2769744H0B3320123sousouStatens offentliga utredningar 2012:3Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar302012-01-30 00:00:002016-03-16 08:35:002012-01-30 00:00:00Skatteincitament för riskkapitaltitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H0B33/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H0B33https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H0B33
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Skatteincitament för riskkapital</TITLE>
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 195px 0px 81px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 385px;padding: 0px;border:none;width: 210px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 501px 0px 102px 100px;padding: 0px;border: none;width: 594px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 356px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 325px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_19 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #tx1 {position:absolute;top:98px;left:66px;width:201px;height:238px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:408px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;margin: 196px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:61px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 400px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 192px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:151px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:193px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:416px;height:193px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:403px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_5 {border:none;margin: 52px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:200px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 516px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:371px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:371px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 283px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_3 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:283px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:30px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:413px;height:30px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:463px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:640px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:415px;height:640px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:186px;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:413px;height:186px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:417px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:546px;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:415px;height:546px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:631px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:367px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:628px;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:628px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:340px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:415px;height:340px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:649px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:649px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:511px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:350px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:647px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:93px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:413px;height:93px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:681px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:681px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:590px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:353px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:362px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:362px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:318px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:405px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:322px;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:322px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:523px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:408px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:413px;height:408px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:147px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:328px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:415px;height:2px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:194px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:414px;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:415px;height:414px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:555px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:172px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:415px;height:172px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:652px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:416px;height:652px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:526px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:237px;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:413px;height:237px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:58px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:413px;height:58px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:92px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:413px;height:92px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:266px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:413px;height:266px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:439px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:288px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:415px;height:288px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:469px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:413px;height:469px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:526px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:189px;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:415px;height:189px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:609px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:416px;height:609px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:355px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:575px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:172px;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:415px;height:172px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:335px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:380px;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:415px;height:380px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:587px;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:587px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:609px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:150px;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:413px;height:150px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:657px;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:657px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:615px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:74px;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:423px;height:74px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:294px;left:110px;z-index:-1;width:251px;height:128px;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:251px;height:128px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:52px;z-index:-1;width:246px;height:172px;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:246px;height:172px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:346px;left:109px;z-index:-1;width:251px;height:128px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:251px;height:128px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:307px;left:95px;z-index:-1;width:253px;height:172px;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:253px;height:172px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:340px;left:112px;z-index:-1;width:256px;height:183px;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:256px;height:183px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_335 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_335 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_340 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_341 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_341 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:58px;height:85px;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:58px;height:85px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:158px;z-index:-1;width:57px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:57px;height:1px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_386 #dimg1 {position:absolute;top:400px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_386 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 681px 138px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 607px 136px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_389 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:203px;}
#page_389 #dimg1 #img1 {width:458px;height:203px;}
.ft0{font: 37px 'Arial';line-height: 42px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft9{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft11{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft12{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft13{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft14{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft15{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft16{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft17{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft18{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft19{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft20{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft21{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft22{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft23{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft25{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft26{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft27{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft28{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft29{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft30{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft31{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft32{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft33{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft34{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft35{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft36{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft37{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft38{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft39{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft40{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft41{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft42{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft43{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft44{font: italic bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft45{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft46{font: italic 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft47{font: italic 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft48{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft49{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft50{font: italic 14px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft51{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft52{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft53{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft54{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft55{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft56{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft57{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft58{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft59{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft60{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft61{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft62{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft63{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 19px;}
.ft64{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft65{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft66{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft67{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 19px;}
.ft68{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft69{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft70{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft71{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft72{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft73{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft74{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft75{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft76{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft77{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft78{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft79{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft80{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft81{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft82{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft83{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft84{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft85{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft86{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft87{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft88{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft89{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft90{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft91{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft92{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft93{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft94{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft95{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft96{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft97{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft98{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft99{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft100{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft101{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft102{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft103{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft104{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft105{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft106{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft107{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft108{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 11px;}
.ft109{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft110{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft111{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft112{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft113{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft114{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 18px;}
.ft115{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft116{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft117{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 34px;line-height: 19px;}
.ft118{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft119{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft120{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft121{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft122{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft123{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft124{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft125{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft126{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft127{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft128{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft129{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft130{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft131{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft132{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft133{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft134{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft135{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft136{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft137{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft138{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 11px;}
.ft139{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft140{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft141{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft142{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 41px;line-height: 17px;}
.ft143{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft144{font: italic 16px 'Symbol';line-height: 20px;}
.ft145{font: 21px 'Symbol';line-height: 27px;}
.ft146{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft147{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 16px;}
.ft148{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;position: relative; bottom: 16px;}
.ft149{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 16px;}
.ft150{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 8px;}
.ft151{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;position: relative; bottom: 8px;}
.ft152{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 8px;}
.ft153{font: 16px 'Symbol';line-height: 20px;}
.ft154{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;}
.ft155{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft156{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft157{font: italic 16px 'Times New Roman';margin-left: 29px;line-height: 19px;}
.ft158{font: italic 16px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 19px;}
.ft159{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft160{font: 16px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft161{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft162{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft163{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft164{font: italic 16px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 19px;}
.ft165{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft166{font: 16px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft167{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft168{font: italic 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft169{font: 20px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft170{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft171{font: 21px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft172{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft173{font: 21px 'Symbol';text-decoration: underline;line-height: 27px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft174{font: italic 16px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 19px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft175{font: 16px 'Symbol';text-decoration: underline;line-height: 20px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft176{font: 16px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 19px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft177{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft178{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft179{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;position: relative; bottom: -7px;}
.ft180{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;position: relative; bottom: -7px;}
.ft181{font: 16px 'Symbol';line-height: 20px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft182{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft183{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft184{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft185{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft186{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft187{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 520px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: justify;padding-right: 499px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 458px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-right: 608px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 319px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 362px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-right: 288px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-right: 299px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-right: 246px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-right: 237px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-right: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 505px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p71{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 492px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 202px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 202px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 462px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 187px;}
.p129{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 291px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 256px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: right;margin-top: 342px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: center;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 170px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 213px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: left;padding-left: 173px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 260px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 304px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: right;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 652px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 247px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 88px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p313{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 328px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p326{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p329{text-align: left;margin-top: 567px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 56px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 13px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 349px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-right: 405px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 391px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 206px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: left;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 436px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p360{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p365{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p410{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p414{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 322px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 456px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p457{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 388px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p474{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p503{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-right: 369px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 337px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p538{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p587{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p633{text-align: center;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p634{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p635{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p637{text-align: center;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p638{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p649{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p650{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p651{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p652{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p653{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p654{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p655{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p656{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p657{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 149px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p665{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-right: 347px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p677{text-align: left;padding-right: 349px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p690{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 142px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 316px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p710{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 349px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p731{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 365px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p741{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p742{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p743{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p744{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p745{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p746{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 489px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p753{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p754{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p756{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p757{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 392px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p760{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p768{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 392px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p770{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 344px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p778{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 392px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 225px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 335px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 410px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p787{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p788{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p789{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p790{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p794{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p795{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p796{text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p802{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p803{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p804{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p805{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p806{text-align: right;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p807{text-align: left;padding-left: 210px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p811{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p812{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p813{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p814{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p815{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p816{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p817{text-align: left;padding-left: 232px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 167px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 304px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 349px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: right;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p855{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 373px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 92px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 403px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 369px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;margin-top: 613px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 287px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p905{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: center;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p917{text-align: center;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p918{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-right: 364px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 124px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 58px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p945{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p948{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 146px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 162px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 319px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p955{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p956{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 597px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 350px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 373px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 452px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 29px;}
.tr4{height: 28px;}
.tr5{height: 17px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 27px;}
.tr8{height: 61px;}
.tr9{height: 16px;}
.tr10{height: 51px;}
.tr11{height: 22px;}
.tr12{height: 36px;}
.tr13{height: 50px;}
.tr14{height: 20px;}
.tr15{height: 57px;}
.tr16{height: 19px;}
.tr17{height: 60px;}
.tr18{height: 14px;}
.tr19{height: 35px;}
.tr20{height: 34px;}
.tr21{height: 6px;}
.tr22{height: 23px;}
.tr23{height: 15px;}
.tr24{height: 2px;}
.tr25{height: 31px;}
.tr26{height: 30px;}
.tr27{height: 25px;}
.tr28{height: 4px;}
.tr29{height: 45px;}
.tr30{height: 26px;}
.tr31{height: 8px;}
.tr32{height: 9px;}
.tr33{height: 42px;}
.tr34{height: 43px;}
.tr35{height: 13px;}
.t0{width: 416px;margin-top: 167px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: bold 15px 'Arial';}
.t8{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t9{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t10{width: 321px;margin-top: 16px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t11{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t13{width: 415px;margin-top: 8px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t14{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t15{width: 431px;margin-top: 15px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t16{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 47px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 415px;margin-top: 45px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 415px;margin-top: 37px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 415px;margin-top: 9px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t22{width: 553px;font: bold 9px 'Arial';}
.t23{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t24{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 29px;font: 10px 'Arial';}
.t25{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t26{width: 416px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t27{width: 417px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t28{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t29{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t30{width: 424px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t31{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 8px 'Arial';}
.t32{width: 424px;margin-top: 6px;font: 9px 'Arial';}
.t33{width: 336px;margin-left: 72px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t34{width: 487px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t35{width: 336px;margin-left: 71px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t36{width: 336px;margin-left: 53px;margin-top: 42px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t37{width: 335px;margin-left: 72px;margin-top: 35px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t38{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t39{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 61px;font: bold 16px 'Arial';}
.t40{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t41{width: 297px;margin-left: 76px;margin-top: 9px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t42{width: 491px;font: bold 9px 'Arial';}
.t43{width: 221px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t44{width: 407px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: italic 16px 'Times New Roman';}
.t45{width: 491px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t46{width: 416px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B331x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Skatteincitament för riskkapital</P>
<P class="p1 ft1">Delbetänkande av Företagsskattekommittén</P>
<P class="p2 ft1">Stockholm 2012</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft2">SOU 2012:3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p5 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p6 ft3">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p7 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p8 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p9 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.</P>
<P class="p9 ft3">Omslag: Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p9 ft3">Tryckt av Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p3 ft3">Stockholm 2012</P>
<P class="p9 ft3">ISBN <NOBR>978-91-38-23680-2</NOBR></P>
<P class="p3 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p3 ft6">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p10 ft6">Finansdepartementet</P>
<P class="p11 ft7">Regeringen beslutade den 13 januari 2011 att tillkalla en kommitté med sex ledamöter med uppdrag att se över beskattningen av bolag. Som en del av uppdraget skulle kommittén lämna förslag till skatte- incitament för riskkapital (dir. 2011:1).</P>
<P class="p12 ft7">Kommittén har antagit namnet Företagsskattekommittén (Fi 2011:01). Vilka som deltagit i kommitténs arbete anges på nästa sida. Härmed överlämnar kommittén sitt delbetänkande Skatteincita-</P>
<P class="p13 ft8">ment för riskkapital (SOU 2012:3). Till betänkandet fogas reservatio- ner och särskilda yttranden.</P>
<P class="p14 ft7">Deluppdraget är härmed slutfört.</P>
<P class="p15 ft7">Stockholm i januari 2012</P>
<P class="p16 ft7">HG Wessberg, ordförande</P>
<P class="p17 ft7">Rune Andersson Ingemar Hansson Åsa Hansson Peter Melz</P>
<P class="p10 ft7">Anita Saldén Enérus</P>
<P class="p18 ft8">/Anna Brink, huvudsekreterare Lena Björner</P>
<P class="p19 ft7">Rickard Eriksson Fredrik Hammarström Niklas Lindeberg Gustav Martinsson</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p3 ft9">Förteckning över vilka som deltagit i kommitténs arbete</P>
<P class="p20 ft10">Ledamöter (samtliga fr.o.m. den 17 mars 2011)</P>
<P class="p21 ft7">Styrelseordföranden Rune Andersson</P>
<P class="p22 ft7">Generaldirektören Ingemar Hansson Docenten Åsa Hansson</P>
<P class="p23 ft8">Professorn Peter Melz Justitierådet Anita Saldén Enérus</P>
<P class="p3 ft7">Numera ledamoten av Europeiska revisionsrätten HG Wessberg</P>
<P class="p24 ft10">Sakkunniga(samtliga fr.o.m. den 17 mars 2011 om inte annat anges)</P>
<P class="p25 ft7">Kanslirådet Linda Haggren Professorn Magnus Henrekson</P>
<P class="p26 ft8">Departementsrådet Anders Kristoffersson Professorn <NOBR>Sven-Olof</NOBR> Lodin</P>
<P class="p27 ft7">Justitierådet Kristina Ståhl, fr.o.m. den 5 maj 2011 Professorn Jan Södersten</P>
<P class="p28 ft10">Experter(samtliga fr.o.m. den 17 mars 2011 om inte annat anges)</P>
<P class="p29 ft7">Kanslirådet Johan Almenberg, t.o.m. den 31 december 2011 Näringslivets skattesakkunnige Krister Andersson Kanslirådet Annica Axén Linderl</P>
<P class="p30 ft7">Kammarrättsrådet Anders Bengtsson Skattechefen Yvonne Bertlin Skattejuristen Per Danielsson Ämnesrådet Jacqueline <NOBR>Deniz-Kiviharju</NOBR> Skatteexperten Annika Fritsch Skattejuristen Peter Nilsson</P>
<P class="p31 ft7">Departementssekreteraren Elisabeth Sheikh Departementssekreteraren Christian Thomann,</P>
<P class="p32 ft7">fr.o.m. den 2 december 2011</P>
<P class="p24 ft10">Sekreterare (samtliga fr.o.m. den 4 april 2011 om inte annat anges)</P>
<P class="p33 ft8">Lena Björner, fr.o.m. den 29 augusti 2011 Anna Brink</P>
<P class="p34 ft7">Rickard Eriksson Fredrik Hammarström Niklas Lindeberg</P>
<P class="p35 ft7">Gustav Martinsson, fr.o.m. den 29 augusti 2011</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p3 ft6">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td0"><P class="p36 ft9">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p37 ft9">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td0"><P class="p36 ft11">Författningsförslag om riskkapitalavdrag...............................</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p37 ft9">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td0"><P class="p36 ft11">Författningsförslag om emissionskredit.................................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p37 ft9">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td0"><P class="p36 ft11">Författningsförslag om slopat representationsavdrag ..............</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p37 ft9">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p36 ft9">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><P class="p38 ft11">Uppdraget och dess genomförande ..............................</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p37 ft9">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p36 ft7">1.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p38 ft12">Uppdraget.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p39 ft7">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p38 ft12">Uppdragets genomförande......................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p39 ft7">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p36 ft9">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><P class="p38 ft11">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament............</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p37 ft9">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p38 ft12">Inledning...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p39 ft7">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p38 ft7">Skillnad mellan riskkapital och riskvilligt kapital...................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p37 ft7">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p38 ft13">Problem på riskkapitalmarknaden ..........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p39 ft7">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td3"><P class="p38 ft7">2.3.1 Upplevda hinder för utveckling och tillväxt ...............</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p37 ft7">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p38 ft7">2.3.2</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p40 ft12">Finansiellt gap ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p39 ft7">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p38 ft7">2.3.3</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p40 ft7">Samhällsekonomiskt lönsamma investeringar ............</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p39 ft7">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><P class="p36 ft7">2.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td3"><P class="p38 ft7">Samhällsekonomiska motiv för skattelättnader .....................</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p39 ft7">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">2.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p38 ft12">Målgrupp ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p39 ft7">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">2.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p38 ft12">Kommitténs förslag .................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p39 ft7">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p38 ft7">2.6.1</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p40 ft12">Två skatteincitament ....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p39 ft7">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td3"><P class="p38 ft7">2.6.2 Incitamenten är samhällsekonomiskt motiverade ......</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p39 ft7">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p37 ft15">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p36 ft16">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p36 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p39 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p36 ft12">2.6.3 Förslag i form av skattekrediter...................................</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p39 ft7">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p41 ft7">2.7</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p36 ft12">Mindre, växande företag ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p39 ft7">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">2.8</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Slutsatser...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p41 ft9">3</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p36 ft18">Skatteincitamentsutredningens förslag..........................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p39 ft9">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p41 ft7">3.1</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p36 ft12">Inledning...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p39 ft7">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">3.2</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Utredningens allmänna överväganden ....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">3.3</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Förslaget om skattereduktion för förvärv av aktier ...............</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">3.4</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Förslaget om utdelningsavdrag................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">3.5</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Förslag i ett särskilt yttrande...................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">3.6</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Det tidigare riskkapitalavdraget ..............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">3.7</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Remissinstansernas synpunkter ..............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p41 ft9">4</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p36 ft18">Internationell utblick ..................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p39 ft9">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">4.1</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Inledning...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">4.2</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Urval och sammanfattning ......................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">4.3</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Storbritannien...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">4.4</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Norge ........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">4.5</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Nederländerna ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">4.6</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Irland.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">4.7</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Portugal.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">4.8</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Luxemburg................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p41 ft9">5</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p36 ft18">Alternativa förslag.......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p39 ft9">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">5.1</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Inledning...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">5.2</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Skattereduktion för förvärv av aktier......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p41 ft7">5.3</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p36 ft12">Grundavdrag i inkomstslaget kapital ....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft7">100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft15">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p3 ft16">SOU 2012:3 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr11 td2"><P class="p36 ft7">5.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td9"><P class="p38 ft12">Tillskottsavdrag......................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td10"><P class="p37 ft7">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p38 ft7">Avdrag för ränta på eget kapital <NOBR>(NID-avdrag) ...................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p36 ft9">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td9"><P class="p38 ft9">Riskkapitalavdrag .....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p37 ft9">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p38 ft12">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p38 ft13">Syftet med förslaget om riskkapitalavdrag ...........................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p37 ft7">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p38 ft7">Övergripande utformning av riskkapitalavdrag ...................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p37 ft7">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p38 ft7">6.3.1 Avdrag i inkomstslaget kapital eller</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p40 ft12">skattereduktion...........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p38 ft7">6.3.2 Återföring eller definitiv skattelättnad......................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><P class="p38 ft7">6.3.3 Vilka som kan få riskkapitalavdrag och när...............</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><P class="p36 ft7">6.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td9"><P class="p38 ft12">Definitioner............................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p39 ft7">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><P class="p38 ft13">6.4.1 Vad som avses med företag ........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p37 ft7">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p38 ft13">6.4.2 Vad som avses med koncern ......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p37 ft7">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><P class="p38 ft7">6.4.3 Vad som avses med mindre företag ...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p37 ft7">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><P class="p36 ft7">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td9"><P class="p38 ft7">Vilka fysiska personer som har rätt till avdrag.....................</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p39 ft7">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><P class="p38 ft7">6.5.1 Fysiska personer som är skattskyldiga i Sverige</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p40 ft12">för kapitalvinst på andelar ..........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p38 ft7">6.5.2 Fysiska personer som aldrig har varit bosatta i</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p40 ft12">Sverige .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">6.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p38 ft12">Villkor för avdrag...................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p38 ft7">6.6.1</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p40 ft12">Förvärvsvillkoret.........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p38 ft7">6.6.2</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p40 ft12">Löneunderlagsvillkoret...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p38 ft7">6.6.3</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p40 ft12">Branschvillkoret..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p37 ft7">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p38 ft7">6.6.4</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p40 ft12">Obeståndsvillkoret .....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><P class="p38 ft7">6.6.5 Andelar som förvaras på investeringssparkonto.......</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p37 ft7">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><P class="p36 ft7">6.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td9"><P class="p38 ft13">Underlag för riskkapitalavdrag..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p39 ft7">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><P class="p38 ft7">6.7.1 Takbelopp om 20 miljoner kronor per företag</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p40 ft12">och år ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p37 ft7">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><P class="p36 ft7">6.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td9"><P class="p38 ft12">Avdragets storlek ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p37 ft7">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">6.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p38 ft13">Återföring av riskkapitalavdraget..........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p38 ft7">6.9.1</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p40 ft12">Metod för återföring...................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p37 ft7">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><P class="p38 ft7">6.9.2 Avyttring av en del av innehavet................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">146</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft15">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p3 ft16">Innehåll SOU 2012:3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p44 ft7">6.9.3</P></TD>
<TD class="tr0 td14"><P class="p40 ft7">Återföring och anstånd när skattskyldigheten i</P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p40 ft12">Sverige upphör.............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p44 ft7">6.9.4</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p40 ft12">Benefika förvärv ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p44 ft7">6.9.5</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p40 ft13">Vissa särskilt reglerade avyttringar ............................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p36 ft7">6.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><P class="p44 ft7">Risker för skatteundandragande och kringgående ...............</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p39 ft7">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><P class="p44 ft13">6.10.1 Värdeöverföringar från företaget ...............................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><P class="p44 ft12">6.10.2 Gränsbeloppet.............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><P class="p44 ft7">6.10.3 Andra transaktioner som kan genomföras av</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p40 ft12">skatteskäl .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><P class="p44 ft7">6.10.4 Risker med tillskott till utländska företag.................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><P class="p44 ft7">6.10.5 Övriga risker vid utlandstransaktioner......................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p36 ft7">6.11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><P class="p44 ft12">Förfarandefrågor ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p39 ft7">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><P class="p44 ft7">6.11.1 Kontrolluppgiftsskyldighet för företaget..................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><P class="p44 ft7">6.11.2 Uppgiftsskyldighet för fysiska personer ...................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td12"><P class="p36 ft9">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td15"><P class="p44 ft9">Emissionskredit........................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p39 ft9">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p36 ft7">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td15"><P class="p44 ft12">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p36 ft7">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td15"><P class="p44 ft12">Syftet med förslaget ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p36 ft7">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td15"><P class="p44 ft7">Anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter......................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p44 ft7">7.3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p40 ft12">Hur asymmetrin kan åtgärdas ....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p44 ft7">7.3.2</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p40 ft7">Med vilka skatter eller avgifter anstånd bör</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p40 ft12">beviljas..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p36 ft7">7.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><P class="p44 ft13">Närmare om de föreslagna reglerna ......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p39 ft7">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p44 ft7">7.4.1</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p40 ft7">Vilka skatter och avgifter som jämställs med</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p40 ft12">arbetsgivaravgifter.......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p44 ft7">7.4.2</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p40 ft7">Vilka juridiska personer som omfattas av reglerna ...</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p44 ft7">7.4.3</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p40 ft7">På vilket sätt företaget ska tillskjutas kapital ............</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p44 ft7">7.4.4</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p40 ft12">Krav på full betalning..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p44 ft7">7.4.5</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p40 ft13">Betalningen ska göras kontant ...................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p44 ft7">7.4.6</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p40 ft12">Storleken på anståndet................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p44 ft7">7.4.7</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p40 ft12">Anståndstid .................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p44 ft7">7.4.8</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p40 ft7">Hinder mot anstånd vid värdeöverföringar...............</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p44 ft7">7.4.9</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p40 ft7">Hinder mot anstånd vid emissioner inom en</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p40 ft12">koncern........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><P class="p44 ft7">7.4.10 Hinder mot anstånd vid synnerliga skäl ....................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><P class="p44 ft7">7.4.11 Hinder mot anstånd om företaget är i</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p40 ft12">ekonomiska svårigheter ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td12"><P class="p36 ft15">8</P></TD>
<TD class="tr10 td13"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr10 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td16"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p39 ft16">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td15"><P class="p44 ft12">7.4.12 Beslut om återkallelse.................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p45 ft7">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p44 ft12">7.4.13 Uppgiftsskyldighet.....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p45 ft7">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p44 ft12">7.4.14 Ränta............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p46 ft7">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p44 ft12">7.4.15 Förhöjd ränta ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p45 ft7">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p44 ft12">7.4.16 Ansökan om anstånd..................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p46 ft7">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p36 ft7">7.5</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p44 ft13">De föreslagna reglerna förs in i en ny lag .............................</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p46 ft7">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p36 ft7">7.6</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p44 ft13">Behov av förändringar i andra lagar ......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p46 ft7">224</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p44 ft7">7.6.1 Inkomstskattelagen och avdragsrätt för</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p47 ft7">arbetsgivaravgifter vid inkomstbeskattningen..........</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p45 ft7">224</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p44 ft7">7.6.2 Aktiebolagslagen och kravet på</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p47 ft12">kontrollbalansräkning.................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p45 ft7">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p44 ft7">7.6.3 Förmånsrättslagen och efterställda fordringar .........</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p46 ft7">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p44 ft7">7.6.4 Företrädaransvaret och skatteförfarandelagen..........</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p46 ft7">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p36 ft7">7.7</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p44 ft12">Anstånd i utländska företag ..................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p45 ft7">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><P class="p36 ft9">8</P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p44 ft9"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys.....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p45 ft9">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p36 ft7">8.1</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p44 ft12">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p46 ft7">237</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7"><SPAN class="ft7">8.2</SPAN><SPAN class="ft19">Förslagens förenlighet med EU:s bestämmelser om fri</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td9"><P class="p38 ft12">rörlighet ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p39 ft7">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p38 ft7">8.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p40 ft12">Bakgrund .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p38 ft7">8.2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p40 ft12">Riskkapitalavdrag........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p38 ft7">8.2.3</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p40 ft12">Emissionskredit ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">8.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p38 ft7">Förslagens förenlighet med EU:s regler om statligt stöd ...</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p38 ft7">8.3.1</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p40 ft12">Bakgrund .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p38 ft7">8.3.2</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p40 ft12">Riskkapitalavdrag........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p38 ft7">8.3.3</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p40 ft12">Emissionskredit ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p36 ft9">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td9"><P class="p38 ft11">Slopat representationsavdrag.....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p37 ft9">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">9.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p38 ft12">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">9.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p38 ft12">Bakgrund ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p38 ft7">9.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p40 ft12">Gällande rätt................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p38 ft7">9.2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p40 ft13">2002 års företagsskatteutredning...............................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">9.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p38 ft7">Förslag om slopat avdrag för representation........................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">258</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p36 ft7">9.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p38 ft12">Alternativ till finansiering .....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p37 ft7">260</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td4"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td11"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td10"><P class="p37 ft15">9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p3 ft16">Innehåll SOU 2012:3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td18"><P class="p36 ft9">10</P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p49 ft9">Konsekvenser ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p39 ft9">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"><P class="p36 ft7">10.1</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p49 ft12">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p39 ft7">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p36 ft7">10.2</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p49 ft13">Konsekvenser av riskkapitalavdraget ....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p49 ft13">10.2.1 Offentligfinansiella effekter .......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p49 ft13">10.2.2 Effekter för företagen och enskilda ...........................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p49 ft7">10.2.3 Effekter på investeringar, BNP, reallön och</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p50 ft12">sysselsättning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p49 ft7">10.2.4 Effekter på jämställdhet mellan män och kvinnor ....</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p49 ft7">10.2.5 Effekter för Skatteverket och de allmänna</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p50 ft12">förvaltningsdomstolarna.............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p36 ft7">10.3</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p49 ft13">Konsekvenser av emissionskrediten......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p39 ft7">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p49 ft13">10.3.1 Offentligfinansiella effekter .......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p49 ft13">10.3.2 Effekter för företagen och enskilda ...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p49 ft7">10.3.3 Effekter på investeringar, BNP, reallön och</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p50 ft12">sysselsättning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">274</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p49 ft7">10.3.4 Effekter på jämställdhet mellan män och kvinnor ....</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p49 ft7">10.3.5 Effekter för Skatteverket och de allmänna</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p50 ft12">förvaltningsdomstolarna.............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p36 ft7">10.4</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p49 ft13">Konsekvenser av slopat representationsavdrag ....................</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p39 ft7">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p49 ft13">10.4.1 Offentligfinansiella effekter .......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p49 ft13">10.4.2 Effekter för företagen och enskilda ...........................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">278</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p49 ft7">10.4.3 Effekter på investeringar, BNP, reallön och</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p50 ft12">sysselsättning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">278</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p49 ft7">10.4.4 Effekter på jämställdhet mellan män och kvinnor ....</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft7">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p49 ft7">10.4.5 Effekter för Skatteverket och de allmänna</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p50 ft12">förvaltningsdomstolarna.............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">279</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td12"><P class="p36 ft9">11</P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p44 ft9">Författningskommentar till förslaget om</P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p44 ft9">riskkapitalavdrag ......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft9">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p36 ft7">11.1</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p44 ft7">Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p44 ft12">(1999:1229).............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p36 ft7">11.2</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p44 ft7">Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td15"><P class="p44 ft12">(2011:1244).............................................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td10"><P class="p39 ft7">298</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><P class="p36 ft9">12</P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p44 ft9">Författningskommentar till förslaget om</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td12"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td15"><P class="p44 ft9">emissionskredit ........................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td10"><P class="p39 ft9">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td12"><P class="p36 ft15">10</P></TD>
<TD class="tr17 td15"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p3 ft16">SOU 2012:3 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p36 ft7">12.1</P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p51 ft7">Förslaget till lag om emissionskredit....................................</P></TD>
<TD class="tr11 td10"><P class="p37 ft7">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p36 ft7">12.2</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p51 ft7">Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p51 ft12">(2005:551) ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p39 ft7">322</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p36 ft7">12.3</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p51 ft7">Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td20"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td21"><P class="p51 ft12">(1970:979) ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td10"><P class="p39 ft7">322</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td16"><P class="p36 ft11">Reservationer och särskilda yttranden ................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p37 ft9">323</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td16"><P class="p36 ft9">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><P class="p36 ft12">Bilaga 1: Kommittédirektiv.............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p37 ft7">369</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><P class="p36 ft13">Bilaga 2: Beräkningar till avsnitt 6.10.2..........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft7">391</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft15">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p3 ft6">Sammanfattning och ställningstagande</P>
<P class="p53 ft20">Bakgrund</P>
<P class="p54 ft7">Kommitténs uppdrag har varit att lämna förslag på skatteincita- ment för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital, utformat antingen på bolagsnivå eller ägarnivå.</P>
<P class="p55 ft7">Frågan om att införa särskilda skatteincitament för mindre företag har tidigare utretts av Skatteincitamentsutredningen. I sitt betänkande Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar (SOU 2009:33) presenterade utredningen två förslag till skatteincitament. Förslagen har inte lett till lagstiftning på grund av att vissa frågor har bedömts vara otillräckligt belysta. Det gäller framför allt förslagens förenlig- het med EU:s statsstödsregler, befintliga skatteavtal samt risken för kringgåenden.</P>
<P class="p56 ft20">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P>
<P class="p57 ft7">Nystartade och mindre, växande företag kan ha svårt att finna extern finansiering av sin verksamhet. Det gäller såväl externa lån som externt riskkapital. Dessa företag är därför i stor utsträckning hänvisade till att lösa sitt finansieringsbehov med egna och närståendes medel. Det finns flera möjliga orsaker till detta. En orsak är att det kan finnas informationsasymmetrier mellan före- tagare och externa finansiärer. En annan orsak kan vara att de skatte- mässiga villkoren för mindre, växande företag i vissa avseenden är sämre än för stora etablerade företag. Sammantaget kan dessa faktorer leda till att marknadens avkastningskrav på vissa invester- ingar blir så högt att en del samhällsekonomiskt lönsamma invester- ingar sållas bort. Till detta kommer att investeringar i FoU och innovationer ofta har en högre samhällsekonomisk än privatekono- misk avkastning (s.k. positiva externa effekter), vilket kan leda till att alltför få sådana investeringar finansieras och genomförs.</P>
<P class="p58 ft7">Det kan vara samhällsekonomiskt motiverat att införa skattelätt- nader som bidrar till att fler samhällsekonomiskt lönsamma invester- ingar finansieras. Kommittén har funnit stöd för att rätt utformade</P>
<P class="p59 ft15">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Sammanfattning och ställningstagande</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">och rätt riktade skatteincitament kan bidra till detta. En risk med skatteincitament är att de kan snedvrida vissa investeringsbeslut eller att de förstärker de snedvridningar som redan finns. Om incitamenten däremot är väl utformade kan de i stället minska de sammantagna snedvridningarna och därmed ha en positiv och effektiv inverkan på bland annat investeringar, produktivitet, reallön och BNP. En nackdel med selektiva skatteincitament är att skattesystemet blir mera komplicerat. Kommitténs bedömning är att ovan nämnda fördelar kan överväga denna nackdel.</P>
<P class="p61 ft20">Förslag</P>
<P class="p62 ft7">Kommittén har valt att föreslå två alternativa skatteincitament för riskkapital. Det ena är riktat till fysiska personer och benämns riskkapitalavdrag. Det andra är riktat till företag och benämns emissionskredit.</P>
<P class="p63 ft7">Förslagen är utformade så att de på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt ska öka investeringarna. Därför knyts skattelättnaden till att nytt kapital tillskjuts till företaget, vid dess bildande eller vid nyemission.</P>
<P class="p63 ft7">Förslagen är inriktade mot nystartade och mindre företag. Ny- startade företag har i allmänhet inte tillgång till kapitalmarknaden. De är därför i stor utsträckning hänvisade till att lösa finansieringen med företagarens egna medel. Förslagen är av det skälet utformade så att de ger en tidig likviditetsförstärkning. Det gör det möjligt för företagaren att utveckla företaget under en längre tid innan det blir aktuellt att ta in till exempel externt ägarkapital i företaget.</P>
<P class="p64 ft7">Förslagen är utformade så att de ger företagen en tidig likvidi- tetsförstärkning samtidigt som de minskar två asymmetrier i skatte- systemet som riskerar att snedvrida vissa investeringsbeslut. Den ena asymmetrin är att räntor på lån är avdragsgilla i företaget, medan utdelning till aktieägare inte får dras av. Denna asymmetri medför att avkastningen på investeringar som finansieras med eget kapital beskattas hårdare än avkastningen på investeringar som finansieras med lånat kapital. Den andra asymmetrin rör den skatte- mässiga behandlingen av vinster och förluster. Bolagsvinster beskattas med 26,3 procent. Förluster får utnyttjas mot framtida vinster men det är inte säkert att de kan utnyttjas eftersom detta beror på framtida vinster. Denna asymmetri minskar den förväntade avkast- ningen efter skatt i företag med hög konkursrisk. Båda asymmetri-</P>
<P class="p65 ft15">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td23"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p36 ft21">Sammanfattning och ställningstagande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">erna missgynnar investeringar i mindre, innovativa företag. Genom att minska asymmetrierna förbättras därmed möjligheterna för sådana företag.</P>
<P class="p32 ft7">Förslagen sammanfattas i det följande.</P>
<P class="p16 ft9">Riskkapitalavdrag</P>
<P class="p67 ft7">Kommittén föreslår att det ska vara möjligt för fysiska personer att i vissa fall få göra ett riskkapitalavdrag. Avdraget får göras i inkomst- slaget kapital med två tredjedelar av anskaffningsutgiften för andelarna. Andelarna ska ha förvärvats vid bildandet av företaget eller vid en nyemission och betalats kontant. Avdraget får uppgå till högst 1 miljon kronor per person och år.</P>
<P class="p68 ft7">För att riskkapitalavdrag ska få göras måste företaget som får tillskottet uppfylla följande krav.</P>
<P class="p69 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Företaget ska vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett motsvarande utländskt bolag med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i en stat utanför EES med vilken Sverige har ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.</SPAN></P>
<P class="p69 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft24">Företaget ska ha färre än 50 årsarbetskrafter samt en årsomsätt- ning eller en balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor beräknat på aggregerad nivå.</SPAN></P>
<P class="p70 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft24">Företaget måste ha ett löneunderlag om minst 300 000 kronor det år då betalning för emissionen sker eller året därefter.</SPAN></P>
<P class="p71 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter.</SPAN></P>
<P class="p72 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Företagets verksamhet ska till huvudsaklig del bestå av rörelse.</SPAN></P>
<P class="p69 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Företaget får inte vara verksamt inom </SPAN><NOBR>varvs-,</NOBR> kol- eller stål- industrin.</P>
<P class="p73 ft7">Riskkapitalavdrag får inte göras om aktiekapitalet har satts ned genom indragning av aktier och utbetalning till aktieägarna och inte heller om det nybildade företaget använt tillskottet för vissa särskilt angivna förvärv.</P>
<P class="p74 ft7">Om tillskotten från fysiska personer överstiger 20 miljoner kronor per företag och år medges avdrag endast för en del av tillskottet.</P>
<P class="p75 ft8">Avdraget ska ses som ett tidigarelagt avdrag för anskaffnings- utgiften, vilken normalt får dras av först när andelarna säljs. Detta</P>
<P class="p76 ft15">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Sammanfattning och ställningstagande</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">får till följd att avdrag för anskaffningsutgiften inte får göras vid försäljningen i dessa fall. På grund av komplicerande faktorer i kapitalvinstbeskattningen föreslås en annan teknisk lösning än att bara slopa avdraget för anskaffningsutgiften vid försäljningen. I stället för att ändra i kapitalvinstberäkningen ska riskkapital- avdraget återföras till beskattning vid avyttringstillfället och anskaff- ningsutgiften dras av på samma sätt som i dag. Resultatet blir dock detsamma som om anskaffningsutgiften inte får dras av vid beräk- ningen av kapitalvinsten. Riskkapitalavdraget kan därmed betraktas som ett räntefritt lån för de flesta personer och innebär endast en definitiv skattelättnad om andelarna inte säljs i framtiden.</P>
<P class="p78 ft7">Riskkapitalavdraget ger en likviditetsförstärkning till fysiska personer som tillskjuter eget kapital till företag. Avdraget innebär att ägarna bara behöver stå för 80 procent av tillskotten och att staten bidrar med 20 procent. Avkastningen på företagets invest- ering påverkas inte av detta, vilket medför att ägarnas avkastning per satsad krona ökar. Det blir därmed lönsammare att tillskjuta eget kapital till företag. Vidare behöver ägarna tillskjuta mindre kapital för att kunna pröva en affärsidé, vilket är en fördel särskilt för ägare med begränsad tillgång till kapital.</P>
<P class="p79 ft7">Riskkapitalavdraget gör att skattesystemet blir mera kompli- cerat. Kommitténs val att föreslå skattelättnader enbart för nytt och inte för allt kapital kräver att det införs flera komplicerade villkor för att förhindra kringgåenden.</P>
<P class="p80 ft9">Emissionskredit</P>
<P class="p81 ft7">Kommittén föreslår att det ska vara möjligt för företag att i vissa fall få en emissionskredit, vilken är utformad som ett anstånd med betalning av svenska arbetsgivaravgifter.</P>
<P class="p63 ft7">För att få en emissionskredit måste företaget uppfylla följande krav.</P>
<P class="p82 ft7"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft26">Företaget ska vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett motsvarande utländskt bolag med hemvist inom EES eller i en stat utanför EES som Sverige har ett skatteavtal med som innehåller en artikel om informationsutbyte.</SPAN></P>
<P class="p83 ft7"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft26">Företaget ska ha tagit emot kontant betalning för andelar som har getts ut vid bildandet av företaget eller vid nyemission. Om</SPAN></P>
<P class="p84 ft15">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td23"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p36 ft21">Sammanfattning och ställningstagande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft7">det är en fysisk eller juridisk person som har förvärvat andelarna saknar betydelse.</P>
<P class="p73 ft7">Anstånd får beviljas med högst 35 procent av det belopp som har betalats för andelarna, dock aldrig med mer än 5 miljoner kronor per koncern. En tredjedel av anståndet gäller under en period om fem år, en tredjedel under en period om sex år och en tredjedel under en period om sju år, räknat från den redovisningsperiod då företagets ansökan om anstånd kom in till Skatteverket. På anståndet ska företaget betala ränta som motsvarar basräntan. För att det tillskjutna beloppet inte ska kunna återbetalas till ägarna eller föras vidare till andra företag föreslås bestämmelser som förhindrar anstånd vid vissa slags värdeöverföringar. Det föreslås också bestämmelser som förhindrar anstånd om företaget är eller blir del av samma koncern som den som har gjort tillskottet. De nya reglerna tas in i en ny lag, lagen om emissionskredit.</P>
<P class="p86 ft7">Emissionskrediten innebär att företag får en likviditetsförstärk- ning i samband med nyemissioner eller då företaget bildas. Detta är situationer då företag normalt sett har ett stort kapitalbehov. Emissionskrediten är efterställd andra fordringar. Det innebär att den har lägre prioritet än övriga fordringar i en konkurssituation. Emissionskrediten behöver heller inte tas upp som en skuld om en kontrollbalansräkning måste upprättas. Detta är en fördel för företag som bedriver riskfylld verksamhet.</P>
<P class="p87 ft7">Följande exempel kan illustrera hur emissionskrediten kan fungera. Ett innovativt företag utvecklar en ny produkt. Utvecklings- kostnaden är 10 miljoner kronor. Först när produkten är färdig- utvecklad visar det sig om det finns en stor efterfrågan eller inte på produkten. Vid en stor efterfrågan blir företaget vinstgivande. Vid en liten efterfrågan blir företaget aldrig vinstgivande och går i konkurs. Med en emissionskredit behöver ägarna av företaget bara satsa 7,4 miljoner kronor. Resterande 2,6 miljoner kronor kan finansieras med emissionskrediten. Om företaget går i konkurs förlorar ägarna därför endast 7,4 miljoner kronor. Om företaget går bra återbetalas emissionskrediten efter <NOBR>5–7</NOBR> år och ägarna befinner sig i princip i samma situation som om emissionskrediten inte hade</P>
<P class="p88 ft7">funnits.</P>
<P class="p75 ft7">Emissionskrediten leder alltså till att en konkurs blir mindre kostsam för ägarna. Eftersom ägarnas förlust blir mindre i kon- kursfallet och oförändrad i vinstfallet ökar ägarnas förväntade avkast- ning om företaget har en emissionskredit. Det blir därför lönsam-</P>
<P class="p89 ft15">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Sammanfattning och ställningstagande</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">mare att skjuta till eget kapital till företag som bedriver riskfylld verksamhet. Vidare behöver ägarna tillskjuta mindre kapital för att kunna pröva en affärsidé, vilket är en fördel särskilt för ägare med en begränsad tillgång till kapital.</P>
<P class="p90 ft7">Även emissionskrediten gör att skattesystemet blir mera kompli- cerat. Kommitténs val att föreslå skattelättnader enbart för nytt och inte för allt kapital kräver att det införs flera komplicerade villkor för att undvika kringgåenden.</P>
<P class="p80 ft9">Kombination av riskkapitalavdrag och emissionskredit</P>
<P class="p91 ft7">Förslagen om riskkapitalavdrag och emissionskredit har inte utformats i syfte att komplettera varandra. Kommittén har heller inte analyserat konsekvenserna av en kombination av förslagen.</P>
<P class="p92 ft7">Förslaget om riskkapitalavdrag ställer fler krav på företaget och på aktieägaren än vad som är fallet i förslaget om emissionskredit. De tillskott som ger rätt till riskkapitalavdrag ger därför ofta också rätt till emissionskredit. I ett avseende är dock reglerna om emissions- kredit mer restriktiva än reglerna om riskkapitalavdrag. Det gäller takbeloppet för företaget. De tillskott som ger rätt till riskkapital- avdrag får uppgå till högst 20 miljoner kronor per företag. De tillskott som ger rätt till emissionskredit får uppgå till högst 14,2 miljoner kronor per koncern. Tillskott som överstiger 14,2 miljoner kronor per koncern ger alltså inte rätt till emissionskredit men kan ge rätt till riskkapitalavdrag. Det kräver dock att flera investerare satsar i företaget, eftersom riskkapitalavdrag inte ges för tillskott som överstiger 1,5 miljoner kronor per person och år.</P>
<P class="p79 ft7">Det finns flera fall då tillskott kan ge rätt till emissionskredit men inte till riskkapitalavdrag. Det gäller till exempel tillskott från juridiska personer och tillskott till företag som inte räknas som små.</P>
<P class="p93 ft7">De tillskott som ger rätt till både riskkapitalavdrag och emissions- kredit är följaktligen i huvudsak de som görs från fysiska personer till mindre företag och inte överstiger 14,2 miljoner kronor per koncern och inte heller överstiger 1,5 miljoner kronor per person och år.</P>
<P class="p94 ft15">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td23"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p36 ft21">Sammanfattning och ställningstagande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft20">Konsekvenser</P>
<P class="p96 ft7">Det föreslagna riskkapitalavdraget beräknas försvaga de offentliga finanserna med 490 miljoner kronor det första året och med 290 miljoner kronor varaktigt. Den föreslagna emissionskrediten beräknas försvaga de offentliga finanserna med 70 miljoner kronor det första året och med 400 miljoner kronor varaktigt.</P>
<P class="p75 ft7">Kommittén föreslår finansiering genom att avdragsrätten för representation slopas. Ett sådant slopande beräknas förstärka de offentliga finanserna med 1 600 miljoner kronor per år. Slopat representationsavdrag minskar dessutom företagens administrativa kostnader.</P>
<P class="p97 ft7">Både riskkapitalavdraget och emissionskrediten bedöms leda till en ökad tillgång till riskvilligt kapital. Som en följd bedöms investeringarna öka i såväl de företag som omfattas av de föreslagna åtgärderna som i ekonomin som helhet. Sammantaget bedöms såväl riskkapitalavdraget som emissionskrediten tillsammans med finan- sieringen genom slopat representationsavdrag på lång sikt leda till en något högre produktivitet, BNP, BNI och reallön. Den långsiktiga effekten på sysselsättningen bedöms vara mycket begränsad.</P>
<P class="p97 ft7">Förslagen om riskkapitalavdrag och emissionskredit kommer att ge upphov till ökade kostnader för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Båda förslagen innebär att företagens admi- nistrativa börda ökar samt att skattesystemet blir mera komplicerat.</P>
<P class="p98 ft20">Ställningstagande</P>
<P class="p99 ft7">Kommittén lämnar förslag på två åtgärder. Kommittén förordar emellertid inte någon av åtgärderna framför den andra. Vart och ett av förslagen har sina fördelar och sina nackdelar.</P>
<P class="p16 ft20">Ikraftträdande</P>
<P class="p99 ft8">Kommittén föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2013.</P>
<P class="p100 ft15">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3319x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p101 ft27">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P>
<P class="p102 ft20"><SPAN class="ft20">1</SPAN><SPAN class="ft28">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p103 ft20">lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)</P>
<P class="p104 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)<SPAN class="ft29">1 </SPAN><SPAN class="ft10">dels </SPAN>att 3 kap. 18 §, 38 a kap. 23 §, 41 kap. 3 §, 48 kap. 20 §,</P>
<P class="p35 ft7">48 a kap. 10 § och 67 kap. 10 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p105 ft7"><SPAN class="ft10">dels </SPAN>att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 43 kap., av föl- jande lydelse,</P>
<P class="p106 ft8"><SPAN class="ft30">dels </SPAN>att det i lagen ska införas en ny paragraf, 57 kap. 12 b §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p36 ft10">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p36 ft31">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft32">3 kap.</P>
<P class="p108 ft7">18 §<SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p14 ft7">Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i</P>
<P class="p109 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft33">inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,</SPAN></P>
<P class="p110 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft33">inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,</SPAN></P>
<P class="p110 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft33">inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,</SPAN></P>
<P class="p111 ft36"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft35">Lagen omtryckt 2008:803.</SPAN></P>
<P class="p112 ft38"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft37">Senaste lydelse 2009:1060.</SPAN></P>
<P class="p113 ft15">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft33">inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,</SPAN></P>
<P class="p115 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft33">inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egen- avgifter,</SPAN></P>
<P class="p116 ft8"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft39">inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodi- seringsfond och expansionsfond,</SPAN></P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft33">inkomstslaget näringsverksamhet för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §,</SPAN></P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft33">inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap.,</SPAN></P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft7">9.</SPAN><SPAN class="ft33">inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige,</SPAN></P>
<P class="p63 ft8"><SPAN class="ft7">10.</SPAN><SPAN class="ft40">inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privat- bostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige,</SPAN></P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft7">11.</SPAN><SPAN class="ft41">inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr16 td25"><P class="p117 ft7">12. inkomstslaget kapital för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td27"><P class="p118 ft7">12. inkomstslaget kapital</P></TD>
<TD class="tr16 td1"><P class="p39 ft7">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td28"><P class="p36 ft7">återfört uppskovsbelopp</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p117 ft7">samt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td30"><P class="p36 ft7">återfört uppskovsbelopp samt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td31"><P class="p36 ft7">schablonintäkt enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p117 ft7">47 kap.,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td27"><P class="p36 ft7">schablonintäkt enligt 47 kap.,</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p36 ft10">och</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td31"><P class="p118 ft7">13. inkomstslaget</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p117 ft7">närings-</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p118 ft7">13. inkomstslaget</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td36"><P class="p39 ft7">närings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td28"><P class="p36 ft7">verksamhet eller kapital</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p117 ft7">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td27"><P class="p36 ft7">verksamhet eller kapital</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p39 ft7">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td25"><P class="p117 ft7">utdelning på andelar i svenska</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td30"><P class="p36 ft7">utdelning på andelar i svenska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td31"><P class="p36 ft7">ekonomiska föreningar<SPAN class="ft10">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td27"><P class="p36 ft7">ekonomiska föreningar<SPAN class="ft10">, och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td31"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p118 ft10">14. inkomstslaget</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p36 ft10">kapital</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p39 ft10">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td30"><P class="p36 ft31">återförda riskkapitalavdrag enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td31"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p36 ft10">43 kap.</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.</P>
<P class="p63 ft7">Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 13 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § <NOBR>2–4.</NOBR></P>
<P class="p119 ft15">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3321x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft32">38 a kap.</P>
<P class="p121 ft7">23 §<SPAN class="ft29">3</SPAN></P>
<P class="p122 ft7">När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det över- låtande företaget vid en partiell fission finns särskilda bestämmelser om</P>
<P class="p123 ft8"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft39">beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det övertagande och det överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §,</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">utdelning i 24 kap. 3 a § och 42 kap. 16 b §,</SPAN></P>
<P class="p125 ft10"><SPAN class="ft31">–</SPAN><SPAN class="ft42">riskkapitalavdrag i 43 kap.</SPAN></P>
<P class="p126 ft10">23 §,</P>
<P class="p75 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det överta- gande och överlåtande företaget i 48 kap. 18 a och 18 c §§,</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och</SPAN></P>
<P class="p75 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">kvalificerade andelar i 57 kap. </SPAN><NOBR>7–7</NOBR> c, 12 a, 15, 20 <NOBR>b–20</NOBR> d, 23 a, 24 och 24 a §§.</P>
<P class="p127 ft32">41 kap.</P>
<P class="p128 ft7">3 §<SPAN class="ft29">4 </SPAN>Till inkomstslaget kapital räknas också</P>
<P class="p75 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft33">återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tillägg i den omfattning som anges i 31 kap. 21 och 22 §§,</SPAN></P>
<P class="p122 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft33">fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med bestämmelserna i 42 kap. 9 §,</SPAN></P>
<P class="p122 ft8"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft39">avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med bestämmelserna i 42 kap. 11 §,</SPAN></P>
<P class="p109 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft33">underskott av näringsverksamhet i den utsträckning som föl- jer av 42 kap. 33 §, 45 kap. 32 § och 46 kap. 17 §,</SPAN></P>
<P class="p122 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft43">underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 42 kap. 34 §,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p129 ft7">6. avdrag för uppskovsbelopp och återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap. i den utsträckning som följer av 45 kap. 33 §, 46 kap. 18 § och 48 kap. samt schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b §, <SPAN class="ft10">och</SPAN></P>
<P class="p130 ft7">7. premier för pensionsför- säkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p122 ft7">6. avdrag för uppskovsbelopp och återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap. i den utsträckning som följer av 45 kap. 33 §, 46 kap. 18 § och 48 kap. samt schablonintäkt enligt 47 kap. 11</P>
<P class="p131 ft7"><SPAN class="ft7">b</SPAN><SPAN class="ft33">§,</SPAN></P>
<P class="p75 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft33">premier för pensionsför- säkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p132 ft36"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft35">Senaste lydelse 2011:1271.</SPAN></P>
<P class="p133 ft38"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft37">Senaste lydelse 2009:1409.</SPAN></P>
<P class="p134 ft15">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<P class="p3 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag SOU 2012:3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td39"><P class="p36 ft7">utsträckning som</P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p36 ft7">följer av utsträckning</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p135 ft7">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td42"><P class="p39 ft7">följer av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p36 ft7">59 kap. 15 §<SPAN class="ft10">.</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p136 ft7">59 kap. 15 §<SPAN class="ft10">, och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td46"><P class="p137 ft31">8. riskkapitalavdrag och</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p39 ft10">åter-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td47"><P class="p136 ft31">fört sådant avdrag i enlighet med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td46"><P class="p136 ft10">bestämmelserna i 43 kap.</P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td46"><P class="p136 ft44">43 kap. Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td40"><P class="p136 ft45">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td40"><P class="p136 ft10">1 §</P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td47"><P class="p137 ft10">I detta kapitel finns bestäm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td47"><P class="p136 ft10">melser om att fysiska personer i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td47"><P class="p136 ft10">vissa fall får göra avdrag i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td47"><P class="p136 ft10">inkomstslaget kapital för en del</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td47"><P class="p136 ft10">av anskaffningsutgiften vid för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td47"><P class="p136 ft10">värv av andelar (<SPAN class="ft46">riskkapital-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p136 ft10"><SPAN class="ft46">avdrag</SPAN>)<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td40"><P class="p136 ft45">Definitioner</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td40"><P class="p136 ft10">2 §</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td47"><P class="p137 ft48">Med <SPAN class="ft47">företag </SPAN>avses i detta kapitel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td46"><P class="p137 ft31">1. ett svenskt aktiebolag,</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td47"><P class="p137 ft48">2. en svensk ekonomisk förening,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td47"><P class="p137 ft31">3. ett utländskt bolag som mot-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td47"><P class="p136 ft49">svarar ett svenskt aktiebolag eller en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td47"><P class="p136 ft31">svensk ekonomisk förening, om det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td47"><P class="p136 ft10">hör hemma i en stat inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td47"><P class="p136 ft31">Europeiska ekonomiska samarbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td47"><P class="p136 ft31">området eller i en stat med vilken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td47"><P class="p136 ft49">Sverige har ingått ett skatteavtal som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p136 ft10">innehåller</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p36 ft10">en</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p36 ft10">artikel</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p39 ft10">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td43"><P class="p136 ft10">informationsutbyte.</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td47"><P class="p137 ft31">Som företag räknas inte invest-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p136 ft10">mentföretag,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td48"><P class="p39 ft48">privatbostadsföretag,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td43"><P class="p136 ft31">kooperativ förening</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p138 ft10">eller</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p39 ft31">sådan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td47"><P class="p136 ft48">ekonomisk förening som är central-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p136 ft10">organisation</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p135 ft10">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td42"><P class="p39 ft10">kooperativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p136 ft10">föreningar.</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft15">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p140 ft10">3 §</P>
<P class="p141 ft51">Med <SPAN class="ft50">koncern </SPAN>avses i detta kapitel en koncern av det slag som avses i 1 kap. 11 § aktie- bolagslagen (2005:551). Som moderbolag räknas även andra juridiska personer än aktiebolag.</P>
<P class="p142 ft10">4 §</P>
<P class="p143 ft10">Med <SPAN class="ft46">mindre företag </SPAN>avses i detta kapitel ett sådant företag som anges i 2 § och som</P>
<P class="p144 ft10"><SPAN class="ft48">1.</SPAN><SPAN class="ft52">har färre än 50 årsarbets- krafter, och</SPAN></P>
<P class="p145 ft54"><SPAN class="ft31">2.</SPAN><SPAN class="ft53">har en årsomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor.</SPAN></P>
<P class="p141 ft54">Ett företag är inte ett mindre företag om 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.</P>
<P class="p146 ft30">I <NOBR>5–8</NOBR> §§ finns bestämmelser om beräkning av uppgifterna i första stycket.</P>
<P class="p147 ft10">5 §</P>
<P class="p144 ft10">Om företaget ingår i en kon- cern ska uppgifterna beräknas med hänsyn till samtliga företag inom koncernen.</P>
<P class="p141 ft54">Om något koncernföretag kontrollerar ett annat företag på det sätt som anges i 6 §, ska upp- gifterna för det kontrollerade företaget läggas till i enlighet med vad som anges i den paragrafen.</P>
<P class="p148 ft51">Första och andra styckena gäller även företag som skulle ha ingått i samma koncern om den</P>
<P class="p149 ft15">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p150 ft51">fysiska person eller den samverk- ande gruppen av fysiska personer som äger företagen hade varit ett företag. Detta gäller bara om de berörda företagen bedriver verk- samhet på samma eller angrän- sande marknad.</P>
<P class="p151 ft10">6 §</P>
<P class="p152 ft10">Uppgifterna ska beräknas med tillämpning av andra och tredje styckena om företaget utan att ingå i en koncern</P>
<P class="p153 ft54">– kontrollerar minst 25 pro- cent av kapital- eller röst- andelarna i ett annat företag, eller</P>
<P class="p154 ft10">– kontrolleras av ett annat företag genom att det företaget innehar minst 25 procent av kapital- eller röstandelarna i företaget.</P>
<P class="p155 ft54">Till företagets uppgifter ska läggas den högsta procentuella andelen av antingen kapital- eller röstandelarna av de kontrollerade och kontrollerande företagens uppgifter. Om det finns flera sådana företag som anges i första stycket ska beräkning göras för varje företag för sig.</P>
<P class="p156 ft10">Om det kontrollerade eller kontrollerande företaget ingår i en koncern ska kvoteringen enligt andra stycket avse uppgifterna för hela koncernen.</P>
<P class="p157 ft15">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft10">7 §</P>
<P class="p158 ft51">Om företaget kontrolleras av två eller flera andra företag som ingår i samma koncern ska upp- gifterna beräknas med hänsyn till hur stor total andel av kapital- eller röstandelarna i företaget som koncernen innehar.</P>
<P class="p20 ft10">8 §</P>
<P class="p159 ft54">En person som har arbetat i företaget eller för företagets räk- ning under hela året räknas som en årsarbetskraft. En person som har arbetat deltid eller som inte har varit anställd under hela året ska räknas som del av en årsar- betskraft. Med uttrycket års- arbetskraft avses</P>
<P class="p160 ft10"><SPAN class="ft31">1.</SPAN><SPAN class="ft55">anställd,</SPAN></P>
<P class="p159 ft54"><SPAN class="ft48">2.</SPAN><SPAN class="ft56">person som arbetar för före- taget, som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som enligt svenska regler jämställs med anställd, och</SPAN></P>
<P class="p110 ft30"><SPAN class="ft31">3.</SPAN><SPAN class="ft57">delägare som är verksam i företaget.</SPAN></P>
<P class="p161 ft45">Vilka som kan få avdrag</P>
<P class="p161 ft10">9 §</P>
<P class="p162 ft51">Riskkapitalavdrag får göras av en obegränsat skattskyldig fysisk person som förvärvar andelar i ett mindre företag och som uppfyller villkoren i <NOBR>11–16</NOBR> §§. Riskkapital- avdrag får också göras av en be- gränsat skattskyldig fysisk person som enligt 3 kap. 19 § är skattskyl- dig för kapitalvinst på andelarna.</P>
<P class="p163 ft15">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft10">Även dödsbon får göra risk- kapitalavdrag för förvärv som har skett före dödsfallet.</P>
<P class="p165 ft10">Första och andra styckena gäller bara om kapitalvinsten inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatte- avtal.</P>
<P class="p166 ft45">Tidpunkten för avdraget</P>
<P class="p167 ft10">10 §</P>
<P class="p165 ft10">Riskkapitalavdrag får göras det beskattningsår då full betal- ning har erlagts för andelarna (<SPAN class="ft46">betalningsåret</SPAN>) eller något av de två därpå följande beskattnings- åren.</P>
<P class="p168 ft54">Om villkoret i 12 § uppfylls först det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret får riskkapitalavdrag göras för det beskattningsåret och de två därpå följande beskattningsåren.</P>
<P class="p168 ft51">Bedömningen av om företaget är ett mindre företag ska göras vid utgången av betalningsåret. Vid bedömningen av om företaget är ett mindre företag enligt 4 § första stycket ska hänsyn tas till hela det kalenderår som motsvarar betal- ningsåret.</P>
<P class="p169 ft45">Villkor för avdrag</P>
<P class="p167 ft10">11 §</P>
<P class="p170 ft10">Riskkapitalavdrag får göra som andelarna har</P>
<P class="p171 ft10">1. betalats kontant, och</P>
<P class="p172 ft51">2. förvärvats vid bildandet av företaget eller vid en nyemission.</P>
<P class="p80 ft15">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p122 ft10">Med nyemission avses i detta kapitel även tillskott till ekono- misk förening i form av med- lemsinsats eller förlagsinsats.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft31">12</SPAN><SPAN class="ft42">§</SPAN></P>
<P class="p124 ft10">Företaget i vilket andelar har</P>
<P class="p174 ft54">förvärvats ska ha ett löneunderlag som för betalningsåret eller för det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret uppgår till minst 300 000 kronor.</P>
<P class="p175 ft54">Löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant ersättning som hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som under betalningsåret har lämnats till arbetstagarna i före- taget. Motsvarande ersättning som har betalats till arbetstagare i utlandet ska också räknas in i löneunderlaget. Som kontant ersätt- ning avses även sådan ersättning som arbetstagare fått från före- taget och som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om inte undantag gällt enligt 3 kap. 9 § eller på grund av en bestämmelse i skatteavtal. Som kontant ersätt- ning avses inte</P>
<P class="p176 ft10"><SPAN class="ft31">–</SPAN><SPAN class="ft42">kostnadsersättning,</SPAN></P>
<P class="p159 ft10"><SPAN class="ft31">–</SPAN><SPAN class="ft42">belopp som ska tas upp i in- komstslaget tjänst enligt bestäm- melserna i 57 kap., eller</SPAN></P>
<P class="p175 ft54"><SPAN class="ft31">–</SPAN><SPAN class="ft53">ersättning som täcks av stat- liga bidrag för lönekostnader.</SPAN></P>
<P class="p158 ft10">Löneunderlaget får ökas med löneunderlag i andra företag på sätt som motsvarar hur upp- gifterna i 4 § första stycket beräk- nas enligt <NOBR>5–7</NOBR> §§.</P>
<P class="p177 ft15">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p178 ft10">13 §</P>
<P class="p172 ft10">Riskkapitalavdrag får bara göras om företaget till huvud- saklig del bedriver rörelse. Av- drag får dock inte göras vid för- värv av andelar i företag inom <NOBR>varvs-,</NOBR> kol- eller stålindustrin.</P>
<P class="p166 ft10">14 §</P>
<P class="p179 ft54">Riskkapitalavdrag får inte göras om aktiekapitalet i företaget någon gång under beskattnings- året närmast före betalningsåret, eller under betalningsåret men innan nyemissionen, har minskats genom indragning av aktier och återbetalning till den skattskyldige eller denne närstående.</P>
<P class="p180 ft51">Vad som sägs i första stycket gäller också om den skattskyldige eller denne närstående under den angivna perioden har utträtt ur en ekonomisk förening och inbe- tald insats har återbetalats.</P>
<P class="p181 ft10">15 §</P>
<P class="p179 ft54">Riskkapitalavdrag får inte göras om ett företag, i samband med att ett tillskott har lämnats till detta, har förvärvat eller ska förvärva</P>
<P class="p165 ft10">1. direkt eller indirekt, ande- lar i ett annat företag från den skattskyldige eller denne närstå- ende,</P>
<P class="p168 ft51">2. en näringsverksamhet från den skattskyldige eller denne när- stående, om näringsverksamheten tidigare har bedrivits i ett företag som ägs eller ägdes av dessa personer, eller</P>
<P class="p182 ft15">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p144 ft10">3. verksamhet från ett företag som den skattskyldige eller denne närstående äger.</P>
<P class="p141 ft51">Första stycket 1 och 3 gäller bara till den del det inte har gjorts något riskkapitalavdrag för an- delarna som har förvärvats från den skattskyldige eller denne när- stående eller avseende andelarna i det företag som överlåtit verk- samhet.</P>
<P class="p183 ft10">16 §</P>
<P class="p144 ft10">Riskkapitalavdrag får inte göras om företaget vid tidpunkten för förvärvet</P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft31">–</SPAN><SPAN class="ft42">är skyldigt att upprätta en sådan kontrollbalansräkning som avses i 25 kap. 13 § aktiebolags- lagen (2005:551) och kapitaltill- skottet inte undanröjer skyldig- heten,</SPAN></P>
<P class="p184 ft54"><SPAN class="ft31">–</SPAN><SPAN class="ft53">har inlett ett förfarande om företagsrekonstruktion av det slag som avses i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, eller</SPAN></P>
<P class="p185 ft30"><SPAN class="ft31">–</SPAN><SPAN class="ft57">är på obestånd på sätt som anges i 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672).</SPAN></P>
<P class="p186 ft45">Underlag för riskkapitalavdrag</P>
<P class="p187 ft10"><SPAN class="ft31">17</SPAN><SPAN class="ft42">§</SPAN></P>
<P class="p188 ft10">Underlaget för riskkapital-</P>
<P class="p189 ft30">avdrag är den skattskyldiges anskaffningsutgift för de förvär- vade andelarna.</P>
<P class="p190 ft15">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p191 ft10">18 §</P>
<P class="p152 ft10">Sammanlagda tillskott till ett och samma företag från fysiska personer får inte överstiga 20 miljoner kronor per kalender- år.</P>
<P class="p192 ft30">Om gränsvärdet överskrids ska underlagen minskas propor- tionellt.</P>
<P class="p193 ft45">Riskkapitalavdragets storlek</P>
<P class="p194 ft10">19 §</P>
<P class="p195 ft10">Riskkapitalavdrag får göras med två tredjedelar av under- laget. Avdraget får uppgå till högst en miljon kronor per beskatt- ningsår.</P>
<P class="p196 ft45">Återföring av riskkapitalavdrag</P>
<P class="p194 ft10">20 §</P>
<P class="p195 ft10">Riskkapitalavdrag ska återfö- ras det beskattningsår då ande- larna avyttras om inget annat anges i <NOBR>22–24</NOBR> §§.</P>
<P class="p154 ft10">Om endast en del av andels- innehavet avyttras ska genom- snittsmetoden i 48 kap. 7 § til- lämpas vid beräkningen av hur stor del av riskkapitalavdraget som ska återföras.</P>
<P class="p155 ft51">Andra stycket gäller inte om avyttringen beror på att företaget minskar aktiekapitalet genom indragning av aktier med åter- betalning till den skattskyldige eller denne närstående. I sådana fall ska riskkapitalavdraget i stäl- let återföras med ett belopp som</P>
<P class="p95 ft15">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p197 ft10">motsvarar två tredjedelar av åter- betalningen.</P>
<P class="p198 ft10">21 §</P>
<P class="p75 ft30">Bestämmelserna i 44 kap. 21 och 22 §§ gäller även för risk- kapitalavdrag.</P>
<P class="p199 ft10"><SPAN class="ft31">22</SPAN><SPAN class="ft42">§</SPAN></P>
<P class="p124 ft10">Om reglerna i 48 a kap. om</P>
<P class="p174 ft51">framskjuten beskattning vid andels- byten tillämpas när andelarna av- yttras ska riskkapitalavdraget inte återföras. Efter andelsbytet ska riskkapitalavdraget anses vara hänförligt till de mottagna andelarna.</P>
<P class="p20 ft10">23 §</P>
<P class="p158 ft51">Vid en partiell fission ska risk- kapitalavdrag som gjorts avseende andelarna i det överlåtande före- taget fördelas mellan andelarna i det överlåtande och det över- tagande företaget på sätt som gäller för omkostnadsbeloppet enligt 48 kap. 18 a §.</P>
<P class="p111 ft10"><SPAN class="ft31">24</SPAN><SPAN class="ft42">§</SPAN></P>
<P class="p200 ft10">Om den skattskyldige upphör</P>
<P class="p174 ft54">att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna, eller om kapitalvinsten blir undan- tagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, ska gjorda riskkapitalavdrag återföras.</P>
<P class="p175 ft51">I 63 kap. skatteförfarande- lagen (2011:1244) finns bestäm- melser om anstånd med betalning av skatt i samband med åter- föring av riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p201 ft15">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">Kapitalförluster på andra marknadsnoterade delägarrätter än sådana som avses i 21 § ska dras av i sin helhet samt kapital- förluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och ut- ländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade ska dras av till fem sjättedelar mot skattepliktiga kapitalvinster på sådana tillgångar. För kvalifi- cerade andelar gäller dock att kapitalförluster ska dras av till två tredjedelar.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft32">48 kap.</P>
<P class="p203 ft7">20 §</P>
<P class="p179 ft7">Kapitalförluster på andra marknadsnoterade delägarrätter än sådana som avses i 21 § ska dras av i sin helhet samt kapital- förluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och ut- ländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade ska dras av till fem sjättedelar mot skattepliktiga kapitalvinster på sådana tillgångar. För kvalifi- cerade andelar gäller dock att kapitalförluster ska dras av till två tredjedelar. <SPAN class="ft10">Med skattepliktig kapitalvinst på sådana tillgångar avses även återföring av riskka- pitalavdrag enligt 43 kap.</SPAN></P>
<P class="p204 ft8">Avdrag för kapitalförluster enligt första stycket ska göras i föl- jande ordning:</P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft33">kapitalförluster som ska dras av i sin helhet,</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft33">kapitalförluster som ska dras av till fem sjättedelar,</SPAN></P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft33">kapitalförluster som ska dras av till två tredjedelar.</SPAN></P>
<P class="p207 ft32">48 a kap.</P>
<P class="p208 ft7">10 §</P>
<P class="p116 ft7">Mottagna andelar ska anses förvärvade för en ersättning som motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttrade andelen.</P>
<P class="p209 ft10">I 43 kap. 22 § finns bestäm- melser om riskkapitalavdrag som hänför sig till den avyttrade andelen.</P>
<P class="p210 ft32">57 kap.</P>
<P class="p211 ft10">12 b §</P>
<P class="p172 ft51">Ett omkostnadsbelopp som har legat till grund för riskkapital- avdrag enligt 43 kap. ska bara</P>
<P class="p80 ft15">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3333x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft10">beaktas till 50 procent vid beräk- ning av underlag för årets gräns- belopp.</P>
<P class="p127 ft32">67 kap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p129 ft7">Om det uppkommer ett underskott av kapital, ska skat- ten minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det åter- stående underskottet<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft7">10 §</P>
<P class="p213 ft7">Om det uppkommer ett underskott av kapital, ska skat- ten minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det åter- stående underskottet<SPAN class="ft10">, om inte annat följer av andra stycket.</SPAN></P>
<P class="p214 ft51">Om den skattskyldige har gjort riskkapitalavdrag enligt 43 kap. ska underskott av kapital upp till avdragsbeloppet minska skatten med 30 procent. På återstående underskott tillämpas första stycket.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p215 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas på för- värv av andelar som sker efter den 31 december 2012.</P>
<P class="p216 ft15">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3334x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft20"><SPAN class="ft20">2</SPAN><SPAN class="ft28">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p218 ft58">lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)</P>
<P class="p219 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)</P>
<P class="p220 ft8"><SPAN class="ft30">dels </SPAN>att 22 kap. 1 §, 23 kap. 2 §, 31 kap. 1 §, 33 kap. 1, 2 och 11 §§, 63 kap. 1 § samt 65 kap. 1 och 7 §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft10">dels </SPAN>att det ska införas nio nya paragrafer, 22 kap. 23 §, 31 kap. 19 a och 19 b §§, 33 kap. 7 a §, 63 kap. 14 <NOBR>a–14</NOBR> c och 21 a §§ och 65 kap. 7 a §, samt nya rubriker närmast före 22 kap. 23 §, 31 kap. 19 a §, 33 kap. 7 a § och 63 kap. 14 a § av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p36 ft10">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p36 ft31">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft32">22 kap.</P>
<P class="p222 ft7">1 §<SPAN class="ft29">5</SPAN></P>
<P class="p223 ft7">I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om</P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">överlåtelse av privatbostadsrätt och av andelar i vissa bostads- företag (2 och 3 §§),</SPAN></P>
<P class="p116 ft8"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft40">upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">samfällighet (5 och 6 §§),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">räntebidrag (7 §),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">avskattning av pensionsförsäkring (10 §),</SPAN></P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">tjänstepensionsavtal (11 §),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §),</SPAN></P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">elcertifikat (14 §),</SPAN></P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §),</SPAN></P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §),</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p224 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag </SPAN><NOBR>(17–21</NOBR> §§), <SPAN class="ft10">och</SPAN></P>
<P class="p200 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">gåva (22 §).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p225 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag </SPAN><NOBR>(17–21</NOBR> §§),</P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">gåva (22 §)</SPAN><SPAN class="ft10">, och</SPAN></P>
<P class="p200 ft10"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft55">riskkapitalavdrag (23 §).</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft38"><SPAN class="ft59">5 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1289.</P>
<P class="p226 ft15">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3335x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft45">Riskkapitalavdrag</P>
<P class="p194 ft10">23 §</P>
<P class="p228 ft54">Kontrolluppgift ska lämnas om riskkapitalavdrag enligt 43 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).</P>
<P class="p229 ft10">Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av det företag som har fått betalning för andelar.</P>
<P class="p230 ft51">I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för risk- kapitalavdrag. Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om fysiska personers sammanlagda för- värv av andelar i företaget under året, som har gjorts till kontant betalning vid bildandet av före- taget eller vid nyemission.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td25"><P class="p231 ft60">23 kap.</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p232 ft7">2 §<SPAN class="ft29">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p118 ft7">Kontrolluppgifter</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p233 ft7">enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p234 ft7">Kontrolluppgifter</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p39 ft7">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p36 ft7">15 kap., 16 kap. 1 § om</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p233 ft7">ersätt-</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p235 ft7">15 kap., 16 kap. 1 § om</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p39 ft7">ersätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td51"><P class="p233 ft7">ning som avses i 16 kap. 3 § 4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td52"><P class="p39 ft7">ning som avses i 16 kap. 3 § 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td51"><P class="p233 ft7">samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p39 ft7">samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td51"><P class="p233 ft7">20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, 3,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p39 ft7">20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, 3,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td51"><P class="p233 ft13"><NOBR>9–11</NOBR> <SPAN class="ft31">och </SPAN><NOBR>17–21</NOBR> §§ ska även läm-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td52"><P class="p39 ft7"><NOBR>9–11<SPAN class="ft10">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> </SPAN><NOBR>17–21</NOBR> <SPAN class="ft10">och 23 </SPAN>§§ ska även</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td51"><P class="p233 ft7">nas för fysiska personer som är</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p39 ft7">lämnas för fysiska personer som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p36 ft7">begränsat skattskyldiga.</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p235 ft7">är begränsat skattskyldiga.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft7">Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständig- heter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.</P>
<P class="p236 ft38"><SPAN class="ft59">6 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1289.</P>
<P class="p113 ft15">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3336x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft32">31 kap.</P>
<P class="p222 ft7">1 §<SPAN class="ft29">7</SPAN></P>
<P class="p238 ft7">I detta kapitel finns bestämmelser om</P>
<P class="p239 ft7">– uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§),</P>
<P class="p116 ft8"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft40">uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §),</SPAN></P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksam- het </SPAN><NOBR>(7–15</NOBR> §§),</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p129 ft7">– uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16– 19 §§),</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p129 ft7">– uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16– 19 <SPAN class="ft10">b </SPAN>§§),</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">uppgift om tillkommande belopp (20 §),</SPAN></P>
<P class="p200 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. </SPAN><NOBR>(21–24</NOBR> §§),</P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§),</SPAN></P>
<P class="p240 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare, delägare och närstående ska lämna </SPAN><NOBR>(27–29</NOBR> §§),</P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">uppgift om tillskott och uttag (30 §),</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">uppgift om betalning till utlandet (31 §),</SPAN></P>
<P class="p200 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §),</SPAN></P>
<P class="p225 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete och gåva (33 §), och</SPAN></P>
<P class="p200 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">uppgifter om prissättningsbesked (34 §).</SPAN></P>
<P class="p241 ft46">Riskkapitalavdrag</P>
<P class="p242 ft10">19 a §</P>
<P class="p243 ft54">Den som gör riskkapitalavdrag enligt 43 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna</P>
<P class="p154 ft10">1. uppgift om underlaget för riskkapitalavdrag, och</P>
<P class="p153 ft51">2. nödvändiga identifikations- uppgifter för det företag vars andelar riskkapitalavdraget hän- för sig till.</P>
<P class="p244 ft38"><SPAN class="ft59">7 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1289.</P>
<P class="p226 ft15">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p191 ft10">19 b §</P>
<P class="p229 ft10">Den som återför riskkapital- avdrag enligt 43 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229) ska lämna</P>
<P class="p245 ft54">1. uppgift om hur stor del av riskkapitalavdraget som återförs,</P>
<P class="p228 ft10">2. nödvändiga identifikations- uppgifter för det företag vars an- delar den del av riskkapital- avdraget som inte återförs hänför sig till, och</P>
<P class="p246 ft10">3. uppgift om att det finns för- utsättning för återföring av risk- kapitalavdrag enligt 43 kap. 24 § inkomstskattelagen.</P>
<P class="p247 ft32">33 kap</P>
<P class="p248 ft7">1 §</P>
<P class="p32 ft7">I detta kapitel finns bestämmelser om</P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">syftet med särskilda uppgifter (2 §),</SPAN></P>
<P class="p75 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">uppgifter som ska lämnas av stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund </SPAN><NOBR>(3–5</NOBR> §§),</P>
<P class="p109 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">uppgifter som ska lämnas av svenska handelsbolag och i utlan- det delägarbeskattade juridiska personer (6 §),</SPAN></P>
<P class="p200 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">uppgifter om ersättningsbostad i utlandet (7 §),</SPAN></P>
<P class="p249 ft10"><SPAN class="ft31">–</SPAN><SPAN class="ft42">uppgifter som ska lämnas av den som har anstånd med betal- ning av skatt i samband med återföring av riskkapitalavdrag (7 a §),</SPAN></P>
<P class="p250 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">uppgifter som ska lämnas av redare (8 §),</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">uppgifter om nedsättning av utländsk skatt (9 §),</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">när särskilda uppgifter ska lämnas (10 och 11 §§), och</SPAN></P>
<P class="p200 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">redares uppgiftsskyldighet vid ändrade förhållanden (12 §).</SPAN></P>
<P class="p251 ft15">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft7">2 §</P>
<P class="p253 ft7">Särskilda uppgifter ska lämnas till ledning för</P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft33">bedömning av stiftelsers, ideella föreningars och registrerade trossamfunds skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229),</SPAN></P>
<P class="p254 ft8"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft39">beskattning av delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer,</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft33">bestämmande av vilket fartområde ett fartyg går i,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p129 ft7">4. kontroll av uppskovs- belopp enligt 47 kap. inkomst- skattelagen när ersättnings- bostaden är belägen utomlands, <SPAN class="ft10">och</SPAN></P>
<P class="p255 ft8"><SPAN class="ft30">5</SPAN>. beslut om avräkning av utländsk skatt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p225 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft33">kontroll av uppskovs- belopp enligt 47 kap. inkomst- skattelagen när ersättnings- bostaden är belägen utomlands,</SPAN></P>
<P class="p256 ft54"><SPAN class="ft31">5.</SPAN><SPAN class="ft53">kontroll av beviljat anstånd med betalning av skatt i samband med återföring av riskkapital- avdrag enligt 63 kap. 14 a §, och</SPAN></P>
<P class="p257 ft8"><SPAN class="ft31">6.</SPAN><SPAN class="ft39">beslut om avräkning av utländsk skatt.</SPAN></P>
<P class="p258 ft45">Den som har anstånd med betalning av skatt i samband med återföring av riskkapital- avdrag</P>
<P class="p9 ft10">7 a §</P>
<P class="p259 ft10">Den som har anstånd med betalning av skatt enligt 63 kap. 14 a §, ska lämna särskilda upp- gifter om att andelar som anstån- det hänför sig till helt eller delvis har avyttrats.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft15">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft10">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p261 ft7">11 §</P>
<P class="p262 ft7">Särskilda uppgifter enligt 5 och <NOBR>7–9</NOBR> §§ ska lämnas enligt följande uppställning:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr14 td53"><P class="p51 ft10">Särskilda uppgifter enligt</P></TD>
<TD class="tr14 td54"><P class="p36 ft10">ska ha kommit in till Skatteverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p263 ft10">senast</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p51 ft7">5 §</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p263 ft7">den 12 i månaden efter den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p263 ft7">månad då tillställningen ägde rum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p263 ft7">den 2 maj året efter beskatt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p51 ft7">7 §</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p263 ft7">ningsåret</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p263 ft7">den 1 oktober året före det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p51 ft7">8 §</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p263 ft7">kalenderår uppgifterna avser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p263 ft7">tre månader efter den dag då</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p51 ft7">9 §</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p263 ft7">den som beslutet om nedsätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p263 ft7">ning av utländsk skatt gäller fick</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p263 ft7">del av det</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft10">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p261 ft7">11 §</P>
