2813474H003252012/1325propproppropProposition 2012/13:25PropositionPropositionNTU2502012-10-15 00:00:002013-02-15 18:22:462012-10-15 00:00:00Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemhämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H00325/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H00325https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H00325
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem</TITLE>
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 29px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:463px;z-index:-1;width:55px;height:96px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:55px;height:96px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_2 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_3 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_5 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_6 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_9 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_13 #dimg1 {position:absolute;top:416px;left:0px;z-index:-1;width:379px;height:316px;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:379px;height:316px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_16 #dimg1 {position:absolute;top:1px;left:78px;z-index:-1;width:396px;height:242px;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:396px;height:242px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_17 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_18 #dimg1 {position:absolute;top:461px;left:79px;z-index:-1;width:394px;height:270px;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:394px;height:270px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 75px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_20 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:1px;left:11px;z-index:-1;width:393px;height:533px;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:393px;height:533px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:93px;z-index:-1;width:358px;height:237px;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:358px;height:237px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_24 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:668px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_30 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:454px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:111px;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:394px;height:111px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:52px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:227px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:126px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:394px;height:126px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 75px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:332px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_38 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:567px;left:70px;z-index:-1;width:390px;height:96px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:390px;height:96px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_40 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:378px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:426px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:84px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:566px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:394px;height:566px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:511px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:142px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:394px;height:142px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:119px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:342px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:394px;height:342px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_48 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_49 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_50 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_52 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_54 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_56 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:367px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_58 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_59 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 75px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:531px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:173px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:394px;height:173px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_62 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_65 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_66 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_69 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_70 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_75 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_77 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 75px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 75px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:593px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:66px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:394px;height:66px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:66px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:394px;height:66px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:424px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:157px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:394px;height:157px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:79px;z-index:-1;width:393px;height:176px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:393px;height:176px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:408px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:142px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:394px;height:142px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_91 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:627px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:66px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:394px;height:66px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_93 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:84px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_95 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:119px;left:70px;z-index:-1;width:390px;height:66px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:390px;height:66px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_97 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 76px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_98 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_100 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:111px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:394px;height:111px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_102 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:163px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_104 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:506px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_106 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_112 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_114 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_116 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 75px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:489px;left:79px;z-index:-1;width:393px;height:237px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:393px;height:237px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:47px;left:79px;z-index:-1;width:393px;height:258px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:393px;height:258px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_132 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_138 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;height: 1123px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 111px 0px 0px 52px;padding: 0px;border:none;width: 433px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 699px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:794px;height:1123px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:794px;height:1123px;}
#page_139 #inl_img1 {position:relative;width:531px;height:29px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 887px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 60px;padding: 0px;border:none;width: 696px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 224px 0px 32px 97px;padding: 0px;border: none;width: 697px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 433px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 685px 0px 0px 646px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:0px;z-index:-1;width:586px;height:325px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:586px;height:325px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:56px;z-index:-1;width:605px;height:952px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:605px;height:952px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 177px 0px 0px 649px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:668px;left:0px;z-index:-1;width:462px;height:78px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:462px;height:78px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:56px;z-index:-1;width:605px;height:952px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:605px;height:952px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 84px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 521px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 649px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 152px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 316px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 114px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 382px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_4 {border:none;margin: 19px 0px 0px 648px;padding: 0px;border:none;width: 52px;overflow: hidden;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:284px;left:1px;z-index:-1;width:655px;height:372px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:655px;height:372px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 697px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 381px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 114px 0px 0px 28px;padding: 0px;border:none;width: 288px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_3 {border:none;margin: 105px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:10px;left:98px;z-index:-1;width:423px;height:770px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:423px;height:770px;}
#page_148 #inl_img1 {position:relative;width:32px;height:6px;}
#page_148 #inl_img2 {position:relative;width:32px;height:6px;}
#page_148 #inl_img3 {position:relative;width:32px;height:15px;}
#page_148 #inl_img4 {position:relative;width:32px;height:15px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 32px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 94px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 588px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 172px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 27px;padding: 0px;border:none;width: 389px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 94px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_4 {border:none;margin: 146px 0px 0px 739px;padding: 0px;border:none;width: 55px;overflow: hidden;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:133px;left:93px;z-index:-1;width:589px;height:648px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:589px;height:648px;}
#page_149 #inl_img1 {position:relative;width:8px;height:14px;}
#page_149 #inl_img2 {position:relative;width:8px;height:14px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 571px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:56px;z-index:-1;width:605px;height:873px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:605px;height:873px;}
#page_150 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 32px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 406px 0px 0px 94px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 648px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 275px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 373px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 94px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 735px;padding: 0px;border:none;width: 59px;overflow: hidden;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:94px;z-index:-1;width:593px;height:844px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:593px;height:844px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:481px;left:56px;z-index:-1;width:605px;height:406px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:605px;height:406px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 599px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 847px 0px 0px 641px;padding: 0px;border:none;width: 59px;overflow: hidden;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:788px;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:605px;height:788px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 641px;padding: 0px;border:none;width: 59px;overflow: hidden;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:304px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:605px;height:304px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 32px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 224px;padding: 0px;border:none;width: 570px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 155px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 212px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_4 {border:none;margin: 15px 0px 0px 38px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:201px;z-index:-1;width:593px;height:937px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:593px;height:937px;}
#page_156 #inl_img1 {position:relative;width:69px;height:19px;}
#page_156 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_156 #inl_img3 {position:relative;width:22px;height:20px;}
#page_156 #inl_img4 {position:relative;width:11px;height:9px;}
#page_156 #inl_img5 {position:relative;width:9px;height:9px;}
#page_156 #inl_img6 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_156 #inl_img7 {position:relative;width:10px;height:6px;}
#page_156 #inl_img8 {position:relative;width:8px;height:5px;}
#page_156 #inl_img9 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_156 #inl_img10 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 32px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 94px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 734px;padding: 0px;border:none;width: 60px;overflow: hidden;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:71px;left:0px;z-index:-1;width:107px;height:796px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:107px;height:796px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:512px;left:55px;z-index:-1;width:606px;height:260px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:606px;height:260px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 641px;padding: 0px;border:none;width: 59px;overflow: hidden;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:585px;left:56px;z-index:-1;width:605px;height:106px;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:605px;height:106px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 689px 0px 0px 637px;padding: 0px;border:none;width: 63px;overflow: hidden;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:309px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:646px;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:605px;height:646px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 469px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:320px;left:56px;z-index:-1;width:605px;height:637px;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:605px;height:637px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 636px;padding: 0px;border:none;width: 64px;overflow: hidden;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:161px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:748px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:605px;height:748px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:180px;left:56px;z-index:-1;width:605px;height:725px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:605px;height:725px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 703px 0px 0px 637px;padding: 0px;border:none;width: 63px;overflow: hidden;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:288px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:668px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:605px;height:668px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 8px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:56px;z-index:-1;width:605px;height:804px;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:605px;height:804px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 316px 0px 0px 635px;padding: 0px;border:none;width: 65px;overflow: hidden;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:299px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:656px;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:605px;height:656px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 498px 0px 0px 641px;padding: 0px;border:none;width: 59px;overflow: hidden;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:516px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:439px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:605px;height:439px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 375px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:361px;left:55px;z-index:-1;width:607px;height:596px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:607px;height:596px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 32px 87px;padding: 0px;border: none;width: 707px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 644px;padding: 0px;border:none;width: 63px;overflow: hidden;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:454px;left:0px;z-index:-1;width:612px;height:30px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:612px;height:30px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 543px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:246px;left:49px;z-index:-1;width:612px;height:710px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:612px;height:710px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 86px 0px 32px 87px;padding: 0px;border: none;width: 707px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 5px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 200px 0px 0px 644px;padding: 0px;border:none;width: 63px;overflow: hidden;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:612px;height:31px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:612px;height:31px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 87px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 4px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 246px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:49px;z-index:-1;width:612px;height:960px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:612px;height:960px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 32px 87px;padding: 0px;border: none;width: 707px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 353px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 644px;padding: 0px;border:none;width: 63px;overflow: hidden;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:612px;height:378px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:612px;height:378px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 87px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 3px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 420px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:49px;z-index:-1;width:612px;height:960px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:612px;height:960px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 86px 0px 32px 87px;padding: 0px;border: none;width: 707px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 4px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 643px;padding: 0px;border:none;width: 64px;overflow: hidden;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:612px;height:31px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:612px;height:31px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:164px;z-index:-1;width:592px;height:881px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:592px;height:881px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 32px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 95px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 734px;padding: 0px;border:none;width: 60px;overflow: hidden;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:96px;height:794px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:96px;height:794px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:130px;left:57px;z-index:-1;width:531px;height:488px;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:531px;height:488px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 32px 93px;padding: 0px;border: none;width: 701px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 701px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 319px 0px 0px 636px;padding: 0px;border:none;width: 65px;overflow: hidden;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:194px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:761px;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:606px;height:761px;}
#page_181 #inl_img1 {position:relative;width:3px;height:31px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 404px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:4px;left:55px;z-index:-1;width:606px;height:953px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:606px;height:953px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 635px;padding: 0px;border:none;width: 65px;overflow: hidden;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:651px;left:37px;z-index:-1;width:495px;height:262px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:495px;height:262px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 32px 38px;padding: 0px;border: none;width: 756px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 679px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 32px 94px;padding: 0px;border: none;width: 700px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 210px 0px 0px 635px;padding: 0px;border:none;width: 65px;overflow: hidden;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 49px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 96px;padding: 0px;border:none;width: 667px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1015px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 323px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 334px;padding: 0px;border:none;width: 10px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 96px;padding: 0px;border:none;width: 698px;overflow: hidden;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:794px;height:1001px;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:794px;height:1001px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 284px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 122px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_188 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_189 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 373px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_191 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_193 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_194 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 372px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 34px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_197 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_198 #id_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_199 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_200 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_201 #id_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_202 #id_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_203 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_208 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_209 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_210 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_212 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_213 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_214 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_215 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_216 #id_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_217 #id_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:68px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:110px;height:1px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 25px 'Times New Roman';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft2{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft3{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft5{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft6{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 15px;}
.ft7{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft8{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 30px;line-height: 15px;}
.ft9{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft10{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft11{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft12{font: 5px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft13{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 26px;line-height: 15px;}
.ft14{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft15{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 15px;}
.ft16{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft17{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft18{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft19{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft20{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft21{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft22{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 38px;line-height: 19px;}
.ft23{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft24{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft25{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft26{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft27{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft28{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft29{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft30{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft31{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft32{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft33{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft34{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft35{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft36{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft37{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft38{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft39{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft40{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft41{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft42{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft43{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft44{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft45{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 38px;line-height: 22px;}
.ft46{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft47{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft48{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft49{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 15px;}
.ft50{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 15px;}
.ft51{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft52{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 29px;line-height: 20px;}
.ft53{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft54{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 29px;line-height: 17px;}
.ft55{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft56{font: 20px 'Times New Roman';margin-left: 50px;line-height: 25px;}
.ft57{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 25px;}
.ft58{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft59{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft60{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft61{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft62{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft63{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft64{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft65{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft66{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft67{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft68{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft69{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft70{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft71{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft72{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft73{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft74{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft75{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft76{font: 20px 'Times New Roman';margin-left: 50px;line-height: 26px;}
.ft77{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft78{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 15px;}
.ft79{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft80{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 30px;line-height: 19px;}
.ft81{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft82{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft83{font: bold 9px 'Georgia';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft84{font: bold 9px 'Georgia';line-height: 12px;}
.ft85{font: 9px 'Georgia';line-height: 12px;}
.ft86{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft87{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft88{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 22px;line-height: 20px;}
.ft89{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft90{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 30px;line-height: 22px;}
.ft91{font: bold 30px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 44px;}
.ft92{font: bold 24px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 33px;}
.ft93{font: bold 32px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 37px;}
.ft94{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft95{font: 24px 'Arial';color: #4c4c4c;line-height: 27px;}
.ft96{font: bold 30px 'Arial';line-height: 44px;}
.ft97{font: bold 24px 'Arial';line-height: 33px;}
.ft98{font: bold 24px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft99{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft100{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft101{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft102{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft103{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft104{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft105{font: bold 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft106{font: bold 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft107{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft108{font: 13px 'Georgia';line-height: 16px;}
.ft109{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 15px;}
.ft110{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft111{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft112{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft113{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft114{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft115{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft116{font: bold 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft117{font: 12px 'Calibri';line-height: 22px;}
.ft118{font: 12px 'MS PGothic';line-height: 12px;}
.ft119{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft120{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft121{font: 14px 'Calibri';line-height: 17px;}
.ft122{font: 14px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft123{font: 14px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft124{font: 14px 'Calibri';line-height: 23px;}
.ft125{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft126{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft127{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft128{font: bold 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft129{font: bold 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft130{font: bold 13px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 16px;}
.ft131{font: bold 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft132{font: bold 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft133{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft134{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft135{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft136{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft137{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft138{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft139{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft140{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft141{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 19px;}
.ft142{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft143{font: 7px 'Arial';color: #1a171b;line-height: 7px;}
.ft144{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft145{font: 7px 'Arial';color: #1a171b;line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft146{font: 10px 'Arial';color: #1a171b;line-height: 13px;}
.ft147{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft148{font: 10px 'Arial';color: #1a171b;line-height: 13px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft149{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft150{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft151{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft152{font: 9px 'Arial';color: #1a171b;line-height: 12px;}
.ft153{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft154{font: 4px 'Arial';color: #1a171b;line-height: 5px;}
.ft155{font: 10px 'Arial';color: #1a171b;line-height: 12px;}
.ft156{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft157{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft158{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft159{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft160{font: 11px 'Arial';color: #1a171b;line-height: 14px;}
.ft161{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft162{font: 10px 'Georgia';line-height: 13px;}
.ft163{font: 11px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 14px;}
.ft164{font: 10px 'Georgia';line-height: 12px;}
.ft165{font: 11px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 12px;}
.ft166{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft167{font: 8px 'Georgia';line-height: 9px;}
.ft168{font: 9px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 12px;}
.ft169{font: 11px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 13px;}
.ft170{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft171{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft172{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft173{font: 13px 'Georgia';line-height: 20px;}
.ft174{font: 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 16px;}
.ft175{font: 12px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 16px;}
.ft176{font: 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft177{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft178{font: italic 13px 'Georgia';line-height: 16px;}
.ft179{font: bold 22px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft180{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft181{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft182{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft183{font: 6px 'Arial';color: #1a171b;line-height: 6px;}
.ft184{font: 8px 'Arial';color: #1a171b;line-height: 10px;}
.ft185{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft186{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft187{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft188{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft189{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft190{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft191{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft192{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft193{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft194{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft195{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft196{font: italic bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft197{font: italic bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 308px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 210px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 210px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p11{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p12{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p13{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p15{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: justify;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 342px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p53{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p54{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p66{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p69{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p70{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p72{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 163px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p86{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 88px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 108px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 103px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 247px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p112{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p115{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 303px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: right;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p122{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p123{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 519px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 176px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p136{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p140{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: right;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p145{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p146{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p151{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 177px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 170px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p160{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 198px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 170px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 116px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p177{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 115px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 119px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p181{text-align: left;padding-right: 57px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 212px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 170px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p186{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 8px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 202px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 77px;padding-right: 172px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p196{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 170px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 116px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 119px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p205{text-align: right;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 273px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p212{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 267px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p216{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: right;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p222{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 170px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 170px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p227{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p229{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p230{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: right;padding-right: 174px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: right;padding-right: 287px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p241{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 170px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p248{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p263{text-align: left;padding-right: 57px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 170px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 181px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 179px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p275{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 176px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 165px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 271px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 116px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p302{text-align: right;padding-right: 247px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: right;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 305px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 272px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 204px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 197px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p322{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p324{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 204px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 77px;padding-right: 172px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p336{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p338{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p340{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: right;padding-right: 325px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 199px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 163px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 178px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p357{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p359{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p361{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p362{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 243px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p364{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 186px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 158px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: right;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: right;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 103px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 103px;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 103px;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 103px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 103px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-right: 6px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 112px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 182px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p396{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 175px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 14px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 530px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-right: 203px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-right: 528px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-right: 384px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-right: 560px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;margin-top: 969px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-right: 121px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 22px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 22px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 22px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-right: 99px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 44px;padding-right: 182px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 38px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 135px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 39px;padding-right: 156px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 364px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 331px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -74px;}
.p449{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-right: 115px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 123px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p455{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:98px;height:14px;}
.p456{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:14px;}
.p457{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:14px;}
.p458{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:71px;height:14px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:50px;height:14px;}
.p463{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p464{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:14px;}
.p465{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:95px;}
.p466{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:89px;height:340px;}
.p473{text-align: left;padding-right: 122px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p477{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p478{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p479{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p480{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 449px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 137px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p496{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: left;padding-right: 119px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p505{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-right: 116px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-right: 115px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 47px;padding-right: 153px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 47px;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 209px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 256px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p533{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p534{text-align: right;padding-right: 163px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 515px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 510px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 509px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 437px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 493px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 267px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p542{text-align: left;padding-left: 295px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p545{text-align: center;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p547{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p548{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p549{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p550{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p551{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p552{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p553{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p554{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p555{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p558{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 50px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 50px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p579{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 97px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 111px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-right: 116px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 165px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 105px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-right: 114px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 155px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 193px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 167px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 178px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 162px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p619{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 212px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 187px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 240px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 203px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 176px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p625{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 155px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 164px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p629{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 171px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 198px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 191px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 160px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p636{text-align: left;padding-right: 122px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 164px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 165px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 163px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 174px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 179px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 155px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 210px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p646{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 273px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 178px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p650{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 170px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 227px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 170px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 174px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 164px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 236px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 187px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p662{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 100px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-right: 104px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-right: 115px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-right: 122px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 98px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 115px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-right: 136px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-right: 115px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-right: 108px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-right: 104px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 159px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p702{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p703{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p704{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p706{text-align: center;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p707{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p708{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p709{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p710{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p711{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p712{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p713{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p714{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p715{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p716{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p717{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p718{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 239px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 110px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 98px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 97px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:10px;}
.p742{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:24px;}
.p743{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:1056px;height:10px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p754{text-align: right;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p762{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p771{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p773{text-align: right;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p778{text-align: right;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: right;margin-top: 642px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 128px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: right;margin-top: 548px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #585858;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #b2b2b2;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #7c7c7c;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #444444;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #929292;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-right: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td124{border-right: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td125{border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td126{border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td127{border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td128{border-right: #404040 1px solid;border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td132{border-right: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td133{border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td134{border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td135{border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td136{border-right: #404040 1px solid;border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-right: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-right: #404040 1px solid;border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-left: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;background: #96b615;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #96b615;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;background: #96b615;}
.td154{border-right: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;background: #96b615;}
.td155{border-left: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-right: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-left: #96b615 1px solid;border-bottom: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-right: #96b615 1px solid;border-bottom: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #6b656c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #b62539 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #b62539;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #425111 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #425111 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #425111;}
.td176{border-top: #b8c100 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #b8c100;}
.td177{border-top: #425111 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #96b615;}
.td182{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;background: #96b615;}
.td183{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;background: #96b615;}
.td184{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #96b615;}
.td185{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;background: #96b615;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;background: #96b615;}
.td187{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #eaf1c2;}
.td188{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;background: #eaf1c2;}
.td189{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;background: #eaf1c2;}
.td190{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #eaf1c2;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;background: #eaf1c2;}
.td192{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;background: #eaf1c2;}
.td193{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-right: #96b615 1px solid;border-top: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #96b615 1px solid;border-top: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-top: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-right: #96b615 1px solid;border-bottom: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #96b615 1px solid;border-bottom: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-right: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #96b615 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #b0d581 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;background: #e3f2ce;}
.td242{border-bottom: #b0d581 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #e3f2ce;}
.td243{border-bottom: #b0d581 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #b0d581 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #b0d581 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-top: #e3f2ce 1px solid;border-bottom: #b0d581 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;background: #e3f2ce;}
.td247{border-top: #e3f2ce 1px solid;border-bottom: #b0d581 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #e3f2ce;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #e3f2ce;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 31px;}
.tr1{height: 23px;}
.tr2{height: 21px;}
.tr3{height: 22px;}
.tr4{height: 16px;}
.tr5{height: 15px;}
.tr6{height: 17px;}
.tr7{height: 20px;}
.tr8{height: 14px;}
.tr9{height: 18px;}
.tr10{height: 19px;}
.tr11{height: 28px;}
.tr12{height: 11px;}
.tr13{height: 26px;}
.tr14{height: 24px;}
.tr15{height: 7px;}
.tr16{height: 30px;}
.tr17{height: 27px;}
.tr18{height: 9px;}
.tr19{height: 8px;}
.tr20{height: 4px;}
.tr21{height: 29px;}
.tr22{height: 12px;}
.tr23{height: 49px;}
.tr24{height: 25px;}
.tr25{height: 5px;}
.tr26{height: 33px;}
.tr27{height: 34px;}
.tr28{height: 6px;}
.tr29{height: 10px;}
.tr30{height: 32px;}
.tr31{height: 13px;}
.tr32{height: 39px;}
.tr33{height: 44px;}
.tr34{height: 43px;}
.tr35{height: 3px;}
.tr36{height: 37px;}
.tr37{height: 98px;}
.tr38{height: 52px;}
.tr39{height: 42px;}
.tr40{height: 71px;}
.tr41{height: 36px;}
.tr42{height: 50px;}
.tr43{height: 2px;}
.tr44{height: 38px;}
.tr45{height: 35px;}
.tr46{height: 1px;}
.tr47{height: 45px;}
.t0{width: 502px;margin-left: 67px;margin-top: 5px;font: 20px 'Times New Roman';}
.t1{width: 392px;margin-top: 16px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t2{width: 392px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t3{width: 316px;margin-left: 76px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t4{width: 260px;margin-left: 132px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t5{width: 473px;margin-left: 26px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t6{width: 366px;margin-left: 26px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t7{width: 505px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t8{width: 499px;margin-left: 68px;font: 20px 'Times New Roman';}
.t9{width: 505px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t10{width: 505px;margin-top: 333px;font: italic 12px 'Times New Roman';}
.t11{width: 393px;margin-left: 68px;margin-top: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t12{width: 505px;margin-left: 68px;margin-top: 21px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t13{width: 499px;margin-left: 68px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t14{width: 505px;margin-top: 8px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t15{width: 505px;margin-top: 29px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t16{width: 379px;margin-left: 75px;margin-top: 21px;font: 9px 'Arial';}
.t17{width: 505px;margin-top: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t18{width: 457px;margin-left: 48px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t19{width: 475px;margin-left: 92px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t20{width: 505px;margin-top: 16px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t21{width: 505px;margin-top: 19px;font: 7px 'Times New Roman';}
.t22{width: 505px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t23{width: 505px;margin-top: 24px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t24{width: 505px;margin-top: 15px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t25{width: 505px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t26{width: 505px;margin-top: 6px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t27{width: 505px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t28{width: 505px;margin-top: 65px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t29{width: 505px;margin-top: 28px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t30{width: 499px;font: bold 15px 'Times New Roman';}
.t31{width: 505px;margin-top: 3px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t32{width: 499px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t33{width: 505px;margin-top: 17px;font: 7px 'Times New Roman';}
.t34{width: 505px;margin-top: 9px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t35{width: 505px;margin-top: 5px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t36{width: 505px;margin-top: 46px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t37{width: 499px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t38{width: 505px;margin-top: 22px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t39{width: 505px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t40{width: 499px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t41{width: 505px;margin-top: 17px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t42{width: 393px;margin-left: 68px;font: 9px 'Georgia';}
.t43{width: 505px;margin-top: 25px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t44{width: 505px;margin-top: 18px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t45{width: 505px;margin-top: 26px;font: 6px 'Times New Roman';}
.t46{width: 579px;margin-top: 100px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t47{width: 521px;font: 13px 'Arial';}
.t48{width: 381px;font: 12px 'Calibri';}
.t49{width: 506px;margin-left: 3px;margin-top: 59px;font: 12px 'Calibri';}
.t50{width: 586px;margin-top: 40px;font: 13px 'Arial';}
.t51{width: 476px;margin-left: 8px;margin-top: 6px;font: 10px 'Calibri';}
.t52{width: 320px;margin-left: 79px;margin-top: 1px;font: 10px 'Calibri';}
.t53{width: 108px;margin-left: 126px;margin-top: 55px;font: bold 11px 'Arial';color: #ffffff;}
.t54{width: 373px;font: bold 11px 'Arial';color: #ffffff;}
.t55{width: 605px;margin-top: 10px;font: 13px 'Arial';}
.t56{width: 424px;margin-left: 5px;margin-top: 18px;font: 11px 'Calibri';}
.t57{width: 273px;margin-left: 254px;font: 9px 'Arial';}
.t58{width: 134px;margin-left: 382px;margin-top: 15px;font: 7px 'Arial';color: #1a171b;}
.t59{width: 225px;margin-left: 282px;font: 10px 'Arial';color: #1a171b;}
.t60{width: 328px;margin-left: 164px;margin-top: 70px;font: 10px 'Arial';color: #1a171b;}
.t61{width: 212px;font: 11px 'Arial';color: #1a171b;}
.t62{width: 604px;margin-top: 21px;font: 12px 'Arial';}
.t63{width: 604px;margin-top: 40px;font: 13px 'Arial';}
.t64{width: 191px;margin-left: 159px;font: 6px 'Arial';color: #1a171b;}
.t65{width: 348px;margin-left: 157px;font: 9px 'Arial';color: #1a171b;}
.t66{width: 473px;margin-left: 73px;margin-top: 64px;font: 9px 'Arial';color: #1a171b;}
.t67{width: 531px;margin-left: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t68{width: 458px;margin-left: 7px;margin-top: 10px;font: bold 11px 'Arial';}
.t69{width: 156px;margin-left: 442px;margin-top: 2px;font: 11px 'Arial';}
.t70{width: 591px;margin-left: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t71{width: 459px;margin-left: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t72{width: 625px;margin-top: 15px;font: 8px 'Calibri';}
.t73{width: 505px;margin-top: 20px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t74{width: 507px;margin-left: 60px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t75{width: 459px;margin-left: 60px;font: 13px 'Times New Roman';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H003251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2012/13:25</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p1 ft1">Investeringar för ett starkt och hållbart</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p2 ft1">Prop.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p1 ft1">transportsystem</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p2 ft1">2012/13:25</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm den 12 oktober 2012</P>
<P class="p5 ft3">Fredrik Reinfeldt</P>
<P class="p6 ft3">Catharina <NOBR>Elmsäter-Svärd</NOBR></P>
<P class="p7 ft2">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p8 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p9 ft2">Kapacitetsutnyttjandet i delar av transportsystemet är tidvis högt. Detta är särskilt tydligt i storstadsregionerna, på de högtrafikerade järnvägs- spåren och längs de större transportstråken. Den trängsel som ibland uppstår resulterar i stora kostnader för samhället. Under senare år har problemen i järnvägssystemet varit påtagliga och visat på behovet av att stärka drift, underhåll och reinvesteringar i denna infrastruktur. Vidare pågår och planeras en rad investeringar i näringslivet runt om i landet som kräver ökad transportkapacitet samtidigt som allt fler företag, men även enskilda och myndigheter, vill minska sin klimat- och miljö- påverkan.</P>
<P class="p10 ft2">Det systematiska arbete som regeringen har påbörjat ger nu resultat. Allt fler transporter blir hållbara och kommer fram i tid. Denna propo- sition har som inriktning att detta arbete intensifieras för att komma till rätta med de problem som finns samt att möta de behov i form av ökad kapacitet som nu förutses.</P>
<P class="p11 ft2">Regeringen redovisar i propositionen behov av åtgärder i transport- infrastrukturen för perioden <NOBR>2014–2025</NOBR> och lämnar förslag till eko- nomisk ram och vägledning för prioritering i den planering av åtgärder i nationell plan som följer efter riksdagens beslut.</P>
<P class="p12 ft4">Regeringen föreslår att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen under planeringsperioden <NOBR>2014–2025</NOBR> ska uppgå till totalt 522 miljarder kronor. Detta innebär en kraftigt utökad ram i förhållande till tidigare riksdagsbeslut och motsvarar en ambitions- ökning med närmare 20 procent i jämförbara priser.</P>
<P class="p13 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft2">Regeringen föreslår att 86 miljarder kronor avsätts för drift och under- håll och reinvestering av statliga järnvägar och 155 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar. Resterande delar av ramen, 281 miljarder kronor, föreslår regeringen ska användas för att utveckla transport- systemet så att det klarar nuvarande och framtida krav på hållbarhet och för att göra det varaktigt robust.</P>
<P class="p15 ft4">Regeringen föreslår även att planeringsramen för investeringar i vissa statliga väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finan- sieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter, totalt ska uppgå till 53 miljarder kronor för perioden <NOBR>2010–2025.</NOBR></P>
<P class="p14 ft4">De åtgärder som prioriteras i den fortsatta planeringen ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till begränsad klimatpåverkan och optimal användning av transportsystemet samt till att uppfylla de transportpolitiska målen. Åtgärderna i den långsiktiga nationella planen kan utökas genom att den statliga satsningen kombineras med finansie- ring från andra intressenter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft1">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p19 ft2">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td5"><P class="p20 ft2">Förslag till riksdagsbeslut ................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td6"><P class="p19 ft2">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft2">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><P class="p20 ft2">Ärendet och dess beredning .............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td6"><P class="p19 ft2">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p19 ft2">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td5"><P class="p20 ft2">Utgångspunkter för fortsatt utveckling av regeringens politik på</P></TD>
<TD class="tr2 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><P class="p20 ft2">transportområdet ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p19 ft2">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p20 ft2">3.1</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p22 ft2">Övergripande utgångspunkter..........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft2">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p20 ft2">3.2</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p22 ft2">Transportpolitiska principer ............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft2">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p20 ft2">3.3</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p22 ft2">Optimering av transportsystemet.....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p19 ft2">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p20 ft2">3.4</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p22 ft2">Ett robust transportsystem ...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft2">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p20 ft2">3.5</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p22 ft2">Kapacitet för effektivare arbetspendling .........................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft2">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p20 ft2">3.6</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p22 ft2">Näringslivets behov av effektivare transporter................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft2">18</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">3.7</SPAN><SPAN class="ft6">Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem . 22</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p24 ft2">3.8</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p25 ft2">Styrmedel för ökad kund- och samhällsnytta ..................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p19 ft2">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p25 ft2">4 Ökad satsning på transportinfrastruktur .........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p19 ft2">28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">4.1</SPAN><SPAN class="ft6">Förslag till ekonomisk ram för planering av åtgärder</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p21 ft2">i den statliga transportinfrastrukturen m.m. för</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p21 ft7"><NOBR>2014–2025.......................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft7">28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">4.2</SPAN><SPAN class="ft6">Åtgärder som omfattas av den ekonomiska ramen för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p21 ft2">utveckling av transportsystemet ......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft2">31</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">4.3</SPAN><SPAN class="ft6">Ökade nivåer för drift och underhåll av järnväg och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p21 ft2">väg ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">33</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft2"><SPAN class="ft2">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft8">Användning av intäkter från banavgifter för drift, underhåll och reinvestering av järn-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p21 ft2">vägen .............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft2">34</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">4.4</SPAN><SPAN class="ft6">Satsning på trimningsåtgärder för att öka kapaciteten i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p21 ft2">transportsystemet.............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft2">36</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft2"><SPAN class="ft2">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft8">Åtgärder för funktions- och hänsynsmålet i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p21 ft2">befintlig infrastruktur......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft2">38</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">4.5</SPAN><SPAN class="ft6">Vissa prioriterade investeringsåtgärder för perioden</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p21 ft2"><NOBR>2014–2025.......................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">39</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft2"><SPAN class="ft2">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft8">Utbyggnad av tunnelbanan i Stockholms län . 39</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p28 ft2">4.5.2</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p25 ft2">Ny stambana för snabbtåg ..............................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p19 ft2">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p28 ft2">4.5.3</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p29 ft2">Åtgärder för att möta den växande</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft2">gruvnäringens behov.......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft2">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p28 ft2">4.5.4</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p25 ft2">Ett nationellt trafikledningssystem .................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p19 ft2">4.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><P class="p25 ft2">Planeringsram för vissa väg och järnvägsinvesteringar...</P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p19 ft2">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td12"><P class="p25 ft2">5 Finansiering av statlig transportinfrastruktur .................................</P></TD>
<TD class="tr10 td11"><P class="p19 ft2">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft2">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><P class="p25 ft2">Anslagsfinansiering .........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft2">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft2">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p25 ft2">Alternativ finansiering.....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p28 ft2">5.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p29 ft2">Medfinansiering genom bidrag från</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft2">kommuner, landsting och företag ...................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft2">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p28 ft2">5.2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p25 ft2">Brukaravgifter.................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p28 ft2">5.2.3</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p25 ft2">Trängselskatt...................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p28 ft2">5.2.4</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft2">Lånefinansiering.............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft2">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p28 ft2">5.2.5</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p25 ft2"><NOBR>Offentlig–privat</NOBR> samverkan (OPS).................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p19 ft2">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td12"><P class="p30 ft2">6 Transportsystemet i dag – tillstånd och utmaningar för</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td12"><P class="p25 ft2">transportinfrastrukturen..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p19 ft2">68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">3</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr2 td19"><P class="p24 ft2">6.1</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p22 ft2">Utveckling av transportsystemet i förhållande till</P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p19 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td19"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft7">transportpolitiska mål ......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p31 ft7">68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">6.2</SPAN><SPAN class="ft6">Uppföljning av den nationella transportplanen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><P class="p32 ft2"><NOBR>2010–2021.......................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p19 ft2">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p32 ft2">6.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p25 ft2">Satsningar i Stockholms län ...........................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p32 ft2">6.2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p25 ft2">Satsningar i Västra Götalands län...................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p20 ft2">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><P class="p25 ft2">Effektiva övergångar mellan trafikslagen........................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft2">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p20 ft2">6.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p25 ft2">Kostnadsansvaret i svensk transportpolitik .....................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p32 ft2">6.4.1</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p29 ft2">Europeiska kommissionens syn på</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft2">kostnadsansvaret.............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft2">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p20 ft2">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p33 ft2">Tillämpning av riktvärden för buller ...............................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p32 ft2">6.5.1</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p25 ft2">Bättre samordning i fråga om buller...............</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p32 ft2">6.5.2</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p25 ft2">Boverkets roll .................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p32 ft2">6.5.3</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p25 ft2">Buller vid hamnar och industrier m.m............</P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p19 ft2">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft2">7</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td22"><P class="p20 ft2">Optimerad planering av transportinfrastruktur...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p19 ft2">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p20 ft2">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p25 ft2">Beskrivning av den ekonomiska planeringsprocessen.....</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p32 ft2">7.1.1</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p25 ft2">Nationell plan .................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p32 ft2">7.1.2</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p29 ft2">Länsplaner och länens roll i planerings-</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p25 ft2">processen ........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p32 ft7">7.1.3</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p25 ft7">Väghållaransvar..............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft7">87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">7.2</SPAN><SPAN class="ft6">Prognosutveckling – ett successivt, kontinuerligt arbete</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p21 ft2">med årlig uppföljning ......................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft2">88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">7.3</SPAN><SPAN class="ft6">Planering och samverkan för utbyggnad av elektroniska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><P class="p25 ft2">kommunikationer.............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p19 ft2">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p19 ft2">8</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td22"><P class="p25 ft2">Fyra steg i planeringen av transportsystemet .................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft2">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft2">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p25 ft2">Fyrstegsprincipen – en viktig utgångspunkt....................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft2">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p33 ft2">Steg 1 – att styra efterfrågan............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p28 ft2">8.2.1</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p29 ft2">Trafikens samhällsekonomiska kostnads-</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p25 ft2">ansvar .............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p28 ft2">8.2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p25 ft2">Samordning med övrig samhällsplanering .....</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft2">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p28 ft2">8.2.3</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p29 ft2">Styrmedel för att optimera användningen av</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p25 ft7">transportsystemet............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft7">96</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">8.3</SPAN><SPAN class="ft6">Steg 2 – att underhålla och optimera användningen av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><P class="p21 ft2">befintlig infrastruktur ......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p19 ft2">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><P class="p21 ft7">8.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p29 ft7">Drift, underhåll och reinvestering...................</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft7">99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft2"><SPAN class="ft2">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft8">Styrning och uppföljning av drift och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p25 ft2">underhåll.......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft2">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p32 ft2">8.3.3</P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p25 ft2">Andra steg <NOBR>2-åtgärder ...................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft2">8.4</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p32 ft2">Steg 3</P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p25 ft2">– att genomföra åtgärder i befintligt system.......</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p32 ft2">8.4.1</P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p25 ft2">Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik .......</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft2">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft7">8.5</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p32 ft7">Steg 4</P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p25 ft7">– att genomföra nya investeringsåtgärder...........</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft7">107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">8.6</SPAN><SPAN class="ft6">Fyrstegsprincipen och tidsaspekten – en lösning i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><P class="p25 ft2">dag på morgondagens problem......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft2">107</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p20 ft2">8.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td28"><P class="p25 ft2">Resultat från Kapacitetsutredningen..............................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">108</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p34 ft2">8.7.1</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p25 ft2">Paket av kapacitetshöjande åtgärder.............</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">109</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p34 ft2">8.7.2</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p35 ft2">Transportsystemets utmaningar och</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p25 ft2">möjligheter på lång sikt ................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft2">110</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft2">9</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td32"><P class="p20 ft2">Forskning och innovation för utveckling av ett hållbart</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td33"><P class="p20 ft10">transportsystem</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p25 ft2">............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft2">111</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td29"><P class="p19 ft2">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td31"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr2 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p36 ft2">9.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><P class="p25 ft2">Transportsystemet står inför stora utmaningar ..............</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p19 ft2">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p36 ft2">9.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><P class="p25 ft2">Helhetssyn och trafikslagsövergripande arbete .............</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p36 ft2">9.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><P class="p25 ft2">Ansvaret för forskning och innovation..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p36 ft2">9.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><P class="p25 ft2">Nationell samordning och samarbete ............................</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft2">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p36 ft2">9.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><P class="p25 ft2">Internationellt samarbete ...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p36 ft2">9.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><P class="p25 ft2">Lärande och kompetensförsörjning ...............................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p36 ft2">9.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td8"><P class="p25 ft2">Utvärdering och uppföljning .........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p19 ft2">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><P class="p19 ft2">10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td35"><P class="p19 ft12">Utblick mot 2050 .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p19 ft2">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p36 ft2">10.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><P class="p25 ft2">Långsiktiga omvärldstrender.........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft2">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p37 ft2">10.1.1</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p21 ft2">Trafikverkets Kapacitetsutredning om</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p25 ft2">framtidstrender .............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft2">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p37 ft2">10.1.2</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p21 ft2">Trafikanalys om trender och omvärlds-</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p25 ft2">scenarier........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p37 ft2">10.1.3</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p21 ft2">Tillväxtanalys och Tillväxtverket om</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p25 ft2">befolkningsutveckling och arbetspendling ...</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft2">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p36 ft2">10.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><P class="p25 ft2">Trafikverkets bedömning inför 2050.............................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p37 ft2">10.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p21 ft2">Bedömningar över trafiktillväxt – en</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p25 ft2">indikation......................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft2">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p37 ft2">10.2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p21 ft2">Styrmedel och samhällsplanering ger</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p25 ft2">förutsättningar för effektiv användning ........</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p37 ft2">10.2.3</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p21 ft2">Prioritera tillräckliga resurser för att vårda</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p25 ft2">transportsystemet..........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p37 ft2">10.2.4</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p21 ft2">Stor nytta av kontinuerliga trimnings-</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p25 ft2">åtgärder.........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft2">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p37 ft2">10.2.5</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p25 ft2">Möjliga utvecklingsstrategier .......................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p36 ft2">10.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><P class="p25 ft2">Vitboken om EU:s framtida transportpolitik .................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p37 ft2">10.3.1</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p21 ft2">Det transeuropeiska nätverket för</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p25 ft2">transporter, <NOBR>TEN-T .......................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p37 ft2">10.3.2</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p21 ft2">En godskorridor på järnväg ska inrättas</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p25 ft2">mellan Stockholm och Palermo....................</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p19 ft2">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft2">11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td35"><P class="p25 ft2">Förväntade effekter</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p25 ft2">......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p19 ft2">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p36 ft2">11.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><P class="p25 ft2">Effekter på de transportpolitiska målen.........................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p37 ft2">11.1.1</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p25 ft2">Övergripande transportpolitiskt mål .............</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p37 ft2">11.1.2</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p25 ft2">Ett funktionsmål om tillgänglighet ...............</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft2">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p37 ft2">11.1.3</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p25 ft2">Ett hänsynsmål om trafiksäkerhet, miljö och</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p25 ft2">hälsa ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p36 ft2">11.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><P class="p25 ft2">Åtgärdsplaneringens konsekvenser ska beskrivas .........</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">136</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">11.3</SPAN><SPAN class="ft13">Förändringar i förhållande till tidigare planerings-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p25 ft2">omgångar.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft2">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p34 ft2">11.4</P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p25 ft2">Kvalitetssäkring inför åtgärdsplaneringen.....................</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft2">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p34 ft2">11.5</P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p25 ft2">Konsekvenser för regionförbund och län ......................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft2">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p34 ft2">11.6</P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p25 ft2">Konsekvenser för tillväxt och sysselsättning.................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft2">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td38"><P class="p28 ft2">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p25 ft2">Sammanfattning Kapacitetsutredningen ............................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p19 ft2">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td38"><P class="p28 ft2">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p21 ft2">Förteckning över remissinstanserna (Trafikverkets</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td38"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p25 ft2">rapport) ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p19 ft2">187</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">5</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td40"><P class="p21 ft2">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p38 ft2">Sammanfattning av delbetänkandet Medfinansiering</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p38 ft2">av transportinfrastruktur – utvärdering av förhandlings-</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p38 ft2">arbetet jämte överväganden om brukaravgifter och låne-</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p38 ft2">villkor (SOU 2011:12) .......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p19 ft2">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td40"><P class="p21 ft2">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p38 ft2">Sammanfattning av slutbetänkandet Medfinansiering</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p38 ft2">av transportinfrastruktur – ett nytt system för den</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p38 ft2">långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p38 ft2">(SOU 2011:49)...................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p19 ft2">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td40"><P class="p21 ft2">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p39 ft2">Förteckning över remissinstanser (SOU 2011:12 och</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p38 ft2">2011:49).............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p19 ft2">217</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 2012.. 219</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">6</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td42"><P class="p41 ft1">1</P></TD>
<TD class="tr13 td43"><P class="p42 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft2">Regeringen föreslår att riksdagen</P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>godkänner vad regeringen föreslår om</P>
<P class="p45 ft2">1. att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transport- infrastrukturen m.m. under perioden <NOBR>2014–2025</NOBR> ska uppgå till 522 miljarder kronor och att 281 miljarder kronor av denna ram ska användas till utveckling av transportsystemet (avsnitt 4.1),</P>
<P class="p45 ft4"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">att den ekonomiska ram som avsätts för åtgärder som utvecklar transportsystemet för perioden </SPAN><NOBR>2014–2025</NOBR> får användas för investeringar</P>
<P class="p46 ft2"><SPAN class="ft2">i</SPAN><SPAN class="ft15">statliga järnvägar och vägar, trimningsåtgärder och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., medfinansiering till stora och strategiska åtgärder i hamnar, farleder och slussar samt räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån (avsnitt 4.2),</SPAN></P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft16">att av den ekonomiska ramen ska det avsättas 86 miljarder kronor till</SPAN></P>
<P class="p46 ft2">drift och underhåll av och reinvestering i statliga järnvägar och 155 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt till statlig medfinansiering av enskilda vägar (avsnitt 4.3),</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft14">att planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägs- projekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter, ska uppgå till 53 miljarder kronor för perioden </SPAN><NOBR>2010–2025</NOBR> (avsnitt 4.6),</P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>bemyndigar regeringen</P>
<P class="p45 ft18"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft17">att efter åtgärdsplaneringen slutligt besluta om fördelningen av medel mellan nationell plan och länsplaner (avsnitt 7.1.2).</SPAN></P>
<P class="p50 ft2">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p18 ft1">2 Ärendet och dess beredning <SPAN class="ft19">Prop. 2012/13:25</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p21 ft2">Den 13 juni 2012 fattade riksdagen beslut med anledning av regeringens</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft3"><SPAN class="ft2">proposition </SPAN>Planeringssystem för transportinfrastruktur <SPAN class="ft2">(prop.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">2011/12:118, bet. 2011/12:TU13, rskr. 2011/12:257). I propositionen</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft2">föreslog regeringen ändringar i de lagar som styr planeringsprocessen för</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">infrastruktur i syfte att göra planeringssystemet effektivare och där det är</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">möjligt förkorta ledtiderna i systemet. Dessutom tillkännagav regeringen</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft2">sin bedömning att det fortsatt bör göras en långsiktig ekonomisk plane-</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">ring som resulterar i åtgärdsplaner för en period på cirka tio år. Vid</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">behandlingen av propositionen i riksdagen framförde trafikutskottet i sitt</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft2">betänkande att utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta arbetet</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">med den nationella transportinfrastrukturen säkerställer att riksdagen får</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">ett tillbörligt inflytande.</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p51 ft2">Regeringen gav i mars 2011 Trafikverket i uppdrag att med</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">utgångspunkt i den nationella trafikslagsövergripande planen för</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">utveckling av transportsystemet för perioden <NOBR>2010–2021</NOBR> utreda behovet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft2">av ökad kapacitet i det svenska järnvägssystemet för perioden</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2"><NOBR>2012–2021.</NOBR> Trafikverket skulle också lämna förslag på effektiviserings-</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">och kapacitetshöjande åtgärder enligt fyrstegsprincipen som kan vidtas</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">för att tillgodose kapacitetsbehovet. Trafikverket fick också i uppdrag att</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft2">göra en analys av utvecklingen av transportbehovet fram till 2050.</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">Uppdraget till Trafikverket innebar också att olika alternativ för höjd</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">hastighetsstandard på järnvägsnätet skulle analyseras. Dessutom skulle</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft2">Trafikverket beakta åtgärder som bidrar till ett långsiktigt hållbart</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">transportsystem.</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p51 ft2">Regeringen beslutade i september 2011 att utvidga uppdraget till</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft2">Trafikverket till att verket även skulle genomföra en analys av vilka</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">kapacitetshöjande åtgärder som kan genomföras i transportsystemet på</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">det statliga vägnätet samt inom sjöfart och luftfart för perioden</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft2"><NOBR>2012–2021.</NOBR> Dessutom vidgades uppdraget till att omfatta förslag till</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">åtgärder i hela transportsystemet under perioden <NOBR>2022–2025.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p51 ft2">I november beslutade regeringen om ett kompletterande uppdrag till</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft2">Trafikverket att undersöka behovet av och förutsättningarna för en fast</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör för väg och järnväg.</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p51 ft2">Trafikverket redovisade den 30 september 2011 den första delen av</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft2">uppdraget som avsåg järnvägssystemet under perioden <NOBR>2012–2025.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">Övriga delar av uppdraget redovisades den 27 april 2012 i Trafikverkets</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft3"><SPAN class="ft2">rapport </SPAN>Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder –</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft3">förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050<SPAN class="ft2">. En samman-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">fattning av rapporten, som i propositionen benämns Kapacitetsutred-</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">ningen, finns i <SPAN class="ft3">bilaga 1</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p51 ft2">Trafikverket har remissbehandlat rapporten vid två tillfällen, dels inför</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">delredovisningen i september 2011, dels inför slutredovisningen den</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">27 april 2012. Remissinstansernas synpunkter har sammanställts och</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft2">bifogats Trafikverkets rapport. Sammanställningen finns tillgänglig i</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">Näringsdepartementet (dnr N2012/2400/TE). En förteckning över</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p21 ft2">remissinstanserna finns i <SPAN class="ft3">bilaga 2</SPAN>. Resultatet av ovan nämnda uppdrag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p21 ft2">till Trafikverket utgör det huvudsakliga underlaget för regeringens</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p21 ft2">ställningstaganden i denna proposition.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td9"><P class="p19 ft2">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft2">Den 9 september 2010 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå processer och riktlinjer för medfinansiering av transport- infrastruktur, t.ex. i form av bidrag eller brukaravgifter, i det framtida planeringssystemet för transportinfrastruktur (dir. 2010:92). I utredarens uppdrag ingick även att analysera trafikverkens förslag till nytt plane- ringssystem (<SPAN class="ft3">Förslag till nytt planeringssystem för transportsystemet, Slutrapport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">2010-02-26</SPAN>)</NOBR> och anpassa det till utredarens förslag om medfinansiering. Utredningen, som antog namnet Medfinansierings- utredningen, överlämnade den 31 januari 2011 delbetänkandet <SPAN class="ft3">Medfinan- siering av transportinfrastruktur – utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor </SPAN>(SOU 2011:12) och i maj 2011 slutbetänkandet <SPAN class="ft3">Medfinansiering av transportinfra- struktur – Ett nytt system för den långsiktiga planeringen av transport- infrastruktur samt riktlinjer och processer för medfinansiering </SPAN>(SOU 2011:49). Sammanfattningar av utredningens betänkanden finns i <SPAN class="ft3">bilagorna 3 </SPAN>och <SPAN class="ft3">4</SPAN>. Betänkandena har remissbehandlats. En förteckning av remissinstanserna finns i <SPAN class="ft3">bilaga 5</SPAN>. En remissammanställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2011/3888/TE).</P>
<P class="p53 ft2">Riksrevisionen har behandlat frågor på flera olika teman som berör transportinfrastrukturen i ett antal rapporter på senare år. Slutsatserna i dessa rapporter utgör underlag för regeringens överväganden i denna proposition.</P>
<P class="p54 ft4">I arbetet med denna proposition har dialoger förts med olika aktörer i samhället bl.a. genom följande möten och seminarier:</P>
<P class="p55 ft4">regionseminarier med infrastrukturministern den 6 april och den 25 oktober 2011</P>
<P class="p55 ft4">nationellt forum med infrastrukturministerns statssekreterare och politiska företrädare för regionerna den 18 november 2011</P>
<P class="p56 ft2">presseminarium med infrastrukturministern den 19 april 2012</P>
<P class="p57 ft4">seminarium med infrastrukturministern och berörda intressenter från hela landet den 8 maj 2012</P>
<P class="p58 ft2">möte den 22 maj 2012 med Logistikforum (regeringens rådgivande organ i logistikfrågor, som består av företrädare för näringsliv, myndigheter intresseorganisationer samt universitet och högskolor) då frågor om planering av transportinfrastruktur behandlades</P>
<P class="p59 ft2">möte med Trafikverket och regionala planupprättare på</P>
<P class="p60 ft2">tjänstemannanivå den 14 juni 2012</P>
<P class="p61 ft2">Trafikverket har under arbetet med Kapacitetsutredningen haft löpande kontakter med såväl nationella som regionala intressenter såsom berörda landsting, samverkansorgan, kommuner, myndigheter, näringslivet och intresseorganisationer. Hearingar har genomförts av Trafikverket vid flera tillfällen både regionalt och nationellt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">9</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p41 ft1">3</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p42 ft1">Utgångspunkter för fortsatt utveckling av <SPAN class="ft19">Prop. 2012/13:25</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p42 ft1">regeringens politik på transportområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft21"><SPAN class="ft21">3.1</SPAN><SPAN class="ft22">Övergripande utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p63 ft2">Regeringens mål är att föra Sverige mot full sysselsättning genom minskat utanförskap. Politiken ska fortsätta att skapa bättre förutsätt- ningar för tillväxt, sysselsättning och välfärd i alla delar av landet inom ramen för långsiktigt hållbara finanser.</P>
<P class="p45 ft2">I enlighet med riksdagens beslut är det övergripande målet för transportpolitiken att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Därutöver har riksdagen beslutat om ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktions- målet syftar till att skapa en grundläggande tillgänglighet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet syftar till högre säkerhet samt förbättrad miljö och hälsa. De båda målen är jämbördiga och har konkretiserats i form av preciseringar inom ett antal prioriterade områden, se propositionen <SPAN class="ft3">Mål för framtidens resor och transporter</SPAN></P>
<P class="p64 ft2">(prop. 2008/09:93). Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utg. omr. 22) föreslagit att hänsynsmålet justeras för att förtydliga kopplingen till det övergripande generationsmålet för miljö. Följande formulering föreslås.</P>
<P class="p45 ft23">Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det över- gripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.</P>
<P class="p48 ft2">För att uppfylla transportpolitikens övergripande mål behöver således tillgängligheten förbättras för att stärka näringslivets internationella konkurrenskraft. Vidare måste transportsystemets tekniska funktion utvecklas så att säkerheten ökar och skador till följd av trafiken minskar samtidigt som systemet bidrar till att generationsmålet för miljöarbetet nås samt till ökad hälsa.</P>
<P class="p48 ft2">Transportpolitiken kan bidra till att skapa förutsättningar för en mer differentierad arbetsmarknad och en ökad specialisering av näringsliv, arbetskraft och utbildning. Robust infrastruktur och tillförlitliga transporter bidrar till att skapa tillväxt, livskvalitet och välfärd. Väl fungerande infrastruktur bidrar till företagande och tillväxt i hela landet bl.a. genom goda förutsättningar för effektivare transporter, förbättrad leveranssäkerhet och en utvidgad arbetsmarknad. Därigenom stärks Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Utvecklingen av transportsystemet påverkar också Sveriges möjligheter att nå klimat- och miljömål som lagts fast nationellt, inom EU eller i internationella organisationer. Infrastrukturens utformning påverkar också bebyggelsestruktur och transportmönster som i sin tur påverkar möjligheten att nå olika samhällsmål. Transportsystemet ska också utvecklas för att bidra till ökad trafiksäkerhet och vara tillgängligt för personer med funktionsned- sättning.</P>
<P class="p65 ft4">Denna proposition tar sin utgångspunkt i de ställningstaganden rege- ringen gjorde i propositionen om <SPAN class="ft23">Framtidens resor och transporter –</SPAN></P>
<P class="p66 ft2">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft4"><SPAN class="ft23">infrastruktur för hållbar tillväxt </SPAN>(prop. 2008/09:35). Den inriktning för drift, underhåll och utveckling av transportinfrastrukturen som föreslås i denna proposition bygger vidare på dessa tidigare ställningstaganden.</P>
<P class="p14 ft2">De nationella klimatmålen, liksom visionen om att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2050, utgör också viktiga utgångspunkter för denna proposition. Transportsektorn svarar för cirka en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser. I dagsläget utgörs cirka 90 procent av transportsektorns energianvändning av fossila bränslen. Transport- sektorn står därför inför mycket stora utmaningar i att bidra till att uppsatta klimatmål nås och anpassas till minskade oljetillgångar.</P>
<P class="p68 ft2">Ökningen av trafiken under lång tid har lett till att kapacitets- utnyttjandet i vissa delar av transportsystemet är mycket högt Detta är särskilt tydligt på vissa platser, till exempel i storstadsregionerna och längs de större stråken, där tidvis stor trängsel uppstår. Vidare finns en rad pågående och planerade investeringar i näringslivet runt om i landet som kan leda till krav på ökad transportkapacitet. Kapacitetsbrister och de störningar som kan uppstå till följd av bristerna påverkar negativt möjligheterna att tillgodose behoven av effektiva och miljövänliga resor och transporter. Trafikökning och trängsel innebär även att transport- systemets negativa påverkan på miljö och hälsa ökar. Det är kostnads- effektivt att vidta miljöförbättrande åtgärder tidigt samtidigt som möjlig- heterna att nå miljökvalitetsmålen förbättras.</P>
<P class="p69 ft2">Transportsystemet behöver utvecklas med hänsyn till de krav som ställs på moderna och säkra resor och transporter. Andra viktiga aspekter är utvecklingen av gränsöverskridande trafik och förbättrad tillgänglighet inom och mellan regioner. Förutsättningarna för transporter varierar i landets olika delar. Det är angeläget att finna samhällsekonomiskt effek- tiva transportlösningar för människor och företag i landets olika delar, såväl på landsbygden som i städerna.</P>
<P class="p70 ft2">Samtidigt är transportsystemets utveckling viktig för hur Sverige ska klara klimat- och miljöutmaningarna. Det är väsentligt att energieffek- tivare fordon, fartyg och flygplan utvecklas och att en ökad andel förnybara energikällor används för att kunna nå de långsiktiga klimat- målen. En av utmaningarna är att bryta sambandet mellan transporter och negativ påverkan på miljön och klimatet. Samhället behöver utvecklas så att god tillgänglighet kan nås samtidigt som utsläppen måste minska.</P>
<P class="p71 ft2">Inriktningen för denna proposition är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och i alla avseenden hållbart transportsystem som tillgodoser näringslivets och medborgarnas behov av arbetspendling och av godstransporter i alla delar av landet. I första hand bör det befintliga transportsystemet optimeras, det vill säga att med utgångspunkt i befintlig infrastruktur hitta den samhällsekonomiskt mest effektiva metoden för att få ut mesta möjliga kapacitet och kvalitet genom fokusering på drift, underhåll, reinvestering och trimning av systemet. Samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som ökar kapaciteten och kvaliteten samt förbättrar tillgängligheten och bidrar till en effek- tivare användning av transportsystemet i sin helhet bör prioriteras.</P>
<P class="p72 ft4">Ett väl fungerande transportsystem nyttjar på ett effektivt sätt alla trafikslag. Varje trafikslag ska var för sig kunna fungera väl men även kunna samverka med andra trafikslag för att hela resan eller transporten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">11</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p73 ft4">ska kunna genomföras optimalt och hållbart. De miljövänliga och säkra Prop. 2012/13:25 alternativen måste vara attraktiva och enkla att använda för resenärer och</P>
<P class="p74 ft2">transportköpare.</P>
<P class="p45 ft2">Åtgärderna i regeringens satsningar på ett robust och hållbart transport- system ska inriktas mot de viktigaste stråken för att stärka sträckor som är betydelsefulla för hållbar arbetspendling samt viktiga transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. Prioriteringen ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Mål om trafiksäkerhet, begränsad klimatpåverkan och andra miljökvalitetsmål ska beaktas. En grundläggande tillgänglighet i hela landet måste också utvecklas.</P>
<P class="p75 ft3">Fyrstegsprincipen</P>
<P class="p76 ft2">En viktig utgångspunkt för förslagen i denna proposition liksom för den fortsatta planeringen av förvaltningen och utvecklingen av transport- systemet är den så kallade fyrstegsprincipen (se vidare avsnitt 8). Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis, och avse åtgärder</P>
<P class="p77 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft16">för att styra efterfrågan,</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft16">för att underhålla och optimera befintlig infrastruktur,</SPAN></P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft16">för att trimma och på så sätt förbättra infrastrukturen, och</SPAN></P>
<P class="p77 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft16">för att investera i ny infrastruktur.</SPAN></P>
<P class="p78 ft21"><SPAN class="ft21">3.2</SPAN><SPAN class="ft22">Transportpolitiska principer</SPAN></P>
<P class="p63 ft2">Det är enskilda människor och företag som väljer hur de ska ordna sina resor och transporter. Infrastrukturen och transportsystemet behöver utvecklas för att ge goda förutsättningar för att nå de transportpolitiska målen. Det gäller att skapa ett robust och hållbart transportsystem som underlättar vardagen för människor och företag och tar till vara utvecklingskraften i hela landet med begränsad miljöpåverkan. För att detta ska fungera behöver planeringen utgå från resenärers och transport- köpares olika behov och förutsättningar, dvs. från ett användarperspektiv samt från de behov och förutsättningar som finns i omgivningen.</P>
<P class="p79 ft4">De fem transportpolitiska principerna som beslutats av riksdagen (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308) ska vara vägledande.</P>
<P class="p80 ft4">Kunderna ska ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur en transport ska utföras.</P>
