2793378H0B339201239sousouStatens offentliga utredningar 2012:39Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard13902012-06-14 00:00:002016-03-16 08:35:002012-06-14 00:00:00Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen, del 1titelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H0B339/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H0B339https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H0B339
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;height: 985px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:39px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;height: 985px;}
#page_2 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 106px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:246px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:413px;height:246px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:49px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:457px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:431px;height:457px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:271px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:461px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:424px;height:461px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:63px;z-index:-1;width:417px;height:357px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:417px;height:357px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:286px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:161px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:161px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:600px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:418px;height:315px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:418px;height:315px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:472px;height:698px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:472px;height:698px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:465px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:279px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:424px;height:279px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:698px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:424px;height:698px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:37px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:263px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:413px;height:263px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:35px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:688px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:431px;height:688px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:280px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:432px;height:280px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:472px;height:565px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:472px;height:565px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:493px;height:626px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:493px;height:626px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 40px;}
.ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft10{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft11{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft12{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft15{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft16{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft20{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft21{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft22{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft23{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft25{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;}
.ft26{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft28{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;}
.ft30{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;}
.ft31{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft32{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft33{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft34{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;}
.ft35{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft38{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft39{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft40{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft41{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft42{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft43{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;}
.ft44{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft46{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft47{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft51{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft52{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft54{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft60{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft65{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 40px;l-h: 19px;}
.ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft68{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft71{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft76{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft77{font: 14px 'MS Mincho' !important;l-h: 15px;}
.ft78{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft79{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft80{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft81{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft82{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft83{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;}
.ft84{font: 14px 'Courier New' !important;l-h: 17px;}
.ft85{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft86{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft88{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 442px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 527px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.42px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 391px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p101{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 244px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 598px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 472px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p190{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p202{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 325px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 325px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p244{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p249{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 381px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 544px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p299{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: right;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p308{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p320{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p329{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 344px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 294px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p357{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p366{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p374{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p405{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p409{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p415{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 268px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 242px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 489px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 18px;}
.tr1{heightzzz: 17px;}
.tr2{heightzzz: 54px;}
.tr3{heightzzz: 21px;}
.tr4{heightzzz: 37px;}
.tr5{heightzzz: 38px;}
.tr6{heightzzz: 28px;}
.tr7{heightzzz: 30px;}
.tr8{heightzzz: 31px;}
.tr9{heightzzz: 27px;}
.tr10{heightzzz: 20px;}
.tr11{heightzzz: 19px;}
.tr12{heightzzz: 52px;}
.tr13{heightzzz: 16px;}
.tr14{heightzzz: 51px;}
.tr15{heightzzz: 50px;}
.tr16{heightzzz: 45px;}
.tr17{heightzzz: 23px;}
.tr18{heightzzz: 24px;}
.tr19{heightzzz: 14px;}
.tr20{heightzzz: 71px;}
.tr21{heightzzz: 70px;}
.tr22{heightzzz: 12px;}
.tr23{heightzzz: 26px;}
.tr24{heightzzz: 25px;}
.tr25{heightzzz: 10px;}
.tr26{heightzzz: 11px;}
.tr27{heightzzz: 15px;}
.tr28{heightzzz: 4px;}
.tr29{heightzzz: 3px;}
.tr30{heightzzz: 7px;}
.tr31{heightzzz: 57px;}
.tr32{heightzzz: 56px;}
.tr33{heightzzz: 48px;}
.tr34{heightzzz: 47px;}
.tr35{heightzzz: 32px;}
.tr36{heightzzz: 33px;}
.tr37{heightzzz: 120px;}
.t0{width: 396px;margin-top: 35px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 457px;margin-top: 167px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 13px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 457px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 457px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 457px;margin-top: 151px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 36px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 458px;margin-top: 125px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 535px;margin-leftZ: 9px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 544px;margin-leftZ: 68px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 535px;margin-leftZ: 3px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 504px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 77px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 537px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 544px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 535px;margin-leftZ: 22px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 541px;margin-leftZ: 1px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3391x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen</P>
<P class="p1 ft1">Betänkande av Produktivitetskommittén</P>
<P class="p2 ft1">Stockholm 2012</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft2">SOU 2012:39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3392x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p5 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p6 ft3">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p7 ft5">Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p8 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p7 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.</P>
<P class="p9 ft4">Tryckt av Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p10 ft3">Stockholm 2012</P>
<P class="p9 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-23745-8</NOBR></P>
<P class="p10 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p11 ft6">Till statsrådet Catharina Elmsäter- Svärd</P>
<P class="p12 ft7">Den 8 oktober 2009 bemyndigade regeringen statsrådet Åsa Torstensson att tillkalla en kommitté med uppdrag att följa upp och analysera de statliga beställarnas åtgärder för att förbättra produktiviteten och innovationsgraden inom anläggningsbranschen. Regeringen beslutade samtidigt om direktiv för kommittén (Dir. 2009:92).</P>
<P class="p13 ft8">Med stöd av bemyndigandet förordnades generaldirektören Brita Saxton den 8 oktober 2009 att vara ordförande i kommittén. Som ledamöter förordnades från och med den 8 oktober 2009 f.d. generaldirektör <NOBR>Per-Olof</NOBR> Granbom, utredningschef Laura Hartman, kommunalråd Åke Hedén och chefekonom Lars Jagrén.</P>
<P class="p14 ft7">Generaldirektör Brita Saxton entledigades från uppdraget som ordförande i kommittén fr.o.m. den 15 april 2010 och utredningschef Laura Hartman entledigades från uppdraget som ledamot med verkan den 8 februari 2010.</P>
<P class="p15 ft7">Den 29 mars 2010 förordnades riksdagsledamot Malin Löfsjögård att vara ordförande i kommittén fr.o.m. den 15 april 2010 och konsulten Linda Andersson förordnades att vara ledamot från och med samma datum.</P>
<P class="p14 ft7">Konsulten Monika Selahn har varit kommitténs sekreterare fr.o.m. den 1 mars 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p16 ft7">Kommittén har antagit namnet Produktivitetskommittén (N2009:10). Kommittén överlämnar härmed sitt betänkande ”Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen”.</P>
<P class="p17 ft7">Stockholm i maj 2012</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p18 ft7">Malin Löfsjögård</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p18 ft7">Linda Andersson</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p18 ft7"><NOBR>Per-Olof</NOBR> Granbom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p18 ft7">Åke Hedén</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p18 ft7">Lars Jagrén</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p18 ft7">/Monika Selahn</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p3 ft10">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft11">Förkortningar och förklaringar .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p19 ft11">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p18 ft11">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p19 ft11">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p18 ft11">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft12">Produktivitetskommitténs uppdrag och arbete ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p19 ft11">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft7">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft2">Kommitténs uppdrag...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p21 ft7">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft7">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft2">Kommitténs arbete ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p21 ft7">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p20 ft7">1.2.1 Genomförda uppdrag och studier för att ta fram</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p22 ft2">kunskapsunderlag .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p21 ft7">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p20 ft13">1.2.2 Dialog med marknadens aktörer..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p21 ft7">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p20 ft13">1.2.3 Uppföljning och analys av Trafikverkets arbete .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p21 ft7">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p20 ft13">1.2.4 Kommitténs delrapporter.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p21 ft7">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p18 ft11">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p20 ft11">Kommitténs utgångspunkter........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p19 ft11">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft7">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft2">Kommitténs bedömningar ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p21 ft7">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p18 ft7">2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p20 ft2">Trafikverkets uppdrag..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p21 ft7">30</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft7"><SPAN class="ft13">2.3</SPAN><SPAN class="ft14">De statliga beställarfunktionerna och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p20 ft2">anläggningsmarknaden ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p21 ft7">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p24 ft13">2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft13">Förnyelse i anläggningsbranschen – FIA ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p21 ft7">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p24 ft13">2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft13">Dialog med marknadens aktörer.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p21 ft7">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p24 ft13">2.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p20 ft13">Planeringssystem för transportinfrastruktur .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p21 ft7">36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft15">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p3 ft16">Innehåll SOU 2012:39</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p18 ft11">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td9"><SPAN class="p26 ft12">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen.........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p21 ft11">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft13">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p26 ft2">Kommitténs bedömningar.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p21 ft7">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft13">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p26 ft13">Konkurrensen på anläggningsmarknaden ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p21 ft7">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td9"><SPAN class="p26 ft7">3.2.1 Konkurrensverkets förslag för att stärka</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p27 ft2">konkurrensen ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p21 ft7">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td9"><SPAN class="p26 ft7">3.2.2 Sverige har hög prisnivå inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p27 ft13">anläggningsbranschen enligt Eurostat .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p21 ft7">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft13">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p26 ft2">Trafikverkets leverantörer .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p21 ft7">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td9"><SPAN class="p26 ft13">3.3.1 Fler utländska företag på anläggningsmarknaden .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p21 ft7">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td9"><SPAN class="p26 ft17">3.3.2 Trafikverket vill förbättra konkurrensen.....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p21 ft7">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p18 ft13">3.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td9"><SPAN class="p26 ft13">Mindre företags synpunkter på beställarens arbetssätt..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p21 ft7">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft13">3.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p26 ft13">Tillämpade affärsformer och standardavtal ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p21 ft7">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p26 ft7">3.5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p27 ft13">Upphandlingsförfarande...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p21 ft7">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p26 ft7">3.5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p27 ft2">Entreprenadformer .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p21 ft7">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p26 ft7">3.5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p27 ft2">Ersättningsformer .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p21 ft7">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p26 ft7">3.5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p27 ft2">Samverkan......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p21 ft7">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p26 ft7">3.5.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p27 ft13">Uppföljning av projekteringsuppdrag .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td3"><SPAN class="p21 ft7">62</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p18 ft11">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p28 ft12">Att mäta produktivitet och innovationsgrad....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p21 ft11">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p18 ft7">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p28 ft2">Kommitténs bedömningar.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p21 ft7">65</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft7"><SPAN class="ft13">4.2</SPAN><SPAN class="ft18">Vad säger offentlig statistik om utvecklingen av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td14"><SPAN class="p30 ft13">produktiviteten i byggbranschen.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td15"><SPAN class="p21 ft13">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p21 ft7">4.3 Trafikverkets mätningar av produktivitet...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p21 ft13">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td14"><SPAN class="p21 ft7">4.3.1 Hur arbetet läggs upp ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p21 ft13">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p30 ft7">4.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p21 ft13">Den operativa mätningen .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p21 ft13">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td14"><SPAN class="p21 ft7">4.3.3 Resultat så här långt ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p21 ft13">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td14"><SPAN class="p30 ft7">4.3.4 Hur Trafikverket planerar att använda resultaten</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p21 ft2">av mätningarna ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p21 ft13">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td14"><SPAN class="p21 ft7">4.3.5 Fortsatt utvecklingsarbete vad gäller mätningar .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p21 ft13">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p21 ft13">4.4 Utvecklingsområden ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p21 ft13">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p30 ft7">4.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p21 ft13">Uppföljning av upphandlingar .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p21 ft13">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p30 ft7">4.4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p21 ft2">Mikrobaserade analyser ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p21 ft13">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p30 ft7">4.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p31 ft17">Årskostnadsberäkningar ger ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p21 ft2">livscykelperspektiv ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p21 ft13">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td14"><SPAN class="p21 ft7">4.4.4 Om att mäta innovationsgrad ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p21 ft13">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td16"><SPAN class="p18 ft15">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td2"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p21 ft16">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td4"><SPAN class="p18 ft11">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td5"><SPAN class="p20 ft12">Ekonomisk planering för ökad effektivitet......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td18"><SPAN class="p32 ft11">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p18 ft7">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft13">Utmaningar, kritiska framgångsfaktorer och mål..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p33 ft7">83</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft7"><SPAN class="ft13">5.2</SPAN><SPAN class="ft14">Framförhållning kan ge ökad produktivitet och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p18 ft2">innovationsgrad........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td7"><SPAN class="p21 ft7">84</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft7"><SPAN class="ft13">5.3</SPAN><SPAN class="ft14">Åtgärder för en produktionsanpassad ekonomisk</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td13"><SPAN class="p35 ft2">planering ...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p21 ft7">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p35 ft13">5.3.1 Trafikverket har svårt att hantera fluktuationer .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p21 ft7">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p35 ft7">5.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p27 ft2">Budgetlagens möjligheter.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p21 ft7">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p35 ft7">5.3.3 Ny modell för planeringssystemets ekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p27 ft2">delar ...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p21 ft7">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft13">5.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p35 ft2">Minska graden av indexkompensation....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft7">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p18 ft11">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p35 ft12">Utvecklade former för projekteringsupphandling ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p19 ft11">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft13">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p35 ft2">Kommitténs bedömningar ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft7">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft13">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p35 ft13">Effektiva konsultuppdrag med god kvalitet .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft7">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft13">6.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p35 ft13">Några problem vid projekteringsupphandling .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft7">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft13">6.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p35 ft13">Trafikverket utvecklar formerna för upphandling ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft7">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td13"><SPAN class="p35 ft7">6.4.1 Riktlinjer för upphandling av</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p27 ft2">projekteringsuppdrag .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p21 ft7">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p35 ft7">6.4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p27 ft13">Affärsformer – Konsultupphandling.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p21 ft7">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p35 ft7">6.4.3 Trafikverkets arbete med nya ersättningsformer</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td3"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p27 ft2">och renodlade roller....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p21 ft7">112</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft7"><SPAN class="ft13">6.5</SPAN><SPAN class="ft14">Planeringsskeden som föregår byggande av väg eller</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p20 ft2">järnväg – bakgrund.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p21 ft7">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p18 ft11">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p20 ft12">Entreprenader för ökad produktivitet och innovation ....</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p19 ft11">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft7">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p20 ft2">Kommitténs bedömningar ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft7">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft7">7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p20 ft2">Entreprenadform spelar roll ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft7">120</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p20 ft13">7.2.1 Erfarenheter från andra länder...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p21 ft7">120</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p20 ft7">7.2.2 Uppföljning av elva av Trafikverkets</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p22 ft2">totalentreprenader ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p21 ft7">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p18 ft7">7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p20 ft13">Renodlad beställarroll – för ökad produktivitet...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p21 ft7">126</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft15">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p18 ft16">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p21 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td24"><SPAN class="p37 ft7">7.3.1 Internt projekt om frihetsgrader i arbetsplan och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td22"><SPAN class="p38 ft13">järnvägsplan</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p21 ft2">.................................................................127</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft7"><SPAN class="ft13">7.4</SPAN><SPAN class="ft18">Trafikverkets inriktning för affärsformer för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p28 ft13">entreprenader och fortsatt utvecklingsarbete.......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p21 ft7">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p28 ft7">7.4.1 Riktlinjer och rutin för val av affärsform för</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p22 ft7">entreprenader i Trafikverkets</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p22 ft2">investeringsverksamhet...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p21 ft7">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p28 ft7">7.4.2 Utvecklingsarbete för totalentreprenader i</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p22 ft2">praktiken......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p21 ft7">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft7">7.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p28 ft13">Utveckling av funktionskrav – ett centralt område .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft7">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft7">7.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p28 ft13">Trafikverkets ambitionsnivåer åren framöver.......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft7">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft7">7.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p28 ft13">Underhållskontrakten för väg och järnväg ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft7">138</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p18 ft11">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p28 ft12">Industriellt tänkande och ökad innovationsgrad ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p21 ft11">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft7">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p28 ft2">Kommitténs bedömningar.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft7">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p18 ft7">8.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p28 ft13">Kan man bygga vägar och järnvägar mer ”industriellt”? ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p21 ft7">149</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft7"><SPAN class="ft13">8.3</SPAN><SPAN class="ft18">Industriellt tänkande och ökad innovationsgrad kan</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td26"><SPAN class="p18 ft2">främjas på olika sätt................