<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2781669</hangar_id>
 <dok_id>H0B319</dok_id>
 <rm>2012</rm>
 <beteckning>19</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2012:19</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>19</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-03-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2012-04-13 13:36:36</publicerad>
 <titel>Nationella patent på engelska?</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>saknas</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H0B319/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H0B319</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H0B319</dokumentstatus_url_xml>
 <html>SOU 2012:19&lt;br&gt;
Betänkande av Patentspråksutredningen&lt;br&gt;
Stockholm 2012&lt;br&gt;
Nationella patent på engelska?&lt;br&gt;
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar &lt;br&gt;
av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av &lt;br&gt;
Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;br&gt;
Beställningsadress: &lt;br&gt;
Fritzes kundtjänst&lt;br&gt;
106 47 Stockholm&lt;br&gt;
Orderfax: 08-598 191 91&lt;br&gt;
Ordertel: 08-598 191 90&lt;br&gt;
E-post: order.fritzes@nj.se&lt;br&gt;
Internet: www.fritzes.se&lt;br&gt;
Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)&lt;br&gt;
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.&lt;br&gt;
Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på &lt;br&gt;
http://www.regeringen.se/remiss&lt;br&gt;
Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.&lt;br&gt;
Tryckt av Elanders Sverige AB.&lt;br&gt;
Stockholm 2012&lt;br&gt;
ISBN 978-91-38-23708-3&lt;br&gt;
ISSN 0375-250X&lt;br&gt;
Till statsrådet Annie Lööf &lt;br&gt;
Genom beslut den 30 juni 2011 uppdrog regeringen åt en särskild &lt;br&gt;
utredare att utreda och ta ställning till om det bör införas en &lt;br&gt;
möjlighet att ge in, behandla och sedermera bevilja nationella &lt;br&gt;
patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och &lt;br&gt;
endast patentkraven översatta till svenska. Utredaren skulle särskilt &lt;br&gt;
bedöma om fördelarna överväger nackdelarna med en sådan &lt;br&gt;
möjlighet utifrån näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga &lt;br&gt;
aspekter. I den mån en sådan möjlighet förordas skulle &lt;br&gt;
utredaren också föreslå författningsförslag till erforderliga &lt;br&gt;
ändringar i patentlagstiftningen och eventuell annan lagstiftning. &lt;br&gt;
Till särskild utredare förordnades hovrättslagmannen Cecilia &lt;br&gt;
Renfors. &lt;br&gt;
I arbetet har beredningsjuristen Louise Merz tjänstgjort som &lt;br&gt;
sekreterare. &lt;br&gt;
Utredningen, som antagit namnet Patentspråksutredningen, får &lt;br&gt;
härmed överlämna betänkandet Nationella patent på engelska? &lt;br&gt;
Uppdraget är med detta slutfört. &lt;br&gt;
Stockholm i mars 2012. &lt;br&gt;
Cecilia Renfors &lt;br&gt;
Louise Merz&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
5 &lt;br&gt;
Innehåll &lt;br&gt;
Sammanfattning ................................................................ 11 &lt;br&gt;
Summary .......................................................................... 17 &lt;br&gt;
Förkortningar ..................................................................... 23 &lt;br&gt;
Författningsförslag ............................................................. 25 &lt;br&gt;
1 Utredningsuppdraget och dess genomförande ............... 39 &lt;br&gt;
1.1 Utredningsuppdraget ............................................................... 39 &lt;br&gt;
1.2 Arbetets genomförande ........................................................... 39 &lt;br&gt;
1.3 Läsanvisningar .......................................................................... 40 &lt;br&gt;
2 Patentsystemet – en introduktion ................................. 43 &lt;br&gt;
2.1 Vad är ett patent ....................................................................... 43 &lt;br&gt;
2.2 Patenträttens syfte ................................................................... 44 &lt;br&gt;
2.3 Förutsättningar för patent ....................................................... 44 &lt;br&gt;
2.4 Patenträtten i internationellt perspektiv ................................ 45 &lt;br&gt;
2.4.1 Samarbetskonventionen ............................................... 46 &lt;br&gt;
2.4.2 Europeiska patentkonventionen .................................. 47 &lt;br&gt;
2.5 Olika vägar till ett patent ......................................................... 47 &lt;br&gt;
2.6 Rättsverkningar av ett patent .................................................. 48 &lt;br&gt;
2.7 Kostnader för patent ................................................................ 48 &lt;br&gt;
2.8 Patent- och registreringsverket ............................................... 49&lt;br&gt;
Innehåll SOU 2012:19 &lt;br&gt;
6 &lt;br&gt;
2.9 Statistik ..................................................................................... 50 &lt;br&gt;
3 Handläggningen av patentansökningar .......................... 53 &lt;br&gt;
3.1 Nationell svensk patentansökan .............................................. 53 &lt;br&gt;
3.1.1 Ansökningsförfarandet ................................................. 53 &lt;br&gt;
3.1.2 Närmare om ansökningens innehåll ............................ 54 &lt;br&gt;
3.1.3 PRV:s handläggning ...................................................... 56 &lt;br&gt;
3.1.4 Språket i ansökningsförfarandet .................................. 58 &lt;br&gt;
3.1.5 Avskrivna ärenden ......................................................... 60 &lt;br&gt;
3.2 Internationell patentansökan ................................................... 60 &lt;br&gt;
3.2.1 Internationell granskning ............................................. 61 &lt;br&gt;
3.2.2 Nationell fullföljd ......................................................... 62 &lt;br&gt;
3.3 Ansökningars allmänna tillgänglighet ..................................... 62 &lt;br&gt;
3.3.1 Nationella ansökningar ................................................. 62 &lt;br&gt;
3.3.2 Internationella ansökningar .......................................... 63 &lt;br&gt;
3.4 Det provisoriska skyddet ......................................................... 63 &lt;br&gt;
3.4.1 Nationella ansökningar ................................................. 64 &lt;br&gt;
3.4.2 Internationella ansökningar .......................................... 64 &lt;br&gt;
4 Patent i Europa .......................................................... 67 &lt;br&gt;
4.1 Europeiskt patent ..................................................................... 67 &lt;br&gt;
4.1.1 Handläggningen vid EPO............................................. 67 &lt;br&gt;
4.1.2 Nationell validering....................................................... 68 &lt;br&gt;
4.1.3 Londonöverenskommelsen .......................................... 69 &lt;br&gt;
4.1.4 Särskilda bestämmelser för europeiska patent i &lt;br&gt;
patentlagen .................................................................... 71 &lt;br&gt;
4.1.5 Det provisoriska skyddet för europeiska &lt;br&gt;
patentansökningar ......................................................... 72 &lt;br&gt;
4.2 Enhetligt patentskydd .............................................................. 73 &lt;br&gt;
4.2.1 Erhållande av ett patentskydd med enhetlig &lt;br&gt;
verkan ............................................................................. 74 &lt;br&gt;
4.2.2 Översättningsarrangemanget för det enhetliga &lt;br&gt;
patentskyddet ................................................................ 75 &lt;br&gt;
5 Förfaranden efter beviljandet ....................................... 77 &lt;br&gt;
5.1 Administrativa förfaranden ..................................................... 77&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Innehåll &lt;br&gt;
7 &lt;br&gt;
5.1.1 Invändning .................................................................... 77 &lt;br&gt;
5.1.2 Patentbegränsning ........................................................ 79 &lt;br&gt;
5.1.3 Överklagande av patentbeslut ...................................... 79 &lt;br&gt;
5.2 Förfaranden i allmän domstol ................................................. 80 &lt;br&gt;
5.2.1 Särskilt om europeiska patent ...................................... 81 &lt;br&gt;
5.2.2 Närmare om språket i patentskriften och det &lt;br&gt;
subjektiva rekvisitet ...................................................... 82 &lt;br&gt;
5.3 Språket i domstolar .................................................................. 84 &lt;br&gt;
6 Offentlighet i patentärenden ........................................ 85 &lt;br&gt;
6.1 Offentlighetsprincipen ............................................................ 85 &lt;br&gt;
6.2 Sekretess ................................................................................... 86 &lt;br&gt;
6.3 Offentlighet i ärende om ansökan om patent ........................ 86 &lt;br&gt;
6.3.1 Offentliggörande enligt 22 § PL .................................. 87 &lt;br&gt;
6.3.2 Offentliggörande av internationella ansökningar ....... 87 &lt;br&gt;
6.3.3 Rättsverkningar knutna till offentliggörandet ............ 88 &lt;br&gt;
6.3.4 Särskilt om det provisoriska skyddet för &lt;br&gt;
internationella respektive europeiska &lt;br&gt;
patentansökningar ........................................................ 89 &lt;br&gt;
6.3.5 Övriga bestämmelser om rätt att ta del av &lt;br&gt;
handlingar i ett ansökningsärende ............................... 90 &lt;br&gt;
6.4 Offentlighet i efterföljande förfaranden................................. 91 &lt;br&gt;
7 Språkpolitiken och språklagen ..................................... 93 &lt;br&gt;
7.1 Den svenska språkpolitiken..................................................... 93 &lt;br&gt;
7.2 Språklagen ................................................................................. 95 &lt;br&gt;
7.2.1 Språklagens innehåll ..................................................... 96 &lt;br&gt;
7.3 Språket och offentlighetsprincipen ......................................... 99 &lt;br&gt;
7.4 Överväganden i samband med Sveriges tillträde till &lt;br&gt;
Londonöverenskommelsen ................................................... 100 &lt;br&gt;
8 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten ................ 103 &lt;br&gt;
8.1 Näringspolitiska aspekter ...................................................... 103&lt;br&gt;
Innehåll SOU 2012:19 &lt;br&gt;
8 &lt;br&gt;
8.2 Språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter ...................... 108 &lt;br&gt;
8.3 Närmare om en eventuell utformning .................................. 112 &lt;br&gt;
9 Andra länder ............................................................ 117 &lt;br&gt;
9.1 Finland .................................................................................... 117 &lt;br&gt;
9.2 Danmark ................................................................................. 120 &lt;br&gt;
9.3 Island ....................................................................................... 121 &lt;br&gt;
9.4 Nederländerna ........................................................................ 122 &lt;br&gt;
9.5 Norge och de baltiska staterna .............................................. 123 &lt;br&gt;
10 Överväganden och förslag .......................................... 125 &lt;br&gt;
10.1 Uppdragets omfattning .......................................................... 125 &lt;br&gt;
10.2 Överväganden ......................................................................... 125 &lt;br&gt;
10.2.1 Näringspolitiska aspekter ........................................... 126 &lt;br&gt;
10.2.2 Påverkan på svensk terminologi ................................. 129 &lt;br&gt;
10.2.3 Offentlighetsaspekter ................................................. 132 &lt;br&gt;
10.2.4 Rättssäkerhet för tredje man ...................................... 134 &lt;br&gt;
10.2.5 Min bedömning ........................................................... 134 &lt;br&gt;
10.3 Den närmare regleringen ....................................................... 136 &lt;br&gt;
10.3.1 Vad ska översättas till svenska? .................................. 136 &lt;br&gt;
10.3.2 Vilken rättslig verkan ska den svenska &lt;br&gt;
översättningen ha? ...................................................... 138 &lt;br&gt;
10.3.3 När ska en svensk översättning ges in? ..................... 140 &lt;br&gt;
10.3.4 Vad ska patentskriften innehålla? .............................. 141 &lt;br&gt;
10.3.5 Det provisoriska skyddet ............................................ 142 &lt;br&gt;
10.3.6 Närmare om sanktioner vid patentintrång ................ 144 &lt;br&gt;
10.3.7 PRV:s handläggnings- och beslutsspråk .................... 146 &lt;br&gt;
10.3.8 Översättning vid tvist i allmän domstol .................... 147 &lt;br&gt;
10.3.9 Översättning vid invändningsförfarande ................... 148 &lt;br&gt;
10.3.10 Internationella patentansökningar ....................... 149 &lt;br&gt;
10.3.11 Omvandlade europeiska patentansökningar ....... 150 &lt;br&gt;
10.3.12 Tilläggsskydd ......................................................... 150 &lt;br&gt;
10.3.13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ........ 151&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Innehåll &lt;br&gt;
9 &lt;br&gt;
11 Ekonomiska och andra konsekvenser .......................... 153 &lt;br&gt;
11.1 Bakgrund ................................................................................ 153 &lt;br&gt;
11.2 Problemet ............................................................................... 155 &lt;br&gt;
11.3 Mitt förslag till lösning .......................................................... 156 &lt;br&gt;
11.3.1 Förslag ......................................................................... 156 &lt;br&gt;
11.3.2 Den närmare utformningen av förslaget ................... 157 &lt;br&gt;
11.4 Alternativa lösningar .............................................................. 159 &lt;br&gt;
11.4.1 Ingen ändring .............................................................. 159 &lt;br&gt;
11.4.2 Alternativa lösningar av krav på översättning och &lt;br&gt;
tidpunkt för inlämning ............................................... 160 &lt;br&gt;
11.5 Berörda aktörer ...................................................................... 161 &lt;br&gt;
11.5.1 Användare av det nationella &lt;br&gt;
ansökningsförfarandet ................................................ 161 &lt;br&gt;
11.5.2 Konkurrenter och påstådda intrångsgörare .............. 162 &lt;br&gt;
11.5.3 PRV ............................................................................. 162 &lt;br&gt;
11.5.4 Samhället i övrigt ........................................................ 162 &lt;br&gt;
11.6 Konsekvenser för PRV .......................................................... 163 &lt;br&gt;
11.7 Konsekvenser för företag och enskilda ................................ 163 &lt;br&gt;
11.7.1 Kostnadsbesparingar för användarna i &lt;br&gt;
ansökningsskedet ........................................................ 164 &lt;br&gt;
11.7.2 Särskilt om konsekvenserna för mindre företag &lt;br&gt;
och enskilda användare ............................................... 165 &lt;br&gt;
11.7.3 Kostnader för att erhålla provisoriskt skydd ............ 165 &lt;br&gt;
11.7.4 Möjliga kostnader för patenthavaren i ett &lt;br&gt;
efterföljande skede ...................................................... 166 &lt;br&gt;
11.7.5 Konsekvenser för andra än patenthavaren ................ 166 &lt;br&gt;
11.8 Övriga konsekvenser ............................................................. 167 &lt;br&gt;
11.9 Förslagets förhållande till EU-rättslig reglering .................. 168 &lt;br&gt;
11.10 Ikraftträdande ........................................................................ 168&lt;br&gt;
Innehåll SOU 2012:19 &lt;br&gt;
10 &lt;br&gt;
12 Författningskommentar ............................................. 169 &lt;br&gt;
Bilagor ............................................................................ 179 &lt;br&gt;
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:56 ............................................... 179&lt;br&gt;
11 &lt;br&gt;
Sammanfattning &lt;br&gt;
Mitt uppdrag &lt;br&gt;
Mitt uppdrag har varit att utreda och ta ställning till om det bör &lt;br&gt;
införas en möjlighet att ge in, behandla och bevilja nationella &lt;br&gt;
patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och &lt;br&gt;
endast patentkraven översatta till svenska. &lt;br&gt;
I uppdraget har ingått att särskilt bedöma om fördelarna med en &lt;br&gt;
sådan möjlighet överväger nackdelarna utifrån näringspolitiska, &lt;br&gt;
språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter. I enlighet med &lt;br&gt;
uppdraget har jag samrått med berörda myndigheter och organisationer. &lt;br&gt;
Jag har vidare studerat hur frågan behandlats i andra länder &lt;br&gt;
som är anslutna till den s.k. Londonöverenskommelsen, och då &lt;br&gt;
särskilt andra anslutna nordiska länder. Slutligen har i uppdraget &lt;br&gt;
även ingått att lämna författningsförslag till ändringar i patentlagstiftningen &lt;br&gt;
och i eventuell annan lagstiftning i den mån jag &lt;br&gt;
finner att möjligheten bör införas. &lt;br&gt;
Mitt förslag &lt;br&gt;
Mitt förslag är att nationella patentansökningar ska kunna &lt;br&gt;
behandlas helt på engelska och också kunna beviljas i engelsk &lt;br&gt;
språkdräkt. Detsamma föreslås för internationella patentansökningar &lt;br&gt;
som fullföljts i Sverige. Den del av patentet som &lt;br&gt;
definierar skyddsomfånget, dvs. patentkraven, ska dock alltjämt &lt;br&gt;
översättas till svenska. Såväl den engelska uppsättningen av &lt;br&gt;
patentkraven som dess svenska översättning ska ingå i &lt;br&gt;
patentskriften. Det är den engelska versionen av patentkraven som &lt;br&gt;
har rättslig verkan. Den svenska översättningen av kraven har alltså &lt;br&gt;
enbart en informativ funktion. &lt;br&gt;
Om en ansökning gjorts på engelska ska den svenska översättningen &lt;br&gt;
av patentkraven lämnas in till Patent- och registrerings&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Sammanfattning SOU 2012:19 &lt;br&gt;
12 &lt;br&gt;
verket (PRV) senast när verket bedömt att ansökningen kan &lt;br&gt;
beviljas, dvs. strax före meddelandet av patentet. Detta innebär att &lt;br&gt;
den publicering av ansökningen som sker 18 månader efter att &lt;br&gt;
ansökan lämnats in kommer att göras helt på engelska. En sökande &lt;br&gt;
kan dock välja att ge in en översättning av patentkraven under &lt;br&gt;
ansökningstiden för att erhålla det s.k. provisoriska skadeståndsrättsliga &lt;br&gt;
skyddet. &lt;br&gt;
Om en ansökan ges in på engelska ges PRV rätt att skriva &lt;br&gt;
förelägganden och beslut på engelska. Sedan patentet beviljats ska &lt;br&gt;
handläggningen i tvåpartsförfaranden dock ske på svenska. PRV &lt;br&gt;
ges en fakultativ möjlighet att i invändningsärenden förelägga &lt;br&gt;
patenthavaren att ge in en fullständig översättning till svenska av &lt;br&gt;
patentskriften. &lt;br&gt;
Den befintliga bestämmelsen om möjlighet för domstol att vid &lt;br&gt;
tvist förelägga patenthavaren att ge in en fullständig översättning &lt;br&gt;
till svenska av en europeisk patentskrift utvidgas till att omfatta &lt;br&gt;
även nationella patent. Någon särreglering i fråga om sanktioner &lt;br&gt;
vid patentintrång föreslås inte. Om översättningen till svenska av &lt;br&gt;
patentkraven är felaktig eller missvisande kan detta emellertid få &lt;br&gt;
betydelse vid bedömningen om intrångsgöraren varit i god tro. &lt;br&gt;
Förslaget innebär vidare att en översättning till svenska inte &lt;br&gt;
behövs vid omvandling av en europeisk patentansökan som har &lt;br&gt;
skrivits på engelska. Slutligen föreslås även att ansökningar om &lt;br&gt;
tilläggsskydd ska kunna lämnas in på engelska. &lt;br&gt;
Bakgrund &lt;br&gt;
Patent är en nationell rättighet. Ensamrätten till ett patent gäller &lt;br&gt;
alltså endast i det land för vilket patentet beviljats. Innehavaren av &lt;br&gt;
patentet har dock ofta ett behov av att kommersialisera föremålet &lt;br&gt;
för patentet, dvs. uppfinningen, i mer än ett land. Patent behöver &lt;br&gt;
därför i de flesta fall sökas i flera länder. &lt;br&gt;
Patent med verkan i Sverige kan i dag meddelas dels i form av ett &lt;br&gt;
nationellt patent, dels i form av ett europeiskt patent som valideras &lt;br&gt;
i Sverige. Det nationella patentet kan erhållas genom att en &lt;br&gt;
nationell patentansökan lämnas in till PRV, som granskar ansökningen &lt;br&gt;
och – om ansökningen uppfyller villkoren – beviljar ett &lt;br&gt;
nationellt patent. En sökande kan också välja att lämna in en &lt;br&gt;
internationell ansökan som granskas vid en myndighet som getts &lt;br&gt;
sådan behörighet. Ansökningen kan sedan fullföljas i Sverige,&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Sammanfattning &lt;br&gt;
13 &lt;br&gt;
vartefter ansökningen behandlas som en nationell ansökan. Godtas &lt;br&gt;
ansökningen meddelar PRV ett nationellt patent. Genom den &lt;br&gt;
europeiska patentkonventionen (the Convention on the Grant of &lt;br&gt;
European Patents, EPC) är det möjligt att lämna in en ansökan om &lt;br&gt;
ett europeiskt patent till det europeiska patentverket (EPO), som &lt;br&gt;
också beviljar patent. Sedan ett sådant europeiskt patent har &lt;br&gt;
validerats i Sverige har det samma rättsverkan i Sverige som ett &lt;br&gt;
nationellt svenskt patent. Av de patent som i dag är i kraft i Sverige &lt;br&gt;
utgör den största andelen europeiska patent. Mellan 80 och &lt;br&gt;
90 procent av de patent som i dag får giltighet i Sverige är &lt;br&gt;
europeiska patent. &lt;br&gt;
En patentansökan – och ett beviljat patent – består av olika &lt;br&gt;
delar. Beskrivningen utgör den mest omfångsrika delen av &lt;br&gt;
ansökningen. Denna del innehåller en detaljerad beskrivning av den &lt;br&gt;
bakomliggande tekniken samt uppgifter om hur uppfinningen löst &lt;br&gt;
ett definierat problem. Beskrivningen kan även innefatta ritningar &lt;br&gt;
om dessa behövs för att förklara uppfinningen. Textmassan av &lt;br&gt;
beskrivningen består vanligen av 10-20 sidor. De s.k. patentkraven &lt;br&gt;
är en volymmässigt liten men innehållsmässigt viktig del av &lt;br&gt;
patentet. Patentkraven innehåller en uppräkning av vad som &lt;br&gt;
skyddas av patentet och definierar alltså omfattningen av ensamrätten. &lt;br&gt;
Kraven består vanligen av 1-3 sidor. En nationell svensk &lt;br&gt;
patentskrift innehåller vidare ett sammandrag, som kortfattat &lt;br&gt;
sammanfattar vad uppfinningen avser. Sammandraget är ca en halv &lt;br&gt;
sida långt. &lt;br&gt;
De europeiska patenten som validerats i Sverige och de &lt;br&gt;
nationella patenten är alltså båda gällande här i landet. Språkkraven &lt;br&gt;
avseende dessa skiljer sig emellertid åt. Ett nationellt patent som &lt;br&gt;
beviljats av PRV måste meddelas i sin helhet på svenska. Ett &lt;br&gt;
europeiskt patent meddelas på något av EPO:s officiella språk &lt;br&gt;
engelska, tyska eller franska. Vid valideringen har EPC:s &lt;br&gt;
medlemsländer rätt att kräva att den europeiska patentskriften ska &lt;br&gt;
översättas till det nationella språket för att bli gällande i landet. &lt;br&gt;
Flertalet länder krävde tidigare sådana översättningar, vilket ledde &lt;br&gt;
till att användarna av det europeiska patentsystemet drabbades av &lt;br&gt;
betydande översättningskostnader. För att lätta på kraven på &lt;br&gt;
översättningar, och därigenom minska kostnaderna härför, utarbetades &lt;br&gt;
under början av 2000-talet Londonöverenskommelsen. &lt;br&gt;
Överenskommelsen, som trädde i kraft den 1 maj 2008, innebär att &lt;br&gt;
anslutna länder under vissa förutsättningar avstår från att kräva &lt;br&gt;
översättning av ett europeiskt patent till det nationella språket vid&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Sammanfattning SOU 2012:19 &lt;br&gt;
14 &lt;br&gt;
valideringen. För Sveriges del innebär Londonöverenskommelsen &lt;br&gt;
att ett europeiskt patent som meddelats på engelska inte längre &lt;br&gt;
behöver översättas i sin helhet till svenska. Vid valideringen räcker &lt;br&gt;
det i sådant fall att den del av patentet som definierar skyddsomfånget, &lt;br&gt;
dvs. patentkraven, översätts till svenska. Ett sådant &lt;br&gt;
patent blir alltså gällande här i Sverige med patentbeskrivningen på &lt;br&gt;
engelska och patentkraven på svenska. &lt;br&gt;
Danmark, Finland, Island och Nederländerna har valt att &lt;br&gt;
anpassa språkkraven för nationella patent efter Londonöverenskommelsen. &lt;br&gt;
Dessa länder tillåter numera att nationella ansökningar &lt;br&gt;
handläggs och beviljas med beskrivningen på engelska. &lt;br&gt;
Överväganden &lt;br&gt;
Svenska innovativa företag arbetar idag ofta internationellt och har &lt;br&gt;
därmed behov av patentskydd inte enbart i Sverige utan även på &lt;br&gt;
andra marknader. Det finns dock vissa fördelar med att göra den &lt;br&gt;
första patentansökan för en viss uppfinning nationellt och därefter &lt;br&gt;
successivt utöka sitt patentskydd genom patentansökningar även &lt;br&gt;
på andra marknader. Om sökanden önskar göra en sådan följdansökan &lt;br&gt;
vid t.ex. EPO eller i USA måste ansökningen översättas &lt;br&gt;
till engelska om den nationella ansökningen har skrivits på svenska. &lt;br&gt;
En nationell svensk patentansökan kan dock redan idag lämnas in &lt;br&gt;
och granskas vid PRV på engelska. En sökande som önskar ge in en &lt;br&gt;
på engelska skriven ansökan även i det nationella förfarandet kan &lt;br&gt;
därför göra det. Senast i samband med publiceringen måste &lt;br&gt;
ansökningen dock ha översatts i sin helhet till svenska. Båda dessa &lt;br&gt;
alternativ leder alltså till att sökanden drabbas av översättningskostnader. &lt;br&gt;
Till följd av en patentansökans komplexa tekniska natur är &lt;br&gt;
översättningar av dessa en kostsam process. Dagens utformning av &lt;br&gt;
språkkraven för de nationella patentansökningarna är därför inte &lt;br&gt;
tillfredställande. Svenska näringslivsorganisationer har framfört &lt;br&gt;
önskemål om att det ska bli möjligt att få svenska patent beviljade &lt;br&gt;
på engelska. En sådan möjlighet skulle medföra förenklingar och &lt;br&gt;
vara kostnadsbesparande. Vidare skulle språkkraven för de &lt;br&gt;
nationella patenten harmoniseras med vad som gäller för de &lt;br&gt;
europeiska patenten som validerats i Sverige. Även PRV har &lt;br&gt;
framfört önskemål i linje med detta. Enligt myndigheten skulle en&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Sammanfattning &lt;br&gt;
15 &lt;br&gt;
sådan möjlighet öka det nationella patentansökningssystemets &lt;br&gt;
attraktivitet. &lt;br&gt;
Utifrån ett näringspolitiskt perspektiv får det därför ses som &lt;br&gt;
motiverat att godta engelska i större utsträckning också i det &lt;br&gt;
nationella patentansökningsförfarandet. Samtidigt väcks vissa &lt;br&gt;
frågor med anknytning till offentlighetsprincipen och språkanvändningen &lt;br&gt;
vid svenska myndigheter. &lt;br&gt;
Av 10 § språklagen (2009:600) framgår att språket i domstolar, &lt;br&gt;
förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i &lt;br&gt;
offentlig verksamhet är svenska. Bestämmelsen är ett utlopp för &lt;br&gt;
språkpolitiska överväganden, dvs. att det svenska språket ska värnas &lt;br&gt;
och användas och att det allmänna har ett särskilt ansvar för detta. &lt;br&gt;
Bestämmelsen har emellertid även sin bakgrund i offentlighetsprincipen. &lt;br&gt;
För att denna princip ska fylla sin funktion har det &lt;br&gt;
ansetts väsentligt att de handlingar som blir allmänna hos en svensk &lt;br&gt;
myndighet ska vara skrivna på det svenska språket. &lt;br&gt;
I praktiken är det emellertid för förståelsen av det närmare &lt;br&gt;
innehållet i ett patentdokument inte i första hand av betydelse att &lt;br&gt;
det är skrivet på svenska. En majoritet av läsarna har möjlighet att &lt;br&gt;
få en generell uppfattning om en ansöknings innehåll även utifrån &lt;br&gt;
en engelsk lydelse. För att förstå den närmare innebörden av &lt;br&gt;
ansökningen och omfattningen av det skydd denna kan föranleda &lt;br&gt;
behöver i stor utsträckning hjälp från en patentexpert inhämtas. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av att patentskriften ska innehålla en översättning av &lt;br&gt;
patentkraven till svenska återfinns dessutom den centrala delen, &lt;br&gt;
och den som har rättsverkan, på svenska. &lt;br&gt;
I språklagen anges vidare att svenska är huvudspråk i Sverige. En &lt;br&gt;
förutsättning för detta är att svenskan är ett komplett språk, som &lt;br&gt;
kan användas inom alla samhällsområden. Detta kräver att det &lt;br&gt;
fortlöpande skapas svenska termer för den tekniska utveckling som &lt;br&gt;
äger rum. Att använda engelska istället för svenska kan leda till att &lt;br&gt;
s.k. domänförluster uppstår för det svenska tekniska språket. Det &lt;br&gt;
finns dock skäl att tro att det tekniska språket i första hand &lt;br&gt;
utvecklas utanför patentsystemet, nämligen genom forskningsrapporter, &lt;br&gt;
tekniska artiklar i vetenskapliga tidskrifter och det &lt;br&gt;
allmänna språkbruk som allmänt används i tekniska sammanhang. I &lt;br&gt;
förarbetena till språklagen framhålls också att behovet av att skapa &lt;br&gt;
ny terminologi inom vissa verksamhetsområden behöver vägas mot &lt;br&gt;
den egentliga nyttan och kostnaden som sådan terminologiutveckling &lt;br&gt;
kan medföra. Att hålla kvar vid ett krav på att &lt;br&gt;
patentansökningar ska författas på eller översättas till svenska&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Sammanfattning SOU 2012:19 &lt;br&gt;
16 &lt;br&gt;
skulle inte heller säkerställa att svensk terminologi faktiskt skapas i &lt;br&gt;
denna process. Sammantaget finns det skäl att anta att kravet på &lt;br&gt;
svenska i det nationella patentansökningsförfarandet inte har mer &lt;br&gt;
än marginell betydelse för den svenska språkutvecklingen och &lt;br&gt;
bildandet av ny svensk terminologi. &lt;br&gt;
Vid en avvägning mellan de redovisade aspekterna har jag funnit &lt;br&gt;
att det näringspolitiska intresset i sammanhanget väger tyngst. &lt;br&gt;
Patentsystemet bör i första hand utformas för att tillgodose de &lt;br&gt;
behov som finns hos användarna. Språkkraven i patentlagstiftningen &lt;br&gt;
behöver därför anpassas till näringslivets och forskningens &lt;br&gt;
arbetssätt och förutsättningar. Det är också av vikt att tillförsäkra &lt;br&gt;
tillgängligheten till systemet för samtliga aktörer. Min bedömning &lt;br&gt;
är därför att de språkpolitiska, rättspolitiska och offentligrättsliga &lt;br&gt;
vinster som erhålls vid ett fortsatt krav på svenska i nationella &lt;br&gt;
patent inte överväger de negativa effekter detta har för svenska &lt;br&gt;
företag och PRV som myndighet.&lt;br&gt;
17 &lt;br&gt;
Summary &lt;br&gt;
My assignment &lt;br&gt;
My assignment has been to investigate and consider whether a &lt;br&gt;
possibility to file, process and grant national patent applications &lt;br&gt;
with the patent description in English and only the patent claims &lt;br&gt;
translated into Swedish shall be introduced. &lt;br&gt;
The assignment has included assessing in particular whether the &lt;br&gt;
advantages of such a possibility outweigh the disadvantages from &lt;br&gt;
an economic policy, language policy and public law perspective. In &lt;br&gt;
accordance with my terms of reference, I have consulted the &lt;br&gt;
relevant agencies and organisations. I have also studied how the &lt;br&gt;
issue has been dealt with in other countries that are party to the &lt;br&gt;
London Agreement, and especially in other acceding Nordic &lt;br&gt;
countries. Finally, the assignment has also included to draft &lt;br&gt;
legislative amendments if I consider that the possibility should be &lt;br&gt;
introduced. &lt;br&gt;
My proposal &lt;br&gt;
My proposal is that it should be possible to process national patent &lt;br&gt;
applications entirely in English and to grant patents in English. I &lt;br&gt;
also propose the same for international patent applications pursued &lt;br&gt;
in Sweden. The part of the patent that defines the scope of &lt;br&gt;
protection, i.e. the patent claims, should however still be translated &lt;br&gt;
into Swedish. Both the English version of the patent claims and the &lt;br&gt;
Swedish translation of them are to be included in the patent &lt;br&gt;
specification. It is however the English version of the patent claims &lt;br&gt;
that has legal effect and the Swedish translation has information &lt;br&gt;
purposes only. &lt;br&gt;
If an application has been filed in English, the Swedish &lt;br&gt;
translation of the patent claims shall be submitted to the Swedish&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Summary SOU 2012:19 &lt;br&gt;
18 &lt;br&gt;
Patent and Registration Office (PRV) when the Office deems that &lt;br&gt;
the patent may be granted. This means that publication of the &lt;br&gt;
application, which occurs 18 months after the filing date, will be &lt;br&gt;
done entirely in English. An applicant may however choose to &lt;br&gt;
submit a translation of the patent claims during the application &lt;br&gt;
period in order to obtain the so-called provisional protection. &lt;br&gt;
If an application is filed in English, PRV has the right to write &lt;br&gt;
its opinions and decisions in English. Once the patent has been &lt;br&gt;
granted, however, the administration of inter partes proceedings &lt;br&gt;
shall be conducted in Swedish. PRV is to be given a discretionary &lt;br&gt;
option in opposition proceedings to require the patent proprietor &lt;br&gt;
to submit a complete translation into Swedish of the patent &lt;br&gt;
specification. &lt;br&gt;
The existing provision giving the courts the option, in the event &lt;br&gt;
of a dispute, to require the patent proprietor to provide a complete &lt;br&gt;
translation into Swedish of a European patent specification is to be &lt;br&gt;
extended to cover national patents as well. I do not propose any &lt;br&gt;
special regulation regarding sanctions for patent infringement. An &lt;br&gt;
incorrect or misleading translation into Swedish may however be of &lt;br&gt;
significance when assessing whether the infringer has acted in good &lt;br&gt;
faith. &lt;br&gt;
The proposal also means that a translation into Swedish is not &lt;br&gt;
needed when converting a European patent application that has &lt;br&gt;
been written in English. Finally, it is also proposed that it shall be &lt;br&gt;
possible to file an application for supplementary protection &lt;br&gt;
certificate in English. &lt;br&gt;
Background &lt;br&gt;
A patent is territorial. Consequently, the exclusive right conferred &lt;br&gt;
by a patent is limited to the country in which the patent has been &lt;br&gt;
granted. But the patent proprietor often has a need to &lt;br&gt;
commercialise the subject of the patent, i.e. the invention, in more &lt;br&gt;
than one country. A patent application therefore needs to be filed &lt;br&gt;
in several countries. &lt;br&gt;
Patents with legal effect in Sweden can currently be granted in &lt;br&gt;
the form of both a national patent and a European patent validated &lt;br&gt;
in Sweden. The national patent can be obtained by filing a patent &lt;br&gt;
application with PRV, which examines the application and – if it &lt;br&gt;
fulfils the conditions – grants a national patent. An applicant can&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Summary &lt;br&gt;
19 &lt;br&gt;
also choose to file an international application that will be &lt;br&gt;
examined by an agency that has been authorised to do so. The &lt;br&gt;
application can then be pursued in Sweden, after which it is treated &lt;br&gt;
as a national application. If the application is approved, PRV grants &lt;br&gt;
a national patent. Under the Convention on the Grant of European &lt;br&gt;
Patents (EPC), it is possible to file an application for a European &lt;br&gt;
patent with the European Patent Office (EPO), which also grants &lt;br&gt;
patents. Once such a European patent has been validated in &lt;br&gt;
Sweden, it has the same legal effect in Sweden as a national Swedish &lt;br&gt;
patent. The majority of patents currently in force in Sweden are &lt;br&gt;
European patents. Between 80 and 90 percent of patents that &lt;br&gt;
nowadays come into force in Sweden are European patents. &lt;br&gt;
A patent application – and a granted patent – consists of &lt;br&gt;
different parts. The description constitutes the most extensive part &lt;br&gt;
of the application. This part comprises a detailed description of the &lt;br&gt;
underlying technology as well as information on how the invention &lt;br&gt;
has solved a defined problem. The description may also contain &lt;br&gt;
drawings if these are needed to explain the invention. The &lt;br&gt;
description usually consists of 10-20 pages of text. In terms of &lt;br&gt;
volume, the patent claims make up a small but content-wise &lt;br&gt;
important part of the patent application. The patent claims contain &lt;br&gt;
a detailed list of what is to be protected by the patent. i.e. they &lt;br&gt;
define the extent of the exclusive rights. The claims normally &lt;br&gt;
consist of 1-3 pages of text. A Swedish patent specification also &lt;br&gt;
contains a brief summary of what the invention relates to. This &lt;br&gt;
summary is about half a page long. &lt;br&gt;
European patents that have been validated here and national &lt;br&gt;
patents consequently both have legal effect in Sweden. The &lt;br&gt;
language requirements for these differ, however. A national patent &lt;br&gt;
granted by PRV must be granted in Swedish in its entirety. A &lt;br&gt;
European patent is granted in one of the EPO’s official languages: &lt;br&gt;
English, German and French. The member states to the EPC have &lt;br&gt;
the right to require that the European patent shall be translated &lt;br&gt;
into their national language in order for it to apply in their country. &lt;br&gt;
The majority of countries used to require such translations, which &lt;br&gt;
imposed significant translation costs on the users of the European &lt;br&gt;
patent system. In order to relax the translation requirements, and &lt;br&gt;
hence reduce user costs, the London Agreement was drawn up at &lt;br&gt;
the beginning of the 2000s. Under this agreement, which came into &lt;br&gt;
force on 1 May 2008, acceding countries waive entirely or largely &lt;br&gt;
the requirement for the translation of a European patent into their&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Summary SOU 2012:19 &lt;br&gt;
20 &lt;br&gt;
national language. For Sweden, the London Agreement means that &lt;br&gt;
a European patent granted in English no longer needs to be fully &lt;br&gt;
translated into Swedish. A translation of the patent claims is &lt;br&gt;
therefore sufficient in this case. Such a patent is therefore valid &lt;br&gt;
here in Sweden with the patent description in English and the &lt;br&gt;
patent claims in Swedish. &lt;br&gt;
Denmark, Finland, Iceland and The Netherlands have adapted &lt;br&gt;
their language requirements for national patents to the London &lt;br&gt;
Agreement. These countries now permit national applications to be &lt;br&gt;
processed and approved with their description sections in English. &lt;br&gt;
Considerations &lt;br&gt;
Innovative Swedish companies nowadays operate internationally &lt;br&gt;
and therefore need patent protection not only in Sweden but also &lt;br&gt;
on other markets. There are however certain advantages of filing &lt;br&gt;
the first patent application for an invention nationally and then &lt;br&gt;
gradually expanding one’s patent protection by filing applications &lt;br&gt;
on other markets. If the applicant wishes to file such a subsequent &lt;br&gt;
application with e.g. EPO or in the United States, the application &lt;br&gt;
must be translated into English if the national application was &lt;br&gt;
written in Swedish. A national Swedish patent application may &lt;br&gt;
already be submitted and processed at PRV in English. An &lt;br&gt;
applicant wishing to submit an application in English for a national &lt;br&gt;
patent can therefore do so. Before the application is published it &lt;br&gt;
must however be translated into Swedish. Both these options &lt;br&gt;
therefore impose translation costs on the applicant. &lt;br&gt;
The complex technical nature of a patent application makes &lt;br&gt;
translating them a costly process. The current language &lt;br&gt;
requirement for national patent applications is therefore &lt;br&gt;
unsatisfactory. Swedish business organisations have requested that &lt;br&gt;
it be made possible to have Swedish patents granted in English. &lt;br&gt;
Such a possibility would simplify the process and save on costs. &lt;br&gt;
Furthermore, the language requirements for national patents would &lt;br&gt;
then be harmonised with those that apply to European patents &lt;br&gt;
validated in Sweden. PRV has also expressed a similar desire. It &lt;br&gt;
believes that such a possibility would make the national patent &lt;br&gt;
application system more attractive. &lt;br&gt;
From an economic policy perspective, it must therefore be &lt;br&gt;
considered justified to also accept English to a greater degree in the&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Summary &lt;br&gt;
21 &lt;br&gt;
national patent application procedure. The proposal does however &lt;br&gt;
raise certain issues relating to the principle of public access and &lt;br&gt;
language use at Swedish public-sector agencies. &lt;br&gt;
Section 10 of the Swedish Language Act (2009:600) states that &lt;br&gt;
the language of the courts, administrative authorities and other &lt;br&gt;
bodies that perform tasks in the public sector is Swedish. This &lt;br&gt;
provision is an outlet for language policy considerations, i.e. that &lt;br&gt;
the Swedish language is to be safeguarded and used and that the &lt;br&gt;
public sector has a particular responsibility for this. The provision &lt;br&gt;
is also however founded on the principle of public access to official &lt;br&gt;
documents. In order for this principle to fulfil its function, it has &lt;br&gt;
been considered essential that documents that are to be made &lt;br&gt;
public at a Swedish agency shall be written in the Swedish language. &lt;br&gt;
In practice, however, in order to understand a patent document &lt;br&gt;
in detail it is not primarily dependent on it being written in &lt;br&gt;
Swedish. The majority of readers will be able to obtain a general &lt;br&gt;
idea of the content of a patent application based on its English &lt;br&gt;
wording. The help of a patent expert will probably be needed to &lt;br&gt;
understand the more precise meaning of the application and the &lt;br&gt;
extent of protection it may imply. In light of the fact that the &lt;br&gt;
patent claims are to be translated into Swedish, the central part of &lt;br&gt;
the patent – and the part that will have legal effect – will be &lt;br&gt;
available in Swedish. &lt;br&gt;
The Language Act also states that Swedish is the main language &lt;br&gt;
in Sweden. A prerequisite for this is that Swedish is a complete &lt;br&gt;
language that can be used in all areas of society. This requires &lt;br&gt;
Swedish terms to be continuously created in the area of &lt;br&gt;
technological development. Using English instead of Swedish may &lt;br&gt;
lead to what are known as “domain losses” occurring in the &lt;br&gt;
Swedish technical language. There is reason to believe, however, &lt;br&gt;
that the technical language will primarily develop outside the &lt;br&gt;
patent system, as the result of research reports and technical &lt;br&gt;
articles being published in scientific journals and through the &lt;br&gt;
general use of language in technical contexts. In the preparatory &lt;br&gt;
work leading up to the Language Act, it is emphasised that the &lt;br&gt;
need for creating new terminology in certain spheres has to be &lt;br&gt;
weighed against the actual benefit and cost that such a development &lt;br&gt;
in terminology may lead to. Neither would maintaining a &lt;br&gt;
requirement to translate patent applications into Swedish guarantee &lt;br&gt;
that Swedish terminology would actually be created in this process. &lt;br&gt;
All things considered, there is reason to assume that the language&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Summary SOU 2012:19 &lt;br&gt;
22 &lt;br&gt;
requirement in the national patent application procedure is of only &lt;br&gt;
marginal significance for the development of the Swedish language &lt;br&gt;
and the creation of new Swedish terminology. &lt;br&gt;
When considering the aspects presented here, I have concluded &lt;br&gt;
that the economic interest carries the greatest weight. The patent &lt;br&gt;
system should primarily be designed to satisfy the needs of its &lt;br&gt;
users. The language requirements in the patent legislation therefore &lt;br&gt;
need to be adapted to the working methods and prerequisites of &lt;br&gt;
the business sector and research community. It is also important to &lt;br&gt;
guarantee all parties the same level of access to the system. My &lt;br&gt;
assessment is therefore that the language policy, legal policy and &lt;br&gt;
public law benefits of continuing with the current language &lt;br&gt;
requirement do not outweigh the negative effects this has on &lt;br&gt;
Swedish companies and on PRV as an agency.&lt;br&gt;
23 &lt;br&gt;
Förkortningar &lt;br&gt;
a. anförd &lt;br&gt;
EPC European Patent Convention (Europeiska patentkonventionen) &lt;br&gt;
EPO European Patent Office (Europeiska patentverket)&lt;br&gt;
EU Europeiska Unionen &lt;br&gt;
f., ff. följande sida, följande sidor&lt;br&gt;
HD Högsta domstolen &lt;br&gt;
JO Riksdagens ombudsmän - Justitieombudsmännen&lt;br&gt;
NJA Nytt juridiskt arkiv, avdelning I&lt;br&gt;
NU Nordiska utredningar &lt;br&gt;
OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;br&gt;
PB Patent- och registreringsverkets (PRV) föreskrifter&lt;br&gt;
(PRVFS 1997:1, P:32) med patentbestämmelser&lt;br&gt;
PBR Patentbesvärsrätten &lt;br&gt;
PCT Patent Cooperation Treaty (Patentsamarbetskonventionen) &lt;br&gt;
PK Patentkungörelsen (1967:838)&lt;br&gt;
PL Patentlagen (1967:837)&lt;br&gt;
prop. proposition &lt;br&gt;
PRV Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;
RB Rättegångsbalken &lt;br&gt;
SOU Statens offentliga utredningar&lt;br&gt;
TF Tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;
TNC AB Terminologicentrum TNC&lt;br&gt;
USPTO The United States Patent and Trademark Office &lt;br&gt;
(USA:s patentverk) &lt;br&gt;
WIPO World Intellectual Property Organization (Världsorganisationen &lt;br&gt;
för den intellektuella äganderätten)&lt;br&gt;
25 &lt;br&gt;
Författningsförslag &lt;br&gt;
1 Förslag till &lt;br&gt;
lag om ändring i patentlagen (1967:837) &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837) &lt;br&gt;
att 20, 21, 24, 27, 31, 33, 60, 68 a och 93 §§ ska ha följande &lt;br&gt;
lydelse. &lt;br&gt;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;br&gt;
20 §1 &lt;br&gt;
Om sökanden har fullgjort &lt;br&gt;
vad som krävs enligt 19 § och &lt;br&gt;
det fortfarande inte finns hinder &lt;br&gt;
mot patent, skall patentmyndigheten &lt;br&gt;
bifalla ansökningen. &lt;br&gt;
Beslutet skall kungöras. &lt;br&gt;
När beslutet att bifalla &lt;br&gt;
patentansökningen har kungjorts&lt;br&gt;
, är ett patent meddelat. &lt;br&gt;
Ett meddelat patent skall antecknas &lt;br&gt;
i patentregistret som &lt;br&gt;
förs av patentmyndigheten. Ett &lt;br&gt;
patentbrev skall också utfärdas. &lt;br&gt;
Sedan patentet har meddelats &lt;br&gt;
får patentkraven inte ändras så &lt;br&gt;
att patentskyddets omfattning &lt;br&gt;
utvidgas. &lt;br&gt;
Om sökanden har fullgjort &lt;br&gt;
vad som krävs enligt 19 § och &lt;br&gt;
det fortfarande inte finns hinder &lt;br&gt;
mot patent, ska patentmyndigheten &lt;br&gt;
bifalla ansökningen. &lt;br&gt;
Beslutet ska kungöras. &lt;br&gt;
När beslutet att bifalla &lt;br&gt;
patentansökningen har kungjorts&lt;br&gt;
, är ett patent meddelat. &lt;br&gt;
Ett meddelat patent ska antecknas &lt;br&gt;
i patentregistret som &lt;br&gt;
förs av patentmyndigheten. Ett &lt;br&gt;
patentbrev ska också utfärdas. &lt;br&gt;
Patent kan meddelas på &lt;br&gt;
svenska eller på engelska. &lt;br&gt;
Sedan patentet har meddelats &lt;br&gt;
får patentkraven inte ändras så &lt;br&gt;
att patentskyddets omfattning &lt;br&gt;
utvidgas.&lt;br&gt;
1 Senaste lydelse 1993:1406.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
26 &lt;br&gt;
21 §2 &lt;br&gt;
Från och med den dag då &lt;br&gt;
patentet meddelas skall en &lt;br&gt;
patentskrift finnas att tillgå hos &lt;br&gt;
patentmyndigheten. Patentskriften &lt;br&gt;
skall innehålla beskrivning, &lt;br&gt;
patentkrav och sammandrag &lt;br&gt;
samt uppgift om patenthavaren &lt;br&gt;
och uppfinnaren. &lt;br&gt;
Från och med den dag då &lt;br&gt;
patentet meddelas ska en &lt;br&gt;
patentskrift finnas att tillgå hos &lt;br&gt;
patentmyndigheten. Patentskriften &lt;br&gt;
ska innehålla beskrivning, &lt;br&gt;
patentkrav och sammandrag &lt;br&gt;
samt uppgift om patenthavaren &lt;br&gt;
och uppfinnaren. &lt;br&gt;
När patent meddelas på &lt;br&gt;
engelska ska patentskriften innehålla &lt;br&gt;
en översättning av patentkraven &lt;br&gt;
till svenska. Endast &lt;br&gt;
patentkraven på engelska har &lt;br&gt;
rättslig verkan. &lt;br&gt;
24 §3 &lt;br&gt;
Andra än patenthavaren får &lt;br&gt;
göra invändning mot ett meddelat &lt;br&gt;
patent. En invändning skall &lt;br&gt;
göras skriftligen hos patentmyndigheten &lt;br&gt;
inom nio månader &lt;br&gt;
från den dag då patentet meddelades. &lt;br&gt;
Patentmyndigheten skall &lt;br&gt;
underrätta patenthavaren om invändningen &lt;br&gt;
och ge denne tillfälle &lt;br&gt;
att yttra sig. &lt;br&gt;
Andra än patenthavaren får &lt;br&gt;
göra invändning mot ett meddelat &lt;br&gt;
patent. En invändning ska &lt;br&gt;
göras skriftligen hos patentmyndigheten &lt;br&gt;
inom nio månader &lt;br&gt;
från den dag då patentet meddelades. &lt;br&gt;
Patentmyndigheten ska &lt;br&gt;
underrätta patenthavaren om invändningen &lt;br&gt;
och ge denne tillfälle &lt;br&gt;
att yttra sig. &lt;br&gt;
Om patentet har meddelats på &lt;br&gt;
engelska får patentmyndigheten &lt;br&gt;
förelägga patenthavaren att ge in &lt;br&gt;
en översättning av patentskriften &lt;br&gt;
till svenska. Föreläggandet ska ges &lt;br&gt;
vid påföljd att patentmyndigheten &lt;br&gt;
annars kan låta översätta patentskriften &lt;br&gt;
på patenthavarens bekostnad. &lt;br&gt;
2 Senaste lydelse 1993:1406. &lt;br&gt;
3 Senaste lydelse 2007:516.&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Författningsförslag &lt;br&gt;
27 &lt;br&gt;
Återkallas invändningen, får invändningsförfarandet ändå &lt;br&gt;
fullföljas om det finns särskilda skäl. &lt;br&gt;
27 §4 &lt;br&gt;
Överklagande enligt 26 § görs hos Patentbesvärsrätten inom två &lt;br&gt;
månader från beslutets dag. &lt;br&gt;
Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till &lt;br&gt;
Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets &lt;br&gt;
dag. Överklagandet får inte avse andra patentkrav än sådana som &lt;br&gt;
har prövats genom det överklagade beslutet. I övrigt tillämpas &lt;br&gt;
bestämmelserna i 35–37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om &lt;br&gt;
överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut &lt;br&gt;
ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning &lt;br&gt;
i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett &lt;br&gt;
sådant tillstånd meddelas. &lt;br&gt;
Bestämmelserna i 22 § femte stycket tillämpas på handling som &lt;br&gt;
kommer in till Patentbesvärsrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen. &lt;br&gt;
Bestämmelsen i 24 § tredje &lt;br&gt;
stycket är tillämplig vid Patentbesvärsrätten &lt;br&gt;
och Högsta förvaltningsdomstolen.&lt;br&gt;
31 §5 &lt;br&gt;
Om sökanden vill fullfölja en &lt;br&gt;
internationell patentansökan i &lt;br&gt;
Sverige, skall sökanden inom &lt;br&gt;
31 månader från den internationella &lt;br&gt;
ingivningsdagen eller, &lt;br&gt;
om prioritet begärs, den dag &lt;br&gt;
från vilken prioriteten begärs till &lt;br&gt;
patentmyndigheten ge in en &lt;br&gt;
översättning till svenska av den &lt;br&gt;
internationella patentansökan i &lt;br&gt;
den omfattning regeringen &lt;br&gt;
förordnar eller, om ansökan är &lt;br&gt;
avfattad på svenska, en avskrift &lt;br&gt;
av ansökan. Sökanden skall &lt;br&gt;
inom samma tid betala en avgift &lt;br&gt;
Om sökanden vill fullfölja en &lt;br&gt;
internationell patentansökan i &lt;br&gt;
Sverige, ska sökanden inom &lt;br&gt;
31 månader från den internationella &lt;br&gt;
ingivningsdagen eller, &lt;br&gt;
om prioritet begärs, den dag &lt;br&gt;
från vilken prioriteten begärs till &lt;br&gt;
patentmyndigheten ge in en &lt;br&gt;
översättning till svenska eller &lt;br&gt;
engelska av den internationella &lt;br&gt;
patentansökan i den omfattning &lt;br&gt;
regeringen förordnar eller, om &lt;br&gt;
ansökan är skriven på svenska &lt;br&gt;
eller engelska, en kopia av &lt;br&gt;