<P class="p265 ft8">Särskilda uppgifter enligt 5 och <NOBR>7–9</NOBR> §§ ska lämnas enligt följande uppställning:</P>
<P class="p266 ft15">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<P class="p3 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag SOU 2012:3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr16 td53"><P class="p44 ft10">Särskilda uppgifter enligt</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p36 ft10">ska ha kommit in till Skatteverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p36 ft10">senast</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p44 ft7">5 §</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p36 ft7">den 12 i månaden efter den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p36 ft7">månad då tillställningen ägde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p36 ft7">rum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p44 ft7">7 §</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p36 ft7">den 2 maj året efter beskatt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p36 ft7">ningsåret</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p44 ft10">7 a §</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p36 ft31">en månad efter den dag då ande-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p36 ft31">larna som anståndet hänför sig till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p36 ft10">har avyttrats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p44 ft7">8 §</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p36 ft7">den 1 oktober året före det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p36 ft7">kalenderår uppgifterna avser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p44 ft7">9 §</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p36 ft7">tre månader efter den dag då</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p36 ft7">den som beslutet om nedsätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p36 ft7">ning av utländsk skatt gäller fick</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p36 ft7">del av det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p44 ft10">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p36 ft10">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft32">63 kap.</P>
<P class="p268 ft7">1 §</P>
<P class="p253 ft7">I detta kapitel finns bestämmelser om</P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">ansökan om anstånd (2 §),</SPAN></P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">deklarationsanstånd (3 §),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">ändringsanstånd (4 §),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">anstånd för att undvika betydande skada (5 §),</SPAN></P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">anståndstid i fall som avses i 4 och 5 §§ (6 §),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">anstånd med att betala skattetillägg och kontrollavgift (7 §),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">säkerhet </SPAN><NOBR>(8–10</NOBR> §§),</P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">anstånd vid avyttring av tillgångar (11 §),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">anstånd när punktskatt ska betalas för helt varulager (12 §),</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">anstånd vid totalförsvarstjänstgöring (13 §),</SPAN></P>
<P class="p63 ft8"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft40">anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttags- beskattning (14 §),</SPAN></P>
<P class="p269 ft15">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<P class="p3 ft16">SOU 2012:3 Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td59"><P class="p39 ft10">– anstånd med betalning av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p39 ft10">skatt i samband med återföring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p36 ft10">av riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p39 ft31">(14 a–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p36 ft10">14 c §§),</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td25"><P class="p118 ft7">– anstånd på grund av syn-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p39 ft7">– anstånd på grund av syn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p36 ft7">nerliga skäl (15 §),</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p36 ft7">nerliga skäl (15 §),</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p118 ft7">– anståndsbeloppet</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p36 ft7">(16–</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p118 ft7">– anståndsbeloppet</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p39 ft7">(16–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p36 ft7">21 §§),</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p36 ft10">21 a <SPAN class="ft7">§§),</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">ändrade förhållanden (22 §), och</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">anstånd som är till fördel för det allmänna (23 §).</SPAN></P>
<P class="p270 ft45">Anstånd med betalning av skatt i samband med återföring av riskkapitalavdrag</P>
<P class="p271 ft10">14 a §</P>
<P class="p245 ft10">Den som är skyldig att betala inkomstskatt enligt inkomst- skattelagen (1999:1229) på grund av att riskkapitalavdrag har återförts enligt 43 kap. 24 § samma lag, ska beviljas anstånd med betalning av skatten.</P>
<P class="p246 ft10">Anstånd får inte beviljas om andelarna som det återförda risk- kapitalavdraget hänför sig till har avyttrats.</P>
<P class="p241 ft10">14 b §</P>
<P class="p229 ft10">Anståndstiden ska bestämmas till ett år efter den dag då anstån- det beviljades.</P>
<P class="p245 ft10">Om ett nytt anstånd beviljas, ska anståndstiden bestämmas till ett år efter den dag då föregående anståndstid löper ut.</P>
<P class="p272 ft15">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p178 ft10">14 c §</P>
<P class="p170 ft10">Ett anstånd ska upphävas om andelarna som anståndet hänför sig till har avyttrats.</P>
<P class="p168 ft51">Om endast en del av andels- innehavet har avyttrats, ska anståndsbeloppet sättas ned på samma sätt som riskkapital- avdraget skulle ha återförts vid en delavyttring enligt 43 kap. 20 § andra eller tredje stycket inkomst- skattelagen (1999:1229).</P>
<P class="p169 ft10">21 a §</P>
<P class="p179 ft10">Anstånd enligt 14 a § beviljas med ett belopp som motsvarar den skatt som hänför sig till det återförda riskkapitalavdraget.</P>
<P class="p168 ft54">Om en del av andelsinnehavet som det återförda riskkapital- avdraget hänförde sig till har av- yttrats, får anstånd beviljas högst med ett belopp som motsvarar den del av riskkapitalavdraget som inte skulle ha återförts vid en delavyttring enligt 43 kap. 20 § andra eller tredje stycket inkomst- skattelagen (1999:1229).</P>
<P class="p273 ft32">65 kap.</P>
<P class="p274 ft7">1 §</P>
<P class="p238 ft7">I detta kapitel finns bestämmelser om</P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">grunder för ränteberäkningen </SPAN><NOBR>(2–4</NOBR> §§),</P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">kostnadsränta på sent debiterad preliminär skatt (5 §),</SPAN></P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">kostnadsränta på slutlig skatt (6 §),</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p117 ft7">– kostnadsränta vid anstånd</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p118 ft7">– kostnadsränta vid anstånd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><P class="p275 ft7">(7 §),</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p36 ft10"><SPAN class="ft7">(7 </SPAN>och 7 a §<SPAN class="ft7">§),</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">kostnadsränta vid omprövning och överklagande </SPAN><NOBR>(8–11</NOBR> §§),</P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">kostnadsränta när befrielse från skatt på energi upphör (12 §),</SPAN></P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">kostnadsränta vid för sen betalning (13 §),</SPAN></P>
<P class="p276 ft15">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">minskning av och befrielse från kostnadsränta (14 och 15 §§),</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">intäktsränta (16 och 17 §§),</SPAN></P>
<P class="p122 ft8"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft39">en annan startdag för ränteberäkningen på grund av helg (18 §), och</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft33">ränteberäkning utanför skattekontot (19 och 20 §§).</SPAN></P>
<P class="p278 ft7">7 §</P>
<P class="p75 ft7">Om anstånd med betalning av skatt eller avgift har beviljats och anståndsbeloppet ska betalas när anståndstiden har gått ut, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag. Vid anstånd enligt 63 kap. 13 eller 15 § ska dock räntan beräknas från och med dagen efter den dag då</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td25"><P class="p36 ft7">anståndet beviljades.</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td17"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p118 ft7">Vid anstånd enligt 63 kap.</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p118 ft7">Vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><P class="p39 ft7">anstånd enligt 63 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><P class="p36 ft7">14 § tas anståndsränta inte ut.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td59"><P class="p36 ft7">14 <SPAN class="ft10">eller 14 a </SPAN>§ tas anståndsränta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><P class="p36 ft7">Om beslutet om anstånd genom</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td59"><P class="p36 ft7">inte ut. Om beslutet om anstånd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p36 ft7">omprövning har upphört, eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td59"><P class="p36 ft7">genom omprövning har upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><P class="p36 ft7">beviljats med ett lägre belopp än</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td59"><P class="p36 ft7">hört, eller beviljats med ett lägre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><P class="p36 ft7">tidigare, beräknas dock kost-</P></TD>
<TD class="tr5 td61"><P class="p36 ft7">belopp</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p135 ft7">än tidigare,</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p39 ft7">beräknas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p36 ft7">nadsränta från och med dagen</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p36 ft7">dock</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p36 ft7">kostnadsränta</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p39 ft7">från och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><P class="p36 ft7">efter den dag då den omständig-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td59"><P class="p36 ft7">med dagen efter den dag då den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><P class="p36 ft7">het som har föranlett ompröv-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td59"><P class="p36 ft7">omständighet som har föranlett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><P class="p36 ft7">ningen inträffade.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td59"><P class="p36 ft7">omprövningen inträffade.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft8">Kostnadsränta ska beräknas till och med den dag då anstånds- beloppet senast ska vara inbetalt.</P>
<P class="p194 ft10">7 a §</P>
<P class="p228 ft54">Om särskilda uppgifter som avses i 33 kap. 7 a § inte lämnas inom den tid som anges i 33 kap. 11 §, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter den dag då den särskilda uppgiften skulle ha kommit in till Skatteverket.</P>
<P class="p279 ft51">Kostnadsräntan ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter till och med den dag då anstånds- beloppet senast ska vara inbetalt.</P>
<P class="p280 ft15">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3344x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft33">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.</SPAN></P>
<P class="p63 ft8"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft61">Bestämmelserna i 22 kap. 23 §, 23 kap. 2 §, 31 kap. 19 a och 19 b §§ samt 33 kap. 7 a och 11 §§ tillämpas första gången på upp- gifter som avser kalenderåret 2013.</SPAN></P>
<P class="p282 ft15">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<P class="p3 ft62">00</P>
<P class="p3 ft6">Författningsförslag om emissionskredit</P>
<P class="p283 ft20"><SPAN class="ft20">1</SPAN><SPAN class="ft63">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p103 ft20">lag (2012:000) om emissionskredit</P>
<P class="p284 ft9">Lagens tillämpningsområde</P>
<P class="p285 ft7"><SPAN class="ft32">1 § </SPAN>I denna lag finns bestämmelser om anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter för företag som vid bildandet av företaget eller vid en nyemission har tagit emot betalning för andelar som har getts ut. Bestämmelserna i lagen gäller även för företag som har tagit emot betalning för medlemsinsatser och förlagsinsatser.</P>
<P class="p284 ft9">Definitioner</P>
<P class="p54 ft8"><SPAN class="ft64">2 § </SPAN>Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Detta gäller dock inte om annat anges i denna lag.</P>
<P class="p286 ft7"><SPAN class="ft32">3 § </SPAN>Med <SPAN class="ft10">arbetsgivaravgifter </SPAN>avses i denna lag</P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft41">arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980),</SPAN></P>
<P class="p75 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft33">skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och</SPAN></P>
<P class="p200 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft41">avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</SPAN></P>
<P class="p198 ft7"><SPAN class="ft32">4 § </SPAN>Med <SPAN class="ft10">företag </SPAN>avses i denna lag</P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft41">svenskt aktiebolag,</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft41">svensk ekonomisk förening,</SPAN></P>
<P class="p75 ft8"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft39">utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening om det hör hemma i en stat inom</SPAN></P>
<P class="p287 ft15">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat som Sverige har ingått ett skatteavtal med som innehåller en artikel om informationsutbyte.</P>
<P class="p63 ft7">Som företag räknas inte investmentföretag, privatbostadsföre- tag, kooperativ förening eller ekonomisk förening som är central- organisation för kooperativa föreningar.</P>
<P class="p288 ft8"><SPAN class="ft64">5 § </SPAN>Med <SPAN class="ft30">andel </SPAN>avses i denna lag aktier och andelar i företag. Med andel avses även förlagsandel av det slag som avses i 5 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.</P>
<P class="p289 ft8"><SPAN class="ft64">6 § </SPAN>Med <SPAN class="ft30">koncern </SPAN>avses i denna lag en koncern av det slag som avses i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551). Som moderbolag räknas dock även andra juridiska personer än svenska aktiebolag.</P>
<P class="p290 ft7"><SPAN class="ft32">7 § </SPAN>Med <SPAN class="ft10">värdeöverföring </SPAN>avses i denna lag</P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft33">vinstutdelning,</SPAN></P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft33">koncernbidrag,</SPAN></P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft33">kapitaltillskott,</SPAN></P>
<P class="p63 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft33">förvärv av egna aktier, dock inte förvärv enligt 19 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551),</SPAN></P>
<P class="p116 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft33">minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetal- ning till aktieägarna, eller</SPAN></P>
<P class="p116 ft8"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft39">annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för företaget.</SPAN></P>
<P class="p116 ft7">Med värdeöverföring i första stycket avses även inlösen av för- lagsinsatser av det slag som avses i 5 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och utbetalningar av det slag som avses i 10 kap. 1 § samma lag.</P>
<P class="p291 ft15">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3347x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td63"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td64"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft7"><SPAN class="ft32">8 § </SPAN>Vad som avses med <SPAN class="ft10">emissionstidpunkt </SPAN>enligt denna lag framgår av följande uppställning:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p36 ft10">När det gäller</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p36 ft10">avses med emissionstidpunkt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p293 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft33">andelar som har getts ut vid bildandet av ett företag</SPAN></P>
<P class="p294 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft33">andelar som har getts ut vid nyemission</SPAN></P>
<P class="p295 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft33">medlemsinsatser och för- lagsinsatser</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p296 ft7">den tidpunkt då stiftelseur- kund eller motsvarande hand- ling har undertecknats</P>
<P class="p297 ft7">den tidpunkt då beslut om nyemission har fattats</P>
<P class="p286 ft7">den tidpunkt då företaget har fattat beslut om att ta in med- lemsinsatser eller förlagsinsatser</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft9">Ansökan om anstånd</P>
<P class="p298 ft8"><SPAN class="ft64">9 § </SPAN>Anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter kan beviljas efter ansökan. En ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast sex månader efter emissionstidpunkten.</P>
<P class="p299 ft9">Villkor för anstånd</P>
<P class="p298 ft7"><SPAN class="ft32">10 § </SPAN>Om inte annat följer av 13 §, ska Skatteverket bevilja ett före- tag anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter om</P>
<P class="p122 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft33">företaget har tagit emot full betalning för andelar som har getts ut vid bildandet av företaget eller vid nyemission, och</SPAN></P>
<P class="p200 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft41">betalningen har gjorts kontant.</SPAN></P>
<P class="p75 ft7">Detsamma gäller om företaget har tagit emot full betalning för medlemsinsatser eller förlagsinsatser och betalningen har gjorts kontant.</P>
<P class="p300 ft15">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft9">Anståndets storlek</P>
<P class="p302 ft7"><SPAN class="ft32">11 § </SPAN>Anstånd får beviljas med högst 35 procent av det belopp som har betalats för andelarna.</P>
<P class="p63 ft7">Anstånd får dock inte, ensamt eller tillsammans med annat anstånd som har beviljats enligt denna lag, överstiga 5 miljoner kronor per koncern.</P>
<P class="p303 ft9">Anståndstid</P>
<P class="p302 ft7"><SPAN class="ft32">12 § </SPAN>Anstånd ska beviljas med arbetsgivaravgifter som avser den redovisningsperiod då ansökan om anstånd kom in till Skatteverket och förfalla till betalning på förfallodagen för den redovisningspe- riod som infaller fem, sex respektive sju år därefter. Anståndsbe- loppet ska betalas med en tredjedel på respektive förfallodag.</P>
<P class="p304 ft7">Om arbetsgivaravgifterna för en redovisningsperiod är lägre än det belopp som anstånd högst får beviljas med, ska Skatteverket utan någon ny ansökan bevilja anstånd med mellanskillnaden närm- ast följande redovisningsperiod i enlighet med vad som föreskrivs i första stycket.</P>
<P class="p305 ft7">Anstånd enligt andra stycket får inte beviljas senare än den redovisningsperiod som infaller fyra år och elva månader efter den period då ansökan om anstånd kom in.</P>
<P class="p305 ft8">Om arbetsgivaravgifterna under en och samma redovisningspe- riod kan ligga till grund för flera anstånd, ska anstånd i första hand beviljas med stöd av den ansökan som kom in först.</P>
<P class="p306 ft9">Hinder mot anstånd</P>
<P class="p307 ft7"><SPAN class="ft32">13 § </SPAN>Anstånd får inte beviljas om</P>
<P class="p63 ft7">1. företaget, under tiden från och med den redovisningsperiod som infaller ett år före emissionstidpunkten till och med den redo- visningsperiod då företagets ansökan om anstånd kom in till Skat- teverket, har gjort en värdeöverföring,</P>
<P class="p308 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft41">företaget, när andelarna ges ut, är eller blir del av samma kon- cern som den som har tagit emot andelarna, eller</SPAN></P>
<P class="p309 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft41">synnerliga skäl talar emot det.</SPAN></P>
<P class="p253 ft7">Anstånd får heller inte beviljas om företaget, när andelarna ges</P>
<P class="p310 ft7">ut,</P>
<P class="p139 ft15">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td63"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td64"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft33">är skyldigt att upprätta en sådan kontrollbalansräkning som avses i 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551),</SPAN></P>
<P class="p122 ft8"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft39">har inlett ett förfarande om företagsrekonstruktion av det slag som avses i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, eller</SPAN></P>
<P class="p312 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft33">är på obestånd på sätt som anges i 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672).</SPAN></P>
<P class="p16 ft9">Beslut om återkallelse</P>
<P class="p313 ft7"><SPAN class="ft32">14 § </SPAN>Skatteverket ska återkalla ett anstånd om</P>
<P class="p75 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft33">det kommer fram att anståndet har beviljats på grund av att företaget har lämnat felaktiga uppgifter,</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft41">företaget gör en värdeöverföring, eller</SPAN></P>
<P class="p75 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft33">de andelar som har getts ut, direkt eller indirekt, förvärvas av någon i samma koncern som företaget.</SPAN></P>
<P class="p75 ft7">Om det finns speciella skäl, ska Skatteverket avstå från att åter- kalla anståndet.</P>
<P class="p314 ft7"><SPAN class="ft32">15 § </SPAN>Om ett anstånd återkallas, ska anståndsbeloppet betalas senast den förfallodag som infaller närmast efter det att tre månader har gått från den dag då beslut om återkallelse fattades.</P>
<P class="p16 ft9">Uppgiftsskyldighet</P>
<P class="p54 ft7"><SPAN class="ft32">16 § </SPAN>Om det kommer fram att förutsättningarna för återkallelse enligt 14 § är uppfyllda, ska företaget snarast lämna uppgift om det till Skatteverket.</P>
<P class="p16 ft9">Ränta</P>
<P class="p54 ft7"><SPAN class="ft32">17 § </SPAN>På anstånd enligt denna lag ska ränta betalas. Om inte annat följer av 18 §, ska räntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244).</P>
<P class="p75 ft7">Räntan ska beräknas från och med dagen efter den dag då arbetsgivaravgifterna ursprungligen förföll till betalning.</P>
<P class="p314 ft7"><SPAN class="ft32">18 § </SPAN>Om anståndet återkallas enligt 14 §, gäller bestämmelserna om kostnadsränta vid för sen betalning enligt 65 kap. 13 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).</P>
<P class="p315 ft15">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3350x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft7">Om anståndet återkallas med stöd av 14 § första stycket 1, ska räntan beräknas från och med dagen efter den dag då arbetsgivarav- gifterna ursprungligen förföll till betalning.</P>
<P class="p63 ft7">Om anståndet återkallas med stöd av 14 § första stycket 2 eller 3, ska räntan i stället beräknas från och med dagen efter den dag då värdeöverföringen gjordes respektive från och med dagen efter den dag då andelarna förvärvades av någon i samma koncern som företaget.</P>
<P class="p80 ft9">Förfarandet</P>
<P class="p302 ft8"><SPAN class="ft64">19 § </SPAN>För anstånd som beviljas enligt denna lag gäller bestämmel- serna om betalning och återbetalning av skatter och avgifter i 61, 62, 64 och 65 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).</P>
<P class="p317 ft7"><SPAN class="ft32">20 § </SPAN>Beslut enligt denna lag får omprövas och överklagas enligt de bestämmelser som gäller för omprövning och överklagande av beslut om anstånd i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).</P>
<P class="p318 ft8">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas på beslut om att ge ut andelar respektive att ta emot medlemsinsatser eller förlagsinsatser som har fattats efter den 31 december 2012.</P>
<P class="p319 ft15">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td63"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td64"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft20"><SPAN class="ft20">2</SPAN><SPAN class="ft65">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p321 ft20">lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr0 td66"><P class="p118 ft7">Härigenom föreskrivs att</P></TD>
<TD class="tr0 td67"><P class="p322 ft7">25 kap. 14 § aktiebolagslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td68"><P class="p36 ft7">(2005:551) ska ha följande lydelse.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td66"><P class="p36 ft10">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr19 td67"><P class="p323 ft10">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td66"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p36 ft32">25 kap.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p129 ft7">En kontrollbalansräkning <SPAN class="ft10">skall </SPAN>upprättas enligt tillämplig lag om årsredovisning. Vid beräk- ningen av det egna kapitalets storlek får följande justeringar göras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft7">14 §</P>
<P class="p213 ft7">En kontrollbalansräkning <SPAN class="ft10">ska </SPAN>upprättas enligt tillämplig lag om årsredovisning. Vid beräk- ningen av det egna kapitalets storlek får följande justeringar göras.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p122 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft33">Tillgångar får tas upp till ett högre värde och avsättningar och skulder tas upp till ett lägre värde än i den ordinarie redovisningen, om de värderingsprinciper som används vid upprättande av kon- trollbalansräkningen är förenliga med god redovisningssed. Pensionsåtaganden som enligt 8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. har redovisats under en delpost under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser får dock inte tas upp till lägre belopp än vad som är tillåtet enligt 7 § samma lag.</SPAN></P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft41">Tillgångar får redovisas till nettoförsäljningsvärdet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p129 ft7">3. Skulder på grund av stat- ligt stöd för vilket återbetal- ningsskyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställ- ning behöver inte redovisas, om stödet, i händelse av konkurs eller likvidation, <SPAN class="ft10">skall </SPAN>betalas tillbaka först sedan övriga skul- der har betalats.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p325 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft33">Skulder på grund av stat- ligt stöd för vilket återbetal- ningsskyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställ- ning behöver inte redovisas, om stödet, i händelse av konkurs eller likvidation, </SPAN><SPAN class="ft10">ska </SPAN>betalas till- baka först sedan övriga skulder har betalats.</P>
<P class="p326 ft51"><SPAN class="ft48">4.</SPAN><SPAN class="ft66">Skulder på grund av anstånd med betalning av arbetsgivar- avgifter enligt lagen (2012:000) om emissionskredit behöver inte redo- visas.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p3 ft15">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3352x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningsförslag om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p129 ft7">Obeskattade reserver <SPAN class="ft10">skall </SPAN>delas upp på eget kapital och uppskjuten skatteskuld.</P>
<P class="p327 ft7">Justeringar enligt första och andra styckena <SPAN class="ft10">skall </SPAN>redovisas särskilt.</P>
<P class="p328 ft7">Kontrollbalansräkningen <SPAN class="ft10">skall </SPAN>undertecknas av styrelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p129 ft7">Obeskattade reserver <SPAN class="ft10">ska </SPAN>delas upp på eget kapital och uppskjuten skatteskuld.</P>
<P class="p327 ft7">Justeringar enligt första och andra styckena <SPAN class="ft10">ska </SPAN>redovisas särskilt.</P>
<P class="p327 ft7">Kontrollbalansräkningen <SPAN class="ft10">ska </SPAN>undertecknas av styrelsen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p14 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.</P>
<P class="p329 ft15">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3353x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td63"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td64"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft20"><SPAN class="ft20">3</SPAN><SPAN class="ft67">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p330 ft20">lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)</P>
<P class="p331 ft7">Härigenom föreskrivs att 19 § förmånsrättslagen (1970:979) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p36 ft10">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p36 ft31">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p129 ft7">Böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott får vid konkurs utdelning efter andra fordringar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft7">19 §<SPAN class="ft29">1</SPAN></P>
<P class="p332 ft7">Böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brottfår vid konkurs utdelning efter andra fordringar. <SPAN class="ft10">Detsamma gäller fordringar på grund av anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter enligt lagen (2012:000) om emission- skredit</SPAN>.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p333 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.</P>
<P class="p334 ft38"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>Senaste lydelse 2003:535.</P>
<P class="p134 ft15">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3354x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p335 ft27">Författningsförslag om slopat representationsavdrag</P>
<P class="p102 ft20"><SPAN class="ft20">1</SPAN><SPAN class="ft28">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p103 ft20">lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)</P>
<P class="p336 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)<SPAN class="ft29">1</SPAN></P>
<P class="p337 ft7"><SPAN class="ft10">dels </SPAN>att 16 kap. 2 § ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p338 ft7"><SPAN class="ft10">dels </SPAN>att 12 kap. 1 § och 42 kap. 2 § ska ha följande lydelse, <SPAN class="ft10">dels </SPAN>att rubriken närmast före 16 kap. 2 § ska utgå,</P>
<P class="p106 ft8"><SPAN class="ft30">dels </SPAN>att det i lagen ska införas en ny paragraf, 9 kap. 12 §, och närmast före 9 kap. 12 § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<P class="p161 ft10">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p339 ft32">9 kap.</P>
<P class="p241 ft45">Representation</P>
<P class="p194 ft10">12 §</P>
<P class="p229 ft10">Utgifter för representation och liknande ändamål får inte dras av.</P>
<P class="p127 ft32">12 kap.</P>
<P class="p340 ft7">1 §</P>
<P class="p341 ft38"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>Lagen omtryckt 2008:803.</P>
<P class="p113 ft15">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft16">Författningsförslag om slopat representationsavdrag SOU 2012:3</P>
<P class="p316 ft7">Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap.</P>
<P class="p342 ft7">I detta kapitel finns bestämmelser om att också vissa andra</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr16 td69"><P class="p36 ft7">utgifter som har samband med tjänsten ska dras av.</P></TD>
<TD class="tr16 td4"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td70"><P class="p118 ft7">I</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td71"><P class="p343 ft7">inkomstslaget</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p117 ft7">tjänst</P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p118 ft7">I</P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p36 ft7">inkomstslaget</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p39 ft7">tjänst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td74"><P class="p36 ft7">tillämpas</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td39"><P class="p117 ft7">bestämmelserna i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td30"><P class="p36 ft7">tillämpas bestämmelserna i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td25"><P class="p36 ft7">inkomstslaget näringsverksam-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td30"><P class="p36 ft7">inkomstslaget näringsverksam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td70"><P class="p36 ft7">het om</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p36 ft7">het om</P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td74"><P class="p118 ft10">– avdrag</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p344 ft31">för</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p36 ft31">utgifter</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p117 ft10">för</P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td76"><P class="p36 ft31">representation i 16 kap. 2 §,</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr19 td77"><P class="p118 ft7">– mervärdesskatt i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td4"><P class="p39 ft7">16 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td78"><P class="p118 ft7">– mervärdesskatt</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p138 ft7">i 16</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p117 ft7">kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td74"><P class="p36 ft7">16 §, och</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td77"><P class="p36 ft7">16 §, och</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td25"><P class="p118 ft7">– avdrag för utländsk skatt i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td30"><P class="p118 ft7">– avdrag för utländsk skatt i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td76"><P class="p36 ft7">16 kap. 18 och 19 §§.</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td77"><P class="p36 ft7">16 kap. 18 och 19 §§.</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft32">42 kap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p345 ft7">I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksam- het om</P>
<P class="p346 ft7">– mervärdesskatt i 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 § och 19 kap.</P>
<P class="p293 ft7"><SPAN class="ft7">14</SPAN><SPAN class="ft33">§,</SPAN></P>
<P class="p124 ft10"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft55">utgifter för representation i</SPAN></P>
<P class="p112 ft10"><SPAN class="ft31">16</SPAN><SPAN class="ft42">kap. 2 §,</SPAN></P>
<P class="p345 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§,</SPAN></P>
<P class="p345 ft8"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft40">förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §,</SPAN></P>
<P class="p345 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">återföring av avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tillägg i 31 kap. 21 och 22 §§, och</SPAN></P>
<P class="p200 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">avdrag för respektive</SPAN></P>
<P class="p347 ft7">avräkning av skatt i 37 kap. 30 a §, 38 kap. 20 § och 38 a kap. 22 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft7">2 §</P>
<P class="p348 ft7">I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksam- het om</P>
<P class="p349 ft7">– mervärdesskatt i 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 § och 19 kap.</P>
<P class="p350 ft7"><SPAN class="ft7">14</SPAN><SPAN class="ft33">§,</SPAN></P>
<P class="p351 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§,</SPAN></P>
<P class="p348 ft8"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft40">förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §,</SPAN></P>
<P class="p348 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">återföring av avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tillägg i 31 kap. 21 och 22 §§, och</SPAN></P>
<P class="p352 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft41">avdrag för respektive</SPAN></P>
<P class="p353 ft7">avräkning av skatt i 37 kap. 30 a §, 38 kap. 20 § och 38 a kap. 22 §.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft15">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3356x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td79"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td80"><P class="p36 ft21">Författningsförslag om slopat representationsavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft20"><SPAN class="ft20">2</SPAN><SPAN class="ft28">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p354 ft58">lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)</P>
<P class="p336 ft7">Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p36 ft10">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p36 ft31">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft32">8 kap.</P>
<P class="p356 ft7">9 §<SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p32 ft7">Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig</P>
<P class="p35 ft7">till</P>
<P class="p14 ft7">1. stadigvarande bostad om inte annat följer av 10 §,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td81"><P class="p118 ft7">2. utgifter för representation</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p357 ft7">2. utgifter för representation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td81"><P class="p36 ft7">och liknande ändamål för vilka</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p44 ft7">och liknande ändamål för vilka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td81"><P class="p36 ft7">den skattskyldige inte har rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p44 ft7">den skattskyldige inte har rätt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p36 ft7">att göra avdrag vid inkomst-</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p44 ft7">att göra avdrag vid inkomst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td81"><P class="p36 ft7">beskattningen enligt <SPAN class="ft10">16 </SPAN>kap. <SPAN class="ft10">2 </SPAN>§</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p44 ft7">beskattningen enligt <SPAN class="ft10">9 </SPAN>kap. <SPAN class="ft10">12 </SPAN>§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td81"><P class="p36 ft7">inkomstskattelagen</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p44 ft7">inkomstskattelagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td81"><P class="p36 ft7">(1999:1229),</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p44 ft7">(1999:1229),</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft33">förvärv av varor för försäljning från fartyg i de fall som avses i 5 kap. 3 a § tredje stycket, eller</SPAN></P>
<P class="p75 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft33">kostnader vid uttag av tjänst där beskattningsunderlaget beräknats enligt 7 kap. 5 § andra stycket.</SPAN></P>
<P class="p75 ft7">I 9 a kap. 13 § och 9 b kap. 3 § finns ytterligare begränsningar av rätten till avdrag för ingående skatt.</P>
<P class="p358 ft38"><SPAN class="ft59">2 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1253.</P>
<P class="p113 ft15">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<P class="p359 ft27"><SPAN class="ft6">1</SPAN><SPAN class="ft68">Uppdraget och dess genomförande</SPAN></P>
<P class="p360 ft20"><SPAN class="ft20">1.1</SPAN><SPAN class="ft69">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">Kommitténs direktiv beslutades vid regeringssammanträde den 13 januari 2011 (dir. 2011:1). Direktiven återges i sin helhet i bilaga 1. Här ges en kort sammanfattning av huvuddragen i direktiven samt en mer ingående redogörelse för vad direktiven anger avseende detta första delbetänkande.</P>
<P class="p74 ft7">Enligt direktiven är kommitténs grundläggande uppdrag att se över beskattningen av bolag. Skattesystemet ska därvid utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas. Kommittén ska i sitt arbete sträva efter att ta fram förslag som breddar bolags- skattebasen för att möjliggöra en sänkning av skatterna i bolagssekt- orn. Därutöver ska förslagen utformas så att den svenska bolagsskatte- basen värnas samtidigt som regelverket inte riskerar att komma i konflikt med <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P>
<P class="p55 ft7">Utöver de mer generella riktlinjerna för kommitténs arbete anger direktiven även att kommittén ska titta på flera specifika delar av skattesystemet. En viktig uppgift i slutbetänkandet är att lämna förslag på hur den asymmetriska behandlingen av eget och lånat kapital i företagen kan minskas. Förslag ska även lämnas på ett system med källskatt på räntebetalningar till utlandet. Regelver- ken för koncernbidrag och underprisöverlåtelser ska också omprö- vas i syfte att finna alternativa hållbara lösningar. Det slutliga upp- draget ska redovisas senast den 1 november 2013.</P>
<P class="p86 ft7">Kommittén fick även i uppdrag att lämna två delbetänkanden. Senast den 1 oktober 2012 ska kommittén lämna sitt andra delbetänkande med förslag på skatteincitament för forskning och utveckling. I detta det första delbetänkandet lämnas förslag på skatteincitament för riskkapital.</P>
<P class="p361 ft15">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft7">Uppdraget i den nu aktuella delen innebär att kommittén ska lämna förslag på skatteincitament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital. Förslaget ska vara utformat så att stimulansen ges antingen på bolagsnivå eller på ägarnivå. Enligt direktiven ska Skatteincitamentsutredningens betänkande Skatterabatt på aktie- förvärv och vinstutdelningar (SOU 2009:33) tjäna som en naturlig utgångspunkt för kommitténs arbete. Förslagen i det betänkandet har inte lett till lagstiftning på grund av att vissa frågor bedömdes vara otillräckligt belysta. Det gäller framför allt förslagens fören- lighet med EU:s statsstödsregler samt risken för skatteundan- dragande genom kringgående. Kommittén är dock oförhindrad att välja en annan utformning av sitt förslag, om detta bedöms vara mer lämpligt med hänsyn till syftet att stimulera riskvilligt kapital. Lättnaden ska utformas så att den har en effektiv inverkan bland annat på företagande, investeringar, BNP, sysselsättning och välfärd. Riskerna för skatteundandragande ska beaktas. Vidare ska förslaget vara förenligt med EU:s statsstödsregler. Till stöd för arbetet ska utformningen av liknande incitament i andra medlemsstater särskilt beaktas.</P>
<P class="p362 ft20"><SPAN class="ft20">1.2</SPAN><SPAN class="ft69">Uppdragets genomförande</SPAN></P>
<P class="p81 ft7">Kommittén, som har antagit namnet Företagsskattekommittén, påbörjade sitt arbete i april 2011. I arbetet med detta delbetänkande har kommittén haft sex sammanträden med samtliga ledamöter, sakkunniga och experter inbjudna. Ett av sammanträdena genom- fördes i form av ett internat över två dagar.</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén har engagerat externa föreläsare vid två tillfällen i samband med ordinarie sammanträde. Kammarrättsrådet Mona Aldestam har föreläst om EU:s statsstödsregler och professor Per Strömberg har föreläst om marknadsmisslyckanden på kapitalmark- naden för nystartade företag.</P>
<P class="p363 ft15">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<P class="p364 ft71"><SPAN class="ft6">2</SPAN><SPAN class="ft70">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</SPAN></P>
<P class="p365 ft20"><SPAN class="ft20">2.1</SPAN><SPAN class="ft69">Inledning</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">I detta kapitel beskrivs de samhällsekonomiska motiven för skatte- incitament för riskkapital. Inledningsvis definieras vissa begrepp (avsnitt 2.2). I avsnitt 2.3 beskrivs problem som finns på risk- kapitalmarknaden ur olika perspektiv. Därefter diskuteras huruvida de samhällsekonomiska problemen kan åtgärdas med en eller annan skattelättnad (avsnitt 2.4). Målgruppen beskrivs i avsnitt 2.5. Kommitténs två förslag (som beskrivs utförligt i kapitel 6 och 7) diskuteras i avsnitt 2.6 mot bakgrund av den samhällsekonomiska problembilden. Problemen på riskkapitalmarknaden drabbar i större utsträckning mindre, växande företag. I avsnitt 2.7 är fokus på denna grupp. Kommitténs slutsatser framgår av avsnitt 2.8.</P>
<P class="p366 ft20"><SPAN class="ft20">2.2</SPAN><SPAN class="ft69">Skillnad mellan riskkapital och riskvilligt kapital</SPAN></P>
<P class="p96 ft7">Termerna riskkapital och riskvilligt kapital definieras på många olika sätt. Riskkapital används ofta i betydelsen ägarkapital, oavsett graden av risk. Riskvilligt kapital används ofta i en bredare betydelse och med en större tyngd på själva risktagandet. Ibland avses all riskfylld företagsfinansiering, även lån, ingå i begreppet riskvilligt kapital. I kommitténs direktiv används begreppen riskkapital och riskvilligt kapital synonymt. Det framgår att det är företagets egna kapital som avses, men det framgår inte om finansieringen av riskfylld verksamhet är av särskilt intresse.</P>
<P class="p86 ft8">Kommittén använder termen riskkapital i betydelsen tillskjutet eget kapital och termen riskvilligt kapital i betydelsen all riskfylld företagsfinansiering, även lån.</P>
<P class="p367 ft15">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3360x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft20"><SPAN class="ft20">2.3</SPAN><SPAN class="ft69">Problem på riskkapitalmarknaden</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Nystartade företag finansieras i de allra flesta fall med företagarens egna medel. I viss utsträckning kommer medlen från släkt och vänner eller banklån, men annan finansiering är begränsad.<SPAN class="ft29">1 </SPAN>För att få banklån krävs ofta säkerheter för lånet. De företagare som inte har pantsättningsbara tillgångar, i företaget eller privat, har därför svårt att finansiera sin verksamhet med lånat kapital. Behovet av extern finansiering skiljer sig åt mellan olika typer av verksamhet. En stor andel av småföretagen har ett litet initialt kapitalbehov, ett fåtal anställda och inga planer på att växa. Dessa företag har i allmänhet inget större behov av lån eller externt riskkapital. Företag som vill växa eller som har ett mer omfattande initialt kapitalbehov kan däremot vara i stort behov av såväl lån som externt riskkapital. Om dessa företag har tillgång till kapitalmarknaden i mindre utsträck- ning än vad som är samhällsekonomiskt motiverat, vilket dock inte torde vara normalfallet, så kan deras utveckling och tillväxt hämmas på ett samhällsekonomiskt skadligt sätt.</P>
<P class="p368 ft9"><SPAN class="ft9">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft72">Upplevda hinder för utveckling och tillväxt</SPAN></P>
<P class="p302 ft7">I enkätundersökningen ”Företagens villkor och verklighet 2011” uppger nästan tre fjärdedelar av de små och medelstora företagen att de vill växa.<SPAN class="ft29">2 </SPAN>Ju större företaget är, desto större andel av dem vill växa. För de allra flesta företagen uppges inte bristande tillgång till lån, krediter eller externt ägarkapital som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Större småföretag (med <NOBR>10–49</NOBR> anställda) är den grupp som upplever brist i störst utsträckning: 14 procent av dem upplever att tillgång till lån och krediter är ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, och 10 procent upplever att tillgång till externt ägarkapital är ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Bland de mindre småföretagen (med <NOBR>0–9</NOBR> anställda) och de medelstora företagen (med <NOBR>50–249</NOBR> anställda) är den upplevda bristen inte lika vanligt förekommande. Eftersom enkätundersökningen riktar sig till redan existerande företag</P>
<P class="p369 ft76"><SPAN class="ft73">1</SPAN><SPAN class="ft74">Se Tillväxtanalys (2010), </SPAN><SPAN class="ft75">Nyföretagandet i Sverige 2009</SPAN>, Statistik 2010:07, tabell 17. Där framkommer att bland de nystartade företagen 2009 finansierades 80 procent med egna medel, 7 procent med medel från släkt och vänner, 11 procent med banklån och 3 procent på annat sätt.</P>
<P class="p370 ft78"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft77">Se Tillväxtverket (2011), </SPAN>Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medel- stora företag<SPAN class="ft38">.</SPAN></P>
<P class="p371 ft15">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3361x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft21">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">framgår det inte hur omfattande bristande kapitaltillgång är vid före- tagsbildandet.</P>
<P class="p74 ft7">Att företag med ett upplevt finansieringsbehov inte har tillgång till extern finansiering kan ha flera orsaker. Vissa företag saknar de rätta förutsättningarna för lönsamhet och är av den anledningen ointressanta för kreditgivare och externa investerare. I andra fall kan det vara alltför kostsamt för externa investerare att skaffa den information som krävs för att kunna bilda sig en uppfattning om potentialen i ett nytt företag eller projekt.</P>
<P class="p373 ft9"><SPAN class="ft9">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft72">Finansiellt gap</SPAN></P>
<P class="p54 ft7">När företag och projekt inte kan finansieras talar man ibland om att det finns ett finansiellt gap. Det innebär att kostnaden för extern finansiering överstiger kostnaden för intern finansiering.</P>
<P class="p74 ft7">Indelningen mellan extern och intern finansiering ska i det här sammanhanget spegla vilka medel som är externa i förhållande till företagaren och företagarens närstående och vilka som på mot- svarande sätt är interna. I ett företag där ledning och ägare är åtskilda utgörs den interna finansieringen av kvarhållna vinstmedel, och all annan finansiering är extern. I ett litet företag där den person eller de personer som driver företaget också är ägare till företaget är gränsen mellan extern och intern finansiering en annan. Den externa finansieringen kan i dessa företag utgöras av nyemis- sion eller lån. Den interna finansieringen kan utgöras av nyemission till företagaren och närstående, lån från företagaren och närstående samt av i bolaget kvarhållna vinstmedel.</P>
<P class="p68 ft7">När det finns ett finansiellt gap är alltså kostnaden för extern finansiering högre än för intern finansiering. Den högre kostnaden för extern finansiering gör det svårare för företag att finansiera nya investeringar och för entreprenörer att starta nya företag. Före- tagare kan därför ofta uppleva att det finns brist på riskkapital.</P>
<P class="p55 ft7">Teoretiskt finns det flera förklaringar till att det kan finnas ett finansiellt gap. En orsak kan vara att det förekommer olika former avinformationsasymmetrier mellan personer i företaget å ena sidan och externa finansiärer å andra sidan.<SPAN class="ft29">3 </SPAN>En företagare som söker</P>
<P class="p374 ft36"><SPAN class="ft59">3 </SPAN>Se Landström, H. (2003), ”De små företagens kapitalförsörjning – kunskaper och implika- tioner” i Landström, H. (red.), <SPAN class="ft79">Småföretaget och kapitalet. Svensk forskning kring små företags finansiering</SPAN>, SNS Förlag, Stockholm, samt Hall, B. H. och J. Lerner (2010), ”The Financing of R&D and Innovations”, i Hall, B. H. och N. Rosenberg (red.), <SPAN class="ft79">Handbook of the Economics of Innovation</SPAN>, <NOBR>North-Holland.</NOBR></P>
<P class="p375 ft15">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3362x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">finansiering till en investering har i vissa fall bättre information än en extern finansiär om investeringens förväntade avkastning. I andra fall kan det vara tvärtom, att den externa finansiären gör en bättre bedömning av till exempel hur marknaden för en produkt ser ut.<SPAN class="ft29">4 </SPAN>En annan form av informationsasymmetri kan förekomma om den externa finansiären inte har full kontroll över företagsled- ningens agerande inom verksamheten och de båda parterna inte arbetar mot samma mål. Ett exempel på detta s.k. <NOBR>principal-agent-</NOBR> problem är då företagsledningen har andra mål med verksamheten än att maximera värdet på företagets aktier.<SPAN class="ft29">5,6</SPAN></P>
<P class="p78 ft7">De nu beskrivna informationsasymmetrierna kan alltså leda till att kostnaden för extern finansiering överstiger kostnaden för intern finansiering. De kan därmed leda till att avkastningskravet blir så högt att investeringar som vore lönsamma vid frånvaro av asymmetrisk information inte kan finansieras externt. De kan också leda till ett snedvridet urval av vilka investeringar som genomförs. Vissa investeringar kommer inte att kunna genomföras på grund av bristande finansiering trots att de kan vara såväl privat- ekonomiskt som samhällsekonomiskt lönsamma medan andra, olön- samma investeringar kommer att finansieras och genomföras.</P>
<P class="p376 ft7">Det finns fler faktorer som kan bidra till att förklara ett finansi- ellt gap, som att administrationskostnader för nyemissioner och lån är högre vid extern än vid intern finansiering. I förhållande till investeringsbeloppet tenderar såväl informations- som administra- tionskostnader att vara högre vid små investeringsbelopp, vilket leder till ett förhållandevis stort finansieringsgap för små företag.<SPAN class="ft29">7 </SPAN>Finansieringsgapet beror också på att den skattemässiga behand- lingen skiljer sig åt mellan olika finansieringskällor, i synnerhet genom att nyemissioner beskattas hårdare än finansiering med kvar- hållna vinstmedel. Investeringar i nya företag, som ofta är beroende av nyemissioner, missgynnas därmed gentemot investeringar i etablerade koncerner som finansieras med kvarhållna vinstmedel. Avkastningen</P>
<P class="p377 ft36"><SPAN class="ft73">4</SPAN><SPAN class="ft80">Se Landström (2003).</SPAN></P>
<P class="p378 ft36"><SPAN class="ft73">5</SPAN><SPAN class="ft80">Se Hall och Lerner (2010).</SPAN></P>
<P class="p379 ft76"><SPAN class="ft73">6</SPAN><SPAN class="ft74">Det finns olika sätt att få incitamenten för en entreprenör och externa investerare mera lika. När riskkapitalbolag investerar i företag är det en vanligt förekommande metod att den anställda entreprenören själv har aktier i företaget. För att investerare ska försäkra sig om att entreprenören inte har intresse av att överge verksamheten när investeringen väl är gjord, men innan projektet blivit lönsamt, kan dessutom entreprenörens aktier låsas in via aktie- ägaravtal. För en beskrivning av hur </SPAN><NOBR>principal-agentproblem</NOBR> påverkar hur riskkapitalbolag utformar kontrakt med entreprenörer, se Kaplan, S. N. och P. Strömberg (2004), ”Characteristics, Contracts and Actions: Evidence from Venture Capitalist Analyses”, <SPAN class="ft75">Journal of Finance</SPAN>, vol. 59, s. <NOBR>2177–2210.</NOBR></P>
<P class="p378 ft38"><SPAN class="ft73">7</SPAN><SPAN class="ft77">Se Landström (2003).</SPAN></P>
<P class="p380 ft15">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3363x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft21">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">på investeringar som finansieras med nyemissioner beskattas också hårdare än avkastningen på investeringar som lånefinansieras, vilket särskilt missgynnar riskfyllda investeringar.<SPAN class="ft29">8</SPAN></P>
<P class="p74 ft7">Empiriskt kan det vara svårt att identifiera ett finansiellt gap, men vissa studier indikerar att ett sådant gap finns.<SPAN class="ft29">9 </SPAN>Detta visar sig bland annat genom att sektorer som till sin natur är mer beroende av externt kapital växer betydligt snabbare i länder med mer utvecklade finansmarknader.<SPAN class="ft29">10 </SPAN>I en annan fåra finns det studier som visar på ett positivt samband mellan förmögenhet och sannolik- heten att bli företagare. Ett sådant samband kan tyda på att det krävs egna medel för att kunna starta ett företag. Svårigheten i denna typ av studier är att visa att det rör sig om ett orsaks- samband. Det kan till exempel vara så att vissa personer har egenskaper som ökar sannolikheten för att både bygga upp en förmögenhet och bli företagare. Det är i så fall svårt att veta om det är förmögenheten eller de underliggande egenskaperna som är orsaken till den större sannolikheten att bli företagare.<SPAN class="ft29">11 </SPAN>De studier som gjorts av svenska förhållanden visar positiva samband av detta slag. Studierna lyckas fastställa ett orsakssamband och ger därmed stöd åt hypotesen om ett finansiellt gap i Sverige.<SPAN class="ft29">12</SPAN></P>
<P class="p381 ft9"><SPAN class="ft9">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft72">Samhällsekonomiskt lönsamma investeringar</SPAN></P>
<P class="p285 ft7">Det finansiella gapet innebär således att kostnaden för extern finans- iering är högre än kostnaden för intern finansiering. I ett samhälls- ekonomiskt perspektiv är emellertid en annan skillnad väl så relevant, nämligen skillnaden mellan samhällsekonomisk lönsamhet och privat- ekonomisk lönsamhet. Denna skillnad beror ofta på att vissa invester- ingar har externa effekter. Investeringar som har positiva externa</P>
<P class="p374 ft76"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft81">Se Hall och Lerner (2010) som diskuterar finansieringsproblem för forskning och utveck- ling och innovationer. De fokuserar särskilt på asymmetrisk information och skattemässiga villkor.</SPAN></P>
<P class="p382 ft76"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft81">För en översikt, se Kerr, W. R.och R. Nanda (2009), ”Financial Constraints and Entre- preneurship”, NBER Working Paper No. 15498.</SPAN></P>
<P class="p383 ft76"><SPAN class="ft34">10</SPAN><SPAN class="ft81">Se Rajan, R. G.och L. Zingales (1998), ”Financial Dependence and Growth”, </SPAN><SPAN class="ft75">American Economic Review</SPAN>, vol. 88, s. <NOBR>559–586.</NOBR> De visar att tillväxttakten i sektorer som är naturligt beroende av externt kapital är 1,3 procentenheter högre per år i länder med mer utvecklade finansmarknader. Det kan jämföras med 3,4 procent, vilket var genomsnittet i dessa sektorer i deras analys.</P>
<P class="p384 ft36"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft35">Se Kerr och Nanda (2009).</SPAN></P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft35">Se Lindh, T.och H. Ohlsson (1996), </SPAN><NOBR>”Self-Employment</NOBR> and Windfall Gains: Evidence from the Swedish Lottery”, <SPAN class="ft79">Economic Journal</SPAN>, vol. 106, s. <NOBR>1515–1526,</NOBR> samt Nykvist, J. (2008), ”Entrepreneurship and Liquidity Constraints: Evidence from Sweden”, <SPAN class="ft79">Scandinavian Journal of Economics</SPAN>, vol. 110, s. <NOBR>23–43.</NOBR></P>
<P class="p385 ft15">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">effekter kan vara samhällsekonomiskt lönsamma utan att vara privatekonomiskt lönsamma. Det motsatta gäller för investeringar som har negativa externa effekter.</P>
<P class="p63 ft7">Investeringar i forskning och utveckling (FoU) och innovatio- ner har ofta positiva externa effekter. Den samhällsekonomiska avkastningen på investeringar i FoU och innovationer är ofta högre än den avkastning som tillfaller investeraren, vilket leder till att alltför få sådana investeringar finansieras och genomförs. Det kan därför vara samhällsekonomiskt motiverat att särskilt stödja invest- eringar i FoU och innovationer. Det kan vara värt att notera att de externa effekterna dock inte alltid begränsas till Sverige utan även kan komma utländska producenter och konsumenter till del.</P>
<P class="p78 ft7">Skillnaden mellan samhällsekonomisk och privatekonomisk lön- samhet beror också på skattereglerna. Det finns åtminstone fyra asymmetrier i skattesystemet som snedvrider investeringsbesluten. Det kan resultera i att en investering som är mera samhällsekono- misk lönsam trängs ut av en annan investering som är mera privat- ekonomiskt lönsam.</P>
<P class="p90 ft7">Den första snedvridningen beror på hur vinster och förluster behandlas bolagsskattemässigt. Bolagsvinster beskattas med 26,3 procent. Förluster får utnyttjas mot framtida vinster men det är inte säkert att de kan utnyttjas eftersom detta beror på framtida vinster. Denna asymmetri minskar den förväntade avkastningen efter skatt i företag med hög konkursrisk och kan leda till att det investeras för lite i företag som har hög förväntad avkastning före skatt men samtidigt hög konkursrisk, något som är vanligt för mindre, innovativa företag.</P>
<P class="p93 ft7">Den andra snedvridningen beror på att lånat kapital är skatte- mässigt gynnat jämfört med kapital som tillskjuts vid bolagets bildande eller genom nyemission. Det följer av att ränteutgifter får dras av som kostnader medan motsvarande avdrag inte får göras för utdelningar. Med andra ord är avkastningen på investeringar som finansieras med nyemissioner dubbelbeskattad; den beskattas först i bolaget och därefter hos ägaren.</P>
<P class="p78 ft7">Den tredje snedvridningen beror på att kvarhållna vinstmedel är skattemässigt gynnade jämfört med kapital som tillskjuts vid bolagets bildande eller genom nyemission. Denna asymmetri snedvrider allokeringen av kapital och kan leda till att fel investeringar finansieras, eftersom avkastningskravet blir lägre på investeringar i företaget som finansieras med kvarhållna vinstmedel än på invester- ingar utanför företaget som förutsätter att vinsten delas ut.</P>
<P class="p386 ft15">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft21">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft7">Den fjärde snedvridningen beror på att lånat kapital är skatte- mässigt gynnat jämfört med kvarhållna vinstmedel.</P>
<P class="p74 ft7">Diskussionen ovan gäller hur skatterna snedvrider valet mellan olika investeringar, de tre sista genom att olika finansieringsformer behandlas skattemässigt olika. Därutöver påverkas sparande och investeringar mera generellt av både bolagsskatten och skatten på kapitalinkomster. Båda skatterna kan höja avkastningskravet på investeringar som görs i Sverige.</P>
<P class="p373 ft20"><SPAN class="ft20">2.4</SPAN><SPAN class="ft69">Samhällsekonomiska motiv för skattelättnader</SPAN></P>
<P class="p96 ft7">Det är samhällsekonomiskt motiverat att åtgärda finansieringsgapet i den mån det speglar att samhällsekonomiskt lönsamma investeringar inte finansieras. En del företag och projekt saknar emellertid förutsätt- ningar för att bli lönsamma, såväl i samhällsekonomiskt som i privat- ekonomiskt avseende. Att företagaren ändå vill genomföra invester- ingen men upplever det som svårt att finna extern finansiering är då inte ett samhällsekonomiskt problem utan i stället ett resultat av marknadsekonomins förmåga att sortera bort privatekonomiskt olönsamma investeringar.</P>
<P class="p97 ft7">Däremot är det samhällsekonomiskt motiverat att åtgärda gapet mellan vad som är privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lön- samma investeringar under förutsättning att investeringen är sam- hällsekonomiskt lönsam.</P>
<P class="p74 ft7">Det kan alltså finnas samhällsekonomiska motiv för att under- lätta kapitalförsörjningen för vissa investeringar men inte för andra. Ett antal olika åtgärder kan då vara aktuella, bland annat vissa former av skattelättnader. Samtidigt innebär varje skattelättnad ett finansieringsbehov för staten som, åtminstone på kort sikt, måste täckas genom ett större skatteuttag på andra områden, vilket i sin tur kan förstärka redan existerande snedvridningar. En skattelätt- nad som bidrar till att stimulera utbudet av riskkapital bidrar till en bättre fungerande ekonomi endast om den samhällsekonomiska kostnaden för skattelättnaden – genom att andra snedvridande skatter ökar – understiger samhällsnyttan av förbättrad riskkapitalförsörjning.</P>
<P class="p58 ft7">I det följande diskuteras huruvida en eller annan skattelättnad kan minska vissa av de problem som nämnts i avsnitt <NOBR>2.3.2–2.3.3,</NOBR> närmare bestämt informationsasymmetrier mellan företagare och finansiärer, externa effekter och skatter.</P>
<P class="p387 ft15">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3366x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft7">En förutsättning för att en skattelättnad ska kunna minska de samhällsekonomiska problemen med asymmetrisk information är att lättnaden förbättrar möjligheten för externa investerare att sortera mellan samhällsekonomiskt mera och mindre lönsamma investeringar. En skattelättnad som gör det möjligt för en före- tagare att lägga ner mer tid på att utveckla till exempel en produkt eller en affärsplan innan extern finansiering blir aktuell kan ha denna effekt. Externa investerare kan då få tillgång till bättre beslutsunderlag och kan lättare skilja ut de privatekonomiskt lön- samma investeringarna. En del samhällsekonomiskt lönsamma investeringar som annars inte skulle få finansiering skulle på så vis få bättre möjligheter att finna finansiering. Samtidigt skulle en sådan skattelättnad även tillfalla samhällsekonomiskt olönsamma investeringar, vilket är en samhällsekonomiskt negativ konsekvens.</P>
<P class="p376 ft7">För att minska <NOBR>principal-agentproblemet</NOBR> som beskrivits i avsnitt 2.3.2 bör skattelättnaden medföra att företagarens incitament bättre överensstämmer med övriga aktieägares. En skattelättnad som gör det möjligt för en företagare att äga en större andel av aktierna skulle förbättra företagarens långsiktiga incitament.<SPAN class="ft29">13</SPAN></P>
<P class="p78 ft7">Positiva externa effekter kan motivera särskilda skattelättnader för investeringar i FoU och innovationer. Det är också skälet till att många länder, liksom Sverige, har generösa avskrivningsregler eller andra skatteincitament för FoU. Åtgärder som riktar sig till att stimulera investeringar i FoU ska diskuteras i kommitténs andra delbetänkande. Men innovativ verksamhet sorterar inte alltid under FoU. Det är därför motiverat att stödja innovationer även på andra sätt.</P>
<P class="p93 ft7">Generella sänkningar av bolagsskatte- och kapitalinkomstskatte- satserna skulle minska skattekilarna både på investeringar i Sverige och på svenskars sparande. Sådana skattesänkningar kan motiveras samhällsekonomiskt om de finansieras med skattehöjningar som leder till totalt sett mindre snedvridningar.</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén har till detta delbetänkande inte övervägt generella förslag. Det beror inte på att det skulle vara en samhällsekonomiskt dålig idé med generella skattesatssänkningar. Däremot är sådana skattesatssänkningar offentligfinansiellt mera kostsamma eftersom de tillfaller inte bara nytt utan även befintligt kapital. En lägre</P>
<P class="p389 ft36"><SPAN class="ft59">13 </SPAN>En lägre beskattning av vissa optioner är exempel på en sådan lättnad. Den skulle göra det mer lönsamt för en entreprenör att arbeta långsiktigt i ett projekt med hög risk och på så sätt förbättra entreprenörens långsiktiga incitament. Denna fråga har också berörts av kommittén men bedömdes inte ligga inom ramen för kommitténs direktiv.</P>
<P class="p380 ft15">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft21">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">beskattning av avkastningen på redan genomförda investeringar bidrar inte till att kapitalkostnaden sänks för nya investeringar, utan leder enbart till positiva förmögenhetseffekter för befintliga aktieägare.</P>
<P class="p75 ft7">För att en skattelättnad på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt ska öka investeringarna bör den i stället knytas till tillskott av eget kapital. En sådan lättnad stödjer nya investeringar. Det räcker dock inte för att lättnaden ska vara samhällsekonomiskt motiverad. Den bör dessutom minska en befintlig skattekil eller åtgärda någon form av marknadsmisslyckande. Annars uppstår nya snedvrid- ningar, vilket kan leda till samhällsekonomiskt felaktiga investerings- beslut.</P>
<P class="p390 ft20"><SPAN class="ft20">2.5</SPAN><SPAN class="ft69">Målgrupp</SPAN></P>
<P class="p99 ft7">Syftet med de föreslagna åtgärderna är att underlätta kapitalför- sörjningen i företag som har samhällsekonomiskt lönsamma invest- eringsmöjligheter men svårt att hitta finansiering på den befintliga kapitalmarknaden. Därtill ska skattelättnader vara ett träffsäkert instrument. Det är inte möjligt att på förhand veta vilka befintliga och nya företag som har sådana investeringsmöjligheter och som dessutom har svårt att finna finansiering. Mot bakgrund av de resonemang som förts i avsnitt 2.4 rör det sig troligen om företag med följande egenskaper.</P>
<P class="p391 ft8"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft83">Företag där investeringar medför förhållandevis stora positiva externa effekter från exempelvis innovationer.</SPAN></P>
<P class="p392 ft8"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft83">Företag där investeringar är särskilt riskfyllda, eftersom dessa påverkas mer av de skattemässiga asymmetrierna mellan vinster och förluster och mellan eget och lånat kapital.</SPAN></P>
<P class="p70 ft8"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft83">Företag som är små och fristående eller ingår i en mycket liten koncern, eftersom dessa påverkas mer av den skattemässiga asymmetrin mellan vinster och förluster.</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft20"><SPAN class="ft20">2.6</SPAN><SPAN class="ft69">Kommitténs förslag</SPAN></P>
<P class="p394 ft9"><SPAN class="ft9">2.6.1</SPAN><SPAN class="ft72">Två skatteincitament</SPAN></P>
<P class="p81 ft7">Kommittén lämnar förslag på två skatteincitament för nyemis- sioner och tillskott till nybildade företag, ett riktat till fysiska personer och ett riktat till företag. Förslagen beskrivs utförligt i kapitel 6 och 7.</P>
<P class="p395 ft10">Riskkapitalavdraget</P>
<P class="p396 ft7">Incitamentet riktat till fysiska personer – som benämns riskkapital- avdrag – innebär att en fysisk person som förvärvar nyemitterade aktier i ett mindre företag kan få en skattelättnad som uppgår till 20 procent av andelarnas anskaffningsutgift, dock högst med 300 000 kronor per år. Incitamentet är utformat som ett förtida avdrag för anskaffningsutgiften i inkomstslaget kapital. När andelarna avyttras återförs avdraget. Återföringen medför att skatten ökar med ett belopp som är lika stort som den ursprungliga skatte- lättnaden. Därmed kan riskkapitalavdraget i praktiken betraktas som en skattekredit. Värdet av avdraget består i att skattekrediten inte är räntebelagd. Det kan dessutom möjliggöra för ägare att satsa mer kapital i bolaget eftersom avdraget görs i samband med att bolaget bildas eller nyemitterar.</P>
<P class="p397 ft7">Följande exempel redogör för hur riskkapitalavdraget kan användas.</P>
<P class="p220 ft7">En fysisk person A har möjlighet att satsa 400 000 kronor i sitt nystartade bolag. A kan med stöd av riskkapitalavdraget tillskjuta 500 000 kronor i bolaget, eftersom avdraget ger en skattelättnad på 100 000 kronor (= 0,20 x 500 000). Likviditetsförstärkningen av riskkapitalavdraget uppgår till 100 000 kronor och utgörs av ett större eget kapital. Bolaget har därmed 25 procent större kapital att röra sig med än vad som vore fallet utan ett riskkapitalavdrag (100 000 / 400 000 = 0,25).</P>
<P class="p79 ft7">Om A så småningom säljer bolaget återförs riskkapitalavdraget med följden att skatten ökar med 100 000 kronor.</P>
<P class="p63 ft7">Om bolaget i stället går i konkurs anses aktierna avyttrade. A ska då återföra riskkapitalavdraget till beskattning. Avyttringen ger en kapitalförlust på 500 000 kronor med ett skattemässigt värde på minus 100 000 kronor. Återföringen betraktas skattemässigt som en kapitalinkomst på 500 000 kronor med ett skattemässigt värde</P>
<P class="p303 ft15">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft21">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">på 100 000 kronor. I detta fall blir därmed effekten av riskkapital- avdraget att bolaget initialt kan tillföras 100 000 kronor mer med följden att det inte uppkommer någon nettoeffekt på inkomst av kapital när bolaget har gått i konkurs.</P>
<P class="p284 ft10">Emissionskrediten</P>
<P class="p96 ft7">Incitamentet riktat till företag – som benämns emissionskredit – innebär att ett företag som tillskjuts eget kapital kan få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter. Anståndet kan som högst uppgå till 35 procent av det emitterade beloppet med ett tak för det sammanlagda anståndet på 5 miljoner kronor per koncern. Anståndet är räntebelagt. Räntan som ska betalas motsvarar basräntan som fastställs av Skatteverket. Anståndet är vidare tidsbegränsat – det ska betalas tillbaka <NOBR>5–7</NOBR> år efter emissionen. Det har därmed stora likheter med en lånekredit, dock med skillnaden att det inte krävs någon kreditprövning för att få en emissionskredit. Med emissions- krediten går staten in som medfinansiär under 7 år. En företagare behöver därmed inte ta in lika mycket kapital för att kunna finansiera starten av ett företag eller ett projekt. En företagare som har en viss summa pengar att röra sig med får med emissions- krediten möjlighet att utveckla sin verksamhet under en längre tid innan ett eventuellt behov av extern finansiering uppstår. De ytterligare medlen behövs först efter fem år då emissionskrediten ska börja betalas tillbaka. Om företaget då är livskraftigt betalas krediten tillbaka. Om företaget i stället går eller har gått i konkurs tar staten en del av den definitiva förlusten. Med emissionskrediten behöver företagare och externa investerare alltså inte riskera lika mycket kapital i ett enskilt projekt som annars vore fallet, vilket även förbättrar externa investerares incitament att investera.</P>
<P class="p399 ft7">Följande exempel redogör för hur emissionskrediten kan användas. En fysisk person A tillskjuter 400 000 kronor till sitt nystartade bolag. Tillskottet ger bolaget rätt till en emissionskredit på 140 000 kronor, men det förutsätter att företaget under de närmast följande fem åren betalar ut löner på sammanlagt minst 445 600 kronor, eftersom emissionskrediten ges som ett anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter (0,3142 x 445 600 = 140 000). Likviditetsförstärkningen av emissionskrediten uppgår till 140 000 kronor och utgörs av en skuld till staten. Bolaget har därmed</P>
<P class="p400 ft15">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">35 procent mer kapital att röra sig med än vad som vore fallet utan emissionskredit.</P>
<P class="p116 ft7">Emissionskrediten betalas tillbaka gradvis, med en tredjedel om året med början fem år efter nyemissionen. Efter fem år betalas alltså 46 700 kronor, året därpå ytterligare 46 700 kronor och året därefter ytterligare 46 700 kronor. Emissionskrediten är räntebelagd. Räntan betalas i samband med att emissionskrediten betalas tillbaka.</P>
<P class="p78 ft7">Om A så småningom säljer bolaget berörs inte en eventuell emissionskredit, utan den följer med bolaget. Om bolaget i stället går i konkurs blir emissionskrediten en efterställd fordran i konkursboet. Det innebär att andra fordringsägare, som leverantö- rer och anställda, står först i tur för de pengar som eventuellt finns kvar i bolaget.</P>
<P class="p401 ft9"><SPAN class="ft9">2.6.2</SPAN><SPAN class="ft72">Incitamenten är samhällsekonomiskt motiverade</SPAN></P>
<P class="p302 ft7">Kommitténs förslag till skatteincitament kan i viss mån mildra problemen med att urvalet av investeringar snedvrids som en följd av asymmetrisk information. Båda förslagen innebär ett finansier- ingstillskott från staten utan kreditprövning och medför att före- tagarens egna och närståendes satsningar räcker längre. Som nämnts i avsnitt 2.4 kan detta göra det möjligt för företagaren att lägga ner mer tid på att utveckla till exempel en produkt eller en affärsplan innan extern finansiering blir aktuell. Det kan medföra att externa investerare får tillgång till ett bättre beslutsunderlag. Därmed förbättras deras möjlighet att identifiera privatekonomiskt lön- samma företag och projekt. Båda förslagen innebär att kapital- behovet från externa privata investerare minskar. Det blir alltså lättare för företagaren att med hjälp av skatteincitamenten finan- siera ett större kapital i det egna bolaget. I den mån detta leder till en högre ägarandel för företagaren blir de ekonomiska incita- menten för företagaren och externa investerare mer lika, vilket kan minska det s.k. <NOBR>principal-agentproblemet.</NOBR></P>
<P class="p402 ft7">Båda förslagen gynnar nyemissioner jämfört med kvarhållna vinstmedel och lån. Därmed minskar de samhällsekonomiska snedvridningar som beror på att avkastningen beskattas hårdare på investeringar som finansieras med nyemissioner än på investeringar som finansieras på annat sätt. Detta innebär att förslagen gynnar innovativa företag, eftersom sådana företag i större utsträckning är hänvisade till att lösa finansieringen med eget kapital. Förslaget om</P>
<P class="p65 ft15">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft21">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">en emissionskredit gynnar särskilt företag som bedriver verksamhet med hög risk och som inte har möjlighet till förlustutjämning. Därmed gynnas riskfyllda investeringar i små fristående företag och små koncerner jämfört med investeringar i stora koncerner. Detta minskar de samhällsekonomiska snedvridningarna eftersom risk- fyllda investeringar i små fristående företag och små koncerner missgynnas av nuvarande skatteregler.</P>
<P class="p110 ft7">Det huvudsakliga syftet med att införa skatteincitament för riskkapital är, enligt kommitténs direktiv, att stimulera tillgången till riskvilligt kapital. En risk med sådana skatteincitament är att de kan orsaka nya snedvridningar av vissa investeringsbeslut eller att de förstärker de snedvridningar som redan finns. Om incitamenten däremot är rätt utformade kan de i stället minskade sammantagna snedvridningarna. Kommittén har strävat efter att utforma förslag- en på ett sådant sätt att de sammantagna snedvridningarna minskar. Då gäller det framför allt att motverka såväl den asymmetriska behandlingen av vinster och förluster som den asymmetriska behandlingen av lånat och eget kapital, eftersom dessa asymmetrier snedvrider vissa investeringsbeslut på ett särskilt allvarligt sätt (se avsnitt 2.3.3). Förslag som motverkar dessa asymmetrier skulle därmed kunna uppfylla det dubbla syftet att stimulera tillgången till riskvilligt kapital och att minska de sammantagna snedvridningarna som orsakas av skattesystemet.</P>
<P class="p404 ft7">Den asymmetriska skattemässiga behandlingen av vinster och förluster går att minska genom förändrade skatteregler. Förslaget om en emissionskredit inriktas på denna asymmetri. I dag tar staten 26,3 procent av ett företags vinst, men bidrar inte med 26,3 procent av förlusten om företaget går i konkurs. Under anståndstiden utjäm- nas till stor del denna asymmetri och innebär att staten får stå för 26,3 procent av förlusten om företaget går i konkurs.</P>
<P class="p55 ft7">Båda kommitténs förslag mildrar den asymmetriska skatte- mässiga behandlingen av lånat och eget kapital. Riskkapitalavdraget innebär en räntefri skattekredit för fysiska personer som förvärvar nyemitterade aktier i ett mindre bolag. Eftersom avdraget enbart ges vid tillskott av eget kapital innebär åtgärden en skattelättnad för eget kapital men inte för lånat. På så sätt minskar den skatte- mässiga skillnaden mellan finansieringsformerna.</P>
<P class="p68 ft8">Möjligheten till emissionskredit är kopplad till att företaget får ett tillskott av eget kapital. I riskfyllda projekt, när det finns en förhållandevis stor risk för konkurs, innebär emissionskrediten att</P>
<P class="p405 ft15">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3372x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">skillnaden i skattemässig behandling mellan eget och lånat kapital minskar.</P>
<P class="p63 ft7">Den asymmetriska skattemässiga behandlingen av lånat och eget kapital ska kommittén vidare behandla i slutbetänkandet och åter- kommer där bland annat till frågan om avdrag för eget kapital (s.k. <NOBR>NID-avdrag),</NOBR> se vidare avsnitt 5.5.</P>
<P class="p406 ft9"><SPAN class="ft9">2.6.3</SPAN><SPAN class="ft72">Förslag i form av skattekrediter</SPAN></P>
<P class="p407 ft7">Båda kommitténs förslag är utformade som skattekrediter. Detta går emot de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen antog 2008. Riktlinjerna anger bland annat att olika inslag av s.k. upp- skjuten beskattning bör undvikas på inkomstskatteområdet.<SPAN class="ft29">14 </SPAN>Bak- grunden till detta krav ligger i önskemålet om att säkerställa svenska skatteintäkter. Möjligheter att erhålla skattekrediter innebär bland annat en risk att staten inte får tillbaka pengarna när företag och individer flyttar utomlands. Kommittén ser dessutom risken med att uppbyggda krediter kan leda till likviditetsproblem och ökad konkursrisk när de väl ska betalas tillbaka.</P>
<P class="p79 ft7">Det finns emellertid också fördelar med att skatteincitamenten utformas som skattekrediter.</P>
<P class="p63 ft7">Den främsta fördelen med att ge stöd i form av skattekrediter är att de har en bra träffbild. En skattekredit har enbart ett värde för företag och investerare som har investeringsmöjligheter med en privatekonomisk avkastning som överstiger räntan som betalas för krediten. Stöd i form av krediter kan därmed ha en sorterande effekt, särskilt om krediterna räntebeläggs. I den mån dessa invester- ingar inte kan finansieras med normala krediter och detta beror på en samhällsekonomisk snedvridning är denna sorterande effekt sam- hällsekonomiskt fördelaktig.</P>
<P class="p90 ft7">Eftersom värdet av en skattekredit inte är så stort för korta kredittider förebyggs kortsiktig skatteplanering. Vidare är skatte- krediter offentligfinansiellt sett en billigare stödform än definitiva skattelättnader och kan därför ges med högre belopp.</P>
<P class="p92 ft7">Förslaget om ett riskkapitalavdrag har vissa likheter med ett av de förslag som lämnades av Skatteincitamentsutredningen (se avsnitt 3.3). Den stora skillnaden är att kommitténs förslag utformas som en skattekredit medan Skatteincitamentsutredningens förslag innebar en definitiv skattelättnad. Förslaget om ett riskkapitalavdrag har av den</P>
<P class="p408 ft38"><SPAN class="ft59">14 </SPAN>Se prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr.2007/08:259.</P>
<P class="p380 ft15">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3373x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft21">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">anledningen kunnat utformas så att det innebär större likviditets- förstärkningar än Skatteincitamentsutredningens förslag. Likviditets- förstärkningen av riskkapitalavdraget uppgår till högst 300 000 kronor per person och år. Skattereduktionen som föreslogs av Skatte- incitamentsutredningen uppgick till högst 100 000 kronor per person och år. I sammanhanget kan också nämnas det tidigare risk- kapitalavdraget som gällde vid förvärv av aktier 1996. Skatte- reduktionen, som var en definitiv skattelättnad, uppgick då till högst 30 000 kronor per person och år (se avsnitt 3.6).</P>
<P class="p110 ft7">Att kommitténs förslag om ett riskkapitalavdrag är utformat som en skattekredit får dessutom till följd att åtgärden på ett mer träffsäkert sätt kan åtgärda den snedvridning som orsakas av att eget kapital beskattas hårdare än lånat kapital. Orsaken till detta är följande.</P>
<P class="p409 ft7">Vid utformningen av en skatteregel som ska motverka den aktuella snedvridningen bör man beakta att denna snedvridning ökar beloppsmässigt över tiden eftersom bolagsskatt betalas på vinsterna varje år. Därmed bör också den motverkande skattelätt- naden ha samma tidsprofil. Skatteincitamentsutredningens förslag innebar en definitiv skattelättnad med 20 procent av förvärvspriset på aktierna oavsett om företaget finns under exempelvis ett eller tio år. Detta innebär att skattelättnaden fastställs på förhand och att den inte ökar med tiden. För kommitténs förslag om riskkapital- avdrag gäller däremot att skattelättnaden ökar med tiden. Detta beror på att lättnaden utgörs av att skattekrediten inte är räntebelagd och att värdet på krediten därför förräntas. Därmed får skattelättnaden samma tidsprofil som snedvridningen.</P>
<P class="p58 ft7">Kommittén anser att fördelarna med att utforma incitamenten som skattekrediter överväger nackdelarna. Kommittén har därför stannat för att utforma förslagen som skattekrediter.<SPAN class="ft29">15</SPAN></P>
<P class="p410 ft20"><SPAN class="ft20">2.7</SPAN><SPAN class="ft69">Mindre, växande företag</SPAN></P>
<P class="p99 ft7">För stora vinstrika företag som kan finansiera riskfyllda invester- ingar med kvarhållna vinstmedel är tillgången på riskkapital inget större problem. De problem som kan identifieras på riskkapital- marknaden såsom att nyemissioner diskrimineras skattemässigt</P>
<P class="p411 ft38"><SPAN class="ft59">15 </SPAN>Se avsnitt 6.3.2 för en diskussion om huruvida riskkapitalavdraget ska utformas som en skattekredit eller en definitiv skattelättnad.</P>
<P class="p412 ft15">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3374x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">jämfört med kvarhållna vinstmedel samt den asymmetriska skatte- mässiga behandlingen av vinster och förluster drabbar i stället i större utsträckning nystartade företag som vill göra riskfyllda investeringar. För nystartade, innovativa företag kan till exempel marknadsstorleken vara okänd medan den är mer lättbedömd vid en nyetablering i en mogen bransch. Likaså kan storleken på utveck- lingskostnaderna för en produkt vara svårbedömda i ett tidigt skede.</P>
<P class="p93 ft7">Mindre, växande företag är mer utsatta för de asymmetrier i skattesystemet som kommittén har identifierat som problematiska. De mindre, växande företagen drabbas hårdare än de större av den asymmetriska behandlingen av lånat och eget kapital, eftersom de i högre grad är hänvisade till nyemissioner som finansieringskälla. Den asymmetriska behandlingen av vinster och förluster slår också hårdare mot mindre, fristående företag och små koncerner. Det beror på att små företag inte har samma möjlighet som större företag att kvitta eventuella förluster i en verksamhet mot vinster i en annan. Är verksamheten dessutom riskfylld ökar sannolikheten för förluster som inte kan kvittas mot framtida vinster.</P>
<P class="p413 ft7">Kommitténs förslag har utformats så att de i första hand ska gynna investeringar i mindre företag som bedriver riskfylld verksamhet.</P>
<P class="p116 ft7">Förslaget om en emissionskredit är dock generellt såtillvida att det inte enbart begränsas till företag av en viss storlek. Beloppet för den sammanlagda emissionskrediten föreslås dock begränsas till 5 miljoner kronor, vilket får betraktas som ett ganska litet belopp för stora företag. Genom beloppsbegränsningen blir krediten förhållandevis mer betydelsefullt för de mindre företagen. Därtill möter de mindre företagen en större konkursrisk och är ofta mer likviditetsbegränsade än större, etablerade företag.</P>
<P class="p78 ft7">Förslaget om ett riskkapitalavdrag begränsas till mikroföretag och små företag.<SPAN class="ft29">16 </SPAN>Därmed riktas förslaget i förhållandevis stor utsträckning till investeringar i Sverige. Storleksbegränsningen är också nödvändig av offentligfinansiella skäl, eftersom avdraget innebär en räntefri skattekredit. Även om alla mindre företag kan gynnas av riskkapitalavdraget kan stödet få särskilt positiva effekter för företag som vill göra riskfyllda investeringar eftersom de är förhållandevis mer beroende av nyemissioner. När företagare har ekonomisk möjlighet att ta en större del av företagets aktiekapital kommer de lättare kunna dra till sig externa investerare, vilket för</P>
<P class="p380 ft38"><SPAN class="ft59">16 </SPAN>Se avsnitt 6.4.3 för en definition.</P>
<P class="p380 ft15">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft21">Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">många företag är en nödvändighet för att kunna växa. För att ytterligare inrikta förslaget mot företag som vill växa, och således inte ge skattelättnader till förvärvsarbetande som bildar bolag enbart för att komma i åtnjutande av avdraget, är avdraget dessutom begrän- sat till företag som har ett löneunderlag om minst 300 000 kronor det år då betalning för emissionen sker eller året därpå.</P>
<P class="p414 ft20"><SPAN class="ft20">2.8</SPAN><SPAN class="ft69">Slutsatser</SPAN></P>
<P class="p96 ft7">Nystartade och mindre, växande företag kan ha svårt att finansiera sin verksamhet. Det kan delvis bero på att det finns informations- asymmetrier mellan företagaren och potentiella finansiärer samt att det finns transaktionskostnader. Det kan också bero på att skatte- systemet missgynnar investeringar i mindre, innovativa företag. Detta är särskilt olyckligt eftersom investeringar i innovativa företag ofta har positiva externa effekter som gör att den samhällsekonomiska avkastningen kan vara högre än den privatekonomiska avkast- ningen.</P>
<P class="p415 ft7">Det är motiverat att införa skattelättnader som bidrar till att fler investeringar finansieras om de är samhällsekonomiskt men inte privatekonomiskt lönsamma under förutsättning att finansieringen är mindre snedvridande. Kommittén föreslår skatteincitament i form av två åtgärder som underlättar finansieringen i nystartade och mindre, växande företag. Kommittén anser att skatteincita- menten blir mer välriktade om de sker i form av krediter och riktas till mindre företag. Båda åtgärderna gör skattesystemet mer komplicerat men ökar tillgången på kapital till riskfyllda investeringar med positiva externa effekter och minskar de sned- vridningar som orsakas av skattesystemet.</P>
<P class="p416 ft15">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<P class="p417 ft27"><SPAN class="ft6">3</SPAN><SPAN class="ft68">Skatteincitamentsutredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p360 ft20"><SPAN class="ft20">3.1</SPAN><SPAN class="ft69">Inledning</SPAN></P>
<P class="p99 ft7">Av kommitténs direktiv framgår att en naturlig utgångspunkt för det första delbetänkandet är de förslag som presenterades i Skatte- incitamentsutredningens betänkande Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar (SOU 2009:33). Förslagen i betänkandet har inte lett till lagstiftning på grund av att vissa frågor bedömts vara otillräckligt belysta. Det gäller framför allt förslagens förenlighet med EU:s statsstödsregler, befintliga skatteavtal samt risken för skatteundandraganden genom kringgåenden.</P>
<P class="p97 ft7">Skatteincitamentsutredningen lämnade två förslag. I detta kapitel sammanfattas utredningens allmänna överväganden och dess två för- slag, samt ett alternativt förslag som fördes fram i ett särskilt yttrande. Därefter beskrivs det tidigare riskkapitalavdraget, som också beskrevs i Skatteincitamentsutredningens betänkande. Avslutningsvis följer en sammanfattning av remissinstansernas synpunkter.</P>
<P class="p414 ft20"><SPAN class="ft20">3.2</SPAN><SPAN class="ft69">Utredningens allmänna överväganden</SPAN></P>
<P class="p96 ft7">Direktiven till Skatteincitamentsutredningen var förhållandevis detalj- erade och utredningen fick därför ett begränsat utrymme att utforma egna förslag. Enligt direktiven skulle incitamenten stimulera fysiska personers investeringar i mindre företag. Med mindre företag avsågs onoterade företag, inklusive handelsbolag som enbart ägs av fysiska personer.</P>
<P class="p97 ft7">Utredningen kom fram till att rätt utformade skatteincitament kunde ha betydelse för kapitalförsörjningen i mindre företag. En mängd andra faktorer utöver skattereglerna hade enligt utredningen emellertid också betydelse för företagens investeringsbeslut.</P>
<P class="p418 ft15">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Skatteincitamentsutredningens förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft7">Av direktiven framgick att utredningen främst skulle inrikta sitt arbete på fyra olika former av skatteincitament. Den skulle för det första utreda s.k. etableringskonton (eller riskkapitalkonton som utredningen valde att kalla dem), vilket innebär att fysiska personer skulle få göra avdrag vid beskattningen för insättningar på ett särskilt konto där behållningen används för att starta företag. För det andra skulle ett riskkapitalavdrag utredas, där avsikten var att fysiska personer vid inkomstbeskattningen skulle få dra av kostna- den för köp av onoterade aktier. Ett tredje incitament som skulle utredas var uppskov med kapitalvinstbeskattningen för fysiska per- soner som avyttrade andelar i onoterade bolag och återinvesterade medlen i andra onoterade bolag. Det fjärde och sista skatte- incitamentet som nämndes i direktiven var ett s.k. <NOBR>Annell-avdrag</NOBR> som innebär en möjlighet för aktiebolag att i viss utsträckning få göra avdrag för lämnad utdelning på nyemitterade aktier.</P>
<P class="p79 ft7">Utredningen konstaterade att de föreslagna skatteincitamenten bara borde omfatta investeringar i form av aktier i svenska aktie- bolag och i vissa fall dess utländska motsvarigheter. Två förslag lämnades och de inriktades på olika faser i företagens utveckling.</P>
<P class="p63 ft7">För att underlätta försörjningen av riskkapital i en start- eller expansionsfas lämnades ett förslag om en lättnad på ägarnivå. Denna lättnad utformades som ett riskkapitalavdrag, med viss förebild i den tidigare lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Förslaget berörs mer i detalj i avsnitt 3.3. Det gamla riskkapitalavdraget redogörs för i avsnitt 3.6.</P>
<P class="p90 ft7">Det andra incitamentet som utredningen föreslog – det s.k. utdelningsavdraget – utformades som en lättnad på bolagsnivå och har vissa likheter med det tidigare <NOBR>Annell-avdraget,</NOBR> se lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning. Denna åtgärd skulle enligt utredningen gynna i första hand bolag som utvecklats så långt att de genererar vinster. Detta förslag berörs närmare i avsnitt 3.4.</P>
<P class="p78 ft7">Utredningen beaktade vid utformningen av förslagen de prin- ciper om likformighet och neutralitet som låg till grund för 1990 års skattereform. Vidare strävade utredningen efter att förslagen skulle vara enkla att förstå, tillämpa och kontrollera. En mer komplicerad utformning tolererades dock när det behövdes för att motverka att reglerna kunde utnyttjas i syfte att få ej avsedda skatteförmåner.</P>
<P class="p419 ft7">Förutom de förslag som utredningen förespråkade berörde den också de andra två alternativ till skatteincitament som nämndes i</P>
<P class="p276 ft15">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p36 ft21">Skatteincitamentsutredningens förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft7">direktiven, riskkapitalkonton samt uppskov med kapitalvinstbeskatt- ningen.</P>
<P class="p109 ft7">Ett system med riskkapitalkonton finns i Danmark. Utred- ningen kunde dock inte hitta något entydigt stöd för att det skulle finnas ett samhällsekonomiskt behov av ett sådant system. Dessutom bedömdes att regelverket var mycket komplicerat och att det skulle kräva omfattande administrativa resurser för kontroll. Utredningen lade därför inte fram något förslag om riskkapitalkonton, men presenterade ändå en principiell skiss för hur ett sådant system skulle kunna utformas.</P>
<P class="p421 ft7">När det gäller uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid avyttring av andelar i onoterade bolag när köpeskillingen åter- investeras i bolagssektorn fann utredningen att nackdelarna övervägde fördelarna med ett sådant system.</P>
<P class="p414 ft20"><SPAN class="ft20">3.3</SPAN><SPAN class="ft69">Förslaget om skattereduktion för förvärv av aktier</SPAN></P>
<P class="p54 ft7">Skatteincitamentsutredningens förslag till skatteincitament på ägar- nivå innebär att en fysisk person som förvärvar aktier i ett onoterat svenskt aktiebolag kan få skattereduktion. Detsamma gäller om aktierna avser ett utländskt bolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller inom en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal med en artikel om informationsutbyte.</P>
<P class="p68 ft7">De förvärvade aktierna ska ha tecknats vid bildande av bolag eller vid en nyemission. Det ska även gå att få skattereduktion vid förvärv av aktier i lagerbolag, eftersom ett sådant förvärv är ett mycket vanligt sätt att starta ett aktiebolag. Vidare ska aktierna ha förvärvats genom betalning i pengar. Det är således inte möjligt att få en skattereduktion vid betalning i form av apportegendom eller kvittning av fordran. Anledningen till detta är att reglerna effektivt ska stimulera tillgången till nytt kapital i bolagssektorn. Även s.k. överkursbetalning – det vill säga sådan överskjutande del av betal- ningen för aktierna som inte är aktiekapital utan fritt eget kapital – får enligt utredningen beaktas vid beräkningen av skattereduktionen.</P>
<P class="p421 ft7">En förutsättning för skattereduktion är att det bolag i vilket aktierna förvärvats bedriver rörelse den 2 maj året efter det beskatt- ningsår då skattereduktionen begärs. Rörelsekravet uppställs för att exkludera bolag som uteslutande bedriver kapitalförvaltning, eftersom det inte är lämpligt att med skatteincitament stimulera sådan verk- samhet. Om rörelsekravet inte uppfylls vid första prövningen får prövningen och skattereduktionen skjutas upp ett år till, det vill</P>
<P class="p59 ft15">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<P class="p3 ft16">Skatteincitamentsutredningens förslag SOU 2012:3</P>
<P class="p77 ft7">säga en fysisk person får begära skattereduktion beskattningsåret efter och rörelsen ska då bedrivas den 2 maj året efter detta år. I och med att rätten till skattereduktion får skjutas upp ett år minskar risken för att investeringar i nybildade företag missgynnas.</P>
<P class="p63 ft7">En annan förutsättning för rätt till skattereduktion är att bolaget inte har varit marknadsnoterat vid något tillfälle mellan betalningen av aktierna och den ovan nämnda prövningen av om rörelse bedrivs.</P>
<P class="p93 ft7">Skattereduktionen kan enligt utredningens förslag ges även om aktierna i bolaget i övrigt ägs av en eller flera juridiska personer. Inte heller bör det finnas något hinder mot att det bolag som aktierna avser i sin tur äger ett eller flera andra företag.</P>
<P class="p422 ft7">Utredningen föreslog att vissa villkor skulle vara uppfyllda i syfte att motverka att bestämmelserna utnyttjas för att erhålla skattereduktion för ett tillfälligt kapitaltillskott. Reglerna gäller tiden från och med andra året före det år då betalning skedde för aktierna till och med tredje året efter betalningsåret och innebär att rätt till skattereduktion saknas för den som från bolaget, eller från annat företag i intressegemenskap med bolaget, tagit emot utbetalning eller annan ersättning vid minskning av aktiekapitalet eller reservfonden. Detsamma gäller den som tagit emot värde- överföring, penninglån eller säkerhet från bolaget i strid med reglerna i aktiebolagslagen (2005:551) samt vid utskiftning i samband med frivillig likvidation. Spärreglerna omfattar även närstående till den skatteskyldige. Enligt föreslaget inträder dock inte spärreglerna om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p397 ft8">Skattereduktionen föreslogs uppgå till 20 procent av underlaget. Underlaget utgörs av betalningar för aktier under beskattningsåret</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td86"><P class="p36 ft7">(eller året före</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p423 ft7">i vissa fall) upp</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p51 ft7">till</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p424 ft7">ett belopp</P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p40 ft7">om</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p36 ft7">högst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td86"><P class="p36 ft7">500 000 kronor.</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p36 ft7">Skattereduktionen</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p36 ft7">kan</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p36 ft7">således ges</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p36 ft7">med</P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p36 ft7">högst</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft7">100 000 kronor per år. Samtliga fysiska personer ska kunna få skatte- reduktionen och den kan räknas av mot statlig och kommunal inkomstskatt, statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift och enligt ett särskilt förfarande i form av nedsättning av kupongskatt.</P>
<P class="p63 ft7">Förslaget om skattereduktion för förvärv av aktier beräknades minska skatteintäkterna med cirka 0,47 miljarder kronor per år. Utredningen föreslog finansiering genom att skattesatsen för kvalifi- cerade andelar höjs med 1 procentenhet till 21 procent och att skattesatsen för andelar som inte är kvalificerade höjs med 1 procent- enhet till 26 procent.</P>
<P class="p425 ft15">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p36 ft21">Skatteincitamentsutredningens förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft20"><SPAN class="ft20">3.4</SPAN><SPAN class="ft69">Förslaget om utdelningsavdrag</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">Skatteincitamentsutredningens förslag om skatteincitament på bolags- nivå innebär att aktiebolag får dra av vinstutdelning som lämnas i pengar till fysiska personer.</P>
<P class="p74 ft7">Som grundläggande förutsättningar för utdelningsavdraget anges att det utdelande bolaget ska ha bedrivit rörelse vid beskatt- ningsårets utgång, att aktierna inte får vara marknadsnoterade vid denna tidpunkt samt att en fysisk person har rätt till utdelningen när den kan disponeras. För att motverka skatteplanering föreslogs att utdelningsavdrag inte ska få göras om bolaget har minskat aktiekapitalet eller reservfonden och betalat ut pengar eller annan ersättning till aktieägarna under de två beskattningsåren närmast före betalningsåret.</P>
<P class="p55 ft7">Utredningen strävade efter att reglerna om utdelningsavdraget skulle vara så enkla som möjligt att tillämpa samtidigt som avdraget skulle uppfylla syftet att förbättra kapitaltillgången. Det skulle vidare vara kopplat till fysiska personers investeringar. Mot den bakgrunden föreslogs en beräkningsmodell som innebär att nytt kapital som tillskjutits av fysiska personer ska sättas i relation till totalt kapital i bolaget. Därefter sätts den andelen i relation till vinstutdelning i pengar som lämnas till fysiska personer. Bolaget har enligt förslaget åtta år på sig att utnyttja utdelningsavdraget från det att kapitalet har betalats in till bolaget. Om bolaget under eller efter betalningsåret har minskat aktiekapitalet eller reserv- fonden och betalat ut minskningen till aktieägare ska inbetalat belopp minskas med vad som betalats ut vid beräkningen.</P>
<P class="p58 ft7">Utredningen föreslog två beloppsspärrar, en relativ och en absolut. Enligt den absoluta spärren får avdrag inte göras med ett större belopp än fem miljoner kronor. Dessutom föreslogs ett relativt takbelopp så att avdrag inte kan erhållas med större belopp än vad som motsvarar det av fysiska personer gjorda kapital- tillskottet. Avdraget för ett enskilt beskattningsår kan inte heller överstiga lämnad vinstutdelning till fysiska personer för det beskattningsåret.</P>
<P class="p426 ft7">Den offentligfinansiella effekten av utdelningsavdraget beräk- nades uppgå till 0,57 miljarder kronor per år. Utredningen föreslog finansiering genom en höjning av skattesatserna för kvalificerade och inte kvalificerade andelar med cirka 1,2 procentenheter vardera. En annan finansieringslösning som fördes fram var en mindre höjning av bolagsskatten.</P>
<P class="p367 ft15">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Skatteincitamentsutredningens förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft20"><SPAN class="ft20">3.5</SPAN><SPAN class="ft69">Förslag i ett särskilt yttrande</SPAN></P>
<P class="p81 ft7">I ett särskilt yttrande av sakkunnige Anders Kristoffersson m.fl. presenteras ett alternativ till utredningens förslag om utdelnings- avdrag. I yttrandet ifrågasätts om den dubbla kopplingen till fysiska personers kapitaltillskott som finns i utredningens förslag – dels genom att tillskottet ska göras från en fysisk person, dels genom att utdelningen ska lämnas till en fysisk person – behövs för att uppnå syftet. Alternativet som presenteras i yttrandet tar bort kopplingen till kommande utdelningar och förstärker i stället kopplingen till själva kapitaltillskottet. Avsikten är att regelverket därmed ska bli enklare.</P>
<P class="p419 ft7">Den skattelättnad som redogörs för i yttrandet benämns tillskotts- avdrag och innebär ett schabloniserat avdrag på bolagsnivå under fem års tid.</P>
<P class="p90 ft7">Förslaget innebär att tillskottsavdrag får göras om en fysisk person förvärvar aktier vid bildandet av bolaget, vid köp av ett lagerbolag eller vid nyemission. Avdraget får göras första gången det beskattningsår då aktierna har slutbetalats och under de därpå följande fyra åren. Avdragsutrymmet för hela perioden är lika med vad fysiska personer har betalat för aktierna, inklusive eventuell överkursbetalning. Högst en femtedel av avdragsutrymmet får dras av varje beskattningsår.</P>
<P class="p427 ft7">På samma sätt som för det av utredningen föreslagna utdelnings- avdraget ska aktierna ha betalats i kontanter och bolaget ska bedriva rörelse, men inte vara marknadsnoterat, vid beskattningsårets utgång.</P>
<P class="p116 ft7">I yttrandet föreslås även vissa spärregler för att förhindra att avdraget utnyttjas på sätt som inte överensstämmer med syftet bakom åtgärden. Dels finns det spärregler som minskar avdrags- utrymmet om tillskottsavdrag har gjorts tidigare, dels finns det regler där avdragsrätten upphör på grund av att en viss transaktion genomförts. Om avdragsrätten upphör ska tidigare gjorda avdrag hänförliga till samma aktieförvärv återföras till beskattning med ett tillägg om tio procent.</P>
<P class="p78 ft8">Tillskottsavdraget beräknades ge ungefär samma offentligfinans- iella effekter som utredningens utdelningsavdrag.</P>
<P class="p428 ft15">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3382x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p36 ft21">Skatteincitamentsutredningens förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft20"><SPAN class="ft20">3.6</SPAN><SPAN class="ft69">Det tidigare riskkapitalavdraget</SPAN></P>
<P class="p429 ft7">Skatteincitamentsutredningen beskrev i en bilaga<SPAN class="ft29">1 </SPAN>det riskkapital- avdrag som fanns i Sverige under en kortare tid på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Här görs en kortfattad sammanfattning av den bilagan.</P>
<P class="p122 ft7">Riskkapitalavdraget infördes för att stimulera små och medel- stora aktiebolags tillgång till riskkapital men också för att under- lätta etablering av nya bolag. Avdraget var från början tänkt att vara tidsbegränsat och skulle ha omfattat aktieköp under 1996 och 1997. Slopandet av riskkapitalavdraget kom dock att tidigareläggas på grund av att de s.k. lättnadsreglerna infördes 1997. Avdraget gällde därför bara för förvärv under 1996.</P>
<P class="p55 ft7">Regelsystemet innebar att fysiska personer som under 1996 förvärvade aktier i onoterade bolag genom nyemission kunde få en skattereduktion med 30 procent av investeringsbeloppet. Skattereduk- tionen kunde högst uppgå till 30 000 kronor, vilket motsvarade en investering om 100 000 kronor. Reglerna var förenade med flera krav, bland annat avseende bolagets verksamhet, tillgångar och investeringsinriktning. Bolaget skulle vara svenskt eller ha hemvist i ett land inom EU och bedriva verksamhet från ett fast driftställe i Sverige. Det fanns också krav på att investeraren skulle behålla aktierna i minst fem år samt att bolaget inte fick börsnoteras under en treårsperiod efter nyemissionen. Om kraven inte uppfylldes var investeraren tvungen att betala tillbaka skattereduktionsbeloppet med ett tillägg om 30 procent.</P>
<P class="p58 ft7">Riskkapitalavdraget kom inte att utnyttjas i den omfattning som hade förväntats vid ikraftträdandet. Detta berodde bland annat på att systemet ansågs som alltför krångligt och att reglerna innehöll för högt ställda krav på såväl bolagen som investerarna. Nutek gjorde 1998 en utvärdering av riskkapitalavdraget. En av slutsats- erna var att avdraget haft stor betydelse för vissa enskilda företag men liten betydelse för kapitalmarknaden totalt sett.</P>
<P class="p373 ft20"><SPAN class="ft20">3.7</SPAN><SPAN class="ft69">Remissinstansernas synpunkter</SPAN></P>
<P class="p96 ft7">Skatteincitamentsutredningens betänkande var föremål för ett omfatt- ande remissförfarande. Utvalda remissinstanser och andra intres- senter inkom med synpunkter och förslag på förbättringar av förslaget.</P>
<P class="p110 ft8">I det följande redogörs för de viktigaste och mest frekventa remissynpunkterna utan anspråk på fullständighet. En fullständig</P>
<P class="p313 ft38"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>Se SOU 2009:33, bilaga 5, s. <NOBR>343–363.</NOBR></P>
<P class="p113 ft15">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Skatteincitamentsutredningens förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft7">sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdeparte- mentet (dnr Fi 2009/3404).</P>
<P class="p303 ft10">Generella synpunkter</P>
<P class="p81 ft7">Ett antal remissinstanser (Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, SACO, Aktiespararna och Näringslivets Skattedelegation) efter- frågade mer generella skattelättnader som främjar investeringar i hela bolagssektorn. Utredningens förslag orsakar snedvridningar mellan olika företagsformer och olika finansieringskällor. Många remissinstanser efterfrågade generella sänkningar av kapitalbeskatt- ningen.</P>
<P class="p78 ft7">Skatteverket ansåg att utredningen valt de två mest lämpliga åtgärderna av de fyra skattelättnader som direktiven pekar ut och hade i övrigt mest synpunkter av teknisk natur.</P>
<P class="p116 ft7">Tillväxtverket och Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpoli- tiska utvärderingar och analyser, lämnade liknande synpunkter. De förde fram att grundtanken är lovvärd men att förslagen sannolikt inte förmår att lösa de problem som finns på den svenska kapital- marknaden. Effekterna av liknande skatteincitament som införts i andra länder är inte entydigt positiva. Deras grundläggande syn är att behovet av stimulans är störst i ett tidigt skede, främst för s.k. kunskapsintensiva företag. Av denna anledning är förslaget om skattereduktion för förvärv av aktier att föredra. Förslaget om utdelningsavdrag ansågs som mindre ändamålsenligt. Svenska Upp- finnarföreningen delade uppfattningen att bristen på kapital som investeras i tidiga skeden är det största hindret för kommersiali- sering av nya innovationer och ansåg därför att utdelningsavdraget är av mindre betydelse.</P>
<P class="p431 ft7">Landsorganisationen LO avstyrkte förslaget. Fåmansbolag är redan skattemässigt gynnande jämfört med andra företagsformer och det verkar saknas behov av att genom skatteincitament ytter- ligare stimulera investeringar i dessa bolag. Dessutom är den svenska riskkapitalmarknaden bland de största i världen i relation till BNP. Skattelättnader som de föreslagna innebär avsteg från principen om likformig beskattning. Sådana avsteg bör göras med stor försik- tighet och bara om det föreligger ett stort behov. Ett sådant behov har inte konstaterats, enligt LO.</P>
<P class="p79 ft8">Ett flertal remissinstanser var negativa till utredningens förslag till finansiering.</P>
<P class="p432 ft15">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p36 ft21">Skatteincitamentsutredningens förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p15 ft10">Synpunkter i sakfrågor</P>
<P class="p285 ft7">Flera remissinstanser (Kammarrätten i Stockholm, Konjunktur- institutet och FAR SRS) pekade på att förslaget om tillskotts- avdrag som presenteras i det särskilda yttrandet av sakkunnige Anders Kristoffersson m.fl. har försteg framför utredningens förslag om utdelningsavdrag. Det framhölls att tillskottsavdraget är enklare att tillämpa och också medför att skattelättnaden för aktiebolaget uppstår i ett tidigare skede. Även det faktum att avkastningen på investeringen inte behöver delas ut, utan kan återinvesteras i bolaget utan skattekonsekvenser, framhölls som en fördel med att släppa kopplingen till lämnad utdelning. Vissa (Länsrätten i Stockholms län, Företagarna och Näringslivets Skattedelegation) anförde att det inte varit möjligt att bedöma tillskottsavdraget på grund av den knapphändiga motiveringen och avsaknaden av konsekvensbeskriv- ning. Företagarna och Näringslivets Skattedelegation ansåg att till- skottsavdraget har en svagare ägarkoppling jämfört med utdelnings- avdraget, och därför blir det extra viktigt med åtgärder på ägarnivå.</P>
<P class="p433 ft7">De flesta remissinstanserna (bland annat Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Konkurrensverket, Företagarna, Lantbruk- arnas Riksförbund, FAR SRS, Näringslivets regelnämnd, Svenska Uppfinnarföreningen och Näringslivets Skattedelegation) ansåg att det är en stor brist att förslaget särbehandlar olika företagsformer. Redan i dag är det skattemässigt fördelaktigt att starta aktiebolag jämfört med enskild näringsverksamhet, och förslaget kommer att förstärka den skillnaden. Skattereduktion för förvärv av aktier som föreslås ges till fysiska personer bör omarbetas så att den även kan utgå vid start av enskild näringsverksamhet eller handelsbolag.</P>
<P class="p68 ft7">Lantbrukarnas Riksförbund ansåg att utredningen på ett mer seriöst och noggrant sätt borde ha prövat införande av s.k. risk- kapitalkonton efter dansk modell, detta eftersom ett kontosystem är den enda skatteåtgärd av de fyra som nämndes i utrednings- direktiven som kan utformas neutralt med avseende på företags- form. Även FöretagarFörbundet beklagade att riskkapitalkonton avfärdats av utredningen och lade fram ett eget förslag till s.k. entreprenörskonto.</P>
<P class="p426 ft7">Ett flertal remissinstanser (bland annat FöretagarFörbundet, Aktiespararna, Aktietorget, Svenska Uppfinnarföreningen, Stävrullen Finans AB och Göran Nordlund) kritiserade utredningens gräns- dragning när det gäller vilka aktier som ska förvärvas för att skatte- lättnaderna ska utgå. I direktiven anges att lättnaderna ska avse onoterade företag, men utredningen valde att använda begreppet</P>
<P class="p418 ft15">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Skatteincitamentsutredningens förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">icke marknadsnoterade aktier i stället. Det får till följd att företag som är noterade på s.k. handelsplattformar (First North, Aktie- torget och Nordic MTF) faller utanför tillämpningen, vilket inte skulle ha varit följden om lättnaderna begränsats till onoterade aktier.</P>
<P class="p90 ft7">Ett antal remissinstanser (bland annat Aktiespararna, Aktie- torget och Stävrullen Finans AB) delade inte utredningens bedöm- ning att förslagen inte strider mot <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Att rikta skattelätt- naderna mot icke marknadsnoterade företag strider sannolikt mot EU:s statsstödsregler, enligt dem.</P>
<P class="p90 ft7">Några remissinstanser (Svenska Uppfinnarföreningen och Industri- fonden) ansåg att förslagen även bör gälla för indirekta invester- ingar i mindre bolag, till exempel genom att investera i en fond eller i ett affärsängelbolag med den inriktningen. De hänvisar därvid till det brittiska systemet med skattelättnader för riskkapital. Industri- fonden ansåg att Sverige i vart fall bör ha samma ambitionsnivå som Storbritannien när det gäller skatteincitament för riskkapital, och förslaget bör föras närmare det brittiska systemet.</P>
<P class="p434 ft15">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<P class="p3 ft6">4 Internationell utblick</P>
<P class="p435 ft20"><SPAN class="ft20">4.1</SPAN><SPAN class="ft69">Inledning</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">I detta kapitel redogörs för sex andra länders system för skatte- incitament för riskkapital. Inledningsvis ges en kortfattad beskriv- ning av vilka länder som har valts ut och på vilka grunder samt en sammanfattning av kartläggningen. Därefter lämnas en mer detal- jerad redogörelse av de utvalda ländernas system för skatteincitament.</P>
<P class="p414 ft20"><SPAN class="ft20">4.2</SPAN><SPAN class="ft69">Urval och sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p54 ft7">Kommittén har valt att närmare studera de system som finns i Storbritannien, Norge, Nederländerna, Irland, Portugal och Luxemburg, och som kan anses utgöra skatteincitament för risk- kapital. Gemensamt för dessa system är att de syftar till att stimulera investeringar i näringsverksamhet. Beskrivningen av ländernas olika system ger en bred bild av på vilka sätt sådana skattelättnader som nu är i fråga har utformats på andra håll.</P>
<P class="p110 ft7">Samtliga länder som har studerats finns inom Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet (EES). Detta är avsiktligt med beak- tande av att kommittén särskilt ska ta hänsyn till <NOBR>EU-rättens</NOBR> regler om fria rörligheter och statligt stöd. De studerade systemen ska således vara anpassade till de regler om förbud mot diskriminering och statligt stöd som återfinns i <NOBR>EUF-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p55 ft7">Fyra av de sex granskade länderna riktar skattelättnaderna mot de fysiska personer som gör investeringarna (Storbritannien, Norge, Nederländerna och Irland). Det finns således en övervikt av länder som ger skattelättnader för riskkapital till ägarna, och intrycket är att den övervikten även skulle föreligga (kanske till och med förstärkas) om fler länder hade granskats.</P>
<P class="p68 ft8">Regelsystemen i Storbritannien och Irland har en hel del gemen- samt, inte minst det faktum att de är relativt komplicerade. Det</P>
<P class="p436 ft15">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3387x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft7">norska systemet liknar ett <NOBR>NID-avdrag<SPAN class="ft29">1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> </SPAN>riktat till ägarna och är därför mer generellt och inte så tydligt inriktat mot riskfyllda inve- steringar.</P>
<P class="p220 ft7">I Portugal och Luxemburg görs avdraget i bolagen. Den portu- gisiska skattelättnaden är utformad på liknande sätt som det tidi- gare beskrivna tillskottsavdraget, se avsnitt 3.5. Skattelättnaden i Luxemburg är ett avdrag för bolag som investerar i andra bolag. Det skiljer sig därmed från tillskottsavdraget och det portugisiska avdraget eftersom dessa ges i relation till det tillskott som görs till det egna kapitalet.</P>
<P class="p78 ft7">Det framgår att EU:s regelverk får genomslag på dessa områden. Reglerna om statligt stöd måste iakttas och dessa skattelättnader notifieras som regel hos Europeiska kommissionen. Det brittiska <NOBR>EIS-systemet</NOBR> fick sitt statsstödsgodkännande 2009 och reglerna fick då ändras något för att helt överensstämma med de riktlinjer som kommissionen angett. Det nederländska systemet har inte fått klartecken av kommissionen och har därför inte införts än. Även EU:s övriga bestämmelser har inverkan på regelsystemen.</P>
<P class="p78 ft7">Det framgår också att reglerna som omgärdar denna typ av skattelättnader är relativt krångliga i flera av länderna. Såväl det brittiska som det irländska – och även i viss mån det ännu inte införda nederländska – systemet är omfattande med en mängd krav och spärregler. Kriterier som måste uppfyllas finns både för den fysiska person som ska få skattelättnaden och för det företag i vilket investeringen genomförs. I Storbritannien måste till exempel företagen ansöka särskilt om att få omfattas av <NOBR>EIS-reglerna,</NOBR> trots att skattelättnaden ligger hos den fysiska personen som ska göra investeringen.</P>
<P class="p438 ft20"><SPAN class="ft20">4.3</SPAN><SPAN class="ft69">Storbritannien</SPAN><SPAN class="ft84">2</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Storbritannien har sedan i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> system för skatte- lättnader för fysiska personers investeringar i onoterade bolag. Numera går systemet under benämningen ”Enterprise Investment Scheme” (EIS). EIS infördes den 1 januari 1994 och ersatte då ”Business Expansion Scheme” (BES) som hade funnits sedan 1983.</P>
<P class="p439 ft36"><SPAN class="ft73">1</SPAN><SPAN class="ft80">Se avsnitt 5.5 för en beskrivning av </SPAN><NOBR>NID-avdrag.</NOBR></P>
<P class="p440 ft86"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft85">Informationen i denna del är hämtad från Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar, SOU 2009:33, bilaga 9, s. 409 ff., ”Venture Capital Schemes Manual” (http://www.hmrc.gov.uk/manuals/vcmmanual/index.htm) samt ”An Introduction to the Enterprise Investment Scheme (EIS)”, januari 2011 (http://www.hmrc.gov.uk/eis/print.htm).</SPAN></P>
<P class="p306 ft15">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td91"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td73"><P class="p36 ft21">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">BES låg till viss del till grund för det riskkapitalavdrag som fanns i Sverige under 1997 och 1998.</P>
<P class="p75 ft7">Syftet med <NOBR>EIS-reglerna</NOBR> är att underlätta för mindre, onoterade bolag att hitta externt kapital till verksamheten genom att erbjuda olika skattelättnader till fysiska personer som investerar i sådana företag.</P>
<P class="p409 ft7">För att skattelättnader ska utgå enligt EIS måste det emitterande bolaget uppfylla vissa krav. Bland annat får bolaget inte vara kon- trollerat av något annat bolag eller inneha tillgångar vars värde överstiger ett visst belopp. Bolaget måste också ha färre än 50 heltidsanställda vid tidpunkten för emissionen. Vissa typer av verk- samheter är undantagna från skattelättnaderna.</P>
<P class="p75 ft7">Tidigare gällde att den investering som låg till grund för skatte- lättnaden måste användas i verksamhet som bedrevs helt eller till övervägande del i Storbritannien. Detta kriterium är borttaget för aktier som emitteras den 6 april 2011 eller senare och har ersatts med att företaget nu i stället måste ha fast driftställe i Storbritannien.</P>
<P class="p110 ft8">Inom EIS finns det fyra olika typer av skattelättnader som framgår av punkterna nedan. De två förstnämnda lättnaderna om- fattar bara investerare som inte har intressegemenskap med bolaget.</P>
<P class="p70 ft8"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft83">Skattereduktion av inkomstskatt vid förvärv av onoterade aktier. Reduktionen uppgår till 20 procent av kostnaden för aktierna, dock högst 100 000 brittiska pund.</SPAN></P>
<P class="p441 ft8"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft83">Undantag från kapitalvinstbeskattning vid avyttring av aktier som legat till grund och utnyttjats för skattereduktion av inkomst- skatt enligt ovan.</SPAN></P>
<P class="p70 ft8"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft83">Rätt att dra av kapitalförlust mot annan inkomst, till den del skattereduktion inte gavs vid förvärvet.</SPAN></P>
<P class="p441 ft8"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft83">Uppskov med kapitalvinstbeskattningen om vinsten återinvesteras i ett onoterat </SPAN><NOBR>”EIS-bolag”.</NOBR></P>
<P class="p442 ft7">Det finns olika villkor som investeraren måste uppfylla för att kunna ta del av skattelättnaderna, och de kan skilja sig åt mellan de olika typerna av lättnader. Bland annat kan nämnas att när det gäller skattereduktion för inkomstskatt så måste investeraren behålla aktierna under minst tre år.</P>
<P class="p110 ft8">De utvärderingar som gjorts av systemet tyder på att det har haft en viss positiv effekt. Utvärderingarna har dock vissa meto-</P>
<P class="p443 ft15">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3389x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">dologiska problem, som är svåra att undvika för denna typ av utvär- deringar, och slutsatserna är därför osäkra.</P>
<P class="p116 ft7">Vid sidan av EIS finns det några andra skatteincitament som är värda att nämnas. Det finns ett system som är snarlikt EIS som kallas Venture Capital Trust scheme (VCT). Detta skatteincita- ment har samma syfte som EIS men medger att investeringarna i stället sker indirekt, genom särskilda fonder. Vidare fanns det mellan 2000 och 2010 ett system för skattelättnader som benämn- des Corporate Venturing Scheme (CVS). Det var fråga om mot- svarande skattelättnader som under EIS men i stället för skatte- lättnader till fysiska personer var det riktat mot juridiska personers investeringar. Det stödet upphörde den 31 mars 2010, men gäller fortfarande för investeringar gjorda före denna tidpunkt.</P>
<P class="p413 ft7">Som nämnts ovan godkände Europeiska kommissionen EIS och VCT i april 2009 vid prövningen mot statsstödsreglerna.</P>
<P class="p63 ft7">Den brittiska regeringen har aviserat utbyggnad av EIS under kommande år. Avsikten är att avdragsrätten ska utökas under 2011 från 20 till 30 procent av kostnaden för aktierna. Under 2012 ska flera av de gränsvärden som finns i systemet höjas. Det gäller stor- leken på de företag som omfattas, takbeloppet för totala investe- ringar per företag samt det årliga belopp som en fysisk person maximalt kan få avdrag för. Samtliga kommande förändringar av EIS genomförs dock endast under förutsättning att de blir god- kända av kommissionen vid statsstödsprövningen.</P>
<P class="p444 ft20"><SPAN class="ft20">4.4</SPAN><SPAN class="ft69">Norge</SPAN><SPAN class="ft84">3</SPAN></P>
<P class="p81 ft7">Norge har inte några skattelättnader som uttalat syftar till att stimul- era tillgången på riskkapital i mindre företag. Däremot finns det sedan den 1 januari 2006 ett system som innebär en lättnad i dubbelbeskattningen för utdelningar och kapitalvinster som ges till fysiska personer.</P>
<P class="p78 ft7">Grundprincipen är att en normalavkastning (eller en riskfri avkast- ning) på en given investering ska beskattas en gång och det sker i bolagssektorn. Utdelning med maximalt det belopp som motsvarar normalavkastningen ska därför inte beskattas hos mottagaren. Den utdelning som överstiger normalavkastningen är dock föremål för dubbelbeskattning och beskattas även hos mottagaren.</P>
<P class="p445 ft38"><SPAN class="ft59">3 </SPAN>Informationen är hämtad från IBFD Tax Research Platform, Norway, Country Analyses, last reviewed 1 may 2011, samt från artiklar på http://www.skatteetaten.no/.</P>
<P class="p446 ft15">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3390x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td91"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td73"><P class="p36 ft21">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft7">Skattelättnaden gäller för utdelning och kapitalvinst på andelar i norska privata och publika aktiebolag, sparbanker, ömsesidiga för- säkringsföretag, ekonomiska föreningar, investeringsfonder samt motsvarande utländska företag.</P>
<P class="p55 ft7">Den avsedda lättnaden i dubbelbeskattningen uppnås genom att fysiska personer som erhåller utdelning eller gör en kapitalvinst får göra ett avdrag motsvarande normalavkastningen.<SPAN class="ft29">4 </SPAN>Avdraget beräk- nas per aktie och utgörs av anskaffningsutgiften för aktien multipli- cerad med en räntesats som ska spegla en riskfri avkastning. Ränte- satsen bestäms på årsbasis av det norska Finansdepartementet, utifrån den genomsnittliga tremånadersräntan på norska statsskuldsväxlar. För år 2010 uppgick räntesatsen till 1,6 procent.</P>
<P class="p55 ft7">Ränteavdraget kan inte användas för att skapa eller öka en kapitalförlust. Avdrag som inte kan utnyttjas under ett år får i stället rullas framåt och användas under kommande år mot utdel- ning eller kapitalvinst på aktier av samma slag och sort.</P>
<P class="p110 ft7">Som huvudregel gäller denna skattelättnad bara fysiska personer som är skattskyldiga i Norge. Även personer hemmahörande inom EES kan dock få avdraget. Avdraget beräknas då i samband med att de ansöker om återbetalning av innehållen källskatt.</P>
<P class="p414 ft20"><SPAN class="ft20">4.5</SPAN><SPAN class="ft69">Nederländerna</SPAN><SPAN class="ft84">5</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">Nederländerna fick den 23 juli 2010 statsstödsgodkännande från <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> för ett system med skattelättnader vid invester- ingar i små och medelstora företag. Såvitt framkommit var avsikten att skattelättnaderna skulle gälla från och med den 1 januari 2011. Införandet har dock blivit uppskjutet på grund av att stödord- ningen återigen har notifierats hos kommissionen. Det har inte gått att närmare utröna varför, men sannolikt rör det sig om ändringar i det ursprungligen godkända systemet.</P>
<P class="p68 ft7">Den tänkta skattelättnaden ska ges till fysiska personer som investerar i ett nederländskt litet eller medelstort företag eller ett litet eller medelstort företag med hemvist inom EES som har ett fast driftställe i Nederländerna. Lättnaden innebär ett undantag</P>
<P class="p448 ft76"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft81">Avdraget kallas på norska för ”skjermingsfradrag”. IBFD använder termen ”shielding deduction”.</SPAN></P>
<P class="p449 ft38"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft37">Informationen är hämtad från IBFD Tax Research Platform, Netherlands, Country Analyses, last reviewed 15 april 2011.</SPAN></P>
