<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2783672</hangar_id>
 <dok_id>H0B323</dok_id>
 <rm>2012</rm>
 <beteckning>23</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2012:23</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>23</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-04-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2012-04-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>Mindre våld för pengarna</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H0B323/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H0B323</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H0B323</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Mindre våld för pengarna&lt;/TITLE&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 195px 0px 81px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 382px;padding: 0px;border:none;width: 213px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 527px 0px 106px 100px;padding: 0px;border: none;width: 594px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 372px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:564px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 276px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 506px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:601px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:131px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:270px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:413px;height:270px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:68px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:413px;height:68px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:68px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:413px;height:68px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:238px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:222px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:413px;height:222px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:124px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:413px;height:124px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:180px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:413px;height:180px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:512px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:86px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:413px;height:86px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:475px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:89px;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:413px;height:89px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:441px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:72px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:413px;height:72px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 491px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:229px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:483px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:413px;height:483px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:42px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:333px;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:413px;height:333px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:502px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:431px;height:502px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:159px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:413px;height:159px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:238px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:282px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:413px;height:282px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:413px;height:85px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:227px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:413px;height:227px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:238px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:128px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:413px;height:128px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:635px;left:58px;z-index:-1;width:377px;height:116px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:377px;height:116px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:531px;left:67px;z-index:-1;width:377px;height:72px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:377px;height:72px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;height: 1079px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:1079px;left:0px;z-index:-1;width:1px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:1px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:257px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:413px;height:257px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:58px;height:85px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:58px;height:85px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:13px;left:76px;z-index:-1;width:294px;height:103px;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:294px;height:103px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_327 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_337 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 159px 138px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}

#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}




#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 103px 136px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_340 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:661px;}
#page_340 #dimg1 #img1 {width:458px;height:661px;}




.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft8{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft9{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft12{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft13{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft14{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft15{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft16{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft17{font: 1px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft19{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft20{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft21{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft22{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft23{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft24{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft26{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft27{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft28{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft29{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft31{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft33{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft34{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft35{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft36{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft37{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft38{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft39{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft40{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft41{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft42{font: bold 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft43{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft44{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft45{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft46{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft47{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft48{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft49{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft50{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft51{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft52{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft53{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft54{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft55{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft56{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft57{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft58{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft59{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft60{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft61{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft62{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft63{font: 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft64{font: 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft65{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft66{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft67{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft68{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft69{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft70{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft71{font: 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft72{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft73{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft74{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft75{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft76{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft77{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft78{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft79{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft80{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft81{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft82{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft84{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft85{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft86{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft87{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft88{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft89{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft90{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft91{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft92{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft93{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft94{font: 15px 'Times New Roman';color: #333333;line-height: 16px;}
.ft95{font: 15px 'Arial';color: #333333;line-height: 17px;}
.ft96{font: italic 15px 'Arial';color: #333333;line-height: 17px;}
.ft97{font: 13px 'Arial';color: #333333;line-height: 16px;}
.ft98{font: 13px 'Arial';color: #333333;line-height: 18px;}
.ft99{font: italic 13px 'Arial';color: #333333;line-height: 18px;}
.ft100{font: 14px 'Arial';color: #333333;line-height: 18px;}
.ft101{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft102{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft103{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft104{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft105{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft106{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft107{font: 13px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft108{font: 15px 'Arial';line-height: 23px;}
.ft109{font: 15px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft110{font: 14px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft111{font: 9px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft112{font: italic 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft113{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft114{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft115{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft116{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft117{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 18px;}
.ft118{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 31px;line-height: 18px;}
.ft119{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft120{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft121{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft122{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft123{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft124{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft125{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft126{font: 11px 'Arial';color: #ff0000;line-height: 13px;}
.ft127{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft128{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft129{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft130{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft131{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft132{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft133{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft134{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft135{font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft136{font: italic bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft137{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft138{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft139{font: italic bold 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft140{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft141{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft142{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft143{font: italic bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft144{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft145{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft146{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 29px;line-height: 18px;}
.ft147{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft148{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft149{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft150{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft151{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft152{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft153{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft154{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft155{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 499px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 499px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 458px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 652px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 327px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;margin-top: 501px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p40{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p41{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p54{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 122px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p97{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p113{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 685px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: right;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p161{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p162{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 316px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 427px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 394px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 194px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: right;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;margin-top: 637px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 436px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 645px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 467px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 334px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 351px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 521px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 351px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 694px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 319px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p362{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 574px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p407{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 327px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 382px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p441{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p442{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p445{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p460{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 281px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: right;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p488{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p491{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 313px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p522{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 276px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 444px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 559px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 457px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 366px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 330px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p560{text-align: left;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 69px;padding-right: 90px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -2px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 594px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 314px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 506px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p574{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 79px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p576{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p583{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 130px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p611{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p612{text-align: center;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p613{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p626{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p628{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p643{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 427px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p649{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 297px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p670{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p677{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 423px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: right;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 309px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;margin-top: 651px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 415px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 328px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 174px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 192px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 129px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 211px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-right: 326px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-right: 356px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-right: 373px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-right: 356px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-right: 372px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-right: 452px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-right: 364px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-right: 212px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;margin-top: 596px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 645px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 477px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 305px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p798{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p836{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p846{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 510px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 515px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 495px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p883{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 388px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p894{text-align: left;padding-right: 389px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 89px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-right: 300px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 496px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 321px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p927{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p931{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p933{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p934{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p942{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p944{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p945{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p946{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p947{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p948{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p949{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p950{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;margin-top: 450px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p974{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 389px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p979{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 350px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1015{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1033{text-align: left;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1034{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 18px;}
.tr5{height: 30px;}
.tr6{height: 16px;}
.tr7{height: 51px;}
.tr8{height: 17px;}
.tr9{height: 19px;}
.tr10{height: 60px;}
.tr11{height: 31px;}
.tr12{height: 49px;}
.tr13{height: 14px;}
.tr14{height: 52px;}
.tr15{height: 35px;}
.tr16{height: 34px;}
.tr17{height: 20px;}
.tr18{height: 23px;}
.tr19{height: 4px;}
.tr20{height: 22px;}
.tr21{height: 24px;}

.t0{width: 416px;margin-top: 167px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 415px;margin-top: 150px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t5{width: 298px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t7{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t8{width: 415px;margin-top: 17px;font: italic 15px 'Arial';}
.t9{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 416px;margin-top: 18px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 321px;margin-left: 19px;margin-top: 19px;font: italic 12px 'Arial';}
.t12{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t13{width: 200px;margin-top: 17px;font: italic 15px 'Arial';}
.t14{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t15{width: 415px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 200px;margin-left: 215px;margin-top: 1px;font: italic 15px 'Arial';}
.t17{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t18{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 8px 'Arial';}
.t19{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 12px;font: 15px 'Arial';color: #333333;}
.t20{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 62px;font: bold 16px 'Arial';}
.t22{width: 425px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 349px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 487px;margin-left: 3px;font: bold 9px 'Arial';}
.t25{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 9px;font: 15px 'Arial';}
.t26{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t27{width: 415px;margin-top: 49px;font: 15px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B3231x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Mindre våld för pengarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Delbetänkande av Nationell samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;mot brottslighet i samband med idrottsarrangemang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Stockholm 2012&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft3"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft3"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft3"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;Tryckt av Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft3"&gt;Stockholm 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-23714-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft3"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 24 mars 2011 att tillsätta en särskild utredare – och tillika nationell samordnare – med uppdrag att lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrottsarrangemang kan motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Samma dag förordnades landshövdingen i Stockholms län Per Unckel som särskild utredare och tillika nationell samordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Som sekreterare anställdes från samma dag utredaren/samord- naren Stefan Dellså, Länsstyrelsen i Stockholms län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Med anledning av landshövding Per Unckels bortgång den 20 september 2011 förordnades förre landshövdingen m.m. Björn Eriksson som särskild utredare – och tillika nationell samordnare – från och med den 17 november 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Utredningen har antagit namnet Nationell samordning mot brottslighet i samband med idrottsarrangemang (Ku 2011:03).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Arbetet har bedrivits i nära samråd med ett stort antal aktörer såväl inom idrottsvärlden som inom samhället i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Härmed överlämnas delbetänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Mindre våld för pengarna &lt;/SPAN&gt;(SOU 2012:23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;En särskild skrivelse om anmälningsplikt kommer att lämnas under augusti 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Slutbetänkande ska lämnas senast den 31 mars 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft7"&gt;Stockholm i april 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft7"&gt;Björn Eriksson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;/Stefan Dellså&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Förkortningar.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;Uppdraget .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Regional samverkan i Stockholms län...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Idrottsideologiska utgångspunkter ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Allmänt .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Principiella värdegrunder.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Supporter- och läktarkultur – några begrepp..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;Delbetänkandets uppläggning......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Ordningsläget under fotbolls- och ishockeysäsongen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;2011 och rapportering i media ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Fotbollssäsongen .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Ishockeysäsongen ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;6.2.1 Derbymatcher i ishockey i Stockholm ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;Rapportering från Rikskriminalpolisen ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft15"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Mina slutsatser..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Medias rapportering .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Vad vi har gjort hittills.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Aktiviteter.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Övriga samråd med andra aktörer ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Kartläggning av problem och förslag till åtgärder ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;7.3.1 Brottsförebyggande rådet.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;7.3.2 Bruttolista över anmälda problem och inkomna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;förslag till åtgärder ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Länsbesök .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Forskningsläget ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;olika typer av matcher ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Framtagande av spelprogram.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Klubbarnas åtgärder i samband med matcher.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Publikvärdar och ordningsvakter ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Polisens åtgärder i samband med matcher ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;typer av matcher.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Grundbultar i klubbarnas strategi .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Grundbultar i polisens strategi ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Grundbultar i åklagarnas strategi ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Mina slutsatser........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Supporterpolisens arbete ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft15"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;idrottsarrangemang...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Personuppgiftslagen (1998:204) ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;Lag (2005:900) om maskeringsförbud i vissa fall........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;polisbevakning .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;Riksidrottsförbundets utredning om en alternativ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;associationsform ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;16.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;IdrottsAB som associationsform ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;16.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Problemkatalog ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;16.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Historik ..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;16.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Praxis i vissa andra länder ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;16.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Hur ser kostnadsbilden ut? ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;16.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Principiella utgångspunkter...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;16.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft14"&gt;Förslag till ändring i ordningslagen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p33 ft14"&gt;Förslag till lag om ändring av ordningslagen (1993:1617)...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;16.10Alternativ lösning ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Avslutande synpunkter..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Litteratur- och källförteckning ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:22..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Bilaga 2 En strategi mot våld inom fotboll och ishockey ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p32 ft7"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Genomförda samrådsmöten ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Idrottsvåldets karaktär. En forsknings- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;kunskapsinventering av Aage Radmann ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Frågor kopplade till personuppgiftslagen ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft15"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;AIF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Aktiva Idrottsföräldrar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;AIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Allmänna idrottsklubben, Solna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;AOst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Allmänna ordningsstadgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;BIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Beslut i stort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;BrB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Brå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;CIF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Centrum för idrottsforskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;DI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Datainspektionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;DIF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Djurgården (Fotboll och Ishockey)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;EFD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Elitföreningen Damfotboll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;FAP 692:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;RPS föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;FIFA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Internationella Fotbollförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;GLG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Gatulangningsgrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;HIF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Helsingborgs IF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;JK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Justitiekanslern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;JO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Justitieombudsmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;LAK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Lagen om allmän kameraövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;LAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Lagen om anställningsskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;LHC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Linköpings HC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;MFF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Malmö FF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;MUR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Metod och Utrustningsråd (RPS)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;NBA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;National Basket Association&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;NFO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Nationell förstärkningsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;NHL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;National Hockey League&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;PHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Polishögskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;PUL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Personuppgiftslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;PUM-A&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Polis Underrättelse &lt;NOBR&gt;Modell-Applikation&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;RAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Polisens anmälningsrutin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Riksidrottsförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;RKP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Rikskriminalpolisen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;RPS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;RS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Riksidrottsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;SEF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Föreningen Svensk Elitfotboll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;SF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Specialidrottsförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;SFSU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Svenska Fotbollssupporterunionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;SHL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Svenska Hockeyligan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;SIF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Svenska Ishockeyförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;SLO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Supporter Liaison Officer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;SPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Särskild polistaktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;SvFF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Svenska Fotbollförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;UEFA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Europeiska Fotbollförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;ÖPP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Örebro Preventions Program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft15"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft20"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft7"&gt;Regeringen tillsatte den 24 mars 2011 en nationell samordnare med uppdrag att lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrotts- arrangemang kan motverkas. Som utredare och tillika nationell samordnare förordnades landshövdingen i Stockholms län Per Unckel. Med anledning av Unckels bortgång förordnades jag den 17 november 2011 att fullfölja denna funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;Uppdraget är av speciell karaktär, eftersom det både handlar om att fullfölja ett utredningsuppdrag och att under utredningsarbetets gång praktiskt verka för en förbättrad samverkan mellan berörda parter. Utredningsuppdraget kan betecknas som ganska vitt, allt- ifrån att göra bedömningar av den idrottsrelaterade brottslighetens omfattning till att klarlägga ansvarsfördelning mellan parterna och lämna förslag till vad som krävs för att idrottsarrangemang ska kunna genomföras på ett tryggt och trivsamt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;En generell utgångspunkt är att myndigheter och idrottens organisationer är fria och självständiga. Utredaren ska inte ta över det ansvar som berörda aktörer har i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft21"&gt;En förebild i arbetet som utredaren ska ägna särskild upp- märksamhet är den samverkan som pågått i Stockholms län sedan cirka tre år. Där har 21 olika parter slutit en överenskommelse om en gemensam strategi mot våld i samband med fotboll och ishockey. Mycket, men inte allt, av det arbete som bedrivs i Stockholms län har bäring på det nationella samordningsuppdraget. Det finns dock viktiga impulser och idéer att hämta från andra delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Ett område jag avser behandla i en särskild skrivelse i augusti 2012 är den anmälningsplikt riksdagen hemställt att regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft15"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;utreder och fattar beslut om (betänkande 2010/11 JuU28, rskr. 2010/11:324).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft20"&gt;Idrottsideologiska utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Brottslighet i samband med idrottsarrangemang har blivit en fråga som i hög grad engagerar medborgarna. Det gäller också de som inte är idrottsintresserade men som reagerar mot de samhälls- resurser som måste sättas in på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Läktarvåld och brottslighet är i sig inget nytt samhällsproblem. Från att ha klassificerats som ett idrottsproblem har det alltmer kommit att betecknas som ett problem av nationell dignitet. Idrottsrörelsen kan inte lösa frågan själv utan också andra måste sätta skuldran till. Ur ett snävt idrottsperspektiv blir våld kring idrottsarrangemang ett hot mot den publiktillströmning man önskar sig, vilket både sportsligt och ekonomiskt får allvarliga konsekvenser. Ur ett samhälls- perspektiv kan brottslighet i samband med idrottsarrangemang aldrig tolereras. Här, liksom på andra områden, gäller en principiell nolltolerans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft21"&gt;Det statliga ekonomiska stödet till idrotten har ökat kraftigt under såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar och upp- går f.n. till cirka 1,7 miljarder kronor. Staten har vidare successivt tagit bort de flesta av de specialregleringar som funnits för att styra till vilka ändamål dessa medel ska gå. Detta är ett uttryck för för- troende för idrotten från statens sida. Även om det aldrig uttalats som maxim finns det ett inofficiellt kontrakt mellan parterna. Samhället har gett idrotten en gynnad ställning mot att idrotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;”levererar” en ideellt uppbyggd verksamhet till gagn för med- borgarna. Detta gäller oberoende av om man tävlar på elitnivå eller nöjer sig med att vara motionär eller åskådare på spännande tävlingar. Det rimmar t.ex. illa med detta kontrakt mellan idrott och samhälle om självutnämnda grupperingar, s.k. supporterfirmor, anser sig ha rätten att på egen hand avgöra om det ska vara lugnt kring ett idrottsarrangemang eller om detta gatans parlament tillåts välja våldsanvändning som instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft22"&gt;Utöver detta inofficiella kontrakt har svensk idrott ett varu- märke som av andra skäl måste vårdas. Det gäller relationerna med sponsorer, som knappast vill associeras med illegalt våld, liksom de aktiva idrottare som vill utöva sin sport med de värden som kopplas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft15"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;till Rent Spel. Hit hör också de förtroendevalda i idrottsrörelsen som utsätts för otillbörlig påverkan från risksupportrar att agera i demokratiskt tveksam riktning. Här har Riksidrottsförbundet (RF) en tydlig roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Det så kallade läktarvåldet med tillhörande områden är i huvud- sak ett problem inom fotboll och ishockey även om tendenser i samma riktning finns inom några andra sporter. Mitt arbete har därför i detta delbetänkande inriktats mot de förstnämnda sporterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Som nationell samordnare kan jag konstatera att intresset för att konstruktivt medverka från berörda parter har varit högt. Det över- gripande målet att skapa en nationell strategi – låt vara med regionala variationer – har delats av alla aktörer. Responsen för att se uppdraget också som ett verkstadsarbete med många muttrar och skruvar har också fått ett solitt stöd. Det är de många små stegen som ger resultat, inte alltid de stora utspelen. Därför har mycket av min tid ägnats år överläggningar och förhandlingar snarare än åt att skriva utredningstext. Här har min roll varit att verka som katalysator och inte lyfta av andra deras ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft21"&gt;När vi skärper politiken mot huliganismen finns en risk att våldet förflyttas till lägre divisioner. Det är bl.a. ett fenomen som kan iakttas i England. Samma iakttagelser kan göras när man i det normala polisarbetet fokuserar insatser mot ett visst geografiskt område. Brottsligheten får då en tendens att söka sig till andra platser. Även detta är en fråga som idrotten har anledning att uppmärksamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I arbetet har jag vägletts av vissa principiella utgångspunkter. Bland dessa märks att så långt möjligt undvika särlösningar för idrottsarrangemang, att repressiva insatser ska riktas mot individer och inte mot kollektiv, att nyckeln till framgång är uthållighet och klart definierade ansvars- och befogenhetsområden samt att stöd för den goda supporterkulturen är av avgörande betydelse. Jag vill också varna för att blanda samman &lt;SPAN class="ft24"&gt;val &lt;/SPAN&gt;av strategier med &lt;SPAN class="ft24"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;dessa genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;I detta delbetänkande lämnas ett &lt;NOBR&gt;35-tal&lt;/NOBR&gt; förslag, varav vissa kommer att utvecklas ytterligare i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft25"&gt;Jag har också valt att relativt utförligt beskriva det arbete som görs av de olika aktörer som är inblandade. Detta arbete är näst intill okänt för en bredare krets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft15"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft20"&gt;Supporter- och läktarkultur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Ordet supporter har för många medborgare en positiv klang. Ett idrottsarrangemang utan jubel på läktaren, påhejande av det egna laget och glädjen när ens favoriter gör mål är en självklar del i ett idrottsarrangemang. Arbetet med den positiva supporterkulturen handlar i mångt och mycket om att återerövra själva begreppet till det som det tidigare var. Själv betraktar jag mig som tvättäkta supporter i en välkänd Stockholmsklubb!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft21"&gt;Tyvärr har ordet supporter delvis kommit att tas i anspråk av den minoritet som gett begreppet en annan och negativ innebörd. I ett historiskt perspektiv har fotbollsvåld en lång livslängd. Redan i slutet av &lt;NOBR&gt;1200-talet&lt;/NOBR&gt; förbjöds fotboll av kung Edward i England. Då handlade det om matcher mellan byar som präglades av mycket våld. Det första mera kända ”moderna” huliganslagsmålet inträffade i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;England 1867 och i Sverige 1921 på Ruddalens Idrottsplats i Göteborg vid en match mellan Västra Frölunda och GAIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;I delbetänkandet definieras och beskrivs vissa begrepp som i varierande grad kommit att associeras med läktarvåld. Det handlar om supporterföreningar, firmor, babyfirmor, Ultras m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;I detta sammanhang vill jag peka på faran med att lämna den grupp invandrarungdomar från segregerade bostadsområden i sticket som ännu inte integrerats i de mera aggressiva supporter- klubbarnas strukturer. Om inte denna potentiella utmaning observeras i tid och åtgärdas &lt;SPAN class="ft9"&gt;nu &lt;/SPAN&gt;kan det under kommande år utvecklas till ett reellt problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft20"&gt;Delbetänkandets uppläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft21"&gt;Min företrädare Per Unckel hann under den korta tid han var nationell samordnare initiera en rad processer jag kunnat skörda frukterna av. Från ett helikopterperspektiv tycker jag mig kunna konstatera att vissa insatsområden träder fram som speciellt lovande. Dit hör det ökande användandet av kamerateknik för identifiering och lagföring av gärningsmän samt det arbete som sker via de s.k. supporterpoliserna. Den samverkan som vuxit fram mellan bland annat berörda klubbar, polis och åklagare, arenaägare, kommuner m.fl. är vidare en bra plattform att bygga vidare på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft22"&gt;Detta delbetänkande tar upp det gångna årets utfall vad gäller idrottsrelaterat våld, förslag till förändringar av vissa lagkomplex som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft15"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;jag bedömer som speciellt viktiga samt redovisas vissa fakta från forskningen på området. En omfattande beskrivning lämnas av de åtgärder som hittills vidtagits samt de önskemål som uttryckts från olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Grundbultarna i klubbarnas, polisens och åklagarnas strategier redovisas samt mina slutsatser kring dess styrkor och svagheter samt behov av förbättringar. En särskild uppmärksamhet ägnas åt supporterpolisernas arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Frågorna har valts med utgångspunkt att de är möjliga att bryta ut ur komplexet idrottsrelaterat våld snarare än att de per definition är viktigare än andra komponenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Det innebär att åtminstone en avgörande del inte penetrerats tillräckligt på djupet i delbetänkandet, nämligen arbetet med den goda supporterkulturen i vid mening. Utan att arbeta förebyggande och nyttja kraften i det ideella arbetet blir alla repressiva inslag verk- ningslösa. Det visar såväl de svenska erfarenheterna som de lärdomar man dragit främst inom tysk fotboll. Jag kommer i slutbetänkandet ägna stort utrymme till detta område. Detsamma gäller utform- ningen av en god politik kring alkohol, narkotika och andra droger, klubbarnas ungdomsverksamhet och kommunernas sociala verk- samhet. Om detta delbetänkande kan uppfattas som för repressivt inriktat kommer denna bild delvis att korrigeras under det fortsatta arbetets gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Arbetet att stärka arenasäkerheten, inklusive hanteringen av pyroteknik, är ett annat område som återstår att utveckla, liksom analysen kring den idrottsrelaterade brottslighetens omfattning, orsaker och struktur både i Sverige och i ett europeiskt perspektiv. Det finns också anledning att återkomma till och finslipa resone- mangen kring ansvarsfördelningen mellan parterna liksom frågan att införa personliga biljetter. Detsamma gäller frågan att skapa mer enhetliga villkor från polisens sida vad gäller högriskmatchernas genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;För att underlätta läsandet har varje kapitel, eller i förekom- mande fall, underkapitel inletts med en ”ruta” som i telegramform redovisar mina förslag. Jag rekommenderar läsaren att ögna igenom dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft15"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft26"&gt;Ordningsläget under säsongen och rapporteringen i massmedia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Ordningsläget inom såväl fotbollen som ishockeyn har klart för- bättrats under 2011 och den del som kan överblickas under 2012 (med några undantag inom ishockeyn).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft21"&gt;Av knappt 490 matcher som spelades i Allsvenskan och Super- ettan fick endast fyra matcher uppmärksamhet på grund av ordnings- störningar. Tre matcher fick avbrytas till följd av att knallskott kastades in. Efter säsongen har nya rutiner fastställts vad gäller det bötessystem som tillämpas och hur matchavbrott framöver ska hanteras. Publiksiffrorna har ökat med cirka 12 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Trots ökade publiksiffror avlöpte 2011 mycket lugnt också inom ishockeyn, såväl i Elitserien som i Hockeyallsvenskan. Ett par incidenter med knallskott ute i landet har ägt rum. Firmagrupperingarna har hållit en relativt låg profil, men i stället har ultragrupperingarna ökat i såväl synlighet som antal. Under säsongen har säkerhets- konceptet förändrats och en policy för ansvarsfull alkoholservering i Elitserien antagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;De senaste derbymatcherna i ishockey har inneburit störningar sammanhängande med att polisen, Svenska Hockeyligan (SHL), klubbar och arenaägare valt en mer offensiv strategi. Jag stöder den strategiska inriktning som tillämpats i full enighet mellan parterna. Det bör dock framhållas att en strategis &lt;SPAN class="ft9"&gt;inriktning &lt;/SPAN&gt;är en annan fråga än dess &lt;SPAN class="ft9"&gt;genomförande&lt;/SPAN&gt;. Den senare frågan återstår att utvärdera. Dialogen mellan polisen och berörda supporterföreningar måste snarast komma i gång igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Polisens rapportering avseende 2011 stöder i allt väsentligt den bild som idrottens representanter redovisar. Lägesbilden visar att det är ett fåtal av alla spelade matcher som haft ordningsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;Trots detta torde den bild som gemene man fått via media närmast vara den omvända. Mycket av detta går tillbaka till den gamla journalistiska sanningen ”att det inte är en nyhet att trafiken på Västerbron fungerar”. Idrottens möjligheter att påverka journalistiken är med rätta begränsad. Idrotten har dock ibland en alltför passiv attityd i informationsfrågor och man har på central nivå anledning att idka viss självkritik. I betänkandet lämnas några förslag till tänkbara förbättringar av kommunikationsstrategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft25"&gt;Den lugnare utvecklingen får dock ses i ljuset av de massiva insatser som satts in. I denna slutsats ligger problemets kärna. Det är inte rimligt att framöver begära offentliga resursinsatser av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;nuvarande omfattning för att garantera att matcher kan spelas på planerat sätt. Det ”framgångsrika 2011” måste därför ses som en utmaning för att finna effektivare lösningar snarare än som ett tecken på att bara rulla vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft20"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Brottsförebyggande rådet (Brå) har i en kunskapssammanställning (rapport 2008:20) redovisat en inventering av framgångsrika strategier och metoder, nationellt och internationellt, för att minska förekomsten av ordningsstörningar i samband med idrott. I arbetet ingick också att föreslå insatser som kan förbättra sam- ordningen mellan de olika aktörerna på alla nivåer. Vissa av de föreslagna åtgärderna har genomförts, andra är under införande och vissa återkommer i de enkätsvar som redovisas i detta betänkande. Brå anser att den viktigaste åtgärden är att införa en nationell åtgärdsplan där en väl avvägd kombination av kort- och långsiktiga åtgärder blandas och man efterlyser ett tydligt och gemensamt förhållningssätt över hela landet samt en funktion som samordnare av detta arbete. Detta är utgångspunkter som jag i allt väsentligt delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Under utredningsperioden har en rad aktiviteter pågått. Det handlar om ett stort antal initiativ och beslut som tagits på olika områden kring idrottsrelaterat våld. Spännvidden är stor från hantering av frågor kring lagen om tillträdesförbud till extratrafik i samband med ”större” matcher och vissa aktiviteter kring den goda supporterkulturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;Stora delar av det omfattande samråd som skett med olika aktörer presenteras i &lt;SPAN class="ft27"&gt;kapitel 7.2 &lt;/SPAN&gt;och i &lt;SPAN class="ft27"&gt;bilaga 3 &lt;/SPAN&gt;redovisas flera av de möten som ägt rum under den tid jag arbetat med detta uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Inom utredningsarbetets ram har en enkät sänts ut till olika aktörer för att kartlägga problem och erbjuda möjlighet att ge förslag till åtgärder. I detta kapitel redovisas ett antal problem klubbarna anmält och de förslag till lösningar de redovisat. Med förslag avses således klubbarnas förslag, &lt;SPAN class="ft9"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;de överväganden jag gjort. Bruttolistan indelas i underrubriker efter vilken typ av problemställningar de avser. Detta underlag har varit en viktig bas i mitt arbete. Jag rekommenderar läsaren att ta del av de problem- ställningar som där tas upp och de olika reflektioner kring tänkbara lösningar som förs fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft21"&gt;Under utredningsarbetet har fem omfattande länsbesök gjorts, där regionala erfarenheter av idrottsrelaterat våld inhämtats. Problemen är snarlika de som finns i Stockholm, men är ofta av betydligt mindre omfattning, och intressenternas förslag till lösningar på problemen överensstämmer också väl med dem som förts fram i huvudstaden. Resultaten av dialogerna beskrivs i ett särskilt avsnitt. Enligt min mening har dessa diskussioner varit mycket värdefulla, eftersom de kompletterar ett Stockholms- perspektiv som annars skulle kunna bli alltför dominerande. Vid länsbesöken har det varit en god uppslutning av de aktörer i form av klubbar, supporterklubbar, polis, åklagare, kommuner och arenaägare som jag önskat träffa och engagemanget för dessa frågor har varit stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;En sammanfattande bedömning av de synpunkter som kommit fram redovisas i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft20"&gt;Slutsatser från forskningsläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Forskaren Aage Radmann vid Malmö Högskola har för utredningens räkning tagit fram en forsknings- och kunskaps- inventering på området under rubriken ”Idrottsvåldets karaktär”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Rapporten bifogas detta delbetänkande som &lt;SPAN class="ft9"&gt;bilaga 4&lt;/SPAN&gt;. Syftet med rapporten är att ge en kunskapsbakgrund och en förståelse för idrottsvåldet i ett historiskt perspektiv och i ett nutidsperspektiv såväl med svenska som europeiska glasögon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Av rapporten framgår att definitionerna av huliganism är många och skiftande såväl mellan som inom länder. I rapporten presenteras forskningen under tre tidsepoker från 1967 till 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft28"&gt;Vidare föreslås att ett nätverk bildas av forskare och representanter för såväl civilsamhället som den offentliga sektorn. Jag stödjer detta förslag och föreslår att Centrum för idrotts- forskning och RF tillsammans föreslår lämplig huvudman. Jag föreslår vidare att den nyligen inrättade enheten på RF – Fakta, Forskning och Analys intensifierar sitt arbete med att löpande följa och rapportera forskningsläget kring idrottsrelaterat våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft15"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft20"&gt;Agerandet i samband med olika typer av matcher&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Ett omfattande arbete läggs numera ned från aktörerna inför, under och efter matcher. Speciellt gäller detta vid högriskmatcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Jag har i betänkandet berett stort utrymme kring frågan om hur ett spelprogram tas fram och hur inte minst högriskmatcher planeras och genomförs. Arbetet att ta fram ett spelprogram är omfattande och inkluderar åtskilliga aktörer, inklusive intressenter på internationell nivå. Hos många beslutsfattare finns en över- driven tro kring möjligheterna att göra förändringar i dessa program. Detta hindrar inte att jag, liksom många andra, framför synpunkten att högriskmatcher i princip inte bör spelas på kvällar och inte bör inleda eller avsluta en säsong.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;Från polisens sida har stundtals hävdats att om allvarliga ordningsstörningar förutses bör även alternativ som att spela på annan ort eller inför tomma läktare övervägas. Jag är principiellt motståndare till detta och anser att sådana ingrepp måste reserveras för extraordinära situationer som jag idag inte kan förutse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vad gäller den tekniska planeringen och genomförandet av främst en högriskmatch vill jag hänvisa till det avsnitt i betänkandet där detta redovisas. Redogörelsen avser hela kedjan från klubbar, polis, supporterpolis, publikvärdar och ordningsvakter. En sam- manställning av denna kedja har tidigare aldrig gjorts. Denna relativt fylliga redogörelse underlättar förståelsen kring möjliga och omöjliga förbättringar av nuvarande strategier och spelutrymmet för att öka den samverkan som otvetydigt är på gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Det uppbyggda planeringssystemet förefaller stabilt och mina samlade förslag ryms inom ramen för detta system. Dock bör Föreningen Svensk Elitfotboll (SEF) och Svenska Hockeyligan (SHL) verka för mer av nationell likformighet. Speciellt gäller detta fotbollen. Ishockeyn har hunnit längre i detta hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;I delbetänkandet redovisas planeringssystemets uppbyggnad sett med klubbarnas och polisens (inklusive supporterpolisens) ögon. En redogörelse lämnas vidare kring det arbete som görs av publikvärdar och ordningsvakter. Jag noterar det polisiära behovet av nationell likformighet. Detta är en synpunkt som ofta framförs från bortalag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft15"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft20"&gt;Grundbultar i klubbarnas strategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;På ett övergripande plan finns stora likheter i de strategier som valts inom fotboll och ishockey. Det är naturligt eftersom idrotts- relaterat våld förstör det som är kärnan i idrotten, dvs. rent spel och lika förutsättningar. Vinnare ska koras på idrottsliga meriter och ingenting annat. Idrottsrelaterat våld skrämmer iväg publiken. Ett aktivt publikdeltagande är en av pelarna i en spännande match och därutöver ett bärande element i klubbarnas ekonomi. Våld och huliganism skrämmer också iväg sponsorer och är ett negativt inslag vid förhandlingar med media som TV och radio. Olika behov av att bekämpa huliganism skapar också ekonomisk olikhet mellan klubbarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;Den valda strategin kan förenklat uttryckas på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stödja den positiva supporterkulturen, inklusive en ökad omtanke om de tillresta bortasupportrarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förhindra tillträde till arenorna av oönskade element med hjälp av legala och andra administrativa instrument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Motverka tillflödet av nya risksupportrar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Till sitt förfogande har klubbarna ett antal arbetssätt som utvecklas i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Jag anser att följande slutsatser kan dras av det strategiska arbete som pågår:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Successivt sker en allt klarare profilering mot tydligare ansvars- områden mellan de olika aktörerna. Detta arbete bör dock drivas ett steg längre.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Alltmer av strategierna inriktas mot de skötsamma supportrarna. Denna omsvängning har dock kommit till lite&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;”under galgen” och här finns mer att göra. Vissa exempel från denna del av strategin redovisas i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Internationellt har man i Tyskland lagt tonvikten på proaktiva åtgärder och i England mer på reaktiva åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Större möda läggs ned på att fastställa datum och tid för högriskmatcher för att därigenom motverka idrottsrelaterat våld.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Mer finns att göra för att skapa kringarrangemang runt och på arenorna och för att skapa ett bättre servicebemötande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Insatser krävs för att förbättra arenasäkerheten och samråd bör ske med RF:s arbetsgrupp för arenafrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Ordningsvakter med särskild utbildning för att arbeta vid högriskmatcher bör i ökad utsträckning ges riksförordnande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Inom fotbollen införs en ny funktion Supporter Liaison Officer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;– efter förebild från UEFA – som explicit ska arbeta med att främja den goda supporterkulturen. Enligt min uppfattning är det viktigt att klubbarna tar denna funktion på fullt allvar och utser personer som är lämpade för denna uppgift och som har nödig pondus i sin organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Vissa klubbars styrelser, främst vid uppgraderingar till de högsta divisionerna, saknar nödig kompetens i säkerhetsfrågor. Kunskapsnivån måste genom de centrala organisationernas insatser höjas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Ishockeyn och fotbollen har delvis olika strategier vad avser böter till förbundet om incidenter inträffar. Från och med innevarande säsong förekommer inte böter i Elitserien om arrangörerna ”gjort allt” vad som framgår av regelverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Fotbollen har ett delvis annorlunda system. Sker incidenter utgår böter i olika former allt efter förseelsens art. Provokativt skulle kunna sägas att det inte automatiskt lönar sig att satsa på säkerhetsarbete om olyckan är framme. Jag förordar starkt ishockeyns system. I rättvisans namn ska dock sägas att fot- bollen inför stundande säsong delvis förändrat sitt sanktions- system i ishockeyns riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Mått saknas över &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;effekterna &lt;/SPAN&gt;av de säkerhetssatsningar som görs. Det gäller både kalkyler före respektive efter att åtgärder vidtagits. Kalkyler över ”avkastning” på gjorda investeringar i säkerhetstermer lyser med sin frånvaro. Risken är därför stor att man satsar på fel hästar. Här måste klubbarna tänka om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Vad gäller sättet att agera samfällt kan jag tillspetsat se en skillnad mellan samverkan och samråd respektive att samarbeta. Denna kommentar är dock att se som generell och berör alla parter. Det har under mitt arbetes gång insmugit sig en känsla att det visserligen finns en ideologisk samsyn mellan de olika aktörerna men när det kommer till ett skarpt läge följer man mer den egna partens preferenser. Exempelvis kan en klubb känna ett behov av att förklara insatser mot risksupportrar med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft15"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft7"&gt;att det ”är polisens fel”. Alternativt att polisen menar att innehavet av våldsmonopolet innebär att när det kommer ”till allvar” agerar man annorlunda än de andra aktörerna riktigt tänkt sig. Det bekymrar mig om de s.k. firmorna tillåts få ett inflytande över samhällets strategier när det gäller att stävja idrottsrelaterat våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Att samverkan och samråd ersätts med samarbete är något jag kommer att följa tills slutbetänkandet framlagts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft20"&gt;Grundbultar i polisens strategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft21"&gt;Polisen har utvecklat sina strategier under begreppet Särskild polistaktik (SPT) som senast reviderades den 30 november 2011. SPT har till uppgift att verka både proaktivt och reaktivt. Taktiken är enligt polisen baserad på forskning på oroligheter i samband med idrottsevenemang och bygger på fyra konfliktreducerande principer; kunskap, underlättande, kommunikation och differentiering. En nationell resurs är den Nationella förstärkningsorganisationen (NFO) som består av särskilt utbildade poliser – cirka 800 stycken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;– i olika funktioner med anställning vid polismyndigheterna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;En redogörelse lämnas också för Rikskriminalpolisens arbets- uppgifter inom ramen för arbetet mot det idrottsrelaterade våldet. En av dessa uppgifter är att ansvara för en gemensam nationell lägesbild och lägesuppfattning (hotbild) över supportervåldets omfattning och struktur. Den senaste hotbildsanalysen i dess offentliga delar redovisas i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Jag noterar att polisen övergått till en mer offensiv strategi. Man betonar – enligt min mening med rätta – tydligare koncentration på individ snarare än på kollektiv. En nedprioritering har skett av kollektiva bestraffningsåtgärder som att utnyttja polislagens bestäm- melser att borttransportera störande supportergrupper. Tonvikten har förskjutits mot att möjliggöra identifiering och lagföring av kriminellt beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;En ingrediens har varit att aktivt utnyttja supporterpoliser och dialogpoliser också i förebyggande syfte. Andra insatser som graderats upp är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft15"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Intensifierad nykterhets- och narkotikakontroll vid risk- supportrars samling samt skärpt kontroll vid utskänkning av alkohol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Särskild satsning mot ungdomar i riskzon i samband med främst högriskmatcher.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Aktivt sträva efter att erövra ”det geografiska territoriet”, dvs. vara den som bestämmer spelreglerna för de områden där risken för störningar är störst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Intensifierad användning av mobil och fast kamerateknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Med hjälp av lagstiftningen agera för att reducera antalet risk- supportrar som har tillträde till matchen och förhindra nyrekrytering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Ur ett helikopterperspektiv anser jag att polisens mera moderna strategitänkande är en förändring i rätt riktning. Det har t.ex. enligt min mening framgått tydligt att en avstängning från arenan av brottsbenägna supportrar av dem uppfattas som ett mer kännbart straff än påföljder av annan art. Förskjutningen mot att uthålligt och över tid ha som mål att minska antalet högrisksupportrar via individuellt inriktade motåtgärder är rätt väg att gå. Nyttjande av underrättelseinsamling, användande av komplementära instrument som Gatulangningsgrupper, nykterhetskontroller m.m. för att plocka bort brottsbenägna individer är ett proaktivt sätt att arbeta. Vid speciellt stökiga matcher måste polisen stötta publikvärdar och ordningsvakter också inne på de sektioner som supportrarna vant att se som sitt eget territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft21"&gt;Det finns enligt min mening möjligheter att flytta fram positionerna ytterligare. Inte minst gäller detta vid storstadsklubbarnas borta- matcher. Ett tydligt stöd för denna inriktning krävs också av de högsta polisledningarna för att få denna del av strategin uthållig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Det förefaller mig som åtminstone vissa medlemmar till exempel i de s.k. firmorna begår återkommande kriminella handlingar. Detta kan inkludera sådant som inte kan kopplas bara till idrott. Jag anser att polisen – precis vad som gäller i övrigt vid grov kriminalitet – bör upprätta speciella aktionsplaner för att kunna lagföra just dessa individer (”tio i topplista”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Jag har noterat oron för att kriminella element försöker ta sig in i klubbarnas interna strukturer. En sådan utveckling vore förödande för idrottens särart och måst med kraft bekämpas. Jag avser återkomma till detta i mitt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft15"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Jag anser att uthålligheten i polisens strategi är en nyckelfråga. Kommenderingschefer, insatschefer och arenabefäl måste tillåtas bygga upp erfarenhet och rollerna får inte spridas på för många händer. Inom polisen, liksom hos polisens uppdragsgivare, finns stundtals en tendens att för tidigt släppa taget och kasta sig över ett annat område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Jag vill trots detta höja ett varningens finger mot att det legitima intresset att stävja våldet leder till att den goda supportern kommer i kläm. Erfarenheterna från forskningen visar entydigt att övervåld eller bristande respekt för den majoritet av publiken som inte ägnar sig åt kriminella aktiviteter slår tillbaka mot polisen själv. Det är ett svårt – och väl bekant – dilemma i allt polisarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;En av svagheterna är en viss brist på enhetlighet mellan länspolismyndigheterna och på sina håll hävdar många en avsaknad av ledningsstöd. Till detta kan läggas en viss tveksamhet att arbeta mot individer ur högriskkollektivet också under dagar då matcher inte spelas. Idrottsrelaterat våld är enligt min mening inte en särskild händelse utan en ständigt pågående aktivitet. Jag anser att denna fråga bör prioriteras upp och mer aktivt stödjas av läns- ledningsnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Det är också viktigt att polisen blir bättre på att kommunicera sin strategi, såväl utåt som inåt. I dag tillåts alltför ofta risk- supportrar att sätta agendan när det gäller att beskriva vad som hänt och varför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Enligt min mening bör rikspolischefen vid lämplig tidpunkt fatta beslut om en särskild inspektion av polisens verksamhet mot idrottsrelaterat våld och låta resultaten härav ligga till grund för ytterligare direktivgivning på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft20"&gt;Grundbultar i åklagarnas strategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Åklagarna har en viktig roll att spela. Inte minst gäller detta vid tillämpningen av lagen om tillträdesförbud. Det handlar t.ex. om processen fram till förbud, när klubbarna får kännedom om beslutet och huruvida vissa åklagare med specialkompetens ska handlägga dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft22"&gt;I dag har åklagarna möjlighet att meddela s.k. interimistiskt beslut. Förutsättningarna för ett interimistiskt beslut är i princip desamma som för ett slutligt avgörande. Dock ställs det inte samma krav på robusthet i bevisningen som vid slutliga avgöranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft15"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Åklagarna har gjort stora framsteg vad gäller rutinerna för att fatta beslut om tillträdesförbud. Mer kan dock göras för att nationellt likforma den praxis som håller på att utformas. Det gäller t.ex. att meddela tillträdesförbud för såväl fotboll som ishockey, fortsatt likformighet i anmälningsrutiner m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Samhället måste också reagera på – och lagföra – allvarliga störningar i samband med matcher i lägre divisioner. Här har åklagarna en viktig roll att fylla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;I vissa åklagardistrikt har utsetts speciella åklagare för att handlägga denna typ av mål. Fördelen är att specialiseringen innebär en snabbare hantering och en mer likartad praxis än när ansvaret ligger på allmän jouråklagare. Jag anser att systemet med särskilt utsedda åklagare, gärna med regionalt ansvar, bör tillämpas över hela landet. Enligt min mening bör riksåklagaren utfärda en rekommendation med detta innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft20"&gt;Supporterpolisens arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Polismakten är av naturliga skäl en oerhört viktig aktör när det handlar om idrottsrelaterat våld. För att lösa sin uppgift är som framgått olika delar av polisen engagerade. Det rör villkoren för att bevilja tillstånd till idrottsarrangemanget, att med hjälp av uniformerad polis upprätthålla den allmänna ordningen och andra traditionella insatser som underrättelsetjänst m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;Här vill jag dock beröra den verksamhet som supporterpoliserna bedriver. Instrumentet supporterpoliser har vuxit fram parallellt med utvecklingen av supporterkulturen. De underliggande tanke- gångarna påminner starkt om de grunddrag som ligger bakom utvecklingen av kvarterspolisen och dess senare efterföljare när- polisen. Strategin är att supporterpoliserna, genom att väl lära känna klackarna i tid, ska förutse kommande problem inför matcherna, underlätta polisens underrättelsearbete och avstyra incidenter i görligaste mån. Till detta kommer att vara en viktig resurs i utredandet av den brottslighet som förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;I betänkandet ges en relativt fullständig beskrivning av hur supporterpolisen i Stockholm arbetar. Redogörelsen har i allt väsentligt lämnats av supporterpoliserna själva. Vidare ges en översikt hur dagens system av supporterpolisen är uppbyggt sett med nationella glasögon. Den historiska framväxten av supporter- polisen beskrivs, där startpunkten i många stycken kan dateras till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;det EM i fotboll Sverige ansvarade för 1992. Enligt uppgift från RPS finns det 17 heltidsanställda supporterpoliser och cirka 50 del- tidsanställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft21"&gt;Jag har i grunden – liksom de samverkande aktörerna – en mycket positiv bild av supporterpolisernas arbete. Dock finns en skillnad i bedömningen av supporterpolisernas arbete mellan främst RPS och övriga aktörer, speciellt utanför polisväsendet. Medan en vanlig uppfattning är att supporterpolisernas arbete – vid sidan av framväxten av kameraövervakning – bidragit till klara förbättringar i kampen mot det idrottsrelaterade våldet synes RPS ha en mera tvekande inställning med betoning på supporterpolisens ”olika roller”. Med det menar man att de både ska inhämta underrättelser samt ha en repressiv funktion. Samtidigt ska de ha i uppgift att föra en dialog i förtroende med personer i samma supportergruppering samt ansöka om tillträdesförbud och vittna i rättegångar. RPS vill därför framöver renodla supporterpolisens roll till att avse den mera potentiellt repressiva rollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;Jag har förståelse för behovet att definiera och i någon mening renodla rollen, men jag anser att försiktighet bör iakttas när det gäller att transformera supporterpolisernas arbete. Det finns redan idag spänningar mellan vissa supporterpoliser och insatschefer och ibland en bristande tilltro till varandras arbetsinsatser. Vissa supporterpoliser kan förvisso riskera att hamna i risksupporternas ”knä” men å andra sidan lyckas flertalet supporterpoliser väl förvalta denna dubbla roll. När ett system med en avsmalnad roll införs för supporterpolisen måste detta ske med försiktighet och med lokal anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Jag ser det som positivt att kriminalunderrättelsefunktionerna inom polisen får ett ökat samlat ansvar för hotbildsbedömningar men att givetvis supporterpolisernas kunskaper fortsatt utgör en viktig input.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;Ett framgångsrikt arbete som supporterpolis kräver kontinuitet. Det har förekommit att den upplevda resursbristen inom polisen lett till längre eller kortare omdisponeringar av supporterpoliser till andra arbetsuppgifter. Jag vill mana till försiktighet med detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft22"&gt;Supporterpolisernas kompetens vid bortamatcher är extra viktig, eftersom risksupportrar då ofta tar chansen att agera kriminellt i hägn av upplevd anonymitet. De kamerala krafterna inom polisen har agerat för att i vissa fall skapa ett debiteringssystem för supporterpolisens insatser vid bortamatcher. Jag anser att detta är en olycklig utveckling och att debiteringsraseriet inte får tillåtas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;rasera insatser vid bortamatcher. Jag anser att RPS bör få i uppgift att se över finansieringen av verksamheten samt att regeringen via regleringsbrev begär en årlig uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft20"&gt;Lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;Denna lag trädde i kraft den 1 juli 2005. Den 1 april 2009 ändrades lagen och bl.a. gavs polismyndighet rätt att göra anmälan om tillträdesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Lagen har haft en positiv effekt för att minska störningar i samband med idrottsarrangemang, men det är min uppfattning att vissa justeringar bör göras för att öka effekten av lagen. Jag föreslår därför följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Tillträdesförbudstiden bör utökas upp till tre år. Detta bör ge en betydande avskräckande effekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Tillträdesförbuden bör gälla även ett visst område utanför arenan. I dag kan de som har tillträdesförbud vara med och störa ordningen utanför arenan såväl före som efter en match, vilket förtar en del av verkan med tillträdesförbudet. RPS bör ges i uppdrag att närmare utforma lokala riktlinjer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Straffskalan vid överträdelser av tillträdesförbudet bör höjas till högst ett år. Detta är i paritet med tiden vid kontaktförbud. Med förlängd tid för tillträdesförbud bör också strafftiden förlängas för överträdelser av tillträdesförbudet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft28"&gt;Det bör uppmärksammas att &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet&lt;/NOBR&gt; nyligen stött ett förslag att kommissionen ska utreda om EU kan stoppa huliganism vid idrottsarrangemang genom att upprätta ett europeiskt register. Parlamentet vill även se ett bättre informationsutbyte mellan medlemsstaterna för att hindra att personer med tillträdesförbud får tillträde till internationella matcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft20"&gt;Personuppgiftslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft28"&gt;För att lagen om tillträdesförbud ska vara effektiv krävs att klubbarna har möjlighet att föra register över dem som har till- trädesförbud och arrangörsavstängning, så att klubbarna har möjlighet att identifiera och förhindra dessa personer att komma in på arenan. I dag krävs det medgivande från Datainspektionen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft15"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;undantag från 21 § i personuppgiftslagen för att få föra ett sådant register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Jag föreslår att det tillkommer ett nytt kapitel 2 i tillträdes- förbudslagen som ger möjlighet att föra ett gemensamt nationellt register över personer med tillträdesförbud och arrangörsavstäng- ning. Vad gäller villkoren för detta har jag på flertalet punkter följt de villkor Datainspektionen (DI) uppställt när Djurgårdens Elitfotboll AB gavs rätten att föra ett sådant partiellt register. Jag föreslår att Riksidrottsförbundet (RF) får ansvaret för ett nationellt register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft20"&gt;Lagen om maskeringsförbud i vissa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Lagen om maskeringsförbud i vissa fall trädde i kraft den 1 december 2005. Lagen har sin upprinnelse i oroligheterna i samband med &lt;NOBR&gt;EU-mötet&lt;/NOBR&gt; i Göteborg 2001. Lagen gäller för den som på en allmän plats deltar t.ex. i en demonstration och innebär att personen inte får täcka ansiktet vare sig helt eller delvis (undantag görs av religiösa skäl), om det vid sammankomsten upp- kommer en störning av den allmänna ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Det har blivit allt vanligare med maskering inne på arenor vid bl.a. bengalbränning och det försvårar identifiering av de personer som begår brott. I fotbollens och ishockeyns regelverk står att det är förbjudet att maskera sig inne på arenan, men eftersom det inte finns några direkta sanktionsmedel är efterlevnaden dålig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;I de kontakter jag haft med polisen, åklagare, klubbar och arenaägare förordar en majoritet att en utökad lagstiftning kommer till stånd. Jag delar denna uppfattning och föreslår:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förbud mot att ha ansiktet täckt inne på en idrottsarena eller i dess närhet införs. Detta bör ske genom en ändring i lagen om maskeringsförbud i vissa fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft20"&gt;Lagen om allmän kameraövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft22"&gt;Användandet av kamerateknik vid matcherna har visat sig vara en mycket verkningsfull metod både vad avser identifiering och lagföring liksom för polisens arbete att upprätthålla den allmänna ordningen. Det finns inte tillräckliga motiv för att inom denna utrednings ram föreslå lagändringar. De problem jag redovisar kan i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft15"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;huvudsak lösas på annat sätt. På förekommen anledning bör det mycket tydligt betonas att arrangören har ett ansvar för att modern kamerateknik nyttjas och att de ekonomiska konsekvenserna av detta ska bäras av klubbarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Jag lägger fram vissa förslag kring arbetssätt och ansvarsformer, inklusive ansvaret att gemensamt med polisen formulera tydliga kravbilder. Jag föreslår vidare att länsstyrelsevärlden ser över frågan om likformighet i landet och att ishockeyn och fotbollen centralt ser över rutiner och innehåll i ansökningar om kameraövervakning till länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;I Allsvenskan i fotboll och i Elitserien i ishockey är det ett krav att det ska finnas kameror med en viss kvalitet. I Elitserien är kamerorna av god kvalitet, medan den varierar i Allsvenskan. Det förekommer också ett antal mobila kameror med mycket hög kvalitet, som även tas med till bortamatcher. I Superettan i fotboll och i Hockeyallsvenskan är det inte några krav på kameror, men utvecklingen går mot att allt fler klubbar skaffar sådan utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Även polisen använder olika typer av kameror för att kunna identifiera personer utanför och inne på arenan. Filmmaterialet är viktigt för att få en rättssäker hantering i domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;I betänkandet lämnas en beskrivning av nuläget i dessa hänse- enden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft20"&gt;Kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Kostnader för polisbevakning har utvecklat sig till en brännande fråga. Delvis kan detta förklaras med att så kallade IdrottsAB inte existerade när ordningslagen, i vilken dessa frågor reglerades, senast reviderades. I betänkandet redovisas hur dessa bolag växt fram och hur idrottsrörelsen förhållit sig till denna framväxt. Motiven till att dessa bolag bildats redovisas kortfattat. Ett stort utrymme ägnas åt en rättsutredning kring ordningsstadgan och sedermera ordnings- lagens tillkomst och de tillägg och revideringar som gjorts under årens gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Praxis i andra länder redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft22"&gt;Jag har vidare tagit fram vissa uppgifter hur kostnadsbilden ser ut vad avser säkerhetskostnader för klubbarna i fotbollens och ishockeyns högsta divisioner. Motsvarande uppgifter har framtagits för nuvarande IdrottsAB. Av denna kostnadsbild kan bl.a. utläsas att kostnaderna för säkerhet ökat drastiskt under senare år. De&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft15"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;uppgick för de båda sporterna till ca 65 mnkr under 2011, vilket är mer än en tredubbling jämfört med 2005. Av detta belopp föll cirka en tredjedel på IdrottsAB. Till detta kan läggas det beräknade värdet av de ideella insatser som görs. Tillsammans motsvarar detta ett belopp om cirka 90 mnkr 2011. Ska IdrottsAB – under vissa antaganden som gjorts – svara för kostnaderna för polisbevak- ningen under ”ett normalår” innebär detta en fördubbling av deras säkerhetskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Min slutsats blir att klubbarna satsar avsevärda belopp på säkerhet. Klubbarnas kostnadsökningar har varit betydande och risken är uppenbar att ett ansvar för poliskostnaderna riskerar att gå ut över andra insatser på säkerhetsområdet. Gapet mellan IdrottsAB och övriga kommer att bli betydande. Denna obalans kommer främst att drabba Stockholmsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Min genomgång mynnar ut i två huvudalternativ. Det ena är att nuvarande reglering består. Detta alternativ innebär, vid fullt genomförande, sannolikt så stora ekonomiska konsekvenser att IdrottsAB i nuvarande form måste avvecklas. Idrottsrörelsen tvingas i detta läge finna andra – och gissningsvis mer svårfram- komliga – vägar för att t.ex. attrahera externt kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Den andra lösningen är att ta fasta på lagstiftarens grundtanke, nämligen att ideella föreningar under vissa villkor ska befrias från att bära kostnaderna för polisbevakningen. Detta sker idag för den bedövande majoriteten av lagen i de två högsta divisionerna. I denna senare lösning blir det viktigt att villkoren för IdrottsAB utformas på sådant sätt att idrottsrörelsen både har full kontroll över sina bolag, att dessa bolag mycket tydligt styrs av den ideella föreningen och att villkoren i övrigt inte ger en obehörig konkur- rensfördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Jag lägger i detta betänkande fram ett lagförslag som enligt min mening fyller dessa krav. Undantaget har begränsats till aktiebolag inom idrotten som deltar i seriespel och knutet till de paragrafer i inkomstskattelagen i vilka förutsättningar för att undanta ideella föreningar från skatt behandlas. Detta för att ideella föreningar och aktiebolag ska undantas på samma villkor. För att ett sådant aktiebolag ska undantas från ersättningsskyldighet ska bolaget ägas till minst hälften av en ideell förening i vilken det bedrivs ung- domsverksamhet. Mer än 50 % av aktiebolagets inkomster ska gå till den ideella verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft28"&gt;En alternativ möjlighet är att inte begränsa undantaget till aktiebolag inom idrotten. Detta med anledning av att söka undvika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;de avgränsningssvårigheter som diskuterades när ideella föreningar skulle undantas i allmänna ordningsstadgan. Det kan finnas aktiebolag inom andra områden som kan anses ha samma behov av undantag som aktiebolag inom idrotten. Det faller dock utanför mitt uppdrag att bedöma om detta också kan ses som en angelägen fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft20"&gt;Avslutning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Erfarenheterna av att landshövdingen i Stockholms län verkat som regional samordnare mot idrottsrelaterat våld har varit goda. Jag föreslår att regeringen institutionaliserar denna funktion och ger landshövdingarna i Västra Götalands och Skåne län samma roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Antalet legala frågor som väckts har varit många. Generellt gäller att iaktta försiktighet då juridiska regleringar ofta inte kan skräddarsys enbart för ett område som idrotten. De måste också tillgripas i rimlig samklang med det syfte man vill uppnå. Exempel på föreslagna ändringar i lagstiftningen jag inte tagit upp är sekretessfrågor och den del av ordningslagen som hanterar begreppet ”ohörsamhet mot ordningsmakten”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;De juridiska frågorna kring idrott i allmänhet och fotboll och ishockey i synnerhet är invecklade och svåra att ta till sig för många inom idrottens värld. Jag föreslår att dessa båda sporters centrala organisationer tar fram en handbok där den offentliga regleringen från olika lagar och författningar samlas i något som skulle kunna kallas en ”idrottsbalk”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;Avslutningsvis berör jag en fråga kring vilken det inte går att lagstifta och där påbud i olika former är svåra att utfärda. Jag syftar på det språkbruk som alltför ofta förekommer på läktarna i form av könsord, grova svordomar och tillmälen av sexistisk eller rasistisk art. För egen del tvingas jag att i ett delbetänkande som detta vädja:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;”Tänk på hur ni uppför er!”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft35"&gt;Jag föreslår sammanfattningsvis att samhället går in med starkare medel för att stävja ordningsstörningar. Då måste idrottsrörelsen följa upp detta och ta ett motsvarande ansvar. Det är ett balansproblem där idrotten har otvetydiga förpliktelser för vad som sker kring och på arenan. Det handlar om frågor som viljan att ta kostnadsfördyringar på t.ex. kameraområdet och acceptera inskränkningar i kortfristig lön- samhet, t.ex. förläggning av matcher till dag och klockslag. Det berör också frågor som att minska antalet risksupportrar genom att i hand- ling tillämpa givna instrument. Och inte minst medverka till att strypa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft15"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft14"&gt;tillförseln av nya risksupportrar genom att stötta den goda supporter- kulturen och ägna större omsorg åt uppväxande unga i flera av våra segregerade bostadsområden. Jag är optimist och övertygad om att idrottsrörelsen vill fylla sin del av kostymen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft15"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft20"&gt;lag om ändring i lagen (2005:321)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft20"&gt;om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2005:321) om tillträdes- förbud vid idrottsarrangemang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att nuvarande bestämmelser införs i ett första kapitel, kapitel 1, där 1 §, 3 § och 22 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att ett nytt kapitel, kapitel 2 införs och ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p150 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;1 kap. Tillämpning av tillträdesförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p151 ft7"&gt;Enligt denna lag får en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p152 ft7"&gt;Enligt denna lag får en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;person förbjudas att få tillträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p150 ft7"&gt;person förbjudas att få tillträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;till och vistas på inhägnad plats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p150 ft37"&gt;till och vistas på inhägnad plats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;huvudsakligen avsedd för idrotts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p150 ft38"&gt;eller i dess närhet&lt;SPAN class="ft14"&gt;, huvudsakligen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;utövning när idrottsarrangemang&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p150 ft7"&gt;avsedd för idrottsutövning när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;anordnas på platsen av en idrotts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p150 ft14"&gt;idrottsarrangemang anordnas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;organisation (tillträdesförbud).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p150 ft14"&gt;platsen av en idrottsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p150 ft7"&gt;(tillträdesförbud).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Tillträdesförbud får inte avse den som är under femton år. Lagen påverkar inte den rätt som tillkommer den som förfogar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft7"&gt;över platsen att begränsa tillträdet till denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft15"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p155 ft7"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p151 ft7"&gt;Tillträdesförbud skall gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;Tillträdesförbud skall gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;för en viss tid, högst &lt;SPAN class="ft9"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p156 ft7"&gt;för en viss tid, högst &lt;SPAN class="ft9"&gt;tre &lt;/SPAN&gt;år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft21"&gt;Tillträdesförbudet börjar gälla omedelbart, om inte annat bestäms. Ett tillträdesförbud får förlängas med högst ett år i taget, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;förutsättningarna i 2 § är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p158 ft7"&gt;22 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p159 ft7"&gt;Den som bryter mot ett till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;Den som bryter mot ett till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p159 ft14"&gt;trädesförbud döms för överträd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;trädesförbud döms för överträd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p159 ft7"&gt;else av tillträdesförbud till böter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;else av tillträdesförbud till böter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p160 ft12"&gt;eller fängelse i &lt;SPAN class="ft39"&gt;högst sex månader&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p161 ft14"&gt;eller fängelse i &lt;SPAN class="ft38"&gt;högst ett år&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;2 kap. Behandling av uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Bestämmelsernas syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att ge Sveriges Riksidrottsförbund, specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten och idrottsorganisation som anordnar idrotts- arrangemang möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Detta kapitel gäller vid behandling av personuppgifter i idrotts- verksamhetens brottsbekämpande verksamhet för Sveriges Riks- idrottsförbund, specialidrottsförbundet för den aktuella idrotts- verksamheten och idrottsorganisation som anordnar idrotts- arrangemang, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft15"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Med arrangörsavstängning avses den rätt som tillkommer arrangören av ett idrottsarrangemang att förbjuda en person till- träde till idrottsarrangemanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om inte annat anges i 5 §, gäller denna lag i stället för person- uppgiftslagen (1998:204).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;När personuppgifter behandlas enligt denna lag, eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, gäller följande bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3 § om definitioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8 § om förhållandet till offentlighetsprincipen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9 §, med undantag för första stycket i och tredje stycket, om grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;23 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;25–27&lt;/NOBR&gt; §§ om information till den registrerade,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;28 § om rättelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;30 och 31 §§ samt 32 § första stycket om säkerheten vid behandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;33–35&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ om överföring av personuppgifter till tredje land,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;38–41&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ om personuppgiftsombud m.m.,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;42 § om upplysningar till allmänheten om vissa behandlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;43 och 44 §§, 45 § första stycket och 47 § om tillsyns- myndighetens befogenheter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;48 § om skadestånd,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;49 § om straff, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;51 § första stycket, 52 § första stycket och 53 § om över- klagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Om personuppgifter ska gallras enligt denna lag, eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, gäller inte 8 § andra stycket personuppgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Information enligt 23 § personuppgiftslagen behöver inte lämnas vid behandling som består av insamling av personuppgifter genom bilder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Förbud enligt 44 eller 45 § personuppgiftslagen får inte förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft15"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Personuppgiftsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Sveriges Riksidrottsförbund och specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som respektive förbund utför. Idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang är person- uppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som organisationen utför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Sveriges Riksidrottsförbund, specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten och idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang och som behandlar personuppgifter enligt detta kapitel ska utse ett eller flera personuppgiftsombud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Den personuppgiftsansvarige ska anmäla till tillsynsmyndig- heten enligt personuppgiftslagen (1998:204) när ett personupp- giftsombud utses eller entledigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Ändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Personuppgifter får behandlas om det behövs för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet i samband med idrottsarrangemang,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;handlägga arrangörsavstängningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ansöka om tillträdesförbud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;beivra överträdelser mot tillträdesförbud och arrangörsavstäng- ningar vid idrottsarrangemang, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Personuppgifter får behandlas om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;behandlingen är nödvändig för handläggningen av tillträdes- förbud och arrangörsavstängningar, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;det är nödvändigt för beivrandet av meddelade tillträdesförbud och arrangörsavstängningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Behandling av känsliga uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fack- förening, hälsa eller sexualliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft15"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft8"&gt;Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får de kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket när det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Uppgifter som avses i första stycket får också behandlas med stöd av 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Uppgifter som beskriver en persons utseende ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Tillgången till personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad varje handläggare behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om tillgången till personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Sökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Vid sökning i personuppgifter får som sökbegrepp inte användas uppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fack- förening eller som rör hälsa eller sexualliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Utlämnande av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Varje idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang har rätt att ta del av personuppgifter om vilka personer som har meddelats tillträdesförbud och arrangörsavstängning samt därtill hänförliga uppgifter som har betydelse för ärendet. Rätten tillfaller endast den idrottsorganisation som anordnar aktuellt idrotts- arrangemang. Rätten att ta del av uppgifter begränsas till uppgifter om personer som associeras med de två idrottsorganisationer som idrottsarrangemanget avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten har rätt att löpande ta del av personuppgifter om vilka personer som har meddelats tillträdesförbud och arrangörsavstängning samt därtill hänförliga uppgifter som har betydelse för ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Polismyndigheter och Åklagarmyndigheten har rätt att ta del av personuppgifter om den mottagande myndigheten behöver upp- gifterna i sin brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Personuppgifter som är nödvändiga för att ordnings- och säkerhetspersonal vid ett idrottsarrangemang ska kunna fullgöra sin arbetsuppgift att avvisa personer som har meddelats tillträdes- förbud eller arrangörsavstängning, får lämnas ut till ansvarig chef för den juridiska person som ansvarar för ordningen och säker- heten vid idrottsarrangemanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;De utlämnade personuppgifterna ska kvitteras av mottagaren och får endast lämnas ut i nära anslutning till varje idrotts- arrangemang. Omedelbart efter avslutat tjänstgöringstillfälle ska ansvarig chef för den juridiska person som ansvarar för ordningen och säkerheten vid idrottsarrangemanget återlämna förteckningen över personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft22"&gt;Varje person som arbetar med ordningen och säkerheten på idrottsarrangemanget ska underteckna ett sekretessavtal avseende de personuppgifter som han eller hon kommer i kontakt med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Elektroniskt utlämnande av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Enstaka personuppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling. Regeringen meddelar föreskrifter om att uppgifter får lämnas ut på sådant medium även i andra fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Utlämnande genom direktåtkomst är tillåtet bara i den utsträckning som följer av detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Samling av personuppgifter som struktureras för sökning efter eller sammanställning av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Sveriges Riksidrottsförbund får på nationell basis samla personuppgifter om personer som har meddelats tillträdesförbud eller arrangörsavstängning och strukturera dessa för sökning efter eller sammanställning av personuppgifter i enlighet med &lt;NOBR&gt;19–24&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Sådan samling av personuppgifter som avses i 18 § får föras i syfte att göra det möjligt att avvisa en person som har meddelats tillträdesförbud enligt denna lag, eller som har avstängts av arrang-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft15"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;ören av idrottsarrangemanget, från att tillträda idrottarrange- manget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Bevarande och gallring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;Personuppgifter i sådan samling av personuppgifter som avses i 18 § får inte bevaras under längre tid än vad som behövs för något eller några av de i lagen angivna ändamålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Uppgifter om en registrerad person i sådan samling av person- uppgifter som avses i 18 § ska gallras senast två år efter att ett till- trädesförbud eller en arrangörsavstängning har slutat att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft28"&gt;Uppgifter hänförliga till ett ärende som har avskrivits ska gallras ur sådan samling som avses i 18 § så snart ärendet har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Direktåtkomst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang får medges direktåtkomst till sådan samling av personuppgifter som avses i 18 §. Direktåtkomst får medges endast enligt 13 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Specialidrottsförbund för aktuell idrottsverksamhet får medges direktåtkomst till sådan samling av personuppgifter som avses i 18 §. Direktåtkomst får medges endast enligt 13 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om omfattningen av direkt- åtkomsten samt om behörighet och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;I sådan samling av personuppgifter som avses i 18 § får uppgifter behandlas om en person som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;har meddelats interimistiskt beslut eller slutligt beslut om tillträdesförbud till idrottsarrangemang av åklagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;har avstängts från idrottsarrangemang genom arrangörs- avstängning meddelad av en idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;handläggs för arrangörsavstängning av idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft15"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B32339x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;Uppgifter om en person enligt första stycket 3 får behandlas innan ett avstängningsbeslut har fattats endast om det är av särskild betydelse för bekämpningen av idrottsrelaterade brott och säker- ställandet av ordningen vid idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;24 § &lt;/SPAN&gt;Sådan samling av personuppgifter som avses i 18 § får inne- hålla följande uppgifter om en enskild person:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;identifieringsuppgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;personnummer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;folkbokföringsadress eller annan stadigvarande adress,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;telefonnummer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;e-postadress,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;fotografi,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;videoupptagning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;uppgifter om särskilda fysiska kännetecken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;beskrivning av brottsmisstanke eller brott som ligger till grund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;för beslut om tillträdesförbud eller avstängning, 10.händelserapport,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft7"&gt;11.vittnesuppgifter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;12.ärendenummer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;13.