2814026H003212012/1321propproppropProposition 2012/13:21PropositionPropositionN2102012-10-19 00:00:002013-02-15 18:21:172012-10-19 00:00:00Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart Energisystemhämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H00321/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H00321https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H00321
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:651px;z-index:-1;width:54px;height:96px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:54px;height:96px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_2 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_9 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_17 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:234px;left:105px;z-index:-1;width:399px;height:239px;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:399px;height:239px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_30 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:447px;left:105px;z-index:-1;width:402px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:402px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:605px;left:147px;z-index:-1;width:388px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:388px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:1px;left:105px;z-index:-1;width:426px;height:477px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:426px;height:477px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_38 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:100px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:264px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:394px;height:264px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:94px;left:126px;z-index:-1;width:386px;height:207px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:386px;height:207px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:469px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:173px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:394px;height:173px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:218px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:394px;height:218px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:280px;left:147px;z-index:-1;width:394px;height:112px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:394px;height:112px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:147px;z-index:-1;width:394px;height:126px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:394px;height:126px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:142px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:394px;height:142px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:204px;left:147px;z-index:-1;width:394px;height:80px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:394px;height:80px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:234px;left:147px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:250px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:142px;left:147px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_62 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:0px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:110px;height:1px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft10{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 15px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 15px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft14{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 25px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft20{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft23{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 19px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft27{font: italic 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 16px;}
.ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft29{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft30{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft31{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft32{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft33{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft34{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft36{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft37{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft38{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 17px;}
.ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;}
.ft40{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 22px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft45{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 20px;}
.ft46{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft47{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft48{font: bold 12px 'Calibri' !important;l-h: 13px;}
.ft49{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 13px;}
.ft50{font: 12px 'MS PGothic' !important;l-h: 11px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft52{font: bold 12px 'Calibri' !important;l-h: 12px;}
.ft53{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 12px;}
.ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft55{font: bold 10px 'Calibri' !important;l-h: 13px;}
.ft56{font: bold 12px 'MS PGothic' !important;l-h: 11px;}
.ft57{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft58{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft59{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 22px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft62{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 22px;}
.ft63{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft64{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft65{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft66{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 525px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;margin-top: 546px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p42{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p52{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p76{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p77{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p78{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p79{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p85{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p98{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p101{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p103{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p104{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p140{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p141{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p143{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p145{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p151{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p153{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p157{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p158{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p159{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 441px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p167{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p189{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p191{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p195{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p202{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p221{text-align: right;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p225{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p231{text-align: right;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p235{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p238{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p239{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p250{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p254{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p256{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: right;margin-top: 541px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 31px;}
.tr1{heightzzz: 23px;}
.tr2{heightzzz: 20px;}
.tr3{heightzzz: 14px;}
.tr4{heightzzz: 21px;}
.tr5{heightzzz: 22px;}
.tr6{heightzzz: 15px;}
.tr7{heightzzz: 16px;}
.tr8{heightzzz: 17px;}
.tr9{heightzzz: 18px;}
.tr10{heightzzz: 45px;}
.tr11{heightzzz: 19px;}
.tr12{heightzzz: 25px;}
.tr13{heightzzz: 7px;}
.tr14{heightzzz: 28px;}
.tr15{heightzzz: 24px;}
.tr16{heightzzz: 6px;}
.tr17{heightzzz: 30px;}
.tr18{heightzzz: 27px;}
.tr19{heightzzz: 26px;}
.tr20{heightzzz: 9px;}
.tr21{heightzzz: 36px;}
.tr22{heightzzz: 8px;}
.tr23{heightzzz: 5px;}
.tr24{heightzzz: 13px;}
.tr25{heightzzz: 3px;}
.tr26{heightzzz: 12px;}
.tr27{heightzzz: 33px;}
.tr28{heightzzz: 32px;}
.tr29{heightzzz: 35px;}
.tr30{heightzzz: 10px;}
.tr31{heightzzz: 11px;}
.tr32{heightzzz: 38px;}
.t0{width: 552px;margin-leftZ: 152px;margin-top: 5px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 432px;margin-leftZ: 153px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 432px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 348px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 402px;margin-leftZ: 27px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 432px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 547px;margin-leftZ: 153px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 419px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 557px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 555px;margin-top: 5px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 226px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 553px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 223px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 535px;margin-leftZ: 164px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 557px;margin-top: 5px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 381px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 557px;margin-top: 10px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 555px;margin-top: 24px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 441px;margin-leftZ: 106px;margin-top: 11px;f:11px 'Calibri' !important;}
.t19{width: 430px;margin-leftZ: 146px;margin-top: 10px;f:11px 'Calibri' !important;}
.t20{width: 470px;margin-leftZ: 106px;margin-top: 11px;f:11px 'Calibri' !important;}
.t21{width: 555px;margin-top: 14px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 470px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 556px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 482px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 547px;margin-leftZ: 153px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 344px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 555px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 558px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 557px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 558px;margin-top: 21px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 555px;margin-top: 6px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H003211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2012/13:21</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Forskning och innovation för ett långsiktigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p1 ft1">hållbart energisystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2012/13:21</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm den 11 oktober 2012</P>
<P class="p5 ft3">Fredrik Reinfeldt</P>
<P class="p6 ft3"><NOBR>Anna-Karin</NOBR> Hatt</P>
<P class="p7 ft2">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p8 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p9 ft2">Stöd till forskning och innovation på energiområdet är en central och integrerad del av energipolitiken. Verksamheten har starka synergier med styrmedel inom energipolitiken och är av stor betydelse för möjligheterna att nå beslutade klimat- och energimål.</P>
<P class="p10 ft2">I denna proposition anger regeringen riktlinjer för de fortsatta insatserna kring forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering på energiområdet. Vidare föreslås övergripande mål för insatserna för forskning och innovation på energiområdet. Insatser för forskning och innovation på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till uppfyllandet av uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken samt energirelaterade miljöpolitiska mål.</P>
<P class="p11 ft2">I budgetpropositionen för 2013 har regeringen föreslagit en förlängning och successiv förstärkning av insatserna för forskning och utveckling inom utgiftsområde 21 Energi med totalt 1 240 miljoner kronor <NOBR>2013–2016</NOBR> (prop. 2012/13:1). I relation till tidigare beslutade nivåer har anslaget föreslagits öka med 250 miljoner kronor 2013, och beräknats öka med 250 miljoner kronor 2014, 270 miljoner kronor 2015 och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p12 ft2">470 miljoner</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p13 ft2">kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p14 ft2">2016. Detta innebär en nivå på</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft2">omkring</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft4">1,3 miljarder</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p12 ft4">kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p12 ft4">under åren <NOBR>2013–2015</NOBR> och en nivå på</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p12 ft4">omkring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p15 ft5">1,4 miljarder kronor från och med 2016, att jämföra med den tidigare grundnivån på drygt 900 miljoner kronor. Denna förstärkning möjliggör ökade ambitioner på ett flertal angelägna områden.</P>