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p21 ft13">154</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td26"><SPAN class="p18 ft13">8.3.1 Leverantörerna vill få vara mer kreativa.....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p21 ft13">154</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p18 ft7">8.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p27 ft2">Sidoanbud ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p21 ft13">154</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p18 ft7">8.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p27 ft7">Utnyttja möjligheterna till serieköp och</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p27 ft13">kombinatoriska upphandlingar. .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p21 ft13">156</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7"><SPAN class="ft13">8.3.4</SPAN><SPAN class="ft19">Ge möjligheter till standardisering i produktionen – exempel från Uppsala–</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p27 ft2">Mehedeby ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p21 ft13">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p30 ft7">8.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p27 ft13">Använd Aktiv Design .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p21 ft13">159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td30"><SPAN class="p30 ft13">8.3.6 Tidigarelägg de geotekniska undersökningarna ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p21 ft13">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p30 ft7">8.3.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p27 ft7">Innovationsupphandling och innovationsvänlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p27 ft2">upphandling.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p21 ft13">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p30 ft7">8.3.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p27 ft2">Bygginnovationen .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p21 ft13">161</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p30 ft7">8.3.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p27 ft13">Trafikverkets <NOBR>FOI-verksamhet ..................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p21 ft13">162</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td30"><SPAN class="p18 ft2">8.4 Projektet PIA .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p21 ft13">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p30 ft7">8.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p27 ft7">Produktivitetsprogram för fem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p27 ft2">produktkategorier .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p21 ft13">164</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td30"><SPAN class="p30 ft7">8.4.2 Synpunkter på programmen från företag och</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p27 ft2">akademi ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p21 ft13">171</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td16"><SPAN class="p18 ft15">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td31"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p21 ft16">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td4"><SPAN class="p18 ft11">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td21"><SPAN class="p20 ft11">BIM ger intelligenta möjligheter.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p32 ft11">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft7">9.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p20 ft2">Kommitténs bedömningar ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p33 ft7">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft7">9.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p20 ft13">BIM – ByggnadsInformationsModellering ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p33 ft7">180</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p18 ft7">9.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p20 ft13">Öppna standarder – fördelar, möjligheter och hinder.........</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td32"><SPAN class="p33 ft7">182</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft7"><SPAN class="ft13">9.4</SPAN><SPAN class="ft14">Hur kan BIM bidra till ökad produktivitet och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p30 ft13">innovationsgrad i anläggningsbranschen ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td12"><SPAN class="p21 ft7">183</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p18 ft13">9.5 Trafikverkets riktlinjer och pågående arbete........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft7">187</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p18 ft12">10 Den fortsatta uppföljningen av Trafikverket .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p19 ft11">189</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p18 ft11">Konsekvenser ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft11">193</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p18 ft11">Referenser ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p19 ft11">199</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p18 ft11">Bilaga</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p18 ft2">Bilaga 1 Kommittédirektiv.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p21 ft7">209</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft15">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p3 ft10">Förkortningar och förklaringar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR height=0>
<TD width=158px></TD>
<TD width=32px></TD>
<TD width=69px></TD>
<TD width=45px></TD>
<TD width=27px></TD>
<TD width=85px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft7">AB 04</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">Allmänna bestämmelser för <NOBR>byggnads-,</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td35"><SPAN class="p18 ft7">anläggnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p18 ft7">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td37"><SPAN class="p19 ft13">installationsentre-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td35"><SPAN class="p18 ft7">prenader.</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td38"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p18 ft7">ABK 09</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td34"><SPAN class="p18 ft7">Allmänna bestämmelser för konsult-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">uppdrag inom arkitekt- och ingenjörs-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td35"><SPAN class="p18 ft7">verksamhet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td38"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p18 ft7">ABT 06</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr18 td34"><SPAN class="p18 ft7">Allmänna bestämmelser för total-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td35"><SPAN class="p18 ft7">entreprenader</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td39"><SPAN class="p42 ft17">avseende</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td38"><SPAN class="p19 ft7"><NOBR>byggnads-,</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">anläggnings- och installationsarbeten.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p18 ft7">Aktiv design</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td34"><SPAN class="p18 ft7">Att under projekteringen förbereda olika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft13">alternativa lösningar för att hantera naturlig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">variation eller svårförutsägbara förhål-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft13">landen i byggskedet så att tid, kostnad och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">kvalité för anläggningen kan optimeras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p18 ft7">BEST</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr18 td34"><SPAN class="p18 ft7"><NOBR>Ban-,</NOBR> <NOBR>Elkraft-,</NOBR> Signal- och Teletekniska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td35"><SPAN class="p18 ft7">anläggningar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td38"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p18 ft7">BIM</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td34"><SPAN class="p18 ft7">ByggnadsInformationsModellering – sätt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">att hantera information som skapas och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">tas fram under <NOBR>design-,</NOBR> konstruktions-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">och förvaltningsprocessen, dvs. från idé</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p18 ft7">via</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td41"><SPAN class="p43 ft7">konstruktionsfasen,</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td38"><SPAN class="p19 ft13">byggnationen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p18 ft7">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td42"><SPAN class="p19 ft7">förvaltningen. Modellering innebär</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">att det finns en struktur för hur och var</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td43"><SPAN class="p18 ft7">informationen sparas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td38"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p18 ft7">Byggherre</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr18 td34"><SPAN class="p18 ft7">Den som för egen räkning utför eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft17">låter utföra <NOBR>byggnads-,</NOBR> anläggnings- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td44"><SPAN class="p18 ft7">installationsentreprenader.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td38"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft15">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p3 ft16">Förkortningar och förklaringar SOU 2012:39</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft7">FIA</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">Projektet ”Förnyelse i anläggnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft13">branschen” skapades på initiativ av general-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p18 ft7">direktörerna</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td37"><SPAN class="p45 ft7">på Banverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p19 ft13">respektive</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">Vägverket i december 2003. FIAs syfte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">har varit att samla hela den svenska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft13">anläggningsbranschen för att med gemen-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">samma krafter skapa ett forum för nöd-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td48"><SPAN class="p18 ft7">vändig förnyelse.</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p18 ft7">Funktion</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr17 td34"><SPAN class="p18 ft13">Sådan användbarhet eller sådan för använd-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft17">barhet nödvändig egenskap som normalt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p18 ft7">konstateras</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td37"><SPAN class="p18 ft7">genom mätning,</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p19 ft7">provning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td48"><SPAN class="p18 ft7">eller nyttjande.</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p18 ft7">Funktionsansvar</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr18 td34"><SPAN class="p18 ft7">Ansvar för att avtalad funktion uppnås.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p18 ft7">Förfrågningsunderlag</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr17 td34"><SPAN class="p18 ft7">Det underlag som beställaren tillhanda-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">håller för utarbetande av anbud.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p18 ft7">Mängdförteckning</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr18 td34"><SPAN class="p18 ft17">Förteckning över mängder av skilda slag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft13">(varor, (material, arbetsprestationer, hjälp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">medel) med/utan beskrivning av utför-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td50"><SPAN class="p18 ft7">ande, funktion eller kvalitet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p18 ft7">PIA</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr17 td34"><SPAN class="p18 ft13">”Produktivitets- och innovationsutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td48"><SPAN class="p18 ft13">i anläggningsbranschen”</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td51"><SPAN class="p21 ft7">är Trafikverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td50"><SPAN class="p18 ft7">projekt för extern effektivitet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p18 ft7">STD</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr18 td34"><SPAN class="p18 ft17">Arbetsgivar- och branschorganisation för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft17">de svenska teknik- och designföretagen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p18 ft7">Totalentreprenad</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr17 td34"><SPAN class="p18 ft13">Entreprenad eller del av entreprenad där</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft13">entreprenören i förhållande till beställaren</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">svarar för projektering och utförande.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p18 ft7">Utförandeentreprenad</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr18 td34"><SPAN class="p18 ft13">Entreprenad eller del av entreprenad där</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">beställaren svarar för projektering och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p18 ft7">entreprenören svarar för utförande.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p18 ft7">ÄTA</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr17 td34"><SPAN class="p18 ft13">Ändringsarbete, Tilläggsarbete som står i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p18 ft7">omedelbart</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p43 ft7">samband</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p45 ft13">med</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p21 ft7">kontrakts-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft20">arbetena och som inte är av väsentligt annan natur än dessa, samt Avgående arbete.</P>
<P class="p47 ft15">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p3 ft10">Sammanfattning</P>
<P class="p48 ft21">Kommitténs uppdrag och arbete</P>
<P class="p49 ft8">Produktivitetskommitténs uppdrag har varit att följa upp och analysera Trafikverkets agerande för att förbättra produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen, t.ex. genom ökad konkurrens. Det har också ingått i uppdraget att öka kunskapsunderlaget och att föra en dialog med marknadens aktörer.</P>
<P class="p50 ft7">Kommittén har kartlagt aktiviteter som pågår hos Trafikverket. Kommittén har också ställt frågor till verket i fyra skrivelser.</P>
<P class="p51 ft7">Tio studier och sju seminarier har genomförts. Kommittén har arrangerat tre möten med inbjudna entreprenad- och teknikkonsultföretag, gjort en enkät till mindre företag samt deltagit vid ett stort antal aktiviteter som ordnats av andra aktörer.</P>
<P class="p52 ft7">Kommittén har också lämnat fyra delrapporter till Näringsdepartementet.</P>
<P class="p53 ft21">Potentialen för ökad produktivitet och innovationsgrad är stor</P>
<P class="p54 ft22">Kommittén ser en stor potential att öka produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen. Av beställaren krävs ett långsiktigt agerande som ger:</P>
<P class="p55 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">God framförhållning vad gäller planering och upphandling så att företagen kan utföra uppdragen på ett rationellt och kreativt sätt,</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">ökad andel totalentreprenader samt</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">ett mer industriellt anläggningsbyggande.</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">Det finns en vilja till förnyelse i anläggningsbranschen. Den grundar sig i ett behov av att säkra kompetens- och resursförsörjningen till branschen. Det måste vara attraktivt för en ung</P>
<P class="p58 ft15">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">generation att arbeta i anläggningsbranschen. Dessutom står anläggningsbranschen inför ett ökande utländskt konkurrenstryck.</P>
<P class="p60 ft7">Trafikverket har lagt fast höga ambitioner och etappmål om framförhållning i planeringen av upphandlingar, utveckling av beställarrollen, ökad andel totalentreprenader och förnyade ersättningsformer för projekteringsuppdrag. Trafikverket har också åtagit sig att frigöra mer medel till underhåll och investeringar genom ökad produktivitet.</P>
<P class="p61 ft7">I det kortare perspektivet har Trafikverkets projekt <SPAN class="ft21">Produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen</SPAN>, PIA, utökats och fått en bredare roll. Målet är att 2014 ha frigjort tre miljarder kronor av investeringsvolymen. PIA ska också lägga grunden för en produktivitetsökning om <NOBR>2–3</NOBR> procent per år i anläggningsbranschen. Inriktningen att <SPAN class="ft21">Renodla beställarrollen </SPAN>görs i ett längre perspektiv.</P>
<P class="p61 ft7">Att inriktningen verkligen får genomslag är betydelsefullt för hushållningen med statens medel och för att en nödvändig förnyelse av branschen ska komma till stånd.</P>
<P class="p62 ft7">Det arbete som Trafikverket inlett är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Det gäller att Trafikverket uppträder med trovärdighet då förändringsarbetet kräver stora satsningar också hos andra aktörer.</P>
<P class="p62 ft7">Företagen har efterfrågat en tydlig ”spelplan” med kontinuitet och lika spelregler för lika förutsättningar oavsett beställarrepresentanter. Det är enligt kommitténs uppfattning ett rimligt önskemål.</P>
<P class="p63 ft21">Trafikverket måste upphandla med god framförhållning.</P>
<P class="p64 ft7">Det tidsmässiga utrymmet måste bli större mellan tidpunkten för tilldelningsbeslut i upphandlingen och lämplig starttidpunkt för projektet. Då ökar möjligheterna för entreprenörerna att planera produktionen på ett rationellt sätt.</P>
<P class="p65 ft8">Sena upphandlingar medför att arbetena inte fördelas på ett optimalt sätt under verksamhetsåret. Man begränsar möjligheterna att formulera uppdraget väl, att tillåta alternativa utföranden, att få en god konkurrens och ett bra ekonomiskt utfall.</P>
<P class="p66 ft20">En betydande del av Trafikverkets upphandlingar av underhåll och byggande äger rum under andra kvartalet för objekt som enligt budget ska påbörjas och/eller genomföras det aktuella budgetåret.</P>
<P class="p67 ft15">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p18 ft26">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft7">Trafikverket har lagt fast tidpunkter för när investeringsåtgärder ska ha en överenskommen åtgärdsbeskrivning och när investeringsprojekt ska vara klara för upphandling. Att Trafikverket åstadkommer en god framförhållning är avgörande för utvecklingen av produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen. Trafikverket måste ha en produktionsanpassad ekonomisk planering.</P>
<P class="p69 ft7">Ett mer aktivt användande av beställningsbemyndiganden i Trafikverket skulle stödja en mer långsiktig ekonomisk planering och ett effektivare agerande i beställaruppgiften.</P>
<P class="p50 ft27">Trafikverket har ibland svårt att hantera fluktuationer i form av ojämn kostnads- och likviditetsbelastning. Om regering och riksdag förändrar anslagsstrukturen så att den medger Trafikverket en större flexibilitet skulle det underlätta för Trafikverket att planera och agera utifrån produktionens förutsättningar och behov.</P>
<P class="p70 ft27">Prisutvecklingen inom anläggningsbranschen har varit väsentligt högre än utvecklingen av nettoprisindex. Kommittén förordar att Trafikverket sänker kompensationsgraden i verkets indexmodell.</P>
<P class="p71 ft7">Produktivitetskommitténs förslag:</P>
<P class="p72 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Trafikverket bör tidigarelägga upphandlingarna och ge leverantörerna längre tid mellan tilldelningsbeslut och starttidpunkt.</SPAN></P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Beställningsbemyndiganden bör används mer aktivt i Trafikverket som ett instrument att ge entreprenörer och teknikkonsulter förutsättningar för en effektivare produktion.</SPAN></P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Regeringen bör föreslå riksdagen ett sammanhållet investeringsanslag för väg och järnväg.</SPAN></P>
<P class="p74 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Kompensationsgraden för komponenterna i Trafikverkets indexmodell bör begränsas till 80 procent i syfte att stimulera resurshushållning samt dämpa indexeringens kostnadsdrivande effekt.</SPAN></P>
<P class="p53 ft21">Välj affärsformer som främjar produktivitet och innovation</P>
<P class="p54 ft7">Trafikverket bör utveckla ett mer affärsmässigt förhållningssätt i beställarorganisationen. Det behövs en ökad förståelse för hur valet av affärsformer påverkar leverantörernas agerande.</P>
<P class="p51 ft7">Det är i valet av affärsform man avgör hur ansvar fördelas och vilka incitament och drivkrafter aktörerna får.</P>
<P class="p75 ft15">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft7">Formerna för upphandling av projekteringskonsulter måste förnyas. Den affärsmodell som dominerar har en ensidig inriktning på lägsta timpris. Det gynnar varken produktivitet, innovation eller kvalitet. Det gör däremot affärsformer som ger en integration mellan projektering och byggande. Konsulterna behöver få en större förståelse för byggskedet vilket kommer att öka deras kompetens oberoende av ansvarsform.</P>
<P class="p77 ft7">Trafikverket ser över formerna för upphandling och genomförande av projekteringsuppdrag. Fullt utvecklade affärsformer med 40 procent konsultupphandlingar med avtal om fast pris ska uppnås till 2018. Alla konsultuppdrag ska vara utformade så att konsulten får ett tydligt totalåtagande.</P>
<P class="p66 ft27">Rollerna ska vara tydliga. Beställaren ska skapa förutsättningar, ställa krav, följa upp samt undvika att styra konsultens organisation och arbetsprocess. Konsulten ska planera, organisera och leda projekteringen, dokumentera, verifiera och kvalitetssäkra samt ta fullt ansvar för att leverera den produkt som är beställd.</P>
<P class="p78 ft7">Produktivitetskommitténs förslag:</P>
<P class="p79 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">Öka andelen projekteringsuppdrag med ersättning till fast arvode.</SPAN></P>
<P class="p80 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">Utveckla ersättningsmodeller som främjar kreativitet och resultat.</SPAN></P>
<P class="p81 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Prova olika ersättningsmodeller på likartade gärna små projekt och följ upp utfallet på ett systematiskt sätt.</SPAN></P>
<P class="p82 ft21">Öka andelen totalentreprenader</P>
<P class="p64 ft7">Erfarenheter såväl i Sverige som utomlands tyder på att totalentreprenadformen leder till att projekterings- och byggfasen genomförs snabbare, att kostnadsökningarna blir mindre, att tidsförskjutningar uppstår i mindre utsträckning och att kvaliteten är lika eller bättre.</P>
<P class="p77 ft7">I en totalentreprenad svarar entreprenören, i förhållande till beställaren, för såväl projektering som utförande. Det ger ett helhetsperspektiv. Denna integration mellan konstruktion och utförande ger bättre förutsättningar för teknisk utveckling.</P>
<P class="p60 ft7">Totalentreprenadformen lämpar sig bäst i fall där man tydligt kan beskriva de funktionskrav som lösningen ska uppfylla. Totalentreprenader med långa underhållsåtaganden kan stimulera livscykeltänkande, kvalitet och innovation.</P>
<P class="p77 ft7">Av Trafikverkets investeringsentreprenader upphandlas 85 procent av volymen (uppdrag om <NOBR>25–500</NOBR> miljoner kronor) som</P>
<P class="p63 ft15">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p18 ft26">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft7">utförandeentreprenader. I utförandeentreprenader svarar beställaren för projekteringen och entreprenören för utförande.</P>
<P class="p84 ft7">När andelen totalentreprenader ökar kommer det arbetssätt som dessa innebär att ge positiva spridningseffekter även till de projekt som fortfarande upphandlas som utförandeentreprenad.</P>
<P class="p69 ft7">Trafikverkets mål är att för entreprenader som avser investeringar över 25 miljoner kronor och mindre än 500 miljoner kronor ska den volym som upphandlas som totalentreprenader uppgå till minst:</P>
<P class="p23 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft24">20 procent 2012</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">30 procent 2013</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">40 procent 2014</SPAN></P>
<P class="p85 ft8">År 2018 ska metodiken för val av affärsform vara väl utvecklad och angreppssättet helt implementerat. Andelen totalentreprenader bör kontinuerligt vara kring 50 procent av projektvolymen, sett som ett genomsnitt mätt på några års bas. Även när formen utförandeentreprenad används ska dessa vara välbeskrivna så att entreprenören får ett tydligt totalåtagande.</P>
<P class="p69 ft7">Kommitténs bedömer att andelen totalentreprenader måste vara så omfattande att det utbildas en långsiktig och stabil marknad där entreprenad- och konsultföretag gör sina utvecklingsinsatser och anpassar sig för detta.</P>
<P class="p86 ft7">När investeringar och underhåll i högre grad upphandlas som totalentreprenader krävs bredare kompetens hos entreprenören. Med totalentreprenader följer en större frihet för entreprenören men samtidigt övertar entreprenören, utöver ansvaret för utförande, ansvaret för dimensionering, materialval och parameterval. Entreprenadföretagen behöver utveckla sin planering för mer industriell produktion, effektivare resursutnyttjande och kapacitet att utveckla alternativa lösningar. Projekterande konsulter får förändrade uppgifter, dels när det gäller att utarbeta förfrågningsunderlag för totalentreprenader, dels när man tar fram bygghandlingar på uppdrag av entreprenören. Projekteringsföretagen behöver utveckla sin förmåga att arbeta med funktionsbeskrivningar och att förstå behov och funktioner som ska tillgodoses.</P>
<P class="p87 ft20">I fall där totalentreprenad av olika skäl inte är lämpligaste entreprenadform bör man, i särskilt komplicerade projekt, sträva efter samarbetsformer, där man genom dialog och gemensam utveckling</P>
<P class="p88 ft15">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft7">kan dra nytta av konsulters, entreprenörers och materialleverantörers erfarenheter och möjligheter att bidra till metod- och processutvecklingen.</P>
<P class="p90 ft27">Vid upphandling av anläggningsarbeten är befintliga markförhållanden (geologi/geoteknik, grundvatten m m) en osäker faktor. Även om beställaren utför noggranna undersökningar i förväg kommer det alltid att förekomma avvikelser. För att få en långsiktigt produktiv och innovativ leverantörsbransch behöver man utveckla principerna för vad som ska vara beställarens ansvar och vad leverantören förväntas kalkylera med i sin riskanalys. En praxis bör utvecklas inom ramen för nuvarande standardavtal.</P>
<P class="p91 ft7">Produktivitetskommitténs förslag:</P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Intensifiera arbetet med att utveckla funktionskrav och möjligheter att kontrollera dessa.</SPAN></P>
<P class="p93 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">Utveckla stödet inom Trafikverket för val av affärsform.</SPAN></P>
<P class="p94 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Utveckla principerna för vad som ska vara beställarens ansvar och vad leverantören förväntas kalkylera med i sin riskanalys.</SPAN></P>
<P class="p81 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Arbetsplan och järnvägsplan bör enbart fastställa det som formellt krävs för att undvika onödiga låsningar.</SPAN></P>
<P class="p95 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Öka andelen totalentreprenader till halva investeringsvolymen till år 2018.</SPAN></P>
<P class="p81 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Utvärdera successivt de totalentreprenader där långa underhållsåtaganden ingår och upphandla med långa underhållsåtaganden när detta är lämpligt.</SPAN></P>
<P class="p96 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Trafikverket bör planera för systematiska utvärderingar av anläggningsprojekt och hur de upphandlas samt ha en strukturerad leveranskontroll och hantering av erfarenheter.</SPAN></P>
<P class="p82 ft21">BIM ger intelligenta möjligheter</P>
<P class="p97 ft7">Med BIM avses ByggnadsInformationsModell eller Byggnads- InformationsModellering. Begreppet BIM har blivit allmänt vedertaget som ett sätt att beskriva hur man systematiskt kan hantera information om byggnader/anläggningar i <NOBR>projekterings-,</NOBR> bygg- och förvaltningsprocesserna. BIM förutsätter, men inskränker sig inte till, att den geometriska informationen om byggnader/anläggningar och alla deras delar beskrivs som tredimensionella produktmodeller, med hjälp av olika typer av dataprogram.</P>
<P class="p98 ft15">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p18 ft26">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft7">BIM ger ett mer enhetligt arbetssätt vilket leder till billigare åtgärder av högre kvalitet med kortare genomförandetider och ökade uppföljningsmöjligheter.</P>
<P class="p51 ft7">Trafikverkets mål är att 2014 ska minst 75 procent av alla upphandlingar för projekt med möjlighet att erhålla nyttoeffekter baseras på BIM istället för ritningar.</P>
<P class="p99 ft7">Produktivitetskommitténs förslag:</P>
<P class="p100 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Inför i Trafikverkets riktlinjer för upphandling av projekteringsuppdrag att man särskilt ska redovisa skälen om man inte i förfrågningsunderlaget har med att </SPAN><NOBR>BIM-krav</NOBR> ska tillämpas. För bästa möjliga nytta ska <NOBR>BIM-kraven</NOBR> spegla både hur man kan effektivisera byggandet och hur man kan ha nytta av BIM i den långsiktiga förvaltningen.</P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Trafikverket bör eftersträva branschgemensamma standarder och processer.</SPAN></P>
<P class="p101 ft21">Industriellt tänkande och ökad innovationsgrad</P>
<P class="p54 ft7">Alla branschens aktörer har viktiga roller för att utveckla ett mer industriellt anläggningsbyggande.</P>