överträdelser av arrangörsavstängningar och tillträdesförbud, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft7"&gt;14.uppgifter om målsman/föräldrar om den enskilde personen är underårig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;Uppgifter som avses i första stycket &lt;NOBR&gt;10–11&lt;/NOBR&gt; får registreras bara om de har direkt betydelse för ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft28"&gt;Uppgifter om personnummer får behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft7"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft15"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft47"&gt;förordning om ändring i förordningen (2005:323) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2005:323) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att en ny första paragraf ska införas, 1 §, &lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ ska införas i &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas nya rubriker närmast före &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas ytterligare åtta nya paragrafer, &lt;NOBR&gt;6–13&lt;/NOBR&gt; §§ av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;Allmän bestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p206 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;När åklagaren har beslutat i fråga om tillträdes- förbud, &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;parterna under- rättas om beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;Att beslut om tillträdesför- bud &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;delges den mot vilken förbudet avses gälla framgår av 4 § lagen (2005:321) om till- trädesförbud vid idrotts-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p41 ft27"&gt;1 § I denna förordning finns kompletterande föreskrifter be- träffande tillträdesförbud och arrangörsavstängningar, samt sådan behandling av personuppgifter som omfattas av lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrange- mang. Begrepp och uttryck som används i denna förordning har samma innebörd och tillämp- ningsområde som i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft10"&gt;Tillträdesförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft9"&gt;Underrättelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;När åklagaren har beslutat i fråga om tillträdes- förbud, &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;parterna underrättas om beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft28"&gt;Att beslut om tillträdes- förbud &lt;SPAN class="ft48"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;delges den mot vilken förbudet avses gälla fram- går av 4 § lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrotts-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft15"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;P class="p4 ft16"&gt;Författningsförslag SOU 2012:23&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;arrangemang.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p212 ft14"&gt;arrangemang.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft38"&gt;Information till polismyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p151 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p213 ft7"&gt;domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td38"&gt;&lt;P class="p214 ft7"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;P class="p215 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p213 ft7"&gt;domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;åklagare beslutar om tillträdes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;åklagare beslutar om tillträdes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;förbud eller häver eller ändrar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft14"&gt;förbud eller häver eller ändrar ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;ett sådant förbud, &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;polis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;sådant förbud, &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;polis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;myndigheten på den eller de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;myndigheten på den eller de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;orter där förbudet avses bli&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;orter där förbudet avses bli&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;tillämpat informeras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;tillämpat informeras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p151 ft37"&gt;Bestämmelser om registrering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p215 ft14"&gt;Bestämmelser om registrering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;och rapportering av beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;och rapportering av beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;tillträdesförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p214 ft14"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;tillträdesförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;(1998:620) om belastningsregister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft14"&gt;(1998:620) om belastningsregister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p214 ft14"&gt;efterlysningskungörelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;efterlysningskungörelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;(1969:293).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;(1969:293).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p212 ft9"&gt;Muntlig anmälan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p214 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om en polismyndighets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om en polismyndighets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;anmälan om tillträdesförbud har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft37"&gt;anmälan om tillträdesförbud har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;gjorts muntligen, ska åklagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;gjorts muntligen, ska åklagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;dokumentera vem anmälan avser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft14"&gt;dokumentera vem anmälan avser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;vem som gjort anmälan och de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;vem som gjort anmälan och de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;omständigheter som anförs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p214 ft7"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;omständigheter som anförs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;stöd för anmälan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p212 ft14"&gt;stöd för anmälan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p212 ft9"&gt;Ytterligare föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr16 td37"&gt;&lt;P class="p214 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Ytterligare föreskrifter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr16 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Ytterligare föreskrifter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;tillämpningen av lagen (2005:321)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft14"&gt;tillämpningen av lagen (2005:321)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;om tillträdesförbud vid idrotts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;om tillträdesförbud vid idrotts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft37"&gt;arrangemang&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p216 ft7"&gt;meddelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p214 ft7"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p212 ft37"&gt;arrangemang&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p216 ft7"&gt;meddelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Åklagarmyndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td42"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;Åklagarmyndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft15"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;Tillgången till personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft9"&gt;Förhållandet till personuppgifts- förordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft9"&gt;6 § Denna förordning gäller istället för personuppgiftsför- ordning (1998:1191).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;Tillsynsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=48px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=64px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=39px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=27px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=22px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p221 ft9"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p222 ft9"&gt;Datainspektionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft49"&gt;tillsynsmyndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p223 ft9"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;person-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft49"&gt;uppgiftslagen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft9"&gt;trädesförbud vid idrottsarrange- mang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;Behörigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft27"&gt;8 § Datainspektionen får meddela närmare föreskrifter om tillgången till personuppgifter för personer som är verksamma inom Sveriges Riksidrottsförbund, special- idrottsförbund för aktuell idrotts- verksamhet och idrottsorganisation som anordnar idrottsarrange- mang. För tilldelning av behörig- het för åtkomst till person- uppgifter ska särskilt beaktas att det, utöver behovet av upp- gifterna, ställs krav på utbildning och erfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft15"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;P class="p4 ft16"&gt;Författningsförslag SOU 2012:23&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft27"&gt;9 § Sveriges Riksidrotts- förbund, specialidrottsförbund för den aktuella idrottsverksamheten och idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang ansvarar för att det inom den egna organisationen finns rutiner för tilldelning, förändring, bort- tagning och regelbunden uppfölj- ning av behörigheter för åtkomst till personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;Sökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft27"&gt;10 § Vid Sveriges Riks- idrottsförbund, specialidrotts- förbund för den aktuella idrotts- verksamheten och idrottsorganis- ation som anordnar idrotts- arrangemang ska uppgifter registreras om in- och utloggning, ändringar, öppning av dokument och ärenden samt sökningar i sådan samling av personuppgifter som avses i 18 § lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. De registrerade uppgifterna ska sparas så länge ett ärende är öppet och gallras i samband med att ett ärende om tillträdesförbud eller arrangörsavstängning gallras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;Säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft50"&gt;11 § Vid inloggning i sådan samling av personuppgifter som avses i 18 § lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrange- mang krävs stark autentisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B32344x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft50"&gt;12 § Uppgifter om lagöver- trädelser får lämnas ut via öppet nät endast till identifierade användare vars identitet är säker- ställd med stark autentisering. Vid sådant utlämnande över öppet nät ska personuppgifterna även förses med krypteringsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Ytterligare föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;13 § Datainspektionen får meddela ytterligare föreskrifter om behandling av personuppgifter enligt lagen (2005:321) om tillträdesförbud och denna för- ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft15"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B32345x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft26"&gt;lag om ändring i lagen (2005:900) om maskeringsförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2005:900) om maskeringsförbud att det i 1 § införs ett nytt stycke och att paragrafen ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Den som på allmän plats deltar i en allmän sammankomst enligt ordningslagen (1993:1617), som utgör demonstration eller som annars hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet, får inte helt eller delvis täcka ansiktet på ett sätt som försvårar identifikation, om det vid sam- mankomsten uppkommer en störning av den allmänna ordningen eller en omedelbar fara för en sådan störning. Detsamma gäller den som på allmän plats deltar i en folksamling, som inte utgör allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen, om folksamlingen genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft27"&gt;Förbudet gäller även den som bevistar en offentlig tillställning såsom ett idrottsarrangemang på en inhägnad plats eller i dess närhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft28"&gt;Förbudet gäller inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl. Det gäller inte heller i den utsträckning deltagare i en allmän sammankomst, som avses i första stycket, med stöd av 2 kap. 11a § ordningslagen fått tillstånd att helt eller delvis täcka ansiktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft7"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft15"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft51"&gt;lag om ändring av ordningslagen (1993:1617)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft52"&gt;Härigenom förskrivs i fråga om ordningslagen (1993:1617) att det i 2 kap. 26 § införs ett nytt stycke och att paragrafen ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft53"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft54"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft52"&gt;Kostnader för ordningshållning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p158 ft52"&gt;26 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p159 ft52"&gt;Den som i vinstsyfte anord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft52"&gt;Den som i vinstsyfte anord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p159 ft52"&gt;nar en offentlig tillställning &lt;SPAN class="ft53"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft52"&gt;nar en offentlig tillställning &lt;SPAN class="ft53"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p159 ft55"&gt;ersätta polismyndighetens kost-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft52"&gt;ersätta polismyndighetens kost-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p159 ft52"&gt;nader för att hålla ordning vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft52"&gt;nader för att hålla ordning vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p159 ft52"&gt;tillställningen. Om det finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft52"&gt;tillställningen. Om det finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p159 ft56"&gt;särskilda skäl får också den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft52"&gt;särskilda skäl får också den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p159 ft52"&gt;i vinstsyfte anordnar en allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft52"&gt;i vinstsyfte anordnar en allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p159 ft55"&gt;sammankomst åläggas en mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft52"&gt;sammankomst åläggas en mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p245 ft56"&gt;svarande ersättningsskyldighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p246 ft52"&gt;svarande ersättningsskyldighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft57"&gt;Ersättningsskyldigheten gäller inte sådana ideella föreningar som anges i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft58"&gt;Ersättningsskyldigheten gäller inte heller aktiebolag som deltar i seriespel anordnade av special- förbund inom Riksidrottsförbun- det, som uppfyller de krav som&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=51px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=33px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=39px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=28px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=9px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=24px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;ställs på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p33 ft53"&gt;ideella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;föreningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft53"&gt;8 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;9 § och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p213 ft53"&gt;13 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;(1999:1229),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p248 ft53"&gt;och till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p150 ft53"&gt;mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft53"&gt;än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;50 procent ägs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p249 ft53"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft53"&gt;ideell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft58"&gt;förening i vilken det bedrivs ungdomsverksamhet, och där mer än 50 procent av aktiebolagets inkomster delas ut till den ideella föreningen som äger aktiebolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft52"&gt;Ersättningsskyldigheten enligt första stycket får sättas ned eller efterges, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft60"&gt;Polismyndigheten beslutar om ersättningsskyldighet. Därvid får det högsta belopp som har bestämts enligt 11 § inte överskridas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B32347x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p253 ft7"&gt;Regeringen får meddela före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;Regeringen får meddela före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p253 ft7"&gt;skrifter om hur polismyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;skrifter om hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;polismyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p253 ft7"&gt;hetens kostnader för ordnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;hetens kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;för ordnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td18"&gt;&lt;P class="p254 ft12"&gt;hållning &lt;SPAN class="ft39"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;beräknas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;hållning &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;beräknas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft15"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;1 Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft21"&gt;En särskild utredare ska – i egenskap av nationell samordnare – löpande lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrotts- arrangemang kan motverkas. Utredaren ska också medverka till en förbättrad samverkan mellan berörda myndigheter och organisa- tioner på central, regional och lokal nivå. Arbetet ska bland annat baseras på erfarenheter från utarbetandet av den strategi mot våld inom fotboll och ishockey som tagits fram under ledning av lands- hövdingen i Stockholms län. Även det utvecklingsarbete som skett inom andra regioner ska tas tillvara. Rikspolisstyrelsens inrikt- ningsarbete mot idrottsrelaterad brottslighet ska också beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Utredaren ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;med utgångspunkt i befintlig lagstiftning medverka till att ansvarsfördelningen mellan berörda parter klarläggs och att samverkan och uppföljning av de insatser som görs nationellt, regionalt och lokalt förbättras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;verka för en likformig modell för informationsutbyte,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;analysera – och vid behov lämna förslag till – vad som krävs för att idrottsarrangemang ska kunna genomföras på ett tryggt och trivsamt sätt och vad bruket av alkohol, narkotika och dop- ningsmedel har för betydelse för brottslighet i samband med idrottsarrangemang,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;göra en bedömning av den idrottsrelaterade brottslighetens omfattning, orsaker och struktur, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ta initiativ till och medverka vid möten där brottsförebyggande insatser i samband med idrottsarrangemang tas upp för att informera om det pågående arbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft22"&gt;En generell utgångspunkt är att myndigheter och idrottens organisa- tioner är fria och självständiga. Utredaren ska inte ta över det ansvar som berörda myndigheter och organisationer har i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft15"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Av direktiven framgår att utredaren ska samråda med ett stort antal organisationer och myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Utredaren ska fortlöpande informera Regeringskansliet om arbetet och lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrotts- arrangemang kan motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Utredningsarbetet pågår i två år med slutredovisning senast den 31 mars 2013. Arbetet bedrivs på två sätt, dels utredning av speci- fika uppdrag, dels som en fortlöpande process tillsammans med ett stort antal aktörer. Målsättningen är att under arbetets gång bli överens om olika rutiner och att sprida erfarenheter och goda exempel till aktörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;Kommittédirektiven bifogas (&lt;SPAN class="ft9"&gt;bilaga 1&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Som ett led i arbetet lämnas detta delbetänkande med ett &lt;NOBR&gt;35-tal&lt;/NOBR&gt; konkreta förslag och en redovisning av hittills genomfört och kom- mande arbete (se &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 5&lt;/SPAN&gt;). Vissa av förslagen kommer att utvecklas vidare i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Under arbetets gång har det varit fortlöpande kontakter med ett stort antal aktörer och de har också haft möjlighet att lämna sak- synpunkter på texten, som ett led i att kvalitetssäkra delbetänkandet (se &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 7.2 &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft9"&gt;bilaga 3&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Ett område jag avser behandla i en särskild skrivelse i augusti 2012 är den anmälningsplikt riksdagen hemställt att regeringen utreder och fattar beslut om (betänkande 2010/11 JuU28, rskr. 2010/11:324).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft15"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;P class="p264 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Regional samverkan i Stockholms län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;I Stockholms län pågår sedan cirka tre år en samverkan mot brotts- lighet i samband med fotboll och ishockey under ledning av lands- hövdingen i Stockholms län. 21 olika parter har slutit en överens- kommelse om en gemensam strategi, Strategi mot våldet inom fotboll och ishockey. Parter är bl.a. klubbar, supporterföreningar, nationella och regionala förbund, kommuner, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Storstockholms Lokaltrafik (SL) och arena- ägare. I strategin regleras hur samverkan ska ske, men varje part har också åtagit sig att vidta ett antal konkreta åtgärder. En av parterna utsedd mindre exekutivkommitté, under ledning av landshövdingen i Stockholms län, ansvarar för att överenskommelsen fullföljs och en särskild samordnare har det direkta ansvaret för att den avgörande samverkan mellan berörda parter kommer till stånd. Den särskilde samordnaren är också sekreterare i det nationella samordnings- uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft7"&gt;Möten genomförs cirka fyra gånger per år och information lämnas fortlöpande till parterna. Ett antal temamöten har genom- förts om t.ex. ansvarsfull alkoholservering, pyroteknik, extratrafik i samband med högriskmatcher, lagstiftning och rutiner kring till- trädesförbud. För att få en inblick i hur samverkan sker och hur säkerhetsarbetet bedrivs inför framför allt högriskmatcher i fotboll och ishockey har samordnaren deltagit i ett antal planeringsmöten och för- och eftermöten på matchdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Utvärdering ska ske efter två år för att bedöma framgången i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft15"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Regional samverkan i Stockholms län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Enligt kommittédirektiven för den nationelle samordnaren ska samverkan ske med exekutivkommittén. Mycket av det arbete som bedrivs i Stockholms län har också bäring på det nationella sam- ordningsuppdraget och vice versa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Den regionala Strategin mot våld i samband med fotboll och ishockey bifogas (&lt;SPAN class="ft9"&gt;bilaga 2&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft15"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B32352x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p269 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Idrottsideologiska utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;Demokrati och laglig efterlydnad måste känneteckna en levande idrottsrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft63"&gt;Det finns ett inofficiellt kontrakt mellan samhälle och idrott. En principiell värdegrund krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft7"&gt;RF:s roll att vårda idrottens varumärke betonas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;Nuvarande omfattning av aktörernas planeringsarbete under- skattas av utomstående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Uppdraget bygger på att utreda och ytterligare underlätta praktisk samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;Samordning innebär aldrig övertagande av ansvar och befogen- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft64"&gt;Nolltolerans mot idrottsrelaterat våld är utgångspunkten. Vissa principiella utgångspunkter för arbetet redovisas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft21"&gt;Brottslighet i samband med idrottsarrangemang har blivit en fråga som i hög grad engagerar medborgarna. Det gäller också de som inte är idrottsintresserade men som reagerar mot de samhälls- resurser som sätts in på detta område. Men det är också en fråga som kommer högt upp på dagordningen hos dem som vill njuta av idrottsarrangemang, men som får denna upplevelse störd av icke acceptabla bråk och allmän oordning. Det så kallade läktarvåldet strider också mot idrottens värdegrund som bygger på fyra gemen- samma värderingar: glädje och gemenskap, allas rätt att vara med,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft15"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Idrottsideologiska utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;demokrati och delaktighet samt Rent Spel (Riksidrottsför- bundets/RF visionsprogram Idrotten Vill).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Läktarvåld och brottslighet är i sig inget nytt problem men det är en fråga som successivt kommit alltmer i fokus. Från att ha klassificerats som ett idrottsproblem har det alltmer kommit att betecknas också som ett samhällsproblem. Brottslighet i samband med idrottsarrangemang har blivit ett problemområde där alltfler insett att många aktörer har en roll att spela. Idrottsrörelsen kan inte lösa frågan själv utan också andra måste sätta skuldran till. Ur ett snävt idrottspolitiskt perspektiv blir våld kring idrotts- arrangemang ett hot mot den publiktillströmning man önskar sig, vilket både sportsligt och ekonomiskt får allvarliga konsekvenser. Ur ett samhällsperspektiv kan brottslighet i samband med idrotts- arrangemang aldrig tolereras. Här, liksom på andra områden i sam- hället, gäller en principiell nolltolerans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;I ideologisk skepnad kan frågan ställas vad som händer med idrottens särställning i samhället om vi inte får bukt med problemet idrottsrelaterat våld. Det statliga stödet till idrotten har i eko- nomiska termer ökat kraftigt såväl under socialdemokratiska som borgerliga regeringar och uppgår f.n. till cirka 1,7 miljarder kronor. Regeringen har vidare under årens lopp tagit bort de flesta av de specialregleringar som funnits för att styra till vilka ändamål medlen ska gå. Detta är ett uttryck för förtroende för idrotten från statens sida. Även om det aldrig uttalats som maxim finns det ett inofficiellt kontrakt mellan idrott och samhälle som kortfattat kan uttryckas som att samhället gett idrotten en gynnad ställning mot att idrotten ”levererar” en ideellt uppbyggd verksamhet till gagn för medborgarna. Detta gäller oberoende av om man tävlar på elitnivå eller nöjer sig med att vara motionär eller åskådare på spännande tävlingar. Det rimmar t.ex. illa med detta kontrakt att själv- utnämnda grupperingar, så kallade supporterfirmor, anser sig ha rätten att på egen hand avgöra om det ska vara lugnt kring ett idrottsarrangemang eller om detta gatans parlament tillåts välja våldsanvändning som ett legitimt instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft22"&gt;Utöver detta inofficiella kontrakt har svensk idrott ett varu- märke som av andra skäl måste vårdas. Det gäller relationerna med sponsorer, som knappast vill associeras med illegalt våld, liksom de aktiva idrottare som vill utöva sin sport med de värden som kopplas till Rent Spel (RF:s policydokument). Hit hör också de förtroende- valda i idrottsrörelsen som utsätts för otillbörlig påverkan från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft15"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft66"&gt;Idrottsideologiska utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;risksupportrar att agera i demokratiskt tveksam riktning. Här har RF en tydlig roll att spela.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Det så kallade läktarvåldet med tillhörande områden är i huvud- sak ett problem inom fotboll och ishockey. Tendenser i samma riktning finns inom några andra sporter, till exempel bandy, men det är långt ifrån av samma magnitud. Mitt utredningsarbete i detta del- betänkande har av detta skäl inriktats mot de förstnämnda sporterna. Jag kommer emellertid att behandla andra sporter, t.ex. bandy och innebandy, i mitt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft21"&gt;Följer man den allmänna debatten fås lätt intrycket att situa- tionen förvärrats under senare år. Som kommer att framgå av ett kommande kapitel är detta en felaktig bild och kan sannolikt till- skrivas medias allt intensivare bevakning av avarter inom dessa två sporter. Likväl inträffar – ofta i samband med s.k. högriskmatcher – händelser som är helt oacceptabla i ett rättssamhälle. Säsongen 2011 anses vara en relativt lugn säsong, med undantag av ett par riktigt negativa incidenter, som beskrivs i &lt;SPAN class="ft27"&gt;kapitel 6&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;Som nationell samordnare vill jag inledningsvis konstatera att intresset för att konstruktivt medverka från berörda parter har varit stort. Det övergripande målet att skapa en nationell strategi – låt vara med vissa regionala variationer – har delats av alla aktörer. En delförklaring till att situationen förbättrats under det senaste året torde vara att berörda parter sedan några år tillbaka i tiden de facto arbetat gemensamt med att förbättra situationen. En redogörelse för vissa av de åtgärder som vidtagits redovisas i &lt;SPAN class="ft27"&gt;kapitel 7&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Jag finner det viktigt att påpeka detta, eftersom de direktiv jag har att arbeta efter tydligt betonar att samordnaren inte ska ta över ansvar och befogenheter från någon eller några av de inblandade parterna. Berörda myndigheter och idrottens organisationer är fria och självständiga och har att ta egna beslut. Samordnarens roll är att efter bästa förmåga initiera processer till samverkan av den typ som finns i Stockholms län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft22"&gt;Det här sagda innebär att detta uppdrag skiljer sig från ett tradi- tionellt utredningsuppdrag. Visserligen ska ett eller flera utrednings- betänkanden tas fram men av minst lika stor vikt är att se uppdraget som ett verkstadsarbete med många skruvar och muttrar. Som påpekas i bland annat ett examensarbete av Filip Lundberg vid Södertörns Högskola (Lagen, Målen, Domarna) är risken att säker- hetsarbetet styrs av en vilja att visa handlingskraft, där det utseende- mässiga arbetet ges en förtur framför det långsiktiga arbetet för publikens säkerhet. Det är de många små stegen som ger resultat, inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft15"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Idrottsideologiska utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;alltid de stora utspelen. Det finns anledning att längre fram åter- komma till de många stegen. Mycket av utredningstiden har näm- ligen avsatts till att skapa plattformar för dialog och att stödja de många – men kanske inte alltid så publika – förbättringsförslag som inte minst på sikt torde bära frukt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;När vi skärper politiken mot huliganismen finns en risk att våldet förflyttas till lägre divisioner. Det är bl.a. ett fenomen som kan iakttas i England. Samma iakttagelser kan göras när man i det normala polisarbetet fokuserar insatser mot ett visst geografiskt område. Brottsligheten får då en tendens att söka sig till andra platser. Även detta är en fråga som idrotten har anledning att upp- märksamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft21"&gt;Sammanfattningsvis innebär detta att det ”ideala slut- betänkandet” skulle kunna fångas av den klassiska formulering som tillskrivs kung Karl XI efter kallelsen till en riksdagssammankomst i Arboga: ”Vad göras skall är redan gjort. I herredagsmän resen icke så fort”. Eller uttryckt på mer modern svenska: ”På många punkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;är själva betänkandet inte det avgörande utan det praktiska för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;ändringsarbete som initierats.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;Härtill kommer att det enligt min mening finns ett behov av att i detta delbetänkande relativt utförligt beskriva det arbete som görs och planeras att göras av de olika aktörer som är inblandade i arbetet mot det idrottsrelaterade våldet. Mitt allmänna intryck är att detta arbete är relativt okänt för en bredare krets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Avslutningsvis vill jag betona att uppdraget är att skapa en nationell strategi. Många exempel kan hämtas från stökiga matcher med de s.k. Stockholmslagen. Det är dock så att Sverige består av mer än Stockholm – alldeles bortsett från att lagen i Stockholm också spelar bortamatcher. Därför har jag ägnat stort intresse åt de aktiviteter som vidtas eller skulle kunna vidtas utanför storstäd- erna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Principiella värdegrunder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft21"&gt;Frågan om idrottsrelaterat våld spänner över ett brett område. Det kan därför vara klokt att söka identifiera vissa principiella grund- bultar för utredningsarbetet utöver de som följer av direktiven. Mina utgångspunkter har, utan inbördes rangordning, varit följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt; &lt;/SPAN&gt;Beskriva och analysera det arbete som pågår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft66"&gt;Idrottsideologiska utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skapa klart definierade ansvars- och befogenhetsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Om möjligt undvika särlösningar för idrotten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Ett nationellt ramverk måste tillåta regional och lokal anpass- ning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Det är de små och gemensamma samverkansinsatserna som ger resultat, inte enskilda åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Utan att stödja den positiva supporterkulturen kan repressiva åtgärder inte fungera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Strategier respektive strategiernas genomförande är två skilda frågeställningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Repressiva instrument ska riktas mot individ och inte mot kollektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Brott ska förebyggas och brottslingar lagföras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft15"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B32357x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p291 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Supporter- och läktarkultur – några begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;Vissa grundstenar inom supporterkulturen redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Arbetet med invandrarungdom från segregerade bostads- områden måste ägnas större intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;I en rapport från kriminologiska institutionen vid Stockholms Universitet (rapport 2009:2) har Anders Green formulerat problemet att finna en avvägning mellan engagemang respektive ordning och säkerhet på följande sätt (i detta fall avses fotboll):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft35"&gt;Publikens deltagande i matchen är betydelsefullt och har ofrån- komligen en inkluderande effekt, där en viktig aspekt är att det är supportrarna själva som formulerar och skapar sin upplevelse och genom- gående ses supporterkulturen alltmer som en konstruktiv kraft, full av nyanser. Samtidigt bygger fotbollsupplevelsen på en till stor del otämjd upplevelse som tappar sin näring om det hela blir för korrekt, struk- turerat och rumsrent. Frågan kvarstår hur man på bästa sätt balanserar å ena sidan ordning och säkerhet och å andra lidelsefullhet och engage- mang. Publikens upplevelse bör helst inte kuvas av en alltför nitisk och brysk kontroll, som likväl som huliganism kan avskräcka en bredare publik. Det är knappast en enkel balansakt som samtidigt ständigt kantas av intressekonflikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;Green konstaterar vidare att utvecklingen av till exempel fotboll löper parallellt med en ökande privatisering och kommersialisering, där sponsorer också alltmer blivit betydande aktörer som krav- ställare på klubbarnas säkerhetsarbete. För klubbarnas del har utvecklingen lett till ett mer professionellt säkerhetsarbete med tilltagande kontroll som huliganismen, eller bilden av den, bidragit till. Av stor betydelse för utvecklingen är att arenaansvaret läggs över på klubbarna som i ökande grad även äger sina arenor, vilket förändrar och avgränsar polisens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Supporter- och läktarkultur – några begrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Ordet supporter har för många medborgare en positiv klang. De flesta av oss har troligen varit supporter för någon form av verk- samhet. För egen del upplever jag ordet supporter på detta sätt och för den bedövande majoriteten är supporter något som hör idrotten till. Ett idrottsevenemang utan jubel på läktaren, påhej- ande av favoritlaget och glädjen när det egna laget gör mål är en självklar del i att uppleva ett idrottsarrangemang. Tyvärr har ordet supporter delvis kommit att erövras av en minoritet som gett begreppet en delvis annan innebörd. Arbetet med den positiva supporterkulturen handlar i mångt och mycket om att återerövra själva begreppet till det som det tidigare var. I det följande redogörs kortfattat för några av de grupperingar som i många samlings- begrepp fått epitetet ”supporter”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft21"&gt;I ett historiskt perspektiv har fotbollsvåld en lång livslängd. Redan i slutet av &lt;NOBR&gt;1200-talet&lt;/NOBR&gt; förbjöds fotboll av kung Edward i England. År 1314 utfärdades det första kungliga förbudet mot fotbollen. Då handlade det om matcher mellan byar som präglades av mycket våld. Det första mera kända ”moderna” huliganslags- målet inträffade i England 1867 och i Sverige 1921 på Ruddalens idrottsplats i Göteborg vid en match mellan Västra Frölunda och GAIS. Den moderna supporterkulturens födelse brukar dock dateras till 1966, då England vann &lt;NOBR&gt;VM-guld&lt;/NOBR&gt; på hemmaplan. Tipsextra lanserades i Sverige 1970 och i samband härmed kan man säga att supporter- kulturen – i den form vi känner den – nådde vårt land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft9"&gt;Supporterföreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft21"&gt;Supporterföreningar tillkom i Sverige i slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; År 1981 brukar räknas som födelseår för Black Army, Järnkaminerna och Bajen Fans (AIK, Djurgården och Hammarby). Andra supporter- föreningar som kan nämnas är Kärnan Fans (Helsingborgs IF), Änglarna (IFK Göteborg), Kubanerna (Örebro), Guliganerna (Elfsborgs IF), Peking Fanz (IFK Norrköping), Goa gubbar (Frölunda Indians) samt White Lions (Linköpings HC). Supporter- och läktar- kulturen har härefter växt i olika former och riktningar, i dag med inslag av läktararrangemang och föreningsengagemang. Antalet medlemmar varierar från några hundra och uppåt. Vissa supporter- klubbar har i dag tusentals medlemmar (Bajen Fans har närmare 8 000 medlemmar). Internet är ett viktigt forum att marknadsföra sig på med videoklipp, bilder, rapporter m.m. Problematiken med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft15"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Supporter- och läktarkultur – några begrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;idrottsrelaterat våld är inte enbart ett Stockholmsproblem och influenser från andra länder som England, Italien, Frankrike och Spanien är påtagliga. Ur supporterkulturens undervegetation, och ibland helt fristående därifrån, har växt fram olika former av huliganism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;På den positiva sidan står att supportrarna skapar stämning och tryck på matcherna, vilket gagnar svensk fotboll och ishockey i allmänhet och berörda klubbar i synnerhet. På motsvarande sätt drabbas berörda klubbar av de negativa inslag som finns i delar av supporterkulturen. Generellt, oavsett positiv eller negativ inrikt- ning, har det alltid funnits ett myndighetsförakt inom supporter- leden och ett inslag av ”undergroundmentalitet”. I dag finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft7"&gt;Svenska Fotbollssupporterunionen (SFSU) för att vara en samtals- part och ibland motpart till myndigheter och fotbollsklubbar. SFSU är en ”paraplyorganisation” för många av landets supporter- föreningar till elitklubbarna. Här bör nämnas att jag från SFSU muntligen och skriftligen fått ett antal goda förslag och idéer till åtgärder som jag värdesatt och i viss utsträckning kommer att åter- komma till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Det kan även nämnas att flera supporterföreningar kan finnas till samma lag under namn som Smokinglirarna och Sol Invictus (AIK) och Bara Bajare (Hammarby), om vi tar ett par exempel från Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Firmor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft8"&gt;”Medlemmarna” är 18 år och uppåt och någon övre åldersgräns finns inte uttalad. Här handlar det om sammanslutningar av personer med samma destruktiva intressen. Formellt vald styrelse eller ordförande saknas, men däremot finns informella ledare. Slagsmål arrangeras med likasinnade från andra lag. Olika regler om antal, vapenfritt och ålderskategorier kan bestämmas i förväg och det behöver inte handla om uppgjorda fighter på matchdagar. Firmorna arbetar – mer eller mindre uttalat – med oskrivna regler av typen att inte skvallra på varandra, inte skada ”oskyldiga” och inte sparka på den som ligger etc. Exempel på firmor är AIK:s Firman Boys (FB), Djurgårdens Fina Grabbar (DFG), Kamratgänget Bajen (KGB) och Wisemen (WM) i IFK Göteborg. Firmorna har kommit att få ett orimligt stort inflytande på om bråk i olika former ska tillåtas uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Supporter- och läktarkultur – några begrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Babyfirmor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft7"&gt;Medlemmarna är i normalfallet mellan 14 och 17 år, ofta indelade i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft28"&gt;”äldre” och ”yngre”. Dessa firmor tenderar att, om inget görs, växa snabbt och många ”hang arounds” finns runt grupperna. Formella och informella ledare finns liksom en tydlig koppling mellan Firman och Babyfirman. Den senare utgör en naturlig rekryterings- bas för Firman. När medlemmen uppnått tillräckligt hög status blir man upplyft till Firman även om personen i fråga inte alltid har åldern inne. Inte sällan springer man Firmans ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Ultras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Medlemmarna är oftast 12 till 25 år. Ultrasgrupper är opolitiska och fristående och anser sig föra ”supportrarnas” talan gentemot klubbar, polis, förbund m.m. De leds ibland av en ”Capo”. Ultras finns oftast där firmorna finns och i vissa fall ingår medlemmarna i firmorna eller babyfirmorna. I flera länder är Ultras synonymt med huliganer, men i Sverige har grupperingen tidigare kopplats till positiv läktarverksamhet, men det finns i dag även destruktiva inslag. De är ofta väl pålästa avseende juridik och rättigheter. Som exempel på Ultras- föreningar kan nämnas Ultras Nord (AIK), Ultras Caos Stockholm (Djurgården) och Hammarby Ultras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Avslutande kommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;En grupp ungdomar som ännu inte integrerats i de mera aggressiva supporterklubbarnas strukturer är invandrarungdom från seg- regerade bostadsområden. Enligt de rapporter jag fått finns vissa i den yngre kategorin i utkanten av dessa strukturer. Jag hyser oro för att om inte detta potentiella problem observeras och åtgärdas nu kan det under kommande år utvecklas till att bli ett reellt pro- blem. Den frustration som dessa ungdomar av andra skäl känner i segregerade bostadsområden kan söka sig utlopp i idrottsrelaterat våld, om inte insatser för den goda supporterkulturen intensifieras också gentemot dessa grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft15"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B32361x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;5 Delbetänkandets uppläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft28"&gt;Uppdelningen på delbetänkande, särskild skrivelse och slut- betänkande beskrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft7"&gt;Delbetänkandets delvis repressiva inriktning motiveras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Jag är skyldig min framlidne f.d. kollega Per Unckel ett stort tack. Unckel hann under den alltför korta tid han var nationell sam- ordnare initiera en rad processer som jag kunnat skörda frukterna av. Utöver hans insats som regional samordnare på detta område i Stockholms län startades också en faktainsamling och ett nätverks- byggande som jag kunnat bygga vidare på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Från ett helikopterperspektiv tycker jag mig kunna konstatera att vissa insatsområden träder fram som speciellt lovande. Dit hör det ökande användandet av kamerateknik för lagföring av gärnings- män samt det arbete som sker via de s.k. supporterpoliserna. Den samverkan som redan nu äger rum mellan bland annat berörda klubbar, polis och åklagare, arenaägare, kommuner m.fl. är vidare en bra plattform att bygga vidare på. Även på dessa områden vill jag dock föra fram vissa förbättringsförslag. Vad gäller framtagna strategi- förslag på så vitt skilda områden som alkohol- och drogpolitik, användande av laserpekare, pyroteknik och användande av kamera- teknik bör här ges en särskild eloge till ishockeyn som hunnit extra långt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Detta delbetänkande tar upp det gångna årets utfall vad gäller idrottsrelaterat våld, förslag till förändringar av vissa lagkomplex samt redovisar vissa fakta från forskningen på området. En omfat- tande beskrivning lämnas av de åtgärder som hittills vidtagits samt de önskemål som uttryckts från olika aktörer på framtida för- ändringar. Som framgått av mina principiella utgångspunkter ser jag det som viktigt att för en bredare krets redovisa det ganska omfat- tande arbete som sker i det tysta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft15"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Delbetänkandets uppläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Grundbultarna i klubbarnas, polisens och åklagarnas strategier redovisas samt mina reflexioner kring dess styrkor och svagheter och behov av förbättringar. En särskild uppmärksamhet ägnas supporterpolisens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Delfrågorna har valts, eftersom de i någon mening är möjliga att bryta ut ur komplexet idrottsrelaterat våld. Genom att göra denna utbrytning av inte minst de legala frågorna kan processen till eventuella riksdagsbeslut förkortas. Baksidan av detta är att delbetänkandet kan uppfattas ha en slagsida mot det depressiva området. Metoden innebär att åtminstone en avgörande del inte penetreras tillräckligt på djupet i delbetänkandet, nämligen arbetet kring den goda supporterkulturen i vid mening. Utan att arbeta förebyggande och nyttja kraften i det ideella arbetet står sig alla repressiva inslag verkningslösa. I slutbetänkandet i mars 2013 avser jag återkomma till dessa områden mera i detalj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Hit hör frågor om att stärka den positiva supporterkulturen, redovisningar av de många goda exempel som kan tjäna som före- bild, utformningen av en god politik vad gäller alkohol, narkotika och andra droger, klubbarnas ungdomsverksamhet, andra organisa- tioners barn- och ungdomsverksamhet och kommunernas sociala verksamhet. En annan viktig fråga är hur man kan arbeta för att minska rekryteringen till riskgrupper och hur man kan hjälpa personer som vill ta sig ur dessa grupperingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft21"&gt;Arbetet att stärka arenasäkerheten är ett annat område som måste utvecklas vidare, liksom den idrottsrelaterade brottslighetens omfattning, orsaker och struktur både i Sverige och i ett europeiskt perspektiv. Mer kan också göras vad avser att finslipa ansvarsför- delningen och likforma modeller för informationsutbyte. Pyro- teknikfrågorna kräver en fördjupad analys liksom frågan om att införa personliga biljetter och mer enhetliga villkor från polisen vad gäller t.ex. högriskmatchers genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;Ett område jag avser behandla i en särskild skrivelse i augusti 2012 är, som tidigare nämnts, den anmälningsplikt riksdagen hemställt att regeringen utreder och fattar beslut om (betänkande 2010/11 JuU28, rskr. 2010/11:324).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;En självklar ytterligare ingrediens är att fortsätta arbetet med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;”skruv och mutter”, dvs. följa upp de insatser som görs på nationell, regional och lokal nivå och efter bästa förmåga försöka agera som katalysator. Jag kommer under det fortsatta utrednings- arbetet ägna stort utrymme åt dessa frågekomplex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft15"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B32363x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p310 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ordningsläget under fotbolls- och ishockeysäsongen 2011 och rapportering i media&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;Bortsett från enstaka plumpar går kampen mot idrottsrelaterat våld framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;Nuvarande massiva insatser vid högriskmatcher måste ersättas av mer kostnadseffektiva åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;Strategins utformning är en sak, dess genomförande en annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Bättre och mer löpande redovisning och information av ordnings- störningar bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;Informationen från ansvariga till media bör på vissa punkter förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Jag finner ingen anledning att ifrågasätta den strategi ishockeyn har valt vid Stockholmsderbyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Fotbollssäsongen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Efter en stor minskning av publiken 2010 var utvecklingen god under säsongen 2011 med en ökning om drygt 12 procent. AIK vann den allsvenska publikligan med ett snitt på Råsunda om knappt 14 000 åskådare per match.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Helsingborgs IF vann allt som kan vinnas sportsligt på den inhemska marknaden, dvs. Allsvenskan, Supercupen och Svenska Cupen. Åtvidabergs FF och GIF Sundsvall ersätter Halmstads BK och Trelleborgs FF i Allsvenskan 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft25"&gt;Generellt sett var ordningsläget 2011 bra inne på arenorna i för- hållande till antal spelade matcher. 95 procent av matcherna bedöms ha haft ett bra eller mycket bra ordningsläge. Det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningsläget under fotbolls- och ishockeysäsongen 2011 …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft7"&gt;arenorna i storstadsområdena som liksom tidigare oftare är drabbade av problemen och särskilt vid derbyn. Relativt sett är det ett fåtal lag och ett fåtal matcher som är berörda i förhållande till antal spelade matcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Tre allsvenska matcher fick avbrytas till följd av att knallskott kastades in, men i övrigt användes inte mycket pyroteknik inne på arenorna. Pyroteknik förekom främst vid derbymatcher mellan storstadslagen eller när dessa spelade på bortaplan mot vissa lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Matchen mellan Malmö FF och Djurgården Fotboll fick spelas om vid ett senare tillfälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Sedan 2009 har ordningen utanför arenorna totalt sett för- bättrats, men det är fortfarande stökigt vid vissa matcher, särskilt när lag från storstadsområdena är inblandade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Generellt gäller att 2011 var ett år då det var lugnare och tryggare på arenorna än närmast föregående säsonger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I november 2011 fattades beslut om att en avbruten match ska spelas färdigt så fort som möjligt för att minimera den sportsliga påverkan detta innebär. Omspel av matcher ska tillgripas endast i undantagsfall. Vidare slogs en ny ansvarsfördelning fast mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF) och Svensk Elitfotboll (SEF) samt antogs en 3revidering av gällande bötessystem vid ordnings- störningar i avsikt att stimulera ett genomarbetat säkerhets- tänkande (se &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 10&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Det s.k. utlåningssystemet har avskaffats till förmån för ett rakt seriesystem. Detta innebär att en förenings andralag spelar i en lägre serie i seriepyramiden samtidigt som spelare inte får utlånas till andra föreningar i lägre serier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ishockeysäsongen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Avslutningen av ishockeysäsongen &lt;NOBR&gt;2010–2011&lt;/NOBR&gt; avlöpte mycket lugnt, såväl i Elitserien som i Hockeyallsvenskan, vilket bidrog till att man kunde klassificera ner ett antal högriskmatcher. &lt;NOBR&gt;SM-slut-&lt;/NOBR&gt; spelet och kvalserien till Elitserien, som slutfördes under våren 2011, genomfördes också utan några större incidenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Färjestad BK blev Svenska Mästare och Växjö Lakers ersatte Södertälje SK i Elitserien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft22"&gt;De hittills genomförda matcherna säsongen &lt;NOBR&gt;2011–2012&lt;/NOBR&gt; förtjänar att något kommenteras. Trots ökade publiksiffror har säsongen varit lugn säkerhetsmässigt med ett par undantag i Stockholm (se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft15"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningsläget under fotbolls- och ishockeysäsongen 2011 …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft7"&gt;nedan). Ett par störningar med knallskott ute i landet har ägt rum. I samtliga fall har berörda personer identifierats, lagförts och med- delats tillträdesförbud. I Linköping har klubbens uteblivna sports- liga resultat medfört att ett antal frustrerade supportrar dels tagit sig in till presskonferensen efter en match, dels försökt ta sig in i LHC:s omklädningsrum efter en annan match.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft21"&gt;Firmagrupperingarna har hållit en relativt låg profil i samband med matcherna i Elitserien. I stället har Ultrasgrupperingarna ökat i såväl synlighet som antal. De står för ett helt annat beteende och därmed annat hot. Utöver en förkärlek till pyroteknik är ett antal individer duktiga på att föra sig i tal och skrift, bilda opinion och nå ut i olika forum och media. Här finns en utmaning att frondera dessa budskap och, i förekommande fall, förhindra att direkta osanningar sprids i syfte att sätta press på enskilda klubbar och/eller tjänstemän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Inför säsongen &lt;NOBR&gt;2011–2012&lt;/NOBR&gt; har säkerhetskonceptet förändrats som redovisas på annan plats i betänkandet och ett antal styrdoku- ment har antagits: Alkohol- och drogpolicy i Elitserien, Riktlinjer gällande pyroteknik i Elitserien samt Riktlinjer gällande laserpekare i Elitserien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Derbymatcher i ishockey i Stockholm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Säsongen &lt;NOBR&gt;2010–2011&lt;/NOBR&gt; var AIK tillbaka i Elitserien i ishockey efter åtta års bortovaro. Förväntningarna från supportrarna var höga inför derbymatcherna. Det första derbyt i september 2010 blev stökigt såväl inne på arenan som utanför, medan det andra derbyt gick i lugnets tecken. Nästa derbymatch spelades den 22 december och den urartade på många sätt med stormning av entréer, olovlig inträngning på arenan, slagsmål på läktarna där bl.a. en ordnings- vakt blev svårt misshandlad, stor skadegörelse i barer, rusningar inne på läktarna, bengalbränning m.m. Åskådare lämnade Globen av rädsla och av obehag. Även utanför arenan och på stan var det mycket oroligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft21"&gt;De arrangörsansvariga ansåg att måttet nu var rågat och att något radikalt måste göras åt situationen. Svenska Hockeyligan (SHL), klubbarna, Stockholm Globe Arenas och Polismyndigheten hade redan tidigare samarbetat i säkerhetsfrågor. Insatserna hade uppenbarligen inte varit tillräckliga, varför ett omfattande arbete påbörjades för att se över strategier, fysiska förbättringar på arenan, kommunikation med supportrar m.m. Alla var också överens om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft15"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningsläget under fotbolls- och ishockeysäsongen 2011 …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;att toleransnivån väsentligt skulle sänkas vad gäller bråk, ordnings- störningar samt nyttjande alkohol och droger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;De två derbyna första kvartalet 2011 förlöpte relativt lugnt, men det fanns en irritation hos många supportrar över de nya ”spel- reglerna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft21"&gt;Inför säsongen &lt;NOBR&gt;2011–2012&lt;/NOBR&gt; hade klubbarna, tillsammans med Stockholm Globe Arenas, utarbetat en derbymanual, som reglerar säkerhetsarbetet i samband med derbymatcher i Globen. Manualen uppdateras fortlöpande i takt med nyvunna erfarenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Säsongen startade med två relativt lugna derbymatcher. Man hade dock problem med att leva upp till kraven om rena trappor på klacksektionerna. Klubbarna vädjade till supportrarna om att hjälpas åt att lösa detta. Man informerade på hemsidorna samt visade upp polistillståndet, där kraven tydligt framgår, för att skapa förståelse. Detta hörsammades inte utan i stället skapades en ohåll- bar arbetsmiljö för klubbarnas personal att överhuvudtaget vistas i trapporna. Denna utveckling mynnade ut i beslut om polisiär närvaro i trapporna i samband med den tredje derbymatchen, som spelades den 22 december 2011. Åtgärden bidrog till stor irritation mot polisen, men även mot den egna klubben, hos framförallt DIF:s supportrar. Matchen avlöpte utan större incidenter och efter matchen konstaterades väsentligt färre sönderhoppade stolar på båda klack- sektionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;Inför nästa derby, den 26 januari 2012, beslutade aktörerna (Svenska Hockeyligan, klubbarna, Stockholm Globe Arenas och Polismyndigheten) om fortsatt samverkan för att hålla trapporna fria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Ett dygn innan matchen hade AIK:s supporterföreningar lagt ut mer eller mindre hotfulla meddelanden på sina hemsidor om att det var de som ”ägde” sin läktare och inga andra hade tillträde. Detta medförde att ett antal poliser fanns på plats från början för att kunna agera och se till att gångarna hölls fria. Trots stort fokus på dialog och tillämpande av de konfliktreducerande principerna upp- stod försök till att forcera bort poliserna från läktarna. Tumult och handgemäng uppstod mellan polis och supportrar på bägge kort- sidorna och i foajén bakom AIK:s kortsida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;69 personer bussades i väg från arenan, en handfull anmäldes för olika brott och ett &lt;NOBR&gt;30-tal&lt;/NOBR&gt; personer togs för narkotikabrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft28"&gt;Händelserna väckte stor uppmärksamhet i media och uppgift- erna om vad som verkligen hade hänt var mycket motsägelsefulla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft15"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningsläget under fotbolls- och ishockeysäsongen 2011 …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Supporterföreningarna har reagerat genom att avbryta all dialog med polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Inför det sista derbyt i grundserien, den 16 februari, gick såväl AIK:s som Djurgårdens supportrar ut med upprop att man skulle bojkotta matchen som en protest mot polisens agerande vid matchen den 26 januari, Man ville också visa hur tråkigt det kan bli på en match, om det inte finns några supportrar på kortsidorna. Viss kritik riktades också mot klubbarna. Bojkotten fick effekt och det var mycket glest på bägge kortsidorna och stämningen blev också därefter. Det förekom inte heller några intermezzon. Noter- bart är att det inte upprättades en enda polisanmälan varken innan, under eller efter matchen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Taktiken var densamma som vid den förra matchen, men polisen skulle bara finnas i bakgrunden och kunna rycka in om inte publik- värdarna och ordningsvakterna kunde hålla ordning på läktarna och hålla gångarna fria. Detta behövde inte ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Mina slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft21"&gt;Det är viktigt att det finns en strategi som alla aktörer ställer sig bakom och att denna kommuniceras ut, så att alla vet vad som gäller. I det &lt;SPAN class="ft27"&gt;praktiska &lt;/SPAN&gt;utförandet kan något gå snett genom enskilda personers agerande, men det behöver inte bero på strategin i sig. Huruvida övertramp förekommer faller närmast på aktörerna och Justitieombudsmannen (JO) att utreda och ta ställning till. Jag finner ingen anledning att ifrågasätta själva den strategi som valts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Den senaste matchen visade att det är viktigt att ha många (positiva) supportrar på läktarna för att skapa stämning och fest och för att inspirera spelarna på isen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Dialogen mellan polisen och supporterföreningarna måste snarast komma i gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Rapportering från Rikskriminalpolisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft28"&gt;Rikskriminalpolisen har som senare kommer att framgå nyligen fått uppgiften att via sin underrättelsetjänst tre gånger om året pre- sentera en nationell lägesbild om brott och ordningsstörningar i relation till fotbolls- och ishockeymatcher som är riskklassade. Mycket bygger på information som lämnas i matchrapporter av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft15"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningsläget under fotbolls- och ishockeysäsongen 2011 …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;polisinsatschefer och supporterpoliser. Sådan information omfattar bl.a. uppgifter om tid och plats, publikens antal, antalet poliser i kommenderingen och hur matchens ordningsläge varit inne på och utanför arenan. Det finns även uppgifter om hur många som omhändertagits eller gripits i samband med matchen samt utrymme att beskriva händelser av intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;En första sådan rapport presenterades under hösten 2011 och avsåg primärt fotbollen. En andra rapport kommer att redovisas i april, där särskild uppmärksamhet kommer att ägnats åt att beskriva polisens, och särskilt supporterpolisens, arbete och den hot- och risk- analys som görs inför matcher och som lämnas som underlag för beslut om kommenderingens storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft21"&gt;Polisens rapportering avseende 2011 stöder i allt väsentligt den bild som fotbollens representanter redovisat. I kort sammanfatt- ning kan sägas att lägesbilden över supportervåldet och andra brott och ordningsstörningar visar att det är ett fåtal av alla spelade matcher som haft ordningsproblem. Av 18 matcher som på förhand bedömdes ha en ”förhöjd hotbild” blev resultatet ”ingen” eller ”låg” hotbild för 11 av dessa. Av 119 matcher som bedömdes ha ”låg” hotbild bedömdes i efterhand 1 match ha haft en ”hög” hotbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft28"&gt;RKP:s arbetsinriktning i närperspektivet är att kartlägga de cirka 1 000 risksupportrar som enligt polisen är aktiva och av vilka de flesta återfinns i Stockholmsområdet. Det handlar om åldersanalys, social bakgrund, annan kriminalitet m.m., allt i avsikt att differentiera metoder att bemöta tongivande risksupportrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Mina slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft21"&gt;Den lugnare utvecklingen under 2011 får naturligtvis också ses i skenet av de massiva insatser som satts in. I denna slutsats ligger som jag ser det problemets kärna. Det är inte rimligt att under åren framöver begära resursinsatser av nuvarande omfattning för att garantera att matcher kan spelas på planerat sätt. Det ”framgångs- rika 2011” måste därför ses som en utmaning att finna effektivare och billigare lösningar snarare än som ett tecken på att rulla vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Bättre former för rapportering och information kring ordnings- störningar bör införas från de berörda sporternas sida och knytas an till polisens rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft15"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningsläget under fotbolls- och ishockeysäsongen 2011 …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Medias rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Ska de goda krafterna få bukt med huliganismen måste kunskap spridas om de problem vi står inför. Detta i sin tur kräver kom- munikation och framförhållning i informationsarbetet. På denna punkt behöver insatser göras. Idrotten hamnar lätt i en försvars- position. Alltför sällan tas de underliggande problemen bakom huliganismen upp och diskuteras. Det blir lätt de akuta frågorna som tränger sig på när störningar inträffar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett bra exempel är ordningsläget inom fotboll och ishockey. Detta har klart förbättrats under 2011 och den del av 2012 (med några undantag inom ishockeyn) som nu kan överblickas. Likväl torde den bild som gemene man fått via media närmast vara den omvända. Förklaringen är att när övertramp sker – t.ex. i form av avbrutna matcher till följd av användande av insmugglad pyroteknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft21"&gt;– kommer detta att dominera i massmedia. Som Aage Radmann relaterar i sin forskningsrapport till utredningen (se &lt;SPAN class="ft27"&gt;bilaga 4&lt;/SPAN&gt;) har media en speciell roll när huliganism studeras. Att svensk tabloidpress – liksom framväxande sociala media – varit viktig för klackkulturens och senare firmakulturens framväxt och utveckling är uppenbart. AIK:s klack verkar leva närmast i symbios med media. Samtidigt får man vara medveten om att utanförskapet i sig har en dragningskraft i media. Mycket av detta går tillbaka till den gamla journalistiska sanningen ”att det är inte en nyhet att trafiken på Västerbron flyter”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Idrottens möjligheter att påverka journalistiken är med rätta begränsade. Naiva försök att ”styra massmedia” är dömda att miss- lyckas. Frågan är vad idrotten kan göra för att ge media ett bättre underlag. Själv vill jag ge följande råd:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Arbeta mer proaktivt och se till att relevanta fakta sammanställs och presenteras på ett genomtänkt sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Delta flitigare i debatten och då inte enbart försvara vad man uppfattar som påhopp och felgrepp. Tänk ut &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;innan &lt;/SPAN&gt;frågor är aktuella vad som är relevanta ämnen och vilken information som då krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Öka observansen kring den debatt som pågår i de nya medierna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Var personligt tillgänglig som beslutsfattare för frågor och jobba inte enbart via ombud.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft22"&gt;Enligt min mening har idrotten ibland en för passiv attityd i informa- tionsfrågor och alltför ofta handlar det om att reagera i efterhand snarare än att förutse informationsbehov. I viss mening är det jag anför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft15"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningsläget under fotbolls- och ishockeysäsongen 2011 …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft22"&gt;en storstadsbild och vissa klubbar uppvisar stor färdighet att hantera informationsfrågor. Fotbollens och ishockeyns centrala organisationer har dock anledning att på denna punkt idka viss självkritik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft15"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B32371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;7 Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft28"&gt;En utförlig redogörelse lämnas över utfört kartläggningsarbete och samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;En bruttolista över problem och av aktörerna önskade åtgärder redovisas. Denna har varit en viktig bas för mitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft8"&gt;Problem och åtgärdsbehov utanför Stockholmsregionen redovisas. Problembilden är likartad men av lägre omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Aktiviteter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Tillsättandet av en nationell samordnare uppmärksammades mycket i media och den tidigare samordnaren deltog såväl i radio- som &lt;NOBR&gt;TV-pro-&lt;/NOBR&gt; gram och intervjuades i ett stort antal tidningar. Även därefter har media visat ett stort intresse för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Utredningen har deltagit i olika typer av möten, (t.ex. lands- hövdingemöten, möten inom idrottsrörelsen, möten med politiker, arenaägare, supporterföreningar) för att informera om uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft21"&gt;För att förankra det nationella samordningsuppdraget genomfördes tidigt separata möten med de centrala idrottsorganisationerna: Svenska Fotbollförbundet (SvFF) och Föreningen Svensk Elitfotboll (SEF), Svenska Ishockeyförbundet (SIF) och Svenska Hockeyligan (SHL) samt Riksidrottsförbundet (RF). Vid mötena deltog i regel ord- förande och generalsekreterare (motsv.). Förutom att uppdraget presenterades lämnades information om hur uppdraget i stort skulle bedrivas. Samtliga organisationer såg positivt på att en nationell samordnare hade utsetts och alla sade sig vilja stödja detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft28"&gt;Möten genomfördes också med rikspolischefen respektive riks- åklagaren och mötena hade ungefär samma innehåll som ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft15"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Informella möten har fortlöpande genomförts med Kultur- departementet och Justitiedepartementet för att informera om pågående arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft21"&gt;För att få kännedom om hur arbetet fungerar ute i landet har besök genomförts i Västra Götalands, Skåne, Östergötlands, Örebro och Västernorrlands län (se &lt;SPAN class="ft27"&gt;kapitel 7.4&lt;/SPAN&gt;). Det kan senare bli aktuellt att besöka ytterligare län alternativt återbesöka något län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft21"&gt;Som tidigare framgått har sekreteraren i denna utredning, och tillika den regionale samordnaren, deltagit i ett antal planerings- möten och för- och eftermöten på matchdagen för att få en inblick i hur samverkan sker och hur säkerhetsarbetet bedrivs inför fram- för allt högriskmatcher. För att se hur det fungerar ute i landet har besök gjorts i Göteborg, Malmö, Norrköping, Linköping, Karlstad och Södertälje med deltagande i olika möten. Sedan jag blev nationell samordnare har jag också deltagit i olika möten i samband med ishockeymatcher och det kommer jag också att göra när fotbolls- säsongen drar i gång. Det allmänna intrycket är att klubbarna i den högsta divisionen arbetar seriöst och professionellt med säkerhets- frågor och lägger ner stora resurser för att höja säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Utredningen har deltagit i säkerhetskonferenser inom såväl fotbollen som ishockeyn för att informera om pågående arbete, men också för att få en inblick i hur säkerhetsarbetet fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Supportrarna är en viktig del inom idrotten, inte minst inom fotboll och ishockey, och därför förs en dialog med dessa. Samtal har förts med bl.a. Svenska Fotbollssupporterunionen (SFSU), som är en paraplyorganisation för landets supporterklubbar, och med AIK:s och Djurgårdens supporterföreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;En viktig fråga för såväl fotbollen som ishockeyn är att få föra register över dem som har tillträdesförbud. Djurgårdens Elitfotboll AB ansökte 2010 hos Datainspektionen (DI) om undantag från 21 § i personuppgiftslagen. I maj 2011 beviljades Djurgården undantag från denna paragraf. Det gäller dock bara vid Djurgårdens hemmamatcher. Ett önskemål från centrala organisationer och klubbar är att det ska finnas ett centralt register över alla som har tillträdes- förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft21"&gt;En annan aktuell fråga är betalning för polisbevakning i sam- band med matcher. Utredningen har också ägnat stor uppmärk- samhet åt vissa andra lagstiftningsfrågor, vilket har resulterat i ett antal samrådsmöten. De legala frågorna behandlas närmare i &lt;SPAN class="ft27"&gt;kapitlen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;12–16&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Pyroteknik är ett stort problem och det är svårt att förhindra insmuggling till arenan. Olika metoder används för att försöka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft15"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft8"&gt;stoppa pyrotekniken, såsom kroppsvisitation och ibland används pyroteknikhundar. Försök har också gjorts med larmdetektorer, men dessa har begränsad effekt, då de inte reagerar för all pyro- teknik. Knallskott och bengaler är så små att de kan gömmas på olika intima ställen på kroppen. Säkerligen kommer också pyro- teknik in genom personal som arbetar med arrangemanget. SvFF har initierat ett projekt med syfte att analysera förutsättningarna att skapa någon form av legal pyroteknikanvändning, bedriven av arrangörerna, tillsammans med supportrarna. Vi har haft ett antal diskussioner i denna fråga med berörda aktörer och avser, som tidigare nämnts, återkomma till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Samarbete bedrivs med såväl Rikspolisstyrelsen (RPS) i stort (bl.a. om vissa lagstiftningsfrågor och ansvarsförhållanden mellan polisen och andra aktörer) som Rikskriminalpolisen (RKP), som har rikspolischefens uppdrag att arbeta med frågor om idrotts- relaterat våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Utredningen har beställt en sammanställning av den forskning som har gjorts om huliganism för att öka kunskapen om detta fenomen. Detta redovisas närmare i &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 8&lt;/SPAN&gt;. Ett arbete har också påbörjats för att kartlägga huliganer/firmor (bakgrund, ålder, antal samt geografisk tillhörighet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Inom Länsstyrelsen i Stockholm har påbörjats ett samarbete med andra aktörer som arbetar med alkohol- och narkotikafrågor. Motsvarande typ av samarbete har utvecklats också i andra län. Här finns utrymme för ett utökat erfarenhetsutbyte. Utredningen avser i slutbetänkandet redovisa möjligheter att bygga vidare på detta samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft21"&gt;I Länsstyrelsen i Stockholms regi har ett möte genomförts om ansvarsfull alkoholservering, inklusive genomgång av alkohollagen. Vid mötet deltog kommuner, Polismyndigheten, Stockholms- klubbar inom fotboll och ishockey, Riksidrottsförbundet, Svenska Hockeyligan, arenaägare samt krögare. Det rådde samstämmighet i de stora frågorna; regelverket ska följas, tillsyn är viktigt och det ska vara samma låga toleransnivå vad gäller påtagligt berusade personer som vid krogar. Detta innebär att de som är påtagligt berusade inte ska släppas in och blir de påtagligt berusade inne på arenan ska de ledas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Inom Stockholms län har en enkät gått ut till parterna inom Strategin för att få en uppfattning om vilka problem som finns och om det finns några idéer om hur man kan komma till rätta med dessa. Kartläggningen redovisas i &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 7.3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft15"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft21"&gt;För att klargöra rutinerna i samband med beslut om tillträdes- förbud har genomförts ett möte med Åklagarmyndigheten i Stockholm. Övriga deltagare var AIK och Djurgården (såväl fotboll som ishockey), Svenska Fotbollförbundet och Svenska Hockey- ligan samt Polismyndigheten i Stockholms län/supporterpolisen. Frågor som diskuterades var bl.a. processen fram till ett beslut om tillträdesförbud, att det tar lång tid innan klubbarna får reda på beslutet om tillträdesförbud, att förbudet borde gälla såväl fotboll som ishockey och att särskilda åklagare bör utses för dessa beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Det förebyggande arbetet har ännu inte kommit så långt, men ett par goda exempel, som jag studerat mera på djupet, är Program Supporter och Aktiva Idrottsföräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft21"&gt;Program Supporter drivs av Idrottsförvaltningen i Stockholms stad och är ett nätverk av fältassistenter och ungdomsarbetare från stadens stadsdelsförvaltningar och ett par kranskommuner. Nät- verket bedriver ett gemensamt, socialt förebyggande fältarbete både individuellt och med gängbearbetning. Arbetet innebär att aktivt delta vid och omkring stadens elitidrottsarrangemang för att stödja ungdomar upp till 18 år. Ungdomarna kommer från alla delar av staden och det långsiktiga arbetet bedrivs med respektive för- valtnings egna ungdomar mellan de olika idrottsarrangemangen. Samverkan är en väsentlig del av Program Supporters verksamhet. Likartad verksamhet bedrivs bl.a. i Göteborg och Norrköping.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft21"&gt;Aktiva Idrottsföräldrar (AIF) är en vetenskapligt utarbetad metod, som vänder sig till barn i åldrarna &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; år, deras föräldrar och till klubbar. Med utgångspunkt från Örebro Preventions Program (ÖPP), som används i ett stort antal kommuner, har metoden anpassats för idrottsvärlden. AIF syftar till att engagera föräldrar i sina barns fritid och det handlar även om att synliggöra betydelsen av organ- iserade fritidsaktiviteter för barnen och att stötta dem att vara kvar och trivas i föreningslivet. De sex träffar som ska genomföras har följande teman: Föreningens värdegrund, Föräldrar som förebilder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;– på gott och ont, Hur får vi våra ungdomar att stanna kvar i för- eningslivet? Laganda – en egenskap som värderas högt?, Hälso- samma vanor i vardagen och inför träning samt match, Om att vara en tonårsförälder! AIF har en hemsida www.vinnandekoncept.com Den första presentatörsutbildningen (för dem som ska utbilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;”cirkelledarna”) har genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft15"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Övriga samråd med andra aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Av direktiven framgår att utredaren ska samråda med ett antal aktörer och så har också skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Stående punkt vid möten med exekutivkommittén som leder arbetet i Stockholms län. Vid mötena informeras om pågående utredningsarbete och olika frågor stäms av. Sekreteraren i denna utredning är sammankallande och föredragande i kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet, som leds av RPS. Sekreteraren ingår i rådet. Vid mötena informeras om pågå- ende utredningsarbete och det finns möjlighet till avstämning av olika frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Datainspektionen när det gäller behandling av personuppgifter. Sekreteraren har deltagit i möten med Datainspektionen, tillsam- mans med nationella organisationer inom fotboll och ishockey samt ett antal klubbar för att diskutera registrering av dem som har tillträdesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Länsstyrelserna när det gäller alkoholservering och tillsyn enligt alkohollagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Samverkan sker med Brottsförebyggande rådet. Överläggning har ägt rum med generaldirektören och kontakter hålls löpande med berörda tjänstemän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Samrådsgrupp för supporterkultur, som leds av RF, och i vilken ett antal specialförbund ingår, liksom sekreteraren i denna utredning. Uppgiften är att företräda den samlade idrottsrörelsen i frågor kring positiv supporterkultur och idrottsrelaterat våld. Även med denna grupp har en konstruktiv dialog ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Av &lt;SPAN class="ft9"&gt;bilaga 3 &lt;/SPAN&gt;framgår de möten som genomförts sedan jag till- trädde som nationell samordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kartläggning av problem och förslag till åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft28"&gt;Brottsförebyggande rådet (Brå) har i en kunskapssammanställning (rapport 2008:20) redovisat en inventering av framgångsrika strategier och metoder, nationellt och internationellt, för att minska förekomster av ordningsstörningar i samband med idrott. I arbetet ingick också att föreslå insatser som kan förbättra sam- ordningen emellan de olika aktörerna på alla nivåer. Åtgärderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft21"&gt;indelas i tre kategorier nämligen sociala, situationella och repres- siva. De sociala åtgärderna handlar i huvudsak om att stärka den positiva supporterkulturen. Situationella åtgärder handlar om att förändra situationer där det lätt uppstår friktion mellan personer (t.ex. kön in till arenan) som i sin tur kan leda till våld och andra brottsliga gärningar. Det handlar också om att öka upptäcktsrisken på arenan. Som andra exempel på de situationella åtgärderna kan nämnas nät framför klacksektionen, metalldetektorer, kameraöver- vakning etc. Repressiva åtgärder avser frågor som lagar, regler, spel inför tomma läktare och böter, visitering, alkoholrestriktioner m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft21"&gt;Vissa av de föreslagna åtgärderna har genomförts, andra är under införande och vissa återkommer i de enkätsvar som redovisas i det följande. Som en kuriositet kan noteras att Brå föreslår till- sättandet av en funktion som nationell samordnare. Brå anser vidare att den viktigaste åtgärden är att införa en nationell åtgärds- plan där en väl avvägd kombination av kort- och långsiktiga åtgärder blandas. Skälet enligt Brå till att en nationell åtgärdsplan behövs är att det vid tidpunkten för rapporten förelåg en stor tvekan om vem som hade ansvaret för vad, vilka som skulle sam- verka och vilka som skulle ha samsyn om vad och att de olika aktörerna saknade en samlande och drivande kraft. Man efterlyste ett tydligt och gemensamt förhållningssätt över hela landet. Man menade avslutningsvis att den tänkte samordnarens roll skulle vara att presentera åtgärder på detaljnivå och genomdriva dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft22"&gt;Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Brå:s kunskapssamman- ställning har varit av stort värde i mitt utrednings- och förslagsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Bruttolista över anmälda problem och inkomna förslag till åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Inom ramen för den regionala strategin inom Stockholms län sändes våren 2011 ut en enkät till samtliga parter för att kartlägga vilka problem de upplevde i samband med idrottsarrangemang och de skulle också föreslå åtgärder för att komma till rätta med pro- blemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Nedan redovisas kortfattat ett antal problem klubbarna anmält och de förslag till lösningar de redovisat. Med &lt;SPAN class="ft9"&gt;förslag &lt;/SPAN&gt;avses sålunda klubbarnas förslag och &lt;SPAN class="ft9"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;de överväganden jag gjort. Bruttolistan har indelats i underrubriker efter vilken typ av problemställning de avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft21"&gt;Som kommer att framgå hanteras en del av förslagen i detta del- betänkande. Andra frågeställningar återkommer jag till i mars 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;De anmälda problemen och de åtföljande förslagen till åtgärder kategoriseras enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Problem vid insläpp till arenan och förslag till åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft9"&gt;Problem med identifiering av personer med tillträdesförbud: &lt;SPAN class="ft7"&gt;Det är svårt att stoppa avstängda personer med hänsyn till personupp- giftslagen (PUL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Använd personliga biljetter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Problem med pyroteknik&lt;/SPAN&gt;: Det är svårt att stoppa införsel av pyroteknik. Trots kroppsvisitation, användande av larmdetektorer och ibland pyroteknikhundar kommer pyrotekniken in. Säkerligen förs en del pyroteknik in på annat sätt än genom publiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;Arenorna är ofta alltför ”öppna”, vilket underlättar insmuggling av pyroteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Klubbarna måste bli tydligare gentemot publiken vilka regler som gäller och vad som inte är ett acceptabelt beteende. Visitera även den personal som arbetar inne på arenan. Ett möte bör genomföras för att öka kunskapen om pyroteknik (utseende, egenskaper, hur köps den in m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft24"&gt;Problem med stormning av entréer&lt;SPAN class="ft8"&gt;: Det händer vid vissa större matcher att folk (i regel risksupportrar) försöker storma insläppen för att komma in gratis (och kanske för att snabbare komma in).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Fler insläpp. Effektivare staketlösningar. Fler poliser och fler publikvärdar. Lägre biljettpriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Problem med sen ankomst&lt;/SPAN&gt;: Sen ankomst, vilket kan leda till långa köer och irritation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Fortsätt uppmana publiken att komma tidigare. Fundera på om vissa kvällsmatcher kan läggas något senare, då vissa kan ha svårt att komma i tid. Förskjut inte matchstarten (om det inte måste ske p.g.a. säkerheten), för det kan ge fel signaler till dem som kommer sent. Återinför kontantinsläppen, så att man inte ska behöva stå i två köer. Ordna trevliga aktiviteter utanför arenan, så kanske en del personer kommer tidigare och det kan också locka mer folk till arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft48"&gt;Problem med kameraövervakningen: &lt;SPAN class="ft28"&gt;Vissa arenor har inte full- god kameraövervakning vid entréerna. Detta är en rättssäkerhets- fråga, dels för den som blir visiterad, dels för den som visiterar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft15"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Se över kameraövervakningen vid entréerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Problem med konfrontation mellan supportergrupperingar: &lt;SPAN class="ft7"&gt;Det händer att supportergrupperingar kommer i bråk ”på stan” före en match eller kanske i närheten av arenan. Om polisen lyckas för- hindra bråk på stan kanske det i stället leder till försök till upp- görelser/bråk i anslutning till arenan. Klubbarna kan inte påverka detta i någon större utsträckning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Polisen har en viktig roll att skingra de bråkande. Det bästa vore att få bort dem från arenaområdet. Supporterpolisen, som känner till merparten av dem som bråkar, har en viktig uppgift att fylla. Kanske behövs utökade resurser för dem?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Det bör finnas en planering hos såväl arrangör som polis hur man ska tackla problemen kring arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Problem inne på arenan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Generellt bör sägas att det inne på arenorna sker relativt få incidenter där våld och hot är inslag. I ställer handlar det mer om pyroteknik, inkastade föremål och brister i arenasäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Problem med rusning: &lt;/SPAN&gt;Det händer ibland att det görs försök till rusning på och bakom läktarna för att komma åt ”motståndarna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Förbättrade fysiska avspärrningar och mer uppmärk- samhet från arenapersonalen och polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Problem med pyroteknik: &lt;/SPAN&gt;Det förekommer ibland pyroteknik inne på arenan. Säsongen 2011 fick tre allsvenska fotbollsmatcher avbrytas för att det kastades in knallskott. Många supportrar anser att bengaler ”hör till” en fotbollsmatch. Det gäller framför allt när matcher spelas i mörker. Bengaler kan leda till bränder och bränn- skador, andningssvårigheter och knallskott kan leda till hörsel- skador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Det är viktigt att klubbarna informerar om de regler som gäller och att klubbarna straffas (böter, avbruten match eller kanske &lt;NOBR&gt;0–3-förlust).&lt;/NOBR&gt; Försök fullfölja matcherna så långt möjligt. Kanske kan man tömma en läktarsektion eller hela arenan? Peka ut dem som kastar in knallskott (eller andra saker), så att de kan lag- föras. Fundera över att under organiserade former få använda bengaler (detta gäller inte i inomhusarenor). Det är viktigt med bra kamerautrustning, så att de som bryter mot lagen kan identifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft15"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;Problem med inkastade föremål&lt;SPAN class="ft7"&gt;: Det förekommer att föremål kastas in på planen, t.ex. efter ett ”feldomslut” eller vid en provoka- tion från en motståndarspelare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Klubbarna ”äger frågan” och måste även här klargöra reglerna. Ledarna måste uppmana spelarna att inte provocera motståndarsupportrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Problem med planinvasion&lt;/SPAN&gt;: Det händer att supportrar springer in på planen av glädje eller av ilska, men det kan också bli en större planstormning i samband med t.ex. ett &lt;NOBR&gt;SM-guld&lt;/NOBR&gt; eller ett lyckat kvalspel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Planinvasioner kan historiskt delas in i två olika kategorier: positiva och negativa. Kanske borde ”positiva” plan- invasioner (dvs. när man vill hylla sitt lag) tillåtas? Risken är emellertid att det kan gå snett (jämför Djurgården Fotbolls match mot Assyriska i allsvenska kvalet för ett par år sedan). Det är viktigt att ha en bra kamerautrustning, så att de som begår brott kan identifieras och lagföras. Mer observanta ordningsvakter/publikvärdar borde kunna förhindra enskilda individer att springa in på planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;Problem med brister i arenasäkerheten: &lt;SPAN class="ft7"&gt;Många arenor har stora brister i säkerheten (brandsäkerhet, utrymningsplaner, kamera- utrustning), lätt att ta in pyroteknik, bristande säkerhetsutbildning hos personalen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Utökad besiktning av arenorna. Mer systematiskt säker- hetsarbete och kvalitetssäkring av arbetet. Högt säkerhetstänkande vid ny- och ombyggnation av arenor. Fler och bättre kvalitet på kamerorna. Mer säkerhetsutbildning för personalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Problem med berusade och narkotikapåverkade personer samt med alkoholförsäljning: &lt;SPAN class="ft7"&gt;Det blir ibland oroligt inne på arenan p.g.a. av alkohol och narkotika. Detta kan i sin tur leda till bråk, misshandel m.m. Det är också en arbetsmiljöfråga för personalen i barerna och för ordningsvakter m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Sänk toleransnivån vid insläppen och inne på arenan. Samma regler ska gälla vid ett idrottsarrangemang som på krogen (släpp inte in dem som är märkbart påverkade och ta ut dem som blir det inne på arenan). Det är emellertid inte lätt för ungdomar att stoppa påverkade personer vid entréerna. Polisen bör kunna ge mer hjälp. Regelverket för alkoholförsäljning ska följas och tillsyn ska göras. Ta fram en alkohol- och drogpolicy! Sälj alkoholsvagare drycker vid högriskmatcher. Ha bra utbildad personal vid utskänk- ningsytor samt gör egenkontroller och riskanalyser inför, under och efter arrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft15"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p260 ft9"&gt;Problem med olämpligt språkbruk på läktarna: &lt;SPAN class="ft7"&gt;Språket på läktarna är i många fall inte acceptabelt. Även ”mogna män” (det är mest män) använder i många fall ett olämpligt språkbruk, vilket naturligtvis också påverkar barn och ungdomar. Familjer med barn drar sig ibland för att gå på matcher p.g.a. detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Klubbarna bör klargöra vad som gäller. Försök med särskilda läktarsektioner med ”vårdat språkbruk” (detta före- kommer). Visa civilkurage och säg till ”grannen”, om denne uttrycker sig på ett grovt sätt. Det är inte lämpligt med lagstiftning eller böter vid ovårdat språkbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;Problem med att identifiera individer som begår brott: &lt;SPAN class="ft7"&gt;Då brott begås inne på en arena ska det stävjas och de skyldiga lagföras. Det är emellertid inte lätt att identifiera dessa personer. I många fall vill inte (eller vågar inte) publiken peka ut den/de skyldige/a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Klubbarna bör på ett tydligt sätt klargöra vilka regler som gäller. Kamratpåverkan kan vara ett viktigt instrument (”Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;är inte OK att du gör saker som kan innebära att en match måste brytas. Jag har betalat för att se en hel match och klubben åker på böter och i värsta fall förlorar min klubb med &lt;NOBR&gt;0–3”).&lt;/NOBR&gt; Bättre kamera- utrustning och fler kameror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Problem utanför arenan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Problem i kollektivtrafiken: &lt;/SPAN&gt;Ibland blir det trängsel och stökigt i tunnelbanan och i pendeltågstrafiken, liksom då extrabussar har satts in. Det händer att biljettluckorna inte är bemannade efter en match och att spärrarna inte är öppna, vilket innebär att de som inte hart kort måste ”planka in” för att komma med &lt;NOBR&gt;T-banan&lt;/NOBR&gt; (ovanstående gäller i Stockholm).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Stockholm: Inför säsongen bör SL bjuda in till möten, så att principer för extratrafik m.m. läggs fast i en överens- kommelse. Klubbarna kan ha egen personal (ordningsvakt/publik- värd) redan vid tunnelbanan. Låt spärrarna i &lt;NOBR&gt;T-banan&lt;/NOBR&gt; vara öppna efter match.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft50"&gt;Problem med bråk före och efter matchen utanför arenan och ”på stan” och försök till uppgörelser före och efter match&lt;SPAN class="ft22"&gt;: Se ovan under rubriken Konfrontation mellan supportergrupperingar. De som har tillträdesförbud kan vara med och bråka utanför arenan såväl före som efter en match. Risk finns att många drar sig för att gå på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft15"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;matcher (inte bara högriskmatcher) för att de är rädda, vilket kan leda till minskade intäkter för klubbarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Se ovan under rubriken Konfrontation mellan supporter- grupperingar. Utöka området för tillträdesförbud att gälla även ett område utanför arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Problem i samband med uppgörelser på annan plats och kanske en annan dag än då matchen spelas: &lt;SPAN class="ft7"&gt;Det förekommer då och då upp- görelser mellan olika risksupportrar på annan plats och på annan dag än då match spelas. Det är snarare ett samhällsproblem än ett problem för klubbarna, även om det svärtar ner varumärket. Det kan även leda till minskade intäkter från sponsorer och minskade publikintäkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: I första hand är det polisen som ska agera i dessa fall. Det är viktigt att kunna lagföra dem som begår brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Risksupportrar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Problem&lt;/SPAN&gt;: Vissa risksupportrar anser att det är de som är klubben. Så är det naturligtvis inte, men supportrarna är en viktig del av klubben tillsammans med samarbetspartners, organisationen och spelarna. Tidigare rekryterades risksupportrar ofta inne på arenan, bland dem som utmärkte sig. De var ofta djupt engagerade i ”sitt” lag, men nu sker rekrytering i huvudsak på andra platser. En del är kanske mer intresserade av att bråka än att de vill stödja sitt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;Ledarna bland risksupportrarna är i regel sådana som hyser genuinitet gentemot klubben. De har också inflytande över andra grupperingar (”vi bestämmer när bengaler får användas” etc.). Risk finna att ledarna i framtiden blir mer renodlade gängledare, där passionen för klubben är underordnad ledarskapet i sig. Gängledare är svåra att komma åt, då de vet hur de ska agera för att inte begå något brott. Det är därför svårt att ge dem tillträdesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En ökad dialog och kommunikation med supportrarna bör eftersträvas (det gäller alla grupperingar). Flera parter (polisen, kommunerna, klubbarna, supporterorganisationerna m.fl.) bör arbeta mot nyrekrytering till riskgrupperingar. Det är viktigt med ett systematiserat förebyggande arbete för att bl.a. förhindra nyrekrytering, liksom att stödja dem som vill lämna en risk- gruppering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft15"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Lagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Ett antal förslag på förändrad lagstiftning har lämnats. Legala frågor behandlas i &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitlen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;12–16&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;Problem kring samverkan och ansvar mellan olika aktörer: &lt;SPAN class="ft7"&gt;För att ett arrangemang ska bli lyckat krävs att samtliga berörda kring en match samverkar. Samverkan är bra, men det är inte alltid samtydigt med sam- arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Det är viktigt att denna samverkan pågår kontinuerligt. Om problem uppstår bör det genast bjudas in till ett möte för att klara ut hur det bör fungera. Inom Strategin i Stockholms län genomförs temamöten, när någonting är oklart. Som exempel kan nämnas möten om extratrafik, alkohol- och drogfrågor, samverkan med polisen och åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft27"&gt;Problem med medias beskrivning av olika händelser och hur händelserna visas vid sändningarna i TV: &lt;SPAN class="ft21"&gt;Många uppfattar att media i vissa sammanhang ger en skev bild av vad som händer i samband med idrottsarrangemang. Många gånger skrivs mer om vad som händer vid sidan av planen än på planen. Efter tre avbrutna matcher i Fotbollsallsvenskan har många uppfattat att klimatet vid fotbolls- matcher har blivit klart sämre i år, men så är inte fallet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Det går inte att styra media och det ska vi inte heller göra, men en dialog med media kanske skulle kunna nyansera bilden? Den snedvridna bild som i många fall ges kan leda till minskad publik (inte minst barnfamiljer) och minskade sponsor- intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;Mina slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft22"&gt;Som jag tidigare redovisat är ovanstående en kortfattad bruttolista över de problem och förslag till åtgärder parterna inom den regionala strategin i Stockholms län har framfört i en särskild enkät. Många värdefulla svar lämnades och de har varit en viktig grund för mitt arbete, men jag har på intet sätt tagit ställning till alla de föreslagna åtgärderna. Exempelvis pekar vissa av dem åt divergerande håll. Vissa av problemen återkommer såväl vid insläpp till arenan som inne på respektive utanför arean. Det gäller t.ex. de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft7"&gt;lagstiftningsmässiga frågorna liksom grundbultarna i klubbarnas, polisens och åklagarens strategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Länsbesök&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Jag är medveten om att situationen i övriga Sverige skiljer sig en hel del från situationen i Stockholm och därför har utredningen besökt fem andra län: Västra Götaland, Skåne, Östergötland, Örebro och Västernorrland. Vid besöken i länen har det varit en god uppslut- ning med 25 till 40 deltagare på de olika mötena. Vid mötena har deltagit fotbolls- och ishockeyklubbar från de två högsta division- erna, deras supporterföreningar, polismyndigheter, åklagarmyndig- heter, länsstyrelser, kommuner, arenaansvariga, idrottsförbund m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft7"&gt;Programmet var det samma vid samtliga möten. Jag presenterade uppdraget och redovisade hur vi arbetar, men huvudpunkten var hur det ser ut i respektive län. Vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra? Vad finns det för lösningar för att komma till rätta med pro- blemen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Nedan lämnas en kort redovisning från respektive länsbesök. Vid mötet framfördes ett antal synpunkter på situationen i länet och här följer en redovisning av de viktigare synpunkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Efter redovisningen från länsbesöken tar jag upp ett antal sär- skilda frågor och redovisar mina slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft9"&gt;IF Elfsborg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;Det har lagts stora resurser på säkerhet på arenan (som invigdes 2005) och det är en bra stöttning från styrelsen i denna fråga. En person arbetar med förebyggandefrågor. Elfsborg har en Supporter Liaison Officer (SLO) och han framförde att dialogen med supportrarna är viktig och det gäller att uppmärksamma den positiva supporterkulturen. Det gäller också att vara positiv och tillmötes- gående mot bortasupportrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Klubben har bra kontakter med Polismyndigheten och Åklagar- myndigheten samt med fältgrupper från Borås stad. Borås stad har också ett mycket bra samarbete med klubben.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft15"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Supporterföreningen Guliganerna har cirka 1 200 medlemmar. De tycker det är viktigt att känna delaktighet i klubben och förenings- demokrati är ett viktigt begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;IFK Göteborg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;IFK Göteborg har en stor grupp med problemsupportrar (cirka 100 personer i den mest hårdföra gruppen; Wisemen). Klubben har möten med Kamratunionen, som består av de olika supporter- föreningarna. IFK har cirka 20 personer med tillträdesförbud och ungefär lika många med arrangörsavstängning. Det förs en dialog med dem som missköter sig. Rekrytering av en SLO pågår och detta är en viktig funktion i dialogen med supportrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Det brottsförebyggande arbetet är mycket viktigt. Datum och klockslag för matcher kan vara avgörande för om det ska bli en lugn match eller om det ska bli stökigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Det kan vara problem vid inpasseringen, främst när Stockholms- klubbarna kommer på besök. &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; ordningsvakter brukar åka med på bortamatcherna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Supporterföreningen Änglarna har cirka 2 000 medlemmar. Ett manifest har tagits, som går ut på att inga ordningsstörningar ska förekomma på och runt arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;GAIS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Det är i regel lugnt vid matcherna, men det kan bli stökigt när några klubbar kommer på besök (uppgörelser). Detta är emellertid en polisfråga. Klubben har formella och informella samtal med supportergrupperna. GAIS har tillsatt en SLO. Det är viktigt att ta hand om (positiva) bortasupportrar på ett trevligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;GAIS har en hårdför grupp på ca 50 personer. En person har tillträdesförbud. Arrangörsavstängda kan få gå på matcherna, om de ”arbetar” åt GAIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Klackrepresentant: Största problemen är vid bortamatcher. Dialogen med supporterpolisen är bra, medan ”bortapolisen” sällan lyssnar på oss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft15"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;BK Häcken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;BK Häcken har inga direkta problem vid matcherna, förutom när det kommer många bortasupportrar. Det är viktigt att ta hand om dessa på ett bra sätt. Supportrarna är representerade i styrelsen och klubben har en dialog med supporterföreningen Getingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Svenska Fotbollssupporterunionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Pyroteknik (bengaler) är en viktig fråga för unionen och det borde kunna vara tillåtet under ordnade former. Ett samarbete finns med SvFF och SEF i denna fråga. Viktiga begrepp är delaktighet och föreningsdemokrati.