns redovisat en rad omständigheter som gör att utredningen avvisar NYGL. Majoriteten valde en linje där en delmängd under yttrandefriheten blev grundmängd. Det är enligt min mening i strid med de grundläggande principer som i dag finns för yttrandefriheten. Om jag i mitt huvud har en publicerings- avsikt och sedan införskaffar uppgifter för att fullfölja denna min avsikt så har jag i dag ett grundlagsskydd för detta. Med NYGL:s utgångspunkt massmedieföretag så skulle jag inte ha detta skydd. Från denna huvudutgångspunkt tillförs NYGL också anskaffande av utgivningsbevis och frivilligt utsättande av ansvarsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft35"&gt;I efterhand kan jag nu konstatera att redan tidigare har det fun- nits seriösa förslag på hur en grundlagsmodell för alla medier borde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft21"&gt;699&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_680"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;vara konstruerad. Av kap. 4 i detta betänkande framgår att i remissvar på &lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag till tryckfrihetsförordning&lt;/SPAN&gt;, (SOU 1947:60) anförde Stats- polisintendenten att möjligen borde den som ansöker om grundlags- skydd för sin skrift få det oavsett vilken metod som använts för att framställa skriften. Det är ett generellt tänkande som borde utveck- las i dagens moderna samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Det är inte säkert att den &lt;NOBR&gt;NYGL-modell&lt;/NOBR&gt; jag förespråkat skulle kunnat genomföras på ett sådant sätt att den tillfredställande skulle kunnat ersätta de båda nuvarande grundlagarna, men utgångs- punkten skulle blivit betydligt bredare än den som valdes för den presenterade NYGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Revideringen av TF och YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Som framgår av utredningens betänkande kommer utgivnings- beviset som metod att avskalas något och dessutom pekar kom- mittén på att det är diskutabelt om varumärkesskyddet bör ligga i grundlagen, det senare är för övrigt en frågeställning jag väckt inom utredningen. Redan i dagsläget är det så att en ansvarig utgivare inte är någon del i själva utgivningsbeviset utan ska enbart anmälas. Som jag ser det bör därför utgivningsbevis som något slags tillstånd avskaffas och ersättas av en anmälan om ansvarig utgivare utifrån vissa kriterier, t.ex. uppnådd myndig ålder. Jag menar att det borde ske vid en kommande revidering av TF och YGL. Jag kan inte reservera mig på den punkten eftersom kommittén inte närmare velat utreda en sådan tanke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft37"&gt;På samma sätt har jag inom utredningen arbetat för ett avskaffande av TF:s stencilregel. Den är en obsolet företeelse från den tid då man hade svårighet att artbestämma skrifter utifrån om de var tryckta eller inte. I dag är situationen en annan. Av kap. 4 framgår hur regeln tillkom, men något djupare sammanhang i motiveringarna går inte att finna. Ett frivilligt utsättande av ansvarsuppgifter rymmer en mängd frågetecken kring vidden av ett grundlagsskydd. Det är helt enkelt inte ett seriöst system. Eftersom kommittén valt att inte arbeta med denna fråga har jag inte här möjlighet att reservera mig. Men enligt min mening bör frågan aktualiseras i kommande utred- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft21"&gt;700&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_681"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft39"&gt;Av ledamöterna Lena Blixt (FP) och Erik Wassén (FP)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft37"&gt;Det finns en tradition i Sverige att söka stor parlamentarisk enighet i grundlagsutredningar. Detta innebär visst givande och tagande – en balansgång de parlamentariska ledamöterna i Yttrandefrihets- kommittén enligt vår uppfattning har klarat väl. I de slutsatser som redovisas i ett utredningsbetänkande av detta slag finns därför en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft10"&gt;”minsta gemensamma nämnare”. Vi har som liberala ledamöter i kommittén i viss grad velat utveckla – och problematisera – de motiveringar som finns för våra ställningstaganden. Motiveringarna återfinns här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Talesättet ”pennan är mäktigare än svärdet” har fog för sig. Det skrivna och talade ordet lockar människor till handling, det kan utradera maktmissbruk och befria människor – men också utlösa glädje, sorg och smärta. Sedan snart 250 år har medborgarna i Sverige genom upplysta folkvalda korat skyddet för kontroversiella yttran- den framför den mer kortsiktiga impulsen att med begränsningar och straff vända ilska och misstänksamhet mot den som yttrat sig i skrift eller tal. All erfarenhet från tider av oro, statsvälvningar och världskrig bekräftar entydigt riktigheten av det principiella synsätt som funnits här i landet under lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft15"&gt;Kap. 10 Överväganden och slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft37"&gt;När Yttrandefrihetskommitténs arbete nu slutförts konstaterar vi att de parlamentariskt utsedda ledamöter som utsetts att överväga frågorna i kommittédirektiven på nytt bekräftat den svenska tradi- tionen på tryck- och yttrandefrihetens område. Det finns goda skäl för den ståndpunkten. De effektiva bärare av budskap till många som massmedierna är förvandlar dessa till betydelsefulla objekt för de maktens intressen som prioriterar annat än medborgarnas berät- tigade anspråk på kunskap. Dessa budskapsbärare, massmedierna, har ett särskilt behov av starkt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft31"&gt;Under kommitténs arbete har vi ofta vid våra överväganden refererat till risken för att det på nytt här i landet skulle inträffa ett skymningsläge. Verkligheten är emellertid att tryck- och yttrande- friheten naggas i kanten också i lugna tider. När riksdagen stiftar vanlig lag kan enigheten ofta vara stor hos majoriteten om beslut- ens ändamål och syften. Med tryck- och yttrandefrihetsreglerna är det annorlunda; de brukas gärna för att förekomma och följa upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft21"&gt;701&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_682"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;beslutsfattarnas tillkortakommanden. Det finns därför redan i dagens läge starka skäl att hävda den ordning som fick sin konkreta form i svallet av erfarenheterna från andra världskriget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft37"&gt;Ett robust skydd för tryck- och yttrandefrihet kräver i praktiken ett stort mått av förutsebarhet. En i grunden medieberoende lag- stiftningsteknik erbjuder ett sådant effektivt skydd eftersom de många betydelsefulla regler som gäller för den som vill ifrågasätta ett yttrande inte i princip kan avgöra skyddet utifrån yttrandets innehåll. Under kommitténs arbete har det framgått att inget av de alternativ som kommittén haft att överväga möter dessa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Avsnitt 10.3 Ett antal tillämpningsproblem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Den NYGL som skissats inom ramen för kommitténs arbete möter inte de krav som bör ställas på en grundlagsreglering på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;NYGL är sämre än TF och YGL vad gäller, för det första, till- godoseendet av principiella krav på förutsebarhet, stabilitet och skydd för massmedier, eller annorlunda uttryckt: garantier mot god- tyckliga ingripanden från både stat och myndighet men också från andra, exempelvis enskilda och företag. Den som ger sig i kast med äventyret att starta ett massmedieföretag har därutöver särskilda och samhälleliga anspråk på att dagens frihet också är morgon- dagens. Det enda säkra med NYGL är att den kommer att ge upp- hov till ny regeltillämpning och kompletteringar, allt rimligen till nackdel för yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;För det andra är det viktigt att ordna ett skydd för de kanaler som medborgarna använder när yttrandefriheten brukas. Ju fler medborgare som vänder sig till en sådan bärare av nyheter och annat, desto angelägnare blir skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;För det tredje skulle NYGL, med ett avsiktligt principgenom- brott, skapa ett oöverskådligt antal väntade och oväntade bekym- mer som var och en för sig är problematiska för yttrandefriheten. Vare sig principer eller skisser i NYGL har en varaktighet som närmar sig de som uppbär och kommer till uttryck i TF och YGL. Men lika tydligt framträder de nya problem i sak som skapas genom NYGL:s ofullständigheter, exempelvis bristande anonymitetsskydd och nya svåra gränsdragningsfrågor. Också i dessa hänseenden fram- träder NYGL som oacceptabel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Detaljrikedomen i den reglering som finns i TF och YGL har ibland framhållits som ett bekymmer. Vi delar inte den uppfatt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;702&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_683"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;ningen. En detaljerad konstitutionell reglering på detta område är, som Mediekoncentrationskommittén konstaterade i betänkandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Yttrandefriheten och konkurrensen &lt;SPAN class="ft9"&gt;(SOU 1999:30) ”… av oskattbart värde för att garantera det fria ordet, men den innebär samtidigt att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft35"&gt;ändringar fortlöpande har behövt göras …” Enligt vår mening finns det åtskilliga anpassningar och förstärkningar som kunde och borde ske i TF och, framförallt, YGL på grund av den tekniska utvecklingen. Nu har kommitténs arbete bara i viss grad, och i ett tämligen sent skede, kunnat ägnas sådana frågor. Dessutom har utformningen av direktiven inte heller lämnat något mera betydande utrymme för reformer av TF och YGL utifrån dessa grundlagars befintliga systematik som vi och kommittémajoriteten värnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft15"&gt;Avsnitt 10.7 Förhållandet till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Vi instämmer i att det är långtifrån klart vilken betydelse &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; har för den svenska grundlagsregleringen. Vi vill betona bland annat att den tyska författningsdomstolen förklarat att &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; företräde framför nationell lag inte är vare sig absolut eller grundad på &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; utan är i stället förankrad