ansökan. Sökanden ska inom &lt;br&gt;
4 Senaste lydelse 2010:1395. &lt;br&gt;
5 Senaste lydelse 2007:516.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
28 &lt;br&gt;
till patentmyndigheten.&lt;br&gt;
Om sökanden har betalat &lt;br&gt;
avgift inom den frist som &lt;br&gt;
föreskrivs i första stycket, får &lt;br&gt;
den översättning eller avskrift &lt;br&gt;
som krävs ges in inom en &lt;br&gt;
ytterligare frist om två månader, &lt;br&gt;
förutsatt att en tilläggsavgift &lt;br&gt;
betalas inom den senare fristen. &lt;br&gt;
Följer inte sökanden föreskrifterna &lt;br&gt;
i denna paragraf, skall &lt;br&gt;
ansökan anses återkallad såvitt &lt;br&gt;
avser Sverige.&lt;br&gt;
samma tid betala en avgift till &lt;br&gt;
patentmyndigheten. &lt;br&gt;
Om sökanden har betalat &lt;br&gt;
avgift inom den frist som &lt;br&gt;
föreskrivs i första stycket, får &lt;br&gt;
den översättning eller kopia som &lt;br&gt;
krävs ges in inom en ytterligare &lt;br&gt;
frist om två månader, förutsatt &lt;br&gt;
att en tilläggsavgift betalas inom &lt;br&gt;
den senare fristen. &lt;br&gt;
Följer inte sökanden föreskrifterna &lt;br&gt;
i denna paragraf, ska &lt;br&gt;
ansökan anses återkallad såvitt &lt;br&gt;
avser Sverige. &lt;br&gt;
33 §6 &lt;br&gt;
Om en internationell patentansökan har fullföljts enligt 31 §, &lt;br&gt;
gäller 2 kap. i fråga om ansökan och dess handläggning, om inte &lt;br&gt;
annat sägs i denna paragraf eller i 34–37 §§. Ansökan får endast på &lt;br&gt;
framställning av sökanden tas upp till prövning före utgången av &lt;br&gt;
den frist som gäller enligt 31 § första stycket. &lt;br&gt;
Ett föreläggande enligt 12 § får inte meddelas före den tidpunkt &lt;br&gt;
då patentmyndigheten har rätt att ta upp ansökan till prövning. &lt;br&gt;
Bestämmelserna i 22 § andra &lt;br&gt;
och tredje styckena blir tillämpliga &lt;br&gt;
redan innan ansökan har &lt;br&gt;
fullföljts så snart sökanden har &lt;br&gt;
fullgjort sin skyldighet enligt &lt;br&gt;
31 § att inge en översättning av &lt;br&gt;
ansökan eller, om ansökan är &lt;br&gt;
skriven på svenska, så snart &lt;br&gt;
sökanden har ingivit en avskrift &lt;br&gt;
av den till patentmyndigheten. &lt;br&gt;
I fråga om en internationell &lt;br&gt;
patentansökan skall vid tillämpning &lt;br&gt;
av 48, 56 och 60 §§ vad &lt;br&gt;
som där sägs om att handlingarna &lt;br&gt;
i ansökningsärendet har &lt;br&gt;
Bestämmelserna i 22 § andra &lt;br&gt;
och tredje styckena blir tillämpliga &lt;br&gt;
redan innan ansökan har &lt;br&gt;
fullföljts så snart sökanden har &lt;br&gt;
fullgjort sin skyldighet enligt &lt;br&gt;
31 § att inge en översättning av &lt;br&gt;
ansökan eller, om ansökan är &lt;br&gt;
skriven på svenska eller engelska, &lt;br&gt;
så snart sökanden har ingivit en &lt;br&gt;
kopia av den till patentmyndigheten. &lt;br&gt;
I fråga om en internationell &lt;br&gt;
patentansökan ska vid tillämpning &lt;br&gt;
av 48, 56 och 60 §§ vad &lt;br&gt;
som där sägs om att handlingarna &lt;br&gt;
i ansökningsärendet har &lt;br&gt;
6 Senaste lydelse 2007:516.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Författningsförslag &lt;br&gt;
29 &lt;br&gt;
blivit tillgängliga enligt 22 § i &lt;br&gt;
stället avse att handlingarna har &lt;br&gt;
blivit tillgängliga enligt 22 § med &lt;br&gt;
iakttagande av tredje stycket. &lt;br&gt;
blivit tillgängliga enligt 22 § i &lt;br&gt;
stället avse att handlingarna har &lt;br&gt;
blivit tillgängliga enligt 22 § med &lt;br&gt;
iakttagande av tredje stycket.&lt;br&gt;
60 §7 &lt;br&gt;
Om någon yrkesmässigt &lt;br&gt;
utnyttjar en patentsökt uppfinning &lt;br&gt;
efter det att handlingarna &lt;br&gt;
i ansökningsärendet har &lt;br&gt;
blivit tillgängliga enligt 22 §, &lt;br&gt;
skall vad som sägs om patentintrång &lt;br&gt;
tillämpas i den mån &lt;br&gt;
ansökningen leder till patent. &lt;br&gt;
För tiden innan patentet har &lt;br&gt;
meddelats enligt 20 § omfattar &lt;br&gt;
patentskyddet dock endast vad &lt;br&gt;
som framgår såväl av patentkraven &lt;br&gt;
i deras lydelse när ansökningen &lt;br&gt;
blev allmänt tillgänglig &lt;br&gt;
som av patentkraven enligt &lt;br&gt;
patentet. Straff får inte dömas &lt;br&gt;
ut, förverkande får inte ske och &lt;br&gt;
ersättning för skada på grund av &lt;br&gt;
utnyttjande som sker innan &lt;br&gt;
patentet har meddelats får &lt;br&gt;
bestämmas endast enligt 58 § &lt;br&gt;
andra stycket. &lt;br&gt;
Om någon yrkesmässigt &lt;br&gt;
utnyttjar en patentsökt uppfinning &lt;br&gt;
efter det att handlingarna &lt;br&gt;
i ansökningsärendet har &lt;br&gt;
blivit tillgängliga enligt 22 §, ska &lt;br&gt;
vad som sägs om patentintrång &lt;br&gt;
tillämpas i den mån ansökningen &lt;br&gt;
leder till patent. För &lt;br&gt;
tiden innan patentet har &lt;br&gt;
meddelats enligt 20 § omfattar &lt;br&gt;
patentskyddet dock endast vad &lt;br&gt;
som framgår såväl av patentkraven &lt;br&gt;
i deras lydelse när ansökningen &lt;br&gt;
blev allmänt tillgänglig &lt;br&gt;
som av patentkraven enligt &lt;br&gt;
patentet. Straff får inte dömas &lt;br&gt;
ut, förverkande får inte ske och &lt;br&gt;
ersättning för skada på grund av &lt;br&gt;
utnyttjande som sker innan &lt;br&gt;
patentet har meddelats får &lt;br&gt;
bestämmas endast enligt 58 § &lt;br&gt;
andra stycket. &lt;br&gt;
Om ansökningen är skriven &lt;br&gt;
på engelska och sökanden till &lt;br&gt;
patentmyndigheten gett in en &lt;br&gt;
översättning av patentkraven till &lt;br&gt;
svenska samt betalat en avgift för &lt;br&gt;
offentliggörandet, ska myndigheten &lt;br&gt;
utfärda kungörelse om &lt;br&gt;
översättningen och hålla denna &lt;br&gt;
tillgänglig för var och en. Sedan &lt;br&gt;
kungörelse utfärdats är första &lt;br&gt;
stycket tillämplig. &lt;br&gt;
7 Senaste lydelse 2005:289.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
30 &lt;br&gt;
Vad som sägs i 58 § tredje &lt;br&gt;
stycket skall inte tillämpas, om &lt;br&gt;
ersättningstalan väcks senast ett &lt;br&gt;
år efter det att tiden för &lt;br&gt;
invändning har gått ut eller, om &lt;br&gt;
invändning har gjorts, senast ett &lt;br&gt;
år efter det att patentmyndigheten &lt;br&gt;
har beslutat att patentet &lt;br&gt;
skall upprätthållas.&lt;br&gt;
Vad som sägs i 58 § tredje &lt;br&gt;
stycket ska inte tillämpas, om &lt;br&gt;
ersättningstalan väcks senast ett &lt;br&gt;
år efter det att tiden för &lt;br&gt;
invändning har gått ut eller, om &lt;br&gt;
invändning har gjorts, senast ett &lt;br&gt;
år efter det att patentmyndigheten &lt;br&gt;
har beslutat att patentet &lt;br&gt;
ska upprätthållas. &lt;br&gt;
68 a §8 &lt;br&gt;
I tvistemål enligt 65 § om ett &lt;br&gt;
europeiskt patent får rätten, om &lt;br&gt;
en fullständig översättning till &lt;br&gt;
svenska av patentskriften inte &lt;br&gt;
finns tillgänglig hos patentmyndigheten&lt;br&gt;
, förelägga patenthavaren &lt;br&gt;
eller annan som för &lt;br&gt;
talan på grund av en rätt som &lt;br&gt;
härleds från patenthavaren att ge &lt;br&gt;
in en sådan översättning. Om &lt;br&gt;
den förelagda parten är kärande &lt;br&gt;
i målet, skall föreläggandet ges &lt;br&gt;
vid påföljd att talan annars kan &lt;br&gt;
komma att avvisas. Är den förelagda &lt;br&gt;
parten svarande i målet, &lt;br&gt;
skall föreläggandet i stället ges &lt;br&gt;
vid påföljd att rätten annars kan &lt;br&gt;
låta översätta patentskriften på &lt;br&gt;
dennes bekostnad.&lt;br&gt;
I tvistemål enligt 65 § får &lt;br&gt;
rätten, om patentskriften i sin &lt;br&gt;
helhet inte finns på svenska hos &lt;br&gt;
patentmyndigheten, förelägga &lt;br&gt;
patenthavaren eller annan som &lt;br&gt;
för talan på grund av en rätt som &lt;br&gt;
härleds från patenthavaren att ge &lt;br&gt;
in en översättning till svenska av &lt;br&gt;
patentskriften. Om den förelagda &lt;br&gt;
parten är kärande i målet, ska &lt;br&gt;
föreläggandet ges vid påföljd att &lt;br&gt;
talan annars kan komma att &lt;br&gt;
avvisas. Är den förelagda parten &lt;br&gt;
svarande i målet, ska föreläggandet &lt;br&gt;
i stället ges vid påföljd &lt;br&gt;
att rätten annars kan låta &lt;br&gt;
översätta patentskriften på &lt;br&gt;
dennes bekostnad. &lt;br&gt;
93 §9 &lt;br&gt;
Är europeisk patentansökan, &lt;br&gt;
som ingivits till nationell &lt;br&gt;
patentmyndighet, att anse som &lt;br&gt;
återkallad därför att den icke &lt;br&gt;
inkommit till det europeiska &lt;br&gt;
patentverket inom föreskriven &lt;br&gt;
tid, skall patentmyndigheten på &lt;br&gt;
Är europeisk patentansökan, &lt;br&gt;
som ingivits till nationell &lt;br&gt;
patentmyndighet, att anse som &lt;br&gt;
återkallad därför att den inte &lt;br&gt;
inkommit till det europeiska &lt;br&gt;
patentverket inom föreskriven &lt;br&gt;
tid, ska patentmyndigheten på &lt;br&gt;
8 Senaste lydelse 2006:625. &lt;br&gt;
9 Senaste lydelse 1978:149.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Författningsförslag &lt;br&gt;
31 &lt;br&gt;
framställning av sökanden upptaga &lt;br&gt;
den som omvandlad till &lt;br&gt;
ansökan om svenskt patent &lt;br&gt;
under förutsättning &lt;br&gt;
1) att framställningen inges &lt;br&gt;
till den nationella myndighet &lt;br&gt;
som mottog patentansökningen &lt;br&gt;
inom tre månader från det &lt;br&gt;
sökanden underrättades om att &lt;br&gt;
ansökningen ansågs återkallad &lt;br&gt;
och dessutom inkommer till &lt;br&gt;
patentmyndigheten inom tjugo &lt;br&gt;
månader från den dag då &lt;br&gt;
ansökningen ingavs eller, om &lt;br&gt;
prioritet yrkas, den dag från &lt;br&gt;
vilken prioritet begäres, samt &lt;br&gt;
2) att sökanden inom tid &lt;br&gt;
som regeringen bestämmer &lt;br&gt;
erlägger fastställd ansökningsavgift &lt;br&gt;
och inger översättning till &lt;br&gt;
svenska av patentansökningen. &lt;br&gt;
Uppfyller patentansökningen &lt;br&gt;
de krav rörande ansökans form &lt;br&gt;
som föreskrivas i den europeiska &lt;br&gt;
patentkonventionen och &lt;br&gt;
tillämpningsföreskrifterna till &lt;br&gt;
denna, skall den godtagas i detta &lt;br&gt;
avseende. &lt;br&gt;
framställning av sökanden ta &lt;br&gt;
upp den som omvandlad till &lt;br&gt;
ansökan om svenskt patent &lt;br&gt;
under förutsättning &lt;br&gt;
1) att framställningen inges &lt;br&gt;
till den nationella myndighet &lt;br&gt;
som mottog patentansökningen &lt;br&gt;
inom tre månader från det &lt;br&gt;
sökanden underrättades om att &lt;br&gt;
ansökningen ansågs återkallad &lt;br&gt;
och dessutom inkommer till &lt;br&gt;
patentmyndigheten inom tjugo &lt;br&gt;
månader från den dag då &lt;br&gt;
ansökningen ingavs eller, om &lt;br&gt;
prioritet yrkas, den dag från &lt;br&gt;
vilken prioritet begärs, samt &lt;br&gt;
2) att sökanden inom tid &lt;br&gt;
som regeringen bestämmer &lt;br&gt;
betalar fastställd ansökningsavgift &lt;br&gt;
och inger översättning till &lt;br&gt;
svenska eller engelska av patentansökningen &lt;br&gt;
eller, om ansökningen &lt;br&gt;
är skriven på engelska, en &lt;br&gt;
kopia av ansökningen. &lt;br&gt;
Uppfyller patentansökningen &lt;br&gt;
de krav rörande ansökans form &lt;br&gt;
som föreskrivas i den europeiska &lt;br&gt;
patentkonventionen och &lt;br&gt;
tillämpningsföreskrifterna till &lt;br&gt;
denna, ska den godtas i detta &lt;br&gt;
avseende.&lt;br&gt;
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. &lt;br&gt;
2. I fråga om patentansökningar som har gjorts före ikraftträdandet &lt;br&gt;
gäller äldre bestämmelser. &lt;br&gt;
3. Äldre bestämmelser gäller även för internationella patentansökningar &lt;br&gt;
som har fullföljts samt för europeiska patentansökningar &lt;br&gt;
som begärts omvandlade före ikraftträdandet.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
32 &lt;br&gt;
Detsamma gäller för patentansökningar som före ikraftträdandet &lt;br&gt;
getts in i samband med prövning enligt 38 § andra stycket.&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Författningsförslag &lt;br&gt;
33 &lt;br&gt;
2 Förslag till &lt;br&gt;
förordning om ändring i patentkungörelsen &lt;br&gt;
(1967:838) &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs i fråga om patentkungörelsen (1967:838) &lt;br&gt;
dels att 3, 21, 29 a, 57 och 67 §§ ska ha följande lydelse, &lt;br&gt;
dels att det i kungörelsen skall införas en ny paragraf, 26 a §, av &lt;br&gt;
följande lydelse. &lt;br&gt;
3 §10 &lt;br&gt;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;br&gt;
Beskrivning, patentkrav och &lt;br&gt;
sammandrag skall, om annat inte &lt;br&gt;
följer av andra stycket, vara &lt;br&gt;
skrivna på svenska. Andra &lt;br&gt;
handlingar får vara skrivna på &lt;br&gt;
svenska, danska eller norska. &lt;br&gt;
Om en ingiven handling är &lt;br&gt;
skriven på annat språk än som &lt;br&gt;
följer av första stycket, skall &lt;br&gt;
översättning lämnas in. Patentverket &lt;br&gt;
kan dock avstå från att &lt;br&gt;
kräva översättning eller godta &lt;br&gt;
översättning till annat språk än &lt;br&gt;
svenska, danska eller norska i &lt;br&gt;
fråga om andra handlingar än &lt;br&gt;
beskrivning, patentkrav och &lt;br&gt;
sammandrag samt i fråga om &lt;br&gt;
sådan text i beskrivning eller &lt;br&gt;
patentkrav i en svensk patentansökan &lt;br&gt;
som inte ingår i vad &lt;br&gt;
som enligt 21 § första stycket &lt;br&gt;
utgör grundhandling. &lt;br&gt;
Patentverket får ta upp en &lt;br&gt;
ansökan till prövning innan &lt;br&gt;
översättningen kommit in. &lt;br&gt;
Sökanden skall dock föreläggas &lt;br&gt;
Beskrivning, patentkrav och &lt;br&gt;
sammandrag ska, om annat inte &lt;br&gt;
följer av andra stycket, vara &lt;br&gt;
skrivna på svenska eller engelska. &lt;br&gt;
Andra handlingar får vara &lt;br&gt;
skrivna på svenska, danska, &lt;br&gt;
norska eller engelska. &lt;br&gt;
Om en ingiven handling är &lt;br&gt;
skriven på annat språk än som &lt;br&gt;
följer av första stycket, ska &lt;br&gt;
översättning lämnas in. Patentverket &lt;br&gt;
kan dock avstå från att &lt;br&gt;
kräva översättning eller godta &lt;br&gt;
översättning till annat språk än &lt;br&gt;
svenska, danska, norska eller &lt;br&gt;
engelska i fråga om andra handlingar &lt;br&gt;
än beskrivning, patentkrav &lt;br&gt;
och sammandrag samt i &lt;br&gt;
fråga om sådan text i beskrivning &lt;br&gt;
eller patentkrav i en svensk &lt;br&gt;
patentansökan som inte ingår i &lt;br&gt;
vad som enligt 21 § första &lt;br&gt;
stycket utgör grundhandling. &lt;br&gt;
Patentverket får ta upp en &lt;br&gt;
ansökan till prövning innan &lt;br&gt;
översättningen kommit in. &lt;br&gt;
Sökanden ska dock föreläggas &lt;br&gt;
10 Senaste lydelse 1993:1312&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
34 &lt;br&gt;
att lämna in översättningen &lt;br&gt;
innan ansökningen blir allmänt &lt;br&gt;
tillgänglig enligt 22 § patentlagen.&lt;br&gt;
att lämna in översättningen &lt;br&gt;
innan ansökningen blir allmänt &lt;br&gt;
tillgänglig enligt 22 § patentlagen.&lt;br&gt;
21 §11 &lt;br&gt;
Med grundhandling förstås i &lt;br&gt;
denna kungörelse, när det gäller &lt;br&gt;
en svensk patentansökan, en &lt;br&gt;
patentansökan som tas upp till &lt;br&gt;
handläggning enligt 38 § patentlagen &lt;br&gt;
(1967:837) och en &lt;br&gt;
europeisk patentansökan som &lt;br&gt;
begärs omvandlad, beskrivningen &lt;br&gt;
med tillhörande ritningar &lt;br&gt;
och patentkraven på svenska, &lt;br&gt;
danska eller norska, som förelåg &lt;br&gt;
på ansökans ingivningsdag &lt;br&gt;
enligt 8 b eller 8 c § patentlagen. &lt;br&gt;
Om det inte fanns någon sådan &lt;br&gt;
handling vid denna tidpunkt, &lt;br&gt;
skall första därefter inkomna &lt;br&gt;
beskrivning med tillhörande &lt;br&gt;
ritning och patentkrav på &lt;br&gt;
svenska anses som grundhandling, &lt;br&gt;
i den mån innehållet &lt;br&gt;
har tydlig motsvarighet i handlingar &lt;br&gt;
som förelåg vid nämnda &lt;br&gt;
tidpunkt. &lt;br&gt;
I fråga om en internationell &lt;br&gt;
patentansökan som fullföljs &lt;br&gt;
enligt 31 § patentlagen skall som &lt;br&gt;
grundhandling anses följande. &lt;br&gt;
1. Om översättning krävs för &lt;br&gt;
att fullfölja ansökan, den översättning &lt;br&gt;
av beskrivningen, ritningarna &lt;br&gt;
och patentkraven som &lt;br&gt;
har getts in enligt 31 § patentMed &lt;br&gt;
grundhandling förstås i &lt;br&gt;
denna kungörelse, när det gäller &lt;br&gt;
en svensk patentansökan, en &lt;br&gt;
patentansökan som tas upp till &lt;br&gt;
handläggning enligt 38 § patentlagen &lt;br&gt;
(1967:837) och en &lt;br&gt;
europeisk patentansökan som &lt;br&gt;
begärs omvandlad, beskrivningen &lt;br&gt;
med tillhörande ritningar &lt;br&gt;
och patentkraven på svenska, &lt;br&gt;
danska, norska eller engelska, &lt;br&gt;
som förelåg på ansökans &lt;br&gt;
ingivningsdag enligt 8 b eller &lt;br&gt;
8 c § patentlagen. Om det inte &lt;br&gt;
fanns någon sådan handling vid &lt;br&gt;
denna tidpunkt, ska första &lt;br&gt;
därefter inkomna beskrivning &lt;br&gt;
med tillhörande ritning och &lt;br&gt;
patentkrav på svenska eller &lt;br&gt;
engelska anses som grundhandling, &lt;br&gt;
i den mån innehållet &lt;br&gt;
har tydlig motsvarighet i handlingar &lt;br&gt;
som förelåg vid nämnda &lt;br&gt;
tidpunkt. &lt;br&gt;
I fråga om en internationell &lt;br&gt;
patentansökan som fullföljs &lt;br&gt;
enligt 31 § patentlagen ska som &lt;br&gt;
grundhandling anses följande. &lt;br&gt;
1. Om översättning krävs för &lt;br&gt;
att fullfölja ansökan, den översättning &lt;br&gt;
av beskrivningen, ritningarna &lt;br&gt;
och patentkraven som &lt;br&gt;
har getts in enligt 31 § patent11 &lt;br&gt;
Senaste lydelse 2007:519.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Författningsförslag &lt;br&gt;
35 &lt;br&gt;
lagen med de ändringar i översättningen &lt;br&gt;
som kan ha gjorts &lt;br&gt;
inom den frist som gäller enligt &lt;br&gt;
58 §. &lt;br&gt;
2. Om ansökan är skriven på &lt;br&gt;
svenska, den avskrift av beskrivningen, &lt;br&gt;
ritningarna och patentkraven &lt;br&gt;
på svenska som har getts &lt;br&gt;
in enligt 31 § patentlagen. &lt;br&gt;
Om sökanden har samtyckt &lt;br&gt;
till att ansökan tas upp till &lt;br&gt;
avgörande innan den i 58 § &lt;br&gt;
angivna fristen löpt ut och &lt;br&gt;
beslut har fattats om avslag eller &lt;br&gt;
underrättelse enligt 19 § första &lt;br&gt;
stycket patentlagen, skall med &lt;br&gt;
grundhandling förstås beskrivningen, &lt;br&gt;
ritningarna och patentkraven &lt;br&gt;
såsom de förelåg vid den &lt;br&gt;
tidpunkt något av dessa beslut &lt;br&gt;
fattades. &lt;br&gt;
lagen med de ändringar i översättningen &lt;br&gt;
som kan ha gjorts &lt;br&gt;
inom den frist som gäller enligt &lt;br&gt;
58 §. &lt;br&gt;
2. Om ansökan är skriven på &lt;br&gt;
svenska eller engelska, den avskrift &lt;br&gt;
av beskrivningen, ritningarna &lt;br&gt;
och patentkraven på &lt;br&gt;
svenska eller engelska som har &lt;br&gt;
getts in enligt 31 § patentlagen. &lt;br&gt;
Om sökanden har samtyckt &lt;br&gt;
till att ansökan tas upp till &lt;br&gt;
avgörande innan den i 58 § &lt;br&gt;
angivna fristen löpt ut och &lt;br&gt;
beslut har fattats om avslag eller &lt;br&gt;
underrättelse enligt 19 § första &lt;br&gt;
stycket patentlagen, ska med &lt;br&gt;
grundhandling förstås beskrivningen, &lt;br&gt;
ritningarna och patentkraven &lt;br&gt;
såsom de förelåg vid den &lt;br&gt;
tidpunkt något av dessa beslut &lt;br&gt;
fattades.&lt;br&gt;
26 a § &lt;br&gt;
Om ansökan är skriven på &lt;br&gt;
engelska har Patentverket rätt att &lt;br&gt;
skriva förelägganden och beslut &lt;br&gt;
på engelska. &lt;br&gt;
29 a §12 &lt;br&gt;
När Patentverket bedömer &lt;br&gt;
att patent kan meddelas, skall &lt;br&gt;
verket, innan underrättelse &lt;br&gt;
enligt 19 § första stycket patentlagen &lt;br&gt;
utfärdas, till sökanden &lt;br&gt;
översända handlingar som visar i &lt;br&gt;
vilken lydelse verket avser att &lt;br&gt;
meddela patentet. Patentverket &lt;br&gt;
kan i sådant fall med stöd av &lt;br&gt;
När Patentverket bedömer &lt;br&gt;
att patent kan meddelas, ska &lt;br&gt;
verket, innan underrättelse &lt;br&gt;
enligt 19 § första stycket patentlagen &lt;br&gt;
utfärdas, till sökanden &lt;br&gt;
översända handlingar som visar i &lt;br&gt;
vilken lydelse verket avser att &lt;br&gt;
meddela patentet. Patentverket &lt;br&gt;
kan i sådant fall med stöd av &lt;br&gt;
12 Senaste lydelse 1993:1312.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
36 &lt;br&gt;
15 § patentlagen förelägga &lt;br&gt;
sökanden att dels yttra sig i &lt;br&gt;
frågan, dels återsända handlingarna &lt;br&gt;
till verket inom viss tid. &lt;br&gt;
15 § patentlagen förelägga &lt;br&gt;
sökanden att dels yttra sig i &lt;br&gt;
frågan, dels återsända handlingarna &lt;br&gt;
till verket inom viss tid. &lt;br&gt;
Om ansökan är skriven på &lt;br&gt;
engelska ska sökanden föreläggas &lt;br&gt;
att inom samma tid ge in en &lt;br&gt;
översättning till svenska av &lt;br&gt;
patentkraven. &lt;br&gt;
57 §13 &lt;br&gt;
Om en internationell patentansökan &lt;br&gt;
har gjorts på annat &lt;br&gt;
språk än svenska, fordras översättning &lt;br&gt;
av ansökningen vid &lt;br&gt;
fullföjd enligt 31 § patentlagen &lt;br&gt;
och vid sådan begäran om &lt;br&gt;
prövning som avses i 38 § första &lt;br&gt;
stycket samma lag. I sådant fall &lt;br&gt;
gäller 3 § andra stycket i &lt;br&gt;
tillämpliga delar. Patentverket &lt;br&gt;
får meddela bestämmelser om &lt;br&gt;
lättnad för sökanden i fråga om &lt;br&gt;
översättning i de fall en internationell &lt;br&gt;
patentansökan endast &lt;br&gt;
till viss del fullföljs såvitt avser &lt;br&gt;
Sverige. &lt;br&gt;
Om en internationell patentansökan &lt;br&gt;
har gjorts på annat &lt;br&gt;
språk än svenska eller engelska, &lt;br&gt;
fordras översättning av ansökningen &lt;br&gt;
vid fullföljd enligt 31 § &lt;br&gt;
patentlagen och vid sådan &lt;br&gt;
begäran om prövning som avses &lt;br&gt;
i 38 § första stycket samma lag. &lt;br&gt;
I sådant fall gäller 3 § andra &lt;br&gt;
stycket i tillämpliga delar. &lt;br&gt;
Patentverket får meddela &lt;br&gt;
bestämmelser om lättnad för &lt;br&gt;
sökanden i fråga om översättning &lt;br&gt;
i de fall en internationell &lt;br&gt;
patentansökan endast &lt;br&gt;
till viss del fullföljs såvitt avser &lt;br&gt;
Sverige. &lt;br&gt;
67 §14 &lt;br&gt;
En ansökan om tilläggsskydd &lt;br&gt;
eller förlängd giltighetstid för &lt;br&gt;
ett tillläggsskydd som avses i &lt;br&gt;
105 § patentlagen (1967:837) &lt;br&gt;
skall vara skriven på svenska. &lt;br&gt;
En ansökan om tilläggsskydd &lt;br&gt;
eller förlängd giltighetstid för &lt;br&gt;
ett tilläggsskydd som avses i &lt;br&gt;
105 § patentlagen (1967:837) &lt;br&gt;
skall vara skriven på svenska &lt;br&gt;
eller engelska. &lt;br&gt;
13 Senaste lydelse 1978:151. &lt;br&gt;
14 Senaste lydelse 2007:519.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Författningsförslag &lt;br&gt;
37 &lt;br&gt;
Patentverket får meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i &lt;br&gt;
och handläggningen av en ansökan i ärenden om tilläggsskydd &lt;br&gt;
enligt 105 § patentlagen. &lt;br&gt;
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013. &lt;br&gt;
2. I fråga om patentansökningar som har gjorts före ikraftträdandet &lt;br&gt;
gäller äldre bestämmelser. &lt;br&gt;
3. Äldre bestämmelser gäller även för internationella patentansökningar &lt;br&gt;
som har fullföljts samt för europeiska patentansökningar &lt;br&gt;
som begärts omvandlade före ikraftträdandet. &lt;br&gt;
Detsamma gäller för patentansökningar som före ikraftträdandet &lt;br&gt;
getts in i samband med prövning enligt 38 § andra stycket..&lt;br&gt;
39 &lt;br&gt;
1 Utredningsuppdraget och dess &lt;br&gt;
genomförande&lt;br&gt;
1.1 Utredningsuppdraget &lt;br&gt;
Utredningens uppdrag anges i direktiv 2011:56. Av direktivet &lt;br&gt;
framgår att jag ska utreda och ta ställning till om det bör införas en &lt;br&gt;
möjlighet att ge in, behandla och sedermera bevilja nationella &lt;br&gt;
patentansökningar med beskrivningen på engelska och endast &lt;br&gt;
patentkraven översatta till svenska. &lt;br&gt;
I uppdraget ingår att särskilt bedöma om fördelarna överväger &lt;br&gt;
nackdelarna med en sådan möjlighet utifrån näringspolitiska, &lt;br&gt;
språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter. I arbetet ska jag &lt;br&gt;
samråda med berörda myndigheter och organisationer. Vidare bör &lt;br&gt;
jag studera hur frågan behandlats i andra till Londonöverenskommelsen &lt;br&gt;
anslutna länder, och då särskilt andra anslutna nordiska &lt;br&gt;
länder. Om jag finner att en sådan möjlighet bör införas ska jag &lt;br&gt;
också föreslå författningsförslag till erforderliga ändringar i &lt;br&gt;
patentlagstiftningen och i eventuell annan lagstiftning. &lt;br&gt;
1.2 Arbetets genomförande &lt;br&gt;
Under utredningens gång har jag i november 2011 haft samrådsmöten &lt;br&gt;
med företrädare för svensk industri och intresseorganisationer &lt;br&gt;
för industriella rättigheter samt med företrädare för &lt;br&gt;
språkvårdande myndigheter och organisationer. Jag har vidare i &lt;br&gt;
december 2011 och januari 2012 haft enskilda möten med Patent och &lt;br&gt;
registreringsverket och Patentbesvärsrätten samt med &lt;br&gt;
Stockholms tingsrätt avdelning 5 och Svea hovrätt avdelning 2. &lt;br&gt;
Samrådsmötena och de enskilda mötena har syftat till att ge &lt;br&gt;
företrädare för samtliga intressen en möjlighet att redovisa sin syn &lt;br&gt;
på den nuvarande lagstiftningen, på en eventuell ny reglering inom&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utredningsuppdraget och dess genomförande SOU 2012:19 &lt;br&gt;
40 &lt;br&gt;
området och på vilka för- och nackdelar en sådan reglering kan ha. &lt;br&gt;
Vid mötena har även olika alternativ för en eventuell reglering &lt;br&gt;
diskuterats och vilka effekter detta kan komma att ha utifrån &lt;br&gt;
näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter. &lt;br&gt;
Vidare har information om den språkliga regleringen för &lt;br&gt;
nationella patent inhämtats från de nordiska länderna, de baltiska &lt;br&gt;
länderna och Nederländerna. Jag har även deltagit i ett seminarium &lt;br&gt;
den 8 december 2011 benämnt Nationella patent på engelska – ska &lt;br&gt;
vi följa Finlands exempel? Seminariet anordnades av Svenska &lt;br&gt;
Patentombudsföreningen. Dessutom närvarade jag vid ett &lt;br&gt;
nordiskt-baltiskt möte den 28 februari 2012 anordnat av Patent och &lt;br&gt;
registreringsverket. Vid mötet avhandlades frågan om och hur &lt;br&gt;
en möjlighet att behandla och bevilja nationella patent på engelska &lt;br&gt;
har införts i de nordiska och baltiska länderna. &lt;br&gt;
1.3 Läsanvisningar &lt;br&gt;
Utredningen och de föreslagna författningsändringarna berör &lt;br&gt;
svenska patentansökningar, varför jag i kapitel 3 redogör för de &lt;br&gt;
bestämmelser som reglerar utformningen och handläggningen av &lt;br&gt;
sådana ansökningar. Mot bakgrund av att en i Sverige fullföljd &lt;br&gt;
internationell ansökan jämställs med en nationell ansökan redogörs &lt;br&gt;
där även för handläggningen av dessa och de särskilda regler som &lt;br&gt;
finns avseende dessa ansökningar. En ändring av språkkraven för &lt;br&gt;
ett nationellt patent påverkar också hur språkfrågan ska hanteras &lt;br&gt;
sedan patentet har meddelats, varför jag i kapitel 5 beskriver sådana &lt;br&gt;
förfarande som kan följa på patentmeddelandet. &lt;br&gt;
Översynen är vidare påkallad utifrån önskemål om att harmonisera &lt;br&gt;
språkbestämmelserna för de nationella patenten med de som &lt;br&gt;
gäller för de europeiska patenten. Utredningen innehåller därför &lt;br&gt;
också i kapitel 4 en redogörelse för det europeiska patentsystemet &lt;br&gt;
och de särskilda regler som finns i svensk lagstiftning avseende &lt;br&gt;
europeiska patentansökningar och europeiska patent. Redogörelsen &lt;br&gt;
innefattar även en översikt av vilka bestämmelser som föreslås för &lt;br&gt;
det enhetliga patentskyddet. &lt;br&gt;
Språkanvändningen i patentansökningar och patent har även &lt;br&gt;
betydelse för offentlighetsprincipen och möjligheten att tillägna sig &lt;br&gt;
offentliga handlingar. Även språkpolitiska frågor och förutsättningarna &lt;br&gt;
för utvecklingen av det svenska språket påverkas. &lt;br&gt;
Dessa aspekter behandlas i kapitel 6 och 7.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Utredningsuppdraget och dess genomförande &lt;br&gt;
41 &lt;br&gt;
De huvudsakliga intryck och synpunkter som framkommit vid &lt;br&gt;
samrådsmötena redovisas i kapitel 8. Den information som &lt;br&gt;
inhämtats beträffande lagstiftningen i andra länder redogörs för i &lt;br&gt;
kapitel 9. &lt;br&gt;
I kapitel 10 redovisar jag mina överväganden och de förslag som &lt;br&gt;
dessa har resulterat i. De avslutande kapitlen 11 och 12 innehåller &lt;br&gt;
konsekvensanalys och författningskommentarer.&lt;br&gt;
43 &lt;br&gt;
2 Patentsystemet – en introduktion &lt;br&gt;
I detta kapitel presenteras patentsystemet, dess syften och &lt;br&gt;
huvudsakliga uppbyggnad samt Patent- och registreringsverket. &lt;br&gt;
Vidare berörs de ungefärliga kostnaderna för att erhålla ett patent &lt;br&gt;
och vissa statistiska uppgifter redovisas. &lt;br&gt;
2.1 Vad är ett patent &lt;br&gt;
De immateriella rättigheterna indelas vanligtvis i två huvudområden: &lt;br&gt;
industriella rättigheter och upphovsrättigheter. Till de &lt;br&gt;
industriella rättigheterna hör bl.a. patent, varumärken och mönster. &lt;br&gt;
Dessa rättigheter är ensamrätter, som tillkommer enskilda. &lt;br&gt;
Patenträtten reglerar den ensamrätt som en uppfinnare kan få till &lt;br&gt;
en uppfinning. Denna rätt är tidsbegränsad, i Sverige till 20 år efter &lt;br&gt;
det ansökningen gjordes. Patenthavaren ges under denna tid en &lt;br&gt;
exklusiv rätt att själv använda uppfinningen kommersiellt och &lt;br&gt;
därmed möjlighet att tjäna pengar på den. Ett patent är vidare &lt;br&gt;
territoriellt begränsat – ett svenskt patent gäller bara i Sverige. I &lt;br&gt;
länder där uppfinningen inte är patentskyddad kan andra fritt &lt;br&gt;
utnyttja uppfinningen. &lt;br&gt;
Ett patent ger emellertid inte innehavaren en garanti att faktiskt &lt;br&gt;
kunna utöva uppfinningen yrkesmässigt, eftersom det kan &lt;br&gt;
förekomma hinder för detta. Någon annan kan ha ett tidigare &lt;br&gt;
erhållet, gällande patent som utgör hinder för nyttjandet av det &lt;br&gt;
senare patentet. Dessutom kan tillstånd i vissa fall behövas från &lt;br&gt;
myndighet för utnyttjande av en patenterad uppfinning, t.ex. vad &lt;br&gt;
gäller läkemedel. I detta senare fallet finns möjlighet att erhålla ett &lt;br&gt;
s.k. tilläggsskydd för att kompensera för den tid som förflutit &lt;br&gt;
mellan patentets ansökningsdag och den dag produkten fick ett &lt;br&gt;
marknadsgodkännande.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Patentsystemet – en introduktion SOU 2012:19 &lt;br&gt;
44 &lt;br&gt;
2.2 Patenträttens syfte &lt;br&gt;
Patenträtten, liksom övriga immateriella rättigheter, bygger på att &lt;br&gt;
det finns en balans mellan det enskilda och det allmänna intresset. &lt;br&gt;
Denna balans motiverar och upprätthåller systemet till ömsesidig &lt;br&gt;
nytta. Ett patent kan beskrivas som en överenskommelse mellan &lt;br&gt;
staten och uppfinnaren. I utbyte mot att staten offentliggör den &lt;br&gt;
tekniska lösningen bakom uppfinningen får innehavaren av &lt;br&gt;
patentet en tidsbegränsad rätt att hindra andra från att kommersiellt &lt;br&gt;
utnyttja uppfinningen. &lt;br&gt;
Genom offentliggörandet av uppfinningen når ny kunskap &lt;br&gt;
allmänheten, vilken kunskap kan användas till att stimulera den &lt;br&gt;
tekniska utvecklingen i samhället. Den ensamrätt som ett patent &lt;br&gt;
ger innebär ett ekonomiskt incitament att söka efter nya innovationer. &lt;br&gt;
Från samhällets synvinkel har patenträtten det allmännyttiga &lt;br&gt;
syftet att främja uppfinnarverksamheten och näringslivets &lt;br&gt;
utveckling. På företagsnivå är patenten både ett konkurrensmedel &lt;br&gt;
och en metod att trygga att produktutvecklingen fortgår. Patenträtten &lt;br&gt;
har alltså betydande konsekvenser på många områden inom &lt;br&gt;
näringslivet och forskningen. &lt;br&gt;
Patentskrifter beskriver i detalj nya tekniska lösningar, deras &lt;br&gt;
användningsändamål och problem som har upptäckts på området. &lt;br&gt;
Dessa uppgifter kan t.ex. användas vid arbetet med att utveckla nya &lt;br&gt;
uppfinningar, för att bevaka konkurrenterna och tekniken inom det &lt;br&gt;
egna området och för att undvika patentintrång. Stora delar av den &lt;br&gt;
information som finns i olika patentansökningar och patentskrifter &lt;br&gt;
kan utnyttjas fritt. &lt;br&gt;
2.3 Förutsättningar för patent &lt;br&gt;
Patent beviljas efter ansökan hos en patentmyndighet. Den svenska &lt;br&gt;
myndighet som handlägger patentansökningar och beviljar &lt;br&gt;
nationella patent är Patent- och registreringsverket (PRV). En &lt;br&gt;
patentansökan ska uppfylla en rad formella och materiella krav som &lt;br&gt;
specificeras i patentlagstiftningen. En förutsättning för att få patent &lt;br&gt;
på en uppfinning är att de grundläggande patenterbarhetsvillkoren &lt;br&gt;
är uppfyllda. Detta innebär att uppfinningen ska vara ny, ha &lt;br&gt;
uppfinningshöjd och kunna tillgodogöras industriellt. &lt;br&gt;
Kravet på nyhet innebär att patent endast meddelas på en &lt;br&gt;
uppfinning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Patentsystemet – en introduktion &lt;br&gt;
45 &lt;br&gt;
dagen för patentansökningen. Som känt anses allt som blivit &lt;br&gt;
allmänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, &lt;br&gt;
utnyttjande eller på annat sätt och oavsett var i världen tillgängliggörandet &lt;br&gt;
ägt rum. Även om den ensamrätt som ett patent ger är &lt;br&gt;
territoriellt begränsad är verkningarna av ett publicerat patentdokument &lt;br&gt;
global, dvs. vad som offentliggjorts i en patentansökan &lt;br&gt;
eller meddelat patent någonstans i världen kan utgöra hinder mot &lt;br&gt;
patent i Sverige. &lt;br&gt;
Uppfinningen ska vidare väsentligen skilja sig från vad som &lt;br&gt;
tidigare varit känt. Kravet på väsentlig skillnad kallas uppfinningshöjd. &lt;br&gt;
Det innebär att det ska vara ett tillräckligt avstånd mellan den &lt;br&gt;
patentsökta uppfinningen och den kända tekniken. Det ska alltså &lt;br&gt;
inte ligga nära tillhands för en fackman som har kännedom om &lt;br&gt;
känd teknik att göra samma uppfinning. &lt;br&gt;
Kravet att uppfinningen ska kunna tillgodogöras industriellt &lt;br&gt;
betyder att den ska ha teknisk karaktär, teknisk effekt och att den &lt;br&gt;
ska vara reproducerbar. Med teknisk karaktär menas att &lt;br&gt;
uppfinningen ska utgöras av något konkret, t.ex. ett föremål eller &lt;br&gt;
ett sätt att tillverka något. Att uppfinningen ska ha teknisk effekt &lt;br&gt;
innebär att den ska lösa ett problem på ett tekniskt sätt. Med &lt;br&gt;
reproducerbar menas att den avsedda effekten ska kunna uppnås &lt;br&gt;
varje gång man använder uppfinningen. &lt;br&gt;
2.4 Patenträtten i internationellt perspektiv &lt;br&gt;
Patenträtten är i dag en nationell rättighet, dvs. den ensamrätt som &lt;br&gt;
den svenska patentlagstiftningen ger till innehavaren av patentet är &lt;br&gt;
territoriellt begränsad till Sverige. För att skydda uppfinningen på &lt;br&gt;
andra marknader krävs att patentskydd söks även i andra länder. &lt;br&gt;
Eftersom viktigare uppfinningar som regel blir föremål för &lt;br&gt;
patentering i ett antal länder är det internationella samarbetet &lt;br&gt;
välutvecklat på patentområdet. Patenträtten har därmed genom &lt;br&gt;
åren blivit alltmer internationell och de nationella särdragen har &lt;br&gt;
härigenom blivit färre. Särskilt inom det nordiska samarbetet &lt;br&gt;
diskuterades tidigt möjligheten att få till stånd ett överensstämmande &lt;br&gt;
patenträttsligt system. Diskussionerna resulterade i ett &lt;br&gt;
samnordiskt betänkande Nordisk patentlovgivning från 1964 &lt;br&gt;
(Nordisk Utredningsserie 1963:6), som slutligen ledde fram till att &lt;br&gt;
nya patentlagar trädde i kraft i samtliga fyra länder den 1 januari &lt;br&gt;
1968. Genom lagstiftningen uppnåddes en långtgående rättslikhet i&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Patentsystemet – en introduktion SOU 2012:19 &lt;br&gt;
46 &lt;br&gt;
Norden på patentområdet. Lagstiftningen i de olika länderna har &lt;br&gt;
sedan dess förändrats, men likheterna finns i stor utsträckning kvar &lt;br&gt;
i dagens patentlagstiftning. &lt;br&gt;
För att underlätta ansökningar om patent på ett internationellt &lt;br&gt;
plan har det utformats ett flertal överenskommelser på såväl &lt;br&gt;
regional som global nivå. De överenskommelser som främst är av &lt;br&gt;
relevans i sammanhanget är inrättandet av det europeiska patentsystemet &lt;br&gt;
genom den europeiska patentkonventionen (the &lt;br&gt;
Convention on the Grant of European Patents, EPC) och av det &lt;br&gt;
internationella ansökningsförfarandet genom konventionen om &lt;br&gt;
patentsamarbete (Patent Cooperation Treaty, PCT). Sverige har &lt;br&gt;
tillträtt dessa konventioner som trädde i kraft 1977 respektive &lt;br&gt;
1978. &lt;br&gt;
2.4.1 Samarbetskonventionen &lt;br&gt;
Genom samarbetskonventionen (PCT) infördes möjligheten att &lt;br&gt;
samtidigt ansöka om patent i flera länder genom att lämna in en &lt;br&gt;
internationell patentansökan. I dagsläget har 144 länder tillträtt &lt;br&gt;
konventionen, som förvaltas av den internationella byrån vid &lt;br&gt;
Världsorganisationen för den internationella äganderätten (World &lt;br&gt;
Intellectual Property Organization, WIPO). &lt;br&gt;
Konventionen erbjuder ett förenklat förfarande för den som vill &lt;br&gt;
ansöka om patent i flera länder. Huvudidén med PCT-systemet är &lt;br&gt;
att sökanden kan lämna in en enda patentansökan som kan &lt;br&gt;
fullföljas i alla länder som har tillträtt konventionen. Efter att &lt;br&gt;
ansökningen lämnats in genomgår den en internationell granskning. &lt;br&gt;
Vissa patentmyndigheter gavs under konventionen befogenhet &lt;br&gt;
att utföra en sådan internationell nyhetsgranskning och &lt;br&gt;
patenterbarhetsbedömning av en PCT-ansökan. Efter denna &lt;br&gt;
centraliserade preliminära bedömning av uppfinningen, kan ansökningen &lt;br&gt;
fullföljas i de länder som sökanden väljer. Det är respektive &lt;br&gt;
lands nationella patentmyndighet som beslutar om patent ska &lt;br&gt;
beviljas. Om patentansökningen beviljas meddelas ett nationellt &lt;br&gt;
patent.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Patentsystemet – en introduktion &lt;br&gt;
47 &lt;br&gt;
2.4.2 Europeiska patentkonventionen &lt;br&gt;
Den europeiska patentkonventionen (EPC) är öppen för alla &lt;br&gt;
europeiska länder och har i dag tillträtts av 38 länder1, bl.a. av &lt;br&gt;
samtliga medlemsstater i EU. Syftet med EPC är att patentskydd &lt;br&gt;
ska kunna uppnås i samtliga till konventionen anslutna länder &lt;br&gt;
genom att ge in en enda patentansökan som prövas och beviljas på &lt;br&gt;
central nivå. Därigenom kan patentskydd uppnås i ett flertal länder &lt;br&gt;
på ett enklare och billigare sätt än om skydd hade sökts separat i &lt;br&gt;
varje land. Ett europeiskt patent är dock inte ett regionalt gällande &lt;br&gt;
odelbart patent utan ett antal nationella patent, vars omfattning &lt;br&gt;
beror på hur många länder patentet validerats i. &lt;br&gt;
För den operativa verksamheten inrättades European Patent &lt;br&gt;
Office (EPO) med säte i München. Patentansökningen handläggs &lt;br&gt;
av EPO, som prövar ansökningarna enligt de förutsättningar som &lt;br&gt;
anges i konventionen. Om förutsättningarna är uppfyllda beviljar &lt;br&gt;
EPO patentet. Europeiska patent beviljas på något av EPO:s tre &lt;br&gt;
officiella språk, engelska, tyska eller franska. Efter beviljandet väljer &lt;br&gt;
sökanden i vilka av EPC:s konventionsländer som patentet ska vara &lt;br&gt;
giltigt. Detta sker i respektive land genom en formell valideringsprocess. &lt;br&gt;
2.5 Olika vägar till ett patent &lt;br&gt;
Patent som kan få verkan i Sverige kan i dag meddelas antingen av &lt;br&gt;
PRV eller av EPO i München. Ett nationellt patent kan meddelas &lt;br&gt;
av PRV på grund såväl av en nationell patentansökan som en internationell &lt;br&gt;
patentansökan som fullföljs i Sverige. Ett europeiskt &lt;br&gt;
patent kan meddelas av EPO till följd av en europeisk ansökan eller &lt;br&gt;
en internationell ansökan som fullföljs vid EPO. Om patent &lt;br&gt;
beviljas av EPO kan det valideras i Sverige och blir då gällande här &lt;br&gt;
på samma sätt som ett svenskt patent. &lt;br&gt;
Om förutsättningarna för patent är uppfyllda leder alltså dessa &lt;br&gt;
vägar till samma materiella resultat, dvs. ett patent med nationell &lt;br&gt;
giltighet. System är konkurrerande men kan också kombineras på &lt;br&gt;
olika sätt. &lt;br&gt;
1 Albanien, Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, &lt;br&gt;
Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Makedonien, &lt;br&gt;
Malta, Monaco, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, San Marino, Schweiz, &lt;br&gt;
Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, &lt;br&gt;
Ungern och Österrike (medlemsländer per den 1 november 2011).&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Patentsystemet – en introduktion SOU 2012:19 &lt;br&gt;
48 &lt;br&gt;
2.6 Rättsverkningar av ett patent &lt;br&gt;
Innehavaren av ett patent ges en ensamrätt att kommersiellt &lt;br&gt;
utnyttja uppfinningen. Innehavaren kan alltså hindra andra från att &lt;br&gt;
kommersiellt tillverka, sälja, använda och importera den patentskyddade &lt;br&gt;
produkten eller att använda ett patentskyddat förfarande. &lt;br&gt;
Eftersom utvecklingskostnaderna för en ny produkt kan vara &lt;br&gt;
väsentliga är det av vikt att uppfinningen skyddas så att inte &lt;br&gt;
konkurrenter kan utnyttja den nya tekniken utan att ha haft &lt;br&gt;
utvecklingskostnaderna för den. Den som trots allt utnyttjar en &lt;br&gt;
patentskyddad uppfinning utan tillstånd begår patentintrång. &lt;br&gt;
Innehavaren av ett patent har då bl.a. möjlighet att vid domstol &lt;br&gt;
förbjuda intrångsgöraren från att fortsätta intrånget. Den som &lt;br&gt;
begår patentintrång kan också bli skyldig att betala skadestånd till &lt;br&gt;
patenthavaren. &lt;br&gt;
Från ensamrätten finns ett antal inskränkningar. En sådan &lt;br&gt;
inskränkning är den s.k. föranvändarrätten. Den som kan visa att &lt;br&gt;
han eller hon använt uppfinningen eller vidtagit väsentliga åtgärder &lt;br&gt;
för att använda uppfinningen yrkesmässigt när patentansökan &lt;br&gt;
lämnas in får fortsätta att göra det i oförändrad omfattning även &lt;br&gt;
efter att ett patent har meddelats. Anledningen är att de investeringar &lt;br&gt;
i form av resurser och utrustning som ofta krävs för att till &lt;br&gt;
exempel starta upp en produktion, inte ska gå till spillo. &lt;br&gt;
2.7 Kostnader för patent &lt;br&gt;
Att ansöka om och upprätthålla patentskydd är kostsamt. &lt;br&gt;
Ansökningsförfarandet är förenat med avgifter som ska betalas till &lt;br&gt;
patentmyndigheten. Att utforma en patentansökan på ett sätt som &lt;br&gt;
medför ett effektivt patentskydd är dessutom i regel komplicerat. &lt;br&gt;
Vidare kan komplexa frågeställningar dyka upp under ansökningens &lt;br&gt;
handläggning. Den som vill ansöka om ett patent är därför &lt;br&gt;
i allmänhet hänvisad till att anlita ett professionellt patentombud, &lt;br&gt;
som tar betalt för sina tjänster. Om patent ska sökas i flera länder &lt;br&gt;
tillkommer dessutom översättningskostnader. Förutom kostnader &lt;br&gt;
för ansökningsförfarandet tillkommer sedan kostnader för att &lt;br&gt;
upprätthålla patentet. &lt;br&gt;
PRV har tagit fram olika exempel på företags kostnader för &lt;br&gt;
patent2. De exempel som lämnas är endast ungefärliga och &lt;br&gt;
2 Se www.prv.se&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Patentsystemet – en introduktion &lt;br&gt;
49 &lt;br&gt;
kostnaden kan självfallet variera betydligt beroende bl.a. på &lt;br&gt;
patentansökningens omfattning och komplexitet, hur mycket &lt;br&gt;
skriftväxling som förekommer i ärendet och behovet av översättningar. &lt;br&gt;
Enligt ett av de exempel som PRV tagit fram kan &lt;br&gt;
kostnaden för att ansöka om patentskydd för en uppfinning &lt;br&gt;
nationellt i tre länder uppgå till ca 100 000–250 000 kronor, varav &lt;br&gt;
översättningskostnaderna uppgår till ca 50 000 kronor. Enligt ett &lt;br&gt;
annat exempel ges en patentansökan först in i Sverige och sedan via &lt;br&gt;
PCT i ytterligare nio länder. Kostnaderna för detta uppskattas till &lt;br&gt;
ca 600 000–1 000 000 kronor, varav översättningskostnaderna utgör &lt;br&gt;
ca 200 000 kronor. &lt;br&gt;
Översättningskostnaderna utgör alltså en stor del av kostnaderna &lt;br&gt;
för att få en uppfinning skyddad av patent i flera länder. &lt;br&gt;
Höga patenteringskostnader har ansetts utgöra hinder för &lt;br&gt;
innovationer och tillväxt och försämra europeiska företags &lt;br&gt;
konkurrensvillkor. Åtgärder har därför tagits på europeisk nivå för &lt;br&gt;
att få ner de höga patenteringskostnaderna, bl.a. genom att minska &lt;br&gt;
just översättningskostnaderna. &lt;br&gt;
2.8 Patent- och registreringsverket &lt;br&gt;
PRV är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande patent i &lt;br&gt;
Sverige. Patentärenden handläggs vid PRV:s patentavdelning. &lt;br&gt;
Enligt regleringsbrevet är PRV:s uppdrag att tillhandahålla effektiva &lt;br&gt;
och ändamålsenliga system för registrering av industriella rättigheter &lt;br&gt;
samt arbeta för att förbättra förutsättningarna för företagande &lt;br&gt;
och entreprenörskap genom ändamålsenlig och kvalitativ &lt;br&gt;
information och service i immaterialrättsliga frågor. PRV ska vidare &lt;br&gt;
verka för en bättre service för medborgare och företag. PRV:s &lt;br&gt;
verksamhet regleras dels i myndighetsförordningen (2007:515), &lt;br&gt;
dels i förordning (2007:1111) med instruktion för Patent- och &lt;br&gt;
Registreringsverket. &lt;br&gt;
PRV har också ett serviceåtagande, vari anges tider för &lt;br&gt;
leveranser och andra åtaganden gentemot kunderna. I serviceåtagandet &lt;br&gt;
anges alltså t.ex. inom vilken tid från ingivningsdagen &lt;br&gt;
förelägganden ska skickas och slutligt beslut ska fattas i ett &lt;br&gt;
patentansökningsärende. Vid en internationell jämförelse är PRV:s &lt;br&gt;
handläggningstider i patentärenden korta. Den som väljer att ge in &lt;br&gt;
sin patentansökan till PRV kan alltså få ansökningen granskad och i&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Patentsystemet – en introduktion SOU 2012:19 &lt;br&gt;
50 &lt;br&gt;
förekommande fall få patentet beviljat inom en förhållandevis kort &lt;br&gt;
tid. &lt;br&gt;
PRV har alltsedan 1978 vidare varit en internationell myndighet &lt;br&gt;
enligt PCT. Genom avtal med WIPO har PRV status som PCTmyndighet &lt;br&gt;
för handläggning av PCT-ansökningar, såväl vad gäller &lt;br&gt;
nyhetsgranskning som förberedande patenterbarhetsprövning3. Av &lt;br&gt;
de nationella patentverken i Europa innehar också det finländska, &lt;br&gt;
spanska och österrikiska patentverken status som granskande &lt;br&gt;
myndigheter enligt PCT. För att en myndighet eller organisation &lt;br&gt;
enligt konventionen ska kunna utses som PCT-myndighet, krävs &lt;br&gt;
det i princip att den har minst 100 årsanställda patentingenjörer &lt;br&gt;
som granskare. &lt;br&gt;
PRV är en avgiftsfinansierad myndighet som inte finansieras &lt;br&gt;
över statsbudgeten. PRV är därför beroende av intäkter från &lt;br&gt;
avgifter och uppdrag. Till följd av minskade intäkter de senaste åren &lt;br&gt;
har PRV nödgats minska kostnaderna, framför allt genom att &lt;br&gt;
minska personalresurserna. PRV har i dag omkring 380 anställda, &lt;br&gt;
varav ca 180 patentingenjörer. &lt;br&gt;
PRV får också bedriva uppdragsverksamhet, såsom att &lt;br&gt;
tillhandahålla konsulttjänster för granskning och annan rådgivning. &lt;br&gt;
Detta görs genom PRV InterPat, som dock inte är en del av PRV:s &lt;br&gt;
myndighetsverksamhet. &lt;br&gt;
2.9 Statistik &lt;br&gt;
Patentansökningar &lt;br&gt;
År 2010 uppgick antalet nationella patentansökningar hos PRV till &lt;br&gt;
ca 2 500. Sedan Sverige tillträdde EPC och PCT i slutet av 1970talet &lt;br&gt;
har antalet svenska patentansökningar minskat drastiskt. I &lt;br&gt;
mitten av 1970-talet inkom ca 15 000 patentansökningar om året &lt;br&gt;
till PRV. År 2000 inkom knappt 5 000 nationella patentansökningar &lt;br&gt;
och i dag inkommer alltså ungefär hälften så många. &lt;br&gt;
Av de ca 2 500 nationella patentansökningar som gavs in under &lt;br&gt;
2010 utgjordes merparten av sådana ansökningar som gavs in till &lt;br&gt;
PRV som första nationella myndighet (förstagångsansökningar). I &lt;br&gt;
denna siffra ingår emellertid också ansökningar som initialt lämnats &lt;br&gt;
in vid nationell myndighet i annat land och först därefter ges in till &lt;br&gt;
3 Förordning (1978:218) om patent- och registreringsverkets verksamhet som internationell &lt;br&gt;
myndighet enligt konventionen om patentsamarbete.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Patentsystemet – en introduktion &lt;br&gt;
51 &lt;br&gt;
PRV (följdansökningar). Vidare ingår även sådana internationella &lt;br&gt;
patentansökningar som fullföljts i Sverige. &lt;br&gt;
Den absoluta majoriteten av de nationella patentansökningarna &lt;br&gt;
vid PRV ges in av svenska sökande. Av de ca 2 500 ansökningar &lt;br&gt;
som inkom 2010 utgjordes ca 2 200 av ansökningar från svenska &lt;br&gt;
sökande. Andelen sökanden med enstaka ansökningar har under &lt;br&gt;
senare år ökat, medan de som söker många patent allt oftare &lt;br&gt;
använder sig av andra vägar för att få patentskydd. &lt;br&gt;
Vad gäller europeiska patentansökningar mottog EPO under &lt;br&gt;
2010 ca 150 000 ansökningar (europeiska patentansökningar och &lt;br&gt;
internationella patentansökningar som designerats EPO). Av dessa &lt;br&gt;
kom ca 3 500 ansökningar från svenska sökande. &lt;br&gt;
Allt fler svenska sökande väljer också att lämna in ansökan om &lt;br&gt;
patent till det amerikanska patentverket (USPTO), Under 2010 &lt;br&gt;
inkom 3 840 patentansökningar som härrörde från svenska sökande &lt;br&gt;
till USPTO. Det är en ökning med drygt 1 000 ansökningar sedan &lt;br&gt;
år 2 000. &lt;br&gt;
Beviljade patent &lt;br&gt;
År 2010 beviljade PRV ca 1 400 nationella patent, vilket utgjorde &lt;br&gt;
knappt 50 procent av de nationella ansökningar som inkom två år &lt;br&gt;
tidigare. Samma år beviljade EPO drygt 58 000 patent, varav &lt;br&gt;
ca 1 500 från svenska sökande. Det året validerades också ca 8 800 &lt;br&gt;
europeiska patent i Sverige. Sammantaget blev alltså drygt 10 000 &lt;br&gt;
patent gällande i Sverige år 2010. Av dessa utgjordes sålunda &lt;br&gt;
ca 87 procent av europeiska patent. Tendensen är också att andelen &lt;br&gt;
europeiska patent ökar. &lt;br&gt;
Vid utgången av 2010 uppgick det totala antalet patent i kraft i &lt;br&gt;
Sverige till omkring 97 000. Av dessa var knappt 83 procent &lt;br&gt;
europeiska patent och drygt 17 procent nationella svenska patent.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
53 &lt;br&gt;
3 Handläggningen av &lt;br&gt;
patentansökningar &lt;br&gt;
Som omnämnts i kapitel 2 finns i dag tre vägar för att få ett patent &lt;br&gt;
med giltighet i Sverige: en nationell, svensk patentansökan, en &lt;br&gt;
internationell patentansökan som fullföljs i Sverige och ett &lt;br&gt;
europeiskt patent som valideras i Sverige. I detta kapitel beskrivs &lt;br&gt;
den närmare handläggningen av nationella patentansökningar och &lt;br&gt;
internationella ansökningar som fullföljs i Sverige. &lt;br&gt;
De grundläggande patenträttsliga bestämmelserna såvitt gäller &lt;br&gt;
Sverige finns i patentlagen (1967:837), PL. Verkställighetsföreskrifter &lt;br&gt;
till lagen är intagna i patentkungörelsen (1967:838), &lt;br&gt;
PK. Lagen och kungörelsen kompletteras av Patent- och &lt;br&gt;
registreringsverkets föreskrifter (PRVFS 1997:1, P:32 senast &lt;br&gt;
omtryckt i PRVFS 2007:2, P:63) med patentbestämmelser &lt;br&gt;
(Patentbestämmelserna, PB), som bl.a. innehåller detaljerade regler &lt;br&gt;
om innehållet i och utformningen av en patentansökan. PRV:s &lt;br&gt;
patentavdelning utfärdar vidare riktlinjer, som utgör interna policy och &lt;br&gt;
gränsdragningsbestämmelser avseende handläggningen av &lt;br&gt;
patentärenden. &lt;br&gt;
3.1 Nationell svensk patentansökan &lt;br&gt;
3.1.1 Ansökningsförfarandet &lt;br&gt;
Handläggningen av svenska patentansökningar regleras i 2 kap. &lt;br&gt;
patentlagen. Den närmare regleringen av innehållet i en svensk &lt;br&gt;
patentansökan finns i 8 § PL och 2 § PK. En nationell svensk &lt;br&gt;
ansökan ges in till PRV. Ansökningen ska bl.a. innehålla en uppgift &lt;br&gt;
om vem som är sökande, vem som är uppfinnare och en kort och &lt;br&gt;
saklig benämning på den patentsökta uppfinningen. Ansökningen &lt;br&gt;
ska även innehålla en beskrivning av uppfinningen, inklusive&lt;br&gt;
Handläggning av patentansökningar SOU 2012:19 &lt;br&gt;
54 &lt;br&gt;
ritningar om sådana behövs, patentkrav och ett sammandrag. &lt;br&gt;
Eftersom det kan vara svårt att skriva en korrekt patentansökan &lt;br&gt;
som är avfattad för att ge ett effektivt patentskydd tar sökanden &lt;br&gt;
ofta hjälp av ett specialiserat patentombud i ansökningsprocessen. &lt;br&gt;
PRV:s statistik visar att ansökningar som lämnats in av professionella &lt;br&gt;
patentombud leder till långt fler patent än ansökningar &lt;br&gt;
som hanterats av sökandena själva. &lt;br&gt;
I samband med ansökan ska anmälningsavgift (500 kronor) och &lt;br&gt;