<P class="p450 ft15">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3391x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft7">från en schabloniserad kapitalbeskattning<SPAN class="ft29">6 </SPAN>under fem år samt en skattereduktion för inkomstskatt<SPAN class="ft29">7 </SPAN>med 7,5 procent av den gjorda investeringen (dock högst 2 813 euro).</P>
<P class="p63 ft7">Skattelättnaden medges såväl vid direkta investeringar i små och medelstora företag som vid investeringar via fonder, under förut- sättning att fonden investerar minst 70 procent av sitt kapital i små och medelstora företag. Därutöver gäller följande villkor:</P>
<P class="p451 ft8"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft88">Aktierna ska vara onoterade. Notering på vad som motsvarar en handelsplattform synes vara tillåtet.</SPAN></P>
<P class="p452 ft8"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft88">Emissioner som grundar skattelättnader får inte överstiga 1,5 miljon euro per år.</SPAN></P>
<P class="p452 ft8"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft88">Aktierna måste innehas i minst tre år. Om aktierna säljs tidigare upphör avdragsrätten retroaktivt.</SPAN></P>
<P class="p453 ft8"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft88">Det företag som emitterar aktierna får inte ha ekonomiska problem och får inte heller vara verksamt i särskilda branscher, bland annat varvs- och stålindustrin.</SPAN></P>
<P class="p454 ft7">Nederländerna har även ett generellt avdrag för fysiska personers investeringar i enskild näringsverksamhet eller handelsbolag. Avdraget får göras i box 3 (se not 6) och uppgår till 55 476 euro per skatt- skyldig. Det kan fördubblas till 110 952 euro för den som är gift och som efter begäran får ett avdrag flyttat från den ena till den andra maken. En mängd kriterier måste vara uppfyllda för att avdraget ska medges.</P>
<P class="p444 ft20"><SPAN class="ft20">4.6</SPAN><SPAN class="ft69">Irland</SPAN><SPAN class="ft84">8</SPAN></P>
<P class="p81 ft7">Irland har ett system som kallas Business Expansion Scheme (BES), vars syfte är att främja fysiska personers investeringar i mindre bolag.</P>
<P class="p93 ft7">Skattelättnaden ges till fysiska personer som tecknar sig för aktier i onoterade små och medelstora företag. Om de kvalificerar</P>
<P class="p369 ft76"><SPAN class="ft73">6</SPAN><SPAN class="ft74">”Income from savings and investments”, box 3 enligt det nederländska systemet. Motsvarar närmast den svenska avkastningsskatten. En beräknad nettoinkomst beläggs med en schabloni- serad avkastning om 4 procent som beskattas med 30 procent.</SPAN></P>
<P class="p379 ft76"><SPAN class="ft73">7</SPAN><SPAN class="ft74">Inkomster beskattas för närvarande med en skattesats på 1,85 procent upp till ca 18 600 euro, 10,8 procent mellan ca 18 600 och 33 400 euro, 42 procent mellan ca 33 400 och 55 700 euro och 52 procent därutöver. För de två lägsta inkomstklasserna utgår även socialavgifter med 31,15 procent.</SPAN></P>
<P class="p455 ft38"><SPAN class="ft73">8</SPAN><SPAN class="ft77">Informationen är hämtad från IBFD Tax Research Platform, Ireland, Country Analyses.</SPAN></P>
<P class="p380 ft15">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3392x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td91"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td73"><P class="p36 ft21">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">sig för skattelättnaden får de dra av hela kostnaden för aktierna mot skattepliktig inkomst. Avdrag ges med högst 150 000 euro per år.</P>
<P class="p456 ft7">Det emitterande bolaget måste vara ett irländskt aktiebolag med hemvist i Irland, ett bolag bildat i en annan stat inom EES med hemvist i Irland, eller ett bolag bildat i en stat inom EES med hemvist i en sådan stat som genom en filial bedriver verksamhet i Irland. Vidare måste bolaget bedriva verksamhet av viss art.<SPAN class="ft29">9 </SPAN>Det finns flera begränsningar av skattelättnaden med utgångspunkt i det emitterande bolagets status, till exempel kan bolag inom <NOBR>kol-,</NOBR> stål- och varvsindustrin inte kvalificera sig för avdraget. Bolaget får heller inte, ensamt eller tillsammans med andra intresseföretag, ta in mer än sammanlagt 2 miljoner euro, eller 1,5 miljoner euro under en sexmånadersperiod, inom ramen för denna skattelättnad.</P>
<P class="p97 ft7">Den fysiska person som gör investeringen får inte (ensam eller tillsammans med närstående) inneha mer än 30 procent av bolaget eller på annat sätt ha kontrollen över bolaget. Det finns ett antal stoppregler för att hindra avdrag, bland annat när kapital tas ut från bolaget av investeraren eller när investeraren är garanterad en riskfri avkastning. Vidare måste den fysiska personen äga aktierna i minst fem år. Det finns också möjlighet att erhålla avdraget genom att investera genom en för ändamålet godkänd investeringsfond.</P>
<P class="p68 ft7">Irland har även en mer generös variant av BES som riktar sig till fysiska personer som slutar en anställning för att starta ett eget företag.<SPAN class="ft29">10 </SPAN>De kan under vissa förutsättningar erhålla återbetalning av skatt för de sex föregående åren, dock högst 100 000 euro.</P>
<P class="p55 ft7">Målsättningen är att BES den 31 december 2013 ska ersättas med ett enklare och mer omfattande system benämnt ”Employ- ment and Investment Incentive Scheme” (EIIS). Först måste dock EIIS godkännas av <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR> Det finns en del skillnader mellan systemen. Begränsningen till ”qualifying trade” föreslås slopas, men det kommer fortfarande att finnas en del branscher och verksamheter som inte kommer att kunna ligga till grund för avdraget. Vidare föreslås att tiden som aktierna måste ägas minskas från fem till tre år. Det föreslås även att beloppsgränserna ökas för vad som inom systemet kan tas in som nyemission. Den totala</P>
<P class="p457 ft76"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft81">”Qualifying trade” – verksamhet som kvalificerar för den särskilda skattesatsen om 10 procent, eller hade kvalificerat för denna skattesats om den funnits kvar, gäller främst tillverkningsföretag men även företag i vissa tjänstebranscher.</SPAN></P>
<P class="p458 ft38"><SPAN class="ft34">10</SPAN><SPAN class="ft37">The ”Seed Capital Scheme”.</SPAN></P>
<P class="p113 ft15">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3393x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p459 ft7">gränsen föreslås också höjas från 2 till 10 miljoner euro, med en årlig gräns om högst 2,5 miljoner euro.</P>
<P class="p460 ft20"><SPAN class="ft20">4.7</SPAN><SPAN class="ft69">Portugal</SPAN><SPAN class="ft84">11</SPAN></P>
<P class="p81 ft7">Portugal har en form av tillskottsavdrag på bolagsnivå som är begränsat till små och medelstora företag. Det innebär att små och medelstora företag får dra av tre procent av det kapital som tillskjutits vid bildandet eller vid en nyemission under förutsättning att aktieägarna är fysiska personer, riskkapitalbolag eller särskilda kvalificerade affärsänglar, samt att bolagets inkomst beräknas på ett särskilt sätt.</P>
<P class="p419 ft8">Skattelättnaden är tidsbegränsad och gäller för kapitaltillskott till och med 2013.</P>
<P class="p461 ft20"><SPAN class="ft20">4.8</SPAN><SPAN class="ft69">Luxemburg</SPAN><SPAN class="ft84">12</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Luxemburg har en skattelättnad på bolagsnivå för vissa risk- kapitalinvesteringar. Det rör sig om investeringar som ska finan- siera införandet av ny teknologi eller tillverkningsmetoder. Det investerande företaget erhåller ett ”bevis”<SPAN class="ft29">13 </SPAN>som medför att avdrag får göras motsvarande det belopp som anges i beviset. Avdraget får maximalt uppgå till 5 miljoner euro per investering och får inte heller överstiga 30 procent av det investerande bolagets skatte- pliktiga inkomst.</P>
<P class="p462 ft36"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft35">Informationen är hämtad från IBFD Tax Research Platform, Portugal, Country Analyses.</SPAN></P>
<P class="p378 ft36"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft35">Informationen är hämtad från IBFD Tax Research Platform, Luxemburg, Country Analyses.</SPAN></P>
<P class="p378 ft38"><SPAN class="ft34">13</SPAN><SPAN class="ft37">”Venture capital investment certificate”.</SPAN></P>
<P class="p380 ft15">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<P class="p3 ft6">5 Alternativa förslag</P>
<P class="p435 ft20"><SPAN class="ft20">5.1</SPAN><SPAN class="ft69">Inledning</SPAN></P>
<P class="p99 ft7">Kommittén har diskuterat alternativ till de förslag som nu lämnas. En del av diskussionen har handlat om vad som är lämpligast, att lägga skatteincitamentet på ägarnivå eller bolagsnivå. Det fanns i kommittén ingen klar majoritet för det ena eller det andra alter- nativet. Därför inriktades arbetet tidigt mot att ta fram både ett alternativ på ägarnivå och ett på bolagsnivå.</P>
<P class="p110 ft7">Kommittén har diskuterat två alternativ på ägarnivå utöver risk- kapitalavdraget. Det rör sig om en skattereduktion för förvärv av aktier – ett förslag som lämnades av Skatteincitamentsutredningen</P>
<P class="p463 ft7">– och ett grundavdrag i inkomstslaget kapital. Också på bolagsnivå har två alternativ, utöver emissionskrediten, diskuterats: ett s.k. tillskottsavdrag – ett alternativ som lades fram i ett särskilt yttrande till Skatteincitamentsutredningens betänkande – och ett avdrag för en fiktiv ränta på eget kapital (s.k. <NOBR>NID-avdrag).</NOBR> I detta kapitel redogörs kortfattat för dessa alternativ och på vilka grunder som kommittén har valt att inte gå vidare med dem.</P>
<P class="p373 ft20"><SPAN class="ft20">5.2</SPAN><SPAN class="ft69">Skattereduktion för förvärv av aktier</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">Skatteincitamentsutredningens förslag om en skattereduktion för förvärv av aktier innebär att en fysisk person som förvärvar aktier i ett onoterat svenskt aktiebolag kan få skattereduktion med 20 procent av betalningen, högst 100 000 kronor per år. Förslaget har likheter med kommitténs förslag om ett riskkapitalavdrag. Den huvudsakliga skillnaden mellan förslagen är att Skatteincitamentsutredningens förslag innebär en definitiv skattelättnad medan riskkapitalavdraget är att likställa med en skattekredit. Skatteincitamentsutredningen över-</P>
<P class="p464 ft15">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3395x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Alternativa förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">vägde också en modell med en skattekredit, men stannande för alternativet med en definitiv skattelättnad.<SPAN class="ft29">1</SPAN></P>
<P class="p422 ft7">Kommittén förordar en skattekredit framför en definitiv skatte- lättnad. Det finns flera skäl till detta.<SPAN class="ft29">2 </SPAN>Företagets likviditet påverkas inte av valet mellan en skattekredit och en definitiv skattelättnad. Däremot ökar riskerna för skatteundandragande när åtgärden inne- bär en definitiv skattelättnad, vilket kräver omfattande spärregler. Ett annat skäl är att den offentligfinansiella kostnaden för en definitiv skattelättnad är avsevärt större än för en skattekredit.</P>
<P class="p78 ft7">Utöver detta är det oklart om Skatteincitamentsutredningens förslag är förenliga med EU:s statsstödsregler. Kommittén har bland annat av det skälet valt att anpassa förslaget om ett risk- kapitalavdrag till EU:s riktlinjer för statligt stöd till riskkapital. Förslaget är därför inriktat mot mikro- och småföretag i stället för mot icke marknadsnoterade bolag, vilket var fallet i Skatteincitaments- utredningens förslag.</P>
<P class="p401 ft20"><SPAN class="ft20">5.3</SPAN><SPAN class="ft69">Grundavdrag i inkomstslaget kapital</SPAN></P>
<P class="p465 ft7">Ett grundavdrag i inkomstslaget kapital innebär att kapitalinkomster upp till ett visst belopp undantas från beskattning, och inkomster över beloppet får motsvarande avdragsmöjlighet. Avdraget kan på olika sätt avgränsas till att endast gälla vissa typer av kapitalinkoms- ter. Givet en viss offentligfinansiell ram kan då ett större avdrag tillåtas. I stället för att vara ett generellt stöd till samtliga små- sparare, till exempel till sådana som sparar i aktiefonder, kan åtgärden också få en mer riktad effekt mot att stödja försörjningen av riskkapital till småföretag. Man kan till exempel tänka sig att endast vissa kapitalvinster, till exempel från aktier i fåmansföretag, omfattas. Åtgärden kan i detta fall närmast liknas vid slopad skatt på sådana kapitalvinster upp till ett tak.</P>
<P class="p431 ft7">Den främsta fördelen med ett grundavdrag i inkomstslaget kapital är enligt kommittén att reglerna skulle vara enkla. En nackdel är att det skulle leda till årliga försäljningar av skatteskäl. En annan nackdel är att det inte är en träffsäker åtgärd, eftersom det inte är direkt kopplat till riskkapital. Kommittén anser av det skälet att ett grund- avdrag i inkomstslaget kapital inte ryms inom direktiven.</P>
<P class="p460 ft36"><SPAN class="ft73">1</SPAN><SPAN class="ft80">För en utförligare beskrivning av Skatteincitamentsutredningens förslag, se avsnitt 3.3.</SPAN></P>
<P class="p466 ft38"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft77">Se avsnitten 2.6.3 och 6.3.2.</SPAN></P>
<P class="p380 ft15">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td92"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p36 ft21">Alternativa förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft20"><SPAN class="ft20">5.4</SPAN><SPAN class="ft69">Tillskottsavdrag</SPAN></P>
<P class="p96 ft7">Skatteincitamentsutredningen föreslog dessutom ett s.k. utdelnings- avdrag, se avsnitt 3.4. Förslaget innebär att ett icke marknadsnoterat bolag som tillskjutits kapital av fysiska personer antingen vid dess bildande, vid köp av lagerbolag eller genom nyemission ges en möjlighet att göra avdrag för lämnad vinstutdelning i syfte att införa en lättnad i dubbelbeskattningen. I ett särskilt yttrande framfördes ett alternativ till förslaget, ett s.k. tillskottsavdrag, se avsnitt 3.5. Alternativet tar bort kopplingen till kommande utdel- ningar genom att bolaget istället får ett schabloniserat avdrag under fem års tid som varje år uppgår till som mest 20 procent av vad fysiska personer har betalat för aktierna. Eftersom tillskottsavdraget inte är avhängigt att vinster delas ut förstärks kopplingen till det tillskjutna kapitalet.</P>
<P class="p467 ft7">En fördel med tillskottsavdraget är enligt kommittén att asym- metrin mellan eget och lånat kapital mildras. En nackdel med förslaget är att det kräver en hel del spärregler, vilket gör det komplicerat. En annan nackdel är att det enbart kommer till nytta för vinstbring- ande bolag och inte kommer nystartade företag till del. Kommitténs sammantagna bedömning är att ett tillskottsavdrag inte är det mest lämpliga alternativet av dem som diskuterades på bolagsnivå.</P>
<P class="p373 ft20"><SPAN class="ft20">5.5</SPAN><SPAN class="ft69">Avdrag för ränta på eget kapital </SPAN><NOBR>(NID-avdrag)</NOBR></P>
<P class="p96 ft7">Det har i den nationalekonomiska litteraturen inte framförts samhälls- ekonomiska argument för att skattemässigt gynna finansiering med lånat kapital framför eget kapital. Ett alternativ för att utjämna skillnaden är att införa ett s.k. <NOBR>NID-avdrag.</NOBR> NID står för ”notional interest deduction” och innebär ett avdrag motsvarande en fiktivt beräknad avkastning på det egna kapitalet. Ibland används också förkortningen ACE (allowance for corporate equity) för ett sådant system. Ett <NOBR>NID-avdrag</NOBR> kompletterar därmed avdragsrätten för räntor på lånat kapital och ger en symmetrisk behandling av de olika finansieringsformerna.</P>
<P class="p421 ft7">I dag finns det olika former av <NOBR>NID-avdrag,</NOBR> bland annat i Belgien, Lettland och Brasilien. I den s.k. <NOBR>Mirrlees-rapporten</NOBR> rekommenderar författarna att ett <NOBR>NID-avdrag</NOBR> införs i Storbritannien. Även i Holland finns det planer på att införa ett sådant avdrag.</P>
<P class="p468 ft15">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B3397x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Alternativa förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p469 ft7">Att införa ett <NOBR>NID-avdrag</NOBR> är en offentligfinansiellt förhållande- vis kostsam reform. I en studie av de Mooij uppskattas den offentlig- finansiella kostnaden för ett <NOBR>NID-avdrag</NOBR> i 15 industriländer, däri- bland Sverige.<SPAN class="ft29">3 </SPAN>Beräkningarna tyder på att bolagsskattebasen skulle minska med cirka 14 procent i genomsnitt för de 15 länderna om <NOBR>NID-avdrag</NOBR> infördes, vilket innebär en offentligfinansiell kostnad på i genomsnitt cirka 0,5 procent av BNP. I studien beräknas ett svenskt <NOBR>NID-avdrag</NOBR> medföra att bolagsskattebasen i Sverige minskar med cirka 13 procent. Det motsvarar cirka 54 miljarder kronor (= 0,13 x 417<SPAN class="ft29">4</SPAN>), vilket skulle leda till minskade intäkter från bolagsskatten med cirka 14 miljarder kronor (= 0,263 x 54).</P>
<P class="p79 ft7">Kommittén anser att ett <NOBR>NID-avdrag</NOBR> är en intressant idé, men att det inte är ett lämpligt alternativ i detta delbetänkande. Det beror framför allt på den stora offentligfinansiella kostnaden som orsakas av att ett <NOBR>NID-avdrag</NOBR> träffar allt eget kapital och inte bara tillskott. Kommittén avser att återkomma till frågan i sitt slut- betänkande.</P>
<P class="p470 ft76"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft74">Se de Mooij, R. A. (2011), ”Tax Biases to Debt Finance: Assessing the Problem, Finding Solutions”, IMF Staff Discussion Note 11/11.</SPAN></P>
<P class="p471 ft38"><SPAN class="ft73">4</SPAN><SPAN class="ft77">Skattebasen för skatt på företagsvinster var 417 miljarder kronor 2011, se Beräkningskonven- tioner 2012, Finansdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p446 ft15">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<P class="p3 ft6">6 Riskkapitalavdrag</P>
<P class="p435 ft20"><SPAN class="ft20">6.1</SPAN><SPAN class="ft69">Inledning</SPAN></P>
<P class="p54 ft7">Kommittén föreslår att fysiska personer kan få ett riskkapitalavdrag vid förvärv av andelar i vissa företag. Förslaget sammanfattas i det följande. Detta inledande avsnitt avslutas med en redogörelse för hur kapitlet är uppbyggt.</P>
<P class="p110 ft7">Riskkapitalavdraget får göras i inkomstslaget kapital med två tredjedelar av anskaffningsutgiften för andelarna. Andelarna ska ha betalats kontant och förvärvats vid bildandet av företaget eller vid en nyemission. Avdraget får uppgå till högst 1 miljon kronor per person och år.</P>
<P class="p110 ft7">För att riskkapitalavdrag ska få göras måste företaget som får tillskottet uppfylla följande krav.</P>
<P class="p472 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Företaget ska vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett motsvarande utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i en stat utanför EES med vilken Sverige har ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.</SPAN></P>
<P class="p473 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft24">Företaget ska ha färre än 50 årsarbetskrafter samt en årsomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor beräknat på aggregerad nivå.</SPAN></P>
<P class="p70 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Företaget måste ha ett löneunderlag om minst 300 000 kronor det år då betalning för emissionen sker eller året därefter.</SPAN></P>
<P class="p474 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter.</SPAN></P>
<P class="p72 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Företagets verksamhet ska till huvudsaklig del bestå av rörelse.</SPAN></P>
<P class="p475 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft24">Företaget får inte vara verksamt inom </SPAN><NOBR>varvs-,</NOBR> kol- eller stål- industrin.</P>
<P class="p476 ft15">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">Riskkapitalavdrag får inte göras om aktiekapitalet har satts ned genom indragning av aktier och utbetalning till aktieägarna och inte heller om det nybildade företaget använt tillskottet för vissa särskilt angivna förvärv.</P>
<P class="p90 ft7">Sammanlagda tillskott från fysiska personer får uppgå till högst 20 miljoner kronor per företag och år.</P>
<P class="p115 ft7">Avdraget ska ses som ett tidigarelagt avdrag för anskaffnings- utgiften, vilken normalt får dras av först när andelarna säljs. Detta får till följd att avdrag för hela anskaffningsutgiften inte får göras vid försäljningen i dessa fall. På grund av komplicerande faktorer i kapitalvinstbeskattningen föreslås en annan teknisk lösning än att bara slopa avdraget för anskaffningsutgiften vid försäljningen. I stället för att ändra i kapitalvinstberäkningen ska riskkapitalavdraget åter- föras till beskattning vid avyttringstillfället och anskaffningsutgiften dras av på samma sätt som i dag. Resultatet blir dock detsamma som om anskaffningsutgiften inte får dras av vid beräkningen av kapital- vinsten. Riskkapitalavdraget kan därmed betraktas som en skatte- kredit för de flesta personer och innebär endast en definitiv skatte- lättnad om andelarna inte säljs i framtiden.</P>
<P class="p477 ft7">I detta kapitel utvecklar kommittén förslaget om riskkapitalavdrag. Först behandlas kortfattat syftet med avdraget i avsnitt 6.2. I avsnitt 6.3 redogörs för vissa frågor angående den övergripande utform- ningen av riskkapitalavdraget. Avsnitt 6.4 behandlar definitionerna av företag, koncern och mindre företag. I avsnitt 6.5 redogörs för vilka fysiska personer som kan få avdraget. Avsnitt 6.6 tar upp de villkor som uppställs för riskkapitalavdrag. I avsnitt <NOBR>6.7–6.9</NOBR> redogörs för underlaget för riskkapitalavdrag, avdragets storlek och återföring av avdraget. I avsnitt 6.10 diskuteras risker för skatteundandragande och kringgående. Förfarandefrågor med anledning av förslaget tas upp i avsnitt 6.11.</P>
<P class="p438 ft20"><SPAN class="ft20">6.2</SPAN><SPAN class="ft69">Syftet med förslaget om riskkapitalavdrag</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Kommittén ska enligt direktiven lämna förslag på skatteincitament för att stimulera tillgången på riskkapital i bolagssektorn. Med riskkapital avses finansiering av ett företags tillskjutna egna kapital, oavsett graden av faktisk risk.</P>
<P class="p90 ft7">Ett förslag på skatteincitament kan konstrueras antingen som en skattelättnad för dem som tillskjuter nytt eget kapital till företag eller som en lättnad för de företag som tillförs nytt eget kapital.</P>
<P class="p371 ft15">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">Riskkapitalavdraget är kommitténs förslag till skattelättnad för fysiska personer som tillskjuter nytt kapital till företag. I kapitel 7 lämnar kommittén ett förslag som riktar sig till de företag som tillförs nytt riskkapital.</P>
<P class="p55 ft7">Som angetts i avsnitt 2.6.2 bedömer kommittén att riskkapital- avdraget kan underlätta kapitaltillförseln i mindre företag. Med ett riskkapitalavdrag kan behovet av kapital från externa investerare minska eftersom företagaren själv ges möjlighet att satsa en större del. Det förhållandet att ägarens tillskott av eget kapital kan bli större medför också att det egna kapitalet räcker längre. Behovet av kapital från externa investerare skjuts därmed framåt i tiden, vilket i sin tur innebär att externa investerare kan få ett bättre besluts- underlag när de överväger om de ska investera. Själva avdraget ökar också incitamentet att investera för såväl ägare som externa inve- sterare, när de omfattas av reglerna.</P>
<P class="p86 ft7">Riskkapitalavdraget innebär en skattelättnad för eget kapital och minskar därför också den skattemässiga skillnaden mellan eget och lånat kapital.</P>
<P class="p109 ft7">Kommitténs uppfattning är att stimulansen bör ges i anknytning till tidpunkten för tillskottet. Kopplingen mellan tillskott och avdrag blir då tydlig för den fysiska personen som gör tillskottet. Effekten av och intresset för riskkapitalavdraget bör även bli större om det får göras så tidigt som möjligt.</P>
<P class="p55 ft7">Skatteincitamentsutredningens förslag om skattereduktion vid förvärv av aktier har beskrivits i avsnitt 3.3. I kommitténs direktiv anges att skatteincitamentsutredningens förslag kan vara en natur- lig utgångspunkt för kommitténs första delbetänkande. Det nu framlagda förslaget om riskkapitalavdrag har vissa likheter med skatteincitamentsutredningens förslag om skattereduktion för för- värv av aktier. Till skillnad från det förslaget är emellertid kommit- téns förslag utformat som ett avdrag som ska återföras till beskatt- ning när andelarna avyttras. Det är således inte i praktiken en definitiv skattelättnad utan en skattekredit. En annan skillnad är att kommitténs förslag är mer inriktat mot tillskott till mindre växande företag genom att ett antal villkor ska uppfyllas av företaget. En tredje skillnad är att riskkapitalavdraget ges för tillskott upp till 1,5 miljoner kronor, jämfört med 500 000 kronor i utredningens förslag om skattereduktion.</P>
<P class="p478 ft15">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft20"><SPAN class="ft20">6.3</SPAN><SPAN class="ft69">Övergripande utformning av riskkapitalavdrag</SPAN></P>
<P class="p394 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft72">Avdrag i inkomstslaget kapital eller skattereduktion</SPAN></P>
<P class="p479 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Skattelättnaden ska ges i form av ett avdrag i inkomst- slaget kapital.</P>
<P class="p480 ft7">Kommittén har under arbetet valt mellan ett avdrag eller en skatte- reduktion, liknande den som föreslogs av Skatteincitamentsutred- ningen. Ett avdrag och en skattereduktion kan konstrueras så att de ger samma ekonomiska utfall för de skattskyldiga.</P>
<P class="p63 ft8">Det finns flera argument för att ge lättnaden som ett avdrag i stället för som en skattereduktion.</P>
<P class="p116 ft7">Avsikten med skattelättnaden är att den ska ses som ett förtida avdrag för anskaffningsutgiften för andelarna. Förslaget innebär att en fysisk person ska få dra av en del av anskaffningsutgiften direkt vid förvärvet. Genom avdraget får den fysiska personen en skatte- kredit som kan utnyttjas fram till dess att andelarna avyttras. Kom- mittén anser att kopplingen till ett förtida avdrag för anskaffnings- utgiften blir tydligare om lättnaden också utformas som ett avdrag i inkomstslaget kapital. Så behandlas också anskaffningsutgiften i dag, när den dras av vid kapitalvinstberäkningen.</P>
<P class="p90 ft7">Ett avdrag är enklare att hantera när det gäller begränsat skattskyldiga. Ett avdrag i inkomstslaget kapital kan inte dras av mot andra inkomster än kapitalinkomster. Om lättnaden ges som en skattereduktion uppkommer frågan om reduktionen också ska kunna utnyttjas mot till exempel kupongskatt som betalas av personer som inte är bosatta i Sverige.</P>
<P class="p78 ft7">En effektiv skattelättnad kräver att alla kan utnyttja hela det belopp som de enligt beräkningen har rätt till. När det gäller så stora belopp som nu kan komma i fråga skulle detta inte vara möjligt utan att det införs en rätt att ta med överskjutande skattereduktion till senare år, eller att dra av den från tidigare års skatt. Detta gäller oavsett om lättnaden ges i form av en skatte- reduktion eller ett avdrag i inkomstslaget kapital. Det är dock viktigt att inte göra avsteg ifrån principen om beskattningsårets slutenhet. Det finns redan en mängd olika skattereduktioner, till exempel jobbskatteavdrag, underskott av kapital och <NOBR>RUT-avdrag.</NOBR> Ingen av dessa skattereduktioner får i dag föras över till senare eller tidigare beskattningsår. Ett avdrag däremot kan utformas så att det får dras av under flera beskattningsår. Ett exempel på ett sådant</P>
<P class="p276 ft15">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">avdrag är det slutliga avdraget för underskott av avslutad närings- verksamhet som enligt 42 kap. 34 § andra stycket inkomstskatte- lagen (1999:1229), förkortad IL, får göras under tre år.</P>
<P class="p74 ft7">En skattereduktion innebär att det är den uträknade skatten som minskar, inte beskattningsunderlaget. Det innebär i sin tur att värdet av en skattereduktion är lika stort oavsett storleken på inkomsten, det vill säga oavsett om den skattskyldige tjänar mer eller mindre. Motsvarande gäller emellertid även för avdrag i inkomst- slaget kapital, där en proportionell skatt för alla om 30 procent tillämpas.</P>
<P class="p390 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft72">Återföring eller definitiv skattelättnad</SPAN></P>
<P class="p481 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Riskkapitalavdraget ska återföras.</P>
<P class="p482 ft7">Riskkapitalavdraget är utformat som ett avdrag för anskaffnings- utgiften i inkomstslaget kapital. Kommittén har övervägt om avdraget ska återföras – helt eller delvis – eller inte alls.</P>
<P class="p109 ft7">Om avdraget inte ska återföras innebär det en definitiv skatte- lättnad som är lika stor som det skattemässiga värdet av avdraget, vilket i föreliggande förslag uppgår till 20 procent av andelarnas anskaffningsutgift (se avsnitt 6.8). Storleken på skattelättnaden påverkas i detta fall inte av när andelarna avyttras.</P>
<P class="p55 ft7">Om avdraget i stället ska återföras kan det betraktas som ett förtida avdrag för anskaffningsutgiften på andelarna. Avdraget inne- bär då en skattekredit, som löper till dess att avdraget återförs. Skattekreditens värde begränsas till räntefriheten och ökar med kredit- tidens längd. Om avdraget återförs efter en mycket lång tid kan värdet beräkningsmässigt jämställas med en definitiv skattelättnad, det vill säga 20 procent av anskaffningsutgiften för andelarna.</P>
<P class="p110 ft7">En tänkbar lösning är också en successivt minskad återförings- skyldighet ju längre tid som går mellan avdrag och avyttring.</P>
<P class="p75 ft7">Om avdraget inte återförs blir skattelättnaden större än om avdraget återförs, särskilt för personer som äger aktien endast under en kort period. Detta innebär ett starkare incitament för investeraren. Därmed borde tillgången till riskkapital öka mera om avdraget inte ska återföras än om det ska återföras. Storleken på denna ytterligare ökning är dock svårbedömd. En följd av ett ytterligare ökat utbud av riskkapital är att enskilda företag skulle få</P>
<P class="p483 ft15">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">stärkt soliditet i motsvarande mån, vilket också innebär stärkt motståndskraft i ekonomiska nedgångar. Vidare blir den skatte- mässiga hanteringen vid avyttring av andelarna enklare om anskaff- ningsutgiften inte ska återföras jämfört med om den ska återföras.</P>
<P class="p63 ft7">Eftersom värdet av en definitiv skattelättnad är större än värdet av en (räntefri) skattekredit skulle den offentligfinansiella kost- naden bli högre utan återföring. Utan beteendeskillnader blir ett avdrag utan återföring omkring dubbelt så offentligfinansiellt kost- samt som ett avdrag med återföring. Den ökade kostnaden beräk- nas motsvara omkring 290 miljoner kronor per år när beteende- skillnader inte beaktas. Det finns dock skäl att tro att ett avdrag som ges utan återföring skulle ge upphov till ett annat beteende än om avdraget ska återföras.</P>
<P class="p78 ft7">Ett exempel på en sådan beteendeskillnad är att verksamhet läggs över i aktiebolag för att ägaren ska kunna utnyttja riskkapital- avdraget. Om avdraget inte ska återföras blir detta intressant för fler personer än om avdraget ska återföras. Det kan röra sig om enskilda näringsidkare som skulle välja att bedriva sin verksamhet i aktiebolagsform. En definitiv skattelättnad kan möjligen också bidra till att anställda väljer att bli företagare. Den som startar bolag med att sätta in minimikapitalet (50 000 kronor) kan få en skatte- lättnad på 10 000 kronor (= 50 000 x 2/3 x 0,30), under förut- sättning att villkor om lönesumma m.m. uppfylls. För personer som står mittemellan att driva sin verksamhet som enskilda närings- idkare eller anställda och i eget aktiebolag kan en permanent skatte- lättnad möjligen få vågskålen att tippa över, vilket innebär att fler personer vågar satsa på att utveckla sitt företagande. Det är inte möjligt att göra en beräkning av den offentligfinansiella kostnaden av den ökade bolagiseringen, men om 1 000 personer som antingen är enskilda näringsidkare eller anställda skulle lägga över sin verksamhet i aktiebolag och skjuta till vardera 1,5 miljoner kronor<SPAN class="ft29">1 </SPAN>skulle en effekt bli minskade skatteintäkter med 300 miljoner kronor.</P>
<P class="p484 ft7">Kommittén har inte utrett ett avdrag utan återföring i alla detaljer. Det är av det skälet inte heller möjligt att redovisa en fullständig kostnadsberäkning av ett avdrag utan återföring. Om avdraget inte ska återföras krävs till exempel fler bestämmelser som förhindrar olika fall av oönskade skattefördelar som inte är aktuella</P>
<P class="p485 ft38"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>Det högsta avdrag som kan göras är 1,5 miljoner kronor per person och år, se avsnitt 6.8.</P>
<P class="p486 ft15">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">om avdraget ska återföras. I det följande redovisas exempel på fall av oönskade skattefördelar som har identifierats.</P>
<P class="p16 ft10">Fall med oönskade skattefördelar</P>
<P class="p96 ft7">Om avdraget inte ska återföras blir det lönsamt för en fysisk person att tillsammans med andra starta ett företag och förvärva andelar i företaget enbart för att få ett riskkapitalavdrag. Efter en tid kan företaget läggas ner eller säljas. Därefter kan proceduren göras om i ett nytt företag med nya riskkapitalavdrag som följd. Detta gäller dock under förutsättning att de villkor som ställs på företaget är uppfyllda, såsom att den verksamhet som bedrivs i företaget till huvudsaklig del består av rörelse (se avsnitt 6.6.3). Vidare måste lönesumman i företaget under året för förvärvet eller året därpå uppgå till 300 000 kronor för att förvärven ska ge rätt till riskkapitalavdrag (se avsnitt 6.6.2). Inkomstskatt och arbetsgivar- avgifter ska betalas på denna lön, vilket minskar skattefördelen med detta förfarande.</P>
<P class="p467 ft7">Det är således även möjligt för en företagare med en redan etablerad verksamhet och tillräcklig lönesumma att tillsammans med vänner och närstående teckna aktier i företaget. Den över- likviditet som därigenom uppstår i företaget kan placeras i ränte- bärande tillgångar, till exempel obligationer. Efter en tid, när det inte längre finns något hinder mot att avyttra aktierna, kan till- gångarna säljas och aktierna lösas in av företaget. Ägarna har då fått en avkastning som åtminstone motsvarar skatteeffekten av avdraget, det vill säga 20 procent av tillskottet.</P>
<P class="p97 ft7">Ett annat fall som kan uppstå om avdraget inte ska återföras är att ägaren till kvalificerade andelar i ett företag gör en nyemission och finansierar den med en utdelning. Detta är möjligt om det finns ett sparat utdelningsutrymme. Utdelningen beskattas med 20 procent och ägaren får ett lika stort riskkapitalavdrag. Nyemis- sionen ökar anskaffningsvärdet på andelarna och leder därmed till att den skattemässiga vinsten sjunker. Ägaren kan genom denna transaktion minska skatten med betydande belopp utan att behöva ligga ute med några pengar och utan att företaget har tillförts nytt kapital. Preliminära beräkningar visar att denna typ av transaktioner</P>
<P class="p487 ft15">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft7">kan leda till betydande skattebortfall, i storleksordningen 400 miljoner kronor.<SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p116 ft7">Även andra fall av oönskade skattefördelar kan förekomma, till exempel att ägare som vet att företaget kommer att säljas inom några år genomför en nyemission några år innan försäljningen enbart för att få ett riskkapitalavdrag. Detta kan vara lönsamt också om pengarna behöver lånas upp.</P>
<P class="p90 ft7">De ovan beskrivna fallen kan leda till ett skattebortfall utan att företag med behov av kapital tillförs kapital. Om ytterligare villkor ställs för riskkapitalavdraget är det möjligt att det skulle kunna förhindra eller begränsa omfattningen av de beskrivna fallen och av andra liknande fall. Hur sådana villkor skulle kunna se ut är inte utrett. Villkoren bedöms generellt vara till nackdel för dem som använder avdraget på avsett sätt. Om till exempel en bestämmelse införs som förhindrar utdelningar ett antal år före och efter det riskkapitalgrundande tillskottet – vilket torde vara en nödvändig regel för att förhindra de två första fallen ovan – så är det till nackdel för seriösa användare. Dylika villkor är också en nackdel ur kapitalallokeringssynpunkt, eftersom kapital som kan ge högre avkastning utanför företaget på detta sätt låses in i företaget.</P>
<P class="p488 ft86"><SPAN class="ft89">2 </SPAN>Beräkningen har gjorts på följande sätt. Den utgår från sålda andelar i fåmansföretag 2009. För att genomföra transaktionen krävs att det finns sparade utdelningsutrymmen. Vinsten uppgår till 20 procent av det belopp som nyemitteras. För att transaktionen ska vara värd att genomföras antas att ägaren ska tjäna minst 100 000 kronor på detta. Vidare antas att transaktionen genomförs maximalt tre gånger, det vill säga att maximalt 4,5 miljoner kronor nyemitteras. Av 18 500 personer som sålde andelar i fåmansföretag uppfyllde 1 650 följande villkor: att de sparade utdelningsutrymmena uppgår till minst 500 000 kronor (vilket innebär att ägaren kan göra minst 100 000 kronor i vinst), att företaget uppfyller lönekravet och att företaget faller inom definitionen av mindre företag. Dessa personer skulle sammanlagt kunna tjäna 550 miljoner kronor på transaktionen. Detta rör sig om siffror för 2009. Uppskrivet till 2013 års ekonomiska miljö blir det 600 miljoner kronor. Alla som har denna möjlighet kommer inte att utnyttja den. Å andra sidan kommer vissa personer som har sparade utdelningsutrymmen som är mindre än 500 000 kronor att utnyttja möjligheten. Vidare bygger beräkningen på faktiskt genomförda försäljningar 2009. Reformen skulle kunna göra det lönsamt för personer med stora sparade utdelningsutrymmen att genomföra transaktionen ett antal år och därefter sälja sitt företag, det vill säga nya försäljningar skulle kunna genereras av transaktionsmöjligheten. Beräkningen bygger enbart på delägare i fåmansföretag. För personer som inte klassas som delägare i fåmansföretag beskattas utdelningen med 25 procent. Ett rent arbitrage är därför inte möjligt för dessa personer. Transaktionen skulle ändå vara lönsam för dessa personer och vissa personer i denna grupp skulle därför också genomföra transaktionen. Sammantaget bedöms den förstnämnda effekten vara starkare än de tre sistnämnda, varför siffran justeras ned till 400 miljoner kronor. Detta är en preliminär bedömning.</P>
<P class="p489 ft15">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft10">En modell med successivt minskad återföring</P>
<P class="p285 ft7">Kommittén har diskuterat en modell som innebär att den del av avdraget som ska återföras successivt minskar ju längre tid som går mellan avdrag och avyttring. En försäljning av andelarna året efter avdraget skulle då leda till att hela avdraget återförs till beskattning. Avdraget fungerar i denna situation alltså bara som en kortvarig, räntefri skattekredit. Om försäljning sker andra året efter avdraget återförs två tredjedelar av avdraget till beskattning, och om försälj- ning sker tredje året återförs en tredjedel av avdraget till beskatt- ning. En försäljning av andelarna senare än tredje året efter avdraget skulle inte utlösa någon återföring av avdraget. I och med att avdraget återförs i vissa fall blir skattebortfallet något lägre än om avdraget aldrig återförs. Vid en återföring som successivt trappas av blir därför den varaktiga offentligfinansiella kostnaden inte lika hög som om permanent skattelättnad inträder direkt. Denna effekt bedöms dock som relativt liten, då innehavstiden av onoterade andelar generellt sett är mycket lång.</P>
<P class="p404 ft7">En successivt minskad återföring av avdraget skulle till viss del minska problemen med de oönskade skattefördelar som diskuterats ovan, eftersom andelarna måste innehas i minst tre år innan avdraget till fullo övergår till en permanent skattelättnad. Till exempel skulle de personer som enbart är ute efter en snabb förtjänst inte vara lika intresserade av att få avdraget. Detta är dock inte till- räckligt för att i tillräckligt stor utsträckning begränsa omfatt- ningen av de nämnda fallen. I en modell med successivt minskad återföring skulle det alltså också krävas ytterligare villkor för att erhålla riskkapitalavdrag. Kommittén har inte undersökt hur sådana tillkommande villkor skulle utformas och kan därför inte heller bedöma i vilken mån skatteundandragande skulle kunna förhindras på ett adekvat sätt. Successivt minskad liksom utebliven återföring skulle innebära att skattereglerna blir mera komplicerade, vilket talar emot sådana regler. Å andra sidan kan det vara så att de personer som faktiskt skulle komma att hantera reglernas ökade komplexitet ofta har vana av andra svåra regelverk.</P>
<P class="p490 ft15">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft10">Skattelättnadens tidsprofil</P>
<P class="p407 ft7">Riskkapitalavdraget minskar den asymmetriska skattemässiga behand- lingen av lånat och eget kapital. Asymmetrin följer av att räntor får dras av som kostnader medan motsvarande avdrag inte får göras för utdelning. Avkastningen på investeringar som finansieras med eget kapital är på så sätt dubbelbeskattad. Detta leder till att vissa investeringsbeslut snedvrids, se avsnitt 2.3.3. Snedvridningen beror alltså på att företaget betalar bolagsskatt på den vinst som ska delas ut till aktieägarna. Eftersom bolagsskatt betalas varje år ökar därför snedvridningen beloppsmässigt över tiden. En skattelättnad som ska motverka denna snedvridning bör därför också öka över tiden.</P>
<P class="p376 ft7">Om riskkapitalavdraget inte ska återföras innebär avdraget en definitiv skattelättnad som inte ökar över tiden. Om avdraget ska återföras ökar däremot skattelättnaden med tiden. Det gäller också om återföringen successivt minskar med tiden, dock enbart under de år som minskningen pågår. I den modell som beskrivits ovan är den perioden tre år. Tidsprofilen på skattelättnaden överensstämmer alltså bättre med snedvridningen som orsakas av den nämnda asymmetrin om avdraget återförs än om det inte återförs, se avsnitt 2.6.3.</P>
<P class="p491 ft10">Kommitténs bedömning</P>
<P class="p396 ft7">Kommittén har övervägt om riskkapitalavdraget ska återföras – helt eller delvis – eller inte alls. Det finns både fördelar och nackdelar med att inte återföra avdraget. Fördelarna kan sammanfattas med att incitamentet att tillföra riskkapital blir starkare, eftersom skatte- lättnaden blir större. Att skattelättnaden blir större har emellertid också nackdelar. Riskerna för skatteundandragande gör det nöd- vändigt att införa fler villkor för att förhindra skatteundandragande om avdraget inte ska återföras. En negativ konsekvens av sådana villkor är att de skulle låsa in kapitalet i företagen. Dessutom stämmer tidsprofilen på skattelättnaden bättre överens med den snedvridning som dubbelbeskattningen av aktier ger upphov till om avdraget återläggs vid avyttring. Om avdraget återförs eller inte har inte någon effekt på företagens likviditet vid en given storlek på tillskottet.</P>
<P class="p413 ft7">Mot bakgrund av det ovan sagda anser kommittén att risk- kapitalavdraget bör återföras. Hur återföringen ska gå till beskrivs i avsnitt 6.9.</P>
<P class="p486 ft15">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft72">Vilka som kan få riskkapitalavdrag och när</SPAN></P>
<P class="p492 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Fysiska personer som förvärvar andelar i mindre före- tag får göra riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p493 ft7">Avdrag får göras det beskattningsår då full betalning har erlagts för andelarna eller något av de två därpå följande beskatt- ningsåren.</P>
<P class="p493 ft7">Villkoren för avdrag ska om inte annat anges vara uppfyllda vid utgången av betalningsåret.</P>
<P class="p482 ft7">Riskkapitalavdraget syftar till att öka företagens tillgång till eget kapital. För fysiska personer som skjuter till eget kapital till ett företag blir avkastningen dubbelbeskattad, genom att både bolags- skatt och kapitalinkomstskatt utgår på avkastningen. Lånat kapital är däremot enkelbeskattat eftersom räntan är avdragsgill för företaget. Riskkapitalavdraget jämnar till stor del ut den skattemässiga olik- behandlingen av eget och lånat kapital för fysiska personer.<SPAN class="ft90">3 </SPAN>Därmed fyller riskkapitalavdraget det dubbla syftet att öka företagens tillgång till eget kapital och att minska den skattemässiga asymmetrin mellan eget och lånat kapital. Aktiebolag som skjuter till kapital till andra aktiebolag blir normalt sett inte dubbelbeskat- tade eftersom utdelningen på s.k. näringsbetingade andelar är skatte- fri. Att ge aktiebolag ett riskkapitalavdrag skulle därmed inte utjämna någon skattemässig asymmetri. Tvärtom skulle en ny asymmetri skapas där investeringar i aktiebolagets egen verksamhet skulle vara missgynnade jämfört med investeringar i form av tillskott till andra företag. Därför föreslås att riskkapitalavdraget enbart ges till fysiska personer.</P>
<P class="p494 ft7">En fysisk person som vill göra avdrag för ett förvärv av andelar i mindre företag ska begära detta i sin inkomstdeklaration. Det får tidigast göras i deklarationen för det beskattningsår då full betal- ning har erlagts för andelarna. Med det avses att slutbetalning har skett.</P>
<P class="p409 ft7">Den fysiska personen har även möjlighet att göra riskkapital- avdrag de två beskattningsår som följer på betalningsåret. Det finns således en valmöjlighet för den skattskyldige när det gäller vid vilken tidpunkt som avdraget ska göras. Hela avdraget kan göras ett av de</P>
<P class="p495 ft38"><SPAN class="ft59">3 </SPAN>Finansiering av företaget genom egen inlåning är enkelbeskattad medan tillskott i form av eget kapital är dubbelbeskattat.</P>
<P class="p496 ft15">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft7">tre möjliga beskattningsåren, men det går även att dela upp avdraget på alla de tre åren. Möjligheten att göra avdraget under flera år införs i syfte att minska risken för att någon del av riskkapitalavdraget inte alls kan utnyttjas.</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén anser att de definitioner och övriga villkor som upp- ställs för riskkapitalavdrag som huvudprincip ska vara uppfyllda vid utgången av betalningsåret. Andra tidpunkter som kan tänkas är exempelvis på dagen för emissionen eller den dagen när andelarna är slutbetalda. Det är en fördel om samma tidpunkt kan användas för samtliga villkor, och utgången av betalningsåret är den tidpunkt som ligger senast av de tänkbara tidpunkterna. Detta får till följd att det finns ett visst spelrum för att såväl företaget som den skattskyldige ska kunna se till att förutsättningarna för riskkapital- avdrag är uppfyllda i rätt tid. Gränsvärdena för att företaget ska vara ett mindre företagsamt kravet på ett visst minsta löneunderlag är emellertid uttryckta i årsbelopp. De ska därför bedömas med hänsyn till hela betalningsåret eller året därefter, beroende på vad som är tillämpligt.</P>
<P class="p498 ft7">I detta sammanhang bör det nämnas att rätten till riskkapital- avdrag inte är beroende av omständigheter som inträffar i fram- tiden. Villkoren ska bedömas utifrån förhållandena vid avdragstill- fället och det spelar ingen roll att förutsättningarna senare ändras. Om företaget till exempel året efter att riskkapitalavdrag har gjorts överstiger gränsvärdena för att vara ett mindre företag påverkas inte avdraget. Samma sak gäller om företaget exempelvis befinns vara på obestånd året efter det år då avdraget gjordes. Ändrade förutsättningar får dock inte blandas ihop med otillräckliga förut- sättningar som uppdagas senare. Om det till exempel under året efter det år då avdraget gjordes visar sig att det avdragsgrundande tillskottet inte betalades kontant saknades förutsättningar för avdrag, men de omständigheterna kom inte fram förrän efter det att avdraget gjorts. Riskkapitalavdraget ska då omprövas.</P>
<P class="p499 ft20"><SPAN class="ft20">6.4</SPAN><SPAN class="ft69">Definitioner</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">I detta avsnitt går kommittén igenom definitionerna av företag och mindre företag som de ska förstås i detta sammanhang, och redo- gör för innebörden av uttrycken.</P>
<P class="p500 ft15">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft9"><SPAN class="ft9">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft72">Vad som avses med företag</SPAN></P>
<P class="p501 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Riskkapitalavdrag får göras vid förvärv av andelar i svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar eller i mot- svarande utländska bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.</P>
<P class="p502 ft7">Avdrag får dock inte göras vid förvärv av andelar i invest- mentföretag, privatbostadsföretag, kooperativ förening eller sådan ekonomisk förening som är centralorganisation för kooperativa föreningar.</P>
<P class="p503 ft10">Svenskt aktiebolag</P>
<P class="p54 ft7">Av kommitténs direktiv framgår att uppdraget främst tar sikte på aktiebolag. Kommittén har arbetat med detta som utgångspunkt och har inriktat förslaget mot sådana företag. Det innebär att för- värv av aktier och andelar i svenska aktiebolag och andra associa- tioner som kan likställas med svenska aktiebolag ska medföra en rätt till riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p504 ft10">Enskild näringsverksamhet och handelsbolag</P>
<P class="p285 ft8">Det finns flera skäl till att inte inkludera enskild näringsverksamhet och handelsbolag i systemet med riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p109 ft7">Ett tidigt avdrag är generellt mer fördelaktigt än ett senare. För delägare i aktiebolag kan avdragsrätten för en kapitalförlust inte tidigareläggas på annat sätt än genom kapitalvinstbeskattningen. Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag har dock redan i dag något som kan betraktas som en motsvarande möjlighet. Under- skott i startskedet får dras av som allmänt avdrag. Avdragsrätten gäller de första fem åren och får högst uppgå till 100 000 kronor per år, se 62 kap. <NOBR>2–4</NOBR> §§ IL. Det kan hävdas att riskkapitalavdraget för delägare i aktiebolag innebär en motsvarande möjlighet till tidigareläggning av förlustavdrag som redan finns för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. Det ligger därmed i linje med systematiken att inte inkludera dessa företagare i riskkapital- avdraget.</P>
<P class="p505 ft15">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft7">Vidare bör det påpekas att kapitalinkomst från handelsbolag och enskild näringsverksamhet är enkelbeskattad, eftersom den inte beskattas i företaget utan bara hos delägaren. Med hänsyn till att det föreslagna förtida avdraget för anskaffningsutgiften också kan ses som en lättnad i dubbelbeskattningen är det en naturlig följd att inte inkludera handelsbolag och enskilda näringsidkare. De tillhör inte den dubbelbeskattade sfären.</P>
<P class="p78 ft7">Slutligen kan det även nämnas att kapitalet i enskild närings- verksamhet och handelsbolag är lättrörligt. I handelsbolag är det i huvudsak bolagsavtalet mellan delägarna som avgör hur en enskild delägare får öka eller minska sitt kapital i bolaget. För enskilda näringsidkare är kapitalet än mer lättrörligt eftersom den enskilde själv fritt bestämmer om kapitalet i verksamheten ska öka eller minska. Att skapa ett system som ska stimulera kapitaltillförseln även för dessa associationsformer skulle kräva en omfattande lagstiftning och oförsvarbart komplicerade regler. Det krävs att reglerna motverkar missbruk genom att samma pengar sätts in och tas ut i syfte att generera skattemässiga avdrag upprepade gånger med samma kapital. De villkor som skulle behövas för att hindra missbruk skulle därför dämpa de positiva särdrag som är för- knippade med dessa företagsformer, såsom enkelhet och kapitalets obundenhet. Även dessa omständigheter talar för att enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare inte ska omfattas av reglerna om riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p386 ft10">Svensk ekonomisk förening</P>
<P class="p396 ft7">När det gäller ekonomiska föreningar som inte är kooperativa beskat- tas dessa i princip på samma sätt som aktiebolag.</P>
<P class="p116 ft7">Utdelning från en ekonomisk förening som grundar sig på gjorda inköp eller försäljningar eller liknande ska inte tas upp i inkomst- slaget kapital till den del den innebär att den skattskyldiges levnads- kostnader minskar, se 42 kap. 14 § IL. Skattefri återbäring av sådant slag torde dock inte med nuvarande utformning kunna användas eller omvandlas till ytterligare riskkapitalavdrag, varför skattefri- heten i sig inte är något hinder för att inkludera ekonomiska föreningar i riskkapitalavdraget. Bara kooperativa föreningar har avdragsrätt för sådan utdelning.</P>
<P class="p376 ft8">Det saknas sådana skillnader mellan aktiebolag och ekonomisk förening som skulle kunna motivera en olikartad behandling. Kom-</P>
<P class="p432 ft15">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">mittén anser att även svenska ekonomiska föreningar som är föremål för ekonomisk dubbelbeskattning (som saknar avdragsrätt för utdel- ning) ska omfattas av reglerna.</P>
<P class="p506 ft30">Utländska motsvarigheter till svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening</P>
<P class="p298 ft7">Med hänsyn till EU:s regelverk måste samma rätt till avdrag erbjudas även den som tillskjuter kapital till ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som har säte inom EES. Kommittén gör i avsnitt 8.2.2 bedömningen att riskkapitalavdrag också bör ges vid tillskott till företag som hör hemma i en stat utanför EES som Sverige har ingått ett skatteavtal med, om avtalet innehåller en artikel om informationsutbyte.</P>
<P class="p507 ft10">Särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer</P>
<P class="p96 ft7">För företag som är investmentföretag eller privatbostadsföretag finns speciella beskattningsregler. Det finns även speciella beskatt- ningsregler för kooperativa föreningar och för sådan ekonomisk förening som är centralorganisation för kooperativa föreningar. Särskilt kan nämnas att investmentföretag, kooperativ förening och sådan ekonomisk förening som är centralorganisation för kooperativa föreningar i de flesta fall har rätt till avdrag för lämnad utdelning, se 39 kap. 14 § och <NOBR>22–24</NOBR> a §§ IL. Privatbostadsföretag ska inte ta upp inkomster och dra av utgifter hänförliga till sina fastigheter, se 39 kap. 25 § IL.</P>
<P class="p421 ft7">Med hänsyn till att dessa företagsformer beskattas på annat sätt än aktiebolag anser kommittén att de inte bör omfattas av de föreslagna reglerna om riskkapitalavdrag. Förvärv av andelar i invest- mentföretag, privatbostadsföretag, kooperativ förening eller sådan ekonomisk förening som är centralorganisation för kooperativa föreningar ska således inte medföra rätt till avdrag.</P>
<P class="p508 ft15">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft10">Uttryck med motsvarande innebörd</P>
<P class="p81 ft7">När det i detta kapitel talas om företag avses, om inget annat anges särskilt, alla aktiebolag och ekonomiska föreningar – svenska såväl som utländska motsvarigheter – som omfattas av förslaget. Ekono- miska föreningar och utländska bolag kan vara tvungna att följa regler som inte alltid överensstämmer med de regler som gäller för svenska aktiebolag. Uttryck som används i lagtexten kan därför motsvaras av något annat uttryck med motsvarande innebörd. Vad som i förslaget sägs om aktiebolag, nyemission etc. kan vid tillämp- ning på de andra subjekten som omfattas avse motsvarande för- farande med en annan benämning. Skillnaden i uttryckssätt innebär dock inte att det är någon skillnad i tillämpningen av reglerna.</P>
<P class="p376 ft7">När förslaget beskrivs används genomgående uttrycket andel som benämning på de aktier och andelar som omfattas av förslaget. Med detta uttryck avses således aktier och andra andelar i sådana aktiebolag, ekonomiska föreningar och utländska motsvarigheter till dessa subjekt som förvärvet ska avse enligt definitionen.</P>
<P class="p406 ft9"><SPAN class="ft9">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft72">Vad som avses med koncern</SPAN></P>
<P class="p509 ft8"><SPAN class="ft64">Förslag: </SPAN>Med koncern avses en koncern av det slag som avses i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551). Som moderbolag räknas även andra juridiska personer än aktiebolag.</P>
<P class="p510 ft7">I 2 kap. 5 § IL anges att med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern. Eftersom uttrycket koncern har olika innebörd i olika lagar bör uttrycket definieras särskilt i kapitlet om riskkapital- avdrag. Uttrycket har i förslaget främst betydelse för beräkningen av gränsvärdena när det gäller att avgöra om företaget är ett mindre företag, se avsnitt 6.4.3. Beräkningarna grundar sig på <NOBR>EU-rätten,</NOBR> och av de <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> regleringarna framgår att med koncern avses samma som följer av 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), för- kortad ABL. Det innebär mycket förenklat att en juridisk person ingår i en koncern om den ägs till mer än hälften av ett svenskt aktiebolag. Kommittén föreslår att uttrycket koncern i reglerna om riskkapitalavdrag ska ha denna innebörd. För att säkerställa att även koncerner vars moderbolag inte är ett svenskt aktiebolag ingår i</P>
<P class="p511 ft15">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p512 ft7">definitionen föreslås ett tillägg där det framgår att som moderbolag räknas även andra juridiska personer än aktiebolag.</P>
<P class="p410 ft9"><SPAN class="ft9">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft72">Vad som avses med mindre företag</SPAN></P>
<P class="p501 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>För att riskkapitalavdrag ska få göras krävs det att tillskottet görs i ett mindre företag. Med ett mindre företag avses ett företag som har färre än 50 anställda, omräknat till årsarbetskrafter, och som har en årsomsättning eller en balans- omslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor.</P>
<P class="p513 ft7">Ett företag är dock inte ett mindre företag om 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.</P>
<P class="p514 ft8">Uppgifterna om antal årsarbetskrafter, årsomsättning och balansomslutning ska beräknas med hänsyn till såväl koncern- företag som vissa innehav i andra företag.</P>
<P class="p515 ft7">Det är nödvändigt att förslaget inte står i strid med EU:s regelverk om statligt stöd. Som framgår av resonemanget i avsnitt 8.3.2 krävs därför att bestämmelserna anpassas till <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> rikt- linjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (2006/C 194/02). Ett av villkoren i rikt- linjerna är att lättnaden begränsas till enbart små och medelstora företag. Att inkludera medelstora företag i åtgärden medför dock svåra tillämpningsproblem i och med att stöd till denna kategori bara godtas i vissa faser av företagets utveckling. Kommittén har därför stannat för att begränsa riskkapitalavdraget på så sätt att tillskottet måste göras till ett företag som uppfyller EU:s definition av små- eller mikroföretag.<SPAN class="ft29">4</SPAN></P>
<P class="p415 ft7">Med små- eller mikroföretag, eller mindre företag som de benämns i kommitténs förslag, avses företag med färre än 50 anställda, omräk- nat till årsarbetskrafter, samt med en årsomsättning eller en balans- omslutning som understiger 80 miljoner kronor.</P>
<P class="p516 ft36"><SPAN class="ft59">4 </SPAN>Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EG), EUT L 124, 20.5.2003, s. 36. I det följande har ledning även hämtats från Den nya definitionen av <NOBR>SMF-företag,</NOBR> Europeiska kommissionens användarhandbok och mall för försäkran, från 2006.</P>
<P class="p517 ft15">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft7">Vid beräkningen av antalet anställda och de finansiella beloppen ska uppgifterna hämtas från årsredovisningen för det senast god- kända räkenskapsåret. För nyetablerade företag som ännu inte har något godkänt bokslut, eller i de fall då uppgifterna i årsredovis- ningen inte är tillförlitliga, ska det i stället göras en realistisk upp- skattning baserad på tillgängliga uppgifter.</P>
<P class="p80 ft10">Överväganden angående omfattning och beräkning</P>
<P class="p396 ft7">Beräkningen av antalet årsarbetskrafter, årsomsättning och balans- omslutning ska enligt <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> definition göras med hänsyn tagen till såväl koncernföretag som andra företag där före- taget har ett ägarintresse. Reglerna är komplicerade och kan vara svåra att tillämpa för de företag som omfattas. Det är dock viktigt att skattelättnader inte utgår för tillskott till företag som enligt kommissionens definition inte skulle ha varit ett litet företag eller ett mikroföretag om beräkningsreglerna i rekommendationen hade tillämpats i dess helhet. Det är därför inte ur ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> möjligt att låta samtliga företag omfattas av förslaget, men av förenklingsskäl begränsa tillämpningen av beräkningsreglerna. Det torde dock av förenklingsskäl vara möjligt att minska kretsen av de företag som kvalificerar för riskkapitalavdrag. Mindre företag kan i statsstödshänseende behandlas mer förmånligt eftersom mindre företag generellt också har en mindre påverkan på konkurrensen. Med hänsyn till syftet med statsstödsreglerna bör det således inte vara något problem att ytterligare minska den gruppen. Att inskränka definitionen av små företag och mikroföretag till att omfatta färre företag bör därför enligt kommitténs bedömning vara förenligt med statsstödsreglerna.</P>
<P class="p484 ft7">Kommittén har övervägt ett krav på att företaget som gör emissionen ska vara fristående. Med fristående avses att företaget äger högst 25 procent av kapital- eller röstandelarna i något annat företag eller att högst 25 procent av företagets kapital- eller röst- andelar ägs av något annat företag. Med ett sådant krav behövs inte de komplicerade beräkningsreglerna. Kommitténs uppfattning är dock att omfattningen av riskkapitalavdraget skulle bli alltför snäv med ett krav på fristående företag. Att företag väljer olika organisa- toriska strukturer bör i så liten omfattning som möjligt påverka vem som kan få riskkapitalavdrag. Därför anser kommittén att reglerna bör tillämpas även vid tillskott i företag som ingår i en</P>
<P class="p518 ft15">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">koncern eller som har ett mindre andelsinnehav i ett annat företag, trots att det innebär krångligare beräkningsregler.</P>
<P class="p74 ft7">På skatteområdet har det tidigare diskuterats hur <NOBR>EU-kommis-</NOBR> sionens definition av små och medelstora företag skulle kunna inför- livas i svensk lagtext. Regeringen överlämnade i oktober 2007 till riksdagen propositionen Sänkta socialavgifter för vissa delar av tjänste- sektorn (prop. 2007/08:29). Förslagen i propositionen var då föremål för kommissionens prövning av statsstödsfrågan varför proposi- tionen bordlades i utskottet i väntan på kommissionens beslut. Kommissionens beslut i december samma år innebar att åtgärden bara godkändes under förutsättning att den begränsades till att omfatta enbart små och medelstora företag enligt kommissionens definition. Den 1 februari 2008 remitterade Finansdepartementet en promemoria<SPAN class="ft29">5 </SPAN>med de kompletteringar som behövdes för att anpassa förslaget i propositionen till kommissionens beslut. I prome- morian förs ett resonemang om på vilket sätt som kommissionens definition av små och medelstora företag bör införlivas i svensk lag. Finansdepartementet konstaterade att kommissionens beslut i frågan inte ger utrymme för att avvika från EU:s definition av små och medelstora företag och att det därför är bäst att direkt knyta den svenska lagstiftningen till den <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> definitionen. Med hänsyn till att kommissionens rekommendation inte har någon egen självständig rättslig ställning hänvisar lagtextförslaget i stället till den <NOBR>EG-förordning</NOBR> där definitionen av små och medelstora företag är inkluderad som en bilaga. Det föreslogs således att hela definitionen skulle införlivas i svensk rätt genom en direkt hänvis- ning i lagtexten.<SPAN class="ft29">6</SPAN></P>
<P class="p519 ft7">När det gäller det nu aktuella förslaget är förutsättningarna inte riktigt desamma som i förslaget om sänkta socialavgifter i tjänste- sektorn. I förslaget för tjänstesektorn var begränsningen till små och medelstora företag påtvingad av statsstödsskäl medan det i detta förslag – utöver statsstödsskälet – också överensstämmer med syftet att begränsa förslaget till mindre företag. Förslaget om tjänste- sektorn var tänkt att fungera som en varaktig skattelättnad med</P>
<P class="p520 ft76"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft81">Kompletteringar till förslaget om sänkta socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn (dnr Fi2008/873).</SPAN></P>
<P class="p383 ft36"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft35">Kommissionens beslut om att förslaget skulle begränsas till små och medelstora företag medförde att den ursprungliga propositionen sedermera återkallades. I remissbehandlingen av kompletteringspromemorian lyfte många remissinstanser fram att de negativa effekterna av begränsningen blev allt för stora. Se regeringens skrivelse om återkallelse av propositio- nen, skr. 2007/08:133.</SPAN></P>
<P class="p521 ft15">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">lägre socialavgifter och kommissionens definition är också utformad utifrån att statusen som litet eller medelstort företag ska vara något bestående. Förslaget om riskkapitalavdrag innebär däremot att bedömningen om företaget är ett mindre företag ska göras vid en viss tidpunkt. Begränsningen till mindre företag i detta förslag varken kräver eller motiverar att hela kommissionens definition omfattas. Kommittén har därför stannat för att det i detta fall är lämpligare att införliva definitionen i den svenska lagstiftningen genom att införa särskilda regler och att anpassa dessa till svenska förhållanden.</P>
<P class="p491 ft10">Beräkningsreglerna i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> definition</P>
<P class="p302 ft7">Till förslagets definition av mindre företag fogas ett antal bestäm- melser som anger hur beräkningarna av gränsvärdena för årsarbets- krafter, årsomsättning och balansomslutning ska gå till.</P>
<P class="p63 ft7">I <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> definition är företagets förbindelse med andra företag avgörande för hur beräkningarna ska göras. För- bindelserna delas in i följande tre kategorier.</P>
<P class="p63 ft7"><SPAN class="ft10">Fristående företag. </SPAN>Definitionen av fristående företag är negativt bestämd på så vis att den kategorin omfattar alla företag som inte faller in under någon av de andra två kategorierna. Innebörden är att ett företag är fristående om det är helt självständigt (det vill säga att det inte har delaktighet i andra företag och att inget annat företag har delaktighet i företaget) eller om det kontrollerar mindre än 25 procent av kapital- eller röstandelarna i ett eller flera andra företag och/eller andra företag kontrollerar mindre än 25 procent av kapital- eller röstandelarna i företaget. Det finns vissa undantag från detta.</P>
<P class="p419 ft7"><SPAN class="ft10">Partnerföretag. </SPAN>Ett partnerföretag är ett företag som kontrollerar minst 25 procent men högst 50 procent av kapital- eller röstandel- arna i ett annat företag och/eller ett annat företag kontrollerar minst 25 procent men högst 50 procent av kapital- eller röstandelarna i företaget.</P>
<P class="p78 ft8"><SPAN class="ft30">Anknutet företag. </SPAN>Ett anknutet företag motsvaras av vad som avses med koncernföretag i 1 kap. 11 § ABL. Två företag är anknutna om de mellan sig har någon av följande förbindelser:</P>
<P class="p522 ft7"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft26">Ett företag innehar majoriteten (mer än 50 procent) av rösterna för aktierna eller andelarna i ett annat företag.</SPAN></P>
<P class="p395 ft15">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Ett företag har rätt att utse eller avsätta en majoritet av leda- möterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.</SPAN></P>
<P class="p475 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft24">Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta företag eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar.</SPAN></P>
<P class="p70 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag och som till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt förfogar över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget.</SPAN></P>
<P class="p314 ft7">För de olika kategorierna av förbindelser anges i <NOBR>EU-kommission-</NOBR> ens definition hur gränsvärdena ska beräknas för de företag som tillhör respektive kategori.</P>
<P class="p122 ft7">Ett fristående företag tillämpar gränsvärdena genom att använda antal och belopp från den egna årsredovisningen eller årsbokslutet.</P>
<P class="p109 ft7">Ett partnerföretag måste till sina egna uppgifter lägga antal och belopp som motsvarar den andel av kapitalet eller rösterna (den högsta procentuella andelen ska användas) som det innehar i ett annat företag eller som innehas av ett annat företag. Det innebär att om AB1 äger 30 procent av AB2 ska AB1 till sina egna uppgifter lägga 30 procent av årsarbetskraften, årsomsättningen och balans- omslutningen i AB2. De sammanlagda uppgifterna jämförs därefter med gränsvärdena för att se om AB1 är ett litet företag eller ett mikroföretag.</P>
<P class="p426 ft7">Ett anknutet företag måste till sina egna uppgifter lägga 100 procent av uppgifterna i samtliga koncernföretag. Normalt kan uppgifterna i koncernbalansräkningen användas, om sådan har upprättats. Finns det ingen koncernredovisning att använda måste alla koncernföretag- ens uppgifter läggas samman i sin helhet.</P>
<P class="p55 ft7">Utöver de nu nämnda huvudprinciperna för hur beräkningen ska gå till finns det också vissa undantag och särregler i kommis- sionens definition.</P>
<P class="p55 ft7">För fristående företag gäller att de kan behandlas som någon av de andra grupperna om ägarna har förbindelser sinsemellan. Exempelvis kan ett företag ha tre aktieägare som var och en äger 20 procent. Med betraktande av innehavens storlek var för sig är företaget fristående. Om de tre ägarna tillhör samma koncern (de är således anknutna till varandra) betraktas det fristående företaget i stället som partnerföretag eller anknutet företag, beroende på vilken ägarandel som koncernföretagen tillsammans får i företaget.</P>
<P class="p524 ft15">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft7">Vidare finns det särskilda undantag som innebär att vissa kategorier av investerare får ha ett innehav om högst 50 procent av kapital- eller röstandelarna utan att det ägda företaget tappar sin status som fris- tående. Det rör sig om följande kategorier:</P>
<P class="p525 ft7"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft91">Offentliga investeringsbolag, riskkapitalbolag och företagsänglar</SPAN><SPAN class="ft29">7</SPAN>.</P>
<P class="p526 ft7"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft91">Universitet eller forskningscentra utan vinstsyfte.</SPAN></P>
<P class="p525 ft7"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft91">Institutionella investerare</SPAN><SPAN class="ft29">8</SPAN>, inklusive regionala utvecklingsfonder.</P>
<P class="p527 ft7"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft91">Självständiga, lokala myndigheter</SPAN><SPAN class="ft29">9 </SPAN>med en årsbudget på mindre än 10 miljarder euro och färre än 5 000 invånare.</P>
<P class="p317 ft7">Om någon av de uppräknade investerarna innehar högst 50 procent i ett företag kan det företaget således ändå anses som fristående, förutsatt att investerarna inte är anknutna till varandra på det viset att deras uppgifter ska räknas samman.</P>
<P class="p422 ft7">För partnerföretag finns det också särskilda regler. Om partner- företaget ingår i en koncern (eller har anknutna företag enligt defini- tionens terminologi) ska koncernens uppgifter läggas ihop först. Därefter kvoteras de aggregerade koncernuppgifterna för det företag som beräkningen ska göras, i förhållande till den andel av kapital- eller röstandelarna som motsvarar innehavet i partnerföretaget.</P>
<P class="p90 ft7">För att undvika alltför komplicerade beräkningar anger defini- tionen att partnerföretag bara behöver räknas med om de befinner sig i omedelbart tidigare eller senare marknadsled. Det innebär att partnerföretag till partnerföretag inte behöver tas med. Om det företag som ska göra beräkningen ingår i en koncern ska dock uppgifter för partnerföretag i motsvarande situation till samtliga koncernföretag påverka beräkningen.</P>
<P class="p78 ft7">Beräkningen för anknutna företag är i vissa fall utvidgad till att även omfatta oäkta koncerner. Av definitionen framgår att företag som upprätthåller någon av de angivna förbindelserna via en fysisk person eller en grupp av fysiska personer också ska anses som</P>
<P class="p288 ft76"><SPAN class="ft73">7</SPAN><SPAN class="ft74">Med företagsänglar avses enligt kommissionens definition fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar genom att investera eget kapital i icke börsnoterade företag. Ett ytterligare villkor är att företagsänglar inte får investera mer än 1 250 000 euro i ett och samma företag.</SPAN></P>
<P class="p528 ft86"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft85">Med institutionella investerare avses investerare som handlar med stora volymer på uppdrag av ett stort antal enskilda mindre investerare, och som inte direkt deltar i ledningen av de företag som de investerar i, till exempel värdepappersfonder och pensionsfonder.</SPAN></P>
<P class="p379 ft38"><SPAN class="ft73">9</SPAN><SPAN class="ft77">I den engelska versionen används local authority. Den närmaste svenska motsvarigheten är kommuner eller de stadsdelsnämnder som finns i vissa kommuner.</SPAN></P>
<P class="p518 ft15">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">anknutna företag. Det gäller dock bara om de berörda företagen helt eller delvis bedriver verksamhet inom samma eller angränsande marknader. Med en angränsande marknad avses enligt definitionen marknaden för en produkt eller tjänst i ett tidigare eller senare marknadsled.</P>
<P class="p55 ft7">Slutligen finns det ett generellt undantag när det gäller offentligt ägande. Ett företag kan inte anses tillhöra någon kategori som behandlas i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> definition om 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ. Regeln har tillkommit på grund av att offentligt ägande kan ge företag vissa fördelar – främst ekonomiska – gentemot andra företag som finansieras med privat riskkapital. Dessutom kan det vara svårt att ta fram relevanta finansiella uppgifter och uppgifter om antal anställda från offentliga organ. Denna regel gäller dock inte för de investerare som enligt uppräkningen ovan ingår i den utvidgade definitionen av fristående företag. Det kan exempelvis gälla universitet eller självständig lokal myndighet som enligt nationell rätt har status som offentligt organ. Sådana investerare får alltjämt kontrollera högst 50 procent av kapital- eller röstandelarna i ett företag, och det kontrollerade före- taget anses ändå uppfylla definitionen.</P>
<P class="p467 ft7">Som tidigare har nämnts anser kommittén att beräkningsreglerna enligt kommissionens definition i tillämpliga delar bör tas in i reglerna om riskkapitalavdrag. Det sker i form av bestämmelser om beräk- ningen av gränsvärdena för att vara ett mindre företag.</P>
<P class="p55 ft7">En av undantagsreglerna införs dock inte i den svenska lagstift- ningen. Det rör sig om den utvidgade definitionen av fristående företag när till exempel riskkapitalbolag, företagsänglar eller universi- tet har investerat i företaget. Möjligheten att tillämpa en utvidgad definition införs inte, vilket innebär att sådana investerare ska räknas med vid beräkning av uppgifterna. Det kommer i sin tur sannolikt att innebära att företag som har fått tillskott av investerare av detta slag kommer att hamna över gränsvärdena eftersom dessa investerare typiskt sett har hög omsättning och balansomslutning samt många anställda. De företag som har lyckats attrahera sådana investerare som anges i undantaget befinner sig dock normalt i en senare fas av företagets utveckling än vad riskkapitalavdraget är avsett att stimulera. Det stämmer därför enligt kommittén också överens med syftet att dessa investerare påverkar bedömningen av om företaget är att betrakta som ett mindre företag. Eftersom undantaget är till förmån för fristående företag uppstår det ingen risk för att tillskott till för</P>
<P class="p524 ft15">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">stora företag kan komma att omfattas av skattelättnaden när undan- taget nu inte införs.</P>
<P class="p63 ft8">I författningskommentaren utvecklas närmare hur de enskilda paragraferna förhåller sig till kommissionens definition och tilllämp- ningen av reglerna belyses med exempel.</P>
<P class="p306 ft10">Särskilt om antalet årsarbetskrafter</P>
<P class="p302 ft7">Beräkningen av antalet anställda ska, på det sätt som anges i det föregående avsnittet, göras med hänsyn till det aktuella företagets förbindelser med andra företag.</P>
<P class="p422 ft7">Antalet anställda uttrycks i årsarbetskrafter. En person som arbetar i företaget eller för företagets räkning under hela året räknas som en årsarbetskraft. Personer som har arbetat deltid, som utfört säsongs- arbete eller som inte har varit anställda under hela året ska räknas som delar av en årsarbetskraft.</P>
<P class="p529 ft7">Med uttrycket årsarbetskraft avses enligt förslaget</P>
<P class="p525 ft7"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft91">en person som är anställd av företaget,</SPAN></P>
<P class="p451 ft8"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft88">en person som arbetar för företaget, som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som enligt svenska regler jämställs med anställd, samt</SPAN></P>
<P class="p455 ft7"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft91">en delägare som är verksam i företaget.</SPAN></P>
<P class="p530 ft7">Lärlingar och studerande som omfattas av ett lärlingsavtal eller följer en yrkesutbildning räknas inte till antalet anställda. Inte heller de som är föräldralediga eller tjänstlediga ska räknas in.</P>
<P class="p63 ft7">Bestämmelserna om beräkningen av antal årsarbetskrafter har hämtats från artikel 5 i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> definition. När det gäller vad som avses med uttrycket årsarbetskraft har de kategorier som ingår ändrats något i förhållande till hur de formuleras i kom- missionens definition. Avsikten är dock inte att ändra innehållet i sak.</P>
<P class="p531 ft7">Den första kategorin benämns i förslaget som anställd och uttrycks i definitionen som löntagare. Därmed avses samma grupp av personer, anställda som får lön från företaget. Löntagare ska enligt kommissionen definieras med utgångspunkt i nationell arbetsrätt.</P>
<P class="p90 ft8">Nästa kategori avser en person som arbetar för företaget, som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som enligt svenska regler jämställs med anställd. Den har överförts utan ändr-</P>
<P class="p80 ft15">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">ingar från kommissionens definition. Vad som avses är en person som formellt inte är anställd men som ändå ska betraktas som anställd. Det är svårt att hitta några tydliga exempel utifrån svenska förhållanden. Eftersom förslaget omfattar även tillskott till utländska företag finns det dock skäl att införa denna kategori i författ- ningsförslaget. Om den inte införs i förslaget kan det uppkomma en risk för att tillskott till utländska företag medför riskkapital- avdrag, trots att företaget skulle ha haft mer än 50 årsarbetskrafter om kommissionens definition hade tillämpats direkt.</P>
<P class="p97 ft7">Slutligen ska också delägare som är verksamma i företaget räknas in. Den kategorin i förslaget är ett resultat av en sammanslagning av två kategorier i kommissionens definition. Dessa uttrycks i definitio- nen som</P>
<P class="p72 ft7"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft92">de ägare som driver företaget, och</SPAN></P>
<P class="p69 ft8"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft83">de delägare som utövar en regelbunden verksamhet i företaget och som erhåller ekonomiska förmåner från företaget.</SPAN></P>
<P class="p532 ft7">Avsikten är att förslagets enda kategori ska omfatta båda de kategorier som anges i definitionen. De ägare som driver företaget kan närmast anses motsvara sådana delägare som enligt inkomstskattelagen benämns som verksamma i betydande omfattning. En delägare som är regel- bundet verksam i företaget bör motsvaras av någon som utan att vara verksam i betydande omfattning arbetar i företaget mer än tillfälligt. Det torde krävas att delägaren har någon form av åter- kommande uppdrag. Delägaren måste också få en ersättning för sin insats som har ett ekonomiskt värde.</P>
<P class="p56 ft10">Särskilt om de ekonomiska gränsvärdena</P>
<P class="p54 ft7">De ekonomiska gränsvärdena för omsättning och balansomslutning på 80 miljoner kronor är alternativa. Det räcker att företaget inte överstiger ett av dem för att kvalificera för avdraget. Möjligheten att välja mellan dessa två värden har införts för att garantera att företag som bedriver olika former av ekonomisk verksamhet behand- las rättvist. Exempelvis har företag inom handel och distribution till sin natur en högre omsättning än tillverkningsföretag och kan tjäna på att få välja balansomslutning som beräkningsgrund i stället.</P>
<P class="p97 ft7">I EU:s rekommendation anges de ekonomiska gränsvärdena i euro. Det är dock inte lämpligt att ha gränsvärden i euro i den</P>
<P class="p505 ft15">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft7">svenska lagstiftningen. Ett skäl emot detta är att växelkursen kan göra att ett företag når gränsen ett år, vilket det inte skulle ha gjort året tidigare. En sådan utformning av lagstiftningen brister i förut- sägbarhet och rättssäkerhet. Det skulle dessutom innebära svårig- heter för de företag som inte är vana att räkna om svenska kronor till euro. För de företag som nu är i fråga torde detta gälla den absoluta majoriteten. Beloppsgränserna bör således anges i svenska kronor i lagtexten. Gränsen i <NOBR>EU-definitionen</NOBR> är satt till 10 miljoner euro. Sett till den historiska utvecklingen av valutakursen har euron inte handlats lägre än till ungefär 8,70 kronor under den senaste femårsperioden, och det är under en ganska kort period som kursen legat under 9 kronor per euro. Med hänsyn härtill bör gränsen bestämmas till 80 miljoner kronor beräknat utifrån en kurs om 8 kronor per euro. Vid måttliga kurssvängningar finns då ingen omedelbar risk att gränsvärdena i <NOBR>EU-reglerna</NOBR> överskrids. Det ankommer dock på regeringen att följa kursutvecklingen framöver, så att de uppställda gränsvärdena inte riskerar att överskridas.</P>
<P class="p368 ft20"><SPAN class="ft20">6.5</SPAN><SPAN class="ft69">Vilka fysiska personer som har rätt till avdrag</SPAN></P>
<P class="p81 ft7">Grundprincipen för riskkapitalavdraget är att avdrag ska få göras av alla fysiska personer som är skattskyldiga i Sverige för kapital- vinsten på andelarna.</P>
<P class="p63 ft7">Syftet med denna begränsning är att upprätthålla det grund- läggande skattemässiga sambandet mellan inkomster och utgifter. Inkomster och utgifter är två sidor av samma mynt. Det är det för- hållandet att en inkomst beskattas som gör att utgiften för att förvärva och bibehålla inkomsten får dras av vid beskattningen. Riskkapitalavdraget ska ses som ett förtida avdrag för anskaffnings- utgiften för andelarna. Anskaffningsutgiften ska i normala fall dras av vid den kapitalvinstberäkning som sker när andelarna avyttras. Således är kapitalinkomsten vid avyttringen den ena sidan av myntet och anskaffningsutgiften den andra. När en skattskyldig gör riskkapitalavdrag ersätter avdraget den framtida anskaffnings- utgiften, och myntets två sidor består då av kapitalinkomsten och av riskkapitalavdraget.</P>
<P class="p413 ft7">För att det grundläggande sambandet mellan inkomster och utgifter inte ska brytas föreslås att riskkapitalavdrag bara ges till fysiska personer som är skattskyldiga i Sverige för kapitalinkomsten på andelarna. Denna princip grundar sig på skattesystemets inre</P>
<P class="p432 ft15">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">sammanhang. Angående betydelsen av skattesystemets inre sammanhang i ett <NOBR>EU-rättsligt</NOBR> perspektiv, se avsnitt 8.1.1.</P>
<P class="p75 ft7">Grundprincipen om avdragsrätten innebär också att gjorda risk- kapitalavdrag principiellt bör återföras om den kapitalvinst som motsvarar avdraget inte längre kan beskattas i Sverige. Bedöm- ningen är dock att en sådan återföring skulle riskera att strida mot <NOBR>EU-rätten.</NOBR> För att systemet ska fungera praktiskt samt inte riskera att strida mot vare sig <NOBR>EU-rätten</NOBR> eller ingångna skatteavtal bör det i stället införas ett särskilt system för anstånd med skatt. Detta system behandlas i avsnitt 6.9.3.</P>
<P class="p533 ft9"><SPAN class="ft9">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft72">Fysiska personer som är skattskyldiga i Sverige för kapitalvinst på andelar</SPAN></P>
<P class="p534 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>För att få göra riskkapitalavdrag krävs att den skatt- skyldige är obegränsat skattskyldig i Sverige, eller begränsat skatt- skyldig men ändå skattskyldig för en kapitalvinst på andelarna enligt den s.k. tioårsregeln i 3 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229). Även dödsbon får göra riskkapitalavdrag för förvärv som har skett före dödsfallet. Kapitalvinsten får inte vara undantagen från beskatt- ning enligt ett skatteavtal.</P>
<P class="p411 ft7">En fysisk person som är obegränsat skattskyldig i Sverige är enligt intern svensk rätt skattskyldig för alla sina inkomster här, således även för kapitalvinst på sådana andelar som omfattas av riskkapital- avdraget.</P>
<P class="p74 ft7">Obegränsat skattskyldig i Sverige är den som är bosatt här, den som stadigvarande vistas här samt den som har väsentlig anknyt- ning hit och som tidigare har varit bosatt här, se 3 kap. 3 § IL. En fysisk person är med andra ord alltid obegränsat skattskyldig i Sverige så länge personen är bosatt här i landet eller stadigvarande vistas här. Men även den som har flyttat från Sverige, och som därmed inte längre är bosatt eller stadigvarande vistas här, kan vara obegränsat skattskyldig på grund av reglerna om väsentlig anknytning.</P>
<P class="p421 ft7">En begränsat skattskyldig fysisk person är bara skattskyldig i Sverige för vissa i inkomstskattelagen angivna inkomster. Den allmänna skattskyldigheten för en begränsat skattskyldig fysisk person omfattar inte kapitalvinster på andelar, se 3 kap. 18 § IL. Även en begränsat skattskyldig kan dock vara skattskyldig för</P>
<P class="p535 ft15">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft7">kapitalvinst på andelar i sådana företag som omfattas av risk- kapitalavdraget. Skattskyldigheten för kapitalvinst på andelar regleras nämligen i 3 kap. 19 § IL. Där anges att en fysisk person som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på andelar, om personen under kalenderåret då avyttringen skedde eller något av de tio föregående åren har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige (tioårsregeln). Tioårsregeln gäller såväl för andelar i svenska som i utländska företag. Andelar i utländska företag omfattas dock bara om de förvärvats när den skattskyldige var obegränsat skattskyldig i Sverige. Ingångna skatteavtal kan i många fall inskränka tillämpningen av tioårsregeln.</P>
<P class="p79 ft7">Slutsatsen blir att riskkapitalavdrag ska kunna göras av den som är obegränsat skattskyldig i Sverige samt av den som enligt 3 kap. 19 § IL är skattskyldig för en kapitalvinst på andelarna i Sverige. Även dödsbon får göra riskkapitalavdrag för förvärv som har skett före dödsfallet. Den föreslagna bestämmelsen gäller dock med förbehåll att Sverige faktiskt kan beskatta kapitalvinsten, det vill säga att den inte är undantagen på grund av reglerna i ett skatte- avtal.</P>
<P class="p536 ft9"><SPAN class="ft9">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft72">Fysiska personer som aldrig har varit bosatta i Sverige</SPAN></P>
<P class="p302 ft7">Det finns fysiska personer som inte är skattskyldiga för inkomst- skatt i Sverige men som ändå betalar skatt eller avgift här i landet, till exempel fastighetsavgift på grund av innehav av en semester- bostad. Det finns även fysiska personer som är begränsat skatt- skyldiga i Sverige enligt 3 kap. 18 § IL, men som aldrig varit bosatta eller stadigvarande vistats här. Det kan gälla en fysisk person med hemvist i ett annat land som har köpt en sommarstuga i Sverige som hyrs ut under en del av året. I det fallet är den fysiska personen skattskyldig i Sverige för inkomst från uthyrningen, och om fastigheten avyttras blir den fysiska personen skattskyldig för kapitalvinsten.</P>
<P class="p397 ft7">Gemensamt för dessa personer är att de aldrig har varit bosatta i Sverige. De kan inte jämföras med obegränsat skattskyldiga eller med obegränsat skattskyldiga som har flyttat från Sverige. Dessa personer är begränsat skattskyldiga i Sverige på grund av helt andra anledningar och de befinner sig i situationer som inte är objektivt jämförbara med varandra.</P>
<P class="p84 ft15">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft7">Riskkapitalavdraget ska betraktas som ett förtida avdrag för anskaffningsutgiften på andelarna. Fysiska personer som aldrig har varit bosatta i Sverige har heller aldrig varit skattskyldiga här för kapitalvinst på andelar. Det är således även förenligt med den tidigare nämnda <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> principen om behandlingen av inkomster och utgifter inom skattesystemet att inte ge riskkapital- avdrag åt dessa personer.</P>
<P class="p373 ft20"><SPAN class="ft20">6.6</SPAN><SPAN class="ft69">Villkor för avdrag</SPAN></P>
<P class="p538 ft7">Rätt till avdrag har den som förvärvat andelar i ett mindre företag. Vad som avses med företag och mindre företag framgår av avsnitt 6.4.</P>
<P class="p106 ft8">Därutöver finns det skäl att ställa vissa villkor för att avdrag ska få göras. I detta avsnitt redogörs för sådana villkor.</P>
<P class="p539 ft9"><SPAN class="ft9">6.6.1</SPAN><SPAN class="ft72">Förvärvsvillkoret</SPAN></P>
<P class="p501 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>För att riskkapitalavdrag ska få göras måste andelarna ha betalats kontant och ha förvärvats vid bildandet av företaget eller vid en nyemission.</P>
<P class="p513 ft7">Med nyemission avses även tillskott till ekonomisk förening i form av medlemsinsats eller förlagsinsats.</P>
<P class="p520 ft7">Riskkapitalavdraget syftar till att öka tillgången på riskkapital i bolagssektorn genom ett förtida avdrag för anskaffningsutgiften på andelarna. Det är således i linje med syftet att storleken på avdraget knyts till storleken på kapitaltillskottet. Avdrag ska därmed få göras för anskaffningsutgiften vid sådana förvärv som innebär att nytt kapital tillförs, vilket sker vid bildande av företag samt genom nyemission. Eftersom riskkapitalavdrag också ges vid tillskott till vissa ekonomiska föreningar anges att med nyemission avses även tillskott till ekonomisk förening i form av medlemsinsats eller förlagsinsats.</P>
<P class="p415 ft7">Andelarna ska ha betalats kontant. Apportemission, kvittning av fordran mot företaget eller liknande kan således inte grunda rätt till avdrag. Detta krav fanns också i det tidigare riskkapitalavdraget samt i Skatteincitamentsutredningens förslag.</P>
<P class="p110 ft7">Skälen för att ha ett krav på kontant betalning är främst att lättnaden ska stimulera tillväxtföretagens tillgång till riskkapital</P>
<P class="p540 ft15">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">samt även att gynna eget kapital framför lånat. I det perspektivet är det viktigt att företaget stimuleras till en reell förstärkning av det egna kapitalet och att bolagssektorn som helhet därmed tillförs nytt kapital. Kommitténs bedömning är att allmänt balansräknings- stärkande transaktioner, som till exempel att växla en skuld till aktieägaren mot nya andelar, inte faller in under sådant som bör stödjas av skattelättnaden. Ett krav på kontant betalning förenklar också kontrollen av åtgärden och eliminerar eventuella problem med värdering av tillgångar som annars skulle kunna uppstå.</P>
<P class="p444 ft9"><SPAN class="ft9">6.6.2</SPAN><SPAN class="ft72">Löneunderlagsvillkoret</SPAN></P>
<P class="p509 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>För att riskkapitalavdrag ska få göras krävs att företaget har ett sammanlagt löneunderlag som uppgår till minst 300 000 kronor under betalningsåret eller under det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret.</P>
<P class="p541 ft7">Löneunderlaget ska beräknas på samma sätt som vid beräk- ningen av löneunderlaget i företag med kvalificerade andelar. Underlaget får bestämmas med hänsyn till andra företag som det aktuella företaget har förbindelser till.</P>
<P class="p542 ft7">För att riskkapitalavdrag ska få göras krävs att det företag till vilket tillskottet görs har ett löneunderlag som uppgår till minst 300 000 kronor för det år då andelarna betalas eller för det därpå närmast följande året.</P>
<P class="p63 ft7">Kommittén anser att riskkapitalavdraget i första hand bör stimulera tillskott till företag som har såväl potential som intresse av att växa. Av legitimitetsskäl ska avdraget inte uppmuntra till att fysiska personer bildar aktiebolag enbart för att förvärva kapital- tillgångar eller på annat sätt stimulera fysiska personer till att bilda aktiebolag enbart för att komma i åtnjutande av avdraget. Det ska heller inte innebära att staten bidrar vid kapitaltillskott till företag vars verksamhet bara består i att förvalta en privatpersons för- mögenhet.</P>
<P class="p397 ft7">Under arbetets gång har kommittén övervägt om det skulle vara tillräckligt effektivt med enbart ett rörelsekrav, liknande det som fanns i Skatteincitamentsutredningens förslag om skattereduktion vid förvärv av aktier. Ett krav på rörelse utesluter dock bara renodlad kapitalförvaltning. Kommittén har därför stannat för att</P>
<P class="p543 ft15">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">föreslå ett krav på ett visst minsta löneunderlag förenat med ett krav på att företagets verksamhet till huvudsaklig del ska bestå av rörelse. De företag som inte bedriver rörelse betalar normalt inte heller ut någon lön, eftersom det är ett relativt dyrt sätt att tillgodogöra sig avkastningen från kapitalförvaltningen i företaget.</P>
<P class="p75 ft7">Det kan av praktiska skäl vara omöjligt att uppfylla löneunder- lagsvillkoret under betalningsåret, till exempel om företaget bildas i slutet av året. Därför ges en möjlighet att uppfylla löneunderlags- villkoret även under det år som följer närmast efter betalningsåret. Riskkapitalavdraget skjuts i dessa fall upp och får då tidigast göras för det därpå närmast följande beskattningsåret.</P>
<P class="p97 ft7">Löneunderlaget ska beräknas på samma sätt som löneunderlaget för kvalificerade andelar. Det är en fördel att använda en redan etablerad metod i stället för att införa ytterligare en metod för att beräkna löneunderlaget. Många investerare som kommer att dra nytta av riskkapitalavdraget har sannolikt redan i dag kvalificerade andelar, varför det blir lättare för dem att använda en känd metod. För att säkerställa att <NOBR>EU-rätten</NOBR> inte åsidosätts krävs dock ett mindre tillägg till dagens definition. Vissa avvikelser görs också från den nuvarande lydelsen i syfte att anpassa lagtexten till riskkapitalavdraget.</P>
<P class="p426 ft7">Hur löneunderlaget ska beräknas för kvalificerade andelar fram- går av 57 kap. 17 och 18 §§ IL. Huvudregeln är att det utgörs av sådan kontant ersättning som hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Denna huvudprincip korrigeras i detta förslag genom att ersätt- ningen ska ha betalats ut under betalningsåret (det år då emissionen slutbetalas).</P>
<P class="p426 ft7">Bilförmåner och andra skattepliktiga förmåner som utgör underlag för sociala avgifter får inte räknas med i löneunderlaget. Enligt ett ställningstagande från Skatteverket<SPAN class="ft29">10 </SPAN>ingår inte heller ersätt- ningar i form av pension eller ersättning som betalas till semester- kassa i löneunderlaget. Styrelsearvode ingår inte heller eftersom styrelseledamöter är att betrakta som uppdragstagare och inte som arbetstagare. Skattepliktig bilersättning och skattepliktig ersättning för ökade levnadskostnader ingår däremot i löneunderlaget.</P>
<P class="p544 ft38"><SPAN class="ft59">10 </SPAN>Skatteverkets ställningstagande <NOBR>2009-11-16</NOBR> (dnr 131 <NOBR>764318-09/111).</NOBR></P>
<P class="p521 ft15">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft7">Motsvarande ersättning till arbetstagare i utlandet ska också räknas med i löneunderlaget. Det gäller om företaget är ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en sådan utländsk motsvarighet som kan kvalificera för riskkapitalavdrag. Ersättning som inte ska tas upp på grund av sexmånadersregeln eller ettårs- regeln i 3 kap. 9 § IL eller på grund av regler i skatteavtal ska också ingå i löneunderlaget.</P>
<P class="p93 ft7">Vissa kontanta ersättningar ska inte räknas in i löneunderlaget. Kostnadsersättningar motsvaras normalt av utgifter som ska dras av och ingår därför inte i underlaget. Kapitalvinst och utdelning på kvalificerade andelar som ska tas upp i tjänst ingår inte heller i löneunderlaget. Slutligen ska inte heller sådana löner som täcks av statliga bidrag tas med i beräkningen.</P>
<P class="p78 ft7">Löneunderlaget får bestämmas även med hänsyn till andra företag som det aktuella företaget har förbindelser med. Löner som betalas ut av andra företag får därmed läggas till löneunderlaget för det företag som beräkningen avser, på samma sätt som gäller för beräkningen av årsarbetskrafter, årsomsättning och balansomslut- ning. Se avsnitt 6.4.3 för en utförlig beskrivning av hur en sådan beräkning ska göras.</P>
<P class="p401 ft9"><SPAN class="ft9">6.6.3</SPAN><SPAN class="ft72">Branschvillkoret</SPAN></P>
<P class="p509 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Riskkapitalavdrag får bara göras om företaget till huvud- saklig del bedriver rörelse. Sådant avdrag får dock inte göras vid tillskott till företag som bedriver verksamhet inom <NOBR>varvs-,</NOBR> kol- eller stålindustrin.</P>
<P class="p545 ft7">Kommitténs uppfattning är att riskkapitalavdrag inte bör ges för tillskott till företag vars verksamhet till en inte obetydlig del består av ren kapitalförvaltning. Som uttalas i avsnitt 6.7.2 ska riskkapital- avdraget inte innebära att staten bidrar vid kapitaltillskott till företag vars verksamhet bara består i att förvalta en privatpersons förmögenhet. Att motverka avdrag vid tillskott till kapital- förvaltande företag är också ett sätt att minska risken för att regelverket utnyttjas på sätt som inte stämmer överens med syftet.</P>
<P class="p78 ft7">Det är lämpligt att använda det befintliga uttrycket rörelse vid utformningen av bestämmelsen. Med rörelse avses enligt 2 kap. 24 § IL annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel,</P>
<P class="p486 ft15">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">värdepapper eller liknande tillgångar. Om sådana tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.</P>
<P class="p74 ft7">Kravet bör vara att företaget som får tillskottet till huvudsaklig del bedriver rörelse. Det innebär att 75 procent eller mer av verksamheten i företaget ska bestå av annat än innehav av kontanta medel, värdepapper och liknande tillgångar. Noteras bör att det bara gäller innehav som inte innehas som ett led i verksamheten. Kassa, bankkonton och tillfälliga placeringar inom ramen för den bedrivna rörelsen ska således inte påverka bedömningen.</P>
<P class="p68 ft7">Riskkapitalavdrag får dock inte göras vid tillskott till företag som bedriver verksamhet inom <NOBR>varvs-,</NOBR> kol- eller stålindustrin. Detta andra led i branschvillkoret följer direkt av <NOBR>EU-kommis-</NOBR> sionens riktlinjer för statligt stöd för riskkapital. Det räcker med att en del av verksamheten bedrivs inom de angivna branscherna för att riskkapitalavdrag inte ska få göras.</P>
<P class="p75 ft7">För varvsindustrin gäller de definitioner som anges i rambestäm- melserna om statligt stöd till varvsindustrin.<SPAN class="ft29">11 </SPAN>Kortfattat innebär rambestämmelserna att riskkapitalavdrag inte får göras vid förvärv av andelar i företag vars verksamhet är varv, ägande av fartyg, nybyggnad, reparation eller ombyggnad av fartyg. Det följer av att även stöd till fysisk eller juridisk person som äger eller på annat sätt kontrollerar ett annat företag som bedriver sådan verksamhet omfattas av definitionen.</P>
<P class="p97 ft7">I syfte att avgränsa vad som är kolindustri anger riktlinjerna att med stenkol avses högvärdigt, medelvärdigt och lågvärdigt kol av klass A och B enligt den klassificering som FN:s ekonomiska kommission för Europa fastställt i det internationella systemet för kodifiering av kol. För stålindustrin gäller definitionen i bilaga I i riktlinjerna för statligt regionalstöd för <NOBR>2007–2013<SPAN class="ft29">12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> </SPAN>där stålindustri definieras som företag som är verksamma inom tillverkning av någon av de stålprodukter som räknas upp där.</P>
<P class="p546 ft36"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft35">EUT C 317, 30.12.2003, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p293 ft38"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft37">EUT C 54, 4.3.2006, s. 13.</SPAN></P>
<P class="p521 ft15">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9"><SPAN class="ft9">6.6.4</SPAN><SPAN class="ft72">Obeståndsvillkoret</SPAN></P>
<P class="p509 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Riskkapitalavdrag får inte göras för tillskott till ett företag som är i ekonomiska svårigheter. Med att vara i ekonomiska svårig- heter avses att ett företag vid tidpunkten för förvärvet är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning och kapitaltillskottet inte undanröjer skyldigheten, att ett företag har inlett ett förfarande om företagsrekonstruktion, eller att ett företag är på obestånd.</P>
<P class="p547 ft7">Av <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> riktlinjer om statligt stöd för riskkapital<SPAN class="ft29">13 </SPAN>framgår att stöd inte får lämnas till företag i ekonomiska svårig- heter. Företag i svårigheter definieras i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.<SPAN class="ft29">14</SPAN></P>
<P class="p254 ft7">Av definitionen i riktlinjerna framgår att ett företag är i ekono- miska svårigheter om det inte med egna finansiella medel eller med medel från ägare, aktieägare eller långivare kan hejda förluster som utan ingripanden från offentliga myndigheter leder till att företaget med största sannolikhet försätts i konkurs på kort eller medellång sikt.</P>
<P class="p419 ft8">Oavsett storlek anses ett sådant företag som motsvarar ett svenskt aktiebolag principiellt befinna sig i svårigheter under följande omständigheter:</P>
<P class="p522 ft8"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft93">När över hälften av det tecknade kapitalet har förlorats och när mer än en fjärdedel av detta kapital förlorats under de senaste tolv månaderna.</SPAN></P>
<P class="p522 ft7"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft26">När det uppfyller villkoren i nationell lagstiftning för att vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande.</SPAN></P>
<P class="p548 ft7">Även om ingen av de ovan nämnda omständigheterna föreligger, kan ett företag ändå anses befinna sig i ekonomiska svårigheter enligt definitionen. Detta gäller i synnerhet om vanliga tecken på sådana svårigheter har visat sig, såsom ökande förluster, sjunkande omsättning, växande lager, överkapacitet, minskande kassaflöde, stigande skuldsättningsgrad och finansiella kostnader samt ett sjunkande värde på nettotillgångarna.</P>
<P class="p289 ft76"><SPAN class="ft34">13</SPAN><SPAN class="ft74">Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag, (2006/C 194/02), EUT C 194, 18.8.2006, s. 2.</SPAN></P>
<P class="p549 ft38"><SPAN class="ft34">14</SPAN><SPAN class="ft37">EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.</SPAN></P>
<P class="p486 ft15">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft7">Kommittén anser att den definition av ekonomiska svårigheter som anges ovan är svårtillämpad, och att den därför inte är lämplig att direkt implementera i den svenska lagstiftningen. Det är bättre att försöka använda etablerade svenska uttryck på området som så långt som möjligt motsvarar vad som anges i riktlinjens definition.</P>
<P class="p74 ft7">Den första omständigheten som anges ovan motsvarar när skyldighet inträder att upprätta kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § 1 ABL. Riskkapitalavdrag ska därför inte få göras vid tillskott till ett företag när det finns skäl att anta att företagets egna kapital, beräknat enligt vissa särskilda regler i 25 kap. 14 § ABL, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.</P>
<P class="p110 ft7">Av 25 kap. 14 § ABL framgår att i en kontrollbalansräkning får vissa justeringar göras jämfört med årsredovisningen. FAR har utfärdat en rekommendation om kontrollbalansräkning<SPAN class="ft29">15 </SPAN>där det framgår att syftet med kontrollbalansräkningen är att klarlägga bolagets ställning och därmed underlätta bedömningen av om verk- samheten kan drivas vidare. Därför får vissa avsteg göras från de principer som tillämpas i den ordinarie redovisningen. Detta leder till en mindre konsekvent tillämpning av försiktighetsprincipen till förmån för en redovisning av ställningen som i större utsträckning baseras på försäljningsvärden. Justeringarna kan bara förbättra ställningen i förhållande till den ordinarie redovisningen. Det som ska fastställas är om några tillgångar kan få ett högre värde eller om några skulder kan värderas lägre i kontrollbalansräkningen. Av detta följer att övervärden i företaget får tas fram i kontroll- balansräkningen.</P>
<P class="p550 ft7">Under arbetets gång har fråga väckts om kopplingen till upprät- tandet av kontrollbalansräkningen medför att hindret mot risk- kapitalavdrag inträder redan när det ”finns skäl att anta” att företagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet. Det har inte utvecklats närmare i förarbetena vad som avses med ”finns skäl att anta”.<SPAN class="ft29">16 </SPAN>I förarbetena till äldre lagstiftning uttalas dock att styrelsen måste upprätta en kontrollbalansräkning när den har vetskap om att bolagets ekonomi har försämrats och misstanke finns att den kritiska gränsen har underskridits. Detta torde få bedömas med utgångspunkt i den kunskap om bolagets ekonomiska</P>
<P class="p551 ft76"><SPAN class="ft34">15</SPAN><SPAN class="ft81">FAR:s rekommendationer i redovisningsfrågor, RedR 2 Kontrollbalansräkning (december 2010).</SPAN></P>
<P class="p552 ft38"><SPAN class="ft34">16</SPAN><SPAN class="ft37">Informationen i denna del är hämtad den 13 december 2011 från Norstedts kommentar till Aktiebolagslagen, via sökverktyget Zeteo.</SPAN></P>
<P class="p496 ft15">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">ställning som styrelsen faktiskt har. Orden ”beräknat enligt 14 §” i lagtexten markerar att styrelsens skyldighet att upprätta en kontroll- balansräkning på grund av misstanke om kapitalbrist gäller endast om det finns skäl att anta att kontrollbalansräkningen skulle utvisa att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Det förhållandet att en balansräkning upprättad helt enligt tillämplig lag om årsredovisning utvisar eller skulle utvisa en kvalificerad kapitalbrist behöver alltså inte innebära att det är nöd- vändigt att upprätta en kontrollbalansräkning, om det är uppenbart att det finns dolda övervärden av det slag som får beaktas enligt 14 § som täcker bristen.</P>
<P class="p78 ft7">Det sagda innebär i princip att det egentligen inte finns ”skäl att anta” att det egna kapitalet är förbrukat förrän så faktiskt är fallet. Skäl att upprätta kontrollbalansräkning infaller inte förrän det finns skäl att anta att själva kontrollbalansräkningen, med hänsyn tagen till de särskilda värderingsregler som får tillämpas vid upprättandet, visar att kapitalet är förbrukat. Härav följer att det inte innebär några problem i detta hänseende att rättsföljden inträder vid upprättandet av kontrollbalansräkningen.</P>
<P class="p78 ft7">Däremot kan det finnas vissa oklarheter vad gäller tidsföljden. Om ett tillskott av kapital sker som undanröjer skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkningen bör det vara så att skyldigheten aldrig har förelegat. En sådan tolkning skulle också innebära att riskkapitalavdrag får göras för det tillskott som undanröjer skyldig- heten. Bestämmelsen kan emellertid tolkas så att när tillskottet lämnas är företaget skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning och att riskkapitalavdrag därför inte får göras för detta tillskott. I syfte att undvika sådana oklarheter vid tillämpningen föreslås att bestäm- melsen utformas så att riskkapitalavdrag inte får göras om företaget vid tidpunkten för förvärvet är skyldigt att upprätta kontrollbalans- räkning och kapitaltillskottet inte undanröjer skyldigheten.</P>
<P class="p413 ft7">Även det andra förhållandet, i 25 kap. 13 § 2 ABL, som innebär en skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning bör diskvalificera från riskkapitalavdrag. Det handlar om att företaget saknar till- gångar för full betalning av en utmätningsfordran vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken.</P>
<P class="p90 ft7">Därutöver bör riskkapitalavdrag inte heller få göras vid tillskott till ett företag som är på obestånd enligt definitionen i 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672). Med obestånd i konkurslagens mening avses att företaget inte rätteligen kan betala sina skulder och att</P>
<P class="p553 ft15">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">oförmågan inte är endast tillfällig. Om obestånd föreligger ska företaget som huvudregel försättas i konkurs.</P>
<P class="p74 ft7">Av <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> definition följer att ett företag även ska anses vara i ekonomiska svårigheter om det uppfyller villkoren för ett kollektivt insolvensförfarande. Vad som avses med kollektivt insolvensförfarande i definitionen är inte helt klart. Kommittén tolkar uttrycket som att det krävs någon form av medverkan från det allmänna för att det ska anses vara kollektivt. En privat upp- görelse mellan företaget och en eller flera av dess borgenärer kan således inte anses vara ett kollektivt insolvensförfarande. Däremot bör en förhandling om så kallat offentligt ackord anses vara ett sådant förfarande som avses i definitionen. Offentligt ackord regleras i 3 kap. lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion och sådana förhandlingar förs bara under ett förfarande om företagsrekonstruk- tion. Tillskott till ett företag som har inlett ett sådant förfarande ska inte medföra rätt till riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p381 ft9"><SPAN class="ft9">6.6.5</SPAN><SPAN class="ft72">Andelar som förvaras på investeringssparkonto</SPAN></P>
<P class="p492 ft8"><SPAN class="ft64">Bedömning: </SPAN>Det behöver inte införas regler om att riskkapital- avdrag inte får göras om andelar i företaget förvaras på ett invester- ingssparkonto.</P>
<P class="p554 ft7">Investeringssparkonto är en ny frivillig sparform som har införts från och med den 1 januari 2012.<SPAN class="ft29">17 </SPAN>Tillgångar på investeringsspar- konto är inte föremål för konventionell beskattning av utdelningar och kapitalvinster. I stället ska en schablonmässigt beräknad avkast- ning på marknadsvärdet av de tillgångar som förvaras på kontot tas upp varje år.</P>
<P class="p97 ft7">Bestämmelser om investeringssparkonto finns i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto. Sådana finansiella instrument som i princip utan begränsningar får förvaras på investeringssparkonto benämns i lagen investeringstillgångar. Finansiella instrument som inte är investeringstillgångar benämns kontofrämmande tillgångar och de får endast förvaras på kontot under en begränsad tid. Med invester- ingstillgångar avses finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller på en motsvarande marknad utanför</P>
<P class="p555 ft38"><SPAN class="ft59">17 </SPAN>Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32, SFS 2011:1268.</P>
<P class="p521 ft15">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft7">EES, finansiella instrument som handlas på en handelsplattform samt andelar i investeringsfonder. Sådana instrument är dock inte investeringstillgångar om innehavaren, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar som motsvarar minst 10 procent av kapital- eller röstandelarna i företaget. Vid denna bedömning ska även närståendes direkta eller indirekta innehav beaktas. Kvalificerade andelar är aldrig investeringstillgångar.</P>
<P class="p92 ft7">De andelar som får förvaras på investeringssparkonto kan i undantagsfall även uppfylla villkoren för riskkapitalavdrag. Det kan få till följd att riskkapitalavdrag får göras för tillskott till företag där utdelningar och kapitalvinster inte beskattas i det konven- tionella systemet. Utdelning kan då ske från företaget som inte beskattas hos mottagaren, varpå samma summa pengar tillskjuts företaget i form av nyemission och leder till ett avdrag om 20 procent för den som deltar i emissionen. En sådan transaktion ökar inte storleken på schablonbeskattningen eftersom marknadsvärdet på andelarna i företaget inte ändras.</P>
<P class="p79 ft7">Kommitténs uppfattning är emellertid att risken för icke avsett utnyttjande av riskkapitalavdraget tillsammans med investerings- sparkonto inte ska överdrivas. För det första får kvalificerade andelar inte förvaras på investeringssparkonto, och sannolikt kommer en stor del av riskkapitalavdragen att hänföra sig till sådana andelar. För det andra så har regeln om att finansiella instrument inte får förvaras på investeringssparkonto om innehavaren äger minst 10 procent av kapital- eller röstandelarna i företaget tillkommit för att motverka skatteundandragande.<SPAN class="ft29">18 </SPAN>Regeringen har i proposi- tionen uttalat att 10 procents innehav är en lämplig avvägning och att det är osannolikt att så många delägare samarbetar för att göra skatteundandragande lönsamt.<SPAN class="ft29">19 </SPAN>Motsvarande resonemang kan appli- ceras på riskkapitalavdraget. För att den beskrivna transaktionen ska vara intressant krävs att utdelning och nyemission görs i anslutning till varandra. En minoritetsägare har små möjligheter att påverka beslut om nyemission.</P>
<P class="p402 ft7">Mot bakgrund av det ovan anförda anser kommittén att det inte behöver införas hinder för riskkapitalavdrag när andelarna förvaras på investeringssparkonto.</P>
<P class="p556 ft36"><SPAN class="ft34">18</SPAN><SPAN class="ft35">Prop. 2011/12:1, s. </SPAN><NOBR>293–295.</NOBR></P>
<P class="p378 ft38"><SPAN class="ft34">19</SPAN><SPAN class="ft37">Nämnda prop. s. 294.</SPAN></P>
<P class="p486 ft15">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft20"><SPAN class="ft20">6.7</SPAN><SPAN class="ft69">Underlag för riskkapitalavdrag</SPAN></P>
<P class="p557 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Underlaget för riskkapitalavdrag utgörs av den skatt- skyldiges anskaffningsutgift för andelarna.</P>
<P class="p493 ft7">Sammanlagda tillskott till ett och samma företag av fysiska personer får högst uppgå till 20 miljoner kronor per företag och kalenderår. Om takbeloppet överskrids ska underlaget för risk- kapitalavdrag sättas ned proportionellt.</P>
<P class="p558 ft7">Underlaget för riskkapitalavdrag är anskaffningsutgiften för andelar i företag som uppfyller de tidigare nämnda villkoren. Som angetts i avsnitt 6.3.3 ska andelarna vara slutbetalda under det aktuella beskattningsåret. Om en delbetalning har gjorts i december år 1 och slutbetalningen först i januari år 2 får båda betalningarna ingå i underlaget för beräkning av riskkapitalavdrag för beskattningsåret 2. Det har därvid ingen betydelse att en del av betalningen har skett under ett tidigare beskattningsår.</P>
<P class="p373 ft9"><SPAN class="ft9">6.7.1</SPAN><SPAN class="ft72">Takbelopp om 20 miljoner kronor per företag och år</SPAN></P>
<P class="p298 ft7">För att överensstämma med EU:s regler om statligt stöd för risk- kapital krävs ett årligt tak för avdragsgrundande tillskott, se avsnitt 8.3.2. Med hänsyn till att takbeloppet ska kunna kontrolleras av företagen, bör det utformas som ett högsta belopp för de tillskott som görs till företaget av fysiska personer.</P>
<P class="p55 ft7"><NOBR>EU-kommissionens</NOBR> riktlinjer anger en högsta gräns på 2,5 miljoner euro per år. Översatt till svenska kronor kan ett lämpligt gräns- värde vara 20 miljoner kronor per år. Lagstiftaren måste emellertid, på samma sätt som beträffande gränsvärdena för mindre företag<SPAN class="ft29">20</SPAN>, bevaka valutakursutvecklingen. Om de <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> gränsbeloppen riskerar att överskridas på grund av valutakursutvecklingen måste beloppsgränserna i den svenska lagstiftningen korrigeras.</P>
<P class="p68 ft7">För den emission som innebär att gränsen om 20 miljoner kronor överskrids krävs särskilda regler. Underlaget bör i dessa fall proportioneras på de fysiska personer som deltar i emissionen. Annars skulle det kunna uppstå situationer där det är oklart vem som ska reducera sitt underlag när gränsbeloppet överskrids. Vid</P>
<P class="p24 ft38"><SPAN class="ft59">20 </SPAN>Se avsnitt 6.4.3.</P>
<P class="p521 ft15">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft16">Riskkapitalavdrag SOU 2012:3</P>
<P class="p77 ft7">beräkningen av underlagen för riskkapitalavdrag ska därför varje fysisk person minska sitt underlag med ett belopp som motsvarar dennes andel av den del av emissionsbeloppet som överstiger 20 miljoner kronor. Följande exempel kan åskådliggöra tillämp- ningen.</P>
<P class="p93 ft7">En fysisk person A bildar ett aktiebolag år 1 med 100 000 kronor i aktiekapital. År 3 görs en nyemission om 21,5 miljoner kronor som tecknas av A och 40 andra fysiska personer. A tecknar sig för 1,5 miljoner kronor och de 40 andra fysiska personerna för 500 000 kronor vardera. Eftersom gränsen på 20 miljoner kronor per företag och år överskrids i och med nyemissionen år 3 ska under- lagen för riskkapitalavdrag proportioneras. Varje person minskar sitt underlag med så stor andel som den överskjutande delen utgör av hela emissionsbeloppet. Den överskjutande delen är 1,5 miljoner kronor och hela emissionen är på 21,5 miljoner kronor, vilket innebär att alla som deltagit i emissionen får ett underlag för riskkapital- avdrag som uppgår till cirka 93 procent (= 1 – [1,5 / 21,5]) av anskaffningsutgiften (med andra ord minskar underlaget med cirka 7 procent). A får ett underlag för riskkapitalavdrag år 3 om 1 395 000 kronor. De 40 andra fysiska personernas underlag blir 465 000 kronor vardera. Totalt underlag för riskkapitalavdrag för nyemissionen blir således cirka 19 900 000 kronor (= 1 395 000 + 465 000 x 40).</P>
<P class="p362 ft20"><SPAN class="ft20">6.8</SPAN><SPAN class="ft69">Avdragets storlek</SPAN></P>
<P class="p559 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Riskkapitalavdrag får göras med ett belopp som mot- svarar två tredjedelar av underlaget. Avdraget får uppgå till högst 1 miljon kronor per år.</P>
<P class="p541 ft7">Om ett riskkapitalavdrag medför ett underskott i inkomst- slaget kapital som får dras av i form av skattereduktion, ska hela den delen av underskottet som motsvarar riskkapitalavdraget minska skatten med 30 procent.</P>
<P class="p545 ft7">I föregående avsnitt behandlades hur underlaget för riskkapital- avdrag ska beräknas. När underlaget har bestämts får avdrag göras med två tredjedelar av detta underlag. Två tredjedelar av underlaget innebär den skattemässiga effekten av tillskottet blir 20 procent.</P>
<P class="p560 ft15">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<P class="p3 ft16">SOU 2012:3 Riskkapitalavdrag</P>
<P class="p537 ft7">Anledningen till att avdrag bara föreslås ges med två tredjedelar av anskaffningsutgiften är att det annars skulle uppstå arbitrage- möjligheter vid förvärv av kvalificerade andelar. Om avdrag gavs med hela anskaffningsutgiften skulle det bli förmånligt att dela ut och därefter emittera in samma belopp. Utdelningen beskattas med 20 procent (förutsatt att utdelningen ryms inom gränsbeloppet) och emissionen ger ett riskkapitalavdrag som minskar skatten med 30 procent. Effekten skulle bli en kapitalrörelse som i slutändan bara innebär att aktieägaren har fått ett nettoavdrag om 10 procent. Genom att den skattemässiga effekten av riskkapitalavdraget mot- svarar den lägsta skattebelastning som utgår i inkomstslaget kapital motverkas sådana förfaranden.</P>
<P class="p97 ft7">Den övre beloppsgränsen för riskkapitalavdraget bör enligt kom- mittén sättas till 1 miljon kronor per år, vilket motsvarar ett till- skott om 1,5 miljon kronor. Skatteeffekten av avdraget är 30 procent, vilken då blir högst 300 000 kronor per person och år.</P>
<P class="p74 ft7">Skattesatsen för avdraget ska som nämnts vara 30 procent. Det är viktigt att riskkapitalavdraget också blir värt 30 procent för alla fysiska personer, oavsett vilka övriga inkomster eller utgifter som de kan tänkas ha. I inkomstslaget kapital är alla avdrag värda 30 procent så länge som det finns inkomster att dra av mot. Ett underskott av kapital ska enligt 67 kap. 10 § IL dras av som en skattereduktion. Skatten ska minskas med 30 procent av under- skott upp till 100 000 kronor. Underskott därutöver minskar skatten med 21 procent. För att riskkapitalavdraget alltid ska vara värt 30 procent och inte missgynna personer som har stora övriga avdrag i inkomstslaget kapital så krävs särskilda regler för underskott som överstiger 100 000 kronor. Ett nytt andra stycke föreslås i 67 kap. 10 § IL där det anges att ett underskott av kapital upp till storleken på riskkapitalavdraget alltid ska få dras av med 30 procent. För underskott som överstiger avdraget tillämpas de nuvarande reglerna. Följande exempel beskriver tillämpningen.</P>
<P class="p550 ft7">En fysisk person A har genom nyemission tillskjutit 1,5 miljon kronor till sitt eget aktiebolag AB1. A får därmed göra risk- kapitalavdrag med 1 miljon kronor i inkomstslaget kapital. A har även inkomster av kapital – vinster på börsaktier – om 200 000 kronor och ränteutgifter på 500 000 kronor. Totalt blir resultatet i inkomstslaget kapital ett underskott på 1,3 miljoner kronor (= 200 000 – 500 000 – 1 000 000). Underskottet blir en skatte- reduktion och den del av underskottet som motsvarar riskkapital- avdraget ska minska skatten med 30 procent, eller med 300 000</P>
<P class="p561 ft15">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">kronor. Därutöver har A 300 000 kronor till i underskott och detta belopp ska behandlas i enlighet med de nuvarande reglerna. Det innebär att A får ytterligare skattereduktion med 30 procent av 100 000 kronor och 21 procent av 200 000 kronor, totalt 72 000 kronor (= 100 000 x 0,3+200 000 x 0,21). Sammanlagt blir skatte- reduktionen 372 000 kronor.</P>
<P class="p406 ft20"><SPAN class="ft20">6.9</SPAN><SPAN class="ft69">Återföring av riskkapitalavdraget</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Kommittén har valt att utforma riskkapitalavdraget som en skatte- kredit i form av ett förtida avdrag för anskaffningsutgiften på andelarna, se avsnitt 6.3.2. I följande avsnitt behandlas frågor om hur förslaget ska utformas när det gäller återföringen.</P>
<P class="p406 ft9"><SPAN class="ft9">6.9.1</SPAN><SPAN class="ft72">Metod för återföring</SPAN></P>
<P class="p509 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Riskkapitalavdrag ska återföras i sin helhet det beskatt- ningsår då andelarna avyttras.</P>
<P class="p562 ft8">För att säkerställa att återfört riskkapitalavdrag fullt ut kan kvittas mot kapitalförlust på andelarna ska återföringen ingå i den s.k. aktiefållan.</P>
<P class="p563 ft7">Riskkapitalavdraget är tänkt att motsvara ett förtida avdrag för anskaffningsutgiften på andelarna. Till skillnad från vad som gäller vid ett andelsförvärv enligt dagens regler ska anskaffningsutgiften få dras av direkt i samband med förvärvet. I konsekvens därmed får den del av anskaffningsutgiften som svarar mot underlaget för riskkapitalavdraget inte dras av vid avyttringen. I annat fall skulle anskaffningsutgiften få dras av dubbelt.</P>
<P class="p78 ft7">Kommittén har övervägt att förhindra dubbla avdrag genom att anskaffningsutgiften inte ska få dras av vid avyttringen. En sådan konstruktion skulle medföra problem när det gäller förvärv av kvalificerade andelar. De olika beskattningsnivåerna inom inkomst- slaget kapital skulle kunna leda till att ett riskkapitalavdrag blir mer värt för den skattskyldige om det i stället får dras av som anskaff- ningsutgift vid avyttringen. Beroende på andelarnas klassificering blir i så fall det skattemässiga utfallet av hela andelsinnehavet olika för olika personer. På grund härav har kommittén i stället valt en annan lösning.</P>
<P class="p139 ft15">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft7">Den valda lösningen innebär att återföringen av riskkapital- avdraget hålls helt åtskild från kapitalvinstberäkningen. Risk- kapitalavdraget görs i samband med andelsförvärvet och återförs när andelarna avyttras. Anskaffningsutgiften får dras av vid kapital- vinstberäkningen enligt precis samma regler som i dag. På så sätt har effekten av ett förtida avdrag för anskaffningsutgiften åstad- kommits samtidigt som beräkningen av kapitalvinsten inte har på- verkats. Återföringen sker när andelarna avyttras vilket säkerställer att skatteeffekten det året totalt sett överensstämmer med hur det hade blivit om anskaffningsutgiften inte hade fått dras av, med undantag för de ovan nämnda skillnaderna i skattebelastning för olika slag av andelar.</P>
<P class="p68 ft7">Eftersom riskkapitalavdraget ska ses som ett förtida avdrag för anskaffningsutgiften är det dock viktigt att återföringen i alla situationer skattemässigt kan matchas mot kapitalvinstberäkningen vid avyttringen. Kapitalvinsten ska således beräknas separat från återföringen, men resultatet av dem båda måste kunna utnyttjas mot varandra fullt ut. Avsikten är att avdraget ska få göras vid förvärvet och att skattebelastningen vid avyttringen ska bli i mot- svarande mån högre. Vid avyttringen får den fysiska personen betalt för andelarna varför det inte innebär någon likviditetsmässig påfrestning att ta upp hela ersättningen som en inkomst i kapital. Det är särskilt viktigt att en matchning mellan återföringen av avdraget och redovisningen av det skattemässiga resultatet sker när avyttringen leder till en kapitalförlust. Om återföringen inte fullt ut kan kvittas mot kapitalförlusten finns det risk för att det sker en nettobeskattning vid avyttringen. Kapitalförluster på andelar får dras av i sin helhet mot kapitalvinster på andelar i den s.k. aktie- fållan, se 48 kap. 20 § IL. Överskjutande del av kapitalförlusten får bara dras av med 70 procent. Om full kvittning inte kan ske av återföringen finns det risk för att riskkapitalavdraget återförs i sin helhet, men bara 70 procent av kapitalförlusten tillåts dras av mot återföringen. Återförda riskkapitalavdrag bör därför enligt kom- mitténs mening ingå i aktiefållan, så att en kapitalförlust på andel- arna i sin helhet kan kvittas mot återföringen.</P>
<P class="p564 ft7">Det förhållandet att återföringen ska ingå i aktiefållan medför även att kapitalförluster i fållan blir mer värda i vissa fall. Om det återförda beloppet är högre än kapitalförlusten på de andelar som riskkapitalavdraget hänför sig till, kan kapitalförluster på andra delägarrätter kvittas i sin helhet mot det återförda beloppet. Detta</P>
<P class="p565 ft15">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p566 ft7">kan i viss mån mildra konsekvenserna av återföringen vid en för- lustsituation.</P>
<P class="p567 ft8">Ett exempel som illustrerar tillämpningen finns i författnings- kommentaren till 48 kap. 20 § IL.</P>
<P class="p461 ft9"><SPAN class="ft9">6.9.2</SPAN><SPAN class="ft72">Avyttring av en del av innehavet</SPAN></P>
<P class="p568 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Om endast en del av andelsinnehavet avyttras ska genomsnittsmetoden tillämpas för att avgöra hur stor del av riskkapitalavdraget som ska återföras.</P>
<P class="p541 ft7">Det gäller dock inte om avyttringen beror på att företaget minskar aktiekapitalet genom indragning av aktier med åter- betalning till den skattskyldige eller denne närstående. I sådana fall ska riskkapitalavdraget återföras med ett belopp som motsvarar två tredjedelar av återbetalningen.</P>
<P class="p542 ft7">Om den skattskyldige bara avyttrar en del av andelarna i företaget behövs det regler som anger hur återföringen av riskkapitalavdraget ska gå till.</P>