<P class="p81 ft2">Beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former.</P>
<P class="p82 ft2">Samverkan inom och mellan olika trafikslag ska främjas.</P>
<P class="p83 ft4">Konkurrensen mellan olika trafikutövare och transportalternativ ska främjas.</P>
<P class="p81 ft2">Trafikens samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångs-</P>
<P class="p84 ft2">punkt när transportpolitiska styrmedel utformas.</P>
<P class="p85 ft18">Regeringen konstaterar i propositionen <SPAN class="ft24">Mål för framtidens resor och transporter </SPAN>(prop. 2008/09:93) att de viktigaste medlen inom transport-</P>
<P class="p86 ft2">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H0032513x1.jpg" style="width:395px;height:329px" id="img1">
</DIV>
<P class="p87 ft18">området är infrastrukturplanering, organisering och styrning av myndig- Prop. 2012/13:25 heter, lagstiftning och regelgivning samt ekonomiska styrmedel.</P>
<P class="p88 ft21"><SPAN class="ft21">3.3</SPAN><SPAN class="ft22">Optimering av transportsystemet</SPAN></P>
<P class="p89 ft2">Regeringen anser att det finns god potential att åstadkomma en mer effektiv användning av transportsystemet. Dessa möjligheter bör tillvaratas genom satsningar i kommande infrastrukturplanering. Åtgärder för att främja en effektivare användning av transportsystemet bör genomföras på ett sätt som bidrar till uppfyllelse av transportpolitiska målen.</P>
<P class="p90 ft2">Trafikverket har i Kapacitetsutredningen, betonat att transportsystemet är mycket omfattande och att det krävs stora resurser för att ta hand om anläggningarna. Trafikverket anser att prioriteringarna bör bygga på den i föregående avsnitt nämnda fyrstegsprincipen. Som grundförutsättningar anges styrmedel och samhällsplanering samt drift, underhåll, reinveste- ring och trimning av transportsystemet. Därutöver går det sedan att över- väga investeringar i utökad kapacitet av transportsystemet för att anpassa systemet efter förändringar i befolkning och näringsliv. Styrmedel och samhällsplaneringsåtgärder är viktiga för att åstadkomma ett effektivt och hållbart nyttjande av transportsystemet och samtidigt bidra till välfärd och tillväxt i hela Sverige. Åtgärder som främjar ett fungerande befintligt system, såsom att påverka efterfrågan, uppmuntra effektivare användning av befintligt system samt att trimma systemet, har enligt Trafikverkets bedömning ofta god samhällsekonomisk lönsamhet. Inrikt- ningen illustreras i bilden nedan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr10 td47"><P class="p21 ft25">Figur 3.1: Trafikverkets principiella inriktning för transportsystemets utveckling.</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p21 ft25">Källa: Kapacitetsutredningen, Trafikverket.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td48"><P class="p19 ft2">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td47"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<P class="p91 ft4">Regeringens överväganden i denna proposition har liksom Trafik- Prop. 2012/13:25 verkets överväganden i Kapacitetsutredningen vägletts av denna</P>
<P class="p74 ft2">principiella inriktning.</P>
<P class="p48 ft2">De nu gällande planerna för åtgärder i transportinfrastrukturen avser perioden <NOBR>2010–2021.</NOBR> Planerna har upprättats i enlighet med riksdagens beslut om regeringens proposition <SPAN class="ft3">Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt </SPAN>(prop. 2008/09:35, bet. 2008/09:TU2, rskr. 2008/09:145) och regeringen beslut av den 29 mars 2010 (dnr N2009/6374/TE och N2008/8869/TE (delvis) om fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transport- systemet samt fastställelse av definitiva ekonomiska ramar trafikslags- övergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden <NOBR>2010–2021.</NOBR> Denna proposition ligger till grund för upprättande av nya planer för perioden <NOBR>2014–2025</NOBR> som kommer att ersätta de nu gällande planerna.</P>
<P class="p92 ft4">Syftet med propositionen är att lämna förslag till riksdagens ställningstagande till en ekonomisk planeringsram och inriktning för den fortsatta planeringen av hur transportsystemet ska bevaras, underhållas och utvecklas. Efter riksdagens beslut följer sedan en åtgärdsplanering där Trafikverket och planeringsorganen på länsnivå upprättar förslag till åtgärdsplaner.</P>
<P class="p93 ft21"><SPAN class="ft21">3.4</SPAN><SPAN class="ft22">Ett robust transportsystem</SPAN></P>
<P class="p94 ft3">Vårda det befintliga transportsystemet</P>
<P class="p95 ft2">Regeringen har under senare år gjort betydande och ökade satsningar på att vårda det befintliga transportsystemet. Vård av det befintliga systemet bör fortsatt vara prioriterat och genomföras på ett sådant sätt att det bidrar till att nå det övergripande transportpolitiska målet samt funktions- och hänsynsmålen. Vård av det befintliga systemet innebär också ett förhållningssätt som innebär att transportinfrastrukturen på bästa sätt ska samverka med sin omgivning samt beakta förutsättningar och behov som finns där.</P>
<P class="p12 ft2">Trafikverket konstaterar i Kapacitetsutredningen bl.a. följande. Tillförlitliga transporter förutsätter ett väl fungerande transportsystem. Ett robust transportsystem ska på ett bra sätt klara av både väntade och oväntade händelser. Infrastrukturen ska vara utformad så att stopp och störningar till följd av olyckor, trängsel, fordonsfel eller fel och skador på infrastrukturen minimeras. Effektiv drift av väg- och järnvägsnäten är en viktig förutsättning för att kunna använda tillgänglig kapacitet på bästa sätt. Det handlar om att förebygga störningar genom optimerad trafik- ledning och trafikinformation samt att minska effekten av oplanerade störningar genom trafikledning, trafikplanering och trafikinformation. För att reducera sårbarheten och använda transportsystemet effektivt behövs också planerade och väl fungerande åtgärder för drift, underhåll och reinvesteringar. Störningar kan förebyggas genom att optimera intervall för underhåll och reinvestering och det är också en viktig förut- sättning för att skapa ett robust transportsystem. Det är nödvändigt att</P>
<P class="p96 ft2">minska effekten av störningar genom avhjälpande åtgärder vid oförut-</P>
<P class="p97 ft2">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p73 ft4">sedda händelser såsom tekniska fel, olika vädersituationer eller olyckor. Prop. 2012/13:25 Känsligheten för störningar kan också minskas genom kapacitetshöjande</P>
<P class="p46 ft2">trimningsåtgärder i det befintliga systemet. Störningar på grund av trängsel, bristfälligt underhållna järnvägar, dåliga vägar eller stopp i trafiken påverkar tiden för en resa eller transport så att den avviker från den förväntade tiden.</P>
<P class="p11 ft4">Regeringen anser att ett robust och tillförlitligt transportsystem ska vara utformat på ett sådant sätt att det blir få stopp och störningar till följd av olyckor, trängsel eller fel i systemet. Transportsystemet ska också på ett bra sätt klara både väntade och oväntade händelser.</P>
<P class="p98 ft21"><SPAN class="ft21">3.5</SPAN><SPAN class="ft22">Kapacitet för effektivare arbetspendling</SPAN></P>
<P class="p63 ft2">Regeringen anser att det behövs ökade insatser för att prioritera kollek- tivtrafik för att få bättre tvär- och trafikslagsövergripande förbindelser. Effektiv trafikledning, goda rutiner för drift och underhåll, förbättrad kollektivtrafik och trimningsåtgärder kan bidra till en avsevärt mer effektiv användning av transportsystemet. Kollektivtrafiken, såväl den allmänna som den särskilda, utgör ett viktigt medel för att uppfylla de transportpolitiska målen och därigenom åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet. Olika typer av <NOBR>it-lösningar</NOBR> har också stor potential att bidra till nödvändig effektivisering. Transporter och infrastruktur är dessutom viktiga förutsättningar för fungerande och utvecklade arbetsmarknadsregioner. Det är därför angeläget att skapa goda förutsättningar för kvinnor och mänatt arbetspendla för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och på så sätt bidra till målet om full sysselsättning.</P>
<P class="p79 ft3"><SPAN class="ft2">I propositionen </SPAN>Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt <SPAN class="ft2">(prop. 2008/2009:35) anger regeringen att ansvaret för att sörja för lokal och regional kollektivtrafik även i fortsättningen ska ligga på lokal och regional nivå och att statens ansvar för kollektivtrafiken främst är att se till att den statliga infrastrukturen fungerar tillfreds- ställande och att ett fungerande regelverk finns på plats. De angivna förutsättningarna utesluter dock inte ett statligt agerande för att optimala lösningar ska kunna uppnås för denna typ av kollektivtrafik.</SPAN></P>
<P class="p99 ft2">Trafikanalys beskriver i sin rapport <SPAN class="ft3">Arbetspendling i storstadsregioner</SPAN></P>
<P class="p46 ft2"><SPAN class="ft3">– en nulägesanalys </SPAN>(Rapport 2011:3) hur transportsystemets olika delar ser ut och används av resenärer i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Befolkningen i storstadsområdena pendlar i stor utsträckning varje dag, i första hand inom respektive område. För Malmöregionen är dock pendlingen till och från regionen, inklusive pendling till och från Danmark, större än pendlingsresorna till och från övriga storstadsområden. Reslängd och restider för pendlare från områden utanför storstadsregioner är betydligt längre än för pendlarna inom respektive storstadsregion.</P>
<P class="p65 ft4">Den största andelen av antalet pendlingsresor utförs med bil. Fördelningen på övriga trafikslag varierar mellan storstadsregionerna vilket framgår av diagrammet nedan.</P>
<P class="p100 ft2">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032516x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p101 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p102 ft26">Till/från Malmöområdet…</P>
<P class="p103 ft26">Till/från Göteborgsområdet</P>
<P class="p104 ft26">Till/från Stockholmsområdet</P>
<P class="p105 ft26">Inom Malmöområdet</P>
<P class="p106 ft26">Inom Göteborgsområdet</P>
<P class="p107 ft26">Inom Stockholmsområdet</P>
<P class="p108 ft26">0% 20% 40% 60% 80% 100%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td30"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td4"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td49"><P class="p1 ft26">Gång och cykling</P></TD>
<TD class="tr18 td4"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td23"><P class="p1 ft26">Buss</P></TD>
<TD class="tr18 td4"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td42"><P class="p1 ft26">Tåg</P></TD>
<TD class="tr18 td4"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td50"><P class="p1 ft26">Bil</P></TD>
<TD class="tr18 td51"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td52"><P class="p1 ft26">Annat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td30"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td53"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td55"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td56"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td30"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr11 td58"><P class="p21 ft25">Figur 3.2: Pendlingsresor i tre storstadsregioner. Källa: Trafikanalys: Arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td36"><P class="p21 ft25">pendling i storstadsregioner – en nulägesanalys.</P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr17 td58"><P class="p51 ft2">I Trafikanalys rapport redovisas även en uppdelning av kvinnors och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">mäns resande. Män står för en större andel än kvinnor av såväl antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td58"><P class="p21 ft2">pendlingsresor som reslängd. Det finns även skillnader mellan kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">och män avseende vilka färdmedel som nyttjas för pendlingsresor. Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">reser i större utsträckning med bil och kvinnor reser i större utsträckning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td58"><P class="p21 ft2">med tåg och buss eller använder sig av gång och cykling. Stora delar av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">dessa skillnader beror enligt Trafikanalys på inkomstskillnader, makt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">över bil i hushåll och typ av yrkeskarriärer. Utmaningar för arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td58"><P class="p21 ft2">pendling finns även utanför storstadsområdena. Myndigheten för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har i en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft3"><SPAN class="ft2">studie från 2012 </SPAN>Hastighetsförändringar i det svenska vägnätet 2008–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td58"><P class="p21 ft25">2011 – En analys av hastighetsförändringars påverkan på tillgänglighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">(Working paper/PM 2012:01) analyserat förändringar i tillgänglighet i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">vägnätet mellan åren 2008 och 2011 med en modell för beräkning av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td58"><P class="p21 ft2">indexerad tillgänglighet<SPAN class="ft30">1</SPAN>. Analysen visar en tydlig försämring av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">tillgängligheten i Norrland, norra Svealand, Gotland, Öland och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">mellersta/sydöstra Götaland på grund av förändringar i hastighets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td58"><P class="p21 ft2">bestämmelserna för de vägar som ingår i studien medan övriga landet har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">en mer diversifierad bild med både förbättringar och försämringar. Det är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">enligt Tillväxtanalys vid arbetspendling som man kan anta den största</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td36"><P class="p21 ft2">effekten av hastighetsförändringarna.</P></TD>
<TD class="tr9 td42"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td52"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr21 td59"><P class="p21 ft3">Försvårad arbetspendling kan dämpa tillväxten</P></TD>
<TD class="tr21 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td50"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td52"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr10 td58"><P class="p21 ft2">I Trafikanalys i föregående avsnitt nämnda rapport kartläggs också</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr4 td58"><P class="p21 ft2">brister som förvårar arbetspendling i de tre storstadsregionerna. Där</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">konstateras att det finns uppenbara brister i dagens infrastruktur och i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr5 td58"><P class="p21 ft2">utbudet av kollektivtrafik som påverkar arbetspendlingen i alla tre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr9 td58"><P class="p21 ft2">storstadsregioner. Kostnaderna för bristerna uppskattas till 11,5 miljarder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p21 ft32"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>Modellen syftar till att identifiera områden med liknande förutsättningar vad gäller</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td60"><P class="p21 ft33">tillgänglighet och fångar effekter av investeringar och revisionen av hastigheterna som</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td16"><P class="p19 ft2">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td60"><P class="p21 ft32">genomfördes under denna period.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p109 ft4">kronor årligen för de tre storstadsområdena sammantaget. Av detta hänför sig 8,5 miljarder kronor till förseningskostnader och 3 miljarder kronor till kostnader för utsläpp.</P>
<P class="p52 ft2">Bristerna kan enligt Trafikanalys på sikt få en dämpande effekt på arbetspendling vilket kan leda till en snävare bostads- och arbets- marknad, avstannad regionintegrering samt försämrade regionala och nationella tillväxtmöjligheter. Med anledning av skillnader mellan kvinnors och mäns pendlingsmönster konstaterar Trafikanalys att kvinnor drabbas hårdare av de kostnader som uppstår med anledning av förseningar samtidigt som de står för en mindre av andel av kostnaderna för utsläpp. Detta trots att fler män än kvinnor pendlar.</P>
<P class="p110 ft2">Trafikverket framför i Kapacitetsutredningen att befolkningstillväxten i Sverige i hög grad kommer att ske i storstadsregionerna. För att hantera detta krävs att andelen resor som görs med kollektivtrafik, till fots och med cykel ökar kraftigt. Såväl styrmedel och drift och underhåll som utveckling av transportsystemet behövs för att åstadkomma detta. Vidare konstaterar Trafikverket att kapacitetsbrister inom och mellan större städer framför allt uppstår under rusningstider vilket påverkar arbets- pendling och citylogistik.</P>
<P class="p111 ft4">Även på många håll i övriga delar av landet bedömer Trafikverket att arbetsmarknadsregionerna kommer att fortsätta att växa geografiskt. Regeringen anser att även sådana regioner kan integreras mer genom en ökad arbetspendling. Flera inte så tätbefolkade delar av landet har också en stor ekonomisk betydelse och den ekonomiska tillväxten vilket enligt regeringen kan komma att kräva åtgärder i transportsystemet för att möjliggöra fortsatt utveckling och tillväxt.</P>
<P class="p112 ft3">Ökat fokus på lösningar för kollektivtrafik, gång och cykling</P>
<P class="p113 ft2">Med framtida trafiktillväxt förväntas enligt Kapacitetsutredningen en ökning av delar i transportsystemet som redan nu har hög trafikintensitet vilket ställer stora krav på planering och genomförande av kapacitets- höjande åtgärder. Trafikverket menar att det kommer att behövas omfattande åtgärder för att öka kapaciteten, t.ex. att prioritera kollektiv- trafik, gång och cykling, integrera samhällsplanering, tillväxtarbete och transportplanering samt förtäta bebyggelse i kollektivtrafikstråk.</P>
<P class="p54 ft2">Med tanke på arbetspendlingens betydelse för tillväxt och jobb- skapande i hela landet prioriterar regeringen att förbättra pendlings- möjligheterna genom satsningar på spårbunden kollektivtrafik. Det är även regeringens uppfattning att en ökad fokusering på lösningar för andra typer av kollektivtrafik behövs. Det bör även finnas en potential att öka andelen resor som utförs med cykel. Kollektivtrafik, gång och cykling kan förbättra kapaciteten och tillgängligheten i transportsystemet samt bidra till möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och målet om hälsa.</P>
<P class="p114 ft4">Den 1 januari 2012 trädde den nya lagen (2010:1065) om kollektiv- trafik i kraft. Genom lagen ges kollektivtrafikföretag och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna bättre förutsättningar för att sätta rese- närernas behov i centrum när kollektivtrafiktjänster utformas. Genom lagen får resenärerna större möjligheter till fler resealternativ, ökad valfrihet och bättre information om trafikutbudet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">17</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032518x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr1 td23"><P class="p115 ft21">3.6</P></TD>
<TD class="tr1 td61"><P class="p20 ft21">Näringslivets behov av effektivare transporter</P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft2">Väl fungerande godstransporter är en nödvändig förutsättning för samhällets utveckling, regionernas konkurrenskraft och invånarnas villkor. Regeringen anser att transportsystemet måste stärkas för att bättre kunna bidra till näringslivets konkurrenskraft och dess möjligheter att växa och utvecklas i alla delar av landet. Särskilt viktigt för närings- livet är funktionella stråk och noder för godstrafiken samt goda förutsätt- ningar för persontransporter för arbetspendling och tjänstenäringar, däribland besöksnäringen. Strategiska stråk och noder bör vara vägledande för framtida prioriteringar av satsningar på infrastruktur för godstrafiken.</P>
<P class="p117 ft2">En effektivare användning av kapaciteten i transportsystemet i sin helhet är enligt regeringen nödvändig för att klara framtida trafik- ökningar och för att säkra näringslivets konkurrenskraft. Regeringen anser även att olika typer av <NOBR>it-lösningar</NOBR> har stor potential att bidra till effektiviseringen av transportsystemet, men även till att begränsa fram- tida trafikökning genom att t.ex. möjliggöra effektivare transport- lösningar, distansarbete och resfria möten och på så sätt minska klimat- påverkan och belastningen på transportinfrastrukturen.</P>
<P class="p118 ft2">Prognoser för trafikutvecklingen visar enligt Trafikverket på kraftiga ökningar av efterfrågan på godstransporter, framför allt när det gäller import och export. Trafikverket menar att dessa prognoser i första hand ska ses som en indikation på vilken utveckling som kan förväntas med nu fattade beslut om styrmedel och om inga åtgärder utöver nuvarande planer genomförs. Bilden nedan illustrerar förväntad export och import år 2050. Ökningen av export och import växer särskilt mot östra Europa och blir enligt prognosen i stort sett lika omfattande som mot västra Europa.</P>
<P class="p119 ft25">Figur 3.3: Export och import 2050, tusental ton. Källa: Kapacitetsutredningen, Trafikverket (Samgods).</P>
<P class="p120 ft2">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p121 ft2">Godsprognosen bygger på förutsättningarna i betänkandet <SPAN class="ft3">Långtids-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p122 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2"><SPAN class="ft3">utredningen 2008 </SPAN>(SOU 2008:105) vilka sedan brutits ner geografiskt.</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">De största förändringarna som förväntas är enligt Trafikverket en kraftigt</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">ökad import av rundvirke och trä, förmodligen främst från Östeuropa.</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">Exporten av järnmalm och skrot väntas öka avsevärt till följd av ökad</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">gruvdrift i t.ex. Västerbotten, Norrbotten och Bergslagen. Exporten av</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">papper och massa, liksom handeln med färdigprodukter, ökar i stor</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">utsträckning vilket framför allt beräknas öka efterfrågan på kombi-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p21 ft7">transporter.</P></TD>
<TD class="tr8 td63"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p121 ft3"><SPAN class="ft2">Trafikverket har i rapporten </SPAN>Råvaror och kommunikationer i Barents<SPAN class="ft34">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">beskrivit framtida råvaruutvinning och råvaruindustri och dess påverkan</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">på transportsystemet. I rapporten konstateras att framför allt utvecklingen</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">inom malm- och skogsindustrin kommer att ställa krav på transport-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">infrastrukturen. Utvecklingen inom råvaruindustrin tyder enligt rapporten</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">på att transportbehovet kommer att öka kraftigt vilket medför att</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">tillgänglig kapacitet inte kommer att räcka till. Trafikverket har också i</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">Kapacitetsutredningen pekat på ökade transportbehov för råvaru-</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">industrin.</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">Regeringen beslutade i mars 2010 om fastställelse av nationell</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet samt</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">fastställelse av definitiva ekonomiska ramar trafikslagsövergripande</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden <NOBR>2010–2021.</NOBR> I</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">beslutet gavs Trafikverket i uppdrag att tillsammans med regioner och</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">näringslivsintressenter pröva förutsättningarna för medfinansiering av en</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">järnvägsförbindelse mellan Piteå och Skellefteå.. Uppdraget visar att det</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">sammantaget endast finns viss vilja till medfinansiering men att staten</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">skulle bli tvungen att finansiera i stort sett hela förbindelsen, även om</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2"><NOBR>EU-medel</NOBR> skulle kunna erhållas.</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">Efterfrågan på malm och mineraler har ökat kraftigt till följd av den</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">ekonomiska tillväxten på global nivå. I Sverige finns god tillgång på</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">eftertraktad malm och mineraler, främst i malmfälten i norra Norrbotten,</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">i Skelleftefälten, i Västerbottens inland och i Bergslagen. Gruvdriften</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">ökar och planeras öka ytterligare i dessa områden vilket innebär ökad</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">efterfrågan på tunga transporter. Transportinfrastrukturen är en viktig</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">förutsättning för råvaruindustrins fortsätta utveckling. I Norrbotten</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">planerar gruvnäringen att expandera sin produktion vilket innebär ökade</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">malmtransporter på Malmbanan. Brytning av järnmalm startas 2012–</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">2013 i Pajala (Kaunisvaara) och malmen kommer att transporteras på väg</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">till Svappavaara och vidare på Malmbanan till Narvik.</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">Trafikverket beskriver också att återtagen gruvdrift i Bergslagen plane-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">ras i Grängesberg och Ludvika (Blötberget och Håksberg) 2015 respek-</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">tive 2016. Järnvägstransporter planeras för att i första hand föra ut</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">malmen till hamnarna Gävle och Oxelösund.</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram en svensk mineral-</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">strategi. Mineralstrategin kommer att identifiera utmaningar som är</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">viktiga att adressera under den kommande tioårsperioden för att Sverige</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">ska behålla och avancera sin position som gruvnation. Infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p121 ft2">kommer att vara en del i mineralstrategin. Strategin tas fram i bred dialog</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td62"><P class="p21 ft36"><SPAN class="ft35">2 </SPAN>Rapportering av regeringsuppdrag, Trafikverket TRV 2011/31274, dnr N2012/2400/TE.</P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft2">19</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft4">med mineralnäringens aktörer och med andra berörda intressenter. Den svenska mineralstrategin ska vara färdig före 2012 års slut.</P>
<P class="p14 ft2">Skogsindustrin är i hög utsträckning beroende av det kapillära vägnätet för att få ut skogsråvaran. Vägnätets bärighet har stor betydelse för möjligheten att frakta timmer till de större transportlederna. De problem som finns är väl kända och främst förknippade med tjällossnings- perioderna då bärighetsrestriktioner gäller.</P>
<P class="p14 ft2">Genom landsbygdens enskilda och allmänna mindre vägar går en stor del av Sveriges exportprodukter i form av jord- och skogsbruks- produkter. Enskilda vägar är därför av stor betydelse för möjligheterna att driva skogs- och lantbruksföretag men även för andra näringar, t.ex. turism.</P>
<P class="p69 ft4">Trafikverket föreslår i Kapacitetsutredningen att de stråk och noder som har pekats ut i det strategiska trafikslagsövergripande nätet (se kartan nedan) bör vara vägledande för framtida prioriteringar i infrastruktursatsningar. Regeringen delar denna bedömning men vill även betona den allmänna utgångspunkten att transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt effektiv och bedrivas på ett miljöanpassat sätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">20</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H0032521x1.jpg" style="width:409px;height:555px" id="img1">
</DIV>
<P class="p123 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p124 ft25">Figur 3.4. Strategiska stråk och noder. Källa: Kapacitetsutredningen, Trafik- verket.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p125 ft2">Trafikverket bedömer i Kapacitetsutredningen att det behövs förbättrad</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">logistik för att nå klimatmålen och att godstransporterna i högre grad bör</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">utföras med järnväg och sjöfart.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">För att transportlösningar ska fungera behövs infrastruktur av</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">tillräckligt god kvalitet såväl inom som utanför det utpekade nätet. För</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">att transportsystemet som helhet ska fungera kan det därför krävas att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">även andra stråk och noder än de som ingår i det utpekade nätet som</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">redovisas ovan håller en tillräckligt hög kvalitet för att binda samman</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">och förstärka transportinfrastrukturen.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">Regeringen avser att under 2012 presentera en handlingsplan för att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">stärka sjöfartsnäringen i Sverige. Viktiga utgångspunkter för handlings-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">planen är bl.a. två statliga utredningar vars betänkanden <SPAN class="ft3">Svensk sjöfarts</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><P class="p125 ft3">konkurrensförutsättningar <SPAN class="ft2">(SOU 2010:73) och </SPAN>Genomförande av EU:s</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td65"><P class="p19 ft2">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td64"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<P class="p126 ft4"><SPAN class="ft23">regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt </SPAN>(SOU 2011:4) har remitterats Prop. 2012/13:25 och är under beredning i Regeringskansliet. Sjöfartssektorns syn på den</P>
<P class="p127 ft2">svenska sjöfartens villkor har belysts i detta arbete och handlingsplanen kommer att innehålla åtgärder som regeringen avser att vidta i syfte att främja sjöfartens konkurrenskraft men också dess samverkan med andra trafikslag. Sjöfarten utgör också en viktig del i det mer sammanhängande maritima klustret i samspel med andra närliggande verksamheter och näringar. Även detta kommer att beaktas i handlingsplanen.</P>
<P class="p128 ft2">Trafikanalys konstaterar i rapporten <SPAN class="ft3">Godstransporter i Sverige, redo- visning av ett regeringsuppdrag </SPAN>(Rapport 2012:7) att det svenska näringslivet och samhället i övrigt är beroende av väl fungerande transporter. Myndigheten konstaterar vidare att de geografiska och demografiska förutsättningarna varierar över landet och att de tre storstadsregionerna har störst befolkningskoncentration och dessutom är stora knutpunkter för godstransporter. Detta medför brist på kapacitet i dessa områden och risker för konflikter mellan person- och gods- transporter. I övriga landet är kapacitetsbristen enligt Trafikanalys mindre påtaglig och där är i stället stora avstånd och låg tillgänglighet begränsande faktorer. I rapporten konstateras vidare följande.</P>
<P class="p129 ft2">De fyra trafikslagen kompletterar ofta varandra även om de ibland konkurrerar. Avgörande för val av transport är typen av gods, behovet av flexibilitet och kostnad. De viktigaste faktorerna när beslut fattas om en transportlösning är kvalitetskraven i relation till priset. Trafikslagsför- delningen för godstransporter är ganska väl avpassad till de förutsätt- ningar som ges av varuslagens särskilda behov, transportköparnas efter- frågan på flexibilitet och rådande kostnadsläge. När det gäller gods- transporternas möjligheter att bidra till uppfyllelse av de transport- politiska målen menar Trafikanalys att det inte bara bestäms av den framtida infrastrukturen eller av fordons- och farkostflottans samman- sättning. Den bestäms också av beteendeförändringar, förändrade regler och styrmedel samt av en utvecklad samhällsplanering.</P>
<P class="p130 ft37">3.7 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem</P>
<P class="p131 ft2">Historiskt finns ett starkt och ömsesidigt samband mellan utvecklingen av transportsystemet och samhällsutvecklingen i stort. Transportpolitiken är också ett medel för att uppnå andra samhällsmål än de transport- politiska, såsom tillväxt, sysselsättning, välfärd och god miljö. Utvecklingen av transportsystemet kan därför inte ske separat från en i övrigt långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Transportsystemet och tillhörande infrastruktur behöver dock anpassas till de krav som en lång- siktigt hållbar utveckling ställer, såväl ekonomiskt, miljömässigt som socialt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr2 td64"><P class="p21 ft3">Transporternas klimatpåverkan är en stor utmaning</P></TD>
<TD class="tr2 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p21 ft2">Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Sverige ska</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">visa ledarskap i att möta utmaningen både internationellt och genom de</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p21 ft2">åtgärder som görs i Sverige. En av dagens viktigaste frågor är att bryta</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td65"><P class="p19 ft2">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td64"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032523x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p132 ft4">sambandet mellan fler transporter och negativ påverkan på miljön och Prop. 2012/13:25 klimatet. De globala utsläppen av växthusgaser behöver minst halveras</P>
<P class="p133 ft2">till 2050 jämfört med 1990. Europeiska kommissionen presenterade i mars 2011 ett meddelande om en färdplan för EU för en konkurrens- kraftig och koldioxidsnål ekonomi till 2050, KOM(2011) 112 slutlig. Syftet med färdplanen är att uppfylla målet att minska unionens utsläpp med <NOBR>80–95</NOBR> procent till 2050. Avsikten inom de internationella klimat- förhandlingarna är att ett internationellt avtal senast från 2020 ska antas 2015.</P>
<P class="p134 ft2">Som nämnts svarar transportsektorn för cirka en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser. Riksdagen har beslutat att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. I juli 2012 tillkallade regeringen en särskild utredare för att kartlägga möjliga handlingsalternativ samt identifiera åtgärder för att reducera transport- sektorns utsläpp och beroende av fossila bränslen (dir. 2012:78). Åtgärderna kan avse alla de relevanta aspekter som kan ha betydelse för att uppnå den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordons- flotta 2030. Utredningen ska slutredovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 oktober 2013.</P>
<P class="p117 ft4">Regeringens bedömning i propositionen <SPAN class="ft23">Mål för framtidens resor och transporter </SPAN>(prop. 2008/09:93) är att transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende.</P>
<P class="p135 ft2">Vägtrafiken släpper i dag ut mer koldioxid än 1990 men trafikarbetet har ökat mer än utsläppsökningen. Trots att trafikarbetet ökade under perioden <NOBR>2006–2011,</NOBR> minskade koldioxidutsläppen, tack vare fordons- teknisk utveckling och ökad andel biodrivmedel. Utvecklingen framgår av diagrammet nedan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr22 td66"><P class="p136 ft39">130</P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td9"><P class="p25 ft40">CO2 - utsläpp</P></TD>
<TD class="tr2 td69"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td40"><P class="p39 ft39">Trafikarbete</P></TD>
<TD class="tr2 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td66"><P class="p136 ft39">125</P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td66"><P class="p136 ft39">120</P></TD>
<TD class="tr26 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td66"><P class="p136 ft39">115</P></TD>
<TD class="tr26 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td66"><P class="p136 ft39">110</P></TD>
<TD class="tr26 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td66"><P class="p136 ft39">105</P></TD>
<TD class="tr26 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td66"><P class="p136 ft39">100</P></TD>
<TD class="tr27 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td69"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td70"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td66"><P class="p136 ft40">95</P></TD>
<TD class="tr26 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td66"><P class="p19 ft41">90</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p19 ft41">91</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">92</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">93</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">94</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">95</P></TD>
<TD class="tr12 td68"><P class="p137 ft41">96</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p19 ft39">97</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">98</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">99</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p138 ft39">00</P></TD>
<TD class="tr12 td70"><P class="p33 ft41">01</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p139 ft41">02</P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p19 ft41">03</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">04</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">05</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">06</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">07</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">08</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">09</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">10</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft41">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td72"><P class="p140 ft42">Källa: Diagrammet är baserat på uppgifter från Trafikverket 2012</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft25">Figur 3.5: Utveckling av trafikarbete på väg och koldioxidutsläpp från vägtrafiken under åren <NOBR>1990-2011</NOBR> relaterat till basåret 1990.</P>
<P class="p142 ft2">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p143 ft2">Sett till transportsektorns totala utsläpp leder investeringarna i ny infrastruktur endast till marginella förändringar. Koldioxidskatten och EU:s utsläppshandelssystem (där numera även flygsektorn ingår) är de centrala styrmedlen för att minska koldioxidutsläppen från transport- sektorn såväl som från övriga sektorer. Styrmedlen påverkar dels teknik- utvecklingen mot effektivare fordon och bränslen, dels företags och individers val av transportsätt och resmönster m.m. Ytterligare ett styrmedel är det kvotpliktsystem för inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel som regeringen har aviserat. Sannolikt krävs även planeringsrelaterade åtgärder för att styra mot ett transporteffektivt samhälle. Sett till transportsektorns totala utsläpp leder investeringar i transportinfrastruktur endast till marginella förändringar av koldioxid- utsläppen. Investeringar påverkar dock hur systemet på sikt utvecklas och används som helhet vilket påverkar möjligheterna att minska koldioxidutsläppen.</P>
<P class="p144 ft2">Resor och transporter bidrar tillsammans med olika typer av it- lösningar till en samhällsutveckling som innebär en ökad frihet att bo och leva där man vill och samtidigt ha tillgång till en bred arbetsmarknad. Det är därför inget mål att begränsa människors rörlighet genom att begränsa tillgängligheten i transportsystemet. Däremot behöver den befintliga transportinfrastrukturen användas mer effektivt och infrastrukturplaneringen behöver samordnas bättre med övrig samhälls- planering så att samhällsplaneringen bidrar även till andra mål. En god tillgång till bredbandsinfrastruktur kan i vissa fall minska resbehovet.</P>
<P class="p61 ft2">Det behövs också fortsatta förbättringar av energieffektiviteten hos fordon, fartyg och flygplan, t.ex. genom elfordon eller förnybara driv- medel. För godstransporterna behövs effektivare logistiklösningar och en större andel transporter på järnväg och fartyg. Genomgående måste det vara lätt för människor och företag att välja de alternativ som medför minst klimatpåverkan och annan miljöbelastning.</P>
<P class="p145 ft2">Energieffektiviseringar vid byggande och drift av infrastrukturen kan ge ett väsentligt bidrag till minskade utsläpp av växthusgaser. Befintlig infrastruktur kan användas på ett bättre sätt genom ny teknik, exempelvis genom en effektiv trafikledning.</P>
<P class="p61 ft2">Klimatneutrala godstransporter på väg (KNEG) är ett samarbete mellan olika aktörer från näringsliv, myndigheter och akademi, med den gemen- samma visionen att göra godstransporterna på de svenska vägarna klimatneutrala. Projektet arbetar främst inom följande områden: effek- tivare transporter, effektivare fordon, effektiv bränsleproduktion och utökad användning av förnybara drivmedel. Nyligen överlämnades en rapport till regeringen med en redovisning av aktörernas arbete och resultat under 2011.</P>
<P class="p146 ft3">Övriga miljökvalitetsmål kräver också insatser</P>
<P class="p147 ft4">Det finns ett behov av att fortsätta utveckla och anpassa det befintliga transportsystemet för att minska de negativa effekter som uppstår till följd av infrastruktur och trafik. Trafiktillväxten kan skapa behov av en utbyggnad av systemet vilket i sin tur leder till att trafiken och belast- ningen på miljön ökar ytterligare. Transportsystemet ska därför förvaltas och utvecklas med en strävan att bevara och utveckla ekologiska funkt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">24</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<P class="p73 ft4">ioner, kulturella värden och friluftslivets tillgänglighet. Insatser behövs Prop. 2012/13:25 för att åtgärda befintliga problem med fragmentering och barriärer i land-</P>
<P class="p46 ft2">skap och tätorter, påverkan på biologisk mångfald, buller samt <NOBR>mark-,</NOBR> vatten- och luftföroreningar. Ny infrastruktur ska planeras och genom- föras så att intrång i natur och kulturmiljöer minimeras och nya målkon- flikter på dessa områden så långt möjligt undviks eller förebyggs. Även drift, underhållsinsatser och trimningsåtgärder ska planeras och utföras på ett miljöanpassat sätt.</P>
<P class="p12 ft2">Transportsystemets utformning, funktion och användning ska enligt den s.k. nollvisionen anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Utöver insatser för trafiksäkerhet ska transportpolitiken bidra till minskad ohälsa genom insatser inom miljöområdet, t.ex. insatser för att minska trafikinducerade luftföroreningar och bulleremissioner. Miljö- kvalitetsnormerna för luftkvaliteten överträds i ett tiotal svenska städer. Den viktigaste orsaken är utsläppen från den lokala trafiken. Bidrag till ökad hälsa kan också ske genom insatser som uppmuntrar till ökad fysisk aktivitet, t.ex. i form av förbättrad infrastruktur och tillgänglighet för gång- eller cykelresor.</P>
<P class="p75 ft3">Ökad användning av it kan minska belastningen på transportsystemen</P>
<P class="p76 ft2">Tillgången till snabbt bredband är av stor betydelse för fortsatt tillväxt, konkurrenskraft och innovation i hela landet. Nya digitala tjänster och förändrade användarmönster gör att efterfrågan på hög överförings- kapacitet och mobilitet ökar kontinuerligt, vilket ställer krav på stora investeringar i <NOBR>it-infrastrukturen.</NOBR> Regeringen har i <SPAN class="ft3">Digital agenda för Sverige </SPAN>(dnr N2011/342/ITP) belyst betydelsen av digitaliseringen i samhället och att en ökad <NOBR>it-användning</NOBR> kan bidra till att möta framtida utmaningar såsom klimatfrågan, en åldrande befolkning m.m. Målet som är beslutat av riksdagen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.</P>
<P class="p79 ft2">It beräknas ha en potential att kunna minska koldioxidutsläpp inom vissa områden, bl.a. transportområdet. Ett ökat fokus på <NOBR>it-lösningar</NOBR> kan därför bidra till möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och andra miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p45 ft2">Tjänsteresor står för cirka tio procent av resandet i Sverige. Fysiska möten är viktiga för att bygga upp bra och fungerande relationer både internt inom organisationer och mellan olika intressenter, såväl nationellt som internationellt. Samtidigt är resor resurskrävande och kan medföra negativ påverkan på miljön. Genom olika <NOBR>it-lösningar</NOBR> möjliggörs minskat resande både genom resfria möten och distansarbete. Resultaten från en livscykelanalys, som Chalmers Industriteknik<SPAN class="ft30">3 </SPAN>har genomfört, visar att en flygresa mellan Stockholm och Göteborg har fem gånger så hög miljö- påverkan som en videokonferens.</P>
<P class="p148 ft4">Därutöver kan olika <NOBR>it-lösningar</NOBR> även bidra till minskade transporter genom förbättrad logistik och ökad effektivitet. Intelligenta transport- system (ITS) kan t.ex. bidra genom effektivare utnyttjande av trafik- signaler, reglering av påfartsramper eller körfält, kövarningar, tunnel-</P>
<P class="p149 ft32"><SPAN class="ft31">3 </SPAN>”Service transformation – managing a shift from business travel to virtual meetings.”</P>
<P class="p74 ft43">Journal of Cleaner Production <NOBR>11(8):859-873,</NOBR> P. Arnfalk och B. Kogg 2003.</P>
<P class="p66 ft2">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<P class="p73 ft4">styrning eller meddelanden på digitala skyltar. <NOBR>ITS-rådet,</NOBR> som är tillsatt Prop. 2012/13:25 av regeringen, har till uppgift att påskynda arbetet med att genomföra trafikslagsövergripande strategi och handlingsplan för ITS samt att</P>
<P class="p74 ft2">utveckla former för samarbete mellan berörda aktörer.</P>
<P class="p48 ft2">Regeringen beslutade 2009 om en bredbandsstrategi för Sverige (dnr N2009/8317/ITP). Regeringens bredbandsstrategi utgår från att det i första hand är marknadens uppgift att göra investeringar i infrastruktur. Statens roll är framför allt att se till att marknaden fungerar effektivt och att marknadsaktörerna ges förutsättningar för sin verksamhet genom lämplig reglering. I svenska gles- och landsbygder saknas i vissa områden incitament för marknaden att göra sådana investeringar. Enligt Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning 2011 har knappt 12 procent av befolkningen tillgång till bredband med hög hastighet utanför tätorter och småorter. Motsvarande siffra i tätorter och småorter är 53 procent. Det finns därför ett fortsatt behov av statliga stödinsatser i vissa gles- och landsbygder.</P>
<P class="p79 ft4">För att nå målen i bredbandsstrategin krävs insatser från såväl enskilda som företag och offentliga aktörer. Särskilt viktig är en fungerande samverkan vid samhällsplanering, bebyggelseplanering och mark- användning. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att i sin verk- samhet avseende kanalisation vid nyanläggning och ombyggnad av vägnätet samverka med de aktörer som tillhandahåller elektronisk kommunikation.</P>
<P class="p94 ft3">Ökad säkerhet i transportsystemet</P>
<P class="p95 ft2">Enligt den s.k. nollvisionen ska transportsystemets utformning, funktion och användning anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Nollvisionen är i grunden ett etiskt förhåll- ningssätt där omsorgen om människors liv och hälsa är ett fundamentalt krav vid transportsystemets utformning och funktion. Regeringen bedömer att nollvisionen har påverkat arbetet med att förbättra trafik- säkerheten på väg på ett positivt sätt. Det krävs dock fortsatt insatser på bred front för att öka trafiksäkerheten, framför allt för vägtrafiken, men även för övriga trafikslag. Hänsyn tas till trafiksäkerhet både vid utform- ningen av transportinfrastrukturen och vid drift, underhåll och reinveste- ring. Trafiksäkerheten behöver också beaktas vid utformning och tillämpning av regelverk, vid tillsyn och i samarbetet mellan olika berörda aktörer inom transportområdet. Vidare behöver den enskildes ansvar och trafikbeteende även vara en avgörande faktor för att antalet omkomna och skadade i trafiken bör minska.</P>
<P class="p150 ft4">Det är viktigt att ha ett trafikslagsövergripande perspektiv i säkerhets- arbetet och att vidta kostnadseffektiva åtgärder där de gör störst nytta. Regeringen anser att säkerheten inom alla trafikslag även fortsatt bör sättas i fokus och avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.</P>
<P class="p98 ft21"><SPAN class="ft21">3.8</SPAN><SPAN class="ft22">Styrmedel för ökad kund- och samhällsnytta</SPAN></P>
<P class="p94 ft2">Regeringen ser att såväl ekonomiska som administrativa styrmedel bör</P>
<P class="p74 ft44">användas systematiskt och trafikslagsövergripande och för att bidra till</P>
<P class="p66 ft2">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr2 td62"><P class="p21 ft2">en optimal användning av transportinfrastrukturen. Styrmedel kan bidra</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p122 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">till ökad måluppfyllelse i transportpolitiken såväl för funktionsmålet som</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">för hänsynsmålet. Användning av styrmedel som beaktar näringslivets</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">konkurrenskraft kan bidra till ökad samhällsekonomiskt effektiv använd-</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">ning av transportsystemet.</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">Genom åtgärder som påverkar efterfrågan och valet av transportsätt</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">samt genom att vårda befintlig transportinfrastruktur går det att använda</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">infrastrukturen mer effektivt. För att möjliggöra det behövs enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">Trafikverket ekonomiska och administrativa styrmedel, olika hjälpmedel</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">samt andra steg 1- och <NOBR>2-åtgärder</NOBR> enligt fyrstegsprincipen. Ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">styrmedel avser främst skatter, avgifter, handel med utsläppsrätter,</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">subventioner och rabatter. Administrativa styrmedel avser exempelvis</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">lagar, regler, tillstånd och beslut. Hjälpmedel och övriga steg 1- och 2-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">åtgärder kan t.ex. avse intelligenta transportsystem (ITS), ”mobility</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">management” för att främja hållbara transporter liksom samordning</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p21 ft2">mellan planering av transportsystem och bebyggelse.</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td62"><P class="p21 ft3">Vem har kostnadsansvar för en hållbar användning av</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p21 ft3">transportsystemet?</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p21 ft2">En grundläggande fråga när det gäller styrmedel är huruvida de olika</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">trafikslagen täcker sina egna kostnader. Trafikverket redovisar på en</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">övergripande nivå internaliseringsgraden<SPAN class="ft30">4 </SPAN>och konstaterar då att</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">transporter av gods är underprissatta för såväl järnväg som väg och</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">sjöfart. Personbilstrafiken betalar nästan fullt ut för sina samhälls-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">ekonomiska kostnader medan persontrafik på järnväg i viss mån är</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">underprissatt.</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">Trafikverket påpekar emellertid att internaliseringsgraden kan variera</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">beroende på fordon och förhållanden i övrigt. Bedömningarna ovan är</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">indikativa och genomsnittliga. Trafikverket har i Kapacitetsutredningen</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">beskrivit möjliga styrmedel för att effektivisera användningen av</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">transportsystemet inklusive en översiktlig bedömning av möjliga</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">effekter. Regeringen redovisar sin bedömning av frågorna kring</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p21 ft2">kostnadsansvaret i avsnitten 6.4 och 8.2.1.</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td62"><P class="p21 ft3">En mer aktiv användning av styrmedel ger bidrag till ökad</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p21 ft3">måluppfyllelse</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p21 ft2">Det finns flera skäl till att mer aktivt använda styrmedel för att uppnå en</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">mer samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar användning av</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">transportsystemet. Samhällets resurser för infrastrukturåtgärder är</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">begränsade och behoven av en mer utvecklad transportinfrastruktur</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">måste självklart noggrant prövas mot andra angelägna samhällsbehov.</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p121 ft2">Trafiktillväxten i transportsystemet kan, om inga motåtgärder vidtas,</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">medföra en ökad klimat- och miljöpåverkan, trängsel och lokala hälso-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">problem i vissa delar, framför allt i storstadsområdena och i vissa större</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">stråk. Styrmedel av olika slag kan enligt regeringen bidra till att åstad-</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">komma en effektivare användning av den befintliga kapaciteten och till</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p21 ft2">att uppsatta mål nås.</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td62"><P class="p21 ft32"><SPAN class="ft31">4 </SPAN>Med internaliseringsgrad avses kvoten mellan det pris som tas ut och transportens</P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td62"><P class="p21 ft36">samhällsekonomiska kostnad. Om kvoten är lägre än 1 (100 procent) kan det finnas skäl att</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td63"><P class="p19 ft2">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p21 ft32">höja avgifter eller skatter och det omvända gäller för värden som överstiger 1.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032528x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p151 ft4">Principen att alla transporter på sikt bör betala för de kortsiktiga Prop. 2012/13:25 marginalkostnaderna som de ger upphov till har under lång tid tillämpats</P>
<P class="p152 ft2">i svensk transportpolitik järnvägstrafiken. Denna princip är förenlig med principen i den <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> järnvägslagstiftningen om att banavgifter ska fastställas till den kostnad som uppstår som en direkt följd av järnvägs- trafiken om utformning av banavgifter (se avsnitt 4.2.2 och 8.2.3). Rege- ringen bedömer därför att Trafikverket i sin roll som infrastruktur- förvaltare i högre utsträckning än i dag bör kunna använda sig av de möjligheter som står till buds för att genom intäkter från banavgifter täcka ökade kostnader för drift, underhåll och reinvesteringar i järnvägs- infrastrukturen.</P>
<P class="p153 ft1">4 Ökad satsning på transportinfrastruktur</P>
<P class="p154 ft2">Transportinfrastrukturen knyter ihop landet och är en central förutsätt- ning för en växande ekonomi. Med en förbättrad transportinfrastruktur blir det enklare att resa mellan hem och arbete och arbetssökande får tillgång till fler lediga jobb. Samtidigt blir det lättare för företagen att få tillgång till insatsvaror. Även företagens möjligheter att leverera sina produkter underlättas. Den ökning av trafiken som pågått under en längre tid har lett till att kapacitetsutnyttjandet i delar av transportsystemet är mycket högt. Det är särskilt tydligt i storstadsregionerna, på de hög- trafikerade järnvägsspåren och längs de större vägtransportstråken. Under senare år har särskilt problemen i järnvägssystemet varit påtagliga. Trots ökade insatser sedan 2006 är behoven av ytterligare insatser i det befint- liga transportsystemet stora. Till det kan läggas att det finns en rad pågående och planerade investeringar i näringslivet runt om i landet som kommer att kräva ökad transportkapacitet. De ökade satsningar som föreslås i denna proposition svarar på ett kraftfullt sätt upp mot problemen i transportsystemet och mot medborgarnas och näringslivets behov. Satsningarna ger utrymme för både omfattande nyinvesteringar och en stor ökning av järnvägs- och vägunderhållet. Detta skapar förut- sättningar för ett robust och modernt transportsystem som kan bidra till att skapa tillväxt och jobb i hela landet.</P>
<P class="p155 ft37"><SPAN class="ft21">4.1</SPAN><SPAN class="ft45">Förslag till ekonomisk ram för planering av åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. för </SPAN><NOBR>2014–2025</NOBR></P>
<P class="p156 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens förslag: </SPAN>Den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. under perioden <NOBR>2014–2025</NOBR> ska uppgå till 522 miljarder kronor och att 281 miljarder kronor av denna ram ska användas till utveckling av transportsystemet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td64"><P class="p125 ft2"><SPAN class="ft47">Kapacitetsutredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer delvis med rege-</P></TD>
<TD class="tr2 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p125 ft2">ringens förslag. Trafikverket beskriver att det finns behov av utökade</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td65"><P class="p19 ft2">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td64"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">underhålls- och reinvesteringsåtgärder motsvarande cirka 2,5 miljarder kronor för järnväg och cirka 1,5 miljarder kronor för väg årligen under perioden <NOBR>2014–2025</NOBR> (prisnivå 2013) jämfört med nivån i gällande nationell plan. Trafikverket har också i Kapacitetsutredningen presenterat utvecklingsmöjligheter i form av paket: storstadspaket, godspaket, persontransportpaket och klimatpaket. Paketen svarar mot olika brister fram till 2025 och mot utmaningar och potentialer som har identifierats fram till 2050. Inom varje paket är tanken att följa fyrstegsprincipen där åtgärder i steg <NOBR>1–3</NOBR> prioriteras högst. Därutöver presenteras ett antal angelägna steg <NOBR>4-åtgärder,</NOBR> dvs. nya investeringar i transportinfrastruktur.</P>
<P class="p69 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser framhåller behovet av systematiskt förebyggande drift, underhåll och reinvesteringar för att uppnå ett bättre utnyttjande av kapaciteten i den befintliga transport- infrastrukturen, t.ex. <SPAN class="ft3">Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Mellansvenska handelskammaren </SPAN>och <SPAN class="ft3">Swedtrain</SPAN>. <SPAN class="ft3">Trafikanalys </SPAN>upplever det svårt att avgöra om den föreslagna nivån på underhåll är rätt och i vilken mån nivån bidrar till en effektivitetsökning samt om de beräknade kostnadsbehoven för underhåll och reinvestering <NOBR>2012–2025</NOBR> motsvarar de olika ambitionsnivåerna. VTI framhåller även att den samhälls- ekonomiska nyttan inte presenteras på ett uttömmande vis. <SPAN class="ft3">Transport- styrelsen </SPAN>pekar på att i sammanhanget saknas en redogörelse för vilken metod som används för att analysera och prioritera åtgärder för drift och underhåll, vilket gör det svårt att bedöma om åtgärderna är samhälls- ekonomiskt motiverade. Uppdelningen på åtgärder i paket som presen- teras i Kapacitetsutredningen väcker synpunkter hos några remiss- instanser. Flera pekar på att indelningen i paket är ett bra initiativ (<SPAN class="ft3">bl.a. SJ AB</SPAN>), men också att paketen bör förtydligas exempelvis gällande vilka av åtgärderna som redan är planerade (Trafikanalys). Flertalet regioner, t.ex. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Region Gävleborg, Region Dalarna, Västra Götalands läns landsting </SPAN>anser att betydande nyinvesteringar krävs för att leva upp till det transportpolitiska målet om tillgänglighet i hela landet. Många regioner påpekar att utredningen har haft ett snävt fokus på transport- systemets kapacitet. Problembilden för landet som helhet anses inbegripa mer än så. Det framkommer även allmänna kommentarer kring investe- ringsnivåer och några remissinstanser pekar på att utredningen bör kompletteras med ett paket för perioden <NOBR>2025–2050</NOBR> (<SPAN class="ft3">Mälardalsrådet</SPAN>), med uträkningar kring vad det kostar att inte göra några investeringar samt att utvecklingsnivå hög redan nu är motiverad gällande det centrala järnvägsnätet (SJ AB). <SPAN class="ft3">Naturvårdsverket </SPAN>anser det nödvändigt att undvika politiska beslut i form av vilka objekt och åtgärder som ska ingå i planen innan planeringen påbörjas om planeringsansvariga myndigheter ska kunna använda fyrstegsprincipen fullt ut i planeringsarbetet.</P>
<P class="p157 ft2"><SPAN class="ft47">Skälen för regeringens förslag</SPAN>: Sverige är beroende av ett tillförlitligt transportsystem för att säkra människors och företags transportbehov. Landets geografiska läge förstärker betydelsen av en väl fungerande transportinfrastruktur. Den ökning av trafiken som pågått under en lång tid har lett till att kapacitetsutnyttjandet i delar av transportsystemet är mycket högt. Det är särskilt tydligt i storstadsregionerna, till vilka inflyttningen är kraftig, och längs vissa större transportleder för gods- och persontrafik där stor trängsel tidvis uppstår. En rad pågående och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">29</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p158 ft2">planerade investeringar i näringslivet kommer dessutom att skapa ytter- ligare behov av förstärkt transportkapacitet. I övriga delar av landet är trängseln mindre påtaglig, men där kan stora avstånd, dåligt underhållen infrastruktur och begränsad tillgång till kollektivtrafik orsaka problem för människor och företag. Under senare år har problemen i järnvägs- systemet varit påtagliga och visat att resurserna till drift, underhåll och reinvesteringar behöver öka. Både kapacitetsbrister och de störningar som uppstår till följd av ett eftersatt underhåll medför stora samhälls- ekonomiska kostnader och påverkar den svenska ekonomin negativt. Det finns därför många goda skäl för att ge utökade medel för skötsel och utveckling av transportinfrastrukturen. Ett väl fungerande transport- system behövs för att bidra till svenskt näringslivs konkurrenskraft, för att säkerställa väl fungerande arbetsmarknader, för väl fungerande lands- bygd och städer och för fortsatt utveckling och tillväxt. Det är viktigt att understryka att ett effektivt transportsystem förutsätter att vägar och järnvägar underhålls så att värdet på den gemensamma nyttighet som transportinfrastrukturen utgör upprätthålls och att livscykelkostnaderna minimeras. Samtidigt är det väsentligt att bygga nya vägar, järnvägar och annan transportinfrastruktur för att möta ökade behov av person- och godstransporter.</P>
<P class="p159 ft2">Effektiviteten inom transportsystemet måste samtidigt öka. Slutsatsen är att insatserna för förbättrad transportinfrastruktur behöver öka parallellt med att kraven på effektivitet skärps. De resurser som frigörs genom effektiviseringar kommer enligt regeringen att kunna användas för fler infrastrukturåtgärder.</P>
<P class="p68 ft2">Medlen till drift, underhåll och reinvestering av både väg och järnväg behöver öka jämfört med nivån i gällande plan. För att återställa transportsystemet till den funktionella nivå det byggts för behöver mer medel tillskjutas motsvarande tre miljarder kronor årligen för under- hållsåtgärder under perioden <NOBR>2014–2025.</NOBR> Dessa ökade resurser möjliggör en upprustning av standarden av det befintliga järnvägssystemet och en höjd ambition för vägunderhållet. Genom tillskotten bedöms väginfra- strukturens funktionella nivå återställas och de eftersläpade underhålls- behoven gradvis minska. Därtill kommer det pågående interna effektivi- seringsarbetet inom Trafikverket att frigöra resurser för återställande av såväl vägar som järnvägar. För järnvägsinfrastrukturen kompletteras dessutom anslagsmedlen med intäkter från banavgifter (se vidare avsnitt 4.2.2). Totalt bör under perioden <NOBR>2014–2025</NOBR> 86 miljarder kronor avsättas för drift, underhåll av och reinvestering i statliga järnvägar och 155 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering till enskilda vägar. Regeringen delar också Trafikverkets bedömning att ytterligare medel behöver tillföras olika åtgärdsområden för att kunna öka kapaciteten och kvaliteten inom befintlig infrastruktur genom riktade trimningsåtgärder samt satsningar på ökad tillgänglighet, förbättrad miljö, ökad hälsa, trafiksäkerhet, ökad bärighet och ökad tillgänglighet för funktionsnedsatta.</P>
<P class="p160 ft4">Åtgärderna i regeringens utökade satsningar inriktas mot de viktigaste transportlederna och sträckor som är betydelsefulla för arbetspendling. Satsningarna innebär också att det skapas utrymme för att tidigarelägga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">30</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032531x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p87 ft4">redan planerade investeringar som är angelägna ur kapacitetssynpunkt Prop. 2012/13:25 och för ökad trafiksäkerhet.</P>
<P class="p162 ft2">En förhandlingsperson tillkallas för att genomföra förhandlingar om Stockholms läns infrastruktur i syfte att åstadkomma en samlad trafik- lösning som omfattar en utbyggnad av tunnelbanans blå linje och even- tuellt nära anslutande åtgärder i Stockholms östra delar, för förbättrade förutsättningar att uppnå en förbättrad miljö och tillväxt i landet och i Stockholms län.</P>
<P class="p163 ft2">Planeringen för en ny stambana för snabbtåg bör inledas. De första delsträckorna bör enligt regeringen påbörjas under planperioden <NOBR>2014–2025.</NOBR> Dessa är Ostlänken mellan Järna och Linköping samt en del av sträckan mellan Göteborg och Borås <NOBR>(Mölnlycke-Bollebygd).</NOBR></P>
<P class="p163 ft2">En satsning på gruvrelaterad transportinfrastruktur är nödvändig för att tillgodose gruvnäringarnas behov. Bland annat en upprustning av vägen mellan Pajala och Svappavaara bör planeras och prövas för att möjlig- göra för tunga transporter till följd av etableringen av en gruva i Pajala kommun.</P>
<P class="p90 ft2">Ett nytt trafikledningssystem för tågtrafiken kan styra järnvägstrafiken mer effektivt och därmed öka kapaciteten ytterligare i järnvägstransport- systemet. Med de åtgärder som beskrivs ovan samt de åtgärder som ingår i befintlig plan och utgångspunkterna i avsnitt 3 som utgångspunkt före- slår regeringen att den totala ekonomiska ramen för utveckling av transportsystemet ska uppgå till 281 miljarder kronor för perioden <NOBR>2014–2025.</NOBR></P>
<P class="p164 ft37"><SPAN class="ft21">4.2</SPAN><SPAN class="ft45">Åtgärder som omfattas av den ekonomiska ramen för utveckling av transportsystemet</SPAN></P>
<P class="p165 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens förslag: </SPAN>Den ekonomiska ram som avsätts för åtgärder som utvecklar transportsystemet för perioden <NOBR>2014–2025</NOBR> får användas för investeringar i statliga järnvägar och vägar, trimningsåtgärder och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., medfinansiering till stora och strategiska åtgärder i hamnar, farleder och slussar samt räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån.</P>
<P class="p166 ft4"><SPAN class="ft46">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen anser att planerings- perioden bör vara lika lång som för nu gällande planer, dvs. 12 år. Den ekonomiska ramen på 522 miljarder kr för planeringsperioden <NOBR>2014–2015</NOBR> bör innehålla följande s.k. åtgärdsområden.</P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft49">Drift, underhåll av och reinvesteringar i statliga järnvägar.</SPAN></P>
<P class="p168 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft50">Drift och underhåll inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering till enskilda vägar.</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft49">Utveckling av transportsystemet.</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft49">Investeringar i järnvägar och vägar.</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft49">Statlig medfinansiering till kollektivtrafikanläggningar.</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft49">Medfinansiering till stora och strategiska åtgärder i farleder och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr7 td73"><P class="p21 ft2">slussar.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td74"><P class="p19 ft2">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td73"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr10 td75"><P class="p21 ft2">– Driftbidrag till icke statliga flygplatser.</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft50">Trimningsåtgärder i syfte att öka kapaciteten, kvaliteten, tillgängligheten och säkerheten i transportsystemet.</SPAN></P>
<P class="p170 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft49">Miljöåtgärder i den befintliga infrastrukturen.</SPAN></P>
<P class="p170 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft49">Bidrag till Inlandsbanan AB och Öresundsbrokonsortiet.</SPAN></P>
<P class="p170 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft49">Övriga insatser för effektivisering av transportsystemet.</SPAN></P>
<P class="p11 ft2">Den del av den ekonomiska ramen om 281 miljarder kronor som ska användas för att utveckla transportsystemet bör avsättas för åtgärds- områdena investeringar i statliga järnvägar och vägar, trimningsåtgärder och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafik- anläggningar m.m., och för medfinansiering till stora och strategiska åtgärder i hamnar, farleder och slussar. Förutom till dessa åtgärds- områden bör ramen användas till att täcka kostnader för räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån. Den ekonomiska ramen för utveckling av transportsystemet kompletteras dessutom av en planeringsram (se avsnitt 4.6) som uppgår till 53 miljarder kronor för perioden <NOBR>2010–2025</NOBR> för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter.</P>
<P class="p171 ft3">Trafikverkets interna effektiviseringsarbete</P>
<P class="p172 ft2">Trafikverket beskriver i Kapacitetsutredningen att det bedrivits ett genomgripande effektiviseringsarbete inom verket sedan det bildades 2010. Effektiviseringsarbetet har sin grund i ett trafikslagsövergripande arbetssätt och syftar till högre intern effektivitet, sänkta produktions- kostnader och ökad produktivitet i anläggningsbranschen. Trafikverket har därför föreslagit att delar av de föreslagna åtgärderna i transport- infrastrukturen som presenteras i Kapacitetsutredningen, kan finansieras genom de medel som beräknas kunna frigöras genom verkets effektivise- ringsarbete. Regeringen ställer sig positiv till Trafikverkets effektivise- ringsarbete. Med de ytterligare effektiviseringar för trafikledningen av tåg, som regeringen möjliggör med särskilda satsningar, bör Trafik- verkets totala effektivisering under perioden <NOBR>2014–2025</NOBR> kunna uppgå till cirka 17 miljarder kronor. Tack vare effektiviseringen kommer fler åtgärder att kunna genomföras inom den ekonomiska ramen och man får därmed mer infrastruktur för pengarna. Ett utrymme för ytterligare åtgärder motsvarande detta belopp tillkommer därmed utöver de resurs- förstärkningar som regeringen föreslår i denna proposition för att under- hålla och utveckla transportinfrastrukturen <NOBR>2014–2025.</NOBR></P>
<P class="p173 ft2">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032533x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p174 ft37"><SPAN class="ft21">4.3</SPAN><SPAN class="ft45">Ökade nivåer för drift och underhåll av järnväg och väg</SPAN></P>
<P class="p175 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens förslag: </SPAN>Av den ekonomiska ramen ska det avsättas 86 miljarder kronor till drift och underhåll av och reinvestering i statliga järnvägar och 155 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt till statlig medfinansiering av enskilda vägar.</P>
<P class="p176 ft2"><SPAN class="ft47">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Trafikverket beskriver i Kapacitets- utredningen att det finns behov av utökade underhålls- och reinveste- ringsåtgärder motsvarande cirka 2,5 miljarder kronor för järnväg och cirka 1,5 miljarder kronor för väg årligen under perioden år <NOBR>2014–2025</NOBR> (prisnivå 2013) jämfört med nivån i gällande nationell plan. Trafikverket bedömer att dessa medel utgör grunden för att återställa transport- systemet till den funktionella nivå det byggts för. Trafikverket bedömer att den föreslagna utökningen (tillsammans med smärre satsningar på trimningsåtgärder) leder till att järnvägssystemet återställs till dess ursprungliga funktion och att de eftersläpade reinvesterings- och under- hållsbehoven successivt kommer att tillfredsställas (t.ex. bärighets- satsningar, spårslipning, åtgärder på kontaktledningar, broar samt spår- växlar och signalställverk). Trafikverket beskriver att den samhälls- ekonomiska bedömningen av järnvägssatsningen visar att nyttan är större än kostnaden. För vägtransportsystemet bedömer Trafikverket att mer medel behöver tillskjutas för att motverka de nuvarande och förväntade bristerna för hela vägnätet, genom underhålls- och bärighetsåtgärder (tillsammans med smärre satsningar på trimningsåtgärder) som kan frigöra ytterligare kapacitet inom befintligt vägsystem (ITS, mitträcken, breddning, trafikplatser m.m.). Mer medel till vägsystemet behöver också tillföras för att minimera de förväntade livscykelkostnaderna. I större städer är det stora kostnader för samhället på grund av trängsel och förseningar som behöver motverkas. Avseende det övriga vägnätet är det främst näringslivets behov av arbetskraftsförsörjning och fungerande godstransporter, besöksnäringens expansion och utvecklingen av lokal och regional kollektivtrafik som behöver tillgodoses. Trafikverket anser att exempelvis vägbeläggnings- och broåtgärder på de mest trafikerade vägarna måste prioriteras särskilt. Detta skulle innebära att det lågtrafike- rade vägnätet måste nedprioriteras i motsvarande grad. Utan tillskott av ytterligare medel skull detta leda till försämrad kvalitet i det lågtrafike- rade vägnätet.</P>
<P class="p177 ft2">Regeringen delar Trafikverkets bedömning av behoven för att återställa och anpassa transportsystemet. Regeringen bedömer att tre miljarder kronor årligen behöver tillskjutas för perioden <NOBR>2014–2025.</NOBR> Dessa ökade resurser möjliggör en upprustning av standarden av det befintliga järn- vägssystemet och en höjd ambition för vägunderhållet.</P>
<P class="p69 ft2">Regeringen anser att de ökade resurserna främst ska användas till att återställa de högtrafikerade delarna av transportinfrastrukturen som bidrar till att underlätta för arbetspendling och till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft. De mindre trafikerade vägarnas standard kan bibehållas för att upprätthålla tillgängligheten i hela landet. Rege-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">33</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032534x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p126 ft4">ringen bedömer att de sammantagna medlen till drift, underhåll och Prop. 2012/13:25 reinvesteringar av vägar och järnvägar, i form av ökade anslagsmedel,</P>
<P class="p127 ft2">banavgifter samt Trafikverkets interna effektiviseringsarbete, i huvudsak motsvarar Trafikverkets förslag.</P>
<P class="p128 ft4">Regeringen anser vidare att det är angeläget att förbättra kapaciteten i järnvägssystemet. Det grundläggande behovet är dock inte högre hastig- heter utan åtgärder som ökar kapaciteten. Åtgärder som leder till att järn- vägstrafik kan separeras och därigenom ökar kapaciteten bör analyseras och övervägas i den kommande planeringen för utvecklingen av järn- vägen.</P>
<P class="p178 ft53"><SPAN class="ft51">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft52">Användning av intäkter från banavgifter för drift, underhåll och reinvestering av järnvägen</SPAN></P>
<P class="p179 ft2"><SPAN class="ft47">Regeringens bedömning: </SPAN>Intäkterna från banavgifterna bör i högre utsträckning än i dag täcka kostnader för drift, underhåll och reinvestering av järnvägsinfrastruktur. Intäkterna från banavgifterna bör därför i sin helhet användas för detta ändamål. Intäkterna från de avgifter som tas ut för att täcka de kostnader för drift, underhåll och reinvestering som uppstår som en direkt följd av framförandet av järn- vägsfordon bör användas för de kostnader som utgjort underlag för beräkningen av avgifterna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr2 td64"><P class="p125 ft47">Kapacitetsutredningens förslag: <SPAN class="ft2">Överensstämmer delvis med rege-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">ringens bedömning. Gällande plan förutsätter enligt Kapacitets-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">utredningen en successiv höjning av banavgiftsintäkterna under plan-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">perioden till cirka två miljarder kronor vid planperiodens slut. Någon</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">ytterligare avgiftshöjning föreslås inte. Den beräknade höjningen av</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">banavgifterna enligt gällande plan föreslås i sin helhet användas till</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">förstärkning av drift och underhåll.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft47">Trafikverkets förslag i 2012 års redovisning av regeringsuppdraget</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2"><SPAN class="ft47">om banavgifter: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedöm-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">ning. Målet bör vara att de kortsiktiga marginalkostnader för drift,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">underhåll och reinvestering som tågtrafiken ger upphov till ska täckas</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">med en infrastrukturavgift. Det bör även tas ut en avgift för externa</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">effekter, främst emissioner och buller, som tågtrafiken ger upphov till.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">Intäkterna av banavgifter år 2013 bedöms understiga marginal-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">kostnaderna med cirka 1 500 miljoner kronor. Intäkterna bör oavkortat gå</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">till drift, underhåll och reinvesteringar.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>Vissa remissinstanser framhåller att det är bra</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">med banavgifter, eller åtminstone att man förstår motiven bakom dem</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft25"><SPAN class="ft10">(</SPAN>Region Västerbotten, Regionförbundet <SPAN class="ft10">och </SPAN>Landstinget i Jönköpings län</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">m.fl.). Andra ställer sig starkt kritiska till banavgifterna – framförallt då</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">en tredubbling av avgiften upplevs som en orimlig höjning (<SPAN class="ft3">Skogs-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft3">industrierna, Svenskt Näringsliv, Regionförbundet Uppsala län <SPAN class="ft2">m.fl.).</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">Skälen till det kritiska eller vaksamma förhållningssättet gentemot en</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">banavgiftshöjning uppges bl.a. vara att banavgifter förutspås tvinga fram</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">en överflyttning av transporter från järnväg till väg (<SPAN class="ft3">SJ AB </SPAN>m.fl.).</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">Flera remissinstanser framhåller i sammanhanget att höjda banavgifter</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p125 ft2">borde villkoras. Med det menas att det i samband med en avgiftshöjning</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft2">34</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft4">bör tas fram garantier beträffande förbättrad teknisk tillförlitlighet hos järnvägsnätet, eller ännu hellre, att kvalitén i järnvägssystemet höjs innan avgifterna gör det (<SPAN class="ft23">SJ AB, Green Cargo AB, Svenskt Näringsliv </SPAN>m.fl.).</P>
<P class="p14 ft2">Även i detta sammanhang återkommer flera remissinstanser till diskussionen om konkurrenskraft. Här framhålls bl.a. att banavgifterna inte får utformas så att de påverkar spårtrafikens konkurrensförutsätt- ningar negativt gentemot övriga trafikslag (<SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>m.fl.) eller snedvrider konkurrensen ur ett internationellt perspektiv (<SPAN class="ft3">ABB AB, LKAB, SJ AB </SPAN>m.fl.). I ljuset av en försämrad konkurrenskraft föreslår vissa remissinstanser att beslutet om höjd banavgift omprövas eller helt slopas (<SPAN class="ft3">Branschföreningen Tågopera- törerna, Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN>m.fl.).</P>
<P class="p68 ft47">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I egenskap av infrastruktur- förvaltare för det statliga järnvägsnätet tar Trafikverket ut avgifter för trafik på statligt ägd och förvaltad järnvägsinfrastruktur, så kallade ban- avgifter, och för tjänster som utförs i samband med trafiken. Intäkterna specialdestineras till Trafikverket och används för finansiering av drift, underhåll och kvalitetshöjande insatser i järnvägsinfrastrukturen samt till produktionskostnader för tjänsterna. Dessa medel utgör ett komplement till den finansiering av Trafikverkets verksamhet som infrastruktur- förvaltare för järnvägsinfrastrukturen som sker genom anslag. De successivt höjda avgiftsnivåer som Trafikverket planerar innebär att järnvägsnätets användare i högre utsträckning får bidra till finansieringen av nätets drift och underhåll, samtidigt som de samlade resurserna till denna verksamhet ökar.</SPAN></P>
<P class="p69 ft2">Bestämmelser om uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägs- infrastrukturen finns i 7 kap. järnvägslagen (2004:519). Enligt dessa har förvaltaren av järnvägsinfrastrukturen såväl skyldigheter som möjligheter att ta ut avgifter av de järnvägsföretag och trafikorganisatörer som använder infrastrukturen. Kapitlet innehåller även regler för avgifter för tjänster som tillhandahålls i samband med utnyttjande av järnvägs- infrastrukturen.</P>
<P class="p15 ft2">Enligt den grundläggande avgiftsbestämmelsen i 7 kap. 2 § järnvägs- lagen ska avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen fastställas till ”den kostnad som uppstår som en direkt följd av framförandet av järnvägsfordon”. Infrastrukturförvaltaren har dock möjlighet att ta ut högre avgifter (så kallade särskilda avgifter) för att nå kostnadstäckning för verksamheten, under förutsättning att det är förenligt med ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av infrastrukturen. Som framgår av 7 kap. 4 § järnvägslagen får dock de totala avgifterna inte sättas så högt att de marknadssegment som kan betala åtminstone den direkta kostnaden, plus ett vinstuttag som marknaden kan bära, hindras från att använda infrastrukturen. Att ta ut högre avgifter än ett marknads- segment klarar av att bära är därmed olagligt och kan överprövas av Transportstyrelsen och domstol. Trafikverkets avgiftsnivåer blir därför alltid prövade mot dessa legala utgångspunkter, vars syfte är att säkra järnvägens konkurrenskraft gentemot andra trafikslag.</P>
<P class="p180 ft4">Järnvägslagens avgiftsbestämmelser grundar sig på bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032536x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p181 ft2">säkerhetsintyg<SPAN class="ft30">5</SPAN>. Detta direktiv kommer att ersättas av ett nytt Prop. 2012/13:25 järnvägsdirektiv som Europaparlamentet och rådet har enats om men som</P>
<P class="p18 ft2">ännu inte publicerats.</P>
<P class="p162 ft2">Avgiftsbestämmelserna har i det nya direktivet justerats framför allt i förtydligande och harmoniserande syfte. Enligt det nya direktivet bemyndigas kommissionen att anta rättsakter som ytterligare preciserar avgiftsbestämmelserna. Baserat på de nya <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> reglerna kommer ändringar av järnvägslagens avgiftsbestämmelser att behöva göras.</P>
<P class="p182 ft2">De nya reglerna kan förväntas förtydliga kraven på de kostnads- underlag som ska användas för beräkning av avgifternas nivå och utformning. Detsamma gäller de krav som vid tillämpning av särskilda avgifter ställs på analyser av vilka marknadssegment den svenska järn- vägsmarknaden naturligen bör delas in i och vilken betalningsförmåga dessa segment har. Trafikverkets arbete med utveckling av banavgifterna och genomförande av styrramverket för drift och underhåll bör skapa goda förutsättningar för att möta dessa krav.</P>
<P class="p183 ft37"><SPAN class="ft21">4.4</SPAN><SPAN class="ft45">Satsning på trimningsåtgärder för att öka kapaciteten i transportsystemet</SPAN></P>
<P class="p184 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning</SPAN>: Begränsade ombyggnadsåtgärder som är samhällsekonomiskt effektiva har god potential att bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen.</P>
<P class="p185 ft4"><SPAN class="ft46">Kapacitetsutredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer i stort med rege- ringens bedömning.</P>
<P class="p162 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna</SPAN>: Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Stockholms län, </SPAN>tillstyrker att medel reserveras för trimningsinsatser. <SPAN class="ft3">SJ AB </SPAN>m.fl. remissinstanser menar att trimningsåtgärder kan matcha marknadens behov förutsatt att särskild finansiering avsätts i form av en så kallad marknadspott. <SPAN class="ft3">Västsvenska handelskammaren </SPAN>delar analysen att trimningsåtgärder i befintligt system ofta är mycket lönsamma och hoppas att större andel av framtida anslag reserveras för trimnings- åtgärder.</P>
<P class="p163 ft4"><SPAN class="ft46">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Steg 3 i fyrstegsprincipen inne- bär begränsade ombyggnadsåtgärder. Det omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig infrastruktur, till exempel <NOBR>trimnings-,</NOBR> <NOBR>miljö-,</NOBR> trafiksäkerhets- eller bärighetsåtgärder.</P>
<P class="p162 ft2">Trimningsåtgärder ger ofta stor nytta till relativt låg kostnad och bör prövas kontinuerligt. Åtgärder i befintligt system kan ge goda bidrag till ökad måluppfyllelse för såväl funktionsmålet som hänsynsmålet i transportpolitiken.</P>
<P class="p163 ft4">Åtgärder för att säkra och i vissa fall höja bärigheten på delar av vägnätet, särskilt på de av Trafikverket utpekade s.k. näringslivsvägarna, är exempel på trimningsåtgärder som kan skapa förutsättningar för ett effektivt användande av transportsystemet och säkra en god tillgäng- lighet i hela landet. Även på järnvägsnätet finns bärighetsbrister och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p21 ft32"><SPAN class="ft31">5 </SPAN>EGT L 75, 15.3.2001, s. 29 (Celex 32001L0014).</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p19 ft2">36</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">behov av att öka största tillåtna axellast, STAX. Förstärkningsåtgärder för att kunna tillåta längre och bredare fordon kan vara angeläget för att kunna använda transportinfrastrukturen effektivare. Där transport- infrastrukturen går i områden med påtagliga höjdskillnader kan det vara aktuellt med stigningsfält, uppvärmda körfält i problemfyllda backar eller åtgärder för att jämna ut kraftiga lutningar.</P>
<P class="p71 ft4"><NOBR>ITS-åtgärder</NOBR> bedöms också kunna bidra till effektivare användning av transportsystemet och åtgärder finns i flera steg i fyrstegsprincipen, före- trädesvis steg <NOBR>1–3.</NOBR></P>
<P class="p14 ft2">Bytespunkternas funktion och utformning är viktiga för att bidra till effektivitet i hela resan. Ett byte mellan olika färdmedel innebär alltid en viss uppoffring i tid och komfort. För att underlätta för resenärerna bör bytespunkterna vara attraktiva och smidiga. I storstadsområdena kan det vara intressant att fördela resandet in till citykärnan genom att skapa effektiva bytespunkter som ger tillgång till flera centrala målpunkter.</P>
<P class="p14 ft2">Busstrafiken har en potential för att bidra till kapacitetsstark och attraktiv kollektivtrafik genom exempelvis utveckling av nya direktbuss- linjer och matartrafik till de stora busslinjerna och spårburen kollektiv- trafik. Särskilt i storstadsområden kan det vara effektivt att inrätta speciella körfält för fordon i linjetrafik m.fl., ge prioritet i trafiksignaler och god tillgång till bytespunkter för att förbättra framkomligheten och tillförlitligheten. För att avlasta vägsystemet i de centrala delarna av storstäderna kan god tillgång till infartsparkeringar stimulera till ökat kollektivtrafikresande. I större orter vid sjöar eller vattendrag kan också sjöburen kollektivtrafik avlasta kollektivtrafiken på land.</P>
<P class="p15 ft2">Inom vägsystemet finns en rad åtgärder som kan effektivisera användandet. För att öka kapaciteten på befintliga vägsträckor kan det vara aktuellt att öka antalet körfält inom vägområdet, installera mitträcken, bredda befintliga vägar, förbättra trafikplatser och styra trafiken genom informationsåtgärder vid påfarter. På vägsträckor med omfattande pendling morgon och kväll kan det också vara aktuellt med reversibla körfält, dvs. körfält som används omväxlande i den ena och i den andra färdriktningen. På lång sikt kan det under vissa förutsättningar bli möjligt att tillämpa konvojkörning för att kunna koppla samman fordon till långa fordonståg på väg.</P>
<P class="p69 ft2">Bulleråtgärder på befintliga järnvägar kan möjliggöra ökad trafikering, främst när det gäller godstrafik. Genom att förlänga plattformar kan längre tåg tillåtas och på det sättet öka kapaciteten för pendling. Ombyggnad och uppgradering av stationer och rangerbangårdar kan möjliggöra en effektivare användning. Förbättringar av signalsystemen kan också ge förutsättningar för ökat kapacitetsutnyttjande. För att kapaciteten på spår ska användas effektivt behövs effektiv omloppsnära uppställning för tåg som ska tas ur och sättas in i trafik. Dessa uppställ- ningsplatser bör lokaliseras nära stationslägen, servicefunktioner och depåer.</P>
<P class="p186 ft4">För att förbättra möjligheterna för sjöfarten att avlasta infrastrukturen för landtransporter kan det behövas förbättringar av anslutningarna till hamnarna, t.ex. ökad bärighet, breddning av vägar eller förstärkta järn- vägsanslutningar. Även i farlederna in till hamnarna kan åtgärder behövas, exempelvis muddring och utmärkning av inseglingsrännan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">37</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032538x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p187 ft53"><SPAN class="ft51">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft52">Åtgärder för funktions- och hänsynsmålet i befintlig infrastruktur</SPAN></P>
<P class="p188 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning</SPAN>: Åtgärder för att anpassa befintlig infra- struktur med hänsyn till miljö, trafiksäkerhet, hälsa, krisberedskap och tillgänglighet behöver genomföras och bör därför utredas i kommande åtgärdsplanering.</P>
<P class="p189 ft2"><SPAN class="ft47">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Kapacitetsutredningen har i första hand bedömt behov och prioriterat ur ett kapacitetsperspektiv. Det innebär att utredningen inte har fokuserat på ytterligare behov av åtgärder för att få till stånd ett i hela landet tillgängligt, miljöanpassat och säkert transportsystem. Behovet av investeringar inom övriga åtgärdsområden i befintlig infrastruktur behöver därför kartläggas och i vissa fall utredas ytterligare i kommande åtgärdsplanering.</P>
<P class="p190 ft2">I gällande nationell plan för transportsystemet <NOBR>2010-2021,</NOBR> som är en utgångspunkt för den kommande åtgärdsplanen, finns medel avsatta till övriga åtgärdsområden. Samtliga åtgärder, såväl de namngivna som övriga åtgärder som tas in i planen, ska bidra till uppfyllande av de transportpolitiska målen. I åtskilliga fall finns brister i den befintliga infrastrukturen som är angelägna att åtgärda även om denna i huvudsak fungerar väl. Bristerna har oftast sin grund i att användandet av infrastrukturen har förändrats sedan den togs i bruk. Bristerna kan också bero på förändringar i regelverk och deras tillämpning samt förändringar i förhållningssätt till olika omgivningsfrågor. Det kan gälla behov som skyddande av vattentäkter, minska buller störningar från trafiken, säkra gång- och cykelpassager och att underlätta tillgängligheten för funktionsnedsatta. En kompletterande långsiktig satsning på transport- infrastrukturen ökar möjligheterna att nå funktions- såväl som hänsyns- målet. Utöver de positiva effekter som åtgärder för underhåll och reinvesteringar har på tillgänglighet, trafiksäkerhet och miljö bör medel också avsättas för riktade åtgärder inom dessa områden. Det bör även framgå tydligare vad dessa medel ska användas till.</P>
<P class="p72 ft2">Satsningarna för ökad säkerhet och trygghet på vägarna ska fortsätta. Genom att vårda det befintliga systemet främjas även trafiksäkerheten. Det finns en rad områden där Sverige har varit framgångsrikt, exempel- vis genom mitträcken för separering av farliga vägsträckor, användning av trafiksäkerhetskameror och nya hastighetsgränser. Alla nya åtgärder som vidtas i transportsystemet ska utformas och genomföras på ett sådant sätt att de bidrar till ökad trafiksäkerhet. I de poster som föreslås för trimning för väg och järnväg ges också möjlighet att göra särskilda insatser för ökad trafiksäkerhet.</P>
<P class="p191 ft2">Den miljöhänsyn som i dag tas vid planering och projektering för ny infrastruktur och trimning ger viktiga bidrag till måluppfyllelse. Miljö- kraven ska beaktas i varje ny åtgärd som planeras och genomförs inom infrastrukturen. För brister i befintlig infrastruktur avsätts medel för avhjälpande åtgärder som t.ex. skydd för vattentäkter, buller m.m. Rege- ringen avser att under mandatperioden närmare beskriva hur det svenska arbetet för att nå visionen om noll i nettoutsläpp av växthusgaser 2050 ska genomföras. Transportområdet är där en av fem studerade sektorer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">38</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032539x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p91 ft4">Transportsystemet behöver utformas så att det är användbart för Prop. 2012/13:25 personer med funktionsnedsättning. Alla nya åtgärder ska tillgodose</P>
<P class="p46 ft2">behoven av tillgänglighet hos den åldrande befolkningen och hos personer med funktionsnedsättning så att transportsystemet blir tillgäng- ligt för alla.</P>
<P class="p11 ft2">De hot och risker som transportinfrastrukturen i samhället utsätts för förändras över tiden och förmåga att motstå och hantera störningar behöver därför kontinuerligt ses över och utvecklas. Hot och risker ska årligen identifieras, analyseras och klarläggas i risk- och sårbarhets- analyser enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. De sårbarheter som finns i systemet kan inte helt förebyggas eller byggas bort det bör därför även finnas en god reparations- och krishanteringsförmåga. Ansvariga aktörer ska därför vidta lämpliga åtgärder för att, där det är möjligt, förhindra och förebygga och när det är nödvändigt samordnat och effektivt kunna hantera störningar, olyckor och kriser. Arbetet med bör ske i samverkan inom och mellan olika trafikslag och samordnas av myndigheterna i samverkansområdet transporter i enlighet med förordningen om krisberedskap och höjd beredskap.</P>
<P class="p192 ft37"><SPAN class="ft21">4.5</SPAN><SPAN class="ft45">Vissa prioriterade investeringsåtgärder för perioden </SPAN><NOBR>2014–2025</NOBR></P>
<P class="p193 ft2">Det finns många goda skäl för utökade medel för att vårda och utveckla transportinfrastrukturen. Ett väl fungerande transportsystem behövs för att bidra till svenskt näringslivs konkurrenskraft, för att säkerställa väl fungerande arbetsmarknader, för väl fungerande landsbygd och städer och för fortsatt utveckling och tillväxt. Det är väsentligt att bygga nya vägar, järnvägar och annan transportinfrastruktur parallellt med ett ökat fokus på underhåll för att möta ökade behov av person- och gods- transporter. Regeringen avser att särskilt prioritera nedanstående objekt i den kommande åtgärdsplaneringen.</P>
<P class="p98 ft55"><SPAN class="ft51">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft54">Utbyggnad av tunnelbanan i Stockholms län</SPAN></P>
<P class="p194 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning</SPAN>: En förhandlingsperson ges i uppdrag att genomföra en förhandling om Stockholms läns infrastruktur i syfte att åstadkomma en utbyggnad av tunnelbanans blå linje i Stockholm och eventuellt nära anslutande åtgärder. Förhandlingen ska också leda till ett ökat bostadsbyggande och därmed bidra till en fortsatt ekonomisk tillväxt.</P>
<P class="p195 ft2"><SPAN class="ft47">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: De senaste åren har befolkningen i Stockholms län ökat med ungefär 40 000 personer årligen. Tillväxten väntas inte avta, utan de kommande tjugo åren bedöms Stockholms läns befolkning öka med ytterligare en halv miljon människor. Den snabba ökningstakten skapar utmaningar. Trafikanalys beräknar att problemen med köer och trängsel i Stockholm kostar över sex miljarder kronor varje</P>
<P class="p196 ft2">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">år. Problemen kommer att förvärras framöver, trots betydande nyinveste- ringar i infrastrukturen. Den stora inflyttningen gör också att många har svårt att hitta boende. Bostadsbristen begränsar både arbetsmarknadens utveckling och tillväxten. Regeringen har därför varit pådrivande för att öka det regionala ansvarstagandet för bostadsbyggande i Stockholms- området.</P>
<P class="p71 ft2">År 2011 skapades i Stockholm cirka 25 000 nya jobb och det startades cirka 24 000 nya företag. För att Stockholm ska kunna fortsätta att utvecklas och växa krävs att stadens invånare har tillgång till en fungerande infrastruktur och en bostadsmarknad som är dimensionerad efter framtidens behov. Regeringen har låtit utreda frågan om bostads- försörjning i Stockholms län. I utredarens kontakter med företrädare för kommuner, landsting, byggbolag och näringsliv har investeringarna i infrastruktur redovisats som den viktigaste förutsättningen för att åstad- komma en kraftig höjning av bostadsbyggandet i regionen. Ett känne- tecknande drag för trafiksystemet i Stockholm är att kollektivtrafikens infrastruktur i stor utsträckning inte förvaltas av staten utan av Stockholms läns landsting. Detta innebär att landstinget har ansvar för en betydligt större andel av infrastrukturen än vad som är fallet i landets övriga regioner. Regeringen ser därför att en förhandlingsperson bör tillsättas för att förhandla med berörda parter i länet om hur en tunnel- baneutbyggnad m.m. ska finansieras, exempelvis genom höjda och bredare intäkter från trängselskatten eller olika former av medfinansie- ring. Mot bakgrund av en väntat kraftig ökning av trafiken i Stockholm och av att ett antal åtgärder som får stor påverkan på trafiksystemet färdigställs under kommande år ser regeringen ett behov av översyn av utformningen för trängselskatten. Nivåerna för trängselskatt bör utformas och betalningsportalerna placeras för att bidra till att så hög effektivitet i vägsystemet som möjligt uppnås. Nuvarande och för kommande år väntade intäkter från trängselskatten, de i Stockholmsförhandlingen överenskomna framtida förändringarna i skatteuttaget, samt sådana juste- ringar som eventuellt föreslås av 2011 års vägtullsutredning för att säkra finansieringen av Stockholmsöverenskommelsen, ska även fortsättnings- vis gå till finansieringen av Förbifart Stockholm med flera åtgärder enligt Stockholmsöverenskommelsen. Höjda och bredare intäkter därutöver kan däremot användas för finansiering av andra åtgärder i Stockholms läns transportsystem. Förhandlingspersonen ska beakta resultatet från 2011 års vägtullsutredning..</P>
<P class="p157 ft2">Förhandlingspersonen har i uppgift att ta fram en överenskommelse om förslag till finansiering av Tunnelbanans förlängning mellan station Kungsträdgården och Nacka, samt eventuella anslutande åtgärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen till och med 2025. Förhandlingen ska ske med berörda kommuner i Stockholms län samt med Stockholms läns landsting. Vidare ska synpunkter från berörda myndigheter och övriga berörda i Stockholms län inhämtas. Även anslutande objekt knutna till befintlig sträckning av Tunnelbanans blå linje kan prövas. Förhandlings- personerna har stor frihet att analysera andra möjliga utbyggnader av tunnelbanenätet eller andra projekt för att maximera den samhälls- ekonomiska nyttan med satsningen. Ett exempel kan vara en förlängning av blå linjen västerut mot Barkarby, ett annat en förgrening av den nya blå linjen mot Gullmarsplan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">40</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032541x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p151 ft4">Förhandlingen bör ha Stockholmsöverenskommelsen som utgångs- Prop. 2012/13:25 punkt men det bör stå förhandlingen fritt att föreslå justeringar i denna,</P>
<P class="p197 ft2">t.ex. när det gäller anslutande objekt med stor medfinansiering, så att den samlade lösningen blir så effektiv som möjligt. Sådana justeringar ska särskilt motiveras med koppling till samhällsnyttan. En samordnad projektering av tunnelbanans förlängning mot Nacka och en vägför- bindelse under Saltsjön kan ge stora samordningsvinster och bör prövas. Förhandlingspersonen ska diskutera en utformning av en östlig vägför- bindelse (Österleden) under Saltsjön i anslutning till tunnelbanans förlängning till Nacka. Nationalstadsparkens värden och projektens eventuella negativa konsekvenser för naturmiljön ska särskilt beaktas.</P>
<P class="p90 ft2">En tunnelbaneutbyggnad möjliggör en kraftigt utökad bostads- bebyggelse längs de aktuella linjerna. Detta gäller i synnerhet områdena där tunnelbanan förlängs, men även i övriga angränsande områden och längs den befintliga tunnelbanan ska en kraftigt ökad bostadsbebyggelse krävas av berörda kommuner och vara en del av överenskommelsen. Förhandlingspersonen ska säkerställa ett snabbt genomförande av tunnelbaneutbyggnaden och största möjliga samhällsekonomiska nytta. Åtgärder ska vara utformade för att leda till ökad måluppfyllelse utifrån de transportpolitiska målen. En samlad bedömning av förslagets samhällsekonomiska lönsamhet ska redovisas.</P>
<P class="p198 ft55"><SPAN class="ft51">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft54">Ny stambana för snabbtåg</SPAN></P>
<P class="p199 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning</SPAN>: En ny stambana för snabbtåg bör byggas. De första delsträckorna bör påbörjas under planperioden <NOBR>2014–2025.</NOBR> Dessa är Ostlänken mellan Järna och Linköping samt den första delen av sträckan <NOBR>Göteborg–Borås</NOBR> mellan Mölnlycke och Bollebygd.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p125 ft2"><SPAN class="ft47">Kapacitetsutredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer i huvudsak med</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">regeringens bedömning.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft47">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft2">: Även med de omfattande</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">åtgärder i transportsystemet som regeringen beslutade om 2010 återstår</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">fortfarande brister. Regeringen gav därför 2011 Trafikverket i uppdrag</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">att kartlägga behovet av ökad kapacitet i transportsystemet, och att före-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">slå åtgärder. I Kapacitetsutredningen finner Trafikverket att de största</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">kapacitetsbristerna finns i järnvägssystemet. Mycket av den kapacitets-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">brist som finns i järnvägssystemet kan åtgärdas genom ökade satsningar</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">på drift och underhåll, på förlängda mötesplatser för att möjliggöra</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">längre tåg, genom att förstärka broar så att än tyngre laster kan passera,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">eller genom styrande avgifter som leder till att systemet utnyttjas bättre.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">Trafikverket pekar också på att även nyinvesteringar är nödvändiga.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">Bland annat framhåller Trafikverket Ostlänken <NOBR>(Järna–Linköping)</NOBR> som</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">ett av de mest prioriterade investeringsobjekten.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">Regeringen delar denna uppfattning med följande motivering.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">Eftersom den nuvarande järnvägen mellan Stockholm och Linköping</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">tillhör landets mest belastade kommer kapaciteten i järnvägssystemet att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">förbättras avsevärt om Ostlänken byggs. Det gäller inte bara i regionen</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">utan i hela landet. Därmed blir systemet som helhet mer robust och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p125 ft2">punktligheten kan förbättras. Vidare kommer tillväxt och jobbskapande</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td65"><P class="p19 ft2">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td64"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032542x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p132 ft4">att underlättas när pendlingsmöjligheterna tydligt förbättras. Det gäller i Prop. 2012/13:25 både Stockholmsregionen – Sveriges största arbetsmarknad – och Linköping/Norrköping. Fler kommer på ett effektivt sätt kunna pendla dit</P>
<P class="p133 ft2">jobben finns. Ostlänken beräknas ge betydande restidsvinster. Därmed knyts två dynamiska regioner närmare varandra vilket förbättrar förut- sättningarna för exempelvis innovativt företagande i anslutning till regionernas universitet och högskolor. Transporterna till och från Skavsta flygplats – Sveriges tredje största flygplats – blir snabbare och mer miljövänliga. Genom att en stor del av persontrafiken flyttas över till Ostlänken frigörs kapacitet för godstrafiken på den nuvarande rälsen. Godstrafiken på järnväg kan därmed bli både mer punktlig och mer omfattande – något som är starkt efterfrågat av svensk industri. Detta möjliggör i sin tur för industrin att flytta över en större andel av sitt gods från lastbil till järnväg, vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.</P>
<P class="p200 ft2">Även byggandet av ny järnväg längs sträckan <NOBR>Göteborg–Borås</NOBR> är av hög prioritet. Göteborg och Borås är de två stora städerna i Västra Götaland och i dag görs omfattande arbetspendlingsresor mellan städerna. Genom den föreslagna investeringen kortas restiden och antalet avgångar i varje riktning kan därmed utökas. Därmed knyts städerna tätare samman genom att förutsättningarna för arbetspendling förbättras betydligt. Därtill blir resorna till Landvetter flygplats – Sveriges näst största flygplats – snabbare, enklare och grönare.</P>
<P class="p201 ft53"><SPAN class="ft51">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft52">Åtgärder för att möta den växande gruvnäringens behov</SPAN></P>
<P class="p202 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning</SPAN>: En satsning på transportinfrastruktur är nödvändig för att möta gruvnäringarnas behov. Bland annat bör en upprustning av vägen mellan Pajala och Svappavaara inledas för att möjliggöra tunga transporter till följd av etableringen av en gruva i Pajala kommun.</P>
<P class="p203 ft47">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Till följd av den mycket snabba tillväxten i bl.a. Kina har den svenska gruvnäringen haft en mycket god utveckling de senaste åren. Befintliga gruvor har gått på högvarv och ett flertal nya har öppnats eller kommer att öppnas. Detta skapar jobb, tillväxt och exportmöjligheter i många delar av landet, inte minst i Norrland. Den ökade brytningen exponerar dock de brister som finns i transportsystemet vad gäller bärighet, kapacitet, drift och underhåll m.m. Regeringen bedömer därför att gruvnäringens behov behöver tillgodoses snabbt för att till fullo utnyttja de möjligheter tillväxten i gruvnäringen ger. I detta ingår inte bara behov av investeringar i Malmbanan och i vägen mellan Pajala och Svappavaara, utan också ytterligare satsningar på gruvnäringen i bl.a. Bergslagen för vilken ett slutligt beslut tas våren 2014 då regeringen efter åtgärdsplaneringen fastställer den nationella planen för transportsystemet </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">2014–2025.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p204 ft18">Elektrifierade lastbilstransporter skulle på sikt kunna bidra till att lösa vissa malmtransporter och bidra till lägre miljöpåverkan.</P>
<P class="p205 ft2">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032543x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p73 ft18">Elektrifieringslösningen skulle i ett första steg behöva testas i en Prop. 2012/13:25 demonstrationsanläggning.</P>
<P class="p206 ft55"><SPAN class="ft51">4.5.4</SPAN><SPAN class="ft54">Ett nationellt trafikledningssystem</SPAN></P>
<P class="p207 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning</SPAN>: Ett nytt trafikledningssystem för tåg- trafiken kan styra järnvägstrafiken mer effektivt och därmed öka kapaciteten ytterligare i järnvägstransportsystemet.</P>
<P class="p208 ft46">Kapacitetsutredningens förslag: <SPAN class="ft4">Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p48 ft47">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">För att möta de behov som samhället har i form av ökad pendling till storstäder, och för att säker- ställa de långväga resorna och näringslivstransporterna, kan Trafikverket genomföra en rad åtgärder inom driften av järnvägen, för att effektivare använda dagens system.</SPAN></P>
<P class="p45 ft2">Genom att utveckla och införa ett förbättrat och enhetligt systemstöd för tågtrafikledningen kan man gå från att trafikleda geografiskt till att trafikleda utifrån transporternas behov, till exempel storstäders pend- lingstrafik, långväga godstransporter och långväga persontransporter.</P>
<P class="p12 ft2">Andra fördelar som ett nytt trafikledningssystem ger är höjd robusthet då järnvägssystemet kan styras och övervakas från alla driftlednings- centraler oavsett geografiskt läge, en modernisering och utökning av systemstöd för att hantera störda trafiksituationer samt ett gemensamt arbetssätt på alla driftledningscentraler. Det sistnämnda ökar effektivi- teten och möjligheten till framtida konsolidering av driftlednings- centralerna. De effektiviseringar som ett nytt trafikledningssystem leder till bedöms av Trafikverket kunna innebära besparingar på upp till 140 miljoner kronor per år när systemet är fullt utbyggt. Regeringen delar Trafikverkets bedömning och anser att denna investeringsåtgärd ska anslagsfinansieras i enlighet med de övergripande finansierings- principerna för transportinfrastrukturen.</P>
<P class="p209 ft37"><SPAN class="ft21">4.6</SPAN><SPAN class="ft45">Planeringsram för vissa väg och järnvägsinvesteringar</SPAN></P>
<P class="p210 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens förslag: </SPAN>Planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter, ska uppgå till 53 miljarder kronor i 2013 års prisnivå för perioden <NOBR>2010–2025.</NOBR></P>
<P class="p211 ft4"><SPAN class="ft46">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen fattade i mars 2010 beslut om att fastställa den nationella planen för utveckling av transport- systemet för perioden <NOBR>2010–2021.</NOBR> I skrivelsen Åtgärdsplanering för transportsystemet <NOBR>2010–2021</NOBR> (skr. 2009/10:197) lämnade regeringen en redogörelse för åtgärdsplaneringen som lett fram till fastställandet av den nationella planen.</P>
<P class="p212 ft2">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<P class="p213 ft4">I den nationella planen för utveckling av transportsystemet ingår ett Prop. 2012/13:25 antal väg- och järnvägsinvesteringar vars kostnader helt eller delvis</P>
<P class="p127 ft2">kommer att finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägav- gifter. För att finansiera anskaffningen av dessa objekt bör, i enlighet med de principer som uttrycks i propositionen <SPAN class="ft3">Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt </SPAN>(prop. 2008/2009:35), lån få tas upp i Riksgäldskontoret. Lån får endast tas upp för den del av objekten där kapitalkostnaderna (räntor och amorteringar) ska finansieras med inkomster från vägavgifter eller trängselskatt.</P>
<P class="p214 ft2">De nya väg- och järnvägsinvesteringar där avtal om denna typ av medfinansiering finns är de objekt i Stockholms län som enligt Stockholmsöverenskommelsen delvis ska finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter (inklusive Förbifart Stockholm), de objekt i Västra Götalands län som ingår i Västsvenska paketet och som delvis ska finansieras med trängselskatt (inklusive Marieholmstunneln och Västlänken) samt broar över Sundsvallsfjärden på väg E4 och över Motalaviken på riksväg 50 som delvis ska finansieras med vägavgifter. Regeringen bedömer att investeringskostnaden för dessa objekt, för de delar vars kapitalkostnader finansieras med inkomster från trängselskatt eller avgifter, under perioden <NOBR>2010–2025</NOBR> totalt kommer att uppgå till 53 miljarder kronor i 2013 års prisnivå. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner detta belopp som en planeringsram för de ovan nämnda projekten. Planeringsramen ska räknas upp med de index som används vid uppräkningen av investeringsanslagen. Denna planeringsram utgör ett komplement till den statliga ekonomiska ramen för infrastruktur- åtgärder på 522 miljarder kronor för perioden <NOBR>2014–2025,</NOBR> i 2013 års prisnivå, som regeringen föreslår i denna proposition.</P>
<P class="p215 ft57"><SPAN class="ft1">5</SPAN><SPAN class="ft56">Finansiering av statlig transportinfrastruktur</SPAN></P>