<P class="p84 ft7">Beställaren ska skapa förutsättningar, incitament och möjligheter för de andra aktörerna. Beställaren måste ge utrymme för specialisering, standardisering och repeterbarhet.</P>
<P class="p69 ft7">Entreprenörerna bör driva implementeringen av industriellt anläggningsbyggande genom att använda sin utförarkompetens redan i projekteringsskedena och materialleverantörer bör utveckla material, standardiserade komponenter och byggdelar.</P>
<P class="p69 ft7">Entreprenören har en central roll och är mest lämpad att driva implementeringen och det är viktigt att upphandlings- och kontraktsformer stödjer detta.</P>
<P class="p51 ft7">Det är viktigt att förutsättningarna för industriell produktion bevakas i tidiga skeden och vidare i processen. Konsulterna får inte skapa begränsningar i projekteringen och behöver samarbeta närmare med entreprenörerna.</P>
<P class="p51 ft7">Eftersom viktiga förutsättningar läggs fast redan i utredningsskedet (vägutredning/järnvägsutredning) bör Trafikverket i komplicerade projekt upphandla parallella utredningsuppdrag. I detta skede är utredningskostnaderna relativt låga samtidigt som värdet av underlag i form av alternativa utformningar kan vara mycket stort.</P>
<P class="p102 ft15">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">Industriellt byggande kan ses som en processinnovation som främjas av innovationer som avser organisation och kontrakt.</P>
<P class="p60 ft7">Längre kontrakt som löper över flera projekt eller som inkluderar drift och underhåll under flera år ger också incitament till investeringar i utveckling och innovation.</P>
<P class="p104 ft7">I ett sådant scenario kan processinnovationen industriellt byggande i ett andra steg leda till produktinnovationer där entreprenadföretag tar fram egna modeller och plattformar.</P>
<P class="p104 ft7">Trafikverket har stora möjligheter att främja innovation både genom mer innovationsvänliga upphandlingar och genom innovationsupphandling.</P>
<P class="p78 ft7">Produktivitetskommittén föreslår:</P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Trafikverket bör skapa förutsättningar för industriellt anläggningsbyggande.</SPAN></P>
<P class="p95 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Bevaka förutsättningarna för industriellt byggande i de tidiga skedena och upphandla parallella utredningsuppdrag i komplicerade projekt.</SPAN></P>
<P class="p80 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">Utveckla användningen av serieupphandlingar.</SPAN></P>
<P class="p81 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Ge förutsättningar för standardisering, exempelvis avseende broar.</SPAN></P>
<P class="p105 ft17"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft29">Trafikverket bör driva frågan om utveckling och implementering av nya upphandlings- och kontraktsformer. Den utvecklingen bör äga rum i samverkan med forskare på universitet och högskolor för att främja ett tvärvetenskapligt perspektiv som inkluderar både teknisk- och organisationsteoretisk innovation.</SPAN></P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Trafikverket bör öka leverantörernas möjligheter att vara kreativa även i utförandeentreprenader, inte bara genom att uppmuntra företagen att använda den möjlighet som de har att erbjuda likvärdiga lösningar, utan också genom att i större utsträckning ange i förfrågningsunderlaget att man tillåter alternativa utföranden.</SPAN></P>
<P class="p107 ft21">Att mäta produktivitet och innovationsgrad är svårt men viktigt</P>
<P class="p64 ft7">Samstämmigheten är stor om att det finns en betydande potential att förbättra produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen. Det går att arbeta effektivare men beställaren måste ge rätt förutsättningar. Det gäller att främja den produktivitetsutveckling och innovation som, till syvende och sist, måste äga rum i företagen.</P>
<P class="p108 ft15">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p18 ft26">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft7">Det är viktigt att ta tillvara denna potential.</P>
<P class="p84 ft7">Däremot är statistiska jämförelser på makronivå av produktivitetens utveckling i olika branscher förknippade med osäkerheter. Konjunkturinstitutet redovisar produktivitetens utveckling som förädlingsvärde per arbetad timme. Enligt denna officiella statistik har byggbranschen en sämre produktivitetsutveckling än industrin och tjänstesektorn.</P>
<P class="p70 ft7">Inom ramen för Trafikverkets mätprojekt tar verket fram styckkostnader som ska mätas löpande inom investerings- och underhållsverksamheten samt orsaksförklarande nyckeltal.</P>
<P class="p51 ft7">Trafikverkets höga ambitionsnivå i mätarbetet är sannolikt unik i en internationell jämförelse.</P>
<P class="p53 ft21">Främja en god konkurrens</P>
<P class="p54 ft7">Ett fåtal stora svenska företag dominerar marknaden för byggande och underhåll av vägar och järnvägar. Dessa rikstäckande företag utsätts för ett ökande konkurrenstryck då stora utländska entreprenadföretag kommit in på den svenska marknaden och deltar i upphandlingar av infrastrukturprojekt.</P>
<P class="p110 ft7">Produktivitetskommitténs förslag:</P>
<P class="p111 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft24">Fortsätt att se över krav som kan verka konkurrenshämmande.</SPAN></P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Trafikverkets upphandlare bör använda Konkurrensverkets checklista över omständigheter som kan tyda på att företag samarbetar vid en upphandling.</SPAN></P>
<P class="p112 ft13"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft30">Låt en oberoende part göra årliga undersökningar av både större och mindre företags åsikter om Trafikverkets upphandlingar.</SPAN></P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Standardisera och förenkla förfrågningsunderlagen till både form och innehåll och anpassa dem till olika projekttyper och för olika leverantörer, särskilt med tanke på att ge mindre företag tillträde till marknaden.</SPAN></P>
<P class="p113 ft15">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft21">Fortsatt uppföljning av Trafikverkets agerande behövs</P>
<P class="p115 ft7">Förnyelsearbetet inom Trafikverket pågår. Flera initiativ har tagits för att åstadkomma:</P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">God framförhållning vad gäller planering och upphandling så att företagen kan utföra uppdragen på ett rationellt och kreativt sätt,</SPAN></P>
<P class="p80 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">ökad andel totalentreprenader samt</SPAN></P>
<P class="p80 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">ett mer industriellt anläggningsbyggande.</SPAN></P>
<P class="p117 ft7">Inriktningen ställer krav på ändrade arbetssätt såväl hos Trafikverket som hos entreprenad- och teknikkonsultföretag.</P>
<P class="p62 ft7">Våren 2012 har en handlingsplan utarbetats för <SPAN class="ft21">Renodlad beställarroll </SPAN>inom Trafikverket. Ett trettiotal aktiviteter pågår i syfte att ge ökad kunskap, verktyg och planering som stödjer målet med <SPAN class="ft21">Renodlad beställarroll</SPAN>; att bidra till ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen.</P>
<P class="p62 ft7">Det har inte varit möjligt för kommittén att fullt ut bedöma Trafikverkets olika initiativ eftersom en rad målsättningar nyligen lagts fast. Det gör att kommittén i detta betänkande inte kan genomföra en analys av måluppfyllelsen och av om arbetet får genomslag i Trafikverket.</P>
<P class="p78 ft7">Produktivitetskommitténs förslag:</P>
<P class="p118 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Näringsdepartementet bör ge hög prioritet åt uppföljningen av Trafikverkets arbete med att främja produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen samt utvecklingen av verkets beställarroll.</SPAN></P>
<P class="p94 ft13"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft30">De delar av kommitténs direktiv som gäller uppföljning av Trafikverkets agerande bör förlängas att gälla till och med 2014.</SPAN></P>
<P class="p119 ft15">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<P class="p120 ft32"><SPAN class="ft10">1</SPAN><SPAN class="ft31">Produktivitetskommitténs uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p121 ft33"><SPAN class="ft33">1.1</SPAN><SPAN class="ft34">Kommitténs uppdrag</SPAN></P>
<P class="p122 ft7">Kommitténs uppdrag (dir. 2009:92) är att följa upp och analysera de statliga beställarnas agerande för att förbättra produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen, t.ex. genom ökad konkurrens. Syftet med uppdraget är att öka kunskapen om olika åtgärders effekter och därmed skapa underlag för framtida agerande. Bakgrunden till uppdraget är regeringens bedömning i propositionen <SPAN class="ft21">Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt </SPAN>(prop. 2008/09:35) att anläggningsmarknaden har låg produktivitetsutveckling och att konkurrensen och innovationsförmågan är svag.</P>
<P class="p123 ft7">Kommitténs arbete ska präglas av öppenhet och stora inslag av dialog med marknadens olika aktörer i syfte att tillvarata och sprida kunskap om åtgärders effekter och de iakttagelser som kommittén gör i sin uppföljning och analys. Kommittén ska utgå från de förslag till handlingsprogram som lämnats av Trafikverksutredningen i delbetänkandet <SPAN class="ft21">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden </SPAN>(SOU 2009:24).</P>
<P class="p52 ft7">Kommitténs analys och förslag till åtgärder ska slutredovisas senast den 30 juni 2012. Det ska framgå av slutredovisningen hur uppföljningen och analyserna ska utföras i framtiden. Varje halvår med början den 1 juli 2010 ska delrapporter lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet).</P>
<P class="p110 ft7">Kommittédirektiven återges i sin helhet i bilaga 1.</P>
<P class="p124 ft15">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Produktivitetskommitténs uppdrag och arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft33"><SPAN class="ft33">1.2</SPAN><SPAN class="ft34">Kommitténs arbete</SPAN></P>
<P class="p126 ft8">Enligt regeringens direktiv till kommittén är uppdraget ”att följa upp och analysera de statliga beställarnas agerande…”. Efter regeringens beslut om kommitténs direktiv har Trafikverket bildats och Banverket och Vägverket har avvecklats. Därför har kommittén tolkat formuleringen ”de statliga beställarnas” som att det är</P>
<P class="p127 ft7">Trafikverkets agerande som ska följas upp.</P>
<P class="p62 ft7">Kommittén har kartlagt aktiviteter som pågår inom Trafikverket. Kommittén har också samlat in synpunkter från entreprenad- och teknikkonsultföretag.</P>
<P class="p60 ft7">Ett antal studier har genomförts för att få underlag dels för analyser, dels för seminarier. Dessa seminarier har i sin tur gett ytterligare underlag genom medverkan från företag, Trafikverket och andra myndigheter. De har också varit ett forum för dialog mellan branschens aktörer.</P>
<P class="p77 ft7">Kommittén har också deltagit vid ett stort antal möten, seminarier och konferenser som arrangerats av andra aktörer.</P>
<P class="p62 ft7">För att skapa uppmärksamhet för de frågor som kommittén arbetar med skrev kommittén en artikel som publicerades i <SPAN class="ft21">Dagens Industri </SPAN>i 22 maj 2010. Kommitténs ordförande och sekreterare undertecknade en artikel som publicerades i <SPAN class="ft21">Byggindustrin </SPAN>nr 3 2012. Kommitténs ordförande har därutöver blivit intervjuad i flera tidningar.</P>
<P class="p77 ft7">Kommittén har bjudit in företrädare för Trafikverket, andra myndigheter och utredningar till kommittémöten. Kommittén har haft ett stort antal andra kontakter med Trafikverket.</P>
<P class="p66 ft8">Kommittén har genomfört fem egna seminarier. Dessutom har två sessioner arrangerats vid Transportforum. Dessa aktiviteter har delvis baserats på de studier som beskrivs i nästa avsnitt.</P>
<P class="p62 ft7">I kapitlet <SPAN class="ft21">Referenser </SPAN>finns en förteckning över kommitténs aktiviteter och kontakter.</P>
<P class="p62 ft7">I betänkandet behandlas frågor som i de flesta fall har betydelse för både investerings- och underhållsverksamheten. Kommitténs arbete har omfattat både investeringar (inkluderande reinvesteringar) och underhållskontrakten. En viss tyngdpunkt har legat på investeringar, som för närvarande är den mest omfattande delen i Trafikverkets verksamhet.</P>
<P class="p128 ft15">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td57"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td58"><SPAN class="p18 ft26">Produktivitetskommitténs uppdrag och arbete</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft35">Genomförda uppdrag och studier för att ta fram kunskapsunderlag</SPAN></P>
<P class="p130 ft7">Nedan beskrivs kortfattat ett antal studier och uppdrag som kommittén beställt. Rapporterna finns som bilagor till betänkandet.</P>
<P class="p131 ft21">Enkät till mindre företag i anläggningsbranschen</P>
<P class="p122 ft7">Bengt Jäderholm Konsult har i samarbete med organisationen Företagarna gjort en enkät till mindre företag i anläggningsbranschen. (Se bilaga 2.)</P>
<P class="p132 ft21">Produktivitet och kostnader för byggande, drift och underhåll av vägar och banor</P>
<P class="p133 ft8">Mats Andersson och <NOBR>Jan-Eric</NOBR> Nilsson, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, VTI, utarbetade 2010 en rapport som användes av Statskontoret som underlag till Statskontorets rapport</P>
<P class="p134 ft21">Att mäta produktivitetsutvecklingen för anläggningsbranschen<SPAN class="ft7">. (Se bilaga 3.)</SPAN></P>
<P class="p131 ft21">Jämförelser mellan Sverige och Finland</P>
<P class="p54 ft7">Bengt Jäderholm Konsult har genomfört ett uppdrag som omfattar jämförelser mellan Sverige och Finland när det gäller hur respektive Trafikverk agerar som beställare av entreprenader och teknikkonsulttjänster. (Se bilaga 4.)</P>
<P class="p131 ft21">Projekteringsupphandling i nya former</P>
<P class="p54 ft7"><NOBR>Jan-Eric</NOBR> Nilsson, VTI, har tagit fram en rapport om hur formen för ersättning till projektörer kan påverka produktiviteten i anläggningsbranschen. Uppdraget redovisas i rapporten ”Projekteringsupphandling i nya former”. (Se bilaga 5.)</P>
<P class="p135 ft15">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Produktivitetskommitténs uppdrag och arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft21">Internationell jämförelse om hur produktiviteten kan förbättras</P>
<P class="p126 ft7">Pekka Pakkala, Aalto tekniska universitet i Finland, har utfört studien ”Improving Productivity Using Procurement Methods – an international comparison concerning roads”. Studien har inriktats på länder som kommit relativt långt när det gäller användande av totalentreprenader i vägsektorn. Trafikanalys har genomfört en motsvarande studie om järnvägssektorn. (Se bilaga 6.)</P>
<P class="p108 ft21">Uppföljning av totalentreprenader</P>
<P class="p64 ft7">Prolog Bygglogistik AB har gjort en uppföljning av elva av de totalentreprenader som upphandlats av Trafikverket <NOBR>2009–2011.</NOBR> Prolog har intervjuat projektens beställare, projektörer och entreprenörer. (Se bilaga 7.)</P>
<P class="p63 ft21">Hinder och drivkrafter för industriellt anläggningsbyggande</P>
<P class="p64 ft7">Kommittén gav våren 2011 i uppdrag till Byggproduktion Lunds Universitet och till Luleå Tekniska Universitet att genomföra studier som belyser hinder och drivkrafter för industriellt anläggningsbyggande. I rapporterna redovisas fallstudier, en enkät samt resultat från forskning på området. (Se bilaga 8 och 9.)</P>
<P class="p108 ft21">Genomgång av produktivitetsprogram</P>
<P class="p64 ft7">Mårten Lindström, More10 AB, har på kommitténs uppdrag lett en genomgång av fem av Trafikverkets framtagna produktivitetsprogram, ur ett <NOBR>utförar-/beställarperspektiv.</NOBR> I arbetet har följande experter deltagit: Jan Byfors, NCC; Tomas Alsmarker, Tyréns; Fredrik Anheim, Infranord; Ronny Andersson, Cementa och Thomas Olofsson, LTU. (Se bilaga 10.)</P>
<P class="p108 ft21">BIM – ByggnadsInformationsModellering</P>
<P class="p64 ft7">Mårten Lindström, More10 AB, har utarbetat ett underlag till kommittén om BIM – ByggnadsInformationsModellering. (Se bilaga 11.)</P>
<P class="p136 ft15">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33926x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td57"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td58"><SPAN class="p18 ft26">Produktivitetskommitténs uppdrag och arbete</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft35">Dialog med marknadens aktörer</SPAN></P>
<P class="p138 ft7">I dialogen med marknadens aktörer har kommittén avgränsat sig till entreprenadföretag och teknikkonsultföretag. Skälet är att kommittén inte haft möjlighet av resursskäl att föra en dialog med en bredare krets aktörer. Då har det fallit sig naturligt att avgränsa sig till den kategori som Trafikverket som beställare främst har avtal med.</P>
<P class="p51 ft7">De som deltagit vid seminarier och möten har företrätt stora företag. Med ett undantag har det varit ”svenska” företag. Kommittén inbjöd inledningsvis flera utländska företag, men enbart ett norskt företag anmälde intresse att delta.</P>
<P class="p52 ft7">Kommittén genomförde 16 februari och 9 mars 2011 samtal med inbjudna entreprenad- och teknikkonsultföretag. Samtalen handlade om vilka åtgärder som är viktigast för att öka produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen. De elva företag som deltog inbjöds till ett uppföljningsmöte 12 mars 2012. I kapitel 2.5 finns en redogörelse för vad som kom fram vid samtalen.</P>
<P class="p139 ft7">Kommittén har inhämtat synpunkter från mindre företag genom en enkät som skickats ut via organisationen <SPAN class="ft21">Företagarna</SPAN>.</P>
<P class="p140 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.3</SPAN><SPAN class="ft35">Uppföljning och analys av Trafikverkets arbete</SPAN></P>
<P class="p141 ft7">Kommittén har haft ett stort antal kontakter med Trafikverket. Företrädare för Trafikverket har medverkat vid kommittémöten och seminarier.</P>
<P class="p86 ft7">Kommittén har lämnat förslag till Trafikverket och ställt frågor. Det har gjorts muntligt men även i fyra skrivelser; 20 maj 2010, 27 oktober 2010, 29 september 2011 och 17 februari 2012.</P>
<P class="p52 ft7">I skrivelsen 29 september 2011 ställde kommittén frågor till Trafikverket om uppföljningen av verksamheten. Skrivelsen innehöll även frågor om planering av upphandlingarna, om hur Trafikverket agerar för att främja förnyelsen i anläggningsbranschen och vad verket gör för att implementera FIA:s rekommendationer<SPAN class="ft36">1 </SPAN>om effektivare anläggningsbyggande. I en kompletterande skrivelse 17 februari 2012 ställdes frågor om de fleråriga underhållskontrakten och vad Trafikverket gör för att implementera FIA:s rekommendationer på detta område.</P>
<P class="p142 ft39"><SPAN class="ft37">1 </SPAN>Projektet FIA, <SPAN class="ft38">Förnyelse i anläggningsbranschen</SPAN>, beskrivs i kapitel 2.4.</P>
<P class="p143 ft15">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Produktivitetskommitténs uppdrag och arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft7">Därutöver har kommitténs sekreterare inhämtat och analyserat information från Trafikverket och haft ett stort antal kontakter med företrädare för Trafikverket.</P>
<P class="p145 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.4</SPAN><SPAN class="ft35">Kommitténs delrapporter</SPAN></P>
<P class="p115 ft7">Kommittén har <NOBR>2010–2011</NOBR> lämnat fyra delrapporter till Regeringskansliet (Näringsdepartementet).</P>
<P class="p146 ft15">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<P class="p3 ft10">2 Kommitténs utgångspunkter</P>
<P class="p147 ft33"><SPAN class="ft33">2.1</SPAN><SPAN class="ft34">Kommitténs bedömningar</SPAN></P>
<P class="p148 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft40">Kommittén tolkar regeringens uppdrag så att det yttersta syftet är att få ut mer väg och järnväg för pengarna. Därför måste produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen öka. Om produktiviteten och innovationsgraden ökar kan verksamhetens styckkostnader sänkas. Det innebär att mer väg och järnväg kan byggas eller underhållas för varje satsad skattekrona.</SPAN></P>
<P class="p149 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft40">Regeringen betonar i direktiven till kommittén att staten är en stor beställare och bör genom sitt agerande bidra till att anläggningsmarknaden utvecklas i positiv riktning. Beställarens agerande är av stor betydelse för marknadens funktion. Trafikverket är en dominerande beställare av underhålls- och investeringsentreprenader på anläggningsmarknaden. Därför är det viktigt att analysera hur beställaren i upphandlingsförfaranden kan bidra till en förbättring av anläggningsmarknadens funktion och skapa förutsättningar för ökad produktivitet och innovation.</SPAN></P>
<P class="p150 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft40">Inriktningen att betona beställarens roll framgår i regeringens uppdrag till Trafikverket (se avsnitt 2.2). Vidare lämnade </SPAN><SPAN class="ft41">Trafikverksutredningen </SPAN>ett stort antal förslag i syfte att utveckla de statliga beställarfunktionerna (se avsnitt 2.3). Ett väsentligt underlag för Trafikverket och för kommitténs arbete är också de program och rekommendationer som tagits fram inom ramen för projektet FIA, <SPAN class="ft41">Förnyelse i anläggningsbranschen </SPAN>(se avsnitt 2.4).</P>
<P class="p150 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft40">Kommitténs arbete ska enligt regeringens direktiv präglas av öppenhet och stora inslag av dialog med marknadens olika aktörer. Kommittén har fört en sådan dialog och tagit fasta på många synpunkter som förts fram. Det finns i anläggningsbranschen en vilja till förnyelse. Kommittén uppfattar att detta grundar sig i ett behov av att säkra kompetens- och resursförsörjningen till</SPAN></P>
<P class="p151 ft15">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33929x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Kommitténs utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft7">branschen. Det måste vara attraktivt för en ung generation att arbeta i anläggningsbranschen. Dessutom står anläggningsbranschen inför ett ökande utländskt konkurrenstryck.</P>
<P class="p153 ft7"><SPAN class="ft23"> </SPAN>En effektivare planering av vägar och järnvägar kan spara betydande belopp, dels genom minskade planeringskostnader för staten, dels genom minskade kostnader och tidigarelagda nyttoeffekter till följd av kortare byggtid. Genom regeringens proposition <SPAN class="ft21">Planeringssystem för transportinfrastruktur</SPAN></P>
<P class="p154 ft7">(prop. 2011/12:118) genomförs flera förenklingar av planeringen. Det är dessutom viktigt att staten agerar tydligt och konsekvent i sin planering och i den kommunala planläggningens olika skeden. Då minskar risken för att konflikter mellan stat och kommun. Ett väl fungerande samarbete mellan Trafikverket och kommunen är en självklar framgångsfaktor i planeringsarbetet.</P>
<P class="p155 ft33"><SPAN class="ft33">2.2</SPAN><SPAN class="ft34">Trafikverkets uppdrag</SPAN></P>
<P class="p64 ft7">Trafikverkets verksamhet startade 1 april 2010. Då avvecklades Banverket, SIKA och Vägverket. Samtidigt startade också Trafikanalys.</P>
<P class="p156 ft7">I <SPAN class="ft21">instruktionen </SPAN>från regeringen<SPAN class="ft36">1 </SPAN>(1 §) läggs Trafikverkets uppgifter fast.</P>
<P class="p90 ft8">Trafikverket ska med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar.</P>
<P class="p66 ft7">Trafikverket ska verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektivtrafiken. Trafikverket ska med utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem.</P>
<P class="p77 ft7">Trafikverket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås.</P>
<P class="p62 ft7">Trafikverket ska (2 §) också i sin roll som beställare särskilt verka för att produktivitet, innovation och effektivitet på marknaderna för investeringar, drift och underhåll ökar.</P>
<P class="p157 ft39"><SPAN class="ft37">1 </SPAN>Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket.</P>
<P class="p158 ft15">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33930x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td60"><SPAN class="p18 ft26">Kommitténs utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">Enligt instruktionen (4 §) ska Trafikverket årligen till regeringen redovisa produktiviteten för <NOBR>drift-,</NOBR> underhålls- och byggåtgärder inom det egna ansvarsområdet.</P>
<P class="p50 ft21"><SPAN class="ft7">I regeringens proposition </SPAN>Ny myndighetsstruktur på transportområdet <SPAN class="ft7">(prop. 2009/10:59) beskrevs Trafikverkets uppdrag. En del i uppdraget är att ansvara för beställning och upphandling av teknikkonsulttjänster och entreprenader. Hur beställarrollen avseende såväl upphandling som projektstyrning utövas har stor betydelse för utvecklingen av marknaden, produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen och därmed för hur mycket infrastruktur som kan åstadkommas med de resurser som ställs till förfogande. Vidare slås fast att en systematisk uppföljning och analys av beställarrollen ska ske kontinuerligt.</SPAN></P>
<P class="p160 ft7">Vidare framgår av <SPAN class="ft21">regleringsbrevet</SPAN><SPAN class="ft36">2 </SPAN>att Trafikverket ska redovisa vidtagna åtgärder för att mäta och öka produktiviteten i anläggningsbranschen och förbättra anläggningsmarknadens funktionssätt.</P>
<P class="p84 ft7">Dessutom ingår i myndighetens ansvar enligt <SPAN class="ft21">Myndighetsförordningen </SPAN>(2007:515) att myndigheten ska hushålla väl med statens medel.</P>
<P class="p70 ft20">Trafikverket har identifierat sex <SPAN class="ft42">strategiska utmaningar </SPAN>som visar inom vilka områden man i ett längre perspektiv ser ett gap mellan önskvärt tillstånd och förväntad utveckling. En av de strategiska utmaningarna är <SPAN class="ft42">Mer nytta för pengarna. </SPAN>En utförligare beskrivning av Trafikverkets utmaningar, mål och strategier finns i kapitel 5.</P>
<P class="p161 ft44"><SPAN class="ft33">2.3</SPAN><SPAN class="ft43">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p49 ft8">Produktivitetskommittén har, i enlighet med regeringens direktiv, utgått från Trafikverksutredningens delbetänkande <SPAN class="ft45">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden </SPAN>(SOU 2009:24).</P>
<P class="p51 ft7">Trafikverksutredningens förslag tog sikte på dels att skapa förutsättningar för en ökad produktivitet och innovation genom möjligheter till upprepning, specialisering och stordrift, dels att föra in nya drivkrafter (korta störningstider vid produktion och tidigare idrifttagning av anläggningar premieras) så att de förutsättningar som skapas utnyttjas på rätt sätt.</P>
<P class="p162 ft39"><SPAN class="ft37">2 </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Trafikverket (regeringsbeslut <NOBR>2011-12-20).</NOBR> Ett likalydande uppdrag fanns i regleringsbrevet för budgetåret 2011.</P>
<P class="p163 ft15">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Kommitténs utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft7">Nya förutsättningar och nya drivkrafter ska ses i ett sammanhang och föras in samtidigt. Då skapas, tillsammans med de åtgärder som föreslås för att öka konkurrensen, rejäla förutsättningar för att produktiviteten och innovationerna kan öka.</P>
<P class="p60 ft7">Trafikverksutredningen betonade vikten av ett systematiskt arbete, noggrann uppföljning och analyser av effekterna av olika ageranden. Det hittillsvarande anekdotiska sättet bör ersättas med ett systematiskt arbetssätt.</P>
<P class="p77 ft22">I Trafikverksutredningens delbetänkande beskrivs ett förslag till grundläggande syn- och förhållningssätt att implementera hos de statliga beställarna:</P>
<P class="p164 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Beställarna ska fokusera på anläggningarnas funktionalitet och egenskaper för de ändamål de ska betjäna.</SPAN></P>
<P class="p164 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Utförarna ska fokusera på produkter, produktutveckling, produktion och produktionsutveckling för att i tävlan erbjuda och ta ansvar för och leverera de anläggningar som bäst uppfyller beställarnas krav på funktionalitet, egenskaper och pris.</SPAN></P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Beställarna ska skapa de förutsättningar som krävs så att marknaden kan utnyttja stordrift, upprepning och specialisering för att öka produktiviteten.</SPAN></P>
<P class="p165 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft46">Beställarna ska genom att ställa krav på funktionalitet och egenskaper hos den slutliga anläggningen skapa förutsättningar för att nya och förbättrade befintliga anläggningar utvecklas.</SPAN></P>
<P class="p164 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Beställarna ska etablera sådana drivkrafter som medför effektivare resursutnyttjande och kortare bygg- och underhållstider.</SPAN></P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Beställarna ska i princip inte tillhandahålla resurser eller insatsvaror. Utförarna bör ha fullständigt resursansvar. Beställarna ska tydliggöra när undantag förekommer och orsakerna härför. Undantagen ska vara så få som möjligt och kunna motiveras. Verken bör utarbeta strategier i frågan.</SPAN></P>
<P class="p166 ft47">Kommittén framhöll detta grundläggande syn- och förhållningssätt i sin delrapport i juni 2011. Att anlägga detta syn- och förhållningssätt kan göras omgående men att implementera det är ett långsiktigt arbete. Trafikverket inriktar sig nu på att utveckla beställarrollen i denna riktning, vilket beskrivs i detta betänkande.</P>
<P class="p167 ft15">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td60"><SPAN class="p18 ft26">Kommitténs utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft33"><SPAN class="ft33">2.4</SPAN><SPAN class="ft34">Förnyelse i anläggningsbranschen – FIA</SPAN></P>
<P class="p49 ft27">Projektet FIA <SPAN class="ft41">Förnyelse i anläggningsbranschen </SPAN>startade i december 2003 på initiativ av Vägverkets och Banverkets generaldirektörer.</P>
<P class="p168 ft27">Medlemmar i FIA har varit allt från beställare (Trafikverket och många kommuner) till enskilda företag (entreprenörer, teknikkonsulter, materialleverantörer). Trafikverket (tidigare Vägverket och Banverket) har varit ekonomisk finansiär i projektet, medan övriga medlemmar bidragit med personella resurser och kompetenser.</P>
<P class="p69 ft7">FIAs medlemsskara har arbetat mot FIAs uppsatta mål för förnyelse i anläggningsbranschen:</P>
<P class="p72 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft24">Högre effektivitet som ger högre kvalitet, lägre kostnader och ökad lönsamhet.</SPAN></P>
<P class="p169 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">Bättre samspel och samarbete mellan branschens aktörer.</SPAN></P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Bättre incitament för satsning på forskning och kompetensutveckling.</SPAN></P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Effektivare förmedling av den kunskap och kompetens som redan finns.</SPAN></P>