<P class="p90 ft7">Olika lösningar är tänkbara. En variant är att återföra hela det riskkapitalavdrag som den skattskyldige har gjort när någon andel i företaget avyttras. En annan möjlighet är att formulera reglerna om riskkapitalavdrag så att det belöper per andel. Då skulle någon av principerna om sist in, först ut eller först in, först ut kunna tillämpas vid delavyttringar. Ett tredje alternativ är att använda den etablerade metoden för beräkning av omkostnadsbeloppet vid andelsavyttringar, den s.k. genomsnittsmetoden.</P>
<P class="p78 ft7">Kommittén anser att det är en fördel att använda en redan etablerad metod. Principen om först in, först ut tillämpas inom lagerredovisningen, se 17 kap. 3 § andra stycket IL samt 4 kap. 11 § årsredovisningslagen (1995:1554). Genomsnittsmetoden å andra sidan har den fördelen att den redan i dag tillämpas vid avyttring av aktier och andelar. Därför har kommittén stannat för att genomsnittsmetoden ska användas för att fördela riskkapital- avdraget på samtliga andelar och därmed kunna avgöra hur stor del av riskkapitalavdraget som ska återföras vid en delavyttring. Se författningskommentaren till 43 kap. 20 § där det finns exempel på tillämpningen i denna del.</P>
<P class="p569 ft15">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft7">Genomsnittsmetoden är således huvudregel vid avyttring av en del av innehavet. Från huvudregeln bör det dock göras ett undantag när del av innehavet avyttras genom inlösen. Med inlösen avses att företaget minskar aktiekapitalet genom indragning av aktier och återbetalning till ägarna. Särskilda bestämmelser när inlösen av aktier har skett före den avdragsgrundande emissionen behandlas i avsnitt 6.10.1.</P>
<P class="p55 ft7">Skälen för undantaget beskrivs lämpligast med ett exempel. Anta att en fysisk person A äger ett aktiebolag med 5 miljoner kronor i aktiekapital. När riskkapitalavdraget träder i kraft gör A en nyemis- sion och tillskjuter 1,5 miljoner kronor till företaget, vilket medför ett avdrag med 1 miljon kronor och en skatteminskning för A om 300 000 kronor. Därefter inlöser företaget aktier till ett värde av 1,5 miljoner kronor och betalar ut det beloppet till A. Kapital- vinsten blir 0 i detta fall eftersom ersättningen är lika stor som anskaffningsutgiften. Avyttringen medför också att riskkapital- avdraget ska återföras. Enligt genomsnittsmetoden skulle då avdraget fördelas på samtliga andelar och ungefär 23 procent skulle behöva återföras (= 1,5 / 6,5) eller 230 000 kronor. Det innebär att trots att A tillskjutit och fått tillbaka ett lika stort belopp erhåller A ett nettoavdrag med 770 000 kronor, vilket minskar skatten med 231 000 kronor. Det avdraget kommer inte att återföras förrän resterande andelar i företaget avyttras.</P>
<P class="p433 ft7">Regelverket bör inte öppna för transaktioner som leder till riskkapitalavdrag trots att inget kapital i realiteten har tillförts bolagssektorn. Därför föreslås ett undantag när avyttring sker vid inlösen av aktier. I stället för att använda genomsnittsmetoden ska ett så stort belopp av riskkapitalavdraget återföras som motsvarar två tredjedelar av det belopp som betalas ut till den skattskyldige eller denne närstående i samband med inlösenförfarandet.</P>
<P class="p570 ft9"><SPAN class="ft9">6.9.3</SPAN><SPAN class="ft72">Återföring och anstånd när skattskyldigheten i Sverige upphör</SPAN></P>
<P class="p492 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Gjorda riskkapitalavdrag ska återföras till beskattning om en fysisk person, antingen såsom obegränsat eller begränsat skattskyldig, upphör att vara skattskyldig i Sverige för en kapital- vinst på andelarna. Detsamma gäller om kapitalvinsten blir undan- tagen från beskattning enligt ett skatteavtal.</P>
<P class="p571 ft15">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p572 ft7">Anstånd ska medges med hela den skatt som hänför sig till återföringen. Anståndet upphör efter ett år, när den skatt- skyldige begär det eller när andelarna avyttras. När anståndet upphör efter ett år har den skattskyldige efter ansökan rätt till nytt anstånd, förutsatt att andelarna inte har avyttrats.</P>
<P class="p432 ft10">När ska gjorda riskkapitalavdrag återföras</P>
<P class="p302 ft7">Eftersom återföring normalt ska ske vid avyttring av andelarna krävs ett system som säkerställer att Sverige har möjlighet att få tillbaka den skatt som belöper på riskkapitalavdraget, även när kapitalvinsten inte ska tas upp här. I kommitténs uppdrag ingår att beakta riskerna för skatteundandragande. Det kan därför inte tillåtas att en fysisk person som har gjort riskkapitalavdrag flyttar ut från Sverige och att Sverige efter en tid därmed förlorar möjlig- heten att beskatta återföringen av avdraget. Som nämnts ovan är Sveriges möjligheter att beskatta en kapitalvinst på andelarna beroende av olika omständigheter. Det är dock säkert att beskatt- ning inte kan ske när den skattskyldige inte längre är obegränsat skattskyldig i Sverige och perioden i tioårsregeln har gått ut.</P>
<P class="p79 ft7">En lösning är att gjorda riskkapitalavdrag ska återföras när Sverige förlorar beskattningsrätten till kapitalvinsten från avytt- ringen av andelarna. Förslaget får emellertid inte strida mot EU- rätten. Grunderna för återföring måste därför utformas mot denna bakgrund.</P>
<P class="p419 ft7">Även om det med hänsyn till skattesystemets inre sammanhang kan anses förenligt med <NOBR>EU-rätten</NOBR> att bara ge riskkapitalavdrag till de som är skattskyldiga i Sverige för kapitalvinsten på andelarna, så är det sannolikt inte förenligt med <NOBR>EU-rätten</NOBR> att återföra gjorda avdrag tidigare på grund av ändrade förhållanden i den delen. Det är ju utflyttningen från Sverige som initierar vad som sedan leder fram till att skattskyldigheten i Sverige upphör. Beskattning vid utflytt- ning är enligt <NOBR>EU-domstolen</NOBR> inte tillåten för fysiska personer.<SPAN class="ft29">21</SPAN></P>
<P class="p64 ft7">Kommittén har övervägt om det skulle kunna vara tillräckligt att införa en särskild bestämmelse för begränsat skattskyldiga i katalogen i 3 kap. 18 § IL. En sådan bestämmelse innebär att samtliga begränsat skattskyldiga fysiska personer är skattskyldiga i Sverige</P>
<P class="p573 ft38"><SPAN class="ft59">21 </SPAN>Mål <NOBR>C-9/02</NOBR> de Lasteyrie.</P>
<P class="p486 ft15">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">för återföring av riskkapitalavdrag. På så vis skulle tidsbegräns- ningen som följer av tioårsregeln sättas ur spel vad gäller återför- ingen. Återföringen av avdraget skulle då tas upp i Sverige oavsett hur kapitalvinsten skattemässigt ska behandlas. En sådan lösning förutsätter dock att den interna svenska beskattningsrätten står sig i förhållande till ingångna skatteavtal. I annat fall blir bestämmelsen verkningslös.</P>
<P class="p110 ft7">En första fråga att ta ställning till är om den intäktsföring som sker i samband med återföringen av riskkapitalavdraget överhuvud- taget omfattas av skatteavtalens inkomstbegrepp. Enligt OECD:s modellavtal ska avtalet tillämpas på alla skatter på inkomst och förmögenhet som en stat eller någon av dess underorgan tar ut (artikel 2.1). Detta gäller oavsett på vilket sätt skatterna tas ut. Med skatter avses alla skatter som tas ut på inkomst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar därav, bland annat skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring (artikel 2.2). Av punkt 4 i samma artikel följer att avtalet även ska tillämpas på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som efter undertecknandet påförs vid sidan av eller i stället för de uppräknade.</P>
<P class="p467 ft7">Någon närmare definition av vad som avses med uttrycket ”skatter på inkomst” eller vad som anses utgöra en ”inkomst” finns inte i modellavtalet. Däremot framgår indirekt av avtalets för- delningsartiklar vad som enligt avtalet kan bli föremål för inkomst- skatt. De fördelningsartiklar som finns behandlar beskattning av inkomster, bland annat i form av mottagna ersättningar, avkastning på tillgångar och vinster av olika slag. När det gäller återfört riskkapitalavdrag är visserligen meningen att det ska tas upp som en inkomst rent skattemässigt, men det är inte fråga om en post som vid återföringen utan vidare kan anses utgöra en faktisk inkomst i form av ersättning, avkastning, vinst eller liknande. Återföringen av riskkapitalavdraget syftar inte heller till att ersätta en verklig inkomst. Det är närmast en vid inkomstbeskattningen fiktiv eller teknisk skapad inkomstpost med syfte att åstadkomma ett fungerande system (jämför här reglerna om schablonintäkt på uppskovsbelopp, 47 kap. 11 b § IL, där Kammarrätten i Stockholm i ett par domar den 13 oktober 2011 i mål nr <NOBR>4253-10</NOBR> och <NOBR>4733-10</NOBR> funnit att schablonintäkten tekniskt sett är en ränta och inte en inkomst i skatteavtalens mening). En möjlighet är därför att tolka modellavtalet så att återfört riskkapitalavdrag inte utgör en inkomst i avtalets mening.</P>
<P class="p468 ft15">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft7">Det är dock viktigt att poängtera att frågan om vad som är en inkomst ytterst får avgöras genom tolkning av skatteavtalet i varje enskilt fall. En sådan tolkning kan komma att göras av en förvalt- ningsdomstol, slutligen Högsta förvaltningsdomstolen. Eftersom det gäller skatteavtal kan härutöver behörig myndighet<SPAN class="ft29">22 </SPAN>i Sverige (Skatteverket) samt motsvarande myndighet i det land som skatte- avtalet ingåtts med, också bli uttolkare av avtalet. Det är således fråga om flera möjliga uttolkare av avtalets inkomstbegrepp i olika led.</P>
<P class="p93 ft7">Om de återförda riskkapitalavdragen skulle anses omfattas av skatteavtalen blir det sannolikt reglerna för beskattning av ”annan inkomst” i artikel 21.1 som blir tillämpliga. Enligt artikel 21.1 beskattas inkomst som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlats i föregående artiklar av avtalet endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör. Modellavtalet ger således exklusiv beskattningsrätt till den stat där den som förvärvar inkomsten har sin hemvist. Detta skulle inne- bära att Sverige inte kan utnyttja sin beskattningsrätt till återförda riskkapitalavdrag i de fall där den skattskyldige vid försäljningen av aktierna har hemvist i ett land som Sverige ingått skatteavtal med.</P>
<P class="p79 ft7">Kommittén har stannat för en anståndslösning liknande den som har införts vid uttagsbeskattning när Sverige förlorar rätten att beskatta en näringsverksamhet i vissa fall. Den metoden innebär att gjorda riskkapitalavdrag återförs och omvandlas till ett anstånd med skatt när Sverige inte längre kan beskatta kapitalvinsten från avyttringen av andelarna, oavsett om det beror på intern rätt eller på ett skatteavtal. Återföring med efterföljande omvandling till anstånd anses ske i anslutning till att Sverige förlorar beskatt- ningsrätten. Kommitténs bedömning är att denna lösning inte bör komma i konflikt med skatteavtalen. Det beror på att det svenska beskattningsanspråket, i och med anståndslösningen, bestäms vid en tidpunkt omedelbart före det att skattskyldigheten i Sverige upphör. Till detta kommer också att det återförda riskkapital- avdraget under inga omständigheter avser någon inkomst eller skattemässigt övervärde som uppkommit efter flytten till den andra staten.</P>
<P class="p574 ft95"><SPAN class="ft94">22 </SPAN>Behörig myndighet är den myndighet i respektive stat som ansvarar för förhandlingar med andra stater, för att undanröja dubbelbeskattning eller annan beskattning i strid med skatteavtal.</P>
<P class="p486 ft15">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft10">Metod för anstånd med betalning av skatt</P>
<P class="p285 ft7">Anståndsförfarandet innebär att, om Sverige förlorar beskattnings- rätten till kapitalvinsten på andelarna, ska den fysiska personen återföra gjorda riskkapitalavdrag. Personen ges då en rätt till anstånd med den skatt som hänför sig till det återförda avdraget. Anståndet ska löpa utan ränta i ett års tid och upphör antingen efter ett år eller när den fysiska personen avyttrar andelarna. Om anståndet upphör efter ett år har personen efter ansökan rätt till ett nytt anstånd, under förutsättning att andelarna inte har avyttrats. Systemet utformas med reglerna om anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning som förebild.<SPAN class="ft29">23</SPAN></P>
<P class="p68 ft7">Frågan har väckts om reglerna kan komma i konflikt med EU- rätten i ett fall där det skett en förtida återföring kombinerad med ett anstånd enligt ovan, och personen därefter avyttrar de aktuella aktierna med förlust i sin nya hemviststat. Anståndet ska då enligt förslaget upphöra och skatten förfalla till betalning i Sverige samtidigt som en kapitalförlust uppkommer i hemviststaten. För en person som vid återföringen är skattskyldig i Sverige för avytt- ringen av aktierna kan förlusten och det återförda riskkapital- avdraget kvittas mot varandra i inkomstslaget kapital. Detta är inte möjligt för den som inte beskattas i Sverige för avyttringen (såvida denna inte har annan kapitalförlust hänförlig till tillgångar som ska tas upp i Sverige).</P>
<P class="p494 ft7">Den omständigheten att den skattskyldige kan få anstånd med betalningen av skatten på återfört riskkapitalavdrag innebär således inte att denne i alla delar kommer i samma situation som de per- soner vars skattskyldighet i Sverige är oförändrad. Utformningen av reglerna syftar här till att motverka skatteundandragande och åstadkomma en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten på ett sätt som samtidigt är förenligt med <NOBR>EU-rätten.<SPAN class="ft29">24</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> </SPAN>Kommittén anser att reglerna inte är mer långtgående än nödvändigt och att de därmed inte brister i proportionalitet i förhållande till detta syfte.</P>
<P class="p575 ft36"><SPAN class="ft34">23</SPAN><SPAN class="ft35">Prop. 2009/10:39, bet. 2009/10:SkU2, SFS 2009:1230.</SPAN></P>
<P class="p383 ft36"><SPAN class="ft34">24</SPAN><SPAN class="ft35">Se även </SPAN><NOBR>EU-domstolens</NOBR> dom i mål <NOBR>C-371/10,</NOBR> National Grid Indus BV, som visserligen gäller bolagsbeskattning. I domen anges att det inte finns något hinder för en medlemsstat att slutligt fastställa skatt på orealiserade värdeökningar när ett bolag flyttar sin verkliga ledning till en annan stat. Fastställandet får göras utan hänsyn till värdeminskningar eller värdeökningar som kan uppkomma vid ett senare tillfälle.</P>
<P class="p505 ft15">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft10">Beräkning och hantering av anstånd</P>
<P class="p302 ft7">Beräkningen av storleken på anståndet är inte komplicerad. Efter- som det är en enhetlig skattesats i inkomstslaget kapital samt att förslaget om riskkapitalavdrag innehåller regler som säkerställer att riskkapitalavdraget alltid minskar skatten med 30 procent – även när det blir en skattereduktion på grund av underskott av kapital – blir skatteanståndet alltid 30 procent av det återförda avdraget. Följande exempel kan illustrera detta.</P>
<P class="p90 ft7">Den fysiska personen A har tillskjutit kapital till sitt eget aktiebolag med 1,2 miljoner kronor i samband med en nyemission. Med anledning av förvärvet gjorde A riskkapitalavdrag med 800 000 kronor i inkomstslaget kapital. A bosätter sig några år senare permanent i Spanien. I och med att A då får hemvist i en annan stat, och enligt skatteavtalet blir skattskyldig för avyttringen av andelarna där, ska riskkapitalavdraget omvandlas till ett anstånd med skatt. A tar upp 800 000 kronor som inkomst av kapital och får anstånd med betalning av 240 000 kronor i skatt. Anståndet upphör när A någon gång i framtiden säljer andelarna i aktie- bolaget.</P>
<P class="p498 ft7">Det anstånd med betalning av skatt i samband med uttags- beskattning som redan finns i dag måste sökas på nytt varje år. Kommitténs bedömning är att en motsvarande regel bör införas för det nu avsedda anståndet. Att lämna en årlig ansökan till Skatte- verket får anses som ett rimligt krav även för fysiska personer. Genom kravet på en årlig ansökan förbättras kontrollen över utestående anstånd, vilket också innebär att den svenska skatte- basen värnas.</P>
<P class="p401 ft9"><SPAN class="ft9">6.9.4</SPAN><SPAN class="ft72">Benefika förvärv</SPAN></P>
<P class="p559 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Om andelarna övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt tar förvärvaren över den tidigare ägarens skattemässiga situation även när det gäller riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p542 ft8">Sedan 1990 års skattereform är kontinuitetsprincipen den rådande skattemässiga huvudprincipen vid arv och andra benefika förvärv. Om andelar övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva,</P>
<P class="p269 ft15">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">bodelning eller på liknande sätt gäller således enligt 44 kap. 21 § IL att förvärvaren tar över den tidigare ägarens skattemässiga situation.</P>
<P class="p75 ft7">Denna princip ska gälla även för riskkapitalavdraget. Om ett sådant avdrag har gjorts av den ursprungliga förvärvaren, och denne därefter avlider, övergår således skyldigheten att återföra avdraget på den som ärver andelarna.</P>
<P class="p414 ft9"><SPAN class="ft9">6.9.5</SPAN><SPAN class="ft72">Vissa särskilt reglerade avyttringar</SPAN></P>
<P class="p492 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Om riskkapitalavdrag har gjorts för andelar i det över- låtande företaget vid en fusion eller fission, eller om reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten annars ska tillämpas vid en avyttring av andelar, ska riskkapitalavdraget inte återföras till beskattning. Efter andelsbytet ska riskkapitalavdraget anses vara hänförligt till de mottagna andelarna och ska återföras när dessa avyttras.</P>
<P class="p502 ft7">Riskkapitalavdrag som har gjorts avseende andelar i det över- låtande företaget i en partiell fission ska övergå på de mottagna andelarna enligt samma beräkningsgrund som gäller för anskaff- ningsutgiften.</P>
<P class="p558 ft7">I detta avsnitt behandlas vissa former av avyttringar som är särskilt reglerade i inkomstskattelagen: fusioner, fissioner och partiella fissioner. Bestämmelserna innebär huvudsakligen att förvärvaren tar över avyttrarens skattemässiga situation. Förfarandena ska som regel inte utlösa någon beskattning. Reglerna är främst inriktade på företagens skattemässiga situation. Det finns även vissa regler, bland annat för beräkning av anskaffningsutgiften, som gäller för ägare av andelar i de inblandade parterna. Reglerna bygger på EU:s fusionsdirektiv.</P>
<P class="p68 ft7">I de följande avsnitten redogörs för hur ett befintligt risk- kapitalavdrag ska behandlas när det sker en fusion, fission eller partiell fission.</P>
<P class="p16 ft10">Fusion och fission samt andelsbyten</P>
<P class="p99 ft7">Bestämmelserna om fusion och fission i 37 kap. IL avser situatio- nen att samtliga tillgångar och skulder hos ett företag tas över av ett annat företag (fusion) eller av två eller flera företag (fission). I</P>
<P class="p576 ft15">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">båda fallen krävs att det överlåtande företaget upplöses genom fusionen eller fissionen. För ägaren innebär det att andelarna i det överlåtande företaget ersätts av andelar i andra företag. Hur ett sådant förfarande ska gå till för fysiska personer regleras i 48 a kap. IL som gäller framskjuten beskattning vid andelsbyten.</P>
<P class="p63 ft7">Bestämmelserna i det kapitlet gäller för fysiska personer (mots- varande regler för företag finns i 49 kap. IL) som avyttrar andelar i ett företag till ett annat företag och som ersättning får andelar i det köpande företaget. Om samtliga förutsättningar är uppfyllda ska den fysiska personen inte beskattas för avyttringen. Undantag gäller om ersättningen till en del utgörs av kontanter. Kontant ersättning ska tas upp som kapitalvinst utan avdrag för någon del av anskaffningsutgiften.</P>
<P class="p397 ft7">Hela anskaffningsutgiften för de ursprungliga andelarna ska övergå till de mottagna andelarna. I och med att anskaffnings- utgiften fortfarande kvarstår är det i linje med motiven för riskkapitalavdraget att även låta befintliga riskkapitalavdrag för de avyttrade andelarna övergå till de mottagna andelarna. Återföring av riskkapitalavdraget ska då inte ske förrän de mottagna andelarna avyttras.</P>
<P class="p139 ft10">Partiell fission</P>
<P class="p302 ft7">Bestämmelser om beskattning vid partiell fission finns bland annat i 38 a kap. IL. Med partiell fission avses en ombildning där ett företag överlåter en eller flera verksamhetsgrenar till ett annat företag. Ersättning i form av andelar i det övertagande företaget eller i pengar ska lämnas till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget.</P>
<P class="p419 ft7">I 38 a kap. 23 § IL finns hänvisningar till särskilda bestämmelser som gäller beskattningen av ägarna i det överlåtande företaget. Av 42 kap. 16 b § IL framgår att ersättning som lämnas till ägarna ska behandlas som utdelning från det övertagande företaget, och den behöver inte tas upp till beskattning om den lämnas i form av andelar i sagda företag. Regler för hur anskaffningsutgiften ska beräknas för de mottagna andelarna finns i 48 kap. 18 a § IL. Anskaffningsutgiften beräknas som så stor del av omkostnads- beloppet för andelarna i det överlåtande företaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som den partiella fissionen</P>
<P class="p560 ft15">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">medför för dessa andelar. Anskaffningsutgiften för andelarna i det överlåtande företaget ska minskas i motsvarande mån.</P>
<P class="p75 ft7">Om det finns ett riskkapitalavdrag som har gjorts avseende andelarna i det överlåtande företaget bör det fördelas mellan dessa andelar och de mottagna andelarna på samma sätt som anskaff- ningsutgiften beräknas. Detta följer dels av att en partiell fission inte ska medföra beskattning av ägarna till det överlåtande före- taget om ersättning utgörs av andelar i det övertagande företaget, dels av att riskkapitalavdraget ska ses som ett förtida avdrag för anskaffningsutgiften och därför bör behandlas på motsvarande sätt.</P>
<P class="p366 ft20"><SPAN class="ft20">6.10</SPAN><SPAN class="ft96">Risker för skatteundandragande och kringgående</SPAN></P>
<P class="p96 ft7">En av anledningarna till att Skatteincitamentsutredningens förslag inte genomfördes var att riskerna för skatteundandraganden genom kringgåenden bedömdes vara otillräckligt belysta. Enligt kommitténs direktiv ska därför riskerna för skatteundandragande särskilt beaktas inom ramen för förslaget på skatteincitament för riskkapital.</P>
<P class="p110 ft7">Som huvudprincip gäller att de föreslagna reglerna inte tillåter att upprepade riskkapitalavdrag skapas med vad som i grunden är samma kapital. Dessutom är det viktigt att tillse att riskkapital- avdrag bara utgår när det är nytt kapital som tillförs bolagssektorn.</P>
<P class="p55 ft7">Det kan finnas risk för att transaktioner genomförs av skatteskäl i de fall värdeöverföringar av kapital kan göras från före- taget till ägaren utan skattekonsekvenser eller till en beskattning som understiger avdraget. Då kan kapital tas ut och sättas in i bolagssektorn upprepade gånger, och därmed fortlöpande ligga till grund för nya riskkapitalavdrag. Sådana transaktioner innebär inte bara att oavsedda skattelättnader uppkommer för fysiska personer utan också att avdrag ges utan att det tillförs något nytt kapital i bolagssektorn, vilket inte är syftet med förslaget.</P>
<P class="p68 ft7">Det bör emellertid i detta sammanhang erinras om att risk- kapitalavdraget föreslås vara utformat som en skattekredit och inte som en definitiv skattelättnad. Därtill kommer att avdraget mot- svarar den lägsta skattesatsen som finns i inkomstskattesystemet i dag. Båda dessa omständigheter minskar risken för skatteundan- dragande med riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p110 ft7">För att säkerställa att det inte uppstår oavsedda effekter görs i avsnitt 6.10.1 en genomgång av de olika slag av värdeöverföringar som finns enligt aktiebolagsrätten, hur dessa beskattas samt i vilken</P>
<P class="p561 ft15">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">utsträckning det finns andra skatterättsliga möjligheter till över- föring av kapital från företaget till dess ägare och hur dessa i så fall beskattas.</P>
<P class="p116 ft7">Det finns även anledning att närmare studera de skattemässiga effekterna för kvalificerade andelar, där utdelningar i kombination med riskkapitalavdragsgrundande emissioner kan påverka beräk- ningen av gränsbeloppet. Denna fråga behandlas i avsnitt 6.10.2.</P>
<P class="p90 ft7">I avsnitt 6.10.3 redogörs för vissa andra transaktioner som bör motverkas eller som kan innebära ett potentiellt problem. Det gäller till exempel skapade transaktioner genom bolagsbildning och avyttring av företag i syfte att kringgå principen om att avdrag bara ska ges när nytt kapital tillförs bolagssektorn.</P>
<P class="p90 ft7">Tillskott till utländska bolag behandlas i avsnitt 6.10.4 och risker med anståndssystemet vid utflyttning tas upp i avsnitt 6.10.5.</P>
<P class="p460 ft9"><SPAN class="ft9">6.10.1</SPAN><SPAN class="ft97">Värdeöverföringar från företaget</SPAN></P>
<P class="p568 ft8"><SPAN class="ft64">Bedömning och förslag: </SPAN>Det bör inte införas några generella regler mot värdeöverföringar från det företag som får tillskottet.</P>
<P class="p577 ft7">Riskkapitalavdrag ska dock inte få göras om aktiekapitalet i företaget har minskats för återbetalning till den skattskyldige och denne närstående – och aktier då har dragits in – någon gång under beskattningsåret närmast före betalningsåret eller under betalningsåret men innan nyemissionen.</P>
<P class="p541 ft7">Detsamma gäller vid utträde ur en ekonomisk förening, om utträdet medför att inbetalade insatser återbetalas.</P>
<P class="p542 ft7">Reglerna i aktiebolagslagen om värdeöverföringar har tillkommit för att motverka att kapitalet i aktiebolag urholkas genom ensidiga transaktioner.<SPAN class="ft29">25 </SPAN>Sådana transaktioner, där bolaget avstår från till- gångar utan att få något tillbaka, kan annars leda till en situation där det inte finns täckning för borgenärernas anspråk i bolagets till- gångar.</P>
<P class="p93 ft7">I 17 kap. 1 § ABL anges den aktiebolagsrättsliga definitionen av begreppet värdeöverföring. Med värdeöverföring avses i aktie- bolagslagen</P>
<P class="p389 ft38"><SPAN class="ft59">25 </SPAN>Informationen i detta avsnitt är till stor del hämtad i oktober 2011 från Norstedts kommentar till Aktiebolagslagen, via sökverktyget Zeteo.</P>
<P class="p518 ft15">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft98">vinstutdelning,</SPAN></P>
<P class="p579 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft98">förvärv av egna aktier i vissa fall,</SPAN></P>
<P class="p580 ft8"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft99">minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för åter- betalning till aktieägarna, och</SPAN></P>
<P class="p581 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft98">annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.</SPAN></P>
<P class="p582 ft7">Definitionen av uttrycket värdeöverföring får aktiebolagsrättsligt betydelse för i vilka fall en transaktion som bolaget vidtar träffas av de värdeöverföringsbegränsningar som finns i aktiebolagslagen, samt när rättsföljderna för otillåten värdeöverföring kan göras gällande. Av 17 kap. 2 § ABL framgår att det bara är de värde- överföringar som anges i punkterna <NOBR>1–3</NOBR> ovan, samt vissa gåvor till allmännyttigt ändamål, som är tillåtna värdeöverföringar. Dessa är särskilt reglerade i aktiebolagslagen och ska redovisas öppet av bolaget. Andra former av värdeöverföringar från bolaget kan således sanktioneras och bli föremål för återbetalning, se 17 kap. 6 och 7 §§ ABL.</P>
<P class="p583 ft7">Med vinstutdelning avses en formenligt beslutad värdeöver- föring. Att även så kallad förtäckt vinstutdelning är en värdeöver- föring i lagens mening följer i stället av punkten 4.</P>
<P class="p75 ft7">Förvärv av egna aktier syftar på sådana förvärv av egna aktier som är tillåtna enligt aktiebolagslagen. De förvärv som avses är i praktiken sådana som sker med stöd av 19 kap. 13 § ABL, vilket är ett särskilt reglerat förfarande för marknadsnoterade publika aktie- bolag.</P>
<P class="p583 ft7">Minskning av aktiekapitalet eller reservfonden utgör värdeöver- föring om åtgärden sker för återbetalning till aktieägarna. Om minskningen av aktiekapitalet respektive reservfonden sker för förlusttäckning eller för avsättning till fri fond, utgör den däremot inte värdeöverföring.</P>
<P class="p55 ft7">Uttrycket värdeöverföring innefattar också, som framgår av punkten 4, andra affärshändelser som medför att aktiebolagets förmögenhet, direkt eller indirekt, minskar. Med affärshändelse avses alla förändringar i storleken och sammansättningen av bo- lagets förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomsten av ford- ringar eller skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksam- heten av pengar, varor eller annat. För att en affärshändelse ska vara</P>
<P class="p584 ft15">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">att anse som en värdeöverföring måste den medföra att aktie- bolagets förmögenhet minskar. Till begreppet värdeöverföring hänförs således till exempel att bolaget avyttrar egendom till under- pris, förvärvar egendom till överpris, betalar ut lön eller arvode för tjänster eller arbeten som inte alls eller endast delvis motsvaras av utbetalningen, upptar lån till en högre ränta än marknadsräntan, skriver av fordringar eller låter fordringar preskriberas. Det spelar inte någon roll hur affärshändelsen har betecknats.</P>
<P class="p78 ft7">En annan nödvändig förutsättning för att en affärshändelse ska utgöra en värdeöverföring är att den inte är av rent affärsmässig karaktär för aktiebolaget. Särskild betydelse ska därvid tillmätas skillnaden mellan parternas prestationer. Av stor betydelse är också om transaktionen framstår som förenlig med den verksamhet som bolaget normalt bedriver. Om det är fråga om en transaktion mellan en aktieägare i ett bolag med ett fåtal aktieägare och dennes bolag, torde redan en ganska liten skillnad mellan parternas presta- tioner ge anledning att betrakta transaktionen som en värde- överföring, eftersom det i den situationen typiskt sett finns anledning att anta att syftet med transaktionen är att gynna ägaren. En transaktion som samma aktiebolag genomför med en utom- stående person kan däremot innefatta större skillnader mellan parternas prestationer men ändå inte vara att anse som en värde- överföring. Bedömningen måste grundas på förhållandena i det enskilda fallet.</P>
<P class="p585 ft7">Fyra olika slag av värdeöverföringar finns således angivna i aktiebolagslagen. En transaktion som betraktas som en värdeöver- föring från aktiebolaget, att bolaget avhänder sig tillgångar utan ersättning, bör i de allra flesta fall också betraktas som en mot- svarande inkomst eller förmån för mottagaren. Frågan är då hur dessa olika värdeöverföringar i dag beskattas hos mottagaren.</P>
<P class="p63 ft7">All form av direktavkastning på aktier och andelar är skatte- mässigt att betrakta som utdelning och ska som huvudregel tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Utdelning på kvalificerade andelar ska tas upp i inkomstslaget kapital till två tredjedelar upp till gränsbeloppet och därefter i inkomstslaget tjänst. Utdelning på icke marknadsnoterade andelar som inte är kvalificerade ska tas upp i inkomstslaget kapital till fem sjättedelar.</P>
<P class="p78 ft7">När bolaget förvärvar egna aktier får den som avyttrar aktierna ersättning för att sälja dessa till bolaget. Ersättningen ska, med avdrag för omkostnadsbeloppet, tas upp som en kapitalvinst av säljaren.</P>
<P class="p553 ft15">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft7">Vid minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetal- ning till aktieägarna beror beskattningen av om bolaget drar in aktier eller ej. Om aktiekapitalet eller reservfonden sätts ned utan indragning av aktier ska utbetalningen skatterättsligt behandlas som en utdelning. Vid minskning av aktiekapitalet med indragning av aktier anses aktierna avyttrade och en kapitalvinstberäkning ska därmed ske. Reservfonden kan inte minskas med indragning av aktier.</P>
<P class="p586 ft7">Andra former av värdeöverföringar, det vill säga sådana värde- överföringar som inte är tillåtna enligt ABL, kan som tidigare nämnts se ut på en mängd olika sätt. I dessa fall bestäms beskatt- ningen av mottagaren av vilken ställning denna har i förhållande till bolaget. Om mottagaren är anställd av bolaget, har lön därifrån eller på annat sätt fått ersättning för en prestation utförd för bolagets räkning betraktas normalt sådana värdeöverföringar som lön och beskattas således i inkomstslaget tjänst. Om mottagaren inte är verksam i bolaget men har ett ägarintresse anses värde- överföringen utgöra utdelning. Det är svårt att se att det i andra fall än när mottagaren är anställd eller har ett direkt eller indirekt ägarintresse förekommer benefika inslag som motiverar sådana värdeöverföringar, men om det förekommer finns det normalt en koppling till en närstående till ägaren eller till en anställd eller liknande. I dessa fall ses förmånen för den närstående som erhåller värdeöverföringen som ett utflöde av den anställdas eller ägarens förhållande till bolaget.</P>
<P class="p587 ft7">Det finns i inkomstskattelagen särskilda regler om underpris- överlåtelser som syftar till att underlätta omstruktureringar. Enligt bestämmelserna i 23 kap. IL är det möjligt att utan uttags- beskattning föra över en hel näringsverksamhet eller en verksam- hetsgren från ett företag till en fysisk person. För att beskattning ska undvikas krävs att ersättningen motsvarar det skattemässiga värdet på tillgången. Den överförda verksamheten måste också ingå i en näringsverksamhet hos den förvärvande fysiska personen. Med detta avses att ersättning eller kapitalvinst vid en avyttring måste tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Det går således inte att genom en underprisöverlåtelse ta ut obeskattade värden ur bolagssektorn och fritt förfoga över dessa. Värdet kommer att tas upp till beskattning av den fysiska personen i inkomstslaget näringsverksamhet vid en senare avyttring.</P>
<P class="p588 ft15">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft7">Lån från aktiebolag till dess aktieägare som har lämnats i strid med låneförbudsreglerna i ABL ska tas upp som inkomst av tjänst hos låntagaren, se 11 kap. 45 § IL.</P>
<P class="p63 ft7">Redovisningen ovan visar att det i princip inte finns några möjlig- heter för en fysisk person att utan skatteeffekter göra en värde- överföring från ett aktiebolag. Kommitténs uppfattning är att den enda risken för oavsedda effekter vid värdeöverföringar finns i samband med minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna vid indragning av aktier. Detta bör motverkas med sär- skilda regler inriktade mot just det förfarandet. Det är inte i övrigt motiverat att införa några särskilda regler mot skatteundan- dragande i samband med värdeöverföringar.</P>
<P class="p78 ft7">När det gäller minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna i samband med indragning av aktier – i det följande benämnt inlösen av aktier – är förhållandena något annorlunda jämfört med normala avyttringar. Det rör sig om en transaktion enbart mellan bolaget och aktieägarna som ska kapitalvinstbeskat- tas. För kvalificerade andelar finns det en särskild regel i 57 kap. 2 § IL som anger att vinst vid inlösen ska behandlas som utdelning. Det innebär dock bara att den eventuella kapitalvinst som uppkom- mer ska behandlas som utdelning. Avdrag för anskaffningsutgiften får således göras vid beräkningen i samtliga fall. Det finns under dessa förhållanden risk för transaktioner motsvarande de som beskrivs under rubriken Interna förvärv i avsnitt 6.10.3.</P>
<P class="p79 ft7">Anta att en fysisk person A är ensam ägare till aktiebolaget AB1. Aktiekapitalet i AB1 uppgår till 500 000 kronor. Förutsatt att det finns bolagsrättsliga förutsättningar för inlösen av aktier kan AB1 sätta ned sitt aktiekapital med 400 000 kronor och betala ut detta belopp till A. Återbetalningen motsvarar A:s anskaffningsutgift för andelarna vilket medför att det inte uppkommer någon kapitalvinst. A har fått ut 400 000 kronor från företaget utan skatteeffekt och kan genom nyemission sätta tillbaka samma belopp i företaget igen. Den sammantagna effekten av transaktionen blir att A får ett riskkapitalavdrag med 20 procent av emissionsbeloppet. En sådan transaktion stimulerar inte på något sätt tillväxten i AB1 och inget nytt kapital har heller tillförts bolagssektorn.</P>
<P class="p79 ft7">Motsvarande problem kan uppstå vid utträde ur en ekonomisk förening där insatsen återbetalas. Det kan inte tillåtas att risk- kapitalavdrag utgår om en medlem i en ekonomisk förening först träder ur föreningen, och då får tillbaka sin insats, för att därefter direkt återinträda i föreningen med samma insats.</P>
<P class="p589 ft15">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft7">Inlösen av aktier eller utträde ur ekonomisk förening kan således inte tillåtas under en period före nyemissionen. Om för- farandet genomförs efter den avdragsgrundande nyemissionen blir problemen mindre eftersom riskkapitalavdraget då ska återföras i motsvarande mån, se avsnitt 6.9.2. Kommittén föreslår att risk- kapitalavdrag inte ska få göras om aktiekapitalet i företaget har minskats för återbetalning till den skattskyldige eller denne närstående</P>
<P class="p552 ft7">– och aktier då har dragits in – någon gång under beskattningsåret närmast före betalningsåret eller under betalningsåret men innan nyemissionen. Detsamma ska gälla om den skattskyldige eller denne närstående under den angivna perioden har utträtt ur en ekonomisk förening och inbetald insats har återbetalats.</P>
<P class="p414 ft9"><SPAN class="ft9">6.10.2</SPAN><SPAN class="ft97">Gränsbeloppet</SPAN></P>
<P class="p557 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Vid beräkning av gränsbelopp på kvalificerade andelar får ett omkostnadsbelopp som har legat till grund för riskkapitalav- drag bara räknas med till 50 procent.</P>
<P class="p590 ft7">Det finns en risk för icke avsedda skattefördelar inom systemet med beskattning av kapitalvinst och utdelning på kvalificerade andelar när riskkapitalavdraget införs. I det följande ges en kort beskrivning av förfarandet och kommitténs förslag till att förhindra detta. Fullständiga beräkningar finns i bilaga 2.</P>
<P class="p75 ft7">Transaktionen genomförs genom att samma belopp delas ut från företaget och emitteras in igen, eller tvärtom. Det tillförs således inget nytt kapital till bolagssektorn genom förfarandet, och förmögenhetsfördelningen mellan de olika aktörerna ändras inte. Om rätt förutsättningar är uppfyllda behöver företaget inte heller stå för kapitalet utan det kan lånas från en bank, emitteras till företaget, delas ut till ägaren igen och därefter återbetalas till banken. Alla dessa steg kan ske i princip samtidigt.</P>
<P class="p55 ft7">En sådan transaktion är mer intressant när andelarna ska avyttras någon gång i framtiden och när det kan antas att kapital- vinsten vid försäljningen kommer att beskattas i inkomstslaget tjänst. Skatteeffekten uppkommer genom att utnyttja skillnaden mellan uppräkningsräntan och klyvningsräntan.</P>
<P class="p68 ft7">Gränsbeloppet beräknas varje år som summan av årets gräns- belopp och det gränsbelopp som finns kvar från tidigare år (sparat</P>
<P class="p521 ft15">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft7">utdelningsutrymme) uppräknat med statslåneräntan ökat med tre procentenheter. Det är denna räntesats som benämns uppräk- ningsräntan. Avsikten med uppräkningsräntan är att värdet av sparat utdelningsutrymme i företaget inte ska minska över tiden. Årets gränsbelopp är antingen ett schablonbelopp om 2,75 inkomstbas- belopp eller summan av anskaffningsutgiften multiplicerat med statslåneräntan ökat med nio procentenheter (den så kallade klyv- ningsräntan) och ett lönebaserat belopp. Klyvningsräntan ska avspegla en normalavkastning på satsat kapital i företaget. Genom att minska det sparade utdelningsutrymmet och öka anskaffnings- utgiften med samma belopp kan den som inte använder schablon- beloppet få en bättre uppräkning av gränsbeloppet. Transaktionen växlar sparat utrymme som utöver statslåneräntan räknas upp med tre procentenheter mot anskaffningsutgift som utöver statslåne- räntan räknas upp med nio procentenheter. Det är ju dock så att det faktiska gränsbeloppet minskar med utdelningen, vilket innebär att den skattskyldige inte bör ha någon omedelbar nytta av den sparade delen för att det ska vara intressant att genomföra trans- aktionen.</P>
<P class="p591 ft7">Vid en avyttring av kvalificerade andelar ska först en sedvanlig kapitalvinstberäkning göras. Ersättningen för andelen minskas då med omkostnadsbeloppet (vilket motsvarar anskaffningsutgiften när det gäller andelar). Kapitalvinsten ska därefter beskattas på följande sätt. Den del av kapitalvinsten som motsvarar gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital, vilket ger en effektiv beskattning med 20 procent. Överskjutande del ska tas upp i inkomstslaget tjänst, upp till högst 90 inkomstbasbelopp.</P>
<P class="p78 ft7">Beräkningarna i bilaga 2 visar att transaktionen är lönsam för den skattskyldige när de givna förutsättningarna är uppfyllda. Skatteeffekten är förhållandevis stor. Om en skattskyldig delar ut 1,5 miljoner kronor och därefter emitterar tillbaka hela beloppet till företaget minskar nuvärdet av den framtida skatten med över 100 000 kronor vid ett antagande om att andelarna säljs fem år senare.</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén anser att det inte går att bortse från effekterna av det beskrivna förfarandet. Inte minst av legitimitetsskäl är det viktigt att avdraget inte kan utnyttjas på detta sätt. Transaktionen innebär ingen risk för ägarna, inget nytt kapital tillförs företaget och inget kapital byter ägare i slutändan. Det enda resultat som uppkommer av transaktionen är den beskrivna skatteeffekten. Där- till finns det risk att skattebortfallet blir mycket större än beräknat</P>
<P class="p425 ft15">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">om möjligheterna att göra transaktioner som den ovan beskrivna lämnas öppna i förslaget.</P>
<P class="p109 ft7">Det finns några olika sätt att förhindra transaktioner av denna art. Ett sätt är att ändra de tillägg till statslåneräntan som ska göras vid beräkningen av gränsbeloppet så att uppräkningsräntan och klyvningsräntan blir lika stora. Om de båda räntetilläggen är lika stora finns det inte längre någon anledning att göra en transaktion som den beskrivna. Skatteeffekterna blir då desamma före och efter transaktionen. Kommitténs bedömning är dock att det ligger utanför kommitténs uppdrag att föreslå förändringar av systemet för beskattning av delägare i fåmansföretag.</P>
<P class="p68 ft7">En annan möjlig lösning är att införa regler som hindrar utdelningar från företag när ägarna har gjort riskkapitalavdrag. Sådana hinder är emellertid inte önskvärda. Förbud mot utdel- ningar riskerar att skapa inlåsningseffekter och kan innebära att lagstiftningen blir mer komplicerad. Om ett utdelningsförbud skulle tillämpas generellt skulle det försämra incitamenten för en fysisk person att göra riskkapitalavdrag vid förvärv av andelar som inte är kvalificerade.</P>
<P class="p415 ft7">En tredje möjlig lösning – vilken också är den lösning som kom- mittén har valt att föreslå – är att begränsa underlaget för årets gränsbelopp på den del av anskaffningsutgiften som den skatt- skyldige har gjort riskkapitalavdrag för. För att helt neutralisera skatteeffekten krävs, givet en statslåneränta på 4 procent, att högst 54 procent av anskaffningsutgiften får räknas in i underlaget. Om det inte hade funnits möjlighet att genomföra den ovan beskrivna transaktionen hade den ekonomiskt korrekta andelen varit 80 procent, eftersom den skattskyldige själv har bekostat 80 procent av tillskottet. Resterande del har staten bidragit med genom riskkapitalavdraget. För att det inte ska kvarstå några incitament att göra sådana trans- aktioner bör underlaget för årets gränsbelopp reduceras till 50 procent av anskaffningsutgiften när utgiften har legat till grund för risk- kapitalavdrag.</P>
<P class="p58 ft7">Begränsningen av underlaget för årets gränsbelopp innebär att alla delägare i fåmansföretag kommer att få ett lägre gränsbelopp när de har gjort riskkapitalavdrag än vad som skulle varit fallet om något sådant avdrag inte hade gjorts. Detta gäller dock under förut- sättning att schablonregeln inte används vid beräkningen. Schablon- regeln innebär att årets gränsbelopp alltid får beräknas till 2,75 inkomstbasbelopp (vilket motsvarar 143 275 kronor med 2011 års inkomstbasbelopp). Om det inte finns något lönebaserat utrymme</P>
<P class="p592 ft15">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">i företaget är schablonregeln i dag mer fördelaktig än den beräkning som baserar sig på omkostnadsbeloppet upp till omkostnadsbelopp om 1 345 000 kronor.<SPAN class="ft29">26 </SPAN>Även med en halvering av det omkost- nadsbelopp som får beaktas kommer således schablonregeln att ge ett högre gränsbelopp upp till relativt höga nivåer på omkostnads- belopp. Det bör påpekas att årets gränsbelopp aldrig får beräknas för aktier som har förvärvats under året. Det gäller oavsett om förvärvet skett vid bildande av aktiebolaget eller vid nyemission. Första året innebär begränsningen av underlaget således ingen försämring jämfört med tidigare regler.</P>
<P class="p79 ft7">Det lönebaserade utrymmet är dock det som är viktigast vid beräkning av gränsbeloppet. För växande företag som anställer fler personer får också det lönebaserade utrymmet en större betydelse för gränsbeloppets utveckling i takt med företagets expansion. Betydelsen av att halvera omkostnadsbeloppet för de andelar för vilka riskkapitalavdrag har utgått vid beräkningen av årets gräns- belopp för dessa företag är därför inte så stor.</P>
<P class="p444 ft9"><SPAN class="ft9">6.10.3</SPAN><SPAN class="ft97">Andra transaktioner som kan genomföras av skatteskäl</SPAN></P>
<P class="p568 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Riskkapitalavdrag ska inte få göras när den skatt- skyldige bildar ett företag eller tillskjuter kapital genom nyemis- sion till ett företag och det företaget i sin tur har använt eller ska använda tillskottet till vissa särskilt definierade förvärv (s.k. interna förvärv).</P>
<P class="p593 ft7">Vad som avses är förvärv av</P>
<P class="p594 ft8"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft93">andelar i ett annat företag som direkt eller indirekt förvärvas från den skattskyldige eller denne närstående,</SPAN></P>
<P class="p594 ft7"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft26">en enskild näringsverksamhet från den skattskyldige eller denne närstående, om verksamheten tidigare har bedrivits i ett företag som ägs eller ägdes av dessa personer, och</SPAN></P>
<P class="p595 ft7"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft26">verksamhet från ett företag som den skattskyldige eller denne närstående äger.</SPAN></P>
<P class="p596 ft7">Bestämmelserna ska bara gälla till den del det inte gjorts något riskkapitalavdrag för andelarna i det företaget som förvärvas eller som verksamheten förvärvas ifrån.</P>
<P class="p80 ft38"><SPAN class="ft59">26 </SPAN>Beräkningen baserar sig på statslåneräntan den 30 november 2011 som uppgår till 1,65 procent.</P>
<P class="p486 ft15">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">Det kan finnas risk för att vissa transaktioner som inte innebär värdeöverföringar kommer att öka när riskkapitalavdraget införs. I detta avsnitt beskriver kommittén några sådana förfaranden och analyserar eventuella problem som kan uppstå på grund av att antalet transaktioner ökar eller att de blir mer förmånliga.</P>
<P class="p284 ft10">Förvärv av privata tillgångar via företag</P>
<P class="p96 ft7">En fråga som har väckts under utredningsarbetet är om det finns risk för att avdraget stimulerar förvärv av dyra kapitaltillgångar via företag, tillgångar som kanske i huvudsak är avsedda för ägarens privata bruk.</P>
<P class="p409 ft7">Vid en översiktlig granskning av de föreslagna reglerna om riskkapitalavdrag kan det synas som om sådana förvärv skulle kunna öka i antal. Anta att en fysisk person A avser att förvärva en motorbåt för 1 miljon kronor. Om A då kan bilda ett aktiebolag med 1 miljon kronor i aktiekapital som förvärvar båten skulle A:s faktiska kostnad för båten bara bli 800 000 kronor.</P>
<P class="p55 ft7">Kravet på löneunderlag motverkar dock det beskrivna för- farandet. Tillskott till ett företag som har bildats enbart i syfte att förvärva kapitaltillgångar kommer inte att kunna ligga till grund för riskkapitalavdrag. Ett motsvarande tillskott kan emellertid göras till ett redan rörelsedrivande företag som har anställda och som därför inte har något problem att uppfylla kravet på löneunderlag. Risk- kapitalavdrag kan då utgå för sådana tillskott som bara görs i syfte att företaget ska förvärva tillgångar som ska nyttjas av den skattskyldige privat. Det finns emellertid två samverkande regel- system som innebär att dylika transaktioner motverkas. Det rör sig dels om förmånsbeskattningen, där det på senare tid har bekräftats i praxis<SPAN class="ft29">27 </SPAN>att det är dispositionsrätten som är avgörande för förmåns- beskattning och inte det faktiska utnyttjandet, dels om reglerna om uttagsbeskattning som hindrar att tillgångar lämnar bolagssektorn utan beskattning.</P>
<P class="p597 ft7">Kommitténs uppfattning är att skattereglerna redan i dag motverkar de beskrivna förfarandena på ett fullgott sätt. Utform- ningen av förslaget om riskkapitalavdrag bedöms inte leda till ökade risker för sådana transaktioner. Några särskilda regler behöver</P>
<P class="p299 ft38"><SPAN class="ft59">27 </SPAN>RÅ 2002 ref. 53 samt HFD 2011 ref. 55.</P>
<P class="p521 ft15">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">därför inte införas mot tillskott av kapital som används till förvärv av tillgångar för privat bruk.</P>
<P class="p303 ft10">Interna förvärv</P>
<P class="p81 ft7">Anta att en fysisk person A bedriver en framgångsrik verksamhet i aktiebolaget AB1. A äger samtliga aktier i bolaget och har totalt satsat 500 000 kronor, vilket också motsvarar A:s anskaffnings- utgift för andelarna. Marknadsvärdet på aktierna i bolaget är dock avsevärt högre. När reglerna om riskkapitalavdrag träder i kraft bildar A ett nytt aktiebolag, AB2, genom att tillskjuta 500 000 kronor och får därmed riskkapitalavdrag motsvarande två tredjedelar av till- skottet vid bildandet. AB2 använder tillskottet till att förvärva aktierna i AB1 från A. Priset för aktierna motsvarar anskaffnings- utgiften varför det inte uppkommer någon kapitalvinst för A. Därefter kan de båda bolagen drivas vidare som en koncern, de kan fusioneras eller också kan hela verksamheten i AB1 föras över till AB2 genom en underprisöverlåtelse.</P>
<P class="p413 ft7">Kommittén har i avsnitt 6.2 uttalat att syftet med riskkapital- avdraget är att öka inflödet av nytt kapital i bolagssektorn. Ovan beskrivna förfarande innebär att kapital som har tillförts bolags- sektorn innan riskkapitalavdraget införs omvandlas till kapital som kan utgöra underlag för riskkapitalavdrag. Detta sker utan några andra motverkande effekter för den fysiska personen.</P>
<P class="p63 ft7">Det måste således förhindras att kapital som redan finns i bolagssektorn efter ikraftträdandet omvandlas till nytt kapital som kan utgöra underlag för riskkapitalavdrag. Gemensamt för sådana förfaranden är att den skattskyldige, för att ograverat få tillbaka det kapital som satsas i det nybildade företaget, måste avyttra andelarna till ett pris motsvarande omkostnadsbeloppet. Om andelarna säljs för ett pris som överstiger omkostnadsbeloppet kommer den över- skjutande delen att beskattas som en kapitalvinst. Om priset sätts under omkostnadsbeloppet ska avyttring enligt 53 kap. 3 § IL ändå anses ha skett till ett pris motsvarande omkostnadsbeloppet.</P>
<P class="p79 ft7">Att tillåta riskkapitalavdrag i sådana situationer överensstämmer inte med syftet bakom åtgärden och bör därför förhindras. Vidare ska riskkapitalavdraget inte heller uppmuntra till transaktioner där själva avdraget är det enda skälet till att genomföra transaktionen. Kommitténs bedömning är därför att det bör införas regler som hindrar att gammalt kapital som tillförts bolagssektorn innan risk-</P>
<P class="p65 ft15">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">kapitalavdraget infördes omvandlas till nytt kapital och utgör underlag för riskkapitalavdrag utan att verksamheten byter ägare.</P>
<P class="p109 ft7">Sådana bestämmelser kan utformas på olika sätt. Antingen kan det införas en generell bestämmelse om att riskkapitalavdrag inte ges om det vid en samlad bedömning av hela transaktionen inte tillförs något nytt kapital till bolagssektorn. Ett annat sätt är att utforma lagstiftningen mer träffsäkert genom att försöka beskriva den eller de transaktioner som ska motverkas. Med hänsyn till att allt för generella regler med avsikt att hindra skatteundandragande normalt är förknippade med avsevärda tillämpningssvårigheter föredrar kommittén en specifik reglering.</P>
<P class="p97 ft7">Bestämmelsen ska utformas så att riskkapitalavdrag inte får göras om företaget, i samband med att tillskottet lämnas, har för- värvat eller ska förvärva, direkt eller indirekt, andelarna i ett annat företag från den skattskyldige eller denne närstående. Genom att ange att företaget ”har förvärvat eller ska förvärva” täcker bestäm- melsen in såväl när förvärvet sker efter tillskottet som tvärtom. Med uttrycket ”i samband med att tillskottet lämnas” avses att det ska finnas en tidsmässig koppling mellan tillskottet och förvärvet. Företaget som har tagit emot tillskottet ska inte för all framtid vara diskvalificerat från riskkapitalavdrag bara för att det har gjort ett sådant förvärv som avses i bestämmelsen.</P>
<P class="p597 ft7">Hinder mot avdrag gäller dock bara till den del det inte hänför sig något riskkapitalavdrag till de förvärvade andelarna. I så fall ska det befintliga riskkapitalavdraget återföras vid avyttringen varför det är rimligt att ett nytt avdrag ges för motsvarande tillskott som sker i ett annat företag.</P>
<P class="p110 ft7">Det bör även förhindras att ett nybildat företag, i stället för att förvärva andelar i ett annat företag, förvärvar den verksamhet som bedrivs av ett annat företag som den skattskyldige eller dennes närstående äger. Annars finns det risk för att AB2 i exemplet ovan, i stället för att förvärva andelarna i AB1 från A, förvärvar verksam- heten i AB1 för skattemässiga värden. Om tillgångarnas skattemäs- siga värden i AB1 överensstämmer med A:s anskaffningsutgift för andelarna i det bolaget kan AB1 likvideras och det tillskjutna beloppet kan skiftas ut till A utan skattekonsekvenser. Tillskottet kan även återföras till A genom att det företag som avyttrar hela eller delar av verksamheten, före eller efter transaktionen, sätter ned aktiekapitalet genom indragning av aktier med återbetalning till ägarna. Även vid förvärv av verksamhet införs ett undantag till den</P>
<P class="p598 ft15">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">del det har gjorts riskkapitalavdrag för andelarna i det avyttrande företaget, AB1 i exemplet ovan.</P>
<P class="p422 ft7">Det bör noteras att motsvarande effekt i princip kan uppkomma även vid förvärv av företag eller verksamhet mellan två fristående parter. Anta att AB1 i exemplet ovan i stället förvärvas av en utomstående för marknadsvärdet 3 miljoner kronor. Den fysiska personen B – som indirekt förvärvar AB1 – har för ändamålet bildat AB3 och tillskjutit 3 miljoner kronor. Eftersom de 3 miljoner kronorna betalas ut till A vid förvärvet så har bolagssektorn egentligen inte heller i detta fall tillförts något nytt kapital. Skattemässigt blir det dock delvis en skillnad i och med att A blir beskattad för en kapitalvinst om 2,5 miljoner kronor. Avseende de 500 000 kronorna som motsvarar anskaffningsutgiften blir dock resonemanget detsamma som för den interna försäljningen. Transaktionen innebär att de 500 000 kronorna omvandlas från kapital på vilket det inte belöper något riskkapitalavdrag till nytt kapital på vilket sådant avdrag får göras. Det finns emellertid enligt kommitténs uppfattning vissa avgörande skillnader mellan interna och externa förvärv. Syftet med de interna förvärven är i huvudsak att komma i åtnjutande av riskkapitalavdraget. För de externa förvärven blir det en tillkommande effekt av paketeringen<SPAN class="ft29">28</SPAN>. Vidare sätts priset på verksamheten efter en förhandling mellan två oberoende parter, och den del av ersätt- ningen som överstiger säljarens omkostnadsbelopp blir beskattad som kapitalvinst. Slutligen kommer – när det gäller externa förvärv</P>
<P class="p599 ft7">– principen om att riskkapitalavdrag inte ska ges för kapital som redan finns i bolagssektorn i konflikt med syftet att avdraget ska stimulera och hjälpa företagen att växa. Ett vanligt sätt för företag att växa är att förvärva andra företag, genom att köpa upp kon- kurrenter, bredda verksamheten på andra marknader eller mot- svarande. Riskkapitalavdraget ska stimulera till att sådan expansion finansieras genom ägartillskott. Det vore därför inte önskvärt att begränsa riskkapitalavdraget när tillskjutet kapital används för att förvärva andra företag. Kommittén har därför valt att inte införa någon reglering som tar sikte på denna effekt vid externa förvärv.</P>
<P class="p79 ft7">Avslutningsvis vill kommittén framhålla att det inte har fram- kommit någon risk för att dubbla riskkapitalavdrag kan skapas med samma kapital genom avyttringar inom bolagssektorn. Om det företag som har fått tillskottet som ligger till grund för riskkapital-</P>
<P class="p600 ft95"><SPAN class="ft94">28 </SPAN>Paketering innebär att verksamhet som ska avyttras externt överförs till ett nybildat aktiebolag utan skattekonsekvenser. Därefter säljs aktierna i det nybildade företaget till den externa köparen.</P>
<P class="p486 ft15">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">avdraget avyttras till något annat bolag ska riskkapitalavdraget återföras. Om verksamheten avyttras genom att den förpackas i ett dotterbolag som säljs till ett nybildat bolag kvarstår visserligen risk- kapitalavdraget, men den fysiska personen har då inte fått ut något ur bolagssektorn. Vid bildandet av det förvärvande bolaget har personen skjutit till ytterligare kapital till bolagssektorn och det är därför i enlighet med syftet att också ge ett ytterligare riskkapital- avdrag. För att få ut kapitalet från det företag som säljer det rörelse- drivande bolaget krävs att personen tar utdelning som då blir beskattad på vanligt sätt.</P>
<P class="p601 ft10">Interna förvärv av enskild näringsverksamhet</P>
<P class="p285 ft7">Det skulle kunna hävdas att det inte heller bör ges riskkapitalavdrag till en fysisk person som bildar ett aktiebolag i syfte att förvärva sin egen enskilda näringsverksamhet. Inte heller i dessa fall leder tillskottet till några ökade investeringar utan det är bara fråga om ett byte av företagsform för att erhålla avdrag. Skillnaden är emellertid att det tillförs nytt kapital till bolagssektorn i dessa fall, eftersom enskild näringsverksamhet inte bedrivs i bolagssektorn. Andra överväganden utöver de rent skattemässiga måste göras i dessa fall och beslutet att flytta verksamheten till exempelvis ett aktiebolag måste fattas med hänsyn även till andra omständigheter än att den fysiska personen får ett riskkapitalavdrag. Kommittén anser att en sådan omstrukturering inte bör undantas från risk- kapitalavdraget.</P>
<P class="p467 ft7">Annorlunda förhåller det sig dock med förvärv av enskild närings- verksamhet som sker i syfte att kringgå de begränsningar vid interna aktieförvärv som beskrivits ovan. Det föreslås därför undantag från möjligheten att få riskkapitalavdrag för följande situation.</P>
<P class="p55 ft7">Anta att en fysisk person A bedriver verksamhet i ett aktiebolag. När riskkapitalavdraget införs vill A omvandla kapitaltillskotten i företaget till nya avdragsgrundande tillskott. A överlåter då hela verksamheten i företaget genom en underprisöverlåtelse till sin egen enskilda näringsverksamhet. Priset måste dock sättas till minst det skattemässiga värdet för att A ska undgå utdelnings- beskattning. Genom att likvidera företaget får A ut kapitalet som betalats för verksamheten (likvidationen kan medföra kapitalbeskatt- ning om verksamhetens skattemässiga värde överstiger anskaff- ningsvärdet på andelarna i företaget). Kapitalet tillskjuts vid bildandet</P>
<P class="p505 ft15">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">av ett nytt företag. Företaget använder i sin tur tillskottet för att förvärva den enskilda verksamheten från A.</P>
<P class="p63 ft7">Genom de beskrivna transaktionerna kan en fysisk person föra över verksamhet bedriven i ett företag till ett nytt företag utan att bestämmelserna ovan vid interna förvärv blir tillämpliga. Detta eftersom verksamheten i det nu beskrivna fallet förs över via den fysiska personen, och därför inte förvärvas från ett annat företag. Kommittén föreslår att riskkapitalavdrag inte ska få göras i de fall då företaget i samband med att tillskottet lämnas har förvärvat eller ska förvärva en enskild näringsverksamhet från den skattskyldige eller från närstående till denne. Det gäller dock bara om den för- värvade verksamheten tidigare har bedrivits i ett företag som ägs eller ägdes av den skattskyldige eller av närstående till denne.</P>
<P class="p499 ft9"><SPAN class="ft9">6.10.4</SPAN><SPAN class="ft97">Risker med tillskott till utländska företag</SPAN></P>
<P class="p302 ft7">Tillskott som ger rätt till riskkapitalavdrag ska få göras även till utländska företag. I detta avsnitt diskuteras om det finns några risker med förslaget i denna del och vad de riskerna i så fall innebär konkret. Som framgår av avsnitt 8.2.2 är kommitténs bedömning att ett krav på fast driftställe i Sverige för det företag som får tillskottet sannolikt inte är förenligt med <NOBR>EU-rätten.</NOBR> En berättigad fråga är vad avsaknaden av ett sådant krav kan få för konsekvenser.</P>
<P class="p61 ft10">Identifierade risker och innebörden av dessa</P>
<P class="p302 ft7">När tillskottet görs till ett utländskt företag uppstår den positiva effekten av riskkapitalavdraget i en annan stat än Sverige, genom ökade investeringar i denna stat.</P>
<P class="p90 ft7">När det gäller omfattningen av tillskott till utländska bolag bör det dock inledningsvis nämnas att det finns en benägenhet för investerare att i första hand köpa aktier i inhemska bolag. Denna s.k. <SPAN class="ft10">home bias </SPAN>antas bero på de svårigheter som tillkommer vid investeringar på utländska marknader, till exempel när det gäller den legala miljön och högre transaktionskostnader. Antalet mindre företag i utlandet som kommer att gynnas av riskkapitalavdraget torde därför vara relativt få. Det förhållandet får också stöd i statistiken om fåmansföretag. Beräkningar utifrån antalet företag för vilka bilaga K10 lämnas till inkomstdeklarationen jämfört med</P>
<P class="p269 ft15">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">antalet fåmansföretag som är registrerade hos Bolagsverket tyder på att det i vart fall inte är fler än 8 procent av fåmansföretagen som är utländska.</P>
<P class="p75 ft7">Fråga har väckts om det är möjligt att begränsa tillskott till utländska företag utanför EES till att bara omfatta vad som enligt <NOBR>EU-rätten</NOBR> karaktäriseras som en kapitalrörelse. Detta skulle vara tillåtet enligt <NOBR>EU-rätten</NOBR> eftersom det bara är den fria rörligheten av kapital som skyddas i förhållande till stater utanför EES. Bildande av bolag eller nyemissioner som anses utgöra en etablering skulle därmed kunna undantas från riskkapitalavdrag. En sådan reglering skulle något mildra den beskrivna effekten. Skillnaden skulle dock sannolikt bli mycket liten då de flesta tillskott till utländska företag troligen görs till företag i stater inom EES. Kommittén har valt att inte lägga fram något förslag om en sådan begränsning av främst tre skäl.</P>
<P class="p602 ft7">För det första skulle en sådan begränsning sannolikt vara oförenlig med <NOBR>EU-rätten.</NOBR> En regel som medger en skattelättnad oberoende av storleken på aktieinnehavet omfattas av såväl den fria etableringsrätten som den fria rörligheten för kapital. Ett sätt att komma runt detta skulle kunna vara att ha två regler om riskkapitalavdrag, en som gäller för stora innehav och en som gäller för små. Det skulle dock ytterligare försvåra det redan kompli- cerade regelverket. Vidare är det mycket osäkert hur en sådan utformning skulle behandlas vid en prövning mot <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P>
<P class="p110 ft7">För det andra skulle det, om det vore <NOBR>EU-rättsligt</NOBR> möjligt att göra en åtskillnad, vara svårt att utforma en lagstiftning som beskriver skillnaden mellan gränsöverskridande etableringar och kapitalrörelser. Som också beskrivs i avsnitt 8.2.2 ska såväl objek- tiva som subjektiva omständigheter beaktas när skillnaderna beskrivs och de båda friheterna synes kunna tillämpas på samma situation i vissa fall.</P>
<P class="p586 ft7">Slutligen är det oklart om en sådan begränsning är motiverad. Oklarheten beror på att det är svårt att bedöma omfattningen av etableringar av företag utanför EES i den nu aktuella storleks- ordningen.</P>
<P class="p110 ft7">En skillnad mellan tillskott till svenska företag och till utländska företag är att det blir svårare, både för den fysiska personen som ska göra avdraget och för Skatteverket, att kontrollera att förutsätt- ningarna för riskkapitalavdrag är uppfyllda. Många villkor för avdraget ska tillämpas direkt på förhållanden i företaget, till exempel gränserna för mindre företag, löneunderlaget och obestånds-</P>
<P class="p592 ft15">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">villkoret. I de fall där den fysiska personen har insyn i det företag till vilket tillskottet görs blir informationsproblemen inte större än för motsvarande svenska företag. Det kan däremot bli svårt för en fysisk person att veta om förutsättningarna för avdrag är uppfyllda om personen tillskjuter kapital till ett utländskt företag som denna inte har insyn i. Extra svårt kan det bli om företaget inte har något intresse av att samarbeta med investeraren och hjälpa till att ta fram uppgifterna. Slutligen blir det den skattskyldige som ensam måste göra bedömningen om förutsättningarna för att yrka avdrag finns eller inte. Genom att i inkomstdeklarationen öppet redovisa de ställningstaganden den skattskyldige gör och de tillgängliga faktaupp- gifterna riskerar inte personen några sanktioner i form av skatte- tillägg eller liknande.<SPAN class="ft29">29 </SPAN>Även för Skatteverket kan det vara svårt att kontrollera tillskott till utländska företag då det är naturligt att Skatteverket har sämre tillgång till uppgifter om utländska företag än om svenska företag. Emellertid är det den skattskyldige som gör avdraget som ska visa att förutsättning för avdrag finns, varför Skatteverket i stället kan kontrollera sådana tillskott genom att vända sig till honom eller henne.</P>
<P class="p603 ft8">Kommittén anser sammanfattningsvis mot bakgrund av det anförda att riskerna med tillskott till utländska företag inte är allvarligare än att de går att hantera.</P>
<P class="p306 ft10">Konsekvenser av att inte införa ett krav på fast driftställe</P>
<P class="p302 ft7">Ett krav på att det företag som får tillskottet ska ha ett fast drift- ställe i Sverige har som nämnts ovan bedömts som oförenligt med EU:s regler om fri etableringsrätt.</P>
<P class="p90 ft7">Om ett sådant krav kunde ha ställts skulle det sannolikt ha minskat risken för att de positiva effekterna av riskkapitalavdraget uppkommer i en annan stat. När det utländska företaget har ett fast driftställe i Sverige kan tillskottet antas även komma den svenska verksamheten till del i större eller mindre omfattning. Ett fast driftställe är en del av det utländska företaget och verksamheten i Sverige delar således aktiekapital med verksamheten i hemstaten. Det innebär att en förstärkning av det egna kapitalet även bör få</P>
<P class="p289 ft36"><SPAN class="ft59">29 </SPAN>För att det inte ska vara fråga om en oriktig uppgift krävs emellertid att uppgifterna aktualiserar Skatteverkets utredningsskyldighet. De lämnande uppgifterna måste således utgöra ett tillräckligt underlag för ett riktigt beslut, se 49 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244).</P>
<P class="p604 ft15">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">spridningseffekter till verksamheten i Sverige, trots att det till- skjutna kapitalet inte explicit allokeras till det fasta driftstället. Det kan dock också vara så att ett givet kapitaltillskott inte alls kommer att påverka verksamheten i det fasta driftstället.</P>
<P class="p74 ft7">Avsaknaden av ett krav på fast driftställe i Sverige bör emellertid inte påverka Skatteverkets kontroll av riskkapitalavdraget. Kontrol- len av riskkapitalavdraget kommer sannolikt att i huvudsak ske hos de fysiska personer som begär sådant avdrag i inkomstdeklara- tionen. Det är den fysiska personen som gör avdraget som är slutligt ansvarig för att uppgifterna är korrekta och att förutsätt- ningar för avdrag finns. Det är också den fysiska personen som riskerar sanktion i form av skattetillägg om uppgifterna inte stämmer. Företaget får ingen skattelättnad och lämnar inga sank- tionsgrundande uppgifter om avdraget. Svenska företag är skyldiga att lämna kontrolluppgift om det finns förutsättning för risk- kapitalavdrag, se avsnitt 6.11.1, men den skyldigheten gäller inte för utländska företag. Det finns dock inget hinder för utländska företag att lämna kontrolluppgift i syfte att förenkla för den fysiska person som gjort tillskottet. Slutsatsen blir att det inte är enklare för Skatteverket att kontrollera nyemissioner i ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige jämfört med ett utländskt företag som inte har ett sådant fast driftställe. Skillnaden kan främst uppkomma för den fysiska personen som gör tillskottet.</P>
<P class="p605 ft7">Inte heller bör avsaknad av krav på fast driftställe påverka riskerna för skatteundandragande. Risken för fel bör vara lika stor vid tillskott till ett utländskt företag utan fast driftställe som till ett utländskt företag med fast driftställe.</P>
<P class="p414 ft9"><SPAN class="ft9">6.10.5</SPAN><SPAN class="ft97">Övriga risker vid utlandstransaktioner</SPAN></P>
<P class="p285 ft7">Övriga risker vid utlandstransaktioner hänger främst ihop med det föreslagna anståndsförfarandet när skattskyldigheten i Sverige upphör. Det föreslås regler som innebär att gjorda riskkapital- avdrag ska återföras och omvandlas till ett anstånd med betalning av skatt om den fysiska personen inte längre är skattskyldig i Sverige för kapitalvinsten på andelarna. Förfarandet beskrivs närmare i avsnitt 6.9.3.</P>
<P class="p426 ft8">När skattskyldigheten i Sverige upphör har också den skatte- rättsliga anknytningen till Sverige upphört i de flesta fall. Det kan dock finnas situationer då den skattskyldige fortfarande är begrän-</P>
<P class="p561 ft15">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">sat skattskyldig för någon sådan inkomst som räknas upp i 3 kap. 18 § IL, trots att skattskyldigheten för kapitalvinst på andelarna har upphört vid tillämpning av 3 kap. 19 § IL eller på grund av ett skatteavtal.</P>
<P class="p254 ft7">I syfte att underlätta kontrollen av utestående anstånd föreslås att anstånd bara ska beviljas med ett år i taget. Om andelarna inte har avyttrats har den fysiska personen efter ansökan rätt att få ett nytt anstånd när det tidigare anståndet löper ut. Genom denna konstruktion säkerställs att ett anstånd på felaktig grund som längst varar i ett år.</P>
<P class="p419 ft7">Den största svårigheten för Skatteverket när den skattskyldige har fått anstånd med skatten är att erhålla information om när andelarna avyttras och då anståndet därmed ska upphöra. Av- yttringen leder inte längre till någon beskattning i Sverige eftersom skattskyldigheten för kapitalvinsten har upphört. Det föreslås dock att den skattskyldige ska lämna uppgifter till Skatteverket om att andelarna har avyttrats. En hög kostnadsränta föreslås tas ut av den som inte lämnar uppgifter om att avyttring har skett, se avsnitt 6.11.2.</P>
<P class="p444 ft20"><SPAN class="ft20">6.11</SPAN><SPAN class="ft96">Förfarandefrågor</SPAN></P>
<P class="p606 ft8">I detta avsnitt diskuteras förändringar i det skatteadministrativa regelverket med anledning av riskkapitalavdraget.</P>
<P class="p461 ft9"><SPAN class="ft9">6.11.1</SPAN><SPAN class="ft97">Kontrolluppgiftsskyldighet för företaget</SPAN></P>
<P class="p568 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Ett företag som erhåller tillskott ska lämna kontroll- uppgift om underlaget för riskkapitalavdrag. Uppgift ska även lämnas om det totala belopp som fysiska personer har förvärvat andelar i företaget för under året. Det gäller dock bara när för- värvet har skett till kontant betalning och i samband med bild- andet av företaget eller vid nyemission.</P>
<P class="p607 ft7">Sådan kontrolluppgift ska även lämnas för begränsat skatt- skyldiga fysiska personer.</P>
<P class="p542 ft7">Ett företag som får betalning för andelar som kan ligga till grund för riskkapitalavdrag ska lämna kontrolluppgift om detta till Skatte- verket.</P>
<P class="p608 ft15">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<P class="p3 ft16">SOU 2012:3 Riskkapitalavdrag</P>
<P class="p447 ft7">Kontrolluppgiften ska lämnas för fysiska personer och dödsbon och den ska innehålla uppgift om vem som gjort betalningen och hur stort belopp som betalats för andelarna. Det är med andra ord den skattskyldiges anskaffningsutgift som ska bekräftas i kontroll- uppgiften.</P>
<P class="p75 ft7">Genom att lämna kontrolluppgift om underlaget för riskkapital- avdrag intygar företaget också att det beloppet kan ligga till grund för riskkapitalavdrag. Det innebär att företaget därmed har kont- rollerat att de krav som ställs på företaget är uppfyllda. Om företaget har lämnat en kontrolluppgift kan såväl Skatteverket som den skattskyldige inom rimliga gränser lita på att de villkor för risk- kapitalavdrag som avser företaget är uppfyllda. En kontrolluppgift ändrar dock inte den skattskyldiges ansvar för de i inkomstdeklara- tionen uppgivna uppgifterna.</P>
<P class="p86 ft8">Följande omständigheter intygar företaget genom att lämna kontrolluppgift:</P>
<P class="p609 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Att företaget är ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett motsvarande utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.</SPAN></P>
<P class="p69 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Att företaget uppfyller definitionen av ett mindre företag och således ensamt eller tillsammans med andra företag har färre än 50 årsarbetskrafter och en årsomsättning eller en balansomslut- ning som uppgår till högst 80 miljoner kronor.</SPAN></P>
<P class="p391 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Att andelarna förvärvats genom kontant betalning vid företagets bildande eller vid nyemission.</SPAN></P>
<P class="p475 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Att företaget inte någon gång under beskattningsåret närmast före betalningsåret, eller under betalningsåret men innan nyemis- sionen, har minskat aktiekapitalet genom indragning av aktier och återbetalning till aktieägarna.</SPAN></P>
<P class="p48 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Att företaget inte har gjort ett otillåtet internt förvärv.</SPAN></P>
<P class="p475 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Att företaget har ett löneunderlag om minst 300 000 kronor det beskattningsår som kontrolluppgiften avser.</SPAN></P>
<P class="p474 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Att företaget inte är i ekonomiska svårigheter.</SPAN></P>
<P class="p475 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Att företaget till huvudsaklig del bedriver rörelse och inte är verksamt inom </SPAN><NOBR>varvs-,</NOBR> kol- eller stålindustrin.</P>
<P class="p610 ft15">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p611 ft7"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft26">Att de avdragsgrundande tillskotten till företaget inte överstiger 20 miljoner kronor för det aktuella kalenderåret.</SPAN></P>
<P class="p289 ft7">Företaget kan ofta sakna information om de krav som avser den skattskyldiges situation. Kontrolluppgiften har således ingen inne- börd när det gäller om den skattskyldige är skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna eller om taket på 1 miljon kronor i avdrag har överskridits.</P>
<P class="p90 ft7">Det är viktigt att de villkor som följer av <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> regle- ringar inte överträds. Det gäller dels gränsvärdena för att företaget ska vara ett mindre företag (mindre än 50 årsarbetskrafter och högst 80 miljoner kronor i årsomsättning eller balansomslutning), dels att företaget inte är i ekonomiska svårigheter eller verksamt i vissa utpekade branscher, dels att taket på högst 20 miljoner kronor i avdragsgrundande tillskott per företag och år inte överskrids. I syfte att säkerställa att takbeloppet om 20 miljoner kronor inte överskrids bör företaget som ytterligare upplysning i kontroll- uppgiften också ange den sammanlagda anskaffningsutgiften för samtliga fysiska personers förvärv av andelar i företaget vid bild- andet eller vid nyemission som har skett till kontant betalning. Om det beloppet överstiger 20 miljoner kronor ska underlaget för risk- kapitalavdrag proportioneras. Eftersom det är företaget som ska lämna uppgift om underlaget, så innebär det att företaget även ska göra proportioneringarna i dessa fall.</P>
<P class="p612 ft8">Kontrolluppgift ska även lämnas för begränsat skattskyldiga fysiska personer.</P>
<P class="p116 ft7">Skatteverket kan, på grundval av kontrolluppgiften, förtrycka i inkomstdeklarationen det högsta avdrag som kan göras för det aktuella året.</P>
<P class="p422 ft7">Det är dock alltid den skattskyldige som har det slutliga ansvaret för uppgifterna i inkomstdeklarationen. Om det finns anledning att misstänka att något av kraven eller villkoren inte är uppfyllda bör den skattskyldige kontrollera detta. Är villkoren inte uppfyllda ska riskkapitalavdrag inte begäras i deklarationen. Om bedömningen av villkoren är komplicerad eller tveksam bör den skattskyldige i deklarationen upplysa om sakförhållandena samt den bedömning som faktiskt har gjorts.</P>
<P class="p613 ft15">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21">Riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p614 ft9"><SPAN class="ft9">6.11.2</SPAN><SPAN class="ft97">Uppgiftsskyldighet för fysiska personer</SPAN></P>
<P class="p615 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>En fysisk person som gör riskkapitalavdrag ska i inkomstdeklarationen lämna följande uppgifter.</P>
<P class="p616 ft7"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft26">Uppgift om underlaget för riskkapitalavdraget.</SPAN></P>
<P class="p617 ft7"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft26">Nödvändiga identifikationsuppgifter för det företag vars andelar riskkapitalavdraget hänför sig till.</SPAN></P>
<P class="p618 ft7">En person som återför riskkapitalavdrag ska i inkomstdeklara- tionen lämna följande uppgifter.</P>
<P class="p616 ft7"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft26">Uppgift om hur stor del av riskkapitalavdraget som återförs.</SPAN></P>
<P class="p619 ft7"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft26">Nödvändiga identifikationsuppgifter för det företag vars andelar den del av riskkapitalavdraget som inte återförs hänför sig till.</SPAN></P>
<P class="p617 ft8"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft93">Uppgift om att det finns förutsättning för återföring av riskkapitalavdrag på grund av att personen inte längre är skattskyldig i Sverige för en kapitalvinst på andelarna.</SPAN></P>
<P class="p620 ft7">Den som har anstånd med betalning av skatt på grund av utflyttning ska lämna särskilda uppgifter om att andelar som anståndet hänför sig till helt eller delvis har avyttrats. Den uppgiftsskyldigheten ska fullgöras inom en månad från avyttrings- dagen. Om sådana uppgifter inte lämnas i rätt tid utgår en hög kostnadsränta på anståndsbeloppet från den dag då den särskilda uppgiften skulle ha kommit in till Skatteverket till och med den dag då anståndsbeloppet senast ska vara betalt.</P>
<P class="p621 ft10">Uppgifter som ska lämnas i inkomstdeklarationen</P>
<P class="p622 ft7">En fysisk person som gör riskkapitalavdrag eller som återför riskkapitalavdrag ska i inkomstdeklarationen lämna vissa uppgifter till Skatteverket.</P>
<P class="p593 ft7">Den som gör riskkapitalavdrag ska lämna</P>
<P class="p623 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft26">uppgifter om underlaget för riskkapitalavdraget, samt</SPAN></P>
<P class="p624 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft26">nödvändiga identifikationsuppgifter för det företag vars andelar riskkapitalavdraget hänför sig till.</SPAN></P>
<P class="p625 ft8">Uppgiftsskyldigheten har införts främst med hänsyn till de fall då en fysisk person gör ett riskkapitalavdrag i inkomstdeklarationen utan att det har kommit in någon kontrolluppgift. Det kan till</P>
<P class="p626 ft15">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft7">exempel röra sig om när tillskott har gjorts till ett utländskt före- tag. Av 31 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) framgår att den deklarationsskyldige ska lämna de övriga uppgifter som Skatte- verket behöver för att kunna fatta riktiga beslut om slutlig skatt och beslut om pensionsgrundande inkomst. Det kan vara fråga om uppgifter som tydliggör de relevanta omständigheter som ligger till grund för beräkningen av underlaget för riskkapitalavdrag, inklu- sive de ställningstaganden som gjorts vid bedömningen av om förutsättningar finns för avdrag. Det kan också röra sig om underlag för bedömningen av de villkor som ska uppfyllas av den skattskyldige. När det har kommit in en kontrolluppgift kan det normalt ställas lägre krav på den fysiska personens uppgiftslämnande.</P>
<P class="p627 ft7">Den som återför riskkapitalavdrag ska lämna</P>
<P class="p525 ft7"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft26">uppgift om hur stor del av riskkapitalavdraget som återförs,</SPAN></P>
<P class="p628 ft8"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft93">nödvändiga identifikationsuppgifter för det företag vars andelar den del av riskkapitalavdraget som inte återförs hänför sig till, och</SPAN></P>
<P class="p452 ft8"><SPAN class="ft25">-</SPAN><SPAN class="ft93">uppgift om att det finns förutsättning för återföring av risk- kapitalavdrag på grund av att personen inte längre är skatt- skyldig i Sverige för en kapitalvinst på andelarna.</SPAN></P>
<P class="p306 ft10">Särskilda uppgifter</P>
<P class="p81 ft7">Den som har beviljats anstånd med betalning av skatt på grund av att skattskyldigheten i Sverige för kapitalvinst på andelarna har upphört, ska lämna särskilda uppgifter om att de andelar som anståndet hänför sig till helt eller delvis har avyttrats. Kommittén anser att det är viktigt att Skatteverket snarast får kännedom om att en sådan avyttring har skett som innebär att anståndet ska upphöra. Uppgiftsskyldigheten ska därför fullgöras inom en månad från avyttringsdagen.</P>
<P class="p93 ft7">För att det ska finnas ett kännbart incitament att fullgöra upplys- ningsskyldigheten föreslås att hög kostnadsränta ska utgå från den dag då den särskilda uppgiften skulle ha kommit in till Skatte- verket. För att undvika sådan ränta ska den skattskyldige senast inom en månad från avyttringsdagen lämna uppgift till Skatteverket om att avyttring har skett. Räntan utgår till och med den dag då anståndsbeloppet senast ska vara betalt.</P>
<P class="p529 ft7">Bestämmelserna om anståndsförfarandet tas upp i avsnitt 6.9.3.</P>
<P class="p139 ft15">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<P class="p3 ft6">7 Emissionskredit</P>
<P class="p435 ft20"><SPAN class="ft20">7.1</SPAN><SPAN class="ft69">Inledning</SPAN></P>
<P class="p54 ft7">Kommittén föreslår att det ska vara möjligt för företag att i vissa fall få en emissionskredit, vilken är utformad som ett anstånd med betalning av svenska arbetsgivaravgifter. Förslaget sammanfattas i det följande.</P>
<P class="p409 ft7">De företag som omfattas av förslaget är svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar. Vidare omfattas motsvarande utländ- ska företag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat som Sverige har ingått ett skatteavtal med som innehåller en artikel om informationsutbyte.</P>
<P class="p75 ft7">För att ett företag ska få anstånd krävs att företaget har tagit emot betalning för andelar som har getts ut vid bildandet av före- taget eller vid nyemission. Anstånd kan också beviljas om ett före- tag har tagit emot betalning för medlemsinsatser eller förlags- insatser. Om det är en fysisk eller juridisk person som har förvärvat andelarna eller gjort en insats saknar betydelse. En annan förut- sättning för anstånd är att andelarna eller insatserna har betalats kontant.</P>
<P class="p426 ft7">Anstånd får beviljas med högst 35 procent av det belopp som har betalats för andelarna eller insatserna, dock aldrig med mer än sammantaget 5 miljoner kronor per koncern. Anståndet förfaller till betalning med en tredjedel efter fem år, med en tredjedel efter sex år och med resterande del efter sju år. På anståndet ska före- taget betala ränta som motsvarar basräntan. För att det tillskjutna beloppet inte ska kunna återbetalas till ägarna eller föras vidare till andra företag föreslås bestämmelser som förhindrar anstånd vid vissa slags värdeöverföringar. Det föreslås också bestämmelser som förhindrar anstånd om företaget är eller blir del av samma koncern som den som har gjort tillskottet. De nya reglerna tas in i en ny lag, lagen om emissionskredit.</P>
<P class="p629 ft15">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft7">I avsnitt 7.2 anges syftet med förslaget. Därefter beskrivs förslagets huvuddrag i avsnitt 7.3 och de närmare förutsättningarna för att anstånd ska beviljas i avsnitt 7.4. I avsnitt <NOBR>7.5–7.6</NOBR> diskuteras var reglerna bör föras in samt behovet av förändringar i andra lagar. Slutligen analyseras i avsnitt 7.7 följden av att utländska företag inkluderas.</P>
<P class="p406 ft20"><SPAN class="ft20">7.2</SPAN><SPAN class="ft69">Syftet med förslaget</SPAN></P>
<P class="p81 ft7">I kommitténs uppdrag ingår bland annat att föreslå skatteregler som stimulerar tillgången på riskvilligt kapital i bolagssektorn, antingen på ägarnivå eller på bolagsnivå. I det förra kapitlet har kommittén lämnat ett förslag till åtgärd som riktar sig till fysiska personer. I detta kapitel lämnar kommittén ett förslag som riktar sig till företag. Åtgärden medför att tillgången till riskvilligt kapital ökar på två sätt, dels genom att staten tillför kapital direkt till företag, dels genom att incitamenten för privat sektor att tillföra kapital stärks.</P>
<P class="p397 ft7">Som framgår av avsnitt 2.6.2 bör regler som stimulerar till- gången till riskvilligt kapital i bolagssektorn utformas på ett sätt som inte skapar eller förstärker de snedvridningar som redan finns i ekonomin. Kommittén har strävat efter att utforma reglerna så att snedvridningarna i stället ska minska. Kommittén har konstaterat att asymmetrin mellan vinster och förluster i bolagsskattesystemet dels minskar kapitaltillförseln till riskfyllda projekt, dels leder till att investeringsbeslut snedvrids. Skälen till varför det är viktigt att förbättra kapitalförsörjningen i företag har diskuterats i kapitel 2 och kommer därför inte att utvecklas ytterligare här. Varför asym- metrin mellan vinster och förluster leder till att investeringsbeslut snedvrids har däremot inte berörts närmare och utvecklas därför i det följande.</P>
<P class="p498 ft7">Asymmetrin mellan vinster och förluster i bolagsskattesystemet beror på att vinster i företagens verksamhet beskattas med 26,3 procent medan förluster bara får dras av om det uppkommer vinster i framtiden. Uppkommer det inte några vinster saknar förlustavdragen värde för företagen. Ett sådant system slår särskilt hårt mot riskfylld verksamhet som ibland kan ge stor vinst men också sluta med förlust. Ett litet innovativt företag som byggs upp kring en produktidé kan till exempel aldrig tillgodogöra sig ett</P>
<P class="p630 ft15">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">förlustavdrag om det visar sig att produktidén inte håller och före- taget därför måste avvecklas.</P>
<P class="p74 ft7">På grund av den asymmetriska behandlingen kan en riskfri investering med låg förväntad avkastning före skatt ha en högre förväntad avkastning efter skatt än en riskfylld investering med högre förväntad avkastning före skatt. En åtgärd som lindrar eller avskaffar asymmetrin kommer att gynna riskfyllda investeringar. Att på detta sätt gynna riskfyllda investeringar har – jämfört med många andra tänkbara alternativ – fördelen att åtgärden inte riskerar att snedvrida investeringsbesluten eftersom asymmetrin i sig är snedvridande. En minskad snedvridning leder med andra ord inte till felaktiga investeringsbeslut.</P>
<P class="p421 ft7">Kapitalet bör styras till de investeringar där den förväntade sam- hällsekonomiska avkastningen är högst. Den asymmetriska behand- lingen gör dock att en riskfylld investering som är samhällsekonom- iskt mer lönsam än en riskfri investering kan vara privatekonomiskt mindre lönsam än den riskfria investeringen. Ett enkelt exempel kan visa detta. Tabell 7.1 visar tre möjliga investeringsprojekt som representerar tre olika affärsidéer med olika risk. Man kan tänka sig att en nyföretagare har möjlighet att investera i ett av projekten. Som framgår av tabellen är investeringen i projektet med hög risk den mest lönsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (förväntad avkastning före skatt). Företagaren, som har ett privatekonomiskt perspektiv, måste emellertid även beakta bolagsskattens påverkan på investeringen. Tabellen visar att investeringen i projektet utan risk blir den mest lönsamma privatekonomiskt (förväntad avkast- ning efter skatt). Det beror på att staten tar en del av vinsterna i form av bolagsskatt, men ingen del av förlusterna. Den asymme- triska behandlingen av vinster och förluster i företaget gör således att den privatekonomiska avkastningen blir högst i projektet utan risk. Detta gör i sin tur att företagaren kommer att välja det projektet trots att högriskprojektet är det samhällsekonomiskt mest lönsamma.</P>
<P class="p631 ft15">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<P class="p3 ft16">Emissionskredit SOU 2012:3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td74"><P class="p263 ft100">Tabell 7.1</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td98"><P class="p36 ft100">Avkastning på olika projekt före och efter skatt</P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td99"><P class="p36 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr21 td100"><P class="p36 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr21 td101"><P class="p36 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr21 td102"><P class="p36 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr21 td103"><P class="p36 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td99"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td100"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td101"><P class="p632 ft102">Ingen risk</P></TD>
<TD class="tr22 td102"><P class="p633 ft102">Medelrisk</P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p634 ft103">Hög risk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><P class="p263 ft100">Investering</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td104"><P class="p635 ft103">100 tkr</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p633 ft103">100 tkr</P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p636 ft103">100 tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td74"><P class="p263 ft102">Sannolikhet att</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td104"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td48"><P class="p263 ft100">investeringen lyckas</P></TD>
<TD class="tr23 td104"><P class="p635 ft103">100%</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p633 ft103">50%</P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p636 ft103">10%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td48"><P class="p263 ft100">Vinst före skatt om</P></TD>
<TD class="tr11 td104"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td48"><P class="p263 ft100">investeringen lyckas</P></TD>
<TD class="tr23 td104"><P class="p632 ft103">10 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p633 ft103">140 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p634 ft103">1 200 tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td48"><P class="p263 ft100">Vinst efter skatt om</P></TD>
<TD class="tr11 td104"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td48"><P class="p263 ft100">investeringen lyckas</P></TD>
<TD class="tr23 td104"><P class="p635 ft103">7,4 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p637 ft103">103,2 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p634 ft103">884,4 tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td48"><P class="p263 ft100">Vinst före skatt om</P></TD>
<TD class="tr11 td104"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td74"><P class="p263 ft100">investeringen</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td104"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td74"><P class="p263 ft100">misslyckas</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td104"><P class="p632 ft100">—</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p633 ft103"><NOBR>-100</NOBR> tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p634 ft103"><NOBR>-100</NOBR> tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td48"><P class="p263 ft100">Vinst efter skatt om</P></TD>
<TD class="tr11 td104"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td74"><P class="p263 ft100">investeringen</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td104"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td74"><P class="p263 ft104">misslyckas</P></TD>
<TD class="tr18 td61"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td104"><P class="p632 ft104">—</P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p633 ft103"><NOBR>-100</NOBR> tkr</P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p634 ft103"><NOBR>-100</NOBR> tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td48"><P class="p263 ft100">Förväntad avkastning</P></TD>
<TD class="tr22 td104"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td74"><P class="p263 ft100">före skatt</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td104"><P class="p632 ft103">10 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p633 ft103">20 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p636 ft103">30 tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td48"><P class="p263 ft100">Förväntad avkastning</P></TD>
<TD class="tr11 td104"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td74"><P class="p263 ft100">efter skatt</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td104"><P class="p635 ft103">7,4 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p633 ft103">1,6 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p636 ft103"><NOBR>-1,6</NOBR> tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td48"><P class="p263 ft100">Förväntad avkastning</P></TD>
<TD class="tr11 td104"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td74"><P class="p263 ft100">efter skatt för</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td104"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td48"><P class="p263 ft104">företagets ägare.*</P></TD>
<TD class="tr18 td104"><P class="p635 ft103">5,2 tkr</P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p633 ft103">1,1 tkr</P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p636 ft103"><NOBR>-1,1</NOBR> tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td99"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td100"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td101"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td102"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td103"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p638 ft106">*Här antas att ägaren är en fysisk person som beskattas med en skattesats om 30 procent.</P>
<P class="p639 ft7">Regler som innebär att vinster och förluster behandlas mer likformigt gör således att riskfyllda investeringar blir mer attraktiva för investerare. Sådana regler bör därför leda till att tillgången på riskvilligt kapital ökar i bolagssektorn och att kapitalet styrs till de investeringar där den förväntade samhällsekonomiska avkastningen är högst. Eftersom syftet med förslaget är att stimulera tillgången på riskvilligt kapital i bolagssektorn föreslår kommittén sådana regler.</P>
<P class="p90 ft7">I sammanhanget bör nämnas att ett företag som går med förlust behandlas mindre asymmetriskt om det har möjlighet att ta emot koncernbidrag. Detta beror på att förlusten då kan kvittas mot vinster i andra koncernföretag. En förutsättning är att det verkligen finns vinster inom koncernen som motsvarar förlusten.</P>
<P class="p90 ft8">Vidare bör nämnas att vinster och förluster inte behandlas asym- metriskt i företag som enbart ägnar sig åt verksamhet där vinster är</P>
<P class="p386 ft15">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p640 ft7">skattefria och förluster inte är avdragsgilla, till exempel företag som ägnar sig åt att köpa och sälja näringsbetingade andelar.</P>
<P class="p410 ft20"><SPAN class="ft20">7.3</SPAN><SPAN class="ft69">Anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter</SPAN></P>
<P class="p641 ft8"><SPAN class="ft64">Förslag: </SPAN>Företag som får kapitaltillskott ska få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter med ett belopp som motsvarar 35 procent av kapitaltillskottet.</P>
<P class="p642 ft7">Som nyss nämnts behandlas vinster och förluster asymmetriskt i dagens bolagsskattesystem. För att mildra denna asymmetri och göra riskfyllda investeringar mindre missgynnade krävs att staten står för en lika stor del av en förlust i verksamheten som den tar vid en vinst.</P>
<P class="p414 ft9"><SPAN class="ft9">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft72">Hur asymmetrin kan åtgärdas</SPAN></P>
<P class="p298 ft7">Ett sätt att åtgärda asymmetrin är att låta staten, löpande och kontant, betala ut pengar till företag som går med förlust. Med en sådan metod försvinner asymmetrin, förutsatt att utbetalningen motsvarar skattedelen av förlusten. Metoden ökar dock möjlig- heterna till skatteplanering, vilket i sin tur kan leda till stora skatte- bortfall. Om vinster och förluster ska behandlas mer symmetriskt utan risk för skattebortfall måste det därför ske på ett sätt som inte gör skatteplanering möjlig.</P>
<P class="p55 ft7">En metod som gör skatteplanering svårare är att koppla statens utbetalningar till företagets inbetalningar av skatter eller avgifter. Staten kan då kvitta sina utbetalningar mot företagets skatte- eller avgiftsinbetalningar. Eftersom staten inte betalar ut några pengar uppnås den eftersträvade effekten utan någon större risk för att systemet utnyttjas på ett icke önskvärt sätt.</P>
<P class="p68 ft7">Enligt kommittén bör möjligheten att utnyttja ett sådant system vara begränsad i tiden eftersom systemet annars skulle bli alltför kostsamt för staten. Staten bör således täcka skattedelen av en förlust i ett företags verksamhet, men bara under en begränsad tid.</P>
<P class="p55 ft7">En metod för att åstadkomma detta är att bevilja företaget anstånd med betalning av skatter eller avgifter. Statens utbetalningar kvittas då mot företagets inbetalningar, men bara under anstånds- tiden. Därefter måste företaget betala tillbaka beloppet. Vinster och förluster i företagets verksamhet behandlas då likformigt under</P>
<P class="p643 ft15">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft7">anståndstiden. Skulle företaget gå i konkurs står staten för en del av den förlust som inte kan utnyttjas. En nackdel med en sådan metod är att återbetalningen av anståndet – i likhet med återbetalning av andra sorters krediter – kan skapa likviditetsproblem som i värsta fall kan bidra till att företaget hamnar på obestånd. En annan nack- del med en sådan metod är att företagens skattekrediter ökar, vilket går emot de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen antog 2008.<SPAN class="ft29">1 </SPAN>Det finns emellertid även fördelar med att utforma förslaget som en skattekredit. Kommittén anser att fördelarna överväger nackdelarna, se vidare avsnitt 2.6.3, och att en metod där företaget beviljas anstånd med betalning av skatter eller avgifter därför är lämplig.</P>
<P class="p419 ft7">När det gäller att bestämma med vilket belopp anstånd ska beviljas konstaterar kommittén att den skattemässiga asymmetrin är proportionell mot bolagsskattesatsen. Asymmetrin är också beroende av mängden satsat kapital. En dubbelt så stor investering</P>
<P class="p644 ft7">– allt annat lika – drabbas dubbelt så hårt av asymmetrin belopps- mässigt. Storleken på anståndet bör därför göras beroende både av bolagsskattesatsen och av det kapital som ägarna satsar.</P>
<P class="p92 ft7">Om man dessutom kopplar anståndet till nytt kapital i företaget blir förslaget kostnadseffektivt. Ett förslag utan någon sådan koppling skulle bli omotiverat dyrt eftersom det då skulle träffa såväl gammalt som nytt kapital utan att anståndet som är hänförligt till det gamla kapitalet skulle uppmuntra till ytterligare nyinvesteringar.</P>
<P class="p92 ft7">Bolagsskattesatsen är i dag 26,3 procent, vilket innebär att staten tar 26,3 procent i skatt om ett företag går med vinst. För att staten ska stå för en motsvarande del av en förlust i verksamheten – det vill säga 26,3 procent – krävs att anståndet uppgår till 35,7 procent av det satsade kapitalet (= 100 /[1 - 0,63]). Med ett sådant anstånd utgör anståndets andel av förlusten 26,3 procent (= 0,357 /[1 + 0,357]) vilket leder till att beskattningen av vinster och förluster blir sym- metrisk. Av förenklingsskäl bör procentsatsen dock rundas av till ett mer jämnt tal, lämpligen 35 procent.</P>
<P class="p78 ft7">Följande exempel visar att ett anstånd med betalning av skatt eller avgift som ges med 35 procent av tillskjutet kapital utjämnar asymmetrin och tar bort snedvridningen.</P>
<P class="p63 ft7">En ägare satsar 1 miljon kronor i ett företag, vilket därefter beviljas anstånd med 350 000 kronor. Om företaget går i konkurs</P>
<P class="p573 ft38"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>Se prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259.</P>
<P class="p486 ft15">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p645 ft7">under tiden som anståndet löper kommer staten att förlora sina 350 000 kronor. Statens satsning motsvarar 26,3 procent av den sammanlagda satsningen om 1 350 000 kronor. Med andra ord kom- mer staten att stå för en lika stor del av en förlust om företaget går i konkurs som den kommer att ta in i skatt om företaget går med vinst. I ett sådant fall upphör den asymmetriska behandlingen.</P>
<P class="p646 ft7">Tabell 7.2 visar avkastningen på olika projekt när anstånd med skatt eller avgift beviljas. Av tabellen framgår att den förväntade avkastningen på de riskfyllda projekten efter skatt ökar i för- hållande till avkastningen på motsvarande projekt utan anstånd (se Tabell 7.1). Anståndet medför att projekten rangordnas på samma sätt före och efter skatt. Det innebär att den samhällsekonomiska och privatekonomiska rangordningen sammanfaller, vilket kommer att leda till ökade investeringar i riskfylld verksamhet.</P>
<P class="p647 ft100">Tabell 7.2 Avkastning på olika projekt före och efter skatt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr16 td105"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td106"><P class="p648 ft102">Ingen risk</P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p649 ft102">Medelrisk</P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p650 ft103">Hög risk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td109"><P class="p263 ft100">Investering</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p648 ft103">100 tkr</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p649 ft103">100 tkr</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p650 ft103">100 tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td109"><P class="p263 ft100">Sannolikhet att</P></TD>
<TD class="tr14 td110"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td111"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td109"><P class="p263 ft104">investeringen lyckas</P></TD>
<TD class="tr18 td110"><P class="p651 ft106">100%</P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p652 ft104">50%</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p653 ft104">10%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td109"><P class="p263 ft100">Vinst före skatt om</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td109"><P class="p263 ft100">investeringen lyckas</P></TD>
<TD class="tr23 td110"><P class="p651 ft103">10 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p649 ft103">140 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td112"><P class="p654 ft103">1 200 tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td109"><P class="p263 ft100">Vinst efter skatt om</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td109"><P class="p263 ft100">investeringen lyckas</P></TD>
<TD class="tr23 td110"><P class="p651 ft106">7,4</P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p653 ft100">103,2</P></TD>
<TD class="tr23 td112"><P class="p655 ft100">884,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td109"><P class="p263 ft100">Vinst före skatt om</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td109"><P class="p263 ft100">investeringen</P></TD>
<TD class="tr23 td110"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td112"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td109"><P class="p263 ft100">misslyckas</P></TD>
<TD class="tr23 td110"><P class="p651 ft100">—</P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p656 ft103"><NOBR>-100</NOBR> tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td112"><P class="p650 ft103"><NOBR>-100</NOBR> tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td109"><P class="p263 ft100">Vinst efter skatt om</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td109"><P class="p263 ft104">investeringen</P></TD>
<TD class="tr18 td110"><P class="p36 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p36 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td109"><P class="p263 ft100">misslyckas</P></TD>
<TD class="tr23 td110"><P class="p651 ft100">—</P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p649 ft103"><NOBR>-73,7</NOBR> tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td112"><P class="p650 ft103"><NOBR>-73,7</NOBR> tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td109"><P class="p263 ft100">Förväntad avkastning</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td109"><P class="p263 ft100">före skatt</P></TD>
<TD class="tr23 td110"><P class="p651 ft103">10 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p656 ft103">20 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td112"><P class="p654 ft103">30 tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td109"><P class="p263 ft100">Förväntad avkastning</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td109"><P class="p263 ft100">efter skatt</P></TD>
<TD class="tr23 td110"><P class="p648 ft103">7,4 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p649 ft103">14,7 tkr</P></TD>
<TD class="tr23 td112"><P class="p650 ft103">22,1 tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td109"><P class="p263 ft100">Förväntad avkastning</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td109"><P class="p263 ft100">efter skatt för</P></TD>
<TD class="tr23 td110"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td112"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td109"><P class="p263 ft104">företagets ägare.*</P></TD>
<TD class="tr18 td110"><P class="p648 ft103">5,2 tkr</P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p649 ft103">10,3 tkr</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p650 ft103">15,5 tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td105"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p657 ft106">*Här antas att ägaren är en fysisk person som beskattas med en skattesats om 30 procent.</P>
<P class="p658 ft15">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">Vid en jämförelse mellan Tabell 7.1 och Tabell 7.2 framgår att även ägarna gynnas. Detta gäller också om ägaren är en juridisk person. Att ägarna gynnas bör öka utbudet av riskvilligt kapital.<SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p63 ft7">Systemet ger dessutom företagen en likviditetsförstärkning vid den tidpunkt då de normalt har ett stort sådant behov, det vill säga i samband med att debildas eller vid nyemission. Denna likviditets- förstärkning kan i sig i vissa avseenden betraktas som riskvilligt kapital. Det beror på att anståndet inte behöver tas upp i en kontroll- balansräkning och är efterställt, se avsnitt 7.6.2 och 7.6.3.</P>
<P class="p90 ft7">Med hänsyn till det ovan sagda föreslår kommittén ett system som innebär att företag som får kapitaltillskott kan få anstånd med betalning av skatter eller avgifter med ett belopp som motsvarar 35 procent av kapitaltillskottet.</P>
<P class="p406 ft9"><SPAN class="ft9">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft72">Med vilka skatter eller avgifter anstånd bör beviljas</SPAN></P>
<P class="p91 ft7">Kommittén har övervägt om alla företagets skatter och avgifter bör omfattas eller om det finns någon särskild skatt eller avgift som är mer lämplig än andra att använda för anstånd.</P>
<P class="p422 ft7">Om alla skatter och avgifter omfattas skulle anståndet eventuellt kunna utformas som ett slags skattekontoanstånd, där anståndet beviljas direkt mot det underskott som finns på företagets skatte- konto. Med ett sådant system skulle anstånd bland annat kunna beviljas för inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, företagets och de anställ- das preliminära skatt, mervärdesskatt, förseningsavgift, skattetillägg samt kontrollavgift.</P>
<P class="p78 ft7">Som tidigare nämnts bör asymmetrin mellan vinster och för- luster inte jämnas ut genom att staten löpande och kontant betalar ut kompensation i takt med att ett företag går med förlust. Kommittén har därför föreslagit att statens utbetalningar ska kopplas till företagets skatteinbetalningar. Om anstånd kan beviljas med betalning av mervärdesskatt blir denna princip lätt att kringgå. Ett företag kan då till exempel ta emot ett anståndsgrundande tillskott från sina ägare och för dessa pengar köpa en dyr maskin. På inköpet måste företaget betala mervärdesskatt som det sedan har rätt att få tillbaka som ingående mervärdesskatt. Om företaget</P>
<P class="p659 ft38"><SPAN class="ft59">2 </SPAN>Det faktum att ägarnas förväntade avkastning på satsat kapital ökar, motverkar också den asymmetri som finns i den skattemässiga behandlingen mellan eget och lånat kapital, se avsnitt 2.3.3.</P>
<P class="p65 ft15">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">efter att ha tagit emot den ingående mervärdesskatten ansöker om anstånd och säljer vidare maskinen för inköpspriset kommer före- taget att redovisa lika stor utgående mervärdesskatt som det tidi- gare har fått tillbaka som ingående mervärdesskatt. Under förut- sättning att företaget beviljas anstånd kommer denna utgående mervärdesskatt inte att behöva betalas förrän anståndet löper ut. Företaget befinner sig då i samma situation som före köpet av maskinen med den skillnaden att företaget efter transaktionerna har ökat sin kassa med ett belopp som motsvarar mervärdesskatten. En sådan ordning är enligt kommittén inte lämplig.</P>
<P class="p68 ft7">Det är inte heller lämpligt att i ett sammanhang som det nu aktuella bevilja anstånd med betalning av sanktionsavgifter såsom förseningsavgifter, skattetillägg och kontrollavgifter.</P>
<P class="p110 ft7">Ett system med ett skattekontoanstånd som inte inbegriper alla sorters skatter och avgifter kan bli komplicerat och bör enligt kommittén undvikas. Om det stora flertalet skatter och avgifter ändå ska omfattas är det bättre att ge anstånd med betalningen av varje skatt eller avgift för sig. Även ett sådant system riskerar dock att bli komplicerat, bland annat eftersom skatterna redovisas i olika slags deklarationer och hänför sig till olika långa redovisnings- perioder.<SPAN class="ft29">3</SPAN></P>
<P class="p586 ft7">Mer lämpligt är det att ge anstånd med betalning av en viss regelbundet återkommande skatt eller avgift. Skatten eller avgiften bör dessutom vara av viss storlek för att anståndet ska få någon effekt.</P>
<P class="p586 ft7">Företagets inkomstskatt synes i detta sammanhang vara en lämplig skatt. En stor nackdel är dock att många företag inte betalar någon sådan skatt, särskilt de som befinner sig i ett start- eller utvecklingsskede. Anstånd med betalning av inkomstskatt skulle då främst användas i mer mogna företag och förslaget skulle därmed bli mindre träffsäkert. Samma sak gäller om man i stället ger anstånd med betalning av företagets preliminära inkomstskatt, i den mån sådan finns.</P>
<P class="p97 ft7">Enligt kommittén är det bättre att knyta anståndsmöjligheten till ett företags arbetsgivaravgifter. Sådana avgifter måste betalas löpande varje månad oavsett om företaget går med vinst eller förlust. Arbetsgivaravgifterna kan också upplevas som betungande för företag som befinner sig i ett start- eller utvecklingsskede där</P>
<P class="p582 ft38"><SPAN class="ft59">3 </SPAN>Se till exempel arbetsgivaravgifter som bygger på uppgifter i en arbetsgivardeklaration och inkomstskatt som bygger på uppgifter i en inkomstdeklaration.</P>
<P class="p496 ft15">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">det ännu inte har uppstått några vinster. Om företaget får anstånd med betalning av dessa avgifter kommer företaget att stärkas likviditetsmässigt i ett tidigt skede och således få bättre förutsätt- ningar att överleva. Detta gäller särskilt företag som har svårigheter att ordna kapital på annat håll.</P>
<P class="p63 ft8">Det finns dock nackdelar med att bevilja anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter.</P>
<P class="p116 ft7">En sådan nackdel är att det finns en risk för att företag som har beviljats anstånd och som står inför en konkurs ser till att höja lönen för de ägare som är verksamma i företaget för att på så sätt utnyttja systemet fullt ut. Denna risk bör dock inte överdrivas med tanke på att sådan lön lär kunna återvinnas i många fall.<SPAN class="ft29">4</SPAN></P>
<P class="p63 ft7">En annan nackdel med att bevilja anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter är att det finns en risk för att vissa företagare, som inte har någon annan avsikt med ett företag än att så småning- om låta det gå i konkurs, kan utnyttja systemet. Man kan till exempel tänka sig en företagare som önskar arrangera ett stort evenemang med stöd av bidrag från aktörer på orten. Om arrange- manget kräver mycket personal kan det vara fördelaktigt att bilda ett företag där personalen anställs, låta företaget söka anstånd och sedan, i samband med att företaget så småningom går i konkurs, låta staten stå för en del av förlusten. Denna risk bör dock inte heller överdrivas eftersom ett förfarande som det beskrivna kräver att aktörerna på orten inte bara är villiga att lämna bidrag till företaget utan krav på återbetalning, utan även att de går in som delägare i det.</P>
<P class="p612 ft7">En ytterligare nackdel kan vara att vissa mindre personalintensiva aktiebolag inte kommer att kunna utnyttja möjligheten till anstånd i samma utsträckning som mer personalintensiva sådana. Detta kan i och för sig också vara en fördel eftersom förslaget då riktar sig mot företag som bedriver rörelse. Företag som ägnar sig åt ren kapitalförvaltning kommer till exempel inte att kunna utnyttja reglerna i någon större omfattning.</P>
<P class="p660 ft7">I detta sammanhang bör också nämnas att arbetsgivaravgifter i dag<SPAN class="ft29">5 </SPAN>i normalfallet utgår med 31,42 procent på löneunderlaget samtidigt som anstånd enligt förslaget bör beviljas med 35 procent av det tillskjutna kapitalet. Detta kan i vissa undantagsfall få till följd att anståndsbeloppet bara kan utnyttjas med högst 31,42 procent.</P>
<P class="p661 ft36"><SPAN class="ft73">4</SPAN><SPAN class="ft80">Se 4 kap. konkurslagen (1987:672).</SPAN></P>
<P class="p378 ft38"><SPAN class="ft73">5</SPAN><SPAN class="ft77">År 2011.</SPAN></P>
<P class="p486 ft15">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">Så blir exempelvis fallet om ett företag under anståndstiden helt saknar intäkter och bara har kostnader i form av lönekostnader. När hela tillskottskapitalet i företaget har förbrukats på löner har lönerna gett upphov till arbetsgivaravgifter om 31,42 procent. För att hela beloppet ska kunna utnyttjas krävs då att det under anstånds- tiden genereras ytterligare kapital – eller att det redan från början funnits sådant kapital – som kan utnyttjas för löneutbetalningar. För de flesta företag torde detta inte vara något problem, åtminstone inte mot slutet av anståndstiden.</P>
<P class="p97 ft7">Vid en sammantagen bedömning är enligt kommittén sistnämnda nackdelar ändå inte alltför stora och allvarliga. Kommittén föreslår därför att anstånd ska beviljas med betalning av arbetsgivaravgifter.</P>
<P class="p74 ft7">Man kan även tänka sig att bevilja anstånd med betalning av de anställdas preliminärskatt.<SPAN class="ft29">6 </SPAN>Sådan skatt redovisas på samma arbets- givardeklaration som arbetsgivaravgifterna och avser dessutom samma perioder. En nackdel med denna skatt är dock att den bara är preliminär och att den egentligen inte är företagets skatt. Detta innebär bland annat att om företaget gör för stora skatteavdrag vid sina utbetalningar till de anställda kommer överskjutande del att tillgodoräknas de anställda. Anståndsbeloppet kommer då att beta- las ut kontant i form av överskjutande skatt, om än till de anställda i stället för till företaget. En annan nackdel med att inkludera de anställdas preliminärskatt är att det blir ytterligare en skatt att beakta. Med hänsyn till att förslaget bör hållas så okomplicerat som möjligt anser kommittén att anstånd därför inte bör kunna beviljas med betalning av denna skatt. Skulle det visa sig att anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter inte är tillräckligt kan reglerna i ett senare skede utvidgas till att omfatta de anställdas preliminärskatt.</P>
<P class="p662 ft38"><SPAN class="ft59">6 </SPAN>Ett liknande system finns för Sjöfartsstöd, se förordning (2001:770) om sjöfartsstöd. Sjöfartsstöd beviljas genom att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp som motsvarar periodens arbetsgivaravgifter och de anställdas preliminära skatt.</P>
<P class="p663 ft15">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft20"><SPAN class="ft20">7.4</SPAN><SPAN class="ft69">Närmare om de föreslagna reglerna</SPAN></P>
<P class="p606 ft7">I detta avsnitt behandlas de närmare förutsättningarna för anstånd och på vilket sätt anstånd ska beviljas.</P>
<P class="p664 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft72">Vilka skatter och avgifter som jämställs med arbetsgivaravgifter</SPAN></P>
<P class="p509 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Med arbetsgivaravgifter ska avses arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980), skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</P>
<P class="p480 ft7">Enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska arbetsgivaravgifter betalas på den lön och andra avgiftspliktiga ersättningar som en arbetsgivare ger ut till sina anställda. Arbetsgivaravgifterna består för närvarande av sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift, ålderspensionsavgift, efterlevandepensionsavgift, arbetsmarknads- avgift och arbetsskadeavgift.</P>
<P class="p90 ft7">Utöver dessa avgifter ska en arbetsgivare som regel också betala allmän löneavgift på den utgivna ersättningen, se 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. I dagligt tal brukar även denna skatt ingå i begreppet arbetsgivaravgifter. Löneavgiften redovisas tillsammans med arbetsgivaravgifterna i arbetsgivarens arbetsgivar- deklaration.</P>
<P class="p419 ft7">På vissa ersättningar som arbetsgivaren betalar utgår i stället särskild löneskatt, bland annat på bidrag till vinstandelsstiftelser och på ersättningar till vissa kollektiva försäkringar, se 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Även denna skatt redovisas i arbetsgivarens arbetsgivardeklaration, det vill säga i samma ordning som gäller för arbetsgivaravgifterna enligt socialavgiftslagen och den allmänna löneavgiften.</P>
<P class="p78 ft7">En arbetsgivare kan också ha kostnader för de anställdas pensions- förmåner, till exempel för avsättningar till pensionsstiftelser eller för köp av pensionsförsäkringar. För dessa kostnader är arbets- givaren skyldig att betala särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Till skillnad från den löneskatt som betalas på vissa förvärvsinkomster ska särskild löneskatt på pensionskostnader redovisas i arbetsgivarens inkomst- deklaration.</P>
<P class="p395 ft15">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft7">Samtliga ovan nämnda skatter har ett nära samband med arbetsgivaravgifterna och borde därför kunna användas för anstånd enligt nu föreslagna regler. Den särskilda löneskatten på pensions- kostnader ska dock redovisas i företagets inkomstdeklaration. Att även inkludera denna skatt skulle komplicera förslaget avsevärt.</P>
<P class="p110 ft7">Kommittén föreslår därför att med arbetsgivaravgifter ska avses arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen, allmän löneavgift enligt lagen om allmän löneavgift och särskild löneskatt enligt lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Särskild löneskatt enligt lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader exkluderas av förenklingsskäl.</P>
<P class="p373 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft72">Vilka juridiska personer som omfattas av reglerna</SPAN></P>
<P class="p501 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Med företag ska avses svenskt aktiebolag, svensk eko- nomisk förening och utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet eller i en stat som Sverige har ingått ett skatte- avtal med som innehåller en artikel om informationsutbyte.</P>
<P class="p502 ft8">Investmentföretag, privatbostadsföretag, kooperativ förening och ekonomisk förening som är centralorganisation för koopera- tiva föreningar ska inte anses som företag.</P>
<P class="p665 ft10">Svenska aktiebolag</P>
<P class="p298 ft7">Av kommitténs direktiv framgår att uppdraget främst tar sikte på aktiebolag. Kommittén har därför inriktat förslaget mot sådana företag.</P>
<P class="p586 ft7">För aktiebolag som definieras som investmentföretag eller privatbostadsföretag finns särskilda beskattningsregler som i vissa avseenden skiljer sig från vad som gäller för aktiebolag i allmänhet. Bland annat kan nämnas att investmentföretag har rätt till avdrag för lämnad utdelning<SPAN class="ft29">7 </SPAN>och att privatbostadsföretag inte ska ta upp inkomster och dra av utgifter hänförliga till sina fastigheter<SPAN class="ft29">8</SPAN>.</P>
<P class="p320 ft36"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft35">Se 39 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229).</SPAN></P>
<P class="p293 ft38"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft37">Se 39 kap. 25 § samma lag.</SPAN></P>
<P class="p521 ft15">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">Medhänsyn till denna annorlunda skattemässiga behandling anser kommittén att dessa företag inte bör omfattas av de aktuella reglerna.</P>
<P class="p63 ft7">Att utesluta sistnämnda företagsformer skulle kunna strida mot <NOBR>EU-rättens</NOBR> bestämmelser om statligt stöd eftersom de föreslagna reglerna då endast skulle omfatta vissa former av aktiebolag. Kom- mittén anser dock att denna selektiva behandling kan motiveras mot bakgrund av objektiva skillnader mellan skattebetalarna, se avsnitt 8.3.3.</P>
<P class="p61 ft10">Vissa utländska bolag som motsvarar svenska aktiebolag</P>
<P class="p81 ft7">För att reglerna inte ska strida mot <NOBR>EU-rättens</NOBR> bestämmelser om etableringsfrihet måste de däremot omfatta utländska bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag om de hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Reglerna måste vidare omfatta bolag som hör hemma i en stat som Sverige har ingått ett skatteavtal med eftersom reglerna annars skulle riskera att strida mot en annan grundläggande <NOBR>EU-bestämmelse,</NOBR> den om den fria rörligheten för kapital. För att också sistnämnda bolag ska kunna kontrolleras bör det dock kunna krävas att skatteavtalet innehåller en artikel om informationsutbyte.<SPAN class="ft29">9</SPAN></P>
<P class="p79 ft7">Kommittén föreslår därför att inte bara svenska aktiebolag, utan även utländska motsvarigheter till sådana aktiebolag ska omfattas av de aktuella reglerna. Vidare föreslår kommittén att det ska uppställas ett krav på att det utländska bolaget ska höra hemma inom EES eller i en stat som Sverige har ingått ett skatteavtal med som innehåller en artikel om informationsutbyte.</P>
<P class="p80 ft10">Enskilda näringsidkare och handelsbolag</P>
<P class="p62 ft7">Om bara vissa slag av företag kan använda sig av reglerna finns det som ovan nämnts risk för att reglerna kommer i konflikt med EU- rättens bestämmelser om statligt stöd. Att enskilda näringsidkare och handelsbolag utesluts torde dock enligt kommitténs mening – på samma sätt som beträffande aktiebolag som är investment-</P>
<P class="p666 ft36"><SPAN class="ft59">9 </SPAN>Ett krav på en sådan artikel bör inte komma i strid med <NOBR>EU-rätten</NOBR> eftersom EU:s handräckningsdirektiv inte gäller mellan en medlemsstat och ett tredje land, se avsnitt 8.2.2 och hänvisningen till mål <NOBR>C-101/05</NOBR> Skatteverket mot A och mål <NOBR>C-451/05</NOBR> Européenne et Luxembourgeoise d’investissements SA (ELISA).</P>
<P class="p604 ft15">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">företag och privatbostadsföretag – kunna motiveras mot bakgrund av objektiva skillnader mellan skattebetalarna. Något behov av att inkludera dem i förslaget på grund av EU:s bestämmelser om statligt finns därför inte, se vidare avsnitt 8.3.3.</P>
<P class="p284 ft10">Ekonomiska föreningar</P>
<P class="p285 ft7">Reglernas förenlighet med EU:s bestämmelser om statligt stöd bör även prövas i förhållande till ekonomiska föreningar. Ekonomiska föreningar beskattas på i princip samma sätt som aktiebolag. Det finns heller inte några andra större skillnader mellan dessa företags former som gör att ekonomiska föreningar bör exkluderas från förslaget. För att reglerna inte ska riskera att utgöra ett otillåtet statligt stöd föreslår kommittén därför att även svenska ekonom- iska föreningar och utländska bolag som motsvarar sådana fören- ingar ska omfattas av reglerna.</P>
<P class="p421 ft7">För vissa ekonomiska föreningar, såsom kooperativa föreningar och ekonomiska föreningar som är centralorganisation för koopera- tiva föreningar, finns dock särskilda beskattningsregler. I de flesta fall har dessa rätt till avdrag för lämnad utdelning.<SPAN class="ft29">10 </SPAN>Med hänsyn till denna annorlunda skattemässiga behandling anser kommittén att sådana föreningar inte bör omfattas av förslaget. På samma sätt som för aktiebolag som bedrivs i form av investmentföretag eller privatbostadsföretag kan ett sådant undantag motiveras mot bak- grund av objektiva skillnader mellan skattebetalarna.</P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft72">På vilket sätt företaget ska tillskjutas kapital</SPAN></P>
<P class="p492 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>För att företaget ska kunna beviljas anstånd krävs att det tar emot betalning för andelar som har getts ut vid bildandet av företaget eller vid nyemission. För ekonomiska föreningar krävs att de tar emot betalning för medlemsinsatser eller förlags- insatser.</P>
<P class="p667 ft7">Som tidigare nämnts bör anstånd kunna beviljas endast om före- taget tillförs nytt eget kapital.</P>
<P class="p668 ft38"><SPAN class="ft59">10 </SPAN>Se 39 kap. <NOBR>22-24</NOBR> a §§ inkomstskattelagen (1999:1229).</P>
<P class="p521 ft15">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft7">Sådant kapital kan tillskjutas ett företag på flera olika sätt. Nedan diskuteras frågan om reglerna bör vara tillämpliga vid alla slags tillskott eller om de bör begränsas till att bara avse vissa.</P>
<P class="p303 ft10">Ökning av det egna kapitalet i aktiebolag</P>
<P class="p81 ft7">Enligt aktiebolagslagen (2005:551), förkortad ABL, har ett aktie- bolag möjlighet att öka sitt aktiekapital – som utgör en del av det egna kapitalet – på fyra olika sätt. För det första kan belopp tillföras aktiekapitalet vid fondemission. För det andra kan bolaget ge ut nya andelar mot betalning vid nyemission. För det tredje kan bolaget ge ut nya andelar efter att teckningsoptioner har utnyttjats. För det fjärde kan nya andelar ges ut i utbyte mot konvertibler.<SPAN class="ft29">11</SPAN></P>
<P class="p78 ft7">Principiellt skiljer sig den första metoden, fondemission, från de tre övriga metoderna. En fondemission innebär att aktiekapitalet ökas genom att belopp förs över från bolagets fria kapital eller genom att värdet av en anläggningstillgång skrivs upp. Något nytt kapital tillförs inte bolaget.</P>