i nationell konstitutionell rätt och därför också begränsad av denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft15"&gt;Kap. 16 Arkivdatabaser och taltidningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft37"&gt;Vi välkomnar förslaget om ny reglering för arkivdatabaserna. Det hade dock varit önskvärt att kommittén konstaterat att arkiv på en tidnings webbplats ofta är en självständig databas i YGL:s mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Reglerna på detta område bör syfta till undvika en byråkrati som innebär att det kan framstå som om det vore ansvarsmässigt nöd- vändigt att registrera ett utgivarskap som speglar de verkliga för- hållandena, d.v.s. att den person som en gång var ansvarig för upp- gifternas publicering i den tryckta skriften också bär ansvaret för uppgifterna i tidningens arkiv. Kan en byråkratisk ordning av detta slag inte undvikas borde kommittén på ett tydligare sätt än nu ha bekräftat att ett tidningsföretag kan ha flera databaser. Skulle någon av dessa inte vara registrerad hos Myndigheten för radio och tv, bör det i så fall betraktas som en överträdelse av regeln att anmäla databasen som ett arkiv på ett sätt som motsvarar åsidosättandet att anmäla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft21"&gt;703&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_684"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;utgivning av tryckt periodisk skrift hos Patent- och registrerings- verket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft35"&gt;Reglerna för databaser enligt databasregeln är ju skrivna för den situationen att publiceringarna i databasen grundas på självständiga publicistiska överväganden. Så är ju inte fallet med arkiv. Bland bekymren med den nuvarande rättsliga ordningen märks framförallt risken för att ansvaret med många års fördröjning kan drabba någon som inte haft del i det övervägande som legat bakom publiceringen. Skulle den risken förverkligas uppstår ett betydande och praktiskt viktigt undantag från principen om ensamansvar. En annan märklig konsekvens skulle kunna bli att bedömningen av en viss uppgifts tillåtlighet ska ske vid en tid som är skild från den verkliga tid då artikeln fördes till arkivet. Ytterligare en besvärande omständighet gäller preskriptionsreglerna som kommittén uppmärksammat på olika sätt i sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft10"&gt;Risken är annars stor, om dessa ansvarsfrågor ställs på sin spets, att tidningsföretagen upphör med arkivverksamheten. En sådan utveckling skulle allvarligt skada möjligheten att säkerställa tillgången till historiska uppgifter, något som med alla mått mätt vore samhälls- skadligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;Kap. 18 Övriga frågor som kommittén har diskuterat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft31"&gt;Det finns en rad frågor som kommittén har diskuterat men där kommittén inte har ansett att det finns tillräckligt med tid för en genomgående belysning och välövervägda ställningstaganden. Några av de frågor som diskuterats är komplicerade, men vi vill här antyda vad som bör övervägas i det framtida lagstiftningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;En utvidgad meddelarfrihet, förbud mot efterforskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Vi anser att meddelarfriheten som i dag bara gäller i offentlig sektor bör utsträckas till anställda i privat sektor. Vid utformningen av en sådan regel bör stadgas vissa undantag för affärshemligheter och interna föreningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;En sådan reform bör kompletteras med ett förbud för före- tagens företrädare att efterforska vem som lämnat meddelande för publicering på ett sätt som motsvarar efterforskningsförbudet i 3 kap. 4 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft21"&gt;704&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_685"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Offentlighetsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft10"&gt;Dessutom är det vår mening att reglerna om allmänna och offent- liga handlingar bör utsträckas att gälla även för statliga bolag och för all sådan privat verksamhet som finansieras med allmänna medel, exempelvis friskolor, vårdcentraler och daghem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Sedan många år gäller offentlighetsprincipen för kommunala bolag där en kommun eller landsting har ett bestämmande inflyt- ande, se 2 kap 3 § Offentlighets- och sekretesslagen. Det finns enligt vår uppfattning inga sakliga skäl att behandla på ett annat sätt privata eller statliga företag som har sin finansiering genom all- männa medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Hets mot transpersoner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;En annan viktig fråga är den om kriminalisering av hets mot trans- personer. Som nämnts ovan har det inte funnits tid för kommittén att närmare utreda frågan men vi förutsätter att ett sådant arbete snarast initieras av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1315 ft15"&gt;Kap. 19 En straffbestämmelse i TF och YGL om integritetsskydd?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;En analys av reglerna om förhållandet mellan svensk tryck- och yttrandefrihetslag och Europakonventionens skydd för privatliv bör ske utifrån ett helhetsperspektiv där det finns skäl att särskilt beakta vissa grundläggande regler och principer i TF och YGL. Vi anser att det inte finns tillräckliga juridiska skäl för att ändra i TF eller YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;En sådan princip är censurförbudet och det närliggande för- budet mot hindrande åtgärder. Sådana förbud, som finns i nästan alla västeuropeiska stater, bygger i hög grad på syftet att det är viktigare att något som i och för sig kan vara förgripligt och straff- bart publiceras än att uppgiften förbjuds eller kontrolleras i förväg av myndighet. Censurförbudet, som är undantagslöst och gäller även under krig, vittnar om tryck- och yttrandefrihetens prioritet. Denna prioritet bör tillmätas betydelse även för andra situationer av tryck- eller yttrandefrihetsrättslig betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft21"&gt;705&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_686"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;När brottskatalogen i TF och YGL övervägs av lagstiftaren sker det med särskild eftertanke om betydelsen för yttrandefriheten av sådana ändringar. Inte minst finns det skäl att avstå från att bygga ut katalogen med brott som kan missbrukas i syfte att strypa yttrande- friheten, se exempelvis Tryck- och yttrandefrihetsberedningens överväganden i &lt;SPAN class="ft8"&gt;Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor &lt;/SPAN&gt;(SOU 2004:114 s. 186 f. och 227). Av promemorian &lt;SPAN class="ft8"&gt;Skyddet för enskilda personers privatliv – En studie &lt;/SPAN&gt;(Ds 1994:51) framgår, s. 174, att ”… varje ingrepp i TF eller YGL måste ha sin grund i ett mycket ange- läget behov som därtill inte rimligen kan tillgodoses på annat sätt.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Bedömningarna i de enskilda ärenden som förekommer inför Pressens Opinionsnämnd visar att det ofta fordras ytterst fina nyans- eringar, och sådana bedömningar passar mindre väl för lagstiftning och domstolsprövning. Se om detta i Yttrandefrihetsutredningens betänkande SOU 1983:70. Det är insikten om dessa förhållanden som ligger till grund för riksdagens beslut om brottskatalogens nuvarande utformning där lagstiftaren uttryckligen förutsatt verk- samheten vid &lt;SPAN class="ft8"&gt;Allmänhetens Pressombudsman &lt;/SPAN&gt;(PO) och &lt;SPAN class="ft8"&gt;Pressens Opinionsnämnd &lt;/SPAN&gt;(PON). Systemet med Pressens Opinionsnämnd samt &lt;SPAN class="ft8"&gt;Granskningsnämnden för radio och tv &lt;/SPAN&gt;verkar både handlings- dirigerande och är förfaranden som ger klaganden upprättelse och massmediet kritik, i de fall där kritiken är berättigad. Båda systemen är fast förankrade och väl respekterade och Granskningsnämndens verksamhet är lagfäst. I båda fallen medverkar ledamöter från Högsta domstolen och/eller Högsta Förvaltningsdomstolen. Handläggningen är dessutom snabb och kostnadsfri för klaganden, jämfört med en process i domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft10"&gt;Ett konventionsåtagande kan uppenbarligen vara ett sådant starkt skäl som bör krävas för att minska tryck- och yttrande- friheten. Samtidigt är det viktigt att påminna om att Europakon- ventionens artikel 8 om skydd för privatlivet inte har något generellt företräde framför artikel 10. De skyddsåtgärder som en medlemsstat förväntas utfärda enligt artikel 8 ska innebära ett ”… tillfredsställande skydd åt privatliv, familjeliv, hem och korrespon- dens”, se Danelius, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Mänskliga rättigheter i europeisk praxis&lt;/SPAN&gt;, 2 upp- lagan, Stockholm, 2002, s. 261.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft31"&gt;Eftersom massmedier har en avgörande roll i samhällslivet som bärare av nyheter, upplysningar och kritik till medborgarna, är det rimligt att tryck- och yttrandefrihetens intressen har en hög priori- tet för uppgifter i sådana medier. Tryck- och yttrandefrihetens intressen har dock inte ett generellt försteg i brottskatalogen. TF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft21"&gt;706&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_687"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;och YGL stadgar flera brott som värnar enskildas rätt framför yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Till detta kommer att kommittén kunnat konstatera att det är svårt att utforma bestämmelser på detta område med samtidigt hän- synstagande till yttrandefrihetens krav och intresset av förutsebarhet i straffrättskipningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;En kriminalisering av vissa fall av integritetskränkningar skulle i motsvarande grad beskära utrymmet för den självsanerande verk- samheten i Pressens Opinionsnämnd och Granskningsnämnden. Det skulle i sin tur hämma det självsanerande systemets möjlighet till successiv anpassning till de ofta svårfångade förändrade sam- hälleliga värderingar som sker över tid. Den frågan måste också ställas om ett utvidgat straffrättsligt skydd för den enskildes privat- liv skapar ett klarare rättsläge. Det är att märka att de domar som Europadomstolen meddelat mot Tyskland under 2012 visar inte bara att någon kränkning av artikel 8 inte förekommit utan också att Tyskland brutit mot skyddet för yttrandefriheten i artikel 10. Ett väl fungerande självsanerande system