granskningsavgift (2 500 kronor) betalas. Innan patentet kan &lt;br&gt;
meddelas ska sökanden också betala en meddelandeavgift &lt;br&gt;
(1 400 kronor). Under ansökningsstadiet och under hela patentets &lt;br&gt;
giltighet ska vidare årsavgifter betalas. Årsavgifterna är låga i början &lt;br&gt;
(300 kronor) men stiger för varje år till det sista och tjugonde året &lt;br&gt;
(5 600 kronor). Avgiftssystemet inom patentområdet bygger alltså &lt;br&gt;
på relativt låga ansökningsavgifter och progressiva årsavgifter. &lt;br&gt;
Tanken är att sådana patent som det inte finns ekonomiska &lt;br&gt;
intressen av att upprätthålla ska avföras och att de patent som &lt;br&gt;
upprätthålls är framgångsrika och på så sätt kan bära de stigande &lt;br&gt;
årsavgifterna. Avgiftssystemet motiveras vidare av att patentsystemet &lt;br&gt;
ska vara ekonomiskt självbärande. I patentlagen och &lt;br&gt;
patentkungörelsen finns reglerat när avgifter ska tas ut. Storleken &lt;br&gt;
på avgifterna återfinns i bilagan till patentkungörelsen. &lt;br&gt;
3.1.2 Närmare om ansökningens innehåll &lt;br&gt;
En svensk patentansökan ska innehålla en beskrivning av uppfinningen &lt;br&gt;
och eventuella ritningar samt bestämda uppgifter om vad &lt;br&gt;
som söks skyddat genom patentet (patentkrav) (8 § andra stycket &lt;br&gt;
PL). Ansökan ska dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivningen &lt;br&gt;
och patentkraven (8 § tredje stycket PL). I patentbestämmelserna &lt;br&gt;
utvecklas närmare hur de olika delarna av en &lt;br&gt;
patentansökan ska utformas. &lt;br&gt;
Beskrivningen &lt;br&gt;
Beskrivningen är den del av patentansökan som förklarar uppfinningen. &lt;br&gt;
Beskrivningen ska inledas med en kortfattad benämning &lt;br&gt;
på uppfinningen (5 § PB). Beskrivningen består vidare av en allmän &lt;br&gt;
och en speciell del. I den allmänna delen anges uppfinningens&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Handläggning av patentansökningar &lt;br&gt;
55 &lt;br&gt;
användningsområde, bakgrunden till uppfinningen och teknikens &lt;br&gt;
ståndpunkt. I samband härmed ska även det tekniska problem som &lt;br&gt;
uppfinningen avser lösa anges. Dessa uppgifter ska överensstämma &lt;br&gt;
med vad som anges i patentkraven. Av den allmänna delen ska det &lt;br&gt;
också framgå hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt. I den &lt;br&gt;
speciella delen ska uppfinningen beskrivas i detalj, med konkreta &lt;br&gt;
exempel på utföringsformer. Beskrivningen ska även innefatta &lt;br&gt;
ritningar om sådana behövs. Beskrivningen ska vara så tydlig att en &lt;br&gt;
fackman med ledning av den kan tillämpa uppfinningen (8 § andra &lt;br&gt;
stycket PL). Beskrivningen består vanligtvis av 10-20 sidor. &lt;br&gt;
Kravet på en utförlig beskrivning får ses mot bakgrund av den &lt;br&gt;
principiella utgångspunkten att patenthavaren får den ensamrätt &lt;br&gt;
som ett patent skänker i utbyte mot att ny teknisk kunskap ställs &lt;br&gt;
till samhällets förfogande. Kravet på tydlighet har dessutom till &lt;br&gt;
syfte att säkerställa att allmänheten efter patentskyddets utgång &lt;br&gt;
kan utnyttja den uppfinning som beskrivs. Av 17 § första stycket &lt;br&gt;
PK framgår vidare att beskrivningen endast får innehålla sådant &lt;br&gt;
som bidrar till att klargöra uppfinningen. Om en nyskapad eller &lt;br&gt;
annan term som inte är allmänt godtagen måste användas, ska &lt;br&gt;
termen förklaras. &lt;br&gt;
Beskrivningen får användas för att tolka kraven vid bestämmandet &lt;br&gt;
av patentets skyddsomfång. Även vid bedömning av ett &lt;br&gt;
patents eventuella ogiltighet kan beskrivningen beaktas vid &lt;br&gt;
tolkningen av kraven &lt;br&gt;
Patentkraven &lt;br&gt;
Patentkraven definierar uppfinningen och innehåller en uppräkning &lt;br&gt;
av vad som ska skyddas genom patentet. Kraven bestämmer &lt;br&gt;
patentets skyddsomfång (39 § PL). Av patentkraven framgår alltså &lt;br&gt;
vad patenthavaren kan hindra andra från att göra. Formuleringen &lt;br&gt;
”bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom patent” (8 § &lt;br&gt;
andra stycket PL) innebär också att det ställs krav på att &lt;br&gt;
patentkravet ska vara tydligt, i syfte att göra osäkerheten om vad &lt;br&gt;
som skyddas av patentet så liten som möjligt. Kraven består som &lt;br&gt;
regel dels av en inledande del som motsvarar teknikens ståndpunkt &lt;br&gt;
dels en kännetecknande del som innehåller det nya och säregna &lt;br&gt;
med uppfinningen (11 § PB). Varje patentkrav ska beskriva &lt;br&gt;
uppfinningen utan att stödja sig på beskrivningen eller ritningar. &lt;br&gt;
Däremot går det bra att hänvisa till dessa. Av 6 § PB framgår att&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Handläggning av patentansökningar SOU 2012:19 &lt;br&gt;
56 &lt;br&gt;
uppfinningen i beskrivningen ska vara så exemplifierad att &lt;br&gt;
patentkraven är tillräckligt underbyggda. Vad som söks skyddat &lt;br&gt;
genom kraven ska alltså anges i beskrivningen i den omfattning, &lt;br&gt;
som är nödvändig för bedömningen av kravet. För att bestämma ett &lt;br&gt;
patents skyddsomfång får kraven tolkas med ledning av beskrivningen &lt;br&gt;
(39 § PL). Patentkraven består vanligtvis av 1-3 sidor. &lt;br&gt;
Sammandrag &lt;br&gt;
Ansökan ska vidare innehålla ett sammandrag. Sammandraget ska &lt;br&gt;
ange till vilket tekniskt område uppfinningen hör och ska innehålla &lt;br&gt;
en kortfattad sammanfattning av vad som framgår av beskrivningen, &lt;br&gt;
patentkraven och ritningarna (21 § PB). Sammandraget ska &lt;br&gt;
avspegla beskrivning och patentkrav så som de utformats i &lt;br&gt;
ansökningen när den ingavs. Sammandragets slutliga lydelse ska &lt;br&gt;
fastställas innan ansökningen hålls allmänt tillgänglig enligt 22 § &lt;br&gt;
andra stycket PL. Ändringar i ansökningen därefter medför inte att &lt;br&gt;
sammandraget ska ändras. &lt;br&gt;
Enligt 8 § tredje stycket PL är sammandraget endast avsett att &lt;br&gt;
ge teknisk information om innehållet i ansökningen och får inte &lt;br&gt;
tillmätas betydelse i något annat avseende. Detta innebär att &lt;br&gt;
sammandraget inte har någon rättsverkan och får t.ex. alltså inte &lt;br&gt;
användas vid tolkningen av ett patents skyddsomfång. Sammandraget &lt;br&gt;
har främst betydelse som nyhetsgranskningsmaterial hos &lt;br&gt;
patentmyndigheter och underlättar vid datorsökningar. Sammandraget &lt;br&gt;
omfattar vanligen ca en halv sida. &lt;br&gt;
3.1.3 PRV:s handläggning &lt;br&gt;
När ansökningen kommit in till PRV kontrolleras ansökningen i &lt;br&gt;
formellt hänseende av en formaliaenhet och en ingivningsdag &lt;br&gt;
fastställs. Om patentansökningen har formella brister utfärdar PRV &lt;br&gt;
ett föreläggande där sökanden uppmanas att avhjälpa bristerna. &lt;br&gt;
Ansökningen skickas sedan vidare till en teknisk enhet för materiell &lt;br&gt;
prövning, där den granskas utifrån patenterbarhetskriterierna, dvs. &lt;br&gt;
om uppfinningen är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras &lt;br&gt;
industriellt. Ansökningen genomgår där en nyhetsundersökning. &lt;br&gt;
Genom denna undersökning klarläggs teknikens ståndpunkt, dvs. &lt;br&gt;
vad som var känt vid dagen för ansökan inom det tekniska området&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Handläggning av patentansökningar &lt;br&gt;
57 &lt;br&gt;
för uppfinningen. Ansökningar utan prioritet1 granskas normalt &lt;br&gt;
inom 6-7 månader från ingivningsdagen. &lt;br&gt;
Större delen av nyhetsgranskningen sker genom sökningar i &lt;br&gt;
datoriserade system som bl.a. innehåller patentskrifter och artiklar i &lt;br&gt;
vetenskapliga tidskrifter. Eftersom det saknar betydelse var i &lt;br&gt;
världen tekniken offentliggjorts är den absoluta merparten av de &lt;br&gt;
dokument som undersöks vid nyhetsgranskningen på annat språk &lt;br&gt;
än svenska. De patentingenjörer vid PRV som granskar ansökningarna &lt;br&gt;
har därför stor vana av att läsa och bedöma patentdokument &lt;br&gt;
och annan teknisk litteratur på t.ex. engelska. &lt;br&gt;
Om ansökningen har brister som medför att patent inte kan &lt;br&gt;
meddelas utfärdas ett tekniskt föreläggande. Förelägganden – såväl &lt;br&gt;
formella som materiella – utfärdas enligt 15 § PL. I föreläggandet &lt;br&gt;
redovisas vad som utgör hinder mot patent. Hindret kan t.ex. bestå &lt;br&gt;
i att uppfinningen inte är ny eller saknar uppfinningshöjd mot &lt;br&gt;
bakgrund av vad som framkommit vid utredningen. Det kan t.ex. &lt;br&gt;
också finnas problem i utformningen av patentkraven. Sökanden &lt;br&gt;
ges tillfälle att komma in med svaromål för att bemöta de påstådda &lt;br&gt;
bristerna i ansökningen. I samband härmed förekommer det ofta &lt;br&gt;
att sökanden justerar patentkraven. En sökande kan också begära &lt;br&gt;
en muntlig förhandling för att framföra sina synpunkter. Sedan &lt;br&gt;
sökanden gett in svaromål och eventuell förhandling har hållits &lt;br&gt;
görs en ny bedömning. &lt;br&gt;
Om sökanden inte skulle efterkomma ett föreläggande, skrivs &lt;br&gt;
ansökningen av (15 § andra stycket PL). Om det även efter att &lt;br&gt;
svaranden kommit in med yttrande över föreläggandet finns hinder &lt;br&gt;
för bifall till ansökningen – t.ex. om vad sökanden anfört inte &lt;br&gt;
medför att PRV:s bedömning ändras eller om föreläggandet endast &lt;br&gt;
efterkommits i viss del – ska ansökningen avslås, om det inte finns &lt;br&gt;
anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande (16 § PL). &lt;br&gt;
Om PRV anser att ansökningen inte kan beviljas avslår PRV &lt;br&gt;
alltså ansökningen. Om ansökningen däremot uppfyller alla krav &lt;br&gt;
utfärdas ett slutföreläggande (29 a § PK). I slutföreläggandet &lt;br&gt;
informeras sökanden om att PRV avser att meddela patent. Med &lt;br&gt;
slutföreläggandet bifogas de handlingar som PRV avser att &lt;br&gt;
godkänna (kontrollhandlingar). PRV har i samband med slutföreläggandet &lt;br&gt;
också möjlighet att enligt 15 § PL förelägga att sökanden &lt;br&gt;
1 Den som har lämnat in en patentansökning i ett land som är anslutet till den s.k. &lt;br&gt;
Pariskonventionen har rätt att inom 12 månader lämna in en likalydande ansökning i ett &lt;br&gt;
annat land och begära prioritet från den tidigare ansökningen. Prioritet innebär att den &lt;br&gt;
senare ansökningen i nyhetshänseende anses vara gjord samtidigt med den första. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Handläggning av patentansökningar SOU 2012:19 &lt;br&gt;
58 &lt;br&gt;
yttrar sig i frågan eller vidtar vissa åtgärder. När eventuella &lt;br&gt;
kvarstående brister åtgärdats och kontrollhandlingarna bekräftats &lt;br&gt;
skickar PRV meddelande om att patent kan meddelas (19 § PL). &lt;br&gt;
När sökanden betalat en meddelandeavgift bifalls patentansökningen &lt;br&gt;
och beslutet kungörs i Svensk Patenttidning. Något &lt;br&gt;
motiverat beslut att bevilja patentet upprättas alltså inte av PRV. &lt;br&gt;
När kungörelse har skett är patentet meddelat. En patentskrift ska &lt;br&gt;
samtidigt framställas. Patentskriften består av beskrivning, &lt;br&gt;
patentkrav och sammandrag jämte vissa uppgifter. Patentskriften &lt;br&gt;
publiceras i Svensk Patentdatabas, som finns tillgänglig på Internet. &lt;br&gt;
3.1.4 Språket i ansökningsförfarandet &lt;br&gt;
Språket i ansökningen &lt;br&gt;
Ett nationellt svenskt patent måste beviljas på svenska. En ansökan &lt;br&gt;
om patent kan dock ges in på annat språk än svenska. Den närmare &lt;br&gt;
regleringen av språket i en patentansökan finns i 3 § PK. Enligt &lt;br&gt;
första stycket i denna bestämmelse ska beskrivning, patentkrav och &lt;br&gt;
sammandrag vara skrivna på svenska. Av andra stycket kan utläsas &lt;br&gt;
att ansökningshandlingar kan ges in på annat språk än vad som &lt;br&gt;
följer av första stycket men att en översättning av ansökningen då &lt;br&gt;
ska ges in. Om ansökningen är skriven på norska, danska eller &lt;br&gt;
engelska kan ansökningen också tas upp till prövning av PRV innan &lt;br&gt;
översättningen har inkommit (47 § 6 p. PB). Enligt 3 § tredje &lt;br&gt;
stycket PK ska sökanden föreläggas att lämna in översättningen &lt;br&gt;
innan ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 § PL, vilket &lt;br&gt;
inträffar arton månader efter det att ansökan gjordes. Vanligtvis &lt;br&gt;
kombineras uppmaningen att ge in en översättning av ansökningen &lt;br&gt;
till svenska med det tekniska föreläggande som utfärdas efter &lt;br&gt;
nyhetsgranskningen. &lt;br&gt;
En översättning ska vara bestyrkt av den person som har gjort &lt;br&gt;
översättningen. Om den handling som har översatts är skriven på &lt;br&gt;
danska, norska, engelska, franska eller tyska är det dock tillräckligt &lt;br&gt;
att sökanden eller hans ombud intygar att översättningen &lt;br&gt;
överensstämmer med den utländska handlingen (39 § PB). Om &lt;br&gt;
PRV vid en genomgång av handlingarna finner att översättningen &lt;br&gt;
inte skulle överensstämma med den ursprungliga handlingen har &lt;br&gt;
myndigheten möjlighet att förelägga sökanden enligt 15 § PL att &lt;br&gt;
komma in med en korrigerad översättning.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Handläggning av patentansökningar &lt;br&gt;
59 &lt;br&gt;
Det är alltså möjligt redan i dag att lämna in en nationell svensk &lt;br&gt;
patentansökan på engelska. PRV har ingen exakt uppgift på hur &lt;br&gt;
stor andel av de nationella patentansökningarna som ges in på annat &lt;br&gt;
språk än svenska. Man kan emellertid få en uppfattning om antalet &lt;br&gt;
ansökningar som lämnas in på något annat språk utifrån antalet &lt;br&gt;
tekniska förelägganden med begäran att inge översättning som &lt;br&gt;
skickats från PRV i patentansökningsärenden. Enligt uppgift från &lt;br&gt;
PRV utgick föreläggande med översättningsbegäran i 17 procent av &lt;br&gt;
de patentansökningar som gjordes under 2009. Av de &lt;br&gt;
patentansökningar som getts in på annat språk än svenska utgör &lt;br&gt;
ansökningar avfattade på engelska den stora merparten. &lt;br&gt;
Grundhandlingar &lt;br&gt;
En patentansökan får inte ändras så att patent söks på något som &lt;br&gt;
inte framgick av ansökan på ingivningsdagen (13 § PL). &lt;br&gt;
Bestämmelsen anger den yttersta ram inom vilket ändringar i &lt;br&gt;
patentansökningen får göras. I patentkungörelsen anges närmare &lt;br&gt;
vilken lydelse som är avgörande när det gäller att fastställa den ram &lt;br&gt;
inom vilken patentansökan får ändras. Utgångspunkten för denna &lt;br&gt;
bedömning är de s.k. grundhandlingarna. Enligt 21 § PK förstås &lt;br&gt;
med grundhandling beskrivningen med tillhörande ritningar och &lt;br&gt;
patentkraven på svenska, danska eller norska, som förelåg på &lt;br&gt;
ansökans ingivningsdag. Fanns inte sådan handling vid nämnda &lt;br&gt;
tidpunkt, ska första därefter inkomna beskrivning med tillhörande &lt;br&gt;
ritning och patentkrav på svenska anses som grundhandling, i den &lt;br&gt;
mån innehållet har tydlig motsvarighet i handlingar som förelåg när &lt;br&gt;
ansökningen gjordes. Om en patentansökan getts in på engelska, &lt;br&gt;
utgörs ansökningens grundhandlingar alltså av den svenska &lt;br&gt;
översättningen som sedan inges. En sådan översättning kan inte &lt;br&gt;
senare justeras med hänvisning till att ansökningen i dess &lt;br&gt;
engelskspråkiga lydelse innehöll något som inte medtagits i &lt;br&gt;
översättningen. &lt;br&gt;
PRV:s handläggningsspråk &lt;br&gt;
Handläggningsspråket hos PRV i ett nationellt ansökningsärende &lt;br&gt;
är svenska, dvs. förelägganden och beslut skrivs på svenska. En &lt;br&gt;
sökande kan dock på begäran få det tekniska föreläggandet i ett&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Handläggning av patentansökningar SOU 2012:19 &lt;br&gt;
60 &lt;br&gt;
ansökningsärende översatt till engelska. Översättningen görs av &lt;br&gt;
den handläggare som har skrivit föreläggandet och tillhandahålls av &lt;br&gt;
PRV som en tjänst mot en avgift om 2 800 kronor exklusive moms. &lt;br&gt;
3.1.5 Avskrivna ärenden &lt;br&gt;
Om en sökande inte svarar på ett föreläggande från PRV skrivs &lt;br&gt;
ärendet av. Avskrivningar sker i omkring 46 % av de nationella &lt;br&gt;
patentansökningar som varje år ges in till och granskas av PRV. Det &lt;br&gt;
kan finnas flera skäl till att en sökande väljer att överge sin ansökan. &lt;br&gt;
Det kan t.ex. bero på att sökanden efter att ha fått det tekniska &lt;br&gt;
föreläggandet bedömer chansen till patent som liten. Om &lt;br&gt;
ansökningen är skriven på engelska kan det också bero på att &lt;br&gt;
sökanden inte vill lägga ner den kostnad som en översättning till &lt;br&gt;
svenska är förknippad med. &lt;br&gt;
I ett sådant fall har sökanden ändå – i ett internationellt &lt;br&gt;
perspektiv – erhållit en snabb och billig granskning av ansökningen. &lt;br&gt;
Med det underlag som finns från den nationella ansökningen och &lt;br&gt;
den granskning som gjorts av PRV kan sökanden göra en &lt;br&gt;
följdansökan vid t.ex. EPO. Den svenska ansökningen kan då &lt;br&gt;
överges innan någon översättning behöver ges in. I stället kan &lt;br&gt;
patent erhållas i Sverige via EPO, varvid endast patentkraven &lt;br&gt;
behöver översättas till svenska. &lt;br&gt;
3.2 Internationell patentansökan &lt;br&gt;
En internationell patentansökans form och innehåll regleras av &lt;br&gt;
PCT och dess tillämpningsföreskrifter. Häri regleras också förfarandet &lt;br&gt;
vad gäller den internationella förprövningen. De särskilda &lt;br&gt;
bestämmelser i patentlagen som rör internationella patentansökningar &lt;br&gt;
har förts samman i kapitel 3 i lagen. I kapitlet regleras &lt;br&gt;
bl.a. hur en internationell patentansökan fullföljs i Sverige. När den &lt;br&gt;
internationella ansökningen har fullföljts gäller huvudsakligen &lt;br&gt;
bestämmelserna i kapitel 2 patentlagen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Handläggning av patentansökningar &lt;br&gt;
61 &lt;br&gt;
3.2.1 Internationell granskning &lt;br&gt;
En internationell patentansökan ges in till mottagande myndighet, &lt;br&gt;
som kan vara en nationell patentmyndighet, EPO eller WIPO. När &lt;br&gt;
ansökningen har getts in anses den ingiven samtliga PCT:s &lt;br&gt;
medlemsländer den dagen. Ansökningen kontrolleras i formellt &lt;br&gt;
hänseende och vidarebefordras därefter till en internationell &lt;br&gt;
granskningsmyndighet, som genomför en nyhetsgranskning av &lt;br&gt;
ansökningen. När granskningen är avslutad får sökanden en &lt;br&gt;
nyhetsgranskningsrapport och ett första utlåtande om uppfinningens &lt;br&gt;
patenterbarhet. Sökanden kan med utgångspunkt i &lt;br&gt;
rapporten och utlåtandet ta ställning till om han eller hon vill &lt;br&gt;
återkalla ansökan eller få den prövad i sak. Sökanden kan därvid &lt;br&gt;
välja att fullfölja ansökningen i valda länder. &lt;br&gt;
Vilket språk som ansökningen kan lämnas in och granskas på &lt;br&gt;
regleras genom avtal mellan WIPO och den mottagande respektive &lt;br&gt;
granskande myndigheten. En internationell patentansökan som ges &lt;br&gt;
in till PRV i egenskap av mottagande myndighet ska vara skriven på &lt;br&gt;
svenska, danska, finska, norska eller engelska. I sin egenskap av &lt;br&gt;
internationell granskningsmyndighet granskar PRV också patentansökningar &lt;br&gt;
på dessa språk, samt i vissa fall även på franska2. Det är &lt;br&gt;
samma patentingenjörer vid PRV som tas i anspråk för den &lt;br&gt;
internationella granskningen som för granskningen av svenska &lt;br&gt;
patentansökningar. I detta förfarande skriver PRV sin nyhetsgranskningsrapport &lt;br&gt;
och utlåtandet på engelska. Antalet internationella &lt;br&gt;
nyhetsgranskningar som PRV genomför i sin egenskap &lt;br&gt;
av PCT-myndighet ligger i dagsläget på drygt 2 000 årligen. En &lt;br&gt;
majoritet av ansökningarna är skrivna på engelska. &lt;br&gt;
Om patentansökningen är skriven på något annat språk än &lt;br&gt;
engelska ska sökanden till PRV inom fjorton månader från &lt;br&gt;
ingivnings- eller prioritetsdagen ge in en översättning av ansökan &lt;br&gt;
till engelska (53 § PK). En internationell ansökan som lämnats in &lt;br&gt;
till PRV vidarebefordras till WIPO för arkivering och publicering. &lt;br&gt;
2 I praktiken har det dock inte förekommit att PRV granskat en internationell ansökning på &lt;br&gt;
franska.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Handläggning av patentansökningar SOU 2012:19 &lt;br&gt;
62 &lt;br&gt;
3.2.2 Nationell fullföljd &lt;br&gt;
PCT-förfarandet innebär att sökanden kan skjuta upp handläggningen &lt;br&gt;
av patentansökningen vid de respektive nationella &lt;br&gt;
patentmyndigheterna. Först när 30 eller 31 månader förflutit från &lt;br&gt;
den internationella ingivnings- eller prioritetsdagen måste ansökningen &lt;br&gt;
fullföljas i de länder där sökanden önskar få patentskydd. &lt;br&gt;
Under tiden har sökanden haft möjlighet att bedöma patenterbarheten &lt;br&gt;
och få en uppfattning om det kommersiella värdet i &lt;br&gt;
uppfinningen. Sökanden har då ett bättre underlag för att besluta &lt;br&gt;
om och i vilka länder skydd ska sökas. Kostnaderna för den &lt;br&gt;
nationella fullföljden kan därmed också senareläggas. Den slutliga &lt;br&gt;
prövningen av om patent kan meddelas för en viss stat görs alltid av &lt;br&gt;
den myndighet som är behörig att fatta beslut med verkan för &lt;br&gt;
staten i fråga, i allmänhet respektive nationell patentmyndighet &lt;br&gt;
eller EPO. Vid denna prövning är PCT-myndigheternas rapporter &lt;br&gt;
vägledande men inte bindande. För de beslutande patentmyndigheternas &lt;br&gt;
del syftar det internationella förfarandet till att underlätta &lt;br&gt;
den fortsatta handläggningen av patentansökningen. &lt;br&gt;
Bestämmelser om fullföljd i Sverige av en internationell patentansökan &lt;br&gt;
enligt PCT finns i 31 § PL. Fullföljd sker genom att &lt;br&gt;
sökanden inom 31 månader från ingivnings- eller prioritetsdagen &lt;br&gt;
ger in en översättning till svenska av ansökningen eller, om ansökan &lt;br&gt;
är skriven på svenska, en kopia av denna. Sökanden ska också betala &lt;br&gt;
en avgift till PRV. I enlighet med vad som anges i 39 § PB ska &lt;br&gt;
riktigheten av översättningen intygas. &lt;br&gt;
Sedan den internationella patentansökningen har fullföljts, &lt;br&gt;
behandlas ansökningen i stort sett som en nationell ansökan och &lt;br&gt;
handläggs alltså enligt 2 kap. PL (se 33 § PL). I regel har PRV fattat &lt;br&gt;
beslut inom 36 månader från ingivnings- eller prioritetsdagen, dvs. &lt;br&gt;
fyra månader efter att tidsfristen för fullföljd löpt ut. I den mån ett &lt;br&gt;
patent beviljas sker detta med tillämpning av nationell lagstiftning, &lt;br&gt;
dvs. ett nationellt svenskt patent meddelas. &lt;br&gt;
3.3 Ansökningars allmänna tillgänglighet &lt;br&gt;
3.3.1 Nationella ansökningar &lt;br&gt;
Enligt 22 § första stycket PL ska handlingarna i ett patentärende &lt;br&gt;
hållas tillgängliga för allmänheten från och med den dag då patentet &lt;br&gt;
meddelades. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Handläggning av patentansökningar &lt;br&gt;
63 &lt;br&gt;
svenskt nationellt patent är två år. I praktiken är ansökningen &lt;br&gt;
många gånger dock offentlig redan innan dess. Av 22 § andra &lt;br&gt;
stycket PL framgår att handlingarna i ett ansökningsärende ska &lt;br&gt;
hållas tillgängliga för allmänheten när 18 månader förflutit från &lt;br&gt;
ingivnings- eller prioritetsdagen. Själva ansökningen, dvs. beskrivning, &lt;br&gt;
patentkrav och sammandrag, publiceras också i Svensk &lt;br&gt;
Patentdatabas. Inga avgifter utgår för denna publicering. Om &lt;br&gt;
ansökningen är skriven på ett annat språk än svenska har sökanden &lt;br&gt;
också förelagts att komma in med en översättning till svenska &lt;br&gt;
innan ansökningen hålls allmänt tillgänglig. När ansökningen &lt;br&gt;
publiceras ska detta alltså ske på svenska. &lt;br&gt;
3.3.2 Internationella ansökningar &lt;br&gt;
En internationell ansökan jämte den granskande myndighetens &lt;br&gt;
nyhetsgranskningsrapport publiceras av WIPO 18 månader efter &lt;br&gt;
ingivnings- eller prioritetsdagen. Publiceringen sker på något av &lt;br&gt;
PCT:s publiceringsspråk: engelska, franska, japanska, ryska, tyska, &lt;br&gt;
spanska, kinesiska, arabiska, koreanska och portugisiska. En &lt;br&gt;
majoritet av ansökningarna publiceras på engelska. Därefter följer i &lt;br&gt;
ordning japanska, tyska, kinesiska och koreanska3. Vid &lt;br&gt;
publiceringstillfället omfattar ansökningen samtliga PCT:s &lt;br&gt;
medlemsstater; först vid fullföljden bestämmer sökanden i vilka &lt;br&gt;
länder han eller hon önskar få patentskydd. Även en ansökan som &lt;br&gt;
kan komma att leda till ett patent i Sverige publiceras alltså vid &lt;br&gt;
artonmånadersdagen på något av PCT:s tio publiceringsspråk; &lt;br&gt;
någon publicering på svenska äger inte rum vid detta tillfälle. &lt;br&gt;
Först när ansökningen fullföljs i Sverige ska en översättning till &lt;br&gt;
svenska ges in. När översättningen inkommit till PRV blir ansökningen &lt;br&gt;
allmänt tillgänglig i patentlagens mening. Samtidigt &lt;br&gt;
publiceras ansökningen i svensk översättning i Svensk Patentdatabas. &lt;br&gt;
3.4 Det provisoriska skyddet &lt;br&gt;
Redan under ansökningsstadiet uppkommer ett visst skydd för &lt;br&gt;
uppfinningen. I patentlagstiftningen finns intaget bestämmelser om &lt;br&gt;
s.k. provisoriskt skydd. Det provisoriska skyddet innebär att &lt;br&gt;
3 PCT Yearly Review: The International Patent System in 2010 (WIPO).&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Handläggning av patentansökningar SOU 2012:19 &lt;br&gt;
64 &lt;br&gt;
sökanden under vissa förhållanden kan ha rätt till skadestånd även &lt;br&gt;
för tiden innan patentet har meddelats. &lt;br&gt;
3.4.1 Nationella ansökningar &lt;br&gt;
Det provisoriska skyddet för en nationell patentansökan regleras i &lt;br&gt;
60 § PL. Enligt denna bestämmelse uppkommer skyddet när ansökningen &lt;br&gt;
blir allmänt tillgänglig enligt 22 § PL. Det provisoriska &lt;br&gt;
skyddet innebär att sökanden kan ha rätt till skadestånd av den som &lt;br&gt;
efter det att ansökningen har blivit offentlig yrkesmässigt utnyttjar &lt;br&gt;
den uppfinning för vilken skydd söks. En förutsättning är dock att &lt;br&gt;
ansökningen också leder till ett patent. Talan om patentintrång vid &lt;br&gt;
domstol kan alltså väckas först när patentet har meddelats. &lt;br&gt;
Det provisoriska skyddet innebär alltså att patenthavaren kan ha &lt;br&gt;
rätt till skadestånd från en intrångsgörare inte bara i tiden efter att &lt;br&gt;
patentet har meddelats utan även under en del av ansökningstiden. &lt;br&gt;
Lydelsen av patentkraven kan dock ha justerats i tiden mellan att &lt;br&gt;
ansökningen offentliggjordes och patentet meddelades. För tiden &lt;br&gt;
innan patentet har meddelats omfattar patentskyddet därför bara &lt;br&gt;
det som framgår såväl av patentkraven i deras lydelse när &lt;br&gt;
ansökningen blev allmänt tillgänglig som av patentkraven enligt det &lt;br&gt;
meddelade patentet, dvs. endast vad som täcks av båda lydelserna. &lt;br&gt;
Rätten till skadestånd är begränsad till att avse ersättning för &lt;br&gt;
utnyttjande enligt 58 § andra stycket PL. Skadeståndsskyldighet &lt;br&gt;
finns inte bara vid uppsåt eller oaktsamhet utan också om &lt;br&gt;
intrångsgöraren var i god tro. Enligt förarbetena bör skadestånd vid &lt;br&gt;
god tro emellertid utdömas endast i undantagsfall (NU 1936:6 &lt;br&gt;
s. 438). I sammanhanget kan dock påpekas att åberopande av det &lt;br&gt;
provisoriska skyddet i praktiken inte har förekommit i tvister inför &lt;br&gt;
domstol i Sverige. &lt;br&gt;
3.4.2 Internationella ansökningar &lt;br&gt;
Som ovan angivits publiceras en internationell ansökan genom &lt;br&gt;
WIPO:s försorg 18 månader från ingivnings- eller prioritetsdagen. &lt;br&gt;
Denna internationella publicering äger inte rum på svenska. Något &lt;br&gt;
provisoriskt skydd inträder inte heller i Sverige i samband med &lt;br&gt;
WIPO:s publicering. Först när en översättning till svenska getts in &lt;br&gt;
till PRV och myndigheten därefter håller ansökningen allmänt&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Handläggning av patentansökningar &lt;br&gt;
65 &lt;br&gt;
tillgänglig enligt 22 § andra stycket PL uppkommer det &lt;br&gt;
provisoriska skyddet enligt 60 § PL (se 33 § tredje och fjärde &lt;br&gt;
stycket PL).&lt;br&gt;
67 &lt;br&gt;
4 Patent i Europa &lt;br&gt;
Parallellt med de nationella patenten finns även det europeiska &lt;br&gt;
patentsystemet. Som nämnts är inte ett patent beviljat av EPO ett &lt;br&gt;
regionalt gällande odelbart patent utan ett antal nationella patent, &lt;br&gt;
vars omfattning beror på hur många länder patentet validerats i. &lt;br&gt;
Det finns alltså inte i dag något regionalt europeiskt patent med &lt;br&gt;
enhetlig verkan i hela territoriet. Frågan har emellertid diskuterats &lt;br&gt;
länge. Diskussionerna har kantats av många meningsskiljaktigheter &lt;br&gt;
men intensiva förhandlingar förs nu för att leda projekten i hamn. &lt;br&gt;
4.1 Europeiskt patent &lt;br&gt;
Regler om en europeisk patentansökans form och innehåll finns i &lt;br&gt;
EPC. Konventionen och dess tillämpningsföreskrifter innehåller &lt;br&gt;
också bestämmelser om ansökningens handläggning och de &lt;br&gt;
materiella villkoren för patentbeviljande. Vid Sverige tillträdde till &lt;br&gt;
EPC 1978 infördes ett nytt kapitel 11 i patentlagen, som innehåller &lt;br&gt;
bestämmelser om europeiska patentansökningar och europeiska &lt;br&gt;
patent i Sverige. &lt;br&gt;
4.1.1 Handläggningen vid EPO &lt;br&gt;
En europeisk patentansökan handläggs och bedöms av EPO, som &lt;br&gt;
också beviljar patent om de materiella och formella förutsättningarna &lt;br&gt;
enligt EPC är uppfyllda. Kraven på ansökans innehåll &lt;br&gt;
motsvarar i princip kraven på en svensk ansökan. Språket i &lt;br&gt;
ansökningsförfarandet är i huvudsak reglerat i artikel 14 i EPC. En &lt;br&gt;
ansökan om europeiskt patent kan ges in till EPO på valfritt &lt;br&gt;
officiellt språk i någon av medlemsstaterna till EPC. En ansökan &lt;br&gt;
kan alltså inges på svenska. Inom två månader måste emellertid en &lt;br&gt;
översättning till något av verkets officiella språk lämnas in. EPO&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Patent i Europa SOU 2012:19 &lt;br&gt;
68 &lt;br&gt;
har tre officiella handläggningsspråk; engelska, franska och tyska. &lt;br&gt;
Sökanden kan välja vilket av de tre handläggningsspråken som han &lt;br&gt;
eller hon vill använda sig av. Det språk som sökanden har valt ska i &lt;br&gt;
princip användas vid all handläggning och kommunikation som rör &lt;br&gt;
ansökningen eller det patent som har meddelats i anledning av &lt;br&gt;
denna. En europeisk ansökan offentliggörs av EPO efter &lt;br&gt;
18 månader. Publiceringen av ansökningen sker på handläggningsspråket. &lt;br&gt;
Detta offentliggörande ersätter sådana krav som finns i &lt;br&gt;
respektive medlemslands lagstiftning på att patentansökningar ska &lt;br&gt;
hållas allmänt tillgängliga. Någon publicering sker alltså inte i &lt;br&gt;
konventionsländerna vid denna tidpunkt. &lt;br&gt;
När EPO har granskat ansökningen och bedömer att patent kan &lt;br&gt;
meddelas informerar verket sökanden om i vilken lydelse det avser &lt;br&gt;
att meddela patent. Sökanden föreläggs då att ge in en översättning &lt;br&gt;
av patentkraven till de två officiella språk som inte har varit &lt;br&gt;
handläggningsspråk. När patentet har beviljats kungörs det och en &lt;br&gt;
patentskrift publiceras. Patentskriften, som består av beskrivning &lt;br&gt;
och eventuella ritningar samt patentkrav, publiceras på handläggningsspråket &lt;br&gt;
och inkluderar även översättningen av patentkraven &lt;br&gt;
till de två andra officiella språken. &lt;br&gt;
4.1.2 Nationell validering &lt;br&gt;
När patentet har meddelats vid EPO väljer sökanden i vilka länder &lt;br&gt;
han eller hon önskar validera patentet. Innebörden av en sådan &lt;br&gt;
validering är att det europeiska patentet då får samma rättsställning &lt;br&gt;
som om det vore beviljat av den nationella patentmyndigheten och &lt;br&gt;
har också rättsverkningar enligt den nationella lagstiftningen. &lt;br&gt;
I Sverige valideras ett europeiskt patent genom att patenthavaren &lt;br&gt;
inom tre månader från EPO:s kungörelse ger in en översättning &lt;br&gt;
av patentkraven till svenska. Om patentet har meddelats &lt;br&gt;
på engelska behöver någon ytterligare översättning inte göras. Om &lt;br&gt;
patentet har meddelats på franska eller tyska ska en översättning till &lt;br&gt;
engelska eller svenska av beskrivningen ges in. Sökanden ska vidare &lt;br&gt;
betala en avgift till PRV (82 § PL). Kungörelse om vilka europeiska &lt;br&gt;
patent som fått giltighet i Sverige sker i Svensk Patenttidning. &lt;br&gt;
Publicering av patentskriften sker i Svensk Patentdatabas. &lt;br&gt;
Av de europeiska patent som validerades i Sverige under 2011 &lt;br&gt;
hade 67 % meddelats på engelska av EPO. I dessa fall behövde &lt;br&gt;
patenthavaren endast översätta kraven till svenska vid valideringen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Patent i Europa &lt;br&gt;
69 &lt;br&gt;
Övriga 33 % meddelades alltså på tyska eller franska, varvid &lt;br&gt;
patenthavaren – utöver att översätta patentkraven till svenska – &lt;br&gt;
kunde välja att översätta beskrivningen till svenska eller engelska. &lt;br&gt;
Den av PRV publicerade patentskriften innehåller patentkraven i &lt;br&gt;
svensk översättning. Om patentet har meddelats på engelska, &lt;br&gt;
hämtar PRV beskrivningen från patentskriften såsom den &lt;br&gt;
publicerats av EPO. I sådant fall kommer även kraven på engelska &lt;br&gt;
att ingå i den patentskrift som publiceras av PRV. I annat fall &lt;br&gt;
publiceras den översättning av beskrivningen – till svenska eller &lt;br&gt;
engelska – som lämnats in till PRV av patenthavaren. &lt;br&gt;
PRV:s hantering av de europeiska patenten vid den nationella &lt;br&gt;
valideringen är inskränkt till att kontrollera att de formella &lt;br&gt;
förutsättningarna är uppfyllda. Någon materiell prövning äger alltså &lt;br&gt;
inte rum och PRV har ingen skyldighet att kontrollera att de &lt;br&gt;
översättningar som inkommer överensstämmer med lydelsen enligt &lt;br&gt;
handläggningsspråket vid EPO. Bestämmelsen i 39 § PB att översättningens &lt;br&gt;
riktighet ska intygas är inte tillämplig på översättningar &lt;br&gt;
av europeiska patent eller europeiska patentansökningar. &lt;br&gt;
4.1.3 Londonöverenskommelsen &lt;br&gt;
Vid tillkomsten av EPC togs det i konventionen in bestämmelser &lt;br&gt;
som ger möjlighet för ett land att kräva att patenthavaren ger in en &lt;br&gt;
översättning av patentet till det landets officiella språk som villkor &lt;br&gt;
för att patentet ska få rättsverkan i det landet (artikel 65 EPC). I &lt;br&gt;
samband med Sveriges tillträde till konventionen påpekades i &lt;br&gt;
propositionen att större delen av patenten för Sverige i framtiden &lt;br&gt;
troligen skulle komma att meddelas i form av ett europeiskt patent. &lt;br&gt;
Om en översättning då inte krävdes, skulle i framtiden endast en &lt;br&gt;
mindre del av de patentskrifter som blev gällande här i landet &lt;br&gt;
komma att finnas på svenska. Det uttalades vidare att det var ett &lt;br&gt;
väsentligt intresse för svenskt näringsliv och svenska uppfinnare att &lt;br&gt;
i fråga om varje patent som gäller för Sverige den text som ligger &lt;br&gt;
till grund för patentet finns tillgänglig på svenska (prop. 1977/78:1 &lt;br&gt;
Del A s. 299 ff. och 302 f.). Det ansågs därför uppenbart att Sverige &lt;br&gt;
borde utnyttja möjligheten att kräva översättning till svenska. För &lt;br&gt;
att ett europeiskt patent skulle få giltighet i Sverige krävdes alltså &lt;br&gt;
vid tillträdet att sökanden gav in en svensk översättning till PRV av &lt;br&gt;
hela patentskriften.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Patent i Europa SOU 2012:19 &lt;br&gt;
70 &lt;br&gt;
Inte bara Sverige utan flertalet länder utnyttjade denna &lt;br&gt;
möjlighet att kräva översättning som villkor för en nationell &lt;br&gt;
validering. Dessa nationella översättningskrav ledde emellertid till &lt;br&gt;
att kostnaderna för validering av europeiska patent blev betydande. &lt;br&gt;
Enligt beräkningar, sammanställda av EPO i juli 19991, kunde den &lt;br&gt;
totala kostnaden för ett genomsnittligt europeiskt patent som &lt;br&gt;
validerats i åtta länder och där förblir giltigt i genomsnitt 10 år &lt;br&gt;
uppskattas till sammanlagt 29 800 euro. Av denna kostnad utgjorde &lt;br&gt;
39 procent eller 11 500 euro översättningskostnader. Konventionsstaternas &lt;br&gt;
krav på översättning var alltså en väsentligt fördyrande &lt;br&gt;
faktor för erhållande av ett europeiskt patent. Kostnaderna för ett &lt;br&gt;
europeiskt patent beräknades också vara väsentligt högre än &lt;br&gt;
kostnaderna för att erhålla patent i USA eller Japan. En reducering &lt;br&gt;
av patenteringskostnaderna, inklusive översättningskostnaderna, &lt;br&gt;
ansågs vara väsentlig för att skapa bättre förutsättningar för företag &lt;br&gt;
att skydda sina innovationer och därmed stimulera forskning, &lt;br&gt;
teknikutveckling och tillväxt. &lt;br&gt;
I syfte att sänka översättningskostnaderna för patenthavarna &lt;br&gt;
antog EPC-länderna under hösten 2000 en överenskommelse om &lt;br&gt;
tillämpning av artikel 65 i EPC (den s.k. Londonöverenskommelsen). &lt;br&gt;
Överenskommelsen innebär att de EPC-länder som &lt;br&gt;
har något av EPO:s handläggningsspråk som ett av sina officiella &lt;br&gt;
språk avstår från att kräva översättning av patentskriften för att &lt;br&gt;
patentet ska bli giltigt i landet. EPC-stater som inte har ett &lt;br&gt;
officiellt språk som också är handläggningsspråk i EPO ska peka ut &lt;br&gt;
ett av de tre handläggningsspråken och avstå från översättning, om &lt;br&gt;
patentskriften finns på det utpekade språket. Även i fall när &lt;br&gt;
patentskriften finns på detta språk har dessa länder dock alltjämt &lt;br&gt;
rätt att kräva översättning av patentkraven till ett av sina officiella &lt;br&gt;
språk. I överenskommelsen anges att det inte finns något hinder &lt;br&gt;
för anslutna stater att föreskriva att en översättning av patentakskriften &lt;br&gt;
i sin helhet krävs i de fall en tvist uppstår. &lt;br&gt;
För närvarande är 18 länder anslutna till Londonöverenskommelsen2&lt;br&gt;
. De länder som helt har tagit bort kravet på översättning &lt;br&gt;
är Frankrike, Lichtenstein, Luxemburg, Monaco, Schweiz, &lt;br&gt;
Storbritannien och Tyskland. I dessa länder blir alltså patentet &lt;br&gt;
1 Uppgifterna har redovisats i bilaga 7 till betänkandet Harmoniserad patenträtt &lt;br&gt;
(SOU 2003:66). &lt;br&gt;
2 Danmark, Finland, Frankrike, Island, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, &lt;br&gt;
Luxemburg, Makedonien, Monaco, Nederländerna, Schweiz, Slovenien, Storbritannien, &lt;br&gt;
Sverige, Tyskland och Ungern. Anslutning övervägs för närvarande i Belgien, Irland och &lt;br&gt;
Österrike.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Patent i Europa &lt;br&gt;
71 &lt;br&gt;
gällande såsom det meddelats vid EPO. Lettland, Litauen och &lt;br&gt;
Slovenien kräver endast att patentkraven översätts till det nationella &lt;br&gt;
språket; någon översättning av beskrivningen krävs inte oavsett på &lt;br&gt;
vilket språk patentet har meddelats. Om patentet meddelats på &lt;br&gt;
engelska behövs för validering i Danmark, Finland, Kroatien, &lt;br&gt;
Nederländerna, Sverige och Ungern endast kraven översättas till &lt;br&gt;
det nationella språket. Om patentet har meddelats på tyska eller &lt;br&gt;
franska, ska beskrivningen i dessa länder översättas till engelska &lt;br&gt;
eller till det nationella språket3. &lt;br&gt;
Sveriges tillträde till Londonöverenskommelsen medförde &lt;br&gt;
ändringar i 82, 83 och 91 §§ patentlagen och att en ny 68 a § infördes. &lt;br&gt;
Ändringarna trädde i kraft den 1 maj 2008. &lt;br&gt;
4.1.4 Särskilda bestämmelser för europeiska patent i &lt;br&gt;
patentlagen &lt;br&gt;
Enligt EPC är det den lydelse som ett europeiskt patent eller en &lt;br&gt;
europeisk patentansökan har på handläggningsspråket som äger &lt;br&gt;
vitsord såväl vid EPO som i konventionsländerna (artikel 70 (1) &lt;br&gt;
EPC). Om landet har uppställt krav på att patentet översätts vid &lt;br&gt;
valideringen kan denna översättning emellertid också ges vitsord i &lt;br&gt;
det landet. I anledning av att Sverige vid tillträdet till EPC valde att &lt;br&gt;
kräva att det europeiska patentet skulle översättas till svenska och &lt;br&gt;
att översättningen skulle ha vitsord här i landet togs det i 11 kap. &lt;br&gt;
patentlagen in bestämmelser som reglerar förhållandet mellan &lt;br&gt;
lydelsen enligt handläggningsspråket och den svenska översättningen. &lt;br&gt;
Dessa bestämmelser är styrda av EPC (artikel 70 (3) &lt;br&gt;
och (4) EPC). &lt;br&gt;
Av 90 § PL framgår att om den översättning som har lämnats in &lt;br&gt;
till PRV inte överensstämmer med handlingens lydelse på &lt;br&gt;
handläggningsspråket vid EPO, omfattar patentskyddet endast vad &lt;br&gt;
som framgår av båda lydelserna. Skydd finns alltså bara för det som &lt;br&gt;
har täckning i båda språkversionerna av kraven. Innebörden är &lt;br&gt;
alltså att patentskyddet inte kan utvidgas genom att den svenska &lt;br&gt;
översättningen av patentkraven får en vidare formulering än kraven &lt;br&gt;
enligt handläggningsspråket vid EPO. Innehåller lydelsen på &lt;br&gt;
handläggningsspråket något som inte återfinns i översättningen, &lt;br&gt;
finns inte heller något skydd i den delen. I mål om ogiltighet har &lt;br&gt;
3 Kroatien godtar dock bara en översättning till engelska av beskrivningen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Patent i Europa SOU 2012:19 &lt;br&gt;
72 &lt;br&gt;
dock lydelsen på handläggningsspråket ensam vitsord (90 § andra &lt;br&gt;
stycket PL). I sådant fall saknar översättningen alltså relevans. &lt;br&gt;
Till följd av att översättningen har vitsord vid tolkningen av &lt;br&gt;
skyddsomfånget av patentet har patenthavaren också getts möjlighet &lt;br&gt;
att ge in en rättelse av översättningen till PRV (91 § PL). När &lt;br&gt;
rättelsen har getts in och en avgift betalats gäller den rättade &lt;br&gt;
översättningen istället för den tidigare. Om någon, innan en rättad &lt;br&gt;
översättning blev gällande, i god tro börjat utnyttja uppfinningen &lt;br&gt;
yrkesmässigt i Sverige – eller vidtagit väsentliga åtgärder för att &lt;br&gt;
utnyttja uppfinningen – på ett sätt som enligt den tidigare översättningen &lt;br&gt;
inte utgjorde intrång i patenthavarens rätt uppkommer &lt;br&gt;
en typ av föranvändarrätt (91 § tredje stycket PL). &lt;br&gt;
4.1.5 Det provisoriska skyddet för europeiska &lt;br&gt;
patentansökningar &lt;br&gt;
Enligt EPC ska en europeisk patentansökan ha samma rättsverkan i &lt;br&gt;
konventionsländerna som en nationell patentansökan. Ett &lt;br&gt;
konventionsland får dock föreskriva att det provisoriska skyddet &lt;br&gt;
för en europeisk patentansökan inte inträder förrän sökanden har &lt;br&gt;
tillhandahållit en översättning av patentkraven till landets officiella &lt;br&gt;
språk. I enlighet med de resonemang som redovisats ovan under &lt;br&gt;
avsnitt 4.1.3 ansågs det vid Sveriges tillträde till EPC att det skulle &lt;br&gt;
vara en förutsättning för att provisoriskt skydd skulle uppkomma i &lt;br&gt;
Sverige att patentkraven översattes till svenska. &lt;br&gt;
Det provisoriska skyddet för europeiska ansökningar regleras i &lt;br&gt;
Sverige i 88 § PL. I paragrafens första stycke regleras förutsättningarna &lt;br&gt;
för att det provisoriska skyddet ska inträda och i andra &lt;br&gt;
stycket regleras omfattningen av detta skydd. Av första stycket &lt;br&gt;
framgår att det provisoriska skyddet uppkommer genom att &lt;br&gt;
sökanden till PRV ger in en översättning till svenska av patentkraven &lt;br&gt;
enligt den lydelse av patentansökningen som har publicerats &lt;br&gt;
av EPO. När översättningen inkommit och en avgift betalats ska &lt;br&gt;
PRV kungöra detta och hålla översättningen allmänt tillgänglig. &lt;br&gt;
Enligt 88 § andra stycket PL gäller samma förutsättning som för &lt;br&gt;
nationella patentansökningar, dvs. för att det provisoriska skyddet &lt;br&gt;
ska kunna åberopas krävs ansökningen leder till patent i Sverige. &lt;br&gt;
Vidare omfattar patentskyddet endast vad som framgår såväl av &lt;br&gt;
patentkraven i dess lydelse i ansökningen som av patentkraven &lt;br&gt;
enligt det meddelade patentet. För europeiska patentansökningar&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Patent i Europa &lt;br&gt;
73 &lt;br&gt;
gäller dock också att patentskyddet endast omfattar vad som &lt;br&gt;
framgår såväl av patentkravens lydelse enligt de översättningar som &lt;br&gt;
getts in till PRV som lydelsen enligt handläggningsspråket vid EPO &lt;br&gt;
(90 § PL). Detta innebär att den som ska bedöma omfattningen av &lt;br&gt;
det provisoriska skyddet för en europeisk patentansökan kan &lt;br&gt;
komma att behöva ta hänsyn till fyra uppsättningar av patentkraven. &lt;br&gt;
Eftersom den svenska översättningen getts vitsord har &lt;br&gt;
sökanden också möjlighet att rätta sådan översättning som getts in &lt;br&gt;
enligt 88 § PL (91 § andra stycket PL). Till följd härav kan det &lt;br&gt;
också uppstå en typ av föranvändarrätt i enlighet med 91 § tredje &lt;br&gt;
stycket PL. &lt;br&gt;
I dagsläget publicerar PRV inte de översättningar av patentkraven &lt;br&gt;
i en europeisk patentansökan som ges in till PRV. Den som &lt;br&gt;
önskar ta del av översättningen får därför vända sig direkt till PRV &lt;br&gt;
och begära att få del av handlingarna. Under 2011 inkom översättningar &lt;br&gt;
till svenska av patentkraven avseende 27 europeiska &lt;br&gt;
patentansökningar till PRV. Detta ska jämföras med de ca 8 800 &lt;br&gt;
europeiska patent som årligen valideras i Sverige. I praktiken &lt;br&gt;
utnyttjas alltså mycket sällan möjligheten att ansöka om &lt;br&gt;
provisoriskt skydd i Sverige för europeiska patentansökningar. &lt;br&gt;
4.2 Enhetligt patentskydd &lt;br&gt;
Mot bakgrund av att det alltjämt är förknippat med höga kostnader &lt;br&gt;
att erhålla patentskydd i Europa pågår arbete med att ta fram ett &lt;br&gt;
patent med enhetlig verkan i hela regionen. Ett sådant system &lt;br&gt;
förväntas minska kostnaderna för att erhålla patentskydd i Europa, &lt;br&gt;
främja innovationsklimatet och gynna europeiska företags &lt;br&gt;
konkurrenskraft. &lt;br&gt;
Dessa diskussioner har kantats av många meningsskiljaktigheter &lt;br&gt;
och förhandlingarna har tidvis legat nere. Särskilt språkfrågorna har &lt;br&gt;
vållat stora problem. Under senare år har förhandlingarna dock åter &lt;br&gt;
tagit fart. I december 2009 fattade rådet en principöverenskommelse &lt;br&gt;
innehållande en allmän inriktning om förslaget till &lt;br&gt;
förordning om EU-patent4. Rådet slog däri fast att ett patent ska &lt;br&gt;
införas med giltighet för hela EU genom en enda ansökan. Själva &lt;br&gt;
översättningsarrangemanget för ett sådant patent ska regleras i en &lt;br&gt;
särskild förordning. Ett förslag till sådan förordning presenterades &lt;br&gt;
4 Rådsdok. 16113/09 ADD 1.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Patent i Europa SOU 2012:19 &lt;br&gt;
74 &lt;br&gt;
av kommissionen i juni 20105. Det visade sig emellertid att Spanien &lt;br&gt;
och Italien inte kunde acceptera förslaget. I mars 2011 beslutade &lt;br&gt;
rådet därför att bemyndiga de medlemsstater som så önskar att &lt;br&gt;
inleda ett fördjupat samarbete om ett patentskydd inom EU. Det &lt;br&gt;
fördjupade samarbetet är öppet för alla medlemsländer som vill &lt;br&gt;
ansluta sig. Samtliga medlemsstater utom Spanien och Italien deltar &lt;br&gt;
i dag i detta fördjupade samarbete. Numera används därför &lt;br&gt;
begreppet enhetligt patentskydd istället för EU-patent. I april 2011 &lt;br&gt;
lade Kommissionen fram förslag till förordning angående genomförandet &lt;br&gt;
av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt &lt;br&gt;
patentskydd6 och dess översättningsarrangemang7. Den 27 juni &lt;br&gt;
2011 kom rådet överens om allmänna riktlinjer för utkast till två &lt;br&gt;
förordningar8 om det enhetliga patentskyddet och dess översättningsarrangemang. &lt;br&gt;
Förordningarna kommer att vara direkt tillämpliga i Sverige och &lt;br&gt;
det enhetliga patentskyddet kommer att vara en helt självständig &lt;br&gt;
rättighet som inte påverkar de befintliga patentsystemen. Parallellt &lt;br&gt;
med förslagen till det enhetliga patentskyddet och dess översättningsarrangemang &lt;br&gt;
pågår också förhandlingar beträffande &lt;br&gt;
inrättandet av en gemensam patentdomstol. &lt;br&gt;
4.2.1 Erhållande av ett patentskydd med enhetlig verkan &lt;br&gt;
Det nuvarande förslaget innebär att de 25 medlemsstaterna som &lt;br&gt;
ingår i det fördjupade samarbetet ingår ett särskilt avtal enligt EPC. &lt;br&gt;
Enligt avtalet kan ett beviljat europeiskt patent ges en enhetlig &lt;br&gt;
karaktär och därmed ett enhetligt skydd i de deltagande staterna. I &lt;br&gt;
ansökningsfasen och vid beviljandet är det alltså en vanlig &lt;br&gt;
europeisk patentansökan respektive patent enligt EPC. Patenthavaren &lt;br&gt;
kan därefter till EPO ge in en ansökan om att patentet ska &lt;br&gt;
ges enhetlig effekt i de 25 medlemsländerna. När den enhetliga &lt;br&gt;
verkan har registrerats ska patentet ha samma rättsverkan på alla &lt;br&gt;
deltagande medlemsstaters territorium. &lt;br&gt;
5 KOM (2010)350. &lt;br&gt;
6 KOM(2011) 215 slutlig. &lt;br&gt;
7 KOM(2011) 216 slutlig. &lt;br&gt;
8 Rådsdok. 11328/11 PI67.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Patent i Europa &lt;br&gt;
75 &lt;br&gt;
4.2.2 Översättningsarrangemanget för det enhetliga &lt;br&gt;
patentskyddet &lt;br&gt;
Det enhetliga patentskyddet är alltså i grunden ett europeiskt &lt;br&gt;
patent. Detta innebär att ansökan behandlas och patent beviljas på &lt;br&gt;
något av EPO:s tre officiella språk. Inför beviljandet översätts &lt;br&gt;
patentkraven på sedvanligt sätt till de två andra officiella språken &lt;br&gt;
som inte varit handläggningsspråk. Det är fortfarande lydelsen på &lt;br&gt;
handläggningsspråket som har vitsord; översättningarna av patentkraven &lt;br&gt;
saknar alltså rättslig effekt, vilket framgår av de befintliga &lt;br&gt;
bestämmelserna i EPC. &lt;br&gt;
Några ytterligare översättningar ska som huvudregel inte krävas. &lt;br&gt;
I händelse av tvist om ett europeiskt patent med enhetlig verkan &lt;br&gt;
ska dock patenthavaren på den påstådda intrångsgörarens begäran &lt;br&gt;
tillhandahålla en fullständig översättning av patentet till språket i &lt;br&gt;
den medlemsstat som intrånget skedde eller där den påstådda &lt;br&gt;
intrångsgöraren är bosatt. Även en domstol kan begära att patenthavaren &lt;br&gt;
ska ge in en översättning i samband med det rättsliga &lt;br&gt;
förfarandet. &lt;br&gt;
I förslaget till förordning finns även intaget en bestämmelse &lt;br&gt;
som tar hänsyn till att en påstådd intrångsgörare kan ha varit i god &lt;br&gt;
tro till följd av att patentet inte funnits att tillgå på ett språk som &lt;br&gt;
han eller hon förstår. I den mån tvisten rör skadeståndskrav ska &lt;br&gt;
domstolen alltså beakta att den påstådda intrångsgöraren, innan &lt;br&gt;
denne erhållit en fullständig översättning av patentet till sitt eget &lt;br&gt;
språk, kanske inte känt till eller rimligen borde ha känt till att den &lt;br&gt;
företagna åtgärden gjorde intrång i patentet. Detta gäller särskilt &lt;br&gt;
om den påstådde intrångsgöraren är ett litet eller medelstort &lt;br&gt;
företag, en fysisk person, en ideell organisation, ett universitet eller &lt;br&gt;
ett offentligt forskningsinstitut. &lt;br&gt;
Under en övergångsperiod om maximalt tolv år kommer &lt;br&gt;
dessutom beskrivningen i ett europeiskt patent med enhetlig &lt;br&gt;
verkan som meddelats på franska eller tyska att behöva översättas &lt;br&gt;
till engelska. Sådana patent som har meddelats på engelska ska &lt;br&gt;
översättas till valfritt officiellt språk i något deltagande medlemsland. &lt;br&gt;
Dessa översättningar ska inte ha någon rättslig effekt och ska &lt;br&gt;
alltså endast tillhandahållas i informationssyfte. Någon granskning &lt;br&gt;
för att säkerställa att översättningarna överensstämmer med &lt;br&gt;
lydelsen på handläggningsspråket finns inte. Det anses dock ligga i &lt;br&gt;
patenthavarens intresse att se till att översättningarna överensstämmer &lt;br&gt;
med det meddelade patentet eftersom det annars kan vara&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Patent i Europa SOU 2012:19 &lt;br&gt;
76 &lt;br&gt;
en större risk att en domstol bedömer att en intrångsgörare varit i &lt;br&gt;
god tro, vilket alltså kan få konsekvenser för patenthavarens &lt;br&gt;
möjlighet att erhålla skadestånd. &lt;br&gt;
Översättningarna av beskrivningarna kommer att krävas till dess &lt;br&gt;
att maskinöversättning av hög kvalitet blir tillgänglig för att &lt;br&gt;
säkerställa tillgången till patentinformation. Syftet med detta &lt;br&gt;
arrangemang är att se till att alla europeiska patent med enhetlig &lt;br&gt;
verkan under en övergångsperiod finns tillgängliga på engelska, &lt;br&gt;
som är ett sedvanligt språk inom internationell teknisk forskning &lt;br&gt;