<P class="p90 ft7">Däremot tillförs bolaget nytt kapital med de andra metoderna. Vid en nyemission tillförs till exempel nytt kapital i samband med att de emitterade andelarna betalas.</P>
<P class="p116 ft7">En teckningsoption ger innehavaren rätt att mot betalning i pengar teckna nya andelar vid en framtida tidpunkt. Själva emis- sionen påverkar inte antalet andelar i bolaget och leder heller inte till någon ökning av aktiekapitalet. Om de emitterade tecknings- optionerna så småningom utnyttjas kommer däremot nya andelar att ges ut och aktiekapitalet att ökas. Huruvida så verkligen sker är dock beroende av om innehavarna väljer att utnyttja sin option eller ej.</P>
<P class="p93 ft7">När det gäller konvertibler ökar bolagets aktiekapital först om, och i så fall när, tidigare utgivna konvertibler byts ut mot andelar.<SPAN class="ft29">12 </SPAN>För konvertibler gäller att långivaren har rätt till ränta.</P>
<P class="p90 ft7">Eftersom en fondemission inte leder till att något nytt kapital tillskjuts bolaget kan de föreslagna anståndsreglerna inte bli tillämp- liga vid fondemission. Inte heller tillskjuts bolaget något nytt kapital vid utgivandet av teckningsoptioner eller konvertibler, åtminstone</P>
<P class="p669 ft36"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft35">Se vidare 11 kap. 1 § ABL.</SPAN></P>
<P class="p379 ft38"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft77">Från och med 2006 har företagen en möjlighet att utfärda konvertibler med en skyldighet för innehavaren att byta ut sin fordran mot andelar.</SPAN></P>
<P class="p518 ft15">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">inte inledningsvis eftersom tillskottet sker först om, och i så fall när, optionerna eller konvertiblerna utnyttjas. I dessa sistnämnda fall skulle man kunna tänka sig att koppla ett anstånd till det tillskott som sker i samband med att optionerna eller konvertiblerna utnyttjas. Med tanke på att reglerna ska vara lätta att tillämpa samt effektiva på så sätt att anstånd bara ska ges vid en direkt tillförsel av nytt kapital anser kommittén att sådana tillskott inte ska omfattas.</P>
<P class="p68 ft7">Av ovan nämnda fyra sätt att öka aktiekapitalet återstår då bara kapital som tillskjuts genom nyemission. Enligt kommittén utgör sådana tillskott en lämplig grund för att ge rätt till anstånd. Nytt kapital tillskjuts direkt samtidigt som reglerna blir lätta att tillämpa utan några större tolknings- eller avgränsningssvårigheter.</P>
<P class="p75 ft7">Utöver nyemission anser kommittén att anstånd också bör kunna beviljas om kapital tillskjuts ett aktiebolag genom teckning av aktier i samband med att bolaget bildas. Även i detta fall till- skjuts ju nytt kapital på i princip samma sätt som vid nyemission. En regel om att anstånd bara kan ges för nyemitterade aktier skulle dessutom vara mycket lätt att kringgå, bland annat eftersom ett aktiebolag i samband med dess bildande då skulle kunna ge ut aktier till ett värde som motsvarar det lägsta tillåtna aktiekapitalet och direkt därefter göra en nyemission så att aktiekapitalet ökades. Att exkludera kapitaltillskott som sker i samband med teckning av aktier vid aktiebolagets bildande förefaller därför inte vara särskilt effektivt. En sådan avgränsning skulle också leda till en ökad administrativ börda för bolagen eftersom de då – för att skapa för- utsättningar för anstånd – skulle tvingas att ge ut aktier i två steg.</P>
<P class="p86 ft7">Mot denna bakgrund föreslår kommittén att anstånd ska kunna beviljas då kapital tillskjuts ett bolag antingen vid nyemission eller vid teckning av aktier i samband med dess bildande.</P>
<P class="p55 ft7">Ett aktiebolag kan även öka sitt egna kapital formlöst genom villkorade eller ovillkorade kapitaltillskott, antingen från aktieägare eller från någon annan. Någon civilrättslig eller skatterättslig reglering av sådana tillskott finns inte.</P>
<P class="p55 ft7">Ett villkorat kapitaltillskott innebär att tillskottsgivaren tillskjuter medel med förbehåll om återbetalning ur framtida vinstmedel. Enligt praxis är återbetalning av villkorade kapitaltillskott skattemässigt inte att betrakta som utdelning för mottagaren utan återbetalningen behandlas i stället som återbetalning av lån. Som ovan nämnts kan lån inte komma i fråga som grund för anstånd. Av detta följer att villkorade tillskott inte bör ge rätt till anstånd enligt nu aktuella regler.</P>
<P class="p565 ft15">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft7">Ett ovillkorat kapitaltillskott däremot, innebär att medel till- skjuts bolaget utan ersättning och utan anspråk på annan återbetal- ning än i samband med bolagets likvidation. Ett sådant tillskott borde därför rent principiellt kunna ge rätt till anstånd. En regel som tillåter sådana tillskott kan dock leda till tillämpningsproblem eftersom tillskotten sker helt formlöst. I många fall lär det till exempel vara svårt att avgöra om en viss transaktion verkligen är ett tillskott eller om pengarna har lämnats som lån. I andra fall kan det vara svårt att avgöra om tillskottet verkligen har lämnats utan villkor eller om det egentligen är ett villkorat tillskott. För att und- vika sådana problem anser kommittén att inte heller ovillkorade kapitaltillskott ska kunna ge rätt till anstånd.</P>
<P class="p491 ft10">Ökning av det egna kapitalet i en ekonomisk förening</P>
<P class="p62 ft7">Den grundläggande kapitalbildningen i en ekonomisk förening sker genom att var och en av medlemmarna tillskjuter en eller flera medlemsinsatser.<SPAN class="ft29">13 </SPAN>Inbetalda medlemsinsatser utgör bundet eget kapital och förutsätts stanna kvar i föreningen så länge medlemmen är kvar i föreningen. Föreningslagen (1987:667), förkortad LEF, innehåller inte några bestämmelser om medlemsinsatsernas storlek och anger inte heller när eller på vilket sätt som medlemmarna ska fullgöra sin insatsskyldighet. Följden av detta är att insatsernas storlek och art kan variera väsentligt i olika föreningar.</P>
<P class="p78 ft7">Medlemsinsatserna betalas vanligen kontant, men insatsskyldig- heten kan också fullgöras på annat sätt, exempelvis genom leverans av varor eller med arbetsprestationer. Tidpunkten för inbetalning av insatsen kan också variera. Insatsen behöver således inte alltid betalas i samband med medlemmens inträde i föreningen. I vissa fall förekommer det också att medlemmar fullgör sin insatsskyldig- het genom att föreningen behåller de efterlikvider, den återbäring eller den vinst som annars skulle ha delats ut till dem. Insats- skyldigheten fullgörs då successivt.</P>
<P class="p64 ft7">En ekonomisk förening kan också – om stadgarna tillåter det – öka sitt egna kapital genom att medlemmarna tillskjuter insatser utöver vad de är skyldiga att delta med, s.k. överinsatser.<SPAN class="ft29">14 </SPAN>Överinsatserna</P>
<P class="p444 ft36"><SPAN class="ft34">13</SPAN><SPAN class="ft35">Se 2 kap. 2 § första stycket 4 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.</SPAN></P>
<P class="p378 ft38"><SPAN class="ft34">14</SPAN><SPAN class="ft37">Se 2 kap. 2 § första stycket 4 LEF.</SPAN></P>
<P class="p486 ft15">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">räknas till medlemsinsatserna och utgör också bundet eget kapital i föreningen.</P>
<P class="p74 ft7">Om stadgarna tillåter kan en ekonomisk förening även öka sitt egna kapital genom förlagsinsatser.<SPAN class="ft29">15 </SPAN>Förlagsinsatser får tillskjutas av medlemmar men även av andra. För varje förlagsinsats ska föreningen utfärda ett förlagsandelsbevis.<SPAN class="ft29">16 </SPAN>Styrelsen ska också föra en förteckning över samtliga förlagsinsatser.<SPAN class="ft29">17 </SPAN>Numera gäller att förlagsinsatser från andra än medlemmar får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan av sådana insatser efter tillskottet uppgår till högst summan av andra inbetalda samt genom insats- emission tillgodoförda insatser.<SPAN class="ft29">18 </SPAN>Förlagsinsatserna räknas till det bundna egna kapitalet och intar en mellanställning mellan medlems- kapital och främmande kapital. Den som innehar en förlagsandel kan begära att föreningen löser in insatsen, dock tidigast fem år från tillskottet. Normalt måste uppsägning också ske två år i förväg.<SPAN class="ft29">19 </SPAN>Inlösen sker till insatsens nominella belopp. Det ekonom- iska värdet av förlagsandelen ligger i stället i den rätt till avkastning som andelen kan ge.</P>
<P class="p550 ft7">Enligt kommittén bör samtliga ovan nämnda tillskott kunna ge rätt till anstånd. Anledningen till att även förlagsinsatser bör inkluderas är att sådana insatser ska föras till föreningens egna kapital. Förlagsinsatserna är också, till skillnad från exempelvis ovillkorade aktieägartillskott, förenade med formkrav. En förlags- insats får heller inte betalas tillbaka förrän tidigast efter fem år från tillskottet. Även detta kan jämföras med ett ovillkorat aktie- ägartillskott som i stället kan delas ut samma dag som tillskottet görs.</P>
<P class="p583 ft7">I sammanhanget bör nämnas att en ekonomisk förening också kan föra över vinster i verksamheten till medlemsinsatserna genom s.k. insatsemission.<SPAN class="ft29">20 </SPAN>Överskottet förs då från föreningens fria egna kapital till dess bundna egna kapital. En sådan insatsemission kan liknas med en fondemission i ett aktiebolag. På samma sätt som för fondemissioner i aktiebolag bör därför insatsemissioner i ekonom- iska föreningar inte ge rätt till anstånd.</P>
<P class="p414 ft36"><SPAN class="ft34">15</SPAN><SPAN class="ft35">Se 5 kap. 1 § första stycket LEF.</SPAN></P>
<P class="p293 ft36"><SPAN class="ft34">16</SPAN><SPAN class="ft35">Se 5 kap. 4 § LEF.</SPAN></P>
<P class="p293 ft36"><SPAN class="ft34">17</SPAN><SPAN class="ft35">Se 5 kap. 6 § LEF.</SPAN></P>
<P class="p293 ft109"><SPAN class="ft34">18</SPAN><SPAN class="ft108">Se 5 kap. 1 § andra stycket LEF.</SPAN></P>
<P class="p293 ft76"><SPAN class="ft34">19</SPAN><SPAN class="ft81">Se 5 kap. 7 § LEF.</SPAN></P>
<P class="p293 ft38"><SPAN class="ft34">20</SPAN><SPAN class="ft37">Se 10 kap. 2 a § LEF.</SPAN></P>
<P class="p521 ft15">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.4</SPAN><SPAN class="ft72">Krav på full betalning</SPAN></P>
<P class="p670 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Anstånd ska bara kunna beviljas om företaget har tagit emot full betalning för andelarna.</P>
<P class="p542 ft7">För att förhindra att ett företag bara begär in en liten del av det belopp som ska betalas och därefter ansöker om anstånd bör det finnas en bestämmelse som anger att anstånd inte kan beviljas förrän full betalning för andelarna har erhållits. Kommittén föreslår därför att det införs en sådan bestämmelse.</P>
<P class="p90 ft7">Normalt ska detta inte vålla några problem eftersom andelar som ges ut i samband med nybildning och nyemissioner som regel inte kan registreras förrän full betalning för andelarna har tagits emot, se avsnitt 7.4.16.</P>
<P class="p406 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.5</SPAN><SPAN class="ft72">Betalningen ska göras kontant</SPAN></P>
<P class="p671 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Andelarna ska betalas kontant till företaget.</P>
<P class="p542 ft7">Mot bakgrund av syftet med de föreslagna reglerna är det naturligt att anstånd endast ska kunna beviljas om de utgivna andelarna betalats kontant. I annat fall är det inte säkert att det tillskjutna kapitalet kan användas på avsett sätt, vilket gör reglerna mindre effektiva. Förvärv av andelar som betalats med apportegendom bör därför inte omfattas av förslaget.<SPAN class="ft29">21 </SPAN>Inte heller bör sådana förvärv som betalats genom kvittning av fordran omfattas.</P>
<P class="p444 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.6</SPAN><SPAN class="ft72">Storleken på anståndet</SPAN></P>
<P class="p509 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Anstånd får beviljas med högst 35 procent av det belopp som har betalats för andelarna. Det totala anståndsbelopp som ett företag kan beviljas får dock inte överstiga 5 miljoner kronor per koncern.</P>
<P class="p672 ft38"><SPAN class="ft59">21 </SPAN>Jämför 2 kap. 16 § och 13 kap. 20 § ABL.</P>
<P class="p486 ft15">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">För att utjämna asymmetrin mellan vinster och förluster vid beskatt- ningen bör som tidigare nämnts storleken på ett anstånd bestäm- mas av bolagsskattesatsen och det kapital som ägarna satsar. Om anstånd beviljas med 35 procent av det satsade kapitalet blir beskattningen symmetrisk.</P>
<P class="p110 ft7">För att de föreslagna reglerna främst ska träffa mindre företag och för att begränsa de offentligfinansiella kostnaderna föreslår kommittén att reglerna kompletteras med ett takbelopp på koncern- nivå. Kommittén har stannat för en begränsning som innebär att en koncern inte får ha ett större sammanlagt anstånd än 5 miljoner kronor. Detta får bland annat till följd att ett företag som har erhållit ett totalt anstånd om 3 miljoner kronor vid en nyemission år 1 inte kan beviljas anstånd med mer än 2 miljoner kronor vid en nyemission år 3, även om den senare nyemissionen kanske också ger rätt till 3 miljoner kronor i anstånd. Eftersom det ska vara möjligt att bevilja anstånd senare än den redovisningsperiod då ansökan om anstånd kom in till Skatteverket, se följande avsnitt, finns det dock inte någonting som hindrar att den outnyttjade delen av det sistnämnda anståndet – det vill säga 1 miljon kronor – tas i anspråk för anstånd från och med perioden närmast efter den period då det första anståndet har återbetalats. Det sammanlagda anståndet kommer i så fall aldrig att uppgå till mer än 5 miljoner kronor under samma period, vilket är helt i enlighet med de föreslagna reglerna.</P>
<P class="p673 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.7</SPAN><SPAN class="ft72">Anståndstid</SPAN></P>
<P class="p557 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Anstånd ska beviljas med de arbetsgivaravgifter som avser den redovisningsperiod då ansökan om anstånd kom in till Skatteverket och förfalla till betalning på förfallodagen för den redovisningsperiod som infaller fem, sex respektive sju år därefter. Anståndsbeloppet ska betalas med en tredjedel på respektive förfallodag.</P>
<P class="p493 ft7">Om arbetsgivaravgifterna för en redovisningsperiod är lägre än det belopp som anstånd högst får beviljas med, ska Skatte- verket utan någon ny ansökan bevilja anstånd med mellanskill- naden närmast följande redovisningsperiod.</P>
<P class="p513 ft8">Anståndet får inte utnyttjas senare än den redovisnings- period som infaller fyra år och elva månader efter den redovis- ningsperiod då ansökan kom in.</P>
<P class="p643 ft15">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p572 ft7">Om arbetsgivaravgifterna under en och samma redovisnings- period kan ligga till grund för flera anstånd, ska anstånd i första hand beviljas med stöd av den ansökan som kom in först.</P>
<P class="p371 ft10">Från vilken redovisningsperiod anstånd bör beviljas</P>
<P class="p396 ft7">Det finns flera tidpunkter vid vilka ett anstånd skulle kunna beviljas. Till exempel kan man koppla anståndet till tidpunkten för beslutet om att bilda bolaget eller beslutet om nyemission. En sådan metod har nackdelen att anståndet då måste beviljas retroaktivt, åtminstone om man som i nu aktuellt förslag har ett krav på att andelarna måste vara fullt betalda innan beslut om anstånd kan fattas. Ett företag kan ju som regel inte kräva full betalning redan vid tid- punkten för emissionsbeslutet. Metoden får till följd att Skatte- verket, i samband med att beslut om anstånd fattas, kan behöva betala ut stora belopp som företaget redan har betalat in på sitt skattekonto.</P>
<P class="p419 ft7">Om man i stället kopplar anståndet till tidpunkten för när före- taget tar emot den första betalningen för andelarna måste mot- svarade in- och utbetalningar från skattekontot också göras.</P>
<P class="p63 ft7">Enligt kommittén är det lämpligare att koppla anståndet till tidpunkten för när anståndsansökan kommer in till Skatteverket. Med en sådan koppling undviks i många fall ovan nämnda in- och utbetalningar från skattekontot. Dessutom blir det mycket lättare att avgöra från vilken tidpunkt anståndet ska gälla, eftersom man slipper bedöma när den första betalningen har gjorts.</P>
<P class="p90 ft8">Kommittén anser att den sistnämnda lösningen är den minst komplicerade och föreslår därför en bestämmelse med sådan innebörd.</P>
<P class="p116 ft7">För att undvika förfaranden där företag av olika anledningar väljer att avvakta med att komma in med sin ansökan föreslår kom- mittén att det införs ett tidsmässigt krav på när företaget senast måste komma in med sin ansökan om anstånd, se avsnitt 7.4.16.</P>
<P class="p674 ft15">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p675 ft10">Om arbetsgivaravgifterna är lägre än det anstånd som högst får beviljas</P>
<P class="p54 ft7">I många fall kommer arbetsgivaravgifterna under den redovisnings- period då ansökan kom in att vara betydligt lägre än det anstånd som högst får beviljas. Det är inte ens säkert att det finns några arbetsgivaravgifter den perioden.</P>
<P class="p74 ft7">För att företag inte ska gå miste om sin rätt till anstånd i sådana fall måste det finnas en bestämmelse som tillåter företag att utnyttja resterande del av anståndet en senare redovisningsperiod, dock inte valfri sådan utan nästkommande period och – om beloppet inte kan utnyttjas till fullo då heller – de därpå följande perioderna. Anstånds- beloppet bör med andra ord kunna rullas framåt och utnyttjas så fort det är möjligt till dess att hela anståndet har tagits i anspråk. Kommittén föreslår en sådan bestämmelse.</P>
<P class="p68 ft7">I syfte att skapa överensstämmelse med anståndstidens längd, se under följande rubrik, föreslår kommittén också en tidsgräns som innebär att anstånd inte får beviljas senare än fyra år och elva månader efter den redovisningsperiod då ansökan om anstånd kom in till Skatteverket. Detta innebär att om ett företag inte kan utnyttja ett anstånd förrän senast denna redovisningsperiod kom- mer anståndet till viss del, se nedan, bara att gälla under en månad.</P>
<P class="p97 ft7">Om ett företag har flera anstånd att utnyttja under en viss period bör det också finnas en bestämmelse som anger i vilken ordning anståndsbeloppen ska utnyttjas. I annat fall finns det risk för att belopp som har sin grund i senare ansökningar tas i anspråk först, med följd att hela eller delar av belopp som har sin grund i äldre ansökningar inte kan utnyttjas innan den anståndsperioden har löpt ut. Kommittén föreslår därför att det införs en bestämmelse med innebörd att om arbetsgivaravgifterna under en och samma redovisningsperiod kan ligga till grund för flera anstånd, ska anstånd i första hand beviljas med stöd av den ansökan som kom in först.</P>
<P class="p56 ft10">Anståndstidens längd</P>
<P class="p96 ft7">Bedömningen av hur lång anståndstiden bör vara är en avvägning mellan olika motverkande faktorer. Å ena sidan bör företaget få tillräckligt lång tid på sig att visa att dess affärsidé är bärande. Å andra sidan är anståndet i praktiken en kredit från staten som staten måste refinansiera med upplåning. Ju längre anståndstiden är</P>
<P class="p535 ft15">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft7">desto mer måste staten låna. Stor statlig upplåning är inte önskvärd, även om kostnaden för upplåningen täcks av en anståndsränta, se avsnitt 7.4.14. I ett fall som det förevarande kan man dessutom utgå ifrån att staten kommer att få en kostnad som ökar i takt med anståndstidens längd, eftersom risken för att fler företag går i konkurs ökar ju längre tid som går. En längre anståndstid leder således till ett större statligt lånebehov och en ökad offentlig- finansiell kostnad.</P>
<P class="p419 ft7">Vid bedömningen av hur lång anståndstiden bör vara måste man också beakta att ett företag kan få likviditetsproblem om anstånds- beloppet måste betalas tillbaka i sin helhet vid en och samma tid- punkt. Vid denna tidpunkt skulle ju företaget inte bara betala sina löpande arbetsgivaravgifter utan även de arbetsgivaravgifter som har ackumulerats under anståndstiden. En ordning som kan skapa likviditetsproblem för företagen bör i möjligaste mån undvikas.</P>
<P class="p90 ft7">Med beaktande av det sagda föreslår kommittén att anståndet ska delas upp i tre delar där en tredjedel av det beviljade anståndet ska betalas tillbaka efter fem år, en tredjedel efter sex år och resterande del efter sju år. En sådan tidsperiod bör i de flesta fall räcka för att bedöma om en affärsidé i ett företag är bärande utan att statens lånebehov och kostnader ökar i alltför stor utsträckning. Likviditetspåfrestningen för företaget blir heller inte fullt lika stor eftersom återbetalningen delas upp i tre lika stora delar under en tvåårsperiod. Att det ändå kan bli en viss likviditetspåfrestning är ofrånkomligt och går inte att undvika om systemet med anstånd ska fungera.</P>
<P class="p79 ft7">Av förenklingsskäl och för att bestämmelsen ska överensstämma med den redovisningsperiod när anstånd ska beviljas föreslår kommittén att anståndstiden ska börja räknas från den redovis- ningsperiod då ansökan om anstånd kom in, oavsett om hela anståndet kan tas i anspråk direkt eller om delar av anståndet först kan utnyttjas senare under anståndsperioden.</P>
<P class="p444 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.8</SPAN><SPAN class="ft72">Hinder mot anstånd vid värdeöverföringar</SPAN></P>
<P class="p509 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Anstånd får inte beviljas om företaget har gjort en värde- överföring under tiden från och med den redovisningsperiod som infaller ett år före den tidpunkt då beslut om nyemission fattades till och med den redovisningsperiod då företagets ansökan om anstånd kom in till Skatteverket.</P>
<P class="p589 ft15">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p676 ft7">För företag som är ekonomiska föreningar gäller i stället att anstånd inte får beviljas om företaget har gjort en värdeöver- föring under tiden från och med den redovisningsperiod som infaller ett år före den tidpunkt då beslut om att ta in med- lemsinsatser eller förlagsinsatser fattades till och med den redo- visningsperiod då företagets ansökan om anstånd kom in.</P>
<P class="p513 ft7">Med värdeöverföring avses vinstutdelning, koncernbidrag, kapitaltillskott, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapi- talet eller reservfonden eller annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet minskar och inte har rent affärs- mässig karaktär för företaget. När det gäller ekonomiska fören- ingar avses med värdeöverföring även återbetalning av förlagsin- satser, överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser, utbetalning vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid föreningens likvidation.</P>
<P class="p677 ft30">Frågan om det finns ett behov av bestämmelser som förhindrar anstånd om företaget gjort värdeöverföringar</P>
<P class="p67 ft7">Företag som har tagit emot kontant betalning vid förvärv av andelar i samband med dess bildande eller vid nyemission kan mycket lätt och utan beskattningskonsekvenser återföra kontant- erna till den som tillskjutit dem genom olika slags värdeöver- föringar. Detta gäller i vart fall om överföringarna sker inom bolagssektorn där utdelningar i de flesta fall är skattefria och där beskattningen på koncernnivå kan elimineras genom koncern- bidrag. Företag kan också återföra de tillskjutna pengarna genom exempelvis underprisöverlåtelser eller överföra dem till andra före- tag genom tillskott.</P>
<P class="p415 ft7">Om man vill undvika att anstånd beviljas i dessa fall krävs bestämmelser som hindrar att så sker. Huruvida det är nödvändigt kan dock diskuteras. Klart är i alla fall att om man bestämmer sig för att införa bestämmelser av detta slag måste det i princip bli en fråga om ”allt eller inget”. Det är inte meningsfullt att införa bestämmelser som förhindrar att anstånd beviljas vid vissa förfaran- den – till exempel utdelning och tillskott – samtidigt som man tillåter andra förfaranden – till exempel underprisöverlåtelser – eftersom bestämmelserna då blir alldeles för lätta att kringgå. Om man bestämmer sig för att införa sådana bestämmelser kan man</P>
<P class="p678 ft15">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">möjligtvis tänka sig att göra undantag för vissa slag av skatte- pliktiga värdeöverföringar, se nedan.</P>
<P class="p115 ft7">Ett starkt skäl för att införa bestämmelser som förhindrar att anstånd beviljas vid värdeöverföringar är att förslaget annars riskerar att förlora i effektivitet. Om det mottagande företaget tillåts att återföra de tillskjutna pengarna till den som tillskjutit dem kommer staten att betala en del av en eventuell förlust i företaget utan att den som tillskjutit beloppet behöver betala någonting. Staten står i sådant fall risken för en förlust samtidigt som den som inled- ningsvis satsat kapital inte riskerar någonting. Om detta tillåts kommer staten att stå för en större andel av förlusten än 26,3 procent, vilket i sin tur innebär att det uppstår en omvänd asymmetri där riskfyllda projekt blir skattemässigt gynnade.</P>
<P class="p413 ft7">Utan bestämmelser som förhindrar att anstånd beviljas vid värde- överföringar kan samma tillskjutna belopp också utnyttjas för anstånd om och om igen i det företag som först har tagit emot tillskottet eller i ett annat företag inom samma ägarsfär. Förslaget kan då leda till att det skapas stora anståndsvolymer. Även om anstånden till slut måste återbetalas med ränta kan sådana volymer föra med sig att statens lånebehov ökari en omfattning som inte är önskvärd.</P>
<P class="p531 ft7">Mot att införa bestämmelser som förhindrar anstånd vid värde- överföringar talar å andra sidan det faktum att bestämmelser av detta slag skapar inlåsningseffekter i företagen under en för- hållandevis lång tid. Att låsa fast kapitalet i företagen på detta sätt är varken bra ur ett samhällsekonomiskt eller privatekonomiskt perspektiv. Inlåsningen medför bland annat att företag som har beviljats anstånd kommer att sakna möjlighet att stötta dotterbolag genom kapitaltillskott och koncernbidrag. Företaget kommer heller inte att kunna lämna utdelning till sina ägare. Säkerligen finns det ett antal potentiella finansiärer som önskar viss avkastning på sitt satsade kapital i form av utdelning betydligt tidigare än efter det att anståndstiden har löpt ut, till exempel för att göra nya investeringar i andra företag. Dessa finansiärer kommer att uppmana företaget att avstå från att söka anstånd eller begära att företaget skyndsamt återbetalar anståndsbeloppet så fort företaget uppnår tillräcklig lönsamhet. Om detta inte följs finns risk för att finansiärerna väljer att göra sina investeringar i andra företag i stället.</P>
<P class="p402 ft8">Mot att införa bestämmelser som förhindrar anstånd vid värdeöverföringar talar också att sådana bestämmelser riskerar att bli komplicerade. Komplicerade bestämmelser kan få till följd att</P>
<P class="p80 ft15">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">företag som inte har för avsikt att kringgå reglerna ändå gör fel. Inlåsningseffekter och svårtillämpade regler riskerar att göra för- slaget mindre attraktivt, särskilt om konsekvenserna av att göra fel är omfattande. Det sagda kan i sin tur medföra att företagen avstår från att använda sig av förslaget.</P>
<P class="p110 ft7">Enligt kommittén väger argumenten som talar för bestämmelser som förhindrar anstånd i dessa fall ändå tyngre än argumenten emot. Utan sådana bestämmelser skulle de föreslagna reglerna kunna utnyttjas på ett icke avsett vis med effektivitetsförluster och stora anståndsvolymer som följd. Nackdelarna med bestämmels- erna måste med andra ord accepteras om förslaget ska kunna genomföras på ett effektivt vis. Kommittén föreslår därför att det införs bestämmelser som förhindrar att anstånd beviljas om före- taget har gjort vissa slags värdeöverföringar.</P>
<P class="p56 ft10">Eventuella undantagsbestämmelser</P>
<P class="p96 ft7">Som ovan nämnts kan man diskutera om det är möjligt att göra bestämmelserna mindre ingripande, till exempel genom att införa undantag om värdeöverföringarna beskattas. Skatteeffekten vid sådana värdeöverföringar bör ju i de flesta fall göra överföringarna så kostsamma att det inte skulle löna sig att återbetala pengarna eller att utnyttja dem för nytt anstånd. Som exempel på värdeöverföringar som i så fall skulle kunna undantas kan nämnas utdelningar till fysiska personer och värdeöverföringar som inte är undantagna från uttags- beskattning enligt bestämmelserna i 23 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.</P>
<P class="p86 ft7">Undantagsbestämmelser av sistnämnda slag riskerar dock att bli komplicerade och svåra att tillämpa i praktiken. Ett antal frågor måste då också lösas, bland annat hur man ska göra med utländska fysiska och juridiska personer som kanske beskattas för en viss värdeöverföring, men endast med en mycket låg skatt. Som ytter- ligare exempel på frågor som måste lösas kan nämnas hur man ska göra i de fall pengarna faktiskt är skattepliktiga hos en utländsk mottagare samtidigt som denna har möjlighet att få avdrag för beloppet om pengarna förs vidare till någon annan. Utöver att lös- ningen på sådana frågor skulle resultera i bestämmelser som är komplicerade och svåra att tillämpa i praktiken skulle de också – om man är tvungen att undanta vissa utländska personer – riskera att komma i strid med <NOBR>EU-rättens</NOBR> regler om etableringsfrihet och</P>
<P class="p496 ft15">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">fri rörlighet för kapital. Sådana undantagsbestämmelser innebär också att det i vissa fall – oavsett om värdeöverföringen beskattas eller ej – är möjligt att återföra det satsade kapitalet till ägaren utan motsvarande minskning av statens risktagande. En av grundpelarna i förslaget skulle då riskera att gå förlorad.</P>
<P class="p63 ft7">Kommittén anser att reglerna bör vara så lätta att tillämpa som möjligt och att de inte får riskera att komma i konflikt med EU- rätten. Dessutom måste grundpelarna i förslaget upprätthållas. Med hänsyn till vad som sagts ovan anser därför kommittén att sådana undantagsbestämmelser inte bör införas.</P>
<P class="p64 ft7">Kommittén har även övervägt en annan form av undantags- bestämmelse som bygger på att ett beviljat anstånd proportioneras utifrån de värdeöverföringar som görs under anståndstiden. I stället för ett absolut hinder skulle gjorda värdeöverföringar minska under- laget för anstånd. Med en sådan bestämmelse skulle ett företag som har gjort en nyemission om 10 miljoner kronor – och som därefter beviljas anstånd med 3,5 miljoner kronor – vid en värdeöverföring om 1 miljon kronor behöva sänka sitt underlag till 9 miljoner kronor och därmed betala tillbaka 350 000 kronor (= 0,35 x 1 miljon). Om företaget vid tidpunkten för värdeöverföringen endast hade hunnit utnyttja 2,5 miljoner kronor av anståndsbeloppet, skulle företaget däremot inte behöva betala tillbaka någonting. Det högsta tillåtna anståndsbeloppet skulle dock sänkas från 3,5 miljoner kronor till 3,15 miljoner kronor (= 0,35 x 9 miljoner).</P>
<P class="p477 ft7">Enligt kommittén blir även en sådan undantagsbestämmelse relativt komplicerad, framför allt om företaget gör ett antal värde- överföringar under en period när det finns flera anstånd beviljade. Bestämmelsen blir också mycket svår att tillämpa i praktiken, särskilt i de fall värdeöverföringarna inte är öppet redovisade utan dolda, till exempel vid värdeöverföringar som sker i form av förtäckt utdelning eller vid vissa underprisöverlåtelser. Även om Skatteverket skulle få en signal om att värdeöverföringar har gjorts skulle det i många fall vara mycket svårt och tidsödande att bedöma hur stora värde- överföringarna egentligen har varit. Både företagen och Skatte- verket skulle med andra ord behöva lägga ner stora resurser för att upprätthålla ett sådant system, framför allt eftersom det då inte skulle finnas någon anledning för företagen att undvika värde- överföringar. Risken för skönsmässiga bedömningar och en oenhetlig rättstillämpning skulle dessutom öka. Med hänsyn till detta anser kommittén att en sådan undantagsbestämmelse inte är lämplig.</P>
<P class="p630 ft15">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">Detta gäller även om man skulle begränsa undantagsbestämmelsen till att bara omfatta värdeöverföringar som sker öppet.</P>
<P class="p122 ft7">Eftersom kommittén inte heller har funnit någon annan lämplig undantagsbestämmelse anser kommittén att några undantag inte ska införas.<SPAN class="ft29">22 </SPAN>Om ett företag som har beviljats anstånd vill göra en värdeöverföring måste det därför först betala tillbaka anståndet innan värdeöverföringen kan göras.</P>
<P class="p68 ft7">För att i viss mån lindra effekterna av att det inte införs några undantagsbestämmelser anser kommittén att det i stället måste finnas en möjlighet, när det finns speciella skäl, att tillåta vissa slags värdeöverföringar utan att det påverkar ett beviljat anstånd. Utan en sådan bestämmelse riskerar företag som gör vissa felbedöm- ningar att drabbas mycket hårt, även om de inte har haft något syfte att försöka kringgå reglerna. En bestämmelse som förhindrar detta föreslås därför i avsnitt 7.4.12.</P>
<P class="p504 ft10">Värdeöverföringar från aktiebolag</P>
<P class="p54 ft7">Kommittén har som redovisats ovan funnit att det bör införas bestämmelser som förhindrar att anstånd beviljas vid värdeöver- föringar. I enlighet med det föreslår kommittén att det införs bestämmelser som förhindrar att anstånd beviljas om ett aktiebolag lämnar vinstutdelning, koncernbidrag och kapitaltillskott.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén föreslår vidare att det införs bestämmelser som för- hindrar att anstånd beviljas om ett aktiebolag förvärvar egna aktier. Förvärv av egna aktier är i princip inte tillåtet för privata aktiebolag eller för publika aktiebolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES.<SPAN class="ft29">23 </SPAN>Eftersom nu aktuellt förslag främst riktar sig till sådana bolag bör återköp av egna aktier egentligen inte vara något stort problem. Kommittén anser ändå att en sådan bestämmelse bör införas eftersom reglerna annars skulle kunna kringgås i vissa undan- tagsfall, till exempel i de fall bolagen är publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES.<SPAN class="ft29">24 </SPAN>Någon anledning att förbjuda förvärv av egna aktier som är tillåtna enligt undantaget i 19 kap. 5 §</P>
<P class="p679 ft76"><SPAN class="ft34">22</SPAN><SPAN class="ft81">Se dock nedan där vissa värdeöverföringar som har rent affärsmässig karaktär för företaget ändå tillåts.</SPAN></P>
<P class="p131 ft36"><SPAN class="ft34">23</SPAN><SPAN class="ft35">Se 19 kap. 4 § ABL.</SPAN></P>
<P class="p293 ft38"><SPAN class="ft34">24</SPAN><SPAN class="ft37">Se 19 kap. 13 § ABL där det framgår att förvärv av egna aktier är tillåtna för sådana bolag.</SPAN></P>
<P class="p521 ft15">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p680 ft7">ABL<SPAN class="ft29">25 </SPAN>finns dock inte. Kommittén anser därför att förbudet inte behöver omfatta sådana förvärv.</P>
<P class="p63 ft7">Enligt kommittén bör det också finnas en regel som förhindrar en minskning av aktiekapitalet eller reservfonden om minskningen används för återbetalning till aktieägarna. Anledningen till detta är att en sådan minskning också är en värdeöverföring. Om minsk- ningen av aktiekapitalet i stället sker för att täcka en förlust i företaget eller för avsättning till fri fond sker inte någon värde- överföring. I sådana fall bör minskningarna vara tillåtna.</P>
<P class="p90 ft7">Slutligen föreslår kommittén att det införs en regel som för- hindrar företag att medverka i annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet minskar. Denna regel är tänkt att utgöra ett komplement till de andra reglerna. En tillämpning förutsätter således att värdeöverföringen inte träffas av någon av de andra reglerna, till exempel den avseende vinstutdelning. Formuleringen är hämtad från aktiebolagslagen där den aktiebolagsrättsliga defini- tionen av värdeöverföring finns.<SPAN class="ft29">26</SPAN></P>
<P class="p660 ft7">Enligt förarbetena till den lagen<SPAN class="ft29">27 </SPAN>avses med affärshändelse alla förändringar i storleken och sammansättningen av bolagets förmögen- het som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomsten av fordringar eller skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. För att en affärshändelse ska ses som en värdeöver- föring bör den leda till att företagets förmögenhet minskar, exempel- vis genom att företaget säljer egendom till underpris, förvärvar egendom till överpris eller betalar ut lön eller arvode för tjänster eller arbeten som inte alls eller endast delvis motsvaras av utbetal- ningen. Enligt förarbetena är det inte fråga om en värdeöverföring om affärshändelsen som minskar företagets förmögenhet har haft rent affärsmässig karaktär för företaget. Det förhållandet att en transaktion är oförmånlig för företaget och förmånlig för motparten bör således inte per automatik medföra att transaktionen är att</P>
<P class="p563 ft76"><SPAN class="ft34">25</SPAN><SPAN class="ft74">Enligt detta undantag får ett aktiebolag förvärva egna aktier i fem olika fall. För det första får bolaget alltid förvärva egna aktier vederlagsfritt, till exempel genom gåva. För det andra får bolaget förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget övertar, om aktierna representerar en mindre andel av bolagets aktiekapital. För det tredje kan en domstol i vissa fall ålägga ett aktiebolag att lösa in aktier av en förfördelad aktieägare. För det fjärde kan ett aktiebolag på auktion ropa in egna aktier som utmätts för bolagets fordran. För det femte kan ett aktiebolag förvärva egna aktier i samband med ett beslut om uppdelning eller samman- läggning av aktierna.</SPAN></P>
<P class="p681 ft36"><SPAN class="ft34">26</SPAN><SPAN class="ft35">Se 17 kap. 1 § ABL.</SPAN></P>
<P class="p378 ft38"><SPAN class="ft34">27</SPAN><SPAN class="ft37">Se prop. 2004/05:85 s. 370 ff. för motsvarande resonemang.</SPAN></P>
<P class="p486 ft15">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">betrakta som en otillåten värdeöverföring. En ”dålig affär” kan således vara tillåten utan att bestämmelsen slår till.</P>
<P class="p32 ft7">Motsvarande resonemang bör enligt kommittén gälla här.</P>
<P class="p16 ft10">Värdeöverföringar från ekonomiska föreningar</P>
<P class="p99 ft7">Enligt kommittén bör värdeöverföringar från ekonomiska fören- ingar regleras på i princip samma sätt som värdeöverföringar från aktiebolag. Detta innebär bland annat att anstånd inte bör beviljas om föreningen gör utbetalningar i samband med överskottsut- delningar.<SPAN class="ft29">28 </SPAN>Anstånd bör heller inte beviljas om föreningen gör utbetal- ningar vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp.</P>
<P class="p74 ft7">Det finns en stor skillnad mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar som motiverar ytterligare bestämmelser i detta avseende. Skillnaden består i att en innehavare av en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst. En medlem i en ekonomisk förening har också en ovillkorlig rätt att lämna föreningen och då – som huvud- regel – en rätt att få tillbaka sin medlemsinsats.<SPAN class="ft29">29 </SPAN>En medlem har även rätt att få tillbaka lämnad överinsats utan att begära utträde.</P>
<P class="p110 ft7">Någon laglig rätt för en medlem att vid utträde ta med sig delar av de vinster som har upparbetats i föreningen finns inte. Före- ningens vinster kan dock föras över till medlemsinsatserna genom en insatsemission. Beloppet som förs över – emissionsinsatsen – blir då medlemmens ”individuella kapital” i så måtto att med- lemmen vid utträdet även har rätt att ta med sig de emissions- insatser som har tillgodoräknats honom eller henne. Om möjlig- heterna till insatsemission utnyttjats fullt ut kan medlemmen få ut hela sin andel av föreningens fria kapital vid utträde.</P>
<P class="p86 ft7">Det sagda innebär att föreningens bundna kapital kommer att variera över tiden allteftersom förlagsinsatser tillskjuts och sedan löses in. Det bundna kapitalet kommer vidare att variera i takt med att nya medlemmar träder in i föreningen och gamla träder ur. Hur mycket kapital som försvinner från föreningen i samband med att medlemmar träder ur kommer då att vara beroende av hur mycket av de upparbetade vinsterna som har förts över till medlemsinsats- erna genom insatsemissioner.</P>
<P class="p682 ft36"><SPAN class="ft34">28</SPAN><SPAN class="ft35">Se 10 kap. 1 § andra stycket LEF.</SPAN></P>
<P class="p683 ft38"><SPAN class="ft34">29</SPAN><SPAN class="ft37">Sistnämnd regel är inte tvingande utan det står en förening fritt att i stadgarna inskränka eller helt frånta sina medlemmar rätten att få tillbaka insatsen, se 4 kap. 1 § LEF.</SPAN></P>
<P class="p496 ft15">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft7">Utan några bestämmelser som förhindrar anstånd vid ovan beskrivna transaktioner skulle en förening, efter att exempelvis ha tagit emot pengar i form av en medlemsinsats, kunna låta den nya medlemmen först träda ur föreningen och sedan träda in på nytt. Den medlemsinsats som betalas ut vid utträdet skulle då kunna användas för nytt anstånd varje gång medlemmen träder in i före- ningen. Förfarandet skulle kunna upprepas i princip hur många gånger som helst. Storleken på anståndet skulle därmed kunna bli obegränsat upp till takbeloppet. Motsvarande resultat skulle också kunna uppnås genom återbetalning av överinsatser (utan att med- lemmen behöver träda ur föreningen), genom överskottsutdelning, genom utbetalning efter nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och i vissa fall genom inlösen av förlagsinsatser.</P>
<P class="p413 ft7">För att motverka sådana förfaranden föreslår kommittén att det införs bestämmelser som förhindrar att anstånd beviljas inte bara vid återbetalning av medlemsinsatser utan även vid utbetalningar genom överskottsutdelning, vid utbetalning efter nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och vid inlösen av förlagsinsatser.</P>
<P class="p80 ft10">Under vilken tid bestämmelserna som förhindrar anstånd bör gälla</P>
<P class="p684 ft7">För att bestämmelserna som förhindrar anstånd ska vara så effek- tiva som möjligt krävs att de gäller under hela den tid som anstånd kan beviljas, det vill säga från och med den redovisningsperiod då ansökan om anstånd kom in till och med förfallodagen för den redovisningsperiod som infaller sju år därefter. Sjuårsgränsen är nödvändig för att förhindra förfaranden som bestämmelserna är tänkta att hindra. En tvåårsgräns skulle till exempel innebära att före- taget efter två år skulle kunna överföra tillskjutna pengar skattefritt till dess ägare som på nytt skulle kunna använda dem för en anstånds- grundande nyemission eller, beträffande ekonomiska föreningar, en ny insats i föreningen. Pengarna skulle i så fall trots allt kunna lämna företaget eller snurras runt på samma sätt som beskrivits ovan, om än med viss tidsfördröjning. Nedan föreslår kommittén att det införs bestämmelser som ger Skatteverket rätt att återkalla anståndet om värde- överföringar sker efter det att anstånd har beviljats, se avsnitt 7.4.12.</P>
<P class="p477 ft7">Skatteverket bör även kunna vägra att bevilja anstånd om före- taget har gjort värdeöverföringar innan företagets ansökan om anstånd kommer in. I annat fall skulle exempelvis ett aktiebolag kunna dela ut sitt fria kapital till sina ägare (utan beskattningskonsekvenser)</P>
<P class="p685 ft15">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">och sedan låta ägarna använda det för en anståndsgrundande nyemis- sion. Något nytt kapital skulle då inte tillföras aktiebolaget.</P>
<P class="p122 ft7">Enligt kommittén behöver en tidsgräns som förhindrar sådana förfaranden inte sträcka sig alltför långt bakåt i tiden eftersom transaktionen bara kan göras en gång. Dessutom finns det inte skäl för ett företag att göra sig av med sitt egna kapital under en längre tid. Enligt kommittén bör därför ett år vara tillräckligt.</P>
<P class="p110 ft7">För att reglerna ska korrespondera mot bestämmelserna om när en ansökan om anstånd senast måste ha kommit in bör ettårs- gränsen gälla från den tidpunkt då beslut om nyemission har fattats eller då företaget – om det är en ekonomisk förening – har fattat beslut om att ta in medlemsinsatser eller förlagsinsatser. Med en sådan tidsgräns kan beloppet i de flesta fall inte tas ut och sättas in under ett och samma beskattningsår.</P>
<P class="p68 ft8">Kommittén föreslår med hänsyn till det ovan sagda en bestäm- melse med sådan innebörd.</P>
<P class="p539 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.9</SPAN><SPAN class="ft72">Hinder mot anstånd vid emissioner inom en koncern</SPAN></P>
<P class="p492 ft8"><SPAN class="ft64">Förslag: </SPAN>Anstånd får inte beviljas om företaget, när andelarna ges ut, är eller blir del av samma koncern som den som har tagit emot andelarna.</P>
<P class="p686 ft10">Bestämmelser som förhindrar att anstånd beviljas vid emissioner inom en koncern</P>
<P class="p96 ft7">För att nu aktuella regler ska bli så effektiva som möjligt krävs även en bestämmelse som förhindrar att anstånd beviljas i ett företag om det tillskjutna kapitalet kommer från ett företag inom samma koncern – förslaget är ju tänkt att endast omfatta nytt kapital. Utan en sådan bestämmelseskulle en koncern kunna omvandla gammalt kapital till nytt genom att flytta kapitalet mellan olika företag och på så sätt få både större och längre anstånd än vad som är tänkt. Ett moderföretag skulle till exempel kunna ta emot kapital från ett dotterföretag genom skattefri utdelning och sedan tillskjuta det i ett annat dotterföretag genom en nyemission som ger rätt till anstånd. Likaså skulle ett moderföretag med stort eget kapital kunna bilda ett antal nya dotterföretag, flytta sin personal till dessa företag och sedan tillskjuta kapitalet dit genom ett antal nyemissio-</P>
<P class="p561 ft15">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33207x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">ner som alla ger rätt till anstånd. Anstånd skulle också kunna göras eviga på så sätt att när ett anstånd löper ut i ett dotterföretag delas det ut till moderföretaget som sedan direkt därefter tillskjuter beloppet genom en nyemission i ett annat dotterföretag. Inte i något av dessa fall skulle något nytt kapital tillföras koncernen.</P>
<P class="p90 ft7">För att förhindra att anstånd beviljas i sådana fall föreslår kom- mittén att det införs en bestämmelse som förhindrar att anstånd beviljas om företaget är eller blir del av samma koncern som den som har tagit emot andelarna. Genom att företaget inte får vara eller bli del av samma koncern som den som har tagit emot andelarna kommer företaget inte att kunna beviljas anstånd om det ger ut andelar till någon som redan tillhör koncernen. Inte heller kommer anstånd att kunna beviljas om företaget ger ut så många andelar till en juridisk person utanför koncernen att företaget på grund av det blir del av samma koncern som denna juridiska person. Bestämmelsen förhindrar däremot inte att ett företag inom en koncern beviljas anstånd om andelarna ges ut till en juridisk person utanför koncernen utan att företaget i samband med det byter koncerntillhörighet. Att investeringar av detta slag inte förhindras är viktigt eftersom många externa investeringar säkerligen görs i företag som ingår i en koncern. Man kan till exempel tänka sig fallet att en extern investerare vill investera i ett visst dotterföretag inom en koncern, inte i dess moderföretag, eftersom koncernen i övrigt bedriver annan verksamhet som investeraren inte är intresserad av. Som bestämmelsen är utformad förhindras alltså inte sådana investeringar.</P>
<P class="p42 ft10">Koncernbegreppet</P>
<P class="p81 ft7">I inkomstskattelagen anges att med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern.<SPAN class="ft29">30 </SPAN>Eftersom begreppet koncern har olika inne- börd i olika lagar måste koncerner i nu aktuellt förslag definieras. Kommittén föreslår i detta avseende att begreppet koncern ska ha samma innebörd som i aktiebolagslagen.<SPAN class="ft29">31 </SPAN>Detta innebär mycket förenklat att en juridisk person ingår i en koncern om dess moder-</P>
<P class="p438 ft36"><SPAN class="ft34">30</SPAN><SPAN class="ft35">Se 2 kap. 5 § IL.</SPAN></P>
<P class="p466 ft38"><SPAN class="ft34">31</SPAN><SPAN class="ft37">Se 1 kap. 11 § ABL.</SPAN></P>
<P class="p486 ft15">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">bolag, direkt eller indirekt, innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen.</P>
<P class="p122 ft7">För att träffas av koncerndefinitionen i aktiebolagslagen krävs att moderbolaget är ett svenskt aktiebolag. Enligt nu aktuella regler måste dock även andra svenska och utländska juridiska personer än aktiebolag kunna vara moderbolag, eftersom reglerna annars skulle bli lätta att kringgå. I annat fall skulle ett företag med en svensk kooperativ förening som ägare kunna beviljas anstånd även om allt tillskjutet kapital kom från denna ägare. Samma sak skulle gälla om företagets ägare var en utländsk motsvarighet till ett svenskt aktie- bolag. Gammalt kapital skulle då ändå i många fall kunna omvand- las till nytt anståndsgrundande kapital. För att förhindra att så sker föreslår kommittén vidare att koncerndefinitionen i lagen utvidgas till att gälla även övriga svenska och utländska juridiska personer.</P>
<P class="p58 ft7">En koncerndefinition som den ovan föreslagna innebär något förenklat att anstånd kan beviljas i ett företag om den som till- skjuter kapitalet är en juridisk person som efter emissionen, direkt eller indirekt, inte innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i företaget.</P>
<P class="p373 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.10</SPAN><SPAN class="ft97">Hinder mot anstånd vid synnerliga skäl</SPAN></P>
<P class="p687 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Anstånd får inte beviljas om synnerliga skäl talar emot det.</P>
<P class="p520 ft7">Enligt kommittén får den nya anståndsmöjligheten inte innebära att företag som missköter sin ekonomi eller är oseriösa på annat sätt gynnas. Som exempel på misskötsel kan nämnas företag som har inte obetydliga skatteskulder som är överlämnade till Krono- fogdemyndigheten för indrivning. Vidare kan nämnas fall där det föreligger sådana omständigheter att företagets godkännande för <NOBR>F-skatt</NOBR> skulle kunna återkallas.<SPAN class="ft29">32</SPAN></P>
<P class="p68 ft7">Kommittén föreslår att anstånd inte får beviljas om synnerliga skäl talar emot det. Bevisbördan i denna del placeras hos Skatte- verket som måste göra en prövning i det enskilda fallet. Genom användningen av uttrycket ”synnerliga skäl” framgår att det endast</P>
<P class="p665 ft38"><SPAN class="ft59">32 </SPAN>Se 9 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).</P>
<P class="p521 ft15">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p459 ft7">är i mycket få undantagsfall som Skatteverket kan vägra att bevilja anstånd.</P>
<P class="p688 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.11</SPAN><SPAN class="ft97">Hinder mot anstånd om företaget är i ekonomiska svårigheter</SPAN></P>
<P class="p509 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Anstånd får inte beviljas om företaget är i ekonomiska svårigheter. Med att vara i ekonomiska svårigheter avses att ett företag, när andelarna ges ut, är skyldigt att upprätta kontroll- balansräkning, har inlett ett förfarande om företagsrekonstruk- tion eller är på obestånd.</P>
<P class="p542 ft7">Kommittén föreslår som redovisats ovan att anstånd inte får beviljas om synnerliga skäl talar emot det. Regeln är avsedd att tillämpas på företag som missköter sin ekonomi eller är oseriösa på annat sätt.</P>
<P class="p689 ft7">Man kan även tänka sig att ett företag kan befinna sig i ekonom- iska svårigheter utan att företaget har misskött sig eller varit oseriöst på annat. Olika investeringar kan ha slagit fel, konkurrensen kan ha hårdnat, efterfrågan på företagets kunskap eller varor kan ha minskat, landet kan befinna sig i en lågkonjunktur, och så vidare. Händelser av detta slag kan medföra att ett företag plötsligt står inför möjlig- heten att behöva inleda en företagsrekonstruktion, träda i tvångs- likvidation eller gå i konkurs. Om anstånd beviljas i företag som befinner sig i sådana ekonomiska svårigheter riskerar förslaget att bli ett stöd för att underlätta en företagsrekonstruktion eller för att mildra de ekonomiska effekterna av en nära förestående tvångs- likvidation eller konkurs. Förslaget är dock inte tänkt att vara ett sådant stöd utan i stället ett stöd för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital i företag. För att göra förslaget träffsäkert är det därför viktigt att förhindra att anstånd beviljas i företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Med ekonomiska svårigheter menas då att företaget står inför risken att verksamheten måste förändras i grunden eller upphöra på ett eller annat sätt, inte att det har svårt att få ytterligare kapital för att kunna utvecklas och växa.</P>
<P class="p484 ft7">En typisk omständighet som tyder på att ett företag befinner sig i sådana ekonomiska svårigheter är att företaget är skyldigt att upp- rätta en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § ABL. Kommittén föreslår därför att anstånd inte får beviljas om företaget är skyldigt</P>
<P class="p543 ft15">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">att upprätta en sådan kontrollbalansräkning. Av denna paragraf i aktiebolagslagen framgår att ett aktiebolag ska upprätta en kontroll- balansräkning när det finns skäl att anta att bolagets tillgångar under- stiger hälften av det registrerade aktiekapitalet eller när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordran.</P>
<P class="p75 ft7">En annan omständighet som tydligt visar att ett företag befinner sig i ekonomiska svårigheter är att det har inlett ett förfarande om företagsrekonstruktion av det slag som avses i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. Kommittén föreslår därför att anstånd inte får beviljas i sådana fall.</P>
<P class="p74 ft7">Enligt 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) är ett företag på obestånd om det inte rätteligen kan betala sina skulder och att oförmågan inte är endast tillfällig. Ett företag som är på obestånd ska som huvudregel försättas i konkurs. Om ett företag är på obestånd är det därför i det närmaste självklart att det befinner sig i ekonom- iska svårigheter. Ett företag som befinner sig i en sådan situation bör därför inte heller kunna få anstånd. Kommittén föreslår därför att ett företag inte får beviljas anstånd om det är på obestånd enligt 1 kap. 2 § konkurslagen.</P>
<P class="p86 ft7">Bedömningen av om ett företag befinner sig i ekonomiska svårigheter bör enligt kommittén kopplas till den tidpunkt när andelarna ges ut. Ett företag som först har beviljats anstånd och senare hamnar i ekonomiska svårigheter omfattas därför inte av bestämmelsen.</P>
<P class="p390 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.12</SPAN><SPAN class="ft97">Beslut om återkallelse</SPAN></P>
<P class="p501 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Skatteverket ska återkalla ett anstånd om det kommer fram att anståndet har beviljats på grund av att företaget har lämnat felaktiga uppgifter.</P>
<P class="p493 ft7">Samma sak gäller om företaget under anståndstiden gör en värdeöverföring eller om de andelar som har getts ut, direkt eller indirekt, förvärvas av någon i samma koncern som företaget.</P>
<P class="p513 ft7">Skatteverket ska avstå från att återkalla anståndet om det finns speciella skäl.</P>
<P class="p690 ft7">Om ett anstånd redan har beviljats och det därefter framkommer att företaget har beviljats anstånd på grund av att företaget har</P>
<P class="p521 ft15">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">lämnat felaktiga uppgifter måste det kunna återkallas. Kommittén föreslår därför att det införs en särskild bestämmelse med sådan innebörd.</P>
<P class="p63 ft7">Kommittén föreslår vidare att det införs en bestämmelse som innebär att Skatteverket ska återkalla anståndet om företaget gör en värdeöverföring under anståndstiden. Utan en sådan bestämmelse skulle, såsom tidigare har beskrivits, de föreslagna bestämmelserna som förhindrar anstånd vid värdeöverföringar bli i princip verk- ningslösa.</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén föreslår också att det införs en bestämmelse som innebär att Skatteverket ska återkalla anståndet om de andelar som har getts ut, direkt eller indirekt, förvärvas av någon i samma koncern som företaget. Anledningen till detta är att en koncern annars skulle kunna omvandla gammalt koncerninternt kapital till nytt anståndsgrundande kapital genom att först låta någon eller några externa personer göra ett anståndsgrundande tillskott till ett företag som ingår i koncernen och sedan köpa de nyemitterande andelarna från dessa externa personer.</P>
<P class="p93 ft7">Ett beslut om återkallelse kan slå mycket hårt mot ett enskilt företag. För att i viss mån mildra bestämmelserna i detta avseende ska Skatteverket i vissa fall avstå från att återkalla ett anstånd. En sådan bestämmelse får anses särskilt viktig då kommittén funnit att det inte ska finnas något undantag från bestämmelserna som förhindrar att anstånd beviljas om ett företag gör en värdeöver- föring, se avsnitt 7.4.8. En bestämmelse som ger Skatteverket rätt att avstå från att återkalla ett anstånd bör inte utformas på sådant sätt att den kan åberopas i alltför många fall. Bestämmelsen bör å andra sidan inte vara så sträng att den aldrig kan tillämpas. Enligt kommittén bör nivån sättas högre än särskilda skäl men lägre än synnerliga skäl. Eftersom det inte finns någon sådan nivå i dagens skattesystem föreslår kommittén att Skatteverket ska kunna avstå från att återkalla ett anstånd om det finns speciella skäl.</P>
<P class="p477 ft7">Bestämmelsen bör till exempel kunna tillämpas omett företag i ett mycket svårbedömt fall gör en felaktig bedömning av om en viss transaktion verkligen är en värdeöverföring. Bestämmelsen bör också kunna tillämpas om det står helt klart att ett företag har gjort en värdeöverföring utan att frågan varit mycket svårbedömd, men där beloppet är så lågt i förhållande till det anstånd som har beviljats att det skulle framstå som i det närmaste stötande att åter- kalla anståndet. Kommittén är medveten om att en undantagsbestäm- melse av nu beskrivet slag kan bli svår att tillämpa i praktiken. Det bör</P>
<P class="p371 ft15">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">dock beaktas att undantaget endast är tänkt att användas i undantags- fall. Att bestämmelsen då kan vara svår att tillämpa får accepteras.</P>
<P class="p74 ft7">Om anståndet återkallas bör företaget ha rimlig tid på sig att betala tillbaka det. Kommittén föreslår därför att beloppet ska betalas tillbaka senast den förfallodag som infaller närmast efter det att tre månader har gått från den dag då beslut om återkallelse fattades.</P>
<P class="p414 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.13</SPAN><SPAN class="ft97">Uppgiftsskyldighet</SPAN></P>
<P class="p557 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Om det kommer fram att ett företag inte längre har rätt till anstånd, ska företaget snarast lämna uppgift om det till Skatteverket.</P>
<P class="p691 ft7">Om det kommer fram att företaget har beviljats anstånd på grund av att det har lämnat felaktiga uppgifter är det viktigt att detta kommer till Skatteverkets kännedom. Detsamma gäller om före- taget under anståndstiden gör en värdeöverföring eller om de andelar som har getts ut, direkt eller indirekt, förvärvas av någon i samma koncern som företaget. Detta gäller inte bara för att fel- aktiga anstånd bör betalas tillbaka så fort som möjligt, utan även med beaktande av att företaget kommer att påföras en särskild ränta från och med dagen efter den dag då anståndet borde ha återkallats, se avsnitt 7.4.15.</P>
<P class="p602 ft7">Kommittén föreslår därför att det införs en skyldighet för ett företag med anstånd att snarast lämna uppgift till Skatteverket om det har framkommit att företaget inte längre har rätt till anstånd. Något närmare krav på vad denna uppgift bör innehålla behövs inte.</P>
<P class="p390 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.14</SPAN><SPAN class="ft97">Ränta</SPAN></P>
<P class="p492 ft8"><SPAN class="ft64">Förslag: </SPAN>På anstånd ska betalas en ränta som motsvarar bas- räntan. Räntan ska beräknas från och med dagen efter den dag då arbetsgivaravgifterna förföll till betalning.</P>
<P class="p692 ft8">Det kan diskuteras om ett anstånd enligt nu föreslagna regler bör beläggas med ränta. Det finns skäl som talar både för och emot.</P>
<P class="p678 ft15">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft7">Ett skäl som talar för en räntebeläggning är att den skattelättnad som följer av förslaget då balanserar den asymmetri som föreligger mellan beskattningen av vinster och förluster. Om beloppet däremot inte beläggs med ränta kommer investeringar som delfinansieras med anståndet att få en förmånligare behandling än andra invester- ingar, vilket skulle skapa en ny asymmetri. Ett annat skäl som talar för att räntebelägga anståndet är att risken för att reglerna används av företag som inte är i behov av något ytterligare kapital lär minska. Om anståndet i stället görs räntefritt blir det attraktivt för företag som inte har behov av nytt kapital att först kvalificera sig för anstånd och sedan använda den räntefria skattekrediten till egen</P>
<P class="p693 ft7">– betydligt dyrare – utlåning på marknaden. Detta skulle medföra en offentligfinansiell kostnad eftersom anstånden skulle behöva refinansieras med statlig upplåning. Upplåningen skulle dessutom behöva göras utan att något ytterligare nytt kapital skulle tillföras företag med behov av kapital. Ett tredje skäl som talar för en räntebeläggning är att skattelättnaden i sådant fall i första hand bara riktas till företag som av olika anledningar har svårt att få kredit. Företag som inte har sådana svårigheter skulle knappast använda sina administrativa resurser för att få del av systemet, förutsatt att räntenivån inte är alltför låg. Att räntebelägga anståndet kommer också att minska den offentligfinansiella kostnaden för förslaget.</P>
<P class="p79 ft7">Ett argument emot att belägga anståndet med ränta är å andra sidan att förslaget skulle bli betydligt mer attraktivt utan ränta, vilket i sin tur skulle leda till att fler företagskulle utnyttja möjlig- heten att använda reglerna. De tillkommande företagen skulle dock främst bestå av sådana företag där den förväntade avkastningen är förhållandevis låg.</P>
<P class="p90 ft7">Trots att skälen emot en räntebeläggning är viktiga väger skälen som talar för en räntebeläggning tyngre. Kommittén föreslår därför att anståndsbeloppet ska räntebeläggas.</P>
<P class="p63 ft7">Räntenivån bör inte understiga statens upplåningskostnad. En alltför låg ränta riskerar också, såsom ovan nämnts, att leda till att en investerare som egentligen inte har något kapitalbehov ansöker om anstånd och vidareutlånar pengarna till en högre ränta. Räntan bör å andra sidan inte heller sättas alltför högt eftersom en hög ränta skulle göra den som investerar mindre benägen att investera i samhällsekonomiskt lönsamma projekt.</P>
<P class="p78 ft8">I detta sammanhang måste också beaktas att nu aktuella anstånd bör behandlas inom ramen för skattekontosystemet, se avsnitt 7.5,</P>
<P class="p139 ft15">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft16">SOU 2012:3 Emissionskredit</P>
<P class="p403 ft7">och att räntenivån därför bör anpassas till de räntenivåer som används där.</P>
<P class="p74 ft7">I skattekontosystemet beräknas kostnadsränta – bland annat på anstånd som beviljats enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), för- kortad SFL – som huvudregel efter en procentsats som motsvarar basräntan. Basräntan fastställs på grundval av 125 procent av ränte- satsen för sexmånaders statsskuldväxlar, dock aldrig till en lägre nivå än 1,25 procent.<SPAN class="ft29">33 </SPAN>Detta är en låg räntesats eftersom den baseras på statens korta upplåning och enbart skrivs upp till 125 procent. Å andra sidan är anståndsräntan inte avdragsgill vid inkomsttaxeringen,<SPAN class="ft29">34 </SPAN>vilket är en nackdel för vinstgivande företag. Detta sistnämnda faktum, i kombination med att anståndet inte får beviljas med mer än sammanlagt 5 miljoner kronor per koncern, gör att det inte bör finnas någon större risk för att företag med god likviditet skulle ägna sig åt räntearbitrage.</P>
<P class="p597 ft7">Med hänsyn till vad som sagts ovan finns det därför knappast någon anledning att låta anståndsräntan utgå med annan räntesats än den som motsvarar basräntan.Att införa en ytterligare nivå för ränteberäkning skulle dessutom förutsätta omfattande ändringar i Skatteverkets system för ränteberäkning inom skattekontosystemet. Kommittén föreslår därför att räntan på anståndet ska utgå med en räntesats som motsvarar basräntan. Kommittén föreslår vidare att räntan ska beräknas från och med dagen efter den dag då arbetsgivaravgifterna förföll till betalning.</P>
<P class="p373 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.15</SPAN><SPAN class="ft97">Förhöjd ränta</SPAN></P>
<P class="p557 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Om det kommer fram att ett anstånd ska återkallas ska företaget påföras hög kostnadsränta. Om anståndet återkallas på grund av att företaget har lämnat felaktiga uppgifter, ska den höga räntan beräknas från och med dagen efter den dag då arbetsgivaravgifterna ursprungligen förföll till betalning. Om anståndet i stället återkallas på grund av att företaget under anståndstiden har gjort en värdeöverföring eller på grund av att de andelar som har getts ut förvärvas av någon i samma koncern som företaget ska räntan i stället beräknas från och med dagen</P>
<P class="p320 ft36"><SPAN class="ft34">33</SPAN><SPAN class="ft35">Se 65 kap. 3 § SFL.</SPAN></P>
<P class="p112 ft38"><SPAN class="ft34">34</SPAN><SPAN class="ft37">Se 9 kap. 8 § IL.</SPAN></P>
<P class="p521 ft15">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p694 ft7">efter den dag då värdeöverföringen gjordes respektive dagen efter den dag då andelarna förvärvades av någon i samma koncern som företaget.</P>
<P class="p480 ft7">Det är rimligt att ett företag som har beviljats anstånd på felaktiga grunder – liksom företag som visserligen har beviljats anstånd på riktiga grunder men som därefter har genomfört en transaktion som medför att anståndet ska återkallas – ska betala en högre ränta än den ränta som annars hade utgått. I annat fall skulle ett företag kunna ansöka om anstånd på helt felaktiga grunder utan risk för någon sanktion och påföras den ränta som företaget skulle ha fått om ansökan hade gjorts på riktiga grunder. Likaså skulle ett företag utan någon risk kunna underlåta att anmäla att ett korrekt beviljat anstånd borde återkallas på grund av senare genomförda trans- aktioner.<SPAN class="ft29">35 </SPAN>Kommittén föreslår därför att ett företag som haft anstånd utan att vara berättigat till det ska betala en högre ränta.</P>
<P class="p79 ft7">Som ovan nämnts beräknas kostnadsräntan i skattekonto- systemet som regel efter en procentsats som motsvarar basräntan, vilken i sin tur utgör 125 procent av räntesatsen för sexmånaders statsskuldväxlar. Ett undantag från denna regel är kostnadsränta som utgår vid för sen betalning. Sådan ränta beräknas i stället efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter.<SPAN class="ft29">36</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Kommittén har i föregående avsnitt funnit det olämpligt att införa ytterligare räntenivåer i skattekontosystemet. Den högre ränta som nu föreslås bör därför utgå med samma räntesats som gäller vid för sen betalning. Enligt kommittén är detta dessutom naturligt då räntorna bygger på samma grund, det vill säga räntor på belopp som rätteligen redan borde ha betalats till staten.</P>
<P class="p78 ft7">Enligt kommittén bör räntan beräknas från och med dagen efter den dag då arbetsgivaravgifterna ursprungligen förföll till betalning om det är fråga om återkallelse på grund av att företaget har lämnat felaktiga uppgifter. Om det i stället är fråga om återkallelse på grund av att företaget har gjort en värdeöverföring eller på grund av att de andelar som har getts ut har förvärvats av någon i samma</P>
<P class="p369 ft76"><SPAN class="ft34">35</SPAN><SPAN class="ft74">I sammanhanget bör påpekas att skattetillägg aldrig kan komma i fråga på felaktigt beviljade anstånd. Anståndet i sig är inte någon sådan avgift på vilken skattetillägg ska tas ut, se 49 kap. 3 § SFL. Inte heller medför ett felaktigt beviljat anstånd att de aktuella arbetsgivaravgifterna har hänförts till fel redovisningsperiod, se 13 §. En helt annan sak är att betalningen av avgifterna för denna period har gjorts i en annan period än vad som egentligen var tänkt på grund av det felaktiga anståndet.</SPAN></P>
<P class="p455 ft38"><SPAN class="ft34">36</SPAN><SPAN class="ft37">Se 65 kap. 13 § SFL.</SPAN></P>
<P class="p486 ft15">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">koncern som företaget bör räntan i stället beräknas från och med dagen efter den dag då värdeöverföringen gjordes respektive dagen efter den dag då andelarna förvärvades av någon i samma koncern som företaget.</P>
<P class="p414 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.16</SPAN><SPAN class="ft97">Ansökan om anstånd</SPAN></P>
<P class="p501 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>Anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter kan beviljas efter ansökan. En ansökan ska göras i en separat handling och ska, om det är fråga om andelar som har givits ut i samband med nybildning, ha kommit in till Skatteverket senast sex månader efter den tidpunkt då stiftelseurkund eller motsvarande handling har undertecknats.</P>
<P class="p513 ft7">Om det i stället är fråga om andelar som har givits ut i samband med nyemission ska ansökan ha kommit in sex månader efter den tidpunkt då beslut om nyemission har fattats.</P>
<P class="p513 ft8">När det gäller ekonomiska föreningar ska ansökan ha kommit in sex månader efter den tidpunkt då företaget har fattat beslut om att ta in medlemsinsatser eller förlagsinsatser.</P>
<P class="p665 ft10">En separat ansökan</P>
<P class="p96 ft7">Ett anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter enligt nu före- slagna regler är frivilligt. Skatteverket kan därför inte bevilja anstånd utan att företaget först kommer in med en ansökan. Kommittén föreslår därför att anstånd endast ska kunna beviljas efter att före- taget kommit in med en sådan ansökan.</P>
<P class="p55 ft7">I syfte att förenkla förfarandet, både för företaget och för Skatte- verket, anser kommittén att det bör räcka med <SPAN class="ft10">en </SPAN>ansökan. I denna får företaget ange på vilken grund anstånd söks och med vilket belopp. Det sökta anståndet behöver inte vara 35 procent av till- skjutet kapital utan kan vara ett valfritt lägre belopp. Om förutsätt- ningarna för anstånd är uppfyllda ankommer det därefter på Skatte- verket att bevilja företaget det sökta anståndet. Skulle det visa sig att arbetsgivaravgifterna inte är tillräckligt stora under den aktuella redovisningsperioden får Skatteverket med stöd av företagets ansökan fatta nya beslut om anstånd för nästföljande perioder till dess att hela det sökta anståndet har kunnat utnyttjas. På detta sätt får Skatteverket en god kontroll över skuldbeloppets storlek samtidigt</P>
<P class="p592 ft15">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">som företagets administrativa börda minimeras. Skatteverket får också en god kontroll över hur mycket anstånd som har beviljats, hur mycket anstånd som återstår att bevilja och när det beviljade anståndet ska återbetalas. Som en serviceåtgärd bör denna information löpande vidarebefordras till företaget. Om – och i så fall på vilket sätt – detta ska ske ankommer på Skatteverket att bestämma.</P>
<P class="p139 ft10">När ansökan om anstånd senast ska komma in till Skatteverket</P>
<P class="p302 ft7">För att i viss mån förhindra att anstånden inte utnyttjas av företag som redan är på väg mot konkurs bör det enligt kommittén ställas ett krav på att en ansökan om anstånd ska lämnas in relativt kort tid efter det att det anståndsgrundande tillskottet har gjorts. Anled- ningen till detta är att anståndsmöjligheten annars skulle kunna utnyttjas av företag som långt tidigare har tagit emot ett tillskott men som då, av någon anledning, valt att inte ansöka om anstånd. Om företagsledningen flera år senare upptäcker att företaget är på väg mot konkurs skulle det utan en tidsgräns vara relativt lätt att söka anstånd på det då gamla tillskottet, höja lönerna och sedan låta företaget gå i konkurs. På så sätt skulle staten få stå för en del av förlusten utan att anståndet stimulerat tillgången på riskvilligt kapital i bolagssektorn.</P>
<P class="p397 ft7">Vid bedömningen av vad som är en lämplig tidsgräns i detta avseende måste beaktas att ett företag kan behöva viss tid på sig att begära in de pengar som det har beslutat om. Vid nyemission i ett aktiebolag ska till exempel beslutet om nyemission anmälas för registrering inom sex månader från beslutet. Dessförinnan ska – som utgångspunkt – hela tillskottskapitalet vara betalt.<SPAN class="ft29">37 </SPAN>Vid beslut om nyemission har således aktiebolaget sex månader på sig att ta in det aktuella kapitalet. Vid nybildning av aktiebolag gäller att bolaget ska anmälas för registrering i aktiebolagsregistret senast sex månader efter det att stiftelseurkunden har undertecknats. En förut- sättning för registrering är då bland annat att full och godtagbar betalning har lämnats för samtliga tecknade aktier.<SPAN class="ft29">38</SPAN></P>
<P class="p413 ft8">Enligt kommittén är en motsvarande sexmånadersgräns lämplig även för en anståndsansökan. Kommittén föreslår därför att en</P>
<P class="p695 ft36"><SPAN class="ft34">37</SPAN><SPAN class="ft35">Se 13 kap. 27 och 28 §§ ABL.</SPAN></P>
<P class="p466 ft38"><SPAN class="ft34">38</SPAN><SPAN class="ft37">Se 2 kap. 22 och 23 §§ ABL.</SPAN></P>
<P class="p486 ft15">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">ansökan om anstånd får beviljas endast om ansökan har kommit in till Skatteverket senast sex månader efter det att beslutet om nyemission fattades eller, vad gäller nybildade aktiebolag, senast sex månader efter det att stiftelseurkunden undertecknades. Med en sådan tidsgräns uppnås en rimlig balans mellan å ena sidan risken för att anstånd utnyttjas i efterhand vid fara för konkurs och å andra sidan företagens intresse av att hinna kräva in det begärda kapitalet. Tidsgränsen kommer också att stämma överens med aktie- bolagslagens tidsgräns för registrering vid nyemission och nybildning.</P>
<P class="p68 ft7">För ekonomiska föreningar gäller inte samma regler som för aktiebolag. Kommittén föreslår därför att ekonomiska föreningar i stället ska kunna ansöka om anstånd senast sex månader efter den tidpunkt då föreningen har fattat beslut om att ta in medlems- insatser eller förlagsinsatser.</P>
<P class="p414 ft20"><SPAN class="ft20">7.5</SPAN><SPAN class="ft69">De föreslagna reglerna förs in i en ny lag</SPAN></P>
<P class="p641 ft7"><SPAN class="ft32">Förslag: </SPAN>De nu föreslagna reglerna förs in i en ny lag, lagen om emissionskredit. När det gäller bestämmelser om betalning och återbetalning av skatter och avgifter liksom bestämmelser om omprövning och överklagande hänvisas till motsvarande bestäm- melser i skatteförfarandelagen (2011:1244).</P>
<P class="p482 ft7">Vid årsskiftet trädde skatteförfarandelagen i kraft som gäller för i stort sett hela skatteförfarandeområdet. Lagen ersätter bland annat skattebetalningslagen (1997:483), taxeringslagen (1990:324) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Fortfarande finns dock ett antal skatteförfarandebestämmelser i andra lagar, se bland annat lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.</P>
<P class="p55 ft7">Anstånd med betalning av skatter och avgifter regleras i 63 kap. skatteförfarandelagen. I kapitlet finns bestämmelser om ändrings- anstånd, anstånd för att undvika betydande skada samt anstånd med att betala skattetillägg och kontrollavgift. Bestämmelserna gäller även anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter.</P>
<P class="p68 ft7">Nu föreslagna regler rör anstånd med betalning av arbets- givaravgifter. Dessa anstånd bör enligt kommitténs mening – i så stor utsträckning som det är möjligt – följa skatteförfarandelagens regler om exempelvis beslut, omprövning och överklagande samt</P>
<P class="p496 ft15">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">tidsfrister. Anstånden bör vidare behandlas inom ramen för skatte- kontosystemet på samma sätt som nuvarande anstånd i 63 kap. skatteförfarandelagen.</P>
<P class="p63 ft7">Ovanstående skäl talar för att föra in bestämmelserna i skatte- förfarandelagen. Andra skäl talar dock emot. Det är fråga om omfattande bestämmelser och regleringen kräver ett flertal defini- tioner som till sin karaktär är främmande för skatteförfarandelagen och som inte gäller för övriga anstånd enligt 63 kap. eller lagen i övrigt.</P>
<P class="p689 ft7">Även om det finns skäl som talar för att föra in nu aktuella bestäm- melser i skatteförfarandelagen finner kommittén vid en sammantagen bedömning att nackdelarna överväger. Kommittén föreslår därför att reglerna förs in i en ny lag, lagen om emissionskredit.</P>
<P class="p90 ft7">Skatteförfarandelagens bestämmelser om betalning och återbetal- ning av skatter och avgifter liksom dess bestämmelser om ompröv- ning och överklagande bör ändå kunna tillämpas på anstånd som har beviljats enligt den nya lagen. Kommittén föreslår därför att det förs in en bestämmelse i den nya lagen som hänvisar till skatte- förfarandelagen i detta avseende.</P>
<P class="p444 ft20"><SPAN class="ft20">7.6</SPAN><SPAN class="ft69">Behov av förändringar i andra lagar</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">I följande avsnitt beskriver kommittén om och så fall på vilket sätt andra lagar bör anpassas för att de föreslagna reglerna ska få avsedd effekt.</P>
<P class="p696 ft11"><SPAN class="ft9">7.6.1</SPAN><SPAN class="ft110">Inkomstskattelagen och avdragsrätt för arbetsgivaravgifter vid inkomstbeskattningen</SPAN></P>
<P class="p697 ft7"><SPAN class="ft32">Bedömning: </SPAN>Ett företag ska enligt gällande rätt dra av utgifter för arbetsgivaravgifter det beskattningsår som avgifterna avser även om företaget får anstånd med att betala avgifterna. Det finns därför inte något behov av att införa särskilda bestämmelser om detta i inkomstskattelagen (1999:1229).</P>
<P class="p545 ft7">Kommittén har ovan föreslagit att ett företag under vissa förutsätt- ningar ska få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter. För att nu aktuellt förslag ska få den effekt som är avsedd är det viktigt att avdragsrätten vid inkomstbeskattningen inte påverkas av förslaget.</P>
<P class="p303 ft15">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">Om arbetsgivaravgifterna inte får dras av alls eller först när de betalas – det vill säga när anståndet upphör – minskar de positiva effekterna av förslaget väsentligt, åtminstone för de företag som redan under anståndstiden har ett positivt resultat som ska beskattas.</P>
<P class="p698 ft7">Av inkomstskattelagen följer att arbetsgivaravgifter ska dras av vid inkomstbeskattningen.<SPAN class="ft29">39 </SPAN>Vidare följer att resultatet av närings- verksamhet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.<SPAN class="ft29">40 </SPAN>Om det inte finns några särskilda skatterättsliga bestämmelser ska intäkter tas upp som inkomst och utgifter dras av som kostnad det beskatt- ningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed.</P>
<P class="p74 ft7">Några särskilda skatterättsliga bestämmelser som anger när utgifter för arbetsgivaravgifter ska dras av finns inte. Avsaknaden av sådana bestämmelser innebär således att avdragsrätten för dessa utgifter i stället styrs av god redovisningssed.</P>
<P class="p75 ft7">God redovisningssed kan i detta sammanhang inte anses vara något annat än att arbetsgivaravgifter som löper på en viss period också ska belasta resultatet för denna period, oavsett vid vilken tidpunkt betalningen görs. Om företaget har fått anstånd med betalningen eller ej saknar betydelse. Något stöd för att i stället tillämpa någon form av kontantprincip finns inte.</P>
<P class="p97 ft7">Av detta följer att ett företag ska dra av utgifter för arbets- givaravgifter det beskattningsår som avgifterna avser, även om företaget har fått anstånd med betalningen. Något behov av att införa särskilda skatterättsliga avdragsbestämmelser i detta avseende finns därmed inte.</P>
<P class="p373 ft9"><SPAN class="ft9">7.6.2</SPAN><SPAN class="ft72">Aktiebolagslagen och kravet på kontrollbalansräkning</SPAN></P>
<P class="p492 ft8"><SPAN class="ft64">Förslag: </SPAN>Det införs en ändring i aktiebolagslagen (2005:551) som innebär att skulder i form av nu aktuella anstånd inte ska tas upp vid upprättande av en kontrollbalansräkning.</P>
<P class="p699 ft8">För att nu föreslagna regler ska bli så effektiva som möjligt måste de även anpassas till bolagsrättsliga bestämmelser.</P>
<P class="p105 ft7">Av 25 kap. 13 § ABL framgår att styrelsen i ett aktiebolag genast ska upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalans-</P>
<P class="p700 ft36"><SPAN class="ft34">39</SPAN><SPAN class="ft35">Se 16 kap. 17 § IL.</SPAN></P>
<P class="p112 ft38"><SPAN class="ft34">40</SPAN><SPAN class="ft37">Se 14 kap. 2 § IL.</SPAN></P>
<P class="p521 ft15">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft7">räkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital under- stiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om en sådan kontroll- balansräkning visar att det gjorda antagandet är riktigt – det vill säga att det egna kapitalet verkligen understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet – är aktiebolaget skyldigt att träda i likvidation om inte bristen kan läkas under viss angiven tid, till exempel genom att aktiekapitalet minskas eller genom att nytt eget kapital tillförs. Syftet med dessa bestämmelser är primärt att skydda aktiebolagets borgenärer, men även att tillgodose aktieägarnas intresse av att i tid blir varskodda om bolagets situation så att de kan vidta lämpliga åtgärder.<SPAN class="ft29">41 </SPAN>Bestämmelserna är också sanktionerade med ett personligt betalningsansvar för bland annat styrelseledamöterna och i vissa fall även aktieägare.</P>
<P class="p79 ft7">I vissa fall får dessa bestämmelser till följd att ett anstånd enligt nu föreslagna regler inte kan utnyttjas på avsett vis. Så blir till exempel fallet om man antar att anstånd i första hand kommer att utnyttjas av aktiebolag som använder det tillskjutna kapitalet för att betala löpande utgifter, det vill säga utgifter som inte ska aktiveras. Problemet kan illustreras med följande exempel.</P>
<P class="p92 ft7">Ett aktiebolag med ett aktiekapital om 50 000 kronor har under en längre period varit vilande utan några tillgångar utöver det till- skjutna kapitalet och utan några skulder. Ägaren har en mycket innovativ idé som eventuellt skulle kunna ge bra avkastning. För detta krävs att aktiebolaget anställer ett antal personer som kan utveckla idén. Ägaren lyckas övertyga några finansiärer, som vid en nyemission tillskjuter 5 000 000 kronor till bolaget. Andelarna emitteras till överkurs varvid 50 000 kronor tillgodoförs bolagets aktiekapital och resterande del till bolagets överkursfond (fritt eget kapital). Bolaget anställer ett antal personer som börjar utveckla idén. I samband med detta ansöker och beviljas bolaget anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter. Det största anstånd som kan utnyttjas uppgår till 1 750 000 kronor (= 0,35 x 5 miljoner).</P>
<P class="p477 ft7">Efter de vidtagna åtgärderna får aktiebolagets balansräkning en tillgångssida som består av likvida medel om totalt 5 050 000 kronor. Skuldsidan består samtidigt av ett eget kapital om 5 050 000 kronor varav 4 950 000 kronor utgör fritt eget kapital och 100 000 kronor utgör aktiekapital. I takt med att löner betalas ut minskar bolagets</P>
<P class="p485 ft38"><SPAN class="ft59">41 </SPAN>Se prop. 2000/01:150 s. 35 med där angivna hänvisningar.</P>
<P class="p486 ft15">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p701 ft7">tillgångar samtidigt som bolaget får en ökande skuld till staten<SPAN class="ft29">42 </SPAN>och ett minskande eget kapital.</P>
<P class="p74 ft7">Efter tre år har verksamheten ännu inte genererat några intäkter. Styrelsen misstänker att hälften av aktiekapitalet är förbrukat och upprättar därför en kontrollbalansräkning. Denna visar att det på tillgångssidan finns kvar 1 245 404 kronor. Resterande tillgångar, 3 804 596 kronor, har förbrukats på löner. På skuldsidan finns en anståndsskuld om 1 195 404 kronor<SPAN class="ft29">43 </SPAN>(= 0,3142 x 3 804 596) och ett eget kapital om 50 000 kronor. Kontrollbalansräkningen visar med andra ord att hälften av aktiekapitalet om 100 000 kronor är förbrukat och att bolaget måste träda i likvidation om inte nya medel tillförs.</P>
<P class="p426 ft7">Detta får till följd att det möjliga anståndsbeloppet – den tänkta likviditetsförstärkningen – inte kommer att kunna utnyttjas innan aktiebolaget måste träda i likvidation. Anståndet gör med andra ord varken till eller från ur denna aspekt. Ett tillskott om 5 miljoner kronor utan något anstånd skulle ge exakt samma effekt ur likvida- tionssynpunkt eftersom likvidationstidpunkten även i ett sådant fall skulle inträda när löneutbetalningarna uppgått till 3 804 596 kronor (vilket tillsammans med de arbetsgivaravgifter som löper på dessa löner uppgår till totalt 5 miljoner kronor). Låt vara att det samtidigt bara skulle finnas 50 000 kronor på balansräkningens tillgångssida och 50 000 kronor på dess skuldsida.</P>
<P class="p68 ft7">Mot sistnämnt resonemang kan man i och för sig invända att problemet lätt kan undvikas om man använder den ”sista” delen av tillgångssidan – det vill säga 1 245 404 kronor enligt exemplet ovan</P>
<P class="p463 ft7">– för utgifter som ska aktiveras, exempelvis för inköp av maskiner. I sådana fall kommer ju skuldsidan – 1 195 404 kronor i anstånd och 50 000 kronor i eget kapital – fortfarande att motsvaras av en lika stor post på tillgångssidan, åtminstone till dess maskinerna börjar skrivas av.</P>
<P class="p426 ft7">Ett förslag som innebär att en likviditetsförstärkning i princip bara kan användas för köp av tillgångar blir mycket begränsat efter- som ett stort antal bolag i så fall inte skulle ha någon nytta av reglerna.</P>
<P class="p702 ft76"><SPAN class="ft34">42</SPAN><SPAN class="ft81">Att ett anstånd med inbetalning av skatt bör tas upp som en skuld i bolagets balansräkning följer av årsredovisningslagen (1995:1554) och god redovisningssed, se bland annat BFNAR 2008:1 (K2) punkt 17.4. Se även BFN R 5 punkt 10, jämför punkt 3.</SPAN></P>
<P class="p703 ft95"><SPAN class="ft34">43</SPAN><SPAN class="ft111">Mer arbetsgivaravgifter än så kan inte utnyttjas innan det egna kapitalet sjunkit till 50 000 kronor om arbetsgivaravgifterna uppgår till 31,42 procent och samtliga utgifter består av löner.</SPAN></P>
<P class="p521 ft15">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft7">Ett sätt att undvika detta problem är att göra ett tillägg i 25 kap. 14 § ABL.</P>
<P class="p115 ft7">Av bestämmelsen framgår att en kontrollbalansräkning ska upp- rättas enligt ”tillämplig lag om årsredovisning”, vilket innebär att klassificeringen och värderingen av tillgångarna ska ta sin utgångs- punkt i årsredovisningslagen och god redovisningssed. Från denna huvudregel finns vissa undantag som innebär att det egna kapitalet i vissa fall får värderas högre än vad som hade blivit fallet om det hade värderats enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Anledningen till undantagen är att den allmänna försiktighet som kommer till uttryck i sedvanliga redovisningsregler inte alltid är representativ vid en kontroll om bolaget är likvidationsmässigt. Bolaget kan ha reserver som inte syns i en försiktig redovisning.</P>
<P class="p79 ft7">Av undantagen, vilka regleras i tre punkter, följer därför att till- gångar får tas upp till ett högre värde och avsättningar och skulder tas upp till ett lägre värde än i den ordinarie redovisningen, om de värderingsprinciper som används vid upprättande av kontrollbalans- räkningen är förenliga med god redovisningssed. Tillgångar får enligt undantagen också tas upp till nettoförsäljningsvärde. Skulder på grund av ”statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställning” behöver heller inte redovisas om stödet – i händelse av konkurs eller likvidation – ska betalas tillbaka först sedan övriga skulder har betalats. Som exempel på sådant stöd kan nämnas lån som lämnas av bolag inom <NOBR>ALMI-koncernen</NOBR> om lånen innehåller en efterställelseklausul. Lån med efterställelse- klausul konkurrerar inte med andra icke efterställda lån vid en konkurs. Tanken med regleringen är att skuldförda statliga stöd inte ska leda till att det mottagande bolaget tvingas i likvidation. Syftet med stöden är ju i många fall att hjälpa företag med svag soliditet som har svårt att finansiera sin verksamhet på kapitalmark- naden. Utan regleringen skulle detta syfte inte uppfyllas.</P>
<P class="p484 ft7">Nu aktuellt anstånd påminner i viss mån om sådana statliga stöd som omnämns i lagtexten och har i viss mån även samma syfte. Någon möjlighet att åberopa undantaget i lagtexten finns dock inte eftersom anståndet knappast kan hänföras till ett sådant ”statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställning”. För att förhindra att likvidationsplikten i vissa fall inträder redan innan anståndet har utnyttjas krävs därför att 25 kap. 14 § ABL kompletteras med ytterligare ett undantag som direkt tar sikte på nu föreslagna anstånd.</P>
<P class="p511 ft15">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft7">Kommittén föreslår därför att ett undantag införs. Detta skulle medföra att aktiebolaget i exemplet ovan skulle kunna disponera 5 000 000 kronor av det tillskjutna kapitalet till löneutbetalningar innan likvidationsplikten inträder. Arbetsgivaravgifterna skulle vid detta tillfälle uppgå till 1 571 000 kronor (= 0,3142 x 5 000 000). Att hela det möjliga anståndsbeloppet om 1 750 000 kronor (= 0,35 x 5 000 000) ändå inte kan utnyttjas fullt ut beror på att anståndet beräknas efter en procentsats om 35 procent av till- skottet samtidigt som arbetsgivaravgifterna utgår med en procent- sats om 31,42 procent på löneunderlaget (som i detta fall motsvaras av tillskottet), se vidare avsnitt 7.3.2.</P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft9">7.6.3</SPAN><SPAN class="ft72">Förmånsrättslagen och efterställda fordringar</SPAN></P>
<P class="p492 ft8"><SPAN class="ft64">Förslag: </SPAN>Det införs en ändring i förmånsrättslagen (1970:979) som innebär att statens fordringar på anstånd enligt nu före- slagna regler efterställs övriga fordringar.</P>
<P class="p642 ft7">Tanken med nu aktuellt förslag är att utjämna den asymmetriska skattemässiga behandlingen av vinster och förluster genom att låta staten stå för en viss del av en förlust i händelse av konkurs. I många fall lär det dock inte bara vara staten som har fordringar på ett konkursföretag utan även andra, såsom anställda, banker och leverantörer. För att staten i ett sådant fall ensam ska stå för utjäm- ningen av den asymmetriska behandlingen av vinster och förluster krävs att dess anståndsfordringar efterställs alla andra fordringar. I annat fall kommer även de andra fordringsägarna att vara med och dela på kostnaden. Ett exempel kan visa detta.</P>
<P class="p421 ft7">Anta att ett aktiebolag med ett aktiekapital om 100 000 kronor har fått ett anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter som uppgår till 1 571 000 kronor och löper under ytterligare fyra år. Anta vidare att övriga skulder i bolaget uppgår till 700 000 kronor fördelat på flera olika leverantörer. Tillgångarna består av en kassa om 800 000 kronor. Eftersom bolaget går dåligt upprättar bolags- ledningen en kontrollbalansräkning. Denna visar att aktiekapitalet om 100 000 kronor fortfarande är intakt eftersom anståndet inte ska räknas med, se föregående avsnitt. Verksamheten drivs därför vidare. Strax därefter uppkommer oväntat ännu en skuld om 300 000 kronor till en leverantör. Bolagsledningen inser nu att bolaget inte</P>
<P class="p584 ft15">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft7">kommer att kunna betala alla sina skulder i tid och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Eftersom aktiebolaget därmed är på obestånd lämnar bolaget in en konkursansökan.<SPAN class="ft29">44 </SPAN>Tingsrätten beslutar därefter att försätta bolaget i konkurs. Under konkurs- förfarandet hittas varken några nya tillgångar eller uppkommer några nya skulder.<SPAN class="ft29">45 </SPAN>I konkursboet finns därför tillgångar i form av en kassa om 800 000 kronor och skulder i form av leverantörsskulder om 1 000 000 kronor och en anståndsskuld till staten om 1 571 000 kronor, det vill säga skulder som uppgår till totalt 2 571 000 kronor.</P>
<P class="p64 ft7">Om man antar att alla konkursborgenärer, inklusive staten, har lika rätt till betalning för sina fordringar kommer leverantörerna i en efterföljande utdelning att få cirka 311 000 kronor av konkurs- boets tillgångar (= [1 000 000 / 2 571 000] x 800 000). Staten kom- mer att få resten, det vill säga 489 000 kronor. Hade anståndet inte funnits hade leverantörerna fått ut alla tillgångar ur konkursboet, det vill säga 800 000 kronor. I och med anståndet tvingas således leverantörerna att bekosta en stor del av utjämningen av den asym- metriska behandlingen av vinster och förluster vid beskattningen.</P>
<P class="p90 ft7">För att förhindra att kostnaden övervältras på någon annan än staten föreslår kommittén att det införs en bestämmelse som anger att statens fordringar på anstånd ska efterställas övriga fordringar i händelse av konkurs. Om så sker kommer nämligen statens anspråk på återbetalning av anstånd inte att kunna göras gällande förrän alla andra fordringsägare har fått betalt. Leverantörerna i exemplet ovan kommer då att få ut 800 000 kronor, vilket är exakt samma belopp som de hade fått ut om det inte hade funnits något anstånd, samtidigt som staten inte får ut någonting av sin fordran om 1 571 000 kronor. Genom en sådan bestämmelse kommer kost- naden för utjämningen av den asymmetriska behandlingen i sin helhet att bäras av staten. Övriga fordringsägare behöver inte vara med och betala någonting.</P>
<P class="p498 ft7">Av 18 § förmånsrättslagen (1970:979) framgår att fordringar som inte är förenade med förmånsrättinbördes har lika rätt. Enligt bestämmelsen är det dock tillåtet att i ett fordringsavtal efterställa fordringen andra fordringar. Med stöd av denna paragraf skulle Skatteverket i sina anståndsbeslut kunna avtala att anstånds- fordringen ska efterställas övriga fordringar.</P>
<P class="p704 ft36"><SPAN class="ft34">44</SPAN><SPAN class="ft35">Se 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672).</SPAN></P>
<P class="p378 ft38"><SPAN class="ft34">45</SPAN><SPAN class="ft37">Här bortses från kostnader för konkursförvaltare m.m.</SPAN></P>
<P class="p486 ft15">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33226x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft7">För att undvika att Skatteverket ingår sådana civilrättsliga avtal bör det göras ett tillägg i 19 § samma lag. Av denna bestämmelse framgår att böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott, i händelse av konkurs, ska få utdelning först efter andra fordringar. Fordringar av det slaget får alltså betalning först efter det att alla andra fordringar har fått fullt betalt, även efter de som har efterställts i avtal enligt 18 §. Genom ett tillägg i bestämmelsen skulle fordringar på anstånd enligt nu föreslagna regler kunna hänföras till samma kategori av fordringar. Fordringarna går då efter alla andra fordringar utan några särskilda civilrättsliga åtaganden från Skatteverkets sida.</P>
<P class="p86 ft8">Kommittén föreslår att det görs ett sådant tillägg i 19 § för- månsrättslagen.</P>
<P class="p539 ft9"><SPAN class="ft9">7.6.4</SPAN><SPAN class="ft72">Företrädaransvaret och skatteförfarandelagen</SPAN></P>
<P class="p492 ft7"><SPAN class="ft32">Bedömning: </SPAN>Bestämmelserna om företrädaransvar i skatteför- farandelagen (2011:1244) bör kunna tillämpas på företrädare för företag som har beviljats anstånd enligt nu föreslagna regler. Det finns därför inte något behov av särskilda bestämmelser om företrädaransvar för sådana företrädare.</P>
<P class="p558 ft7">Företrädaransvar innebär att en företrädare för en juridisk person, till exempel vd:n i ett aktiebolag, kan göras betalningsansvarig för skatt eller avgift som den juridiska personen inte har betalat, exempelvis arbetsgivaravgifter.<SPAN class="ft29">46 </SPAN>Ett beslut om företrädaransvar förutsätter att det går att avgöra att ett visst belopp var obetalt på förfallodagen och att det fortfarande är det. För ansvar krävs vidare att före- trädaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift.</P>
<P class="p583 ft7">Företrädaransvaret sträcker sig inte längre än den juridiska personens betalningsskyldighet. En fordring mot företrädaren är alltså beroende av fordringen på den juridiska personen. Om ford- ringen på den juridiska personen bortfaller eller sätts ner minskar företrädarens ansvar i motsvarande mån.<SPAN class="ft29">47</SPAN></P>
<P class="p705 ft36"><SPAN class="ft34">46</SPAN><SPAN class="ft35">Se 59 kap. 12 och 13 §§ SFL.</SPAN></P>
<P class="p293 ft38"><SPAN class="ft34">47</SPAN><SPAN class="ft37">Se prop. 2002/03:128 s. 37.</SPAN></P>
<P class="p521 ft15">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p469 ft7">Anstånd med betalning av skatt eller avgift som medgetts den juridiska personen innebär en tillfällig betalningsbefrielse men påverkar inte fordringen i sig. Fordringen finns således kvar under anstånds- tiden även om den då inte kan krävas in. En talan om företrädar- ansvar får inte initieras under denna tid.<SPAN class="ft29">48</SPAN></P>
<P class="p422 ft7">I nu aktuellt förslag är statens fordran på anstånd efterställd alla andra fordringar vid en konkurs, se föregående avsnitt. Det innebär bland annat att en företrädare för ett företag med anstånd kan bli personligt ansvarig för ett större belopp än om statens fordran inte hade varit efterställd. Anledningen till detta är att statens andel av de kvarvarande skulderna i företaget – efter det att alla tillgångar delats ut ur konkursboet – ökar vid en efterställning. Om man utgår från samma exempel som i föregående avsnitt skulle staten utan en efterställning kunna kräva in 1 082 000 kronor (= 1 571 000 - 489 000) av företrädaren (förutsatt att denne handlat uppsåtligen eller varit grovt oaktsam). Om statens fordran i stället är efterställd får övriga borgenärer betalt först, vilket innebär att statens kvarvarande fordran på aktiebolaget efter konkursutdelningen uppgår till 1 571 000 kronor. I sistnämnt fall riskerar således företrädaren ett större företrädar- ansvar.</P>
<P class="p477 ft7">Enligt kommittén får detta accepteras. Alternativet, det vill säga att införa särskilda regler för företrädare till företag som har beviljats anstånd enligt nu föreslagna regler, skulle bli komplicerat och dessutom svårt att motivera i förhållande till företrädare i andra företag.</P>
<P class="p419 ft7">Kommittén anser därför att det företrädaransvar som kan upp- komma till följd av nu aktuella regler får bedömas med stöd av redan befintliga bestämmelser och därtill hörande praxis. Något behov av särskilda bestämmelser för företrädaransvar finns således inte.</P>
<P class="p254 ft7">Det sagda innebär bland annat att en företrädare för ett företag som har beviljats anstånd kan göras ansvarig dels om han eller hon uppsåtligen underlåtit att återbetala anståndsbeloppet, dels om han eller hon av grov oaktsamhet inte har återbetalat beloppet.</P>
<P class="p90 ft7">I detta sammanhang kan nämnas att en företrädare typiskt sett anses ha handlat grovt oaktsamt om han eller hon – med hänsyn till uppdragets närmare art och omfattning – fortsatt en verksamhet trots att han eller hon har insett eller borde ha insett att det inte</P>
<P class="p706 ft38"><SPAN class="ft59">48 </SPAN>Se prop. 2010/11:165 s. 532 med där angivna hänvisningar.</P>
<P class="p486 ft15">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">skulle finnas pengar till skatte- eller avgiftsbetalning på förfallo- dagen. Det åligger nämligen företrädaren att fortlöpande följa upp och kontrollera den ekonomiska ställningen i företaget och utifrån detta vidta nödvändiga åtgärder.<SPAN class="ft29">49 </SPAN>En företrädare för ett företag som har beviljats anstånd och som inser att företaget inte kommer att kunna betala tillbaka anståndet på förfallodagen bör således vidta nödvändiga åtgärder för att undgå företrädaransvar.</P>
<P class="p97 ft7">Som exempel på åtgärder som en företrädare kan vidta för att undgå betalningsansvar kan nämnas att företrädaren senast på förfallodagen ger in en ansökan om företagsrekonstruktion eller konkurs. Han eller hon kan också ställa in företagets betalningar gentemot samtliga borgenärer senast denna dag.<SPAN class="ft29">50 </SPAN>En ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse medför att ute- blivna betalningar på kommande förfallodagar kan ses som ursäktliga om skulderna har uppkommit före ansökan om företagsrekonstruk- tion eller före betalningsinställelsen.</P>
<P class="p366 ft20"><SPAN class="ft20">7.7</SPAN><SPAN class="ft69">Anstånd i utländska företag</SPAN></P>
<P class="p99 ft7">Nu aktuellt förslag syftar i första hand till att jämna ut asymmetrin mellan vinster och förluster i det svenska skattesystemet för att på så sätt stimulera riskfyllda investeringar i Sverige.</P>
<P class="p75 ft7">För att förslaget inte ska komma i konflikt med <NOBR>EU-rätten</NOBR> har kommittén ovan föreslagit att reglerna inte bara ska gälla svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar utan även motsvarande utländska företag som hör hemma inom EES eller i en stat som Sverige har ingått ett skatteavtal med som innehåller en artikel om informationsutbyte.</P>
<P class="p110 ft7">Att även utländska företag inkluderas innebär bland annat att förslaget inte får avsedd verkan i alla delar. Som förslaget är utformat har till exempel ett tyskt företag som gör en nyemission rätt till anstånd med betalning av svenska arbetsgivaravgifter om förutsättningarna för anstånd i övrigt är uppfyllda. Om invester- ingen i Tyskland misslyckas kommer den svenska staten att stå för en del av förlusten utan att investeringarna i svenska företag har ökat.</P>
<P class="p707 ft36"><SPAN class="ft34">49</SPAN><SPAN class="ft35">Se till exempel NJA 1969 s. 326, NJA 1971 B 27 och NJA 1974 s. 423.</SPAN></P>
<P class="p383 ft38"><SPAN class="ft34">50</SPAN><SPAN class="ft37">En betalningsinställelse kan i sin tur följas av en ansökan om företagsrekonstruktion eller konkurs.</SPAN></P>
<P class="p496 ft15">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft7">För att denna effekt ska uppkomma krävs dock att det tyska företaget betalar svenska arbetsgivaravgifter. Saknas sådana avgifter finns det inte något underlag att bevilja anstånd med.</P>
<P class="p115 ft7">För att utländska företag ska vara skyldiga att betala svenska arbetsgivaravgifter krävs som huvudregel att det utländska före- taget har anställd personal som utför arbete för företagets räkning i Sverige. Detta gäller oavsett om avgiftsskyldigheten följer av EU:s socialförsäkringssystem,<SPAN class="ft29">51 </SPAN>en socialförsäkringskonvention eller direkt av socialavgiftslagen. Undantag från denna huvudregel finns, bland annat för personal som sänds ut från det utländska företaget. Sådan personal kan under vissa förutsättningar och under viss tid omfattas av socialförsäkringssystemet i det land där det utländska företaget har sitt säte. I dessa fall ska det utländska företaget inte betala några arbetsgivaravgifter i Sverige trots att arbetet utförs här.</P>
<P class="p64 ft7">Många utländska företag som betalar arbetsgivaravgifter i Sverige har ett fast driftställe här.<SPAN class="ft29">52 </SPAN>Det innebär bland annat att det utländska företaget har verksamhet i Sverige och att det också betalar bolagsskatt här för denna verksamhet. En investering i ett utländskt företag med verksamhet i Sverige kan innebära att de investerade pengarna satsas direkt i den svenska verksamheten. Är så fallet har syftet med anståndet uppnåtts. Satsas de investerade pengarna i det utländska företagets utländska verksamhet uppnås inte syftet, åtminstone inte direkt. Indirekt kan dock en lyckad investering i utlandet komma även den svenska verksamheten till del. Ett framgångsrikt utländskt företag med fast driftställe i Sverige kan behöva expandera och i så fall finns det förutsättningar för att denna expansion även kommer den svenska verksamheten till del. Utländska företag med fast driftställe i Sverige behöver med andra ord inte vara ett alltför stort problem.</P>
<P class="p402 ft7">Annorlunda är det med utländska företag som inte har något fast driftställe i Sverige. Även sådana företag kan vara skyldiga att betala svenska arbetsgivaravgifter. Så är fallet dels om företaget har lokalanställd personal i Sverige som utför arbete för företagets räkning här, dels om företaget sänder hit personal för arbete under en längre period. För dessa företag blir effekten av ett anstånd att den svenska staten bidrar till att göra investeringar i utlandet mindre riskfyllda utan att investeringarna i Sverige ökar.</P>
<P class="p445 ft76"><SPAN class="ft34">51</SPAN><SPAN class="ft74">Se bland annat EU:s förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.</SPAN></P>
<P class="p549 ft38"><SPAN class="ft34">52</SPAN><SPAN class="ft37">Se 2 kap. 29 § IL för en definition av fast driftställe.</SPAN></P>
<P class="p486 ft15">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p36 ft21">Emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft7">Enligt kommittén bör sistnämnt problem inte överdrivas. För det första är dessa företag inte så många till antalet.<SPAN class="ft29">53 </SPAN>Några större effektivitetsförluster kan således inte påräknas, även om de utländska företagen skulle försöka utnyttja reglerna fullt ut. För det andra betalar sådana företag inte någon allmän löneavgift på de utbetalade lönerna.<SPAN class="ft29">54 </SPAN>Detta innebär att företagen bara ska betala arbetsgivar- avgifter med 22,19 procent av avgiftsunderlaget, vilket kan jämföras med svenska företag och utländska företag med fast driftställe här som i de flesta fall betalar arbetsgivaravgifter med 31,42 procent av underlaget. För det tredje har utländska företag utan fast driftställe i Sverige möjlighet att komma överens med den anställde om att denne ska betala in sina sociala avgifter själv, då i form av egen- avgifter.<SPAN class="ft29">55 </SPAN>Om ett sådant avtal finns kommer det utländska företaget inte att betala några arbetsgivaravgifter alls för den anställde. För det fjärde är anståndet räntebelagt. Ett utländskt företag med viss verksamhet i Sverige utan anställd personal här lär knappast anställa sådan personal bara för att dra nytta av ett räntebelagt anstånd. Kostnaderna skulle säkerligen överstiga vinsterna i ett sådant fall.</P>
<P class="p587 ft7">Risken för att systemet utnyttjas av utländska företag på ett icke avsett sätt måste med anledning av det ovan anförda anses som mycket liten. Även om så sker blir den offentligfinansiella effekten i det närmaste försumbar. I sammanhanget bör också påpekas att de förslagna reglerna inte kräver att svenska företag med fast drift- ställe utomlands får del av ett anståndsgrundande tillskott som görs här. Hela tillskottet kan ju användas för att stärka den utländska verksamheten.</P>
<P class="p708 ft76"><SPAN class="ft34">53</SPAN><SPAN class="ft81">Enligt uppgift från Skatteverket betalade under 2010 totalt 2 777 utländska företag arbets- givaravgifter i Sverige. Totalt 1 443 av dessa företag saknade fast driftställe här. De totala avgifterna uppgick till cirka 2 203 miljoner kronor, varav 535 miljoner kronor avsåg avgifter för utländska företag utan fast driftställe. Som en jämförelse kan nämnas att de totala arbetsgivaravgifterna i Sverige under samma år översteg 400 miljarder kronor.</SPAN></P>
<P class="p382 ft76"><SPAN class="ft34">54</SPAN><SPAN class="ft81">Allmän löneavgift anses som en skatt och kan därför inte påföras en begränsat skattskyldig person utan fast driftställe i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p552 ft38"><SPAN class="ft34">55</SPAN><SPAN class="ft37">Se till exempel artikel 21.2 i EU:s förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Se även 2 kap. 8 § socialavgiftslagen.</SPAN></P>
<P class="p663 ft15">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<P class="p3 ft6">8 <NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P>
<P class="p435 ft20"><SPAN class="ft20">8.1</SPAN><SPAN class="ft69">Inledning</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">I detta kapitel analyseras förslagen om riskkapitalavdrag och emis- sionskredit utifrån det <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> regelverket. I avsnitt 8.2 behandlas förslagens förenlighet med bestämmelserna om fri rörlighet i för- draget om Europeiska unionens funktionssätt. I avsnitt 8.3 behandlas hur förslagen förhåller sig till EU:s regler om statligt stöd.</P>
<P class="p709 ft58"><SPAN class="ft20">8.2</SPAN><SPAN class="ft112">Förslagens förenlighet med EU:s bestämmelser om fri rörlighet</SPAN></P>
<P class="p710 ft9"><SPAN class="ft9">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft72">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p96 ft8">Den 1 december 2009 trädde EU:s senaste fördrag – Lissabon- fördraget – i kraft. Lissabonfördraget består av två rättsliga texter: fördraget om Europeiska unionen <NOBR>(EU-fördraget)</NOBR> och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt <NOBR>(EUF-fördraget).</NOBR> I <NOBR>EUF-för-</NOBR> draget finns de mer konkreta bestämmelserna om upprättandet av EU:s inre marknad, bland annat i form av de regler som föreskriver att hinder för fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital inom EU ska avskaffas.</P>
<P class="p109 ft7">I <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> finns på den direkta skattens område inte några specifika bestämmelser om harmonisering av medlemsstaternas lag- stiftning. Den långtgående harmonisering som genomförts på den indirekta skattens område (såväl inom mervärdesskatten som punkt- skatterna) saknar därför än så länge motsvarighet på till exempel bolagsskatteområdet. <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> bestämmelser om fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital har ändå kommit att få en mycket stor betydelse på den direkta skattens område. Det gäller särskilt etableringsrätten, som är ett utflöde av den fria rörligheten</P>
<P class="p584 ft15">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft7">för personer. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> har i flera fall funnit att olika inslag i medlemsstaternas inkomstskattelagstiftning strider mot de grund- läggande fördragsbestämmelserna. Stor betydelse för de direkta skatt- erna har även <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> bestämmelser om statligt stöd med tillhörande förordningar, rekommendationer och meddelanden, se avsnitt 8.3.</P>
<P class="p422 ft7">Nationella regler på den direkta skattens område kan som nämnts komma direkt i konflikt med <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> bestämmelser om fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Så är fallet om de nationella reglerna i en medlemsstat hindrar personer från en annan medlemsstat att utnyttja sina friheter i den förstnämnda staten.</P>
<P class="p63 ft7">För att en nationell skatteregel ska anses som ett hinder krävs enligt praxis från <NOBR>EU-domstolen</NOBR> att den behandlar en gränsöver- skridande transaktion negativt i förhållande till hur en motsvarande inhemsk transaktion skulle ha behandlas, s.k. negativ särbehand- ling. Först om det kan konstateras att reglerna innebär att den gräns- överskridande transaktionen behandlas sämre än den inhemska, kan de nationella reglerna anses hindrande för de fria rörligheterna och således stå i strid med fördragets bestämmelser. Det strider inte mot fördraget att medlemsstaterna sinsemellan har olika regler om skattesatser eller avdragsmöjligheter så länge de inhemska reglerna inte missgynnar fysiska eller juridiska personer från andra medlems- stater.</P>
<P class="p498 ft7">För att det ska föreligga negativ särbehandling krävs att det verkligen går att jämföra en gränsöverskridande transaktion med en inhemsk transaktion. Det innebär att situationerna måste vara objektivt jämförbara. Går det inte att göra en sådan jämförelse rör det sig inte om negativ särbehandling. Vad som avses med att situa- tionerna är objektivt jämförbara har framför allt preciserats i fråga om beskattningen av fysiska personer. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> har uttalat att situationen för ett lands invånare och för personer som inte är bosatta där i regel inte är jämförbara vad gäller direkta skatter.<SPAN class="ft29">1 </SPAN>Anledningen till detta är att det finns flera objektiva skillnader mellan dessa personer, både när det gäller inkomstskälla och skatte- förmåga. Det är ofta mycket svårt att bedöma om två situationer är objektivt jämförbara, och praxis på området är inte helt entydig.<SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p413 ft7">Även om en bestämmelse anses utgöra ett hinder mot de fria rörligheterna kan den ändå vara tillåten om den kan rättfärdigas.</P>
<P class="p377 ft36"><SPAN class="ft73">1</SPAN><SPAN class="ft80">Se bland annat mål </SPAN><NOBR>C-279/93</NOBR> Schumacker och <NOBR>C-80/94</NOBR> Wielockx.</P>
<P class="p711 ft38"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft77">Se bland annat mål </SPAN><NOBR>C-279/93</NOBR> Schumacker, <NOBR>C-107/94</NOBR> Asscher, <NOBR>C-307/97</NOBR> <NOBR>Saint-Gobain,</NOBR> <NOBR>C-311/97</NOBR> Royal Bank of Scotland och <NOBR>C-182/06</NOBR> Lakebrink.</P>
<P class="p446 ft15">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">Vid prövningen av om en bestämmelse kan rättfärdigas är det viktigt att skilja mellan s.k. öppen diskriminering och andra former av hinder. Med öppen diskriminering avses sådan diskriminering som direkt tar sikte på exempelvis nationalitet. En svensk skatte- bestämmelse som anger att svenska företag ska beskattas lindrigare än utländska företag med filial i Sverige är öppet diskriminerande.</P>
<P class="p55 ft7">Nationella bestämmelser som är öppet diskriminerande kan endast rättfärdigas om de har tillkommit med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Detta följer direkt av artikel 45, 52 och 62 i <NOBR>EUF-fördraget.</NOBR> Hittills har det inte hänt att EU- domstolen godtagit öppet diskriminerande skatteregler på någon av dessa grunder.</P>
<P class="p409 ft7">Andra former av hinder än öppen diskriminering kännetecknas av att de mer indirekt drabbar utländska rättssubjekt. Det kan också röra sig om hinder för inhemska personer, som till exempel svenska fysiska personer, att investera i utländska företag eller att på annat sätt etablera sig utomlands. För nationella bestämmelser som inte är öppet diskriminerande finns större möjligheter till rättfärdigande. Detta följer av praxis från <NOBR>EU-domstolen.</NOBR> Som grund för rättfärdigande har medlemsstaterna åberopat diverse olika grunder. Exempel på argument som har framförts är att skattereglerna är nödvändiga för skattesystemets inre sammanhang, att de är nödvändiga för en effektiv skattekontroll, att de införts av administrativa skäl, att det finns andra skattefördelar i systemet som uppväger en negativ behandling, att reglerna tillkommit för att skydda statens skatteintäkter eller att de införts för att bevara fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna.<SPAN class="ft29">3 </SPAN>I vissa fall har <NOBR>EU-domstolen</NOBR> godtagit sådana resonemang, i andra fall inte. Under senare år kan det noteras att domstolens traditionellt mycket restriktiva förhållningssätt till medlemsstaternas försök att rättfärdiga sina skatteregler har förändrats något. Möjligheterna att rättfärdiga hindrande regler verkar numera vara något större.<SPAN class="ft29">4 </SPAN>Det räcker dock inte att den nationella regeln motiveras av ett till- räckligt skyddsvärt intresse, utan den måste också uppfylla kravet på proportionalitet. Detta innebär att regeln ska vara utformad så</P>
<P class="p712 ft76"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft81">Se bland annat mål </SPAN><NOBR>C-204/90</NOBR> Bachmann och <NOBR>C-150/04</NOBR> Kommissionen mot Danmark (skattesystemets inre sammanhang), <NOBR>C-250/95</NOBR> Futura (effektiv skattekontroll), <NOBR>C-18/95</NOBR> Terhoeve (administrativa skäl), <NOBR>C-35/98</NOBR> Verkooijen (skattefördelar uppväger), <NOBR>C-264/96</NOBR> ICI (skydda statens skatteintäkter) samt <NOBR>C-446/03</NOBR> Marks & Spencer (fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna).</P>
<P class="p458 ft38"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft37">Se bland annat mål </SPAN><NOBR>C-231/05</NOBR> Oy AA och <NOBR>C-311/08</NOBR> SGI.</P>
<P class="p713 ft15">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p459 ft7">att den inte utgör ett mer ingripande hinder för den fria rörligheten än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet.</P>
<P class="p460 ft9"><SPAN class="ft9">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft72">Riskkapitalavdrag</SPAN></P>
<P class="p568 ft7"><SPAN class="ft32">Bedömning: </SPAN>Krav på fast driftställe och visst minsta underlag för arbetsgivaravgifter strider sannolikt mot <NOBR>EU-rättens</NOBR> bestämmelser om fri etablering.</P>
<P class="p541 ft7">För att säkerställa att den fria rörligheten för kapital inte åsidosätts bör förslaget utformas så att investeringar i företag i vissa länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet också omfattas.</P>
<P class="p545 ft7">Kommittén har övervägt utformningar av förslaget om riskkapital- avdrag där förenligheten med de fria rörligheterna inom <NOBR>EU-rätten</NOBR> varit tveksam. Det har rört sig dels om ett krav på att företaget som emitterar andelarna ska ha ett fast driftställe i Sverige, dels om ett krav på att företaget måste ha ett visst minsta underlag för arbets- givaravgifter. En analys har också gjorts av om den fria rörligheten för kapital kräver att avdraget är tillgängligt även vid investeringar i företag utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).</P>
<P class="p78 ft7">Det finns även inslag av <NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys när det gäller kravet på att den fysiska personen som ska göra riskkapitalavdraget också är skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna och även när det gäller den metod med anstånd som föreslås vid utflyttning. De <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> frågorna i dessa delar behandlas tillsammans med själva förslaget, se avsnitt 6.6.</P>
<P class="p80 ft10">Krav på fast driftställe</P>
<P class="p62 ft7">Med fast driftställe avses enligt 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, en stadigvarande plats för affärsverk- samhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Uttrycket tar i första hand sikte på den fysiska närvaron. Några exempel som nämns i lagtexten är plats för företagsledning, kontor, fabrik och verkstad.</P>
<P class="p93 ft7">En fråga är om ett krav på fast driftställe i Sverige är förenligt med den fria etableringsrätten eller den fria rörligheten för kapital. Det står i vart fall klart att kravet inte innebär en öppen diskrimi-</P>
<P class="p61 ft15">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">nering av utländska subjekt. Kravet på fast driftställe gäller för alla företag – såväl svenska som utländska – och det tar således inte öppet sikte på nationalitet.</P>
<P class="p109 ft7">Det är dock sannolikt att kravet på fast driftställe i Sverige ändå utgör ett hinder för utövandet av den fria etableringsrätten. En svensk fysisk person som ska investera en summa pengar i ett företag får i och med kravet på fast driftställe ett incitament att göra investeringen i ett företag som har ett fast driftställe i Sverige. Ett krav på ett fast driftställe kan sägas vara ett krav på att det finns en plats i landet varifrån verksamheten bedrivs. Det blir därmed också ett krav på verksamhet i Sverige. Kravet uppfylls normalt av svenska företag, och det får därmed sannolikt en större exkluderande effekt när det gäller utländska företag. Kravet är därmed också ett hinder i och med att det gynnar investeringar i verksamheter i Sverige framför investeringar i företag som inte har någon sådan anknytning till Sverige.</P>
<P class="p494 ft7">Fråga är då om hindret i form av ett krav på fast driftställe kan rättfärdigas. Anledningen till att kravet på fast driftställe har övervägts är att det bedöms som eftersträvansvärt att de skatte- gynnade investeringarna görs i företag som bidrar till näringslivet här i Sverige.</P>
<P class="p714 ft7">Det är svårt att se att kravet på fast driftställe skulle kunna rymmas inom någon av de etablerade grunderna för rättfärdigande. Det går inte att hävda att kravet behövs för skattesystemets inre sammanhang. Det går knappast heller att hänvisa till att fast drift- ställe i Sverige är nödvändigt för en effektiv skattekontroll eller för fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna, särskilt eftersom det inte är företaget som får skattelättnaden. Det finns inget som talar för att det skulle vara lättare att kontrollera nyemissioner i ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige jämfört med ett utländskt företag som inte har ett sådant fast driftställe. Inte heller skatteflyktsskäl torde vara ett framkomligt argument. Det är som sagt inte företaget som får skattelättnaden och antalet felaktigt medgivna riskkapitalavdrag kommer inte att minska bara för att företaget har ett fast driftställe i Sverige.</P>
<P class="p597 ft7">Kommittén gör därför bedömningen att något krav på fast driftställe i Sverige inte bör införas eftersom det sannolikt strider mot <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> bestämmelser om fri etableringsrätt. Detta innebär att reglerna även kommer att omfatta vissa investeringar i företag som är etablerade utomlands.</P>
<P class="p565 ft15">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft7">Det bör dock noteras att den brittiska motsvarigheten till riskkapitalavdraget, de så kallade <NOBR>EIS-reglerna,</NOBR> innehåller ett motsvarande krav på fast driftställe. De brittiska reglerna har varit föremål för <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> granskning vid prövning av om de utgör statligt stöd, och det aktuella kriteriet justerades i samband med denna prövning. I det ursprungliga förslaget fanns, i stället för ett krav på fast driftställe, ett krav på att verksamheten skulle bedrivas i Storbritannien. På kommissionens inrådan ändrades det villkoret till ett krav på fast driftställe i Storbritannien. Eftersom förbudet mot statligt stöd följer direkt av EU:s fördragstext, kan det förefalla märkligt om kommissionen skulle ha godkänt de brittiska <NOBR>EIS-reglerna</NOBR> om kravet på fast driftställe var oförenligt med den fria etableringsrätten. Denna bedömning är särskilt relevant i detta fall, där kommissionen under förfarandet har anmärkt på det ursprungliga kravet på var verksamheten ska bedrivas.</P>
<P class="p477 ft7">Det är emellertid viktigt att komma ihåg att även om kommis- sionen i statsstödsärenden följer <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> bestämmelser, kan inte ett beslut i ett fall vara avgörande vid tolkning av för- dragets bestämmelser i ett annat fall. Fördragets bestämmelser tolkas slutligen av <NOBR>EU-domstolen</NOBR> och sett till <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis får bedömningen ändå anses vara att ett krav på fast driftställe i nuvarande fall är ett hinder som inte kan rättfärdigas.</P>
<P class="p61 ft10">Krav på underlag för arbetsgivaravgifter</P>
<P class="p81 ft7">Kommittén har övervägt att som ett villkor för riskkapitalavdrag uppställa krav på att det företag där investeringen sker har ett visst minsta underlag för arbetsgivaravgifter. I ljuset av resonemanget ovan avseende kravet på fast driftställe anser kommittén att det är lämpligt att, i stället för att införa ett krav på underlag för arbets- givaravgifter, införa ett krav på en viss lönesumma. På så vis uppfylls fortfarande syftet med villkoret, det vill säga att utesluta företag vars verksamhet består av ren kapitalförvaltning, men det utgör inte ett hinder för investeringar i företag som inte är verksamma i Sverige.</P>
<P class="p715 ft15">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft10">Investeringar i företag hemmahörande utanför EES</P>
<P class="p54 ft7">När det gäller skattefrågor är det främst <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> bestäm- melser om rätt till fri etablering och fria kapitalrörelser som berörs.</P>
<P class="p109 ft7">Etableringsfriheten – som är den frihet som normalt blir aktuell när det gäller företagsbeskattning – är ett utflöde av den fria rörlig- heten för personer. Rätten till fri etablering tillkommer fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i någon form. Den innebär en rätt till nyetablering eller flyttning av en befintlig verksamhet till en annan medlemsstat och en rätt att bilda dotter- bolag eller att upprätta filial i en annan medlemsstat. Begreppet etablering är således ett mycket omfattande begrepp som innebär en möjlighet för fysiska och juridiska personer inom EU att stadigvarande och kontinuerligt delta i det ekonomiska livet i en annan medlemsstat och att erhålla utbyte av detta i form av vinst.<SPAN class="ft29">5 </SPAN>Etableringsfriheten gäller inte till förmån för etableringar i länder utanför EES.</P>
<P class="p602 ft7">Den fria rörligheten för kapital kännetecknas i stället av att investeraren inte använder sig av sin fria rörlighet som person, utan endast investerar sitt kapital i en annan medlemsstat utan att själv aktivt delta i det ekonomiska livet där. Rätten till fria kapital- rörelser gäller, till skillnad från etableringsfriheten, även för trans- aktioner mellan en medlemsstat och ett land utanför EES, s.k. tredje- landstransaktioner.</P>
<P class="p110 ft7">Kommittén föreslår att riskkapitalavdrag ska kunna erhållas även vid investeringar i företag som hör hemma i stater utanför EES, under förutsättning att Sverige har ingått ett skatteavtal med den berörda staten som innehåller en artikel om informations- utbyte. Anledningen till detta är att den fria rörligheten för kapital även gäller för transaktioner mot tredje land.</P>
<P class="p97 ft7">Frågan om den fria rörligheten för kapital, vid sidan av etablerings- friheten, blir tillämpbar i detta fall är dock något osäker. EU- domstolen har behandlat friheternas inbördes ställning, särskilt i förhållande till tredje land.<SPAN class="ft29">6 </SPAN>Domstolen uttalar att i de fall en nationell bestämmelse kan knytas till två friheter, ska det prövas i vilken utsträckning bestämmelsen påverkar utövandet av dessa friheter och dessutom om någon av friheterna dominerar över den andra.</P>
<P class="p716 ft76"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft81">För definitioner och diskussion om gränsdragningen se generaladvokatens förslag till avgörande i mål </SPAN><NOBR>C-97/09</NOBR> Schmelz, p. <NOBR>63-65.</NOBR></P>
<P class="p717 ft38"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft37">Se mål </SPAN><NOBR>C-452/04</NOBR> FidiumFinanz.</P>
<P class="p713 ft15">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">Om en av friheterna är helt underordnad den andra prövas den nationella bestämmelsen endast mot den överordnade friheten.</P>
<P class="p63 ft7">När det gäller skatteregler som bara är tillämpliga i de fall när ett aktieinnehav ger innehavaren ett kontrollerande inflytande över företaget, har <NOBR>EU-domstolen</NOBR> sagt att sådana regler ska prövas bara mot etableringsfriheten och inte mot den fria rörligheten för kapital.<SPAN class="ft29">7 </SPAN>Domstolen motiverar detta med att reglerna huvud- sakligen har inverkan på etableringsfriheten, medan deras inverkan på den fria rörligheten för kapital endast är en oundviklig följd av att de hindrar etableringsfriheten. Det innebär i sin tur att sådana skatteregler inte kan åberopas i förhållande till tredje land, eftersom tredjelandstransaktioner inte omfattas av etableringsfriheten.</P>
<P class="p78 ft7">När det gäller skatteregler som är tillämpliga oavsett storleken på aktieinnehavet, har <NOBR>EU-domstolen</NOBR> uttalat att reglerna kan prövas mot såväl etableringsfriheten som mot den fria rörligheten för kapital.<SPAN class="ft29">8 </SPAN>När skattebestämmelser är tillämpliga både i situationer som utgör etablering och situationer som inte utgör etablering kan bestämmelserna således prövas mot den fria rörligheten för kapital, även om det i det enskilda fallet faktiskt finns ett kontrollerande inflytande.</P>
<P class="p78 ft7">Riskkapitalavdrag får göras oavsett storleken på andelsinne- havet. Ett litet andelsinnehav kan därför komma att prövas mot <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> bestämmelser om fri rörlighet för kapital. Det får med andra ord anses sannolikt att riskkapitalavdraget kommer att kunna prövas mot <NOBR>EU-rätten</NOBR> även avseende investeringar i företag i tredje land. För att säkerställa att förslaget inte innebär en restriktion för den fria rörligheten för kapital bör därför avdrag också kunna göras vid investeringar i företag i länder som inte är anslutna till EES. För att Skatteverket ska ha en rimlig möjlighet att kontrollera bolagen utanför EES bör det enligt kommitténs mening i dessa fall krävas att den stat där företaget hör hemma har ingått ett skatteavtal med Sverige som innehåller en artikel om informa- tionsutbyte. Mot bakgrund av att EU:s handräckningsdirektiv<SPAN class="ft29">9 </SPAN>inte gäller mellan en medlemsstat och ett tredje land, kan ett sådant</P>