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Frölunda Indians&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;Frölunda har aldrig haft något tillträdesförbud. Samarbetet med supporterpolisen är mycket bra. SHL gör ett enormt arbete och har bl.a. tagit fram riktlinjer för alkohol- och drogfrågor, pyroteknik samt laserpekare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Det kan vara vissa problem när Stockholmsklubbarna och Färjestad kommer på besök. Ibland händer det också att risk- grupper från fotbollen kommer till arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft28"&gt;Supporterföreningen Goa Gubbar: Supporterföreningarna inom ishockeyn är yngre än inom fotbollen och det är därför lättare att komma till rätta med problemen. Det är störst problem vid borta- matcher. Föreningen har inga problem med supporterpolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Åklagarmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft28"&gt;I Västra Götalands län finns det särskilt utsedda åklagare för idrotts- relaterade frågor och vid högriskmatcher har myndigheten bakjour och det förs en löpande dialog med supporterpolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Polismyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft22"&gt;Polismyndigheten har en central roll i arbetet mot idrottsrelaterat våld och det är fem årsarbetskrafter, som arbetar med dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft15"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Polisen är på rätt väg och det har blivit stadga i supporterpolis- verksamheten. Uppdelningen med evenemangspolis och supporter- polis är inte bra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft21"&gt;Det är många gånger svårt för polisen att veta vilka som är positiva supportrar och vilka som tillhör destruktiva grupper. Det händer att polisen åker till bortaklubbar och talar med supportrarna om vilka krav som ställs på dem. Det kunde vara lämpligt om en taktisk rådgivare åkte med vid vissa bortamatcher. &lt;NOBR&gt;6-8&lt;/NOBR&gt; matcher i länet klassas som högriskmatcher. När det händer något inne på arenan är det många gånger svårt för polisen att agera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Den nya ordningsvaktsutbildningen är viktig. I villkoren inför en match anger polisen hur många ordningsvakter det ska finnas. De ordningsvakter som ska arbeta vid högriskmatcher måste ha gått igenom en särskild utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Knallskott är ett bekymmer och de slängs ibland mot poliser. Vid vissa matcher gör polisen en kraftsamling mot narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Got Event&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft28"&gt;Pyroteknik är ett stort problem med bl.a. skaderisk för personalen. Det är svårt (näst intill omöjligt) att stoppa införsel av pyroteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;Länsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Länsstyrelsen arbetar med ett antal frågor som har bäring på dagens ämne. t.ex.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Tillstånd och tillsyn över kameraövervakning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Tillsyn över ordningsvakter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Lokala ordningsstadgan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Tillsyn över pyroteknik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Alkohol- och narkotikafrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft7"&gt;Länsstyrelserna i de tre storstadslänen har gemensamt gjort en kart- läggning åt Statens folkhälsoinstitut över alkoholserveringen vid idrottsarrangemang och bl.a. föreslagit att motsvarande kartläggning ska göras i andra län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft15"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Skåne län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft9"&gt;Helsingborgs IF (HIF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft7"&gt;Det har varit två relativt lugna år, men det finns problem med vissa supportrar &lt;NOBR&gt;(50–100&lt;/NOBR&gt; risksupportrar) och ibland dyker det också upp danska ”värstingar”. Narkotika är mer vanligt vid bortamatcher än vid hemmamatcher. Det är viktigt med en dialog med polisen och staden i dessa frågor. Samtal förs med dem som bråkar (”mini- rättegång”). HIF har fyra tillträdesförbud. Det har blivit en ökad kommunikation och dialog med supportrarna. Kontinuerlig informa- tion om vilka regler som gäller är betydelsefull. Dialogen med åklagaren är också mycket viktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft22"&gt;Det fungerar bra inne på arenan, men det kan ibland bli problem vid insläppen. HIF satsar på att ta emot bortasupportrarna på ett positivt och bättre sätt. Det är inte bra med bortasupportrar som driver omkring på stan, då de utgör ett störande inslag för andra människor. Dag och tidpunkt för match kan påverka vad som sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Malmö FF (MFF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Malmö FF delar i många stycken vad som framförts av HIF. MFF satsar mycket på säkerhet. Som exempel kan nämnas att nät har satts upp vid vissa strategiska ställen och det har blivit en ökad kamera- övervakning. Det gäller att få en balans mellan upplevelse och säkerhet vid en match.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Viss ”supportrar” vill bekräfta sin identitet och det gäller att identifiera och avskärma dessa individer. Dessa åtgärder bör också bli kända för att avskräcka andra. För mycket bråk och negativa skriverier i media kan leda till att sponsorer blir tveksamma till att gå in i ett samarbete, för de vill inte få negativ kritik. MFF arbetar mycket med supporterverksamhet. Ett led i detta är inrättandet av SLO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Samarbetet med polisen har förbättrats. Polisen bör ha ansvaret för vad som händer från stan och till arenan. En bra kommunika- tion mellan klubb, polisen och åklagaren krävs. Det är viktigt att kunna stänga av de personer som missköter sig och här måste vi sam- arbeta. MFF har ett par tillträdesförbud och knappt 20 arrangörs- avstängningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft28"&gt;MFF Support: Det är bra att man pratar om och uppmärk- sammar den positiva supporterkulturen. Dialogen med klubben är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft15"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;viktig. En bättre information om vilka krav som ställs önskas. Insatser bör göras i det förebyggande arbetet mot yngre personer. Polisen bör ha bättre kunskap om de olika supportergrupperna, för att kunna skilja de positiva supportrarna från de negativa krafterna. Alla får inte behandlas över en kam. Det är f.n. något spänt mellan supporterföreningen och polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Landskrona Bois&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;Landskrona Bois har ungefär samma problem som de andra klubbarna, men i mindre omfattning. Samarbetet med supporterpolisen fungerar bra. Klubben ser gärna att supportrarna bär &lt;NOBR&gt;Bois-kläder,&lt;/NOBR&gt; vilket ger ett positivt intryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Malmö Redhawks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Malmö Redhawks har inga större problem, bl.a. beroende på att det i regel inte är så många bortasupportrar på matcherna. Det kan bli lite stökigt när supportrar från Rögle kommer på besök. Sam- arbetet med klubben fungerar bra. Ibland blir det problem med fotbollssupportrar som dyker upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Redhawks strävar efter att ha en öppen arena, så att publiken kan röra sig fritt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;Malmö Arena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;Det gäller att släppa på tunnelseendet och se på helheten på arrange- manget. Förebyggande insatser på arenan är viktiga. Säkerhets- dokument upprättas för att följa upp hur arrangemanget har fungerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft22"&gt;Det finns restauranger och pubar som säljer alkohol, men i kioskerna säljs endast läskedrycker. Arenan bjuder ibland supportrarna på mat, men dryckerna får de själva betala. Detta är ett uppskattat inslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Rögle BK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;Rögle instämde i huvudsak i vad Redhawks framförde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft15"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Urban Olsson, matchdelegat från SvFF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;En matchdelegats uppgift är att se att arrangemanget och säker- heten fungerar. Samarbetet mellan klubbarna har blivit betydligt bättre under det senaste året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;Klubbarnas styrelser har ett ansvar för säkerhetsarbetet, men det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;är inte alltid de tar detta ansvar. Kanske kan de ”stora” klubbarna ha ett mentorskap gentemot de ”mindre” klubbarna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Landskrona stad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Det är små problem i Landskrona, men vanliga medborgare påverkas av bortasupportrar som inte sköter sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Aage Radmann, Malmö Högskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft7"&gt;Vad är huliganism? Det finns många definitioner på detta begrepp och det används ofta på ett felaktigt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;I England har man vidtagit ett antal repressiva åtgärder, medan man i Tyskland mer har satsat på en ökad dialog med supportrarna för att komma till rätta med brottslighet och våld i samband med fotbollsmatcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Media har en särskild roll när det gäller att spegla vad som händer i samband med idrottsarrangemang. Det är viktigt att arbeta med mediekontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;En del av ovanstående frågor tas upp i &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Polismyndigheten i Skåne&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Det är positivt med kringarrangemang runt arenan. Det kan locka dit barnfamiljer och skapa en lugnare situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;En bra planering mellan klubb och polisen är viktig och denna kan förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;Att agera vid folksamlingar är svårt. Hur komma åt de individer som missköter sig, så att oskyldiga inte drabbas? Det händer att polisen åker och träffar bortasupportrar för att informera om vilka regler som gäller i samband med en kommande match. Supporter- polisen är i regel med vid bortamatcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft15"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Östergötlands län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Landshövdingen i Östergötlands län har initierat en samrådsgrupp med de viktigare aktörerna som arbetar på liknande sätt som Stockholms län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Linköpings HC (LHC) och supporterföreningen White Lions&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Det är i dag mycket bra relationer mellan LHC och supporter- klubben White Lions. Det hålls regelbundna möten (cirka en gång/månad) med supportrarna, dock inte med risksupportrarna (det finns &lt;NOBR&gt;10–50&lt;/NOBR&gt; sådana). LHC har två tillträdesförbud och fem arrangörsavstängningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Det tar ibland alltför lång tid att fatta beslut om tillträdes- förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;LHC upplever ett stort problem med de grova orden på läktarna. Detta skrämmer bort en del publik och klubben arbetar mycket med denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;White Lions framhöll attitydfrågan som central och kom- menterade positiv supporterkultur. Det är i regel inga problem för &lt;NOBR&gt;LHC-supportrarna&lt;/NOBR&gt; vid bortamatcher. I Linköping blir det stökigt främst när Stockholmsklubbarna kommer på besök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;IFK Norrköping&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Styrelsen lägger stor vikt vid säkerhetsarbetet. Brott i samband med idrottsarrangemang ska anmälas. Samarbetet mellan IFK och supporterföreningen Peking Fanz fungerar bra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Samarbetet med supporterpolisen fungerar bra. Det finns en besvikelse mot polisen med anledning av kraven på detektorer i samband med ett par matcher mot Stockholmslag. Detta har lett till stora merkostnader för klubben, samtidigt som effekterna av detektorerna är tveksamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;IFK har &lt;NOBR&gt;8–10&lt;/NOBR&gt; tillträdesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft15"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Åtvidabergs FF och arenaägaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;SvFF och polisen kan ibland ha olika syn på arenasäkerhet och här behövs mer koordination. Polismyndigheten framhöll att det är den som har ansvaret. De låga läktarna innebär en risk att pyro- teknik kastas in på arenan. Detta kan inte klubben ta ansvar för, utan detta är en fråga för polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft7"&gt;Åtvidaberg har inga tillträdesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Polismyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Det ska vara tryggt att gå på matcher och alla medel måste användas för att höja säkerheten runt arenorna (bl.a. detektorer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Det kanske har varit för mycket ”kramande” mellan polis och supportrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;I princip alla som begår brott är påverkade (alkohol och/eller droger).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;Det är lättare att diskutera säkerhetsfrågor med ”ishockeyn”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Supporterpolisen: Inom länet finns supporterpoliser enligt följande: Linköping och Åtvidaberg två vardera och Norrköping en. Samtliga arbetar deltid i denna funktion. De har inget skriftligt mandat i denna funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Vid behov åker supporterpolisen med på bortamatcher. Det gäller för supporterpolisen att vara närvarande och följa vad supportrarna gör. Supporterpolisen lämnar också underlag för hotbildsbedömningar och deltar i utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Om supporterpolisen inte är med på en bortamatch och en bortasupporter inte sköter sig, utan att denne begår något brott, får supporterpolisen i regel inte reda på detta, vilket är olyckligt, eftersom detta kunde vara bra att ha som dokumentation, om det senare inträffar något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Åklagarmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Det finns i Norrköping, men inte i Linköping, särskilt utsedda åklagare för att handlägga tillträdesförbud. I regel är det supporter- polisen som gör anmälan om tillträdesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft15"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;En viktig fråga för kommunerna är hur alkoholförsäljningen fungerar i samband med idrottsarrangemang. Kommunerna ger till- stånd och har tillsynsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Kommunerna och klubbarna har ett bra samarbete. De sociala frågorna är viktiga, inte minst vad gäller de personer som är lite snett ute. Här har såväl klubbar som kommuner ett ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;Även Länsstyrelsen tog upp alkoholproblematiken. Länsstyrelsen har ett tillsynsansvar (tillsynsrådgivning) gentemot kommunerna. En workshop med samverkanspartners som polis, politiker, alkohol- handläggare, arena- och restaurangchefer på arenor har genomförts för att bl.a. diskutera ansvarsfull alkoholservering. En utbildning i ansvarsfull alkoholservering har genomförts för LHC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;I mars 2012 genomfördes en nationell konferens om läktar- kultur på initiativ av Länsstyrelsen och Östergötlands Idrottsför- bund och där även utredningen deltog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Östergötland vill vara ”pilotlän” i det pågående nationella arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Örebro län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft21"&gt;Efter några incidenter i Örebro län under sommaren 2010 tog landshövdingen ett initiativ till att bjuda in ett antal aktörer för ett samarbete mot våld i samband med idrottsarrangemang och ett antal möten har genomförts. Det ska vara ett förpliktigande engagemang och Örebro län ska vara en förebild och man arbetar efter mottot ”Sveriges trevligaste idrottsarena”. Ett särskilt &lt;NOBR&gt;program-/policydokument&lt;/NOBR&gt; har tagits fram. Detta ska utvärderas efter två år och man har ställt upp ett antal indikatorer mot vilka utvärderingen ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Viktiga frågor är bl.a. att motverka alkohol och droger i sam- band med idrottsarrangemang och det ovårdade språkbruket på läktarna. Det gäller för klubbarna att ”äga arenan”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft15"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Örebro Elitfotboll AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Det finns en mindre falang hårdföra supportrar. När Stockholms- klubbarna, GAIS och Malmö kommer på besök kan det bli lite stökigt. Tre personer har tillträdesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Pyroteknik kan vara ett problem och bötessystemet i samband med bl.a. pyroteknik uppskattas inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Klubben har ett bra samarbete med polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Klubben försöker på olika sätt stödja de positiva supportrarna och vi träffas en gång per kvartal för dialog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Kameraövervakning får inte användas vid träningsmatcher, vilket är olyckligt. Länsstyrelsen har gett tillstånd, men beslutet överklagades och ändrades därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Klubben har ett samarbete med kommunen och årskurserna &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; om toleransnivåer m.m. i samband med idrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Degerfors IF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;Degerfors IF har en del stökiga supportrar och de har ett visst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;”samarbete” med Boltic Blues från Karlstad. Klubben försöker stödja de positiva supportrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Samverkan och samarbete med olika aktörer är ledord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Örebro läns Fotbollförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Förbundet framhöll det förebyggande arbetet och arbetet med barn/ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Örebro Hockey&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Klubben har varit väl förskonad från större intermezzon. Mötena med Västerås och Bofors är väldigt prestigeladdade. Två personer har tillträdesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft7"&gt;Stämningen bland supportrarna är god.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Supporterföreningen Fjortontre har ett bra samarbete med polisen. Ibland önskas lite mer stöd från klubben.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft15"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Bofors IK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Det finns två högriskmatcher och det är när Västerås respektive Örebro kommer på besök. Det finns en del stökiga supportrar, men klubben har bra koll på dem. En person har tillträdesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Polismyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;En problembild är vad som händer på stan. Det finns &lt;NOBR&gt;20–50&lt;/NOBR&gt; stökiga supportrar och det gäller att splittra ”kärnan”. Arbetet mot nyrekryter- ing till riskgrupper är mycket viktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Arenornas utformning och hur supportrarna placeras på läkt- arna är också viktiga frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det är ett bra samarbete mellan polisen och klubbarna i Örebro län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Det framfördes en oro med anledning av att Polismyndigheten i Stockholms län tar ut ersättning, om det begärs att supporter- poliser ska följa med när Stockholmslag spelar ute i landet. Risken finns nu att man inte begär detta, vilket skulle äventyra säkerheten, om supporterpoliser inte finns på plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Åklagarmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft8"&gt;Åklagarmyndigheten har ett bra samarbete med Polismyndigheten. Utformningen av anmälan om tillträdesförbud är viktig, då den delvis styr beslutets utformning, t.ex. om förbudet ska gälla mer än en idrott. Historiken om personen i fråga bör framgå för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;myndigheten ska kunna göra en riskbedömning av personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;Örebroporten AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;Polisen ställer upp på ett bra sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;Kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Örebro: Det är ett bra samtalsklimat mellan alla parter. Det är viktigt att kunna förhindra nyrekrytering till riskgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft15"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Karlskoga: Det vore bra om vi kunde få en situation där supportrarna från de olika klubbarna kan stå tillsammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Degerfors: Det är främst problem när Stockholmsklubbarna kommer på besök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Det är sällsynt med hot mot ledare och funktionärer, men det har förekommit i något enstaka fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Västernorrlands län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft9"&gt;GIF Sundsvall (fotboll)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft7"&gt;Det är nästan obefintlig brottslighet vid arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Samarbetet och dialogen mellan klubbar, supporterföreningar och polisen fungerar väl. Vid förmöten inför match deltar dessa, tillsammans med ett antal andra aktörer. Relationen med andra aktörer är också bra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Det är i regel ett begränsat antal bortasupportrar, vilket innebär att det i regel går lugnt till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Det är viktigt att vara gästvänlig mot publiken, inklusive borta- supportrarna, och då brukar arrangemanget fungera väl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Det kan bli något stökigt, främst när Stockholmsklubbar kom- mer på besök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Arenan bedöms bra ur säkerhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Klubben har inga tillträdesförbud eller arrangörsavstängningar. Ordföranden i supporterföreningen Patronerna: Det är ett bra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft21"&gt;samarbete med klubben. Det är viktigt att bli väl bemött i samband med bortamatcher, såväl av arrangörsklubben som av polisen. Ordföranden är också Supporter Liaison Officer (SLO), vilket främst innebär att vara kontaktperson mellan klubben och supportrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Medelpads Fotbollförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Inga särskilda synpunkter framfördes, då förbundet inte direkt arbetar med ”Giffarna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft15"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;P class="p4 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills SOU 2012:23&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;MODO Hockey&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;MODO har varit förskonade från större bråk. Det har emellertid under senare tid förekommit pyroteknik inne i arenan, varför den har fått utrymmas. Det är såväl borta- som hemmasupportrar som har använt pyroteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Det är mest problem när Luleå och Skellefteå kommer på besök, men mindre när Stockholmslagen spelar i Örnsköldsvik (i regel få supportrar p.g.a. avståndet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Säkerheten är mycket viktig liksom samverkan med andra klubbar inför match.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Kontakten med supporterföreningen är f.n. inte bra och här måste vi vara självkritiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det bör också höjas ett varningens finger för ett antal gymnasie- ungdomar som har en anarkistisk syn på samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Arenan är inte den bästa ur säkerhetssynpunkt. Vid ny- eller ombyggnation av en arena måste säkerhetstänkandet finnas med från början. Arenan har två kameror. Det är viktigt att borta- supportrarna har samma faciliteter som hemmasupportrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Speldagarna är viktiga ur säkerhetssynpunkt, t.ex. är en fredags- kväll inte en lämplig tidpunkt för en riskmatch.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Det är ingen skillnad på alkoholserveringen vid en högriskmatch eller en ”vanlig” match&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Klubben har inget tillträdesförbud men fyra arrangörsavstäng- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;Timrå IK (ishockey)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Arenans utformning är inte helt bra ur säkerhetssynpunkt. Ibland är det stökigt i gångar och foajeer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Det har förekommit pyroteknik vid matcher mot Skellefteå, MODO och Brynäs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;I likhet med i MODO finns det i Timrå en yngre falang som kan få ett destruktivt beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Det är en bra dialog mellan Timrå och MODO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det kan bli stökigt när Stockholmslagen kommer på besök (det är 17 mil kortare avstånd till Timrå än till Örnsköldsvik!) och även när Skellefteå spelar i Timrå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Uppträdandet hos publikvärdar och ordningsvakter är viktigt för att skapa en trevlig och trygg tillställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft15"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;P class="p4 ft16"&gt;SOU 2012:23 Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Klubben har inga tillträdesförbud och inte heller några arrangörsavstängningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft25"&gt;Supporterföreningen: Direktiven om reglerna är olika på olika arenor, vilket är olyckligt. Alla supportrar måste behandlas lika av arrangörsklubben.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Sundsvall Hockey&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Det är få bortasupportrar, vilket innebär att det i regel är lugnt i samband med matcher, men det kan förekomma vissa problem. Klubben har inga kameror på arenan (det är inget krav i Hockey- allsvenskan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Det förekommer inga tillträdesförbud och inga arrangörs- avstängningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Ångermanlands Ishockeyförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;Förbundet berörs inte mycket av elitsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Arenainspektioner förekommer vart tredje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Mellannorrlands Basketdistriktsförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Det har förekommit tre incidenter vid Sundsvall Dragons matcher och det höll även på att bli det vid en kvalmatch för damer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Polismyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft21"&gt;Polismyndigheten har arbetat med dessa frågor (våld och ordnings- störningar i samband med matcher) sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Det gäller att vara väl förberedd när det kommer många supportrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Det är ett bra samarbete mellan klubbar, publikvärdar och ordningsvakter samt med kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Det är inte bara när storstadslagen kommer på besök som det kan bli bråk utan även när t.ex. Västerås kommer till länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Norrporten Arena är bra ur säkerhetssynpunkt och tillåter en bra polistaktik. Hockeyarenorna ligger efter ur säkerhetssynpunkt. Det är klubbarna som äger hockeyarenorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Polismyndigheten har en bra dialog med MODO och Timrå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft15"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;P class="p4 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills SOU 2012:23&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Det är mer problem i Timrå med Stockholmssupportrar (kortare avstånd, se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Det är viktigt att försöka påverka matchprogrammet (dag och tid på dagen) för att minska riskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Polisen deltar i regel tillsammans med kommunerna i samband med alkoholtillsyn på arenorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Vi bör bli mer offensiva i förhållande till media.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;Även vi från polisen anser att supportrar är något positivt. Björn Eriksson tar upp frågan om villkor i samband med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;”polistillstånd” för att få genomföra en match. Det vore bra med en likriktning av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Det är ett problem med pyroteknik inne på arenorna och det är inte lätt att upptäcka pyroteknik vid visitationen. Ett problem är också totalförbudet mot pyroteknik (det finns möjlighet att söka dispens hos polisen, men ofta blir det avslag). Kanske borde det tillåtas under organiserade former?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Supporterpolisen: Det är mest problem med pyroteknik vid MODO:s matcher. Flera åskådare ser säkert vem/vilka som använder pyroteknik och borde därför peka ut dem Bortasupportrar bör bemötas på ett bra sätt och vi försöker ibland i förväg att komma i kontakt med dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Polismyndigheten är beredd att betala för supporterpolisen från Stockholm, om man anser att de bör finnas på plats när Stockholmslagen kommer på besök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;Åklagarmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;I Västernorrland finns en särskilt utpekad åklagare för hantering av bl.a. tillträdesförbud. Ännu har inte något tillträdesförbud utfärdats i länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det borde vara en skarpare ”verktygslåda”, t.ex. ett längre straff för överträdelse av förbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Under 2011 beslutades i Sverige om cirka 200 tillträdesförbud. Tio fall av överträdelse har upptäckts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft28"&gt;En diskussion fördes om att ge tillträdesförbud för flera sporter, t.ex. fotboll och ishockey (regelverket tillåter detta). Det gäller för supporterpolisen, som i regel är den som gör en anmälan om tillträdesförbud, att motivera detta i anmälan (”denna supporter brukar vara störande både på fotbolls- och ishockeymatcher”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft15"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Riksåklagaren har gett ut en RättsPM, Tillträdesförbud vid idrottsarrangemang, som ger riktlinjer för att hantera denna typ av ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Sundsvalls kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Samverkan, samverkan, samverkan är ledorden. Kommunen har en bra samverkan med klubbarna och med polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Kommunen äger ett antal arenor. I juni fattas beslut om det ska byggas en ny sporthall. Säkerheten på arenorna har en hög prioritet, för det ska vara trevligt och tryggt att gå på ett idrotts- arrangemang. Kommunen kan inte se någon förhöjd skadegörelse på arenorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Timrå kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Samverkan är nyckeln för trygga och trevliga arrangemang. Förmodligen är detta lättare i en liten kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Det är Timrå IK som äger arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Ett problem är det ökade antalet bilinbrott på parkeringen utanför hockeyarenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Örnsköldsviks kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Det känns tryggt med de duktiga aktörer som arbetar med säker- heten i samband med matcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft21"&gt;Idrottsarrangemang skapar en social samvaro och idrotten är ett bra varumärke för kommunen. Kommunen har en bra dialog med MODO och polisen om alkoholfrågor med inriktning mot att minska berusningsnivån. Tillsyn och utbildning är viktiga instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Arenabolaget, som är helägt av MODO, driver restaurang- verksamheten i arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Västernorrlands idrottsförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;Förbundet har inte mycket samröre med elitklubbarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Förbundet arbetar för att ta krafttag mot dopning och det före- byggande arbetet är också mycket viktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft15"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Länsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Länsstyrelsen arbetar bl.a. med frågor om alkohol och Länsstyrelsen har tillsynsvägledning över kommunerna. Det finns en regional &lt;NOBR&gt;ANDT-samordnare&lt;/NOBR&gt; (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;Länsstyrelsen beslutar också om kameraövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;En diskussion förs om att det kanske behövs fler kameror på arenorna (t.ex. i gångar och foajéer) och utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Samarbetet med kommunerna och med länsidrottsförbundet är bra. Eventuellt kommer ett projekt om bl.a. alkohol att startas under ledning av Länsstyrelsen och länsidrottsförbundet. Projektet startar i så fall med en kartläggning av hur det ser ut i klubbarna (t.ex. har klubbarna en policy). Ett liknande projekt bedrivs i Östergötlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;Särskilda frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft7"&gt;Vid mötena diskuterades även ett antal frågor lite närmare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Legala frågor&lt;/SPAN&gt;: De förslag om lagändringar som finns i detta del- betänkande stöds av den överväldigande majoriteten av dem som deltog på mötena. Det är maskeringsförbud inne på arenorna, där upp- fattningarna går mest isär, men flertalet förordar ett maskeringsförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Pyroteknik&lt;/SPAN&gt;: Pyroteknik upplevs av samtliga som ett stort pro- blem. Det är näst intill omöjligt att helt stoppa införsel av sådana varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Böter i samband med olika förseelser inne på arenan &lt;SPAN class="ft7"&gt;(gäller fotboll): Många förordar det system som ishockeyn har infört från och med 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Alkohol- och drogfrågor&lt;/SPAN&gt;: Alla är överens om att detta är ett stort problem i samband med idrottsarrangemang. Ofta är detta orsaken till våld och brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Kameraövervakning&lt;/SPAN&gt;: För att kunna lagföra dem som begår brott är det viktigt att kunna identifiera dessa personer. Det viktigaste redskapet för detta är kameraövervakning. Kvaliteten på kamerorna och antalet kameror varierar mycket mellan olika arenor. Här ligger ett ansvar på klubbar och arenaägare att kameraövervakningen fungerar på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Arenasäkerhet&lt;/SPAN&gt;: Ett antal arenor, främst i Superettan och i Hockeyallsvenskan, har bristande säkerhet och i många fall krävs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft15"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;dyra investeringar för att leva upp till regelverket. Det finns en överenskommelse med klubbarna att arenorna ska ha en viss standard. SvFF/SEF och SHL/SIF genomför regelmässigt arena- inspektioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Anmälningsplikt&lt;/SPAN&gt;: Anmälningsplikten kommer att behandlas i en särskild skrivelse, men vid förfrågan på mötena har det från många håll uttryckts en tveksamhet till att införa en sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Mina slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Vid länsbesöken har det varit en god uppslutning med de aktörer jag önskat få träffa och engagemanget för dessa frågor har varit stort. Många goda idéer framfördes för att komma till rätta med problemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft21"&gt;I två av de besökta länen (Östergötland och Örebro) har lands- hövdingarna tagit initiativ till ett arbete liknande det som under tre år har bedrivits i Stockholms län. Det är min uppfattning att det finns intresse av att agera på ett liknande sätt även i de andra besökta länen, vilket skulle innebära en ökad samverkan mellan olika parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Problemen i länen är inte – åtminstone inte ännu – lika omfat- tande som i Stockholms län, men likartade problem förekommer. Störst är problemen i storstadslänen (Västra Götaland och Skåne). Det finns en samsyn att en tänkbar utveckling mot idrottsrelaterat våld måste stävjas i tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Det finns en tendens att det blir stökigt när Stockholmsklubbar kommer på besök, men vid matcher av derbykaraktär (t.ex. Malmö FF – Helsingsborgs IF och GAIS – IFK Göteborg) kan det också bli våldsamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Många trycker på att det är viktigt att ta emot bortasupportrar på ett trevligt och korrekt sätt. Förbättringar har skett, men det finns mer att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Trevliga kringarrangemang kan locka barnfamiljer till arenan och kanske publiken kommer lite tidigare, vilket skulle vara positivt. För- modligen skapar sådana arrangemang också en lugnare stämning runt arenan. Många goda initiativ har tagits och som det finns anledning att återkomma till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Många supportrar uppträder sämre på bortaplan än på hemma- plan. Om supporterpolisen inte är med vid en bortamatch och någon bortasupporter är stökig, utan att begå något brott, rapporteras det inte alltid till polismyndigheten eller klubben vari-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft15"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Vad vi har gjort hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft8"&gt;från bortasupportern kommer. Det är önskvärt att så sker, efter- som det skulle öka kunskapen om de individer som inte sköter sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Det är viktigt att stödja den positiva supporterkulturen och att få tag på dem som begår brott samt lagföra dem. Detta bör också bli känt för allmänheten, så att samhället tydligt visar att brott inte accepteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Processen vid tillträdesförbud varierar en del mellan länen och bör ses över. Detta arbete har i viss utsträckning inletts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft28"&gt;Det kan finnas anledning för mig att senare i höst återkomma till några av länen för att följa upp det arbete som otvetydigt pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft15"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p396 ft6"&gt;8 Forskningsläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;En genomgång av forskningsläget presenteras i &lt;SPAN class="ft9"&gt;bilaga 4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Definitioner av begrepp som idrottsrelaterat våld och huliganism är inte entydiga inom forskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Riksidrottsförbundets (RF) enhet Fakta, Forskning och Analys bör intensifiera sitt arbete med att löpande följa och relatera forskningsläget kring idrottsrelaterat våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Ett nätverk för forskning på området idrottsrelaterat våld bör etableras. Centrum för idrottsforskning bör, i samråd med RF, utreda vem som ska vara huvudman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft7"&gt;Forskaren Aage Radmann vid Malmö Högskola har för utredningens räkning tagit fram en forsknings- och kunskaps- inventering på området under rubriken ”Idrottsvåldets karaktär”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Rapporten bifogas detta delbetänkande som &lt;SPAN class="ft9"&gt;bilaga 4&lt;/SPAN&gt;. Syftet med rapporten är att ge en kunskapsbakgrund och en förståelse för idrottsvåldet i ett historiskt perspektiv och i ett nutidsperspektiv, baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forsk- ningsinventeringen innehåller en genomgång av internationell och svensk forskning på området idrottsrelaterat våld med särskilt fokus på huliganism. Rapporten tar även till vara på den breda och djupa kunskap som finns dokumenterad från olika supporter- projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft8"&gt;Av rapporten framgår att definitioner av huligan och huliganism är många och skiftande. De är olika såväl mellan som inom olika länder. Under senare år har begreppen framför allt brukats om idrottsfans som ställer till bråk i samband mod fotbollsmatcher. Brå har producerat ett flertal rapporter kring huliganproblema- tiken, varav den senaste är från 2008. Här väljs begreppet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft7"&gt;”huliganism” bort till förmån för det kanske än mer diffusa begreppet ”fotbollsrelaterade ordningsstörningar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft15"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Forskarläget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Även begreppet supporter har flera definitioner. Tidigare användes benämningarna &lt;NOBR&gt;A–,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;B–,&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C–supportrar,&lt;/NOBR&gt; där A var de skötsamma. B var för det mesta skötsamma men kunde dras med i våldsamheter av olika situationer. &lt;NOBR&gt;C-supportrar&lt;/NOBR&gt; var våldsamma supportrar, vilka medvetet sökte våldsam konfrontation med andra &lt;NOBR&gt;C-supportrar.&lt;/NOBR&gt; De senare åren har man dock lämnat denna kate- gorisering. I dag används endast två kategorier; icke risksupportrar respektive risksupportrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft21"&gt;I rapporten presenteras forskningen under tre tidsepoker, 1965– 1985, &lt;NOBR&gt;1985–1997&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1997–2010,&lt;/NOBR&gt; fördelad på områden som psyko- logiska studier, antropologiska studier och sociologiska studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft21"&gt;En särskild uppmärksamhet ägnas medias roll när huliganismen ska studeras. Det gäller såväl svenska som internationella media. Att svensk tabloidpress varit viktig för klackkulturens och senare firmakulturens framväxt och utveckling menar rapporten är uppen- bart. Om man vill förstå medias roll i dagens samhälle räcker det inte att studera papperspressen. De nya sociala medierna är instrument som används flitigt i risksupportrarnas värld. Detta gör att traditionella media inte har samma tolkningsföreträde som tidigare, utan man går mot en mera differentierad och mångfaldig idrottsrapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;I rapporten föreslås avslutningsvis att det bör bildas ett nätverk av forskare och representanter för såväl civilsamhället som den offentliga sektorn. Vem som ska stå som huvudman för nätverket bör utredas av Centrum för idrottsforskning (CIF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Mina slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Rapporten innehåller flera bidrag från forskningen som jag har haft nytta av i detta delbetänkande. Än mer torde finnas att hämta vid framtagandet av mitt slutbetänkande. Inte minst gäller detta de delar som berör supporterkulturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Författaren föreslår att ett nätverk för forskningen på området etableras och att frågan om huvudman för detta bör utredas av CIF. Jag understöder varmt detta förslag, &lt;SPAN class="ft9"&gt;men &lt;/SPAN&gt;med tillägget att detta bör ske i samråd med RF. Den senare organisationen – som företräder den samlade idrottsrörelsen – överlägger f.n. med landets universitet och högskolor för att skapa en förstärkt och institutionaliserad länk parterna emellan. I detta fall handlar det primärt om forskning och elitidrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft15"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft66"&gt;Forskarläget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft7"&gt;Jag föreslår vidare att den relativt nyligen inrättade enheten på RF – Fakta, Forskning och Analys – intensifierar sitt arbete med att löpande följa och rapportera forskningsläget kring idrotts- relaterat våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft15"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p408 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband med olika typer av matcher&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft7"&gt;I detta kapitel ges en relativt fyllig redogörelse av hur parterna agerar i samband med olika typer av matcher. Jag bedömer att detta är viktigt för att få en helhetsbild av hur aktörerna agerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft22"&gt;Som jag uppfattat saken finns för närvarande ingen nedteckning av de olika parternas planering internt respektive sinsemellan. Detta medför att diskussionen kring planering och strategier lätt blir haltande och att allmänheten inte får en fullständig bild av hur systemet fungerar i dag. Förberedelserna främst inför högrisk- matcher har successivt byggts ut under senare år. Min redogörelse för uppbyggnaden fram tills i dag bygger på den information jag inhämtat från parterna. Denna ”nulägesbeskrivning” är viktig att känna till för att förstå bakgrunden till de förslag jag lägger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Framtagande av spelprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft7"&gt;Högriskmatcher bör i princip inte spelas på kvällstid och inte inleda eller avsluta säsongen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;Alternativen att vid hot om allvarliga ordningsstörningar spela inför tomma läktare eller på annan ort bör undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Arbetsgången&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft28"&gt;Här följer en redovisning av hur spelprogrammen i Fotbollsall- svenskan och Elitserien i ishockey tas fram. Underlag har lämnats av Föreningen Svensk Elitfotboll och Svenska Hockeyligan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft15"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Först vill jag emellertid klargöra ansvarsfördelningen mellan de centrala organen inom fotboll och ishockey i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Svenska Fotbollförbundet &lt;/SPAN&gt;(SvFF) är Sveriges största special- idrottsförbund. Drygt 3 300 föreningar är medlemmar i SvFF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;SvFF har till uppgift att främja och administrera fotbollen i Sverige och att företräda den utom landet. SvFF är också huvud- organisation för Futsal (innefotboll) och Beachsoccer (strand- fotboll). Förbundet är även nationellt ansvarigt för säkerheten inom svensk fotboll och tillsammans med Föreningen Svensk Elitfotboll (se nedan) gällande elitfotboll herrar och med Elitföreningen Damfotboll (EFD) gällande elitdamfotbollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Föreningen Svensk Elitfotboll &lt;/SPAN&gt;(SEF) är intresseorganisation för alla föreningar i Allsvenskan och Superettan. SEF:s uppdrag är att vara ledande i utvecklingen av svensk elitfotboll på klubbnivå sportsligt, ekonomiskt, kommersiellt och administrativt. SEF arbetar också med säkerhetsfrågor gällande elitfotboll herrar, i samarbete med SvFF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Svenska Ishockeyförbundet &lt;SPAN class="ft7"&gt;(SIF) är den samlande organisationen som främjar utvecklar och administrerar idrotterna ishockey och inlinehockey. SIF ansvarar för och driver föreningarnas gemen- samma intressen, behov och önskemål såväl nationellt som inter- nationellt. SIF samarbetar med SHL i säkerhetsfrågor i Hockey- allsvenskan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Aktieägare i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svenska Hockeyligan AB &lt;/SPAN&gt;(SHL) är de tolv klubbar som spelar i Elitserien. Bolaget ska, som företrädare för klubbarna, tillvarata gemensamma sportsliga och kommersiella intressen och hanterar bland annat medierättigheter samt ett antal för klubbarna gemensamma huvudsponsorskap. En prioriterad fråga för SHL är säkerheten kring matcher i Elitserien. SHL samarbetar med SIF i säkerhetsfrågor i Hockeyallsvenskan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft21"&gt;För &lt;SPAN class="ft27"&gt;fotbollens &lt;/SPAN&gt;del gäller vid framtagande av spelprogram att det är SvFF som styr processen efter att de fått direktiv från Internationella Fotbollförbundet (FIFA) och Europeiska Fotbollförbundet (UEFA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Efter att årsplanen presenterats från FIFA och UEFA med landskampsdatum och &lt;NOBR&gt;UEFA-matcher&lt;/NOBR&gt; (Champions League och Europa League), tar SvFF fram ett förslag på årsplan som diskuteras med SEF och EFD. Därefter ligger årsplanen med som handling till alla distrikt och övriga som är med på representantskapet, där den slutligen fastställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft22"&gt;Innan dess har dock SvFF med SEF respektive EFD arbetat fram ett förslag till när serien ska starta och när den ska sluta. Detta förslag går sedan ut till klubbarna som spelar i Allsvenskan och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;Superettan i herrarnas fall, varefter klubbarna får komma in med sina eventuella synpunkter. När serien är slutspelad för året startar arbetet med att få fram ett spelprogram för respektive serie påföljande år. Startpunkten är Allsvenskan och därefter kommer Superettan och Damallsvenskan. SvFF skickar ut till alla klubbar ett formulär där de får ange om det är specifika datum man inte kan spela på hemmaplan (kan vara att arenan inte är disponibel, andra stora evenemang på orten m.m.) och om de har andra speciella önskemål (derby eller andra stora matcher) vid någon särskild tid- punkt under spelåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft22"&gt;När det sedan börjar formas ett spelprogram vidtar nästa fas i arbetet. Programförslaget skickas då till polisen, &lt;NOBR&gt;TV-bolag&lt;/NOBR&gt; och Svenska Spel för att inhämta synpunkter. De har ett antal dagar på sig att gå igenom materialet innan ett fysiskt möte mellan SvFF, SEF, polisen, &lt;NOBR&gt;TV-bolag&lt;/NOBR&gt; och Svenska Spel äger rum. På detta möte, där det Allsvenska programmet för herrar diskuteras, har var och en tagit in eventuella synpunkter som har påverkan på spelpro- grammet. Under de senaste åren har det varit möjligt att ge förslag på speldagar, tid för avspark m.m. till ungefär mitten av augusti. För &lt;NOBR&gt;17–20&lt;/NOBR&gt; omgångar tas det fram speldagar och tider. Övriga matcher har fastställts i slutet av maj då ett nytt möte mellan samma parter äger rum. Dock är dessa omgångar redan lottade och klara men inte fastställda med speldag och tid för avspark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft8"&gt;Efter att detta möte ägt rum skickas ett preliminärt program ut till klubbarna en vecka innan ett fysiskt spelordningsmöte sker mellan klubbarna, SvFF och SEF. Inför det mötet har klubbarna fått alla &lt;NOBR&gt;TV-matcherna&lt;/NOBR&gt; som &lt;NOBR&gt;TV-bolaget&lt;/NOBR&gt; lagt fast som huvud- matcher och de synpunkter som polisen lämnat. Det kan också finnas ett antal matcher som polisen har synpunkter på, t.ex. att de ska spelas en viss dag. Detta ligger då också fastlagt i programmet som klubbarna får ut. Efter spelordningsmötet mellan klubbarna, SvFF och SEF brukar det alltid finnas några önskemål om smärre justeringar från klubbarna som inte kunnat beslutas på mötet. Det blir då ett uppdrag för SEF att se om det är möjligt att lösa med &lt;NOBR&gt;TV-bolagen&lt;/NOBR&gt; och i förekommande fall polisen. Denna fas brukar ta ytterligare några dagar. Därefter finns det ett spelprogram för All- svenskans inledande &lt;NOBR&gt;17–20&lt;/NOBR&gt; omgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft7"&gt;Slutligen skickar SvFF in spelprogrammet till UEFA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft25"&gt;För &lt;SPAN class="ft70"&gt;ishockeyns &lt;/SPAN&gt;del startar arbetet cirka ett år innan aktuell säsong. Målsättningen är att internt fastlägga spelordningen den sista februari och göra den officiell till den 1 maj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft15"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Information hämtas från Svenska Ishockeyförbundet (SIF) och Internationella Ishockeyförbundet om när de internationella uppe- hållen äger rum för aktuell säsong. Under dessa uppehåll, när lands- lagen spelar, är det uppehåll i Elitserien. Varje säsong är det alltid fyra uppehåll på respektive en vecka. Slutspelet måste avslutas senast tolv dagar innan VM startar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Starttid och slutdatum för serien bestäms samt förslag lämnas till schemaläggning av Elitseriens 55 omgångar. Serien startar i mitten/slutet av september och grundserien avslutas i början av mars. Datum för &lt;NOBR&gt;SM-slutspelet&lt;/NOBR&gt; bestäms och hänsyn tas då till helgdagar. Redan från början planeras ett antal reservdagar in för att få luft i spelschemat och möjliggöra eventuell flytt av matcher vid behov. Ett problem är att matcherna spelas i tre omgångar under en vecka. Detta gör det svårt att flytta datum, eftersom lagen inte ska spela två matcher två dagar i rad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Information efterfrågas från klubbarna om specifika förbehåll såsom Stockholmsderbyn och utematcher. I detta skede tas inte hänsyn till eventuella övriga evenemang i respektive lags arenor. I Stockholm kontaktas Stockholm Globe Arenas för att få reda på vilka datum som det är möjligt att spela derbyn i Globen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft21"&gt;Årsplanen går in till företaget Bortz, som gör spelordningar för bl.a. National Hockey League (NHL) och National Basket Association (NBA). De får även information om specifika förbehåll samt våra huvudprinciper för ett rättvist spelschema. Grunden är att lagen ska spela varannan match hemma och varannan borta samt att det ska vara en jämn fördelning av veckodagar. Vi måste också ta hänsyn till att lagen spelar olika många hemmamatcher (27 eller 28).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Bortz gör otaliga körningar i sitt system för att placera matcher och när SHL är nöjd med grundschemat kontaktas våra partners. Framför allt gör polisen en nationell översyn av schemat och åter- kommer med synpunkter. Eventuella korrigeringar görs och därefter skickas spelordningen ut till klubbarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Nu vänder eller flyttar klubbarna matcher. Klubbarna tar kon- takt med varandra men SHL är hela tiden med i processen och godkänner eventuella ändringar. Samtidigt bestäms starttiderna för lördagar, kl. 16.00 respektive kl. 18.30 i nära samarbete med bl.a. SHL:s säkerhetsavdelning och polisen. En central grundklassi- ficering görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;Spelordningen fastställs och offentliggörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft15"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Mina slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Som framgått av redovisningen kring arbetet att ta fram spel- program är detta ett omfattande arbete som inkluderar åtskilliga aktörer, inklusive intressenter på internationell nivå. Detta gör att manöverutrymmet för schemaläggarna är begränsat. Jag noterar dock att säkerhetsaspekter fått en allt större tyngd både inom fotboll och ishockey. Det gäller instrument som att undvika hög- riskmatcher på vissa dagar samt att välja klockslag som förväntas minimera risken för störningar. Polisens bedömningar spelar här en stor roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Jag menar att fotbollen och ishockeyn i stora stycken tagit sitt ansvar i dessa delar, vilket inte hindrar att utrymme kan finnas för ytterligare förbättringar. Exempelvis bör högriskmatcher undvikas som säsongsöppning och säsongsavslutning. Likaså bör högrisk- matcher &lt;SPAN class="ft9"&gt;som princip &lt;/SPAN&gt;inte spelas på kvällstid, en policy som redan i stora stycken börjat tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft22"&gt;Från polisens sida har stundtals framförts att &lt;SPAN class="ft50"&gt;om &lt;/SPAN&gt;allvarliga ord- ningsstörningar förutses bör även alternativ som att spela på annan ort eller inför tomma läktare övervägas. Jag är principiellt mot- ståndare till detta och anser att sådana ingrepp måste reserveras till den typ av extraordinära situationer som jag i dag inte kan förutse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Klubbarnas åtgärder i samband med matcher&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft71"&gt;Det uppbyggda planeringssystemet förefaller stabilt. Mina samlade förslag ryms inom detta system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft7"&gt;Föreningen Svensk Elitfotboll (SEF) och Svenska Hockeyligan (SHL) bör verka för nationell likformighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;Det kan finnas skäl att kortfattat beskriva klubbarnas arbete med att förbereda en högriskmatch och en ”vanlig” match. Noteras bör då att vissa skillnader kan finnas mellan de båda sporterna liksom mellan berörda klubbar. Fotbollens och ishockeyns centrala organisa- tioner har här ett ansvar att följa upp att praxisen blir någorlunda ensartad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Jag har bett Djurgården Fotboll och Djurgården Hockey beskriva hur säkerhetsarbetet bedrivs i samband med en högrisk- match respektive en ”vanlig” match.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft15"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft8"&gt;I såväl fotboll som ishockey finns noggranna specifikationer hur matcher av olika karaktär ska planeras och genomföras. Beroende av karaktär på matchen planeras och genomförs matcherna på lite olika sätt. Grundplaneringen gäller dock alla matcher och tanken med denna redovisning är att visa hur matcher planeras på såväl övergripande som detaljnivå och vilka eventuella skillnader som är påkallade beroende på matchens karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;Inledningsvis kan nämnas att matchens karaktär kan bero på flera olika faktorer. Det kan handla om att lagen som möts har en särskild historik att ta hänsyn till (exempelvis att lagen är rivaler eller att supportrarna har en historik att ta höjd för), det kan handla om när matchen spelas (veckodag, tid, första omgång, mitten- omgång/serielunk, sista omgången, guldmatch, nedflyttnings- match, kvalmatch etc.). Det kan även vara yttre omständigheter såsom demonstrationer i närområdet som kan riskera att smitta av sig på matcharrangemanget. Andra omständigheter kan vara arenans beskaffenhet (modern arena med goda faciliteter eller en äldre arena med sämre förutsättningar), interna aspekter såsom konfliktsitua- tioner inom klubbarna (exempelvis om det inträffat något som innebär att klubbens företrädare eller organisationer är ifrågasatta beroende på olika omständigheter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;Som synes kan det vara flera omständigheter som är viktiga att i förberedelserna ta hänsyn till och långt ifrån alla orsaker har med- tagits utan flera finns att räkna in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Inom fotbollen fastställs klassificering av matcherna av SvFF (på förslag av SEF), medan det i ishockeyn styrs av SHL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;En match planeras oftast utifrån vilken karaktär på matchen som föreligger. Inom idrotten talas det om &lt;NOBR&gt;lågrisk-,&lt;/NOBR&gt; normalrisk- och högriskmatcher. Inom fotbollen används terminologin planerings- program &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(PP1-3),&lt;/NOBR&gt; där planeringsprogram 1 är lågrisk och planer- ingsprogram 3 högrisk. Inga större skillnader föreligger mellan fotboll och ishockey, varför nedanstående genomgång kan anses vara generell (även om det i många fall refereras till fotbollens regel- verk).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft15"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p425 ft7"&gt;Vid match i Allsvenskan och Superettan (fotboll) är det krav om att en matchdelegat ska involveras i evenemanget. Matchdelegatens roll är att kontrollera och följa upp förberedelser och match- arrangemangsfrågor samt rapportera eventuella avvikelser till SvFF. Inom ishockeyn är det inte obligatoriskt att matchdelegat utses utan detta styrs utifrån en behovsanalys från SHL. Vid vissa matcher i Allsvenskan och Superettan utses även en säkerhets- delegat, vars främsta uppgift är att kontrollera de säkerhetsmässiga detaljerna kring evenemanget och ge föreningar en återkoppling vad som fungerat väl eller vad som kunde ha gjorts bättre. Även säkerhetsdelegaten rapporterar eventuella avvikelser till SvFF om sådana upptäcks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft9"&gt;Överenskommelse om match&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft21"&gt;Den som är säkerhets- eller evenemangsansvarig för hemmalaget ansvarar för att kontakt tas med bortalagets evenemangs- och säkerhetsansvariga för avstämning inför matchen. För alla matcher (oavsett klassificering) gäller att kontakten tas senast 14 dagar före matchdagen. Ofta sker kontakt med &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; och telefonledes. Vid &lt;NOBR&gt;PP3-matcher&lt;/NOBR&gt; (högriskmatcher) ska dessutom ett planeringsmöte hållas senast sju dagar före match. Genom överenskommelse om match dras grundläggande förutsättningar för matchen upp mellan hemma- och bortalag. Det kan till exempel gälla antal biljetter som tillställs gästande lags supportrar på gästande sektion och vem som ansvarar för visitationspersonal m.m. Även annan information som kan vara av vikt för arrangemangets genomförande delges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft9"&gt;Planeringsnivåer &lt;NOBR&gt;(låg-,&lt;/NOBR&gt; normal- och högriskmatch)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft7"&gt;Den klassificering som görs av en fotbollsmatch sker genom en tre- gradig skala som benämns planeringsprogram (PP). Följande gäller för klassificeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Planeringsprogram 1 (lågrisk)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft7"&gt;En match klassificeras på detta sätt (PP1) om inga ordnings- störningar förväntas eller där antalet bortalagssupportrar förväntas vara få eller inga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft15"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Ett förmöte hålls senast två timmar före match och leds av matchdelegaten som går igenom den överenskommelse om match som gjorts mellan hemma- och bortalag. Representanter för båda föreningarna, inklusive säkerhetsansvariga, arenaägaren, polis och eventuellt räddningstjänst ska delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Planeringsprogram 2 (normalrisk)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;En match klassificeras på detta sätt (PP2) om minst en eller flera av nedanstående omständigheter är uppfyllda:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Arenan förväntas bli fullsatt eller få fler besökare än 10 000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förväntat antal bortasupportrar kommer att vara stort&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Inga ordningsstörningar förväntas i samband med matchen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft22"&gt;Som huvudregel innebär en &lt;NOBR&gt;PP2-match&lt;/NOBR&gt; att förmöte hålls senast tre timmar före match. Samma representanter som vid &lt;NOBR&gt;PP1-match&lt;/NOBR&gt; ska finnas på ett förmöte som gäller en &lt;NOBR&gt;PP2-match.&lt;/NOBR&gt; Om gästande lag och matchdelegat godkänner får mötet hållas senast två timmar före match. Härtill kan matchdelegat, om denne så anser nödvändigt, kalla till ett planeringsmöte att hållas senast sju dagar före match.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft9"&gt;Planeringsprogram 3 (högrisk)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;En match klassificeras på detta sätt (PP3) om en eller flera av nedan- stående omständigheter är uppfyllda:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Arenan förväntas bli fullsatt eller få fler besökare än 10 000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Förväntat antal bortasupportrar utgör 10 % eller mer av det totala åskådarantalet. (På neutral plan anses båda lagen vara bortalag)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Ordningsstörningar kan förväntas i samband med matchen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Matchen tilldrar sig särskilt stort intresse från supportergrupper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft22"&gt;Viktigt att påpeka när det gäller klassificeringen är att SvFF och SEF kan välja planeringsprogram oaktat kriterierna är uppfyllda eller ej. Det står också arrangerande klubb fritt att klassa en match till ett högre planeringsprogram än den ursprungliga klassificering som gjorts. Ovanstående utgångspunkter för klassificering ska där- för ses mer som ett ramverk. Det bör nämnas att svensk fotbolls klassificering i vissa fall kan skilja sig från den som polismyndig- heten uppställer inför varje match utifrån sin omvärldsanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft15"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;Planeringsmöte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft22"&gt;Vid samtliga &lt;NOBR&gt;PP3-matcher,&lt;/NOBR&gt; och i vissa fall även &lt;NOBR&gt;PP2-matcher,&lt;/NOBR&gt; genomförs senast sju dagar före match ett planeringsmöte. Inget finns som hindrar att planeringsmötet hålls tidigare än sju dagar före match. Mötets kallas av hemmalaget och ett flertal aktörer/intres- senter bjuds in att närvara. Enligt regelverket ska följande kallas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Matchdelegat, och om sådan utsetts, även säkerhetsdelegat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Evenemangsansvarig och säkerhetsansvarig i hemmalaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bortalagets säkerhetsansvarige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Representant för arenaägaren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Polisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Räddningstjänsten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Representant för supporterförening (hemma- som borta- förening) om den som kallar till mötet anser att behov före- ligger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft21"&gt;Härutöver kan en mängd andra intressenter kallas till ett planerings- möte, såsom representant för kollektivtrafiken, enskilda näringsidkare på orten, brottsförebyggare såsom Program Supporter m.fl. Normalt gäller att endast parter/intressenter som berörs av matchens genomförande tillåts närvara på planeringsmötet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft7"&gt;Vid planeringsmötet gås följande igenom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Överenskommelse om match&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Riskbedömning ur ett säkerhetsperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Tillresande supportrar (avseende antal, färdsätt, ankomsttider, förflyttningssätt till arenan från eventuell samlingsplats, beräk- nad ankomst till arenan, biljettläge m.m.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Gästande supportrars sektion (insläpp, visitering och ansvar, nödutgångar, evakuering efter match)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Säkerhetsorganisationen (genomgång av hemma- och borta- lagets respektive säkerhetsorganisation, publikvärdar och övrig servicepersonal för respektive supportergrupp, ordningsvakter hemma- och bortalag, bevakning och avsyning av arenan före matchen m.m.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;TIFO-arrangemang&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (utsmyckning på läktaren m.m.) och tider för åtkomst till arenan för &lt;NOBR&gt;TIFO-personer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Arenaägarens säkerhetsorganisation (är arenan godkänd för arrange- manget, hur ser grundbemanningen ut, ansvarig arbetsledare m.m.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Polisens kommendering och inledande hot- och riskbildsanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft15"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Arrangemang på eller i anslutning till arenan före avspark eller i halvtid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Evakuering av arenan efter match i syfte att undvika konfronta- tioner mellan lagens supportrar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft7"&gt;Planeringsmötet protokollförs genom hemmalagets (mötes- kallarens) försorg och delges samtliga aktörer/intressenter i god tid före match.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;En mängd andra frågor tas också upp, såvida de har relevans för arrangemanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;I Stockholm har AIK och Djurgården Hockey tillsammans med arenaägaren (Stockholm Globe Arenas) inför 2012 tagit fram en särskild derbymanual som reglerar säkerhetsarbetet i Globen. Efter utvärdering av senaste matchen görs eventuella justeringar i dokumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Personalplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft21"&gt;Inför match ger polismyndigheten ett bevis om anmälan för matchen. Av detta framgår en mängd olika villkor (såsom antal publik- värdar, grundläggande sjukvård, antal ordningsvakter, brandföre- byggande åtgärder m.m.) som arrangerande förening måste uppfylla för att få öppna upp grindarna för publik. Dessa krav får aldrig negligeras eller underskridas – däremot föreligger det inga hinder att utöka resurserna rent faktiskt under evenemanget. Står det i vill- koren att föreningen måste tillhandahålla minst 15 ordningsvakter under matchen, har arrangören möjlighet att ha fler ordningsvakter på plats. Om kraven underskrids på något sätt har polismyndig- heten möjlighet att dra in beviset om anmälan, till följd att match- arrangemanget kan ställas in och/eller avbrytas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft21"&gt;Inför matchen gör därför arrangören en egen bedömning av vad som krävs för genomförande av arrangemanget. Inför säsongen sker en samverkan med polismyndigheten om tillståndsvillkor avse- ende personal (publikvärdar och ordningsvakter), men omständig- heter kan inträffa som gör att det är behövligt att förändra personal- uttaget. Detta sker genom att det inför varje match sker en evene- mangsanalys, där behovsbilden i detalj penetreras. En väl anpassad personalbas utifrån rådande omständigheter är en framgångsfaktor för ett tryggt, säkert och trivsamt arrangemang, där alla besökare garanteras den service de har rätt till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft21"&gt;Inför matcherna informeras tjänstgörande personal, såväl publik- värdar som ordningsvakter, genom så kallade utsättningar. Under ishockeysäsongen har införts ett system vid &lt;NOBR&gt;PP3-matcher&lt;/NOBR&gt; (högrisk- matcher), där gruppchefer för ordningsvaktsgrupperna har sam- mankallats dagen före match för att i lugn och ro och utan tidspress informeras om förutsättningarna inför matchen. Under match- dagen är det sedan ordningsvaktsgruppcheferna som håller utsätt- ningarna med sina respektive grupper. Ambitionen är att samma arbetssätt kommer att införas till fotbollssäsongen. Under icke hög- riskmatcher, alltså vid PP1 och 2, sker utsättningarna på matchdagen minst två timmar före matchstart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft21"&gt;Vid utsättningarna gås en arbetsorder igenom med respektive grupp. Arbetsorderns innehåll skiljer sig, varför varje grupps arbetsorder är att betrakta som unik. Olika uppdrag läggs på de olika grupperna, varför skillnaderna i arbetsordrarna är naturliga. Arbetsordrarna tas fram utifrån olika analyser kring hot- och riskbilder som föreligger, samt givetvis utifrån evenemangsanalyser samt övrigt informations- material som föreligger vid tillfället för arbetsorderns författande. Arbetsordern är ytterst det dokument som styr gruppen och som gruppansvarig måste rätta sig efter, utöver givetvis det samband som under matchen kan komma att delges via radioapparater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft9"&gt;Avslutande notering rörande planeringsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft21"&gt;Oaktat vilken typ av klassificering som fastställts gäller alltid att arrangören kan kalla till planeringsmöte närhelst omständigheterna bedöms göra det nödvändigt att särskilt noggrant planera matchen. Det bör också noteras att det inte finns något krav att samtliga parter måste vara fysiskt närvarande på samma plats, utan att en eller flera parter kan delta på telefon. Givetvis är det en stor fördel med ett fysiskt möte, men ibland kan det vara svårt att få till stånd ett sådant. Det står också föreningarna fritt att klassificera en match till en högre klassificering än vad som fastställts och arbeta utifrån det. Den klassificering som upprättats talar endast om mini- mikraven för genomförande av arrangemanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;A och O för att en match ska kunna genomföras utan större problem är att matchen planeras utifrån såväl tänkbara som otänk- bara aspekter. Ju mer information som inhämtas om vilka faktorer som kan tänkas påverka, och ju mer detta beaktas i grund- planeringen, desto säkrare bör arrangemanget bli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft15"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft22"&gt;Mellan överenskommelse om match – planeringsmöte – match- dagen är det därtill mycket vanligt att en kontinuerlig dialog förs mellan hemma- och bortalaget (särskilt mellan säkerhetsansvariga). Detta gör att informationsflödet mellan klubbarna fungerar mycket väl och att ingen blir överrumplad p.g.a. bristande kommunikation. Såväl muntlig som skriftlig korrespondens sker mellan klubbarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;Under match&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft21"&gt;Under match arbetar arrangören, arenaägaren, polisen och gästande förening väldigt tätt ihop. Den gemensamma önskan är att mini- mera riskerna för arrangemangets besökare på alla sätt samt att se till att servicen gentemot besökarna alltid hålls på en bra nivå. Detta gäller oaktat vilken sektion, eller vilken kategori besökaren tillhör (ståplats, sittplats, familj, sponsor, VIP, tjej, kille m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft21"&gt;För att uppnå detta krävs att det sker en samverkan mellan så gott som samtliga aktörer, vilket sker i den s.k. ledningshytten. Där kan sitta arrangören (publikvärdssamordnare och ordningsvakts- samordnare, samt i förekommande fall evenemangsansvarig/säker- hetsansvarig), polisen (arenabefäl/polisinsatschef), arenaägaren, gästande lag (säkerhetsansvarig/evenemangsansvarig) samt eventuellt representanter för brandmyndigheten och/eller från arenans egen personal (spärrpersonal, arenapersonal m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;De åtgärder som görs, som kan ha effekt på andra aktörer, analyseras om möjligt i förväg innan beslut om åtgärd fattas. Detta skapar bättre förutsättningar för att beslutet/åtgärden ska bli så bra som möjligt och minimerar riskerna för ”human errors” och fel- aktiga bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Polis, ordningsvakter och publikvärdar arbetar med sina respektive uppgifter utifrån sina olika roller. Ordningsvakternas och publik- värdarnas närmare uppgifter framgår av matchspecifik arbetsorder som behandlas på utsättningsmötena. Naturligtvis gäller att polis- personal är ordningsvakternas förmän. Detta innebär att ordnings- vakterna i vissa fall, om det bedömts lämpligt av ledande personer i ledningshytten, tas över av polisen vid insatser på och kring arrangemanget. Publikvärdarna å andra sidan, som i sin arbetsutövning får nödvändig uppbackning av ordningsvakterna, arbetar alltid enbart för arrangören och arbetar till skillnad från ordningsvakter och poliser mer för att upprätthålla en god ordning och service för arrangemangets besökare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft15"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft21"&gt;Personalen som arrangören tillhandahåller (ordningsvakter och publikvärdar) leds av två samordnare. Samordnarna har direkt kontakt via radiosamband med dels personalen, dels evenemangs- ansvarig från arrangören (se &lt;SPAN class="ft27"&gt;kapitel 9.3&lt;/SPAN&gt;). Arenapersonalen leds av arenaägarens representant på liknande sätt. Detta säkerställer att ansvarig från arrangören alltid är införstådd med vad som händer och vilka åtgärder som vidtas och varför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;Eftermöte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft28"&gt;Efter varje match, oavsett klassificering, sker en avstämning med alla berörda genom ett s.k. eftermöte. Mötet hålls inom 30 minuter efter slutsignalen och matchdelegat (samt i förekommande fall säkerhetsdelegat) ger sin syn på arrangemanget liksom polisen, arenaägaren och säkerhetsansvariga från båda klubbarna. Eventuella avvikelser diskuteras och om brister kunnat konstateras av match- delegat och/eller säkerhetsdelegat redogörs för dessa och anmäls sedermera till SvFF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Avslutning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;Som exempel på högriskmatcher är matcher mellan storstadslag eller lag från samma stad (t.ex. &lt;NOBR&gt;Djurgården-AIK&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;AIK-IFK&lt;/NOBR&gt; Göteborg). En normalriskmatch är, i Allsvenskan, den vanligaste klassificeringen där inga ordningsstörningar förväntas (t.ex. Djur- &lt;NOBR&gt;gården-GIF&lt;/NOBR&gt; Sundsvall, &lt;NOBR&gt;AIK-IF&lt;/NOBR&gt; Elfsborg). Lågriskmatcher är exempelvis &lt;NOBR&gt;Djurgården-Mjällby&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;AIK-BK&lt;/NOBR&gt; Häcken. Oavsett klassificering kan det trots allt innebära att ordningsstörningar ändå inträffar. Klassificeringen är endast ett tecken på vad som för- väntas, men verkligheten kan utvecklas till att bli något annorlunda. En grundläggande förberedelse och stor flexibilitet inom säkerhets- organisationen måste alltid föreligga, då föreningen trots allt är huvudansvarig för arrangemanget. Det är därför ingen nackdel om matcherna planeras utifrån samma grund, även om planeringen givetvis blir mycket mer detaljerad då en högriskmatch ska spelas, än vad fallet är vid &lt;NOBR&gt;låg-/normalriskmatch.&lt;/NOBR&gt; Även dialogen mellan klubbarna blir naturligt mer intensiv vid högriskmatcher kontra andra matcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;Sammanfattningsvis följer planeringen följande schematiska uppräkning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft15"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Överenskommelse om match senast 14 dagar före match&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Vid behov (eller krav vid &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PP3-match)&lt;/NOBR&gt; planeringsmöte senast sju dagar före match&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förmöte senast tre (ibland två) timmar före match&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Eftermöte (efter matchen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft7"&gt;Häremellan (eller ibland vid behov ännu tidigare) äger ofta en kontakt mellan klubbarna rum för att lägga upp initiala ramar för arrangemanget. Det kan handla om biljettfrågor (när ska biljetterna släppas och hur) eller tilldelning av läktarplatser (exempelvis om en sittplatssektion önskas av gästande lag). Nyckelfrågan ligger på dialog mellan klubbarnas representanter, vilket är en framgångs- faktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Slutligen bör tilläggas att grunden till ett lyckat arrangemang är att besökarnas behov och trygghet blir uppfyllt. Tonvikten läggs därför mycket på att underlätta för supportrarna/besökarna att besöka arrangemanget utifrån tesen att nöjda supportrar förorsakar mindre och färre ordningsstörningar. Servicen till våra besökare är därför alltid högt prioriterad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Publikvärdar och ordningsvakter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft7"&gt;Ordningsvakter med särskild utbildning för att få arbeta vid högriskmatcher bör i ökad utsträckning ges riksförordnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft28"&gt;Publikvärdar och ordningsvakter är viktiga aktörer i samband med matcher och deras arbete förtjänar att redovisas närmare. Jag har inhämtat underlag från Djurgården Fotboll och Djurgården Hockey.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft22"&gt;Det finns ett antal olika personalkategorier som nyttjas i samband med idrottsarrangemang. Det krävs en god organisation för trygg- het, service och trivsel för att ett arrangemang ska bli säkert. Av dessa anledningar nyttjas därför olika personalkategorier med olika roller och ansvarsuppgifter: Arenapersonal/värdar, visitations- personal, publikvärdar, &lt;NOBR&gt;VIP-värdar,&lt;/NOBR&gt; sjukvårdsgrupper och ordnings- vakter. I denna översiktliga beskrivning av personal kommer främst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;beröras publikvärdar och ordningsvakter samt något om visitations- personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Publikvärdar och visitationspersonal kan i många fall vara från samma personalkategori, innebärandes att man ena matchen fungerar som en publikvärd och den andra matchen som en visitatör. Det kan också förhålla sig så att visitatören under samma arrangemang ändrar sin roll till att bli publikvärd då matchen startat och all publik kommit in på arenan. Det bör också betonas att det kan variera huruvida publikvärden och/eller visitationspersonal erhåller ersättning för sitt arbete. Inte sällan utgörs publikvärdar och visita- tionspersonal av helt ideell personal, men i takt med att kravbilden skärps år efter år avseende dessa funktioner är det relativt vanligt att ersättning förekommer. Ordningsvakter måste ha ett anställ- ningsförhållande och får alltså inte arbeta ideellt, varför ersättning alltid utbetalas till dessa personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft10"&gt;Publik- och ordningsvaktssamordnare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Ledning av personal sker genom att en person utses som publik- värdssamordnare och ytterligare en har hand om ordningsvakterna såsom en ordningsvaktssamordnare. Samordnarna sitter i den s.k. ledningshytten med representanter för polisen, räddningstjänst och gästande lags motsvarigheter (om sådana finns). Samordnarna sam- verkar med framförallt polisens representant (oftast arenabefäl) vid ingripanden av allehanda slag. Samverkan och förståelse för olika åtgärder är av största vikt för att ett arrangemang ska genomföras med så liten påverkan som möjligt säkerhetsmässigt. Dessa sam- ordnare (i Djurgårdens fall publikvärdssamordnaren) handhar även de sjukvårdsgrupper som tjänstgör för publikens trygghets skull. Normalt finns det två sjukvårdsgrupper om vardera tre sjukvårds- utbildade personer för att kunna erbjuda publiken snabb hjälp vid en akutsituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft10"&gt;Publikvärdar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft25"&gt;För att kunna arbeta som publikvärd på idrottsarrangemang krävs att man genomgått en publikvärdsutbildning. Utbildningen görs av klubbarna och innehåller följande delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Introduktion och genomgång av arrangemanget och den egna arenans förutsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft15"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Publikservice&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Genomgång av olika aktörers roll och funktion på arenan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Lagstiftnings- och juridikfrågor samt konkreta exempel på situationer där frågorna är särskilt viktiga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Exempel på olika kritiska scenarier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Brandskyddsberedskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Första hjälpen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Genomgång av evakueringsmanualerna och standardrutiner vid evakuering av arenan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft7"&gt;Publikvärden är arrangörens representant gentemot besökaren. Det är oftast publikvärden som är besökarens första kontakt med arrangören vid besöket till idrottsarrangemanget. Givetvis följer av detta att publikvärden alltid ska uppträda korrekt och föredömligt. Publikvärdens roll är primärt att ge service till publiken för att tillse så hög trivselfaktor som möjligt. Publikvärden måste därför alltid ha god kännedom om arenans utformning för att kunna besvara frågor om exempelvis sektioner, platser, toaletters placering, närmsta uttagsautomat, närmsta kiosk m.m. Vid extraordinära händelser har publikvärdsorganisationen en mycket viktig roll vid samverkan med polis, räddningstjänst och ordningsvakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Publikvärdarna spelar även en viktig roll när det gäller att fungera som arrangörens ögon på plats ute på läktarna. Ordnings- störare eller personer som på annat sätt uppträder olämpligt kan lättare identifieras och rapporteras till närmaste chef. Inte sällan är det, om det anses lämpligt av publikvärdssamordnaren, publik- värden som står för den första åtgärden från arrangörens sida vid lindrigare ordningsstörningar. Det är dock viktigt att betona i detta sammanhang att publikvärden inte förväntas ingripa vid ordnings- störningar utan snarare rikta in sig på att inte oskyldiga ska hamna i kläm. Ingripandeåtgärderna hänförs till ordningsvakterna och polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft21"&gt;Publikvärdarna är strukturerade i olika grupper med enskilda ansvarsområden och arbetsuppgifter. Närmare specifikation om arbetsuppgifter varierar från match till match och framgår av den matchspecifika arbetsorder som publikvärdssamordnaren eller säker- hetsansvarig tar fram. En i gruppen är publikvärdsgruppchef och ansvarar för hela gruppen. En grupps storlek varierar mellan &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; publikvärdar. Kommunikation mellan publikvärdsgruppchefen och publikvärdssamordnaren (och/eller säkerhetsansvarig) sker genom radiosamband på en dedikerad radiokanal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft15"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Sammanfattningsvis publikvärdar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Publikvärdsarbetets huvudsakliga mål är att vid alla tillfällen erbjuda publiken trygghet, service och trivsel. För att uppnå detta finns ett antal riktlinjer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;All publik ska erbjudas optimal service och mottas med vänligt bemötande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Publikvärden ska upprätthålla en säkerhetsberedskap med betoning på brand, sjukvård och utrymning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Publikvärden ska genom sitt uppträdande förebygga att ord- ningsstörningar uppstår&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Publikvärden ska i samverkan med räddningstjänst, polis, ord- ningsvakter och arenapersonal lösa uppkomna situationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Publikvärden har inte som sin uppgift att gripa ordningsstörare eller ingripa för att avstyra en ordningsstörning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft8"&gt;Slutligen bör något nämnas om publikvärdens klädsel. Eftersom publikvärden är arrangörens naturliga kontakt med publiken ska publikvärden vara lätt att känna igen. Därför bär alla publikvärdar liknande kläder (såsom jacka/väst, svarta byxor, svarta skor osv.). Det ska även tydligt framgå genom text på klädseln att man är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;”Publikvärd”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Ordningsvakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft22"&gt;Utöver publikvärdar (och annan ”värdpersonal”) nyttjas ordnings- vakter. Deras roll kan i många fall överensstämma med publik- värdarnas, då fokus även här kan ligga på service, trygghet och trivsel. Ordningsvakten villkoras inte sällan med ett lägsta antal som arrangören måste engagera i samband med villkorsgivningen från polismyndighetens sida. Detta lägsta antal får aldrig under- stigas, utan måste alltid tillmötesgås. De ordningsvakter som tjänstgör på fotbolls- och hockeymatcher genomgår en klubbintern utbildning på samma sätt som publikvärdarna. Dock ligger fokus på lagstiftnings- och juridiska frågor samt arbetsmetodik och samverkan med exempelvis polismyndigheten. Polis är alltid per definition (enligt lagen om ordningsvakter) ordningsvaktens förman, vilket innebär att ordningsvakt är skyldig att följa de direktiv som polisen delger ordningsvakten. Härav följer att samverkan på ledningsnivå, mellan ordningsvaktssamordnare och polisens representant i lednings- hytten, är ytterst viktig och fundamental i arbetet vid en match.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft15"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p459 ft21"&gt;På liknande sätt som gäller publikvärdarna, är ordningsvakterna strukturerade genom olika grupper med olika ansvarsområden och uppgifter. Gruppernas ansvar och uppgifter styrs via den match- specifika arbetsorder som ordningsvaktssamordnaren och/eller säkerhetsansvarig tar fram. Gruppen leds av en ordnings- vaktsgruppchef och gruppen varierar mellan &lt;NOBR&gt;3–10&lt;/NOBR&gt; ordningsvakter (beroende på behov). Ordningsvaktssamordnaren har ett radio- samband på dedikerad radiokanal med ordningsvaktsgruppchefen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Ordningsvaktens fokusområden ligger på att ingripa (om det anses lämpligt) när ordningsstörningar eller brott inträffar. Anled- ningen till att det förhåller sig på detta sätt är att ordningsvakterna besitter en annan utbildning (genom ordningsvaktsutbildningen) och skyddsutrustning än vad en publikvärd besitter. När för- hållandena tillåter arbetar givetvis ordningsvakterna på liknande sätt som publikvärdarna då det gäller att erbjuda publiken service. Ordningsvakterna har likväl en stor betydelse då det gäller dialog och kommunikation för att förebygga att situationer överhuvud- taget uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Enligt de nya föreskrifter som gäller från 2012 (FAP 692:1) finns bestämmelser om vilken klädsel som ordningsvakten ska ha samt att det krävs en vidareutbildning att tjänstgöra i samband med idrottsarrangemang vid klassificeringen ”högrisk” (klassificeringen bestäms av polismyndigheten). Den uniform som tagits fram av klubbarna i samråd med Rikspolisstyrelsen har därmed upphört att gälla och ersatts av annan uniformsutformning. Därtill har en möj- lighet för ordningsvakten att utföra visitation lagts till, om det anses lämpligt och behövligt, vilket inte var en möjlighet enligt tidigare gällande tolkning av lagstiftningen (visitationen fick endast ske om lagstöd för åtgärden förelåg – alltså inte i förebyggande syfte).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft10"&gt;Sammanfattningsvis ordningsvakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Ordningsvakten måste vara utbildad och förordnad av polis- myndigheten för att få tjänstgöra som ordningsvakt. Härutöver krävs en vidareutbildning för att få tjänstgöra under högrisk- matcher. Ordningsvakten har en serviceuppehållande funktion på liknande sätt som publikvärden, dock med tillägg att om något händer ska ordningsvakten kunna ingripa vid ordningsstörningar och/eller brott. Ordningsvakten lyder därtill under polisens för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p460 ft7"&gt;mannaskap, varför ordningsvakten har en skyldighet att följa polisens direktiv och anmaningar vid sin tjänsteutövning. Ordningsvakten har ett förstärkt tjänstemannaskydd vid sin myndighetsutövning, till skillnad från publikvärden som inte har något förstärkt skydd i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Avslutande notering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Det ska också noteras att en nära samverkan med exempelvis polisen sker inför matcharrangemang, i synnerhet högriskmatcher, för att i möjligaste mån undvika situationer där ordningsstörningar kan inträffa. Vid ingripanden i publikmiljöer finns det också en mycket viktig samverkan, då olika principer kan komma att påverka arbetssättet (exempelvis behovs- och proportionalitetsprincipen). I korthet kan därför nämnas att ingen åtgärd sätts in (förutom akuta åtgärder) utan att först ha förankrats mellan arrangören och polisen, förutom i fall där polisen självmant anser sig nödgad att kliva in och ibland överta arrangörsskapet. Dessa fall är dock extremt ovanliga men nämns ändå då det inträffat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft10"&gt;Mina slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Det planeringssystem som byggts upp i framför allt Stockholm förefaller stabilt och väl genomtänkt. De förbättringar jag i det följande föreslår ryms inom ramen för detta system. I ett avseende krävs troligen en översyn, nämligen att skapa en likformighet över landet. Detta är en uppgift för SEF och SHL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;På mindre orter, som kanske bara har en enstaka högriskmatch per år, kan det vara svårt att få fram tillräckligt antal ordningsvakter som har den särskilda utbildningen, då det av kostnadsskäl inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;”lönar sig” att gå denna utbildning. Ett alternativ är att fler ordningsvakter får ett riksförordnande och därmed kan arbeta på olika arenor runtom i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft15"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Polisens åtgärder i samband med matcher&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft7"&gt;Det uppbyggda planeringssystemet förefaller stabilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft7"&gt;Mina samlade förslag ryms inom detta system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft7"&gt;En nationell likformighet bör eftersträvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft10"&gt;Den gängse polisverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Jag har från Polismyndigheten i Stockholms län inhämtat informa- tion kring dess arbete i samband med en högriskmatch respektive en lågriskmatch.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Högriskmatch&lt;/SPAN&gt;: Operativa samordningsenheten bereder, planerar och samordnar länsgemensamma operativa händelser, där en hög- riskmatch placeras in. Operativa avdelningens chef utser för kom- mande högriskmatcher en kommenderingschef och en biträdande. Dessa samverkar med varandra och knyter till sig en stabs- organisation och en polisinsatschef och en biträdande, vilka även ska verka under matchens genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft21"&gt;Vid Operativa samordningsenheten finns en permanent supporter- polisgrupp, vilken har två lagansvariga för varje större idrottsklubb. De lagansvariga har kontinuerligt formella och informella kontakter och möten med arrangörer, dess säkerhetsorganisationer, supporter- klubbar och enskilda supportrar. Cirka två veckor innan högrisk- matchen intensifieras arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Till Supporterpolisgruppen inkommer även fortlöpande kri- minalunderrättelseinformation via interna och externa kanaler. Erfarenheter från tidigare idrottsarrangemang beaktas. All inhämtad information samlas ihop och via Operativa avdelningens analytiker framarbetas en hotbildsanalys, som till stor del ligger till grund för polisarbetets utförande. Hotbildsanalyserna kan under tidens gång förändras, vilket även påverkar kommenderingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Ett flertal stabsmöten och övriga kontakter hålls fortlöpande med polisledningen, kommenderings- och insatsledning, stab och övriga interna enheter. Även externa kontakter och möten hålls med samverkanspartners och exempel på dessa är åklagare, rädd- ningstjänst och kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft22"&gt;När ett övergripande perspektiv framkommit diskuteras vilka olika polisiära kompetenser och vilket resursuttag som ska användas. Efter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft15"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft21"&gt;beslut handlägger Länsplaneringen personaluttaget och via de olika polismästardistrikten tillses att personalförsörjningen tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Innan kommenderingens genomförande kallar ledningen till ett &lt;NOBR&gt;två-dagars&lt;/NOBR&gt; uppstartsmöte. Närvarande är grupp- och avdelnings- chefer, befattningshavare med specialkompetens och andra interna aktörer. Även externa aktörer, såsom ordningsvakter, är med helt eller delvis under dessa dagar. Syftet med dagarna är att fortsätta planeringsprocessen och forma ett slutgiltigt Beslut i Stort (BIS) och en insatsidé.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;Dagarna fylls med information och utbildning från bland annat kommenderings- och insatsledningen, supporterpolisen, analytik- erna, dialogpolisen, externa samverkanspartners, tillståndsenheten, volontärerna, utredningspersonalen, narkotika- och ungdoms- polisen, presstalesmannen, ledningscentralen, skydds- och fackliga organisationer m.fl. Dessutom har man planspel och spelar upp olika scenarier och tillsammans försöker man hitta metoder och taktiker för att lösa de olika problem som uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;På matchdagen, cirka fyra timmar innan matchstart, hålls ett sista förmöte, där ledning, stab, enheter och övriga funktioner stämmer av den senaste informationen och händelseutvecklingen. Polismyndigheten deltar även i det sista förmötet, tillsammans med bl.a. klubbarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Under högriskmatchens genomförande är kommenderings- ledningen placerad intill staben i ledningscentralens lokaler. I staben finns även utrednings- och lagföringskompetens, analytiker, presstjänst med flera representerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;En traditionell organisation vid en högriskmatch består av kommenderingsledning med stab och polisinsatsledning under sig. Vid sidan om dessa finns arenabefäl, helikopter och logistikgrupp att tillgå. Under polisinsatsledningen finns vanligtvis tre till fem deltaavdelningar med 35 poliser i vardera avdelning. Dessutom finns en avdelning med civilgripande- och spaningskompetens. Övriga specialfunktioner, som oftast ligger under insatsledningen, är utrednings- och lagföringsgrupper, transportorganisation av frihets- berövade, supporterpolisen, polisrytteri, hundenhet, trafikpolis, volontärer och i förekommande fall &lt;NOBR&gt;krog-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och ung- domsinsatsgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;Direkt efter polisinsatsens genomförande samlas personer i lednings- och specialfunktion till ett stabsmöte, som vanligtvis hålls i ledningscentralens lokaler. En avstämning sker, där man fångar upp huvuddragen i genomförandedelen. Alla övriga medar- betare avslutar alltid med ett avslutningssamtal, som fångar upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;viktiga delar ur kommenderingen. Polisen deltar också vid efter- mötet som genomförs på arenan direkt efter matchens slut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Någon eller några dagar efter insatsen kallar kommenderings- ledningen till ett uppföljningsmöte, där man följer upp och utvärderar insatsen. Kommenderings- och insatsledning, stab, avdelningschefer och specialfunktionsrepresentanter försöker identifiera framgångs- faktorer och förbättringsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Alla berörda parter skriver erfarenhetsberättelser, vilka samlas in av polisinsatsledningen. All dokumentation sammanställs och förs in i ett dataprogram, Polisens Underrättelse &lt;NOBR&gt;Modell-Applikation&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(PUM-A),&lt;/NOBR&gt; vilken ska fungera som en kunskapsbank för kommande kommenderingar av liknande slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Lågriskmatch&lt;/SPAN&gt;: Lågriskmatcher hanteras vanligtvis av respektive polismästardistrikt. Dessa har i förväg utsedda polisinsatschefer, vilka är erfarna och kunniga i området. Den jourhavande polischef, som är i tjänst, kan vara tvungen att agera som kommenderings- chef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Supporterpoliserna har även här ett kontinuerligt kontaktnät med arrangörer, dess säkerhetsorganisationer, supporterklubbar och enskilda supportrar. Man arbetar även här med kriminal- underrättelser och annan information. Supporterpolisen samman- ställer detta med tidigare erfarenhet och producerar en hotbilds- rapport byggd på supporterpolisens egen analys och tidigare erfarenheter både kortare och längre i bak i tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;Polisinsatschefen har för en lågriskmatch en förberedelsedag inför idrottsarrangemanget. Under denna dag tillser chefen att nöd- vändiga interna och externa kontakter etableras, förbereder personal- hantering och vidtar övriga nödvändiga åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Polisresursen brukar vanligtvis bestå av en till fyra grupper med fyra till åtta poliser i vardera grupp. Till detta kan ibland en utred- ningsgrupp knytas och vanligtvis brukar denna bestå av upp emot fyra stycken utredare. Polisinsatsen har även en biträdande insats- chef till sin hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Polismyndigheten har ett kontinuerligt utvecklingsarbete knutet till strategin och dess arbetsmetoder. Strategin och arbets- metoderna är ”levande” och utvärderas efter varje match, tillsam- mans med externa samverkanspartners, och en erfarenhetsberät-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft15"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;telse skapas. Denna läggs in i datasystemet &lt;NOBR&gt;PUM-A&lt;/NOBR&gt; och ligger till grund för kommande insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Supporterpolisens egen beskrivning av sin roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Jag har bett några supporterpoliser i Stockholm beskriva sitt arbete. Sammanfattningsvis framträder då följande bild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Arbetet &lt;SPAN class="ft9"&gt;inför säsongen &lt;/SPAN&gt;börjar när det preliminära spelschemat kommer. Supporterpolisen tittar då på vilka faktorer som kan för- anleda olika ordningsstörningar, t.ex. matchdagar och tidpunkter, resekrockar m.m. och framför detta inför planeringen för att mini- mera riskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Supporterpolisen är remissinstans för tillståndssektionen. Till- sammans med klubbarna går man igenom planeringen inför de kommande matcherna och diskuterar vilka villkor som kan ställas på klubbarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Supporterpolisen deltar ibland också vid SvFF:s arena- besiktningar som sakkunniga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Inför hemmamatch &lt;/SPAN&gt;är underrättelseinhämtning en viktig arbets- uppgift för supporterpolisen och underrättelsebearbetning görs till- sammans med analytikerna. Det bearbetade materialet ger en hot- bildsbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Kontakt tas med supporterföreningarna för att inhämta deras planering och kunna underlätta deras goda avsikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;På matchdagen &lt;/SPAN&gt;medverkar supporterpolisen vid den polisiära utsättningen och lämnar uppdaterad information om både supportrar och risksupportrar samt fungerar som stödfunktion till högre chef genom att vara en kunskapsbank och att göra konsekvensanalyser av olika beslut som fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Supporterpolisen följer riskgrupperingarna inför en match. Eventuella brott dokumenteras, exempelvis genom videofilmning. Supporterpolisens kunskap om vilka risksupportrar som deltar och genom kommunikation med de olika grupperna gör att polis- kommenderingen i många fall kan få ett lugn och en positiv inrikt- ning. Den kunskapsbank som supporterpolisen har bidrar till att minimera insatser mot supportrar som inte beter sig som risk- supportrar. Detta kan vara avgörande för att inte åtgärder vidtas som kan främja stöd åt och rekrytering till huliganism och risk- supportergrupperingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Efter matchen &lt;/SPAN&gt;samlas in den information som finns på film m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;Komplettering sker också av den polisiära ”matchrapporten”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft15"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Redovisning av aktörernas agerande i samband …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Utredarna vid supporterpolisen utreder brott uppkomna vid eller i samband med kommenderingen. De lagansvariga supporter- polisernas kunskap (personkännedom) tillsammans med utredarnas specialistkunskap leder till hög uppklarningsprocent och snabb lag- föring. Supporterpolisen uppträder också som vittnen vid rätte- gångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Supporterpolisen medverkar vid ett flertal &lt;SPAN class="ft9"&gt;bortamatcher&lt;/SPAN&gt;. I regel kommer en beställning från polismyndigheten i hemmalagets län om att supporterpolisen ska följa med bortalaget. Genom kontakter med hemmaklubbens supporterpoliser ges information om antal bortasupportrar och vilka kategorier av supportrar, när supportrarna kommer, var de tänker hålla till före matchen etc. Detta är mycket värdefull information vid planeringen av kom- menderingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Vad gäller den &lt;SPAN class="ft9"&gt;förebyggande verksamheten &lt;/SPAN&gt;har supportrar under 18 år vid ett flertal tillfällen blivit föremål för polisiära ingripanden och/eller observerats under speciella omständigheter som gett anledning att tro att dessa tillhör yngre risksupportrar. I dessa fall har föräldrarna informerats genom brev (ungdom i riskzon). En kopia av brevet sänds också till de sociala myndigheterna. När- polisen gör också ibland hembesök. Samtalen med föräldrarna är ofta givande och kan leda till att föräldrarna agerar mot ungdomens beteende, medan ungdomen själv inte tycker om att föräldrarna informeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Tillsammans med de sociala myndigheterna och närpolisen deltar supporterpolisen vid olika typer av möten t.ex. med föräldrar för att informera om huliganism bland yngre supportrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft15"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p471 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid olika typer av matcher&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;Många bra insatser har vidtagits, men utrymme finns för ytter- ligare förbättringar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;Distinktionen mellan samråd och samverkan respektive sam- arbete måste tydliggöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;En klarare ansvarsfördelning mellan aktörerna tas fram och ytterligare fokus riktas mot att stödja de skötsamma supportrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft71"&gt;Mer av en nationell säkerhetsstrategi bör tas fram. Resultatmått av säkerhetsarbetet måste tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;Strategi respektive genomförande av strategin får inte blandas i hop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;Tonvikten bör på ett nationellt samordnat sätt förskjutas mot att möjliggöra identifiering och lagföring av brottsligt beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Fotbollens bötessystem bör ges en mer belöningsinriktad karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Styrelsernas kompetens i säkerhetsfrågor måste graderas upp, främst i Superettan och i Hockeyallsvenskan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;Mer aktiviteter kring och på arenorna bör stimuleras liksom bättre mottagande av bortasupportrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Polisens strategitänkande bör fortsätta att utvecklas i offensiv riktning och mot att än mer använda polisväsendets olika grenar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Speciella aktionsplaner bör upprättas för lagföring av individer som begår upprepade kriminella handlingar, inklusive det som sker utanför idrottens ram (”tio i topplista”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft15"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;Kriminell infiltration i idrottsklubbar måste stoppas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft7"&gt;Det är viktigt att visa uthållighet och hålla fast vid gjorda prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft7"&gt;Kommenderingschefer, insatschefer och arenabefäl måste tillåtas bygga upp erfarenhet och rollerna får inte spridas på för många händer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft7"&gt;Strategins två mål bör vara att förhindra nyrekrytering av risk- supportrar respektive att reducera dess hårda kärna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;Förbättring av arenasäkerheten bör fortsätta och samråd ske med Riksidrottsförbundets (RF) arbetsgrupp för arenafrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft7"&gt;Rikspolischefen bör fatta beslut om särskild inspektion av verk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft7"&gt;Brott av risksupportrar måste beivras också vid matcher i lägre divisioner (tillträdesförbud).