utgör i praktiken ett bra värn för den personliga integriteten, inte minst i preventivt hänse- ende som framhållits av Europadomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1316 ft10"&gt;Enligt vår mening har kommittén gjort en välavvägd bedömning när man funnit att det inte finns skäl att krympa yttrandefriheten i TF och YGL med hänvisning till den personliga integriteten utöver vad som redan är fallet i dag. Vi anser att det inte finns skäl att dra någon annan slutsats även om det skulle vara så att brottskatalogen betraktas som ett ingrepp i den skyddade rättigheten enligt Europakonventionens artikel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Vi vill också framhålla att frågan om Europakonventionens artikel 8 kräver inskränkningar av tryck- och yttrandefriheten är relativt ny. Frågan berördes överhuvudtaget inte när Europakonventionen implementerades i svensk lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft15"&gt;Kap. 20 Enskildas processuella skydd vid brott i medierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;Kommittén har arbetat under stor tidspress. Det har därför inte funnits tidsmässigt utrymme att fullt ut överväga alla aspekter av de många gånger komplicerade frågor som förelagts kommittén. Det vore därför önskvärt att remissinstanserna analyserar bland annat den fråga om kvittning som kommittén föreslår från följande syn- vinkel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft21"&gt;707&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_688"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;En förutsättning för en rättegång på tryckfrihetsområdet är att frågan om ansvar prövas antingen med ett ansvarsyrkande eller med ett yrkande om skadestånd där ansvarsfrågan är en förutsättning för bifall till talan. Om juryn har funnit att ett visst yttrande är tillåtet lämnar den ingen motivering till beslutet. I den situationen är det svårt för en domstol att anse att käranden haft skälig anled- ning att få saken prövad utan att domstolens lagfarna ledamöter överprövar juryns utslag. Det skulle kunna övervägas att tillämpa en kvittningsregel bara då juryn funnit att ett yttrande är otillåtet men de lagfarna ledamöterna ändå ogillar talan. I den situationen kan tingsrättens lagfarna ledamöter identifiera och redovisa vilka omständigheter som konstituerar skälen för kvittning. Enligt vår mening är det viktigt att få bekräftat att den föreslagna nya bestäm- melsen avhjälper de problem som Hovrätten över Skåne och Blekinge pekat på i sitt avgörande, se hovrättens beslut &lt;NOBR&gt;2011-01-07&lt;/NOBR&gt; i mål Ö &lt;NOBR&gt;704-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft9"&gt;En annan fråga som kan analyseras av remissinstanserna är skälen för att den som dragit på sin motpart stora kostnader och förlorat – dvs. det förelåg inget brott i medierna – inte enligt huvudregeln i rättegångsbalken ska ersätta motpartens skäliga rättegångskost- nader. Antagandet om att den föreslagna regeln kommer att leda till fler processer förefaller inte tillräckligt underbyggt. Enligt vår mening kan resultatet väl bli det omvända. Ett massmedieföretag kan uteslutande av ekonomiska skäl göra upp i godo även obe- fogade processer om företaget riskerar att få stå sin kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1317 ft21"&gt;708&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_689"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1318 ft39"&gt;Särskilt yttrande av ledamöterna Inger Fredriksson (C) och Stefan Tornberg (C)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft10"&gt;Yttrandefrihet är en av demokratins grundvalar. Alla människor ska ha rätt att få uttrycka sin mening, även åsikter som av samhället upp- fattas som obekväma eller felaktiga, och som andra individer uppfattar som rena dumheter. I ett demokratiskt samhälle måste idéer och upp- fattningar få brytas mot varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Sverige har en unikt lång tradition av grundlagsskyddad yttrande- frihet. Det är något att vara stolta över. För att garantera en fortsatt stark yttrandefrihet är det viktigt att anpassa lagstiftningen till ett modernt samhälle. I dag avgör tekniken som bär ett yttrande om det skyddas av grundlagen eller inte. På grund av dagens snabba teknikutveckling är det en ordning som kan uppfattas som otill- fredsställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Teknikoberoende yttrandefrihetsgrundlag ger sämre skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft37"&gt;Centerpartiet har varit positivt till yttrandefrihetskommitténs direktiv att pröva möjligheten att forma en ny mer teknikoberoende yttrande- frihetslagstiftning. Kommitténs presentation av tre alternativa ”mer teknikoberoende” modeller i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ny Yttrandefrihets- grundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:68) visade dock att ingen av dessa går att genomföra utan att grundbultarna i den svenska tryck- och yttrandefrihetslag- stiftningen riskerar att försvagas. Därför har vi valt att aktivt stödja yttrandefrihetskommitténs val att revidera TF och YGL framför att fullfölja arbetet med en ny ”teknikoberoende” yttrandefrihets- grundlag (NYGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft11"&gt;Automatiskt eller frivilligt grundlagsskydd på internet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft31"&gt;Men det finns fler saker som enligt Centerpartiet bör förändras. I dag skyddas traditionell media som tv och tidningar av våra grund- lagar, men inte per automatik nya och viktiga medier som exempel- vis bloggar. Centerpartiets ambition är att stärka yttrandefrihets- skyddet för dessa nya medier och har därför tidigare föreslagit att syftet med publiceringen (t.ex. opinionsbildande, journalistiskt, litterärt och konstnärligt) mer än den tekniska formen (tryck)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft21"&gt;709&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_690"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft9"&gt;skulle kunna ge ett automatiskt grundlagsskydd. Något som i stort stämmer överens med Ändamålsmodellen som presenterades i kom- mitténs delbetänkande. Men det visade sig att modellen allvarligt skulle försvaga den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen som vi har i dag samt innebära att besvärande avvägningar mellan yttrandefriheten och äganderätten måste göras. Vi anser därför att grundlagsskyddet för t.ex. bloggar och webbsidor på internet även i framtiden ska vara frivilligt, men att möjligheten för den som vill ta ansvar och registrera sin blogg eller webbsida ska förenklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;Distributionsplikt på internet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Yttrandefrihetskommittén föreslår en förstärkt distributionsplikt för oadresserade skrifter eller tekniska upptagningar. Någon mot- svarande distributionsplikt för elektronisk spridning av yttranden, exempelvis via internet, föreslås inte eftersom kommitténs bedöm- ning är att antalet leverantörer av tjänster är tillräckligt stort för att säkra distributionen. Enligt vår mening finns det anledning att noga följa utvecklingen så att inte svårigheter att sprida yttranden elektroniskt uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Internet innebär enorma möjligheter för människor att kom- municera med andra och uttrycka sina åsikter. Demokratiserings- potentialen detta för med sig är även den enorm. För vissa makt- havare är de nya möjligheterna ett hot. Auktoritära regimer vill begränsa möjligheterna för deras medborgare att säga vad de tycker och ta del av det hav av information som finns tillgängligt bara ett musklick bort. Sverige har en mycket viktig internationell roll som stark förespråkare för yttrandefrihet och ett ocensurerat internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft35"&gt;Samtidigt finns oroväckande tecken också i den utveckling som pågår i demokratiska länder. Filtrering av information på internet, i realiteten censurering, verkar vinna mark. I undantagsfall kan filtrering vara nödvändig, som för att hindra spridning av barnpornografi. Men Centerpartiet tar kraftfullt avstånd från försök, antingen via lag eller via uppmaning till operatörer, att med hänvisning till t.ex. moraliska motiv begränsa tillgången till viss sorts information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1319 ft21"&gt;710&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_691"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Förstärkt integritetsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Medborgarens rätt till personlig integritet är grundläggande i ett liberalt samhälle och för människors möjlighet att leva sina liv i frihet. Centerpartiet eftersträvar ett samhälle där människor vågar vara öppna. Vi är övertygade om att öppenhet föder öppenhet. Kränk- ningar av den enskildes personliga integritet ger effekter i motsatt riktning och innebär en negativ spiral som för oss allt längre från det öppna, fria samhälle vi eftersträvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Därför är det oroande att den grundläggande mänskliga rättig- heten till personlig integritet behandlats så styvmoderligt. Blir den personliga integriteten för inskränkt begränsas förutsättningarna för det demokratiska samhället. Den intensiva integritetsdebatt som förts de senaste åren inger dock hopp: Allt fler börjar nu för- stå hur viktiga frågorna är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Dagens snabba teknikutveckling är mycket positiv, men medför samtidigt att nya sätt att kartlägga och övervaka blir möjliga, både för stater, företag och enskilda individer. I avvägningen mellan integritet å ena sidan och säkerhetsintressen eller starka ekonomiska intressen å andra sidan, har balansen systematiskt förskjutits till integritetens nackdel. Ett dilemma uppstår när integritetsaspekter konkurrerar med andra demokratiska värden, dvs. när två rättigheter står mot varandra. I det öppna samhället är den personliga integriteten lika nödvändig och angelägen som exempelvis möjligheten att få uttrycka sin åsikt, även om den är misshaglig för vissa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Dilemmat kan också illustreras av att rätten att söka informa- tion inte i för stor utsträckning får inskränkas, även om det i vissa fall innebär att någon samlar information om en annan person som kan anses känslig. Än mindre att yttrandefriheten inskränks. Den verkligt svåra utmaningen ligger i att hitta rätt balans mellan mot- stående, men var för sig legitima, intressen. Yttrandefrihets- kommitténs analys visar att det