<P class="p718 ft36"><SPAN class="ft73">7</SPAN><SPAN class="ft80">Se mål </SPAN><NOBR>C-102/05</NOBR> Skatteverket mot A och B.</P>
<P class="p379 ft76"><SPAN class="ft73">8</SPAN><SPAN class="ft74">Se mål </SPAN><NOBR>C-446/04</NOBR> Test Claimants in the FII Group Litigation och <NOBR>C-157/05</NOBR> Winfried L. Holböck.</P>
<P class="p719 ft86"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft85">Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlems- staternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område (upphör att gälla den 1 januari 2013 och ersätts då av Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG).</SPAN></P>
<P class="p306 ft15">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p512 ft7">krav inte anses vara för långtgående vid en prövning av om reglerna strider mot den fria rörligheten för kapital.<SPAN class="ft29">10</SPAN></P>
<P class="p410 ft9"><SPAN class="ft9">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft72">Emissionskredit</SPAN></P>
<P class="p492 ft7"><SPAN class="ft32">Bedömning: </SPAN>För att säkerställa att förslaget om emissionskredit inte hindrar den fria rörligheten för kapital, bör förslaget utformas så att det även omfattar investeringar i företag som hör hemma i länder utanför EES som har ingått ett skatteavtal med Sverige som innehåller en artikel om informationsutbyte.</P>
<P class="p558 ft7">Den enda del i förslaget om emissionskredit som har identifierats som relevant att diskutera utifrån <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> bestämmelser om de fria rörligheterna är huruvida anstånd också måste beviljas företag hemmahörande utanför EES. Ur investerarens synvinkel kan det vara en inskränkning i den fria rörligheten för kapital om investeringar som denne gör i företag utanför EES inte kan ligga till grund för en emissionskredit i det företaget. Även om det är företaget i vilken investeringen görs som är den direkta mottagaren av krediten, så kan krediten indirekt få positiva effekter också för investeraren.</P>
<P class="p602 ft7">Med stöd av samma analys som för riskkapitalavdraget, se avsnitt 8.2.2, är resultatet att en investerares andelsinnehav kan komma att prövas mot <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> bestämmelser om fri rörlig- het för kapital också vad gäller emissionskrediten. Slutsatsen blir därmed densamma. Emissionskredit bör kunna ges även vid invester- ingar i företag som hör hemma i vissa länder utanför EES.</P>
<P class="p720 ft58"><SPAN class="ft20">8.3</SPAN><SPAN class="ft112">Förslagens förenlighet med EU:s regler om statligt stöd</SPAN></P>
<P class="p710 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft72">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p54 ft7">De svenska reglerna på den direkta skattens område påverkas inte bara av direktiv och av <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> bestämmelser om fri rörlig- het för varor, tjänster, personer och kapital, utan även av fördragets bestämmelser om statligt stöd, se artikel <NOBR>107–109.</NOBR></P>
<P class="p532 ft38"><SPAN class="ft59">10 </SPAN>Se mål <NOBR>C-101/05</NOBR> Skatteverket mot A, och jfr mål <NOBR>C-451/05</NOBR> Européenne et Luxembourgeoise d’investissements SA (ELISA).</P>
<P class="p721 ft15">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft7">Av artikel 107.1 framgår att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion inte är tillåtet om stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. I artikel <NOBR>107.2–3</NOBR> anges också en mängd undantag från detta förbud, bland annat för stöd som lämnas för att underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner.</P>
<P class="p93 ft7">Enligt artikel 108 ska <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> fortlöpande granska alla stödåtgärder som medlemsstaterna vidtar. Medlemsstaterna är också skyldiga att underrätta kommissionen om sina planer på att ändra gamla stödåtgärder eller vidta nya. Kommissionen har rätt att förbjuda staten att lämna visst stöd och – om medlemsstaten då inte rättar sig – i sista hand stämma staten inför <NOBR>EU-domstolen.</NOBR> Ett stöd som omfattas av artikel 107.1 är otillåtet om det införs utan att kommissionen har underrättats och godkänt stödet. Otillåtna stöd kan återkrävas av den som fått det.</P>
<P class="p64 ft7"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har utfärdat ett antal förordningar på området, och den har också antagit riktlinjer, rekommendationer, tillkänna- givanden och meddelanden för att underlätta tolkningen och tillämp- ningen av statsstödsreglerna. Ett exempel på riktlinjer är kommission- ens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (2006/C 194/02).<SPAN class="ft29">11 </SPAN>Dessa riktlinjer är i princip en konsolidering av gällande rätt på området, i vart fall enligt kommissionens uppfattning. De kan därför användas som en checklista när medlemsstaterna vill lämna statligt stöd för risk- kapital. Om stödet överensstämmer med vad som sägs i riktlinjerna är det i princip klart att stödet inte strider mot EU:s regler om förbud mot statligt stöd. De är i första hand utformade med direkta och pågående statliga stödåtgärder i åtanke, som till exempel olika former av bidragssystem. För att tillämpa dem på stöd i form av skattelättnader krävs att bestämmelserna tolkas i ljuset av stödets faktiska utformning. En anpassning till riktlinjerna är ett relativt lätt sätt att minska riskerna av en statsstödsprövning. Därför återges dessa riktlinjer i det följande tämligen detaljerat.</P>
<P class="p484 ft8">Riktlinjerna för riskkapital gäller bara för stöd som är riktade till små och medelstora företag.<SPAN class="ft113">12 </SPAN>De får dock inte tillämpas på företag</P>
<P class="p722 ft36"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft35">Reviderad 2010/C329/05. Riktlinjerna upphör att gälla den 31 december 2013.</SPAN></P>
<P class="p379 ft36"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft80">Små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR> på statligt stöd till små och medelstora företag och varje annan förordning som ersätter den förordningen, senast ändrad genom förordning (EG) nr 1040/2006.</P>
<P class="p723 ft15">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">som är i svårigheter och inte heller på företag inom varvsindustrin eller kol- och stålindustrin. Riktlinjerna gäller inte för investeringar i exportverksamhet och inte för stöd som förutsätter att inhemska varor används i stället för importerade varor.</P>
<P class="p55 ft7">I riktlinjerna anges att stödåtgärder för riskkapital kan utformas på olika sätt. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> anser i regel att stöd som lämnas till investerarna åtminstone delvis överförs till de företag som är föremål för investeringen. Därmed anses det statliga stödet i sådana fall också komma målföretagen till del.</P>
<P class="p55 ft7">En riskkapitalåtgärd är förenlig med statsstödsreglerna om åtgär- den leder till en ökad tillgång till riskkapital utan att påverka handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Detta är den grundläggande principen för kommissionens bedömning. Kommissionen ställer upp vissa villkor som ska vara uppfyllda om stödet ska kunna betraktas som förenligt med riktlinjerna. Om villkoren är uppfyllda anser kommissionen att åtgärden har en stimulanseffekt, är nödvändig och proportionerlig och att resultatet av avvägningen är positivt.</P>
<P class="p110 ft7">Om stödet inte uppfyller villkoren anger kommissionen i rikt- linjerna hur en mer fördjupad granskning ska gå till.</P>
<P class="p75 ft7">Den följande beskrivningen av riktlinjerna inriktas på de grund- läggande villkoren för stöd till riskkapital. Genom att säkerställa att dessa uppfylls kan en mera ingående bedömning undvikas, och handläggningstiden blir därmed kortare.</P>
<P class="p75 ft7">Det är medlemsstaterna som väljer vilken stödform som ska användas. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> granskar om den valda formen upp- muntrar privata investerare att tillhandahålla riskkapital till mål- företagen och om det är sannolikt att åtgärden leder till att investeringsbeslut fattas på affärsmässiga grunder (i vinstsyfte). Som ett exempel på stödformer som kan leda till detta resultat anges skatteincitament till investerare för att göra riskkapital- investeringar.</P>
<P class="p724 ft7">Följande villkor ställs upp i rekommendationen.</P>
<P class="p472 ft8"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft83">Riskkapitalåtgärden får inte omfatta investeringar som överstiger 2,5 miljoner euro per företag under en tolvmånadersperiod.</SPAN></P>
<P class="p609 ft8"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft83">Åtgärden får bara finansiera små företag eller medelstora företag i stödområden fram till expansionsfasen. Medelstora företag utanför stödområden får bara finansieras fram till startfasen.</SPAN></P>
<P class="p725 ft15">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p726 ft8"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft88">Minst 70 procent av riskkapitalåtgärdens sammanlagda budget ska utgöras av ett investeringsinstrument som omfattar eget kapital och därmed likställt kapital.</SPAN></P>
<P class="p453 ft8"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft88">Minst 50 procent av investeringarna inom ramen för åtgärden ska finansieras av privata investerare.</SPAN></P>
<P class="p452 ft8"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft88">Riskkapitalåtgärden ska garantera att investeringsbesluten i målföretagen görs i vinstsyfte.</SPAN></P>
<P class="p522 ft8"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft88">Riskkapitalåtgärden (eller den fond som erbjuder åtgärden) måste förvaltas affärsmässigt.</SPAN></P>
<P class="p452 ft8"><SPAN class="ft87">•</SPAN><SPAN class="ft88">Kommissionen kan under vissa förutsättningar godkänna att åtgärden riktas till en viss bransch.</SPAN></P>
<P class="p289 ft7">I andra punkten ovan förekommer vissa begrepp som bör förklaras. Med stödområden avses sådana regioner som omfattas av undan- tagen i artikel 87.3 a eller c i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (nu artikel 107.3 a eller c i <NOBR>EUF-fördraget).</NOBR> Det är fråga om regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning (87.3 a) samt vissa regioner där handeln inte påverkas negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset (87.3 c). Med expansionsfas avses en period för tillväxt eller expansion i ett företag som kan göra ett nollresultat eller gå med vinst. Finansier- ing i expansionsfasen används för att öka produktionskapaciteten, för marknads- eller produktutveckling eller som ytterligare rörelse- kapital. Slutligen avses med startfasen en period då det sker produktutveckling och inledande marknadsföring hos ett företag som ännu inte har sålt sin produkt eller tjänst på affärsmässiga grunder och som ännu inte gör någon vinst.</P>
<P class="p368 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft72">Riskkapitalavdrag</SPAN></P>
<P class="p509 ft7"><SPAN class="ft32">Bedömning: </SPAN>En riskkapitalåtgärd i form av det ovan beskrivna riskkapitalavdraget utgör ett statligt stöd som måste anmälas till <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> för godkännande innan det genomförs. Risk- kapitalavdraget uppfyller de villkor som kommissionen ställt upp i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (2006/C 194/02). Det bör därmed ha goda utsikter att bli godkänt vid en notifiering av stödet till kommissionen.</P>
<P class="p685 ft15">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">Som redogjorts för ovan anger riktlinjerna att <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> kommer att anse att en riskkapitalåtgärd har stimulanseffekt, är nödvändig och proportionerlig och att resultatet av avvägningen är positivt om de villkor som beskrivits är uppfyllda. Riktlinjerna anger även att kommissionen kommer att försöka göra en snabb bedömning av statsstödsfrågan om den har fått in en fullständig anmälan som uppfyller villkoren. Det är därför angeläget att utforma ett stöd för riskkapital i enlighet med de villkor som kommissionen har fastställt. I detta avsnitt behandlar kommittén samtliga relevanta villkor. Utformningen av förslaget om riskkapitalavdrag sätts i relation till dessa villkor.</P>
<P class="p421 ft7">För det första får riskkapitalåtgärden enligt riktlinjerna inte omfatta investeringar som överstiger 2,5 miljoner euro per företag under en tolvmånadersperiod. Riskkapitalavdraget är begränsat till investeringar upp till högst 20 miljoner kronor per företag och år. Gränsen på 20 miljoner kronor är beräknad utifrån en växelkurs om 8 kronor per euro. Så lågt har euron aldrig stått i förhållande till kronan. Detta villkor är således uppfyllt. Regeringen måste dock bevaka kursutvecklingen och justera gränsen för avdragsgrundande tillskott om det visar sig att det finns risk för att den överskrids på grund av förändringar i växelkursen.</P>
<P class="p426 ft7">Det andra villkoret anger att åtgärden bara får finansiera små företag eller medelstora företag i stödområden fram till expansions- fasen samt medelstora företag utanför stödområden fram till start- fasen. Riskkapitalavdrag får bara göras vid investeringar i små företag enligt EU:s definition. Villkoret är därmed uppfyllt, eftersom åtgärden får finansiera små företag i samtliga skeden. Gruppen har dessutom begränsats ytterligare genom ett krav på en viss lönesumma i företaget.</P>
<P class="p110 ft7">Det tredje villkoret innebär att minst 70 procent av riskkapital- åtgärdens sammanlagda budget ska utgöras av ett investerings- instrument som omfattar eget kapital och därmed likställt kapital. Med sådana investeringsinstrument avses enligt riktlinjerna instru- ment som ger innehavaren en avkastning som huvudsakligen grundar sig på vinster eller förluster i det underliggande företaget och som inte har någon säkerhet vid betalningsförsummelse. Detta kriterium är uppfyllt eftersom riskkapitalavdraget bara utgår vid förvärv av aktier och andelar i ekonomiska föreningar.</P>
<P class="p86 ft8">Enligt det fjärde villkoret ska minst 50 procent av de invester- ingar som omfattas av åtgärden finansieras av privata investerare. Riskkapitalavdraget är ett avdrag i inkomstslaget kapital med två</P>
<P class="p727 ft15">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft7">tredjedelar av anskaffningskostnaden för andelarna. Avdraget minskar skatten med 30 procent. En investering innebär därmed en skattelättnad om 20 procent (= 2/3 x 0,30). Staten står alltså för 20 procent av kostnaden för investeringen och den fysiska personen för 80 procent. Villkoret är därmed uppfyllt.</P>
<P class="p92 ft7">Det femte och det sjätte villkoret är båda inriktade på att åtgärden inte ska snedvrida de affärsmässiga förutsättningarna. Det innebär att det finns krav på att riskkapitalåtgärden ska garantera att investeringsbesluten i målföretagen görs i vinstsyfte samt att åtgärden i sig måste förvaltas affärsmässigt. Riskkapitalavdraget är utformat som ett avdrag på individnivå för investeraren. Skattelättnaden är inte på något sätt beroende av vad målföretaget gör med pengarna. Förslaget påverkar därför inte inriktningen av de investeringsbeslut som fattas av målföretaget. Det femte villkoret är således uppfyllt. Villkoret om att riskkapitalåtgärden måste förvaltas affärsmässigt blir i princip bara tillämpligt när det handlar om att inrätta en statlig fond eller när utbetalning av stödet föregås av någon annan form av subjektiv bedömning eller prövning. Så är emellertid inte fallet när det är fråga om ett stöd via skattesystemet. Någon förvaltning i den bemärkelsen som avses i riktlinjerna sker inte av en skattelättnad. Är förutsättningarna för riskkapitalavdrag uppfyllda får ett sådant avdrag göras, och det sker utan inslag av några affärsmässiga överväganden. Det sjätte villkoret får därmed anses som uppfyllt.</P>
<P class="p603 ft7">Med beaktande av denna genomgång är det kommitténs bedöm- ning att riskkapitalavdraget uppfyller villkoren i <NOBR>EU-kommission-</NOBR> ens riktlinjer. Enligt vad kommissionen anger i riktlinjerna skulle riskkapitalavdraget därmed vara förenligt med artikel 107.3 c i <NOBR>EUF-fördraget.</NOBR> Det anses då vara ett stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, som inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, och som därför kan anses som förenligt med den inre marknaden.</P>
<P class="p78 ft7">Kommittén ser inte någon möjlighet att underlåta att notifiera riskkapitalavdraget i vanlig ordning, eftersom det rör sig om ett statligt stöd. Förslaget bör dock sannolikt kunna godkännas av <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> efter en förhållandevis snabb handläggning.</P>
<P class="p119 ft15">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p728 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft72">Emissionskredit</SPAN></P>
<P class="p557 ft7"><SPAN class="ft32">Bedömning: </SPAN>En riskkapitalåtgärd i form av det ovan beskrivna förslaget om emissionskredit utgör sannolikt inte statligt stöd enligt EU:s regelverk, eftersom de selektiva inslagen i förslaget är motiverade mot bakgrund av objektiva skillnader mellan skatte- betalarna.</P>
<P class="p411 ft7">Förslaget om emissionskredit är utformat som ett anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter där anståndsbeloppet knyts till vad som mottagits i betalning för andelarna vid nyemission eller bildandet av företaget. Anståndet är räntebelagt, men räntan är på en sådan nivå att den sannolikt understiger den ränta som företaget skulle få om det lånade motsvarande belopp på marknaden. Detta innebär att åtgärden kan likställas med ett räntebilligt lån, vilket medför att den troligen betraktas som en form av statligt stöd.</P>
<P class="p97 ft7">Stödet är selektivt eftersom enskilda näringsidkare, handelsbolag, investmentföretag, privatbostadsföretag, kooperativa föreningar och ekonomiska föreningar som är centralorganisation för kooperativa föreningar utesluts från möjligheten att få anstånd. Tillämpning av kommissionens meddelande som avser åtgärder inom direkt beskattning för företag ger dock vid handen att om avvikelsen är motiverad av systemets art och funktion så är det inte fråga om statligt stöd.<SPAN class="ft29">13 </SPAN>Så är fallet om avvikelsen</P>
<P class="p729 ft8"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft114">är en direkt följd av grundprinciperna i eller riktlinjerna för det svenska skattesystemet,</SPAN></P>
<P class="p730 ft8"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft114">är motiverad mot bakgrund av objektiva skillnader mellan skattebetalarna, eller</SPAN></P>
<P class="p71 ft7"><SPAN class="ft82">•</SPAN><SPAN class="ft115">utgör ett naturligt inslag i skattesystemets logik.</SPAN></P>
<P class="p731 ft7">Det finns starka argument för att objektiva skillnader mellan skattebetalarna kan motivera att de berörda grupperna utesluts från möjligheten att få emissionskredit.</P>
<P class="p110 ft7">En önskvärd effekt med förslaget är att det förbättrar finansie- ringsvillkoren för växande företag. I och med att den förväntade avkastningen på tillskjutet eget kapital ökar stärks incitamenten till att öka finansiering via det egna kapitalet. Det innebär i sin tur att</P>
<P class="p515 ft38"><SPAN class="ft59">13 </SPAN>Kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag (98/C 384/03), EUT C 384, 10.12.98, s. <NOBR>3–9.</NOBR></P>
<P class="p721 ft15">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">det är naturligt att avgränsa en sådan åtgärd till subjekt som har regler för sammansättningen av det egna kapitalet och hur det kan användas. Sådana regler finns för aktiebolag och ekonomiska fören- ingar. För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag kan det egna kapitalet vara i princip flytande. De kan sätta in och ta ut kvarvarande behållning utan restriktioner (i handelsbolag med obero- ende delägare finns det dock en form av kontroll via bolagsavtalet).</P>
<P class="p90 ft7">Ett syfte med förslaget är att utjämna asymmetrin i behand- lingen av vinster och förluster i bolagssektorn. Asymmetrin består av att vinster alltid beskattas medan förluster bara kan utnyttjas mot eventuella framtida vinster. Ackumulerade underskott i aktie- bolag går förlorade vid en konkurs eller likvidation. Bestämmel- serna i 40 kap. IL mot handel med underskottsföretag gör att förlusterna ofta bara delvis påverkar försäljningspriset vid en försälj- ning av företaget. Enskilda näringsidkare och delägare i handels- och kommanditbolag har möjlighet att under de första fem åren göra allmänt avdrag för underskott som uppkommit i verksam- heten. Avdraget får uppgå till högst 100 000 kronor per år. De fysiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet har således möjlighet att i ett inledande skede direkt utnyttja under- skott mot inkomster i andra inkomstslag. För enskilda närings- idkare finns det även bestämmelser om att ett slutligt underskott i inkomstslaget näringsverksamhet får dras av i inkomstslaget kapital. Med hänsyn till att det redan i dag finns möjligheter för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag att definitivt utnyttja förluster som uppkommer i verksamheten, finns det inte skäl att ytterligare utjämna skillnaderna mellan vinster och förluster för denna grupp.</P>
<P class="p732 ft7">När det gäller investmentföretag och privatbostadsföretag finns speciella beskattningsregler som skiljer sig från vad som gäller för aktiebolag i allmänhet. Investmentföretag har till exempel avdrags- rätt för lämnad utdelning och privatbostadsföretag ska inte ta upp inkomster och dra av utgifter hänförliga till sina fastigheter. För kooperativa föreningar och ekonomiska föreningar som är central- organisation för kooperativa föreningar gäller också speciella beskatt- ningsregler i förhållande till andra ekonomiska föreningar. De har i de flesta fall rätt till avdrag för lämnad utdelning. Även beträffande samtliga dessa grupper bör avvikelsen därför kunna motiveras av objektiva skillnader mellan skattebetalarna.</P>
<P class="p79 ft7">Det är viktigt att påpeka att kopplingen till arbetsgivaravgifterna inte har gjorts i syfte att gynna personalintensiva företag. Ett syfte</P>
<P class="p276 ft15">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p36 ft21"><NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">med förslaget är att utjämna den bolagsskattemässiga asymmetrin mellan vinster och förluster. Asymmetrin bör inte jämnas ut genom att staten löpande och kontant betalar ut kompensation i takt med att ett företag går med förlust, eftersom det skulle medföra stora risker för skatteplanering och skattebortfall. Av det skälet kopplas stödet i stället till företagets skatteinbetalningar. Enligt kommittén är det mindre lämpligt att bevilja anstånd med somliga av de skatter som företag betalar, se avsnitt 7.3.2. Kommittén anser att en kopp- ling till just arbetsgivaravgifterna är att föredra, eftersom sådana avgifter måste betalas löpande varje månad oavsett om företaget går med vinst eller förlust. Arbetsgivaravgifterna kan också upplevas som betungande för företag som befinner sig i ett startskede där det ännu inte har uppstått några vinster.</P>
<P class="p86 ft7">En möjlig justering av förslaget skulle kunna vara att medge anstånd med flera typer av skatter och avgifter. Om det finns en risk för att åtgärden bedöms som selektiv för att anstånd bara ges mot arbetsgivaravgifter kan detta vara en framkomlig väg för att lösa statsstödsfrågan. Det skulle emellertid komplicera förslaget betydligt, se avsnitt 7.3.2.</P>
<P class="p97 ft8">Även om förslaget om emissionskredit sannolikt inte utgör statligt stöd rekommenderar kommittén att den föreslagna åtgärden kont- rolleras av kommissionen.</P>
<P class="p733 ft15">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<P class="p3 ft6">9 Slopat representationsavdrag</P>
<P class="p435 ft20"><SPAN class="ft20">9.1</SPAN><SPAN class="ft69">Inledning</SPAN></P>
<P class="p54 ft7">I detta kapitel behandlas kommitténs förslag till finansiering av de två förslag till skatteincitament för riskkapital som har redogjorts för i kapitel 6 och 7. Av kommitténs direktiv framgår att finansier- ing ska ske genom förändringar av reglerna inom området för företagsbeskattningen.</P>
<P class="p75 ft7">Kommittén föreslår att förslagen i detta delbetänkande finans- ieras genom att reglerna om avdrag för utgifter för representation slopas i sin helhet. Motiven för detta är främst att avdraget redan i dag är relativt litet samt att företagens administrativa kostnader för att hantera representationsavdraget är stora.</P>
<P class="p68 ft7">Att avskaffa avdraget för representation beräknas stärka de offentliga finanserna med cirka 1,6 miljarder kronor per år.</P>
<P class="p75 ft7">I avsnitt 9.2 beskrivs de skatteregler som i dag gäller för repre- sentation samt de förändringar av regelverket som föreslogs av 2002 års företagsskatteutredning. I avsnitt 9.3 redogörs för kom- mitténs förslag om att slopa avdraget. I avsnitt 9.4 diskuteras möj- ligheten till alternativ finansiering genom att utvidga eller ändra reglerna om ränteavdragsbegränsningar, ett alternativ som kommit- tén har valt att inte föreslå i detta delbetänkande.</P>
<P class="p373 ft20"><SPAN class="ft20">9.2</SPAN><SPAN class="ft69">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p710 ft9"><SPAN class="ft9">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft72">Gällande rätt</SPAN></P>
<P class="p96 ft7">Huvudregeln i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, angående utgifter i inkomstslaget näringsverksamhet anger att alla utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av. De särskilda bestämmelser som finns om avdrag för utgifter för repre- sentation inskränker huvudregelns generella tillämpningsområde.</P>
<P class="p734 ft15">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Slopat representationsavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">Bestämmelserna om avdrag för representation i inkomstslaget närings- verksamhet finns i 16 kap. 2 § IL.</P>
<P class="p116 ft7">Utgifter för representation och liknande ändamål ska dras av bara om de har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. I Skatteverkets allmänna råd<SPAN class="ft29">1 </SPAN>anges att till affärs- förhandlingar bör räknas, förutom förhandlingar om köp eller försäljning, även andra förhandlingar i och för verksamheten, till exempel förhandlingar med konsulter och experter av olika slag samt förhandlingar angående kollektivavtal och liknande. Det pre- ciseras även att representationen bör ingå som ett led i affärs- förhandlingarna för att den ska anses ha ett sådant omedelbart sam- band med verksamheten som krävs för avdrag. Representationen bör därvid uttrycka en i sammanhanget sedvanlig gästfrihet och ligga i anslutning till förhandlingarna. Skatteverket ger även exem- pel på andra situationer där omedelbart samband kan anses före- ligga. Det rör sig om större jubileer, invigningar, demonstrationer och liknande där representationen används som ett led i företagets marknadsföring och <NOBR>PR-verksamhet.</NOBR></P>
<P class="p402 ft7">Utgifter för jubileum får bara dras av som utgift för representa- tion om jubileet är en mer betydande milstolpe i företagets verk- samhet.<SPAN class="ft29">2 </SPAN>I samband med jubileer får avdrag även göras för utgifter som avser anställda med make samt representanter för myndigheter och massmedia.<SPAN class="ft29">3</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Avdrag för personalvård – s.k. intern representation – innefattar bland annat personalfester och informationsmöten. Avdrag för utgifter för personalfest bör enligt Skatteverkets allmänna råd inte medges för fler än två tillfällen per år. Kostnader för personalvård som inte har ett omedelbart samband med verksamheten och därför inte karaktäriseras som representation utgör normalt lön för de personer som kostnaderna avser.</P>
<P class="p64 ft7">Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter för lunch, middag eller supé följer av 16 kap. 2 § IL att avdraget inte får överstiga 90 kronor per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte ska dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen (1994:200).</P>
<P class="p735 ft86"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft85">SKV A 2004:5, Skatteverkets allmänna råd om avdrag för utgifter för representation m.m. att tillämpas från och med beskattningsåret 2004 och från och med 2005 års taxering.</SPAN></P>
<P class="p378 ft36"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft80">RÅ 1989 not. 239.</SPAN></P>
<P class="p378 ft38"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft77">RÅ 1953 Fi 1487.</SPAN></P>
<P class="p380 ft15">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td113"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td114"><P class="p36 ft21">Slopat representationsavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">Skatteverket ger i det allmänna rådet exempel på skäliga belopp för andra utgifter än lunch, middag och supé. För andra skäliga måltidsutgifter bör avdrag få göras med högst 60 kronor per person. Skäligt avdrag för utgifter för till exempel teaterbiljett eller greenfee vid golfspel får enligt Skatteverket anses vara högst 180 kronor per person. Avdragsramen bör tillämpas isolerat vid varje representationstillfälle och varje måltid. Om affärsförhand- lingar sträcker sig över flera dagar anses varje dag vara ett särskilt representationstillfälle. Vid samarrangemang, då flera företag repre- senterar samtidigt mot samma personer, tillämpas avdragsramarna för varje företag för sig.<SPAN class="ft29">4</SPAN></P>
<P class="p68 ft7">Avdrag får inte göras för utgifter för sällskapsliv eller gästfrihet av personlig art<SPAN class="ft29">5 </SPAN>och inte heller för så kallad lyxbetonad represen- tation<SPAN class="ft29">6</SPAN>. I Skatteverkets allmänna råd ges som exempel på lyxbeto- nad representation särskilt arrangerade jaktutflykter eller fiskeresor och specialarrangerad underhållning samt hållande av lustjakter och lantställen för representationsändamål.</P>
<P class="p55 ft7">Avdrag för representationsgåva ges om det finns ett omedelbart samband med verksamheten. Som exempel anger Skatteverket att ett leverantörsföretag uppvaktar ett kundföretag med en blomster- uppsats eller en bokgåva med anledning av att kundföretaget öppnar en ny filial eller firar ett jubileum. Ett annat exempel är då ett företag i stället för att bjuda på restaurang i samband med en affärs- uppgörelse överlämnar en chokladkartong eller en fruktkorg. Avdrag för representationsgåva får göras med skäligt belopp, vilket enligt Skatteverket bör vara högst 180 kronor per person.<SPAN class="ft29">7</SPAN></P>
<P class="p421 ft8">Det bör påpekas att reglerna om representation gäller för alla tre inkomstslagen. I inkomstslagen tjänst och kapital, se 12 kap. 1 § och 42 kap. 2 § IL, finns hänvisningar till 16 kap. 2 § IL.</P>
<P class="p736 ft9"><SPAN class="ft9">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft72">2002 års företagsskatteutredning</SPAN></P>
<P class="p737 ft7">I slutbetänkandet från 2002 års företagsskatteutredning<SPAN class="ft29">8 </SPAN>föreslås att förslagen finansieras genom en sänkning av beloppsgränsen för representationsutgifter. En sådan sänkning bedömdes ha generell effekt och inte innebära särskilt negativa effekter för någon viss grupp av företagare. Utredningen behövde finansiering för en</P>
<P class="p710 ft36"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft35">Skatteverkets ställningstagande den 27 november 2007, dnr 131 </SPAN><NOBR>684677-07/111.</NOBR></P>
<P class="p293 ft36"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft35">RÅ 1981 Aa 119.</SPAN></P>
<P class="p293 ft76"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft81">RÅ 1970 ref. 21 och RÅ 1983 1:22.</SPAN></P>
<P class="p293 ft76"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft81">Se även RÅ 2010 ref. 33 där storleken på avdrag för s.k. reklamgåvor behandlas.</SPAN></P>
<P class="p293 ft38"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft37">SOU 2005:99, Vissa företagsskattefrågor, s. </SPAN><NOBR>338–339.</NOBR></P>
<P class="p713 ft15">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Slopat representationsavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">ökning av de offentligfinansiella kostnaderna med 330 miljoner kronor, vilket bedömdes kunna uppnås genom en sänkning av representationsavdraget för lunch, middag och supé från 90 till 65 kronor.</P>
<P class="p63 ft7">Betänkandet var föremål för remissbehandling och några av remissinstanserna framförde kritik mot finansieringsförslaget. De som uttryckte missnöje var Näringslivets Skattedelegation, Före- tagarna och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare.</P>
<P class="p63 ft8">Näringslivets Skattedelegation tyckte inte att det var rimligt att hela kostnaden för förslagen skulle bäras av restaurangbranschen.</P>
<P class="p116 ft7">Företagarna anförde att representation är ett led i den mark- nadsföring som företaget gör av sig själv. Ytterligare begränsningar av avdragsrätten utöver de som redan har införts kunde enligt Före- tagarna inte anses befogade.</P>
<P class="p422 ft7">Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) ansåg att en inskränkning av avdragsmöjligheterna ger svenska företag en konkur- rensnackdel gentemot utlandet. Det gäller inte minst för de små och medelstora företagen. En begränsning av representationen diskri- minerar en viss typ av utgifter jämfört med andra, till exempel utgifter för mässdeltagande, reklam eller andra säljfrämjande insatser som företagen traditionellt arbetar med. SHR redogjorde för avdragsrätten i länder runt omkring Sverige och konstaterade att vi har ett relativt lågt avdragsbelopp. Avdraget borde enligt SHR stå i rimlig proportion till de faktiska kostnaderna för representationen. Ett belopp så snålt tilltaget att det bara täcker normen för det statliga lunchtraktamentet riskerar att ge ett löjets skimmer över vad representationen är tänkt att vara. SHR ansåg att avdraget snarare borde öka till de nivåer som gällde före 1996 i stället för att sänkas.</P>
<P class="p738 ft20"><SPAN class="ft20">9.3</SPAN><SPAN class="ft69">Förslag om slopat avdrag för representation</SPAN></P>
<P class="p697 ft8"><SPAN class="ft64">Förslag: </SPAN>Rätten till avdrag för utgifter för representation och representationsgåvor slopas. Avdrag ska därmed inte heller göras för den ingående mervärdesskatt som ingår i utgiften.</P>
<P class="p739 ft8">I kommitténs direktiv anges att delbetänkandena ska finansieras inom området för företagsbeskattningen.</P>
<P class="p84 ft15">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td113"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td114"><P class="p36 ft21">Slopat representationsavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p740 ft7">Den svenska företagsbeskattningen bygger på principen om nettovinstbeskattning. Med andra ord är det skillnaden mellan inkomster och utgifter som ska tas upp till beskattning. Alla utgifter i näringsverksamheten borde i enlighet därmed också få dras av. Kommittén anser att detta är en princip som medför ett i grunden enkelt och robust system för beskattning av företag. Behandlingen av utgifter för representation utgör emellertid redan i dag ett avsteg från huvudprincipen, då utgifterna bara delvis får dras av. Detta avsteg innebär en krånglig och kostbar hantering för företagen. Kommittén anser därför att det ur en systemmässig synvinkel är bättre att slopa avdraget för representation än att behålla dagens begränsade avdragsmöjligheter.</P>
<P class="p68 ft7">Kommittén föreslår således att förslagen i detta delbetänkande finansieras genom att avdragsrätten för utgifter för representation avskaffas. Det innebär att samtliga utgifter som i dag hänförs till representation överhuvudtaget inte får dras av.</P>
<P class="p75 ft7">Representationsavdraget är ett generellt avdrag och ett slopande av detta kan inte sägas särskilt missgynna några speciella grupper av företag. Det förtjänar dock att påpekas att avdraget slopas för samtliga företagsformer, även för enskilda näringsidkare och handels- bolag. Förslagen om att stimulera tillgången på riskkapital gäller bara för aktiebolag och vissa ekonomiska föreningar, vilket innebär att de enskilda näringsidkare och handelsbolag som i dag har utgifter för representation kommer att få vara med och finansiera åtgärder som de inte får möjlighet att ta del av. Kommittén inser att detta kan upplevas som orättvist, men av förenklingsskäl bör representationsavdraget slopas för samtliga. Alla företag, även de utanför bolagssektorn, kommer dock att få minskade administra- tiva kostnader.</P>
<P class="p467 ft7">Kommittén anser att representationsavdragets betydelse för restau- rangnäringen inte bör överskattas. Slopandet av avdraget kan möjligen inledningsvis medföra en viss minskning av de totala utgifter som företagen lägger på representation i samband med att de anpassar sig till de nya förhållandena. Det har inte gått att finna några utvärder- ingar eller andra rapporter som redogör för hur restaurangnäringen påverkades när representationsavdraget sänktes år 1996 och 1997. Representation får förmodas ge företaget ett mervärde som går utöver det inkomstskattemässiga avdraget. Med hänsyn till den generellt låga nivån på det nuvarande avdraget bör den övervägande delen av representationen inte stå eller falla med avdragsrätten. Dessutom har mervärdesskattesatsen på restaurang- och catering-</P>
<P class="p734 ft15">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft16">Slopat representationsavdrag SOU 2012:3</P>
<P class="p77 ft7">tjänster sänkts från 25 procent till 12 procent från och med den 1 januari 2012.<SPAN class="ft29">9 </SPAN>Sänkningen av mervärdesskattesatsen bör ha avsevärt större – positiva – effekter för restaurangbranschen än ett slopande av representationsavdraget.</P>
<P class="p63 ft7">Ett starkt argument för att slopa avdraget för representation är att de administrativa kostnaderna för att hantera avdraget är höga. De administrativa kostnaderna för deklarationsposten ”Bokförda kostnader som inte ska dras av” uppskattas av Tillväxtverket till 340 miljoner kronor, se avsnitt 10.4.2. Här utgör representations- kostnader den klart största delen. Till detta kommer kostnaderna för hanteringen av mervärdesskatten i samband med represen- tation. Det saknas tyvärr närmare uppgifter om hur stora de kost- naderna är, men de bedöms uppgå till betydande belopp. Kommit- tén uppskattar att de administrativa kostnaderna minskar med åtminstone 340 miljoner kronor när avdraget för representation slopas.</P>
<P class="p431 ft7">Av 8 kap. 9 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200) framgår att avdrag inte får göras för sådan ingående mervärdesskatt som hänför sig till utgifter för representation och liknande ändamål för vilka den skattskyldige inte har rätt till avdrag vid inkomst- beskattningen. Enligt de nuvarande reglerna får avdrag således göras för den del av mervärdesskatten som belöper på den del av utgiften</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p36 ft7">för representation som</P></TD>
<TD class="tr0 td115"><P class="p423 ft7">avdrag får</P></TD>
<TD class="tr0 td116"><P class="p741 ft7">göras</P></TD>
<TD class="tr0 td86"><P class="p742 ft7">för, exempelvis</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p743 ft7">de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p36 ft7">90 kronorna per måltid.</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p36 ft7">När avdrag</P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p344 ft7">nu inte</P></TD>
<TD class="tr5 td86"><P class="p742 ft7">längre får göras</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p744 ft7">vid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft7">inkomstbeskattningen blir effekten att avdrag inte heller får göras för någon del av den ingående mervärdesskatten.</P>
<P class="p253 ft7">Beräkningar tyder på att ett fullständigt slopande av avdraget för</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p36 ft7">representation ger</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p36 ft7">en intäktsförstärkning i</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p39 ft7">storleksordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p36 ft7">1,6 miljarder kronor</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p745 ft7">per år. För detaljerade</P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p39 ft7">beräkningar och</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft8">analyser av storleken på såväl de offentligfinansiella effekterna som företagens administrativa kostnader hänvisas till kapitel 10 som behandlar konsekvenserna av kommitténs förslag.</P>
<P class="p704 ft20"><SPAN class="ft20">9.4</SPAN><SPAN class="ft69">Alternativ till finansiering</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Som ett möjligt finansieringsalternativ anger direktiven en utvidg- ning av de befintliga reglerna om ränteavdragsbegränsningar till att även omfatta externa förvärv.</P>
<P class="p317 ft38"><SPAN class="ft59">9 </SPAN>Se prop. 2011/12:1, Budgetpropositionen för 2012, Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor, s. <NOBR>263–270.</NOBR></P>
<P class="p446 ft15">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td113"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td114"><P class="p36 ft21">Slopat representationsavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft7">Kommittén anser att det förhållandet att hela regelverket om ränteavdragsbegränsningar ska ses över i kommitténs slutbetänk- ande medför att en utvidgning av dessa regler till att även omfatta externa förvärv inte är det bästa finansieringsalternativet för detta första delbetänkande. En sådan utvidgning bör helst föregås av en mer principiell analys med utgångspunkt i den övergripande inrikt- ning för bolagsbeskattningen som kommittén kommer att behandla i slutbetänkandet. Den inriktningen är ännu inte bestämd och den nödvändiga analysen har därför heller inte kunnat göras. För när- varande har kommittén stannat för att inte föreslå någon utvidg- ning till externa förvärv.</P>
<P class="p421 ft7">Kommittén har även övervägt andra ändringar eller utvidgningar av reglerna om ränteavdragsbegränsningar och har då funnit att sådana förändringar bland annat skulle kräva en omfattande kart- läggning av hur de nuvarande reglerna fungerar. En arbetsgrupp inom Skatteverket arbetar för närvarande med en sådan kartlägg- ning. I en promemoria den 14 mars 2011 (dnr <NOBR>131-755479-10/113)</NOBR> anger arbetsgruppen att det än så länge bara finns ett fåtal utred- ningar hos Skatteverket som rör ränteupplägg som har etablerats efter det att reglerna trätt i kraft.<SPAN class="ft29">10 </SPAN>Dessutom finns det ett antal förhandsbesked i Högsta förvaltningsdomstolen som ännu inte är avgjorda.<SPAN class="ft29">11 </SPAN>Arbetsgruppen anser därför att det finns skäl att avvakta Skatteverkets fortsatta granskning liksom domstolens avgöranden innan den uttalar sig om hur reglerna fungerar i dag.</P>
<P class="p746 ft116">I ett avseende anser emellertid Skatteverkets arbetsgrupp att reglerna bör ändras redan i dag. I rapportens sammanfattning anges följande.</P>
<P class="p747 ft12">Den fortsatta kartläggningen tyder på att de nya ränteavdrags- begränsningsreglerna har haft viss effekt, men mindre än vad man kunnat förväntat sig. Framförallt 10 <NOBR>%-regeln</NOBR> har, som den nu är utformad, oönskade effekter. Det har uppmärksammats att en del koncerner väljer att få till stånd en beskattning av räntemottagaren på minst 10 %. 10 <NOBR>%-regeln</NOBR> bör därför ändras eller kompletteras så att koncerninterna skuldetableringar som dikteras av skatteskäl motverkas även om räntemottagaren beskattas med minst 10 %. Härigenom motverkas att transaktioner bara eller huvudsakligen vidtas av skatteskäl.</P>
<P class="p642 ft76"><SPAN class="ft34">10</SPAN><SPAN class="ft81">Skatteverket har den 19 december 2011 kommit med en uppföljning av kartläggningen i promemorian Ränteavdrag i företagssektorn – Fortsatt kartläggning (dnr </SPAN><NOBR>131-836251-11/113).</NOBR> Promemorian har publicerats för sent för att få någon påverkan på kommitténs arbete med detta delbetänkande. De sammanfattande slutsatserna synes emellertid vara i huvudsak oförändrade jämfört med tidigare promemorior.</P>
<P class="p748 ft38"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft37">Högsta förvaltningsdomstolen, förkortad HFD, har i domar den 30 november 2011 avgjort sex mål gällande ränteavdragsbegränsningsreglerna. Ytterligare fyra sådana ärenden ligger för avgörande i HFD.</SPAN></P>
<P class="p749 ft15">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Slopat representationsavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">Ett sätt att ändra på tioprocentsregelns räckvidd är att den regel som redan finns i 24 kap. 10 d § andra stycket IL, som endast gäller när det bolag som mottar ränteinkomsten har rätt till avdrag för utdelning, görs generellt tillämplig. Denna regel innebär att avdrag inte ges för ränteutgifter på sådana skulder som omfattas av regel- verket, trots att beskattningskravet i tioprocentsregeln är uppfyllt, om Skatteverket kan visa att såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna inte är affärsmässigt motiverade.</P>
<P class="p78 ft7">Kommittén anser att en sådan utvidgning som Skatteverket önskar – eller andra utvidgningar av reglerna – bör föregås av ytter- ligare överväganden. Det är därför för tidigt att nu föreslå någon utvidgning av de befintliga reglerna om ränteavdragsbegränsningar.</P>
<P class="p90 ft7">De ställningstaganden som kommittén nu gör när det gäller utvidgning eller ändring av reglerna om ränteavdragsbegränsningar kan komma att omprövas i kommitténs nästa delbetänkande.</P>
<P class="p750 ft15">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<P class="p3 ft6">10 Konsekvenser</P>
<P class="p435 ft20"><SPAN class="ft20">10.1</SPAN><SPAN class="ft69">Inledning</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">Av <NOBR>14–16</NOBR> §§ kommittéförordningen (1998:1474) framgår att kost- nadsberäkningar och andra konsekvenser som följer av förslagen ska redovisas i betänkandet.</P>
<P class="p109 ft7">I detta kapitel redovisas förslagens offentligfinansiella effekter, effekter för företagen och enskilda, effekter på investeringar, BNP, reallön och sysselsättning, effekter på jämställdhet mellan män och kvinnor samt effekter för Skatteverket och de allmänna förvalt- ningsdomstolarna. Konsekvenser av riskkapitalavdraget redovisas i avsnitt 10.2, av emissionskrediten i avsnitt 10.3 och av slopat representationsavdrag i avsnitt 10.4.</P>
<P class="p97 ft7">Sammantaget bedöms såväl riskkapitalavdraget som emissions- krediten tillsammans med finansiering genom slopat representa- tionsavdrag på lång sikt leda en något högre produktivitet, BNP, BNI och reallön. Den långsiktiga effekten på sysselsättningen bedöms vara mycket begränsad.</P>
<P class="p55 ft7">Den offentligfinansiella effekten av riskkapitalavdraget beräknas bli en försvagning med 490 miljoner kronor införandeåret. Den varaktiga offentligfinansiella försvagningen bedöms vara 290 miljoner kronor. Den offentligfinansiella effekten av emissionskrediten beräknas bli en försvagning med 70 miljoner kronor införandeåret. Den varaktiga offentligfinansiella försvagningen bedöms vara 400 mil- joner kronor. Den offentligfinansiella effekten av slopat represen- tationsavdrag bedöms vara en förstärkning med cirka 1 600 miljoner kronor om året, både införandeåret och följande år.</P>
<P class="p97 ft7">Företagens administrativa kostnader bedöms öka med cirka 1,6 miljoner kronor för riskkapitalavdraget och cirka 0,7 miljoner kronor för emissionskrediten. Att slopa representationsavdraget bedöms minska företagens administrativa kostnader med cirka 340 miljoner kronor.</P>
<P class="p751 ft15">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33257x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft7">Både riskkapitalavdraget och emissionskrediten är helt nya system. Det gör att konsekvenserna är mer svårbedömda än för till exempel en ändrad skattesats i ett existerande system. Detta talar för att systemen bör utvärderas relativt snart efter ett införande.</P>
<P class="p406 ft20"><SPAN class="ft20">10.2</SPAN><SPAN class="ft117">Konsekvenser av riskkapitalavdraget</SPAN></P>
<P class="p394 ft9"><SPAN class="ft9">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft97">Offentligfinansiella effekter</SPAN></P>
<P class="p396 ft7">Riskkapitalavdraget grundas på fysiska personers tillskott i form av nyemissioner och kapitaltillskott i samband med bildandet av företag. För att beräkna den offentligfinansiella effekten av risk- kapitalavdraget vore det önskvärt med statistik över fysiska personers tillskott av detta slag. Någon samlad sådan statistik finns dock inte. I den statistik som finns över nyemissioner och start av företag framgår inte om det är fysiska eller juridiska personer som betalar in pengarna. Den väg som har valts för att uppskatta fysiska personers riskkapitalavdragsgrundande tillskott är att utgå från inkomstdeklarationens <NOBR>K10-bilaga.</NOBR> Av denna blankett framgår vilka företag som har fåmansföretagsdelägare.<SPAN class="ft29">1 </SPAN>I databasen FRIDA finns <NOBR>K10-blanketterna</NOBR> samlade, liksom företagens inkomstdeklarationer och statistik över bland annat nyemissioner, nybildande av bolag och konkurser. Det går att koppla samman informationen i blankett K10 med statistik över nyemissioner och bildande av företag. På så sätt går det att identifiera företag med fåmansföretagsdelägare. Fysiska personer gör även investeringar i företag i vilka de inte klassas som fåmansföretagsdelägare. Det finns i tillgängliga data inget sätt att identifiera dessa personers ägande av företag. Huvuddelen av de tillskott som privatpersoner gör i mindre företag bedöms dock göras i företag där den fysiska personen är en fåmansföretags- delägare. Den metod som har valts för att beräkna underlaget för riskkapitalavdrag är att först beräkna fåmansföretagsdelägarnas underlag för riskkapitalavdrag och sedan skriva upp detta underlag för att justera för att det även finns riskkapitalavdragsgrundande tillskott som ges av personer som inte är fåmansföretagsdelägare. Ett andra problem med data är att det inte går att särskilja hur mycket av en nyemission som tecknats av en enskild delägare. Ett</P>
<P class="p542 ft36"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>Blankett K10 lämnas av innehavare av kvalificerade andelar i fåmansföretag. Av blanketten framgår både vem som äger kvalificerade andelar och i vilket företag. Med hjälp av denna blankett går det att ta fram statistik över privatpersoners ägande i aktiebolag, i de fall andelarna är kvalificerade.</P>
<P class="p380 ft15">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<P class="p3 ft16">SOU 2012:3 Konsekvenser</P>
<P class="p403 ft7">förenklande antagande som innebär att alla ägare antas teckna sig i relation till sin andel av ägandet har därför gjorts.</P>
<P class="p122 ft7">Ägare kan tillskjuta kapital till ett aktiebolag i form av villkorade och ovillkorade aktieägartillskott. I dag är det ofta enklare för en ägare att tillskjuta kapital i form av ett ovillkorat aktieägartillskott i stället för i form av en nyemission. Om riskkapitalavdraget införs finns det anledning att tro att det kommer att ske en viss övergång från ovillkorade aktieägartillskott. Vidare kan ägare låna ut pengar till ett aktiebolag i form av villkorade aktieägartillskott eller som rena lån. En viss övergång till nyemissioner kan förutses även i dessa fall. Övergången bör dock inte vara särskilt omfattande då villkorade tillskott och vanliga lån skiljer sig från nyemission på många sätt och nyemission därför inte är ett lika närliggande alternativ till nyemission som ovillkorade aktieägartillskott.</P>
<P class="p86 ft7">Vid köp av företag går det inte att få riskkapitalavdrag. Däremot går det att bilda ett nytt företag och sedan låta det nystartade företaget köpa ett annat företag från en extern person. På så sätt går det att indirekt tillgodogöra sig riskkapitalavdraget även vid företagsköp. Hänsyn har tagits till detta i beräkningarna.</P>
<P class="p97 ft7">Med ovanstående antaganden går det att beräkna hur stora riskkapitalavdrag som fåmansföretagsdelägare får om riskkapital- avdraget införs. Riskkapitalavdraget föreslås uppgå till två tredje- delar av anskaffningsutgiften. Avdraget får göras i inkomstslaget kapital. Kapitalinkomstskattesatsen är 30 procent. Utifrån data för 2008 beräknas att fåmansföretagsdelägare skulle ha varit berättigade till riskkapitalavdrag på sammanlagt 567 miljoner kronor, vilket mot- svarar tillskott för 850 miljoner kronor (850 x 2/3 = 567). Det skatte-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td78"><P class="p36 ft7">mässiga värdet av</P></TD>
<TD class="tr14 td115"><P class="p741 ft13">avdragen</P></TD>
<TD class="tr14 td118"><P class="p36 ft7">uppgår</P></TD>
<TD class="tr14 td119"><P class="p752 ft7">till 170 miljoner</P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p39 ft7">kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td78"><P class="p36 ft7">(= 850 x 2/3 x 0,3).</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p753 ft7">Denna siffra</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p423 ft7">behöver</P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p744 ft7">skrivas upp av</P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p39 ft7">sex skäl.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft7">(1) Riskkapitalavdraget kommer att ges även till personer som inte är fåmansföretagsdelägare. De flesta som får riskkapitalavdrag bedöms vara fåmansföretagsdelägare, men uppskattningsvis en fjärdedel kommer inte att vara det. (2) Antalet nybildade aktiebolag har ökat med närmare 70 procent sedan 2008, vilket gör att fler kommer att vara berättigade till riskkapitalavdrag för nybildade bolag. (3) En över- gång från ovillkorade tillskott och i viss mån villkorade tillskott och lån kan förutses. Denna effekt är svårbedömd, men bedöms som betydande. (4) En del företagsköp kommer att indirekt kvali- ficera för riskkapitalavdrag, enligt resonemanget i föregående stycke. Särskilt vid lite större företagsköp bedöms det bli relativt vanligt. En icke obetydlig effekt antas därför uppstå till följd av detta.</P>
<P class="p734 ft15">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft7">(5) Beräkningarna baseras enbart på tillskott till aktiebolag. Även tillskott till ekonomiska föreningar kan berättiga till riskkapital- avdrag. De avdragsgrundande tillskotten till ekonomiska föreningar bedöms bli betydligt lägre än till aktiebolag. De bedöms dock inte vara försumbara. (6) Slutligen utgår beräkningarna från data över 2008 och behöver därför skrivas upp till 2013 års ekonomiska miljö.</P>
<P class="p63 ft7">Den offentligfinansiella effekten av riskkapitalavdraget varierar för olika år. Lönevillkoret om en lönesumma på minst 300 000 kronor kan uppfyllas samma år som tillskottet sker, eller året efter. Särskilt för nybildade företag kommer lönevillkoret ofta att uppfyllas först året efter bildandet. Ett nybildat företag kommer vanligen att vara verksamt endast en del av det år som det bildas. Lönesumman är därför vanligen betydligt högre det följande året. Det första året efter ett införande av riskkapitalavdrag kommer den offentligfinan- siella effekten därför att vara lägre än följande år. Riskkapital- avdraget återförs vid försäljning av de andelar på vilka avdraget har grundats. Återföringar av riskkapitalavdrag stärker de offentliga finanserna. Det första året efter reformen kommer riskkapital- avdrag att återföras enbart för tillskott som har skett samma år. Det andra året kommer riskkapitalavdrag för både första och andra året efter reformen att återföras. Denna effekt förstärks det tredje året och följande år. I takt med att återföringarna ökar minskar den offentligfinansiella effekten av reformen i storlek.</P>
<P class="p585 ft7">Riskkapitalavdraget utgör ekonomiskt sett en räntefri kredit till ägarna. Den offentligfinansiella kostnaden av att lämna en räntefri kredit beror på kreditens löptid och statens diskonteringsränta. Denna kostnad benämns varaktig offentligfinansiell effekt.<SPAN class="ft29">2 </SPAN>Risk- kapitalavdraget bedöms löpa i snitt 17 år. Detta grundar sig på att var sjuttonde fåmansföretag avyttras varje år, enligt statistiken i databasen FRIDA. Givet en diskonteringsränta på 4 procent och en diskonteringstid på 17 år uppgår den varaktiga offentligfinansiella försvagningen till cirka 290 miljoner kronor. De offentligfinansiella effekterna av att införa riskkapitalavdraget redovisas i tabell 10.1.</P>
<P class="p754 ft100">Tabell 10.1. Offentligfinansiell effekt av riskkapitalavdraget, miljoner kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr16 td120"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td121"><P class="p755 ft106">2013</P></TD>
<TD class="tr16 td122"><P class="p756 ft106">2014</P></TD>
<TD class="tr16 td122"><P class="p756 ft106">2015</P></TD>
<TD class="tr16 td122"><P class="p756 ft106">2016</P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p756 ft100">Varaktigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td124"><P class="p263 ft100">Offentligfinansiell effekt</P></TD>
<TD class="tr23 td118"><P class="p755 ft102"><NOBR>-490</NOBR></P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p756 ft102"><NOBR>-570</NOBR></P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p756 ft102"><NOBR>-530</NOBR></P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p756 ft102"><NOBR>-500</NOBR></P></TD>
<TD class="tr23 td125"><P class="p756 ft100"><NOBR>-290</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td120"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td122"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td122"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td122"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td123"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p757 ft86"><SPAN class="ft89">2 </SPAN>För en utförligare beskrivning av begreppet varaktig effekt och hur den varaktiga offentlig- finansiella effekten beräknas, se Beräkningskonventioner 2012, Finansdepartementet.</P>
<P class="p306 ft15">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr18 td126"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td127"><P class="p36 ft118">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft9"><SPAN class="ft9">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft97">Effekter för företagen och enskilda</SPAN></P>
<P class="p67 ft7">Det bildas för närvarande ungefär 45 000 nya aktiebolag per år, varav drygt hälften bedöms ha fysiska personer som delägare. För att berättiga till riskkapitalavdrag måste det nybildade företaget ha en lönesumma på minst 300 000 kronor året det bildas eller året därefter. Sammanlagt bedöms 15 000 nybildade företag beröras av riskkapitalavdraget per år. Färre än 4 000 företag genomför kontanta nyemissioner per år. Av dessa bedöms ungefär hälften ha fysiska personer som delägare. Av dessa företag uppfyller de flesta löne- underlagskravet. En viss övergång från ovillkorade och villkorade tillskott och lån till nyemissioner kan förutses, vilket ökar antalet nyemissioner som berättigar till riskkapitalavdrag. Sammanlagt bedöms cirka 2 000 företag som genomför nyemissioner beröras av risk- kapitalavdraget per år.</P>
<P class="p597 ft7">Svenska företag ska lämna kontrolluppgift om de uppfyller de villkor som ställs för att tillskott till företaget ska vara riskkapital- avdragsberättigande. I Tillväxtverkets databas MALIN finns mät- ningar av företagens administrativa kostnader samlade. För lämnande av enstaka kontrolluppgifter skattas en tidsåtgång på 11 minuter för de flesta typer av kontrolluppgifter. Skyldigheten att lämna in kontrolluppgiften om riskkapitalavdrag innebär att ett relativt stort antal villkor ska bedömas. I de flesta fall kan detta gå snabbt, efter- som företaget uppenbart uppfyller villkoren. Om ett företag ligger nära gränsen för att uppfylla ett villkor kan det ta längre tid att bedöma det villkoret. Särskilt tidskrävande kan det vara om före- taget behöver bedöma om det uppfyller villkoren för att räknas som ett mindre företag, eftersom dessa beräkningar i många fall är komplicerade. Dock ligger nästan samtliga nystartade företag och de allra flesta företag som genomför nyemissioner långt ifrån gräns- värdena för att räknas som mindre företag. Mot bakgrund av att kontrolluppgiften för riskkapitalavdraget bedöms som relativt kräv- ande att ta framför dubblas den skattade tidsåtgången till 22 minuter. Kontrolluppgifter hanteras enligt Tillväxtverkets databas MALIN oftast av bokförings- och redovisningsassistenter, till en kostnad av 224 kronor i timmen. Företagens administrativa kostnader bedöms därför öka med 1 396 000 kronor (= 17 000 x 22/60 x 224) till följd av riskkapitalavdraget. Till detta kommer de ekonomiska föreningar som måste lämna kontrolluppgift för riskkapitalavdrag. Beräkningar för hur stora de administrativa kostnaderna skulle bli för ekonomiska föreningar har inte kunnat tas fram. En viss höjning av bedöm-</P>
<P class="p584 ft15">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft7">ningen av de administrativa kostnaderna när även ekonomiska före- ningar har beaktats är motiverad och en bedömning är att de samman- lagda administrativa kostnaderna för aktiebolag och ekonomiska föreningar uppgår till cirka 1,6 miljoner kronor.</P>
<P class="p92 ft7">Ett företag kan ha flera fysiska delägare som är berättigade till riskkapitalavdrag. Sammanlagt bedöms cirka 27 000 personer använda riskkapitalavdraget. De administrativa kostnaderna för enskilda utgörs av att enskilda ska yrka ett avdrag och sedan återföra avdraget vid försäljning. Hur betungande detta upplevs vara varierar mellan olika individer. Om företaget inte lämnar kontrolluppgift, till exempel om det rör sig om ett utländskt företag som inte har någon skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt svensk lagstiftning, åligger det den enskilda att visa att förutsättningarna för riskkapitalavdrag är upp- fyllda. Detta kan i enskilda fall vara betungande. Riskkapital- avdraget innehåller ett villkor om att företaget ska ha en löne- summa om minst 300 000 kronor tillskottsåret eller året därefter. För den enskilda kan det vid tillskottstillfället i vissa fall vara svårt att bedöma om detta villkor kommer att uppfyllas.</P>
<P class="p758 ft9"><SPAN class="ft9">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft97">Effekter på investeringar, BNP, reallön och sysselsättning</SPAN></P>
<P class="p407 ft7">Riskkapitalavdraget innebär för de företag som omfattas av avdraget att den sammantagna skatten mätt i nuvärde blir lägre på avkast- ningen på investeringar som finansieras med nyemissioner. Givet antagandet att ägarens avkastningskrav efter skatt inte ändras så leder riskkapitalavdraget till större sådana investeringar och därmed ett större realkapital i sådana företag, särskilt på lång sikt. Detta beror på att en minskning av skattekilen ökar ägarnas avkastning efter skatt. Antagandet om oförändrat avkastningskrav förefaller rimligt eftersom alternativavkastningen i stor utsträckning indirekt bestäms på den internationella kapitalmarknaden. Det större real- kapitalet i de företag som direkt berörs av reformen kan i viss utsträckning leda till mindre realkapital i andra företag. Netto- effekten bedöms ändå vara en ökning av det totala realkapitalet, särskilt med hänsyn till att skattelättnaden är riktad till nya kapital- tillskott och inte till det totala egna kapitalet. Denna på lång sikt något större kapitalstock leder till högre produktivitet och högre BNP. Den högre produktiviteten leder till en högre reallön. Syssel- sättningen ökar i den mån den högre reallönen leder till ett högre</P>
<P class="p486 ft15">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr18 td126"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td127"><P class="p36 ft118">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">arbetsutbud. Utöver dessa effekter på totalt realkapital och BNP sker en omfördelning genom att en förhållandevis större andel av realkapitalet och BNP kommer att finnas i företag som omfattas av skattelättnaden. Hur stora effekterna blir på BNP, löner och före- tagssammansättning är inte möjligt att kvantifiera.</P>
<P class="p55 ft7">Ökade satsningar i mindre företag kan förutses som en följd av riskkapitalavdraget. Det kommer till en del att motsvaras av att ägarna satsar mindre i andra finansiella tillgångar, som börsnoterade aktier eller banksparande. Dessa tillgångar handlas på marknader som är integrerade med den internationella kapitalmarknaden. Minskat svenskt ägande av dessa tillgångar kommer att motsvaras av ökat utländskt ägande av dessa tillgångar. I BNI, bruttonational- inkomsten, räknas svenskars finansiella inkomster in. Minskat svenskt ägande av tillgångar som handlas på den internationella kapitalmarknaden kommer att leda till lägre BNI. Dock räknas även avkastningen på de investeringar i mindre företag som görs som en följd av riskkapitalavdraget med i BNI. Den för Sverige relevanta samhällsekonomiska avkastningen på de extra invester- ingarna som görs i Sverige som en följd av riskkapitalavdraget är sannolikt högre än avkastningen på de tillgångar som svenskar avyttrar för att finansiera de högre investeringarna i mindre företag, vilket indikerar att även BNI ökar som en följd av riskkapital- avdraget.</P>
<P class="p673 ft9"><SPAN class="ft9">10.2.4</SPAN><SPAN class="ft97">Effekter på jämställdhet mellan män och kvinnor</SPAN></P>
<P class="p298 ft7">Riskkapitalavdraget bedöms till cirka 80 procent tillfalla män och till cirka 20 procent tillfalla kvinnor. Bedömningen baseras på statistik från databasen FRIDA över nyemissioner och tillskott vid bildande av företag. Hur riskkapitalavdragets effekter på invester- ingar och företagsstruktur slår för män och kvinnor har inte varit möjligt att kvantifiera.</P>
<P class="p759 ft9"><SPAN class="ft9">10.2.5</SPAN><SPAN class="ft97">Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna</SPAN></P>
<P class="p285 ft7">Förslaget om riskkapitalavdrag kommer att ge upphov till ökade kostnader för <SPAN class="ft10">Skatteverket. </SPAN>Kommittén uppskattar kostnaderna enligt följande.</P>
<P class="p521 ft15">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft7">Det <NOBR>IT-system</NOBR> som behövs för att hantera riskkapitalavdraget uppskattas kosta 5 miljoner kronor, varav huvuddelen beräknas hamna på det första året. I denna summa ingår förutom själva IT- systemet även framtagande av blanketter, information samt rutiner för handläggning och kontroll. Underhållskostnaderna för IT- systemet beräknas uppgå till 1,5 miljoner kronor per år och kost- naderna för granskning och handläggning av yrkade avdrag m.m. kommer uppskattningsvis uppgå till 4 miljoner kronor per år. Utöver detta kan också beräknas tillkomma kostnader för interna utbildningsinsatser på 1 miljon kronor årligen. Externa informations- insatser torde också krävas och uppskattas till 2 miljoner kronor det första året. Sammantaget bedömer utredningen att Skatteverket får ett ökat resursbehov med 6,5 miljoner kronor årligen. Därutöver tillkommer 7 miljoner kronor det första året.</P>
<P class="p79 ft7">I detta sammanhang kan också nämnas att om riskkapital- avdraget bedöms som ett statligt stöd enligt <NOBR>EU-rätten,</NOBR> kan det också falla på Skatteverket att lämna årliga rapporter till EU- kommissionen. Enligt de kontrollkrav som gäller ska nämligen myn- digheter som beviljar statligt stöd lämna årliga rapporter över de riskkapitalåtgärder som vidtagits och vilka företag som berörs.</P>
<P class="p90 ft10"><SPAN class="ft7">För de </SPAN>allmänna förvaltningsdomstolarna <SPAN class="ft7">gäller att det är mycket svårt att uppskatta den ökade arbetsbelastning som förslaget kommer att medföra. Det är dock ingen tvekan om att riskkapitalavdraget kommer att innebära en ökad måltillströmning och därmed en ökad arbetsbelastning.</SPAN></P>
<P class="p78 ft7">Som framgår av avsnitt 10.2.2 är det kommitténs uppskattning att riskkapitalavdraget kommer att sökas av cirka 27 000 personer per år. Frågan är hur många av dessa som kommer att bli föremål för omprövning och överklagande till domstol. Det finns ingen närmare motsvarighet till riskkapitalavdraget i befintligt skatte- system som kan tjäna som vägledning vid en uppskattning av detta. I brist på detta anser kommittén att ledning kan hämtas från de uppgifter som låg till grund för motsvarande beräkningar i Skatte- incitamentsutredningens betänkande (SOU 2009:33). Där gjordes vad gäller skattereduktion på aktieförvärv en jämförelse med andelen överklagade ärenden om skattereduktion (bredband, miljö, <NOBR>ROT-avdrag</NOBR> och hushållsarbete) under åren <NOBR>2005–2008.</NOBR> Den genom- snittliga andelen överklaganden var 0,3 procent för dessa ärenden. Därefter justerade utredningen upp andelen överklaganden till 1 procent med hänvisning till att förslaget om skattereduktion på aktieförvärv bedömdes vara mer komplext.</P>
<P class="p630 ft15">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr18 td126"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td127"><P class="p36 ft118">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p740 ft7">När det gäller föreliggande förslag om riskkapitalavdrag måste beaktas att också detta på många sätt kräver mer komplicerade avvägningar och bedömningar än de skattereduktioner som Skatte- incitamentsutredningen jämförde med. Förslaget innehåller också villkor om att den enskilde ska vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna och att vinsten inte får vara undantagen från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal. Dessa villkor ska vara uppfyllda även under tiden efter det att den enskilde har fått riskkapitalavdraget. Ändrade omständigheter i detta avseende ger Skatteverket möjlighet att besluta om att återföra avdraget. En sådan återföring, som sker utan att aktierna har avyttrats, ska förenas med ett anstånd med betalning av den skatt som återför- ingen medför. Antalet sådana fall bedöms dock som litet. Mot bak- grund av de komplicerade reglerna är det rimligt att uppskatta att också riskkapitalavdraget skulle få en överklagandefrekvens på i vart fall 1 procent. Kommitténs antagande blir därför att 1 procent av Skatteverkets 27 000 ärenden, det vill säga 270 ärenden per år, blir överklagade till förvaltningsrätt.</P>
<P class="p597 ft7">Styckkostnaden för ett genomsnittligt skattemål i förvaltnings- rätt är cirka 10 500 kronor, vilket med en ökad måltillströmning om 270 mål innebär en kostnadsökning på cirka 2,8 miljoner kro- nor per år. För skattemål i förvaltningsrätt är överklagandefrek- vensen till kammarrätt 39 procent och från kammarrätt överklagas 32 procent av skattemålen vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Detta innebär en ökning med cirka 105 mål i kammarrätt och med cirka 35 mål i Högsta förvaltningsdomstolen. Styckkostnaden för ett genomsnittligt skattemål i kammarrätt är 17 700 kronor och i Högsta förvaltningsdomstolen 13 500 kronor.<SPAN class="ft29">3</SPAN></P>
<P class="p86 ft7">Sammanlagt blir de ökade kostnaderna för de allmänna förvalt- ningsdomstolarna cirka 5,2 miljoner kronor.</P>
<P class="p410 ft20"><SPAN class="ft20">10.3</SPAN><SPAN class="ft69">Konsekvenser av emissionskrediten</SPAN></P>
<P class="p760 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft97">Offentligfinansiella effekter</SPAN></P>
<P class="p54 ft7">Emissionskrediten är räntebelagd och medför därmed ingen offent- ligfinansiell kostnad under förutsättning att den återbetalas. Kost- nader uppstår först då emissionskrediten inte kan återbetalas, det</P>
<P class="p284 ft38"><SPAN class="ft59">3 </SPAN>Se Domstolsverkets årsredovisning 2010.</P>
<P class="p713 ft15">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">vill säga vid konkurs, eller, i undantagsfall, vid företagsrekonstruk- tioner.</P>
<P class="p116 ft7">Liksom för riskkapitalavdraget baseras beräkningarna på data från databasen FRIDA, se avsnitt 10.2.1 för en kort beskrivning av FRIDA. Det går att koppla ihop data över konkurser med data över nyemissioner, bildandet av företag och arbetsgivaravgifter. Det går att utifrån dessa data se hur stora emissionskrediter företag är berättigade till och hur mycket av emissionskrediterna som inte återbetalas på grund av konkurs. Liksom för riskkapitalavdraget kan en övergång från ovillkorade tillskott och i viss mån villkorade tillskott och lån förutses, se avsnitt 10.2.1.</P>
<P class="p79 ft7">Utifrån data för företag som gick i konkurs 2010 bedöms att emissionskrediter till ett värde av cirka 290 miljoner kronor ej kommer att kunna återbetalas. Beräkningarna baseras enbart på tillskott till aktiebolag. Även tillskott till ekonomiska föreningar kan berättiga till emissionskredit. Ekonomiska föreningar bedöms dock inte komma att använda emissionskrediten i någon större omfattning.</P>
<P class="p93 ft7">För att beräkna den offentligfinansiella effekten behöver ovan- stående siffra skrivas upp för att beakta den ovannämnda över- gången från ovillkorade tillskott och i viss mån villkorade tillskott och lån. Slutligen skrivs siffrorna upp från 2010 till 2013 års ekono- miska miljö. Sammantaget bedöms emissionskrediter som inte återbetalas uppgå till cirka 400 miljoner kronor per år på lång sikt. Detta utgör också den offentligfinansiella försvagning som för- slaget medför.</P>
<P class="p419 ft7">Den offentligfinansiella effekten bestäms av hur stora anstånd som inte återbetalas. Det första året efter att åtgärden införs kommer enbart anstånd som beviljats till företag som också går i konkurs detta år att medföra offentligfinansiella kostnader. Det andra året kommer det bland de företag som går i konkurs att finnas företag som beviljades anstånd både det första och det andra året efter åtgärdens införande. Den offentligfinansiella effekten ökar därför i storlek det andra året. Även det tredje året och de närmast följande åren ökar den offentligfinansiella effekten i stor- lek. Den maximala tiden för vilken någon del av anståndet löper är sju år. Vid konkurs förloras därför inga anstånd som är äldre än sju år. Efter sju år stabiliseras därför den offentligfinansiella effekten. De offentligfinansiella effekterna av att införa emissionskrediten redovisas i tabell 10.2.</P>
<P class="p761 ft15">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33266x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft16">SOU 2012:3 Konsekvenser</P>
<P class="p762 ft100">Tabell 10.2. Offentligfinansiell effekt av emissionskrediten, miljoner kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td128"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p755 ft106">2013</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p756 ft106">2014</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p756 ft106">2015</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p756 ft106">2016</P></TD>
<TD class="tr6 td129"><P class="p756 ft100">Varaktigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td128"><P class="p263 ft100">Offentligfinansiell effekt</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p755 ft100"><NOBR>-70</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p756 ft102"><NOBR>-140</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p756 ft102"><NOBR>-200</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p756 ft102"><NOBR>-270</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p756 ft100"><NOBR>-400</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p763 ft7">Statens ökade lånebehov till följd av emissionskrediten bestäms av mängden utestående anstånd. Det är svårt att bedöma storleken av denna mängd. I allmänhet har företag som genomför nyemissioner, liksom nybildade företag, ett kapitalbehov. Den relativt förmånliga räntan på anstånden talar därför för att många företag som är berättigade till en emissionskredit skulle vilja utnyttja denna möj- lighet. Å andra sidan är anstånden omgärdade med ett antal villkor, som att företaget inte får lämna utdelning under anståndstiden. Detta talar emot att använda anstånden. Som en medelväg kan man tänka sig att företag med stort kapitalbehov i en given situation väljer att utnyttja anståndsmöjligheten, men att betala tillbaka anståndet efter en kortare tid än sju år för att inte vara bunden av de villkor som omger anstånden. Utifrån tillgängliga data upp- skattats mängden beviljade anstånd till cirka 2 500 miljoner kronor per år. Som nämnts ovan ökar mängden utestående anstånd de första sju åren efter införandet av åtgärden. Räknat på en genom- snittlig löptid på fyra år så skulle statens lånebehov öka med cirka 10 miljarder kronor när systemet har varit i kraft i sju år. Denna skattning rymmer dock en betydande osäkerhet.</P>
<P class="p764 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft97">Effekter för företagen och enskilda</SPAN></P>
<P class="p765 ft7">Per år genomför knappt 4 000 företag kontanta nyemissioner. Alla nyemissioner berättigar dock inte till emissionskredit, till exempel då nyemissionen tecknas av företag inom samma koncern. Emissions- krediten är förknippad med ett antal villkor som gör att främst företag med kapitalbehov bedöms utnyttja den. Att ett företag genomför en nyemission är en indikation på att företaget har ett kapitalbehov. En del nyemissioner är dock mycket små och kan till exempel bero på att nya ägare köper in sig i företaget via nyemis- sion snarare än att företaget har ett kapitalbehov. Dessa företag är sannolikt inte intresserade av att ta på sig de villkor som gäller för emissionskrediten. En viss övergång från ovillkorade och villkorade tillskott och lån till nyemissioner kan förutses, vilket ökar antal företag som bedöms utnyttja emissionskrediten. Per år bedöms sammantaget 1 000 aktiebolag utnyttja emissionskrediten efter</P>
<P class="p766 ft15">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft7">nyemissioner. För närvarande nybildas cirka 45 000 aktiebolag per år. Dessa företag är också berättigade till emissionskredit, på samma villkor som vid nyemissioner. För att kunna utnyttja emissionskrediten krävs att företaget betalar arbetsgivaravgifter, vilket långtifrån alla nybildade företag gör. Vidare bildas de flesta företag med lägsta möjliga aktiekapital, det vill säga 50 000 kronor, och skulle därmed vara berättigade till en emissionskredit på maximalt 17 500 kronor. Många nybildade företag har inget större kapitalbehov och för dessa är ett räntebelagt anstånd inte intressant. Av de nybildade företag med lägsta möjliga aktiekapital som har ett kapitalbehov bedöms de flesta inte söka emissionskrediten. Denna bedömning beror på att emissionskrediten för ett företag med minsta möjliga aktiekapital skulle innebära en så pass liten kredit att det inte bedöms uppväga nackdelarna med de villkor som emissions- krediten är förknippad med. Sammantaget bedöms 3 000 nybildade företag ansöka om emissionskredit per år. De uppgifter om nyemis- sioner eller tillskjutet kapital vid nybildning som företagen måste lämna i samband med en ansökan om anstånd måste företagen ändå ta fram i andra sammanhang. Att sammanställa en ansökan bedöms ta cirka en halvtimme. Om företaget anlitar en bokförings- och redovisningsbyrå uppgår timkostnaden till 335 kronor enligt Tillväxt- verkets databas MALIN. Företagens administrativa kostnader bedöms därför öka med 670 000 kronor (= 4 000 x 0,5 x 335) till följd av emissionskrediten. Det uppstår i övrigt inga nya uppgiftsskyldigheter för företag och enskilda.</P>
<P class="p767 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.3</SPAN><SPAN class="ft97">Effekter på investeringar, BNP, reallön och sysselsättning</SPAN></P>
<P class="p91 ft7">Emissionskrediten innebär att den skattemässiga snedvridningen som särskilt drabbar riskfyllda investeringar minskar. Investerarnas privatekonomiska avkastning kommer att i högre grad överens- stämma med den samhällsekonomiska avkastningen. Investeringar med hög samhällsekonomisk avkastning kommer därför att väljas i större utsträckning. Detta innebär att produktiviteten ökar genom en samhällsekonomiskt mera effektiv sammansättning av invester- ingarna. Emissionskrediten innebär därtill en förmån för invester- ingar som finansieras med nytt eget kapital, särskilt i mindre företag. Därmed tenderar emissionskrediten att öka realkapital- stocken, reallönen, BNP och BNI på lång sikt, enligt samma resone-</P>
<P class="p518 ft15">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr18 td126"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td127"><P class="p36 ft118">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">mang som förts om riskkapitalavdraget i avsnitt 10.2.3. Eftersom förmånen även omfattar utländska ägare tenderar effekterna att bli förhållandevis starkare. Sammantaget leder emissionskrediten på lång sikt till både ett effektivare urval av investeringar och en högre kapitalstock i Sverige och därmed högre produktivitet, BNP och reallön. Sysselsättningen ökar i den mån den högre reallönen leder till ett högre arbetsutbud. Hur stora effekterna blir på produktivitet, BNP och löner är inte möjligt att kvantifiera.</P>
<P class="p373 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.4</SPAN><SPAN class="ft97">Effekter på jämställdhet mellan män och kvinnor</SPAN></P>
<P class="p768 ft8">Emissionskrediten ges till företag. Det är därför inte möjligt att ta fram statistik på hur den påverkar mäns och kvinnors ekonomi.</P>
<P class="p769 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.5</SPAN><SPAN class="ft97">Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna</SPAN></P>
<P class="p770 ft7">Förslaget om emissionskredit kommer att ge upphov till ökade kostnader för <SPAN class="ft10">Skatteverket. </SPAN>Kommittén uppskattar kostnaderna enligt följande.</P>
<P class="p74 ft7">Det <NOBR>IT-system</NOBR> som måste utvecklas för att hantera emissions- krediten uppskattas kosta 3,5 miljoner kronor det första året. Under- hållskostnaderna för <NOBR>IT-systemet</NOBR> beräknas uppgå till 1,2 miljoner kronor per år och kostnaderna för granskning och handläggning av yrkade avdrag m.m. kommer uppskattningsvis uppgå till 4 miljoner kronor per år. Utöver detta kan också beräknas tillkomma kostnader för interna utbildningsinsatser på 1 miljon kronor årligen. Externa informationsinsatser torde också krävas och upp- skattas till 1 miljoner kronor det första året. Sammantaget bedömer kommittén att Skatteverket får ett ökat resursbehov med 6,2 mil- joner kronor årligen. Därutöver tillkommer 4,5 miljoner kronor det första året.</P>
<P class="p602 ft10"><SPAN class="ft7">För de </SPAN>allmänna förvaltningsdomstolarna <SPAN class="ft7">gäller, precis som för riskkapitalavdraget, att det är mycket svårt att uppskatta den ökade arbetsbelastning som förslaget kommer att medföra. Att förslaget kommer att innebära en viss ökad arbetsbelastning i form av ökad måltillströmning kan man dock utgå ifrån.</SPAN></P>
<P class="p68 ft7">Kommittén har i avsnitt 10.3.2 gjort uppskattningen att emissions- krediten kommer att sökas av sammanlagt cirka 4 000 företag per</P>
<P class="p521 ft15">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">år. Hur många av dessa ansökningar som kommer att bli föremål för omprövning och överklagande är oklart. Eftersom det inte heller här finns någon närmare motsvarighet i befintligt skatte- system som kan tjäna som vägledning vid en uppskattning, utgår kommittén från samma underlag som för riskkapitalavdraget, se avsnitt 10.2.5.</P>
<P class="p531 ft7">För riskkapitalavdraget uppskattas att 1 procent av ärendena överklagas till förvaltningsrätt. Emissionskrediten skiljer sig från riskkapitalavdraget eftersom den vid prövningen inte innehåller lika stort mått av avvägningar och bedömningar. Emellertid kan också emissionskrediten bli föremål för omprövning och återkallas av Skatteverket om hinder mot anstånd uppkommer. Förslaget har även i ett par fall lämnat utrymme för skönsmässig bedömning i form av rekvisitet ”speciella skäl” och ”synnerliga skäl”. Kommittén har sammantaget stannat för att inte uppskatta överklagandena till lägre andel än för riskkapitalavdraget. Av Skatteverkets 4 000 ärenden skulle då 1 procent, det vill säga 40 ärenden, bli överklagade till för- valtningsrätt.</P>
<P class="p376 ft7">I avsnitt 10.2.5 har styckkostnaden för ett genomsnittligt skattemål i de olika instanserna redovisats, liksom överklagandefrekvensen. Dessa siffror utgör underlag också här och kommittén uppskattar utifrån underlaget att de sammanlagda ökade kostnaderna för de all- männa förvaltningsdomstolarna blir cirka 800 000 kronor per år.</P>
<P class="p406 ft20"><SPAN class="ft20">10.4</SPAN><SPAN class="ft117">Konsekvenser av slopat representationsavdrag</SPAN></P>
<P class="p771 ft9"><SPAN class="ft9">10.4.1</SPAN><SPAN class="ft97">Offentligfinansiella effekter</SPAN></P>
<P class="p91 ft8">Representation är avdragsgill upp till 90 kronor för måltider m.m. och till 180 kronor för övrig representation.</P>
<P class="p115 ft7">Senast tillgängliga data över avdragsgill representation är från 1996, då den avdragsgilla representationen uppgick till 5,9 miljarder kronor. År 1996 var dock taket för avdragsgilla måltider m.m. 180 kronor. När taket 1997 sänktes till 90 kronor beräknades det minska de avdragsgilla utgifterna med 1,8 miljarder kronor. Därmed återstår 4,1 miljarder kronor i avdragsgilla utgifter.</P>
<P class="p90 ft7">Hur mycket den avdragsgilla representationen har ökat sedan dess är inte lätt att bedöma. Det är rimligt att tänka sig att representationen i kronor räknat utvecklas i ungefär samma takt som nominell BNP. Hur den <SPAN class="ft10">avdragsgilla </SPAN>representationen utveck-</P>
<P class="p518 ft15">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr18 td126"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td127"><P class="p36 ft118">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p645 ft7">las är däremot svårare att bedöma på grund av taken på 90 respek- tive 180 kronor. Om till exempel all representation slog i taket redan 1996 skulle den avdragsgilla representationen inte öka alls, om antalet representationstillfällen är konstant. Den avdragsgilla representationen kommer därför att öka långsammare än nominell BNP. Mellan 1996 och 2013 beräknas nominell BNP öka med cirka 98 procent. Om ökningen i avdragsgill representation antas vara en fjärdedel så stor som ökningen i BNP under perioden så ökar den avdragsgilla representationen med 24,5 procent.</P>
<P class="p772 ft7">En del av representationen sker i statligt ägda bolag. De minskade representationsavdragen i statliga bolag ökar i och för sig bolagsskatteintäkterna. De höjda bolagsskatteintäkterna från statliga bolag motsvaras dock av lägre vinster i dessa bolag. Eftersom staten äger bolagen motsvarar den lägre vinsten i statliga bolag ett offentlig- finansiellt bortfall för staten. Detta offentligfinansiella bortfall är lika stort som de ökade bolagsskatteintäkterna från statliga bolag. Därför tas enbart ökade bolagsskatteintäkter från <NOBR>icke-statliga</NOBR> bolag med i beräkningarna nedan. Med hänsyn till gjorda justeringar enligt ovan bedöms sammantaget underlaget bli cirka 3,9 miljarder kronor räknat i 2013 års ekonomiska miljö.</P>
<P class="p773 ft7">På underlaget utgår bolagsskatt med 26,3 procent. Vidare utgår mervärdesskatt. Mervärdesskattesatsen antas vara 12 procent för restaurangbesök, vilket förmodligen utgör en stor del av representa- tionen. Annan typ av representation, som olika evenemang, är ofta belagd med 25 procent mervärdesskatt, men ibland med 6 procent, till exempel för kulturevenemang. Den genomsnittliga mervärdes- skattesatsen bedöms vara 15 procent.</P>
<P class="p774 ft7">Skatteeffekten för bolagsskatt och mervärdesskatt beräknas till 1,6 miljarder kronor (= [0,263 + 0,15] x 3,9). De offentliga finanserna bedöms därmed stärkas med cirka 1,6 miljarder kronor till följd av slopat representationsavdrag. Detta gäller såväl införande- året som samtliga följande år.</P>
<P class="p775 ft100">Tabell 10.3. Offentligfinansiell effekt av slopat representationsavdrag, miljoner kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr16 td128"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p755 ft102">2013</P></TD>
<TD class="tr16 td122"><P class="p118 ft102">2014</P></TD>
<TD class="tr16 td122"><P class="p118 ft102">2015</P></TD>
<TD class="tr16 td122"><P class="p118 ft102">2016</P></TD>
<TD class="tr16 td101"><P class="p118 ft100">Varaktigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td131"><P class="p263 ft100">Offentligfinansiell effekt</P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p755 ft106">1 600</P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p118 ft106">1 600</P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p118 ft106">1 600</P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p118 ft106">1 600</P></TD>
<TD class="tr23 td104"><P class="p118 ft100">1 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td128"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td130"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td122"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td122"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td122"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td101"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p776 ft15">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33271x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9"><SPAN class="ft9">10.4.2</SPAN><SPAN class="ft97">Effekter för företagen och enskilda</SPAN></P>
<P class="p91 ft7">De administrativa kostnaderna för deklarationsposten ”Bokförda kostnader som inte ska dras av” (vari representationskostnader ingår) uppskattas av Tillväxtverket till 340 miljoner kronor.<SPAN class="ft29">4 </SPAN>Den klart största delen av de administrativa kostnaderna för denna post avser representation. Vissa andra kostnader som inte får dras av ingår också i denna post, som gåvor och parkeringsböter. Dessa andra kostnader är dock ickeavdragsgilla i sin helhet. Hanteringen är därför mycket lättare än för representation, där kostnaderna måste delas upp i en del som får dras av och en del som inte får dras av.</P>
<P class="p397 ft7">I de 340 miljoner kronor i administrativa kostnader ingår inte kostnaderna för mervärdesskattehantering av representation. Kost- naden kan ställas i relation till de totala administrativa kostnaderna på skatteområdet på 6,8 miljarder kronor. Representationsavdraget utgör således cirka 5 procent av näringslivets totala administrativa kostnader på skatteområdet, effekterna på mervärdesskatte- hanteringen oräknade.</P>
<P class="p777 ft9"><SPAN class="ft9">10.4.3</SPAN><SPAN class="ft97">Effekter på investeringar, BNP, reallön och sysselsättning</SPAN></P>
<P class="p302 ft7">Slopat representationsavdrag leder till en icke försumbar minskning av företagens administrativa kostnader. Sänkta administrativa kost- nader innebär, allt annat lika, att produktiviteten i ekonomin ökar. Ökad produktivitet leder till ökad BNP. Enkelt uttryckt kan sägas att de arbetstimmar som i dag ägnas åt administration i stället kommer att ägnas åt värdeskapande arbete, vilket höjer produktivi- tet och BNP. Höjd produktivitet kommer på sikt att leda till högre reallöner. Slopandet av representationsavdraget leder även till något högre skatt för näringsverksamhet, vilket tenderar att minska kapitalstocken, produktiviteten och BNP. Slopat representations- avdrag har alltså två motverkande effekter på BNP, en positiv som följer av minskade administrativa kostnader och en negativ som följer av högre skatt. Det är svårt att bedöma hur stor effekten av högre skatt är och om den är större eller mindre än effekten av lägre administrativa kostnader.</P>
<P class="p630 ft38"><SPAN class="ft59">4 </SPAN>Uppgiften är hämtad från Tillväxtverkets databas MALIN.</P>
<P class="p380 ft15">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr18 td126"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td127"><P class="p36 ft118">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft7">Slopat representationsavdrag kommer att minska efterfrågan på restaurangtjänster. Om restaurangnäringen i större utsträckning än andra branscher sysselsätter personer som annars skulle vara arbets- lösa, så kan sysselsättningen påverkas negativt även på lång sikt. Slopat representationsavdrag bedöms dock ha en relativt begränsad effekt på restaurangmarknaden som helhet. Representation utgör endast en mindre del av efterfrågan på restaurangtjänster och huvud- delen av representationen bedöms finnas kvar även efter ett slopat representationsavdrag.</P>
<P class="p373 ft9"><SPAN class="ft9">10.4.4</SPAN><SPAN class="ft97">Effekter på jämställdhet mellan män och kvinnor</SPAN></P>
<P class="p778 ft7">Representationsavdraget görs i företag. Det är därför inte möjligt att ta fram statistik på hur det påverkar mäns och kvinnors ekonomi.</P>
<P class="p779 ft9"><SPAN class="ft9">10.4.5</SPAN><SPAN class="ft97">Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna</SPAN></P>
<P class="p285 ft7">Kommitténs bedömning är att avskaffandet av representations- avdraget inte i någon avgörande omfattning kommer att påverka kostnaderna och arbetsbelastningen för Skatteverket och de all- männa förvaltningsdomstolarna. Några yrkanden om representations- avdrag kommer visserligen inte längre att göras och de kommer därmed inte heller att behöva granskas. Däremot kommer gräns- dragningen mellan vad som utgör andra kostnader i närings- verksamheten och representation fortfarande vara relevant. Om någon förändring i resursbehovet kan förväntas så rör det sig om en minskning. Minskningen bedöms dock som försumbar och har inte varit möjlig att beräkna.</P>
<P class="p780 ft15">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<P class="p781 ft27"><SPAN class="ft6">11</SPAN><SPAN class="ft119">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</SPAN></P>
<P class="p782 ft58"><SPAN class="ft20">11.1</SPAN><SPAN class="ft120">Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)</SPAN></P>
<P class="p313 ft32">3 kap.</P>
<P class="p35 ft10">18 §</P>
<P class="p783 ft7">En ny <SPAN class="ft10">punkt 14 </SPAN>har lagts till i <SPAN class="ft10">första stycket</SPAN>. Ändringen innebär att begränsat skattskyldiga är skattskyldiga i inkomstslaget kapital för återförda riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p198 ft32">38 a kap.</P>
<P class="p35 ft10">2 §</P>
<P class="p783 ft7">Paragrafen innehåller hänvisningar till bestämmelser om beskatt- ning av ägaren i det överlåtande företaget vid en partiell fission. En ny strecksats har lagts till med anledning av de nya bestämmelserna om riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p15 ft32">41 kap.</P>
<P class="p3 ft10">3 §</P>
<P class="p463 ft8">En ny <SPAN class="ft30">punkt 8 </SPAN>har lagts till. Av bestämmelsen framgår att riskkapital- avdrag och återföring av sådana avdrag ska räknas till inkomstslaget kapital.</P>
<P class="p286 ft32">43 kap.</P>
<P class="p3 ft10">1 §</P>
<P class="p783 ft7">Hela 43 kap. är nytt. Kapitlet innehåller bestämmelser om risk- kapitalavdrag. Bestämmelserna har placerats i den allmänna delen om inkomstslaget kapital, efter de grundläggande bestämmelserna (41 kap.) och bestämmelser om vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget (42 kap.). Riskkapitalavdraget kan inte betraktas som en kapitalvinst eller en kapitalförlust, även om det ska anses vara ett</P>
<P class="p576 ft15">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">förtida avdrag för anskaffningsutgiften för andelarna. Det är därför mer lämpligt att bestämmelserna om riskkapitalavdrag finns i lagens avdelning VI, Inkomstslaget kapital, än i avdelning VII, Kapital- vinster och kapitalförluster.</P>
<P class="p90 ft7">I 43 kap. fanns tidigare lättnadsregler i beskattningen av utdel- ning och kapitalvinst på onoterade aktier. Reglerna avskaffades i samband med att reglerna om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag (se 57 kap.) reformerades 2005.<SPAN class="ft29">1 </SPAN>Hela 43 kap. upp- hörde då att gälla.</P>
<P class="p90 ft7">Paragrafen beskriver vad kapitlet innehåller och introducerar uttrycket riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p408 ft10">2 §</P>
<P class="p644 ft7">I paragrafen definieras uttrycket företag som det ska förstås i detta kapitel.</P>
<P class="p116 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>avses med företag ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets- området (EES) eller i en stat med vilken Sverige ingått ett skatte- avtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Vad som avses med utländskt bolag framgår av 2 kap. 5 a §. Det ska vara fråga om en utländsk juridisk person som är skattesubjekt i den stat där den hör hemma och som beskattas likartat med svenska aktie- bolag. För innebörden av uttrycket likartad beskattning hänvisas till förarbetena till den paragrafen.<SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p78 ft7">Det utländska bolaget ska motsvara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Därmed avses att det för det utländska bolaget ska gälla ett jämförbart associationsrättsligt regel- verk som gäller för svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar. Det ska således finnas liknande regler för till exempel kapitalskydd, utdelningar och ökning av aktiekapitalet.</P>
<P class="p78 ft7">Av <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>framgår att investmentföretag, privatbostads- företag, kooperativ förening eller sådan ekonomisk förening som är centralorganisation för kooperativa föreningar inte anses som företag i kapitlet.</P>
<P class="p784 ft36"><SPAN class="ft73">1</SPAN><SPAN class="ft80">Prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10, SFS 2005:1136.</SPAN></P>
<P class="p466 ft38"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft77">Prop. 1989/90:47 s. 17 f.</SPAN></P>
<P class="p380 ft15">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft10">3 §</P>
<P class="p3 ft7">Paragrafen innehåller en definition av uttrycket koncern.</P>
<P class="p109 ft7">Med koncern avses i kapitlet en koncern av det slag som avses i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), förkortad ABL. Förenklat innebär aktiebolagslagens definition att om ett företag äger mer än hälften av rösterna i ett annat företag så ingår företagen i samma koncern. Det finns även några andra i lagen beskrivna sätt att skapa ett koncernförhållande. Aktiebolagslagens koncerndefinition förut- sätter emellertid att moderbolaget i koncernen är ett svenskt aktie- bolag.<SPAN class="ft29">3 </SPAN>Därför behövs ett tillägg i definitionen som anger att som moderbolag ska räknas även andra juridiska personer än aktiebolag. Av 2 kap. 2 § följer att med juridiska personer avses även mot- svarande utländska företeelser.</P>
<P class="p58 ft7">Genom användandet av uttrycket ”…koncern av det slag som avses i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen…” säkerställs att bestämmelsen kan tillämpas även på utländska koncerner där företagen upp- rätthåller förbindelser mellan varandra motsvarande vad som anges i aktiebolagslagen.</P>
<P class="p15 ft10">4 §</P>
<P class="p35 ft7">I paragrafen definieras uttrycket mindre företag.</P>
<P class="p109 ft7">Av <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>framgår att ett mindre företag är ett företag som har färre än 50 årsarbetskrafter och som har en årsomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor. Villkoren kommer från EU:s definition av små och mikroföretag.<SPAN class="ft29">4 </SPAN>De diskuteras utförligt i avsnitt 6.4.3.</P>
<P class="p55 ft7">I <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>finns ett undantag från bestämmelserna i första stycket. Oavsett storlek kan ett företag inte anses som ett mindre företag om 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ.</P>
<P class="p110 ft7"><SPAN class="ft10">Tredje stycket </SPAN>innehåller en hänvisning till <NOBR>5–8</NOBR> §§ där det finns bestämmelser för beräkning av de uppgifter som anges i första stycket.</P>
<P class="p785 ft36"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft35">Prop. 2004/05:85 s. </SPAN><NOBR>515–516</NOBR> samt prop. 1995/96:10, del 2, s. 105 f. och 288.</P>
<P class="p783 ft38"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft37">Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EG), EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.</SPAN></P>
<P class="p721 ft15">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft10">5 §</P>
<P class="p379 ft7">Paragrafen innehåller bestämmelser om hur uppgifterna för att avgöra om företaget är ett mindre företag enligt 4 § första stycket ska beräknas. Denna paragraf tillämpas av företag som ingår i en koncern. Vad som avses med koncern anges i 3 §.</P>
<P class="p90 ft7">I <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>anges att ett företag som ingår i en koncern ska beräkna uppgifterna med hänsyn till samtliga företag inom kon- cernen. Det innebär att till företagets uppgifter om årsarbets- krafter, årsomsättning och balansomslutning även ska läggas 100 procent av motsvarande uppgifter från företag som enligt aktie- bolagslagens definition ingår i samma koncern.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr0 td125"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td134"><P class="p786 ft121">AB2</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td125"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td133"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td90"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td125"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td125"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p742 ft121">60%</P></TD>
<TD class="tr27 td90"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td125"><P class="p36 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr28 td2"><P class="p36 ft122"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td137"><P class="p36 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p36 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td125"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td134"><P class="p786 ft121">AB1</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td125"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr29 td125"><P class="p787 ft121">51%</P></TD>
<TD class="tr25 td133"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td138"><P class="p788 ft121">100%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td2"><P class="p36 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr18 td136"><P class="p36 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td123"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td139"><P class="p789 ft121">AB3</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p790 ft121">AB4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td140"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p791 ft7"><SPAN class="ft32">Exempel: </SPAN>AB1 äger 51 procent av AB3 och 100 procent i AB4. AB2 har i sin tur en andel om 60 procent i AB1. Eftersom innehaven i samtliga fall överstiger 50 procent ska AB1 vid beräkningen av års- arbetskrafter och ekonomiska gränsvärden använda 100 procent av uppgifterna för vart och ett av de fyra företagen.</P>
<P class="p90 ft7">Av <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>följer att om något av koncernföretagen har en sådan förbindelse som anges i 6 § till något annat företag ska det företagets uppgifter också läggas till enligt vad som anges i den paragrafen. Bestämmelsen innebär i korthet att företag som ägs till <NOBR>25–50</NOBR> procent av något koncernföretag också ska läggas till beräk- ningen på det sätt som gäller för de företagen, det vill säga genom kvotering av uppgifterna med hänsyn till ägarandelen.</P>
<P class="p792 ft15">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td144"><P class="p655 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td145"><P class="p793 ft21">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td146"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td147"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td148"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td147"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td149"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td150"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p790 ft121">AB3</P></TD>
<TD class="tr14 td152"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p790 ft121">AB4</P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td150"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td135"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td135"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td144"><P class="p794 ft121">32%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td153"><P class="p795 ft121">25%</P></TD>
<TD class="tr20 td149"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p796 ft121">AB2</P>
<P class="p797 ft121">60%</P>
<P class="p798 ft121">AB1</P>
<P class="p799 ft7"><SPAN class="ft32">Exempel: </SPAN>Det företag som ska göra beräkningen enligt 4 § första stycket är AB1. AB1 ingår i samma koncern som AB2 i och med att AB2 äger 60 procent av AB1. AB2 ägs dock i sin tur av två företag, AB3 och AB4, som innehar 32 procent respektive 25 procent av AB2. Vid beräkningen av årsarbetskrafter och ekonomiska gräns- värden för AB1 ska det företaget ta 100 procent av sina egna uppgifter + 100 procent av uppgifterna för AB2 + 32 procent för uppgifterna i AB3 + 25 procent av uppgifterna i AB4.</P>
<P class="p68 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">tredje stycket </SPAN>ska bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas även av företag som skulle ha ingått i samma koncern som ett annat företag om den fysiska personen eller den samverkande gruppen av fysiska personer som äger företagen hade varit ett företag. Uppgifter i flera företag ska således läggas ihop även när det föreligger en s.k. oäkta koncern. Detta gäller dock bara om de berörda företagen bedriver verksamhet på samma eller angränsande marknad. Med angränsande marknad avses marknaden för en produkt eller en tjänst i ett tidigare eller senare marknadsled. Som exempel kan nämnas en fysisk person som äger två företag där det ena företaget tillverkar två komponenter och det andra före- taget monterar ihop dessa två komponenter. I ett sådant fall bör företagen anses bedriva verksamhet på angränsande marknad.</P>
<P class="p800 ft15">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft10">6 §</P>
<P class="p644 ft7">I likhet med den föregående paragrafen innehåller denna paragraf bestämmelser om hur gränsvärdena i 4 § första stycket ska beräknas.</P>
<P class="p116 ft7">Paragrafens andra och tredje stycke ska enligt <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>tillämpas av företag som, utan att ingå i en koncern, kontrollerar ett annat företag eller kontrolleras av ett annat företag genom ett innehav av minst 25 procent av kapital- eller röstandelarna.</P>
<P class="p90 ft7">Av <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>följer att företaget vid beräkningen av gräns- värdena ska lägga till ett så stort belopp av värdena i det andra företaget som motsvarar ägarandelen mellan företagen. Om för- bindelsen mellan företagen utgörs av olika andelar av kapitalet och rösterna ska den högsta procentuella andelen användas. Om före- taget har sådana förbindelser som anges i första stycket till flera företag ska beräkningen göras för varje företag för sig.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr0 td154"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td155"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td134"><P class="p786 ft121">AB2</P></TD>
<TD class="tr0 td156"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td154"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td155"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td156"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td136"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td154"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td157"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p742 ft121">25%</P></TD>
<TD class="tr27 td156"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td154"><P class="p36 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p36 ft122"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td138"><P class="p36 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr28 td136"><P class="p36 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td154"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td155"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td134"><P class="p786 ft121">AB1</P></TD>
<TD class="tr11 td156"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td136"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr29 td154"><P class="p801 ft121">33%</P></TD>
<TD class="tr25 td155"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td138"><P class="p45 ft121">49%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td157"><P class="p36 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr18 td136"><P class="p36 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td157"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td156"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td147"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td158"><P class="p789 ft121">AB3</P></TD>
<TD class="tr0 td157"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p790 ft121">AB4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td160"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td135"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p791 ft7"><SPAN class="ft32">Exempel: </SPAN>AB1 äger 33 procent av AB3 och 49 procent av AB4. AB2 har i sin tur en andel om 25 procent i AB1. När AB1 ska beräkna årsarbetskrafter och ekonomiska gränsvärden ska de relevanta procentandelarna av uppgifterna för AB2, AB3 och AB4 läggas till uppgifterna i AB1. Totalt ska uppgifterna för AB1 således beräknas till 100 procent av AB1 + 25 procent av AB2 + 33 procent av AB3 + 49 procent av AB4.</P>
<P class="p78 ft7">I <SPAN class="ft10">tredje stycket </SPAN>regleras det förhållande att det kontrollerade eller kontrollerande företaget ingår i en koncern. I dessa fall ska kvote- ringen enligt första stycket avse uppgifterna för hela koncernen. Det innebär att det första steget i beräkningen blir att lägga ihop</P>
<P class="p518 ft15">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">100 procent av uppgifterna i den koncern som det kontrollerade eller kontrollerande företaget ingår. Därefter görs den kvotering som avses i första stycket av uppgifterna för hela koncernen. Om AB4 i exemplet ovan ingår i en koncern med två andra företag ska uppgifterna för alla de tre företag som ingår i koncernen summeras först. Därefter ska AB1 ta 49 procent av koncernens sammanlagda uppgifter och lägga till sin egen beräkning.</P>
<P class="p68 ft8">Det förtjänar att påpekas att uppgifter för sådana företag som avses i denna paragraf bara ska beaktas om företagen befinner sig i omedelbart tidigare eller senare led.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr16 td161"><P class="p802 ft121">AB4</P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p786 ft121">AB5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td160"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td154"><P class="p803 ft121">60%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td163"><P class="p804 ft12">40%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td129"><P class="p36 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr32 td164"><P class="p36 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr31 td147"><P class="p36 ft123"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td158"><P class="p802 ft121">AB2</P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p786 ft121">AB3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td160"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td154"><P class="p805 ft121">38%</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr2 td163"><P class="p806 ft121">38%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td154"><P class="p36 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p807 ft121">AB1</P>
<P class="p808 ft7"><SPAN class="ft32">Exempel: </SPAN>Beräkning av årsarbetskrafter och ekonomiska gräns- värden ska göras för AB1. AB2 och AB3 innehar båda 38 procent av AB1 och uppgifterna för dessa ska därför läggas till motsvarande den procentuella andelen. AB2 ingår dock i en koncern med AB4, varför 100 procent av uppgifterna för dessa båda ska läggas ihop innan AB1 gör kvoteringen. AB5 befinner sig inte direkt över eller under AB1 eller något koncernföretag till AB1 och ska därför inte beaktas vid beräkningen. AB1:s totala gränsvärden blir därmed 100 procent av AB1 + 38 procent av (AB2 + AB4) + 38 procent av AB3.</P>
<P class="p809 ft15">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33280x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft10">7 §</P>
<P class="p644 ft7">Även denna paragraf innehåller bestämmelser om hur gränsvärdena i 4 § första stycket ska beräknas.</P>
<P class="p63 ft7">Om företaget kontrolleras av två eller flera andra företag och dessa företag sinsemellan ingår i en koncern ska beräkningen göras med hänsyn till hur stor total andel av kapital- eller röstandelarna i företaget som koncernen innehar. Det innebär att om företagen som ingår i en koncern tillsammans innehar mer än 50 procent i det aktuella företaget ska beräkningen ske enligt 5 §, det vill säga 100 procent av koncernens uppgifter ska användas. Om företagen tillsammans innehar minst 25 procent men högst 50 procent ska beräkningen ske enligt 6 §, vilket innebär att den procentuella ägar- andelen av koncernens samlade uppgifter ska läggas till vid beräk- ningen av det aktuella företaget.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr11 td165"><P class="p810 ft121">AB2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td166"><P class="p811 ft121">70%</P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p812 ft121">AB3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td168"><P class="p813 ft121">60%</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p810 ft121">AB4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td170"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td171"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td172"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td173"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td166"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td168"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td175"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td176"><P class="p814 ft121">20%</P></TD>
<TD class="tr3 td177"><P class="p815 ft121">20%</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td178"><P class="p816 ft121">20%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td177"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p817 ft121">AB1</P>
<P class="p818 ft7"><SPAN class="ft32">Exempel: </SPAN>Beräkning av årsarbetskrafter och ekonomiska gräns- värden ska göras för AB1. AB1 har tre ägare, AB2, AB3 och AB4, som var och en innehar 20 procent av andelarna i AB1. Dessa tre ägare ingår sinsemellan i en koncern. Detta eftersom AB2 innehar 70 procent av AB3, som i sin tur innehar 60 procent av AB4. Vid en första granskning kan det verka som om AB1 vid beräkningen inte behöver beakta några andra företag, eftersom varje företag äger mindre än 25 procent av AB1. Men eftersom AB2, AB3 och AB4 tillsammans ingår i en koncern äger de som en koncern 60 procent av AB1. Det innebär att AB1 till sina egna uppgifter ska lägga 100 procent av uppgifterna i AB2, AB3 och AB4.</P>
<P class="p543 ft15">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p819 ft10">8 §</P>
<P class="p197 ft8">Paragrafen innehåller bestämmelser om hur antalet årsarbetskrafter i 4 § första stycket 1 ska beräknas.</P>
<P class="p122 ft7">Av bestämmelserna framgår att en person som har arbetat i företaget eller för företagets räkning under hela året ska räknas som en årsarbetskraft. En person som har arbetat deltid eller som inte har varit anställd under hela året ska räknas som del av en årsarbets- kraft. Genom att summera hela och delar av årsarbetskrafter erhålls totalsumman.</P>
<P class="p55 ft7">Med uttrycket årsarbetskraft avses anställda, personer som arbetar för företaget, som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som enligt svenska regler jämställs med anställd, samt delägare som är verksam i företaget. Lärlingar och studerande som omfattas av ett lärlingsavtal eller följer en yrkesutbildning räknas inte till antalet anställda. Inte heller de som är föräldralediga eller tjänstlediga ska räknas in.</P>
<P class="p820 ft10">9 §</P>
<P class="p783 ft7">I paragrafen anges vilka fysiska personer som får göra riskkapital- avdrag.</P>
<P class="p109 ft7">Av <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>framgår att riskkapitalavdrag får göras av en obegränsat skattskyldig fysisk person som förvärvar andelar i ett mindre företag och som uppfyller villkoren i <NOBR>11–16</NOBR> §§. Vilka som är obegränsat skattskyldiga i Sverige framgår av 3 kap. 3 §. Det rör sig om den som är bosatt här, den som stadigvarande vistas här eller den som tidigare varit bosatt här och som har väsentlig anknytning hit.</P>
<P class="p426 ft7">Riskkapitalavdrag får också göras av en begränsat skattskyldig fysisk person som är skattskyldig för kapitalvinst på andelarna enligt 3 kap. 19 §. Skattskyldighet enligt 3 kap. 19 § gäller bara den som under det år då avyttring sker eller de föregående tio åren har varit bosatt eller stadigvarande vistats här.</P>
<P class="p75 ft7">Av <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>framgår att även dödsbon får göra riskkapital- avdrag för förvärv som har skett före dödsfallet.</P>
<P class="p75 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">tredje stycket </SPAN>får riskkapitalavdrag bara göra som kapital- vinsten inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal. Det innebär till exempel att en fysisk person som har flyttat till ett annat land där skatteavtalet inte tillåter Sverige att beskatta kapitalvinst på andelar enligt 3 kap. 19 § inte heller kan få något riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p592 ft15">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft10">10 §</P>
<P class="p379 ft8">Bestämmelserna i paragrafen anger vid vilken tidpunkt riskkapital- avdraget får göras.</P>
<P class="p116 ft7">Av <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>framgår att riskkapitalavdrag får göras det beskattningsår då full betalning har erlagts för andelarna eller något av de två därpå följande beskattningsåren. Det beskattningsår då full betalning har erlagts för andelarna benämns betalningsåret i de följande paragraferna. Betalningsåret är med andra ord det beskatt- ningsår då slutbetalning har skett. Den skattskyldige kan välja fritt vid vilket beskattningsår av de tre utpekade som avdraget ska göras.</P>
<P class="p63 ft7">Enligt bestämmelsen i <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>kan avdraget i vissa fall skjutas upp. Det gäller de fall när villkoret om visst minsta löne- underlag i 12 § uppfylls först beskattningsåret efter betalningsåret. Då ska de tre åren då avdraget får göras räknas från det beskatt- ningsåret i stället för från betalningsåret.</P>
<P class="p78 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">tredje stycket </SPAN>ska bedömningen av om företaget är ett mindre företag göras vid utgången av betalningsåret. Vid beräk- ningen av gränsvärdena för mindre företag enligt 4 § första stycket ska hänsyn tas till hela det kalenderår som motsvarar betalningsåret.</P>
<P class="p821 ft10">11 §</P>
<P class="p822 ft7">I paragrafen finns villkor för riskkapitalavdrag när det gäller betalning och form för förvärvet (det s.k. förvärvsvillkoret, se avsnitt 6.6.1).</P>
<P class="p116 ft7">Av <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>följer att riskkapitalavdrag bara får göras om andelarna har betalats kontant och förvärvats vid bildandet av företaget eller vid en nyemission. Kravet på kontant betalning inne- bär att apportemission, kvittning av fordran mot företaget eller liknande inte kan grunda rätt till avdrag.</P>
<P class="p90 ft8">Enligt <SPAN class="ft30">andra stycket </SPAN>avses med nyemission i detta kapitel även tillskott till ekonomisk förening i form av medlemsinsats eller förlagsinsats.</P>
<P class="p290 ft10">12 §</P>
<P class="p644 ft7">I paragrafen finns ett krav på att företaget som får tillskottet ska ha ett visst minsta löneunderlag.</P>
<P class="p63 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>ska det företag i vilket andelarna har förvärvats ha ett löneunderlag som för betalningsåret eller för det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret uppgår till minst 300 000 kronor. Vad som avses med betalningsåret framgår av 10 § första stycket. Även i denna bestämmelse är det den skatt-</P>
<P class="p589 ft15">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">skyldiges beskattningsår, med andra ord kalenderår, som avses. Av 10 § andra stycket följer att tidpunkten för riskkapitalavdraget skjuts framåt när löneunderlagsvillkoret inte uppfylls förrän året efter betalningsåret.</P>
<P class="p74 ft7">I <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>finns bestämmelser för beräkning av löne- underlaget. Avsikten är att löneunderlaget i princip ska beräknas på samma sätt som löneunderlaget vid beräkningen av årets gräns- belopp för kvalificerade andelar. Reglerna är därför utformade med 57 kap. 17 och 18 §§ som förebild. Vissa justeringar har dock gjorts för att anpassa bestämmelserna till riskkapitalavdraget.</P>
<P class="p55 ft7">Löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant ersätt- ning som hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som under betalningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget. Motsvarande ersättning som har betalats till arbetstagare i utlandet ska också räknas in i löneunderlaget. Som kontant ersättning avses även sådan ersättning som arbetstagare fått från företaget och som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om inte ersättningen varit undantagen enligt 3 kap. 9 § eller på grund av en bestämmelse i skatteavtal. Som kontant ersättning avses inte kostnadsersätt- ningar, inte belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt bestämmelserna i 57 kap. om beskattning av utdelning och kapital- vinst på andelar i fåmansföretag och inte heller ersättning som täcks av statliga bidrag för lönekostnader.</P>
<P class="p58 ft7">Av <SPAN class="ft10">tredje stycket </SPAN>framgår att löneunderlaget får ökas med löneunderlag i andra företag på sätt som motsvarar hur uppgifterna i 4 § första stycket beräknas enligt <NOBR>5–7</NOBR> §§. Det innebär att om det behövs får löneunderlag i koncernföretag och andra intresseföretag räknas med. Beräkningen ska i så fall göras på samma sätt som för antal årsarbetskrafter, årsomsättning och balansomslutning enligt 4 § första stycket.</P>
<P class="p820 ft10">13 §</P>
<P class="p197 ft7">Bestämmelsen i paragrafen anger att riskkapitalavdrag bara får göras om företaget till huvudsaklig del bedriver rörelse. Avdrag får dock inte göras vid förvärv av andelar i företag inom <NOBR>varvs-,</NOBR> kol- eller stålindustrin. Den sistnämnda inskränkningen följer av EU- kommissionens riktlinjer för statligt stöd för riskkapital.</P>
<P class="p823 ft7">Verksamheterna definieras närmare i avsnitt 6.6.3.</P>
<P class="p824 ft15">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft10">14 §</P>
<P class="p379 ft7">Paragrafen innehåller hinder mot riskkapitalavdrag om företaget under en period före den avdragsgrundande emissionen har inlöst egna aktier.</P>
<P class="p93 ft7">Enligt bestämmelserna i <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>får riskkapitalavdrag inte göras om aktiekapitalet i företaget någon gång under beskattnings- året närmast före betalningsåret, eller under betalningsåret men innan nyemissionen, har minskats genom indragning av aktier och återbetalning till den skattskyldige eller denne närstående.</P>
<P class="p422 ft7">Av <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>framgår att villkoret i första stycket också gäller om den skattskyldige eller denne närstående under den angivna perioden har utträtt ur en ekonomisk förening och inbetald insats har återbetalats.</P>
<P class="p825 ft7">Motiven för förslaget och exempel finns i avsnitt 6.10.1.</P>
<P class="p408 ft10">15 §</P>
<P class="p644 ft7">I paragrafen finns bestämmelser om att riskkapitalavdrag inte får göras vid vissa s.k. interna förvärv.</P>
<P class="p116 ft7">I <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>räknas det upp tre situationer när riskkapital- avdrag inte får göras. Vad som avses är om ett företag, i samband med att ett tillskott har lämnats till detta, har eller ska göra vissa särskilt angivna förvärv. Med uttrycket ”i samband med” åsyftas ett tidsmässigt samband mellan tillskottet och förvärvet. Det förhåll- ande att företaget en gång i tiden gjort ett sådant förvärv som anges nedan innebär inte att tillskott till det företaget för all framtid är diskvalificerade från riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p90 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">punkten 1 </SPAN>får riskkapitalavdrag inte göras om företaget till vilket tillskottet har gjorts, från den skattskyldige eller dennes närstående, har förvärvat andelarna i ett annat företag. Bestäm- melsen i första stycket är således ett förbud mot förvärv av andelar i ett företag som den skattskyldige äger.</P>
<P class="p78 ft7">Av <SPAN class="ft10">punkten 2 </SPAN>följer att riskkapitalavdrag inte får göras om företaget har förvärvat en näringsverksamhet från den skattskyldige eller denne närstående, om näringsverksamheten tidigare bedrivits i ett företag som ägs eller ägdes av dessa personer. Syftet med bestämmelsen är att hindra kringgåenden av bestämmelserna i punkterna 1 och 3. Det ska således inte gå att få riskkapitalavdrag när företaget förvärvar en verksamhet från den skattskyldige som denne tidigare har bedrivit i bolagsform.</P>
<P class="p78 ft7">I <SPAN class="ft10">punkten 3 </SPAN>anges att riskkapitalavdrag inte heller får göras om det företag till vilket tillskottet har gjorts har förvärvat verksamhet</P>
<P class="p276 ft15">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">från ett företag som den skattskyldige eller denne närstående äger. Därmed avses överlåtelse av hela eller delar av verksamheten, utan att andelarna i företagen byter ägare.</P>
<P class="p122 ft7">Av <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>framgår att punkterna 1 och 3 i första stycket bara gäller till den del det inte utgått något riskkapitalavdrag för andelarna i det företag som förvärvas eller som verksamheten för- värvas av. Med uttrycket ”till den del” avses att riskkapitalavdrag kan erhållas för den del av tillskottet som motsvarar tidigare risk- kapitalavdrag på de förvärvade andelarna eller på andelarna i det företag som förvärvet av verksamheten sker ifrån.</P>
<P class="p823 ft7">För motiv och exempel på tillämpningen se avsnitt 6.10.3.</P>
<P class="p198 ft10">16 §</P>
<P class="p197 ft7">Paragrafen innehåller bestämmelser om att riskkapitalavdrag inte får göras vid tillskott till ett företag som är i ekonomiska svårig- heter. Bestämmelserna följer av <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> riktlinjer för statligt stöd för riskkapital.</P>
<P class="p110 ft8">I paragrafen anges vad som avses med ekonomiska svårigheter. Det gäller om företaget vid tidpunkten för den fysiska personens förvärv</P>
<P class="p826 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft93">är skyldigt att upprätta en sådan kontrollbalansräkning som avses i 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) och kapitaltill- skottet inte undanröjer skyldigheten,</SPAN></P>
<P class="p826 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft93">har inlett ett förfarande om företagsrekonstruktion av det slag som avses i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, eller</SPAN></P>
<P class="p827 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft26">är på obestånd på sätt som anges i 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672).</SPAN></P>
<P class="p73 ft7">Genom att använda uttryckssätten ”som avses i”, ”av det slag som avses i” och ”på sätt som anges i” säkerställs att även motsvarande förfaranden för utländska juridiska personer omfattas av bestäm- melsen.</P>
<P class="p828 ft7">För motivering och ett utvecklat resonemang se avsnitt 6.6.4.</P>
<P class="p198 ft10">17 §</P>
<P class="p783 ft7">I paragrafen anges att underlaget för riskkapitalavdrag är lika med den skattskyldiges anskaffningsutgift för de förvärvade andelarna. Det är således fråga om den skattskyldiges utgifter för anskaff- ningen, som det uttrycks i 44 kap. 14 §. Därmed avses förvärvs-</P>
<P class="p598 ft15">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">priset och andra direkta utgifter i samband med förvärvet, till exempel provision, advokatkostnader eller courtage.</P>
<P class="p408 ft10">18 §</P>
<P class="p379 ft7">Av <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>framgår att sammanlagda tillskott till ett och samma företag av fysiska personer inte får överstiga 20 miljoner kronor per kalenderår. Begränsningen följer av <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> riktlinjer för statligt stöd för riskkapital.</P>
<P class="p90 ft7">Beräkningen ska göras per företag och per kalenderår. Att det är kalenderår som gäller beror på att företaget har en skyldighet att lämna uppgift om den sammanlagda summan tillskott från fysiska personer i kontrolluppgiften avseende riskkapitalavdraget.</P>