<P class="p216 ft4">Investeringar i transportinfrastrukturen för väg och järnväg samt för vissa sjöfartsåtgärder sker huvudsakligen genom anslag samt även genom s.k. alternativ finansiering. Investeringar i sjöfartens infrastruktur finansieras huvudsakligen via farledsavgifter. Motsvarande gäller för luftfartens infrastruktur som finansieras genom avgifter för flygtrafikledning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr17 td23"><P class="p115 ft21">5.1</P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p217 ft21">Anslagsfinansiering</P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td79"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr12 td78"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td80"><P class="p39 ft2"><SPAN class="ft47">Regeringens bedömning: </SPAN>Den övervägande delen av utgifterna för</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td80"><P class="p39 ft2">utvecklingen av transportinfrastrukturen under planeringsperioden för</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p39 ft2">åren <NOBR>2014–2025</NOBR> bör finansieras med anslag.</P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td82"><P class="p25 ft47">Kapacitetsutredningens förslag: <SPAN class="ft2">Överensstämmer i huvudsak med</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">regeringens bedömning. Trafikverket anser att val av finansiering bör ske</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><P class="p21 ft2">så att</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p25 ft2">de stödjer ett trafikslagsövergripande synsätt, ändamålsenliga</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td78"><P class="p19 ft2">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td23"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032545x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p73 ft4">åtgärdsval och ett effektivt genomförande av beslutade åtgärder i hela Prop. 2012/13:25 landet. Ur ett tillväxtperspektiv är infrastruktur en grundläggande förut-</P>
<P class="p46 ft2">sättning för att ge möjlighet för alla regioner att växa utifrån egna förut- sättningar. Utifrån det grundläggande synsättet föreslås att förvaltning (drift, underhåll, reinvestering och trimning) av transportinfrastrukturen sker genom statliga anslag med en långsiktig inriktning mot en ökande andel brukarfinansiering. När det gäller investeringar föreslås finansie- ring med statliga anslag kompletterat med kommunal och privat medfinansiering. Vidare föreslås att startade investeringsprojekt ska ha en säkrad totalfinansiering så att genomförandet kan ske på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p218 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser framhåller att investeringar i infrastruktur är och bör förbli en statlig angelägenhet (<SPAN class="ft3">Näringslivets Transportråd </SPAN>och <SPAN class="ft3">Transportgruppen, Södra Smålands regionförbund, Svenskt Näringsliv </SPAN>m.fl<SPAN class="ft3">.). </SPAN>Vissa framhåller dock att statliga anslag bör gälla som huvudsaklig finansieringsform, men att den mycket väl kan kompletteras med andra finansieringsformer (<SPAN class="ft3">Statens väg- och transportforskningsinstitut </SPAN>m.fl.). Några framhåller betydelsen av finansiering från olika källor (<SPAN class="ft3">Storstockholms Lokaltrafik </SPAN>m.fl.).</P>
<P class="p79 ft47">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Regeringen angav i proposi- tionen </SPAN><SPAN class="ft3">Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt </SPAN><SPAN class="ft2">(prop. 2008/09:35) att infrastrukturinvesteringar i normalfallet ska finansieras med anslag. I enlighet med huvudprincipen i 7 kap. 5 § budgetlagen (2011:203) finansieras investeringar i transportinfrastruktur till största delen med anslag på statens budget. Det innebär att statens utgifter för investeringar i transportinfrastruktur som huvudprincip redovisas mot anslag direkt vid investeringstillfället. Riksdagen kan dock under vissa förutsättningar besluta att investeringar i transportinfra- struktur får finansieras på annat sätt.</SPAN></P>
<P class="p219 ft21"><SPAN class="ft21">5.2</SPAN><SPAN class="ft22">Alternativ finansiering</SPAN></P>
<P class="p207 ft2"><SPAN class="ft47">Regeringens bedömning: </SPAN>Medfinansiering i form av bidrag från kommuner, landsting och företag samt brukaravgifter och trängsel- skatt och bidrag från EU är de former av alternativ finansiering av transportinfrastruktur som kan bli aktuella under perioden <NOBR>2014–2025.</NOBR> Lånefinansiering kan förekomma om återbetalningen av de slutliga kostnaderna inte ska belasta statsbudgeten eller den offentliga sektorns finansiella sparande.</P>
<P class="p220 ft4">Riksdagen bör ges möjlighet att ta ställning till all finansiering som inte ska ske direkt med anslag.</P>
<P class="p221 ft47">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I 7 kap. budgetlagen (2011:203) finns bestämmelser om finansiering av infrastruktur. Som framgår av föregående avsnitt följer det av 7 kap. 5 § att investeringar i transport- infrastruktur ska finansieras med anslag på statens budget. Av 7 kap. 6 § följer dock att övriga bestämmelser i 7 kap. (dvs. även 5 §) inte gäller om riksdagen för en viss myndighet, ett visst lån eller en viss anskaffning</SPAN></P>
<P class="p74 ft2">beslutar om någon annan finansiering. Med stöd av denna bestämmelse</P>
<P class="p222 ft2">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr2 td62"><P class="p21 ft2">kan infrastruktur finansieras på annat sätt än direkt med anslag på statens</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p122 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">budget.</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft3"><SPAN class="ft2">I propositionen </SPAN>Planeringssystem för transportinfrastruktur <SPAN class="ft2">(prop.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">2011/12:118) redogjorde regeringen för sin bedömning att ställnings-</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">taganden rörande om, i vilken omfattning och på vilket sätt alternativ</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">finansiering av transportinfrastruktur ska ske behöver kunna variera över</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">tid. När det gäller användningen av alternativ finansiering under plan-</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">perioden <NOBR>2014–2025</NOBR> är det regeringens uppfattning att det kan finnas</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">goda skäl att finansiera statlig transportinfrastruktur genom medfinansie-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">ring dvs. med bidrag från kommuner, landsting och företag (inklusive</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">s.k. förskottering) samt med brukaravgifter och trängselskatt. Dessutom</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">är bidrag från EU en form av finansiering som regeringen ser positivt på.</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">Lånefinansiering bör som huvudregel inte förekomma och av det följer</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">att inte heller <NOBR>Offentlig–privat</NOBR> samverkan (OPS) i form av extern låne-</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">finansiering (dvs. lån utanför Riksgäldskontoret) som huvudregel bör</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">användas vid utbyggnaden av transportinfrastrukturen. Finansiering med</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">statsinterna lån i Riksgäldskontoret kan dock användas i de fall</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">återbetalning av de slutliga kostnaderna inte ska belasta statsbudgeten</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">eller den offentliga sektorns finansiella sparande. I de följande avsnitten</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">utvecklas skälen för regeringens bedömning och dessutom redogörs för</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">vilka kriterier och utgångspunkter som ska gälla för respektive finansie-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">ringsform.</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p51 ft2">För lånefinansiering finns i dag en ordning som innebär att riksdagen i</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">behandlingen av budgetpropositionen bemyndigar regeringen att besluta</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">om ramar för finansiering av pågående väg- och järnvägsprojekt och i</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">förekommande fall projekt som ska byggstartas. Riksdagen ges även</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">information om vilka projekten är. I syfte att skapa en större tydlighet i</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">fråga om alternativ finansiering avser regeringen att börja tillämpa en</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">liknande ordning även för medfinansiering genom bidrag från</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">kommuner, landsting och företag (inklusive s.k. förskottering). Det är</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">viktigt att poängtera att riksdagens godkännande i den här meningen</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">avser finansieringen som sådan och inte eventuella åtaganden från statens</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">sida som kan följa av medfinansieringsavtal. Riksdagens godkännanden</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">av eventuella statliga åtaganden i medfinansieringsavtal behandlas</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">särskilt i avsnitt 5.2.1.</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft2">Både i fråga om lånefinansiering och medfinansiering genom bidrag</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">från kommuner, landsting och företag avser regeringen att tillämpa en</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">ordning som innebär att riksdagens ställningstaganden huvudsakligen ska</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">gälla planerade byggstarter med tre års framförhållning. På så sätt görs en</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">tydlig koppling till det nya system för ekonomisk planering som kommer</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">att tillämpas från och med 2014. I det nya systemet kommer regeringen i</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">december varje år att besluta om vilka projekt som får byggstartas de</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">kommande tre åren. Eftersom regeringens beslut kommer att tas efter</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">riksdagens årliga beslut om statens budget kommer de åtgärder som ingår</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p21 ft7">i regeringens årliga beslut att ha en finansiering som riksdagen godkänt</P></TD>
<TD class="tr8 td63"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><P class="p21 ft2">även i de delar finansieringen inte ska ske med anslagsmedel<SPAN class="ft30">6</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td62"><P class="p21 ft32"><SPAN class="ft31">6 </SPAN>I det nya systemet för ekonomisk planering kommer de anslagsfinansierade åtgärder</P></TD>
<TD class="tr30 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td62"><P class="p21 ft36">regeringen beslutar ska byggstartas de kommande tre åren rymmas under det av riksdagen</P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p21 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td62"><P class="p21 ft33">beslutade utgiftstaket och de beräknade anslagsnivåer som regeringen anger med en</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td63"><P class="p19 ft2">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p21 ft32">framförhållning på fyra år (se vidare avsnitt 7.1).</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032547x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p151 ft4">För att få ett bra underlag gällande alternativ finansiering avser rege- Prop. 2012/13:25 ringen att i åtgärdsplaneringen uppdra åt Trafikverket att se över vilka</P>
<P class="p223 ft2">möjligheter till detta som finns.</P>
<P class="p224 ft53"><SPAN class="ft51">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft52">Medfinansiering genom bidrag från kommuner, landsting och företag</SPAN></P>
<P class="p225 ft2"><SPAN class="ft47">Regeringens bedömning: </SPAN>Medfinansiering av statlig transport- infrastruktur genom bidrag från kommuner, landsting och företag kan vara ett bra sätt att åstadkomma effektiva lösningar i transport- systemet. De transportpolitiska målen bör vara utgångspunkt för prioritering av objekt oberoende av om det förekommer medfinansie- ring eller inte. Förskottering av medel för tidigareläggning av projekt som är prioriterade i långsiktsplanerna ska även fortsättningsvis vara möjliga. All medfinansiering är frivillig. Vid medfinansiering bör medfinansiärens och samhällets nytta av aktuella åtgärder vara en utgångspunkt och som huvudregel bör initiativ till medfinansiering komma från den medfinansierande parten.</P>
<P class="p226 ft2">Medfinansiering genom bidrag bör främst avse tillägg eller andra förbättringar i förhållande till grundutföranden av åtgärder som helt finansieras med statliga anslag. Medfinansiering ska även kunna användas till grundutföranden om det finns tydliga motiv för det. I det senare fallet bör huvuddragen av finansieringen framgå av den nationella planen för perioden <NOBR>2014–2025.</NOBR></P>
<P class="p226 ft2">Överenskommelser om medfinansiering bör som regel betraktas som preliminära fram till dess att regeringen har fattat beslut om att ett projekt ska byggstarta de närmast följande tre åren. De avtal som därefter kan ingås bör som sådana i regel inte binda staten vid att genomföra åtgärder.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr7 td83"><P class="p51 ft47">Kapacitetsutredningens</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p21 ft47">och</P></TD>
<TD class="tr7 td85"><P class="p125 ft47">Medfinansieringsutredningens</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p227 ft2"><SPAN class="ft47">förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td64"><P class="p125 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>Ett stort antal remissinstanser har framfört en</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">mängd synpunkter såväl på Medfinansieringsutredningens förslag och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">bedömningar som på medfinansiering som företeelse och finansierings-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">form. Flera instanser är positiva till medfinansiering som sådan.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p125 ft2"><SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Jönköpings län </SPAN>är positiv till olika typer av medfinansie-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">ring av transportinfrastruktur. Staten och olika aktörers samlade förmåga</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">till ändamålsenliga lösningar kan enligt länsstyrelsen förbättras genom</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">deras gemensamma medverkan i finansieringen av åtgärderna, vilket</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">leder till ökade värden på de statliga satsningarna. Även <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td64"><P class="p125 ft2"><SPAN class="ft3">Kalmar län </SPAN>är positiv till medfinansiering och anser att syftet med</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">förslaget till medfinansiering – att få ut ett högre värde av den samlade</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">åtgärden genom samverkan/samordning mellan stat och andra aktörer –</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">är bra, samtidigt framhåller länsstyrelsen att det finns risker förknippade</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">med de regionala olikheter i transportinfrastruktur och ekonomiska förut-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">sättningar som finns i landet. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Västernorrlands län </SPAN>anser</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">att medfinansiering av infrastruktur kan användas för att skapa</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">mervärden inom prioriterade åtgärder. Länsstyrelsen menar dock att det</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td64"><P class="p125 ft2">är viktigt att beakta de betydande skillnader som finns i regioners och</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft2">47</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p158 ft2">kommuners möjlighet att medfinansiera infrastruktur. Även <SPAN class="ft3">Tillväxt- verket </SPAN>anser att medfinansiering kan vara värdeskapande där staten egentligen har ett fullständigt ansvar för infrastrukturen exempelvis i fråga om nationella och regionala stråk inom järnvägssystemet. <SPAN class="ft3">Malmö kommun </SPAN>instämmer i Medfinansieringsutredningens bedömning att medfinansiering bör ske där ett högre gemensamt värde kan uppstå. Dock kan detta enligt kommunen ske även utanför tättbebyggda områden. <SPAN class="ft3">Stockholms kommun </SPAN>instämmer i utredningens bedömning om att medfinansiering främst bör förekomma i noder m.m. men vill tillägga att skillnaderna mellan nationella och internationella samt lokala och regionala funktioner i trafiksystemet är svåra att definiera och att priorite- ringar mellan funktionerna inte självklara. Stockholms kommun konstaterar att förbättringar för de relativt få långväga resorna prioriteras inte sällan framför de betydligt fler lokala eller inomregionala resorna. <SPAN class="ft3">Dalabanans Intressenter </SPAN>vill invända mot Medfinansieringsutredningens bedömning att medfinansiering bör förekomma främst i tätorter och trafiksystemets noder. Medfinansiering är, enligt Dalabanans intressen- ter, tvärtom mycket väl lämpad för åtgärder där den centrala delen av mervärdet skapas utifrån ett stråkperspektiv och det är viktigt att inte ha ett för snävt perspektiv på var nyttan skapas. <SPAN class="ft3">Nynäshamns kommun </SPAN>anser att intresse för medfinansiering inte bara finns i städer och knytpunkter utan också på landsbygden där Trafikverket ofta är väghållare och kommunen samt boende vill få så säkra och välutformade trafikplatser och vägar som möjligt. Även om medfinansiering i större utsträckning möjliggör samarbeten och fler perspektiv på olika projekt, är det enligt Nynäshamns kommun bra om väghållaren/projektägaren alltid har ett uttalat grundansvar, precis som staten har för den statliga transport- infrastrukturen. Annars finns det enligt Nynäshamns kommun en risk att medfinansiären ges ett så stort ansvar att genomförandet riskeras. Dock bör enligt Nynäshamns kommun flexibilitet prägla samarbetet så att projektägare och medfinansiär kan komma överens om annat. Det viktigaste är enligt kommunen, precis som uttalas i betänkandet, att tydliga riktlinjer för medfinansiering finns i grunden.</P>
<P class="p157 ft2">Av de remissinstanser som är negativa till medfinansiering anser de flesta att risken blir överhängande att medfinansiering blir ett sätt att ”köpa sig förbi kön” och att målet om samhällsekonomisk effektivitet frångås. Andra instanser ser samma risk men bedömer att tydliga riktlinjer kan stävja den risken. <SPAN class="ft3">Statskontoret </SPAN>anser att motivet att med medfinansiering tillföra mer resurser till transportinfrastrukturen är tydligt. Men Statskontoret menar att om transportsektorn bedöms ha för lite resurser och samhällsekonomiska kalkyler visar att det är samhälls- ekonomiskt lönsamt att investera i vägar eller järnvägar är det inte helt klargjort varför detta inte kan ske genom att anslagen ökar, dvs. utan medfinansiering. Utredningen borde enligt kontoret även närmare ha definierat vad som avses med att värdet av förhandlingarna ökar. Statskontoret frågar om det är den samhällsekonomiska lönsamheten som ökar. <SPAN class="ft3">Trafikanalys </SPAN>anser att det är en självklarhet att det är den samhälls- ekonomiska nyttan och att de transportpolitiska målen nås som ska vara avgörande för prioriteringen av olika objekt. Erfarenheterna från den senaste planeringsomgången visar dock på en utbredd uppfattning att det är möjligt att ”köpa sig före i kön”. Sådana uppfattningar kan dock enligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">48</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">Trafikanalys bedömning undvikas genom ett transparent planerings- underlag. <SPAN class="ft3">Fagersta kommun </SPAN>påpekar att ett av skälen till att kommuner medfinansierar statlig infrastruktur är att kunna påverka prioriteringen vilket riskerar att leda till att mindre kommuner missgynnas samt till att suboptimala lösningar väljs. Dessutom menar kommunen att bidrag till infrastruktur kan tränga undan annan kommunal verksamhet. <SPAN class="ft3">Fackförbundet ST </SPAN>är av den bestämda uppfattningen är att det inte ska vara möjligt för enskilda kommuner eller regioner att genom medfinan- siering ”köpa sig förbi kön” i den nationella åtgärdsplanen. <SPAN class="ft3">Transport- styrelsen </SPAN>anser att det föreligger en risk att medfinansiering kan leda till att krav på kostnadsnyttoperspektiv får en underordnad betydelse i relation till de medel som tillförs projektet. Enligt Transportstyrelsen är det därför viktigt med tydliga regler och tydlighet kring lönsamhets- kraven på de projekt som ligger i infrastrukturplanen, även för de delar som medfinansieras. <SPAN class="ft3">Riksgäldskontoret </SPAN>anser att det är den samhälls- ekonomiska nyttan som ska styra prioriteringen av objekt, kontoret bedömer inte att förslagen i utredningen kommer att kunna hindra att förekomsten av medfinansiering i praktiken avgör prioriteringen. Även <SPAN class="ft3">Ekonomistyrningsverket (ESV) </SPAN>anser att det är sannolikt att medfinansie- ring även i framtiden kommer användas som ett sätt att prioritera infrastruktursatsningar. För att förhindra att infrastruktursatsningar på ett oönskat sätt koncentreras till ekonomiskt starka regioner kan, enligt ESV, en särskild beslutsordning behöva utvecklas som motsvarar den som tillämpas avseende förskottering. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Jämtlands län </SPAN>har i den senaste planeringsomgången sett en tendens på nationell nivå till att objekt där medfinansiering kunnat ordnas har prioriterats högre än andra. Detta innebär enligt länsstyrelsen att objekt inte prioriterats efter största möjliga samhällsnytta. Det är enligt länsstyrelsen viktigt att den medfinansiering som kan vara möjlig att hitta i vissa delar av landet inte medför att statliga medel styrs till dessa områden i högre grad än vad som annars varit fallet. <SPAN class="ft3">Kungl. Tekniska högskolan (KTH) </SPAN>påpekar att ett centralt motiv bakom medfinansiering är att få investeringar genomförda tidigare än i de statliga planerna. Detta kan enligt KTH leda till att samhällsekonomiskt mindre viktiga projekt genomförs före mer värde- fulla. Däremot anser KTH att medfinansiering där kompletterande anläggningar genomförs eller standarden höjs inte innebär samma samhällsekonomiska problem. Eftersom samhällsnyttan länge i praktiken har haft en underordnad betydelse kan en möjlighet enligt KTH vara att överge det samhällsekonomiska perspektivet. Staten skulle då enligt KTH exempelvis endast ha ansvaret för de delar av infrastrukturen som har ett starkt nationellt intresse. Nyttan spelar där en viss roll men andra faktorer såsom enhetlig standard får större betydelse. Varje region skulle enligt KTH:s resonemang i den aktuella delen även kunna få medel tilldelade för att genomföra de projekt som regionen finner angelägna.</P>
<P class="p228 ft2">Det finns också flera instanser som menar att avsteg från en strikt tillämpning av samhällsekonomiska kalkyler i samband med medfinan- siering kan ge positiva konsekvenser. <SPAN class="ft3">Tillväxtverket </SPAN>anser att eftersom medfinansiering bör kunna förekomma även för stråk och den samhälls- ekonomiska kalkylen inte ger en fullständig bild kan det vara möjligt att låta medfinansiering få påverka prioriteringen. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Västmanlands län </SPAN>påpekar att vid prioritering av åtgärder får inte den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">49</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">samhällsekonomiska nyttan uttryckt i nettonuvärdeskvot vara ensamt avgörande. Det är enligt länsstyrelsen också av största vikt hur objektet eller åtgärden bidrar till att de transportpolitiska målen uppfylls samt hur väl åtgärden bidrar till nationell och regional utveckling. <SPAN class="ft3">Samverkans- organet i Värmlands län (Region Värmland) </SPAN>anser att även om finansie- ringen inte ska vara utslagsgivande i prioriteringsarbetet finns ändå skäl att pröva om medfinansiering i sig genom att resurserna utökas kan inne- bära att samhällsnyttan i ett objekt kan tillgodogöras tidigare än vad som annars varit fallet. <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>(SKL) anser att ett viktigt skäl för medfinansiering är möjligheten att påverka utformningen. Det finns enligt SKL flera exempel på att medfinansiering kan leda till bättre utformning av objekt och snabbare genomförande. SKL är positiv till alternativa finansieringsformer men motsätter sig förskottering från kommuner, landsting och regioner då de anser att Trafikverket i stället bör tillåtas att låna i Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p229 ft2">En annan fråga som flera remissinstanser ger stort utrymme gäller olika aspekter på medfinansieringsavtal. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Västernorrlands län </SPAN>påpekar att det behövs tydligare riktlinjer och processer för medfinansieringen. Länsstyrelsen återger att Trafikverket gett uttryck för att verket anser att de avtal som ingåtts inför den nu gällande planen <NOBR>2010–2021</NOBR> endast är att betrakta som avsiktsförklaringar som inte är juridiskt bindande. Ska det även fortsättningsvis ges möjlighet till medfinansiering är det enligt länsstyrelsen viktigt både att de regionala företrädarna kommer in tidigt i processen med Trafikverket samt att de avtal som sluts har en tydlig juridisk status. <SPAN class="ft3">Norrköpings kommun </SPAN>anser att utredningen gör tydligt hur staten ska se på sitt ansvar vid avsikts- förklaringar och avtal av olika slag. Tidigare har det enligt kommunen troligen skrivits allt för bindande överenskommelser mycket tidigt i projekten. Det finns dock enligt Norrköpings kommun risk att kommuners och andra intressenters intresse av överenskommelser och medfinansiering blir mindre om det inte går att veta om staten tänker hålla sin del av ett avtal. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Stockholms län </SPAN>i gemensamt yttrande med bl.a. <SPAN class="ft3">Stockholms läns landsting </SPAN>betonar att de avtal om medfinansiering som sluts mellan staten och kommuner och/eller landsting måste vara bindande för bägge parter. Även om avtalen i den senaste planeringsomgången inte är juridiskt bindande bör de likväl anses som bindande. <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) </SPAN>kan inte acceptera medfinansiering innan det finns en gemensam inställning till principerna för medfinansiering. Avtal om medfinansiering ska bygga på ökat inflytande för kommuner och landsting. Även näringslivets aktörer bör kunna delta. SKL instämmer i utredningens förslag om avsikts- förklaringar och bindande avtal. De avtal om medfinansiering som slöts i den senaste planeringsomgången bör ses som bindande även om de inte är det juridiskt sett.</P>
<P class="p176 ft2">Vissa remissinstanser tar upp frågor om ansvarsförhållanden mellan stat och kommun. <SPAN class="ft3">Försvarsmakten </SPAN>förutsätter att medfinansieringen, oaktat i vilken form den nyttjas, inte medför någon påverkan på statens huvudmannaskap eller rådighet över infrastrukturen. <SPAN class="ft3">Samverkansorganet i Värmlands län (Region Värmland) </SPAN>påpekar att syftet med medfinansie- ring av transportinfrastruktur från regioner och kommuner varierar mellan olika objekt. Det kan enligt regionen vara fråga om att påverka</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">50</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<P class="p87 ft4">utformningen, särskilt i fall där olika intressen möts, där stadsutveck- Prop. 2012/13:25 lingen berörs eller att påverka prioriteringen av objekt. <SPAN class="ft23">Nynäshamns</SPAN></P>
<P class="p152 ft2"><SPAN class="ft3">kommun </SPAN>påpekar att det är viktigt att möjlighet till medfinansiering finns för att planeringsprocesserna inte ska bli alltför utdragna eller över huvud taget genomföras och ibland för att uppnå bästa möjliga resultat som en följd av flera intressen och kompetenser som möts. <SPAN class="ft3">Fackförbundet ST </SPAN>saknar reflektioner kring hur stor andel av projekten som kan medfinan- sieras. Detta mot bakgrund av att de offentliga finanserna belastas vid medfinansiering, vilket medför ett minskat ekonomiskt utrymme för investeringar inom exempelvis välfärden. <SPAN class="ft3">Huddinge kommun </SPAN>anser att alla som har nytta av en investering bör omfattas av förhandlingen om medfinansiering. Det kan vara såväl andra kommuner som företag, fastighetsägare m.fl. Kommunerna bör enligt Huddinge kommun även ges möjlighet att ta ut investeringskostnaderna för övergripande infrastruktur från till exempel enskilda fastighetsägare. <SPAN class="ft3">Sjöfartsverket </SPAN>vill understryka behovet av riktlinjer för enhetlig bedömning av medfinan- sierade och förskottsfinansierade projekt för transportinfrastruktur samt beräkning av respektive parts andel i ett projekt.</P>
<P class="p230 ft47">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p231 ft3">Varför bör möjlighet finnas till medfinansiering med externa bidrag?</P>
<P class="p232 ft2">Regeringens uppfattning är att medfinansiering genom bidrag inte ska innebära avsteg från de mål som gäller för transportpolitiken. De infrastrukturprojekt som genomförs ska bidra till att de transportpolitiska målen uppnås och som huvudregel vara samhällsekonomiskt lönsamma oberoende av finansieringsform. Samma utgångspunkter ska gälla för prioritering av objekt oberoende av om det förekommer medfinansiering genom bidrag eller inte. I detta sammanhang är det dock viktigt att framhålla att regeringens bedömning är att en vilja till medfinansiering indikerar samhällsekonomisk nytta på ett sätt som kompletterar andra bedömningsmetoder. Detta synsätt utvecklas nedan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p125 ft2">Väglagstiftningen har sedan lång tid tillbaka gett kommuner och</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">landsting möjlighet att lämna bidrag till statliga vägar. År 2004 gjorde</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">finansutskottet följande uttalande med anledning av kommunala bidrag</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><P class="p233 ft2">till statliga väginvesteringar (bet. 2003/04:FiU22):</P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p125 ft32">Det finns en klar uppdelning mellan de vägar som är statens ansvar och de som är</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td64"><P class="p125 ft36">kommunernas när det gäller det befintliga vägnätet. I fråga om nyinvesteringar är dock</P></TD>
<TD class="tr31 td65"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td64"><P class="p125 ft36">ansvarsfördelningen inte alltid given, inte minst då infrastrukturinvesteringar i många fall</P></TD>
<TD class="tr22 td65"><P class="p21 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td64"><P class="p125 ft33">kan vara ett ömsesidigt intresse för staten och de berörda kommunerna. Frågor om</P></TD>
<TD class="tr22 td65"><P class="p21 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td64"><P class="p125 ft61">finansieringsansvar för sådana investeringar avgörs i förhandlingar mellan staten och</P></TD>
<TD class="tr31 td65"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td64"><P class="p125 ft33">kommunerna. […] Utskottet bedömer att det knappast är möjligt att dra någon skarp</P></TD>
<TD class="tr22 td65"><P class="p21 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td64"><P class="p125 ft33">gräns mellan statens och kommunernas ansvar i fråga om framtida investeringar i</P></TD>
<TD class="tr22 td65"><P class="p21 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td64"><P class="p125 ft36">infrastruktur, utan sådana frågor kommer att behöva avgöras från fall till fall i förhand-</P></TD>
<TD class="tr22 td65"><P class="p21 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td64"><P class="p234 ft32">lingar mellan de berörda parterna.</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td64"><P class="p125 ft2">Regeringen anser att synsättet alltjämt är rimligt och av det följer att</P></TD>
<TD class="tr11 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">det kan vara motiverat att exempelvis en kommun bidrar ekonomiskt till</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">en statlig infrastrukturinvestering om kommunens invånare har en tydlig</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">nytta av en investering samtidigt som den av staten bedömda nyttan av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p125 ft2">samma investering inte fullt ut motiverar en statlig finansiering av den.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td65"><P class="p19 ft2">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td64"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">Annorlunda uttryckt: om en statlig investering till någon del är att betrakta som främst en kommunal angelägenhet kan det i vissa fall vara rimligt att berörda kommunala skattebetalare bidrar till investeringsdelen ifråga. Regeringens sammantagna bedömning är att medfinansiering genom bidrag från kommunal eller privat sektor kan vara motiverad under förutsättning att den utgår från medfinansiärernas nytta.</P>
<P class="p69 ft2">En annan fördel med medfinansiering är att ett gemensamt finansiellt ansvarstagande för ett projekt mellan stat och kommun eller andra direkt berörda kan antas leda till ett mer effektivt genomförande av aktuella projekt samt bättre avvägda lösningar. Även sådana faktorer bör vägas in vid avväganden om medfinansiering bör användas eller inte. Dessutom är det en fördel om volymen av transportpolitiskt motiverade åtgärder kan utökas genom externa bidrag som kan läggas till de satsningar som staten gör. Det innebär i förlängningen att Trafikverkets möjligheter att beakta olika regioners skilda förutsättningar i infrastrukturplaneringen sammantaget blir större.</P>
<P class="p235 ft23">När ska medfinansiering genom kommunala och privata bidrag kunna bli aktuell under planperioden <NOBR>2014–2025?</NOBR></P>
<P class="p236 ft2">Trafikverket ska även fortsättningsvis, främst i samband med fram- tagande av underlag inför planeringen och beslut om genomförande av infrastrukturobjekt, pröva möjligheterna till medfinansiering från olika intressenter. Det är alltjämt viktigt att understryka att förekomsten av medfinansiering inte förändrar den grundläggande ansvarsfördelningen mellan statliga och kommunala aktörer för transportinfrastrukturen. Huvudprincipen är därmed alltjämt att det är statens uppgift att svara för statliga infrastrukturanläggningar samtidigt som medfinansiering, i enlighet med finansutskottets uttalande, kan användas som ett sätt att hantera det faktum att det i fråga om framtida investeringar inte går att dra någon skarp gräns mellan statens och kommunernas ansvar. I syfte att undvika att kommuner och landsting ser sig tvingade att bidra till statliga investeringar bör initiativ till medfinansiering som huvudregel komma från den medfinansierande parten. Samtidigt kan det fortsatt finnas skäl för staten att tydliggöra de samordnings- och effektivitets- vinster som kan följa av ett gemensamt ansvarstagande för finansiering och genomförande, särskilt inom ramen för breda och långsiktiga överenskommelser, som exempelvis under föregående planeringsomgång skedde i anslutning till Stockholmsförhandlingen och det s.k. Västsvenska paketet. Regeringen anser att förskottering av medel för tidigareläggning av projekt som är prioriterade i långsiktsplanerna även fortsättningsvis ska vara möjliga. Förskotteringarna ska hållas inom de ramar som riksdagen beslutar och vara räntefria. Regeringen delar Trafikverkets bedömning att dagens nivå för förskottering inte behöver höjas. I övrigt kommer regeringen under den kommande planperioden att tillämpa de riktlinjer för förskottering som framgår av regeringens proposition <SPAN class="ft3">Planeringssystem för transportinfrastruktur </SPAN>(prop. 2011/12:118).</P>
<P class="p177 ft4">En central utgångspunkt för eventuella förhandlingar och diskussioner om medfinansiering i den nu aktuella planeringsomgången och den därefter följande planperioden bör vara att så långt möjligt skapa tydliga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">52</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<P class="p126 ft4">premisser för under vilka förutsättningar medfinansiering ska kunna bli Prop. 2012/13:25 aktuell. Det är också angeläget att säkerställa att medfinansiering varken</P>
<P class="p127 ft2">är eller uppfattas som ett sätt att ”köpa sig förbi kön.” Medfinansierings- utredningen har listat följande sju situationer där det kan vara aktuellt med diskussioner om medfinansiering. Regeringens uppfattning är att dessa typfall utgör en bra utgångspunkt för ställningstaganden om vilka kriterier som ska gälla för medfinansiering genom bidrag under den kommande planperioden.</P>
<P class="p237 ft4"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">Staten bygger och den andra parten passar då på tillfället att samtidigt göra investeringar som faller på dennes ansvar.</SPAN></P>
<P class="p237 ft4"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">Staten bygger och den andra parten vill ha en tidsmässig samordning med investeringar som denne har planerat.</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft16">Staten bygger och den andra parten vill ha en högre standard hos den aktuella statliga anläggningen (väg eller bana med högre hastighet eller kapacitet).</SPAN></P>
<P class="p237 ft4"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft14">Staten bygger och den andra parten vill ha en annan utformning (t.ex. överdäckning, planskild korsning).</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft16">Staten bygger och den andra parten vill ha en annan lokalisering för anläggningen som bättre överensstämmer med dennes planering.</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft16">Staten bygger och den andra parten vill ha en annan principiell lösning (t.ex. Pågatåg Nordost).</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">7.</SPAN><SPAN class="ft16">Staten och den andra parten vill ta ett större samlat grepp om flera komponenter av transportförsörjningen i ett område (t.ex. Stockholmsöverenskommelsen och Västsvenska paketet).</SPAN></P>
<P class="p237 ft2">Det första fallet, dvs. att en annan part passar på att genomföra en egen investering, avser egentligen inte medfinansiering eftersom det inte handlar om intäkter i staten. Detsamma gäller det andra fallet, dvs. tidsmässig samordning. Men även om det inte genereras några statliga intäkter bör samma kriterier tillämpas för de överenskommelser som eventuellt ingås i dessa situationer. Vilka kriterier som bör gälla för medfinansieringsavtal utvecklas i ett särskilt avsnitt nedan. När det gäller tidsmässig samordning bör det nämnas att det i sådana fall kan vara aktuellt med s.k. förskottering, vilket genererar intäkter i staten och är att betrakta som en form av kommunala eller privata bidrag till statlig infrastruktur. Regeringens uppfattning är att medfinansiering enligt typfallen 3, 4, 5 och 6 har fördelen att det framstår som uppenbart att det finns en tydlig koppling mellan nyttan hos medfinansiärerna och viljan att lämna bidrag eftersom risken för att motivet skulle kunna vara att påverka hur projekt rangordnas kan antas vara små. I dessa fall kan staten</P>
<P class="p238 ft2"><SPAN class="ft2">i</SPAN><SPAN class="ft62">en första fas bestämma grundutföranden av projekt som prioriteras enligt gängse bedömningsgrunder i planeringen för </SPAN><NOBR>2014–2025.</NOBR> Det bör dock anses vara en självklarhet att sådana ställningstaganden från statens sida föregås av diskussioner med berörda lokala och regionala före- trädare. Diskussioner och förhandlingar med potentiella medfinansiärer om tillägg eller andra förändringar i förhållande till helstatligt finan- sierade grundutföranden kan föras även efter det att planen för <NOBR>2014–2025</NOBR> är fastställd. Förhandlingar om tillägg eller andra för- ändringar kan t.ex. gälla en alternativ sträckning för bättre koordinering med kommunal planering, överdäckning eller anläggningar för gående och cyklister. Förutsatt att medfinansiären i fråga endast betalar för</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p21 ft2">aktuella tillägg och dessutom står för samtliga kostnader som går utöver</P></TD>
<TD class="tr9 td48"><P class="p19 ft2">53</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">det statliga grundutförandet kan sådana förhandlingar med fördel påbörjas efter det att den nationella planen för <NOBR>2014–2025</NOBR> är fastställd. Förhandlingarna kan då ta sikte på de två kommande besluten, enligt propositionen <SPAN class="ft3">Planeringssystem för transportinfrastruktur </SPAN>(prop. 2011/12:118), om åtgärder som ska byggstartas år <NOBR>4–6</NOBR> respektive år <NOBR>1–3.</NOBR> Det nya planeringssystemet beskrivs närmare i avsnitt 7.1. I samman- hanget bör det understrykas att hela åtgärden (inklusive medfinansierade tillägg) som huvudregel ska vara samhällsekonomiskt lönsam och att framtida underhållskostnader bör beaktas i förhandlingar och inför beslut om byggande av medfinansierade tillägg.</P>
<P class="p69 ft2">Vad som ska avses med grundutföranden blir ytterst en fråga för Trafikverket att definiera och ta ställning till i varje enskilt fall. Utgångs- punkten bör vara att grundutföranden ska vara ändamålsenliga och väl avvägda trafiklösningar, sett ur ett övergripande perspektiv redan utan eventuella tillägg eller förändringar. Att låta diskussioner om medfinan- siering ta sin utgångspunkt i investeringars grundutföranden ska därmed t.ex. inte innebära att staten frånhänder sig finansiellt ansvar för trafik- lösningar för gående och cyklister i det statliga vägnätet. Som huvudregel bör därför initiativ till medfinansiering komma från den medfinansierade parten.</P>
<P class="p69 ft2">Frågan om medfinansiering genom bidrag från kommunal eller privat sektor är en lämplig finansieringsform eller inte blir mer komplicerad om Trafikverket inte anser att statlig finansiering av ett projekt i sin helhet kan anses motiverad ens i ett grundutförande och om Trafikverket bedömer att medfinansiering därmed är en förutsättning för att en åtgärd bör komma till stånd överhuvudtaget. Detta knyter an till det sjunde och sista av Medfinansieringsutredningens typfall, dvs. att staten och den andra parten vill ta ett större samlat grepp om flera komponenter av transportförsörjningen i ett område. Det bör enligt regeringens bedöm- ning även kunna handla om enskilda åtgärder för vilka det finns kommuner, landsting eller företag som bedömer sig ha så stor nytta att man även är beredda att lämna bidrag till grundutföranden. Denna bedömning är i linje med de remissinsatser som invänt mot Medfinansie- ringsutredningens uppfattning att medfinansiering främst är en fråga i större städer.</P>
<P class="p180 ft2">Det finns då åtminstone två möjliga varianter att förhålla sig till. Det kan för det första handla om en situation där en åtgärd eller en del av en åtgärd, oberoende av bedömd samhällsekonomisk lönsamhet, till en så stor del är att betrakta som en kommunal eller privat angelägenhet att staten genom Trafikverket anser att berörda kommuner eller företag bör vara med och betala. Det skulle t.ex. kunna handla om att en statlig väg avlastar ett kommunalt vägnät i en sådan utsträckning att vissa framtida investeringar i kommunens egna vägnät inte längre blir nödvändiga. Det kan för det andra handla om åtgärder där den av staten, enligt gängse kriterier, bedömda samhällsekonomiska lönsamheten inte motiverar tillräckligt hög prioritering för ett genomförande, men där bidrags- givarnas vilja att medfinansiera ses som uttryck för att åtgärdernas sammanlagda positiva samhällsekonomiska effekter i själva verket är större än vad bedömningar enligt gängse kriterier visar. Det kan t.ex. gälla värdering av exploateringsvinster men det kan även gälla andra bedömningar av hur stort resandet kommer att bli som kan grunda sig på</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">54</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p158 ft4">att en medfinansiär har andra kunskaper eller helt enkelt gör andra bedömningar än vad som görs i de kalkyler som används. Viljan till medfinansiering indikerar samhällsekonomisk nytta på ett sätt som kompletterar andra bedömningsmetoder. I regeringens skrivelse</P>
<P class="p67 ft24">Riksrevisionens rapport om medfinansiering av statlig infrastruktur <SPAN class="ft18">(skr. 2011/12:139) görs på s. 10 följande bedömningar som anknyter till detta:</SPAN></P>
<P class="p239 ft36">I vilken mån det uppstår exploateringsvinster i samband med infrastrukturinvesteringar är beroende av hur en kommun väljer att utnyttja det kommunala planmonopolet. Det innebär att den lokala nyttan inte är något absolut resultat av den statliga investeringen, som staten ensidigt kan fastställa […] Oavsett hur man går till väga är det inte troligt att olika intressenter öppet kommer att redovisa alla sina motiv för att bidra ekonomiskt till en investering. En förhandling ger möjligheter för staten att trots detta, och trots att exploateringsvinsterna är genuint svåra att identifiera och värdera, få del av den nytta som uppstår. Det är just i detta förhandlingslösningen har sin styrka. Det är dock ange- läget att den som företräder staten har en god förståelse för hur nyttor uppstår och kan värderas, inte minst för att nå framgång i förhandlingen.</P>
<P class="p240 ft2">För åtgärder i den kommande planen för <NOBR>2014–2025</NOBR> kan medfinan- siering även av åtgärders grundutföranden vara tänkbar men det finns ett antal aspekter som Trafikverket bör beakta i dessa fall. För det första blir frågan om bidragsgivarnas nytta en betydligt mer grannlaga fråga och för att staten ska acceptera att en åtgärd i sitt grundutförande får finansiering av en annan part bör det vara tydligt att bidraget framstår i rimlig proportion till medfinansiärens nytta och ansvarsområde. Det är emellertid viktigt att notera att staten i sin roll som motpart i en förhand- ling varken kan eller bör ha full insyn i vilka nyttor en kommun har av att en åtgärd kommer till stånd.</P>
<P class="p241 ft2">För samtliga åtgärder som Trafikverket föreslår ska medfinansieras, bör det finnas tydliga beskrivningar av vilka nyttor Trafikverket efter samråd med andra aktörer bedömer att medfinansiärerna har av aktuella investeringar eller investeringsdelar. Detta blir av särskilt stor vikt om det handlar om medfinansiering av åtgärder i sina grundutföranden och inte endast om medfinansiering av olika former av tillägg eller ändringar i förhållande till helstatligt finansierade grundutföranden.</P>
<P class="p190 ft2">I de fall Trafikverket gör bedömningen att en vilja till medfinansiering indikerar samhällsekonomisk nytta samtidigt som gängse bedömnings- grunder inte motiverar tillräckligt hög prioritering för ett genomförande är det av särskilt stor vikt att Trafikverket lämnar tydliga motiveringar till varför myndigheten anser att de sammanlagda positiva samhälls- ekonomiska effekterna av aktuella åtgärder ändå är tillräckligt stora.</P>
<P class="p69 ft2">Vidare gäller att åtminstone inledande förhandlingar om medfinan- siering av åtgärders grundutföranden bör vara avslutade i och med åtgärdsplaneringen. De diskussioner och förhandlingar som kommer att föras inför besluten om åtgärder år <NOBR>4–6</NOBR> och år <NOBR>1–3</NOBR> enligt det nya plane- ringssystemet bör endast gälla nödvändiga justeringar vart efter plane- ringsläget klarnar. I de avsiktsförklaringar eller motsvarande som görs, såväl inför att den nationella planen för <NOBR>2014–2025</NOBR> fastställs som inför de årliga infrastrukturbeslut som kommer att fattas i enlighet med det nya planeringsystemet, bör det göras klart hur risker i form av fördyringar eller dylikt bör fördelas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">55</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft3">Särskilt om medfinansieringsavtal</P>
<P class="p242 ft4">Medfinansieringsutredningen föreslår att berörda statliga myndigheter ska ha bemyndigande från riksdagen för att få teckna medfinansierings- avtal som medför utgifter för staten på längre sikt.</P>
<P class="p52 ft2">I 6 kap. budgetlagen finns bestämmelser om ekonomiska åtaganden för staten som sträcker sig längre än innevarande budgetår. Av 1 § framgår bl.a. att regeringen får beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det budgeten avser för det ändamål och intill det belopp som riksdagen beslutat om. Det är i kraft av sådana riksdagsbeslut (s.k. beställningsbemyndiganden) och vidare reglering med stöd av anslags- förordningen (2011:223) som Trafikverket får ingå avtal om framtida entreprenader som medför utgifter efter innevarande budgetår. I enlighet med Medfinansieringsutredningens förslag avser regeringen att från och med nästkommande planperiod låta även statens eventuella åtaganden till följd av att Trafikverket eller någon annan statlig myndighet ingår medfinansieringsavtal med t.ex. kommuner omfattas av begärda beställningsbemyndiganden.</P>
<P class="p111 ft2">Regeringen anser emellertid att det är en mer lämplig ordning om staten inte binder sig vid någon motprestation i medfinansieringsavtal. Detta helt enkelt av den anledningen att staten inte bör göra ekonomiska åtaganden vare sig gentemot kommuner eller företag att genomföra specifika åtgärder. Eventuella löften att genomföra åtgärder bör i första hand vara politiska. Det kan således vara tydligt att det föreligger en politisk bindning från statens sida att genomföra projekt på det sätt som framgår av medfinansieringsavtal eller andra uppgörelser även om det inte föreligger någon avtalsmässig bindning om ekonomiskt åtagande för statens del. Utgångspunkten för framtida medfinansieringsavtal bör i stället vara att en kommun eller annan medfinansiär förbinder sig att lämna bidrag till staten så snart staten genomför givna insatser. Exempel på sådana insatser kan vara att ingå avtal med entreprenörer och att bygg- starta eller färdigställa ett projekt. I vilken mån staten ska bli bunden att genomföra åtgärder gentemot en medfinansiär bör dock ytterst vara en förhandlingsfråga som avgörs från fall till fall. I de fall staten, trots allt, gör ekonomiska åtaganden i medfinansieringsavtal bör åtagandena, som innebär framtida utgifter, ingå i ramen för beställningsbemyndigande från riksdagen.</P>
<P class="p243 ft2">Det kan finnas fall där det kan vara motiverat inte bara att staten binder sig i avtal utan även att det sker med en längre framförhållning än tre år. Det kan t.ex. gälla om medfinansieringen syftar till att åstadkomma en annan sträckning än det statliga grundutförandet och där den fysiska planeringen behöver genomföras och avslutas med längre framförhåll- ning än tre år. För att staten ska vara säker på att ha finansiering kan det finnas skäl att binda medfinansiären vid planerade ekonomiska åtaganden redan flera år innan en åtgärd får klartecken för byggstart i regeringens beslut om åtgärder år <NOBR>1–3.</NOBR> Det finns i och för sig inget som hindrar att en kommun ensidigt ingår ett åtagande att lämna bidrag till byggande av ett infrastrukturprojekt fler än tre år i förväg. Dock kan det hävdas vara rimligt att staten i sådana fall förbinder sig att genomföra projektet. I dessa fall bör således åtagandet, som innebär framtida utgifter, ingå i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">56</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032557x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p87 ft4">ramen för beställningsbemyndigande från riksdagen det aktuella året, Prop. 2012/13:25 dessutom bör riksdagen beredas möjlighet att ta ställning till finansie-</P>
<P class="p223 ft2">ringen, dvs. den framtida inkomsten, vid samma tillfälle.</P>
<P class="p231 ft3">Särskilt om kommunal medfinansiering till statlig sjöfartsinfrastruktur</P>
<P class="p244 ft2">I lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter finns bestämmelser om att kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för samt att, om särskilda skäl före- ligger, det krav på anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) inte gäller när sådana bidrag lämnas. I 2012 års ekonomiska vårpropo- sition har regeringen meddelat sin avsikt att återkomma med förslag till riksdagen för att skapa ökade förutsättningar för kommunerna att medverka i finansieringen av statlig transportinfrastruktur. När det gäller byggande av transportinfrastruktur som staten ansvarar för inom sjöfarten och luftfarten finns det inga bestämmelser om finansiering från kommuner och landsting. Det pågår för närvarande ett arbete i Närings- departementet med att ta fram förslag som innebär att regler motsvarande vad som gäller för kommunala bidrag till väg och järnväg ska gälla för kommunala bidrag till sjöfartsinfrastruktur som staten ansvarar för.</P>
<P class="p245 ft55"><SPAN class="ft51">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft54">Brukaravgifter</SPAN></P>
<P class="p246 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning: </SPAN>Med ett nytt regelverk kan nya väginveste- ringar som finansieras med lån som återbetalas med avgifter bli aktuella. Motsvarande finansieringslösning för investeringar i järn- vägsinfrastruktur kan komma i fråga efter analys av det relevanta regelverket.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p125 ft47">Kapacitetsutredningens förslag: <SPAN class="ft2">Överensstämmer delvis med rege-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">ringens bedömning.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft47">Medfinansieringsutredningens bedömningar och förslag: <SPAN class="ft2">Överens-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">stämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen bedömer att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">finansierande avgifter som tas ut med stöd av väglagen (1971:948) eller</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">järnvägslagen (2004:519) bör vara av generell, och inte partiell, karaktär.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">Partiellt införda avgifter i finansierande syfte måste om de införs ingå i</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">en tydlig strategi som genomförs konsekvent. Vidare bör samma</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">principer ligga till grund för avgiftsuttag oberoende av om infrastruk-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">turen avser vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart eller luftfart.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">Utredningen poängterar att staten är ensamrådande när det gäller</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">införande av avgifter som tas ut för användande av statlig infrastruktur.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">Ingen annan än staten bedöms därför kunna besluta eller avtala om att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">avgifter ska införas eller vilken nivå det ska vara på avgifterna.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">Enligt utredningen är det huvudsakliga orsaken till de önskemål som</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">framförts om avgifter på statliga färjor inte finansiering, utan trängsel</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">antingen på färjan eller på vägnätet på ena sidan av färjeförbindelsen.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">När syftet är att styra trafiken torde det enligt utredningen vara fråga om</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">en trängselskatt.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>Ett fåtal remissinstanser nämner vägavgifter i sina</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><P class="p125 ft2">yttranden till Kapacitetsutredningen, men förslaget kommenteras inte</P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p19 ft2">57</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft4">närmare. <SPAN class="ft23">Transportstyrelsen </SPAN>framhåller vissa fakta kring regelverket som inte framkommer i utredningen.</P>
<P class="p14 ft2">En majoritet av remissinstanserna som yttrat sig över Medfinansie- ringsutredningen är positiva till ett ökat uttag av brukaravgifter. <SPAN class="ft3">Statens energimyndighet </SPAN>anser att frågan om generella brukaravgifter måste utredas med ett brett perspektiv. <SPAN class="ft3">Statskontoret </SPAN>anser att det är svårt att finna stöd för utredningens slutsats att en betydande del av transport- infrastrukturen är underprissatt och att det därför bör övervägas ett brett uttag av brukaravgifter. <SPAN class="ft3">Riksgäldskontoret </SPAN>anser att endast styrande avgifter bör förekomma och påpekar att när stat och kommun på marginalen finansierar infrastruktur med lån blir det dyrare för den offentliga sektorn än om staten finansierar hela åtgärden. <SPAN class="ft3">Trafikanalys </SPAN>påpekar vikten av att skilja på styrande och finansierande avgifter, då finansierande avgifter riskerar att snedvrida resursfördelningen och orsaka samhällsekonomiska förluster. <SPAN class="ft3">Trafikverket </SPAN>anser att utredningen kring brukaravgifter är ofullständig, att frågan om ett framtida uppbörds- system med generella brukaravgifter bör utredas med ett brett perspektiv samt att statens roll i fråga om brukaravgifter behöver klarläggas. <SPAN class="ft3">Transportstyrelsen </SPAN>anser att vid införande av vägtullar eller vägavgifter måste även myndigheternas ökade administrativa kostnader beaktas.</P>
<P class="p229 ft2"><SPAN class="ft3">Stockholms läns landsting </SPAN>instämmer i att ett ökat uttag av brukar- avgifter kan vara en del i ett förändrat finansieringssystem. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Gotlands län </SPAN>anser att de tättbefolkade länen har störst förutsättningar att införa brukaravgifter för att finansiera delar av sina infrastruktur- behov. <SPAN class="ft3">Region Värmland </SPAN>anser att alternativa finansieringslösningar som brukaravgifter måste kunna aktualiseras för att åstadkomma ett modernt transportsystem. <SPAN class="ft3">Motala kommun </SPAN>vill understryka vikten av att brukar- avgifter tillämpas på ett konsekvent sätt och att avgifterna inte får motverka de transportpolitiska målen och anför vidare bl.a. följande. När vägavgifterna för den nya bron över Motalaviken utreddes informerades inte kommunen om att endast den tunga trafiken skulle avgiftsbeläggas i Sundsvall. Avgifter även för personbilar innebär att Motala centrum belastas istället för att trafiken använder den nya bron.</P>
<P class="p72 ft2"><SPAN class="ft3">Naturskyddsföreningen </SPAN>vill avskaffa möjligheten att ta ut avgifter på allmänna vägar och öka beskattningen av transportsektorn genom generella höjningar av till exempel drivmedels- och fordonskatter. <SPAN class="ft3">Före- tagarna </SPAN>ser generellt positivt på nya finansieringsmetoder, men betonar att införande av brukaravgifter hotar att bli en ny skattekälla för något som redan har betalats med skattemedel. <SPAN class="ft3">Sveriges Byggindustrier </SPAN>före- drar ett system med finansierande brukaravgifter eftersom det ger upphov till ett mer transparent och genomlyst system. <SPAN class="ft3">Näringslivets Transportråd </SPAN>vill särskilt understryka att frågan om en ökad användning av avgifter måste sättas in i ett bredare perspektiv där effekter av de samlade höjningarna av olika avgifter för den svenska transportnäringens kostnadsläge och näringslivets konkurrenskraft analyseras. <SPAN class="ft3">Transport- gruppen </SPAN>anser att utredningen är förhållandevis vag när det gäller en närmare utformning av brukaravgifter, men anser att rena finansierande avgifter bör motiveras tydligt utifrån ett specifikt finansieringsbehov och tydligt öronmärkas. <SPAN class="ft3">Fackförbundet ST </SPAN>avstyrker förslaget om ett brett uttag av generella brukaravgifter som en långsiktig intäktskälla, utom i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">58</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p109 ft4">vissa situationer. <SPAN class="ft23">Motormännens Riksförbund </SPAN>kan inte acceptera några ytterligare brukaravgifter som intäktskälla.</P>
<P class="p52 ft47">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft2">: Med brukaravgifter avses här avgifter som tas ut i syfte att finansiera investeringar i statlig väg- eller järnvägsinfrastruktur. En förutsättning för att sådana avgifter ska bli aktuella är att investeringen i fråga inte har finansierats genom anslag eller andra medel som staten inte ska betala tillbaka. En finansierings- lösning med brukaravgifter förutsätter därför en alternativ finansierings- källa vid investeringstillfället, företrädesvis lån i Riksgäldskontoret. Därmed är det fråga om en form av alternativ finansiering enligt 7 kap. 6 § budgetlagen (2011:203). Av det följer de särskilda krav som enligt den nya planeringsprocessen vid alternativ finansiering ställs på beslutsgång och beslutsunderlag. Det innebär att finansieringslösningar med brukaravgifter ska godkännas av riksdagen och beslutas av regeringen. Vidare innebär det att beslutsunderlaget, utöver sedvanliga planeringsunderlag, kostnadsberäkningar och samhällsekonomiska kalkyler, behöver innehålla analyser av de konsekvenser själva finansieringslösningen för med sig samt en analys av om de transportpolitiska målen nås. Det kan bl.a. handla om analyser av hur ett föreslaget avgiftssystem bedöms påverka trafiken och därmed investeringens samhällsekonomiska lönsamhet. En förutsättning för att en finansieringslösning med brukaravgifter ska bli aktuell är att den kan bedömas ge ett betydande nettotillskott till den statliga investeringsramen. En utgångspunkt vid analysen bör vara att återbetalningstiden för lånen ska spegla den ekonomiska livslängden för investeringen.</SPAN></P>
<P class="p247 ft2">Beslut om införande av brukaravgifter bör förankras med närmast berörda kommuner och övriga intressenter. Liksom vid medfinansiering genom bidrag gäller dock att staten inte i avtal bör förbinda sig att genomföra en investering. Eventuella avtal bör begränsas till riskfördel- ning och liknande aspekter där det finns ett faktiskt partsförhållande. Överenskommelser mellan staten och andra parter om utformning av avgiftssystem är mindre lämpligt. Detta inte minst eftersom avgifternas struktur och nivå behöver utformas utifrån gällande regelverk och rådande trafikförhållanden.</P>
<P class="p248 ft3">Infrastrukturavgifter på väg</P>
<P class="p113 ft4">Av 29 § väglagen följer att regeringen kan bestämma att avgift får tas ut för begagnande av allmän väg. Närmare föreskrifter om sådana avgifter meddelas av regeringen.</P>
<P class="p52 ft2">Distansbaserade infrastrukturavgifter (vägtullar) tas i dag ut på förbindelserna över Svinesund och Öresund. Bestämmelsen i väglagen tillämpas dock endast för avgiftsuttaget för färd på den nya, västra förbindelsen över Svinesund. På den gamla Svinesundsbron tas avgift endast ut på den norska sidan. Avgifterna för färd över Öresunds- förbindelsen är inte en sådan avgift som avses i 29 § väglagen, eftersom förbindelsen är en enskild väg. Denna typ av avgiftsuttag är inte särskilt reglerad i författning.</P>
<P class="p61 ft4">På de nya broarna över Motalaviken på riksväg 50, Sundsvallsfjärden på väg E4 och Skurusundet på väg 222 avses infrastrukturavgifter tas ut</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">59</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<P class="p181 ft2">när de öppnar för trafik. I enlighet med riksdagens beslut<SPAN class="ft30">7 </SPAN>finansieras Prop. 2012/13:25 investeringsutgifterna för dessa broar delvis med lån i Riksgäldskontoret. Kapitalkostnaderna för dessa lån ska finansieras genom inkomsterna från infrastrukturavgifterna.</P>
<P class="p249 ft2">Uttag av vägavgifter måste vara förenligt med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/76/EU av den 27 september 2011 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer<SPAN class="ft30">8 </SPAN>(Eurovinjettdirektivet). Detta direktiv reglerar bl.a. distansbaserade infrastrukturavgifter (vägtullar) som tas ut för lastbilar och lastbilskombinationer med en högsta tillåten bruttovikt på mer än 3,5 ton. Om elektronisk inkassering av avgifterna tillämpas blir även Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/52/EG av den 29 april 2004 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemen- skapen<SPAN class="ft30">9 </SPAN><NOBR>(EFC-direktivet)</NOBR> tillämpligt. Enligt direktivet ska ett europeiskt elektroniskt vägtullsystem (European Electronic Toll Service, EETS) inrättas. Kommissionen har genom beslut 2009/750/EG av den 6 oktober 2009 om definitionen av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar och tekniska uppgifter för detta<SPAN class="ft30">10 </SPAN>fastställt tekniska specifika- tioner, kontraktsregler samt vissa rättigheter och skyldigheter för olika aktörer inom ramen för EETS.</P>
<P class="p250 ft2">En särskild utredare har haft regeringens uppdrag att ta fram författ- ningsförslag om uttag av avgifter för fordon som trafikerar de nya broarna i Motala, Sundsvall och Nacka. I uppdraget har ingått att ta fram förslag till hur relevanta bestämmelser i Eurovinjettdirektivet och kommissionens beslut om EETS ska genomföras i svensk rätt. Uppdraget redovisades i denna del den 28 september 2012 genom delbetänkandet</P>
<P class="p251 ft3">Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem <SPAN class="ft2">(SOU 2012:60). Rege- ringen avser sedan betänkandet remissbehandlats återkomma till riks- dagen med förslag om hur uttag av avgifter för användande av väginfrastruktur ska regleras.</SPAN></P>
<P class="p182 ft4">Regeringen utesluter inte att det i enstaka fall kan bli aktuellt med nya väginvesteringar som finansieras med lån som återbetalas med brukar- avgifter. Det bör observeras att inom Eurovinjettdirektivets geografiska tillämpningsområde är möjligheten till detta begränsad till broar och tunnlar<SPAN class="ft63">11</SPAN>.</P>
<P class="p252 ft3">Avgifter för särskilda järnvägsinfrastrukturprojekt</P>
<P class="p253 ft18">Brukaravgifter som tas ut för att finansiera nyinvesteringar i statlig järn- vägsinfrastruktur måste vara förenliga med bestämmelserna i järnvägs-</P>
<P class="p254 ft32"><SPAN class="ft64">7</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348.</SPAN></P>
<P class="p255 ft33"><SPAN class="ft64">8</SPAN><SPAN class="ft66">EGT L 187, 20.7.1999, s. 42 (Celex 31999L0062), senast ändrat genom Europaparla- mentets och rådet direktiv 2006/38/EG av den 17 maj 2006 (EUT L 157, 9.6.2006, s. 8, Celex 32006L0038).</SPAN></P>
<P class="p67 ft61"><SPAN class="ft64">9</SPAN><SPAN class="ft67">EUT L 166, 30.4.2004, s. 124 (Celex 32004L0052).</SPAN></P>
<P class="p67 ft33"><SPAN class="ft64">10</SPAN><SPAN class="ft68">EUT L 268, 13.10.2009, s. 11 (Celex 32009D0750).</SPAN></P>
<P class="p256 ft36"><SPAN class="ft64">11</SPAN><SPAN class="ft69">Detta följer av att Eurovinjettdirektivets regler om infrastrukturfinansierande vägavgifter redan tillämpas på det svenska vägnätet genom den tidsbaserade vägavgift som tas ut enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Enligt artikel 7.2 i Eurovinjett- direktivet får medlemsstaterna inte på sitt territorium införa både vägtullar och vägavgifter</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr8 td86"><P class="p21 ft32">för en och samma fordonskategori för användandet av ett och samma vägavsnitt. Medlems-</P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td86"><P class="p21 ft33">stater som tar ut vägavgifter på sitt nät får dock även ta ut vägtullar för användningen av</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td87"><P class="p19 ft2">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td86"><P class="p21 ft32">broar, tunnlar och bergspass.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032561x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p87 ft4">lagen. Det som ligger närmast till hands torde vara att utnyttja Prop. 2012/13:25 bestämmelsen i 7 kap. 5 § järnvägslagen. Enligt denna får infrastruktur-</P>
<P class="p197 ft2">förvaltaren, det vill säga Trafikverket för statlig infrastruktur, på grund- val av den långsiktiga kostnaden för ett särskilt infrastrukturprojekt, ta ut högre avgifter än som följer av lagens huvudprinciper. Förutsättningarna för att den långsiktiga kostnaden ska få läggas till grund för beräkning av avgifterna är att investeringen ökar effektiviteten i järnvägssystemet och att investeringen inte skulle ha kommit till stånd om avgifterna hade begränsats på det sätt som följer av huvudprinciperna.</P>
<P class="p163 ft2">Bestämmelsen grundar sig på artikel 8.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägs- infrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg<SPAN class="ft30">12</SPAN>. För avgifter som tas ut baserat på artikel 8.2 gäller undantag från det i artikel 4.4 angivna kravet att infrastrukturförvaltarna ska säkerställa att det avgiftssystem som används är baserat på samma principer över hela deras järnvägsnät. Dessa bestämmelser är oförändrade i det nya järnvägsdirektiv som Europaparlamentet och rådet enats om men som ännu inte publicerats.</P>
<P class="p182 ft2">Det bör observeras att det ytterst är Transportstyrelsen, i egenskap av tillsynsmyndighet, som har att ta ställning till om de avgifter Trafikverket tar ut är förenliga med regelverket. Det gäller även i det fall riksdagen har godkänt lånefinansiering av en investering med villkoret att kapital- kostnaderna ska betalas med avgiftsintäkter.</P>
<P class="p90 ft2">Regeringen utesluter inte att det på sikt kan bli aktuellt även med järn- vägsinvesteringar som finansieras med lån som återbetalas med brukar- avgifter. Eftersom infrastrukturavgifter redan tas ut på den statliga järn- vägsinfrastrukturen är införande av brukaravgifter på järnväg inte förknippade med samma system- och administrationskostnader som på väg. Innan det kan bli aktuellt att finansiera en järnvägsinvestering helt eller delvis med förhöjda avgifter enligt denna bestämmelse behövs dock en fördjupad analys av den aktuella regleringen.</P>
<P class="p88 ft55"><SPAN class="ft51">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft54">Trängselskatt</SPAN></P>
<P class="p184 ft2"><SPAN class="ft47">Regeringens bedömning: </SPAN>Vid prövning av eventuella framställningar om införande av trängselskatt i andra kommuner än Stockholm och Göteborg bör regeringen försäkra sig om att framställningarna har lokal och regional förankring. En förutsättning för införande av ett sådant nytt skattesystem är att det kan motiveras utifrån förekomsten av trängsel. Detta bör även tillämpas för framställningar om föränd- ringar i de befintliga trängselskattesystemen.</P>
<P class="p226 ft4">Överskottet från trängselskatten bör även i fortsättningen komma de berörda länen till godo i form av investeringar i infrastruktur. Låne- finansiering av infrastrukturinvesteringar kan övervägas till den del kapitalkostnaden ska täckas av inkomster från trängselskatt.</P>
<P class="p257 ft70">Medfinansieringsutredningens förslag och bedömningar: <SPAN class="ft18">Överens- stämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen bedömer att</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr7 td88"><P class="p21 ft32"><SPAN class="ft31">12 </SPAN>EGT L 75, 15.3.2001, s. 29 (Celex 32001L0014).</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p19 ft2">61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p158 ft4">beslut om att införa trängselskatt ska vara lokalt förankrade och att intäkter från trängselskatt bör återföras till den aktuella regionen. Införande av trängselskatt kan enligt utredningen vara föremål för förhandling om medfinansiering.</P>
<P class="p258 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av instanserna önskar ett ökat lokalt och/eller regionalt inflytande över införande och utformning av trängselskatt. Flertalet anser att intäkter från trängselskatt ska återföras till den berörda regionen, men att trängselskatt bör ha trafikstyrning och inte finansiering som huvudsyfte.</P>
<P class="p258 ft2"><SPAN class="ft3">Ekonomistyrningsverket </SPAN>påpekar att det inte finns ”öronmärkta” skatteintäkter för transportinfrastrukturen. <SPAN class="ft3">Naturvårdsverket, Tillväxt- verket </SPAN>och <SPAN class="ft3">Statskontoret </SPAN>instämmer i utredningens bedömning om trängselskatt men vill betona att införande kräver att trängsel faktiskt råder.</P>
<P class="p71 ft72">Stockholms läns landsting <SPAN class="ft71">och </SPAN>Stockholms kommun <SPAN class="ft71">anser att beslut om införande av trängselskatt bör fattas regionalt respektive lokalt/regionalt.</SPAN></P>
<P class="p158 ft3">Västra Götalands läns landsting <SPAN class="ft2">och </SPAN>Skånes läns landsting <SPAN class="ft2">anser att även om regering och riksdag fattar de formella besluten så bör det lokala och regionala inflytandet över den konkreta utformningen öka. </SPAN>Malmö kommun <SPAN class="ft2">vill betona att regeringen inte bör avgöra hur kommunernas beslut om trängselskatt ska fattas med hänsyn till det kommunala själv- styret. </SPAN>Nynäshamns kommun <SPAN class="ft2">vill påpeka att trängselskatt får konse- kvenser även för kranskommuner där pendlar- och infartsparkeringar belastas hårdare.</SPAN></P>
<P class="p259 ft4"><SPAN class="ft23">Motormännens Riksförbund </SPAN>kan inte acceptera några ytterligare trängselskatter som intäktskälla.</P>
<P class="p258 ft47">Kapacitetsutredningens förslag: <SPAN class="ft2">Överensstämmer delvis med rege- ringens förslag. Utökad trängselskatt till Essingeleden/Förbifarten ingår i det föreslagna storstadspaketet för Stockholm. En utredning av möjlig- heterna att införa trängselskatt i Malmö ingår i paketet för Malmö och i klimatpaketet.</SPAN></P>
<P class="p258 ft3"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting <SPAN class="ft2">framför att det är bra med alternativa finansieringsformer, men att kommunerna själva bör få ha rätten att bestämma om gator i detaljplanelagt område ska finansieras med skatt eller avgift samt att trängselskattens intäkter ska reserveras för åtgärder i respektive regions transportsystem.</SPAN></P>
<P class="p190 ft4"><SPAN class="ft23">Stockholms kommun </SPAN>påpekar att trängselskatteintäkter inte får vara skäl för att i motsvarande omfattning minska statliga anslag och framhåller vikten av statlig finansiering av tunnelbanans utbyggnad mot Nacka.</P>
<P class="p258 ft3">Skånes läns landsting <SPAN class="ft2">och </SPAN>MalmöLundregionen <SPAN class="ft2">framför att förutsätt- ningarna för trängselskatt är annorlunda i Skåne än i Stockholm och Göteborg, eftersom Skåne har en mer flerkärnig struktur samt anför bl.a. följande. Det är framför allt på det vägnät som binder samman städerna i Skåne, och inte i städernas centrala delar, som trafikmängden har ökat. Effekterna för Malmö och Skåne av ett trängselskattesystem är inte tillräckligt klarlagda. Det skulle kunna hanteras inom ramen för en gemensam utredning för ett Skånepaket.</SPAN></P>
<P class="p190 ft46">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Lagen (2004:629) om trängselskatt reglerar uttag av tids- och platsrelaterade skatter för vägtrafik inom tätbebyggt område. Avsikten är att lagen ska kunna tillämpas för sådant skatteuttag oavsett var detta sker. För närvarande tas</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">62</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<P class="p87 ft4">trängselskatt endast ut för passager in i och ut ur de centrala delarna av Prop. 2012/13:25 Stockholm. Från och med den 1 januari 2013 ska trängselskatt tas ut även</P>
<P class="p18 ft2">i de centrala delarna av Göteborg.</P>
<P class="p162 ft2">Huvudsyftet med trängselskatt är att öka framkomligheten för väg- trafiken. Den trafikminskning trängselskatten bidrar till kan även medföra lägre bullernivåer och bidra till att miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet nås. Detta syfte medför att trängselskatten inte behöver utformas i enlighet med Eurovinjettdirektivets bestämmelser för vägtullar<SPAN class="ft30">13</SPAN>.</P>
<P class="p260 ft2">Staten har valt att inte införa trängselskatt med mindre än att det funnits ett principbeslut om införandet från kommunfullmäktige i den närmast berörda kommunen. I såväl Stockholm som Göteborg har en förutsättning för införandet av trängselskatt varit att överskottet från skatten ska gå tillbaka till regionen i form av statliga investeringar i infrastruktur.</P>
<P class="p261 ft2">Till skillnad från brukaravgifter är trängselskatten inte en avgift som används för att slutligt finansiera den infrastruktur för vars användande den tas ut. Infrastrukturen i fråga är redan finansierad. Det handlar i stället om en skatt som kan föreslås användas för att finansiera annan infrastruktur. Eftersom det handlar om en skatt måste inkomsterna redo- visas mot inkomsttitel. Det innebär att överskottet av trängselskatten inte kan öronmärkas (specialdestineras) till infrastrukturinvesteringar. Anslag som motsvarar inkomsterna förs dock upp på statens budget för finansie- ring av administrationen av trängselskattesystemet och investeringar i transportinfrastruktur. I den utsträckning dessa anslagsmedel används för direkt finansiering av en investering handlar det inte om alternativ finansiering, utan om finansiering enligt huvudregeln.</P>
<P class="p90 ft2">Alternativ finansiering blir det däremot fråga om då anslagsmedel motsvarande överskottet från trängselskatt används för att återbetala lån i Riksgäldskontoret. Riksdagen har godkänt denna finansieringslösning för investeringar i såväl Stockholmsöverenskommelsen som Västsvenska infrastrukturpaketet (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348).</P>
<P class="p262 ft2">Framställningar om införande av trängselskatt i andra tätorter än i Stockholm och Göteborg bör ha lokal och regional förankring. En förut- sättning för införande av ett sådant nytt skattesystem är att det kan motiveras utifrån förekomsten av trängsel. Skatteuttaget bör utformas utifrån samma principer oavsett i vilken ort eller på vilken plats den tas ut. Med hänsyn till att trafikförhållandena varierar mellan olika orter eller platser kan dock den närmare utformningen komma att variera. Baserat på dessa utgångspunkter kan även ändringar i de befintliga trängsel- skattesystemen bli aktuella.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p21 ft32"><SPAN class="ft31">13 </SPAN>Enligt artikel 9.1a i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td90"><P class="p21 ft33">1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer, senast</P></TD>
<TD class="tr22 td30"><P class="p21 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td90"><P class="p21 ft61">ändrat genom Europaparlamentets och rådet direktiv 2011/76/EU av den 27 september</P></TD>
<TD class="tr31 td30"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td90"><P class="p21 ft33">2011, är medlemsstaterna inte förhindrade att på ett icke diskriminerande sätt tillämpa</P></TD>
<TD class="tr22 td30"><P class="p21 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td90"><P class="p21 ft33">avgifter som är särskilt utformade för att minska trängsel eller motverka miljöpåverkan,</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td30"><P class="p19 ft2">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td90"><P class="p21 ft32">inklusive dålig luftkvalitet på vägar i tättbebyggda områden.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032564x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p263 ft2">För närvarande utreds på regeringens uppdrag<SPAN class="ft30">14 </SPAN>hur en delegation av Prop. 2012/13:25 föreskriftsrätt om trängselskatt från riksdagen till kommuner ska kunna</P>
<P class="p152 ft2">ske. Bakgrunden är att det sedan den 1 januari 2011 framgår av 8 kap. 9 § regeringsformen att riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter om skatt som syftar till att reglera trafik- förhållandena i kommunen. Det finns därmed inte längre något grundlagshinder mot att riksdagen delegerar rätten att meddela föreskrifter om trängselskatt till kommunerna. Ytterligare ett antal frågor som rör trängselskatten ingår i utredningen. Det gäller bl.a. uttag av trängselskatt för utländska fordon, former för justering av skattenivåerna och regler för påminnelse- och sanktionsavgifter. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 februari 2013. Slutresultatet av denna utredning kan komma att påverka processen för såväl införandet av nya trängselskattesystem som ändringar i de system som redan är beslutade.</P>
<P class="p198 ft55"><SPAN class="ft51">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft54">Lånefinansiering</SPAN></P>
<P class="p184 ft2"><SPAN class="ft47">Regeringens bedömning</SPAN>: Lån i Riksgäldskontoret kan utgöra finansiering av investeringsutgifter under förutsättning att de slutliga kostnaderna inte beräknas komma att belasta statsbudgeten eller den offentliga sektorns finansiella sparande.</P>
<P class="p264 ft18">Det kan även vara aktuellt att ta upp lån i Riksgäldskontoret för vissa andra investeringar i anslutning till transportinfrastrukturen.</P>
<P class="p265 ft46">Medfinansieringsutredningens förslag: <SPAN class="ft4">Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.</SPAN></P>
<P class="p162 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>De remissinstanser som berör frågan om utökad lånefinansiering av transportinfrastruktur samt villkor för upplåningen är generellt positiva till utredningens förslag. Några remissinstanser ser lånefinansiering som ett undantag som det ska finnas verkligt starka skäl för att tillämpa. Det påpekas även att det kan bli svårt att värdera den framtida kostnadssänkning som enligt förslaget ska vara en förutsättning för lånefinansiering. Framför allt är det dock möjligheten att ersätta kommunal förskottering med lån hos Riksgäldskontoret som framhålls som positivt samt möjligheten att tidigarelägga angelägna satsningar.</P>
<P class="p90 ft2"><SPAN class="ft3">Riksgäldskontoret </SPAN>för fram att infrastruktur enligt budgetlagen (2011:203) ska finansieras med anslag om inte riksdagen för viss anskaffning beslutar om annan finansiering. Finansiering av andra än staten kan enligt Riksgäldskontoret skapa en oklar ansvarsfördelning och ökad kostnad för den offentliga sektorn, särskilt om medfinansiering sker med upplånade medel. <SPAN class="ft3">Ekonomistyrningsverket </SPAN>anser att den kostnads- sänkning som är en förutsättning för lånefinansiering av transport- infrastruktur måste vara uppenbar. Ekonomistyrningsverket menar att lånefinansiering bör vara aktuell endast för förbättringar och nybyggnad. <SPAN class="ft3">Naturvårdsverket </SPAN>delar utredningens uppfattning att kostnaden för transportinfrastruktur även i fortsättningen huvudsakligen bör finansieras med anslag eftersom detta innebär att investeringar i transport-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p21 ft32"><SPAN class="ft31">14 </SPAN>Kommittédirektiv avseende skatte- och avgiftsuttag vid användande av vissa vägar, dir</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td30"><P class="p19 ft2">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td90"><P class="p21 ft32">2011:47 samt tilläggsdirektiv till 2011 års vägtullsutredning (Fi 2011:08), dir. 2012:65.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">infrastrukturen på ett tydligt sätt ställs mot andra utgiftsändamål vilket ger möjlighet till politiska prioriteringar. Lånefinansiering bör som Naturvårdsverket ser det därför endast ske vid investeringar som sänker de framtida förvaltningskostnaderna så att medel frigörs till ränte- betalningar och amorteringar på upptagna lån.</P>
<P class="p190 ft3">Länsstyrelsen i Västra Götalands län <SPAN class="ft2">vill ifrågasätta principen att infrastrukturinvesteringar ska bekostas via anslag över statsbudgeten. Eftersom sådana investeringar har lång livslängd, och ger intäkter långt fram i tiden, förefaller det enligt länsstyrelsen logiskt att lånefinansiera dem. Återbetalning kan ske via årliga anslag, vilket Länsstyrelsen menar ger tillräcklig kontroll över statsutgifterna, eftersom det är känt hur mycket som ska amorteras av per år under återbetalningstiden. </SPAN>Länsstyrelsen i Norrbottens län <SPAN class="ft2">påpekar att anslagen till infrastrukturen länge varit otillräckliga. Finansieringen med anslag bör därför enligt länsstyrelsen kompletteras med lån som återbetalas med brukaravgifter, intäkter från trängselskatt eller via anslag. </SPAN>Stockholms läns landsting <SPAN class="ft2">instämmer i utredningens förslag att Trafikverket bör tillåtas att uppta lån hos Riksgäldskontoret om det finns samhällsekonomiska vinster med att tidigarelägga objekt eller genomföra arbetet i snabbare takt än vad anslaget tillåter. Landstinget konstaterar att lånefinansieringen då ersätter kommunernas förskottering. </SPAN>Norrbottens läns landsting <SPAN class="ft2">instämmer i utredningens synpunkt att om det finns samhällsekonomiska vinster med att tidigarelägga objekt eller att genomföra arbetet i en snabbare takt än vad tillgången på anslagsmedel tillåter bör Trafikverket fortsättningsvis tillåtas uppta lån hos Riksgäldskontoret i stället för att låna via kommunerna genom förskottering. </SPAN>Piteå kommun <SPAN class="ft2">instämmer i att om det finns samhällsekonomiska vinster med att tidigarelägga objekt eller att genomföra arbetet i en snabbare takt än vad tillgången på anslagsmedel tillåter bör Trafikverket fortsättningsvis tillåtas uppta lån hos Riksgälds- kontoret.</SPAN></P>
<P class="p266 ft2"><SPAN class="ft3">SmåKom </SPAN>anser att den statliga budgeten ska rymma alla nödvändiga satsningar på transportinfrastruktur men vid behov kan nyinvesteringar finansieras genom internationell upplåning. <SPAN class="ft3">Naturskyddsföreningen </SPAN>anser att lånefinansiering bör undvikas men vill dock inte utesluta sådan finansiering om det ger möjlighet att förkorta byggtider och därmed sänka de totala kostnaderna för ett objekt. För att störningen på den reguljära prioriteringsprocessen ska minimeras bör dock enligt Naturskyddsföreningen amorteringstiderna vara så korta som möjligt.</P>
<P class="p241 ft2"><SPAN class="ft47">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Det finns, enligt budgetlagen, möjlighet att begära mandat hos riksdagen att använda annan finansie- ring, exempelvis genom lån i Riksgäldskontoret, för investeringar i infrastruktur. Lånen återbetalas under en amorteringstid som beslutas från fall till fall. Lånens storlek redovisas årligen till riksdagen i budget- propositionen liksom räntor och amorteringarnas framtida belastning på anslagen. Regeringen står fast vid den bedömning som angavs i propo- sitionen <SPAN class="ft3">Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt </SPAN>(prop. 2008/09:35) att infrastrukturinvesteringar i normalfallet ska finansieras med anslag samt att lånefinansiering endast undantagsvis bör användas för finansiering av åtgärderna i planeringsramen. För att bedöma när lånefinansiering kan komma ifråga ser regeringen det som väsentligt att se till huruvida de slutliga kostnaderna ska belasta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">65</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft4">statsbudgeten och den offentliga sektorns finansiella sparande, i vilka fall anslagsfinansiering ska utgöra huvudalternativet.</P>
<P class="p14 ft2">Vid vissa tillfällen kan det dock vara aktuellt att helt eller delvis finansiera infrastrukturinvesteringar med brukaravgifter eller med trängselskatt. I sådana fall kommer utgifterna för att bygga infrastruk- turen först, medan intäkterna därefter genereras under en längre tid efter att anläggningen öppnats. Sådana investeringar där de slutliga kost- naderna inte ska täckas inom ramen bör därför kunna finansieras med lån. Under byggtiden kommer detta att ske genom lån i Riksgälds- kontoret. Återbetalning av lånen, inklusive ränta, kommer normalt att ske inom tidsperioder om <NOBR>15–40</NOBR> år. Ett ytterligare exempel på när de slutliga kostnaderna för infrastrukturinvesteringar inte ska belasta statsbudgeten eller den offentliga sektorns finansiella sparande är medfinansiering genom bidrag från privat sektor. Vidare kan en lånefinansiering i Riksgäldskontoret även fortsättningsvis motiveras av att statsbudgeten eller det finansiella sparandet sett över en längre tid inte påverkas av sådana investeringar.</P>
<P class="p69 ft2">Trafikverket pekar i Kapacitetsutredningen på betydelsen av att skilja frågan om vem som slutligen betalar från frågan om vilka former för finansiering som är ändamålsenlig på vägen från byggande till tillhanda- hållandet av viss transportkapacitet. Vidare beskriver Trafikverket under vilka villkor myndigheten har rätt att uppta lån i Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p68 ft2">Trafikverket har redan i dag möjlighet att finansiera broar som ersätter färjor med lån. Lånen förutses i det fall denna möjlighet utnyttjas åter- betalas med inbesparade medel för färjedriften. Denna möjlighet har fastställts genom olika bemyndiganden under lång tid. Trafikverket har vidare genom särskilda bemyndiganden kunnat finansiera el- och teleinvesteringar för järnvägsinfrastrukturen med lån i Riksgäldskontoret. Denna möjlighet har sitt ursprung i regeringens proposition <SPAN class="ft3">Trafik- politiken inför </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">90-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> </SPAN>(prop. 1987/88:50) och har att göra med uppdel- ningen av dåvarande Statens järnvägar i en banhållande verksamhet (Banverket) och en verksamhet för att utföra tågtrafik (nuvarande SJ AB). Av propositionen framgick att Banverket borde överta de lån som Statens järnvägar tagit upp i Riksgäldskontoret för anskaffning av eldriftsanläggningar.</P>
<P class="p229 ft4">Förutom dessa investeringar i el- och teleanläggningar finansieras vissa s.k. anläggningstillgångar som används i Trafikverkets verksamhet enligt 7 kap. 1 § budgetlagen som huvudregel genom lån i Riksgäldskontoret</P>
<P class="p14 ft2">Medfinansieringsutredningen anser att bl.a. el- och teleinvesteringar bör finansieras genom anslag och inte med lån. Förutom vid finansiering genom avgifter och trängselskatt förordar utredningen endast låne- finansiering vid investeringar som har till direkt syfte att sänka framtida förvaltningskostnader. Regeringen avser att se över om det är lämpligt att ändra nuvarande ordning och hur en övergång till anslagsfinansiering skulle kunna äga rum utan att olika slags verksamhet i Trafikverket påverkas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">66</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032567x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td84"><P class="p28 ft51">5.2.5</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p267 ft55"><NOBR>Offentlig–privat</NOBR> samverkan (OPS)</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning</SPAN>: Moderna entreprenadformer såsom funktionsentreprenad har visat goda resultat och kan fortsätta tillämpas för utvecklingen av transportinfrastrukturen. Offentlig– privat samverkan (OPS) i form av extern lånefinansiering (det vill säga lån utanför Riksgäldskontoret) bör som huvudregel inte användas vid utbyggnaden av transportinfrastrukturen.</P>
<P class="p268 ft46">Kapacitetsutredningens bedömning: <SPAN class="ft4">Trafikverket utvecklar i Kapacitetsutredningen på vilket sätt OPS skiljer sig från utförande- entreprenad, totalentreprenad, funktionsentreprenad och funktions- entreprenad med helhetsåtagande.</SPAN></P>
<P class="p269 ft10"><SPAN class="ft73">Remissinstanserna</SPAN>: Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft25">Länsstyrelserna i Skåne och Västernorrlands län</SPAN>, <SPAN class="ft25">Samverkansorganet i Södermanlands län (Regionförbundet Sörmland), Västra Götalands läns landsting, Samverkansorganet i Värmlands län (Region Värmland), Företagarna, SJ AB, Alstom AB </SPAN>samt <SPAN class="ft25">Järnvägsforum </SPAN>ställde sig inför regeringens proposition <SPAN class="ft25">Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt </SPAN>(prop. 2008/09:35) positiva till att pröva alternativ finansiering i form av OPS, huvudsakligen för att förhoppningsvis kunna snabbare genomföra projekt som bedöms vara angelägna. Några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft25">Länsstyrelsen i Kronobergs län, Samverkansorganet i Jönköpings län (Regionförbundet Jönköpings län), Samverkansorganet i Kronobergs län (Regionförbundet södra Småland), Landsorganisationen (LO), Sveriges Kommuner och Landsting, Naturskyddsföreningen, Småkom, Svensk kollektivtrafik, Järnvägsfrämjandet </SPAN>och <SPAN class="ft25">Miljöförbundet Jordens Vänner </SPAN>var i olika grad tveksamma till <NOBR>OPS-lösningar</NOBR> då dessa enligt remissinstanserna bl.a. antas kunna leda till otillbörlig påverkan på den samhälleliga prioriteringen mellan olika objekt. Några av dessa remissinstanser förespråkade i stället statlig lånefinansiering i ökad omfattning vid sidan om anslagsfinansieringen.</P>
<P class="p270 ft46">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">De olika entreprenadformerna som i dag används kan enligt Kapacitetsutredningen delas in utifrån hur stor omfattningen på entreprenörens åtagande är i följande kategorier:</SPAN></P>
<P class="p271 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft16">Utförandeentreprenad, med ansvar endast för utförandet,</SPAN></P>
<P class="p271 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft16">Totalentreprenad, med ansvar även för detaljprojektering,</SPAN></P>
<P class="p162 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft16">Funktionsentreprenad, med ansvar utöver ansvar för detalj- projektering och utförande även ansvar för underhåll,</SPAN></P>
<P class="p162 ft4"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft14">Funktionsentreprenad med helhetsåtagande, som också innebär ett underhålls- och driftsansvar över lång tid.</SPAN></P>
<P class="p162 ft2">En utökad omfattning av entreprenörens åtagande har visat sig kunna ha goda möjligheter till effektivitetsvinster. OPS är ett begrepp som kan innebära en rad olika varianter på samverkan kring byggande, drift och finansiering, men avser i detta sammanhang att ett privat konsortium (projektbolag) utöver vad som ingår i en funktionsentreprenad med helhetsåtagande även ansvarar för en överbryggande finansiering. Den slutliga kostnaden står antingen användaren och/eller statsbudgeten för. OPS kan liknas vid ett mycket långt leasingkontrakt, men där ägandet övergår till staten efter kontraktstidens slut (dvs. efter <NOBR>20–30</NOBR> år). En</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr10 td47"><P class="p21 ft2">internationell utveckling är att projektbolagens ersättning från staten är</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p19 ft2">67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<P class="p73 ft4">beroende av kvaliteten i den tjänst som levereras. Regeringen avser att Prop. 2012/13:25 återkomma till frågor om effektivitetsvinster i form av nyttjandet av</P>
<P class="p272 ft2">moderna entreprenadformer som funktionsentreprenader i behandlingen av Produktivitetskommitténs betänkande <SPAN class="ft3">Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen </SPAN>(SOU 2012:39).Det finns en osäkerhet i vilken utsträckning OPS generellt kan innebära effektivitetsvinster i förhållande till övriga entreprenadformer, och regeringen bedömer att en mycket stor del av de fördelar som anges för OPS kan uppnås genom funktionsentreprenader och funktions- entreprenader med helhetsåtaganden. Det är otvivelaktigt att staten lånar billigare än ett privat bolag och att kapitalkostnaderna för staten skulle öka vid ett val av OPS som finansieringsform. Regeringen bedömer därutöver att OPS på samma sätt som intern lånefinansiering kan inne- bära risk för att budgetdisciplinen försvagas. Vidare ser regeringen det som ett problem att OPS under investeringsperioden kan urholka den styrande funktion som utgiftstaket innebär samt medföra risk att inte tillräcklig hänsyn till belastning på finansiellt sparande och ökad brutto- skuldsättning tas, eftersom utgifterna dyker upp på statsbudgeten först när objektet öppnas för trafik.</P>
<P class="p273 ft57"><SPAN class="ft1">6</SPAN><SPAN class="ft56">Transportsystemet i dag – tillstånd och utmaningar för transportinfrastrukturen</SPAN></P>
<P class="p274 ft37"><SPAN class="ft21">6.1</SPAN><SPAN class="ft45">Utveckling av transportsystemet i förhållande till transportpolitiska mål</SPAN></P>
<P class="p193 ft4">I budgetpropositionen redovisar regeringen årligen hur utvecklingen i transportsystemet förhåller sig till de transportpolitiska målen. Följande avsnitt utgör en sammanfattning av den resultatredovisning och bedöm- ning av om målen nåtts som regeringen gjort i budgetproposition för 2013 (prop. 2012/13:1, utg. omr. 22).</P>
<P class="p43 ft3">Det övergripande målet</P>
<P class="p172 ft2">Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa samhälls- ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportsystemets utform- ning har en stor betydelse för dess bidrag till en långsiktigt hållbar utveckling. De resurser som i dag används för investeringar, reinveste- ringar samt drift och underhåll påverkar i hög grad framtidens transport- system. Utvecklingen under 2011 har sammanfattningsvis lett till en förbättrad tillgänglighet för medborgare och näringsliv inom och mellan regioner, samt mellan Sverige och andra länder. Tillgänglighet kan sägas vara möjligheten att minimera och överbrygga geografiska avstånd för att skapa kontaktmöjligheter och närhet till nyttor och funktioner. Däremot bedöms kvaliteten i medborgarnas resor ha försämrats t.ex. vad avser punktlighet.</P>
<P class="p275 ft2">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft2">Transportsektorns klimatpåverkan har ökat de senaste decennierna, men har planat ut de senaste åren. Regeringens vision är att Sverige ska ha noll i nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. På sikt fordras därför minskade utsläpp i hela samhället, inklusive från transportsystemet, vilket bör beaktas i framtida nyinvesteringar. Även effekten på luft- kvaliteten bör beaktas. Miljöåtgärder i befintlig infrastruktur behöver intensifieras för att motverka de barriär- och intrångseffekter som infrastruktur och trafik skapar. Inte heller vad avser antal dödade och skadade i hela transportsystemet bedöms takten tillräcklig för att nå uppsatta mål.</P>
<P class="p276 ft4">I dag är marginalkostnaderna för trafikens kända externa effekter enbart delvis internaliserade för de flesta transportmedel och trafikslag, se vidare avsnitt 6.4. Beräkningar av internaliseringsgraden pekar mot att de höjningar av skatter och avgifter som har gjorts under det senaste året såväl som under den senaste fyraårsperioden har varit motiverade ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.</P>
<P class="p252 ft3">Funktionsmålet om tillgänglighet</P>
<P class="p113 ft2">För medborgarnas resor och kvaliteten för näringslivets transporter har brister uppmärksammats, framför allt inom väg- och järnväg. Trafiken både på väg- och järnväg ökar och når på många håll kapacitetsgränsen under högtrafikperioder vilket i sin tur skapar driftstörningar, punktlig- hetsproblem, dålig framkomlighet och nedsatt bärighet. För biltrafiken i storstäderna har framkomligheten försämrats under 2011. Vägarnas tillstånd har försämrats så att även bekvämligheten kan ha påverkats på vissa sträckor. Bristfällig trafikinformation är ett fortsatt problem. Dock har tågens ankomstpunktlighet utvecklats positivt under 2011. Utbudet av flygrörelser i det svenska luftrummet har ökat under året. Trots en sträng isvinter <NOBR>2010–2011</NOBR> så var den genomsnittliga väntetiden för isbrytning fyra timmar och tre minuter, att jämföra med vintern <NOBR>2009–2010</NOBR> då den var cirka nio timmar.</P>
<P class="p111 ft2">Antalet personer som har fått minskad restid mellan landsbygd och centralort har ökat marginellt under 2011. Även tillgängligheten för resor till nationellt eller regionalt centrum har ökat efter några år av nedgång. Antalet kommuner som saknar en grundläggande tillgänglighet med kollektiva färdmedel har minskat. Stora geografiska variationer finns dock. Flyget avviker från den positiva utvecklingen då både tillgänglig- heten och åtkomligheten försämrats på flera orter, inte minst i norra Sverige. Skillnader finns fortfarande mellan kvinnors och mäns användande av och beteende i transportsystemet, exempelvis finns det stora skillnader när det gäller pendlingsmönster. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har gjort bedömningar av hur tillgängligheten har utvecklats för det svenska vägnätet på lite längre sikt, 2011 jämfört med 2008. Denna analys pekar mot en försämring av den allmänna tillgängligheten. Det är enligt Tillväxtanalys vid arbetspendling som man kan anta den största effekten av hastighetsförändringarna.</P>
<P class="p277 ft4">Anpassningen av stationsområden för personer med särskilda behov har fortsatt under 2011. En större andel av fordonen i kollektivtrafiken bedöms vara anpassade för personer med funktionsnedsättning. Ledsag-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">69</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p109 ft4">ningstjänster innehåller fortfarande brister. Åtgärder har genomförts, framför allt för att förbättra säkerheten för barn i transportsystemet. Gång- och cykelvägnätet har utvidgats under 2011. Emellertid är kunskapen om status och omfattningen på nätet begränsad. Förutsätt- ningarna för att välja lokal och regional kollektivtrafik bedöms inte ha förändrats i någon större utsträckning.</P>
<P class="p252 ft3">Hänsynsmålet om trafiksäkerhet, miljö och hälsa</P>
<P class="p278 ft2">Inom vägtransportområdet ökade under 2011 antalet personer som omkom och skadades allvarligt, men det ökade antalet var fortfarande under det så kallade basvärdet, som är snittet för åren <NOBR>2006–2008.</NOBR> Trenden utifrån de senaste åren bedöms vara fortsatt positiv och målet för 2020 bedöms vara inom räckhåll. Inom sjöfarten ökade antalet som omkom till en nivå som var över basvärdet för <NOBR>2006–2008.</NOBR> Trenden för de senaste åren har dock ändå pekat mot ett minskat antal omkomna. Endast ett fåtal olyckshändelser inträffade i yrkessjöfarten. Den samlade bedömningen är att utvecklingen är fortsatt positiv.</P>
<P class="p61 ft2">Inom bantrafiken minskade antalet omkomna vid olyckshändelser avsevärt under 2011 efter ett år med ovanligt många omkomna 2010. Trenden är trots detta över basvärdet för <NOBR>2006–2008</NOBR> och kan därmed inte sägas ha minskat kontinuerligt. Även antalet allvarligt skadade ökade, dock ligger utvecklingen här under basvärdet. Den samlade bedömningen är att utvecklingen är fortsatt negativ. Inom luftfartsområdet ökade antalet omkomna och antalet allvarligt skadade minskade under 2011. Jämfört med basvärdet för perioden <NOBR>2006–2008</NOBR> var utvecklingen positiv. Den samlade bedömningen är dock att ingen betydande förändring har skett i förhållande till hänsynsmålets precisering om luftfart.</P>
<P class="p111 ft2">Utsläppen av koldioxid från inrikes transporter har ökat med 7 procent sedan 1990. Ökningen har på senare år planat ut och utsläppen minskade under 2011 preliminärt med drygt 1 procent jämfört med 2010. Den genomsnittliga bränsleförbrukningen hos nya personbilar fortsätter att sjunka, förbättringen under 2011 var i snitt cirka 6 procent. Andelen förnybara drivmedel i vägtransportsektorn ökade och uppgick under 2011 till 6,8 procent. Luftkvaliteten i svenska tätorter har på de flesta håll blivit bättre de senaste decennierna. Miljökvalitetsnormerna, liksom gränsvärdena för stora partiklar (PM<SPAN class="ft74">10</SPAN>) i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa<SPAN class="ft30">15 </SPAN>(luft- kvalitetsdirektivet) överskrids dock i flera tätorter. För att minska de höga halterna av PM<SPAN class="ft74">10 </SPAN>behöver dubbdäcksanvändningen minska i de utsatta områdena.</P>
<P class="p53 ft2">I enlighet med luftkvalitetsdirektivet ska ett åtgärdsprogram upprättas om halterna överskrider något av de i direktivet angivna gränsvärdena. Överträdelser kan medföra betydande viteskostnader. Åtgärdsprogram för PM<SPAN class="ft74">10 </SPAN>och/eller kvävedioxid har upprättats för ett tiotal svenska kommuner och Stockholms län. Åtgärder på lokal nivå behövs och rege- ringen bedömer att kommunerna kan behöva fler instrument för att förbättra luftkvaliteten. Till detta hör ytterligare möjligheter att begränsa användningen av dubbdäck lokalt och regeringen har inlett ett arbete för att utreda förutsättningarna för detta.</P>
<P class="p248 ft32"><SPAN class="ft31">15 </SPAN>EUT L 152, 11.6.2008, s. 1, Celex 32008L0050.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">70</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<P class="p91 ft4">Omkring två miljoner människor bedöms vara exponerade för trafik- Prop. 2012/13:25 buller som överskrider riktvärdet 55dBA ekvivalent ljudnivå utomhus</P>
<P class="p279 ft2">vid bostäder, vara av de flesta är utsatt för buller från väg- och/eller järn- vägstrafik. Bullerskyddsåtgärder i de mest bullerexponerade miljöerna har medfört att antalet personer utsatta för trafikbuller över riksdagens riktvärden beräknas ha minskat med 2 400 personer under 2011.</P>
<P class="p48 ft2">Sverige har ratificerat den europeiska landskapskonventionen som innebär att hänsyn ska tas till landskapets olika värden och tillgångar, såväl kulturella, ekologiska, estetiska och sociala som ekonomiska. Sverige ska därmed utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa. Ekonomiska överväganden ska integrera miljö- och landskapsfrågor. Detta är särskilt angeläget att beakta vid planering av infrastruktur som påverkar landskapets långsiktiga funktioner, användning och utveckling.</P>
<P class="p148 ft2">Trafiken och transportinfrastrukturen påverkar den biologiska mångfalden negativt bl.a. genom intrång och barriärer som leder till fragmentering av naturmiljöer och därigenom djurs och växters habitat. Där infrastrukturen inte anpassats till omgivningens förutsättningar och behov uppstår ofta problem, exempelvis i form av viltolyckor. Men det finns också en potential för transportsystemet att bidra i en positiv riktning, t.ex. genom att med goda skötselmetoder för vägkanter erbjuda växtplatser för arter som inte längre gynnas av jordbruket. Åtgärder för att minska barriärer för fiskar, uttrar och groddjur har genomförts i begränsad omfattning vid statliga vägar och järnvägar de senaste åren.</P>
<P class="p280 ft37"><SPAN class="ft21">6.2</SPAN><SPAN class="ft45">Uppföljning av den nationella transportplanen </SPAN><NOBR>2010–2021</NOBR></P>
<P class="p281 ft3">Finansiella förutsättningar för genomförande av gällande nationell plan</P>
<P class="p172 ft2">Enligt aktuella beräkningar om projekten i gällande nationell plan för åren <NOBR>2010–2021</NOBR> visar Trafikverkets kostnadsprognoser för järnvägs- projekten att dessa sammantaget kan komma att öka med cirka 4 procent i fast penningvärde medan vägprojekten kan komma att stanna vid en motsvarande minskning. Detta är förhållandevis små förändringar i jämförelse med tidigare planer. Det ska samtidigt påpekas att flera projekt i planen ännu befinner sig i ett tidigt skede av den fysiska plane- ringen, dvs. att utformningen inte är fastlagd i detalj och kostnads- prognoserna därmed kan vara osäkra.</P>
<P class="p282 ft3">Projekt i gällande nationell plan som kräver finansiering via anslag efter 2021</P>
<P class="p95 ft2">Inom ramen för gällande nationell plan <NOBR>2010–2021</NOBR> förväntas genom- förandet av järnvägsprojekten <NOBR>Tomteboda–Kallhäll</NOBR> och Ängelholm– Maria samt vägprojekten E22 <NOBR>Lösen–Jämjö,</NOBR> E22 förbi Söderköping, E20 <NOBR>Alingsås–Vårgårda</NOBR> och vägprojekt inom Västsvenska paketet att fort- farande pågå efter 2021. Därutöver kommer även projekt som inte finan- sieras genom anslag utan genom intäkter från trängselskatter, såsom utbyggnaden av Västlänken och Förbifart Stockholm, att pågå efter 2021.</P>
<P class="p283 ft2">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr2 td62"><P class="p21 ft2">Totalt beräknas att 16 miljarder kronor i anslag krävs för att finansiera</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p122 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p21 ft2">projekt i gällande plan som pågår efter 2021.</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td62"><P class="p21 ft3">Vägavgiftsprojekten i Motala, Nacka och Sundsvall</P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p21 ft2">De nya vägbroarna i Motala (riksväg 50), Nacka (länsväg 222 över</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">Skurusundet) och Sundsvall (E4) finansieras enligt riksdagsbeslut delvis</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">med lån vars kapitalkostnader ska återbetalas med inkomster från</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">infrastrukturavgifter. Sedan avtalen om finansieringen m.m. slöts 2009</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">med de berörda kommunerna har en särskild utredare fått regeringens</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">uppdrag att ta fram författningsförslag om uttag av avgifter för fordon</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">som trafikerar de nya broarna (dir. 2011:47 och 2012:65). Genom</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p21 ft7">författningsförslaget ska de för broavgifterna relevanta bestämmelserna i</P></TD>
<TD class="tr8 td63"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">Eurovinjettdirektivet<SPAN class="ft30">16 </SPAN>införlivas i svensk rätt. Finansieringen för de</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">aktuella vägavgiftsprojekten måste anpassas till hur regelverket slutligt</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p21 ft2">utformas vilket kan föranleda vissa justeringar i avtalen.</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td62"><P class="p21 ft3">ERTMS – European Rail Traffic Management System</P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td62"><P class="p21 ft2">Sverige förväntas införa signalsystemet European Rail Traffic</P></TD>
<TD class="tr10 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">Management system (ERTMS) i stora delar av det svenska järnvägs-</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">systemet fram till 2030. Botniabanan är den första sträcka som utrustats</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">med ERTMS. Södra stambanan, som är en del av den internationella</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">godskorridoren mellan Stockholm och Palermo, föreslås av Trafikverket</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">utrustas med ERTMS med start 2016/2017. Sverige har genom en</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">överenskommelse med länderna längs godskorridoren förbundit sig att</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">införa ERTMS på Södra stambanan fram till 2020. Även Malmbanan</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">kommer enligt planeringen att utrustas med systemet under planperioden</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2"><NOBR>2010–2021.</NOBR> För Malmbanan innebär ERTMS att kapaciteten kan öka</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">längs sträckan vilket efterfrågas på grund av gruvindustrins planerade</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">produktionsökning. Kostnaden för ERTMS under planperioden</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p21 ft2"><NOBR>2010–2021</NOBR> beräknas uppgå till cirka 5 miljarder kronor.</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td62"><P class="p21 ft3">Vad kan göras för att öka produktiviteten inom anläggningsbranschen?</P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td62"><P class="p21 ft2">I juni 2012 redovisade Produktivitetskommittén sitt betänkande <SPAN class="ft3">Vägar</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft3">till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">(SOU 2012:39) med förslag till åtgärder för att öka produktiviteten i</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">anläggningsbranschen. De områden, inom vilka insatser föreslås, kan</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">sammanfattas som ökat användande av totalentreprenader, längre fram-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">förhållning vid upphandling och mer flexibilitet i etableringsfasen samt</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">större inslag av industriellt byggande.</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft2">Även Riksrevisionen har gjort bedömningar av produktiviteten i</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">entreprenadsammanhang, senast i rapporten <SPAN class="ft3">Trafikverkets upphandling</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft3">av vägar och järnvägar – leder den till hög produktivitet? <SPAN class="ft2">(RiR</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">2012:14). Riksrevisionen pekar i sin rapport på ett antal osäkerheter med</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">totalentreprenader i form av bl.a. större risker, mindre konkurrens och de</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p21 ft2">praktiska svårigheterna med att formulera funktionskrav och att följa upp</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td62"><P class="p21 ft36"><SPAN class="ft75">16 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på</P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td62"><P class="p21 ft36">tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer EGT L 187, 20.7.1999, s. 42</P></TD>
<TD class="tr31 td63"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td62"><P class="p21 ft33">(Celex 31999L0062), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådet direktiv</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td63"><P class="p19 ft2">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p21 ft32">2006/38/EG av den 17 maj 2006 (EUT L 157, 9.6.2006, s. 8, Celex 32006L0038).</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<P class="p73 ft4">dem. Både Riksrevisionen och Produktivitetskommittén lyfter dock fram Prop. 2012/13:25 behovet av att systematiskt utvärdera upphandlingar och ha en</P>
<P class="p46 ft2">strukturerad erfarenhetsåterföring. Såväl Riksrevisionen som Produk- tivitetskommittén belyser problemen med relativt få anbud i total- entreprenaderna och att större risker, alternativt att entreprenörer kan uppleva det som svårt att kalkylera för flera av entreprenadformens osäkerheter, kan hämma ökad produktivitet.</P>
<P class="p284 ft2">Regeringen anser att det är angeläget att uppnå ett effektivare genom- förande av prioriterade åtgärder och en större nytta per satsad krona inom infrastrukturen. Efter remissbehandling av Produktivitetskommitténs betänkande avser regeringen att gå vidare i sitt arbete med att skapa en ökad produktivitet i branschen.</P>
<P class="p79 ft2">Strävan är att i ökad utsträckning låta utförarens kompetens och innovationsförmåga få ett större spelrum när det gäller tekniska lösningar och genomförande genom ökad tillämpning av så kallade total- entreprenader. I situationer med god tillgång till ledig produktions- kapacitet kan detta också förstärkas genom att lösningar erbjuds beställaren som skulle kunna innebära snabbare genomförande till samma eller lägre kostnad. Ett snabbare genomförande innebär att projektets nyttor fortare kommer samhället till godo. För att detta inte ska försvåras är det av stor vikt att frigjorda medel från andra projekt smidigt kan allokeras om inom anslagna ramar.</P>