<P class="p16 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p18 ft2">2</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft1">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p19 ft2">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td9"><SPAN class="p20 ft2">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p21 ft2">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft2">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td9"><SPAN class="p20 ft2">Ärendet och dess beredning ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p21 ft2">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p19 ft2">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td9"><SPAN class="p20 ft2">Energisystemet, energipolitiken, forskning och innovation på</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p20 ft7">energiområdet ...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft2">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft2">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p22 ft8">Inledning ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p19 ft2">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft2">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft2">Energisystemets utveckling................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft2">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft2">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft2">Energipolitikens mål och visioner......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft2">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft2">3.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft2">Tidigare insatser .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p21 ft2">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft2">3.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft2">Uppdrag till Statens energimyndighet..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p19 ft2">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p19 ft2">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td9"><SPAN class="p20 ft2">Innovationssystemet och insatser för forskning, utveckling,</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td9"><SPAN class="p20 ft2">demonstration och innovation på energiområdet ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft2">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft2">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft2">Omfattning och avgränsningar .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p19 ft2">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft2">4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft2">De stora samhällsutmaningarna........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p19 ft2">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft2">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft2">Energi och klimat .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft2">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p22 ft2">4.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p12 ft2">Klimatpolitiken................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p19 ft2">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft2">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft2">Internationellt samarbete ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft2">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p22 ft2">4.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p12 ft2">Europeiska unionen .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p19 ft2">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p22 ft2">4.4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p12 ft2">OECD18</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p22 ft2">4.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p12 ft2">Nordiskt samarbete..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft2">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p22 ft2">4.4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p12 ft2">Andra samarbeten............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft2">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft2">4.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft2">Internationell jämförelse...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p21 ft2">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p12 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft4">4.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td15"><SPAN class="p22 ft4">Innovationssystemet.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p19 ft4">23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">4.7</SPAN><SPAN class="ft10">Exempel på andra insatser för forskning, utveckling</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p12 ft2">och innovation..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p19 ft2">25</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">4.8</SPAN><SPAN class="ft10">Programmet för forskning och innovation på</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft2">energiområdet...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p19 ft2">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p22 ft2">4.8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft2">Forskning och innovation vid Statens</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p24 ft2">energimyndighet..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p19 ft2">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft2">4.8.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p24 ft2">Utfall och Resultat...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft2">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p19 ft2">4.9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft2">Samverkan........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft2">36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">4.10</SPAN><SPAN class="ft11">Statsstödsreglerna för forskning, utveckling och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft2">innovation.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p21 ft2">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p19 ft2">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p20 ft2">Mål och syfte för forskning och innovation på energiområdet .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p19 ft2">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p20 ft2">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p25 ft2">Övergripande mål.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p19 ft2">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p20 ft2">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft2">Konkretisering av målet ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p19 ft2">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p19 ft2">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td9"><SPAN class="p20 ft2">Genomförande ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p19 ft2">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p12 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p20 ft4">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p25 ft4">En sammanhållen insats ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p19 ft4">43</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">6.2</SPAN><SPAN class="ft10">Omfattningen av forskning och innovation på</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p19 ft2">energiområdet...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p19 ft2">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p26 ft2">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p19 ft2">Statens energimyndighets redovisning .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft2">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p26 ft2">6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p19 ft2">Ökad samverkan...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p21 ft2">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p26 ft2">6.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p19 ft2">Regeringens utvärdering...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p19 ft2">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p26 ft2">6.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p19 ft2">Prioriterade insatser..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p19 ft2">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td23"><SPAN class="p19 ft2">7 Insatser och uppgifter......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p19 ft2">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p26 ft2">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p19 ft2">Teknikverifiering och demonstration ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p19 ft2">52</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr2 td22"><SPAN class="p27 ft2">7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p21 ft2">Samfinansiering med initiativ inom EU ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p28 ft2">53</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p29 ft2">Prop. 2012/13:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p27 ft2">7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td24"><SPAN class="p30 ft2">Bilaterala avtal.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p28 ft2">55</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p27 ft2">7.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p30 ft2">Forskning och utveckling av hög kvalitet........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p28 ft2">56</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p27 ft2">7.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p30 ft2">Strategiskt innovationsområde: Energi............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p28 ft2">57</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p27 ft2">7.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p30 ft2">Utvärdering av stöd till demonstrationsanläggningar......</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p28 ft2">58</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td27"><SPAN class="p30 ft2">8 Konsekvenser av de föreslagna åtgärderna ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p28 ft2">59</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p27 ft2">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p30 ft2">Konsekvenser för myndigheter........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p28 ft2">59</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p27 ft2">8.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p30 ft2">Ekonomiska konsekvenser ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p28 ft2">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p27 ft2">8.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td24"><SPAN class="p30 ft2">Konsekvenser för företag ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p28 ft2">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p27 ft2">8.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p21 ft2">Övriga konsekvenser .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p28 ft2">61</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p30 ft2">Förteckning över remissinstanser.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p28 ft2">62</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p30 ft2">den 11 oktober 2012...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p28 ft2">63</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft2">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2012/13:21 <SPAN class="ft12">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p12 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft2">Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om</P>
<P class="p33 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft13">övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet (avsnitt 5.1),</SPAN></P>
<P class="p34 ft15"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft14">konkretisering av målet för forskning och innovation på energiområdet (avsnitt 5.2).</SPAN></P>
<P class="p35 ft1">2 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p36 ft2">Våren 2006 lade regeringen fram propositionen <SPAN class="ft3">Forskning och ny teknik för framtidens energisystem</SPAN>, som antogs av riksdagen i juni samma år (prop. 2005/06:127, bet. 2005/06:NU19, rskr. 2005/06:347). Detta beslut innebar bland annat att insatserna för forskning, utveckling och demonstration gavs långsiktiga förutsättningar. Statens energimyndighet gavs ansvaret att komplettera övergripande mål med visioner, operativa mål och delmål, samt att utifrån dessa utforma insatserna. Det beslutades även att oberoende utvärderingar av insatserna ska genomföras vart fjärde år som underlag för successiva revideringar av inriktning och mål. Den första period som genomförts enligt dessa riktlinjer var <NOBR>2007–2010.</NOBR></P>
<P class="p37 ft2">Den 3 december 2009 beslutade regeringen att avsätta medel för att upphandla ett underlag för utvärdering av insatserna för forskning och innovation inom energiområdet. Underlaget togs fram av en konsult på uppdrag av Näringsdepartementet. Uppdragets preliminära resultat redovisades vid ett seminarium den 29 januari 2010. Vid hearingen gavs olika intressenter tillfälle att kommentera resultaten. Uppdraget slutrapporterades därefter till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 8 februari 2010 (dnr N2010/972/E).</P>
<P class="p37 ft2">Regeringen redogjorde i skrivelsen <SPAN class="ft3">Utvärdering av insatserna för forskning och innovation inom energiområdet </SPAN>för hur de av Statens energimyndighet administrerade statligt finansierade insatserna för forskning och innovation inom energiområdet bedrivits sedan 2007 (skr. 2009/10:168). Regeringen gjorde bedömningen att myndighetens verksamhet kring forskning och innovation inom energiområdet motsvarade intentionerna. Statens energimyndighet arbetade enligt regeringens bedömning med tydliga och uppföljningsbara mål för verksamheten. Regeringen konstaterade vidare att verksamheten kunde anses bidra till målen för omställning av energisystemet, ökad kunskap och kompetens samt kommersialisering och övrigt nyttiggörande av resultaten, samt gjorde bedömningen att mål och inriktning för de statligt finansierade insatserna för forskning och innovation inom energiområdet borde ligga</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p38 ft2">fast.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p38 ft3">Uppdrag till Statens energimyndighet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td22"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td30"><SPAN class="p38 ft2">I samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2012 (prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p38 ft2">2011/12:1, utg.omr. 21) beslutade regeringen att prioritering och beslut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td22"><SPAN class="p39 ft2">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p38 ft2">om riktlinjer, mål och resurser för insatser kring forskning och inno-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p12 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p40 ft5">vation på energiområdet skulle hanteras i samband med prioritering och Prop. 2012/13:21 beslut om den samlade forskningspolitiska propositionen för perioden</P>
<P class="p17 ft2"><NOBR>2013–2016.</NOBR></P>
<P class="p41 ft2">Regeringen uppdrog därför den 10 november 2011 åt Statens energimyndighet att utarbeta underlag för regeringens arbete med beslut om fortsatta insatser kring forskning och innovation på energiområdet under perioden till och med 2016. Myndigheten redovisade uppdraget till Regeringskansliet den 30 mars 2012. Underlaget remissbehandlades under våren 2012. Remissinstansernas yttranden och en remissammanställning finns tillgänglig hos Näringsdepartementet (dnr N2012/1884/E). Remissinstanserna redovisas i <SPAN class="ft3">bilagan</SPAN>.</P>
<P class="p42 ft3">Budgetpropositionen för 2013</P>
<P class="p43 ft5">I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utg.omr. 21) har regeringen föreslagit en förlängning och successiv förstärkning av insatserna för forskning och utveckling inom utgiftsområde 21 Energi med totalt 1 240 miljoner kronor <NOBR>2013–2016.</NOBR></P>