i princip inte förekommer sådana integritetskränkningar inom det grundlagsskyddade området som kan motivera en särskild straffbestämmelse. Vi ser också stora för- delar med dagens frivilliga system med etiska regler och prövningar av övertramp, som skulle kunna försvagas om lagstiftning infördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft31"&gt;Däremot finns det starka skäl för en generell straffbestämmelse till skydd mot grova personliga kränkningar utanför det grundlags- skyddade området. Något som regeringen bör ta initiativ till. Centerpartiet vill samla väsentlig integritetsskyddande lagstiftning i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft21"&gt;711&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_692"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;en balk – Integritetsbalken. Den ska grundas i varje individs rätt till sig själv och sin privata sfär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Stärkt meddelarskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Sverige är ett öppet land när man ser till vår offentliga förvaltning. Som medborgare finns det stora möjligheter att ta del av informa- tion, men även att som anställd lämna information till media. Detta meddelarskydd spelar en viktig roll i vårt öppna samhälle. De senaste årens valfrihetsreformer har inneburit ett växande antal företag som utför uppgifter som tidigare i huvudsak utfördes av det offentliga. Yttrandefrihetskommittén har inte haft möjlighet att utreda hur med- delarskyddet kan säkras med allt fler privata utförare av offentlig verksamhet. Därför är det angeläget att regeringen snarast utreder hur meddelarskyddet kan utvidgas till att omfatta anställda i dessa företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Utvidgad hetslagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Vi menar att det är angeläget att hetslagstiftningen utvidgas till att omfatta även transpersoner och funktionshindrade. Inte heller detta har det varit möjligt för kommittén att utreda, vilket vi beklagar. Det är angeläget att regeringen tar initiativ till att utreda hur transpersoner och personer med funktionsnedsättning kan skyddas mot hetsande yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft21"&gt;712&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_693"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft39"&gt;Av ledamoten Alf Karlsson (MP)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Utgångspunkterna för mitt arbete i kommittén har varit att med beaktande av en så hög grad av lojalitet som möjligt med utred- ningsdirektiven och behovet av en bred parlamentarisk enighet kring kommitténs slutsatser och förslag, söka utvidga det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga skyddet för yttranden i Sverige. Genom kommittén förslag till reviderade TF och YGL bibehålls skyddet intakt inom de områden dessa grundlagar omfattar i dag. Någon väsentlig utökning är det dock inte tal om. Jag hade önskat att kommittén kunnat göra detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Det är min bedömning att ett sådant område där det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga skyddet i dag har minskat, jämfört med hur det såg ut när kommittén påbörjade sitt arbete, är den del av sam- hället där offentligfinansierad verksamhet utförs av privata företag. Kommittén har här fastnat för att avge en skrivelse till regeringen med påpekande av det behov av lagstiftningsåtgärd som finns. I ett särskilt yttrande tillsammans med ledamöterna Phia Andersson, Ingrid Burman, Helene Petersson och Lars Wegendal, utvecklar jag mina skäl för detta. I samma särskilda yttrande utvecklas också varför den s.k. brottskatalogen borde utökas till att även omfatta brott riktade mot s.k. transpersoner och personer med funktionsned- sättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;Ett annat område där jag anser att kommitténs förslag borde ha utvecklats ytterligare, är de delar som rör hur grundlagarna förmår skydda yttranden i mediaformer som nu är under utveckling, som nu används i liten omfattning eller som ännu inte skapats. Jag utvecklar min mening i denna del i ett särskilt yttrande tillsammans med ledamöterna Ulrika Karlsson, Cecilia Magnusson och Andreas Norlén. I detta särskilda yttrande anges också något om behovet av att utöka grundlagsskyddet för yttranden i vissa existerande digitala massmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft35"&gt;Jag vill avslutningsvis något utveckla mig i frågan om skyddet för enskildas tillgång till internet och frågan om så kallad nätneutralitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;Särskilt om så kallad nätneutralitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft31"&gt;Kommittén har i sitt betänkande föreslagit att den s.k. distri- butionsplikten i viss mån skall utökas. Jag välkomnar detta. Denna utökning är dock av begränsad omfattning och gäller inte kom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft21"&gt;713&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_694"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft9"&gt;munikation i digitala fora, där kommitténs slutsats är att det för närvarande inte finns något lagstiftningsbehov. Det finns dock skäl att här resa ett varningens finger, när det gäller rätten att fritt sprida yttranden via internet och när det gäller tillgången till internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft35"&gt;Utvecklingen av internet och digitala tjänster har medfört såväl att enskildas kommunikationsmöjligheter förbättrats, som att teknik- utvecklande och företagande underlättats. Sverige är i dag ett av de ledande länderna när det gäller utveckling av dessa tjänster. Såväl utbyggnad av bredband, som faktisk tillgång till och kunnande, samt användning av internet och digitala tjänster är omfattande. Utvecklingen av olika medietjänster för fri kommunikation över internet har varit stor och har lett till en i väsentlig grad ökad frihet för enskilda. Det finns nu tecken på att denna frihetsutveckling är hotad genom bland annat teleoperatörers vilja att styra och kontrollera trafiken i näten. Stiftelsen för internetinfrastruktur visar till exempel i rapporten &lt;SPAN class="ft44"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;ä&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;lsoläget i .se 2011 – Nätneutralitet &lt;/SPAN&gt;från november 2011 hur trafikprioritering, fördelning och begränsning av tillgång till innehåll, förekommer i de svenska näten. Ännu ett exempel är hur Telia, börjat ta betalt för användare som vill använda vissa tjänster som konkurrerar med Telias egna tjänster, på internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft35"&gt;Vad som ovan beskrivits är problematiskt av flera skäl. Dels för konsumenter som riskerar att internetoperatörerna vid hög belast- ning prioriterar de egna tjänsterna framför de av konsumenten själv efterfrågade, dels ur ett innovations- och konkurrensperspektiv, där utvecklingen av nya tjänster påverkas. Även ur ett demokrati- perspektiv är utvecklingen problematisk och det är kanske detta som är mest oroande ur de perspektiv Yttrandefrihetskommittén, är satt att värna och som jag har haft som utgångspunkt att skydda och utveckla. Operatörer har möjlighet att blockera information från konkurrerande medier och möjlighet att hindra eller begränsa möjlighet till andra verklighetsbeskrivningar och yttranden från att spridas. Detta medför samtidigt ett visst intrång i enskildas inte- gritet, då operatörerna behöver granska och sortera internet- användarnas beteenden, för att kunna göra dessa blockeringar och prioriteringar. Detta är djupt oroande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft10"&gt;Jag anser att frågan om hur så kallad nätneutralitet ska uppnås i Sverige behöver bli föremål för särskild utredning och att det i denna särskilt ska beaktas hur operatörernas möjlighet att styra enskildas möjligheter till informationsinhämtande och spridande, ska begränsas. Hur ska trafikprioritering få ske och under vilka förutsättningar och ska det alls få ske?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;714&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_695"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1318 ft39"&gt;Av ledamöterna Andreas Norlén (M), Ulrika Karlsson (M), Cecilia Magnusson (M) och Alf Karlsson (MP)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;Grundlagsskydd för nya massmedier m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft11"&gt;Kommitténs ställningstaganden och nya tekniker för masskommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Medieområdet har de senaste åren genomgått snabba förändringar och mycket tyder på att förändringstakten kommer att accelerera (jfr kap. 5). Nya massmedier växer fram som en följd av den tek- niska utvecklingen, samtidigt som traditionella massmedier mer och mer smälter samman. Det är också tydligt att den tekniska utvecklingen, i synnerhet internets framväxt, har gjort det möjligt för många fler att ägna sig åt masskommunikation till en låg kost- nad, något som påtagligt har förändrat förutsättningarna på mass- medieområdet. Tidigare var det i hög grad massmedieföretag som producerade och gav ut massmedier – nu kan även privatpersoner ägna sig åt masskommunikation från sin hemmadator. Det är ange- läget att det särskilt starka yttrandefrihetsskyddet så långt det är möjligt också ska kunna omfatta nya former av masskommunika- tion, så att medborgarnas yttrandefrihet kan skyddas även när den utövas med hjälp av nya medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft10"&gt;Ett av de skäl som anförts för att införa en samlad, mer teknik- oberoende grundlag på tryck- och yttrandefrihetsområdet är just att en sådan grundlag skulle kunna ge automatiskt grundlagsskydd åt nya slags massmedier (se avsnitt 3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Det nuvarande grundlagsskyddet ”slår till” om vissa tekniker för masskommunikation används. TF är tillämplig på sådant som tryckts i tryckpress och i vissa fall sådant som mångfaldigats genom foto- kopiering eller liknande förfarande, medan YGL under vissa förut- sättningar är tillämplig på radiosändningar, tekniska upptagningar och databaser. Såsom grundlagsskyddet nu är utformat krävs således återkommande ändringar av i första hand YGL för att nya former av massmedier ska erhålla grundlagsskydd. Det senaste exemplet på detta är digital bio som gavs grundlagsskydd genom ändringar i YGL, vilka trädde i kraft den 1 januari 2011, efter för- slag av denna kommitté i betänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor &lt;/SPAN&gt;(SOU 2009:14). Ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft21"&gt;715&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_696"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft37"&gt;exempel på en ny medieform som inte anses ingå i TF:s eller YGL:s tillämpningsområde är vissa slags &lt;NOBR&gt;e-böcker&lt;/NOBR&gt; (se avsnitt 6.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;Tanken bakom den nya yttrandefrihetsgrundlag (NYGL) som kommittén utarbetat är att det automatiska grundlagsskyddet inte längre ska utlösas genom att viss teknisk utrustning används (tryck- pressen, radiosändaren etc.), utan det automatiska grundlagsskyddet ska utlösas genom att ett massmedieföretag ger ut ett massmedium, helt oavsett vilken teknisk utrustning som därvid kommer till använd- ning. Dessutom ska det finnas möjlighet att få frivilligt grundlags- skydd för ett massmedium genom att ansöka om och beviljas utgiv- ningsbevis eller genom att förse massmediet med ansvarsuppgifter, vilket innebär att även massmedier utgivna av andra företag, organisa- tioner och privatpersoner ska kunna omfattas av grundlagsskyddet. En praktiskt sett mycket viktig förändring skulle vara att det genom NYGL skulle bli möjligt att få grundlagsskydd för databaser (främst webbplatser på internet) redan genom att sätta ut ansvars- uppgifter; någon ansökan om utgivningsbevis skulle inte behövas. Det har varit centralt i arbetet att även NYGL ska värna de hittills gällande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundbultarna (censur- förbudet, etableringsfriheten, meddelarskyddet, ensamansvaret, den särskilda rättegångsordningen och brottskatalogen) och det har i stor utsträckning visat sig vara möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft9"&gt;Vi välkomnar det omfattande och ambitiösa arbete som har bedrivits för att utforma ett väl genomarbetat förslag till ny grund- lag på tryck- och yttrandefrihetens område. Kommittén har där- igenom kunnat jämföra den rådande ordningen med ett tänkt, konkret alternativ. Kommitténs majoritet, där vi ingår, har dock stannat för att inte föreslå införandet av en ny yttrandefrihetsgrundlag, utan lägger i stället fram förslag till förändringar av TF och YGL. Kommittén är i dag inte beredd att ställa sig bakom några avgörande förändringar av det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga skyddets grundstruktur. Skyddet ska, enligt kommitténs mening, även fortsättningsvis vara knutet till olika former av teknik för masskommunikation. Ett viktigt argument för denna ståndpunkt är att de föreliggande pro- blemen med TF och YGL generellt sett inte kan sägas vara till- räckligt allvarliga för att nu motivera en så stor förändring av regleringen av tryck- och yttrandefriheten som att införa en helt ny grundlag. ”Man ska inte laga det som inte är trasigt” är ett talesätt som passar väl in i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft10"&gt;Trots detta och trots den kritik mot NYGL som framförs i kap. 10 är det värt att framhålla att arbetet med NYGL har visat att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft21"&gt;716&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_697"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p904 ft10"&gt;det i princip är möjligt att utforma nya regleringsmodeller som kombinerar en hög nivå på skyddet för tryck- och yttrandefriheten och ett långtgående värnande av grundbultarna med en frikoppling av tillämpningsområdet från definitioner av olika tekniker för mass- kommunikation. NYGL innehåller, liksom TF och YGL, en omfat- tande och detaljerad reglering av det tryck- och yttrandefrihets- rättsliga skyddet och bygger vidare på det historiska arv som vi i Sverige har anledning att vara stolta över. Det nu sagda äger giltig- het även om kommittén vid en samlad bedömning funnit att TF och YGL bör behållas. Texten i 10 kap. som motiverar kommitténs ställningstagande i frågan om TF och YGL bör behållas eller om NYGL bör införas är resultatet av kompromisser. En del av de argument som anförs i texten mot ett införande av NYGL är tunga, andra är mera lättviktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft10"&gt;Kommitténs ställningstagande i vägvalsfrågan – ”Ska vi förorda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;NYGL eller en reformering av TF och YGL?” – gjordes i ett sent skede av utredningsarbetet och det fanns därefter inte tid att över- väga någon annan möjlighet att för nya medieformer skapa en rätts- lig lösning som ger dem grundlagsskydd utan att YGL behöver ändras gång efter annan. Vi beklagar detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Med tanke på att Yttrandefrihetskommittén är den sjätte utred- ningen sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; som har haft i uppdrag att överväga en mer teknikoberoende reglering av det särskilda grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten är det lätt att föreställa sig att diskus- sionen kommer att väckas igen. Vi vill därför i detta särskilda yttrande väcka en tanke om ett alternativ som kommittén inte har övervägt men som vi menar skulle kunna innebära en lämplig medel- väg. Denna medelväg löser inte alla problem som är förknippade med den nuvarande ordningen (jfr kap. 6), men skulle göra det möjligt att undvika återkommande grundlagsändringar för att ge nya medie- former grundlagarnas skydd. Förslagets närmare för- och nackdelar måste självfallet belysas i en ny utredning och vi kan här endast ge några ingångsvärden till en sådan framtida diskussion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft31"&gt;Vi vill också väcka frågan om det finns skäl att införa ett enklare slags grundlagsskydd för den som sätter ut ansvarsuppgifter i en databas eller i andra former av digitala fora vi ännu inte känner till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft21"&gt;717&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_698"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;En ”stencilregel” i YGL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Bestämmelsens utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft37"&gt;Den lösning som här kommer att diskuteras innebär att man i YGL inför en slags motsvarighet till TF:s ”stencilregel” (nuvarande 1 kap. 5 §, andra stycket, 1 kap. 6 §, andra stycket i kommitténs förslag till reviderad TF), och därigenom gör det möjligt att – genom erhållande av utgivningsbevis eller utsättande av ansvarsuppgifter – få grund- lagsskydd för sådana massmedier som i dag inte omfattas av TF och YGL. (Ansvarsuppgifter motsvarar det som hittills har kallats ursprungsuppgifter.) Därigenom skulle man öppna för en successiv utvidgning av YGL:s tillämpningsområde och på så sätt förstärka grundlagsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft37"&gt;Det som behövs i en eventuell ny bestämmelse i YGL om nya massmedier är en definition av massmediebegreppet och före- skrifter om hur grundlagsskydd för nya massmedier kan erhållas. Därtill behövs på några ställen i YGL kompletteringar av vissa para- grafer för att YGL:s regelverk ska bli tillämpligt på nya mass- medier. Här nedan följer skissartade förslag till paragrafer som kan behövas i 1 kap. YGL. De är delvis hämtade från NYGL. Paragraf- numreringen utgår från den struktur som 1 kap. YGL har fått i kommitténs förslag. Paragraferna efter de nedan föreslagna 1 kap. 14 § och 1 kap. 15 § måste få nya nummer. Vilka övriga för- ändringar i YGL som behövs har inte närmare övervägts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1327 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 kap. 2 § &lt;/SPAN&gt;I denna grundlag avses med &lt;SPAN class="ft166"&gt;radioprogram: &lt;/SPAN&gt;/.../&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft45"&gt;databas: &lt;SPAN class="ft12"&gt;/.../&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft125"&gt;tekniska upptagningar: &lt;SPAN class="ft72"&gt;/.../&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;massmedier: &lt;/SPAN&gt;medier som är avsedda att sprida yttranden till allmän- heten och som inte omnämns i 1 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen (nuvarande 1 kap 5 §) eller 1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1328 ft45"&gt;Massmedier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 kap. 14 § &lt;/SPAN&gt;Grundlagen är tillämplig på yttranden i massmedier för vilka utgivningsbevis gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft89"&gt;När benämningen massmedier används nedan avses sådana grund- lagsskyddade massmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1329 ft12"&gt;Grundlagen gäller inte för yttranden som den ansvarige saknar möj- lighet att kontrollera före offentliggörandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft21"&gt;718&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_699"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p871 ft45"&gt;Utgivningsbevis för massmedier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1 kap. 15 § &lt;/SPAN&gt;Utgivningsbevis får beviljas för utgivning av massmedier. Beviset kan avse utgivning vid ett tillfälle eller regelbunden utgivning under ett gemensamt namn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1330 ft12"&gt;Beträffande utgivningsbevis för massmedier gäller i tillämpliga delar 11 och 12 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft37"&gt;Stencilregeln kom till som ett resultat av den tekniska utvecklingen och syftade till att det skulle vara möjligt att få grundlagsskydd för skrifter som framställs på annat sätt än i tryckpress. Samtidigt var grundlagstiftaren inte beredd att gå så långt som att ge allt som framställs i kopiatorer, datorskrivare m.m. automatiskt grundlags- skydd. Lösningen blev som bekant att man kan få grundlagens skydd om man ansöker om utgivningsbevis eller sätter ut ursprungs- uppgifter på skrifter som mångfaldigats genom stencilering, foto- kopiering eller annat liknande förfarande. En stencilregel i YGL för nya medier skulle innebära ett fortsatt byggande på de ursprungliga grundlagarnas struktur och vara ett logiskt sätt att fortsätta anpass- ningen av grundlagarnas tillämpningsområde med anledning av den tekniska utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft37"&gt;Förslaget bygger på utgångspunkten att skyddet för de mass- medier som i dag omfattas av TF och YGL inte ska förändras. Tid- ningar, böcker, radio, tv, &lt;NOBR&gt;dvd-skivor&lt;/NOBR&gt; etc. ska således regleras på samma sätt som i dag (med de förändringar i TF och YGL som kommittén föreslår). Förslaget bygger också på utgångspunkten att införandet av grundlagsskydd för nya massmedier på det sätt som beskrivs nedan inte negativt påverkar skyddet för de massmedier som redan har grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Om man vill införa ett mer teknikoberoende grundlagsskydd för nya massmedier förefaller det rimligt att knyta skyddet till massmedie- begreppet och föreskriva att massmedier, utöver de medier som redan har skydd enligt TF och YGL, kan få grundlagsskydd genom att ägaren erhåller utgivningsbevis för mediet eller – om det bedöms lämpligt – genom att mediet förses med ansvarsuppgifter. Då skulle man uppnå effekten att det blir möjligt att få grundlagsskydd även för massmedier som inte täcks av någon av de tekniska defini- tionerna i TF och YGL, till exempel sådana &lt;NOBR&gt;e-böcker&lt;/NOBR&gt; som i dag saknar grundlagsskydd. (För att markera att även tidningar, tv osv. är massmedier skulle man med avseende på de nya medierna kunna använda uttrycket ”övriga massmedier” i stället för enbart ”mass- medier”. Ett sådant uttryckssätt skulle dock bli en smula omständ-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft21"&gt;719&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_700"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;ligt och innebörden av massmediebegreppet skulle kunna tydlig- göras på annat sätt.