<P class="p74 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Nyrekryteringen säkras genom att förnyelsearbetet ger en mer positiv bild av branschen i allmänhetens ögon.</SPAN></P>
<P class="p170 ft7">Syftet har varit att få markant mer väg och järnväg för pengarna och möjlighet till stabil och god lönsamhet hos leverantörerna.</P>
<P class="p50 ft7">FIA var från början avsett att vara ett tidsbegränsat projekt och därför har FIA avvecklats under våren 2012. Trafikverket har tagit på sig rollen att förvalta de program och verktyg som tagits fram inom ramen för FIA. Trafikverkets generaldirektör är ordförande i en branschgrupp som tillsatts för att arbeta med frågan hur arvet efter FIA ska förvaltas på bästa sätt. Ett beslut har tagits, att genomföra en <NOBR>konferens/FIA-dag</NOBR> den 12 mars 2013.</P>
<P class="p171 ft7">Kommittén har tagit del av FIA:s program och även ställt frågor till Trafikverket om hur verket kommer att implementera rekommendationer som tagits fram i <NOBR>FIA-samarbetet.</NOBR> Det gäller i första hand rekommendationerna i programmen <SPAN class="ft21">Effektivare anläggningsbyggande </SPAN>och <SPAN class="ft21">Effektivare drift och underhåll</SPAN>. Trafikverkets svar på kommitténs frågor har gett en del av underlaget till detta betänkande.</P>
<P class="p172 ft15">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Kommitténs utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft33"><SPAN class="ft33">2.5</SPAN><SPAN class="ft34">Dialog med marknadens aktörer</SPAN></P>
<P class="p64 ft7">Den 16 februari och 9 mars 2011 genomfördes möten med inbjudna entreprenad- och teknikkonsultföretag. Totalt deltog elva företag. De hade i förväg blivit ombedda att förbereda svar på frågan <SPAN class="ft21">Vilka åtgärder är viktigast för att öka produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen?</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Samtalen präglades av ett stort engagemang från de inbjudna företagen och av en samstämmig uppfattning om att det behövs förändringar i beställarens arbetssätt. Företagen efterfrågade en tydlig ”spelplan” med kontinuitet och lika spelregler för lika förutsättningar oavsett beställarrepresentanter. Kommittén noterade att flera företagsrepresentanter tog upp att det nu finns en stor helt dominerande beställare och att det är viktigt att man inom Trafikverket är lyhörda med anledning av sin dominans.</P>
<P class="p61 ft7">Entreprenadrespektive teknikkonsultföretagen lade, av naturliga skäl, något olika tyngd vid olika åtgärder, när de svarade på kommitténs övergripande fråga.</P>
<P class="p104 ft7">Entreprenadföretagen framhöll att det behövs fler totalentreprenader. Rätt hanterade driver totalentreprenader på utvecklingen och ”sätter fart på branschen”. Upphandling av totalentreprenader måste dock utformas så att det finns väsentliga möjligheter att påverka. Man måste vidare beakta att totalentreprenader har en hög anbudskostnad och att de inte ska användas för att övervältra risk till utföraren. Här pekades på möjligheten att ersätta företag för lämnade anbud.</P>
<P class="p77 ft7">Flera företag tog också upp att upphandlingar bör göras med ett livscykelperspektiv och inkludera drift och underhåll under en viss tid. Vidare menade man att det är viktigt att använda incitament (bonus/vite) och bonussystem som skapar driftkraft och engagemang hos entreprenören, att mer vikt bör läggas på mjuka faktorer vid upphandling och att sidoanbud måste få lämnas vid utförandeentreprenader. Tekniska krav behöver omvärderas utifrån ett produktivitetsperspektiv.</P>
<P class="p173 ft20">Både entreprenad- och teknikkonsultföretag tog upp betydelsen av mer industriellt tänkande. Branschen måste gå mot industrialisering genom standardisering, upprepning och stordrift. Beställaren måste skapa utrymme för specialisering, prefabricering och repeterbarhet. Det måste också vara möjligt att arbeta med företagsunika lösningar. Exempel gavs på konstruktioner och arbetssätt vid brobyten som både minimerade störningarna för trafiken, genom</P>
<P class="p63 ft15">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33934x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td60"><SPAN class="p18 ft26">Kommitténs utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">snabbt genomförande, och som gav betydligt lägre kostnader än de ursprungligt budgeterade. Aktiv design<SPAN class="ft48">3 </SPAN>vid teknisk komplexitet lyftes också fram. Många betonade betydelsen av god samverkan mellan aktörerna och utveckling av samverkansformerna.</P>
<P class="p84 ft7">Bättre framförhållning och planering av upphandlingarna efterlystes. Det är viktigt med en jämn beläggning under året och en sådan tillströmning av jobb att teknikkonsultföretagen kan behålla sin kompetens.</P>
<P class="p175 ft7">Användande av BIM<SPAN class="ft36">4 </SPAN>togs upp. Man framhöll att det är viktigt att tydliggöra nyttan i alla skeden och att kunden bör ställa krav på 3D/BIM i upphandlingen.</P>
<P class="p51 ft7">Teknikkonsultföretagen hade starka synpunkter på affärsmodellen vid konsultupphandling som man menade inte gynnar produktivitet och innovation. Timpriset är helt avgörande vid upphandling. Företagen vill ha mer fastprisuppdrag och ersättningsmodeller som premierar kvalitet och att man är duktig. Låt varje part göra det man är bra på och samverka i gränssnitten, var ytterligare en synpunkt.</P>
<P class="p69 ft7">Den 12 mars 2012 genomfördes ytterligare ett möte med de elva företagen.</P>
<P class="p86 ft7">Företagen såg positivt på den förändringsprocess som Trafikverket inlett.</P>
<P class="p86 ft7">En synpunkt som framfördes var att företagen mer vill konkurrera med annat än pris, t ex teknisk lösning, projektets sluttidpunkt, mindre störningar och förmåga att genomföra. Det är också angeläget att Trafikverket lämnar mer frihet till leverantörerna vid totalentreprenader.</P>
<P class="p69 ft7">Teknikkonsultföretagen konstaterade att entreprenörer handlar upp konsulterna på kvalitet, vilket är intressant för konsulten. Värdet av att beställare, konsult och entreprenör samarbetar tidigt i projekten framhölls.</P>
<P class="p51 ft7">I komplicerade projekt är förmågan till snabba avgöranden betydelsefull. Därför är det viktigt att Trafikverket har erfarna projektledare och att man behåller en hög kompetens.</P>
<P class="p176 ft51"><SPAN class="ft49">3</SPAN><SPAN class="ft50">Aktiv design innebär att man under projekteringen förbereder olika alternativa lösningar för att hantera naturlig variation eller svårförutsägbara förhållanden i byggskedet så att tid, kostnad och kvalité för anläggningen kan optimeras.</SPAN></P>
<P class="p177 ft53"><SPAN class="ft49">4</SPAN><SPAN class="ft52">BIM är ett sätt att hantera information som skapas och tas fram under </SPAN><NOBR>design-,</NOBR> konstruktions- och förvaltningsprocessen, dvs. hela vägen från idé via konstruktionsfasen, byggnationen och förvaltningen. Modellering innebär att det finns en struktur för hur och var informationen sparas.</P>
<P class="p143 ft15">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Kommitténs utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft7">Ytterligare synpunkter var att företagen vill ha bättre information om när upphandlingarna kommer samt att Trafikverket mer bör använda <NOBR>FIA-programmen</NOBR> i sitt förnyelsearbete.</P>
<P class="p145 ft33"><SPAN class="ft33">2.6</SPAN><SPAN class="ft34">Planeringssystem för transportinfrastruktur</SPAN></P>
<P class="p178 ft7">Vissa faktorer ligger utanför Trafikverkets och leverantörernas påverkan men har betydelse för produktivitetsutvecklingen.</P>
<P class="p66 ft8">Regeringen lämnade 27 mars 2012 propositionen <SPAN class="ft45">Planeringssystem för transportinfrastruktur </SPAN>(prop. 2011/12:118) till riksdagen. Regeringens förslag innebär att den fysiska planeringen av transportinfrastruktur sker i en sammanhållen planeringsprocess i stället för dagens process i flera steg samt att en förberedande studie görs inom ramen för den långsiktiga ekonomiska planeringen. Regeringen föreslår även förenklade förfaranden på flera områden i planeringssystemet och att den obligatoriska tillåtlighetsprövningen av vissa vägar och järnvägar enligt 17 kap. miljöbalken avskaffas. Dessutom föreslås att bygglov ska krävas i färre fall och att fastighetsägare ska få större möjligheter att få sin fastighet inlöst tidigare i planeringsprocessen.</P>
<P class="p179 ft7">Propositionen innehåller också en modell för hur de ekonomiska delarna av planeringssystemet kan vara uppbyggda och regeringens bedömningar om hur systemet kan knytas fastare till den statliga budgetprocessen. Dessa förslag berörs i kapitel 5 i detta betänkande.</P>
<P class="p77 ft7">Propositionen baserades på betänkandet från Transportinfrastrukturkommittén; <SPAN class="ft21">Effektivare planering av vägar och järnvägar </SPAN>(SOU 2010:57).</P>
<P class="p180 ft27">Transportinfrastrukturkommittén bedömde att de förslag till förenklingar man lämnade skulle kunna minska planeringskostnaderna för staten med uppemot 200 miljoner kronor per år. En viktig effekt av en kortare planeringstid är att byggstart kan ske tidigare och att investeringsprojekten blir färdiga att tas i bruk tidigare. Investeringens samhällsekonomiska nyttor kan tillgodogöras vid en tidigare tidpunkt. Värdet av detta bedömdes bli cirka 1,35 miljarder kronor, räknat på samtliga nytillkomna objekt enligt den nationella planen för transportsystemet <NOBR>2010–2021.</NOBR></P>
<P class="p61 ft7">Transportinfrastrukturkommittén betonade att det krävs en ökad tydlighet från statliga aktörer. Staten ska agera tydligt och samordnat i alla skeden av beslutsprocessen. Om staten agerar</P>
<P class="p67 ft15">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td60"><SPAN class="p18 ft26">Kommitténs utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft7">tydligt och konsekvent i sin egen planering och i den kommunala planläggningens olika skeden, minskar risken för att konflikter mellan stat och kommun uppstår. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten. Kommunen är därför en mycket viktig aktör. Ett väl fungerande samarbete mellan Trafikverket och kommunen är en självklar framgångsfaktor i planeringsarbetet. Trafikverket bör tidigt signalera till kommunen vilka stråk som är av nationellt intresse för vägar och järnvägar, områden av riksintresse. Kommunen å sin sida kan underlätta för kommande planering av vägar och järnvägar genom att vara aktiv i sitt planeringsarbete och i samarbetet med Trafikverket ta in kommande stråk i sin översiktsplanering.</P>
<P class="p182 ft7">Produktivitetskommittén anser att kommunerna kan bidra till en ökad produktivitet vid byggande av vägar och järnvägar genom att redan tidigt i planprocessen ta hänsyn till att kommande anläggningsarbeten kan utföras med flexibilitet.</P>
<P class="p183 ft15">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33937x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p184 ft6"><SPAN class="ft10">3</SPAN><SPAN class="ft54">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN></P>
<P class="p185 ft7">Produktivitetskommitténs förslag:</P>
<P class="p186 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Fortsätt att se över krav som kan verka konkurrenshämmande.</SPAN></P>
<P class="p187 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Trafikverkets upphandlare bör använda Konkurrensverkets checklista över omständigheter som kan tyda på att företag samarbetar vid en upphandling.</SPAN></P>
<P class="p188 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Låt en oberoende part göra årliga undersökningar av både större och mindre företags åsikter om Trafikverkets upphandlingar.</SPAN></P>
<P class="p189 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Standardisera och förenkla förfrågningsunderlagen till både form och innehåll och anpassa dem till olika projekttyper och för olika leverantörer särskilt med tanke på att ge mindre och medelstora företag tillträde till marknaden.</SPAN></P>
<P class="p190 ft33"><SPAN class="ft33">3.1</SPAN><SPAN class="ft34">Kommitténs bedömningar</SPAN></P>
<P class="p191 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Ett fåtal stora rikstäckande företag dominerar marknaden för byggande och underhåll av vägar och järnvägar. De fem största aktörerna (NCC, Peab, Skanska, Svevia och Infranord) utför mer än 60 procent av Trafikverkets upphandlade entreprenader. Denna grad av marknadskoncentration återfinns inte i resterande delar av anläggningsmarknaden där flera små och mellanstora aktörer konkurrerar om anläggningsprojekt på lokal och regional nivå.</SPAN></P>
<P class="p192 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft40">Trots vissa osäkerheter indikerar Eurostats statistik att prisnivån inom anläggningsbranschen i Sverige är hög i jämförelse med andra </SPAN><NOBR>EU-länder.</NOBR> Trafikverket har höga mål om att frigöra</P>
<P class="p193 ft15">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft7">medel genom ökad produktivitet och innovation. Även om kostnaderna för en vara eller tjänst sänks så tar det sig inte alltid uttryck i sänkta priser. En hög prisnivå i en bransch kan vara ett tecken på lågt konkurrenstryck. En god konkurrens är en framgångsfaktor både för att frigöra medel och för att främja innovation.</P>
<P class="p194 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Trafikverket ser över krav som kan verka konkurrenshämmande för såväl utländska som mindre inhemska företag. Det är positivt att få in utländska företag på marknaden som bidrar med kompetens och kapacitet som det råder brist på i Sverige samt tillför nya arbetsmetoder.</SPAN></P>
<P class="p195 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft46">Trafikverkets upphandlare bör vara uppmärksamma på eventuell förekomst av anbudskarteller. Trafikverkets upphandlare bör använda Konkurrensverkets checklista över omständigheter som kan tyda på att företag samarbetar vid en upphandling.</SPAN></P>
<P class="p196 ft8"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft55">Det är angeläget att skaffa kunskaper om mindre och medelstora företags åsikter om Trafikverkets upphandlingar. Därför bör årliga undersökningar göras om detta. Från Trafikverkets största leverantörer samlar verket in feedback via en enkät och man beräknar ett </SPAN><NOBR>Nöjd-Leverantörs-Index</NOBR> (NLI). Det är angeläget att undersöka både större och mindre företags åsikter. Helst bör undersökningar utföras av en oberoende part.</P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Det är väsentligt att Trafikverket genomför den åtgärd som finns i verkets </SPAN><SPAN class="ft21">Beställar- och upphandlingsstrategi; </SPAN>att standardisera och förenkla förfrågningsunderlagen till både form och innehåll och anpassa dem till olika projekttyper och för olika leverantörer särskilt med tanke på att ge mindre och medelstora företag tillträde till marknaden.</P>
<P class="p197 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft46">Beställaren/byggherren påverkar förutsättningarna för leverantörernas arbete i huvudsak genom valet av affärsform. Val av affärsform är centralt för att Trafikverket ska agera affärsmässigt i sin beställaruppgift. Det är i valet av affärsform man avgör hur ansvar fördelas och vilka incitament och drivkrafter som aktörerna får. I avsnitt 3.5 beskrivs tillämpade affärsformer, som entreprenadform, ersättningsform och samverkan.</SPAN></P>
<P class="p198 ft15">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33939x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p18 ft26">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft33"><SPAN class="ft33">3.2</SPAN><SPAN class="ft34">Konkurrensen på anläggningsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p199 ft7">Kommitténs uppdrag omfattar byggande och underhåll av vägar och järnvägar. Det är en del av verksamheten i anläggningsbranschen.</P>
<P class="p71 ft7">I SCB:s klassificering i ”Svensk Näringsgrensindelning”</P>
<P class="p200 ft27">(SNI 2007) finns en huvudgrupp <NOBR>(SNI-kod</NOBR> 42) som heter anläggningsarbeten. I den ingår anläggning av vägar och järnvägar, men även anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp, el och telekommunikation, vattenbyggnad samt övriga anläggningsarbeten (t.ex. idrottsanläggningar, kemiska anläggningar, raffinaderier o.d.). Indelningen i <NOBR>SNI-koder</NOBR> har förändrats över åren vilket gör vissa jämförelser och analyser oprecisa.</P>
<P class="p70 ft27">Enligt en studie framtagen av Trafikanalys har anläggningsmarknadens årliga omsättning nästan fördubblats under de senaste</P>
<P class="p201 ft7"><SPAN class="ft13">20</SPAN><SPAN class="ft56">åren och uppgår 2010 till </SPAN><NOBR>85–95</NOBR> miljarder kronor.<SPAN class="ft36">1 </SPAN>Omsättningsökningen har främst drivits av offentliga anlägg-</P>
<P class="p202 ft7">ningsinvesteringar. Anläggningsbranschen är inte lika påverkad av konjunktursvängningar som byggbranschen i övrigt till följd av den stora andelen offentliga satsningar på infrastruktur.</P>
<P class="p50 ft20">Enligt studien karaktäriseras anläggningsmarknadens funktionssätt av tre omständigheter som påverkar konkurrenssituationen och formar den rådande marknadsstrukturen:</P>
<P class="p203 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft24">Höga in- och utträdeshinder</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">Krav på lokal förankring</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Svaga beställare</SPAN></P>
<P class="p170 ft7">Höga investeringskostnader förbundet med tillverkning och tillhandahållande av viktiga insatsvaror har skapat en situation med fåtalsdominans där vertikalt integrerade aktörer har en konkurrensmässig fördel gentemot mindre aktörer. De största aktörerna äger exempelvis asfaltverk, täkter, krossanläggningar och tunga anläggningsmaskiner.</P>
<P class="p69 ft7">Anläggningsverksamhet är en ”lokal” verksamhet genom att det mesta arbetet sker på plats. Små lokala företag har svårt att expandera, medan de stora företagen är aktiva över hela landet.</P>
<P class="p50 ft47">De senaste årtiondena har en strukturförändring ägt rum där medelstora regionala och lokala aktörer successivt genom förvärv</P>
<P class="p204 ft39"><SPAN class="ft37">1 </SPAN>Anläggningsbranschen – utveckling, marknadsstruktur och konjunkturkänslighet, Trafikanalys, PM 2012:1.</P>
<P class="p163 ft15">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33940x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft8">och fusioner kraftigt minskat i antal. Den svenska anläggningsbranschen har genom denna omvandling kommit att kännetecknas av ett fåtal stora företag och ett stort antal små företag.</P>
<P class="p60 ft7">Marknadens funktionssätt har skapat en situation där små och medelstora anläggningsföretag konkurrerar om projekt på lokal och regional nivå men där endast ett fåtal rikstäckande och vertikalt integrerade företag konkurrerar om de stora infrastrukturprojekten på nationell nivå.</P>
<P class="p77 ft7">Konkurrensverket anser att bygg- och anläggningsbranschen kännetecknas av många problem och svag konkurrens. Branschen domineras av ett fåtal stora företag och det är svårt för nya företag att ta sig in på marknaden. Inträdeshindren är stora och består bland annat i att byggstandarder skiljer sig mellan länderna inom EU. De större företagen tillverkar de strategiskt mycket viktiga insatsvarorna ballast, betong och asfalt. Det ger dem en konkurrensfördel mot mindre aktörer på marknaden. De största bygg- och anläggningsföretagen är också mycket stora i förhållande till övriga företag på området.<SPAN class="ft36">2</SPAN></P>
<P class="p206 ft7">Samtidigt kan man notera att konkurrenstrycket på de rikstäckande aktörerna ökat under senare år då flera utländska företag kommit in på den svenska marknaden och deltagit i stora upphandlingar främst av infrastrukturprojekt. De utländska aktörerna är kapitalstarka företag som ofta kommit in på den svenska marknaden genom uppköp eller konsortiesamarbete med någon svensk aktör.<SPAN class="ft36">3</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Inträdet av utländska aktörer skiljer sig mellan anläggningsbranschen och övriga delar av byggbranschen. I andra delar av byggbranschen har flera mindre företag etablerat sig på den svenska marknaden.</P>
<P class="p65 ft7">Det norska företaget Veidekke är det största utländska företaget på den svenska bygg- och anläggningsmarknaden och det sjunde största byggföretaget på den svenska marknaden. Andra stora utländska företag verksamma på den svenska anläggningsmarknaden är österrikiska Strabag (genom uppköp av Oden Anläggningsentreprenad AB), tyska Bilfinger Berger AG, österrikiska Züblin Spezialtiefbau GmbH, danska E Pihl & Søn samt det finska bygg- och anläggningsföretaget Lemminkäinen.</P>
<P class="p207 ft58"><SPAN class="ft49">2</SPAN><SPAN class="ft57">”Konkurrensproblem i bygg- och anläggningsbranschen”, http://www.konkurrensverket.se/t/Page 525.aspx</SPAN></P>
<P class="p208 ft39"><SPAN class="ft59">3</SPAN><SPAN class="ft60">Anläggningsbranschen – utveckling, marknadsstruktur och konjunkturkänslighet, Trafikanalys, PM 2012:1.</SPAN></P>
<P class="p209 ft15">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33941x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p18 ft26">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft7">Även om flera utländska aktörer tillkommit domineras ändå anläggningsmarknaden av ett fåtal stora företag med bas i Sverige. Dessa arbetar tillsammans och med hjälp av ett stort antal underleverantörer, specialiserade på olika områden.</P>
<P class="p50 ft8">Enligt Trafikverkets uppgifter om marknadsandelar utför de fem största aktörerna över 60 procent av Trafikverkets upphandlade entreprenader. Denna grad av marknadskoncentration återfinns inte i resterande delar av anläggningsmarknaden där fler små och mellanstora aktörer konkurrerar om anläggningsprojekt på lokal och regional nivå. Sett till den totala anläggningsmarknaden är koncentrationsgraden således lägre. De fem största aktörerna representerar 37 procent av totalmarknaden 2010.</P>
<P class="p171 ft7">En annan viktig grupp av köpare av anläggningstjänster är kommuner och landsting. Den marknaden för anläggningstjänster präglas av hård priskonkurrens mellan många små och lokala entreprenörer.</P>
<P class="p210 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft35">Konkurrensverkets förslag för att stärka konkurrensen</SPAN></P>
<P class="p130 ft8">Konkurrensverket (KKV) anser att utländska leverantörer behöver få bättre tillgång till information om offentliga upphandlingar i Sverige. KKV menar att information på engelska om en upphandling, t.ex. en sammanfattande översättning av förfrågningsunderlag, bör tillhandahållas när det kan finnas ett gränsöverskridande intresse och där man förväntar sig att utländska leverantörers anbud skulle kunna motsvara myndighetens behov. Däremot bedömer Konkurrensverket att det skulle vara allt för resurskrävande och oproportionerligt att ställa krav på att hela förfrågningsunderlaget ska finnas tillgängligt på engelska.</P>
<P class="p211 ft27">Vidare har KKV fört fram förslag som gäller att effektivisera tillsynen och tillämpningen av konkurrensreglerna, samt att effektivisera den kommunala plan- och byggprocessen.<SPAN class="ft61">4 </SPAN>Ett konkret förslag är att införa en bestämmelse i statliga myndigheters instruktioner som innebär att Konkurrensverket ska kontaktas vid misstanke om kartellsamverkan i samband med upphandlingar.</P>
<P class="p139 ft47">Konkurrensverket har tagit fram en checklista i tolv punkter över omständigheter som kan tyda på att företag samarbetar vid en upphandling. Om konkurrerande företag uppträder enligt vissa mönster kan det tyda på att de samarbetar på ett otillåtet sätt. Det</P>
<P class="p212 ft39"><SPAN class="ft37">4 </SPAN>”Åtgärder för bättre konkurrens – förslag”, Konkurrensverkets rapportserie 2009:4.</P>
<P class="p143 ft15">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33942x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft7">kan exempelvis handla om att ett företag lämnar väsentligt högre anbud i vissa upphandlingar jämfört med andra företag, utan att det finns några uppenbara kostnadsskillnader, eller att skillnaden är oförklarligt stor mellan det vinnande anbudet och de andra företagens anbud. Checklistan är tänkt som ett hjälpmedel för upphandlare.</P>
<P class="p77 ft7">Ett sätt för Konkurrensverket att få information om anbudskarteller är att upphandlare inom stat, kommuner och landsting kontaktar verket om de ser tecken på att anbudsgivarna har kommit överens om att sätta konkurrensen ur spel.</P>
<P class="p62 ft7">I september 2001 inledde Konkurrensverket en undersökning av en omfattande kartell inom asfaltbeläggningsbranschen där samtliga stora och ett antal mindre företag misstänktes för att under lång tid ha samarbetat om priser och marknadsdelning. Företagen hade i förväg gjort upp om vilka anbudssummor respektive företag skulle gå in med i Vägverkets upphandlingar i stora delar av landet. Ett stort antal kommunala upphandlingar misstänktes också vara uppgjorda i förväg. Inom ramen för kartellsamarbetet hade en mer strategisk uppdelning av marknaderna förekommit och riktlinjer hade dragits upp för att bevara den rådande marknadsstrukturen och förhindra mindre men konkurrenskraftiga företag från att växa ytterligare.</P>
<P class="p213 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft35">Sverige har hög prisnivå inom anläggningsbranschen enligt Eurostat</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">EU:s statistikkontor Eurostat publicerar årligen statistik som jämför prisnivåer för investeringar hos EU:s medlemsstater. Ett delområde är <SPAN class="ft21">Civil Engineering Works </SPAN>som omfattar bl.a. broar och asfalterade vägar. Den senaste statistiken avser 2010 och indikerar att prisnivån i Sverige är betydligt högre inom detta delområde än vad som är fallet i andra <NOBR>EU-länder.<SPAN class="ft36">5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> </SPAN>Sverige ligger sedan 2004 i särklass högst och med en högre prisnivå än exempelvis Danmark, Norge och Schweiz. Fram till och med 2009 ligger Sverige betydligt över dessa tre länder i prisnivå inom området <SPAN class="ft21">Civil Engineering Works</SPAN>, men år 2010 har Norge och Schweiz närmat sig Sveriges prisnivå.</P>
<P class="p215 ft64"><SPAN class="ft62">5 </SPAN><SPAN class="ft63">Eurostat, ”Statistics in focus 64/2010” samt </SPAN>http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/purchasing_power_parities/data/database</P>
<P class="p82 ft15">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33943x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p18 ft26">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft7">Statistiska jämförelser mellan länder är svåra och innehåller alltid osäkerheter. Kommittén har underhand ställt frågor till SCB om hur stor osäkerhetsmarginalen är i nämnda statistik.</P>
<P class="p168 ft27">SCB menar att det inte är möjligt att beräkna konfidensintervall/felmarginaler för olika sammanställningar på en aggregerad nivå och sålunda inte heller för ”Civil engineering works”.<SPAN class="ft61">6 </SPAN>Generellt är dock osäkerheten större ju lägre aggregeringsnivån är. ”Civil engineering works” återfinns på den lägsta publicerade aggregeringsnivån och därför bedöms osäkerheten här som relativt stor. Undersökningen har för ett antal år sedan brottats med problem. Man har tidigare prismätt projekt som inte varit helt representativa för Sverige. Successiva förbättringar har gjorts och de projekt som i dag prismäts bedöms, enligt SCB, vara representativa för Sverige.</P>
<P class="p70 ft8">Vidare meddelar SCB att huvudsyftet med <NOBR>PPP-under-</NOBR> sökningen<SPAN class="ft48">7 </SPAN>inte är att räkna fram prisnivåindex utan att beräkna en justeringsfaktor för att kunna göra volymjämförelser av olika länders BNP. Vid konflikt mellan dessa ändamål, går alltid huvudsyftet före (vilket exempelvis kan innebära att man väljer ett tillvägagångssätt i prismätningen framför ett annat). De prisnivåindex som finns publicerade kan därför betraktas som en biprodukt.</P>
<P class="p171 ft22">Trots de förklaringar som SCB ger kan man notera att Sveriges prisnivå inom området, enligt Eurostat, ligger med en betydande marginal över nivån i jämförbara länder.</P>
<P class="p216 ft33"><SPAN class="ft33">3.3</SPAN><SPAN class="ft65">Trafikverkets leverantörer</SPAN></P>
<P class="p217 ft7">Trafikverket upphandlar och köper entreprenader, varor och tjänster för omkring 37 miljarder kronor årligen. En fördelning framgår av tabell 3.1 nedan.</P>
<P class="p218 ft53"><SPAN class="ft49">6</SPAN><SPAN class="ft52">Mailsvar från SCB 2 april 2012.</SPAN></P>
<P class="p169 ft39"><SPAN class="ft49">7</SPAN><SPAN class="ft66">PPP står här för Purchasing Power Parities (köpkraftsparitet).</SPAN></P>
<P class="p143 ft15">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33944x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><SPAN class="p18 ft16">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td63"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td64"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td65"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td66"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td63"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td64"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td65"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p219 ft39"><SPAN class="ft38">Källa</SPAN>: Agresso, fakturerad volym för perioden <NOBR>2010-03-30</NOBR> till och med <NOBR>2011-04-01.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p20 ft39">SVEVIA</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td68"><SPAN class="p21 ft39">4 486 535 952</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td69"><SPAN class="p220 ft39">17%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td67"><SPAN class="p20 ft39">PEAB</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p21 ft39">3 798 370 619</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p220 ft39">14%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p20 ft39">SKANSKA</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p21 ft39">3 395 376 477</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p220 ft39">13%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td67"><SPAN class="p20 ft39">NCC</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p21 ft39">3 093 930 909</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p220 ft39">11%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td67"><SPAN class="p20 ft39">INFRANORD</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p21 ft39">3 031 572 702</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p220 ft39">11%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p20 ft39">BALFOUR BEATTY RAIL AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p21 ft39">789 035 216</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p220 ft39">3%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td67"><SPAN class="p20 ft39">VEIDEKKE</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p21 ft39">802 441 764</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p220 ft39">3%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td67"><SPAN class="p20 ft39">CJV NL BILFINGER BERGER PEAB HB</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p21 ft39">429 603 783</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p220 ft39">2%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p20 ft39">STRUKTON RAIL AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p21 ft39">416 277 618</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p220 ft39">2%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td67"><SPAN class="p20 ft39">ODEN ANLÄGGNINGSENTREPRENAD AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p21 ft39">318 275 988</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p220 ft39">1%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td67"><SPAN class="p20 ft39">Övriga</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p21 ft39">6 349 424 996</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p220 ft39">24%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td70"><SPAN class="p20 ft16">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td71"><SPAN class="p21 ft16">26 910 846 025</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td72"><SPAN class="p220 ft16">100%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft15">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33945x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p18 ft26">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft7">I tabell 3.2 framgår att SVEVIA, PEAB, Skanska, NCC och Infranord dominerar anläggningsbranschen när det gäller väginvesteringar, investeringar i banvallar, underhåll, tunnel och underhållsbeläggningar.</P>