<P class="p44 ft18"><SPAN class="ft1">3</SPAN><SPAN class="ft17">Energisystemet, energipolitiken, forskning och innovation på energiområdet</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p12 ft19">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p45 ft19">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td34"><SPAN class="p12 ft2">Sammanhållna insatser för forskning, utveckling och demonstration på</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p12 ft2">energiområdet har genomförts sedan 1975, då oljekriserna visade på</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">samhällets sårbarhet för störningar i energisystemet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p46 ft2">Verksamheten har sedan första början varit utmaningsdriven, även om</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p12 ft2">utmaningarnas natur växlat över åren. Inledningsvis var det naturligt nog</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">oljeberoendet som stod i fokus. Senare har åtgärder mot försurning varit</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">högt prioriterade, medan det på <NOBR>2000-talet</NOBR> främst har varit den globala</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p12 ft2">uppvärmningen som stått i centrum.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p46 ft2">Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Energipolitiken ska skapa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p12 ft2">villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnads-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">effektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p12 ft2">uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">utveckling i hela Sverige.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p46 ft2">Energiforskningen är en central och integrerad del av energipolitiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p12 ft2">som har synergier med styrmedel inom energipolitiken och är viktig för</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">möjligheterna att nå klimat- och energimål för 2020 samt regeringens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">långsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050. Insatserna är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p12 ft2">samtidigt en del av den samlade forsknings- och innovationspolitiken.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p46 ft3"><SPAN class="ft2">Med </SPAN>forskning och innovation på energiområdet <SPAN class="ft2">menas i det följande</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">de samlade insatser kring forskning, utveckling, demonstration, kommer-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td34"><SPAN class="p12 ft2">sialisering och innovation som finansieras av medel inom utgiftsområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p19 ft2">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p47 ft5">Prop. 2012/13:21 21 Energi. Med det kortare begreppet energiforskning avses i denna proposition detsamma som forskning och innovation på energiområdet. Begreppet <SPAN class="ft20">energiforskning </SPAN>kan i denna proposition sålunda omfatta mer än enbart forskning.</P>
<P class="p48 ft2">Verifiering, pilotprojekt och demonstrationsprojekt avser olika stadier av experimentell utveckling. Med <SPAN class="ft3">experimentell utveckling </SPAN>menas verksamhet för att förvärva, kombinera, forma och använda befintlig vetenskaplig, teknisk, näringslivsmässig eller annan relevant kunskap i syfte att utarbeta planer, arrangemang eller design för nya, ändrade eller förbättrade produkter, processer eller tjänster; utveckling av kommersiellt användbara prototyper och pilotprojekt; försöksproduktion och tester av produkter, processer och tjänster, under förutsättning att dessa inte kan användas eller ändras för att användas i industriella tillämpningar eller i kommersiellt syfte.</P>
<P class="p49 ft19"><SPAN class="ft19">3.2</SPAN><SPAN class="ft21">Energisystemets utveckling</SPAN></P>
<P class="p50 ft5">Den totala energitillförseln i Sverige har ökat med omkring 35 procent från 457 TWh år 1970 till 616 TWh år 2010. Samtidigt har dock förlusterna i tillförseln ökat, främst i form av den värme som kyls bort vid elproduktion i kärnkraftverk.</P>
<P class="p48 ft2">Tillförseln av råolja och oljeprodukter har minskat med 47 procent sedan 1970, samtidigt som elproduktionen ökat med närmare 131 procent. Tillförseln av biobränsle, avfall och torv har under samma tidsperiod ökat med 230 procent.</P>
<P class="p48 ft2">Den totala slutliga energianvändningen har ökat från 381 TWh år 1973 till 411 TWh år 2010. Framför allt är det användningen i transportsektorn som ökat, med omkring 70 procent sedan 1970. Den slutliga användningen inom industrin har minskat något samtidigt som produktionen ökat. Även den slutliga energianvändningen inom bostad och service har minskat.</P>
<P class="p51 ft2">Energiintensiteten i användarledet, dvs. den slutliga energianvändningen i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP), har minskat under hela perioden, då BNP ökat medan den totala slutliga energianvändningen i stort sett varit konstant.</P>
<P class="p51 ft5">Koldioxidutsläppen minskade under perioden 1990 till 2010 med ungefär 9 procent. Utsläppsintensiteten, räknat som utsläpp per BNP, minskade under samma period med 40 procent. Utsläppen per capita har också minskat.</P>
<P class="p48 ft2">De svenska utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider har reducerats väsentligt från nivåerna 1990, och den övervägande delen av nedfallet i Sverige kommer i dag från utländska källor.</P>
<P class="p51 ft5">Sveriges andel förnybar energi i den totala energianvändningen har ökat från 33 procent år 1990 till 48 procent år 2010. Ökningen beror till stor del på användningen av biobränslen i el- och värmeproduktion, samt inom skogsindustrin. Den förnybara energin i transportsektorn uppgick</P>
<P class="p52 ft2">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p53 ft15">2010 till 9,8 procent enligt den beräkningsmetod som anges i EU:s Prop. 2012/13:21 direktiv om främjande av förnybara energikällor.<SPAN class="ft22">1</SPAN></P>
<P class="p54 ft19"><SPAN class="ft19">3.3</SPAN><SPAN class="ft23">Energipolitikens mål och visioner</SPAN></P>
<P class="p55 ft2">Riksdagen beslutade 2009 om en ny klimat- och energipolitik, och i enlighet med propositionen <SPAN class="ft3">En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi </SPAN>beslutades ett antal energipolitiska mål (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25, rskr. 2008/09:301). Andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020. Ett mål är vidare 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad <NOBR>energi-intensitet</NOBR> med 20 procent mellan 2008 och 2020. Dessutom ska utsläppen av klimatgaser enligt det av riksdagen fastslagna nationella klimatmålet minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990 inom den icke handlande sektorn.</P>
<P class="p56 ft2">En satsning på förnybar energi och effektivare energianvändning samtidigt som förutsättningar skapas för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften, stärker svensk försörjningstrygghet och konkurrenskraft och ger svensk forskning och svenskt företagande en viktig roll i den globala omställningen till en kolsnål ekonomi.</P>
<P class="p57 ft2">Inom energiområdet anges tre prioriteringar på kortare sikt: Användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska avvecklas till 2020, Sveriges fordonsflotta bör vara oberoende av fossila bränslen 2030 och ett tredje ben bör utvecklas för elförsörjningen för att minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft och därmed öka försörjningstryggheten.</P>
<P class="p57 ft2">I övrigt gäller att tillförseln av förnybar el inom elcertifikatsystemet ska öka med 25 TWh till 2020 jämfört med läget 2002. Den långsiktiga inriktningen efter 2020 är en fortsatt succesiv ökning av den förnybara elproduktionen.</P>
<P class="p10 ft2">Ett tidigare delmål inom miljömålssystemet, under miljömål 15 God bebyggd miljö, innebar att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till 2020 och med 50 procent till 2050 i förhållande till användningen 1995. Regeringen har hittills inte beslutat om nya etappmål för God bebyggd miljö.</P>
<P class="p57 ft5">Visionen är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.</P>
<P class="p58 ft2">Naturvårdsverket ska i samråd med Statens energimyndighet i december 2012 presentera ett underlag för en klimatfärdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050. Regeringen har för avsikt att under mandatperioden närmare beskriva hur det svenska arbetet för att nå visionen om noll i nettoutsläpp 2050 ska genomföras.</P>
<P class="p57 ft15">Grundläggande för den långsiktiga energi- och klimatpolitiken är generella ekonomiska styrmedel, som koldioxidskatt, internationell utsläpps-</P>
<P class="p59 ft25"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare</P>
<P class="p60 ft26">upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (förnybartdirektivet).</P>
<P class="p61 ft2">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p62 ft15">Prop. 2012/13:21 handel och certifikat för förnybar el. Styrmedlen kan dock behöva kompletteras, bl.a. annat med insatser för teknikutveckling och information.</P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">3.4</SPAN><SPAN class="ft21">Tidigare insatser</SPAN></P>
<P class="p50 ft2">Som ett resultat av oljekrisen 1973 initierades 1975 ett energiforskningsprogram i Sverige. Sedan dess har ett antal utredningar och propositioner presenterats. Genom 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) skapades t.ex. den s.k. Energiteknikfonden för stöd till projekt vars ändamål var att utveckla och förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik.</P>
<P class="p64 ft2">År 1994 tillsattes en parlamentarisk kommission, Energikommissionen, med uppgift att utvärdera de pågående energipolitiska programmen och analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Kommissionens resultat presenterades i betänkandet <SPAN class="ft3">Omställning av energisystemet </SPAN>(SOU 1995:139). Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen <SPAN class="ft3">En uthållig energiförsörjning </SPAN>skapades det s.k. långsiktiga energipolitiska programmet med en budget på totalt 5,6 miljarder kronor under perioden <NOBR>1998–2004</NOBR> (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272). Innehållet var uppdelat i energiforskning, energiteknikstöd, introduktion av ny energiteknik samt energipolitiskt motiverade klimatinsatser. För att tydliggöra och förstärka myndighetsfunktionen inom energiområdet inrättades till följd av riksdagsbeslutet även en ny central energimyndighet, Statens energimyndighet.</P>
<P class="p65 ft3">Utvärdering av 1997 års långsiktiga energipolitiska program</P>
<P class="p66 ft5">År 2001 tillsattes en utredning med uppgift att granska och utvärdera insatserna inom 1997 års långsiktiga energipolitiska program. Utredningen överlämnade sitt betänkande <SPAN class="ft20">EFUD </SPAN>– <SPAN class="ft27">en </SPAN><SPAN class="ft20">del i omställningen av energisystemet </SPAN>2003 (SOU 2003:80).</P>
<P class="p48 ft2">Enligt utredningen fästes det i 1997 års energipolitiska beslut bl.a. alltför stor tilltro till möjligheterna att med forskning driva på omställningen av energisystemet. Andra typer av styrmedel, såsom skatter, allmänna ramvillkor för företagande, olika former av stöd etc., har enligt utvärderingen sannolikt större betydelse på kortare sikt.</P>
<P class="p67 ft2">För de fortsatta insatserna menade utredningen i korthet att</P>
<P class="p68 ft5">forskning, utveckling och demonstration är en viktig, men inte tillräcklig, förutsättning för utvecklingen av ett hållbart energisystem,</P>
<P class="p69 ft2">det är viktigt att satsningarna harmoniseras med övriga styrmedel som används i samma syfte,</P>
<P class="p69 ft5">en strategi för den fortsatta omställningen bör vara så pass flexibel att åtgärderna kan anpassas till omvärldsförändringar, eventuella teknikgenombrott m.m.,</P>
<P class="p69 ft2">en svensk strategi för utvecklingen av ett hållbart energisystem måste beakta att villkoren för energipolitiken i hög och ökande grad formas i internationellt samarbete, i synnerhet på Europa-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td35"><SPAN class="p70 ft2">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p71 ft2">nivå, samt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td1"><SPAN class="p12 ft28"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">en framgångsrik svensk omställning inte kan uppnås bara genom statliga ingripanden, utan förutsätter såväl näringslivets som andra samhälleliga aktörers samverkan genom ett partnerskap för omställningen till ett hållbart energisystem.</P>
<P class="p73 ft3">Beslut om fortsatta insatser</P>
<P class="p74 ft2">Genom riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2005 angavs de ekonomiska ramarna och de övergripande målen för fortsatta långsiktiga energipolitiska insatser under perioden <NOBR>2005–2011</NOBR> (prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:NU3, rskr. 2004/05:120). Den anvisade budgeten för fortsatta insatser kring forskning, utveckling och demonstration på energiområdet uppgick till 440 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p75 ft2">Genom riksdagens beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen 2005 anvisades ytterligare 100 miljoner kronor per år 2006 och 2007 för att programmet skulle kunna fullföljas (prop. 2005/06: 100, bet. 2005/06:FiU21, rskr. 2005/06:371). Regeringen föreslog därför att anslaget 35:5 <SPAN class="ft3">Energiforskning </SPAN>inom utgiftsområde 21 Energi skulle ökas till 815 miljoner kronor för år 2006. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU10, rskr. 2006/07:8).</P>
<P class="p76 ft2">Genom beslut i juni 2006 lade riksdagen fast riktlinjer för de fortsatta långsiktiga energipolitiska insatserna kring forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering på energiområdet samt riktlinjer för en långsiktig finansiering av energiforskningen (prop. 2005/06:127, bet. 2005/06:NU19, rskr. 2005/06:347).</P>
<P class="p75 ft5">Riksdagsbeslutet avsåg verksamhetens långsiktighet, övergripande mål och konkretisering av dessa, samt energipolitiska insatser på klimatområdet.</P>
<P class="p77 ft2">Regelbunden uppföljning och oberoende utvärderingar ska enligt detta beslut genomföras som underlag för successiva revideringar av inriktning och mål för fyraåriga etapper.</P>
<P class="p78 ft2">Som ett led i den regelbundna uppföljningen gav Näringsdepartementet 2009 en konsult i uppdrag att ta fram ett underlag för utvärdering av verksamheten (dnr N2010/972/E). Utvärderingen redovisades i skrivelsen <SPAN class="ft3">Utvärdering av insatserna för forskning och innovation inom energiområdet </SPAN>(skr. 2009/10:168). Regeringen redogjorde i denna skrivelse för hur de av Statens energimyndighet administrerade statligt finansierade insatserna för forskning och innovation inom energiområdet bedrivits sedan 2007. Regeringen gjorde bedömningen att myndighetens verksamhet kring forskning och innovation inom energiområdet motsvarade intentionerna och konstaterade att Statens energimyndighet arbetade enligt regeringens bedömning med tydliga och uppföljningsbara mål för verksamheten och till stor del har den önskvärda ökade fokuseringen av insatserna uppnåtts. Vidare noterade regeringen att myndigheten samverkade med andra aktörer, såväl nationella som internationella, på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen konstaterade dessutom att verksamheten kunde anses bidra till målen om omställning av energisystemet, ökad kunskap och kompetens samt kommersialisering och övrigt nyttiggörande av resultaten. Regeringen gjorde även bedömningen att mål och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p79 ft2">9</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p62 ft15">Prop. 2012/13:21 inriktning för de statligt finansierade insatserna för forskning och innovation inom energiområdet borde ligga fast.</P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">3.5</SPAN><SPAN class="ft21">Uppdrag till Statens energimyndighet</SPAN></P>