<P class="p285 ft55"><SPAN class="ft51">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft54">Satsningar i Stockholms län</SPAN></P>
<P class="p193 ft2">I december 2007 nåddes en uppgörelse mellan statens förhandlingsman och företrädare för Stockholmsregionen om en samlad lösning för Stockholmsregionens framtida trafik- och infrastruktursatsningar. Dessa satsningar, vilka har kommit att benämnas Stockholmsförhandlingen, innebär att bättre vägförbindelser mellan regionens norra och södra delar säkerställs, en ökad spårbunden trafikkapacitet och minskade samhälls- ekonomiska förluster till följd av trängsel.</P>
<P class="p11 ft2">Trafikverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län och Stockholms kommun har i avtal givit uttryck för sina åtaganden att ta ett gemensamt ansvar för finansiering och genomförande av de trafik- och infrastruktursatsningar som innefattas i Stockholmsförhandlingen. Finansiering ska ske i form av statliga anslag, intäkter från trängselskatt, medfinansiering från kommuner och andra intressenter samt vägavgift.</P>
<P class="p79 ft2">Överenskommelsen omfattar trafik- och infrastruktursatsningar till en kostnad om cirka 100 miljarder kronor, varav 95 miljarder kronor under planperioden <NOBR>2010–2021</NOBR> i 2009 års prisnivå. Större objekt om ingår i överenskommelsen är Citybanan, Förbifart Stockholm, E18 Hjulsta– Kista, Mälarbanan <NOBR>Barkarby–Kallhäll</NOBR> samt länsväg 259/Södertörnsleden. Under innevarande planperiod <NOBR>2010–2021</NOBR> uppgår de statliga anslagen till de objekt i paketet som ingår i den nationella planen till cirka 35 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Därtill utreds Mälarbanans sträckning genom Sundbyberg. Det finns i nuläget inga slutliga förslag till hur den delen ska realiseras.</P>
<P class="p286 ft2">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td84"><P class="p28 ft51">6.2.2</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p267 ft55">Satsningar i Västra Götalands län</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft2">I den nu gällande planen för perioden <NOBR>2010–2021</NOBR> pekas åtgärder i Västra Götalands län ut till en kostnad om cirka 61 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Huvuddelen av åtgärderna är planerade att slutföras fram till och med 2021, men uppskattningsvis återstår efter planperiodens slut åtgärder motsvarande cirka 10 miljarder kronor som slutförs först 2025 eller senare. Det gäller framför allt järnvägsobjektet Västlänken i Göteborg där byggtiden är svår att bedöma. Insatserna som genomförs i Västra Götalands län är viktiga för att minska trängseln och den tillhörande miljöbelastningen i de centrala delarna av Göteborg, skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafik och regionförstoring, ge bättre tillgänglighet till viktiga målpunkter i regionen samt för att effektivisera näringslivets nationella och internationella godsflöden. Större objekt utöver Västlänken är till exempel Marieholmstunneln med anslutningar, Hamnbanan, kollektivtrafikomställning K2020 med del av Götaälvbron samt E45 <NOBR>Angeredsbron–Trollhättan.</NOBR></P>
<P class="p148 ft2">Trafikverket, Västra Götalands läns landsting, Landstinget Halland, Göteborgs kommun och Göteborgsregionens kommunalförbund har i avtal uttryckt sin avsikt att inom ramen för den nu gällande planen ta ett gemensamt ansvar för finansiering och genomförande för Västsveriges viktiga trafikslagsövergripande infrastrukturåtgärder (det s.k. Väst- svenska paketet). Överskottet från trängselskatt i Göteborg ska bidra med cirka 14 miljarder kronor, varav uppskattningsvis 8 miljarder kronor under perioden <NOBR>2010–2021</NOBR> i 2009 års prisnivå. Därtill kommer regionala/lokala bidrag, marknyttor och annan medfinansiering på cirka 3,4 miljarder kronor i 2009 års prisnivå.</P>
<P class="p148 ft2">För att möjliggöra tidigareläggning av investeringar, som finns med i den nationella planen för perioden <NOBR>2010–2021</NOBR> är bland andra Västra Götalands läns landsting beredd att medverka till en finansieringslösning för ett antal åtgärder, bl.a. Hamnbanan och Marieholmstunneln. Åtgärderna syftar till att förbättra de nationella godsflödena till och från Göteborgs hamn. Parterna slutförde förhandlingar om detta i december 2011.</P>
<P class="p287 ft21"><SPAN class="ft21">6.3</SPAN><SPAN class="ft22">Effektiva övergångar mellan trafikslagen</SPAN></P>
<P class="p288 ft4">Trafikslagen har olika egenskaper, olika för- och nackdelar och olika grad av lämplighet för olika typer av resor och transporter. I transport- systemet bör trafikslagen användas så effektivt som möjligt i kombination och var för sig. För att åstadkomma en så effektiv användning av transportsystemet som möjligt behövs smidig samverkan mellan trafikslagen och effektiva terminaler och bytespunkter.</P>
<P class="p289 ft2">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft3">Prioritering av strategiska noder och stråk för godstransporter</P>
<P class="p290 ft2">Trafikverket menar i Kapacitetsutredningen att när det gäller godstransporter förekommer såväl samverkan som konkurrens mellan terminaler och hamnar. Varierande förutsättningar när det gäller geografiskt läge, inriktning och infrastruktur kan enligt Trafikverket generera samverkan för att ta tillvara komparativa fördelar genom till exempel specialisering. Trafikverket framför att det pågår en trend i den riktningen och konstaterar att väl fungerande terminaler på ett effektivt sätt kan knyta samman olika aktörer och trafikslagen i en intermodal kedja. Enligt Kapacitetsutredningen kan terminalerna och hamnarna ibland vara den felande länken när man eftersträvar effektivisering i den intermodala kedjan genom att minska tidsåtgång och kostnader i över- gången mellan trafikslag. I utredningen menar Trafikverket att det i många fall leder till att den intermodala kedjan blir mindre attraktiv för transportköpare och speditörer. Inför framtagandet av den nationella transportplanen <NOBR>2010–2021</NOBR> pekades ett antal centrala stråk och noder ut (terminaler/hamnar). Nätet har nu uppdaterats av Trafikverket med utgångspunkt från det pågående arbetet med det transeuropeiska nätverket för transporter, <NOBR>TEN-T.</NOBR> Trafikverket föreslår att det utpekade godsnätet bör vara vägledande för framtida prioriteringar av satsningar på transportinfrastrukturen.</P>
<P class="p291 ft2">Ett effektivt utnyttjande av sjöfarten är enligt regeringens uppfattning en viktig förutsättning för näringslivets tillväxtmöjligheter. Stora ökningar av godstransporter för import och export förutses för alla trafikslagen och i synnerhet sjöfarten bedöms ha en potential för detta. Som beskrivs närmare i avsnitt 10.2 väntas särskilt handeln med Östeuropa öka kraftigt vilket sannolikt innebär ökade transporter till och från flera hamnar i Östersjön. Arbete pågår med att överväga införande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk lagstiftning vilket skulle skapa förutsättningar för branschen att utveckla såväl gods- som passagerartrafik med sjöfart. Detta är också viktigt med tanke på att möjliggöra fler sjötransporter för att motverka den kapacitetsbrist som finns på väg- och järnvägssidan.</P>
<P class="p276 ft4">Regeringen anser att det är av stor betydelse att färjetrafiken till och från Gotland även fortsättningsvis ger god tillgänglighet som tillfreds- ställer behoven hos medborgare och näringsliv i regionen. Frågan om hanteringen av det s.k. Gotlandstillägget bereds fortsatt inom Regerings- kansliet.</P>
<P class="p252 ft3">Attraktiva bytespunkter för bättre kollektivtrafik</P>
<P class="p292 ft2">Bytespunktens utformning och funktion är av avgörande betydelse för hur resenären upplever sin resa. Valet av färdsätt kan påverkas av i vilken utsträckning den som reser kan använda bytespunkten smidigt, effektivt och enkelt. Det handlar bl.a. om hur plattformar och planskild- heter är organiserade i förhållande till omgivningen. Viktiga faktorer i anslutning till bytespunkten är parkeringsmöjligheter för cykel och bil, trafikmiljön kring bytespunkten och tillgång till service av olika slag. Det handlar också om möjligheten att hantera bagage och förflyttningar inom bytespunkten samt att trafikinformationen fungerar tillfredsställande. Dessa faktorer bidrar till upplevelsen av attraktiva, effektiva och trygga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">75</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<P class="p73 ft4">bytespunkter och regeringen vill betona deras betydelse för Prop. 2012/13:25 arbetspendlingen.</P>
<P class="p45 ft2">Förbättringar i bytespunkterna kan bidra till ökad effektivitet i transportsystemet. Många aktörer är involverade i bytespunkterna och en bytespunkt kan till olika delar ägas av Trafikverket, kommunen, landstinget, trafikhuvudmannen, Jernhusen AB och privata fastighets- ägare. Det krävs enligt Trafikverket en aktiv samverkan mellan de olika aktörerna för att skapa goda förutsättningar för attraktivitet i bytes- punkterna och på så sätt underlätta för resenärerna.</P>
<P class="p287 ft21"><SPAN class="ft21">6.4</SPAN><SPAN class="ft22">Kostnadsansvaret i svensk transportpolitik</SPAN></P>
<P class="p63 ft2">Det har varit en framträdande princip i svensk transportpolitik ända sedan slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> att de transportpolitiskt motiverade skatterna och avgifterna bör utformas så att de främjar en samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning inom transportsektorn. Skatter och avgifter som tas ut för trafiken och som är transportpolitiskt motiverade bör därmed – för att vara samhällsekonomisk effektiva – motsvara trafikens samhällsekonomiska kostnader. Dessa bidrar därmed till att de transport- politiska målen nås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Det finns i teorin ingen konflikt mellan å ena sidan att nå politiska mål och å andra sidan samhällsekonomisk effektivitet. Det är i praktiken svårt att beräkna en skattesats eller avgift som är optimal för att nå alla politiska mål samtidigt. Om regering och riksdag bedömer ett visst utfall som oacceptabel är internalisering av marginalkostnaderna inte alltid tillräck- ligt. Ekonomiska styrmedel måste då kompletteras med tydliga restrik- tioner i form av t.ex. förbud i lagstiftningsform.</P>
<P class="p148 ft2">Regeringens och riksdagens definition av det transportpolitiska kostnadsansvaret har varit relativt tydlig och tillämpningen i transport- politiken har varit mycket stabil över tiden. Beskrivningen av prissätt- ningens syfte, kostnadsansvarets omfattning och vilka skatter och avgifter som kan betraktas som transportpolitiskt motiverade har i allt väsentligt legat fast i mer än trettio år. I fråga om kostnadsansvarets omfattning byggde politiken på en delvis annan syn under perioden mellan 1988 och 1998. Skillnaden mot tidigare och nuvarande riktlinjer var dock i praktiken inte stor och fick begränsat praktiskt genomslag. I regeringens proposition <SPAN class="ft3">Moderna transporter </SPAN>(prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308 ) anges att utformningen av trafikens kostnadsansvar är en tillämpning av principen att trafikens samhälls- ekonomiska kostnader generellt ska beaktas när transportpolitikens styrmedel tas fram. Dessutom framgår i 2001 års infrastrukturproposition</P>
<P class="p95 ft3">Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem <SPAN class="ft2">(prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) att fokus under de närmast kommande åren borde ligga på att åstadkomma ökad differentie- ring för att bidra till utveckling av ett långsiktigt hållbart transportsystem. I enlighet med riksdagens beslut om propositionen </SPAN>Mål för framtidens resor och transporter <SPAN class="ft2">(prop. 2008/09:93, bet. 2008/09:TU14, rskr. 2008/09:257), fastställdes en ändrad och förenklad transportpolitisk målstruktur. De transportpolitiska målen och de transportpolitiska</SPAN></P>
<P class="p196 ft2">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p158 ft2">principerna skulle enligt riksdagens beslut vara den viktigaste utgångs- punkten för regeringens åtgärder och val av styrmedel inom transport- området. Syftet var att underlätta avvägningar i beslutsprocessen och styrningen liksom planeringen, genomförandet och uppföljning av den statliga transportpolitiken.</P>
<P class="p71 ft2">Alla transportpolitiska principer har mer eller mindre stark koppling till kostnadsansvarets utformning även om det är tydligast när det gäller principen att trafikens samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas. I propositionen anges också att en tillämpning är det s.k. kostnadsansvaret, som innebär att de skatter och avgifter som tas ut av trafiken som är transportpolitiskt motiverade bör motsvara trafikens samhällsekonomiska kostnader och bidra till att de transportpolitiska målen nås. Styrmedlens ändamåls- enlighet och effektivitet utvärderas kontinuerligt och nivåerna på skatter och avgifter anpassas för att nå optimalt utnyttjande av transportsystemet och största möjliga uppfyllnad av de transportpolitiska målen. För att analysera utvecklingen i förhållande till klimatmålen genomförs till exempel under de närmaste åren en så kallad kontrollstation 2015 som kan komma att leda till justeringar av styrmedel och instrument. Rege- ringen arbetar kontinuerligt med frågan och det är särskilt viktigt att ta fram kunskapsunderlag där det finns kunskapsluckor.</P>
<P class="p191 ft2">I avrapporteringen från myndigheter och utredningar från år 2000 och senare har ingen uttalad omformulering skett av den ursprungliga tolk- ningen av kostnadsansvaret, de transportpolitiskt motiverade skatterna och avgifterna eller transportpolitikens syfte med kostnadsansvaret.</P>
<P class="p259 ft2">Järnvägstrafiken har varit föremål för kraftiga reala ökningar av inter- naliserande avgifter under de senaste fyra åren. Ökningen av uttag av banavgifter var emellertid något lägre från 2011 till 2012 än genomsnittet för perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR> Beskattningen av övriga trafikslag ökade mått- ligt och minskade till och med i vissa fall, mätt i reala termer. I ett euro- peiskt perspektiv är banavgifterna i Sverige förhållandevis låga.</P>
<P class="p190 ft2">Sammantaget visar olika studier att godstransporter med tunga lastbilar har den största beräknade <NOBR>icke-internaliserade</NOBR> kostnaden för externa effekter. Internaliseringsgraden är dock samtidigt högre för gods- transporter med tunga lastbilar jämfört med godstransporter på järnväg. För järnvägstrafik är det särskilt på stråk med trängsel på spåren som förorsakar trafikstörningar som det finns icke internaliserade externa kostnader.</P>
<P class="p293 ft2">För persontrafik har färjor och flygtrafik relativt höga <NOBR>icke-inter-</NOBR> naliserade externa kostnader, jämfört med persontrafik på järnväg och personbilstrafik på landsbygden. Personbilstrafik på landsbygden med bensindriven bil är den enda typ av transport för vilken de externa effek- terna tycks vara fullt internaliserade. Personbilstrafik i tätorter kan ha ungefär lika höga <NOBR>icke-internaliserade</NOBR> kostnader som flyg- och färje- trafik. Detta gäller i synnerhet dieseldriven personbilstrafik.</P>
<P class="p241 ft4">Trängselproblem bör analyseras och hanteras separat från andra externa effekter och åtgärdas genom egna former av styrmedel. Ett viktigt skäl till detta är att trängselproblem som regel har stark geografisk och/eller tidsmässig koppling, vilket innebär att de inte kan hanteras med generella styrmedel. I stället måste de hanteras med styrmedel som har samma typ av geografiska och/eller tidsmässiga variationer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">77</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<P class="p151 ft4">Ett skäl till att skattningar av vissa typer av marginalkostnader och Prop. 2012/13:25 andra viktiga ekonomiska sammanställningar fortfarande saknas är</P>
<P class="p152 ft2">bristen på ekonomiska grunddata. Avregleringar och marknadsöppningar gör transportmarknaderna alltmer präglade av privat företagsamhet och affärsmässig konkurrens. Det går inte att inte ta för givet att privata företag lämnar ut andra ekonomiska data än de aggregerade kostnader och intäkter som presenteras i årsredovisningarna. Det gäller även privata transportföretag. Data över resursåtgång och produktionskostnader för olika typer av transporter och transportmedel är därför svåra att få tag i. I stort sett allt som produceras inom ramen för den officiella statistiken består av olika typer av fysiska data (körsträckor, fordonsbestånd etc.). Detta gör det i sin tur svårt att göra analyser av olika kostnadssamband och kostnadsjämförelser. Detta gäller framför allt fordons- och trafike- ringskostnader inom kollektivtrafik och större trafiksystem.</P>
<P class="p146 ft3">Bättre beslutsunderlag krävs</P>
<P class="p232 ft2">Det finns ett stort behov av fortsatt forskning och utredning när det gäller analyser av transportsektorn ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tillgången är god på väl utvecklade teoretiska analysmetoder och principer, såväl ekonomiska som statistiska. Det stora problemet är bristen på underlagsmaterial i form av ekonomiska grunddata och tillförlitliga skattningar av olika ekonomiska värden.</P>
<P class="p90 ft2">Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) tar på Trafikanalys uppdrag fram beräknade marginalkostnader för olyckor (den externa delen av kostnaden), slitage på infrastruktur och buller från bussar och lätta lastbilar. Trängselkostnader är emellertid outforskade för samtliga fordon på väg och järnväg. Även kostnader för hälsoeffekter av emissioner och buller behöver utredas vidare. Det gäller i synnerhet för flyg och sjöfart. Eventuella miljöeffekter av sjöfart på vatten och vatten- miljöer är ett annat område som behöver utforskas och eventuella kost- nader skattas. Ett exempel kan vara ändringarna i EU:s svaveldirektiv som medför att utsläppen av luftföroreningar minskar och därmed minskar sannolikt även sjöfartens externa kostnader avseende svavel (Rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavel- halten i vissa flytande bränslen och om ändring av direktiv 93/12/EEG<SPAN class="ft30">17</SPAN>).</P>
<P class="p294 ft53"><SPAN class="ft51">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft52">Europeiska kommissionens syn på kostnadsansvaret</SPAN></P>
<P class="p152 ft2">Europeiska kommissionens betoning av transportavgifternas betydelse för utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportsystem i Europa och en fungerande inre marknad på transportområdet har kommit till uttryck på många olika sätt. Ett betydelsefullt steg var vitboken om <SPAN class="ft3">Rättvisa trafikavgifter, </SPAN>KOM (1998) 466 slutlig, som kommissionen publicerade 1998.</P>
<P class="p90 ft23"><SPAN class="ft4">I den senaste vitboken </SPAN>Färdplan för ett gemensamt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem<SPAN class="ft4">, KOM (2011) 144 slutlig, om den gemensamma transportpolitiken handlar det tionde</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td92"><P class="p21 ft32"><SPAN class="ft31">17 </SPAN>EGT L 121, 11.5.1999, s. 13 (Celex 31999L0032).</P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p19 ft2">78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<P class="p73 ft4">och sista målet om avgiftspolitiken. Här har kommissionen ambitionen Prop. 2012/13:25 att ta ytterligare steg mot en fullständig tillämpning av principerna</P>
<P class="p74 ft2">”användaren betalar” och ”förorenaren betalar”.</P>
<P class="p48 ft2">Enligt kommissionen spelar prissignaler en viktig roll vid många beslut som har långtidsverkan på transportsystemet. Transportavgifter och transportskatter bör omfördelas så att de i större utsträckning avspeglar principerna om ”förorenaren betalar” och ”användaren betalar”, vilket kan tolkas som en strävan att knyta kostnaderna till enskilda transporter.</P>
<P class="p45 ft4">Beträffande kostnadsansvarets utformning anger kommissionen att den totala belastningen på sektorn bör återspegla de sammanlagda transport- kostnaderna, inklusive infrastruktur och externa kostnader.</P>
<P class="p48 ft2">Kommissionen anger en rad syften med prissättning av transporter och för fram att det är väsentligt att användare, operatörer och investerare får korrekta och entydiga ekonomiska incitament. Internalisering av externa kostnader, undanröjande av skattemässig snedvridning och av obefogat stöd samt fri konkurrens utan snedvridning är därför en del av ansträng- ningarna för att anpassa marknadens val till hållbarhetsbehoven. De är även nödvändiga för att skapa likvärdiga villkor mellan olika transport- medel som direkt konkurrerar med varandra. I flera delar ligger således kommissionens beskrivning av principerna för de ekonomiska styr- medlen nära motsvarande principer i Sverige. Det är dock viktigt att betona att regeringen inte i alla delar ställer sig bakom kommissionens uppfattning om det praktiska genomförandet av dessa principer.</P>
<P class="p79 ft2">Riktlinjerna för infrastruktur- och trafikavgifterna inom EU kan komma att förändra förutsättningarna också för den svenska transport- politiken. Det som tidigare kanske varit det mest avgörande hindret för att fullt ut omsätta transportpolitikens övergripande principer och riktlinjer till praktisk verklighet – internationella överenskommelser och utländsk konkurrens – skulle kunna komma att upplösas gradvis genom gemensamma riktlinjer för EU:s medlemsstater.</P>
<P class="p287 ft21"><SPAN class="ft21">6.5</SPAN><SPAN class="ft22">Tillämpning av riktvärden för buller</SPAN></P>
<P class="p295 ft2">Omkring två miljoner människor bedöms vara exponerade för trafik- buller som överskrider riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus vid sina bostäder. Den största delen bullerutsatta finns längs det kommunala vägnätet. Statliga medel har under ett antal år avsatts för skyddsåtgärder, bl.a. har fönsteråtgärder för de mest exponerade utförts. Regeringen har i propositionen Infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53) redovisat sin bedömning beträffande vilka riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsent- lig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena är</P>
<P class="p296 ft2">30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus,</P>
<P class="p297 ft2">45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid,</P>
<P class="p298 ft2">55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad),</P>
<P class="p298 ft2">70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.</P>
<P class="p299 ft2">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032580x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p263 ft2">För utomhusnivån avses för flygbuller FBN<SPAN class="ft30">18 </SPAN>55 dB(A). Vid åtgärder i Prop. 2012/13:25 järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus</P>
<P class="p197 ft2">55 dB(A) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dB(A) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt.</P>
<P class="p162 ft2">I propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155) hänvisade regeringen till den bedömning som gjordes i prop. 1996/97:53. Regeringen konstaterar att de riktvärden för trafikbuller som redovisades i 1996/97 års infrastrukturproposition och de avstegsfall som har redovisats i båda ovan nämnda propositioner är väl etablerade. Regeringen anser att de även i fortsättningen bör vara vägledande i planeringsammanhang för såväl transportinfrastruktur som bostadsbebyggelse. Regeringen gör i avsnitt 8.2.2 bedömningen att frågor om planering av infrastruktur och planering av bostadsförsörjning bör samordnas i större utsträckning än vad som har gjorts tidigare. Samtidigt kan konstateras att en förutsättning för en god samverkan mellan infrastrukturåtgärder och planering för nya bostäder är att det är tydligt hur buller ska hanteras vid planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen (2010:900) respektive prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Detta är inte tillräckligt tydligt i dag.</P>
<P class="p90 ft23"><SPAN class="ft4">I rapporten </SPAN>En effektiv och transparent plan- och byggprocess? Exemplet buller <SPAN class="ft4">(RiR 2009:5) konstaterar Riksrevisionen att det finns brist på transparens och förutsebarhet i plan- och byggprocessen i frågor om buller. I rapporten anger Riksrevisionen att det finns en bristande samordning av de statliga myndigheternas vägledningar inom buller- området och att länsstyrelserna tillämpar riktvärdena för trafikbuller olika.</SPAN></P>
<P class="p265 ft2">Mot bakgrund av Riksrevisionens rapport ändrade regeringen 2009 Naturvårdsverkets instruktion, så att verket i stället för ett övergripande ansvar för bullerfrågor fick i uppgift att samordna myndigheternas arbete avseende omgivningsbuller. Ansvaret för bullerfrågan är dock fördelat på olika myndigheter beroende på vilken lagstiftning som utgör utgångs- punkt.</P>
<P class="p90 ft4">I sin roll som samordnande myndighet för omgivningsbuller leder Naturvårdsverket sedan 2010 ett projekt där även bl.a. Boverket, Social- styrelsen, Trafikverket och Transportstyrelsen ingår i styrgruppen.</P>
<P class="p300 ft55"><SPAN class="ft51">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft54">Bättre samordning i fråga om buller</SPAN></P>
<P class="p246 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning</SPAN>: Det bör tillsättas en utredning som ska föreslå nya eller ändrade bestämmelser i syfte att öka samordningen av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen med prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om buller.</P>
<P class="p301 ft46">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft4">: Som regeringen konstaterar i avsnitt 4.4.1 råder det brist på bostäder i Stockholm. Flera av landets övriga tillväxtregioner är i samma situation. Bostadsbristen riskerar att hämma den ekonomiska tillväxten i landet som helhet. Ett av hindren för bostadsbyggande är den osäkerhet som i vissa fall finns avseende hur</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr7 td94"><P class="p21 ft32"><SPAN class="ft31">18 </SPAN>En för flygbuller viktad ekvivalentnivå.</P></TD>
<TD class="tr7 td95"><P class="p19 ft2">80</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032581x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p87 ft4">buller från bl.a. trafik ska hanteras vid planering och byggande av nya Prop. 2012/13:25 bostäder. Osäkerheten beror framför allt på att det i samband med</P>
<P class="p197 ft2">kommunal planering i vissa fall kan vara oklart om framtida prövnings- eller tillsynsbeslut enligt miljöbalken kan komma att leda till konsekven- ser för verksamheter som ligger nära den planerade bostadsbebyggelsen.</P>
<P class="p162 ft2">I dag kan det innebära en ekonomisk risk för infrastrukturhållare om bostäder byggs med avsteg från riktvärdena för trafikbuller. En infrastrukturhållare kan med stöd av miljöbalken föreläggas att vidta åtgärder i efterhand om bullersituationen bedöms utgöra en olägenhet för människors hälsa. Vidare kan avsteg från riktvärdena leda till att näringsverksamhet, såsom flygplatser, hamnar och industrier, i närheten av bostäderna begränsas vid kommande tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Detta gäller inte minst flyg- och hamnverksamhet i citynära områden.</P>
<P class="p182 ft4">Regeringen bedömer att de beskrivna situationerna bl.a. kan försvåra för en god bostadsförsörjning och en god samordning av infrastruktur- och bostadsförsörjningsåtgärder.</P>
<P class="p162 ft2">För att det ska bli enklare att bygga bostäder i bullerutsatta lägen bör en utredning tillsättas som får i uppdrag att bl.a. lämna förslag på nya eller ändrade bestämmelser i syfte att öka samordningen av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen med prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om buller.</P>
<P class="p162 ft2">Förslagen ska leda till att det blir tydligt hur man ska förhålla sig till givna tillstånd enligt miljöbalken, kända infrastrukturplaner och framtida trafikprognoser vid planering enligt plan- och bygglagen respektive hur man vid en prövning enligt miljöbalken ska förhålla sig till beslutade planer och lov enligt plan- och bygglagen.</P>
<P class="p163 ft2">Utredningens förslag bör åtföljas av konsekvensanalyser. Utredningen ska samarbeta med berörda myndigheter samt den förhandlingsperson som tillkallas för uppdraget om utbyggnad av tunnelbanan och ett ökat bostadsbyggande i Stockholms län. Utredningen bör vara klar den 31 augusti 2013.</P>
<P class="p90 ft4">En översyn av det här slaget är viktig för att kunna säkerställa att de infrastrukturåtgärder som görs samspelar med ett ökat bostadsbyggande samtidigt som hänsyn tas till människors hälsa.</P>
<P class="p300 ft55"><SPAN class="ft51">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft54">Boverkets roll</SPAN></P>
<P class="p246 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning</SPAN>: Boverkets uppdrag att vägleda kommuner och andra när det gäller hur riktvärdena för trafikbuller ska tillämpas vid planering och byggande av bostäder bör tydliggöras i verkets instruktion.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td64"><P class="p125 ft47">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft2">: Av plan- och bygglagen</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">(2010:900) framgår att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">mark som är lämpad för ändamålet, bl.a. med hänsyn till människors</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">hälsa och säkerhet. Buller ingår som en del i denna bedömning. Det är</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p302 ft2">kommunerna som gör bedömningen.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) har Boverket i uppgift</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p125 ft2">att ge råd och stöd om tillämpningen av lagen. Vidare ska Boverket</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td65"><P class="p19 ft2">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td64"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032582x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p87 ft4">enligt förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket inom sitt Prop. 2012/13:25 verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljöarbetet och</P>
<P class="p197 ft2">de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov före- slå åtgärder för miljöarbetets utveckling och samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som bl.a. tar upp buller. Myndigheten ska enligt instruktionen utöva tillsyn, ge tillsynsvägledning och ha uppsikt i enlighet med lagar och förordningar. Vidare ska verket särskilt beakta de konsekvenser som verkets beslut och verksamhet kan få för bl.a. folkhälsa.</P>
<P class="p260 ft4">Det ingår således i Boverkets uppdrag att vägleda kommuner och andra när det gäller hur riktvärdena för trafikbuller och avsteg från dessa ska tillämpas vid planering och byggande av bostäder. Regeringen avser att ytterligare tydliggöra detta genom en ändring i Boverkets instruktion.</P>
<P class="p162 ft2">På regeringens uppdrag har Boverket utarbetat underlag om hur riktvärdena bör tillämpas i samband med prövning enligt plan- och bygglagen. Detta underlag har publicerats i form av två rapporter, som innehåller allmänna råd, dels <SPAN class="ft3">Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik </SPAN>(Allmänna råd 2008:1), dels <SPAN class="ft3">Flygbuller i planeringen </SPAN>(Allmänna råd 2009:1).</P>
<P class="p303 ft4">I de allmänna råden preciserar Boverket bl.a. de undantag från rikt- värdena som bör kunna accepteras i vissa planeringssituationer, framför allt inom eller i anslutning till områden med tätare bebyggelse eller med goda kommunikationer.</P>
<P class="p300 ft55"><SPAN class="ft51">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft54">Buller vid hamnar och industrier m.m.</SPAN></P>
<P class="p165 ft2"><SPAN class="ft47">Regeringens bedömning</SPAN>: Boverket bör ges i uppdrag att efter samråd med Naturvårdsverket och övriga berörda myndigheter utarbeta en vägledning för planering för och byggande av bostäder avseende före- komsten av buller från hamnar och industrier och liknande verksamhet i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900).</P>
<P class="p264 ft2">Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att efter samråd med Boverket och övriga berörda myndigheter utarbeta en vägledning för hur buller från miljöfarlig verksamhet som t.ex. hamnar och industrier kan hante- ras vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken.</P>
<P class="p304 ft2">Uppdragen bör på lämpligt sätt samordnas med varandra.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p125 ft47">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft2">: De uppdrag som regeringen</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">tidigare lämnat till Boverket i fråga om trafikbuller har avsett buller från</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">dels väg- och spårbunden trafik, dels flygverksamhet. Uppdragen har</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">bl.a. resulterat i två allmänna råd. För andra bullerstörande verksamheter</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">som t.ex. är knutna till sjöfarten finns för närvarande inte någon central</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">vägledning i frågan om hur planeringen av ny bostadsbebyggelse ska</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p305 ft2">förhålla sig med avseende på verksamhetens bulleremissioner.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft3"><SPAN class="ft2">Naturvårdsverket har bl.a. utfärdat </SPAN>Riktlinjer för externt industribuller</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">(Råd och riktlinjer 1978:5). Avsikten med riktlinjerna är dels att göra</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">Naturvårdsverkets bedömningsgrunder allmänt tillgängliga, dels att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">underlätta arbetet med att ta fram ett tillfredsställande bedömnings-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p125 ft2">underlag för dem som söker tillstånd eller gör anmälan enligt miljö-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td65"><P class="p19 ft2">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td64"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<P class="p73 ft4">skyddslagen (nuvarande miljöbalken). Riktlinjerna för externt industri- Prop. 2012/13:25 buller är tillämpliga både vid anläggande av ny och för befintlig</P>
<P class="p46 ft2">industriell verksamhet. Riktlinjerna ska ses som utgångspunkt och vägledning för den individuella bedömning som bör göras i varje enskilt fall. Inom Naturvårdsverket pågår sedan några år tillbaka ett arbete med en översyn av de riktlinjer som nu tillämpas.</P>
<P class="p48 ft2">Dagens samhällsbyggande är i ökande utsträckning inriktad mot att omvandla befintliga, centralt belägna <NOBR>hamn-,</NOBR> industri- och järnvägs- områden till attraktiva bostadsområden. Det innebär bl.a. att den nya bostadsbebyggelsen växer fram på mark i anslutning till sådana områden eller på områden som är under omvandling eller successiv avveckling. Ett stadsbyggande på detta sätt försvåras av att det saknas tillräcklig vägledning från centrala myndigheter om hur bullerförhållanden ska beaktas i samband med planering för och byggande av bostäder.</P>
<P class="p12 ft2">Regeringen anser att Boverket bör belysa frågan om hur buller från miljöstörande verksamheter som t.ex. hamnar och industrier kan behandlas i samband med kommunal planering enligt plan- och bygg- lagen. Regeringen avser därför att ge Boverket i uppdrag att efter samråd med Naturvårdsverket och övriga berörda myndigheter utarbeta en vägledning för planering för och byggande av bostäder avseende före- komsten av buller från hamnar och industrier och liknande verksamhet i enlighet med plan- och bygglagen.</P>
<P class="p11 ft2">Regeringen anser att det är angeläget att det finns aktuell vägledning om hur buller från miljöstörande verksamheter, som t.ex. hamnar och industrier kan behandlas i samband med tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Regeringen avser därför att ge Naturvårdsverket i uppdrag att efter samråd med Boverket och övriga berörda myndigheter utarbeta en vägledning för hur buller från miljöfarlig verksamhet som t.ex. hamnar och industrier kan hanteras vid prövning och tillsyn enligt miljö- balken.</P>
<P class="p92 ft18">Uppdragen till Boverket och Naturvårdsverket bör på lämpligt sätt samordnas med varandra.</P>
<P class="p306 ft77"><SPAN class="ft1">7</SPAN><SPAN class="ft76">Optimerad planering av transportinfrastruktur</SPAN></P>
<P class="p307 ft2">Planeringsprocessen för åtgärder i transportinfrastrukturen består av två steg: inriktningsplanering och åtgärdsplanering. Inriktningsplaneringen avslutas i och med att riksdagen fattar beslut med anledning av denna proposition. I inriktningsplaneringen har ingått framtagande av underlag, främst Kapacitetsutredningen, samt denna proposition. I åtgärdsplane- ringen mejslas sedan detaljerna för Sveriges transportsystem fram. Under hösten 2012 avser regeringen att lämna direktiv till Trafikverket och länen om att inleda åtgärdsplaneringen. Efter riksdagens ställnings- tagande till propositionen kan direktiven komma att ändras och blir då definitiva. Trafikverket upprättar sedan ett förslag till långsiktig plane-</P>
<P class="p308 ft2">ring och våren 2014 avser regeringen att besluta om en ny nationell plan</P>
<P class="p97 ft2">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032584x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p73 ft4">för transportinfrastrukturen under perioden <NOBR>2014–2025.</NOBR> Länen kommer Prop. 2012/13:25 att erbjudas att upprätta förslag till länsplaner för regional transport-</P>
<P class="p309 ft18">infrastruktur som lämnas till Regeringskansliet senast våren 2015. Processen för nationell planering illustreras i följande bild.</P>
<P class="p310 ft25">Figur 7.1: Processen för långsiktig planering av transportinfrastrukturen.</P>
<P class="p311 ft37"><SPAN class="ft21">7.1</SPAN><SPAN class="ft45">Beskrivning av den ekonomiska planeringsprocessen</SPAN></P>
<P class="p193 ft4">Regeringen överlämnade den 22 mars 2012 propositionen <SPAN class="ft23">Planerings- system för transportinfrastruktur </SPAN>(prop. 2011/12:118) till riksdagen. I propositionen bedömer regeringen att den långsiktiga infrastrukturplane- ringen även i framtiden bör ha ett perspektiv på minst tio år.</P>
<P class="p312 ft55"><SPAN class="ft51">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft54">Nationell plan</SPAN></P>
<P class="p313 ft2">Fyrstegsprincipen bör utgöra underlag för vägledning när regeringen tar ställning till vilka åtgärder som ska genomföras i det nationella perspek- tivet. Regeringen fastställer en sådan långsiktig nationell plan ungefär vart fjärde år. Denna ordning bör enligt propositionen kompletteras med årliga beslut om åtgärders genomförande. Trafikverket ska lämna årliga förslag till regeringen om genomförande av infrastrukturåtgärder de följande sex åren. Förslagen ska vara indelade i en del som avser de närmast följande tre åren (år <NOBR>1–3)</NOBR> och bestå av åtgärder som är färdiga att byggstarta och en del som avser åtgärder som bedöms kunna byggstarta under de därpå följande tre åren (år <NOBR>4–6).</NOBR> Trafikverkets förslag ska bestå av projekt som passerat kontrollstationer (grindar) som säkerställer att projekten kommit tillräckligt långt i såväl den fysiska, som i den ekonomiska planeringen. Regeringen fattar därefter, med Trafikverkets förslag som underlag, ett beslut om vilka åtgärder i nationell plan som får genomföras de närmast följande tre åren (år <NOBR>1–3)</NOBR> och ett beslut om vilka åtgärder som bör förberedas för genomförande de därpå följande tre åren (år <NOBR>4–6).</NOBR> Beslut och bedömningar med ekonomisk innebörd som avser år <NOBR>1–3</NOBR> ska överensstämma med de beslut riksdagen fattat om statens budget</P>
<P class="p314 ft2">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032585x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p87 ft4">och med den information regeringen gett riksdagen i den senast lämnade Prop. 2012/13:25 budgetpropositionen.</P>
<P class="p315 ft2">Under våren 2014 avser regeringen vid ett och samma tillfälle fatta tre olika planbeslut.</P>
<P class="p162 ft4"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">Nationell åtgärdsplan för transportinfrastruktur för perioden </SPAN><NOBR>2014–2025</NOBR> (år <NOBR>1–12)</NOBR> – uppdateras ungefär en gång per mandatperiod.</P>
<P class="p162 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft16">Ekonomisk plan för perioden </SPAN><NOBR>2014–2016</NOBR> (år <NOBR>1–3)</NOBR> – uppdateras varje år.</P>
<P class="p162 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft16">Ekonomisk plan för perioden </SPAN><NOBR>2017–2019</NOBR> (år <NOBR>4–6)</NOBR> – uppdateras varje år.</P>
<P class="p162 ft2">Regeringen avser att i anslutning till att denna proposition lämnas till riksdagen ge Trafikverket i uppdrag att inleda förberedelser för åtgärds- planeringen för perioden <NOBR>2014–2025.</NOBR> Trafikverket ska i dessa förberedel- ser utgå från de riktlinjer och ekonomiska ramar som regeringen föreslår</P>
<P class="p316 ft2"><SPAN class="ft2">i</SPAN><SPAN class="ft78">propositionen. Sedan definitiva ekonomiska ramar fastställts av riksdagen avser regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att inleda åtgärdsplaneringen. Bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken ska tillämpas i syfte att integrera miljöaspekter i den kommande planen så att en hållbar utveckling främjas. Trafikverket ska i framtagandet av den nationella planen för utveckling av transportsystemet samverka med aktörer på läns- och lokal nivå. Uppdraget om åtgärdsplaneringen kommer att redo- visas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) under våren 2013. Därefter ska förslaget remitteras och beredningen slutföras.</SPAN></P>
<P class="p88 ft55"><SPAN class="ft51">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft54">Länsplaner och länens roll i planeringsprocessen</SPAN></P>
<P class="p184 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens förslag: </SPAN>Regeringen bemyndigas att efter åtgärdsplane- ringen slutligt besluta om fördelningen av medel mellan nationell plan och länsplaner för den nya planperioden <NOBR>2014–2025.</NOBR></P>
<P class="p317 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning: </SPAN>Den totala ekonomiska ramen för länen bör under planperioden <NOBR>2014–2025</NOBR> ligga på motsvarande genomsnitt- liga nivå årligen som under den nuvarande planperioden. Fram till och med 2021 bör ingen förändring i fördelningen mellan länen äga rum. Fördelningen mellan länen under perioden <NOBR>2022–2025</NOBR> bör fastställas efter att åtgärdsplaneringen för länsplanerna har genomförts.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr2 td64"><P class="p125 ft47">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft2">Syftet med plane-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">ringsmodellen är att främja kvaliteten i planeringsunderlagen och att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">uppmuntra nationella och regionala aktörer att överväga prioriteringar</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">både inom den egna planen och vad som kan vara motiverat att genom-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">föra i övriga planer. En sådan modell tillämpades redan i förra plane-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">ringsomgången och erfarenheterna är goda. Regeringen bör efter</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">åtgärdsplaneringen avgöra fördelningen av den statliga ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">ramen och rapportera utfallet i en skrivelse till riksdagen.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">Många olika tänkbara åtgärder behöver vägas mot varandra under</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">åtgärdsplaneringen. De slutliga prioriteringarna för <NOBR>2022–2025</NOBR> bör</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">baseras på hur väl olika åtgärder bidrar till inriktningen i denna</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p125 ft2">proposition. Genom att hålla denna fråga öppen får planeringsansvariga</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p125 ft2">på länsnivå respektive nationell nivå incitament att noga överväga vilka</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p21 ft2">åtgärder som ska lyftas fram i prioriteringen.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td65"><P class="p19 ft2">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td64"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td62"><P class="p121 ft2">På nationell nivå är det Trafikverket som upprättar förslag till lång-</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p122 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p21 ft2">siktiga infrastrukturplaner. Förslag till länsplaner upprättas</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p121 ft2">av</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">samverkansorgan, landsting, en kommun (Gotlands kommun) samt i</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">några fall av länsstyrelser<SPAN class="ft30">19</SPAN>. Vad respektive plan kan innehålla regleras i</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur,</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transport-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">infrastruktur samt förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p21 ft2">till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m.</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">Planer på nationell nivå fastställs av regeringen medan länens planer</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">fastställs av den organisation som har ansvar för fastställande av</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur i</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">respektive län. Av förordningen om länsplaner för regional transport-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">infrastruktur framgår att en sådan länsplan ska gälla över en period av</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p21 ft2">tolv år.</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">Den föregående planomgången som utgick från regeringens proposi-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft3"><SPAN class="ft2">tion </SPAN>Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">(prop. 2008/09:35), inleddes efter att regeringen i direktiv<SPAN class="ft30">20 </SPAN>hade gett</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">förutsättningarna för åtgärdsplaneringen till Vägverket, Banverket,</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen och för länen. För länen angav</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">regeringen i direktiven preliminära ekonomiska ramar för perioden</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p21 ft2"><NOBR>2010–2021.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">I regeringens beslut om fastställelse av nationell trafikslagsöver-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">gripande plan för utveckling av transportsystemet samt fastställelse av</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">regional transportinfrastruktur för perioden <NOBR>2010–2021</NOBR> (dnr</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">N2009/6374/TE och N2008/8869/TE [delvis]) fastställdes länens</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">ekonomiska ramar slutligt och den organisation som har ansvar för</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">planering i respektive län uppmanades att inom tre månader fastställa</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">länsplanernas innehåll. I denna proposition föreslår regeringen</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">kompletterande ekonomiska ramar för den nationella planen från 2014</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">fram till 2021 och nya ekonomiska ramar från 2022 fram till 2025 (se</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">avsnitt 4.1). Regeringen bedömer att varje enskilt läns ekonomiska ramar</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">bör lämnas oförändrade från 2014 fram till 2021 och att den samman-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">tagna genomsnittliga årliga nivån för länen för planperioden <NOBR>2010–2021</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p21 ft2">förlängs från 2022 fram till 2025.</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p121 ft2">Länen kommer att erbjudas möjlighet att inleda processen med att</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">upprätta förslag till nya trafikslagsövergripande länsplaner för regional</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">transportinfrastruktur samtidigt som Trafikverket inleder sin åtgärds-</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">planering på nationell nivå. De preliminära ekonomiska ramarna för</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">länen för perioden <NOBR>2022–2025</NOBR> och andra förutsättningar för länens plane-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">ring avser regeringen bereda och återkomma om under hösten 2012.</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">Länen kommer att lämna förslag till nya trafikslagsövergripande</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">länsplaner för regional transportinfrastruktur till Regeringskansliet senast</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td22"><P class="p21 ft2">våren 2015. Regeringen kommer därefter bereda förslagen och</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p121 ft10">fatta</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td62"><P class="p21 ft32"><SPAN class="ft31">19 </SPAN>Samverkansorganen i 13 län. Landstingen i Skåne, Västra Götalands och Hallands län</P></TD>
<TD class="tr33 td63"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td62"><P class="p21 ft36">samt Gotlands kommun. Länsstyrelserna i Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och</P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p21 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td22"><P class="p21 ft33">Norrbottens län.</P></TD>
<TD class="tr22 td21"><P class="p21 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p21 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td22"><P class="p21 ft36"><SPAN class="ft35">20 </SPAN>Uppdrag att genomföra åtgärdsplanering inför fastställandet av nationell trafikslags-</P></TD>
<TD class="tr31 td21"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr31 td63"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td62"><P class="p21 ft36">övergripande plan för utveckling av transportsystemet och trafikslagsövergripande läns-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td63"><P class="p19 ft2">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td62"><P class="p21 ft36">planer för regional transportinfrastruktur (dnr N2008/8698/IR, N2008/8869/IR [delvis]).</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<P class="p87 ft4">beslut om definitiva ekonomiska ramar för länen. Länen fastställer Prop. 2012/13:25 därefter länsplanerna inom tre månader.</P>
<P class="p162 ft2">Transportpolitikens bidrag till förbättrad tillgänglighet är centralt för att skapa en hållbar tillväxt i alla delar av landet. Specialisering och sektorisering i samhället kan i vissa fall leda till fragmentering, bristande helhetssyn och sämre resursutnyttjande och i förlängningen en sämre tillväxt. Det finns enligt regeringen behov av stärkt samordning både mellan nationell, regional och lokal nivå och mellan olika sektors- områden inom dessa nivåer. De aktörer som har det regionala tillväxt- ansvaret i respektive län har en särskild roll som är kopplad till den ekonomiska och strategiska planeringen. De arbetar med att samordna insatser från olika sektorer och aktörer på olika nivåer för att skapa hållbar tillväxt och utveckling, och tar fram samlade strategier för detta. Därigenom har de en god insyn i behoven hos brukarna av transport- systemet och används som en resurs såväl i arbetet med inriktnings- och åtgärdsplanering som i arbetet med nationell plan och regionala planer. Regeringen ska i början av varje planeringsomgång tydliggöra hur arbetet ska gå till, vilka roller aktörer ska ha i processen samt hur dialog, samverkan, ansvar och inflytande ska hanteras.</P>
<P class="p250 ft2">Länen har fortsatt ett tydligt utpekat ansvar för att ta fram länsplaner. Trafikverket och andra statliga aktörer ska utgöra ett stöd i deras arbete genom dialog och samverkan. Regeringen bedömer vidare att Trafik- verket ska samverka med aktörer med regionalt tillväxtansvar, tillika ansvariga för länsplanerna, så att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara i det kommande arbetet med nationell plan. Detta kommer att ske genom att Trafikverket i direktiven för åtgärdsplaneringen ges i uppdrag att föra dialog och samverka med dessa berörda aktörer och andra berörda statliga myndigheter om framtagandet av planen. Trafikverket ska i början av processen med den nationella åtgärdsplaneringen, dvs. redan i den fas då förberedelserna inleds, precisera hur denna dialog och samverkan ska gå till.</P>
<P class="p318 ft55">7.1.3 Väghållaransvar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p21 ft2">Sveriges vägnät består av allmänna vägar, gator och enskilda vägar. De</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">allmänna vägarna är statliga eller kommunala. Det statliga vägnätet</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">omfattar knappt 10 000 mil, de allmänna vägar och gator som</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">kommunerna förvaltar drygt 4 000 mil och det enskilda vägnätet med</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">statsbidrag drygt 7 000 mil. Därutöver finns ett mycket stort antal</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">enskilda vägar utan statsbidrag (cirka 36 000 mil), de flesta så kallade</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">skogsbilvägar.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p51 ft2">Frågan om ansvarsfördelningen när det gäller vägnätet mellan stat,</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">kommun och enskilda har aktualiserats bl.a. i Trafikverksutredningens</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft3"><SPAN class="ft2">betänkande </SPAN>Effektiva transporter och samhällsbyggande – en ny struktur</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2"><SPAN class="ft3">för sjö, luft, väg och järnväg </SPAN>(SOU 2009:3). Trafikverket bedriver i</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">samråd med Riksförbundet Enskilda Vägar och Sveriges Kommuner och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">Landsting ett arbete när det gäller väghållaransvaret. Bland annat har en</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">gemensam målbild diskuterats när det gäller ansvarsfördelningen, med</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">inriktningen att få en mer ändamålsenlig fördelning av väghållaransvaret</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p21 ft2">vilket skulle kunna leda till effektivare och rationellare väghållning.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td65"><P class="p19 ft2">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td64"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<P class="p91 ft4">Successiva förändringar i samhället såsom befolkningsförändringar, Prop. 2012/13:25 bosättningsmönster, företagsetableringar och lokalisering av olika</P>
<P class="p272 ft4">servicefunktioner påverkar användningen av vägnätet. Det leder till förändrade krav på vägnätets utformning och funktionalitet. Det finns därför behov av att successivt ompröva ansvarsfördelningen mellan berörda väghållare. Regeringen ser positivt på samarbetet mellan berörda aktörer och anser att det bör fortsätta. Det kan också på sikt finnas behov av att se över och justera delar av regelverket.</P>
<P class="p319 ft37"><SPAN class="ft21">7.2</SPAN><SPAN class="ft45">Prognosutveckling – ett successivt, kontinuerligt arbete med årlig uppföljning</SPAN></P>
<P class="p95 ft2">En prognos är en beskrivning av ett tillstånd vid en given tidpunkt i framtiden eller en tillståndsutveckling under en kommande tidsperiod. Prognoser av framtida trafik och efterfrågan på transporter behövs för att få en uppfattning om den framtida belastningen på transportinfra- strukturen, både med och utan olika typer av åtgärder. För framtida arbete med prognoser är det viktigt att indata i prognoserna är dokumen- terade och tillgängliga för granskning och kvalitetssäkrade samt att antaganden ska dokumenteras och motiveras. Det är centralt att de prognoser för trafikutveckling som ligger till grund för kommande åtgärdsplanering utgår från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och planer för transportinfrastrukturen. Med anledning av de överväganden regeringen gjort i propositionen <SPAN class="ft3">Planeringssystem för transport- infrastruktur </SPAN>(prop. 2011/12:118) är det av särskild vikt att prognoser uppdateras årligen och att de underbyggs med god kvalitet.</P>
<P class="p148 ft2">Trafikverket har ansvar för att utveckla och förvalta metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet och för att ta fram och tillhandahålla aktuella trafikprognoser enligt förord- ningen (2010:185) med instruktion till Trafikverket. Prognoser för trafik- utvecklingen är en viktig utgångspunkt för planering av utvecklingen av transportsystemet. Trafikverket bör successivt utveckla detta arbete och årligen i samband med budgetunderlaget redovisa uppdaterade prognoser. Trafikverket bör arbeta med prognosutveckling för alla typer av person- och godstrafik, såväl landtransporter som sjö- och luft- transporter och då beakta arbetet hos andra statliga aktörer på detta område. Prognosresultaten ligger till grund för de beslut om priorite- ringar som görs och det är rimligt att ställa höga kvalitetskrav på prognosen och att tillämpningar eller alternativa prognoser kan relateras till de framtagna nationella prognoserna.</P>
<P class="p148 ft2">Trafikverket har arbetat med utveckling av prognoser och identifierat flera brister i nuvarande prognosprocess, exempelvis att dokumenta- tionen är ofullständig eller att indata inte är allmänt tillgängliga. Dessa brister har inneburit att det inte gått att säkerställa möjlighet till oberoende granskning. För förståelse och jämförbarhet ställs krav på att alla typer av trafikprognoser ska kunna relateras till den nationella trafik- prognosen som tas fram som underlag till den återkommande årliga processen som är en del av den långsiktiga infrastrukturplaneringen.</P>
<P class="p74 ft2">Inom EU pågår arbete med utveckling av prognosmodeller. Detta arbete</P>
<P class="p66 ft2">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<P class="p87 ft4">bör påverka den svenska prognosmodellen. Det är därför viktigt att Prop. 2012/13:25 Trafikverket i utvecklingen av den modell som tillämpas beaktar det</P>
<P class="p18 ft2">arbete som sker internationellt.</P>
<P class="p163 ft2">För framtagande av prognoser för person- och godstrafik krävs information om infrastruktur, trafik, transporter och kostnader, men också om faktorer utanför transportområdet. Det gäller framför allt information om hur ekonomin och samhället i sin helhet ser ut i dag och hur utvecklingen kan tänkas bli i framtiden. Både person- och gods- transporter påverkas av befolkningsutvecklingen och förändringar i lokaliseringen av bostäder, arbetsplatser och servicefunktioner. Utveckl- ingen av sysselsättning och ekonomi påverkar också transporterna i hög grad. Även den omställning som krävs för att nå tvågradersmålet inom klimatpolitiken skulle kunna innebära långtgående krav liksom kommande lagstiftning t.ex. lagstiftningskrav om utsläpp av svaveldioxid från och med den 1 januari 2015. Godstransporterna är dessutom starkt kopplade till den globala och nationella ekonomiska utvecklingen, handelsmönster, industristruktur och logistik. Effekterna av alternativa antaganden ska studeras genom känslighetsanalyser. Känslighetsanalyser är ett viktigt verktyg för att hantera olika dilemman, förutsättningar och antaganden. Känslighetsanalyser av ett prognosresultat är att föredra framför flera olika prognoser. Då ekonomisk och fysisk planering sammanfaller i planeringssystemet är det viktigt att ha samma prognoser i båda processerna. Det är viktigt att ett systematiskt och målmedvetet erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete sker tillsammans med andra länder med likartade förutsättningar inom trafikområdet i syfte att bibehålla ett dynamiskt och kvalitativt utvecklingsarbete. Det är även viktigt att etablera en arbetsform för de förbättringar som uppkommer genom forskning, konsulter eller andra nationella/internationella iakttagelser. Det är ytterst viktigt för de politiska besluten att de underlag som används vid beslut har tagits fram på ett kostnadseffektivt sätt samt med så hög kvalitet som möjligt.</P>
<P class="p320 ft37">7.3 Planering och samverkan för utbyggnad av elektroniska kommunikationer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p21 ft2">Regeringen beslutade 2009 om en bredbandsstrategi för Sverige (dnr</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">N2009/8317/ITP). Målen i strategin är bl.a. att Sverige ska ha bredband i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">världsklass och att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Bredbandsstrategin utgår från</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">att det i första hand är marknadens uppgift att göra investeringar i denna</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">typ av infrastruktur. Statens roll är framför allt att se till att marknaden</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">fungerar effektivt och att marknadsaktörerna ges förutsättningar för sin</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">verksamhet genom lämplig reglering. På den svenska lands- och gles-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">bygden saknas dock i vissa områden incitament för marknaden att göra</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">investeringar. Det finns därför ett fortsatt behov av riktade statliga</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td64"><P class="p21 ft2">stödinsatser i lands- och glesbygder. Regeringen har därför i budget-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">propositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) föreslagit att ytterligare</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p21 ft2">600 miljoner kronor satsas under perioden <NOBR>2013–2014</NOBR> för att finansiera</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><P class="p21 ft2">bredbandsutbyggnadsprojekt inom ramen för Landsbygdsprogrammet.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td65"><P class="p19 ft2">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td64"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<P class="p87 ft4">Den totala bredbandssatsningen för perioden <NOBR>2012–2014</NOBR> uppgår, Prop. 2012/13:25 inklusive redan beslutade satsningar, därmed till totalt 1,1 miljarder</P>
<P class="p18 ft2">kronor.</P>
<P class="p163 ft2">Alla aktörer på marknaden har ett ansvar för att målen i bredbands- strategin ska uppnås. Det betyder att det krävs insatser från såväl enskilda och företag som offentliga aktörer. Särskilt viktig är, precis som vid utbyggnad av transportinfrastruktur, en fungerande samverkan vid samhällsplanering, bebyggelseplanering och markanvändning. I syfte att främja denna samverkan har regeringen bl.a. gett Trafikverket i uppdrag att i sin verksamhet avseende kanalisation vid nyanläggning och ombyggnad av vägnätet samverka med de aktörer som tillhandahåller elektronisk kommunikation. Trafikverket har enligt regeringen vissa möjligheter att bidra till att underlätta bredbandsutbyggnad. Trafikverket bör därför även kunna verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr16 td96"><P class="p25 ft1">8</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p321 ft1">Fyra steg i planeringen av</P></TD>
<TD class="tr16 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p321 ft1">transportsystemet</P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td79"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td80"><P class="p322 ft2"><SPAN class="ft47">Regeringens bedömning</SPAN>: Fyrstegsprincipen är en viktig utgångs-</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td80"><P class="p322 ft2">punkt för den fortsatta förvaltningen och utvecklingen av transport-</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td80"><P class="p322 ft2">systemet. Resultatet från Kapacitetsutredningen bör vara en viktig del</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p39 ft2">av underlaget i den kommande åtgärdsplaneringen.</P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p21 ft47">Kapacitetsutredningens förslag<SPAN class="ft2">: Överensstämmer huvudsakligen</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">med regeringens bedömning.</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p21 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna</SPAN>: Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Naturvårdsverket,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft3">Transportstyrelsen, Naturskyddsföreningen och Nässjö kommun, <SPAN class="ft2">påtalar</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">att de stöder Kapacitetsutredningens angreppssätt utifrån fyrstegs-</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft2">principen och vissa ställer sig dessutom positiva till att Kapacitetsutred-</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">ningen i första hand lyfter fram fyrstegsprincipens steg 1- och steg 2-</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">åtgärder som sätt att lösa kommande kapacitetsbrister. Många remiss-</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft3"><SPAN class="ft2">instanser, bl.a. </SPAN>Trafikanalys, Sveriges Åkeriföretag <SPAN class="ft2">och </SPAN>Region Blekinge,</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">framhåller på olika sätt att Kapacitetsutredningen utgör ett ambitiöst,</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">brett och intressant underlag som innehåller värdefulla resonemang om</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft2">nuläget och om utvecklingen under den tidsram som specificerats. Flera</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft3"><SPAN class="ft2">remissinstanser, bl.a. </SPAN>Region Värmland, Helsingborgs stad <SPAN class="ft2">och </SPAN>Sveriges</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2"><SPAN class="ft3">Kommuner och Landsting </SPAN>framhåller även att Trafikverket genomfört ett</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft2">bra arbete utifrån givna förutsättningar och den korta utredningstid som</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">stått till förfogande Flera remissinstanser bl.a. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen Norrbotten,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft3">Länsstyrelsen Västernorrlands län, Region Gävleborg, Region Dalarna</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft10">och <SPAN class="ft25">Västra Götalands läns landsting </SPAN>anser dock att nyinvesteringar krävs</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">för att leva upp till det transportpolitiska målet om tillgänglighet i hela</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">landet. En återkommande synpunkt är ett missnöje med utredningens</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft2">snäva fokus på transportsystemets kapacitet. Utöver kapacitetshöjande</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">satsningar i framför allt storstäderna krävs enligt remissinstanserna även</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td82"><P class="p21 ft2">åtgärder för förbättrad tillgänglighet i hela landet. Därför efterfrågas ett</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td78"><P class="p19 ft2">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft4">bredare och framför allt ett regionalt utvecklingsperspektiv som ser transportsystemet i ett större sammanhang och tydliggör hur infrastruk- turen och kommunikationer kan relateras till en önskvärd samhälls- utveckling.</P>
<P class="p14 ft2"><SPAN class="ft47">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Den så kallade fyrstegsprincipen bör enligt regeringens mening vara en viktig utgångspunkt för plane- ringen av förvaltningen och den fortsatta utvecklingen av transport- systemet. Fyrstegsprincipen beskrivs översiktligt i avsnitt 3.1. Det förslag till ekonomiska ramar som lämnas i denna proposition är resultatet av en tillämpning av fyrstegsprincipen och ska ses sammantaget med över- väganden kring en rad olika styrmedel. Regeringen bedriver ett konti- nuerligt arbete med att göra skatterna på klimat- och energiområdet mer träffsäkra och ändamålsenliga, vilket bl.a. resulterat i förslag i budget- proposition för 2013 (prop. 2012/13:1 utg. omr. 20) om förändrad beskattning av drivmedel och fordon. Utredningsarbete pågår också om bl.a. trängselskattesystemet och en fossiloberoende fordonsflotta. Tidigare utredningar som regeringen tillsatt har i sina betänkanden om planeringssystemet för transportinfrastruktur pekat på vikten av att tillämpa fyrstegsprincipen under hela planeringsprocessen, se bl.a. betänkande <SPAN class="ft3">Effektivare planering av järnvägar och vägar </SPAN>(SOU 2010:57). <SPAN class="ft3">Medfinansiering av transportinfrastruktur </SPAN>och <SPAN class="ft3">Ett nytt system för den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur samt riktlinjer och processer för medfinansiering </SPAN>(SOU 2011:49). Regeringen har i propositionen <SPAN class="ft3">Planeringssystem för transportinfrastruktur </SPAN>(prop. 2011/12:118) framhållit att det i dag inte finns någon lämplig form för att med tillämpning av fyrstegsprincipen göra mer förutsättningslösa analyser av hur olika transportbehov kan tillgodoses. Regeringen bedömde därför i den propositionen att den fysiska planeringen bör före- gås av en förberedande studie som innebär en förutsättningslös trafikslagsövergripande analys med tillämpning av fyrstegsprincipen. Därför angav regeringen i uppdraget till Trafikverket om att genomföra Kapacitetsutredningen att fyrstegsprincipen skulle utgöra den grund- läggande utgångspunkten för alla förslag till åtgärder. Trafikverket har som en följd av detta arbetat systematiskt i enlighet med fyrstegs- principen.</P>
<P class="p323 ft2">Anledningen till att regeringen gav Trafikverket de uppdrag som resulterade i Kapacitetstutredningen var bl.a. att en kraftig trafikökning medfört ett högt kapacitetsutnyttjande i transportsystemet. Det fanns därför behov av att kartlägga nuvarande och kommande kapacitetsbrister och föreslå åtgärder som ger ökad kapacitet, som bidrar till ett mer robust och samtidigt hållbart transportsystem och som leder till en effektivare användning av transportsystemet i dess helhet. Kapacitetsutredningens resultat bör vara ett viktigt underlag för den kommande planeringen av åtgärder i den nationella planen för åren <NOBR>2014–2025.</NOBR> Planeringen bör därutöver utgå ifrån att nå högsta möjliga transportpolitiska målupp- fyllelse till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.</P>
<P class="p229 ft4">Fysisk planering och ekonomisk planering är två processer som båda behövs för att göra verklighet av tilltänkta åtgärder i transportinfrastruk- turen. Som ett led i att effektivisera den fysiska planeringsprocessen är det angeläget med en enkel och öppen prövningsprocess. Regeringen har nyligen skickat ut promemorian <SPAN class="ft23">Effektivare identifiering, beskrivning och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">91</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032592x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr2 td98"><P class="p21 ft3">bedömning av miljökonsekvenser <SPAN class="ft2">(dnr.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p21 ft2">M2012/2031/R)</P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p121 ft2">på remiss. I</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td98"><P class="p21 ft7">promemorian presenteras ett förslag till</P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p21 ft7">ett nytt 6 kap. i</P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p121 ft7">miljöbalken.</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft4">Syftet med de föreslagna förändringarna är att effektivisera miljöbalkens bestämmelser och göra miljöprövningen mer förutsägbar utan att miljö- skyddet försvagas.</P>
<P class="p198 ft21"><SPAN class="ft21">8.1</SPAN><SPAN class="ft22">Fyrstegsprincipen – en viktig utgångspunkt</SPAN></P>
<P class="p89 ft2">Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis och avse åtgärder för att styra efterfrågan (steg 1), att underhålla och optimera befintlig infrastruktur (steg 2), att trimma och på så sätt förbättra infrastrukturen och dess förhållande till omgivningen (steg 3) och för att investera i ny infrastruktur (steg 4).</P>
<P class="p90 ft4">Planering för utveckling av transportsystemet enligt fyrstegsprincipen förväntas bidra till att säkra kostnadseffektiva lösningar som beaktar alla trafikslag och färdmedel liksom alla typer av åtgärder. En effektiv lösning på ett specifikt transportbehov kan alltså innefatta åtgärder från flera av fyrstegsprincipens steg. Detta handlar om både en god resurs- hushållning och bidrag till hållbar samhällsutveckling.</P>
<P class="p324 ft21"><SPAN class="ft21">8.2</SPAN><SPAN class="ft22">Steg 1 – att styra efterfrågan</SPAN></P>
<P class="p325 ft2">Steg 1 i fyrstegsprincipen innebär att åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägs. Det omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet, som samhället i övrigt för att minska transport- efterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel för att möjliggöra ökad uppfyllelse av olika samhällsmål.</P>
<P class="p90 ft4">Många av de kapacitets- och effektivitetsbrister, som finns eller förväntas uppstå i transportsystemet, kan i stället åtgärdas med hjälp av styrmedel som bidrar till en mer effektiv användning av infrastrukturen. Effektivt utformade styrmedel kan också användas för att säkerställa att de som använder infrastrukturen själva står för de samhällsekonomiska kostnader (negativa effekter) som uppstår.</P>
<P class="p326 ft55"><SPAN class="ft51">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft54">Trafikens samhällsekonomiska kostnadsansvar</SPAN></P>
<P class="p246 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning</SPAN>: Principen om att trafiken ska bära sina samhällsekonomiska kostnader bör även fortsatt vara en utgångspunkt i transportpolitiken. Regeringens arbete som är relaterat till trafikens kostnadsansvar bör fortsätta.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr7 td101"><P class="p51 ft47">Kapacitetsutredningens</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p21 ft47">bedömning:</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p327 ft10">Kapacitetsutredningen</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td47"><P class="p327 ft2">beskriver i scenario 2050 att full internalisering av alla externa kostnader</P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p21 ft2">bör eftersträvas för alla transporter.</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p51 ft47">Remissinstanserna: <SPAN class="ft2">Vissa</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p38 ft2">remissinstanser,</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p327 ft3"><SPAN class="ft2">bl.a. </SPAN>Näringslivets</P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td47"><P class="p327 ft3">Transportråd<SPAN class="ft2">, </SPAN>Transportgruppen <SPAN class="ft2">och </SPAN>Svenskt Näringsliv, <SPAN class="ft2">framhåller att</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p19 ft2">92</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">de ställer sig bakom principen om internalisering av externa kostnader, men är samtidigt noga med att påpeka vikten av genomarbetade konsekvensanalyser av sådana beslut inklusive av effekterna av en full internalisering av externa kostnader och hur detta påverkar transport- näringens kostnadsläge och konkurrensförmåga och näringslivets internationella konkurrenskraft. Även ökad tydlighet inom andra områden efterfrågas av några remissinstanser. Exempelvis efterlyser <SPAN class="ft3">Trafikanalys </SPAN>att det bör framgå vilka kostnader som ännu inte kunnat internaliseras medan <SPAN class="ft3">Boverket </SPAN>framför önskemål om en mer utvecklad diskussion kring de olika trafikslagens internaliseringsgrad, framför allt gällande olika effekter. Några remissinstanser, t.ex. <SPAN class="ft3">Branschföreningen Tågoperatörerna, </SPAN>påtalar även miljöaspekten i diskussionen om internalisering och framhåller bl.a. att en helhetssyn måste prägla en fortsatt internalisering av trafikslagens externa kostnader då en ensidig förändring kan leda till överflyttningar som får oönskade effekter på transportsektorns totala miljöbelastning. <SPAN class="ft3">Trafikanalys </SPAN>menar att kostnaden för koldioxid inte är internaliserad på en nivå som behövs för att nå klimatmålen.</P>
<P class="p72 ft2"><SPAN class="ft47">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Den transportpolitiska principen om att trafiken ska bära sina samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas. En tillämpning av detta är det så kallade kostnadsansvaret som innebär att de skatter och avgifter som tas ut för trafiken och som är transportpolitiskt motiverade bör motsvara trafikens samhällsekonomiska kostnader och bidra till att de transportpolitiska målen nås. I avsnitt 6.4 redogörs för transport- sektorns samhällsekonomiska kostnader och i vilken utsträckning nuvarande skatter och avgifter täcker dessa kostnader. Trafikanalys har i uppdrag att årligen lämna en rapport för analyser av transportsektorns samhällsekonomiska kostnader i relation till skatte- och avgiftsuttag inom olika delar av den svenska och europeiska transportsektorn.</P>
<P class="p69 ft2">Regeringen konstaterar att det finns ett stort behov av fortsatt kunskapsutveckling när det gäller analyser av transportsektorn ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tillgången på teoretiska analysmetoder och principer är god, såväl när det gäller ekonomiska analyser som statistik. Däremot finns brister i fråga om underlagsmaterial i form av ekonomiska grunddata och tillförlitliga skattningar av olika ekonomiska värden samt vissa av de nyttoeffekter, t.ex. för bostadsförsörjningen, som kan uppkomma till följd av investeringar i transportinfrastruktur.</P>
<P class="p15 ft2">Väg- och järnvägstransporter är generellt sett mer utforskade än övriga trafikslag med undantag av busstrafik och lätt lastbilstrafik där vissa kunskapsbrister finns. Inom dessa områden tas det nu fram underlag för att kunna beräkna marginalkostnader för olyckor, buller och slitage på infrastruktur. Det finns också behov av ytterligare kunskap när det gäller trängselkostnader för alla trafikslagen, hälsoeffekter av bl.a. emissioner och buller samt sjöfartens effekter på vatten och vattenmiljöer. Vidare behövs mer kunskap om hur stora samhällskostnaderna är för transport- systemets påverkan på människors hälsa.</P>
<P class="p229 ft4">Regeringen har gett Trafikanalys i uppdrag att årligen redovisa transportsektorns samhällsekonomiska kostnader i relation till skatter och avgiftsuttag inom olika delar av den svenska och europeiska transport- sektorn. Regeringen avser att fortsätta det arbete som är relaterat till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">93</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032594x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p73 ft18">trafikens kostnadsansvar. Bland annat behöver bättre kunskapsunderlag Prop. 2012/13:25 tas fram.</P>
<P class="p206 ft55"><SPAN class="ft51">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft54">Samordning med övrig samhällsplanering</SPAN></P>
<P class="p207 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning: </SPAN>Utvecklingen av ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem bör i ökad utsträck- ning samordnas med planering av markanvändning, bostadsförsörj- ning och övrig samhällsplanering samt insatser inom andra områden i samhället såsom tillväxt inom näringsliv och arbetsmarknad m.m.</P>
<P class="p328 ft46">Kapacitetsutredningens förslag: <SPAN class="ft4">Överensstämmer med regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p48 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>Många remissinstanser stöder att Trafikverket i Kapacitetsutredningen har arbetat med fyrstegsprincipen som utgångs- punkt. Flera ställer sig också positiva till att utredningen i första hand lyfter fram de första stegen i fyrstegsprincipen som sätt att lösa kommande kapacitetsbrister, bl.a. <SPAN class="ft3">Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Region Blekinge, Naturskyddsföreningen</SPAN>. <SPAN class="ft3">Svensk kollektivtrafik </SPAN>och</P>
<P class="p329 ft2"><SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>ställer sig positiva till att Kapacitets- utredningen lyfter fram behovet av transport- och infrastrukturplanering som en integrerad del av samhällsplaneringen och betydelsen av en bebyggelsestruktur som främjar kollektivtrafikens utveckling liksom gång och cykling. <SPAN class="ft3">Boverket </SPAN>framför att för att samhällsplaneringen ska få genomslag måste den kombineras med tydliga styrmedel och menar att det behövs tydligare övergripande regionala och statliga planerings- nivåer. <SPAN class="ft3">Transportstyrelsen </SPAN>delar Trafikverkets bedömning att det är nödvändigt att överväga kraftfulla styrmedel och samhällsplanerings- åtgärder i syfte att skapa en samhällsekonomiskt effektiv transport- försörjning. Många av de regionala remissinstanserna anser att betydande nyinvesteringar behövs för att leva upp till det transportpolitiska målet om tillgänglighet i hela landet, t.ex. <SPAN class="ft3">Länsstyrelserna i Norrbottens </SPAN>och</P>
<P class="p330 ft3">Västernorrlands län, Västra Götalands läns landsting <SPAN class="ft2">m.fl.</SPAN></P>
<P class="p48 ft47">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I propositionen </SPAN><SPAN class="ft3">Planerings- system för transportinfrastruktur </SPAN><SPAN class="ft2">(prop. 2011/12:118) framförde rege- ringen att en väl fungerande planering inom infrastrukturområdet behöver kunna fungera som en plattform för samverkan mellan berörda aktörer. I sin tur möjliggör detta en samordning med annan samhälls- planering och insatser inom andra områden i samhället såsom regionalt tillväxtarbete, näringslivsutveckling och bostadsförsörjning.</SPAN></P>
<P class="p331 ft2">Genom aktiv samhällsplanering förbättras förutsättningarna för att en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning fortsatt säkerställs för medborgare och näringsliv i hela landet. Mark- användning, bebyggelseplanering och samhällsplanering är områden som såväl påverkar som påverkas av transportsystemet och dess funktion. Planeringen inriktas inom flera regioner allt tydligare på hållbar utveckling där energieffektivitet, attraktiv urban miljö, täta städer med mindre transportbehov samt med möjligheter att gå, cykla samt en effektiv kollektivtrafikförsörjning betonas.</P>
<P class="p275 ft2">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft4">Genom en planeringsprocess där man bättre samordnar planeringen av infrastruktur med regional utvecklingsplanering, regionalt tillväxtarbete, näringslivsutveckling och kommunernas planering, ökar möjligheten till en effektiv och hållbar utveckling av transportsystemet.</P>
<P class="p14 ft2">Tillgänglighet till olika verksamheter och samhällsfunktioner blir också allt viktigare i takt med ökad specialisering i samhället och fortsatt urbanisering. Ökad täthet i städerna minskar i vissa fall behovet av transportinfrastruktur samtidigt som det möjliggör ökat resande med kollektivtrafik och att cykla eller gå. Flera olika aktörer, såväl offentliga som privata på lokal, regional och nationell nivå, är berörda och det behövs en väl fungerande samordning för att ge förutsättningar för en samhällsutveckling som kan bidra till att viktiga samhällsmål nås och till transportsystemets utveckling. Ett exempel är att nya exploateringar bör planeras för att ge god tillgänglighet för resor med cykel och till fots, för att skapa förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik och för att möjlig- göra en effektiv citylogistik (godstrafik). Det finns även stor potential att förbättra kollektivtrafik och cykelpendling i mindre och medelstora städer samt i den tätortsnära landsbygden.</P>
<P class="p15 ft2">Regeringens mål är att föra Sverige mot full sysselsättning genom minskat utanförskap och politiken ska därför fortsätta att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och välfärd i alla delar av landet och ta ansvar för långsiktiga mål för miljö, klimat, hälsa och livs- kvalitet. Genom en planeringsprocess där man bättre samordnar plane- ringen av infrastruktur med regional utvecklingsplanering, regionalt tillväxtarbete, näringslivsutveckling och kommunernas planering ökar transportsystemets bidrag till detta övergripande mål liksom till visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050.</P>
<P class="p15 ft2">Ansvaret för markanvändningsplanering ligger på enskilda kommuner, medan nyttan av infrastrukturinvesteringar kan komma flera kommuner eller län till del. För att få ut hela nyttan av en statlig investering är det rimligt att staten ställer krav på motprestationer i form av utbyggnad av bostäder och lokal service. Därigenom styrs utbyggnaden i tillväxt- områden till de platser där infrastrukturen förstärks. Detta kan vara ett sätt att möjliggöra för fler att få tillgång till bostäder med goda transport- förbindelser. I vissa tätbefolkade områden kan kapacitetshöjande investe- ringar t.ex. i spårburen transportinfrastruktur då bli aktuella. Samarbetet mellan ansvariga aktörer på lokal, läns- och nationell nivå bör hela tiden utvecklas, såväl inom som mellan dessa nivåer. Här har också Trafik- verket ett ansvar för att underlätta utbyggnad av annan infrastruktur, t.ex. <NOBR>it-infrastruktur</NOBR> i anslutning till vägar och järnvägar. Detta kan i förläng- ningen minska belastningen på transportsystemen genom att det skapas förutsättningar för distansarbete och resfria möten per telefon eller video. Trafikverket ska i sin verksamhet avseende kanalisation vid nyanlägg- ning och ombyggnad av vägnätet samverka med aktörer som tillhanda- håller elektroniska kommunikationer. Trafikverket ska i sin verksamhet även verka för att befintlig kanalisation för <NOBR>it-infrastruktur</NOBR> i anslutning till vägnätet görs tillgänglig för dessa aktörer på marknadsmässiga och konkurrensneutrala villkor. Detta ska göras med hänsyn till den egna verksamhetens behov och krav på säkerhet m.m.</P>
<P class="p323 ft18">I den kommande åtgärdsplaneringen för utvecklingen av transport- infrastrukturen bör Trafikverket, länsplaneupprättare och regionalt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">95</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032596x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p73 ft4">tillväxtansvariga, gemensamt komma med förslag på åtgärder för Prop. 2012/13:25 förbättrad samordning mellan berörda aktörer inom områdena tillväxt</P>
<P class="p96 ft2">och samhällsplanering.</P>
<P class="p332 ft53"><SPAN class="ft51">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft52">Styrmedel för att optimera användningen av transportsystemet</SPAN></P>
<P class="p333 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning</SPAN>: Rätt utformade styrmedel bidrar till en optimal användning av transportsystemet i sin helhet och ger goda förutsättningar för ökad transportpolitisk måluppfyllelse. Vid använd- ning av styrmedel bör även näringslivets konkurrenskraft beaktas.</P>
<P class="p328 ft4"><SPAN class="ft46">Kapacitetsutredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i stort med rege- ringens bedömning.</P>
<P class="p48 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna</SPAN>: Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Transportstyrelsen, Västsvenska handelskammaren </SPAN>och <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Landsting, </SPAN>välkomnar Kapacitetsutredningens ansats att det är nödvändigt att använda kraftfulla styrmedel, samhällsplaneringsåtgärder och påverkans- åtgärder i syfte att skapa en samhällsekonomiskt effektiv transport- försörjning. <SPAN class="ft3">Naturvårdsverket </SPAN>bedömer att styrmedel är avgörande för att klara miljö- och klimatmålen samt att frågan om hur det kan säkerställas att steg <NOBR>1-åtgärder</NOBR> får en framträdande roll i den framtida transport- planeringen bör ses över. <SPAN class="ft3">Trafikanalys </SPAN>önskar ett utvecklat resonemang om hur styrmedel mer konkret kan avhjälpa kapacitetsproblemen i transportsystemet. Några regioner, bl.a. <SPAN class="ft3">Regionförbundet i Jämtlands län </SPAN>och <SPAN class="ft3">Region Dalarna, </SPAN>efterlyser en ökad tydlighet rörande effekterna aven utökad användning av ekonomiska styrmedel.</P>
<P class="p12 ft47">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I propositionen </SPAN><SPAN class="ft3">Mål för framtidens resor och transporter </SPAN><SPAN class="ft2">(prop. 2008/09:93) angav regeringen att olika typer av transportpolitiska styrmedel – som skatter, avgifter och regleringar – är verktyg för att påverka efterfrågan av transporter, val av transportmedel och i förlängningen behovet av ny infrastruktur. Styrmedel är nödvändiga för att de transportpolitiska målen ska kunna uppfyllas, De transportpolitiska styrmedlen ska skapa goda förutsätt- ningar för effektiva transportlösningar och strävan mot konkurrens- neutrala spelregler mellan trafikslagen bör vara en central utgångspunkt.</SPAN></P>
<P class="p65 ft2">Styrmedel kan vara såväl ekonomiska och administrativa som informativa. Ekonomiska styrmedel kan vara avgifter, skatter, handel med utsläppsrätter, subventioner och rabatter. Administrativa styrmedel kan vara restriktioner av olika slag, t.ex. lagar och tillstånd, eller principer för kapacitetstilldelning. Exempel på informativa styrmedel är <NOBR>ITS-lösningar</NOBR> för att styra trafiken och ”mobility management” för att främja hållbara transporter.</P>
<P class="p334 ft3">Ekonomiska styrmedel</P>
<P class="p76 ft4">Ekonomiska styrmedel har i enlighet med den transportpolitiska principen om att trafiken ska bära sina samhällsekonomiska kostnader en central roll att optimera användningen av transportsystemet. Generellt</P>
<P class="p74 ft2">verkande styrmedel som sätter pris på utsläppen utgör grunden för detta.</P>
<P class="p66 ft2">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">Det gäller främst koldioxidskatten. Sådana styrmedel kan kompletteras med mer riktade styrmedel. Ett sätt att minska trafikens klimatpåverkan är att påverka fordonsflottans sammansättning genom en ökad differen- tiering i fordonsbeskattningen för att premiera nyförsäljning av fordon med låg klimatpåverkan. Hur skatter och avgifter utformas och hur de påverkar trafiken har också betydelse utifrån ett kapacitetsperspektiv. Ett exempel på ekonomiskt styrmedel som avser att balansera efterfrågan mot tillgänglig kapacitet är trängselskatten som under vissa tider tas ut inom vägtrafiken i ett avgränsat område i Stockholm.</P>
<P class="p15 ft2">Huvudsyftet med trängselskatt är att öka framkomligheten för väg- trafiken. Det kan handla om att generellt minska trafiken, men även om att få till stånd en lägre trafikbelastning på infrastruktur med nedsatt kapacitet. Utformningen av trängselskatten kan successivt anpassas efter förändrade trafikmönster. Eftersom trängselskatt bidrar till minskade trafikvolymer kan skatteuttaget också medföra lägre bullernivåer. Trafikminskningen medför även en minskning av olika luftföroreningar, exempelvis partiklar, kolväten och kvävedioxider samt av koldioxid. Trängselskatt tas i dag ut i de centrala delarna av Stockholm. Från och med den 1 januari 2013 ska trängselskatt tas ut även i de centrala delarna av Göteborg.</P>
<P class="p69 ft2">Ett annat ekonomiskt styrmedel som har påverkan på människors val av färdmedel är att subventionera kollektivtrafik genom att en offentlig aktör lämnar bidrag för att täcka driftsunderskott. Sådana bidrag kan vara aktuella för att kunna erbjuda kollektivtrafik med bättre turtäthet och användbarhet. Kommuner och landsting, som ansvarar för lokal och regional kollektivtrafik, lämnar denna typ av subventioner som 2010 uppgick till cirka 15 miljarder kronor. Ytterligare ett exempel på ekonomiska styrmedel är bidrag till kommuner för utbyggnad av cykel- vägnät.</P>
<P class="p335 ft2">Ett effektivt utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen är mycket ange- läget. Där är därför av vikt att den planering av kapacitetsutnyttjandet som Trafikverket årligen genomför sker så effektivt som möjligt. Järn- vägslagens (2004:519) bestämmelser om uttag av banavgifter ger Trafik- verket utrymme att utforma avgifter som ger incitament inte bara för effektivt kapacitetsutnyttjande, utan även åtgärder som minskar slitaget från järnvägsfordon och driftstörningar.</P>
<P class="p71 ft2">Regeringen gav den 20 januari 2011 Trafikverket i uppdrag att utveckla banavgifterna till mer effektiva styrmedel i kapacitets- planeringen (dnr N2011/153/TE). Uppdraget utvidgades den 1 december 2011 till att omfatta en tydligare redovisning av kunskapsläge, metoder och behov av utvecklingsarbete vad gäller kostnadsunderlagen som ligger till grund för banavgifterna samt en analys av potentialen för att genom kvalitetsavgifter minska störningarna i järnvägssystemet (dnr N2011/6900/TE). Uppdraget ska slutredovisas i maj 2014.</P>
<P class="p229 ft4">De successivt höjda avgiftsnivåer som Trafikverket planerar innebär ökade möjligheter att differentiera avgifterna med effektivt styrande verkan på järnvägsföretagens efterfrågan av framkomlighet på järnvägs- nätet. Med högre avgiftsnivå kan den avbokningsavgift Trafikverket vill införa också få en reell effekt i meningen att järnvägsföretag avhåller sig från att boka tåglägen som de inte avser att använda.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">97</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft2">Sjöfartens infrastruktur tillhandahålls av såväl staten som av privata och kommunala bolag och avgifterna har i första hand konstruerats för att uppfylla finansieringskrav. Det råder sällan trängsel i svenska farleder vilket medför att trängselavgift sannolikt är mindre relevant för sjöfarten. Sjöfartens miljöpåverkan kommer dessutom att minska påtagligt när EU:s nyligen antagna ändring av svaveldirektivet (se även avsnitt 6.4) träder i kraft.</P>
<P class="p144 ft4">Trängsel prissätts inte inom luftfarten utan principen för tilldelning av så kallade slots är baserad på ”grandfather’s rights”<SPAN class="ft63">21</SPAN>. Luftfarten är integrerad i handeln med utsläppsrätter vilket på sikt hanterar luftfartens marginalkostnader för emissioner. Övriga avgifter inom luftfarten är i hög grad differentierade, t.ex. startavgifter, avgifter för buller och avgaser och passageraravgifter.</P>
<P class="p252 ft3">Administrativa styrmedel</P>
<P class="p292 ft2">För att ta till vara utvecklingspotentialen för fordon och farkoster kan det, förutom stöd till teknisk utveckling, även behövas förändringar i regelverk. Andra möjliga administrativa styrmedel kan vara policy för bilparkering, offentlig upphandling av infrastrukturtjänster och kollektivtrafik samt omkörningsförbud under vissa tider.</P>
<P class="p336 ft3">Informativa styrmedel</P>
<P class="p113 ft2">För vägtrafik kan informativa styrmedel ge god kapacitetsstyrande effekt som <NOBR>ITS-åtgärder,</NOBR> t.ex. variabla hastigheter, reversibla körfält och tids- begränsade omkörningsförbud samt s.k. mobility management. Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka användningen av bilen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Målet är att minska trängsel, ensamåkande i bil och negativa miljöeffekter. Mobility management avser så kallade mjuka åtgärder som påverkar resan innan den har börjat, t.ex. information och åtgärder för ökad cykling och kollektivtrafikresande, eller personlig rådgivning om användning av bilen. Andra exempel är arbetsgivares subvention av de anställdas kostnader för kollektivtrafikresor, bilpooler eller åtgärder för säker gångväg till skolan för barn. Mobility management kan också handla om anställdas förutsättningar för distansarbete och utökad flexram för att på så sätt sprida resande över tid och minska topparna i trafiken. I många delar av vägnätet kan prioritet för bussar, annan kollektivtrafik och cyklar ge stor effekt för framkomligheten i trafiken.</P>
<P class="p337 ft4">Busstrafik uppfattas ofta ha en lägre attraktivitet än spårfordon och större uppmärksamhet på designfrågor kan därför ha en potential för att öka attraktiviteten. Bus Rapid Transport (BRT) är ett exempel på hur attraktiviteten kan ökas genom särskilda anpassningar av fordon och infrastruktur vilket bör kunna medföra att fler väljer denna form av kollektivtrafik.</P>
<P class="p338 ft32"><SPAN class="ft31">21 </SPAN>”Grandfather’s rights” innebär att om ett flygtrafikföretag använt mer än 80 procent av sin tilldelade slot ett år har det företräde till samma slot nästa år. Flygtrafikföretaget betalar inte för sloten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">98</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr3 td62"><P class="p21 ft3">Överväganden om styrmedel i planeringen</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p21 ft2">Regeringen anser att det finns goda möjligheter att med styrmedel av</P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">olika slag bidra till effektivare användning av transportsystemet vilket</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">kan ge ökad och kostnadseffektiv uppfyllelse av transportpolitiska mål.</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">Mer riktade styrmedel bör övervägas i åtgärdsplaneringen då de kan vara</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">relevanta som hela eller delar i lösningar. När sådana styrmedel övervägs</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p21 ft2">bör näringslivets konkurrenskraft beaktas.</P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr17 td104"><P class="p339 ft21">8.3</P></TD>
<TD class="tr17 td0"><P class="p340 ft21">Steg 2 – att underhålla och optimera</P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p340 ft21">användningen av befintlig infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td82"><P class="p21 ft2">Steg 2 i fyrstegsprincipen innebär åtgärder som ger effektivare</P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft2">utnyttjande av befintlig infrastruktur. Det omfattar insatser inom</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">styrning, reglering, påverkan och information riktade till transport-</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">systemets olika komponenter för att använda befintlig infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td82"><P class="p21 ft2">effektivare, säkrare och miljövänligare.</P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td104"><P class="p137 ft51">8.3.1</P></TD>
<TD class="tr34 td0"><P class="p340 ft55">Drift, underhåll och reinvestering</P></TD>
<TD class="tr34 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td79"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td80"><P class="p39 ft2"><SPAN class="ft47">Regeringens bedömning</SPAN>: En grundläggande förutsättning för ett</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td80"><P class="p39 ft2">tillförlitligt och hållbart transportsystem är att tillräckliga resurser</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td80"><P class="p39 ft2">avsätts för drift och underhåll av samt reinvesteringar i statliga vägar</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td81"><P class="p39 ft2">och järnvägar.</P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td82"><P class="p25 ft47">Kapacitetsutredningens förslag: <SPAN class="ft2">Överensstämmer med regeringens</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">bedömning.</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p25 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna</SPAN>: Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Statens väg- och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft3">transportforskningsinstitut <SPAN class="ft2">(VTI), </SPAN>Mellansvenska handelskammaren <SPAN class="ft2">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2"><SPAN class="ft3">Swedtrain</SPAN>, är positiva till Kapacitetsutredningens ambitioner när det</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft2">gäller att belysa drift, underhåll och reinvesteringar och de framhåller att</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">det är viktigt att på det sättet försöka uppnå ett bättre utnyttjande av</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">kapaciteten i befintligt system. Flera instanser delar också Trafikverkets</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft2">uppfattning om att det finns behov av ökade satsningar på drift och</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">underhåll. Vissa tveksamheter finns också om de föreslagna finansiella</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">ramarna verkligen kommer att vara tillräckliga (<SPAN class="ft3">Region Värmland, SJ AB</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft3">m.fl.<SPAN class="ft2">). </SPAN>Regionförbundet Jämtlands län <SPAN class="ft2">betonar att medelsfördelning för</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">drift och underhåll inte bara bör se till trafikvolymer utan också väga in</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">den roll en väg eller järnväg spelar i den region som berörs. Några</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft2">remissinstanser, bl.a. VTI, framhåller att den samhällsekonomiska nyttan</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">inte presenteras på ett uttömmande vis och anser att det därmed är svårt</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">att bedöma om åtgärderna är samhällsekonomiskt motiverade. <SPAN class="ft3">Närings-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft3">livets transportråd <SPAN class="ft2">och </SPAN>Transportgruppen <SPAN class="ft2">understryker särskilt</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">betydelsen av ett systematiskt förebyggande underhåll.</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p25 ft2"><SPAN class="ft47">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Drift och underhåll av befintlig</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p21 ft2">transportinfrastruktur ges hög prioritet eftersom nyttan av redan gjorda</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">investeringar annars riskerar att gå till spillo. Framtida transporter</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p21 ft2">kommer till övervägande del att nyttja den redan befintliga infrastruk-</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p21 ft2">turen.</P></TD>
<TD class="tr9 td0"><P class="p25 ft2">Förvaltning av infrastruktur ska utgå från en helhetssyn på</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td78"><P class="p19 ft2">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td104"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr29 td0"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">infrastrukturen med dess trafik i förhållande till omgivningen och inbegriper att hänsyn tas till de förutsättningar och behov som finns i omgivningen. Regeringen anser att drift, underhåll och reinvesteringar bör genomföras på sådant sätt att andelen oplanerade störningar på grund av akuta avhjälpande insatser minskar.</P>
<P class="p15 ft2">Drift och underhåll innehåller flera olika aktiviteter. Med drift avses aktiviteter för att planera och styra trafiken, till exempel trafikledning, trafikplanering och trafikinformation. Underhåll indelas i följande kategorier:</P>
<P class="p341 ft2">avhjälpande underhåll som genomförs efter det att fel upptäckts och med avsikt att få enheten i ett sådant tillstånd att den kan utföra krävd funktion, exempelvis felavhjälpning, snöröjning och skador,</P>
<P class="p341 ft2">förebyggande underhåll som genomförs med förutbestämda inter- vall eller enligt förutbestämda kriterier och i avsikt att minska sannolikheten för fel eller degradering av funktion, till exempel besiktning, tillståndsbaserat underhåll, spårslipning, skötsel av vägkanter och banvallar, samt åtgärder för att förebygga skred och ras, och</P>
<P class="p341 ft4">indirekt underhåll vilket avser kostnader som inte motsvaras av en åtgärd direkt relaterad till anläggningen, exempelvis tillstånds- bedömning och behovsanalys, projektering och upphandling av underhåll.</P>
<P class="p14 ft2">Med större förebyggande åtgärder – reinvestering – avses utbyte eller upprustning av en enhet för att nå ursprungligt tillstånd, till exempel byte av broar och spårbyten.</P>
<P class="p14 ft2">För att åstadkomma tillförlitliga transporter och upprätthålla en grund- läggande tillgänglighet i hela landet krävs välplanerade underhålls- och reinvesteringsinsatser samt god beredskap för att hantera störningar på grund av oförutsedda händelser. För att kunna använda tillgänglig kapacitet på bästa sätt är driften en viktig förutsättning. Driftåtgärder som syftar till att minska negativa effekter av störningar är framför allt optimerad trafikplanering, trafikledning och trafikinformation. För vägtrafiken kan det handla om aktiva trafikledningsaktiviteter för att minska antalet starter och stopp i trafikflödet, snabb omledning av vägtrafik och flytt av stillastående fordon vid en olycka. För järnvägs- trafiken är korrigering av avvikelser i tågplanen, störningsplaner för att minska effekten av en störning och successiv tilldelning av tåglägen särskilt viktiga åtgärder. Trafikinformation är en central funktion för att såväl förebygga som minimera konsekvenserna av en störning. Med mer tillförlitliga prognoser för trafiken kan resenärer och godstransportköpare göra rationella val för sin resa eller transport.</P>
<P class="p69 ft2">Förutom särskilda miljöåtgärder kan ökad miljöhänsyn i samband med drift, underhåll och reinvesteringar bidra till förbättrade miljöför- hållanden i infrastrukturen. Regeringen avser att prioritera dessa och andra nära relaterade åtgärder som ger bättre måluppfyllelse.</P>
<P class="p15 ft4">För samtliga trafikslag gäller att anläggningarna måste vara utformade för att hantera skred- och rasrisker. Som regeringen bedömde i proposi- tionen <SPAN class="ft23">Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt </SPAN>(prop. 2008/09:35) ska åtgärder för att förebygga sådana</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">100</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p87 ft4">händelser rymmas inom ramen för drift och underhåll. Sveriges Prop. 2012/13:25 geotekniska institut har på regeringens uppdrag karterat riskerna för</P>
<P class="p197 ft2">skred längs hela Göta älv med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Rapporten Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat överlämnades den 30 mars 2012 och innehåller beräkningar av konsekvenserna för transportinfrastrukturen. Rapporten ger ett gott underlag för den fortsatta underhållsplaneringen.</P>
<P class="p162 ft4">De enskilda vägarna är en viktig förutsättning för de areella näringarna, den råvarubaserade industrin, turism, annat näringsliv, boende och en hållbar utveckling på landsbygden.</P>
<P class="p162 ft4">Riksdagen har i juni 2012, med anledning av trafikutskottets betänkande 2011/12:TU5, tillkännagett för regeringen att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag på hur underhållet av järnvägsinfrastrukturen ska organiseras. Regeringen har behandlat denna fråga i skrivelsen <SPAN class="ft23">Utförande av drift och underhåll av järnväg </SPAN>(skr. 2012/13:19).</P>
<P class="p342 ft55"><SPAN class="ft51">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft54">Styrning och uppföljning av drift och underhåll</SPAN></P>
<P class="p246 ft2"><SPAN class="ft47">Regeringens bedömning: </SPAN>För att möjliggöra en effektiv styrning av drift och underhåll är det viktigt att det tydligt går att beskriva hur olika drifts- och underhållsinsatser leder till effekter på transport- systemet, hur prioriteringar av insatser kan ske samt hur en förbättrad och utvecklad återrapportering kan säkerställas med utvecklade samhällsekonomiska bedömningar. Trafikverkets utvecklingsarbete inom området går i rätt riktning och behöver fortsätta i hög takt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr2 td105"><P class="p343 ft47">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Regeringen gav den 9 februari</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">2012 Trafikverket i uppdrag att utveckla och införa ett ramverk för</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">styrning av drift och underhåll av väg och järnväg. Syftet med styrram-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">verket har varit att skapa förutsättningar för regeringen och Trafikverket</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">att bedriva en effektivare resursstyrning av drift och underhåll för väg</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">och järnväg samt att effektivisera och förtydliga regeringens målstyrning</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">av Trafikverkets drift- och underhållsverksamhet för att säkerställa att</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">också drift- och underhållsåtgärder leder till högsta möjliga målupp-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">fyllnad av de transportpolitiska målen. Styrramverket ska skapa förut-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">sättningar för mer underbyggda antaganden om åtgärders effekter och</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">ligga till grund för mer träffsäkra långsiktiga antaganden. Senast den</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">31 december 2012 ska Trafikverket slutredovisa uppdraget och redovisa</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">en plan för genomförandet av det utvecklingsarbete som kvarstår. Trafik-</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">verket ska fr.o.m. verksamhetsåret 2013 rapportera enligt den struktur</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p344 ft2">som ramverket utgör.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">Den 1 juni 2012 delredovisade Trafikverket uppdraget. Av redovis-</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">ningen framgår att en grundläggande målsättning för uppdraget är att</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">säkerställa att redovisningen utvecklas för att bättre beskriva hur satsade</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">medel används och vilken effekt medlen får för väg- och järnvägs-</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">systemet och dess användare. En viktig del i utvecklingen är de s.k.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">leveranskvaliteterna som beskriver Trafikverkets förmåga att leverera ett</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">tillgängligt och säkert transportsystem som tar hänsyn till miljö och</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td105"><P class="p343 ft2">hälsa. Leveranskvaliteterna ska beskriva transportinfrastrukturens status</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td106"><P class="p19 ft2">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td105"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p109 ft2">och utveckling över tid, vilka insatser som är nödvändiga samt vilka effekter insatserna leder till. Val av metoder, material, tidpunkter m.m. för drift- och underhållsinsatser kan påverka infrastrukturen på olika sätt. Effektsambanden mellan dessa val och de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen bör visas och resultatet ligga till grund för kommande beslut. I delredovisningen presenterar Trafikverket förslag på definitioner av leveranskvaliteterna. Till respektive leveranskvalitet knyts en eller flera indikatorer som återspeglar vad som avses. De sex leverans- kvaliteter som Trafikverket föreslår är:</P>
<P class="p345 ft4">Punktlighet – Transportsystemets förmåga att uppfylla eller leverera, planerade res- och transporttider samt förmågan att snabbt tillhandahålla rätt information vid störningar.</P>
<P class="p55 ft4">Kapacitet – Transportsystemets förmåga att hantera efterfrågad volym av resor och transporter.</P>
<P class="p55 ft2">Robusthet – Transportsystemets förmåga att stå emot och hantera störningar.</P>
<P class="p55 ft4">Användbarhet – Transportsystemets förmåga att hantera kund- gruppernas behov av transportmöjligheter.</P>
<P class="p55 ft4">Säkerhet – Transportsystemets förmåga att minimera antalet omkomna och allvarligt skadade.</P>
<P class="p55 ft2">Miljö och hälsa – Transportsystemets förmåga att minimera negativ påverkan på klimat, landskap och hälsa samt förmågan att</P>
<P class="p60 ft2">främja den positiva utvecklingen av dessa.</P>
<P class="p52 ft2">Regeringen delar Trafikverkets bedömning av leveranskvaliteternas utformning och anser att de bör vara vägledande i den fortsatta utveck- lingen med att förbättra styrningen och uppföljningen av drift och under- håll av väg och järnväg. Regeringen anser vidare att en grundläggande förutsättning för att Trafikverket ska kunna sätta samman de analyser som efterfrågas är tillgången på strukturerad data av hög kvalitet och hög tillförlitlighet. Underlagen som tagits fram för bedömningarna om ökade medel har utvecklats positivt under denna planeringsomgång men det är av stor vikt att Trafikverket fortsätter utveckla detta område för att antagandena ska bli ytterligare underbyggda och för att effektsambanden tydligare ska kunna redovisas från tillstånd till insats till slutlig effekt. Vidare är det viktigt hur de kopplar till de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen och att man kan följa upp hur transportsystemet utvecklas i olika delar av landet.</P>
<P class="p53 ft2">Vidare anser regeringen att de långsiktiga antagandena för att fastställa anslagsnivåer för drift och underhåll av väg och järnväg bör fortsätta att utvecklas och då utifrån styrramverket. Trafikverkets tidsplan för införandet av styrramverket pekar på att det kan bli aktuellt med en utvecklad bedömning enligt föreslagen struktur för verksamhetsåret 2013, för utvecklade samhällsekonomiska bedömningar möjligen något längre fram. Med ett utvecklat styrramverk på plats som innebär att planeringsunderlagen utvecklats och bygger på mer underbyggda antaganden och samhällsekonomiska bedömningar, kommer det finnas anledning att ompröva anslagsnivåerna för drift och underhåll utifrån mer långsiktiga antaganden. Dessa kan då ha en betydligt större säkerhet och vara mer underbyggda.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">102</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p151 ft4">Sammantaget anser regeringen att det är av stor vikt att arbetet med att Prop. 2012/13:25 utveckla styrramverket för drift och underhåll fortsätter i hög takt, att det</P>
<P class="p152 ft4">genomförs successivt och att utvecklingen av de samhällsekonomiska bedömningarna prioriteras. Med styrramverket på plats skapas förutsätt- ningar för att regeringen ska ha väl underbyggda underlag att tillgå inför beslut om planering och finansiering av infrastruktur i alla delar av landet.</P>
<P class="p346 ft55"><SPAN class="ft51">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft54">Andra steg </SPAN><NOBR>2-åtgärder</NOBR></P>