<P class="p223 ft47">När det gäller <NOBR>BEST-området</NOBR> (bana, el, signal samt tele) dominerar det statliga företaget Infranord med en marknadsandel på omkring 50 procent när det gäller investering och underhåll. De främsta utmanarna under de senaste åren är Balfour Beatty Rail AB med cirka 20 procent inom investering och Strukton Rail AB med cirka 20 procent inom drift och underhåll. Konkurrensen är mindre inom <NOBR>BEST-området</NOBR> än inom anläggningsentreprenader även om intresset från nya aktörer ökat.<SPAN class="ft67">8</SPAN></P>
<P class="p224 ft7">Inom vägområdet har antalet anbudslämnare på investeringar minskat från i medeltal ungefär fyra 2010 till ungefär tre 2011.</P>
<P class="p225 ft27">Inom järnvägsområdet har antalet anbudslämnare inom <NOBR>mark- /anläggningsinvesteringar</NOBR> ökat något från 2010 och ligger 2011 på i medeltal tre. Vad gäller <NOBR>BEST-investeringar</NOBR> har antalet anbudslämnare i medeltal ökat något och ligger 2011 på drygt två.</P>
<P class="p225 ft7">Planering och projektering av vägar och järnvägar upphandlas av Trafikverket för drygt fyra miljarder kronor per år. De största</P>
<P class="p226 ft63"><SPAN class="ft62">8 </SPAN>Marknadsanalys, Anläggningsmarknadens prisutveckling, Underlagsrapport till ”Förslag till Nationell plan för transportsystemet”, <NOBR>(2009-06-17),</NOBR> Banverket, Vägverket, m.fl.</P>
<P class="p227 ft15">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33946x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft7">leverantörerna av tekniska konsulttjänster är, i storleksordning: Vectura (sammanslagning av tidigare Vägverket Konsult och Banverket Projektering), SWECO, WSP, Ramboll, Tyréns, ÅF, Bombardier, COWI, Infranord och Atkins Sverige AB.</P>
<P class="p228 ft11"><SPAN class="ft11">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft35">Fler utländska företag på anläggningsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p229 ft27">Det finns ett tiotal utländska aktörer som är aktiva och lämnar anbud i Sverige. De har under de senaste åren varit framgångsrika och räknar kontinuerligt hem stora investeringskontrakt.</P>
<P class="p62 ft7">Om man studerar stora projekt förändras också sammansättningen av leverantörerna jämfört med om man utgår från samtliga entreprenader oavsett storlek.</P>
<P class="p104 ft7">Under 2010 upphandlade Trafikverket 31 entreprenader med en anbudssumma överstigande 100 miljoner kronor. Den sammanlagda kontraktssumman för dessa var 7 958 miljoner kronor.<SPAN class="ft36">9 </SPAN>Vilka företag som slöt kontrakt för <NOBR>anläggnings-,</NOBR> BEST/järnvägs- och installationsentreprenader och respektive andel av den totala kontraktssumman framgår av tabell 3.4</P>
<P class="p65 ft27">Vid de 31 entreprenadupphandlingarna lämnades i genomsnitt 3,7 anbud per upphandling. Utländska anbudsgivare eller anbudsgivare med utländska ägare deltog i 71 procent av upphandlingarna.</P>
<P class="p62 ft7">Under 2010 och 2011 har utländska företag fått kontrakt för flera stora projekt. Ett aktuellt exempel är att danska Pihl tillsammans med två tyska bolag i februari 2011 tilldelades kontraktet för att bygga en bro över Sundsvallsfjärden, som en del av projektet E4 Sundsvall.</P>
<P class="p230 ft63"><SPAN class="ft62">9 </SPAN>Marknadssituationen Entreprenadupphandlingar Stora projekt, Trafikverket, rev. <NOBR>2011-01-</NOBR> 13, Entreprenadupphandlingar > 100 miljoner slutförda senaste 12 månaderna.</P>
<P class="p158 ft15">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33947x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr13 td73"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td62"><SPAN class="p18 ft26">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td74"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td75"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td76"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft69"><SPAN class="ft68">Källa</SPAN>: Marknadssituationen Entreprenadupphandlingar Stora projekt, Trafikverket, rev. 2011 <NOBR>-01-13,</NOBR> Entreprenadupphandlingar > 100 miljoner slutförda senaste 12 månaderna.</P>
<P class="p232 ft7">Ett annat exempel är Citybanan i Stockholm. Den enskilt största entreprenaden i bygget av Citybanan, Norrströmsentreprenaden med Station Stockholm City, utförs av NCC och är ett kontrakt värt 1,5 miljarder kronor. Peab har ett mindre kontrakt. De övriga av Citybanans kontrakt har gått till de tyska företagen Züblin och Bilfinger Berger, till danska Pihl samt till Oden, som ägs av österrikiska Strabag. Züblin är entreprenör för Södermalmstunneln. Sänktunneln Söderström byggs av ett konsortium mellan Züblin och Pihl. Bilfinger Bergers entreprenad Odenplan och Vasatunneln är ett kontrakt värt 1,1 miljarder kronor. Järnvägsbron över Årsta spårområde byggs av Pihl.</P>
<P class="p233 ft7">Däremot lämnade inget utländskt storbolag anbud på väg 50 <NOBR>Motala–Mjölby.</NOBR> NCC fick där totalentreprenaden som inkluderar ett <NOBR>20-årigt</NOBR> underhållsåtagande.</P>
<P class="p234 ft7">En fråga som diskuterats vid flera av kommitténs möten och seminarier är arbetstidernas förläggning och maskinutnyttjande.</P>
<P class="p235 ft8">Det finns exempel där utländska företag arbetat treskift <NOBR>sex–sju</NOBR> dagar i veckan, medan de svenska entreprenörerna av tradition</P>
<P class="p236 ft15">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33948x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft7">jobbar ett skift fem dagar i veckan. Arbetskraftskostnaden per timme torde bli högre om man jobbar treskift. Men effekten blir också att maskinerna används kanske <NOBR>140–150</NOBR> timmar i veckan i stället för 30.</P>
<P class="p228 ft11"><SPAN class="ft11">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft35">Trafikverket vill förbättra konkurrensen</SPAN></P>
<P class="p237 ft7">Trafikverket har i dag en mängd krav (kravdokument) i sina upphandlingar. Kraven kan verka konkurrenshämmande och kan utgöra barriärer för såväl utländska aktörer som inhemska små företag. Detta är en fråga som behandlas i de produktgenomgångar som görs inom <NOBR>PIA-projektet<SPAN class="ft36">10</SPAN>.</NOBR> Marknadsanalyser genomförs också av projektets kategoriteam.</P>
<P class="p77 ft7">Nationella och regionala leverantörsdagar anordnas med syfte att marknadsföra Trafikverket och de möjligheter som finns när det gäller att lämna anbud.</P>
<P class="p62 ft7">Kommande upphandlingar marknadsförs även via den upphandlingstidplan som publiceras på www.trafikverket.se</P>
<P class="p90 ft27">Trafikverket har ett pågående handlingsprogram med syfte att skapa en effektiv och väl fungerande europeisk leverantörsmarknad för att stärka trenden med ökat utländskt deltagande vid upphandlingar. Motivet är både att förbättra konkurrensen och att få in kompetens och kapacitet som det råder brist på i Sverige.</P>
<P class="p180 ft27">Ett arbetssätt är även att indela eller ”paketera” entreprenaderna i de stora projekten så att de blir intressanta för de utländska företagen. Enligt Trafikverket är de utländska bolagen främst intresserade av stora broar och tunnlar med kontrakt över 300 miljoner kronor. De lockas av jobb med många arbetstimmar och korta sträckor, med mycket betongjobb och där specialmaskiner används.</P>
<P class="p238 ft7">Trafikverket marknadsförs under <NOBR>2011–2013</NOBR> som beställare gentemot utländska leverantörer vilket syftar till att främja utländska investeringar och etableringar i Sverige. Trafikverket har under 2011 besökt handelskammare alternativt ambassader i Tjeckien, Storbritannien, Tyskland, Spanien samt Österrike för att attrahera fler utländska leverantörer.</P>
<P class="p173 ft20">Trafikverket har översatt sin upphandlingstidsplan till engelska, vad gäller entreprenader över 50 miljoner SEK och projekteringsuppdrag över 10 miljoner kronor. Syftet är att attrahera både större</P>
<P class="p158 ft39"><SPAN class="ft37">10 </SPAN>Trafikverkets projekt ”Produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen”.</P>
<P class="p158 ft15">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33949x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p18 ft26">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p239 ft7">och mindre utländska företag. Verket mäter också antalet utländska företag som lämnar anbud vid upphandlingarna.</P>
<P class="p51 ft7">Konkurrensen inom <NOBR>BEST-arbeten</NOBR> (bana, el, signal och tele) anses låg. Det gäller både investering, drift och underhåll. Det statliga företaget Infranord har en dominerande ställning, speciellt inom drift och underhåll. Trafikverket har påbörjat en översyn av marknadens förutsättningar och vilka åtgärder från Trafikverket som kan vara aktuella. Under våren 2012 träffar Trafikverket ett antal medelstora tyska järnvägsföretag.</P>
<P class="p240 ft7">Trafikverket har även upprättat en engelskspråkig hemsida där det finns en specifik <NOBR>e-postadress</NOBR> (supplier@trafikverket.se) för direktkontakt. En engelsk version av kommande upphandlingar publiceras även på sidan.</P>
<P class="p175 ft7">Under 2011 har man inom ramen för projekt SISU 2013<SPAN class="ft36">11 </SPAN>genomfört följande:</P>
<P class="p241 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft24">Tagit fram en ramavtalsprocess för att hantera 800 ramavtal samt etablerat en ramavtalsorganisation.</SPAN></P>
<P class="p242 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Inrättat ett inköpsråd samt en inköpskommitté. Upphandlingar över 300 miljoner kronor ska presenteras för inköpsrådet och upphandlingar över 500 miljoner kronor ska presenteras för inköpskommittén.</SPAN></P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Infört en gemensam mall för Trafikverkets förfrågningsunderlag.</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">Tagit fram ett internt utbildningspaket inom upphandling.</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Skapat en gemensam utvärderingsmodell för anbud.</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Inrättat en statistik- och rapportdatabas för upphandling.</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">Skapat en Beställar- och Upphandlarstrategi.</SPAN></P>
<P class="p243 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Besökt handelskammare/ambassader i Tjeckien, Storbritannien, Tyskland, Spanien samt Österrike för att attrahera fler utländska leverantörer.</SPAN></P>
<P class="p244 ft7">Ett tvärfunktionellt team har påbörjat arbetet med en långsiktig upphandlingsplanering i samverkan mellan den centrala funktionen Strategiskt inköp och upphandling samt verksamhetsområdena Samhälle, Investering och Trafik.</P>
<P class="p50 ft47">Planering pågår för upphandling av ett nytt beställningssystem. Syftet är att systemet ska stödja både strategiskt, taktiskt och operativt inköpsarbete. Här blir det möjligt att följa en upphandling från beställning till fakturahantering och uppföljning.</P>
<P class="p17 ft39"><SPAN class="ft37">11 </SPAN>”Strategiskt Inköp, Strategisk Upphandling”.</P>
<P class="p143 ft15">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33950x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft44"><SPAN class="ft33">3.4</SPAN><SPAN class="ft43">Mindre företags synpunkter på beställarens arbetssätt</SPAN></P>
<P class="p126 ft27">För att fånga de mindre och medelstora företagens åsikter i frågor som rör de statliga beställarnas agerande i samband med upphandlingar av entreprenadtjänster har en särskild enkät genomförts. Enkäten har riktats till de mindre och medelstora entreprenadföretagen i anläggningsbranschen.<SPAN class="ft61">12 </SPAN>Svarsfrekvensen i enkäten har varit låg eller cirka 14 procent. Av totalt 135 företag har endast 19 svarat på frågorna i enkäten. Det finns trots det skäl att publicera resultatet av enkäten och dra några försiktiga slutsatser eller åtminstone formulera väsentliga frågeställningar att gå vidare med.</P>
<P class="p238 ft7">Av de svarande företagen har drygt tio en omsättning mellan fem och 15 miljoner kronor årligen och ett par företag mellan 25 och 50 miljoner kronor. Resterande företag har omsättningar under fyra miljoner kronor per år. Fem av företagen har fler än 10 anställda. Huvudparten av övriga företag har mellan fem – tio anställda och några enbart en anställd. Två tredjedelar av företagen uppger att de deltar i offentliga upphandlingar, vilket innebär att en tredjedel inte gör det.</P>
<P class="p91 ft7">Några resultat från enkäten:</P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Kunskap om förestående upphandlingar inhämtas från flera källor. Direktkontakt från upphandlande enhet är mest frekvent följt av annonsering i annonsdatabaser. Ombud och bevakningstjänster används i begränsad utsträckning.</SPAN></P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Drygt 70 procent av företagen anser att man får tillräckligt med tid för att utarbeta och lämna anbud utifrån det förfrågningsunderlag som återfinns i upphandlingen.</SPAN></P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Hälften av enkätföretagen anser att det föreligger ett tillräckligt utrymme för produktionsplanering och resursanskaffning, m.m. inför påbörjandet av entreprenaden.</SPAN></P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">När det gäller sluttidpunkten i förhållande till tilldelningsbeslutet anser två tredjedelar att tiden inte är tillräcklig.</SPAN></P>
<P class="p196 ft8"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft55">De administrativa beskrivningarna är för flertalet företag begripliga. Företagen uppger till lika stor andelar att de tekniska beskrivningarna är svåra att begripa som att de är begripliga.</SPAN></P>
<P class="p246 ft68"><SPAN class="ft70">12 </SPAN>Mindre och medelstora <NOBR>entreprenad-företags</NOBR> åsikter om den offentliga sektorns upphandlingar av entreprenadtjänster, <SPAN class="ft69">rapport från Bengt Jäderholm Konsult, 10 april 2012.</SPAN></P>
<P class="p247 ft15">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p18 ft26">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p248 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft40">Knappt hälften av företagen anser att </SPAN><NOBR>skall-kraven</NOBR> är rimliga i ljuset av vilka uppdrag det är fråga om. Samtidigt kan konstateras att det är en större andel av företagen som inte kan åta sig uppdragen till följd av <NOBR>skall-kraven,</NOBR> än den andel som anser kraven rimliga.</P>
<P class="p241 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">75 procent av de som svarat är beredda att åta sig totalentreprenader.</SPAN></P>
<P class="p170 ft7">Mot bakgrund av att svarsfrekvensen i enkäten är låg blir analysen av enkätsvaren av nödvändighet mycket försiktig.</P>
<P class="p84 ft7">Däremot är det möjligt att formulera en del hypoteser som kan bli föremål för framtida undersökningar och som i det sammanhanget kan antas eller förkastas.</P>
<P class="p168 ft27">Entreprenadverksamhet är regelmässigt <NOBR>kund-order-styrd.</NOBR> Hur den offentlige beställaren agerar får stort genomslag på marknaden och bestämmer i hög grad villkoren för företagen. Det gäller särskilt de som är starkt knutna till anläggningssektorn. Vanliga inslag i branschens struktur är att företagen både uppträder som huvudentreprenör och underentreprenör, att de flesta företag undviker att ha egna fasta resurser utan nyttjar inhyrda resurser både vad gäller arbetskraft och maskiner samt att företagsstrukturen innehåller några stora och ett stort antal små företag.</P>
<P class="p249 ft8">De mindre och medelstora företagen som svarat på denna enkät är till betydande delar positivt inställda till totalentreprenader och åtar sig gärna sådana uppdrag. Företagen är också positivt inställda till åtgärder som innebär att de på ett bättre sätt än hittills kan påverka sitt eget resursutnyttjande. S.k. serieupphandlingar och kombinatoriska upphandlingar välkomnas. Dessa åtgärder välkomnas också av större företag. Det är mot den bakgrunden förståeligt att de mindre och medelstora företagen i relativt stor utsträckning anser tiden för knapp mellan tilldelningsbeslut och planerad byggstart resp. byggslut. Det finns skäl att närmare undersöka om denna iakttagelse är generellt giltig för de mindre och medelstora företagen. Om så skulle vara fallet finns starka skäl att låta marknaden få och ha ett större inflytande över ”var” i meningen i vilken ordning kontrakterade uppdrag ska genomföras och på motsvarande sätt exakt ”när” inom den kontrakterade perioden uppdragen ska påbörjas och slutföras. Det är också ett skäl att ha betydligt större framförhållning i upphandlingarna av objekt som passar väl för mindre och medelstora företag.</P>
<P class="p250 ft15">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft7">Förfrågningsunderlagets tekniska och administrativa föreskrifter samt <NOBR>skall-kravens</NOBR> innehåll och kvantitet utgör påtagliga hinder för de mindre och medelstora företagens vilja och förmåga att delta i konkurrensen om uppdragen och kontrakten. Förfrågningsunderlagens omfattning har ökat med åren och antalet <NOBR>skall-krav</NOBR> förefaller ha vuxit i omfattning. Det finns en risk att omfattningen och beskrivningarna av de tekniska och administrativa föreskrifterna samt innebörden och mängden <NOBR>skall-krav</NOBR> begränsar konkurrensen så mycket att förmodade vinster av föreskrifterna och <NOBR>skall-kraven</NOBR> kan gå förlorade genom minskad konkurrens. Det finns anledning att närmare undersöka vad som framstår som hinder i föreskrifterna och <NOBR>skall-kraven</NOBR> för att få kunskap om förhållandena och om den risk som här har identifierats är av betydelse eller inte.</P>
<P class="p251 ft21">Rekommendationer i studien</P>
<P class="p252 ft27">Den analys som gjorts på grundval av enkätsvaren reser ytterligare frågor, men ger också stöd för några tidigare formulerade hypoteser. Trafikverksutredningen (Dir. 2008:90) föreslog att de statliga beställarna som skulle ”förenkla och standardisera upphandlingsunderlagen för att minska transaktionskostnaderna i syfte att stimulera flera mindre och medelstora företag att lämna anbud”.</P>
<P class="p253 ft7">Den rekommendationen bör upprepas.</P>
<P class="p62 ft7">I övrigt är det angeläget att skaffa kunskaper om de mindre och medelstora företagens åsikter om offentliga upphandlingar. Mot den bakgrunden föreslås följande:</P>
<P class="p254 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Gör årliga undersökningar om de mindre och medelstora anläggningsföretagens åsikter om offentliga upphandlingar.</SPAN></P>
<P class="p95 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Komplettera dessa med undersökningar om de stora företagens åsikter.</SPAN></P>
<P class="p95 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Följ särskilt upp företagens åsikter om förfrågningsunderlagens begriplighet och ändamålsenlighet.</SPAN></P>
<P class="p81 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Fördjupa kunskapen om enkätresultaten med djupintervjuer av ett urval företag.</SPAN></P>
<P class="p255 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Låt också företrädare för de stora beställarna inom den offentliga sektorn jämte ett urval av företrädare kommuner och kommunala bolag analysera och kommentera enkätresultaten.</SPAN></P>
<P class="p256 ft15">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33953x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p18 ft26">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p257 ft7">Undersökningarna bör göras av någon oberoende instans, som är fri från partsintressen.</P>
<P class="p258 ft33"><SPAN class="ft33">3.5</SPAN><SPAN class="ft34">Tillämpade affärsformer och standardavtal</SPAN></P>
<P class="p259 ft20">Valet av affärsform är centralt för att Trafikverket ska agera affärsmässigt i sin beställaruppgift. Valet påverkar leverantörsmarknaden i stort dvs. entreprenörer, konsulter och materialleverantörer. Valet av affärsform och kontraktens utformning är avgörande för utvecklingen av branschens produktivitet och innovationsförmåga. Som bakgrund till den fortsatta framställningen ges därför en beskrivning av affärsformer.</P>
<P class="p260 ft39"><SPAN class="ft38">Källa</SPAN>: Trafikverket, TDOK 2010:238.</P>
<P class="p261 ft7">Affärsformerna för entreprenader; upphandlingsförfarande, entre- <NOBR>prenad-,</NOBR> ersättnings- och samarbetsformer ska analyseras och värderas utifrån projektets förutsättningar och läget på leverantörsmarknaden.</P>
<P class="p262 ft7">Trafikverket tillämpar entreprenadformer definierade av Byggandets Kontraktskommitté, BKK. Man använder <SPAN class="ft21">Allmänna bestämmelser för Utförandeentreprenad </SPAN>(AB04) respektive <SPAN class="ft21">Allmänna bestämmelser för Totalentreprenad </SPAN>(ABT06). Dessa är s.k. standardavtal som tillämpas brett i byggbranschen. Syftet med dessa är bl.a. att minska transaktionskostnaderna för att upprätta ett specifikt avtal och att öka säkerheten och förutsägbarheten vad gäller innehållet i ett specifikt avtal. För att ett standardavtal skall bli gällande i ett avtal måste det åberopas.</P>
<P class="p263 ft15">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft7">För projekteringsuppdrag avses med affärsform en kombination av upphandlingsförfarande, ersättnings- och samverkansform samt uppföljning.</P>
<P class="p264 ft7">Som grund för projekteringsuppdrag tillämpas standardavtalet</P>
<P class="p265 ft21">Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet <SPAN class="ft7">av år 2009 (ABK 09). Även ABK 09 är framtaget av Byggandets Kontaktkommitté, där Trafikverket ingår. Trafikverket har därmed ställt sig bakom bestämmelserna och åtagit sig att följa dem.</SPAN></P>
<P class="p228 ft11"><SPAN class="ft11">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft35">Upphandlingsförfarande</SPAN></P>
<P class="p64 ft7">Vid offentlig upphandling finns ett antal grundprinciper som måste följas vid alla upphandlingar. Den upphandlande enheten (beställaren) ska göra bedömningar och fatta beslut utifrån de kriterier som förfrågningsunderlaget anger. Beställaren ska ta till vara de möjligheter som finns att utnyttja konkurrens, vilket bland annat innebär att den upphandlande enheten inte får ställa krav som är konkurrensbegränsande.</P>
<P class="p104 ft7">Val av anbudsgivare baseras antingen på lägsta pris eller på det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. I det senare fallet sker anbudsvärderingen även utifrån utvärderingskriterier som är kopplade till det som upphandlas.</P>
<P class="p65 ft27">Trafikverket upphandlar i dag enligt två olika upphandlingslagar, LOU (2007:1091) – lag om offentlig upphandling (vägprojekt) och LUF (2007:1092), lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (järnvägsprojekt).</P>
<P class="p65 ft20">När upphandlingen avser kontrakt som rör både väg och järnväg ska de bestämmelser användas som gäller för den verksamhet som kontraktet huvudsakligen avser. En överviktsprincip ska alltså tillämpas varvid kontraktets värde ska vara avgörande för vilken lagstiftning som ska tillämpas. Om det inte går att avgöra vilken verksamhet kontraktet huvudsakligen avser ska LOU användas.</P>
<P class="p266 ft15">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33955x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p18 ft26">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft11"><SPAN class="ft11">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft35">Entreprenadformer</SPAN></P>
<P class="p268 ft7">Byggandets Kontraktskommitté, BKK, har definierat entreprenadformer som tillämpas för byggentreprenader; Allmänna bestämmelser för Utförandeentreprenad (AB04) respektive Totalentreprenad (ABT06). Dessa är s.k. standardavtal.</P>
<P class="p52 ft7">I en <SPAN class="ft21">utförandeentreprenad </SPAN>har beställaren ansvar för projekteringen och beskriver i den tekniska specifikationen en teknisk lösning, dvs. konstruktion, utförande, material och varor. Beställaren ska därmed beskriva arbetena i sin helhet. Normalt upprättas de tekniska beskrivningarna enligt <NOBR>AMA-systemet.<SPAN class="ft36">13</SPAN></NOBR></P>
<P class="p50 ft8">I en <SPAN class="ft45">totalentreprenad </SPAN>har entreprenören ansvar för projekteringen, dvs. den tekniska lösning som ska uppfylla de funk- <NOBR>tions-/prestandakrav</NOBR> som anges i beställarens tekniska specifikation. En totalentreprenad, som normalt innefattar projektering och byggande, kan kompletteras med ett längre underhållsåtagande och ibland även driftverksamhet. Detta görs bland annat för att entreprenören ska tänka mera långsiktigt i sitt val av teknisk lösning. Dessa entreprenader kallas totalentreprenad med (drift- och) underhållsåtagande. Detta innebär att entreprenaden får en lång kontraktstid men att garantitiden utgår.<SPAN class="ft48">14</SPAN></P>
<P class="p182 ft7">Ekonomisk, teknisk, och utförandemässig risk bör bäras av den som har bäst förutsättningar att minimera/hantera risken.<SPAN class="ft36">15</SPAN></P>
<P class="p51 ft7">I en utförandeentreprenad väljer beställaren den tekniska lösningen och bär därmed även risken för funktionen. Vid en totalentreprenad väljer entreprenören den tekniska lösningen och bär därmed ansvar för funktionen.</P>
<P class="p269 ft51"><SPAN class="ft49">13</SPAN><NOBR><SPAN class="ft50">AMA-systemet</SPAN></NOBR> (Allmän material- och arbetsbeskrivning) används vid bygganläggningsentreprenader. Det är AMA Anläggning tillsammans med AMA AF som används i Trafikverkets entreprenader. (AMA består av fem delar för tekniska beskrivningar; Anläggning, Hus, VVS, Kyl och El samt administrativa föreskrifter i AMA AF, AF Konsult och AF Köp). AMA används som underlag vid upprättande av tekniska beskrivningar för utförandet och förenklar beställarens arbete med att formulera krav på den färdiga produkten och dess olika delar genom att ange ett antal olika ”standardutformningar”. Dessa anges i anbudsunderlaget och ingår i det avtal som tecknas för genomförandet.</P>
<P class="p134 ft51"><SPAN class="ft49">14</SPAN><SPAN class="ft50">TDOK 2010:238 Riktlinje Val av affärsform för entreprenader i Trafikverkets investeringsverksamhet, Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p270 ft39"><SPAN class="ft49">15</SPAN><SPAN class="ft66">Risk är sannolikheten för att någonting kommer att hända som har en motsatt påverkan på människor, anläggningar eller byggnader, utrustning, ekonomi och miljö än vad som är önskvärt samt konsekvenserna av denna påverkan. (SKL)</SPAN></P>
<P class="p271 ft15">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33956x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft27">Valet av entreprenadform ska inte göras med syfte att föra över risker på entreprenören som beställaren är mer lämpad att ta ansvar för. Den risk som förs över på entreprenören ska vägas mot de möjligheter som ges till entreprenören vid en totalentreprenad.</P>
<P class="p77 ft7">Ett exempel på parameter som bör beaktas är vem som bär risk för geotekniska tolkningar. Här bör man beakta det faktum att respektive part ansvarar för det underlag man tillhandahåller.</P>
<P class="p65 ft27">De två entreprenadformerna, som i huvudsak reglerar ansvaret mellan beställare och entreprenör, ska tillämpas på alla olika typer av entreprenader. <NOBR>Bygg-,</NOBR> <NOBR>underhålls-,</NOBR> <NOBR>drift-,</NOBR> <NOBR>beläggnings-,</NOBR> grund- <NOBR>läggnings-,</NOBR> bergentreprenader är exempel på benämningar som mera talar om uppdraget eller kontraktsföremålet än ansvarsfördelningen.</P>
<P class="p62 ft7">Däremot är exempelvis delade entreprenader och generalentreprenader en beskrivning av avtalsförhållandena som både kan förekomma i utförande- och totalentreprenadformerna.</P>
<P class="p66 ft20">I en delad entreprenad har beställaren delat upp uppdraget mellan flera entreprenörer och har flera avtalsparter. Beställaren själv får då ta ett samordningsansvar. En delad entreprenad kan ge mindre entreprenörer och nischföretag större möjlighet att delta i större uppdrag. Det kan stimulera marknaden och ge ökad konkurrens.</P>
<P class="p136 ft15">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<P class="p3 ft16">SOU 2012:39 Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</P>
<P class="p83 ft7">Samtidigt kan det innebära en större samordningsinsats från beställaren.</P>
<P class="p84 ft7">I en generalentreprenad har generalentreprenören ett ansvar för att upphandla och samordna övriga entreprenörer, som då blir underentreprenörer till generalentreprenören.</P>
<P class="p69 ft7">Samordnad generalentreprenad innebär att beställaren endast har ett avtal med en entreprenör ”generalentreprenören”. I en samordnad (delupphandlad) generalentreprenad kan beställaren ha skrivit flera avtal med entreprenörer men har då överlåtit dessa avtal till generalentreprenören.</P>
<P class="p273 ft11"><SPAN class="ft11">3.5.3</SPAN><SPAN class="ft35">Ersättningsformer</SPAN></P>
<P class="p138 ft7">Ersättningsformerna skiljer sig åt mellan entreprenader och projekteringsuppdrag.</P>
<P class="p53 ft21">Entreprenader</P>
<P class="p199 ft7">Ersättningsformen är ofta nära knuten till entreprenadformen där fast pris är mer vanligt vid totalentreprenader. Mängdreglerade avtal med fasta <NOBR>à-priser</NOBR> förekommer i utförandeentreprenader.</P>
<P class="p274 ft7">Fast pris</P>
<P class="p177 ft7">Fast pris ger per automatik en drivkraft för entreprenören att göra arbetet till så låg kostnad som möjligt för att därigenom öka sin marginal mot offererat pris. För att få ett rättvisande fast pris bör entreprenaden vara tydlig och därmed kalkylerbar. Innehåller den oförutsägbarheter som innebär risker för entreprenören kommer entreprenören att lägga på en riskpremie i sitt pris.</P>