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Det är förstås möjligt att, såsom i den tänkta regleringen i NYGL, ge automatiskt grundlagsskydd åt nya medier som utges av mass- medieföretag. Syftet med det automatiska skyddet för massmedie- företag i NYGL var främst att ge ett automatiskt skydd åt viktiga, befintliga massmedier som redan i dag har automatiskt grundlags- skydd. Med tanke på att dessa massmedier omfattas av skyddet i TF och YGL och att detta skydd inte ska förändras finns dock inget tydligt behov av att särreglera nya medier som ges ut av just massmedieföretag. Genom att inte knyta tillämpningsområdet till begreppet massmedieföretag undviker man också de gränsdrag- ningsproblem som begreppet ger upphov till (se kap. 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Massmediebegreppet och avgränsningsfrågorna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;När det gäller innebörden av begreppet massmedier kan man utgå från den definition av massmediebegreppet som finns i texterna om NYGL. Där definieras massmedier som medier som är avsedda att sprida yttranden till allmänheten. Det framgår tydligt att mass- mediebegreppet innebär att någon form av tekniskt hjälpmedel används för spridningen. Det som orsakar en del gränsdragnings- problem (se kap. 10) är dels rekvisitet ”avsedda”, dels rekvisitet om spridning till allmänheten. Eftersom definitionen av begreppet massmedium har inspirerats av NYGL och kommittén i betänk- andet (kap. 10) diskuterar just detta begrepp i kritiska ordalag, kommer vi att i detta särskilda yttrande ställa det kommittén sagt i relation till användningen av begreppet i den tänkta nya bestäm- melse som vi här skissar på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft9"&gt;Rekvisitet ”avsedda” syftar på avsikten i det enskilda fallet, vilket innebär att något som typiskt sett inte är avsett för spridning av yttranden någon gång ändå kan vara ett massmedium, nämligen om den gången spridningen av yttranden framstår som det huvud- sakliga ändamålet. Klädesplagg är för det mesta inte avsedda för spridning av yttranden, men kan någon gång ändå vara massmedier, till exempel om en tröja som tas fram av ett politiskt parti förses med ett politiskt budskap och det framstår som om huvudsyftet med tröjan är förmedlandet av budskapet och inte att värma kroppen eller något annat som man vanligen använder kläder till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;720&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_701"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Rekvisitet ”spridning till allmänheten” syftar också på det enskilda fallet, vilket innebär att något som typiskt sett används för att sprida yttranden till allmänheten, till exempel en bok, i ett enskilt fall inte är ett massmedium, exempelvis om boken bara är avsedd att spridas till några få personer i en avgränsad krets, såsom medlemmarna i en viss släkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Om massmediebegreppet används i en ”stencilregel” på det sätt som här beskrivs blir dessa gränsdragningsproblem påtagligt mindre jämfört med om begreppet används för att bestämma det grundläggande tillämpningsområdet för hela grundlagsregleringen på det sätt som var avsikten med begreppets användning i NYGL. Samtliga de exempel på gränsfall som finns med i beskrivningen av NYGL, inklusive de två exempel som nämns här ovan, skulle näm- ligen täckas av de befintliga reglerna i TF och YGL. Om texten på ett klädesplagg eller boken som är avsedd för några familje- medlemmar trycks i tryckpress skyddas plagget respektive boken av TF. Detsamma gäller om stencilregeln i TF är tillämplig. Det är först när vi har att göra med massmedier som inte faller in under de tekniska definitionerna i TF och YGL som den tänkta ”stencilregeln” i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft10"&gt;YGL kan bli tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Inte desto mindre är det viktigt att grundlagarna har ett väl avgränsat tillämpningsområde. Det är, som påpekas i kap. 10, mycket betydelsefullt att veta om mediet i fråga omfattas av grundlagarnas skydd eller inte, såväl för den som tänker engagera sig i framställ- ningen eller spridningen av ett massmedium som för den som över- väger att, med stöd av meddelarskyddet, lämna upplysningar för publicering i ett massmedium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Om man skulle införa en ”stencilregel” i YGL för nya medier och därmed öppna för att allt som kan falla in under den ovan- stående definitionen av massmedier skulle kunna få grundlagsskydd finns självfallet risken att personer – till exempel potentiella utgivare eller meddelare – uppfattar att vissa företeelser utgör massmedier, trots att en tolkning i domstol av massmediebegreppet sannolikt skulle leda till motsatt resultat. Detta talar emot att utsättande av ansvarsuppgifter skulle vara tillräckligt för att erhålla grundlagsskydd och för en lösning som innebär att erhållande av utgivningsbevis skulle vara en förutsättning för grundlagsskydd. Därmed skulle alltid en myndighetsprövning ske av om ansökan verkligen avser ett massmedium i grundlagens mening och denna prövning skulle kunna överklagas till domstol. Då skulle nya medier successivt erhålla grundlagsskydd genom prövningsmyndighetens och dom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;721&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_702"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;stolarnas tillämpning av den nya bestämmelsen. Några grundlags- ändringar skulle inte behövas för att inkludera nya medieformer, samtidigt som tillämpningsområdet hela tiden skulle vara tydligt för medborgarna – har utgivningsbevis meddelats och vunnit laga kraft för ett visst massmedium är grundlagen tillämplig vad avser det massmediet, samtidigt som beslutet i normalfallet bör bli väg- ledande i kommande ansökningprocesser för andra massmedier av samma typ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Nackdelen med en ordning som förutsätter utgivningsbevis är förstås att tröskeln för att erhålla grundlagsskydd för nya medier skulle höjas, jämfört med om det vore tillräckligt att sätta ut ansvars- uppgifter. Med tanke på vikten av att tillämpningsområdet görs så tydligt som möjligt har vi ändå stannat för att den modell som för- tjänar att utredas vidare i vart fall inledningsvis bör innebära att nya massmedier ska kunna få grundlagsskydd genom att utgivnings- bevis utfärdas. Ser man efter några år att tillämpningsproblemen är få och att det har etablerats en fast praxis när det gäller vad som är ett massmedium kan det finnas anledning att i ett andra steg över- väga att även göra det möjligt att erhålla grundlagsskydd för nya massmedier genom utsättande av ansvarsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;Ett enklare slags grundlagsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft37"&gt;Den snabba utvecklingen av webbaserad kommunikation har inne- burit helt nya möjligheter för var och en av oss att syssla med mass- kommunikation. När tryckpressen eller radiosändaren var en förut- sättning för att nå många med ett budskap var trösklarna väsentligt högre än de är i dag för den som ville framföra sin åsikt till en bred allmänhet. Nu kan vem som helst som disponerar en dator med tämligen enkla medel skapa en hemsida och via den framföra bud- skap som kan tas emot över stora delar av världen. Visserligen är konkurrensen om uppmärksamheten enorm, så de allra flesta får inte genomslag över hela världen även om de skulle vilja det, men möjligheten finns där, den är billig och den är enkel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft35"&gt;Som regleringen ser ut i dag har medieföretag automatiskt grund- lagsskydd för sina databaser, medan övriga – andra företag, organisa- tioner och privatpersoner – kan få grundlagsskydd för en databas genom att ansöka om utgivningsbevis. Möjligheten att ansöka om utgivningsbevis för en databas har funnits i ett tiotal år, men används i mycket begränsad omfattning. Om man anser att det är angeläget att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;722&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_703"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;mer av den viktiga kommunikation och opinionsbildning som sker via webbsidor, till exempel bloggar, ska erhålla grundlagsskydd finns det skäl att överväga om det bör vidtas åtgärder för att göra det enklare att få grundlagsskydd för databaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;Ett införande av NYGL skulle innebära att det blev möjligt att få grundlagsskydd för en databas genom att sätta ut tydliga ansvars- uppgifter, det vill säga ange vem som tar på sig det grundlagsreglerade ansvaret för innehållet i databasen. I kommitténs betänkande (avsnitt 10.6) diskuteras också alternativet att i YGL skapa möjlighet att få grundlagsskydd för en databas genom utsättande av ansvarsupp- gifter. Tanken avvisas inte, men något förslag läggs inte heller fram. Däremot presenteras argument för och emot en sådan ordning. Bland problemen nämns risken för att sekretessbelagda uppgifter skulle komma att spridas på ett olämpligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft37"&gt;Det är viktigt att påpeka att det innebär både möjligheter och ansvar för den enskilde att ett visst, individuellt massmedium omfattas av grundlagsskyddet i TF eller YGL. När den