<P class="p246 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning</SPAN>: Utöver en ökad satsning på drift, underhåll och reinvesteringar bör även övriga steg <NOBR>2-åtgärder</NOBR> alltid övervägas och vid behov användas i utvecklingen av transportinfrastrukturen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p343 ft47">Kapacitetsutredningens förslag: <SPAN class="ft2">Överensstämmer med regeringens</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">bedömning.</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna</SPAN>: Hos remissinstanserna finns varierande</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">synpunkter på olika steg <NOBR>2-åtgärder.</NOBR> Vissa instanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Göteborgs-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2"><SPAN class="ft3">regionens kommunalförbund</SPAN>, är positiva till ”Mobility management” och</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">anser att det borde ges större utrymme i och prövas i planeringen. Flera</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft3"><SPAN class="ft2">remissinstanser bl.a. </SPAN>Svensk handel, Sveriges Kommuner och Landsting</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft3"><SPAN class="ft2">samt </SPAN>Näringslivets Transportråd <SPAN class="ft2">och </SPAN>Transportgruppen <SPAN class="ft2">instämmer i att</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">det är angeläget att effektivisera citylogistiken och att hitta varaktiga</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">lösningar för storstädernas varudistribution. Många remissinstanser, bl.a.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft3">Region Blekinge, Skånes läns landsting <SPAN class="ft2">och </SPAN>Östgötatrafiken, <SPAN class="ft2">har</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">synpunkter när det gäller utjämnade medelhastigheter och är kritiska till</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">sådana åtgärder, främst eftersom ökade restider riskerar att motverka</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">ökad regionförstoring. Resonemang runt att separera trafik bejakas av</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft3"><SPAN class="ft2">flera remissinstanser. </SPAN>Branschföreningen Tågoperatörerna <SPAN class="ft2">menar att</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">hastighetsseparering av järnvägstrafik bör fortsätta och flera remiss-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">instanser menar att snabbare trafik bör separeras från långsammare trafik.</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2"><SPAN class="ft3">Bussbranschens riksförbund </SPAN>lyfter särskilt fram förslagen att prioritera</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">busstrafik i tätorterna genom körfält för fordon i linjetrafik m.fl., signal-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">prioritering m.m. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Volvo AB, </SPAN>ser positivt på att</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">kombinera gods- och kollektivtrafik i prioriterade körfält. Reversibla</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">körfält kommenteras exempelvis av <SPAN class="ft3">Region Halland </SPAN>som stödjer sådana</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">åtgärder men menar att det är viktigt att busstrafikens tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">prioriteras vid utformningen. Möjligheten att använda variabla hastig-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft3"><SPAN class="ft2">heter bejakas av bl.a. </SPAN>Länsstyrelsen och Landstinget i Uppsala län<SPAN class="ft2">. När</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">det gäller utveckling av fordon kommenterar några remissinstanser att</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">beskrivningen i huvudsak avser vägfordon och att utvecklingen av järn-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">vägsfordon inte behandlats tillräckligt. Möjligheterna med busstrafiken</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">och effektiva busslösningar bejakas av flera remissinstanser liksom</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">möjligheterna att använda längre och tyngre fordon.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft47">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft2">: Utöver drift, underhåll och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">reinvestering finns också en rad andra steg <NOBR>2-åtgärder</NOBR> som kan bidra till</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">en mer effektiv användning av transportinfrastrukturen.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p343 ft2">Det finns mycket att vinna på en effektiv citylogistik. Dagens stads-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p343 ft2">kärnor är ofta bristfälligt anpassade till rationell varudistribution och</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td105"><P class="p343 ft2">fyllnadsgraderna är ofta låga i distributionsfordonen. Lokaliseringen av</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td106"><P class="p19 ft2">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td105"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">terminaler och depåer är avgörande för en effektiv citylogistik och en sämre lokalisering kan generera onödiga transporter. Transporterna kan också effektiviseras genom att styras i tid och genom att avsätta viss kapacitet specifikt för varudistributionen. Exempelvis skulle en möjlighet kunna vara att låta distributionsbilar använda kollektivtrafikkörfält under tider när det inte är rusningstrafik.</P>
<P class="p190 ft2">Blandad trafik på järnväg innebär en begränsning av kapaciteten och med utjämnade hastigheter kan kapaciteten utnyttjas mer effektivt. Det kan också finnas en outnyttjad kapacitet i vissa regionaltåg samtidigt som pendeltågen går fulla. Samordnad trafik och utjämnade hastigheter kan ge fler dubbelturer per timme om pendeltågen turas om att stanna vid de mindre stationerna samtidigt som regiontågen stannar vid fler stationer.</P>
<P class="p190 ft2">Det finns sannolikt en potential att öka effektiviteten i järnvägs- systemet genom en tydligare separering mellan tåg i olika hastigheter. Ett exempel är att separera pendeltågstrafiken från övrig järnvägstrafik i storstadsområdena eller separering av godstrafik från persontrafik. Erfarenheten från andra länder visar att en tydlig separering troligen leder till högre punktlighet och större möjligheter till tätare trafik.</P>
<P class="p190 ft2">Ett annat exempel på separering av trafik kan vara att låta bussar och taxi ha egna körfält på vägar med kapacitetsbrist och återkommande köbildning. Separata körfält för godstrafik kan vara ett sätt att effektivt hantera godsflöden i närheten av och inom storstäderna. Reversibla körfält kan också ge goda effekter där pendlingen huvudsakligen är enkelriktad.</P>
<P class="p190 ft2">I vissa vägtrafikmiljöer kan det vara aktuellt att möjliggöra variabla hastighetsgränser vilket enligt genomförda försök generellt ger bättre anpassning av hastigheten till trafiksituationen, minskad olycksrisk, lugnare tempo och något förbättrad framkomlighet.</P>
<P class="p259 ft2">Kapacitetsanvändningen påverkas också av hur fordon, flygplan och fartyg kommer att utformas och användas. Införande av fordon med högre kapacitet (längre och tyngre fordon med ökad volym) skulle kunna innebära en mer rationell användning av befintlig infrastruktur. Det finns goda erfarenheter när det gäller lastbilar inom till exempel skogsnäringen i projekten ETT (En trave till) och ST (Större travar). Projekten visar positiva resultat i form av minskad energianvändning, bibehållen trafik- säkerhet och ökad produktivitet. För järnväg kan längre och bredare godståg med tyngre last ge ökad kapacitet.</P>
<P class="p293 ft4">Det finns också potential för ökad kapacitet genom modernare järn- vägsfordon för persontransporter. Minskad tågvikt, tåg med ökad volym och längd samt utvecklad inredningsdesign kan ge fler passagerare vilket särskilt i högtrafikerade stråk får betydelse för kapaciteten.</P>
<P class="p14 ft2">I framtiden kommer troligtvis variationen och mängden av mindre fordon att öka i storstäderna i takt med ökad trängsel. Det kan vara i form av cyklar, elcyklar, mopeder, elmopeder och motorcyklar. Denna utveckling kan i sin tur ge nya säkerhetsutmaningar och ändrade krav på infrastruktur, drift och underhåll. För att tillgodose den utvecklingen bör den mötas med lämpliga åtgärder.</P>
<P class="p190 ft4">Det genomsnittliga antalet personer per personbil har i genomsnitt minskat mellan 1997 och 2010 vilket har inneburit ett ökat tryck på kapaciteten. Att stimulera ökad beläggningsgrad genom till exempel</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">104</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p73 ft4">prioritet för fordon med fler passagerare skulle kunna ge effektivare Prop. 2012/13:25 kapacitetsanvändning.</P>
<P class="p48 ft2">Fartyg opererar på en marknad med global konkurrens och det är generellt sett god tillgång på fartyg. Utbudet av fartyg kan dock vara begränsat i det fall speciella krav ställs på fartygen. Det finns en potential att öka fyllnadsgraden generellt och att i större utsträckning hitta retur- laster.</P>
<P class="p48 ft4">Inom luftfarten har det skett en långsam utveckling mot större flygplan. Navigationssystemen för flyget utvecklas för att åstadkomma effektivare användning av transportsystemet.</P>
<P class="p48 ft2">Längre bussar och tvåvåningsbussar kan öka kapaciteten i väginfra- strukturen. Bus Rapid Transit, BRT, innebär i sin mest utvecklade form att fordon med hög kapacitet (t.ex. långa dubbelledade bussar) körs med full prioritet i egna körfält och har stationer i stället för hållplatser. Dessutom ges realtidsinformation och trafikeringen är tät och snabb.</P>
<P class="p11 ft4">Sammantaget bedömer regeringen att det finns en avsevärd potential i övriga steg <NOBR>2-åtgärder</NOBR> och sådana lösningar bör aktivt övervägas i kommande åtgärdsplanering och utveckling av transportsystemet.</P>
<P class="p347 ft37"><SPAN class="ft21">8.4</SPAN><SPAN class="ft45">Steg 3 – att genomföra åtgärder i befintligt system</SPAN></P>
<P class="p348 ft4">Steg 3 i fyrstegsprincipen innebär begränsade ombyggnadsåtgärder. Det omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig infrastruktur, till exempel <NOBR>miljö-,</NOBR> trafiksäkerhets- eller bärighetsåtgärder.</P>
<P class="p48 ft4">Den övergripande inriktningen för regeringens satsningar på steg 3- åtgärder för den kommande planeringsperioden <NOBR>2014–2025</NOBR> redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p312 ft55"><SPAN class="ft51">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft54">Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik</SPAN></P>
<P class="p207 ft4"><SPAN class="ft46">Regeringens bedömning: </SPAN>Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential att bidra till utvecklingen av ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem.</P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft46">Kapacitetsutredningen</SPAN>: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning.</P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna</SPAN>: Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Boverket </SPAN>och <SPAN class="ft3">Cykelfrämjandet</SPAN>, kommenterar cykeltrafiken i sina yttranden. Boverket menar att cykelpotentialen bör ses i ett bredare perspektiv än kapaciteten i storstäderna och att cykling bör ges en större tyngd, medan Cykel- främjandet efterlyser mer djupgående samhällsekonomiska beräkningar som visar på vilka transporter som ska premieras och vilka som ska begränsas. Vidare anser Cykelfrämjandet att cykeltrafikens behov av drift och underhåll behöver utvecklas ytterligare. Exempelvis påtalas vikten av att cykelvägarna måste hållas fria vintertid, vilket ställer tydliga krav på hela drift- och underhållsplaneringen.</P>
<P class="p349 ft2">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft2"><SPAN class="ft47">Skälen till regeringens bedömning</SPAN>: Regeringen konstaterade i propo- sitionen <SPAN class="ft3">Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt </SPAN>(prop. 2008/09:35) att andelen gång- och cykeltrafik av de korta resorna bör öka och att kombinerade resor med gång/cykling och kollektivtrafik bör underlättas samt att cykelturismen i Sverige bör utvecklas. Åtgärder som leder till ökat resande med cykel kan bidra till att nå flera samhällsmål såsom att minska resandets miljöpåverkan, minskad trängsel och positiva effekter för folkhälsan.</P>
<P class="p15 ft2">Särskilt i större tätorter och storstäder finns en avsevärd potential till effektivare kapacitetsutnyttjande genom att främja ökad cykeltrafik. Cykling kan ofta vara en del i en kombinerad resekedja i arbetsresor, t.ex. <NOBR>cykling–kollektivtrafik–gång</NOBR> för att komma från bostad till arbets- plats.</P>
<P class="p350 ft2">Infrastrukturen har traditionellt i första hand utformats utifrån bilismens behov och krav medan cykling vid infrastrukturplaneringen ofta har betraktats som ett transportsätt som är likställt med gång. För att cykling på allvar ska kunna bidra till att lösa framtida problem i transportsystemet behöver den i större utsträckning ses som ett eget trafikslag med specifika behov i infrastrukturen. Detta förstärks utifrån den utveckling som sker av cykeln som ett fordon, exempelvis genom en ökad andel elcyklar. Dessutom har cykeltrafiken ändrat karaktär genom att hastigheten har ökat.</P>
<P class="p15 ft2">En utmaning när det gäller cykling är därför att öka säkerheten för cyklisterna och deras medtrafikanter. En ökad fokusering på oskyddade trafikanter behövs för att minska dödade och skadade i trafiken. Singel- olyckorna utgör en stor andel av cykelolyckorna och behöver därför särskilt uppmärksammas. Ytterligare kunskap bl.a. när det gäller under- håll och vinterväghållning behövs för att kunna vidta effektiva åtgärder för att förbättra säkerheten. Fördjupade analyser behövs också när det gäller mekanismerna bakom cykelhjälmsanvändning då forskning visar tydliga samband med minskad risk för skallskador vid användande av cykelhjälm.</P>
<P class="p69 ft2">Den stora potentialen för att åstadkomma ökad och säker cykling finns i och nära tätorter och i större städer. Där kan staten och kommuner genom samordnade insatser åstadkomma goda förutsättningar för ökad och säker cykling. Cykling bör kunna ses som ett attraktivt alternativ för en del av eller hela resan och bör smidigt kunna kombineras med kollektiva färdmedel. För att åstadkomma detta krävs insatser inom en rad områden såsom infrastruktur, planering och uppföljning, regler och vägvisning, organisation och samverkan.</P>
<P class="p69 ft2">Den enskilt viktigaste åtgärden för att öka cykelresandet är att förbättra infrastrukturen för cyklister, främst i fråga om väl utformade och under- hållna cykelvägar. Planering av cykling har främst hanterats på lokal nivå, men för att stimulera cykling bör dess förutsättningar beaktas vid planeringen av transportsystemet även utifrån ett regionalt och nationellt perspektiv. För att stimulera ökad cykling pekar forskning på att ett paket av åtgärder ger de bästa effekterna. Ett väl fungerande samarbete mellan aktörer på nationell, regional och lokal nivå som omfattar bl.a. kunskapsspridning, arbete med regionala cykelstråk och enhetligt formspråk för vägvisning kan ge goda effekter. Det är också viktigt med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">106</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<P class="p87 ft4">attraktiva cykelparkeringar t.ex. vid bytespunkter för att underlätta Prop. 2012/13:25 kombinerade resor med cykel och kollektivtrafik.</P>
<P class="p163 ft4">Regeringen tillkallade 2010 en särskild utredare för att se över de regler som påverkar förutsättningarna för att cykla, den så kallade Cyklingsutredningen (dir. 2010:93 och dir. 2010:109). Översynen ska syfta till att öka cykeltrafiken och göra den säkrare. Uppdraget ska redo- visas senast den 31 oktober 2012.</P>
<P class="p324 ft21"><SPAN class="ft21">8.5</SPAN><SPAN class="ft22">Steg 4 – att genomföra nya investeringsåtgärder</SPAN></P>
<P class="p351 ft4">Steg 4 i fyrstegsprincipen innebär nyinvesteringar och större ombygg- nadsåtgärder och omfattar sådana åtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya väg- eller bansträckningar. Regeringens omfattande satsningar på nya investeringsåtgärder för planeringsperioden <NOBR>2014–2025</NOBR> redovisas i avsnitt 4.4.</P>
<P class="p352 ft37"><SPAN class="ft21">8.6</SPAN><SPAN class="ft45">Fyrstegsprincipen och tidsaspekten – en lösning i dag på morgondagens problem</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr2 td105"><P class="p21 ft2">Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet</P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">ska prövas stegvis. Många av de kapacitets- och effektivitetsbrister som</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">finns eller kan komma att uppstå i transportsystemet kan åtgärdas utan</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">kostsamma investeringar. Vård och utveckling av infrastrukturen ska</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">inbegripa ett förhållningssätt som tar hänsyn till omgivningens förutsätt-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">ningar och villkor. Möjligheterna till resurseffektivisering och till att</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">vidta olika relevanta miljöåtgärder kan tas tillvara i alla steg av fyrstegs-</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">principen. Det kan t.ex. handla om att välja material och metoder som</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">minimerar kostnader i ett livscykelperspektiv t.ex. i samband med drift</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">och underhåll. Genom åtgärder i steg <NOBR>1–3</NOBR> enligt fyrstegsprincipen kan</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">viktiga bidrag ges till att optimera det befintliga transportsystemet. Steg 1</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">kan innebära åtgärder som samhällsplanering, trafikstyrning (till exempel</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">skatter och avgifter, handel med utsläppsrätter, s.k. mobility management</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">och ITS), steg två omfattar exempelvis drift, underhåll och</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">reinvesteringar på järnväg och väg. Med steg 3 menas t.ex. trimnings-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">åtgärder och mindre ombyggnadsåtgärder för att förbättra tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">och trafiksäkerhet eller för att minska miljöpåverkan. Ett exempel är</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">separering av cykel- och biltrafik, ett annat är ombyggnad av en befintlig</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">landsväg till en så kallad <NOBR>2+1-väg.</NOBR> Den här typen av åtgärder kan bidra</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">till att nå andra delar av tillgänglighetsmålet så som att minska utan-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">förskapet eller att underlätta för barn och ungdomar genom satsningar på</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">kollektivtrafik och cykling. Trafikverket har i sina överväganden och</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">rekommendationer i Kapacitetsutredningen utgått från denna principiella</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">inriktning.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p51 ft2">Genom att konsekvent tillämpa fyrstegsprincipen vid analysen av</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">trafikproblem och transportbehov kan åtgärder i steg <NOBR>1–3</NOBR> i många fall</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">visa sig tillräckliga. Det bör dock noteras att Trafikverket inte har</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">rådighet över alla åtgärdstyper och samverkan mellan olika aktörer är</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td105"><P class="p21 ft2">därför en förutsättning för ett effektivt användande av fyrstegsprincipen.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td106"><P class="p19 ft2">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td105"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<P class="p73 ft4">För de trafikproblem där inte åtgärder i steg <NOBR>1–3</NOBR> är tillräckliga kan dock Prop. 2012/13:25 åtgärder i steg 4 vara nödvändiga för att lösa trafikproblemen. För att</P>
<P class="p46 ft2">kunna hantera trafikproblem tills dess att en större åtgärd i steg 4 kan öppnas för trafik är det viktigt att sammanhållet bedöma vilka åtgärder i steg <NOBR>1–3</NOBR> som kan vara nödvändiga att sätta in under tiden fram till byggstart och under byggtiden.</P>
<P class="p11 ft2">I flera delar av transportsystemet, i synnerhet i de större stads- regionerna, har sambanden mellan transportsystemets olika delar kommit att bli alltmer komplexa. Val av åtgärd behöver då ske i ett sammanhang, där en strategiskt utformad och sammanhållen gruppering av åtgärder inom alla steg i fyrstegsprincipen kan behövas för att hantera ett trafik- problem eller ett transportbehov. Detta görs på systematiskt sätt i åtgärdsvalsprocessen, där olika möjligheter till åtgärder prövas trafikslagsövergripande.</P>
<P class="p353 ft21"><SPAN class="ft21">8.7</SPAN><SPAN class="ft22">Resultat från Kapacitetsutredningen</SPAN></P>
<P class="p307 ft2">Trafikverket redovisade den första delen av Kapacitetsutredningen den 30 september 2011. Redovisningen omfattade rapporten <SPAN class="ft3">Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar för åren </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">2012–2021</SPAN>,</NOBR> en bristanalys samt en sammanställning av inkomna remissyttranden för delleveransen.</P>
<P class="p11 ft4">Trafikverket slutredovisade uppdragen om ökad kapacitet i transport- systemet den 27 april 2012. Redovisningen bestod av rapporten</P>
<P class="p46 ft3">Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot 2050<SPAN class="ft2">, en bristanalys, en miljökonsekvensbeskrivning samt en sammanställning av inkomna remissyttranden. Trafikverket har under utredningen också tagit fram en rad underlagsrapporter som publicerats på Trafikverkets webbplats (www.trafikverket.se).</SPAN></P>
<P class="p45 ft2">Trafikverket konstaterar i sin utredning att det finns vissa skillnader mellan transportsystemets delar när det gäller uttolkningen av kapacitets- begreppet. För järnväg beskrivs kapacitetsutnyttjande som ett mått på hur stor del av tiden som banan är belagd med tåg utifrån fastställd tågplan. Kapacitetsbegränsning är en bedömning utifrån kapacitetsutnyttjande och trafikefterfrågan. Vägsystemets kapacitets- och effektivitetsbrister kate- goriseras förenklat i de tre grupperna trängsel, bärighet och övrig funktion. Den övergripande definitionen av kapacitetsbrister på väg är brister som gör att framkomligheten varaktigt inte är den som kan förväntas med hänsyn till vägens standard och trafikmängd. Effektivitetsbrist på väg definieras som en brist vars avhjälpande kan minska problemen med kapacitetsbrist. Kapaciteten för sjöfarten påverkas av farlederna, hamnanläggningen och landinfrastrukturen i anslutning till hamnen. Luftfartens kapacitet handlar dels om luftrummet, flygplatsernas kapacitet avseende t.ex. landningsbanor, teknisk utrustning och miljötillstånd samt landanslutningar till flygplatserna.</P>
<P class="p148 ft4">Trafikverket har vidare i sin utredning analyserat brister i transport- systemet i olika tidsperspektiv. Hur och var kapacitetsbristerna finns och utvecklas beror på olika faktorer såsom förväntad trafikutveckling,</P>
<P class="p66 ft2">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<P class="p73 ft4">styrmedel och andra åtgärder som genomförs i transportsystemet. Trafik- Prop. 2012/13:25 verket har i slutredovisningen valt att beskriva bristerna i transport-</P>
<P class="p272 ft4">systemet till 2025. En förutsättning är då att gällande nationell plan och länsplanerna för tidsperioden <NOBR>2010–2021</NOBR> genomförs samt att projekt som påbörjats under planperioden fullföljs.</P>
<P class="p312 ft55"><SPAN class="ft51">8.7.1</SPAN><SPAN class="ft54">Paket av kapacitetshöjande åtgärder</SPAN></P>
<P class="p307 ft2">Trafikverket framför i Kapacitetsutredningen att åtgärder av olika slag kan stödja och förstärka varandra och att störst effekt kan uppnås om åtgärder kombineras i form av paket. I utredningen presenterar Trafik- verket förslag på storstadspaket, godspaket, persontransportpaket och klimatpaket med tidsperspektivet till 2025. Dessa paket svarar dels mot olika brister fram till 2025, dels mot utmaningar och potentialer som identifierats fram till 2050. Paketen följer fyrstegsprincipen och innebär att åtgärder i steg <NOBR>1–3</NOBR> prioriteras högst.</P>
<P class="p334 ft3">Godspaket</P>
<P class="p172 ft2">Trafikverket presenterar i Kapacitetsutredningen ett paket för gods- transporter med inriktningen att skapa förutsättningar för god funktion i hela systemet både inom landet och i flöden till och från Sverige. Effektiva och tillförlitliga godstransportflöden är en avgörande förutsätt- ning för Sveriges konkurrenskraft. Behoven är störst på järnväg eftersom den är extra känslig för störningar vid ett högt kapacitetsutnyttjande. Underhåll och reinvesteringar är centrala åtgärder. På väg är det viktigt att upprätthålla bärigheten på vägarna och bibehålla standarden på bl.a. utpekade stråk och till utpekade noder. För att utveckla godstransport- systemet behövs också investeringar för att förstärka de utpekade stråken och i anslutningarna till utpekade noder.</P>
<P class="p75 ft3">Storstadspaket</P>
<P class="p95 ft2">Trafikverket bedömer att kapacitetssituationen i storstadsområdena kommer att bli särskilt problematisk i takt med ökad inflyttning och arbetspendling. Trafikverket föreslår paket med samverkande åtgärder som bedöms leda till ett effektivare utnyttjande av systemet. Styrmedel och utvecklad samhällsplanering anses var viktiga delar av lösningarna på såväl kortare som längre sikt, men enligt Trafikverket kommer det även att krävas större investeringsåtgärder. Storstadspaketen omfattar de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö med angränsande områden.</P>
<P class="p12 ft4">Trafikverkets bedömning är att det krävs snabba åtgärder i Stockholmsområdet som ger effekt under de kommande tio åren, men även åtgärder för att förhindra att eftersläpningen i infrastrukturens utveckling fortsätter med tanke på den kraftiga befolkningsutvecklingen i området.</P>
<P class="p354 ft2">När trängselskatten införs i Göteborg och planerade satsningar på kollektivtrafiken genomförs bedömer Trafikverket att efterfrågan på att pendla med tåg kommer att öka. Det medför konkurrens med bl.a. gods- tågen till hamnen om spårkapaciteten in mot Göteborg och innebär behov</P>
<P class="p86 ft2">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<P class="p73 ft4">av ytterligare trimningsåtgärder i järnvägen. På lite längre sikt finns Prop. 2012/13:25 behov även av investeringar i såväl väg och järnväg.</P>
<P class="p45 ft4">Öresundsregionen växer och spårkapaciteten räcker enligt Trafikverket inte till för att tillgodose efterfrågan. Utvecklingen innebär också ökade trängselproblem på vägnätet. Omfattande transittrafik är en särskild utmaning för Öresundsregionen.</P>
<P class="p355 ft3">Persontransportpaket</P>
<P class="p348 ft4">Långväga och regional persontrafik behövs för att knyta ihop de tre storstadsregionerna samt för att ge goda förutsättningar för regional utveckling utanför storstäderna. I persontransportpaketet föreslår Trafik- verket satsningar på järnväg på stråk med stort resandeunderlag. Viktigt för långväga resande är att säkerställa ett rimligt utbud, god kapacitet och rimliga restider för affärs- och turistresor. Effektiv och attraktiv arbets- pendling bör vara utgångspunkten för det regionala resandet.</P>
<P class="p94 ft3">Klimatpaket</P>
<P class="p172 ft2">Trafikverket framför i Kapacitetsutredningen att teknikutveckling, styrmedel och fysisk planering mot ett mer transportsnålt samhälle är avgörande för hur transportsektorn kan bidra till att nå klimatmålen. Mot den bakgrunden har ett klimatscenario med utblick mot år 2030 och år 2050 tagits fram. För att beskriva hur de uppsatta klimatmålen kan nås har Trafikverket även tagit fram ett klimatpaket med tidsperspektivet till år 2025. Klimatpaketet bygger på de övriga paketen (för gods, storstad respektive persontransporter) men åtgärder som har mindre klimat- påverkan har särskilt lyfts fram.</P>
<P class="p356 ft53"><SPAN class="ft51">8.7.2</SPAN><SPAN class="ft52">Transportsystemets utmaningar och möjligheter på lång sikt</SPAN></P>
<P class="p76 ft2">Trafikverket har också i enlighet med regeringens uppdrag gjort en lång- siktig utblick mot 2050. Trafikverket konstaterar att de största utmaningarna är att möta och förena efterfrågan på ökade gods- och persontransporter med klimatmålen. Bedömningar för trafikutvecklingen fram till 2030 och 2050 har tagits fram med utgångspunkt från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och planer för transportinfrastruk- turen. Trafikverket rekommenderar även i det långsiktiga perspektivet i första hand satsningar på steg <NOBR>1–3-åtgärder</NOBR> enligt fyrstegsprincipen. Därutöver beskrivs ett antal möjliga utvecklingsstrategier som även innehåller steg <NOBR>4-åtgärder</NOBR> i det långsiktiga perspektivet. Detta beskrivs översiktligt i avsnitt 10.2 i denna proposition.</P>
<P class="p357 ft2">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p41 ft1">9</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p42 ft1">Forskning och innovation för utveckling <SPAN class="ft19">Prop. 2012/13:25</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p42 ft1">av ett hållbart transportsystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft21"><SPAN class="ft21">9.1</SPAN><SPAN class="ft22">Transportsystemet står inför stora utmaningar</SPAN></P>
<P class="p63 ft2">Transportsektorn samlade utmaning är att kunna möta en kraftigt ökad efterfrågan på transporter och samtidigt utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem. Det förutsätter en förnyelse av transportsystemets alla delar och det i en högre takt än tidigare. Det ökar behoven av forskning, innovation och utbildning för att få mer av såväl utveckling som tillämp- ning av ny kunskap. Huvudsyftet med forsknings- och utvecklings- verksamheten är att få mer förnyelse via innovation i transportsektorn.</P>
<P class="p11 ft2">Ett effektivt, robust och hållbart transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt och samhällsutveckling. Den ekonomiska tillväxten och globaliseringen av handeln ökar efterfrågan kraftigt på såväl person- som godstransporter. Ökande internationell konkurrens kräver högre effektivitet och kvalitet i transportsystemet. Producerande företag behöver effektivare logistik, affärsmodeller och informationssystem för att åstadkomma mer resurseffektiva godsflöden, särskilt där avstånden till marknaderna är stora.</P>
<P class="p12 ft2">Hela 90 procent av den svenska exporten använder sjöfart som transportmedel någon gång i transportkedjan. Enligt International Maritime Organization (IMO) förväntas sjöfraktens transportarbete öka med <NOBR>30-46</NOBR> procent till 2020 och med hela <NOBR>150–300</NOBR> procent till 2050. Enligt Kapacitetsutredningen är det både nödvändigt och möjligt att öka sjötransporterna. Det kräver dock utveckling av intermodaliteten, dvs. logistisk samverkan med andra trafikslag och aktörer samt att sjöfarten blir mer miljövänlig. Sjöfartens tillväxt påverkar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Det ställer krav på utveckling av såväl miljöteknik som på regelverk och styrmedel. Det behövs globala beslut för att avgörande minska emissionerna. Sverige ska därför fortsatt vara drivande i IMO:s arbete med att begränsa sjöfartens miljöpåverkan.</P>
<P class="p79 ft2">Stort fokus ligger i dag på framtidens drivmedel, bränsleeffektivitet och åtgärder för att minska sjöfartens luftföroreningar och klimat- påverkan. En aktuell utmaning är de nya gränsvärden för svavelhalten i marint bränsle som utfärdats av IMO och som träder ikraft i januari 2015. Det påverkar särskilt Sverige, och vissa andra länder, då den svenska kusten ligger inom ett särskilt kontrollområde för svaveldioxidutsläpp, ett s.k. <NOBR>SECA-område.</NOBR></P>
<P class="p11 ft2">Ytterligare utmaningar för sjöfartssektorn är bl.a. skärpta krav på hantering av barlastvatten och avloppsvatten från kryssningsfartyg, som träder ikraft 2017, samt krav på minskning av utsläpp av kväveoxider och koldioxid.</P>
<P class="p358 ft2">För att klara de utmaningar sjöfarten står inför krävs en förnyelse bl.a. med hjälp av forskning, utveckling och innovation samt samarbete mellan sjöfartssektorns aktörer, nationellt och internationellt. Sverige har en stark internationell position inom sjöfartsteknisk utveckling, där svenska företag konkurrerar med miljötekniska lösningar av högsta klass. Det är viktigt att behålla och utveckla den positionen.</P>
<P class="p359 ft2">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft4">Enligt OECD väntas en fyrdubbling av flygtrafiken inom Asien och Latinamerika, samtidigt som flygtrafiken inom, till och från Europa väntas fördubblas till 2029. Vidare anger OECD att antalet bilar globalt väntas öka från 750 miljoner i dag till 2 miljarder bilar 2050.</P>
<P class="p14 ft2">Trafikverket har påpekat att kapacitetsbristerna inte enkelt kan byggas bort i takt med förväntade trafikökningar. För att öka effektiviteten i transportsystemet behövs en mängd åtgärder. Klimatpåverkan och framtida bränsleförsörjning förutsätter en effektivare energianvändning i transportsystemet. För att tvågradersmålet ska kunna nås måste de klimatpåverkande emissionerna minska drastiskt. Regeringens mål om en fordonsflotta oberoende av fossila bränslen 2030 och visionen om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050 ställer inte bara krav på utveckling av fordon och energibärare utan även på transportsektorn som helhet.</P>
<P class="p71 ft2">Urbaniseringen innebär en kraftig ökning av befolkningen, framförallt i storstadsregionerna, men även i vissa mellanstora städer och deras omgivande landsbygd. Mer transporter på begränsade ytor kan medföra trängsel och ineffektivitet med konsekvenser för miljön, medborgarna och näringslivet. Detta samt den ökande specialiseringen av arbetskraften kräver bättre pendlingsmöjligheter inom och mellan städerna samt mellan städerna och deras omland. Det behövs förbättringar av befintliga transportsystem, men även utveckling av nya mer yt- och kostnads- effektiva samt miljömässigt hållbara transportsystem för att möta ökande krav från resenärer och godskunder. Förutom teknikutveckling behövs även bättre samordning mellan trafik- och samhällsplanering och verksamheter inom andra samhällsområden. Effektiva transporter är en förutsättning för näringslivsutveckling, regionalt tillväxtarbete m.m. Det gäller såväl städer som landsbygd. Trots en förväntad minskande befolkning antas flera glesbygdsområden behålla eller öka sin ekonomiska betydelse för landet. Effektiva transporter blir här strategiskt viktiga.</P>
<P class="p186 ft4">Behovet av förnyelse sätter även fokus på utbildning och kompetens- försörjning. Utmaningarna kräver ett ökat ansvarstagande och gemen- samma insatser av offentliga och privata aktörer på alla nivåer.</P>
<P class="p14 ft2">Trots väntat kraftigt ökat transportarbete behöver transportsystemet utformas så att det bidrar till utvecklingen av mer attraktiva livsmiljöer. Hänsyn till barn, äldre och andra utsatta grupper behöver därför vara en av flera utgångspunkter vid utformningen av stadens trafikmiljöer. Åtgärder för att förbättra möjligheterna att förflytta sig till fots, med cykel eller med kollektivtrafik behöver prioriteras, bl.a. för att bidra till minskad ohälsa orsakad av olyckor, buller och luftföroreningar.</P>
<P class="p15 ft2">Mångårig forsknings- och utvecklingsverksamhet har bidragit till att Sverige är bland de främsta länderna i världen på trafiksäkerhetsområdet. Det har medfört en utveckling av infrastruktur, fordon, utbildning, lagstiftning m.m. Detta mångfacetterade och systematiska arbete behöver fortsätta för att Sverige ska kunna nå våra högt ställda mål på området.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">112</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr1 td23"><P class="p115 ft21">9.2</P></TD>
<TD class="tr1 td61"><P class="p20 ft21">Helhetssyn och trafikslagsövergripande arbete</P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft2">Ett trafikslagsövergripande samarbete är nödvändigt för att transport- systemet ska kunna fungera som en helhet för resenärer och godskunder. Ett sådant samarbete gör transportsystemet mer lättillgängligt, minskar dess effektivitetsförluster och kan ge positiva synergieffekter. Uttrycken ”Hela resan” och ”Dörr till dörr” står för ett trafikslagsövergripande samarbete och har sin grund i en helhetssyn och ett användarperspektiv. Begreppen har till en del även inspirerat omorganisationen av den statliga delen av transportsektorn, inte minst genom inrättandet av Transportstyrelsen och Trafikverket.</P>
<P class="p148 ft2">Ett hållbart transportsystem kräver i första hand en utveckling inom respektive trafikslag. Samtidigt måste den potential som finns i en samordning av olika trafikslag, transportsystem och transportutbud utnyttjas. Det kräver ett samarbete mellan trafikslagens privata och offentliga aktörer. En helhetssyn inbegriper även att beakta konsekvenser för det omgivande samhället av åtgärder i transportsystemet och vice versa. Trafiksystemen är en viktig del av och instrument för samhälls- utvecklingen i stort.</P>
<P class="p287 ft21"><SPAN class="ft21">9.3</SPAN><SPAN class="ft22">Ansvaret för forskning och innovation</SPAN></P>
<P class="p63 ft2">I transportforskningsutredningens betänkande <SPAN class="ft3">Mer innovation ur transportforskning </SPAN>(SOU 2010:74) föreslog utredningen bl.a. att alla finansierande myndigheter ska engageras i och bidra till arbetet med transportforskningens utveckling. De bör enligt utredningen även ha, ett gemensamt ansvar både för att långsiktigt stärka sektorns <NOBR>FoI-system</NOBR> exempelvis genom långsiktig kunskapsuppbyggnad, uppbyggnad av starka <NOBR>FoI-miljöer,</NOBR> doktorandutbildningar, entreprenörs- och innovations- program, men även för att säkerställa att innovationer relaterat till transportområdet kommer till nytta för näringsliv, akademi och samhälle. Utredningen anser att ansvarsfördelningen bör skrivas in i myndig- heternas instruktioner. Nästan alla remissinstanser var positiva till dessa förslag.</P>
<P class="p79 ft2">Regeringen anser att de statliga transportmyndigheterna samt övriga myndigheter, framför allt Verket för innovationssystem (Vinnova) och Statens energimyndighet, som finansierar viss transportrelaterad forskning har stor betydelse för utvecklingen inom transportsektorn, bl.a. genom att efterfråga och medverka i utvecklingen av nya lösningar. För att åstadkomma ett långsiktigt hållbart transportsystem krävs kraft- samling och ökat samarbete mellan sektorns aktörer. Transportmyndig- heterna bör aktivt medverka i och driva på utvecklingen, såväl enskilt som i samverkan med varandra och andra berörda offentliga och privata aktörer.</P>
<P class="p12 ft2">Trafikverket ska enligt sin instruktion beställa, dokumentera, mäta och följa upp sådan <NOBR>forsknings-,</NOBR> innovations- och demonstrationsverksamhet inom transportområdet som motiveras av Trafikverkets uppgifter. Luftfartsverket ska enligt sin instruktion, nationellt eller internationellt, främja forskning, utveckling och införande av ny teknik av betydelse för</P>
<P class="p359 ft2">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">verksamheten. Övriga transportmyndigheter saknar liknande formule- ringar i sina instruktioner. Transportmyndigheterna är nyckelaktörer inom sina ansvarsområden och de bör därför i sina instruktioner ges ett visst ansvar för innovation och förnyelse inom sina respektive ansvars- områden. De bör engagera sig i hela innovationskedjan, från <NOBR>forsknings-,</NOBR> utvecklings- och demonstrationsverksamhet till spridning och tillämp- ning av ny kunskap. Tyngdpunkten bör dock ligga på de senare delarna av innovationskedjan, dvs. på utveckling och innovation med sikte på tillämpning inom respektive ansvarsområde.</P>
<P class="p15 ft2">Vinnova ska, enligt förordningen (2009:1101) med instruktion för Verket för innovationssystem, främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovations- system. Myndigheten har ett särskilt ansvar inom teknikområdet samt områdena transport, kommunikation och arbetsliv. Vinnova, Trafikverket och Statens energimyndighet står tillsammans för mer än 90 procent av alla statliga medel till forskning och utveckling inom transportsektorn. Det är därför angeläget att dessa myndigheter utvecklar ett effektivt samarbete sig emellan och med sektorns övriga offentliga och privata aktörer.</P>
<P class="p15 ft2">Transportmyndigheterna bör även söka ett systematiskt samarbete och utbyte med forskningsråden och de universitets- och högskolemiljöer som bedriver tillämpad transportforskning. I de fall där lämplig samarbetspartner saknas för projekt/initiativ, som sektorns aktörer anser bör prioriteras, så bör transportmyndigheterna enskilt eller i samverkan överväga att initiera sådan verksamhet, t.ex. genom samfinansiering av projekt och program, doktorander och institutioner.</P>
<P class="p15 ft2">Transportmyndigheterna bör aktivt medverka i utformning, beställning och uppföljning av forskning, utveckling och innovation inom sina ansvarsområden. Ett aktivt deltagande av myndigheterna även under forsknings- och utvecklingsarbetet bidrar till att öka deras kompetens, vilket kan underlätta tillämpning och spridning av ny kunskap i sektorn.</P>
<P class="p68 ft2">Det är särskilt angeläget att Sjöfartsverket får en tydlig uppgift att i samarbete med universitets- och högskolemiljöer samt sjöfartens aktörer, nationellt och internationellt, definiera, initiera och låta genomföra sådan <NOBR>forsknings-,</NOBR> utvecklings- och innovationsverksamhet, som behövs för att lösa sjöfartens problem. Sjöfartsverket har identifierat ett antal FoI- områden, varav ett är uthålliga maritima transporter och miljö. Det är angeläget att sjöfartsforskningen har resurser att möta utmaningarna på dessa viktiga områden.</P>
<P class="p15 ft2">Det är viktigt att myndigheternas och övriga aktörers sammanlagda forsknings- och innovationsverksamhet täcker hela transportsektorn, dels för att tillgodose behovet av helhetssyn, dels för att väsentliga problem- områden inte ska hamna mellan deras respektive ansvarsområden och därmed riskera att försummas. En av transportmyndigheterna bör därför ges ett visst ansvar för att bevaka att de väsentliga behoven av forskning och innovation inom hela transportområdet tillgodoses. Om brister noteras bör myndigheten ta initiativ för att åtgärda dessa.</P>
<P class="p229 ft4">Trafikverkets breda ansvarsområde, uppgifter och de stora resurser myndigheten förvaltar gör den till ett av regeringens viktigaste instrument för transportsektorns utveckling. Regeringens bedömning är att Trafikverket förutom sitt nuvarande begränsade ansvar även bör ges</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">114</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<P class="p73 ft4">ett ansvar, vilket beskrivs ovan, för forskning och innovation inom hela Prop. 2012/13:25 transportområdet. Trafikverket bör hantera den samlade forsknings- och innovationsverksamheten på ett långsiktigt, effektivt, väl avvägt och</P>
<P class="p46 ft2">uppföljningsbart sätt för största möjliga nytta i transportsektorn som helhet. Det förutsätter ett nära samarbete med övriga transport- myndigheter och övriga finansiärer av forskning och innovation inom transportsektorn. Den vanligtvis dominerande tekniska forskningen och utvecklingen bör kompletteras med såväl beteende- som samhälls- vetenskaplig forskning, och där så är relevant från ett trafikslags- övergripande perspektiv. För att effektivt kunna utföra denna uppgift måste Trafikverket samarbeta med andra forskningsfinansierande aktörer. <NOBR>TRANSAM-gruppen</NOBR> kan t.ex. vara en utmärkt plattform för ett sådant samarbete (se vidare avsnitt 9.4).</P>
<P class="p45 ft2">Utvecklingen av transportsektorn gynnas även av ett utvecklat regel- verk. Regelverket bör utformas så att det underlättar och stödjer förnyelsen av transportsektorn. Transportstyrelsen med sitt trafikslags- övergripande ansvar för regelgivning, tillståndsgivning och tillsyn, bör därför även ges ansvar för att överväga, definiera behov av och eventuellt initiera forskning och utveckling inom sitt ansvarsområde.</P>
<P class="p11 ft2">Transportmyndigheterna bör enskilt och i samarbete med andra aktörer genomföra insatser längs forsknings- och innovationskedjan. Från lång- siktig kunskapsuppbyggnad, t.ex. stöd till uppbyggnad av starka FoI- miljöer, doktorandutbildningar, entreprenörs- och innovationsprogram till stöd för utveckling och implementering av nya och bättre lösningar.</P>
<P class="p11 ft2">Avgörande för utvecklingen av transportsektorn är att ny kunskap tas fram och tillämpas i högre utsträckning än tidigare. Myndigheterna behöver därför, enskilt och gemensamt, aktivt verka för att resultat från forskning och utveckling realiseras som innovationer i den offentliga eller privata delen av transportsektorn. Det är angeläget att transport- myndigheterna har kompetens och kapacitet för att kunna ta emot, sprida och verka för ökad användning av resultat från forskning och utveckling.</P>
<P class="p79 ft4">Regeringen avser att följa utvecklingen på området och det kan finnas anledning att återkomma till alternativa sätt att fördela ansvaret för ovan nämnda uppgifter inom transportområdet. Underlag till sådana över- väganden kan till en del komma att finnas i nu pågående utredningar. Se avsnitt 9.7 om uppföljning och utvärdering.</P>
<P class="p98 ft21"><SPAN class="ft21">9.4</SPAN><SPAN class="ft22">Nationell samordning och samarbete</SPAN></P>
<P class="p63 ft2">Samordning och samarbete är nödvändiga för att få effektivitet i arbetet för ett långsiktigt hållbart transportsystem. Transportsektorns myndig- heter utformar i allmänhet egna program för forskning och innovation inom sina respektive verksamhetsområden. I många fall är det ett rele- vant tillvägagångssätt, men för att effektivt kunna möta de utmaningar transportsektorn nu står inför behövs såväl mer av samordning som samarbete. En samlad redovisning av genomförd, pågående och planerad forsknings- och innovationsverksamhet skulle ge en värdefull överblick, synliggöra luckor i verksamheten samt underlätta prioriteringar och gemensamma satsningar.</P>
<P class="p196 ft2">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft2">Som ett första steg i en sådan utveckling kommer regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att i samarbete med Sjöfartsverket, Luftfarts- verket, Transportstyrelsen och Trafikanalys ta fram ett samlat program för transportmyndigheternas <NOBR>forsknings-,</NOBR> utvecklings- och innovations- verksamhet på kort och medellång sikt. I uppdraget bör ingå att utreda och redovisa behov av insatser inom givna ekonomiska ramar, föreslå inriktning och prioriteringar av FoI inom varje trafikslag och verksam- hetsområde, samt även av gemensam, myndighets- och trafikslags- övergripande verksamhet. I uppdraget bör även ingå att föreslå former för samarbetet samt för uppföljning och utvärdering. Trafikverket bör även samråda med övriga forskningsfinansiärer på transportområdet. Om möjligt bör i uppdraget även behandlas och redovisas den transport- relevanta forsknings- och utvecklingsverksamhet som dessa bedriver.</P>
<P class="p69 ft2">Trafikverket är i dag den enda transportmyndighet som har anslag som kan användas till finansiering av forsknings, utvecklings- och innovationsverksamhet. Övriga myndigheter har begränsade möjligheter att finansiera sådan verksamhet med avgifter. Regeringen bedömer att behovet av resurser för närvarande är störst på sjöfartens område och i viss mån på luftfartens område. Det är olämpligt att finansieringen av forskning, utveckling och innovation belastar berörda avgiftskollektiv. Finansieringen bör i stället tills vidare huvudsakligen belasta Trafik- verkets budget. Det är i linje med förslaget att ge Trafikverket ett över- gripande ansvar för forskning och innovation inom hela transport- området. I avvaktan på redovisningen av ovan nämnda uppdrag avser regeringen att inom den ekonomiska ram, som riksdagen beslutar för Trafikverket för 2013, avsätta vissa resurser till forsknings- och innovationsverksamhet inom sjöfarts- och luftfartsområdena.</P>
<P class="p229 ft2">I den s.k. <NOBR>TRANSAM-gruppen</NOBR> deltar de fem transportmyndigheterna i ett informellt informationsutbyte mellan tretton statliga myndigheter, som alla finansierar viss transportrelaterad forskning och/eller utveck- ling. Samarbetet i <NOBR>TRANSAM-gruppen</NOBR> bör utvecklas. Det är t.ex. ange- läget med en årlig redovisning av gruppens samlade verksamhet på transportområdet. En samlad redovisning gör det möjligt för alla aktörer att snabbare hitta intressanta projekt och lämpliga samarbetsparter. En årlig redovisning bör även ge en god överblick och underlag för priorite- ring av myndigheternas fortsatta verksamhet. Statens Väg- och Transportforskningsinstituts (VTI) nya databas för pågående forskning och innovationsverksamhet bör kunna ge användbart underlag till en sådan sammanställning.</P>
<P class="p69 ft2">Det finns många grupper och plattformar för samarbete inom transport- sektorn. Ett exempel är det så kallade fördubblingsprojektet, som bedrivs av berörda branschorganisationer och som syftar till att kraftigt öka antalet resenärer inom kollektivtrafiken. En ny plattform är Forum för innovation inom transportsektorn. Där samarbetar näringsliv, universitet och högskolor samt myndigheter för att bidra till utvecklingen av ett hållbart transportsystem. Transportmyndigheterna är i hög grad engage- rade i dessa samarbeten. De bör vidareutvecklas och förstärkas så att de kan bli kraftfulla instrument för utveckling och innovation i transportsektorn.</P>
<P class="p229 ft18">Möjligheter till test, utveckling och verifiering stärker innovations- kraften och påskyndar innovationsprocessen. Test- och demonstrations-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">116</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<P class="p73 ft4">anläggningar är dock ofta dyra att bygga och driva. Därför krävs ett Prop. 2012/13:25 samarbete mellan offentliga och privata aktörer för att sådana anlägg-</P>
<P class="p46 ft2">ningar ska kunna realiseras och drivas. Ett exempel på sådant samarbete är programmet för Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI), där näringsliv och myndigheter samarbetar inom forskning och utveckling av ny framdrivningsteknik och effektiva fordon. Elektrifiering och automa- tisering med hjälp av ny informations- och kommunikationsteknologi är exempel på intressanta utvecklingsområden som också kräver test och demonstrationsanläggningar för utveckling och realisering. Statens energimyndighet stöder till exempel i samarbete med Kungl. Tekniska högskolan en testanläggning där elförsörjning under färd av elbilar med hjälp av släpkontakt testas och demonstreras under verklighetsnära förhållanden.</P>
<P class="p79 ft4">Regeringen har uppdragit åt Vinnova att utveckla testbäddar inom miljöteknikområdet för att bidra till utvecklingen av regeringens innovationsstrategi (dnr N2010/3381/E). Uppdraget ska rapporteras senast i januari 2015.</P>
<P class="p285 ft21"><SPAN class="ft21">9.5</SPAN><SPAN class="ft22">Internationellt samarbete</SPAN></P>
<P class="p307 ft2">Den nödvändiga förnyelsen av transportsektorn inbegriper framför allt en kraftig förbättring av befintliga transportsystem och serviceformer. Den kräver även ett ökat sökande efter och en utveckling och implementering av nya och bättre transportlösningar. Merparten av arbetet kan göras nationellt, men förnyelseprocessen kan bli snabbare och mer kostnads- effektiv genom ett ökat samarbete med andra länder.</P>
<P class="p11 ft2">Transportsektorns utmaningar liknar dem i många länder. Det finns därför med stor sannolikhet mycket att lära av den forskning och utveckling som bedrivs utomlands. Det understryks av att Sverige står för en mycket liten del av världens forskning. Svenskt deltagande i inter- nationellt forsknings- och utvecklingssamarbete, såväl inom som utanför EU, är därför inte bara angeläget utan även nödvändigt.</P>
<P class="p11 ft2">Utmaningarnas storlek understryker behovet av att utveckla samarbeten med länder, inom och utanför EU. Allt fler stater ger hög prioritet åt arbetet för att stärka innovationsklimat och innovations- förmåga för att kunna möta morgondagens utmaningar. I såväl OECD:s innovationsstrategi som i EU:s Europa <NOBR>2020-strategi</NOBR> framhålls innova- tion som en av de viktigaste drivkrafterna för tillväxt, välfärd och miljö. Regeringen delar denna uppfattning. I regeringsförklaringen för 2010 aviserades en nationell innovationsstrategi under hösten 2012. Strategin har beslutats av regeringen i oktober 2012 och omfattar alla sektorer. Den kommer att bli ett viktigt instrument för regeringen i det fortsatta arbetet.</P>
<P class="p79 ft2"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> lade hösten 2011 fram ett förslag till ramprogram för forskning och innovation för perioden <NOBR>2014–2020,</NOBR> Horisont 2020 (KOM 2011(811)). Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom unionen genom att fungera som hävstång för forskning, utveckling och innovation. Programmet ska bl.a. stödja genomförandet av Europa <NOBR>2020-strategin</NOBR> samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet (ERA). Delprogrammet Samhälls-</P>
<P class="p359 ft2">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<P class="p73 ft4">utmaningar rymmer bl.a. en satsning på smarta, gröna och integrerade Prop. 2012/13:25 transporter Förhandlingar pågår om budget och innehåll under hösten</P>
<P class="p74 ft2">2012 och framåt.</P>
<P class="p48 ft2">Sverige har tillsammans med Litauen ansvar för att koordinera genom- förandet av prioritetsområde ”Forskning & Innovation” i EU:s Strategi för Östersjöregionen som rör transporter och infrastruktur. Arbetet syftar bl.a. till att förbättra tillgängligheten i transportsystemet för att på så sätt stärka regionens konkurrenskraft. Det innebär även ökat fokus på transnationell, nationell och regional samordning i Sveriges närområde.</P>
<P class="p45 ft2">Det är angeläget att svenska transportmyndigheter aktivt deltar i ramprogrammet för att ta del av och bidra till den senaste kunskaps- utvecklingen. Konkurrensen om forskningsmedel från ramprogrammet höjer kvaliteten på forskningen. Dessutom kräver insatser för framtida och ny teknik ofta tvärvetenskapliga satsningar, vilket förutsätter tillgång till en bredd av kompetenser. Det kan vara lättare att finna lämpliga samarbetspartners på europeisk nivå än i ett relativt litet land som Sverige. Rörlighet bland forskare och andra stimulerar transnationellt utbyte av kunskaper och erfarenheter.</P>
<P class="p148 ft4">Det är även angeläget att få till stånd ett mer systematiskt samarbete med aktörer på global nivå i syfte att identifiera och importera väl fungerande lösningar som kan öka utvecklingstakten i den svenska transportsektorn. Som exempel kan nämnas att Sverige har undertecknat samarbetsavtal för kunskaps och erfarenhetsutbyte med såväl USA som Kina, bl.a. på trafiksäkerhets- respektive järnvägsområdet.</P>
<P class="p93 ft21"><SPAN class="ft21">9.6</SPAN><SPAN class="ft22">Lärande och kompetensförsörjning</SPAN></P>
<P class="p63 ft2">För att snabbare kunna tillämpa ny kunskap och realisera förbättringar i transportsystemet behöver transportsektorns aktörer ägna sig åt mer av systematiskt lärande. Ökad kunskapsproduktion bör matchas med ökad spridning och tillämpning av kunskaperna. Utvecklingen av transport- systemet kan inte nå längre än vad som möjliggörs av den utbildning, kompetens och motivation som finns hos mottagande och genomförande aktörer. För att de ska kunna tillgodogöra sig ny teknik, nya processer och nya sätt att arbeta måste utbildningsnivån i sektorn kontinuerligt höjas. Det är angeläget att det finns incitament till utveckling och förnyelse. Även attityder och kultur spelar roll för synen på förnyelse. Nytänkande bör välkomnas och idéer tas tillvara, oavsett om de uppkommer inom eller utanför företaget/organisationen/myndigheten. Det är primärt ett ansvar för ledningarna för företag, organisationer och myndigheter.</P>
<P class="p65 ft4">Varje aktör har behov av kontinuerlig tillförsel av kompetent och utbildad personal, både för att driva och utveckla transportsystemet. Detta bör vara ett viktigt fokusområde för transportsektorns offentliga och privata aktörer. Ett mer systematiskt samarbete och utbyte mellan universitet och högskolor, myndigheter och näringsliv är av godo för både lärande och kompetensförsörjning. Det kommer även bidra till en snabbare utveckling mot ett långsiktigt hållbart transportsystem.</P>
<P class="p13 ft2">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<P class="p91 ft4">Det är angeläget att transportsektorns aktörer i större utsträckning Prop. 2012/13:25 utnyttjar den kompetens som finns vid universitet och högskolor. För</P>
<P class="p46 ft2">närvarande finns de största transportforskningsmiljöerna på Statens väg- och transportforskningsinstitut, Kungl. Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet.</P>
<P class="p11 ft2">Utvecklingen av transportsektorn gynnas av om sektorn kan attrahera en större andel högt kvalificerade akademiker, t.ex. doktorander. Doktorander bidrar inte bara till att utveckla forskningsresultat till morgondagens innovationer inom näringsliv och samhälle utan de bidrar även till att förbättra industrins upptagningsförmåga av forsknings- resultat. Doktoranderna utgör också en viktig länk till högkvalitativ utbildning genom att de kan bidra med de senaste forskningsresultaten till de kurser de undervisar i på universitet och högskolor, inte minst inom ingenjörsutbildningarna. I syfte att tillgodose industrins och samhällets långsiktiga behov av forskarutbildad personal inom transport- sektorn bör Trafikverket ta initiativ till en diskussion med berörda myndigheter, universitet och högskolor samt privata aktörer.</P>
<P class="p219 ft21"><SPAN class="ft21">9.7</SPAN><SPAN class="ft22">Utvärdering och uppföljning</SPAN></P>
<P class="p307 ft2">Uppföljning och utvärdering är nödvändig för utveckling av all verksam- het. Det gäller även för <NOBR>forsknings-,</NOBR> utvecklings- och innovations- verksamheten på transportområdet, som därför bör följas upp kontinuer- ligt och utvärderas regelbundet när det gäller såväl kvalitet som relevans. Det är ett nödvändigt inslag i effektivisering av verksamheten och för identifiering av rätt problemområden och insatser för sektorns utveck- ling. Nedan redovisas kort ett antal regeringsuppdrag, som får betydelse för regeringens fortsatta arbete med transportsektorns utveckling.</P>
<P class="p12 ft4">I enlighet med förslaget från Utredningen om Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter i betänkandet</P>
<P class="p74 ft3">Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter</P>
<P class="p46 ft2">(SOU 2012:20) är det angeläget att samtliga myndigheter som bedriver och/eller finansierar forskning har en effektiv och tillfredsställande kvalitetssäkring, där det normalt ingår extern forskarmedverkan. En lämplig form för kvalitetssäkring kan, som utredningen föreslår, vara att inrätta ett vetenskapligt råd, eller motsvarande, vid myndigheter som bedriver eller finansierar forskning. Ett sådant råd, med externt tillsatta ledamöter kan ge stöd vid utvecklingen av myndigheternas forsknings- och utvecklingsverksamhet. Transportmyndigheterna bör utnyttja möjligheten till ett sådant stöd och inrätta ett gemensamt vetenskapligt råd. Som ett komplement och stöd för myndigheternas totala verksamhet bör regelbundna externa utvärderingar genomföras av kvalitet och relevans i deras forsknings- och utvecklingsverksamhet. Regeringen avser att följa myndigheternas arbete med kvalitetssäkring.</P>
<P class="p12 ft2">Våren 2012 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att översiktligt utvärdera hur tidigare transportforskning bidragit till transportpolitisk måluppfyllelse (dnr N2012/1373/TE). Samtidigt gav regeringen Trafik- analys i uppdrag att föreslå en modell för utvärdering av transport- forskning (dnr N2012/1372/TE). Båda uppdragen ska rapporteras till</P>
<P class="p359 ft2">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<P class="p87 ft4">regeringen i november 2012. Resultaten från uppdragen kommer att ligga Prop. 2012/13:25 till grund för regeringens övervägande om hur uppföljning och utvärde-</P>
<P class="p18 ft2">ring bör hanteras i fortsättningen.</P>
<P class="p162 ft2">Regeringen har vidare uppdragit åt Trafikverket att analysera hur innovationsupphandling kan användas för att driva på utvecklingen av effektivare processer och ny teknik (dnr N2012/1991/TE). Uppdraget kommer att redovisas i juni 2014.</P>
<P class="p360 ft2">Regeringen har tillsatt en utredning om en fossiloberoende fordons- flotta som ska föreslå möjliga handlingsalternativ samt identifiera åtgärder i linje med visionen för 2050 i propositionen <SPAN class="ft3">En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik – Klimat </SPAN>(prop. 2008/09:162). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2013 (dir. 2012:78). Cirka 30 miljarder kronor binds årligen i entreprenadkontrakt för investeringar och underhåll i anläggningsbranschen. Regeringen tillsatte den 8 oktober 2009 en kommitté med uppgift att följa upp och analysera de statliga upphandlarnas åtgärder för att förbättra produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen (dir. 2009:92). I kommitténs betänkande <SPAN class="ft3">Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen </SPAN>(SOU 2012:39), anges potentialen för ökad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen vara stor. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p361 ft2">I samband med att regeringen fastställde den nationella trafikslags- övergripande planen för utvecklingen av transportsystemet för perioden <NOBR>2010–2021</NOBR> fick Trafikverket uppdraget att öka kunskapen om transport- systemets påverkan, effekter och konsekvenser för miljön samt om skadeförebyggande och kompenserande åtgärder. Mät- analys- och värderingsmetoder ska utvecklas i samråd med övriga berörda myndig- heter. Trafikverket har i en delredovisning av uppdraget beskrivit en metod för systematiskt kunskapsbyggande och kunskapsåterföring (dnr N2011/5185/TE). Delredovisningen bereds för närvarande i Regerings- kansliet.</P>
<P class="p362 ft1">10 Utblick mot 2050</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr2 td105"><P class="p21 ft2">Bakgrunden till att regeringen gav Trafikverket de uppdrag som</P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">resulterade i Kapacitetsutredningen var bl.a. att den kraftiga trafik-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">ökningen på senare år har medfört ett högt kapacitetsutnyttjande i</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">transportsystemet. Det fanns därför behov av att kartlägga nuvarande och</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">kommande kapacitetsbrister och föreslå åtgärder som ger ökad kapacitet,</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">som bidrar till ett mer robust och långsiktigt hållbart transportsystem och</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">som leder till en effektivare användning av transportsystemet i dess</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">helhet. I uppdraget ingick också att analysera utvecklingen av transport-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">behoven fram till år 2050. I detta avsnitt redovisas Trafikverkets beskriv-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">ning av framtidstrender och bedömningar av möjliga utvecklings-</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">strategier. Även Trafikanalys och Myndigheten för tillväxtpolitiska</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) och Tillväxtverket har gjort</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">analyser om framtidstrender vilka redovisas i avsnittet. Dessutom ingår</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td105"><P class="p21 ft2">avsnitt om vitboken om EU:s framtida transportpolitik i detta avsnitt.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td106"><P class="p19 ft2">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td105"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<P class="p91 ft4">Regeringen anser att dessa analyser av trender beskriver några möjliga Prop. 2012/13:25 utvecklingsvägar. Framtidsanalyserna bör beaktas och utgöra en del av</P>
<P class="p96 ft2">underlaget i den kommande åtgärdsplaneringen.</P>
<P class="p78 ft21"><SPAN class="ft79">10.1</SPAN><SPAN class="ft80">Långsiktiga omvärldstrender</SPAN></P>
<P class="p363 ft82"><SPAN class="ft51">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft81">Trafikverkets Kapacitetsutredning om framtidstrender</SPAN></P>
<P class="p348 ft4">Trafikverket anser i Kapacitetsutredningen att genom att förstå vad som påverkar förändringarna i samhället kan man skapa beredskap att agera och även möjlighet att påverka utvecklingen. Ett antal långsiktiga trender i omvärlden har varit en av utgångspunkterna i utredningen.</P>
<P class="p355 ft3">Ökande och mer koncentrerad befolkning</P>
<P class="p172 ft2">Många trender pekar på ökad koncentration av befolkning och ekonomi vilket kan leda till skarpare skillnader mellan länder och regioner. Befolkningsutvecklingen förändras i och med att flera folkrika världs- delar går in i skeden med mer stabil utveckling, ökad livslängd och sjunkande nativitet. Tyngdpunkten av befolkningen förskjuts mot Kina och Indien medan Europa ser ut att få en minskning i befolkningstill- växten och dessutom en ökad andel åldrande befolkning. Även i Sverige blir befolkningen allt äldre och försörjningsbördan växer. I de glesaste områdena förutses en minskande och åldrande befolkning vilket kan innebära minskade resor och transporter. Befolkningen antas bli mer koncentrerad till centralorterna och storstadsregionerna ser ut att växa snabbast vilket också innebär nya behov och mönster för rörligheten.</P>
<P class="p75 ft3">Ökad världshandel och ökade transporter</P>
<P class="p172 ft2">Ökad världshandel förutses mot bakgrund av fortsatt globalisering av ekonomin. En fortsatt strukturomvandling i näringslivet med växande tjänstesektor och ökad specialiseringsgrad förväntas. Utanför de tätbefolkade regionerna förutses godsflöden för export fortsätta öka och besöksnäringen kommer att ställa ökade krav på resmöjligheter. Den offentliga ekonomin i Sverige kan i växande grad behöva tas i anspråk för vård och omsorg i takt med att antalet äldre växer.</P>
<P class="p334 ft3">Klimatutmaningen</P>
<P class="p95 ft4">För att nå tvågradersmålet för global uppvärmning behöver utsläppen minska drastiskt de närmaste decennierna och för transportsektorn inne- bär det en mycket stor utmaning.</P>
<P class="p48 ft4">Det finns flera internationella studier, från bl.a. OECD och International Maritime Organisation (IMO), som pekar på att transporterna i världen kommer att öka kraftigt under kommande decennier till följd av ökad befolkning, växande ekonomi och ökad internationalisering och handel. Denna utveckling gäller även för EU och Sverige även om ökningen kan komma ett ske i en något lägre takt.</P>
<P class="p364 ft2">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p365 ft51">10.1.2</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p51 ft55">Trafikanalys om trender och omvärldsscenarier</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft23"><SPAN class="ft4">Trafikanalys har i rapporten </SPAN>Transportsektorn i framtiden. Trender och omvärldsscenarier för transportpolitiken <SPAN class="ft4">(PM 2011:8) pekat på trender i omvärlden som bedöms påverka transportsektorn i Sverige i hög grad. Dessa redovisas i detta avsnitt.</SPAN></P>
<P class="p366 ft3">Ökad efterfrågan på resor och transporter</P>
<P class="p251 ft2">Befolkningen i Sverige blir äldre och 2060 beräknas 25 procent av befolkningen vara över 65 år. Det kommer att innebära förändrade krav på till exempel tillgängligheten i kollektivtrafiken. Det kan också skapa mer flexibla mönster för resande med ökad tidsmässig spridning. Urbaniseringen bedöms fortsätta vilket kommer att leda till ökad trängsel i städerna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr2 td105"><P class="p51 ft2">Efterfrågan på resor och transporter kommer att öka mot bakgrund av</P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">fortsatt ekonomisk tillväxt, ökande befolkning och ett snabbare transport-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">system som underlättar möjligheterna att resa, inte minst när det gäller</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">arbetspendling över längre sträckor. Även för godstransporter bedöms</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">fortsatt stor efterfrågan och mot bakgrund av att transportkostnaden ofta</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">är en relativt liten del av slutpriset för olika varor kommer framtida</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">logistiklösningar att innehålla mycket transporter. Trafikanalys förutser</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">ökade krav på kollektivtrafikens flexibilitet och ett ökat intresse för gång</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td105"><P class="p21 ft2">och cykling.</P></TD>
<TD class="tr6 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td105"><P class="p21 ft3">Hot och risker i transportsektorn</P></TD>
<TD class="tr16 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td105"><P class="p21 ft2">Ett påtagligt hot mot transportsektorn är risken för översvämningar, ras</P></TD>
<TD class="tr10 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">och stormar till följd av förändrat klimat. Tillgången på olja och andra</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">naturresurser är begränsade och den ökade efterfrågan på global nivå till</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">följd av ekonomisk tillväxt kan leda till kraftigt ökade priser, vilket leder</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">till ett stort behov av en omställning till ett fossilfritt transportsystem.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">Energieffektiviseringar och en strävan efter ett brutet fossilberoende</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">enligt de nationella klimatmålen skulle enligt Trafikanalys därmed inte</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">bara vara en klimatfråga, utan också en ekonomisk fråga och avgörande</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">för att den svenska konkurrenskraften och tillväxten ska vara hållbar på</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">sikt.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p51 ft2">Kollektivtrafik och bytespunkter som samlar många människor är</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">potentiella mål för terrorister i form av bl.a. flygplanskapningar och</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">attentat i tunnelbanor. Lastbilskapningar och piratverksamhet till sjöss är</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">exempel på hot mot godstransporter. Dessa företeelser kan leda till ytter-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">ligare säkerhetskontroller, ökad tidsåtgång och ökade kostnader för resor</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td105"><P class="p21 ft2">och transporter.</P></TD>
<TD class="tr6 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td105"><P class="p21 ft3">Stora förhoppningar på teknisk utveckling</P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p21 ft2">Det finns i dag stora förväntningar på att ny teknik ska lösa många av</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">transportsektorns problem, till exempel när det gäller utsläpp och energi-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">effektivitet. Tekniska genombrott behövs bl.a. när det gäller batteriteknik</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">och annan utrustning för att elbilen ska lyckas. Särskilt informations- och</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">kommunikationsteknologin anses ha stor potential när det gäller</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">effektivisering av transporter, till exempel smartare godslogistik, trafik-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><P class="p21 ft2">information och resfria möten.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td106"><P class="p19 ft2">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td105"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr14 td107"><P class="p365 ft51">10.1.3</P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p51 ft55">Tillväxtanalys och Tillväxtverket om</P></TD>
<TD class="tr14 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p51 ft55">befolkningsutveckling och arbetspendling</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft3">Variationer i befolkningsutvecklingen</P>
<P class="p253 ft2">I landets storstadsregioner, täta regioner med små och medelstora städer samt i landsbygdsregioner nära en större stad sker en befolknings- tillväxt<SPAN class="ft30">22 </SPAN>(Tillväxtanalys, Rapport 2011:07, <SPAN class="ft3">Regional tillväxt 2011 – en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">FA-regioner).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> </SPAN>Myndig- hetens prognoser visar på ett liknande mönster även framöver. Utveck- lingen inom regionerna visar också på en fortsatt koncentration. Emeller- tid finns det ett flertal platser på landsbygden och utanför de större tätorterna som går mot strömmen.</P>
<P class="p248 ft3">Ökad arbetspendling och fortsatt regionförstoring</P>
<P class="p253 ft2">Ramen för hur stor arbetspendlingen kan vara i en region utgörs av grundläggande geografiska egenskaper och infrastrukturella förutsätt- ningar. Den huvudsakliga utvecklingen under <NOBR>2000-talet</NOBR> var en fortsatt ökning av pendlingsrörligheten i samtliga regiontyper. De största relativa förändringarna har däremot inte skett i regiontypen storstadsregioner utan i regiontypen avlägset och mycket avlägset belägna regioner, dock från låga nivåer. Arbetspendlingen visar också på en fortskridande regionförstoring men med en något långsammare takt.</P>
<P class="p248 ft3">Behov av ett utvecklat transportsystem på flera håll i landet</P>
<P class="p253 ft2">Strukturomvandlingen av det svenska näringslivet fortsätter och trenden är enligt Tillväxtverket att kunskapsinnehållet i produkter och tjänster ökar. Samtidigt sker en stark utveckling inom vissa delar av näringslivet som har andra drivkrafter för sin lokalisering än befolkningstäthet. Dessa delar av näringslivet påverkas mer av efterfrågan globalt och nationellt. Detta gäller exempelvis utvecklingen inom den råvaruintensiva delen av näringslivet. Ett annat exempel är turistbranschen. Trots en förväntad minskande och åldrande befolkning i stora delar av de glest befolkade delarna i landet antas flera av dessa regioner således ändå bibehålla eller till och med öka sin ekonomiska betydelse. En slutsats är då att behovet av transporter inte automatiskt minskar i dessa områden. Behovet av godstransporter kan kvarstå och i några fall även öka kraftigt. Dessutom kan persontransporter bli allt mer strategiskt viktiga i dessa regioner, dels för att säkerställa kompetensförsörjning och matchning på arbets- marknaden dels för tjänstenäringar som turism.</P>
<P class="p367 ft21"><SPAN class="ft79">10.2</SPAN><SPAN class="ft80">Trafikverkets bedömning inför 2050</SPAN></P>
<P class="p368 ft4">Trafikverket har i Kapacitetsutredningen tagit fram bedömningar som ger en indikation på hur trafiken skulle kunna utvecklas fram till 2030 och 2050. Bedömningarna ger en bild av vilka utmaningar samhället eventuellt går till mötes och ger möjlighet att redan i dag välja åtgärder för att påverka utvecklingen. Bedömningarna som tagits fram inom</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr7 td109"><P class="p21 ft32"><SPAN class="ft31">22 </SPAN>Analysen är gjord på en gruppering av s.k. <NOBR>FA-regioner</NOBR> i regionfamiljer.</P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p19 ft2">123</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p73 ft4">utredningen har gjorts med förutsättningarna att redan beslutade styr- Prop. 2012/13:25 medel används och att åtgärder i nu gällande planer för transport-</P>
<P class="p74 ft2">infrastrukturen genomförs.</P>
<P class="p48 ft2">Bedömningarna bygger på ett antal förutsättningar och antaganden som har hämtats från i första hand Långtidsutredningen 2008, Baltic Transport Outlook, Statistiska centralbyrån (SCB), Statens energi- myndighet, och Trafikverkets egna antaganden, t.ex. när det gäller framtida vägnät och utveckling av tågtaxor. Bedömningar har tagits fram för person- respektive godstransporter. Känslighetsanalyser har gjorts för antaganden och förutsättningar som i stor utsträckning kan påverka resultaten.</P>
<P class="p308 ft2">Enligt bedömningarna ökar det totala persontransportarbetet mellan 2006</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td111"><P class="p21 ft2">och 2050 med 63 procent vilket</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p369 ft2">motsvarar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td112"><P class="p21 ft2">en årlig ökning med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td113"><P class="p21 ft2">1,1 procent.</P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p138 ft83">2006</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p138 ft83">2050</P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p370 ft83">Ökning</P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td120"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td126"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td127"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td128"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td129"><P class="p1 ft84">Bil</P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p138 ft85">89 189</P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p138 ft85">149 206</P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p370 ft85">67 %</P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td120"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr28 td133"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td134"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td135"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td136"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td137"><P class="p1 ft84">Spårtrafik</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p138 ft85">14 476</P></TD>
<TD class="tr8 td106"><P class="p138 ft85">26 007</P></TD>
<TD class="tr8 td138"><P class="p370 ft85">80 %</P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td120"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr28 td116"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td129"><P class="p1 ft84">Buss</P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p138 ft85">10 423</P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p138 ft85">11 982</P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p370 ft85">15 %</P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td120"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr28 td133"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td134"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td135"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td136"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td120"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td137"><P class="p1 ft84">Inrikesflyg</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p138 ft85">3 074</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p138 ft85">5 883</P></TD>
<TD class="tr5 td138"><P class="p370 ft85">91 %</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td120"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td118"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td139"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr28 td115"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td129"><P class="p1 ft84">Gång och cykel</P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p138 ft85">3 786</P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p138 ft85">4 604</P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p370 ft85">22 %</P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td120"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr28 td133"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td134"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td135"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td136"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td120"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td137"><P class="p1 ft84">Totalt transportarbete</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p138 ft85">120 948</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p138 ft85">197 682</P></TD>
<TD class="tr5 td138"><P class="p370 ft85">63 %</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td120"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr35 td116"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td118"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td139"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft25">Figur 5.2: Miljoner personkilometer per år. Källa: Kapacitetsutredningen, Trafikverket.</P>
<P class="p208 ft18">Det är enligt prognosen i första hand det regionala resandet som väntas öka.</P>
<P class="p372 ft25">Figur 5.3: Trafiktillväxt per 2030 och 2050 per trafikslag (miljoner person- kilometer). Källa: Kapacitetsutredningen, Trafikverket.</P>
<P class="p364 ft2">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p91 ft18">För gods visar prognosen en fördubbling av import och export fram till Prop. 2012/13:25 2050, medan de inrikes transportmängderna ökar marginellt.</P>
<P class="p373 ft25">Figur 5.4: Godstransporter 2006 och 2050 (miljoner ton). Källa: Kapacitets- utredningen, Trafikverket.</P>
<P class="p208 ft2">Det är framför allt i handeln med Europa som godsmängderna väntas öka, inte minst mot östra Europa där export och import skulle kunna bli i stort sett lika omfattande som med västra Europa. Även handeln med Ryssland och länderna i Fjärran Östern förväntas öka starkt. Om prognosen uppfylls skulle det innebära en kraftig ökning av gods- transporterna genom södra Sverige mot såväl de västra som östra delarna av Europa. Gruvnäringen väntas också generera stora exportvolym- ökningar framför allt från Övre Norrland och Bergslagen.</P>
<P class="p98 ft55"><SPAN class="ft51">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft87">Bedömningar över trafiktillväxt – en indikation</SPAN></P>
<P class="p193 ft2">Trafikverket poängterar att bedömningarna i första hand ska ses som en indikation på vilken utveckling som kan förväntas om inga åtgärder utöver nuvarande planer genomförs och inga nya politiska beslut tas. Bakom trafiktillväxten ligger trender som ökad världshandel, ökad koncentration av befolkningen till stora städer och förändrad befolk- ningsstruktur med ökad andel äldre personer.</P>
<P class="p12 ft2">Trafikverket har i Kapacitetsutredningen identifierat ett antal viktiga vägvalsfrågor som har betydelse för transportsystemets utveckling på lång sikt. Det handlar om hur transportsystemet kan hantera ökningar av trafiken i storstadsregionerna, ökningen av godstransporterna i hela landet, hur styrmedel kan användas, regionalt resande utanför storstäderna för t.ex. turismen, trafikslagens roller och funktion, klimat- frågan m.m. Av dessa anses transportsektorns klimatpåverkan vara den svåraste för transportsystemet att hantera. Utifrån dessa frågeställningar, prognoserna för trafiktillväxten, EU:s vitbok om framtida transportpolitik och andra underlag har Trafikverket analyserat och dragit slutsatser i det</P>
<P class="p196 ft2">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<P class="p132 ft4">långsiktiga perspektivet till 2050. Trafikverket konstaterar att med den Prop. 2012/13:25 kraftiga trafikökning som bedömningarna visar till 2050 är det inte</P>
<P class="p374 ft4">möjligt att enbart bygga bort kapacitetsbrister. Verket framhåller också att infrastrukturinvesteringar endast marginellt kan påverka den totala mängden resor och transporter.</P>
<P class="p375 ft53"><SPAN class="ft51">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft88">Styrmedel och samhällsplanering ger förutsättningar för effektiv användning</SPAN></P>
<P class="p376 ft2">Trafikverket anser att styrmedel bör användas i högre utsträckning för att påverka trafiken och att trafiken på lång sikt bör bära kostnaderna för användningen av infrastrukturen och påverkan på omgivningen. På så sätt skapas enligt Trafikverket förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv användning av transportsystemet genom att den som efterfrågar transporten (transportköparen eller resenären) kan ta ett större ansvar för transportens hela kostnad. Både ekonomiska och administrativa styrmedel bör som Trafikverket ser det användas systematiskt och trafikslagsövergripande för att kapaciteten i form av infrastruktur och fordon ska användas optimalt. Trafikverket menar att det behövs en samlad syn på hur styrmedlen långsiktigt ska utformas och användas. Trafikverket framhåller också att markanvändning, bebyggelseplanering och samhällsplanering är områden som såväl påverkar som påverkas av transportsystemet och dess funktion.</P>
<P class="p377 ft2">Regeringen delar Trafikverkets bedömning men anser att styrmedel där så är möjligt bör vara generella och sektorsövergripande. Det behövs en väl fungerande samverkan mellan olika aktörer, inte minst för att få till stånd en god koppling mellan transportsystemets utveckling och samhällsplanering, bebyggelseplanering och markanvändning. Koordine- ringen mellan infrastrukturplanering och planer för framtida trafikering bör förstärkas för att skapa förutsättningar för effektiv användning av transportsystemet.</P>
<P class="p378 ft53"><SPAN class="ft51">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft88">Prioritera tillräckliga resurser för att vårda transportsystemet</SPAN></P>
<P class="p379 ft2">Trafikverket framhåller att även framtida transporter till den helt över- vägande delen kommer att gå på transportinfrastruktur som finns redan i dag. Det är därför enligt Trafikverket av högsta prioritet även på lång sikt att säkerställa ett robust och långsiktigt hållbart transportsystem genom att avsätta tillräckliga resurser för drift, underhåll och reinvestering i hela landet. Det är nödvändigt för att säkerställa transportsystemets funktion, robusthet och tillförlitlighet. Enligt regeringens mening omfattar vård av transportsystemet även att beakta de förutsättningar och behov som finns i den omgivning som transportsystemet påverkar, t.ex. den biologiska mångfalden. Genom att göra insatser i redan existerande infrastruktur kan kapacitet säkerställas med minsta möjliga ytterligare intrång i miljö och med liten resursåtgång. Genom att avsätta mer resurser för sådana insatser kan andelen oplanerade störningar och akuta avhjälpande</P>
<P class="p380 ft2">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<P class="p87 ft18">åtgärder minska. Det gäller i synnerhet på järnvägen, men det finns också Prop. 2012/13:25 behov av att avsätta mer medel för att vårda det högtrafikerade vägnätet.</P>
<P class="p342 ft55"><SPAN class="ft51">10.2.4</SPAN><SPAN class="ft87">Stor nytta av kontinuerliga trimningsåtgärder</SPAN></P>
<P class="p253 ft2">Trafikverket bedömer att behovet av kapacitetshöjande trimningsåtgärder i det befintliga systemet är bestående. Att löpande avsätta resurser för effektiva trimningsåtgärder är centralt för att motverka uppkomsten av flaskhalsar i transportsystemet och öka kapaciteten och effektiviteten i och vid omlastningsnoderna. Exempel på trimning i järnvägssystemet är plattformsförlängning, signal- och bangårdsåtgärder och förlängda mötesspår. För vägtrafiken är det till exempel ökad bärighet och bredd på vissa vägar, flödesstyrda påfarter, utökat antal körfält inom befintligt vägområde, reversibla körfält och <NOBR>ITS-åtgärder.</NOBR> Trafikverket anser att järnvägssystemet i första hand bör trimmas i syfte att öka antalet tåglägen och för vägnätet bör prioriteringen vara trimning inom storstadsregioner och bärighetsåtgärder för näringslivsvägar samt för transportinfrastruktur till viktiga turistmål.</P>
<P class="p361 ft2">Kapacitetshöjande trimningsåtgärder i befintligt system kännetecknas generellt av låga åtgärdskostnader och hög samhällsekonomisk nytta. Kapacitetshöjande trimningsåtgärder kan även omfatta miljöåtgärder i den befintliga infrastrukturen som syftar till att öka kapaciteten men som också bidrar till möjligheten att nå miljökvalitetsmål. Kontinuerlig trimning bedöms vara avgörande för anpassning till dagens behov och till framtidens krav på tillförlitliga transporter och effektiv användning av transportinfrastrukturen, inte minst i de av näringslivet prioriterade stråken.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr24 td140"><P class="p21 ft55">10.2.5</P></TD>
<TD class="tr24 td141"><P class="p36 ft55">Möjliga utvecklingsstrategier</P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td105"><P class="p21 ft2">Trafikverket har utöver att betona vikten av styrmedel, samhälls-</P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">planering, drift, underhåll, reinvestering och trimning också beskrivit</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">olika möjliga utvecklingsstrategier för transportsystemet med utblick mot</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">2050. En utvecklingsstrategi innebär att smärre åtgärder i transport-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">systemet vidtas allt eftersom de mest akuta behoven uppstår – successiv</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">anpassning. Trafikökningarna måste då i stort sett tas om hand inom</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">trafikslag där det finns mest kapacitet och strategin förutsätter en aktiv</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">användning av styrmedel. Vidare presenteras en utvecklingsstrategi med</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">kraftig utbyggnad för godstransporter mot bakgrund av att stora ökningar</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">av godstransporter för import och export förutses för alla trafikslagen,</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">särskilt när det gäller handeln med Östeuropa. Det utpekade strategiska</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">godsnätet med stråk och noder föreslås i det scenariot vara utgångs-</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">punkten för kapacitets- och effektivitetsåtgärder. I Kapacitetsutredningen</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">presenteras också en utvecklingsstrategi för storstadsområdenas</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">transporter eftersom en stor andel av befolkningstillväxten i Sverige</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">kommer att ske där och efterfrågan på persontransporter då bedöms öka</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">kraftigt. Av <NOBR>kapacitets-,</NOBR> tillgänglighets- och hållbarhetsskäl bör andelen</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">resor som utförs med kollektivtrafik, gång och cykling öka. En sådan</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">inriktning förutsätter dels på många håll en förbättrad infrastruktur för de</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td140"><P class="p21 ft2">berörda</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p21 ft2">trafikslagen, dels en aktiv användning av styrmedel som ger</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p19 ft2">127</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<P class="p132 ft4">bättre förutsättningar och incitament för resenärerna att välja sådana Prop. 2012/13:25 alternativ. Trafikverket för fram att det är särskilt viktigt i storstäderna att</P>
<P class="p133 ft2">ha en väl fungerande samverkan mellan aktörer inom samhällsplanering, bebyggelseplanering, markanvändning och planering av transport- systemets utveckling.</P>
<P class="p135 ft2">I utvecklingsstrategin om regionala persontransporter utanför storstäderna konstateras i Kapacitetsutredningen att även utanför storstadsregionerna kommer arbetsmarknadsregionerna fortsätta att växa geografiskt och det bedöms medföra ett ökat behov av arbetspendling även om trafikökningen bedöms ske långsammare än i storstads- regionerna. De mellanstora städerna med omgivande regioner kommer att fortsätta att växa i befolkning, i vissa fall kraftigt. I första hand behövs bra förutsättningar för resor till och mellan länscentra. Trafikverket rekommenderar prioritering av effektiva trimningsåtgärder av transport- infrastrukturen i större tätorter och längs starka stråk för att möjliggöra utveckling av lokal och regional kollektivtrafik på spår och väg. Person- bilen bedöms även fortsättningsvis vara det dominerande transportmedlet när det gäller regionalt resande utanför storstadsområdena. Åtgärder behövs också för att ta tillvara potentialen för ökad gång- och cykeltrafik inom städer. Trafikverket anser också att satsningar på att stärka den regionala och lokala kollektivtrafiken behöver göras. Besöksnäringens har också behov av förbättrade och mer funktionella resmöjligheter, särskilt under högsäsong.</P>
<P class="p377 ft2">Vidare beskrivs i Kapacitetsutredningen en utvecklingsstrategi för långväga persontransporter vilka har stor betydelse för såväl tjänsteresor som fritidsresor och besöksnäring. Trafikverket rekommenderar en satsning på järnvägsstråk som kan bli kommersiellt intressanta för resor mellan storstäder och större orter med restider på upp till <NOBR>3–4</NOBR> timmar. Därutöver föreslås att viktiga stråk för långväga personresor på väg (bil och buss) åtgärdas för att få restider på <NOBR>3–4</NOBR> timmar och funktionella bytespunkter mellan trafikslagen. Flygets roll bör enligt Trafikverket säkerställas i reserelationer mellan storstadsregionerna och större orter respektive till viktiga resmål för besöksnäringen och näringslivet där det inte går att nå restider under <NOBR>3–4</NOBR> timmar med tåg, buss eller bil. Vidare bör anslutningar till viktiga flygplatser med nationell och internationell trafik säkras.</P>
<P class="p200 ft2">I Kapacitetsutredningen presenteras också ett klimatscenario med en beskrivning av vad som kan behöva åstadkommas inom transportsektorn för att bidra till att nå klimatmålen. Trafikverket poängterar att klimat- målen innebär mycket stora utmaningar för transportsystemet och anser att teknisk utveckling av fordon och drivmedel samt en utveckling mot ett mer ”transportsnålt” samhälle krävs för att nå målen. Trafikverket anser att planeringen av transportsystemet bör inriktas mot en ökad samordning med bebyggelseplanering samt utifrån förbättrade förutsätt- ningar för gång, cykling och kollektivtrafik.</P>
<P class="p118 ft4">En kraftfull satsning på utbyggd kapacitet i järnvägsnätet bör genom- föras och åtgärder för att möjliggöra trafik med längre och tyngre fordon på väg och järnväg bör prioriteras. Dessutom behövs insatser för mer effektiv samordning av varutransporter i städerna och kraftig utbyggnad</P>
<P class="p381 ft2">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<P class="p181 ft2">av kollektivtrafiken i och mellan städerna i en kostnadseffektiv mix av Prop. 2012/13:25 buss, BRT<SPAN class="ft30">23 </SPAN>och spårburen trafik.</P>
<P class="p162 ft4">Ökad transportkapacitet behövs således samtidigt som allt fler företag, men även enskilda och myndigheter vill minska sin klimat- och miljö- påverkan.</P>
<P class="p366 ft3">Fast förbindelse <NOBR>Helsingborg–Helsingör</NOBR></P>
<P class="p253 ft2">Trafikverket bedömer i Kapacitetsutredningen att det på lång sikt finns ett behov av ökad kapacitet i transportsystemet i Öresundsområdet, bl.a. utifrån EU:s arbete med utpekade godskorridorer, ökad integrering i Öresundsregionen och väntad kraftig tillväxt av import och export. När det gäller frågan om ytterligare en fast förbindelse bör faktorer som ekonomiska förutsättningar, fysiska planeringsförutsättningar och sam- arbetet mellan berörda aktörer i Sverige och Danmark beaktas. Väl fungerande landanslutningar är avgörande för möjligheterna att få full nytta av ytterligare en fast förbindelse. Trafikverket menar att i första hand bör möjligheterna att öka kapacitetsutnyttjandet på Öresundsbron tas tillvara. Utvecklingen av en eventuell metroförbindelse mellan Köpenhamn och Malmö bör beaktas. Regeringen anser att de ekonomiska förutsättningarna för en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör för väg och järnväg behöver utredas vidare för att förbättra underlaget om behov av och förutsättningar för en ny fast förbindelse. Detta gäller såväl anläggningskostnader och samhällsekonomiska effekter som de miljömässiga förutsättningarna att anordna lämpliga landanslutningar. Tänkbara finansieringssätt med bl.a. brukaravgifter bör också utredas. Dessutom är det viktigt att se över prognoserna framför allt för godstransporterna och göra fördjupade analyser, både på nationell nivå och i samverkan med Danmark.</P>
<P class="p346 ft21"><SPAN class="ft79">10.3</SPAN><SPAN class="ft80">Vitboken om EU:s framtida transportpolitik</SPAN></P>
<P class="p89 ft2"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> presenterade 2011 vitboken <SPAN class="ft3">Färdplan för ett gemen- samt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem</SPAN>, KOM (2011) 144 slutlig. Vitboken är kommissionens förslag om hur den framtida europeiska transportpolitiken ska utformas. Vitboken innehåller kommissionens övergripande syn på utvecklingen i transportsektorn, kommande utmaningar i sektorn, visioner om framtida transporter och nyckelåtgärder för att nå visionerna.</P>
<P class="p382 ft2">Kommissionen slår inledningsvis fast att transporter är av grund- läggande betydelse för ekonomin och samhället, för såväl tillväxt som välfärd. Europas framtida välstånd är beroende av samtliga regioners förutsättningar att fullt ut och på ett konkurrenskraftigt sätt vara inte- grerade i världsekonomin och då är effektiva transporter en nödvändig- het. Men kommissionen konstaterar också att mycket återstår att göra innan den inre marknaden för transporter är genomförd. De tidigare utmaningarna med växande trängsel och sämre tillgänglighet består.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr6 td142"><P class="p21 ft32"><SPAN class="ft31">23 </SPAN>Bus Rapid Transport, ett internationellt koncept med fordon med hög kapacitet, prioritet i</P></TD>
<TD class="tr6 td143"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td142"><P class="p21 ft33">egna körfält, stationer i stället för hållplatser, realtidsinformation samt tät och snabb</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td143"><P class="p19 ft2">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td142"><P class="p21 ft32">trafikering.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<P class="p73 ft4">Samtidigt tillkommer nya utmaningar genom ökat oljeberoende och Prop. 2012/13:25 högre oljepriser. I kombination med Europeiska rådets beslut om</P>
<P class="p383 ft2">minskade utsläpp av växthusgaser (för transporternas del en minskning med 60 procent fram till 2050).</P>
<P class="p44 ft2">Kommissionen har formulerat följande visioner för transportpolitiken:</P>
<P class="p384 ft3">Ökade transporter och ökad rörlighet med 60 procents utsläpps- minskning som mål<SPAN class="ft2">. Kommissionen konstaterar att det absolut viktigaste målet för europeisk transportpolitik är att bidra till att få till stånd ett system som stöder ekonomiska framsteg, ökar konkurrenskraften och erbjuder transporttjänster med hög kvalitet samtidigt som resurserna används effektivare. Minskad rörlighet är inte ett alternativ. Energieffektivitet och prestanda måste förbättras och transportsystemet kan användas smartare genom förbättrad ny teknik, marknadsåtgärder och undanröjande av administrativa hinder.</SPAN></P>
<P class="p385 ft3">Ett effektivt stomnät för multimodala resor och transporter mellan städer. <SPAN class="ft2">Transportkedjorna ska utvecklas genom bättre integration mellan trafikslagen. Lastbilarnas effektivitet måste öka och järn- vägen behöver genomföra strukturförändringar för att kunna konkurrera. För sjöfarten är effektiva landanslutningar till hamnarna avgörande.</SPAN></P>
<P class="p386 ft3">Lika globala konkurrensvillkor för långdistansresor och inter- kontinentala transporter. <SPAN class="ft2">Effektiviteten hos trafikledning och flygplan behöver förbättras och flygplatsernas kapacitet behöver ökas. För sjöfarten behövs likvärdiga konkurrensvillkor globalt.</SPAN></P>
<P class="p387 ft23">Rena stadstransporter och pendling. <SPAN class="ft4">En utfasning av bilar som drivs med konventionella drivmedel ska minska oljeberoendet och miljöproblemen. Åtgärder behövs för att få flera att resa med</SPAN></P>
<P class="p388 ft2">kollektivtrafiken, cykla och gå. Gränssnittet mellan gods- transporter på långa sträckor och den sista transportsträckan bör organiseras effektivare i syfte att begränsa enskilda leveranser.</P>
<P class="p48 ft4">Kommissionen har också formulerat följande tio målsättningar för ett konkurrenskraftigt och hållbart transportsystem som ska utgöra rikt- märken för att nå målet att reducera växthusgaser med 60 procent till 2050:</P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">Fram till 2030 halvera användningen av fordon i stadstrafik som drivs med konventionella drivmedel. Fasa ut dem i städerna fram till 2050.</SPAN></P>
<P class="p354 ft4"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">40 procent användning av hållbara bränslen med lågt kolinnehåll i luftfarten och 40 procent lägre utsläpp av koldioxid i sjöfarten till 2050.</SPAN></P>
<P class="p48 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft16">30 procent av vägtransporterna över 300 kilometer bör fram till 2030 flyttas över till andra transportmedel, och mer än 50 procent fram till 2050.</SPAN></P>
<P class="p354 ft4"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft14">Tredubbla längden på det befintliga nätet för höghastighetståg till 2030 och göra det fullt utbyggt till 2050.</SPAN></P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft14">Upprätta ett väl fungerande </SPAN><NOBR>EU-omfattande</NOBR> multimodalt <NOBR>TEN-T</NOBR> stomnät till 2030.</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft14">Till 2050 ansluta alla flygplatser i stomnätverket till järnvägsnätet och alla viktiga hamnar till järnvägsnätet för gods.</SPAN></P>
<P class="p13 ft2">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<P class="p389 ft2">7. Fram till 2020 införa initiativet om det europeiska luftrummet Prop. 2012/13:25 (SESAR<SPAN class="ft30">24</SPAN>) liksom det nya europeiska signalsystemet för järnväg</P>
<P class="p390 ft2">(ERTMS<SPAN class="ft30">25</SPAN>), intelligenta transportsystem (ITS<SPAN class="ft30">26</SPAN>), rapporterings- och informationssystemet för fartyg (SSN<SPAN class="ft30">27</SPAN>), systemet för långväga information och spårning av fartyg (LRIT<SPAN class="ft30">28</SPAN>), informationssystemet för sjöfart på inre vattenvägar (RIS<SPAN class="ft30">29</SPAN>) och satellitnavigeringssystemet Galileo.</P>
<P class="p237 ft4"><SPAN class="ft2">8.</SPAN><SPAN class="ft14">Till 2020 införa en ram för ett europeiskt system för information för multimodala transporter, transportförvaltning och betalning.</SPAN></P>
<P class="p237 ft4"><SPAN class="ft2">9.</SPAN><SPAN class="ft14">Fram till 2050 uppnå målet med nästan inga dödsolyckor i väg- trafiken.</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">10.</SPAN><SPAN class="ft89">Göra framsteg mot full tillämpning av principerna ”användarna betalar” och ”förorenaren betalar”.</SPAN></P>
<P class="p237 ft2">Regeringen delar kommissionens grundsyn att transporter är funda- mentala för ekonomin och vårt samhället och anser dessutom att alla regioner ska kunna bidra till Europas framtida välstånd. Regeringen delar även kommissionens syn på att det övergripande målet för europeisk transportpolitik är att bidra till ett system som stöder ekonomiska fram- steg, ökar konkurrenskraften och erbjuder transporttjänster med hög kvalitet samtidigt som resurserna används effektivare.</P>
<P class="p128 ft2">Enligt regeringens mening är det viktigt att EU för en politik som inte begränsar rörligheten men som samtidigt minskar utsläppen. Transport- systemen måste i praktiken använda mindre och renare drivmedel och utnyttja infrastrukturen effektivare. Regeringens inställning är att generella ekonomiska styrmedel, det vill säga som omfattar alla sektorer, ska användas i första hand för att uppnå miljömålen på aggregerad nivå.</P>
<P class="p391 ft2">Regeringen ifrågasätter att kommissionen förordar överflyttning av ett trafikslag till ett annat som en målsättning i sig. Målet bör i stället vara att skapa ett <NOBR>sam-modalt</NOBR> transportsystem, det vill säga ett transport- system som är hållbart i alla dimensioner och där trafikslagen samverkar så att de används optimalt.</P>
<P class="p392 ft53"><SPAN class="ft51">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft88">Det transeuropeiska nätverket för transporter, </SPAN><NOBR>TEN-T</NOBR></P>
<P class="p393 ft2">En viktig del i <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> är det transeuropeiska nätverket för transporter <NOBR>(TEN-T),</NOBR> med tanken att väl utbyggd infrastruktur ska ge medborgare i unionen, ekonomiska aktörer samt regionala och lokala samhällen bättre förutsättningar att använda fördelarna med ett EU utan inre gränser. Genom att skapa tillgänglighet till unionens alla regioner, inklusive perifera regioner, ska nätverket bidra till tillväxt samt social, ekonomisk och territoriell sammanhållning i hela EU. I oktober 2011 lade <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> fram ett nytt förslag till nya riktlinjer för <NOBR>TEN-T.</NOBR> Enligt förslaget består nätet av ett stomnät och ett övergripande nät. Båda</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr4 td51"><P class="p25 ft64">24</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p394 ft32">Single European Sky Joint Technology Initiative.</P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td51"><P class="p25 ft64">25</P></TD>
<TD class="tr22 td144"><P class="p394 ft33">European Rail Transport Management System.</P></TD>
<TD class="tr22 td145"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td51"><P class="p25 ft64">26</P></TD>
<TD class="tr22 td144"><P class="p394 ft33">Intelligent Transport System.</P></TD>
<TD class="tr22 td145"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td51"><P class="p25 ft64">27</P></TD>
<TD class="tr31 td144"><P class="p394 ft61">SafeSeaNet.</P></TD>
<TD class="tr31 td145"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td51"><P class="p25 ft64">28</P></TD>
<TD class="tr22 td144"><P class="p394 ft33">Long Range Information and Tracking System.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td145"><P class="p19 ft2">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p25 ft64">29</P></TD>
<TD class="tr8 td144"><P class="p394 ft32">River Information System.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p158 ft2">nivåerna omfattar alla trafikslagen inklusive intermodala plattformar. I förslaget finns ett antal krav som ska vara uppfyllda till 2030 för stom- nätet och till 2050 för det övergripande nätet. Kraven beskrivs i förslag till gemensamma specifikationer och kan innebära kostnader för medlemsstaterna. Staterna föreslås också vara ansvariga för att projekten genomförs.</P>
<P class="p190 ft2">För att underlätta färdigställandet av kraven för stomnätet föreslår EU- kommissionen en metod med utpekandet av tio gränsöverskridande korridorer för en samordnad utbyggnad inom stomnätet. Varje korridor föreslås omfatta minst tre trafikslag, tre medlemsstater och två gränser. Tanken är att arbetet ska föra samman berörda medlemsstater och aktörer, exempelvis infrastrukturförvaltare och användare.</P>
<P class="p190 ft2">Tekniken i <NOBR>TEN-T</NOBR> ska vara driftskompatibel, i synnerhet vad gäller stomnätet, vilket innebär till exempel att ERTMS ska tillämpas liksom standarder för exempelvis väg- och tunnelsäkerhet och kommande laddningsställen för elfordon.</P>
<P class="p259 ft2"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har också presenterat ett förslag om en infrastruk- turfond (Connecting Europe Facility) i vilken det föreslås att 31,7 miljarder euro avsätts för transportinfrastruktur för perioden <NOBR>2012–2020.</NOBR> I förslaget ingår övergripande prioriteringar för vad som kan finansieras såsom SESAR, ERTMS samt särskilt utpekade korridorer och projekt som ska prioriteras för finansiering från fonden. Järnvägssträckan <NOBR>Stockholm–Malmö</NOBR> är inkluderad i korridor 5 och järnvägssträckorna <NOBR>Malmö–Göteborg,</NOBR> Malmbanan och Botniska korridoren Sundsvall– Haparanda finns med på listan över projekt som kan få finansiering.</P>
<P class="p293 ft2">Förhandlingar om dessa förordningar pågår i Europaparlamentet och rådet. Ett första steg togs i mars 2012 då rådet antog en allmän inriktning om <NOBR>TEN-T-förordningen.</NOBR> Stora förändringar av substans har under rådets behandling gjorts i <NOBR>TEN-T-förordningen.</NOBR> Bland annat har de långtgående och mycket kostsamma kraven för nätverket sänkts och flera möjligheter till undantag införts. Färdigställandeåren 2030 och 2050 har skrivits om så att de inte längre är lika bindande för medlemsstaterna. Dessutom har kraven på genomförande av projekt mjukats upp och gjorts avhängigt projekts mognadsgrad och tillgången till finansiella resurser. Stomnäts- korridorerna och de europeiska koordinatorerna finns kvar men stora förändringar har gjorts för att minska administrationen av korridorerna.</P>
<P class="p72 ft2">Regeringen välkomnar ambitionen att utveckla ett väl fungerande europeiskt transportsystem i syfte att stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxtpotential i linje med Europa <NOBR>2020-strategin.</NOBR> Regeringen ser också positivt på att hela Europa, även de glest befolkade nordliga delarna, t.ex. genom Botniska korridoren, knyts samman med <NOBR>TEN-T:s</NOBR> stomnät. Det är positivt att ett flertal sträckor i Sverige är upptagna på listan över prioriterade projekt i förordningen för infrastrukturfonden. Detta är helt centralt för att Sverige ska kunna få möjlighet att senare få medfinan- siering. Det är betydelsefullt med gemensamma standarder och harmonisering av regelverk för att garantera effektivitet och drifts- kompabilitet i transportsystemet. Flera av de krav som i kommissionens ursprungsförslag föreslogs för infrastrukturen var dock satta på en för hög nivå vilket skulle kunna orsaka orimliga merkostnader. Regeringen är positiv till att de europeiska koordinatorernas roll utökas till att omfatta stomnätskorridorer, som består av paket av infrastruktur och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">132</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<P class="p87 ft4">operationella åtgärder. Förutom infrastruktur är det viktigt att koordina- Prop. 2012/13:25 torerna arbetar för att lösa administrativa flaskhalsar och verka för drifts-</P>
<P class="p18 ft2">kompabilitet mellan tekniska system.</P>
<P class="p162 ft2">I juni 2012 antog rådet också en delvis allmän inriktning om en förord- ning för infrastrukturfonden. Rådet har gjort vissa förändringar av inne- hållet i förordningen, bl.a. har järnvägssträckorna <NOBR>Stockholm–Sundsvall</NOBR> och godsstråket genom Bergslagen, <NOBR>Mjölby–Hallsberg–Gävle,</NOBR> lagts till i listan över projekt som ska prioriteras för finansiering från fonden. Rådets överenskommelse exkluderar de ekonomiska ramarna för fonden vilka kommer att förhandlas vidare inom ramen för EU:s flerårsbudget.</P>
<P class="p182 ft4">Europaparlamentet har inte kommit lika långt i sin behandling. Ett slutligt antagande av förordningarna i Europaparlamentet och rådet väntas inte förrän under 2013 för att de ska kunna börja gälla från 2014.</P>
<P class="p395 ft53">10.3.2 En godskorridor på järnväg ska inrättas mellan Stockholm och Palermo</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p21 ft2">För att åstadkomma bättre framkomlighet för godstrafik på järnväg har</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">EU genom förordningen (EU) nr 913/2010 om ett europeiskt järnvägsnät</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">för konkurrenskraftig godstrafik beslutat att det ska inrättas ett antal</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">internationella godskorridorer på järnväg. Syftet är att förbättra</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">effektiviteten i godstrafiken på järnväg i förhållande till andra transport-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">sätt. En av godskorridorerna ska inrättas mellan Stockholm och Palermo</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">och berör därför Sverige. Den ska vara inrättad senast den 10 november</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">2015.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p51 ft2">Förordningens bestämmelser har direkt effekt för svenska rättssubjekt</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">som staten, infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag. Korridorerna ska</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">samordnas mellan berörda medlemsstater och mellan berörda infrastruk-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">turförvaltare.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p51 ft2">Medlemsstaterna ska, genom en gemensam direktion, definiera ett</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">ramverk för tilldelning av infrastrukturkapacitet i godskorridoren. För de</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">utsedda järnvägslinjerna ska infrastrukturförvaltarna genomföra och</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">regelbundet uppdatera en transportmarknadsundersökning som ska ligga</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">till grund för utformandet av de tjänster som ska erbjudas godsopera-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">törerna. Infrastrukturförvaltarna ska organisera internationella på förhand</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">iordningsställda tåglägen för godståg. Varje godskorridor ska ha en enda</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">kontaktpunkt, en så kallad <NOBR>one-stop</NOBR> shop, som inrättas för att underlätta</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">ansökningar om infrastrukturkapacitet för internationella godstransport-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">tjänster.</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p51 ft2">Infrastrukturförvaltarna ska vidare utarbeta och regelbundet se över en</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">vägledande investeringsplan för berörda järnvägslinjer. Bestämmelserna i</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">förordningen påverkar dock inte medlemsstaternas behörighet när det</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">gäller planering och finansiering av järnvägsinfrastruktur. Förordningen</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">om godskorridorer tvingar alltså inte Sverige till investeringsbeslut i</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">järnvägsinfrastrukturen som annars inte skulle ha fattats.</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p51 ft2">Den direktion och styrelse som tillsatts för godskorridor 3 ansvarar</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">sedan i juni 2012 även för arbetet med att införa ERTMS på sträckan</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2"><NOBR>Stockholm–Neapel</NOBR> (se även avsnitt 6.2). Det betyder att det är dessa</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">organ som ska administrera medlemsstaternas åtaganden enligt Letter of</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td105"><P class="p21 ft2">Intent för <NOBR>ERTMS-korridor</NOBR> B och kommissionens beslut 2009/561/EC.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td106"><P class="p19 ft2">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td105"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<P class="p151 ft4">Regeringen anser att godskorridoren på järnväg mellan Stockholm och Prop. 2012/13:25 Palermo är ett betydelsefullt medel för att förbättra förutsättningarna för</P>