och internationella tekniska publikationer.&lt;br&gt;
77 &lt;br&gt;
5 Förfaranden efter beviljandet &lt;br&gt;
Sedan ett nationellt patent har beviljats kan det bli föremål för såväl &lt;br&gt;
administrativa förfaranden som förfaranden i allmän domstol. &lt;br&gt;
Förfaranden inför PRV och förvaltningsdomstolarna syftar i &lt;br&gt;
huvudsak till att pröva förutsättningarna för patent medan allmän &lt;br&gt;
domstol dömer i mål om bl.a. intrång och ogiltighet. &lt;br&gt;
Ett meddelat europeiskt patent faller i princip under nationell &lt;br&gt;
jurisdiktion, när det har validerats i respektive land. Det är emellertid &lt;br&gt;
i första hand EPO som har behörighet att pröva förutsättningarna &lt;br&gt;
för patent. En invändning mot ett europeiskt patent &lt;br&gt;
kan därför inte göras vid PRV. Något administrativt tvåpartsförfarande &lt;br&gt;
avseende ett europeiskt patent förekommer alltså inte i &lt;br&gt;
Sverige. Däremot kan ett europeiskt patent bli föremål för tvist i &lt;br&gt;
allmän domstol. &lt;br&gt;
5.1 Administrativa förfaranden &lt;br&gt;
5.1.1 Invändning &lt;br&gt;
Sedan ett patent har meddelats kan andra än patenthavaren invända &lt;br&gt;
mot patentet. Ett invändningsärende är alltså ett tvåpartsförfarande, &lt;br&gt;
som involverar såväl patenthavaren som invändaren. En &lt;br&gt;
invändning kan t.ex. handla om att patent har meddelats trots att &lt;br&gt;
det inte uppfyller de grundläggande patenterbarhetsvillkoren, att &lt;br&gt;
uppfinningen inte är så tydligt beskriven att en fackman inom &lt;br&gt;
området kan utöva den eller att patentet omfattar något som inte &lt;br&gt;
framgick av den ursprungliga ansökan (grundhandlingarna). &lt;br&gt;
Regler om invändning för nationella patent finns i 24 och 25 §§ &lt;br&gt;
PL och 33–35 §§ PK. Ett invändningsförfarande äger rum inför &lt;br&gt;
PRV som första instans. En invändning ska göras skriftligen inom &lt;br&gt;
nio månader från den dag då patentet meddelades. När invändningstiden &lt;br&gt;
löpt ut får patenthavaren tillfälle att yttra sig över&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Förfaranden efter beviljandet SOU 2012:19 &lt;br&gt;
78 &lt;br&gt;
invändningen. Skriftväxling pågår därefter till dess invändningsfrågan &lt;br&gt;
är utredd. Båda parter har vidare möjlighet att begära en &lt;br&gt;
muntlig förhandling vid PRV1. För invändningsförfarandet i övrigt &lt;br&gt;
gäller förvaltningslagen (1986:223). Beslut i invändningsärenden &lt;br&gt;
fattas i regel av en patentexpert som getts särskilt bemyndigande &lt;br&gt;
att besluta i invändningsärenden. När ärendet är utrett fattar PRV &lt;br&gt;
beslut i invändningsfrågan. Förfarandet kan antingen leda till att &lt;br&gt;
invändningen avslås eller att patentet upphävs eller att det upprätthålls &lt;br&gt;
i ändrad (begränsad) lydelse. Om patentet begränsas ska PRV &lt;br&gt;
enligt 25 § fjärde stycket framställa en ny patentskrift. &lt;br&gt;
Invändningsärenden är relativt ovanliga sett till antalet beviljade &lt;br&gt;
patent. De senaste åren har antalet invändningar legat omkring 30–&lt;br&gt;
40 ärenden om året. År 2011 inkom emellertid endast 20 invändningar. &lt;br&gt;
Det är ett begränsat antal större aktörer som står för &lt;br&gt;
merparten av de invändningar som görs. Det är inte särskilt vanligt &lt;br&gt;
förekommande att små aktörer eller privatpersoner är part i ett &lt;br&gt;
invändningsförfarande. När detta väl förekommer är det i regel &lt;br&gt;
tidigare partners som nu gått varsin väg. &lt;br&gt;
Språket i invändningsförfarandet &lt;br&gt;
Det är i patentlagstiftningen inte särskilt reglerat vilka språk som &lt;br&gt;
godtas i de handlingar som ges in i ett invändningsärende. I det &lt;br&gt;
samnordiska betänkandet uttalas att patentmyndigheternas &lt;br&gt;
skyldighet att ta del av innehållet i en invändning på främmande &lt;br&gt;
språk måste vara begränsad (NU 1963:6 s. 241). I betänkandet &lt;br&gt;
anges vidare att invändaren borde föreläggas att inge en översättning &lt;br&gt;
av invändningen till svenska av hänsyn till patenthavaren. &lt;br&gt;
Av PRV:s riktlinjer framgår att en invändning på danska eller &lt;br&gt;
norska ska godtas. Invändning på annat språk än svenska, norska &lt;br&gt;
eller danska ska översättas till svenska. Handling som åberopas till &lt;br&gt;
stöd för invändning, t.ex. bevis om nyhetshinder, godtas dessutom &lt;br&gt;
på engelska, franska och tyska, liksom översättning av handlingen &lt;br&gt;
till något av dessa språk. I praktiken är det mycket vanligt &lt;br&gt;
förekommande att invändaren åberopar sådant material på annat &lt;br&gt;
språk än svenska. &lt;br&gt;
1 Jfr 10 § Förordningen (2007:1111) med instruktion för Patent- och registreringsverket.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Förfaranden efter beviljandet &lt;br&gt;
79 &lt;br&gt;
5.1.2 Patentbegränsning &lt;br&gt;
Med 4 a kap. PL infördes år 2007 ett nytt kapitel om patentbegränsning. &lt;br&gt;
Bestämmelserna innebär att ett patent kan begränsas &lt;br&gt;
eller upphävas helt i administrativ ordning inför PRV. En patentbegränsning &lt;br&gt;
kan t.ex. göras för att undvika en tvist i domstol, t.ex. &lt;br&gt;
en befarad ogiltighetsprocess. Bestämmelserna om patentbegränsning &lt;br&gt;
är tillämpliga både på nationella och europeiska patent. &lt;br&gt;
Vad gäller europeiska patent kan begränsningsförfaranden dock &lt;br&gt;
även inledas vid EPO. Begränsningsinstitutet används dock sällan. &lt;br&gt;
Totalt sett har endast tio patentbegränsningar begärts hos PRV &lt;br&gt;
sedan möjligheten infördes år 2007. Begränsning av europeiskt &lt;br&gt;
patent vid PRV har förekommit endast vid ett tillfälle. &lt;br&gt;
Enligt 40 a § PL kan en patenthavare hos PRV begära att ett &lt;br&gt;
eller flera patentkrav ändras så att patentskyddets omfattning &lt;br&gt;
begränsas. Till skillnad från en invändning är alltså patentbegränsning &lt;br&gt;
ett enpartsförfarande. Tillsammans med begäran inges &lt;br&gt;
de nya patentkrav som ska gälla. Det ska i begäran tydligt anges hur &lt;br&gt;
de omformulerade patentkraven skiljer sig från de tidigare &lt;br&gt;
patentkraven. Om patentet begränsas ska PRV enligt 40 c § PL &lt;br&gt;
framställa en ny patentskrift. De begränsade patentkraven anses &lt;br&gt;
dock ha gällt under hela patenttiden. &lt;br&gt;
5.1.3 Överklagande av patentbeslut &lt;br&gt;
Ett beslut av PRV i ett ansökningsärende eller ett beslut att avslå en &lt;br&gt;
ansökan om patent eller en begäran om patentbegränsning kan &lt;br&gt;
överklagas av sökanden till Patentbesvärsrätten (PBR). Ett beslut &lt;br&gt;
av PRV i ett invändningsärende kan överklagas till PBR av parterna &lt;br&gt;
i invändningsärendet (26 och 27 §§ PL). I PBR förekommer alltså &lt;br&gt;
patentmål avseende nationella patent med såväl en som två parter. &lt;br&gt;
Under 2011 inkom 18 överklaganden av invändningsbeslut till &lt;br&gt;
PBR. Under 2010 inkom 15 sådana mål. &lt;br&gt;
För mål i PBR gäller lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten, &lt;br&gt;
som i fråga om handläggningen hänvisar till förvaltningsprocesslagen &lt;br&gt;
(1971:291) och rättegångsbalken. Förfarandet är normalt &lt;br&gt;
skriftligt. På begäran, eller när det kan vara till gagn för utredningen, &lt;br&gt;
kan muntlig förhandling hållas (9 § lag om patentbesvärsrätten). &lt;br&gt;
I de flesta patentmål är PBR domför med två &lt;br&gt;
tekniskt kunniga domare och en juristdomare.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Förfaranden efter beviljandet SOU 2012:19 &lt;br&gt;
80 &lt;br&gt;
PBR:s avgörande kan under vissa förhållanden överklagas till &lt;br&gt;
Högsta förvaltningsdomstolen. För att överklagandet ska tas upp &lt;br&gt;
till behandling i Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd. &lt;br&gt;
5.2 Förfaranden i allmän domstol &lt;br&gt;
Ett patent kan också bli föremål för tvist i allmän domstol. &lt;br&gt;
Stockholms tingsrätt är enligt 65 § PL exklusivt forum i första &lt;br&gt;
instans för prövning av patentmål av sex olika slag, bl.a. talan om &lt;br&gt;
intrång eller ogiltighet. I patentmål enligt 65 § PL är tingsrätten &lt;br&gt;
domför med fyra ledamöter, varav två juristdomare och två &lt;br&gt;
tekniskt kunniga domare. &lt;br&gt;
Förfarandet vid allmän domstol regleras i rättegångsbalken och &lt;br&gt;
inleds genom en stämningsansökan. Parterna skriftväxlar därefter &lt;br&gt;
och en muntlig förberedelse hålls. I patentmål är det inte heller &lt;br&gt;
ovanligt med flera typer av beslut under rättegång. I vissa fall kan &lt;br&gt;
också mer än en muntlig förberedelse behövas. Förfarandet avslutas &lt;br&gt;
vanligen med en huvudförhandling, efter vilken en dom meddelas. &lt;br&gt;
Tingsrättens beslut eller dom kan överklagas till Svea hovrätt vars &lt;br&gt;
beslut eller dom i sin tur kan överprövas av Högsta domstolen &lt;br&gt;
under förutsättning att prövningstillstånd ges. &lt;br&gt;
Om någon yrkesmässigt utnyttjar en patentskyddad uppfinning &lt;br&gt;
begår han eller hon patentintrång. I 9 kap. patentlagen finns &lt;br&gt;
bestämmelser om ansvar och ersättningsskyldighet vid intrång. &lt;br&gt;
Patentintrång som skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet är &lt;br&gt;
straffsanktionerat i 57 § PL. Åtal enligt denna bestämmelse väcks &lt;br&gt;
av åklagare. Betydligt vanligare är att patenthavaren själv väcker en &lt;br&gt;
civilrättslig talan mot någon som han eller hon anser gör intrång i &lt;br&gt;
patentet. Patenthavaren kan i en sådan talan t.ex. begära att tingsrätten &lt;br&gt;
ska förbjuda den som begår intrånget att fortsätta med det &lt;br&gt;
och att intrångsgöraren ska betala skadestånd. &lt;br&gt;
En annan typ av talan är att den som driver eller avser att driva &lt;br&gt;
verksamhet under vissa förutsättningar kan väcka talan mot en &lt;br&gt;
patenthavaren enligt 63 § och därvid yrka att domstolen fastställer &lt;br&gt;
att verksamheten inte gör intrång i ett visst patent. Ett patent kan &lt;br&gt;
också på vissa grunder ogiltigförklaras av en domstol med stöd av &lt;br&gt;
52 § PL. &lt;br&gt;
Under de senaste åren har det till Stockholms tingsrätt kommit &lt;br&gt;
in mellan 20 och 40 patentmål per år, varav ungefär hälften utgjort&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Förfaranden efter beviljandet &lt;br&gt;
81 &lt;br&gt;
intrångsmål. Ogiltighetsmålen står för merparten av övriga &lt;br&gt;
patentmål. I många fall är det samma patent som är föremål för &lt;br&gt;
såväl en intrångstalan som en ogiltighetstalan. Av alla inkomna mål &lt;br&gt;
avser ungefär hälften nationella patent. Patentmål är ofta &lt;br&gt;
komplicerade och långdragna. Parterna företräds därför i stor &lt;br&gt;
utsträckning av ombud, vanligtvis en jurist som i sin tur ofta är &lt;br&gt;
biträdd av någon tekniskt kunnig person, t.ex. ett patentombud. &lt;br&gt;
5.2.1 Särskilt om europeiska patent &lt;br&gt;
Europeiska patent med giltighet i Sverige kan bli föremål för tvister &lt;br&gt;
inför allmän domstol på samma sätt som ett svenskt patent. En &lt;br&gt;
talan angående ett europeiskt patent med giltighet i Sverige förs &lt;br&gt;
alltså vid Stockholms tingsrätt. Av de 34 patentmål som inkom &lt;br&gt;
under 2010 rörde 18 mål europeiska patent. Under 2011 inkom 20 &lt;br&gt;
patentmål, varav 8 gällde europeiska patent. &lt;br&gt;
Tvister rörande europeiska patent handläggs av de nationella &lt;br&gt;
domstolarna på i princip samma sätt som tvister rörande rent &lt;br&gt;
nationella patent. Som nämnts i avsnitt 4.1.4 finns dock vissa &lt;br&gt;
särregleringar som enbart rör de europeiska patenten. Av 90 § &lt;br&gt;
patentlagen framgår att i den mån en översatt handling inte &lt;br&gt;
överensstämmer med handlingens lydelse på det språk som varit &lt;br&gt;
handläggningsspråk vid EPO, omfattar patentskyddet endast vad &lt;br&gt;
som framgår av båda lydelserna. Vid en intrångstalan kan domstolen &lt;br&gt;
alltså komma att behöva beakta det europeiska patentet i &lt;br&gt;
såväl dess lydelse enligt handläggningsspråket vid EPO som den &lt;br&gt;
svenska översättningen som lämnats in till PRV vid valideringen. I &lt;br&gt;
mål om ogiltighet enligt 52 § patentlagen har emellertid lydelsen &lt;br&gt;
enligt handläggningsspråket ensamt vitsord (90 § andra stycket &lt;br&gt;
patentlagen). Den översättning som lämnats in till PRV vid &lt;br&gt;
valideringen är därmed utan betydelse i ett ogiltighetsmål. &lt;br&gt;
Sedan 2008 finns också i patentlagen en särskild bestämmelse &lt;br&gt;
som reglerar översättningar av europeiska patent som är föremål &lt;br&gt;
för tvist i allmän domstol. Bestämmelsen är intagen i 68 a § &lt;br&gt;
patentlagen och infördes som en följd av de inskränkningar i översättningskraven &lt;br&gt;
beträffande europeiska patent som föranleddes av &lt;br&gt;
Sveriges tillträde till Londonöverenskommelsen. I förarbetena &lt;br&gt;
konstaterades att inskränkningarna i översättningskraven skulle &lt;br&gt;
leda till att en betydande del av de europeiska patenten skulle finnas &lt;br&gt;
tillgängliga med beskrivningen enbart på engelska. Detta antogs i&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Förfaranden efter beviljandet SOU 2012:19 &lt;br&gt;
82 &lt;br&gt;
sin tur kunna leda till att rättsinnehavaren i en patenttvist skulle ge &lt;br&gt;
in patentskriften till domstolen utan att den åtföljdes av en svensk &lt;br&gt;
översättning av beskrivningen. Lagstiftaren uttalade vid detta &lt;br&gt;
tillfälle också att man knappast kan tänka sig att en domstol kan &lt;br&gt;
pröva ett patent i sak utan att ha tillgång till en fullständig &lt;br&gt;
översättning av patentskriften (prop. 2005/06:189 s. 39). Därför &lt;br&gt;
infördes en ny bestämmelse i patentlagen med innebörd att rätten i &lt;br&gt;
händelse av tvist får förelägga patenthavaren att inge en fullständig &lt;br&gt;
översättning till svenska av patentskriften i den mån en sådan inte &lt;br&gt;
finns tillgänglig hos PRV. Om den förelagda parten är kärande i &lt;br&gt;
målet ska föreläggandet ges vid påföljd att talan annars kan komma &lt;br&gt;
att avvisas. Är den förelagda parten svarande i målet, ska &lt;br&gt;
föreläggandet istället ges vid påföljd att rätten annars kan låta &lt;br&gt;
översätta patentskriften på dennes bekostnad. Enligt uppgift från &lt;br&gt;
Stockholms tingsrätt har ett europeiskt patent med beskrivningen &lt;br&gt;
på engelska inte varit föremål för någon tvist. Bestämmelsen i &lt;br&gt;
68 a § PL har därför inte tillämpats i praktiken. &lt;br&gt;
5.2.2 Närmare om språket i patentskriften och det subjektiva &lt;br&gt;
rekvisitet &lt;br&gt;
Som tidigare nämnts är en förutsättning för straffansvar vid patentintrång &lt;br&gt;
att det kan visas att intrånget begåtts uppsåtligen eller av &lt;br&gt;
grov oaktsamhet (57 § PL). Åtal enligt denna bestämmelse är &lt;br&gt;
emellertid mycket ovanliga; de senaste åren har ingen sådan talan &lt;br&gt;
väckts i anledning av intrång i patent. Långt vanligare är att rätten &lt;br&gt;
efter begäran av patenthavaren på civilrättslig grund prövar om &lt;br&gt;
någon begått patentintrång. &lt;br&gt;
Skadestånd som påföljd vid patentintrång regleras i 58 § PL. &lt;br&gt;
Enligt första stycket i denna paragraf ska den som uppsåtligen eller &lt;br&gt;
av oaktsamhet begår patentintrång betala skälig ersättning för &lt;br&gt;
utnyttjandet av uppfinningen. Intrångsgöraren ska vidare enligt &lt;br&gt;
samma bestämmelse betala ersättning för den ytterligare skada som &lt;br&gt;
intrånget har medfört. Ersättningen för utnyttjande är tänkt att &lt;br&gt;
motsvara den skäliga licensavgift som skulle ha betalats om det &lt;br&gt;
funnits ett licensförhållande mellan patenthavaren och intrångsgöraren. &lt;br&gt;
Vad gäller ersättning för ytterligare skada kan t.ex. beaktas &lt;br&gt;
utebliven vinst, den vinst som intrångsgöraren har gjort eller skada &lt;br&gt;
på uppfinningens anseende.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Förfaranden efter beviljandet &lt;br&gt;
83 &lt;br&gt;
Den som utan uppsåt eller oaktsamhet begår patentintrång ska &lt;br&gt;
enligt 58 § andra stycket PL betala ersättning för utnyttjande av &lt;br&gt;
uppfinningen, om och i den mån det är skäligt. Sådan ersättning för &lt;br&gt;
utnyttjandet kan alltså utgå även om intrångsgöraren varit i god &lt;br&gt;
tro. Någon ersättning för ytterligare skada ska i detta fall inte utgå. &lt;br&gt;
Bevisbördan för det subjektiva rekvisitet ligger på den som &lt;br&gt;
påstår intrång. Kravet på oaktsamhet i 58 § PL är dock lågt ställt. &lt;br&gt;
Det har ansetts att den som är yrkesverksam bör hålla sig underrättad &lt;br&gt;
om vilka uppfinningar inom dennes verksamhetsområde som &lt;br&gt;
är patentskyddade. Den som försummar att iaktta den uppmärksamhet &lt;br&gt;
som normalt kan krävas av honom kan alltså anses oaktsam &lt;br&gt;
oavsett att han eller hon har faktisk kännedom om patentskyddet. &lt;br&gt;
Andra sanktioner i patentlagen, t.ex. att en domstol vid vite kan &lt;br&gt;
förbjuda en intrångsgörare att fortsätta intrånget (57 b § PL), &lt;br&gt;
kräver inte att intrånget begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. &lt;br&gt;
En fråga som uppmärksammades i anslutning till tillträdet till &lt;br&gt;
Londonöverenskommelsen var huruvida det krävdes särregler i &lt;br&gt;
fråga om sanktionerna vid intrång i den mån det åberopade &lt;br&gt;
patentets beskrivning inte fanns i svensk översättning (prop. &lt;br&gt;
2005/06:189 s. 34 ff.). Det skäl som då framfördes var att &lt;br&gt;
förekomsten av patent med beskrivningen på engelska kunde leda &lt;br&gt;
till att en tredje man oavsiktligen kunde begå intrång till följd av att &lt;br&gt;
han eller hon inte kunnat tillgodogöra sig innehållet i patentskriften. &lt;br&gt;
Det övervägdes om en patenthavare skulle vara skyldig att &lt;br&gt;
tillhandahålla en påstådd intrångsgörare en fullständig översättning &lt;br&gt;
till svenska av patentskriften och att sanktioner för patentintrång &lt;br&gt;
endast skulle kunna meddelas för tiden därefter. Det ansågs &lt;br&gt;
emellertid att de befintliga bestämmelserna om straff och skadestånd &lt;br&gt;
vid patentintrång erbjöd tillräckligt skydd för en godtroende &lt;br&gt;
intrångsgörare. Om en tredje man inte kunnat tillgodogöra sig &lt;br&gt;
innehållet i en patentskrift till följd av att patentbeskrivningen &lt;br&gt;
endast funnits tillgänglig på engelska, ansågs detta kunna beaktas &lt;br&gt;
inom ramen för bedömningen om det föreligger uppsåt eller oaktsamhet &lt;br&gt;
eller, i fråga om ersättning för utnyttjande, vid skälighetsbedömningen. &lt;br&gt;
En domstol ska alltså med andra ord överväga om &lt;br&gt;
det är skäligt att en godtroende intrångsgörare ska betala ersättning &lt;br&gt;
för utnyttjandet av uppfinningen. Någon särskild reglering ansågs &lt;br&gt;
därför inte behövas.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Förfaranden efter beviljandet SOU 2012:19 &lt;br&gt;
84 &lt;br&gt;
5.3 Språket i domstolar &lt;br&gt;
Av 10 § språklagen (2009:600) framgår att språket i domstolar, &lt;br&gt;
förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i &lt;br&gt;
offentlig verksamhet är svenska. Bestämmelsen reglerar det som &lt;br&gt;
sedan länge gällt men som tidigare inte varit lagfäst. I rättegångsbalken &lt;br&gt;
och förvaltningsprocesslagen finns nämligen inga &lt;br&gt;
uttryckliga bestämmelser som reglerar vilka språk som ska godtas &lt;br&gt;
vid tvister i domstol. Av vissa bestämmelser framgår dock indirekt &lt;br&gt;
att lagstiftaren förutsatt att det är svenska som används. I rättegångsbalken &lt;br&gt;
anges t.ex. i 12 kap. 2 § att ett ombud ska behärska &lt;br&gt;
svenska språket och i 5 kap. 6 § att om part, vittne eller annan, som &lt;br&gt;
ska höras inför rätten, inte kan svenska får en tolk anlitas2. Av &lt;br&gt;
33 kap. 9 § rättegångsbalken framgår vidare att rätten vid behov får &lt;br&gt;
låta översätta handlingar som kommer in till eller skickas ut från &lt;br&gt;
rätten. &lt;br&gt;
Huvudregeln i svensk rätt är alltså att handlingar som ges in till &lt;br&gt;
domstolen ska vara skrivna på svenska och att förhandlingar och &lt;br&gt;
muntliga sammanträden hålls på svenska. Även om rättegångsspråket &lt;br&gt;
alltså är svenska tillåts emellertid i praktiken ofta handlingar &lt;br&gt;
på andra språk. I många patentmål åberopar parterna &lt;br&gt;
dokument, såsom t.ex. andra patentskrifter, utdrag ur tekniska &lt;br&gt;
handböcker och expertutlåtanden, som är skrivna på engelska. &lt;br&gt;
Domstolarna godtar också sådana handlingar i stor utsträckning &lt;br&gt;
utan att dessa översätts. &lt;br&gt;
I ett avgörande från 20113 har Högsta domstolen prövat i vilken &lt;br&gt;
mån handlingar på andra språk kan godtas i domstol. I avgörandet &lt;br&gt;
uttalades att huvudregeln enligt svensk rätt är att handlingar som &lt;br&gt;
ges in till domstol ska vara skrivna på svenska Men även handlingar &lt;br&gt;
på andra språk än svenska kan enligt HD i vissa fall godtas. Det är &lt;br&gt;
domstolens uppgift att i det enskilda fallet bedöma om och i vilken &lt;br&gt;
utsträckning som avsteg kan göras från den angivna huvudregeln &lt;br&gt;
om att processen ska föras på svenska. HD menar att i allmänhet &lt;br&gt;
bör handlingar – exempelvis avtal, brev, utlåtanden och annan &lt;br&gt;
skriftlig bevisning – på danska eller norska kunna godtas. Också &lt;br&gt;
handlingar av detta slag på engelska bör många gånger kunna &lt;br&gt;
accepteras. Däremot bör enligt HD normalt inte handlingar på &lt;br&gt;
andra språk än dessa godtas. &lt;br&gt;
2 Motsvarande bestämmelser om tolk finns i 50 § förvaltningsprocesslagen. &lt;br&gt;
3 NJA 2011 s. 345.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
85 &lt;br&gt;
6 Offentlighet i patentärenden&lt;br&gt;
En nationell patentansökan handläggs av PRV, som i sin egenskap &lt;br&gt;
av svensk förvaltningsmyndighet är underställd offentlighetsprincipen. &lt;br&gt;
Beslut som rör en nationell patentansökan kan också &lt;br&gt;
överklagas till administrativ domstol. Beviljade patent kan också bli &lt;br&gt;
föremål för förfaranden i såväl administrativ som allmän domstol. I &lt;br&gt;
detta kapitel redovisas vilka bestämmelser som gäller avseende &lt;br&gt;
offentlighet och sekretess vid svenska myndigheter och domstolar. &lt;br&gt;
6.1 Offentlighetsprincipen &lt;br&gt;
Offentlighetsprincipen är en i Sverige grundlagsfäst central princip &lt;br&gt;
för rättsskipningen och den offentliga förvaltningen. Principen &lt;br&gt;
innebär att allmänheten och massmedierna ska ha möjlighet till &lt;br&gt;
insyn i statens – och myndigheternas – verksamhet. Offentlighetsprincipen &lt;br&gt;
kommer till uttryck på olika sätt, exempelvis genom &lt;br&gt;
principerna om handlingsoffentlighet och förhandlingsoffentlighet. &lt;br&gt;
Den s.k. handlingsoffentligheten regleras i 2 kap. tryckfrihetsförordningen &lt;br&gt;
(TF) och innebär att var och en har rätt att ta del av &lt;br&gt;
allmänna handlingar. En handling är allmän om den förvaras på en &lt;br&gt;
myndighet och har inkommit till myndigheten eller upprättats där. &lt;br&gt;
Av 2 kap. 1 § TF framgår att rätten att ta del av allmänna &lt;br&gt;
handlingar syftar till att främja ett fritt meningsutbyte och en &lt;br&gt;
allsidig upplysning. Handlingsoffentligheten utgör sålunda en del &lt;br&gt;
av yttrande- och informationsfriheten och skapar därmed möjlighet &lt;br&gt;
för en fri debatt i skilda samhällsfrågor. Handlingsoffentligheten &lt;br&gt;
fungerar också som ett viktigt kontrollinstitut och garanterar &lt;br&gt;
därmed rättssäkerheten och effektiviteten i förvaltningen. Vid &lt;br&gt;
sidan av dessa syften har handlingsoffentligheten också kommit att &lt;br&gt;
fylla en funktion som informationsförsörjare i vid mening. Hos &lt;br&gt;
myndigheter finns en riklig tillgång på uppgifter både om&lt;br&gt;
Offentlighet i patentärenden SOU 2012:19 &lt;br&gt;
86 &lt;br&gt;
förhållanden inom offentlig verksamhet och på det privata &lt;br&gt;
området. Genom handlingsoffentligheten kan exempelvis forskare &lt;br&gt;
och privata företag få fram uppgifter som sedan kan användas för &lt;br&gt;
den egna verksamheten. Principen har alltså stor betydelse också &lt;br&gt;
för både forskningen och näringslivet (SOU 1997:39 s. 469). &lt;br&gt;
6.2 Sekretess &lt;br&gt;
Offentlighetsprincipen gäller inte utan undantag. Möjlighet finns &lt;br&gt;
t.ex. att göra avsteg från handlingsoffentligheten. Rätten att ta del &lt;br&gt;
av allmänna handlingar får dock endast begränsas om det är &lt;br&gt;
motiverat med hänsyn till vissa av de i 2 kap. 2 § TF angivna &lt;br&gt;
syftena. Ett av de syftena som räknas upp i bestämmelsen är &lt;br&gt;
skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. En &lt;br&gt;
begränsning av handlingsoffentligheten ska anges noga i bestämmelse &lt;br&gt;
i en särskild lag, eller om det i visst fall är lämpligare, i annan &lt;br&gt;
lag som den särskilda lagen hänvisar till. Med den särskilda lagen &lt;br&gt;
avses offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). I denna &lt;br&gt;
lag finns alltså uppräknat vilka typer handlingar som omfattas av &lt;br&gt;
sekretess. &lt;br&gt;
6.3 Offentlighet i ärende om ansökan om patent &lt;br&gt;
Såväl en patentansökan med bilagor som andra handlingar som &lt;br&gt;
finns i ett ansökningsärende – exempelvis förelägganden, svaromål &lt;br&gt;
och annan skriftväxling som ges in till eller upprättas av PRV – är i &lt;br&gt;
princip allmänna handlingar och skulle därför enligt huvudprincipen &lt;br&gt;
vara offentliga. I offentlighets- och sekretesslagens femte &lt;br&gt;
avdelning finns emellertid intaget bestämmelser till skydd för &lt;br&gt;
uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. &lt;br&gt;
Av 31 kap. 20 § OSL framgår att sekretess gäller i ärende om &lt;br&gt;
ansökan om patent för uppgift om uppfinning eller företagshemlighet, &lt;br&gt;
om inte annat följer av patentlagen. &lt;br&gt;
En uppfinning är ofta ett resultat av stora investeringar och flera &lt;br&gt;
års arbete. Uppfinningen kan därför ha ett stort ekonomiskt värde. &lt;br&gt;
Att en uppfinning är föremål för en patentansökan innebär dock &lt;br&gt;
inte alltid att den också är klar att kommersialiseras. Det kan också &lt;br&gt;
visa sig att uppfinningen inte går att patentera i den form den har &lt;br&gt;
beskrivits i patentansökningen. Sökanden kan därför ha ett behov&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Offentlighet i patentärenden &lt;br&gt;
87 &lt;br&gt;
att hemlighålla uppfinningen ytterligare en tid efter att ansökningen &lt;br&gt;
gjorts. Därigenom ges möjlighet att göra ytterligare &lt;br&gt;
justeringar av uppfinningen eller att förbereda eventuell marknadsföring. &lt;br&gt;
Tanken bakom patentsystemet är dock att ett utbyte ska ske &lt;br&gt;
genom att det allmänna ger uppfinnaren en ensamrätt i utbyte mot &lt;br&gt;
att denne tillhandahåller information om den tekniska lösningen &lt;br&gt;
bakom uppfinningen. Detta kräver att innehållet i en patentansökan &lt;br&gt;
vid något tillfälle offentliggörs. &lt;br&gt;
6.3.1 Offentliggörande enligt 22 § PL &lt;br&gt;
Bestämmelser om handlingsoffentlighet i patentärenden finns i 22 § &lt;br&gt;
PL. Denna bestämmelse ingår i 2 kap. patentlagen, som reglerar &lt;br&gt;
handläggningen av svenska patentärenden. &lt;br&gt;
Ursprungligen offentliggjordes ett patent först vid beviljandet. I &lt;br&gt;
22 § första stycket PL anges också att handlingarna i ett patentärende &lt;br&gt;
blir allmänt tillgängliga när ett patent meddelas. Som &lt;br&gt;
redovisats i avsnitt 3.3.1 hålls handlingarna dock vanligtvis &lt;br&gt;
tillgängliga innan dess, nämligen efter arton månader från &lt;br&gt;
ingivnings- eller prioritetsdagen (22 § andra stycket PL). Denna &lt;br&gt;
bestämmelse infördes för att förhindra att ansökningar hölls &lt;br&gt;
hemliga under lång tid om handläggningen drog ut på tiden. &lt;br&gt;
Tanken bakom detta tidigarelagda offentliggörande av uppfinningen &lt;br&gt;
är att uppmärksamma allmänheten på att en viss ny &lt;br&gt;
teknik kan komma att omfattas av patentskydd och hur detta &lt;br&gt;
skydd då kan gestaltas. Som tidigare påpekats kan en nationell &lt;br&gt;
svensk patentansökan redan i dag kan lämnas in på engelska. &lt;br&gt;
Sökanden ska då enligt 3 § tredje stycket PK föreläggas att lämna in &lt;br&gt;
en översättning till svenska av ansökningen innan denna blir &lt;br&gt;
allmänt tillgänglig enligt 22 § PL. När ansökningen publiceras vid &lt;br&gt;
artonmånadersdagen sker alltså detta på svenska. &lt;br&gt;
6.3.2 Offentliggörande av internationella ansökningar &lt;br&gt;
Internationella patentansökningar som PRV tar emot i sin &lt;br&gt;
egenskap av internationell PCT-myndighet är inte föremål för &lt;br&gt;
handläggning enligt 2 kap. PL. Bestämmelsen i 22 § PL är alltså inte &lt;br&gt;
tillämplig på en sådan ansökan.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Offentlighet i patentärenden SOU 2012:19 &lt;br&gt;
88 &lt;br&gt;
Ansökningens offentlighet i den internationella fasen regleras i &lt;br&gt;
PCT. En internationell ansökan publiceras genom WIPO:s försorg &lt;br&gt;
18 månader efter den internationella ingivningsdagen eller &lt;br&gt;
prioritetsdagen. Publiceringen sker på något av PCT:s 10 &lt;br&gt;
publiceringsspråk. Detta innebär dock inte att ansökningen blir &lt;br&gt;
allmänt tillgänglig i patentlagens mening. För att en internationell &lt;br&gt;
patentansökan ska ses som allmänt tillgänglig enligt 22 § PL krävs &lt;br&gt;
enligt 33 § tredje stycket PL att sökanden till PRV gett in en &lt;br&gt;
översättning till svenska av ansökningen, dvs. av beskrivning, &lt;br&gt;
patentkrav och sammandrag. PRV får alltså inte hålla ansökningen &lt;br&gt;
tillgänglig förrän en översättning till svenska inkommit till myndigheten. &lt;br&gt;
När översättning har lämnats in, följer offentliggörandet av &lt;br&gt;
internationella ansökningar samma bestämmelser som gäller för &lt;br&gt;
offentliggörande av svenska patentansökningar. &lt;br&gt;
6.3.3 Rättsverkningar knutna till offentliggörandet &lt;br&gt;
Till offentliggörandet är vissa rättsverkningar knutna. När &lt;br&gt;
ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 § PL erhålls det s.k. &lt;br&gt;
provisoriska skyddet. För en redogörelse av innehållet i detta &lt;br&gt;
skydd, se avsnitt 3.4. Vidare kan den komma att utgöra nyhetshinder &lt;br&gt;
mot senare gjorda ansökningar. I och med att en ansökan &lt;br&gt;
har blivit allmänt tillgänglig ska dess innehåll anses känt från den &lt;br&gt;
dag ansökningen gjordes (2 § andra stycket PL). &lt;br&gt;
Bestämmelsen i 3 § tredje stycket PK får ses mot bakgrund av &lt;br&gt;
såväl uppkomsten av dessa rättsverkningar som av offentlighetsprincipen. &lt;br&gt;
För att bestämmelserna om allmänna handlingars &lt;br&gt;
offentlighet i realiteten ska fylla sin funktion ska de i princip vara &lt;br&gt;
skrivna på ett språk som förstås av allmänheten. I den mån en &lt;br&gt;
allmän handling är skriven på ett främmande språk begränsas &lt;br&gt;
läsarens förmåga att tillgodogöra sig innehållet i handlingen. Det &lt;br&gt;
har därför ansetts att det är väsentligt att de handlingar som blir &lt;br&gt;
allmänna är skrivna på svenska. &lt;br&gt;
Patentbesvärsrätten har också i ett antal avgöranden1 uttalat att &lt;br&gt;
bestämmelsen i 3 § PK att sökanden ska föreläggas att lämna in en &lt;br&gt;
översättning till svenska innan ansökningen blir allmänt tillgänglig &lt;br&gt;
enligt 22 § PL bl.a. syftar till att ta till vara tredje mans intresse av &lt;br&gt;
att kunna överblicka eventuellt nytillkommande rättigheter. Enligt &lt;br&gt;
21 § PK är det också de först ingivna handlingarna på svenska som &lt;br&gt;
1 Se t.ex. beslut den 6 maj 2009 i mål nr. 09-075.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Offentlighet i patentärenden &lt;br&gt;
89 &lt;br&gt;
utgör grundhandlingarna och som alltså anger den ram inom vilken &lt;br&gt;
patentansökningen kan ändras. Enligt vad PBR uttalat i dessa &lt;br&gt;
avgöranden blir förutsägbarheten och tredje mans möjlighet till &lt;br&gt;
insyn avsevärt försämrade om några grundhandlingar inte finns till &lt;br&gt;
hands när ansökningen blir allmänt tillgänglig. Enligt domstolen &lt;br&gt;
innebär därför den uttryckliga bestämmelsen i 3 § tredje stycket PK &lt;br&gt;
att en översättning ska ges in senast inför att ansökningen blir &lt;br&gt;
allmänt tillgänglig att en ansökan inte kan prövas av PRV om en &lt;br&gt;
översättning kommit in först efter denna tidpunkt. &lt;br&gt;
6.3.4 Särskilt om det provisoriska skyddet för internationella &lt;br&gt;
respektive europeiska patentansökningar &lt;br&gt;
Olika bestämmelser gäller för erhållande av det provisoriska &lt;br&gt;
skyddet för internationella patentansökningar och europeiska &lt;br&gt;
patentansökningar. För uppkomsten av detta skydd krävs i fråga &lt;br&gt;
om en internationell ansökan översättning till svenska av hela &lt;br&gt;
ansökningen, dvs. beskrivning, patentkrav och sammandrag. Det &lt;br&gt;
ansågs vara ett väsentligt intresse för svenska uppfinnare och &lt;br&gt;
svenskt näringsliv att en svensk översättning fanns att tillgå innan &lt;br&gt;
den internationella ansökningen gavs ett skadeståndsrättsligt skydd &lt;br&gt;
(SOU 1974:63 s. 101 ff.) Vad avser en europeisk ansökan krävs &lt;br&gt;
dock endast att patentkraven översätts. Denna skillnad i översättningskraven &lt;br&gt;
fanns redan innan en inskränkning av översättningskraven &lt;br&gt;
för en europeisk ansökan infördes i Sverige till &lt;br&gt;
följd av Londonöverenskommelsen. För att en europeisk patentansökan &lt;br&gt;
ska få rättsverkan i ett konventionsland får enligt EPC &lt;br&gt;
översättning krävas endast av patentkraven. Det konstaterades i &lt;br&gt;
förarbetena att det enligt EPC inte fanns något utrymme att ha ett &lt;br&gt;
längre gående översättningskrav avseende de europeiska ansökningarna. &lt;br&gt;
Av denna anledning övervägdes om kravet på översättning &lt;br&gt;
för att erhålla det provisoriska skyddet skulle begränsas till &lt;br&gt;
enbart patentkraven även för de internationella patentansökningarna. &lt;br&gt;
Det påpekades därvid emellertid att det var viss skillnad &lt;br&gt;
mellan europeiska och internationella ansökningar. De europeiska &lt;br&gt;
ansökningarna publiceras nämligen på något av EPO:s handläggningsspråk, &lt;br&gt;
dvs. engelska, franska eller tyska. Svenskt &lt;br&gt;
näringsliv och svenska uppfinnare ansågs därmed, i vart fall om &lt;br&gt;
patentkraven finns i svensk översättning, utan alltför stor svårighet &lt;br&gt;
kunna tillgodogöra sig ansökningarnas innehåll, antingen själva&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Offentlighet i patentärenden SOU 2012:19 &lt;br&gt;
90 &lt;br&gt;
eller genom att anlita biträde. Vad däremot gäller internationella &lt;br&gt;
ansökningar publiceras dessa på engelska, franska, japanska, ryska, &lt;br&gt;
tyska, spanska, kinesiska, arabiska, koreanska och portugisiska2. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av att en internationell ansökan därför kan vara på &lt;br&gt;
sådant språk att svenska intressenter knappast utan stora svårigheter &lt;br&gt;
kan tillgodogöra sig ansökningens innehåll bedömdes att det &lt;br&gt;
fanns skäl för skillnaderna i översättningskraven mellan de &lt;br&gt;
internationella och europeiska patentansökningarna. Ett alternativ &lt;br&gt;
som övervägdes var att behålla det mer omfattande översättningskravet &lt;br&gt;
endast för internationella ansökningar som är publicerade på &lt;br&gt;
annat språk än engelska, franska eller tyska. Ett sådant alternativ &lt;br&gt;
ansågs dock mindre lämpligt av bl.a. politiska skäl (SOU 1976:24 &lt;br&gt;
s. 272). &lt;br&gt;
Internationella ansökningar hålls alltså inte allmänt tillgängliga &lt;br&gt;
hos PRV förrän en översättning till svenska av ansökningen har &lt;br&gt;
inkommit, oavsett om PRV redan innan dess har fått del av &lt;br&gt;
ansökningen. Anledningen till detta var att man ville undvika att &lt;br&gt;
ansökningen hölls tillgänglig vid en viss tidpunkt men att det &lt;br&gt;
skadeståndsrättsliga skyddet uppkom först vid den senare tidpunkt &lt;br&gt;
när översättningen inkom. Den valda lösningen innebär visserligen &lt;br&gt;
att offentliggörandet enligt patentlagen av internationella ansökningar &lt;br&gt;
kan fördröjas något men det ansågs vara att föredra att &lt;br&gt;
offentliggörandet enligt 22 § PL fick samma rättsverkan i skadeståndsrättsligt &lt;br&gt;
hänseende oavsett om det rör en nationell eller &lt;br&gt;
internationell ansökan (prop. 1977/78:1 Del A s 294 f.). &lt;br&gt;
6.3.5 Övriga bestämmelser om rätt att ta del av handlingar i &lt;br&gt;
ett ansökningsärende &lt;br&gt;
Under vissa förutsättningar har tredje man rätt att få tillgång till &lt;br&gt;
handlingarna i ett ansökningsärende redan innan dessa blir allmänt &lt;br&gt;
tillgängliga enligt 22 § PL. Av 56 § PL framgår nämligen att i den &lt;br&gt;
mån en sökande gör sin rätt på grund av ansökningen gällande mot &lt;br&gt;
annan är han eller hon på begäran skyldig att lämna sitt samtycke &lt;br&gt;
till att denne får ta del av handlingarna. Bestämmelsen avser fall då &lt;br&gt;
patentsökanden redan innan ansökningen blivit allmänt tillgänglig &lt;br&gt;
varnar annan för patentintrång. Sökandens skyldighet att enligt &lt;br&gt;
56 § första stycket PL låta tredje man ta del av handlingarna i ett &lt;br&gt;
2 Vid Sveriges tillträde till PCT var publiceringsspråken dock begränsade till engelska, &lt;br&gt;
franska, japanska, ryska eller tyska.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Offentlighet i patentärenden &lt;br&gt;
91 &lt;br&gt;
patentansökningsärende avser handlingarna på det språk på vilket &lt;br&gt;
de föreligger. Har ansökan getts in på annat språk än svenska är &lt;br&gt;
sökanden alltså inte skyldig att tillställa motparten någon översättning &lt;br&gt;
till svenska av ansökningen (prop. 1977/78:1 del A s. 269 &lt;br&gt;
f.). Regleringen i 56 § PL gäller även för internationella patentansökningar &lt;br&gt;
samt för europeiska patentansökningar och patent. &lt;br&gt;
Bestämmelsen är tillämplig oavsett om ansökningen finns hos PRV, &lt;br&gt;
hos annan nationell myndighet eller hos internationell organisation. &lt;br&gt;
Någon skyldighet att översätta ansökningen till svenska finns &lt;br&gt;
inte heller i dessa fall. &lt;br&gt;
6.4 Offentlighet i efterföljande förfaranden &lt;br&gt;
Bestämmelsen i 31 kap. 20 § OSL om sekretess i ärende om &lt;br&gt;
ansökan om patent är tillämplig i första hand hos PRV men kan &lt;br&gt;
också bli aktuell hos PBR eller Högsta förvaltningsdomstolen. I &lt;br&gt;
den mån ett beslut av PRV i ett ansökningsärende överklagas innan &lt;br&gt;
ansökningen blivit offentlig enligt 22 § PL omfattas uppgifterna &lt;br&gt;
om uppfinningen alltså alltjämt av sekretess. I annat fall är &lt;br&gt;
handlingarna som huvudregel offentliga. När patent har meddelats &lt;br&gt;
är handlingarna under alla förhållanden offentliga. Även handlingarna &lt;br&gt;
i efterföljande förfaranden, t.ex. i en invändning är &lt;br&gt;
offentliga. &lt;br&gt;
Som nämnts innebär offentlighetsprincipen också att domstolsförhandlingar &lt;br&gt;
ska vara offentliga. Principen om förhandlingsoffentlighet &lt;br&gt;
innebär alltså bl.a. att var och en ska ha rätt att närvara &lt;br&gt;
vid domstolsförhandlingar samt ha möjlighet att ta del av det som &lt;br&gt;
sägs och sker där. Att förhandling vid domstol ska vara offentlig &lt;br&gt;
framgår av 2 kap 11 § regeringsformen samt av rättegångsbalken &lt;br&gt;
och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Denna princip gäller i &lt;br&gt;
såväl administrativ som allmän domstol.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
93 &lt;br&gt;
7 Språkpolitiken och språklagen&lt;br&gt;
Användningen och betydelsen av svenska språket och dess &lt;br&gt;
förhållande till andra språk har avhandlats i olika sammanhang. &lt;br&gt;
Detta kapitel behandlar den svenska språkpolitiken och språklagen &lt;br&gt;
samt de överväganden som gjordes i språkligt hänseende i samband &lt;br&gt;
med Sveriges tillträde till Londonöverenskommelsen. &lt;br&gt;
7.1 Den svenska språkpolitiken &lt;br&gt;
Språkpolitik är sådan språkplanering som bedrivs med politiska &lt;br&gt;
medel. För att få ett samlat grepp om den svenska språkpolitiken &lt;br&gt;
tillsatte regeringen i oktober 2000 en parlamentarisk kommitté &lt;br&gt;
med uppdrag att lägga fram ett förslag till handlingsprogram för &lt;br&gt;
det svenska språket. Utifrån detta föreslog regeringen i &lt;br&gt;
propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (prop. &lt;br&gt;
2005/06:2) fyra mål för svensk språkpolitik. Riksdagen antog &lt;br&gt;
sedermera dessa mål i december 2005. &lt;br&gt;
De fyra språkpolitiska målen &lt;br&gt;
Av de fyra språkpolitiska mål som riksdagen antagit anger de två &lt;br&gt;
första målen att svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige och &lt;br&gt;
att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Det &lt;br&gt;
tredje målet är att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel &lt;br&gt;
och begriplig. Slutligen ska alla ha rätt till språk: att utveckla och &lt;br&gt;
tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna &lt;br&gt;
modersmålet och det nationella minoritetsspråket och att få &lt;br&gt;
möjlighet att lära sig främmande språk. &lt;br&gt;
För att ett språk ska leva och utvecklas krävs att det används. &lt;br&gt;
Detta innebär i sin tur att svenskan måste användas inom samtliga &lt;br&gt;
samhällsområden för att behålla sin position som ett komplett och&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Språkpolitiken och språklagen SOU 2012:19 &lt;br&gt;
94 &lt;br&gt;
samhällsbärande språk. Det framhölls därför att alla måste &lt;br&gt;
medverka till att svenska språket förblir ett språk som kan &lt;br&gt;
användas i hela samhället, t.ex. inom administrationen, rättsväsendet, &lt;br&gt;
det politiska systemet, inom undervisningsväsendet, i &lt;br&gt;
arbetslivet och i kulturlivet (a. prop. s. 16). &lt;br&gt;
Samtidigt konstaterades att engelskan används på alltfler &lt;br&gt;
områden i samhället. Särskilt kunde denna utveckling noteras inom &lt;br&gt;
näringsliv, utbildning och forskning. Ett minskat användningsområde &lt;br&gt;
för svenskan ansågs missgynna utvecklingen av nya ord, &lt;br&gt;
termer och begrepp. Att kvalificerat arbete sker på ett språk som &lt;br&gt;
inte är den yrkesverksammas modersmål medför på sikt en risk för &lt;br&gt;
återverkningar på det nationella språkets ställning genom s.k. &lt;br&gt;
domänförluster. Domänförluster uppkommer när ett språk ersätter &lt;br&gt;
ett annat inom ett samhällsområde (en domän). Förluster i &lt;br&gt;
användningsområden för svenskan kan vidare minska möjligheterna &lt;br&gt;
till insyn och demokratisk delaktighet och kontroll. &lt;br&gt;
Utvecklingen av termer &lt;br&gt;
Propositionen tar även upp betydelsen av att en svensk terminologi &lt;br&gt;
skapas och används. Termer är ord och uttryck som används i en &lt;br&gt;
specifik betydelse inom ett fackområde. En terminologi är en &lt;br&gt;
uppsättning sådana termer. Att det finns termer på svenska är &lt;br&gt;
viktigt både för medborgarna och för det svenska språkets &lt;br&gt;
utveckling. Det poängterades därför att ett väl fungerande &lt;br&gt;
fackspråk inom olika områden med entydiga termer och begrepp &lt;br&gt;
ger tydligare texter och regelverk, vilket i sin tur bidrar till en &lt;br&gt;
effektiv kommunikation (a. prop. s. 29). Precisa och överenskomna &lt;br&gt;
termer ansågs också nödvändiga för att man ska kunna söka och &lt;br&gt;
förlita sig på information, t.ex. i olika databaser. &lt;br&gt;
Det är genom den konkreta användningen av språket som det &lt;br&gt;
skapas termer för innovationer och andra nya företeelser och &lt;br&gt;
begrepp. Inom många områden sker utveckling och innovation &lt;br&gt;
genom internationellt utbyte, varvid engelska eller något annat &lt;br&gt;
utländskt språk används. Bildandet av multinationella koncerner &lt;br&gt;
har också lett till att flera företag har engelska som arbetsspråk. På &lt;br&gt;
sikt innebär detta en risk för att det inom vissa områden inte skapas &lt;br&gt;
nya svenska termer i tillräcklig utsträckning. Tillgång till lämpliga &lt;br&gt;
ord och termer är en förutsättning för att specialister av olika slag &lt;br&gt;
ska kunna arbeta på svenska inom sitt expertområde. Men svenska&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Språkpolitiken och språklagen &lt;br&gt;
95 &lt;br&gt;
termer krävs också för att den specialiserade kunskapen ska kunna &lt;br&gt;
föras vidare ut i samhället. Förutsättningarna för kommunikation &lt;br&gt;
mellan olika grupper, t.ex. mellan experter och lekmän, kan alltså &lt;br&gt;
försämras om inte ord och uttryck skapas och utvecklas. Om en &lt;br&gt;
viss terminologi som används inte är tillgänglig på det svenska &lt;br&gt;
språket, försämras vidare möjligheterna till insyn och kontroll av &lt;br&gt;
allmän verksamhet. &lt;br&gt;
7.2 Språklagen &lt;br&gt;
Utifrån de språkpolitiska målen utarbetades språklagen (2009:600), &lt;br&gt;
som trädde i kraft den 1 juli 2009. Det övergripande syftet med &lt;br&gt;
lagen är att ange vilken ställning svenskan och andra språk har i &lt;br&gt;
samhället och att värna om svenskan och den språkliga mångfalden. &lt;br&gt;
Skälen till införandet av språklagen &lt;br&gt;
Ett av skälen till att en språklag ansågs nödvändig var att svenska &lt;br&gt;
språkets ställning i dag inte är lika självklar inom alla samhällsområden &lt;br&gt;
som tidigare. Stora förändringar har skett i språksituationen &lt;br&gt;
sedan slutet av 1900-talet och språket präglas i dag av &lt;br&gt;
en internationalisering som går i allt snabbare takt. Denna &lt;br&gt;
internationalisering består bl.a. i ökat samarbete och utbyte över &lt;br&gt;
nationsgränserna, såväl för den enskilde som för näringsliv och &lt;br&gt;
offentlig verksamhet. Många företag driver t.ex. verksamhet med &lt;br&gt;
förgreningar världen över och samarbetet nationer emellan har &lt;br&gt;
blivit mer omfattande (prop. 2008/09:153 s. 7 f.). &lt;br&gt;
Denna utveckling har lett till krav på att människor från olika &lt;br&gt;
språkområden ska kunna kommunicera över språkgränserna, vilket &lt;br&gt;
har påverkat språkanvändningen särskilt inom näringslivet, &lt;br&gt;
forskningen och politiken. En följd har blivit att engelskans &lt;br&gt;
ställning har stärkts inom dessa områden. Från rent språklig &lt;br&gt;
synpunkt ansågs en sådan utveckling inte oproblematisk. Eftersom &lt;br&gt;
språkanvändningen är intimt sammankopplad med språkets &lt;br&gt;
utveckling har det ökade bruket av engelska inom dessa områden &lt;br&gt;
stor påverkan på svenska språkets utveckling. Om svenskan inte &lt;br&gt;
används parallellt med engelskan kan det leda till att svenska ord, &lt;br&gt;
termer och uttryck inte skapas i tillräcklig utsträckning för att det &lt;br&gt;
svenska språket ska kunna användas inom alla samhällsområden. I&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Språkpolitiken och språklagen SOU 2012:19 &lt;br&gt;
96 &lt;br&gt;
propositionen framhölls därför att det hade blivit allt tydligare att &lt;br&gt;
det svenska språkets ställning och utveckling borde värnas. Internationaliseringen &lt;br&gt;
ansågs emellertid också ha många positiva och &lt;br&gt;
önskvärda konsekvenser. Det poängterades därför att det var &lt;br&gt;
viktigt att språklagstiftningen utformades på ett sådant sätt att en &lt;br&gt;
fortsatt internationalisering inte skulle hämmas (a. prop. s. 13). &lt;br&gt;
Att införa en språklag ansågs vidare ha en stor symbolisk &lt;br&gt;
betydelse. En lag ansågs ge en tydlig signal om svenskans betydelse &lt;br&gt;
i vårt samhälle och garantera att svenskan även i framtiden ska vara &lt;br&gt;
vårt huvudspråk. Förutom en statushöjande effekt för svenska &lt;br&gt;
språket förmodades en lagstiftning också leda till en ökad medvetenhet &lt;br&gt;
i frågor som rör språkanvändning. &lt;br&gt;
7.2.1 Språklagens innehåll &lt;br&gt;
Inledning &lt;br&gt;
Språklagen innehåller bl.a. bestämmelser om svenska språkets &lt;br&gt;
ställning och användning. Lagen slår fast att svenskan är huvudspråk &lt;br&gt;
i Sverige (4 §). Det innebär att svenska är samhällets gemensamma &lt;br&gt;
språk, som alla som bor i Sverige ska ha tillgång till och som &lt;br&gt;
ska kunna användas inom alla samhällsområden (5 §). Det allmänna &lt;br&gt;
åläggs ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas &lt;br&gt;
(6 §). Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra &lt;br&gt;
organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska &lt;br&gt;
(10 §). För att så långt som möjligt säkerställa utvecklingen av &lt;br&gt;
termer inom svenska språket har myndigheter ålagts ett särskilt &lt;br&gt;
ansvar för att terminologi inom deras olika fackområden finns &lt;br&gt;
tillgänglig, används och utvecklas (12 §). &lt;br&gt;
Svenskan som huvudspråk &lt;br&gt;
I förarbetena utvecklas innebörden av bestämmelsen att svenskan &lt;br&gt;
är huvudspråk i Sverige. Bestämmelsen innebär konkret att all &lt;br&gt;
offentlig verksamhet bygger på det svenska språket (a. prop. s. 17). &lt;br&gt;
Lagar är skrivna på svenska, myndigheters och domstolars handläggningsspråk &lt;br&gt;
är svenska och kommunikation med myndigheter &lt;br&gt;
kan alltid ske på svenska. Beslut och andra viktigare dokument &lt;br&gt;
upprättas som huvudregel på svenska och information till allmänheten &lt;br&gt;
om offentlig verksamhet finns alltid på svenska. Svenska&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Språkpolitiken och språklagen &lt;br&gt;
97 &lt;br&gt;
språket ska vidare följa samhällsutvecklingen i stort, t.ex. i fråga om &lt;br&gt;
vokabulär och terminologi. Som samhällets gemensamma språk bör &lt;br&gt;
svenskan vara ett komplett språk och ska kunna användas inom alla &lt;br&gt;
sektorer i samhället. &lt;br&gt;
Detta innebär i sin tur att det ska vara tillräckligt för den som &lt;br&gt;
verkar och bor i Sverige att behärska svenska språket för att kunna &lt;br&gt;
delta i samhällslivet och ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina &lt;br&gt;
skyldigheter. Den enskilde ska alltså kunna utgå från att han eller &lt;br&gt;
hon vid kontakter med myndigheter alltid har möjlighet att kommunicera &lt;br&gt;
– muntligt och skriftligt – på svenska. &lt;br&gt;
Språkanvändningen i offentlig verksamhet &lt;br&gt;
Som en konsekvens av att det i språklagen anges att svenskan har &lt;br&gt;
ställning som huvudspråk i Sverige togs också in en bestämmelse &lt;br&gt;
som anger att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och &lt;br&gt;
andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska &lt;br&gt;
(10 § första stycket). &lt;br&gt;
Bestämmelsen i 10 § första stycket är avsedd att ge uttryck för &lt;br&gt;
vad som sedan lång tid tillbaka gäller i Sverige, nämligen att de &lt;br&gt;
offentliga organen arbetar på svenska. Innan språklagen infördes &lt;br&gt;
framgick det endast indirekt av viss reglering att det förutsattes att &lt;br&gt;
svenska språket skulle användas i den offentliga verksamheten, &lt;br&gt;
exempelvis genom regler om tolkning och översättning av handlingar &lt;br&gt;
och om den språkliga utformningen av myndigheters &lt;br&gt;
skrivelser och beslut. &lt;br&gt;
Innebörden av bestämmelsen i 10 § första stycket är att de &lt;br&gt;
offentliga organen ska arbeta på svenska, skriftligt såväl som &lt;br&gt;
muntligt. Svenska är alltså förvaltningsspråket och ska användas &lt;br&gt;
inom den offentliga sektorns centrala verksamhetsområde, det s.k. &lt;br&gt;
kärnområdet (a. prop. s. 29 f.). Kärnområdet omfattar sådana &lt;br&gt;
förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor &lt;br&gt;
betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska &lt;br&gt;
beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, &lt;br&gt;
föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av &lt;br&gt;
liknande karaktär. De behov av framställningar på andra språk som &lt;br&gt;
kan finnas här får tillgodoses genom översättning från de svenska &lt;br&gt;
originalen. Utanför kärnområdet är regleringen avsedd att vara &lt;br&gt;
flexibel.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Språkpolitiken och språklagen SOU 2012:19 &lt;br&gt;
98 &lt;br&gt;
Det allmännas ansvar &lt;br&gt;
I språklagen har det allmänna getts ett särskilt ansvar för att &lt;br&gt;
svenskan används och utvecklas (6 §). Det betonades därvid att det &lt;br&gt;
allmänna genom att ge service, förmedla information och fatta &lt;br&gt;
beslut ska tillgodose enskildas och allmänna behov inom olika &lt;br&gt;
samhällsområden (a. prop. s. 19). I denna verksamhet har språket &lt;br&gt;
och språkbruket stor betydelse. Det allmänna ansågs därför behöva &lt;br&gt;
åläggas ett särskilt ansvar för att svenska språket används och &lt;br&gt;
utvecklas. Konkret innebär det att svenska ska användas i stället för &lt;br&gt;
andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten. I &lt;br&gt;
ansvaret ligger också att åtgärder ska vidtas för att förhindra att &lt;br&gt;
svenska språket tappar mark inom de områden som omfattas av &lt;br&gt;
offentlig verksamhet. &lt;br&gt;
Några detaljerade bestämmelser om vad ansvaret innebär togs &lt;br&gt;
dock inte in i lagen. Det ansågs inte möjligt att i lagen närmare &lt;br&gt;
precisera vad ansvaret innebär eftersom behovet av att värna &lt;br&gt;
svenskan som huvudspråk skiftar mellan olika sektorer av &lt;br&gt;
samhället. Däremot ansågs myndigheter behöva analysera den egna &lt;br&gt;