<P class="p50 ft2">Regeringen presenterar varje mandatperiod en forsknings- och innovationspolitisk proposition. Det senaste forskningspolitiska beslutet baserades på propositionen <SPAN class="ft3">Ett lyft för forskning och innovation </SPAN>(prop. 2008/09:50). Den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen, <SPAN class="ft3">Forskning och innovation</SPAN>, överlämnades till riksdagen i oktober 2012 (prop. 2012/13:30).</P>
<P class="p80 ft2">I budgetpropositionen för 2012 angav regeringen att beslut om riktlinjer, mål och resurser för insatser kring forskning och innovation ska hanteras samlat så att en prioritering mellan olika insatser ska möjliggöras. I samband med propositionen <SPAN class="ft3">Forskning och innovation </SPAN>(prop. 2012/13:30) bereds därför även beslut om riktlinjer, mål och resurser för insatser kring forskning och innovation på energiområdet.</P>
<P class="p80 ft5">Detta innebär att de fyraåriga etapper som planerats för insatserna kring energiforskning justeras för att sammanfalla med de som gäller för forskningen i övrigt.</P>
<P class="p48 ft2">Regeringen uppdrog den 10 november 2011 åt Statens energimyndighet att utarbeta underlag för regeringens beslut om fortsatta insatser kring forskning och innovation på energiområdet under perioden till och med 2016. Myndigheten redovisade uppdraget till Regeringskansliet den 30 mars 2012 i rapporten <SPAN class="ft3">Forskning och innovation för ett hållbart energisystem</SPAN>. Till rapporten bifogades bilagor för vart och ett av de temaområden som verksamheten organiseras kring: Bränslesystemet, Byggnader i energisystemet, Energiintensiv industri, Energisystemstudier, Kraftsystemet, samt Transportsystemet (dnr N2012/1884/E).</P>
<P class="p81 ft2">Underlaget remissbehandlades under våren och sommaren 2012. Remissinstansernas yttranden och en remissammanställning finns tillgänglig hos Näringsdepartementet (dnr N2012/1884/E). Remissinstanserna redovisas i <SPAN class="ft3">bilagan</SPAN>. Myndighetens redovisning beskriver viktigare trender och omvärldshändelser som påverkar det svenska energisystemet samt de framtida utmaningarna. Det görs en genomgång av energiforskningen från 1990 till 2011, och resultat och erfarenheter beskrivs. Myndigheten beskriver även det svenska energirelaterade innovationssystemet och dess styrkor och svagheter. Rapporten redogör också för dagens energiforskning, hur beslutsprocessen ser ut och hur energiforskningen fördelar sig på olika aktiviteter, liksom beviljandegrader och myndighetens samverkan med andra myndigheter och näringslivet.</P>
<P class="p82 ft3">Statens energimyndighets förslag i korthet</P>
<P class="p83 ft2">Statens energimyndighet föreslår i sin rapport att omfattningen av insatserna för forskning och innovation på energiområdet även fortsättningsvis läggs på 2012 års nivå, dvs. omkring 1,3 miljarder kronor. För att underlätta en tydligare redovisning och styrning föreslår myndigheten en ny anslagsbenämning och anslagsindelning för energiforskningsanslaget.</P>
<P class="p32 ft4">Förslaget är Innovation, forskning, utveckling och demonstration, med</P>
<P class="p17 ft2">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p53 ft5">fyra delposter: 1) Riktad grundforskning inom energiområdet, 2) Forsk- Prop. 2012/13:21 ning och utveckling, 3) Utveckling och demonstration av ny energiteknik</P>
<P class="p60 ft2">samt 4) Affärsutveckling och stöd till innovativa företag.</P>
<P class="p58 ft2">De ökade resurserna föreslås användas för stöd till nystartade innovativa företag m.m., insatser i anslutning till den europeiska strategiska planen för energiteknik <NOBR>(SET-planen),</NOBR> samt förstärkta medel för teknikverifiering, demonstration och kommersialisering.</P>
<P class="p58 ft5">Myndigheten föreslår följande fem prioriterade områden för kommande insatser.</P>
<P class="p58 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft29">Fossiloberoende fordonsflotta: </SPAN>Kraftfulla insatser behövs för att öka användningen av förnybara drivmedel och elfordon samt initiera systemförändringar för att gå från fossilberoende till fossiloberoende transportslag.</P>
<P class="p58 ft31"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft30">Kraftsystem som klarar förnybar elproduktion: </SPAN><SPAN class="ft5">Kraftsystemet ska vara effektivt och ge god försörjningstrygghet och möjligheter för svenskt näringsliv att utvecklas. Framtidens elnät måste också klara mer förnybar elproduktion, som </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">vind-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> våg- och solkraft.</SPAN></P>
<P class="p58 ft32"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft29">Energieffektivisering i bebyggelsen: </SPAN><SPAN class="ft2">Kraftfull och långsiktig energiforskning och innovation om ny och befintlig bebyggelse samt forskning om beteenden och stadsplanering.</SPAN></P>
<P class="p58 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft29">Ökad användning av bioenergi: </SPAN>En långsiktigt hållbar försörjning av biobränsle är avgörande för att uppfylla Sveriges energi- och klimatpolitiska mål. Biomassa behövs för drivmedel till fordon, bränsle för el- och värmeproduktion och till andra produkter.</P>
<P class="p58 ft32"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft29">Energieffektivisering i industrin: </SPAN><SPAN class="ft2">Industrin har gjort stora insatser för att se över sin energianvändning men fortsatt effektivisering behövs, vilket innebär en stor utmaning eftersom de ”lättaste” insatserna har genomförts först. Fortsatta insatser krävs för att den svenska industrin ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft.</SPAN></P>
<P class="p57 ft2">Statens energimyndighet konstaterar att det behövs storskaliga demonstrationsanläggningar på flera områden, och föreslår att myndigheten får i uppdrag att utreda och föreslå ett nytt system för finansiering av demonstrationsanläggningar (se avsnitt 7.6).</P>
<P class="p10 ft2">Europeiska unionens medlemsstater ska se till att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är <NOBR>nära-nollenergibyggnader</NOBR> och vidta åtgärder för att stimulera att byggnader som renoveras omvandlas till sådana. Statens energimyndighet föreslår därför ökade nationella stödinsatser av demonstrationskaraktär med uppföljning, utvärdering och informationsspridning som centrala funktioner.</P>
<P class="p84 ft2">Under hösten 2012 kommer Europeiska kommissionen att offentliggöra vilka sökanden som får stöd för stora kommersiella el- och bränsleproducerande anläggningar inom programmet NER300. Kommissionens finansiering ska grundas på försäljning av europeiska utsläppsrättigheter. Sannolikt kommer intäkterna från försäljningen att bli avsevärt mindre än beräknat. Det kan enligt Statens energimyndighet därför uppstå behov av nationella medel till svenska projekt, eftersom de är viktiga för omställningen till ett hållbart energisystem.</P>
<P class="p85 ft2">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr17 td28"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2012/13:21 <SPAN class="ft12">4</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td36"><SPAN class="p12 ft1">Innovationssystemet och insatser för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td36"><SPAN class="p12 ft1">forskning, utveckling, demonstration och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td36"><SPAN class="p12 ft1">innovation på energiområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft19"><SPAN class="ft19">4.1</SPAN><SPAN class="ft21">Omfattning och avgränsningar</SPAN></P>
<P class="p87 ft5">Denna proposition behandlar den verksamhet som finansieras av anslaget 1:5 <SPAN class="ft20">Energiforskning </SPAN>inom utgiftsområde 21 Energi.</P>
<P class="p48 ft2">Det finns ett avgränsat och sammanhållet långsiktigt program med insatser kring forskning, utveckling, demonstration, kommersialisering och innovation på energiområdet som finansieras via nämnda anslag och genomförs med stöd av förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet, samt enligt gällande regleringsbrev för Statens energimyndighet.</P>
<P class="p80 ft5">Denna samlade insats utgör huvuddelen av de statliga insatserna för forskning, utveckling, demonstration och innovation på energiområdet. Utöver detta ger även andra statliga finansiärer stöd för forskning och innovation på energiområdet eller annan verksamhet med energirelevans.</P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">4.2</SPAN><SPAN class="ft21">De stora samhällsutmaningarna</SPAN></P>
<P class="p87 ft2">Under Sveriges <NOBR>EU-ordförandeskap</NOBR> hölls i juli 2009 en forsknings- och innovationskonferens i Lund med titeln New World – New Solutions. En viktig slutsats i den s.k. <NOBR>Lund-deklarationen</NOBR> som antogs vid konferensen var att den europeiska forskningen måste fokusera på de stora samhällsutmaningarna i vår tid och röra sig bortom mer begränsade tematiska ansatser.</P>
<P class="p80 ft5">Sveriges första inspel till nästa generation av den Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation i december 2010 fångade också upp dessa perspektiv och föreslog prioriteringar inom ramen för de stora utmaningarna.</P>
<P class="p48 ft2">De stora samhällsutmaningarna handlar om problem som snarast måste lösas för att också i framtiden kunna försörja en växande befolkning och ge människor och djur rimliga levnadsförhållanden. Behovet av systemperspektiv för att kunna möta de globala utmaningarna är stort. Tvärvetenskapliga forskningsinsatser som inkluderar naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och humaniora är angelägna. Dessutom behövs gränsöverskridande insatser mellan forskarvärlden och det övriga samhället.</P>
<P class="p48 ft5">Förslaget till den Europeiska unionens kommande ramprogram för forskning och innovation (Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation <NOBR>2014–2020)</NOBR> innehåller tre strategiska målsättningar: spetskompetens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar.</P>
<P class="p48 ft2">Inom den del av programmet som fokuserar på de stora utmaningarna ryms enligt förslaget satsningar på:</P>
<P class="p88 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft13">Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande.</SPAN></P>
<P class="p88 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft13">Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td37"><SPAN class="p89 ft2">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p90 ft2">och bioekonomi.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p12 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td39"><SPAN class="p12 ft2">3. Säker, ren och effektiv energi.</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td40"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2012/13:21</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft33">Smarta, gröna och integrerade transporter.</SPAN></P>
<P class="p91 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft33">Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror.</SPAN></P>
<P class="p91 ft2"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft33">Inkluderande, innovativa och trygga samhällen.</SPAN></P>
<P class="p10 ft2">Omställningen av energisystemet hanteras i första hand inom insatserna för <SPAN class="ft3">Säker, ren och effektiv energi</SPAN>. Eftersom en stor del av klimatpåverkan kommer från energisystemet är insatserna på energiområdet även av stor betydelse för <SPAN class="ft3">Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror</SPAN>. Transportsektorns energianvändning och oljeberoende gör också energifrågorna betydelsefulla för <SPAN class="ft3">Smarta, gröna och integrerade transporter</SPAN>. Insatserna för <SPAN class="ft3">Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi </SPAN>har beröringspunkter med energiområdet, exempelvis i fråga om bioenergi.</P>
<P class="p92 ft19"><SPAN class="ft19">4.3</SPAN><SPAN class="ft23">Energi och klimat</SPAN></P>
<P class="p93 ft2">Den svenska energipolitiken syftar till att förena:</P>
<P class="p94 ft2">Ekologisk hållbarhet.</P>
<P class="p95 ft2">Konkurrenskraft.</P>
<P class="p96 ft2">Försörjningstrygghet.</P>
<P class="p58 ft5">Dessa tre grundpelare återspeglar till viss del de tre dimensionerna i hållbarhetsbegreppet, som bygger på ekologisk, ekonomisk och social utveckling. Konkurrenskraften och försörjningstryggheten är därvid förutsättningar för en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.</P>
<P class="p58 ft2">Inriktningen mot ekologisk hållbarhet har en stark koppling till klimat- och miljöpolitiken. Energipolitiken kräver en balanserad utveckling som även tillgodoser behoven av en trygg energiförsörjning och tillgång till energi för ekonomisk tillväxt.</P>
<P class="p58 ft2">För att svensk industri ska fortsätta att generera exportintäkter och skapa nya arbetstillfällen krävs god tillgång till energi till internationellt konkurrenskraftiga priser. En satsning på förnybar energi och effektivare energianvändning samtidigt som förutsättningar skapas för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften, stärker svensk försörjningstrygghet och konkurrenskraft och ger svensk forskning och företagande en viktig roll i den globala omställningen till en kolsnål ekonomi.</P>
<P class="p10 ft2">Svensk elproduktion står i dag huvudsakligen på två ben – vattenkraft och kärnkraft. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. För att åstadkomma detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen. Detta gör forskning och innovation för att utveckla förnybar elproduktion angelägen.</P>
<P class="p97 ft5">En långsiktigt hållbar försörjning av biomassa är av stor betydelse för det svenska energisystemet och den svenska ekonomin.</P>
<P class="p58 ft5">Transportsektorn är till övervägande del beroende av fossila bränslen och är den användarsektor som har svårast att byta energibärare. Samtidigt ökar energianvändningen för transporter varje år och alternativa lösningar för transporter är en av de största energipolitiska utmaningarna.</P>
<P class="p98 ft2">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<P class="p62 ft5">Prop. 2012/13:21 Regeringen har också satt upp en vision om en fossiloberoende fordonsflotta 2030.</P>
<P class="p51 ft5">Samtidigt som säker tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser är en förutsättning för den ekonomiska utvecklingen är det regeringens övertygelse att <NOBR>klimat-,</NOBR> miljö- och energiutmaningarna också utgör en möjlighet för <NOBR>teknik-,</NOBR> varu- och tjänsteutveckling. Affärsmöjligheter skapas för svenska företag i och med den växande globala efterfrågan på hållbara och resurseffektiva varor och tjänster.</P>