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft25"&gt;Riksåklagaren bör utfärda en rekommendation att särskilt utsedda åklagare med regionalt ansvar handlägger beslut om till- trädesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Grundbultar i klubbarnas strategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft25"&gt;På ett övergripande plan finns stora likheter i de strategier som valts inom fotboll och ishockey. Drivkrafterna från klubbarnas sida torde kunna sammanfattas på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Av sportsliga skäl är det ett stort handicap att huliganism förstör det som är kärnan i idrotten, dvs. rent spel och lika för- utsättningar för lagen. Vinnare ska koras på idrottsliga meriter och ingenting annat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Idrottsrelaterat våld skrämmer iväg den vanliga publiken. Ett aktivt publikdeltagande är en av pelarna i en spännande match och därutöver ett bärande element i klubbarnas ekonomi. Våld och huliganism skrämmer därutöver iväg sponsorer och är ett negativt inslag vid förhandlingar med media som TV och radio.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Huliganism skapar ekonomisk olikhet mellan klubbarna. Inte minst storstadsklubbar får kostnader för säkerhetsarbetet som vida överstiger genomsnittsnivån. Vid sidan av skillnader i arenakostnader för hemmalag torde detta vara ett hot mot de idrottsliga förutsättningarna i olika regioner. Jag återkommer till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft15"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft7"&gt;frågan om vem som ska bära kostnaderna för polisinsatser (se &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 16&lt;/SPAN&gt;.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft7"&gt;Den strategi som fotbollen och ishockeyn har valt kan mycket för- enklat sammanfattas på följande sätt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Stödja den positiva supporterkulturen. I detta ingår en ökad omtanke om de tillresta bortalagssupporterna och att skapa attraktiva arrangemang omkring och på arenorna. Här kan det vara på sin plats att notera att detta intresse på sina håll kan sägas vara något sent påkommet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förhindra tillträde till arenorna av oönskade element med hjälp av de instrument som finns tillgängliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Attraktiva erbjudanden av biljetter m.m. till den vanliga publiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skapa trevliga kringarrangemang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Motverka störande språkbruk på läktarna i form av könsord, kränkande tillmälen m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;Till sitt förfogande har idrotten olika instrument som skulle kunna kategoriseras på följande sätt, utan inbördes rangordning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Inspektion och certifiering av arenorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Framtagande av policy mot olika störningar som pyroteknik, alkohol och inkastande av föremål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Sanktionsalternativ som arrangörsavstängningar, bestraffningar i form av t.ex. spel för tomma läktare, böter och poängavdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Teknik för lagföring av individer (t.ex. kameraövervakning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Nyttjande av samhällsinstrument som tillträdesförbud och brotts- anmälan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Samverkan mellan konkurrerande klubbar på säkerhetsområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Samverkan med aktörer utanför idrottsvärlden som polis, trans- portörer, krögare, kommuner m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;Klubbarna har hunnit olika långt i sitt säkerhetsarbete och jag åter- kommer till vissa av dessa frågor i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Grundbultar i polisens strategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft28"&gt;Rikspolisstyrelsen (RPS) beslutade den 15 mars 2004 att förändra polisens arbetsmetoder enligt de principer som redovisades i det s.k. taktikutvecklingsprojektet den 16 februari 2004. Dessa prin- ciper sågs över och fick en reviderad form i ett särskilt beslut av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft15"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft21"&gt;rikspolischefen den 30 november 2011. Särskild polistaktik (SPT) är en arbetsmetod som polisen använder vid särskilda händelser, där risken för våld i folksamlingar är särskilt hög. SPT har till uppdrag att verka både proaktivt och reaktivt. Taktiken är baserad på forsk- ning på oroligheter i samband med idrottsarrangemang. Ur forsk- ningen har det utkristalliserats fyra konfliktreducerande principer; kunskap, underlättande, kommunikation och differentiering. Yttersta strävan är att de konfliktreducerande principerna ska resultera i s.k. ”self policing”, det vill säga att deltagarna i folk- samlingen själva tar ansvar för att hejda ordningsstörare genom att uppmuntra till att manifestera inom demokratins ram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Den nationella förstärkningsorganisationen (NFO) är en nationell &lt;NOBR&gt;SPT-resurs&lt;/NOBR&gt; och består av särskilt utbildade poliser i olika funktioner med anställning vid polismyndigheterna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Dessa avropas av en polis- myndighet efter framställan till Rikskriminalpolisen (RKP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;RPS har beslutat att NTO ska bestå av cirka 800 poliser och 7 polisanställda pressinformatörer, som genomgått en särskild funk- tionsutbildning, fördelade på ovannämnda polismyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Inom ramen för RPS Metod och Utrustningsråd (MUR) har polismyndigheterna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län fått i uppdrag att utveckla arbetsmetoder gällande polisens SPT. Uppdraget omfattar bl. a att utarbeta förslag på arbetsmetoder för att ytterligare motverka och förebygga brott i samband med idrotts- arrangemang. Arbetsmetoderna bygger på de konfliktreducerande principerna som är SPT:s grunder. Arbetet beräknas vara klart våren 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;Under 2008 påbörjades en taktisk påbyggnadsutbildning som riktar sig till alla poliser i yttre uniformerad tjänst i hela landet, som inte utbildats i SPT. Utbildningen är en fortsättning på bastaktikut- bildningen som är polisens grundläggande taktiska utbildning. Bas- taktik 2, som utbildningen benämns, bygger på samma teoretiska och principiella grunder som SPT. Syftet är att ge poliser som arbetar utanför det tre storstadsmyndigheterna förhöjd förmåga att hantera mindre oroligheter i folksamlingar. Sedan några år tillbaka utbildas alla poliser i innehållet i Bastaktik 2 under sin grund- utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft28"&gt;RPS har tagit fram en inriktning för polisens arbete mot idrotts- relaterad brottslighet &lt;NOBR&gt;2011–2013.&lt;/NOBR&gt; RPS beslutade den 19 oktober 2010 att tilldela RKP ansvar för samordningen av polismyndighet- ernas arbete mot idrottsrelaterad brottslighet under denna period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft15"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;En väsentlig fråga när många parter samverkar är ansvarsfrågan och då inte minst mellan polisen och arrangören. RPS har för min räkning upprättat en promemoria hur man ser på dessa frågor. Ur denna kan utläsas att ansvaret inne på arenan i första hand ankommer på arrangören, som bl.a. anlitar ordningsvakter för ord- ningshållningen. Dessa, i samverkan med publikvärdar, sköter bland annat insläpp och visitationer i samband härmed. Visitation och andra anvisningar till publiken bygger på civilrättsliga avtal mellan arrangören och besökaren. Alla ordningsvakter lyder – utan att vara anställda – under polismyndigheten och är skyldiga att lyda order från polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Ordningshållningen på allmän plats är primärt ett ansvar för polisen. Även här finns dock andra aktörer t.ex. ordningsvakter anlitade av trafikföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vad gäller RKP:s uppgifter ska man ansvara för en gemensam nationell lägesbild samt lägesuppfattning (hotbild) över supporter- våldets omfattning och struktur. Vidare ska man besitta kunskaper om vilka landets mest kriminellt/ordningsstörande supportrar är i syfte att underlätta relevanta insatser mot dessa individer för att bryta ett kriminellt beteende, kriminella nätverk och förhindra nyrekrytering. RKP ska också årligen presentera hotbildsunderlag som kan ligga till grund för RKP:s deltagande i matchplanering före varje säsongsstart. Syftet är att polisen med stor trovärdighet ska kunna argumentera för när och hur högriskmatcher kan genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;RKP ska kunna stödja aktuella polismyndigheter med metoder och rutiner för framtagande av hotbildsanalyser under säsongen. Man ska vidare fortlöpande följa hur arbetet med den idrotts- relaterade brottsligheten fortskrider i samtliga aktuella polis- myndigheter samt, i samråd med sektionen för ordningspolisiära frågor, vid varje tertial redovisa detta för RPS, polisavdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft21"&gt;Polismyndigheterna ska månadsvis rapportera in statistiken i polisens anmälningsrutin (RAR) avseende idrottsrelaterade brott till RKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 6.3 &lt;/SPAN&gt;återfinns en redogörelse för polisens senaste hot- bildsanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Grundbultar i åklagarnas strategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft28"&gt;Åklagarna har en viktig roll att spela vad gäller tillträdesförbud. Det gäller t.ex. processen fram till förbud, när klubbarna får kännedom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft15"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft21"&gt;om beslutet och huruvida vissa åklagare med specialkompetens ska handlägga dessa frågor. Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet, som på initiativ av rikspolischefen tillkom under 2009, och i vilket representanter för bl.a. Åklagarmyndigheten ingår, har genomfört en uppföljning av tillträdesförbudslagens utnyttjande och tillämpning åren 2009, 2010 och 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;Nedanstående statistik är hämtad från uppföljningen 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft21"&gt;Vid en jämförelse mellan 2009/2010 och 2011 kan konstateras en ökning av såväl antal ärenden som andel beslut om tillträdesförbud. Handläggningstiden för dessa ärenden har sannolikt förkortats 2011, eftersom alla inkomna ärenden 2011 har avgjorts under 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Besluten om tillträdesförbud har under 2011 fördelats enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft7"&gt;Av de beslut om tillträdesförbud som meddelades under 2011 varierar längden på tillträdesförbuden enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft7"&gt;Som framgår av tabellen är 12 månaders tillträdesförbud det absolut vanligaste.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Genom de ändringar i lagstiftningen som trädde i kraft den 1 april 2009 ges åklagarna möjlighet att meddela s.k. interimistiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft15"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;beslut. När det kan antas att ett interimistiskt tillträdesförbud kommer att meddelas är personen i fråga, på tillsägelse av polisman, skyldig att följa med till förhör som hålls omedelbart därefter. Om personen vägrar kan polis ta med personen till förhör. Den enskilde får hållas kvar i högst sex timmar. När polismyndighet anmält frågan om tillträdesförbud till åklagare träder berört specialidrotts- förbund inom RF in som part i förfarandet. Förutsättningarna för ett interimistiskt beslut är i princip desamma som för ett slutligt avgörande. Dock ställs det inte samma krav på robusthet i bevis- ningen som vid slutliga avgöranden. Det innebär att det är fråga om situationer där det framstår som särskilt angeläget att omedelbart kunna hindra någon från att komma in på ett visst idrottsarrange- mang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;Ett interimistiskt beslut får gälla högst fyra veckor och ska, till skillnad från det slutliga beslutet, inte registreras i belastnings- registret. Tiden mellan det interimistiska beslutet och det slutliga beslutet ger utrymme för motparten eller motparterna att yttra sig. Det interimistiska beslutet ska vara skriftligt och delges den berörde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Åklagarmyndigheten genomför för närvarande en omfattande uppdatering av myndighetens interaktiva tvångsmedelsutbildning i myndighetens intranät. I utbildningen ställs jouråklagaren inför en mängd olika tvångsmedelsbeslut, efter uppdateringen också en fråga om tillträdesförbud. I denna del noteras bland annat vikten av att frågor om tillträdesförbud som uppkommer under jourtid normalt ska hanteras under jouren samt skyldigheten att skriftligen informera parterna om beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;I ett särskilt RättsPM (2010:1) från Utvecklingscentrum i Malmö ges rekommendationer kring lämpliga rutiner vid lagens tillämpning. De avser såväl det praktiska förfarandet i form av krav på anmälan, vilken åklagarmyndighet som ska hantera ett ärende och utredningarnas genomförande. Detsamma gäller beslutsmallar, hävande och ändring av beslut liksom den domstolsprövning som blir aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Mina slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft22"&gt;Att ta fram och förädla strategier för inte minst högriskmatcher ska vara en ständigt pågående process. När slutbetänkandet framläggs i mars 2013 har ytterligare erfarenheter vunnits av de delvis nya strategier som för närvarande prövas. Mest uttalat är strategi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;tänkandet i Stockholm, men nya erfarenheter tillkommer successivt från andra delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Några generella slutsatser synes dock möjliga att dra redan på detta preliminära stadium. Exempel härpå kan vara följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Successivt sker en allt klarare profilering mot tydliga ansvars- områden mellan de olika aktörerna. Detta arbete bör dock drivas ett steg till.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Alltmer av strategierna inriktas mot att stödja de skötsamma supportrarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Internationellt har man i Tyskland lagt tonvikten på proaktiva åtgärder och i England mer på reaktiva åtgärder. Jag avser att genomföra studieresor till dessa båda länder senare under 2012 för att därefter återkomma med en fördjupad analys. Den svenska modellen är att hämta impulser från bägge dessa kulturer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skillnader finns mellan ishockeyns och fotbollens aktörer men det är mer som är gemensamt än det som skiljer. Match- förberedelserna – liksom framtagande av spelprogram – följer väl utarbetade rutiner och synes mig i teknisk mening fungera väl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Större möda läggs ned på att fastställa datum och tid för hög- riskmatcher för att genom detta motverka idrottsrelaterat våld.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Problemen i Stockholm har spritt sig och behovet av gemen- samma strategier blir allt tydligare. På sikt är det min uppfatt- ning att sporternas centrala organisationer måste skapa mer av en gemensam säkerhetsstrategi, som klubbarna har att förhålla sig till. Speciellt gäller detta fotbollen. Ishockeyn har hunnit längre i detta hänseende.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft8"&gt;Jag kan vidare inte undgå att påpeka att satsningar på säkerhet förvisso ökat rejält under senare år. Vad jag saknar är dock försök att mäta &lt;SPAN class="ft24"&gt;effekter &lt;/SPAN&gt;av de satsningar som görs. Man skulle kunna för- vänta sig att effekterna av alternativa säkerhetsinsatser analyseras före respektive efter att de införts. Syftet måste vara att få en bild av var säkerhetsriskerna gör störst nytta per insatt krona. Sådana kalkyler över ”avkastningar på gjorda satsningar” lyser med sin frånvaro. Här måste klubbarna tänka om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Distinktionen mellan samverkan och samråd respektive sam- arbete är inte alltid tydlig. Det kan ibland insmyga sig en känsla av att det finns en ideologisk samsyn men att olika parter när det kommer till kritan mer följer den egna strukturens preferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft15"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft8"&gt;Exempelvis kan en klubb känna ett behov av att gentemot den egna strukturen förklara insatser mot risksupportrar med att det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;”polisens fel”. Alternativt att polisen menar att innehavet av våldsmonopolet innebär att när det kommer till ”allvar” agerar man annorlunda än de andra aktörerna riktigt tänkt sig. Det bekymrar mig om de s.k. firmorna tillåts få ett inflytande över samhällets strategier när det gäller att stävja idrottsrelaterat våld. Att sam- verkan och samråd ersätts med samarbete är något jag kommer att följa under det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;På ett övergripande plan får ansvarsfördelningen mellan polis och arrangörer sägas vara tydlig. Det framgår bl.a. av den PM från RPS i denna fråga som jag refererade till i tidigare avsnitt. Det finns dock alltid gråzoner som måste diskuteras. Min erfarenhet är att frågan om ansvar till exempel uppstår när individer nekas tillträde på grund av berusning eller av andra skäl. Vem tar ansvaret för de personer som avvisas i de fall de inte accepterar beslutet? Talar vi om aggressiva individer är det inte alltid helt enkelt för en insläpps- kontrollant att stå på sig. Dessa och liknande frågor lämpar sig naturligtvis inte för detaljerad reglering, men är enligt den informa- tion jag inhämtat ett klart praktiskt problem. Över huvud taget är frågan om ökad polisiär närvaro vid insläppen av risksupportrar en fråga som förtjänar ytterligare diskussion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;Intrycken från arrangerande klubbars och arenaägares inriktning av arbetet är att de söker sig mot mera av kringarrangemang runt arenorna och ett bättre servicebemötande. Man försöker införa nya bemötandestrategier för bortalagens supportrar. Syftet är att skapa en sådan välkomnande atmosfär att lusten till våldsrelaterat beteende bryts. Man vill vidare attrahera – utöver ordningsvakter, matchvärdar etc. – frivilligorganisationer som Lions, Rotary m.fl. att hjälpa till utanför arenan. Ideologin är att flytta fokus från enbart vad som sker på planen/rinken till publikens upplevelse. Denna fokusförskjutning anser jag vara ett gott bidrag till en bättre läktarkultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft22"&gt;Ett exempel kan hämtas från fotbollen. I Allsvenskan införs efter förebild från UEFA en ny funktion hos klubbarna, Supporter Liaison Officer (SLO). Tanken är att denna funktion explicit ska arbeta med att främja den goda fotbollskulturen genom riktade och servicebetonade insatser. Enligt min uppfattning är det viktigt att klubbarna tar denna funktion på fullt allvar och utser personer som är lämpade för denna uppgift och har sådan status i organisationen och hos supportrarna att deras synpunkter tas på största allvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft15"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Ett annat initiativ som jag avser att följa upp är det projekt som dragits igång under beteckningen ”Stå upp för fotbollen – Ett initiativ för fotbollen som positiv kraft”. Bakom projektet står, utöver fem klubbar och SEF, ICA, Swedbank, Svenska Spel och TV &lt;NOBR&gt;4-gruppen.&lt;/NOBR&gt; Visionen för projektet är enkel och tydlig. Aktörerna vill ha en fotboll som inte förknippas med våld och huliganism, en fotboll som bejakar alla supportrar som älskar sitt lag och sporten. Det handlar om ett pilotprojekt som ska intensifiera arbetet kring &lt;NOBR&gt;läktar-,&lt;/NOBR&gt; publik- och säkerhetsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft21"&gt;Stiftelsen Tryggare Sverige har genomfört en kartläggning på uppdrag av SvFF:s säkerhetsgrupp kopplat till Helsingsborgs IF:s problem med läktarvåld och angränsande frågor. Helsingborg är i dagsläget en av de elitklubbar som arbetat mest strukturerat med frågor som rör säkerhet och trygghet. Exemplet visar att det går att hitta nya vägar för att utveckla detta område i svensk fotboll. Studien betonar vikten av en anpassad organisation med tydlig ansvarsfördelning samt genomförande av olika kompetenshöjande åtgärder, t.ex. certifiering av säkerhetsarbetet och högre krav på funktionärer beträffande klädsel och uppträdande. I arbetet har även ingått en förbättrad dialog med samtliga supportergrupper och en utbyggd samverkan med polisen. Den viktigaste insatsen som genomförts är emellertid, enligt min mening, att man skapat en vilja att förändra klimatet byggd på inställningen ”Nu får det räcka!”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft21"&gt;SHL har tagit fram en strategi för hantering av ordnings- störningar i Elitserien och en handlingsplan för detta arbete. I strategin finns sex huvudområden: Säkrare arrangemang, Tydligare rollfördelning mellan Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Hockeyligan, Opinionsbildning och lagstiftning, Beredskap för framtida hot, Utvecklat samarbete samt Utveckling av supportermiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft21"&gt;Polismyndigheten i Stockholms län initierade för cirka ett år sedan ett projekt ”Tydliga signaler” inom ishockeyn och detta arbete leds nu av SHL. Övriga deltagare, förutom Polismyndig- heten och SHL, är elitserieklubbarna i Stockholm (AIK och Djur- gården), Länsstyrelsen och Stockholm Globe Arenas. De sex redo- visade huvudpunkterna ovan ligger till grund för arbetet inom projektet. Ett motsvarande arbetet har påbörjats inom fotbollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft28"&gt;Stockholm Globe Arenas (med arenorna Globen, Hovet, Söder- stadion och så småningom även den nya Stockholmsarenan) har också utarbetat en Säkerhetsstrategi &lt;NOBR&gt;2012–2014&lt;/NOBR&gt; med fem huvud- områden: Ökad arenasäkerhet, Opinionsbildning och lagstiftning, Beredskap för framtida hot, Utveckling av supportermiljön samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;Internt säkerhetsarbete. Merparten av punkterna känns igen från SHL:s dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Ishockeyn och fotbollen har delvis olika strategier vad avser böter till förbundet mot klubbar om incidenter inträffar. Från och med innevarande säsong förekommer inte böter i Elitserien i ishockey om arrangören gjort ”allt” vad som framgår av regel- verket. Om arrangören uppenbarligen slarvat i sitt säkerhetsarbete kan böter utgå. Dessa medel ska användas i förbundets säkerhets- arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Fotbollen har ett delvis annorlunda system. Sker incidenter utgår böter i olika former allt efter förseelsens art. Provokativt skulle kunna sägas att det inte automatiskt lönar sig att satsa på säkerhetsarbete om olyckan är framme. Från och med 2012 års säsong har dock fotbollen genomfört vissa förändringar vad gäller avbrott av matcher, uppmjukade regler kring bötesförelägganden m.m. utan att gå så långt som ishockeyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Min uppfattning är att ishockeyns system på ett tydligare sätt belönar ett effektivt säkerhetsarbete. Jag anser – även om frågan primärt måste avgöras av fotbollen självt – att man bör följa ishockeyns exempel. Så vitt jag förstått är detta möjligt utan att bryta mot UEFA:s regelsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;Från inte minst fotbollens sida har framförts att vissa klubbars styrelser, främst vid uppgradering till Superettan, saknar nödig kompetens i säkerhetsfrågor. Kunskapsnivån måste höjas. Utöver utbildning kan möjligen ett mentorsystem via mer erfarna klubbar vara en väg att gå. Detta är självfallet en fråga för klubbarna själva, men min bedömning är att detta är ett område där mer kan göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft21"&gt;Arenasäkerhet är en fråga med många dimensioner. Säkerhets- tänkande, arenornas ålder och standard samt ekonomiska hänsyns- taganden är aspekter som stundtals står i konflikt med varandra. Fotboll och ishockey har utvecklade system för att certifiera sina anläggningar, ibland kopplade till internationella krav. Det är svårt för en utomstående att bedöma hur dessa avvägningar görs och vikten av olika kriterier. Noteras kan att klubbar som avancerar i systemen bitvis möter krav som de uppfattar tunga att bära. Med tanke på att detta är ett problem som också finns inom andra områden anser jag att samverkan bör byggas ut med den arbets- grupp som finns kopplad till RF kring arenaproblematiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft22"&gt;Vad gäller polisen noterar jag övergången till en mer offensiv strategi. Man betonar nu tydligare koncentrationen på individ snarare än kollektiv. Min tolkning är att man nedprioriterar betoningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft15"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft21"&gt;på kollektiva bestraffningsåtgärder till exempel att nyttja polislagens bestämmelser att transportera störande supportergrupper till platser på behörigt avstånd från arenan. Vidare har en nedprio- ritering gjorts i Stockholm vad gäller att följa transporter av supportrar till och från matcharenan. Tonvikten har förskjutits mot att möjliggöra identifiering och lagföring av kriminellt beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;En ingrediens har varit att aktivt nyttja supporterpoliser och dialogpoliser också i förebyggande syfte (se &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 11&lt;/SPAN&gt;.). Andra insatser som graderats upp är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Intensifierad narkotikakontroll vid risksupportrarnas samling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Särskild satsning mot ungdomar i samband med främst högrisk- matcher.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skärpt kontroll av utskänkning av alkohol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Aktivt, tillsammans med ordningsvakter, finnas tillgängliga på supportrarnas del av läktaren, om så erfordras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Aktivt sträva efter att erövra det ”geografiska territoriet”, dvs. vara den som bestämmer spelreglerna för de områden där risken för störningar är störst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Med hjälp av aktivt nyttjande av lagen om tillträdesförbud reducera antalet risksupportrar som kan få tillträde till matcherna. Det har enligt min mening tydligt framgått att en avstängning från arenan av brottsliga supportrar av dem uppfattas som ett mer kännbart straff än påföljder av annan art. Det är därför av stor vikt att några av skönhetsfläckarna kring lagen om tillträdes- förbud täpps till (se &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 12&lt;/SPAN&gt;.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Intensifierad användning av kamerateknik för att förhindra bråk respektive lagföra individer för förseelser mot aktuella bestäm- melser. Det senare kan ske även i efterhand om kamera- teknikens möjligheter nyttjas fullt ut (se &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 15.).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft21"&gt;Ur ett helikopterperspektiv anser jag att polisens mera moderna strategitänkande är en förändring i rätt riktning. Förskjutningen mot att uthålligt och över tid ha som mål att minska antalet hög- risksupportrar via individuellt inriktade motåtgärder är rätt väg att gå. Nyttjande av underrättelseinsamling, användandet av komple- mentära instrument som Gatulangningsgrupper (GLG), nykter- hetskontroller m.m. för att plocka bort brottsbenägna individer är ett proaktivt sätt att arbeta liksom att under själva matcherna erövra ”det geografiska territoriet”. Vid speciellt stökiga matcher måste polisen stötta publikvärdar och ordningsvakter också inne på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft15"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft7"&gt;de sektioner som supportrarna vant sig vid att se som sitt eget territorium. Kollektiva instrument som borttransportering av grupper med hänvisning till polislagens § 13 är nödfallsåtgärder som bara bör tillgripas i akuta nödfallslägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft7"&gt;Det förefaller mig som åtminstone vissa medlemmar i till exempel de s.k. firmorna begår återkommande kriminella hand- lingar. Jag anser att polisen – precis som vad gäller i övrig grov kriminalitet – bör upprätta speciella aktionsplaner för hur man ska kunna lagföra just dessa individer (”tio i topplista”). Häri ingår att analysera också annan tänkbar brottslighet än den som kan kopplas till just idrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft7"&gt;Jag har noterat oron för att kriminella element försöker ta sig in i klubbarnas interna strukturer. En sådan utveckling vore för- ödande för idrottens särart och måst med kraft bekämpas. Jag avser återkomma till detta i mitt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft8"&gt;Vad jag vill höja ett varningens finger mot är att det legitima intresset att stävja våldet leder till att den gode supportern kommer i kläm. Erfarenheterna från forskningen visar entydigt att övervåld eller bristande respekt för den majoritet av publiken som inte ägnar sig åt kriminella aktiviteter slår tillbaka mot polisen själv. Detta är ett svårt – och väl bekant – dilemma i allt polisarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft7"&gt;En fråga kring vilken jag känner oro är uthålligheten att hålla fast vid gjorda prioriteringar och resursinsatser. Inom polisen, liksom hos polisens uppdragsgivare, finns stundtals en tendens att för tidigt släppa taget och kasta sig över ett annat område som bedöms som angeläget. Kampen mot idrottshuliganism är tyvärr inget ”quick fix”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft7"&gt;En svaghet som jag ser det är en viss brist på enhetlighet mellan länspolismyndigheterna och på sina håll avsaknad av ledningsstöd, samt en viss tveksamhet att arbeta mot individer ur högrisk- kollektivet också under dagar då matcher inte spelas. De legala instrument jag föreslår i det följande bör kunna utnyttjas i detta förebyggande syfte. Idrottsrelaterat våld är enligt min mening inte bara en särskild händelse utan en ständigt pågående aktivitet. Jag anser att denna fråga bör prioriteras upp och mer aktivt stödjas av länsledningsnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft8"&gt;Nyttjandet av instrumentet ”taktisk rådgivare”, som införts inom polisväsendet, kan vara ett sätt att stötta insatschefen och skapa mer av ett enhetligt nationellt beteende. Det är också viktigt att polisen blir bättre på att kommunicera sin strategi såväl utåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft15"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Myndigheternas och arrangörernas strategier vid …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;som inåt. I dag tillåts risksupportrar alltför ofta att sätta agendan när det gäller att beskriva vad som hänt och varför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det är också av stor vikt att kommenderingschefer, insatschefer och arenabefäl tillåts bygga upp erfarenhet och att rollerna inte sprids på för många händer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Enligt min mening bör rikspolischefen vid lämplig tidpunkt fatta beslut om en särskild inspektion av polisens verksamhet mot idrottsrelaterat våld och låta resultaten härav ligga till grund för en ytterligare direktivgivning på området. Vad gäller supporterpolisen återkommer jag i nästa kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Åklagarna har gjort stora framsteg vad gäller rutinerna för att fatta beslut om tillträdesförbud. Mer kan dock göras för att nationellt likforma den praxis som håller på att utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Åklagare har möjlighet att under vissa betingelser meddela till- trädesförbud som omfattar såväl fotboll som ishockey (och andra idrotter). Detta förutsätter dock att anmälan/ansökan görs på korrekt sätt med denna inriktning. Jag noterar med tillfredsställelse att detta i ökad grad sker, eftersom olämpligt beteende i slutfasen av säsongen i den aktuella sporten annars gör förbudet relativt verkningslöst. De personer som är aktuella är ofta risksupportrar i bägge sporterna. Jag kan dock konstatera att denna praxis inte konsekvent genomförts över hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Det har vid vissa tillfällen förekommit att risksupportrar dykt upp vid matcher i lägre divisioner och därvid begått brottsliga handlingar. Ett exempel är vad som skedde i Väsby, när Bajen Hockey spelade och risksupportrar från andra klubbar dök upp och ställde till bråk. Jag vill med anledning härav påpeka att lagen om tillträdesförbud inte enbart gäller vid matcher i de högsta serierna. Det kan vara nog så viktigt att samhället reagerar också när stör- ningar sker i lägre divisioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Jag kan vidare konstatera att i vissa åklagardistrikt har utsetts speciella åklagare för att handlägga denna typ av mål. Fördelen är att specialiseringen innebär en snabbare hantering och en mer lik- artad praxis än när ansvaret ligger på allmän jouråklagare. Jag anser att systemet med särskilt utsedda åklagare, gärna med ett regionalt ansvar, bör tillämpas över hela landet. Jag föreslår att riksåklagaren utfärdar en rekommendation med detta innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft15"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p396 ft6"&gt;11 Supporterpolisens arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft7"&gt;Uthållighet och kontinuitet i arbetet bör vara en ledstjärna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft7"&gt;Supporterpolisens arbete inför bortamatcher kan förbättras, inklusive bättre informationsspridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsens (RPS) översyn av verksamheten bör medge viss regional variation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft7"&gt;RPS bör ges i uppdrag att se över finansieringen av verksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;Regeringen bör via regleringsbrev begära en årlig redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Polismakten är en av naturliga skäl oerhört viktig aktör när det handlar om idrottsrelaterat våld. Huvuduppgiften är som alltid när det handlar om polisarbete att förhindra respektive beivra brott (polislagen 1984:387).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft7"&gt;För att lösa sin uppgift är olika delar av polisen engagerade. Det rör villkoren för ett idrottsarrangemang, att med hjälp av uniformerad personal upprätthålla den allmänna ordningen och andra traditionella insatser som underrättelsetjänst m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft21"&gt;I detta delbetänkande inskränker jag mig till att utöver grund- bultarna i polisens strategi beröra den verksamhet som den s.k. supporterpolisen bedriver. Instrumentet supporterpolis har vuxit fram parallellt med utvecklingen av supporterkultur. De grund- läggande tankarna påminner starkt om de grunddrag som ligger bakom utvecklingen av kvarterspolisen och dess senare efterföljare närpolisen. Genom att vissa poliser tilldelas uppgiften att lära känna ett eget område och bli en del av den lokala miljön under- lättas möjligheterna att såväl förebygga brottslighet som i ett senare skede utreda den brottslighet som skett. Vi talar här om den s.k. vardagsbrottsligheten eller mängdbrottsligheten som är en annan benämning. Den grundläggande tanken är att supporter- poliserna genom att väl lära känna klackarna i tid ska kunna förutse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft15"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Supporterpolisens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;kommande problem inför matcherna, underlätta polisens under- rättelsearbete och avstyra incidenter i görligaste mån. Till detta kommer att vara en viktig resurs i utredandet av den brottslighet som förekommer. Varje supporterpolis har ansvar för supportrarna till en viss idrottsklubb.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Insikten om att supporterpoliserna utför ett viktigt arbete har successivt vuxit under de senaste 20 åren. Utvecklingen påskynd- ades av det EM i fotboll som Sverige arrangerade 1992, då sam- verkan mellan supporterpoliser från de olika deltagande länderna var en väsentlig ingrediens. Arbetet underlättades av det tillfälliga s.k. huliganregister svensk polis då tilläts bygga upp och nyttja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft21"&gt;De insatser som supporterpolisen i dag gör är högt uppskattade av klubbarna. Även bland supportrarna har supporterpolisen normalt en stark ställning. Det är inte ovanligt att man från detta håll – kanske något förvånande – skiljer på ”snutar” och Hasse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft21"&gt;Kalle, Bettan m.fl. som i sin egenskap av supporterpoliser benämns med förnamn och i någon mån ses som medlem av gänget. Rollen som supporterpolis är svår, eftersom det handlar om att både representera en myndighet med repressiva uppgifter och att sam- tidigt uppnå en grad av förtroende från klackarna själva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;En funktion som i detta sammanhang bör nämnas är den organisation av dialogpoliser som byggts upp främst i storstäderna. Dessa kommuniserar med och skapar kunskap om de grupperingar som demonstrerar och motdemonstrerar. Dialogpolisens arbete leder till att polisledningen får ökad kunskap och en mer komplett lägesbild. Dialogpoliser kan användas i det lokala polisområdet och de grupperingar som finns där. Även dessa dialogpoliser är viktiga instrument vid högriskmatcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Supporterpoliser finns i dag vid 20 länspolismyndigheter, dvs. i alla län förutom Gotlands. Skillnaden mellan länen är stora, vilket dels beror på hur man definierar en supporterpolis, dels vilka lag som en viss säsong spelar i en högre serie i fotboll eller ishockey. Olika varianter har prövats och det har inte funnits någon nationellt enhetlig inriktning för supporterpolisernas arbete. Enligt uppgift från RPS finns det 17 heltidsanställda supporterpoliser och cirka 50 deltidsanställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft28"&gt;RPS har sedan en tid tillbaka ur ett strategiskt perspektiv sett över supporterpolisernas arbete, vilket resulterat i framtagandet av de två funktionerna evenemangspolis och supporterpolis. Även om namnet supporterpolis har återanvänts kommer arbetsuppgifterna för supporterpoliserna i RPS tappning att se annorlunda ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Supporterpolisens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;Funktionen ska smalnas av och fördjupas och i första hand inriktas mot risksupportrar. En uppgift är också att arbeta med under- rättelseinhämtning och stöd till polisledningen. Evenemangspolisen blir en ny funktion som kommer att likna dialogpoliserna men med inriktning på idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Flertalet supporterpoliser påpekar att informationsflödet från poliser vid bortamatcher inte fungerar klanderfritt. Vissa supportrar har tagit för vana att ta tillfället i akt att agera stökigare på bortamatcher än på hemmamatcher. Fungerar då inte informationsutbytet försvåras möjligheterna att använda legala instrument som tillträdesförbud och dess privaträttsliga motsvarighet arrangörsavstängningar. Jag har noterat att denna brist på informationsflöde även gäller andra delar av polismakten som är engagerade i kampen mot idrottsrelaterat våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Man vill också från supporterpolisernas sida framhålla betyd- elsen av utbildning. Avsikten var att en utbildning avseende supporter- respektive evenemangspoliser skulle starta under våren 2012. Denna utbildning har dock fått skjutas upp, eftersom Polishögskolan (PHS) inte klarade av att genomföra uppdraget på grund av brist på rätt kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;Ett genomgående tema vad gäller supporterpolisen är att de enbart känner till de ”egna” supporterna. Det är dessa de har kom- municerat med och lärt känna. I samband med supportrarnas resor till annan ort utbyter supporterpoliserna information med mot- tagande myndighet och berättar för dem vad de har att vänta. Det är enligt samstämmiga vittnesbörder viktigt att supporterpoliserna reser med så att de kan uppfylla den delen av sina arbetsuppgifter, dvs. närvara vid idrottsarrangemanget. Supporterpoliserna, som känner sina ”egna” supportrar väl, kan oftast i ett mycket tidigt skede inse att en allvarlig situation är nära förestående. Deras information är ofta helt avgörande för om en idrottskommendering ska bli lyckad eller misslyckad. De hjälper också till att anpassa kommenderingarnas storlek så att dessa dimensioneras rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft7"&gt;Jag har bett några supporterpoliser i Stockholm beskriva sitt arbete och denna beskrivning återfinns i &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 9.4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft15"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Supporterpolisens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Mina slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Trots denna i grunden mycket positiva redogörelse för supporter- polisens arbete vill jag lyfta fram några områden som kräver observans framöver:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Jag kan inledningsvis inte underlåta att notera en skillnad i bedömningen av supporterpolisernas arbete mellan RPS och övriga aktörer, speciellt utanför polisväsendet. Medan en vanlig upp- fattning är att supporterpolisernas arbete – vid sidan av framväxten av kameraövervakning – bidragit till klara förbättringar i kampen mot det idrottsrelaterade våldet synes RPS ha en mera tvekande inställning med betoning på nuvarande supporterpolisers ”olika roller”. Med det menar man att de både ska inhämta underrättelser samt ha en repressiv funktion, samtidigt som de ska ha i uppgift att föra en dialog i förtroende med personer i samma supporter- gruppering samt anmäla om tillträdesförbud och vittna vid rätte- gångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Denna fara får givetvis inte negligeras, men jag anser att för- siktighet ska iakttas när det gäller att omdana supporterpolisernas arbete. Det finns redan i dag spänningar mellan vissa supporter- poliser och insatschefer och en ibland bristande tilltro till varandras arbetsinsatser. Vissa supporterpoliser kan förvisso riskera att hamna i risksupportrarnas ”knä”, men å andra sidan lyckas flertalet supporter- poliser väl förvalta denna dubbla roll. När ett system med avsmalnad roll för supporterpolisen införs måste detta ske med för- siktighet och med lokal anpassning. Rollfördelningen bör utformas i samråd med andra aktörer i det gemensamma arbetet mot idrotts- relaterat våld. Och givetvis med respekt för att supporterpolisen inte enbart ses som repressiva aktörer. Jag noterar vidare att många på fältnivån inom polisleden – speciellt utanför Stockholm – är oförberedda på stundande förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;Jag ser det som positivt att kriminalunderrättelsefunktionerna inom polisen får ett ökat samlat ansvar för hotbedömningar men att givetvis supporterpolisernas kunskaper fortsatt utgör en viktig input.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Ett framgångsrikt arbete som supporterpolis kräver kontinuitet. Det har förekommit att den upplevda resursbristen inom polisen lett till längre eller kortare omdisponeringar av supporterpolis till andra arbetsuppgifter. Jag vill mana till försiktighet med detta, eftersom avbrott i de kontinuerliga kontakterna lätt kan ge effekter som är svåra att reparera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Supporterpolisens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft21"&gt;Önskemålen att på ett rättvisande sätt debitera kostnader mellan regionala polismyndigheter kan – om de blir för ”kamerala” – leda till att speciell kompetens, t.ex. den som supporterpoliser besitter, inte utnyttjas optimalt. För att sådana problem inte ska uppstå i samband med större kommenderingar har RPS indelat landet i speciella Nationella förstärkningsområden (NFO). När större insatser är nödvändiga finansieras dessa ur en särskild central pott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;En motsvarande lösning är på sin plats när det gäller specialist- kunskap av den typ supporterpoliserna besitter. Spelar t.ex. Djur- gården en viktig bortamatch mot Åtvidaberg bör debiteringsfrågan inte vara avgörande för om supporterpolis eller andra specialister får följa med det bortalag de ansvarar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft21"&gt;Tiden har inte möjliggjort att på djupet penetrera dessa och liknande frågor. Jag föreslår att RPS ges i uppdrag att särskilt studera detta område och därvid tillse att t.ex. klubbar utanför stor- stadsområdena inte blir betalningsansvariga vid sina hemmamatcher för den specialkompetens storstädernas polismyndigheter besitter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Jag anser avslutningsvis mot bakgrund av vad som framförts i det föregående att informationsflödet från bortamatcher måste för- bättras till hemmapolisen. Detsamma gäller för övrigt också internt i idrottsrörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft22"&gt;Om polisen framöver organiseras som en gemensam myndighet och inte som för närvarande i fristående regionala myndigheter torde de frågor jag här berört komma att få sin naturliga lösning. I avvaktan på ställningstagande härtill föreslår jag att regeringen via regleringsbrev till RPS begär en årlig rapport hur verksamheten vad avser supporterpolisen fungerat under det gångna verksamhetsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft15"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p526 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft7"&gt;Tillträdesförbuden ska kunna gälla för en tid om högst tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Tillträdesförbuden bör gälla även ett visst område utanför arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft25"&gt;Rikspolisstyrelsen (RPS) bör ges i uppdrag att närmare utforma riktlinjer för hur området utanför arenan ska avgränsas med hänsyn till lokala förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft7"&gt;Straffskalan vid överträdelser av tillträdesförbudet bör höjas till högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;Tillträdesförbudet bör i större utsträckning gälla flera sporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;RPS bör följa arbetet inom EU att upprätta ett europeiskt register kring tillträdesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Frågan om personliga biljetter bör utredas vidare av special- idrottsförbunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;Lotsning tillbaka av personer med tillträdesförbud bör stimuleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft9"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft22"&gt;Lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang trädde i kraft den 1 juli 2005 och ändrades den 1 april 2009. Det har nu gått tre år sedan de senaste lagändringarna. Även om lagstift- ningen har uppfattats som värdefull har effekterna till viss del uteblivit. Procedurerna kring lagen har förbättrats. De ordnings- problem som förekommit inom de olika sporterna finns kvar, men kanske i något mindre omfattning. Jag anser därför att det finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft15"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;anledning att på nytt se över lagstiftningen för att få den än mer effektiv i tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;För att få ett tillträdesförbud krävs inte att ett brott har begåtts, utan en person kan få tillträdesförbud om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå ett brott under idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Av fotbollens och ishockeyns regelverk framgår att en arrangör på eget initiativ kan stänga av en ordningsstörare från arenan (arrangörsavstängning). Inom fotbollen kan avstängningen vara upp till tre år och inom ishockeyn upp till två år. Inom fotbollen gäller också att en förening som beslutat om avstängning över- stigande ett år även ska ansöka om tillträdesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Genom ändringen av lagen den 1 april 2009 kan tillträdesförbud också tas upp på anmälan av polismyndighet. Tidigare var det endast arrangören eller specialidrottsförbundet som kunde ansöka om tillträdesförbud. I dag är det i regel polismyndighet som gör en sådan anmälan. Det är åklagare som i första hand prövar frågor om tillträdesförbud. Det beslutet överlämnas sedan till tingsrätt för prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet (leds av RPS) följer årligen upp effekterna av tillträdesförbudslagen och har även gjort en processkartläggning av lagen (se &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 10.3&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Som tidigare påpekats finns möjlighet att få tillträdesförbud för mer än ett sportarrangemang (t.ex. fotboll, ishockey och bandy), men detta sker inte med automatik. Det måste således begäras av part och yrkas inför åklagare eller domstol. Vid anmälan eller ansökan om tillträdesförbud är det viktigt att det framgår att för- budet bör gälla mer än en idrott och motiven härför. För att förbudet ska få en mer avskräckande effekt bör denna möjlighet utnyttjas i större utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft21"&gt;Det är viktigt att förhindra att de som har tillträdesförbud tar sig in på arenan. Detta är emellertid svårt att förhindra, eftersom en idrottsförening inte får ha register över dem med tillträdesförbud. Djurgårdens Elitfotboll AB ansökte hos Datainspektionen om undantag från 21 § i personuppgiftslagen (PUL) och fick även beviljat ett sådant undantag, men detta gäller endast vid Djurgårdens hemmamatcher och är därför ett begränsat instrument. De delar av till- trädesförbudslagen som berör PUL hanteras i &lt;SPAN class="ft27"&gt;kapitel 13&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft22"&gt;Det finns också i andra hänseenden en relativt bred samsyn bland klubbar, arenaägare, åklagare och polis att vissa materiella bestämmelser i lagen om tillträdesförbud bör skärpas. I det följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;presenteras de förändringar jag föreslår. Jag har i denna del biträtts vad avser juridisk utformning av RPS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Det kan i detta sammanhang noteras att &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet&lt;/NOBR&gt; nyligen stött ett förslag att kommissionen ska utreda om EU kan stoppa ”huliganism” vid idrottsarrangemang. Kommissionen har ombetts undersöka om EU kan upprätta ett europeiskt register för personer som förbjudits tillträde till idrottsarrangemang. Parlamentet vill även se ett bättre informationsutbyte mellan medlemsstaterna för att hindra att personer med tillträdesförbud får tillträde till internationella matcher. Det finns anledning för RPS att följa detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft9"&gt;Tillträdesförbudens längd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft8"&gt;Problemen på men framför allt kring idrottsarenorna fortsätter trots lagändringarna samt de åtgärder som därutöver har vidtagits från de olika aktörerna. Det är stökigt inne på arenorna, ordnings- störningar runt arenan och skadegörelse på transportmedel, när- liggande restauranger och butiker. Jag ser därför att ytterligare lag- stiftningsåtgärder är en av flera åtgärder för att komma till rätta med ordningsstörningarna vid idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;I dag gäller att tillträdesförbud kan meddelas upp till ett år. I prop. 2004/05:77 sidan 38 framgår att skälen till att ett år valdes var att den motsvarade den tid som finns i bestämmelserna om besöks- förbud och att tiden i sig svarar mot en normal idrottssäsong.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Av rapport från Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brotts- lighet från mars 2012 framgår att största antalet förbud är med- delade i ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Antalet meddelade tillträdesförbud har ökat men effekten att få bort ordningsstörningarna från matcherna har inte minskat i samma utsträckning. Den samstämmiga bilden av aktörerna runt arrangemangen är att förbuden inte har direkt och avhållande effekt på personerna i fråga. Om ett förbud har meddelats under en säsong är det endast ett fåtal matcher som den enskilde inte får gå på. I dag kan, om tillträdesförbudet meddelas i slutet av säsongen, ett förbud innebära att personen de facto endast blir avstängd under en halv säsong. Att inte kunna gå på ett fåtal matcher under en säsong har inte uppfattats som tillräckligt avskräckande eller avhållande från att störa ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft15"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft21"&gt;En mer effektiv tid för hur länge ett tillträdesförbud ska kunna gälla bör ändras till tre år. Det blir mer kännbart och kan uppfattas av den enskilde som en så allvarlig konsekvens att det inte är värt att bråka och som noga måste övervägas av personen i fråga. De personer som meddelas tillträdesförbud är i sig oftast väldigt intresserade av sin idrott och av att se sitt favoritlag spela. Resultatet blir minskade ordningsstörningar. Praxis visar på att flertalet avstängningar ligger på ett år. Det bör därför finnas ett större och högre tidsspann för åklagare och domstol att använda. En längre tid skulle också kunna innebära att personen tappar kontakten med de grupper som bråkar, vilket kan innebära att personen under denna tid kommer bort från de bråkiga kretsarna. Det kan vara särskilt viktigt för de yngre supportrarna. Det är därmed också ett bra verktyg att hindra nyrekrytering. Denna tid överensstämmer också med arrangörs- avstängningens längd inom fotbollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft28"&gt;För att få bort brottsligheten och övriga ordningsstörningar i samband med idrottsarrangemangen bör därför tiden för hur länge ett tillträdesförbud kan meddelas förlängas till maximalt tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Området kring arenan eller platsen för idrottsarrangemanget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Ett annat problem är att de som t.ex. meddelats tillträdesförbud befinner sig i området kring arenorna. Den som har tillträdes- förbud är väl medveten om att han eller hon inte får gå in på arenan, men personen följer med sina supportervänner till arenan, till insläppet och hjälper till med oordningen, väntar på vännerna utanför arenan och följer dem därifrån. Under matchen kan personen befinna sig i nära anslutning till in- och utsläpp alternativt på en pub som ligger i arenan eller i nära anslutning till denna och där fortsätta sitt ordningsstörande beteende. Det finns därför ett intresse av att personer med tillträdesförbud ska kunna hållas borta från ett större område alltså inte bara från själva arenan utan även ett område i nära anslutning till arenan, förslagsvis &lt;NOBR&gt;150–300&lt;/NOBR&gt; meter därifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Tillträdesförbudslagen gäller i dag för tillträde till och för att vistas på inhägnad plats som är avsedd för idrottsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft21"&gt;En åtgärd eller utvidgning av området får inte vara mer ingrip- ande än vad som behövs med hänsyn till åtgärdens syfte. Det är av största vikt i detta sammanhang att de grundläggande fri- och rättig- heterna beaktas. Rörelsefriheten som nu är i fråga, får begränsas genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft15"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;lag. En begränsning får dock endast ske för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Den tänkta inskränkningen ska vara nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till bl.a. den allmänna säker- heten, för att upprätthålla den allmänna ordningen eller förhindra brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Det straffsanktionerade tillträdesförbud som idag gäller är i sig en inskränkning i den i regeringsformen grundlagsfästa rörelse- friheten. Den nuvarande inskränkningen och den utvidgning som nu föreslås får endast ske för ett godtagbart ändamål. Att förhindra våld, brott och ordningsstörningar samt för att förstärka skyddet mot brott under idrottsarrangemang får anses vara ett sådant god- tagbart ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;Den ytterligare inskränkning som görs, rör besök i närheten av en arena och ett arrangemang som inte kan anses vara nödvändigt att besöka för daglig livsföring, får anses som lindrig. Även nu aktuell ändring får således anses vara förenlig med grundlagarna och Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Jag föreslår att tillträdesförbud ska gälla för ett område utanför arenan på &lt;NOBR&gt;150–300&lt;/NOBR&gt; meter som är fredat från personer med till- trädesförbud. Det bör ankomma på RPS att inom denna ram närmare utforma riktlinjer för hur området utanför arenan ska avgränsas med hänsyn till lokala förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Straffansvar vid överträdelse av tillträdesförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft21"&gt;När tillträdesförbudslagen infördes gjordes jämförelser i uppbygg- naden med lagen (1988:688) om besöksförbud. En viss gemensam systematisk uppbyggnad gäller. Det kan nu konstateras att lagen (1988:688) om besöksförbud bl.a. ändrats till lagen om kontakt- förbud. Den straffskala som använts när det gäller överträdelse av kontaktförbud är böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Det är viktigt att en straffskala för ett brott återspeglar dess allvar. Överträdelse av förbud bör ses på samma sätt. Båda över- trädelserna, dels av tillträdesförbud, dels av kontaktförbud, är all- varliga i sitt sammanhang. Med utgångspunkt häri bör en över- trädelse av ett tillträdesförbud ses på samma sätt i straffskale- hänseende som överträdelse av ett kontaktförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft15"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft7"&gt;Till detta ska läggas att jag föreslår att tiden för hur länge till- trädesförbud ska gälla förlängs och att tillträdesförbuden ska gälla i ett större område. Även detta är ytterligare argument för att straff- skalan för överträdelse av ett meddelat tillträdesförbud ska höjas och därmed ytterligare argument för att öka effektiviteten. Straff- skalan bör, i enlighet med överträdelse av ett kontaktförbud, vara böter eller fängelse i ett år. Bestämmelsen i lagen om tillträdes- förbud bör ändras i enlighet härmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Övriga frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;En speciell fråga som utreds, främst inom ishockeyn, är frågan om personliga biljetter. Skulle sådana införas innebär detta – vid sidan av den kommersiella möjlighet som öppnas för reklamerbjudanden m.m. – större möjligheter att höja säkerheten. Det skulle förvisso underlätta tillämpningen av lagen om tillträdesförbud. Flera klubbar, bl.a. Linköpings HC (LHC) arbetar med att få fram ett praktiskt fungerande system. I viss utsträckning tillämpas ett system med per- sonliga biljetter redan i dag. Det kan finnas anledning att åter- komma till denna fråga i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Detsamma gäller de ansträngningar som görs för att lotsa individer med arrangörsavstängningar och tillträdesförbud rätt. Inom några klubbar erbjuds sådana risksupportrar att medverka i matcharrangemangen med klubben som arbetsgivare. Det kan handla om att dela ut program, sälja läsk etc. Jag anser att detta är lovvärda initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft15"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;13 Personuppgiftslagen (1998:204)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft7"&gt;Ett nytt kapitel 2 i lagen om tillträdesförbud bör tillkomma för att ge möjlighet till att föra ett gemensamt nationellt register över personer med tillträdesförbud och arrangörsavstängning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;Riksidrottsförbundet (RF) bör få ansvaret för ett sådant register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft21"&gt;Som framgår av kapitel 12. Lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang föreslår jag vissa ändringar i denna lag för att skärpa upp den ytterligare. En förutsättning för att lagen ska vara effektiv är att klubbarna har möjlighet att identifiera och för- hindra de personer som har tillträdesförbud och arrangörsavstäng- ning att komma in på arenan. I dag tillåter inte personuppgiftslagen (PUL) att klubbarna för register över dessa personer. Jag vill inledningsvis återge innehållet i ett par nyckelparagrafer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Av 21 § i PUL framgår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft35"&gt;Det är förbjudet för andra än myndigheter att behandla person- uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft35"&gt;(Personuppgifter som avses i första stycket får dock behandlas för forskningsändamål……….)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft35"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om undantag från förbudet i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft14"&gt;Regeringen får i enskilda fall besluta om undantag från förbudet i första stycket. Regeringen får överlåta åt tillsynsmyndigheten att fatta sådana beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft7"&gt;Av 9 § i personuppgiftsförordningen (1988:1191) framgår vidare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft14"&gt;Datainspektionen får meddela föreskrifter om undantag från förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft15"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Personuppgiftslagen (1998:204)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft14"&gt;domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden. Datainspektionen får också i enskilda fall besluta om undantag från förbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft22"&gt;PUL är en s.k. subsidiär lagstiftning. Det innebär att PUL inte ska tillämpas, om det finns avvikande bestämmelser i annan lag eller förordning. De avvikande bestämmelserna ska då tillämpas i stället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Ansökan från Djurgårdens Elitfotboll AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Djurgårdens Elitfotboll AB ansökte i november 2010 hos Data- inspektionen (DI) om undantag från förbudet i 21 § PUL att behandla uppgifter om lagöverträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;I sin ansökan framförde Djurgården bl.a. följande: ”Djurgården betraktar behovet av att få föra register löpande över avstängda personer som mycket stort. Risken är annars att lagstiftningen blir omöjlig att efterleva och att den i så fall inte lever upp till sitt syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;– att motverka att ordningsstörningar inträffar på och i samband med matcher. Djurgården menar att skälen för att möjliggöra triv- samma, trygga och säkra fotbollsarrangemang väger mångt mycket tyngre än skyddande av integriteten hos den enskilde som genom sitt eget otillbörliga beteende förorsakat att han eller hon finns med i registret.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Efter en lång och tidskrävande process – med kommunikation mellan DI och Djurgården och komplettering av ansökan – beslutade DI i maj 2011 att Djurgården får behandla personuppgifter om lag- överträdelser på det sätt som har beskrivits i ansökan under förutsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;att samtliga personuppgifter hänförliga till ett ärende som har skrivits av gallras ur databasen så snart ärendet har avslutats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;att samtliga registrerade informeras enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;23–25&lt;/NOBR&gt; §§ PUL,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;att det krävs stark autentisering vid inloggning i databasen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;att inga uppgifter om lagöverträdelser kommuniceras över öppna nät utan att förses med krypteringsskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft7"&gt;Undantaget gäller tills vidare, dock längst till och med den 30 juni 2013. Undantaget kan komma att återkallas om Djurgården behandlar personuppgifter på ett sätt som strider mot förutsätt- ningarna för detta beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft15"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Personuppgiftslagen (1998:204)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Djurgården äger därmed rätt att föra register, inklusive ha foton, över de personer som har tillträdesförbud och arrangörsavstäng- ning. Undantaget från 21 § PUL gäller endast vid Djurgårdens &lt;SPAN class="ft9"&gt;hemmamatcher&lt;/SPAN&gt;, dvs. registret får inte utnyttjas vid Djurgårdens bortamatcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;DI:s beslut till Djurgården om undantag från 21 § i PUL har väckt stort intresse hos elitklubbarna såväl inom fotboll som inom ishockey. Vid samtal med DI har framkommit att det inte är möjligt att lämna in en ”kollektiv” ansökan för t.ex. fotbollen eller ishockeyn utan varje förening måste lämna in en egen ansökan, då bl.a. behovet att föra ett register över de avstängda måste preciseras. Det skulle innebära att DI skulle få att hantera ett &lt;NOBR&gt;50-tal&lt;/NOBR&gt; individuella ansök- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft10"&gt;Lagreglering eller ansökningsförfarande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Jag har noga övervägt om jag ska föreslå en lagreglering eller om nuvarande ansökningsförfarande ska kvarstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft21"&gt;Jag har för detta ändamål begärt ett juridiskt underlag från jurister på Länsstyrelsen i Stockholms län. Begäran kan beskrivas på följande sätt: Att utreda möjligheten för idrottsrörelsen att föra ett nationellt register över personer som har blivit avstängda från idrottsarenor genom att åklagaren meddelat tillträdesförbud eller att arrangören har nyttjat sin rätt till arrangörsavstängning. Närmare ska utredas huruvida ett undantag från 21 § PUL kan införas i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang och vilka övriga ändringar i samband därmed som kan aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft9"&gt;bilaga 5 &lt;/SPAN&gt;redovisas Länsstyrelsens underlag. I underlaget har DI:s beviljade undantag från 21 § i PUL för Djurgården Fotboll varit en viktig utgångspunkt. Underlaget ligger till grund för mina ställningstaganden och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft21"&gt;Det som enligt idrottsrörelsen talar för att en lagreglering bör utformas är att behandlingen av personuppgifter i det här fallet avser att förhindra våld och ordningsstörningar vid idrottsarrange- mang. Det är ett samhällsproblem som innebär stora kostnader för samhället och idrottsorganisationerna. Allmänheten påverkas av problemen genom att säkerheten och trivseln vid evenemangen för- sämras, om inte de personer som har meddelats tillträdesförbud och arrangörsavstängning avvisas från arenorna. Det är nödvändigt med kontroll över de personer som har förbjudits tillträde till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft15"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Personuppgiftslagen (1998:204)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;idrottsarrangemang för att lagen om tillträdesförbud ska bli effektiv och för att komma tillrätta med problematiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Idrottsrörelsen (de nationella organisationerna och elit- klubbarna inom fotboll och ishockey) har gemensamt framfört en önskan att det ska finnas ett nationellt, gemensamt register över alla personer som har tillträdesförbud eller arrangörsavstängning. Vid en match mellan t.ex. AIK och IFK Göteborg skulle det då finnas möjlighet att från registret hämta ut information om de personer från de två klubbarna som har förbud att tillträda arenan. Jag delar uppfattningen att detta vore en rationell ordning och tillika en nödvändig ingrediens om tillträdesförbudslagen ska uppnå sitt syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft21"&gt;Omständigheten att bestämmelsen i 21 § PUL är beslutad av riksdagen samt att undantag från bestämmelsen därmed även bör beslutas på samma nivå talar ur ett juridiskt perspektiv för att en lag- reglering är att föredra framför ett ansökningsförfarande. Ansök- ningsförfarandet kan vara rättsosäkert, då det innebär att behovet av att behandla de känsliga personuppgifterna bedöms i varje enskilt fall och att rätten att behandla personuppgifterna begränsas därefter. Genom en lagreglering torde enhetlighet i bedömningen skapas. Syftet med behandlingen av uppgifterna är att tillgodose ett viktigt samhällsintresse och det kan ifrågasättas om en enskild myndighet, som Datainspektionen, ska ha befogenhet att medge så omfattande undantag från en huvudregel i PUL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Det står i förarbetena att PUL endast bör innehålla generella regler och att undantag och särregler för mer speciella områden bör tillgodoses genom andra författningar. Även detta talar för att ett eventuellt undantag bör lagregleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Ett gemensamt register över alla personer som har tillträdes- förbud och arrangörsavstängning kommer att innehålla uppgifter som är mycket integritetskänsliga. Personuppgifterna kommer vidare att finnas i registret under en inte obetydlig tid, vilket i sig ytterligare ökar risken för kränkning av den personliga integriteten. Behandlingen innebär även att en stor mängd integritetskänsliga uppgifter om samma person kommer att registreras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Många av de ovan angivna nackdelarna med en lagreglering före- ligger även vid ett ansökningsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft9"&gt;bilaga 5 &lt;/SPAN&gt;redovisas mer ingående fördelar och nackdelar med en eventuell lagreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft22"&gt;Jag föreslår sammanfattningsvis en lagreglering på detta område. Förslaget innebär att det får föras ett nationellt register över dem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Personuppgiftslagen (1998:204)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;med tillträdesförbud och arrangörsavstängning och att en organisa- tion utses som ansvarig för detta register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Redan 2007 uttalade DI att både intresset av ett väl fungerande system för att förhindra tillträde till arenorna och integritets- intresset talar för en lagreglering. DI uppmärksammade regeringen och dess utredare i den då pågående utredningen om ordnings- störningar i samband med idrottsarrangemang på problematiken. Vid underhandskontakt med DI har jag också uppfattat att myndig- heten ser positivt på andemeningen bakom ovanstående förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Jag föreslår att det i tillträdesförbudslagen införs ett nytt kapitel 2. Behandling av uppgifter. I 1 § beskrivs syftet enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft12"&gt;Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att ge Sveriges Riksidrotts- förbund, specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten och idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt i sin brotts- bekämpande verksamhet och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft7"&gt;Förslaget till nytt kapitel 2 i tillträdesförbudslagen framgår av &lt;SPAN class="ft9"&gt;För- fattningsförslag &lt;/SPAN&gt;och av &lt;SPAN class="ft9"&gt;bilaga &lt;/SPAN&gt;5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Förslaget till nytt kapitel i tillträdesförbudslagen förutsätter också ändring i förordningen om tillträdesförbud vid idrotts- arrangemang. Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2005:323) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang framgår av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Författningsförslag &lt;SPAN class="ft7"&gt;och av &lt;/SPAN&gt;bilaga &lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Med ovanstående förslag till förändringar krävs ingen ändring i PUL med tanke på lagens subsidiära karaktär. Motiven för att skapa ett nytt kapitel i tillträdesförbudslagen och inte göra ändring i PUL framgår av &lt;SPAN class="ft9"&gt;bilaga &lt;/SPAN&gt;5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Mitt förslag till nytt kapitel i tillträdesförbudslagen, med följd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;ändringar i förordningen om tillträdesförbud, innebär ett ”per- manent” undantag från 21 § i PUL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Registerförande myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft22"&gt;Jag har noga övervägt vilken organisation som kan vara mest lämpad att få ansvaret för ett gemensamt register. Ett alternativ skulle kunna vara specialidrottsförbund (t.ex. Svenska Fotbollförbundet), men det som talar emot detta är att registret kommer att innehålla personer som har tillträdesförbud inom flera idrotter, såsom fotboll, ishockey&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft15"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Personuppgiftslagen (1998:204)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;och bandy. Därför bedömer jag det mindre lämpligt att lägga det på ett specialidrottsförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft21"&gt;Ett annat alternativ jag har övervägt är Rikspolisstyrelsen (RPS), som redan i dag hanterar ett stort antal register. Jag tycker emeller- tid att detta register är artfrämmande i förhållande till de andra registren som RPS ansvarar för. Härtill kommer att det skulle belasta polisväsendet med arbetsuppgifter som inte tillhör kärnverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Det tredje alternativet är att Riksidrottsförbundet (RF) får ansvaret för det nationella registret. Jag har slutligen stannat vid att detta är det bästa alternativet. Mina motiv härför är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;RF är en ideell förening med 69 medlemsförbund med i sin tur cirka 21 000 medlemsföreningar med totalt ungefär 3 miljoner fysiska medlemmar. RF är i grunden en privaträttslig samman- slutning, och ingen myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Genom lag (1995:361) om överlämnande av förvaltnings- uppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund, har RF dock fått en myndighetsliknande uppgift genom uppdraget att pröva frågor om fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med vad regeringen bestämmer. I förordningen (1999:1177) anger regeringen närmare föreskrifter härför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;Även om RF inte är en myndighet har organisationen på grund av sin roll i samhället fått en myndighetsliknande prägel. RF är en paraplyorganisation för hela den samlade idrotten i landet, och som sådan har både stat, kommuner och andra delar av samhället till- erkänt RF rollen av den svenska idrottsrörelsens samlande organisation. Det förekommer i både lag, förordning och myndigheters föreskrifter att hänvisning sker till att organisationer har sin tillhörighet inom RF (jämför t.ex. vapenförordningen och lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang), vilket kan ses som en bekräftelse på den roll RF har i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Inom RF finns ett internt regelverk, som samtliga medlemmar omfattas av, och som förpliktar förbund och föreningar att förhålla sig lojala till. RF:s stadgar kan i många stycken sägas utgöra den idrottsliga grundlag på vilken förbund och föreningars verksamhet vilar. I RF:s stadgar finns angivna villkor för medlemskap i alla led, allt från övergripande regler om individs medlemskap i idrotts- föreningar och föreningars medlemskap i förbund till de olika specialidrotts- och fleridrottsförbundens medlemskap i RF. Bryter medlem mot villkoren för medlemskapet kan ytterst avtalsbrott uppstå till följd att medlemskapet upphör genom beslut om ute- slutning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft15"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Personuppgiftslagen (1998:204)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p546 ft7"&gt;Det faktum att RF har rollen av den etablerade svenska idrotts- rörelsens samlande organisation, i kombination med ett internt regelverk med sanktionsmöjligheter vid regelöverträdelser, gör att RF torde kunna anförtros även ytterligare uppgifter av myndighets- liknande karaktär, i vart fall avseende sådant som ligger inom den idrottsliga sfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;RF:s kansli har både personella och tekniska resurser för att kunna handha ett register av det slag som det här är fråga om, dvs. ett register vars uppgifter kan användas av förbund och klubbar för att tjäna ett syfte som både ligger inom ett idrottsligt och ett allmänt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft15"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p548 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Lag (2005:900) om maskeringsförbud i vissa fall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft7"&gt;Maskeringsförbudet bör utsträckas till att även gälla vid offent- lig tillställning, t.ex. ett idrottsarrangemang, på en inhägnad plats eller i dess närhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft7"&gt;RPS har varit mig behjälplig med juridiskt underlag till detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Det har framkommit önskemål om att de som besöker ett idrottsarrangemang inte ska få vara maskerade. Det ska inte vara tillåtet att ha ansiktet täckt eller maskerat med hänsyn till att om det är ett brott att ha ansiktet täckt, så är detta i sig avskräckande för den individ som har för avsikt att täcka ansiktet, främst i sam- band med att han eller hon t.ex. tänder en bengal inne på arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Av fotbollens och ishockeyns regelverk framgår att det är för- bjudet att maskera sig inne på en idrottsarena, men arrangören har inga direkta sanktionsmöjligheter mot den som bryter mot denna regel (möjligen arrangörsavstängning) och därför har den ingen direkt effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;I dag finns lagen (2005:900) om maskeringsförbud i vissa fall. Den lagen gäller för den som på en allmän plats deltar i t.ex. en demonstration och innebär att personen inte får täcka ansiktet vare sig helt eller delvis. Det är viktigt att konstatera att lagen inte gäller den som täcker ansiktet av religiösa skäl. Demonstrationen/folk- samlingen måste vara ordningsstörande eller att en omedelbar fara för ordningen måste föreligga. Ett brott mot denna lag som sker uppsåtligen innebär att personen kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Fråga är om denna lag ska utvidgas till att gälla nu aktuella situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft28"&gt;Lagen om maskeringsförbud har sin upprinnelse i oroligheterna i samband med &lt;NOBR&gt;EU-mötet&lt;/NOBR&gt; i Göteborg 2001. Det tillsattes efter de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft15"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Lag (2005:900) om maskeringsförbud i vissa fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft21"&gt;oroligheterna en parlamentarisk kommitté, som hade i uppdrag att göra en översyn av polisens arbete för att säkra ordningen, värna demonstrationsfriheten och stärka den enskildes rättstrygghet i samband med stora evenemang. Kommittén överlämnade sitt betänkande (SOU 2002:122) i januari 2003. Det föreslogs då att ett generellt maskeringsförbud i form av en ny bestämmelse i brotts- balken skulle införas. Lagrådet lämnade omfattande synpunkter på förslaget från regeringen. Regeringen reviderade förslaget och omarbetade det i enlighet med de av lagrådet lämnade syn- punkterna. Detta resulterade i en särskild lag om maskeringsförbud samt erforderliga ändringar i ordningslagen (1993:1617).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Frågan som måste ställas är om ett maskeringsförbud på ett idrottsarrangemang – inne på arenan eller i dess närhet – kan anses stå i strid med någon av de grundläggande fri- och rättigheterna i regeringsformen. En sådan rättighet får såsom tidigare sagts begränsas i lag om det kan anses nödvändigt med hänsyn till ändamålet och det får inte utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folk- styrelsens grundvalar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Det syfte som framförs från olika aktörer är att ett maskerings- förbud skulle kunna vara ett led i att förhindra ordningsstörningar på det sätt att brott, våld eller ordningsstörningar som begås i sam- band med idrottsarrangemangen kan förhindras. Ett maskerings- förbud kan för polisen, men även för en arrangör, innebära ett verktyg för att genom förebyggande ingripanden undvika ord- ningsstörningar. Man kan ingripa i ett tidigare skede. I och med att personen inte är anonym utan fullt synlig för polis, arrangör och inte minst synlig för övervakningskameror kan detta i sig innebära ett avhållande från att begå brott såsom misshandel, kastande av bengaler eller liknande. Personerna kan identifieras i efterhand och på ett enklare sätt lagföras för brottet. Det skulle ha en bidragande positiv effekt på brottsutredningar och därmed lagföring och det skulle bidra till en minskning av ordningsstörningar vid t.ex. fot- bollsmatcher. Det är således den avhållande effekten som är det främsta skälet till lagförslaget men en ändring skulle således även innebära ett underlättande för polisen att ingripa mot störningar och lagföring av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft22"&gt;Å andra sidan kan det ifrågasättas vilken praktisk funktion ett maskeringsförbud kan ge. Det är få personer som går in på en match maskerad. I ett sådant fall tror jag att den personen redan vid insläppet hade blivit stoppad att gå in eller i vart fall ombedd att dra ner huvan, ta bort halsduken etc. Att fånga en maskerad person på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Lag (2005:900) om maskeringsförbud i vissa fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft7"&gt;bild genom övervakningskameran och därigenom få personen avhyst torde också bli sällsynt förekommande. Det torde vara i den situationen som den enskilde är på väg att begå ett brott som det är vanligast att han eller hon drar upp en huva/halsduk eller annan maskering. Att i sådant fall lagföra personen för både ordnings- störning och maskeringsförbud kan bli tveksamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft21"&gt;I de kontakter jag haft med polisen, åklagare, klubbar och arena- ägare förordar en majoritet att en lagstiftning kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft7"&gt;Sammantaget finns det, främst med den avhållande effekten, som jag ser det godtagbara skäl att lagstifta. Det finns däremot praktiska svårigheter att tillämpa en föreslagen bestämmelse. Jag föreslår emellertid, efter moget övervägande, att ett förbud att ha ansiktet täckt på en idrottsarena eller i dess närhet införs. Detta bör ske genom en ändring i lagen om maskeringsförbud i vissa fall. I &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 12. &lt;/SPAN&gt;föreslår jag att tillträdesförbudet även ska gälla ett visst område utanför arenan och inom detta område bör också maskeringsförbud gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft15"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p554 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft7"&gt;Inga lagändringar föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft71"&gt;Idrotten måste ta ett större ansvar för kameraövervakningen. Ansökningsrutinerna om kameratillstånd måste ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsen (RPS) och idrotten måste klargöra kravbilden mellan målet att möjliggöra identifiering och lagföring respektive upprätthålla allmän ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Länsstyrelserna bör gå igenom praxis kring beslut om kamera- tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Fotbollen och ishockeyn bör centralt se över sina ansök- ningsrutiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;Teknikutvecklingen måste följas bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft10"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;Säkerheten på och omkring idrottsarenor är mycket viktig och jag kommer i slutbetänkandet att behandla arenasäkerheten i ett större sammanhang. Här nöjer jag mig med att redovisa vissa uppgifter om kamerasituationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Användande av kamerateknik vid matcherna har visat sig vara en mycket verkningsfull metod för att kunna upprätthålla rätts- säkerhet samt identifiera och lagföra individer som begår brott på ett helt annat sätt än kollektiva ingrepp. Det gäller såväl fast monterade kameror som mobil utrustning. Det senare har blivit ett allt vanligare instrument hos de större klubbarna. Kameror är också ett verkningsfullt medel för polisen att kunna ingripa mot begyn- nande och pågående ordningsstörningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft15"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Ett genomtänkt nyttjande och installerande av kamerateknik är ett ansvar som faller på arenaägare och arrangörer. Jag menar att dessa har ett stort ansvar gentemot de offentliga aktörerna, inte minst polisen, att leva upp till sina åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Inom &lt;SPAN class="ft24"&gt;fotbollen &lt;/SPAN&gt;ägs arenorna i regel av kommunerna. Detta i motsats till inom ishockeyn (främst inom Elitserien), där klubbarna i flertalet fall själva äger arenorna. Detta förhållande påverkar bl.a. investeringarna i utrustning och gör att anpassningen av utrustningen inom fotbollen troligen kommer att ta längre tid. Kamerorna brukas i ungefär lika grad av klubbarna som av polisen. Eftersom alltfler anläggningar förs över till klubbarna blir också klubbarna brukare och bemannar kamerorna själva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;I Allvenskan krävs kameror på arenorna, men så är inte fallet i Superettan. Kamerasituationen är mycket ojämn. De större arenorna har en god standard och relativt nya kameror. På de äldre arenorna är tekniken ibland gammal och fyller inte helt måttet. En del arenor har i samband med arenabesiktningar fått påpekanden om att förbättra kvaliteten på kamerautrustningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Av fotbollens regelverk framgår att kamerorna ska kunna ansiktsidentifiera alla som finns i arenarummet, dvs. de som sitter eller står inne på arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;På de nya arenorna i Stockholm, nationalarenan Swedbank Arena och Stockholmsarenan, görs stora satsningar på kamera- utrustningen såväl kvalitativt som kvantitativt med kameror även i foajéer och gångar samt utanför arenorna. Det kommer även att finnas mobila kameror. I samband med nybyggnad eller renovering av arenor förbättras även kamerautrustningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Några av de ”större” klubbarna i Allsvenskan har egna mobila kameror, med mycket hög kvalitet, som även används vid borta- matcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft21"&gt;Inom Elitserien i &lt;SPAN class="ft27"&gt;ishockey &lt;/SPAN&gt;har samtliga lag kameraövervakning och samtliga har likalydande tillstånd, förutom Växjö Lakers (som är nya i Elitserien), som är under process. I Hockeyallsvenskan har f.d. elitserielagen Södertälje SK och Rögle kameraövervakning med samma tillstånd som Elitserien. I övriga arenor finns inte några kameror. Det basutbud som köpts in centralt täcker bevakningen i arenarummet men inte i foajéerna eller utanför arenorna. Systemet är dock flexibelt och kan lätt kompletteras med ytterligare kameror. Kvaliteten är mycket god enligt säkerhetsansvariga och polisen. Man har dock konstaterat att vita kastnät bakom målen försämrar skärpan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft15"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;väsentligt, vilket är en stor nackdel och kommer att åtgärdas. Systemet i Globen innefattar även kameror utanför arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Som tidigare omnämnts är det klubbarna som äger utrustningen och som står för tillståndet. I Globen är det emellertid polisen som äger systemet och som sköter det. Mobila kameror är ännu inte vanligt, men Djurgården Hockey har investerat i en sådan, till- sammans med Djurgården Fotboll. Denna kamera är av mycket hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft8"&gt;I samband med derbyna i Globen har Svenska Hockeyligan (SHL), AIK, Djurgården och Stockholm Globe Arenas gemensamt investerat i två extra mobila kameror, som enbart filmat läktarna, som komplement till de fasta kamerorna. Åtgärden har bidragit till att ytterligare gärningsmän kunnat identifieras och lagföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft22"&gt;Av ishockeyns regelverk framgår att samtliga matcher i Elitserien ska kameraövervakas. Övervakningen ska alltid spelas in och sparas enligt gällande kameraövervakningstillstånd – max 30 dagar. Kameraövervakningen ska påbörjas när de publika entréerna öppnas och avslutas när arenan är helt tömd på publik. Det åligger arrangören att tillhandahålla en kompetent kameraoperatör lämpad för ändamålet. Kameraoperatören ska på anmodan följa polismans direktiv vad avser prioritering av övervakad sektion och/eller person och ska på anmodan tillgodose myndigheter med inspelat material. I samband med matcher klassificerade som högrisk- eller särskild högriskmatch ska arrangören tillgodose att området där arrangörens och gästande lags supportrar återfinns är upplysta i samband med matchens så kallade intro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft8"&gt;Kameraövervakningen ska vara enligt fatstställd och monterad norm. Optiken ska minst ha en brännvidd på 3,5 mm – 91,0 mm eller mer samt vara försedd med minst 36 x optisk zoom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Efter denna säsong genomför SHL en översyn av samtliga system i Elitserien för eventuell uppgradering och komplettering vid behov. Ett heltäckande övervakningssystem i Hockeyall- svenskan är inte aktuellt i dagsläget. Allteftersom nya arenor byggs, ökar antalet övervakningskameror även där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;SHL tittar fortlöpande på nya lösningar och har precis testat ett enklare och prisvärt system med mobila kameror. Systemet kommer att utvärderas och eventuellt presenteras i samband med höstens säkerhetskonferens. Detta system kan framför allt med fördel användas i Hockeyallsvenskan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft28"&gt;Inom &lt;SPAN class="ft48"&gt;polisen &lt;/SPAN&gt;(exemplet är hämtat från Polismyndigheten i Stockholms län) används kameror såväl före som under och efter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft15"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;en match. Kamerorna ska dokumentera ordningsstörningar och brott utanför och inne på arenan. Övervakningskamerorna på arenan filmar det mesta av det som händer på läktaren. Har ett brott filmats används filmen vid förundersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Polisen använder fyra olika typer av kameror:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Handburna videokameror med bra objektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Hjälmkameror på polispersonal (ryttarna testar detta)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Digitala systemkameror med bra objektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Avideonkameror (filmkameror med fast lins som filmar en hel yta. Man kan zooma i realtid utan att tappa det som man inte zoomat in på skärmen. Man kan även zooma i det färdiga materialet)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft7"&gt;De två sistnämnda kameratyperna används av speciella doku- mentationspatruller, främst i samband med högriskmatcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft21"&gt;God kvalitet på filmmaterialet ät viktigt för rättssäker identifiering. Ett exempel på detta är då en Djurgårdssupporter efter en match slog till en spelare från Assyriska. Han friades från detta med anledning av att bildkvaliteten var så pass dålig att man inte kunde utesluta att det kunde varit en annan person som begått brottet (vilket är en bra dom ur ett rättssäkerhetsperspektiv).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;En del av det som händer på och utanför arenorna är relaterat till ordningsstörande folksamlingar. Lagar om ordningsstörande beteenden finns i 16 kap. i brottsbalken (BrB). Det är många gånger svårt att bevisa brott enligt denna lag, eftersom de personer som begår dessa brott gör det i skydd av mängden personer och de lyckas då ofta hålla sig borta från lagföring. Beviskraven är höga, vilket de ska vara, så att inte oskyldiga blir lagförda. Det är bra att i lugn och ro kunna gå igenom filmmaterialet och verkligen se vad personerna har gjort. Personer som har varit misstänkta för brott har i flera fall blivit friade, vilket är lika viktigt som lagföring för att skapa rättssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Vid olika brott inne på arenan t.ex. brott mot ordningslagen (pyroteknik, inkastande av föremål eller beträdande av spelplanen) kan det vara svårt att på plats identifiera gärningsmännen i och med att de befinner sig i ett publikhav. Det kan även vara taktiskt olämpligt att göra ett ingripande på plats. I dessa fall är bra film- material en förutsättning för att kunna identifiera och lagföra de personer som begått brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft15"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Nuläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Kameraövervakning har både i Sverige och internationellt varit föremål för forskningens intresse. Brå har i en rapport från 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;(2003:11) ”Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte” bidragit till kunskapsunderlag genom studier kring dess effekter att förebygga brott. I rapporten konstateras att effekterna kan variera men resultaten talar för att övervakningen, rätt använd och under i övrigt gynnsamma förhållanden, förebygger brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft21"&gt;I en senare rapport (2007:29) har Brå gjort en systematisk forsk- ningsgenomgång på samma tema. Även i denna rapport dras slutsatsen att kameraövervakning – givet vissa förutsättningar – till viss del minskar antalet brott. Nämnas bör dock att dessa rapporter inte specifikt avser kameraövervakning vid idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Tillstånd till kameraövervakning på idrottsarenor från åren &lt;NOBR&gt;1999–2001&lt;/NOBR&gt; är villkorade till att gälla i samband med offentlig till- ställning eller allmän sammankomst. De senare tillstånden från 2007 och framåt är villkorade till tre timmar före matchstart och tre timmar efter avslutad match. Ingen begränsning gäller för vilka matcher det handlar om mer än att det ska vara fotbollsklubbens egna arrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;I tillstånden från 2008 har syftet med övervakningen tydlig- gjorts genom tillägget att möjliggöra avstängning av personer med stöd av den s.k. arrangörsrätten och att ansöka om tillträdesförbud enligt lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Det villkoret tillkom efter att Justitiekanslern (JK) överklagade de tillstånd som inte angav ovanstående som syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Tillstånd från 2011 begränsas även i typ av match, efter att JK överklagat de tillstånd som inte begränsat tillstånden till vissa matcher. Efter dom i Kammarrätten&lt;SPAN class="ft77"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;ska tillstånden begränsas till de högsta serierna, om inte sökanden har visat att även andra matcher är utsatta för speciella risker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Övervakningsområden är normalt läktare, plan, hörn mellan läktare, promenadgångar inom arenan samt insläpp till arenan (både innanför och i senare tillstånd, utanför entréerna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Sundsvall den 11 november 2010 mål nr &lt;NOBR&gt;541-10,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1017-10&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1018-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Praxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Som tidigare nämnts har JK överklagat de domar som inte var till- räckligt tydliga avseende syfte för övervakningen och fått rätt i domstol. De senaste åren har JK drivit ärenden i hela landet angående vilka matcher som tillstånd till allmän kameraövervakning vid arenor bör omfatta. I Stockholms län har kommit två domar från Förvaltningsrätten i Stockholm, där typ av match har begränsats.&lt;SPAN class="ft77"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Båda domarna har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;Utredning om en ny kameraövervakningslag ( SOU 2009:87)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;Det finns förslag på en ny kameraövervakningslag, där utredaren föreslår att all form av kameraövervakning, utom rent privat sådan, ska regleras i samma lag. Utredningen vill därför lägga ihop de regler som finns i nuvarande lagen om allmän kameraövervakning (LAK) med de regler som rör kameraövervakning i personuppgifts- lagen (PUL) till en lag. Man föreslår också att Datainspektionen (DI) i stället för JK ska bli ansvarig för den centrala tillsynen när det gäller rättstillämpningen av kameraövervakningslagen. Det innebär att DI ska utvärdera rättstillämpningen, följa upp den operativa tillsynen, ge råd och stöd till länsstyrelserna samt ge ut allmänna råd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Grundtanken med den nya lagen är densamma. Länsstyrelsen ska göra samma avvägning som tidigare mellan sökandens behov av övervakning samt integritetsintresset på platsen. Större för- ändringar som kan beröra kameraövervakning vid arenor anges nedan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bildmaterial föreslås få sparas i tre månader i ställer för i dag en månad. Det bör dock observeras att länsstyrelsen redan i dag har möjlighet att förlänga bevarandetiden i enskilda fall, vilket har skett för de arenor som har ansökt om det. Bevarandetiden har då förlängts till tre månader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bildmaterial får lämnas ut till fler än endast polis och åklagare (Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket har lagts till).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En möjlighet till skadestånd för enskilda, om övervakning skett i strid med lagen eller medgivet tillstånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Förvaltningsrätten i Stockholm den 25 november 2011 med mål nr &lt;NOBR&gt;42197-10,&lt;/NOBR&gt; samt den 2 november 2011 med mål nr &lt;NOBR&gt;44612-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft15"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Integritetsskyddet på plats dit allmänheten inte har tillträde stärks genom att samtycke av den som kommer att träffas av övervakningen, blir ett krav. Om någon tar tillbaka sitt sam- tycke, får övervakning av den personen inte längre ske. Dessa regler kommer från PUL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft7"&gt;Enligt vad jag inhämtat är avsikten från kanslihuset att en ny lag ska träda i kraft sommaren 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Polisens synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Från polisens sida har framförts att det måste ställas krav på arena- ägaren att ha bättre kameror och sådan utrustning på arenorna att det går att filma de besökare som inte sköter sig. Vidare måste det vara möjligt att följa en besökare från inträdet till sin plats och under match. Det måste ställas krav på arrangörerna att se till att utrustning/kameror finns och kan användas. Om de är manuellt skötta måste det ske på rätt sätt. Om en filmning görs manuellt måste personen bakom kunna sköta kameran, eftersom det är viktigt att filmen faktiskt kan användas som bevisning i en rätte- gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft10"&gt;Mina slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft25"&gt;Jag tycker mig kunna konstatera att på detta område finns hinder som måste undanröjas för att ytterligare öka effektiviteten. Exempel på detta är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Oklarhet i kravbilden mellan de två målen att möjliggöra identi- fiering och lagföring respektive att upprätthålla den allmänna ordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En stundtals uttalad konflikt mellan arenaägarens vilja att installera bra kamerautrustning och klubbarnas vilja att betala åtföljande kostnadsökningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Olika praxis vad avser tillståndsgivningen för att installera kamerateknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Vissa speciella frågor såsom villkor vid träningsmatcher, krav på operatörskompetens och hur matchstart ska kopplas till att kameratekniken fungerar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft15"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Min övergripande bedömning är att det saknas skäl att inom denna utrednings ram föreslå lagändringar. De problem som redovisats bör i huvudsak kunna lösas inom ramen för nuvarande lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vad gäller första punkten ovan – &lt;SPAN class="ft24"&gt;oklarhet i kravbilden &lt;/SPAN&gt;– anser jag att polisen har anledning att nationellt likforma sina behov och vara tydliga i denna fråga mot arrangörer och klubbar. Ishockeyns och fotbollens centrala organisationer måste å sin sida likrikta sina krav. Standard finns visserligen upprättade via ett regelverk och besikt- ningsprotokoll efter inspektioner liksom specifikationer på system, kameror och andra ingående komponenter. Kraven bör generellt sett avse önskemål av typen möjliggörande av identifikation på hela arenan snarare än tekniska prestanda. Mitt förslag är att RPS och berörda specialidrottsförbund &lt;SPAN class="ft24"&gt;tillsammans &lt;/SPAN&gt;enas om en gemensam kravbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Den andra punkten – &lt;SPAN class="ft9"&gt;vem ska betala &lt;/SPAN&gt;– är naturligtvis en central fråga. Min uppfattning är att huvudansvaret faller på arrangerande klubbar. Det är inte acceptabelt att samhället i någon form för- väntas bära denna kostnad. Jag menar vidare att klubbarna inte får negligera alternativkostnaden som följer av att avstå från modern kamerateknik. Dessa kostnader – i form av t.ex. publikbortfall, mindre effektivitet i huliganbekämpningen m.m. – torde vara påtagligt högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Den tredje punkten – &lt;/SPAN&gt;skiftande praxis vid beslut om kamera- tillstånd &lt;SPAN class="ft7"&gt;– är svår att bilda sig en definitiv uppfattning kring. Vissa menar att tillämpningen i denna fråga varierar mellan läns- styrelserna. Andra hävdar att överprövande instans, dvs. i dagens läge Justitiekanslern (JK) som första instans, har en alltför rigid inställning. En annan vanligt förekommande uppfattning är att kvaliteten i arrangörernas ansökningar om kameraövervakning är av högst skiftande karaktär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Jag föreslår att den gruppering av chefsjurister som finns inom länsstyrelsevärlden, via särskilt utsedd landshövding, ges i uppgift att se över frågan kring likformighet i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft21"&gt;Jag föreslår vidare att ishockeyn och fotbollen centralt ser över rutiner och innehåll i ansökningar till kameraövervakning till länsstyrelserna. De här två grupperingarna bör på lämpliga punkter kunna söka samråd med varandra. Jag vill här nämna att jag delar JK:s och domstolarnas uppfattning om vikten av tydlighet avseende syftet med övervakningen och att detta måste framgå av ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft22"&gt;Vad avser fjärde punkten – &lt;SPAN class="ft50"&gt;vissa speciella frågor &lt;/SPAN&gt;– menar jag att idrottens organisationer har ett eget ansvar. Det handlar om utbild-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;ningsnivån för operatörer av kameror, inskaffande och sam- utnyttjande av mobil kamerautrustning inom och mellan klubbar och rutiner för när matcher får startas när kamerautrustningen inte fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Jag menar avslutningsvis att berörda specialidrottsförbund – eventuellt tillsammans med RF – mer löpande bör följa teknik- utvecklingen inom området. Jag tycker mig notera att teknikut- vecklingen sker snabbt och är inte övertygad om att idrottsrörelsen i alla lägen är fullt uppdaterad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft15"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p567 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft7"&gt;Klubbarnas nuvarande säkerhetskostnader redovisas liksom blivande kostnader för polisbevakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft71"&gt;Läget i andra länder presenteras. Historiken i frågan gås igenom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft7"&gt;Kostnader för polisbevakning bör under vissa förutsättningar likställas mellan IdrottsAB och ideella föreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;Först ska konstateras att mitt uppdrag avser kostnader i samband med idrottsarrangemang. Det innebär att det inte inom mitt upp- drag faller att hantera frågor som rör andra arrangemang som pop- konserter, festivaler och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft8"&gt;Jag avser heller inte att penetrera frågan om detta avgiftsuttag ska klassificeras som skatt eller avgift eller huruvida gällande avgiftsuttag är att betrakta som rimligt vad avser nivå och motsvar- ande frågor. Jag noterar att riksdagen genom bemyndigandet i 2 kap. 26 §, femte stycket ordningslagen överlämnat till regeringen att meddela föreskrifter om hur polismyndighetens kostnader för ordningshållning ska beräknas. Regeringen har meddelat bestäm- melser i förordning (1982:789) om ersättning för polisbevakning och för anslutning av larmanläggningar till polisen m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft22"&gt;Vad avser idrottsarrangemang har frågan successivt aktualiserats inom polisen, där nyckelfrågan varit huruvida s.k. IdrottsAB bör jämställas med ideella föreningar i detta hänseende. Polisen har kommit fram till att gällande regelverk inte medger detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft15"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Min analys av vem som har ansvar för att täcka kostnaderna för polisbevakning i samband med idrottsarrangemang inskränker sig med andra ord till huvudfrågan om IdrottsAB bör jämställas med arrangemang anordnade av ideella föreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län har biträtt mig i arbetet med hur poliskostnader i samband med idrottsrelaterat våld bör hanteras framöver liksom i arbetet att föreslå lämplig komplettering av ord- ningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Riksidrottsförbundets utredning om en alternativ associationsform&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;I den utredning Riksidrottsförbundet (RF) presenterade 1998 analyserade RF en alternativ associationsform till den idrottsverk- samhet som bedrivs inom ideella föreningar. Utgångspunkten var därvid aktiebolag för idrottslig verksamhet (IdrottsAB). Enligt utredningen var det aktuellt med IdrottsAB endast inom den del av idrotten som kan betecknas som kommersiell idrott med profes- sionella idrottsutövare. Utgångspunkterna som slås fast är att det är specialidrottsförbunden (SF) som ansvarar för och har bestäm- manderätt över tävlingsverksamheten (bl.a. serieverksamheten) och att det är medlemsföreningen som ytterst äger rätt att inneha och förfoga över sin plats i seriesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Utredningen föreslog en svensk modell som bygger på att det ska ankomma på respektive SF att, inom ramen för RF:s stadgar, närmare ange sina villkor för ett IdrottsAB:s deltagande i SF:s tävlingsverksamhet. Villkoren för upplåtelse av den idrottsliga rättigheten ska vara den grundbult i systemet som länkar samman IdrottsAB med den demokratiskt uppbyggda idrottsorganisa- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Den avgörande faktorn för bildande av IdrottsAB är oftast möj- ligheten till att anskaffa externt kapital. Motiven för utomståendes satsning av kapital i idrottsaktier kan variera. För några investerare torde kapitalinsatsen motiveras av att man blir delaktig i något som skapar goodwill. Många köper sannolikt ett antal aktier ”med hjärtat”, medan andra kan se köp av aktier som en spekulation i en ny bransch. RF:s primära syfte med utredningen var att göra en bodelning mellan ideell idrottslig verksamhet och dess kommersi- ella motsvarigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft15"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Idrottsorganisationen, oberoende av vem som äger ett IdrottsAB, kan kontrollera och vidta sanktioner mot ett IdrottsAB via villkor i bolagsordning och avtal t.ex. för att kunna delta i nationellt tävlingsspel. Ett IdrottsAB ska som huvudsaklig verk- samhet bedriva idrottslig verksamhet och förbinda sig att följa idrottens regler och även acceptera de sanktionsystem som finns härför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;Konsekvenser av idrott i bolagsregi kan enligt denna utredning sammanfattas med att i allt väsentligt får IdrottsAB räkna med att bli behandlade som övriga bolag i samhället och inte förvänta sig att förmånsbehandlas på sätt som de allmännyttiga idrottsföreningarna blir. Härvid pekar utredningen specifikt på kostnaderna för den polisbevakning som krävs i samband med större idrottsarrange- mang. Man menade att den lokala polismyndigheten skulle få relativt stora möjligheter att efter eget skön avgöra var gränserna för ersättningsskyldigheten skulle komma att gå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;IdrottsAB som associationsform&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Framväxten av IdrottsAB är en relativt ny företeelse som inte existerade när ordningslagen infördes och senast reviderades på detta område. Det kan inledningsvis finnas anledning att något beröra den samlade idrottsrörelsens syn på frågan. Reglerna om att tillåta IdrottsAB för den idrottsliga tävlingsverksamheten infördes 1999 genom ett beslut av RF:s stämma. Genom att samtidigt behålla regelverket på &lt;NOBR&gt;RF-nivån&lt;/NOBR&gt; kom gemensamma regler att gälla för hela den svenska idrottsrörelsen, även om varje SF fortfarande avgör om de vill utnyttja de möjligheter som ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;&lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; 2007 gav RF i uppdrag att ”kartlägga och analysera förekomsten av bolagsbildningar inom idrotten och utifrån resultaten härav, och vederbörlig remissbehandling, återkomma till senare &lt;NOBR&gt;RF-stämma&lt;/NOBR&gt; med eventuella förslag till stadgeändringar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft8"&gt;Fokus låg då på huruvida regeln om att ideell förening ska ha röst- rättsmajoritet i denna typ av bolag skulle ändras. De som önskade en förändring – bland annat fotboll och ishockey – menade att den så kallade begränsningsregeln ”hämmade investerares vilja till eko- nomiska insatser, eftersom de inte ges möjlighet att fatta avgörande beslut för verksamhetens bedrivande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; 2009 beslöt att Riksidrottsstyrelsen (RS) till stämman 2011 tydligt skulle redovisa utredning och analys av kon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft15"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;sekvenserna av nuvarande regelverk för IdrottsAB och därutöver spegla argument för och emot kravet på röstmajoritet för den ideella föreningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Frågan återkom vid stämman 2011. Stämman biföll RS förslag att inte göra någon ändring i 51 &lt;NOBR&gt;%-regeln.