verksamheten och komma fram till hur de i det löpande arbetet ska &lt;br&gt;
leva upp till sitt ansvar att värna svenskan som huvudspråk (a. prop. &lt;br&gt;
s. 20). &lt;br&gt;
Möjlighet till undantag från kravet på svenska &lt;br&gt;
Språklagens krav utgör huvudregler. Det konstaterades att det i &lt;br&gt;
befintliga författningar kunde finnas andra bestämmelser som rör &lt;br&gt;
språk och språkanvändning. Emellertid poängterades också att det &lt;br&gt;
även i framtida författningar kunde finnas ett behov av att ta in &lt;br&gt;
bestämmelser som avviker från språklagens krav. Det framhölls att &lt;br&gt;
det exempelvis inom vissa områden av den offentliga verksamheten &lt;br&gt;
kunde finnas ett behov av att mer regelmässigt kunna använda &lt;br&gt;
andra språk än svenska. Det ansågs därför nödvändigt att ta in en &lt;br&gt;
möjlighet till undantag i språklagen. I 3 § språklagen anges sålunda &lt;br&gt;
att i den mån annan lag eller förordning innehåller någon &lt;br&gt;
bestämmelse som avviker från språklagen, gäller den bestämmelsen. &lt;br&gt;
Genom denna bestämmelse finns det alltså möjlighet att göra &lt;br&gt;
undantag från huvudregeln i 10 § första stycket språklagen om &lt;br&gt;
lagstiftaren inom ett visst område beslutar om andra principer.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Språkpolitiken och språklagen &lt;br&gt;
99 &lt;br&gt;
7.3 Språket och offentlighetsprincipen &lt;br&gt;
Skälet bakom regleringen i 10 § första stycket språklagen står att &lt;br&gt;
finna i offentlighetsprincipen. Möjligheten för var och en att hålla &lt;br&gt;
sig informerad om omvärlden och delta i samhällsutvecklingen och &lt;br&gt;
den allmänna debatten är ytterst en demokratifråga. För att &lt;br&gt;
bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i realiteten &lt;br&gt;
ska fylla sin funktion krävs att de är skrivna på ett språk som &lt;br&gt;
förstås av allmänheten. I den mån en allmän handling är skriven på &lt;br&gt;
ett främmande språk begränsas läsarens förmåga att tillgodogöra &lt;br&gt;
sig innehållet i handlingen. Det har därför ansetts att det är &lt;br&gt;
väsentligt att de handlingar som blir allmänna är skrivna på svenska. &lt;br&gt;
Beslut och domar men även – som huvudregel – andra handlingar &lt;br&gt;
som blir allmänna ska därför upprättas på svenska. Om handlingar &lt;br&gt;
som lämnas in till en myndighet är skrivna på annat språk än &lt;br&gt;
svenska bör de översättas i rimlig utsträckning, om de inte bedöms &lt;br&gt;
sakna betydelse. Även när en handling översätts till ett annat språk &lt;br&gt;
för att en enskild mottagare ska kunna tillgodogöra sig innehållet &lt;br&gt;
har handlingen ansetts behöva finns i original på svenska i ärendet &lt;br&gt;
(a. prop. s. 29). &lt;br&gt;
JO har vid en inspektion av PRV:s varumärkesavdelning uttalat &lt;br&gt;
att offentlighetsprincipen och den rätt som allmänheten har att ta &lt;br&gt;
del av alla allmänna handlingar hos en myndighet innebär att &lt;br&gt;
myndigheten utan stöd i ett tydligt regelverk inte bör använda sig &lt;br&gt;
av ett annat språk än svenska i sina offentliga texter. JO anförde &lt;br&gt;
vidare att då det inte finns någon bestämmelse som reglerar &lt;br&gt;
möjligheten för PRV att skriva beslut på engelska kunde någon &lt;br&gt;
annan slutsats inte dras än att besluten måste skrivas på svenska &lt;br&gt;
(Dnr 4282-2006). &lt;br&gt;
Offentlighetsprincipen gäller som nämnts också för domstolsförhandlingar. &lt;br&gt;
För att principen om förhandlingsoffentlighet ska &lt;br&gt;
ha en reell innebörd förutsätts att förhandlingarna hålls på svenska &lt;br&gt;
och att det tolkas till svenska i den mån personer som inte &lt;br&gt;
behärskar svenska ska höras vid förhandlingen. Även om en &lt;br&gt;
förhandling skulle kunna hållas på ett annat språk, t.ex. engelska, &lt;br&gt;
därför att därför att såväl parter som rättens ledamöter behärskar &lt;br&gt;
engelska, anses det ändå att förhandlingen, med hänsyn till &lt;br&gt;
offentlighetsprincipen, ska hållas på svenska (SOU 2008:26 s. 81). &lt;br&gt;
Huvudregeln är också att handlingar som ges in till domstol ska &lt;br&gt;
vara skrivna på svenska. Grunden för detta är att det måste &lt;br&gt;
säkerställas att både domstolens ledamöter och parterna fullt ut&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Språkpolitiken och språklagen SOU 2012:19 &lt;br&gt;
100 &lt;br&gt;
förstår innebörden av processmaterialet. Men regeln om svenska &lt;br&gt;
som domstolsspråk har betydelse även för möjligheterna för &lt;br&gt;
allmänheten att få insyn i det rättsliga förfarandet. Parternas &lt;br&gt;
argumentationsskrifter ska alltid vara skrivna på svenska. Som &lt;br&gt;
nämnts i avsnitt 5.3 kan dock andra handlingar som bifogas &lt;br&gt;
inlagorna många gånger kunna accepteras även om de ges in på t.ex. &lt;br&gt;
engelska. Numera accepteras också i viss utsträckning att t.ex. &lt;br&gt;
frågor till ett engelsktalande vittne ställs på engelska utan att frågan &lt;br&gt;
går via en tolk. En förhandling får emellertid inte i någon mer &lt;br&gt;
betydande omfattning hållas på något annat språk än det svenska &lt;br&gt;
(JO 1995/96 s. 82, Dnr 3032-1993). &lt;br&gt;
7.4 Överväganden i samband med Sveriges tillträde &lt;br&gt;
till Londonöverenskommelsen &lt;br&gt;
När Sverige tillträdde Londonöverenskommelsen hade någon &lt;br&gt;
språklag ännu inte införts. Emellertid hade de språkpolitiska målen &lt;br&gt;
nyligen antagits av riksdagen. I samband med tillträdet övervägdes &lt;br&gt;
därför de olika effekter som en begränsning av översättningskravet &lt;br&gt;
för de europeiska patenten kunde ha på det svenska språket. &lt;br&gt;
Vid bedömningen om Sverige skulle tillträda Londonöverenskommelsen &lt;br&gt;
var regeringens utgångspunkt att Sverige i patentsammanhang &lt;br&gt;
skulle verka för att reducera översättningskraven och &lt;br&gt;
därmed kostnaderna, om detta kunde ske utan att viktiga &lt;br&gt;
skyddsintressen skadades. Sänkta kostnader för europeiska patent &lt;br&gt;
genom minskade översättningskrav ansågs ha klart övervägande &lt;br&gt;
positiva effekter för företagen i Sverige och i övriga Europa. Denna &lt;br&gt;
principiella utgångspunkt talade initialt för ett tillträde till Londonöverenskommelsen. &lt;br&gt;
Emellertid bedömdes att en mer ingående &lt;br&gt;
analys behövde göras där fördelen av kostnadsbesparingarna vägdes &lt;br&gt;
mot sådana eventuella nackdelar som begränsningar i översättningskraven &lt;br&gt;
kunde medföra innan slutlig ställning kunde tas. I &lt;br&gt;
propositionen som behandlar Sveriges tillträde till Londonöverenskommelsen &lt;br&gt;
(prop. 2005/06:189) gjordes därför en inventering av &lt;br&gt;
för- och nackdelarna med att avstå från översättningskravet. &lt;br&gt;
Särskilt belystes frågan utifrån konsekvenserna för rättssäkerheten, &lt;br&gt;
teknikspridningen och språkpolitiken. &lt;br&gt;
Vad gällde språkpolitiken bedömdes att ett borttagande av &lt;br&gt;
översättningskravet inte skulle ha sådan negativ inverkan på det &lt;br&gt;
svenska språkets ställning och utveckling att det skulle förhindra&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Språkpolitiken och språklagen &lt;br&gt;
101 &lt;br&gt;
ett tillträde till överenskommelsen. Vid bedömningen av om det &lt;br&gt;
svenska fackspråkets utveckling skulle skadas av ett avstående från &lt;br&gt;
översättningskravet redogjordes för uppgifter som utredningen &lt;br&gt;
hade erhållit från AB Terminologicentrum TNC. &lt;br&gt;
TNC:s uppfattning var att nya termer i första hand utvecklades &lt;br&gt;
genom allmänt språkbruk, vetenskapliga artiklar och forskarrapporter, &lt;br&gt;
inte genom patentöversättningar. Enligt TNC förutsatte &lt;br&gt;
utvecklingen av teknisk terminologi att nya termer också fungerar &lt;br&gt;
som ett underlag för definitioner av ett begrepp eller en uppfinning. &lt;br&gt;
I de patentöversättningar som TNC hade kommit i &lt;br&gt;
kontakt med fanns inte något underlag för definitioner av de &lt;br&gt;
termer som användes där utan det förutsattes att läsaren redan hade &lt;br&gt;
kunskaper på området. Därtill ansåg TNC att såväl översättningar &lt;br&gt;
som i vissa fall originaltexterna kunde vara av varierande kvalitet. I &lt;br&gt;
anledning härav använde sig inte TNC av patentöversättningar i sin &lt;br&gt;
verksamhet. TNC påpekade även att de patenttermer som finns i &lt;br&gt;
beskrivningen i de flesta fall även förekommer i patentkraven. &lt;br&gt;
Enligt TNC:s uppfattning skulle ett slopande av översättningskraven &lt;br&gt;
för patentbeskrivningar inte innebära att något går förlorat &lt;br&gt;
ur terminologisynpunkt, förutsatt att ett krav på översättning av &lt;br&gt;
patentkraven står kvar. Enligt uppgift efterfrågades de till PRV &lt;br&gt;
ingivna översättningarna också i mycket ringa utsträckning. &lt;br&gt;
Översatta patentskrifter bedömdes därför inte ha någon &lt;br&gt;
betydelsefull påverkan på det svenska språket. Mot denna bakgrund &lt;br&gt;
ansåg regeringen att det för svenska språkets ställning som &lt;br&gt;
komplett och samhällsbärande språk inte i sig var befogat att &lt;br&gt;
bibehålla kraven på översättning till svenska av patentbeskrivningarna. &lt;br&gt;
En fullständig översättning av europeiska patent &lt;br&gt;
bedömdes därför inte vara av sådan betydelse att det försvarade &lt;br&gt;
kostnaderna härför. Däremot framstod det som mindre lämpligt ur &lt;br&gt;
rättssäkerhetssynpunkt att helt avstå från översättning av ett &lt;br&gt;
europeiskt patent. Då patentkraven bestämmer patentets skyddsomfång &lt;br&gt;
ansågs dessa inta en särställning i rättssäkerhetshänseende. &lt;br&gt;
Patentkraven bedömdes därför alltjämt böra översättas till svenska. &lt;br&gt;
Vid införandet av språklagen konstaterades att det sålunda &lt;br&gt;
inskränkta översättningskravet i 82 § patentlagen fick anses stå i &lt;br&gt;
strid med bestämmelsen i 10 § första stycket språklagen. I &lt;br&gt;
förarbetena till språklagen anges därför att 82 § patentlagen är ett &lt;br&gt;
sådant undantag som omfattas av 3 § språklagen (prop. &lt;br&gt;
2008/09:153 s. 15 f.).&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
103 &lt;br&gt;
8 Synpunkter som lämnats vid &lt;br&gt;
samrådsmöten&lt;br&gt;
Under utförandet av mitt utredningsuppdrag har jag haft samrådsmöten &lt;br&gt;
med berörda branscher, myndigheter och organisationer. De &lt;br&gt;
huvudsakliga intryck och synpunkter som framkommit vid dessa &lt;br&gt;
samråd redovisas i det följande. &lt;br&gt;
8.1 Näringspolitiska aspekter &lt;br&gt;
Harmonisering och regelförenkling &lt;br&gt;
Flera aktörer har framhållit att det inte finns något rationellt &lt;br&gt;
argument för att det ska vara någon skillnad avseende språkkraven &lt;br&gt;
för europeiska och nationella patent. Upp emot 80–90 procent av &lt;br&gt;
de patent som i dag får giltighet i Sverige utgörs av europeiska &lt;br&gt;
patent. Om ett europeiskt patent beviljats på engelska krävs sedan &lt;br&gt;
den 1 maj 2008 endast att patentkraven översätts till svenska för att &lt;br&gt;
patentet ska få giltighet i Sverige. Den stora merparten av de patent &lt;br&gt;
som i dag får giltighet i Sverige är därför skrivna på engelska med &lt;br&gt;
endast patentkraven översatta till svenska. Mot bakgrund av att det &lt;br&gt;
rättsligt sett inte är någon skillnad mellan svenska patent och &lt;br&gt;
europeiska patent har det anförts att det inte är motiverat att ha &lt;br&gt;
några skillnader i språkkraven mellan de olika patenttyperna. Enligt &lt;br&gt;
detta resonemang skapar skillnader i språkkraven mellan europeiska &lt;br&gt;
patent med giltighet i Sverige och svenska nationella patent en &lt;br&gt;
kraftig obalans mellan dessa två sätt att få patent i Sverige; en &lt;br&gt;
obalans som är till nackdel för det nationella patentansökningsförfarandet. &lt;br&gt;
Samma språkregler bör därför tillämpas på såväl &lt;br&gt;
europeiska patent som blir gällande i Sverige som för nationella &lt;br&gt;
patentansökningar och vid nationell fullföljd av PCT-ansökningar.&lt;br&gt;
Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten SOU 2012:19 &lt;br&gt;
104 &lt;br&gt;
Vidare har argumentet framförts att ett införande av möjligheten &lt;br&gt;
att behandla och bevilja nationella patentansökningar på &lt;br&gt;
engelska med endast patentkraven översatta till svenska skulle ligga &lt;br&gt;
i linje med regeringens arbete med regelförenkling och arbetet med &lt;br&gt;
att minska företagens administrativa bördor. &lt;br&gt;
Kostnadsbesparingar och valfrihet &lt;br&gt;
Representanter för industrin har pekat på att det – så som samhällsutvecklingen &lt;br&gt;
i dag ser ut – krävs tillgång till en global marknad för &lt;br&gt;
att kommersialisera en uppfinning. Svenska innovationsföretag, &lt;br&gt;
stora som små, är i dag internationellt verksamma i mycket stor &lt;br&gt;
utsträckning. Det finns därför ett stort behov av patentskydd även &lt;br&gt;
utanför Sveriges gränser. Behovet av att skydda sina uppfinningar &lt;br&gt;
på andra marknader finns inte bara hos större företag utan även hos &lt;br&gt;
mindre och nystartade företag. &lt;br&gt;
Det är sålunda ett begränsat antal uppfinningar som patentsöks &lt;br&gt;
enbart i Sverige. När en sökande vill ansöka om patent i flera länder &lt;br&gt;
måste ansökningen skrivas på eller översättas till det språk som &lt;br&gt;
godtas av respektive patentmyndighet. Den som önskar använda &lt;br&gt;
sin svenska ansökan som prioritetsgrundande dokument vid en &lt;br&gt;
ansökan t.ex. vid EPO eller i USA måste översätta ansökningen till &lt;br&gt;
engelska. Det nuvarande kravet på att en svensk patentansökan &lt;br&gt;
måste finnas på svenska innan den publiceras innebär att företag &lt;br&gt;
som vill ge in en nationell svensk ansökan antingen måste skriva &lt;br&gt;
ansökningen på svenska och sedan översätta den till engelska när &lt;br&gt;
man går vidare till andra länder eller skriva ansökningen på engelska &lt;br&gt;
och sedan översätta den till svenska inför publiceringen i Sverige. &lt;br&gt;
En möjlighet att behandla och bevilja patentansökningar på &lt;br&gt;
engelska skulle alltså medföra att en patentansökan skulle kunna &lt;br&gt;
användas i flera ansökningsprocedurer utan att behöva översättas i &lt;br&gt;
sin helhet. Företrädare för industrin har därför anfört att detta &lt;br&gt;
skulle medföra minskad administration och minskade översättningskostnader &lt;br&gt;
för användarna av patentsystemet. Mot bakgrund &lt;br&gt;
av att patentansökningar har en utpräglad teknisk natur och &lt;br&gt;
vanligen uppgår till 20–30 sidor är översättningar av dessa &lt;br&gt;
kostsamt. Många företag har också flera ansökningar, varför &lt;br&gt;
översättningskostnaderna kan uppgå till stora belopp. Mindre och &lt;br&gt;
nystartade företag är särskilt känsliga för kostnader än större och &lt;br&gt;
mer etablerade företag. Det kan få förödande konsekvenser för ett&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten &lt;br&gt;
105 &lt;br&gt;
expansivt företag om det av kostnadsskäl inte kunnat söka patent &lt;br&gt;
utanför Sverige när företaget växer och letar sig in på andra &lt;br&gt;
marknader. En minskning av kostnaderna för att söka patent får &lt;br&gt;
därför i synnerhet anses gynna de mindre företagen. &lt;br&gt;
Översättningskostnaderna utgör en inte ringa del av företagens &lt;br&gt;
patentkostnader. Om översättningar av patentansökningar krävdes &lt;br&gt;
i mindre utsträckning skulle detta förbilliga erhållandet av &lt;br&gt;
patentskydd. Företrädare för näringslivet pekar på att minskade &lt;br&gt;
kostnader för att erhålla patentskydd får anses allmänt gynna &lt;br&gt;
innovation och tillväxt. Om patentskydd kan erhållas till en rimlig &lt;br&gt;
kostnad skulle det inte bara gynna stora patentintensiva företag, &lt;br&gt;
även mindre företag och enskilda gynnas. Minskade kostnader &lt;br&gt;
skulle öka patentsystemets tillgänglighet för alla användare. &lt;br&gt;
Dessutom får översättningskostnaderna ses som en förhållandevis &lt;br&gt;
onyttig kostnad eftersom de undersökningar som gjordes i samband &lt;br&gt;
med Londonöverenskommelsen utvisade att översättningar &lt;br&gt;
efterfrågas i mycket liten utsträckning. &lt;br&gt;
Det framhålls också att en stor del av svensk industri arbetar &lt;br&gt;
internationellt och därmed ofta har engelska som koncernspråk. &lt;br&gt;
Även forskare har ofta engelska som arbetsspråk. I många fall &lt;br&gt;
skrivs därför patentansökningar direkt på engelska. Det är också en &lt;br&gt;
fördel att kunna skriva en patentansökan direkt på det språk som &lt;br&gt;
har använts vid framtagandet av uppfinningen. Framför allt &lt;br&gt;
telekomföretag och biotech/läkemedelsföretag – vilka utgör viktiga &lt;br&gt;
industrigrenar i Sverige – arbetar ofta på engelska och skriver &lt;br&gt;
därför gärna patentansökningar direkt på engelska. &lt;br&gt;
Av förespråkarna för en reform har det sålunda sammantaget &lt;br&gt;
anförts att det enskilda företaget ska kunna välja mellan det &lt;br&gt;
nationella svenska förfarandet och det europeiska, eller välja att &lt;br&gt;
kombinera dessa, utifrån sina egna förutsättningar och behov i &lt;br&gt;
stället för att styras av kostnader för översättningar. Det har &lt;br&gt;
påpekats att det är viktigt att patentsystemet utformas på ett &lt;br&gt;
ändamålsenligt sätt i den allt mer internationaliserade miljö som &lt;br&gt;
råder och att den nuvarande ordningen är utformad endast för dem &lt;br&gt;
som bara avser att söka patent i Sverige. En reformering av reglerna &lt;br&gt;
skulle därför leda till att systemet anpassas till rådande faktiska &lt;br&gt;
förhållanden för industrin. Det skulle leda till ökad valfrihet – en &lt;br&gt;
möjlighet att använda engelska, inte ett tvång. &lt;br&gt;
De språkvårdande organisationerna har å andra sidan anfört att &lt;br&gt;
översättningskostnaderna inte uppgår till så stora belopp som &lt;br&gt;
industrin har påstått. I den finska propositionen (RP 175/2010 rd&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten SOU 2012:19 &lt;br&gt;
106 &lt;br&gt;
s. 12) anges att EPO år 2005 uppskattade kostnaderna för att &lt;br&gt;
ansöka om ett europeiskt patent och upprätthålla det i tio år i sex &lt;br&gt;
länder till 32 000 euro, varvid översättningskostnaderna sammantaget &lt;br&gt;
uppgick till 4 200 euro. Översättningskostnaderna uppgick &lt;br&gt;
sålunda endast till 13 procent av den totala kostnaden. &lt;br&gt;
Vidare har anförts att kostnaderna för översättning i realiteten &lt;br&gt;
inte kommer att minska genom en reform. Kostnaderna kommer &lt;br&gt;
de facto att finnas kvar, de kommer bara skjutas över till den som &lt;br&gt;
ska läsa/tolka patentet. &lt;br&gt;
Konsekvenser för PRV &lt;br&gt;
PRV har anfört att skillnaderna i språkkraven mellan europeiska &lt;br&gt;
patent med giltighet i Sverige och svenska nationella patent skapar &lt;br&gt;
en obalans mellan dessa två sätt att få patent i Sverige; en obalans &lt;br&gt;
som är till nackdel för det nationella patentansökningsförfarandet. &lt;br&gt;
Den som önskar ge in sin ansökan på engelska kan få högre &lt;br&gt;
översättningskostnader i det nationella förfarandet än vad som &lt;br&gt;
skulle vara fallet om patent sökts via EPO. Detta, anser man, &lt;br&gt;
skapar ekonomiska incitament att välja bort PRV och en svensk &lt;br&gt;
nationell patentansökan till förmån för andra förfaranden. &lt;br&gt;
Myndigheten har påpekat att den gällande ordningen kan leda &lt;br&gt;
till ett minskat antal nationella patentansökningar. En möjlighet att &lt;br&gt;
bevilja patent på engelska skulle göra det mindre ekonomiskt &lt;br&gt;
ogynnsamt att som ett första steg utnyttja PRV för sökande som &lt;br&gt;
senare siktar på en internationell patentering. Det skulle också &lt;br&gt;
kunna leda till att fler sökanden fullföljer sina patentansökningar. &lt;br&gt;
Allt färre fullföljer nämligen numera en nationell patentansökan. &lt;br&gt;
Det är i dag inte ovanligt att en sökande som lämnat in en ansökan &lt;br&gt;
avfattad på engelska lägger ner ansökningen innan man tvingas ge &lt;br&gt;
in en översättning till PRV. &lt;br&gt;
Ett minskat antal patentansökningar och ett minskat antal &lt;br&gt;
ansökningar som fullföljs till beviljade patent leder till ett minskat &lt;br&gt;
intäktsflöde för PRV. Detta kan enligt PRV få konsekvenser för &lt;br&gt;
myndighetens möjlighet att upprätthålla kvaliteten i arbetet och &lt;br&gt;
kompetensen inom skilda teknikområden. Det har vidare &lt;br&gt;
framhållits att detta i förlängningen kan leda till att det förlorar sin &lt;br&gt;
status som PCT-myndighet. För att få vara PCT-myndighet krävs &lt;br&gt;
att myndigheten har ett visst minsta antal anställda patentingenjörer.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten &lt;br&gt;
107 &lt;br&gt;
PRV har vidare framhållit att dess kunder vid kundmöten och i &lt;br&gt;
andra sammanhang har uttryckt önskemål om att regelverket &lt;br&gt;
ändras. Det upplevs som ett problem att förklara för användarna av &lt;br&gt;
patentsystemet vad som motiverar de skilda översättningskraven. &lt;br&gt;
Det finns sålunda ett kundbehov att kunna lämna in patentansökningar &lt;br&gt;
på engelska och få dessa behandlade utan att en &lt;br&gt;
översättning krävs. Myndigheten pekar på sitt uppdrag att erbjuda &lt;br&gt;
ett effektivt och ändamålsenligt system för patentansökningar och &lt;br&gt;
att arbeta för att förbättra förutsättningarna för företagande och &lt;br&gt;
entreprenörskap. PRV har också en serviceskyldighet och ska verka &lt;br&gt;
för att förbättra servicen till sina kunder, dvs. för användarna av &lt;br&gt;
patentsystemet. &lt;br&gt;
PRV har pekat på att medan det stora flertalet patentmyndigheter &lt;br&gt;
ser en nedgång i antalet nationella ansökningar så är &lt;br&gt;
trenden i Nederländerna den motsatta. Där har antalet nationella &lt;br&gt;
patentansökningar ökat sedan år 2008. Det antas att denna ökning &lt;br&gt;
av de inhemska ansökningarna i vart fall delvis beror på den &lt;br&gt;
möjlighet som då infördes att bevilja ansökningar på engelska. &lt;br&gt;
Andelen ansökningar som ges in på engelska i Nederländerna har &lt;br&gt;
gått från strax under 20 procent år 2008 till ungefär 45 procent &lt;br&gt;
under 2011. Möjligheten att behandla och bevilja ansökningar på &lt;br&gt;
engelska anses i Nederländerna därför ha tillgodosett ett behov hos &lt;br&gt;
användarna av patentsystemet. &lt;br&gt;
I sammanhanget har också framhållits att PRV redan i dag i stor &lt;br&gt;
utsträckning arbetar med engelskspråkiga dokument. PRV är &lt;br&gt;
därför fullt kapabelt att behandla patentansökningar på engelska. I &lt;br&gt;
många fall är det t.o.m. enklare för handläggaren att avfatta ett &lt;br&gt;
tekniskt föreläggande på engelska eftersom de dokument som &lt;br&gt;
ansökningen granskas mot oftast också är på engelska. &lt;br&gt;
Argumentet att en reform skulle leda till att PRV gynnas har &lt;br&gt;
dock ifrågasatts av språkvårdande organisationer. Det har därvid &lt;br&gt;
anförts att de som redan i dag använder sig av engelska i sina &lt;br&gt;
patentansökningar är de som också använder sig av det europeiska &lt;br&gt;
patentsystemet. Möjligheten att bevilja patent på engelska kommer &lt;br&gt;
därför antagligen inte öka antalet patentansökningar hos PRV.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten SOU 2012:19 &lt;br&gt;
108 &lt;br&gt;
8.2 Språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter &lt;br&gt;
Från förespråkarna av en reform har anförts att de språk- och &lt;br&gt;
rättspolitiska argument som anförts mot minskade krav på &lt;br&gt;
översättningar av patentansökningar till svenska redan har genomlysts &lt;br&gt;
av Patentfördragsutredningen i betänkandet Harmoniserad &lt;br&gt;
patenträtt (SOU 2003:66) och att regeringen i den efterföljande &lt;br&gt;
propositionen (prop. 2005/06:189) bedömde att det inte fanns &lt;br&gt;
några vägande språkpolitiska intressen eller rättssäkerhetsskäl som &lt;br&gt;
hindrade att Sverige accepterade engelskspråkiga patentskrifter i &lt;br&gt;
samband med validering av europeiska patent. &lt;br&gt;
Emellertid har de språkvårdande organisationerna alltjämt &lt;br&gt;
betänkligheter, särskilt när det nu kommer till det nationella &lt;br&gt;
förfarandet. &lt;br&gt;
Svenska språkets ställning &lt;br&gt;
De som är kritiska till en ökad acceptans av engelska har anfört att, &lt;br&gt;
såsom utvecklingen ser ut i dag, engelskan i patentsammanhang är &lt;br&gt;
ett A-språk, tyskan och franskan är B-språk och andra språk är Cspråk. &lt;br&gt;
Detta leder enligt kritikerna till att svenska uppfinnare &lt;br&gt;
hamnar i underläge jämfört med uppfinnare från engelskspråkiga &lt;br&gt;
länder. En uppfinnare med engelska som modersmål kan söka &lt;br&gt;
patent i nästan alla länder på sitt eget språk, vilket inte uppfinnare &lt;br&gt;
som kommer från länder med andra språk kan göra. &lt;br&gt;
Det har även anförts att faktumet att engelskan vinner mark &lt;br&gt;
även inom det nationella patentsystemet inte tar hänsyn till &lt;br&gt;
industrikulturella aspekter. Olika länder har utvecklat skilda &lt;br&gt;
industrier, i Sverige är t.ex. pappersmassaindustrin väldigt &lt;br&gt;
utvecklad. Normalt ska språket i patentskrifter vara en spegel av &lt;br&gt;
vad som försiggår inom näringslivet och ingenjörsverksamheten. &lt;br&gt;
Om språket i svenska patentskrifter företrädesvis är engelska blir &lt;br&gt;
språket i patentskrifterna emellertid inte en spegel av det svenska &lt;br&gt;
industrispråket. &lt;br&gt;
Ur ett rent strategiskt perspektiv kan det också innebära ett &lt;br&gt;
problem att införa möjligheten att bevilja nationella patentskrifter &lt;br&gt;
på engelska. Det finns en oro inom språkvårdande organisationer &lt;br&gt;
att de argument som används för att legitimera ett undantag från &lt;br&gt;
kravet på svenska inom patentområdet används för att öppna upp &lt;br&gt;
för engelskan även inom andra områden. Patentområdet är visser&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten &lt;br&gt;
109 &lt;br&gt;
ligen relativt begränsat men en ökad acceptans av engelskan här kan &lt;br&gt;
tas till intäkt för att sätta språklagens regler ur spel även inom &lt;br&gt;
andra områden, t.ex. inom det betydligt större och vidsträcktare &lt;br&gt;
forsknings- och utbildningsområdet. &lt;br&gt;
Industrin har å sin sida framhållit att reformen inte innebär att &lt;br&gt;
någon patentsökande hindras att använda det svenska språket i &lt;br&gt;
kontakten med PRV. De som alltjämt önskar avfatta sina patentansökningar &lt;br&gt;
på svenska är fria att göra så. &lt;br&gt;
Utvecklingen av svensk terminologi &lt;br&gt;
De språkvårdande organisationerna har anfört att en minskad &lt;br&gt;
användning av svenska språket vid avfattande av patentansökningar &lt;br&gt;
kommer att ha återverkningar på den svenska terminologin inom &lt;br&gt;
tekniska fackområden. TNC har pekat på att det i Sverige finns en &lt;br&gt;
stor aningslöshet vad gäller terminologiarbete och den negativa &lt;br&gt;
inverkan på språket som ett uteblivet eller minskat svenskt &lt;br&gt;
terminologiarbete skulle medföra. Om det införs möjlighet att &lt;br&gt;
bevilja nationella patent på engelska anser TNC att det också bör &lt;br&gt;
införas krav på att sökandena måste arbeta mer aktivt med &lt;br&gt;
terminologin i den del av patentet som ska finnas på svenska. Det &lt;br&gt;
idealiska vore om sökanden hade ett mer aktivt samråd med en &lt;br&gt;
utbildad terminolog och/eller TNC för att säkerställa att korrekt &lt;br&gt;
terminologi används. Det är dock riktigt vad som anges i prop. &lt;br&gt;
2005/06:189 att TNC i sitt arbete med att bevaka terminologin inte &lt;br&gt;
använder sig av patentskrifter. Det är också svårt att säga exakt var &lt;br&gt;
terminologin egentligen skapas. &lt;br&gt;
Förespråkarna för en reform pekar på att det redan i dag &lt;br&gt;
används engelska uttryck vid avfattandet av svenska patentansökningar. &lt;br&gt;
Om det inte finns någon vedertagen svensk term för &lt;br&gt;
något som beskrivs i en ansökan används ofta den engelska termen &lt;br&gt;
även om ansökan i övrigt är avfattad på svenska. På vissa håll är &lt;br&gt;
uppfattningen också att det inte går att ”tvinga” fram ett skapande &lt;br&gt;
av termer och att utvecklingen av svensk terminologi inom olika &lt;br&gt;
teknikområden i vart fall inte sker i arbetet med författande av &lt;br&gt;
patentansökningar. Det kan istället antas att det uppkommer en &lt;br&gt;
svensk term när tiden är mogen, dvs. när teknologin börjar &lt;br&gt;
användas och diskuteras i ett bredare sammanhang. Det har därför &lt;br&gt;
anförts att det inte är troligt att en möjlighet att bevilja patent på&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten SOU 2012:19 &lt;br&gt;
110 &lt;br&gt;
engelska skulle leda till några nämnbara domänförluster för svenska &lt;br&gt;
språket. &lt;br&gt;
Offentlighets- och rättssäkerhetsaspekter &lt;br&gt;
Från kritikerna till en ökad användning av engelska har anförts att &lt;br&gt;
en reglering som accepterar engelskspråkiga beskrivningar i &lt;br&gt;
nationella svenska patent skulle frångå principen om att dokument &lt;br&gt;
med rättsverkan i Sverige ska vara avfattade på svenska. Såväl &lt;br&gt;
allmänheten som andra uppfinnare ska kunna tillgodogöra sig &lt;br&gt;
innehållet i en patentskrift. De språkvårdande organisationerna har &lt;br&gt;
också pekat på att svenskar ofta har en övertro på sina &lt;br&gt;
engelskkunskaper och sin förmåga att skriva och tolka engelska &lt;br&gt;
texter. Vidare har anförts att en del av uppfinnarkretsen är relativt &lt;br&gt;
outbildad, varför de saknar möjlighet att tillgodogöra sig en text på &lt;br&gt;
engelska. En sådan person kan därför behöva anlita en översättare &lt;br&gt;
om han eller hon önskar ta del av innehållet i ett patent. Kostnader &lt;br&gt;
för översättningar kommer därför att flyttas från patenthavarna till &lt;br&gt;
tredje man. &lt;br&gt;
De språkvårdande organisationerna har vidare framhållit att en &lt;br&gt;
ökad användning av engelska i patentskrifter också kan leda till &lt;br&gt;
större osäkerhet om hur patentets skyddsomfång faktiskt ska &lt;br&gt;
bedömas. Utöver det förhållandet att en tredje man har svårare att &lt;br&gt;
förstå en patentskrift som inte är skriven på svenska är det &lt;br&gt;
dessutom så att den engelska terminologin är inte så specifik som &lt;br&gt;
man skulle önska. Betydelsen av ett engelskt ord kan variera, t.ex. &lt;br&gt;
beroende på vilket land man befinner sig i. En term på engelska är &lt;br&gt;
därför inte lika väl definierad som en term på t.ex. franska. Detta &lt;br&gt;
kan leda till tolkningsproblem och större rättsosäkerhet, vilket i sin &lt;br&gt;
tur riskerar att leda till ökat antal tvister. &lt;br&gt;
Från vissa håll har det också anförts att en ökad användning av &lt;br&gt;
engelska kan leda till att uppfinnaren har begränsade möjligheter &lt;br&gt;
att kontrollera korrektheten i patentansökningen. Beskrivningen av &lt;br&gt;
uppfinningen är det som uppfinnaren lämnar över till patentombudet. &lt;br&gt;
Om svenska används vid avfattande av patentansökningen &lt;br&gt;
kan uppfinnaren själv direkt kontrollera ansökningen &lt;br&gt;
och bedöma om uppfinningen är korrekt beskriven och att den &lt;br&gt;
terminologi som används är riktig. Om patentansökningen i stället &lt;br&gt;
skulle skrivas på engelska begränsas uppfinnarens möjlighet att &lt;br&gt;
kontrollera innehållet i ansökningen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten &lt;br&gt;
111 &lt;br&gt;
Om möjligheten att behandla och bevilja patentansökningar på &lt;br&gt;
engelska med endast kraven översatta till svenska införs har de &lt;br&gt;
språkvårdande organisationerna framhållit att det är av yttersta vikt &lt;br&gt;
att översättningen av patentkraven håller hög kvalitet. Maskinöversatta &lt;br&gt;
patentkrav kan inte accepteras. &lt;br&gt;
Förespråkarna för en reform har anfört att rättssäkerhetsfrågan &lt;br&gt;
är överspelad i och med att Sverige redan accepterar europeiska &lt;br&gt;
patent med beskrivningen avfattad på engelska och endast kraven &lt;br&gt;
översatta till svenska. Det finns inget tekniskt område där tredje &lt;br&gt;
man enbart har att ta hänsyn till nationella svenska patent. En &lt;br&gt;
person som vill undersöka sitt handlingsutrymme måste redan i dag &lt;br&gt;
ta i beaktande patent med beskrivningen på engelska. &lt;br&gt;
Vidare har anförts att de som rent faktiskt kommer i kontakt &lt;br&gt;
med en patentskrift inte har några problem med att hantera &lt;br&gt;
engelskspråkiga patentskrifter. Även om hela patentet skulle vara &lt;br&gt;
avfattat på svenska skulle en person som behöver bedöma patentet &lt;br&gt;
vara hänvisad till en expert för att avgöra skyddsomfånget. Även &lt;br&gt;
för en duktig lekman/uppfinnare är det i praktiken omöjligt att &lt;br&gt;
närmare bedöma ett patent – och sitt eget handlingsutrymme – på &lt;br&gt;
egen hand. Det är därför nödvändigt att anlita professionell hjälp, &lt;br&gt;
t.ex. ett patentombud, för att tolka ett patentdokument. För dessa &lt;br&gt;
sakkunniga är det under alla förhållanden naturligt att läsa en &lt;br&gt;
patentskrift på engelska. Därför är det utan större praktisk &lt;br&gt;
betydelse för rättssäkerheten om den här typen av handlingar finns &lt;br&gt;
på svenska eller inte. &lt;br&gt;
Särskilt om språket i domstolarna &lt;br&gt;
Vad gäller förhandlingsoffentlighet har domstolarna anfört att det &lt;br&gt;
redan i dag förekommer en stor andel dokument på engelska i &lt;br&gt;
patentmålen. Även om inte det patent som är föremål för tvist är &lt;br&gt;
skrivet på engelska så är ofta s.k. mothåll – t.ex. andra patentskrifter, &lt;br&gt;
vetenskapliga artiklar, tekniska handböcker – engelskspråkiga. &lt;br&gt;
Även sakkunnigutlåtanden och redovisningar av genomförda &lt;br&gt;
tester som åberopas av parterna är ofta skrivna på engelska. &lt;br&gt;
Dessa dokument översätts som regel inte utan accepteras i &lt;br&gt;
processen i sin engelska form. I den mån det patent som är föremål &lt;br&gt;
för tvisten är skrivet på engelska bör det finnas en fakultativ &lt;br&gt;
möjlighet för domstolen att förelägga patenthavaren att ge in en &lt;br&gt;
översättning till svenska.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten SOU 2012:19 &lt;br&gt;
112 &lt;br&gt;
Domstolarna har ingen erinran mot att godta engelska i större &lt;br&gt;
utsträckning i de nationella patenten. Visserligen kan det ibland &lt;br&gt;
uppstå vissa språksvårigheter när det som ska tolkas är skrivet på &lt;br&gt;
engelska medan domen ska skrivas på svenska men dessa svårigheter &lt;br&gt;
finns som sagt redan i dag. &lt;br&gt;
8.3 Närmare om en eventuell utformning &lt;br&gt;
Omfattningen av ett översättningskrav &lt;br&gt;
I den mån en översättning ska krävas synes det finnas bred samstämmighet &lt;br&gt;
hos såväl industrin, PRV och de allmänna domstolarna &lt;br&gt;
att översättningen bör vara begränsat till patentkraven. Att även &lt;br&gt;
kräva översättning av t.ex. sammandraget har inte ansetts lämpligt. &lt;br&gt;
Det har därvid pekats på att sammandragen saknar rättslig relevans. &lt;br&gt;
Sammandraget ges in vid ansökningstillfället. Eftersom ansökningen &lt;br&gt;
kan komma att ändras under handläggningens gång kan det &lt;br&gt;
förekomma att sammandraget dessutom inte återspeglar vad som &lt;br&gt;
faktiskt beviljas i slutändan. Innehållet i sammandraget, har det &lt;br&gt;
anförts, kan därför vara missvisande. Ett översättningskrav &lt;br&gt;
avseende sammandraget kan också ge ett felaktigt intryck att det &lt;br&gt;
skulle ha någon rättslig verkan. &lt;br&gt;
PRV, PBR, de allmänna domstolarna och vissa företrädare för &lt;br&gt;
industrin har gett uttryck för ståndpunkten att patent skulle kunna &lt;br&gt;
beviljas helt på engelska, dvs. att inte heller patentkraven ska &lt;br&gt;
behöva översättas. Även en översättning av patentkraven är &lt;br&gt;
kostsam, varför en regim där dessa alltjämt skulle översättas enligt &lt;br&gt;
dessa aktörer skulle ta udden av de ekonomiska fördelarna med att &lt;br&gt;
slopa översättningskravet. Användarna av patentsystemet använder &lt;br&gt;
sig vidare endast av den språkliga ”grundversionen” av ett patent. &lt;br&gt;
Den som behöver ta del av ett patent gör det därför i originalversion, &lt;br&gt;
översättningar läses inte. De faktiska brukarna av patentsystemet &lt;br&gt;
har därför ingen nytta av att kraven översätts. &lt;br&gt;
För att kunna förstå patentkraven och bedöma patentets &lt;br&gt;
skyddsomfång behöver kraven läsas i ljuset av beskrivningen. Det &lt;br&gt;
är därför lämpligt att såväl beskrivning som patentkrav är avfattade &lt;br&gt;
på samma språk. Om kraven är skrivna på engelska är det lättare att &lt;br&gt;
läsa dessa mot en engelskspråkig beskrivning eftersom terminologin &lt;br&gt;
då kommer att överensstämma. Av rättssäkerhetsskäl är&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten &lt;br&gt;
113 &lt;br&gt;
det också att föredra att kraven föreligger i ”originalversion” &lt;br&gt;
eftersom en översättning aldrig blir lika exakt. &lt;br&gt;
Det som enligt förespråkarna för detta synsätt ändå kan tala för &lt;br&gt;
att ha kvar ett översättningskrav för patentkraven är att detta &lt;br&gt;
möjligen skulle göra det enklare för tredje man att göra en &lt;br&gt;
förhandsbedömning i vilken mån han eller hon måste ta kontakt &lt;br&gt;
med ett patentombud eller annan expert för att närmare bedöma &lt;br&gt;
patentet. &lt;br&gt;
Vilken rättsverkan ska en översättning ges? &lt;br&gt;
I den mån kraven alltjämt ska översättas är frågan vilken rättslig &lt;br&gt;
innebörd den svenska versionen av kraven ska ges. De allmänna &lt;br&gt;
domstolarna har anfört att det ur ett domstolsperspektiv är lättare &lt;br&gt;
att hantera en uppsättning patentkrav än att både de svenska och &lt;br&gt;
engelska kraven ska ges rättslig giltighet. Sådan dubbel uppsättning &lt;br&gt;
av krav finns i dag vad gäller de europeiska patenten. Det har &lt;br&gt;
förekommit att dessa skillnader i språkversionerna har föranlett &lt;br&gt;
tvist, även om sådana tvister inte är särskilt vanligt förekommande. &lt;br&gt;
PRV har vidare påpekat att enligt det beslutade översättningsarrangemanget &lt;br&gt;
för det enhetliga patentskyddet kommer endast &lt;br&gt;
patentkraven på handläggningsspråket – dvs. engelska, tyska eller &lt;br&gt;
franska – vara är rättsligt giltiga. De översättningar som under en &lt;br&gt;
övergångsperiod ska ges in tillsammans med begäran om enhetligt &lt;br&gt;
verkan har enbart informativ verkan. Ett patent beviljat i enlighet &lt;br&gt;
med detta system kommer alltså att bli giltigt i Sverige med kraven &lt;br&gt;
avfattade på engelska, tyska eller franska. En eventuell översättning &lt;br&gt;
till svenska kommer inte ha någon rättslig giltighet. En översyn av &lt;br&gt;
språkbestämmelserna för nationella patent bör därför blicka framåt &lt;br&gt;
och harmonisera med den reglering som framöver kommer att gälla &lt;br&gt;
i Europa. Även de allmänna domstolarna har anfört att det ter sig &lt;br&gt;
mer framåtblickande att enbart ge en engelsk variant av kraven &lt;br&gt;
rättslig giltighet. &lt;br&gt;
Om en översättning till svenska skulle ske enbart i informativt &lt;br&gt;
syfte minskar emellertid motivationen för sökanden att säkerställa &lt;br&gt;
att översättningen är korrekt. Det har därvid anförts att PRV bör &lt;br&gt;
kontrollera att översättningen är korrekt för att undvika att &lt;br&gt;
sökanden lämnar in svårförståeliga eller felaktiga maskinöversättningar.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten SOU 2012:19 &lt;br&gt;
114 &lt;br&gt;
Tidpunkten när översättningen av kraven ska ges in &lt;br&gt;
Företrädare för industrin har framhållit att det är en fördel att &lt;br&gt;
kunna skjuta på kostnaderna. Man har då fått en överblick av om &lt;br&gt;
produkten är lönsam och man kan eventuellt redan ha börjat tjäna &lt;br&gt;
pengar på den. Översättningen av patentkraven bör därför krävas &lt;br&gt;
först när PRV bedömer att patent ska beviljas. Då behöver en &lt;br&gt;
översättning av kraven dessutom bara göras en gång. Om kraven &lt;br&gt;
ska ges in på svenska i ett tidigare skede riskerar man att få &lt;br&gt;
översätta kraven vid flera tillfällen om justeringar i kraven görs. &lt;br&gt;
Vad gäller det provisoriska skyddet har anförts att det i dag inte &lt;br&gt;
är så viktigt för industrin. En anledning till detta är att det ofta &lt;br&gt;
dröjer innan en uppfinning kan nyttjas fullt ut. Industrin har därför &lt;br&gt;
i dag inte lika stort behov av detta tidiga skydd. Även om &lt;br&gt;
betydelsen av det provisoriska skyddet minskar är det bra att &lt;br&gt;
möjligheten finns, särskilt för innehavare av uppfinningar som är &lt;br&gt;
”nära marknaden”. Att möjligheten till provisoriskt skydd finns är &lt;br&gt;
också ytterligare en anledning till att välja en nationell svensk &lt;br&gt;
patentansökan, i alla fall i jämförelse med förslaget till enhetligt &lt;br&gt;
patentskydd, där någon sådan möjlighet inte finns. &lt;br&gt;
Om förslaget utmynnar i att den svenska uppsättningen av &lt;br&gt;
kraven ska ges rättslig giltighet bör regleringen också utformas så &lt;br&gt;
att den som önskar erhålla ett provisoriskt skydd får ge in kraven i &lt;br&gt;
svensk översättning på frivillig basis i enlighet med vad som i dag &lt;br&gt;
gäller för europeiska patentansökningar. &lt;br&gt;
Ska patentskriften enbart ha krav på svenska eller också på engelska? &lt;br&gt;
Samtliga aktörer har framhållit att det är ett problem att ha olika &lt;br&gt;
språk i beskrivningen och kraven. Det blir svårt att läsa svenska &lt;br&gt;
krav mot en engelsk beskrivning eftersom det blir svårare att &lt;br&gt;
återfinna var kraven har sin motsvarighet i beskrivningen. Det kan &lt;br&gt;
också bli bristande överensstämmelse mellan beskrivningen och &lt;br&gt;
patentkraven. Industrin har därför framfört önskemål om att låta &lt;br&gt;
såväl den engelska som svenska versionen av patentkraven ingå i &lt;br&gt;
patentskriften.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten &lt;br&gt;
115 &lt;br&gt;
PRV:s handläggningsspråk &lt;br&gt;
PRV förordar att handläggningsspråket hos myndigheten ska vara &lt;br&gt;
engelska i de fall sökaren väljer att lämna in patentansökningen på &lt;br&gt;
engelska. Det är mer praktiskt och dessutom en fördel ur &lt;br&gt;
rättssäkerhetssynpunkt att ha samma språk i kommunikationen &lt;br&gt;
med sökanden som i ansökningshandlingarna. På det sättet riskerar &lt;br&gt;
man inte att råka ut för språkförbistringar genom att terminologin &lt;br&gt;
är olika i ansökningen och i förelägganden. Det är just av denna &lt;br&gt;
anledning som EPC stipulerar att handläggningsspråket hos EPO &lt;br&gt;
ska vara detsamma som språket i en europeisk patentansökan. &lt;br&gt;
Översättning vid invändning &lt;br&gt;
Vid ett invändningsförfarande gällande ett patent avfattat på &lt;br&gt;
engelska har det påpekats att det många gånger inte finns något &lt;br&gt;
reellt behov av att översätta hela patentskriften till svenska. I &lt;br&gt;
förfarandet vid PRV är det en beslutande patentexpert som ska &lt;br&gt;
bedöma invändningen. Patentexperterna har inga problem med att &lt;br&gt;
läsa och tolka patentet i dess engelska version. Vad gäller parterna &lt;br&gt;
företräds de i de flesta fall av ombud eller patentexperter hos &lt;br&gt;
parterna; i de fallen finns ofta inte något behov av en översättning. &lt;br&gt;
Det är emellertid inte uteslutet att en översättning kan komma att &lt;br&gt;
behövas i vissa fall, t.ex. om en part inte företräds av ett ombud &lt;br&gt;
eller av annan orsak inte fullt kan tillgodogöra sig innehållet i en &lt;br&gt;
engelskspråkig patentskrift. En fakultativ översättningsregel har &lt;br&gt;
därvid av flertalet aktörer ansetts vara det bästa valet. Även PBR är &lt;br&gt;
i stor utsträckning skickad att hantera engelskspråkiga patent. Den &lt;br&gt;
fakultativa översättningsbestämmelsen bör emellertid utsträckas att &lt;br&gt;
omfatta även PBR. &lt;br&gt;
Tilläggsskydd &lt;br&gt;
Läkemedelsindustriföreningen har anfört att ansökningar om &lt;br&gt;
tilläggsskydd bör kunna lämnas i på engelska. Enligt PRV synes &lt;br&gt;
detta särskilt vara fallet i den mån grundpatentet har meddelats på &lt;br&gt;
engelska.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
117 &lt;br&gt;
9 Andra länder&lt;br&gt;
Av direktivet framgår att utredningen ska studera hur frågan om &lt;br&gt;
möjligheten att lämna in nationella patentansökningar på engelska &lt;br&gt;
har behandlats i andra länder, och då särskilt andra anslutna &lt;br&gt;
nordiska länder. Som tidigare nämnts är de nordiska patentlagstiftningarna &lt;br&gt;
i relativt stor utsträckning harmoniserade. &lt;br&gt;
Förutom Sverige är Danmark, Finland och Island också anslutna &lt;br&gt;
till Londonöverenskommelsen. Dessa tre länder har även infört &lt;br&gt;
möjligheter att ge in och behandla nationella patentansökningar på &lt;br&gt;
engelska. Sådan möjlighet infördes även i Nederländerna i samband &lt;br&gt;
med att landet tillträdde Londonöverenskommelsen. &lt;br&gt;
9.1 Finland &lt;br&gt;
Finland har nyligen anslutit sig till Londonöverenskommelsen. I &lt;br&gt;
samband med denna anslutning har Finland även ändrat språkkraven &lt;br&gt;
för nationella patentansökningar. Ändringarna i Finlands &lt;br&gt;
patentlag (550/1967) trädde i kraft den 1 november 2011 genom lag &lt;br&gt;
743/2011 om ändring i patentlagen. Även patentförordningen &lt;br&gt;
(669/1980) ändrades. &lt;br&gt;
I regeringens proposition (RP 175/2010 rd) anges att avsikten &lt;br&gt;
med lagändringarna avseende språkbestämmelserna för nationella &lt;br&gt;
patent var att harmonisera dessa med bestämmelserna för &lt;br&gt;
europeiska patent. Till följd av ändringarna anges nu uttryckligen i &lt;br&gt;
lagtexten att en patentansökan kan avfattas på finska, svenska eller &lt;br&gt;
engelska. Om ansökan är skriven på engelska har sökanden rätt att &lt;br&gt;
välja engelska som handläggningsspråk. Om sökanden väljer &lt;br&gt;
engelska som handläggningsspråk kommer patentmyndigheten &lt;br&gt;
meddela alla beslut – inklusive förelägganden – som gäller ansökan &lt;br&gt;
på engelska.&lt;br&gt;
Andra länder SOU 2012:19 &lt;br&gt;
118 &lt;br&gt;
Innan patentansökan blir offentlig ska en översättning till finska &lt;br&gt;
eller svenska av patentkraven och sammandraget lämnas in till &lt;br&gt;
patentmyndigheten. Att patentkraven getts in i finsk eller svensk &lt;br&gt;
översättning är också ett villkor för att det provisoriska skyddet ska &lt;br&gt;
inträda. Det ligger i sökandens intresse att översättningen av &lt;br&gt;
kraven överensstämmer med de engelskspråkiga kraven. Om &lt;br&gt;
patentmyndigheten emellertid upptäcker att det finns skillnader &lt;br&gt;
mellan språkversionerna har myndigheten möjlighet att förelägga &lt;br&gt;
patenthavaren att korrigera bristerna. Det beviljade patentet &lt;br&gt;
resulterar i en patentskrift där beskrivningen är på engelska och &lt;br&gt;
patentkraven och sammandraget är på såväl engelska som finska &lt;br&gt;
eller svenska. &lt;br&gt;
Att patentskriften innehåller krav på såväl engelska som svenska &lt;br&gt;
eller finska har lett till att Finland också har infört bestämmelser &lt;br&gt;
som reglerar situationen när det förekommer skillnader i språkversionerna. &lt;br&gt;
Om beskrivningen och patentkraven har skrivits på &lt;br&gt;
engelska och översättningen av dem inte överensstämmer med &lt;br&gt;
lydelsen i de engelskspråkiga handlingarna, omfattar patentskyddet &lt;br&gt;
endast vad som framgår av både översättningarna och de &lt;br&gt;
engelskspråkiga handlingarna. I mål om ogiltighet är lydelsen enligt &lt;br&gt;
beslutsspråket ensamt gällande. Om patentet har beviljats med &lt;br&gt;
engelska patentkrav som översatts till finska eller svenska och &lt;br&gt;
översättningen inte överensstämmer med den engelskspråkiga &lt;br&gt;
lydelsen har patenthavaren en möjlighet att ge in en rättad &lt;br&gt;
översättning av kraven. Har någon, innan en rättad översättning &lt;br&gt;
kungjorts, i god tro börjat utnyttja uppfinningen på ett sådant sätt &lt;br&gt;
som enligt den tidigare översättningen inte utgjorde ett intrång i &lt;br&gt;
patentet får han eller hon en föranvändarrätt. &lt;br&gt;
Rätten att få beslut på engelska gäller endast för ansökningsskedet. &lt;br&gt;
De beslut som fattas efter att patentet har meddelats skrivs &lt;br&gt;
på finska eller svenska. Ett beslut som patentmyndigheten &lt;br&gt;
meddelar med anledning av en invändning eller begränsning ska &lt;br&gt;
alltså vara på finska eller svenska. Under invändningstiden kan den &lt;br&gt;
som överväger att göra en invändning begära att patenthavaren &lt;br&gt;
översätter en engelskspråkig beskrivning till finska eller svenska. &lt;br&gt;
Beskrivningen ska då ges in till patentmyndigheten i översättning &lt;br&gt;
till det språk som patentkraven skrivits på. Det krävs alltså inte att &lt;br&gt;
ett invändningsärende faktiskt har påbörjats för att en sådan &lt;br&gt;
översättning kan avkrävas patenthavaren. Om patenthavaren inte &lt;br&gt;
kommer in med begärd översättning kan patentmyndigheten &lt;br&gt;
förelägga honom vid vite att komma in med en översättning,&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Andra länder &lt;br&gt;
119 &lt;br&gt;
alternativt låta översätta beskrivningen på hans bekostnad. De &lt;br&gt;
handlingar som har översatts ligger till grund för den fortsatta &lt;br&gt;
behandlingen. &lt;br&gt;
Om ett slutligt beslut av patentmyndigheten överklagas till &lt;br&gt;
patentmyndighetens besvärsnämnd ska en översättning till finska &lt;br&gt;
eller svenska av beskrivningen ges in till besvärsnämnden. Vidare &lt;br&gt;
ska patentmyndigheten ge in en översättning av själva beslutet till &lt;br&gt;
finska eller svenska. &lt;br&gt;
Vidare har införts en möjlighet för domstol att förelägga att en &lt;br&gt;
översättning ges in i samband med tvistemål eller brottmål rörande &lt;br&gt;
ett nationellt patent. I den mån en fullständig översättning till &lt;br&gt;
finska eller svenska av patentskriften inte finns tillgänglig hos &lt;br&gt;
patentmyndigheten får domstolen förelägga patenthavaren – eller &lt;br&gt;
annan som härleder sin rätt från denne – att ge in en översättning &lt;br&gt;
till finska eller svenska. &lt;br&gt;
Finland har även i samband med ändringarna i patentlagen såvitt &lt;br&gt;
gäller de nationella patentansökningarnas språkregim även ändrat &lt;br&gt;
bestämmelserna om kraven på översättning vid fullföljd av en &lt;br&gt;
internationell ansökan. Om sökanden vill fullfölja en internationell &lt;br&gt;
ansökan i Finland ska han eller hon ge in en översättning av &lt;br&gt;
ansökningen till finska, svenska eller engelska – eller en kopia av &lt;br&gt;
ansökningen i den mån den är skriven på något av dessa språk. När &lt;br&gt;
så en internationell ansökan har fullföljts gäller i fråga om &lt;br&gt;
ansökningen och dess handläggning samma bestämmelser som för &lt;br&gt;
en nationell finsk patentansökan. &lt;br&gt;
Språkliga överväganden &lt;br&gt;
Propositionen tar upp frågan om konsekvenserna för utvecklingen &lt;br&gt;
av terminologin när patentbeskrivningar i stor utsträckning endast &lt;br&gt;
kommer att finnas tillgängliga på engelska. Inledningsvis &lt;br&gt;
konstateras att översättningar av europeiska patent till finska eller &lt;br&gt;
svenska främjar utvecklingen av terminologi i dessa språk eftersom &lt;br&gt;
det i samband med översättningen är nödvändigt att hitta motsvarande &lt;br&gt;
uttryck på finska eller svenska. Emellertid anges att den &lt;br&gt;
skadliga inverkan som en begränsning av översättningskraven har &lt;br&gt;
på finskans och svenskans terminologi minskas av att patentkraven &lt;br&gt;
alltjämt ska översättas. Patentkraven presenterar de nya uppfinningarna &lt;br&gt;
i koncis form och av kraven framgår också den &lt;br&gt;
viktigaste nya terminologin i anslutning till patentet. Det framhålls&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Andra länder SOU 2012:19 &lt;br&gt;
120 &lt;br&gt;
vidare att terminologin snarare utvecklas i de diskussioner som förs &lt;br&gt;
i vetenskapliga publikationer än genom patenthandlingar. Slutligen &lt;br&gt;
anförs att den största del av de patent som i dag blir gällande i &lt;br&gt;
Finland är europeiska patent, vilka genom anslutningen till &lt;br&gt;
Londonöverenskommelsen framöver främst kommer att finnas &lt;br&gt;
med beskrivningen på engelska. Det ansågs därför att de föreslagna &lt;br&gt;
ändringarna i språkregimen för nationella patent inte skulle orsaka &lt;br&gt;
så betydande negativa konsekvenser för finskan och svenskan att &lt;br&gt;
det skulle hindra genomförandet av ändringarna. &lt;br&gt;
9.2 Danmark &lt;br&gt;
Danmark har, såvitt gäller europeiska patent, tillträtt Londonöverenskommelsen. &lt;br&gt;
Till följd av anslutningen till överenskommelsen &lt;br&gt;
ändrades Danmarks patentlag och patentförordning &lt;br&gt;
den 1 maj 2008. Ändringarna innebär att innehavaren av ett &lt;br&gt;
europeiskt patent skrivet på engelska endast behöver ge in en &lt;br&gt;
översättning av patentkraven till danska till den danska patentmyndigheten &lt;br&gt;
för att patentet ska bli giltigt i Danmark. &lt;br&gt;
Knappt ett år senare, den 1 januari 2009, trädde ytterligare &lt;br&gt;
ändringar i den danska patentlagstiftningen i kraft i syfte att &lt;br&gt;
harmonisera bestämmelserna för nationella patent med de som &lt;br&gt;
gäller för europeiska patent (lag 1404/2008). Ändringarna tillkom &lt;br&gt;
mot bakgrund av den alltmer omfattande globaliseringen, som har &lt;br&gt;