<P class="p17 ft7"><NOBR>A-pris</NOBR></P>
<P class="p275 ft27">Mängdreglerade avtal är vanligt vid utförandeentreprenader. De rörliga mängderna gör att entreprenören kan känna sig trygg i att få betalt för utfört arbete och arbetet regleras utifrån fasta <NOBR>à-priser.</NOBR> Även vid fastprisavtal går det att i anbudsskedet inhämta relevanta <NOBR>à-priser</NOBR> för <NOBR>ÄTA-arbeten</NOBR> – t ex sådant som är konsekvenser av konstaterade lämnade felaktiga uppgifter av beställaren så att reglering kan ske. <NOBR>A-priserna</NOBR> bör då vara mängsatta utifrån trolig omfattning då</P>
<P class="p276 ft7">”nollmängder” kan leda till spekulation.</P>
<P class="p193 ft15">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33958x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft7">Löpande räkning enligt självkostnadsprincipen</P>
<P class="p277 ft8">Löpande räkning är mer ovanligt men förekommer bland annat där entreprenaden har ett så komplext innehåll att omfattningen är svår att prissätta. Löpande räkning enligt självkostnadsprincipen innebär att entreprenören får betalt mot verifierade kostnader. Entreprenörsarvodet och overhead tillkommer som en fast del eller som en procentsats på de verifierade kostnaderna.</P>
<P class="p278 ft20">Löpande räkning innebär att entreprenören inte tar någon risk. Risken bärs i stället av beställaren. Det är en ersättningsform som är svår för beställaren att ha kontroll över. Den kräver en stor arbetsinsats för att hantera alla fakturor och verifikat som förs vidare på beställaren. Beställaren måste vara aktiv i entreprenadarbetet för att säkerställa att entreprenören arbetar effektivt och man bör skapa en väl fungerande administration för hantering av sådana kostnader. Löpande räkning bör kombineras med ett incitament.</P>
<P class="p279 ft7">Incitament</P>
<P class="p280 ft7">Ett sätt att skapa ekonomiska drivkrafter i en entreprenad är att ha en incitamentsmodell. Incitament för att nå mål är i många fall mer effektivt än viten för inte fullgjorda åtaganden.</P>
<P class="p66 ft7">Incitament kan innebära att avtalet har en modell för att fördela eventuell förtjänst eller ökad kostnad mellan beställare och entreprenör i förhållande till ett resultat, exempelvis ett riktpris.</P>
<P class="p62 ft7">Man kan skapa incitament för att nå olika projektmål, exempelvis incitament för att klara del- eller sluttider eller incitament för att nå <NOBR>trafiksäkerhets-,</NOBR> arbetsmiljö- eller miljömål. Incitamentets storlek bör stå i relation till den nytta som skapas.</P>
<P class="p63 ft21">Projekteringsuppdrag</P>
<P class="p229 ft8">Det finns två alternativa ersättningsformer enligt ABK 09, rörligt arvode och fast arvode. En kommentar som finns i ABK 09, 6 kap. 2 § öppnar dock för möjligheten till andra ersättningsformer.<SPAN class="ft48">16</SPAN></P>
<P class="p77 ft7">”Parterna kan överenskomma om andra former för beräkning av arvodet. Sådana former kan vara incitaments- eller bonusbaserade, relaterade till uppställda mål, uppnådda resultat eller prestation, eller på annat sätt överenskomna utifrån ansvarstagande och riskfördelning.”</P>
<P class="p281 ft71"><SPAN class="ft37">16 </SPAN><SPAN class="ft53">Riktlinje </SPAN>Val av affärsform för projekteringsuppdrag i Trafikverkets investeringsverksamhet</P>
<P class="p282 ft39">TDOK 2011:237.</P>
<P class="p158 ft15">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p18 ft26">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p283 ft7">Fast arvode</P>
<P class="p177 ft7">Fast arvode lämpar sig för de uppdrag eller delar av uppdrag vars omfattning är väl definierad. En förändring i omfattningen justeras i enlighet med ABK 09 och leder till ett nytt fast arvode.</P>
<P class="p71 ft7">Ersättningsmodellen kan leda till:</P>
<P class="p111 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft24">effektiviserad projekteringsprocess,</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">enklare styrning och uppföljning,</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">minimering av konsultens insats,</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">lågt incitament till kreativitet,</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">diskussioner om uppdragets innehåll.</SPAN></P>
<P class="p284 ft7">Rörligt arvode</P>
<P class="p177 ft7">Rörligt arvode lämpar sig för de uppdrag eller delar av uppdrag som innehåller kreativa delar, exempelvis utredningsfas, eller komplexa utredningar. Perioden bör inte vara för utdragen då det försvårar styrning och uppföljning. Större uppdrag bör därför brytas ner i arbetspaket.</P>
<P class="p110 ft7">Ersättningsmodellen kan leda till:</P>
<P class="p111 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft24">ökad vilja till kreativitet,</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">ökad volym på uppdraget,</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">svårare styrning och uppföljning.</SPAN></P>
<P class="p284 ft7">Kombinationer av fast och rörligt arvode</P>
<P class="p285 ft7">Med utgångspunkt från de ersättningsformer som beskrivs ovan finns möjligheten att göra kombinationer. T ex kan en inledande utredningsfas ersättas med rörligt arvode med incitament för att därefter gå över i ett fast arvode under genomförandefasen.</P>
<P class="p274 ft7">Incitament</P>
<P class="p286 ft7">Incitament används för att skapa drivkrafter för att nå ett eftersträvat resultat. Incitament ska användas där beställaren och den projekterande konsulten kan påverka utfallet.</P>
<P class="p69 ft7">Incitament bör regleras inom närtid. Om incitament är kopplat till den totala anläggningskostnaden bör detta värderas vid projekteringsuppdragets avslut enligt spelregler som satts upp i förfrågningsunderlaget.</P>
<P class="p287 ft15">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft7">Viten</P>
<P class="p280 ft7">De viten som formuleras i kontraktet ska vara väl avvägda och befogade. Det är dessutom en nödvändighet att viten utkrävs när kravet inte uppfylls. En förutsättning är dock, om vitet avser leveranstid, att konsulten fått nödvändiga besked och underlag från beställaren.</P>
<P class="p288 ft7">Självkostnad med fast vinstdel</P>
<P class="p280 ft7">Detta är en ersättningsform som för Trafikverket är oprövad men som kan lämpa sig för uppdrag där omfattningen är otydlig.</P>
<P class="p62 ft7">Självkostnaden skiljs ut från vinsten och <NOBR>overhead-kostnader</NOBR> där vinsten och <NOBR>overhead-kostnaden</NOBR> redovisas som en totalsumma i anbudet. Konstruktionen innebär att konsulten hela tiden får täckning för sina kostnader men att vinstmarginalen på uppdraget minskar med ökat antal timmar.</P>
<P class="p228 ft11"><SPAN class="ft11">3.5.4</SPAN><SPAN class="ft35">Samverkan</SPAN></P>
<P class="p289 ft7">Med samverkan avses parternas sätt att förhålla sig till varandra. Utökad samverkan enligt FIA:s modell beskriver umgänget,</P>
<P class="p290 ft27">gemensam risk- och konflikthantering mellan parterna i ett kontrakt. Nivå 1 utgör grunderna i ett affärsmässigt förhållningssätt och</P>
<P class="p291 ft7">eftersträvas i alla Trafikverkets projekt. Det stödjer förtroendeuppbyggnad och arbetsmotivation samt förebygger konflikter.</P>
<P class="p60 ft7">Nivå 2 är valbar och ger ytterligare strukturelement som i första hand är avsedda för mer komplicerade och/eller stora entreprenader och projekteringsuppdrag.</P>
<P class="p77 ft22">Utökad Samverkan kan och ska kunna kombineras med alla förekommande <NOBR>entreprenad-,</NOBR> ersättnings- och upphandlingsförfaranden med gällande regelverk.</P>
<P class="p292 ft11"><SPAN class="ft11">3.5.5</SPAN><SPAN class="ft35">Uppföljning av projekteringsuppdrag</SPAN></P>
<P class="p237 ft22">För att få en bra ekonomisk styrning ska parterna följa det regelverk som ABK 09 utgör och löpande följa upp projektets framdrift. Det innebär att båda parter bl.a. har ansvar för:</P>
<P class="p293 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">att reglera budget/fast arvode vid ändring av uppdraget,</SPAN></P>
<P class="p80 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">att reglera tid vid ändring av uppdraget,</SPAN></P>
<P class="p80 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">att beställning av ändring av uppdraget sker skriftligt,</SPAN></P>
<P class="p114 ft15">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p18 ft26">Anläggningsmarknaden och konkurrenssituationen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">att konsulten kompenseras om beställaren inte lämnar besked eller underlag i tid,</SPAN></P>
<P class="p295 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">att konsulten inte ersätts för att rätta egna fel.</SPAN></P>
<P class="p296 ft7">Uppföljningen är central i beställarens roll och avgörande för möjligheten att uppnå rätt resultat till rätt kostnad och i tid. Valet av uppföljningsmetod bör redovisas i förfrågan eftersom den ställer krav på konsultens redovisning av t ex framdrift och nedlagd tid. En viss flexibilitet är nödvändig för att anpassa uppföljningen till konsultens arbetssätt och systemstöd. Uppföljningen ska även ta hänsyn till beställarens eget arbete såsom besked och underlag till konsulten.</P>
<P class="p297 ft15">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<P class="p298 ft6"><SPAN class="ft10">4</SPAN><SPAN class="ft54">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN></P>
<P class="p299 ft33"><SPAN class="ft33">4.1</SPAN><SPAN class="ft34">Kommitténs bedömningar</SPAN></P>
<P class="p300 ft8"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft55">Produktivitet avser hur mycket som görs i förhållande till resurserna. Ett produktivitetsmått behöver beakta innehåll och kvalitet i det som produceras. I offentlig statistik används förädlingsvärde per arbetad timme för att beskriva produktivitetens utveckling och för jämförelser mellan branscher. Enligt sådan statistik som publiceras av Konjunkturinstitutet har byggbranschen under många år haft en sämre produktivitetsutveckling än både industrin och tjänstebranscher. Jämförelser mellan branscher innehåller vissa osäkerheter som dels hänger samman med pris- och kvalitetsutveckling dels med att aktiviteterna i olika branscher klassificeras och avgränsas på olika sätt.</SPAN></P>
<P class="p301 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Det finns en stor potential att förbättra produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen. Det går att arbeta effektivare med bättre framförhållning och planering och det går att vara mer innovativ om drivkrafterna är de rätta. Det är också möjligt att mer använda modern teknik som stöd för att minska antalet fel och för att analysera alternativa lösningar. Det viktigaste är att ta tillvara denna potential.</SPAN></P>
<P class="p302 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft40">Inom ramen för Trafikverkets mätprojekt tar verket fram styckkostnader som ska mätas löpande för ett antal mätområden samt orsaksförklarande nyckeltal. Mätarbetet har delats upp i ”produktkategorier”, ”kompletta anläggningar” och underhållskontrakt. Från och med 2013 räknar Trafikverket med att successivt kunna öka andelen uppgifter som samlas in vid rapporteringssystem och inte via enkäter. Trafikverket kommer att använda resultaten för att styra och följa upp verksamheten. Den höga ambitionsnivå</SPAN></P>
<P class="p303 ft15">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft7">Trafikverket har i mätarbetet är sannolikt unik i en internationell jämförelse.</P>
<P class="p305 ft44"><SPAN class="ft33">4.2</SPAN><SPAN class="ft43">Vad säger offentlig statistik om utvecklingen av produktiviteten i byggbranschen</SPAN></P>
<P class="p64 ft7">Med produktivitet menas relationen mellan utförda tjänster/prestationer och insatta resurser. Det avser hur mycket som görs i förhållande till resurserna.</P>
<P class="p66 ft7">Effektivitet är ett vidare begrepp och ett mått på hur väl en verksamhet omvandlar resurser till resultat och effekter. Med en verksamhets effektivitet menas vilka resultat som uppnås i förhållande till de resurser som används i verksamheten. Resultatet bedöms utifrån de mål som formulerats för verksamheten.</P>
<P class="p77 ft7">Produktivitetskommitténs uppdrag är inriktat på produktivitetens och innovationsgradens utveckling. Trots att begreppet produktivitet handlar om hur mycket som görs måste ett mått på produktivitet beakta innehåll och kvalitet i det som presteras. När man jämför över tid eller mellan enheter måste de prestationer som bedöms vara jämförbara och likvärdiga.</P>
<P class="p62 ft7">Konjunkturinstitutet publicerar statistik som används för att på branschnivå belysa produktivitetens utveckling.</P>
<P class="p60 ft7">Förädlingsvärdet per anställd eller per arbetstimme visar vad varje anställd genom sin arbetsinsats skapat för mervärde till insatsen av de köpta varorna och tjänsterna i företaget.</P>
<P class="p77 ft7">Konjunkturinstitutet redovisar produktivitetens utveckling som förädlingsvärde per arbetad timme.</P>
<P class="p62 ft7">Figur 4.3 visar procentuell årlig förändring av förädlingsvärdet per arbetad timme (kalenderkorrigerade värden). Enligt detta mått har byggbranschen haft en sämre produktivitetsutveckling än industrin och tjänstesektorn.</P>
<P class="p306 ft15">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B339/H0B33964x1.jpg" style="width:492px;height:727px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td78"><SPAN class="p18 ft26">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr22 td79"></TD>
<TD class="tr22 td80"><SPAN class="p307 ft72">20,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td81"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td79"></TD>
<TD class="tr23 td80"><SPAN class="p307 ft73">15,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td81"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td79"></TD>
<TD class="tr24 td80"><SPAN class="p307 ft72">10,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td81"><SPAN class="p18 ft73">Industri</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td79"></TD>
<TD class="tr23 td80"><SPAN class="p307 ft73">5,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td81"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td79"></TD>
<TD class="tr25 td80"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td81"><SPAN class="p18 ft72">Bygg-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td79"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td80"><SPAN class="p307 ft72">0,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td81"><SPAN class="p18 ft64">branschen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td79"></TD>
<TD class="tr28 td81"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td79"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td80"><SPAN class="p307 ft73"><NOBR>-5,0</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td81"><SPAN class="p18 ft73">Tjänste-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td79"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td81"><SPAN class="p18 ft72">branscher</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td79"></TD>
<TD class="tr30 td80"><SPAN class="p18 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td79"></TD>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p307 ft72"><NOBR>-10,0</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td79"></TD>
<TD class="tr23 td80"><SPAN class="p307 ft72"><NOBR>-15,0</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td81"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td79"></TD>
<TD class="tr3 td80"><SPAN class="p308 ft64"><SPAN class="ft76">Källa</SPAN>: SCB och Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget, mars 2012 Kalenderkorrigerade värden<SPAN class="ft49">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td81"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft39">Anm. Tjänstebranscher är exkl. finans- och fastighetsverksamhet.</P>
<P class="p310 ft27">I figur 4.3 redovisas värden för hela byggbranschen, vilket inkluderar huvudgrupperna byggande av hus, anläggningsarbeten och specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet <NOBR>(SNI-kod</NOBR> <NOBR>41-43).</NOBR></P>
<P class="p311 ft7">SCB kan för närvarande inte särskilja anläggningsbranschen ur byggsektorn. Det beror på att tre stora rikstäckande företag bedriver verksamhet i alla tre huvudgrupperna.</P>
<P class="p312 ft7">I en pilotstudie 2010<SPAN class="ft36">1 </SPAN>skickade SCB ut specialgjorda enkäter till de tre stora byggföretagen och bad dem verksamhetsuppdela sina största kostnadsposter på dels vägar och anläggningar, dels övrigt byggande.</P>
<P class="p313 ft27">Uppdelningen innebar att statistiken förbättrades och man fick stabilare värden. Resultaten visade att ”vägar och anläggningar” har ett något lägre förädlingsvärde per anställd än övrigt byggande.</P>
<P class="p314 ft7">För vissa stora företag i andra branscher begär SCB in ”en fullskalig uppdelning på verksamhetsenheter”. I pilotstudien gick man en medelväg och efterfrågade, från de tre stora byggföretagen, att enbart vissa betydande kostnadsposter skulle delas upp på verksamheter.</P>
<P class="p314 ft7">Att göra denna uppdelning innebär ett merarbete, men detta blir mindre betungande om företagen på sikt skulle skapa rutiner för framställning av dessa uppgifter.</P>
<P class="p315 ft39"><SPAN class="ft37">1 </SPAN>”Verksamhetsuppdelning – byggföretagen”, SCB, PM <NOBR>2010-12-14.</NOBR></P>
<P class="p316 ft15">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">Kommittén har övervägt om SCB borde få i uppdrag att samla in verksamhetsuppdelade kostnadsuppgifter från de största företagen inom byggbranschen. Syftet skulle vara att få möjlighet att ta fram uppgifter om förädlingsvärde per anställd i anläggningsbranschen.</P>
<P class="p65 ft7">SCB utreder dock en verksamhetsuppdelning av kostnadsposterna för ett större antal företag som är verksamma i flera branscher, i syfte att förbättra nationalräkenskaperna. Kommittén anser inte att det finns skäl att särbehandla byggbranschen, men ser positivt på om SCB beslutar samla in verksamhetsuppdelade uppgifter som då också skulle förbättra underlaget för att analysera produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen.</P>
<P class="p108 ft21">Jämförelsen med andra näringsgrenar innehåller osäkerheter</P>
<P class="p178 ft7">När man på makronivå jämför byggverksamhet med andra näringsgrenar bör man vara medveten om att aktiviteterna i olika branscher klassificeras och avgränsas olika.</P>
<P class="p62 ft7">Detta blir tydligt om man jämför byggverksamhet med fordonsindustrin. I byggverksamhet ingår t.ex. ombyggnad och reparationer, medan fordonsreparationer hänförs till tjänstesektorn. Tillverkning av motorfordon, karosserier och andra delar och tillbehör ingår i tillverkningsindustrin. Byggmaterialproduktion ingår inte i byggverksamhet utan inkluderas också i tillverkningsindustrin.</P>
<P class="p62 ft7">En annan generell svårighet när man ska mäta produktivitet är att produkterna förändras över tid. Ett kilo smör är kanske samma vara som för tio år sedan. En mobiltelefon eller en dator har förändrats betydligt och fått högre prestanda. Kvalitetsförbättringar har ägt rum inom fordonstillverkning likaväl som att sådana tendenser kan noteras inom bygg- och anläggningsbranschen.</P>
<P class="p61 ft7">Kvalitetsförändringar måste skattas om man vill jämföra produktiviteten över tid så att man jämför liknande enheter. Om priserna ökar och man inte tar hänsyn till att kvaliteten också ökat, kan man dra fel slutsatser om produktivitetens utveckling, vilket gäller oavsett bransch.</P>
<P class="p77 ft7">Frågornas komplexitet illustreras av de iakttagelser som gjorts inom ramen för Bygginnovationens arbete.</P>
<P class="p317 ft15">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33966x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td78"><SPAN class="p18 ft26">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft7">Bygginnovationen har i sex arbetsgrupper, tillsammans med representanter för Sveriges bygguniversitet, analyserat hur man inom respektive område utförde arbetet för trettio år sedan och jämfört med hur man arbetar i dag.</P>
<P class="p318 ft7">En arbetsgrupp har studerat brobyggnad.<SPAN class="ft36">2</SPAN></P>
<P class="p51 ft7">I studien gjordes jämförande studier av broar byggda mellan <NOBR>1970–2010.</NOBR> Studien visar följande tendenser:</P>
<P class="p319 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Materialmängderna har ökat, både armeringsinnehåll och betongmängder, vilket innebär ökad kvalitet.</SPAN></P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Projekteringen har blivit effektivare vad gäller </SPAN><NOBR>k<SPAN class="ft77">-</SPAN>ritningar/k<SPAN class="ft77">-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft77"> </SPAN>timme. Däremot är trenden inte lika tydlig för projekterad bro- <NOBR>area/k<SPAN class="ft77">-</SPAN>timme.</NOBR></P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Ny teknik ökar effektiviteten, t.ex. betongpump i stället för kran och bask.</SPAN></P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Fortfarande sker en stor del av produktionen med samma manuella metoder som på </SPAN><NOBR>1970-talet</NOBR> med likartad produktionseffektivitet.</P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Samverkan betongfarbana och stålbalk har inneburit bättre utnyttjande av konstruktionsmaterialen betong och stål.</SPAN></P>
<P class="p243 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Det finns en stor potential till effektiviseringsvinster med standardisering, upprepning och modultänkande.</SPAN></P>
<P class="p320 ft33"><SPAN class="ft33">4.3</SPAN><SPAN class="ft34">Trafikverkets mätningar av produktivitet</SPAN></P>
<P class="p321 ft27">Trafikverket ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2011 redovisa vidtagna åtgärder för att öka och mäta produktiviteten i anläggningsbranschen och förbättra anläggningsmarknadens funktionssätt.</P>
<P class="p175 ft7">Trafikverket påbörjade under 2010 inom ramen för PIA<SPAN class="ft36">3 </SPAN>ett systematiskt arbete med att utveckla metoder för att mäta produktiviteten i investerings- och underhållsverksamheten.</P>
<P class="p84 ft7">Det har tidigare på Vägverket och Banverket gjorts vissa produktivitetsmätningar, i huvudsak i samband med årsredovisningen.</P>
<P class="p70 ft20">Trafikverket har i årsredovisningen för 2010 och 2011 gjort produktivitetsuppföljning utifrån information som i dag finns i systemen. I årsredovisning för 2010 återfanns bland annat uppgifter om produktivitet inom beläggningsunderhåll, trafikledning, trafik-</P>
<P class="p322 ft53"><SPAN class="ft49">2</SPAN><SPAN class="ft52">Bygginnovationen I, Delrapport: BRO, Version: </SPAN><NOBR>2010-11-04.</NOBR></P>
<P class="p169 ft39"><SPAN class="ft49">3</SPAN><SPAN class="ft66">Trafikverkets projekt ”Produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen”.</SPAN></P>
<P class="p143 ft15">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33967x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft7">information järnväg, färjeverksamheten och inom baskontrakt för väg och järnväg.</P>
<P class="p66 ft7">Mätningar av produktivitetsutveckling kräver oftast flera års systematisk och relativt detaljerad mätning med en kombination av indata som kostnader, mängder, teknisk standard. Nuvarande system har inte all denna information enkelt tillgänglig.</P>
<P class="p278 ft27">Initialt sker informationsinsamlingen i huvudsak som en kombination från system och manuell inhämtning. Viss analys kommer att kunna ske på kort sikt men för de flesta nyckeltal krävs upp till några års mätningar för att resultatet ska bli stabilt och analyserna säkra. Målet är att mätningarna tillsammans med övrig verksamhetsuppföljning ska utgöra grund för att styra Trafikverkets agerande och kontinuerligt skapa mer nytta för pengarna.</P>
<P class="p77 ft7">Statskontorets rapport ”Att mäta produktivitetsutvecklingen för anläggningsbranschen” har använts som en utgångspunkt för</P>
<P class="p324 ft27">Trafikverkets utvecklingsarbete. Under 2010 presenterade Statskontoret förslag till metoder för att mäta produktivitet och innovationsgrad. Förslaget innebär att styckkostnader används som indikator för att följa produktivitetsutvecklingen. Styckkostnaderna kompletteras med ett antal förklarande indikatorer som syftar till att spegla förhållanden som antas påverka styckkostnaden och därmed produktiviteten. Statskontorets rapport innehöll också förslag om ett antal orsaksförklarande indikatorer.<SPAN class="ft61">4</SPAN></P>
<P class="p61 ft7">Trafikverket har även utgått från Riksrevisionens rapport om Trafikverkens produktivitet.<SPAN class="ft36">5 </SPAN>Trafikverket har vid ett antal möten med Riksrevisionen inhämtat kunskap och synpunkter på hur metoderna för produktivitetsmätning av investeringsverksamheten kan utvecklas.</P>
<P class="p77 ft7">Riksrevisionen har gjort egna beräkningar av produktiviteten i investeringsverksamheten. Som Riksrevisionen konstaterar är forskningen, även internationellt, bristfällig vad gäller metoder för att mäta produktivitet. Det är också svårt att finna förebilder i andra länders statsförvaltningar.</P>
<P class="p228 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft35">Hur arbetet läggs upp</SPAN></P>
<P class="p325 ft7">Trafikverket har alltså utgått från Statskontorets rekommendation att använda styckkostnader som ett mått på produktivitet.</P>
<P class="p326 ft53"><SPAN class="ft59">4</SPAN><SPAN class="ft78">Att mäta produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen, Statskontoret, 2010:19.</SPAN></P>
<P class="p93 ft39"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft60">Trafikverkens produktivitet - Hur mycket infrastruktur får man för pengarna (RiR 2011:7).</SPAN></P>
<P class="p158 ft15">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td78"><SPAN class="p18 ft26">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft7">För att kunna analysera och utvärdera produktivitetsarbetet på Trafikverket införs under 2012 ett mätsystem i olika nivåer där styckkostnadsmätningarna kompletteras av andra mätningar och uppföljningar.</P>
<P class="p51 ft7">Trafikverkets mätupplägg består i huvudsak av följande tre områden:</P>
<P class="p327 ft7"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft79">Frigjorda medel – Ett mål med produktivitetsarbetet är att frigöra pengar som kan användas för ytterligare insatser i väg- och järnvägsanläggningen. Mål för frigjorda medel finns fastställda i Trafikverkets verksamhetsplan från </SPAN><NOBR>2012–2014.</NOBR></P>
<P class="p328 ft7"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft80">Styckkostnader – Styckkostnader ska mätas löpande för ett antal mätområden. Exempel på styckkostnader är kronor per meter järnväg, kronor per spårväxelbyte och kronor per kvadratmeter vägbeläggning.</SPAN></P>
<P class="p301 ft7"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft79">Orsaksförklarande nyckeltal – Som ett komplement till styckkostnad mäts ett antal nyckeltal. Tanken är att dessa nyckeltal ska kunna användas vid analys av produktivitetsutvecklingen. De ska dels kunna förklara utvecklingen dels mäta faktorer som påverkar produktiviteten positivt men som ännu inte visat sig i mätningarna av styckkostnader. Exempel på detta är nya produkter och produktionsmetoder, entreprenadformer, samverkan och incitament.</SPAN></P>
<P class="p329 ft7">Produktivitetsmätningen omfattar cirka 30 miljarder kronor årligen kopplat till kontrakt inom investering och underhåll. För att hantera detta så delas volymen upp i tre delar.</P>
<P class="p51 ft7">Uppdelningen är ett sätt att anpassa mätningarna efter de förutsättningar som finns för mätning och att mätningarna grupperas metodmässigt:</P>
<P class="p302 ft20"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft81">Produktkategorier – Dessa produktkategorier mäts separat och innehåller dels information från renodlade produktkategoriprojekt, t.ex. spårväxlar, dels om möjligt information från de projekt som levererar kompletta anläggningar och där produktkategorin ingår. Den årliga verksamhetsvolymen för denna grupp är </SPAN><NOBR>10–13</NOBR> miljarder kronor exklusive ingående del i kompletta anläggningar. Varje produktkategori mäts utifrån sina respektive förutsättningar när det gäller behovet av produktivitetsmätning.</P>
<P class="p330 ft7"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft79">Kompletta anläggningar – nyinvesteringar som innebär att en komplett väg- eller järnvägsanläggning byggs. Trafikverket har</SPAN></P>
<P class="p331 ft15">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33969x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft7">valt att följa de <NOBR>50–60</NOBR> största projektet, vilket motsvarar en årlig investeringsvolym om <NOBR>10–13</NOBR> miljarder kronor. Denna mätning är en summerande mätning som visar vilken effekt flera produktivitetsprogram ger över tiden samt fångar även övriga produktivitetsförbättringar. Mätningar sker initialt via enkäter men målet är att fånga en stor del av mätdata via Trafikverkets nya projektledningssystem.</P>
<P class="p332 ft7"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft79">Underhållskontrakt – kontrakt för grundpaket väg och baskontrakt järnväg. Kontrakten är fleråriga men mäts årligen enligt kontraktens årscykel. Den årliga verksamhetsvolymen är cirka fem miljarder kronor. Även denna datavolym fångas initialt via enkäter men kommer också att kunna fångas till viss del via Trafikverkets nya projektledningssystem.</SPAN></P>
<P class="p333 ft7">Mätningarna kommer successivt att förfinas och integreras i den löpande uppföljningen av verksamheten.</P>
<P class="p334 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft35">Den operativa mätningen</SPAN></P>
<P class="p335 ft7">Inom ramen för samarbetsprojektet FIA har mätningar<SPAN class="ft36">6 </SPAN>pågått sedan ett antal år tillbaka och inlämningen av enkäter har intensifierats sedan 2010. Tre olika enkäter används för byggentreprenader, underhållskontrakt och projektering. Mätserier har byggts upp och detta kommer att fortsätta inom ramen för Trafikverkets arbete med mätningar.</P>
<P class="p62 ft7">I Trafikverket har mätning av <SPAN class="ft21">produktkategorier </SPAN>hittills initierats för kontaktledningar, spårväxlar, vägbeläggning och bärighet/tjälsäkring. Totalt kommer 15 kategorier att mätas.</P>
<P class="p278 ft20">Mätningen av <SPAN class="ft42">komplett anläggning </SPAN>sker via enkät där mätdata samlas in som ska kunna användas för beräkningar av produktivitet enligt styckkostnadsmetoden. Enkäten innehåller även annan data som används till orsaksförklarande nyckeltal och för att vikta styckkostnader med olika faktorer. Eftersom Trafikverkets inte levererar standardiserade produkter utan oftast anpassade anläggningar är en av</P>
<P class="p336 ft69"><SPAN class="ft70">6 </SPAN>Inom ramen för ”Förnyelse i anläggningsbranschen” – FIA har ett projekt genomförts i samarbete med Lunds Tekniska Högskola. Avsikten har varit mäta de förändringar som sker i den svenska anläggningssektorn i de tre olika skedena, projektering, investering och byggande samt drift och underhåll. Mätningar har gjorts och nyckeltal har tagits fram för åren <NOBR>2006–2009</NOBR> med avseende på tid, ekonomi, medarbetare, kvalitet, marknad och miljö. Underlag har samlats in via enkäter och modeller för sammanställning har utvecklats.</P>