<P class="p152 ft4">att transportera gods på järnväg i Europa. Dessutom stöder regeringen att sträckningen kompletteras så att även sträckan <NOBR>Malmö–Oslo</NOBR> blir en del av godskorridoren om Norge enligt reglerna i <NOBR>EES-avtalet</NOBR> kommer att tillämpa den ovan nämnda förordningen (EU) nr 913/2010.</P>
<P class="p396 ft1">11 Förväntade effekter</P>
<P class="p397 ft21"><SPAN class="ft79">11.1</SPAN><SPAN class="ft80">Effekter på de transportpolitiska målen</SPAN></P>
<P class="p351 ft2">Regeringen föreslår i denna proposition ekonomiska ramar på 241 miljarder kronor till drift och underhåll av vägar och järnvägar samt 281 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Den detaljerade planeringen av hur ramarna ska disponeras sker i den kommande åtgärdsplaneringen. En grundläggande utgångspunkt för åtgärdsplane- ringen är att kommande nationell plan och länsplaner i större utsträck- ning än hittills ska bidra till att de transportpolitiska målen nås. De förslag till utökade ramar och inriktning av åtgärdsplaneringen som presenteras i denna proposition bedöms bidra till att de transportpolitiska målen nås i större utsträckning än hittills.</P>
<P class="p198 ft55"><SPAN class="ft51">11.1.1</SPAN><SPAN class="ft87">Övergripande transportpolitiskt mål</SPAN></P>
<P class="p253 ft4">Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.</P>
<P class="p162 ft2">Propositionens förslag om betydligt ökade resurser till infrastruktur- åtgärder skapar bättre förutsättningar att möta det övergripande målet. Åtgärder som möjliggörs bedöms bidra till ökad nytta för transport- sektorns kunder, dvs. medborgare och näringsliv i hela landet. Fler medborgare bör enklare och snabbare kunna nå både sitt arbete och andra aktiviteter samtidigt som näringslivet ges nya möjligheter att utveckla mer klimatvänliga och effektiva transportkedjor. En viktig utgångspunkt för propositionens förslag liksom för den fortsatta planeringen av förvaltningen och den fortsatta utvecklingen av transportsystemet är den så kallade fyrstegsprincipen som innebär att möjliga åtgärder i transport- systemet ska prövas stegvis (se avsnitt 3.1 och 8). Regeringen anser att detta bidrar till att säkerställa inriktningen om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.</P>
<P class="p318 ft55">11.1.2 Ett funktionsmål om tillgänglighet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr2 td105"><P class="p21 ft2">Funktionsmålet om tillgänglighet innebär att transportsystemets utform-</P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">ning, funktion och användning ska bidra till att ge alla en grundläggande</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td105"><P class="p21 ft2">tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utveck-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td106"><P class="p19 ft2">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td105"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<P class="p73 ft4">lingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvär- Prop. 2012/13:25 digt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. För att uppfylla</P>
<P class="p74 ft2">funktionsmålet om tillgänglighet finns följande preciseringar.</P>
<P class="p83 ft4">Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygg- het och bekvämlighet.</P>
<P class="p398 ft4">Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.</P>
<P class="p398 ft4">Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.</P>
<P class="p398 ft4">Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transport- politiken medverkar till ett jämställt samhälle.</P>
<P class="p398 ft2">Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.</P>
<P class="p398 ft4">Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transport- systemet och vistas i trafikmiljöer ökar.</P>
<P class="p81 ft2">Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykling</P>
<P class="p84 ft2">förbättras.</P>
<P class="p45 ft4">I den kommande åtgärdsplaneringen ska funktionsmålet och dessa preciseringar beaktas. Arbetsformerna för infrastrukturplaneringen ska möjliggöra att såväl kvinnor och män kan delta. Regeringen bedömer att det genom de satsningar som föreslås finns goda förutsättningar att bidra till ökade möjligheter att nå funktionsmålet. Preciseringarna bör även fortsättningsvis följas upp årligen.</P>
<P class="p206 ft55"><SPAN class="ft51">11.1.3</SPAN><SPAN class="ft87">Ett hänsynsmål om trafiksäkerhet, miljö och hälsa</SPAN></P>
<P class="p193 ft2">Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljö- kvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. För hänsynsmålet finns följande preciseringar.</P>
<P class="p399 ft4">Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020.</P>
<P class="p80 ft4">Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020.</P>
<P class="p398 ft4">Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägs- transportområdet minskar fortlöpande.</P>
<P class="p398 ft4">Antalet omkomna och skadade inom luftfartsområdet minskar fortlöpande.</P>
<P class="p398 ft2">Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.</P>
<P class="p398 ft4">Transportsektorn bidrar till att det övergripande generationsmålet för miljö och övriga miljökvalitetsmål nås samt till ökad hälsa.</P>
<P class="p84 ft7">Prioritet ges till de miljöpolitiska mål där transportsystemets</P>
<P class="p66 ft2">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<P class="p400 ft2">utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta Prop. 2012/13:25 mål.</P>
<P class="p401 ft4">I den kommande åtgärdsplaneringen ska hänsynsmålet och dessa preciseringar beaktas. Regeringen bedömer att det genom de satsningar som föreslås finns goda förutsättningar att bidra till ökade möjligheter att nå hänsynsmålet. Preciseringarna bör även fortsättningsvis följas upp årligen.</P>
<P class="p402 ft37"><SPAN class="ft79">11.2</SPAN><SPAN class="ft90">Åtgärdsplaneringens konsekvenser ska beskrivas</SPAN></P>
<P class="p238 ft2">I syfte att höja kvaliteten i det kommande arbetet med åtgärdsplaneringen har regeringen uppdragit åt Trafikverket att kvalitetssäkra den nu gällande nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden <NOBR>2010–2021</NOBR> (dnr N2012/2939/TE). Med kvalitetssäkring avses att uppdatera kostnadskalkyler, samhälls- ekonomiska kalkyler samt effektbedömningar och trafikprognoser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 november 2012 och kommer att utgöra ett underlag för kommande åtgärdsplane- ring.</P>
<P class="p214 ft2">I anslutning till att denna proposition överlämnas till riksdagen avser regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att inleda förberedelser för åtgärdsplaneringen för perioden <NOBR>2014–2025.</NOBR> Trafikverket ska i dessa förberedelser preliminärt utgå från de ekonomiska ramar som regeringen föreslår i propositionen. Vidare kommer i direktiven att anges att konsekvensbeskrivningar ska göras av de förslag som tas fram i åtgärds- planeringen. Bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken ska tillämpas i syfte att integrera miljöaspekter i den kommande planen så att en hållbar utveckling främjas. Efter att propositionen behandlats av riksdagen avser regeringen att uppdra åt Trafikverket att föreslå vilka åtgärder som bör ingå i den nationella planen för perioden <NOBR>2014–25.</NOBR></P>
<P class="p403 ft4">Regeringen avser att i en skrivelse till riksdagen under 2014 redovisa en effektbedömning av förslagen i kommande åtgärdsplanering för perioden <NOBR>2014–2025.</NOBR></P>
<P class="p404 ft37">11.3 Förändringar i förhållande till tidigare planeringsomgångar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr2 td105"><P class="p21 ft2">Det nya ekonomiska planeringssystemet som tillämpas för första gången</P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">under 2014 kräver inledningsvis vissa extra resurser, främst hos Trafik-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">verket. Liksom tidigare kommer regeringen att fastställa en långsiktig</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">nationell plan ungefär vart fjärde år. Som komplement till detta beslut</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">kommer regeringen årligen fatta beslut om åtgärders genomförande.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">Trafikverket kommer lämna årliga förslag till regeringen om genom-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">förande av infrastrukturåtgärder de följande sex åren.</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p51 ft2">Modellen för den strategiska och ekonomiska planeringen som i och</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">med denna planeringsomgång implementeras bedöms få till följd att</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td105"><P class="p21 ft2">planeringsprocessen stramas upp, flexibiliteten ökar och att möjlig-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td106"><P class="p19 ft2">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td105"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<P class="p73 ft4">heterna till uppföljning förbättras. Regeringen menar att den utvecklade Prop. 2012/13:25 och förbättrade planeringsprocessen blir mer kontinuerlig och förutsebar</P>
<P class="p272 ft4">för samtliga aktörer och därigenom kan effektiviseras över tiden för att bättre svara mot den årliga statliga budgetprocessen. Detta sammantaget bör få positiva effekter för alla inblandade aktörer,</P>
<P class="p285 ft21"><SPAN class="ft79">11.4</SPAN><SPAN class="ft80">Kvalitetssäkring inför åtgärdsplaneringen</SPAN></P>
<P class="p307 ft2">Det finns behov av att löpande kvalitetssäkra de nationella och regionala underlagen i åtgärdsplaneringsprocessen för att säkerställa att gemen- samma modeller och metoder används på ett likartat sätt. Kvalitets- säkringen ska också bidra till att bedömningar i planeringen grundas på gemensamma underlag och att effektbeskrivningar och utformning av planer harmoniseras.</P>
<P class="p11 ft2">Som framgår i avsnitt 11.2 har regeringen uppdragit åt Trafikverket att göra en kvalitetssäkring av den nu gällande nationella trafikslagsöver- gripande planen för utveckling av transportsystemet. Trafikverket ska genomföra kvalitetssäkringsprocessen i samråd med berörda regionala företrädare samt myndigheter och lokala företrädare.</P>
<P class="p79 ft4">Det är också av stor vikt med god kvalitet i samhällsekonomiska analyser och prognoser över framtida trafikutveckling. Trafikverket har ansvar för att utveckla och förvalta metoder och modeller för samhälls- ekonomiska analyser inom transportområdet och för att ta fram och tillhandahålla aktuella trafikprognoser enligt förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket.</P>
<P class="p93 ft21"><SPAN class="ft79">11.5</SPAN><SPAN class="ft80">Konsekvenser för regionförbund och län</SPAN></P>
<P class="p288 ft2">Länen kommer att erbjudas möjlighet att inleda processen med att upprätta förslag till nya trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur samtidigt som Trafikverket inleder sin åtgärds- planering på nationell nivå. De preliminära ekonomiska ramarna för länen för perioden <NOBR>2022–2025</NOBR> och andra förutsättningar för länens plane- ring avser regeringen bereda och återkomma om under hösten 2012. Länen kommer att lämna förslag till nya trafikslagsövergripande läns- planer för regional transportinfrastruktur till regeringskansliet senast våren 2015. Regeringen ska därefter bereda förslagen och fatta beslut om definitiva ekonomiska ramar för länen. Länen fastställer därefter läns- planerna inom tre månader.</P>
<P class="p353 ft21"><SPAN class="ft79">11.6</SPAN><SPAN class="ft80">Konsekvenser för tillväxt och sysselsättning</SPAN></P>
<P class="p63 ft2">Väl fungerande infrastruktur och transportsystem har betydelse för tillväxt och konkurrenskraft i hela landet. Robust infrastruktur och tillförlitliga transporter ska bidra till att skapa tillväxt, livskvalitet och välfärd. Sveriges långsiktiga konkurrenskraft förstärks genom att</P>
<P class="p74 ft2">transportinfrastrukturen ger goda förutsättningar för effektivare</P>
<P class="p222 ft2">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft4">transporter, förbättrad leveranssäkerhet och en utvidgad arbetsmarknad. Sysselsättningseffekter bedöms främst erhållas genom att väl fungerande transporter och resmöjligheter upprätthålls och ytterligare förbättras. Genom att åtgärdsplaneringen utgår från de brister som finns i dagens transportsystem och behoven hos resenärer, transportköpare och i övriga samhället skapas underlag för en väl avvägd prioritering av åtgärder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p17 ft2">138</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325139x1.jpg" style="width:827px;height:1169px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft91">Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder</P>
<P class="p405 ft92">– förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft93"><INGENBILD zsrc="H00325139xi2.jpg/" id="inl_img1">Sammanfattning</P>
<P class="p406 ft93">huvudrapport</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft94">Titel: Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder</P>
<P class="p407 ft94">– förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050. Sammanfattning huvudrapport Publikationsnummer: 2012:101</P>
<P class="p408 ft94">ISBN: <NOBR>978-91-7467-299-2</NOBR> Utgivningsdatum: <NOBR>2012-04-27</NOBR> Utgivare: Trafikverket</P>
<P class="p409 ft94">Kontaktpersoner: Rolf Haraldsson och Sten Hammarlund Produktion: Trafikverket</P>
<P class="p410 ft94">Tryck: Trafikverket Distributör: Trafikverket</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325141x1.jpg" style="width:610px;height:339px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft96">Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder</P>
<P class="p405 ft97">– förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325142x1.jpg" style="width:630px;height:992px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p411 ft95">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft98">Förord</P>
<P class="p412 ft99">Det finns kapacitetsbrister i transportsystemet men också potentialer. De största bristerna finns inom järnvägen, men brister finns även inom väg, främst i storstadsområdena. Bristande bärighet finns både i väg- och järnvägsnätet i delar av landet. Potentialer finns inom sjöfarten för godstrafiken men också buss och cykel för persontrafik. Det förväntas att såväl gods- som persontransporterna kommer att öka kraftigt till år 2050. Att enbart bygga nytt kommer inte att vara ekonomiskt hållbart eller lösa våra kapacitet- sproblem. Det finns potential att lösa delar av problemen genom samverkan mellan alla trafikslag, och det finns stora möjligheter att effektivisera i vårt transportsystem.</P>
<P class="p413 ft99">Fyrstegsprincipen är en grundläggande utgångspunkt. Den innebär att man i första hand överväger åtgärder som kan påverka behovet av transporter och valet av transportsätt, i andra hand åtgärder som effektiviserar användningen av infrastruktur och fordon, i tredje hand begränsade ombyggnadsåtgärder och i fjärde hand nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.</P>
<P class="p414 ft99">Den största och snabbaste möjligheten att öka kapaciteten finns i vårt befintliga system. Systemet behöver användas på ett smartare, effektivare och mer hållbart sätt. Dessutom behöver systemet främja effektiva övergångar mellan trafikslagen. Drift och underhåll, trimningsåtgärder och styrmedel är åtgärder som säkerställer att transportsystemet är robust och maximerar kapaciteten. Men styrmedlen måste utformas så att trafikslagen används effektivt och att de ger konkurrensneutralitet.</P>
<P class="p415 ft100">Vi föreslår prioriterade paketlösningar för att möta behoven där bristerna är som störst, i storstads- regionerna och på starkt trafikerade vägar och järnvägar. För Stockholm, Göteborg och Malmö har paket av åtgärder tagits fram inom drift, underhåll, reinvesteringar, effektiviseringar av befintligt system samt investeringar. Potentialen att öka kapaciteten och minska trängseln ligger i kollektivtrafik och i cykel- och gångtrafik, vilket också bidrar till våra miljömål. Även för utveckling av övrig persontrafik finns förslag på paketlösningar. För godstrafiken prioriteras åtgärder inom ett strategiskt nät med utpekade vägar, järn- vägar, hamnar, flygplatser och kombiterminaler. Klimatmålen för transportsektorn kan nås med hjälp av bland annat teknikutveckling, styrmedel och fysisk planering mot ett mer transportsnålt samhälle, men det krävs även investeringar, främst i järnväg.</P>
<P class="p416 ft100">Att transportsystemet fungerar och är robust och hållbart är en förutsättning för att det ska utvecklas. Åtgärder inom drift, underhåll och reinvesteringar och trimning tillsammans med styrmedel och samhällsplanering för effektivare användning har därför högst prioritet.</P>
<P class="p417 ft2">Borlänge i april 2012.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr2 td146"><P class="p21 ft2">Gunnar Malm</P></TD>
<TD class="tr2 td147"><P class="p21 ft2">Lena Erixon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td146"><P class="p21 ft2">Generaldirektör</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p21 ft2">Utredare och ställföreträdandande generaldirektör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td146"><P class="p21 ft2">Trafikverket</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p21 ft2">Trafikverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325144x1.jpg" style="width:630px;height:991px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p411 ft95">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr36 td148"><P class="p21 ft98">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr36 td11"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td148"><P class="p21 ft102">Förord..............................................................................................................................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr23 td11"><P class="p19 ft103">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p21 ft102"><SPAN class="ft104">Utgångspunkter och förutsättningar för uppdraget</SPAN>......................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft103">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">En utredning med fokus på kapacitet och effektivitet</SPAN>......................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft103">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Vi följer fyrstegsprincipen</SPAN>..................................................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft103">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Prognoser över person- och godstrafikens utveckling</SPAN>.....................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft103">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">De svenska och europeiska klimatmålen</SPAN>............................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p21 ft102"><SPAN class="ft104">Brister i transportsystemet till 2025</SPAN>....................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Delrapport 30 september 2011</SPAN>...........................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft94">De största bristerna för alla fyra trafikslagen till 2025 fördelat per region<SPAN class="ft42">............................</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p29 ft42"><SPAN class="ft94">Brister kopplat till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft94">TEN-T-revideringen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft94"> – Core network</SPAN>............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p21 ft102"><SPAN class="ft104">Möjliga åtgärder utan stora investeringar</SPAN>..................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Trafikslagsövergripande åtgärder</SPAN><SPAN class="ft105">.</SPAN>.....................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p21 ft94">Trafikverkets överväganden och rekommendationer med utblick mot 2050<SPAN class="ft106">.</SPAN><SPAN class="ft42">.............................</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Hög trafikökning innebär problem</SPAN>..................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Tillräckliga resurser för att vårda transportsystemet</SPAN><SPAN class="ft105">.</SPAN>...................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft42"><SPAN class="ft94">Användningen av transportsystemet kan effektiviseras</SPAN>...........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Ökade godstransporter kräver ökad effektivitet</SPAN>.....................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Stora krav på transportsystemet i storstadsregionerna</SPAN>............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft42"><SPAN class="ft94">Långväga persontransporter för att hålla samman Sverige</SPAN>................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p29 ft42"><SPAN class="ft94">Regionalt resande utanför storstäderna ska också utvecklas</SPAN>.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Klimatmålen och kraven på transportsystemet</SPAN>.......................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p21 ft42"><SPAN class="ft94">Höghastighetsbanor samt förbindelse </SPAN><NOBR><SPAN class="ft94">Helsingborg–Helsingör</SPAN>............................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft39">Höghastighetsbanor.................................................................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Fast förbindelse </SPAN><NOBR><SPAN class="ft104">Helsingborg–Helsingör</SPAN><SPAN class="ft105">.</SPAN>..............................................................................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p21 ft42"><SPAN class="ft94">Sambandet mellan brister, rekommendationer och åtgärder</SPAN>.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p21 ft102"><SPAN class="ft104">Trafikverkets förslag på utvecklingspaket till 2025</SPAN>....................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Paketens tillämpning</SPAN>................................................................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102">Godspaket<SPAN class="ft105">.</SPAN>.................................................................................................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102">Storstadspaket....................................................................................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p418 ft102"><SPAN class="ft104">Paket Stockholm</SPAN>............................................................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p418 ft102"><SPAN class="ft104">Paket Göteborg</SPAN>................................................................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p418 ft102"><SPAN class="ft104">Paket Malmö</SPAN>.......................................................................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft39">Persontransportpaket.............................................................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102">Klimatpaket..............................................................................................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Åtgärdsförslagen till 2025 fördelade per region</SPAN>.....................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p21 ft102">Finansiering<SPAN class="ft105">.</SPAN>.....................................................................................................................................................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p29 ft42"><SPAN class="ft94">Finansiering av föreslagna utökade åtgärder </SPAN><NOBR><SPAN class="ft94">2012–2021</SPAN>......................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft42"><SPAN class="ft94">Förslag till finansieringsformer i ett långsiktigt perspektiv</SPAN>..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Kostnader för åtgärdsförslag </SPAN><NOBR><SPAN class="ft104">2022–2025</SPAN><SPAN class="ft105">.</SPAN>.........................................................................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Kostnader för åtgärdsförslag </SPAN><NOBR><SPAN class="ft104">2026–2050</SPAN><SPAN class="ft105">.</SPAN>.........................................................................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p29 ft102"><SPAN class="ft104">Finansiering av föreslagna åtgärder </SPAN><NOBR><SPAN class="ft104">2022–2050</SPAN>....................................................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft94">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p21 ft102"><SPAN class="ft104">Uppfattade reflektioner under hearingar och remiss</SPAN><SPAN class="ft105">.</SPAN>............................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft94">47</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft98">Utgångspunkter och förutsättningar för uppdraget</P>
<P class="p419 ft107">En utredning med fokus på kapacitet och effektivitet</P>
<P class="p420 ft99">Trafikverket fick i mars 2011 regeringens uppdrag att utreda behovet av ökad kapacitet i det svenska järnvägssystemet för perioden <NOBR>2012–2021</NOBR> och att föreslå åtgärder. Uppdraget omfattade också en analys av utvecklingen av transportbehovet fram till 2050, samt en analys av höghastighetsbanor. Resultatet för perioden <NOBR>2012–2021</NOBR> redovisades till regeringen den 30 september 2011.</P>
<P class="p421 ft99">Uppdraget kompletterades i september 2011 med syftet att få en helhetsbild för alla trafikslagen. Kom- pletteringen innebar att Trafikverket även skulle analysera vilka effektiviserings- och kapacitetshöjande åtgärder som kan genomföras på det statliga vägnätet samt inom sjöfart och luftfart. Grunden för detta är den nationella planen för transportsystemet. Uppdraget utvidgades även till perioden <NOBR>2022–2025.</NOBR></P>
<P class="p422 ft99">Trafikverket har även i uppdrag ett se över behovet av och förutsättningar för en ny fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Den internationella utvecklingen av infrastruktur och transporter</P>
<P class="p423 ft99">är ett viktigt underlag för överväganden om kapacitet och effektivitet i Sverige. Det gäller särskilt utveck- lingen av infrastrukturen i våra grannländer. Trafikverket har därför gjort en internationell utblick för att lära av andra europeiska länders erfarenheter. De utredningsarbeten som pågår i de nordiska länderna har beaktats särskilt.</P>
<P class="p424 ft2">I enlighet med regeringens beslut har utredningen fokuserat på åtgärder och inriktningar som</P>
<P class="p425 ft2"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft109">ger utökad kapacitet</SPAN></P>
<P class="p426 ft2"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft109">bidrar till effektivare användning av transportsystemet</SPAN></P>
<P class="p427 ft2"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft109">bidrar till ett robustare transportsystem i sin helhet</SPAN></P>
<P class="p426 ft2"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft109">främjar effektiva övergångar mellan trafikslagen</SPAN></P>
<P class="p426 ft2"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft109">bidrar till ett hållbart transportsystem.</SPAN></P>
<P class="p428 ft99">Det innebär att vi inte har kartlagt behov av åtgärder för att nå andra mål inom transportpolitiken utöver det som planerats i den nuvarande nationella planen för transportsystemet <NOBR>2010–2021.</NOBR> Det gäller till exempel åtgärder för att förbättra trafiksäkerhet, bullernivåer eller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning eller åtgärder för att hantera barriäreffekter eller effekter av klimatförändringar.</P>
<P class="p429 ft100">Utredningen har heller inte kartlagt behoven av forskning och innovation inom transportområdet men de långsiktiga utmaningar och potentialer som har identifierats i utredningen pekar tydligt på att ett sådant behov finns.</P>
<P class="p430 ft99">Inriktningen är att de åtgärder som föreslås ska genomföras på ett sådant sätt att de bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås.</P>
<P class="p420 ft100">Utredningens resultat kommer att vara ett av underlagen till den kommande infrastrukturpropositionen från regeringen, som i sin tur ska ligga till grund för en revidering av den nationella transportplanen. Kapacitetsutredningens förslag är således inte en ny plan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft107">Vi följer fyrstegsprincipen</P>
<P class="p431 ft100">Regeringen har i sitt uppdrag till Trafikverket särskilt lyft fram att fyrstegsprincipen ska tillämpas i utredningen. Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis:</P>
<P class="p432 ft47">Steg 1 <SPAN class="ft2">– </SPAN>Tänk om</P>
<P class="p433 ft2">Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och valet av transportsätt</P>
<P class="p231 ft47">Steg 2 <SPAN class="ft2">– </SPAN>Optimera</P>
<P class="p434 ft2">Åtgärder som effektiviserar användningen av befintlig infrastruktur och fordon</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p18 ft47">Steg 3 <SPAN class="ft2">– </SPAN>Bygg om</P>
<P class="p433 ft2">Begränsade ombyggnadsåtgärder</P>
<P class="p231 ft47">Steg 4 <SPAN class="ft2">– </SPAN>Bygg nytt</P>
<P class="p433 ft2">Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder</P>
<P class="p435 ft110">En grundförutsättning för transportsystemets utveckling bör vara samhällsplanering, styrmedel, drift och underhåll, reinvestering och trimning av transportsystemet. På toppen kan sedan läggas investerings- åtgärder som utökar kapacite- ten i transportsystemet. Detta stämmer väl överens med fyrstegsprincipen. Trafikverkets överväganden och rekom- mendationer utgår från denna principiella inriktning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p436 ft94">Utredning, projektering och genomförande av</P>
<P class="p437 ft107">nya investeringsåtgärder</P>
<P class="p438 ft94">Investering i ökad kapacitet genom att</P>
<P class="p439 ft107">fullfölja pågående projekt</P>
<P class="p440 ft107">Trimning</P>
<P class="p441 ft111">för att förbättra användningen av kapaciteten</P>
<P class="p442 ft107">Reinvestering</P>
<P class="p443 ft112">för utbyte av infrastrukturanläggningarnas delar så att önskvärd kapacitet kan upprätthållas</P>
<P class="p444 ft107">Drift och underhåll</P>
<P class="p445 ft112">för att göra befintlig kapacitet tillgänglig med bibehållen leveranskvalitet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p446 ft107">Styrmedel och samhällsplanering</P>
<P class="p447 ft104">Styråtgärder för att påverka</P>
<P class="p448 ft104">trafikeringen och förbättra kapacitetsutnyttjandet. Samspel transporter, samhällsplanering och markanvändning.</P>
<P class="p449 ft107">Prognoser över person- och godstrafikens utveckling</P>
<P class="p450 ft113">Trafikverket har tagit fram prognoser för trafikutvecklingen fram till 2030 och 2050. Prognoserna ska i första hand ses som en indikation på vilken utveckling som kan förväntas om inga åtgärder utöver nuvarande planer genomförs. Prognoserna utgår därmed också från att inga nya politiska beslut tas om</P>
<P class="p40 ft2">åtgärder för att till exempel dämpa eller styra efterfrågan med hänsyn till miljö- eller tillgänglighetsmål.</P>
<P class="p451 ft114">Den historiska utvecklingen</P>
<P class="p452 ft99">Både person- och godstrafiken har ökat stadigt under de senaste decennierna. Trafikens utveckling och förutsättningar skiljer sig dock åt mellan trafikslagen och mellan olika delar av landet.</P>
<P class="p453 ft99">Personbilstrafikens kraftiga tillväxt fram till slutet på <NOBR>1980-talet</NOBR> visas nedan i en bild av utvecklingen under de senaste 50 åren. Biltrafiken växte samtidigt som stora delar av järnvägsnätet lades ner. Först under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> förbättrades både väg- och järnvägssystemen i Sverige parallellt, när de första nya järnvägsetapperna började bli klara. Efter det har även järnvägstrafiken ökat kraftigt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p18 ft95">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325148x1.jpg" style="width:440px;height:803px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p454 ft115">120</P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td15"><P class="p454 ft115">100</P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr37 td11"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-85px;margin-bottom:0px;" class="p455 ft116"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-83px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:84px;" class="p455 ft116"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-41px;margin-top:42px;margin-right:-43px;margin-bottom:42px;" class="p455 ft116"><![endif]>personkilometer</P></TD>
<TD class="tr33 td15"><P class="p454 ft115">80</P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td15"><P class="p454 ft115">60</P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td15"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td150"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td150"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td150"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr38 td11"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-39px;margin-bottom:0px;" class="p456 ft116"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-37px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:38px;" class="p456 ft116"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:19px;margin-right:-20px;margin-bottom:19px;" class="p456 ft116"><![endif]>Miljarder</P></TD>
<TD class="tr26 td15"><P class="p454 ft115">40</P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td15"><P class="p454 ft115">20</P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td15"><P class="p454 ft115">0</P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td150"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td11"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td15"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:29px;margin-top:0px;margin-right:-43px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:22px;margin-top:7px;margin-right:-36px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1960</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1963</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1966</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:7px;margin-right:-14px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1969</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1972</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1975</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1978</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1981</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:7px;margin-right:-14px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1984</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1987</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1990</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1993</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:7px;margin-right:-14px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1996</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>1999</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>2002</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>2005</P></TD>
<TD class="tr11 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p457 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:14px;" class="p457 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p457 ft115"><![endif]>2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p18 ft115"><INGENBILD zsrc="H00325148xi2.jpg/" id="inl_img1">Personbil+MC</P>
<P class="p432 ft115"><INGENBILD zsrc="H00325148xi3.jpg/" id="inl_img2">Järnväg</P>
<P class="p458 ft117"><INGENBILD zsrc="H00325148xi4.jpg/" id="inl_img3">Buss, spårvagn, <NOBR>t-bana</NOBR> <INGENBILD zsrc="H00325148xi5.jpg/" id="inl_img4">Inrikes luftfart</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft3">Diagram 1: Persontransportarbete per trafikslag, exklusive gång, cykel och moped. Källa: Trafikanalys.</P>
<P class="p459 ft99">En relativt stor del av godstransporterna i Sverige sker på järnväg, jämfört med andra länder i västra Europa. Även sjöfarten har en relativt stor marknadsandel, vilket till stor del beror på att mycket är utrikes gods som är hänvisat till att transporteras sjöburet under någon del av resan. Många tunga transporter, bland annat malm, transporteras på järnväg och sjö, samt att transporter på järnväg och sjö går längre sträckor, vilket är en naturlig följd av Sveriges geografiska karaktär.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr9 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p454 ft115">45</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p454 ft115">40</P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td33"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p454 ft115">35</P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td33"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr40 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-57px;margin-bottom:0px;" class="p460 ft116"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-57px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:57px;" class="p460 ft116"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-29px;margin-top:29px;margin-right:-28px;margin-bottom:28px;" class="p460 ft116"><![endif]>tonkilometer</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p454 ft115">30</P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td33"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td21"><P class="p454 ft115">25</P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr41 td33"><P class="p461 ft119">Vägtra<SPAN class="ft118">fi</SPAN>k</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td21"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td21"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr42 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-36px;margin-bottom:0px;" class="p462 ft116"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-36px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:36px;" class="p462 ft116"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:18px;margin-right:-18px;margin-bottom:18px;" class="p462 ft116"><![endif]>Miljarder</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p454 ft115">20</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p461 ft119">Bantra<SPAN class="ft118">fi</SPAN>k</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td21"><P class="p454 ft115">15</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p461 ft115">Sjöfart</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td33"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td21"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td21"><P class="p454 ft115">10</P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td33"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p463 ft115">5</P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td33"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p463 ft115">0</P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td71"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:22px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:15px;margin-top:7px;margin-right:-28px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1966</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1968</P></TD>
<TD class="tr17 td67"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-8px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1970</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1972</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1974</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1976</P></TD>
<TD class="tr17 td67"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-8px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1978</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1980</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1982</P></TD>
<TD class="tr17 td67"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-8px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1984</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1986</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1988</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1990</P></TD>
<TD class="tr17 td67"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-8px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1992</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1994</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1996</P></TD>
<TD class="tr17 td67"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-8px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>1998</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>2002</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>2004</P></TD>
<TD class="tr17 td67"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-8px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>2006</P></TD>
<TD class="tr17 td24"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p464 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p464 ft115"><![endif]>2008</P></TD>
<TD class="tr17 td33"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:58px;margin-bottom:0px;" class="p465 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:78px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:-68px;" class="p465 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:44px;margin-top:-34px;margin-right:24px;margin-bottom:-34px;" class="p465 ft115"><![endif]>2010</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p466 ft120">Diagram 2. Godstransportarbete per trafikslag. (Flygtrafik redovisas inte eftersom den bara står för en liten andel av godstransporterna räknat i ton.) Källa: Trafikanalys.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p18 ft95">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft114">Stora trafikökningar att vänta</P>
<P class="p467 ft99">Prognoserna baseras på indata från väletablerade källor. Befolkningsprognoserna har hämtats från SCB 2008 och antagandet om oljeprisets utveckling baseras på uppgifter från IEA (International Energy Agency). Socioekonomiska förutsättningarna, såsom inkomstutveckling, har hämtats från Långtidsutredningen (LU) 2008.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p468 ft121">3 000 000</P>
<P class="p468 ft122">2 500 000</P>
<P class="p468 ft123">2 000 000</P>
<P class="p468 ft122">1 500 000</P>
<P class="p468 ft122">1 000 000</P>
<P class="p469 ft123">500 000</P>
<P class="p470 ft121">0</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p471 ft124"><INGENBILD zsrc="H00325149xi2.jpg/" id="inl_img1"> 2005 <INGENBILD zsrc="H00325149xi3.jpg/" id="inl_img2"> 2050</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:16px;margin-right:251px;margin-bottom:-16px;" class="p472 ft121"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:251px;margin-top:16px;margin-right:0px;margin-bottom:-267px;" class="p472 ft121"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:126px;margin-top:-110px;margin-right:125px;margin-bottom:-141px;" class="p472 ft121"><![endif]>Stockholms Uppsala Södermanla… Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra… Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrla… Jämtlands Västerbottens Norrbottens</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p18 ft3">Diagram 3. Befolkningsmängd 2005 och 2050 per län.</P>
<P class="p473 ft100">Ett viktigt antagande i prognosunderlaget är att huvuddelen av befolkningsökningen i Sverige sker i storstadsområdena och att befolkningen i övriga län ändras förhållandevis lite. Mellan 2005 och 2050 beräknas befolkningen enligt prognoserna totalt öka med cirka 1 337 000.</P>
<P class="p474 ft100">Med de förutsättningar som antagits visar prognoserna en hög tillväxt av både person- och godstran- sporterna inom alla trafikslag.</P>
<P class="p475 ft99">Det totala persontransportarbetet mellan 2006 och 2050 skulle enligt prognoserna öka med 63 procent, varav bilresandet ökar med 67 procent och resandet med spårtrafik med 80 procent. Det motsvarar en ökning med 1,1 procent per år totalt, och något snabbare ökningstakt för bil och spårtrafik (1,2 respektive 1,3 procent per år). Spårtrafiken påverkas av den begränsade kapaciteten då inga nya kapacitetshöjande investeringar tillkommer i prognosen utöver nuvarande plan. Flygtrafiken har inga kapacitetsbegräns- ningar och tillsammans med antagandet om något sjunkande taxor tar inrikesflyget hand om en stor del av den ökande efterfrågan på långväga resor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr2 td151"><P class="p476 ft125">Miljarder personkilometer</P></TD>
<TD class="tr2 td152"><P class="p477 ft125">2006</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p34 ft125">2050</P></TD>
<TD class="tr2 td154"><P class="p478 ft125">Ökning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td151"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td152"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td153"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td155"><P class="p479 ft94">Bil</P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p19 ft94">89 189</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p19 ft94">149 206</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p327 ft94">67 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td159"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td160"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td161"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td162"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td159"><P class="p479 ft94">Spårtrafik</P></TD>
<TD class="tr7 td160"><P class="p19 ft94">14 476</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft94">26 007</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p327 ft94">80 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td159"><P class="p479 ft94">Buss</P></TD>
<TD class="tr2 td160"><P class="p19 ft94">10 423</P></TD>
<TD class="tr2 td161"><P class="p19 ft94">11 982</P></TD>
<TD class="tr2 td162"><P class="p327 ft94">15 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td155"><P class="p479 ft94">Inrikesflyg</P></TD>
<TD class="tr9 td156"><P class="p19 ft94">3 074</P></TD>
<TD class="tr9 td157"><P class="p19 ft94">5 883</P></TD>
<TD class="tr9 td158"><P class="p327 ft94">91 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td159"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td160"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td161"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td162"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td159"><P class="p479 ft94">Gång och cykel</P></TD>
<TD class="tr7 td160"><P class="p19 ft94">3 786</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft94">4 604</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p327 ft94">22 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td159"><P class="p479 ft94">Totalt transportarbete</P></TD>
<TD class="tr2 td160"><P class="p19 ft94">120 948</P></TD>
<TD class="tr2 td161"><P class="p19 ft94">197 682</P></TD>
<TD class="tr2 td162"><P class="p327 ft94">63 %</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft3">Tabell 1. Prognostiserat persontransportarbete 2006 och 2050.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p18 ft95">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325150x1.jpg" style="width:630px;height:909px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p480 ft100">Godstransportarbetet förväntas enligt prognosen öka med 61 procent mellan 2006 och 2050. Importen och exporten räknat i ton fördubblas enligt prognosen, medan transportmängderna inom Sverige endast ökar marginellt.</P>
<P class="p481 ft127">250</P>
<P class="p482 ft127">200</P>
<P class="p482 ft127">150</P>
<P class="p483 ft127"><INGENBILD zsrc="H00325150xi2.jpg/" id="inl_img1"> 2 006</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr5 td19"><P class="p24 ft127">100</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr35 td4"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td164"><P class="p19 ft127">2 050</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td165"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td166"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td163"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td4"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p484 ft127">50</P>
<P class="p485 ft127">-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr31 td102"><P class="p21 ft127">Inrikes</P></TD>
<TD class="tr31 td102"><P class="p21 ft127">Export</P></TD>
<TD class="tr31 td102"><P class="p21 ft127">Import</P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p21 ft127">Transit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft3">Diagram 4. Godstransporter 2006 och 2050. Miljoner ton.</P>
<P class="p486 ft100">Hur exporten och importen fördelar sig på olika geografiska marknader år 2006 respektive 2050 framgår av figur 1 och 2. Det kan noteras att transporterna till och från Europa är helt dominerande räknat i ton 2006 och bedöms vara det också 2050. De allra största ökningarna i absoluta tal sker för transporterna mot östra Europa.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325151x1.jpg" style="width:617px;height:879px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft3">Figur 1. Export och import 2006. Tusental ton.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p487 ft128">1 800</P>
<P class="p488 ft129">Nord- amerika</P>
<P class="p489 ft128">6 600</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr6 td140"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td167"><P class="p490 ft128">3 700</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td140"><P class="p21 ft128">Latin-</P></TD>
<TD class="tr44 td167"><P class="p19 ft128">1 400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td140"><P class="p21 ft128">amerika</P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr9 td168"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td66"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td169"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td170"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p491 ft128">23 500</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td66"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td169"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td170"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td173"><P class="p492 ft128">Ryssland</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td174"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td175"><P class="p22 ft130">Import</P></TD>
<TD class="tr10 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td172"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td176"><P class="p22 ft130">Export</P></TD>
<TD class="tr4 td177"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p493 ft128">2 400</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td168"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td66"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td169"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td170"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td173"><P class="p494 ft128">8 400</P></TD>
<TD class="tr17 td7"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td168"><P class="p477 ft128">73 300</P></TD>
<TD class="tr2 td66"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td178"><P class="p139 ft128">72 600</P></TD>
<TD class="tr2 td172"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td179"><P class="p495 ft128">51 200</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td178"><P class="p340 ft128">42 600</P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p33 ft128">14 900</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td7"><P class="p20 ft131">Fjärran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td172"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr24 td179"><P class="p21 ft128">Västeuropa</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td170"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td172"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p20 ft132">Östern</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr7 td178"><P class="p496 ft132">Östeuropa</P></TD>
<TD class="tr29 td172"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr29 td104"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td168"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr29 td66"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr29 td172"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td104"><P class="p34 ft128">1 200</P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td66"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td170"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td172"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td66"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td169"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td170"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p19 ft128">16 900</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td168"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td66"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td169"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td170"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td172"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p21 ft128">Mellan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr1 td179"><P class="p497 ft128">6 800</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td169"><P class="p498 ft131">1 100</P></TD>
<TD class="tr8 td170"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td172"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p21 ft128">östern</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td170"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td171"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td172"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td104"><P class="p19 ft128">1 600</P></TD>
<TD class="tr18 td7"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td168"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr31 td66"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr31 td169"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr31 td170"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr31 td171"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td172"><P class="p365 ft128">1 400</P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td168"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td66"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td169"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td170"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td171"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td104"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td7"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td168"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td110"><P class="p499 ft128">Afrika</P></TD>
<TD class="tr21 td172"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td180"><P class="p36 ft128">Oceanien</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p18 ft3">Figur 2. Export och import 2050. Tusental ton.</P>
<P class="p500 ft100">Infrastrukturinvesteringar kan bara marginellt påverka den totala mängden resor och transporter. Om man vill påverka efterfrågan väsentligt krävs därför verksamma steg 1- och steg <NOBR>2-åtgärder.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p18 ft95">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft107">De svenska och europeiska klimatmålen</P>
<P class="p421 ft99">Den trafikutveckling som Trafikverket prognostiserat är sannolikt inte förenlig med de svenska och europeiska klimatmålen. De svenska och europeiska klimatmålen skiljer sig dock åt. De krav som föreslås i EU:s vitbok bedöms vara mindre krävande än den svenska regeringens, åtminstone till 2030. I tabell 3 redovisas EU:s klimatmål och målen för den svenska transportsektorn enligt Trafikverkets tolkning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr3 td181"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p501 ft125">EU:s färdplan för klimat <SPAN class="ft133">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td183"><P class="p369 ft135">Klimatmål i den svenska transportsektorn<SPAN class="ft134">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td184"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td185"><P class="p501 ft125">EU:s vitbok för transporter<SPAN class="ft133">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><P class="p502 ft94">2030</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p501 ft94">Mål för transportsektorns utsläpp av klimat-</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p369 ft94">Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td187"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p501 ft94">gaser: <NOBR>-20</NOBR> procent till 2030 jämfört med</P></TD>
<TD class="tr9 td189"><P class="p369 ft94">Trafikverket tolkat som åtminstone 80 pro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p501 ft94">2008.</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p369 ft94">cent lägre användning av fossil energi till väg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td190"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td191"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p369 ft94">transporter jämfört med 2004.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td193"><P class="p502 ft94">2050</P></TD>
<TD class="tr10 td194"><P class="p501 ft94">Mål för transportsektorns utsläpp av klimat-</P></TD>
<TD class="tr10 td195"><P class="p369 ft94">Transportsektorn ska bidra till det nationella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td193"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td194"><P class="p501 ft94">gaser: <NOBR>-70</NOBR> procent till 2050 jämfört med</P></TD>
<TD class="tr10 td195"><P class="p369 ft94">miljökvalitetsmålet för begränsad klimat-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td193"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td194"><P class="p501 ft94">2008.</P></TD>
<TD class="tr9 td195"><P class="p369 ft104">påverkan. Visionen om att Sverige inte ska ha</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td193"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td194"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td195"><P class="p369 ft94">några nettoutsläpp av klimatgaser 2050 in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td193"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td194"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td195"><P class="p369 ft94">nebär att transportsektorns utsläpp bör vara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td196"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td198"><P class="p369 ft94">nära noll.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft3">Tabell 2: EU:s och Sveriges klimatmål för transportsektorn.</P>
<P class="p503 ft100">Med utgångspunkt från trafikprognoserna och de krav på fordon och drivmedel som är beslutade kommer utsläppen att ligga på ungefär dagens nivå fram till 2030. Om inga ytterligare åtgärder vidtas kommer utsläppen sedan att öka fram till 2050.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr9 td199"><P class="p37 ft119">140</P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td202"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td199"><P class="p37 ft119">120</P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td202"><P class="p504 ft119">Beslutade åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td199"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td200"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td201"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td200"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td200"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td199"><P class="p37 ft119">100</P></TD>
<TD class="tr24 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td202"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td199"><P class="p37 ft119">80</P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td202"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td199"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p504 ft119">Klimatmål SE</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td199"><P class="p37 ft119">60</P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td199"><P class="p37 ft119">40</P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td202"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td199"><P class="p37 ft119">20</P></TD>
<TD class="tr21 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td202"><P class="p504 ft119">Klimatmål EU</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td200"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td201"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td200"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td200"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td202"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td199"><P class="p490 ft119">0</P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td202"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td199"><P class="p19 ft119">2000</P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p19 ft119">2010</P></TD>
<TD class="tr5 td201"><P class="p19 ft119">2020</P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p19 ft119">2030</P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p19 ft119">2040</P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p505 ft119">2050</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p506 ft136">Diagram 5: Utsläpp av klimatgaser: Förväntad utveckling med beslutade åtgärder samt svenska respektive europeiska klimatmål. Index 2004=100</P>
<P class="p507 ft100">Energieffektivare fordon, fartyg och flygplan och ökad andel förnybar energi kan ge viktiga bidrag för att nå klimatmålen. Men tekniska åtgärder räcker inte. Det kommer även att krävas en annan inriktning i planeringen av samhälle och transportsystem samt styrmedel som leder till minskad biltrafik. Samtidigt</P>
<P class="p245 ft111"><SPAN class="ft137">1)</SPAN><SPAN class="ft138">EUROPEISKA KOMMISSIONEN (2011) Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050</SPAN></P>
<P class="p508 ft111"><SPAN class="ft111">2)</SPAN><SPAN class="ft138">EUROPEISKA KOMMISSIONEN (2011) VITBOK, Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem</SPAN></P>
<P class="p70 ft111"><SPAN class="ft111">3)</SPAN><SPAN class="ft139">Prop. 2008/09:93 Mål för framtidens resor och transporter, Prop. 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325153x1.jpg" style="width:630px;height:821px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p509 ft99">behöver lastbilstransporterna stabiliseras på dagens nivå genom effektivare logistik och genom en större andel transporter på järnväg och med fartyg.</P>
<P class="p252 ft99">Denna utredning focuserar inte på särskilda åtgärder för att klara klimatmålen. Men många åtgärder som bidrar till bättre kapacitetsutnyttjande och ökad andel kollektivtrafik bidrar också till minskad klimat- påverkan. Trafikverket redovisar därför under <SPAN class="ft140">Trafikverkets förslag till utvecklingspaket till 2025 </SPAN>ett paket av åtgärder som förutom att bidra till ökad kapacitet kan bidra till att nå klimatmålen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft98">Brister i transportsystemet till 2025</P>
<P class="p510 ft53">I delar av transportsystemet är kapacitetsbristerna påtagliga redan i dag. Genom ökad efterfrågan på resor och transporter kan kapacitets- och effektivitetsbrister även komma att uppstå på nya platser under de kommande åren. I detta avsnitt presenteras kapacitets- och effektivitetsbrister fram till 2025. Bristanalysen är avgörande för att det ska gå att identifiera de åtgärder som ger störst effekt i transportsystemet som helhet.</P>
<P class="p511 ft107">Delrapport 30 september 2011</P>
<P class="p512 ft99">I delrapporten från 30 september redovisade Trafikverket nuläge och kapacitetsbrister 2015 och 2021 för järnvägen. Här kompletteras detta med en bristanalys för alla fyra trafikslagen till 2025. Som förutsättning för bristanalysen 2025 har vi antagit att investeringarna i nuvarande plan <NOBR>2010–2021</NOBR> genomförs, inklusive sådant som bara hinner påbörjas före 2021.</P>
<P class="p513 ft99">En mer detaljerad redovisning av bristerna i transportsystemet nu och åren 2015, 2021 och 2025 finns i bristanalysrapporten.</P>
<P class="p514 ft100">Brister för järnvägssystemet fram till 2021 redovisas i Trafikverkets rapport “Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar för åren <NOBR>2012–2021”</NOBR> <NOBR>(2011-09-28).</NOBR></P>
<P class="p248 ft107">De största bristerna för alla fyra trafikslagen till 2025 fördelat per region</P>
<P class="p421 ft99">Beskrivningen utgår från var i trafiksystemet det finns en brist. Således kan en brist för långväga trafik redovisas i flera regioner. Regionerna anges enligt Trafikverkets regionindelning. Även om beskrivningen fokuserar på infrastrukturen inom landets gränser är de ofta betingade av kraftiga ökningar av gränsöver- skridande transporter till våra grannländer, resten av Europa och världen.</P>
<P class="p515 ft114">Region Nord</P>
<P class="p516 ft99">Den kraftiga expansionen av malmbrytning medför ökad efterfrågan på malmtransporter. De åtgärder som finns med i nuvarande plan fram till 2021 är otillräckliga. Malmtrafikens behov av kapacitet är svår att klara både i närtid och på längre sikt, och förutom kapacitetsbrister finns det brister i bärighet på både järnvägar och vägar i regionen. En annan allvarlig effektivitetsbrist är att regionen har långa restider längs kusten och mot inlandet, vilket drabbar både pendling och besöksnäring.</P>
<P class="p515 ft114">Region Mitt</P>
<P class="p517 ft100">Det finns redan i dag tydliga kapacitetsbrister i framför allt järnvägssystemet, som leder till bristande kvalitet för både godstransporter och persontransporter genom regionen. För persontransporter är restiderna till och från Stockholm alltför långa. Det drabbar både besöksnäringen och dem som vill göra dagsresor. Det finns också behov av utvecklade transportmöjligheter för gruvnäringen i området både i närtid och på längre sikt. De begränsade åtgärder som finns med i nuvarande plan fram till 2021 är otill- räckliga för att klara kapacitetsbehovet för både gruvnäringen och övrig godstrafik. Kapacitetsproblemen kommer också att drabba persontrafiken.</P>
<P class="p518 ft114">Region Stockholm</P>
<P class="p519 ft100">Regionen har i dag kapacitetsproblem på viktiga delar av transportinfrastrukturen. Den kraftiga tillväxten ökar belastningen på det redan ansträngda systemet och problemen ser successivt ut att förvärras, trots de stora investeringar som planeras till år 2021.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p520 ft113">Väginfrastrukturen kan inte byggas ut för att fullt ut svara mot efterfrågan och bristande spårkapacitet ger inte förutsättningar för en nödvändig överflyttning till kollektivtrafik. Arlanda flygplats utsläppstak och bullerkrav riskerar att ge begränsningar i flygtrafikens omfattning och kapaciteten att ta emot flygplan</P>
<P class="p521 ft99">i högtrafik. Samspelet mellan statlig och regional infrastruktur är mycket väsentligt, liksom samordnad trafikering.</P>
<P class="p515 ft114">Region Öst</P>
<P class="p522 ft100">En stor ökning av framför allt gruvtransporter skapar kapacitetsproblem både i närtid och på längre sikt på viktiga stråk. Långa restider medför att det blir svårt att möta efterfrågan på ökade pendlingsmöj- ligheter på järnväg i delar av regionen. Brister finns i transportkvalitet för resor till och från södra Sverige beroende på belastningen</P>
<P class="p231 ft2">på Södra stambanan.</P>
<P class="p451 ft114">Region Väst</P>
<P class="p523 ft99">Det finns trängsel på framför allt infarter i storstadsområdet omkring Göteborg. På järnvägsnätet kommer det efter genomförd plan att finnas kapacitetsbrister eller effektivitetsbrister i samtliga järnvägsstråk in mot Göteborg och Karlstad. Det stora flödet av gods på väg kommer att generera viss trängsel på de större stråken. Kapacitetsproblemen på järnvägssträckor i Värmland kommer att kvarstå.</P>
<P class="p515 ft114">Region Syd</P>
<P class="p524 ft99">Bristerna för persontrafik mellan södra Sverige och Stockholm kommer att kvarstå på grund av begrän- sningarna på Södra stambanan. Ökad andel godstransporter mellan Halland och Skåne skapar brister på både väg och järnväg. De efterfrågade pendlingsmöjligheterna enligt tågstrategin i Skåne blir svåra att uppnå med nuvarande utvecklingstakt för infrastrukturen. Långa restider för pendling i Småland och Blekinge försvårar utvecklingen av arbetsmarknader.</P>
<P class="p146 ft107">Brister kopplat till <NOBR>TEN-T-revideringen</NOBR></P>
<P class="p525 ft99">Det transeuropeiska transportnätverket (TEN – T) som är indelat i ett stomnät och ett övergripande nät, revideras för närvarande och förhandlingar pågår mellan Europaparlamentet och Rådet. Nedanstående krav finns nämnda i kommissionens förslag presenterat i oktober 2011. Resultaten av förhandlingarna kommer att avgöra om och i så fall i vilken takt nedanstående åtgärder ska genomföras:</P>
<P class="p526 ft99"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft141">Krav på 750 meter långa tåg och godståg med hastigheten 100 km/tim klaras inte på alla berörda sträckor. Kostnaden för att uppnå detta bedöms uppgå till 8 miljarder kronor. ERTMS ska också vara infört, total merkostnad cirka 7 miljarder kronor.</SPAN></P>
<P class="p527 ft113"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft142">Norrbotniabanan finns med i stomnätet och ska vara klar till 2030. Om byggtiden är 10 år behöver åtminstone halva kostnaden på 12,5 miljarder tas med till 2025.</SPAN></P>
<P class="p528 ft99"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft141">Om hela befintliga </SPAN><NOBR>TEN-T</NOBR> vägnätet i Sverige både stomnät och övergripande nät skall ingå i det kommande TEN – T nätet ska det bestå av antingen motorvägar eller expressvägar med planskilda korsningar samt förbud mot långsamma fordon och <NOBR>GC-trafik.</NOBR> Åtgärdskostnad cirka 78 miljarder kronor. Att bygga ut enbart det föreslagna stomnätet till föreslagen standard bedöms kosta 13 miljarder kr.</P>
<P class="p529 ft113"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft142">För de ytterligare vägsträckor som är föreslagna att ingå i kommande </SPAN><NOBR>TEN-T:s</NOBR> övergripande nät tillkommer cirka 15 miljarder kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325156x1.jpg" style="width:617px;height:976px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p530 ft40">Trafiverkets regiongränser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr9 td203"><P class="p531 ft40">Järnväg</P></TD>
<TD class="tr22 td168"><P class="p21 ft143">E10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td168"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td203"><P class="p531 ft40">Europaväg</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p499 ft146">Kiruna<SPAN class="ft145">E45</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td203"><P class="p394 ft40">Riksväg</P></TD>
<TD class="tr31 td168"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td203"><P class="p394 ft40">Flygplats</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td168"><P class="p532 ft146">Gällivare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td203"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td203"><P class="p21 ft40">Central hamn för gods</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td168"><P class="p533 ft143">E10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td203"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p534 ft146"><SPAN class="ft148">Boden </SPAN><INGENBILD zsrc="H00325156xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="H00325156xi3.jpg/" id="inl_img2">Haparanda</P>
<P class="p535 ft146"><INGENBILD zsrc="H00325156xi4.jpg/" id="inl_img3">Luleå</P>
<P class="p536 ft146"><INGENBILD zsrc="H00325156xi5.jpg/" id="inl_img4">Piteå</P>
<P class="p537 ft146">Skellefteå</P>
<P class="p538 ft146">Lycksele</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr22 td204"><P class="p21 ft143">E45</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td205"><P class="p21 ft143">E12</P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p21 ft143">E4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td204"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr25 td69"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p539 ft146">Umeå</P>
<P class="p540 ft146">Åre</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr31 td206"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td207"><P class="p21 ft146">Östersund</P></TD>
<TD class="tr31 td208"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p541 ft146">Örnsköldsvik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td206"></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr28 td114"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td206"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td207"><P class="p321 ft146">Ånge</P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr30 td114"><P class="p36 ft146">Härnösand</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td206"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td208"><P class="p21 ft143">E14</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td114"><P class="p21 ft146">Sundsvall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td206"></TD>
<TD class="tr19 td207"><P class="p21 ft150"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p542 ft146">Sveg</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr4 td209"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr4 td210"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr4 td199"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td104"><P class="p51 ft146">Falun</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td211"><P class="p543 ft146">Gävle</P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td209"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr28 td199"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr28 td84"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td209"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td210"><P class="p544 ft143">E45</P></TD>
<TD class="tr8 td199"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td168"><P class="p479 ft146">Borlänge</P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td209"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr25 td51"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td199"><P class="p122 ft146">Ludvika</P></TD>
<TD class="tr25 td115"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr25 td4"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr25 td210"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr25 td70"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr25 td84"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td209"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr8 td210"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr8 td210"><P class="p545 ft143">E4</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td212"><P class="p394 ft146">Uppsala</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td209"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr31 td210"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr31 td199"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr31 td210"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td209"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td213"><P class="p490 ft146">Karlstad</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p51 ft143">E18</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td214"><P class="p21 ft146">Västerås</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td212"><P class="p51 ft146">Arlanda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr10 td209"><P class="p546 ft143">E18</P></TD>
<TD class="tr22 td51"><P class="p21 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p21 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p21 ft151"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr8 td211"><P class="p394 ft146">Eskilstuna</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr24 td84"><P class="p21 ft152">Stockholm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td51"><P class="p21 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr43 td210"><P class="p21 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr43 td199"><P class="p21 ft153"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr31 td115"><P class="p21 ft146">Örebro</P></TD>
<TD class="tr43 td4"><P class="p21 ft153"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td51"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr25 td210"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr25 td199"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr25 td4"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td210"><P class="p547 ft143">E20</P></TD>
<TD class="tr25 td70"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td209"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr28 td199"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr28 td4"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td209"><P class="p21 ft146">Strömstad</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td84"><P class="p21 ft143">VÄNERN</P></TD>
<TD class="tr6 td199"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr6 td210"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr6 td84"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td209"><P class="p548 ft143">E6</P></TD>
<TD class="tr18 td199"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td115"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td4"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td210"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td70"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td84"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td51"><P class="p21 ft150"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p21 ft150"> </P></TD>
<TD class="tr19 td199"><P class="p21 ft150"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p21 ft150"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p21 ft150"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p21 ft150"> </P></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p21 ft150"> </P></TD>
<TD class="tr19 td84"><P class="p21 ft150"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td209"><P class="p549 ft146">Uddevalla</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td84"><P class="p1 ft146">Skövde</P></TD>
<TD rowspan=5 class="tr44 td199"><P class="p550 ft154">VÄTTERN</P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td87"><P class="p21 ft146">Norrköping</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr31 td168"><P class="p267 ft146">Linköping</P></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p21 ft150"> </P></TD>
<TD class="tr19 td84"><P class="p21 ft150"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr8 td215"><P class="p478 ft143">E20</P></TD>
<TD class="tr25 td210"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr25 td70"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr25 td84"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td210"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td115"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td4"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td210"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td70"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td84"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td209"><P class="p21 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr43 td51"><P class="p21 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr43 td210"><P class="p21 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr43 td115"><P class="p21 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr43 td4"><P class="p21 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr43 td210"><P class="p21 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr43 td70"><P class="p21 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr43 td84"><P class="p21 ft153"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td209"><P class="p543 ft146">Göteborg</P></TD>
<TD class="tr10 td51"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td210"><P class="p551 ft146">Borås</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td16"><P class="p1 ft146">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr10 td4"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td211"><P class="p322 ft146">Västervik</P></TD>
<TD class="tr10 td84"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td51"><P class="p21 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr22 td199"><P class="p21 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p21 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p21 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr22 td210"><P class="p21 ft151"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td212"><P class="p21 ft155">Visby</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td209"><P class="p21 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr12 td51"><P class="p21 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr12 td210"><P class="p21 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr12 td199"><P class="p21 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p21 ft156"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td214"><P class="p1 ft143">E22</P></TD>
<TD class="tr12 td70"><P class="p21 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr12 td84"><P class="p21 ft156"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td209"><P class="p552 ft146">Varberg</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr6 td210"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr6 td199"><P class="p25 ft152">Värnamo</P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td110"><P class="p1 ft146">Oskarshamn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td51"><P class="p21 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td210"><P class="p21 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p21 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p21 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p21 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td210"><P class="p21 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p21 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p21 ft157"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p553 ft143">E6</P></TD>
<TD class="tr18 td51"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td210"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td16"><P class="p543 ft146">Växjö</P></TD>
<TD class="tr18 td4"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td210"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td70"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
<TD class="tr18 td84"><P class="p21 ft147"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td209"><P class="p21 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p21 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p21 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr15 td4"><P class="p21 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p21 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr15 td70"><P class="p21 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr15 td84"><P class="p21 ft158"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td209"><P class="p548 ft146">Halmstad</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr5 td210"><P class="p543 ft143">E4</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr5 td210"><P class="p140 ft152">Kalmar</P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr36 td209"><P class="p554 ft146">Helsingborg</P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td213"><P class="p122 ft146">Hässleholm</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr36 td168"><P class="p36 ft146">Karlskrona</P></TD>
<TD class="tr17 td70"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td84"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td51"><P class="p21 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr29 td210"><P class="p21 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr29 td199"><P class="p21 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr29 td70"><P class="p21 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr29 td84"><P class="p21 ft159"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p555 ft146"><INGENBILD zsrc="H00325156xi6.jpg/" id="inl_img5">Lund</P>
<P class="p556 ft155">Malmö<INGENBILD zsrc="H00325156xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="H00325156xi8.jpg/" id="inl_img7"></P>
<P class="p18 ft146">Trelleborg<INGENBILD zsrc="H00325156xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="H00325156xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="H00325156xi11.jpg/" id="inl_img10">Ystad</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p18 ft114">Brister till 2025 fördelade per region</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr5 td216"><P class="p19 ft160">0</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p557 ft160">125</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p558 ft160">250Kilometer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p18 ft95">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft161">Region Nord</P>
<P class="p23 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Det finns brister i bärighet på vägnätet och i kapacitet på Malmbanan på grund av gruvnäringens utökade efterfrågan på transporter.</SPAN></P>
<P class="p559 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Det finns kapacitetsbrister för malmtransporter i farleden i Luleå.</SPAN></P>
<P class="p560 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Det finns brister i </SPAN><NOBR>nord-sydliga</NOBR> transporter till följd av ökade godstransporter på väg som orsakar trängsel i vissa större tätorter och kapacitetsbrist och bristande bärighet på järnväg.</P>
<P class="p561 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Långa restider från inlandet till Umeå och Luleå samt längs kusten med bil och buss gör att avstånden är alltför långa för dagspendling.</SPAN></P>
<P class="p562 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Den långa restiden </SPAN><NOBR>Kiruna–Gällivare–Luleå</NOBR> på järnväg har blivit ännu längre på grund av ökade godstransporter.</P>
<P class="p563 ft40"><SPAN class="ft167">•</SPAN><SPAN class="ft168">Det finns brister för besöksnäring och boende i den långväga transportförsörjningen till inlandet på grund av mindre god tillgänglighet med flyg till inlandet, genom att mindre nattågstrafik har upphandlats samt mindre god standard på vägnätet.</SPAN></P>
<P class="p223 ft161">Region Mitt</P>
<P class="p564 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Brister i </SPAN><NOBR>nord-sydliga</NOBR> transporter till följd av kraftigt ökade godstransporter på väg orsakar trängsel i vissa större tätorter och kapacitetsbrist på järnväg.</P>
<P class="p565 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Transportkvaliteten är bristfällig för godstransporter </SPAN><NOBR>Gävle–Storvik–Örebro/Hallsberg</NOBR> till följd av kraftigt ökade godstransporter på såväl väg som järnväg, vilket leder till att kapacitetsbristen kommer att bli störst på järnväg.</P>
<P class="p565 ft170"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft169">Det är inte möjligt att klara gruvtransporter från Grängesberg och Ludvika mot Gävle, eftersom berörda sträckor blir överbelastade även utan gruvtransporter.</SPAN></P>
<P class="p562 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Problem uppstår för godstransporter i inlandet genom att både E45 och Inlandsbanan har begränsningar i standard.</SPAN></P>
<P class="p23 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Brister finns för besöksnäringen framför allt under skidsäsongen, då det uppstår kapacitetsbrister i vägnätet.</SPAN></P>
<P class="p566 ft170"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft169">Restiderna är långa och allt för gles turtäthet på förbindelsen </SPAN><NOBR>Dalarna–Stockholm</NOBR> med tåg samt avsaknad av bra flyg- och bussförbindelser.</P>
<P class="p23 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Restider </SPAN><NOBR>Sundsvall–Gävle</NOBR> förlängs till följd av ökad trafik på den enkelspåriga banan.</P>
<P class="p567 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Restiderna mellan inlandet och de större städerna vid kusten är långa på grund av att utbudet av turer är litet och infrastrukturen bristfällig.</SPAN></P>
<P class="p223 ft161">Region Stockholm</P>
<P class="p559 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Trängseln på vägnätet i regionen sprider sig sannolikt utåt från Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p23 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Trängsel förekommer även på cykelvägarna, som inte är dimensionerade för förväntade flöden. Detta ger ökad risk för olyckor.</SPAN></P>
<P class="p23 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Begränsningar i regional- och pendeltågstrafiken på grund av bla kapacitetsbrist på Mälarbanan och Ostkustbanan.</SPAN></P>
<P class="p568 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Sämre tillgänglighet för godstrafiken på grund av trängsel på infarterna och kapacitetsbrist på spåren. Ineffektiv distribution som bidrar till trängsel och utsläpp om inte åtgärder vidtas.</SPAN></P>
<P class="p562 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Begränsad spårkapacitet framförallt centralt, minskar kollektivtrafikens konkurrenskraft och möjligheten att ta emot ett ökat resande.</SPAN></P>
<P class="p23 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Risk för begränsningar i Arlandas flygtrafik för att tillgodose utsläppskrav och bullervillkor.</SPAN></P>
<P class="p559 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Behov av effektivare kollektivtrafik mot Nacka/Värmdö och nordost Täby/Vallentuna/Åkersberga.</SPAN></P>
<P class="p18 ft161">Region Öst</P>
<P class="p569 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Brister i </SPAN><NOBR>nord-sydliga</NOBR> transporter <NOBR>Örebro/Hallsberg–Östergötland.</NOBR> Till följd av ökade godstransporter på såväl järnväg som väg kommer ytterligare kapacitetsbrister på järnväg uppstå.</P>
<P class="p562 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Det är inte möjligt att klara gruvtransporter tillsammans med nuvarande trafik från Grängesberg/Ludvika mot Oxelösund.</SPAN></P>
<P class="p23 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Långa restider </SPAN><NOBR>Norrköping/Linköping-Skavsta/Nyköping–Stockholm.</NOBR></P>
<P class="p570 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Det är svårt att utöka trafiken </SPAN><NOBR>Norrköping–Linköping–Mjölby</NOBR> i takt med efterfrågan då inga åtgärder som möjliggör utökad trafik är planerade innan 2025.</P>
<P class="p560 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Brister för pendeltrafik </SPAN><NOBR>Stockholm–Uppsala.</NOBR> Förväntad efterfrågan av resor kommer leda till ökad vägtrafik på grund av kapacitetsbrist på järnvägen.</P>
<P class="p571 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Bristande transportkvalitet för långväga resor mellan Stockholm/Östergötland och södra Sverige/Köpenhamn.</SPAN></P>
<P class="p572 ft170"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft169">Brister uppstår för pendling och godstransporter i anslutning till större tätorter med större osäkerheter om res- och transporttider som följd.</SPAN></P>
<P class="p23 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Ökade godsmängder till Hargshamn kräver förbättringar i farleden.</SPAN></P>
<P class="p18 ft161">Region Väst</P>
<P class="p23 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Brister uppstår för transporter Örebro/Hallsberg– Göteborg genom betydande trafikökningar som leder till kapacitetsbrister.</SPAN></P>
<P class="p573 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Brister uppstår för transporter Oslo/Värmland– Göteborg på grund av att godstransporterna ökar kraftigt, vilket leder till kapacitetsproblem.</SPAN></P>
<P class="p574 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Kraftigt ökad godshantering i Göteborgs hamn leder till kapacitetsproblem på de vägar och järnvägar som ansluter till hamnen. Förväntade trafikökningar i synnerhet för lastbilstrafiken kommer att leda till kapacitetsproblem på det nationella vägnätet i Storgöteborg.</SPAN></P>
<P class="p562 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Önskemål om tätare trafik kommer att leda till kapacitetsproblem för pendlare i stråket </SPAN><NOBR>Alingsås–Göteborg–Kungsbacka.</NOBR></P>
<P class="p575 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Ökad efterfrågan på pendlingsmöjligheter kommer att leda till kapacitetsproblem för pendlare i stråket </SPAN><NOBR>Arvika–Kil–Karlstad–Kristinehamn.</NOBR></P>
<P class="p576 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Det blir svårt att klara behovet av pendling </SPAN><NOBR>Borås–Göteborg</NOBR> på grund av långa restider till följd av låg kvalitet på av infrastruktur och för litet turutbud.</P>
<P class="p562 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Trängselproblem finns vid infarter till Göteborg och inom centrala Göteborg, vilket även kommer att påverka kollektivtrafiken.</SPAN></P>
<P class="p236 ft161">Region Syd</P>
<P class="p573 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Godstransporter </SPAN><NOBR>Östergötland–Skåne/Blekinge</NOBR> får bristfällig kvalitet på grund av både ökad godstrafik och ökad regional persontrafik som kommer i konflikt med snabbtågstrafiken.</P>
<P class="p572 ft170"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft169">Godstransporter </SPAN><NOBR>Halland–Skåne</NOBR> får bristfällig kvalitet på grund av ökade godstransporter på såväl järnväg som väg, vilket leder till kapacitetsbrister respektive trängselproblem.</P>
<P class="p559 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Transportkvaliteten för transporter till och från vissa industrier i Småland blir bristfällig till följd av otillräcklig järnvägskapacitet.</SPAN></P>
<P class="p23 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Brister uppstår vid noder i södra Sverige till följd av kraftigt ökade lastbilstransporter.</SPAN></P>
<P class="p23 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Bristande kapacitet i farleden till Trelleborg.</SPAN></P>
<P class="p577 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Det blir svårt att klara resandeefterfrågan längs starka pendlingsstråk i Skåne, eftersom dagens trafikupplägg med olika uppehållsbilder tar mycket kapacitet och gör det svårt att utöka trafiken.</SPAN></P>
<P class="p562 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Det finns bristande möjligheter för pendling till större städer i Småland och Blekinge till följd av långa restider.</SPAN></P>
<P class="p578 ft40"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft168">Transportkvaliteten för långväga resor mellan städer i södra Sverige och Stockholm blir bristfällig på grund av försämrad punktlighet, bland annat på grund av den ökande regionala tågtrafiken och godstrafikens krav på att köra fler tåg under dagtid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft98">Möjliga åtgärder utan stora investeringar</P>
<P class="p507 ft53">Många av de kapacitets- och effektivitetsbrister som finns eller kan komma att uppstå i transportsystemet kan åtgärdas utan kostsamma investeringar. I detta avsnitt presenteras åtgärder i steg <NOBR>1–3</NOBR> enligt fyrstegsprincipen som kan vara aktuella på många platser eller generellt i hela landet. Åtgärderna bidrar till ökad kapacitet och effektivitet i det befintliga transportsystemet.</P>
<P class="p511 ft107">Trafikslagsövergripande åtgärder</P>
<P class="p449 ft114">Samhällsplanering</P>
<P class="p579 ft99">I samhällsplaneringen kan man skapa effektivare resande genom att planera så att resorna med trafikslag som har mer kapacitet underlättas och mer hållbara ressätt gynnas. Avgörande för sådana val är att det finns plats att bygga ut transportinfrastrukturen och att den byggda miljön i övrigt är anpassad för det resande som är önskvärt, till exempel med cykel, buss eller tåg. Separata körfält för kollektivtrafiken kan vara ett exempel på åtgärd. Den kommunala och regionala markplaneringen har stor betydelse.</P>
<P class="p580 ft114">Full internalisering av trafikens marginalkostnader</P>
<P class="p581 ft100">En samhällsekonomiskt effektiv användning av transportsystemet förutsätter att alla transporter på sikt betalar för de kortsiktiga marginalkostnader som de ger upphov till (full internalisering). Nästan inga transporter betalar i dag avgifter och skatter som täcker dessa kostnader.</P>
<P class="p582 ft100">För att nå full internalisering finns olika styrmedel att tillgå. Vilken potential som olika styrmedel rymmer varierar mellan trafikslagen och beror också på vilken utvecklingsstrategi som ska följas. Oavsett åtgärds- val bör styrmedel ges en mer framträdande plats i infrastruktur- och samhällsplaneringen.</P>
<P class="p583 ft171">Styrmedel</P>
<P class="p584 ft172">Styrmedel definieras ofta som skatter, avgifter, subventioner och andra ekonomiska medel för att nå ett specifikt mål. Här utvidgas begreppet styrmedel till att innefatta även andra typer av åtgärder som är avsedda att påverka använd- ningen av transportsystemet.</P>
<P class="p585 ft104">Tänkbara styrmedel kan övergripande kategoriseras på följande sätt med utgångspunkt från funktionssätt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr10 td217"><P class="p479 ft135">Ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p501 ft135">Administrativa</P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p369 ft135">Informativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td220"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td221"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td223"><P class="p479 ft104">Avgifter och skatter</P></TD>
<TD class="tr6 td224"><P class="p501 ft104">Restriktioner (lagar, tillstånd</P></TD>
<TD class="tr6 td225"><P class="p369 ft104">Intelligenta transportsystem (ITS)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td223"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td224"><P class="p501 ft104">etc.)</P></TD>
<TD class="tr4 td225"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td220"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td221"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td222"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td223"><P class="p479 ft104">Handel med utsläppsrätter</P></TD>
<TD class="tr6 td224"><P class="p501 ft104">Principer för kapacitetstilldel-</P></TD>
<TD class="tr6 td225"><P class="p369 ft104">Mobility management</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td223"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td224"><P class="p501 ft104">ning</P></TD>
<TD class="tr4 td225"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td220"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td222"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td223"><P class="p479 ft104">Subventioner och rabatter</P></TD>
<TD class="tr6 td224"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td225"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td220"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td221"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td222"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td103"><P class="p21 ft3">Tabell 3: Styrmedel.</P></TD>
<TD class="tr3 td226"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td225"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft114">Åtgärder för väg</P>
<P class="p586 ft99">Ekonomiska styrmedel har en framträdande roll inom vägtransportsystemet, men de kan utformas för att få en mer kapacitetsstyrande effekt. Det handlar om att fortlöpande kunna anpassa trängselskatten efter förändringar i trafikmönster. Det handlar också om att stärka kopplingen mellan fordonsanvänd- ning och slitage. Trenden i Europa är att denna koppling stärks genom införandet av avståndsbaserade skatter/avgifter för godstrafik. Det kan leda till en ökad genomsnittlig beläggning i vägfordonen, och därmed ett bättre kapacitetsutnyttjande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="id_1">
<P class="p587 ft100">Även informativa styrmedel som ITS har stor potential att påverka kapaciteten i vägsystemet. <NOBR>ITS-åt-</NOBR> gärder är av skiftande slag och kan i flera fall hänföras till steg 3 i fyrstegsprincipen. Variabla hastigheter, reversibla körfält och tidsbegränsade omkörningsförbud är exempel på <NOBR>ITS-åtgärder.</NOBR></P>
<P class="p588 ft99">Trimningsåtgärder är andra verkningsfulla steg <NOBR>3-åtgärder.</NOBR> Med trimningsåtgärder på väg avses här åtgärder som ökar kapaciteten på vägnätet genom att maximera effektiviteten i det befintliga systemet. Dessa åtgärder är oftast billiga jämfört med nya investeringar, och de genererar stora samhällsekonomiska vinster. Det finns också åtgärder som redan används i det svenska vägnätet och där ytterligare satsningar är möjliga. Exempel på sådana åtgärder är, ökad bärighet och bredd på vissa vägar, flödesstyrda påfarter och utökat antal körfält inom befintlig vägområde.</P>
<P class="p589 ft99">Utöver trimning anses underhåll och reinvesteringar inom det befintliga transportsystemet vara en grundläggande förutsättning för att minska sårbarheten och använda vägtransportsystemet effektivt. Det handlar framför allt om att förebygga störningar, minska effekten av störningar samt att minska känsligheten för störningar.</P>
<P class="p590 ft99">Mobility management är också en typ av informativt styrmedel. Det är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärernas attityder och beteenden. Det handlar om att påverka resan innan den har börjat. Sådana åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos ”hårda” åtgärder som exempelvis infrastrukturåtgärder. Mobility management i underhålls- och byggskeden är ett sätt att visa på effektivare och smartare sätt att resa, som kan ge bestående beteendeförändringar.</P>
<P class="p414 ft99">Det finns också åtgärder som kan kräva anpassningar av såväl infrastruktur som fordon och planering- sprocess. Ett sådant exempel är <SPAN class="ft173">Bus Rapid Transit</SPAN>(BRT) . Tanken med detta koncept är få en kapacitet som är jämförbar med spårburen trafik men till en avsevärt lägre kostnad. Det kan bland annat kräva raka linjesträckningar, relativt långa stationsavstånd, insteg i nivå med bussgolvet, hög medelhastighet och täta turer.</P>
<P class="p591 ft114">Åtgärder för järnväg</P>
<P class="p592 ft99">Banavgifter är ett styrmedel med betydande potential att effektivisera järnvägen. Det handlar inte bara om höjda avgiftsnivåer utan om en differentiering som återspeglar skillnader i trafikens marginalkostnader. De nuvarande avgifterna styr kapacitetsanvändningen i järnvägen endast i ringa utsträckning. I delupp- draget som vi rapporterade den 30 september 2011 föreslogs kompletterande styrmedel för att på sikt åstadkomma en effektivare användning av järnvägen. Bland de föreslagna kompletteringarna kan nämnas bokningsavgifter och särskild kapacitetsavgift för att ge incitament till utjämnade hastigheter.</P>
<P class="p590 ft99">Vi föreslår nu också att järnvägslagen ses över för att ge möjlighet att prissätta trängsel effektivt. Vår tolkning är att <NOBR>EU-direktivet</NOBR> rymmer större möjligheter än vad järnvägslagen för närvarande medger. Detta är en styrmedelsåtgärd av särskild betydelse för järnvägen med tanke på de betydande kapacitetsbe- gränsningar som finns i järnvägssystemet.</P>
<P class="p593 ft99">För järnvägen finns också administrativa styrmedel av betydelse för kapacitetsanvändningen. Det handlar då om de rutiner som tillämpas i samband med Trafikverkets tilldelning av kapacitet i form av tåglägen. Dessa rutiner kan utvecklas, till exempel genom åtgärder som successiv tilldelning och ramavtal. Vi ser också ett visst behov av att utveckla prioriteringskriterier och trångsektorsplaner, som i dag är de enda tillämpliga styrmedlen av administrativ karaktär. Vi pekar även på möjligheten att reservera kapacitet för viss typ av järnvägstrafik, till exempel malmtransporter. Det bör utredas hur en sådan reservation kan til- lämpas och om den kan bidra till en mer effektiv kapacitetsanvändning.</P>
<P class="p594 ft99">Genom de föreslagna åtgärderna kan Trafikverket på sikt hushålla bättre med kapaciteten i järnvägssys- temet och ge befintliga och nya järnvägsföretag tydligare signaler om hur kapaciteten bör användas. En konkret effekt av vissa föreslagna åtgärder kan till exempel bli att Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen används som ett funktionellt dubbelspår för godstrafiken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p520 ft100">Drift och reinvestering av järnvägsnätet är en viktig förutsättning för att vi ska kunna använda tillgänglig kapacitet på bästa sätt och på så sätt skapa ett effektivt och robust transportsystem. Trafikinformation är central för trafikledningen, och genom att utveckla den kan följderna av störningar minimeras och före- byggas. Detta förbättrar kapaciteten och tillförlitligheten. Genom att utveckla och införa ett förbättrat och enhetligt systemstöd för tågtrafikledningen kan man gå från att trafikleda geografiskt till att trafikleda utifrån transporternas behov.</P>
<P class="p595 ft100">Som steg <NOBR>3-åtgärd</NOBR> kan järnvägssystemet trimmas i syfte att öka antalet tåglägen, till exempel genom signalåtgärder och nya eller förlängda mötesspår. Ytterligare exempel är plattformsförlängning och åtgärder på bangårdar.</P>
<P class="p146 ft114">Åtgärder för sjöfart</P>
<P class="p596 ft99">Inom sjöfarten förekommer varken slitage eller trängsel så som i trafikslagen på land. De stora effekterna av sjöfarten är i stället utsläpp av svavel, kväveoxider och koldioxid. Samtidigt drivs delar av infra- strukturen inom sjöfarten på affärsmässiga grunder, vilket kräver avgifter som ger full kostnadstäckning. Dessa förutsättningar sätter sin prägel på sammansättningen av styrmedel.</P>
<P class="p597 ft100">Avgifterna är konstruerade för att i första hand uppfylla kravet på kostnadstäckning när det gäller Sjö- fartsverkets kostnader De miljöeffekter som uppstår internaliseras emellertid inte enbart genom avgifter. I stället kommer administrativa styrmedel i form av restriktioner för utsläpp att få stor betydelse.</P>
<P class="p598 ft99">Styrmedel inom sjöfarten är resultat av internationella överenskommelser, i större utsträckning än för de landbaserade trafikslagen. Ett exempel på detta är IMO:s svaveldirektiv som begränsar utsläppen av svavel (se faktaruta). För Östersjön kan det även komma begränsningar av utsläpp av kväveoxid. Det kan också tänkas att utsläpp av koldioxid från sjöfarten på sikt omhändertas av handelssystemet med utsläppsrätter eller andra styrmedel.</P>
<P class="p599 ft100">Avgiftsstrukturen för sjöfarten behöver ses över i takt med att nya styrmedel införs som minskar eller kraftigt reducerar de effekter som sjöfarten ger upphov till. För att ta till vara sjöfartens potential bör det säkerställas att sjöfarten inte belastas med avgifter som överstiger de marginalkostnader som trafiken ger upphov till.</P>
<P class="p600 ft114">IMO:s svaveldirektiv</P>
<P class="p601 ft110">De nya gränsvärdena för svavel i fartygsbränsle leder till kostnader för att minska utsläppen. Beräkningar indikerar att sjötransporter kommer att överföras till landtransporter. Eftersom direktivet främst kommer att påverka Östersjön, påverkas detta område mest.</P>
<P class="p602 ft99">Möjligheten att använda vattenvägar bör ges större tyngd, eftersom sådana lösningar i flera fall borde kunna avlasta infrastrukturen på land. Kollektivtrafik på vatten bör integreras med den landburna kollektivtrafiken och gemensamma principer för terminaler och bryggor bör utvecklas. Ett annat exempel rör våra så kallade inre vattenvägar. Sjöfartens företrädare bedömer att Sverige har goda förutsättningar för transporter av såväl gods som passagerare på inre vattenvägar, och att ett svenskt införande av EU:s bestämmelser på området kan ge ökad kapacitet i transportsystemet.</P>
<P class="p590 ft100">Sjöfartsverket har föreslagit en differentierad lotsavgift som ger sjöfarten incitament att ta en större del av ansvaret, genom investeringar som medger egenkontroll och som minskar behovet av lotsning. En sådan ordning skulle förbättra sjöfartens kostnadsläge.</P>
<P class="p603 ft100">Även inom sjöfarten finns trimningsåtgärder som steg <NOBR>3-åtgärder.</NOBR> Två exempel är muddring och farledsåtgärder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325161x1.jpg" style="width:630px;height:673px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft114">Åtgärder för luftfart</P>
<P class="p604 ft100">Luftfarten har en relativt utvecklad avgiftsstruktur med differentierade avgifter för bland annat miljöeffekter. Till detta kommer handelssystemet med utsläppsrätter som är ett sätt ta hänsyn till luftfartens marginalkostnader för koldioxid.</P>
<P class="p605 ft100">På samma sätt som för sjöfarten bör införandet av nya styrmedel inom luftfarten föranleda en översyn av tillämpliga skatter och avgifter. Man bör även utreda i vilken utsträckning som luftfarten betalar för sina kostnader. Flygets utsläpp av koldioxid bör uteslutande hanteras genom handelssystemet.</P>
<P class="p606 ft100">På kort sikt är det miljötillståndet för Arlanda som behöver ses över. Om inte reglerna för utsläppstaket ändras kommer resultatet att bli betydande kapacitetsbegränsningar för flygtrafiken redan <NOBR>2013–2014.</NOBR></P>
<P class="p432 ft2">På längre sikt är det angeläget med åtgärder som stärker kollektivtrafiken till och från Arlanda.</P>
<P class="p607 ft100">Det bör även övervägas om styrmedel kan användas mer verkningsfullt för att ge flygtrafikföretag incitament och ekonomiska möjligheter att påskynda investeringar i energieffektivare och tystare flygplan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325162x1.jpg" style="width:630px;height:664px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p608 ft98">Trafikverkets överväganden och rekommendationer med utblick mot 2050</P>
<P class="p609 ft82">Transportsystemet är mycket omfattande och stora resurser krävs för att ta hand om anläg- gningarna. Men det finns också behov av att kontinuerligt anpassa transportsystemet efter förändringar i befolkning och näringsliv. Trafikverkets principiella inriktning för transport- systemets utveckling på lång sikt bygger på fyrstegsprincipen. Som grundförutsättningar ligger styrmedel, bebyggelseplanering, drift och underhåll, reinvestering och trimning av transportsystemet. På toppen kan sedan läggas investeringar i utökad kapacitet i transport- systemet.</P>
<P class="p419 ft107">Hög trafikökning innebär problem</P>
<P class="p514 ft100">Tillgängliga prognoser visar på en kraftig efterfråge- och trafikökning. Detta kan medföra problem med tanke på dels transportsystemets möjlighet att ta emot ökningen, dels hållbarheten. Det skulle också innebära höga kostnaderna för att bygga bort den kapacitetsbrist som skulle uppstå.</P>
<P class="p610 ft114">Rekommendationer:</P>
<P class="p611 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Full internalisering av alla externa kostnader bör eftersträvas för alla transporter.</SPAN></P>
<P class="p612 ft172"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft175">Både ekonomiska och administrativa styrmedel bör användas systematiskt och trafikslags- övergripande för att kapaciteten i form av infrastruktur och fordon ska användas optimalt. Det behövs en samlad syn på hur styrmedlen långsiktigt ska utformas och användas.</SPAN></P>
<P class="p613 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Samverkan mellan berörda aktörer behöver öka. Ett exempel är kopplingen mellan transportsystemets utveckling och samhällsplanering, bebyggelseplanering och markanvändning. Även samordningen mellan infrastrukturplaneringen och planer för framtida trafikering behöver stärkas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft107">Tillräckliga resurser för att vårda transportsystemet</P>
<P class="p431 ft99">Det som bör prioriteras högst även på lång sikt bör vara att säkerställa ett robust och långsiktigt hållbart transportsystem genom att avsätta tillräckliga resurser för drift, underhåll, reinvestering och trimnings- åtgärder. Att det befintliga systemet fungerar väl är en förutsättning för att kapacitetshöjande åtgärder ska få önskad effekt. Mer resurser behöver läggas på förebyggande underhåll för att minska störningar som får stora konsekvenser för trafikanter och transportköpare. Trimningsåtgärder har ofta stor effekt i förhållande till kostnaden.</P>
<P class="p614 ft114">Rekommendationer:</P>
<P class="p615 ft177"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft176">Det krävs ökade ekonomiska resurser för att vårda transportsystemet, främst på grund av att trafiken ökar och anläggningarna blir mer komplexa.</SPAN></P>
<P class="p616 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Resurser bör kontinuerligt avsättas för effektiva kapacitetsstärkande trimningsåtgärder.</SPAN></P>
<P class="p617 ft172"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft175">En större andel av resurserna bör läggas på det högtrafikerade nätet för att undvika att förslitningen ökar kraftigt i framtiden och leder till ett uppdämt reinvesteringsbehov.</SPAN></P>
<P class="p618 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Resurserna för att upprätthålla det befintliga systemet bör öka till cirka 21 miljarder kronor årligen. Utvecklingen av infrastrukturen för ökad kapacitet kan öka behovet av resurser ytterligare med upp till 0,4 miljarder kronor årligen.</SPAN></P>
<P class="p619 ft107">Användningen av transportsystemet kan effektiviseras</P>
<P class="p597 ft99">Det finns goda möjligheter att utvecklingen av fordon, infrastruktur, trafikinformation och <NOBR>ITS-lösningar</NOBR> kan bidra till att både infrastrukturen och fordonen i sig används effektivare. För att ta till vara dessa möjligheter kan det behövas drivkrafter till utveckling, ändrade regelverk och införande av styrmedel, liksom satsningar i infrastrukturen.</P>
<P class="p420 ft99">En ökad andel småfordon med högre medelhastighet, som elcyklar och små elbilar, är en möjlighet, men det kan ställa nya krav på transportinfrastrukturen. En högre grad av separering av olika typer av trafik i järnvägsnätet skulle göra järnvägssystemet mera robust och ge förutsättningar för större punktlighet. I överväganden om att renodla trafiken på spår kan man även överväga möjliga alternativa färdvägar eller trafikslag. För att ta till vara sådana potentialer behöver man både använda redan känd kunskap och initiera ytterligare forskning och innovation inom transportområdet.</P>
<P class="p614 ft114">Rekommendationer:</P>
<P class="p620 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Anpassa regelverk och inför styrmedel som tar till vara möjligheter för effektivare användning av infrastrukturen.</SPAN></P>
<P class="p621 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Utred vilka krav som ställs på infrastrukturen för att möjliggöra ökad andel småfordon med högre medelhastighet.</SPAN></P>
<P class="p622 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Använd redan känd kunskap och initiera ytterligare forskning och innovation inom transportområdet för att ta till vara potentialen att använda transportsystemet effektivare.</SPAN></P>