<P class="p90 ft7">Om gränsbeloppet överskrids under året anges i <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>att underlagen för riskkapitalavdrag ska minskas proportionellt. Med det avses att varje fysisk person ska minska sitt underlag med ett belopp som motsvarar den andel av emissionsbeloppet som över- stiger 20 miljoner kronor. Exempel på tillämpningen i denna del finns i avsnitt 6.7.1.</P>
<P class="p821 ft10">19 §</P>
<P class="p644 ft7">Paragrafen behandlar storleken på riskkapitalavdraget. Avdrag får göras med två tredjedelar av underlaget enligt 18 §. Det får dock högst uppgå till 1 miljon kronor per beskattningsår, vilket mot- svarar ett tillskott på 1,5 miljoner kronor.</P>
<P class="p821 ft10">20 §</P>
<P class="p379 ft8">Paragrafen innehåller bestämmelser om återföring av riskkapital- avdrag.</P>
<P class="p115 ft7">Av <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>framgår att riskkapitalavdraget ska återföras det beskattningsår då andelarna avyttras om inget annat anges i <NOBR>22–24</NOBR> §§. Återföring av avdraget innebär att ett belopp som motsvarar avdraget ska tas upp som en inkomst i inkomstslaget kapital.</P>
<P class="p63 ft7">Enligt bestämmelsen i <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>ska genomsnittsmetoden tillämpas även på återföring av riskkapitalavdrag i de fall endast en del av andelsinnehavet avyttras. Här följer ett exempel på tillämp- ning av genomsnittsmetoden vid en delavyttring.</P>
<P class="p90 ft7">En fysisk person A innehar samtliga aktier, 1 000 stycken, i det svenska aktiebolaget AB1. Anskaffningsutgiften för aktierna är 500 000 kronor. A har gjort riskkapitalavdrag som grundade sig på en nyemission om 300 000 kronor, vilket innebar ett avdrag på 200 000 kronor. Nu ska A sälja 40 procent av sitt innehav,</P>
<P class="p589 ft15">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">400 aktier, till den fysiska personen B. När A ska avgöra hur stor del av riskkapitalavdraget som måste återföras ska genomsnitts- metoden användas. Det är således det genomsnittliga riskkapital- avdraget för alla aktier i bolaget som ska vara avgörande för åter- föringen. A har gjort avdrag med 200 000 kronor och äger totalt 1 000 aktier i bolaget. Riskkapitalavdrag per aktie uppgår således till 200 kronor. När A säljer 400 aktier ska därmed 80 000 kronor av riskkapitalavdraget återföras (= 200 x 400).</P>
<P class="p68 ft7">I <SPAN class="ft10">tredje stycket </SPAN>finns ett undantag. Där anges att genomsnitts- metoden inte ska tillämpas när avyttringen beror på att företaget minskar aktiekapitalet genom indragning av aktier med återbetal- ning till den skattskyldige eller denne närstående. I dessa fall ska riskkapitalavdraget i stället återföras med ett belopp som motsvarar två tredjedelar av det belopp som har återbetalats. Se avsnitt 6.9.2 för exempel i denna del.</P>
<P class="p820 ft10">21 §</P>
<P class="p463 ft7">I paragrafen anges att bestämmelserna i 44 kap. 21 och 22 §§ även gäller för riskkapitalavdrag. Det innebär att om andelarna övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt tar förvärvaren över den tidigare ägarens skattemässiga situation även avseende riskkapitalavdraget. Skyldigheten att återföra avdraget vid en framtida avyttring övergår därmed på den nya ägaren.</P>
<P class="p820 ft10">22 §</P>
<P class="p197 ft7">Paragrafen innehåller bestämmelser om hur riskkapitalavdraget ska hanteras när reglerna i 48 a kap. om framskjuten beskattning vid andelsbyten tillämpas vid avyttringen. Reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten tillämpas till exempel vid fusion eller fission, men även i samband med andra förvärv där reglerna är tillämpliga.</P>
<P class="p97 ft7">Om reglerna om andelsbyten är tillämpliga ska riskkapitalavdraget inte återföras till beskattning. Efter andelsbytet anses avdraget i stället hänförligt till de mottagna andelarna. Avdraget ska då återföras när de mottagna andelarna sedermera avyttras.</P>
<P class="p15 ft10">23 §</P>
<P class="p783 ft8">Paragrafen innehåller bestämmelser om hur riskkapitalavdrag som hänför sig till andelar i det överlåtande företaget ska behandlas vid en partiell fission. Avdraget ska fördelas mellan andelarna i det</P>
<P class="p829 ft15">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">överlåtande och det övertagande företaget på samma sätt som gäller för omkostnadsbeloppet enligt 48 kap. 18 a §.</P>
<P class="p116 ft7">Vid en partiell fission gäller enligt 48 kap. 18 a § att anskaff- ningsutgiften för mottagna andelar ska anses vara så stor del av omkostnadsbeloppet för andelarna i det överlåtande företaget som svarar mot förändringen av marknadsvärdet på dessa andelar till följd av den partiella fissionen. Omkostnadsbeloppet för andelarna i det överlåtande företaget ska minskas med ett motsvarande belopp. Denna fördelning ska således gälla även för riskkapital- avdrag. Tillämpningen kan belysas med följande exempel.</P>
<P class="p79 ft7">Anta att en fysisk person A äger aktiebolaget AB1. AB1 ska avyttra 70 procent av verksamheten till AB2 genom en partiell fission. A får ersättning för avyttringen i form av andelar i AB2. Omkostnadsbeloppet för andelarna i AB1 är 1 miljon kronor, riskkapitalavdrag på dessa andelar har gjorts med 400 000 kronor. Marknadsvärdet på andelarna är vid tidpunkten för den partiella fissionen 5 miljoner kronor. Den partiella fissionen innebär att marknadsvärdet på andelarna i AB1 sjunker med 70 procent, till 1,5 miljoner kronor. Det innebär att A:s anskaffningsutgift för de mottagna andelarna i AB2 ska bestämmas till 700 000 kronor. Omkostnadsbeloppet för andelarna i AB1 ska sättas ned med motsvarande belopp, till 300 000 kronor. Riskkapitalavdraget ska fördelas på samma sätt. Efter den partiella fissionen är 30 procent av avdraget, eller 120 000 kronor, hänförligt till andelarna i AB1 och 70 procent, 280 000 kronor, till andelarna i AB2.</P>
<P class="p830 ft10">24 §</P>
<P class="p379 ft7">I <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>anges att riskkapitalavdrag ska återföras om den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna. Återföring ska också ske om kapitalvinsten blir undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal.</P>
<P class="p63 ft7">I <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>finns en hänvisning till reglerna i 63 kap. skatte- förfarandelagen (2011:1244) om anstånd med den skatt som hänför sig till avdrag som återförs enligt första stycket.</P>
<P class="p825 ft7">Bestämmelserna kommenteras närmare i avsnitt 6.9.3.</P>
<P class="p408 ft32">48 kap.</P>
<P class="p831 ft10">20 §</P>
<P class="p644 ft8">I paragrafen finns kvittningsregler för förluster på aktier och andra delägarrätter. Ändringen i <SPAN class="ft30">första stycket </SPAN>innebär att inkomst på grund av återfört riskkapitalavdrag får kvittas fullt ut mot kapital-</P>
<P class="p80 ft15">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">förluster på marknadsnoterade delägarrätter och andra andelar. Följ- ande exempel kan åskådliggöra tillämpningen.</P>
<P class="p122 ft7">Anta att en fysisk person A äger ett fåmansföretag med ett aktiekapital om 300 000 kronor. A har gjort riskkapitalavdrag för samtliga tillskott till aktiebolaget, vilka uppgår till samma belopp som aktiekapitalet. Totalt har således A gjort riskkapitalavdrag med 200 000 kronor. Aktiebolaget har nu upplösts genom konkurs och A ska redovisa detta i sin inkomstdeklaration. A har under beskatt- ningsåret även haft kapitalvinster på marknadsnoterade delägarrät- ter med 100 000 kronor och kapitalförluster på sådana andelar med 150 000 kronor.</P>
<P class="p426 ft7">Enligt kvittningsreglerna får kapitalvinsten på 100 000 kronor och det återförda riskkapitalavdraget om 200 000 kronor kvittas i sin helhet mot kapitalförlusten på 150 000 kronor. Därefter får två tredjedelar av kapitalförlusten på de kvalificerade andelarna dras av, vilket är 200 000 kronor. Resultatet av kvittningen blir således en kapitalförlust om 50 000 kronor (= 100 000 + 200 000 - 150 000 - 200 000). Den förlusten får enligt 20 a § dras av med 70 procent, vilket blir 35 000 kronor (= 50 000 x 0,70).</P>
<P class="p86 ft7">Om det återförda riskkapitalavdraget inte hade fått kvittas fullt ut mot kapitalförlusten på de kvalificerade andelarna skulle kon- kursen medfört en nettobeskattning av A. De 200 000 kronorna i återfört avdrag skulle ha tagits upp med 100 procent som en inkomst i inkomstslaget kapital, medan de 200 000 kronorna i kapitalförlust skulle ha kvoterats till 70 procent, 140 000 kronor, innan de hade fått dras av mot det återförda avdraget.</P>
<P class="p820 ft32">48 a kap.</P>
<P class="p3 ft10">10 §</P>
<P class="p463 ft7">I <SPAN class="ft10">andra stycket</SPAN>, som är nytt, införs en hänvisning till bestämmel- serna i 43 kap. 22 §. Där finns regler om vad som ska ske med risk- kapitalavdrag som hänför sig till en avyttrad andel vid ett andels- byte.</P>
<P class="p16 ft32">57 kap.</P>
<P class="p35 ft10">12 b §</P>
<P class="p783 ft7">Paragrafen är ny. Där anges att ett omkostnadsbelopp som har legat till grund för riskkapitalavdrag bara ska beaktas till 50 procent vid beräkning av underlag för årets gränsbelopp.</P>
<P class="p75 ft7">Det innebär att om en nyemission med 500 000 kronor i sin helhet har legat till grund för riskkapitalavdrag, får bara</P>
<P class="p832 ft15">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">250 000 kronor användas vid beräkningen av underlaget för årets gränsbelopp enligt 12 §.</P>
<P class="p238 ft7">Motiven för bestämmelsen finns i avsnitt 6.10.2.</P>
<P class="p408 ft32">67 kap.</P>
<P class="p310 ft10">10 §</P>
<P class="p379 ft7">I paragrafen finns bestämmelser om skattereduktion vid underskott i inkomstslaget kapital.</P>
<P class="p115 ft7"><SPAN class="ft10">Första stycket </SPAN>har ändrats genom ett tillägg som anger att bestäm- melserna i första stycket bara gäller om inte något annat följer av andra stycket.</P>
<P class="p90 ft7"><SPAN class="ft10">Andra stycket </SPAN>är nytt. Möjligheten till skattereduktion vid under- skott i inkomstslaget kapital utvidgas på så vis att ett riskkapitalavdrag alltid ska minska skatten med 30 procent. Första stycket tillämpas på underskott som överstiger riskkapitalavdraget.</P>
<P class="p825 ft7">Se avsnitt 6.8 för exempel på tillämpningen.</P>
<P class="p303 ft32">Ikraftträdandebestämmelser</P>
<P class="p81 ft7">Lagen träder i kraft den 1 januari 2013 och ska tillämpas på förvärv av andelar som sker efter den 31 december 2012.</P>
<P class="p833 ft126"><SPAN class="ft20">11.2</SPAN><SPAN class="ft125">Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)</SPAN></P>
<P class="p394 ft32"><SPAN class="ft60">22</SPAN><SPAN class="ft127">kap.</SPAN></P>
<P class="p378 ft10"><SPAN class="ft10">1</SPAN><SPAN class="ft55">§</SPAN></P>
<P class="p644 ft7">I paragrafen anges vilka bestämmelser kapitlet innehåller. Ändringen är föranledd av den nya 23 §.</P>
<P class="p695 ft10"><SPAN class="ft31">23</SPAN><SPAN class="ft42">§</SPAN></P>
<P class="p379 ft8">Paragrafen, som är ny, innehåller regler om kontrolluppgiftsskyl- dighet vid riskkapitalavdrag.</P>
<P class="p115 ft7">I <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>anges att kontrolluppgift ska lämnas om risk- kapitalavdrag enligt 43kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.</P>
<P class="p63 ft8">Enligt <SPAN class="ft30">andra stycket </SPAN>ska en sådan kontrolluppgift lämnas för fysiska personer och dödsbon av det företag som har fått betalning för andelar.</P>
<P class="p371 ft15">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft7">I <SPAN class="ft10">tredje stycket </SPAN>finns bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgiften. För det första ska uppgift lämnas om underlaget för riskkapitalavdrag. Med detta avses att uppgift ska lämnas om den skattskyldiges anskaffningsutgift för andelarna. För att anskaffningsutgiften ska kunna utgöra underlag för riskkapital- avdrag krävs även att de villkor som avser företagets situation är uppfyllda. I och med att företaget ska lämna uppgift om under- laget, får kontrolluppgiften anses innebära att företaget också intygar att de villkor som avser företagets situation är uppfyllda. Det innebär att företaget ska vara säker på att följande förutsätt- ningar är för handen innan kontrolluppgiften lämnas.</P>
<P class="p834 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft128">Att företaget är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES eller i en stat utanför EES med vilken Sverige har ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte (43 kap. 2 § IL).</SPAN></P>
<P class="p835 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft128">Att företaget uppfyller definitionen av ett mindre företag och således ensamt eller tillsammans med andra företag har färre än 50 årsarbetskrafter och en årsomsättning eller en balansomslut- ning som uppgår till högst 80 miljoner kronor (43 kap. 4 § IL).</SPAN></P>
<P class="p835 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft128">Att andelarna förvärvats genom kontant betalning vid före- tagets bildande eller vid nyemission (43 kap. 11 § IL).</SPAN></P>
<P class="p835 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft128">Att företaget inte någon gång under beskattningsåret närmast före betalningsåret, eller under betalningsåret men innan nyemis- sionen, har minskat aktiekapitalet genom indragning av aktier och återbetalning till aktieägarna (43 kap. 14 § IL).</SPAN></P>
<P class="p21 ft7"><SPAN class="ft25">- </SPAN>Att företaget inte gjort ett otillåtet internt förvärv (43 kap.</P>
<P class="p836 ft7"><SPAN class="ft7">15</SPAN><SPAN class="ft33">§ IL).</SPAN></P>
<P class="p837 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft128">Att företaget har ett löneunderlag om minst 300 000 kronor det beskattningsår som kontrolluppgiften avser (43 kap. 12 § IL).</SPAN></P>
<P class="p72 ft7"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft129">Att företaget inte är i ekonomiska svårigheter (43 kap. 17 § IL)</SPAN></P>
<P class="p838 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft128">Att företaget till huvudsaklig del bedriver rörelse och inte är verksamt inom </SPAN><NOBR>varvs-,</NOBR> kol- eller stålindustrin (43 kap. 13 § IL).</P>
<P class="p835 ft8"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft128">Att de avdragsgrundande tillskotten till företaget inte över- stiger 20 miljoner kronor för det aktuella kalenderåret (43 kap.</SPAN></P>
<P class="p839 ft7"><SPAN class="ft7">18</SPAN><SPAN class="ft33">§ IL).</SPAN></P>
<P class="p829 ft15">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">Företaget ska också i kontrolluppgiften lämna uppgift om fysiska personers sammanlagda förvärv av andelar i företaget vid bildandet eller vid nyemission som har skett till kontant betalning. Om det beloppet överstiger 20 miljoner kronor ska underlaget för risk- kapitalavdrag proportioneras, se 43 kap. 18 § andra stycket IL. Efter- som det är företaget som ska lämna uppgift om underlaget, så innebär det att företaget även ska göra de erforderliga proportio- neringarna i dessa fall.</P>
<P class="p840 ft32">23 kap.</P>
<P class="p831 ft10">2 §</P>
<P class="p644 ft8">Ändringen av <SPAN class="ft30">första stycket </SPAN>innebär att kontrolluppgift för riskkapital- avdrag även ska lämnas för begränsat skattskyldiga fysiska personer.</P>
<P class="p841 ft32">31 kap.</P>
<P class="p831 ft10">1 §</P>
<P class="p822 ft7">I paragrafen anges vilka bestämmelser kapitlet innehåller. Ändringen är föranledd av de nya 19 a och 19 b §§.</P>
<P class="p408 ft10">19 a §</P>
<P class="p379 ft7">Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas i inkomstdeklarationen av den som gör riskkapital- avdrag.</P>
<P class="p254 ft8">Enligt <SPAN class="ft30">första punkten </SPAN>ska den som gör riskkapitalavdrag lämna uppgift om underlaget för avdraget.</P>
<P class="p116 ft7">Av 31 kap. 3 § framgår att den deklarationsskyldige också ska lämna de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna fatta riktiga beslut om slutlig skatt och beslut om pensionsgrund- ande inkomst. Det kan i förevarande fall vara fråga om uppgifter som tydliggör de relevanta omständigheter som ligger till grund för beräkningen av underlaget, inklusive de ställningstaganden som gjorts vid bedömningen av om förutsättningar finns för avdrag. Om företaget som har fått tillskottet har lämnat kontrolluppgift kan det ställas lägre krav på den fysiska personens uppgiftslämnande.</P>
<P class="p64 ft7">Av den <SPAN class="ft10">andra punkten </SPAN>framgår att en fysisk person som gör riskkapitalavdrag ska lämna nödvändiga identifikationsuppgifter för det företag vars andelar riskkapitalavdraget hänför sig till. Vilka identifikationsuppgifter som är nödvändiga får regleras i skatteför- farandeförordningen (2011:1261). Identifikationsuppgifter är normalt företagets firma, organisationsnummer eller motsvarande utländska nummer och postadress. Vid tillskott till utländska företag kan det</P>
<P class="p386 ft15">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">finnas behov av att den skattskyldige även lämnar andra uppgifter, till exempel namn och adress till en lokal kontaktperson.</P>
<P class="p198 ft10">19 b §</P>
<P class="p197 ft7">Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas i inkomstdeklarationen av den som återför risk- kapitalavdrag.</P>
<P class="p75 ft7">Av <SPAN class="ft10">första punkten </SPAN>följer att den skattskyldige ska lämna uppgift om hur stor del av riskkapitalavdraget som återförs. Därmed avses uppgift om hur stor del uttryckt i såväl kronor som procentuell andel av det ursprungliga avdraget.</P>
<P class="p74 ft7">I <SPAN class="ft10">andra punkten </SPAN>anges att uppgift ska lämnas om nödvändiga identifikationsuppgifter för det företag som kvarvarande riskkapital- avdrag hänför sig till. Det gäller alltså bara i det fall återföring inte sker av hela riskkapitalavdraget. Innebörden av uttrycket nödvändiga identi- fikationsuppgifter behandlas i författningskommentaren till 19 a § andra punkten.</P>
<P class="p68 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">tredje punkten </SPAN>ska uppgift lämnas om att det föreligger förutsättningar för återföring av riskkapitalavdrag när den skatt- skyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna. Det handlar således om att den skattskyldige ska upplysa om att denne får hemvist i en annan stat, eller med andra ord när denne annat än tillfälligt flyttar från Sverige.</P>
<P class="p820 ft32">33 kap.</P>
<P class="p3 ft10">1 §</P>
<P class="p463 ft8">I paragrafen anges vilka bestämmelser kapitlet innehåller. Ändringen är föranledd av den nya 7 a §.</P>
<P class="p161 ft10">2 §</P>
<P class="p842 ft7">Av paragrafen framgår i vilket syfte särskilda uppgifter ska lämnas. Enligt den nya <SPAN class="ft10">femte punkten </SPAN>ska sådana uppgifter även lämnas för kontroll av beviljat anstånd med betalning av skatt i samband</P>
<P class="p35 ft7">med återföring av riskkapitalavdrag enligt 63 kap. 14 a §.</P>
<P class="p198 ft10">7 a §</P>
<P class="p783 ft7">Av paragrafen, som är ny, framgår att den som har anstånd med betalning av skatt enligt 63 kap. 14 a §, ska lämna särskilda upp- gifter om att andelar som anståndet hänför sig till helt eller delvis har avyttrats.</P>
<P class="p571 ft15">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft10">11 §</P>
<P class="p644 ft7">I paragrafen anges när särskilda uppgifter ska lämnas. Det görs ett tillägg i paragrafen med anledning av den nya 7 a §. Ändringen innebär att särskilda uppgifter enligt 7 a § ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad efter den dag då andelarna som anståndet hänför sig till har avyttrats.</P>
<P class="p90 ft7">Den som fått anstånd med betalning av skatt på grund av utflyttning ska således inom en månad meddela Skatteverket om att avyttring har skett och att hela eller delar av anståndet därför ska upphävas. Om sådant meddelande inte lämnas beräknas hög kostnadsränta på anståndsbeloppet från den dag då den särskilda uppgiften skulle ha lämnats, se 65 kap. 7 a §.</P>
<P class="p821 ft32">63 kap.</P>
<P class="p310 ft10">1 §</P>
<P class="p644 ft7">I paragrafen anges vilka bestämmelser kapitlet innehåller. Ändring- arna föranleds av de nya 14 <NOBR>a–14</NOBR> c §§ och 21 a §.</P>
<P class="p408 ft10">14 a §</P>
<P class="p831 ft7">Paragrafen är ny.</P>
<P class="p116 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>ska den som är skyldig att betala inkomst- skatt enligt inkomstskattelagen på grund av att riskkapitalavdrag har återförts enligt 43 kap. 24 § samma lag, beviljas anstånd med betalning av skatten. Vad som avses är återföring på grund av att den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapital- vinst på andelarna eller om kapitalvinsten blir undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal. Rätten till anstånd är ovillkorlig, vilket innebär att anstånd ska ges till alla som ska återföra riskkapitalavdrag enligt den angivna paragrafen.</P>
<P class="p376 ft7">Av <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>framgår att anstånd inte får beviljas om andelarna som det återförda riskkapitalavdraget hänför sig till har avyttrats. Detta innebär att vid tidpunkten när Skatteverket ska pröva om förutsättningarna för anstånd föreligger, får andelsinnehavet i sin helhet inte ha avyttrats. Om delavyttring har skett kan anstånd beviljas med ett lägre belopp, se 21 a §.</P>
<P class="p840 ft10">14 b §</P>
<P class="p644 ft7">Paragrafen, som är ny, har utformats med 14 § andra stycket som förebild.</P>
<P class="p63 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>ska anståndstiden bestämmas till ett år efter den dag då anståndet beviljades. Anstånd med skatt på återförda</P>
<P class="p276 ft15">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td83"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">riskkapitalavdrag ska således alltid beviljas med ett år i taget. Om det fortfarande finns förutsättningar för anstånd när ett år har gått får den skattskyldige ansöka på nytt.</P>
<P class="p75 ft7">Av <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>följer att om ett nytt anstånd beviljas ska anståndstiden för det nya anståndet bestämmas till ett år efter den dag då föregående anståndstid löper ut.</P>
<P class="p198 ft10">14 c §</P>
<P class="p35 ft7">Paragrafen är ny.</P>
<P class="p109 ft7">I <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>anges att ett anstånd ska upphävas om andelarna som anståndet hänför sig till har avyttrats. I samband med avyttr- ingen inträder också skyldigheten att inom en månad upplysa Skatteverket om detta, se 33 kap. 7 a §.</P>
<P class="p110 ft7">Av <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>framgår att om endast en del av andelsinne- havet har avyttrats, ska anståndsbeloppet sättas ned på samma sätt som riskkapitalavdraget skulle ha återförts vid en delavyttring enligt 43 kap. 20 § andra eller tredje stycket IL. Det innebär att genomsnittsmetoden ska användas även för att bestämma anstånds- beloppet om en del av andelsinnehavet har avyttrats.</P>
<P class="p820 ft10">21 a §</P>
<P class="p197 ft7">Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om anstånds- beloppet.</P>
<P class="p122 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>ska anstånd enligt 14 a § beviljas med ett belopp som motsvarar den skatt som hänför sig till det återförda riskkapitalavdraget.</P>
<P class="p110 ft7">Om en del av andelsinnehavet som det återförda riskkapital- avdraget hänförde sig till har avyttrats, får enligt <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>anstånd beviljas högst med ett belopp som motsvarar den del av riskkapitalavdraget som inte skulle ha återförts vid en delavyttring enligt 43 kap. 20 § andra eller tredje stycket IL. Det innebär att genom- snittsmetoden ska användas även för att bestämma anstånds- beloppet om en del av andelsinnehavet har avyttrats.</P>
<P class="p820 ft32">65 kap.</P>
<P class="p35 ft10">1 §</P>
<P class="p463 ft7">I paragrafen anges vilka bestämmelser kapitlet innehåller. Ändringen är föranledd av den nya 7 a §.</P>
<P class="p824 ft15">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft10">7 §</P>
<P class="p644 ft8">I paragrafen finns bestämmelser om kostnadsränta vid anstånd. <SPAN class="ft30">Andra stycket </SPAN>har ändrats så att anståndsränta inte tas ut vid anstånd enligt den nya 63 kap. 14 a §.</P>
<P class="p290 ft10">7 a §</P>
<P class="p644 ft7">I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om hög kostnadsränta på anstånd med betalning av skatt i samband med återföring av riskkapitalavdrag, om vissa uppgifter inte lämnas i rätt tid.</P>
<P class="p63 ft7">Av <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>följer att kostnadsränta ska beräknas om en fysisk person inte inom rätt tid lämnar särskilda uppgifter om att andelar som anståndet hänför sig till helt eller delvis har avyttrats. I dessa fall ska kostnadsräntan beräknas från och med dagen efter den dag då särskilda uppgifter skulle ha kommit in till Skatteverket, dvs. en månad efter den dag då andelarna har avyttrats.</P>
<P class="p90 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>ska kostnadsräntan beräknas efter en ränte- sats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter till och med den dag då anståndsbeloppet senast ska vara inbetalt.</P>
<P class="p303 ft32">Ikraftträdandebestämmelser</P>
<P class="p62 ft7">Lagen träder i kraft den 1 januari 2013. Bestämmelserna i 22 kap. 23 §, 23 kap. 2 §, 31 kap. 19 a och 19 b §§ samt 33 kap. 7 a och 11 §§ i dess nya lydelse tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2013.</P>
<P class="p843 ft15">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<P class="p844 ft27"><SPAN class="ft6">12</SPAN><SPAN class="ft119">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</SPAN></P>
<P class="p360 ft20"><SPAN class="ft20">12.1</SPAN><SPAN class="ft96">Förslaget till lag om emissionskredit</SPAN></P>
<P class="p7 ft7">Lagen är helt ny och har ingen tidigare motsvarighet.</P>
<P class="p16 ft32">Lagens tillämpningsområde</P>
<P class="p20 ft10">1 §</P>
<P class="p35 ft7">Paragrafen innehåller en beskrivning av lagens innehåll.</P>
<P class="p16 ft32">Definitioner</P>
<P class="p313 ft10">2 §</P>
<P class="p383 ft7">I paragrafen föreskrivs att termer och uttryck som används i lagen ska ha samma betydelse som i inkomstsskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Vidare föreskrivs att detta inte gäller om annat anges.</P>
<P class="p110 ft7">Bestämmelsen innebär bland annat att definitionerna av privat- bostadsföretag i 2 kap. 17 § IL, utländsk juridisk person i 6 kap. 8 § IL, investmentföretag i 39 kap. 15 § IL och kooperativ förening i 39 kap. 21 § IL gäller även i nu aktuell lag.</P>
<P class="p15 ft10">3 §</P>
<P class="p197 ft7">I paragrafen, som är utformad efter förebild av 3 kap. 3 § skatteför- farandelagen (2011:1244), förkortad SFL, definieras uttrycket arbets- givaravgifter.</P>
<P class="p55 ft7">Med arbetsgivaravgifter avses arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. social- avgiftslagen (2000:980), skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Däremot omfattas inte särskild</P>
<P class="p535 ft15">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33298x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">löneskatt enligt lagen om (1991:687) särskild löneskatt på pen- sionskostnader, eftersom den skatten, till skillnad från de andra nämnda skatterna och avgifterna, redovisas i arbetsgivarens inkomst- deklaration.</P>
<P class="p821 ft10">4 §</P>
<P class="p831 ft7">I paragrafen definieras uttrycket företag.</P>
<P class="p422 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>avses med företag svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening om det hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i en stat som Sverige har ingått ett skatteavtal med som innehåller en artikel om informationsutbyte. Vad som avses med utländskt bolag framgår av 2 kap. 5 a § IL. Det ska vara fråga om en utländsk juridisk person som är skattesubjekt i hemviststaten och som beskattas likartat med svenska aktiebolag. För innebörden av uttrycket likartad beskattning hänvisas till förarbetena till 2 kap. 5 a § IL.<SPAN class="ft29">1</SPAN></P>
<P class="p397 ft7">Det utländska bolaget ska också motsvara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Detta innebär att det utländ- ska bolaget ska omfattas av ett associationsrättsligt regelverk som är jämförbart med det regelverk som gäller för svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar, exempelvis vad gäller regler för kapital- skydd, utdelning och ökning av aktiekapitalet.</P>
<P class="p92 ft7">Av <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>framgår att investmentföretag, privatbostads- företag, kooperativ förening eller ekonomisk förening som är central- organisation för kooperativa föreningar inte ska anses som ett företag. Vad som avses med sådana företag framgår av inkomst- skattelagen genom hänvisningen i 2 §.</P>
<P class="p845 ft38"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>Prop. 1989/90:47 s. 17 f.</P>
<P class="p380 ft15">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td179"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td98"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft10">5 §</P>
<P class="p3 ft7">I paragrafen definieras uttrycket andel.</P>
<P class="p74 ft7">Med andel avses aktier och andelar i sådana företag som omfattas av förslaget. I förtydligande syfte anges att även förlagsandel av det slag som avses i 5 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska fören- ingar, förkortad LEF, anses som andel.</P>
<P class="p820 ft10">6 §</P>
<P class="p197 ft130">I paragrafen definieras uttrycket koncern genom en hänvisning till 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), förkortad ABL.</P>
<P class="p109 ft7">Enligt nämnda bestämmelse i aktiebolagslagen är ett aktiebolag moderbolag och en annan juridisk person dotterföretag, om aktie- bolaget direkt eller indirekt innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen. Ett aktiebolag är också moderbolag och en annan juridisk person dotterföretag om aktiebolaget på grund av avtal med andra delägare i den juri- diska personen förfogar över mer än hälften av rösterna för samt- liga aktier eller andelar. Samma sak gäller om aktiebolaget har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i den juridiska personens styrelse eller motsvarande ledningsorgan eller om aktie- bolaget har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna, bland annat på grund av avtal med den juridiska personen. Ytterligare fall när ett aktiebolag ska anses som moderbolag och en annan juridisk person som dotterföretag finns. Tillsammans utgör moderbolag och dotterföretag enligt 1 kap. 11 § tredje stycket ABL en koncern.</P>
<P class="p550 ft7">Bestämmelsen i aktiebolagslagen tar endast sikte på moderbolag som är svenska aktiebolag.<SPAN class="ft29">2 </SPAN>I nu aktuell lag måste dock även alla andra svenska och utländska juridiska personer kunna vara moder- bolag, eftersom lagen annars skulle bli mindre verkningsfull. Para- grafen har därför kompletterats med en bestämmelse som anger att även andra juridiska personer än aktiebolag ska anses som moder- företag. Någon anledning att nämna att både svenska och utländska personer omfattas finns inte, eftersom de termer och uttryck som används i lagen – om det inte framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses – också omfattar utländska företeelser, se 2 kap. 2 § IL. Det sagda innebär att ett företag exempelvis kan ha en svensk kooperativ förening eller ett tyskt aktiebolag som moder- bolag och ändå ingå i en koncern enligt nu aktuell lag.</P>
<P class="p95 ft38"><SPAN class="ft59">2 </SPAN>Prop. 2004/05:85 s. <NOBR>515–516</NOBR> samt prop. 1995/96:10, del 2, s. 105 f. och 288.</P>
<P class="p713 ft15">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33300x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft7">Företag som ägs direkt av en fysisk person kan till följd av definitionen inte ingå i en koncern med denna fysiska person. Av detta följer att inte heller flera företag som ägs av en och samma fysiska person, det vill säga företag som ingår i en s.k. oäkta koncern, kan ingå i en koncern med varandra.</P>
<P class="p821 ft10">7 §</P>
<P class="p831 ft7">I paragrafen definieras uttrycket värdeöverföring.</P>
<P class="p63 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">första stycket 1,4,5 och 6</SPAN>, som har sin förebild i 17 kap. 1 § ABL, framgår att med värdeöverföring avses vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller reserv- fonden för återbetalning till aktieägarna, eller annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet minskar utan att den har rent affärsmässig karaktär för företaget. Närmare ledning för hur dessa punkter ska tolkas kan hämtas i aktiebolagslagen och dess förarbeten.<SPAN class="ft29">3 </SPAN>Redan här bör dock nämnas att bedömningen av punkten 6, det vill säga bedömningen av frågan om en affärs- händelse har medfört att företagets förmögenhet minskat utan att affärshändelsen har haft rent affärsmässig karaktär för företaget, måste avgöras främst med hänsyn till utåt iakttagbara omstän- digheter. Vid bedömningen bör särskild betydelse tillmätas dels skillnaden mellan parternas prestationer, dels om transaktionen framstår som förenlig med den verksamhet som företaget normalt bedriver. Om det är fråga om en transaktion mellan en andelsägare i ett företag med få andelsägare och företaget, torde redan en ganska liten skillnad mellan parternas prestationer ge anledning att betrakta transaktionen som en värdeöverföring. I en sådan situa- tion kan det finnas anledning att anta att syftet med transaktionen är att gynna ägaren. En transaktion som samma företag genomför med en utomstående person kan däremot innefatta större skill- nader mellan parternas prestationer utan att transaktionen anses som en värdeöverföring. Bedömningen måste med andra ord grun- das på förhållandena i det enskilda fallet.</P>
<P class="p732 ft7">Av <SPAN class="ft10">punkt 2 och 3 </SPAN>framgår attäven koncernbidrag och kapital- tillskott ska räknas som värdeöverföring.</P>
<P class="p63 ft7">Koncernbidrag är ett skatterättsligt begrepp. Bolagsrättsligt ska koncernbidrag som ges från ett dotterföretag till ett moderföretag i de flesta fall ses som utdelning. Om koncernbidraget ges från ett moderföretag till ett dotterföretag ses det i stället i de flesta fall</P>
<P class="p446 ft38"><SPAN class="ft59">3 </SPAN>Se prop. 2004/05:85 s. 369 ff. och 747 f.</P>
<P class="p380 ft15">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33301x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td179"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td98"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p701 ft7">som ett kapitaltillskott.<SPAN class="ft29">4 </SPAN>Även om ett koncernbidrag således borde falla in under någon av de andra uppräknade värdeöverföringarna har koncernbidrag särskilt omnämnts i lagtexten. Anledningen till detta är främst för att förtydliga och förenkla bedömningen av olika slags värdeöverföringar. Om det kan konstateras att ett bolag har lämnat ett koncernbidrag behöver man inte slå fast om över- föringen är en utdelning eller om den möjligtvis ska karaktäriseras som något annat.</P>
<P class="p409 ft7">I sammanhanget bör också nämnas att ett koncernbidrag som lämnas från ett moderföretag till ett dotterföretag inte alltid är någon egentlig värdeöverföring. Anledningen till detta är att moder- företaget i normala fall bara byter värdet av sina likvida medel mot ett högre värde på sina andelar i dotterföretaget. Från detta normal- fall finns dock vissa undantag, till exempel om dotterföretaget också ägs av någon annan eller om dotterföretaget är på obestånd. Koncernbidrag från ett moderföretag till ett dotterföretag kan därför ses som en värdeöverföring i vissa fall men inte i andra. Som bestämmelsen nu är utformad saknar det betydelse eftersom kon- cernbidrag ändå alltid ska ses som värdeöverföring.</P>
<P class="p421 ft7">Vad som sagts beträffande koncernbidrag gäller även för kapital- tillskott. Inte heller sådana tillskott är alltid är att se som någon egentlig värdeöverföring. Trots detta ska även de räknas som en värdeöverföring enligt den nu aktuella definitionen.</P>
<P class="p74 ft7">I <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>behandlas värdeöverföringar som är specifika för ekonomiska föreningar, det vill säga inlösen av förlagsinsatser, utbetal- ningar i form av överskottsutdelningar, återbetalning av medlemsin- satser och utbetalning vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp. Vad som avses med förlagsinsats framgår av 5 kap. 1 § LEF. Inlösen av sådana insatser regleras i 7 § samma kapitel. Närmare ledning för vad som avses med förlagsinsats och på vilket sätt sådana insatser får lösas in kan hämtas i den lagen och i dess förarbeten.<SPAN class="ft29">5 </SPAN>Detsamma gäller utbetalningar i form av överskottsutdelningar, återbetalning av medlemsinsatser och utbetalning vid nedsättning av medlems- insatsernas belopp, se bland annat 10 kap. LEF och förarbetena till det kapitlet.<SPAN class="ft29">6</SPAN></P>
<P class="p58 ft8">I sammanhanget bör noteras att även om andra stycket tar sikte på ekonomiska föreningar, kan en ekonomisk förening göra en transaktion som faller in under första stycket, till exempel genom</P>
<P class="p846 ft36"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft35">A.a. s. 385 f. samt exempelvis RÅ 1998 ref. 6.</SPAN></P>
<P class="p293 ft36"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft35">Se prop. 1986/87:7 s. 96 ff. samt prop. 1996/97:163 s. 27 ff. och s. 44.</SPAN></P>
<P class="p293 ft38"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft37">Se prop. 1986/87:7 s. 193 ff.</SPAN></P>
<P class="p713 ft15">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">att delta i en affärshändelse som medför att dess förmögenhet minskar utan att affärshändelsen har rent affärsmässig karaktär.</P>
<P class="p408 ft10">8 §</P>
<P class="p847 ft7">I paragrafen definieras uttrycket emissionstidpunkt. Emissionstidpunkten är en tidpunkt från vilken vissa tidsfrister</P>
<P class="p379 ft7">ska beräknas, se 9 och 13 §§. Uttrycket är nytt och finns inte sedan tidigare i skattelagstiftningen. I bestämmelsen skiljer man mellan företag som har gett ut andelar i samband med dess bildande, företag som har gett ut andelar vid nyemission och företag som har tagit in medlems- eller förlagsinsatser.</P>
<P class="p63 ft7"><SPAN class="ft10">Punkt 1 </SPAN>reglerar emissionstidpunkten för ett företag som har gett ut andelar i samband med att det har bildats. Emissionstid- punkten är i detta fall den tidpunkt då stiftelseurkund eller motsvarande handling har undertecknats. Enligt aktiebolagslagen är det först då som ett aktiebolag anses bildat, se 2 kap. 4 § ABL.</P>
<P class="p90 ft7"><SPAN class="ft10">Punkt 2 </SPAN>reglerar emissionstidpunkten för ett företag som har gett ut andelar i samband med nyemission. Emissionstidpunkten är detta fall den tidpunkt då beslut om nyemission har fattats. Ett sådant beslut ska i fråga om aktiebolag fattas på bolagsstämma, se 13 kap. 11 § ABL. I vissa fall kan även styrelsen fatta ett sådant beslut, se 13 kap. 31 och 35 §§ ABL.</P>
<P class="p78 ft7"><SPAN class="ft10">Punkt 3 </SPAN>reglerar emissionstidpunkten för ett företag som har tagit emot medlems- eller förlagsinsatser. Bestämmelsen tar sikte på ekonomiska föreningar. I detta fall är emissionstidpunkten den tidpunkt då beslut om att ta in medlemsinsatser eller förlagsinsatser har fattats.</P>
<P class="p395 ft32">Ansökan om anstånd</P>
<P class="p848 ft10">9 §</P>
<P class="p379 ft7">I paragrafen anges att anstånd kan beviljas efter ansökan. Vidare anges att en ansökan senast ska ha kommit in till Skatteverket sex månader efter emissionstidpunkten.</P>
<P class="p90 ft7">Syftet med att uttryckligen föreskriva att anstånd kan beviljas efter ansökan är att klargöra att Skatteverket bara är skyldigt att pröva frågan om anstånd om företaget har ansökt om anstånd. Genom kopplingen till emissionstidpunkten säkerställs att ett före- tag inte kan dröja med sin ansökan någon längre tid. Som framgår av avsnitt 7.4.16 är ansökningstiden anpassad till den tid som gäller</P>
<P class="p65 ft15">310</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td179"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td98"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">för att registrera ett nybildat aktiebolag efter det att stiftelse- urkunden har undertecknats. Samma tid gäller också för att registrera en nyemission efter det att beslut om sådan emission har fattats.</P>
<P class="p849 ft32">Villkor för anstånd</P>
<P class="p313 ft10">10 §</P>
<P class="p197 ft7">I paragrafen anges under vilka förutsättningar ett företag kan beviljas anstånd. Vad som avses med arbetsgivaravgifter respektive företag framgår definitionerna i 3 och 4 §§.</P>
<P class="p110 ft7">I <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>anges att Skatteverket ska bevilja anstånd om företaget har tagit emot full betalning för andelar som har getts ut vid bildandet av företaget eller vid nyemission och betalningen har gjorts kontant.</P>
<P class="p110 ft7">Kravet på att andelar ska ha <SPAN class="ft10">getts ut </SPAN>innebär bland annat att ett företag som har tagit emot betalning för villkorade och ovillkorade aktieägartillskott inte kan beviljas anstånd.</P>
<P class="p122 ft10"><SPAN class="ft7">Att andelarna ska ha getts ut </SPAN>vid företagets bildande eller vid nyemission <SPAN class="ft7">innebär vidare att ett företag inte kan beviljas anstånd om andelar har getts ut i samband med att någon har utnyttjat teckningsoptioner eller konvertibler som företaget tidigare utfärdat.</SPAN></P>
<P class="p75 ft7">Genom att kräva <SPAN class="ft10">full betalning </SPAN>säkerställs att anstånd inte kan beviljas om företaget bara har fått delvis betalt för de andelar som har getts ut.</P>
<P class="p74 ft7">Kravet på att betalningen ska vara <SPAN class="ft10">kontant </SPAN>innebär att andelarna ska ha betalats i pengar. Detta är naturligt och sker i normalfallet när ett aktiebolag bildas och vid nyemission, se 2 kap. 16 § och 13 kap. 21 § ABL. Den kontanta betalningen behöver inte göras med sedlar och mynt utan kan till exempel göras genom att pengarna sätts in på företagets bankkonto eller liknande.</P>
<P class="p68 ft7">I <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>anges att samma krav också gäller om företaget har tagit emot full betalning för medlemsinsatser eller förlags- insatser och betalningen har gjorts kontant. Stycket riktar sig till ekonomiska föreningar och innebär att de kan beviljas anstånd i samband med att de bildas eller i samband med att de ökar sitt egna kapital. Något krav på att en andel måste ha getts ut uppställs inte i detta fall eftersom andelar i ekonomiska föreningar inte ges ut på samma sätt som aktier i aktiebolag.</P>
<P class="p850 ft15">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft32">Anståndets storlek</P>
<P class="p851 ft10">11 §</P>
<P class="p852 ft7">I denna paragraf regleras med hur stort belopp anstånd får beviljas. I <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>anges att anstånd får beviljas med högst 35 procent av det belopp som har betalats för andelarna. Varför beloppet bestämts till just 35 procent framgår av avsnitt 7.3.1. Bestämmelsen reglerar, tillsammans med den ytterligare begränsning som följer av andra stycket, den övre gränsen för hur stort ett anstånd får vara. Ett företag kan, om det så önskar, välja att söka anstånd med ett lägre belopp. I ett sådant fall kan företaget vid ett senare tillfälle söka anstånd upp till högsta möjliga belopp. Dock kan ett sådant ytterligare anstånd inte sökas senare än sex månader efter emissions- tidpunkten, se 9 §. Om företaget väljer att begära omprövning av eller överklaga Skatteverkets första beslut finns det en möjlighet att förlänga denna tidsfrist. Det hänger samman med att företaget har möjlighet att begära omprövning av eller överklaga Skatteverkets första beslut inom två månader från den tidpunkt då företaget fick del av beslutet, se vidare kommentaren till 20 §. Om Skatteverkets första beslut till exempel fattas efter fem månader har företaget möjlighet att begära omprövning av eller överklaga beslutet minst sju månader efter emissionstidpunkten (allt beroende på när företaget</P>
<P class="p853 ft7">får del av det).</P>
<P class="p63 ft7">I <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>anges att ett anstånd inte får beviljas med mer än 5 miljoner kronor. Detta är en begränsning av första stycket. Ett företag som redan har beviljats anstånd med 5 miljoner kronor på grund av en nyemission år 1 kan därför inte beviljas något ytterlig- are anstånd om det under året därefter gör ytterligare en nyemis- sion. Av exemplet i avsnitt 7.4.6. framgår att ett sådant anstånd i stället kan utnyttjas under den tid som återstår efter det att det första anståndet har löpt ut. Av andra stycket följer också att storleks- begränsningen om 5 miljoner kronor gäller per koncern. Detta innebär att om ett företag i koncernen redan har beviljats anstånd med exempelvis 4 miljoner kronor – ett dotterföretag som vid nyemission har gett ut andelar externt – kan moderföretaget vid en nyemission inte beviljas anstånd med mer än 1 miljon kronor, även om företaget skulle ha rätt till 3 miljoner kronor enligt första stycket. Resterande 2 miljoner kronor kan dock, på samma sätt som gäller vid flera anstånd i ett och samma företag, utnyttjas under den resterande anståndstiden när anståndet i dotterföretaget har löpt ut.</P>
<P class="p672 ft15">312</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<P class="p3 ft16">SOU 2012:3 Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P>
<P class="p95 ft32">Anståndstid</P>
<P class="p313 ft10">12 §</P>
<P class="p383 ft7">I <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>anges att anstånd ska beviljas med de arbetsgivar- avgifter som löper på den redovisningsperiod då ansökan om anstånd kom in till Skatteverket och att anståndet ska upphöra på förfallo- dagen den redovisningsperiod som infaller fem, sex, respektive sju år därefter. Vidare framgår att anståndsbeloppet ska betalas med en tredjedel på respektive förfallodag.</P>
<P class="p55 ft7">Innebörden av bestämmelsen kan illustreras med ett exempel. Anta att ett företag under våren 2013 gör en nyemission som ger företaget rätt till anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter med 300 000 kronor. Anta vidare att företaget kommer in med sin ansökan om anstånd i juni 2013 och att dess arbetsgivaravgifter för denna period uppgår till 350 000 kronor. Om villkoren för anstånd är uppfyllda ska företaget då beviljas anstånd med 300 000 kronor. Anståndet förfaller till betalning med 100 000 kronor efter fem år, med 100 000 kronor efter sex år och med 100 000 kronor efter sju år, det vill säga på förfallodagarna för redovisningsperioderna juni 2018, juni 2019 respektive juni 2020. Resterande del av avgifterna för juni månad 2013, det vill säga 50 000 kronor, får betalas i vanlig ordning den 12 juli 2013 eller, såvitt gäller vissa större företag, den 12 augusti 2013.</P>
<P class="p854 ft7">I <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>anges att om arbetsgivaravgifterna för en redo- visningsperiod är lägre än det belopp som anstånd högst får beviljas med, ska Skatteverket utan någon ny ansökan bevilja anstånd med mellanskillnaden närmast följande redovisningsperiod i enlighet vad som föreskrivs i första stycket.</P>
<P class="p855 ft7">Att det inte behövs någon ny ansökan innebär att Skatteverket måste hålla reda på hur stort belopp som finns kvar att bevilja anstånd med och att Skatteverket också måste bevilja ytterligare anstånd på eget initiativ. Genom hänvisningen till första stycket framgår att det nya anståndet ska fördelas med en tredjedel på de förfallodagar som följer av detta stycke.</P>
<P class="p855 ft7">Hur bestämmelsen ska tillämpas kan illustreras med följande exempel. Anta att förutsättningarna är desamma som i exemplet ovan med den skillnaden att företagets arbetsgivaravgifter för redo- visningsperioden juni 2013 bara uppgår till 90 000 kronor. Före- taget ska då beviljas anstånd med 30 000 kronor i fem år, med 30 000 kronor i sex år och med 30 000 kronor i sju år. Anståndet innebär att företaget inte behöver betala in några arbetsgivar-</P>
<P class="p663 ft15">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">avgifter alls den 12 juli 2013. Efter detta kvarstår 210 000 kronor (= 300 000 - 90 000) som inte har kunnat utnyttjas. I juli 2013 anställer företaget ytterligare personal, vilket får till följd att arbetsgivaravgifterna för denna månad ökar till 250 000 kronor. Med stöd av nu aktuell bestämmelse ska då Skatteverket, på eget initiativ, bevilja företaget anstånd med 210 000 kronor av dessa avgifter. Det nya anståndet fördelas med 70 000 kronor på anståndet som löper till och med förfallodagen för redovisnings- perioden juni 2018, med 70 000 kronor på anståndet som löper till och med förfallodagen för redovisningsperioden juni 2019 och med 70 000 kronor på anståndet som löper till och med förfallodagen för redovisningsperioden juni 2020. Kvar att betala för redovis- ningsperioden juli 2013 blir 40 000 kronor (= 250 000 - 210 000).</P>
<P class="p856 ft7">I <SPAN class="ft10">tredje stycket </SPAN>anges att anstånd enligt andra stycket inte får beviljas senare än den redovisningsperiod som infaller fyra år och elva månader efter den period då ansökan om anstånd kom in. Tanken med bestämmelsen är att anstånd inte ska kunna beviljas med arbetsgivaravgifter som löper på redovisningsperioder som infaller samma period eller perioder efter den redovisningsperiod då den första tredjedelen av anståndet ska betalas tillbaka.</P>
<P class="p857 ft7">I <SPAN class="ft10">fjärde stycket </SPAN>finns en avräkningsordning som anger att om arbetsgivaravgifterna under en och samma redovisningsperiod kan ligga till grund för flera anstånd, ska anstånd i första hand beviljas med stöd av den ansökan som kom in först. Denna avräknings- ordning kan också illustreras med ett exempel. Anta att företaget i det senaste exemplet endast har kunnat utnyttja 240 000 kronor fram till redovisningsperioden februari 2014 och att det därför fortfarande finns kvar 60 000 kronor att bevilja anstånd med. Anta vidare att företaget då kommer in med en ny ansökan om anstånd till följd av en nyemission i december 2013 och att emissionen ger rätt till ett nytt anstånd om exempelvis 450 000 kronor. På grund av den senare ansökan kan nu arbetsgivaravgifterna för februari 2014 ligga till grund för flera olika anstånd, dels det anstånd som baseras på ansökan från juni 2013, dels det anstånd som baseras på den ansökan som kom i februari 2014. Om arbetsgivaravgifterna för redovisningsperioden februari 2014 uppgår till exempelvis 180 000 kronor ska anstånd beviljas med hela detta belopp. Av detta anståndsbelopp förfaller 60 000 kronor (det som kvarstår av det gamla anståndet) till betalning på förfallodagarna för redovis- ningsperioderna juni 2018, juni 2019 och juni 2020 (20 000 kronor per period). Resterande del av anståndsbeloppet, det vill säga</P>
<P class="p65 ft15">314</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td179"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td98"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">120 000 kronor, förfaller till betalning på förfallodagarna för redovis- ningsperioderna februari 2019, februari 2020 och februari 2021 (30 000 kronor per period). Kvar att utnyttja för anstånd under redovisningsperioden mars 2014 finns 330 000 kronor (= 450 000 - 120 000).</P>
<P class="p284 ft32">Hinder mot anstånd</P>
<P class="p20 ft10">13 §</P>
<P class="p197 ft7">I paragrafen anges i vilka fall anstånd inte får beviljas. Paragrafen ska tillämpas vid prövningen av om en anståndsansökan ska beviljas. Om anstånd redan har beviljats gäller i stället 14 §, där det finns liknande bestämmelser för sådana fall.</P>
<P class="p74 ft7"><SPAN class="ft10">Punkt 1 </SPAN>anger att anstånd inte får beviljas om företaget, under tiden från och med den redovisningsperiod som infaller ett år före emissionstidpunkten till och med den redovisningsperiod då före- tagets ansökan om anstånd kom in till Skatteverket, har gjort en värdeöverföring. Vad som avses med uttrycket värdeöverföring framgår av 7 § och utvecklas närmare i avsnitt 7.4.8. Att bestäm- melsen omfattar värdeöverföringar som sker både uppåt och nedåt i en ägarstruktur framgår direkt av lagtexten, bland annat genom hänvisningen till utdelning och tillskott. Bestämmelsen omfattar emellertid även värdeöverföringar som görs till någon utanför ägar- strukturen. Detta innebär att bestämmelsen ska tillämpas oavsett till vem en värdeöverföring görs. I sammanhanget kan också nämnas att bestämmelsen gäller oavsett om den person som tar emot värdeöverföringen deltar i den nyemission eller liknande som har föranlett företaget att söka anstånd.</P>
<P class="p404 ft7">Hur tidsgränserna för värdeöverföringar ska tillämpas kan illustreras med följande exempel. Anta att ett företag har fattat beslut om nyemission den 7 februari 2014 och ansökt om anstånd i juni 2014. Om Skatteverket vid prövningen av företagets ansökan finner att företaget har gjort en värdeöverföring någon gång från och med redovisningsperioden februari 2013 till och med redovisnings- perioden juni 2014 ska ansökan avslås. Värdeöverföringar som har gjorts under januari 2013 och tidigare är däremot tillåtna. För värde- överföringar som görs senare, det vill säga under redovisnings- perioden juli 2014 och framåt, gäller inte bestämmelsen. I stället kan det då bli aktuellt att tillämpa 14 §.</P>
<P class="p858 ft15">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft7"><SPAN class="ft10">Punkt 2 </SPAN>anger att anstånd inte får beviljas om företaget, när andelarna ges ut, är eller blir del av samma koncern som den som har tagit emot andelarna. Bestämmelsen är tänkt att förhindra att ett företag använder koncerninternt kapital för att få anstånd. Det ska alltså inte vara möjligt för ett företag att få anstånd i samband med nyemission eller motsvarande om andelarna har getts ut till ett företag som redan är, eller på grund av tillskottet blir, del av samma koncern som företaget. Ett företag som ägs till 30 procent av ett annat företag får således inte, om det till exempel önskar anstånd i samband med en nyemission, ge ut så många andelar till detta andra företag att ägarandelen i det andra företaget överstiger 50 procent. Om så sker ska anstånd inte beviljas. Samma sak gäller om det andra företaget äger mer än 50 procent av andelarna redan före nyemissionen. Det kan erinras om att ett företag som ägs till mer än 50 procent av en fysisk person inte kan ingå i en koncern. Ett sådant företag träffas därför inte av bestämmelsen.</P>
<P class="p477 ft7"><SPAN class="ft10">Punkt 3 </SPAN>anger att anstånd inte får beviljas om synnerliga skäl talar emot det. Av ordalydelsen framgår att bestämmelsen är tänkt att tillämpas endast i mycket få undantagsfall. Av avsnitt 7.4.10 framgår att bestämmelsen till exempel kan tillämpas då det tydligt framgår att ett företag missköter sin ekonomi eller är oseriöst på annat sätt. Som exempel på misskötsel nämns företag som har inte obetydliga skatteskulder som är överlämnade till Kronofogdemyn- digheten för indrivning och företag där det föreligger sådana omstän- digheter att företagets godkännande för <NOBR>F-skatt</NOBR> skulle kunna åter- kallas. Vad som är en obetydlig skatteskuld kan inte bestämmas exakt utan måste bedömas i det enskilda fallet. En sammanlagd skatteskuld hos Kronofogdemyndigheten som inte uppgår till mer än 10 procent av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring måste dock kunna anses obetydlig. En sådan gräns stämmer väl överens med vad som avses med obetydligt skatte- eller avgiftsbelopp i 49 kap. 10 § 3 och 66 kap. 28 § andra stycket SFL. Skatteverket har bevisbördan för att det föreligger synnerliga skäl.</P>
<P class="p591 ft7">I <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>finns en bestämmelse om att anstånd inte får beviljas företag som är i ekonomiska svårigheter. Vad som avses med ekonomiska svårigheter framgår direkt av lagtexten. Av bestäm- melsen följer att anstånd inte får beviljas om företaget, när andelarna ges ut, är skyldigt att upprätta en sådan kontrollbalansräkning som avses i 25 kap. 13 § ABL, har inlett ett förfarande om företags- rekonstruktion av det slag som avses i lagen (1996:764) om före-</P>
<P class="p386 ft15">316</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<P class="p3 ft16">SOU 2012:3 Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P>
<P class="p398 ft7">tagsrekonstruktion eller är på obestånd på sätt som anges i 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672). Genom att använda uttryckssätten ”som avses i”, ”av det slag som avses i” och ”på sätt som anges i” kommer även motsvarande förfaranden för utländska juridiska per- soner omfattas av bestämmelsen, se vidare avsnitt 7.4.10.</P>
<P class="p284 ft32">Beslut om återkallelse</P>
<P class="p20 ft10">14 §</P>
<P class="p783 ft7">Paragrafen reglerar i vilka fall ett pågående anstånd ska återkallas och bygger i stor utsträckning på bestämmelserna i 13 §. Syftet med bestämmelsen framgår av avsnitt 7.4.11.</P>
<P class="p75 ft7">I <SPAN class="ft10">första stycket 1</SPAN>, som inte har någon direkt motsvarighet i 13 §, anges att ett anstånd ska återkallas om det kommer fram att ett företag har beviljats anstånd på grund av att det har lämnat felaktiga uppgifter. Huruvida uppgifterna varit felaktiga med avseende på villkoren för anstånd i 10 § eller med avseende på hinder mot anstånd i 13 § saknar betydelse.</P>
<P class="p55 ft7">Som exempel på fall när anstånd ska återkallas kan nämnas att det under anståndstiden kommer fram att företaget i samband med sin anståndsansökan har uppgett att det har fått full betalning för de utgivna andelarna trots att så inte har skett. Som ett annat exempel kan nämnas att det under anståndstiden kommer fram att ett företag har sökt och beviljats anstånd utan att nämna att det några månader innan ansökan om anstånd kom in hade lämnat utdelning, det vill säga gjort en sådan värdeöverföring som utgör hinder för att bevilja anstånd.</P>
<P class="p583 ft7">Av bestämmelsen i <SPAN class="ft10">första stycket 2</SPAN>, som bygger på 13 § 1, framgår att ett anstånd ska återkallas om företaget gör en värdeöverföring. Detta innebär att ett företag med anstånd är förhindrad att lämna utdelning under hela anståndstiden. Samma sak gäller för tillskott och alla andra sorts värdeöverföringar. På samma sätt som vid tillämpningen av 13 § 1 saknar det betydelse till vem värdeöverföringen görs. Likaså saknar det betydelse om denna person har tagit emot andelar eller ej vid den nyemission eller motsvarande som gett rätt till anstånd.</P>
<P class="p97 ft7"><SPAN class="ft10">Första stycket 3 </SPAN>bygger på 13 § 2. Enligt denna bestämmelse ska ett anstånd återkallas om de andelar som har getts ut, direkt eller indirekt, förvärvas av någon i samma koncern som företaget. Av bestämmelsen följer att ett anstånd ska återkallas om ett företag i</P>
<P class="p859 ft15">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">samband med en nyemission ger ut andelar till ett företag utanför koncernen där andelarna senare under anståndstiden köps tillbaka av ett annat företag inom koncernen. Vidare följer att ett anstånd ska återkallas även om detta andra företag skulle välja att köpa tillbaka de utgivna andelarna indirekt, till exempel genom att köpa det externa företag som först har tagit emot andelarna. Detta följer av lokutionen ”direkt eller indirekt”.</P>
<P class="p78 ft7">Enligt <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>ska ett anstånd inte återkallas om det finns speciella skäl. Uttrycket speciella skäl är nytt och finns inte sedan tidigare i skattelagstiftningen. Tanken med uttrycket är att införa en ny nivå som ställer större krav än särskilda skäl men som inte innebär lika stränga krav som synnerliga skäl.</P>
<P class="p63 ft7">Bestämmelsen ska kunna tillämpas i undantagsfall. Som exempel på ett sådant fall nämns i avsnitt 7.4.12 att frågan om en viss transaktion verkligen har utgjort en värdeöverföring är mycket svårbedömd. Främst torde sådana mycket svårbedömda fall upp- komma i samband med prövningen av om rekvisiten i 7 § första stycket 6 är uppfyllda, det vill säga om en affärshändelse verkligen har minskat ett företags förmögenhet och, om så är fallet, om affärshändelsen har haft rent affärsmässig karaktär för företaget. Man kan till exempel tänka sig att ett företag med anstånd har lånat ut pengar till ett annat företag inom samma ägarsfär och då tagit ut en ränta som Skatteverket bedömt vara någon eller några procent- enheter för låg. Om Skatteverkets beslut att beskatta företaget för ytterligare ränteintäkter undanröjs av en förvaltningsrätt, men senare fastställts av en kammarrätt, måste frågan om den för låga räntan har utgjort en värdeöverföring anses som mycket svår- bedömd. Anståndet bör då kunna stå kvar. Huruvida företaget har lämnat vinstutdelning (åtminstone öppen sådan), koncernbidrag eller kapitaltillskott torde däremot inte vara lika svårt att bedöma. Detsamma gäller bedömningen av om ett företag har förvärvat egna aktier eller minskat sitt aktiekapital för utbetalning till aktieägarna. Vid sådana värdeöverföringar bör nu aktuell bestämmelse i regel inte kunna tillämpas.</P>
<P class="p732 ft7">Som ytterligare exempel på fall när det skulle kunna vara motiverat att inte återkalla ett anstånd nämns i avsnitt 7.4.12 sådana fall då det visserligen står helt klart att ett företag har gjort en värdeöverföring men beloppet är så lågt i förhållande till det anstånd som har beviljats att det framstår som närmast stötande att återkalla det. Man kan till exempel tänka sig att ett företag har sålt en produkt eller en tjänst till ett underpris som uppgår till några få</P>
<P class="p386 ft15">318</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td179"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td98"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">tusentals kronor. Om företaget samtidigt har ett anstånd på flera hundra tusen kronor måste det framstå som närmast stötande att återkalla det. I sammanhanget bör nämnas att bedömningen måste göras mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet. Om ett förfarande som det ovan beskrivna har satts i system bör anståndet således ändå kunna återkallas. Det sagda gäller även om det rör sig om mindre värdeöverföringar varje gång.</P>
<P class="p820 ft10">15 §</P>
<P class="p197 ft7">I paragrafen regleras vid vilken tidpunkt anståndet ska betalas tillbaka om det har återkallats.</P>
<P class="p74 ft7">Av bestämmelsen framgår att så ska ske senast den förfallodag som infaller närmast efter det att tre månader har gått från den dag då beslut om återkallelse fattades. Återbetalningstiden är densamma som för anstånd som ska upphöra på grund av att en domstol meddelat dom i ett mål där den skattskyldiga har beviljats anstånd i avvaktan på dom, se 63 kap. 6 § SFL.</P>
<P class="p504 ft32">Uppgiftsskyldighet</P>
<P class="p20 ft10">16 §</P>
<P class="p783 ft7">Paragrafen reglerar företagets uppgiftsskyldighet i de fall det kommer fram att ett anstånd ska återkallas enligt 14 §. Av bestäm- melsen framgår att företaget då snarast ska lämna uppgift om detta till Skatteverket. Med uttrycket snarast avses här någon eller några veckor beroende på frågans svårighetsgrad. Som ovan nämnts kan det till exempel vara betydligt svårare att avgöra om det har skett en värdeöverföring vid en räntebetalning än vid en utdelning.</P>
<P class="p504 ft32">Ränta</P>
<P class="p313 ft10">17 §</P>
<P class="p383 ft130"><SPAN class="ft8">I paragrafen anges att anstånd ska beläggas med ränta. Vidare anges hur stor ränta som ska betalas och från vilken tidpunkt räntan ska utgå. </SPAN>Bestämmelsen gäller inte om annat följer av 18 §.</P>
<P class="p109 ft8">I <SPAN class="ft30">första stycket </SPAN>anges hur stor ränta som ska utgå. Av denna bestämmelse framgår att räntan ska beräknas efter en räntesats som motsvarar 125 procent av räntesatsen för sexmånaders statsskuld-</P>
<P class="p858 ft15">319</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">växlar, dock aldrig lägre än 1,25 procent. Lagtekniskt bestäms räntans storlek genom en hänvisning till 65 kap. 3 § SFL.</P>
<P class="p63 ft7"><SPAN class="ft10">Andra stycket </SPAN>anger från vilken tidpunkt räntan ska utgå. Av bestämmelsen följer att räntan ska beräknas från och med dagen efter den dag då arbetsgivaravgifterna ursprungligen förföll till betalning.</P>
<P class="p303 ft10">18 §</P>
<P class="p379 ft7">Av paragrafen framgår vilken ränta som ska betalas om ett anstånd återkallas. Vidare regleras från vilken tidpunkt denna ränta ska utgå.</P>
<P class="p93 ft7">Av <SPAN class="ft10">första stycket </SPAN>framgår att om ett anstånd återkallas ska räntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procent- enheter. Lagtekniskt sker detta genom en hänvisning till 65 kap. 13 § andra stycket SFL.</P>
<P class="p63 ft7">I <SPAN class="ft10">andra stycket </SPAN>anges från vilken tidpunkt räntan ska utgå om anståndet återkallas med stöd av 14 § första stycket 1. I dessa fall ska räntan utgå från och med dagen efter den dag då arbetsgivar- avgifternas ursprungligen förföll till betalning.</P>
<P class="p90 ft7">I <SPAN class="ft10">tredje stycket </SPAN>anges från vilken tidpunkt räntan ska utgå om anståndet återkallas med stöd av 14 § första stycket 2 eller 3. Av stycket framgår att räntan i dessa fall ska utgå från och med dagen efter den dag då värdeöverföringen gjordes respektive från och med dagen efter den dag då andelarna förvärvades av någon i samma koncern som företaget. Ränta på anståndet för tiden dessförinnan ska beräknas som vanligt, det vill säga i enlighet med huvudregeln i 17 §.</P>
<P class="p61 ft32">Förfarandet</P>
<P class="p848 ft10">19 §</P>
<P class="p379 ft7">Av paragrafen framgår att bestämmelserna om betalning och åter- betalning av skatter och avgifter i 61, 62, 64 och 65 kap. skatte- förfarandelagen gäller även för anstånd som har beviljats enligt nu aktuell lag. Om det saknas specifika regler i nu aktuell lag ska således ovan angivna kapitel i skatteförfarandelagen tillämpas i stället.</P>
<P class="p90 ft7">Av detta följer att ett anstånd ska registreras på skattekontot på samma sätt som övriga skatter och avgifter där skatteförfarande- lagen är tillämplig. Vidare ska betalning och återbetalning ske på vanligt sätt. Grunderna för ränteberäkningen ska också, med de</P>
<P class="p84 ft15">320</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td179"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td98"><P class="p36 ft21">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">undantag som finns angivna i nu aktuell lag, följa skatteförfarande- lagen.</P>
<P class="p198 ft10">20 §</P>
<P class="p783 ft7">I paragrafen regleras hur omprövning och överklagande av Skatteverkets beslut om anstånd får ske.</P>
<P class="p75 ft7">Av bestämmelsen framgår att sådana beslut får omprövas och överklagas enligt de bestämmelser som gäller för omprövning och överklagande av beslut om anstånd i 66 och 67 kap. skatteför- farandelagen. Detta innebär bland annat att Skatteverkets beslut om anstånd kan omprövas och överklagas inom två månader från den tidpunkt då företaget fick del av beslutet, se 66 kap. 7 § andra stycket 9 respektive 67 kap. 12 § andra stycket 8 SFL, och att det vid överklagande av förvaltningsrätts beslut om anstånd krävs pröv- ningstillstånd i kammarrätten, se 67 kap. 27 § första stycket 8 SFL.</P>
<P class="p504 ft32">Ikraftträdandebestämmelser</P>
<P class="p99 ft7">Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas på beslut om att ge ut andelar respektive att ta emot medlemsinsatser eller förlagsinsatser som har fattats efter den 31 december 2012.</P>
<P class="p860 ft15">321</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Författningskommentar till förslaget om emissionskredit</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p861 ft58"><SPAN class="ft20">12.2</SPAN><SPAN class="ft120">Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)</SPAN></P>
<P class="p851 ft32">25 kap.</P>
<P class="p831 ft10">14 §</P>
<P class="p644 ft7">En ny <SPAN class="ft10">punkt 4 </SPAN>har lagts till i <SPAN class="ft10">första stycket</SPAN>. Av bestämmelsen framgår att skulder som har uppkommit på grund av anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter enligt lagen om emissionskredit inte behöver redovisas i en kontrollbalansräkning.</P>
<P class="p90 ft7">För en närmare redogörelse av bestämmelsen och dess syfte, se avsnitt 7.6.2.</P>
<P class="p862 ft58"><SPAN class="ft20">12.3</SPAN><SPAN class="ft120">Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)</SPAN></P>
<P class="p851 ft10">19 §</P>
<P class="p379 ft7">Av paragrafens första mening framgår att böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott får vid konkurs utdelning efter andra fordringar. I den nya <SPAN class="ft10">andra meningen </SPAN>anges att detsamma gäller fordringar på grund av anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter enligt lagen om emis- sionskredit.</P>
<P class="p93 ft7">Alla fordringar som omfattas av paragrafen har tidigare haft inbördes lika rätt. Någon ändring i detta avseende är inte tänkt. Detta innebär att en fordring på grund av anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter har inbördes lika rätt med exempelvis en fordring på grund av böter.</P>
<P class="p78 ft7">För en närmare redogörelse av bestämmelsen och dess syfte, se avsnitt 7.6.3.</P>
<P class="p863 ft15">322</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<P class="p3 ft62">00</P>
<P class="p3 ft6">Reservationer och särskilda yttranden</P>
<P class="p864 ft20">Reservation av ledamoten Rune Andersson</P>
<P class="p99 ft7">Jag reserverar mig mot kommitténs förslag om en emissionskredit. Jag reserverar mig också mot utformningen av förslaget på ägarnivå begränsat till en skattekredit och förordar ett riskkapitalavdrag i form av en definitiv skattelättnad.</P>
<P class="p16 ft9">Skattehöjning istället för lättnad</P>
<P class="p298 ft7">Den sammantagna ekonomiska effekten av de förslag som kom- mittén lägger fram skulle innebära en skattehöjning för näringslivet. Det slopade representationsavdraget beräknas stärka statskassan med 1,6 miljarder kronor medan det föreslagna riskkapitalavdraget beräknas minska skattebördan med 290 miljoner kronor, det vill säga med mindre än en femtedel. Jag kan inte stå bakom förslag med en sådan sammansättning. Om endast en mindre del av repre- sentationsavdraget slopas skulle visserligen en kameral kalkyl av de statsfinansiella effekterna gå ihop bättre. En randanmärkning är då att den administrativa bördan inte skulle lätta för företagen. Viktigare är att omfattningen av de stimulanser som diskuterats är alldeles för liten.</P>
<P class="p467 ft7">Möjligheterna att via förändringar i reglerna för beskattning förbättra förutsättningarna för företagande och investeringar i Sverige är som jag ser det stora. Kommitténs arbete har emellertid i allt för hög grad kommit att präglas av fiskala hänsyn. Därför är det min uppfattning att de förslag som läggs fram inte är tillräckligt verkningsfulla. Jag instämmer givetvis i uppfattningen att skatte- systemet ska vara legitimt och motverka skatteundandraganden. I den vällovliga strävan att upprätthålla dessa principer finns dock enligt min mening större utrymme än vad kommittén utnyttjat för</P>
<P class="p565 ft15">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">att ta fram förslag för att främja företagande, investeringar och sysselsättning.</P>
<P class="p116 ft7">Tydligast framkommer motsättningen mellan behovet av å ena sidan tillräckligt kraftfulla åtgärder och å andra sidan fiskala hänsyn i att kommittén valt att inte lägga några förslag till lättnader i form av definitiva skattelättnader utan endast föreslår krediter. Jag delar inte kommitténs bedömning och anser att en definitiv skattelättnad varit att föredra.</P>
<P class="p78 ft7">Skatteincitamentsutredningen lade 2009 fram ett förslag om en form av riskkapitalavdrag utformat som en definitiv skattelättnad. Enligt Företagsskattekommitténs direktiv skulle dessa förslag vara en naturlig utgångspunkt för arbetet. Trots diskussioner har kom- mitténs arbete inte kommit att bedrivas med denna inriktning.</P>
<P class="p61 ft9">Fiskala hänsyn allt för dominerande</P>
<P class="p407 ft7">I utredningsarbetet har implicit antagits att skattebetalarna har extremt lätt att anpassa sina ageranden efter teoretiskt möjliga skattevinster och behovet av spärregler har därför fått den största uppmärksamheten. Omständigheter som i praktiken begränsar möj- ligheterna att tillgodogöra sig dessa skattevinster – såsom finansier- ingskostnader, administrativa kostnader samt osäkerheter om och risker för regelverkens tillämpning och förändringar, har inte ansetts ha betydelse. Inte heller har den empiriska relevansen för tänkbara upp- läggstransaktioner m.m. undersökts närmare. Med sådana utgångs- punkter för arbetet har handlingsutrymmet för att åstadkomma verk- ningsfulla åtgärder kraftigt kringskurits.</P>
<P class="p376 ft7">Kommittén har ägnat jämförelsevis mindre intresse åt utform- ning av åtgärder för att få en effektiv inverkan på till exempel företagande, investeringar och sysselsättning. Här förefaller syn- sättet ha varit att efterfrågan är relativt opåverkad av skatte- incitament. Att ta fram empiriska underlag och att djupare analysera målgrupper för skatteincitament har ägnats begränsade resurser. När det gäller exempelvis värdet av ansvarsfulla enskilda ägare har denna fråga inte tillmätts någon större roll, trots att direktiven lyfter fram detta och trots att direktiven särskilt pekar på att beskatt- ningen spelar en större roll för ägare i företag som saknar direkt koppling till internationella kapitalmarknader.</P>
<P class="p865 ft15">324</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft9"><NOBR>EU-reglerna</NOBR> uppfylles även med en definitiv skattelättnad</P>
<P class="p67 ft7">En huvudinvändning som framkommit mot Skatteincitamentsutred- ningens förslag har varit att kompatibiliteten med EU:s statsstöds- regelverk skulle ha varit ofullständigt utredd. Denna fråga har nu fått en bredare belysning. De begränsningsregler gällande företagsstorlek m.m. som nu föreslås bör som jag ser det enkelt kunna appliceras även på ett riskkapitalavdrag utformat som en <SPAN class="ft131">definitiv skattelättnad</SPAN>. Jag anser vidare att kommitténs farhågor för s.k. oönskade skattefördelar brister i verklighetsförankring och att den modell för definitiv skattelättnad som i betänkandet benämns <SPAN class="ft131">successiv återföring </SPAN>täcker kontrollbehoven.</P>
<P class="p421 ft7">Vidare kan konstateras att kommitténs beräkningar visar att en definitiv skattelättnad mer än väl ryms inom ramen för kravet på statsfinansiell neutralitet då kostnaden ökar från 290 miljoner kronor till 580 miljoner kronor utan hänsyn till beteendeförändringar. Detta ska jämföras med 1 600 miljoner kronor som avskaffandet av represen- tationsavdraget ger. Skulle en <SPAN class="ft131">definitiv skattelättnad </SPAN>ge en ännu mycket större emissionsvolym – vilket vore till stort gagn för investeringar och tillväxt – kan man kalibrera systemet med till exempel lägre tak för varje bolag eller ett tak för varje individ under exempelvis en femårstid. De oönskade skattefördelar som kom- mittén beskriver vilar i flera fall på motsägelser då effekten av föreslagna spärregler inte beaktas och de underskattar risker och osäkerheter för skattebetalare. Jag är därför mycket tveksam till de beräkningar i form av preliminära bedömningar som kommittén på ett sent stadium redovisat i denna del. Jag ser risken som stor att det blir för <SPAN class="ft131">lite </SPAN>och inte för mycket av nyemissioner genom det föreliggande utredningsförslaget om <SPAN class="ft131">skattekredit</SPAN>.</P>
<P class="p866 ft9">Ägarskatter viktigare än bolagsskatter för mindre företag</P>
<P class="p285 ft7">Kommittén har haft att ta fram förslag på antingen ägar- eller bolagsnivå. För mig är det naturligt att se entreprenörskap och investeringar ur ett ägarperspektiv. Under mina år som egen före- tagare och i bolagsstyrelser har jag ännu inte varit med om att nivån på bolagsskattesatsen varit mer avgörande än ägarskatter vad gäller investeringar, i synnerhet för mindre företag. Bolagsskatten påverkar nettoavkastningen men den totala skattebelastningen måste beaktas och inte minst skatten på ägande. Kombinationen av ett aktivt</P>
<P class="p483 ft15">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">ägande, kunnande och investeringsmöjligheter styr investerings- benägenheten. Att fokusera på enbart bolagsskatten är därför fel.</P>
<P class="p303 ft9">Emissionskrediten inrymmer stora risker för den enskilde</P>
<P class="p407 ft7">Det förslag som nu läggs fram på bolagsnivå, emissionskredit, vill jag bestämt avstyrka. Enligt min mening finns en betydande risk för företagare att hamna i allvarliga svårigheter om de skulle utnyttja det (räntebelagda) anstånd med arbetsgivaravgift som förslaget innebär. Dagens regelverk för företrädaransvar rymmer ett stort mått av rättsosäkerhet och detta skulle ytterligare utökas för ett antal företagare – i många fall förmodligen utan deras vetskap förrän det var för sent. Ett enkelt exempel på detta är avsaknaden av enhetliga regler för privatpersoners räntesättning vid utlåning till det egna företaget. Kammarrätter i olika delar av landet har ofta kommit till helt olika slutsatser vad avser marknadsmässig ränta vid lån till det egna bolaget. Med det förslag till omedelbar återbetalning av anståndet som finns i förslaget skulle Skatte- verket/kammarrätten i åtskilliga fall kunna hävda att värdeöver- föring skett från bolag till ägare vid för hög ränta på lånet. Då utlöses återbetalningen av anståndsbeloppet med konkursrisk och företrädaransvar som följd. Men det finns fler exempel på omedvetna värdeöverföringar som kan utlösa samma dramatiska skeende. Härtill riskerar förslaget bli en skuldfälla och det tar inte direkt sikte på riskkapitaltillförsel. Företagens administrativa kostnader för att, i den mån det över huvud taget skulle vara möjligt, skydda sig mot denna typ av risker skulle bli mångdubbelt större än kommittén beräknat. Förslaget bör därför inte genomföras.</P>
<P class="p630 ft9">Onödiga spärregler</P>
<P class="p302 ft7">Kommitténs förslag om riskkapitalavdrag utformat som en kredit inkluderar en särskild spärregel där fåmansföretagsreglerna försäm- ras. Jag avstyrker denna spärregel eftersom kommittén inte visat att spärren har större praktisk betydelse. Ytterligare skäl att avstyrka spärren är att den inte hänger samman med det upplevda problem den syftar till att lösa, att det ligger utanför Företagsskattekom- mitténs mandat att föreslå ändringar i fåmansföretagsregelverket samt att förslaget ökar regelverkets komplexitet och administrativa</P>
<P class="p867 ft15">326</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">börda. Möjligen skulle någon form av spärr vara mer relevant om en generell skattelättnad genomfördes för att förhindra missbruk.</P>
<P class="p74 ft7">Den föreslagna särskilda spärregeln, som i korthet innebär ändrad beräkningsmetod som leder till en försämring av gränsbeloppet, syftar enligt kommittén till att göra ett förfarande benämnt <SPAN class="ft10">transaktionen </SPAN>ointressant (se avsnitt 6.10.2). Transaktionen i sig leder visserligen till försämrat gränsbelopp, vilket kommittén även nämner, liksom att förslaget till försämrad beräkningsmetod skulle riskera att drabba alla aktiva aktieägare som utnyttjar riskkapitalavdraget, utöver dem som täcks av schablonregeln. Få skulle dock ha intresse av att ge sig in i den typ av transaktion som spärregeln syftar till att göra ointressant. Frågan om det överhuvudtaget finns fall i praktiken där en transak- tion skulle kunna vara intressant har inte heller utretts närmare, utan argumentationen för att ändå introducera spärregeln baseras på i huvudsak teoretiska resonemang.</P>
<P class="p58 ft7">Frågan om komplexitet och administrativ börda har diskuterats i kommittén. Jag vill i denna fråga klarlägga att dessa aspekter på regelverken inte kan analyseras isolerat, utan måste ses i sitt samman- hang. Exempelvis kan en verkningsfull skattelättnad motivera ett visst mått av ökad komplexitet. I synnerhet gäller detta om komplexitetsökningen framför allt drabbar de skattebetalare som har störst nytta av skattelättnaden. Å andra sidan finns skäl att vara skeptisk till administrativt betungande åtgärder i form av <NOBR>(spärr-)regler</NOBR> som ökar komplexiteten för flertalet skattebetalare, trots att de tar sikte på att förhindra förfaranden för en begränsad grupp. Ju fler som drabbas av komplexiteten, samt ju färre en <NOBR>(spärr-)regel</NOBR> tar sikte på, desto svårare är det att motivera sådana åtgärder.</P>
<P class="p56 ft9">Viktigt med långsiktigt ägande</P>
<P class="p96 ft7">Avslutningsvis vill jag framhålla att åtgärder som stärker ett aktivt ägande och som ökar soliditeten i bolagen kommer att leda till ökade investeringar och högre sysselsättning i landet. Den i betänk- andet framförda invändningen om inlåsningseffekter av kapital i företagen och snedvridningar i tidsprofilen vid en definitiv skatte- lättnad är vilseledande. I varje ögonblick är en definitiv lättnad effektivare än en kredit. Tidsprofilen på ett definitivt riskkapital- avdrag kan också utformas så att en successiv lättnad erhålls över tiden. Vidare är det inte en nackdel att främja långsiktigt ägande. Detta kan i själva verket vara en positiv egenskap hos investerare.</P>
<P class="p505 ft15">327</P>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft7">Det är viktigt att främja ökad uthållighet och långsiktighet särskilt bland mindre företag, inte minst eftersom långsiktiga innehav medför hårdare real beskattning i andra delar av skattesystemet genom att kapitalbeskattningen inte tar hänsyn till inflationseffekten. Såväl dubbelbeskattningen som den eviga kapitalvinstbeskattningen miss- gynnar ett aktivt ägande i långsiktiga egenfinansierade investeringar. Ett definitivt riskkapitalavdrag skulle minska denna snedvridning.</P>
<P class="p868 ft15">328</P>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft20">Reservation av ledamoten Åsa Hansson</P>
<P class="p54 ft7">Jag reserverar mig mot Företagsskattekommitténs förslag och slutsatser. Jag delar inte kommitténs åsikt att en skattekredit är att föredra framför en definitiv skattelättnad. Ett definitivt riskkapital- avdrag är en åtgärd som skulle kunna få en mer kraftfull effekt på entreprenörskap och innovationer än de förslag som läggs fram.</P>
<P class="p75 ft7">Jag anser att kommitténs arbete har haft fel fokus och inte i tillräckligt hög grad grundat sig på forskningsresultat och erfaren- heter från andra länder. Det är därför min mening att det inte finns ett balanserat beslutsunderlag för att fatta beslut om effektiva incitament för att stimulera tillgången på riskkapital.</P>
<P class="p110 ft7">Utredningsarbetet borde inletts med en gedigen genomgång av den omfattande forskning som finns inom riskkapitalbildning och entreprenörskap. Utredningens förslag bygger visserligen på Skatteincitamentsutredningens arbete men någon djupare ytterlig- are analys och forskningsgenomgång har inte gjorts. De senaste decen- niernas forskning kring skatter, entreprenörskap och innovationer har inte legat till grund för vårt arbete.</P>
<P class="p97 ft7">Tillgång på riskkapital och kostnaden för kapital påverkar invester- ingsvolymen i ekonomin. För många små och nystartade företag är tillgången på riskkapital inte bara en prisfråga utan också en fråga om tillgänglighet över huvud taget. Medan stora multinationella bolag i normalfallet har tillgång till den internationella kapitalmark- naden möter entreprenörer och små företag en helt annan kapital- marknad. Inom den ekonomiska forskningen har frågan om såväl tillgänglighet och kostnad som informationsbildning ägnats stor uppmärksamhet. Företagsskattekommittén har dock inte beaktat resultat och slutsatser från denna forskning i sitt arbete.</P>
<P class="p421 ft7">Till exempel har inte förekomsten av asymmetrisk information och dess effekter analyserats tillräckligt i betänkandet. Det finns en omfattande litteratur som hävdar att förekomsten av asymmetrisk information är till nackdel för entreprenörskap och investeringar i små onoterade bolag. I kapitel 2 diskuteras problemen med informa- tionsasymmetrier. De framlagda förslagen har dock begränsad effekt på problemen med informationsasymmetrier. Skattelagstiftningen i en rad länder har däremot utformats med detta som grund för att vidta åtgärder som stärker investeringsbenägenheten i sådana företag. Erfarenheter och utvärderingar av andra länders skatteincitament har dock inte i tillräckligt hög grad analyserats och använts som underlag för kommitténs arbete.</P>
<P class="p859 ft15">329</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft7">Inte heller har någon klar målgrupp definierats i inlednings- skedet, utan först efter det att förslag om riskkapitalavdrag respek- tive emissionskredit utarbetats. Detta är olyckligt då det är väsent- ligt att veta vad som är problemet och hur omfattande det är för att kunna utvärdera olika insatser och föreslå effektiva stimulansåtgär- der. Jag anser att avsaknaden av målgrupp och problemformulering är en brist i utredningen.</P>
<P class="p90 ft7">De förslag som presenteras på ägar- och bolagsnivå blir därför svåra att analysera utifrån effektivitetshänsyn och effekter på företagande och kapitalbildning. De beräkningar som redovisas har ofta en grund i rent fiskala aspekter snarare än vilka konsekvenser de får för nystartade företag, tillväxtföretag eller företag som ännu inte kommit till stånd. Dessutom saknas ett investerarperspektiv – vem bör skatteincitamentet riktas mot och hur kan detta uppnås?</P>
<P class="p90 ft7">Att situationen skiljer sig åt mellan olika investerare, entrepre- nörer, nystartade företag, s.k. tillväxtföretag och mera mogna och etablerade företag, medför att skatter har olika effekter och genom- slagskraft i de olika fallen. Frågan om förbättrad kapitalförsörjning och vilka medel som bör användas hade därför kunnat analyseras bättre om en tydlig målgrupp definieras.</P>
<P class="p78 ft7">Fokus i utredningen borde ha varit investerarperspektivet. Hur mycket mer riskkapital skulle en viss åtgärd kunna förväntas leda till? Istället har utredningen till stora delar haft en fiskal inriktning och mycket arbete har lagts ner på att kartlägga alla tänkbara skattearbitrage. Att skattelagstiftningen inte inbjuder till skatte- undandragande och skattearbitrage är viktigt och en sådan analys ska, som direktiven påpekar, göras för de förslag som tas fram. Arbetet har till stora delar varit det omvända och förslag har utarbet- ats efter skattekontrollhänsyn snarare än efter hur effektiva för- slagen är för att främja riskkapitalförsörjning.</P>
<P class="p78 ft7">Både förslaget om riskkapitalavdrag och förslaget om emissions- kredit ger svaga incitament till ökad tillgång på riskkapital eftersom de endast utgör skattekrediter och inga definitiva skattelättnader. Att de föreslagna åtgärderna om skattekrediter skulle få någon större effekt på företagande och innovationer i Sverige är osanno- likt. Dessutom är det vilseledande att benämna förslaget på ägar- nivå, riskkapitalavdraget, för ett avdrag när det handlar om en skattekredit.</P>
<P class="p419 ft8">Emissionskrediten kan ha förtjänster på ett teoretiskt plan men den hör inte hemma i ett betänkande om riskkapitalförsörjning. Den kan teoretiskt bidra till att förbättra en annan asymmetri – den</P>
<P class="p80 ft15">330</P>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">som uppstår till följd av att vinster beskattas hårdare än mot- svarande skattelättnad vid förlust – men den kan inte anses effektiv för att främja riskkapitalförsörjningen. I praktiken innebär den dessutom risker för skatteanpassat beteende av företag som riskerar att gå med förlust. Riskerna för seriösa företag ska heller inte underskattas i detta förslag och det är uppenbart att skattekrediten ger upphov till en risk för en skuldfälla med åtföljande personligt ansvar för ägarna. Att föreslå en åtgärd som utgör ett beskatt- ningsuppskov strider dessutom mot direktiven: ”Uppskov med beskattning bör i största möjliga mån undvikas och befintliga upp- skovsmöjligheter bör omprövas.”</P>
<P class="p583 ft7">Jag anser därför att ett riskkapitalavdrag med definitiva skatte- lättnader, som kort diskuteras i avsnitt 6.3.2, är en åtgärd som skulle kunna få en mer kraftfull effekt på entreprenörskap och innovationer. Tyvärr fick denna modell gehör först under utred- ningsarbetets slutskede och har därför inte utretts på ett tillfreds- ställande sätt. Detta sammantaget med avsaknad av målgrupp och problemformulering gör beslutsunderlaget otillräckligt. Jag delar därför inte kommitténs syn att en skattekredit är att föredra framför en definitiv skattelättnad.</P>
<P class="p68 ft7">Utredningen kan ge intryck av att det inte finns något problem att avhjälpa och att vem som skulle hjälpas är oklart. Skatte- relaterade hinder för entreprenörskap och investeringar i mindre företag har inte beaktats tillräckligt. Att då istället föreslå generella åtgärder på bolagsnivå, exempelvis sänkt bolagsskatt, kan då fram- stå som motiverat och bättre. Jag delar dock inte uppfattningen att det inte finns ett problem som skattesystemet skulle kunna bidra med en lösning till. Att utredningen fokuserat på skattekontroll och inte tagit fasta på att definiera en målgrupp och effekter av olika förslag för olika typer av företag, investerare och andra grupper, medför inte att det inte skulle finnas skäl för åtgärder.</P>
<P class="p58 ft7">Det kan konstateras att flertalet andra länder funnit anledning att agera och det skulle förvåna om Sverige skulle vara så avvikande i just detta avseende. Utredningens analys ger i vart fall inte skäl att dra en sådan slutsats. Det hade varit önskvärt om erfarenheter från andra länders skatteincitament hade utgjort tydligare vägledning för utformningen av kommitténs föreslag. Jag kan därför inte ställa mig bakom kommitténs två huvudförslag som effektiva åtgärder för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital.</P>
<P class="p869 ft15">331</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p870 ft58">Särskilt yttrande av ledamoten Anita Saldén Enérus och ledamoten Ingemar Hansson</P>
<P class="p396 ft7">Kommittén presenterar två modeller för skattelättnader vid nyemis- sion och motsvarande. Förslagen innebär samhällsekonomiska för- delar genom att de mildrar två skattemässiga asymmetrier, nämligen att eget kapital missgynnas jämfört med lånat kapital och att förluster ofta ger mindre skattelättnad än motsvarande vinster inom bolagsbeskattningen. Förslagen, särskilt riskkapitalavdraget, innebär emellertid även nackdelar genom att skattesystemet blir mera komplicerat och genom att det skapas nya möjligheter för icke avsedd skatteplanering och skatteundandragande.</P>
<P class="p92 ft7">Kommittén valde vid ett tidigt stadium att rikta skattelättnaden till nytt tillskjutet kapital genom nyemissioner i stället för att sänka skatten för allt tillskjutet kapital, till exempel genom sänkt bolags- skattesats eller genom ett s.k. <NOBR>NID-avdrag.</NOBR> Motivet för detta val är att stimulanseffekten för nyemissioner, vid en given offentlig- finansiell kostnad, blir högre om stödet enbart riktas till nyemis- sioner. Under utredningsarbetet har det dock visat sig att begräns- ningen till nyemissioner kräver komplicerade spärregler som förhindrar att begränsningen kringgås genom att nyemissioner finansieras genom direkta eller indirekta lågt beskattade uttag från det aktuella företaget. Av detta skäl samt för att vara förenliga med <NOBR>EU-rätten</NOBR> har förslagen, särskilt riskkapitalavdraget, blivit mycket komplicer- ade och skulle vid ett genomförande leda till att ett redan komplicerat skattesystem för delägare i mindre företag blir ännu mera komplicerat. Sådana tillkommande komplikationer leder till nackdelar främst genom att privatpersoner och företag får svårare att förstå och tillämpa skattereglerna. Detta leder till fler oavsikt- liga fel, minskar skattesystemets legitimitet och kan även äventyra rättssäkerheten.</P>
<P class="p603 ft7">Mot denna bakgrund förordar vi i första hand att den finansier- ing som uppkommer genom slopat representationsavdrag används för att sänka bolagsskattesatsen. Även denna skatteändring mildrar de två ovan nämnda skattemässiga asymmetrierna om än i mindre grad och då utan att göra skattessystemet ännu mera komplicerat.</P>
<P class="p90 ft7">Om man ändå vill att skattelättnaden ska riktas till nyemissioner och motsvarande förordar vi i andra hand förslaget om emissions- kredit. Motivet, som beskrivs mera utförlig senare, är att förslaget om riskkapitalavdrag är betydligt mera komplicerat än emissions- krediten och skulle kunna utgöra ett hot mot såväl skattesystemets</P>
<P class="p589 ft15">332</P>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">legitimitet som rättssäkerheten. När det gäller att mildra de två ovan nämnda skattemässiga asymmetrierna torde de två förslagen vara ganska likvärdiga mätt i förhållande till den offentligfinansiella kostnaden. Möjligtvis har emissionskrediten ett visst försteg genom att den är utformad för att balansera den asymmetriska behand- lingen av förluster och vinster i bolagsbeskattningen.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén har försökt förhindra icke avsedd skatteplanering som till exempel att riskkapitalavdrag skulle kunna erhållas utan att företaget tillförs något kapital netto genom en nyemission som finansieras med att motsvarande uttag från företag. Kommittén förslår därför spärregler som förhindrar att nyemissioner finan- sieras genom indragning av aktier i företaget och återbetalning till den skattskyldige eller närstående. Spärreglerna gäller emellertid endast indragningar under beskattningsåret närmast före betalnings- året och framåt. Man kan således erhålla riskkapitalavdrag genom nyemissioner som finansieras genom indragningar från företaget två år före betalningsåret trots att företaget inte tillförs något kapital netto. Riskkapitalavdrag erhålls även om nyemissionen finansieras genom indragning av aktier i ett annat företag i samma koncern trots att koncernen inte tillförs något kapital netto. Slutligen kan riskkapital- avdrag erhållas om nyemissionen finansieras till exempel genom försäljning av aktier till ett annat bolag, varvid bolagssektorn inte tillförs något kapital netto. Denna möjlighet är spärrad för interna förvärv, men om förvärvet är externt finns ingen spärr och bolags- sektorn tillförs inte något kapital netto. Av det anförda framgår att de föreslagna spärreglerna inte effektivt säkrar att det verkligen sker en nettotillförsel av kapital till bolagssektorn. Risken är att riskkapitalavdraget genom ovan beskrivna förfaranden eller genom andra av kommittén icke identifierade förfaranden blir förhållande- vis dyrt offentligfinansiellt utan att avdraget ger ett motsvarande nettotillskott av kapital till bolagssektorn. Det går inte att utesluta att riskkapitalavdraget medför ökade risker för skatteundandragande. Riskkapitalavdraget riskerar att leda till att skatten på exempelvis arbetsinkomster reduceras i ett tidigt skede medan den senare tänkta beskattningen av återföringen kan undvikas genom att försäljningen inte redovisas eller genom att skatten inte betalas vid den framtida försäljningen. Fel kan uppkomma oavsiktligt till exempel på grund av att den som fått en aktie genom arv eller gåva inte känner till eller inte korrekt kan beräkna det belopp som ska återföras vid en framtida försäljning.</P>
<P class="p871 ft15">333</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft7">Om skattebortfallet på grund av avsiktliga eller oavsiktliga fel blir omfattande finns det stor risk för att avdraget uppfattas som illegitimt. Risken för skattebortfall blir allt större i en alltmera globaliserad värld där bland annat <NOBR>EU-rätten</NOBR> medför att riskkapital- avdraget även måste gälla för investeringar i länder där kontroll- möjligheterna i praktiken är mycket begränsade.</P>
<P class="p92 ft7">De föreslagna reglerna om riskkapitalavdrag brister även betänk- ligt i förutsebarhet på grund av att den skattskyldiges rätt till risk- kapitalavdrag är beroende av att ett antal villkor uppfylls av före- taget, i vissa fall till och med efter det att den skattskyldige förvärvat aktierna. Vissa av dem är en följd av EU:s statsstöds- regler, till exempel definitionen av mindre företag. Andra villkor beror på ovan nämnda spärregler. Detta beroendeförhållande mellan den skattskyldige och företaget skapar många problem. Risk- kapitalavdraget vänder sig till fysiska personer, ofta oerfarna och utan insyn i de företag som gör nyemissioner. Huruvida avdrag ska ges eller inte är beroende av komplicerade förhållanden och bedöm- ningar som gäller företaget (koncernen) som genomför en nyemission. En privatperson som saknar insyn i företaget förutsätts ändå kunna göra en bedömning av om företaget är i ekonomiskt obestånd, om det utfört eller kommer att utföra vissa transaktioner, sammantaget emissionsbelopp från fysiska personer, om företaget inom angiven tid kommer att ha en lönesumma på minst 300 000 kronor o.s.v. De boxdiagram som redovisas i författningskommentaren till risk- kapitalavdraget illustrerar komplexiteten i villkoren för riskkapital- avdraget. Denna osäkerhet kommer sannolikt att begränsa effektivi- teten av förslaget genom att reglerna kan komma att uppfattas som oskäliga, särskilt av personer som saknar insyn i företaget. Privat- personer som investerar i svenska företag får vägledning när det gäller att bedöma om villkoren är uppfyllda genom att svenska företag åläggs att lämna kontrolluppgifter. Det slutliga ansvaret för att rätt till avdrag föreligger vilar ändå på privatpersonen. Om det till exempel vid en revision skulle visa sig att företaget inte uppfyller storlekskravet, rörelsekravet eller lönekravet så tvingas privatperson- erna återbetala riskkapitalavdraget och riskerar även att få skatte- tillägg, vilket kan uppfattas som illegitimt samt som ett hot ur rättssäkerhetssynpunkt. Det kan också ifrågasättas om det är förenligt med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna att påföra skattetillägg, som är ett straff i konventionens mening, under dessa omständigheter.</P>
<P class="p672 ft15">334</P>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p740 ft7">Privatpersoner som investerar i utländska företag kommer i många fall inte ens att få vägledning genom kontrolluppgifter utan måste själv skaffa fram den information som krävs för att göra en korrekt bedömning. För dessa personer kan det bli svårt att visa att villkoren är uppfyllda och reglerna riskerar att också i detta avseende äventyra såväl legitimitet som rättssäkerhet.</P>
<P class="p55 ft7">Kapitalvinstbeskattningen avseende aktier är redan idag kompli- cerad och medför många oavsiktliga fel. Riskkapitalavdraget skulle göra kapitalvinstbeskattningen ännu mera komplicerad och därmed leda till ännu fler oavsiktliga fel. Riskkapitalavdraget vänder sig till fysiska personer som ofta har begränsade kunskaper om skattereg- lerna. Det bygger bland annat på genomsnittsmetoden som är komplicerad genom att hänsyn ofta måste tas till olika anskaffnings- tillfällen, nyemissioner, fondemissioner, andelsbyten, tidigare del- avyttringar o.s.v. Om andelarna övertagits genom arv eller gåva krävs även information om den tidigare ägarens förhållanden i dessa avseenden. Erfarenheter från tidigare och befintliga upp- skovssystem har visat att fysiska personer stöter på problem bland annat när det gäller att redovisa korrekta belopp. Riskkapital- avdraget innebär att fysiska personer ska hålla reda på och redovisa belopp som ska återföras vid exempelvis en delavyttring som föregåtts av en gåva som i sin tur föregåtts av en delavyttring. I vissa men inte i andra fall baseras återföringen på genomsnitts- metoden. Uppräknade komplikationer gäller generellt vid kapital- vinstbeskattningen av aktier redan idag, men riskkapitalavdraget som delvis är systemfrämmande jämfört med idag komplicerar systemet ytterligare.</P>
<P class="p587 ft7">Av <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> skäl ges riskkapitalavdrag även när kapitalet tillförs ett bolag som hör hemma i en stat utanför EES om Sverige med denna stat ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Den omständigheten att skatteminskningen erhålls även vid kapitaltillförsel till bolag i tredje land medför stora risker för ej avsedd skatteplanering och skatteundandragande. Skatte- verket kommer i praktiken att ha små möjligheter att kontrollera om villkoren för avdrag är uppfyllda och framförallt vad pengarna sedan används till eller tar vägen. Att kontrollera av den skatt- skyldiges uppgifter om villkoren för riskkapitalavdrag med skatte- myndigheter i andra länder eller försäljning av andelar bedöms i praktiken vara omöjligt i många fall trots informationsavtal m.m.</P>
<P class="p86 ft7">Det är redan i dag ofta svårt att korrekt beräkna och kontrollera kapitalvinster vid avyttring av andelar i små företag. Det är dock en</P>
<P class="p832 ft15">335</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">stor skillnad för staten mellan att inte få in skatten på en kapital- vinst jämfört med det föreslagna riskkapitalavdraget, där den skatt- skyldige erhåller reducerad skatt genom ett avdrag i förtid som i många fall inte kommer att återföras eller leda till någon skatt alls när andelarna säljs.</P>
<P class="p254 ft7">Mot bakgrund av det ovan anförda avråder vi från att införa riskkapitalavdraget. Om man vill ge stöd åt nyemissioner förordas i stället emissionsavdraget. Detta är betydligt mindre komplicerat och leder till mera begränsade <NOBR>förutsebarhets-,</NOBR> legitimitets- och rättssäkerhetsproblem. Detta beror på att reglerna enbart berör företagets beskattning, att det inte är begränsat till mindre företag enligt EU:s definition och att skattelättnaden enbart utgår om före- taget är skyldigt att betala arbetsgivaravgifter i Sverige. Därmed undviks alla de problem som uppkommer genom riskkapitalavdrag- ets konstruktion, där privatpersonens skatt är beroende av att ett antal villkor uppfylls av företaget.</P>
<P class="p477 ft7">Slutligen en kommentar från enbart Ingemar Hansson avseende Skatteverkets kostnader för riskkapitalavdraget. Den årliga kostnad för hantering etc. av riskkapitalavdraget som anges av kommittén avviker betydligt från den beräkning Skatteverket gjorde och överlämnade till sekretariatet. Den beräkningen slutade på en årlig kostnad på minst 25 miljoner kronor medan kommittén bedömer att den årliga kostnaden uppgår till 6,5 miljoner kronor. Antagan- den om hur många som beräknas använda sig av avdragsrätten justerade sekretariatet ned marginellt i ett sent skede, vilket Skatte- verket inte hann beakta i nya beräkningar. Men även med hänsyn till den nedjusteringen så landar Skatteverkets egna beräkningar på knappt 25 miljoner kronor per år. Härutöver beräknade Skatte- verket den initiala kostnaden till 20 miljoner kronor medan kommittén uppskattar denna kostnad till 7 miljoner kronor. Slutsatsen är att frågan om Skatteverkets kostnader för riskkapitalavdraget bör utredas närmare under den fortsatta beredningen av riskkapitalavdraget.</P>
<P class="p872 ft15">336</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft20">Särskilt yttrande av sakkunnige Magnus Henrekson</P>
<P class="p57 ft7">De förslag som utredningen presenterar har, enligt min uppfattning inte tillräckligt baserats på den forskning som finns om hur investerare och entreprenörer interagerar i innovationsskapande aktiviteter. Kombinationen/samverkan av riskkapital, ägande och humankapi- tal är central för entreprenörskap och innovationer. Istället har förslagen i utredningen baserats på modeller som saknar en roll för företagare och kapitalägare som utöver att de tillför kapital också tillför affärskunnande, nätverk och andra tillgångar av stor betyd- else för att ett företag ska bli framgångsrikt och växa sig stort.</P>
<P class="p55 ft7">I sådana modeller är ägandet betydelselöst och tillgång på risk- kapital antas vara säkrad vid varje investeringsnivå. Åtgärder på bolagsnivå framstår då som mera ändamålsenliga, eftersom utländskt kapital flödar in så att det givna avkastningskravet uppnås. Med beaktande av den forskning som skett internationellt de senaste 15 åren skulle den bilden komma att ändras och åtgärder på investerar- och ägarnivå skulle framstå som mer effektiva för att främja invester- ingar och tillväxt i entreprenöriell verksamhet. Likaså skulle det bli omöjligt att inte explicit analysera i vilken grad skatteregler och skattenivåer påverkar incitamenten för nyckelpersoner i företaget. En mera omfattande genomgång av internationell forskning och internationella erfarenheter skulle ha visat denna bild och förslagen skulle med hög sannolikhet sett annorlunda ut.</P>
<P class="p597 ft7">Kommittédirektiven tar upp behovet av att inkorporera nyare forsk- ning. De inleds med att sammanfatta uppdraget på följande sätt (sid. 1): ”Ett dynamiskt och innovativt företagsklimat som vilar på förutsägbara regler, sund konkurrens och utvecklingskraft är viktigt för att Sverige ska få en starkare ekonomisk utveckling.” Vidare står det (sid. 6) att:</P>
<P class="p873 ft12">Betydelsen av entreprenörskap och innovation för ekonomisk tillväxt har under senare år uppmärksammats i den nationalekonomiska forskningen. Innovation – nya varor, tjänster, produktionsprocesser, organisatoriska lösningar, affärsmodeller m.m. – uppstår när entreprenören kombinerar kunskap, kompetens och andra resurser med behov och efterfrågan från privata marknader eller i offentliga tjänster. Detta skyndar på den teknologiska utvecklingen, skapar nya marknader, ökar konkurrensen på befintliga marknader, pressar priserna och driver på strukturomvandlingen i ekonomin. Därigenom främjas produktiviteten och BNP. Ett systema- tiskt forsknings- och utvecklingsarbete, i egen regi eller i samverkan mellan företag och andra forskningsaktörer, har en stor och växande betydelse som konkurrensfaktor i kunskapssamhället.</P>
<P class="p859 ft15">337</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft7">Förslagen i betänkandet har inte tillräckligt grundats på aktuell forskning. Dessutom har förslagen i betänkandet i alltför hög utsträck- ning utformats efter skattekontrollkrav medan mindre hänsyn tagits till effekter på investeringar, sysselsättning eller tillväxt. Båda förslagen i betänkandet avser endast skattekrediter. Att kalla ett förslag som innebär en skattekredit för riskkapitalavdrag är därutöver missvisande. Utredningen borde enligt mitt förmenande avstå från att sätta förskönande etiketter på sina förslag. Det är dels desinformerande, dels gör det att vi riskerar att få en diskussion om beteckningar snarare än om substans.</P>
<P class="p78 ft7">Till detta kommer en brist på empiri och beräkningsunderlag, trots att mer av detta efterlysts. Utan omfattande empiri och statis- tiska uppgifter rörande relevanta aggregat av investerare, företag och andra aktörskategorier blir det svårt att med utredningen som grund överväga andra <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> åtgärder än just dem utredningen föreslår.</P>
<P class="p419 ft7">På grund av att det är en skattekredit är den beräknade stats- finansiella kostnaden låg och väsentligt lägre än den finansiering som utredningen föreslår. För många företag, inte minst i vissa sektorer, innebär förslagen en skattehöjning utan att någon kraft- full effekt för nyföretagande eller tillväxtföretagande erhålls. Samman- taget kan såväl det s.k. riskkapitalavdraget som emissionskrediten inte förväntas bidra till att ett ”dynamiskt och innovativt företags- klimat” skapas.</P>
<P class="p419 ft7">Utöver detta vill jag slutligen uttrycka en viss förvåning över hur arbetet i kommittén hittills bedrivits. Kommittén förväntas arbeta i nästan tre år och komma med tre olika betänkanden under denna tid. Visserligen behandlar de två första delbetänkandena specifika delar av företagsbeskattningen, men de är icke desto mindre del av en större helhet. Trots detta har hittills inte ett större grepp tagits i utredningen. Jag vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram följande observationer:</P>
<P class="p874 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft92">Jag hade förväntat mig att utredningen omgående skulle göra en mer omfattande uppdatering av det internationella forskningsläget kring effekter av skatter på företag, företagsägande och andra viktiga aktörer som bidrar till att bygga framgångsrika företag. Istället tar (även) denna utredning sin utgångspunkt i den äldre teori som utvecklades på 70- och </SPAN><NOBR>80-talen,</NOBR> en teori där det varken finns företag, företagare eller någon <NOBR>principal-agentproblematik.</NOBR> Grundtemat i denna äldre teori är att det inte spelar någon roll om</P>
<P class="p543 ft15">338</P>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p875 ft7">det är stora skillnader i skattebehandling av olika ägarkategorier och finansieringsformer, det vill säga tvärsemot den målsättning som sätts upp i direktiven till utredningen. Med andra ord: om inte utredningen uppdaterar och moderniserar sina teoretiska utgångspunkter lär den knappast kunna komma med under- byggda förslag i utredningsdirektivens anda.</P>
<P class="p876 ft7"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft92">Utredningen avstår från att på ett systematiskt sätt inventera och dra lärdom av erfarenheter från andra länder, trots att det finns mycket stora variationer i hur man sökt ge incitament till ökat utbud av riskkapital eller ökade </SPAN><NOBR>FoU-satsningar.</NOBR></P>
<P class="p837 ft7"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft92">Utredningen avstår från att lägga ut uppdrag att skriva expert- rapporter och kunskapsöversikter till ledande forskare från andra länder. Detta hade, enligt min mening, varit ett effektivt sätt för utredningen både att få en uppdatering av kunskapsläget och ta del av internationella erfarenheter på olika delområden.</SPAN></P>
<P class="p729 ft7"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft132">Utredningens arbete hittills, så som jag upplevt det, har i ringa utsträckning tagit sin utgångspunkt i vad uppdragsgivaren vill åstadkomma – dynamik, jobbskapande, förnyelse, växande företag osv. – och vilka aktörer som ska stimuleras till detta. Sunda offent- liga finanser och risk för skatteundandraganden behöver givetvis beaktas, men får inte bli helt dominerande. Tyvärr har redan från början ett alltför snävt fiskalt perspektiv tenderat att dominera arbetet, vilket lett till att huvudfokus kommit att ligga på att beivra potentiellt skattefusk och att åtgärden ska vara finan- sierad (i snäv mening). När detta perspektiv i kombination med svagheterna enligt punkt </SPAN><NOBR>1–3</NOBR> ovan får bli vägledande för arbetet blir det i praktiken svårt att landa i väl underbyggda förslag som kan förväntas ge de positiva effekter på samhällsekonomin som enligt direktiven är vårt uppdrag att ta fram.</P>
<P class="p877 ft15">339</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft20">Särskilt yttrande av sakkunnige <NOBR>Sven-Olof</NOBR> Lodin</P>
<P class="p465 ft7">I anledning av kommitténs beslut att på grund av skattearbitrage- problem begränsa riskkapitalavdragets skatteeffekt till två tredje- delar, eller 20 procent, genom bestämmelse i 43 kap. 19 § IL och dessutom införa en begränsning i 57 kap 12 b § IL till 50 procent av riskkapitaltillskottets påverkan på gränsbeloppet enligt 57 kap. 10 § IL, får jag anföra följande.</P>
<P class="p90 ft7">Ursprungligen var utgångspunkten vid kommitténs diskussio- ner att riskkapitalavdragets skattelindringseffekt skulle vara lika med den normala skattesatsen för kapitalinkomster, 30 procent. På grund av olika möjligheter till skattearbitrage, som annars skulle uppstå, har emellertid kommittén begränsat skattelindringseffekten till 20 procent.</P>
<P class="p689 ft7">Orsaken var att bestämmandet av riskkapitalavdragets höjd kom att kompliceras av att det för utdelning och kapitalvinster på onoterade aktier förekommer tre olika skattesatser. 20 procents skatt gäller utdelning och kapitalvinster inom gränsbeloppet för avkastning på kvalificerade aktier i fåmansföretag, 25 procent för avkastning på icke kvalificerade onoterade aktier och 30 procent för annan utdelning och kapitalvinst som ska tas upp i inkomstslaget kapital. Därtill kommer att utdelning och kapitalvinster på upp till cirka 4 respektive 5 miljoner kronor över gränsbeloppet arbetsinkomst- beskattas.</P>
<P class="p431 ft7">Kommittén beslöt därför att begränsa riskkapitalavdragets skatte- minskningseffekt till 20 procent, eftersom ett högre avdrag skulle ge möjligheter för innehavare av kvalificerade aktier att genom att före eller efter en nyemission utdela eller utskifta motsvarande belopp med 20 procents kapitalinkomstskatt och tillföra bolaget nyemitterat kapital till motsvarande belopp med 30 procents avdragseffekt. Härigenom skulle betydande inte avsedda skattevinster kunna uppnås. Detta skattearbitrage skulle kunna göras även om det inte funnes utdelningsbara vinstmedel i företaget i och med att utdelningen skulle kunna finansieras med medlen från nyemissionen. Arbitrage- möjligheten skulle därmed kunna utnyttjas inte bara för att sänka beskattningen på avkastning från en investering, utan även för att få skattefördelar från företag som inte har gjort någon vinst. Dessa möjligheter skulle undergräva förslagets legitimitet. Sekretariatets beräkningar indikerar att det finns cirka 10 000 företag som har tillräckligt med utdelningsbart kapital för att kunna utnyttja en sådan arbitragemöjlighet.</P>
<P class="p485 ft15">340</P>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p740 ft7">Enligt de komplicerade reglerna i 57 kap. IL rörande fastställ- ande av det s.k. gränsbeloppets storlek för kvalificerade aktier är den ränta, ”klyvningsräntan” (= statslåneräntan + 9 procentenheter), på tillskjutna belopp högre än ”uppräkningsräntan” (= statslåneräntan + 3 procentenheter) på sparat utdelningsutrymme. I båda fallen får dessa årligen läggas till gränsbeloppet. Aktieägare skulle genom att utdela sparade vinstmedel och med dem finansiera en nyemission förvandla fonderade vinster till tillskjutet belopp och därmed skaffa sig en högre ränta på vad som egentligen endast är sparade vinstmedel. För att förhindra sådant arbitrage har kommittén ansett det nödvändigt att vid beräkningen av gränsbeloppet begränsa effekten av ett tillskott som berättigat till riskkapitalavdrag till 50 procent. Detta innebär för en företagare och dennes närstående- krets, även om de inte avsett utnyttja arbitragemöjligheten, en betyd- ande risk för att en del av avkastningen, om företaget blir fram- gångsrikt, kommer att bli föremål för arbetsinkomstbeskattning på upp till 57 procent. Härigenom blir riskkapitalavdragets värde till och med lägre än det formella avdragets skatteeffekt på 20 procent. Man ska också komma ihåg att avdraget inte utgör en definitiv lättnad utan endast har samma effekt som en skattekredit, som ska återbetalas vid en framtida avyttring.</P>
<P class="p587 ft7">Såväl den låga nivån på riskkapitalavdraget som begränsningen av effekten på gränsbeloppet är i själva verket endast effekter av ofullkomligheter i den stopplagstiftning som kommittén föreslår i 43 kap. 14 § IL. Därför drabbas även de investerare, som inte avsett eller ens skulle ha möjligheter till det tänkta skattearbitraget, av sämre villkor än nödvändigt. Den föreslagna skattestimulansen är främst avsedd att uppmuntra närstående och vänner till en företagare med lovande projekt och i anledning härav ökade kapitalbehov att satsa riskkapital i dennes företag. Effekten av de föreslagna begräns- ningarna är att fördelen av och attraktionskraften hos riskkapital- avdraget blir så liten att den tänkta stimulansåtgärden knappast kommer att få någon effekt.</P>
<P class="p86 ft7">Det är ingen optimal lösning att på grund av ineffektiva lösningar mot skattearbitrage begränsa en önskvärd stimulans- åtgärd till så låg nivå att åtgärden knappast kan medföra en effektiv skattestimulans. Det är bättre att genom effektiva stoppregler mot skattearbitrage behålla en lämplig stimulansnivå som kan uppnå det önskade resultatet. Det är också möjligt att konstruera enklare men effektivare stoppregler mot skattearbitrage än vad kommitténs</P>
<P class="p565 ft15">341</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">förslag innehåller. Kommittén har dessutom genom sitt förslag till återföringsregler skapat förutsättningar härför.</P>
<P class="p116 ft7">Genom den konstruktion av återförandet av riskkapitalavdraget till beskattning vid avyttring av de aktier som givit rätt till riskkapitalavdrag, som kommittén föreslår i 43 kap. 22 § IL, enligt vilken återföringen beskattas separat från beskattningen av den avyttrade aktien har man också gjort det möjligt att föreskriva att återföringen ska beskattas med 30 procent. Det naturliga torde vara att återföringen beskattas med samma skattesats som gällde för riskkapitalavdraget. Konstruktionen betyder därmed att det är möjligt att välja riskkapitalavdragsnivå oberoende av till vilken skattesats en framtida utdelning eller kapitalvinst kommer att beskattas.</P>
<P class="p612 ft7">Genom att ersätta den föreslagna lydelsen i 43 kap 14 § IL, med den enklare modell av stoppregeln, som redovisas nedan, kan man också i allt väsentligt förhindra det skattearbitrage som den 20- procentiga beskattningen av kapitalinkomster på kvalificerade aktier skulle kunna möjliggöra. Den nedan förslagna regeln täcker arbitrageriskerna bättre och medför för det första att riskkapital- avdraget i enlighet med kommitténs utgångsidé kan höjas till att avse hela tillskjutna beloppet, det vill säga få en skatteeffekt på 30 procent. Dessutom kan man avskaffa den av kommittén före- slagna begränsningen i 57 kap. 10 § IL av tillgodoräknandet vid beräk- ningen av gränsbeloppet till 50 procent av det tillskjutna beloppet.</P>
<P class="p276 ft9">Förslag till ny stoppregel i 43 kap. 14§ IL</P>
<P class="p878 ft12">Riskkapitalavdrag får inte göras, om förvärvaren eller någon i närstående- kretsen före förvärvet under året eller något av de fem (alt. tre) föregående åren från bolaget erhållit utdelning som överstigit vederbörandes andel av bolagets för det året redovisade vinst eller 10 procent av insatt kapital eller på annat sätt fått del i en värdeöverföring från bolaget.</P>
<P class="p879 ft12">Om den skattskyldige eller någon ur närståendekretsen under något av de efter nyemissionen följande fem (alt. tre) åren från bolaget erhållit utdelning som överstigit vederbörandes andel av bolagets för det årets vinst, eller 10 procent av insatt kapital eller på annat sätt erhållit del i värdeöverföring från bolaget, ska det erhållna riskkapitalavdraget omedel- bart återföras till beskattning.</P>
<P class="p880 ft7">Genom den här föreslagna karenstiden före och efter nyemissions- tillfället på sammanlagt 6 alternativt 10 år, då utdelning etc. medför</P>
<P class="p371 ft15">342</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33335x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">hinder mot erhållandet av riskkapitalavdrag, utplånas i de flesta fall nuvärdet av arbitragevinsten på omvandlingen av fonderade vinst- medel till nytt riskkapital helt<SPAN class="ft29">1</SPAN>, eller i vart fall begränsas väsentligt. Det är vidare en allmän erfarenhet att arbitragemöjligheter, där vinsten kan uppstå först med flera års fördröjning och endast om man då handlar på ett visst sätt, oftast upplevs som alltför osäkra för att vara attraktiva att utnyttja, om de inte är betydande. Dess- utom blir företaget och aktieägarna låsta av ett bestämt framtids- och handlingsscenario, som vid den senare tidpunkten på grund av utvecklingen kan visa sig olämpligt och kanske inte ens behåller sin lönsamhet. Sekretariatets preliminära intuitiva bedömning har också varit att den föreslagna regeln i allt väsentligt effektivt skulle stoppa förekomsten av skattearbitrage.</P>
<P class="p58 ft7">Det kan diskuteras om en så lång karenstid som fem år eller till och med i vissa fall 5 + 5 år verkligen är nödvändig. Förmodligen torde det räcka med tre års karenstid på vardera sidan. Av två skäl bör utdelning av högst året vinst under karenstiden vara tillåten. Det innebär för det första att utdelning av gamla vinstmedel ändå omöjliggörs under karenstiden. Även om regeln i och för sig möjliggör visst men mycket begränsat utrymme för arbitrage med hjälp av årets vinst, dock med den begränsningen att utdelningen inte får överstiga 10 procent av satsat kapital, är det för det andra nödvändigt att företagaren har möjlighet att erbjuda sina nya finansiärer en avkastning på sina tillskott redan från början. Annars minskar värdet på investeringen så mycket att ingen stimulans återstår. Det är få företag som har råd eller som anser det tillrådligt att utdela hela årsvinsten. Skulle regeln att tillåta utdelning av hela årsvinsten anses vara alltför generös, kan den tillåtna utdelnings- nivån begränsas till förslagsvis 10 procent av det satsade kapitalet. Skulle företaget vilja utdela mera föreligger knappast en sådan brist på tillgängligt kapital att nya kapitaltillskott kan anses erforderliga. Då behövs heller ingen skattestimulans för nya kapitaltillskott.</P>
<P class="p881 ft76"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>En enkel nuvärdeberäkning med 5 procents kapitaliseringsränta av den formella skatte- skillnaden visar att skattekostnaden på 20 procent för utdelningen, efter fem år har stigit till 25,6 procent. Därtill kommer att bolaget under fem år går miste om 100 procent av utdelningsbeloppet före skatt som underlag för uppräkningsräntan (statslåneräntan + 3 %) på fonderade vinstmedel, vilket efter fem år med samma kapitaliseringsprocent minskat utdelningsutrymmet efter bolagsskatt med cirka 27 procent av det utdelade beloppet. Det betyder att nuvärdet av den formella skattevinsten på 10 procentenheter på grund av skillnaden i skattesats mellan skatten på utdelningen och skattesatsen för riskkapitalavdraget, som erhålls först fem år senare på grund av karenstiden, helt försvunnit och vänts i en förlust.</P>
<P class="p832 ft15">343</P>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft7">Stoppregeln bör anknyta till den skattskyldige aktieägaren och inte till bolagets utdelningspolitik. Skälet härför är främst att avdragsrätten för ett kapitaltillskott från en ny aktieägare i form av en riktad nyemission inte bör vara beroende av vilka summor som bolaget utdelat till sina aktieägare innan vederbörande själv kommit in i bolaget. Så bör en ny aktieägare kunna få riskkapitalavdrag för sitt kapitaltillskott, medan avdrag vägras för äldre aktieägare som erhållit utdelning inom femårsperioden från emissionstillfället.</P>
<P class="p92 ft7">Genom denna stoppregel torde det vara möjligt att enligt kom- mitténs ursprungliga ambitioner införa ett riskkapitalavdrag som ger en skatteminskningseffekt på 30 procent av det tillskjutna beloppet inom de ramar som i övrigt gäller utan att något väsentligt skattearbitrage skulle vara möjligt. Riskkapitalavdragets effektivitet och attraktionskraft skulle härigenom förbättras betydligt. Ett avdrag med endast 20 procents skatteeffekt eller i praktiken ofta ännu mindre skulle knappast ge det extra incitament till riskkapital- bildningen i mindre företag som är lagstiftningen syfte. Därför bör riskkapitalavdraget bestämmas till 30 procent, liksom den skattesats till vilken återföringen av ett riskkapitalavdrag ska beskattas. Därför bör 67 kap. 10 § IL omformuleras så att detta klart framgår.</P>
<P class="p477 ft7">På grund av olika omständigheter blev det inte möjligt för mig att utarbeta det här presenterade alternativförslaget förrän till kommitténs sista sammanträde före delbetänkandets framläggande. Det fick till följd att kommitténs ledamöter inte fann det möjligt att vid sittande bord ta ställning till förslaget. Därför har det fått fram- läggas i form av ett särskilt yttrande till kommitténs förslag till risk- kapitalavdrag för remissinstanserna och regeringen att ta ställning till.</P>
<P class="p64 ft7">Riskkapitalavdragets egentliga målgrupp är mindre företag där ägaren har goda idéer och visat vilja att växa men saknar tillräckliga finansiella resurser för tillväxten och inte småföretag generellt. Således saknas anledning att ägare till s.k. försörjningsföretag, där ägaren endast satt sitt eget arbete på bolag, ska kunna erhålla riskkapitalavdrag. Därför anser jag att ett företags ägare för att erhålla riskkapitalavdrag måste ha visat åtminstone någon tendens till att vilja växa utöver att försörja sig själv. Därför bör det erforderliga löneunderlaget i företaget för att ett kapitaltillskott ska kunna erhållas enligt 43 kap. 12 § IL, höjas från föreslagna 300 000 kronor till åtminstone 500 000 kronor, vilket åtminstone kan indikera att det finns ytterligare en anställd utöver företagsledaren i företaget.</P>
<P class="p882 ft15">344</P>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft7">Även med dessa ändringar torde reformkostnaden väl täckas av det skattetillskott till staten som slopandet av representations- avdraget medför.</P>
<P class="p74 ft7">Beträffande valet mellan benämningen riskkapitalavdrag eller riskkapitalkredit får jag anföra följande. Riskkapitalavdraget innebär egentligen att ett förtida avdrag för anskaffningskostnaden för andelen medges, vilket innebär att det vid en framtida försäljning inte kvarstår någon avdragsgill anskaffningskostnad. Av tekniska skäl har emellertid valts att vid avyttringen ändå medge omkostnadsavdrag vid resultat- beräkningen av avyttringen men samtidigt återföra det tidigare avdraget till beskattning. Återföringstidpunkten är beroende av om och när andelen avyttras. Uppstår förlust minskar förlustavdraget den effektiva beskattningen av återföringen i motsvarande grad. Benefika överlåtelser utlöser inte återföring, varför beskattningstidpunkten kan ligga mycket långt fram i tiden.</P>
<P class="p86 ft7">En skattekredit förutsätter i allmänhet att fråga är om en skatt som egentligen debiterats men betalningsskyldigheten uppskjutits eller att man får avdrag för en skatt som betalats. Den föreslagna emissionskrediten är också av detta slag, vilket riskkapitalavdraget inte är. Därför är benämningen riskkapitalavdrag logisk.</P>
<P class="p883 ft15">345</P>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft20">Särskilt yttrande av experten Krister Andersson</P>
<P class="p465 ft7">Jag anser inte att de förslag som presenteras i betänkandet leder till en tillräcklig reducering av de negativa effekter som de höga svenska kapitalskatterna ger upphov till. Stimulansen av tillgång till risk- kapital blir för liten. Förslagen innebär dessutom en betydande skatteskärpning för näringslivet. Jag anser att ett riskkapitalavdrag med en definitiv skattelättnad bättre skulle leva upp till de krav som ställs i utredningsdirektivet. Jag delar därvid de synpunkter som Annika Fritsch framför i sitt särskilda yttrande.</P>
<P class="p61 ft9">Uppdraget</P>
<P class="p884 ft7">Enligt direktiven ska Företagsskattekommittén i ett delbetänkande lämna förslag till skatteincitament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital, utformade antingen på bolagsnivå eller på ägar- nivå. En naturlig utgångspunkt är de förslag som presenterades i Skatteincitamentsutredningens betänkande Skatterabatt på aktie- förvärv och vinstutdelningar (SOU 2009:33). Lättnaden ska utformas så att den har en effektiv inverkan bland annat på företagande, investeringar, BNP, sysselsättning och välfärd. Riskerna för skatte- undandragande ska beaktas.</P>
<P class="p78 ft7">Enligt direktiven ska kommittén, med beaktande av de analyser och den forskning som finns på området och som bland annat redovisats av OECD, analysera effekterna på investeringar, tillväxt, sysselsättning, inkomstfördelning och välfärd av de skatteföränd- ringar som övervägs. Kommittén ska även analysera effekterna på villkoren för det enskilda ägandet, inhemskt som utländskt.</P>
<P class="p90 ft7">En analys ska också göras av hur alternativa lösningar påverkar olika grupper av företag och företagsformer, till exempel avseende olika sektorer, företagens storlek och kapitalintensitet i uppstarts- skeden. Baserat på dessa analyser ska kommittén rangordna de olika alternativen i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv, bland annat med avseende på företagande, sysselsättning och produktivitet.</P>
<P class="p78 ft7">Huvudsyftet med utredningen måste således bedömas vara offensivt och tydligt i en riktning som ska främja företagande, aktivt enskilt ägande och ökade möjligheter att upprätthålla och utöka sysselsättningen i landet.</P>
<P class="p885 ft15">346</P>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33339x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft9">Förslagen</P>
<P class="p67 ft7">De förslag till åtgärder för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital som Företagsskattekommittén presenterar kan bara få svag effekt. Stimulansen blir svag eftersom förslagen begränsats till krediter. Förslagen innehåller inte några definitiva skattelättnader. Därför kan de föreslagna åtgärderna inte bli effektiva och de kan inte anses leva upp till direktivens krav. När det däremot gäller att beakta potentiella och befarade skatteundandraganden har sådana överväganden kommit att i alltför stor utsträckning dominera kommitténs arbete och förslag. Den föreslagna lagstiftningen har även sådana brister som medför att Skatteverket skulle ges diskretionär rätt att avgöra om krediten ska beviljas eller inte. Rättsosäkerheten skulle därför öka.</P>