nuvarande regleringsmodellen med bland annat ensamansvaret och meddelar- skyddet växte fram var det i relativt hög grad publicister som bar det ansvar som grundlagarna föreskrev. Därmed var det också rim- ligt att kraven var högt ställda. En viktig fråga blir därför om det är lämpligt att friheten och ansvaret som grundlagarna ger finns inom så nära räckhåll för oss var och en att det är tillräckligt att sätta ut ansvarsuppgifter på en webbplats för att det fulla grundlagsskyddet ska träda in, oavsett om den som sätter ut ansvarsuppgifter är med- veten om vad det innebär eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;En fråga vi vill lyfta i det här sammanhanget, främst för att skapa debatt inför framtida grundlagsöversyner på yttrandefrihetsområdet, är om det finns skäl att överväga behovet av en medelväg. Det fram- står som angeläget att utöka möjligheterna till grundlagsskydd för yttranden i databaser (på webbsidor), eller för yttranden i andra former av digitala fora vi ännu inte känner till, samtidigt som det fram- står som i vissa avseenden betänkligt att var och en utan närmare reflektion ska kunna påta sig det ansvar det innebär att vara utgivare av ett grundlagsskyddat medium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft35"&gt;En sådan medelväg skulle kunna vara att skapa en möjlighet att sätta ut ansvarsuppgifter i databaser – eller det nya, i dag ännu okända, digitala massmedium som används – och därigenom göra vissa av grundbultarna i grundlagarna tillämpliga, men inte alla. Vill man ha det fulla grundlagsskyddet skulle man även fortsättningsvis behöva ansöka om och erhålla utgivningsbevis. De grundbultar som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;723&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_704"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft9"&gt;framstår som särskilt betydelsefulla i sammanhanget är censur- förbudet och etableringsfriheten. Det är angeläget att vem som helst ska ha möjlighet att starta en databas och att där kunna fram- föra yttranden utan att någon myndighet eller annat allmänt organ har rätt att förhandsgranska det som framförs. Däremot framstår det inte som lika angeläget att det ska vara möjligt att till varje privat- person som tillgängliggör en databas via internet framföra grundlags- skyddade meddelanden, inklusive överlämna sekretessbelagd informa- tion. Det framstår heller inte som lika angeläget att den särskilda brottskatalogen och processordningen omedelbart blir tillämplig. Eftersom ensamansvaret i hög grad är sammanlänkat med just med- delarskyddet och brottskatalogen kanske inte heller ensamansvaret behöver få genomslag på databaser med ansvarsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Mot en sådan differentiering av grundlagsskyddet kan självfallet anföras att den skulle göra systemet mindre tydligt och att män- niskor, till exempel potentiella meddelare, skulle riskera att missta sig om vad som gäller. Man kan också hävda att risken för att Sveriges riksdag skulle instifta censurlagar är mycket begränsad och att sådana lagar kanske inte skulle kunna försvaras i relation till 2 kap. RF. Därtill kan man säga en stencilregel som möjliggör grundlagsskydd genom utsättande av ansvarsuppgifter finns i TF och att nästan ingen förordar att den ska tas bort eller modifieras. Dessa motargument måste givetvis analyseras och ställas mot de argument som talar för en förändring, men det finns sammantaget skäl att närmare studera hur en ordning av detta slag skulle kunna fungera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1331 ft21"&gt;724&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_705"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1318 ft39"&gt;Av ledamöterna Phia Andersson (S), Helene Petersson (S), Lars Wegendahl (S), Ingrid Burman (V) och Alf Karlsson (MP)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1332 ft9"&gt;Grundlagarna är det fundament som vår demokrati bygger på. Där- för kan inte grundlagarna ses som vilket politiskt område som helst där dagspolitiken ska styra och där tvära kast och ändringar kan ske med små marginaler. Grundlagar ska ändras med försiktighet, efter- tanke och breda majoriteter. En förutsättning för detta är att bered- ningen av grundlagsfrågor sker så grundligt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Därför lyfte vi i ett mycket tidigt skede av kommitténs arbete upp frågan om att i utredningen belysa två viktiga frågor med grundlagskopplingar. Det rörde dels bristen på meddelarskydd och efterforskningsförbud i all offentlig finansierad verksamhet i privat regi, dels ett utökat skydd för transpersoner och personer med funktionsnedsättning i hetslagstiftningen. Kommittén lyfte dock inte frågorna till regeringen i ett sådant skede av utredningen att tillräck- liga förutsättningar fanns för att göra ett grundligt utrednings- arbete kring dessa frågor. I stället tillskrev kommittén regeringen i slutskedet av utredningen och påpekade att vi ansåg att frågorna var av sådan vikt att de borde utredas men att denna utredning inte ansågs sig ha möjlighet och tid att ta sig an det arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Trots att utredningstiden förlängts i omgångar kvarstår denna brist i det färdiga utredningsmaterialet. Någon annan utredning som tar sig an frågorna om utökat skydd i hetslagstiftningen är inte heller förespeglad och det råder fortfarande osäkerhet om det blir någon utredning och några förbättringar vad gäller efterforsknings- förbud i offentlig finansierad verksamhet i privat regi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft17"&gt;Vi kan inte annat än beklaga att utredningen inte getts förut- sättningar för att föreslå konkreta förslag till förbättringar på dessa för oss viktiga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1333 ft21"&gt;725&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_706"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft39"&gt;Av experten Helena Strömbäck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Teknikoberoende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft10"&gt;Frågan om en teknikoberoende lagstiftning för tryck- och yttrande- friheten har varit föremål för utredning under många år. Utgångs- punkten för denna utredning är att det anses orimligt att regelbundet behöva ändra lagstiftningen utifrån de tekniska landvinningar som sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Det förefaller enligt min bedömning som att TF och YGL i dess nuvarande utformning i hög utsträckning har lyckats inbegripa nya medieformer när sådana med tiden har uppstått och ansetts önsk- värda att inkludera. Att regleringen har blivit något av ett lapptäcke visar sig inte tillräckligt för att motivera ett införande av denna utrednings förslag till ny grundlag (NYGL) med nya svåravgränsade begrepp såsom bl.a. massmedier. Tanken bakom just NYGL var att göra lagstiftningen mer teknikoberoende och generisk men i gen- gäld göra den massmedieberoende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Under alla omständigheter borde utgångspunkten för en analys vara önskvärt materiellt tillämpningsområde och en tydlig problem- formulering. Begreppet massmedier är minst lika problematiskt som begreppet teknik. Avgränsning blir åter igen den stora utmaningen. Man bör som jag ser det framför allt ta höjd för att även en i dag tänkt distinktion mellan vad som utgör själva mediet/bäraren av yttrandet respektive vad som utgör den underliggande tekniken kan komma att suddas ut med den tekniska konvergensen som äger rum. Begreppet massmedier, så som det oftast används, har i sig en teknikberoende effekt då det exkluderar vissa tekniker som inte når många användare samtidigt. Det är viktigt att inte glömma bort den indirekta effekten som användningen av olika begreppen får. Syftet med en teknikoberoende reglering bör vara att effekten av regler- ingen ska vara oberoende av vilken teknik som används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Häri döljer sig också betydligt svårare och intressantare frågor som hur vi i framtiden bäst uppnår största möjliga yttrande- och informa- tionsfrihet; om det är via massmedier som når många användare samtidigt eller i vilken takt och omfattning som tidpunkten för mediekonsumtionen bestäms mer av den enskilde användaren själv, i huvudsak via internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft21"&gt;726&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_707"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Utökad distributionsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;Internet innebär utan tvekan nya utmaningar för rättsordningen. Det kan handla både om att det behövs nya sanktioner och utred- ningsmöjligheter för att upprätthålla gällande regler, men även att de materiella reglerna kan behöva anpassas till nya kommunikations- kanaler. Det finns emellertid en rad förhållanden som måste analyseras som bör ligga till grund för vidare ställningstaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Betänkandet innehåller visserligen inga förslag i syfte att utvidga dagens bestämmelse till som det uttrycks ”Nyare kanaler för distri- bution av yttranden”. Betänkandet hänvisar som bärande skäl för detta till befintlig konkurrens på marknaden för internetupp- kopplingar. Men likväl dras slutsatsen att frågan ändå inställer sig om den ”distributionsplikt” som finns för postbefordringsföretag och andra trafikanstalter ska utsträckas till att gälla dem som till- handahåller internetaccess och dem som erbjuder värdtjänster. Motiveringen torde vara att begränsning av tillgång och spridning av yttranden via internet tekniskt sett är möjlig och att detta därför på ett principiellt plan inte är önskvärt. Tanken är i sig intressant men väcker en hel del frågor och analysen kan och bör fördjupas betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft35"&gt;För att ett yttrande ska kunna nå en internetanvändare har detta yttrande ofta passerat en lång kedja av så kallade mellanhänder som har olika roller i kommunikationskedjan på internet. Lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster inne- håller en förtjänstfull närmare definition. Där definieras tre nivåer av mellanhänder, respektive med olika ansvarsförhållanden kopp- lade till sig utifrån vilken möjlighet denne har att påverka innehållet i trafiken. Dessa så kallade mellanhänder har väldigt olika tekniska förutsättningar. Man bör på ett tidigt stadium utgå ifrån dessa realiteter och diskutera var i kedjan som eventuella åtgärder skulle vara bland annat möjliga, effektiva, rättssäkra och därigenom bedöma om de är önskvärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1334 