<P class="p623 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Separera olika typer av trafik i järnvägsnätet där så är möjligt för att göra detta mer robust och få bättre punktlighet.</SPAN></P>
<P class="p624 ft177"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft176">Separera även trafiken på vägnätet där det är effektivt och bidrar till större tillförlitlighet och trafiksäkerhet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft107">Ökade godstransporter kräver ökad effektivitet</P>
<P class="p625 ft99">Hela transportsystemet behöver användas effektivt om det ska gå att klara ökningen av godstransporter fram till 2050. Prognoserna visar att efterfrågan på godstransporter kommer att öka kraftigt. Handeln med Östeuropa förväntas öka kraftigt, vilket sannolikt innebär ökade transporter till och från flera hamnar i Östersjön. Åtgärdsbehovet för att förstärka kapaciteten i de stora stråken och noderna bedöms vara cirka <NOBR>130–170</NOBR> miljarder kronor. Ökad internalisering av externa kostnader, som ska bidra till en effektivare användning av systemet, förväntas innebära ändrade konkurrensförhållanden mellan trafikslagen och ökade kostnader för godstransporter.</P>
<P class="p614 ft114">Rekommendationer:</P>
<P class="p626 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Det utpekade trafikslagsövergripande nätet av noder och stråk bör vara vägledande för framtida prioriteringar av infrastruktursatsningar. Övriga vägar och järnvägar som är viktiga för godstransporter bör upprätthållas till acceptabel standardnivå.</SPAN></P>
<P class="p627 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Precisera det långsiktiga behovet av förstärkta landanslutningar mot flera Östersjöhamnar.</SPAN></P>
<P class="p628 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Ytterligare kapacitet i fast förbindelse mellan Sverige och Danmark är sannolikt motiverad på lång sikt. Förutsättningarna behöver utredas ytterligare tillsammans med Danmark och planeringen bör fortsätta.</SPAN></P>
<P class="p619 ft107">Stora krav på transportsystemet i storstadsregionerna</P>
<P class="p629 ft113">Storstadsregionernas tillväxt ställer stora krav på transportsystemets användning och utveckling. För att hantera tillväxten i storstadsregionerna krävs att andelen resor som görs med kollektivtrafik, till fots och med cykel ökar kraftigt. För det krävs både bebyggelseplanering, styrmedel och utveckling av transportsystemet. Stora komplicerade infrastrukturinvesteringar i tätbebyggda områden är ofta mycket kostsamma, eftersom de måste anpassas efter bebyggelsestrukturen och miljöaspekter. De har också generellt lång planerings- och genomförandetid. Kapacitetshöjande trimningsåtgärder på en befintlig sträcka är ofta samhällsekonomiskt effektiva. Utöver åtgärder inom samhällsplanering och styrmedel är</P>
<P class="p630 ft99">bedömningen att man på lång sikt behöver investera <NOBR>200–300</NOBR> miljarder kronor i transportinfrastrukturen i storstadsregionerna.</P>
<P class="p631 ft114">Rekommendationer:</P>
<P class="p632 ft172"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft175">Utveckla formerna för aktörssamverkan i storstadsregionerna. Samspel behövs i samhällsplaneringen och i planeringen av transportsystemet och av bebyggelse och markanvändning. Det behövs även samverkan för att påverka den dagliga användningen av transportsystemet, till exempel åtgärder inom mobility management och ITS.</SPAN></P>
<P class="p633 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Vidareutveckla metoder för effektivare användning av transportinfrastrukturen till exempel när det gäller trafikering, trimning, prioriteringar för en effektiv användning av gatuutrymmet och ITS.</SPAN></P>
<P class="p627 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Ta till vara potentialen för resor till fots och med cykel.</SPAN></P>
<P class="p634 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Effektivisera storstadsregionernas varuförsörjning, till exempel genom lokalisering av omlastningsnoder samt styrning av transporterna i tid och rum.</SPAN></P>
<P class="p635 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Satsningar på ökad spårtrafik behövs, men även andra effektiva kollektivtrafiklösningar bör övervägas, till exempel snabb busstrafik med stor kapacitet, så kallad Bus Rapid Transit (BRT)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325165x1.jpg" style="width:630px;height:696px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft107">Långväga persontransporter för att hålla samman Sverige</P>
<P class="p431 ft100">Långväga persontrafik har stor betydelse för tjänsteresor, fritidsresor och turism. Det är angeläget att stärka kapaciteten i järnvägsnätet, framför allt i anslutning till storstadsregionerna. För en växande besöksnäring och näringslivet är regionala flygplatser med rimligt utbud viktiga, särskilt i norra Sverige.</P>
<P class="p636 ft100">Det finns kapacitetsbrister och punktlighetsproblem i järnvägsstråken <NOBR>Stockholm–Malmö</NOBR> och Stock- <NOBR>holm–Göteborg</NOBR> som behöver åtgärdas. Utbyggnad av höghastighetsjärnväg i dessa relationer har studerats, liksom utbyggnad av Södra stambanan och Västra stambanan. Alla aspekter har inte kunnat belysas inom kapacitetsutredningen. Samhällsekonomiska analyser visar att beräkningsbara nyttor i ett alternativ är i samma storleksordning som kostnaderna och övriga alternativ är nyttorna lägre än kostnadena.</P>
<P class="p637 ft100">Anläggningskostnaderna för höghastighetsjärnväg <NOBR>Stockholm–Malmö</NOBR> och <NOBR>Stockholm–Göteborg</NOBR> bedöms ligga i intervallet <NOBR>110–135</NOBR> miljarder kronor. Därutöver behövs investeringar för en satsning på långväga persontransporter på cirka <NOBR>100–150</NOBR> miljarder kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p638 ft114">Rekommendationer:</P>
<P class="p639 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Utveckla järnvägsstråk som har förutsättningar att attrahera kommersiellt lönsam trafik mellan storstäderna och större orter på sträckor där det är möjligt att nå restider på högst tre till fyra timmar.</SPAN></P>
<P class="p640 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Flygets roll bör säkerställas för reserelationer mellan storstäderna och större orter där det </SPAN><SPAN class="ft178">inte </SPAN>är möjligt att få restider på högst tre till fyra timmar med tåg, buss eller bil.</P>
<P class="p641 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Säkerställ väl fungerande anslutningar till viktiga flygplatser för såväl nationell som inter- nationell trafik. Det viktigaste navet för flygtrafiken i Sverige är Arlanda. Även andra större flygplatser i Sverige och våra grannländer bör fylla en viktig funktion för det långväga resandet.</SPAN></P>
<P class="p642 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Prioritera viktiga stråk för resor på väg (med bil och buss) och genomför åtgärder främst för att skapa rimliga restider och tillgång till bra bytespunkter.</SPAN></P>
<P class="p643 ft177"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft176">För övriga delar av transportsystemet bör det kommande beslutet om </SPAN><NOBR>TEN-T-nätet</NOBR> vara vägledande.</P>
<P class="p644 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Banorna Ostlänken och </SPAN><NOBR>Göteborg–Borås</NOBR> är väl utredda och bör byggas för att tillgodose angelägna kapacitetsbehov. Dessa banor kan på sikt bli en del i ett eventuellt framtida höghastighetsjärnvägsnät, och de bör därför förberedas för detta. Ostlänkens anslutning till Stockholm behöver utredas vidare.</P>
<P class="p645 ft177"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft176">Övriga delar av ett sammanhängande höghastighetsnät </SPAN><NOBR>Stockholm–Göteborg</NOBR> och <NOBR>Stockholm–Malmö</NOBR> bör utredas ytterligare, med början i Skåne.</P>
<P class="p646 ft107">Regionalt resande utanför storstäderna ska också utvecklas</P>
<P class="p514 ft99">Trafikökningen utanför storstadsregionerna sker i långsammare takt, vilket innebär betydligt mindre kapacitetsproblem. Även i mellanstora städer bör satsningar göras för att utveckla den regionala och lokala kollektivtrafiken samt för att ta till vara potentialen för ökad gång- och cykeltrafik. Personbilen kommer att fortsätta att vara det dominerande transportmedlet när det gäller regionalt resande utanför storstadsregionerna och regioncentrum. En satsning på regionalt resande utanför storstadsregionerna bedöms innebära investeringar på cirka <NOBR>100–150</NOBR> miljarder kronor.</P>
<P class="p614 ft114">Rekommendationer:</P>
<P class="p647 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Prioritera effektiva trimningsåtgärder av transportinfrastrukturen i större tätorter och starka stråk för att möjliggöra utveckling av lokal och regional kollektivtrafik.</SPAN></P>
<P class="p648 ft177"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft176">Infrastruktur för cykling och gång bör få ökad prioritet i planeringen av transportinfrastrukturen.</SPAN></P>
<P class="p613 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Prioritera trimningsåtgärder i vägsystemet, anpassning av underhållsinsatser vid speciellt högbelastade tider samt flygutbud till viktiga destinationer för att tillgodose besöksnäringens behov.</SPAN></P>
<P class="p649 ft177"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft176">Utveckling av vägnät på sträckor där busstrafik är en effektivare trafiklösning än tåg bör prioriteras.</SPAN></P>
<P class="p646 ft107">Klimatmålen och kraven på transportsystemet</P>
<P class="p650 ft99">Klimatmålen innebär mycket stora utmaningar för transportsystemet. För att nå målen krävs teknisk utveckling av fordon och drivmedel samt en utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle.</P>
<P class="p651 ft99">För detta krävs en bebyggelse- och markanvändningsplanering som medför en minskad efterfrågan av transporter. Det behövs styrmedel som påverkar såväl den tekniska utvecklingen som efterfrågan och val</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325167x1.jpg" style="width:630px;height:684px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p652 ft99">av transportmedel i önskad riktning. Dessutom behövs anpassning av transportinfrastrukturen som gör dessa förändringar möjliga utan att försämra tillgängligheten.</P>
<P class="p653 ft99">Det transportsnåla samhället innebär enligt Trafikverkets tolkning av klimatmålen en minskad biltrafik samtidigt som kollektivtrafiken, och resandet till fots och med cykel fördubblas till 2030. För godstrans- porterna innebär det samtidigt att de effektiviseras genom utveckling av logistik samt att ökningen av godstransporterna tas om hand inom järnvägen och sjöfarten. Det ställer krav på ökad kapacitet på järn- väg för att ta emot resenärer från bil och flyg samt gods från lastbilstransporter. Även hamnar inklusive järnvägsnät för gods till och från dessa kan behöva förstärkas.</P>
<P class="p590 ft99">Åtgärderna i transportsystemet sammanfaller delvis med vad som nämns i övriga utvecklingsstrategier, men inriktningen mot det transportsnåla samhället kräver också andra prioriteringar. Det behövs också kraftfulla satsningar på kollektivtrafik i städerna utanför storstadsområdena. Godstransporternas nödvän- diga anpassning till klimatmålen kan påverka svenskt näringsliv genom ökade transportkostnader.</P>
<P class="p252 ft2">Någon uppskattning av totalkostnaden för klimatanpassning fram till 2050 har inte gjorts.</P>
<P class="p654 ft114">Rekommendationer:</P>
<P class="p655 ft177"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft176">Inrikta planeringen av transportsystem mot en ökad samordning med bebyggelseplane- ringen i riktning mot det transportsnåla samhället samt utifrån ökade andelar gång, cykel och kollektivtrafik.</SPAN></P>
<P class="p656 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Använd styrmedel för ökad energieffektivitet och för ökad konkurrenskraft hos klimateffektiva transportsätt.</SPAN></P>
<P class="p657 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Genomför en kraftfull satsning på att öka kapacitet i järnvägsnätet samt på åtgärder som möjliggör längre, tyngre, bredare godståg med minskade transporttider och genom även åtgärder som möjliggör större andel transporter med sjöfart.</SPAN></P>
<P class="p658 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Peka ut lämpligt vägnät för längre och tyngre lastbilstransporter. Utred möjligheterna till elektrifiering av vägnät.</SPAN></P>
<P class="p659 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Genomför insatser för ökad effektiv samordning av varutransporter i städerna med på sikt elektrifierade fordon.</SPAN></P>
<P class="p660 ft172"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft175">Satsa på kraftig utbyggnad av kollektivtrafik i och mellan städerna utifrån en kostnadseffektiv mix av buss, BRT och spårburen trafik. Använd vägnätets frigjorda kapacitet genom minskad biltrafik och minskade parkeringsbehov.</SPAN></P>
<P class="p661 ft94"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft174">Åtgärder för mer konkurrenskraftig sjöfart exempelvis muddring för möjlighet att ta in större båtar i hamnarna.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="id_1">
<P class="p662 ft179">Höghastighetsbanor samt förbindelse <NOBR>Helsingborg–Helsingör</NOBR></P>
<P class="p609 ft53">Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att även belysa frågan om höghastighetsbanor uti- från den tidigare utredningen Höghastighetsbanor – ett samhällsbygge. Under uppdragets gång kom ett kompletterande uppdrag om att ta hänsyn till en promemoria om behov och förutsättningar för en fast förbindelse <NOBR>Helsingborg–Helsingör.</NOBR> I detta avsnitt presenterar vi kortfattat resultatet av dessa två delar av utredningen.</P>
<P class="p231 ft107">Höghastighetsbanor</P>
<P class="p651 ft100">Nya järnvägar mellan storstadsområdena anpassade för höga hastigheter förväntas ge förutsättningar för större arbetsmarknadsregioner, minska efterfrågan på flygresor mellan storstäderna och även minska efterfrågan på bilresor i de aktuella stråken. Separata höghastighetsbanor i form av Götalandsbanan och Europabanan medför kortare restider med tåg mellan Sveriges tre största städer. Detta möjliggör också arbetspendling i bland annat stråket <NOBR>Linköping–Norrköping–Jönköping–Borås.</NOBR> Det avlastar dessutom Södra stambanan och Västra stambanan, vilket ökar kapaciteten för gods- och regionaltrafik på dessa banor.</P>
<P class="p663 ft100">Ett alternativ till separata höghastighetsbanor är upprustning av de befintliga stambanorna för att möjlig- göra restider ner mot 3 timmar mellan Stockholm och Malmö och ner mot 2 timmar och 30 minuter mel- lan Stockholm och Göteborg.</P>
<P class="p664 ft100">Det senare alternativet medför dock inte ökad kapacitet för godstrafiken. Snarare kan det skapa vissa kapacitetsproblem eftersom det innebär ännu större hastighetsskillnader än vad som är fallet i dag. Det innebär sannolikt också förhållandevis stora störningar för befintlig trafik under byggskedet.</P>
<P class="p665 ft99">Trafikverket har gjort prognoser och samhällsekonomiska analyser för tre olika scenarier för Götalands- banan och Europabanan och ett scenario för en utbyggnad av Västra stambanan och Södra stambanan. Ett av scenarierna för Götalandsbanan och Europabanan ansluter till det upplägg som låg till grund för analy- serna i utredningen av höghastighetsbanor (SOU 2009:74). De andra två scenarierna representerar andra strategier för bland annat hastigheter och uppehållsbilder. De olika scenarierna innefattar olika trafiker- ingar och därmed förknippade krav på infrastrukturen.</P>
<P class="p525 ft100">Prognoserna visar att det uppstår förväntade effekter i form av ökad långväga pendling och överflyttning från flyg och bil för långväga resor. Effekterna genererar stor samhällsekonomisk nytta.</P>
<P class="p666 ft99">Trafikverkets analys visar att för ett av scenarierna är de beräkningsbara nyttorna i samma storleksord- ning som anläggningskostnaderna. För övriga scenarier inklusive det som redovisades i SOU 2009:74 är nyttan lägre än kostnaderna. Analysresultaten avviker därmed från de som redovisades i SOU 2009:74, där banorna bedömdes vara svagt samhällsekonomiskt lönsamma.</P>
<P class="p112 ft2">Vissa av höghastighetsbanornas delsträckor är väl utredda och är angelägna även på andra sätt än</P>
<P class="p667 ft99">som höghastighetsbanor. Ostlänken mellan Järna och Linköping ingår i både höghastighetsalternativen och stambanealternativet. Projektet avlastar den ansträngda Södra stambanan men innebär även regionförstoring i Mälardalen och Östergötland. <NOBR>Mölnlycke–Bollebygd</NOBR> mellan Göteborg och Borås har en stor potential för regionalt resande mellan Västsveriges två största städer, samtidigt som sträckan ansluter till Landvetter. Båda dessa sträckor har varit föremål för järnvägsutredningar. De är planerade standardmässigt så, att de utan stora merkostnader kan bli en del i framtida höghastighetsbanor.</P>
<P class="p599 ft100">Trafikverkets bedömning är att dessa två järnvägssträckningar har stor potential att minska nuvarande och framtida kapacitets- och effektivitetsproblem längs de aktuella stråken. Vi rekommenderar därför att planeringen för dessa sträckor bör fortsätta med sikte på byggstart före 2025.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325169x1.jpg" style="width:630px;height:458px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p668 ft100">Om dessa projekt genomförs kan man parallellt göra fördjupade utredningar kring stambanorna och ett höghastighetssystem. Speciellt bör förutsättningarna i Skåne mellan Hässleholm och Lund samt resterande sträckor mellan Göteborg och Borås studeras djupare.</P>
<P class="p669 ft100">Även i Norge och Storbritannien har det nyligen genomförts utredningar om höghastighetsbanor. Det kan konstateras att den norska utredningen uppvisar att utbyggnader är mycket olönsamma medan utbyg- gnaden i Storbritannien bedöms vara lönsam.</P>
<P class="p231 ft107">Fast förbindelse <NOBR>Helsingborg–Helsingör</NOBR></P>
<P class="p412 ft99">Prognoser om trafikutvecklingen indikerar att behovet av kapacitet i transportsystemet i Öresundsområdet ökar på lång sikt. Främst förväntas godstransporter och det regionala resandet öka, men även långväga persontransporter kan komma att öka. Det finns flera aspekter på frågan om ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark som bör vägas samman. Det gäller till exempel ekonomiska förutsättningar, fysiska planeringsförutsättningar och samarbetet mellan berörda aktörer i Danmark och Sverige.</P>
<P class="p670 ft100">För att få full nytta av ytterligare en fast förbindelse behövs också väl fungerande landförbindelser i anslutningarna. I första hand behövs det i direkt anslutning till förbindelsen, men även längre ut i systemet. Detta har särskilt stor betydelse på den danska sidan.</P>
<P class="p671 ft100">I första hand bör möjligheterna att öka kapacitetsutnyttjandet på Öresundsbron utvecklas. Buller och annan miljöpåverkan från ökad trafik, främst godstrafik, kan dock begränsa möjligheterna att öka trafiken på anslutningarna till bron. Detta kan på sikt medföra krav på åtgärder.</P>
<P class="p672 ft100">Fortsatt fysisk planering förordas för att ge vägledning för den framtida utvecklingen av Skåne. Speciellt gäller det vilka andra investeringar som krävs, oavsett om förbindelsen förverkligas eller inte. Ett fortsatt samarbete med Danmark i frågan är mycket viktigt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325170x1.jpg" style="width:631px;height:621px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft98">Sambandet mellan brister, rekommendationer och åtgärder</P>
<P class="p597 ft100">I tidigare avsnitt har vi presenterat vilka kapacitetsbrister som Trafikverket bedömer kan uppstå fram till 2025 samt våra bedömningar och rekommendationer utifrån de utmaningar som förutses på längre sikt.</P>
<P class="p589 ft99">De flesta av de kapacitetsbrister som har bedömts kunna uppstå fram till 2025 kommer sannolikt att förvärras fram till 2050 om inga åtgärder sätts in. Till 2050 bedömer vi att de allra största kapacitets- problemen för persontrafiken kan komma att uppstå i storstadsområdena och för godstrafiken i järnvägssystemet i flera delar av landet.</P>
<P class="p673 ft99">Vi har formulerat åtgärdspaket som ska möjliggöra en prioritering som kan möta de kortsiktiga kapacitetsbehoven fram till 2025 och som samtidigt ska ge en grund för att hantera de mer långsiktiga utmaningarna. Paketen är indelade i de långsiktiga utvecklingsperspektiven Transporter i storstads- områden, Godstransporter, Persontransporter exklusive storstad samt Klimat. Som en grund i samtliga paket ligger drift och underhåll samt trimningsåtgärder.</P>
<P class="p674 ft99">Innehållet och prioriteringen i paketen har därmed bristanalysen för 2025 som utgångspunkt, tillsammans med våra överväganden och rekommendationer med utblick mot 2050.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr2 td206"></TD>
<TD class="tr2 td227"><P class="p479 ft125">Trafikverkets överväganden och</P></TD>
<TD class="tr2 td228"><P class="p369 ft135">Trafikverkets förslag på utvecklingspaket till 2025</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td206"></TD>
<TD class="tr2 td229"><P class="p479 ft125">rekommendationer med utblick mot 2050</P></TD>
<TD class="tr2 td230"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td206"></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p479 ft94">Ökade godstransporter kräver ökad effektivitet</P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p369 ft94">Godspaketet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td206"></TD>
<TD class="tr8 td229"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td206"></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p479 ft94">Stora krav på transportsystemet i</P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p369 ft94">Storstadspaketet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td206"></TD>
<TD class="tr10 td231"><P class="p479 ft94">storstadsregionerna</P></TD>
<TD class="tr10 td232"><P class="p369 ft94">(Stockholm, Göteborg, Malmö)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td206"></TD>
<TD class="tr43 td229"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td230"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td206"></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p479 ft94">Långväga persontransporter för att hålla samman</P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p369 ft94">Persontransportpaketet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td206"></TD>
<TD class="tr10 td231"><P class="p479 ft94">Sverige</P></TD>
<TD class="tr10 td232"><P class="p369 ft94">(långväga och regional persontrafik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td206"></TD>
<TD class="tr12 td229"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td232"><P class="p369 ft94">exklusive storstad)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td206"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td231"><P class="p479 ft94">Regionalt resande utanför storstäderna ska också</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td206"></TD>
<TD class="tr22 td232"><P class="p21 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td206"></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p479 ft94">utvecklas</P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td206"></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td230"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td206"></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p479 ft94">Klimatmålen och kraven på transportsystemet</P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p369 ft94">Klimatpaketet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td206"></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td230"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft98">Trafikverkets förslag på utvecklingspaket till 2025</P>
<P class="p675 ft82">Åtgärder av olika slag kan stödja och förstärka varandra. Störst effekt kan man därför nå genom att kombinera åtgärder i paket. Vi har därför valt att presentera utvecklings- möjligheterna i form av paket: storstadspaket, godspaket, persontransportpaket och klimatpaket. Paketen svarar mot olika brister fram till 2025 och mot utmaningar och potentialer som vi har identifierat fram till 2050. Inom varje paket är tanken att följa samma princip som i figuren på sidan 9, det vill säga åtgärder i steg <NOBR>1–3</NOBR> prioriteras högst, tillsammans med ett fåtal mycket angelägna steg <NOBR>4-åtgärder.</NOBR> I nivå hög för respektive paket finns steg <NOBR>4-åtgärder</NOBR> som ligger i nästa prioritetsnivå.</P>
<P class="p146 ft107">Paketens tillämpning</P>
<P class="p414 ft99">Inom varje paket har Trafikverket gjort en prioritering och lyft fram de insatser som bör genomföras vid lägre respektive högre ambitionsnivåer. Den så kallade nivå låg är en lägre investeringsnivå än i dag. Den motsvarar vad som behövs för en successiv anpassning av transportsystemet med smärre åtgärder efter hand som de mest akuta behoven uppstår. Högnivån motsvarar en mer kraftfull förstärkning av trans- portinfrastrukturen som kräver större investeringar och som svarar mot de största kapacitets- och effek- tivitetsbristerna. Dessa ligger i prioritetsordning i tre nivåer. Det går att kombinera genomförande av flera paket. Vissa åtgärder ingår i flera paket eftersom de bidrar till flera syften.</P>
<P class="p676 ft100">För flera investeringsobjekt saknas fysisk planering eller tillräckliga kalkylunderlag (investeringskalkyl och samhällsekonomisk kalkyl). Innan ett slutligt beslut om genomförande fattas bör därför Trafikverket ges möjlighet att utreda dessa objekt och ta fram ett genomarbetat underlag.</P>
<P class="p231 ft107">Godspaket</P>
<P class="p651 ft99">Möjligheter till effektiva och pålitliga logistiska flöden är en viktig förutsättning för näringslivetkonkur- renskraft. Utgångspunkten för godspaketen är att skapa förutsättningar för god funktion i hela systemet, såväl inom landet som i flöden till och från Sverige. Funktionen ställer också krav på investeringar på annat håll, till exempel i kommunala och privata anläggningar. Samtidigt är det nödvändigt att nationella och internationella regelverk stödjer utvecklingen mot ett mer hållbart system.</P>
<P class="p515 ft114">Utvecklingsnivå låg</P>
<P class="p579 ft99">Utgångspunkten i utvecklingsnivå låg är att avhjälpa de allra tydligaste större bristerna i systemet för att säkerställa ett fungerande transportsystem. Behovet är störst på järnväg eftersom den är extra känslig för störningar vid ett högt kapacitetsutnyttjande, där underhåll och reinvestering är centrala åtgärder. Kapacitetsbrister på väg leder till att funktionen försämras men inte upphör. Även med utvecklingsnivå låg är det dock viktigt att upprätthålla bärigheten på vägarna och att se till att standarden på utpekade stråk och till utpekade noder inte försämras. Ett flertal farledsåtgärder föreslås också. Gruvnäringens behov i närtid tillgodoses.</P>
<P class="p580 ft114">Utvecklingsnivå hög</P>
<P class="p676 ft99">Utöver de satsningar som görs i utvecklingsnivå låg kan viktiga satsningar genomföras för att utveckla standarden i den delen av infrastrukturen som är viktigast för godstransporter. Ett prioriterat godsnät med högre kapacitet och med tillhörande noder och hamnar ger svenskt näringsliv möjligheter att stärka sin konkurrenskraft. Godskörfält på vägarna ger förutsättningar för en effektiv hantering av godsflöden i närheten av och inom storstäderna. Funktionen i det utpekade vägnätet förbättras till exempel genom uppvärmda körfält, vilket gynnar framkomligheten för alla trafikanter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325172x1.jpg" style="width:638px;height:740px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p587 ft99"><SPAN class="ft180">Prio 1. </SPAN>Satsningarna utvecklar järnvägens potential att kunna ta emot ytterligare godstransporter genom ett antal åtgärder. Sjöfartens möjligheter att kunna ta in större fartyg till kaj i flera hamnar tillgodoses. Teknikutveckling av lastbilar ger förutsättningar för en ökad lastvolym per ekipage och lägre energiför- brukning per transporterad godsmängd.</P>
<P class="p677 ft100"><SPAN class="ft181">Prio 2. </SPAN>Föreslagna investeringar i prio 2 stärker i synnerhet järnvägsfunktionen ytterligare. De tar sikte dels på basindustriernas behov, dels på behoven hos den övriga godstrafiken i södra Sverige.</P>
<P class="p579 ft99"><SPAN class="ft180">Prio 3. </SPAN>Flera investeringar som föreslås i prio 3 är av omfattande karaktär. Dessa har potential att i grunden påverka hur godstransporterna sker och vilka konsekvenser dessa har för näringslivets struktur och konkurrenskraft, samt effekterna av transporter ur ett hållbarhetsperspektiv. En stor men potentiellt mycket betydelsefull investering är elektrifiering av godsnätet på väg. En sådan måste givetvis föregås av tester för att säkerställa funktion och lönsamhet.</P>
<P class="p419 ft107">Storstadspaket</P>
<P class="p678 ft113">Kapacitetssituationen i storstäderna bedöms bli speciellt problematisk. Därför har Trafikverket tagit fram separata storstadspaket för de tre storstadsregionerna. För att paketen ska bli effektiva är de sammansatta av samverkande åtgärder. De styrmedel som ingår i utvecklingsnivå låg bedöms vara nödvändiga för</P>
<P class="p679 ft99">att på kort sikt motverka flera av de allvarligaste kapacitetsproblemen. Flera av åtgärderna kräver mer samordning eller inslag av skatter och avgifter för att de ska leda till ett effektivare utnyttjande av systemet. Styrmedel kommer att vara en viktig del i lösningarna även på längre sikt, men det kommer också att krävas större investeringsåtgärder. Genom en utvecklad samhällsplanering kan man skapa förutsättningar för ett effektivare resande med kollektivtrafik med hög kapacitet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft114">Paket Stockholm</P>
<P class="p680 ft100">I Stockholmsområdet krävs dels snabba åtgärder som kan ge effekt under de kommande tio åren, dels åtgärder för att förhindra att eftersläpningen i infrastrukturens utveckling fortsätter. Paketet omfattar åtgärder i steg 1 till 4 för Stockholm och kringliggande större städer i Mälardalen samt Norrköping och Linköping.</P>
<P class="p619 ft114">Utvecklingsnivå låg</P>
<P class="p522 ft100">Utvecklingsnivå låg omfattar åtgärder som ska leda till effektivare utnyttjande av infrastrukturen som bland annat åtgärder på Mälarbanan, trimningar av det övergripande vägnätet och utvecklade styrmedel. Genom underhålls- och driftåtgärder tillvaratas redan gjorda investeringar och antalet trafikstörande fel kan långsiktigt minskas. Tågtrafiken kan utökas och restiden minska genom att tågens körtider jämnas ut, till exempel <NOBR>Stockholm–Västerås</NOBR> och <NOBR>Linköping-Norrköping.</NOBR> Kollektivtrafiksatsningar inriktas på att skapa en rimlig framkomlighet för busstrafiken och vissa satsningar på snabbusslinjer (BRT). Tillgäng- ligheten för cykel kan öka genom en relativt stor utbyggnad av regionalt sammanhängande cykelvägar. Utvecklingsnivå låg innehåller också åtgärder för att öka andelen kollektiva resor till Arlanda och därmed undvika begränsningar i flygtrafiken.</P>
<P class="p318 ft114">Utvecklingsnivå hög</P>
<P class="p681 ft99"><SPAN class="ft180">Prio 1. </SPAN>Åtgärderna ger en möjlighet att klara den förväntade resandeökningen med kollektivtrafik inom Stockholms län och mellan länen i Mälardalen. Tågtrafiken mellan Norrköping och Linköping kan anpassas efter olika önskemål med olika uppehållsbild, och restiden kan minska avsevärt. Kommunerna Nacka och Värmdö får effektiv kollektivtrafik genom en ny tunnelbaneförbindelse som ökar tillgängligheten</P>
<P class="p682 ft100">till Stockholm samt bland annat arbetsplatstäta områden i Solna och Sundbyberg. Om försöket med pendelbåtar slår väl ut kan de utvecklas och ge ökad tillgänglighet för resenärer som har resvägar tvärs över Stockholms fjärdar.</P>
<P class="p683 ft99"><SPAN class="ft180">Prio 2. </SPAN>Åtgärderna fullföljer satsningen på kollektivtrafik med hög kapacitet som bedöms kunna få en viktig roll för regionens trafikförsörjning. Det omfattar bland annat utökad spårtrafik mot nordost för kommunerna Täby, Vallentuna och Österåker. Därigenom minskar också trycket på vägtrafiken. Genom att hela Ostlänken byggs ut kortas restiderna från Stockholmsområdet och Linköping/Norrköping till Nyköping och Skavsta, samtidigt som Östergötland knyts tätare till den gemensamma funktionella arbets- marknaden i östra Mellansverige. Kompletteringar av vissa vägar som gränsar till Förbifart Stockholm kommer att minska köbildningen i trafiklederna på övergripande vägar i ytterområdena. Ökad kapacitet på Arlandabanan öppnar för att göra flygplatsen och dess arbetsplatser än mer regionalt tillgängliga.</P>
<P class="p684 ft100"><SPAN class="ft181">Prio 3. </SPAN>Åtgärderna ger ny infrastruktur som kan ta hand om flödena i vägnätet och skapa förutsättningar att minska de omfattande och svårhanterade köerna på Södra länken och Värmdöleden (väg 222). Det som skapar denna möjlighet är en östlig förbindelse i vägnätet tillsammans med förstärkningar norrut och österut samt utvecklade styrmedel. Tågtrafiken mellan Stockholm och Uppsala förstärks ytterligare genom fler avgångar, kortare restider och fler tillgängliga stationer. Det leder till en tätare knuten arbets- marknad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325174x1.jpg" style="width:638px;height:1001px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft114">Paket Göteborg</P>
<P class="p604 ft100">Paketet omfattar ett geografiskt område inom cirka 10 mils radie runt Göteborg. Det innefattar en halvcirkel begränsad av Uddevalla, Borås och Varberg.</P>
<P class="p450 ft99">Införandet av trängselskatt i kombination med satsningen på kollektivtrafik i Göteborg innebär att efterfrågan på möjligheter att pendla med tåg kommer att öka. I dag konkurrerar pendeltågen om den begränsade spårkapaciteten in mot Göteborg med bland annat godstågen till Göteborgs hamn. För att de spårburna person- och godstransporterna in mot Göteborg ska kunna utvecklas krävs både mindre trimningsåtgärder i järnvägssystemet inom de närmaste åren och större spårutbyggnader på lite längre sikt. Åtgärder behöver också genomföras på det övergripande vägsystemet i Göteborg. Framför allt infartslederna och vissa trafikplatser är hårt belastade. På kort sikt behövs trimningsåtgärder och satsningar på kollektivtrafiken. På lite längre sikt behövs även större ombyggnader för att uppnå en omfördelning från de centrala delarna ut mot kringfarterna, framför allt av tunga transporter.</P>
<P class="p580 ft114">Utvecklingsnivå låg</P>
<P class="p523 ft100">Utvecklingsnivå låg omfattar åtgärder som möjliggör att de belastade spåren på Västra stambanan och Västkustbanan in mot Göteborg utnyttjas effektivare genom utjämnade körtider. Det medför att trafiken kan utökas så att fler tåg gör uppehåll på de större stationerna. Utjämnade körtider krävs också för att kunna köra den nya pendeltågstrafiken <NOBR>Älvängen–Göteborg</NOBR> i kombination med annan tågtrafik. Det akuta behovet av uppställningsspår i Göteborgsområdet tillgodoses också i denna nivå. Trimningsåtgärderna på vägsidan är inriktade på att förbättra framkomligheten på de belastade infartslederna in mot Göteborg på relativt kort sikt.</P>
<P class="p518 ft114">Utvecklingsnivå hög</P>
<P class="p588 ft113"><SPAN class="ft182">Prio 1. </SPAN>Nivån innebär bland annat att kollektivtrafikförsörjningen förbättras avsevärt mellan regionens två största städer, Borås och Göteborg, och till Landvetters flygplats. Regional- och pendeltågen får genom förlängda plattformar möjlighet att utöka antalet sittplatser. Denna nivå innebär också en satsning på</P>
<P class="p685 ft100">en av Göteborgs kringfarter, E6.20 <NOBR>Söder-västerleden</NOBR> etapp 2. Åtgärder på denna behövs, eftersom trafik- belastningen på Göteborgs kringfarter sannolikt kommer att öka då trängselskatten införs. För att öka kapaciteten i kollektivtrafiken krävs även att de mest angelägna spårvägsutbyggnaderna genomförs.</P>
<P class="p686 ft100"><SPAN class="ft181">Prio 2. </SPAN>Nivån innebär bland annat fortsatt utbyggnad av kapaciteten på Västra stambanan närmast Göteborg samt utbyggnad av dubbelspår hela sträckan <NOBR>Göteborg–Landvetter–Bollebygd.</NOBR> Det medför att tågtrafiken kan utökas ytterligare.</P>
<P class="p687 ft100"><SPAN class="ft181">Prio 3. </SPAN>Denna nivå innebär bland annat att dubbelspårsutbyggnaden <NOBR>Göteborg–Borås</NOBR> slutförs. Det skapar förutsättningar för en kraftfull utveckling av regionaltågstrafiken, vilket medför betydande restidsminskning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325175x1.jpg" style="width:638px;height:393px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft114">Paket Malmö</P>
<P class="p688 ft99">Den starka befolkningstillväxten i Öresundsregionen och utbyggnaden av regional tågtrafik medför att kapaciteten inte räcker för att tillgodose efterfrågan. Även på vägnätet förväntas trängselproblemen öka. En särskild utmaning är att samtidigt klara framkomligheten för den omfattande transittrafiken, på både väg och järnväg. Paketet omfattar Skåne län.</P>
<P class="p515 ft114">Utvecklingsnivå låg</P>
<P class="p669 ft113">Utvecklingsnivå låg innehåller främst åtgärder för att trimma och använda befintlig infrastruktur mer effektivt. Således ingår effektivare utnyttjande på de hårt belastade järnvägssträckorna <NOBR>Hässleholm–Lund</NOBR> och <NOBR>Helsingborg–Lund</NOBR> genom utjämnade körtider. Det medför möjlighet att utöka trafiken så att fler</P>
<P class="p689 ft113">tåg gör uppehåll vid de större stationerna. Paketet innehåller också mindre åtgärder för att den genomgående godstrafiken längs Västkustbanan ska kunna köra med full tåglängd och gå den kortaste vägen via <NOBR>Åstorp–Teckomatorp.</NOBR> Det ingår också några mindre åtgärder för effektivare lokal och regional persontrafik på järnväg. På vägnätet ingår åtgärder för att förbättra framkomligheten genom åtgärder</P>
<P class="p690 ft99">i trafikplatser och andra korsningar, särskilt inriktade på busstrafikens framkomlighet. Trängselskatt föreslås utredas i Malmö.</P>
<P class="p515 ft114">Utvecklingsnivå hög</P>
<P class="p691 ft100"><SPAN class="ft181">Prio 1. </SPAN>Åtgärderna på nivån prio 1 leder till att tågtrafiken får bättre robusthet på de mest belastade järnvägssträckorna. En viss utökning kan också ske. Åtgärder på E6 för att klara den genomgående godstrafiken ingår.</P>
<P class="p692 ft99"><SPAN class="ft180">Prio 2. </SPAN>Åtgärderna på nivån prio 2 stärker de tyngsta järnvägstråken, och den regionala tågtrafiken kan utökas till bland annat Lomma och Svalöv. Paketet innehåller åtgärder för att öka kapaciteten på Södra stambanan och Västkustbanan, vilket gynnar utvecklingen av både lokal och långväga trafik. Dessutom ingår den tredje och sista etappen för att få ett funktionellt godsstråk genom Skåne.</P>
<P class="p625 ft99"><SPAN class="ft180">Prio 3. </SPAN>Åtgärderna på nivån prio 3 innehåller ökad kapacitet över Öresund, då Öresundsbron inte klarar den förväntade trafikökningen. En ny fast förbindelse stärker integrationen i Öresundsregionen och avlastar transportsystemet i Malmöområdet. En ny järnväg <NOBR>Malmö–Staffanstorp–Sjöbo–Tomelilla–</NOBR> Simrishamn (Simrishamnsbanan) medför kraftigt minskade restider för många pendlare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325176x1.jpg" style="width:638px;height:1000px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft107">Persontransportpaket</P>
<P class="p412 ft100">Persontransportpaketet omfattar långväga och regional persontrafik exklusive storstad. Det krävs åtgärder för att upprätthålla och förbättra kvaliteten för långväga och regionala persontransporter. Det gäller såväl för att knyta ihop de tre storstadsregionerna som för att ge goda förutsättningar för regional utveckling utanför dessa. Järnvägssatsningarna är inriktade på de stråk som har högt resandeunderlag. Höghastighetsbanor finns inte med, men Ostlänken och <NOBR>Göteborg–Borås</NOBR> kan komma att ingå i en framtida höghastighetsbana. För det långväga resandet är det viktigast att säkerställa ett rimligt utbud, god kapacitet och rimliga restider för affärsresor och turistresor. För det regionala resandet är åtgärderna inriktade på effektiv och attraktiv arbetspendling.</P>
<P class="p693 ft114">Utvecklingsnivå låg</P>
<P class="p694 ft99">I denna nivå finns några åtgärder för att öka marknadsandelen för långväga busstrafik efter ostkusten i Småland. Sträckan <NOBR>Norrköping–Linköping</NOBR> behöver åtgärdas snabbt, eftersom den utgör en flaskhals för såväl regional som nationell spårtrafik. I övrigt behövs åtgärder på stråk med omfattande trafik för resor till besöksnäringens större destinationer.</P>
<P class="p515 ft114">Utvecklingsnivå hög</P>
<P class="p695 ft100"><SPAN class="ft181">Prio 1. </SPAN>Med denna nivå kan kapaciteten förbättras så att tågrestiderna kan komma tillbaka till de res- tider som fanns kring år 2000. Det innebär cirka 3 timmar och 10 minuter <NOBR>Stockholm–Sundsvall,</NOBR> cirka 2 timmar och 20 minuter <NOBR>Stockholm–Karlstad</NOBR> och ner mot fyra timmar på sträckan <NOBR>Stockholm–Malmö.</NOBR> Utöver detta föreslås vissa hastighetshöjande åtgärder. Kollektivtrafikförsörjningen mellan Göteborg och Borås och till Landvetters flygplats förbättras avsevärt. Kapacitetsförstärkning på sträckan Falun– <NOBR>Borlänge–Uppsala.</NOBR></P>
<P class="p696 ft99"><SPAN class="ft180">Prio 2. </SPAN>I denna nivå ingår hela Ostlänken, som innebär en väsentlig förbättring för pendlare Nyköping– Stockholm och för resande till Skavsta flygplats. Det innebär också att <NOBR>Norrköping-Linköpingsregionen</NOBR> knyts väsentligt närmare den växande arbetsmarknadsregionen i Stockholm. Dessutom färdigställs sträckan <NOBR>Göteborg–Borås.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft107">Klimatpaket</P>
<P class="p653 ft100">Teknikutveckling, styrmedel och fysisk planering mot ett mer transportsnålt samhälle är avgörande för om transportsektorn kan nå klimatmålen. Därför har ett klimatscenario tagits fram som innehåller en målbild där klimatmålen nås. Klimatscenariot omfattar också vilka åtgärder och styrmedel som krävs för att nå denna målbild. Övergripande handlar det om ett avgörande vägval i svensk klimat- och transport- politik. Nedan redovisas ett mer specifikt klimatpaket med infrastrukturåtgärder och vissa styrmedel som bidrar till klimatscenariot. Observera dock att dessa åtgärder ensamma är långt ifrån tillräckliga för att nå klimatmålen, det behöver kompletteras med de ytterligare åtgärder och styrmedel som föreslås i klimatscenariot. Generellt kan sägas att delar av de utvecklingspaket som beskrivits tidigare avseende storstäder, gods- och persontransporter stödjer en utveckling mot begränsad klimatpåverkan. Istället för att räkna upp alla dessa åtgärder igen beskriver vi skillnaderna jämfört med dessa paket. En utveckling enligt klimatscenariot kommer kräva en omprövning av väginvesteringar samtidigt som behovet av åt- gärder för att öka kapaciteten i kollektivtrafiken och godstransporter på järnväg och i sjöfart kommer att öka. Det innebär att klimatpaketet har högre kostnader än övriga paket. Fokuseringen på kollektivtrafik gör också att fler av de insatser som föreslås ligger inom kommuners och regioners ansvarsområden. Satsningen på kollektivtrafik, gång, cykel och samordande godstransporter i staden förutsätter därför en ökad statlig medfinansiering.</P>
<P class="p515 ft114">Utvecklingsnivå låg</P>
<P class="p695 ft99">Denna nivå innefattar huvuddelen av åtgärderna i motsvarande nivå för storstadsområdena, person- transporterna och godstransporterna. Satsningar på kollektivtrafik behövs även i och kring tätorter utanför storstäderna. Ytterligare fokus läggs på kollektivtrafik, framförallt buss och BRT samt gång- och cykelvägnät. Trängselskatter i stortstäderna, körfält som lyfts från bil till kollektivtrafik, minskat antal parkeringsplatser och högre avgifter används som styrmedel. Ytterligare fokus läggs på styrmedel och åtgärder för att öka attraktiviteten hos godstransporter inom sjöfarten. Citylogistiken utvecklas genom transportsnåla omlastningspunkter, samordning av varudistributionen och styrning av trafiken.</P>
<P class="p580 ft114">Utvecklingsnivå hög</P>
<P class="p697 ft99"><SPAN class="ft180">Prio 1</SPAN>. På denna nivå beskrivs ytterligare utbyggnad av elektrifierade <NOBR>BRT-system</NOBR> i kombination med lokalbussar för att få god täckning. Medel för utökad vägkapacitet satsas istället på kollektivtrafik, gång och cykel samt för godstransporter på järnväg. På denna nivå bör också klimatpaketet kombineras med paket inom samhällsbyggnad för att förtäta och bygga om områden i städerna så de blir mer transportsnåla. Kraftfulla åtgärder behövs för att öka kapaciteten och tillåta längre, tyngre, bredare godstransporter på järnväg med minskade transporttider. För att frigöra ytterligare kapacitet på järnväg behövs åtgärder som främjar godstransporter med sjöfart. Satsningarna i godstransportpaketet behöver då kompletteras. De samordnade godstransporterna i städerna stärks och elektrifieras på denna nivå.</P>
<P class="p666 ft99"><SPAN class="ft180">Prio 2. </SPAN>På denna nivå kan spårväg övervägas som alternativ till elektrifierad BRT i särskilt kapac- itetskrävande sträckningar. Jämfört med övriga paket kan nya vägförbindelser prioriteras bort samtidigt som nya tågförbindelser till flygplatser blir lägre prioriterade än i övriga paket när flygtrafiken inte antas öka. Ytterligare investeringsutrymme ger också utrymme för ytterligare kapacitetsutbyggnader av järnvägen med fokus på storstäder och långväga godstrafik.</P>
<P class="p698 ft99"><SPAN class="ft180">Prio 3</SPAN>. På denna nivå kan tunnelbana övervägas som alternativ till elektrifierad BRT och spårväg i särskilt kapacitetskrävande sträckningar. Inte heller på denna nivå återfinns nybyggnation av vägar. Ytterligare investeringsutrymme används istället för förstärkning av kollektivtrafiken samt godstransporter på järnväg och sjöfart. En elektrifiering av vägnätet inleds också på denna nivå.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325178x1.jpg" style="width:616px;height:917px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft107">Åtgärdsförslagen till 2025 fördelade per region</P>
<P class="p699 ft99">De åtgärder i de olika utvecklingspaketen som har en geografisk tillhörighet visas på kartan nedan. Detta oavsett vilket paket de ingår i. Regionindelningen utgår från Trafikverkets regioner. Åtgärderna är exem- pel och är framför allt de som ingår i utvecklingsnivå låg samt prio 1 i utvecklingsnivå hög. I samtliga re- gioner ingår åtgärder för drift, underhåll och reinvestering för väg och järnväg.</P>
<P class="p700 ft40">Trafiverkets regiongränser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td233"><P class="p21 ft40">Järnväg</P></TD>
<TD class="tr18 td234"><P class="p21 ft183">E10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr4 td49"><P class="p394 ft40">Europaväg</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td235"><P class="p321 ft152">Kiruna<SPAN class="ft145">E45</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td214"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td49"><P class="p394 ft40">Riksväg</P></TD>
<TD class="tr22 td23"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><P class="p394 ft40">Flygplats</P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td114"><P class="p394 ft152">Gällivare</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td23"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td48"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td214"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td49"><P class="p21 ft40">Central hamn för gods</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td114"><P class="p701 ft143">E10</P></TD>
<TD class="tr4 td214"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td23"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td48"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td214"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td49"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr38 td23"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr38 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr38 td114"><P class="p21 ft152">Boden</P></TD>
<TD class="tr38 td214"><P class="p21 ft152">Haparanda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td49"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p321 ft152">Luleå</P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td49"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p702 ft152">Piteå</P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td49"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td48"><P class="p340 ft152">Lycksele</P></TD>
<TD class="tr16 td114"><P class="p543 ft152">Skellefteå</P></TD>
<TD class="tr16 td214"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td23"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td114"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td214"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td49"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td23"><P class="p51 ft143">E45</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td48"><P class="p702 ft143">E12</P></TD>
<TD class="tr14 td114"><P class="p498 ft143">E4</P></TD>
<TD class="tr14 td214"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td49"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td23"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td214"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td49"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p138 ft152">Umeå</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p476 ft152">Åre</P></TD>
<TD class="tr0 td23"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr39 td235"><P class="p32 ft152">Örnsköldsvik</P></TD>
<TD class="tr0 td214"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td49"><P class="p42 ft152">Östersund</P></TD>
<TD class="tr12 td23"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td214"><P class="p21 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td48"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td114"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr45 td49"><P class="p703 ft152">Ånge</P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p36 ft152">Härnösand</P></TD>
<TD class="tr16 td114"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td214"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr22 td23"><P class="p21 ft143">E14</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td48"><P class="p21 ft152">Sundsvall</P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td214"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td114"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td214"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p704 ft152">Sveg</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr5 td180"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td236"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td21"><P class="p51 ft152">Falun</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p498 ft152">Gävle</P></TD>
<TD class="tr5 td212"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td180"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td51"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td236"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td104"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td42"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td24"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td212"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td48"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td237"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td180"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td236"><P class="p24 ft143">E45</P></TD>
<TD class="tr31 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr31 td204"><P class="p479 ft152">Borlänge</P></TD>
<TD class="tr31 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td212"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td180"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td51"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td104"><P class="p705 ft152">Ludvika</P></TD>
<TD class="tr25 td50"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td4"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td42"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td24"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td212"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td48"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td237"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td180"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td236"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td42"><P class="p706 ft143">E4</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr24 td37"><P class="p394 ft152">Uppsala</P></TD>
<TD class="tr31 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td180"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td236"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td42"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td180"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td238"><P class="p707 ft152">Karlstad</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p708 ft143">E18</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td199"><P class="p394 ft152">Västerås</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td37"><P class="p709 ft152">Arlanda</P></TD>
<TD class="tr9 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr9 td180"><P class="p19 ft143">E18</P></TD>
<TD class="tr22 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr8 td7"><P class="p394 ft152">Eskilstuna</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr14 td212"><P class="p707 ft184">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td51"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td236"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td104"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr22 td50"><P class="p21 ft152">Örebro</P></TD>
<TD class="tr43 td4"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td48"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td237"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td51"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td236"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td42"><P class="p710 ft143">E20</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td237"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td180"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td236"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td4"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td48"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td237"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td180"><P class="p21 ft152">Strömstad</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td199"><P class="p121 ft183">VÄNERN</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td212"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td180"><P class="p711 ft143">E6</P></TD>
<TD class="tr18 td104"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td4"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td42"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td212"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td48"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td237"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td51"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td236"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td104"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td4"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td42"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td24"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td212"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td48"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td237"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td180"><P class="p712 ft184">Uddevalla</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td199"><P class="p137 ft152">Skövde</P></TD>
<TD rowspan=5 class="tr45 td104"><P class="p713 ft154">VÄTTERN</P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td9"><P class="p21 ft152">Norrköping</P></TD>
<TD class="tr22 td212"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr31 td204"><P class="p36 ft152">Linköping</P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td212"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td237"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td63"><P class="p25 ft143">E20</P></TD>
<TD class="tr25 td236"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td24"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td212"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td48"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td237"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td236"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td42"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td212"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td237"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td180"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td51"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td236"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td50"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td4"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td42"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td24"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td212"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td48"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr43 td237"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td180"><P class="p714 ft152">Göteborg</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td236"><P class="p34 ft152">Borås</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td239"><P class="p369 ft152">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p715 ft184">Västervik</P></TD>
<TD class="tr6 td212"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td42"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td37"><P class="p21 ft152">Visby</P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td180"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr29 td104"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td199"><P class="p1 ft143">E22</P></TD>
<TD class="tr29 td24"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr29 td212"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr29 td48"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr29 td237"><P class="p21 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td180"><P class="p554 ft152">Varberg</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td236"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p25 ft152">Värnamo</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td240"><P class="p30 ft152">Oskarshamn</P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td51"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td236"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td104"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td50"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td4"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td42"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td24"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td212"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td48"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td237"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p716 ft143">E6</P></TD>
<TD class="tr18 td51"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td236"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td239"><P class="p549 ft152">Växjö</P></TD>
<TD class="tr18 td4"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td42"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td212"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td48"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td237"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td180"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td236"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td4"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td42"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td212"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td48"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr28 td237"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td180"><P class="p711 ft152">Halmstad</P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td236"><P class="p717 ft143">E4</P></TD>
<TD class="tr31 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td42"><P class="p547 ft152">Kalmar</P></TD>
<TD class="tr31 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td212"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td180"><P class="p532 ft152">Helsingborg</P></TD>
<TD class="tr24 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td238"><P class="p705 ft152">Hässleholm</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr27 td204"><P class="p476 ft152">Karlskrona</P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td212"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td51"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td236"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td104"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td212"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td48"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td237"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td180"><P class="p19 ft152">Malmö</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td236"><P class="p137 ft152">Lund</P></TD>
<TD class="tr14 td104"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td50"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td4"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td24"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td212"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td237"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td51"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr2 td238"><P class="p490 ft152">Ystad</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td4"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td42"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p21 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td212"><P class="p718 ft146">0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td48"><P class="p490 ft146">125</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td237"><P class="p42 ft152">250Kilometer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr22 td63"><P class="p25 ft152">Trelleborg</P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td42"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td50"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td42"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td212"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td237"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft161">Region Nord</P>
<P class="p719 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Effektivare järnvägstrafik på Stambanan genom övre Norrland och Botniabanan genom mer enkelriktning av godstrafiken så banorna fungerar mer som ett dubbelspår</SPAN></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Utred möjligheten att använda Inlandsbanan för omledning</SPAN></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Tillåta längre och tyngre fordon i vissa relationer, ett exempel på detta är ETT- projektet</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Värme i ett körfält vid stigning på det strategiska godsnätet</SPAN></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Bärighet och erforderlig breddning på det för näringslivet prioriterade vägnätet inklusive väg mellan Pajala och Svappavaara</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Ökad kapacitet i form av förlängda mötesstationer och nya mötesspår på Malmbanan</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Ökad kapacitet </SPAN><NOBR>Umeå–Boden</NOBR></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Breddning och ökad standard på delar av E10</SPAN></P>
<P class="p252 ft161">Region Mitt</P>
<P class="p722 ft170"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft169">Effektivare järnvägsdrift på Godsstråket genom Bergslagen och Bergslagsbanan genom mer enkelriktning av godstrafiken så banorna fungerar mer som ett dubbelspår</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Spårbyte och ökad axellast på sträckan </SPAN><NOBR>Nyland–Långsele</NOBR> möjliggör omledning av gods från Botniabanan</P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Generella åtgärder på de starka stråken för turistdestinationer</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Bärighets- och kapacitetsåtgärder på järnväg för gruvnäringen</SPAN></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Elektrifiering av spår till Gävle hamn för att möta industrins ökade transportbehov</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft163">Gävle–Falun/Fagersta–Frövi,</SPAN></NOBR> ökad kapacitet</P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Ostkustbanan </SPAN><NOBR>Gävle-Sundsvall,</NOBR> första dubbelspårsetapp</P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Åtgärder för ny kapacitet på Dalabanan</SPAN></P>
<P class="p252 ft161">Region Stockholm</P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Utvecklad trängselskatt (indexuppräkning och på Essingeleden)</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Effektivare storstadslogistik, åtgärdssatsningar för varuförsörjning och distributionstrafik</SPAN></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Utbyggnad av cykelstråk för ett sammanhållande nät</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Trimningsåtgärder väg och järnväg, till exempel infartsleder, trafikplatser, rampstyrning, plattformar</SPAN></P>
<P class="p723 ft166"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Riktade satsningar på kapacitetsstark kollektivtrafik, till exempel BRT och tunnelbana (Nacka) samt utbyggnad av infartsparkeringar</SPAN></P>
<P class="p724 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Insatser för att få full effekt av Citybanan</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Åtgärder för att förbereda vägsystemet för Förbifart Stockholm</SPAN></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Kapacitetshöjande åtgärder i farleden </SPAN><NOBR>Landsort–Södertälje</NOBR></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Säkra Arlandas kapacitet med hänsyn till utsläppstaket</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Effektivisering av omloppsnära uppställning och kapacitet för depåanslutningar</SPAN></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Mälarbanan, två nya spår </SPAN><NOBR>Tomteboda–Barkarby</NOBR> (Citybaneavtalet)</P>
<P class="p252 ft161">Region Öst</P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Utjämnade hastigheter </SPAN><NOBR>Norrköping–Linköping–Mjölby</NOBR></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Mindre åtgärder i farleden vid Hargshamn för effektivare malmtransporter</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Bärighets- och kapacitetsåtgärder på järnväg för gruvnäringen, bland annat </SPAN><NOBR>Rekarne–Eskilstuna–Flen</NOBR></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Utbyggnad av kapacitet på järnvägen mellan Hallsberg och Laxå</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft163">Hallsberg–Degerön</SPAN></NOBR> ytterligare etapp för dubbelspår</P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Ostlänken Etapp 1 </SPAN><NOBR>Linköping–Norrköping</NOBR> för att förbättra kapacitet och transportkvalitet</P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Farledsåtgärder Klintehamn och Oxelösund</SPAN></P>
<P class="p252 ft161">Region Väst</P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Utjämnade hastigheter </SPAN><NOBR>Alingsås/Älvängen/Kungsbacka–Göteborg</NOBR></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Förlängning av plattforms- och uppställningsspår</SPAN></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Trimning och förbättring avtill exempel vägar, ramper, busskörfält, reversibla körfält, ytterligare körfält</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Åtgärder på rangerbangården i Sävenäs som nått sin tekniska livslängd</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Nytt dubbelspår </SPAN><NOBR>Mölnlycke–Landvetter–Bollebygd</NOBR></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Olskroken, planskild spårkorsning (förberedelse för Västlänken)</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Etapp 2 kapacitetsåtgärder </SPAN><NOBR>Skövde–Göteborg</NOBR></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Farledsåtgärder Trollhätte kanal, Uddevalla och Luröleden</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Ökad kapacitet </SPAN><NOBR>Laxå–Arvika</NOBR></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">E6.20 </SPAN><NOBR>Söder–Västerleden</NOBR> etapp 2</P>
<P class="p252 ft161">Region Syd</P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Bättre användning av järnvägskapacitet </SPAN><NOBR>Hässleholm/Helsingborg–Lund–Malmö</NOBR></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Tillägg av additionskörfält mellan trafikplatser, Jönköping och Lund och ytterligare körfält på E6 </SPAN><NOBR>Alnarp–Löddeköpinge</NOBR></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Trimning och förbättring av till exempel vägar, ramper och busskörfält i Malmö, Lund och Helsingborg</SPAN></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Samtidig infart och hastighetsanpassning, sträckan </SPAN><NOBR>Sandhem–Nässjö</NOBR></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Kraftförsörjningsåtgärder för ökad trafik på Trelleborgsbanan</SPAN></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Skånebanan anpassning till 160 km/tim</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Utredning av trängselavgift för Malmö stad</SPAN></P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Sydostlänken, upprustning och ny bana </SPAN><NOBR>Älmhult–Olofström–Karlshamn</NOBR></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Utbyggnad till fyra spår </SPAN><NOBR>Flackarp–Lund</NOBR> C</P>
<P class="p721 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Farledsåtgärder Trelleborg, Kalmar, Karlskrona</SPAN></P>
<P class="p720 ft111"><SPAN class="ft162">•</SPAN><SPAN class="ft163">Godsstråket genom Skåne, ökad kapacitet </SPAN><NOBR>Åstorp–Teckomatorp</NOBR> och <NOBR>Kävlinge–Arlöv</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft98">Finansiering</P>
<P class="p419 ft107">Finansiering av föreslagna utökade åtgärder <NOBR>2012–2021</NOBR></P>
<P class="p412 ft99">I rapporten redovisas förslag till utökade åtgärder inom gällande planperiod. Tillkommande kostnader för utökningarna samt förslag till finansiering av dessa redovisas nedan.</P>
<P class="p725 ft171">Åtgärdskostnader <NOBR>2012–2021</NOBR></P>
<P class="p726 ft94">miljoner kronor</P>
<P class="p727 ft125">Behov av ramökningar</P>
<P class="p728 ft125">Föreslagen ramökning järnväg</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr25 td170"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td241"><P class="p476 ft94">Drift och underhåll inkl reinvestering</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td242"><P class="p705 ft94">23 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td243"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td244"><P class="p476 ft94">Trimning</P></TD>
<TD class="tr4 td245"><P class="p705 ft94">2 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td246"><P class="p476 ft94">Investering</P></TD>
<TD class="tr4 td247"><P class="p705 ft94">12 725</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p501 ft125">S:a föreslagen ramökning</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p705 ft125">38 025</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td241"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td242"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p501 ft125">Föreslagen ramökning väg</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td170"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td241"><P class="p476 ft94">Drift och underhåll samt bärighetsåtgärder</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td242"><P class="p705 ft94">12 767</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td243"><P class="p21 ft185"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p476 ft94">Trimning</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p705 ft94">3 100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td170"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td241"><P class="p501 ft125">S:a föreslagen ramökning</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td242"><P class="p705 ft125">15 867</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td243"><P class="p21 ft185"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td170"><P class="p21 ft126"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td241"><P class="p501 ft125">Summa behov ramökning</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td242"><P class="p705 ft125">53 892</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td243"><P class="p21 ft185"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td170"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td241"><P class="p501 ft125">Finansiering</P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td243"><P class="p21 ft185"> </P></TD>
<TD class="tr5 td242"><P class="p21 ft185"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td244"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td245"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td246"><P class="p501 ft94">Höjd banavgift omfördelas till Drift och underhåll</P></TD>
<TD class="tr4 td247"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p476 ft94">Drift och underhåll inkl reinvestering</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p705 ft94">7 950</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td170"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td241"><P class="p476 ft94">Investering</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td242"><P class="p705 ft94"><NOBR>-7</NOBR> 950</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td243"><P class="p21 ft185"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p501 ft125">Nettoeffekt banavgiftshöjning</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p705 ft125">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td241"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td242"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p501 ft125">att finansiera genom Trafikverkets effektivisering</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p705 ft125">10 950</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td243"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td241"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td242"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td170"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p501 ft125">Återstår att finansiera med tillskott av anslag eller lån</P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p705 ft125">42 942</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft3">Tabell 4: Åtgärdskostnader <NOBR>2012–2021.</NOBR></P>
<P class="p729 ft107">Förslag till finansieringsformer i ett långsiktigt perspektiv</P>
<P class="p597 ft100">Finansieringssätten bör väljas och formas så att de stödjer ett trafikslagsövergripande synsätt, än- damålsenliga åtgärdsval och ett effektivt genomförande av beslutade åtgärder. Följande riktliner föreslås:</P>
<P class="p730 ft100">Förvaltning (drift, underhåll, reinvestering och trimning) finansieras genom statliga anslag och brukaravgifter med en långsiktig inriktning mot en ökande andel brukarfinansiering.</P>
<P class="p673 ft99">Investeringar finansieras med statliga anslag kompletterat med kommunal och privat medfinansiering. Startade investeringsprojekt ska ha en säkrad totalfinansiering så att genomförandet kan ske på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p731 ft99">Medfinansiering från den kommunala sektorn är främst aktuell inom områden där de statliga och kommunala intressena berör och griper in i varandra som det beskrivits i utredningsrapporten ”Medfinansiering av transportinfrastruktur” (SOU 2011:49). Naturligen avser huvuddelen av den kommunala medfinansieringen storstadsområdena och de större städerna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325181x1.jpg" style="width:631px;height:793px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p732 ft99">Medfinansiering från näringslivet är främst aktuell då företag har särskilda funktionskrav som är dimensionerande för transportinfrastrukturen och vid etablering av anslutningar till statens infrastruktur (terminaler, hamnar, industrispår med mera). Investeringsåtgärder som syftar till ett effektivisera driften av transportinfrastrukturen bör finansieras genom upplåning.</P>
<P class="p733 ft2">Särskilda finansieringsupplägg kan krävas för stora och komplexa investeringsprojekt.</P>
<P class="p734 ft107">Kostnader för åtgärdsförslag <NOBR>2022–2025</NOBR></P>
<P class="p733 ft2">Kostnaderna för förvaltning av transportinfrastrukturen <NOBR>2022–2025</NOBR> har beräknats enligt följande.</P>
<P class="p451 ft171"><INGENBILD zsrc="H00325181xi2.jpg/" id="inl_img1"> Förvaltningskostnader <NOBR>2022–2025</NOBR></P>
<P class="p735 ft94">miljoner kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr5 td251"><P class="p21 ft161">Förvaltning</P></TD>
<TD class="tr5 td252"><P class="p19 ft161"><NOBR>2022-2025</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr4 td65"><P class="p21 ft111">totalt</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p21 ft111">per år</P></TD>
<TD class="tr4 td214"><P class="p19 ft111">2021</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p21 ft161">Järnväg</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td253"><P class="p21 ft111">Trafikledning och drift</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p19 ft111">7 600</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p19 ft111">1 900</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p19 ft111">1 900</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p21 ft111">Underhåll och reinvestering</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p19 ft111">25 200</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p19 ft111">6 300</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p19 ft111">6 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td253"><P class="p21 ft111">Trimning</P></TD>
<TD class="tr10 td103"><P class="p19 ft111">2 600</P></TD>
<TD class="tr10 td106"><P class="p19 ft111">650</P></TD>
<TD class="tr10 td106"><P class="p19 ft111">600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p21 ft161">Totalt Järnväg - Förvaltning</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p19 ft161">35 400</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p19 ft161">8 850</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p19 ft161">8 800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td253"><P class="p21 ft161">Väg</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td253"><P class="p21 ft111">Drift och underhåll samt bärighet</P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p19 ft111">48 700</P></TD>
<TD class="tr6 td106"><P class="p19 ft111">12 175</P></TD>
<TD class="tr6 td106"><P class="p19 ft111">11 610</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td253"><P class="p21 ft111">Trimning</P></TD>
<TD class="tr10 td103"><P class="p19 ft111">3 400</P></TD>
<TD class="tr10 td106"><P class="p19 ft111">850</P></TD>
<TD class="tr10 td106"><P class="p19 ft111">830</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td253"><P class="p21 ft161">Totalt Väg - Förvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p19 ft161">52 100</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p19 ft161">13 025</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p19 ft161">12 440</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td253"><P class="p21 ft114">Totalt Förvaltning</P></TD>
<TD class="tr44 td103"><P class="p19 ft161">87 500</P></TD>
<TD class="tr44 td106"><P class="p19 ft161">21 875</P></TD>
<TD class="tr44 td106"><P class="p19 ft161">21 240</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p736 ft3">Tabell 5: Förvaltningskostnader <NOBR>2022–2025.</NOBR></P>
<P class="p737 ft99">Det krävs 13 300 miljoner kronor för att under perioden <NOBR>2022–2025</NOBR> fullfölja de investeringsprojekt som inte beräknas vara färdigställda vid utgången av år 2021.</P>
<P class="p738 ft100">För att ytterligare utöka kapaciteten krävs investeringar i ny och uppgraderad infrastruktur. Identifierade möjliga investeringsåtgärder har grupperats i följande åtgärdspaket grupperats i storstadspaket för Stock- holm, Göteborg och Malmö samt ett godspaket och ett persontrafikpaket för övriga landet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325182x1.jpg" style="width:632px;height:993px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr9 td206"></TD>
<TD class="tr9 td254"><P class="p21 ft161">Nya investeringsåtgärder <NOBR>2022-2025</NOBR> i</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td173"><P class="p1 ft161">Uppskattad totalkostnad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td206"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td254"><P class="p21 ft186">linje med långsiktig inriktning mot 2050</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p21 ft157"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td206"></TD>
<TD class="tr12 td33"><P class="p21 ft156"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td63"><P class="p531 ft135">miljoner kronor</P></TD>
<TD class="tr12 td199"><P class="p21 ft156"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td206"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td254"><P class="p21 ft161">Paket</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td33"><P class="p21 ft161">Utvecklingsnivå</P></TD>
<TD class="tr25 td199"><P class="p21 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td206"></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p21 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr22 td15"><P class="p21 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr22 td199"><P class="p21 ft151"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p21 ft111">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p21 ft111">Låg</P></TD>
<TD class="tr3 td200"><P class="p19 ft111">4 700</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr3 td199"><P class="p19 ft111">5 400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td206"></TD>
<TD class="tr2 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 1</P></TD>
<TD class="tr2 td200"><P class="p19 ft111">14 400</P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr2 td199"><P class="p19 ft111">16 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 2</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p19 ft111">25 800</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr7 td199"><P class="p19 ft111">27 800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 3</P></TD>
<TD class="tr3 td200"><P class="p19 ft111">15 900</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr3 td199"><P class="p19 ft111">17 900</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p21 ft111">Göteborg</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p21 ft111">Låg</P></TD>
<TD class="tr3 td200"><P class="p19 ft111">800</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr3 td199"><P class="p19 ft111">1 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 1</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p19 ft111">10 000</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr7 td199"><P class="p19 ft111">10 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td206"></TD>
<TD class="tr2 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 2</P></TD>
<TD class="tr2 td200"><P class="p19 ft111">7 300</P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr2 td199"><P class="p19 ft111">7 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td206"></TD>
<TD class="tr2 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 3</P></TD>
<TD class="tr2 td200"><P class="p19 ft111">5 200</P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr2 td199"><P class="p19 ft111">5 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p21 ft111">Malmö</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td33"><P class="p21 ft111">Låg</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td200"><P class="p19 ft111">900</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td199"><P class="p19 ft111">1 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td206"></TD>
<TD class="tr20 td254"><P class="p21 ft157"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td206"></TD>
<TD class="tr2 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 1</P></TD>
<TD class="tr2 td200"><P class="p19 ft111">900</P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr2 td199"><P class="p19 ft111">1 100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 2</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p19 ft111">8 800</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr7 td199"><P class="p19 ft111">9 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 3</P></TD>
<TD class="tr3 td200"><P class="p19 ft111">42 000</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr3 td199"><P class="p19 ft111">44 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td206"></TD>
<TD class="tr10 td254"><P class="p21 ft111">Gods</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p21 ft111">Låg</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p19 ft111">2 800</P></TD>
<TD class="tr10 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p19 ft111">3 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td206"></TD>
<TD class="tr2 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 1</P></TD>
<TD class="tr2 td200"><P class="p19 ft111">4 000</P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr2 td199"><P class="p19 ft111">4 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td206"></TD>
<TD class="tr9 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 2</P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p19 ft111">20 600</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr9 td199"><P class="p19 ft111">22 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td206"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td254"><P class="p21 ft111">Persontransport</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 3</P></TD>
<TD class="tr6 td200"><P class="p19 ft111">40 500</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr6 td199"><P class="p19 ft111">42 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td206"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td33"><P class="p21 ft111">Låg</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td200"><P class="p19 ft111">100</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td199"><P class="p19 ft111">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td206"></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p21 ft144"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td206"></TD>
<TD class="tr9 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 1</P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p19 ft111">11 700</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p490 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr9 td199"><P class="p19 ft111">13 700</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td206"></TD>
<TD class="tr10 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 2</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p19 ft111">40 800</P></TD>
<TD class="tr10 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p19 ft111">43 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td206"></TD>
<TD class="tr9 td254"><P class="p21 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p21 ft111">Hög Prio 3</P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p19 ft111">1 900</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p41 ft111">-</P></TD>
<TD class="tr9 td199"><P class="p19 ft111">2 100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft3">Tabell 6: Nya investeringsåtgärder per paket, <NOBR>2022-2025.</NOBR></P>
<P class="p739 ft99">I tabellen redovisas uppskattade kostnadsintervall för de olika paket av investeringsåtgärder som beskrivs i rapporten. Angivna belopp avser åtgärdernas totalkostnader oberoende av finansieringssätt. Statlig med- finansiering till kommunala investeringar (exempelvis tunnelbana) är inte inräknad. Några stora invester- ingsåtgärder ingår i flera paket. Detta gäller <NOBR>Helsingborg–Helsingör</NOBR> (Malmö och Gods), Norrbotniabanan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p740 ft99">(Gods och Persontransport) samt Ostlänken (Stockholm och Persontransport). Paketen ska därför inte summeras. Inom paketen avser redovisade värden de kostnader som tillkommer för respektive högre prioritetsnivå. De angivna paketkostnaderna avser totalkostnader för de åtgärder som ingår i paketen. De angivna åtgärderna kan påbörjas och till del slutföras under perioden <NOBR>2022–2025.</NOBR></P>
<P class="p666 ft99">Kostnaden för klimatpaketet är i grunden samma som om paketen för storstad, persontransporter och godstransporter skulle genomföras samtidigt. Inom paketen görs en omfördelning från satsningar på väg till kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik och samordnade varutransporter. Alla satsningar måste samord- nas väl och kombineras med transportsnål fysisk planering och kostnadseffektivitet. Utöver detta krävs ett stort antal styrmedel som föreslås i klimatscenariot. Till detta ska också läggas merkostnader för elektrifi- ering av det strategiska godsnätet.</P>
<P class="p146 ft107">Kostnader för åtgärdsförslag <NOBR>2026–2050</NOBR></P>
<P class="p677 ft99">Uppskattningar har gjorts av de framtida kostnaderna för förvaltningen (trafikledning, drift, underhåll och reinvestering) av järnvägs- och väganläggningarna baserat på ett antal olika utvecklingsstrategier. Detta indikerar genomsnittliga årskostnader för vägnätet på mellan 12,8 och 13,0 miljarder kronor samt för järnvägsnätet på mellan 10,7 och 11,1 miljarder kronor. Dessa kostnader kommer att vara successivt ökande under perioden som följd av ökande trafikvolymer.</P>
<P class="p112 ft2">Föreslagen nivå för trimningsåtgärder innebär kostnader på cirka 1,5 miljarder kronor per år.</P>
<P class="p607 ft99">Behovet av medel till investeringar efter 2025 beror naturligtvis på hur stor del av de beskrivna invester- ingsåtgärderna för perioden <NOBR>2022–2025</NOBR> som har genomförts. Utöver de investeringspaket som kan påbör- jas före 2026 har en betydande volym ytterligare kapacitetshöjande åtgärder identifierats. Av dessa utgör enligt förslaget en volym på cirka 7 miljarder kronor en basnivå som skulle innebära en successivt anpassa transportsystemet med smärre åtgärder allt eftersom de mest akuta behoven uppstår och att avstå från stora satsningar. Ett sådant basalternativ skulle innebära en betydligt lägre investeringsnivå än i dag.</P>
<P class="p525 ft99">För en kraftfull kapacitetsförstärkning finns därutöver åtgärder för sammanlagt cirka 350 miljarder kronor. En översiktlig kartläggning av vilka investeringar som skulle krävas för att bygga bort kapacitets- bristen vid en trafiktillväxt enligt resultaten av trafikprognoserna. Kostnaderna har uppskattats enligt regionala och nationella framtidsbilder om hur transportsystemet behöver utvecklas utifrån förväntad efterfrågan på transporter.</P>
<P class="p424 ft2">Medelsbehovet för de beskrivna åtgärderna illustreras i följande bild.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr31 td206"></TD>
<TD class="tr31 td15"><P class="p365 ft187">70 000</P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr31 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td256"><P class="p20 ft188">Investering 2050 Kraftfull nivå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td206"></TD>
<TD class="tr15 td15"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td6"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td255"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td171"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td206"></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p20 ft187">Investering 2050 Basnivå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td206"></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p365 ft187">60 000</P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p20 ft187">Helsingborg - Helsingör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td206"></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p20 ft187">Norrbotniabanan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td206"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td15"><P class="p365 ft187">50 000</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td256"><P class="p20 ft187">Ostlänken 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td206"></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td6"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td255"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td171"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td256"><P class="p20 ft187">Ostlänken 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td206"></TD>
<TD class="tr19 td15"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td255"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td171"><P class="p21 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td206"></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p20 ft187">Paket Persontransport</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td206"></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p365 ft187">40 000</P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p20 ft187">Paket Gods</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td206"></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p20 ft187">Paket Malmö</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td206"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td15"><P class="p365 ft187">30 000</P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p20 ft187">Paket Göteborg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td206"></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td6"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td255"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td171"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr20 td256"><P class="p21 ft29"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td206"></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td256"><P class="p20 ft187">Paket Stockholm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td206"></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td256"><P class="p20 ft188">Investering Medfinansiering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td206"></TD>
<TD class="tr22 td15"><P class="p365 ft187">20 000</P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td256"><P class="p20 ft187">Investering Avgifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td206"></TD>
<TD class="tr35 td15"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td234"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td234"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td234"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td234"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td234"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td234"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td234"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td234"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td234"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td6"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td255"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td234"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td234"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td234"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p21 ft86"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td206"></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p20 ft187">Investering regional plan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td206"></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p365 ft187">10 000</P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p20 ft187">Investering NPT <NOBR>2010-2021</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td206"></TD>
<TD class="tr22 td15"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td256"><P class="p20 ft187">Förvaltning Järnväg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td206"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td15"><P class="p365 ft187">0</P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p20 ft187">Förvaltning Väg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td206"></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td6"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td255"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td171"><P class="p21 ft20"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td256"><P class="p20 ft187">Räntor o återbetalning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td206"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td15"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:33px;margin-top:0px;margin-right:-42px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:24px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:28px;margin-top:5px;margin-right:-37px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2010</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2011</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2012</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2013</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2014</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2015</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2016</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2017</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2018</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2019</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2020</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2021</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2022</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2023</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2024</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2025</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2026</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2027</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2028</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2029</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2030</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2031</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2032</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2033</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2034</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2035</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2036</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2037</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2038</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2039</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td6"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2040</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td255"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2041</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2042</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2043</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2044</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2045</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2046</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2047</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2048</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p741 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p741 ft187"><![endif]>2049</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td171"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:0px;" class="p742 ft187"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:-5px;" class="p742 ft187"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:9px;margin-top:-3px;margin-right:-4px;margin-bottom:-2px;" class="p742 ft187"><![endif]>2050</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td206"></TD>
<TD class="tr12 td256"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td206"></TD>
<TD colspan=31 class="tr47 td257"><P class="p33 ft3">Diagram 6: Kostnader för åtgärdsförslag <NOBR>2026-2050,</NOBR> miljoner kronor.</P></TD>
<TD class="tr47 td255"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td96"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td234"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td171"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td256"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft107">Finansiering av föreslagna åtgärder <NOBR>2022–2050</NOBR></P>
<P class="p421 ft99">Den huvudsakliga finansieringen utgörs av statliga anslag. Den del av förvaltningskostnaderna som finansieras med brukaravgifter bör successivt öka. Banavgifterna beräknas kunna bidra till finansieringen med cirka 2,5 miljarder kronor per år. Trafikverkets interna effektivisering bedöms kunna bidra till finansieringen med cirka 2 miljarder kronor per år.</P>
<P class="p412 ft100">Produktiviteten i anläggningsbranschen bedöms kunna utvecklas så gynnsamt att de ekonomiska ramarna inte urholkas på det sätt som sker i dag genom gapet mellan anslagsuppräkning med nettoprisindex och index i anläggningsbranschen.</P>
<P class="p598 ft99">Möjligheten till medfinansiering av investeringar från den kommunala sektorn och från näringslivet bör prövas fortlöpande.</P>
<P class="p743 ft100">För de stora och komplexa investeringsprojekten föreslås särskilda utredningar och förhandlingar för att säkra ändamålsenliga finansieringslösningar för de enskilda projekten (inkluderande medfinansiering från externa parter).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft98">Reflektioner från hearingar och remiss</P>
<P class="p744 ft4">Trafikverket har under hela arbetet med kapacitetsutredningen strävat efter en öppen dialog om utred- ningen och har genomfört flera nationella och regionala hearingar om kapacitetsutredningen. Kapaciteten och effektiviteten i transportsystemet är frågor som engagerar. Många intressenter har framfört att de är positiva till det trafikslagsövergripande angreppssättet och utgångspunkten i fyrstegsprincipen. De behov och brister som förs fram av utredningen bekräftas, och ytterligare behov av kapacitetsförbättringar och förbättrade förbindelser lyfts fram. Samtidigt finns en viss oro för att kapacitetsutredningen med sitt fokus på kapacitet och effektivitet är för smal som underlag för en kommande infrastrukturproposition. Man anser att utredningen inte tar tillräcklig hänsyn till frågor som möjligheter att uppfylla klimat- och miljömål och potential för regional utveckling och trafiksäkerhet.</P>
<P class="p745 ft4">Styrmedel uppfattas som ett naturligt inslag för att styra mot en effektiv användning av transportsystem- ets kapacitet. Samtidigt efterfrågas ökade kunskaper och mer information om vilka effekter olika styrme- del har. Utblicken till 2050 har väckt diskussioner om vilken utveckling vi går mot och vilken utveckling vi vill ha. Frågor har ställts om på vilket sätt utblicken till 2050 påverkar Trafikverkets förslag till prioriter- ingar fram till 2025 och hur till exempel kopplingen mellan klimatmål och åtgärder ser ut. Trafikverket har därför i slutversionen kompletterat förslagen i remissversionen med ett klimatpaket som beskriver vilka infrastrukturåtgärder som bör genomföras eller påbörjas till 2025 för att bäst stödja en utveckling mot klimatmålen . Det svenska transportsystemet är en del i ett internationellt system. Efterfrågan är stor på att ta hänsyn till det vid planering och prioritering av infrastrukturåtgärder och även vid överväganden om styrmedel. Den svenska planeringen behöver ha särskilt god inblick i vad som händer i våra grann- länder, både i Norden och på andra sidan Östersjön. Transportsystemets centrala roll för att upprätthålla och stärka näringslivets konkurrenskraft har betonats. Det gäller inte minst vikten av robust infrastuktur och tillgång till omlastningspunkter och hamnar för industrins godstransporter, men även utvecklingsin- satser som tillgodoser besöksnäringens behov. Från flera håll framförs att investeringar främst för järnväg inte är tillräckliga för att möta de behov som finns både för persontrafik och för gods.</P>
<P class="p746 ft4">Trafikprognoserna har kommenterats livligt både under hearingar och i remissvaren. Utgångspunkterna för prognoserna, bland annat befolkningsfördelning och energipris har ifrågasatts. Det har också uttryckts tveksamhet till att Trafikverket utgår från prognoser som uppenbarligen inte är förenliga med klimat- målen. Trafikverket har därför i slutversionen förtydligat att prognosresultaten inte uttrycker ett önskvärt tillstånd, utan bara visar hur trafikvolymerna kan komma att utvecklas om inga ytterligare styrmedel in- förs.</P>
<P class="p747 ft4">Det är tydligt att det finns konkurrens om utrymmet på spåren mellan såväl kortväga och långväga persontrafik som godstrafik och att denna konkurrens förväntas bli större framöver. Olika typer av lösningar har diskuterats och ökad separering av olika slags trafik är ett vanligt förslag. Öppenheten för att söka lösningar genom att olika trafikslag fyller olika funktioner har ökat, även om det i de flesta fall ännu ses som tillfälliga lösningar i väntan på utbyggnad av spårkapaciteten. Att de aktörer som påverkar varandra i transportsystemet är beroende av att samarbete har framgått tydligt vid de möten som genom- förts. Det finns stor medvetenhet om att förändrade prioriteringar kan behövas i växande städer.</P>
<P class="p748 ft18">En mindre andel av resmissvaren kommenterar uttryckligen frågan om höghastighetsbanor och Trafikverkets analysresultat. Flera av dessa remissvar förordar att höghastighetsbanor byggs på lång sikt och stödjer förslaget Ostlänken och <NOBR>Mölnlycke-Bollebygd</NOBR> som en första etapp. I några fall ifrågasätts den samhällsekonomiska kalkylen, men då både att den underskattar och överskattar nyttorna. Flera remissinstanser uttrycker behovet av ytterligare utredning innan något beslut kan tas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft95">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00325/H00325186x1.jpg" style="width:827px;height:1042px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p18 ft110">Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon : <NOBR>0771-921</NOBR> 921. <NOBR>Texttelefon:010-123</NOBR> 50 00</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-1046px;margin-bottom:0px;" class="p749 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1046px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:1046px;" class="p749 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-523px;margin-top:523px;margin-right:-523px;margin-bottom:523px;" class="p749 ft39"><![endif]>TRAFIKVERKET. PUBLIKATION 2012:101. APRIL 2012. PRODUKTION: TRAFIKVERKET. TRYCK:TRAFIKVERKET. FOTO: MOSTPHOTOS, SHUTTERSTOCK, TRAFIKVERKET</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft94">www.trafikverket.se</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p18 ft57">Förteckning över remissinstanserna (Trafikverkets rapport)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p40 ft2">Bilaga 2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p46 ft189">Arbetsgivarverket, Boverket, Chalmers tekniska högskola, <SPAN class="ft44">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, </SPAN>Konjunkturinstitutet, Kungl. Tekniska högskolan, KTH Järnvägsgrupp, Lantmäteriet, Linköpings Universitet, Luleå tekniska universitet, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Statens vegvesen (Norge), Swedavia AB, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtverket, Trafikanalys, Transportministeriet (Danmark) Transportstyrelsen, Verket för innovationssystem, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Uppsala universitet, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Region Blekinge, Region Dalarna, <NOBR>Falun–Borlängeregionen,</NOBR> Region Gotland, Region Gävleborg, Region Halland, <NOBR>Malmö–Lundregionen,</NOBR> Region Värmland, Region Västerbotten, Regionförbundet i Jönköpings län, Regionförbundet i Kalmar län, Region- förbundet Jämtlands län, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Sörmland, Regionförbundet Uppsala län, Regionförbundet Örebro, Region- förbundet Östsam, Södertörnsamverkan, Regionplanekontoret Stockholms läns landsting, Skånes läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Jämtlands läns landsting, Norrbottens läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Kronoberg, Landstinget Västmanland, Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, Länstrafiken i Sörmland, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, Kommunförbundet Norrbotten, Kommunförbundet Stockholms län, Västmanlands kommuner och landsting, Göteborgsregionens kommunalförbund, Fyrbodals kommunförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Sjuhärads kommunalförbund, Kommunförbundet Skåne, Arboga kommun, Arvidsjaurs kommun, Arlandakommunerna (dvs. Knivsta kommun, Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun), Avesta kommun, Bergs kommun, Bjuvs kommun, Bodens kommun, Bollebygds kommun, Bollnäs kommun, Botkyrka kommun, Danderyds kommun, Ekerö kommun, Eksjö kommun, Emmaboda kommun, Eskilstuna kommun, Fagersta kommun, Falköpings kommun, Gagnefs kommun, Grästorps kommun, Gullspångs kommun, Gällivare kommun, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Habo kommun, Hallstahammars kommun, Halmstads kommun, Haninge kommun, Haparanda kommun, Hjo kommun, Hudiksvalls kommun, Härjedalens kommun, Härnösands kommun, Härryda kommun, Hässleholms kommun, Högsby kommun, Höörs kommun, Jokkmokks kommun, Järfälla kommun, Jönköpings kommun, Kalmar kommun, Karlskoga kommun, Kiruna kommun, Kramfors kommun, Krokoms kommun, Kumla kommun, Kungsörs kommun, Köpings kommun, Laxå kommun, Linköpings kommun, Ljusdals kommun, Ljusnarsbergs kommun, Lomma kommun, Ludvika kommun, Luleå kommun, Malmö kommun, Malungs kommun, Marks kommun, Mora kommun, Mullsjö kommun, Mönsterås kommun, Norbergs kommun, Nordanstigs kommun, Nykvarns kommun, Nynäshamns kommun, Nässjö kommun, Ovanåkers kommun, Pajala kommun, Piteå kommun, Sala kommun, Sigtuna kommun,</P>
<P class="p750 ft10">Sjöbo kommun, Skara kommun, Skellefteå kommun, Skinnskattebergs kommun,</P>
<P class="p222 ft2">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft189">Skurups kommun, Skövde kommun, Sollefteå kommun, Sollentuna kommun, Solna kommun, Stockholms kommun, Sundbybergs kommun, Sundsvalls kommun, Svedala kommun, Söderhamns kommun, Söderköpings kommun, Södertälje kommun, Timrå kommun, Tomelilla kommun, Tranemo kommun, Tranås kommun, Tyresö kommun, Töreboda kommun, Uddevalla kommun, Upplands Väsby kommun, Vaggeryds kommun, Vara kommun, Värmdö kommun, Västerås kommun, Ydre kommun, Ystads kommun, Ånge kommun, Åre kommun, Älmhults kommun, Ödeshögs kommun, Örkelljunga kommun, Örnsköldsviks kommun, Östersunds kommun, Österåkers kommun, Överkalix kommun, Övertorneå kommun, Centerpartiet Norrland, Folkpartiet Jönköpings kommun, Miljöpartiet Hallstahammar, Miljöpartiet i Flen, Miljöpartiet Norrtälje kommun, Miljöpartiet Oxelösund, Miljöpartiet Västmanland, Politiskt alternativ Vilhelmina kommun, Socialdemokraterna i Västmanland, Handelskammaren Mälardalen, Handelskammaren Värmland, Mellansvenska handelskammaren, Stockholms handelskammare, Sydsvenska Industri & Handelskammaren, Väster- bottens Handelskammare, Västsvenska industri & handelskammaren, Östsvenska Handelskammaren, Handelskammaren <NOBR>Mittsverige–Västernorrland,</NOBR> Handels- kammaren <NOBR>Mittsverige–Jämtland,</NOBR> Handelskammaren i sydsvenska företags intresse, ABB i Sverige AB, AB Volvo, AB Östgötatrafiken, Akzo Nobel Functional Chemicals AB, Alstom Transport AB, Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen, Arlanda <NOBR>Express/A-Train</NOBR> AB, Arlandabanan infrastructure AB, Baltic link association, BIL Sweden, Bilsportförbundet, Bombardier Transportation Sweden AB, Branschföreningen Tågoperatörerna, Bussbranschens riksförbund Norrbotten, Cito Trading, Copenhagen Malmö Port AB, Cykelfrämjandet, Dalabanans intressenter, <NOBR>Djurgården–Lilla</NOBR> Värtans miljö- skyddsförening, Elektrifierade lastplatser i Sverige AB, Europakorridoren AB, Excellent Growth Methods EXGM AB, Forskarrådet Formas, Föreningen Blå vägen, Föreningen Rädda Lovön, Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer, Föreningen Svenska järnvägsfrämjandet, Företagarna i Sjuhärad, Företagarna i Västra Götaland, Green Cargo AB, Grängesberg Iron AB, Gröna Bilister, Göteborgs Hamn AB, <NOBR>Hemavan–Tärnaby</NOBR> <NOBR>PR-förening,</NOBR> Industrigruppen Karlskrona, Infrastruktur i Umeå AB, Inlandsbanan AB, Intresseföreningen ASPO Sverige, Jernhusen AB, Jernkontoret, Jämtland Härjedalen Turism, Järn- vägsföreningen i Lerum, Jönköpingsbanegruppen, Kommun- och näringslivs- samverkan Hudiksvall, Kvarkenområdet, LKAB, Logpoint business network, Lovö hembygdsförening, Magnus Nilsson Produktion, Magni Finans AB, Mammor för hållbar miljö, Marknadsbolaget i Fjärde storstadsregionen, MidtSkandia, Miljöförbundet Jordens Vänner, Mondi Dynäs AB, <NOBR>Mälab–Mälar-</NOBR> dalstrafiken, Mälardalsrådet, Mälarhamnar AB, Naturskyddsföreningen, NECL II, Nordic Flanges AB, Norrbotniabanan AB, Norrtåg AB, NowaitTransit AB, Nya Ostkustbanan, Näringslivets transportråd, Ostlänken AB, Oxelösunds hamn AB, Partnerskap Bergslagsbanan, Perfect Track, PostNord AB, Resenärsforum, Sanco, SCA AB, Scania AB, SJ AB, Sjöfartsforum, Skogsindustrierna, Skärgårdsredarna, SmåKom, Spårvagnsstäderna, SSAB Tunnplåt, Stambanan.com, Stockholms Hamnar AB, Stora Enso AB och Trätåg AB, Stockholm Skavsta Airport AB, AB Storstockholms Lokaltrafik, Svensk handel, Svenska bioenergiföreningen, Svenska flygbranschen, Svensk kollektivtrafik, Svenska Bussbranschens riksförbund, Svenska regionala flygplatser, Svenska Taxiförbundet, Svenska Transportarbetareförbundet, Svenska Åkeriförbundet, Svenskt Flyg, Svenskt Näringsliv, Sveriges hamnar, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges motorcyklisters centralorganisation, Sveriges Redare- förening, Sveriges skeppsmäklareförening, Sveriges <NOBR>Åkeriföretag–Gävleborgs-</NOBR> åkarna, Sveriges <NOBR>Åkeriföretag–Mitt,</NOBR> SVR Samhällsbyggarna, Swedtrain, Sydöstra Skånes samarbetskommitté, Synskadades Riksförbund, Södertälje hamn AB, Train Alliance AB, Transportgruppen, Transportindustriförbundet, Trivector Traffic AB, Tåg i Bergslagen AB, Vattenbussen AB, Villaägarna i Nyköping,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p751 ft2">Bilaga 2</P>
<P class="p752 ft2">188</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft190">Volvo Personvagnar AB, Vänerns Näringslivsråd, Västra stambanegruppen, Ystad Hamn Logistik AB, Öresundskommittén, Anders Isvén, Björn Abelsson i Sundsvall, Gunilla <NOBR>Abelsson-Tell</NOBR> i Skara, Ingemar Agnell i Märsta, Anders Bengtsson i Munkatorp, Eva Corshammar, Martin Darelid, Hanna Eklöf, Jan- Erik Engman i Skellefteå, Frank Eriksson i Tråvad, Henning Ericson i Göteborg, David Hagetoft i Göteborg, Bengt Hjorvard i Skövde, Håkan Johansson, Christer Karlsson i Bålsta, Kommuninnevånare i Lund, Ola Kramer i Töreboda, Lars Kristiansson i Lidköping, Ulf Larsson i Vårgårda, Gunnar Leverin i Vara, Christer Ohlsson i Töreboda, Claes Larsson i Lidköping, Niclas Sköld i Skara, Per Stenerås, Sven Svensson i Värnamo, Monika Ungare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p751 ft2">Bilaga 2</P>
<P class="p752 ft2">189</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p18 ft191">Sammanfattning av delbetänkandet Medfinansiering av transportinfrastruktur – utvärdering av förhandlingsarbetet jämte över- väganden om brukaravgifter och lånevillkor (SOU 2011:12)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p40 ft2">Bilaga 3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p74 ft47">Uppdraget och dess bakgrund</P>
<P class="p95 ft2">I det beslut (dnr N2008/8698/IR) i vilket regeringen uppdrog åt trafik- verken att upprätta ett gemensamt förslag till nationell trafikslags- övergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden <NOBR>2011–2021</NOBR> konstaterade regeringen i bilaga till beslutet att ”volymen åtgärder ….. kan utökas genom att den statliga satsningen kombineras med finansiering från andra intressenter som är villiga att bidra med medel för att genomföra åtgärder av gemensamt intresse och nytta för staten och intressenterna”.</P>