<P class="p415 ft7">Utredningen har inte förmått upprätthålla en balans mellan å ena sidan tillräcklig stimulans och å andra sidan riskreduktion ur kontrollperspektiv. De fiskala aspekterna har tillmätts alltför stor vikt vid den konkreta utformningen av förslagen.</P>
<P class="p55 ft7">Det finns även brister i den bakomliggande analysen. I utred- ningen framgår inte hur målgruppen påverkas och målgruppen var inte heller klart definierad när förslagen utarbetades. Målgruppen, såsom den definieras enligt avsnitt 2.5, avser endast företag och inte potentiella investerare eller entreprenörer. Hur förslagen påverkar villkoren för det enskilda ägandet framgår inte i betänkandet. Konsek- venserna för företagens administrativa börda är knapphändigt analyserade och torde vara kraftigt underskattade, inte minst när det gäller de allvarliga risker som emissionskrediten skulle föra med sig. Någon rangordning av alternativen har inte presenterats.</P>
<P class="p421 ft7">Förslagen är otillräckliga och uppfyller inte direktivens krav på effektivitet. Detta är olyckligt eftersom behovet kvarstår att förbättra villkoren för privat kapitalbildning i Sverige. För att stärka det enskilda ägandet och för att investeringar och sysselsättning ska kunna upprätthållas och utvecklas behövs mer kraftfulla åtgärder än vad utredningen föreslagit.</P>
<P class="p110 ft7">Förslaget om emissionskredit bör inte genomföras. Det riskerar att leda företagare in i en skuldfälla.<SPAN class="ft29">2 </SPAN>Det är dessutom inte inriktat på att öka tillgången på riskkapital. Av avsnitt 7.2, Syftet med förslaget, framgår att en modell med emissionskredit valts för att minska olikheterna i behandlingen av vinster och förluster. För att</P>
<P class="p515 ft38"><SPAN class="ft59">2 </SPAN>Förslaget till emissionskredit belyser i själva verket att nuvarande regler om företrädar- ansvar är orimliga och bidrar till att företagande i Sverige är lågt.</P>
<P class="p721 ft15">347</P>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33340x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">uppnå detta kan dock andra, mer effektiva, åtgärder föreslås. Ett exempel kan vara upphävandet av de regler i inkomstskattelagen som stadgar särskilda begränsningar för förlustföretag.<SPAN class="ft29">3</SPAN></P>
<P class="p116 ft7">Förslaget till riskkapitalavdrag är egentligen ett förslag till riskkapitalkredit. Denna benämning hade varit mer rättvisande. För att inte missförstås är det viktigt att kalla åtgärder vid deras rätta namn – även inom skattepolitiken.</P>
<P class="p90 ft7">I slutskedet av utredningsarbetet har förslaget om kredit för ägarinvesteringar kompletterats med information om hur detta skulle kunna utvecklas till en definitiv skattelättnad som inträder successivt. Återföring av avdraget aktualiseras i så fall bara vid avyttring de första tre åren enligt en fallande skala. Med en sådan inriktning skulle åtgärden kunna leva upp till sitt namn – risk- kapitalavdrag. Denna utvidgning skulle innebära ett tydligare incitament till ökat utbud av riskkapital och därmed bli effektivare.</P>
<P class="p92 ft7">Utredningen avstyrker förslaget om riskkapitalavdrag i form av definitiv skattelättnad. Jag delar inte denna uppfattning. De skäl som framförs – ännu fler villkor för att förhindra skatteundan- dragande samt en sämre tidsprofil på skattelättnaden – är inte välgrundade. Exempelvis har erfarenheter från andra länder, där liknande och mer generösa system tillämpas sedan länge, inte ana- lyserats tillräckligt. Kontrollaspekterna är också viktiga men bör inte tillåtas helt styra hur incitament för riskkapital ska utformas. Tidsprofilen för en definitiv skattelättnad kan dessutom utformas så att den blir effektivare än en skattekredit i att reducera den reala skatteskärpning som uppstår över tiden. Jag förordar därför i stället förslaget om definitiv skattelättnad, som skulle innebära en mer effektiv utformning.</P>
<P class="p498 ft7">De offentligfinansiella effekterna av förslaget till definitiv skattelättnad är mindre än 1 miljard kronor eller någon halv promille av alla skatteinkomster. Även om en åtgärd av detta slag får en effektiv utformning kan den ur makroekonomiskt perspektiv inte väntas leda till någon mer betydande ökning av tillgången på riskkapital, så länge den storleksmässigt är så pass begränsad.</P>
<P class="p886 ft38"><SPAN class="ft59">3 </SPAN>Se Lodin, <NOBR>Sven-Olof</NOBR> och von Bahr, Stig, Svensk Skattetidning nr 2, 2010.</P>
<P class="p380 ft15">348</P>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33341x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">En generell ökning av riskkapital behövs</P>
<P class="p96 ft7">För att mer väsentligt öka tillgången på riskkapital krävs en generell sänkning av de internationellt sett höga svenska kapitalskatterna. En viktig bakomliggande anledning till att kommittén fått i uppdrag att lägga förslag om incitament för att stimulera tillgången på riskkapital är att den generella skattesatsen på kapitalinkomster är för hög. Även inom andra områden reses från tid till annan krav på specialregler, trots att det underliggande problemet är att den generella skattesatsen är för hög. Uppskoven med kapitalvinst- beskattning vid försäljning av permanentbostad är ett tydligt sådant exempel. Med en lägre kapitalinkomstbeskattning skulle några regler om uppskov inte behövas.</P>
<P class="p583 ft7">En omfattande kartläggning av IBFD visar att den svenska kapitalinkomstskatten är hög i internationell jämförelse.<SPAN class="ft29">4 </SPAN>Medan genomsnittet i 33 konkurrentländer är en kapitalskattesats av 17 procent, är den normala skattesatsen för kapitalinkomster i Sverige 30 procent. Visserligen finns vissa lindringar men samman- taget blir den svenska dubbelbeskattningen på avkastningen av eget kapital så hög att investeringar och sysselsättning är lägre än vad de skulle vara om skattesatsen sänktes.</P>
<P class="p97 ft7">Frågan om generella lättnader jämförda med riktade sådana har diskuterats i kommittén. I kapitel 5, Alternativa förslag, behandlas frågan om en sänkt kapitalskatt men endast genom införandet av ett grundavdrag. Det skulle förvisso underlätta för visst utbud av riskkapital men inte till närmelsevis lika mycket som om den höga skattesatsen sänktes. Den låga investeringstakten och det undan- trängda svenska direktägandet av företag är ett generellt problem som borde åtgärdas genom generella åtgärder. En sänkning av den generella kapitalinkomstskattesatsen skulle dessutom ha en rad andra positiva effekter.</P>
<P class="p421 ft7">För det första skulle en sänkt kapitalinkomstskatt lindra dubbel- beskattningen av svenskars ägande av företag, såväl i Sverige som i omvärlden. Ett ökat svenskt ägande skulle då vara att vänta och de produktivitetsvinster som uppstår i näringslivet skulle i ökad utsträckning tillfalla svenskar och bilda underlag för beskattning i Sverige. Såväl hushållens disponibla inkomster som skatteintäkt- erna skulle öka. Kapitalförsörjningen skulle underlättas, allt i linje med de kravs som ställs i direktiven. Effekten skulle bli mest påtag-</P>
<P class="p887 ft86"><SPAN class="ft89">4 </SPAN>Ägarskatter i 34 länder – en detaljerad kartläggning (2009) http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00017/_garskatter_i_34_l_n_17235a.pdf.</P>
<P class="p888 ft15">349</P>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33342x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft7">lig för små och medelstora företag som ofta måste vända sig till den inhemska kapitalmarknaden. Till skillnad från en sänkning av bolagsskatten skulle den nuvarande snedvridningen till nackdel för svenskt ägande minska. Utländska kapitalägarens fördel, genom att de har lägre skatt i ägarledet än svenska ägare har, skulle minska och svenska kapitalägare skulle inte längre missgynnas lika mycket. En bolagsskattesänkning uppnår inte dessa för svensk ekonomi gynn- samma effekter.</P>
<P class="p78 ft7">För det andra skulle en sänkt kapitalinkomstskatt främja lång- siktigt ägande. Även detta är i linje med utredningens syfte. Att ha samma skattesats på kapitalvinster oavsett innehavstid innebär att långsiktiga innehav motverkas till skillnad från kortsiktiga innehav. En betydande del av vinsten vid långsiktiga innehav utgörs nämligen av en inflationsvinst som inte borde beskattas. Detta problem kvarstår även vid en lägre skattesats men får då mindre betydelse.</P>
<P class="p78 ft7">För det tredje ökar soliditeten i hushålls- och företagssektorn om kapitalinkomstskatten sänks. Det innebär att riskerna i bankernas utlåningsstock minskar och den finansiella uthålligheten förbättras, vilket utgör ytterligare ett motiv i linje med vad utred- ningen syftar till. Den finansiella stabiliteten i svensk ekonomi främjas.</P>
<P class="p93 ft7">För det fjärde skulle penningpolitiken bli mer effektiv. Om kapital- inkomstskatten vore lägre skulle hushållen tydligare känna av förändr- ingar i reporäntan, som därmed inte skulle behöva justeras lika mycket för att uppnå en önskvärd effekt. Investeringar och syssel- sättning skulle då kunna värnas samtidigt som Riksbanken uppnår sitt inflationsmål.</P>
<P class="p63 ft7">För det femte skulle incitamenten till skuldsättning i hushålls- och företagssektorerna minska. Hushållens snabbt ökade skuld- sättning (från under 100 procent till över 160 procent av disponibel inkomst de senaste 15 åren)<SPAN class="ft29">5 </SPAN>är oroande och kan leda till stora samhällsekonomiska och privata problem om fastighetspriserna faller snabbt. En sänkt kapitalinkomstskatt skulle minska såväl den statsfinansiella som den privatekonomiska sårbarheten.<SPAN class="ft29">6</SPAN></P>
<P class="p78 ft7">Vid kommitténs diskussioner av alternativet att generellt sänka kapitalinkomstskatten har man ansett att en generell åtgärd vore för trubbig för att öka tillgången på riskkapital. Jag delar inte den slutsatsen, särskilt som kapitalbildningen, liksom ägandet och tillgången på riskkapital generellt sett är för låga i Sverige. Stöd för</P>
<P class="p889 ft36"><SPAN class="ft73">5</SPAN><SPAN class="ft80">BKN Marknadsrapport oktober 2011.</SPAN></P>
<P class="p466 ft38"><SPAN class="ft73">6</SPAN><SPAN class="ft77">Flera länder har minskat eller helt avskaffat avdragsrätt för skuldräntor för hushåll.</SPAN></P>
<P class="p380 ft15">350</P>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7">investeringar i endast en typ av företag; nystartade företag, till- växtföretag eller företag inom en viss bransch, skulle visserligen med samma budgetutrymme kunna framställas som mera kraftfullt för just den målgruppen, men det skulle också riskera att leda till snedvridningar och bär därtill med sig <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> komplikationer.</P>
<P class="p75 ft7">Av de generella åtgärderna – en sänkning av kapitalinkomst- skatten eller en sänkning av bolagsskatten – är en sänkt kapitalin- komstskatt, av de skäl som anförs ovan, att föredra.</P>
<P class="p110 ft7">Som jag redan påpekat har utredningen funnit det svårt att identifiera vilken grupp av företag eller investerare som dess förslag ska inriktas på. Med beaktande av utredningens direktiv, och i den mån en generell kapitalinkomstskattesänkning inte bedöms kunna genomföras för närvarande, bör som ett första steg förslaget om riskkapitalavdrag ytterligare förbättras och förenklas i linje med förslaget till definitiv skattelättnad.</P>
<P class="p68 ft7">Sammantaget anser jag att utgångspunkten för förslagen borde ha varit att få till stånd en tydlig effekt på tillgången på riskkapital och att först därefter begränsningar av skattearbitragehänsyn borde övervägas. Utredningen har dock valt ett omvänt förhållningssätt vilket inte lett fram till förslag som främjar ett dynamiskt näringsliv eller de nödvändiga investeringar och sysselsättningstillfällen som Sverige behöver för att klara den internationella konkurrensen.</P>
<P class="p890 ft15">351</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">Särskilt yttrande av experten Yvonne Bertlin</P>
<P class="p891 ft7">Vad avser förslaget om riskkapitalavdrag i syfte att uppnå ett verkningsfullt incitament för investeringar anser jag att en definitiv skattelättnad är att föredra framför en skattekredit.</P>
<P class="p240 ft7">Förslaget om emissionskredit bör enligt min mening inte genomföras eftersom det är ett alltför svagt incitament för investeringar samt riskerar att bli konkursdrivande.</P>
<P class="p892 ft15">352</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft20">Särskilt yttrande av experten Annika Fritsch</P>
<P class="p99 ft7">Företagsskattekommitténs första uppdrag har varit att föreslå skatte- incitament som kan öka tillgången till riskvilligt kapital. Detta är viktigt för att stimulera tillväxt och ökad sysselsättning särskilt i små företag, vilket gagnar både samhället och näringslivet. Kapital- försörjningen i små företag behöver stärkas och en stor majoritet av dessa företag vill växa. Sverige har bland Europas äldsta före- tagare och står inför ovanligt stora generationsskiften. Inom de närmaste fem åren avser var fjärde företagare dra sig tillbaka. Det ställer ytterligare krav på kapitaltillgång och kapitalrörlighet.</P>
<P class="p110 ft7">Jag delar till stora delar inte de utgångspunkter, bedömningar och förslag som kommittén framför i delbetänkandet.</P>
<P class="p75 ft7">Båda de förslag som kommittén presenterar är skattekrediter och jag kan inte dela uppfattningen att detta skulle inrymma en tillräcklig stimulans för ökad tillgång till riskkapital för företag. Jag är därför kritisk mot att kommittén redan tidigt inriktat arbetet på åtgärder som begränsar sig till skattekrediter och först i slutskedet har beaktat ett alternativ med definitiv skattelättnad som inträder successivt.</P>
<P class="p586 ft7">Förslaget om emissionskredit bör enligt min bedömning inte genomföras. Det är en räntebelagd kredit som inte är effektiv för att stimulera tillgången till riskvilligt kapital. Vidare riskerar det att drabba företagare genom personligt ansvar för företagets skulder om det går dåligt för företaget. Samtidigt är förslaget utformat så att det riskerar att bli konkursdrivande. Emissionskrediten löper med ränta och ska återbetalas utom vid konkurs.</P>
<P class="p55 ft7">Kommitténs förslag är otillräckliga för att ge effekt på tillgången till riskkapital och är dessutom kraftigt överfinansierade. Slopat representationsavdrag beräknas öka skatteintäkterna varaktigt med 1,6 miljarder kronor medan kommitténs förslag till riskkapital- avdrag inte kostar mer än 290 miljoner kronor. Det skulle innebära en skärpt företagsbeskattning som både drabbar bolag och andra företagsformer som inte ens berörs av de föreslagna reformerna. Den utpekade finansieringen skulle i stället kunna rymma ett förslag med definitiv skattelättnad på ägarnivå enligt den modell som utvecklas nedan.</P>
<P class="p602 ft8">Arbetet har inte heller i tillräcklig omfattning tagit intryck från liknande åtgärder i andra medlemsländer inom EU som har god- känts av Europeiska kommissionen, exempelvis Storbritanniens</P>
<P class="p571 ft15">353</P>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">motsvarighet till riskkapitalavdrag med villkor om fast driftsställe i landet.</P>
<P class="p63 ft7">Kommitténs arbete har i alltför hög grad kommit att präglas av fiskala hänsyn på bekostnad av en utförligare analys och ändamåls- enlig utformning av kraftfulla och effektiva åtgärder. Det hade varit värdefullt med en inledande analys av vilken målgrupp åtgärderna är avsedda för innan förslagen utformades. Problembeskrivningen borde utgå från de små företagens problem att finna finansiering och de potentiella investerarnas perspektiv. God träffsäkerhet och effekt nås lättare om diagnosen på patienten ställs innan receptet på medicinen skrivs ut.</P>
<P class="p276 ft9">Direktiven</P>
<P class="p91 ft7">Uppdraget är att föreslå skatteincitament som kan stimulera till- gången till riskvilligt kapital antingen på ägarnivå eller på bolags- nivå. Utgångspunkten bör enligt direktiven vara de förslag som presenterades i Skatteincitamentsutredningens betänkande Skatte- rabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar, men kommittén är fri att välja en annan utformning om det är lämpligare för att nå målet. Arbetet borde därför ha tagit sin utgångspunkt i att komplettera de delar av Skatteincitamentsutredningens förslag som ansågs ha brister. Kommittén har inte presenterat något underlag för att de valda lösningarna skulle vara lämpligare för att nå målet. Jag saknar en jämförande analys mellan kommitténs förslag och Skatteincita- mentsutredningens både avseende lämplighet, effektivitet och träff- säkerhet. Kommittén erbjuder inget svar på hur en skattekredit skulle kunna innebära starkare stimulans på tillgången till riskvilligt kapital än en definitiv skattelättnad.</P>
<P class="p893 ft7">De åtgärder som föreslås ska enligt direktiven ha effektiv inverkan bland annat på företagande, investeringar, BNP, sysselsättning och välfärd. Redovisningen är knapphändig och ger inte stöd för att de förslag som kommittén presenterar skulle vara effektiva.</P>
<P class="p80 ft9">Målgrupp och investerarens perspektiv</P>
<P class="p81 ft7">Kommitténs förslag riktas generellt mot hela gruppen ”mindre företag” definierade som högst 50 anställda och högst 80 miljoner kronor i omsättning eller balansomslutning. Det saknas analys av</P>
<P class="p486 ft15">354</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">olika behov för olika storlek och skeden i företagens livscykel. Därmed ignoreras de avgörande skillnader som finns mellan exempelvis ett nystartat enmansföretag och en koncern med 49 anställda. Såväl kapitalbehov och förutsättningar som gruppen potentiella investerare borde ha analyserats och därefter borde förslagen ha utformats utifrån resultaten. Det saknas en analys ur det riktigt lilla företag- ets, men framförallt ur den potentielle investerarens perspektiv. En naturlig utgångspunkt borde ha varit vilka åtgärder som kan vara effektiva och träffsäkra för att attrahera gruppen privatpersoner i företagarens närmaste omgivning, de s.k. FFF ”family, friends and fools”. De utgör den helt dominerande gruppen investerare för riktigt små företag som saknar tillgång till riskkapitalmarknaden. Kommitténs förslag erbjuder inga svar på den berättigade frågan; På vilket sätt skulle detta förslag underlätta för en företagare att locka någon att investera i hennes eller hans företag?</P>
<P class="p665 ft9">Förslaget på bolagsnivå</P>
<P class="p54 ft7">Förslaget om emissionskredit är ett anstånd med betalning av arbets- givaravgifterna för vissa företag. Krediten är räntebelagd och riskerar att drabba företagaren på det personliga planet genom företrädaransvar. Förslaget innehåller komplicerade villkor och spärrar som medför rättsosäkerhet och inte på något sätt står i proportion till de eventuella fördelar som skulle kunna uppnås. Förslaget är i grunden uppbyggt på liknande sätt som det tillfälliga anståndet med skatter som gällde under den tidigare finanskrisen. Det är varken riktat till små företag eller stimulerar deras tillgång till riskkapital. Jag saknar en analys av hur detta förslag skulle kunna bidra till att locka riskvilligt kapital till små företag som vill växa. Hur träffsäkert är det i jämförelse med andra alternativ?</P>
<P class="p56 ft9">Förslaget på ägarnivå</P>
<P class="p54 ft7">Kommitténs förslag på ägarnivå betecknas riskkapitalavdrag men är i själva verket begränsat till en skattekredit och borde ha en adekvat beteckning.</P>
<P class="p74 ft7">Kommitténs förslag till riskkapitalavdrag innehåller en försämring av <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> som innebär att underlaget för gränsbelopp reduceras till 50 procent av anskaffningsutgiften vid försäljning i de fall</P>
<P class="p521 ft15">355</P>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft7">riskkapitalavdrag tidigare har utnyttjats. Detta bör inte genom- föras. Förslaget uppges ha till syfte att förhindra skattearbitrage men drabbar avsevärt fler än sådana fall. Regelverket är redan mycket komplicerat och förslaget skulle förvärra detta. Det saknas under- lag för att problemet skulle vara påtagligt liksom för att den före- slagna åtgärden skulle vara det minst ingripande sättet att i så fall åtgärda detta. Tvärtom framstår det som en överreaktion att föreslå en försämrad beräkningsmetod som skulle kunna drabba alla aktiva ägare av andelar i fåmansbolag som inte använder schablonregeln.</P>
<P class="p78 ft7">Jag anser inte att kommitténs förslag till riskkapitalavdrag bör genomföras och förordar i stället följande lösning.</P>
<P class="p303 ft9">Förslag om definitiv skattelättnad genom ett investeraravdrag</P>
<P class="p302 ft7">Detta förslag liknar delvis kommitténs förslag på ägarnivå men inne- håller också ett antal skillnader. Här beskrivs de delar av investerar- avdraget som överensstämmer med kommitténs förslag till risk- kapitalavdrag bara översiktligt och tar i stället sikte på skillnaderna.</P>
<P class="p63 ft7">Investeraravdraget får göras av fysiska personer som investerar i mindre företag genom kontant betalning vid bolagets start eller nyemission av aktier. Även köp av aktier i s.k. lagerbolag bör berättiga till avdrag. (Ett sådant förslag bör kunna utformas enligt Skatteincitamentsutredningens förslag.) Bolaget bör i övrigt upp- fylla liknande villkor som enligt kommitténs förslag. Den avgör- ande skillnaden är att investeraravdraget innebär en definitiv skatte- lättnad, medan kommitténs förslag bara är en skattekredit.</P>
<P class="p92 ft7">Investeraravdraget görs på motsvarande sätt som i kommitténs för- slag på ägarnivå i inkomstslaget kapital med två tredjedelar av anskaff- ningsutgiften för andelarna. Med ett högsta underlag per person och år på 1,5 miljoner kronor skulle det ge en maximal skattelättnad på 300 000 kronor (2/3 av emissionsbeloppet x 30 % = 20 %).</P>
<P class="p78 ft8">Avdraget får ske antingen det år investeraren betalar för de nyemit- terade aktierna eller året därefter, enligt investerarens eget val. Även detta följer kommitténs förslag.</P>
<P class="p894 ft15">356</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">Definitiv skattelättnad som inträder successivt</P>
<P class="p285 ft7">Förslaget om investeraravdrag är avsett att ge en definitiv skatte- lättnad till investeraren. Det ger i jämförelse med förslaget om riskkapitalavdrag ett starkare incitament vilket ökar utbudet av riskvilligt kapital. Ur investerarens perspektiv är en definitiv skatte- lättnad givetvis mer attraktiv än en skattekredit. En permanent skattelättnad får större effekt på utbudet av riskvilligt kapital. Det är givetvis möjligt att anpassa gränser och nivåer i förslaget.</P>
<P class="p97 ft7">För att minska risken för att avdraget ska användas för andra ändamål föreslås att delar av investeraravdraget ska återföras till beskattning om andelarna skulle avyttras i nära anslutning till avdraget, enligt följande.</P>
<P class="p75 ft7">Återföringen bör följa en fallande skala beroende på hur länge investeraren har ägt andelarna vid avyttringen. Det innebär att skattelättnaden får en bättre tidsprofil med investeraravdraget än enligt Skatteincitamentsutredningens förslag.</P>
<P class="p75 ft7">Vid en försäljning av andelarna året efter avdraget bör hela avdraget återföras till beskattning och avdraget fungerar i denna situation alltså bara som en kortvarig, räntefri skattekredit. Om försäljningen sker andra året efter avdraget bör 66 procent återföras till beskattning och vid försäljning tredje året efter avdraget bör 33 procent av avdraget återföras till beskattning. En försäljning av andelarna senare än tredje året efter avdraget bör inte utlösa någon återföring av avdraget. Den definitiva skattelättnaden får alltså full effekt för försäljningar från och med fjärde året efter avdraget.</P>
<P class="p97 ft7">Konkurs och tvångslikvidation på grund av kapitalbrist be- traktas skattemässigt som avyttring men bör inte leda till återföring av investeraravdraget, även om de inträffar under de första tre åren efter avdraget. Situationen vid uppskjuten beskattning på grund av andelsbyte och anstånd med beskattning vid utflyttning bör överens- stämma med kommitténs förslag och således inte utlösa någon skyldighet att återföra avdraget även om de sker de första tre åren.</P>
<P class="p68 ft7">Genom kravet att investeraren ska behålla andelarna en viss tid för att få den definitiva skattelättnaden beaktas risken för skatte- planering som inte syftar till att underlätta mindre företags tillväxt. Kravet på innehavstid innebär en viss inlåsning men den successivt minskande återföringsskyldigheten under tre år medför mindre tröskeleffekter än om hela avdraget skulle återföras fram till en viss tidpunkt. Avtrappningstiden med tre års karens innan full effekt av</P>
<P class="p850 ft15">357</P>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">skattelättnaden nås får betraktas som en rimlig avvägning i detta sammanhang.</P>
<P class="p303 ft9">Löneunderlag</P>
<P class="p91 ft7">För att rikta skattelättnaden mot tillväxtföretag kan ett villkor om att företaget ska ha en viss minsta lönesumma införas. Löne- summan definieras på samma sätt som i kommitténs förslag om riskkapitalavdrag. Skillnaden ligger i att kravet på lönesummans storlek för investeraravdraget ställs i proportion till emissions- beloppet.</P>
<P class="p93 ft7">Företaget ska för det år investeraravdraget görs ha en löne- summa som motsvarar exempelvis minst en tredjedel av emissions- beloppet, dock högst 500 000 kronor. Genom att ställa lönesumman i relation till emissionens storlek går det att undvika att reglerna alltför mycket styr företagens användning av det nya kapitalet i de fall emissionsbeloppet är av begränsad storlek.</P>
<P class="p78 ft7">Detta betyder att om emissionsbeloppet är 600 000 kronor så måste löneunderlaget för det år avdraget sker uppgå till minst 200 000 kronor. Om emissionsbeloppet överstiger 1,5 miljoner kronor är kravet på lönesumman 500 000 kronor.</P>
<P class="p90 ft7">En fördel med att löneunderlaget relateras till emissionsbeloppet är att det i större utsträckning än enligt kommitténs förslag låter företagets ägare bestämma hur det nya kapitalet bäst kommer till nytta för företaget.</P>
<P class="p80 ft9">Spärr vid värdeöverföring</P>
<P class="p407 ft7">En definitiv skattelättnad aktualiserar frågan om behov av spärr mot värdeöverföring från bolaget under en viss period. Detta diskuter- ades i ett sent skede av kommitténs arbete men har inte behandlats i betänkandet. Frågan är tekniskt relativt okomplicerad och möjlig- heterna att hantera den i den fortsatta beredningen bör således vara goda. För nedsättning av kapitalet eller frivillig likvidation med återbetalning till aktieägarna kan en sådan spärr vara naturlig. Beträffande andra former av värdeöverföringar, till exempel utdel- ning, är det en bedömningsfråga om behovet att avgränsa möjlig- heten att utnyttja avdraget är mer angeläget än att undvika de begränsningar en spärr kan medföra för omstruktureringar m.m.</P>
<P class="p269 ft15">358</P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">inom ramen för affärsverksamheten. Spärrar bör inte sträcka sig längre tid efter avdraget än återföringsskyldigheten, det vill säga inte längre än tre år. En möjlighet är att även under en eventuell spärrtid låta ett belopp motsvarande årets vinst vara ospärrad och kunna delas ut.</P>
<P class="p284 ft9">Krav på fast driftsställe i Sverige</P>
<P class="p285 ft7">De särskilda regler som i vissa fall tillåter statliga stödåtgärder i form av riskkapital till mindre företag behövs just för att denna typ av åtgärder annars skulle strida mot EU:s regler. Storbritannien har fått Europeiska kommissionens godkännande av att som villkor för riskkapitalavdrag ställa krav på att företaget har fast driftsställe inom landet. Det är ett sätt att säkerställa att skattestimulansen värnar det egna landets skattebas och minska risken för skatte- läckage. Det är givetvis önskvärt att svenska skatteincitamentet för att öka tillgången av riskvilligt kapital för mindre företag riktas till företag som har verksamhet i Sverige, på motsvarande sätt som brittiska åtgärder har riktats till företag som har koppling till Storbritannien. Det finns därför goda skäl för Sverige att försöka införa krav på att företaget ska ha fast driftsställe här i landet när förslaget ska anmälas till kommissionen för prövning enligt stats- stödsreglerna.</P>
<P class="p895 ft9">Förenkling</P>
<P class="p285 ft7">I förhållande till kommitténs förslag innebär investeraravdraget en förenkling både för företaget och för den skattskyldige invester- aren, framförallt genom begränsningen av tidsperioden för hanter- ing av återföringsskyldigheten. Vid en eventuell försäljning inom treårsperioden uppstår liknande administrativa effekter som för riskkapitalavdraget. I det fåtal fall där en återföring blir aktuell torde den tillkommande administrationen vara mycket begränsad och ändå väl uppvägas av ett större värde av skattelättnaden på den del av avdraget som inte återförs till beskattning.</P>
<P class="p896 ft15">359</P>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33352x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p897 ft133">Skillnader mellan investeraravdraget, kommitténs förslag och förslaget om skatterabatt på aktieförvärv (SOU 2009:33)</P>
<P class="p898 ft8">Skatteincitamentsutredningens förslag beskrivs i korthet i avsnitt 3.3. Tabellen nedan visar de viktigaste skillnaderna mellan förslagen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr6 td178"><P class="p263 ft100">Villkor</P></TD>
<TD class="tr6 td182"><P class="p742 ft103">Investeraravdrag</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft102">Kommitténs förslag</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft102">Skatterabatt enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p742 ft102">till riskkapitalavdrag</P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p742 ft104">SOU 2009:33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td183"><P class="p36 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr24 td184"><P class="p36 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p36 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p36 ft135"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td178"><P class="p263 ft100">Företaget</P></TD>
<TD class="tr9 td182"><P class="p742 ft100">AB eller ek</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p742 ft100">AB eller ek</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p742 ft106">Icke marknadsnoterat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p742 ft103">förening/koncern</P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p742 ft104">förening/koncern</P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p742 ft104">AB/koncern</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td178"><P class="p263 ft102">Begränsning till mindre</P></TD>
<TD class="tr6 td182"><P class="p742 ft100">Ja, 50/80/80*</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">Ja, 50/80/80*</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p263 ft104">företag</P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td178"><P class="p263 ft100">Omfattas förvärv av</P></TD>
<TD class="tr6 td182"><P class="p742 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">Ja</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p263 ft104">lagerbolag</P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td178"><P class="p263 ft100">Krav på fast driftställe</P></TD>
<TD class="tr6 td182"><P class="p742 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p263 ft104">i Sverige</P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td178"><P class="p263 ft100">Innebär förslaget</P></TD>
<TD class="tr6 td182"><P class="p742 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">Ja</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p263 ft104">definitiv skattelättnad</P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td178"><P class="p263 ft102">Krav på innehavstid för</P></TD>
<TD class="tr6 td182"><P class="p742 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p263 ft104">full effekt</P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td178"><P class="p263 ft100">Krav att företaget har</P></TD>
<TD class="tr6 td182"><P class="p742 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p263 ft104">visst löneunderlag</P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td178"><P class="p263 ft100">Är kravet på</P></TD>
<TD class="tr5 td182"><P class="p742 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p742 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p742 ft100">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td178"><P class="p263 ft102">löneunderlag i relation</P></TD>
<TD class="tr23 td182"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td178"><P class="p263 ft102">till emissionsbeloppet</P></TD>
<TD class="tr23 td182"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td178"><P class="p263 ft100">Tak för</P></TD>
<TD class="tr5 td182"><P class="p742 ft102">Ja, 20 miljoner kr</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p742 ft100">Ja, 20 miljoner kr</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p742 ft100">Inget tak</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td178"><P class="p263 ft100">emissionsbelopp/år</P></TD>
<TD class="tr23 td182"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td178"><P class="p263 ft100">som ger avdragsrätt</P></TD>
<TD class="tr23 td182"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td178"><P class="p263 ft100">Högsta</P></TD>
<TD class="tr5 td182"><P class="p742 ft100">300 000 kr</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p742 ft100"><NOBR>-**</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p742 ft100">100 000 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p263 ft102">skattelättnad/person/år</P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td178"><P class="p263 ft100">Krav på investering för</P></TD>
<TD class="tr6 td182"><P class="p742 ft100">1,5 miljoner kr</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">1,5 miljoner kr</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p742 ft100">500 000 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p263 ft104">maximal</P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p36 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td178"><P class="p263 ft100">skattelättnad/kredit</P></TD>
<TD class="tr23 td182"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td178"><P class="p263 ft100">Återföringsskyldighet</P></TD>
<TD class="tr5 td182"><P class="p742 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p742 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p742 ft100">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td178"><P class="p263 ft100">vid konkurs</P></TD>
<TD class="tr23 td182"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p36 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td183"><P class="p36 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr24 td184"><P class="p36 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p36 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p36 ft135"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p899 ft137"><SPAN class="ft137">*</SPAN><SPAN class="ft138">Max 50 anställda och max 80 miljoner kr i omsättning eller balansomslutning.</SPAN></P>
<P class="p466 ft106"><SPAN class="ft106">**</SPAN><SPAN class="ft139">Begränsat till en skattekredit med återföringsskyldighet vid avyttring.</SPAN></P>
<P class="p548 ft7">Investeraravdraget erbjuder en lösning med en definitiv skattelätt- nad som kan ge effektiv stimulans på tillgången på riskkapital- avdrag. Det erbjuder samtidigt lösningar på viktiga delar som kritiserades i Skatteincitamentsutredningens förslag, exempelvis förhållandet till EU:s statsstödsregler. Risken för skatteundan-</P>
<P class="p395 ft15">360</P>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<P class="p3 ft16">SOU 2012:3 Reservationer och särskilda yttranden</P>
<P class="p66 ft7">dragande bör också kunna hanteras enligt de grunddrag som beskrivs ovan.</P>
<P class="p16 ft9">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p285 ft7">Det är givetvis viktigt att säkerställa de offentligfinansiella aspekterna av ett investeraravdrag. Enligt kommitténs preliminära beräkningar, skulle ett förslag med permanent skattelättnad på ägarnivå varaktigt beräknas kosta dubbelt så mycket som förslaget om riskkapital- avdrag, det vill säga 580 miljoner kronor, utan hänsyn till eventuellt förändrat beteende hos investerarna. Som framgår ovan har investerar- avdraget även likheter med Skatteincitamentsutredningens förslag om skatterabatt för aktieförvärv, vars offentligfinansiella påverkan beräknades till 470 miljoner kronor. Förslaget om investeraravdrag har dock en tydligare inriktning mot mindre företag som driver rörelse från ett fast driftsställe i Sverige men kan ge investeraren en större skattelättnad än skatterabatten enligt Skatteincitaments- utredningen.</P>
<P class="p58 ft7">Kommittén föreslår en finansiering genom att avdraget för representation helt slopas. En sådan åtgärd skulle enligt beräk- ningarna innebära ett utrymme på 1,6 miljarder kronor. Företagens kostnader ska vara avdragsgilla och inkomster skattepliktiga för att en beskattning av nettovinsten ska erhållas. Att inte medge avdrag för kostnader medför att denna viktiga princip inte upprätthålls. Det finns dock redan inskränkningar i avdragsrätten för representa- tion och regelverket medför en administrativ börda för företagen. Utredningens förslag om att helt slopa avdragsrätten skulle även drabba enskilda näringsidkare och handelsbolag/kommanditbolag, som ju inte omfattas av de reformer kommittén föreslår. Förslagen är enligt kommitténs beräkningar kraftigt överfinansierade.</P>
<P class="p421 ft7">Även en definitiv skattelättnad skulle enligt preliminära beräk- ningar väl rymmas inom ramen för en finansiering som enbart omfattar aktiebolag och ekonomiska föreningar. Avdragsförbudet för representation skulle därför kunna begränsas till bolagssektorn och inte omfatta andra företagsformer än dem som har möjlighet att utnyttja de föreslagna åtgärderna. Då skulle enskilda närings- idkare och handelsbolag/kommanditbolag även fortsättningsvis ha avdragsrätt för representation. En sådan lösning skulle också öka neutraliteten i beskattningen mellan olika företagsformer. En annan</P>
<P class="p850 ft15">361</P>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">möjlighet är att kompensera dessa grupper för en mistad avdrags- rätt genom andra skattelättnader.</P>
<P class="p303 ft9">Sammanfattningsvis</P>
<P class="p302 ft7">Ägare av mindre företag som saknar tillgång till riskkapitalmark- nader satsar både kapital och tid i sina egna företag. Dessa personer är i hög grad beroende av sin närmaste omgivning för att finansiera utvecklingen av sitt företagande. Investeraravdraget är riktat till dem som investerar i mindre företag som saknar tillgång till risk- kapitalmarknaden och som ofta är hänvisade till investeringar just från gruppen FFF (family, friends and fools).</P>
<P class="p78 ft7">För investeraren är en permanent skattelättnad ett betydligt starkare incitament och har därmed större effekt på utbudet av riskvilligt kapital än en skattekredit. Ur investerarens perspektiv är en satsning i ett litet företag många gånger både riskfylld och svårbedömd. Det behövs därför bland annat skattemässiga åtgärder för att stärka småföretagens kapitalförsörjning. Både tillväxt och ökad ekonomisk stabilitet bland småföretag gagnar samhället i stort genom tillväxt, fler arbetstillfällen och ökad motståndskraft vid konjunktursvackor.</P>
<P class="p78 ft7">Företagsskattekommittén har inte fullgjort sitt uppdrag enligt direktiven då inget av dess förslag uppfyller det grundläggande kravet att effektivt stimulera ökad tillgång till riskkapital. För att nå sådan effekt behövs en definitiv skattelättnad på ägarnivå, exempel- vis ett investeraravdrag.</P>
<P class="p900 ft15">362</P>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft20">Särskilt yttrande av experten Peter Nilsson</P>
<P class="p16 ft9">Allmänt</P>
<P class="p298 ft7">Det är enligt direktiven nödvändigt att företagsklimatet vilar på stabila och förutsägbara regler, sund konkurrens och utvecklings- kraft samt goda ramvillkor. Detta för att stärka den ekonomiska utvecklingen och för att främja att fler företag startas, etableras och växer samt för att öka sysselsättningen.</P>
<P class="p110 ft7">Som ett led i detta ska, enligt direktiven, kommittén lämna förslag på skatteincitament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital. Utredningens förslag ska vara antingen på bolagsnivå eller på ägarnivå. Lättnaden ska utformas så att den har en effektiv inverkan bland annat på företagande, investeringar, BNP, syssel- sättning och välfärd samtidigt som såväl risken för skatteundan- dragande som EU:s statsstödsregler beaktas.</P>
<P class="p55 ft7">Neutralitets- och likformighetsprinciperna har under senare år fått en allt viktigare plats i inkomstskattesystemet. Detta speglar sig bland annat i att förvärvsinkomster beskattas på ett likvärdigt sätt oberoende av om det är fråga om en fysisk persons anställ- ningsinkomst eller inkomst av näringsverksamhet.</P>
<P class="p75 ft7">Kännetecknande för mindre aktiebolag är inte sällan att vinsten i princip motsvarar ägarens uttag av arbetsinkomst. I dessa fall är utformningen av skatte- och avgiftsreglerna för arbetsinkomst minst lika viktiga frågor som de som tar sikte på reglerna om beskattning av kapitalavkastning. För dessa mindre företag är det således i många fall mer skatteoptimalt att sänka skatten på arbete än på kapitalavkastningen. Vidare finns, med bortseende av vissa regler som betingas av företagsformens utformning, en neutral beskatt- ning av olika företagsformer. En neutral och likformig beskattning är en viktig grundpelare i dagens inkomstskattesystem och måste genomsyra, inte enbart delbetänkandet utan kommitténs samtliga förslag. Detta förhindrar inte att i specifika situationer det kan finnas skäl som motiverar att det införs särregler för att gynna vissa företag eller begränsa vissa företeelser.</P>
<P class="p404 ft7">Kommittén lämnar förslag som endast omfattar aktiebolag och ekonomiska föreningar (inklusive vissa utländska motsvarigheter). I detta sammanhang måste beaktas att beskattningen av enskilda näringsidkare redan idag har inslag av nystartsregler som ger en form av skattekredit. Den enskilde näringsidkaren har möjlighet till</P>
<P class="p734 ft15">363</P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft7">allmänt avdrag för underskott av aktiv nystartad näringsverksam- het, det vill säga en tidigareläggning av avdrag för underskottet i näringsverksamheten. Således leder kommitténs förslag i delbetänk- andet snarare till ökad neutralitet och likformighet.</P>
<P class="p422 ft7">I synnerhet mindre företag kan ha svårt att finansiera sin verk- samhet med externt riskkapital. Skälet är att det inte sällan är både riskfyllt och svårbedömt att göra investeringar i mindre företag som investeraren inte tidigare haft insyn i. Därför kan det behövas reella incitament för att attrahera nytt externt riskkapital bland småföre- tagen. Kopplingen mellan tillskott och skattelindring blir enligt min uppfattning tydligare om incitamenten görs på delägarnivå. Detta förstärks om det finns ett nära tidssamband mellan tillskott och skattelindring, det vill säga skattelindringen ska inträffa i samband med tillskottet.</P>
<P class="p79 ft7">Båda förslagen är utformade som en kredit vilket naturligtvis ger ett betydligt mindre incitament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital än ett förslag med definitivt avdrag. Trots att det är fråga om krediter har såväl arbetet i utredningen som förslagen präglas av identifikation av och framtagande av regler för att för- hindra skattedrivna transaktioner. Effekten är att komplexiteten i förslagen väsentligt ökat på ett inte motiverat sätt.</P>
<P class="p78 ft7">Sammantaget är det mycket tveksamt om kommitténs förslag som de är utformade i mer än undantagsfall ger ett reellt incitament för att stimulera tillgången till riskkapital. Förslagen kommer, enligt min uppfattning, därför inte att i någon större utsträckning främja att fler företag startas och växer.</P>
<P class="p80 ft9">Riskkapitalavdrag</P>
<P class="p91 ft7">Sett till de principer som allmänt gäller inom inkomstskattesystemet är förslagets utformning som en kredit i och för sig principiellt korrekt. En utgift, tillskottet, dras av endast en gång. Incitamentet ligger endast i det tidigarelagda avdraget. Genom att förslaget är utformat som en kredit kommer det att gynna långsiktigt ägande framför kortsiktigt.</P>
<P class="p419 ft7">För att begränsa risken för skatteundandragande, vilket enligt min uppfattning inom vissa ramar är nödvändigt, innehåller för- slaget regler som i flera avseenden ytterligare komplicerar dagens skattesystem. När ett nytt komplicerat system införs måste göras en avvägning mellan detta och den nytta som förslagen kan ge.</P>
<P class="p65 ft15">364</P>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft7">Enligt min uppfattning ger inte förslaget om riskkapitalavdrag tillräckliga incitament för riskkapitalförsörjningen i förhållande till den ökade komplexiteten i skattesystemet som nu skapas. Den typ av regler som nu föreslås för att förhindra skatteundandragande är mer motiverat om det är fråga om en definitiv skattelättnad.</P>
<P class="p74 ft7">Som exempel på en komplikation kan nämnas att ett omkost- nadsbelopp som har legat till grund för riskkapitalavdrag ska beaktas bara till 50 procent vid beräkning av underlag för årets gränsbelopp. Den skatteskyldige måste således hålla isär olika delar av den sammanlagda anskaffningsutgiften. En såväl förenkling som ett ökat incitament är att inte reducera omkostnadsbeloppet i denna del till 50 procent. Reglerna i 57 kap. IL är skapade för att schablonmässigt identifiera en så korrekt beskattning som möjligt av utdelning och kapitalvinst, det vill säga kapitalavkastningen. Vid beräkning av kapitalavkastningen bör ur principiell synvinkel hela kapitaltillskottet beaktas.</P>
<P class="p86 ft7">Som kommittén skriver kan en underlåten reducering av omkost- nadsbeloppet leda till oönskade skatteundandraganden. Enligt min uppfattning bör inte risken för detta överdrivas. Vidare måste risken vägas mot såväl komplexitet som viljan att skapa ytterligare incitament för att stimulera tillgången till riskkapital. I denna del har risken för befarade skatteundandraganden fått styra på ett inte adekvat sätt.</P>
<P class="p586 ft7">Ett sätt att öka incitamenten i förslaget, som i och för sig inte minskar komplexiteten, är att omkostnadsbeloppet successivt ökar under exempelvis tre år. Fördelen är dels att incitamentet ökar i förhållande till komplexiteten, dels att risken för skattearbitrage minskar. I detta sammanhang måste också beaktas att inte sällan kommer externa investerare inte vara verksamma i betydande omfattning i bolaget och dessutom anses vara utomstående enligt 57 kap. IL.</P>
<P class="p421 ft7">Kommittén diskuterar i avsnitt 6.3.2 frågan om riskkapitalet ska återföras och konstaterar helt korrekt att skattelättnaden i detta fall blir större än om avdraget inte återförs, särskilt för personer som äger aktier endast under en kort period. En följd blir att tillgången till riskkapital ökar mera om avdraget inte ska återföras än om det ska återföras och att förslaget, helt i enlighet med direktiven, därmed får ökad attraktionskraft. Kommittén avstyrker emellertid detta förslag bland annat mot bakgrund av den ökade risken för skatteundandragande. Den ökade komplexiteten till följd av införandet av ytterligare regler för att förhindra skatteundandrag-</P>
<P class="p561 ft15">365</P>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft7">anden torde emellertid framför allt träffa de skattskyldiga som vill nyttja systemet på ett inte avsett sätt. För de som gör tillskottet, använder pengarna i bolaget och beslutar om utdelning när det genererats nya vinstmedel torde inte drabbas nämnvärt av en ökad komplexitet. Det är en brist att en modell med en definitiv skattelättnad inte har analyserats mer ingående, något som borde ha gjorts i ett tidigt skede i kommitténs arbete.</P>
<P class="p64 ft7">Sammantaget kan konstateras att kommitténs förslag är komp- lext och ger små incitament för att stimulera tillgången på risk- villigt kapital. Även om förslaget genomförs kommer det kvarstå ett behov att förbättra villkoren för privat kapitalbildning i Sverige. Ett sätt att öka stimulansen, som jag förordar, är att ge ett risk- kapitalavdrag i form av permanent skattelättnad. Ett sådant system frångår i och för sig de allmänna principer som skattesystemet vilar på men kan motiveras med de speciella ändamål som undantaget skapas för, nämligen att stimulera tillgången på riskvilligt kapital och främja att fler företag startas och växer. En definitiv lättnad kommer att leda till bristande neutralitet mellan olika företags- former. Jag anser emellertid, mot bakgrund av olika företags storlek och struktur samt de stora möjligheterna som finns att byta före- tagsform, att det kan vara motiverat att införa särregler för att gynna vissa företag och företeelser.</P>
<P class="p425 ft9">Emissionskredit</P>
<P class="p884 ft7">Förslaget om emissionskredit är utformat som en mer generell kredit utan någon begränsning till företag av viss storlek. Genom takbeloppet får förslaget emellertid effekt framför allt för de minsta företagen. Eftersom emissionskrediten är räntebelagd för- svagas incitamenten väsentligt. Förutom att förslaget ger de företag som inte har någon annan finansieringsmöjlighet en chans att erhålla kredit innebär det att asymmetrin mellan vinster och förluster i bolagsskattesystemet minskar. Detta är positivt och är en del av det generella utredningsuppdraget. Samtidigt ökar likformigheten i för- hållande till beskattning av enskilda näringsidkare som har rätt till avdrag för ackumulerade underskott när näringsverksamheten upphör. Även detta är positiva inslag i förslaget.</P>
<P class="p413 ft8">Förslaget har också flera negativa inslag, exempelvis att det för enskilda företag kan vara en skuldfälla och konkursdrivande. Incitamentet för att öka tillgången till externt riskkapital är mycket</P>
<P class="p371 ft15">366</P>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p36 ft21">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">kringskuret och kreditens inverkan på företagande och invester- ingar torde vara mycket begränsad. Enligt min uppfattning är de negativa inslagen av sådant slag och omfattning att jag inte kan förorda förslaget om emissionskredit.</P>
<P class="p901 ft15">367</P>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33360x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p902 ft16">Bilaga 1</P>
<P class="p903 ft6">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr22 td185"><P class="p51 ft140">Översyn av företagsbeskattningen</P></TD>
<TD class="tr22 td39"><P class="p904 ft140">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td185"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p904 ft140">2011:1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td186"><P class="p36 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr28 td187"><P class="p36 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p671 ft7">Beslut vid regeringssammanträde den 13 januari 2011</P>
<P class="p905 ft32">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p906 ft7">Ett dynamiskt och innovativt företagsklimat som vilar på förutsäg- bara regler, sund konkurrens och utvecklingskraft är viktigt för att Sverige ska få en starkare ekonomisk utveckling, fler växande företag och en högre sysselsättning. Beskattningen av bolag är av central betydelse för investeringar och tillväxt i Sverige och för företagens konkurrensmöjligheter. Förändringar av reglerna för beskattning av bolag kan framför allt öka kapitalbestånd, produktivitet, BNP och välfärd. Dessa effekter uppkommer genom reglernas inverkan på företagens val mellan olika tillgångsslag, på hur investeringarna finans- ieras liksom på risktagande och entreprenörskap. Strukturomvand- lingen i svensk ekonomi bör mötas genom goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige. På så sätt tryggas syssel- sättning och välstånd.</P>
<P class="p907 ft7">Med detta som den centrala utgångspunkten får en kommitté i uppdrag att se över beskattningen av bolag. Syftet är att beskatt- ningen utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas. Kommitténs uppdrag tar främst sikte på aktiebolag. Kommittén ska således inte ha särskilt fokus på handelsbolag och enskilda näringsidkare, som dock kan komma att omfattas av före- slagna generella åtgärder. Kommittén ska bl.a. analysera effekterna av de skatteförändringar som kan vara aktuella i en värld med global konkurrens. I detta ligger att kommittén ska undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolags- sektorn och göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och med lån. Kommittén ska också föreslå regeländringar för att skydda den svenska bolagsskattebasen i en allt mer globali- serad värld. Samtidigt ska Sverige dock även fortsättningsvis vara</P>
<P class="p908 ft15">369</P>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft7">attraktivt för realinvesteringar och för lokaliseringar av moderbolag och huvudkontor samt för entreprenörer som vill starta och driva företag. Det är alltså viktigt att befintliga företag kan expandera, utländska företag etableras och nya företag bildas. Därigenom skapas goda förutsättningar för en gynnsam sysselsättningsutveck- ling och ett gott företagsklimat. Kommittén bör i så stor utsträck- ning som möjligt sträva efter att ta fram förslag som breddar bolagsskattebasen för att finansiera en sänkning av de skatter som betalas av bolagssektorn. Sådana sänkningar bör göras på ett sådant sätt att de leder till att fler investeringar blir lönsamma, vilket ökar kapitalbestånd och reallöner, vilket i sin tur leder till en ökad BNP och tillväxt samt till en högre välfärd. De föreslagna ändringarna bör sammantaget inte leda till att skattebetalningarna från bolags- sektorn ökar vid en statisk beräkning av budgeteffekten. I samman- hanget ska även en analys göras av långsiktiga effekter av förslagen. I den mån de förslagna ändringarna skulle leda till minskade skatte- intäkter inom bolagssektorn ska kommittén föreslå finansiering.</P>
<P class="p893 ft7">Med beaktande av de analyser och den forskning som finns på området och som bl.a. redovisats av OECD, ska kommittén analysera effekterna på företagande, investeringar, tillväxt, sysselsättning, inkomstfördelning, välfärd samt för de offentliga finanserna av de skatteförändringar som övervägs. Analysen ska omfatta samtliga alternativ som övervägs, dels de konkreta reformförslag som kom- mittén presenterar, dels andra sätt att sänka skattebetalningarna från bolagssektorn t.ex. genom sänkta socialavgifter. En analys ska också göras av hur alternativa lösningar påverkar olika grupper av företag och företagsformer. Baserat på dessa analyser ska kommittén rangordna de olika alternativen i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv, men också utifrån ett mikroperspektiv.</P>
<P class="p78 ft7">För att förbättra den skattemässiga neutraliteten mellan eget och lånat kapital samt för att bredda bolagsskattebasen aktualiseras frågan om hur begränsningar av möjligheten att göra ränteavdrag tillsammans med åtgärder för att stärka det egna kapitalet kan bidra till ökad motståndskraft hos företagen och till stabila skatteintäkter.</P>
<P class="p90 ft7">Det finns en dubbel asymmetri i dagens företagsbeskattning som sammantaget innebär att lånefinansierade investeringar gynnas jämfört med investeringar som finansieras med riskkapital i form av eget kapital. Kommittén ska därför undersöka om det är lämpligt att ta fram mer generellt utformade regler som begränsar ränte- avdragen och om skattelättnader för eget kapital bör införas samt lämna förslag i dessa avseenden. Kommittén ska också lämna för-</P>
<P class="p589 ft15">370</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td188"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p36 ft21">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">slag på skatteincitament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital. Kommittén bör särskilt uppmärksamma kravet på att svenska skatteregler ska vara <NOBR>EU-rättsligt</NOBR> hållbara och försvarbara.</P>
<P class="p110 ft7">Även möjligheten att införa källskatt på räntebetalningar ska bedömas samt förslag på regler om detta tas fram.</P>
<P class="p75 ft7">Vidare ska reglerna om koncernbidrag samt behovet av reglerna om underprisöverlåtelser utvärderas och, om det bedöms lämpligt, förslag till förändringar lämnas.</P>
<P class="p75 ft7">Kommittén ska även belysa de svenska reglerna om avdrag för forskning och utveckling (FoU) och lämna förslag på skatteincita- ment för FoU.</P>
<P class="p75 ft7">Slutligen ska kommittén undersöka behovet av förändringar av de skatteadministrativa reglerna och lämna behövliga författnings- förslag.</P>
<P class="p456 ft7">Som en allmän utgångspunkt för uppdraget gäller att olika reform- alternativ sammantaget ska vara offentligfinansiellt neutrala.</P>
<P class="p109 ft7">I ett delbetänkande, som ska lämnas senast den 31 januari 2012, ska kommittén lämna förslag på skatteincitament för riskkapital. Vidare ska kommittén lämna förslag på skatteincitament för FoU i ett delbetänkande som ska lämnas senast den 1 oktober 2012. För de förslag som kommittén lämnar i delbetänkanden ska finansier- ing presenteras genom förslag på förändringar inom området.</P>
<P class="p68 ft8">Kommittén ska redovisa det slutliga uppdraget senast den 1 november 2013.</P>
<P class="p909 ft32">Bakgrund och utgångspunkter</P>
<P class="p20 ft10">Ekonomiska utgångspunkter</P>
<P class="p54 ft7">Strukturomvandlingen i svensk ekonomi bör mötas genom goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige. Beskattningen av bolag är av central betydelse för investeringar och tillväxt. Företags konkurrensmöjligheter och lönsamhet påverkas också av detta, vilket särskilt gäller för utländska företags lokali- seringsbeslut samt för svenska företags beslut att behålla sina huvud- kontor i Sverige. Befintliga företag ska kunna expandera, utländska företag etableras och nya företag bildas. En lägre bolagsbeskattning är gynnsam för tillväxten eftersom fler investeringar blir lönsamma, vilket ökar kapitalbestånd och reallöner. En konkurrenskraftig skatte- belastning inom bolagssektorn leder också till ökad sysselsättning,</P>
<P class="p483 ft15">371</P>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft7">bredare skattebas och en starkare tillväxt. Förändringar av reglerna för beskattning av bolag kan framför allt öka kapitalbestånd, pro- duktivitet, BNP och välfärd. Dessa effekter uppkommer genom reglernas inverkan på företagens val mellan olika tillgångsslag, på hur investeringarna finansieras liksom på incitamenten för risk- tagande och entreprenörskap. Det finns ett värde i ansvarsfulla enskilda ägare som kan stå för långsiktighet och närvaro i den svenska företagssektorn.</P>
<P class="p90 ft7">Erfarenheterna av den ekonomiska krisen visar att det är angeläget att stärka det egna kapitalet i bolagssektorn. Detta gäller för etablerade företag som visserligen har god tillgång till de internationella kapitalmarknaderna, men även för dessa företag kan en stärkt soliditet öka motståndskraften vid ekonomiska nedgångar. Ett tillräckligt eget kapital är också viktigt för nyetablering av företag där konkursrisken, i frånvaro av ett tillräckligt eget kapital, är av privatekonomiskt slag. Särskilt gäller detta för riskfyllda projekt.</P>
<P class="p78 ft7">Utöver de positiva effekter för företagen som en stärkt soliditet innebär är det även gynnsamt för långivarna att företagen har ett större eget kapital. Vidare kan ett större eget kapital i företagen minska svängningarna i den makroekonomiska utvecklingen.</P>
<P class="p63 ft7">Mot denna bakgrund kan det vara motiverat med åtgärder som sänker skattebelastningen på investeringar som finansieras med eget kapital. Effekterna av olika alternativa förslag till förändringar styrs av de samband som råder mellan marknadens avkastningskrav, olika skatteregler och realinvesteringar. Sambanden beror i hög grad på hur företagen för finansiering av sina investeringar har till- gång till och påverkas av förhållandena på de internationella kapital- marknaderna.</P>
<P class="p427 ft7">För företag med goda möjligheter till finansiering på de internatio- nella kapitalmarknaderna bestäms avkastningskraven på nyinvester- ingar, förutom av avkastningskraven på de internationella kapital- marknaderna, även av de svenska bolagsskattereglerna.</P>
<P class="p92 ft7">Detsamma gäller för företag som i sig saknar en direkt koppling till de internationella kapitalmarknaderna, men där det finns en indirekt koppling genom att det finns en stor andel ”externa” ägare som förutom att äga aktier i det berörda företaget i sin portfölj också innehar aktier i företag med direkt koppling till de inter- nationella marknaderna. För de företag som för sin finansiering saknar såväl direkta som indirekta kopplingar till de internationella kapital- marknaderna spelar beskattningen av företagens ägare en större roll.</P>
<P class="p553 ft15">372</P>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td188"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p36 ft21">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p740 ft7">Betydelsen av entreprenörskap och innovation för ekonomisk tillväxt har under senare år uppmärksammats i den nationaleko- nomiska forskningen. Innovation – nya varor, tjänster, produktions- processer, organisatoriska lösningar, affärsmodeller m.m. – uppstår när entreprenören kombinerar kunskap, kompetens och andra resurser med behov och efterfrågan från privata marknader eller i offentliga tjänster. Detta skyndar på den teknologiska utvecklingen, skapar nya marknader, ökar konkurrensen på befintliga marknader, pressar priserna och driver på strukturomvandlingen i ekonomin. Därigenom främjas produktiviteten och BNP. Ett systematiskt forsknings- och utvecklingsarbete, i egen regi eller i samverkan mellan företag och andra forskningsaktörer, har en stor och växande betydelse som konkurrensfaktor i kunskapssamhället.</P>
<P class="p421 ft7">Inkomstskatter kan påverka benägenheten att bli egenföretagare eller entreprenör bl.a. eftersom nivån på skatten påverkar netto- avkastningen av att vara egen företagare. Ju högre skatten är, desto lägre blir nettoavkastningen av eget företagande. I detta samman- hang är den statliga skatten på förvärvsinkomster av betydelse, och särskilt dess inverkan på progressiviteten i skatteuttaget. Förändr- ingar av denna skatt aktualiserar dock bedömningar som ligger utanför denna kommittés uppdrag och behandlas därför inte vidare i dessa direktiv. Kommitténs uppdrag tar främst sikte på aktie- bolag. Kommittén ska således inte ha särskilt fokus på handelsbolag och enskilda näringsidkare, som dock kan komma att omfattas av föreslagna generella åtgärder.</P>
<P class="p597 ft7">Diskussionen ovan har handlat om skattereglernas allmänna betyd- else för företagens investeringar och för entreprenörskap. Mer precist brukar bolagsskattereglerna för en liten öppen ekonomi som den svenska, med ett stort antal internationellt verksamma företag med tillgång till den internationella kapitalmarknaden, anses vara betydelse- fulla i tre avseenden:</P>
<P class="p910 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft43">Bolagsskattesatsen påverkar de multinationella företagen i deras investerings- och lokaliseringsbeslut genom att den påverkar den genomsnittliga skattebelastningen för exempelvis ett dotterbolag i ett visst land. En lägre bolagsskattesats gör det mer lönsamt att lokalisera produktion till Sverige.</SPAN></P>
<P class="p911 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft33">Bolagsskattesatsen är betydelsefull för var företag väljer att redo- visa och beskatta sin vinst – och därmed för storleken på den svenska skattebasen. Genom internprissättning och vinstöverför-</SPAN></P>
<P class="p576 ft15">373</P>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft8">ingar påverkar skattereglerna i vilket land företagen redovisar sina vinster. En sänkt bolagsskatt värnar svensk skattebas genom att göra det relativt mer förmånligt att redovisa vinsterna i Sverige.</P>
<P class="p289 ft7">3. Bolagsskattesatsen är en av flera viktiga faktorer som påverkar företagens avkastningskrav på investeringar. Ett sänkt avkastnings- krav innebär att fler investeringar blir lönsamma, vilket kan öka kapitalinvesteringar och därmed BNP. Detta kan i sin tur leda till en högre sysselsättning. I ett kortare tidsperspektiv sker det genom höjd efterfrågan på arbetskraft och i ett längre tidsperspektiv genom höjda reallöner som kan öka arbetsutbudet.</P>
<P class="p912 ft7">Bolagsskatten är inte den enda faktorn bakom beslut om företags investeringar och lokalisering, utan även andra förhållanden som arbetsmarknadsregleringar, administrativ börda, arbetskraftskostna- der, tillgången till välutbildad arbetskraft, infrastruktur, öppenhet, institutioner m.m. spelar en roll. Analysen av dessa förhållanden ligger dock utanför kommitténs uppdrag.</P>
<P class="p61 ft10">De svenska bolagsskattereglerna i ett historiskt perspektiv</P>
<P class="p407 ft7">I 1990 års skattereform förändrades bolagsbeskattningen på ett genomgripande sätt genom kraftiga basbreddningar som kombinerades med en stor sänkning av skattesatsen från ca 57 procent till 30 procent. Denna reform, genomförd i två steg, 1990 och 1991, kompletterades med en ytterligare basbreddning och en sänkning av skattesatsen till 28 procent. Fr.o.m. år 2009 är skattesatsen 26,3 procent.</P>
<P class="p78 ft7">Skattereformen, inklusive de kompletterande förändringar som gjordes 1994, bidrog till att skapa ett mer neutralt företagsskatte- system. Investeringar i olika slag av tillgångar (maskiner, byggnader och lager) kom att beskattas mer likformigt samtidigt som olika finansieringsformer (nyemission, kvarhållen vinst och lån) kom att behandlas mer likvärdigt. Den breddade skattebasen i kombination med bolagsskattesatssänkningen bidrog också till att jämna ut skatte- belastningen mellan företag av olika storlek.</P>
<P class="p64 ft7">I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> hade Sverige ett av <NOBR>OECD-världens</NOBR> mest konkurrenskraftiga bolagsskattesystem. År 1995 var t.ex. den svenskanominella bolagsskattesatsen 28 procent och genomsnittet för EU:s27 medlemsstater var 37,5 procent. Därefter har bolagsskatten sänkts imånga länder. Den genomsnittliga</P>
<P class="p913 ft15">374</P>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td188"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p36 ft21">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">bolagsskatten uppgår nu till 25,9 procent i EU och till 23,5 procent för euroländerna. Trots sänkningen till 26,3 procent 2009 ligger Sverige fortfarande över <NOBR>EU-genomsnittet</NOBR> och har därmed förlorat en viktig konkurrensfördel jämfört med läget 1995.</P>
<P class="p110 ft7">Efter <NOBR>1990-talets</NOBR> skattereformer har utvecklingen medfört att stora delar av företagsskattesystemet nu bör ses över. En annan viktig anledning till översynen är att det – i en alltmer globaliserad ekonomi – är angeläget att företagsskattereglerna är utformade så att de är konkurrensneutrala och att de bidrar till en hög invester- ingsnivå och en snabb produktivitetsutveckling, vilket i sin tur främjar BNP. Nedan redovisas ett antal identifierade problem som finns inbyggda i det nuvarande företagsskattesystemet.</P>
<P class="p56 ft10">Två asymmetrier</P>
<P class="p96 ft7">I dagens företagsbeskattning finns en dubbel asymmetri. Betydelsen av detta har successivt ökat efter de skattereformer som genomfördes under <NOBR>1990-talet,</NOBR> bl.a. som en följd av den fortgående globaliseringen. Detta medför problem och hotar den svenska skattebasen, inte minst i ett internationellt sammanhang.</P>
<P class="p55 ft7">Den första asymmetrin gäller det förhållandet att avkastningen på vissa tillgångar, som t.ex. näringsbetingade andelar, är skattefri samtidigt som ränteutgifter – med vissa undantag – får dras av. Den andra asymmetrin ligger i den olikartade behandlingen av olika finansieringskällor, där kostnaden för lånat kapital (ränta) får dras av medan kostnaden för eget kapital (utdelning och värdeförändring) inte får dras av. Dessa relationer mellan å ena sidan skatteplikt på avkastningen och avdragsmöjlighet för finansieringskostnaden och å andra sidan skattebehandlingen för olika finansieringskällor illustreras översiktligt i nedanstående schematiska tablå. För olika kombinationer av skatteplikt och finansieringskällor anges vad som ger ett neutralt skatteutfall medan dagsläget beskrivs inom parentes. I förhållande till en neutral utformning av skattereglerna kännetecknas dagens läge av en överbeskattning av skattepliktiga investeringar som finansieras med eget kapital och av en underbeskattning av skattefria invester- ingar som finansieras med lån.</P>
<P class="p914 ft15">375</P>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33367x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft51">Olika kombinationer av skatteplikt för avkastning och avdragsrätt för olika finansieringskällor (neutrala regler och dagens regler):</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr16 td189"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td190"><P class="p916 ft102">Eget kapital</P></TD>
<TD class="tr16 td191"><P class="p343 ft106">Lånat kapital</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td192"><P class="p44 ft100">Skattepliktig</P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p916 ft106">Avdrag</P></TD>
<TD class="tr23 td193"><P class="p343 ft106">Avdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td192"><P class="p44 ft100">avkastning</P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p917 ft106">(inte avdrag)</P></TD>
<TD class="tr23 td193"><P class="p918 ft103">(avdrag)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td192"><P class="p44 ft100">Skattefri</P></TD>
<TD class="tr5 td138"><P class="p917 ft106">Inte avdrag</P></TD>
<TD class="tr5 td193"><P class="p343 ft106">Inte avdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td192"><P class="p44 ft100">avkastning</P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p917 ft106">(inte avdrag)</P></TD>
<TD class="tr23 td193"><P class="p343 ft103">(avdrag i vissa fall)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td189"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td190"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td191"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p919 ft7">Det fanns starka skäl för den skattefrihet vid försäljning av närings- betingade andelar som infördes år 2003. Det tidigare systemet med skatteplikt för kapitalvinster och avdragsrätt för kapitalförluster innebar incitament för internationellt verksamma företag att skatte- planera på ett oacceptabelt sätt genom att kapitalvinster redo- visades i utlandet (utan skattekonsekvenser där) medan kapitalför- luster redovisades i Sverige. Därtill kan den äldre ordningen sägas ha medfört en principiell felaktighet, i och med att samma vinst beskattades två gånger inom bolagssektorn. Dessa skäl är fortfarande giltiga.</P>
<P class="p431 ft7">En grundläggande princip i företagsskattesystemet bör emellertid vara att intäkter är skattepliktiga och utgifter avdragsgilla. I detta perspektiv kan nämnda skattefrihet i kombination med den obegräns- ade möjligheten att göra avdrag för räntor – det första slaget av asymmetri – anses strida mot systemets logik. Detta skapar problem, bl.a. i form av skatteplanering med ränteupplägg (s.k. räntesnurror). En ny lagstiftning med ränteavdragsbegränsningar i syfte att motverka sådana förfaranden trädde i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19, rskr. 2008/09:114, SFS 2008:1343). De nya reglerna gäller dock bara vid interna lån som finansierar interna förvärv av andelar och inte vid externa lån eller externa förvärv. Under de senaste åren har även många andra europeiska länder (t.ex. Danmark, Italien, Nederländerna och Tyskland) infört olika – mer eller mindre omfattande – regelsystem för att försöka åtgärda problem av detta slag. I detta sammanhang bör det även beaktas att rättvisa spelregler är nödvändiga för att skapa konkurrensneutralitet både mellan större respektive mindre företag och svenska respektive utländska företag i samband med invester- ingar i Sverige. Detta mot bakgrunden av att förutsättningarna varierar för företagen att använda sig av skatteplanering med ränte- upplägg, vilket snedvrider konkurrensen.</P>
<P class="p608 ft15">376</P>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33368x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td188"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p36 ft21">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p740 ft7">Till följd av den andra asymmetrin, dvs. den olikformiga behand- lingen av olika finansieringskällor, kommer skattebelastningen på egenfinansierade investeringar att vara högre än skattebelastningen på investeringar som finansieras med lån. Denna asymmetri utgör ett incitament för företag att finansiera verksamheten genom lån i stället för med eget kapital. Detta leder till en lägre soliditet och en större sårbarhet för företag med hög belåning. Därmed kan t.ex. en finanskris få ännu mer allvarliga ekonomiska effekter än om Sverige hade haft mer neutrala skatteregler som inte diskriminerat finansiering genom eget kapital.</P>
<P class="p421 ft7">Det finns i princip två sätt att åtgärda eller begränsa effekterna av de olika slagen av asymmetrier. För det första kan avdrag för ränteutgifter begränsas i kombination med att skattebetalningarna från bolagssektorn sänks i motsvarande omfattning. För det andra kan det införas en lättnad i beskattningen av eget kapital, t.ex. genom att det införs ett avdrag för viss avkastning på eget kapital, vilket medför en lägre beskattning av riskkapital. När det gäller det sistnämnda alternativet kan skattebelastningen – sett isolerat – eventuellt behöva justeras upp, beroende på vilka andra åtgärder i företagsskattesystemet som vidtas.</P>
<P class="p97 ft7">I den internationella debatten finns sedan ett par decennier tillbaka två renodlade reformalternativ som följer ovanstående två linjer. Det första alternativet är den s.k. <NOBR>CBIT-modellen</NOBR> (Comprehensive Business Income Tax), vars huvudegenskap är frånvaro av avdrag för ränte- utgifter. Det andra alternativet är den s.k. <NOBR>ACE-modellen</NOBR> (Allowance for Corporate Equity) där avdrag ges för en uppskattad avkastning på eget kapital.<SPAN class="ft29">1</SPAN></P>
<P class="p97 ft7">I den praktiska skattepolitiken har inget av de båda reform- alternativen genomförts renodlat och isolerat i något land. Vad gäller <NOBR>CBIT-modellen</NOBR> bör detta delvis bero på att en sådan reform sett isolerat höjer skatteuttaget i bolagssektorn. Detta kan behöva balanseras. För <NOBR>ACE-modellen</NOBR> gäller motsatsvis att införandet av avdragsrätt isolerat sett krymper skattebasen och därför kräver finansiering. En begränsad <NOBR>ACE-modell</NOBR> tillämpas dock i Belgien fr.o.m. den 1 januari 2006.</P>
<P class="p642 ft76"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>Modellen presenterades i sin första form redan 1991 (Equity for Companies: A Corporation Tax for the 1990s, IFS Commentary No 26, April, Institute for Fiscal Studies). Det kan noteras att de svenska bolagsskattereglerna under åren <NOBR>1991–1993</NOBR> innehöll en skattelättnad för eget kapital genom den s.k. <NOBR>K-SURVEN,</NOBR> där avsättning till en särskild reserv med maximalt 30 procent av det egna kapitalet kunde göras. I ekonomiskt avseende var detta likvärdigt med ett <NOBR>ACE-avdrag</NOBR> med 30 procent, inte 100 procent, av en tänkt avkastning på det egna kapitalet.</P>
<P class="p832 ft15">377</P>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33369x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p920 ft7">Mot bakgrund av de kompletteringar som de båda renodlade reformalternativen aktualiserar är det naturligt att fråga sig om och hur de olika alternativen skulle kunna kombineras. Ett arbete med att analysera olika kombinationsalternativ har påbörjats på initiativ av Europeiska kommissionen.<SPAN class="ft29">2 </SPAN>Detta arbete – som innehåller analyser av de olika alternativens effekter på bl.a. rörlighet hos skattebasen och ekonomisk välfärd i olika berörda länder – bör kunna användas när olika reformalternativ för Sverige analyseras. Det kan även vara lämpligt att undersöka hur andra länder har försökt att lösa problemen. Den huvudsakliga strävan bör vara att få fram regelverk som sammantaget medför mer neutral skatte- mässig behandling av eget och lånat kapital.</P>
<P class="p589 ft10">Incitament för riskkapital</P>
<P class="p396 ft7">Ett tillräckligt eget kapital är särskilt viktigt för små företag, i synnerhet i ett uppbyggnadsskede. Redan i 2007 års budgetproposi- tion (prop. 2006/07:1 s. 152) uttalade regeringen att möjligheterna att stimulera tillgången till riskvilligt kapital för småföretag borde utredas. I sammanhanget nämndes bl.a. en möjlighet för fysiska personer att göra riskkapitalavdrag. Regeringen beslutade i juni 2008 att tillsätta en utredning (dir. 2008:80) för att analysera förutsättningarna för att införa särskilda skatteincitament för mindre företag och för att lämna förslag till utformning av sådana incitament. I betänkandet Skatterabatt på aktieförvärv och vinst- utdelningar (SOU 2009:33) från Skatteincitamentsutredningen presen- terades förslag där skattelättnaden knyts till utdelningar från ett onoterat företag eller till ett tillskott som lämnas till företaget genom nyemissioner eller på annat sätt. Förslagen har inte lett till lagstiftning på grund av att vissa frågor bedömts vara otillräckligt belysta. Det gäller framför allt förslagens förenlighet med EU:s statsstödsregler samt risken för skatteundandraganden genom kring- gåenden. Därutöver ska befintliga skatteavtal beaktas.</P>
<P class="p921 ft38"><SPAN class="ft59">2 </SPAN>Ruud A. de Mooij och Michael P. Devereux: Alternative Systems of Business Tax in Europe: An applied analysis of ACE and CBIT Reforms, 2009.</P>
<P class="p446 ft15">378</P>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td188"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p36 ft21">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft10">Källskatt på räntebetalningar</P>
<P class="p96 ft7">Till skillnad från många andra länder saknar Sverige källskatt på ränte- betalningar till utlandet, vilket kan underlätta sådant skatteundan- dragande som sker genom att obeskattade medel förs ut ur landet, exempelvis till lågskattejurisdiktioner.</P>
<P class="p922 ft30">Koncernbidrag och underprisöverlåtelser i ett internationellt perspektiv</P>
<P class="p923 ft7">Reglerna om koncernbidrag och underprisöverlåtelser syftar till att verksamhet som bedrivs via flera bolag inte ska missgynnas skatte- mässigt i förhållande till verksamhet som bedrivs i ett bolag. Reg- lerna (eller dess tidigare motsvarigheter) har funnits i många år och är utformade för att fungera i en sluten ekonomi. I ett nationellt perspektiv och för den slutna ekonomin balanseras exempelvis avdrags- rätt för koncernbidrag i ett företag av skatteplikt för koncernbidraget i ett annat företag på ett sätt som skyddar skattebasen, frånsett vissa tidsmässiga förskjutningar. Vidare leder reglerna om underprisöver- låtelser till uppskjuten beskattning. En sådan uppskjuten beskattning skapar dock problem med hänsyn till den alltmer utbredda internatio- naliseringen. Dessutom leder internationaliseringen i kombination med utvecklingen inom <NOBR>EU-rätten</NOBR> till att lagstiftarens möjligheter att utforma regler för att skydda den svenska skattebasen blivit allt mindre. I den öppna ekonomin, där företag bedriver sin verksam- het på en alltmer globaliserad basis och med de <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> kraven, försvagas balansen mellan möjligheten att göra avdrag och skatte- plikt respektive mellan uppskov med beskattning av inkomster och en senare möjlighet att beskatta dessa inkomster. Därmed försvagas också skyddet för den svenska skattebasen.</P>
<P class="p866 ft10">Skatteregler för forskning och utveckling</P>
<P class="p99 ft7">Avdragsrätten för kostnader för forskning och utveckling (FoU) regleras i en särskild bestämmelse i inkomstskattelagen (16 kap. 9 §) och innebär att utgifter för FoU som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten ska dras av. Även utgifter för att få information om sådan FoU ska dras av. Avdragsrätten är vidare än vad som gäller generellt för kostnader i näringsverk- samhet. Enligt förarbetena krävs det inte mer än att företaget har</P>
<P class="p576 ft15">379</P>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft7">ett rimligt intresse av <NOBR>FoU-arbetet</NOBR> i näringsverksamheten för att utgiften ska kunna dras av. Med FoU avses såväl målinriktad forsk- ning som grundforskning samt utvecklingsarbete. På senare tid har ett flertal länder inom EU infört särskilda skatteregimer för att skapa ökade incitament för FoU. Det kan inte uteslutas att Sverige</P>
<P class="p924 ft7">– vars <NOBR>FoU-utgifter</NOBR> i dagsläget utgör en hög andel av BNP vid en internationell jämförelse – i avsaknad av en särskild skatteregim för FoU riskerar att gå miste om sådana investeringar. Under åren 1973– 1983 hade även Sverige ett särskilt <NOBR>FoU-avdrag.</NOBR> Ordningen avskaffades fr.o.m. 1984 eftersom den inte hade fått avsedd effekt, dvs. ökat företagens insatser för FoU. Avdraget ansågs dessutom vara komp- licerat både för företagen och för skatteförvaltningen. Vidare ansågs ett särskilt problem vara att utgifter omklassificerades till FoU- utgifter för att omfattas av möjligheten till avdrag. I prop. 1983/84:64 konstaterades att endast en mindre del av de skatteintäkter som på detta sätt undandragits staten kommit den tekniska utvecklingen till godo.</P>
<P class="p276 ft10">De skattepolitiska riktlinjerna</P>
<P class="p62 ft7">I 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. 2007/08:100 s. <NOBR>75–78)</NOBR> presenterade regeringen ett antal hållpunkter för skattepolitiken för de kommande åren samt allmänna krav på utformningen av det svenska skattesystemet. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) och de olika riktlinjerna utgör därmed en central utgångspunkt för reformarbetet på skatteområdet.</P>
<P class="p90 ft7">Enligt riktlinjerna bör ett framtida företagsskattesystem ge goda villkor för både utländska och svenska företags investeringar i Sverige. Därutöver ska också goda villkor gälla för svenska företags investeringar i utlandet. Vidare ska skattereglerna utformas så att medborgarna uppfattar dem som legitima och att skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden motverkas. Reglerna bör vara generella och så enkelt utformade som möjligt. Existerande sär- regler bör ses över för att förenkla systemet och för att skapa finansiellt utrymme för att sänka skattesatser på strategiska områden. Skatteregler och åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett EU- rättsligt perspektiv. Olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning bör undvikas och skattereglerna ska förenklas för att öka effektiviteten.</P>
<P class="p925 ft15">380</P>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td188"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p36 ft21">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft10">Riktlinjerna och företagsbeskattningen</P>
<P class="p285 ft7">För att främja den varaktiga sysselsättningen och BNP bör företags- skattereglerna vara utformade så att de bl.a. ger ett incitament till en hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling i Sverige. Ett sätt att uppnå detta vore att minska beskattningen av riskkapital i form av eget kapital.</P>
<P class="p68 ft7">Den bärande principen bör vara att uppnå <NOBR>EU-rättsligt</NOBR> och även i övrigt hållbara och försvarbara regler. För detta krävs regler som är mer symmetriska, enkla och enhetliga. Skattereglerna bör vara enhetliga oavsett storleken på företaget och oavsett i vilken bransch det verkar, inte minst på grund av att man annars riskerar gräns- dragningsproblem. Reglerna ska samtidigt vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv, utan att den svenska skattebasen hotas. Regler måste fungera både för gränsöverskridande och inhemska förhållanden. Regelverk som har sin utgångspunkt i rent nationella situationer bör utvärderas i ljuset av den ökade inter- nationaliseringen och <NOBR>EU-rätten</NOBR> (inklusive reglerna för statsstöd).</P>
<P class="p97 ft7">Uppskov med beskattning bör i största möjliga mån undvikas och befintliga uppskovsmöjligheter bör omprövas. Innehållet i de skatteavtal som Sverige har ingått med andra stater för att undvika dubbelbeskattning behöver också beaktas.</P>
<P class="p110 ft7">Vid utformningen av en reformerad företagsbeskattning kan enskilda förändringar visserligen leda till att den administrativa bördan ökar i viss mån, men reformen som helhet bör resultera i ett enklare och mer stabilt system samt i regler som sammantaget medför att den administrativa bördan minskar för företagen.</P>
<P class="p284 ft32">Uppdraget</P>
<P class="p57 ft7">För att stärka den ekonomiska utvecklingen och för att främja att fler företag startas, etableras och växer samt att sysselsättningen ökar är det nödvändigt att företagsklimatet vilar på stabila och förut- sägbara regler, sund konkurrens och utvecklingskraft samt goda ram- villkor. En central utgångspunkt för kommittén är att bolag även fortsättningsvis ska beskattas genom traditionell inkomstbeskattning. Reglerna bör ge goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar samt utformas på ett sådant sätt att en större enhetlighet uppnås och att asymmetrier undviks i största möjliga utsträckning. Kommittén bör i så stor utsträckning som möjligt sträva efter att ta</P>
<P class="p535 ft15">381</P>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft7">fram förslag som breddar bolagsskattebasen för att finansiera en sänkning av de skatter som betalas av bolagssektorn.</P>
<P class="p63 ft7">De föreslagna ändringarna bör sammantaget inte leda till att skattebetalningarna från bolagssektorn ökar vid en statisk beräk- ning av budgeteffekten. I sammanhanget ska även en analys göras av långsiktiga effekter av förslagen. I den mån de förslagna ändring- arna skulle leda till minskade skattebetalningar från bolagssektorn ska kommittén föreslå finansiering.</P>
<P class="p92 ft8">Vidare är det – inte minst mot bakgrund av den finansiella krisen – viktigt med åtgärder som stärker det egna kapitalet, vilket leder till mindre sårbara företag. Bolagsskattebasen ska värnas samtidigt som skattereglerna även fortsättningsvis ska göra det attraktivt med real- investeringar i Sverige och med lokalisering av moderbolag och huvud- kontor här samt för entreprenörer som vill starta och driva företag. Syftet är också att företagsskattereglerna ska vara såväl internatio- nellt som <NOBR>EU-rättsligt</NOBR> hållbara och försvarbara, samtidigt som de fungerar väl i ett nationellt perspektiv. Således ska de lösningar som föreslås utformas så att de inte står i strid med bl.a. EU:s stats- stödsregler. För att skapa förutsebarhet och därmed bra förutsätt- ningar för företag som bedriver verksamhet i Sverige är det viktigt att de nya reglerna är hållbara på längre sikt i så stor utsträckning som möjligt.</P>
<P class="p303 ft10">Incitament för riskkapital</P>
<P class="p81 ft7">Kommittén ska i ett delbetänkande lämna förslag på skatteincita- ment för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital, utformat antingen på bolagsnivå eller ägarnivå. En naturlig utgångspunkt är de förslag som presenterades i Skatteincitamentsutredningens betänk- ande Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar (SOU 2009:33). Kommittén är oförhindrad att välja en annan utformning av skatte- incitamenten om detta bedöms vara mer lämpligt i syfte att stimulera riskvilligt riskkapital. Lättnaden ska utformas så att den har en effektiv inverkan bl.a. på företagande, investeringar, BNP, sysselsättning och välfärd. Riskerna för skatteundandraganden ska beaktas. Vidare ska förslagen vara förenliga med EU:s statsstöds- regler. Till stöd för arbetet ska särskilt utformningen av liknande incitament i andra medlemsstater beaktas och hur dessa bedömts av Europeiska kommissionen.</P>
<P class="p139 ft15">382</P>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td188"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p36 ft21">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p926 ft10">Förbättrad och mer neutral skattemässig behandling mellan lånat och eget kapital</P>
<P class="p96 ft7">Den dubbla asymmetri som gäller för de svenska företagsskatte- reglerna har beskrivits mer ingående i bakgrunden. Där framgår det också att företagsskattereglerna kan bidra till ett mer gynnsamt företagsklimat genom att stimulera investeringar och främja en god utveckling av produktiviteten. Vidare visar erfarenheter från den finansiella krisen att det är viktigt med robusta och välkonso- liderade företag. Åtgärder som stärker det egna kapitalet i stället för att enbart gynna lånefinansiering kan bidra till detta. Vid reformeringen av företagsbeskattningen ska kommittén åtgärda eller begränsa effekterna av de båda asymmetrierna.</P>
<P class="p68 ft7">Ytterligare en problematik rör de nyligen införda reglerna om ränteavdragsbegränsningar, som har till syfte att förhindra skatte- planering som sker inom en intressegemenskap med hjälp av ränte- avdraghänförliga till skattefria tillgångar och således till viss del hanterar den första asymmetrin. Reglerna är dock inte heltäckande och med hänsyn till att de i viss utsträckning förutsätter att före- tagen kan öronmärka vilkaskulder ränteutgifterna hänför sig till är de inte enkla att tillämpa. När detgäller den andra asymmetrin, saknas det i nuläget regler för att minska diskrimineringen av eget kapital i förhållande till lånat kapital.</P>
<P class="p97 ft7">Kommittén ska lämna förslag på ett mer heltäckande system som, om möjligt, kan ersätta de nuvarande ränteavdragsbegränsningarna och minska diskrimineringen av det egna kapitalet. De nya reglerna ska värna bolagsskattebasen, vara enkla för företagen att tillämpa, motverka kringgåenden samtidigt som hänsyn tas till <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Ett eventuellt alternativ skulle kunna vara att kombinera under- kapitaliseringsregler med någon form av proportioneringsregel för ränteavdrag samt en variant av den s.k. <NOBR>ACE-modellen</NOBR> enligt följande.</P>
<P class="p421 ft7">Kommittén ska undersöka förutsättningarna för att – med beakt- ande av <NOBR>EU-rätten</NOBR> och OECD:s riktlinjer (och då särskilt den s.k. armlängdsprincipen) – införa s.k. underkapitaliseringsregler. Med underkapitaliseringsregler avses regler enligt vilka ett underkapitali- serat företag t.ex. nekas avdrag för en viss del av räntekostnaderna eller där en viss del av räntan omklassificeras till utdelning. Ett företag är underkapitaliserat om företagets egna kapital understiger en viss gräns i förhållande till skulderna. Vidare ska kommittén överväga generella begränsningar i möjligheten att göra ränteavdrag där hänsyn tas till lånens storlek i förhållande till de skattepliktiga tillgångarna</P>
<P class="p663 ft15">383</P>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33375x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p919 ft7">(skattemässigt restvärde), t.ex. genom en proportionering eller genom någon form av presumtionsregel.</P>
<P class="p63 ft7">För att lindra diskrimineringen av eget kapital ska kommittén överväga att kombinera de ovan beskriva åtgärderna med en skatte- mässig lättnad för det egna kapitalet. En modell för detta har kommenterats i bakgrunden, den s.k. <NOBR>ACE-modellen.<SPAN class="ft29">3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> </SPAN>Vid analysen av en <NOBR>ACE-modell</NOBR> bör det beaktas att en sådan modell utan begränsningar kan ge upphov till samma slag av problem som vid obegränsade ränteavdrag. Kommittén bör beakta konsistensen med övriga förslag och lagstiftning samt överväga om ett införande av en <NOBR>ACE-modell</NOBR> skulle kräva ändringar i andra regelsystem.</P>
<P class="p92 ft7">Det är angeläget att det råder konkurrensneutralitet vid invester- ingar i Sverige mellan mindre och större företag samt mellan svensk- ägda och utlandsägda företag, vilket i praktiken inte alltid är fallet. Det blir t.ex. allt vanligare att vissa aktörer vid externa förvärv minskar sina utgifter genom skatteplanering som framför allt innebär att rätten till ränteavdrag utnyttjas. Resultatet blir att vinster i svenska bolag förs över till bolag i lågbeskattade jurisdiktioner. Denna typ av upplägg omfattas inte av den lagstiftning som infördes 2009, eftersom den är begränsad till avdrag i samband med interna förvärv och interna lån. Som ett mer begränsat reform- alternativ bör kommittén överväga om reglerna om ränteavdrags- begränsning skulle kunna utvidgas till att även omfatta externa lån och externa förvärv, för att komma till rätta med problemen med avancerad skatteplanering med ränteavdrag.</P>
<P class="p498 ft7">För uppdraget att förbättra den skattemässiga neutraliteten ska kommittén undersöka möjligheterna att så långt som möjligt begränsa båda de asymmetrier som beskrivits ovan och presentera en modell för detta som innebär att beskattningen av eget kapital minskas.</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén kan även överväga andra lämpliga kombinationer än de som föreslås ovan. Vidare står det kommittén fritt att föreslå andra alternativa lösningar än de som beskrivits ovan. Vid bedöm- ningen av lämpligheten av att införa olika modeller gäller generellt att de ska bedömas utifrån sin träffsäkerhet, förutsebarhet och om de bedöms vara enkla att tillämpa i</P>
<P class="p927 ft7">praktiken. Vidare ska särskilt beaktas vilka effekter de olika alterna- tiven kan antas få när det gäller företagande, investeringar, syssel-</P>
<P class="p480 ft36"><SPAN class="ft59">3 </SPAN>För en analys av <NOBR>ACE-modellen</NOBR> i ett internationellt perspektiv, se Rachel Griffith, James Hines och Peter Birch Sørensen ”International Capital Taxation”, IFS 2008. En annan analys av denna modell finns i Alan J. Auerbach, Michael P. Devereux och Helen Simpson ”Taxing corporate income”, IFS 2008.</P>
<P class="p380 ft15">384</P>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td188"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p36 ft21">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">sättning, inkomstfördelning och BNP. Om kommittén föreslår mer långtgående förändringar som i väsentliga avseenden ändrar förutsättningarna för exempelvis valet av finansieringsformer, bör behovet av särskilda övergångsregler analyseras. Slutligen ska model- lernas förenlighet med Sveriges internationella åtaganden beaktas, både med hänsyn till <NOBR>EU-rätten</NOBR> och till ingångna skatteavtal.</P>
<P class="p68 ft7">Förslagen bör i sin helhet leda till en breddning av bolagsskatte- basen för att möjliggöra en sänkning av skattebetalningarna från bolagssektorn. Detta skulle sammantaget främja investeringar och produktion i Sverige. Det är även angeläget att återvinna en del av den konkurrensfördel som Sverige tidigare hade i förhållande till andra <NOBR>EU-länder</NOBR> när det gäller den nominella bolagsskattesatsen, vilket har beskrivits närmare i bakgrunden. I annat fall riskerar Sverige att även i fortsättningen ha en bolagsskattesats som är högre än <NOBR>EU-genomsnittet.</NOBR> En sänkning av skattebetalningarna från bolagssektorn medför vidare att det är naturligt att också sänka skattebetalningarna från enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag i motsvarande utsträck- ning. Vid utvärderingen av olika förslag bör ledning vidare hämtas från regelsystem i vissa andra länder (t.ex. Belgien, Danmark, Italien, Nederländerna och Tyskland).</P>
<P class="p928 ft10">Källskatt på räntebetalningar</P>
<P class="p96 ft7">Många länder har – till skillnad från Sverige – källskatt på ränte- betalningar till utlandet. I syfte att ytterligare skydda bolagsskatte- basen från urholkning ska kommittén analysera och bedöma om det bör införas källskatt på räntebetalningar till mottagare som hör hemma i andra länder som ett komplement till förslagen att åtgärda asymmetrierna och skatteplanering med hjälp av ränteavdrag, eller som en möjlig finansiering av en annan föreslagen åtgärd. Eftersom syftet är att skydda bolagsskattebasen är tanken främst att ränte- betalningar till och från juridiska personer ska omfattas av en sådan källskatt. Om kommittén anser att det är lämpligt – t.ex. för att motverka kringgåenden eller i syfte att skapa mer neutrala regler – kan kommittén föreslå att också fysiska personer ska ingå I systemet. En sådan källskatt skulle antingen kunna gälla generellt eller enbart för betalningar till lågskattejurisdiktioner. Kommittén ska föreslå lagstiftning om källskatt på räntebetalningar med beaktande av våra skatteavtal och <NOBR>EU-rätten</NOBR> samt risken för kringgåenden. En särskild</P>
<P class="p496 ft15">385</P>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft7">risksituation är att kedjor av äganden utnyttjas, t.ex. genom att ett företag tar ett lån från ett närstående företag i ett högskatteland, som i sin tur lånat pengarna från ett företag i en lågskattejurisdik- tion. Det är också viktigt att kommittén noggrant undersöker hur ett system för att ta ut en sådan källskatt bör vara utformat rent praktiskt, bl.a. avseende vem som ska innehålla skatt. I detta sam- manhang bör bl.a. kommissionens rekommendation om källskatte- förfarandet från den 19 oktober 2009 beaktas, C(2009)7924.</P>
<P class="p61 ft10">Koncernbidrag och underprisöverlåtelser</P>
<P class="p465 ft7">Reglerna om koncernbidrag och underprisöverlåtelser har tillkommit för att verksamhet som bedrivs via fler bolag inte ska missgynnas skattemässigt i förhållande till verksamhet som bedrivs i ett bolag. Som beskrivs ovan i bakgrunden har – i den öppna svenska ekonomin med den ökade internationaliseringen och med de <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> kraven – balansen mellan avdragsrätt och skatteplikt och därmed också möjligheten att förhindra urholkning av skattebasen försvagats. Detta motiverar en omprövning av regelverken med syfte att finna alternativa lösningar.</P>
<P class="p90 ft7">Koncernbidragsreglerna har funnits i många år och är utformade för att fungera i en sluten ekonomi, dvs. har sin utgångspunkt i nationella förhållanden. De fungerar mindre väl i ett internationellt sammanhang. Det finns därför anledning att undersöka både hur koncernbidragsreglerna fungerar i ett mer allmänt företagsskatte- perspektiv och hur de fungerar utifrån den alltmer utbredda inter- nationaliseringen, särskilt med beaktande av vikten av att värna den svenska skattebasen. Kommittén ska bl.a. ta ställning till om det med hänsyn till dessa omständigheter skulle vara mer ändamåls- enligt att ersätta reglerna med andra regler, t.ex. ett förlustutjäm- ningssystem eller s.k. <NOBR>carry-backregler</NOBR> (dvs. regler som innebär att förluster kan kvittas mot vinster som har uppkommit tidigare år). Om så är fallet, ska kommittén lämna förslag på sådan lagstiftning. Som en naturlig följd av denna översyn ingår det även att undersöka behovet av de nyligen införda reglerna om koncernavdrag (prop. 2009/10:194, bet. 2009/10:SkU36, rskr. 2009/10:257, SFS 2010:353) och föreslå lämpliga förändringar.</P>
<P class="p893 ft8">Precis som koncernbidragen har reglerna om underprisöver- låtelser sin utgångspunkt i nationella förhållanden. De fungerar mindre väl i ett internationellt sammanhang. Kommittén bör således</P>
<P class="p386 ft15">386</P>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td188"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p36 ft21">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft7">även utvärdera behovet av reglerna om underprisöverlåtelser – såväl för företag som för fysiska personer – och utarbeta förslag till förändringar om det bedöms lämpligt. Dessa regler utformades för att passa i en sluten ekonomi och generellt sett bör uppskov med beskattning i största möjliga mån undvikas. Att även underpris- överlåtelser som involverar fysiska personer ska omfattas beror dels på strävan efter neutrala regler, dels för att undvika kringgåenden. Vid utvärderingen bör även beaktas behovet av en basbreddning i syfte att kunna finansiera sänkta skattebetalningar från bolagssektorn.</P>
<P class="p421 ft7">Kommittén kan även föreslå förändringar av andra närliggande regelverk inom företagsbeskattningen där samma slag av problem som har beskrivits ovan aktualiseras. Det gäller alltså sådana regelverk som utformats för att fungera i en sluten ekonomi, men där globaliseringen och den <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> utvecklingen kan skapa ett behov av att skydda skattebasen.</P>
<P class="p504 ft10">Skatteregler för forskning och utveckling</P>
<P class="p96 ft7">Kommittén ska belysa de svenska skattereglerna för forskning och utveckling (FoU) och lämna förslag på ökade skatteincitament för FoU i ett delbetänkande. Ett skäl till att särskilt gynna FoU skattemässigt är att <NOBR>FoU-investeringar</NOBR> ger positiva externa effekter och kan leda till att det skapas kluster i en region. Utöver detta är goda förutsättningar för forskning och innovation av stor betydelse för Sverige för att skapa tillväxt i en globaliserad ekonomi. Skatte- regler som ger incitament till ökade investeringar i FoU kan spela en viktig roll i detta sammanhang. Skatteincitament för <NOBR>FoU-invester-</NOBR> ingar kan införas på avdrags- eller på intäktssidan. De svenska avdragsreglerna är generösa. För avdrag krävs det inte mer än att företaget har ett rimligt intresse av <NOBR>FoU-arbetet</NOBR> I näringsverksam- heten (prop. 1970:135, s. 33). Flera andra <NOBR>EU-länder</NOBR> har dock infört särskilda skatteincitament i sin lagstiftning som innebär att avdrag för <NOBR>FoU-investeringar</NOBR> får göras med mer än 100 procent av utgifterna för dessa investeringar. Vidare har företag i rättspraxis nekats avdrag för utgifter för FoU med hänvisning till att denna inte ansetts ha samband med företagens kärnverksamhet, vilket lett till kritik mot att avdragsrätten har tolkats för snävt. Detta kan tala för att det kan finnas behov av att vidga avdragsrätten, för att däri- genom tillförsäkra att den bättre stämmer överens med lagstiftarens intentioner. Kommittén bör också pröva alternativet att införa incita-</P>
<P class="p521 ft15">387</P>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">ment på intäktssidan, t.ex. genom en sänkt beskattning av vissa intäkter som hänför sig till <NOBR>FoU-investeringar.</NOBR> I detta sammanhang bör det övervägas om det nederländska systemet med en s.k. inno- vationsbox eller andra liknande system kan tjäna som vägledning.</P>
<P class="p90 ft7">Vid bedömningen av lämpligheten att införa skatteincitament för FoU ska bl.a. kravet på enkelhet beaktas samt de risker för dödviktskostnader och omklassificeringar av kostnader respektive intäkter som kan finnas vid särskilda skatteincitament. Kommittén ska särskilt beakta de krav <NOBR>EU-rätten</NOBR> ställer, både avseende EU- fördragets grundläggande friheter och statsstödsreglerna. När det gäller statsstöd ska kommittén särskilt beakta de rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation som Euro- peiska kommissionen lämnat i ett särskilt meddelande (2006/C 323/01). Eftersom många länder i dag har system med skatte- incitament för FoU kan lärdomar dras från hur dessa system är konstruerade och hur det säkerställs att det finns ett verkligt FoU- innehåll i de fall incitament ges. Vidare bör ledning hämtas från de svenska erfarenheterna av det numera avskaffade särskilda FoU- avdraget.</P>
<P class="p425 ft10">Skatteadministrativa effekter</P>
<P class="p396 ft7">De nya företagsskattereglerna ska vara hållbara på längre sikt. Bolags- skattebasen ska skyddas samtidigt som det ska vara attraktivt att bedriva verksamhet i Sverige. Det är av största vikt att reglerna utformas på ett sådant sätt att möjligheterna till skatteundandrag- anden minimeras, samtidigt som de administrativa kostnaderna för såväl företagen som Skatteverket hålls så låga som möjligt. En förutsättning för att detta ska uppnås är att det finns regler som medger ett effektivt och smidigt skatteförfarande. I uppdraget ingår därför även att undersöka de skatteadministrativa effekterna av de ändringar som övervägs I företagsskattereglerna. Vidare ingår i uppdraget att undersöka vilket behov av ändringar i de skatte- administrativa reglerna som lämnade förslag medför och att lämna förslag på sådana författningsförslag som anses nödvändiga.</P>
<P class="p929 ft15">388</P>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td188"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p36 ft21">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft10">Samhällsekonomiska effekter m.m. av förslagen</P>
<P class="p96 ft7">Med beaktande av de analyser och den forskning som finns på området och som bl.a. redovisats av OECD, ska kommittén ana- lysera effekterna på investeringar, tillväxt, sysselsättning, inkomst- fördelning och välfärd av de skatteförändringar som övervägs. Kommittén ska även analysera effekterna på villkoren för det enskilda ägandet, inhemskt som utländskt. Analysen ska omfatta samtliga alternativ som övervägs, dels de konkreta reformförslag som kommittén presenterar, dels andra sätt att sänka skattebetal- ningarna från bolagssektorn. En analys ska också göras av hur alternativa lösningar påverkar olika grupper av företag och före- tagsformer, t.ex. avseende olika sektorer, företagens storlek och kapitalintensitet I uppstartsskeden. Baserat på dessa analyser ska kommittén rangordna de olika alternativen i ett bredare samhälls- ekonomiskt perspektiv, bl.a. med avseende på företagande, syssel- sättning och produktivitet. En jämförelse kan även göras med skattepolitiska åtgärder som ligger utanför kommitténs uppdrag t.ex. förändringar i socialavgifter och beskattning av förvärvsin- komster. Rangordningen kan antingen ske av varje föreslagen åtgärd för sig eller av en kombination av åtgärder. Vid analysen bör också uppmärksammas de eventuella effekter på samhällsekonomisk effektivitet som kan uppkomma genom interaktion mellan olika skattebaser, exempelvis bolagsskattebasen och basen för förvärvs- inkomstbeskattningen.</P>
<P class="p341 ft32">Offentligfinansiella konsekvenser m.m.</P>
<P class="p96 ft7">Ett grundläggande syfte med uppdraget är att utvärdera och lämna förslag på möjliga breddningar av bolagsskattebasen som ska möjlig- göra en motsvarande sänkning av skattebetalningarna från bolags- sektorn och där också den skattemässiga neutraliteten mellan lånat kapital och riskkapital i form av eget kapital förbättras för att i förlängningen främja BNP, tillväxt och välfärd. Till den del enskilda lämnade förslag ändå skulle medföra negativa offentligfinansiella effekter, ska kommittén föreslå finansiering av förslagen enligt gällande finansieringsprinciper. Kommittén bör även analysera kort- siktiga och långsiktiga effekter som förslagen kan förväntas medföra, bl.a. vad avser reallöner och BNP. En analys bör även göras av hur ändrade regler påverkar olika grupper av företag och företagsformer,</P>
<P class="p483 ft15">389</P>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">t.ex. företag i olika sektorer och i olika utvecklingsfaser samt företag av olika storlek. Vidare ska förslagens påverkan på den administra- tiva bördan för både företag och myndigheter redovisas. Effekten på företagens administrativa kostnader ska ses sammantaget för samtliga förslag med inriktningen att de ska minskas. De administra- tiva konsekvenserna av förslagen för Skatteverket och andra myndig- heter ska belysas, liksom eventuella kostnadsökningar och finansiering av dessa. Utredaren ska särskilt redovisa hur förslagen påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män i företagandet och arbetslivet.</P>
<P class="p376 ft8">Utredaren ska tillämpa 14, 15 och 15 a §§ i kommittéförordningen (1998:1474) för att ange kostnadsberäkningar och andra konsekvens- beskrivningar.</P>
<P class="p306 ft32">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p302 ft7">I ett delbetänkande, som ska lämnas senast den 31 januari 2012, ska kommittén lämna förslag på incitament för riskkapital. Vidare ska kommittén lämna förslag på skatteincitament för forskning och utveckling i ett delbetänkande som ska lämnas senast den 1 oktober 2012. För de förslag som kommittén lämnar i sina delbetänkanden ska finansiering presenteras genom förändringar av skatteregler inom området. Ett alternativ är bl.a. att undersöka möjligheten att utvidga de befintliga ränteavdragsbegränsningsreglerna till externa förvärv.</P>
<P class="p397 ft7">Kommittén ska redovisa det slutliga uppdraget senast den 1 november 2013.</P>
<P class="p930 ft7">(Finansdepartementet)</P>
<P class="p931 ft15">390</P>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<P class="p902 ft16">Bilaga 2</P>
<P class="p932 ft62">00</P>
<P class="p933 ft6">Beräkningar till avsnitt 6.10.2</P>
<P class="p934 ft20">Inledning</P>
<P class="p935 ft7">I denna bilaga redogörs för bakgrunden till kommitténs ställnings- tagande om att begränsa det underlag som ingår i beräkningen för årets gränsbelopp i det fall då riskkapitalavdraget används, se avsnitt 6.10.2.</P>
<P class="p936 ft7">Riskkapitalavdraget gör det möjligt för delägare i fåmansföretag att lämna utdelning och återinvestera samma belopp utan löpande nettobeskattning. En sådan transaktion påverkar inte företagets investeringar, men den påverkar skatten som betalas när aktierna så småningom säljs. Om underlaget som ingår i beräkningen för årets gränsbelopp inte begränsas kan skatteeffekten bli ganska stor. Beräkningarna visar att om underlaget begränsas till cirka 54 procent av anskaffningsutgiften för aktierna är en sådan transaktion inte lönsam.</P>
<P class="p937 ft20">Notation</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr11 td72"><P class="p36 ft7">G</P></TD>
<TD class="tr11 td194"><P class="p36 ft7">gränsbelopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p36 ft7">E</P></TD>
<TD class="tr5 td194"><P class="p36 ft7">emissionsbelopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><P class="p36 ft7">U</P></TD>
<TD class="tr6 td194"><P class="p36 ft7">utdelning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p36 ft7">s</P></TD>
<TD class="tr5 td194"><P class="p36 ft7">statslåneräntan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p36 ft7">P</P></TD>
<TD class="tr5 td194"><P class="p36 ft7">försäljningspris</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><P class="p36 ft7">V</P></TD>
<TD class="tr6 td194"><P class="p36 ft7">kapitalvinst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p36 ft7">T<SPAN class="ft141">V</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td194"><P class="p36 ft7">skatt på kapitalvinst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p36 ft7">Å</P></TD>
<TD class="tr5 td194"><P class="p36 ft7">skatteeffekt av återfört riskkapitalavdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p36 ft7">F</P></TD>
<TD class="tr5 td194"><P class="p36 ft7">förtjänst av transaktionen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p938 ft7"><SPAN class="ft7">a</SPAN><SPAN class="ft142">andel av anskaffningsutgiften som ingår i underlaget för beräkning av årets gränsbelopp</SPAN></P>
<P class="p939 ft7">r diskonteringsränta</P>
<P class="p940 ft15">391</P>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft20">Transaktionen</P>
<P class="p396 ft7">Företaget lämnar utdelning och nyemitterar år 1. Vi antar att utdel- ningen beskattas med 20 procent, det vill säga att utdelning ryms inom gränsbeloppet. Nyemissionen motsvarar 100 procent av utdel- ningen. Ägaren använder riskkapitalavdraget och behöver därför inte tillskjuta några ytterligare medel.</P>
<P class="p90 ft8">Aktierna säljs år T, dvs. <NOBR>T-1</NOBR> år efter transaktionen. Riskkapital- avdraget återförs när aktierna säljs.</P>
<P class="p182 ft20">Gränsbeloppet</P>
<P class="p62 ft7">Gränsbeloppet är tänkt att motsvara avkastningen på det dubbel- beskattade egna kapitalet. Utdelning eller kapitalvinst som ryms inom gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent.</P>
<P class="p116 ft7">Gränsbeloppet är summan av årets gränsbelopp och sparat utdel- ningsutrymme från föregående år.</P>
<P class="p238 ft7">Gränsbeloppet år T förändras på följande sätt av transaktionen:</P>
<P class="p840 ft153"><SPAN class="ft7">(1) </SPAN><SPAN class="ft143">G </SPAN>= <SPAN class="ft144">a</SPAN><SPAN class="ft143">E</SPAN><SPAN class="ft145">(</SPAN><SPAN class="ft143">s </SPAN>+ <SPAN class="ft146">9%</SPAN><SPAN class="ft145">)</SPAN><SPAN class="ft147">T </SPAN><SPAN class="ft148">- </SPAN><SPAN class="ft149">2 </SPAN><SPAN class="ft145">(</SPAN><SPAN class="ft146">1</SPAN>+ <SPAN class="ft143">s </SPAN>+ <SPAN class="ft146">3%</SPAN><SPAN class="ft145">)</SPAN><SPAN class="ft150">t </SPAN>- <SPAN class="ft143">U</SPAN><SPAN class="ft145">(</SPAN><SPAN class="ft146">1</SPAN>+ <SPAN class="ft143">s </SPAN>+ <SPAN class="ft146">3%</SPAN><SPAN class="ft145">)</SPAN><SPAN class="ft150">T </SPAN><NOBR><SPAN class="ft151">-</SPAN><SPAN class="ft152">1</SPAN></NOBR></P>
<P class="p941 ft156">t <SPAN class="ft154">= </SPAN><SPAN class="ft155">0</SPAN></P>
<P class="p942 ft7">Den första termen visar att nyemissionen ingår i underlaget för beräkning av årets gränsbelopp från och med år 2. Årets gräns- belopp uppgår varje år till E(s+9%). Därefter skrivs beloppet årligen upp med s+3%. Faktorn a uttrycker hur stor del av anskaff- ningsutgiften som ingår i underlaget till årets gränsbelopp. (Utan riskkapitalavdraget är a=1.)</P>
<P class="p78 ft8">Den andra termen visar att utdelningen minskar det sparade utdelningsutrymmet och därmed gränsbeloppet.</P>
<P class="p182 ft20">Skatt på kapitalvinst</P>
<P class="p81 ft7">När aktierna säljs beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan försäljningspriset och anskaffningsutgiften.</P>
<P class="p238 ft7">Transaktionen påverkar vinsten på följande sätt:</P>
<P class="p695 ft143"><SPAN class="ft146">(2)</SPAN><SPAN class="ft157">V </SPAN><SPAN class="ft153">= </SPAN>P <SPAN class="ft153">- </SPAN>E <SPAN class="ft146">.</SPAN></P>
<P class="p867 ft15">392</P>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p36 ft21">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft7">Den delen av kapitalvinsten som ryms inom gränsbeloppet beskattas i kapital med 20 procent. Överskjutande belopp, dock högst mot- svarande 100 inkomstbasbelopp, beskattas i tjänst med <NOBR>50–55</NOBR> procent. Resterande belopp beskattas i kapital med 30 procent.</P>
<P class="p110 ft7">Anta att kapitalvinsten beskattas som förvärvsinkomst på mar- ginalen. Kapitalvinstskatten beräknas då som</P>
<P class="p710 ft143"><SPAN class="ft7">(3)</SPAN><SPAN class="ft158">T</SPAN><SPAN class="ft159">V </SPAN><SPAN class="ft153">= </SPAN><SPAN class="ft146">0,2</SPAN>G <SPAN class="ft153">+ </SPAN><SPAN class="ft146">0,5</SPAN><SPAN class="ft145">(</SPAN>V <SPAN class="ft153">- </SPAN>G<SPAN class="ft145">)</SPAN></P>
<P class="p943 ft146"><SPAN class="ft153">=</SPAN><SPAN class="ft160">0,5</SPAN><SPAN class="ft143">V </SPAN><SPAN class="ft153">- </SPAN>0,3<SPAN class="ft143">G</SPAN></P>
<P class="p314 ft7">Den första termen på den nedre raden visar att kapitalvinsten beskattas i tjänst om det inte finns något gränsbelopp. Den andra termen visar att skatten dras ner med 30 procent av gränsbeloppet.</P>
<P class="p110 ft7">Transaktionen påverkar skatten på kapitalvinsten på följande sätt:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr4 td196"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td1"><P class="p39 ft7">(4)</P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p944 ft146"><SPAN class="ft143">T</SPAN><SPAN class="ft159">V </SPAN><SPAN class="ft153">= </SPAN>0,5</P></TD>
<TD class="tr4 td197"><P class="p36 ft146"><SPAN class="ft143">V </SPAN><SPAN class="ft153">- </SPAN>0,3 <SPAN class="ft143">G</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td196"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td104"><P class="p944 ft146"><SPAN class="ft153">= </SPAN>0,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td197"><P class="p36 ft7"><SPAN class="ft10">P </SPAN><SPAN class="ft161">- </SPAN>0,5<SPAN class="ft10">E </SPAN><SPAN class="ft161">- </SPAN>0,3 <SPAN class="ft10">G</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td196"></TD>
<TD class="tr35 td1"><P class="p36 ft162"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft20">Priset</P>
<P class="p99 ft7">Med ett riskkapitalavdrag förändrar transaktionen inte kapitalet i företaget, eftersom beloppet som delas ut är lika stort som nyemissionen. Följaktligen påverkas inte priset på företagets aktier vid en försäljning, <SPAN class="ft163">∆</SPAN>P=0.</P>
<P class="p284 ft20">Förtjänst vid försäljningstidpunkten av transaktionen</P>
<P class="p99 ft7">Förtjänsten vid försäljningstidpunkten av transaktionen beror på hur kapitalvinstskatten påverkas samt på riskkapitalavdraget:</P>
<P class="p945 ft143"><SPAN class="ft7">(5)</SPAN><SPAN class="ft164">F </SPAN><SPAN class="ft153">= </SPAN>P <SPAN class="ft153">- </SPAN>T<SPAN class="ft159">V </SPAN><SPAN class="ft153">- </SPAN>Å</P>
<P class="p946 ft8">Om F>0 finns det skattemässiga skäl att lämna utdelning och nyemittera.</P>
<P class="p14 ft7">Används uttryck (4) för <SPAN class="ft163">∆</SPAN>T<SPAN class="ft141">V </SPAN>kan uttryck (5) skrivas om till</P>
<P class="p286 ft146"><SPAN class="ft7">(6) </SPAN><SPAN class="ft143">F </SPAN><SPAN class="ft153">= </SPAN>0,5 <SPAN class="ft143">P </SPAN><SPAN class="ft153">+ </SPAN>0,5<SPAN class="ft143">E </SPAN><SPAN class="ft153">+ </SPAN>0,3 <SPAN class="ft143">G </SPAN><SPAN class="ft153">- </SPAN><SPAN class="ft143">Å</SPAN></P>
<P class="p592 ft15">393</P>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33385x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft7">Med ett riskkapitalavdrag är <SPAN class="ft163">∆</SPAN>P=0, E=U och Å=0,2E. Används uttryck (1) för <SPAN class="ft163">∆</SPAN>G kan uttryck (6) skrivas om till</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr9 td198"><P class="p36 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td199"><P class="p744 ft156">T <NOBR><SPAN class="ft154">-</SPAN><SPAN class="ft155">2</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td146"><P class="p36 ft156">t</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p947 ft156">T <NOBR><SPAN class="ft154">-</SPAN><SPAN class="ft155">1</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p36 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td198"><P class="p36 ft7">(7) <SPAN class="ft165">F </SPAN><SPAN class="ft166">= </SPAN><SPAN class="ft167">0,3</SPAN><SPAN class="ft165">U </SPAN><SPAN class="ft167">1</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><P class="p650 ft170">+ <SPAN class="ft168">a </SPAN><SPAN class="ft169">(</SPAN><SPAN class="ft10">s </SPAN>+ <SPAN class="ft7">9%</SPAN><SPAN class="ft169">) (</SPAN><SPAN class="ft7">1</SPAN>+ <SPAN class="ft10">s </SPAN>+ <SPAN class="ft7">3%</SPAN><SPAN class="ft169">)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td144"><P class="p36 ft166">- <SPAN class="ft171">(</SPAN><SPAN class="ft167">1</SPAN>+ <SPAN class="ft165">s </SPAN>+ <SPAN class="ft167">3%</SPAN><SPAN class="ft171">)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td200"><P class="p40 ft172">.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td198"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td199"><P class="p744 ft156">t<SPAN class="ft154">=</SPAN><SPAN class="ft155">0</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td144"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td200"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p723 ft20">Transaktionens lönsamhet</P>
<P class="p81 ft8">Frågan är då om transaktionen är lönsam, det vill säga om F>0 i uttryck (7).</P>
<P class="p116 ft7">Svaret är ja, om faktorn <SPAN class="ft144">a </SPAN>är tillräckligt stor. Det följer av uttryck (7) att transaktionen är lönsam om</P>
<P class="p948 ft7">(8) <SPAN class="ft144">a </SPAN><SPAN class="ft153">> </SPAN><SPAN class="ft173">(</SPAN><SPAN class="ft174">s </SPAN><SPAN class="ft175">+ </SPAN><SPAN class="ft176">3%</SPAN><SPAN class="ft173">) </SPAN>.</P>
<P class="p949 ft145">(<SPAN class="ft143">s </SPAN><SPAN class="ft153">+ </SPAN><SPAN class="ft146">9%</SPAN>)</P>
<P class="p81 ft7">Vid en statslåneränta på 4 procent är transaktionen lönsam om a>0,54.</P>
<P class="p254 ft7">Exakt hur lönsam den är beror (utöver storleken på a)på hur många år som löper mellan transaktionen och försäljningen av aktierna samt ägarens diskonteringsränta, det vill säga hur mycket en framtida förtjänst värderas till då transaktionen genomförs.</P>
<P class="p825 ft7">Nuvärdet av förtjänsten beräknas som</P>
<P class="p950 ft7">(9) <SPAN class="ft143">NV </SPAN><SPAN class="ft153">= </SPAN><SPAN class="ft145">( </SPAN><SPAN class="ft177">F</SPAN><SPAN class="ft145">) </SPAN><SPAN class="ft178">-</SPAN></P>
<P class="p951 ft181"><SPAN class="ft179">1</SPAN>+ <SPAN class="ft180">r </SPAN><SPAN class="ft156">T </SPAN><SPAN class="ft155">1</SPAN></P>
<P class="p659 ft7">där aktierna säljs <NOBR>T-1</NOBR> år efter transaktionen genomförs. Beräkning- arna görs med två olika diskonteringsräntor, 4 procent respektive 9 procent, där den lägre räntan är tänkt att motsvara en riskfri ränta.</P>
<P class="p220 ft7">I de två första kolumnerna i tabell 1 redovisas nuvärdet av förtjänsten av transaktionen i det fall då hela anskaffningsutgiften ingår i underlaget för årets gränsbelopp (a=1), emissionsbeloppet är 1,5 miljoner kronor och statslåneräntan är 4 procent.</P>
<P class="p92 ft8">Riskkapitalavdraget får högst uppgå till 1 miljon kronor per år, enligt förslaget. Det motsvarar ett underlag om 1,5 miljoner kronor, och det är därför som beräkningarna baseras på att just 1,5 miljoner</P>
<P class="p386 ft15">394</P>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33386x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p36 ft21">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p952 ft7">kronor delas ut och återinvesteras. Det är dock möjligt för flera personer (till exempel familjemedlemmar) att genomföra trans- aktionen samma år, så länge som sammanlagda riskkapitalavdrag i ett och samma bolag uppgår till högst 20 miljoner kronor per år. Det är också möjligt att upprepa transaktionen år efter år. I praktiken kan det alltså vara möjligt att genomföra transaktioner av betydande storlek.</P>
<P class="p953 ft7">Vid ett emissionsbelopp på 1,5 miljoner kronor och en stats- låneränta på 4 procent uppgår den nuvärdesberäknade förtjänsten till cirka 25 000 kronor om aktierna säljs ett år efter transaktionen. Förtjänsten ökar ju längre tid det går mellan transaktionen och försäljningen. Om aktierna säljs efter fem år uppgår nuvärdet av förtjänsten till cirka 128 000 kronor, om de säljs efter 10 år till cirka 252 000 kronor, och om de säljs efter 20 år till cirka 505 000 kronor, när beräkningen baseras på diskonteringsräntan 4 procent. Vid en högre diskonteringsränta är nuvärdet av förtjänsten mindre.</P>
<P class="p954 ft100">Tabell B2.1 Nuvärde av förtjänsten i kronor. 1,5 miljoner kronor delas ut. Hela beloppet återinvesteras. 100 procent av anskaffnings- utgiften ingår i underlaget för årets gränsbelopp (<SPAN class="ft182">a=1)</SPAN>.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft102">Antal år mellan transaktion</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">r=4%</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">r=9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td202"><P class="p955 ft100">och försäljning</P></TD>
<TD class="tr23 td187"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td123"><P class="p36 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td201"><P class="p955 ft104">1</P></TD>
<TD class="tr18 td39"><P class="p955 ft104">25 962</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p742 ft104">24 771</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">51 673</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">47 041</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">77 167</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">67 027</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">4</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">102 473</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">84 925</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">5</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">127 621</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">100 915</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">6</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">152 640</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">115 162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">7</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">177 561</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">127 819</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">8</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">202 412</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">139 024</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">9</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">227 221</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">148 905</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">10</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">252 015</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">157 578</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">11</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">276 824</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">165 150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">12</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">301 673</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">171 719</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">13</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">326 591</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">177 375</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">14</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">351 603</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">182 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">15</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">376 738</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">186 270</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">16</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">402 021</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">189 652</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">17</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">427 479</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">192 411</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">18</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">453 138</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">194 605</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">19</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">479 024</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">196 285</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p955 ft100">20</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p955 ft100">505 165</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p742 ft100">197 501</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td202"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td187"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr24 td123"><P class="p36 ft105"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p956 ft15">395</P>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p36 ft16">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p36 ft16">SOU 2012:3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft20">Slutsatser</P>
<P class="p62 ft7">Utan en begränsning av underlaget för årets gränsbelopp blir det möjligt att tjäna in relativt stora belopp på att genomföra trans- aktionen. Transaktionen innebär inte något som helst risktagande för ägarna. När ägarkretsen är begränsad är transaktionen dessutom enkel och billig att genomföra. Beräkningarna visar att det kan motiveras att begränsa underlaget för årets gränsbelopp till cirka 54 procent av anskaffningsutgiften i det fall då riskkapitalavdraget används.</P>
<P class="p957 ft15">396</P>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33388x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft183">Statens offentliga utredningar 2012</P>
<P class="p958 ft5">Kronologisk förteckning</P>
<P class="p959 ft186"><SPAN class="ft184">1.</SPAN><SPAN class="ft185">Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. U.</SPAN></P>
<P class="p960 ft186"><SPAN class="ft184">2.</SPAN><SPAN class="ft185">Framtidens högkostnadsskydd i vården. S.</SPAN></P>
<P class="p961 ft186"><SPAN class="ft184">3.</SPAN><SPAN class="ft185">Skatteincitament för riskkapital. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0B33389x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft183">Statens offentliga utredningar 2012</P>
<P class="p958 ft5">Systematisk förteckning</P>
<P class="p962 ft187">Socialdepartementet</P>
<P class="p963 ft186">Framtidens högkostnadsskydd i vården. [2]</P>
<P class="p964 ft187">Finansdepartementet</P>
<P class="p963 ft186">Skatteincitament för riskkapital. [3]</P>
<P class="p964 ft187">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p965 ft186">Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. [1]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H0B33SOU_2012__3.pdf1523684pdfSkatteincitament för riskkapitalhttps://data.riksdagen.se/fil/A1AF3008-FC6B-4E91-98F4-100585020B10