&lt;/NOBR&gt; Man biföll emellertid ett tilläggsyrkande att &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; skulle uppdra till RS att tillsätta en kompetent utredningsgrupp som inför &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; 2013 skulle framlägga en ny svensk idrottsmodell som har möjlighet att kon- kurrera på både landslags- och klubbsidan och i både små och stora idrotter. Arbetet borde bedrivas i bred dialog med politiska före- trädare bl.a. för att säkerställa att statens, landstingens och kom- munernas stöd inte kommer de nya bolagen utan förenings- majoritet till del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Antalet IdrottsAB i dag som står ansvariga för idrotts- arrangemang i Fotbollsallsvenskan och Elitserien i ishockey uppgår till sex stycken. I Allsvenskan är det AIK, Djurgården och Örebro och i Elitserien är det AIK, Djurgården och Växjö Lakers. IdrottsAB förekommer i några fall också i lägre divisioner. Majoriteten av klubbarna i de högsta divisionerna i fotboll och ishockey driver alltfort arrangemangen inom den ideella för- eningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Av Sveriges cirka 20 000 idrottsföreningar var det i april förra året 25 som bildat IdrottsAB. Utöver fotboll och ishockey finns det i bandy 2 stycken, handboll 1 stycke, innebandy 1 stycke och speedway 8 stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Till skillnad mot en ideell förening får ett IdrottsAB dra av momsen på allt de köper. Går ett IdrottsAB i konkurs återförs tävlingsrätten till föreningen och laget flyttas ned minst en division i systemet. Om en ideell förening går i konkurs upphör den att finnas och då försvinner även ett IdrottsAB:s möjlighet att delta i tävlingsverksamheten. För ett IdrottsAB är det således viktigt att måna om att den ideella föreningen mår väl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft28"&gt;Sammanfattningsvis torde kunna konstateras att idrottsrörelsen inte accepterar – åtminstone i nuläget – att de ideella föreningarna ska vara annat än majoritetsägare i IdrottsAB. Samtidigt torde den slutsatsen kunna dras att statsmakterna inte anser att idrotts- arrangemang drivna av ideella föreningar ska belastas med tillkom- mande poliskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft15"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Problemkatalog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Problemet i nuvarande rättsläge är att elitklubbar konfronteras med en ojämlik behandling beroende på om driftformen är ett majoritetsägt IdrottsAB eller om den ideella föreningen själv svarar för arrange- manget. Det har vidare kommit att utvecklas till en rättslig reglering som det givet detta förhållande är svårt att få legitimitet kring. Likformigheten nationellt blir lidande. Vidare uppstår effekten att polisen såväl bedömer hotbild som rätt volym polis- insatser och i hög grad påverkar hur kostnadsmassan ska beräknas. Effekten blir att riktiga incentives inte skapas för klubbarnas eget säkerhetsarbete. Risken för s.k. undanträngningseffekter av annat säkerhetsarbete kan bli påtaglig för de få klubbar som påförs en avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft7"&gt;Jag har även noterat i mitt arbete att relationen mellan polis och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;övriga säkerhetsansvariga har blivit betydligt ”frostigare” när betal- ningsansvaret försköts till arrangörerna. Det är inte till gagn för ett förtroendefullt samarbete i säkerhetsfrågor. Samtidigt är det min uppfattning att om denna fråga kan lösas på ett för alla parter acceptabelt sätt finns skäl att öka kraven på arrangörerna i de frågor som rör den rena arenasäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft28"&gt;Det finns en skillnad mellan karnevaler m.m. i så motto att elit- matcherna i ishockey och fotboll – de närmast berörda sporterna – ingår i ett seriespel som man har att anpassa sig till liksom kravet att bedriva ungdomsverksamhet. Som inledningsvis anfördes har mitt uppdrag varit att studera frågan ur ett idrottsperspektiv Om ingenting görs är risken uppenbar att åtgärder vidtas för att skapa arrangörsformer där ideella föreningar agerar som ”målvakter” för att kringgå betalningsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;16.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Historik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft22"&gt;År 1868 tillkom den första ordningsstadgan som skulle gälla för hela riket. Innan dess hade det funnits ett antal statliga och kom- munala ordningsstadgor som inte sällan stod i strid med andra, högre författningar. Stora förändringar av samhället under inled- ningen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; ledde till att den befintliga ordningsstadgan från 1868 blev föråldrad och en ny utredning tillsattes, som 1944 lade fram ett nytt förslag till allmän ordningsstadga (SOU 1944:48). Förslaget innebar att man inarbetade både flertalet av de materiella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;föreskrifterna i 1868 års ordningsstadga, samt att man tog med ett stort antal föreskrifter som då var vanliga i de lokala ordnings- stadgorna. Tanken var att den nya lagen skulle reglera både tät- bebyggda områden och landsbygden. Förslaget utsattes dock för stark kritik och en ny utredning tillsattes 1949, som 1954 lade fram betänkandet Allmän ordningsstadga m.m. (SOU 1954:37). För- slaget ledde till prop. 1956:143, som bifölls av 1956 års riksdag och resulterade i allmänna ordningsstadgan (1956:617).&lt;SPAN class="ft77"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Allmänna ordningsstadgan (1956:617)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Vad gäller polisens möjlighet att ta betalt för polisbevakning vid olika arrangemang, framhölls i 1954 års betänkande att skyldig- heten att bekosta polisbevakning ofta är ekonomiskt betungande för de organisationer och andra arrangörer som anordnar till- ställningar. Uttalandet gällde idrotts- och nöjestillställningar, som anordnades för att med de pengar som tillställningen inbringade, främja organisationens mål. Sammankomster och tillställningar av rent ideell natur borde däremot enligt utredningen mera sällan för- anleda polisbevakning. Det var önskvärt att hinder för anord- nanden av behjärtansvärda ändamål undanröjdes i största möjliga mån. För att uppfylla detta borde staten stå för kostnader utanför tillställningen, s.k. ytterbevakning. Dock borde undantag enligt utredningen göras för särskilt publiksamlande och vinstgivande till- ställningar där anordnaren även borde stå för viss del av kostnaden för ytterbevakning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft21"&gt;Vidare diskuterades i utredningen till 1954 års lag huruvida man skulle begränsa anordnarens skyldighet att svara för kostnader för polisbevakning till att endast omfatta tillställningar som anord- nades i vinningssyfte och genom det undanta tillställningar med ideellt syfte från betalningsansvar. Det som talade emot en sådan reglering var att det ideella ändamålet kunde variera, samt att det kunde ifrågasättas huruvida ideella organisationer med högst lov- värda ändamål, utan begränsning skulle kunna anordna tillställ- ningar som medförde kostnader för det allmänna. I betänkandet&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;framhölls därför att det inte går att på ett enkelt och klart sätt göra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 1979/80:17, Bilaga 1 Betänkande av ordningsstadgeutredningen, Dn Kn 1978:2, s. 55.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;a. prop. s. 61.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Allmän ordningsstadga mm. (SOU 1954:37).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p580 ft7"&gt;undantag från betalningsansvar i lagen utan att en prövning från fall till fall var nödvändig.&lt;SPAN class="ft77"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Resultatet blev att det i 1956 års allmänna ordningsstadga (AOst) 17 § anges följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft12"&gt;Anordnaren må av polismyndigheten åläggas bekosta sådan ordnings- hållning genom polispersonal eller förordnade ordningsvakter som äger rum inom lokal eller plats, där offentlig tillställning hålles, samt vid ingångarna och särskilda parkeringsplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft85"&gt;Annan ordningshållning genom polispersonal må anordnaren ej åläggas bekosta, med mindre länsstyrelsen med hänsyn till omständlig- heterna det medger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft14"&gt;Ombesörjes polisbevakning, som anordnaren enligt vad nu sagts må åläggas bekosta, av polispersonal, gäller i fråga om ersättnings- skyldighet till statsverket vad därom i vederbörlig ordning blivit bestämt.&lt;SPAN class="ft86"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Man gav också polisstyrelserna en diskretionär befogenhet att debitera anordnare av offentlig tillställning kostnaderna för polis- bevakning. Det innebar att polismyndigheten kunde ta hänsyn till samtliga omständigheter i det särskilda fallet, när den prövade betalningsfrågan. Grundregeln var att större ekonomiska anspråk kunde ställas på tillställningar som var inriktade på ekonomisk vinst, än de som hade ett mer ideellt syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Ändringar av allmänna ordningsstadgan (1956:617)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft21"&gt;Efter allmänna ordningsstadgans ikraftträdande har den ändrats ett flertal gånger. Vid 1974 års riksdag framlades ett antal motioner som syftade till att polisbevakning vid idrottsarrangemang bör undantas kravet på kostnad för polisbevakning. I motionerna lyftes idrottens viktiga funktioner fram och dess stora betydelse i sam- hället. Vidare underströks idrottens positiva egenskaper som före- byggande hälsovård och dess betydelse för att aktivera och ta hand om ungdomar. Att idrottsledare ofta måste lägga stor tid med att ordna fram inkomster till dess verksamhet, tid som skulle kunna ha ägnats själva idrotten, lyftes också fram i motionerna. Med detta som bakgrund ansåg motionärerna att idrottsorganisationerna var missgynnade när de som arrangörer av idrottstävlingar måste betala för den polisbevakning som krävs vid arrangemangen, i motsats till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 1979/80:17, Bilaga 1 Betänkande av ordningsstadgeutredningen, Dn Kn 1978:2, s. 62.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;AOst 17 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;exempelvis demonstrationer vid vilka det allmänna står för polis- bevakningen. Efter remittering av motionerna uttalade Kultur- utskottet att det hade förståelse för de önskemål som lyfts fram i motionerna, men såg att det fanns komplicerade avgränsnings- problem och andra rättvisesynpunkter på förslagen. Som exempel angavs att det även finns andra former av offentliga arrangemang som också med all rätt kan hävda att de har ett ideellt syfte. Det finns också en stor spännvidd av arrangemang inom idrotten. Utskottet ville i stället vidga förslaget om befrielse från kostnads- ansvar till att omfatta alla ideellt inriktade offentliga tillställningar och hemställde att riksdagen med anledning av motionerna skulle överväga en sådan ändring i AOst 17 §. Riksdagen biföll utskottets hemställan.&lt;SPAN class="ft77"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft9"&gt;Ordningsstadgeutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;En utredning tillsattes som kom med betänkandet Kostnader för ordningshållning vid offentliga tillställningar m.m.&lt;SPAN class="ft77"&gt;7&lt;/SPAN&gt;, som mynnade ut i prop. 1979/80:17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft22"&gt;Av ordningsstadgeutredningen framgick bland annat följande: Det hade uppstått ett antal problem med dagens system; att det är svårt att förutse beslut i ett diskretionärt system, samt det för- hållandet att anordnare av ideellt inriktade offentliga tillställningar ibland åläggs att betala för polisbevakning, vilket väcker kritik. Kostnaderna för polisbevakningen beräknas också öka i takt med att polisverksamheternas kostnader ökar. En sådan utveckling skulle stå i strid med att ideella föreningar behandlas allt förmånligare på andra områden. Utredningen menade därför att tiden nu är mogen för att undanta anordnare av ideellt inriktade tillställningar betalnings- ansvar för polisbevakning. Grundregeln borde vara att endast arrangemang som anordnas i vinningssyfte och som inte har en ideell anordnare, bör stå för kostnader för polisbevakning. Undan- taget för ideella anordnare måste dock kompletteras med regler som hindrar att arrangören vältrar över allt ansvar för ordnings- hållning vid arrangemanget på det allmänna.&lt;SPAN class="ft90"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 1979/80:17, Bilaga 1 Betänkande av ordningsstadgeutredningen, Dn Kn 1978:2, s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Ds Kn 1978:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 1979/80:17, Bilaga 1 Betänkande av ordningsstadgeutredningen, Dn Kn 1978:2,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft19"&gt;s. &lt;NOBR&gt;76-77.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Avgränsning av undantag för ideella föreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;En avgränsning av vilka ideella anordnare som bör undantas krav på betalningsansvar för polisbevakning måste dock ske enligt utred- ningen, som föreslog att man bör knyta an till de förändrade reglerna för beskattning av ideella föreningar m.m. Det skulle inne- bära att för att en ideell anordnare av ett arrangemang ska undantas krav på betalningsansvar, krävs att föreningen är allmännyttig och öppen, samt att huvuddelen av föreningens inkomster används för det ideella ändamålet. För att en förening ska anses vara allmän- nyttig krävs att såväl ändamålet som den faktiska verksamheten är av allmännyttig natur, såsom bland annat idrottsligt ändamål. Att föreningen är öppen innebär att den inte får vägra någon inträde i föreningen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Utredningen hade även, efter invändningar från flera remiss- instanser, utrett om undantag från den föreslagna betalnings- befrielsen borde göras för de anordnare där arrangemangen ger stora intäkter till anordnaren, samtidigt som stora insatser av polis- personal krävs för att upprätthålla ordningen. Som exempel på dylika arrangemang nämndes fotbolls- och ishockeymatcher och motortävlingar. Utredningen fann dock att alla sportgrenar bör behandlas lika i detta avseende, utifrån de svårigheter en sådan avgränsning skulle innebära. Långtifrån alla fotbolls- eller idrotts- arrangemang eller motortävlingar renderar stora inkomster och de inkomster som inkommer, används ofta för att finansiera annan verksamhet i föreningen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Av utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 november 1978, där lagrådsremissen om ordningshållning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster behand- lades, framgick att föredragande statsråd delade utredningens upp- fattning om att det var anordnarens ideella karaktär och inte till- ställningens art som skulle vara avgörande. Föredragande statsråd framhöll att det fanns ytterligare skäl att behandla alla tillställningar som anordnas av ideella anordnare på samma sätt, vilket var att de tillställningar som inte har ideell karaktär ofta syftar till att finansi- era den rent ideella verksamheten i föreningen. Det var därför viktigt att se till anordnaren istället för till tillställningens art. Utredningens förslag om vilka som skulle åläggas att betala för polisbevakning delades också av föredraganden, men han ville&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;a. prop. s. 80.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 1979/80:17, Bilaga 1 Betänkande av ordningsstadgeutredningen, Dn Kn 1978:2 s. 82.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;understryka att en strikt tolkning av begreppet vinningssyfte kunde leda till svårigheter. Det var därför viktigt att möjligheten att kost- nadsansvaret kunde falla bort eller sättas ner fanns kvar och kunde nyttjas under vissa förhållanden, trots att vinningssyfte fick anses föreligga.&lt;SPAN class="ft77"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Idrottsverksamhet i ideella föreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Nu aktuellt förslag syftade främst till att underlätta för idrotts- rörelsen, vilken samhället såg som värdefull med tanke på den omfattning av bidrag som rörelsen fick. Trots detta hade invänd- ningar mot en lättnad framförts. Invändningarna pekade på idrottens alltmer kommersiella inslag och att de ideella inslagen hade minskat drastiskt. Därtill kom att det främst var de kom- mersiella grenarna som krävde polisbevakning. Idrottsrörelsen hade genmält att även nu nämnda idrottsföreningar ofta har stora eko- nomiska problem och att de inkomster som föreningarna får vid mer uppmärksammade arrangemang används för att finansiera den verksamhet som inte är lika lönsam eller inte lönsam alls.&lt;SPAN class="ft93"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Att förslaget om undantag för ideella föreningar främst rör idrottsorganisationer, lyftes även fram i ovan nämnt protokoll i vilket bland annat följande går att utläsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft35"&gt;Eftersom de ideella organisationer som främst torde beröras av frågan om betalningsskyldighet är idrottsföreningarna, vill jag framhålla att idrottsrörelsen har stor betydelse för den förebyggande hälsovården och att den gör stora insatser för att aktivera och ta hand om ung- domar. Synpunkter av detta slag låg för övrigt till grund för de motioner som ledde till riksdagens begäran om utredning. Enligt min mening ter det sig motsägelsefullt att det allmänna å ena sidan ger ett betydande stöd till idrotten, liksom annan ideell verksamhet, och å andra sidan förbehåller sig möjligheten att ta betalt för den ordnings- hållning som behövs vid tillställningar vilkas syfte till stor del är att ytterligare bidra till finansieringen av den rent ideella verksamheten.&lt;SPAN class="ft86"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;a. prop. s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;a. prop. s. 82.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop 1979/80:17 s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Kostnadsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft21"&gt;Avseende kostnadsansvaret togs den nuvarande uppdelningen i inner- och ytterbevakning upp, där anordnaren eventuellt kunde komma att stå för innerbevakningen och polisen för ytterbevak- ning. Eftersom det nu endast var arrangemang som anordnas i vinningssyfte och av annan än en ideell förening som skulle kunna bli betalningsansvariga, ansåg utredningen att den tidigare uppdel- ningen inte längre behövdes. Man föreslog därför att uppdelningen togs bort och att betalningsansvaret skulle omfatta i princip alla kostnader för polisbevakning som föranleddes av tillställningen.&lt;SPAN class="ft80"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft9"&gt;Risker med föreslaget undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft22"&gt;Avslutningsvis hade flera remissinstanser sett en risk för bulvan- förhållanden med det nya förslaget, att ideella föreningar uppträder som bulvaner för kommersiella intressenter. En idrottsförening kunde exempelvis stå som anordnare vid en offentlig tillställning, medan det egentligen var en annan som ordnade den. När så var fallet borde inte heller föreningen rent formellt anses vara anord- naren. Det kunde dock vara svårt att särskilja dessa fall, särskilt när tillställningen uppgavs bidra till finansiering av en föreningsverk- samhet. Det som då borde avgöra var huruvida föreningens med- lemmar väsentligen deltagit i planeringen, administrationen samt genomförandet av tillställningen. Om så var fallet borde föreningen betraktas som anordnare av tillställningen. Om en större del av vinsten gick till en annan än föreningen, kunde det dock tala mot att föreningen skulle ses som anordnare. Trots att gränsdragningen kunde bli svår, borde tillställningar av liknande slag återkomma och polismyndigheten kunde basera sig på tidigare avgöranden. Om det inte hade gjorts någon liknande bedömning tidigare, borde bevis- bördan vila på föreningen att visa att det var den som var den riktiga anordnaren.&lt;SPAN class="ft90"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;a. prop. s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;a. prop. s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p591 ft7"&gt;Förslag till ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617) blev följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft35"&gt;Den som anordnar en offentlig tillställning i vinningssyfte ska ersätta polisens kostnader för ordningshållning som föranleds av tillställ- ningen. Detta gäller dock inte, om anordnaren är en sådan ideell förening som avses i 53 § 1 mom. första stycket e) kommunalskatte- lagen (1928:370). Ersättningsskyldighet får nedsättas eller efterges, om särskilda skäl föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft35"&gt;Polismyndigheten beslutar om ersättningsskyldighet. Därvid får det högsta belopp som kan ha bestämts enligt 17 a § inte överskridas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft14"&gt;Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om hur polisens kostnader för ordningshållning skall beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;Ordningslagen (1993:1617)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;I prop. 1992/93:210 föreslogs att en ny ordningslag skulle ersätta allmänna ordningsstadgan (1956:617) samt lagen (1956:618) om allmänna sammankomster. En förändring från tidigare reglering var att man föreslog att även anordnare av en allmän sammankomst i vinningssyfte, skulle kunna åläggas att betala för viss polisbevak- ning i samband med sammankomsten. I övrigt hade ingen materiell förändring gjorts från tidigare bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft9"&gt;Ansvar för ordning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Det är anordnaren som är ansvarig för att god ordning upprätthålls vid tillställningen eller sammankomsten enligt 2 kap. 16 § ord- ningslagen (1993:1617) samt tidigare reglering i 16 § AOst och 7 § LAS. Anordnaren ska följa de ordnings- och säkerhetsföreskrifter som polismyndigheten meddelar. Det framhölls dock att ordnings- hållningen regleras närmare så att en anordnare som undantagits betalningskrav för polisbevakning inte vältrar över allt ansvar för ordningshållningen på polisen.&lt;SPAN class="ft93"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Idrottsorganisationerna hade å sin sida sett en risk för att polismyndigheterna genom att föreskriva om ett stort antal ordningsvakter vid en tillställning, i realiteten övervältrade allt ansvar på anordnaren.&lt;SPAN class="ft93"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Utredningens förslag var dock att ovan nämnda problem skulle lösas genom att beslut om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 1979/80:17 s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;a. prop. s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;behov av polismän samt ordningsvakter överprövas i domstol och praxis bildas på området.&lt;SPAN class="ft77"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Vidare föreslog utredningen att det endast skulle vara anordnare som kan åläggas betala för polisbevak- ning som även kunde åläggas att bekosta ordningshållning genom förordnade ordningsvakter.&lt;SPAN class="ft77"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Som tidigare nämnts har den tidigare uppdelningen mellan inner- och ytterbevakning tagits bort med anledning av att det endast är tillställningar och sammankomster med vinstsyfte och där anordnaren inte är en ideell förening som kan åläggas att betala för polisbevakning. Tidigare fanns det möjlighet att ålägga även andra anordnare betalningsskyldighet. För att sätta upp så få hinder som möjligt för behjärtansvärda ändamål skulle det allmänna stå för ytterbevakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft9"&gt;Domstolspraxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Någon mer omfattande praxis på området finns ännu inte, men det finns flera pågående överklaganden som ännu inte avgjorts. Kammarrätten i Göteborg har dock i mål nr &lt;NOBR&gt;4388–10&lt;/NOBR&gt; meddelat dom den 8 februari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Avgörandet gäller huruvida Polismyndigheten i Västra Götalands län (polismyndigheten) hade rätt att ålägga Örgryte Fotboll AB (bolaget) att ersätta polismyndighetens kostnader för bevakning i samband med en fotbollsmatch på Gamla Ullevi den 5 juli 2010. Bolaget yrkade att domstolen skulle upphäva polis- myndighetens beslut att ålägga bolaget att ersätta polismyndig- hetens kostnader för bevakning vid nämnd fotbollsmatch. Som grund för talan framförde bolaget bland annat följande. Aktuell fotbollsmatch utgör inte en offentlig tillställning som avses i 2 kap. 26 § ordningslagen, utan ett idrottsarrangemang enligt 5 kap. samma lag. Vidare är bolaget att se som en ideell förening, eftersom det är ett dotterbolag till en ideell förening, ett IdrottsAB. Avslut- ningsvis är bolagets verksamhet ideell, inga vinstdrivande tillställ- ningar i ordningslagens mening anordnas och bolaget kan därför inte åläggas att betala för polisbevakning i samband med fotbolls- matcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft28"&gt;Polismyndigheten hade yrkat att bolagets överklagande skulle avslås och anfört att aktuell fotbollsmatch omfattas av 2 kap. 26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;a. prop. s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;a. prop. s. 85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft21"&gt;ordningslagen. 5 kap. samma lag är endast en specialreglering för att öka skyddet mot ordningsstörningar vid vissa idrottsarrange- mang. Vidare menade polismyndigheten att det var bolaget och inte den ideella föreningen som hade ansökt om tillstånd för att anordna den offentliga tillställningen. Det var således ett aktiebolag och inte en ideell förening som var anordnare av matchen. Avslut- ningsvis var det polismyndighetens uppfattning att tillställningen anordnats i vinstsyfte, ingenting talade för något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I domskälen framgår bland annat följande. Bolaget deltar i serie- spel i fotboll. När det gäller elitfotbollsverksamhet, dit seriespel i Superettan räknas, innebär matcharrangemangen sådana eko- nomiska aktiviteter att matcherna ska anses anordnade i vinstsyfte. Vidare fastslår domstolen att bolaget är ett aktiebolag och kan därmed inte betraktas som en ideell förening. Domstolen anser inte heller att bolagets verksamhet och/eller ägarförhållande utgör skäl för att efterge ersättningsskyldigheten. Visserligen kan det verka motsägelsefullt att ett aktiebolag som ägs av en ideell förening är ersättningsskyldig för polisbevakning vid en match, när den ideella föreningen inte skulle vara det om den hade anordnat samma match. Det är dock så lagstiftningen ser ut och undantag för bolaget skulle helt sätta lagstiftningen ur spel i detta avseende. Bolaget har självt valt associationsformen aktiebolag, med dess för- och nackdelar. Domstolen fann inte att särskilda skäl förelåg för att ytterligare sätta ner det belopp bolaget kan komma att behöva betala, eller helt efterge ersättningsskyldigheten. Överklagandet avslogs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;16.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Praxis i vissa andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;I Danmark utgår ingen betalning från klubbarna för polisens insatser. I princip finns inte några poliser inne på arenorna i Super- ligan (högsta ligan). Inne på arenorna är det klubbarna som ansvarar för säkerhet och service. Polisens ansvar är utanför arenorna och i aktuell tätort. I Danmark finns det sedan cirka 10 år tillbaka ett väldigt gott samarbete mellan klubbarna och polisen. Detta har lett till minskat antal incidenter i samband med fot- bollsmatcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft28"&gt;I Norge betalar klubben för de poliser som finns inne på arenan. De poliser som är utanför arenan och i aktuell tätort utgår ingen betalning för. Polisen ihop med klubben gör en riskanalys inför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft15"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;varje match Därefter bestämmer polisen hur många poliser det ska vara inne på arenan. Ålesund som spelar i Tippeligan (högsta ligan) har ett genomsnitt på &lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; poliser inne på arenan vid sina matcher som de då har kostnad för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft21"&gt;I England betalar klubbarna i Premier League (högsta ligan) för de poliser som finns inne på arenorna. I normalfallet &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; stycken, och dessa poliser befinner sig i ledningshytten och utför med andra ord inget operativt arbete inne på läktarna. Deras arbetsuppgifter kan vara arenabefäl, den/de som filmar och sköter kameraövervak- ningen osv. I övrigt har alla klubbar en väl fungerande organisation som tar hand om allt inne på arenan, genom de stewards som klubbarna utbildat och har i sin organisation. I klubbens ansvar ligger också det direkta området som är runt arenan, typ entréer och biljettkassor. Gator och vägarna till tunnelbana m.m. är polisens ansvar. För detta utgår inget betalningsansvar för klubbarna gentemot polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;I Tyskland gäller att polisen har ansvar för säkerheten i alla publika områden över hela landet och ska därför också stå för alla kostnader för att uppfylla sitt ansvar. I samarbetet mellan klubbarna i Bundesliga (högsta ligan) och polisen finns det en tyd- lighet i vem som ansvarar för säkerheten på respektive geografisk position. Klubbarna har organisationer som ska klara av säkerhets- arbetet inne på arenan och stå för åtföljande kostnader. Exempelvis är det polisen som i samarbetet följer supportrarna från tåg- stationen upp till arenan och även efter matchen följer borta- supportrarna tillbaka till tågstationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft22"&gt;I Italien är klubbarna skyldiga att tillhandahålla stewards som står i proportion till arenas kapacitet och även de krav polisen ställer på klubben. Polisen är också närvarande på matcherna men inga kostnader tas ut. Om t.ex. brandmän behövs på arenan är det klubben som står för kostnaden. Ifall brandmän bedöms behövas på arenan är det polisen som är den aktör som avgör behovet liksom hur många brandmän det ska vara på respektive match.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;16.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Hur ser kostnadsbilden ut?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft28"&gt;Polismyndigheten i Stockholms län har i enlighet med vad som föreskrivs i ordningslagen (1993:1647) beslutat att begära ersätt- ning för anordnande av idrottsarrangemang där anordnaren utgör IdrottsAB. Därmed menas en anordnare som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning. Detta innebär att ideella föreningar inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft15"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;omfattas av dessa bestämmelser. Ersättning ska utgå för en tid av ca fyra timmar i samband med match i de två högsta serierna. Det högsta belopp som beslutas (takbeloppet) kan bli lägre om polis- insatsen inte kom att genomföras i den omfattning som planerats. Takbeloppet får däremot aldrig överskridas. Ersättning ska begäras för myndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Begreppet vid tillställningen ska ges en restriktiv tolkning. Detta innebär att anordnarens ansvar för ordningshållningen begränsas till själva arenan och dess omedelbara närhet, inkl. entréer och områden i nära anslutning till dessa. Beslutet omfattar samtliga idrottsarrangemang som omfattar och uppfyller de kriterier som ställs upp i 2 kap. 26 § i ordningslagen. Ersättningen tillfaller staten, inte polismyndigheten. En övergångsperiod ska tillämpas under vilken en tydlig nedsätt- ning av ersättningsskyldigheten sker med 75 procent och betalning gäller endast vid derbymatcher under denna period. Övergångs- perioden har satts till den 1 juli 2012. Även polismyndigheterna i Västra Götalands och Örebro län har bestämt att kräva betalning av IdrottsAB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft8"&gt;Efter övergångsperiodens slut ska anordnare av allmän samman- komst behandlas lika i fråga om ersättningsskyldighet för myndig- hetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen eller sam- mankomsten. Ersättningen beräknas i enlighet med förordningen (1982:789) om ersättning för polisbevakning och för anslutning av larmanläggningar till polisen. RPS har den 29 april gett ut allmänna riktlinjer för uttag av ersättning för polisbevakning vid offentliga till- ställningar och allmänna sammankomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft22"&gt;I nedanstående tabell anges de kostnader för säkerhetsarbetet som jag tagit fram avseende 2005 och 2011. Kostnaderna avser de två högsta serierna i respektive sport. Till dessa belopp kan läggas de kostnader Svenska Fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll har om tillsam- mans drygt 9 miljoner kronor. För ishockeyns räkning uppgår motsvarande belopp till cirka 3 miljoner kronor. Uppgifterna har hämtats in från sporternas centrala organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft15"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p602 ft21"&gt;Som framgår av tabellen har kostnaderna för säkerhet ökat drastiskt mellan åren. I fotbollens fall handlar det om nästan en tre- dubbling och i ishockeyns fall om en sexdubbling. Noterbart är vidare den stora andel av kostnadsmassan som faller på storstäderna (30 miljoner kronor). Summeras kostnaderna för bägge sporterna uppgår de 2011 till cirka 65 miljoner kronor att jämföra med cirka 18 miljoner kronor för 2005, vilket är mer än en tredubbling. Cirka en tredjedel av kostnaderna för 2011 föll på IdrottsAB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft21"&gt;Till dessa belopp kan läggas en värdering av de insatser som görs av ideella krafter enbart inom området trygghet och säkerhet. Totalt handlar det i ekonomiska termer om 17 miljoner kronor inom fotbollen och 8 miljoner kronor inom ishockeyn. Som en rimlig timkostnad för det ideella arbetet har använts 150 kr/timme, inklusive sociala avgifter. Adderas kostnaderna för säkerhetsarbetet 2011 och det beräknade värdet av de ideella insatserna blir total- summan cirka 90 miljoner kronor. Denna nästan orealistiskt höga summa fördelar sig synnerligen snett mellan de aktuella lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft8"&gt;Det är mot denna bakgrund frågan om tillkommande kostnader för polisbevakning måste ses. Hur stora kan då kostnaderna för polisbevakningen antas bli för ett IdrottsAB under ”ett normalår”?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft7"&gt;Med tanke på att till ishockeyn hör slutspel har antagits att två Stockholmslag går till slutspel men bägge slås ut i kvartsfinal utan att de ställs mot varandra. Detta innebär enligt min mening att kostnaderna kan vara tilltagna i underkant. Polisen antas ta betalt såväl vid högriskmatcher som vanliga matcher. Frågan om beräk- ningsunderlag har ställts till såväl idrotten som polismakten. Fram träder då följande bild:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft7"&gt;Ser man på kostnaderna för enskilda matcher kan det handla om cirka 1 miljon kronor för en högriskmatch i fotboll i Stockholm och cirka 900 000 kr för motsvarande match i ishockey.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft22"&gt;Polismyndigheten i Stockholm anser sig inte kunna göra en kalkyl över kostnaderna för ett normalår, som man menar kan variera beroende på hotbild m.m. Används de schablonbelopp som Polismyndigheten tidigare angett för högrisk- respektive icke hög-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft15"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;riskmatcher blir beloppen de jag angivit ovan. Som framgår av tabellen ger bägge beräkningssätten ungefär samma totala kost- nadsnivå på helår. I summan ingår också kostnaderna för Örebro Fotboll och för ishockeyklubbarna Växjö Lakers och Malmö Redhawks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Totalt för de båda sporterna innebär enligt bägge beräk- ningssätten ett fullt kostnadsansvar för polisbevakningen för ett IdrottsAB att säkerhetskostnaderna i princip fördubblas. Kalkylen slår relativt sett hårdare mot ishockeyn. Å andra sidan skulle en uppgradering till högrisknivå av ytterligare några allsvenska matcher i fotboll snabbt ändra den bilden. Detsamma gäller om Stockholmslagen i ishockey lyckas bättre i slutspelet än de beräk- ningsmässiga antaganden som här gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Jag har även undersökt säkerhetskostnadernas andel av den totala fasta kostnaden för att arrangera matcher 2011. I Elitserien ligger kostnadsnivån för ett större IdrottsAB på cirka 13 miljoner kronor. Härav är säkerhetskostnaderna drygt 5 miljoner kronor, dvs. i storleksordningen knappt 40 procent. Motsvarande storleks- ordning för ett större IdrottsAB i fotbollen är drygt 9 miljoner kronor respektive drygt 4 miljoner kronor. Procentandelen blir i detta fall cirka 45 procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Med anledning av det mönster som framträder kan följande kommentarer göras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Bilden av att klubbarna inte satsar på området säkerhet och trygghet är inte korrekt. Klubbarnas kostnadsökningar har varit betydande och risken är uppenbar att om också aktuella polis- kostnader ska bäras av vissa klubbar kommer detta att gå ut över de insatser som idag görs på säkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Gapet i kostnader mellan IdrottsAB och övriga kommer att bli påtagligt. Denna obalans kommer framför allt att drabba Stockholmsområdet men även Örebro Fotboll och Växjö Lakers. Något tillspetsat kan det bli en överlevnadsfråga, både i sportslig och i ekonomisk mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;I nuläget har biljettpriserna höjts med anledning av att polisen börjat ta betalt för sin övervakning. Med nuvarande tillfälliga tak i ersättningskraven – 25 procent av kostnaden debiteras till halvårs- skiftet 2012 – har priset på högriskmatcher i Stockholm höjts med 25 kronor (gäller endast AIK), vilket också anges på biljetten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft25"&gt;I vilken omfattning åren framöver systemet med ett i förväg angivet takpris för klubben kommer att anges från polisens sida samt vilka riskbedömningar som kommer att göras ligger helt i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;polisens händer. Någon oberoende instans att rikta ett över- klagande till angående polisens resursdimensionering finns inte i systemet på samma sätt som förekommer i t.ex. England.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;16.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Principiella utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;En sammanfattning av det hittills redovisade kring hanteringen av poliskostnaderna visar enlig min mening att det egentligen utkristalliserar sig två huvudalternativ. Det ena är att nuvarande reglering består. Detta alternativ innebär vid planerat fullt genom- förande sannolikt så stora ekonomiska konsekvenser att IdrottsAB i nuvarande form måste avvecklas. Idrottsrörelsen tvingas i detta läge finna andra – och gissningsvis mer svårframkomliga – vägar för att attrahera t.ex. externt kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Den andra lösningen är att ta fasta på lagstiftarens grundtanke, nämligen att ideella föreningar under vissa villkor ska befrias från att bära kostnaderna för polisbevakningen. Detta sker i dag för den bedövande majoriteten av lagen i de två högsta divisionerna. I denna senare lösning blir det viktigt att villkoren för IdrottsAB utformas på sådant sätt att idrottsrörelsen både har full kontroll över sina bolag, att dessa mycket tydligt styrs av den ideella föreningen och att villkoren i övrigt inte ger en otillbörlig konkur- rensfördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Vissa anhängare av den nuvarande regleringen menar att idrotten ska bära sina kostnader för det behov av polisinsatser som uppstår. Det finns andra uppgifter för polisen som får stryka på foten när idrottsarrangemang dränerar polisen på resurser. Enligt denna skola bör idrotten också betala för de kostnader som uppstår när ideella föreningar står som arrangör. Detta är i sig naturligtvis en intellektuellt hållbar synpunkt men den faller utanför ramen för mitt utredningsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Andra menar att idrotten gjort sitt vägval, nämligen att av kom- mersiella skäl välja driftformen IdrottsAB. Då får man stå ”stå sitt eget kast” och också acceptera avigsidorna med att uppträda som kommersiell aktör på en marknad. RF var redan i sin utredning 1999 inne på detta spår. Även denna argumentationslinje följer logikens lagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Min sammanfattande bedömning är dock att den reella skill- naden mellan arrangemang på elitnivå som drivs av en ideell förening som IFK Göteborg eller ett IdrottsAB som i Djurgårdens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft15"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;fall är marginell. Det finns samma vinstsyfte, samma vilja att nå idrottsliga framgångar och samma önskan att ge underhållning. Till detta kommer att man lagstiftningsmässigt bör kunna reglera villkor under vilka ett IdrottsAB ska arbeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Enligt min mening talar tunga skäl för att inte skapa en eko- nomisk och konkurrensmässig klyfta mellan IdrottsAB och övriga klubbar i de högsta serierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft21"&gt;Som framgått ovan var syftet med att undanta ideella föreningar från betalningskravet för polisbevakning, att idrottsorganisa- tionerna skulle undantas. Eftersom idrottsorganisationerna endast var verksamma i ideella föreningar när undantaget infördes, så fördes inget resonemang om vikten av att det just är associations- formen ideella föreningar som undantas. Att associationsformen ideell förening har valts kan å ena sidan ses som en grundläggande förutsättning och knutet till de undantag och privilegier som gäller för ideella föreningar i allmänhet. Å andra sidan kan det också vara möjligt att man, när undantag för ideella föreningar från betal- ningsansvar utreddes, inte kunde föreställa sig att idrottsorganisa- tionerna skulle kunna finnas i andra associationsformer än ideella föreningar och därför knöt man undantaget till dessa. Grundtanken var dock, enligt de utredningar som behandlats ovan, att samtliga idrottsorganisationer skulle omfattas av undantaget. Stöd för det sistnämnda alternativet är de diskussioner som fördes inför ändringen av allmänna ordningsstadgan 1974. Där påpekas att man inte bör göra undantag från den föreslagna betalningsbefrielsen för de arrangemang som inbringar stora inkomster samt där det krävs stora polisresurser till bevakningen. Man menade att det dels finns en avgränsningssvårighet, dels att inkomsterna ofta går till att finansiera annan verksamhet i föreningen och dels att långtifrån alla stora idrottsarrangemang renderar stora inkomster för anordnaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;16.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Förslag till ändring i ordningslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Om lagstiftarens tanke var att samtliga idrottsarrangemang skulle behandlas på ett likartat sätt, kan det finnas anledning till viss justering av nuvarande reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;Jag föreslår följande förändring i nuvarande ordningslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft15"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft20"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft20"&gt;lag om ändring av ordningslagen (1993:1617)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft49"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p610 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td88"&gt;&lt;P class="p611 ft11"&gt;2 kap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td86"&gt;&lt;P class="p612 ft94"&gt;26 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p611 ft55"&gt;Kostnader för ordningshållning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td85"&gt;&lt;P class="p151 ft95"&gt;Den som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p159 ft95"&gt;vinstsyfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td86"&gt;&lt;P class="p613 ft95"&gt;Den som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;vinstsyfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft95"&gt;anordnar en offentlig tillställ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p610 ft95"&gt;anordnar en offentlig tillställ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft95"&gt;ning &lt;SPAN class="ft96"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ersätta polismyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p610 ft95"&gt;ning &lt;SPAN class="ft96"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ersätta polismyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft95"&gt;hetens kostnader för att hålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p610 ft95"&gt;hetens kostnader för att hålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft95"&gt;ordning vid tillställningen. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p610 ft95"&gt;ordning vid tillställningen. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft97"&gt;det finns särskilda skäl får också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p610 ft97"&gt;det finns särskilda skäl får också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft95"&gt;den som i vinstsyfte anordnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p610 ft95"&gt;den som i vinstsyfte anordnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft97"&gt;en allmän sammankomst åläggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p610 ft97"&gt;en allmän sammankomst åläggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft95"&gt;en motsvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p159 ft95"&gt;ersättnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p610 ft95"&gt;en motsvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft97"&gt;ersättnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft95"&gt;skyldighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p610 ft95"&gt;skyldighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p614 ft98"&gt;Ersättningsskyldigheten gäller inte sådana ideella föreningar som anges i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft99"&gt;Ersättningsskyldigheten gäller inte heller aktiebolag som deltar i seriespel anordnade av specialför- bund inom Riksidrottsförbundet, som uppfyller de krav som ställs på ideella föreningar i 8 §, 9 § och 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och till mer än 50 procent ägs av en ideell förening i vilken det bedrivs ungdomsverk- samhet, och där mer än 50 pro- cent av aktiebolagets inkomster delas ut till den ideella föreningen som äger aktiebolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft95"&gt;Ersättningsskyldigheten enligt första stycket får sättas ned eller efterges, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft100"&gt;Polismyndigheten beslutar om ersättningsskyldighet. Därvid får det högsta belopp som har bestämts enligt 11 § inte överskridas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft15"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;P class="p4 ft16"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning SOU 2012:23&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p253 ft7"&gt;Regeringen får meddela före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;Regeringen får meddela före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;skrifter om hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p253 ft7"&gt;polismyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;skrifter om hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;polismyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;hetens kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p253 ft7"&gt;för ordnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;hetens kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;för ordnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;hållning &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;beräknas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;hållning &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;beräknas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Lagkommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft21"&gt;I tredje stycket undantas vissa aktiebolag från ersättningsskyldighet enligt första stycket. Undantaget har begränsats till aktiebolag inom idrotten som deltar i seriespel anordnade av special- idrottsförbunden inom RF. Denna avgränsning är gjord i avsikt att begränsa frågan till rena IdrottsAB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Undantaget i tredje stycket är knutet till de paragrafer i &lt;SPAN class="ft24"&gt;inkomst- skattelagen&lt;/SPAN&gt;, i vilka förutsättningar för att undanta ideella föreningar från skatt, behandlas. Detta för att ideella föreningar och aktiebolag ska undantas på samma villkor. Av samma stycke framgår vidare att ett krav för att ett aktiebolag ska undantas från ersättnings- skyldighet, är att bolaget måste ägas till minst hälften av en ideell förening i vilken det bedrivs ungdomsverksamhet, samt att mer än 50 procent av aktiebolagets inkomster ska gå till den ideella verk- samheten. Detta krav utgår från de särskilda förutsättningar som aktiebolag inom idrotten har. En förutsättning från Riksidrotts- förbundet för att få vara ett aktiebolag för idrottsverksamhet, är att minst hälften av aktierna ägs av en ideell förening med ungdoms- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Kravet om att mer än 50 procent av aktiebolagets inkomster ska gå till den ideella verksamheten, syftar till att jämställa aktiebolagen med ideella föreningar och komma från den generella förut- sättningen att aktiebolag enligt aktiebolagslagen ska vara vinst- drivande. Kravet syftar också till att jämställa aktiebolag med ideella föreningar och ekonomiskt gynna verksamheten i den ideella förening som aktiebolaget ägs av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft22"&gt;Ett alternativ till lösning hade varit att enbart utgå från de möj- ligheter som finns att bilda aktiebolag med särskild vinstutdel- ningsbegränsning enligt 32 kap. aktiebolagslagen (2005:551). En sådan begränsning skulle innebära att värdeöverföringar, exempel- vis vinstutdelning, under löpande räkenskapsår inte får överstiga summan av ett belopp motsvarande räntan – beräknad som den statslåneränta som gällde vid föregående räkenskapsårs utgång med ett tillägg om en procentenhet – på det kapital som aktieägare vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft15"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ordningslagen (1993:1617) vad avser kostnader för polisbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft21"&gt;föregående räkenskapsårs utgång har tillskjutit till bolaget som betalning för aktier. Härtill kommer rätten att dela ut ett belopp, motsvarande vad som enligt ovan har varit tillgängligt för värde- överföring vid årsstämma under vart och ett av de föregående fem räkenskapsåren med avdrag för den värdeöverföring som har skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Att kräva att IdrottsAB, utöver andra krav, måste vara ett aktie- bolag i enlighet med 32 kap. aktiebolagslagen, vore en ytterligare begränsning i deras verksamhet. Det skulle innebära att kraven på IdrottsAB blir större än de som idag finns för ideella föreningar, vilket inte är önskvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Jag har därför valt att knyta lagförslaget till de förändrade reglerna för &lt;SPAN class="ft9"&gt;beskattning &lt;/SPAN&gt;av ideella föreningar m.m. där det avseende vinstutdelning anges att en ideell förenings inkomster till största delen måste gå till den ideella verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft20"&gt;16.10 Alternativ lösning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft22"&gt;En alternativ möjlighet är att inte begränsa undantaget till aktie- bolag inom idrotten med anledning av att söka undvika de avgräns- ningssvårigheter som diskuterades när ideella föreningar skulle undantas i allmänna ordningsstadgan. Det kan finnas aktiebolag inom andra områden som kan anses ha samma behov av undantag som aktiebolag inom idrotten. Det faller dock utanför mitt upp- drag att bedöma om detta också kan ses som en angelägen fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft15"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p396 ft6"&gt;17 Avslutande synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft7"&gt;Landshövdingarna i Västra Götalands och Skåne län bör ges samma regionala samordningsuppdrag som landshövdingen i Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;De centrala organisationerna inom fotboll och ishockey föreslås ta fram en ”idrottsbalk”, dvs. ett dokument med olika lagar kopplade till idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;Idrottens eget ansvar får inte lyftas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Frågor om ändrad sekretesslagstiftning och den del av ordnings- lagen som hanterar begreppet ”ohörsamhet mot ordnings- makten” får prövas i annan ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Legala frågor inom pyroteknik och polisens villkor för idrotts- arrangemang tas upp i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;Vulgärt språkbruk kan inte lagstiftas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft21"&gt;Inledningsvis konstaterade jag – liksom många andra betraktare gjort – att idrottsrelaterat våld både är ett idrotts- och samhälls- problem där bägge parter har ett ansvar. I detta betänkande ges olika förslag med viss betoning på repressiva inslag och polisarbete. Om nu samhället går in med starkare medel för att stävja ordnings- störningar måste idrottsrörelsen följa upp detta och ta ett mot- svarande ansvar. Jag är övertygad om att man vill fylla sin del av kostymen. Men det är ett balansproblem, där idrottsrörelsen har otvetydiga förpliktelser för vad som sker på och runt arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft22"&gt;Det handlar här om viljan att ta kostnadsfördyringar på till exempel kameraområdet och acceptera inskränkningar i kortsiktig lönsamhet, t.ex. förläggning av matcher till dag och klockslag. Det handlar också om att ta ett ökat ansvar för den goda supporter- kulturen, där jag själv oroar mig speciellt för de uppväxande unga i flera av våra segregerade bostadsområden. Det berör också frågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft15"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Avslutande synpunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;att försöka minska antalet risksupportrar bland annat genom att i handling tillämpa givna instrument som lagen om tillträdesförbud. Idrottsrörelsen måste vidare ägna uppmärksamhet åt de orter som ännu inte har de problem med idrottsvåld som finns i storstäderna men som snart kan vara i en riskzon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Enligt min uppfattning måste alla röster komma till tals när vi diskuterar ”idrottsvåld”. Som framgår av Radmanns rapport (&lt;SPAN class="ft24"&gt;bilaga 4&lt;/SPAN&gt;) har representanter både för det offentliga (myndigheter m.fl.), för marknaden (t.ex. sponsorer) och för civilsamhället (t.ex. klubbar och supporterorganisationer) erfarenhet, kunskap och kompetens på området som är viktiga för att utveckla idrottskulturen i Sverige i positiv riktning. Inte minst är supportrarnas egna röster avgörande för att hitta konstruktiva, långsiktiga och hållbara lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Det är viktigt att identifiera vilka och vems intressen som ska tas tillvara. Vem som har beslutsrätt kring vissa frågor måste klar- göras i forum där olika aktörer är representerade. Medias bild av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;”idrottsvåldet” måste tas i särskilt beaktande, då både allmänhet och beslutsfattare huvudsakligen verkar ha sin förståelse av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;”idrottsvåld” från media. Det är helt enkelt viktigt att bestämma vem som ska ha tolkningsföreträde och i vilka frågor detta avses. Det är min förhoppning att detta delbetänkande i någon mån kan ses som ett inlägg i denna debatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Erfarenheterna av att landshövdingen i Stockholms län har verkat som regional samordnare mot idrottsrelaterat våld är goda. Jag föreslår att regeringen institutionaliserar denna roll och ger landshövdingarna i Västra Götalands och Skåne län samma roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft21"&gt;De juridiska frågorna kring idrott i allmänhet och fotboll respektive ishockey i synnerhet är invecklade och svåra att ta till sig för många inom idrottens värld. Jag föreslår att dessa båda sporters centrala organisationer tar fram en handbok där den offentliga regleringen från olika lagar och författningar samlas i något som skulle kunna kallas en ”idrottsbalk”, gärna kompletterad med kom- mentarer från personer i idrottsvärlden insatta i dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft28"&gt;Antalet legala frågor som väckts från olika aktörers sida har varit många. Generellt gäller att iaktta försiktighet, då juridiska regleringar ofta inte kan skräddarsys enbart för ett område som idrotten. De måste också ske i rimlig samklang med det syfte man vill uppnå. Denna utgångspunkt – proportionalitetsprincipen – har varit en anledning till att jag avstått från att ta upp vissa förslag till ändringar i lagstiftningen. Ett sådant exempel är ett ofta framfört önskemål från polisens sida att se över den del av ordningslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft15"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Avslutande synpunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;som hanterar begreppet ”ohörsamhet mot ordningsmakten”. Ett annat exempel är vissa sekretessfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft21"&gt;Två områden avser jag återkomma till i mitt slutbetänkande. Det ena avser frågor kring pyroteknik, där jag vill avvakta den diskus- sion som internt förs inom idrottsrörelsen. Det andra området rör polisens villkor för idrottsarrangemang. Det är dock ingen själv- skriven utgångspunkt att det här handlar om nya legala regleringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Avslutningsvis vill jag beröra en fråga kring vilken det inte går att lagstifta och där påbud i olika former är svåra att utfärda. Jag syftar på det språkbruk som alltför ofta förekommer på läktarna. Det är inte ovanligt att s.k. oförvitliga medborgare utbrister i köns- ord, grova svordomar och tillmälen av sexistisk eller rasistisk art. Kringsittande åskådare, t.ex. en barnfamilj, blir av naturliga skäl mycket illa berörda och drar sig för att återkomma till matcher framöver. Många klubbar försöker stävja denna tragiska utveckling, t.ex. via att skapa särskilda läktare för normalt språkbruk. Andra åskådare visar stort civilkurage genom att säga ifrån på skarpen. För egen del tvingas jag i ett delbetänkande rikta en vädjan: ”Tänk på hur ni uppför er!”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;I botten har jag en stark tilltro till att vi går åt rätt håll. Jag vill sluta denna rapport med ett citat från forskaren Anders Green:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft21"&gt;Idrotten, och även dess problembilder, är ett uttryck för och integre- rade delar av ett internationaliserat och postmodernt samhälle. Upp- levelser av idrott och alla dess tillhörande aspekter är svåra att isolera från samhällen de formas av och även formar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Med hjälp av aktivt nyttjande av lagen om tillträdesförbud reducera antalet risksupportrar som kan få tillträde till matcherna. Det har enligt min mening tydligt framgått att en avstängning från arenan av brottsliga supportrar av dem uppfattas som ett mer kännbart straff än påföljder av annan art. Det är därför av stor vikt att några av skönhetsfläckarna kring lagen om tillträdesförbud täpps till (se &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 12&lt;/SPAN&gt;.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft15"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;Litteratur- och källförteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft20"&gt;Rapporter/examensarbeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft7"&gt;Arbetet för Säkerhet &amp; Trygghet – Svenska Fotbollförbundet, Föreningen Svensk Elitfotboll, 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;”Det förväntas att man skall kunna hantera det själv, och så kan man inte det” – En kvalitativ studie om föräldrar till barn som är eller har varit aktiva fotbollshuliganer, examensarbete av Magnus Hedström, Ersta Sköndals högskola, 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Effectiveness of Public Area Surveillance for Crime Prevention: Security Guards, Place and Defensible Space, Brå, 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;En bedömning av turistekonomiska effekter, HUI Research AB, 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Fotboll och huliganism – Utveckling, problem och åtgärdsarbete i England och Skandinavien, avhandling av Anders Green, Stockholms universitet, 2009 (Rapport 2009:2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Hot och påverkan inom svensk fotboll, Svenska Fotbollförbundet, 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft7"&gt;Huliganer, artikel av Mikael Priks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Idrottsrelaterad brottslighet – Nulägesbeskrivning – Förbättrings- förslag, Polismyndigheten i Stockholms län, 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft28"&gt;Idrottsvåldets karaktär – En forsknings- och kunskapsinventering, Aage Radmann, Malmö Högskola, 2012 (se bilaga 4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft71"&gt;Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte, Brå rapport 2003:11 Kameraövervakning och brottsprevention, Brå rapport 2007:29&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft7"&gt;Lagen, målen, domarna – Aktörer, förhållningssätt och konsekvenser inom svensk fotboll, examensarbete av Filip Lundberg, Södertörns högskola, 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft15"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Litteratur- och källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p630 ft71"&gt;Lägesbild 1 2011 – Idrottsevenemang, Rikskriminalpolisen, 2011 Läktarvåld. Orsaker och åtgärder, Brå rapport 1986:3 Läktarvåldet. Resor till och från matcherna m.m., Brå rapport 1986:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft101"&gt;Läktarvåldet. Åtgärder inom idrottsanläggningarna, Brå rapport 1986:2 Läktarvåldet. Åtgärder vid inpasseringen, Brå rapport 1985:16 Publikanalys fotboll – Allsvenskan 2011, Sponsor Insight AB, 2011 Rapport – Allmänheten om fotbollsvåld, Novus, 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft7"&gt;Strategier mot fotbollsrelaterade ordningsstörningar, Brå rapport 2008:20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Säkerhetsarbetet inom svensk fotboll – en studie av Helsingborgs IF hösten 2010, Tryggare Sverige, 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft22"&gt;Uppföljning av tillträdesförbudslagen och övriga aktiviteter under år 2011, Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet, 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft7"&gt;Vilka metoder minskar oroligheter i samband med idrotts- evenemang och hur ska kostnaderna för insatserna finansieras?, artikel av Mikael Priks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;Vilka står för läktarvåldet?, Brå rapport 1985:14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft20"&gt;Strategidokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;Alkohol- och drogpolicy i Elitserien, SHL, 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft7"&gt;En strategi för att minska idrottsrelaterat våld 2012 – 2014, Polismyndigheten i Stockholms län, 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Ersättning för polisbevakning – Allmänna riktlinjer för uttag av ersättning för polisbevakning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster, RPS, 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Förändringar i rutiner gällande supporterpolisresor, Polismyndigheten i Stockholms län, &lt;NOBR&gt;2011-09-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft7"&gt;Inriktning – ersättningsskyldighet vid idrottsevenemang, Polismyndigheten i Stockholms län, &lt;NOBR&gt;2011-10-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft71"&gt;Riktlinjer gällande laserpekare i Elitserien, SHL, 2011 Riktlinjer gällande pyroteknik i Elitserien, SHL, 2011 Stockholm Globe Arenas Säkerhetsstrategi 2012 – 2014, 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft7"&gt;Strategi mot våld i samband med fotboll och ishockey, Stockholms län, reviderad 2011 (se bilaga 2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft15"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Litteratur- och källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p641 ft28"&gt;Svenska Hockeyligans strategi för hantering av ordningsstörningar i Elitserien samt Handlingsplan för säkrare arrangemang, 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft7"&gt;Tillträdesförbud vid idrottsarrangemang, RättsPM 2010:1, Utvecklingscentrum Malmö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft7"&gt;Örebro län – Sveriges trevligaste arena, strategidokument, 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft20"&gt;Litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Blodsbröder, Tommy Deogan, Bra Böcker, 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;Med hatet som drivkraft, Patrik Asplund, Hjalmarson &amp; Högberg, 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft7"&gt;Män av våld: (om svenska huliganer), Tommy Deogan, Bra Böcker, 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft7"&gt;Va för jävla pack e ni?, Magnus Hagström, Peter Johansson, Carl Jurell, Imperial Publishing, 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft20"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft7"&gt;Aktiva Idrottsföräldrar (foldrar) samt hemsida (www.vinnandekoncept.com), 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft7"&gt;Datainspektionens beslut &lt;NOBR&gt;2011-05-30&lt;/NOBR&gt; om undantag från förbudet att behandla personuppgifter om lagöverträdelser, 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft28"&gt;Dom i Kammarrätten i Göteborg ang. betalning för poliskostnader (inkl. Dom i Förvaltningsrätten i Göteborg, 2010), 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft63"&gt;Polisens ansvarsområden vid idrottsarrangemang, RPS, 2012 Program Supporter, folder, 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft7"&gt;RPS föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter, FAP 692:1, 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft7"&gt;Stå upp för fotbollen, folder, 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft15"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p652 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft6"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p249 ft102"&gt;Nationell samordning för att motverka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p33 ft102"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td93"&gt;&lt;P class="p249 ft10"&gt;brottslighet i samband med idrottsarrangemang&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p33 ft102"&gt;2011:22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft7"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;En särskild utredare ska - i egenskap av nationell samordnare - löpande lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrotts- arrangemang kan motverkas. Utredaren ska också medverka till en förbättrad samverkan mellan berörda myndigheter och organisa- tioner på central, regional och lokal nivå. Arbetet ska bland annat baseras på erfarenheter från utarbetandet av den strategi mot våld inom fotboll och ishockey som tagits fram under ledning av lands- hövdingen i Stockholms län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft7"&gt;Utredaren ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;med utgångspunkt i befintlig lagstiftning medverka till att ansvars- fördelningen mellan berörda parter klarläggs och att samverkan och uppföljning av de insatser som görs nationellt, regionalt och lokalt förbättras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;verka för en likformig modell för informationsutbyte,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;analysera - och vid behov lämna förslag till - vad som krävs för att idrottsarrangemang ska kunna genomföras på ett tryggt och trivsamt sätt och vad bruket av alkohol, narkotika och dopningsmedel har för betydelse för brottslighet i samband med idrottsarrangemang,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;göra en bedömning av den idrottsrelaterade brottslighetens omfatt- ning, orsaker och struktur, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft15"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;ta initiativ till och medverka vid möten där brottsförebyggande insatser i samband med idrottsarrangemang tas upp för att informera om det pågående arbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft7"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft10"&gt;Insatser för att motverka brottslighet i samband med idrotts- arrangemang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft7"&gt;För att förstärka skyddet mot brottslighet inne på och utanför idrottsarenor infördes den 1 juli 2005 lagen (2005:321) om till- trädesförbud vid idrottsarrangemang (tillträdesförbudslagen). Enligt lagen kan en person förbjudas att få tillträde till och vistas på inhägnad plats huvudsakligen avsedd för idrottsutövning när idrotts- arrangemang anordnas på platsen av en idrottsorganisation (till- trädesförbud). En förutsättning för att ett sådant förbud ska få meddelas är att det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under idrottsarrange- manget och brottet är ägnat att störa ordningen eller säkerheten där. Den som bryter mot ett tillträdesförbud döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Tillträdesförbud beslutas av allmän åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft8"&gt;Enligt lagens ursprungliga utformning fick en fråga om till- trädesförbud tas upp enbart på ansökan av den idrottsorganisation som anordnar det eller de idrottsarrangemang som förbudet avses skydda eller av specialidrottsförbundet inom Sveriges Riksidrottsför- bund för den aktuella idrottsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft8"&gt;Den 1 april 2009 gjordes en ändring i tillträdesförbudslagen som innebär att även polismyndighet har rätt att ta initiativ till en fråga om tillträdesförbud. Vidare har åklagare getts möjlighet att med- dela interimistiska (tillfälliga) tillträdesförbud i avvaktan på att ett ärende om tillträdesförbud slutligt avgörs. Härigenom kan den som befaras begå ordnings- eller säkerhetsstörande brott under ett idrottsarrangemang omedelbart meddelas ett tillträdesförbud. Ett interimistiskt tillträdesförbud får gälla i högst fyra veckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft7"&gt;Samtidigt infördes i ordningslagen (1993:1617) straffsanktion- erade förbud mot att inneha eller använda pyrotekniska varor, att obehörigen beträda en spelplan och att kasta in föremål på en spel- plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft15"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p668 ft21"&gt;Trots den skärpta lagstiftningen begås alltjämt brott i samband med idrottsarrangemang, främst inom fotboll och ishockey. Det kan röra sig om slagsmål inne på arenan, ordningsstörningar runt arenan eller skadegörelse på transportmedel, närliggande restauranger och butiker. Idrottsrelaterad brottslighet sker också vid andra tid- punkter och på andra platser än i anslutning till själva idrotts- arrangemangen. Bruk av alkohol, narkotika och dopningsmedel är en bidragande orsak till att t.ex. oplanerat våld kan uppstå. Till detta kommer de hot som riktas mot t.ex. spelare, domare och andra funk- tionärer samt representanter för klubbarna (t.ex. styrelseledamöter). Berörda myndigheter och organisationer samverkar därför i dag centralt, regionalt och lokalt i olika arbetsgrupper och har även bjudits in till möten i Regeringskansliet för att gemensamt diskutera vilka insatser som görs och bör göras för att motverka brottslighet i sam- band med idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft21"&gt;Brottsförebyggande rådet (Brå) har haft regeringens uppdrag att pre- sentera en kunskapssammanställning om framgångsrika strategier och metoder nationellt och internationellt för att minska förekomsten av ordningsstörningar i samband med idrott. I uppdraget ingick även att föreslå insatser som kan förbättra samordningen mellan de olika aktörerna på alla nivåer. Brå har i sin rapport Strategier mot fotbollsrelaterade ordningsstörningar – En kunskapssammanställ- ning (2008:20) bland annat föreslagit att regeringen utser en huvudman som utreder och skapar en nationell åtgärdsplan mot fotbollsrelaterade ordningsstörningar och som verkar för att planen genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft7"&gt;Under ledning av landshövdingen i Stockholms län har myndig- heter och ett stort antal organisationer i stockholmsregionen enats om en strategi mot våld i samband med fotboll och ishockey. Strategin innehåller ett gemensamt mål för arbetet och konkreta åtgärder som berörda parter är beredda att ansvara för. En exekutivkommitté som utsetts av parterna har i uppdrag att ansvara för att denna överenskommelse följs. Konferenser och seminarier har också anordnats i andra delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsen har i Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet lett ett arbete med en gemensam utvärdering av hur tillträdesförbudslagen har tillämpats efter det att vissa förändringar gjordes i lagen den 1 april 2009. Utvärderingen – som redovisades i april 2010 – visar på vissa brister när det gäller tillämpningen av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft15"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;Uppdraget att skapa en nationell samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft21"&gt;En särskild utredare ska - i egenskap av nationell samordnare - löpande lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrotts- arrangemang kan motverkas. En utgångspunkt ska vara att till- trädesförbudslagen eller anknytande bestämmelser inte ska för- ändras. Utredaren ska också medverka till en förbättrad samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer på central, regional och lokal nivå. Arbetet ska bland annat baseras på erfarenheter från utarbetandet av den strategi mot våld inom fotboll och ishockey som tagits fram under ledning av landshövdingen i Stockholms län. Även det utvecklingsarbete som skett inom andra regioner ska tas tillvara. Rikspolisstyrelsens inriktningsarbete mot idrottsrelaterad brottslighet ska också beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft7"&gt;En generell utgångspunkt för en nationell samordnare är att myndigheter och idrottens organisationer är fria och självständiga. Utredaren ska inte ta över det ansvar som berörda myndigheter och organisationer har i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Var går gränsen mellan olika aktörers ansvarsområden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft7"&gt;Vid brottslighet i anslutning till idrottsarrangemang finns det ibland brister i samverkan mellan olika aktörer. Det kan vara fråga om vem som anmäler ett brott eller vilken information som behöver förmedlas inför en match.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft7"&gt;Utredaren ska med utgångspunkt i befintlig lagstiftning med- verka till att ansvarsfördelningen mellan berörda parter klarläggs och att samverkan och uppföljning av de insatser som görs nationellt, regionalt och lokalt förbättras. Utredaren ska vid behov lämna förslag till insatser som kan bidra till att minska brottslig- heten i samband med idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Hur bör informationsutbytet mellan berörda aktörer utformas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft28"&gt;I samband med idrottsarrangemang främst inom de stora lagidrot- terna reser ett stort antal supportrar från hemorten till den plats där matchen spelas. Arrangören och polisen kan därför behöva information om antalet tillresande som beräknas besöka arrange-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft15"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p675 ft21"&gt;manget och på vilket sätt de förväntas resa för att kunna underlätta inpasseringen till arenan och hålla isär supportergrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft7"&gt;Utredaren ska klarlägga hur informationsutbytet sker i dag mellan idrottsarrangörer och polisen inför idrottsarrangemang och verka för en likformig modell för informationsutbyte. Utredaren ska också föreslå hur transportföretag som anlitas för transport av supportrar före och efter en match involveras i den gemensamma planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Trygghet och trivsel på arenorna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Ett minskat publikunderlag vid matcher i de högsta divisionerna inom fotboll och ishockey anses till viss del bero på olämpligt bete- ende hos vissa supportrar och även på otrivsamma yttre miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft21"&gt;Utredaren ska analysera och vid behov lämna förslag till vad som krävs för att idrottsarrangemang ska kunna genomföras på ett tryggt och trivsamt sätt. Arrangörer av idrott ska uppmuntras att utforma sina arrangemang så att trygghet och service sätts i centrum gärna i samverkan med supporterföreningar. Utredaren ska analysera vad bruket av alkohol, narkotika och dopningsmedel har för betydelse för brottslighet i samband med idrottsarrange- mang. Arrangörerna ska även uppmärksammas på betydelsen av en drog- och alkoholfri miljö genom en ansvarsfull alkoholservering och efterlevnad av marknadsföringsbestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft9"&gt;Behov av forskning och ökad kunskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Brottslighet i samband med idrottsarrangemang har ändrat karaktär under senare år. I takt med att säkerhetsarbetet inne på arenorna förbättrats har problem i stället uppstått på andra platser och vid andra tidpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft7"&gt;Utredaren ska göra en bedömning av den idrottsrelaterade brotts- lighetens omfattning, orsaker och struktur. Bland annat ska utredaren göra en bedömning av vilka skador (t.ex. fysiska, ekonomiska och idrottsmässiga) brottslighet i samband med idrottsarrangemang orsakar och skadornas omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft15"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;Sprida kunskap om goda exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;Flertalet problem i samband med stora idrottsarrangemang, främst tävlingsmatcher i fotboll och ishockey, uppstår i storstadsregionerna. Det innebär att en kompetens om förebyggande åtgärder m.m. har byggts upp i storstäderna och att denna kompetens saknas på mindre orter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft7"&gt;Utredaren ska ta initiativ till och medverka vid möten där brotts- förebyggande insatser i samband med idrottsarrangemang tas upp för att informera om det pågående arbetet. Goda exempel på fram- gångsrika projekt och metoder runt om i landet ska tas till vara och förmedlas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Internationell samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft22"&gt;Utredaren ska medverka till att samverkan sker i linje med Europeiska konventionen (CETS No:120) av den 19 augusti 1985 om läktarvåld och olämpligt uppträdande vid idrottsevenemang och särskilt vid fotbollsmatcher. Utredaren ska också analysera hur det brottsförebyggande arbetet i samband med idrottsarrangemang är organiserat och utformat i övriga nordiska länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft21"&gt;De ekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag ska analyseras och förslag på finansiering ska lämnas om kostnadsökningar blir aktuella. Om förslagen berör statsbudgeten ska finansiering före- slås inom berörda utgiftsområden. Kostnadsredovisningen ska vara uppdelad på de delar som utredaren bedömer ska ingå i en effektiv brottsförebyggande verksamhet i samband med idrottsarrange- mang, exempelvis forskning, information och utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft7"&gt;En bedömning ska göras om krav på mer generaliserande metoder och rutiner kan bli en belastning för mindre föreningar och distrikt samt hur de påverkar olika idrotter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft15"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Utredaren ska samråda med idrottens centrala organisationer och lokala föreningar, supporterorganisationer, kommuner, polis, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet, privata arenaägare, transportföretag och andra berörda aktörer. Särskild samverkan ska ske med den exekutivkommitté mot våld och brott i samband med fotboll och ishockey som leds av landshövdingen i Stockholms län och med Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet vid Rikspolisstyrelsen. När det gäller frågor om behandling av person- uppgifter ska utredaren samråda med Datainspektionen och när det gäller alkoholservering och tillsyn enligt alkohollagen ska utredaren samråda med länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft7"&gt;Utredaren ska fortlöpande informera Regeringskansliet om arbetet och lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrottsarrange- mang kan motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft7"&gt;Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft7"&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft15"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;P class="p684 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft68"&gt;En strategi mot våldet inom fotboll och ishockey&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft20"&gt;BAKGRUND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;Våldet kring fotbollen och ishockeyn är ett problem både för idrotten och för samhället i stort. På samma sätt som våld i sam- band med matcher är ett problem för många krävs också att många samverkar för att bekämpa det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Förutom våld i samband med matcher – inne på arenan, utanför arenan samt i samband med transporter till och från arenan – förekommer våld (uppgörelser) mellan olika grupperingar från klubbarna på olika platser och vid olika tidpunkter utan direkt sam- band med matcher. Det sistnämnda våldet är inte enbart ett stort problem för idrotten utan också för samhället. Tyvärr drabbas samhället av kostnader och skadegörelse samt klubbarna av kost- nader och dålig publicitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft7"&gt;På senare år har det också blivit allt vanligare med hot och trakasserier mot domare och andra funktionärer samt ledare och spelare. Detta har uppmärksammats i rapporter bl.a. från Svenska Fotbollförbundet. Hoten mot klubbarna har orsakat olika problem såväl sportsligt som organisatoriskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Den 1 april 2009 trädde ny lagstiftning i kraft som gör det lättare att bekämpa våldet. Den ger ökade möjligheter att komma åt våldsverkarna. Det är viktigt att den utnyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Ingen lagstiftning ensam kan emellertid få bukt med våldet. Härutöver krävs ett nära och systematiskt samarbete mellan &lt;SPAN class="ft9"&gt;alla &lt;/SPAN&gt;berörda för att nå resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Som grund för ett sådant samarbete har nedanstående parter utarbetat en &lt;SPAN class="ft9"&gt;strategi mot våldet i samband med fotbolls- och ishockey- matcher i Stockholms län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft15"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft20"&gt;STRATEGIN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Strategin är en handlingsplan där problemen definieras, liksom de åtgärder som berörda parter är beredda att ansvara för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft21"&gt;Själva sammansättningen av parterna ger en bild också av de åtgärder som måste vidtas. Klubbarnas deltagande är centralt. Men det är också insatserna från kommunerna och de rättsvårdande myndigheterna, inte minst därför att våldet i samband med matcher är bredare än enbart bråk relaterat till själva sporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Det förtjänar att understrykas att det är de koordinerade insats- erna som är helt &lt;NOBR&gt;avgör-ande&lt;/NOBR&gt; för framgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Parterna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;AIK Fotboll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;AIK Ishockey&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Djurgården Fotboll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Djurgården Ishockey&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Hammarby Fotboll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;IF Brommapojkarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stockholms stad, inkl. Program Supporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Solna stad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Polismyndigheten i Stockholms län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Åklagarmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;AB Stockholm Globe Arenas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Arenastaden med Swedbank Arena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Fotbollsalliansen och Huliganpäron&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Svenska Fotbollssupporterunionen (SFSU)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Storstockholms Lokaltrafik (SL)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Svenska Fotbollförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Svenska Ishockeyförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Svenska Hockeyligan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stockholms Fotbollförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stockholms Idrottsförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft20"&gt;MÅLET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Vi som ingår som parter i kampen mot våldet inser att våldet har komplexa orsaker med varierande anknytning till fotbollen och ishockeyn som sådan. Vårt mål är att pressa tillbaka våldsutöv- ningen genom ett brett samarbete – från förebyggande insatser till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;insatser vid matcherna. Vi vill bygga en gemensam värdegrund mellan alla som är engagerade i och för fotbollen och ishockeyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft20"&gt;METODEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Metoden för att nå målet är ett förpliktigande engagemang från var och en av oss och tätast möjliga samverkan mellan oss. Gentemot den som planerar att störa fotbolls- och ishockeysporten är beskedet ett och samma: &lt;SPAN class="ft24"&gt;Vi accepterar inte att våld förstör fotbollen och ishockeyn. Vi vill själva vara föredömen genom att alltid ta avstånd från all form av våldsanvändning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;Vi är samtidigt medvetna om att våldet har många orsaker. Vi kommer gemensamt att fördjupa kunskaperna om våldet och våldets orsaker genom &lt;SPAN class="ft27"&gt;en särskild studie&lt;/SPAN&gt;. Resultatet av denna kommer att utnyttjas i vårt fortsatta arbete. Vi kommer också att dra nytta av svensk forskning som redan finns och av internationell kunskap, bland annat från &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; En viktig utgångspunkt är att det är enskilda individer som står för våldet. Vårt gemen- samma arbete syftar ytterst till att nå fram till de enskilda vålds- verkarna och få dem att ta ansvar för sitt beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft20"&gt;FÖREBYGGANDE INSATSER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Många insatser mot våldet blir med nödvändighet av akut karaktär och i anslutning till matcher. Våldet måste emellertid bekämpas också med andra insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Flera av parterna kommer att medverka i &lt;SPAN class="ft9"&gt;förebyggande insatser i skolorna&lt;/SPAN&gt;, där sådana efterfrågas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft22"&gt;Klubbarna och supporterorganisationerna kommer, genom att främja en &lt;SPAN class="ft50"&gt;positiv supporterkultur&lt;/SPAN&gt;, också att bidra i det förebyggande arbetet. I en sådan kultur ingår att &lt;SPAN class="ft50"&gt;sätta tydliga gränser &lt;/SPAN&gt;gentemot, och &lt;SPAN class="ft50"&gt;ta avstånd från&lt;/SPAN&gt;, ett oacceptabelt uppträdande bland supporters.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft20"&gt;KONKRETA ÅTGÄRDER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft28"&gt;Vi har gemensamt diskuterat vad var och en av oss kan och måste göra. De åtgärder vi nu överenskommit om är därför både ett individuellt åtagande och ett gemensamt ansvar. Vi är övertygade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft15"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;om att helhetssyn och samordning av många olika åtgärder är nyckeln till framgång. Inom en sådan ram är det samtidigt avgör- ande att tydliggöra vem som är ansvarig för vad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Klubbarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft7"&gt;Klubbarna har en avgörande roll i kampen mot våldet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Klubbarna har i våra samtal påtagit sig ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;övergripande sam- ordningsansvar &lt;/SPAN&gt;inför och under matcherna. Behov av en vidgad samordning finns gentemot &lt;SPAN class="ft9"&gt;berörda kommuner&lt;/SPAN&gt;, för att rätt kunna bedöma transportbehoven &lt;SPAN class="ft9"&gt;gentemot supporterorganisationerna och gentemot SL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Speltiderna kan inverka på publikens uppträdande. Tveksamhet finns samtidigt om de ekonomiska konsekvenserna av spel på dag- tid. Klubbarna kommer att utvärdera erfarenheterna av &lt;SPAN class="ft9"&gt;derby- matcher på dagtid&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Ledorden i klubbarnas verksamhet är och kommer även i fram- tiden att vara &lt;SPAN class="ft9"&gt;trygghet, service och dialog&lt;/SPAN&gt;. I ett första skede lyfter klubbarna fram följande uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;ansvar &lt;/SPAN&gt;för att de krav som ställs på arrangören efterlevs,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;ansvar för att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;samordningsfunktionen &lt;/SPAN&gt;vid arrangemangen efter- levs och utvecklas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;ansvar för att utveckla och &lt;/SPAN&gt;förtydliga matchorganisationen &lt;SPAN class="ft7"&gt;genom att sätta service och trygghet i centrum,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;ansvar &lt;/SPAN&gt;för att alla aspekter vägs in när arrangemang planeras och genomförs,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;ansvar för att de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;utskänkningstillstånd &lt;/SPAN&gt;som finns vid arrange- mangen efterlevs, och – om så inte sker – agera i de frågor som uppkommer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;verka för en &lt;/SPAN&gt;drog- och alkoholfri ungdomsmiljö&lt;SPAN class="ft7"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;verka för och ge förutsättningar för en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ökad vuxen/föräldrar närvaro&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;verka för att &lt;/SPAN&gt;alla supportrar skall känna sig trygga &lt;SPAN class="ft7"&gt;och få den service som sig bör,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;främja den &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;supporterkultur &lt;/SPAN&gt;som återfinns på hela arenan, samt vara lyhörda för det som sker och ta tydlig ställning i sakfrågor,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;utveckla &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;samarbete &lt;/SPAN&gt;mellan samtliga aktörer och trygga att alla berörda ges möjligheten att vara med och delta i de olika pro- cesserna som berör publika arrangemang,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;verka för att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;rollfördelningen &lt;/SPAN&gt;klargörs bland berörda parter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;verka för att &lt;/SPAN&gt;arbetet på nationell och regional nivå &lt;SPAN class="ft7"&gt;fort- går/förtydligas och klargörs mellan de aktörer som finns,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;bibehålla och vid behov utveckla de olika ”&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;trappstegsmodeller&lt;/SPAN&gt;” som i dag finns,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;planera och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;utveckla kringarrangemang &lt;/SPAN&gt;med inriktning på service och trygghet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;verka för att respektive klubbs &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;värdegrunder &lt;/SPAN&gt;på ett tydligt sätt kommuniceras till spelare, ledare, anställda, medlemmar och supportrar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;alltid &lt;/SPAN&gt;ta avstånd från destruktiva beteenden &lt;SPAN class="ft7"&gt;som utförs under eller i samband med matcharrangemang,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;verka för att den publik som besöker arrangemangen får &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;en god service &lt;/SPAN&gt;med betoning på trygghet och trivsel,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;understödja den &lt;/SPAN&gt;positiva supporter- och läktarkulturen &lt;SPAN class="ft7"&gt;så att denna ges utrymme under arrangemangen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;arbeta med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;sociala insatser &lt;/SPAN&gt;för att fånga upp och hantera destruktiva supporterelement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Polis och åklagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Ordningsmakten har ett huvudansvar för ordningen inför, under och efter matcherna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Polisen kommer att &lt;/SPAN&gt;öka utbildningsinsatserna gentemot sina med- arbetare&lt;SPAN class="ft7"&gt;, bland annat på Polishögskolan och förstärka samarbetet med supporterorganisationerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Polisen kommer att &lt;SPAN class="ft24"&gt;utveckla samverkan &lt;/SPAN&gt;med samtliga aktörer som har en genuin ambition att öka tryggheten och minska brotts- ligheten i samband med fotbolls- och ishockeymatcher. Samverkan utgår från en lyhördhet från alla parter för de olika intressen som föreligger. Polisens ambition är att efter bästa förmåga leva upp till detta, men kommer också att vara tydlig med de förväntningar man har på andra aktörers agerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;Åklagarmyndigheten har, tillsammans med polisen, ansvaret för att &lt;SPAN class="ft27"&gt;den som begått brott &lt;/SPAN&gt;kan lagföras utan dröjsmål. Myndigheterna i rättskedjan strävar efter att handläggningstiderna ska vara så korta som möjligt. Målet ska vara att avgöranden i fråga om tillträdes- förbud ska fattas från en hemmamatch till nästa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft22"&gt;Åklagarmyndigheten ska öka kvaliteten i processföringen och brottsutredningsverksamheten. Det ska leda till ökad lagföring. Vid åklagarkamrarna i Stockholm kommer en &lt;SPAN class="ft50"&gt;kontaktåklagare &lt;/SPAN&gt;för detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft15"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;särskilda ämnesområde att finnas. Beslut om handläggning i enskilda ärenden kommer att fattas av åklagare vid respektive åklagarkammare i Stockholm, vilket bedöms vara det bästa sättet att undvika onödiga dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Arenorna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft21"&gt;Arenornas utformning och utrustning påverkar möjligheten att upprätthålla ordningen vid matcherna. Inför uppförandet av nya arenor åtar sig arenaägarna att se till att &lt;SPAN class="ft27"&gt;de fysiska förutsättningarna &lt;/SPAN&gt;för att motverka våldet är de bästa tänkbara, till exempel genom att det finns tillräcklig plats för nödvändiga säkerhetsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Likaså ska &lt;/SPAN&gt;de tekniska förutsättningarna för identifiering &lt;SPAN class="ft21"&gt;av ord- ningsstörningar och identifiering av dem som begår dessa stör- ningar förstärkas, bland annat genom en kontinuerlig utvärdering av effekterna av &lt;/SPAN&gt;kameraövervakning&lt;SPAN class="ft21"&gt;. Kameraövervakningen måste vara av sådan kvalitet att en säker identifiering är möjlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;In- och utpassering &lt;/SPAN&gt;vid arenorna, liksom vid tunnelbanan, måste kunna ske smidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Transporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Transporterna till och från arenorna måste kunna genomföras på ett sätt som motverkar våld. SL har i detta sammanhang ett särskilt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Inför varje match måste trafiken anpassas till det förväntade behovet. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Klubbarna och SL &lt;/SPAN&gt;åtar sig att förstärka sitt samarbete för att uppnå detta. Häri ingår också att öka &lt;SPAN class="ft9"&gt;kunskapen om vilka transport- behov &lt;/SPAN&gt;publiken har. SL kommer därutöver att förstärka sina insatser genom att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;upprätta &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;fast trafikinformation &lt;/SPAN&gt;i anslutning till större arenor med bland annat &lt;NOBR&gt;hän-visning&lt;/NOBR&gt; till olika resealternativ,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;sätta upp &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;digitala skyltar &lt;/SPAN&gt;med generell trafikinformation inom till exempel Råsunda, om arrangören ställer denna möjlighet till förfogande,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;sätta in &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;extra busstrafik &lt;/SPAN&gt;utanför ordinarie linjesträckning i sam- verkan med berörda trafikentreprenörer. Skadegörelse som drabbar beställd busstrafik faktureras beställaren,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft15"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p693 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;samverka aktivt med polisen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;och vid behov ställa extra ordnings- vaktsresurser till förfogande inom SL:s anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Stockholm och Solna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Storstockholms viktigaste arenor finns i Stockholm och Solna. De båda kommunernas aktiva medverkan behövs om våldet ska kunna bekämpas. Stockholms stad kommer också att fortsätta sin kart- läggning av supporterkulturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Stockholms stad har i ett eget program mot våldet angett en rad ambitioner, bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Utöver själva idrotten kan &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;positiva arrangemang &lt;/SPAN&gt;genomföras utanför och inne på arenan i syfte att minska den aggressiva stämningen och att få åskådare att komma tidigare till arenan. På detta sätt undviks långa köer, vilket skapar utrymme för en nog- grannnare visitering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;senaste ankomsttid &lt;/SPAN&gt;till arenan skulle kunna skapa utrymme för en noggrannare visitering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Påtaglig &lt;/SPAN&gt;onykterhet eller drogpåverkan &lt;SPAN class="ft7"&gt;vid insläppet till arenan kommer inte att accepteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Staden, polisen och klubbarna ska göra &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;fortlöpande översyner av anläggningarna &lt;/SPAN&gt;i syfte att öka säkerheten och minimera riskerna för våld och inträngning på &lt;NOBR&gt;spel-planerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Vid derbyn och högriskmatcher bör det övervägas om det &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;endast ska finnas &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;sitt-platser&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; på anläggningarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Klubbarna och polisen ska fortlöpande samverka med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;utbildning för de ordningsvakter &lt;/SPAN&gt;som arbetar i samband med fotbolls- och ishockeymatcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Staden ska fortsätta att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ekonomiskt stötta klubbarna &lt;/SPAN&gt;i deras arbete med att skapa och stärka den positiva supporterkulturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Stockholms stad vill att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;högriskmatcher &lt;/SPAN&gt;ska spelas under tidig dagtid på helger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Stockholms stad har inrättat en &lt;SPAN class="ft9"&gt;funktion med ett samlat ansvar &lt;/SPAN&gt;för kommunens insatser för att bekämpa idrottsvåldet. En särskild samordnare har utsetts inom idrottsförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft25"&gt;Solna stad kommer att hålla &lt;SPAN class="ft70"&gt;planeringsmöten med berörda klubbar och andra intressenter &lt;/SPAN&gt;inför högriskmatcher. Konkret kommer kommunen bland annat att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft15"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;tillsammans med berörda lag &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;skapa positiva aktiviteter &lt;/SPAN&gt;i samband med &lt;NOBR&gt;högrisk-matcher,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;aktivera resurser &lt;/SPAN&gt;inom socialtjänsten, fritidsorganisationen och skolan i samband med högriskmatcher,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;ingå i nätverk &lt;/SPAN&gt;och samarbete i syfte att motverka våld i samband med matcher,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;i största möjliga utsträckning &lt;/SPAN&gt;hålla ytor i närheten av arenan fria &lt;SPAN class="ft7"&gt;från Big Sac’s och liknande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;upplåta tid i skolorna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;för företrädare från Stockholmsklubbarna i syfte att informera om klubbarnas arbete för en positiv läktar- kultur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;vid behov &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;stänga av vissa gator &lt;/SPAN&gt;och upplåta plats för bussar för att snabbt evakuera stora publikmängder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;Supportrarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Klubbarnas supporterorganisationer, genom SFSU, Fotbolls- alliansen, Huliganpäron och Program Supporter, kommer att med- verka aktivt för att skapa en positiv miljö under och runt match- erna, samt i övrigt medverka i arbetet mot fotbollsvåldet på flera sätt, bland annat genom att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;utveckla metoder för klubbarnas förebyggande arbete, bland annat genom att löpande &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;utbilda företrädare för klubbarna &lt;/SPAN&gt;(Fotbolls- alliansen),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;verka för en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ökad föräldranärvaro &lt;/SPAN&gt;på matcherna (Huliganpäron),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;stödja föräldrar &lt;/SPAN&gt;med barn i riskzonen (Huliganpäron),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;tidigt &lt;/SPAN&gt;uppmärksamma ungdomar i riskzonen &lt;SPAN class="ft7"&gt;samt länka dem och deras föräldrar till hjälpinsatser (Program Supporter),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;motverka droger och alkoholförtäring &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;inför och omkring match- erna (Program Supporter),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;alltid ta avstånd från våldsanvändning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft15"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p698 ft10"&gt;Länsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;Länsstyrelsen förpliktigar sig att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;svara för samordningen &lt;/SPAN&gt;av de insatser parterna åtar sig att genomföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;noga följa erfarenheterna av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;kameraövervakningen &lt;/SPAN&gt;av arenorna och &lt;SPAN class="ft38"&gt;vid behov vidta nödvändiga förändringar &lt;/SPAN&gt;av regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft20"&gt;DET FORTSATTA ARBETET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Att bekämpa våldet inom fotboll och ishockey och motverka sådana företeelser i samhället som ger upphov till våld kommer att ta tid. De parter som nu beslutat att ta ett gemensamt ansvar kommer att utvärdera sina insatser efter två år för att bedöma fram- gången i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;En av parterna utsedd mindre exekutivkommitté ansvarar för att denna överenskommelse fullföljs. Kommittén leds av landshövdingen. En särskild samordnare har det direkta &lt;NOBR&gt;an-svaret&lt;/NOBR&gt; för att den avgörande samverkan mellan berörda parter kommer till stånd. Kontinuitet och långsiktighet ska prägla arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;I det fortsatta arbetet kommer fördjupade kunskaper om våldets karaktär och orsaker att utnyttjas. Tillträdesfrågan, liksom drog- och alkoholproblemen, är i detta sammanhang särskilt viktiga arbets- områden. Behovet av initiativ för skärpt lagstiftning, till exempel en så kallad anmälningsplikt, kommer att prövas i ljuset av uppnådda resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft7"&gt;Stockholm den 27 januari 2011 (reviderad version)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;AIK Fotboll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Arenastaden med Swedbank Arena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;AIK Ishockey&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Fotbollsalliansen, Huliganpäron&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Djurgården Fotboll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Svenska Fotbollssupporterunionen (SFSU)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Djurgården Ishockey&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Storstockholms Lokaltrafik (SL)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Hammarby Fotboll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Svenska Fotbollförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;IF Brommapojkarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Svenska Ishockeyförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Stockholms stad, inkl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Svenska Hockeyligan AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Program Supporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Solna stad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Stockholms Fotbollförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Polismyndigheten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Stockholms Idrottsförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Stockholms län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Åklagarmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;AB Stockholm Globe&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Arenas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p700 ft15"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;P class="p684 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft62"&gt;Genomförda samrådsmöten (i kronologisk ordning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft7"&gt;Nedan redovisas de samrådsmöten som har genomförts sedan jag började som nationell samordnare den 17 november 2011. Natur- ligtvis genomfördes också ett antal samrådsmöten under den tid Per Unckel var nationell samordnare. Flera av dessa möten redo- visas i &lt;SPAN class="ft9"&gt;kapitel 7.1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft9"&gt;2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft7"&gt;Möte med aktörerna i Östergötlands län den 21 november&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft7"&gt;Möte med justitieministern och idrotts- och kulturministern den 22 november&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft7"&gt;Information om uppdraget med SKL/Kultur- och fritidsbered- ningen den 24 november&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft7"&gt;Information om uppdraget i samband med seminarium ”Pengar och idrotten” den 24 november&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft7"&gt;Möte angående forskningsläget med Aage Radmann, Malmö Högskola den 28 november&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft7"&gt;Möte med aktörerna i Örebro län den 29 november&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft7"&gt;Deltagande i Svenska Fotbollförbundets och Föreningen Svensk Elitfotbolls säkerhetsdagar den &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; december&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft7"&gt;Möte med Victor Capel, ordf. i Svenska Fotbollssupporterunionen den 6 december&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft7"&gt;Möte med Svenska Hockeyligan och AIK och Djurgården Ishockey (ordf.) den 8 december&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft7"&gt;Förmöte inför ishockeyderbyt mellan AIK och Djurgården den 8 december&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft15"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p710 ft107"&gt;Möte med Länsstyrelsens jurister den 12 december Möte med Karina Hellrup, RPS den 19 december&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft7"&gt;Möte med Charlotte Ingvar Nilsson m.fl., Kulturdepartementet den 20 december&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft7"&gt;Möte med Aage Radmann, Malmö Högskola den 21 december&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft7"&gt;Deltagande i Kick Off för projektet ”Stå upp för fotbollen” den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;21 december&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft7"&gt;Ishockey Djurgården – AIK den 22 december, förmöte, match, eftermöte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft9"&gt;2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft7"&gt;Möte med Supporterpolisen Östergötlands län i Linköping den 9 januari 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft107"&gt;Möte med aktörerna i Skåne län den 10 januari Möte med Länsstyrelsens jurister den 11 januari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft7"&gt;Möte med Svenska Fotbollsförbundets säkerhetsgrupp den 12 januari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft7"&gt;Besök hos polisen i Södertälje den 13 januari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft7"&gt;Planeringsmöte den 17 januari inför hockeyderbyt i Stockholm den 26 januari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft107"&gt;Möte med aktörerna i Västra Götalands län den 18 januari Ishockey Linköpings &lt;NOBR&gt;HC-Djurgården&lt;/NOBR&gt; den 19 januari Möte med Exekutivkommittén i Stockholm den 25 januari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft7"&gt;Ishockey &lt;NOBR&gt;AIK-Djurgården&lt;/NOBR&gt; den 26 januari, förmöte, match, efter- möte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft7"&gt;Deltagande i båtkonferens med Stockholmsalliansen (tre fotbolls- klubbarna) &lt;NOBR&gt;28–29&lt;/NOBR&gt; januari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft7"&gt;Möte med Rolf Jönsson, RF den 30 januari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft7"&gt;Möte med Tommy Ohlström, ordf. i RF:s grupp mot läktarvåld den 30 januari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft108"&gt;Ishockey AIK – Växjö Lakers den 31 januari Ishockey Djurgården – HV 71 den 2 februari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft15"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft7"&gt;Två möten med olika aktörer på den nationella nivån inom polisen på RPS den 3 februari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft7"&gt;Möte med Chefen för Operativa avdelningen vid Stockholms- polisen den 3 februari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft7"&gt;Möte med Länsstyrelsens jurister den 3 februari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft7"&gt;Första planeringsmötet den 7 februari inför ishockeyderbyt den 16 februari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft7"&gt;Möte med generaldirektören för BRÅ m.fl. den 13 februari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft7"&gt;Möte med &lt;NOBR&gt;Karl-Åke&lt;/NOBR&gt; Pettersson, Stiftelsen Tryggare Sverige, den 14 februari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft7"&gt;Möte med Daniel Forsberg, SAAB den 15 februari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft7"&gt;Ishockey &lt;NOBR&gt;Djurgården-AIK&lt;/NOBR&gt; den 16 februari, förmöte, match, efter- möte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft109"&gt;Möte med Nationella Samverkansrådet den 17 februari Deltagande i poliskonferens i Östergötland den 22 februari Möte med Svenska Ishockeyförbundet den 27 februari Möte med kulturministern den 27 februari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft108"&gt;Möte med RF:s supportergrupp den 28 februari Ishockey Djurgården – Linköpings HC den 28 februari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft108"&gt;Deltagande i poliskonferens i Östergötland den 29 februari Möte med RF den 1 mars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft108"&gt;Möte med Aage Radmann, Malmö Högskola den 1 mars Ishockey Djurgården – MODO den 3 mars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft110"&gt;Möte med Riksidrottsstyrelsen den 7 mars Möte med David Lega, RF den 8 mars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft107"&gt;Deltagande i fotbollens säkerhetskonferens den 12 mars Möte med aktörerna i Västernorrlands län den 19 mars Möte med Rikskriminalpolisens ledning den 22 mars Ishockey kvalserien, Djurgården – Timrå IK den 24 mars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft15"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;Föredrag vid Örebro länsidrottsförbunds årsmöte den 26 mars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft7"&gt;Deltagande i SvFF:s och SEF:s besiktning av arenor i Norrköping och Åtvidaberg den 26 mars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft107"&gt;Möte med RF:s supportergrupp den 27 mars Möte med Sveriges Bryggerier den 28 mars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft7"&gt;Möte i Östergötland om våld i samband med idrottsarrangemang den 28 mars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft15"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;P class="p652 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft19"&gt;NATIONELL SAMORDNING FÖR ATT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft19"&gt;MOTVERKA BROTTSLIGHET I SAMBAND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft19"&gt;MED IDROTTSARRANGEMANG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft111"&gt;Aage Radmann &lt;NOBR&gt;2012-02-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft62"&gt;Idrottsvåldets karaktär En forsknings- och kunskapsinventering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft20"&gt;1 INLEDNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft7"&gt;Denna rapport görs inom ramen för Kommittédirektiv 2011:22,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;”&lt;/SPAN&gt;Nationell samordning för att motverka brottslighet i samband med idrottsarrangemang&lt;SPAN class="ft7"&gt;”. För att åtgärdsförslag kring brottslighet i samband med idrott ska vara långsiktiga och hållbara behövs kunskaper baserade på en kombination av vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet. Syftet med denna rapport är därför att ge en kunskapsbakgrund och en förståelse för ”idrottsvåldets” karaktär i ett historiskt perspektiv och i ett nutidsperspektiv baserat på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forsknings- inventeringen innebär en genomgång av internationell och svensk forskning på området ”idrottsrelaterat våld” med särskilt fokus på huliganism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft7"&gt;Mångfalden av forskning och teori gör det extra viktigt att kontextualisera kunskapsinventeringen i relation till ett svenskt sammanhang, så att förslag till lösningar utgår från det svenska idrottslandskapet och dess konsistens och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Det är även viktigt att ta tillvara den breda och djupa kunskap som finns dokumenterad från olika supporterprojekt. Rapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft15"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;tar inte upp ”brott” som sker inom idrotten, såsom övergrepp, dopning, fysiskt våld mellan spelare som bryter mot idrottens regelsystem, ekonomiska missförhållanden och annat som bryter mot samhällets normer och lagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft20"&gt;2 DEFINITION AV HULIGANISM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Huligan &lt;/SPAN&gt;har i Sverige använts synonymt med ligist om vissa bråkiga ungdomar. Under senare år har det framför allt brukats om idrottsfans som ställt till bråk i samband med t.ex. fotbollsmatcher. - Av eng. hooligan, ett ord av osäkert ursprung; det har bl.a. sammanställts av det irländska familjenamnet Hooligan, som figurerar i en &lt;NOBR&gt;music-hall-&lt;/NOBR&gt; sång från &lt;NOBR&gt;1890-talet&lt;/NOBR&gt; om en våldsam irländsk familj, men även andra förklaringar till ordet har framställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft38"&gt;Nationalencyklopedin&lt;SPAN class="ft14"&gt;, Höganäs, 1992.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;I detta avsnitt ska jag diskutera hur huligan och huliganism har definierats. Definitionerna är många och skiftande, vilket är viktigt att klargöra i relation till den forskning som har bedrivits. Dessutom tenderar valet av definitioner av huligan och huliganism att styra tolkningar av skeenden och förslag till insatser för att bekämpa fenomenet. Frågorna är följaktligen hur en ”fotbolls- relaterad incident” ska förstås och en annan fråga är vem som ska ha tolkningsföreträde att definiera händelserna? Undersökningar visar dessutom att officiell statistik skiljer sig åt från land till land, polismyndighet till polismyndighet, klubb till klubb och så vidare på grund av att definitionerna är olika. En annan källa till hur fenomenet kan definieras är media. Medias täckning av ”huligan- ism” påverkar bilden av fotbollshuliganismen, men media kan knappast räknas som en objektiv och tillförlitlig källa när det kommer till definitioner och statistik. Viktigt i detta sammanhang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft28"&gt;är även uppdelningen mellan ”seriösa incidenter” och ”mindre seriösa incidenter”? Hur definieras dessa – och hur kan det komma sig att ”mindre incidenter” ibland får hårdare bestraffning än ”seriösa incidenter”?&lt;SPAN class="ft113"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;När det gäller bestraffning handlar det dels om Svenska Fotbollförbundets (SvFF) eget regelsystem, dels om svenska lagar och förordningar. Att försöka få en bild av huliganismen genom att studera antalet avstängningar och dömda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ett exempel på det är när matchen Malmö &lt;NOBR&gt;FF–Djurgårdens&lt;/NOBR&gt; IF (DIF) bröts hösten 2011 efter några enstaka smällare medan matchen &lt;NOBR&gt;AIK–DIF&lt;/NOBR&gt; spelades klart trots stora mängder smällare och pyroteknik några veckor senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft15"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p751 ft7"&gt;är således inte möjligt, då hanteringen av dessa uppgifter kan skilja sig från polisdistrikt till polisdistrikt (intervjuer med sju poliser från olika delar av Sverige, ansvariga för supporterfrågorna, den 12 januari 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft7"&gt;Ett ytterligare problem är att det inte finns någon måttstock på vad som är ”mycket våld”, respektive ”lite våld”. I ett inter- nationellt perspektiv räknades till exempel VM i herrfotboll i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft7"&gt;Tyskland 2006 som ett närmast ”incidentfritt” mästerskap trots att hela 9 000 personer arresterades i samband med arrangemanget. År 1992 hade England registrerat över 6 000 personer i sitt huligan- register, men över 4 000 av dessa hade blivit registrerade för icke- våldsincidenter som drogmissbruk, svart biljettförsäljning med mera (Tsoukala, 2009, s. 135).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft7"&gt;För att belysa begrepps- och definitionsproblematiken ovan ska jag nu ge några exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft7"&gt;De engelska forskarna, psykologen Peter Marsh och krimino- logen Steve Frosdick, skriver att det i princip är omöjligt att definiera huliganismen, eftersom det är ett så brett begrepp och ofta används om allt som har med idrottsoroligheter att göra. I sin bok &lt;SPAN class="ft9"&gt;Football Hooliganism &lt;/SPAN&gt;(2005) konstaterar de:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft14"&gt;/…/we find ourselves in the interesting position of writing a book about something we´re not sure what to call (Frosdick &amp; Marsh, 2005, s. 28).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft7"&gt;Varför är det då så svårt att definiera huliganismen? Huvud- anledningen är att begreppet kan innefatta så många olika saker och händelser. Med utgångspunkt från Frosdick &amp; Marsh kan man utifrån en svensk kontext ställa följande frågor (Frosdick &amp; Marsh, 2005):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Vilken sport handlar det om&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;? Internationellt sett har problematiken varit knuten till herrfotbollen. I Sverige före- kommer dock huliganism även vid ishockey- och till viss del även vid bandymatcher.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Vilka kriminella kategorier omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;? Begreppet huliganism kan innefatta våld mot både privatperson och tjänsteman, egen- domsbrott och vandalism, svordomar, rasistiska tillrop eller våldsamt upplopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Vilka kriminella beteenden omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;? Det finns ingen konsensus om huruvida begreppet enbart ska användas då det handlar om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft15"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p761 ft7"&gt;brott mot lagen eller även inkludera beteenden som fylleri, svordomar, m.m. som förekommer på planen/läktaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Hur organiseras huliganismen&lt;/SPAN&gt;? Inte heller är forskarna ense om hur det organiserade bråket räknas. Handlar det bara om när organiserade grupper slåss mot varandra, eller ska allt bråk räknas in? Och hur ska man räkna en planinvasion efter seger?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Hur ska fall av huliganism beräknas&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;? Är det endast de som de facto blir tagna och registrerade för huliganbrott som ska räknas? Om man enbart bryter mot de olika förbundens regler hur ska straffen utformas då och hur överensstämmer dessa med Sveriges lagar och förordningar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Hur räkna antal skadade och omfattning av materiell skada&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;? I fall av huliganism går det även att räkna in smällare som kastas i till exempel parker till och från matcherna. Detta kan försvaras med hänvisning till att smällare m.m. kan skapa en känsla av osäker- het för personer som vill gå på ett idrottsevenemang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Spelar själva ligan eller ålderskategorier någon roll&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;? Ett exempel på en problematisk gränsdragning skulle kunna vara ett fall där föräldrar börjar att slåss efter en ishockeymatch för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;15-åringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; (något som inträffade under hösten 2011). Ska denna incident betraktas som huliganism?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Spelar det någon roll när våldet inträffade&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;? En annan svårighet handlar om platsens betydelse. Om två grupperingar som håller på var sitt fotbollslag i Allsvenskan möts för att slåss vid Svågertorps tågstation utanför Malmö i februari, två månader innan säsongen startar, är det då huliganism?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;Alla dessa frågor är viktiga att ta i beaktande när man diskuterar huliganism och ordningsstörningar i samband med idrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Vissa forskare, exempelvis engelsmannen John Williams, menar att det inte går att entydigt fastställa vad som avses med huligan- ism. Mot detta menar sociologen Ramón Spaaij att huliganism kan definieras som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft14"&gt;/…/ the competitive violence of socially organized fan groups in football, principally directed against opposing fan groups. For hooligan rivalries to develop and persist, the existence of at least one similar, oppositional group is necessary (Spaaij 2006, s. 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft15"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Spaaijs definition är snäv och delvis problematisk. För det första exkluderar Spaaij slagsmål mellan ”huliganer” och poliser/ordnings- vakter. Inte heller ingår föremål kastade mot domare och spelare, bengaler, fyrverkerier eller slagsmål och hot mot andra, icke- våldsamma, supportrar. För det tredje blir hans koppling mellan huliganism och fotboll problematisk. Visserligen är fotbollen den idrott som har och har haft de största problemen med huliganism, men huliganism förekommer även i samband med andra idrotter, för Sveriges del inte minst i ishockey. För det fjärde, förutom att begränsa fenomenet enbart till fotboll avgränsar Spaaij huligan- ismen till det rent fysiska våldet och missar därmed det verbala och symboliska våldet. Många forskare, inte minst den engelska antropologen Gary Armstrong, menar att sådant våld är minst lika viktigt som det fysiska (Armstrong, 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft8"&gt;Eric Dunning, ytterligare en engelsk forskare, är en av de som har varit mest tongivande i att ge olika förklaringar till huligan- ismen. Han skriver att politikers och medias användning av begreppet försvårar förståelsen genom att huliganismen inte för- klaras eller kontextualiseras utan används som ett ”allomfattande begrepp” som ska täcka allt: från verbalt till fysiskt våld; kastande av föremål på spelare, domare, publikvärdar, polis och andra fans; vandalisering av privat och offentlig egendom; knytnävsslagsmål, slagsmål med sparkar och danska skallar, slagsmål med vapen som knivar och pistoler. Vidare omfattar definitionen inte bara det som sker på matchdagar nära fotbollsarenor utan även det som sker under olika veckodagar och på olika ställen som pubar, tåg- stationer, grustag, shoppinggallerior, gågator och alla platser långt undan arenorna. Dunning hävdar att politiker och media gärna använder begreppet ”fotbollshuliganism” också mot vissa politiska grupperingar på högerkanten. Det används även i kritiken mot klubbar och deras ägare med mera (Dunning, 2000, s. &lt;NOBR&gt;142–43).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft21"&gt;Trots över 40 års forskning och hundratals böcker och rapporter om huliganism runt om i världen, finns det således ingen konsensus kring en definition av fenomenet. Dessutom saknas komparativa, flervetenskapliga studier trots huliganismens mångfald. Detta har medfört att försök till åtgärder ofta utgått från mindre och begränsade undersökningar. Forskningens tillkortakommande har i sin tur krattat manegen för aktörer som sysslar med ”social kontroll”: nationella och internationella laggivare, privata och halv- privata vaktbolag, poliser, domare, socialarbetare, journalister, fot- bollsklubbar, supporterklubbar, akademiker med flera, vilka hand-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft15"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;lar utifrån respektives särintressen och inte utifrån en gemensam förståelse av supporterkulturens olika delar. Detta får i sin tur politiska, sociala, ekonomiska och kulturella konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det är dessutom en myt att ”läktarvåldet” skulle vara ett europeiskt fenomen. Flera forskare, bland annat Lewis i verket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft28"&gt;”Sports Fan Violence in North America”, har visat att ishockey och amerikansk fotboll har stora problem med olika typer av läktarvåld (Lewis, 2007; Murphy et al., 1999; Frosdick &amp; Marsh, 2005). Latinamerika, Ryssland – ja, till och med små öar som Mauritius har alla en historia av stora läktarbråk. I just Mauritius blev sju supportrar brända till döds efter slagsmål och bråk i samband med en match den 23 maj 1999. Den senaste i raden av tragiska incidenter inträffade den 1 februari 2012, då 74 supportrar dog efter en egyptisk fotbollsmatch mellan lagen Ahly och Masry.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Definitioner av supporterkategorier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft7"&gt;Med åtanke att den egna fotbollskulturens kontext är viktig för att förstå den breda supporterkulturen och den del som kallas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft7"&gt;”huliganism”, finns det skäl att studera hur olika supporter- kategorier har definierats i Danmark och Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Huliganism i Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft21"&gt;Den danska huliganforskaren Lise Joern menar att man måste skilja på det &lt;SPAN class="ft27"&gt;reaktiva &lt;/SPAN&gt;och det &lt;SPAN class="ft27"&gt;proaktiva &lt;/SPAN&gt;fotbollsvåldet. Det reaktiva våldet kännetecknas av spontanitet utifrån konkreta händelser, såsom domslut, polisingripanden eller provokationer från andra fans. Joern exemplifierar med den man som sprang in på fotbollsplanen och överföll domaren i matchen mellan herrlandslagen Danmark – Sverige i Parken, Köpenhamn 2007. Då detta är en spontan reaktion på en konkret händelse ska det inte kategoriseras som huliganism enligt Joern (Joern, 2010, s. 148). De proaktiva handlingarna, däremot, är planerade och kan vara våld mot fans, polisen, kontrollörer, spelare, klubbrepresentanter, liksom skade- görelse och kastande av föremål. Kännetecknande för dessa hand- lingar är just att de är planerade av supportrar som gör det, enligt Joern, &lt;SPAN class="ft27"&gt;just for the fun of it &lt;/SPAN&gt;eller som ett led i en maktdemonstration (Joern, 2010, s. 14). De supportrar som ägnar sig åt detta gör det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft15"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;P class="p4 ft16"&gt;SOU 2012:23 Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;för kicken, spänningen och för att uppleva ”flow”. Detta stämmer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft21"&gt;överens med tolkningen som den brittiske forskaren Richard Giulianotti gör av de mest våldsbenägna supportrarna nämligen att det handlar om människor som är &lt;SPAN class="ft27"&gt;thrill seekers &lt;/SPAN&gt;(Giulianotti, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Lise Joern menar vidare att det går att utkristallisera tre olika kategorier av supportrar: &lt;SPAN class="ft9"&gt;tilskuer (åskådare), supporter &lt;/SPAN&gt;og &lt;SPAN class="ft9"&gt;fans &lt;/SPAN&gt;och dessa i sin tur kan delas upp i tre underkategorier. Solidaritet och identitet med laget, uppbackning och offervilja är viktiga begrepp för kategoriseringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Tilskuerne &lt;/SPAN&gt;visar ingen större solidaritet eller uppbackning av laget och underkategorierna här är de socialt orienterade, de estetiskt orienterade och de upplevelsesorienterade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Supportrarna &lt;/SPAN&gt;har, enligt Joerns resonemang, ett tydligt favoritlag och känner en anknytning till detta lag. Stämningen på stadion är viktig för dem, men de deltar inte själva i att skapa denna stämning. Supportrarna gör en tydlig skillnad mellan sig själva och laget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Fansen &lt;/SPAN&gt;är de mest entusiastiska och fanatiska enligt Joerns typologi. Fansen uppträder gärna i olika grupper och vill gärna se sig själva som lagets spelare nummer 12. Många i denna kategori menar att de står för och bär upp klubbkänslan, vilket de menar spelarna och klubbledningen inte gör, medan de själva har en livslång lojalitet till den egna klubben. Joern gör vidare en upp- delning av fansen mellan &lt;SPAN class="ft9"&gt;aficionadoerne&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft9"&gt;de dionysiska &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft9"&gt;partisanerne&lt;/SPAN&gt;, där de förra håller sig till gällande lagar och regler, de dionysiska utmanar reglerna och partisanerna är gränsöver- skridande och ser sig själva som lagets krigare. Hon menar att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft14"&gt;De går ikke af vejen for vold og härverk, hvis det er med til at give den ultimate upplevelse og ikke minst manifistere deres magtposition (Joern, 2010, s. 90).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft21"&gt;En annan kategori Joern tar upp är de olika Ultrasgrupperna som hon menar har växt sig allt starkare i Danmark, något som också verkar ske i Sverige. Det är självklart problematiskt att generalisera begreppet &lt;SPAN class="ft27"&gt;Ultras &lt;/SPAN&gt;då Ultraskulturer skiljer sig mycket åt mellan olika länder. I Italien, där Ultraskulturen har sitt ursprung, genom gruppen La Fossa dei Leoni som bildades 1968, verkar Ultras- grupperna ha ett frirum inne på arenorna där de i princip styr och ställer som de vill. De ser det som sin egen plats där de bestämmer spelreglerna, de blir inte kroppsvisiterade som andra supportrar, de tar in fyrverkerier och megafoner, röker hasch och har med egen sprit in på arenan. Enligt det italienska inrikesdepartementet finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft15"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft7"&gt;det cirka 80 000 Ultrás i Italien och polisen rör sig mycket sällan in på ”deras” del av arenan (Joern, 2010, s. 99).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Huliganism i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Går man till Sverige och den forskning som är gjord kring definit- ioner av ”huliganismen” för svenska förhållanden finns det inte särskilt många som har gjort definitioner utifrån en svensk kontext. Även Brottsförebyggande rådet, Brå, har varit intresserade av frågan och har sedan 1985, gett ut ett flertal rapporter kring huliganismen. Polisen och supportrarna själva har också engagerat sig i definitionsproblematiken. Men låt oss börja med den svenska forskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft21"&gt;I antologin &lt;SPAN class="ft27"&gt;Våldet och Glädjen &lt;/SPAN&gt;(1997), som utgavs av Inrikes- departementet, ges olika definitioner av huliganismen, i &lt;SPAN class="ft27"&gt;Från gentleman till huligan&lt;/SPAN&gt;? (1998) diskuteras huliganismen och i antologin &lt;SPAN class="ft27"&gt;Fotboll och huliganism i Skandinavien &lt;/SPAN&gt;(2010) karakterise- ras sex olika former av huliganism av Tore Brännberg, som under många år forskat på fenomenet. Förutom att definiera de olika typerna av huliganism kommer han också med olika lösnings- förslag. Mycket kortfattat kan man säga att Brännberg menar att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft8"&gt;”&lt;SPAN class="ft24"&gt;Asynkron huliganism&lt;/SPAN&gt;”, oroligheter som uppstår som ett resultat av att olika fotbollskulturer möts, knappast kan existera i dag, då fotbollskunnandet hos publiken är så gediget att bristande förståelse för motståndarlagets sätt att spela inte förekommer. För att komma tillrätta med den ”&lt;SPAN class="ft24"&gt;Resultatorienterade huliganismen&lt;/SPAN&gt;”, de oroligheter som förekommer med anknytning till matchen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft21"&gt;”händelser, upplopp som äger rum som en förlängning av det fotbollsmässiga resultatet” menar Brännberg att fotbollsklubbarna bör klart och tydligt tala om vilka etiska regler som gäller för den aktuella föreningen (Brännberg, 2010, s. &lt;NOBR&gt;60–61).&lt;/NOBR&gt; ”&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vanmakts- huliganism&lt;/SPAN&gt;” handlar om att supportrar vänder sin ilska mot den egna klubben när de upplever att styrelse, tränare dels fattar miser- abla beslut, dels inte lyssnar på sina egna medlemmar och support- rar. Hot mot styrelsemedlemmar, vandalism av klubbens egendom, grishuvud på kanslitrappan. Det enda sättet att komma tillrätta med vanmaktshuliganismen är att supportrarna tas på allvar och att moderföreningarna för en dialog med dem, menar Brännberg (Brännberg, 2010, s. 63). ”&lt;SPAN class="ft27"&gt;Revirhuliganismen&lt;/SPAN&gt;” beskriver han som den vanligaste och mest uppmärksammade formen av huliganism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft15"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p779 ft21"&gt;Bakgrunden till dessa oroligheter står att finna i ”människans behov av identitet och grupptillhörighet” (Brännberg, 2010, s. 64). Han menar till exempel att bråken mellan AIK:s och IFK Göteborgs supportrar kan förklaras genom föreningarnas histori- ska, regionala och klassmässiga konflikter. Under denna kategori har dock Brännberg inga förslag till åtgärder. Det har han däremot till ”&lt;SPAN class="ft27"&gt;Frustrationshuliganism&lt;/SPAN&gt;”, den huliganism som handlar om att supportrarna blir dåligt behandlade av ordningsvakter, polisen med flera. Genom den moraliska panik som skapas kring supporter- kulturen blir alla misstänkliggjorda som delar av pöbeln och får sina rättigheter kringskurna. För att komma tillrätta med detta menar Brännberg att man måste bemöta alla supportrar på ett värdigt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft21"&gt;”&lt;SPAN class="ft27"&gt;Psykopathuliganism&lt;/SPAN&gt;”, där en enskild våldsverkare handlar på eget bevåg menar Brännberg måste lösas genom att ”vederbörande ges adekvat individualpsykologisk behandling” (Brännberg, 2010, s. 68).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft21"&gt;Brännbergs kategoriseringar bidrar till en större förståelse av huliganismens komplexitet genom att ge olika förklaringar till olika typer av våld och att det som ofta framstår som ”det meningslösa våldet”, inte minst i media, oftast har både en rationalitet och en mening. Dock ger inte Brännbergs analyser så mycket kunskap om vilka människor som befolkar ”huliganlandskapet”, deras bakgrund,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft7"&gt;ålder, socioekonomiska bakgrund och hans forskning tenderar att förenkla orsakerna. När det till exempel gäller ”psykopat- huliganismen” är det svårt av avgränsa en persons handlande utifrån denna persons plats i &lt;NOBR&gt;(firma-)&lt;/NOBR&gt; gruppen och den press och de (maskulina) förväntningar som finns på individerna i gruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft8"&gt;Skulle till exempel den ”psykopathuliganism” som den &lt;NOBR&gt;18-åring&lt;/NOBR&gt; som sprang in på planen i mötet mellan Malmö FF – Helsingborgs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;IF den 24 maj 2011 göra detta utan ”förspel” av hatramsor och maskulin aggressivitet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Svensk huliganism har även analyserats av Anders Gren i studien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;”&lt;/SPAN&gt;Fotboll och huliganism. Utveckling, problem och åtgärdsarbete i England och Skandinavien&lt;SPAN class="ft7"&gt;” (2009). Gren, som själv är civilanställd inom polisorganisationen, definierar inte begreppet huliganer eller huliganism. Det närmaste han kommer är:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft14"&gt;Huliganer ser matchtillfällen eller bara klubbsympatier som ett motiv att i regel uppsåtligen samt gemensamt och i samråd med andra aktivt skapa oordning eller söka, vanligen våldsamma, konflikter (Gren, 2009, s. 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft15"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Här finns alltså matchen eller klubben i fokus som plattform och utgångspunkt för huliganernas sökande efter oordning och våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;Genom att inte definiera ”huliganism” tydligare än så bidrar Grens definition inte till att klargöra begreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Brå har producerat ett flertal rapporter kring huligan- problematiken, varav den senaste är &lt;SPAN class="ft9"&gt;Rapport 2008:20 &lt;/SPAN&gt;”Strategier mot fotbollsrelaterade ordningsstörningar”. Här väljs begreppet ”huliganism” bort till förmån för det kanske än mera diffusa begreppet ”fotbollsrelaterade ordningsstörningar”. Avgränsningen till endast en idrott, fotbollen, innebär att delar av problematiken försvinner. Brå:s definition lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft35"&gt;/…/ ordningsstörningar som uppstår i samband med alkohol och narkotika, pyroteknik, inkastande av föremål på plan, planinvasioner, bråk inne på arenan, bråk utanför arenan, bråk på väg till och från match, organiserade bråk mellan firmor (ett slags löst nätverk av risksupportrar som slåss mot andra grupperingar) samt hot och trakasserier mot olika aktörer inom fotbollen (BRÅ 2008:20, s. 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft7"&gt;Sverige har sedan &lt;NOBR&gt;fotbolls-EM&lt;/NOBR&gt; för herrar 1992 haft särskilda poliser med ansvar för supporterfrågor och polismyndigheten har också brottats med definitionsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft21"&gt;Vad gäller polisens och ordningsmaktens benämning av sup- porterkategorier har det skett en likriktning i Europa. Tidigare användes benämningen &lt;NOBR&gt;A-,&lt;/NOBR&gt; B- och &lt;NOBR&gt;C-supportrar&lt;/NOBR&gt; där A var de skötsamma, B var för det mesta skötsamma, men kunde dras med i våldsamheter i olika situationer och sammanhang, medan C- supportrar var våldsamma supportrar, vilka medvetet sökte våldsam konfrontation med andra &lt;NOBR&gt;C-supportrar.&lt;/NOBR&gt; De senare åren har man dock lämnat denna kategorisering. I dag används endast två kategorier: &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;icke-risksupportrar&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft27"&gt;risksupportrar&lt;/SPAN&gt;. Den gamla &lt;NOBR&gt;A-B-C&lt;/NOBR&gt; kategoriseringen hänger fortfarande kvar trots att polisen helst inte vill använda den. Supporterpolisen Björn Persson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft12"&gt;Det är begrepp vi egentligen vill gå ifrån. &lt;NOBR&gt;A-supportern&lt;/NOBR&gt; är den som står i klacken och sjunger och är glad. &lt;NOBR&gt;B-supportern&lt;/NOBR&gt; är lite stökigare, hänger med när det händer något, kanske blir för full och omhändertas någon gång. &lt;NOBR&gt;C-supportrarna&lt;/NOBR&gt; hör ihop med det vi kallar firmakulturen, causals eller vad man nu vill kalla det. Vi vill hellre ha benämningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft14"&gt;”risksupportrar” för de som hör till B- och C- kategorierna, men samtidigt är det så inpräntade begrepp det här med &lt;NOBR&gt;A-,&lt;/NOBR&gt; B- och C- supportrar (Hagström et al., 2010, s. 200).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft15"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Även supportrarna själva har genom åren gjort olika kategori- seringar och genom sin europeiska samlingsallians ”Football Supporters Europe” (FSE), en organisation som omfattar 30 länder och representerar över två miljoner medlemmar. FSE använder sig av fem olika kategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Consumer oriented &lt;/SPAN&gt;(flexibla supportrar, ej aktiva supportrar)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Football centred &lt;/SPAN&gt;(fotbollen en del av vardagslivet, man engagerar sig i supporterklubben med mera)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Event oriented &lt;/SPAN&gt;(fokus på eventet, adrenalinstinna, våldsbenägna, huliganer)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Critical supporters &lt;/SPAN&gt;(mot den moderna fotbollen, mycket aktiv fotbollspublik, driver fotbollspolitiska frågor, fanziner, &lt;NOBR&gt;e-ziner)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Ultras &lt;/SPAN&gt;(passionerade, använder våld till och från, stark identi- fikation med klubben)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft7"&gt;Detta är överlappande kategorier enligt FSE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft20"&gt;3 INTERNATIONELL FORSKNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft7"&gt;England har en särställning både när det kommer till att förklara huliganismens uppkomst och att föreslå lösningar. Dessa åtgärds- förslag har genom åren haft internationella ringverkningar och kan i dag betraktas som en diskursiv makt i den europeiska diskuss- ionen kring huliganism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Forskningen om fenomenet kan delas in i tre olika tidsperioder som har klara åtskillnader &lt;NOBR&gt;1965–85,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1985–97&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1997–2010&lt;/NOBR&gt; (Tsoukala, 2009; Joern, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Forskning om huliganism under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1965–1985&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft22"&gt;Fotbollspublikens ändrade uppförande under &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; påkallade akademikernas intresse. Parallellt med att huliganismen spred sig runt om i Europa började engelska forskare att analysera fotbolls- publiken med utgångspunkt i sociologiska, antropologiska och psykologiska förklaringsmodeller. I fokus stod supportrarnas beteende och i några fall även media. I fråga om social kontroll och polisiära insatser betraktades fotbollsvåldet som ett allmänt ord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft15"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft7"&gt;ningsproblem och inte något som skulle behandlas i särskilt ord- ning (Tsoukala, 2009, s. 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Psykologiska studier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft21"&gt;Från mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; till början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; stod Peter Marsh och hans forskarteam för flera undersökningar utifrån social- psykologiska teorier och metoder. En av deras huvudpoänger var att man skulle uppfatta våldet som &lt;SPAN class="ft27"&gt;rituellt &lt;/SPAN&gt;snarare än &lt;SPAN class="ft27"&gt;faktiskt&lt;/SPAN&gt;. Marsh myntade begreppet &lt;SPAN class="ft27"&gt;aggro &lt;/SPAN&gt;för att beskriva hur unga fotbolls- supportrar använde läktarna för att visa upp virilitet och till- hörighet till sin subkultur. Att man ändå gick över den rituella våldsgränsen, och utövade faktiskt våld, förklarade Marsch med att vissa individer alltid går över de gränser som gruppen har kommit överens om samt att ordningsmakten hade provocerat fram våldet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;Vidare pekade forskargruppen på att det fanns en särskild ”läktar- hierarki” där social identitet konstruerades. Bakom det som kunde uppfattas som kaotiskt var det en tydlig struktur, där en identitet mellan grupplojalitet och aggressivitet balanserades och utveck- lades. Genom fältstudier visade forskarna att det var en rationalitet i supportrarnas beteende och deras förklaring till ”the social order of the terraces” blev deras viktigaste forskningsbidrag (Marsh,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;1978; Marsh &amp; Campell, 1982).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Marsh fick kritik för att hans forskargrupp både underskattade och underrapporterade det faktiska våld som förekom. Gruppen fick vidare kritik för att sakna historisk kontextualisering och bortse från socioekonomiska samt politiska förklaringsfaktorer (Tsoukala, 2009; Joern, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Antropologiska studier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft28"&gt;De antropologiska studierna har flera paralleller till de psyko- logiska studierna genom att anknyta till våldets symboliska karaktär. Antropologen Desmond Morris såg fotbollsmatchen som ett viktigt socialt event som byggde på symboler huvudsakligen koncentrerade kring ”jagande”, ”krig”, religiösa ritualer och kollektiv representation (Morris, 1981; Tsoukala, 2009). Han jäm- förde även fotbollspubliken med en traditionell stambefolkning där alla var en viktig del av den symboliska &lt;NOBR&gt;(fotbolls-)&lt;/NOBR&gt; ritualen. Genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft15"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;sina studier visade Morris på fotbollsvåldets komplexitet, men också här kom det faktiska våldet i skymundan, då huvudfokus låg på att förklara det symboliska och rituella våldet. Kritik väcktes också mot den begränsade empiris som användes i hans under- sökningar (Dunning et al., 1991).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Sociologiska studier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;De sociologiska studier som presenterades under denna tidsperiod hade en stor bredd av teoretiska inriktningar och förklarings- modeller från politiska- och subkulturella perspektiv till studier i skärningspunkten mellan sociologi och kriminologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;En av de tongivande forskarna inom &lt;SPAN class="ft24"&gt;politisk sociologi &lt;/SPAN&gt;med intresse för fotbollsvåld var Ian Taylor. Han menade att för- klaringen till våldet måste sökas i fotbollens förändrade förut- sättningar. Från att supportrarna hade varit en, enligt Taylor, demokratisk och deltagande aktör i skapandet av fotbollskulturen hade marknadslogiken tagit över allt mer och separerade support- rarna från klubben och spelarna. Supportrarnas inflytande hade följaktligen minskat i takt med kommersialiseringens frammarsch. Detta förborgerligande av fotbollen möttes med förakt av delar av supporterkulturen som ville vara aktiva aktörer och inte passiva konsumenter. Hans förklaring blev därmed att fotbolls- huliganismen bottnade i ett motstånd från arbetarklassen som upplevde att deras favoritsport blev fråntagen dem. Detta resone- mang lever kvar i dagens fotbollsdiskussion, där Ultrasgrupperna ofta företräder ståndpunkten om fotbollens autenticitet och demo- kratiska potential mot kommersialiseringen och varufieringen av fotbollskulturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft7"&gt;Taylor fick emellertid hård kritik för att han gav en allt för romantiserad bild av fotbollskulturens historia, och särskilt tesen att en enad arbetarklass en gång i tiden hade samlats kring den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;”demokratiska fotbollen” (Tsoukala, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft21"&gt;När det kommer till &lt;SPAN class="ft27"&gt;subkulturella studier &lt;/SPAN&gt;fokuserade också dessa på att fotbollsvåldet var en reaktion från arbetarklassens unga män mot det som beskrivs som det ”dubbla förtrycket”, dels från klassamhället, dels från vuxensamhället. De unga arbetarklass- killarna skapade en motkultur, där fotbollsvåldet blev en naturlig del för att hävda sig själva och skapa en egen subkultur med egna normer och värderingar i opposition mot det växande konsum-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft15"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft8"&gt;tionssamhället (som de inte hade tillgång till) med dess fokus på långsiktiga mål, personligt ansvar och medelklasskodifierade upp- trädelsesnormer. John Clarke var en av de ledande forskarna inom denna inriktning. Han konstaterande att de supportrar som bråkade var genuint intresserade av fotbollen och inte bara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;”allmänna bråkstakar”, en diskussion som fortfarande pågår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;(Clarke, 1978). Teorin om en åldersrelaterad subkultur med bas i arbetarklassen kan möjligen förklara en del av fenomenets spridning i England, men knappast i andra länder där fotbollen inte huvudsakligen kan förstås och förklaras genom kopplingen till arbetarklassen (Tsoukala, 2009, s. 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Tittar man på studier i skärningspunkten sociologi/kriminologi så intresserade sig forskare inom denna riktning tidigt för begreppet ”moralisk panik” – något som de menade skapades genom medias beskrivning av fotbollsvåldet. Genom att media&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;överdrev våldet skapades en ”våldsmediespiral” där allmänhetens oro tvingade polisen att sätta in insatser utifrån mediebilden, vilket resulterade i att samhällets insatser för att stävja våldet inte stod i proportion till den faktiska problembilden. Stanley Cohen var en av de första som lyfte fram den av media skapade ”moraliska paniken” (Cohen, 1972). Genom medias uppförstorade hotbild av problemens karaktär och omfattning skapades en oro hos befolk- ningen och inte minst hos den brittiska medel- och överklassen. Flera forskare har följt upp Cohens forskning och både då och nu kan man konstatera att det finns en tydlig koppling mellan media och huliganism, på så sätt att media hela tiden medverkar till att forma allmänhetens bild av våldet och vilka samhällsinsatser som måste till för att lösa problematiken (Hall, 1978). En fördjupad diskussion kring medias roll diskuteras under kapitel sex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft21"&gt;Intresset för fotbollsvåldet var större bland akademiker än bland de som arbetade med lagar och förordningar runt om i Europa under denna tidsperiod. Mellan &lt;NOBR&gt;1965–85&lt;/NOBR&gt; sågs huliganismen huvud- sakligen som ett allmänt socialt ordningsproblem och inget som krävde särskild lagstiftning. Polisens sätt att arbeta kring problema- tiken speglade de olika ländernas demokratiska historia och skilde sig därför mycket åt. I länder med stark parlamentarism och likhet inför lagen, som t.ex. England och Holland, arbetade polisen både med dialog och på preventiva åtgärder medan i länder som hade präglats av en våldsam politisk &lt;NOBR&gt;(mötes-)&lt;/NOBR&gt; kultur, som t.ex. Italien och Grekland, och där allmänhetens förtroende för ordnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft15"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p795 ft7"&gt;makten var mycket låg, slog polisen hårt till mot fotbollsorolig- heter (Tsoukala, 2009, s. &lt;NOBR&gt;22–30).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Forskning om huliganism under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1985–1997&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft22"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;1985–1997&lt;/NOBR&gt; kom huliganproblematiken att bli ett internationellt erkänt samhällsproblem som erfordrade särskilda lagar och förordningar och specifika polisstrategier. Den händelse som satte fart på denna utveckling var &lt;NOBR&gt;”Heysel-tragedin”&lt;/NOBR&gt; där 39 människor dog och över 600 skadades på &lt;NOBR&gt;Heysel-stadion&lt;/NOBR&gt; i Bryssel i Europacupfinalen mellan Liverpool och Juventus den 29 maj 1985. Bråket initierades av Liverpoolfans som jagade Juventusfans och i den kalabalik som uppstod kollapsade en vägg och människor krossades och trampades ihjäl. Efter detta blev engelska klubbar bannlysta och fick inte spela internationell fotboll på fem år. Tragedin gjorde också att allt flera forskare från olika länder och discipliner började beforska området. Problemet var dock att de flesta enbart fokuserade på huliganerna som ett isolerat, fristående fenomen, bortkopplat från övriga aktörer och annan sociopolitisk kontext. Därtill lades allt för mycket energi på att ifrågasätta andras forskningsresultat, eller som Frosdick och Marsh sammanfattat det brittiska forskningsläget: &lt;SPAN class="ft50"&gt;More time (was) devoted to demolishing the views of other ”experts” than to developing alternative expla- nations &lt;/SPAN&gt;(Frosdick &amp; Marsh 2005, s. 78).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft7"&gt;Eftersom forskarna inte kunde enas kring definitioner av problematiken överlämnades en stor del av tolkningsföreträdet till andra aktörer såsom polis, rättsväsende, media och privata vakt- bolag. Med &lt;NOBR&gt;Heysel-tragedin&lt;/NOBR&gt; i fokus för det vidare arbetet känne- tecknades denna period därför av hårda repressiva åtgärder men utan någon form av kontextualisering eller historisk förklaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Psykologiska studier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft7"&gt;Tidigare forskning kring våldet som en ritualiserad företeelse, snarare än ett faktiskt våld, spred sig efter hand utanför Englands forskningsmiljöer. I Italien konstaterade flera forskare att huligan- ers sökande efter identitet och grupptillhörighet var starkt för- knippat med det ritualiserade våldet och att detta i sin tur var förknippat med olika situationsbundna variabler såsom arenors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft15"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;utformning, fotbollens regelsystem och matchresultat. Forskarna menade vidare att våldet inte huvudsakligen var fysiskt utan till stor del bestod av gester mot motståndarklacken, förolämpningar och glåpord (Salvini, 1998; Dal Lago, 1994; Tsoukala, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Belgiska och holländska forskare påpekade också att det var specifika situationer och omständigheter som skapade huligan- ismen och att orsakerna huvudsakligen stod att finna i grupproces- ser och supportrarnas starka klubbtillhörighet. De tillade vidare att huliganismen inte kunde förklaras som enskilt fenomen utan måste förstås och analyseras i en bred samhällskontext där faktorer som frånvarande föräldrar och uppluckring av normer spelade viktiga roller (Dunand, 1987; Brug, 1994; Tsoukala, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Det situationella perspektivet, att ”tillfället gör huliganen”, mötte kritik för att den ansågs ta bort aktörernas eget ansvar och vilja. Gerry Finn som analyserade skotska supportrars vålds- benägenhet menade att det inte gick att bortse från att dessa unga män också gjorde ett medvetet val. De söker spänning och genom att delta i slagsmålen får de en individuell förstärkt tillhörighet till den egna gruppen samtidigt som gruppen får en stärkt grupp- tillhörighet genom att individen kommer över sin individuella rädsla och slåss i gruppens namn (Finn, 1994). Under denna period börjar också firmagrupperingar uppmärksammas allt mer i forsk- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Antropologiska studier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;I England fokuserade forskarna också på att våldet huvudsakligen var rituellt och ingick som en viktig del av både individuella och gruppers identitetsprocesser för att skapa och återskapa sig själva. Några forskare pekade på den ömsesidiga påverkan mellan support- rarna, ordningsmakten och media. Gary Armstrong menade att media fokuserade på och överdrev våldsproblematiken och att det därigenom blev en diskussion som överdramatiserade det reella våldet (Armstrong, 1998). Även dessa forskare har dock fått kritik för att underskatta det faktiska våldet samt att deras studier bygger på klen empiri (Tsoukala, 2009, s. 44).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft21"&gt;En helt annan approach hade den franska forskaren Alain Ehrenberg som menade att huliganerna huvudsakligen kunde betraktas som en grupp unga sårbara män som hade kommit i kläm mellan konsumtionssamhället och fotbollens kommersialisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft15"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;Idén om idrotten och fotbollen som en demokratisk arena var långt ifrån en realitet, vilket skapade ett tomrum och en stark frustration hos supportrarna. Detta ledde i sin tur till våldsamheter. Individu- ella önskningar om att göra succé, om att vara aktörer och inte enbart konsumenter i fotbollskulturen gjorde att man sökte sig till våldsamheter för att kunna stå i medias blickfång, för att bli bekräftade och få en social identitet (Ehrenberg, 1991 ur Tsoukala, 2009, s. &lt;NOBR&gt;44–45).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Ehrenbergs idé om unga fotbollssupporters vilja att synas, på läktaren och i media, i det kommersiella fotbollslandskapet har levt kvar i många akademiska studier som en viktig förklaring till huliganismen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Sociologiska studier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Ian Taylors marxistiskt inspirerade studier, där kopplingen mellan klass och fotbollens alienering var central, fick spridning runt om i Europa. Vissa såg fotbollen som en del av en ideologisk, kapitalist- isk statsapparat och anledningen till våldets uppkomst stod att finna i kapitalismens struktur. Politiskt, ekonomiskt och ideolog- iskt blev fotbollen allt mer kapitalistisk och kommodifierad och kom att innefatta olika former av våld som slagsmål, dopning och korruption. Dessa teorier är dock svåra att validera, då empirin ofta lyser med sin frånvaro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;Den forskargrupp som har haft störst inflytande kring den akademiska diskursen om huliganismen är den brittiska så kallade Leicestergruppen, med Eric Dunning i spetsen. De bygger sina teorier på Norbert Elias civilisationsteori. De omnämns som figurationssociologer och menar att förklaringen till huliganismen står att finna i de lägre skikten av arbetarklassens unga män. Våldet blir ett substitut för den status som deras klassbakgrund förvägrar dem. I våldets subkultur hittar de sin individuella identitet och sin grupptillhörighet, genom att vara bra på att slåss och genom den fruktan våldet skapar hos andra. Dessa unga män har inte interna- liserat den självkontroll som andra samhällsmedborgare har och ser därför den fysiska konfrontationen som en källa till identitet, mening och makt. Ålder, kön och ett territoriellt tänkande blir således viktiga variabler när dessa forskare förklarar huliganismen. Deras viktigaste bok &lt;SPAN class="ft27"&gt;The Roots of Football Hooliganism &lt;/SPAN&gt;(Dunning, Murphy &amp; Williams, 1988) är ett viktigt bidrag till huligan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft15"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;forskningen, men titeln visar också på svagheten i denna forskar- grupps resonemang. Genom att de inte kontextualiserar fotbollen utifrån engelska förhållanden omöjliggör de generaliseringar utan- för England. Följaktligen påpekade Dunning senare att han&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;önskade döpa om boken till ”The Roots of English Football Hooliganism” (Dunning, 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Förutom att motta stark kritik för sin utgångspunkt att just arbetarklassen skulle vara mer våldsbenägen än andra samhälls- klasser fick Dunning och hans kollegor också mothugg från ett flertal forskare som hävdade att just klasstillhörigheten inte alls hade något med huliganismen att göra. I Skottland menade man att orsaken till fotbollsvåldet stod att finna i historiska och kulturella faktorer sammanvävda med religion och förhållandet till engelsk supporterkultur (Giulianotti &amp; Gerrard, 2001). I Italien pekades på supportrarnas diversifierade bakgrund (Tsoukala, 1995). I Belgien och i Holland hade de flesta bråkiga supportrar inte en arbetar- klassbakgrund, vilket gjorde det svårt att härleda bråken till en specifik klasskultur (Govaert &amp; Comeron, 1995; Spaaij, 2007). I Spanien förklarades oroligheterna med regionala motsättningar (Colome, 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Den engelske antropologen Gary Armstrong kritiserade Dunnings forskargrupp för bristande empiri och för att negligera att många säkerhetsaktörer hade tagit sig in i ”huliganlandskapet” och att dessa i symbios med media förstärkte den moraliska paniken kring fotbollssupportrarna. Denna moraliska panik gjorde det i sin tur lättare att införa en starkare och mer utökad kontroll av det offentliga rummet genom elektronisk övervakning, under- coverarbete från polisen sida m.m. (Armstrong, 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft22"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;1985–1997&lt;/NOBR&gt; blev allt flera kriminologer intres- serade av fotbollshuliganismen. I slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; försökte de belgiska forskarna Walgrave och Limbergen att ta ett samlat akademiskt grepp kring förståelsen av huliganismen. De menade också att kärnan av huliganer var unga män från den lägre arbetarklassen. Dessa ungdomar ansågs ha gemensamma negativa erfarenheter av klassamhället och en misstro rörande sina egna framtidsmöjligheter. Utifrån denna bakgrund skapades subkultur- ella fotbollsgrupper som gav möjlighet till identitet, gemenskap och social utlevelse. I kombination med fotbollens tids- och rums- begränsning, alkoholkonsumtion, massans anonymitet och medias exponering hittade denna subkultur en grogrund för tillväxt och spridning (Limbergen &amp; Walgrave, 1992, ur Tsoukala, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft15"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1997–2010&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;Denna period kännetecknas framförallt av ett minskat internation- ellt intresse bland akademiker för att studera huliganismen. Jäm- förelsevis få studier genomförs och de som publiceras bygger framförallt på tidigare forskning och etablerade teorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Psykologiska studier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Både i Frankrike och Turkiet utvecklar olika forskargrupper idén om det ritualiserade våldet och kopplar detta till olika former av yttre påverkan som matchresultat, den fysiska platsens utformning, spelet på plan, medietäckningen m.m. (Le Noé, 1998; Erkiner, 2004, ur Tsoukala, 2009, s. &lt;NOBR&gt;100–101).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;I England vidareutvecklar Clifford Stott teorierna kring det ritualiserade våldet, men i motsättning till sina föregångare bygger hans teorier på breda empiriska studier, bland annat flera olika fältarbeten. Utmärkande är även att han och hans kollegor inte blundar för att det faktiskt inträffar en hel del reellt våld, inte enbart rituellt, i huliganers sammanstötningar. Stott pekar också på att det sker en interaktion mellan olika aktörer, huliganer, support- rar, poliser och privata vaktbolag. Genom denna interaktion påver- kas händelseförloppet i hög grad, eftersom de olika aktörerna triggar upp stämningen och därigenom ökar våldsincidenterna (Stott &amp; Pearson, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Antropologiska studier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Antropologer utanför England förstärker engelsmannen Armstrongs idéer om att det reella våldet tillhör undantagen och att det hängivna supporterskapet handlar om komplexa ritualer som har som främsta målsättning att säkerställa en viss maskulinitet samt skapa gemensamhetskänslor. Våldet är inte signifikant för miljön och uppträder sporadiskt och när det upp- träder är det på grund av enskilda individer som bryter mot gruppens egentliga normer (Roumestan, 1998, ur Tsoukala, 2009, s. 100; Armstrong, 1998). Problemet med denna antropologiska ansats är att den nästan helt bortser från det högst reella våldet som faktiskt sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft15"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Sociologiska studier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Det publiceras inte många nya sociologiska studier som gjordes under denna tidsperiod. Några forskare tar upp tråden att förklara fenomenet politiskt genom att hänvisa till att fotbollen är ett kapitalistiskt projekt som leder till differentiering mellan support- rar och spelare, en kultur som uppmanar till selektering och nationalism och som en naturlig följd på detta kommer våldet (Vassort, 1999, ur Tsoukala, 2009, s. 101).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Inom subkulturell teoribildning framhålls alltjämt att huligan- ism huvudsakligen handlar om en åldersbaserad subkultur på jakt efter identitet och gemenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Studier kring aktionssociologi pekar på, i likhet med Clifford Stott, att man måste förstå och analysera flera olika aktörers handlande i huliganlandskapet. Man måste alltså placera in fältet i en större kontext kring fotbollskulturen. En viktig poäng här är den historiska rivalitet som finns mellan särskilda klubbar och särskilda supportergrupper. Genom historiska och pågående konflikter utvecklas ett kollektivt medvetande, inom gruppen mot antagonisterna, som bygger upp och stärker den egna grupp- identiteten (Nuytens, 2008, ur Tsoukala 2009, s. 103).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Även om det har varit stora konflikter mellan olika forskare i England och deras olika förklaringsmodeller verkar det råda konsensus mellan disciplinerna om att kärnan av den engelska huliganismen utgörs av vita, unga män från arbetarklassen (Faulkner, 2004; Frosdick &amp; Marsh, 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Numera verkar det också vara en samstämmighet mellan olika europeiska forskare att det inte existerar några ”universal- förklaringar” kring huliganismen utan att fenomenet måste sättas in i en &lt;NOBR&gt;historisk-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;social-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;ekonomisk-,&lt;/NOBR&gt; politisk och kulturell kontext. Dock verkar många länder uppvisa ett antal gemensamma nämnare vad gäller huliganismens utveckling. Initialskedet känne- tecknas av sporadiskt våld riktat mot domare och spelare, steg två är präglat av oroligheter mellan olika supportrar och mellan supportrar och polis/ordningsmakt inne på arenorna, medan steg tre innebär ett eskalerande våld utanför arenorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Europeisk statistik fram till 2005 visar att England, Italien, Tyskland, Holland och Belgien hade mest problem med fotbolls- relaterat våld. I samtliga av dessa länder uppstod våldsproblem under cirka 10 procent av fotbollsmatcherna i de högsta ligorna i (Frosdick &amp; Marsh, 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft20"&gt;4 NORDISK FORSKNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft21"&gt;I en nordisk jämförelse kan man konstatera att Sverige har och har haft de största problemen med idrottsrelaterat våld och huliganism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft8"&gt;Danmark är mest känt för sina ”Roligans”, landslagssupportrar som fick en internationell positiv stämpel genom sitt karnevalistiska uppträdande. Dock har klubbfotbollen haft flera våldsinslag sedan 1994 och man har haft olika firmagrupperingar, men inte alls i den omfattning man har haft i Sverige. I Norge har problemen varit högst marginella. Trots att det har varit en hel del medieskriverier kring &lt;NOBR&gt;”causal-kulturen”&lt;/NOBR&gt; har det fysiska våldet i princip varit obefintligt i det norska idrottslandskapet. Detsamma gäller för Finland. Det har varit en del medieskriverier och enskilda händel- ser, men som samhälls- och idrottsproblem har huliganismen varit i princip frånvarande. När det gäller Island har det rapporterats om enstaka fylleslagsmål i samband med idrott, men ingen huliganism och därför tas inte Island upp specifikt här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Historisk bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;Som den svenske historikern Torbjörn Andersson har visat i sin avhandling &lt;SPAN class="ft9"&gt;Kung Fotboll. Den svenska fotbollens kulturhistoria från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1800-talets&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; slut till 1950 &lt;/SPAN&gt;har våldet och fotbollen följts åt under den svenska fotbollshistorien. Andersson har gjort en kvantitativ och kvalitativ analys av huliganismens historia i Sverige (Andersson, 2002, s. 43). Han påvisar den historiska kontinuitet som publik- bråken har haft i Sverige och gemensamma nämnare för dessa oroligheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft14"&gt;Tydligt är alltså att vi har att göra med en mycket lång historia där kopplingen mellan fotboll, våld, unga män och även alkohol är absolut central (Andersson, 2010, s. 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft21"&gt;Andersson använder begreppet ”publikuppträde” som samlings- namn för ordningsstörningarna i samband med fotbollskulturen och han söker svar på frågorna: &lt;SPAN class="ft27"&gt;Hur såg det typiska publikuppträdet egentligen ut? Vad dolde sig bakom de olika bråken? Vad gjordes för att stävja dem?&lt;/SPAN&gt;(Andersson, 2002, s. 243).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft22"&gt;År 1906 uppmärksammades det första publikbråket i Sverige men redan före denna händelse kom det ut en officiell svensk skrift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft15"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;där det stod att domaren ska skyddas mot spelarens och publikens ogillande samt att det borde finnas en avspärrad väg mellan omklädningsrummet och spelplanen (Andersson, 2010). Mellan 1906 och 1950 förekom det 156 publikbråk, vilket ger ett genom- snitt på 3,5 per år. Två tidsperioder, &lt;NOBR&gt;1912–1919&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1926–1936,&lt;/NOBR&gt; framstår som mer bråkiga än övriga år. Tiotalet &lt;SPAN class="ft52"&gt;publikbråk var allvarliga och tre av åtta idrottsplatsavstängningar kom under detta årtionde (Andersson, 2010, s. 14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft57"&gt;Av publikbråken under perioden fram till 1950 var tre av fyra riktade mot domare och spelare och bara ett fåtal incidenter handlade om oroligheter mellan åskådare (Andersson, 2002, s. 569– 570). De som bråkade verkar ha varit samma supportrar som bråkar i dag: unga män påverkade av alkohol. Epiteten på dessa unga män känner man också igen: ”ligapojkar”, ”ligistyngel” och ”slynglar.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft121"&gt;Med tanke på dagens diskussion kring de så kallade babyfirmorna verkar det ha funnits många yngre bråkstakar även under fotbollens tidiga år i Sverige. Att det kan ha varit på det viset framgår av en artikel i tidningen Ny tid där man kunde läsa följande år 1927:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft56"&gt;Förr i världen var det ligaelement, slynglar i &lt;NOBR&gt;20-års&lt;/NOBR&gt; åldern som levde bus på fotbollsmatcherna. Nu är det småpojkar på 10 à 12 år (Ny Tid 1927 ur Andersson, 2002, s. 571).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft52"&gt;Så tidigt som 1927 förfasades man alltså över ”fotbollsligisterna” i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft52"&gt;Sverige och att problemen verkade gå långt ner i åldrarna. Huvudanledningen till två tredjedelar av uppträdena härleder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft52"&gt;Andersson till lokalpatriotism. Denna trend verkar också vara stark i dagens fotbollsbråk, men en markant skillnad mot i dag är att de flesta av bråken inträffade i de lägre serierna och inte kring elit- fotbollen. 1933 var det till exempel endast ett av 15 bråk som berörde Allsvenskan. En annan viktig skillnad mot dagens situation verkar vara att det var händelserna på planen som gjorde att det blev publikbråk. Andersson skriver att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft56"&gt;en lokalpatriotiskt sinnad publik upprördes plötsligt över en händelse på planen /.../ vi har kort och gott att göra med en sorts oplanerade känsloutbrott (Andersson, 2010, s. 21).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft60"&gt;Anderssons forskning synliggör också att dagens fråga kring vem som ska betala för säkerheten och hur denna bäst ska tillhanda- hållas kring fotbollen har en lång historisk tradition. I en match 1927 mellan IFK Göteborg och Helsingborgs IF var fler än 100 poliser på plats för att säkerställa tryggheten. Bevakningen vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft15"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;landskamper betalade klubbarna eller Fotbollförbundet. AIK fick till exempel betala polisbevakningen utanför Råsunda (Andersson, 2010, s. 21).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Dagens diskussion om tillträdesförbud har också historiska kopplingar, då det inte var ovanligt att man blev portförbjuden från fotbollsarenan om man hade misskött sig. Avstängningar på upp till två år förekom. Lokalpressen kunde redovisa listor på vilka som var portförbjudna och flera personer fick dryga bötessummor (Andersson, 2002, s. 574). Under efterkrigstiden fram till 1970 var det för det mesta lugnt på de svenska läktarna trots höga publik- siffror, med Allsvenskans publikrekord 13 369 åskådare per match från 1959 som toppnotering. Andersson förklarar detta med att dessa år var det svenska folkhemmets guldålder med växande ekonomi, framtidstro och en positiv samhällsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;1965 dök ordet ”huligan” upp för första gången i &lt;SPAN class="ft27"&gt;Idrottsbladet&lt;/SPAN&gt;, i samband med matcher i Liverpool och Manchester. Fyra år senare,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft21"&gt;1969, började man sända engelsk fotboll ”live” i svensk TV och 1970 uppträder både ”huliganism” och ”klacksupportrar” på de svenska läktarna. Det blev starten både för den moderna supporter- kulturen och den moderna huliganismen. Inom forskningen finns det till och med försök att precisera tidpunkten för den moderna huliganismens födelse i Sverige närmare än så. Historikern Lennart K Persson hävdar att den moderna huliganismen kom till Sverige i samband med IFK Göteborgs bortamatcher mot Jönköpings Södra under hösten 1969 och Örebro SK året efter (Persson, 1993).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;I Jönköping behövde IFK Norrköping vinna för att säkra det allsvenska guldet och varje gång som laget gjorde mål i &lt;NOBR&gt;3-0&lt;/NOBR&gt; segern invaderade glada fans planen. Invasionerna resulterade i några slags- mål mellan polis och supportrar. Till slut användes polishundar för att rensa planen. Flera av spelarna tyckte situationen var farlig vilket underströks av att domaren efter matchen fick poliseskort. Intressant är att hela episoden av pressen fortfarande beskrevs i gamla termer. ”Idrottens svans” och ”det sydländska beteendet” omnämndes. Inga referenser till engelsk huliganism gjordes. Däremot påtalades att &lt;NOBR&gt;IFK-anhängarna&lt;/NOBR&gt; varit berusade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;Det bråk som inträffade året efter hade inte samma prägel. Denna gång var IFK Göteborg tvungna att vinna i Örebro för att inte åka ur Allsvenskan. När laget låg under med nio minuter kvar av matchen invaderade dess supportrar planen. Plötsligt befann sig kanske tusen personer inne på gräsmattan och matchen måste avbrytas. Det finns många moment i detta bråk som inte gör det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft15"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;helt obefogat att tala om den moderna huliganismens födelse. Omfattningen av oroligheterna hör hit. Matchen fick avbrytas i 45 minuter och 20 fans greps av polisen. Även det faktum att slagsmål mellan IFK:arna och Örebrosupporters uppstått pekade mot något nytt. Att invasionen fångats av &lt;NOBR&gt;TV-kamerorna&lt;/NOBR&gt; innebar att episoden också fick en större nationell spridning än tidigare. Sammantaget kan man utpeka den 25 oktober 1970 som starten på den moderna huliganismen i Sverige (Andersson &amp; Radmann, 1998, s. &lt;NOBR&gt;115–116).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Forskning om den moderna huliganismen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Förutom de analyser som presenterats ovan, i avsnitt 2.1.2, är det svenska forskningsläget om huliganismen relativt tunt. Det har visserligen skrivits ett antal uppsatser på grundnivå och magister- nivå om den svenska huliganismen, men inga mer djuplodande analyser där man ställer frågor kring den bredare kontexten eller som berör de frågor jag diskuterar i den internationella forsknings- genomgången. Det finns dock några antologier där akademiker tar sig an ”huliganismen”. Av större betydelse är flera skrifter från Brå och Regeringskansliet. Innan jag går in på dessa vill jag komment- era de akademiska texter som finns kring problematiken i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1993 kom antologin ”&lt;/SPAN&gt;Mellan karneval &amp; huliganism – en antologi om den moderna supporterkulturen&lt;SPAN class="ft7"&gt;” (Brännberg, 1993). Boken tar sin utgångspunkt i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;fotbolls-EM&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; för herrar 1992 och den består av olika teman: ”Det offentliga”, ”Karneval”, ”Huliganism”, ”Likhet- Olikhet.” Sju författare från olika vetenskapliga discipliner försöker fånga den då varande supporterkulturens spännvidd mellan karne- val och huliganism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1997 utkom antologin ”&lt;/SPAN&gt;Våldet och glädjen – en debattbok om huliganer och glada supporter&lt;SPAN class="ft25"&gt;” i ett samarbete mellan Inrikes- departementet och SISU idrottsböcker. I förordet fastslås:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft35"&gt;Det idrottsanknutna våldet har under senare år rönt stor upp- märksamhet i vårt land. Ordningsstörningarna har varit av en sådan omfattning att våldet inte längre kan anses vara enbart ett idrotts- problem utan lika mycket ett samhällsproblem. (Sverige Inrikes- departementet, 1997, s. 5)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft28"&gt;Det var Inrikesdepartementet som tog initiativet till att inrätta en arbetsgrupp med representanter för Inrikesdepartementet, Justitie-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;departementet, Rikspolisstyrelsen, Riksidrottsförbundet (RF), Svenska Fotbollförbundet, Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Bandyförbundet. Gruppens övergripande syfte var att skapa förutsättningar för att alla åskådare ska ”känna trivsel och trygghet vid idrottsevenemang samt under resan till och från arenan” (Inrikesdepartementet, 1997, s. 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I de nio kapitlen, skrivna av forskare, journalister, supporter- polis, sportchef, &lt;NOBR&gt;RF-representant&lt;/NOBR&gt; och riksdagsrepresentant, ges en överblick över hur problembilden såg ut 1997. Inget väsentligt nytt kommer fram kring huliganismens historia, dess orsaker, vem som bråkar, hur problemet ska definieras, men flera av bidragen har en självkritisk hållning där supporterpolisen vittnar om brister i polisens arbete, &lt;NOBR&gt;RF-representanten&lt;/NOBR&gt; om att idrottens fostran inte enbart är positiv och sportchefen om hur oroligheterna påverkar spelarna. Journalistbidragen är inte självkritiska utan handlar om idrottens bristande moral och etik och om ”läktarslöddret”. Philip&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft21"&gt;Lalander, numera professor i socialt arbete, är den som kommer längst i sin analys av bråken, då han lyfter fram och problematiserar att det egentligen inte finns något meningslöst våld. Poängen är förstås att &lt;SPAN class="ft57"&gt;det inte går att lösa en våldsproblematik om de som försöker lösa denna inte förstås att våldet kan fylla en funktion, en mening. Lalander visar i sin text på våldets positiva egenskaper för dem som de facto överskrider det visuella våldet och tar till fysiskt våld. Hans förklaring är att våldet skapar identitet och mening i en tillvaro präglad av anonymitet och maktlöshet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft122"&gt;Det är av stor vikt att inte underskatta de positiva sensationer som våldsverkare upplever vid besegrandet av ”den andre”. Dessa upp- levelser karaktäriseras av makt och identitetsmässig tydlighet /…/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft56"&gt;Våldet är förenat med känslor av allmakt och kan därför närmast ses som beroendeframkallande (Lalander, 1997, s. 71).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft52"&gt;En annan svensk forskare som har analyserat fotbollsoroligheter är nationalekonomen Mikael Priks och då med fokus på vilka sam- hällsekonomiska kostnader fotbollsbråken innebär. Han har också tittat på olika kausalsamband mellan bråkens orsak och verkan. Till exempel hävdar Mikael Priks att den frustration man känner när det går dåligt för laget leder till ökat våld samt att det går att kvantifiera frustrationen utifrån glappet mellan förväntat resultat och uppnått resultat. Priks uttrycker det så här:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft56"&gt;I find that frustration, generated by a team´s bad performance, indeed leads to unruly supporter behavior. A &lt;NOBR&gt;one-position&lt;/NOBR&gt; drop in the soccer-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft15"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p812 ft14"&gt;league leads to approximately 5 percent more unruly behavior by the team´s supporters. (Priks, 2010, s. 1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft8"&gt;Priks konstaterar också, på samma sätt som de flesta fotbolls- forskare gör, att huliganer inte är slumpmässigt våldsamma, att de bryr sig om sitt lag och att de är starkt influerade av känslor (Priks, 2010, s. 9). Priks har fått ett uppdrag från RF som handlar om frågan ”Hur kan huliganismen minskas?”. Uppdraget ska redovisas i december 2012. Som en del av detta uppdrag analyserar Priks över 2000 domarrapporter där han bland annat fokuserar på inkastade föremål. Priks utgår från nationalekonomiska modeller för att hitta optimala strategier som ska ge bästa möjliga resultat och effekti- vitet för samhällsekonomin. Nationalekonomiska studier har hit- tills knappast förekommit vare sig nationellt eller internationellt vad gäller huliganismen, vilket gör att den nationella utredningen bör ta Priks rapport till RF i beaktande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft7"&gt;Flera danska forskare har intresserat sig för huliganproblematiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft21"&gt;En av dessa är Lise Joern, vars avhandling ”Alle hade os. En analyse af de danske ”risikofans”” (2010) ligger till grund för denna forsk- ningsgenomgång. Även innan Joerns avhandling har det gjorts ett antal studier kring danska supportrar generellt och inte minst då kring fenomenet med de godmodiga danska landslagssupportrarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft7"&gt;– de så kallade ”Roliganerna” (Peitersen &amp; Skov 1991)&lt;SPAN class="ft77"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. Men det finns också forskare, som liksom Joern, har intresserat sig för de våldsamma supportrarna (Rasmussen, 2010; Carstensen, 2010; Havelund et al., 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Forskarna är överens om att fotbollsvåldet kom sent till Danmark. Under &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; som räknas som fotbollens svarta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;årtionde i Europa, var det de så kallade ”Roligans” som karakterise- rade dansk supporterkultur och det var också denna grupp av landslagssupportrar som 1986 blev de första som bildade en officiell supporterförening, ”De Danske Roligans” (Joern, 2010, s. 65).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Det var först på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; som den danska supporterkulturen fick mera våldsamma inslag. Dessa var huvudsakligen koncent- rerade till de fyra storklubbarna FC Köbenhavn (FCK), Bröndby&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se kap 6 Media för en vidare diskussion kring ”Roliganerna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;IF, Aarhus GF (AGF) och Aalborg BK (AaB). I samband med detta införde polisen också begreppet riskmatcher. Dessutom började man att särskilja de olika supportergrupperna, att ha olika in- och utsläpp för fansen och man började med kroppsvisitation (Joern, 2010, s. 8). På klubbnivå blev AaB:s supporterförening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;”AaB Support Club” den första supporterföreningen (1990).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;Denna följdes av Bröndby Support 1993. År 1992 skrev den danska tidningen &lt;SPAN class="ft9"&gt;Berlingske Tidende &lt;/SPAN&gt;att ”Roliganismen er ved at blive overhalet af den berygtede hooliganisme” och från och med då har också fenomenet huliganism varit ett flitigt återkommande tema för dansk press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; hade de tre klubbarna Frem, Bröndby IF och F.C. Köbenhavn problem med våldsbenägna supportrar. I Frem hade man en kärna på cirka 40 personer som också hade en uttalat nynazistisk approach. Även andra supportersamman- slutningar kom att följa Frems nynazistiska riktning. Medan man i Sverige kan datera den moderna huliganismens födelse till 1970 (se kap. 5) anser man i Danmark att den kan dateras dels till den 7 oktober 1992, dels till den 23 september 1994. 1992 brakade två konstellationer, Bröndbys South Side Brigade (i dag under namnet South Side United) ihop med F.C. Köbehavns Copenhagen Ultras (i dag under namnet Copenhagen Causals) samman under och efter en match i Parken, Köpenhamn, med brutna näsor, inkastade föremål och sönderbrända stolsitsar som resultat (Joern, 2010, s. 67). I samband med det ökade bråket började polisen och klubbarna att arbeta mer aktivt och preventivt med säkerhets- arbetet och man införde, som jag påpekat ovan, begreppet ”risiko- kampe” (dvs. riskmatch). När det sen blev ett allvarligt bråk i september 1994 i det som senare har fått namnet ”Den sorte fredag” mellan samma lags supportrar, valde några av bråkstakarna att gå ut offentligt och proklamera att de var ”huligans”. Slagsmål mellan supportrar, mellan supportrar och polis, skadegörelse, bränder m.m. gjorde detta till en mycket uppmärksammad händelse och än i dag räknas ”den sorte fredag” som den värsta vålds- incidenten i dansk fotbollshistoria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft7"&gt;Problemet växte under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och i slutet på decenniet räknade polisen med att det fanns kring 200 organiserade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;”huliganer” i Danmark varav cirka 60 ”risikofans” i South Side&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft25"&gt;United, cirka 50 i Copenhagen Ultras medan White Pride och White Angel i Århus uppskattningsvis hade &lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; medlemmar. Trots att antalet växte liksom bråken kring fotbollen avvisade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft15"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;danska justitieministern, Lene Espersen, år 2002 ett förslag om att införa ett ”huliganregister” då hon menade att antalet ”fotbold- böller” var för få för en sådan åtgärd. Antalet låg då på &lt;NOBR&gt;150–200&lt;/NOBR&gt; individer (Joern, 2010, s. 72).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Danska forskare konstaterar att de mest våldsamma support- rarna också är hängivna fotbollsälskare och ”riktiga fans”:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft14"&gt;Mange af de såkaldte risikofans er begejstrede og helhjertede til- hängere af et bestemt fotboldhold. (Joern, 2010, s. 75)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft7"&gt;Att problematiken har ökat visar det faktum att under 2010 blev 399 personer anhållna i samband med fotbollsmatcher i Danmark. Den absolut största majoriteten blev dock tagna för störande upp- trädande och för innehav av pyroteknik. Endast 16 blev anhållna för våld (Joern, 2010, s. 183).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan man konstatera att Danmark har och har haft problem med huliganism och då huvudsakligen koncentre- rad till huvudstaden och städerna Aarhus och Aalborg. ”Risiko- fansen” i ”White Pride” framstår som den gruppering i det nordiska fotbollslandskapet som har tydligast koppling till extremhögern. Att media har haft och har en viktig roll för det danska huligan- landskapet framstår också som en viktig slutsats (Joern, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Norge har, jämfört med Sverige och Danmark, haft få problem med ordningsstörningar och våld i samband med idrott. Engelsk fotbollskultur har visserligen haft och har fortfarande en stor betydelse för norsk fotbollskultur och norska supportrar, men detta har inte lett till något idrottsrelaterat våld som kan kopplas till England. Kanske just därför fokuserade antropologen Hans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Kristian Hognestads avhandling ”Norway between Bergen and Middlesbrough – Football Identities in Motion” från 2004 på norska supportrar som följde engelska lag snarare än norska supportrar till norska lag. Förutom Hognestads studie av ”lång- distanssupportrar” har andra norska studier undersökt norska supportrars förhållande till engelsk fotboll och engelska lag (Iost, 2000; Hågenvik, 2003), några har skrivit om engelska supportrar (Hognestad, 1995; Åm, 2003) och andra om engelskt inflytande på norsk fotboll (Goksöyr &amp; Hognestad, 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft15"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;En av de få som har studerat norsk supporterkultur är socio- logen Arve Hjelseth som 2006 lade fram avhandlingen ”Mellom börs, katedral og karneval. Norske supporteres forhandlinger om kommersialisering av fotball” (Hjelseth, 2006). Huvudfokus för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft28"&gt;Hjelseth är frågan om hur norska supportrar förhåller sig till olika kommersialiseringsprocesser inom fotbollen. I fokus står följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;hur och om supportrarna gör motstånd, stödjer eller anpassar sig till kommersialiseringsprocesserna, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;hur supportrarna genom diskussioner framförhandlar före- ställningar om legitima supporterkulturer och praxis i ljuset av fotbollens kommersialisering (Hjelseth, 2006, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft8"&gt;Hjelseth visar att huliganismen inte har varit en viktig fråga för norsk fotbollskultur. Även om huliganismen inte har påverkat norsk idrott i någon större utsträckning har det förekommit diverse oroligheter kring grupperingar som både genom media och i norsk offentlighet har gått under det engelska namnet ”Causals”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Förutom Hjelseths forskning kring norska supportrar har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;Haugsbakken skrivit om norska ”causals” utifrån ett medie- perspektiv. Han fokuserar på medias rapportering av det som i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;Norge har fått namnet ”causalkulturen” (Haugsbakken, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft21"&gt;Även om det reella fotbollsvåldet har varit nästan frånvarande i Norge har det varit en aktiv medierapportering som tog sin början år 2000. Så sent som i april 2000 börjar norska media rapportera om den norska ”causalkulturen” och grunden för uppkomsten härleds till rivaliteten mellan Norges två största städer, Oslo och Bergen, och de två fotbollsklubbarna Vålerengen och Brann. Intressant att notera är att när den traditionella papperstidningen Bergens Tidende skriver om fenomenet första gången gör de det genom att uppmärksamma en webbsida som de menar ”sprider våld på nätet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft7"&gt;(Bergens Tidende 2000407, Haugsbakken, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Totalt rapporteras det om 268 incidenter i norska media åren &lt;NOBR&gt;2000–2009&lt;/NOBR&gt; med en tydlig ökning åren &lt;NOBR&gt;2006–2009.&lt;/NOBR&gt; Från och med 2004 börjar causalkulturen ta större plats i norsk offentlighet och polisen börjar uttala sig om fenomenet och en mera systematisk kartläggning av de olika grupperna sker samtidigt som polisen i Oslo och Bergen börjar samarbeta, använder sig av spanare samt etablerar egna arbetsgrupper. Causals börjar omnämnas som ”höy- risikosupportere” (Haugsbakken, 2011, s. 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft15"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p459 ft8"&gt;2007 sker det ett trendbrott i causalkulturen i Norge då TV2 filmar ett slagsmål och har detta som nyhetsinslag, vilket gör att TV 2 kritiseras av polisen för den menar att denna medie- exponering ökar rekryteringen till causalmiljöerna. Då har det alltså gått mera än sju år sedan Bergens Tidende, april 2000, uppmärk- sammade fenomenet genom att hänvisa till en webbsida. Och i slutet av 2007 har en strategi för hur man ska arbeta med problema- tiken utarbetats: Det ska jobbas förebyggande, polissamarbetet ska bättras, man ska göra en genomgång av ”Politidirektoratets” roll och man skal utväxla erfarenheter på europeisk och internationell nivå (Haugsbakken, 2011, s. 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Utvecklingen under 2008 och 2009 gör att polisen utreder möjligheterna att införa reseförbud och anmälningsplikt och i slutet av säsongen 2009 använder sig polisen av det nya tilltaget ”besöksförbud” då en &lt;NOBR&gt;19-åring&lt;/NOBR&gt; förbjuds närma sig Vålerengas hemmaarena, Ullevål stadion, och hålla sig på 500 meters avstånd från olika bortaarenor då Vålerenga spelar. Totalt räknar man in &lt;NOBR&gt;100–200&lt;/NOBR&gt; män i causalmiljön i Norge fram till 2010 (Haugsbakken, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Att det finns 268 artiklar i norska medier kan ju ge bilden av att huliganproblemen är stora i Norge, men jämför man t.ex. med Sveriges mediala täckning av problemen kan en enskild händelse i Sverige rendera flera artiklar än så (Radmann, 2012B). Trots medie- rapporteringen kring de norska causals kan man alltså konstatera att huliganismen, oavsett vilken definition man väljer, har varit och är ett mycket litet problem för norsk idrott. Det finns få rapporter och knappt någon forskning alls kring problematiken och flera internationella forskare konstaterar att det är ett &lt;NOBR&gt;icke-problem&lt;/NOBR&gt; i Norge (Frosdick &amp; Marsh, 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft28"&gt;Forskning kring idrottsrelaterat våld i Finland förekommer knappt. Det finns några studier kring allmänt supporterskap, men ingen som särskilt uppmärksammar våldsproblematiken, utan snarare supporterskapet generellt. I studierna ”Finnish Football Supporters away from home” och ”Alcohol and Transformation on Sport Spectating in Finland” konstaterar författaren att våldet inte är en fråga för den finska supporterkulturen” samtidigt som han konsta- terar att den finska supporterkulturen har anammat en mera konti-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft15"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft8"&gt;nental stil med mycket sång, flaggor och banners, och några enstaka Ultrasgrupperingar (Heinonen 2002, 2005). De finska myndigheterna har haft strikta restriktioner för vad som tillåts på arenorna och det finns förbud mot stora flaggor och &lt;NOBR&gt;tifo-arrange-&lt;/NOBR&gt; mang på grund av brandrisken. De incidenter som har förekommit kring fotbollen och ishockeyn är mera allmänt alkoholrelaterade och det har varit vissa dispyter mellan supportrar och klubbarna när det gäller förbjudandet av &lt;NOBR&gt;tifo-arrangemang.&lt;/NOBR&gt; Pressen har haft en tendens att överdriva problematiken också i Finland:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft35"&gt;The tabloid press in particular has been keen to hype up a notion of Finnish hooliganism. However, the concept of hooliganism is clearly an inadequate conceptualization of Finnish audiences and emerging Finnish fandom. Indeed through their references to hooliganism the media have clearly exaggerated the phenomenon of fan disorder in Finland and in this way stirred up a climate of fear and apprehension. (Heinonen, 2002, s. 7)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft8"&gt;Heinonen lyfter problemen med att media skapar en moralisk panik kring den förmodade huliganismen och att det i Finland pågår en symbolisk kamp mellan media, supportrar och myndig- heter kring representation av identitet och supportrarnas beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft22"&gt;I de nordiska länderna, som i övriga världen, har medierna spelat en viktig roll i berättelsen om huliganismen och huliganerna, en så viktig roll att medierna behöver diskuteras i ett särskilt kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft20"&gt;5 MEDIA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft21"&gt;Det är omöjligt att bortse från medias roll när huliganismen ska studeras. Dels har forskare studerat medias roll i relation till huliganismen, dels verkar det som om media sätter agendan och pekar ut vilka frågor som ska fokuseras och debatteras i det offentliga samtalet. Forskningen konstaterar dessutom att det är genom media de flesta politiker, beslutsfattare, och allmänheten får sin bild och uppfattning om idrottsrelaterade våldsproblem. Huliganismen kontextualiseras och konstrueras genom olika medieberättelser och därför är mediepresentationen viktig att förstå och analysera (Hall, 1978, Dunning, et al, 1988, Armstrong, 1998, Tsoukala, 2009, Joern 2010). Låt oss därför titta lite närmare på vad forskningen säger kring medias roll vad gäller huliganismen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft15"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Internationell forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft8"&gt;Tidigare forskning om kvällspressens skriverier om huliganismen i England visar att pressen stigmatiserar de inblandade, att man uppmuntrar till panikstämningar och att man förenklar orsakerna (Dunning, 2000, Andersson &amp; Radmann, 1998). Enligt flera forskare blev medias roll under tidsperioden &lt;NOBR&gt;1965–85&lt;/NOBR&gt; att skapa bilden av ”den andra”, en narrativ berättelse om huliganen som den avvikande. Så tidigt som 1969 kunde man läsa i tidningen att den engelska regeringen måste ”make war on football hooligans” (Dunning, et al., 1988:152). Skapandet av ”den andra” är en medie- berättelse som enligt forskarna har gett legitimitet åt den allt hårdare kontrollen av fotbollslandskapet och kraven på ökat straff för fotbollsligister. ”Huliganen” blev i media beskriven som en ”folkfiende” som hotade civilisationen och det goda i samhället. Genom att beskrivas som vildingar och djur skapades en ”vi” mot ”dem” dikotomi (de civiliserade mot de civiliserade djuren), som i sin tur lade grunden för ”huliganen som samhällsfiende” (Joern,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft8"&gt;2010). Detta var en samhällsomstörtande fiende som man måste bemöta med hårda repressiva åtgärder (Armstrong, 1998). Flera forskare vittnar om att när man först har etablerat ett utanförskap och detta utanförskap har blivit legitimerat av ”allmänheten” kan samhället sätta in allt hårdare kontrollmetoder och straff utan att någon reagerar. Lazar &amp; Lazar beskriver denna process som ett hegemoniskt verktyg för att förenkla komplexa frågeställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft7"&gt;När ”den andra” framställs som det signifikant dåliga och omoraliska kan ingen skuld läggas på majoritetssamhället och det uppstår tydliga gränser mellan de onda huliganerna och de sköt- samma samhällsmedborgarna (Lazar &amp; Lazar, 2004, Tsoukala, 2009, Joern ,2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Så tidigt som 1978 visade Stuart Hall i en artikel kring kvälls- pressens beskrivning av huliganer att dessa framställdes ensidigt och kallades ”savages” och ”animals”. Begreppen var självklart stigmatiserande och dessutom ledde användningen av begreppen till att en stämning av panik uppstod, menade Hall (Hall, 1978).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft21"&gt;Detta sätt att beskriva fotbollssupportrar i media är dock inget som bara hör &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; till. Under EM 1998 snarare skärptes tonen i mediebevakningen av huliganerna genom att tabloidtidningarna började göra listor på de värsta huliganerna. Men det var inte bara i kvällspressen som supportrar pekades ut som våldsverkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;Morgonpressen beskrev mästerskapet som ”The International&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft15"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p822 ft7"&gt;Hooligan Championship” (The Observer, 19 juni 1988, s. 15, Tsoukala, 2009, s. 90).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Medias betydelse för huliganismen som fenomen har även understrukits av de ovan presenterade Leicesterskolans forskare Eric Dunning, John Williams och Patrick Murphy. De samman- fattar sin tidningsanalys av den hundraåriga huliganismen enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft12"&gt;We are not suggesting that the press caused &lt;NOBR&gt;present-day&lt;/NOBR&gt; hooliganism. Its roots are deep and very complex. Rather, we have argued that newspapers – in particular the tabloid press – have made a contribution of some significance to the rise of &lt;NOBR&gt;present-day&lt;/NOBR&gt; hooliganism and to giving it its contemporary form. (Murphy, et al., 1988, s. 645)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft7"&gt;En annan forskare som har tittat på medias narrativa skapande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft22"&gt;”the dangerous football hooligan” är sen tidigare nämnde juridik- professorn Anastassia Tsoukala (Tsoukala, 2009). Medan andra forskare (se tex Cohen, 1972, Murphy, Dunning &amp; Williams, 1988) i huvudsak har hållit sig till sitt hemland och inte sällan till analyser av tabloidpressen vidgar Tsoukala perspektivet genom att analysera även den mer seriösa morgonpressen samt göra en internationell komparation. I exempel från engelska, tyska, italienska, grekiska och franska tidningar, tabloid- som morgonpress visar hon att rubrikerna talar om : ”senseless fury”, ”uncontrollable criminal elements”, ”terrorists”, ”brainless”, ”thugs”, ”disease”. Begreppen liknar de Hall talade om för över 30 år sedan. Tsoukala visar dessutom att rubrikerna inte sällan ackompanjeras av ”sensations- fotografier” som visar våldsamma bilder (Tsoukala, 2009, s. 125– 126). Tsoulaka visar därmed, liksom många andra forskare har gjort tidigare, på medias stora roll i skapandet av ”the dangerous football hooligan”. Förtjänsten med hennes studie är att hon visar att när det gäller media verkar den lokala kontexten inte vara av betydelse för hur huliganismen skildras. Det är bekymmersamt om man tänker sig att bland andra makthavare får sin bild av vad idrotts- relaterat våld innebär genom media. Det borde självklart inte vara mediebilden, utan huliganismens verkliga utseende i en specifik kontext, som påverkar uppfattningar och i förlängningen lagstift- ning och kontrollåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft22"&gt;Det finns dock även undantag. En avvikande mediebild när det gäller tabloidtidningarnas beskrivning av supportrar stod den danska kvällspressen bakom när de skapade begreppet ”Roligans” för de fans som hejade på det danska landslaget. Det danska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft15"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;landslagets följeslagare, "Roliganerna", brukar ofta kontrasteras mot de engelska huliganerna. En väsentlig aspekt i de förras positiva utveckling är att de i motsats till supportrarna i England behandlades välvilligt av dansk massmedia. Forskarna Birger Peitersen och Bente Holm Skov har beskrivit förloppet i boken &lt;SPAN class="ft24"&gt;Herlige Tider &lt;/SPAN&gt;(1991) och de visar hur den danska populärpressen stöttade supportrarna och gav dem det rykte de fick i internationell press under EM i Frankrike 1984. Ekstra Bladet och BT fungerade då som en spegel i vilken de danska Roliganerna – ja, alla danska fotbollsälskande män och kvinnor – kunde se sig själva. För de danska Roliganerna spelade därmed populärpressen samma roll som den engelska populärpressen har spelat för huliganismen – men med omvända förtecken. Där den danska pressen stödde positiva tendenser såsom gemenskap, fantasi, humor och stolthet, förstärkte den engelska pressen våldet bland engelska fotbolls- åskådare genom att medvetet fokusera på det (Peitersen &amp; Skov, 1991, Andersson &amp; Radmann, 1998, s. 141).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Forskning om svenska medier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;De mönster som beskrivits för internationell press återfinns i svenska medier (Andersson &amp; Radmann, 1998). En analys av &lt;SPAN class="ft9"&gt;iDag &lt;/SPAN&gt;(numera Kvällsposten) tiden före, under och efter Europa- mästerskapet 1992, visar att totalt hade tidningen 195 artiklar, varav 149 återfanns på sportsidorna, 39 under Nyheter, 2 under Kultur, 1 Ledare och 4 under Helgsidor. Artiklarna på sportsidorna visade upp den mest differentierade bilden av mästerskapet. Artiklarna på nyhetssidorna, ledaren och kulturartiklarna handlade däremot om den förväntade huliganismen. 30 av rubrikerna till nyhetsartiklarna fokuserade på våldet genom rubriker som ”Dödslagets huliganer slog till igen” och ”Så ska fotbollsvåldet slås ned”. Ledarartikeln ställde frågan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft14"&gt;Ska Sverige fler gånger ställa upp som arrangör av stora idrotts- mästerskap dit horder av förvildade individer dras? Är det värt alla de kostnader som uppstår och det lidande som människor kan åsamkas? (iDag 911008, s. 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft7"&gt;I kulturartiklarna uttrycktes skepsis till hela arrangemanget. Så här uttrycktes det:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft15"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p828 ft35"&gt;Att bygga taggtrådsbarrikader och gräva skyttegravar och resa TV- övervakningstorn, att kommendera tusentals poliser kostar miljoner av skattepengar. Första budet är 67 miljoner. Hästarna ska ha visir, pannskena och benskydd i plåt. Polismännen ska utrustas med tårgaspistoler, flamsäkra västar och sköldar. Dom så kallade fotbolls- supportrarna ska isoleras i gallrade burar men samtidigt erbjudas morötter i form av utflykter och varpakastning så att dom glömmer bort att slå ihjäl varandra. (iDag, 911019, s. 4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;Analysen av artiklarna i iDag visar tydligt att redan innan &lt;NOBR&gt;EM-92&lt;/NOBR&gt; startade den 10 juni hade tidningen varit med om att skapa en moralisk panik genom beskrivningen av ”fotbollsvåldet”. I artik- larna, där huliganismen ofta personifierades genom de engelska supportrarna, kallades supportrarna ”dödslagets huliganer”. Lite kort kan man sammanfatta att artiklarna ledde fram till frågan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;”&lt;/SPAN&gt;Vågar Svensson besöka &lt;NOBR&gt;EM-arenorna&lt;/NOBR&gt; när världens värsta fotbolls- huliganer kommer hit?&lt;SPAN class="ft21"&gt;” (Andersson &amp; Radmann, 1998, s. 130).