<P class="p12 ft2">Regeringen fastställde i beslut den 29 mars 2010 (dnr N2009/6374/TE) nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transport- systemet samt definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden <NOBR>2010–2021.</NOBR> Av bilaga till beslutet framgår att utöver de givna ramarna tillkommer medel genom avtal om medfinansiering som trafikverken och länen tecknat för enskilda objekt samt brukarfinansiering och <NOBR>EU-medel.</NOBR> Totalt 65 miljarder kronor tillförs genom detta under planperioden. Bidragen från trängselskatter och vägavgifter för de aktuella investeringarna ska enligt avtalen generera skatte- och avgiftsintäkter under tidsperioder om <NOBR>25–30</NOBR> år.</P>
<P class="p11 ft2">Som en följd av de avtal som träffats om medfinansiering föreslog regeringen i prop. 2009/10:99 Utgiftsområde 22 att godkänna en utökad ram om 50 miljarder kronor för att inrymma de objekt i i Stockholms län som enligt Stockholmsöverenskommelsen delvis ska finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter (inklusive Förbifart Stockholm), de objekt i Västra Götalands län som ingår i Västsvenska paketet och som delvis ska finansieras med trängselskatt (inklusive Marieholmstunneln och Västlänken) samt broar över Sundsvallsfjärden på väg E4 och över Motalaviken på riksväg 50 som delvis finansieras med vägavgifter.</P>
<P class="p12 ft4">Utredningen har i uppdrag att föreslå processer och riktlinjer för medfinansiering av transportinfrastruktur, t.ex. i form av bidrag eller brukaravgifter, i det framtida planeringssystemet för transportsystemet.</P>
<P class="p48 ft2">Som en grund för förslaget till nytt planeringssystem ska utredaren genomföra en utvärdering av förhandlingsarbetet kring medfinansie- ringsavtal avseende åtgärdsplaneringen för perioden 2010– 2021.</P>
<P class="p48 ft4">Utöver att vara finansieringskällor är vägavgifter, banavgifter och trängselskatt alla styrmedel med effekt på val av färdmedel och rutter. Detta måste beaktas vid utformning av avgifts- och skatteuttag. Mot bakgrund av den särskilda komplexitet detta innebär för investeringar</P>
<P class="p74 ft7">och drift- och underhållskostnader som helt eller delvis finansieras med</P>
<P class="p66 ft2">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p109 ft4">dessa finansieringsinstrument ska utredaren särredovisa processer och riktlinjer för dessa fall. Utredaren ska även se över finansieringen av den statliga färjeverksamheten.</P>
<P class="p52 ft2">Frågan om hur enhetlighet och effektivitet i avgiftsutformning kan uppnås ska särskilt belysas. Om det bedöms lämpligt kan utredaren före- slå konkreta riktlinjer för införande och utformning av brukaravgifter. De särskilda förutsättningar som gäller för respektive trafikslag, inklusive nationellt och <NOBR>EU-gemensamt</NOBR> regelverk, ska beaktas.</P>
<P class="p52 ft2">Under planeringsomgången <NOBR>2010–2021</NOBR> har avsiktsförklaringar avseende medfinansiering i form av särskilda banavgifter tecknats. Utredaren ska klargöra lagenligheten i de föreslagna finansierings- lösningarna. I sammanhanget bör det uppmärksammas att Europaparla- mentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet och uttag av avgifter för nyttjande av järnvägsinfrastruktur är under översyn. Utredaren ska även lämna förslag till alternativa medfinansieringsupplägg för järnvägsinvesteringar där totalfinansiering genom anslag och banavgifter inte är möjlig.</P>
<P class="p61 ft2">För att finansiera de beslutade investeringar i infrastruktur som täcks av framtida skatte- eller avgiftsintäkter har riksdagen medgivit att lån får tas upp i Riksgäldskontoret. Utredaren ska lämna förslag för hur enhet- lighet kan säkras vad gäller när lån får tas upp och de villkor som gäller för lånen.</P>
<P class="p61 ft4">Utredaren ska senast den 31 januari 2011 till regeringen redovisa utvärderingen av medfinansiering under åtgärdsplaneringen för perioden <NOBR>2010–2021</NOBR> samt sina överväganden avseende införande och utformning av brukaravgifter respektive villkor för lån.</P>
<P class="p146 ft47">Utvärdering av förhandlingsarbetet</P>
<P class="p290 ft2">Under förberedelserna inför propositionen 2008/09:35 ”Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt” fick trafikverken uppdraget från regeringen att utarbeta modeller och metoder för att tydliggöra förutsättningar för och förbättra möjligheterna till regional, kommunal och privat medfinansiering av investeringsobjekt. Trafik- verken fick därefter gemensamt, efter att propositionen antagits och planeringsramen om 417 miljarder kronor fastställts, uppgiften att inom ramen för åtgärdsplaneringen systematiskt pröva möjligheterna till medfinansiering från olika intressenter.</P>
<P class="p61 ft2">Uppdraget innebar att diskussioner om medfinansiering för första gången fick en formell roll i åtgärdsplaneringen. Dessutom fick diskussionerna en reell sluttidpunkt för att kunna beaktas i det kommande förslaget om nationell plan till regeringen. Även om uppdraget till trafikverken inte formellt innebar att träffa så många avtal som möjligt så blev detta den praktiska effekten. Ett betydande förhand- lingsarbete genomfördes under relativt kort tid med resultatet att trafik- verken upprättade och undertecknade ett <NOBR>50-tal</NOBR> överenskommelser om medfinansiering till ett totalt värde av drygt 65 miljarder kronor.</P>
<P class="p144 ft4">Det är generellt tydligt att förväntningar om prestation och motprestation har uttryckts under den period som av båda parter har betraktats som en förhandlingsperiod. Arbetet betecknas som en lyckad förhandlingsprocess. I de allra flesta fall säger sig båda parter vara nöjda</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p40 ft2">Bilaga 3</P>
<P class="p752 ft2">191</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr2 td62"><P class="p21 ft2">med såväl resultat som arbetets genomförande givet de otydliga förut-</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">sättningarna.</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft2">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft2">Förhandlingsarbetet har vidare inneburit att de önskemål och förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">till förändringar och tillägg till det objekt som förhandlingen rörde har</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">kunnat diskuteras med en större delaktighet, legitimitet och trovärdighet</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">än vad som hade varit möjligt utan den parallella diskussionen om</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">möjligheter till medfinansiering som förhandlingsarbetet innebar.</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft2">Vad som dock fortfarande är oklart är parternas tolkning av i vilken</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">mån det har varit möjligt för medfinansiären att påverka objektets</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">utformning eller prioritering i förhållande till andra objekt. Denna</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">oklarhet är något som skadar värdet av resultatet från förhandlings-</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">arbetet.</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft2">Tolkningen av vilka möjligheter som har funnits att låta medfinansie-</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">ringen påverka prioriteringen är symptomatisk för de oklara förutsätt-</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">ningar som i viss mån har präglat förhandlingsarbetet. Spelregler och</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">förhandlingsmandat har inte kommunicerats i förväg. Det gör att</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">utrymmet för lokala variationer och kreativa lösningar har varit stort, och</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">har lett till betydande skillnader i utformning och tolkningar av såväl</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">överenskommelsernas utformning som planering och genomförande av</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">själva förhandlingsarbetet.</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft2">I slutbetänkandet kommer vi att återkomma med förslag till</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">förändringar som kan behöva genomföras för kommande förhandlingar</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td62"><P class="p21 ft2">om medfinansiering av statlig infrastruktur.</P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td62"><P class="p21 ft47">Överväganden om brukaravgifter</P></TD>
<TD class="tr27 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p21 ft2">I våra överväganden om brukaravgifter belyses de frågeställningar som</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">är aktuella vid beslut om införande och, om det sker, hur avgifterna</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">lämpligen bör vara utformade för att vara långsiktigt hållbara. Det</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">huvudsakliga intresset är knutet till de samhällsekonomiska, budget-</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">mässiga och fördelningsmässiga aspekterna av olika pålagor på trafiken.</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">Övervägandena är generella även om exemplen huvudsakligen är</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">hämtade från vägtrafiken. Vi diskuterar också pålagor på järnvägs-</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">trafiken i den mån de ger anledning till andra överväganden än dem som</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">gäller för vägtrafiken.</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft2">Våra utgångspunkter är sammanfattningsvis:</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft62">Infrastrukturinvesteringar ska finansieras med anslag enligt huvud- principen.</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft16">Redovisningen av statens inkomster och utgifter ska redovisas enligt bruttoprincipen både i budgeten och i årsredovisningen</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft192">Beslut om infrastrukturinvesteringar ska grundas på samhälls- ekonomiska överväganden och investeringarnas lönsamhet ska vara vägledande vid beslut</SPAN></P>
<P class="p237 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft193">Pålagor på trafiken ska leda till ett samhällsekonomiska effektivt utnyttjande av transportinfrastrukturen</SPAN></P>
<P class="p237 ft2">Budgetlagen ger riksdagen möjligheter att besluta om undantag från principerna om anslagsfinansiering och bruttoredovisning. Ett beslut om undantag bör vila på att det finns särskilda skäl som talar för att en annan tillämpning i det enskilda fallet leder till en sammantaget bättre situation än om man följer huvudregeln. Det är också väsentligt att bedöma vilka</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td77"><P class="p21 ft2">risker som kan följa av att undantag görs.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td145"><P class="p19 ft2">192</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td77"><P class="p21 ft48"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft2">Det finns flera exempel att föra in avgifter på flera områden i stället för eller parallellt med en finansiering med skatteintäkter. Motivet är att den som använder eller konsumerar en tjänst eller anläggning och därmed tillägnar sig nyttan också ska betala för sig. Enligt direktiven ska vi göra överväganden rörande utformning och införande av brukaravgifter. Vi tolkar begreppet brukaravgifter som avgifter vilka tas ut med stöd av väglagen och järnvägslagen. I begreppet ingår däremot inte trängsel- skatter eller andra skatter.</P>
<P class="p15 ft2">Brukaravgifter är statliga avgifter som beslutas av regeringen eller av myndighet med stöd av lag som stiftats av riksdagen. Avgifterna kan i detta sammanhang enbart tas ut på statliga infrastrukturanläggningar. Staten är således ensamrådande om avgifter ska införas eller ej. Ingen annan kan besluta eller avtala om att avgifter ska införas eller vilken nivå det ska vara på avgifterna. Policy och riktlinjer för när brukaravgifter ska komma ifråga i finansierande och styrande syfte är en statlig angelägen- het.</P>
<P class="p71 ft2">Det finns enligt vår bedömning anledning att skilja på generellt och partiellt införda pålagor och på styrande respektive finansierande pålagor. Det bör påpekas att styrande pålagor ger intäkter som kan användas för finansiering av transportinfrastruktur. Vidare gäller att finansierande avgifter har styrande effekter. I vissa fall har skatter flera motiv än dessa för att tas ut.</P>
<P class="p71 ft2">Pris har till uppgift att skapa jämvikt mellan utbud och efterfrågan av en vara eller tjänst. Priset har vidare en ransonerande och koordinerande uppgift och ska bära sådan information så att systemet kan fungera på ett åsyftat sätt. I de allra flesta fallen kan marknaden själv uppnå en effektiv lösning både vad gäller utbud och prissättning av varor och tjänster.</P>
<P class="p71 ft2">Transportinfrastrukturen kännetecknas av ett antal egenskaper som gör att marknaden misslyckas med att åstadkomma en effektiv lösning när det gäller utbud och prissättning. Detta marknadsmisslyckande beror av stora inslag av externa kostnader, stordriftfördelar och inslag av kollektiva nyttigheter. Som en följd av dessa misslyckanden har samhället intervenerat med korrigerande åtgärder. Staten har tagit på sig ansvaret för betydande delar av det svenska väg- och järnvägsnätet och bestämmer bland annat villkoren för att utnyttja infrastrukturen med hjälp av avgifter.</P>
<P class="p15 ft2">Ett för lågt pris innebär att trafikvolymen blir större än vad som är samhällsekonomiskt optimalt. Ett för högt pris innebär sam- hälls- ekonomiska förluster. Styrande avgifter bör nyttjas för att effektivisera transportsystemet. Det sker bäst genom att positiva och negativa externa effekter av trafiken internaliseras i det pris brukaren möter. Trängselskatter i storstadsområden med mycket trafik kan därvid vara ett verksamt medel.</P>
<P class="p69 ft4">Det finns mycket som tyder på att betydande delar av väg- och järn- vägstransporterna är underprissatta. Internaliseringsgraden är låg inom de allra flesta segmenten. Banavgifterna ligger för närvarande på en sådan låg nivå att de varken har en styrande eller finansierande effekt. Med trängselskatter på vägtrafiken i storstäderna har internaliseringsgraden inom det trafikslaget blivit något bättre. Med för lågt satta priser kommer efterfrågan på ny och utökad kapacitet att öka.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p751 ft2">Bilaga 3</P>
<P class="p752 ft2">193</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft2">Partiellt införda avgifter i finansierande syfte måste om de införs ingå i en tydlig strategi som genomförs konsekvent. Partiellt införda avgifter i finansierande syfte har nämligen nackdelar i två mycket viktiga avseenden – uppbördskostnaderna är regelmässigt högre för den typen av finansiering än en finansiering genom att öka befintliga skatter eller generellt verkande avgifter samt att avgifterna har en styrande effekt som kan motverka ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av den transportinfrastruktur som ska finansieras.</P>
<P class="p61 ft2">En viktig uppgift bör vara att eftersträva en redovisning av avgifter och skatter inom alla trafikslagen baserad på en uppdelning av de olika externa kostnader som de avser att täcka för att få en rättvisande jämförelse mellan trafikslagen. Med ett sådant transparent underlag underlättas ett ställningstagande om vilka åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma samhällsekonomiskt effektivt transportsystem.</P>
<P class="p111 ft2">Sammanfattningsvis bör en grundläggande princip enligt vår uppfattning vara att likvärdig infrastruktur som förvaltas av en och samma infrastrukturförvaltare ska avgiftssättas på likvärdigt sätt både vad avser de marginalkostnadsbaserade avgifterna för att få ett effektivt utnyttjande av existerande infrastruktur och vad avser avgifter som tas ut i syfte att finansiera ny infrastruktur. Vidare bör samma principer ligga till grund för avgiftsuttag oberoende av om infrastrukturen avser väg- eller järnvägstrafik eller sjö- eller luftfart. Om avgifter tas ut för att finansiera ny infrastruktur bör det vidare ske på sådant sätt att eventuella samhällsekonomiska negativa konsekvenser blir så små som möjligt.</P>
<P class="p729 ft47">Överväganden om lånevillkor</P>
<P class="p113 ft4">För att finansiera de beslutade investeringar i infrastruktur som täcks av framtida skatte- eller avgiftsintäkter har riksdagen medgivit att lån får tas upp i Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p52 ft2">Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten är huvudregeln att investe- ringar i infrastruktur ska finansieras med anslag. Lagen ger dock en möjlighet för riksdagen att besluta att finansiering kan ske på annat sätt.</P>
<P class="p52 ft2">Staten har ett åtagande när det gäller transportinfrastrukturen. Detta åtagande är till sin inriktning och omfattning reglerat och omfattar i princip infrastruktur som behövs för den allmänna samfärdseln. Varje investering i transportinfrastruktur är förknippad med en rad olika risker. Dit hör planrisker, miljörisker, geotekniska risker, risker i genom- förandet, risker i samband med upphandling, trafikrisker, finansiella risker, m.m. Ytterst har regeringen ansvar för att dessa risker hanteras på ett effektivt sätt av de myndigheter som finns inrättade och lyder under regeringen.</P>
<P class="p753 ft2">På en marknad sätts villkoren för krediter med avseende på vilka risker som är förknippade med förmågan att återbetala lånet. Kredittagaren har bättre information om både de specifika riskerna i projektet och om övriga risker som påverkar återbetalningsförmågan. Graden av osäkerhet i kreditgivarens bedömning av återbetalningsrisken återspeglas i den ränta som kan erbjudas. Olika kreditgivare har olika förmåga att bedöma enskilda riskkomponenter, vilket också kommer att avspeglas i ränte- nivån. Värderingen av projektspecifika risker görs på en fungerande finansmarknad efter noggranna analyser av det enskilda projektet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p40 ft2">Bilaga 3</P>
<P class="p752 ft2">194</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr2 td62"><P class="p21 ft2">Riskvärderingar kan uppdateras i takt med att projektet fortgår och</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">villkor förknippade med projektfinansieringen såsom löptider, ränte-</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft2">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">nivåer och riskpremier kan justeras i takt med att riskbedömningen</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">förändras, t.ex. till följd av att osäkerheten minskar under genomförandet</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">av projektet. Lånevillkoren fyller i detta sammanhang en viktig</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">styrfunktion för kredittagaren som ett uttryck för de finansiella</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">konsekvenserna av olika sätt att fördela och hantera risker.</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft2">Någon motsvarande funktion går inte att tillskriva ränteinstrumentet</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">mellan två statliga myndigheter som lyder under regeringen. Var och en</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">av dem har till uppgift att på bästa sätt hantera risker i förhållande till</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">verksamhetens uppdrag. Risker som är förknippade med statens samlade</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">upplåning hanteras av Riksgäldskontoret. Trafikverket svarar för statens</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">räkning för bedömningen och hanteringen av de specifika risker och</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">kostnader som är förknippade med byggande av infrastruktur. Var och en</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">skall göra sina riskanalyser och på grundval av dessa analyser hantera</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">riskerna. Några särskilda villkor vid utlåning av medel för finansiering av</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">nämnda projekt är mot den bakgrunden inte befogade och heller inte</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">möjliga att formulera utifrån Riksgäldskontorets nuvarande uppdrag.</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft2">Det bör dock observeras att amorteringstiden på de lån som tas upp för</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">att finansiera infrastrukturanläggningar normalt är mycket längre än de</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">löptider som kan erbjudas för lånen. Det betyder att staten måste hantera</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">den ränterisk som följer vid omsättning av lånen.</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p51 ft2">Det normala när myndigheter tar upp lån i Riksgäldskontoret är att</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">villkoren rörande amorteringstider skall motsvara den ekonomiska livs-</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">längd som den tillgång har som lånen avser och att räntor tas ut som</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">motsvarar den kostnad som staten har för sin upplåning inkluderande ett</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">visst litet påslag för administrationen. Den ekonomiska livslängden på</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">transportinfrastruktur är bestämd till 40 år i de kalkyler som görs för att</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">beräkna investeringens samhällsekonomiska lönsamhet. Trafikverket</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">brukar i sina kalkyler för investeringar i broar som ersätter färjor räkna</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">med att kunna återbetala lånen inom en period av <NOBR>20–25</NOBR> år. Kan man inte</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">återbetala lånen inom en sådan tid bedöms projektet alltför osäkert att</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">genomföra. I det fallet görs en företagsekonomisk bedömning.</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft2">Amorteringstiden på lånen som skall finansiera de nämnda investe-</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">ringarna är en funktion av storleken på trängselskatterna respektive bro-</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">avgifterna och storleken på och sammansättningen av den trafik som man</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">enligt trafikprognoserna kommer att erlägga pålagorna. Nivån på</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">pålagorna sätts utifrån de syften som föreligger i respektive fall. När det</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">gäller trängselskatter för att minska trängsel och miljöstörningar och när</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">det gäller broavgifter att få så stora intäkter som möjligt från avgifterna.</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p51 ft2">Utöver dessa faktorer som bör ligga till grund för att bestämma amorte-</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p21 ft2">ringstiden ska självfallet <NOBR>EU-rätten</NOBR> beaktas.</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p754 ft2">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p18 ft191">Sammanfattning av slutbetänkandet Medfinansiering av transportinfrastruktur – ett nytt system för den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur (SOU 2011:49)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p40 ft2">Bilaga 4</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p755 ft2">Utredningens uppdrag är att lägga fram förslag till nytt system för den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur samt att föreslå riktlinjer och processer för medfinansiering av statlig transportinfrastruktur. Av direktiven för utredningen (dir 20010:92) framgår också att vi ska utvärdera förhandlingsarbetet om medfinansiering i den senaste lång- siktiga planeringen av åtgärder i transportinfrastrukturen samt att redo- visa våra överväganden rörande brukaravgifter och lånevillkor. Resultatet av vår utvärdering och våra överväganden om brukaravgifter och låne- villkor redovisade vi i vårt delbetänkande <SPAN class="ft3">Medfinansiering av transport- infrastruktur – utvärdering av förhandlingsarbetet samt våra över- väganden om brukaravgifter och lånevillkor </SPAN>(SOU 2011:12).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr3 td105"><P class="p21 ft47">Vårt förslag till nytt planeringssystem för transportinfrastrukturen</P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td105"><P class="p21 ft2">I vårt uppdrag ingår att komma med förslag till ett nytt planeringssystem</P></TD>
<TD class="tr10 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">för utveckling och förvaltning av transportinfrastrukturen och dess</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">användning. Vi har därvid redovisat den principiella utformningen av</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">dagens planeringssystem och såsom den tilllämpades i den senaste plane-</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">ringsomgången.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p51 ft2">Trafikverksutredningen lämnade den 1 april 2009 sitt slutbetänkande.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft3">”Effektiva transporter – En ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg.”</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">(SOU 2009:31). I betänkandet pekade utredaren på brister i nuvarande</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">planeringssystem, bl.a. att det är svåröverskådligt, utdraget i tiden och</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">kostsamt. Utredaren lämnade i betänkandet förslag på en ny process som</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">bl.a. var mindre omfattande än den nuvarande och knuten till en effektiv</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">kontroll av den rådande och framtida funktionaliteten i transportsystemet.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p51 ft2">Regeringen gav den 15 oktober 2009 trafikverken (dåvarande</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">Vägverket och Banverket samt Sjöfartsverket och Transportstyrelsen) i</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">uppdrag att gemensamt, med utgångspunkt i förslagen i ovan nämnda</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">betänkande, lämna förslag till ett nytt planeringssystem för transport-</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">infrastrukturen. Trafikverken överlämnade den 26 februari 2010 slut-</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">rapporten Förslag till nytt planeringssystem för transportsystemet (dnr</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">N2010/1684/TE).</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p51 ft2">I utredningens uppdrag ingår att anpassa och utveckla de tidigare</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">lämnade förslagen med utgångspunkt från ett regeringsperspektiv och</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">särskilt beakta regeringens kontakter med myndigheter och riksdagens</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">inflytande över planeringen samt behovet av regional förankring och</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">dialog med användarna.</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p51 ft2">Processen för den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">har under de senaste <NOBR>20–25</NOBR> åren startat och avslutats utan återkommande</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">intervall. Den bristande kontinuiteten och förutsägbarheten som därvid</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p21 ft2">kännetecknar dagens planeringssystem har konsekvenser för planeringen</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p21 ft2">i termer av resursåtgång, samarbetsklimat och flexibilitet. Paradoxalt nog</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td105"><P class="p21 ft2">skapar även dessa brister låsningar och sämre flexibilitet eftersom trycket</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td106"><P class="p19 ft2">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td105"><P class="p21 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p109 ft2">ökar att få med objekt i planen om man inte känner till tidpunkten för nästa möjlighet kommer. De olika aktörerna vet att en ny planerings- omgång ska inledas men inte när den påbörjas och hur den kommer att läggas upp. Det betyder att varje omgång uppfattas som unik och kräver därför också nya utvecklingsinsatser. Den tenderar därför att bli långt utdragen i tiden. Trots det är det allmänna intrycket att tiden är mycket knapp för varje moment som ska genomföras. Processen blir därmed resurskrävande och stressig.</P>
<P class="p61 ft2">Det hör också till bilden att tilltron till de objektvisa långsiktiga planerna – för närvarande 12 år – är relativt låg. Den frekventa använd- ningen av s.k. förskottering från i första hand kommunernas sida för att tidigarelägga investeringsobjekt kan till vissa delar tillskrivas osäker- heten om förmågan att genomföra planen/planerna och osäkerheten när nästa planeringsomgång startar och slutföres och vad den kommer att innehålla. Det är därför väsentligt att det skapas en tydlig ordning och förutsebarhet i den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen.</P>
<P class="p54 ft2">Beslut om drift, underhåll och utveckling av transportinfrastrukturen har långsiktig verkan. Förvaltningen och utvecklingen av transport- infrastrukturen är av väsentlig betydelse för de beslut som dagligen fattas av dem som är beroende av en fungerande transportinfrastruktur. Systemet för den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen måste därför präglas av ordning, förutsebarhet och en hög grad av kontinuitet jämte ett – i linje med direktiven för utredningen – tydligt inflytande av riksdagen på nationell nivå och församlingar på regional nivå med uttalade politiska mandat.</P>
<P class="p61 ft2">Utgångspunkten för nytt planeringssystem är att en ny riksdag så snart det är praktiskt möjligt ska ta ställning till den framtida inriktningen och åtgärderna som rör transportinfrastrukturen. I vårpropositionen eller i en särskild proposition våren året efter att riksdagen valts ska regeringen som styr riket lägga fram förslag om inriktningen på politiken för den statliga transportinfrastrukturen. Detta förslag ska grundas på väl genom- arbetade underlag från Trafikverket och regionerna över vilka Trafik- analys yttrat sig. Det samlade underlaget ska innehålla såväl regionala som nationella systemanalyser och beskriva funktionaliteten i transport- systemet och vilka brister och utmaningar som finns.</P>
<P class="p111 ft2">På grundval av denna inriktning ska Trafikverket och de regionala företrädarna upprätta förslag till åtgärdsplaner – Trafikverket en nationell plan och de regionala företrädarna regionala planer för att sköta, under- hålla och utveckla transportinfrastrukturen. I budgetpropositionen samma år lämnar regeringen förslag till anslag för budgetåret och redovisar beräknade anslag för de därpå kommande tre åren. Efter riksdagens beslut kan regeringen i regleringsbrev till Trafikverket ställa medel till verkets disposition för genomförande av planerna och meddela de bemyndiganden som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av åtgärderna.</P>
<P class="p111 ft2">Det finns en mängd viktiga frågor av politisk karaktär som rör använd- ningen, förvaltningen och utvecklingen av transportinfrastrukturen för att få en tillfredsställande transportförsörjning i landets alla delar och åstad- komma en hög funktionalitet i transportsystemet. Här är några exempel:</P>
<P class="p756 ft2">Ska vi underhålla och utveckla det vi har eller ska vi bygga nytt,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p40 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">197</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p167 ft2">ska vi ha trängselskatter eller ska vi bygga bort flaskhalsarna,</P>
<P class="p757 ft2">ska vi bygga mötesspår eller bygga hela stråk med dubbelspår,</P>
<P class="p758 ft4">ska vi satsa på trafikinformation eller ska vi uppgradera infrastruk- turen,</P>
<P class="p167 ft2">ska vi satsa på kollektivtrafik på vägen eller på järnvägen,</P>
<P class="p759 ft2">ska vi satsa på landsbygdsvägarna eller de större vägarna,</P>
<P class="p759 ft2">ska skogstransporterna få bättre förutsättningar,</P>
<P class="p759 ft2">vilken beredskap ska finnas för att möta ”oväntade” händelser”, och</P>
<P class="p760 ft4">hur ska vi få ut mesta möjliga av våra gemensamma resurser och åtgärder och hur ska fördelningen göras.</P>
<P class="p761 ft2">Dessa och många fler frågor och aspekter ska besvaras och vägas samman i den långsiktiga planeringen för att därefter genomföras. Plane- ringssystemet ska enligt vår uppfattning vara ett redskap för att kunna avgöra dessa politiskt väsentliga frågor.</P>
<P class="p110 ft2">Inför den senaste åtgärdsplaneringen tog riksdagen beslut om plane- ringsramar för utveckling av transportsystemet om 217 miljarder kronor och för drift och underhåll om 200 miljarder kronor fördelat på statliga vägar och bidrag till enskilda vägar om 136 miljarder kronor och 64 miljarder kronor för drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet. I dessa belopp om 217, 136 resp. 64 miljarder kronor återfinns alla de åtgärder som ska prioriteras och planeras för den närmaste 12- årsperioden. Många av de frågor om avvägningar mellan olika åtgärder som ytterst är av politiska karaktär och som exemplifierats ovan blir för närvarande inte föremål för en närmare prövning av riksdagen.</P>
<P class="p762 ft2">Riksrevisionen har granskat Vägverkets underlag för underhållsinsatser på statliga belagda vägar (RiR 2009:16). En övergripande slutsats var att dåvarande Vägverket saknade tillräckliga och tillförlitliga besluts- underlag för att säkerställa ett effektivt underhåll av det statliga vägnätet. Riksrevisionens sammanfattande slutsats efter granskning av underhållet av järnväg (RiR 2010:16) var likaledes att dåvarande Banverket inte hade förmått ta fram tillräckliga och tillförlitliga underlag för en effektiv styrning av underhållet av de statliga järnvägarna.</P>
<P class="p61 ft2">Vidare konstaterade Riksrevisionen att trots stora anslag hade Vägverkets underhållsverksamhet sällan stått i fokus för kritisk samhällsdebatt och granskning. Intresset hade i stället ofta riktats mot investeringar i nya vägprojekt.</P>
<P class="p110 ft2">Vi kan för vår del också konstatera att intresset även i den senaste planeringsomgången i likhet med de tidigare genomförda planeringarna i mycket hög grad koncentrerats till investeringarna i ny infrastruktur. Redan ett år efter att den långsiktiga planen fastställdes av regeringen har regeringen tvingats konstatera att det är nödvändigt att tillskjuta mer resurser till underhållet av järnvägar. Det finns således mycket starka skäl att förändra strukturen i den långsiktiga planeringen av transport- infrastruktur, bl.a. för att möjliggöra en bred samhällsdebatt och bättre uppföljning och kontroll.</P>
<P class="p763 ft2">Vi föreslår därför en tydligare kategoriindelning av åtgärderna.</P>
<P class="p54 ft18">Till den första kategorin hör sådana aktiviteter som rör själva driften av systemen. Produktionen och konsumtionen av dessa åtgärder sker</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p40 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">198</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft4">samtidigt. Hit hör åtgärder som rör kraftförsörjningen inom järnvägen, trafikinformation, färjedrift, m.m.</P>
<P class="p14 ft2">I den andra kategorin återfinns de avhjälpande åtgärderna eller akuta åtgärder för att systemet ska fungera på avsett sätt. Hit hör snöröjning, halkbekämpning, lagning av potthål, akutinsatser på järnvägen när växlar gått sönder eller inte fungerar, när kontaktledningar rivits ned, etc. Dessa åtgärder är kortsiktiga och nödvändiga för att systemen ska fungera dagligen. Åtgärderna syftar till en tillfredsställande vardaglig säkerhet, punktlighet och framkomlighet i systemen. Omfattningen av dessa åtgärder är bl.a. beroende på storleken och inriktningen på det före- byggande underhållet resp. reinvesteringar.</P>
<P class="p71 ft2">Den tredje kategorin avser åtgärder som förebygger akuta fel och brister i systemen. Åtgärdernas effekter är relativt varaktiga. Hit hör beläggningsunderhåll av vägar, underhåll av växlar och signal- och elsystem, m.m. Underlåtenheter i det förebyggande underhållet skapa stora problem och ställer höga krav på akutunderhållet. Risken är då överhängande att kraven på säkerhet, punktlighet och framkomlighet inte kan uppnås på kort sikt.</P>
<P class="p71 ft2">Komponenter i infrastrukturen har olika lång livslängd. Även med ett gott underhåll måste komponenter bytas ut med jämna mellanrum. Det är helt enkelt inte lönsamt att längre underhålla komponenten utan den måste bytas ut med nya komponenter, dvs. reinvesteras. Reinvesteringar i transportinfrastrukturen utgör den fjärde kategorin.</P>
<P class="p71 ft2">Det krävs en långsiktig strategi som rör olika åtgärder inom det akuta underhållet, det förebyggande underhållet och reinvesteringarna i vilken dessa delar avvägs på ett sådant sätt att den situation nås där de samlade resurserna ger bästa utbyte. Den långsiktiga inriktningen bör syfta till att hålla avsedd funktionalitet givet trafikbelastning för att få väl avvägda sammantagna kostnader för transportinfrastrukturen. Strategin handlar om fördelning av resurser för akut underhåll, förebyggande underhåll och reinvesteringar och sambanden dem emellan. Valet av strategi har olika finansiella konsekvenser. Detta val bör underställas riksdagens ställningstagande både i planerings- budget- och uppföljningssamman- hang och baseras på väl genomarbetade underlag från Trafikverket och av regeringen framlagda förslag. Riksdagens inflytande och därmed ansvar ökar i dessa frågor och frågorna ställs under en offentlig debatt i linje med vad Riksrevisionen efterlyst i sin granskning av drift och underhållet av vägar och järnvägar.</P>
<P class="p180 ft2"><NOBR>Väg-,</NOBR> järnvägs- och farledsystemen och transportinfrastrukturen i övrigt måste ibland uppgraderas av olika skäl. Trafiken kan ha ändrat karaktär. Tyngre fordon ska fram med krav på högre bärighet. Kraven på trafiksäkerhet har höjts vilket kan medföra införande av mötesfria sträckor på annars framkomliga vägar. Bullerproblem ska åtgärdas och kan medföra åtgärder för att dämpa bullret. Fler och längre mötesspår på järnvägen kan behövas för att hantera längre godståg eller att öka fram- komligheten. Tillgängligheten till transportsystemet kan behöva höjas i olika avseenden för att tillgodose olika gruppers behov. Alla dessa åtgärder syftar till förbättringar i given infrastruktur och bör utgöra en egen kategori som handlar om uppgraderingar av befintlig transport- infrastruktur.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p751 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">199</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">När inte längre kapaciteten räcker till i transportsystemet eller när bebyggelsestrukturen förändrats kan det vara nödvändigt att investera i ny kapacitet eller i nya sträckor. Dessa nybyggnadsåtgärder är ofta väldigt kostsamma och tilldrar sig stor uppmärksamhet. Dessa åtgärder bör därför utgöra en egen kategori. Den vilja till debatt och den politiska nödvändigheten att diskutera investeringsinriktningen och dess omfattning och fördelning bör ges utrymme i beslut som rör den lång- siktiga planeringen.</P>
<P class="p15 ft2">En sådan debatt och därpå följande ställningstagande kan inte enbart handla om att ta ställning för eller emot ett enstaka objekt utan måste ha ett vidare perspektiv och röra ett större utbud av namngivna objekt. En enkel regel att införa vore att objekt över en viss storleksnivå skulle beslutas av riksdagen. Det finns dock problem med att ange en exakt beloppsgräns. Ett annat alternativ är att samtliga stora och komplexa projekt blir föremål för riksdagens prövning och särskilt sådana som rymmer betydande inslag av stadsbyggnad. Särskilt de sistnämnda är inte lämpliga för beslut på myndighetsnivå. Med dessa beslutskriterier kommer riksdagen att få tillfälle att i ett sammanhang besluta om ett relativt stort antal nationella transportinfrastrukturprojekt som omfattar både vägar och järnvägar och kostnadskrävande farledsprojekt.</P>
<P class="p69 ft2">Vid fastställande av nivån ska hänsyn tas till att järnvägsprojekt ofta uppgår till flermiljardbelopp medan stora komplexa vägprojekt inte alltid når sådana nivåer. Om beloppsgränsen sätts i intervallet <NOBR>600–1</NOBR> 500 miljoner kronor skapas det möjlighet att gör grundliga trafikslagsöver- gripande jämförelser av ett större antal väg- och järnvägsprojekt.</P>
<P class="p68 ft2">Planeringen och anslagen ska vara trafikslagsövergripande. Planerings- förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika regioner både i ett närings- geografiskt och ekonomiskt avseende och med avseende på det politiska mandat med vilka olika regioner företräds. Ett förslag till nytt planerings- system bör ta hänsyn till dessa regionala olikheter. Genom ett ökat politiskt mandat kan planernas legitimitet höjas.</P>
<P class="p71 ft4">Vi föreslår bl.a. därför att ramarna för Uppgraderingar av transport- infrastrukturen resp. Investeringar i ny transportinfrastruktur fördelas av riksdagen på Storstadslänen resp. landet i övrigt.</P>
<P class="p14 ft2">Slutligen ska systemen administreras. I denna del ingår förutom den interna administration i myndigheten också de uppgifter som rör effektivisering av transportsystemet och innefattar således bland annat allt arbete med åtgärdsval i den långsiktiga planeringen och den förberedelse av åtgärdsval som ska ske inför påbörjandet av den fysiska planeringen.</P>
<P class="p68 ft4">Vi har valt att behålla ett långsiktigt planeringsperspektiv om 12 år, uppdelat på tre fyraårsperioder, där varje fyraårsperiod har ett särskilt syfte.</P>
<P class="p764 ft2">Den första fyraårsperioden har detaljerade uppgifter om vilka åtgärder som ska genomföras, medan för de därpå näst- kommande fyraårsperioderna planeringen har en öppnare form.</P>
<P class="p765 ft4">Den andra fyraårsperioden handlar om att identifiera viktiga problem och utmaningar som man inte förmår att fullt ut hantera under den första fyraårsperioden, men där man behöver</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p751 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">200</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p766 ft4">förbereda olika typer av insatser för att vara bättre skickad att genomföra dem inför den nästkommande perioden.</P>
<P class="p764 ft2">Den tredje fyraårsperioden handlar om att identifiera de mer långsiktiga utmaningarna och skaffa sig handlingsutrymme och handlingskraft för att möta dessa.</P>
<P class="p14 ft4">I varje års budgetproposition lämnas förslag om anslag och beräknade ramar för tre kommande år efter aktuellt budgetår.</P>
<P class="p14 ft2">Det finns en koppling mellan den fysiska planeringen av transport- infrastruktur och den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur. Den rör nybyggnadsåtgärder där det krävs att det föreligger krav på fast- ställelse enligt väglagen, lagen om byggande av järnväg eller enligt plan- och bygglagen. Den långsiktiga ekonomiska planeringen omfattar även åtgärder som rör användningen, driften, underhållet av och reinveste- ringar i transportinfrastrukturen.</P>
<P class="p68 ft2">I samband med remissbehandlingen av förslaget till ny lagstiftning som rör den fysiska planeringen av vägar och järnvägar har frågan om kopplingen mellan den fysiska planeringen och den långsiktiga plane- ringen behandlats. Majoriteten av remissinstanserna instämmer i fråga om kopplingen mellan ekonomisk och fysisk planering. Det motiveras med att förslaget tydliggör den ekonomiska planeringens betydelse för åtgärdsvalet, att det kommer att utveckla planeringssystemet och att det är en självklar och nödvändig förbättring av såväl den fysiska som den ekonomiska planeringsprocessen för åtgärder i transportsystemet.</P>
<P class="p15 ft2">Den långsiktiga planeringen av användningen, förvaltningen och utvecklingen av transportinfrastrukturen utgår från ett samlat perspektiv på transportsystemets funktionalitet och förmåga att hantera transport- efterfrågan och dess roll i det lokala, regionala och nationella samhälls- byggandet. I den planeringen ligger att hitta de samhällsekonomiskt mest effektiva åtgärderna för att utveckla funktionaliteten, tillgodose transportefterfrågan och skapa tillgänglighet. Åtgärdsvalet enligt den s.k. fyrstegsprincipen hör naturligt hemma i det sammanhanget. Det krävs således ett skede i processen som tar sikte på val av åtgärd.</P>
<P class="p15 ft2">Vi finner det väsentligt att – på motsvarande sätt som föreslagits i betänkandet ”Effektivare planering av vägar och järnvägar (SOU 2010:57) – knyta arbetet med åtgärdsvalet till den långsiktiga ekonomiska planeringen. En effektiv användning av transportinfrastruk- turen kan åstadkommas med en mängd åtgärder varav investeringar i ny kapacitet eller höjd kapacitet är en bland många medel. Åtgärdsvalet bör ske utifrån samhällsekonomiska överväganden baserad på en för- beredande studie som ej är knuten till den fysiska planeringen.</P>
<P class="p71 ft2">Det kan visserligen vara svårt att slutligt avgöra valet i en situation då kunskapsunderlaget vad avser kostnader och nyttor är relativt svagt eller bristfälligt i det enskilda fallet. Det gäller i de flesta fall oberoende av vilken typ av åtgärd som diskuteras. Det finns emellertid en erfarenhets- bank som är stor och som byggts upp under många år. Denna på erfaren- het förvärvade kunskapen bör utnyttjas i detta skede. Till det bör läggas vikten av en aktiv dialog mellan olika intressenter.</P>
<P class="p229 ft4">I de fall åtgärdsvalet i den långsiktiga ekonomiska planeringen innebär förslag till investeringar i ny kapacitet eller utökad kapacitet som kräver arbets- eller järnvägsplan för att genomföras bör den fysiska planeringen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p751 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">201</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p109 ft4">innehålla en eller flera kontrollstationer för att säkerställa att åtgärden äger en samhällsekonomiska nytta som överstiger de uppoffringar som investeringen i ny kapacitet medför. Det kan i vissa fall ge upphov till att planeringsprocessen får avbrytas om det senare skulle visa sig vara lämpligt.</P>
<P class="p248 ft47">Vårt förslag till riktlinjer och processer för medfinansiering</P>
<P class="p290 ft2">Hushåll och företag är beroende av goda transportmöjligheter. Förutsätt- ningarna för att skapa dessa möjligheter är bl.a. en väl utbyggd och förvaltad transportinfrastruktur. Fördelningen av uppgifter inom transportinfrastrukturen är spridd på många aktörer och den offentliga sektorn spelar en viktig roll. Den grundläggande uppgiftsfördelningen inom den offentliga sektorn bestäms ytterst av vår konstitution och särskilda beslut av riksdagen. En betydande del sköts också av företag verksamma på marknaden och av enskilda.</P>
<P class="p61 ft4">Som alltid när skilda organisationer ska sköta olika delar krävs samarbete om resultatet ska bli bra. Det finns en utbredd samverkanskultur i vårt land och det finns flera former för samverkan.</P>
<P class="p52 ft2">I dess enklaste form består den av att ett <SPAN class="ft194">remiss</SPAN>yttrande inhämtas från berörda parter. Den formen är mycket vanlig och tillämpas regelmässigt i det fall yttrande ska inhämtas enligt bestämmelser i förordning eller lag. Även om samverkan förekommer i andra former finns ofta det formella kravet på skriftligt yttrande eller att intressent bereds möjlighet att avge yttrande.</P>
<P class="p52 ft2">Nästa steg i samverkan brukar beskrivas som en <SPAN class="ft194">dialog </SPAN>där utrymme ges för att redovisa sina ståndpunkter och motiven för dessa. Denna form för samverkan är ofta förekommande bland parter som har anledning att ha frekventa kontakter med varandra. Fördelen är att berörda parter kommer tidigare in i processen än vad som sker via ett skriftligt yttrande sent i processen.</P>
<P class="p54 ft2">Är frågorna som ska hanteras av mer gemensamt intresse kan samverkan ske i form av ett <SPAN class="ft194">gemensamt projekt </SPAN>med syftet att åstad- komma en helhetslösning. Samverkan som drivs i denna form har normalt inga inslag av förhandlingar utan kan ses som en gemensam utredning för att komma fram till en lämplig lösning på en fråga eller ett stort antal frågor.</P>
<P class="p54 ft2">Inte sällan får samverkan karaktären av <SPAN class="ft194">förhandling</SPAN>. Den kan föregås av försök att komma fram till en gemensam lösning men innebär normalt att ett kvalificerat förhandlingsunderlag tas fram. Ett framtagande av förhandlingsunderlag kan ibland ske i ett gemensamt projekt eller separat hos respektive part. I de sammanhangen formuleras de kontroversiella frågorna och redovisas vilka konsekvenser som kan följa av olika lösningar.</P>
<P class="p111 ft4">När förhandlingarna sker med inslag av <SPAN class="ft195">medfinansiering </SPAN>förs ytter- ligare verktyg i form av finansiella resurser in i samverkan med påtagliga effekter på förhandlingarnas karaktär och slutresultat. Denna form av förhandlig är aktuell då frågorna är komplexa och kräver en större arsenal av metoder och ett bredare perspektiv för att lyckas. Sådana förhandlingar kan i vissa fall behöva ledas av någon som står över parts- intressena.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p40 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">202</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p109 ft2">Med medfinansiering förs ett nytt förhandlingsmoment in i planerings- processen som innebär att två eller flera huvudmän eller intressenter diskuterar utformningen och innehållet i en samlad investering i vilken också ingår förhandlingar om en samlad finansiell lösning. Syftet är att få ut ett högre värde av den samlade åtgärden än om var och en agerar självständigt. En förhandling leder normalt fram till ett avslut som manifesteras i en avsiktsförklaring eller i ett avtal. Förhandlingarna förutsätts vara frivilliga, varför det också är fullt möjligt att de kan avslutas utan att avtal tecknas. Det finns inga och ska inte finnas inslag av tvång i detta sammanhang.</P>
<P class="p111 ft2">Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan staten, kommunerna och enskilda när det gäller transportinfrastruktur, trafikering och bebyggelse. Ansvaret för dessa olika delar gränsar till varandra och möts. Staten å ena sidan och kommunerna och kommersiella intressena å den andra möts framförallt i <SPAN class="ft196">noderna i transportsystemet och i tätbebyggda områden.</SPAN></P>
<P class="p242 ft2">Potentialen för värdeskapande förhandlingar mellan dessa intressenter finns företrädesvis där och inte i länkarna och framförallt inte i länkar som domineras av interregional och internationell trafik och kan sägas utgöra nationella stråk och därmed ingå i det nationella väg- resp. järn- vägsnätet. Transportinfrastrukturen utkristalliseras i tre olika kategorier:</P>
<P class="p767 ft4">En kategori där staten har ett fullständigt ansvar för finansieringen av infrastrukturen (landsbygdsvägar, nationella och regionala stråk inom väg- och järnvägssystemet).</P>
<P class="p768 ft2">En annan kategori där kommunen eller kommersiellt intresse har det fulla finansiella ansvaret (användningen av mark och vatten, kommunala gator och vägar, kommersiella anläggningar).</P>
<P class="p768 ft4">En tredje kategori där intressen korsar eller griper in i varandra och ett gemensamt finansiellt ansvar kan komma ifråga (vid</P>
<P class="p769 ft2">genomfartsleder, vid terminaler för gods och personer i vissa fall). Det är i den tredje kategorin som förhandlingar, med möjligheter till medfinansiering, kan leda fram till ett högre sammantaget värde än om samverkan sker i andra former. Med medfinansiering förändras rela- tionerna mellan parterna. Den kanske mest slående förändring som möjliggörs i och med medfinansiering är att relationen mellan parterna förändras. Medfinansieringen innebär att maktrelationerna blir mer jäm- bördiga, kommunen blir en förhandlingspart i och med att man axlar ett ansvar, om den för Trafikverket centrala frågan om finansiering</P>
<P class="p223 ft2">inkluderas i förhandlingen.</P>
<P class="p61 ft2">Detta leder i sin tur till avgörande förändringar av förhandlingen och det sätt på vilken förhandlingen förs. Förhandlingen ändrar karaktär från att ha varit distributiv (fördelande) till att bli integrativ (värdeskapande). Det handlar nu ytterst om att hitta lösningar som är ekonomiskt effektiva, samtidigt som de tillgodoser såväl trafikala behov som önskemål om möjligheter till bebyggelse- och stadsutveckling. En insikt som uppen- baras för de deltagande parterna är att nu handlar det inte längre om att <NOBR>”vinna-förlora”,</NOBR> utan snarare om möjligheterna att skapa <NOBR>”vinna-vinna”-</NOBR> lösningar. Den andra parten blir inte enbart en motpart utan i lika hög grad en medspelare, med vilken samarbete är nödvändigt för att skapa mervärden och för att kunna utveckla gemensamt önskvärda lösningar. Detta innebär i sin tur att ett antal begrepp blir centrala i förhandlingen;</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p40 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">203</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr2 td62"><P class="p21 ft2">problemlösning, gemensamt kunskapssökande och lärande, alternativ-</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">genererande samt kreativitet.</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft2">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft2">Investeringar i statlig transportinfrastruktur har långsiktiga åter-</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">verkningar. De binder den framtida handlingsfriheten. Det är därför</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">logiskt att beslut om lokalisering, utformning och standard i fråga om</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">transportinfrastrukturen kräver långa förberedelseperioder. Såväl frågor</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">som intressenter är många. Förhandlingar kring medfinansiering ingår</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">som en del i de lägen intressena möts.</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><P class="p51 ft197"><SPAN class="ft2">Vi har i utredningen listat de </SPAN>situationer när det kan vara aktuellt med</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">diskussioner om samverkan i form av <SPAN class="ft196">medfinansiering </SPAN>och som kan</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p21 ft7">resultera i att förhandlingar påbörjas. Dessa är enligt följande:</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft16">Staten bygger och den andra parten passar då på tillfället att samtidigt göra investeringar som faller på dennes ansvar.</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft16">Staten bygger och den andra parten vill ha en tidsmässig samordning med investeringar som denne har planerat.</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft16">Staten bygger och den andra parten vill ha en högre standard hos den aktuella statliga anläggningen (väg eller bana med högre hastighet och/eller kapacitet).</SPAN></P>
<P class="p237 ft4"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft14">Staten bygger och den andra parten vill ha en annan utformning (t ex överdäckning, planskild korsning).</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft16">Staten bygger och den andra parten vill ha en annan lokalisering för anläggningen som bättre överensstämmer med dennes planering.</SPAN></P>
<P class="p237 ft4"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft14">Staten bygger och den andra parten vill ha en annan principiell lösning (Pågatåg Nordost).</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">7.</SPAN><SPAN class="ft16">Staten och den andra parten vill ta ett större samlat grepp om flera komponenter av transportförsörjningen i ett område (Stockholms- överenskommelsen, Västsvenska Infrastrukturpaketet).</SPAN></P>
<P class="p237 ft2">Punkterna 1 och 2 är renodlade sett i ett medfinansieringsperspektiv. Varje part tar sin del av kostnaderna enligt den gängse ansvarsför- delningen. Under punkten 2 kan fråga om förskottering vara aktuell. Punkterna <NOBR>3–7</NOBR> rymmer mera komplexa frågeställningar. Komplexiteten kan bestå i svårigheter att i det enskilda fallet avgöra ansvarsfördelningen eller att finna den kombination av åtgärder som kan accepteras av olika berättigade intressen. Punkt 7 illustrerar också varför det inte sällan utan nästan regelmässigt finns ett behov att tillkalla en särskild förhandlings- man för att hantera frågeställningarna, samordna alla aktörer och komma fram till gemensamma lösningar.</P>
<P class="p770 ft4">Den andra parten är ofta en eller flera kommuner/regioner, men kan också representera ett privat bolag eller annan kommersiell aktör.</P>
<P class="p237 ft2">Förvaltningens roll är som nämnts i föregående avsnitt underordnad i den kommunala självstyrelsen. I regeringsformen regleras förhållandet mellan regering och myndighet. Myndigheter lyder – med ett par undan- tag – under regeringen. Riksdag och regering har delegerat betydande maktbefogenheter till myndigheterna. Myndigheterna har ofta ett betydande handlingsutrymme inom de ramar statsmakterna beslutat. Till detta kan läggas maktresurser hos myndigheterna i form av kunskap, kapacitet och kontinuitet, vilka ytterligare stärker deras inflytande och påverkan.</P>
<P class="p770 ft4">Den styrning i form av mål- och resultatstyrning som allmänt tillämpas innebär att politikerna ställer upp mål för verksamheten och anger vilka</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr9 td105"><P class="p21 ft2">resultat som ska uppnås, medan myndigheterna/ förvaltningarna ges</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p19 ft2">204</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr2 td258"><P class="p39 ft2">betydande frihet</P></TD>
<TD class="tr2 td259"><P class="p38 ft2">att</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td260"><P class="p33 ft2">välja medel för att uppfylla intensionerna. Den</P></TD>
<TD class="tr2 td261"><P class="p51 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td258"><P class="p39 ft2">förhandskontroll</P></TD>
<TD class="tr5 td259"><P class="p1 ft2">som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td260"><P class="p33 ft2">låg i den tidigare formen av detaljstyrning har</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p51 ft2">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p39 ft2">ersatts med en efterhandskontroll. I vårt förslag till system för den lång-</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td262"><P class="p39 ft2">siktiga planeringen av transportinfrastruktur ska riksdagens och rege-</P></TD>
<TD class="tr4 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p39 ft2">ringens beslut vad avser transportinfrastrukturen vara bredare och mer</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td263"><P class="p39 ft2">detaljerade än vad som hittills gällt.</P></TD>
<TD class="tr5 td178"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td262"><P class="p33 ft2">I den senaste åtgärdsplaneringen ingick i uppdraget att som en</P></TD>
<TD class="tr4 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p39 ft2">permanent åtgärd pröva möjligheterna till medfinansiering från olika</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p39 ft2">intressenter. Ett viktigt syfte var att volymen åtgärder kunde komma att</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td262"><P class="p39 ft2">utökas genom att den statliga satsningen kombinerades med finansiering</P></TD>
<TD class="tr4 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p39 ft2">från andra. Till medfinansiering räknades t.ex. direkta ekonomiska bidrag</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p39 ft2">eller brukaravgifter. Även trängselskatter räknades som medfinansiering.</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p33 ft2">Utredningen föreslår som framgått att förhandlingar om medfinansie-</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td262"><P class="p39 ft2">ring primärt ska syfta till att öka värdet av de investeringar som omfattas</P></TD>
<TD class="tr4 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p39 ft2">av förhandlingarna. Det kan ibland innebära att volymen investeringar</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td263"><P class="p39 ft2">som en konsekvens kan komma att öka.</P></TD>
<TD class="tr5 td178"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td262"><P class="p33 ft2">Den beslutsstruktur som för närvarande finns är en given utgångspunkt</P></TD>
<TD class="tr4 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p39 ft2">för våra överväganden när det gäller former och riktlinjer för förhand-</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p39 ft2">lingar och avtal om medfinansiering av statlig transportinfrastruktur i den</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td262"><P class="p39 ft2">långsiktiga planeringen. <SPAN class="ft196">Beslutsstrukturen </SPAN>utgår från den grundläggande</P></TD>
<TD class="tr4 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p39 ft2">fördelningen av makt inom staten. Riksdagen som suveränt organ ska</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p39 ft2">besluta om uttag av skatter och användning av anslagsmedel. Regeringen</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td262"><P class="p39 ft2">är beredande och verkställande organ och styr riket. Trafikverket lyder</P></TD>
<TD class="tr4 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td264"><P class="p39 ft2">under regeringen.</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td178"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p33 ft2">Utgångspunkten är vidare att Riksdagen beslutar om mål, inriktning</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td262"><P class="p39 ft2">och ramar för den långsiktiga planeringen och på en mer detaljerad nivå</P></TD>
<TD class="tr4 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td262"><P class="p39 ft2">enligt vårt förslag än tidigare. Regeringen utfärdar direktiv för plane-</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td263"><P class="p39 ft2">ringen och fastställer Nationell plan.</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr21 td262"><P class="p39 ft47">Beslutsstrukturen inom staten såvitt avser transportinfrastruktur</P></TD>
<TD class="tr21 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td265"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td266"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td267"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td268"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td265"><P class="p39 ft47">Staten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td266"><P class="p21 ft47">Beslut</P></TD>
<TD class="tr5 td267"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td268"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td258"><P class="p39 ft7">Riksdag</P></TD>
<TD class="tr8 td259"><P class="p21 ft7">Mål,</P></TD>
<TD class="tr8 td258"><P class="p340 ft7">inriktning,</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p21 ft7">finansiella</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p771 ft7">planeringsramar,</P></TD>
<TD class="tr8 td261"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td258"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td269"><P class="p21 ft2">bemyndiganden, skatter, anslag</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td265"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td270"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td258"><P class="p39 ft7">Regering</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td271"><P class="p21 ft7">Direktiv, fastställelse av Nationell plan, anslagspost,</P></TD>
<TD class="tr8 td261"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td258"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td264"><P class="p21 ft2">vägavgifter</P></TD>
<TD class="tr6 td178"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td265"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td270"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td258"><P class="p39 ft2">Trafikverk</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td271"><P class="p21 ft2">Förslag till Nationell plan, arbetsplan, järnvägsplan,</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td258"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td271"><P class="p21 ft2">finansierings- och genomförandeavtal (PBL), starttid-</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td258"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td269"><P class="p21 ft2">punkt för enskilt objekt, banavgifter</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td265"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td272"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td265"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td267"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td268"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p772 ft4">Med denna utgångspunkt kan Trafikverkets mandat rörande förhand- lingar och avtal om medfinansiering i den långsiktiga planeringen formuleras. Följande villkor bör kunna gälla:</P>
<P class="p135 ft18">1. Avsiktsförklaringar och avtal får träffas i enlighet med de riktlinjer som regeringen meddelat.</P>
<P class="p773 ft2">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr2 td62"><P class="p51 ft2">2. Avsiktsförklaringarnas och avtalens giltighetstid begränsas i tid,</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td62"><P class="p21 ft7">t.ex. fram till nästkommande revidering av planen.</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p21 ft7">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft16">Avsiktsförklaringar och avtal som innefattar uttag av skatter och statliga avgifter ska innehålla upplysningar om att beslut om dessa träffas</SPAN></P>
<P class="p133 ft2"><SPAN class="ft2">i</SPAN><SPAN class="ft89">särskild ordning och är inte avtalbara. I särskilt dokument ska framgå de trafikekonomiska för- och nackdelarna med sådana uttag.</SPAN></P>
<P class="p135 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft16">Av avsiktsförklaringarna och avtalen ska framgå att angivna starttid- punkter kan komma att ändras till följd av Riksdagens årliga budgetbeslut.</SPAN></P>
<P class="p774 ft4"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft14">Avsiktsförklaringar och avtal ska träffas med förbehåll för beslut om tillåtlighet enligt gällande lagstiftning, m.m.</SPAN></P>
<P class="p135 ft2">Punkterna 1, 2 och 4 syftar till att skapa nödvändigt beslutsutrymme för regering och riksdag. Punkt 3 talar om att kommuner och regioner inte är avtalspart när det gäller beslut om skatter och avgifter. Däremot kan det finnas ett lokalt och regionalt politiskt stöd för införande av skatter och avgifter. Detta stöd kan dokumenteras i särskild form. Punkten 5 syftar till att den fysiska planeringen kan ske utan särskilda bindningar av eventuella formella avtal och avsiktsförklaringar. Det kan ibland råda osäkerhet om rättsläget i frågor som avhandlas i avsikts- förklaringarna och avtalen. I de fallen bör särskilda rättsutredningar genomföras. Dessa bör dokumenteras.</P>
<P class="p775 ft2">I Trafikverkets instruktion bör framgå att verket får träffa uppgörelser med kommuner, landsting och enskilda om medfinansiering av statlig transportinfrastruktur i enlighet med de riktlinjer som regeringen meddelar. Trafikverket ska i sin tur i sin interna arbetsordning tydliggöra vem som och med vilket mandat denne får teckna avsiktsförklaringar och avtal om medfinansiering av statlig transportinfrastruktur.</P>
<P class="p775 ft2">Detta leder fram till en ordning för förhandlingar om medfinansiering enligt nedanstående figur. Förhandlingarna och vad dessa får resultera i knyts till olika faser planeringen och genomförandet av investeringar i transportinfrastrukturen. Förhandlingar om medfinansiering i åtgärds- planeringen ska syfta till att identifiera viljan till, preliminär inriktning och omfattning av medfinansieringen samt ange villkoren, formerna och tidplanen för fortsatt samverkan mellan parterna rörande utpekade objekt. Objektens innehåll ska hänföras till någon av de sju kategorier som tidigare redovisats. Medfinansieringsförhandlingarna ska syfta till att skapa mervärden och avse objekt där parternas berättigade intressen möts. I vissa fall kan det få som följd en utökad volym åtgärder. Den rådande ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och enskilda ska respekteras. Det betyder att förhandlingar om medfinansiering kommer att koncentreras till och huvudsakligen avse objekt som finns i större tätorter och i noder där infrastrukturen för olika trafikslag möts, exempelvis hamnar och resecentra.</P>
<P class="p776 ft4">Uppgörelserna i åtgärdsplaneringen ska ha formen av avsiktsförklaringar och det ska tydliggöras att förklaringarna inte är bindande för direktvalda församlingar.</P>
<P class="p135 ft2">Det är åtgärdens samhällsekonomiska värde och det samlade bidraget till de transportpolitiska målen som ska vara avgörande för prioriteringen av åtgärden i de långsiktiga planerna. Hur åtgärden är finansierad är icke utslagsgivande i prioriteringsarbetet.</P>
<P class="p142 ft2">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td273"><P class="p39 ft47">Kopplingar mellan olika faser i planering</P></TD>
<TD class="tr2 td164"><P class="p394 ft47">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td274"><P class="p21 ft47">genomförande av <SPAN class="ft2">Prop. 2012/13:25</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td273"><P class="p39 ft47">investeringar i statlig transportinfrastruktur</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td256"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td275"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p369 ft2">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td276"><P class="p39 ft47">Åtgärdsplanering</P></TD>
<TD class="tr16 td113"><P class="p479 ft47">Fysisk planering</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td277"><P class="p479 ft47">Genomförande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td278"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td279"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td280"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td275"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td281"><P class="p39 ft47">Avsiktsförklaring</P></TD>
<TD class="tr5 td282"><P class="p479 ft47">Genomförande- och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td283"><P class="p479 ft47">Entreprenadkontrakt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td282"><P class="p479 ft47">finansieringsavtal</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td284"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td275"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td285"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td286"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td287"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr8 td288"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td276"><P class="p39 ft2">Syftar till att</P></TD>
<TD class="tr16 td113"><P class="p479 ft2">Syftar till att</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td277"><P class="p479 ft2">Civilrättsligt bindande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td276"><P class="p39 ft2">identifiera viljan till,</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p479 ft2">bestämma omfatt-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td277"><P class="p479 ft2">avtal om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td276"><P class="p39 ft2">preliminär inriktning</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p479 ft2">ning</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td277"><P class="p479 ft2">genomförande av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td276"><P class="p51 ft2">och omfattning av</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p479 ft2">av objektet, parternas</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td277"><P class="p479 ft2">entreprenad. Avtalet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td276"><P class="p51 ft2">medfinansiering samt</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p479 ft2">ansvar samt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td277"><P class="p479 ft2">ska ligga inom ramen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td276"><P class="p39 ft2">anger villkoren,</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p479 ft2">finansieringen av</P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p479 ft2">för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td274"><P class="p479 ft2">det beställnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td276"><P class="p39 ft2">formerna och</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p479 ft2">objektet. Avtal som</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td277"><P class="p479 ft2">bemyndigande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td276"><P class="p39 ft2">tidplanen för fortsatt</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p479 ft2">binder parterna, men</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td277"><P class="p479 ft2">som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td276"><P class="p39 ft2">samverkan rörande</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p479 ft2">utan klausuler om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td277"><P class="p479 ft2">regeringen gett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td276"><P class="p39 ft2">utpekade objekt.</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p479 ft2">skadestånd. Avtalet</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td277"><P class="p479 ft2">Trafikverket. Avtalet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td276"><P class="p39 ft2">Avsiktsförklaringen</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p479 ft2">ska ligga inom ramen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td277"><P class="p479 ft2">rymmer klausuler om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td276"><P class="p39 ft2">tidsbegränsas till</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p479 ft2">för det bemyndigande</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td277"><P class="p479 ft2">skadestånd.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td276"><P class="p39 ft2">nästa planrevidering</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p479 ft2">som regeringen gett</P></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td256"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td275"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td276"><P class="p39 ft2">och är inte</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p479 ft2">Trafikverket</P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td275"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td276"><P class="p39 ft2">bindande</P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td275"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p777 ft2">I figuren ovan har också angetts hur den fortsatta processen kan gestalta sig. I den fysiska planeringen kan uppgörelserna få en fastare form. Genom bemyndigande från riksdagen kan Trafikverket såsom ansvarig för genomförande av de statliga åtgärderna som rör vägar och järnvägar träffa finansierings- och genomförandeavtal med staten utom- stående – oftast kommuner. Dessa avtal bör inte innehålla klausuler om skadestånd. När det däremot gäller anlitande av entreprenörer för att genomföra investeringen träffas efter upphandling enligt gällande lagstiftning civilrättsligt bindande avtal oftast med klausuler om sanktioner vid avtalsbrott.</P>
<P class="p117 ft2">De förslag som vi lämnar syftar till att få rutiner och processer som underlättar förhandlingsarbetet om medfinansiering utan att för den skull hämma det kreativa inslag som kännetecknat förhandlingsarbetet i den senaste planeringsomgången. Kraven på tydligare dokumentation och kraven på informationens innehåll utgår från statsmakternas berättigande intressen av full insyn i finansieringen och bevekelsegrunderna för den prioritering som gjorts i förslagen till långsiktiga planer. De insatser som kommuner och landsting gör har konsekvenser för den offentliga sektorns finansiella sparande.</P>
<P class="p117 ft2">Trafikverket bör få regeringens uppdrag att i samarbete med Sveriges kommuner och landsting utarbeta mallar för avsiktsförklaringar, avtal och dokumentation avseende medfinansiering. Det bör av mallarna för avsiktsförklaringar och avtal tydligt framgå vem som har beslutande- rätten i frågor som rör skatter och avgifter.</P>
<P class="p778 ft2">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft2">Enligt budgetlagen får regeringen för det ändamål och intill det belopp som riksdagen beslutat för budgetåret beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det budgeten avser. Regeringen får vidare göra sådana ekonomiska åtaganden för staten som är nödvändiga för att den löpande verksamheten ska fungera tillfredsställande. Exempel på sådana åtaganden är avtal om lokaler, hyra av kontorsutrustning och anställning av personal.</P>
<P class="p61 ft2">Enligt 9 kap. 8 § andra stycket regeringsformen får regeringen inte ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten utan att riksdagen har medgett det. Regeringens befogenheter på detta område preciseras närmare i <NOBR>12–14</NOBR> §§ budgetlagen.</P>
<P class="p110 ft2">Budgetlagens bestämmelser om beställningsbemyndiganden syftar till att säkerställa att regeringen och dess myndigheter uppfyller regerings- formens krav på riksdagens medgivande innan regeringen ikläder staten ekonomiska åtaganden som kräver framtida anslag. Genom att lämna ett beställningsbemyndigande åtar sig riksdagen att anvisa medel för de betalningar som måste göras då åtagandena infrias i framtiden. Ett bemyndigande att göra ett ekonomiskt åtagande lämnas för ett budgetår och en outnyttjad bemyndiganderam kan alltså inte sparas och utnyttjas följande år.</P>
<P class="p61 ft2">De avtal om medfinansiering av statlig transportinfrastruktur som staten kan komma att ingå med kommuner eller enskilda skiljer sig från beställningsbemyndiganden som avser framtida utgifter för varor eller tjänster för vilka avtal träffas om framtida leveranser på så sätt att medfinansieringsavtalen inte förpliktigar till utbetalningar till medfinansiären. Däremot innebär medfinansieringsavtalen en förpliktelse att genomföra en viss åtgärd i framtiden. I den meningen är medfinansie- ringsavtalen ett framtida åtagande för vilket det bör finnas ett bemyn- digande från riksdagens sida att ingå.</P>
<P class="p144 ft4">Med stöd av riksdagsbeslut kan regeringen i regleringsbrev för Trafik- verket medge att verket avseende väghållning och banhållning får ikläda sig framtida förpliktelser. I praktiken måste Trafikverket hantera sina finansierings- och genomförandeavtal och beställningar av drift- under- hålls- och byggandeentreprenader både med hänsyn till bemyndigandets ram och till den årliga anslagsnivån.</P>
<P class="p336 ft47">Finansieringsformer</P>
<P class="p113 ft2">Finansieringen av statlig transportinfrastruktur ska ske med anslag över statsbudgeten. Riksdagen kan medge undantag från den regeln. De möjligheter som därvid står till buds är en tillfällig finansiering med lån i Riksgäldskontoret och återbetalning med intäkter från brukaravgifter eller återbetalning med intäkter från trängselskatter eller återbetalning med anslag. Vidare kan lån från kommuner eller enskild – s.k. förskotte- ringar – tillfälligt finansiera investeringar i transportinfrastruktur. Åter- betalning av lånet sker när anslag beviljas för den tidigarelagda investe- ringen. Slutligen kan staten låta utomstående direkt medverka i finansie- ringen av statlig transportinfrastruktur.</P>
<P class="p144 ft18">Det förslag som utredningen lägger rörande finansieringen av investe- ringar i transportinfrastruktur innebär förändringar jämfört med dagens</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p40 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">208</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">ordning. Investeringar i tele- och elanläggningar i järnvägsinfrastrukturen finansieras för närvarande normalt med lån i Riksgäldskontoret för att sedan återbetalas med anslagsmedel. Den ordningen bör enligt utred- ningens uppfattning och förslag upphöra i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen.</P>
<P class="p71 ft2">Däremot finns det skäl att låta Trafikverket finansiera sådana investe- ringar som sänker kostnaderna för den framtida förvaltningen av transportinfrastrukturen så mycket att de resurser som frigörs kan finansiera framtida amorteringar och räntor på upptagna lån. Denna lånemöjlighet har sedan länge funnits för att ersätta färjor med broar. Denna lånemöjlighet bör utsträckas och gälla generellt för investeringar som har till direkt syfte att sänka framtida förvaltningskostnader. Därigenom kan effektiviseringsarbetet stimuleras som bl.a. skulle inne- bära en snabbare övergång från lokal till fjärrstyrd tågklarering, utvecklade driftcentraler och effektivare kraftförsörjning inom järnvägen.</P>
<P class="p15 ft2">Huvudregeln är – som nämnts – att statlig infrastruktur ska finansieras med anslag över statsbudgeten. Bakom den regeln ligger att riksdagen ska ha full kontroll över de utgifter som går till transportinfrastruktur och vilken belastning som därmed sker på statsbudgeten. I vårt delbetänkande (SOU 2011:12) lyfte vi fram följande citat för att beskriva grundvalen för nämnda huvudregel: ”Genom att i budgetregleringen utgifter och inkomster ställs mot varandra sker en avvägning dem emellan och mellan skilda utgiftsändamål. Därigenom får man en över- syn och prövning av statsverksamheten i ett sammanhang, en helhets- bedömning. Med hänsyn härtill är fullständighetsprincipen (dvs. all statlig verksamhet bör ingå i budgeten) och bruttoprincipen (dvs. för varje sektor ska samtliga inkomster och utgifter medtagas) väsentliga.”</P>
<P class="p69 ft2">Genom att budgeten innehåller all statlig verksamhet så kan budgeten ge en god och rättvisande bild av statens verksamhet och budgetläge för riksdagen. Ett korrekt och tydligt underlag är en förutsättning för de prioriteringar som riksdagen kan göra vid fastställandet av budgeten gällande till exempel <NOBR>finans-,</NOBR> välfärdseller regionalpolitik. Resurserna kan därmed fördelas genom prioriteringar mellan olika sektorer i samhället.</P>
<P class="p228 ft4">Denna gällande huvudprincip innebär att annan form av finansiering av statlig transportinfrastruktur utgör undantag. För sådana undantag beslutar riksdagen i särskild ordning och kräver därvid en särskild motivering och redovisning.</P>
<P class="p14 ft2">Direktprissättning med brukaravgifter kan enligt vår uppfattning medverka till ett effektivare utnyttjande av transportinfrastrukturen. Sådana brukaravgifter kan dessutom ge betydande bidrag till finansie- ringen av transportinfrastrukturen. För kommande planeringsperioder bör därför enligt vår uppfattning frågan om ett brett uttag av brukaravgifter prövas som en långsiktig stabil intäktskälla.</P>
<P class="p71 ft2">I dag är huvudprincipen att trafikinfrastruktur finansieras med anslag över statsbudgeten. Därtill kommer i begränsad utsträckning finansiering av trafikinfrastruktur (för väg och järnväg) via brukaravgifter (bro- avgifter, trängselskatter, banavgifter). Därtill betalar brukarna avgifter för innehav av bil (bilskatt) och skatt för drivmedel (bensin och dieselskatt). Över en längre tidsperiod kan det antas att fossila bränsle i minskande omfattning kommer att användas. I ett sådant sammanhang aktualiseras</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p751 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">209</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p109 ft4">frågan om andra skattebaser. Inför överväganden om ett framtida finansierings- och uppbördssystem bör frågan om generella brukar- avgifter kan och bör införas utredas med ett brett perspektiv. Sådana avgifter kan vara av olika karaktär, t.ex.:</P>
<P class="p56 ft2">utbyggt och omfattande system med bompengar,</P>
<P class="p57 ft4">avståndsbaserade avgifter som debiteras med elektroniska hjälp- medel,</P>
<P class="p56 ft2">avgifter kopplade till drivmedel,</P>
<P class="p56 ft2">avgifter kopplade till innehav av fordon,etc.</P>
<P class="p52 ft2">Vid en översyn om möjligheterna att införa generella brukaravgifter i ett brett perspektiv bör frågor om styrning av trafik, hållbarhet över tiden, klimataspekter, påverkan på samhällsekonomiska förhållanden, fördel- ningsaspekter, regionalpolitisk påverkan, tillväxtfrågor, konkurrens- effekter i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> samt möjligheterna till en bred acceptans av generella brukaravgifter i grunden analyseras.</P>
<P class="p54 ft2">Enligt direktiven ska vi göra överväganden rörande utformning och införande av brukaravgifter. Utöver att vara finansieringskällor är väg- avgifter, banavgifter och trängselskatt alla styrmedel med effekt på val av färdmedel och rutter. I vårt delbetänkande (SOU 2011:12) redovisade vi våra överväganden rörande brukaravgifter.</P>
<P class="p54 ft2">Vi konstaterade att brukaravgifter som tas ut eller kan tas ut på vid användning eller finansiering av statlig transportinfrastruktur beslutas av regeringen eller av myndighet med stöd av lag. Staten är således ensam- rådande om avgifter ska införas eller ej. Frågan om riktlinjer för och när brukaravgifter ska komma ifråga i finansierande och/eller styrande syfte är en statlig angelägenhet.</P>
<P class="p111 ft4">Vi fann vidare anledning att skilja på generellt och partiellt införda pålagor och på styrande respektive finansierande pålagor. Det påpekades att styrande pålagor ger intäkter som kan användas för finansiering av transporinfrastruktur och att finansierande avgifter har styrande effekter. Av nedanstående tabell gavs exempel på olika typer av pålagor på trafiken för nyttjande av transportinfrastrukturen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p40 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">210</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<P class="p74 ft47">Exempel på styrande, finansierande, generella och partiella avgifter <SPAN class="ft2">Prop. 2012/13:25</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr2 td276"><P class="p39 ft47">och skatter</P></TD>
<TD class="tr2 td49"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td259"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td201"><P class="p708 ft2">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td278"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td289"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td272"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td279"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p479 ft47">Styrande</P></TD>
<TD class="tr6 td290"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td282"><P class="p479 ft47">Finansierande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td285"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td286"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td286"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr8 td201"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td281"><P class="p39 ft47">Generella</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td282"><P class="p479 ft2">Banavgifter enligt kap</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td282"><P class="p479 ft2">Banavgifter enligt kap</P></TD>
<TD class="tr5 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td285"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td286"><P class="p479 ft2">7 § 2 järnvägslagen,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td286"><P class="p479 ft2">7 § 4 järnvägslagen,</P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td281"><P class="p39 ft47">Partiella</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p479 ft2">Trängselskatt</P></TD>
<TD class="tr5 td290"><P class="p771 ft2">i</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p479 ft2">Broavgifter</P></TD>
<TD class="tr5 td291"><P class="p771 ft2">Öresund,</P></TD>
<TD class="tr5 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td281"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p479 ft2">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr5 td290"><P class="p771 ft10">och</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p479 ft2">Svinesund,</P></TD>
<TD class="tr5 td291"><P class="p771 ft10">Sundsvall</P></TD>
<TD class="tr5 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td281"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p479 ft2">Göteborg</P></TD>
<TD class="tr9 td290"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p479 ft2">och Motala</P></TD>
<TD class="tr9 td291"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td285"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr31 td289"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr31 td292"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr31 td293"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr31 td294"><P class="p21 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr8 td201"><P class="p21 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft2">I de fall finansierande avgifter införs bör de enligt vår uppfattning huvudsakligen vara av generell karaktär. När det gäller partiellt införda avgifter i finansierande syfte för väginvesteringar borde sådana enligt vår uppfattning ingå i en tydlig strategi som genomförs konsekvent. Någon sådan utarbetad strategi som regering och riksdag ställt sig bakom finns inte. Utan sådana riktlinjer kan beslut om införande av broavgifter i finansierande syfte riskera bli <NOBR>ad-hoc-betonade.</NOBR> Mer slumpvis införda avgifter som syftar till att finansiera byggande av ny transport- infrastruktur riskerar att inte bli långsiktigt hållbara.</P>
<P class="p12 ft2">Partiellt införda avgifter i finansierande syfte har nackdelar i två mycket viktiga avseenden – uppbördskostnaderna är regelmässigt högre för den typen av finansiering än en finansiering genom att öka befintliga skatter eller generellt verkande avgifter samt att avgifterna har en styrande effekt som kan motverka ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av den transportinfrastruktur som ska finansieras.</P>
<P class="p11 ft2">Det finns emellertid en allmän tendens att föra in avgifter på flera områden i samhället i stället för eller parallellt med en finansiering med skatteintäkter. Motivet är att den som använder en anläggning eller konsumerar en tjänst och därmed tillägnar sig nyttan också ska betala för sig. I den meningen finns det skäl att föra in avgifter eller höja redan befintliga.</P>
<P class="p11 ft2">Frågan om hur enhetlighet och effektivitet i avgiftsutformning kan uppnås ska särskilt belysas. Om det bedöms lämpligt kan utredaren före- slå konkreta riktlinjer för införande och utformning av brukaravgifter. De särskilda förutsättningar som gäller för respektive trafikslag, inklusive nationellt och <NOBR>EU-gemensamt</NOBR> regelverk, ska beaktas.</P>
<P class="p45 ft2">Reglering av avgifter för att nyttja <SPAN class="ft194">järnvägsinfrastruktur </SPAN>finns i 7 kap. järnvägslagen. Dessa regler baseras på direktiv 2001/14/EG. Infrastruk- turförvaltarna ska enligt direktivet säkerställa att det avgiftssystem som används är baserat på samma principer över hela deras järnvägsnät. Det är infrastrukturförvaltaren, dvs. Trafikverket för det järnvägsnät som staten förvaltar, som fastställer avgifterna med stöd av järnvägslagen. Grundprincipen är att likvärdig infrastruktur som förvaltas av en och samma infrastrukturförvaltare ska avgiftssättas på likvärdigt sätt.</P>
<P class="p12 ft4">Trafikverkets nya inriktning för utveckling av tjänster och prissättning innebär att de avgiftskomponenter som ingår i särskilda avgifter i större utsträckning kommer att differentieras utifrån den kapacitetssituation</P>
<P class="p74 ft7">som råder i järnvägsnätet. Betalningsviljan får därmed på ett tydligare</P>
<P class="p66 ft2">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p158 ft2">sätt komma till uttryck i prissättningen. Attraktiva tåglägen kan prissättas högre. Denna utveckling har under senare år redan påbörjats, då till exempel en differentiering av tåglägesavgiften har införts för att bland annat bättre anpassa avgiften till kapacitetssituationen. Som ytterligare ett led i strävan mot mera differentierade särskilda avgifter, debiteras passageavgifter på vissa sträckor i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö vid vissa mer attraktiva tider. Vägledande för dessa avgifter har bland annat varit en översiktlig bedömning av kapacitets- situationen.</P>
<P class="p293 ft2">Genom att differentiera avgifterna och höja dem för till exempel tågläge hög och passageavgifterna i de tre storstadsområdena avser man att uppnå en styrande effekt från tider och platser som i dag har begränsad kapacitet. Genom att på så sätt sprida användandet uppnår man en mera effektiv användning av järnvägsinfrastrukturen och därmed en ökning av den totala kapaciteten i systemet.</P>
<P class="p190 ft4">Enligt 29 § Väglagen (1971:948) kan regeringen bestämma att avgift får tas ut för begagnande av väg. Avgifter kan endast tas ut för att finansiera nya <SPAN class="ft195">väganläggningar</SPAN>. Vidare finns begränsningar såvitt avser tung trafik.</P>
<P class="p157 ft4">Möjligheterna att ta pålagor inom vägsystemet styrs av det regelverk som ställs upp i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer, det så kallade Eurovinjettdirektivet.</P>
<P class="p258 ft2">Vägavgifter som tas ut på det transeuropeiska vägnätet, eller på delar av detta vägnät, måste uppfylla direktivets villkor. Direktivets vägavgiftsregler är utformade som maximinivåer. Grundprincipen är att vägavgifter maximalt får motsvara kostnaden för investering i och drift av den avgiftsbelagda infrastrukturen. För Sveriges del ingår väg E4 mellan Malmö och Stockholm, väg E6 mellan Malmö och Svinesund, samt väg E18 mellan Stockholm och Töckfors i det transeuropeiska vägnätet, enligt europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet. För det vägnät som omfattas av direktivet gäller att tidsbaserad och distansbaserad avgift inte får tas ut samtidigt på någon given fordonskategori för användandet av ett och samma vägavsnitt.</P>
<P class="p779 ft2">Medlemsstaterna får dock ta ut både distans- och tidsbaserade avgifter för användandet av broar, tunnlar och bergspass. Ett särskilt undantag från direktivets regler finns för avgifter som är särskilt utformade för att motverka tids- och platsrelaterad trafiköverbelastning i stadsområden. Det är den förstnämnda möjligheten som nyttjats för att ta ut avgifter för finansieringen av broar vid Motala och Sundsvall.</P>
<P class="p190 ft2">På uppdrag av Trafikverket, Transportstyrelsen och Vinnova har <NOBR>Arena-projektet</NOBR> sedan 2006 arbetat med att utveckla kunskap kring och lösningar för avgifter inom vägtrafiken. Projektet omfattar därvid alla former av brukaravgifter, befintliga och tänkbara framtida, och arbetar med målsättningen att skapa en enhetlig nationell lösning som verkar inom ramen för regelverket inom EU.</P>
<P class="p241 ft4">Det förslag som redovisas i bilaga till detta betänkande tar upp frågan om enhetlighet och effektivitet i tekniskt och uppbördsmässigt hänseende. Det är uppenbart att det krävs en enhetlighet i dessa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p780 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">212</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft4">avseenden. Det förslag som läggs fram i bilagan till detta betänkande av <NOBR>Arena-projektet</NOBR> bör kunna utgöra en konstruktiv grund för den fortsatta utvecklingen av systemet.</P>
<P class="p14 ft2">Även enhetlighet i avgiftsmässigt hänseende bör eftersträvas. Enhetligheten bör avse lika avgifter per fordonsklass oberoende vilken avgiftsbelagd bro man passerar. I det sammanhanget finns principer fastställda i det s.k. eurovinjettdirektivet, vilket Sverige förbundit sig att efterleva. När det gäller avgifter på broarna i Motala respektive Sundsvall har inte enhetlighet i avgiftsmässig bemärkelse uppnåtts. Av avtalen framgår att vid färd med personbil över bron i Motala ska avgift erläggas medan personbilar inte behöver betala någon avgift vid passage av bron i Sundsvall. En sådan skillnad måste kunna motiveras utifrån trafikekonomiska överväganden, nämligen att avledningseffekten är mycket större i Sundsvall än i Motala. Om så inte är fallet bör det ur den synvinkeln inte förekomma några skillnader. Det finns alltid en större acceptans för ekonomiska ingripanden eller interventioner om pålagorna delas lika av alla. Det skulle tala för en enhetlighet i avgiftssättningen oberoende av vilken nybyggd bro eller tunnel man råkar passera. Med en tillämpning av förespråkat enhetlighetskrav vid avgiftssättningen så bör avgiftsfinansierade broar och tunnlar utgöra en resultatmässig enhet där de samlade intäkterna från avgiftsuppbörden och de samlade utbetal- ningarna för räntor och amorteringar jämte uppbördskostnaderna samlas upp och redovisas.</P>
<P class="p229 ft2">Vi har låtit göra en översiktlig studie hur finansieringen av transport- infrastrukturen är utformad i olika länder. Genomgången visar att transportinfrastrukturen i de studerade länderna alltjämt är ett område där staterna har en mycket aktiv roll både som ägare, operatörer och finansiärer av verksamheten. En förklaring kan vara att man genom sådana arrangemang velat försäkra sig om att stordriftsfördelar i verksamheterna tas tillvara och att resurser inte splittras på flera olika operatörer. En annan orsak har varit att det varit administrativt omständligt och tekniskt komplicerat samla in brukaravgifter av olika slag. På vägsidan har det också varit möjligt att finansiera de direkta kostnaderna för vägnätet under en uppbyggnadsfas med bränsle- och fordonsskatter av olika slag. Genomgående sker dock en förändring i många länder när det gäller finansieringen.</P>
<P class="p69 ft2">Dels finns en ökande insikt att de externa effekterna av transporterna, som emissioner, trängsel och buller behöver prissättas i högre utsträck- ning än tidigare. Dels är investeringsbehoven mycket stora i åldrande system där kapacitetstaken ofta nåtts i många storstadsområden. I en situation där många regeringar är ovilliga att höja skatter av politiska skäl, eller är förhindrade att ta på sig nya åtaganden av statsfinansiella skäl blir avgiftsfinansiering i olika former alltmer intressant i många länder. Vart fall på järnvägssidan är den avgiftsfinansierande andelen mycket låg i Sverige jämfört med många andra länder.</P>
<P class="p229 ft4">I budgetpropositionen för år 2002 framhölls att om kommuner eller regioner efter beslut av en betydande majoritet skulle göra framställan om att införa trängselavgifter som ett led i en bredare strategi för att komma till rätta med trafikens trängsel- och miljöproblem, kommer regeringen att bereda frågan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p751 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">213</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">Enligt utredningens mening bör det, såsom det uttrycktes i ovan nämnda proposition, vara ett nödvändigt villkor att det ska finnas en betydande majoritet i de kommuner eller regioner som står bakom en framställan om införande av trängselskatter som ett led att komma till rätta med trafikens trängsel- och miljöproblem. I de fall trängselskatten även ges en uttalad finansierande roll bör läggas till att den majoritet som står bakom framställan också gör ett åtagande som är långsiktigt stabil. Det bör dock betonas att det inte är tillräckligt med en framställan om trängselskatt. Det krävs också att åtgärden är den mest effektiva för att nå åtgärdens primära syfte.</P>
<P class="p69 ft4">När det gäller enhetlighet och effektivitet i tekniskt avseende i uppbörden av trängselskatter hänvisar vi till vad som anförts i frågan under föregående avsnitt om brukaravgifter.</P>
<P class="p14 ft2">Med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter får kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för. Bestämmelsen innebär en möjlighet, men ingen skyldighet för kommunen att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg. Någon motsvarande bestämmelse avseende farleder för vilka staten ansvarar finns inte.</P>
<P class="p14 ft2">Enligt gällande regleringsbrev för Trafikverket får verket tidigarelägga byggandet av allmänna vägar och investeringar i järnvägsanläggningar där förskottering (lån) sker från kommuner, landsting eller enskilda under förutsättning att avtalet inte innehåller sådana villkor som innebär indexuppräkning av eller räntor på förskotterat belopp. Den samman- lagda skulden för de av Trafikverket och regeringen godkända förskotte- ringarna avseende allmänna vägar och investeringar i järnvägsanlägg- ningar får ej överstiga 30 procent av i regleringsbrevet angivet belopp. Förskottering av objekt vars byggkostnad överstiger 20 miljoner kronor ska underställas regeringens prövning.</P>
<P class="p69 ft2">Vi föreslår att tydliga kriterier läggs för när förskottering ska tillåtas i stället för den beloppsbegränsning som nu finns. Vi förutser också att intresset för förskotteringar minskar till följd av det förslag till nytt planeringssystem som vi lägger fram i detta betänkande.</P>
<P class="p68 ft2">En planeringsram för transportinfrastrukturen är inget beslut om framtida anslag. Den är en restriktion som är satt för att planeringen och prioriteringen av åtgärder ska ske utifrån en så realistisk bedömning som möjligt av en framtida utgiftsvolym. Den sätts därvid med hänsyn till vad riksdag och regering gör för prognoser om framtida finansiellt utrymme vägt mot anspråken inom andra offentliga utgiftsområden. Planerings- ramen i sig har inga konsekvenser för den årliga utgiftsnivån inom den offentliga sektorn eller det offentliga sparandet. Nivåerna på utgifterna och sparandet bestäms av andra faktorer. Det hindrar inte att planerings- ramen indirekt har betydelse för de framtida nivåerna på det för de offentliga finanserna viktiga nyckeltalen.</P>
<P class="p72 ft4">För att koppla beslut om planeringsramen till den statliga reglerade budgetprocessen finns två vägar att gå. Riksdagen kan i det ena fallet besluta om en definitiv planeringsram som konstitueras av såväl anslag som olika former av medfinansiering. I det fallet får inslaget av medfinansiering rymmas inom den definitiva planeringsramen. I det fallet har riksdagen ex ante full kontroll på planeringen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p751 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">214</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p109 ft4">I det andra fallet kan planeringsramen komma att förändras till följd av de avsiktsförklaringar om medfinansiering som träffas i samband med åtgärdsplaneringen. I detta fall kommer riksdagen genom bl.a. bemyndigandeinstitutet ha full kontroll ex post över planeringen.</P>
<P class="p52 ft2">I båda fallen har riksdagen och regeringen full kontroll över anslag och bemyndiganden om att träffa avtal om framtida åtaganden för staten.</P>
<P class="p110 ft2">Vi föreslår att riksdagen beslutar om en planeringsram som kan komma att överskridas genom vilja till medfinansiering. Vi gör den bedömningen att den volym som medfinansieringen kan komma att omfatta blir relativt sett marginell i förhållande till summan av ramarna för planering av transportinfrastrukturen under de närmaste planerings- perioderna. Detta i kombination med att riksdagen och regeringen har en fullständig kontroll över avtal om medfinansiering, anslag, lån och sparandet motiverar vårt förslag i denna del. Incitamenten till medfinan- siering kan också bli något större om det finns ett utrymme som kan påverkas. Genom att Trafikverket ska föra förteckning och samlat redo- visa innehållet i samtliga tecknad avsiktsförklaringar får riksdag och regering i efterhand den information som för deras del behövs.</P>
<P class="p781 ft47">Statsstödsreglerna</P>
<P class="p113 ft2">Vi har låtit genomföra en omfattande genomgång av tillämpningen av de statsstödregler som är knutna till vårt deltagande i den europeiska gemenskapen. Syfte är att få underlag för att bedöma gränsdragningen i ansvar och finansiering mellan stat och enskilda som rör utveckling och förvaltning av transportinfrastruktur.</P>
<P class="p110 ft2">Statsstödsreglerna syftar till att tillse att det stöd medlemsstaterna beviljar inte leder till en otillbörlig snedvridning av konkurrensen. Lika konkurrensvillkor ska upprätthållas för alla företag som är verksamma på EU:s inre marknad, oavsett i vilken medlemsstat de är etablerade. Om vissa företag ges obefogade selektiva fördelar, innebär detta att mark- nadskrafterna inte belönar eller dröjer med att belöna de mest konkurrenskraftiga företagen, vilket i sin tur minskar EU:s allmänna konkurrenskraft. Statliga stödåtgärder kan också leda till att marknads- makten koncentreras till vissa företag, t.ex. när de företag som inte får statligt stöd måste inskränka sin verksamhet på marknaden eller när stödet används till att bygga upp hinder för tillträde till marknaden. Om konkurrensen snedvrids på detta sätt finns en risk att konsumenterna drabbas av högre priser, lägre kvalitet på varorna och minskad innova- tion.</P>
<P class="p144 ft2">Å andra sidan anses statliga stödåtgärder under vissa förutsättningar också kunna vara effektiva medel för att uppnå mål av gemensamt europeiskt intresse. De kan rätta till marknadsmisslyckanden och därmed få marknaderna att fungera bättre och öka den europeiska konkurrens- kraften. De kan även bidra till att främja social och regional samman- hållning, hållbar utveckling och kulturell mångfald.</P>
<P class="p111 ft4">Investeringar i transportinfrastruktur har traditionellt ansetts utgöra en allmän <NOBR>ekonomisk-politisk</NOBR> åtgärd som inte faller in under statsstöds- reglerna. Anledningen är att så länge som infrastrukturen direkt finan- sieras av offentliga myndigheter och är öppen för alla användare, såväl faktiska som potentiella, på lika och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> villkor, så kan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p40 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">215</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft4">inte vissa företag eller viss produktion anses gynnas framför andra på ett sätt som snedvrider konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p751 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p752 ft2">216</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p509 ft57">Förteckning över remissinstanser (SOU 2011:12 och 2011:49)</P>
<P class="p782 ft2">Riksrevisionen, Konsumentverket, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen 1Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Arbetsgivarverket, Socialstyrelsen, Handisam, Statskontoret, Boverket, Lantmäteriet, Riksgälden, Ekonomi- styrningsverket, Konjunkturinstitutet, Kammarkollegiet, Kungl. Tekniska högskolan, Uppsala universitet, Lunds tekniska högskola/ Lunds universitet, Sametinget, Naturvårdsverket, Trafikverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Transport- styrelsen, Trafikanalys, Konkurrensverket, Affärsverket svenska kraftnät, Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Tillväxtverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Riksantikvarieämbetet, Diskrimineringsombudsmannen, Hallands läns landsting, Norrbottens läns landsting, Skåne läns landsting, Stockholms läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Västmanlands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Gotlands kommun (Region Gotland), Samverkansorganet i Blekinge län (Region Blekinge), Samverkansorganet i Dalarnas län (Region Dalarna), Samverkansorganet i Gävleborgs län (Region Gävleborg), Samverkansorganet i Jämtlands län (Regionförbundet Jämtlands län), Samverkansorganet i Jönköpings län (Regionförbundet, Jönköpings län), Samverkansorganet i Kalmar län (Regionförbundet i Kalmar län), Samverkansorganet i Kronobergs län (Regionförbundet Södra Småland), Samverkansorganet i Södermanlands län (Region Sörmland), Samverkansorganet i Uppsala län (Region- förbundet Uppsala län), Samverkansorganet i Värmlands län (Region Värmland), Samverkansorganet i Västerbottens län (Regionförbundet i Västerbottens län), Samverkansorganet i Örebro län (Regionförbundet Örebro län), Samverkansorganet i Östergötlands län (Regionförbundet Östsam), Ale kommun, Borås kommun, Bromölla kommun, Fagersta kommun, Falkenbergs kommun, Göteborgs kommun, Habo kommun, He1singborgs kommun, Huddinge kommun, Karlsborgs kommun, Karlskoga kommun, Kiruna kommun, Köpings kommun, Lerums kommun, Malmö kommun, Mora kommun, Motala kommun, Norrköpings kommun, Nynäshamns kommun, Piteå kommun, Sollefteå kommun, Stockholms kommun, Torsby kommun, Umeå kommun, Uppsala kommun, Vårgårda kommun, Vänersborgs kommun, Västerås kommun, Ystads kommun, Åtvidabergs kommun, Örnsköldsviks kommun, AB Storstockholms Lokaltrafik, Företagarna, Gröna bilister,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft2">Prop. 2012/13:25</P>
<P class="p751 ft2">Bilaga 5</P>
<P class="p752 ft2">217</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td62"><P class="p21 ft2">Handelskammarförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td295"><P class="p21 ft2">Riksförbund, Motormännens Riksförbund,</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p121 ft10">Naturskyddsföreningen,</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft2">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">Näringslivets Transportråd, Resenärsforum, Riksförbundet Enskilda</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td62"><P class="p21 ft2">Vägar, Småkom, Svensk Kollektivtrafik, Svenskt Flyg, Sveriges</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">akademikers centralorganisation, Sveriges Byggindustrier, Sveriges</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td62"><P class="p21 ft2">Hamnar, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Åkeriföretag,</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td296"><P class="p21 ft2">Tjänstemännens</P></TD>
<TD class="tr4 td297"><P class="p21 ft2">Centralorganisation,</P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p121 ft2">TransportGruppen,</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td296"><P class="p21 ft2">Tågoperatörerna.</P></TD>
<TD class="tr6 td297"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p783 ft2">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H00325219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr30 td62"><P class="p21 ft1">Näringsdepartementet</P></TD>
<TD class="tr30 td44"><P class="p21 ft2">Prop. 2012/13:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td62"><P class="p21 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 2012</P></TD>
<TD class="tr17 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td62"><P class="p21 ft2">Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden</P></TD>
<TD class="tr16 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p21 ft2">Björklund, Ask, Björling, Ohlsson, <NOBR>Elmsäter-Svärd,</NOBR> Hatt, Ek, Lööf</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td62"><P class="p21 ft2">Föredragande: statsrådet <NOBR>Elmsäter-Svärd</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td44"><P class="p21 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p784 ft4">Regeringen beslutar proposition 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem</P>
<P class="p785 ft2">219</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
11Riksdagen godkänner att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. under perioden 2014-2025 ska uppgå till 522 miljarder kronor och att 281 miljarder kronor av denna ram ska användas till utveckling av transportsystemet (avsnitt 4.1). BifallBifall2012/13:TU2?Röstning22Riksdagen godkänner att den ekonomiska ram som avsätts för åtgärder som utvecklar transportsystemet för perioden 2014-2025 får användas för investeringar i statliga järnvägar och vägar, trimningsåtgärder och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., medfinansiering till stora och strategiska åtgärder i hamnar, farleder och slussar samt räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån (svsnitt 4.2). BifallBifall2012/13:TU2?Röstning33Riksdagen godkänner att av den ekonomiska ramen ska det avsättas 86 miljarder kronor till drift och underhåll av och reinvestering i statliga järnvägar och 155 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt till statlig medfinansiering av enskilda vägar (avsnitt 4.3). BifallBifall2012/13:TU2?Röstning44Riksdagen godkänner att planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter, ska uppgå till 53 miljarder kronor för perioden 2010-2025 (avsnitt 4.6). BifallBifall2012/13:TU2?Röstning55Riksdagen godkänner att efter åtgärdsplaneringen slutligt besluta om fördelningen av medel mellan nationell plan och länsplaner (avsnitt 7.1.2). BifallBifall2012/13:TU2?RöstningBBordläggning2012-10-15 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2012-10-15 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2012-10-15 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2012-10-16 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2012-11-07 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avNäringsdepartementet2014-11-23 23:24:27statustextstatustextÄrendet är avslutatH003252017-10-18 13:40:07tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-23 23:24:27H00325prop_201213__25.pdf7703876pdfInvesteringar för ett starkt och hållbart transportsystemhttps://data.riksdagen.se/fil/52483FB6-E371-4ED3-BB67-0321DCD3D86Bbehandlas_i2012/13:TU2H001TU2bet2012/13TU2Transportsystemets inriktningBetänkandeföljdmotionav Anders Ygeman m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2012/13:25<br/>
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemH002T8mot2012/13T8Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemav Anders Ygeman m.fl. (S)Motionföljdmotionav Christer Engelhardt (S)<br/>
med anledning av prop. 2012/13:25<br/>
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemH002T10mot2012/13T10Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemav Christer Engelhardt (S)Motionföljdmotionav Christer Engelhardt m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2012/13:25<br/>
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemH002T9mot2012/13T9Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemav Christer Engelhardt m.fl. (S)Motionföljdmotionav Jonas Sjöstedt m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 2012/13:25<br/>
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemH002T7mot2012/13T7Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemav Jonas Sjöstedt m.fl. (V)Motionföljdmotionav Tony Wiklander och Lars Isovaara (SD)<br/>
med anledning av prop. 2012/13:25<br/>
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemH002T6mot2012/13T6Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemav Tony Wiklander och Lars Isovaara (SD)Motionföljdmotionav Åsa Romson m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 2012/13:25<br/>
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemH002T11mot2012/13T11Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystemav Åsa Romson m.fl. (MP)Motion