lett till en ökad benägenhet att söka ensamrätter i flera länder. För &lt;br&gt;
att reducera översättningskostnader och underlätta för såväl danska &lt;br&gt;
som utländska sökanden infördes möjlighet att behandla nationella &lt;br&gt;
danska patentansökningar på engelska under hela ansöknings- och &lt;br&gt;
meddelandeprocessen. &lt;br&gt;
Av patentförordningen framgår att en ansökan om patent kan &lt;br&gt;
ges in på danska, engelska, norska eller svenska. En sökande har &lt;br&gt;
möjlighet att begära att patentmyndighetens handläggningsspråk &lt;br&gt;
ska vara engelska. Om en patentansökan är skriven på engelska sker &lt;br&gt;
hela granskningen på engelska. Först när patentmyndigheten &lt;br&gt;
bedömer att patent ska beviljas ska patentkraven ges in på danska. &lt;br&gt;
Beskrivning, ritningar och sammandrag ska då finnas tillgängliga på &lt;br&gt;
danska eller engelska. Någon kontroll av översättningens riktighet &lt;br&gt;
görs inte av patentmyndigheten utan det är sökandens ansvar att &lt;br&gt;
översättningen av patentkraven är korrekt. Om patentansökningen &lt;br&gt;
görs på engelska inträder det provisoriska skyddet för patent&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Andra länder &lt;br&gt;
121 &lt;br&gt;
havaren först när denne gett in en översättning av patentkraven till &lt;br&gt;
danska till patentmyndigheten. Detta innebär att sökanden själv &lt;br&gt;
väljer om och när det provisoriska skyddet ska inträda. &lt;br&gt;
Ett nationellt danskt patent kan beviljas antingen på danska eller &lt;br&gt;
på engelska med patentkraven översatta till danska. Patentskriften &lt;br&gt;
innehåller alltså kraven avfattade endast på danska. Patentskyddets &lt;br&gt;
omfång avgörs alltså av de danskspråkiga kraven. &lt;br&gt;
Inkommer en begäran av administrativ omprövning eller en &lt;br&gt;
invändning mot patentet, kan patentmyndigheten på begäran &lt;br&gt;
förelägga patenthavaren att ge in en fullständig översättning av &lt;br&gt;
patentskriften till danska. Patentmyndigheten kan vid ett tvåpartsförfarande &lt;br&gt;
handlägga ärendet på engelska om parterna är överens &lt;br&gt;
om detta. Patentmyndigheten kan emellertid närsomhelst besluta &lt;br&gt;
att handläggningen ska övergå till danska. &lt;br&gt;
I samband med lagändringen den 1 januari 2009 infördes vidare &lt;br&gt;
en möjlighet att fullfölja en internationell ansökan i Danmark &lt;br&gt;
genom att ge in en översättning av ansökningen till danska eller &lt;br&gt;
engelska i samma omfattning som gäller för nationella patent, dvs. &lt;br&gt;
om den internationella patentansökningen är skriven på engelska &lt;br&gt;
krävs endast att patentkraven översätts till danska. &lt;br&gt;
Patentkungörelsen anger slutligen att en ansökan om tilläggsskydd &lt;br&gt;
för läkemedel och växtskyddsmedel kan ges in på danska &lt;br&gt;
eller på engelska. &lt;br&gt;
9.3 Island &lt;br&gt;
Artikel 8 i Islands patentlag (17/1991) reglerar formen för och &lt;br&gt;
innehållet i en patentansökan. Patentlagen innehåller emellertid &lt;br&gt;
inga instruktioner såvitt gäller språkanvändning. Vilka språk som &lt;br&gt;
kan användas i en patentansökan regleras istället i patentförordningen &lt;br&gt;
(574/1991). Efter en ändring år 2006 föreskriver &lt;br&gt;
artikel 3 första stycket i förordningen att ansökningshandlingar kan &lt;br&gt;
ges in på isländska, danska, norska, svenska eller engelska. Om &lt;br&gt;
ansökningen inte är skriven på isländska ska patentkraven, &lt;br&gt;
sammanfattningen och ritningar finnas tillgängliga på isländska &lt;br&gt;
innan ansökningen offentliggörs. Resultatet är alltså ett patent med &lt;br&gt;
beskrivningen på engelska och patentkrav, sammandrag och &lt;br&gt;
ritningstext på isländska. &lt;br&gt;
Den isländska patentlagstiftningen innehåller ingen särskild &lt;br&gt;
bestämmelse som anger att det provisoriska skyddet inträder först&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Andra länder SOU 2012:19 &lt;br&gt;
122 &lt;br&gt;
när patentkraven finns i isländsk översättning. Att patentkraven &lt;br&gt;
ska finnas i isländsk översättning vid offentliggörandet framgår &lt;br&gt;
redan av artikel 3 i förordningen. &lt;br&gt;
Det är i dag inte reglerat i vilken mån en patentskrift med &lt;br&gt;
beskrivningen på engelska ska översättas vid en eventuell invändning &lt;br&gt;
mot patentet. Den isländska patentförordningen är i dagsläget &lt;br&gt;
under översyn och en bestämmelse som bemyndigar patentmyndigheten &lt;br&gt;
att vid behov begära en översättning av beskrivningen &lt;br&gt;
till isländska har föreslagits. Patentmyndighetens kommunikation &lt;br&gt;
med sökanden sker på isländska, såväl under ansökningsförfarandet &lt;br&gt;
som eventuella efterföljande förfaranden. &lt;br&gt;
Såvitt gäller internationella patentansökningar kan en sådan &lt;br&gt;
fullföljas i Island genom att en översättning till isländska av &lt;br&gt;
patentkraven, sammandrag och ritningstext ges in till patentmyndigheten&lt;br&gt;
. Beskrivningen ska finnas tillgänglig på isländska eller &lt;br&gt;
engelska. &lt;br&gt;
Island har även anslutit sig till Londonöverenskommelsen. &lt;br&gt;
Sedan 2008 gäller alltså att ett europeiskt patent som beviljats på &lt;br&gt;
engelska kan valideras i Island genom att en översättning av &lt;br&gt;
patentkraven till isländska ges in till patentmyndigheten. Om &lt;br&gt;
patentet beviljats på tyska eller franska ska beskrivningen översättas &lt;br&gt;
till engelska eller isländska. &lt;br&gt;
9.4 Nederländerna &lt;br&gt;
Även Nederländerna har tillträtt Londonöverenskommelsen. I &lt;br&gt;
samband med ändringarna i den Nederländska patentlagen från &lt;br&gt;
1995 som följde av tillträdet ändrades också språkregimen avseende &lt;br&gt;
nationella patentansökningar. Under lagstiftningsarbetet diskuterades &lt;br&gt;
möjligheten att tillåta ansökningar på engelska utan att &lt;br&gt;
kraven sedermera behövde översättas till nederländska. Bakgrunden &lt;br&gt;
till förslaget var att detta skulle leda till ytterligare kostnadsbesparingar &lt;br&gt;
för sökandena. Detta alternativ godtogs emellertid inte &lt;br&gt;
av parlamentet. Parlamentet fann att tillgången till öppenheten i &lt;br&gt;
patentsystemet, särskilt såvitt avser funktionen hos patentkrav att &lt;br&gt;
definiera patentets skyddsomfång, vägde tyngre än ytterligare &lt;br&gt;
kostnadsbesparingar. Efter justeringen av förslaget antogs lagändringen. &lt;br&gt;
I patentlagen anges därför numera att patentansökningar &lt;br&gt;
ska vara skrivna på nederländska eller engelska, dock &lt;br&gt;
att patentkraven måste vara skrivna på nederländska. Det kan&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Andra länder &lt;br&gt;
123 &lt;br&gt;
noteras att kraven alltså ska ges in på nederländska redan när &lt;br&gt;
ansökningen görs. Granskningen sker också på grundval av de &lt;br&gt;
nederländska kraven. Det beviljade patentet har sålunda beskrivningen &lt;br&gt;
på engelska och kraven enbart på nederländska. &lt;br&gt;
Nederländerna har inget administrativt invändningsförfarande &lt;br&gt;
avseende patent. Ett patent kan endast förklaras ogiltigt av en &lt;br&gt;
domstol. Såväl vid intrångstalan som vid ogiltighetstalan har &lt;br&gt;
domstolen möjlighet att förelägga patenthavaren att ge in patentskriften &lt;br&gt;
i nederländsk översättning. &lt;br&gt;
En ansökan om tilläggsskydd kan göras på nederländska eller &lt;br&gt;
engelska. &lt;br&gt;
9.5 Norge och de baltiska staterna &lt;br&gt;
Norge är sedan januari 2008 medlem i EPC men har inte tillträtt &lt;br&gt;
Londonöverenskommelsen. Först sedan Norge har haft möjlighet &lt;br&gt;
att utvärdera erfarenheterna från medlemskapet i EPC kommer &lt;br&gt;
frågan om en anslutning till Londonöverenskommelsen att övervägas. &lt;br&gt;
Inte heller Estland har tillträtt Londonöverenskommelsen, &lt;br&gt;
då landet valt att avvakta med ändringar i patentlagstiftningen till &lt;br&gt;
följd av de pågående diskussionerna om reformering av det &lt;br&gt;
europeiska patentsystemet. Lettland och Litauen har däremot &lt;br&gt;
tillträtt Londonöverenskommelsen, med resultat att endast kraven &lt;br&gt;
behöver översättas till det nationella språket för att ett europeiskt &lt;br&gt;
patent ska få giltighet i respektive land. Dessa länder har inte &lt;br&gt;
uppställt något krav på eventuell översättning av beskrivningen. &lt;br&gt;
Norge och de baltiska staterna har inte infört någon möjlighet &lt;br&gt;
att behandla och bevilja patentansökningar på engelska. I den mån &lt;br&gt;
engelska ansökningshandlingar godtas krävs att en översättning till &lt;br&gt;
det nationella språket ges in inom viss tid. Det finns för närvarande &lt;br&gt;
inga förestående planer i dessa länder på att införa en sådan &lt;br&gt;
möjlighet. Från norskt håll anförs att sådana överväganden kan &lt;br&gt;
komma att göras i samband med att frågan om Norges anslutning &lt;br&gt;
till Londonöverenskommelsen tas upp.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
125 &lt;br&gt;
10 Överväganden och förslag&lt;br&gt;
10.1 Uppdragets omfattning &lt;br&gt;
I direktiven anges att jag ska utreda och ta ställning till om det bör &lt;br&gt;
införas en möjlighet att ge in, behandla och sedermera bevilja &lt;br&gt;
nationella patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska &lt;br&gt;
och endast patentkraven översatta till svenska. Syftet med &lt;br&gt;
utredningen ska vara att göra en allsidig bedömning av frågan med &lt;br&gt;
hänsyn till näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga &lt;br&gt;
aspekter. &lt;br&gt;
Om jag finner att en sådan möjlighet bör införas ska jag &lt;br&gt;
redovisa nödvändiga författningsförslag till ändringar i patentlagstiftningen &lt;br&gt;
och eventuell annan lagstiftning. &lt;br&gt;
10.2 Överväganden &lt;br&gt;
Förslag: Det bör införas en möjlighet att ge in, behandla och &lt;br&gt;
bevilja nationella patentansökningar med patentbeskrivningen &lt;br&gt;
på engelska och endast patentkraven översatta till svenska. &lt;br&gt;
Efter en sammantagen avvägning mellan de näringspolitiska, &lt;br&gt;
språkpolitiska och offentligrättsliga intressena bedömer jag att det &lt;br&gt;
bör införas en möjlighet att ge in, behandla och bevilja nationella &lt;br&gt;
patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och &lt;br&gt;
endast patentkraven översatta till svenska. Detta omfattar även &lt;br&gt;
sådana internationella patentansökningar som fullföljs i Sverige. &lt;br&gt;
För att genomföra förslaget behövs ändringar i patentlagen och &lt;br&gt;
patentförordningen. Andra delar av patentlagstiftningen eller annan &lt;br&gt;
lagstiftning berörs inte. &lt;br&gt;
Av de patent som i dag är i kraft i Sverige utgör den största &lt;br&gt;
andelen europeiska patent. Mellan 80 och 90 procent av de patent&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
126 &lt;br&gt;
som i dag får giltighet i Sverige är europeiska patent, där &lt;br&gt;
beskrivningarna sedan 2008 inte längre behöver översättas till &lt;br&gt;
svenska om patentet är meddelat på engelska. Ett europeiskt patent &lt;br&gt;
som har validerats i Sverige har samma rättsverkan som nationella &lt;br&gt;
svenska patent, oavsett om beskrivningen finns på svenska eller på &lt;br&gt;
engelska. &lt;br&gt;
Inför Sveriges tillträde till Londonöverenskommelsen belystes &lt;br&gt;
olika konsekvenser av ett inskränkt krav på översättning till &lt;br&gt;
svenska av de europeiska patenten. Flera av de resonemang som där &lt;br&gt;
fördes är aktuella även i detta sammanhang. I det följande gör jag &lt;br&gt;
en genomgång av de näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga &lt;br&gt;
aspekterna och presenterar mina närmare överväganden. &lt;br&gt;
Jag kommer därvid även att ta upp frågor som aktualiserats sedan &lt;br&gt;
ändringarna avseende de europeiska patenten gjordes samt beröra &lt;br&gt;
vissa aspekter som främst gör sig gällande i förhållande till det &lt;br&gt;
nationella patentansökningsförfarandet. Utifrån mitt ställningstagande &lt;br&gt;
presenterar jag sedan den närmare reglering som föreslås &lt;br&gt;
med utgångspunkt i de alternativ för genomförande som redovisas i &lt;br&gt;
avsnitt 10.3. &lt;br&gt;
10.2.1 Näringspolitiska aspekter &lt;br&gt;
Utredningen har tillsatts till följd av önskemål från såväl industrin &lt;br&gt;
och ombudskåren som från PRV. De motiv som ligger bakom detta &lt;br&gt;
är dels möjligheten till kostnadsbesparingar för användarna av &lt;br&gt;
patentsystemet, dels att nuvarande system leder till att användare &lt;br&gt;
väljer bort det nationella patentansökningssystemet till förmån för &lt;br&gt;
andra system. &lt;br&gt;
För att patentsystemet ska fungera krävs att kostnaderna för att &lt;br&gt;
erhålla ett patentskydd är rimliga. Mot bakgrund av att svenska &lt;br&gt;
företag i dag i allt större utsträckning marknadsför och säljer sina &lt;br&gt;
produkter utanför Sverige behöver patentskydd sökas på flera &lt;br&gt;
marknader. Detta kräver i sin tur att en patentansökan avseende en &lt;br&gt;
uppfinning behöver översättas till det språk som godtas av den &lt;br&gt;
patentmyndighet som ska granska ansökningen för respektive &lt;br&gt;
marknad. Detta kan medföra relativt stora kostnader. &lt;br&gt;
Vid det arbete som resulterade i Londonöverenskommelsen &lt;br&gt;
företogs undersökningar på europeisk nivå beträffande kostnader &lt;br&gt;
förknippade med översättningar av europeiska patent. Liknande &lt;br&gt;
beräkningar har också gjorts av Europeiska kommissionen i&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
127 &lt;br&gt;
samband med de diskussioner som förts beträffande ett patent med &lt;br&gt;
enhetlig verkan, varvid en genomsnittlig översättningskostnad om &lt;br&gt;
85 euro per sida presenterats1. Några motsvarande kostnadsberäkningar &lt;br&gt;
avseende översättningar förknippade med de nationella &lt;br&gt;
förfarandena har inte gjorts. Enligt uppskattningar från PRV kan &lt;br&gt;
den genomsnittliga kostnaden för att översätta en patentansökan &lt;br&gt;
uppgå till 25 000 kronor. &lt;br&gt;
Översättningar av patentdokument är generellt sett relativt dyra &lt;br&gt;
beroende på dess komplexa tekniska natur. Översättningar till eller &lt;br&gt;
från svenska är dessutom dyrare än om översättningen avser ett &lt;br&gt;
annat, större språk i sammanhanget, t.ex. tyska. Från svensk &lt;br&gt;
industri har det anförts att kostnaderna för att översätta en &lt;br&gt;
patentansökan inom ett visst teknikområde från engelska till &lt;br&gt;
svenska – eller tvärtom – kan uppgå till omkring 40 000 kronor. &lt;br&gt;
Siffran avser en översättning av hela ansökningen. I den mån endast &lt;br&gt;
patentkraven behöver översättas kan uppskattas att en besparing i &lt;br&gt;
sådant fall skulle uppgå till omkring 30 000 kr per ansökan. Den &lt;br&gt;
närmare kostnadsbesparingen varierar naturligtvis beroende på &lt;br&gt;
ansökningens omfattning, och i viss mån på vilket teknikområde &lt;br&gt;
ansökningen avser. Dessa översättningskostnader utgör visserligen &lt;br&gt;
inte den största posten i den totala kostnaden för ett patent. Varje &lt;br&gt;
kostnadsminskning får dock generellt antas vara till fördel för den &lt;br&gt;
som ska söka patent. Sänkta kostnader för att söka patent får antas &lt;br&gt;
gynna det allmänna innovationsklimatet och skapa möjligheter till &lt;br&gt;
större ekonomisk avkastning på uppfinningen. &lt;br&gt;
Sedan länge har det på europeisk nivå diskuterats olika lösningar &lt;br&gt;
för att minska kostnaderna för att få patentskydd i Europa. Ett &lt;br&gt;
resultat av sådana diskussioner var Londonöverenskommelsen som &lt;br&gt;
syftade till att minska översättningskostnaderna. Överenskommelsen &lt;br&gt;
har i dag tillträtts av 18 av EPC:s 38 medlemsländer. I &lt;br&gt;
den mån översättningskostnaderna kan reduceras utan att detta &lt;br&gt;
leder till att andra viktiga aspekter åsidosätts bör åtgärder vidtas i &lt;br&gt;
sådan riktning även i det nationella förfarandet. Flera aktörer har &lt;br&gt;
framfört åsikten att kostnaderna för att översätta en patentansökan &lt;br&gt;
utgör en onyttig kostnad, eller att kostnaderna i vart fall inte står i &lt;br&gt;
proportion till nyttan av översättningen. Många har dessutom &lt;br&gt;
framhållit att de nationella språken i stor utsträckning spelat ut sin &lt;br&gt;
roll i patentsammanhang och att de faktiska användarna av patentsystemet &lt;br&gt;
inte har någon större behållning av att patentdokument &lt;br&gt;
1 SEC(2011) 482 final.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
128 &lt;br&gt;
översätts till dessa språk. För många av användarna går det lika bra &lt;br&gt;
att läsa patentskrifter på engelska. Detta argument grundar sig på &lt;br&gt;
antagandet att det inte är språkliga barriärer som avgör om en läsare &lt;br&gt;
förstår innebörden i ett patent eller inte. Jag kommer att redogöra &lt;br&gt;
närmare för dessa framförda skäl – och de motargument som finns &lt;br&gt;
– i kommande avsnitt. &lt;br&gt;
Utifrån det förhållandet att engelska i dag används i allt större &lt;br&gt;
utsträckning inom näringsliv och forskning, skulle det innebära en &lt;br&gt;
förenkling om också patentansökningar kan skrivas på engelska. &lt;br&gt;
När arbetet med utvecklingen av uppfinningen har skett på &lt;br&gt;
engelska ter det sig mer naturligt att också direkt kunna skriva en &lt;br&gt;
patentansökan på engelska och att patentet sedermera också &lt;br&gt;
beviljas på engelska. I den mån ansökningen ursprungligen skrivits &lt;br&gt;
på engelska leder det sannolikt till mindre oklarheter om patentet &lt;br&gt;
också meddelas på engelska eftersom varje översättning tenderar &lt;br&gt;
att fjärma texten något från innebörden på originalspråket. &lt;br&gt;
En reform som innebär att nationella patentansökningar kan &lt;br&gt;
behandlas och beviljas på engelska kan också tänkas inverka &lt;br&gt;
gynnande på antalet ansökningar som görs, eller i vart fall antalet &lt;br&gt;
ansökningar som fullföljs till beviljade patent. Genom att ta bort &lt;br&gt;
kravet på översättningen av hela patentansökningen till svenska &lt;br&gt;
inför ansökningens publicering skapas incitament att fullfölja en &lt;br&gt;
ansökan som getts in och granskats på engelska. Detta skulle i sin &lt;br&gt;
tur vara positivt för PRV:s förutsättningar att bibehålla sin &lt;br&gt;
kompetens. Myndigheten har på senare år såväl ett sjunkande antal &lt;br&gt;
ansökningar som beviljade patent. Genom att göra det nationella &lt;br&gt;
förfarandet mer attraktivt kan intäkterna från ansökningsavgifter &lt;br&gt;
och årsavgifter antas stiga. Myndigheten ges därmed större &lt;br&gt;
möjlighet att behålla sin tekniska kompetens. &lt;br&gt;
Å andra sidan har det också anförts att en ändring i språkregimen &lt;br&gt;
i själva verket inte skulle leda till några reella kostnadsbesparingar. &lt;br&gt;
I stället skulle kostnaderna för översättning bara föras &lt;br&gt;
över till den som behöver läsa och tolka patentet. Att fler patent &lt;br&gt;
meddelas på engelska skulle också leda till en ökad andel tvister &lt;br&gt;
eftersom det skulle uppkomma större osäkerhet om patentets &lt;br&gt;
skyddsomfång. Här kan dock framhållas att det antal patent som &lt;br&gt;
leder till tvist är förhållandevis liten. Som jag redogjort för i kapitel &lt;br&gt;
5 inkommer det mellan 20 och 40 patentmål årligen till Stockholms &lt;br&gt;
tingsrätt, varav ungefär hälften avser nationella patent. Av dessa &lt;br&gt;
utgör i sin tur endast omkring hälften intrångsmål; den andra &lt;br&gt;
hälften utgörs till större delen av genstämda ogiltighetsmål.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
129 &lt;br&gt;
Sammantaget kan alltså uppskattas att mellan fem och tio nationella &lt;br&gt;
patent är föremål för domstolstvist årligen. Visserligen kan det &lt;br&gt;
förekomma att en patenthavare anklagar en tredje man för intrång &lt;br&gt;
utan att detta leder till något rättsligt förfarande men de redovisade &lt;br&gt;
uppgifterna får ändå ses som en tydlig indikation på att patent &lt;br&gt;
förhållandevis sällan i praktiken används för att gentemot någon &lt;br&gt;
annan åberopa sin ensamrätt. Den som blir beskylld för att begå &lt;br&gt;
intrång i ett patent har i vart fall i stor utsträckning anledning att &lt;br&gt;
anlita en särskilt sakkunnig för att undersöka påståendet närmare. &lt;br&gt;
Så är fallet alldeles oavsett om patentskriften finns på svenska eller &lt;br&gt;
inte. &lt;br&gt;
Vad gäller argumentet att ett större antal meddelade patent på &lt;br&gt;
engelska skulle leda till fler tvister är detta också högst osäkert. &lt;br&gt;
Sedan 2008 kan europeiska patent med beskrivningen på engelska &lt;br&gt;
bli gällande i Sverige. Från och med maj 2008 till och med &lt;br&gt;
december 2011 har nästan 35 000 europeiska patent validerats i &lt;br&gt;
Sverige. Ungefär 65 % av dessa har meddelats på engelska av EPO. &lt;br&gt;
Det kan därför uppskattas att det finns minst 22 750 patent med &lt;br&gt;
beskrivningen på engelska som har rättsverkan i Sverige. Någon &lt;br&gt;
tvist i anledning av ett sådant patent har emellertid ännu inte &lt;br&gt;
förekommit i svensk domstol. Det saknas därför anledning att tro &lt;br&gt;
att nationella patent som skulle kunna komma att meddelas på &lt;br&gt;
engelska skulle föranleda något större antal tvister. Antalet &lt;br&gt;
invändningar och patentbegränsningar är vidare väldigt få sett till &lt;br&gt;
antalet beviljade patent. &lt;br&gt;
Sammanfattningsvis leder patent i praktiken sällan till tvister &lt;br&gt;
eller andra förfaranden där en tredje man kan behöva läsa och tolka &lt;br&gt;
patentet. Det saknas vidare anledning att befara att en större andel &lt;br&gt;
engelskspråkiga patent skulle leda till någon reell ökning av antalet &lt;br&gt;
tvister. De besparingar som sammantaget kan göras vid &lt;br&gt;
ansökningsförfarandet får därför antas vida överstiga de kostnader &lt;br&gt;
för översättningar som kan komma i ett senare skede. &lt;br&gt;
10.2.2 Påverkan på svensk terminologi &lt;br&gt;
Utifrån ett språkligt perspektiv kan sägas att den stora &lt;br&gt;
förändringen i patentsammanhang redan ägt rum genom tillträdet &lt;br&gt;
till Londonöverenskommelsen och de ändringar i patentlagen som &lt;br&gt;
detta föranledde. Sedan dess har Sverige emellertid infört en &lt;br&gt;
språklag med vissa uttalade krav på att svenska språket ska&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
130 &lt;br&gt;
användas i offentliga sammanhang. I förarbetena till språklagen &lt;br&gt;
hävdas visserligen att det inte finns någon motsättning mellan &lt;br&gt;
internationalisering och ett värnande av svenskan (prop. 2008/09: &lt;br&gt;
153 s. 30). Internationaliseringen för emellertid med sig ett ökat &lt;br&gt;
behov av att använda andra språk än svenska. Den aktuella &lt;br&gt;
översynen är påkallad till följd av det behov som i dag finns hos &lt;br&gt;
innovativa företag att få tillgång till fler marknader för att kunna &lt;br&gt;
kommersialisera sina produkter. Därigenom behöver även patent &lt;br&gt;
sökas för dessa marknader, något som innebär att en patentansökan &lt;br&gt;
måste skrivas på eller översättas till det språk som är gångbart vid &lt;br&gt;
respektive patentmyndighet som ska granska ansökningen. Vidare &lt;br&gt;
har internationaliseringen av näringslivet inneburit att arbetsspråket &lt;br&gt;
inom många företag – särskilt inom områdena utveckling &lt;br&gt;
och forskning – numera är engelska, varför det finns ett behov av &lt;br&gt;
att även kunna skriva patentansökningar på engelska. &lt;br&gt;
Att godta engelskan även i det nationella patentansökningsförfarandet &lt;br&gt;
innebär att engelskan skulle få ett allt större inflytande i &lt;br&gt;
patentsammanhang på bekostnad av det svenska språket. Även om &lt;br&gt;
möjligheten att alltjämt skriva en patentansökan på svenska &lt;br&gt;
naturligtvis kommer att finnas kvar kommer en ändrad språkregim &lt;br&gt;
sannolikt att leda till att svenska språket används i allt färre &lt;br&gt;
ansökningar. Detta i sin tur riskerar att få återverkningar på det &lt;br&gt;
svenska tekniska språket. Frågan är dock hur stora dessa &lt;br&gt;
återverkningar kommer att vara i realiteten. Nästa fråga är om &lt;br&gt;
fördelarna med att hålla kvar ett krav på svenskspråkiga &lt;br&gt;
patentskrifter väger tyngre än nackdelarna i form av högre &lt;br&gt;
kostnader för översättningar när patent söks i flera länder och &lt;br&gt;
minskad access till patentsystemet för mindre resursstarka aktörer. &lt;br&gt;
I samband med de överväganden som gjordes inför Sveriges &lt;br&gt;
tillträde till Londonöverenskommelsen befanns inte patentskrifter &lt;br&gt;
ha så stor inverkan på termbildningen att en begränsning av &lt;br&gt;
översättningskravet till att avse enbart patentkraven skulle leda till &lt;br&gt;
någon domänförlust för svenska språket. Det bedömdes också att &lt;br&gt;
det finns skäl att tro att det tekniska språket i första hand utvecklas &lt;br&gt;
utanför patentsystemet, nämligen genom forskningsrapporter, &lt;br&gt;
tekniska artiklar i vetenskapliga tidskrifter och det allmänna &lt;br&gt;
språkbruk som allmänt används i tekniska sammanhang. Enligt min &lt;br&gt;
uppfattning bidrar dock även den som skriver en patentansökan till &lt;br&gt;
att det tekniska språket används, och därmed kanske också i viss &lt;br&gt;
mån till uppkomsten av ny terminologi. Det kan i vart fall &lt;br&gt;
konstateras att utvecklingen av språket och terminologin inom ett&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
131 &lt;br&gt;
visst område i regel påverkas gynnande ju mer ett språk används &lt;br&gt;
inom det området. &lt;br&gt;
Det kan därför inte uteslutas att sådana domänförluster som &lt;br&gt;
beskrivs i förarbetena till språklagen i viss mån riskerar att uppkomma &lt;br&gt;
om engelskspråkiga patentskrifter godtas i det nationella &lt;br&gt;
förfarandet. Å andra sidan påpekas också i propositionen att det är &lt;br&gt;
av vikt att språklagen inte hämmar en fortsatt internationalisering &lt;br&gt;
(a. prop. s. 13). Detta var också ett av skälen till att det infördes en &lt;br&gt;
möjlighet till undantag från språklagens bestämmelser. Det &lt;br&gt;
framhålls också att behovet av att skapa ny terminologi behöver &lt;br&gt;
vägas mot de förutsättningar som finns inom särskilda verksamhetsområden. &lt;br&gt;
Inom vissa verksamheter är terminologin ofta så &lt;br&gt;
specialiserad att särskilda facktermer endast förstås av en begränsad &lt;br&gt;
krets specialister i världen. Inom sådana verksamhetsområden får &lt;br&gt;
enligt propositionen ansvaret för att utveckla och använda &lt;br&gt;
terminologi vägas mot den egentliga nyttan och kostnaden som &lt;br&gt;
sådan terminologiutveckling kan medföra (a. prop. s. 33). &lt;br&gt;
Att hålla kvar vid ett krav på att patentansökningar skulle &lt;br&gt;
författas på eller översättas till svenska skulle inte heller säkerställa &lt;br&gt;
att svensk terminologi faktiskt skapas i denna process. Även om &lt;br&gt;
kravet på svenska fanns kvar finns det inte möjlighet att i praktiken &lt;br&gt;
förbjuda enstaka termer på engelska. Det har från flera håll &lt;br&gt;
påpekats att om det inte finns en etablerad term på svenska så är &lt;br&gt;
det inte ovanligt att den engelska termen används även i en &lt;br&gt;
svenskspråkig ansökan. Detta förekommer framför allt inom vissa &lt;br&gt;
teknikområden, t.ex. i ansökningar på telekom-området. Allmänt &lt;br&gt;
kan också sägas att i den mån det svenska tekniska språket influeras &lt;br&gt;
av engelsk terminologi, får orsaken till detta sökas utanför patentsystemet. &lt;br&gt;
Sammantaget finns det skäl att anta att kravet på svenskspråkiga &lt;br&gt;
patentskrifter i det nationella förfarandet inte har mer än en &lt;br&gt;
marginell betydelse för den svenska språkutvecklingen och &lt;br&gt;
bildandet av ny svensk terminologi. Språkvårdande organisationer &lt;br&gt;
har också i viss mån medgett att patentområdet inte intar någon &lt;br&gt;
betydande roll i språksammanhang. I stället är deras farhågor av &lt;br&gt;
mer övergripande karaktär. Det finns t.ex. betänkligheter om &lt;br&gt;
engelskans allt större användning och inflytande allmänt i samhället. &lt;br&gt;
Vidare befaras att en reglering av nu aktuellt slag skulle &lt;br&gt;
kunna legitimera liknande åtgärder framöver inom andra områden.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
132 &lt;br&gt;
10.2.3 Offentlighetsaspekter &lt;br&gt;
Vid införandet av språklagen konstaterades att det inskränkta &lt;br&gt;
översättningskravet för de europeiska patenten avvek från &lt;br&gt;
språklagens krav. Möjligheten att enligt 3 § språklagen göra &lt;br&gt;
undantag från språklagens bestämmelser är alltså redan utnyttjad i &lt;br&gt;
patentsammanhang. Det avsteg från språklagens krav som översättningsbestämmelsen &lt;br&gt;
i 82 § PL innebär får dock anses utgöra ett &lt;br&gt;
undantag framför allt vad avser principen om att rättsligt bindande &lt;br&gt;
dokument ska finnas på svenska. En möjlighet att behandla och &lt;br&gt;
bevilja nationella patent på engelska har emellertid i viss mån &lt;br&gt;
återverkningar även på andra områden. &lt;br&gt;
Av 10 § språklagen framgår att språket i domstolar, &lt;br&gt;
förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i &lt;br&gt;
offentlig verksamhet är svenska. Bestämmelsen är i ett avseende ett &lt;br&gt;
utlopp för språkpolitiska överväganden, dvs. att det svenska språket &lt;br&gt;
ska värnas och användas och att det allmänna har ett särskilt ansvar &lt;br&gt;
för detta. Bestämmelsen har emellertid även sin bakgrund i &lt;br&gt;
offentlighetsprincipen. För att principen om handlingsoffentlighet &lt;br&gt;
i praktiken ska fungera har det anförts att en allmän handling hos &lt;br&gt;
en svensk myndighet ska vara skriven på svenska språket. PRV är – &lt;br&gt;
till skillnad från EPO – en svensk förvaltningsmyndighet. Om &lt;br&gt;
möjligheten att behandla och bevilja nationella patentansökningar &lt;br&gt;
på engelska införs innebär det ett frångående av principen att &lt;br&gt;
språket vid myndigheter ska vara svenska och att de allmänna &lt;br&gt;
handlingar som ges in till eller upprättas av myndigheten ska vara &lt;br&gt;
avfattade på svenska. &lt;br&gt;
När en nationell svensk patentansökan blir allmänt tillgänglig &lt;br&gt;
enligt 22 § andra stycket patentlagen ska den enligt dagens &lt;br&gt;
bestämmelser finnas på svenska. Även om en patentansökan har &lt;br&gt;
lämnats in på engelska ska den alltså vara översatt i sin helhet till &lt;br&gt;
svenska när allmänheten får tillgång till den. Den skriftväxling som &lt;br&gt;
äger rum i ärendet mellan sökanden och PRV är också på svenska; i &lt;br&gt;
vart fall ska myndighetens förelägganden och andra skrivelser &lt;br&gt;
författas på svenska. &lt;br&gt;
För att bedöma vilken egentlig effekt en ökad användning av &lt;br&gt;
engelska i det nationella patentansökningsförfarandet skulle ha på &lt;br&gt;
offentlighetsprincipen måste utgångspunkten vara i vilken mån de &lt;br&gt;
olika grupper som har ett intresse av att ta del av de i sammanhanget &lt;br&gt;
aktuella handlingarna faktiskt kan tillgodogöra sig dessa på &lt;br&gt;
engelska.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
133 &lt;br&gt;
Den grupp som offentlighetsprincipen i generellt ska tjäna är &lt;br&gt;
allmänheten och företrädare för media. De flesta med hemvist i &lt;br&gt;
Sverige får anses ha förhållandevis goda kunskaper i det engelska &lt;br&gt;
språket. Företrädare för språkvårdande organisationer har visserligen &lt;br&gt;
varnat för en överdriven tilltro till svenskars förmåga att &lt;br&gt;
förstå engelska. Det kan dock antas att allmänhet och media kan få &lt;br&gt;
en generell uppfattning om innehållet i såväl själva patentansökningen &lt;br&gt;
som i andra till ansökningsförfarandet knutna &lt;br&gt;
handlingar och beslut även om dessa är skrivna på engelska. Det är &lt;br&gt;
inte i första hand kunskaper i svenska eller engelska språket som är &lt;br&gt;
avgörande för om en läsare ska förstå dessa dokument. Den som &lt;br&gt;
läser en patentansökan måste vara insatt i det tekniska område som &lt;br&gt;
uppfinningen avser. Ansökningens komplexitet innebär i regel att &lt;br&gt;
den som vill få en närmare förståelse av dess innebörd i många fall &lt;br&gt;
måste anlita en patentexpert, oavsett vilket språk den är skriven på. &lt;br&gt;
Detsamma får anses gälla även vad avser förståelsen av de eventuella &lt;br&gt;
hinder som anförs mot en patentansökan t.ex. i ett tekniskt &lt;br&gt;
föreläggande eller de närmare överväganden som har gjorts i ett &lt;br&gt;
beslut i ett patentärende. &lt;br&gt;
En annan grupp som har intresse av offentliggjorda patentansökningar &lt;br&gt;
är de som arbetar med patent, forskning eller teknisk &lt;br&gt;
utveckling. Dessa kan tänkas utnyttja patentansökningar som en &lt;br&gt;
källa till information för att främja teknikspridningen. Denna &lt;br&gt;
grupp har i regel ingen svårighet att förstå tekniken bakom &lt;br&gt;
uppfinningen även om denna offentliggjorts på engelska. En &lt;br&gt;
närbesläktad grupp är näringsidkare som vill hålla sig informerad &lt;br&gt;
om konkurrenters patentansökningar och som t.ex. bevakar &lt;br&gt;
publicerade ansökningar inom ett visst teknikområde. En stor del &lt;br&gt;
av denna grupp har också möjlighet att tillgodogöra sig det &lt;br&gt;
relevanta innehållet i en patentansökan på engelska. &lt;br&gt;
Min uppfattning är att enskilda uppfinnare, dvs. fysiska &lt;br&gt;
personer eller så kallade garageuppfinnare som kanske inte &lt;br&gt;
behärskar engelska, i regel inte använder sig av publicerade patentansökningar &lt;br&gt;
som källa till information för att utveckla egna &lt;br&gt;
uppfinningar. Dessa personer får snarare sina idéer från vardagslivet &lt;br&gt;
eller från det arbetsliv som de normalt befinner sig i, än genom att &lt;br&gt;
läsa patentdokument.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
134 &lt;br&gt;
10.2.4 Rättssäkerhet för tredje man &lt;br&gt;
En viktig kategori av läsare av patentdokument är den som planerar &lt;br&gt;
att tillverka en produkt eller använda en viss teknik och därför &lt;br&gt;
behöver undersöka vilka patentansökningar eller beviljade patent &lt;br&gt;
som finns inom ett visst teknikområde. Denna kategori av läsare &lt;br&gt;
behöver bedöma sitt handlingsutrymme och avgöra om en viss &lt;br&gt;
verksamhet riskerar att begå intrång i annans patent. Det är alltså &lt;br&gt;
fråga om tredje mans rättssäkerhet. Språkvårdande organisationer &lt;br&gt;
menar att även enskilda uppfinnare som kanske inte behärskar &lt;br&gt;
engelska ska ha möjlighet att kunna göra denna bedömning. Mot &lt;br&gt;
detta kan dock anföras att det inte existerar något teknikområde &lt;br&gt;
där det enbart finns nationella svenska patent att ta hänsyn till. Den &lt;br&gt;
som vill undersöka sitt handlingsutrymme måste därför ta såväl &lt;br&gt;
svenska som europeiska patent i beaktande. Ur detta perspektiv får &lt;br&gt;
frågan om rättssäkerheten för tredje man anses överspelad redan till &lt;br&gt;
följd av det inskränkta översättningskravet för europeiska patent. &lt;br&gt;
Som tidigare påpekats behöver den som närmare ska tolka ett &lt;br&gt;
patents skyddsomfång i vart fall i stor utsträckning anlita experthjälp. &lt;br&gt;
En ytterligare kategori av läsare av patentdokument är den som &lt;br&gt;
faktiskt blir anklagad för patentintrång. En påstådd intrångsgörare &lt;br&gt;
är dock enligt det resonemang som förs ovan i de allra flesta fall &lt;br&gt;
hänvisad till att anlita biträde för att bedöma riktigheten i ett &lt;br&gt;
påstående om intrång, oavsett på vilket språk patentet är beviljat. I &lt;br&gt;
den mån patenthavaren väljer att väcka talan för patentintrång får &lt;br&gt;
en domstol bedöma om intrånget begåtts i god tro. Om en tredje &lt;br&gt;
man inte kunnat tillgodogöra sig innehållet i ett patent meddelat på &lt;br&gt;
engelska och det bedöms att ett intrång begåtts på grund av &lt;br&gt;
språkliga missförstånd, uppstår frågan om han eller hon kan åläggas &lt;br&gt;
skadeståndsskyldighet. Denna fråga kan emellertid inte i sig anses &lt;br&gt;
utgöra något hinder mot reformen. I vilken mån en särskild &lt;br&gt;
reglering behövs berörs närmare i avsnitt 10.3.6 nedan. &lt;br&gt;
10.2.5 Min bedömning &lt;br&gt;
Vid en avvägning mellan de redovisade aspekterna anser jag att de &lt;br&gt;
näringspolitiska intressena väger tyngst. Patentsystemet bör i &lt;br&gt;
första hand utformas för att tillgodose de behov som finns hos &lt;br&gt;
användarna. Patentansökningsförfarandet behöver därför anpassas&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
135 &lt;br&gt;
till näringslivets och forskningens arbetssätt och språk. Det är &lt;br&gt;
också av vikt att tillförsäkra tillgängligheten till systemet för &lt;br&gt;
samtliga aktörer. Mot bakgrund av att patentsystemet ska kunna &lt;br&gt;
utnyttjas också av små och medelstora företag är det av vikt att &lt;br&gt;
kostnaderna inte är så stora att dessa aktörer i praktiken avstår från &lt;br&gt;
att söka patent eller begränsar det geografiska omfånget av skyddet. &lt;br&gt;
Med alltför höga kostnader riskerar patentsystemet att förfela sina &lt;br&gt;
syften. Åtgärder behöver därför vidtas för att hålla kostnaderna för &lt;br&gt;
att få patentskydd på en rimlig nivå. Att ha kvar kravet på att &lt;br&gt;
patent i sin helhet ska beviljas på svenska är enligt min uppfattning &lt;br&gt;
inte anpassat till de förhållanden som företag verkar under i dag. &lt;br&gt;
Att ge möjligheten att lämna in, behandla och bevilja nationella &lt;br&gt;
patentansökningar på engelska får också anses utgöra en förbättrad &lt;br&gt;
service åt näringslivet och PRV:s kunder. Utifrån ett användarperspektiv &lt;br&gt;
ger en sådan möjlighet också sökanden en ökad valfrihet &lt;br&gt;
beträffande vilket ansökningsförfarande som bäst passar ändamålet &lt;br&gt;
utan att detta ska styras alltför mycket av kostnadsaspekter. Vidare &lt;br&gt;
får en sådan reform anses utgöra en sådan åtgärd för att förenkla &lt;br&gt;
för företagen och reducera deras administrativa kostnader som &lt;br&gt;
ligger i linje med ambitionen att underlätta för näringsliv och &lt;br&gt;
företagande. &lt;br&gt;
Ur näringspolitisk synvinkel finner jag därför att engelska bör &lt;br&gt;
godtas i större utsträckning även i det nationella patentansökningsförfarandet. &lt;br&gt;
Att en patentskrift ska finnas på det nationella språket är visserligen &lt;br&gt;
lovvärt, men kanske främst i ett teoretiskt perspektiv. Mot &lt;br&gt;
bakgrund av att den absoluta majoriteten av de patent som i dag &lt;br&gt;
blir gällande i Sverige utgörs av europeiska patent som har &lt;br&gt;
beskrivningen på engelska kan det vidare ifrågasättas om det finns &lt;br&gt;
några rationella motiv till att motsätta sig att engelska används i &lt;br&gt;
högre utsträckning också i det nationella förfarandet. I praktiken &lt;br&gt;
behöver den som vill bedöma sitt handlingsutrymme – eller den &lt;br&gt;
som är anklagad för patentintrång – anlita experthjälp, som inte är &lt;br&gt;
förhindrad att bedöma patentskrifter på engelska. Vidare är det &lt;br&gt;
bidrag som patentskrifter tillför det svenska tekniska språket &lt;br&gt;
förhållandevis ringa. Inte heller finns några skäl att tro att patentansökningar &lt;br&gt;
som offentliggörs i engelsk version skulle missgynna &lt;br&gt;
teknikspridningen. I den mån patentansökningar används för att &lt;br&gt;
erhålla kunskap om nya uppfinningar sker det till stor del av &lt;br&gt;
forskare eller utvecklare som har möjlighet att tillgodogöra sig &lt;br&gt;
innehållet även i engelskspråkiga ansökningar. Andelen uppfinnare&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
136 &lt;br&gt;
som inte har möjlighet att ta del av innehållet i en patentansökan &lt;br&gt;
till följd av språkliga barriärer är sannolikt relativt liten. Min uppfattning &lt;br&gt;
är därför att inte heller patentansökningen som källa till &lt;br&gt;
information motiverar ett fortsatt krav på att dessa alltid ska &lt;br&gt;
offentliggöras på svenska. &lt;br&gt;
Jag bedömer alltså att de språkpolitiska, rättspolitiska och &lt;br&gt;
offentligrättsliga vinster med ett fortsatt krav på svenska i &lt;br&gt;
nationella patent inte överväger de negativa effekter detta har för &lt;br&gt;
svenska företag och PRV som myndighet. &lt;br&gt;
10.3 Den närmare regleringen &lt;br&gt;
Mot bakgrund av att jag har funnit att det finns övervägande skäl &lt;br&gt;
för att införa möjligheten att behandla och bevilja nationella &lt;br&gt;
patentansökningar på engelska återstår att överväga den närmare &lt;br&gt;
regleringen av ett sådant införande. &lt;br&gt;
De andra till Londonöverenskommelsen anslutna länder som &lt;br&gt;
har infört möjligheten att bevilja nationella patent utifrån engelskspråkiga &lt;br&gt;
ansökningar har valt olika lösningar bl.a. beträffande vad &lt;br&gt;
det är som ska översättas till det nationella språket, när en sådan &lt;br&gt;
översättning ska ges in och vilken språkversion av patentkraven &lt;br&gt;
som ska ha rättslig verkan. &lt;br&gt;
10.3.1 Vad ska översättas till svenska? &lt;br&gt;
Förslag: Om en patentansökning är skriven på engelska ska &lt;br&gt;
patentkraven översättas till svenska. &lt;br&gt;
I mina direktiv anges att jag ska ta ställning till om det bör införas &lt;br&gt;
en möjlighet att bevilja nationella patentansökningar med patentbeskrivningen &lt;br&gt;
på engelska och endast patentkraven översatta till &lt;br&gt;
svenska. Mot bakgrund att det i Finland och på Island även finns &lt;br&gt;
ett krav att översätta sammandraget har jag vid de samrådsmöten &lt;br&gt;
som hållits tagit upp frågan om det också i Sverige bör införas ett &lt;br&gt;
sådant krav. I princip samtliga aktörer har emellertid ställt sig &lt;br&gt;
negativa till ett sådant alternativ. Det främsta skälet till detta är att &lt;br&gt;
ett sammandrag saknar rättsverkan och att det dessutom kan vara &lt;br&gt;
missvisande då det inte alltid återspeglar vad som omfattas av det&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
137 &lt;br&gt;
beviljade patentet. Ett krav på översättning skulle kunna ge det &lt;br&gt;
felaktiga intryck att sammandraget har någon rättslig innebörd. Ett &lt;br&gt;
sådant krav skulle också minska de kostnadsbesparingar som är &lt;br&gt;
avsikten med en reform. Jag anser därför inte att något sådant krav &lt;br&gt;
bör införas i Sverige. &lt;br&gt;
Några aktörer har framfört önskemålet att inte heller &lt;br&gt;
patentkraven ska behöva översättas. Skälen till detta är i huvudsak &lt;br&gt;
de som anförts i avsnitt 10.2.1, dvs. att de som faktiskt använder &lt;br&gt;
patentsystemet i stor utsträckning kan tillgodogöra sig innehållet i &lt;br&gt;
en engelskspråkig patentskrift och att det i första hand inte är &lt;br&gt;
språkliga barriärer som avgör om man förmår avgöra ett patents &lt;br&gt;
faktiska innebörd. Det har vidare anförts att de kostnader som är &lt;br&gt;
förknippade med kravet på översättning av patentkraven inte är &lt;br&gt;
motiverade av rättssäkerhetsskäl. Jag anser dock, i enlighet med &lt;br&gt;
den bedömning som gjordes av regeringen i samband med Sveriges &lt;br&gt;
tillträde till Londonöverenskommelsen, att patentkraven bör &lt;br&gt;
översättas till Svenska. Kravens funktion är att definiera patentskyddets &lt;br&gt;
omfattning. De närmare rättsverkningarna av patentet &lt;br&gt;
bestäms alltså genom kraven. Patentkraven är vidare en central del i &lt;br&gt;
patentskriften, som i sig utgör en del av själva beslutet att bevilja &lt;br&gt;
patent. En sådan väsentlig del av ett myndighetsbeslut bör av &lt;br&gt;
principiella skäl också finnas i en svensk version. Utifrån dessa &lt;br&gt;
förhållanden är det min uppfattning att patentkraven alltjämt bör &lt;br&gt;
finnas på svenska. Om en patentansökan behandlas och beviljas på &lt;br&gt;
engelska ska sökanden alltså lämna in en översättning av patentkraven &lt;br&gt;
till svenska. Att patentkraven ska ges in på svenska innebär &lt;br&gt;
också att de potentiellt negativa effekterna på den tekniska &lt;br&gt;
terminologin minskar. Den till uppfinningen anknutna &lt;br&gt;
terminologin återfinns i stor utsträckning i patentkraven, varför en &lt;br&gt;
översättning av patentkraven leder till att den aktuella terminologin &lt;br&gt;
återfinns på svenska. &lt;br&gt;
I enlighet med vad som förutsätts i direktivet finner jag &lt;br&gt;
sammanfattningsvis att patentkraven, men endast dessa, ska översättas &lt;br&gt;
till svenska.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
138 &lt;br&gt;
10.3.2 Vilken rättslig verkan ska den svenska översättningen &lt;br&gt;
ha? &lt;br&gt;
Förslag: Om en patentansökning är skriven på engelska får &lt;br&gt;
endast den engelska lydelsen av patentkraven rättslig verkan. &lt;br&gt;
Nästa fråga är vilken rättslig verkan den svenska översättningen av &lt;br&gt;
kraven ska ha. Här kan man främst tänka sig tre alternativ, &lt;br&gt;
nämligen att det enbart är den svenska uppsättningen av kraven &lt;br&gt;
som ges rättslig verkan; att såväl den svenska som engelska &lt;br&gt;
versionen av kraven ges rättslig verkan eller att enbart den engelska &lt;br&gt;
versionen av kraven ges rättslig verkan. &lt;br&gt;
Det första alternativet, dvs. att det enbart är den svenska &lt;br&gt;
översättningen av kraven som ges rättslig verkan är enligt min &lt;br&gt;
uppfattning det minst tilltalande alternativet. Detta alternativ &lt;br&gt;
skulle innebära att de krav som har rättslig giltighet ska läsas mot &lt;br&gt;
en beskrivning som är avfattad på ett annat språk, dvs. de svenska &lt;br&gt;
kraven ska läsas mot en engelsk beskrivning. Utifrån såväl &lt;br&gt;
läsförståelseperspektiv som rättssäkerhetsaspekter framstår detta &lt;br&gt;
som mindre lämpligt. Läsningen och begripligheten underlättas om &lt;br&gt;
kraven och beskrivningen finns på samma språk. Även PRV:s &lt;br&gt;
granskning av ansökningen underlättas om hela ansökningen är &lt;br&gt;
skriven på samma språk. Om de svenska kraven ska ges företräde i &lt;br&gt;
rättsligt avseende bör de enligt min uppfattning lämpligen också ha &lt;br&gt;
granskats i svensk språkversion av myndigheten. Detta skulle i så &lt;br&gt;
fall förutsätta att kraven på svenska skulle ges in redan när &lt;br&gt;
ansökningen lämnas in. Mot bakgrund av att det kan uppkomma &lt;br&gt;
missförstånd och sammanblandning av terminologi om man &lt;br&gt;
blandar språket i ansökningen anser jag att en sådan lösning är &lt;br&gt;
mindre lämplig. En annan lösning skulle kunna vara att ansökningen, &lt;br&gt;
inklusive kraven, granskas helt i engelskspråkig version &lt;br&gt;
men att översättning till svenska av patentkraven sedan ges in och &lt;br&gt;
att dessa vid beviljandet ges företräde. Detta riskerar emellertid att &lt;br&gt;
leda till problem om det efter beviljandet skulle visa sig att &lt;br&gt;
översättningen går utöver vad som skyddas enligt de engelskspråkiga &lt;br&gt;
krav som granskats och bedömts kunna beviljas. Vid en &lt;br&gt;
tolkning av patentets skyddsomfång skulle man i ett sådant &lt;br&gt;
scenario ändå behöva ta hänsyn till de ”bakomliggande” engelska &lt;br&gt;
patentkraven. En sådan lösning skulle riskera att leda till oklarheter&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
139 &lt;br&gt;
beträffande patentets faktiska skyddsomfång och kan därför inte &lt;br&gt;
heller förordas. &lt;br&gt;
Det andra alternativet, dvs. att såväl de svenska som engelska &lt;br&gt;
kraven ges rättslig verkan är vad som i dag gäller för europeiska &lt;br&gt;
patent som är validerade i Sverige. En sådan lösning skulle innebära &lt;br&gt;
att man även såvitt gäller nationella patent behöver reglera &lt;br&gt;
förhållandet mellan språkversionerna på det sätt som föreskrivs i &lt;br&gt;
90 § PL. Om den svenska översättningen ges rättslig giltighet bör &lt;br&gt;
man även, på sätt som gjorts i 91 § första stycket PL, ge &lt;br&gt;
patenthavaren möjlighet att lämna in rättelser av översättningen. &lt;br&gt;
Vidare finns anledning att överväga om en motsvarande bestämmelse &lt;br&gt;
som den som finns i 91 § tredje stycket PL om föranvändarrätt &lt;br&gt;
till tredje man också ska införas. Att ge båda språkversionerna &lt;br&gt;
av kraven rättslig giltighet riskerar att leda till onödiga svårigheter &lt;br&gt;
vid tolkningen av patentets skyddsomfång. Visserligen tycks inte &lt;br&gt;
bestämmelserna i 11 kapitlet patentlagen i praktiken ha lett till &lt;br&gt;
några betydande svårigheter. Enligt uppgifter från Stockholms &lt;br&gt;
tingsrätt har det förekommit tvister som berör sådana oklarheter &lt;br&gt;
beträffande patentets skyddsomfång som kan föranledas av att båda &lt;br&gt;
språkversionerna ges rättslig effekt, men sådana tvister är inte &lt;br&gt;
vanligt förekommande. Mot bakgrund av att regleringen i 90 § och &lt;br&gt;
91 § första och andra styckena PL har sin bakgrund i tvingande &lt;br&gt;
bestämmelser i EPC finns det emellertid inga avgörande skäl att &lt;br&gt;
beträffande det nationella förfarandet låta sig styras av den &lt;br&gt;
ordningen. Även om denna lösning skulle innebära att de nationella &lt;br&gt;
bestämmelserna harmoniserades helt med vad som gäller för &lt;br&gt;
validerade europeiska patent anser jag inte att en sådan lösning är &lt;br&gt;
den bästa. En lösning som ger endast en språkversion av kraven &lt;br&gt;
rättslig giltighet är nämligen enligt min mening att föredra. &lt;br&gt;
Det sista alternativet, nämligen att ge endast den engelska &lt;br&gt;
uppsättningen av kraven rättslig verkan är enligt min uppfattning &lt;br&gt;
det bästa alternativet. Frågor om tolkning och skyddsomfång kan i &lt;br&gt;
sådant fall inte uppstå av det skälet att textversionerna skiljer sig åt. &lt;br&gt;
Det språk på vilken ansökningen lämnats in och granskats utgör &lt;br&gt;
den autentiska versionen. I den mån ansökningen getts in och &lt;br&gt;
granskats i engelsk språkversion bör de krav som ska ha rättslig &lt;br&gt;
verkan alltså vara på engelska. En sådan lösning är att föredra såväl &lt;br&gt;
ur rättssäkerhetssynpunkt som av förenklingsskäl och läsförståelseskäl. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Detta alternativ är också i överensstämmelse med vad som är &lt;br&gt;
huvudregeln enligt EPC för de europeiska patenten så som de &lt;br&gt;
beviljas vid EPO. Det språk på vilket ansökningen behandlas blir&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
140 &lt;br&gt;
den autentiska språkversionen och översättningarna av patentkraven &lt;br&gt;
till EPO:s två andra officiella språk saknar vid beviljandet &lt;br&gt;
rättslig verkan. I enlighet med vad som är överenskommet i det &lt;br&gt;
förslag till översättningsarrangemang för det enhetliga patentskyddet &lt;br&gt;
som nu finns är det också handläggningsspråket vid EPO &lt;br&gt;
och det språk som patentet alltså meddelas på som utgör den enda &lt;br&gt;
rättsligt gällande versionen. För sådana nationella patent som &lt;br&gt;
granskats och beviljats utifrån en engelskspråkig ansökan bör alltså &lt;br&gt;
enligt mitt förslag den engelska uppsättningen av patentkraven vara &lt;br&gt;
den som ges rättslig giltighet. &lt;br&gt;
10.3.3 När ska en svensk översättning ges in? &lt;br&gt;
Förslag: Om en patentansökning är skriven på engelska ska en &lt;br&gt;
översättning av patentkraven till svenska ges in, när patentmyndigheten &lt;br&gt;
bedömer att patent kan meddelas. &lt;br&gt;
Vad gäller frågan om när patentkraven ska ges in i svensk &lt;br&gt;
översättning har det från flera håll påpekats vikten av att kunna &lt;br&gt;
senarelägga de kostnader som är förknippade med en patentansökan. &lt;br&gt;
I ett senare skede av ansökningsprocessen har sökanden &lt;br&gt;
dels större möjlighet att förutse att patent faktiskt kan beviljas och &lt;br&gt;
dels större möjlighet att bedöma om uppfinningen är kommersiellt &lt;br&gt;
bärkraftig. Om patentkraven i svensk översättning lämnas in först &lt;br&gt;
när PRV bedömer att ansökningen kan beviljas behöver översättning &lt;br&gt;
av kraven bara göras en gång. I den mån det föreskrivs att &lt;br&gt;
patentkraven ska lämnas in i ett tidigare skede kan sökanden &lt;br&gt;
komma att behöva översätta kraven vid mer än ett tillfälle eftersom &lt;br&gt;
det inte är ovanligt att kraven formuleras om allteftersom ansökningen &lt;br&gt;
behandlas. En sådan ordning skulle medföra ökade &lt;br&gt;
kostnader jämfört med om översättning av kraven endast behöver &lt;br&gt;
lämnas in när dess lydelse slutligen har klarlagts. &lt;br&gt;
Eftersom jag har bedömt att det är den engelska språkversionen &lt;br&gt;
av kraven som ska ges rättslig verkan finns inte heller några skäl &lt;br&gt;
utifrån ett granskningsperspektiv att lämna in översättningen i ett &lt;br&gt;
tidigare skede. Mitt förslag innebär att översättningen till svenska &lt;br&gt;
av kraven lämnas in när PRV bedömer att ansökningen kan beviljas, &lt;br&gt;
dvs. inför meddelandet av patentet. Detta överensstämmer också &lt;br&gt;
med vad som gäller enligt EPC:s tillämpningsföreskrifter beträf&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
141 &lt;br&gt;
fande de översättningar av patentkraven som ska lämnas in till &lt;br&gt;
EPO. &lt;br&gt;
Det kan visserligen utifrån intresset av offentlighet finnas skäl &lt;br&gt;
att kräva att en översättning till svenska av patentkraven ges in &lt;br&gt;
innan ansökningen blir offentlig enligt 22 § andra stycket PL. &lt;br&gt;
Genom denna publicering offentliggörs tekniken bakom den nya &lt;br&gt;
uppfinningen för första gången. Samtidigt uppmärksammas allmänheten &lt;br&gt;