<P class="p99 ft34">4.3.1 Klimatpolitiken</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p90 ft2">Nicholas Stern, Lord Stern of Brentford, presenterade i oktober 2006 på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">uppdrag av Storbritanniens premiärminister rapporten <SPAN class="ft3">The Economics of</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2"><SPAN class="ft3">Climate Change – the Stern Review</SPAN>. I denna redovisas bedömningar om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">att följderna av att inte i tid agera för att minska utsläppen av klimat-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">påverkande gaser blir mycket stora. Kostnaderna för att agera, att minska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">utsläppen av växthusgaser för att undvika klimatförändringarnas värsta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">följder, kan däremot enligt Lord Stern begränsas till cirka en procent av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">världens BNP per år.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p100 ft2">EU har som mål att minska utsläppen av växthusgaser med <NOBR>80–95</NOBR> pro-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">cent till 2050 jämfört med 1990 års nivåer. Det ligger i linje med det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">scenario som leder mot en temperaturökning med max två grader till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">2050. Europeiska kommissionen menar i sitt meddelande om en klimat-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">färdplan för EU till 2050 att EU:s växthusgasutsläpp behöver minska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">med 25 procent till 2020, 40 procent till 2030 och med 60 procent till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">2040 som steg på vägen mot det långsiktiga målet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p100 ft2">I EU:s scenarier måste drastiska förändringar ske inom alla sektorer –</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">energitillförsel, industri, transporter, bostäder och lokaler samt jordbruk.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">den Europeiska kommissionen uppmanar i meddelandet <SPAN class="ft3">En Europeisk</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft3">strategisk plan för energiteknik <NOBR>(SET-Plan)</NOBR> – mot en framtid med låga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2"><SPAN class="ft3">koldioxidutsläpp </SPAN>(KOM(2007) 723 slutlig) myndigheter, företag och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">forskare att göra förenade ansträngningar för att senast 2020 utveckla den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">teknik som behövs för att bemöta klimatförändringarna och säkra EU:s</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">energiförsörjning och konkurrenskraft. Kommissionen bedömer att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">insatserna för forskning, utveckling och demonstration kring energi-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">teknik behöver ökas väsentligt, se avsnitt 4.4.1.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p100 ft2">Internationella energibyrån (International Energy Agency, IEA)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">presenterade i juni 2012 rapporten <SPAN class="ft3">Energy Technology Perspectives 2012</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft3">– Pathways to a Clean Energy System<SPAN class="ft2">. I denna konstateras att världen</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">inte befinner sig på rätt väg för att nå ett hållbart energisystem. Utveckl-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">ingen går för långsamt på nästan alla energiteknikområden. Det finns</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">dock enligt IEA fortfarande möjligheter att med kraftfulla insatser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">begränsa den globala uppvärmningen till två grader. För detta krävs dock</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">ett investeringsklimat som främjar en utbyggnad av ren och effektiv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">energiteknik, ett förverkligande av de stora potentialerna för energi-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">effektivisering samt ökade insatser för innovation, forskning, utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">och demonstration.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p100 ft2">Att minska utsläppen i den takt och i den omfattning som krävs för att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">bromsa den pågående ökningen av jordens medeltemperatur till högst två</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td37"><SPAN class="p89 ft2">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p90 ft2">grader är en mycket stor och global utmaning. Världens länder släpper i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td41"><SPAN class="p12 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p101 ft2">dag ut knappt 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år till atmosfären, vilket kan jämföras med cirka 38 miljarder ton 1990. Det internationellt beslutade tvågradersmålet medför att de globala utsläppen bör kulminera före 2020. De måste därefter minska till ungefär 44 miljarder ton 2020 och halveras till 2050 (jämfört med 1990 års nivå). Tillåts de globala utsläppen kulminera först 2020 eller senare ökar behovet av snabba och kraftiga utsläppsminskningar och risken för dramatiska temperaturökningar ökar.</P>
<P class="p102 ft2">De stora utmaningarna kring klimat och energi är utpräglat globala till sin natur, såväl vad gäller orsaker och effekter som när det gäller politik och styrmedel samt insatser kring forskning och innovation. Svenska insatser måste därför förhålla sig på ett konstruktivt och effektivt sätt till det som görs inom forum som <NOBR>FN-systemet,</NOBR> OECD, EU och andra internationella samarbetsorgan.</P>
<P class="p103 ft2">Omfattande beräkningar som utförts av den Europeiska kommissionen (för EU) och IEA (globalt) visar att klimatmålen för 2050 endast kan mötas om teknik som nu är i forskningsstadiet utvecklas snabbt när det gäller prestanda och kostnader samtidigt som den blir accepterad av allmänheten. Dessutom krävs beteendeförändringar och nya kombinationer av styrmedel inklusive forskningsinsatser vilka måste samverka på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p103 ft2">I Sverige kommer utsläppen av växthusgaser till 75 procent från förbränning av fossila bränslen för transporter, el- och värmeproduktion, industrins energianvändning samt till viss liten del också från uppvärmning av bostäder och lokaler. I övrigt kommer drygt 10 procent av växthusgasutsläppen från metan- och lustgasutsläpp från jordbruket, 10 procent från industriprocesser och en mindre, och minskande, del i form av metanavgång från avfallshantering. Utsläppen från uppvärmning av bostäder har minskat kraftigt sedan 1970 medan transportsektorns utsläpp inte minskat trots betydande insatser. Industrins processutsläpp varierar med konjunkturen men har inte minskat över tid.</P>
<P class="p102 ft2">Ny forskning visar att de s.k. kortlivade klimatpåverkande luftföroreningarna (short lived climate pollutants, SLCP) kraftigt påverkar klimatet. Ozon, metan och fluorkolväten (HFC) har länge varit kända som växthusgaser, men på senare år har man förstått att även sotpartiklar har stor inverkan på klimatet. En begränsning av sot och ozon i atmosfären skulle ge effekter på såväl klimatet och luftkvaliteten, som hälsan. Eftersom ämnena är kortlivade skulle effekten märkas inom några dagar regionalt där åtgärderna genomförs.</P>
<P class="p104 ft2">Regeringen har för avsikt att under mandatperioden närmare beskriva hur det svenska arbetet för att nå visionen om noll i nettoutsläpp 2050 ska genomföras. En ambitiös klimatpolitik förutsätter långsiktiga och kontinuerliga utsläppsminskningar nationellt och internationellt. En utgångspunkt för svensk del är att det inte är fråga om antingen det ena eller det andra, utan att internationella insatser är nödvändiga komplement till omställningen av det svenska samhället.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p105 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p79 ft2">15</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr21 td28"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2012/13:21 <SPAN class="ft36">4.4</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td42"><SPAN class="p12 ft19">Internationellt samarbete</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft2">Det internationella samarbetet blir allt viktigare för att kunna möta de stora samhällsutmaningarna. På energiområdet finns ett antal etablerade samarbeten som är viktiga för omvärldsbevakning, planering och genomförande av de nationella insatserna. Nedan återfinns en kort beskrivning av de viktigaste samarbetena.</P>
<P class="p107 ft34"><SPAN class="ft37">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft38">Europeiska unionen</SPAN></P>
<P class="p108 ft2">Energipolitiken inom EU är en viktig förutsättning för Sveriges insatser på energiområdet. De kvantitativa målen för 2020 anger fokus och ambitionsnivåer på medellång sikt. Handlingsplaner och färdplaner för 2050 anger de mer långsiktiga inriktningarna.</P>
<P class="p37 ft5">En viktig del av <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> kring forskning och utveckling sker för Sveriges del i Europeiska unionens sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration. Särskilda initiativ har etablerats för forskning och utveckling på energiområdet i form av en europeisk strategisk plan för energiteknik <NOBR>(SET-Planen)</NOBR> och initiativet NER300 för demonstration av ny teknik.</P>
<P class="p109 ft3">En europeisk strategisk plan för energiteknik</P>
<P class="p66 ft2">Initiativet utgår från behovet av ny teknik för att kunna uppnå de mål som satts för utsläpp av växthusgaser, förnybar energi och energieffektivitet för 2020 och 2050. Det innebär ökad gemensam planering, bättre utnyttjande av potentialen inom det europeiska området för forskning och innovation samt fullt utnyttjande av de möjligheter den inre marknaden ger.</P>
<P class="p80 ft5">De närmaste tio årens investeringar kommer att få långtgående konsekvenser för försörjningstryggheten, för klimatförändringar och för tillväxt och nya arbetstillfällen i Europa.</P>
<P class="p48 ft2">Den europeiska kommissionen ser teknik och kravet på effektiv resursanvändning som själva kärnfrågan och ser det som nödvändigt att de mest framstående forskarna flyttar fram vetenskapens gränser inom områden som material, kemi, fysik, nanoteknik och bioteknik för att hitta nya och bättre sätt att tillföra och använda energi.</P>
<P class="p48 ft2">Det går dock enligt kommissionen inte att bara luta sig tillbaka och vänta på potentiellt omvälvande genombrott. Energibolagen och andra marknadsaktörer kommer sannolikt inte heller att på egen hand kunna leverera de nödvändiga tekniska genombrotten inom en tillräckligt kort tidsram för att den Europeiska unionens energi- och klimatpolitiska mål ska kunna uppnås. Det krävs därför stora insatser för att påskynda utvecklingen av de tekniker som har störst potential.</P>
<P class="p64 ft5">I samarbete med aktörerna har kommissionen utarbetat teknikplaner för <NOBR>2010–2020</NOBR> för genomförande av den europeiska strategiska planen för energiteknik <NOBR>(SET-planen).</NOBR> Utifrån detta underlag bedömer kommissionen att investeringarna i EU måste öka från dagens 3 miljarder euro per år till cirka 8 miljarder euro per år, för att man verkligen ska göra framsteg med åtgärderna enligt <NOBR>SET-planen.</NOBR> Detta skulle innebära</P>
<P class="p110 ft2">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p111 ft5">en ytterligare investering, med offentliga och privata medel, på 50 miljarder euro under de kommande tio åren.</P>
<P class="p77 ft2">En högnivågrupp med representanter för medlemsstaterna har bildats för gemensam strategisk planering. Dessutom har ett informations- och kunskapshanteringssystem med öppen åtkomst kallat SETIS (Strategic Energy Technology Information System) etablerats.</P>
<P class="p78 ft5">De strategiska insatserna organiseras inom s.k. europeiska näringslivsinitiativ (European Industrial Initiatives, EII):</P>
<P class="p72 ft20">Europeiska vindkraftsinitiativet; <SPAN class="ft5">fokus på stora turbiner och validering och demonstration av stora system (relevanta för tillämpningar på land och till havs).</SPAN></P>
<P class="p72 ft2"><SPAN class="ft3">Europeiska solkraftsinitiativet; </SPAN>fokus på storskalig demonstration av solceller och koncentrerad solkraft.</P>
<P class="p72 ft20">Europeiska bioenergiinitiativet; <SPAN class="ft5">fokus på ”nästa generations” biobränslen inom ramen för en total användningsstrategi för biobränslen.</SPAN></P>
<P class="p72 ft3">Europeiska initiativet för avskiljning, transport och lagring av koldioxid; <SPAN class="ft2">fokus på samtliga systemkrav, inbegripet effektivitet, säkerhet och allmänhetens acceptans, för att bevisa genomförbarheten av kraftverk i industriell skala för fossila bränslen med nollutsläpp.</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft3">Europeiska elnätsinitiativet; </SPAN>fokus på utvecklingen av smarta elsystem, inbegripet lagring, och på skapandet av ett europeiskt center för att genomföra ett forskningsprogram för europeiska överföringsnätet.</P>
<P class="p112 ft20">Initiativet för hållbart utnyttjande av fissionsteknik; <SPAN class="ft5">fokus på utvecklingen av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">Generation-IV-teknik.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p113 ft3">Europeiska initiativet om Smart Cities; <SPAN class="ft2">fokus på snabb utveckling</SPAN></P>
<P class="p114 ft5">mot energi- och klimatmålen på lokal nivå, bl.a. genom spridning av goda exempel.</P>
<P class="p77 ft2">Verksamheten inom de olika näringslivsinitiativen bygger på färdplaner och genomförandeplaner som tagits fram av intressenter och näringsliv på respektive område.</P>
<P class="p78 ft5">Finansieringen av dessa insatser kan vara av olika slag, men bygger generellt på samfinansiering mellan EU, medlemsstaterna och näringslivet.</P>
<P class="p73 ft3">NER300</P>
<P class="p74 ft5">NER300 är beteckningen på ett finansieringsinstrument som hanteras i samarbete mellan den Europeiska kommissionen, medlemsländerna och den Europeiska investeringsbanken (EIB).</P>
<P class="p77 ft2">Namnet kommer av att intäkterna från försäljningen av 300 miljoner utsläppsrätter i reserven för nya deltagare <SPAN class="ft3">(New Entrants’ Reserve) </SPAN>ska användas för att finansiera storskaliga och marknadsnära demonstrationsprojekt inom områdena miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid samt innovativa tekniker för förnybar energi.</P>
<P class="p75 ft5">NER300 har en nära koppling till <NOBR>SET-planen</NOBR> och de europeiska näringslivsinitiativen, och skulle kunna ses som ett särskilt projektfinansieringsinstrument för de riktigt stora demonstrations- och kommersialiseringsprojekt som efterfrågas i <NOBR>SET-planen.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p79 ft2">17</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<P class="p47 ft5">Prop. 2012/13:21 Insatserna kring förnybar energi förväntas avse bioenergi, solenergi, vind, geotermi, havskraft samt intelligenta nät för förvaltning av förnybar energi.</P>