ft10"&gt;Det är oklart vilket slag av så kallade mellanhänder som är föremål för betänkandets slutsats/bedömning. I avsnittet om distributionsplikt redogörs för den praxis med filtrering av barnpornografisajter som finns bland flertalet internetleverantörer Sverige. Detta filter används i betänkandet som ett exempel på den tekniska möjlig- heten för en internetleverantör (som endast vidareförmedlar informa- tion i näten) att förhindra trafik till vissa &lt;NOBR&gt;ip-adresser&lt;/NOBR&gt; som pekar på ett visst innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;727&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_708"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;En tänkt distributionsplikt på nätet vilar som sagt sannolikt på en principiell tanke att det i sig är felaktigt att hindra ett yttrande vilket som helst. Tanken leder förmodligen till ett betydligt vidare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;”skydd för yttranden” än med dagens grundlagsreglering för yttrandefrihet. Det är en stor rättspolitisk fråga huruvida en sådan åtgärd är rimlig eller inte, vilket återstår att analysera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;I en sådan analys bör också effekter för andra värden som inter- net både tjänar och är en produkt av bedömas, såsom näringsfrihet och avtalsfrihet. Värden som har också har betydelse för fria öppna samhällen och ett fritt meningsutbyte på internet. Det är med andra ord inte oproblematiskt att överföra ett resonemang som gäller för ett postbefordringsföretag till internet. Internet är inte endast en distributionskanal för yttranden fixerade i massmedier. Internet är en långt mer komplex kommunikationskanal och kedja för värdeskapande, innovation och välstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Frågan uppstår även hur ansvarskedjan enligt YGL skulle fungera med en tänkt distributionsplikt på internet. På internet finns som bekant inte alltid någon som har tagit på sig ansvaret för ett yttrande. Frågan är var gränserna för yttrande- och informationsfriheterna ska dras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Förhållandet till etableringsfriheten i YGL är också ett område som tidigt måste analyseras om man laborerar med en elektronisk distributionsplikt. Paradoxalt nog skulle en sådan plikt kunna utgöra ett ingrepp i grundprincipen om etableringsfrihet och urholka denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1335 ft21"&gt;728&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_709"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft39"&gt;Av experten Olle Wilöf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Film och musik på internet – hot eller möjligheter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft37"&gt;Mot bakgrund av regeringens direktiv till utredningen om att utreda i vilken mån ett framtida grundlagsskydd skall vara teknikberoende har jag i diskussionen i kommittén velat lyfta fram konsekvenserna av övergången inom vissa medieområden från utgivning av via tek- niska upptagningar till distribution av samma medieinnehåll via internet - och där helt skilda yttrandefrihetsrättsliga konsekvens- erna uppstår med anledning av denna övergång. De medieformer som framför allt berörs är musik, dataspel, och långfilm, men även litteratur och journalistiskt medieinnehåll i form av dokumentärer synes i ökad grad distribueras via internet på bekostnad av tekniska upptagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;Den aktuella övergången har, i vart fall när det gäller film och musik, varit föremål för en politisk samsyn, t.ex. under valrörelsen 2006, något som ledde fram till den s.k. Renforska utredningen &lt;SPAN class="ft38"&gt;Film och musik på Internet - hot eller möjligheter &lt;/SPAN&gt;(Ds 2007:29). Inom EU finns därtill en tydlig färdriktning där fysiska exemplar i form av tek- niska upptagningar, men även tryckta böcker och tidningar/tid- skrifter, av diverse skäl – från miljösynpunkter till behovet att generellt sätt öka internetanvändningen i Europa – skall ersättas av internetdistribution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;I vilken mån de aktörer – s.k. legala alternativ som de benämns i Ds 2007:29 – omfattas av YGL:s databasregel enligt 1 kap. 9 §, första stycket är i många fall oklart, liksom om de aktuella distri- butörerna kan få ett utgivningsbevis enligt andra stycket i samma lagrum. Det kan nämnas att det i flera fall finns utländska företag som bedriver den aktuella verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;Från min sida vill jag beklaga att utgångspunkten i Ds 2007:29 inte följts upp i utredningen. Den färdriktning som det funnits en – som jag uppfattat det – politisk samsyn inom om det immaterial- rättsliga området borde bli föremål för en motsvarande yttrande- frihetsrättslig analys vad gäller den aktuella övergången, t.ex. om de aktörer som omnämns i 1 kap. 9 §, första stycket är relevanta, och i vilken mån betydligt fler aktörer än i dag skall få ett automatiskt verkande grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft21"&gt;729&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_710"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Immunitet på internet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft10"&gt;Utredningen föreslår i kap. 16 för att en särregel införs för texter och/eller bilder som återgivits i periodisk skrift när detta medie- innehåll sedan återanvänds på internet inom ramen för vad som kallats för arkiv. En särregel som innebär att den som tillhanda- håller det aktuella medieinnehållet får alla fördelar som ett grund- lagsskydd ger, t.ex. etableringsfrihet, men slipper ta ansvar för medie- innehållet, räknat sex månader från det att medieinnehållet återgavs i tidningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Det är dock oklart i vilka fall som den aktuella bestämmelsen verkligen kan tillämpas. De aktörer som beskrivs som ”arkiv” i för- slaget uppfyller inte de aktuella kriterierna som ställs upp, enligt min uppfattning. Webtjänsten www.mediearkivet.se har under sin existens publicerat inslag från Sveriges Radios Dagens Eko, ett medie- innehåll som torde diskvalificera en sådan tjänst från att omfattas av regeln. Den andra &lt;NOBR&gt;on-linetjänst&lt;/NOBR&gt; som ansetts kunna komma ifråga, PressText (www.presstext.se), har under den tid denna tjänst fun- nits på marknaden innehållit texter eller bilder publicerade av bok- förlag i form av Bonniers Lexikon. Bägge tjänsterna har därtill inne- hållit texter - och delvis bilder - som förekommit i andra nätbaserade tjänster, t.ex. tidningsföretagets egna annonsfinansierade webtjänster (”hemsidor”), som www.expressen.se och www.aftonbladet.se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;I vilken mån den aktuella bestämmelsen verkligen kommer att vara tillämplig eller ej kommer därför enligt min bedömning i många fall vara oklart, och lär ytterst bli en fråga för rättstillämpningen. Bestämmelsen komplicerar i onödan ett redan komplicerat rätts- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;Förslaget som sådant innebär att ett yttrande, efter att den sex månaders långa preskriptionstiden löpt ut, kan tillhandahållas på internet för evigt utan att någon rättsligt kan angripa mot brott som finns i tjänsten såsom hets mot folkgrupp, uppvigling med mera. Även ett förtal som skett i en sådan tjänst preskriberas på samma sätt, låt vara att den enskilde genom den generellt sätt längre preskriptionstiden för skadegörande handlingar inte drabbas på samma sätt som JK, eftersom medieinnehållet i originalmediet, &lt;SPAN class="ft38"&gt;i vart fall &lt;/SPAN&gt;kan beivras under tio år från publiceringen i tidningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Jag vill vidare hänvisa till uttalanden i propositionen 2001/02:74 s. 81, med anledning av betänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet &lt;/SPAN&gt;(SOU 2001: 28) där regeringen delade den uppfattning som ett antal remissinstanser gav uttryck för när det gällde frågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;730&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_711"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;SOU 2012:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p26 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;om yttrandefrihetsrättslig immunitet, vilket beskrevs som något&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;”oacceptabelt”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;Jag för min del anser att man inte kan bortse från att enskilda och sammanslutningars som vill hetsa mot folkgrupper eller göra sig skyldig till andra &lt;NOBR&gt;”JK-brott”&lt;/NOBR&gt; utnyttjar den föreslagna bestäm- melsen genom att först ger ut medieinnehållet i en tidning med knappt någon upplaga eller spridning alls, och att texterna eller bilderna efter att preskriptionstiden på sex månader gått till ända börjar tillhandahållas på internet. På den nya webbplatsen – ”arkivet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft10"&gt;– kan sedan materialet tillhandhållas för en mer omfattande exploa- tering och få ett större genomslag hos mediekonsumenterna än då materialet gav ut i tidningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Jag ställer mig mot bakgrund av ovanstående skäl inte bakom för- slaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Frågan om preskriptionstiderna på internet anser jag för övrigt skall vara generella, oavsett om det är långfilmer, &lt;NOBR&gt;tv-program,&lt;/NOBR&gt; e- böcker, tidningsartiklar eller stillbildsfotografier som tillhandahålls över internet, och oavsett om det är unikt, nytt material som till- handahålls eller om det handlar om material som tidigare före- kommit i andra medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1336 ft21"&gt;731&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H0B355</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2012__55_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>4799109</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>En översyn av tryck- och yttrandefriheten, del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DD015224-44F3-4B1A-9127-AD8CE5B8B31B</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H0B355d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2012__55_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>4333489</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>En översyn av tryck- och yttrandefriheten, del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B1FAC6C0-E732-43D8-A506-9B4E022826F7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>