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Att svensk tabloidpress har varit viktig för klackkulturens och senare firmakulturens framväxt och utveckling går som en röd tråd genom boken ”Va för jävla pack e ni?” skrivna av Hagström,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft21"&gt;Johansson &amp; Jurell, en bok jag återkommer till i kapitel 8 (Hagström, et al., 2010, s. &lt;NOBR&gt;212–224).&lt;/NOBR&gt; Det verkar vara AIK:s klack Black Army, BA, som är den klack som har levt närmast det man kan kalla en mediesymbios, där klackkulturen och kvällspressen ömsesidigt har växt och förstärkt varandra. Att klacken tidigt fokuserade på sitt utanförskap gjorde att medias skriverier stärkte identiteten och gemenskapen i BA. När supportrarna sjöng ramsan ”Alla hatar oss – alla hatar oss, men va fan gör det så länge de fruktar oss” och sen kunde läsa om ramsan i pressen gjorde det att mediespiralen var igång. Mediefokuset på Black Army startade så tidigt som den 16 april 1979 då AIK mötte Elfsborg hemma och en &lt;NOBR&gt;AIK-supporter&lt;/NOBR&gt; sprejade en &lt;NOBR&gt;TV-lins.&lt;/NOBR&gt; Det blev förstasidesnyheter i tidningarna dagen efter. BA var den klack som medvetet valde den mest aggressiva framtoningen och genom medias skriverier blev detta manifesterat dels hos medlemmarna själva, dels hos allmän- heten. En &lt;NOBR&gt;T-shirt&lt;/NOBR&gt; som bestod av utklippta tidningsrubriker om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;BA:s våldsamheter blev tidigt en del av ”våldsberättelsen”, genom den aggressiva råttan i emblemet, andra &lt;NOBR&gt;T-shirtar&lt;/NOBR&gt; som t.ex. den med texten ”Mörda ett djurgårdsbarn” där man ser en apa genom ett kikarsikte och souvenirförsäljning tillsammans med Hells&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft28"&gt;Angels har gjort att bilden av den farliga &lt;NOBR&gt;”AIK-supportern”&lt;/NOBR&gt; har frodats och växt (Hagström et al 2010). För varje skandalrubrik om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft15"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft7"&gt;slagsmål, droger, hat, hot, bråk, utanförskap växte klackkulturen sig starkare vilket framgår av detta citat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft12"&gt;Vi gillade att sticka ut hakan och så hade vi våra uttalanden i medierna. Dom gillade det och körde bara på. Det räckte att man gick omkring och skrek någonting så blev det tre sidor i Aftonbladet. Vi spädde på bilden samtidigt som media köpte hela den grejen. Det gick hand i hand, säger Jimmy Walingstam. (Hagström, et al., 2010, s. 221)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft7"&gt;Studier av Firman Boys huligansajt www.sverigescenen.com visar att detta dubbla odlade utanförskap, båda det självvalda och det genom media, lever i allra högsta grad i dag med. Genom en tydlig uttalat våldsideologi med populärkulturella kopplingar till vålds- filmer som ”A clockwork orange”, i kombination med rapporter om detaljerade, autentiska, huliganslagsmål och en allmän hot- kultur riktat mot domare, spelare, styrelseledamöter, journalister med flera använder Firman Boys den nya mediescenen för att upprätthålla den narrativa berättelsen om sig själva som ”Sveriges farligaste firma” (Radmann, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Sociala medier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Om man vill förstå medias roll i dagens samhälle räcker det inte med att studera papperspressen. I dag diskuteras begreppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;”gammalmedia” och ”nymedia”, där papperstidningar oftast får symbolisera gammalmedia och internet nymedia. Det är dock svårt att dra några tydliga gränser mellan dessa medieformer eftersom alla tidningar i dag också har nätutgåvor. I dag utgör så kallade sociala medier en viktig del av media. Samlingsbegreppet ”sociala medier” är brett och i det ingår bloggar, twitter, Facebook, hemsidor, You Tube och Flashback. Det som gör dessa medier till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;”sociala” är bland annat att avsändare och mottagare kan kom- municera med varandra. Ibland brukar de ”sociala medierna” också ges samlingsnamnet ”nya medier”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft22"&gt;När det gäller ”huliganlandskapet” återfinns en uppsjö av bloggar, ”huligansidor” och andra sajter. Några av de som påverkar bilden av det mediala”huliganlandskapet” i Sverige mest är som jag ser det &lt;SPAN class="ft50"&gt;www.sverigescenen.com, You Tube &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft50"&gt;Facebook &lt;/SPAN&gt;(Radmann, 2012). Sverigescenen.com är Nordens största huligansajt. Man har ambitionen att kartlägga alla idrottsrelaterade huliganslagsmål i Sverige från 1990 och fram till i dag. Kartläggningen anses till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft21"&gt;förlitlig av flera.&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Nätsidan drivs av Firman Boys, en supporter- sammanslutning (”firma”) som stödjer AIK. För att få publicera sig på Sverigescenen måste man ha bevisat att man är med i en firma och att man kan slåss. En mycket specifik berättarröst när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft21"&gt;”huliganberättelsen” träder fram i beskrivningarna på Sverigescenen eftersom huliganerna själva har tolkningsföreträde till berättelsen. Vad gäller You Tube har detta forum fått en allt starkare roll i berättelsen om huliganismen, då allt flera firmor väljer att lägga ut sina egna, autentiska, filmade slagsmål på You Tube. Att det också finns en kommentatorsfunktion kring de flesta klippen gör det möjligt för alla intresserade att interagera kring de olika filmklippen. Statistik kring hur populära klippen är samt kategori- seringar kring kön, ålder och geografi finns att tillgå under tusen- tals &lt;NOBR&gt;”huligan-You&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Tube-klipp”.&lt;/NOBR&gt; Vad gäller facebook har detta sociala och mediala nätverk bokstavligen revolutionerat världen de senare åren, inte minst under 2011 och den ”arabiska våren”, då flera diktaturer föll genom den så kallade ”Facebookrevolutionen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft7"&gt;Ett flertal olika händelser i det svenska fotbollslandskapet har renderat olika &lt;NOBR&gt;”hat-grupper”&lt;/NOBR&gt; på facebook de senare åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Det är, som jag redan påpekat, svårt att dra en tydlig gräns mellan ”gammalmedia” och ”nymedia”. När det kommer till beskrivningen och tolkningen av det svenska fotbollslandskapet verkar diskursen i gammalmedia vara att svensk fotboll har jätte- problem med det meningslösa våldet och en stor och ökande huliganism. De så kallade ”risksupportrarna” utmålas som det största hotet mot svensk fotboll och som fotbollens fiender generellt. Denna bild återfinns dock också i delar av nymedia, fast där finns också en motberättelse genom de huliganer och support- rar som har egna upplevda erfarenheter från supporterlivets olika delar och som inte alls känner igen sig i de traditionella mediernas beskrivning av ”huliganlandskapet”. Dessa huligan- och supporter - ”prosumenter”, de både konsumerar och producerar narrativa berättelser om svensk fotbollskultur, verkar bli en allt viktigare del av medielandskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft28"&gt;Dagens medielandskap möjliggör tusentals nya röster i beskriv- ningarna av fotbollskulturen, vilket gör att traditionella media inte har samma tolkningsföreträde som tidigare, utan man går mot en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Intervjuer jag har gjort med poliser indikerar att innehållet på sidan till stora delar överensstämmer med verkliga händelser och att tillförlitligheten är stor. Andra forskare konstaterar samma sak: ”The data reported on the hooligan web site is of high quality, and more comprehensive than police data” (Poutvaara &amp; Priks&lt;SPAN class="ft126"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;2010).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft21"&gt;mera diversifierad och mångfaldig idrottsrapportering. Den nya mediescenen har inneburit stora förändringar både kring antal TV- kanaler, utbud, digitala sändningar och inte minst vad gäller möjlig- heterna till att själv vara med och skapa nyheter och kunskap kring idrottsfrågor. Ett gott exempel på detta är sajten Svenska Fans som startades av några fotbollsentusiaster och som på kort tid vuxit lavinartat och som på få år fick över 240 000 unika besökare varje vecka, 122 000 registrerade medlemmar, 10 000 publicerade inlägg om dagen och över 4 000 frivilliga skribenter som samlade information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Huliganen – ”den andra”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft7"&gt;I detta kapitel har jag försökt att kontextualisera &lt;NOBR&gt;(medie-)bilden&lt;/NOBR&gt; av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;”huliganismen” och uppmärksamma att det pågår en maktkamp mellan olika medieaktörer kring frågan om ”god fotbollskultur” respektive ”huliganism”, en maktkamp som troligen kommer på- verka Sveriges fotbollslandskap framöver (Radmann, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Tsoukala menar att medias beskrivning av huliganen som ”den andre” och huliganismen som en ”samhällsböld” och i vissa sammanhang till och med som en ”samhällscancer” påverkar den allmänna uppfattningens, och inte minst makthavarnas, syn på det idrottsrelaterade våldet. Denna bild rättfärdigar dessutom de insatser som används för att, så att säga, bekämpa ”sjukdomen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft7"&gt;Det verkar som om cancer är effektiv som metafor eftersom den, förutom det allvarliga med sjukdomen i sig, riskerar att sprida sig i samhällskroppen. Man har dessutom inte full kunskap om hur olika behandlingar fungerar, hur stor risken för återfall är och om sjuk- domen överhuvudtaget går att bota. Alla insatser verkar då legitima för att bekämpa denna samhällsomstörtande sjukdom (Tsoukala, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Andra forskare från flera olika länder gör en analys som påminner om Tsoukalas. De skriver också att den bild media skap- ade av huliganen som ”den andra” blev en bild och en beskrivning som journalister, politiker och polisen började använda och ta som förklaring och som i sin tur gav legitimitet för de olika samhälls- insatser som ”behövdes” för att ta itu med problemen. Spridningen av bilden av huliganen som en &lt;NOBR&gt;anti-social&lt;/NOBR&gt; varelse, ett djur, blev dominerande efter &lt;NOBR&gt;Heysel-katastrofen&lt;/NOBR&gt; 1985. Det skedde en institutionaliserad avhumanisering och generell idiotförklaring av alla huliganer inom media, bland politiker och bland ordnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft15"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft7"&gt;makten. Medienarrativet var att de inte var intresserade av vara sig fotboll eller samhällsnormer, utan enbart våldet. Genom alla idiot- förklaringar sågs de inte som individer, de bröt mot lagen genom sin kriminella natur, de var inga riktiga supportrar och de tillhörde inte det civiliserade samhället genom sitt barbariska och djuriska uppförande. Denna stigmatisering gjorde att bilden av huliganen som ”den andra”, som den som till stor del inte hörde hemma i den civiliserade världen gjorde det lättare att införa olika typer av kontrollmekanismer utan någon större diskussion om det var lämpligt i ett större samhällsperspektiv kring individuella civila rättigheter. Huliganerna hade blivit ”folkets fiender” och symboli- serade ett patologiskt samhällstillstånd som måste bemötas hårt och bestämt. (Armstrong, 1998, Tsoukala, 2009)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Analysen har tagits ett steg längre av den danska idrottsvetaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;Lise Joern som menar att kampen mot ”huliganismen” har blivit kampen mot ”den gode fiende”. Hon refererar till att narkotikan länge hade denna funktion i samhällsdiskursen, men att rollen i dag innehas av ”huliganismen”. Joern menar att traditionella media till stor är med på att göra huliganismen till den gode fienden genom medias sätt att rapportera och beskriva fenomenet (Joern 2010: s. &lt;NOBR&gt;176–184).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft20"&gt;6 SVENSKA MYNDIGHETER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Brottsförebyggande rådet, Brå, har, som jag har visat i tidigare avsnitt, haft flera uppdrag kring det idrottsrelaterade våldet i Sverige. Brå arbetade åren &lt;NOBR&gt;1984–86&lt;/NOBR&gt; mycket aktivt med vad de själva kallade ”Läktarvåld” och arbetet har resulterat i fyra delrapporter och en slutrapport 1986. De olika rapporterna fokuserade på följande teman: ”Vilka står för läktarvåldet? (1985:14), ”Åtgärder vid inpasseringen” (1985:16), ”Åtgärder inom idrottsanläggning- arna” (1986:2), ”Orsaker och åtgärder” (1986:3), ”Resor till och från matcherna” (1986:10). Efter den sista rapporten 1986 dröjde det 22 år innan nästa rapport kom 2008, ”Strategier mot fotbolls- relaterade ordningsstörningar. En kunskapssammanställning” (BRÅ 2008:20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft22"&gt;När Brå påbörjade sitt arbete för snart 30 år sedan var det utifrån frågeställningarna: Söker sig just bråkmakare medvetet till fotbollsarenorna? Är huliganen i sådana fall redan aggressiv när han kommer till matchen eller är det matchmiljön i sig som gör honom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;förbannad? Är det "professionella bråkmakare" eller "vanliga killar" som står för läktarvåldet och huliganismen? Den slutsats som redovisades 1986 var att de flesta som togs för bråk i samband med idrottsevenemang var alkoholpåverkade och att de tidigare varit i kontakt med polis eller sociala myndigheter. 60 procent var krimin- ellt belastade redan innan de togs in för läktarvåld och av de icke kriminellt belastade hade hälften haft kontakt med sociala myndig- heter innan de greps i samband med en fotbollsmatch. Brå:s rapport utmynnade i allmänna rekommendationer om olika åtgär- der för att befrämja säkerheten på arenaområdena. Andersson och Radmann skrev att den nya form, ur ett historiskt perspektiv, huliganismen hade tagit, med bråk mellan olika supportergrupper som främsta kännetecken, krävde nya lösningar. Sådana skulle först komma under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; i och med uppladdningen till &lt;NOBR&gt;EM-slut-&lt;/NOBR&gt; spelet som skulle hållas i Sverige 1992 (Andersson &amp; Radmann, 1998, s. 114).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;Det var i samband med &lt;NOBR&gt;EM-92&lt;/NOBR&gt; som man började satsa på de så kallade supporterpoliserna. En polis som började arbeta enligt de nya strategierna var Lars Rune Bohlin som i debattboken ”Våldet – och Glädjen” skriver att det var ett nödvändigt steg att ta för de svenska polismyndigheterna för att bättre kunna arbeta med supporterkulturen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft14"&gt;Vi hade ingen kontakt med gäster, ingen information om hur många gästande supportrar som skulle komma och då det gällde att förutse väntat beteende på gästande supportergrupper var det gissningar och fördomar som gällde. (Bohlin, 1997,s. 25)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Jag återkommer till Bohlins uttalande i kapitel 8 ”Nutidsröster”, där jag tar upp några av dagens polisröster samt andras bild av hur polisen hanterar ”huliganproblematiken”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;I den senaste &lt;NOBR&gt;Brå-rapporten&lt;/NOBR&gt; konstateras att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft14"&gt;/…/ det behövs ytterligare kunskap om det svenska supportervåldets omfattning och struktur. Det är som synes inte helt lätt att per automatik överföra utländsk forskning till svenska förhållanden. (BRÅ 2008, s. 83)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Brå föreslår en framtida forskningsstrategi som bör fokusera på fyra olika teman ”Omfattningen av problemet”, ”Nätverkens struk- tur och logistik”, ”Samspelet mellan polis och supportrar” samt ”Massmedias roll”. Vidare föreslår Brå 13 åtgärdsförslag för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft15"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft7"&gt;komma tillrätta med vad de kallar ”Fotbollsrelaterade ordnings- störningar”:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Alkohol: Den nationella åtgärdsplanen bör samla de frågor för vilka det är av vikt att aktörerna etablerar en samsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;En översyn av samtliga befintliga arenor i syfte att öka säkerhet och komfort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Inför en senaste ankomsttid till arenan i syfte att skapa ut- rymme för en noggrann visitering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;En översyn görs av den tekniska utrustningen i syfte att få övervakningsbilder som kan användas i identifikationssyfte. Skapa en minimistandard gällande kamerautrustningen och utbilda operatörer som kan handskas med övervakningskamerorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Utökad användning av modelleringsövningar inför varje säsong i de högre serierna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Skapa arrangemang utanför och inne på arenan i syfte att minska den aggressiva stämningen samt att få åskådare att komma tidigare till arenan i syfte att undvika långa köer samt göra en noggrannare visitering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Förlägg alla högriskmatcher vid lunchtid på helger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Utöka samarbetet med lokaltrafiken i servicesyfte, framför allt för att få bort supportrar från området runt arenan så att polisen kan koncentrera sig på dem som är kvar och vill slåss. Tydligare information till åskådarna är en rekommendation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Fortsätt att utveckla polisens kunskap om hantering av större folksamlingar: ”friendly but firm” och ”low policing”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft7"&gt;10.Fortsätt att utbilda operativa chefer på alla nivåer i syfte att få en jämnare toleransnivå under fotbollsmatcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft7"&gt;11.Skapa en nationell specialutbildning för ordningsvakter som arbetar i samband med fotbollsmatcher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft25"&gt;12.Polisen bör använda sig av riktade insatser mot utvalda firma- medlemmar som en arbetsmetod i syfte att lagföra och slå ut firmagrupperingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft7"&gt;13.Utred möjligheten att statistiskt redovisa fotbollsrelaterade brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft15"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Som jag ser det så innehåller många av Brå:s 13 punkter förslag som innebär repressiva åtgärder som kommer att begränsa rörelse- friheten för idrottssupportrar ytterligare. Brå understryker att polisen bör utveckla konceptet ”friendly but firm policing”, ett förhållningssätt som tar sin utgångspunkt i att polisens framtoning ska vara diskret och vänlig, men tydlig när det behövs. I början på 2012 verkar dock inte detta koncept användas av den svenska polisen då flera av Stockholms supporterklubbar bojkottar matcher i protester mot vad de upplever som ett övervåld från polisens sida där många oskyldiga drabbas. Kritiken handlar om att polisen arbetar konfronterande, kontrollerande och förtryckande, något flera fotbollsforskare har påpekat som ett stort problem (Frosdick &amp; Marsh 2005). Trots detta förslag läggs huvudansvaret på polis- myndigheten och det är iögonfallande att BRÅ helt bortser ifrån supportrarna själva. Enligt mig är det ett stort problem, man ser inte supportrarna som viktiga aktörer i att skapa ”trivsel och trygghet” på arenorna. Just ”trygghet” och ”trivsel” går igen i olika myndighetstexter kring arbetet med supporterkulturen och en av grundfrågorna för hela problematiken är ju vem som ska ha tolkningsföreträde till att bestämma detta (Rapport Regerings- kansliet, 1997). Att supportrarna inte finns med vittnar dels om att Brå menar att lösningarna måste ske genom en hårdare social och repressiv hållning från ordningsmaktens sida och att man nonchale- rar den gedigna erfarenhetsbaserade kunskap som många lyckade supporterprojekt vittnar om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Polisens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft21"&gt;Polisens sätt att arbeta kring idrottsvåldsproblematiken har ofta varit kritiserat, inte bara av supportrarna men också av många poliser själva något citatet från supporterpolisen Bohlin vittnade om i kapitel 4. Även om Bohlins uttalande har många år på nacken bekräftas polisens svårigheter när det gäller att hantera ”huligan- problematiken” i alla intervjuer och de tre böcker jag refererar till i detta kapitel. Supporterpoliser jag har intervjuar menar att det handlar om inomorganisatoriska svårigheter, där supporter- poliserna säger att de har svårt att förmedla den kulturkompetens de besitter kring supporterkulturen till sina kollegor, vilket ofta medför att polisen som organisation gör en annan riskbedömning och hårdare ingripanden än vad supporterpoliserna föreslår. Denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft15"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;bild bekräftas i böckerna &lt;SPAN class="ft9"&gt;Män av våld &lt;/SPAN&gt;och i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Va för jävla pack e ni&lt;/SPAN&gt;, böcker jag återkommer till i kapitel 8. En supporterpolis som blir intervjuad om sina andra poliskollegor säger:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft14"&gt;Många gånger har de dålig förståelse. /.../ Om det är 100 eller 200 supportrar på samma ställe ser de ett jätteproblem fast det kanske är lugnt och att det i stället är &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; man längre bort som utgör problemet (Hagström, et al., 2010, s. 197).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft7"&gt;De engelska forskarna Clifford Stott och Otto Adang framhäver i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft9"&gt;Understanding and managing risk &lt;SPAN class="ft7"&gt;(2009) vikten av att polisen är omvärldsorienterad och utvecklar en förståelse och kultur- kompetens kring fotbollslandskapet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft35"&gt;For a public order management to help decrease the likelihood of incidents, it is crucial that the police tactics fit closely with relevant risk assessments. It is of great practical importance to know and assess the social identities of the various (sub) groups of fans, their values and standards, aims and goals, their sense of what is right and proper, their stereotypes and expectations of other groups, their history of interaction with these groups and anything (dates, places, objects, forms of action) that has particular symbolic significance. (Stott and Adang, 2009)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;Danska Joern skriver i sin avhandling ”Alle hader oss” att polisens avsaknad av kunskap kring vilka supportrarna är medverkar till att det ofta överreageras från ordningsmaktens sida samt att polisens insatser inte sällan drabbar oskyldiga:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft14"&gt;Fansene behandles meget forskelligt lat efter, hvor i landet de er. Gränserne for, hvad der tolereres, er vidt forskellige i de forskellige politikredse (Joern, 2010,s. 115).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Internationell forskning visar att en differentierad syn på support- rar samt att man har en konstruktiv relation till dessa motverkar att &lt;NOBR&gt;icke-konfliktorienterade&lt;/NOBR&gt; supportrar dras med i oroligheter. En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;”dynamisk riskvärdering”, menar flera forskare, är det mest&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft22"&gt;ändamålsenliga för att komma tillrätta med idrottsvåldet. I detta ligger att polisen arbetar enligt en interaktiv strategi som under- lättar kontakt- och förtroendeskapande relationer och att man kan urskilja specifika grupperingar inne bland stora folksamlingar. De grupper som har en våldsagenda vill då inte interagera med polisen, medan de mera fridsamma grupperna vill samarbeta med polisen för att uppnå egna fördelar samt också kunna agera gentemot vissa våldstendenser som de fridsamma upplever som &lt;NOBR&gt;icke-legitima&lt;/NOBR&gt; för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;den situation alla befinner sig i. Detta förhållningssätt kommer inte förhindra alla konflikter, men bråken kan begränsas och man kan lättare isolera våldselementen. De fredliga supportrarna kommer i sådana situationer, om de har upparbetat ett förtroende för polisen, inte låta sig bli en del av oroligheterna. Detta kräver att både polisen och olika supporterfalanger måste ha en öppen dialog (Stott &amp; Pearson, 2007, Rasmussen &amp; Havelund, 2010, Joern, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft20"&gt;7 SUPPORTERPROJEKT – ETT URVAL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;I detta avsnitt presenterar jag några av de supporterprojekt som har genomförts i Sverige. Inom dessa finns en erfarenhetsbaserad kunskap som förhoppningsvis kan tas till vara när åtgärdsförslag mot idrottsvåldet ska genomföras. Avsnittet bygger på projekt- beskrivningar, verksamhetsplaner, årsberättelser och intervjuer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Det har funnits och finns många bra exempel på lyckade supporterprojekt vars huvudsyfte har varit att skapa en bättre fotbollskultur. Några av dessa har funnits länge och några har lagts ner, andra är nystartade. Vissa projekt lever enbart på ideella krafter medan andra har finansierats av externa givare. Eftersom det har varit så många olika projekt under åren är det omöjligt att ge en heltäckande bild av alla dessa olika insatser runt om i Sverige, men jag vill ge några exempel från olika år för att visa lite av bredden i supporterprojekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Supporterprojekt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1991–2006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft21"&gt;Eftersom firmakulturen började växa fram i Sverige kring 1991 kan det vara av intresse att gå tillbaka och se på några olika projekt från den tiden och framåt. Idrottsvåldet har varit mest utbrett i huvud- staden och det är också där flest supporterprojekt har sjösatts och då av många olika samhällsaktörer. I Stockholm har flera lokala projekt bedrivits genom åren. Två exempel är "Projekt bättre läktarkultur" under åren &lt;NOBR&gt;1991–93&lt;/NOBR&gt; och "Projekt bättre supporter- kultur” under &lt;NOBR&gt;1993–94.&lt;/NOBR&gt; I januari 1995 fick åtgärderna en mer nationell inriktning. Nu utarbetades olika förslag och metoder för att komma tillrätta med oroligheterna på arenorna. De kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft15"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft7"&gt;sammanfattas i följande åtgärdsförslag, som redovisades 1996 i skriften &lt;SPAN class="ft9"&gt;Projekt Supporterkultur&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Att samordna kontakter, lokalt och nationellt, för att utveckla gemensam förståelse, kunskap och förtroende.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Att upprätthålla bra relationer mellan klubbarna och deras publik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Att verka för en positiv attitydförändring genom att ständigt påminna om idrottsrörelsens grundläggande etik och värderingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Att se till så att klubbarna väger in såväl behovet av attraktiva arrangemang som behovet av åtgärder för att upprätthålla bra ordningsförhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Att försöka integrera supporterklackarna med resten av publiken, men när säkerhetsmässiga behov föreligger, avgränsa dessa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Att konsekvent tillämpa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ABC-modellen&lt;/NOBR&gt; på klackmedlemmarna (A = skötsam, B = är i riskzonen, C = är kriminell).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Att bygga upp matchvärdsorganisationer och utbildning av matchvärdar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Användning av trappstegsmodellen när någon ställt till problem, dvs. samtal – varning – avstängning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Att supporterverksamhetens utveckling kontinuerligt doku- menteras och värderas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft22"&gt;Dessa förslag från 1996 tar större hänsyn till supportrarnas engagemang än Brå:s förslag. Till skillnad från Brå:s åtgärdsförslag från 2008, lägger talet om etik, värderingar och skötsamhet ansvaret på supportrarna och ambitionen var att integrera klackarna med resten av publiken. Systemet med att samtala, varna och avstänga åskådare har använts under stora delar av Sveriges fotbollshistoria. I alla dessa fall har ambitionen varit att förbättra kommunikationen mellan fotbollens olika parter. Det är intressant att titta på klassificeringen av supportrarna genom olika tiden. Brå skilde 1986 i princip endast mellan ”vanliga supportrar” och ”professionella bråkmakare”. Tidningarnas samtida distinktion var lika grov: "riktiga supportrar" åtskildes från ”rötäggen”, ”djuren”, ”huligan- erna” eller vad man nu valde att kalla de som ställde till problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft7"&gt;1996 kategoriserade man i stället utifrån den s.k. &lt;NOBR&gt;ABC-modellen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft15"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;Man skilde mellan personer som var skötsamma, befann sig i risk- zonen eller var kriminella. En nyfunnen insikt var att en och samma person vid olika tillfällen kunde uppträda som &lt;NOBR&gt;A-,&lt;/NOBR&gt; B- eller C- supporter. Avgörande för beteendet var sådant som individens sinnesstämning, mottagandet, stämningen och spänningen vid matchen. Även matchutvecklingen, grupptrycket, alkoholintaget och eventuella konfliktsituationer spelade in (Andersson &amp; Radmann, 1998, s. 138).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Fotbollsalliansen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006–2010&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Aktivitetshuset ”Fryshuset” i Stockholm har varit ett nav för olika supporterprojekt och ett av de större projekten var samarbetet som gick under namnet ”Fotbollsalliansen”. I detta projekt ingick klubbarna AIK, Djurgårdens IF, Hammarby IF, IFK Göteborg, Gais, Örgryte IS, IF Elfsborg, Helsingborgs IF, Landskrona BoIS och Malmö FF. Här arbetade man nära klubbarna kring värde- grundsfrågor, man tog fram metoder och verktyg för att jobba med ungdomar kring frågor som alkohol, våld, jämställdhet och rasism. Ett delprojekt inom Fotbollsalliansen var föräldraforumet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft7"&gt;”Huliganpäron”, där oroliga föräldrar till unga i riskzonen bildade ett nätverk för att kunna stötta varandra och för att öka kunskapen kring ”huliganlandskapet”. Här samarbetade man också med Örebro universitet kring en metod som syftade till att minska drickandet bland unga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Program supporter &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007–2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Ett annat flerårigt supporterprojekt, som numera är en etablerad verksamhet i Stockholms stad, är ”Program Supporter”, som under projekttiden gick under namnet ”Projekt Supporter”. Det är ett nätverk som består av fältassistenter och ungdomsarbetare från olika stadsdelsförvaltningar och några kranskommuner. Målet för nätverket är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft14"&gt;/…/ arbeta med förebyggande och operativa insatser för att begränsa det destruktiva beteendet med våld och droger som finns hos vissa anhängare/supportrar med inriktning på ungdomar under 18 år. (Verksamhetsberättelse &lt;NOBR&gt;2007–2010)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft28"&gt;Den huvudsakliga målgruppen är mellan &lt;NOBR&gt;13–18&lt;/NOBR&gt; år, alltså icke myndiga personer. Man konstaterar att orsakerna till att ungdomar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;söker sig till en firma är fyra, bekräftelse, uppmärksamhet, utan- förskap och att man söker spänning och kickar i vardagen (Program Supporter &lt;NOBR&gt;2007–2011).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Jag har fokuserat på åren &lt;NOBR&gt;2007–2011&lt;/NOBR&gt; och gått igenom elva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft7"&gt;”Fältrapporter”, Verksamhetsberättelser åren &lt;NOBR&gt;2007–2010&lt;/NOBR&gt; och Verk- samhetsbeskrivning 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Vad gäller fältrapporterna kan man konstatera att Program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft8"&gt;Supporter har redogjort för tjugoåtta ”akuta insatser i urval”, och av dessa tjugoåtta återfinns nitton pojkar och nio flickor. Med tanke på hur relativt få flickor som återfinns i denna miljö är antalet flickor påfallande stort. Fem av dessa ”insatser” riktade mot ”flickorna” handlade om alkohol, tre om att de var kända av fält- assistenterna från andra sammanhang och ett fall beskrivs som att en ”flicka hamnat i paniktillstånd” utan någon närmare förklaring. Av de nitton ”pojkfallen” handlade elva om våld, sju om alkohol och ett fall om narkotika. Vad gäller idrott handlar åtta om fotboll, två om ishockey och ett om bandy av dessa elva fältrapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;Att media verkar spela en allt större roll för dessa unga support- rar vittnar både fältrapporterna, verksamhetsberättelserna samt verksamhetsbeskrivningen om. Och det är påfallande vilken genomslagskraft och intresse som fokuseras på de sociala medierna. Alla elva fältrapporter avslutas med hänvisningar till internet och You &lt;NOBR&gt;Tube-klipp,&lt;/NOBR&gt; där supportrar själva har filmat olika händelser från den aktuella ”matchen” och lagt ut dessa. Totalt hänvisas det till tjugoåtta You &lt;NOBR&gt;Tube-länkar.&lt;/NOBR&gt; Program Supporter använder sig själva av sociala medier och skriver att fältgruppernas profiler på facebook kan ha goda effekter i det förebyggande arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;Program Supporter lägger stor vikt vid internet och nya mediers betydelse för målgruppen och de skriver: ”Tillsammans med sam- verkanspartners kan vi konstatera att det har blivit allt vanligare i vår målgrupps syfte att uppmärksammas av de äldre, att bestämma träff, fotografera, videofilma slagsmålen och därefter lägga ut materialet på internet” (Verksamhetsberättelse, VB, 2007, s. 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft28"&gt;Program Supporter skriver vidare kring medias roll att gruppen nyfikna ungdomar har ökat kring riskgrupperna. Många ingår inte i målgruppen, men söker spänning och förväntningar genom att bevittna konflikter och sammandrabbningar. Program Supporter menar att om media inte uppmärksammar den destruktiva supporterkulturen kommer denna nya grupp att minska. Ung- domarna i målgruppen för Program Supporter uttrycker en hållning som går ut på devisen ”hellre ökänd än okänd”. Rekryter-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft15"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;ingen till de destruktiva miljöerna sker huvudsakligen genom bekantskapskretsen och via kontakter och kanaler genom firmor- nas hemsidor och communities enligt Program Supporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft21"&gt;Program Supporter skriver i sina årsberättelser att ”användandet av droger är relativt utbrett”. Detta är ett problematiskt konstater- ande, då det inte går att verifiera, eftersom endast ett av de tidigare nämnda 28 fallen var narkotikarelaterat. De delar upp supportrarna i tre kategorier, &lt;NOBR&gt;”C-supportar”,&lt;/NOBR&gt; ”Risksupportrar” och ”Ungdomar i riskzon”. Fram till 2008 använde man endast kategorierna ”risk- supportrar” och ”ungdomar i riskzon”. År 2008 uppmärksammar man de olika &lt;NOBR&gt;”baby-firmorna”&lt;/NOBR&gt; – Bajen Baby Squad BBS, Bajens Yngre BY, Bajen Orphans, Gnagets Yngre GY och Djurgårdens Mindre Grabbar DMG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft8"&gt;Program Supporter samarbetar med länskriminalens supporter- polisgrupp som arbetar nationellt med att stävja idrottsvåldet. När polisen påträffar ungdomar under 18 år skickar de brev hem till målsman och för kännedom till berörd social myndighet med rubriken ”Ungdom i riskzon”. Dessa brev kallas för ”orosbrev”. År&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;2007 skickades 41 orosbrev, 2008 skickades 85 och 2009 skickades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;98. För 2010 uppges en ”tydlig minskning”. I Verksamhets- beskrivning 2011 skriver de att de ungdomar de har kontakt med ofta är kända av de lokala sociala och polisiära myndigheterna i deras bostadsområden, något som då överensstämmer med Brå:s rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Program Supporter utvecklas efter hand med flera samarbets- aktörer och 2011 fanns 34 partners, samt utvidgade åtaganden som till exempel att man ska arbeta med integrationsarbete mot främlingsfientlighet, segregation och utanförskap. Vikten av sam- arbete framhävs starkt: ”Det förtjänar att understrykas att det är de koordinerade insatserna som är helt avgörande för framgång” (Program Supporter 2011:6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Stå upp för fotbollen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft7"&gt;Ett av de senaste projekten kring att skapa en positiv fotbollskultur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;är projektet ”Stå upp för fotbollen”. Detta är ett ett samarbete mellan föreningen Svensk Elitfotboll (SEF), Svenska Fotboll- förbundet och aktörer från det privata näringslivet såsom ICA, Swedbank, Svenska Spel och &lt;NOBR&gt;TV4-gruppen,&lt;/NOBR&gt; inklusive Canal+. Projektet startade i januari 2012 och har som målsättning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;minska hot, våld och huliganism inom svensk fotboll och tanken är att alla som bryr sig om fotbollen måste samverka för att motarbeta de destruktiva miljöerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Positiv läktarkultur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft22"&gt;Ett av de senare supporterprojekten är ”Positiv Läktarkultur”, ett projekt som startades på initiativ av &lt;NOBR&gt;AIK-alliansen&lt;/NOBR&gt; 2009 men som sen dess har blivit ett landsomfattande nätverk av engagerade supportrar som vänder sig mot det de upplever som en snedvriden mediebild, som i sin tur påverkar alla makthavare från politiker, styrelseledamöter och journalister till att vända sig mot stora delar av supportersverige, enligt ”Positiv läktarkultur”. Huvudsyftet för ”Positiv läktarkultur” är, enligt dem själva, att arbeta opinions- bildande för att ge en mera positiv och nyanserad bild av supporter- kulturen än den som vanligtvis förekommer i traditionella media. Genom sociala medier har projektet växt snabbt och har i januari 2012 7 850 medlemmar på sin &lt;NOBR&gt;Facebook-grupp.&lt;/NOBR&gt; Projektet är inte klubbundet, utan det finns totalt 34 supporterkonstellationer representerade i projektet och dessa representerar idrotterna fotboll och/eller ishockey i femton svenska städer: Stockholm, Göteborg, Malmö, Södertälje, Linköping, Degerfors, Kalmar, Norrköping, Elfsborg, Gefle, Trelleborg, Luleå, Västerås, Örebro och Helsingborg. Projektet har konkreta förslag på hur man ska skapa en bättre läktarkultur i Sverige och de tar upp två saker som måste förbättras, det rationella säkerhetsarbetet samt att det måste till en kulturförändring bland supportrarna själva. Projektet skriver på sin hemsida att många supportrar i dag tar kraftigt avstånd från bråk på läktarna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft35"&gt;Vi kan lyckligtvis konstatera att supporterkulturen nått ännu en milstolpe. Vi ser hur den har kommit till ett kritiskt skede där även inkastade smällare blir fördömt och på allvar börjar bli ”osexigt”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft14"&gt;(www.positivlaktarkultur.se/losningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Supporter Liaison Officer (SLO)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft28"&gt;En SLO ska vara länken mellan klubben och supportrarna, personen ska föra klubbens talan gentemot supportrarna och ska samtidigt vara supportrarnas röst in i klubben. SLO har funnits i över 10 år i Tyskland och har varit en lyckad satsning kring att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;utveckla en positiv och produktiv dialog mellan olika aktörer i fotbollslandskapet. SLO ska nu införas i Sverige i Allsvenskan och dessa personer kommer sannolikt att bli mycket viktiga aktörer i arbetet kring en positiv fotbollskultur. SLO har ett starkt stöd från organisationen ”Fanseurope” och SLO kommer arbeta aktivt för att Fanseuropes fyra viktigaste mål ska bli en realitet, att Europas supportrar får fullt erkännande som huvudaktörer från makt- havarna inom fotbollen, att supportrarna alltid konsulteras och att deras intressen tas tillvara kring fotbollens nyckelfrågor, att ägarskap och driften av fotbollsklubbarna bestäms av klubbens medlemmar och att man strävar efter att fotbollen ska vara fri från våld och rasism (www.fanseurope.org).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Svenska fotbollssupporterunionen (SFSU)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;SFSU företräder svenska supportrar i frågor som rör svensk fotboll genom dialog och kontakter med SEF, SvFF, Uefa, politiker, polis och medier. Föreningen säger sig arbeta för att utveckla och bevara den demokratiska tradition som finns inom svensk fotboll och en av huvudfrågorna har varit att behålla den så kallade 51 &lt;NOBR&gt;%-regeln.&lt;/NOBR&gt; I februari 2012 har 26 olika föreningar och grupper anslutit sig till SFSU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Det kan konstateras att det finns en bred kunskap hos olika aktörer som återfinns både inom offentlig verksamhet, inom civil- samhället och inom delar av näringslivet runt om i Sverige om problematiken kring idrottsvåldet. Ett förslag är att det genomförs en sammanställning och analys av de största och mest framgångs- rika projekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft20"&gt;8 SVENSKA NUTIDSRÖSTER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft22"&gt;I detta kapitel kommer jag att fokusera på några olika röster i det svenska fotbollslandskapet. Genom olika konstellationer samverkar samhällets tre stora aktörer – det offentliga, marknaden och civil- samhället – kring skapandet av fotbollskulturen. En stor del av dagens fotbollslandskap är en kamp om tolkningsföreträdet till att bestämma vad som är god fotbollskultur och vilka som egentligen är de viktigaste aktörerna. Utvecklingen i Sverige den senaste tiden har visat att det finns ett stort avstånd mellan många olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft15"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft28"&gt;sinsemellan, exempelvis mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF) och svenska supportrar. Detta avstånd har växt under 2010 och 2011, och har utmynnat i att många, inte minst av klack- supportrarna, har enats i en kritik mot SvFF, vilken bland annat har manifesterat sig i gemensamma sånger riktade mot förbundet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft35"&gt;Förbundet har startat en häxjakt, med lagar som säger så här,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft35"&gt;ta bort alla känslor från sporten, för då blir den mer familjär,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft14"&gt;men så länge vi står kvar på läktarn´, kommer fotbollen aldrig att dö, supportrar får sporten att leva, försök aldrig stoppa vårt stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;I detta kapitel ska jag försöka låta olika nutida röster bli hörda. Kapitlet bygger inte på tidigare forskning, men jag anser ändå att det har sin plats i denna rapport, eftersom rösterna speglar några andra aktörer än de som hittills blivit synliggjorda i de andra kapitlen, samt att många av rösterna har direkta erfarenheter av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft8"&gt;”idrottsvåldet”. Jag har valt att diskutera rösterna utifrån tre olika teman ”Våldet”, ”Firmorna” och ”Huliganen”. Dessa teman är ofta förekommande i ”huligandiskussionen” och vad gäller ”våldet” så verkar de flesta som är involverade i den våldsamma supporter- kulturen uppleva våldet som meningsfullt och signifikant för deras supporterskap. ”Firmorna” som måste räknas som egna sub- kulturer inom supporterkulturen har egna normer och värderingar som skiljer sig från samhällets normer och värderingar när det gäller synen på våld. Samtidigt vittnar de som är med i en firma om att firman ger en stark identitet, både på ett individuellt och kollektivt plan, och en stark gemenskap. Vad gäller ”huliganen” så verkar den gemensamma nämnaren för alla ”huliganer” vara fyra saker: att det är en man, han gillar att slåss, han gillar fotboll och ishockey generellt och sin klubb specifikt och han gillar att festa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft7"&gt;I diskussionen använder jag ett antal intervjuer jag har gjort med föräldrar till ”huliganer”, aktiva ”huliganer”, tidigare ”huliganer” som i dag arbetar för att bättra supporterkulturen inom sin klubb, säkerhetsansvariga, supporter- och dialogpoliser och ”vanliga” supportrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft22"&gt;Jag använder också två svenska reportageböcker, ”Män av våld – om svenska huliganer” (Deogan, 2011) och ” Va för jävla pack e ni?”, en bok om Stockholmklackarnas tillkomst och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft15"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;skriven av tre supportrar, Magnus Hagström, Peter Johansson och Carl Jurell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Vidare använder jag självbiografin ”En av grabbarna – en berättelse inifrån brödraskapet Firman Boys”. Den kom 2005 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft7"&gt;är skriven av pseudonymen Johan Höglund.&lt;SPAN class="ft77"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Jag har träffat och intervjuat ”Johan Höglund”, som är en av dem som var med och startade Firman Boys och som har funnits med på den svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft7"&gt;”huliganscenen” sedan starten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Mina intervjuer, reportageböckerna och ”huliganbiografin” ger en inblick i hur ”huliganerna” själva upplever och beskriver sina liv och den subkultur som de själva är en del av. Dessa berättelser är viktiga att ta del av för att förstå den bredare sociala kontext som idrottsvåldet är en del av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Våldet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Tony Deogan är den enda människa som har avlidit till följd av fotbollsvåld i Sverige. Han dog den 29 juli 2002 efter att ha blivit grovt misshandlad i en uppgörelse mellan firmorna Wisemen, IFK Göteborg, och Firman Boys, AIK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Boken ”Män av våld” är upplagd kring olika intervjuer med människor som befinner sig både i och runt de våldsamma fot- bollsmiljöerna i Sverige. Deogan har intervjuat femton ”huliganer”, tre flickvänner till ”huliganer”, fyra föräldrar, tre ”supportrar” och en polis. Tommy Deogan, Tonys bror, skriver i ”Män av våld” att hans bild av huliganismen har ändrats under arbetet med boken genom att han dels upplever våldskulturen som ett mode som ger status till män, oavsett ålder, dels upplever han att den myt- omspunna starka gemenskapen är starkt överdriven. Han menar att festandet, alkoholen och drogerna är det mest centrala för umgänget och att många huliganer gömmer sig när det blir box (slagsmål):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft14"&gt;/…/ här finns en skillnad mellan dem som är ute efter kicken som våldet ger, och de som gillar festerna, identiteten och bekräftelsen som umgänget ger (Deogan, 2011, s. 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft7"&gt;Detta bekräftas även i mitt material och det verkar vara utom all tvekan att både festen och slagsmålet är av stor vikt för hela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Boken har blivit en försäljningssuccé och har fram till november 2011 sålt i över 30 000 exemplar. Det finns också långtgående planer på att filmatisera boken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft15"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft8"&gt;våldskulturen, men att själva &lt;SPAN class="ft24"&gt;lusten &lt;/SPAN&gt;att slåss och med vilken frenesi och aggressivitet man slåss varierar från individ till individ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Poliserna som uttalar sig i ”Va för jävla pack e ni?” konstaterar att problemen kring idrottsvåldet är ett samhällsproblem, och inte enbart ett idrottsproblem och våldet är ungefär konstant, även om omfattningen kan variera lite från år till år. Polisen berättar att de skiljer på den gamla och den nya rekryteringen inom huliganismen. Den gamla rekryteringen gjordes innan mobiltelefoner och Inter- net, då bråken ofta var i närheten av arenan eller på väg till eller från. Genom den nya tekniken styrs slagsmålen upp, det är lättare att planera bråken som ofta sker långt från arenan och inte på matchdagen. Polisen hävdar också att tekniken har gjort att ryktet om de som är bra på att fajtas i skolan sprids snabbare och att detta har gjort att det blivit en hårdare kärna av yngre risksupportrar. Ultrasgrupperingarna hänger ofta med på slagsmålen om de sker nära arenan, men de följer inte med på uppgjorda box (slagsmål) på annan plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;I de intervjuer jag har gjort säger ”huliganerna” att det har skett en förändring av hela våldskulturen genom att det knappt före- kommer våld inne på arenorna och att media därför borde sluta använda begreppet läktarvåld. ”Firmakillarna” säger själva att de har patent på våldet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft14"&gt;Vi i firmorna äger våldskulturen och har patent på den och så vill vi ha det, för på det sättet kan vi också kontrollera att det inte spårar ur (eget intervjumaterial).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;De hävdar att inga andra grupperingar än firmorna får slåss i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft7"&gt;”klubbens namn” och att de under de senare åren har haft många interna uppgörelser kring detta där budskapet har varit:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft14"&gt;Ska du slåss, så måste du vara med i firman. Vi har satt ner foten i våran klubb och sagt att vi äger våldsmonopolet. Ska du utöva våld i klubbens namn ska du söka dispens till firmagruppen och det kan vara en process av åratal (eget intervjumaterial).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Det framgår tydligt att det har skett en förändring kring vålds- scenen vad gäller bråken inne på arenorna. Alla supportrar, oavsett kategorisering, vänder sig mot våldsamheter på arenorna. Det framkommer också att det har varit interna stridigheter kring vem som ska ha tolkningsföreträde till att starta och att genomföra slagsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft15"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Firmorna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft21"&gt;Firmakulturen har sitt ursprung i klackarna. Alla de tre Stockholmsklackarna – Black Army BA, Blue Saints BS och Bajen Fans BF – startades 1981. Klackarna fångade upp en ny generation supportrar som ville skapa sin egen identitet och röst på läktarna, en röst lika mycket riktad mot den egna klubben, de äldre support- rarna som samhället (Hagström, et al., 2010). Att alla var ideella föreningar med stadgar, årsmöten och protokoll som nödvändiga ingredienser för verksamheten möttes med skepsis och oförståelse av många. Författarna till boken ”Va för jävla pack e ni?” konstaterar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft35"&gt;Många var helt ovana med föreningsliv och årsmötena kunde vara kaosartade. Repliker som ”Jag säger väl vad jag vill, din harmynta jävel” och förslag om att gå ut ur lokalen och göra upp var i den här miljön något fullkomligt naturligt. Samtidigt fanns från början också personer som var duktiga organisatörer, ägde verbal begåvning och hade ambitioner både för supporterkulturen och för egen del. (Hagström, et al., 2010)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;Citatet från boken om ”begåvade” klacksupportrar överens- stämmer med den bild jag har fått fram från mitt material. Någon enstaka finns fortfarande kvar i ”huligankulturen”, medan många av de äldre har sadlat om och blivit en viktig del av den positiva supporterkulturen som verkar för att lösa problemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Att det i början av supporterkulturens utveckling inte enbart var fotbollen som stod i centrum vittnar alla de tre böckerna om. Det handlade lika mycket om att attityden, musiken och stämningen var viktiga för klackarnas uppkomst och olika perioder känne- tecknades av olika musikstilar. I slutet på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; var det höger- extremismen och högermusiken som verkade vara ”inne” bland många klacksupportrar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft14"&gt;1989 stod 300 personer i vår klack och heilade och sjöng om att Hitler höll på ”Djurgårn” /.../ En annan ramsa i Djurgårdsklacken hade texten ”Karl den 12:e hade hundratusen man och han var hjälte i vårt land – Sieg Heil”, varpå många i klacken höjde högerarmen i nazisthälsning (Hagström, et al., 2010, s. 87).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft7"&gt;Författarna menar dock att detta huvudsakligen var en protest mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;”mainstreamsamhället” som skulle chockera och att det inte handlade om någon medveten rasism eller nynazism. Enligt för- fattarna var de flesta klacksupportrar ointresserade av politik generellt, men mycket upptagna av att provocera:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft15"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p863 ft14"&gt;Heilandet” som förekom ganska flitigt på Råsunda, Stadion och Hovet var oftast ett uttryck för provokation snarare än för en politisk åsikt (Hagström et al 2010:91).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Att högerextremistiska uttryck bara användes för att provocera är troligen en väl naiv tolkning. Författarna skriver visserligen så, men man måste ha i minnet att detta självklart kan vara en efter- konstruktion. Med tanke på utvecklingen bland vissa firmor runt om i Europa, inte minst i Danmark, där högerextremismen varit en viktig del, är det svårt att tro att det bara skulle handla om en provokation mot det etablerade &lt;NOBR&gt;(fotbolls-)&lt;/NOBR&gt; samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;I boken skriver författarna att Sveriges första firma, AIK:s Firman Boys, bildades 1991, utifrån engelska influenser, och att de från början hade en uttalad och medveten våldsideologi. Att Firman Boys uppstod förklaras av författarna utifrån två anled- ningar, dels att de som ingick i firman gillade att slåss, dels ansåg de att de behövde försvara andra AIK:are som hade råkat illa ut. Enligt författarna såg Firman Boys till att invandrarfientligheten på AIK:s ståplatsläktare minskade:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft14"&gt;I Firman fanns invandrarkillar och som grupp accepterade man inte de rasistattityder som med viss framgång drevs av skinheads på Råsunda Norra Ståplats. (Hagström, et al., 2010, s. 92)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft21"&gt;Djurgårdens firmagruppering ”Järngänget” startade samma år och den 28 februari 1991 brakade Firman Boys och Järnkaminerna ihop i det som kan kallas Sveriges första organiserade firmaslagsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft7"&gt;”Höglund” en av grundarna till Firman Boys, menar att våldet tog en helt ny riktning i samband med firmabildandet. Det var då man sökte direkt konfrontation med likasinnade killar ”de allra tuffaste från de olika supportermiljöerna”. Detta medförde, enligt ”Höglund”, att de ”vanliga supportrarna” inte hamnade i bråk och fick stryk. Det är ett resonemang många verkar vara överens om. Tommie Arvidsson, Djurgården:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft35"&gt;Bortamatcherna var grövre och fulare än vad de är i dag. Man härjade med lokalbefolkningen, slog sönder saker, dunkade på oskyldigt folk. Det röjdes friskt i Leksand – man kunde sänka ett par fyllegubbar på en pizzeria eller vad som helst. Sånt har jag inte sett de sista femton åren överhuvudtaget, det skulle inte accepteras i dag. Med firma- kulturen blev det snyggare på ett sätt – vissa håller på, andra inte. (Hagström, et al., 2010, s. 99)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft15"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;I intervjuerna jag har gjort bekräftas denna bild av Firman Boys tillkomst. I en intervju med en ”firmakille” säger han att dagens firmakultur skiljer sig från tidigare supporterbråk då det i dag går ut på en enda sak och det är att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft14"&gt;/…/ mäta sina krafter och söka direkt konfrontation, vilket inte var modellen när jag började på 1980- och &lt;NOBR&gt;90-talet,&lt;/NOBR&gt; utan då var konfrontationen ofta inom klacken och där långt ifrån alla deltog (eget intervjumaterial).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Han säger vidare att det var mer särdraget och okontrollerat våld tidigare, att dagens firmautveckling har gjort att likasinnade söker likasinnade och att andelen oskyldiga har minskat. Hagström et al ställer dock frågetecken kring firmornas idealbild av sig själva, att de enbart slåss mot likasinnade, att de inte slåss på arenorna och att de inte påverkar de vanliga supportrarna i särskilt hög grad. Tvärtom menar de att firmorna hela tiden vill utvidga sin verk- samhet, att det förekommer våld på vägen till och från arenorna som påverkar alla åskådare och att firmorna använder våldets makt- språk för att påverka supportrar, förtroendevalda, tränare, spelare med flera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Detta stämmer väl överens med den bild Deogan ger i sin bok, där han menar att flera allsvenska klubbar låter sig styras av firmorna och att många viktiga styrelsebeslut fattas utifrån huligan- ernas intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;Deogan skriver att rekryteringarna till firmorna runt om i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft28"&gt;Sverige tilltar ”lavinartat”, att det inte längre är ett storstads- problem utan att mindre städer som Linköping, Norrköping, Örebro, Luleå och Oskarshamn har firmagrupperingar. Han menar också att det i dag inte enbart finns så kallade ”babyfirmor”, där medlemmarna är mellan tretton till arton år, utan också ”mini- firmor” där barn i åldrarna tio till tretton år slåss i idrottens namn. Han skriver att de mest kända firmorna i Sverige 2011 är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;AIK: Firman Boys, Young Boys, Gnagets Yngsta/Baby Boys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Djurgårdens IF: Djurgårdens Fina Grabbar DFG, Djurgårdens Yngre Grabbar DYG, Djurgårdens Minsta Grabbar DMG&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Hammarby: Kompis Gänget Bajen KGB, Bajen Baby Squad, Bajens Yngsta/Bajens Orphans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;IFK Göteborg: Wisemen (WM), Youth Crew Gothenburg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Helsingborg: Frontline, Helsingborg’s Yngsta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft15"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;- &lt;/SPAN&gt;GAIS: Gärningsmännen, GAIS Yngre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft8"&gt;Det är svårt att göra någon uppskattning av hur nära verkligheten Deogans uppräkning av firmor kommer. Om jag jämför denna lista med intervjuer jag själv har gjort med aktiva ”firmakillar” hävdar de att det under hösten 2011 enbart fanns tre ”riktiga” firmor i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Sverige, nämligen Firman Boys, Djurgårdens Fina Grabbar samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft21"&gt;Wisemen. När jag ber dem definiera vad de menar med en ”riktig” firma så är deras förklaring att en riktig firma är en firma som kan samla en minst 250 man stark kärntrupp, medan man på ”känsliga matcher” kan få ihop 600 man med ”svansen”. ”Svansen” ska här förstås som de supportrar som kan vara med och slåss vid särskilda tillfällen, men som inte är med i någon firma (eget intervju material).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Sammanfattningsvis kan jag konstatera att de aktiva ”huligan- erna” menar att ”huliganscenen” är på framväxt och att den har kommit för att stanna i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft14"&gt;Jag tror att scenen, som vi kallar den, har hittat sin plats i samhället, definitivt. Vi är här för att stanna och sen, vilken form det blir, det blir upp till oss att avgöra, att förvalta (eget intervjumaterial).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft21"&gt;Andra jag har intervjuat säger precis tvärtom – firmakulturen är på väg ner. En av anledningarna till detta är att Firman Boys har blivit så stor och mäktig att ingen vill ge sig på dem. Deogan listar många nya firmor, men dessa verkar vara av mindre omfattning än de stora som har funnits med under lång tid – Firman Boys, Djurgårdens Fina Grabbar och Wisemen. Flera andra menar att firmakulturen är på väg bort och anledningen till att Firman Boys numera är helt tongivande förklaras med att det inte ”kostar något” att vara huligan i AIK 2011, att man kan bete sig hur som helst utan att det blir några konsekvenser från klubbens sida (eget intervjumaterial).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Det alla verkar vara överens om är att Ultrasgrupperna inom supporterkulturen växer snabbt och att en viktig fråga för fram- tiden är hur dessa grupper kommer att hanteras av klubbar, ordningsmakt och medier. I kategoriseringen risksupportrar och &lt;NOBR&gt;icke-risksupportrar&lt;/NOBR&gt; definieras Ultrasgrupperna in bland risk- supportrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft28"&gt;Supporterpoliser vittnar om att supporterkulturen i dag är mycket mera fragmenterad och diversifierad än tidigare, vilket gör arbetet svårarbetat. Det kan finnas olika falanger inom samma supporterklubb, exempelvis hittar man inom Hammarby tre Ultrasfalanger som alla kan ha olika ingångar till olika frågor. De&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft15"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft7"&gt;påpekar att Ultraskulturen är på stark frammarsch, vilket de inte ser så positivt på. De uttrycker det så här:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft12"&gt;Ofta kan de utgöra ett större problem än firmor och causals, framför allt på bortaplan. På något sätt känns det som att Ultras har ett större myndighetsförakt än vad den vanliga supportern har. De ska testa gränser hela tiden och se hur långt de kan driva saker. Man vill ha lite kaos på läktaren känns det som. (Hagström, et al., 2010, s. 201).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft7"&gt;”Myndighetsförakt” och ”att testa gränser” var två viktiga ingredi- enser när först klackkulturen och sedan huligankulturen växte fram. En fråga man kan ställa är om det numera är Ultrasgrupperna som är i färd med att ta över ”oros- och våldsdiskursen” från ”huliganerna”?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft25"&gt;Och finns den typiska ”huliganen”? Låt oss gå närmare in på diskussionen kring den ”typiska huliganen” utifrån deras egna berättelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Huliganen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Både i forskningen och i diskussionen om idrottsvålds- problematiken har det varit och är en ständigt återkommande fråga vem ”huliganen” är, hans bakgrund och om den typiska ”huligan- ens” levnadshistoria. Det som karaktäriserar ”huliganen” skiljer sig från land till land och man måste därför sätta ”huliganen” in i en nationell kontext. Danska Joern menar att den typiska danska huliganen inte finns utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft35"&gt;/…/ de voldsorienterede grupper er et bredt udsnit af den danske befolkning. Aldersmässigt ligger de i gennemsnittet mellem &lt;NOBR&gt;16–35&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft14"&gt;/…/. Politisk ligger de mest till höjre. (Joern, 2010, s. 123)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft7"&gt;Det är således en komplex fråga. Fokuserar man på den svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft21"&gt;”huliganen” så vill jag börja med att problematisera frågan utifrån de femton ” huliganer” som intervjuas i Deogans bok och deras sociala bakgrund. Trots att det finns mycket skrivet kring huligan- problematiken saknas det ofta empiri från aktiva ”huliganers” berättelser om vilka de är, varför de slåss och var de kommer ifrån. Därför är Deogans bok intressant. Av dessa femton placerar Deogan nio i kategorin övre medelklass och tre från arbetarklass uppväxta i en förort. För tre stycken uppges ingen social eller klassmässig bakgrund. Det bör tilläggas att ”Män av våld” inte är en forskningsbaserad bok och det är därför svårt att veta vilka kriterier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft15"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;Deogan har haft kring indelningen. Trots detta ger boken flera intressanta infallsvinklar till förståelsen av huliganismen. Jämför man detta med statistik från Brå och från polisen så sticker Deogans intervjupersoner ut. Brå och polisen anger att de flesta som blir tagna i samband med polisen är kända sedan tidigare av både socialtjänst och polis på grund av trassliga hemförhållanden och tidigare brottsligt beteende (Brå 1996, Brå 2008). Supporter- poliser som jag har intervjuat har samma bild. Tidigare supporter- polisen Lars Sundlöf:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft12"&gt;När det varit bråk på Malmö Stadion brukar jag kolla upp dem som var inblandade. Nästan 100 procent av dessa har varit inblandade i olagliga saker tidigare och tittar man på deras hemförhållanden följer dessa det klassiska mönstret: De har ofta ensamstående mammor, har haft en tråkig uppväxtmiljö och lever under besvärliga sociala förhållanden. Det är de som söker sig till de här gängen, till klackarna. Där hittar de identitet och trygghet. (Andersson &amp; Radmann, 1998, s. 127)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;Det är alltid svårt att generalisera utifrån enskilda levnadsöden, men eftersom bröderna Tommy och Tony Deogan båda intar en speciell plats i det svenska ”huliganlandskapet” kan det vara av intresse att titta närmre på deras bakgrund. I inledningen av ”Män av våld” beskriver Tommy Deogan kort sin bror. Han föddes och växte upp i Stockholmsförorten Hallonbergen med indiska föräld- rar och under en kort period tillhörde han Wisemen. Vi får veta att Tony har ett kriminellt förflutet och han kom ut från ett långt fängelsestraff kort innan han blev misshandlad till döds:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft12"&gt;Min storebror Tony hade ett dubbelansikte och ett dubbelliv. Jag kände till dem i många år, visste om dem medan han ännu levde. Båda var extrema – den kriminella och våldsamma Tony gick hand i hand med den respektfulle, hjälpsamma och vänliga Tony. /.../ Vissa betrak- tade Tony självklart som huligan, för andra var det nästintill ofattbart. Mitt emellan dessa läger stod jag och såg hur Tonys ansikten skiftade beroende på miljö, umgänge och humör. (Deogan, 2011, s. 17)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft8"&gt;Detta citat visar att det finns grovt kriminella individer i firmorna och att man inte måste ha en geografisk koppling till ”sitt” lag, men man får också reda på att denna person endast kort tid hade varit med i IFK Göteborgs firma Wisemen. Eftersom Tony Deogan är den enda som har dött i samband med fotbollsvåld i Sverige är det av intresse att fokusera på några omständigheter kring detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft7"&gt;”huliganmord”. Hans bror Tommy skrev boken ”Blodsbröder”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft7"&gt;2009 och han beskriver sin egen och sin brors uppväxt och liv, ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft15"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;liv kantat av kriminalitet och droger, en alkoholiserad pappa och en mamma som känner att hon inte räcker till för sina söner. Tommy och Tony förenar missbruk och kriminalitet med diverse fotbolls- bråk kring sina favoritlag Gais och IFK Göteborg. Enligt Brå:s statistik och polisens uppfattning av ”den typiska huliganen”, att det är en kille med trassliga hemförhållanden, kriminellt förflutet och våldsamt beteende skulle man kunna säga att bröderna Deogan var en ”idealbild” av den typiska ”huliganen”, dock är detta bara en bild av det rätt diversifierade huliganlandskapet. Trots att polisen har haft förhör med över 200 supportrar kring dödsmisshandeln har ingen fällts och ingen har velat prata med polisen om händelsen. Att inte prata med polisen är också en del av den så kallade ”hederskodexen” bland firmamedlemmar och just denna del verkar de flesta hålla sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft21"&gt;En reflektion man kan göra är att de &lt;NOBR&gt;ex-huliganer&lt;/NOBR&gt; som i dag arbetar med allmänna supporterfrågor samt de aktiva huliganer som skriver böcker, är aktiva medieproducenter på huligansajter med mera. De är samtidigt de ”huliganer” som är mest resursstarka. De har ett socialt och kulturellt kapital som gör att de kan röra sig i alla olika supporterkontexter, men att de också är tillräckligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft7"&gt;”smarta” för att inte bli tagna av polisen eller hamna i Brå:s statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;”Höglund” säger i intervjun att han har varit en del av firmakulturens väckelse och att han har sett sex firmagenerationer växa fram i AIK:s namn. Med tanke på att hans bok har sålt över 30 000 ex, att han har ett bra civilt arbete och att han är fotbolls- tränare i AIK framstår han inte som den typiska ”huliganen”. Han framstår snarare som en ”idealhuligan” med huliganens mått mätt och detta idealmått verkar för ”huliganerna” själva vara en ”kille med stil och klass som inte drogar eller missköter sig”. Att, som ”Johan Höglund”, kombinera ett mycket våldsamt huliganliv med allt vad det innebär under mer än 20 år med bibehållen hälsa, karriär och familj måste betraktas som ett undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;En annan firmakille jag intervjuar är 21 år. Han läser en lång universitetsutbildning med mycket höga antagningspoäng och säger att han blev ”värvad” som &lt;NOBR&gt;12-åring&lt;/NOBR&gt; till en ”subkultur”. Han säger vidare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft14"&gt;När man växer upp på Norra i den kulturen med den identiteten som klubben ger så står man inte bara och tittar på fotboll, man växer in i det som &lt;NOBR&gt;12-åring&lt;/NOBR&gt; och som &lt;NOBR&gt;16-åring&lt;/NOBR&gt; börjar man organisera sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft15"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;I dag är han ledare för en av de yngre firmagrupperingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft21"&gt;När det gäller själva begreppet ”huligan” är det anmärkningsvärt att de jag intervjuar själva inte alls känner igen sig i att de skulle vara ”huliganer”. Den självupplevda bilden och beskrivningen de ger är att det snarare handlar om en gentlemannakultur där man slåss mot likasinnade, där alla är ungefär jämnstarka och där man respekterar varandra. Vi får alltså diametralt motsatta bilder av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft7"&gt;”huligan” media beskriver och när ”huliganen” beskriver sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft28"&gt;Firmakillarna säger att man inte kan förlika sig med en kultur som drabbar oskyldiga och att man sedan flera år inte ger sig på någon som själv inte är ”firmakille”. Inom firmakulturen vill man be- nämna sig som ”grabb” eller ”ligist”, men absolut inte som huligan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft35"&gt;Nej, jag gillar inte begreppet huligan överhuvudtaget, jag tycker inte om innebörden. För mig är en huligan någon som tycker om att kasta flaskor och vandalisera och slå in skyltfönster, det att aktivt vandali- sera och förstöra saker, det är en huligan. Jag är en ligist, jag är en grabb, jag har stil och klass och jag gillar att slåss (eget intervju- material).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft7"&gt;Firmakillarna jag intervjuar återkommer ständigt till vikten av att sköta sig och vara en ”riktig man”:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft14"&gt;Det är ju svårt för vuxna män som är alfahannar att rättfärdiga att springa runt och slå på oskyldiga, eller kasta en sten på en buss eller putta en polis så han ramlar. Det känns väldigt töntigt (eget intervju- material).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;Dessa exempel visar hur svårt det är att dra gränserna också inom firmakulturen. Flera av de jag har intervjuat säger att den enda anledningen till att de var eller är aktiva i en firma är kicken de får av att slåss med likasinnade och de kan inte alls identifiera sig vare sig med grov kriminalitet eller missbruk. Andra röster, från både polis och eventansvariga, hävdar dock att firmorna är en av huvud- aktörerna kring droghandeln i Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft35"&gt;Det är ingen hemlighet att en stor del utav Stockholms narkotika- och kokainförsäljning styrs av firmakulturen, det är ju självklart, det är de perfekta människorna. De rör sig i inneklubbmiljöer, de klär sig på ett bra sätt, de har enorma kontaktnät, man vet att de håller käften och är lojala (eget intervjumaterial).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft7"&gt;I de intervjuer jag har gjort med både aktiva och före detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft28"&gt;”huliganer” framhävs att det är svårt att definiera specifika kriterier kring den ”typiska huliganen”, förutom några gemensamma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft15"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;nämnare: Han är en man, han gillar att slåss, han gillar att festa, han gillar idrott (huvudsakligen fotboll och ishockey) och han gillar att inmundiga olika rusmedel tillsammans med andra män. I intervju- erna och i böckerna framkommer det att ”huliganerna” själva gärna ser sig som representanter för ”manlighetens sista bastion”, medan mediebilden och allmänhetens bild ofta är att de är ”slödder”, ”djur” och ”idioter”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft20"&gt;9 AVSLUTNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Om man ska sammanfatta rapporten dels utifrån forskningen, dels utifrån den erfarenhetsbaserade kunskapen som har framkommit i olika projekt och praxisnära verksamheter kan man dra följande slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Definitionen av begreppen är mycket viktig&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;. Det är först när man har definierat och avgränsat begreppen, som t.ex. ”huliganism”, ”huligan”, ”läktarvåld”, ”idrottsvåld”, som man kan åtgärda de olika problemen. Det är himmelsvid skillnad mellan att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;”avskaffa huliganismen” och göra ”läktarna fria från smällare”. De flesta aktörer, från ”aktiva huliganer” till supporterpoliser, verkar vara överens om att det är fullt möjligt att göra idrotts- arenorna våldsfria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;”Idrottsvåldet” måste kontextualiseras&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Den engelska fotbolls- hegemonin, från ”huliganforskningen” till Premier League, är stark i Sverige och kan medföra att lösningarna kring idrotts- våldet inspireras av den engelska modellen. Sverige bör hitta förslag till egna lösningar som tar hänsyn till den svenska samhälls- och idrottsmodellen. Det bör utarbetas en nationell handlingsplan som ger utrymme för regionala och lokala lösningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Alla röster måste höras&lt;/SPAN&gt;. I rapporten framgår det att representan- ter både för det offentliga, för marknaden och för civilsamhället har erfarenhet, kunskap och kompetens kring ”idrottsvåldet”, som är viktigt för att utveckla fotbollskulturen i Sverige i en positiv riktning. Inte minst är supportrarnas egna röster avgör- ande för att hitta konstruktiva, långsiktiga och hållbara lösningar. Nyckelpersoner kring att sammanställa och operatio- nalisera olika aktörers önskemål kan vara klubbarnas SLO – Supporter Liaison Officer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft15"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p881 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Bestämma vem som ska ha tolkningsföreträde&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Vilka och vems intressen som ska tillvaratas och vem som ska ha beslutsrätt kring vissa frågor måste klargöras. En tydligare ansvars- fördelning måste diskuteras och en analys av åtgärdsförslag som berör supporterkulturens utveckling bör göras i forum där aktörer från de olika organisationerna finns representerade. Utifrån detta undviker man att en organisations interna logik blir styrande utifrån den egna organisationens villkor och resurser. Medias bild av ”idrottsvåldet” måste tas i särskilt beaktande, då både allmänhet och beslutsfattare huvudsakligen verkar ha sin förståelse av idrottsvåldet från medierna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Samarbete&lt;/SPAN&gt;. Många aktörer lyfter fram behovet av samarbete för att lösa såväl små konkreta problem som långsiktiga struktur- problem. ”Idrottsvåldet” är en del av svensk idrott och en del av det svenska samhället och för att säkerställa kvalitet, uppföljning och kontinuitet som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet föreslås att ett nätverk av forskare och representanter för marknaden, det offentliga och civilsamhället bildas. Vem som ska stå som huvudman för nätverket bör utredas av Centrum för idrottsforskning (CIF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft15"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft20"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Andersson, T. (2002) &lt;/SPAN&gt;Kung Fotboll. Den svenska fotbollens kultur- historia från &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; slut till 1950&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Brutus Östlings bokförlag Symposion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Andersson, T., &amp; Radmann, A. (1998) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Från gentleman till huligan? Svensk fotbollskultur förr och nu&lt;/SPAN&gt;. Brutus Östlings bokförlag Symposion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;Andersson, T., &amp; Radmann, A. (1998) ‘Fans in Scandinavia’, in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Brown, A. (ed.) &lt;/SPAN&gt;Fanatics! Power,Identity and Fandom in Football&lt;SPAN class="ft7"&gt;. London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;Andersson, T., &amp; Radmann, A. (1999) ‘The Swedish Model’, in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;Armstrong, G. &amp; Giulianotti, R. (eds) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Football Cultures and Identities&lt;/SPAN&gt;. Basingstoke: Macmillan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;Andersson, T. (2010) Svensk Fotbollshuliganism &lt;NOBR&gt;1900-1970,&lt;/NOBR&gt; i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft50"&gt;Fotboll och huliganism i Skandinavien&lt;SPAN class="ft22"&gt;, En antologi sammanställd av Havelund, J, Joern L &amp; Rasmussen, K. idrottsforum.org.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Armstrong, G. (1998) &lt;/SPAN&gt;Football Hooligans. Knowing the Score&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Oxford: Berg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft7"&gt;Armstrong, G. &amp; Harris, R. (1991) ‘Football Hooliganism: Theory and Evidence’, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Sociological Review &lt;/SPAN&gt;39: &lt;NOBR&gt;427–58.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft7"&gt;Bohlin, L. R. (1997). Titel. I Sverige Inrikesdepartementet (Ed.),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft9"&gt;Våldet - och glädjen!: En debattbok om huliganer och glada supportrar &lt;SPAN class="ft7"&gt;(sidnummer). Farsta: SISU idrottsböcker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Bourdieu, P. (1992) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Texter om de intellektuella&lt;/SPAN&gt;. Brutus Östlings bokförlag Symposion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Brottsförebyggande rådet, BRÅ, rapport. (2008) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Ordnings- störningar i samband med idrott&lt;/SPAN&gt;, Stockholm. Rapporter. 1985:14, 1985:16, 1986:2, 1986:3, 1986:10, 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Brug, H.van der (1994). Football Hooliganism in the Netherlands, in R. Giulianotti, N. Bonney and M Hepworth (EDS), &lt;SPAN class="ft9"&gt;Football, Violence and Social Identity&lt;/SPAN&gt;, Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Brännberg, T. (1993). &lt;/SPAN&gt;Mellan karneval och huliganism: En antologi om den moderna supporterkulturen&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Floda: Zenon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft7"&gt;Brännberg, T. (2010). Att dekonstruera begreppet huliganism, i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft50"&gt;Fotboll och huliganism i Skandinavien&lt;SPAN class="ft22"&gt;, En antologi sammanställd av Havelund, J, Joern L &amp; Rasmussen, K. idrottsforum.org.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft15"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p891 ft7"&gt;Carstensen, T. (2010). Fra bomberjakker til stone island &lt;SPAN class="ft9"&gt;Fotboll och huliganism i Skandinavien&lt;/SPAN&gt;, En antologi sammanställd av Havelund, J, Joern L &amp; Rasmussen, K. idrottsforum.org.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Castells, M. (1996) &lt;/SPAN&gt;The Rise of The Network Society, The Information Age: Economy, Society and Culture Vol. I&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Cambridge, MA and Oxford: Blackwell.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Castells, M. (1998) &lt;/SPAN&gt;Identitetens makt. Informationsåldern. Ekonomi, Samhälle och Kultur. Band 2. I &lt;SPAN class="ft7"&gt;Göteborg: Daidalos.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft25"&gt;Clarke, J. (1978) ‘Football and Working Class Fans: Transition and Change’, in Ingham, R. (ed.) &lt;SPAN class="ft70"&gt;Football Hooliganism: The Wider Context&lt;/SPAN&gt;. London: &lt;NOBR&gt;Inter-action-inprint.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Cohen, S. (1972) &lt;/SPAN&gt;Folk Devils and Moral Panics, The Creation of Mods and Rockers&lt;SPAN class="ft7"&gt;. London: Mac- Gibbon &amp; Kee.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Colome, G. (1997) La péninsule ibérique dans la tourmente des ultras, in M. Comeron (ed)., Quels supporters pour l´an 2000, Brussels.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft7"&gt;Connell, R.W. (1996) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Maskuliniteter&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Daidalos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Dahlén. P. (2008) &lt;/SPAN&gt;Sport och medier. En introduktion&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Kristiansand: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;IJ-forlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Dal Lago, A. (1994). Italian football fans. Culture and organiza- tion, in , in R. Giulianotti, N. Bonney and M Hepworth (EDS),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft135"&gt;Football, Violence and Social Identity&lt;SPAN class="ft71"&gt;, Routledge. Deogan, T. (2009). &lt;/SPAN&gt;Blodsbröder. &lt;SPAN class="ft71"&gt;Malmö: Bra Böcker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Deogan, T. (2011). &lt;/SPAN&gt;Män av våld: [om svenska huliganer]&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Malmö: Bra böcker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Dunand, M. (1987). Violence et panique, in &lt;SPAN class="ft9"&gt;Revue de droit penal et de criminology &lt;/SPAN&gt;no 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Dunning, E., Murphy, P., &amp; Williams, J. (1988). &lt;SPAN class="ft9"&gt;The roots of football hooliganism: An historical and sociological study&lt;/SPAN&gt;. London: Routledge &amp; Kegan Paul.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft22"&gt;Dunning, E., Murphy, P. and Waddington, I. (1991).Anthropological versus Sociological Approaches to the Study och Soccer Hooliganism: Some Critical notes, in &lt;SPAN class="ft50"&gt;The Sociological Review 39&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft7"&gt;Dunning, E. (2000). Towards a Sociological Understandingo f Football Hooliganism as a World Phenomenon in &lt;SPAN class="ft9"&gt;European Journal on Criminal Policy and Reserach 8&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft15"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;Dunning, E., Murphy, P., Waddington, I., &amp; Astrinakis, A. (2002)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft9"&gt;Fighting Fans. Football Hooliganismas a World Phenomenon&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Dublin: University College Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ehrenberg, A. (1991). &lt;/SPAN&gt;Le culte de la performance&lt;SPAN class="ft7"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Calmann-Levy,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; Paris.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft7"&gt;Erkiner, K. (2004.) Les problémes posés in &lt;SPAN class="ft9"&gt;La violence et le fanatisme dans le sport&lt;/SPAN&gt;, Istanbul.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Faulkner, K. (2004) &lt;/SPAN&gt;Football hooliganism: theories, commonalities and police stereotyping&lt;SPAN class="ft28"&gt;, University of Portsmouth.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft7"&gt;Finn, G. (1994). Football violence – a societal psychological perspective in R. Giulianotti, N. Bonney and M Hepworth (EDS), &lt;SPAN class="ft9"&gt;Football, Violence and Social Identity&lt;/SPAN&gt;, Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft7"&gt;Frosdick, S., Marsh, P. E., &amp; Chalmers, J. (2005). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Football hooliganism&lt;/SPAN&gt;. Cullompton, UK: Willan Publishing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Giulianotti, R. (1999) &lt;/SPAN&gt;Football. A Sociology of the Global Game&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Cambridge: Polity Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Giulianotti, R. (2004) ‘Civilizing Games: Norbert Elias and The Sociology of Sport’, in Giulianotti,R. (ed.) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Sport and Modern Social Theorists&lt;/SPAN&gt;. Basingstoke: Palgrave Macmillan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft7"&gt;Giulianotti, R. (2008). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Sport: A critical sociology&lt;/SPAN&gt;. Cambridge [u.a.: Polity Press [u.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Goksöyr, M. Olstad, F. (2002). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Fotball! Norges Fotballforbund 100 år&lt;/SPAN&gt;, Oslo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft7"&gt;Govaert, S., &amp; Comeron, M. (1995). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Foot &amp; violence: Politique, stades et hooligans : Heysel 85&lt;/SPAN&gt;. Bruxelles: De Boeck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Gren, A. (2009). &lt;/SPAN&gt;Fotboll och huliganism. Utveckling, problem och åtgärdsarbete i England och Skandinavien&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Hagström, M., Johansson, P., &amp; Jurell, C. (2010). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Va för jävla pack e ni?: Berättelsen om Stockholms fotbollsklackar&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Imperial Publishing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Hall, S. (1978) ‘The Treatment of Football Hooliganism in the Press’, in Ingham, R. (ed.) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Football Hooliganism: The Wider Context&lt;/SPAN&gt;. London: &lt;NOBR&gt;Inter-action-inprint.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Hargreaves, J. (ed.) (1986) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Sport, Power and Culture&lt;/SPAN&gt;. Oxford: Blackwell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft7"&gt;Haugsbakken, H. (2011). www. idrottsforum.org&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft15"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p900 ft22"&gt;Havelund, J., Joern, L., &amp; Rasmussen, K. (2010). &lt;SPAN class="ft50"&gt;Fotboll och huliganism i Skandinavien: En antologi&lt;/SPAN&gt;. Malmö: Idrottsforum.org.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft25"&gt;Heinonen, H. (2002). Finnish Football Supporters away from home: A case study of Finnish National Team Fans in &lt;SPAN class="ft70"&gt;Soccer and Society, vol. 3/2002&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Heinonen, H. (2005). &lt;/SPAN&gt;Alcohol and Transformation of Sport Spectating in Finland&lt;SPAN class="ft25"&gt;, Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD, publication 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Hjelseth. A. (2006) &lt;/SPAN&gt;Mellom börs, katedral og karneval: Norske supporters forhandlinger om kommersialisering av fotball&lt;SPAN class="ft25"&gt;. Universitetet i Bergen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hognestad, H. (2004). &lt;/SPAN&gt;Norway between Bergen and Middlesbrough&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;– Football Identities in Motion&lt;SPAN class="ft7"&gt;. NIH, Oslo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Höglund, J. (2005) &lt;/SPAN&gt;En av grabbarna. En berättelse inifrån brödra- skapet Firman Boys&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: MMG Books AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hågenvik, K. (2003). &lt;/SPAN&gt;I´m forest till I die – Skogsvokterne; en lokalisert identitet I en global verden&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Universitetet I Bergen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Iost, R. (2000). &lt;/SPAN&gt;The quest for authenticity : an analysis of Norwegian Liverpool FC fans&lt;SPAN class="ft7"&gt;. University Of Oslo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Johansson, M. (1986) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Teorierna och läktarvåldet&lt;/SPAN&gt;. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Joern, L. (2010). &lt;/SPAN&gt;"Alle Hader Os": En analyse af de danske&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;”risikofans”&lt;/SPAN&gt;. Århus: Institut for Idræt, Det Naturvidenskabelige Fakultet, Aarhus Universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Jönsson, K. (2010) &lt;/SPAN&gt;Matchen som aldrig ägde rum. Och ytterligare åtta kapitel om idrott, etik och politik&lt;SPAN class="ft28"&gt;. Falun: Ica bokförlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kerr, J.H. (1994) &lt;/SPAN&gt;Understanding Soccer Hooliganism&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Philadelphia: Open University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;King, A. (1997) ‘The Lads: Masculinity and the New Consumption of Football, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Sociology 31&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Lalander, P. (1997). Att vara supporter i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Våldet - och glädjen!: En debattbok om huliganer och glada supportrar&lt;/SPAN&gt;. Farsta: SISU idrottsböcker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Lazar, A., Lazar, M. (2004). The Discourse of the New World Order: &lt;NOBR&gt;Out-casting&lt;/NOBR&gt; the double face of threat in &lt;SPAN class="ft9"&gt;Discourse &amp; Society 15&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft15"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p904 ft7"&gt;Le Noé, O. (1998). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Football et violences &lt;/SPAN&gt;in Regards sur l´actualité no. 243.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Lewis, J. M. (2007). &lt;/SPAN&gt;Sports fan violence in North America&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Lanham: Rowman &amp; Littlefield.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Limbergen, K., Walgrave, L. (1992). &lt;SPAN class="ft9"&gt;The societal and Psycho- Sociologicaöl Background of Football Hooliganism&lt;/SPAN&gt;, Louvain.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft22"&gt;Mac an Ghaill, M. (1996) ‘What about the Boys? Schooling, Class and Crisis Masculinity’, &lt;SPAN class="ft50"&gt;SociologicalReview&lt;/SPAN&gt;, vol 44, no 3: &lt;NOBR&gt;381–397.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Mendel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-Enk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; S. (2004) &lt;/SPAN&gt;Med uppenbar känsla för stil- ett reportage om manlighet&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Atlas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;Marsh, P. (1978) &lt;SPAN class="ft9"&gt;Aggro. The Illusion of Violence&lt;/SPAN&gt;. London: Dent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft7"&gt;Marsh, P. E., &amp; Campbell, A. (1982). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Aggression and violence&lt;/SPAN&gt;. New York: St. Martin's Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Messner, M. (1992) &lt;/SPAN&gt;Power at Play. Sports and the Problem of Masculinity&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Boston: Beacon Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft28"&gt;Murphy,P, Dunning,E, Williams,J. (1988). Soccer Crowd Disorder and the Press: processes of Amplification and &lt;NOBR&gt;De-amplification&lt;/NOBR&gt; in Historical Perspective&lt;SPAN class="ft48"&gt;. Theory, Culture &amp; Society&lt;/SPAN&gt;, 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Nayar, P.K. (2010). &lt;/SPAN&gt;An Introduction to New Media and Cyber- cultures&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Chichester: Wiley Blackwell.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Nuytens, W. (2008). &lt;/SPAN&gt;Footballeurs, supporters et violences&lt;SPAN class="ft7"&gt;, Esporte e Sociedade no. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Peitersen, B., &amp; Holm, S. B. (1991). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Herlige tider: Historien om de danske roligans&lt;/SPAN&gt;. København: Komma og Clausen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Persson, L.K. (1993). &lt;SPAN class="ft9"&gt;De blåvita invasionerna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1969–70&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; i Idrotts- arvet 1993, Göteborg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft7"&gt;Poutvaara, P., Priks, M. (2009). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Hooliganism and police tactics&lt;/SPAN&gt;, in Journal of Public Economy Theory, 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Priks, M. (2010). &lt;/SPAN&gt;Does Frustration Lead to Violence? Evidence from the Swedish Hooligan Scene&lt;SPAN class="ft7"&gt;, in KYKLOS, Vol 63 No. 3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Radmann, A. (1994). &lt;/SPAN&gt;Fotball &lt;NOBR&gt;EM-92.&lt;/NOBR&gt; En studie av kveldspressen&lt;SPAN class="ft7"&gt;. SVEBI:S årsbok, Lund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Radmann, A. (1999). &lt;/SPAN&gt;Fotbollslandskapet, Fotboll som socialt fenomen&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Lund University, Department of Sociology.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;Radmann, A. (2012). The New Media and Hooliganism. Con- structing Media Identities in &lt;SPAN class="ft9"&gt;We love to hate each other &lt;/SPAN&gt;, Krövel &amp; Roksvold (eds), Nordicom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft15"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p891 ft7"&gt;Rasmussen, K. (2010). Porträt af en hooligan, i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Fotboll och huliganism i Skandinavien&lt;/SPAN&gt;, En antologi sammanställd av Havelund, J, Joern L &amp; Rasmussen, K. idrottsforum.org.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Robson, G. (2000) &lt;/SPAN&gt;No One Likes Us. We Don´t Care: The Myth and Reality of Millwall Fandom&lt;SPAN class="ft7"&gt;.Oxford: Berg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft7"&gt;Roumestan, N. (1998). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Les supporters de football&lt;/SPAN&gt;. Paris: Anthropos (diff. Economica.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft7"&gt;Salvini, A. (1998). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Il rito aggressive&lt;/SPAN&gt;, Giunti, Florence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Spaaij, R. (2006) &lt;/SPAN&gt;Understanding Football Hooliganism: a Comparison of Six Western European Football Clubs&lt;SPAN class="ft25"&gt;. Amsterdam: Amsterdam University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft25"&gt;Spaaij, R. (2008) Men Like Us, Boys Like Them: Violence, Masculinity, and Collective Identity, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Journal of Sport &amp; Social Issues&lt;/SPAN&gt;, 32: 369.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft7"&gt;Stott, C., &amp; Pearson, G. (2007). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Football "hooliganism": Policing and the war on the "English disease"&lt;/SPAN&gt;. London: Pennant Books&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Svensson, A. (2007) &lt;/SPAN&gt;Från norra ståplats till cyberspace, En beskriv- ning av en diskussion på internet om ishockey utifrån ett offentlighetsperspektiv&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Göteborgs universitet, Institutionen för journalistic och masskommunikation / JMG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft25"&gt;Sverige Inrikesdepartementet. (Ed.). (1997). &lt;SPAN class="ft70"&gt;Våldet - och glädjen!: En debattbok om huliganer och glada supportrar&lt;/SPAN&gt;. Farsta: SISU idrottsböcker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft28"&gt;Taylor, I. (1971) ‘Soccer Consciousness and Soccer Hooliganism’, in Cohen, S.: &lt;SPAN class="ft48"&gt;Images of Deviance&lt;/SPAN&gt;, Harmondsworth: Penguin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Tsoukala, A. (2009) &lt;/SPAN&gt;Football Hooliganism in Europe. Security and Civil Liberties in the Balance&lt;SPAN class="ft28"&gt;. Basingstoke: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Palgrave-Macmillan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Vassort, P. (1999). &lt;/SPAN&gt;Football et politique: Sociologie historique d'une domination&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Paris: Editions de la Passion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft7"&gt;Åm, L. (2003) ”Us versus them: A Study of Football Supporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft7"&gt;Identity with special Reference to Manchester United, Universitetet i Bergen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft15"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;Intervjuer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;25 intervjuer med olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft7"&gt;Rapport regeringskansliet 1997 The Observer, 19 juni 1988:15 iDag 911008:2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;iDag, 911019:4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft7"&gt;Projekt Supporterkultur 1996&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft7"&gt;Program Supporter Verksamhetsberättelse &lt;NOBR&gt;2007–2010&lt;/NOBR&gt; Projekt Supporter &lt;NOBR&gt;2007–2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft7"&gt;Verksamhetsberättelse, VB, 2007: 2 Projekt Supporter 2011:6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft7"&gt;Bergens Tidende 20000407&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Websidor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;www.sverigescenen.com&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;www.svenskafans.com&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;www.aftonbladet.com&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft7"&gt;www.expressen.com&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;www.sthmsodra.com&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;www.hammarbyultras.com&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft7"&gt;www.ultraboys.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;www.kritaen5a.com&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;www.idrottsforum.org&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft7"&gt;www.fanseurope.org.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;www.positivlaktarkultur.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;www.sfsu.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft15"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p652 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft7"&gt;Skrivelse &lt;NOBR&gt;2012-02-06&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft62"&gt;Frågor kopplade till personuppgiftslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft20"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft20"&gt;lag om ändring i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2005:321) om tillträdes- förbud vid idrottsarrangemang att ett nytt kapitel, kapitel 2 införs och ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft10"&gt;Kapitel 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;Behandling av uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft9"&gt;Bestämmelsernas syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att ge Sveriges Riksidrottsförbund, specialidrottsförbundet för den aktuella idrotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft15"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft27"&gt;verksamheten och idrottsorganisation som anordnar idrottsarrange- mang möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft9"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Detta kapitel gäller vid behandling av personuppgifter i idrotts- verksamhetens brottsbekämpande verksamhet för Sveriges Riksidrotts- förbund, specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten och idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om person- uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller samman- ställning enligt särskilda kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft9"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Med arrangörsavstängning avses den rätt som tillkommer arran- gören av ett idrottsarrangemang att förbjuda en person tillträde till idrottsarrangemanget&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft9"&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om inte annat anges i 5 §, gäller denna lag i stället för person- uppgiftslagen (1998:204).