<P class="p247 ft15">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33970x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td78"><SPAN class="p18 ft26">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p337 ft7">utmaningarna att göra mätningarna jämförbara. Då används olika typer av viktningar.</P>
<P class="p338 ft7">För <SPAN class="ft21">underhållskontrakten </SPAN>utgår mätningen från <NOBR>FIA-enkäten</NOBR> med några kompletteringar och den delas in i väg respektive järnväg. För varje underhållskontrakt lämnas en enkät in årligen baserat på kontraktsåret.</P>
<P class="p339 ft7">Data för dessa produktområden samlas in för 2011 (vid behov även för 2010) för att skapa ett startläge med mätdata som framtida produktivitetsutveckling kan jämföras med.</P>
<P class="p340 ft7">Löpande mätning startar från 2012 och framåt. Alla mätdata som samlas in sparas i en gemensam databas. Lösningen är en prototyp och ett sätt att samla in data på ett gemensamt ställe samt utveckla en databasstruktur för kommande utveckling av en mer permanent databas- och analysmiljö.</P>
<P class="p341 ft20">Från och med 2013 räknar Trafikverket med att successivt kunna öka andelen uppgifter som samlas in via rapporteringssystem och inte via enkäter. Ett mätnätverk finns inom organisationen för att hantera datainsamlingen och för att kvalitetssäkra mätningarna.</P>
<P class="p342 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft35">Resultat så här långt</SPAN></P>
<P class="p343 ft7">I tabell 4.5 redovisas status inom sex områden i Trafikverkets arbete med mätningar.</P>
<P class="p344 ft15">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33971x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft59">7</P>
<P class="p346 ft7">För att illustrera vilken typ av uppgifter som tas fram redovisas i tabell 4.6 exempel på styckkostnader och nyckeltal som tas fram för spårväxlar.</P>
<P class="p347 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft35">Hur Trafikverket planerar att använda resultaten av mätningarna</SPAN></P>
<P class="p229 ft7">Trafikverket kommer att använda resultaten från mätningarna för att styra och följa upp verksamheten. Successivt under 2012 kommer tertialvis uppföljning att införas och produktivitet kommer att bli en del av den löpande uppföljningen. I takt med att mätningarna utökas och automatiseras kommer möjligheterna att följa upp resultat av genomförda produktivitetsinitiativ att öka.</P>
<P class="p348 ft39"><SPAN class="ft37">7 </SPAN>Databas för vägunderhållsdata.</P>
<P class="p158 ft15">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td78"><SPAN class="p18 ft26">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.5</SPAN><SPAN class="ft35">Fortsatt utvecklingsarbete vad gäller mätningar</SPAN></P>
<P class="p349 ft7">Flera parallella initiativ pågår inom ramen för projektet PIA:</P>
<P class="p150 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft40">Utveckling av modeller/metoder för att mäta produktivitet. Data samlas in och inom Trafikverket lär man sig successivt vilka mätetal som fungerar och har relevanta samband. Erfarenheter hämtas även från Riksrevisionens arbete när det gäller mätdata/faktorer som ska användas för att ge relevanta mätresultat.</SPAN></P>
<P class="p350 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Utveckling av systemstöd för insamling och analys av mätdata.</SPAN></P>
<P class="p100 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Påverka/samverka med pågående utvecklingsprojekt inom Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p170 ft7">Projektet är bemannat enligt följande i syfte att säkra framtida kompetens:</P>
<P class="p51 ft7"><SPAN class="ft21">Mätgrupp </SPAN>– controller/analytiker från de ansvariga verksamhetsområdena. De deltar i utvecklingsarbetet och ska ingå i en framtida förvaltning av projektets arbete.</P>
<P class="p84 ft7"><SPAN class="ft21">Mätresurser </SPAN>– kalkylsamordnare, projektsamordnare och deltagare i produktteamen ser till att insamling av mätdata fungerar.</P>
<P class="p51 ft21">Övriga resurser/referenspersoner <SPAN class="ft7">– personer finns knutna till projektet från verksamhetsområden och centrala funktioner.</SPAN></P>
<P class="p131 ft21">Annat utvecklingsarbete som påverkar arbetet med mätningar</P>
<P class="p54 ft7">Inom Trafikverket pågår följande utveckling som i olika grad påverkar arbetet med att mäta produktivitet:</P>
<P class="p351 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Nytt projektledningssystem driftsätts under 2012 för all entreprenadverksamhet. I systemet kommer till skillnad mot i dag mer detaljerad information att finnas om entreprenadkontrakt. Speciella rapporteringsfunktioner kommer att tas fram för att kunna hantera bl.a. produktivitetsmätdata.</SPAN></P>
<P class="p351 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Nytt beställningssystem driftsätts under 2012 för all verksamhet inom Trafikverket. Alla entreprenadkostnader bokförda i ekonomisystemet ska därmed få en koppling till en beställning och därigenom kopplas till ett kontrakt.</SPAN></P>
<P class="p72 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Gemensamt leverantörsregister införs under 2012 i ekonomisystemet för Trafikverket. Nytt beställningssystem och en</SPAN></P>
<P class="p75 ft15">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33973x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft7">hårdare styrning av inköp på Trafikverket kräver bättre strukturerad grunddata där leverantör är ett viktigt begrepp.</P>
<P class="p118 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Gemensamt avtalsregister i befintligt upphandlingssystem. Upphandlingssystemet som används för alla upphandlingar från och med 2011 kommer under 2012 att integreras med andra system, t.ex. ett nytt beställningssystem och ett nytt projektledningssystem. Det kommer att förse dessa system med </SPAN><NOBR>avtals-/kon-</NOBR> traktsdata för avslutade upphandlingar. Insamling av upphandlingsdata knutet till produktivitetsmätning kommer därmed att kunna samlas in automatiserat för alla upphandlingar från 2011 och framåt.</P>
<P class="p352 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Ekonomimodellen i befintligt ekonomisystem ses över. Det pågår många olika initiativ för att stärka Trafikverkets styrning och uppföljning där produktivitet är en av de högst prioriterade. Målsättningen är att tydligare kunna fånga rätt kostnadsdata för produktivitetsuppföljningen.</SPAN></P>
<P class="p165 ft8"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft55">Nytt gemensamt underhållssystem. Projektet är i ett tidigt skede just nu, men målsättningen är att ta fram en gemensam process för underhållsverksamheten och därigenom sedan kunna införa gemensamma systemlösningar.</SPAN></P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Kvalitetsöversyn av befintliga system. I takt med att projektet tar fram mätetal för nya produktkategorier tas data fram ur befintliga system och kvalitetsgranskas. Vid behov ses rutiner över för datainsamling och kvalitetssäkring.</SPAN></P>
<P class="p353 ft33"><SPAN class="ft33">4.4</SPAN><SPAN class="ft34">Utvecklingsområden</SPAN></P>
<P class="p354 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft35">Uppföljning av upphandlingar</SPAN></P>
<P class="p126 ft27">Inom offentlig verksamhet brister det generellt när det gäller att följa upp upphandlingar. <SPAN class="ft61">8 </SPAN>Man ställer allt för sällan frågan om man fick vad man beställde eller om man, mot bakgrund av erfarenheter i liknande projekt, kan utforma nästa upphandling effektivare.</P>
<P class="p62 ft7">Det finns också en bred samstämmighet om att erfarenhetsåterföring och kunskapsutbyte brister vad gäller anläggningsbyggande.</P>
<P class="p355 ft39"><SPAN class="ft37">8 </SPAN>Produktivitet och kostnader för byggande, drift och underhåll av vägar och banor, VTI <NOBR>2010-09-02.</NOBR></P>
<P class="p209 ft15">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33974x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td78"><SPAN class="p18 ft26">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft8">VTI har i ett forskningsprojekt finansierat av Konkurrensverket försökt göra en uppföljning av beräknade kostnader och faktiskt utfall för ett stort antal infrastrukturprojekt hos tidigare Banverket och Vägverket. VTIs slutsats är att det inte är möjligt att följa kostnaderna för infrastrukturinvesteringar från regeringens investeringsplan och riksdagens budgetbeslut till kostnaden vid upphandlingstillfället och till slutlig resursförbrukning. Oavsett anledning är bristen på uppföljning problematisk eftersom både den interna styrningen och regeringskansliets styrning av myndigheten försvåras. Det mesta talar för att det till mycket begränsade kostnader går att utforma system som gör det möjligt att dra lärdomar av både goda och mindre goda erfarenheter och därmed att förbättra kostnadseffektiviteten i offentlig sektor.<SPAN class="ft48">9</SPAN></P>
<P class="p139 ft27">Det är angeläget att Trafikverket bygger upp system för att följa kostnaderna för den verksamhet som bedrivs, från det att projekt får en plats i en investeringsplan, till den kostnad som en uppdragstagare kontrakteras för och till det faktiska kostnadsutfallet.</P>
<P class="p52 ft7">Som framgår i slutet på föregående avsnitt pågår arbete med att införa nya system för uppföljning på olika områden. Det nya upphandlingssystemet CTM ska ge ett systemstöd genom hela upphandlingsprocessen. En modell för leverantörsuppföljning håller på att etableras. Den ska ge återkoppling till upphandlare och ta till vara erfarenheter. I leverantörsuppföljningen samlar Trafikverket in data om objektet, leverantören, tider för uppdraget, affärsformer, ekonomi mm.</P>
<P class="p171 ft7">Kommittén anser att uppföljningen är angelägen. Den måste göras fullständigt, konsekvent, kontinuerligt, i system och över tid. Det måste bli lättare att ställa kontrakterad kostnad mot faktiskt kostnadsutfall och att belysa samband mellan åtgärder och deras effekter både för investeringar och underhåll. Det är också angeläget att kunna mäta och rapportera effekterna på produktivitet och produktkvalitet av olika typer av <NOBR>entreprenad-,</NOBR> ersättnings- och samverkansformer.</P>
<P class="p357 ft39"><SPAN class="ft37">9 </SPAN>Vart tar pengarna vägen? Om behovet av bättre uppföljning för ökad effektivitet i offentlig sektor, VIT notat <NOBR>7-2012.</NOBR></P>
<P class="p163 ft15">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33975x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p358 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft35">Mikrobaserade analyser</SPAN></P>
<P class="p126 ft8">Då man analyserar hur styckkostnaden och därmed produktiviteten utvecklas över tid ska man beakta faktorer som sägs påverka kostnaden. Det finns olika antaganden om vilka faktorer som är viktiga för hur kostnaderna utvecklas. Faktorer som ofta nämns är svårare miljöprövningar, dyrare mark, ökat antal broar och tunnlar, regleringar eller bristande konkurrens på anläggningsmarknaden. Genom mikrodata kan man testa sådana teorier genom att mäta de statistiska och matematiska samband som teorierna grundas i. De mikrodatabaserade modellerna kan beräkna osäkerheten i de samband som undersöks, dvs. modellerna uppskattar osäkerheten i ett hypotetiskt samband.<SPAN class="ft48">10</SPAN></P>
<P class="p359 ft8">Statskontoret förordar att Trafikverket på sikt skapar förutsättningar för mikrobaserade analyser genom att se till att det finns data på mer detaljerad nivå. Då behövs information om enskilda projekt och att Trafikverkets olika datasystem kan samspela.</P>
<P class="p62 ft7">Lunds Universitet menar att mikrodatabaserade analyser inte är en praktisk metod för Trafikverket att successivt mäta och ge möjlighet att påverka produktivitetsutvecklingen. Men det kan vara en hjälp att förklara olika företeelser. Om mikrodatabaserade analyser kombineras med forskning och utveckling i samarbete med något eller några universitet kan en långsiktig kunskapsuppbyggnad och förändring uppnås.<SPAN class="ft36">11</SPAN></P>
<P class="p155 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft35">Årskostnadsberäkningar ger ett livscykelperspektiv</SPAN></P>
<P class="p237 ft7">Idealt bör nuvärdesberäknade årskostnader användas i stället för styckkostnader när man följer verksamhetens produktivitet.</P>
<P class="p90 ft8">Årskostnadsberäkningar uttrycker ett livscykelperspektiv på byggnadsverk. Eftersom grundidén är att beräkna annuiteter, krävs det antaganden om diskonteringsränta, livslängder, framtida prisutveckling för olika driftresurser samt om brukarbeteende.<SPAN class="ft48">12</SPAN></P>
<P class="p77 ft7">Att använda styckkostnaden för en investering har den nackdelen att den styr mot lägsta investeringskostnad. Det är inte givet att det ger den lägsta årskostnaden, vilket är ett viktigare mål för beställaren och för samhället.</P>
<P class="p326 ft53"><SPAN class="ft49">10</SPAN><SPAN class="ft52">Att mäta produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen, Statskontoret, 2010:19.</SPAN></P>
<P class="p291 ft51"><SPAN class="ft49">11</SPAN><SPAN class="ft82">Yttrande över remiss av Statskontorets del- och slutrapport Att mäta produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen, Lunds Universitet, yttrande </SPAN><NOBR>2011-04-19.</NOBR></P>
<P class="p93 ft39"><SPAN class="ft49">12</SPAN><SPAN class="ft66">Bygginnovationen, Bilaga B Effektivitetsmått, Utkast Jan Bröchner </SPAN><NOBR>2010-06-18.</NOBR></P>
<P class="p158 ft15">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33976x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td78"><SPAN class="p18 ft26">Att mäta produktivitet och innovationsgrad</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft7">Att använda årskostnad för att tillgodose efterfrågad funktion som en indikator ger ökad fokus på projektering och drift- och underhåll, stimulerar forskning och utveckling mot sänkta årskostnader samt stimulerar även till fler funktionsupphandlingar och hela innovationsprocessen.<SPAN class="ft36">13</SPAN></P>
<P class="p210 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.4</SPAN><SPAN class="ft35">Om att mäta innovationsgrad</SPAN></P>
<P class="p268 ft7">Statskontoret konstaterar i sin rapport att det är svårt att hitta bra indikatorer för att mäta innovationsgrad i anläggningsbranschen. Därför valde man att inrikta sina förslag på sådana indikatorer som speglar förutsättningarna för att använda innovationer.</P>
<P class="p52 ft21"><SPAN class="ft7">Den första indikatorn, </SPAN>antal inkomna och andel antagna alternativa anbud<SPAN class="ft7">, fångar i vilken omfattning alternativa anbud lämnas av entreprenörerna och hur stor andel som antas av Trafikverket. Ett alternativt anbud innebär att entreprenören lämnar ett alternativ till utförandet som det specificerats av Trafikverket i förfrågningsunderlaget. Alternativa anbud kan bl.a. spegla hur innovationer används i utförandet.</SPAN></P>
<P class="p51 ft7">Den andra indikatorn, som mäter <SPAN class="ft21">andelen totalentreprenader</SPAN>, speglar hur ofta Trafikverket ställer funktionskrav i sina upphandlingar. Totalentreprenaden innebär att Trafikverket istället för att precisera i detalj hur anläggningen ska se ut, anger vilka funktionskrav som ska uppfyllas. Antagandet bakom denna indikator är att en sådan upphandlingsform ger större utrymme för entreprenören att lägga fram förslag på innovativa lösningar.</P>
<P class="p171 ft22">Som en kommentar till Statskontorets förslag kan nämnas att båda dessa indikatorer finns med i <NOBR>”FIA-mätningen”</NOBR> av förnyelsen i branschen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft70">13 </SPAN>Yttrande över remiss av Statskontorets utvecklingen i anläggningsbranschen, Lunds</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft39">del- och slutrapport Att mäta produktivitets- Universitet, yttrande <NOBR>2011-04-19.</NOBR></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft15">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33977x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p360 ft6"><SPAN class="ft10">5</SPAN><SPAN class="ft54">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN></P>
<P class="p361 ft7">Produktivitetskommitténs förslag:</P>
<P class="p362 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Trafikverket bör tidigarelägga upphandlingarna och ge leverantörerna längre tid mellan tilldelningsbeslut och starttidpunkt.</SPAN></P>
<P class="p363 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Beställningsbemyndiganden bör används mer aktivt i Trafikverket som ett instrument att ge entreprenörer och teknikkonsulter förutsättningar för en effektivare produktion.</SPAN></P>
<P class="p363 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Regeringen bör föreslå riksdagen ett sammanhållet investeringsanslag för väg och järnväg.</SPAN></P>
<P class="p363 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Kompensationsgraden för komponenterna i Trafikverkets indexmodell bör begränsas till 80 procent i syfte att stimulera resurshushållning och dämpa indexeringens kostnadsdrivande effekt.</SPAN></P>
<P class="p364 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Med ett gott tidsmässigt utrymme mellan tidpunkten för tilldelningsbeslut i upphandlingen och lämplig starttidpunkt för projektet får entreprenören möjligheter till en rationell produktions- och resursplanering. Sena upphandlingar medför att arbetena inte fördelas på ett optimalt sätt under verksamhetsåret. Man begränsar möjligheterna att formulera uppdraget väl, att tillåta alternativa utföranden, att få en god konkurrens och ett bra ekonomiskt utfall.</SPAN></P>
<P class="p365 ft17"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft83">En betydande del av Trafikverkets upphandlingar äger rum under andra kvartalet för objekt som enligt budget ska påbörjas och/eller genomföras det aktuella budgetåret. Särskilt järnvägs-</SPAN></P>
<P class="p366 ft15">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft7">underhållet utmärks genom att nästan 40 procent av upphandlingarna äger rum först kvartal tre eller senare.</P>
<P class="p368 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft46">Trafikverket har satt mål för att åstadkomma en bättre framförhållning. Verket har tydligt lagt fast tidpunkter för när investeringsåtgärder ska ha en överenskommen åtgärdsbeskrivning och när investeringsprojekt ska vara klara för upphandling. Att Trafikverket klarar dessa målsättningar är avgörande för utvecklingen av produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen. Trafikverket måste åstadkomma en produktionsanpassad ekonomisk planering.</SPAN></P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Ett mer aktivt användande av beställningsbemyndiganden i Trafikverket skulle stödja en mer långsiktig ekonomisk planering och ett effektivare agerande i beställaruppgiften. Om regeringen inför en modell där regeringen varje år fattar beslut om vilka åtgärder i nationell plan som får starta de närmast följande tre åren (år </SPAN><NOBR>1–3)</NOBR> bör denna inriktning kombineras med att mer aktivt använda möjligheterna till beställningsbemyndiganden. Trafikverket bör bemyndigas att ikläda sig ekonomiska förpliktelser motsvarande alla eller delar av de åtgärder som ligger de första tre åren. Även om regeringen inte inför den modell som aviserats är det möjligt att använda beställningsbemyndiganden mer aktivt.</P>
<P class="p369 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft46">Om regering och riksdag förändrar anslagsstrukturen så att den medger Trafikverket en större flexibilitet skulle det underlätta för Trafikverket att planera och agera utifrån produktionens förutsättningar och behov. Kommittén anser att det finns skäl att genomföra Trafikverkets förslag om ett sammanhållet investeringsanslag för väg och järnväg. Det skulle ge större flexibilitet. Det är dock viktigt att riksdagens beslut om hur anslagen ska fördelas mellan väg och spår noga följs upp varje år. Om denna förändring av anslagsstrukturen görs måste Trafikverket redovisa hur och varför de flyttar objekt tidsmässigt, med kortsiktig påverkan på fördelningen mellan trafikslagen, och göra en avstämning så att fördelningen under planperioden blir i överensstämmelse med riksdagens intentioner och fastställda planer. En möjlighet är att sätta ett tak för hur mycket som får omfördelas mellan väg och spår. Kommittén anser också att regeringen bör överväga Trafikverkets förslag om en projektfinansieringsmodell för stora investeringsprojekt.</SPAN></P>
<P class="p370 ft15">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p18 ft26">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p248 ft27"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft40">Prisutvecklingen inom anläggningsbranschen har varit väsentligt högre än utvecklingen av nettoprisindex. Den prisutveckling som varit understryker vikten av en effektivisering av anläggningsbranschen och ett effektivt upphandlingsarbete. Det är nödvändigt att ge viss kompensation för kostnadsändringar under kontraktstid, men index är kostnadsdrivande i sig och motverkar att företagen får incitament att begränsa kostnadsökningarna. Därför anser kommittén att kompensationsgraden för komponenterna i Trafikverkets indexmodell bör begränsas till 80 procent i syfte att stimulera resurshushållning och dämpa indexeringens kostnadsdrivande effekt.</SPAN></P>
<P class="p371 ft33"><SPAN class="ft33">5.1</SPAN><SPAN class="ft34">Utmaningar, kritiska framgångsfaktorer och mål</SPAN></P>
<P class="p49 ft7">Trafikverket har identifierat sex strategiska utmaningar som visar inom vilka områden man i ett längre perspektiv ser ett gap mellan önskvärt tillstånd och förväntad utveckling. Inom utmaningarna har strategiska mål och långsiktiga strategier formulerats.</P>
<P class="p86 ft7">Utifrån målen har kritiska framgångsfaktorer för åren <NOBR>2012–2014</NOBR> identifierats och verksamhetsmål för perioden har formulerats i Trafikverkets styrkort.</P>
<P class="p69 ft7">En av de strategiska utmaningarna med tillhörande strategiska mål är:</P>
<P class="p372 ft21">Mer nytta för pengarna</P>
<P class="p373 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft24">Planeringen är effektivare samt samordnad och trafikslagsövergripande.</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">Den interna verksamheten är effektivare.</SPAN></P>
<P class="p74 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Trafikverket ska bidra till ökad produktivitet i anläggningsbranschen.</SPAN></P>
<P class="p374 ft7">Trafikverket ha identifierat nio kritiska framgångsfaktorer för <NOBR>2012–2014.</NOBR> Två av dessa är:</P>
<P class="p319 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Ökad effektivitet i verksamheten och ökad produktivitet i anläggningsbranschen ger bättre förutsättningar att klara verksamhetsmålen. Det ger möjlighet att använda resurserna bättre och där de gör störst samhällsnytta.</SPAN></P>
<P class="p351 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Trafikverket är en stor beställare. God framförhållning när det gäller kommande investeringsobjekt är en viktig förutsättning för att dessa ska genomföras effektivt.</SPAN></P>
<P class="p331 ft15">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft7">Utifrån de kritiska framgångsfaktorerna har mål formulerats i verkets styrkort.</P>
<P class="p376 ft7">En del i styrkortet handlar om ekonomi, finansiell styrning och inre effektivitet och innehåller följande mål:</P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Frigjorda medel genom ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen ska årligen uppgå till minst:</SPAN></P>
<P class="p377 ft7"><SPAN class="ft84">-</SPAN><SPAN class="ft85">200 mnkr 2012,</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft84">-</SPAN><SPAN class="ft85">1 100 mnkr 2013 och</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft84">-</SPAN><SPAN class="ft85">1 700 mnkr 2014.</SPAN></P>
<P class="p195 ft13"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft30">Frigjorda medel genom intern effektivisering till prioriterade åtgärder som ger ökad samhällsnytta ska årligen uppgå till minst:</SPAN></P>
<P class="p377 ft7"><SPAN class="ft84">-</SPAN><SPAN class="ft85">465 mnkr 2012,</SPAN></P>
<P class="p379 ft7"><SPAN class="ft84">-</SPAN><SPAN class="ft85">650 mnkr 2013 och</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft84">-</SPAN><SPAN class="ft85">400 mnkr 2014.</SPAN></P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Av den verksamhet som avser nystarter av fysiska investeringsåtgärder ska 95 procent ha en överenskommen åtgärdsbeskrivning:</SPAN></P>
<P class="p380 ft7"><SPAN class="ft84">-</SPAN><SPAN class="ft85">15 juni 2012 avseende 2013,</SPAN></P>
<P class="p379 ft7"><SPAN class="ft84">-</SPAN><SPAN class="ft85">31 jan 2013 avseende 2014 och</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft84">-</SPAN><SPAN class="ft85">15 juni 2013 avseende 2015.</SPAN></P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft19">Andel investeringsprojekt klara för upphandling ska 31 augusti respektive år uppgå till minst angiven procent av upphandlingsplan för närmast följande år:</SPAN></P>
<P class="p380 ft7"><SPAN class="ft84">-</SPAN><SPAN class="ft85">20 procent 2012,</SPAN></P>
<P class="p379 ft7"><SPAN class="ft84">-</SPAN><SPAN class="ft85">50 procent 2013 och</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft84">-</SPAN><SPAN class="ft85">80 procent 2014.</SPAN></P>
<P class="p381 ft44"><SPAN class="ft33">5.2</SPAN><SPAN class="ft43">Framförhållning kan ge ökad produktivitet och innovationsgrad</SPAN></P>
<P class="p126 ft47">Genom att skapa ett gott tidsmässigt utrymme mellan tidpunkten för tilldelningsbeslut i upphandlingen och lämplig starttidpunkt för projektet ges möjligheter till en rationell produktions- och resursplanering (arbetsberedning) i det enskilda projektet samt flexibilitet i byggtid. Entreprenörens anskaffning av resurser, planering av produktionen och val av produktionsmetod och logistikupplägg</P>
<P class="p382 ft15">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33981x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p18 ft26">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p239 ft7">m.m. kan optimeras och samordnas på ett effektivare sätt än om tidsutrymmet är snävt.<SPAN class="ft36">1</SPAN></P>
<P class="p383 ft27">Även på annat sätt är det betydelsefullt att vara ute i god tid med upphandlingarna och ha en god framförhållning i planeringen. Möjligheterna att tillåta alternativa utföranden öppnas på ett helt annat sätt än när beställaren är sent ute med upphandlingarna. I allmänhet accepteras inga alternativa utföranden vid sena upphandlingar. Innovationsmöjligheterna tas därigenom inte tillvara.</P>
<P class="p171 ft7">Vid sena upphandlingar tillvaratas inte heller möjligheterna att få arbetet utfört under de mest gynnsamma förhållandena såväl väderleksmässigt som från marknadssynpunkt. Produktionen fördyras och resurserna som ska nyttjas kostar mer.</P>
<P class="p50 ft8">Är man sent ute med upphandlingarna försätter man i grunden möjligheterna att som beställare hantera de övriga beställaruppgifterna på ett optimalt sätt. Upphandlingsförfarandet kommer att helt inriktas på att bli juridiskt korrekt. Däremot kommer man inte att ha tid att på ett effektivt sätt formulera uppdragets omfattning i tid och rum för att få en god konkurrens och ett långsiktigt bra ekonomiskt utfall. Man begränsar möjligheterna till serieupphandlingar och åtaganden som sträcker sig över flera verksamhetsår. Skalfördelar riskerar att inte tas tillvara. Entreprenadformerna och ersättningsformerna blir de traditionella till förfång för förnyelsen i branschen.</P>
<P class="p182 ft7">I enkät till Trafikverken i Finland och Sverige har frågor ställts dels om tidpunkten för tilldelningsbeslut dels om tidsutdräkten mellan tilldelningsbeslut och i förfrågningsunderlag eller kontrakt angiven starttidpunkt.</P>
<P class="p69 ft7">I tabell 5.7 redovisas tidpunkten för slutförd upphandling för projekt/objekt som enligt budget ska påbörjas och/eller genomföras under det aktuella budgetåret, dvs. det verksamhetsår för vilka regeringen i regleringsbrev medger disposition av anslagsmedel. I detta fall är budgetåret 2011. Agerandet detta år har inte avvikit från vad som varit fallet tidigare.</P>
<P class="p384 ft69"><SPAN class="ft70">1 </SPAN>”Upphandlingar av drift, underhåll och byggande av transportinfrastruktur – en jämförelse mellan Trafikverkens agerande i Finland och Sverige”, Bengt Jäderholm Konsult, <NOBR>2012-01-18.</NOBR></P>
<P class="p385 ft15">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33982x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><SPAN class="p18 ft16">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td84"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td63"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td64"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td85"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td63"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td64"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td85"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft87"><SPAN class="ft86">Källa</SPAN>: ”Upphandlingar av drift, underhåll och byggande av transportinfrastruktur – en jämförelse mellan Trafikverkens agerande i Finland och Sverige”, Bengt Jäderholm Konsult, 2012 .</P>
<P class="p387 ft27">Av tabellen framgår att betydande andelar av upphandlingarna äger rum först under andra kvartalet i verksamhetsåret. Särskilt järnvägsunderhållet utmärks genom att nästan 40 procent av upphandlingarna äger rum först under kvartal tre och senare. När det gäller Drift – väg och Avhjälpande underhåll – järnväg finns goda skäl för tidpunkt för tilldelningsbeslut eftersom entreprenaderna, som ofta är fleråriga, startar inför höstsäsongen och därigenom med en tillräcklig tidsutdräkt mellan tilldelningsbeslutet och starten.<SPAN class="ft61">2</SPAN></P>
<P class="p61 ft7">I tabell 5.8 redovisas tidsutdräkten mellan tilldelningsbeslut och i förfrågningsunderlag eller i kontrakt angiven starttidpunkt.</P>
<P class="p62 ft7">Som framgår av tabellen är tidsutdräkten i många fall mindre än en månad. Särskilt utmärkande är det för järnvägsunderhållet både i Sverige men också och i en än högre grad i Finland. När det gäller Drift - Väg och Avhjälpande underhåll – Järnväg medger utrymmet mellan tilldelningsbeslutet och starten av entreprenaden en över tre månader lång förberedelsetid och upptill 8 till 12 månader vad avser järnväg.</P>
<P class="p388 ft53"><SPAN class="ft37">2 </SPAN>Segmenten Drift – väg och Avhjälpande underhåll – järnväg benämns numera i Trafikverket</P>
<P class="p389 ft39">”Avhjälpande och förebyggande underhåll av vägar (Grundpaket) och järnvägar (Basentreprenader)”.</P>