och tredje man på att en viss teknik i framtiden kan komma &lt;br&gt;
att omfattas av patentskydd. Om ansökningen skulle publiceras &lt;br&gt;
med kraven översatta till svenska skulle detta i viss mån underlätta &lt;br&gt;
för en läsare att förstå innebörden av ansökningen. Jag har &lt;br&gt;
emellertid under avsnitten 10.2.3 och 10.2.4 redogjort för mina &lt;br&gt;
överväganden i dessa avseenden. Jag finner inte att dessa intressen &lt;br&gt;
motiverar de ökade kostnader det kan medföra för sökanden att &lt;br&gt;
tvingas ge in kraven i svensk översättning inför offentliggörandet &lt;br&gt;
av ansökningen. Vad gäller det provisoriska skydd som i dag &lt;br&gt;
uppkommer i samband med att en nationell ansökan publiceras &lt;br&gt;
återkommer jag till den frågan i avsnitt 10.3.5. &lt;br&gt;
Översättningen till svenska av patentkraven ska alltså ske när &lt;br&gt;
PRV bedömer att patent kan beviljas. Lämpligen föreläggs &lt;br&gt;
sökanden att ge in översättningen i samband med det s.k. slutföreläggandet&lt;br&gt;
. PRV har redan idag möjlighet att i samband med &lt;br&gt;
detta förelägga sökanden att vidta vissa åtgärder. För att tydliggöra &lt;br&gt;
att en översättning av patentkraven senast ska ges in vid denna &lt;br&gt;
tidpunkt, föreslår jag dock att en uttrycklig bestämmelse tas in i &lt;br&gt;
patentkungörelsen med innebörd att PRV i samband med &lt;br&gt;
slutföreläggandet begär att sökanden ger in en sådan översättning. &lt;br&gt;
10.3.4 Vad ska patentskriften innehålla? &lt;br&gt;
Förslag: Om patentet har meddelats på engelska ska &lt;br&gt;
patentskriften innehålla en översättning av patentkraven till &lt;br&gt;
svenska. &lt;br&gt;
Enligt 21 § PL ska en svensk patentskrift innehålla beskrivning, &lt;br&gt;
patentkrav och sammandrag. Om patentet har beviljats på engelska &lt;br&gt;
med patentkraven översatta till svenska ska patentskriften alltså &lt;br&gt;
innehålla beskrivning och sammandrag och krav på engelska. Som &lt;br&gt;
angetts ovan föreslås att det enbart är de engelska kraven som ska&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
142 &lt;br&gt;
ha rättslig verkan. Eftersom jag funnit att det av principiella skäl &lt;br&gt;
bör finnas en översättning till svenska av kraven bör patentskriften &lt;br&gt;
även inkludera denna översättning. Patentkraven ska alltså finnas i &lt;br&gt;
såväl engelsk som svensk språkversion i patentskriften. Den &lt;br&gt;
svenska översättningen har dock endast informativ verkan. &lt;br&gt;
Eftersom jag ansett att patentkraven alltjämt ska finnas på &lt;br&gt;
svenska och att denna svenska version ska ingå i patentskriften bör &lt;br&gt;
det säkerställas att översättningen är korrekt. Denna översättning &lt;br&gt;
bör hålla hög kvalitet och inte vara maskinöversatt. Enligt 39 § PB &lt;br&gt;
ska sökanden eller dennes ombud intyga att en översättning till &lt;br&gt;
svenska överensstämmer med den utländska handlingen. PRV bör i &lt;br&gt;
samband med att översättningen till svenska av patentkraven &lt;br&gt;
inkommer granska översättningen i syfte att bedöma dess &lt;br&gt;
överensstämmelse med de engelskspråkiga kraven. I den mån PRV &lt;br&gt;
finner att översättningen är felaktig bör PRV förelägga sökanden &lt;br&gt;
att ge in en korrigerad översättning. Det ligger också i sökandens &lt;br&gt;
intresse att komma in med en riktig översättning eftersom en &lt;br&gt;
felaktig översättning i en intrångssituation kan få betydelse för &lt;br&gt;
frågan om en påstådd intrångsgörare handlat i god tro. Jag återkommer &lt;br&gt;
i denna fråga under avsnitt 10.3.6. &lt;br&gt;
Bestämmelsen att patentskriften ska innehålla även patentkraven &lt;br&gt;
i svensk översättning innebär att då en ny patentskrift ska framställas, &lt;br&gt;
nämligen då patentet har begränsats i ett invändningsförfarande &lt;br&gt;
eller vid ett patentbegränsningsförfarande, ska denna &lt;br&gt;
innehålla en översättning till svenska av kraven i dess nya lydelse. &lt;br&gt;
10.3.5 Det provisoriska skyddet &lt;br&gt;
Förslag: Det provisoriska skyddet inträder bara om sökanden &lt;br&gt;
under ansökningstiden ger in en översättning av patentkraven &lt;br&gt;
till svenska och denna översättning görs allmänt tillgänglig. &lt;br&gt;
Från den dag då en ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 § &lt;br&gt;
patentlagen uppkommer i dag ett provisoriskt skydd i skadeståndsrättsligt &lt;br&gt;
hänseende om ansökningen leder till patent. Om en &lt;br&gt;
ansökan lämnats in på annat språk än svenska föreskriver 3 § PK i &lt;br&gt;
dess nuvarande lydelse att sökanden ska föreläggas att lämna in en &lt;br&gt;
översättning till svenska av ansökningen innan denna blir allmänt &lt;br&gt;
tillgänglig enligt 22 § PL. Vid det offentliggörande som sker arton&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
143 &lt;br&gt;
månader efter ansökningen gavs in ska alltså ansökningen i dag &lt;br&gt;
publiceras på svenska. &lt;br&gt;
Enligt mitt förslag ska en nationell ansökan kunna ges in och &lt;br&gt;
behandlas helt på engelska. I enlighet med vad jag anfört ovan har &lt;br&gt;
jag dock bedömt att patentkraven alltjämt ska översättas till &lt;br&gt;
svenska. Kraven i svensk översättning ska enligt vad som redovisas &lt;br&gt;
i avsnitt 10.3.3 lämnas in först när PRV finner att ansökningen kan &lt;br&gt;
beviljas, vilket i allmänhet är ligger senare i tiden än arton månader. &lt;br&gt;
Offentliggörandet av ansökningen enligt 22 § andra stycket PL &lt;br&gt;
kommer alltså enligt mitt förslag att äga rum på engelska utan att &lt;br&gt;
kraven vid denna tidpunkt har översatts till svenska. &lt;br&gt;
Frågan är då om ett provisoriskt skydd ska uppkomma genom &lt;br&gt;
denna publicering på engelska eller ska det krävas att patentkraven i &lt;br&gt;
svensk översättning lämnats in och gjorts allmänt tillgängliga för &lt;br&gt;
att skyddet ska uppkomma? Enligt 88 § PL gäller det senare för de &lt;br&gt;
europeiska patentansökningarna. Då svenskspråkiga krav kan &lt;br&gt;
underlätta för tredje man att bedöma omfattningen av det skydd &lt;br&gt;
som ansökningen ger och då principiella skäl talar för det anser jag &lt;br&gt;
att en svensk översättning av patentkraven ska finnas tillgänglig för &lt;br&gt;
att ansökan ska medföra ett provisoriskt skydd. Den patentsökande &lt;br&gt;
som önskar göra anspråk på det provisoriska skyddet &lt;br&gt;
under ansökningstiden måste enligt mitt förslag alltså till PRV ge &lt;br&gt;
in en översättning av kraven till svenska under handläggningens &lt;br&gt;
gång. &lt;br&gt;
Nästa fråga är vid vilken närmare tidpunkt en sökande ska lämna &lt;br&gt;
in en översättning av kraven för att erhålla detta skydd. Ett &lt;br&gt;
alternativ är att översättningen ska lämnas in i tiden innan &lt;br&gt;
ansökningen görs allmänt tillgänglig enligt 22 § PL. Fördelen med &lt;br&gt;
detta är att de svenskspråkiga kraven då finns med vid den &lt;br&gt;
publicering av ansökningen som görs i samband med detta &lt;br&gt;
offentliggörande. Någon ytterligare kungörelse eller publicering &lt;br&gt;
behöver då inte ske. Ett villkor för att det provisoriska skyddet ska &lt;br&gt;
inträda är nämligen enligt min mening att det tydliggörs för tredje &lt;br&gt;
man att en översättning av kraven har lämnats in till PRV. &lt;br&gt;
Ett annat alternativ är att sökanden kan lämna in översättningen &lt;br&gt;
och aktivera det provisoriska skyddet under valfri tidpunkt under &lt;br&gt;
handläggningen. Fördelen med detta är att sökanden inte försitter &lt;br&gt;
sin chans att erhålla skyddet om han eller hon inte lämnat in &lt;br&gt;
översättningen i tiden innan det ursprungliga offentliggörandet. &lt;br&gt;
Även om tiden mellan ett offentliggörande enligt 22 § andra &lt;br&gt;
stycket PL och patentmeddelandet i regel är relativt kort då den&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
144 &lt;br&gt;
genomsnittliga handläggningstiden för ett nationellt patentärende &lt;br&gt;
är ungefär två år kan handläggningen ändå av någon anledning ha &lt;br&gt;
dragit ut på tiden. Sökanden kan då ha anledning att eventuellt &lt;br&gt;
omvärdera ett tidigare ställningstagande att inte vidta åtgärder för &lt;br&gt;
att erhålla skyddet. Enligt min bedömning är detta senare alternativ &lt;br&gt;
att föredra. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av att översättningen bör offentliggöras anser jag &lt;br&gt;
att ett villkor för att sökanden ska kunna ge in denna översättning &lt;br&gt;
under ansökningstiden är att sökanden också betalar en avgift för &lt;br&gt;
offentliggörandet, när översättningen ges in efter det att &lt;br&gt;
ansökningen gjorts allmänt tillgänglig enligt bestämmelserna i 22 § &lt;br&gt;
andra och tredje stycket PL. &lt;br&gt;
Det ska dock noteras att det provisoriska skyddet är begränsat &lt;br&gt;
till vad som framgår såväl av patentkraven i deras lydelse när &lt;br&gt;
ansökningen blev allmänt tillgänglig, som av patentkraven enligt &lt;br&gt;
patentet. Det som i enlighet med mitt förslag ovan faktiskt &lt;br&gt;
definierar patentets skyddsomfång är kraven i dess engelska &lt;br&gt;
lydelse. Den svenska översättningen av kraven i ansökningen är &lt;br&gt;
alltså främst ägnade att upplysa tredje man om att sökanden önskar &lt;br&gt;
erhålla skydd även under ansökningstiden. Även om den svenska &lt;br&gt;
översättningen inte har någon rättslig verkan är avsikten att de &lt;br&gt;
också kan tjäna som ledning för att bedöma skyddsomfånget. &lt;br&gt;
Översättningen ska alltså hålla hög kvalitet och överensstämma &lt;br&gt;
med kraven i dess engelska lydelse. &lt;br&gt;
10.3.6 Närmare om sanktioner vid patentintrång &lt;br&gt;
Förslag: Några särregler i fråga om sanktioner vid patentintrång &lt;br&gt;
behövs inte. &lt;br&gt;
En fråga som diskuterades i samband med Sveriges tillträde till &lt;br&gt;
Londonöverenskommelsen var om inskränkningarna i översättningskraven &lt;br&gt;
för de europeiska patenten borde leda till ändringar &lt;br&gt;
sanktionsreglerna. Behövde möjligheten att döma ut skadestånd &lt;br&gt;
begränsas om intrångsgöraren varit i god tro till följd av att denne &lt;br&gt;
på grund av att en svensk översättning av beskrivningen inte &lt;br&gt;
funnits att tillgå inte förstått att han eller hon begått intrång? &lt;br&gt;
Regeringens bedömning då var att någon särskild bestämmelse inte&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
145 &lt;br&gt;
behövdes eftersom det enligt 58 § PL redan finns möjlighet att ta &lt;br&gt;
hänsyn till det subjektiva rekvisitet hos intrångsgöraren. &lt;br&gt;
Enligt de resonemang som då fördes ansågs de befintliga &lt;br&gt;
reglerna om straff och skadestånd vid patentintrång erbjuda &lt;br&gt;
tillräckligt skydd för en godtroende intrångsgörare. Det anfördes &lt;br&gt;
därvid att om en intrångsgörare inte kunnat tillgodogöra sig &lt;br&gt;
innehållet i en patentskrift till följd av att patentskriften endast &lt;br&gt;
funnits tillgänglig på engelska kunde uppsåt många gånger anses &lt;br&gt;
utesluten. Något straff kan i sådant fall inte utdömas. I den mån &lt;br&gt;
feltolkningen av patentskriften även är ursäktlig, kan enligt samma &lt;br&gt;
resonemang inte intrångsgöraren heller anses ha agerat oaktsamt. &lt;br&gt;
En sådan ursäktlig felbedömning borde enligt regeringen även &lt;br&gt;
kunna beaktas vid bedömningen av om det är skäligt att ersättning &lt;br&gt;
för utnyttjande ska utgå. Frågan om en intrångsgörares bristande &lt;br&gt;
språkförståelse bedömdes alltså kunna beaktas inom ramen för &lt;br&gt;
prövningen om det föreligger uppsåt eller oaktsamhet eller, i fråga &lt;br&gt;
om ersättning för utnyttjande, vid skälighetsbedömningen. Förbud &lt;br&gt;
vid vite att fortsätta intrånget befanns dock kunna meddelas även i &lt;br&gt;
fall då en intrångsgörare varit i god tro. Det påpekades dock att &lt;br&gt;
detta var fallet för alla godtroende intrångsgörare, varför det inte &lt;br&gt;
fanns anledning till särbehandling på grund av språksvårigheter. &lt;br&gt;
För en mer utförlig redogörelse för de resonemang som då fördes &lt;br&gt;
hänvisas till SOU 2003:66 s. 153 ff. och prop. 2005/06:189 s. 34 ff. &lt;br&gt;
Det saknas anledning att i detta fall göra någon annan &lt;br&gt;
bedömning än den som då gjordes. I händelse av tvist ska en &lt;br&gt;
domstol enligt befintliga regler bedöma huruvida en intrångsgörare &lt;br&gt;
varit i god tro. I den händelse så bedöms vara fallet ska domstolen &lt;br&gt;
därefter avgöra om och i vilken utsträckning ersättning för &lt;br&gt;
utnyttjande ska utgå. Någon särskild reglering för möjligheten att &lt;br&gt;
döma ut skadestånd i det fall intrångsgöraren bedömts vara i god &lt;br&gt;
tro behövs därför enligt min mening inte. &lt;br&gt;
Det ska i sammanhanget emellertid påpekas att den översättning &lt;br&gt;
av patentkraven till svenska som sökanden ska ge in till PRV och &lt;br&gt;
som ska ingå i patentskriften kan ha betydelse för bedömningen &lt;br&gt;
om intrångsgöraren varit i god tro. Om det skulle visa sig att &lt;br&gt;
översättningen till svenska av kraven är felaktig eller missvisande &lt;br&gt;
kan detta alltså leda till att domstolen finner att intrångsgöraren &lt;br&gt;
missletts beträffande patentets skyddsomfång. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Detta kan i sin tur &lt;br&gt;
få återverkningar för patenthavarens möjligheter att få skadestånd. &lt;br&gt;
Detsamma gäller för den översättning av kraven som en sökande &lt;br&gt;
kan ge in under ansökningstiden för att få ett provisoriskt skydd&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
146 &lt;br&gt;
för tiden innan patentmeddelandet. Det ligger alltså i sökandens &lt;br&gt;
intresse att ge in en översättning som korrekt återspeglar kraven i &lt;br&gt;
dess engelska lydelse. &lt;br&gt;
10.3.7 PRV:s handläggnings- och beslutsspråk &lt;br&gt;
Förslag: Om ansökan är skriven på engelska har PRV rätt att &lt;br&gt;
skriva förelägganden och beslut på engelska. &lt;br&gt;
Enligt 10 § språklagen är språket vid förvaltningsmyndigheter &lt;br&gt;
svenska. Detta innebär att PRV utan stöd i något regelverk inte bör &lt;br&gt;
använda sig av något annat språk än svenska i sådana texter som är &lt;br&gt;
eller blir offentliga. Om en patentansökan har gjorts på engelska &lt;br&gt;
kan det emellertid vara motiverat att använda engelska i de &lt;br&gt;
kontakter som PRV har med sökanden i anledning av ansökningen. &lt;br&gt;
Om ansökningen är skriven på engelska blir i praktiken PRV:s &lt;br&gt;
arbetsspråk vid handläggningen av ansökningen engelska. Av &lt;br&gt;
praktiska skäl kan det därför underlätta att kommunicera med &lt;br&gt;
sökanden på detta språk. I många fall kan det också ses som mer &lt;br&gt;
serviceinriktat. Ytterligare ett skäl – och kanske också det främsta – &lt;br&gt;
är att detta också är motiverat utifrån rättssäkerhetsaspekter. För &lt;br&gt;
att förhindra missförstånd och begreppsförvirring måste det vara &lt;br&gt;
en fördel att använda sig av samma språk som ansökningen är &lt;br&gt;
skriven på vid författandet av t.ex. ett föreläggande eller beslut. Jag &lt;br&gt;
föreslår därför att PRV ska tillåtas att använda engelska när &lt;br&gt;
ansökningen är skriven på engelska. Möjligheten för PRV att skriva &lt;br&gt;
på engelska bör dessutom kunna användas även i andra enpartsförfaranden &lt;br&gt;
där sådant behov finns. Så kan vara fallet vid &lt;br&gt;
handläggning av begäran om patentbegränsning av ett patent som &lt;br&gt;
meddelats på engelska eller av en ansökan om tilläggsskydd som &lt;br&gt;
gjorts på engelska. &lt;br&gt;
Frågan är om en sådan på engelska skriven handling även ska &lt;br&gt;
översättas till svenska av myndigheten så att den finns i svensk &lt;br&gt;
version i akten. En sådan bestämmelse kunde tänkas vara berättigad &lt;br&gt;
i syfte att allmänhet och tredje man ska kunna tillgodogöra sig &lt;br&gt;
innehållet i handlingen på svenska. Ett patentansökningsärende är &lt;br&gt;
emellertid ett enpartsförfarande och beslut och förelägganden i &lt;br&gt;
ärendet saknar därför i de flesta fall intresse för andra än sökanden. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av att en sådan bestämmelse skulle ha en begränsad&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
147 &lt;br&gt;
praktisk betydelse i förhållande till de extra kostnader som det &lt;br&gt;
skulle innebära för PRV att vara ålagd att skriva handlingar på såväl &lt;br&gt;
svenska som på engelska anser jag inte att en sådan reglering är &lt;br&gt;
befogad. &lt;br&gt;
En avvikelse från 10 § språklagen kräver att en uttrycklig &lt;br&gt;
bestämmelse om detta tas in i lag eller annan författning. Jag &lt;br&gt;
föreslår därför att en bestämmelse med innebörden att om en &lt;br&gt;
patentansökan har gjorts på engelska får PRV kommunicera med &lt;br&gt;
sökanden på engelska och även skriva förelägganden och beslut på &lt;br&gt;
detta språk tas in i patentkungörelsen. Bestämmelsen medför alltså &lt;br&gt;
en möjlighet för PRV att använda sig av engelska. Svenska språket &lt;br&gt;
ska dock alltid kunna användas vid kontakter med svenska &lt;br&gt;
myndigheter. Den som önskar kommunicera med PRV på svenska &lt;br&gt;
ska naturligtvis fortsatt kunna göra det. I vissa fall kan det även &lt;br&gt;
tänkas vara motiverat att skriva ett föreläggande eller ett beslut på &lt;br&gt;
svenska även om ansökningen har gjorts på engelska. &lt;br&gt;
Bestämmelsen utgör inget hinder mot att myndigheten skriver på &lt;br&gt;
svenska i ett sådant fall. &lt;br&gt;
10.3.8 Översättning vid tvist i allmän domstol &lt;br&gt;
Förslag: Allmän domstol bör i ett tvistemål enligt 65 § PL &lt;br&gt;
kunna förelägga patenthavaren att ge in en översättning till &lt;br&gt;
svenska av patentskriften på samma sätt som i dag gäller för &lt;br&gt;
europeiska patent. &lt;br&gt;
En bestämmelse om översättningar av europeiska patent som är &lt;br&gt;
föremål för tvist i allmän domstol finns i dag i 68 a § PL. &lt;br&gt;
Bestämmelsen bör utvidgas till att gälla även nationella patent som &lt;br&gt;
beviljats på engelska. Vid införandet av 68 a § bedömdes att ordet &lt;br&gt;
”patentskriften” skulle användas för den text som enligt &lt;br&gt;
bestämmelsen ska översättas. En europeisk patentskrift innehåller &lt;br&gt;
patentkraven och beskrivningen, innefattande eventuella ritningar. &lt;br&gt;
En nationell svensk patentskrift innehåller även ett sammandrag. &lt;br&gt;
Någon översättning av sammandraget bör dock vanligen inte &lt;br&gt;
behövas eftersom detta inte har någon rättslig verkan. &lt;br&gt;
Bestämmelsen är fakultativ för domstolen. I förarbetena till &lt;br&gt;
68 a § angavs att domstolen kunde avstå från att förelägga &lt;br&gt;
patenthavaren att ge in en översättning, till exempel om domstolen&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
148 &lt;br&gt;
utifrån stämningsansökan gör bedömningen att talan är ogrundad &lt;br&gt;
och att en fullständig översättning därför inte behövs (prop. &lt;br&gt;
2005/06:189 s. 41). Domstolarna bör dock kunna ges ett något &lt;br&gt;
större utrymme att bedöma att en översättning inte behövs. Mot &lt;br&gt;
bakgrund av att Högsta domstolen numera uttalat att handlingar på &lt;br&gt;
andra språk än svenska i vissa fall kan godtas i domstolsförfaranden &lt;br&gt;
finns utrymme för att avvara en översättning av patentskriften även &lt;br&gt;
i andra fall än då talan kan anses ogrundad redan av stämningsansökningen. &lt;br&gt;
Ett sådant fall kan exempelvis vara när det med fog &lt;br&gt;
kan antas att parterna har möjlighet att tillgodogöra sig innehållet i &lt;br&gt;
den engelskspråkiga patentskriften Domstolen ska naturligtvis &lt;br&gt;
beakta vad parterna anfört i frågan. Mot bakgrund av att den &lt;br&gt;
aktuella handlingen, dvs. patentskriften, utgör föremålet för tvisten &lt;br&gt;
bör domstolen även beakta offentlighetsintresset av vid denna &lt;br&gt;
bedömning. &lt;br&gt;
10.3.9 Översättning vid invändningsförfarande &lt;br&gt;
Förslag: Om patentet har meddelats på engelska får patentmyndigheten &lt;br&gt;
i ett invändningsärende förelägga patenthavaren &lt;br&gt;
att ge in en översättning av patentskriften till svenska. &lt;br&gt;
Föreläggandet ska ges vid påföljd att patentmyndigheten annars &lt;br&gt;
kan låta översätta patentskriften på patenthavarens bekostnad. &lt;br&gt;
Sedan ett patent meddelats får andra än patenthavaren göra &lt;br&gt;
invändning mot patentet. En invändning är således ett tvåpartsförfarande, &lt;br&gt;
som efter överklagande också kan leda till en rättslig &lt;br&gt;
prövning i domstol. Invändaren får anses ha ett grundläggande &lt;br&gt;
intresse av att kunna föra en sådan process på svenska. Även &lt;br&gt;
insynsaspekter och offentlighetsprincipen gör sig i högre i högre &lt;br&gt;
grad gällande här. Ett invändningsförfarande bör därför äga rum på &lt;br&gt;
svenska. Detta innebär att såväl parternas argumentationsskrifter &lt;br&gt;
som PRV:s beslut ska vara på svenska. Det kan därför i ett &lt;br&gt;
invändningsförfarande finnas skäl att från patenthavaren inhämta &lt;br&gt;
en översättning till svenska av patentskriften. Det bör emellertid &lt;br&gt;
inte finnas ett krav på att patentskriften alltid ska översättas. &lt;br&gt;
Många gånger har parterna möjlighet att tillgodogöra sig innehållet &lt;br&gt;
i patentskriften på engelska. I den mån parterna är större, &lt;br&gt;
patentintensiva aktörer eller företräds av ett erfaret ombud behöver&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
149 &lt;br&gt;
patentskriften i många fall inte översättas. Det kan dock &lt;br&gt;
naturligtvis finnas invändare som har svårigheter att föra &lt;br&gt;
invändningsprocessen på ett effektivt sätt om patentskriften enbart &lt;br&gt;
finns på engelska. &lt;br&gt;
För att upprätthålla balansen mellan å ena sidan patenthavarens &lt;br&gt;
intresse av att inte åsamkas onödiga översättningskostnader och å &lt;br&gt;
andra sidan invändarens intresse av att få tillgång till patentskriften &lt;br&gt;
på svenska föreslår jag att PRV ges en fakultativ möjlighet att &lt;br&gt;
förelägga patenthavaren att inkomma med en översättning till &lt;br&gt;
svenska av patentskriften. Myndigheten får efter begäran av &lt;br&gt;
invändaren avgöra vilket behov det finns av att patentskriften &lt;br&gt;
översätts till svenska. På samma sätt som gäller vid översättningar i &lt;br&gt;
patentmål vid allmän domstol ska ett sådant föreläggande ges vid &lt;br&gt;
påföljd att patentmyndigheten annars kan låta översätta patentskriften &lt;br&gt;
på patenthavarens bekostnad. &lt;br&gt;
10.3.10 Internationella patentansökningar &lt;br&gt;
Förslag: Om sökanden vill fullfölja en internationell patentansökan &lt;br&gt;
i Sverige ska en översättning av ansökningen till &lt;br&gt;
engelska – eller en kopia av ansökningen om den är skriven på &lt;br&gt;
engelska – godtas. &lt;br&gt;
En internationell patentansökan som fullföljs i Sverige måste i dag &lt;br&gt;
översättas i sin helhet till svenska. Sedan ansökningen fullföljts &lt;br&gt;
handläggs den i princip som en nationell ansökan enligt 2 kap. &lt;br&gt;
patentlagen. Skäl saknas att ha olika språkkrav beträffande en &lt;br&gt;
nationell ansökan och en fullföljd internationell ansökan. Jag &lt;br&gt;
föreslår därför att kravet på att en fullföljd internationell ansökan &lt;br&gt;
ska översättas till svenska tas bort om ansökningen är skriven på &lt;br&gt;
engelska. Är ansökningen skriven på annat språk kan enligt &lt;br&gt;
förslaget sökanden alltså välja om han eller hon vill låta översätta &lt;br&gt;
ansökningen till svenska eller till engelska. &lt;br&gt;
Offentliggörandet av internationella patentansökningar i Sverige &lt;br&gt;
regleras i 33 § tredje stycket PL. För att handlingarna i ett ärende &lt;br&gt;
rörande en internationell patentansökan ska hållas allmänt tillgängliga &lt;br&gt;
enligt 22 § PL andra och tredje styckena krävs i dag att &lt;br&gt;
ansökningen finns på svenska. Som en följd av de föreslagna &lt;br&gt;
ändringarna i språkregimen får även 33 § tredje stycket PL ändras&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
150 &lt;br&gt;
så att ansökningen kan hållas allmänt tillgänglig enligt 22 § andra &lt;br&gt;
och tredje styckena PL också om ansökningen är skriven på &lt;br&gt;
engelska. I enlighet med vad jag anfört ovan under avsnitt 10.3.5 &lt;br&gt;
uppkommer inte något provisoriskt skydd för den internationella &lt;br&gt;
ansökningen om den offentliggörs på engelska. För att provisoriskt &lt;br&gt;
skydd ska uppkomma gäller – på samma sätt som för en nationell &lt;br&gt;
svensk ansökan – att patentkraven ges in i svensk översättning. &lt;br&gt;
10.3.11 Omvandlade europeiska patentansökningar &lt;br&gt;
Förslag: Om sökanden vill omvandla en europeisk patentansökan &lt;br&gt;
till en ansökan om svenskt patent ska en översättning &lt;br&gt;
till engelska av ansökningen – eller en kopia av ansökningen om &lt;br&gt;
den är skriven på engelska – godtas. &lt;br&gt;
En europeisk patentansökan som getts in till en nationell &lt;br&gt;
patentmyndighet ska enligt EPC vidarebefordras till EPO inom &lt;br&gt;
viss tid. Om detta inte görs ska ansökningen anses som återkallad. I &lt;br&gt;
sådant fall kan ansökningen på begäran av sökanden omvandlas till &lt;br&gt;
nationella patentansökningar i de länder som omfattas av ansökningen. &lt;br&gt;
Bestämmelser rörande omvandling av en europeisk patentansökan &lt;br&gt;
till en nationell svensk patentansökan finns i 93 § PL. En &lt;br&gt;
förutsättning för att omvandla en europeisk ansökan är bl.a. att den &lt;br&gt;
ska översättas till svenska. Som en följd av vad jag föreslagit &lt;br&gt;
angående nationella patentansökningar bör också bestämmelsen &lt;br&gt;
om omvandling av en europeisk ansökan ändras så att en översättning &lt;br&gt;
till engelska av ansökningen godtas. &lt;br&gt;
10.3.12 Tilläggsskydd &lt;br&gt;
Förslag: En ansökan om tilläggsskydd eller förlängd &lt;br&gt;
giltighetstid för ett tilläggsskydd ska kunna skrivas på engelska. &lt;br&gt;
Enligt 67 § PK ska en ansökan om tilläggsskydd eller förlängd &lt;br&gt;
giltighetstid för ett tilläggsskydd vara skriven på svenska. Jag &lt;br&gt;
föreslår att en sådan ansökan även ska kunna ges in på engelska i&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Överväganden och förslag &lt;br&gt;
151 &lt;br&gt;
enlighet med de allmänna överväganden som gjorts under avsnitt &lt;br&gt;
10.2. &lt;br&gt;
10.3.13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser &lt;br&gt;
Förslag: De föreslagna lagändringarna träder i kraft den 1 juli &lt;br&gt;
2013. &lt;br&gt;
Äldre bestämmelser ska tillämpas på patentansökningar som har &lt;br&gt;
gjorts före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller även för &lt;br&gt;
internationella patentansökningar som har fullföljts samt för &lt;br&gt;
europeiska patentansökningar som begärts omvandlade före &lt;br&gt;
ikraftträdandet. Detsamma gäller för patentansökningar som &lt;br&gt;
före ikraftträdandet getts in i samband med prövning enligt 38 § &lt;br&gt;
andra stycket &lt;br&gt;
Inom immaterialrätten gäller som en allmän princip att ny &lt;br&gt;
lagstiftning ska tillämpas också på rättigheter som uppkommit &lt;br&gt;
innan den nya lagen trätt i kraft (se t.ex. prop. 1966:40 s. 259, prop. &lt;br&gt;
1969:168 s. 265 f. och prop. 2006/07:56 s. 131 f.). På detta sätt &lt;br&gt;
undviker man att två skyddssystem parallellt blir gällande för lång &lt;br&gt;
tid framöver. I vissa situationer kan det dock finnas skäl att frångå &lt;br&gt;
principen och utfärda särskilda övergångsbestämmelser. &lt;br&gt;
I detta fall anser jag att de nuvarande språkbestämmelserna bör &lt;br&gt;
tillämpas på patent som sökts före ikraftträdandet. En tillämpning &lt;br&gt;
av nya språkbestämmelser på ansökningar som redan handläggs av &lt;br&gt;
PRV vid ikraftträdandet riskerar att medföra en rad problem. Om &lt;br&gt;
en ansökan har gjorts på engelska kan t.ex. PRV redan ha förelagt &lt;br&gt;
en sökande att ge in översättning till svenska. Det kan även uppstå &lt;br&gt;
problem med att bestämma vad som ska utgöra grundhandling av &lt;br&gt;
en vid ikraftträdandet ingiven patentansökan om översättning &lt;br&gt;
därefter inges. &lt;br&gt;
Förslaget att äldre bestämmelser ska tillämpas på patent som har &lt;br&gt;
sökts före ikraftträdandet innebär alltså att en nationell patentansökan &lt;br&gt;
som har lämnats in till PRV på engelska innan ikraftträdandet &lt;br&gt;
alltjämt ska översättas i sin helhet innan ansökningen blir &lt;br&gt;
allmänt tillgänglig enligt 22 § PL. Sådana ansökningar kan alltså &lt;br&gt;
endast leda till att patent meddelas på svenska. &lt;br&gt;
Övergångsbestämmelsen omfattar även internationella ansökningar &lt;br&gt;
som fullföljts samt europeiska patentansökningar som&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Överväganden och förslag SOU 2012:19 &lt;br&gt;
152 &lt;br&gt;
begärts omvandlade före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser ska &lt;br&gt;
även tillämpas på patentansökningar som före ikraftträdandet getts &lt;br&gt;
in till patentverket i samband med prövning enligt 38 § andra &lt;br&gt;
stycket PL. Dessa ansökningar ska enligt dagens bestämmelser &lt;br&gt;
översättas i sin helhet och kan därmed endast leda till patent på &lt;br&gt;
svenska. &lt;br&gt;
Några övergångsbestämmelser i övrigt behövs inte.&lt;br&gt;
153 &lt;br&gt;
11 Ekonomiska och andra &lt;br&gt;
konsekvenser &lt;br&gt;
Bedömning: De föreslagna ändringarna bedöms medföra &lt;br&gt;
minskade översättningskostnader för de användare av &lt;br&gt;
patentsystemet som önskar använda en ansökan såväl i det &lt;br&gt;
nationella förfarandet som i förfaranden som godtar engelska. &lt;br&gt;
Förslaget påverkar inte kostnaderna för sådana användare som &lt;br&gt;
alltjämt önskar lämna in ansökningar på svenska. &lt;br&gt;
Förslaget bedöms vidare medföra endast marginellt negativa &lt;br&gt;
konsekvenser för utvecklingen av svensk teknisk terminologi. &lt;br&gt;
Förslaget begränsar möjligheten i vissa fall att ta del av allmänna &lt;br&gt;
handlingar på svenska språket. &lt;br&gt;
Denna konsekvensutredning avser att belysa de ekonomiska &lt;br&gt;
kostnaderna och andra konsekvenser som följer av de föreslagna &lt;br&gt;
ändringarna i patentlagen i enlighet med vad som anges i 14 till 16 § &lt;br&gt;
§ kommittéförordningen (1998:1474). &lt;br&gt;
Enligt utredningens bedömning får förslaget konsekvenser för &lt;br&gt;
företag och enskilda som söker patent eller berörs av sådana rättigheter, &lt;br&gt;
för Patent- och registreringsverket samt i viss utsträckning &lt;br&gt;
även för allmänheten. &lt;br&gt;
11.1 Bakgrund &lt;br&gt;
Patent är en nationell rättighet. Ensamrätten till ett patent gäller &lt;br&gt;
alltså endast i det land för vilket patentet beviljats. Ett svenskt &lt;br&gt;
patent kan erhållas genom att en nationell patentansökan lämnas in &lt;br&gt;
till Patent- och registreringsverket (PRV). Myndigheten granskar &lt;br&gt;
ansökningen och – om den uppfyller villkoren – beviljar ett &lt;br&gt;
nationellt patent med giltighet i Sverige. Det finns också möjlighet&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19 &lt;br&gt;
154 &lt;br&gt;
att erhålla ett nationellt svenskt patent genom en internationell &lt;br&gt;
ansökningsprocedur. En sådan internationell patentansökan kan &lt;br&gt;
fullföljas i Sverige, vartefter ansökningen behandlas som en &lt;br&gt;
nationell ansökan av PRV. Godtas ansökningen meddelas ett &lt;br&gt;
nationellt patent. &lt;br&gt;
En patentansökan – och ett beviljat patent – består av olika &lt;br&gt;
delar. Beskrivningen utgör den mest omfångsrika delen av &lt;br&gt;
ansökningen. Denna del innehåller en detaljerad beskrivning av den &lt;br&gt;
bakomliggande tekniken samt uppgifter om hur uppfinningen löst &lt;br&gt;
ett definierat problem. Beskrivningen kan även innefatta ritningar &lt;br&gt;
om dessa behövs för att förklara uppfinningen. Textmassan av &lt;br&gt;
beskrivningen består vanligen av 10-20 sidor. De s.k. patentkraven &lt;br&gt;
är en volymmässigt liten men innehållsmässigt viktig del av &lt;br&gt;
patentet. Patentkraven innehåller en uppräkning av vad som &lt;br&gt;
skyddas av patentet och definierar alltså omfattningen av ensamrätten. &lt;br&gt;
Kraven består vanligen av 1-3 sidor. En nationell svensk &lt;br&gt;
patentskrift innehåller vidare ett sammandrag, som kortfattat &lt;br&gt;
sammanfattar vad uppfinningen avser. Sammandraget är ca en halv &lt;br&gt;
sida långt. &lt;br&gt;
Patent med verkan i Sverige kan idag meddelas i form av ett &lt;br&gt;
nationellt patent, vilket beskrivits ovan. Ett patent som meddelats &lt;br&gt;
av det europeiska patentverket (EPO) kan emellertid också ges &lt;br&gt;
verkan i Sverige genom en formell valideringsprocess. Sedan ett &lt;br&gt;
sådant europeiskt patent har validerats i Sverige har det samma &lt;br&gt;
rättsverkan i Sverige som ett nationellt svenskt patent. &lt;br&gt;
De europeiska patenten som validerats i Sverige och de &lt;br&gt;
nationella patenten är alltså båda gällande i Sverige. Språkkraven &lt;br&gt;
avseende dessa skiljer sig emellertid åt. Ett nationellt patent som &lt;br&gt;
beviljats av PRV måste meddelas i sin helhet på svenska. &lt;br&gt;
Europeiska patent meddelas av EPO på något av handläggningsspråken &lt;br&gt;
engelska, tyska eller franska. Den s.k. Londonöverenskommelsen, &lt;br&gt;
som trädde i kraft den 1 maj 2008, innebär att länder &lt;br&gt;
som anslutit sig till överenskommelsen under vissa förutsättningar &lt;br&gt;
avstår från att kräva översättning av ett europeiskt patent till det &lt;br&gt;
nationella språket vid valideringen. För närvarande är 18 länder &lt;br&gt;
anslutna till överenskommelsen. För Sveriges del innebär &lt;br&gt;
Londonöverenskommelsen att ett europeiskt patent som meddelats &lt;br&gt;
på engelska inte längre behöver översättas i sin helhet till svenska. &lt;br&gt;
Vid valideringen krävs i sådant fall endast att den del av patentet &lt;br&gt;
som definierar skyddsomfånget, dvs. patentkraven, översätts till&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser &lt;br&gt;
155 &lt;br&gt;
svenska. Patentet blir därmed gällande här i Sverige med patentbeskrivningen &lt;br&gt;
på engelska och patentkraven på svenska. &lt;br&gt;
En nationell patentansökan kan redan idag lämnas in och &lt;br&gt;
granskas av PRV på engelska. Nuvarande bestämmelser kräver &lt;br&gt;
dock att en översättning till svenska av hela ansökningen lämnas in &lt;br&gt;
innan ansökningen offentliggörs, vilket vanligtvis äger rum 18 &lt;br&gt;
månader efter ingivningsdagen. Skälet till att offentliggöra en &lt;br&gt;
ansökning är att delge andra än sökanden den nya teknik som &lt;br&gt;
ansökningen innehåller och uppmärksamma allmänhet och tredje &lt;br&gt;
man på att detta kan komma att omfattas av patentskydd. Av &lt;br&gt;
tillgänglighetsskäl och offentlighetsprincipiella skäl har denna &lt;br&gt;
publicering ansetts behöva äga rum på svenska. &lt;br&gt;
Andra typer av ansökningar som kan leda till patent i Sverige &lt;br&gt;
publiceras emellertid inte på svenska på artonmånadersdagen. &lt;br&gt;
Europeiska patentansökningar publiceras på engelska, tyska eller &lt;br&gt;
franska. Först när det europeiska patentet beviljats och därefter &lt;br&gt;
valideras i Sverige ska en översättning till svenska lämnas in. Detta &lt;br&gt;
inträffar i regel närmare fyra år efter ansökningsdagen. Internationella &lt;br&gt;
patentansökningar publiceras på något av WIPO:s tio &lt;br&gt;
publiceringsspråk. Först när ansökningen fullföljs i Sverige ska en &lt;br&gt;
översättning till svenska av ansökningen inges till PRV. En &lt;br&gt;
internationell ansökan publiceras alltså på svenska först omkring 31 &lt;br&gt;
månader efter ansökningsdagen. &lt;br&gt;
11.2 Problemet &lt;br&gt;
Den som har gjort en uppfinning har ofta ett behov av att &lt;br&gt;
kommersialisera den i mer än ett land. Patent behöver därför i de &lt;br&gt;
flesta fall sökas i flera länder. Innan en patentansökan offentliggörs, &lt;br&gt;
finns möjlighet att använda den som underlag för att göra &lt;br&gt;
följdansökningar i andra länder. Många svenska sökande väljer att &lt;br&gt;
vända sig till EPO för att erhålla patent i andra europeiska länder &lt;br&gt;
och till det amerikanska patentverket (USPTO) för att erhålla &lt;br&gt;
patent i USA. Den sökande som vill använda sin svenska &lt;br&gt;
patentansökan i dessa förfaranden behöver översätta ansökningen &lt;br&gt;
till engelska. Ett alternativ är att skriva ansökningen på engelska &lt;br&gt;
och sedan översätta den till svenska för att kunna erhålla ett &lt;br&gt;
svenskt patent genom PRV. &lt;br&gt;
I denna process uppkommer således kostnader för översättning. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av en patentansökans komplexa tekniska natur är&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19 &lt;br&gt;
156 &lt;br&gt;
sådana översättningar relativt kostsamma. Dessa översättningskostnader &lt;br&gt;
ökar de höga utlägg som en sökande redan har för att &lt;br&gt;
erhålla patent. Alltför höga kostnader för att få patentskydd &lt;br&gt;
minskar tillgången till patentsystemet, särskilt för mindre och &lt;br&gt;
kostnadskänsliga aktörer. Vidare riskerar det att leda till att det &lt;br&gt;
geografiska skyddet begränsas i onödig utsträckning. Höga &lt;br&gt;
kostnader anses också inverka menligt på innovationsaktiviteten &lt;br&gt;
och minska företagens konkurrenskraft i jämförelse med aktörer på &lt;br&gt;
marknader där översättningar inte behöver göras och där &lt;br&gt;
kostnaderna för patentskydd därmed inte är lika höga. &lt;br&gt;
Att sökande som väljer att lämna in den första patentansökningen &lt;br&gt;
till PRV kan drabbas av belastande översättningskostnader &lt;br&gt;
anses ha lett till att det nationella ansökningsförfarandet &lt;br&gt;
förlorat i attraktivitet. Antalet patentansökningar som lämnas in till &lt;br&gt;
PRV har under många år sjunkit, främst till förmån för det &lt;br&gt;
europeiska ansökningsförfarandet. Allt fler som vill erhålla &lt;br&gt;
patentskydd i Sverige lämnar in en ansökan till EPO på engelska &lt;br&gt;
och kan därefter få patentet att gälla i Sverige genom att endast &lt;br&gt;
översätta patentkraven till svenska. &lt;br&gt;
Dagens utformning av språkkraven för de nationella patentansökningarna &lt;br&gt;
är därför inte tillfredställande. I den mån åtgärder &lt;br&gt;
kan vidtas för att minska de kostnader för översättning som är &lt;br&gt;
förknippade med det nationella patentansökningsförfarandet är &lt;br&gt;
detta positivt ur ett näringspolitiskt perspektiv. &lt;br&gt;
11.3 Mitt förslag till lösning &lt;br&gt;
11.3.1 Förslag &lt;br&gt;
Mitt förslag till lösning är att nationella svenska patentansökningar &lt;br&gt;
ska kunna behandlas helt på engelska och också kunna beviljas i &lt;br&gt;
engelsk språkdräkt av PRV. Förslaget omfattar även sådana internationella &lt;br&gt;
patentansökningar som fullföljs i Sverige. Den del av &lt;br&gt;
patentet som definierar skyddsomfånget, dvs. patentkraven, &lt;br&gt;
föreslås dock alltjämt översättas till svenska. &lt;br&gt;
Förslaget innebär att kostnaderna för att söka och erhålla patent &lt;br&gt;
i flera länder minskar när sökanden använder en engelskspråkig &lt;br&gt;
ansökan i flera ansökningsprocesser. Genom att PRV föreslås &lt;br&gt;
kunna bevilja nationella patent på engelska kan en sökande använda&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser &lt;br&gt;
157 &lt;br&gt;
en engelskspråkig ansökan och få patent beviljade såväl vid PRV &lt;br&gt;
som vid t.ex. EPO och USPTO utan att behöva översätta &lt;br&gt;
ansökningen. &lt;br&gt;
Förslaget innebär också att språkbestämmelserna för nationella &lt;br&gt;
patent harmoniseras med vad som gäller för europeiska patent som &lt;br&gt;
valideras i Sverige, dvs. om ett patent meddelas på engelska behöver &lt;br&gt;
endast patentkraven översättas till svenska. Förslaget avser också &lt;br&gt;
att öka det nationella ansökningsförfarandets attraktivitet och &lt;br&gt;
därigenom stimulera benägenheten att söka patent genom PRV. &lt;br&gt;
Det ska poängteras att den föreslagna regleringen innebär just &lt;br&gt;
en möjlighet att få en nationell patentansökan behandlad och &lt;br&gt;
beviljad på engelska för den som så önskar. Nationella patent kan &lt;br&gt;
naturligtvis alltjämt behandlas och beviljas helt på svenska. &lt;br&gt;
Förslaget innebär alltså inte att möjligheten att använda svenska i &lt;br&gt;
det nationella förfarandet minskar. &lt;br&gt;
11.3.2 Den närmare utformningen av förslaget &lt;br&gt;
Jag har övervägt olika utformningar av den föreslagna lösningen. &lt;br&gt;
De främsta variablerna har härvid varit vad som ska översättas till &lt;br&gt;
svenska om en ansökan har lämnats in på engelska och när en sådan &lt;br&gt;
översättning i så fall ska lämnas in. &lt;br&gt;
Patentkraven ska översättas &lt;br&gt;
Som nämnts innebär den valda lösningen att endast patentkraven &lt;br&gt;
ska översättas. Genom en sådan lösning återfinns den centrala &lt;br&gt;
delen av PRV:s beslut på svenska, vilket får anses vara grundläggande &lt;br&gt;
ur ett offentligrättsligt perspektiv. Allmänhet och tredje &lt;br&gt;
man ges utifrån svenskspråkiga patentkrav möjlighet att skapa sig &lt;br&gt;
en generell uppfattning om vad patentet omfattar. Patentkraven &lt;br&gt;
innehåller dessutom i stor utsträckning den terminologi som är &lt;br&gt;
kopplad till uppfinningen. De negativa effekter på den svenska &lt;br&gt;
språkutvecklingen som en ökad användning av engelska annars kan &lt;br&gt;
leda till kan därigenom i viss mån mildras. Utifrån offentligrättsliga &lt;br&gt;
och språkpolitiska skäl samt av hänsyn till tredje mans rättssäkerhet &lt;br&gt;
får alltså den extra kostnad för sökanden som översättningen &lt;br&gt;
av patentkraven till svenska innebär ändå anses &lt;br&gt;
motiverad.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19 &lt;br&gt;
158 &lt;br&gt;
Översättningen av patentkraven till svenska ska lämnas in när PRV &lt;br&gt;
bedömer att ansökningen kan beviljas &lt;br&gt;
Mitt förslag är vidare att denna översättning av patentkraven ska &lt;br&gt;
lämnas in först när PRV bedömer att ansökningen kan beviljas, dvs. &lt;br&gt;
strax före meddelandet av patentet. &lt;br&gt;
En viktig aspekt för den som söker patentskydd är att kunna &lt;br&gt;
skjuta på kostnaderna och i möjligaste mån kunna lägga dessa så &lt;br&gt;
sent som möjligt i processen. Sökanden har då en större möjlighet &lt;br&gt;
att kunna bedöma det kommersiella värdet av uppfinningen och &lt;br&gt;
kan då också avgöra om det är lönsamt att ta den extra kostnaden &lt;br&gt;
som en översättning av patentkraven innebär. Den valda lösningen &lt;br&gt;
innebär också att kostnaden hamnar närmare de potentiella intäkter &lt;br&gt;
som uppfinningen kan leda till. Genom att senarelägga översättningskravet &lt;br&gt;
behöver en sökande som efter anmärkningar från &lt;br&gt;
PRV bedömer att det inte är meningsfullt att gå vidare med &lt;br&gt;
ansökningen inte heller lägga ner någon kostnad för översättning &lt;br&gt;
av kraven. En sökande som väljer att överge eller återkalla &lt;br&gt;
ansökningen drabbas alltså inte av någon översättningskostnad. &lt;br&gt;
Om sökanden önskar erhålla det skadeståndsrättsliga provisoriska &lt;br&gt;
skyddet under ansökningstiden ska en översättning av &lt;br&gt;
patentkraven dock lämnas in i ett tidigare skede i ansökningsprocessen. &lt;br&gt;
Den sökande som finner att det provisoriska skyddet är &lt;br&gt;
viktigt för honom kan alltså själv välja att ta översättningskostnaden &lt;br&gt;
på ett tidigare stadium. Det ger också en upplysning till &lt;br&gt;
tredje man att sökanden kan komma att ta det provisoriska skyddet &lt;br&gt;
i anspråk om patentet sedan beviljas. Möjligheten för sökanden att &lt;br&gt;
erhålla det provisoriska skyddet föreslås kopplat till en avgift när &lt;br&gt;
översättningen av patentkraven lämnas in efter det att ansökningen &lt;br&gt;
gjorts allmänt tillgänglig. Avgiften avser att täcka de extra &lt;br&gt;
kostnader som kan uppstå hos PRV för administrering och &lt;br&gt;
offentliggörande av kraven. En motsvarande avgift tas idag också ut &lt;br&gt;
av PRV för att offentliggöra översättningen av patentkraven i en &lt;br&gt;
europeisk patentansökan. Denna avgift uppgår för närvarande till &lt;br&gt;
500 kronor.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser &lt;br&gt;
159 &lt;br&gt;
Sammanfattning &lt;br&gt;
Den valda lösningen innebär att en på engelska skriven ansökan &lt;br&gt;
som lämnats in till PRV inte behöver översätta i sin helhet till &lt;br&gt;
svenska för att ett nationellt patent ska kunna meddelas. Genom &lt;br&gt;
att endast ha kvar ett krav på att patentkraven ska finnas på svenska &lt;br&gt;
minskar kostnaderna för översättningar väsentligt jämfört med vad &lt;br&gt;
som är fallet idag. Den översättningskostnad som ändå uppkommer &lt;br&gt;
genom förslaget är inte oskäligt betungande utan får anses befogad &lt;br&gt;
med hänsyn till offentligrättsliga och språkpolitiska skäl samt av &lt;br&gt;
hänsyn till tredje mans rättssäkerhet. &lt;br&gt;
Den svenska översättningen av patentkraven ska ges in först när &lt;br&gt;
PRV bedömer att ansökningen kan beviljas. Översättningskostnaden &lt;br&gt;
kan därmed skjutas till en tidpunkt som ligger nära &lt;br&gt;
meddelandet av patentet. En sökande kan själv välja att ta &lt;br&gt;
översättningskostnaden tidigare för att kunna ge in patentkraven i &lt;br&gt;
svensk översättning vid någon tidigare tidpunkt för att s.a.s. &lt;br&gt;
aktivera det provisoriska skyddet. &lt;br&gt;
11.4 Alternativa lösningar &lt;br&gt;
11.4.1 Ingen ändring &lt;br&gt;
Ett alternativ är att ingen ändring vad gäller språkregimen i det &lt;br&gt;
nationella patentansökningsförfarandet vidtas. Detta innebär alltså &lt;br&gt;
att svenska nationella patent endast kan meddelas helt på svenska &lt;br&gt;
och att i den mån en ansökan lämnats in på engelska, denna måste &lt;br&gt;
översättas i sin helhet till svenska. Detta alternativ innebär att de &lt;br&gt;
kostnader för översättning som uppstår om en sökande önskar &lt;br&gt;
använda sin ansökan såväl inför PRV som inför EPO eller USPTO &lt;br&gt;
eller annat förfarande där engelska godtas kvarstår. Alternativet &lt;br&gt;
minskar alltså inte kostnaderna för att erhålla patent. Detta &lt;br&gt;
scenario bidrar inte heller till att öka det nationella patentansökningsförfarandets &lt;br&gt;
attraktivitet, vilket kan leda till resultatet &lt;br&gt;
att ansökningarna till PRV fortsätter att minska.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19 &lt;br&gt;
160 &lt;br&gt;
11.4.2 Alternativa lösningar av krav på översättning och &lt;br&gt;
tidpunkt för inlämning &lt;br&gt;
En möjlighet att bevilja nationella patent på engelska kan ges andra &lt;br&gt;
utformningar än den av mig föreslagna lösningen. &lt;br&gt;
Ett alternativ är att inte kräva någon översättning alls om en &lt;br&gt;
patentansökan har lämnats in på engelska. Resultatet av ett sådant &lt;br&gt;
alternativ skulle alltså vara att ett nationellt patent kan meddelas &lt;br&gt;
helt på engelska. Detta alternativ skulle för användarna av &lt;br&gt;
patentsystemet vara det mest kostnadsbesparande alternativet. &lt;br&gt;
Patentkraven utgör dock en central del i patentskriften, som i sig &lt;br&gt;
utgör resultatet av PRV:s beslut, och är dessutom den del av &lt;br&gt;
patentet som definierar dess skyddsomfång. En sådan lösning kan &lt;br&gt;
därför inte förordas av principiella skäl. &lt;br&gt;
Ytterligare ett alternativ är att kräva översättning av sammandraget &lt;br&gt;
och den text som hör samman med eventuella ritningar. Mot &lt;br&gt;
bakgrund av att sammandraget ges in vid ansökningen och ska ges &lt;br&gt;
sin slutliga lydelse innan ansökningen publiceras kan innehållet i &lt;br&gt;
sammandraget emellertid vara missvisande om ansökningen ändras &lt;br&gt;
i tiden därefter. Sammandraget återspeglar alltså inte alltid vad som &lt;br&gt;
faktiskt omfattas av det beviljade patentet. Vidare har sammandraget &lt;br&gt;
inte någon rättsverkan och får inte användas vid tolkningen &lt;br&gt;
av patentets skyddsomfång. Att översätta sammandraget i stället &lt;br&gt;
för kraven är därför inte att rekommendera. &lt;br&gt;
Att utöver patentkraven även kräva översättning av sammandraget &lt;br&gt;
och ritningar tillför inte heller något värde vare sig ur &lt;br&gt;
informationssynpunkt eller ur rättssäkerhetssynpunkt. Inte heller &lt;br&gt;
skulle detta leda till några fördelar för skapandet av ny svensk &lt;br&gt;
terminologi. En sådan lösning skulle dessutom minska de &lt;br&gt;
potentiella kostnadsbesparingarna. Det saknas därför skäl att också &lt;br&gt;
kräva översättning av dessa delar av patentet. &lt;br&gt;
Vad gäller tidpunkten för när en översättning ska ges in kan &lt;br&gt;
man som alternativ tänka sig att de delar av ansökningen som ska &lt;br&gt;
översättas ska lämnas in redan när ansökningen görs. Detta skulle &lt;br&gt;
emellertid leda till att nya översättningar skulle behöva lämnas in &lt;br&gt;
under ansökningsprocessens gång om ansökningen justerades. &lt;br&gt;
Detta riskerar att leda till väsentligt ökade kostnader för översättningar &lt;br&gt;
jämfört med den lösning som valts. Innan ansökningen &lt;br&gt;
offentliggjorts finns heller inga motiv för en sådan reglering utifrån &lt;br&gt;
offentligrättsliga aspekter eller av rättssäkerhetsskäl.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser &lt;br&gt;
161 &lt;br&gt;
Ett annat alternativ är att kräva att översättning till svenska &lt;br&gt;
lämnas in innan offentliggörandet av ansökningen. Emellertid &lt;br&gt;
justeras en patentansökan ofta även efter det att den publicerats. &lt;br&gt;
Problemet med att sökanden då kan tvingas lämna in mer än en &lt;br&gt;
översättning kommer med detta alternativ att kvarstå. Mot &lt;br&gt;
bakgrund av att översättningar till svenska av andra ansökningar &lt;br&gt;
som kan leda till patent i Sverige krävs först vid en senare tidpunkt &lt;br&gt;
saknas skäl att kräva att en nationell ansökan ovillkorligen ska &lt;br&gt;
översättas innan denna offentliggörs. Sökandens behov av att dels &lt;br&gt;
minimera översättningskostnaderna och dels skjuta dessa till en så &lt;br&gt;
sen tidpunkt som möjligt väger tyngre än de skäl som finns för att &lt;br&gt;
ansökningen i del ska publiceras på svenska. Som redogjorts för &lt;br&gt;
under avsnitt 11.3.2 ska dock en översättning av patentkraven &lt;br&gt;
lämnas in till PRV under ansökningstiden om sökanden vill erhålla &lt;br&gt;
ett provisoriskt skadeståndsrättsligt skydd. &lt;br&gt;
11.5 Berörda aktörer &lt;br&gt;
11.5.1 Användare av det nationella ansökningsförfarandet &lt;br&gt;
De som berörs av den föreslagna regleringen är främst användarna &lt;br&gt;
av patentsystemet, dvs. företag och enskilda som söker patent. Det &lt;br&gt;
är i första hand för dem som möjligheten att bevilja nationella &lt;br&gt;
patentansökningar på engelska föreslås. &lt;br&gt;
Under 2011 inkom ca 2 300 nationella patentansökningar till &lt;br&gt;
PRV, varav 2000 från svenska sökande. De senaste fem åren har &lt;br&gt;
andelen patentansökningar som härrör från svenska sökande legat &lt;br&gt;
på omkring 85 % av de nationella ansökningarna. Den absoluta &lt;br&gt;
merparten av de som väljer det nationella ansökningssystemet är &lt;br&gt;
alltså svenska företag och uppfinnare. Det är också den svenska &lt;br&gt;
industrin och företrädare och ombud för svenska uppfinnare som &lt;br&gt;
har framfört önskemål om att språkkravet för de nationella &lt;br&gt;
patenten ska ändras. Utredningen har idag inte tillgång till &lt;br&gt;
uppgifter om hur många svenska sökande som också använder sin &lt;br&gt;
ansökan i förfaranden där engelska godtas. Allmänt kan det dock &lt;br&gt;
sägas att tendensen att ansöka om patent på marknader utanför &lt;br&gt;
Sverige är ökande. &lt;br&gt;
Det finns ingen uppgift om hur många patentansökningar som &lt;br&gt;
ges in till PRV som idag är skrivna på engelska. Enligt myndigheten &lt;br&gt;
kan det uppskattas att ca 17 % av de nationella patentansök&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19 &lt;br&gt;
162 &lt;br&gt;
ningarna idag ges in på annat språk än svenska. Merparten av dessa &lt;br&gt;
förmodas vara skrivna på engelska. Hur stor andel av denna siffra &lt;br&gt;
som härrör från svenska sökande är dock inte känt. Erfarenheter &lt;br&gt;
från Finland och Nederländerna har visat att det skett en markant &lt;br&gt;
ökning av nationella patentansökningar som lämnas in på engelska &lt;br&gt;
sedan möjligheten infördes i respektive land. Det har i dessa länder &lt;br&gt;
ansetts att ökningen av engelskspråkiga ansökningar har sin grund i &lt;br&gt;
ett behov som funnits hos nationella företag och uppfinnare. En &lt;br&gt;
stor del av dessa ansökningar förmodas alltså komma från inhemska &lt;br&gt;
sökande. &lt;br&gt;
11.5.2 Konkurrenter och påstådda intrångsgörare &lt;br&gt;
Även sådana aktörer vars verksamhet har beröringspunkter med &lt;br&gt;
teknik som omfattas av beviljade eller kommande ensamrätter på &lt;br&gt;
patentområdet berörs. Tredje man som av innehavaren av ett patent &lt;br&gt;
som meddelats på engelska blir anklagad för patentintrång behöver &lt;br&gt;
ta ställning till innehållet i en sådan patentskrift. Vidare kan &lt;br&gt;
konkurrenter som planerar att påbörja verksamhet inom ett visst &lt;br&gt;
teknikområde behöva bedöma sitt handlingsutrymme genom att &lt;br&gt;
analysera patent inom området. Dessa parter kan i viss mån ha ett &lt;br&gt;
behov av att översätta engelskspråkiga patentskrifter till svenska &lt;br&gt;
för att kunna förstå dess innehåll. &lt;br&gt;
11.5.3 PRV &lt;br&gt;