<P class="p48 ft2">Utlysningen av första omgången offentliggjordes i november 2010. Respektive medlemsland tar emot ansökningar för projekt som planeras utföras inom landets gränser och ansvarar för att bedöma om projekten uppfyller uppställda kriterier. Ansökningarna tillställs sedan EIB för bedömning medan kommissionen beslutar om stöd.</P>
<P class="p48 ft2">Sverige lämnade i maj 2011 in nio ansökningar om svenska demonstrationsprojekt kring bioenergi, vindkraft och smarta nät. Mycket stora resurser (teknisk, juridisk och ekonomisk expertis), totalt cirka 10 miljoner kronor, har lagts ner för att förbereda dessa projekt och ansökningar, både från företagen och från Statens energimyndighet.</P>
<P class="p51 ft2">EIB har därefter berett ärendena och lämnat rekommendationer till kommissionen om finansiering. Projekten har rankats efter kostnaden per nyttoenhet <SPAN class="ft3">(cost per unit performance)</SPAN>. Fyra av de svenska projekten har i denna bedömning kommit på första plats i sina respektive kategorier, medan ytterligare två ligger på första reservplats.</P>
<P class="p80 ft2">Detta tyder på att svenska och Sverigebaserade aktörer ligger långt framme när det gäller introduktion av teknik för förnybar energi på marknaden. Förutsättningarna för NER300 innebär att det inte kan bli aktuellt med stöd till alla fyra förstarankade projekt. Det är i dag oklart hur många av de svenska projekten som kan komma att få stöd.</P>
<P class="p64 ft2">Efter konsultationer med medlemsländerna kommer kommissionen under hösten 2012 att fatta beslut om vilka projekt som kommer att beviljas medel. Utfallet blir sannolikt att ett antal svenska utvecklings- och demonstrationsprojekt som rankats bland de allra bästa i Europa inte kommer att kunna få stöd av EU.</P>
<P class="p115 ft34">4.4.2 OECD</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p90 ft2">Länderna inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft3">(Organisation for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and Development, OECD) <SPAN class="ft2">har</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">en samarbetsorganisation på energiområdet, Internationella energibyrån</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">(International Energy Agency, IEA). Samarbetet inom IEA initierades</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">genom ett avtal från 1974 om ett internationellt energiprogram. IEA:s</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">28 medlemsländer har kommit överens om att samarbeta för att motverka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">problem med oljetillförsel samt att dela med sig av energirelaterad in-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">formation, koordinera sin energipolitik och samverka i utvecklingen av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">rationella energiprogram.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p100 ft2">Analys av oljemarknaden och hantering av de gemensamma bered-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">skapslagren för olja är fortfarande en viktig uppgift för IEA. Man till-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">handahåller dock också omfattande statistik och analyser, t.ex. den årliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">publikationen World Energy Outlook. Organisationen genomför också</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">regelbundna utvärderingar av medlemsländernas energipolitik, s.k. In-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">Depth Reviews.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p100 ft2">En stor del av arbetet inom IEA handlar om energiteknik samt forsk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p90 ft2">ning, utveckling och marknadsintroduktion. IEA utarbetar till exempel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">s.k. färdplaner för en mängd olika energitekniker som kan bidra till att nå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td37"><SPAN class="p89 ft2">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p90 ft2">en femtioprocentig minskning av de energirelaterade koldioxidutsläppen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td41"><SPAN class="p12 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p53 ft5">till 2050. Varje färdplan ger ett utvecklingsscenario och identifierar Prop. 2012/13:21 potentialer, utmaningar, kostnader och åtgärder som behövs för att den</P>
<P class="p60 ft2">specifika tekniken ska kunna bidra till målet.</P>
<P class="p58 ft2">Bredare studier av olika energiteknikers möjlighet att bidra till ett hållbart energisystem görs i de vartannat år publicerade rapporterna <SPAN class="ft3">Energy Technology Perspectives</SPAN>.</P>
<P class="p57 ft5">En stor del av samarbetet kring forskning och teknik genomförs inom s.k. <SPAN class="ft20">Implementing Agreements</SPAN>, IA. Ett IA är ett internationellt avtal mellan ett antal medlemsländer och andra för genomförandet av ett specifikt samarbete. Det finns i dag 43 sådana avtal kring tvärsgående frågor, förnybar energi, fossila bränslen, slutanvändning och fusion. Sverige deltar för närvarande i 25 av dessa.</P>
<P class="p116 ft34"><SPAN class="ft37">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft39">Nordiskt samarbete</SPAN></P>
<P class="p117 ft5">Det nordiska samarbetet omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de tre självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland.</P>
<P class="p58 ft2">Nordiskt samarbete sker inom en mängd områden, bland annat genom ett tjugotal nordiska institutioner. Bland dessa finns Nordisk energiforskning (NEF), NordForsk och Nordiskt innovationscenter (NICe).</P>
<P class="p58 ft2">NEF är finansieringsinstitutionen för energiforskning inom ramen för det Nordiska ministerrådet – ett mellanstatligt organ mellan Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island.</P>
<P class="p58 ft5">NordForsk är ett nordiskt organ med ansvar för samarbetet inom forskning och forskarutbildning i Norden. Organisationen fokuserar på forskningsområden inom vilka de nordiska länderna innehar internationella styrkepositioner.</P>
<P class="p58 ft5">NICe initierar och finansierar aktiviteter som stärker innovation och samarbetar främst med små och medelstora företag i Norden. Målet är att göra det enklare att utveckla och bedriva näringsverksamhet över de nordiska landsgränserna.</P>
<P class="p118 ft3">Nordisk energiforskning</P>
<P class="p119 ft5">Det nordiska energiforskningsprogrammet (NEF) startades 1985 mot bakgrund av bland annat sjuttiotalets energikriser. År 1999 organiserades verksamheten som en nordisk institution med säte i Oslo.</P>
<P class="p58 ft2">NEF driver ett forskningsprogram med en årlig budget på cirka 25 miljoner norska kronor. Utöver detta fungerar NEF som sekretariat och projektledare för olika verksamheter som initieras på annat sätt inom det nordiska systemet. NEF agerar också som nordisk koordinator för vissa <NOBR>EU-projekt</NOBR> och är även sekretariat åt en del av verksamheten inom Toppforskningsinitiativet, se nedan.</P>
<P class="p57 ft5">Verksamheten finansieras till stor del genom bidrag från medlemsländerna som fördelas enligt en fördelningsnyckel baserad på BNP. För 2011 bidrog Sverige genom Statens energimyndighet med omkring 12 miljoner svenska kronor. För närvarande fokuseras verksamheten på hållbara lösningar för 2050 med avseende på förnybar energi, transportlösningar med låga klimatpåverkande utsläpp samt elnät och marknader.</P>
<P class="p120 ft2">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p17 ft3"><SPAN class="ft2">Prop. 2012/13:21 </SPAN>Toppforskningsinitiativet</P>
<P class="p66 ft5">Vid sommarmötet i Punkaharju Finland den <NOBR>18–19</NOBR> juni 2007 enades de nordiska statsministrarna om att förhålla sig positivt till de nya möjligheter och utmaningar för Norden som globaliseringen medför och enades om att inleda en förnyad nordisk satsning på globaliseringsområdet.</P>
<P class="p48 ft2">Som en av tolv åtgärder inom detta initiativ intensifierades satsningen på ett starkt nordiskt kunskaps- och innovationsområde, och ett förslag om ett s.k. Toppforskningsinitiativ inom områdena klimat, energi och miljö utarbetades.</P>
<P class="p48 ft2">Programmet genomförs under fem år, <NOBR>2009–2013,</NOBR> och har en total offentlig budget på drygt 480 miljoner svenska kronor. Av dessa kommer cirka 56 miljoner kronor från det Nordiska ministerrådets interna medel och drygt 142 miljoner kronor från de tre nordiska institutionerna NEF, NordForsk och NICe. Resterande 282 miljoner kronor kommer från medlemsländerna.</P>
<P class="p51 ft2">Verksamheten fokuserar på Effektstudier och anpassning till klimatförändringar, Klimatförändringens växelverkan med kryosfären, Nanoteknik och energieffektivitet, Integrering av storskalig vindkraft, Hållbar bioenergi samt Koldioxidavskiljning och <NOBR>-lagring.</NOBR></P>
<P class="p37 ft5">Arbetet inom Toppforskningsinitiativet leds av en programstyrelse. Sekretariatet sköts av de nordiska institutionerna NEF, NICe och Nord- Forsk i samverkan.</P>
<P class="p121 ft34"><SPAN class="ft37">4.4.4</SPAN><SPAN class="ft38">Andra samarbeten</SPAN></P>
<P class="p122 ft3">Clean Energy Ministerial</P>
<P class="p83 ft5">USA tog 2010 initiativ till ett ministermöte, Clean Energy Ministerial, i Washington för att diskutera och ta konkreta handlingsorienterade initiativ för att främja en global omställning till grön energi.</P>
<P class="p48 ft5">Vid mötet lanserades elva internationella initiativ. Sverige deltar i fem av dessa:</P>
<P class="p69 ft3"><SPAN class="ft32">SEAD </SPAN><NOBR>(Super-Efficient</NOBR> Equipment and Appliance Deployment Initiative)<SPAN class="ft2">. Ett internationellt samarbete för att främja kraftigt ökad användning av supereffektiva apparater och utrustning. Det inriktas mot energiprestandakrav på produkter, metoder för att testa energianvändande produkter samt kapacitetsuppbyggnad kring detta.</SPAN></P>
<P class="p123 ft3"><SPAN class="ft32">GSEP </SPAN>(The Global Superior Energy Performance Partnership)<SPAN class="ft2">. Fokuserar på ständig förbättring av energieffektivitet i byggnader och industri och omfattar bl.a. utveckling av och ökat utbyte mellan nationella certifieringsprogram, utbildning och tillhandahållande av personer som kan genomföra energikartläggningar.</SPAN></P>
<P class="p124 ft20"><SPAN class="ft31">ISGAN </SPAN>(International Smart Grid Action Network)<SPAN class="ft5">. Ett internationellt samarbete kring intelligenta nät med syfte att underlätta kunskapsutbyte, tekniskt stöd, förhandsgranskning, samt projektkoordinering kring policy, reglering och finansiering av intelligenta nät, standardisering, forskning och utveckling, kunskap och handhavande samt engagemang från användande.</SPAN></P>
<P class="p125 ft2">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p126 ft5">Initiativet har nu organiserats som ett Implementing Agreement Prop. 2012/13:21 inom IEA.</P>
<P class="p127 ft2"><SPAN class="ft32">EVI </SPAN><SPAN class="ft3">(Electric Vehicles Initiative)</SPAN>. Syftar till att främja utveckling och användning av elfordon genom samordning och erfarenhetsutbyte mellan olika demonstrationsprogram för elfordon i städer, utbyte av basinformation om forsknings- och utvecklingsprogram om elbilar samt utbyte kring mål och styrmedel för att främja elfordon.</P>
<P class="p128 ft32">Arbetsgruppen för Bioenergi <SPAN class="ft3">(Bioenergy Working Group)</SPAN><SPAN class="ft2">. Har bildats för att främja samarbete kring och utforskning av potentialen hos biobränsle och biomassa. Insatser görs för utvecklingen av en global atlas med information om bioenergi och utveckling samt uppbyggnad och genomförande av ett program för kapacitetsuppbyggnad.</SPAN></P>
<P class="p129 ft5">Sverige har även inom Clean Energy Ministerial initierat ett samarbete kring hållbara energilösningar inom ramen för hållbar stadsutveckling tillsammans med Förenade Arabemiraten och Kina, kallat Global Sustainable Cities Network. Även Danmark och Finland deltar i detta nätverk. Regeringen har uppdragit åt Statens energimyndighet att samordna det svenska deltagandet i nätverket.</P>
<P class="p130 ft3">Bilaterala samarbeten</P>
<P class="p131 ft5">Regeringen har ingått ett antal bilaterala avtal på energiområdet. Verksamheten inom de olika avtalen varierar i karaktär. Ett flertal</P>
<P class="p15 ft2">innehåller komponenter som samarbete kring forskning, utveckling och demonstration, institutionellt samarbete samt innovations- och exportfrämjande åtgärder.</P>
<P class="p58 ft2">Syftet är ytterst att skapa ökad utväxling på nationella satsningar genom en större, samlad resursbas samt att ta till vara och exploatera nationella landvinningar inom forskning och utveckling i form av nya produkter och tjänster inom energiteknikområdet. Den förväntade nyttan är dels en kostnads- och resurseffektiv kapacitetsbyggnad inom universitet och högskolor, dels en utveckling av konkurrenskraftiga företag och ett starkt näringsliv som långsiktigt ska kunna hävda sig på olika exportmarknader.</P>
<P class="p84 ft15">Bland de bilaterala samarbetena kan nämnas de med USA, Brasilien, Kina, Indien och Ryssland (se även avsnitt 7.3).</P>
<P class="p54 ft19"><SPAN class="ft19">4.5</SPAN><SPAN class="ft23">Internationell jämförelse</SPAN></P>
<P class="p132 ft2">Insatser kring forskning, utveckling, demonstration och innovation på energiområdet utformas på olika sätt i olika länder och regioner. Det är naturligt att intressen och forskningsstrategier fokuseras på tillgängliga naturresurser, eller på att avhjälpa specifika beroenden i tillförselsituationen. Olika länder betonar även de tre komponenterna i hållbar utveckling på olika sätt. För vissa är det mer angeläget att främja försörjningstryggheten, medan andra ser den ekologiska hållbarheten som det viktigaste målet.</P>
<P class="p133 ft2">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p134 ft5">Prop. 2012/13:21 Satsningarnas omfattning varierar. Ett grundligt underlag för jämförelser av olika länders finansiering av forskning, utveckling och demonstration på energiområdet finns i Internationella energibyråns databaser.</P>
<P class="p135 ft2">Databasen innehåller uppgifter om statliga insatser för forskning och utveckling i enlighet med vedertagna definitioner samt om statliga insatser för demonstration på energiområdet. För svensk del ingår större delen av den verksamhet som Statens energimyndighet finansierar rörande forskning och innovation, men även insatser som görs av andra forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.</P>
<P class="p136 ft5">Uppgifterna för ett urval länder under perioden <NOBR>2000–2010</NOBR> visas i diagrammet nedan.</P>