<P class="p209 ft15">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33983x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr13 td86"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td83"><SPAN class="p18 ft26">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td87"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td88"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td47"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td87"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td88"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td47"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p390 ft73"><SPAN class="ft88">Källa</SPAN>: ”Upphandlingar av drift, underhåll och byggande av transportinfrastruktur – en jämförelse mellan</P>
<P class="p391 ft69">Trafikverkens agerande i Finland och Sverige”, Bengt Jäderholm Konsult, 2012.</P>
<P class="p392 ft7">En annan väsentlig aspekt som rör frågan om tid handlar om när entreprenaden ska vara slutförd, dvs. den tidpunkt åtgärden ska vara klar och att anläggningen fullt ut kan tas i anspråk och öppnas för trafik. En sen upphandling i kombination med att uppdraget ska vara genomfört under aktuellt verksamhetsår innebär att tillgängliga reala resurser riskerar att inte räcka till eller kommer att ansträngas mer än vad fallet skulle vara med en över verksamhetsåret jämnare efterfrågan på entreprenader. Riskerna för kostnadsfördyringar ökar om det dessutom är kort tid mellan tilldelningsbeslutet och byggstarten.</P>
<P class="p393 ft27">De i detta sammanhang mest intressanta segmenten utgörs av det förebyggande (planerbara) underhållet av vägar och järnvägar. Trots att långsiktiga planer (tre – fem år) utarbetas för underhållet av vägar och järnvägar är upphandlingarna och kontrakten i stort sett enbart inriktade på aktuellt verksamhetsår och begränsade till enskilda objekt. Det förekommer i mycket begränsad utsträckning upphandlingar som avser flera år och omfattar ett större geografiskt område. Agerandet hos de statliga beställarna är i stort sett detsamma i Finland och i Sverige på denna punkt.</P>
<P class="p394 ft7">Särskilt järnvägsunderhållet utmärker sig med sena upphandlingar (nästan 40 procent av upphandlingarna i Sverige sker efter</P>
<P class="p395 ft15">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33984x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p396 ft8">halvårsskiftet), kort planeringstid (mindre än en månad) och korta kontrakt (utförandet inom aktuellt verksamhetsår). Mycket av underhållsåtgärderna kommer att genomföras under hösten och förvintern. Det blir således ett ojämnt resursutnyttjande under året.</P>
<P class="p397 ft44"><SPAN class="ft33">5.3</SPAN><SPAN class="ft43">Åtgärder för en produktionsanpassad ekonomisk planering</SPAN></P>
<P class="p398 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft35">Trafikverket har svårt att hantera fluktuationer</SPAN></P>
<P class="p237 ft7">Trafikverket har i en skrivelse till kommittén redovisat en rad problem som för närvarande finns i den ekonomiska planeringen och även föreslagit förändringar som skulle lösa dessa.</P>
<P class="p62 ft7">Investeringsprojekt kännetecknas enligt verket av en över åren ojämn kostnads- och likviditetsbelastning. Årliga anslagsrestriktioner gör det svårt att hantera dessa fluktuationer. För att parera svängningarna och hålla sig inom de årliga ekonomiska ramarna blir man ofta tvungen att förskjuta projekt i tiden.<SPAN class="ft36">3</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Enligt Trafikverket är en första förutsättning för ett effektivt genomförande av den nationella planens projekt att den årsvisa fördelningen av den nationella planens planeringsram, stödjer en optimal produktionstakt för de aktuella åtgärderna i planen. En andra förutsättning är att anslagstilldelningen sker i en takt som stämmer med planens intentioner om färdigställandetidpunkter.</P>
<P class="p77 ft7">Trafikverket menar att den nationella transportplanen behöver omformas till en produktionsplan för att man ska kunna säkerställa att anslagstilldelningen sker i en lämplig takt.</P>
<P class="p399 ft7">Anslagsstruktur och villkor för anslagsdisposition påverkar möjligheterna att hålla optimal produktionstakt i projekten. Två positiva inslag i dagens anslagsregler är att verket får disponera anslagssparandet från respektive år samt möjligheten till anslagskredit med tio procent.</P>
<P class="p65 ft27">Ett problem är dock att investeringsverksamheten inte är samlad under ett anslag. Ett annat problem är att mindre investeringar ofta kommer i kläm då stora projekt behöver ytterligare medel ett visst år för att kunna bedrivas på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p77 ft7">Större upphandlade projekt och kontrakt för drift och underhåll som löper över flera år hanteras genom att Trafikverket får ett bemyndigande att ikläda sig ekonomiska förpliktelser för mer än aktuellt budgetår.</P>
<P class="p400 ft39"><SPAN class="ft37">3 </SPAN>Trafikverkets svar till kommittén i en skrivelse <NOBR>2012-01-31.</NOBR></P>
<P class="p158 ft15">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33985x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p18 ft26">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft27">En svårighet är dock att i förhand beräkna behovet av bemyndiganderamarna. Det krävs enligt Trafikverket en buffert i bemyndiganderamarna för att man inte ska riskera att hamna i svårigheter då produktions- och upphandlingstakten behöver justeras.</P>
<P class="p51 ft7">Åtgärder på järnväg kräver tid i spår som hindrar järnvägstrafiken. Det är en klar fördel att kunna planera detta med god framförhållning, <NOBR>(18–24</NOBR> månader före byggstart). Detta görs i dag för större projekt. För mindre projekt, där det finns en osäkerhet beträffande om projektet över huvud taget kommer att genomföras, försvåras deras tillgång till tid i spår.</P>
<P class="p86 ft7">För att lösa de problem som beskrivits ovan har Trafikverket föreslagit ett nytt sammanhållet investeringsanslag som en del av en ändrad anslagsstruktur, samt ny projektfinansiering av stora investeringsprojekt. <SPAN class="ft36">4</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Ett sammanhållet investeringsanslag skulle, enligt Trafikverket, medge att trafikslagsövergripande lösningar väsentligt förenklas vilket var ett av syftena bakom bildandet av Trafikverket. Därutöver ges även större möjligheter att bedriva projekt i den takt som är mest effektiv eftersom flexibiliteten ökar.</P>
<P class="p52 ft7">En projektfinansieringsmodell för stora investeringsprojekt skulle kunna innebära att Trafikverket erhåller en projektbudget för ett stort projekt, som motsvarar totala kostnadsbudgeten. Projektbudgeten skulle då fördelas över projektets produktionstid. Anslagsavräkningen under projekttiden skulle enligt förslaget ske med i förväg beräknade årliga belopp eller i den takt som regeringen särskilt beslutar om. För att klara de likvidmässiga svängningarna under projektets framskridande erhålls ett byggkreditiv. Detta skulle kunna ske genom tilldelande av särskild räntekontokredit. Beslutade avvikelser från kalkylerad totalkostnad hanteras genom förändringar i anslagsavräkningen och eventuellt också av byggkreditivet.</P>
<P class="p182 ft7">Under förutsättning att bemyndiganderamarna kan utvidgas i nödvändig utsträckning, inklusive nödvändig buffert, går det enligt Trafikverket att upphandla investerings- och underhållsåtgärder med längre framförhållning än i dag, liksom att upphandla större sammanlagda paket av åtgärder.</P>
<P class="p401 ft39"><SPAN class="ft37">4 </SPAN>Budgetunderlag <NOBR>2012-2014</NOBR> (TRV 2011/6812 A) och <NOBR>2013–2015</NOBR> (TRV 2012/3038).</P>
<P class="p143 ft15">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33986x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p402 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft35">Budgetlagens möjligheter</SPAN></P>
<P class="p229 ft27">Enligt budgetlagen (2011:203) 6 kap. 1 § får regeringen, för det ändamål och intill det belopp som riksdagen beslutat, göra åtaganden som medför utgifter under senare budgetår än det som budgeten avser. Huvudprincipen är att ett anvisat anslag ska användas för att finansiera budgetårets utgifter medan bemyndiganden begärs för åtaganden som medför utgifter efter budgetåret.</P>
<P class="p65 ft27">När regeringen begär ett bemyndigande ska regeringen ange under vilka år det ekonomiska åtagandet beräknas medföra utgifter.</P>
<P class="p180 ft27">Budgetlagens bestämmelser om beställningsbemyndiganden syftar till att säkerställa att regeringen och dess myndigheter uppfyller regeringsformens krav på riksdagens medgivande innan regeringen ikläder staten ekonomiska åtaganden som kräver framtida anslag. Genom att lämna ett beställningsbemyndigande åtar sig riksdagen att anvisa medel för de betalningar som måste göras då åtagandena infrias i framtiden. Ett bemyndigande att göra ett ekonomiskt åtagande lämnas för ett budgetår och en outnyttjad bemyndiganderam kan alltså inte sparas och utnyttjas följande år.</P>
<P class="p61 ft7">Att ett bemyndigande används innebär att ett anslag så småningom måste anvisas. Det är därför naturligt att beslut om omfattning och ändamål med ett bemyndigande prövas lika noga som ett anslagsbeslut. <SPAN class="ft36">5</SPAN></P>
<P class="p66 ft47">Enligt regeringen finns det en risk att bemyndigandet blir utgiftsdrivande på ett icke önskvärt sätt om de årliga utgifterna inte beräknas. Detta gäller särskilt om bemyndigandet är stort i förhållande till anslaget. Beräkningen av det framtida anslagsbehovet för senare år kan redovisas för flera år samlat. Det är dock viktigt att det framgår om infriandena ryms inom anslagets nivå eller om nivåhöjningar kan förutses till följd av de ekonomiska åtagandena.</P>
<P class="p403 ft21">Dagens bemyndiganderam</P>
<P class="p126 ft20">Trafikverket har i regleringsbrevet för 2012, i fråga om ramanslagen för väghållning, banhållning och trafikavtal, bemyndigats att ikläda sig ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter om totalt högst 114 450 000 000 kronor efter 2012. Bemyndigandet omfattar även framtida räntekostnader på upptagna lån samt förpliktelser med Trafikverkets interna enheter.</P>
<P class="p158 ft39"><SPAN class="ft37">5 </SPAN>Regeringens proposition (2010/11:40) En reformerad budgetlag.</P>
<P class="p158 ft15">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p18 ft26">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft7">Fördelningen i tabellen i regleringsbrevet på anslagspost- och delpostnivå är endast indikativ.</P>
<P class="p51 ft22">Förskottering, lån från kommuner eller enskilda för att tidigarelägga byggandet av allmänna vägar och järnvägar ingår i bemyndiganderamen.</P>
<P class="p216 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft35">Ny modell för planeringssystemets ekonomiska delar</SPAN></P>
<P class="p349 ft21"><SPAN class="ft7">I propositionen </SPAN>Planeringssystem för transportinfrastruktur</P>
<P class="p405 ft7">(prop. 2011/12:118) beskrivs en modell för hur de ekonomiska delarna av planeringssystemet kan vara uppbyggda och regeringens bedömningar av hur systemet kan knytas fastare till den statliga budgetprocessen.</P>
<P class="p51 ft7">Regeringens bedömning är att det bör skapas bättre möjligheter till insyn och tydlighet gällande aktuellt planeringsläge än vad som i dag är fallet.</P>
<P class="p383 ft27">Ett lämpligt sätt att åstadkomma en sådan förändring är att ge Trafikverket i uppdrag att årligen redovisa till regeringen hur arbetet med pågående och planerade projekt fortskrider. En sådan redovisning bör omfatta relevant information gällande hur den fysiska planeringen utvecklas, beräknade kostnader i förhållande till plankostnad och ekonomiskt utrymme samt uppdaterade beräkningar av projektens samhällsekonomiska lönsamhet.</P>
<P class="p211 ft27">Regeringen menar vidare att en årlig redovisning från Trafikverket gällande hur arbetet med att genomföra åtgärderna i åtgärdsplanen fortskrider bör tillfogas förslag på vilka åtgärder som ska byggstarta de närmaste åren. Dessa förslag bör lämnas till regeringen i samband med att myndighetens budgetunderlag lämnas i mars varje år.</P>
<P class="p168 ft27">Regeringens bedömning är att varje år bör regeringen fatta ett beslut om vilka åtgärder i nationell plan som får byggstarta de närmast följande tre åren (år <NOBR>1–3)</NOBR> och ett beslut om vilka åtgärder som bör förberedas för byggstart de därpå följande tre åren (år <NOBR>4–6).</NOBR></P>
<P class="p69 ft7">Beslut och bedömningar med ekonomisk innebörd som avser år <NOBR>1–3</NOBR> ska överensstämma med de beslut riksdagen fattat om statens budget och med den information regeringen gett riksdagen i den senast lämnade budgetpropositionen.</P>
<P class="p70 ft27">Regeringen avser att införa en helt ny beslutsordning för genomförande av infrastrukturåtgärder. Med Trafikverkets årliga underlag och förslag som utgångspunkt kommer regeringen en gång per år fatta två beslut gällande vilka åtgärder som ska påbörjas</P>
<P class="p406 ft15">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33988x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p407 ft7">de kommande åren, ett beslut avseende år <NOBR>1–3</NOBR> och ett avseende år <NOBR>4–6.</NOBR></P>
<P class="p66 ft8">Häri ligger således en stor förändring i jämförelse med dagens planeringssystem. Till skillnad från i dag kommer åtgärder i framtiden bli föremål för sammanlagt upp till tre beslut inom ramen för den ekonomiska planeringen innan Trafikverket kan fatta faktiskt beslut om byggstart. Som har framgått tidigare kommer det första beslutet om åtgärdsplan ske enligt samma betingelser som i dag. Det andra beslutet, som avser år <NOBR>4–6,</NOBR> kommer att avse åtgärder där förberedelser gällande projektering och kostnadsberäkningar är långt gångna och eventuella alternativa finansieringslösningar är helt utredda. Tanken är att beslutet för år <NOBR>4–6</NOBR> ska avse sådana åtgärder som med stor sannolikhet kommer att kunna genomföras till de kostnader och på de sätt som Trafikverket anger i sitt underlag. Dock bör åtgärder tillåtas ingå i denna kategori även om inte alla förutsättningar är helt klarlagda och utredda. Det tredje beslutet, som avser år <NOBR>1–3,</NOBR> ska omfatta åtgärder där alla nödvändiga förberedelser är genomförda och där det i princip inte råder några osäkerheter kring att projekten i fråga kan påbörjas och genomföras på det sätt och till de kostnader som Trafikverket anger i sitt förslag till beslut.</P>
<P class="p408 ft7">I syfte att behålla tillräckligt stor flexibilitet bör faktiska beslut om byggstart även fortsättningsvis fattas av Trafikverket. Trafikverket tilldelas i regleringsbrevet medel för genomförande av åtgärder för år 1. Regeringens beslut om år <NOBR>1–3</NOBR> innebär att Trafikverket får byggstarta projekt ur den gruppen under år 1.</P>
<P class="p77 ft22">Av ansvarsfördelningen följer att regeringens årliga beslut om vilka åtgärder som ska genomföras år <NOBR>1–3</NOBR> samt år <NOBR>4–6</NOBR> inte bör omfatta åtgärderna i de regionala planerna.</P>
<P class="p292 ft33"><SPAN class="ft33">5.4</SPAN><SPAN class="ft34">Minska graden av indexkompensation</SPAN></P>
<P class="p97 ft7">Entreprenadindex för husbyggnad och anläggning är ett index för kostnadsreglering av byggentreprenader. Det omfattar drygt 200 olika indexserier, indelade i <NOBR>huvud-,</NOBR> under- och basgrupper. Entreprenadindex avser att mäta kostnadsutvecklingen för entreprenörens kostnader utan hänsyn till produktivitetsutveckling och löneglidning.<SPAN class="ft36">6</SPAN></P>
<P class="p387 ft69"><SPAN class="ft70">6 </SPAN>Fram till och med 2010 benämndes Entreprenadindex; E84. Efter att Statistiska Centralbyrån gjorde en översyn på uppdrag av Byggandets kontraktskommitté ändrades namnet.</P>
<P class="p247 ft15">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p18 ft26">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft7">Entreprenadindex används för beräkning av kostnadsändringar under pågående entreprenad och är tillämplig där avtal om indexreglerat pris träffats.</P>
<P class="p168 ft20">En modell för indexreglering, som bygger på andra principer än E84 (Entreprenadindex) introducerades inom dåvarande Banverket våren 2010 och hade dessförinnan utvecklats tillsammans med dåvarande Vägverket. Den nya modellen har anpassats för Trafikverket och ingår i de upphandlingsmallar som börjat användas 2011.</P>
<P class="p409 ft21">Riksrevisionens kritik</P>
<P class="p54 ft7">I Riksrevisionens granskning ”Kostnadskontroll i stora väginvesteringar?” belyser man hur Vägverket skapat ett eget ”Vägindex” som använts sedan 2005. Den årliga prisutvecklingstakten för ”Vägindex” har legat i genomsnitt cirka två procent över KPI sedan år 2000. ”Vägindex” konstruerades med anledning av att prisutvecklingen inom byggbranschen var och är betydligt snabbare än priserna i övrigt. När detta ”Vägindex” användes för att beräkna kostnadsavvikelser i förhållande till ursprunglig budget för vägprojekten innebar det en underskattning av den verkliga prisutvecklingen.</P>
<P class="p410 ft7">Åren <NOBR>2000–2009</NOBR> har, enligt Riksrevisionen, priserna i vägbranschen (Vägindex) ökat med 35 procent jämfört med 15 procent i den övriga ekonomin. Om man i sin kostnadsuppföljning korrigerar för denna <NOBR>35-procentiga</NOBR> prisökning så innebär det att man döljer den kostnadsökning som följer av den höga prisutvecklingen i anläggningsbranschen.</P>
<P class="p52 ft7">I Riksrevisionens rapport ”Kostnadskontroll i stora järnvägsinvesteringar?” beskrivs motsvarande problem. Enligt Riksrevisionen visar granskningen att den redovisning som görs till riksdagen av kostnadsutvecklingen för investeringsobjekten innebär en underskattning av kostnaderna.</P>
<P class="p131 ft21">Tre problem förknippade med användningen av index</P>
<P class="p54 ft7">Det finns tre olika problem förknippade med användningen av en indexmodell.</P>
<P class="p51 ft7">Det mest lätthanterade problemet gäller hur Trafikverket beskriver pris- och kostnadsutvecklingen för projekten när verket</P>
<P class="p411 ft15">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p412 ft7">redovisar detta externt, exempelvis i årsredovisningen. Det är viktigt att olika typer av underlag är tydliga. Annars finns risk för att berörda aktörer drar fel slutsatser om vart utvecklingen är på väg och om vad som behöver göras framöver.</P>
<P class="p66 ft27">Ett andra problem gäller vilken kompensation för prisutvecklingen i anläggningsbranschen som Trafikverket ska få när verket äskar medel från regering och riksdag. En prisomräkning enbart baserad på nettoprisindex urholkar anslagen eftersom prisutvecklingen i anläggningsbranschen är högre än nettoprisindex. I längden leder det till att Trafikverket inte kan genomföra de fastställda långsiktiga investeringsplanerna om man inte tillförs ytterligare anslagsmedel. Mot den bakgrunden har Trafikverket i sina budgetunderlag till regeringen <NOBR>2012–2014</NOBR> och <NOBR>2013–2015</NOBR> föreslagit att ett infrastrukturindex fastställs och förvaltas av SCB samt sedan används för anslagen Investering samt Drift och underhålls indexering i samband med omräkningen av verkets alla anslag.</P>
<P class="p359 ft7">Det tredje problemet gäller vilken kompensation Trafikverket ska ge leverantörerna för kostnadsändringar under pågående entreprenad, alltså vid kostnadsreglering av byggentreprenader och konsulttjänster. Här handlar det om incitament och drivkrafter i kontrakten mellan beställaren och företagen på marknaden. Det är detta som är den grundläggande frågan, eftersom graden av kompensation påverkar kostnadsutvecklingen i branschen.</P>
<P class="p108 ft21">Trafikverkets modell för indexreglering</P>
<P class="p64 ft21"><SPAN class="ft7">FIA:s rekommendation om </SPAN>Effektivare anläggningsbyggande <SPAN class="ft7">innehåller ett avsnitt om framtida indexering. Rekommenderad åtgärd från FIA var att endast medge indexkompensation för prisökningar som parterna inte kan påverka. Detta innebar bland annat att lönekostnader inte ska vara grund för indexering.</SPAN></P>
<P class="p77 ft7">I det arbete som utförts inom Trafikverket kring principerna för indexreglering av kontrakt har följande konstaterats:</P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Indexreglering är ett sätt att hantera risk för kostnadsförändringar.</SPAN></P>
<P class="p95 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Användning av index kan vara hämmande för utvecklingen av produktiviteten hos leverantörerna.</SPAN></P>
<P class="p80 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">FIA:s rekommendation kring effektivt byggande slår fast att</SPAN></P>
<P class="p154 ft7">”den som har bäst möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen ska ta risken”.</P>
<P class="p413 ft15">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33991x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p18 ft26">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft13"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft30">De flesta är överens om att E84 är kostnadsdrivande i nuvarande utformning. Det speglar dock ganska väl kostnadsutfallet i sektorn.</SPAN></P>
<P class="p373 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">För konsulttjänster används konsultprisindex, K84. Kostnadsutvecklingen inom denna bransch hänför sig till stor del till lönekostnadsutveckling.</SPAN></P>
<P class="p415 ft27">En modell för indexreglering, som bygger på andra principer än Entreprenadindex/E84, introducerades inom dåvarande Banverket och Vägverket. Den nya modellen har alltså anpassats för Trafikverket och ingår i de upphandlingsmallar som börjat användas 2011.</P>
<P class="p70 ft27">Trafikverket har fastställt en rutinbeskrivning<SPAN class="ft61">7 </SPAN>som beskriver principerna för verkets regleringsmodell och hur den ska användas. Rutinen ska användas vid utformning av de avsnitt i upphandlingsunderlagen som har att göra med kostnadsreglering.</P>
<P class="p50 ft7">Regleringsmodellen innebär att en specifik reglering görs för prisutveckling, för vissa produktionsresurser, som entreprenören rimligtvis inte kan påverka. Därutöver görs en generell reglering baserad på den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället.</P>
<P class="p131 ft21">Specifik reglering</P>
<P class="p54 ft7">Reglering sker av resursgrupper vars prisförändringar i huvudsak beror på världsmarknadspris och som utgör en väsentlig del av den beräknade kontraktssumman. Väsentlig del är inte definierad utan i respektive projekt görs en bedömning.</P>
<P class="p69 ft7">Trafikverket har bedömt att följande resursgrupper kan vara aktuella för specifik reglering beroende på vad upphandlingen avser.</P>
<P class="p111 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft24">Bitumen</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">Drivmedel (diesel)</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">Elkraft, anläggning</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Armeringsstål</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Handelsstål</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft25"></SPAN><SPAN class="ft19">Järnvägsspecifikt material för drift och underhåll</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft19">Järnvägsspecifikt material</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft23"></SPAN><SPAN class="ft24">Övriga projektunika insatsvaror</SPAN></P>
<P class="p416 ft39"><SPAN class="ft37">7 </SPAN>Kostnadsreglering av konsulttjänster och entreprenader TDOK 2011:318, Rutinbeskrivning fastställd <NOBR>2011-10-25.</NOBR></P>
<P class="p163 ft15">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33992x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p18 ft16">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p288 ft21">Generell reglering</P>
<P class="p64 ft7">Det som beställaren ska ta risk för är den generella kostnadsökningen i samhället. I dag finns ett etablerat index, NPI (Nettoprisindex), som ska ligga till grund för generell reglering.</P>
<P class="p62 ft7">Den del av kontraktet som inte regleras specifikt regleras generellt. Priser för dessa arbeten ska vara fasta under de första 24 månaderna från anbudsmånaden. Därefter görs en reglering med 100 procent av <NOBR>NPI-förändringen</NOBR> med anbudsdagens månad som basmånad.</P>
<P class="p104 ft7">Undantag får göras för drift- och underhållskontrakt med lång tid mellan kontraktstilldelning och kontraktsstart, normalt mer än tio månader. Där kan generell reglering göras från och med andra kontraktsåret. För övriga drift- och underhållskontrakt görs generell reglering från och med tredje kontraktsåret.</P>
<P class="p65 ft27">Trafikverkets modell bygger alltså på andra principer än E84/Entreprenadindex. Den viktigaste skillnaden är att i E84 finns en huvudprincip att 90 procent av kostnaderna regleras och 10 procent av kostnaderna lämnas oreglerade. ”Avsikten är att motverka den inflationsdrivande verkan som tillämpning av fullständig indexreglering kan ha.”<SPAN class="ft61">8 </SPAN>Trafikverket har i stället gjort en uppdelning i specifik reglering och generell reglering av hela beloppen.</P>
<P class="p417 ft27">En grundbult i Trafikverkets modell är att arbetskostnad inte regleras, eftersom företagen själva kan påverka arbetskostnaden. Det innebär att konsultkostnader enbart regleras med generell reglering, alltså NPI. Denna reglering sker 24 månader efter anbudsmånaden.</P>
<P class="p62 ft7">När det gäller olika typer av insatsvaror ska man välja de koder som innehåller minst andel arbetskostnad.</P>
<P class="p62 ft7">Trafikverket avser att successivt följa upp modellen och se vad som eventuellt kan göras ytterligare för att motverka kostnadsdrivande effekter.</P>
<P class="p107 ft21">Prisutvecklingen</P>
<P class="p418 ft20">Konjunkturläget och den höga investeringstakten under 2011 för bygginvesteringar påverkar i hög grad även anläggningsbranschens Prisutveckling. Priserna har stigit kraftigt. Bedömningen är att konjunkturuppgången kommer att mattas under 2012 med dämpad prisutveckling som följd. Prisutvecklingen för väg och järnväg är högre än nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI).</P>
<P class="p400 ft39"><SPAN class="ft37">8 </SPAN>Tillämpningsföreskrifter Entreprenadindex E 84.</P>
<P class="p158 ft15">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33993x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p18 ft26">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft7">Över en längre tid har prisutvecklingen legat cirka 1,7 procentenheter högre än för KPI. Viktiga varugrupper här är stål, bitumen och olja.<SPAN class="ft36">9</SPAN></P>
<P class="p420 ft7">I nedanstående diagram framgår skillnaden i prisutveckling mellan väg- och järnvägsindex respektive nettoprisindex och konsumentprisindex åren <NOBR>2007–2012.</NOBR></P>
<P class="p421 ft39"><SPAN class="ft38">Källa</SPAN>: Trafikverket årsredovisning 2011<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
<P class="p422 ft27">I budgetpropositionen 2012 redovisades kostnader samt kalkylerad samhällsnytta för objekt som öppnats för trafik under 2010.<SPAN class="ft61">10 </SPAN>För kostnadsjämförelsen prisomräknades såväl beräknad kostnad som verklig kostnad till 2010 års nivå. I tabell 5.9 redovisas även ”en prisomräkning med dels nettoprisindex och dels det branschrelaterade index som Trafikverket använder i sin årsredovisning.”</P>
<P class="p423 ft7">I tabell 5.9 framgår således hur uppföljningen av kostnaderna påverkas beroende på vilka index som används vid omräkningen.</P>
<P class="p424 ft53"><SPAN class="ft49">9</SPAN><SPAN class="ft52">Trafikverkets årsredovisning 2011 s. 29.</SPAN></P>
<P class="p425 ft39"><SPAN class="ft49">10</SPAN><SPAN class="ft66">Budgetpropositionen 2012 (prop. 2011/12:1) utgiftsområde 22, s. 31.</SPAN></P>
<P class="p426 ft15">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33994x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td53"><SPAN class="p18 ft16">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td56"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td89"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td90"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td89"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td90"><SPAN class="p18 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p427 ft89">13</P>
<P class="p428 ft39"><SPAN class="ft38">Källa</SPAN>: Budgetpropositionen 2012 (prop. 2011/12:1) utg. omr. 22, s. 31.</P>
<P class="p429 ft39"><SPAN class="ft49">11</SPAN><SPAN class="ft66">Beräkningarna av NNK är i vissa fall behäftade med osäkerheter. För en fullständig redovisning hänvisas till Trafikverkets årsredovisning 2010.</SPAN></P>
<P class="p430 ft39"><SPAN class="ft49">12</SPAN><SPAN class="ft66">Beräkningarna av NNK är i vissa fall behäftade med osäkerheter. För en fullständig redovisning hänvisas till Trafikverkets årsredovisning 2010.</SPAN></P>
<P class="p431 ft53"><SPAN class="ft49">13</SPAN><SPAN class="ft52">För Botniabanan har som branschindex använts det index som ingår i avtalet mellan staten och Botniabanan AB. Detta index överensstämmer i stort med det branschindex som använts för övriga projekt.</SPAN></P>
<P class="p432 ft15">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p18 ft16">SOU 2012:39</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p18 ft26">Ekonomisk planering för ökad effektivitet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p433 ft27">Regeringen skriver ”Som framgår av tabellen har prisutvecklingen inom branschen varit väsentligt högre än utvecklingen av nettoprisindex. Denna faktor påverkar starkt kostnadsjämförelsen för de enskilda objekten och särskilt gäller detta för objekt med lång tid mellan planvärde och färdigtidpunkt. I planering och genomförande av objekt är beaktande av prisutvecklingen av väsentlig betydelse. Det redovisade understryker också vikten av en effektivisering av anläggningsbranschen och ett effektivt upphandlingsarbete.”</P>
<P class="p171 ft7">Kommittén anser kompensationsgraden för komponenterna i Trafikverkets indexmodell bör begränsas till 80 procent i syfte att stimulera resurshushållning samt dämpa indexeringens kostnadsdrivande effekt.</P>
<P class="p434 ft7">En lägre kompensation bör stimulera leverantörerna att utveckla och använda ny teknik, nya metoder eller andra material som begränsar användningen av de aktuella resurserna.</P>
<P class="p435 ft15">99</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
H0B339SOU_2012__39_d1.pdf1706337pdfVägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen, del 1https://data.riksdagen.se/fil/6859D771-2D95-4BD0-9C83-8F57A9C08789H0B339d2SOU_2012__39_d2.pdf2014711pdfVägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen, del 2https://data.riksdagen.se/fil/60602D8D-9061-4092-B9A2-B247EC87BDAAH0B339d3SOU_2012__39_d3.pdf1898215pdfVägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen, del 3https://data.riksdagen.se/fil/8B54311A-3D4C-4249-BDBC-A9DDD67E86B1H0B339d4SOU_2012__39_d4.pdf2730879pdfVägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen, del 4https://data.riksdagen.se/fil/08DF0185-78B4-4621-AE31-5CE1D36EA1A3H0B339d5SOU_2012__39_d5.pdf3048705pdfVägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen, del 5https://data.riksdagen.se/fil/C60F6CB7-02E2-401C-A252-A9E47CDDC8D8