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;När personuppgifter behandlas enligt denna lag, eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, gäller följande bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;3 § om definitioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;8 § om förhållandet till offentlighetsprincipen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;9 §, med undantag för första stycket i och tredje stycket, om grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;23 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;25–27&lt;/NOBR&gt; §§ om information till den registrerade,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;28 § om rättelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;30 och 31 §§ samt 32 § första stycket om säkerheten vid behand- ling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;33–35&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ om överföring av personuppgifter till tredje land,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;38–41&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ om personuppgiftsombud m.m.,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;42 § om upplysningar till allmänheten om vissa behandlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft15"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p925 ft9"&gt;10.43 och 44 §§, 45 § första stycket och 47 § om tillsynsmyndighetens befogenheter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft9"&gt;11.48 § om skadestånd,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft9"&gt;12.49 § om straff, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft27"&gt;13.51 § första stycket, 52 § första stycket och 53 § om överklagande. Om personuppgifter ska gallras enligt denna lag, eller enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft9"&gt;föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, gäller inte 8 § andra stycket personuppgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Information enligt 23 § personuppgiftslagen behöver inte lämnas vid behandling som består av insamling av personuppgifter genom bilder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft9"&gt;Förbud enligt 44 eller 45 § personuppgiftslagen får inte förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;Personuppgiftsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Sveriges Riksidrottsförbund och specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som respektive förbund utför. Idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang är person- uppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som organisationen utför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Sveriges Riksidrottsförbund, specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten och idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang och som behandlar personuppgifter enligt detta kapitel ska utse ett eller flera personuppgiftsombud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Den personuppgiftsansvarige ska anmäla till tillsynsmyndigheten enligt personuppgiftslagen (1998:204) när ett personuppgiftsombud utses eller entledigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;Ändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Personuppgifter får behandlas om det behövs för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet i samband med idrottsarrangemang,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;handlägga arrangörsavstängningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;ansöka om tillträdesförbud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;beivra överträdelser mot tillträdesförbud och arrangörsavstäng- ningar vid idrottsarrangemang, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Personuppgifter får behandlas om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;behandlingen är nödvändig för handläggningen av tillträdesförbud och arrangörsavstängningar, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;det är nödvändigt för beivrandet av meddelade tillträdesförbud och arrangörsavstängningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;Behandling av känsliga uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fack- förening, hälsa eller sexualliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft24"&gt;Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får de kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket när det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Uppgifter som avses i första stycket får också behandlas med stöd av 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft9"&gt;Uppgifter som beskriver en persons utseende ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;Tillgången till personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad varje handläggare behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft9"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar närmare föreskrifter om tillgången till personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;Sökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Vid sökning i personuppgifter får som sökbegrepp inte användas uppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft9"&gt;Utlämnande av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Varje idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang har rätt att ta del av personuppgifter om vilka personer som har meddelats tillträdesförbud och arrangörsavstängning samt därtill hänförliga uppgifter som har betydelse för ärendet. Rätten tillfaller endast den idrottsorganisation som anordnar aktuellt idrottsarrangemang. Rätten att ta del av uppgifter begränsas till uppgifter om personer som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft15"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;associeras med de två idrottsorganisationer som idrottsarrangemanget avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten har rätt att löpande ta del av personuppgifter om vilka personer som har meddelats tillträdesförbud och arrangörsavstängning samt därtill hänförliga uppgifter som har betydelse för ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Polismyndigheter och Åklagarmyndigheten har rätt att ta del av personuppgifter om den mottagande myndigheten behöver uppgifterna i sin brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Personuppgifter som är nödvändiga för att ordnings- och säkerhetspersonal vid ett idrottsarrangemang ska kunna fullgöra sin arbetsuppgift att avvisa personer som har meddelats tillträdesförbud eller arrangörsavstängning, får lämnas ut till ansvarig chef för den juridiska person som ansvarar för ordningen och säkerheten vid idrottsarrangemanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft27"&gt;De utlämnade personuppgifterna ska kvitteras av mottagaren och får endast lämnas ut i nära anslutning till varje idrottsarrangemang. Omedelbart efter avslutat tjänstgöringstillfälle ska ansvarig chef för den juridiska person som ansvarar för ordningen och säkerheten vid idrottsarrangemanget återlämna förteckningen över personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft50"&gt;Varje person som arbetar med ordningen och säkerheten på idrotts- arrangemanget ska underteckna ett sekretessavtal avseende de personuppgifter som han eller hon kommer i kontakt med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft9"&gt;Elektroniskt utlämnande av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Enstaka personuppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling. Regeringen meddelar föreskrifter om att uppgifter får lämnas ut på sådant medium även i andra fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Utlämnande genom direktåtkomst är tillåtet bara i den utsträck- ning som följer av detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;Samling av personuppgifter som struktureras för sökning efter eller sammanställning av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft9"&gt;Samling av personuppgifter avseende personer som meddelats tillträdesförbud eller arrangörsavstängning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft15"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Sveriges Riksidrottsförbund får på nationell basis samla personuppgifter om personer som har meddelats tillträdesförbud eller arrangörsavstängning och strukturera dessa för sökning efter eller sammanställning av personuppgifter i enlighet med &lt;NOBR&gt;19–24&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft9"&gt;Syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Sådan samling av personuppgifter som avses i 18 § får föras i syfte att göra det möjligt att avvisa en person som har meddelats tillträdes- förbud enligt denna lag, eller som har avstängts av arrangören av idrottsarrangemanget, från att tillträda idrottsarrangemanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft9"&gt;Bevarande och gallring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;Personuppgifter i sådan samling av personuppgifter som avses i 18 § får inte bevaras under längre tid än vad som behövs för något eller några av de i lagen angivna ändamålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Uppgifter om en registrerad person i sådan samling av person- uppgifter som avses i 18 § ska gallras senast två år efter att ett till- trädesförbud eller en arrangörsavstängning har slutat att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft48"&gt;Uppgifter hänförliga till ett ärende som har avskrivits ska gallras ur sådan samling som avses i 18 § så snart ärendet har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft9"&gt;Direktåtkomst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang får medges direktåtkomst till sådan samling av personuppgifter som avses i 18 §. Direktåtkomst får medges endast enligt 13 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft24"&gt;Specialidrottsförbund för aktuell idrottsverksamhet får medges direktåtkomst till sådan samling av personuppgifter som avses i 18 §. Direktåtkomst får medges endast enligt 13 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft70"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar närmare föreskrifter om omfattningen av direktåtkomsten samt om behörighet och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft15"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft49"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;I sådan samling av personuppgifter som avses i 18 § får uppgifter behandlas om en person som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;har meddelats interimistiskt beslut eller slutligt beslut om tillträdes- förbud till idrottsarrangemang av åklagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;har avstängts från idrottsarrangemang genom arrangörsavstängning meddelad av en idrottsorganisation som anordnar idrottsarrange- mang, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;handläggs för arrangörsavstängning av idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft9"&gt;Uppgifter om en person enligt första stycket 3 får behandlas innan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft9"&gt;ett avstängningsbeslut har fattats endast om det är av särskild betydelse för bekämpningen av idrottsrelaterade brott och säkerställandet av ordningen vid idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;24 § &lt;/SPAN&gt;Sådan samling av personuppgifter som avses i 18 § får innehålla följande uppgifter om en enskild person:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;identifieringsuppgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;personnummer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;folkbokföringsadress eller annan stadigvarande adress,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;telefonnummer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;e-postadress,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;fotografi,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;videoupptagning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;uppgifter om särskilda fysiska kännetecken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;beskrivning av brottsmisstanke eller brott som ligger till grund för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft9"&gt;beslut om tillträdesförbud eller avstängning, 10.händelserapport,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft9"&gt;11.vittnesuppgifter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft9"&gt;12.ärendenummer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft9"&gt;13.överträdelser av arrangörsavstängningar och tillträdesförbud, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;14.uppgifter om målsman/föräldrar om den enskilde personen är underårig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Uppgifter som avses i första stycket &lt;NOBR&gt;10–11&lt;/NOBR&gt; får registreras bara om de har direkt betydelse för ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;Uppgifter om personnummer får behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft15"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft20"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft47"&gt;förordning om ändring i förordningen (2005:323) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=208px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=78px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=25px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=76px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=29px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p212 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td101"&gt;&lt;P class="p212 ft9"&gt;Allmän bestämmelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;När åklagaren har beslutat i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td68"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;I denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft38"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;fråga om tillträdesförbud, &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p30 ft38"&gt;kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p24 ft38"&gt;föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;parterna underrättas om beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;träffande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;tillträdesförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;arrangörsavstängningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft38"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Att beslut om tillträdesförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;sådan behandling av person-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;delges den mot vilken för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p30 ft49"&gt;uppgifter som omfattas av lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft37"&gt;budet avses gälla framgår av 4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;(2005:321)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;om tillträdesförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p586 ft7"&gt;lagen (2005:321) om tillträdes- &lt;SPAN class="ft9"&gt;vid idrottsarrangemang. Begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;förbud vid idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;och uttryck som används i denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;förordning har samma innebörd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;tillämpningsområde som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p941 ft9"&gt;lagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft10"&gt;Tillträdesförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft9"&gt;Underrättelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p249 ft7"&gt;domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td38"&gt;&lt;P class="p214 ft7"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;När åklagaren har beslutat i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;åklagare beslutar om tillträdes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;fråga om tillträdesförbud, &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;förbud eller häver eller ändrar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;parterna underrättas om beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;ett sådant förbud, &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;polis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;myndigheten på den eller de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;Att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;beslut om tillträdesförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;orter där förbudet avses bli&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;delges den mot vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;tillämpat informeras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;förbudet avses gälla framgår av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;lagen (2005:321) om till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p214 ft7"&gt;om registrering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;trädesförbud vid idrottsarrange-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;och rapportering av beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;mang.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;tillträdesförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p150 ft7"&gt;finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p214 ft14"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;(1998:620) om belastningsregister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p214 ft7"&gt;efterlysningskungörelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;(1969:293).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td109"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p942 ft15"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;P class="p4 ft16"&gt;SOU 2012:23 Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p212 ft38"&gt;Information till polismyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p943 ft7"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;P class="p248 ft7"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p246 ft37"&gt;polismyndighets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;P class="p212 ft138"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;anmälan om tillträdesförbud har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;åklagare beslutar om tillträdes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;gjorts muntligen, ska åklagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p212 ft14"&gt;förbud eller häver eller ändrar ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;dokumentera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p246 ft7"&gt;vem anmälan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p212 ft14"&gt;sådant förbud, &lt;SPAN class="ft38"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;polismyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;avser, vem som gjort anmälan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;heten på den eller de orter där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p944 ft14"&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p246 ft7"&gt;omständigheter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;förbudet avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p945 ft7"&gt;bli&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft7"&gt;tillämpat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;anförs till stöd för anmälan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p212 ft7"&gt;informeras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr15 td112"&gt;&lt;P class="p212 ft38"&gt;Bestämmelser om registrering och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p212 ft9"&gt;rapportering av beslut om till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p212 ft38"&gt;trädesförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p946 ft9"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p223 ft9"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft142"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p212 ft38"&gt;(1998:620) om belastningsregister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td113"&gt;&lt;P class="p212 ft9"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td123"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;efterlysningskungörelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p212 ft9"&gt;(1969:293)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td118"&gt;&lt;P class="p212 ft9"&gt;Muntlig anmälan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p246 ft7"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr15 td112"&gt;&lt;P class="p212 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om en polismyndighets an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;tillämpningen av lagen (2005:321)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p212 ft9"&gt;mälan om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p947 ft38"&gt;tillträdesförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;om tillträdesförbud vid idrotts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p212 ft49"&gt;gjorts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p248 ft49"&gt;muntligen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p948 ft142"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft38"&gt;åklagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;arrangemang får meddelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p246 ft7"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p212 ft38"&gt;dokumentera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td122"&gt;&lt;P class="p949 ft9"&gt;vem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;anmälan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Åklagarmyndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p212 ft38"&gt;avser, vem som gjort anmälan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p212 ft38"&gt;de omständigheter som anförs till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p212 ft38"&gt;stöd för anmälan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p950 ft9"&gt;Ytterligare föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Ytterligare föreskrifter för tillämpningen av lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrotts- arrangemang får meddelas av Åklagarmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft15"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p953 ft10"&gt;Tillgången till personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft9"&gt;Förhållandet till personuppgifts- förordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Denna förordning gäller istället för personuppgiftsförord- ning (1998:1191).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft9"&gt;Tillsynsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Datainspektionen är tillsyns- myndighet enligt personuppgifts- lagen och lagen om tillträdes- förbud vid idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft9"&gt;Behörigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Datainspektionen får med- dela närmare föreskrifter om till- gången till personuppgifter för personer som är verksamma inom Sveriges Riksidrottsförbund, special- idrottsförbund för aktuell idrotts- verksamhet och idrottsorganisation som anordnar idrottsarrange- mang. För tilldelning av behörig- het för åtkomst till person- uppgifter ska särskilt beaktas att det, utöver behovet av upp- gifterna, ställs krav på utbildning och erfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft15"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p960 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Sveriges Riksidrottsförbund, specialidrottsförbund för den aktuella idrottsverksamheten och idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang ansvarar för att det inom den egna organis- ationen finns rutiner för till- delning, förändring, borttagning och regelbunden uppföljning av behörigheter för åtkomst till personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft9"&gt;Sökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Vid Sveriges Riksidrottsför- bund, specialidrottsförbund för den aktuella idrottsverksamheten och idrottsorganisation som an- ordnar idrottsarrangemang ska uppgifter registreras om in- och utloggning, ändringar, öppning av dokument och ärenden samt sökningar i sådan samling av personuppgifter som avses i 18 § lagen (2005:321) om tillträdes- förbud vid idrottsarrangemang. De registrerade uppgifterna ska sparas så länge ett ärende är öppet och gallras i samband med att ett ärende om tillträdesförbud eller arrangörsavstängning gallras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft9"&gt;Säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Vid inloggning i sådan sam- ling av personuppgifter som avses i 18 § lagen (2005:321) om till- trädesförbud vid idrottsarrange- mang krävs stark autentisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft15"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p965 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Uppgifter om lagöverträd- elser får lämnas ut via öppet nät endast till identifierade använd- are vars identitet är säkerställd med stark autentisering. Vid sådant utlämnande över öppet nät ska personuppgifterna även förses med krypteringsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft9"&gt;Ytterligare föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Datainspektionen får med- dela ytterligare föreskrifter om be- handling av personuppgifter enligt lagen (2005:321) om tillträdes- förbud och denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft15"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft20"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Utredningens utgångspunkt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Uppdraget innebär i huvudsak att utreda möjligheten för idrotts- rörelsen att föra ett nationellt register över personer som har blivit avstängda från idrottsarenor genom att åklagaren meddelat tillträdesförbud eller arrangören har nyttjat sin rätt till arrangörs- avstängning. Närmare ska frågan utredas huruvida ett undantag från 21 § personuppgiftslagen (1998:204) kan införas i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang och vilka övriga ändringar i samband därmed som kan aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Till grund för utredningen ligger främst förarbeten till person- uppgiftslagen (1998:204) samt lagen (2005:321) om tillträdes- förbud vid idrottsarrangemang, Datainspektionens beslut att bevilja Djurgården Elitfotboll undantag från 21 § personuppgifts- lagen samt övrig registerlagstiftning, däribland polisdatalagen (2010:361) med förarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;Enskilda personer kan bli avstängda från idrottsarenor enligt lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang samt genom arrangörsavstängning. Personuppgiftslagens bestämmelser i fram- för allt 21 § hindrar lämplig instans inom idrottsverksamheten från att föra register över de personer som belagts med tillträdesförbud och/eller arrangörsavstängning, vilket försvårar kontrollen över att förbuden och avstängningarna efterföljs. Datainspektionen har enligt samma lag möjlighet att i enskilda fall meddela dispens från registerförbudet. Djurgården Elitfotboll ansökte om undantag hos Datainspektionen och beviljades sedermera rätt att föra register. Idrottsorganisationen får numera föra register med bilder över personer som meddelats tillträdesförbud och arrangörsavstängning. Rätten gäller endast på Djurgårdens hemmamatcher. För att andra idrottsorganisationer ska få föra liknande register krävs enligt den nuvarande lagstiftningen att även de ansöker om dispens hos Data- inspektionen. Frågan om ett centralt nationellt register över samt- liga personer med tillträdesförbud och arrangörsavstängning har väckts, med möjlighet för den idrottsorganisation som anordnar ett idrottsarrangemang, att vid match få ut information om de personer från de två berörda idrottsorganisationerna som har till- trädesförbud och arrangörsavstängning. Denna fråga har föranlett följande utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft15"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bakgrund till gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Personuppgiftslagen (1998:204)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Personuppgiftslagen (1998:204) ersätter den tidigare datalagen och genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 95/45/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (Dataskyddsdirektivet). Dataskyddsdirektivet syftar till att garantera en hög och i alla medlemsstater likvärdig skyddsnivå när det gäller enskilda personers fri- och rättigheter med avseende på behandling av personuppgifter. Vidare syftar direktivet till att främja ett fritt flöde av personuppgifter mellan medlemsstaterna i EU. Medlemsstaterna får inom den ram som anges i direktivet närmare precisera villkoren för när behandling av personuppgifter får förekomma. Sådana preciseringar får dock inte hindra det fria flödet av personuppgifter inom unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;Regeringen har i personuppgiftsförordningen (1998:1191) gett kompletterande föreskrifter beträffande sådan behandling av personuppgifter som omfattas av personuppgiftslagen. Vidare har Datainspektionen meddelat föreskrifter om dels skyldigheten att anmäla behandlingar av personuppgifter till inspektionen, dels undantag från förbudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser m.m. (DIFS 2010:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Syftet med personuppgiftslagen är att skydda människor mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter. Personuppgiftslagen följer i huvudsak &lt;NOBR&gt;EG-direk-&lt;/NOBR&gt; tivets disposition och text.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Personuppgiftslagens tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft21"&gt;Till skillnad från datalagen är personuppgiftslagen teknik- oberoende. Personuppgiftslagen omfattar all behandling av person- uppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Lagen gäller även för manuell behandling av personuppgifter, om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register. Personuppgiftslagen gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur. Lagen innehåller också en bestämmelse som anger att personuppgiftslagen inte ska tillämpas, om det inskränker myndigheternas skyldighet att lämna ut uppgifter enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft15"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Lagen är alltså tillämplig på &lt;SPAN class="ft9"&gt;behandling &lt;/SPAN&gt;av personuppgifter. Med behandling av personuppgifter avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte. Behandlingen kan innefatta exempelvis insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, inhämtande, användning, utlämnande genom över- sändande eller spridning. Personuppgifter definieras som all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Personuppgiftslagen är subsidiär, det vill säga särregler i annan lagstiftning tar över bestämmelser i personuppgiftslagen. Utöver personuppgiftslagen har det utarbetats en stor mängd specialför- fattningar med bestämmelser om behandling av personuppgifter. Syftet har varit att anpassa lagstiftningen till de särskilda behov som finns inom olika verksamhetsområden och samtidigt göra avvägningar mellan behovet av effektivitet i berörd verksamhet och behovet av skydd för enskildas integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Något tillståndsförfarande motsvarande det som fanns i data- lagen förekommer inte i personuppgiftslagen. Behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad ska däremot anmälas till Datainspektionen som är tillsynsmyndighet. Undantag från anmälningsskyldigheten gäller bland annat för sådan behand- ling av personuppgifter som regleras genom särskilda föreskrifter i lag eller förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Personuppgiftsansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Personuppgifterna får endast användas till det ändamål som de avsetts för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Det slås fast vissa grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter i lagen. Den personuppgiftsansvarige ska se till att personuppgifter behandlas bara om det är lagligt. Vidare ska personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed. Personuppgifter får samlas in endast för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och de får inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. De personuppgifter som behandlas ska vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft15"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft21"&gt;behandlingen. Den personuppgiftsansvarige ska även se till att inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen samt att de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella. Vidare ska alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen och personuppgifter ska inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;När personuppgifter får behandlas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft21"&gt;Lagen innehåller en uttömmande uppräkning av de fall då person- uppgifter får behandlas. Personuppgifter får i princip alltid behand- las om den registrerade har lämnat sitt samtycke. Annars krävs att behandlingen är nödvändig för vissa angivna ändamål, exempelvis att behandlingen av personuppgifter är nödvändig för att en arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras. Om känsliga personuppgifter, uppgifter om lagöverträdelser m.m. eller person- nummer ska behandlas, måste behandlingen dessutom vara tillåten i enlighet med de bestämmelser som gäller för behandling av sådana uppgifter. Förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter är emellertid inte undantagslöst. Det regleras under vilka omständig- heter en behandling av känsliga uppgifter trots förbudet är tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Information till den registrerade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Personuppgiftslagen reglerar när information måste lämnas till den registrerade. Lagstiftaren skiljer på information som den person- uppgiftsansvarige ska lämna självmant och information som ska lämnas efter ansökan från den registrerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft28"&gt;Den personuppgiftsansvarige ska självmant lämna information till den registrerade om uppgifterna har samlats in från personen själv. Informationen ska lämnas i samband med insamlandet av uppgifterna och ska avse information om den personuppgifts- ansvariges identitet, uppgift om ändamålen med behandlingen av uppgifterna och all övrig information som behövs för att den registrerade ska kunna ta till vara sina rättigheter i samband med behandlingen. Den övriga informationen kan exempelvis avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft15"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323310x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;information om mottagarna av uppgifterna, skyldighet att lämna uppgifter och rätten att ansöka om information och få rättelse. Sådana uppgifter som den registrerade redan känner till undantas från informationsskyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft7"&gt;Om personuppgifterna har samlats in från någon annan källa än den registrerade finns det vissa undantag från skyldigheten att informera. Undantagen avser situationer då det visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor ansträng- ning att lämna information samt då registreringen eller utlämnan- det uttryckligen föreskrivs i författning. Det ska enligt EG- direktivet finnas lämpliga skyddsåtgärder för dessa undantagsfall i den nationella lagstiftningen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I de ovan angivna fallen ska den personuppgiftsansvarige lämna informationen självmant. Det krävs således inte att den registrerade begär att få informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft7"&gt;Utöver den information som ska lämnas självmant är den personuppgiftsansvarige skyldig att till var och en som ansöker om det, lämna besked om personuppgifter som rör den sökande behandlas eller inte. Om sådana uppgifter behandlas ska inform- ation även ges om bland annat varifrån uppgifterna har hämtats och ändamålen med behandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Säkerheten vid behandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft22"&gt;I personuppgiftslagen finns bestämmelser om de säkerhetsåtgärder som ska vidtas vid behandling av personuppgifter. Den personupp- giftsansvarige är skyldig att vidta lämpliga tekniska och organisa- toriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Åtgärderna ska åstadkomma en säkerhetsnivå som är lämplig med beaktande av de tekniska möjligheter som finns inom organi- sationen, kostnaderna för att genomföra åtgärderna, de särskilda risker som finns med behandlingen av personuppgifterna samt hur känsliga de behandlade personuppgifterna är. Det finns även bestämmelser om säkerhet då den personuppgiftsansvarige anlitar ett personuppgiftsbiträde. Bland annat ska det finnas ett skriftligt avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft7"&gt;Det uttalas i förarbetena till personuppgiftslagen att säkerhets- brister vid behandling av personuppgifter i princip är oacceptabla. Tillsynsmyndigheten har därför rätt att meddela beslut om säker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;prop. 1997/98:44 s. 78.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft15"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;hetsåtgärder i enskilda fall. I beslutet får den personuppgifts- ansvarige preciserat exakt vilka åtgärder som måste vidtas för att uppfylla säkerhetskraven. Regler om skyddsåtgärder kan även finnas i annan lagstiftning. Sådana bestämmelser gäller vid sidan av de bestämmelser om skyddsåtgärder som gäller enligt personupp- giftslagen med anknytande författningar och beslut.&lt;SPAN class="ft77"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Tillsynsmyndighetens befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten måste på ett effektivt sätt utöva tillsyn över den behandling av personuppgifter som förekommer. För att uppnå detta har tillsynsmyndigheten rätt att på begäran få tillgång till de personuppgifter som behandlas, få tillträde till sådana lokaler som har anknytning till behandlingen av personuppgifter samt få upplysningar om och dokumentation av behandlingen av person- uppgifter och säkerheten vid denna. Myndighetens uppgift är att ta reda på om den behandling av personuppgifter som utförs är laglig. Om tillräckligt underlag för bedömningen inte bereds tillsyns- myndigheten på begäran från denna har myndigheten en vites- möjlighet. Myndigheten kan vid vite förbjuda den personuppgifts- ansvarige att fortsätta behandla personuppgifter på annat sätt än genom att lagra dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Övriga bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Personuppgiftslagen innehåller bestämmelser om rättelse, blocker- ing eller utplåning av sådana personuppgifter som inte har behand- lats i enlighet med personuppgiftslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Rättelse, blockering eller utplåning ska ske snarast efter begäran från den registrerade. Om person- uppgifter har behandlats i strid med personuppgiftslagen och den registrerade därav har orsakats skada och kränkning av den person- liga integriteten, ska den personuppgiftsansvarige ersätta den regi- strerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Lagen innehåller även bestämmelser om straffansvar och över- klagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;a. prop. s. 91.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323312x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Ändring av personuppgiftslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft22"&gt;Den 1 januari 2007 trädde vissa ändringar av personuppgiftslagen i kraft. Ändringarna innebär att lagen i viss utsträckning har utformats enligt en så kallad missbruksmodell. Motsvarande be- grepp är hanteringsmodell. En reglering uppbyggd enligt en hanteringsmodell reglerar själva hanteringen av personuppgifter oavsett om behandlingen kan anses som känslig eller inte ur integritetssynpunkt. Regleringen omfattar således all användning av personuppgifter oavsett dess syfte, omfattning eller art. I en sådan modell finns det regler om hur personuppgifter ska hanteras från det att de samlas in till det att de utraderas. En missbruksmodell å andra sidan tar inte sikte på själva hanteringen av person- uppgifterna utan på att uppgifterna inte får missbrukas till skada för någons personliga integritet. Så länge personuppgifterna inte missbrukas på så sätt att den personliga integriteten kränks är behandlingen tillåten. I missbruksmodellen är det huvudsakliga att identifiera vilken användning av personuppgifter som utgör ett sådant missbruk att den bör förbjudas genom att i första hand beläggas med skadestånd eller kriminaliseras. Behandling av personuppgifter i ostrukturerat material, till exempel löpande text och enstaka bild- och ljudupptagningar, undantas från de flesta av personuppgiftslagens detaljerade hanteringsregler. Sådan behand- ling tillåts under förutsättning att den registrerades personliga integritet inte kränks.&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Uppgifter om lagöverträdelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft7"&gt;Bestämmelser om uppgifter om lagöverträdelser m.m. finns i 21 § personuppgiftslagen. Enligt huvudregeln får uppgifter om lagöver- trädelser bara behandlas av myndigheter. Paragrafen tillämpas inte vid sådan behandling av personuppgifter i ostrukturerat material som avses i 5 a § personuppgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft22"&gt;Med lagöverträdelser förstås överträdelser som innefattar brott. Straff måste vara föreskrivet för överträdelsen. Uppgifter om över- trädelser som är osanktionerade eller som bara för med sig admini- strativa sanktioner omfattas således inte av bestämmelsen. Språkligt sett omfattas bara brottsliga överträdelser av förhållningsregler i lagar och inte i förordningar beslutade av regeringen. Det torde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;prop. 2005/06:173 s. 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323313x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft21"&gt;innebära att överträdelser av arrangörsavstängningar inte omfattas av lydelsen. Det framgår inte av lagtexten eller förarbetena i vilken utsträckning lagöverträdelser som innefattar brott enligt utländsk lagstiftning omfattas. En uppgift om att någon har eller kan ha begått något visst brott utgör en uppgift om lagöverträdelse, även om det inte finns någon dom eller motsvarande beträffande brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Artikel 8.5 i &lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; föreskriver att ett fullständigt regis- ter över brottmålsdomar får föras endast under kontroll av en myndighet. Sådana uppgifter är otvivelaktigt av så känslig natur att vem som helst inte bör få hantera uppgifterna hur som helst. Myndigheter behöver ofta hantera just sådana uppgifter för att kunna fullgöra de samhällsuppdrag som lagts på dem. I vilken utsträckning myndigheter får hantera sådana uppgifter framgår av de föreskrifter som reglerar respektive myndighets verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Eftersom det kan finnas fall där det är befogat att enskilda behandlar uppgifter om lagöverträdelser m.m. innehåller paragrafen ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från för- budet.&lt;SPAN class="ft93"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har enligt 9 § personuppgiftsförordningen bemyndigat Datainspektionen att meddela sådana föreskrifter. Det är generella föreskrifter som avses. I DIFS 2010:1 har Data- inspektionen föreskrivet att personuppgifter som avses i 21 § får behandlas i vissa särskilda fall. Exempelvis får sådana uppgifter behandlas om det är nödvändigt för att fullgöra en föreskrift på socialtjänstområdet eller behandlingen endast avser enstaka uppgift som är nödvändig för att anmälningsskyldighet enligt lag ska kunna fullgöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;En möjlighet till dispens i enskilda fall finns i paragrafens fjärde stycke. Exempel på situationer då det enligt förarbetena kan vara befogat med undantag är privata vård- och behandlingshem som kan behöva behandla uppgifter om brottmålsdomar för att kunna vårda den dömde på ett effektivt sätt.&lt;SPAN class="ft93"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Enskilda personuppgifts- ansvariga kan således ansöka hos Datainspektionen om undantag för vissa bestämda behandlingar av sådana uppgifter som avses i första stycket som de avser att genomföra. Möjligheten att meddela undantag ska tillämpas restriktivt. Exempel på undantag som har beviljats är SL avseende klotter och Djurgården Elitfotboll av- seende tillträdesförbud till idrottsarrangemang. Djurgårdens an- sökan behandlas nedan i avsnitt 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;prop. 1997/98 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;74–75.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;a. prop. s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323314x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p978 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Problemen med ordningsstörningar, som våld och skadegörelse, vid idrottsarrangemang har funnits en längre tid. Det rör sig bland annat om läktarvåld, inkastande av föremål på spelplanen samt skadegörelse och våld utanför arenorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Arrangörsavstängning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft21"&gt;Den som har äganderätt, eller på annat sätt förfogar över en plats, bestämmer normalt vem som har rätt att vistas där. Detta gäller även om allmänheten har tillträde till platsen. Idrottsorganisationer kan därmed förbjuda en person att besöka idrottsarrangemang genom att meddela så kallad arrangörsavstängning. Rätten och ibland skyldigheten att avstänga en person genom arrangörsrätten framgår av allmänna idrottsregelverk. En avstängning kan meddelas i stället för tillträdesförbud eller i kombination med tillträdes- förbud. Det krävs särskilda skäl för att en arrangörsavstängning ska kunna beslutas. Det ställs inga krav på att beteendet är brottsligt utan särskilda skäl kan exempelvis vara ordningsstörande beteende eller bristande respekt för de ordningsregler som finns på arenan. Arrangörsavstängningarna upprätthålls genom att de avstängda personerna avvisas i samband med biljettkontroll vid inpassering till arenan. En arrangörsavstängning är att betrakta som en bestraff- ning och överträdelser utgör därför inget brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Behovet av lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;Högsta Domstolen har i ett avgörande&lt;SPAN class="ft93"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;från 1995 slagit fast att straffbestämmelsen om olaga intrång i brottsbalken inte är tillämp- lig då en person besöker en plats dit allmänheten har tillträde även om personen i fråga förbjudits att besöka platsen. Vad gäller tillämpningen av bestämmelsen om olaga intrång i idrottssamman- hang har Hovrätten över Skåne och Blekinge uttalat i dom&lt;SPAN class="ft93"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;att en idrottsplats, som under offentliga idrottsarrangemang, är tillgänglig och upplåten för allmänheten, inte skyddas enligt bestämmelserna om olaga intrång. Behovet av en lagstiftning som ger möjlighet att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;NJA 1995 s. 84.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Hovrättens över Skåne och Blekinge dom den 20 oktober 1999 i mål B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;679–99.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323315x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft7"&gt;under straffansvar utestänga huliganer från idrottsarenor uppstod därmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Tillämpningsområde och omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang trädde i kraft den 1 juli 2005. Regleringen syftar främst till att förhindra brott och skapa trygghet för allmänheten vid idrottsarrangemang. Lagen har till stor del utformats och byggts upp på liknande sätt som lagen (1988:688) om besöksförbud. Besöksförbudslagen har seder- mera ersatts av lagen om kontaktförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft21"&gt;Ett tillträdesförbud innebär att en person förbjuds att få tillträde till och vistas på inhägnad plats huvudsakligen avsedd för idrotts- utövning när idrottsarrangemang anordnas på platsen av idrotts- organisation. Även platser där det bedrivs annan verksamhet än idrott omfattas av förbudet. Som exempel kan nämnas försäljning av mat och dryck.&lt;SPAN class="ft80"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Område utanför arenan omfattas för närvarande inte av förbudet. Det står således personen fritt att besöka pubar i närområdet och befinna sig direkt utanför inhägnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;En förutsättning för att tillträdesförbud ska få meddelas är att det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under idrottsarrangemang och brottet är ägnat att störa ordningen eller säkerheten där. Vid bedömningen beaktas om personen tidigare har begått sådant brott under eller i samband med idrottsarrangemang. Endast i undantagsfall bör en brottsrisk kunna anses föreligga och förbud beslutas trots att personen inte tidigare begått brott, exempelvis om en person på- träffats med pyrotekniska varor vid inpassering till arenan och saknar tillstånd härtill.&lt;SPAN class="ft77"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen får inte brott som har begåtts före 15 års ålder beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Åklagaren prövar frågor om tillträdesförbud. Initiativrätt vid frågor om tillträdesförbud tillkommer enligt ursprungsförfatt- ningen den idrottsorganisation som anordnar det eller de arrange- mang som förbudet avser att eller berört specialidrottsförbund inom Sveriges Riksidrottsförbund. En ansökan från den senare torde endast bli aktuell om det finns skäl för förbud som avser flera idrottsorganisationers arrangemang, till exempel samtliga all-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2004/05:77 s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;a. prop. s. 61.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323316x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;svenska herrfotbollsmatcher. Åklagaren saknar enligt ursprungs- lagen möjlighet att meddela interimistiskt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Den som överträder ett tillträdesförbud döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Normalstraffet ska enligt förarbetena vara böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft28"&gt;Ett tillträdesförbud gäller för viss tid, dock högst ett år. Det börjar gälla omedelbart om inte annat har bestämts. Beslutet ska delges den som förbudet avser. Det krävs att delgivningen är slut- förd för att straffansvar ska kunna utkrävas samt för att ingripan- den enligt exempelvis polislagen ska kunna följa vid överträdelse.&lt;SPAN class="ft113"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Lagändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft8"&gt;Lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang har i vissa delar uppfattats som otydlig och otillfredsställande. Många av de brotts- förebyggande effekter som det var tänkt att förbuden skulle föra med sig uteblev av olika anledningar. Svårigheter för idrotts- organisationer att identifiera de personer som begår brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang var en del av problematiken som upplevdes från idrottsverksamheten. Anled- ningen till detta var att en stor del av brotten begicks utanför arenorna. Idrottsorganisationen fick inte del av information om vilka personer som begick brott utanför arenorna på grund av den lagstadgade förundersökningssekretessen. Endast idrottsorgani- sationen eller specialidrottsförbundet hade initiativrätt enligt lagen och det innebar att det inte var möjligt att ansöka om tillträdes- förbud för de personer som begick idrottsrelaterade brott utanför arenorna. Samma problem uppstod avseende personuppgifter på de personer som begått brott inne på arenan. Följden av detta var att idrottsorganisationerna endast kunde ansöka om tillträdesförbud i de fall då de på förhand kände till vem personen i fråga var. Vidare hindrade handläggningstiderna hos åklagaren lagen från att vara effektiv. I många fall hann ett flertal matcher spelas och i vissa fall gick säsongen till och med till ända innan förbudsfrågan var avgjord hos åklagaren.&lt;SPAN class="ft93"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft28"&gt;För att ytterligare öka skyddet mot ordningsstörningar vid idrottsarrangemang och komma till rätta med de uteblivna effekt- erna av lagen om tillträdesförbud infördes en lagändring år 2009. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;a. prop. s. 69.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2008/09:78 s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft21"&gt;samband med lagändringen gavs polismyndigheten initiativrätt i frågor om tillträdesförbud. Syftet med lagändringen i det avseendet var att komma till rätta med de problem som förundersöknings- sekretessen orsakade avseende de personer som begick brott utanför arenorna. Vidare gavs åklagaren möjlighet att meddela interimistiska tillträdesförbud i situationer då skyndsamhetskravet gör sig starkt gällande. Åklagaren har således möjlighet att besluta om tillträdesförbud trots att utredningen inte är så fullständig som det kan krävas vid ett slutligt avgörande av ärendet. Syftet med bestämmelsen i fråga var att begränsa de problem som de långa handläggningstiderna gav upphov till. För att ytterligare effektivisera infördes en bestämmelse om skyldighet för den enskilde att på uppmaning av polisman följa med till förhör i de fall förutsättningar för ett interimistiskt tillträdesförbud kan anses föreligga. Vidare infördes bestämmelser i ordningslagen om innehav och användning av pyrotekniska varor vid idrotts- arrangemang samt förbud mot obehörigt beträdande av spelplanen och inkastande av föremål på spelplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft22"&gt;Lagen är fortfarande alltför uddlös, enligt bland annat idrotts- rörelsen. Det saknas möjlighet för idrottsrörelsen att föra register över personer som har meddelats tillträdesförbud och arrangörs- avstängningar. Det i sin tur försvårar kontrollen av att de med- delade förbuden efterföljs. Ett förslag till lagändring avseende längden på tillträdesförbuden, utvidgning av det geografiska om- rådet som förbudet avser samt straffskalan för överträdelse av till- trädesförbud kommer att presenteras av den nationella samordnaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Datainspektionens möjlighet att meddela undantag i enskilda fall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft28"&gt;Datainspektionen har, som nämnts ovan, möjlighet att i enskilda fall meddela undantag från 21 § personuppgiftslagen. Det framgår inte närmare, av ordalydelsen i 21 § eller av 9 § personuppgifts- förordningen, under vilka förutsättningar undantag kan beviljas. Datainspektionen har dock tolkat det som att undantag från för- budet ska beviljas restriktivt, mot bakgrund av uttalanden i för- arbetena samt artikel 8.5 i dataskyddsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft15"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Djurgårdens ansökan om undantag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft21"&gt;Djurgården Elitfotboll (Djurgården) ansökte i slutet av år 2010 om undantag från förbudet att behandla personuppgifter om lagöver- trädelser. Av ansökan framgår huvudsakligen följande. Djurgården ansöker om undantag från förbudet i 21 § personuppgiftslagen för handläggning och uppföljning av personer som har blivit föremål för arrangörsavstängning och/eller tillträdesförbud. Djurgården menar i ansökan att det är svårt att bedriva trygga och säkra evene- mang om det inte finns möjlighet att beivra ordningsstörare med förbud att besöka idrottsarrangemang. Behovet av att löpande föra register över avstängda personer är enligt Djurgården mycket stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;De uppgifter som Djurgården avser att behandla förutom identifieringsuppgifter som namn, personnummer, folkbokförings- adress och liknande, är stillbilder från arenans övervakningssystem, beskrivning av påstådd förseelse alternativt misskötsamhet samt övrig dokumentation i ärendet såsom vittnesuppgifter, händelse- rapporter och videodokumentation. Uppgifter om målsmän, om personen i fråga är underårig, avser Djurgården även behandla. Vidare önskar Djurgården beskriva de överträdelser av arrangörs- avstängningar och tillträdesförbud som sker då det kan påverka framtida bedömningar avseende exempelvis risken att begå brott. Djurgården ansökte även om att få bevara uppgifter om tillträdes- förbud samt därtill hörande dokumentation för att säkerställa att framtida beslut blir korrekta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft7"&gt;Uppgifterna ska behandlas dels i en &lt;NOBR&gt;SQL-databas&lt;/NOBR&gt; som är sökbar med hjälp av exempelvis namn och personnummer, dels i manuella akter. Avsikten är att databasen och de manuella akterna ska ha samma innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Djurgården avser att gallra uppgifter i databasen och den manu- ella akten två år efter det att sista beslutet om tillträdesförbud och/eller arrangörsavstängning har slutat att gälla. Om Djurgården skriver av ett ärende om arrangörsavstängning, det vill säga beslutar att inte stänga av personen i fråga, gallras uppgifterna två år efter avskrivningsbeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Vad gäller utlämnande av uppgifter anser Djurgården att uppgifter ur registret kan komma att lämnas ut till Svenska Fot- bollförbundets disciplinnämnd och Riksidrottsnämnden om av- stängningen överklagas. Då en person är föremål för tillträdes- förbud kan uppgifter komma att lämnas ut till specialidrotts- förbundet inom Riksidrottsförbundet, det vill säga Svenska Fot-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft15"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft21"&gt;bollförbundet i det här fallet. Vidare ska det finnas möjlighet att lämna ut uppgifter till Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten, i de fall det begärs. Vid match kommer en förteckning med fotografier på de avstängda personerna, tillsammans med infor- mation om vilken typ av avstängning det är fråga om, att tas ut ur databasen. Förteckningen lämnas till säkerhetspersonal för att underlätta identifiering. Uppgifter ska därför lämnas ut till säker- hetspersonal hos Svensk Evenemangssäkerhet. Djurgården har inte ansökt om att få lämna ut uppgifter till andra idrottsorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Vidare har Djurgården i ansökan redogjort för &lt;NOBR&gt;IT-systemets&lt;/NOBR&gt; uppbyggnad och för vilken information som lämnas till de registre- rade. Vad gäller &lt;NOBR&gt;IT-systemet&lt;/NOBR&gt; är databasen lösenordskyddad och användarna loggar in med användarnamn och lösenord som är krypterade i databasen. Varje användare har personliga behörig- heter i systemet. Samtliga personuppgifter krypteras för att und- vika att känslig information kommer ut vid intrång i databas- servern. In- och utloggning i systemet registreras, så även när dokument och sidor öppnas, ändringar görs i dokument, ändringar på personer eller i ärenden utförs samt förfrågningar mot systemet. Loggen sparas så länge ett ärende är öppet och raderas sedan till- sammans med ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Datainspektionens beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Datainspektionens beslut i frågan meddelades i mitten av år 2011. Som skäl för beslutet anger Datainspektionen inledningsvis att den behandling av personuppgifter som Djurgården önskar utföra är tillåten enligt 10 d § personuppgiftslagen. Inspektionen finner att det rör sig om en arbetsuppgift av allmänt intresse. Djurgårdens planerade behandling av personuppgifter kommer att innefatta personuppgifter om lagöverträdelser i den mening som avses i 21 § personuppgiftslagen och är därför som utgångspunkt förbjuden. Datainspektionen finner att den mängd uppgifter som Djurgården avser att behandla är fler än enstaka och att inget av undantagen i föreskrifterna DIFS 2010:1 därmed är tillämpliga. Beslutet avser därför frågan om det finns möjlighet att bevilja Djurgården dispens från förbudet i det enskilda fallet, enligt 21 § fjärde stycket personuppgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;Datainspektionen finner att Djurgårdens intresse av att behandla personuppgifter om tillträdesförbud och arrangörs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft15"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft7"&gt;avstängningar är så tungt vägande att det klart överväger de regi- strerades intresse av skydd mot kränkning av deras personliga integritet. Vidare anser inspektionen att behandlingen är pro- portionerlig med hänsyn till syftet med behandlingen. Data- inspektionen anser därför att Djurgården Elitfotboll bör beviljas undantag från förbudet att föra register över lagöverträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Inspektionen beviljade således Djurgården Elitfotboll undantag enligt ansökan, under förutsättning att vissa villkor uppfylls. Vill- koren avser gallring, information till den registrerade och säker- heten kring uppgifterna. Datainspektionen menar att avskrivnings- ärenden måste gallras ur databasen så snart ett ärende har avslutats. Som villkor för beslutet gäller även att fullständig information måste lämnas till den registrerade i enlighet med personuppgifts- lagens bestämmelser. Vidare krävs stark autentisering vid inlogg- ning i databasen och att inga uppgifter om lagöverträdelser kom- municeras över öppna nät, till exempel via &lt;NOBR&gt;e-post,&lt;/NOBR&gt; utan förses med krypteringsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Undantaget ger alltså idrottsorganisationen rätt att ha en data- bas över personer som har fått tillträdesförbud av åklagare eller som har avstängts från idrottsarrangemang genom så kallad arrangörsavstängning. Djurgården får således föra register över och ha bilder på de personer som har tillträdesförbud och arrangörs- avstängning. Materialet får endast användas vid Djurgårdens hemmamatcher och undantaget är tidsbegränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Lagändring eller ansökningsförfarande?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft21"&gt;En allmän fråga att ta ställning till är om det är rimligt att ge idrottsrörelsen möjlighet att föra register över personer med tillträdesförbud och personer som har avstängts från idrotts- arrangemang genom arrangörsavstängning. Som tidigare nämnts har Datainspektionen möjlighet att efter ansökan meddela undan- tag från 21 § personuppgiftslagen genom lydelsen i fjärde stycket nämnda lagrum. Inom idrottsverksamheten har Djurgården Elit- fotboll ansökt och beviljats dispens från förbudet att behandla upp- gifter om lagöverträdelser. Denna ordning är möjlig även för övriga idrottsorganisationer. Frågan gäller om ansökningsförfarandet eller en lagändring är att föredra, sett ur olika perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft15"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323321x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Fördelar med lagreglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Det som enligt idrottsrörelsen talar för att en lagreglering bör utformas är att behandlingen av personuppgifter i det här fallet avser att förhindra våld och ordningsstörningar vid idrotts- arrangemang. Det är ett samhällsproblem som innebär stora kost- nader för samhället och idrottsorganisationerna. Allmänheten påverkas av problemen genom att säkerheten och trivseln vid evenemangen försämras om inte de personer som har meddelats tillträdesförbud och arrangörsavstängning avvisas från arenorna. Det är nödvändigt med kontroll över de personer som har för- bjudits tillträde till idrottsarrangemang för att lagen om tillträdes- förbud ska bli effektiv och för att komma tillrätta med problemati- ken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft22"&gt;Omständigheten att bestämmelsen i 21 § personuppgiftslagen är beslutad av riksdagen samt att undantag från bestämmelsen därmed även bör beslutas på samma nivå talar ur ett juridiskt perspektiv för att en lagreglering är att föredra framför ett ansökningsförfarande. Ansökningsförfarandet kan vara rättsosäkert då det innebär att behovet av att behandla de känsliga personuppgifterna bedöms i varje enskilt fall och att rätten att behandla personuppgifterna begränsas därefter. Genom en lagreglering torde enhetlighet i bedömningen skapas. Syftet med behandlingen av uppgifterna är att tillgodose ett viktigt samhällsintresse och det kan ifrågasättas om en enskild myndighet, som Datainspektionen, ska ha befogen- het att medge så omfattande undantag från en huvudregel i person- uppgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft22"&gt;Vid utskottsbehandlingen av förslaget till personuppgiftslagen uttalade Konstitutionsutskottet att det saknas anledning att avvika från den tidigare fastlagda målsättningen att myndighetsregister med ett stort antal registrerade personer och ett särskilt känsligt innehåll ska regleras särskilt i lag.&lt;SPAN class="ft90"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Det står även att läsa i förarbetena att personuppgiftslagen endast bör innehålla generella regler och att undantag och särregler för mer speciella områden bör tillgodoses genom andra författningar. Det är visserligen inte fråga om ett myndighetsregister i detta fall men det torde kunna jäm- ställas med ett sådant då det enligt huvudregeln endast är myndig- heter som får föra register om lagöverträdelser m.m. Det anförda talar även för att ett eventuellt undantag bör lagregleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;bet. 1997/98:KU 18 s. 43, rskr. 1997/98:180.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Nackdelar med lagreglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;Ur idrottsrörelsens perspektiv torde det inte finnas många nack- delar med en lagreglering av möjligheten att behandla personupp- gifter om tillträdesförbud och arrangörsavstängningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Juridiskt får det inte förringas att typen av uppgifter, som kan bli föremål för behandling om en lagreglering kommer till stånd, är mycket integritetskänsliga. Personuppgifterna kommer vidare att finnas i registret under en inte obetydlig tid vilket i sig ytterligare ökar risken för kränkning av den personliga integriteten. Behand- lingen innebär även att en stor mängd integritetskänsliga uppgifter om samma person kommer att registreras. Andra risker som kan förekomma är förväxling av person vilket kan leda till att oskyldiga registreras i registret. Det finns även en betydande risk för att oskyldiga pekas ut som en person med tillträdesförbud eller arrangörsavstängning om bilden från registret inte är tillräckligt detaljerad och skarp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft8"&gt;Det är svårt att på förhand överblicka vilken effekt registrer- ingen får i förhållande till syftet med den. Det är emellertid inte heller klarlagt att syftet som eftersträvas kan nås genom registrer- ing av personuppgifter. Svårigheter att bedöma hur den enskildes personliga integritet kommer att påverkas av registreringen före- ligger också vilket försvårar bedömningen av en eventuell lag- reglering avsevärt. Omständigheten att det är svårt att överblicka konsekvenserna kan tala för att ansökningsförfarandet bör kvarstå. Om ansökningsförfarandet tillämpas avseende fler idrotts- organisationer får lagstiftaren, under tiden det tidsbegränsade undantagsbeslutet gäller, möjlighet att utvärdera de konsekvenser behandlingen av personuppgifter inom idrottsverksamheten får för den registrerade, hur besluten efterlevs samt det faktiska behovet av att föra register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft21"&gt;Många av de ovan angivna nackdelarna med en lagreglering föreligger dock även vid ett ansökningsförfarande. Nackdelarna borgar snarare för frågan om möjligheten att föra register om lagöver- trädelser inom idrottsrörelsen ska få förekomma över huvud taget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft15"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p989 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Avvägning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft21"&gt;Om man väger för- och nackdelarna mot varandra kan man konstatera att det är fråga om extremt integritetskänsliga uppgifter om bland annat lagöverträdelser. Sammanfattningsvis bör saken underställas riksdagen om man finner att idrottsrörelsen ska beviljas rätt att behandla den här typen av uppgifter för att säker- ställa de enskildas personliga integritet. Undantag från huvudregeln att endast myndigheter får behandla personuppgifter om lagöver- trädelser genom lagstiftning bör ge ett mer tillfredsställande skydd för den registrerade än ett ansökningsförfarande som kan vara mer rättsosäkert. Vidare bör man fråga sig i vilken utsträckning upp- gifter bör få registreras. Rätten att behandla personuppgifter kan exempelvis begränsas genom hur långtgående uppgifter som får behandlas, vilka instanser som uppgifterna får utlämnas till samt gallringstider och liknande. Risken för kränkning av den personliga integriteten torde minska desto färre uppgifter som behandlas, desto kortare tid uppgifterna bevaras och ju färre instanser som uppgifterna lämnas ut till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Behovet av författningsändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Behovet kontra integriteten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Behovet och syftet med en eventuell lagstiftning måste analyseras för att göra en korrekt avvägning mellan behovet av att behandla personuppgifter och den personliga integriteten. Det har inom idrottsrörelsen uttalats att behovet av att ha ett nationellt register över personer som har meddelats tillträdesförbud och arrangörs- avstängningar är stort. Den nationella samordnaren mot idrotts- relaterad brottslighet och övriga inom idrottsrörelsen har framfört att möjligheten att föra register är en förutsättning för att kontrollen av beslutade tillträdesförbud och arrangörs- avstängningar ska vara effektiv. I dagsläget bedöms behovet av att behandla de känsliga uppgifterna av Datainspektionen i det enskilda fallet genom ansökningsförfarandet. Vid en eventuell lagreglering bedöms behovet att behandla personuppgifter i stället generellt. En lagreglering kan innebära att lagen kommer att om- fatta organisationer vars behov inte skulle anses vara tillräckligt för att beviljas undantag enligt ett ansökningsförfarande. Å andra sidan torde inte särskilt många tillträdesförbud och arrangörs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft15"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;avstängningar meddelas i en sådan idrottsorganisation vilket kan innebära att problemet är självreglerande. Det finns även risker med att avgränsa lagen. Det kan innebära att lagen blir allt för snäv i omfattning vilket genererar problem i motsatt riktning. Klart är dock att behovet, både i den enskilda idrottsorganisationen och i samhället, måste beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;Den enskildes personliga integritet måste vägas mot behovet av att behandla personuppgifter. Det är mycket integritetskänsliga uppgifter som kommer att behandlas om en lagändring gör det möjligt för idrottsrörelsen att behandla personuppgifter om lag- överträdelser. Antalet personer som kan tänkas ingå i registret är relativt begränsat om tillträdesförbud och arrangörsavstängningar fortsätter att meddelas i samma omfattning som i dag. Mängden uppgifter om varje enskild person är däremot stor. Som har berörts tidigare i framställningen är det besvärligt att i förväg bedöma hur den registrerades personliga integritet påverkas av registreringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;Risken för otillbörliga intrång i den personliga integriteten är självfallet större när uppgifter registreras och lagras på ett sådant sätt att flera personer vid en eller flera organisationer har möjlighet att ta del av dem, än när en enskild handläggare behandlar uppgifter vid sin egen dator utan att någon annan har åtkomst till uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Om lagstiftaren finner att intresset av att registrera uppgifterna väger tyngre än det intrång i integriteten som registreringen kan komma att innebära bör behandlingen av personuppgifter regleras på ett sådant sätt att den blir proportionerlig med hänsyn till syftet med behandlingen. Det bör övervägas på vilka sätt man i utform- ningen av bestämmelserna kan begränsa risken för kränkning av den personliga integriteten, exempelvis genom att begränsa till- gången till personuppgifterna samt till vilka instanser som upp- gifterna utlämnas. Endast de personuppgifter som är absolut nöd- vändiga för behovet bör få behandlas. Behovet bör även vara betyd- ligt tyngre vägande än intresset av skydd, för att en lagreglering ska komma i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Uppgifter om exempelvis etniskt ursprung kan vara av betydelse för identifieringen av personer. Särskilda bestämmelser om den här typen av känsliga uppgifter bör införas i lagen om tillträdesförbud om man finner att uppgifterna ska få registreras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Att registrera fysiska kännetecken för att underlätta identifier- ing är mycket integritetskänsligt men kan även vara en effektiv metod för att uppnå syftet med lagen. Lagstiftaren bör överväga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft15"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323325x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft7"&gt;om det är nödvändigt att behandla den typen av personuppgifter för att tillgodose behovet med regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Utformningen av lagreglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Hur en eventuell lagändring bör förhålla sig till personuppgiftslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;En första övergripande fråga vid utformningen av förslaget till lagändring är hur lagen bör förhålla sig till personuppgiftslagen. Frågan är mer specifikt om en heltäckande reglering bör införas i lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang eller om den endast bör innehålla de avvikande bestämmelser som är nödvändiga inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Personuppgiftslagen är generellt tillämplig på behandling av personuppgifter. Den gäller därför om det inte finns avvikande bestämmelser i lag eller förordning. För att ta ställning till frågan ovan har jämförelser gjorts med bland annat polisdatalagen och socialtjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft7"&gt;Enligt regeringens anförande i förarbetena&lt;SPAN class="ft77"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;till den nuvarande polisdatalagen är en upprepning av personuppgiftslagens bestäm- melser möjlig, men ett sådant system skulle bli väldigt tungrott. En dubbelreglering bör därför undvikas. Regeringen anförde även att det inte får råda någon tvekan om vilka regler i personuppgiftslagen som gäller trots särregleringen samt att det är viktigt att behovet av en särreglering noga övervägs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Inom polisen framfördes kritik mot konstruktionen med polis- datalagen som komplement till personuppgiftslagen. För lag- tillämparen är det opraktiskt att arbeta med två olika lagar. Det är svårt för den som ska tillämpa lagen att klart och tydligt se vilka bestämmelser i personuppgiftslagen som är tillämpliga och i vilken omfattning det i särregleringen finns bestämmelser som kanske endast delvis avviker från personuppgiftslagen. Ett liknande reso- nemang kan föras gällande en eventuell ändring av lagen om till- trädesförbud vid idrottsarrangemang avseende behandling av personuppgifter. Att endast ange vilka bestämmelser i person- uppgiftslagen som ska tillämpas kan vara riskfyllt och otillfreds- ställande av flera skäl. Om personuppgiftslagen skulle ändras kan det innebära att lagen om tillträdesförbud hänvisar till fel bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:97 s. 97f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323326x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft21"&gt;melser. En följdändring i lagen om tillträdesförbud skulle då vara nödvändig. Å andra sidan kan det vara att föredra om personupp- giftslagen ändras, då definitioner och liknande i lagen om tillträdes- förbud vid en ändring automatiskt får samma betydelse och lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft21"&gt;I förarbetena till den nya polisdatalagen som träder i kraft 1 mars 2012 har lagstiftaren valt att utforma en teknikneutral lag som gäller i stället för personuppgiftslagen. Frågan hur polisdata- lagen ska förhålla sig till personuppgiftslagen har lösts genom att i lagen ange de hänvisningar till bestämmelser i personuppgiftslagen som ska vara tillämpliga i polisens brottsbekämpande verksamhet.&lt;SPAN class="ft80"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;En liknande ordning torde vara att föredra i det här fallet för att undvika tillämpningsproblem. Att upprepa all lagtext i personupp- giftslagen skapar en alltför lång lag om tillträdesförbud och skapar problem vid en eventuell ändring av personuppgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Lagförslaget till ändring av lagen om tillträdesförbud bör därför innehålla en bestämmelse där det framgår vilka bestämmelser i personuppgiftslagen som är tillämpliga inom idrottsverksamhetens brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Tillträdesförbud och/eller arrangörsavstängning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Den nationella samordnaren för idrottsrelaterad brottslighet har uttalat att lagregleringen bör omfatta både tillträdesförbud och arrangörsavstängningar för att uppnå störst effektivitet. Även Datainspektionens bifallsbeslut innefattar undantag vad gäller båda typerna av avstängningar. Lagförslaget har därför utformats i enlig- het härmed. Om lagstiftaren finner att arrangörsavstängningar inte ska omfattas av lagregleringen bör lagstiftaren fråga sig om det nuvarande ansökningsförfarandet om undantag från 21 § person- uppgiftslagen i enskilda fall ska användas för arrangörs- avstängningar. Det bör i det fallet även utredas vilken effekt en arrangörsavstängning får om den inte får registreras. Vidare bör frågan väckas om möjligheten för arrangörer att stänga av personer enligt ett idrottsligt regelverk ska tas bort eller om den bör regleras i författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2009/10:85 s. 61ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323327x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Register eller samling av personuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Tekniskt är det fråga om man ska använda ordet register i lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang eller om något mer flexibelt ord ska användas. Register i ordets traditionella bemärk- else anses vara avgränsade system där uppgifter förs in på ett systematiserat sätt efter vissa kriterier och är sökbara endast med särskilda sökord. Detta gäller i första hand vissa äldre system. Utvecklingen inom andra områden går mot att registerformen överges för mer flexibla datasystem.&lt;SPAN class="ft77"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;I den nya polisdatalagen har lagstiftaren exempelvis valt att benämna det personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft28"&gt;Förslagsvis bör därför ordet register undvikas i lagen då det är svårt att förutse hur datasystemen inom idrottsverksamheten kommer att vara utformade i framtiden. Rätt att samla person- uppgifter som struktureras för sökning efter eller sammanställning av personuppgifter torde därför vara en mer lämplig benämning i lagen. Benämningen har hämtats från 5 a § personuppgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Registerförare – personuppgiftsansvarig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;Vid utformningen av lagregleringen måste det fastställas vem som får föra register och vem som är ansvarig för behandlingen av personuppgifterna. Utredningen avser möjligheten att föra ett nationellt register och den nationella samordnaren har framfört att Sveriges Riksidrottsförbund torde vara en lämplig registerförare. Frågan gäller därför om Sveriges Riksidrottsförbund, special- idrottsförbundet inom respektive idrott eller den enskilda idrotts- organisationen bör föra register för att uppnå syftet med lag- regleringen och syftet med registreringen. Utredningen utgår ifrån att det på central nivå torde finnas större resurser och bättre kompetens för att skydda den enskildes personliga integritet. På central nivå torde det vidare finnas större möjligheter juridiskt och vad gäller &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet.&lt;/NOBR&gt; Dessa omständigheter talar för att Sveriges Riksidrottsförbund eller specialidrottsförbundet inom respektive idrott bör ges rätt att föra register. Huruvida specialidrottsförbundet eller Riksidrottsförbundet bör utses som registerförare torde vara av mindre betydelse. Huvudsaken är att ett överordnat förbund är registerförare. Om varje idrotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2009/10:85 s. 56.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;organisation skulle föra sitt eget register uppstår frågetecken kring vilka kriterier en idrottsorganisation måste uppfylla för att få föra ett register enligt lagen. Det skapar även problem vid regleringen av exempelvis utlämnandet av uppgifter till övriga idrotts- organisationer. Utredningen utgår därför från Sveriges Riksidrotts- förbund som registerförare, i enlighet med den nationella sam- ordnarens önskemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Tillgången till uppgifterna i det nationella registret bör dock medges de enskilda idrottsorganisationerna och specialidrotts- förbundet för den aktuella idrottsverksamheten inom Sveriges Riksidrottsförbund vid behov och begränsas då rent tekniskt både när det gäller vem som ska ha tillgång till uppgifterna och när tillgång ska ges. I avsnitt 1.7.1.6 behandlas utlämnandet av upp- gifter till bland annat de enskilda idrottsorganisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft28"&gt;Sveriges Riksidrottsförbund och specialidrottsförbundet för aktuell idrottsverksamhet bör således vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som respektive förbund utför. Varje idrottsorganisation bör vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som organisationen utför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft21"&gt;Vilka uppgifter som får registreras, gallring av uppgifter, åtkomst till och utlämnande av uppgifter, &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; samt information till den registrerade bör regleras i lagstiftningen. Rättelse, skadestånd, straffansvar och tillsynsbefogenheter bör också regleras. Vad gäller vilka uppgifter som får registreras, gallring av uppgifter, åtkomst till och utlämnande av uppgifter samt säkerhet bör uttryckliga bestämmelser införas i lagen om tillträdesförbud vid idrotts- arrangemang. Det är av stor vikt att det exakt regleras vilka upp- gifter som får behandlas samt åtkomst till och utlämnande av uppgifter för att säkerställa en rättssäker tillämpning av lagen och för att minska risken för otillbörliga intrång i den personliga integriteten. Vad gäller gallring av uppgifter föreslås gallring av uppgifter ske efter två år varför en lagreglering är nödvändig då bestämmelserna avviker från personuppgiftslagens reglering. Förslagsvis är det tillräckligt att vad gäller rättelse, skadestånd, straffansvar och tillsynsbefogenheter hänvisa till bestämmelserna i personuppgiftslagen med angivande av tillämpliga paragrafer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft15"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Säkerhetsbestämmelserna i lagen om tillträdesförbud bör minst motsvara de krav på säkerhet som uppställs i &lt;NOBR&gt;EG-direktivet,&lt;/NOBR&gt; personuppgiftslagen och Datainspektionens allmänna råd. Det bör således krävas stark autentisering vid inloggning i databasen. Inga uppgifter om lagöverträdelser får heller kommuniceras över öppna nät utan att förses med krypteringsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Säkerhetsåtgärder vad gäller inloggning och utlämnande över öppet nät bör införas i förslag till förordning om ändring i för- ordning on tillträdesförbud vid idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kommentar till lagförslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Syftet med lagförslaget är att ge Sveriges Riksidrottsförbund rätt att föra register över lagöverträdelser m.m., vilket som huvudregel är förbjudet enligt 21 § personuppgiftslagen. Vidare är syftet att ge Sveriges Riksidrottsförbund, specialidrottsförbundet inom den aktuella idrottsverksamheten samt idrottsorganisationer som an- ordnar idrottsarrangemang möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt för att ha möjlighet att tillse att efter- levnaden av lagen om tillträdesförbud efterlevs och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;En utgångspunkt bör vara att skapa en teknikneutral och flexi- bel reglering som ger ramarna för idrottsverksamhetens person- uppgiftsbehandling men som i detalj reglerar vilka personuppgifter som får behandlas i det nationella registret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Genom lagändringen bör man komma till rätta med olika problem som den nuvarande regleringen har visat sig ge upphov till, bland annat när det gäller möjligheterna att identifiera och avvisa en person med tillträdesförbud eller som har stängts av genom arrangörsavstängning. Den nya lagregleringen bör också skapa förutsättningar för ett bättre samarbete mellan idrottsrörelsen och de brottsbekämpande myndigheterna genom utökade möjligheter till informationsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Lagen bör, med några få undantag, reglera all behandling av personuppgifter i idrottsrörelsens brottsbekämpande verksamhet vid Sveriges Riksidrottsförbund, specialidrottsförbundet inom den aktuella idrottsverksamheten samt idrottsorganisation som an- ordnar idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft15"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Bestämmelserna avseende behandling av personuppgifter bör införas i ett eget avsnitt, förslagsvis i ett nytt kapitel 2 i lagen om tillträdesförbud. Systematiskt bör bestämmelserna som införs överensstämma med systematiken i personuppgiftslagen. Enligt direktiv från den nationella samordnaren har lagförslaget i sak utformats enligt Datainspektionens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.7.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Syfte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;I förslagets 1 § anges syftet med lagregleringen. Syftet är dels att förbättra kontrollen av att meddelade tillträdesförbud och arrangörsavstängningar efterföljs genom att tillåta att Sveriges Riksidrottsförbund behandlar personuppgifter avseende dessa personer. Bestämmelsernas syfte är vidare att skydda de personer som har meddelats förbud och avstängning mot att deras person- liga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. I enlighet med bestämmelsernas syftet har därför ett förhållandevis stort antal bestämmelser om behandling av personuppgifter införts för att skydda de enskildas integritet. Avsikten med den föreslagna regleringen är att skyddet för enskilda personers integritet ska ligga på en hög nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Bestämmelsen i förslagets 2 § avseende lagregleringens tillämp- ningsområde motsvarar regleringen i 2 § polisdatalagen (2010:361) och har i stort samma sakinnehåll och ordalydelse som 5 § person- uppgiftslagen (1998:204). Bestämmelsen anger att lagen om till- trädesförbud vid idrottsarrangemang är tillämplig vid behandling av personuppgifter inom Sveriges Riksidrottsförbund, specialidrotts- förbundet för aktuell idrottsverksamhet samt idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang. Behandlingen av personuppgifter ska vara helt eller delvis automatiserad alternativt ska personuppgifterna ingå i eller vara avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställ- ning enligt särskilda kriterier, för att omfattas av lagens tillämp- ningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft15"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.7.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft22"&gt;Frågan hur bestämmelserna ska förhålla sig till personuppgiftslagen har diskuterats i avsnitt 1.6.1 ovan. Utredningen fann att den mest lämpliga lösningen var att i likhet med polisdatalagen, ange de hänvisningar till bestämmelser i personuppgiftslagen som ska vara tillämpliga. Det framgår därför av den föreslagna 4 § att lagen om tillträdesförbud gäller i stället för personuppgiftslagen om det inte framgår annat av efterföljande paragraf. Efterföljande paragraf, 5 §, innehåller en bestämmelse där det framgår vilka bestämmelser i personuppgiftslagen som är tillämpliga inom idrottsverksamhetens brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.7.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Personuppgiftsansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft21"&gt;Personuppgiftsansvarig är den person som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behand- lingen av personuppgifter. Det framgår av 3 § personuppgiftslagen. Den personuppgiftsansvarige ska tillse att en mängd grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter uppfylls. Den personupp- giftsansvarige får utse ett personuppgiftsbiträde som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft21"&gt;I den föreslagna 6 § anges att Sveriges Riksidrottsförbund är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som förbundet utför. Specialidrottsförbundet inom den aktuella idrotts- verksamheten ansvarar för den behandling som utförs inom för- bundet. Varje idrottsorganisation är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som organisationen utför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Personuppgiftsombud definieras enligt personuppgiftslagen som den fysiska person som, efter förordnande av den personupp- giftsansvarige, självständigt ska se till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Det regleras i 7 § att respektive förbund och organisation ska utse ett eller flera personuppgiftsombud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.7.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Ändamål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft22"&gt;Ändamålet med behandlingen framgår av förslagets &lt;NOBR&gt;8–9&lt;/NOBR&gt; §§. Det anges att personuppgifter får behandlas om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet i samband&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft21"&gt;med idrottsarrangemang, handlägga arrangörsavstängningar, beivra överträdelser mot tillträdesförbud och arrangörsavstängningar vid idrottsarrangemang, eller fullgöra förpliktelser som följer av inter- nationella åtaganden. Personuppgifter får vidare behandlas om behandlingen är nödvändig för handläggningen av arrangörs- avstängningar, eller det är nödvändigt för beivrandet av meddelade tillträdesförbud och arrangörsavstängningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Bestämmelsen att personuppgifter får behandlas för att handlägga arrangörsavstängningar infördes då förslaget till lag- ändring, enligt uppdrag, i största mån ska motsvara Data- inspektionens beslut att bevilja Djurgårdens ansökan om undantag. I Djurgårdens ansökan till Datainspektionen angavs att behov av att behandla personuppgifter förelåg vad gäller arrangörs- avstängningar under handläggning. Datainspektionen beslutade i enlighet med ansökan men angav att de registrerade uppgifterna ska gallras så snart ärendet har avslutats om ärendet avskrivs. Gallring behandlas nedan i avsnitt 1.7.1.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Vad gäller omständigheten att personuppgifter får behandlas om det behövs för att fullgöra förpliktelser som följer av inter- nationella åtaganden är avsikten att bestämmelsen ska tillämpas då exempelvis världsmästerskap hålls i Sverige och det föreligger internationella förpliktelser i samband med detta. Behovet av bestämmelsen är svår att överblicka, men har införts för att inte onödigtvis begränsa lagens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft28"&gt;Att personuppgifter får behandlas om det behövs för att före- bygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet i samband med idrottsarrangemang samt beivra överträdelser mot tillträdes- förbud och arrangörsavstängningar vid idrottsarrangemang är före- slaget för att uppnå syftet med bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.7.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft28"&gt;I förslagets 13 § regleras rätten för enskilda idrottsorganisationer och specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamhetens att ta del av uppgifter. Varje idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang har rätt att ta del av personuppgifter om vilka personer som har meddelats tillträdesförbud och arrangörs- avstängning samt därtill hänförliga uppgifter som har betydelse för ärendet. Rätten tillfaller endast den idrottsorganisation som an- ordnar aktuellt idrottsarrangemang. Rätten att ta del av uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;begränsas till uppgifter om personer som associeras med de två idrottsorganisationer som idrottsarrangemanget avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Ordalydelsen att rätten att ta del av uppgifter endast föreligger avseende personer som har &lt;SPAN class="ft24"&gt;meddelats &lt;/SPAN&gt;tillträdesförbud och arrangörsavstängning innebär att avstängningar under utredning inte omfattas av rätten. Att registrera uppgifter avseende ännu inte meddelade avstängningar saknar betydelse för syftet med lagregler- ingen, det vill säga att förhindra tillträde till idrottsarrangemang för personer som har meddelats tillträdesförbud och arrangörs- avstängning. Avsikten är att endast den idrottsorganisation som handlägger en eventuell arrangörsavstängning ska kunna ta del av uppgifter som har registrerats i den egna handläggningen. Om ärendet avskrivs, ska de registrerade uppgifterna gallras så snart ärendet avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft22"&gt;Paragrafens andra stycke reglerar specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamhetens rätt att löpande ta del av person- uppgifter om vilka personer som har meddelats tillträdesförbud och arrangörsavstängning samt därtill hänförliga uppgifter som har betydelse för ärendet. Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra för specialidrottsförbundet att ansöka om tillträdesförbud enligt den initiativrätt som tillfaller förbundet i den nuvarande 6 § andra stycket lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Det framgår i förarbetena till lagen om tillträdesförbud att en ansökan om tillträdesförbud från specialidrottsförbundet endast torde vara aktuellt om det finns skäl för förbud som avser flera idrotts- organisationers arrangemang, till exempel samtliga allsvenska herr- fotbollsmatcher. Vidare kan det krävas att uppgifter lämnas ut till specialidrottsförbundet för samordning av arrangörsavstängningar avseende flera idrottsorganisationer. Det finns därför ett syfte att löpande ge specialidrottsförbundet information om vilka personer som har meddelats tillträdesförbud och arrangörsavstängning. Rätten till specialidrottsförbundets direktåtkomst till uppgifterna regleras särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;Uppgifter får även lämnas ut till polismyndigheter och Åklagar- myndigheten. I förslagets 14 § anges att rätten endast föreligger om myndigheten behöver uppgifterna i sin brottbekämpande verk- samhet. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med Data- inspektionens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft28"&gt;Utförliga bestämmelser om vad som gäller för utlämnandet till säkerhetspersonalen finns i den föreslagna 15 § för att säkerställa den personliga integriteten för de registrerade. Av bestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft21"&gt;framgår att personuppgifter får lämnas ut till ansvarig gruppchef för den juridiska person som ansvarar för ordningen och säker- heten vid idrottsarrangemanget. Endast de uppgifter som är nödvändiga för att ordnings- och säkerhetspersonal vid ett idrotts- arrangemang ska kunna fullgöra sin arbetsuppgift att avvisa personer som har meddelats tillträdesförbud och/eller arrangörs- avstängning får lämnas ut. De uppgifter som omfattas av skrivelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft21"&gt;”nödvändiga” får anses vara foton och uppgifter om det är frågan om avstängning eller tillträdesförbud. De utlämnade person- uppgifterna ska kvitteras av mottagaren, det vill säga den ansvarige gruppchefen. Uppgifterna får endast lämnas ut i nära anslutning till varje idrottsarrangemang. Omedelbart efter avslutat tjänstgörings- tillfälle ska ansvarig gruppchef för den juridiska person som ansvarar för ordningen och säkerheten vid idrottsarrangemanget återlämna förteckningen över personuppgifter. Varje person som arbetar med ordningen och säkerheten på idrottsarrangemanget ska underteckna ett sekretessavtal avseende de personuppgifter som han eller hon kommer i kontakt med. Även denna paragraf överensstämmer i stort med Datainspektionens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.7.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Rätten att samla personuppgifter avseende personer som meddelats tillträdesförbud och arrangörsavstängning samt direktåtkomst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft8"&gt;I 18 § anges att Sveriges Riksidrottsförbund får samla person- uppgifter och strukturera dessa för sökning eller sammanställning. Bestämmelsens innebörd är i huvudsak att det i det nationella registret får registreras uppgifter som kan hänföras till en enskild person om den som avses med uppgiften har meddelats tillträdes- förbud av åklagare eller arrangörsavstängning av idrotts- organisation som anordnar idrottsarrangemang. Vidare får person- uppgifter registreras om personen som avses är under utredning för arrangörsavstängning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;Som har anförts ovan i avsnitt 1.6.4. bör rätten att samla person- uppgifter avseende personer som meddelats förbud och arrangörs- avstängning tillfalla ett överordnat förbund hellre än respektive idrottsorganisation. Ett överordnat förbund på central nivå har större resurser och bättre kompetens både när det gäller IT och juridik än respektive idrottsorganisation. Det säkerställer att de registrerade personernas personliga integritet skyddas på ett lämp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft15"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;ligt sätt. Sveriges Riksidrottsförbund har därför tilldelats rätten att föra register över tillträdesförbud och arrangörsavstängningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft22"&gt;Varje idrottsorganisation bör själv registrera uppgifter om arrangörsavstängningar, som berör den egna idrottsorganisationen, i det centrala registret. Idrottsorganisationen är den institution som har utrett avstängningen och därmed bäst känner till omständig- heterna kring ärendet. Det vore ineffektivt att dessa uppgifter ska skickas till Sveriges Riksidrottsförbund för registrering. Det skulle endast innebära ett dubbelarbete. Uppgifter som registreras i samband med utredningen av en eventuell arrangörsavstängning är särskilt integritetskänsliga då beslut inte fattats i saken. Det är i dessa fall endast den idrottsorganisation som utreder avstäng- ningen som har rätt att söka och registrera uppgifter i ärendet. Det kan även finnas anledning att bereda specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten möjlighet att registrera uppgifter som berör flera idrottsorganisationer, varför förbundet omfattas av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft8"&gt;Respektive idrottsorganisation och specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten har i 22 § getts direktåtkomst till de personuppgifter som har registrerats i samband med tillträdes- förbud och arrangörsavstängningar. Denna direktåtkomst får dock inte nyttjas när som helst. Vad gäller enskilda idrottsorganisationer får uppgifterna endast tas fram av idrottsorganisation som an- ordnar ett idrottsarrangemang. De uppgifter om tillträdesförbud och arrangörsavstängningar som får tas fram får endast avse personer med tillträdesförbud från de två berörda idrotts- organisationerna som idrottsarrangemanget avser. Om Djurgården och AIK ska spela match får således den idrottsorganisation som arrangerar matchen ta fram uppgifter om vilka personer som har tillträdesförbud och arrangörsavstängningar från Djurgården och AIK samt därtill hänförliga uppgifter som har betydelse för avvis- ningen av personen. Uppgifterna får tas fram i skälig tid innan idrottsarrangemanget. Genom att sökningar loggas har tillsyns- myndigheten möjlighet att kontrollera att regelverket följs. Loggning av sökningar torde även till stor del säkerställa att okynnessökningar inte förekommer. Att idrottsorganisationerna endast ges möjlighet att söka fram uppgifter i vissa särskilt angivna situationer torde säkerställa de registrerades personliga integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft28"&gt;Specialidrottsförbundet inom aktuell idrottsverksamhet får medges direktåtkomst till personuppgifter avseende tillträdes- förbud och arrangörsavstängningar enligt den föreslagna paragra-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;fens andra stycke. Anledningen till att specialidrottsförbundet har medgivits direktåtkomst till uppgifterna är att förbundet vid behov ska kunna ansöka om tillträdesförbud avseende flera idrotts- organisationers idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.7.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Gallring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;I &lt;NOBR&gt;20–21&lt;/NOBR&gt; §§ i förslaget anges bestämmelser för bevarande och gallring. Uppgifterna i databasen får inte bevaras under längre tid än vad som behövs för något eller några av de i lagen angivna ändamålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;I 21 § anges att samtliga personuppgifter hänförliga till ett ärende ska gallras senast två år efter det att tillträdesförbudet alternativt arrangörsavstängningen har slutat att gälla. Samtliga personuppgifter hänförliga till ett ärende som har skrivits av ska gallras ur databasen så snart ärendet har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;Syftet med registreringen enligt lagförslaget är främst att hindra personer som är avstängda eller förbjudna tillträde till idrotts- arrangemang. Avskrivningsärenden hänför sig till uppgifter som har registrerats under handläggningen av en arrangörsavstängning, där beslut sedan fattas att inte avstänga personen. Ärendet avskrivs då och det saknas syfte att bevara dessa uppgifter efter att avskriv- ningsbeslut har fattats. Bevarandet är således inte nödvändigt för att uppnå syftet med lagregleringen varför gallring ska ske så snart ärendet har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Reglerna avseende gallring är utformade i enlighet med Data- inspektionens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.7.1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft21"&gt;I &lt;NOBR&gt;30–32&lt;/NOBR&gt; §§ i personuppgiftslagen finns bestämmelser om säkerhets- åtgärder som ska vidtas vid behandling av personuppgifter. Bestämmelserna är införda mot bakgrund av motsvarande bestäm- melser i artikel 17.1 i &lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; om personuppgifter. Av bestämmelserna framgår att den personuppgiftsansvarige ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Åtgärderna som vidtas ska uppnå en lämplig säkerhetsnivå med beaktande av de tekniska möjligheter som finns inom organisationen, kostnaden för att genomföra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft15"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323337x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;åtgärderna, de särskilda risker som finns med behandlingen av personuppgifterna och hur känsliga de behandlade person- uppgifterna är. I förslagets 5 § första stycke 6 hänvisas till person- uppgiftslagens bestämmelser om säkerhetsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft21"&gt;Det uttalas i förarbetena till personuppgiftslagen att dessa regler inte ger tillräcklig vägledning för den personuppgiftsansvarige för att avgöra vilka säkerhetsåtgärder som bör vidtas i det enskilda fallet för att uppnå en lämplig säkerhetsnivå. Avsikten är att tillsynsmyndigheten ska meddela de närmare föreskrifter om säker- hetsåtgärder som behövs.&lt;SPAN class="ft80"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Datainspektionen har slagit fast att känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen får lämnas ut via öppet nät endast till identifierade användare vars identitet är säkerställd med stark autentisering, exempelvis &lt;NOBR&gt;e-legitimation,&lt;/NOBR&gt; engångslösenord eller motsvarande. Vid överföring över öppet nät ska känsliga personuppgifter förses med krypteringsskydd. Med öppet nät förstås Internet, &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; och motsvarande. När det gäller säkerhet bör personuppgifter om lagöverträdelser jämställas med känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;Datainspektionens allmänna råd ”Säkerhet för personuppgifter”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Ovanstående gäller även vid tillämpning av den föreslagna lag- ändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;I förslaget till ändring i förordning om tillträdesförbud finns i &lt;NOBR&gt;12–13&lt;/NOBR&gt; §§ bestämmelser om säkerhet vid inloggning och säkerhet vid utlämnande via öppet nät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;1.7.1.10 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft21"&gt;Det framgår av den föreslagna 24 § vilka uppgifter om en enskild person som samlingen av personuppgifter får innehålla. Bestäm- melsen utgår i huvudsak från de uppgifter som Djurgården får regi- strera i enlighet med Datainspektionens beslut. De personuppgifter som i första hand bör få antecknas är självfallet uppgift om identitet, såsom namn, adress, personnummer, medborgarskap och kön på den person som har meddelats tillträdesförbud eller arrangörsavstängning. Bilder bör även få registreras för att effektivt uppnå syftet med lagregleringen. Även videoupptagningar omfattas av bestämmelsen. Uppgifter om vilket eller vilka brott/brotts- misstankar som ligger till grund för beslutet får också registreras enligt bestämmelsen. Det får under inga omständigheter registreras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:44 s. 89.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;SOU 2012:23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1005 ft7"&gt;uppgifter om misstanke om brott i annat fall än då det ligger till grund för ett beslutat tillträdesförbud och/eller arrangörsavstäng- ning eller en arrangörsavstängning under utredning. Även händ- elserapporter och vittnesuppgifter får registreras. Bestämmelsen innehåller dock en uttrycklig begränsning till att händelserapport och vittnesuppgift endast får behandlas om det har direkt betydelse för ärendet. Vad gäller tillträdesförbud meddelat av åklagare torde händelserapport och vittnesuppgift inte få registreras. Bestäm- melsen avser i första hand handläggning av arrangörsavstängningar och meddelade arrangörsavstängningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft7"&gt;Det framgår vidare av paragrafens tredje stycke att person- nummer bara får behandlas när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl. Det tredje stycket överens- stämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelse i personupp- giftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft21"&gt;De uppgifter i bestämmelsen som går utöver Datainspektionens beslut avser registrering av uppgifter om särskilda fysiska känne- tecken. Att registrera fysiska kännetecken motsvarar vad som anges i polisdatalagen och är en förutsättning för att en säker identifi- ering ska kunna ske vid avvisning från idrottsarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft7"&gt;Paragrafen anger vilka uppgifter som maximalt får behandlas och uppräkningen i paragrafen är uttömmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft15"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323339x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft147"&gt;Statens offentliga utredningar 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft5"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1007 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Framtidens högkostnadsskydd i vården. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Skatteincitament för riskkapital. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Kompletterande regler om person- uppgiftsbehandling på det arbetsmarknadspolitiska området. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Högskolornas föreskrifter. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft150"&gt;– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Skadeståndsansvar och försäkringsplikt vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Läsarnas marknad, marknadens läsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;en forskningsantologi. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Snabbare betalningar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;En sammanhållen svensk polis. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Ekonomiskt värde och samhällsnytta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;förslag till en ny statlig ägarförvaltning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Att angöra en kulturbrygga – för stöd till nyskapande kultur. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straff- ansvar och samhällsskydd. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;den mjuka infrastrukturen på väg. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Nationella patent på engelska? N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1023 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Här finns mer att hämta – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;it-användningen&lt;/NOBR&gt; i småföretag. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Mål för rovdjuren. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Mindre våld för pengarna. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B323340x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft147"&gt;Statens offentliga utredningar 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft5"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft153"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft150"&gt;Skadeståndsansvar och försäkringsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft150"&gt;vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft150"&gt;Snabbare betalningar. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft150"&gt;Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft150"&gt;En sammanhållen svensk polis. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft153"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft150"&gt;Framtidens högkostnadsskydd i vården. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft150"&gt;Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft150"&gt;Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft153"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft150"&gt;Skatteincitament för riskkapital. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft150"&gt;Ekonomiskt värde och samhällsnytta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft150"&gt;– förslag till en ny statlig ägarförvaltning. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft153"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft150"&gt;Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft150"&gt;Högskolornas föreskrifter. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft150"&gt;Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft153"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft150"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft150"&gt;– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft150"&gt;Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft150"&gt;Mål för rovdjuren. M. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft153"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft150"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft154"&gt;– den mjuka infrastrukturen på väg. [18] Nationella patent på engelska? [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft150"&gt;Här finns mer att hämta – &lt;NOBR&gt;it-användningen&lt;/NOBR&gt; i småföretag. N. [21]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft153"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft150"&gt;Läsarnas marknad, marknadens läsare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;en forskningsantologi. [10] Att angöra en kulturbrygga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;för stöd till nyskapande kultur. [16]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft150"&gt;Mindre våld för pengarna. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft153"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft150"&gt;Kompletterande regler om personuppgifts- behandling på det arbetsmarknadspolitiska området [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft150"&gt;Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. [9]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H0B323</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2012__23.pdf</filnamn>
<filstorlek>3473030</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Mindre våld för pengarna</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5EA5EC3A-7E77-40FF-B546-8A93CB993756</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>