Den föreslagna regleringen kommer också att påverka PRV, i &lt;br&gt;
egenskap av den myndighet som handlägger och prövar ansökningarna. &lt;br&gt;
11.5.4 Samhället i övrigt &lt;br&gt;
Slutligen kommer även allmänheten att beröras ur det mer &lt;br&gt;
principiella perspektivet att vissa typer av allmänna handlingar &lt;br&gt;
genom förslaget inte längre kommer att finnas på svenska.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser &lt;br&gt;
163 &lt;br&gt;
11.6 Konsekvenser för PRV &lt;br&gt;
En av vinsterna med förslaget är att öka det nationella patentansökningsförfarandets &lt;br&gt;
attraktivitet i förhållande till att erhålla &lt;br&gt;
patent i Sverige via en europeisk patentansökan. Huruvida förslaget &lt;br&gt;
faktiskt kommer att leda till ett ökat antal ansökningar är &lt;br&gt;
emellertid svårt att sia om. Förslaget kan emellertid i viss mån antas &lt;br&gt;
dämpa den negativa tendensen med minskade antal ansökningar &lt;br&gt;
som PRV dragits med sedan många år. &lt;br&gt;
PRV accepterar i dag att ansökningar lämnas in på engelska. &lt;br&gt;
Handläggningen av dessa påbörjas också och ett tekniskt &lt;br&gt;
föreläggande tillställs i regel sökanden innan ansökningen översätts &lt;br&gt;
till svenska. Myndigheten har sålunda redan i dag stor vana av att &lt;br&gt;
hantera engelskspråkiga ansökningar. I dessa avseenden påverkar &lt;br&gt;
förslaget inte myndighetens arbetsförutsättningar. Eftersom &lt;br&gt;
förslaget även innehåller en möjlighet för PRV att skriva förelägganden &lt;br&gt;
och beslut i ansökningsärendet på engelska kan detta för &lt;br&gt;
myndighetens del emellertid innebära ett visst arbete med att ta &lt;br&gt;
fram mallar till förelägganden på engelska och utarbeta riktlinjer &lt;br&gt;
kring hur besluten ska utformas. &lt;br&gt;
11.7 Konsekvenser för företag och enskilda &lt;br&gt;
Syftet med den föreslagna regleringen är att verka kostnadsbesparande &lt;br&gt;
för de användare av patentsystemet som önskar söka &lt;br&gt;
patent såväl via t.ex. EPO och USPTO – eller via andra förfaranden &lt;br&gt;
som godtar engelska – som via det nationella förfarandet. Dessa &lt;br&gt;
besparingar uppkommer alltså i själva ansökningsförfarandet. &lt;br&gt;
Förslaget kan emellertid i viss mån leda till att kostnaderna för &lt;br&gt;
översättning förskjuts till ett senare skede, om patentet skulle bli &lt;br&gt;
föremål för invändning eller tvist i domstol. Kostnader kan också &lt;br&gt;
komma att föras över från patenthavaren till tredje män, som finner &lt;br&gt;
att de har ett behov av att översätta patentskriften till svenska.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19 &lt;br&gt;
164 &lt;br&gt;
11.7.1 Kostnadsbesparingar för användarna i &lt;br&gt;
ansökningsskedet &lt;br&gt;
Någon exakt uppgift på hur stora kostnadsbesparingar förslaget &lt;br&gt;
kan leda till finns inte. Kostnaden för översättning kan naturligtvis &lt;br&gt;
variera stort beroende på såväl omfattningen av ansökningen som &lt;br&gt;
dess komplexitet och till vilket teknikområde ansökningen hör. De &lt;br&gt;
uppgifter som redovisas här är sådana generella uppskattningar som &lt;br&gt;
utredningen har tagit del av från olika håll. &lt;br&gt;
Enligt uppgifter från svensk industri ligger översättningskostnaderna &lt;br&gt;
för en patentansökan inom ett visst teknikområde på &lt;br&gt;
omkring 40 000 kronor. Översättningskostnaderna för enbart &lt;br&gt;
kraven beräknas därvid uppgå till ca en fjärdedel, dvs. &lt;br&gt;
10 000 kronor. Detta utgår ifrån antagandet att översättning av &lt;br&gt;
patentkraven är något dyrare per sida i förhållande till beskrivningen. &lt;br&gt;
Förslaget skulle med denna utgångspunkt innebära en &lt;br&gt;
kostnadsbesparing på 30 000 kronor per patentansökan. På andra &lt;br&gt;
håll finns andra uppgifter om vilka kostnader som är förknippade &lt;br&gt;
med översättningar av patentdokument. PRV har tagit fram &lt;br&gt;
kostnadsexempel, varvid det uppskattas att en översättning av en &lt;br&gt;
patentansökan till ett annat språk uppgår till ca 25 000 kronor. Om &lt;br&gt;
ansökningen omfattar 15 sidor patentbeskrivning och 2 sidor &lt;br&gt;
patentkrav skulle besparingen enligt förslaget utifrån denna &lt;br&gt;
kostnadsuppskattning kunna uppgå till ca 20 000 kronor per &lt;br&gt;
ansökan. Även Europeiska kommissionen har gjort beräkningar av &lt;br&gt;
kostnader som är förknippade med översättningar. Enligt den &lt;br&gt;
konsekvensanalys som utgör följedokument till förslagen till &lt;br&gt;
förordning om skapandet av det enhetliga patentskyddet och dess &lt;br&gt;
översättningsarrangemang uppgår kostnaden för översättning av &lt;br&gt;
patentdokument till i genomsnitt 85 euro per sida1. Med en &lt;br&gt;
genomsnittlig växelkurs om 9,5 kronor per euro motsvarar detta &lt;br&gt;
drygt 800 kronor per sida. För ett patent där beskrivningen består &lt;br&gt;
av 15 sidor och patentkraven på 2 sidor skulle översättningskostnaden &lt;br&gt;
enligt dessa beräkningar uppgå till 13 600 kronor. Den &lt;br&gt;
uppskattade besparingen skulle då uppgå till ca 12 000 kronor per &lt;br&gt;
patentansökan. Mot bakgrund av att svenska är ett i sammanhanget &lt;br&gt;
litet språk finns det emellertid ett begränsat antal kompetenta &lt;br&gt;
översättare av patentdokument, vilket påverkar priset på sådana &lt;br&gt;
översättningar. Från svensk industris sida har därför anmärkts att &lt;br&gt;
1 SEC(2011) 482 final.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser &lt;br&gt;
165 &lt;br&gt;
översättningar till eller från svenska generellt är dyrare än den av &lt;br&gt;
kommissionen uppskattade genomsnittliga kostnaden. &lt;br&gt;
11.7.2 Särskilt om konsekvenserna för mindre företag och &lt;br&gt;
enskilda användare &lt;br&gt;
Eftersom förslaget syftar till att minska kostnaderna för att erhålla &lt;br&gt;
patent på flera marknader kan det ses som särskilt fördelaktigt för &lt;br&gt;
mindre eller kostnadskänsliga aktörer. Under senare år har &lt;br&gt;
tendensen varit att mindre aktörer står för en allt större andel av de &lt;br&gt;
nationella ansökningar som görs. För dessa aktörer är det också i &lt;br&gt;
många fall en fördel att kunna börja med det svenska förfarandet &lt;br&gt;
för att i liten skala pröva om ansökningen är patenterbar. Sökanden &lt;br&gt;
har under tiden också bättre möjligheter att bedöma uppfinningens &lt;br&gt;
kommersiella värde för att avgöra om man även ska ta den kostnad &lt;br&gt;
det innebär att söka patent på andra marknader. Många av de större &lt;br&gt;
aktörerna vänder sig idag direkt till det europeiska ansökningssystemet &lt;br&gt;
för att erhålla patent i Sverige den vägen. &lt;br&gt;
Den föreslagna harmoniseringen av språkreglerna för nationella &lt;br&gt;
patent med vad som gäller för europeiska patent i Sverige kan &lt;br&gt;
därmed antas förbättra små företags och enskilda innovatörers &lt;br&gt;
förutsättningar att marknadsföra sina produkter på fler marknader &lt;br&gt;
och ge dem större möjligheter att konkurrera med mer etablerade &lt;br&gt;
företag. &lt;br&gt;
11.7.3 Kostnader för att erhålla provisoriskt skydd &lt;br&gt;
Mitt förslag innebär att en sökande som har lämnat in en ansökan &lt;br&gt;
på engelska kan ge in översättning av patentkraven till PRV under &lt;br&gt;
ansökningsförfarandet för att erhålla det provisoriska skyddet. &lt;br&gt;
Jämfört med dagens krav på översättning av hela ansökningen &lt;br&gt;
innan publicering innebär detta mindre kostnader för översättning. &lt;br&gt;
Om översättningen av kraven ges in i tiden efter att ansökningen &lt;br&gt;
publiceras föreslår jag vidare att PRV ska ha rätt att ta ut en avgift &lt;br&gt;
för att täcka de merkostnader som detta ytterligare offentliggörande &lt;br&gt;
medför för myndigheten. En sökande som ger in översättningen &lt;br&gt;
av kraven innan ansökningen offentliggörs behöver &lt;br&gt;
dock inte betala någon sådan avgift.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19 &lt;br&gt;
166 &lt;br&gt;
Förslaget innebär alltså att en sökande kan välja om han eller &lt;br&gt;
hon vill utnyttja möjligheten att erhålla det provisoriska skyddet &lt;br&gt;
och när en översättning av patentkraven i så fall ska ges in. Enligt &lt;br&gt;
de uppgifter som jag har erhållit är det få sökande som faktiskt har &lt;br&gt;
bruk för det provisoriska skyddet. Merparten av sökandena kommer &lt;br&gt;
därför inte att ha några kostnader för detta. &lt;br&gt;
11.7.4 Möjliga kostnader för patenthavaren i ett efterföljande &lt;br&gt;
skede &lt;br&gt;
Genom de föreslagna bestämmelserna att patenthavaren ska kunna &lt;br&gt;
föreläggas att ge in en fullständig översättning till svenska av &lt;br&gt;
patentskriften i händelse av invändning eller tvist i domstol kan &lt;br&gt;
översättningskostnader alltså istället uppstå i detta skede. Antalet &lt;br&gt;
invändningar och tvister berör emellertid väldigt få patent sett i &lt;br&gt;
förhållande till antalet patent som beviljas. Ungefär 2 % av &lt;br&gt;
patenten som beviljas leder till ett invändningsförfarande eller tvist &lt;br&gt;
i allmän domstol. Sannolikheten för att patenthavaren ska drabbas &lt;br&gt;
av översättningskostnader i ett efterföljande förfarande är alltså &lt;br&gt;
liten. Mot bakgrund härav är också de totala kostnader för översättning &lt;br&gt;
som kan uppstå för patenthavarkollektivet i ett sådant &lt;br&gt;
förfarande försumbara jämfört med de kostnadsbesparingar som &lt;br&gt;
förväntas infinna sig under ansökningsförfarandet. Eftersom en &lt;br&gt;
översättningskostnad som uppstår vid en domstolstvist dessutom &lt;br&gt;
är en del av rättegångskostnaderna kan en sådan kostnad komma &lt;br&gt;
att ersättas av motparten om patenthavaren har framgång i tvisten. &lt;br&gt;
11.7.5 Konsekvenser för andra än patenthavaren &lt;br&gt;
Möjligheten att meddela nationella patent på engelska kan leda till &lt;br&gt;
ett behov hos tredje man att själv översätta patentskriften för att &lt;br&gt;
kunna tillgodogöra sig denna på svenska språket. Som nyss &lt;br&gt;
konstaterats är det emellertid endast en liten del av de patent som &lt;br&gt;
meddelas som leder till något efterföljande förfarande i form av en &lt;br&gt;
invändning eller tvist. Det kan naturligtvis förekomma att en tredje &lt;br&gt;
man blir anklagad för patentintrång eller överväger att lämna in en &lt;br&gt;
invändning utan att detta återspeglas i statistiken. De redovisade &lt;br&gt;
uppgifterna kan dock anses utgöra en indikation på storleksordningen &lt;br&gt;
av behovet av översättningar som tredje man känner sig&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser &lt;br&gt;
167 &lt;br&gt;
föranledd att göra. Den som blir anklagad för patentintrång eller &lt;br&gt;
önskar lämna in en invändning behöver emellertid i stor &lt;br&gt;
utsträckning anlita experthjälp för att i detalj granska patentet i &lt;br&gt;
fråga. En sådan expert har i regel möjlighet att bedöma patentet &lt;br&gt;
utifrån den engelska texten, varför något behov av att översätta &lt;br&gt;
patentskriften många gånger ändå inte uppkommer i dessa fall. &lt;br&gt;
Tredje man kan också ha ett behov av att bedöma sitt handlingsutrymme &lt;br&gt;
och alltså behöva analysera konkurrenters patent inom &lt;br&gt;
det område han önskar bedriva verksamhet. Emellertid gör sig &lt;br&gt;
samma resonemang gällande här. En korrekt bedömning av &lt;br&gt;
skyddsomfången på patenterad teknik inom ett visst område kan &lt;br&gt;
svårligen göras på egen hand. Hjälp behöver här ofta anlitas och &lt;br&gt;
något faktiskt behov av att översätta patentskrifter för denna &lt;br&gt;
bedömning uppstår sällan. Det ska i sammanhanget också påpekas &lt;br&gt;
att den tredje man som ska påbörja en viss verksamhet inte bara &lt;br&gt;
behöver ta hänsyn till nationella patent. Även europeiska patent, &lt;br&gt;
som alltså redan idag kan finnas med beskrivningen på engelska, &lt;br&gt;
behöver beaktas. &lt;br&gt;
Sammantaget kan det bedömas att de kostnader som kan uppstå &lt;br&gt;
för tredje man i anledning av att ett behov av inofficiella översättningar &lt;br&gt;
är begränsade. &lt;br&gt;
11.8 Övriga konsekvenser &lt;br&gt;
De föreslagna åtgärderna har också återverkningar för offentlighetsprincipen. &lt;br&gt;
Handläggningen av patentansökningar, även efter &lt;br&gt;
det att ansökningen blivit allmänt tillgänglig, kan fortsättningsvis &lt;br&gt;
komma att äga rum på engelska. PRV ges också genom förslaget &lt;br&gt;
möjlighet att skriva förelägganden och beslut i ett ansökningsärende &lt;br&gt;
på engelska. Detta innebär att dessa handlingar, som efter &lt;br&gt;
att ansökningen hålls tillgänglig för envar utgör allmänna &lt;br&gt;
handlingar, inte kommer att finnas på svenska. Detta kan påverka &lt;br&gt;
möjligheterna till insyn i svenska myndigheters handläggning &lt;br&gt;
negativt. Den mest centrala delen av PRV:s beslut att bevilja ett &lt;br&gt;
patent, nämligen patentkraven, ska dock alltjämt översättas till &lt;br&gt;
svenska. Härigenom underlättas möjligheten för en svensk allmänhet &lt;br&gt;
att ta del av det väsentliga innehållet i beslutet. &lt;br&gt;
Förslaget kan även ha viss menlig inverkan på utvecklingen av &lt;br&gt;
svensk teknisk terminologi. Genom att patentkraven alltjämt ska &lt;br&gt;
översättas till svenska minskas emellertid denna negativa effekt. I&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19 &lt;br&gt;
168 &lt;br&gt;
patentkraven återfinns nämligen i stor utsträckning de centrala &lt;br&gt;
termerna som är hänförliga till uppfinningen. Mot bakgrund av att &lt;br&gt;
svensk teknisk terminologi troligen i första hand utvecklas i andra &lt;br&gt;
sammanhang än genom patentansökningar har förslaget endast &lt;br&gt;
marginell negativ inverkan på den svenska terminologiutvecklingen. &lt;br&gt;
11.9 Förslagets förhållande till EU-rättslig reglering &lt;br&gt;
Förslaget innebär en reglering av språkkraven för nationella &lt;br&gt;
patentansökningar och sådana internationella patentansökningar &lt;br&gt;
som fullföljs i Sverige. Någon gemensam EU-reglering som tar &lt;br&gt;
sikte på förutsättningar för att bevilja nationella patent finns idag &lt;br&gt;
inte. &lt;br&gt;
Sverige deltar i det fördjupade samarbete som syftar till att &lt;br&gt;
skapa ett enhetligt patentskydd. Om och när ett sådant enhetligt &lt;br&gt;
patentskydd inrättas kommer det att vara en till de befintliga &lt;br&gt;
nationella och europeiska patentsystemen parallell och självständig &lt;br&gt;
rättighet. &lt;br&gt;
11.10 Ikraftträdande &lt;br&gt;
Det finns inget särskilt behov av förberedelser inför införandet av &lt;br&gt;
förslaget för användarna av patentsystemet. Inte heller PRV &lt;br&gt;
behöver anpassa sin verksamhet i någon utsträckning av betydelse. &lt;br&gt;
De nya bestämmelserna föreslås därför träda i kraft så snart som &lt;br&gt;
möjligt. Den information till användarna som regleringen &lt;br&gt;
föranleder kan i huvudsak ske genom upplysningar på PRV:s &lt;br&gt;
hemsida.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
169 &lt;br&gt;
12 Författningskommentar&lt;br&gt;
Förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967:837) &lt;br&gt;
2 kap. &lt;br&gt;
20 § &lt;br&gt;
Om sökanden har fullgjort vad som krävs enligt 19 § och det fortfarande &lt;br&gt;
inte finns hinder mot patent, ska patentmyndigheten bifalla ansökningen. &lt;br&gt;
Beslutet ska kungöras. &lt;br&gt;
När beslutet att bifalla patentansökningen har kungjorts, är ett patent &lt;br&gt;
meddelat. Ett meddelat patent ska antecknas i patentregistret som förs av &lt;br&gt;
patentmyndigheten. Ett patentbrev ska också utfärdas. &lt;br&gt;
Patent kan meddelas på svenska eller på engelska. &lt;br&gt;
Sedan patentet har meddelats får patentkraven inte ändras så att &lt;br&gt;
patentskyddets omfattning utvidgas. &lt;br&gt;
Till paragrafen har fogats ett nytt tredje stycke som klargör att &lt;br&gt;
patent kan meddelas antingen på svenska eller på engelska. &lt;br&gt;
Innebörden är alltså att en sökande kan ge in en patentansökan på &lt;br&gt;
engelska och också få den behandlad och beviljad på detta språk. &lt;br&gt;
Av ett nytt andra stycke i 21 § framgår att patentkraven alltjämt ska &lt;br&gt;
översättas till svenska. Där anges att när patent meddelas på &lt;br&gt;
engelska ska patentskriften även innehålla en översättning av &lt;br&gt;
patentkraven till svenska. Det är emellertid enbart patentkraven i &lt;br&gt;
dess engelska lydelse har rättslig verkan. &lt;br&gt;
Om en patentansökan ges in på engelska kan denna behandlas i &lt;br&gt;
sin helhet på engelska. Detta innebär att det är patentkraven i dess &lt;br&gt;
engelska lydelse som granskas och godkänns av PRV. En &lt;br&gt;
översättning av patentkraven till svenska ska ges in senast när PRV &lt;br&gt;
bedömer att patent kan meddelas. PRV har i 29 a § PK getts rätt &lt;br&gt;
att, med stöd av 15 § PL, förelägga sökanden att inkomma med &lt;br&gt;
kraven i svensk översättning.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentar SOU 2012:19 &lt;br&gt;
170 &lt;br&gt;
21 § &lt;br&gt;
Från och med den dag då patentet meddelas ska en patentskrift finnas att &lt;br&gt;
tillgå hos patentmyndigheten. Patentskriften ska innehålla beskrivning, &lt;br&gt;
patentkrav och sammandrag samt uppgift om patenthavaren och uppfinnaren. &lt;br&gt;
När patent meddelas på engelska ska patentskriften innehålla en översättning &lt;br&gt;
av patentkraven till svenska. Endast patentkraven på engelska har &lt;br&gt;
rättslig verkan. &lt;br&gt;
Till paragrafen har fogats ett nytt andra stycke som klargör att om &lt;br&gt;
ett patent har meddelats på engelska ska patentskriften innehålla &lt;br&gt;
patentkraven såväl i dess engelska lydelse som i en svensk &lt;br&gt;
översättning. Enbart patentkraven på engelska har rättslig verkan, &lt;br&gt;
vilket innebär att den svenska översättningen endast har en &lt;br&gt;
informativ funktion. &lt;br&gt;
Översättningen till svenska ska ges in senast när PRV bedömer &lt;br&gt;
att patent kan meddelas. Sökanden eller hans ombud ska intyga att &lt;br&gt;
översättningen överensstämmer med kraven i dess engelska lydelse. &lt;br&gt;
Denna översättning ska hålla hög kvalitet och bör inte vara &lt;br&gt;
maskinöversatt. När översättningen av kraven inkommer till PRV &lt;br&gt;
ska myndigheten kontrollera riktigheten av översättningen. I den &lt;br&gt;
mån myndigheten finner att översättningen inte överensstämmer &lt;br&gt;
med kraven i dess engelska lydelse bör sökanden anmodas att &lt;br&gt;
inkomma med en korrigerad översättning. Möjlighet finns därvid &lt;br&gt;
att med stöd av 15 § PL förelägga sökanden att inkomma med en &lt;br&gt;
ny översättning. &lt;br&gt;
Bestämmelsen innebär vidare att när en ny patentskrift ska &lt;br&gt;
framställas enligt 25 § fjärde stycket PL och 40 c § PL ska även den &lt;br&gt;
patentskriften innehålla de nya kraven i svensk översättning. &lt;br&gt;
Det ligger i sökandens intresse att översättningen av patentkraven &lt;br&gt;
till svenska överensstämmer med kraven i dess engelska &lt;br&gt;
lydelse. Det är visserligen patentkraven i dess engelska lydelse som &lt;br&gt;
bestämmer skyddets omfång. Även om den svenska översättningen &lt;br&gt;
inte har någon rättslig verkan kan den få betydelse för om en &lt;br&gt;
intrångsgörare varit i god tro. Om det skulle visa sig att översättningen &lt;br&gt;
till svenska av kraven är felaktig eller missvisande kan &lt;br&gt;
detta alltså leda till att en domstol kan finna att en intrångsgörare &lt;br&gt;
missletts beträffande skyddsomfånget. Detta kan i sin tur få &lt;br&gt;
återverkningar för patenthavarens möjligheter att få skadestånd.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Författningskommentar &lt;br&gt;
171 &lt;br&gt;
24 § &lt;br&gt;
Andra än patenthavaren får göra invändning mot ett meddelat patent. En &lt;br&gt;
invändning ska göras skriftligen hos patent-myndigheten inom nio &lt;br&gt;
månader från den dag då patentet meddelades. &lt;br&gt;
Patentmyndigheten ska underrätta patenthavaren om invändningen &lt;br&gt;
och ge denne tillfälle att yttra sig. &lt;br&gt;
Om patentet har meddelats på engelska får patentmyndigheten förelägga &lt;br&gt;
patenthavaren att ge in en översättning av patentskriften till svenska. &lt;br&gt;
Föreläggandet ska ges vid påföljd att patentmyndigheten annars kan låta &lt;br&gt;
översätta patentskriften på patenthavarens bekostnad. &lt;br&gt;
Återkallas invändningen, får invändningsförfarandet ändå fullföljas om &lt;br&gt;
det finns särskilda skäl. &lt;br&gt;
Till paragrafen har fogats ett nytt tredje stycke. Vid ett &lt;br&gt;
invändningsförfarande har PRV en fakultativ möjlighet att förelägga &lt;br&gt;
patenthavaren att inkomma med en översättning av patentskriften &lt;br&gt;
till svenska om patentet har meddelats på engelska. &lt;br&gt;
Bestämmelsen syftar till att tillgodose rättssäkerhetsintresset hos &lt;br&gt;
tredje man. Behovet av översättning ska dock vägas mot intresset &lt;br&gt;
att inte orsaka patenthavaren onödiga översättningskostnader. Det &lt;br&gt;
ligger alltså i PRV:s hand att efter begäran av invändaren avgöra &lt;br&gt;
vilket behov det finns av att patentskriften översätts till svenska. &lt;br&gt;
Invändningsförfarandet som sådant ska dock alltjämt äga rum på &lt;br&gt;
svenska, oavsett om patentskriften översätts till svenska eller inte. &lt;br&gt;
Såväl parternas argumentationsskrifter som PRV:s beslut ska alltså &lt;br&gt;
vara skrivna på svenska. &lt;br&gt;
27 § &lt;br&gt;
Överklagande enligt 26 § görs hos Patentbesvärsrätten inom två månader &lt;br&gt;
från beslutets dag. &lt;br&gt;
Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Högsta &lt;br&gt;
förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag. Överklagandet &lt;br&gt;
får inte avse andra patentkrav än sådana som har prövats genom &lt;br&gt;
det överklagade beslutet. I övrigt tillämpas bestämmelserna i 35–37 §§ &lt;br&gt;
förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens &lt;br&gt;
beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs &lt;br&gt;
särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de &lt;br&gt;
grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentar SOU 2012:19 &lt;br&gt;
172 &lt;br&gt;
Bestämmelserna i 22 § femte stycket tillämpas på handling som &lt;br&gt;
kommer in till Patentbesvärsrätten eller Högsta förvaltnings-domstolen. &lt;br&gt;
Bestämmelsen i 24 § tredje stycket är tillämplig vid Patentbesvärsrätten &lt;br&gt;
och Högsta förvaltningsdomstolen. &lt;br&gt;
Till paragrafen har fogats ett nytt fjärde stycke. I den mån ett &lt;br&gt;
patent har meddelats på engelska och någon översättning av &lt;br&gt;
patentskriften inte getts in vid ett invändningsförfarande inför &lt;br&gt;
PRV har Patentbesvärsrätten och Högsta förvaltningsdomstolen &lt;br&gt;
möjlighet att förelägga sökanden att ge in sådan översättning. &lt;br&gt;
3 kap. &lt;br&gt;
31 § &lt;br&gt;
Om sökanden vill fullfölja en internationell patentansökan i Sverige, ska &lt;br&gt;
sökanden inom 31 månader från den internationella ingivningsdagen eller, &lt;br&gt;
om prioritet begärs, den dag från vilken prioriteten begärs till &lt;br&gt;
patentmyndigheten ge in en översättning till svenska eller engelska av den &lt;br&gt;
internationella patentansökan i den omfattning regeringen förordnar eller, &lt;br&gt;
om ansökan är skriven på svenska eller engelska, en kopia av ansökan. &lt;br&gt;
Sökanden ska inom samma tid betala en avgift till patentmyndigheten. &lt;br&gt;
Om sökanden har betalat avgift inom den frist som föreskrivs i första &lt;br&gt;
stycket, får den översättning eller kopia som krävs ges in inom en &lt;br&gt;
ytterligare frist om två månader, förutsatt att en tilläggsavgift betalas &lt;br&gt;
inom den senare fristen. &lt;br&gt;
Följer inte sökanden föreskrifterna i denna paragraf, ska ansökan anses &lt;br&gt;
återkallad såvitt avser Sverige. &lt;br&gt;
Första stycket har ändrats så att en internationell patentansökan &lt;br&gt;
som är skriven på engelska kan fullföljas i Sverige utan att den &lt;br&gt;
översätts. Bestämmelsen harmoniserar regelverket för en fullföljd &lt;br&gt;
internationell patentansökan med vad som gäller för en nationell &lt;br&gt;
svensk patentansökan. I övrigt har endast språkliga ändringar &lt;br&gt;
gjorts. Dessa innebär inte någon ändring i sak.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Författningskommentar &lt;br&gt;
173 &lt;br&gt;
33 § &lt;br&gt;
Om en internationell patentansökan har fullföljts enligt 31 §, gäller 2 kap. &lt;br&gt;
i fråga om ansökan och dess handläggning, om inte annat sägs i denna &lt;br&gt;
paragraf eller i 34–37 §§. Ansökan får endast på framställning av sökanden &lt;br&gt;
tas upp till prövning före utgången av den frist som gäller enligt 31 § &lt;br&gt;
första stycket. &lt;br&gt;
Ett föreläggande enligt 12 § får inte meddelas före den tidpunkt då &lt;br&gt;
patentmyndigheten har rätt att ta upp ansökan till prövning. &lt;br&gt;
Bestämmelserna i 22 § andra och tredje styckena blir tillämpliga redan &lt;br&gt;
innan ansökan har fullföljts så snart sökanden har fullgjort sin skyldighet &lt;br&gt;
enligt 31 § att inge en översättning av ansökan eller, om ansökan är &lt;br&gt;
skriven på svenska eller engelska, så snart sökanden har ingivit en kopia av &lt;br&gt;
den till patentmyndigheten. &lt;br&gt;
I fråga om en internationell patentansökan ska vid tillämpning av 48, &lt;br&gt;
56 och 60 §§ vad som där sägs om att handlingarna i ansökningsärendet &lt;br&gt;
har blivit tillgängliga enligt 22 § i stället avse att handlingarna har blivit &lt;br&gt;
tillgängliga enligt 22 § med iakttagande av tredje stycket &lt;br&gt;
Tillägget i tredje stycket är föranlett av ändringarna i 31 §. I övrigt &lt;br&gt;
har endast språkliga ändringar gjorts. Dessa innebär inte någon &lt;br&gt;
ändring i sak. &lt;br&gt;
9 kap. &lt;br&gt;
60 § &lt;br&gt;
Om någon yrkesmässigt utnyttjar en patentsökt uppfinning efter det att &lt;br&gt;
handlingarna i ansökningsärendet har blivit tillgängliga enligt 22 §, ska vad &lt;br&gt;
som sägs om patentintrång tillämpas i den mån ansökningen leder till &lt;br&gt;
patent. För tiden innan patentet har meddelats enligt 20 § omfattar &lt;br&gt;
patentskyddet dock endast vad som framgår såväl av patentkraven i deras &lt;br&gt;
lydelse när ansökningen blev allmänt tillgänglig som av patentkraven &lt;br&gt;
enligt patentet. Straff får inte dömas ut, förverkande får inte ske och &lt;br&gt;
ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan patentet har &lt;br&gt;
meddelats får bestämmas endast enligt 58 § andra stycket. &lt;br&gt;
Om ansökningen är skriven på engelska och sökanden till patentmyndigheten &lt;br&gt;
gett in en översättning av patentkraven till svenska samt betalat &lt;br&gt;
en avgift för offentliggörandet, ska myndigheten utfärda kungörelse om översättningen &lt;br&gt;
och hålla denna tillgänglig för var och en. Sedan kungörelse &lt;br&gt;
utfärdats är första stycket tillämplig.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentar SOU 2012:19 &lt;br&gt;
174 &lt;br&gt;
Vad som sägs i 58 § tredje stycket ska inte tillämpas, om ersättningstalan &lt;br&gt;
väcks senast ett år efter det att tiden för invändning har gått ut eller, &lt;br&gt;
om invändning har gjorts, senast ett år efter det att patentmyndigheten &lt;br&gt;
har beslutat att patentet ska upprätthållas. &lt;br&gt;
Paragrafen reglerar det s.k. provisoriska skyddet. Genom ett nytt &lt;br&gt;
andra stycke kan sökanden, om ansökningen getts in på engelska, &lt;br&gt;
på frivillig basis lämna in en översättning av patentkraven till &lt;br&gt;
svenska för att erhålla det provisoriska skyddet. Bestämmelsen &lt;br&gt;
motsvarar i princip vad som gäller för europeiska patentansökningar &lt;br&gt;
enligt 88 § PL. Som ett villkor för att erhålla det &lt;br&gt;
provisoriska skyddet ska sökanden, utöver att ge in en översättning &lt;br&gt;
av kraven också betala en avgift för offentliggörandet av dessa. &lt;br&gt;
Skyddet uppkommer först när kungörelse skett. Om en översättning &lt;br&gt;
har getts in innan ansökningen offentliggörs enligt 22 § &lt;br&gt;
andra eller tredje stycket och översättningen av kraven hålls &lt;br&gt;
tillgänglig enligt dessa bestämmelser ska någon avgift inte utgå. &lt;br&gt;
Det provisoriska skyddet är begränsat till vad som framgår såväl &lt;br&gt;
av patentkraven i deras lydelse när ansökningen blev allmänt &lt;br&gt;
tillgänglig som av patentkraven enligt patentet. Det är patentkraven &lt;br&gt;
i dess engelska lydelse som bestämmer skyddets omfång. Den &lt;br&gt;
svenska översättningen av kraven i ansökningen är alltså främst &lt;br&gt;
ägnade att upplysa tredje man om att sökanden önskar erhålla &lt;br&gt;
skydd även under ansökningstiden. Även om den svenska översättningen &lt;br&gt;
inte har någon rättslig verkan kan de dock få betydelse &lt;br&gt;
för om intrångsgöraren varit i god tro. Om det skulle visa sig att &lt;br&gt;
översättningen till svenska av kraven är felaktig eller missvisande &lt;br&gt;
kan detta alltså leda till att en domstol kan finna att en intrångsgörare &lt;br&gt;
missletts beträffande skyddsomfånget. Detta kan i sin tur få &lt;br&gt;
återverkningar för patenthavarens möjligheter att få ersättning för &lt;br&gt;
utnyttjande i enlighet med bestämmelsen. &lt;br&gt;
68 a § &lt;br&gt;
I tvistemål enligt 65 § får rätten, om patentskriften i sin helhet inte finns på &lt;br&gt;
svenska hos patentmyndigheten, förelägga patenthavaren eller annan som &lt;br&gt;
för talan på grund av en rätt som härleds från patenthavaren att ge in en &lt;br&gt;
översättning till svenska av patentskriften. Om den förelagda parten är &lt;br&gt;
kärande i målet, ska föreläggandet ges vid påföljd att talan annars kan &lt;br&gt;
komma att avvisas. Är den förelagda parten svarande i målet, ska före&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Författningskommentar &lt;br&gt;
175 &lt;br&gt;
läggandet i stället ges vid påföljd att rätten annars kan låta översätta &lt;br&gt;
patentskriften på dennes bekostnad. &lt;br&gt;
Paragrafen innehåller en fakultativ rätt för allmänna domstolar att i &lt;br&gt;
patentmål begära in fullständig översättning till svenska av en &lt;br&gt;
patentskrift. Bestämmelsen har hittills omfattat endast europeiska &lt;br&gt;
patent. Paragrafen har ändrats på så sätt att den nu omfattar alla &lt;br&gt;
patent där patentskriften inte finns tillgänglig i sin helhet på &lt;br&gt;
svenska hos PRV. Någon översättning av det sammandrag som &lt;br&gt;
ingår i en nationell patentskrift bör dock vanligen inte behövas &lt;br&gt;
eftersom sammandraget inte har någon rättslig verkan. &lt;br&gt;
Vid införandet av 68 a § angavs att domstolen kunde avstå från &lt;br&gt;
att förelägga patenthavaren att ge in en översättning, till exempel &lt;br&gt;
om domstolen utifrån stämningsansökan gör bedömningen att &lt;br&gt;
talan är ogrundad och att en fullständig översättning därför inte &lt;br&gt;
behövs (prop. 2005/06:189 s. 41). Domstolarna bör dock ges ett &lt;br&gt;
något större utrymme att bedöma att en översättning inte behövs, &lt;br&gt;
exempelvis när det med fog kan antas att parterna har möjlighet att &lt;br&gt;
tillgodogöra sig innehållet i den engelskspråkiga patentskriften &lt;br&gt;
Domstolen ska naturligtvis därvid beakta vad parterna anfört i &lt;br&gt;
frågan. Mot bakgrund av att den aktuella handlingen, dvs. patentskriften, &lt;br&gt;
utgör föremålet för tvisten bör domstolen även beakta &lt;br&gt;
offentlighetsintressen vid denna bedömning. &lt;br&gt;
93 § &lt;br&gt;
Är europeisk patentansökan, som ingivits till nationell patentmyndighet, &lt;br&gt;
att anse som återkallad därför att den inte inkommit till det europeiska &lt;br&gt;
patentverket inom föreskriven tid, ska patentmyndigheten på framställning &lt;br&gt;
av sökanden ta upp den som omvandlad till ansökan om svenskt &lt;br&gt;
patent under förutsättning &lt;br&gt;
1) att framställningen inges till den nationella myndighet som mottog &lt;br&gt;
patentansökningen inom tre månader från det sökanden underrättades om &lt;br&gt;
att ansökningen ansågs återkallad och dessutom inkommer till &lt;br&gt;
patentmyndigheten inom tjugo månader från den dag då ansökningen &lt;br&gt;
ingavs eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioritet begärs, samt &lt;br&gt;
2) att sökanden inom tid som regeringen bestämmer betalar fastställd &lt;br&gt;
ansökningsavgift och inger översättning till svenska eller engelska av &lt;br&gt;
patentansökningen eller, om ansökningen är skriven på engelska, en kopia &lt;br&gt;
av ansökningen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentar SOU 2012:19 &lt;br&gt;
176 &lt;br&gt;
Uppfyller patentansökningen de krav rörande ansökans form som &lt;br&gt;
föreskrivas i den europeiska patentkonventionen och tillämpningsföreskrifterna &lt;br&gt;
till denna, ska den godtas i detta avseende. &lt;br&gt;
Paragrafen reglerar omvandling av en europeisk patentansökan. &lt;br&gt;
Första stycket andra punkten har ändrats så att en europeisk &lt;br&gt;
patentansökan som är skriven på engelska kan omvandlas till en &lt;br&gt;
svensk patentansökan utan att den behöver översättas till svenska. &lt;br&gt;
Om ansökningen är skriven på engelska räcker det med att ge in en &lt;br&gt;
kopia av ansökningen till PRV. I det fall ansökningen är skriven på &lt;br&gt;
annat språk kan sökanden välja att lämna in en översättning av &lt;br&gt;
ansökningen till svenska eller engelska. I övrigt har endast språkliga &lt;br&gt;
ändringar gjorts. Dessa innebär inte någon ändring i sak. &lt;br&gt;
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser &lt;br&gt;
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. &lt;br&gt;
2. I fråga om patentansökningar som har gjorts före ikraftträdandet gäller &lt;br&gt;
äldre bestämmelser. &lt;br&gt;
3. Äldre bestämmelser gäller även för internationella patentansökningar &lt;br&gt;
som har fullföljts samt för europeiska patentansökningar som begärts &lt;br&gt;
omvandlade före ikraftträdandet. Detsamma gäller för patentansökningar &lt;br&gt;
som före ikraftträdandet getts in i samband med prövning &lt;br&gt;
enligt 38 § andra stycket. &lt;br&gt;
Enligt punkten 1 träder de nya bestämmelserna i kraft den 1 juli &lt;br&gt;
2013. &lt;br&gt;
Enligt punkten 2 ska äldre bestämmelser tillämpas på patentansökningar &lt;br&gt;
som har gjorts före ikraftträdandet. Innebörden är att &lt;br&gt;
om en nationell patentansökan getts in på engelska före ikraftträdandet &lt;br&gt;
ska den i enlighet med nuvarande bestämmelser översättas &lt;br&gt;
till svenska innan ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt &lt;br&gt;
22 § PL. Ansökningar som har gjorts före ikraftträdandet kan alltså &lt;br&gt;
endast kan leda till patent som meddelas på svenska. &lt;br&gt;
Enligt punkten 3 ska äldre bestämmelser tillämpas på internationella &lt;br&gt;
patentansökningar som har fullföljts samt för europeiska &lt;br&gt;
patentansökningar som begärts omvandlade före ikraftträdandet. &lt;br&gt;
Enligt dagens bestämmelser ska dessa ansökningar lämnas in i &lt;br&gt;
svensk översättning till PRV i samband med fullföljden respektive &lt;br&gt;
begäran om omvandling. I enlighet härmed kan sådana ansökningar&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Författningskommentar &lt;br&gt;
177 &lt;br&gt;
endast leda till patent som meddelas på svenska. Samma resonemang &lt;br&gt;
gör sig gällande även beträffande patentansökningar som före &lt;br&gt;
ikraftträdandet getts in i samband med prövning enligt 38 § andra &lt;br&gt;
stycket.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 1 &lt;br&gt;
179 &lt;br&gt;
Kommittédirektiv &lt;br&gt;
Översyn av möjligheten att ge in nationella &lt;br&gt;
patentansökningar på engelska &lt;br&gt;
Dir. &lt;br&gt;
2011:56 &lt;br&gt;
Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2011 &lt;br&gt;
Sammanfattning &lt;br&gt;
En särskild utredare ska utreda och ta ställning till om det bör &lt;br&gt;
införas en möjlighet att ge in, behandla och bevilja nationella &lt;br&gt;
patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och &lt;br&gt;
endast patentkraven översatta till svenska. Syftet med utredningen &lt;br&gt;
ska vara att göra en allsidig bedömning av frågan med hänsyn till &lt;br&gt;
näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter. &lt;br&gt;
Om utredaren kommer fram till att en sådan möjlighet bör &lt;br&gt;
införas ska denne redovisa de författningsförslag som behövs i &lt;br&gt;
patentlagstiftningen och eventuell annan lagstiftning. &lt;br&gt;
Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2012. &lt;br&gt;
Bakgrund &lt;br&gt;
Genom den europeiska patentkonventionen (the Convention on &lt;br&gt;
the Grant of European Patents, EPC) är det möjligt att söka s.k. &lt;br&gt;
europeiska patent. Ansökan sker vid det Europeiska patentverket &lt;br&gt;
(European Patent Office, EPO) som också beviljar patentet. &lt;br&gt;
Europeiska patent beviljas på något av EPO:s tre officiella språk, &lt;br&gt;
engelska, tyska eller franska. Efter beviljandet väljer sökanden i &lt;br&gt;
vilka av EPC:s 38 medlemsländer som patentet ska vara giltigt. &lt;br&gt;
Detta sker i respektive land genom en formell och nationellt &lt;br&gt;
reglerad valideringsprocess. I Sverige kontrollerar Patent- och &lt;br&gt;
registreringsverket, PRV, att patenthavaren inom föreskriven tid &lt;br&gt;
uppfyllt formkraven för validering i Sverige. Om så är fallet kungör &lt;br&gt;
PRV patentet i Svensk Patenttidning. Efter beviljandet är det &lt;br&gt;
europeiska patentet giltigt utifrån nationella regler. Man kan likna&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 1 SOU 2012:19 &lt;br&gt;
180 &lt;br&gt;
det europeiska patentsystemet vid ett knippe nationella patent med &lt;br&gt;
ett gemensamt ansökningsförfarande. &lt;br&gt;
Enligt EPC (artikel 65) kan varje medlemsland sätta upp krav på &lt;br&gt;
att patentskriften ska översättas till landets språk för att det &lt;br&gt;
europeiska patentet ska kunna valideras i landet. Detta har lett till &lt;br&gt;
att användarna av det europeiska patentsystemet drabbats av &lt;br&gt;
betydande översättningskostnader. Europeiskt näringsliv har därför &lt;br&gt;
länge framfört önskemål om lättnader i översättningskraven. Detta &lt;br&gt;
har resulterat i den s.k. Londonöverenskommelsen som trädde i &lt;br&gt;
kraft den 1 maj 2008. Londonöverenskommelsen har tillträtts av 16 &lt;br&gt;
av EPC:s 38 medlemsstater, däribland Sverige, och innebär att de &lt;br&gt;
anslutna länderna under vissa förutsättningar avstår från möjligheten &lt;br&gt;
att ställa upp krav på översättningar. För svensk del innebär &lt;br&gt;
Londonöverenskommelsen i korthet att om ett europeiskt patent &lt;br&gt;
har beviljats på engelska så krävs endast att de s.k. patentkraven &lt;br&gt;
översätts till svenska.1 &lt;br&gt;
Patentkraven är en volymmässigt liten men innehållsmässigt &lt;br&gt;
viktig del av patentskriften. Patentkraven som vanligtvis består av &lt;br&gt;
ca 1–3 sidor innehåller definitionen av den patenterade uppfinningen. &lt;br&gt;
Denna ska förstås mot bakgrund av patentskriftens &lt;br&gt;
andra del, den s.k. beskrivningen som vanligtvis består av 10–20 &lt;br&gt;
sidor, där uppfinningen och dess industriella tillämplighet beskrivs &lt;br&gt;
relativt ingående. &lt;br&gt;
Nationella svenska patent måste beviljas på svenska. En ansökan &lt;br&gt;
som är formulerad på engelska handläggs dock av PRV fram till &lt;br&gt;
publiceringen. Senast i samband med publiceringen, som normalt &lt;br&gt;
sker 18 månader efter ingivningsdagen, måste patentansökan i sin &lt;br&gt;
helhet ha givits in i en svensk översättning och det är i denna &lt;br&gt;
språkdräkt som patentet beviljas. Ett svenskt patent beviljas genom &lt;br&gt;
att det kungörs av PRV i Svensk Patenttidning. Patentskriften &lt;br&gt;
biläggs kungörelsen. Svensk Patenttidning publiceras på internet.2 &lt;br&gt;
I PRV:s patentregister fanns vid utgången av 2010 ca 97 000 &lt;br&gt;
patent. Av dessa var knappt 83 procent europeiska patent och drygt &lt;br&gt;
17 procent nationella svenska patent. Tendensen är att andelen &lt;br&gt;
europeiska patent ökar. Enligt statistik från PRV var nästan &lt;br&gt;
90 procent av de patent som blev gällande i Sverige under 2008 &lt;br&gt;
europeiska patent. &lt;br&gt;
Island, Nederländerna och Danmark har valt att anpassa sina &lt;br&gt;
nationella regler efter Londonöverenskommelsen och tillåter &lt;br&gt;
1 Se vidare prop. 2005/06:189. &lt;br&gt;
2 Se http://wwwm.prv.se/svp/default.jsp.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Bilaga 1 &lt;br&gt;
181&lt;br&gt;
numera att nationella ansökningar handläggs och patent beviljas &lt;br&gt;
utan att beskrivningen översätts från engelska. I Finland godkände &lt;br&gt;
riksdagen den 11 mars 2011 en proposition som innebär att en &lt;br&gt;
sådan ordning införs även i Finland. Den finska riksdagen &lt;br&gt;
godkände samtidigt Finlands anslutning till Londonöverenskommelsen. &lt;br&gt;
Finland blir således det sjuttonde av EPC:s medlemsstater &lt;br&gt;
som ansluter sig till Londonöverenskommelsen. &lt;br&gt;
Behov av en översyn &lt;br&gt;
PRV och olika branschorganisationer som t.ex. Svenskt Näringsliv, &lt;br&gt;
Läkemedelsindustriföreningen och Företagarna har framfört &lt;br&gt;
önskemål till regeringen att det ska bli möjligt att ge in ansökningar &lt;br&gt;
och få svenska patent beviljade på engelska på motsvarande sätt &lt;br&gt;
som idag är möjligt när det gäller europeiska patent validerade i &lt;br&gt;
Sverige.3 Näringslivet ser detta som en åtgärd som skulle medföra &lt;br&gt;
förenklingar och betydande kostnadsbesparingar. PRV har anfört &lt;br&gt;
att en sådan möjlighet skulle göra det mer attraktivt att söka &lt;br&gt;
nationella svenska patent. Samtidigt väcks vissa frågor med &lt;br&gt;
anknytning till offentlighetsprincipen samt språkanvändningen vid &lt;br&gt;
svenska myndigheter. &lt;br&gt;
Näringspolitiska aspekter &lt;br&gt;
Svenska innovativa företag arbetar i dag ofta internationellt och har &lt;br&gt;
därmed behov av patentskydd inte enbart i Sverige utan även på &lt;br&gt;
andra marknader. Det finns dock fördelar med att göra den första &lt;br&gt;
patentansökan för en viss uppfinning nationellt och därefter &lt;br&gt;
successivt utöka sitt patentskydd genom patentansökningar även i &lt;br&gt;
andra länder. På detta sätt kan man i en liten skala pröva om &lt;br&gt;
uppfinningen är patenterbar innan man tar de kostnader och det &lt;br&gt;
arbete som det innebär att söka internationellt. Vidare kan man då &lt;br&gt;
dra nytta av de kortare handläggningstider som ofta råder vid en &lt;br&gt;
liten nationell myndighet som t.ex. PRV. &lt;br&gt;
I dag måste en innehavare av ett svenskt patent översätta sitt &lt;br&gt;
patent innan han eller hon med detta som grund kan ansöka t.ex. &lt;br&gt;
vid EPO eller i USA. Om patenthavaren i stället har fått sitt första &lt;br&gt;
3 Se t.ex. ärende Ju 2009/6867/L3 (Svenskt Näringsliv och Läkemedelsindustriföreningen), &lt;br&gt;
Ju 2009/8136/L3 (Sveriges Patentbyråers Förening) och Ju 2009/10644/L3 (Företagarna).&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 1 SOU 2012:19 &lt;br&gt;
182 &lt;br&gt;
patent beviljat vid EPO eller vid någon av de nationella &lt;br&gt;
myndigheter som accepterar engelska behöver han eller hon i &lt;br&gt;
motsvarande situation inte göra någon översättning. &lt;br&gt;
Patentskrifter har en utpräglad teknisk natur och översättningar &lt;br&gt;
är en kostsam process. De näringslivsorganisationer som vänt sig &lt;br&gt;
till regeringen anser att den nuvarande regleringen skapar &lt;br&gt;
ekonomiska incitament att välja bort en svensk nationell patentansökan &lt;br&gt;
till förmån för en ansökan vid EPO eller en nationell &lt;br&gt;
ansökan i ett land som accepterar engelska i patentansökningar. &lt;br&gt;
PRV har anfört att den gällande ordningen kan leda till ett &lt;br&gt;
minskat antal nationella patentansökningar, vilket kommer att ge &lt;br&gt;
minskade intäkter för PRV. Detta kan få konsekvenser för &lt;br&gt;
myndighetens möjlighet att upprätthålla sin kompetens på viktiga &lt;br&gt;
områden. PRV har anfört att det i förlängningen kan leda till att &lt;br&gt;
PRV förlorar sin status som s.k. PCT-myndighet. En PCTmyndighet &lt;br&gt;
har rätt att utföra granskningar enligt det internationella &lt;br&gt;
granskningssamarbetet inom ramen för Patent &lt;br&gt;
Cooperation Treaty (PCT). För att få vara PCT-myndighet krävs &lt;br&gt;
att myndigheten har ca 100 granskare. &lt;br&gt;
PRV har pekat på att medan det stora flertalet patentmyndigheter &lt;br&gt;
ser en nedgång i antalet nationella ansökningar så är &lt;br&gt;
trenden i Nederländerna den motsatta. Där har under 2009 (fram &lt;br&gt;
till november) antalet inlämnade nationella ansökningar ökat med &lt;br&gt;
5 procent. Ökningen har främst skett bland små och medelstora &lt;br&gt;
företag och förklaras med den där införda möjligheten att ge in &lt;br&gt;
nationella ansökningar och bevilja patent på engelska, vilken ca en &lt;br&gt;
tredjedel av sökandena använder sig av. Motsvarande statistik från &lt;br&gt;
PRV visar en nedgång i antalet nationella ansökningar om &lt;br&gt;
8 procent. Mot bakgrund av att det sakligt och rättsligt sätt inte är &lt;br&gt;
någon skillnad mellan svenska patent och europeiska patent som är &lt;br&gt;
giltiga i Sverige, upplevs det som ett problem att förklara för &lt;br&gt;
användare av patentsystemet vad som motiverar de skilda översättningskraven. &lt;br&gt;
Språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter &lt;br&gt;
I språklagen (2009:600) anges att svenska är huvudspråk i Sverige &lt;br&gt;
(4 §). För att svenska språket ska kunna fylla denna funktion och &lt;br&gt;
därmed vara samhällets gemensamma språk har det allmänna ålagts &lt;br&gt;
ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas (6 §). I&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2012:19 Bilaga 1 &lt;br&gt;
183&lt;br&gt;
detta ansvar ligger att åtgärder ska vidtas för att förhindra att &lt;br&gt;
svenska språket tappar mark inom de områden som omfattas av &lt;br&gt;
offentlig verksamhet. &lt;br&gt;
Som en konsekvens av att det i språklagen uttryckligen anges att &lt;br&gt;
svenskan har ställning som huvudspråk, finns också en reglering i &lt;br&gt;
lagen av innebörd att språket inom den offentliga verksamheten är &lt;br&gt;
svenska (10 §). Denna reglering har inte minst sin bakgrund i &lt;br&gt;
bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i tryckfrihetsförordningen. &lt;br&gt;
För att offentlighetsprincipen ska fylla sin &lt;br&gt;
funktion är det väsentligt att de handlingar som blir allmänna är &lt;br&gt;
skrivna på svenska. &lt;br&gt;
En förutsättning för svenskans funktion som huvudspråk är att &lt;br&gt;
det är ett komplett språk (se prop. 2008/09:153 s. 33). Det innebär &lt;br&gt;
att svenskan ska kunna användas inom alla områden, vilket kräver &lt;br&gt;
att det fortlöpande skapas svenska termer för innovation och andra &lt;br&gt;
nya företeelser och begrepp. Myndigheterna har därför också ålagts &lt;br&gt;
ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika &lt;br&gt;
fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas (12 § &lt;br&gt;
språklagen). I förarbetena till språklagen betonas samtidigt att &lt;br&gt;
behovet av att skapa ny terminologi behöver vägas mot de förutsättningar &lt;br&gt;
som finns inom särskilda verksamhetsområden. &lt;br&gt;
För att förstå ett patent är det nödvändigt att ta del av patentkraven &lt;br&gt;
men också den s.k. patentbeskrivningen. En konsekvens av &lt;br&gt;
att införa en möjlighet att ge in nationella patentansökningar och &lt;br&gt;
att få dessa beviljade delvis på engelska skulle därför bli att &lt;br&gt;
innebörden av ett beslut om ett nationellt patent inte går att &lt;br&gt;
tillgodogöra sig på svenska. Detta skulle kunna innebära minskade &lt;br&gt;
möjligheter till insyn. Se dock prop. 2005/06:189 s. 31 f. angående &lt;br&gt;
genomförandet av Londonöverenskommelsen. &lt;br&gt;
Uppdraget &lt;br&gt;
Utredaren ska utreda och ta ställning till om det bör införas en &lt;br&gt;
möjlighet att ge in, behandla och bevilja nationella patentansökningar &lt;br&gt;
med patentbeskrivningen på engelska och endast &lt;br&gt;
patentkraven översatta till svenska. Utredaren ska särskilt bedöma &lt;br&gt;
om fördelarna överväger nackdelarna med en sådan möjlighet &lt;br&gt;
utifrån näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga &lt;br&gt;
aspekter. Utredaren bör studera hur frågan behandlats i andra till&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 1 SOU 2012:19 &lt;br&gt;
184 &lt;br&gt;
Londonöverenskommelsen anslutna länder, och då särskilt andra &lt;br&gt;
anslutna nordiska länder.4 &lt;br&gt;
Om utredaren finner att en sådan möjlighet bör införas ska &lt;br&gt;
denne också lämna förslag till de författningsändringar som behövs &lt;br&gt;
i patentlagstiftningen och i eventuell annan lagstiftning. Utredaren &lt;br&gt;
ska göra en konsekvensutredning i enlighet med vad som närmare &lt;br&gt;
följer av 14–15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474). Utredaren &lt;br&gt;
ska samråda med berörda myndigheter och organisationer. &lt;br&gt;
Redovisning av uppdraget &lt;br&gt;
Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2012. &lt;br&gt;
(Näringsdepartementet) &lt;br&gt;
4 Danmark och Island är anslutna till Londonöverenskommelsen, Finland har beslutat att &lt;br&gt;
tillträda överenskommelsen.&lt;br&gt;
Statens offentliga utredningar 2012&lt;br&gt;
Kronologisk förteckning&lt;br&gt;
1. Tre blir två! Två nya myndigheter inom &lt;br&gt;
utbildningsområdet. U.&lt;br&gt;
2. Framtidens högkostnadsskydd i vården. S.&lt;br&gt;
3. Skatteincitament för riskkapital. Fi.&lt;br&gt;
4. Kompletterande regler om person uppgiftsbehandling &lt;br&gt;
på det &lt;br&gt;
arbetsmarknadspolitiska området. A.&lt;br&gt;
5. Högskolornas föreskrifter. U.&lt;br&gt;
6. Åtgärder mot fusk och felaktigheter med &lt;br&gt;
assistansersättning. S.&lt;br&gt;
7. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012 &lt;br&gt;
– långsiktig säkerhet, haverier och global &lt;br&gt;
utblick. M.&lt;br&gt;
8. Skadeståndsansvar och försäkringsplikt &lt;br&gt;
vid sjötransporter – Atenförordningen &lt;br&gt;
och försäkringsdirektivet i svensk rätt. Ju.&lt;br&gt;
9. Förmån och fälla – nyanländas uttag av &lt;br&gt;
föräldrapenning. A.&lt;br&gt;
10. Läsarnas marknad, marknadens läsare &lt;br&gt;
– en forskningsantologi. Ku.&lt;br&gt;
11. Snabbare betalningar. Ju.&lt;br&gt;
12. Penningtvätt – kriminalisering, &lt;br&gt;
förverkande och dispositionsförbud. Ju.&lt;br&gt;
13. En sammanhållen svensk polis. Ju.&lt;br&gt;
14. Ekonomisk värde och samhällsnytta &lt;br&gt;
– förslag till en ny statlig ägarförvaltning. &lt;br&gt;
Fi.&lt;br&gt;
15. Plan för framtagandet av en strategi för &lt;br&gt;
långsiktigt hållbar markanvändning. M.&lt;br&gt;
16. Att angöra en kulturbrygga – för stöd till &lt;br&gt;
nyskapande kultur. Ku.&lt;br&gt;
17. Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straff ansvar &lt;br&gt;
och samhällsskydd. S.&lt;br&gt;
18. Så enkelt som möjligt för så många som &lt;br&gt;
möjligt. &lt;br&gt;
– den mjuka infrastrukturen på väg. N.&lt;br&gt;
19. Nationella patent på engelska? N.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Statens offentliga utredningar 2012&lt;br&gt;
Systematisk förteckning&lt;br&gt;
Justitiedepartementet&lt;br&gt;
Skadeståndsansvar och försäkringsplikt &lt;br&gt;
vid sjötransporter – Atenförordningen och &lt;br&gt;
försäkringsdirektivet i svensk rätt. [8]&lt;br&gt;
Snabbare betalningar. [11]&lt;br&gt;
Penningtvätt – kriminalisering, förverkande &lt;br&gt;
och dispositionsförbud. [12]&lt;br&gt;
En sammanhållen svensk polis. [13]&lt;br&gt;
Socialdepartementet&lt;br&gt;
Framtidens högkostnadsskydd i vården. [2]&lt;br&gt;
Åtgärder mot fusk och felaktigheter med &lt;br&gt;
assistansersättning. [6]&lt;br&gt;
Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar &lt;br&gt;
och samhällsskydd. [17]&lt;br&gt;
Finansdepartementet&lt;br&gt;
Skatteincitament för riskkapital. [3]&lt;br&gt;
Ekonomisk värde och samhällsnytta &lt;br&gt;
– förslag till en ny statlig ägarförvaltning. &lt;br&gt;
[14]&lt;br&gt;
Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;
Tre blir två! Två nya myndigheter inom &lt;br&gt;
utbildningsområdet. [1]&lt;br&gt;
Högskolornas föreskrifter. [5]&lt;br&gt;
Miljödepartementet&lt;br&gt;
Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012 &lt;br&gt;
– långsiktig säkerhet, haverier och global &lt;br&gt;
utblick. [7]&lt;br&gt;
Plan för framtagandet av en strategi för &lt;br&gt;
långsiktigt hållbar markanvändning. [15]&lt;br&gt;
Näringsdepartementet&lt;br&gt;
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt&lt;br&gt;
– den mjuka infrastrukturen på väg. [18]&lt;br&gt;
Nationella patent på engelska? [19]&lt;br&gt;
Kulturdepartementet&lt;br&gt;
Läsarnas marknad, marknadens läsare &lt;br&gt;
– en forskningsantologi. [10]&lt;br&gt;
Att angöra en kulturbrygga &lt;br&gt;
– för stöd till nyskapande kultur. [16]&lt;br&gt;
Arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;
Kompletterande regler om personuppgiftsbehandling &lt;br&gt;
på det arbetsmarknadspolitiska &lt;br&gt;
området [4]&lt;br&gt;
Förmån och fälla – nyanländas uttag av &lt;br&gt;
föräldrapenning. [9] &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H0B319</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2012__19.pdf</filnamn>
<filstorlek>783646</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Nationella patent på engelska?</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0EC8E93C-4BC4-4297-BF66-A9755AA8FCA5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>