<P class="p137 ft40">Diagram 1. Statlig finansiering av forskning, utveckling och demonstration på energiområdet som andel av respektive lands bruttonationalprodukt för utvalda länder <NOBR>2000–2010.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p19 ft2">Som framgår av diagrammet finns det några länder som har gjort för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">hållandevis stora satsningar på energiområdet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p19 ft2">Japans finansiering av forskning, utveckling och demonstration på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p19 ft2">energiområdet är mycket hög både i absoluta tal och per capita. Den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">utmärker sig i diagrammet genom att ha minskat över tioårsperioden.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p19 ft2">Även Finlands insatser är påfallande stora och ökande, även om upp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p19 ft2">giften för 2010 saknas. Tyskland däremot har relativt små insatser som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p90 ft2">andel av BNP.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p19 ft2">Sveriges insatser ligger i ett intervall där även länder som Danmark,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p19 ft2">Norge och Schweiz placerar sig. Det är dock värt att notera att den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p19 ft2">ökning i de svenska insatserna som syns för 2009 och 2010 till stor del</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p19 ft2">beror på de särskilda resurser som regeringen 2009 avsatte över en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p19 ft2">treårsperiod för demonstration och kommersialisering av ny energi-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p19 ft2">teknik. Uppgifterna för <NOBR>2006–2008</NOBR> avspeglar den permanenta nivå som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p19 ft2">blev resultatet av besluten på basis av propositionen <SPAN class="ft3">Forskning och ny</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td37"><SPAN class="p89 ft2">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p90 ft3">teknik för framtidens energisystem <SPAN class="ft2">(prop. 2005/06:127).</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p101 ft19"><SPAN class="ft19">4.6</SPAN><SPAN class="ft23">Innovationssystemet</SPAN></P>
<P class="p138 ft2">En stark forskning och innovationsförmåga lägger grunden för näringslivets och ekonomins utveckling och konkurrenskraft. En stark forskning och innovationsförmåga är också en förutsättning för möjligheterna att möta ett antal avgörande samhällsutmaningar förknippade med exempelvis en åldrande befolkning, globala hälsofrågor, ett effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser, en hållbar energiförsörjning, klimatförändringarna och bevarandet av biologisk mångfald.</P>
<P class="p75 ft2">De stora samhällsutmaningarna handlar om problem som snarast måste lösas för att också i framtiden kunna försörja en växande befolkning och ge människor och djur rimliga levnadsförhållanden. Behovet av systemperspektiv för att kunna möta de stora globala utmaningarna är stort. Den kunskapsutveckling som behövs för att möta utmaningarna måste svara mot de problem och möjligheter som hänger samman med utmaningarna, t.ex. i valet av forskningsfrågor.</P>
<P class="p75 ft5">Insatser för såväl nyfikenhetsstyrd forskning som behovsmotiverad forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering är nödvändiga, men var för sig inte tillräckliga, för samhällets utveckling och förmågan att möta de stora utmaningarna.</P>
<P class="p77 ft2">Innovation är enligt EU och OECD en idé eller en väsentligt förbättrad lösning, som är realiserad, det vill säga införd, genomförd, etablerad eller tagen i bruk. Innovationer uppstår genom nya kombinationer av befintlig eller ny kunskap.</P>
<P class="p77 ft2">Innovation är en nyckelprocess i utvecklingen av ett hållbart energisystem. Utveckling av nya lösningar, inklusive ny teknik och nya tjänster, ökar väsentligt den portfölj av möjligheter som med tiden minskar kostnaderna för att uppnå <NOBR>klimat-,</NOBR> energi- och miljöpolitiska mål.</P>
<P class="p77 ft2">Det finns många samband, återkopplingar och samverkansvägar mellan aktörerna i innovationsprocessen. Till exempel får företag idéer till innovationer inte bara från forskningsresultat utan även från användarnas erfarenheter av befintliga produkter. Även problem som upptäcks under tillverkning och användning kan ge uppslag till vidare forskning och utveckling. I stället för en linjär innovationsprocess är det mer rättvisande att tala om att innovation uppstår i ett system av aktörer som verkar under olika ramvillkor. I detta system skapas inte kunskap enbart genom forskning, utan även genom informellt lärande under produktion, spridning och användning av nya lösningar.</P>
<P class="p139 ft2">Forskning och innovation på energiområdet omfattar i detta sammanhang åtgärder för att främja innovationssystemets funktion på energiområdet som ryms inom den Europeiska unionens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation. Detta innefattar stöd till forskning och utveckling (grundforskning, industriell forskning, experimentell utveckling inklusive pilot- och demonstrationsprojekt), tekniska genomförbarhetsstudier, kostnader för immateriella rättigheter samt stöd till nystartade innovativa företag, till process- och organisationsinnovation inom tjänstesektorn, till innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster, innovationskluster m.m.</P>
<P class="p140 ft5">Utveckling av forskningsbaserad kunskap och innovation stimuleras av samverkan och kontakter mellan aktörer från olika kunskaps- och samhällsområden. Det är viktigt att den kunskap som utvecklas genom forsk-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p79 ft2">23</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<P class="p47 ft5">Prop. 2012/13:21 ning kommer andra forskare, näringsliv och samhälle till kännedom. Det är likaledes viktigt att utmaningar, behov och problemställningar från näringsliv och samhälle kommuniceras till forskarvärlden. Utbildning och ömsesidigt lärande är en viktig förutsättning för detta.</P>
<P class="p48 ft2">Internationella institutet för tillämpad systemanalys (International Institute for Applied Systems Analysis, IIASA) publicerade i juni 2012 en omfattande studie med titeln <SPAN class="ft3">Global Energy Assessment (GEA)</SPAN>. Den innehåller ett kapitel som analyserar uppgiften att främja forskning, utveckling och innovation för ett hållbart energisystem. Studien konstaterar att innovationsprocesser behöver öka både i omfattning och hastighet för att svara mot de stora utmaningarna inom klimat- och energiområdet. Innovationerna behöver omfatta såväl stegvisa förbättringar av kända lösningar som plötsliga radikala genombrott. Detta innebär att olika delar av innovationssystemet måste stödjas och främjas samtidigt. Både s.k. <SPAN class="ft3">technology push </SPAN>med insatser kring forskning och utveckling och insatser för att främja efterfrågan genom s.k. <SPAN class="ft3">demand pull </SPAN>behövs. Vidare betonas i studien att insatser för att främja forskning och innovation är komplementära och inte utbytbara. Satsningar på ny kunskap kan inte ersättas av åtgärder för marknadsintroduktion eller vice versa. Insatser för forskning och utveckling måste därför enligt GEA utformas som en strategisk helhet över hela innovationssystemet tillsammans med andra <NOBR>klimat-,</NOBR> miljö- och energipolitiska styrmedel.</P>
<P class="p64 ft5">Med detta perspektiv finns ett stort antal aktiviteter och insatser som staten kan överväga för att främja forskning och innovation på energiområdet.</P>
<P class="p48 ft2">Nyfikenhetsstyrd forskning av högsta kvalitet är en nödvändig komponent. Samtidigt behövs behovsmotiverad forskning och utveckling samt mera marknadsnära insatser för att med stöd till forskning och innovation kunna bidra till näringslivets konkurrenskraft och till att möta de stora samhälleliga utmaningarna, inte minst då det är mycket bråttom att nå resultat i flera av dessa. Utbildning och möjliggörande av informellt lärande är av stor betydelse, liksom samverkan och dialog mellan systemets aktörer.</P>
<P class="p51 ft2">Eftersom innovation innebär att nya lösningar etableras på marknaden är även andra insatser än stöd till forskning, utveckling och demonstration angelägna. Detta gäller insatser för så kallad såddfinansiering och kommersialisering som ryms inom regelverket för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation. Investeringsstöd av olika slag, liksom elcertifikatsystem, energiskatter och utsläppshandel spelar en viktig roll för att främja efterfrågan på nya lösningar.</P>
<P class="p64 ft2">De svenska insatserna för forskning och innovation för att möta en utmaning om säker, ren och effektiv energi bör genomföras så att de stimulerar till samverkan och kontakter mellan de olika aktörerna inom innovationssystemet, oavsett varifrån drivkraften till innovationen kommer. Olika typer av mötesplatser för samverkan mellan näringsliv samt universitet och högskolor, offentliga aktörer och civilsamhällets organisationer är av stor betydelse för att stimulera både forskning och innovation.</P>
<P class="p141 ft2">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p142 ft43"><SPAN class="ft19">4.7</SPAN><SPAN class="ft42">Exempel på andra insatser för forskning, utveckling och innovation</SPAN></P>
<P class="p143 ft2">Det behövs flera samverkande insatser för att möta de stora samhällsutmaningarna. Forskning, utveckling och demonstration på energiområdet utgör en viktig förutsättning för att möjliggöra utvecklingen av ett långsiktigt hållbart energisystem, men kan inte utgöra den primära motorn för utvecklingen. Det är också angeläget med samhälleliga styrmedel i syfte att bl.a. skapa incitament för investeringar, såsom koldioxidskatt, internationell utsläppshandel och certifikat för förnybar el. Allmänna ramvillkor för företagande och innovation är också av betydelse.</P>
<P class="p144 ft2">Insatser kring forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion för ett effektivt, säkert och tillförlitligt energisystem med låga koldioxidutsläpp måste gå hand i hand med <NOBR>icke-tekniska</NOBR> lösningar på både utbuds- och efterfrågesidan och vara en del av en integrerad politik.</P>
<P class="p145 ft5">Regeringen har nyligen tagit initiativ till, och beslut om, ett antal olika åtgärder som är av betydelse för hur insatserna för forskning och innovation på energiområdet utformas. Nedan ges ett antal exempel på sådana insatser.</P>
<P class="p73 ft3">Forskning och innovation</P>
<P class="p74 ft2">Regeringen lämnar i propositionen <SPAN class="ft3">Forskning och innovation </SPAN>(2012/13:30) sin syn på forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden <NOBR>2013–2016.</NOBR> I propositionen presenteras flera åtgärder som har betydelse även för <NOBR>energi-,</NOBR> klimat- och miljöområdena.</P>
<P class="p78 ft2">Ett antal åtgärder föreslås för att öka nyttiggörandet av den offentligt finansierade forskningen, inklusive ökade anslag för innovationskontor och riskkapital. Verket för innovationssystem bör enligt regeringens bedömning i propositionen finansiera strategiska innovationsområden. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har i budgetpropositionen för 2013 föreslagits få förstärkning gällande forskning om skogsråvaror och biomassa samt forskning om hållbart samhällsbyggande.</P>
<P class="p140 ft5">I budgetpropositionen för 2013 föreslås även ytterligare medel för att öka tillgängligheten till test- och demonstrationsanläggningar. Medel föreslås även avsättas 2016 för samfinansiering av forskningsprogram initierade av <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR></P>
<P class="p73 ft3">En nationell innovationsstrategi</P>
<P class="p74 ft2">Regeringen beslutade den 11 oktober en nationell innovationsstrategi för Sverige. Syftet med strategin är att bidra till ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation i Sverige med sikte på 2020. Det ska bli möjligt för fler människor och organisationer i näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle att utvecklas och mer effektivt bidra till nya eller bättre lösningar.</P>
<P class="p139 ft5">Innovationsstrategin ska bidra till att möta globala samhällsutmaningar, skapa konkurrenskraft och jobb i en global kunskaps-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p79 ft2">25</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<P class="p62 ft2">Prop. 2012/13:21 ekonomi samt leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet.</P>
<P class="p146 ft2">Arbetet med strategin har utgått från en bred syn på innovation, där bidrag från forskning och utveckling liksom aktiviteter som design, affärsmodells- och organisationsutveckling eller marknadsföring bidrar till innovation.</P>
<P class="p51 ft2">Strategiarbetet har tagit sin utgångspunkt från den slutsats som dragits av OECD, EU med flera att en modern innovationspolitik kombinerar insatser för att stimulera såväl utbud av som efterfrågan på nya lösningar. Utbudsperspektivet handlar om olika former av stöd för utveckling av ny kunskap eller andra innovationsaktiviteter, medan efterfrågeperspektivet syftar till att stimulera efterfrågan på nya lösningar, exempelvis genom innovationsupphandling, standardisering eller lagstiftning.</P>
<P class="p64 ft5">Innovationsstrategin har därmed byggts utifrån en helhetssyn på det offentliga åtagandet på samma sätt som insatserna kring forskning och innovation på energiområdet. Insatserna för att möta utmaningarna kring klimat och energi, att bidra till svensk konkurrenskraft och att underbygga kvalitet och funktion i samhällstjänsten energi kommer att vara betydande i genomförandet av strategin.</P>
<P class="p109 ft3">Strategiska forskningsområden</P>
<P class="p83 ft2">För att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen krävs fokusering och specialisering på områden där svensk forskning bedöms ha särskilda möjligheter. För att åstadkomma detta presenterade regeringen i propositionen <SPAN class="ft3">Ett lyft för forskning och innovation </SPAN>(prop. 2008/09:50) en satsning på strategiska forskningsområden. Utgångspunkten är att de strategiska satsningarna ska avse forskning som långsiktigt har förutsättningar att vara av högsta internationella kvalitet, som kan bidra till att tillgodose stora samhällsbehov och lösa viktiga problem i samhället, samt forskning inom områden med anknytning till det svenska näringslivet.</P>
<P class="p37 ft2">Inom denna satsning har tre strategiska forskningsområden med energiinriktning bildats: Chalmers Energy Initiative (Chalmers tekniska högskola AB), Bio4Energy (Umeå universitet) och STandUP (Uppsala universitet).</P>
<P class="p37 ft5">Dessa tre strategiska forskningsområden förfogar från och med 2012 över sammanlagt 160 miljoner kronor per år. Medlen disponeras av respektive huvudansvarigt lärosäte.</P>
<P class="p147 ft3">Miljöteknikstrategin</P>
<P class="p83 ft2">Regeringen lanserade den 1 september 2011 en strategi för utveckling och export av miljöteknik <NOBR>2011–2014.</NOBR> I strategin tar regeringen ett samlat grepp för att stödja utveckling och skapa goda förutsättningar för export av svensk miljöteknik – från forskning och utveckling via hemmamarknad till export.</P>
<P class="p37 ft5">Regeringens miljöteknikstrategi syftar främst till att åstadkomma goda förutsättningar för framväxt och utveckling av miljöteknikföretag i Sverige, att främja export av svensk miljöteknik och därmed bidra till hållbar ekonomisk tillväxt i Sverige och globalt samt att främja forskning</P>
<P class="p148 ft2">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p111 ft5">och innovation inom miljöteknik och underlätta för innovationer att kommersialiseras.</P>
<P class="p77 ft2">De statliga insatserna inriktas mot att stödja den utveckling som sker spontant i samhället och som sker till följd av styrmedel anpassade till marknadens mekanismer. Medan branschen och företagen är centrala för utvecklingen av svensk miljöteknik har regeringen en viktig roll i att främja och utveckla goda förutsättningar för att företagen ska kunna etableras, agera och växa.</P>
<P class="p78 ft5">Sammanlagt 400 miljoner kronor har tillförts området under perioden <NOBR>2011–2014</NOBR> som komplement till de insatser som redan görs kring t.ex. forskning, utveckling och innovation.</P>
<P class="p77 ft5">Miljöteknik utgörs till stor del av energiteknik och insatser inom detta område har stark anknytning till insatserna för ny teknik för förnybar energi och effektiv energianvändning inom verksamheten kring forskning och innovation på energiområdet.</P>
<P class="p73 ft3">Samordningsrådet för smarta elnät</P>
<P class="p149 ft2">Så kallade smarta elnät ger ett mer flexibelt kraftsystem och kan därmed möjliggöra en effektivare elanvändning och en ökad andel förnybar elproduktion. Samtidigt kan elkonsumenternas ställning stärkas genom att förutsättningar skapas för dem att bli mer aktiva och att öka sin interaktion med elnäten och kraftsystemet.</P>
<P class="p75 ft2">Regeringen har tidigare gjort bedömningen att Sverige bör dra nytta av de möjligheter som en sådan utveckling ger upphov till. Med ett Sverige i framkant inom smarta elnät finns möjligheten att bygga såväl en mer hållbar framtid som jobb och exportmöjligheter på vägen dit.</P>
<P class="p78 ft2">Regeringen tillsatte i maj 2012 ett samordningsråd för smarta elnät som ska verka under perioden <NOBR>2012–2014</NOBR> (dir. 2012:48). Samordningsrådet ska etablera en nationell kunskapsplattform för att inhämta, sammanställa och sprida kunskaper om smarta elnät. Rådet ska även utarbeta ett förslag till handlingsplan för utvecklingen av smarta elnät i Sverige.</P>
<P class="p150 ft5">Samordningsrådets arbete har starka kopplingar till den forskning och innovation på området som bedrivs bland annat inom Statens energimyndighets insatser för forskning och innovation. Rådet ska bland annat analysera och bedöma behov av forskning, utveckling och demonstration, inklusive tvärvetenskaplig sådan, inom området smarta elnät.</P>
<P class="p73 ft3">Vindval</P>
<P class="p149 ft5">Vindval är ett forskningsprogram som syftar till att bygga upp kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Forskningen inriktas mot människors intressen, fåglar och fladdermöss, marint liv samt däggdjur på land.</P>
<P class="p77 ft5">Programmet omfattar ett <NOBR>30-tal</NOBR> forskningsprojekt och fyra syntesprojekt. I ett syntesprojekt väger forskare samman svenska och internationella forskningsresultat och gör en övergripande bedömning av kunskaperna som tagits fram. Resultaten kan användas som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar liksom i planerings- och tillståndsprocesser inför vindkraftsetableringar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p79 ft2">27</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<P class="p47 ft5">Prop. 2012/13:21 Verksamheten ger viktigt underlag för utbyggnaden av vindkraft i Sverige och har kopplingar till utveckling och möjligheterna till introduktion av ny vindkraftsteknik.</P>
<P class="p48 ft5">Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 föreslagit att verksamheten ska fortsätta och att 10 miljoner kronor per år ska anvisas under perioden <NOBR>2013–2016</NOBR> (prop. 2012/13:1, utg.omr. 21).</P>
<P class="p147 ft3">Nationell strategi för <NOBR>nära-nollenergibyggnader</NOBR></P>
<P class="p66 ft2">En omarbetad version av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda trädde i kraft under våren 2010. Regeringen redovisade i skrivelsen <SPAN class="ft3">Vägen till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">nära-nollenergibyggnader</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> </SPAN>den handlingsplan som tagits fram i enlighet med direktivet (skr. 2011/12:131). Handlingsplanen innehåller regeringens bedömningar av hur antalet <NOBR>nära-nollenergibyggnader</NOBR> avses öka i Sverige.</P>
<P class="p37 ft2"><NOBR>Nära-nollenerginivån</NOBR> kommer från och med 2021 som huvudregel att vara en rättsligt bindande nivå för energihushållningskrav som ställs på alla nya byggnader. Regeringen gör i skrivelsen bedömningen att en svensk tillämpning av begreppet <NOBR>nära-nollenergibyggnad</NOBR> bör innebära skärpta krav på energihushållning jämfört med de krav som gäller enligt dagens byggregler – i vart fall för de flesta kategorier av byggnader och klimatzoner. Villkoret är att skärpningar som genomförs ska vara miljömässigt, fastighetsekonomiskt och samhällsekonomiskt motiverade.</P>
<P class="p80 ft2">Regeringen konstaterar dock att det i dag inte finns tillräckligt underlag för att ange en kvantifierad riktlinje för hur långtgående skärpning som skulle kunna bli aktuellt, utan detta ska bedömas på ett gediget underlag baserat på bl.a. utvärdering av befintliga lågenergibyggnader, vissa demonstrationsprojekt av nya energieffektiva byggnader, ekonomiska analyser m.m.</P>
<P class="p64 ft5">Statens energimyndighet och Boverket ges i samverkan med andra relevanta aktörer ansvaret för att genomföra de främjandeinsatser som behövs i enlighet med regeringens handlingsplan.</P>
<P class="p147 ft3">Solceller</P>
<P class="p83 ft5">Solceller är en förnybar energiteknik som är gynnsam i ett klimatperspektiv, men som ännu inte är kommersiellt konkurrenskraftig i jämförelse med etablerade tekniker.</P>
<P class="p48 ft2">Sedan 2009 finns ett särskilt statligt stöd för att främja installation av solceller. Detta stöd syftar till att öka användningen av solcellssystem, att sänka systemkostnaderna samt att skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen. Området är under stark utveckling och kostnaderna för solcellsmoduler sjunker dramatiskt. Stödnivån reducerades därför den 1 november 2011 från 60 procent till 45 procent genom ändring av förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Stödet bidrar till efterfrågan av ny teknik och har därmed koppling till insatserna för forskning, utveckling, demonstration och innovation kring solceller.</P>
<P class="p37 ft5">I syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen och etableringen av solceller på den svenska marknaden har regeringen i budgetpropositionen för 2013 föreslagit att stödet för installation av solceller</P>
<P class="p148 ft2">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<P class="p40 ft15">förlängs till och med 2016, genom att ytterligare 210 miljoner kronor Prop. 2012/13:21 tillförs detta ändamål (prop. 2012/13:1, utgiftsområde 21).</P>
<P class="p125 ft3">Biogas</P>
<P class="p151 ft5">Biogas kan spela en viktig roll i det svenska energisystemet, framför allt lokalt och regionalt. Lokalt kan biogas utnyttjad som drivmedel i tätorternas trafik innebära ett betydande steg i riktning mot ekologiskt hållbara städer.</P>
<P class="p152 ft2">Den lovande utveckling med biogas för fordon som inletts i Sverige de senaste tio åren bör fortsatt stimuleras. Regeringen avser att även framgent främja utvecklingen av biogas genom att stödja ny teknik och innovativa lösningar som stärker teknikens konkurrenskraft och ökar biogasproduktionen.</P>
<P class="p153 ft5">Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 föreslagit en förlängning och förstärkning av stödet för utökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser genom att ytterligare 280 miljoner avsätts för detta ändamål under perioden <NOBR>2013–2016</NOBR> (prop. 2012/13:1, utgiftsområde 21).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p12 ft19">4.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p2 ft19">Programmet för forskning och innovation på</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p2 ft19">energiområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td46"><SPAN class="p12 ft2">Svensk forskning och innovation på energiområdet kan inte adressera</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">alla frågor och möjligheter. Det krävs en strategisk prioritering utifrån</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">svenska förutsättningar och ambitioner över hela innovationssystemet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p12 ft2">från forskning till marknadsintroduktion.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p89 ft2">Regeringen anser att den strategiska prioriteringen exempelvis bör ta</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">hänsyn till den svenska industristrukturen och Sveriges naturresurser,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p12 ft2">samt till områden där det finns starka svenska forskargrupper. Insatserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">för forskning, utveckling och demonstration bör vara i linje med <NOBR>energi-,</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">klimat- och miljöpolitiska styrmedel, och det måste finnas balans och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p12 ft2">samverkan mellan insatser på alla olika stadier inom innovations-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">systemet. Det behövs också en stark samverkan med näringslivet, ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">starkt engagemang från marknadens aktörer och ett strategiskt interna-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p12 ft2">tionellt samarbete.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p89 ft2">Det finns flera motiv för statliga insatser kring forskning, utveckling,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">demonstration och innovation. Ofta talar man om marknadsmisslyckan-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p12 ft2">den, exempelvis det faktum att privata aktörer inte själva kan behålla hela</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">värdet av att bedriva teknisk utveckling. Nyttan av utvecklingsarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">kommer även att komma efterföljare till del. Av detta skäl tenderar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p12 ft2">näringslivet att underinvestera i utvecklingen av ny teknik. Till följd av</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">denna marknadsimperfektion investerar näringslivet inte i nödvändig takt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">för att den brådskande klimatfrågan ska kunna hanteras.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p89 ft2">En stor del av energisystemets infrastruktur är extremt storskalig och</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">har lång livstid. Att utveckla ny energiteknik och vinna insteg på mark-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">naden är därför svårt och resurskrävande. Det krävs alltmer underlag och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p12 ft2">analyser för att visa att en ny lösning är godtagbar ur hållbarhetssynpunkt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft2">ur ett livscykelperspektiv. Dessa förhållanden gör det extra viktigt att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td43"><SPAN class="p12 ft2">inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p89 ft2">energiområdet skapa samverkan och samsyn mellan forskare,</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td45"><SPAN class="p19 ft2">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td43"><SPAN class="p12 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td44"><SPAN class="p12 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p18 ft2">30</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p154 ft15">näringsliv och samhälle för att bygga en gemensam grund för utvecklingen av ett hållbart energisystem.</P>
<P class="p125 ft3">Statens energimyndighet</P>
<P class="p155 ft5">Statens energimyndighet är ansvarig myndighet för frågor om användning och tillförsel av energi. Statens energimyndighet verkar för att statens energipolitiska mål om ett långsiktigt hållbart och samhällsekonomiskt effektivt energisystem ska uppnås.</P>
<P class="p156 ft2">Myndigheten har ett samlat ansvar för miljöfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.</P>
<P class="p156 ft5">Myndigheten verkar för en omställning av det svenska energisystemet samtidigt som utmaningarnas och innovationssystemets globala natur beaktas.</P>
<P class="p156 ft2">Statens energimyndighet hanterar ett brett spektrum av styrmedel. Insatser som certifikatsystemet för el, det europeiska utsläppshandelssystemet, teknikupphandling m.m. bidrar till efterfrågan på teknik och tjänster för ett hållbart energisystem. Myndighetens analyser och utredningar, stödet till den kommunala energirådgivningen och de regionala energikontoren samt samverkan och nätverksbyggande med kommuner och landsting bidrar till uppbyggnaden av kunskap och förståelse på området. Myndigheten ansvarar även för att genomföra insatser kring forskning, utveckling, demonstration, kommersialisering och innovation på energiområdet. Mer information om myndighetens arbete återfinns i regleringsbrevet för Statens energimyndighet för budgetåret 2012.</P>
<P class="p157 ft2">Strategiska val måste göras inom energiområdet för att på ett klokt och sammanhållet sätt välja de delområden och uppgifter där svensk forskning och svenskt företagande kan ta en ledande roll i den globala omställningen till en kolsnål ekonomi. Fokus bör läggas på områden som bidrar till att uppnå <NOBR>2020-målen</NOBR> (utan att för den skull bortse från längre perspektiv), där Sverige har en nationell styrkeposition, och där det finns förutsättningar för export.</P>
<P class="p158 ft2">Verksamheten ska byggas upp med utgångspunkt i de mål och kriterier som ges av riksdag och regering och inte vara låst till enskilda utpekade tekniker. Balans ska eftersträvas mellan insatser för energitillförsel och effektivare energianvändning. Statens energimyndighet formulerar utifrån det av riksdagen beslutade övergripande målet visioner, operativa mål och delmål och utformar utifrån dessa insatser för forskning och innovation på energiområdet. Den metodik Statens energimyndighet använder beskrivs bl.a. i myndighetens redovisning av regeringsuppdraget från den 30 mars 2012 (dnr N2010/972/E). Regeringen redovisade även myndighetens insatser och arbetssätt i skrivelsen <SPAN class="ft3">Utvärdering av insatserna för forskning och innovation inom energiområdet </SPAN>(skr. 2009/10:168).</P>
<P class="p159 ft3">Kvalitetssäkring</P>
<P class="p160 ft5">Hög kvalitet är ett grundkrav i all verksamhet av forskningskaraktär inom insatserna för forskning och innovation på energiområdet. Eftersom energiforskningen är behovsmotiverad tillkommer dock energirelevansen</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<P class="p53 ft5">som ett grundläggande kriterium som måste uppfyllas. Begreppet kvalitet Prop. 2012/13:21 har olika innebörd, men inte olika nivå, beroende på insatsernas karaktär.</P>
<P class="p15 ft2">Vid exempelvis tillämpad forskning eller storskalig demonstration av ny teknik behöver vad som kan kallas ingenjörsmässig, affärsmässig och industriell kvalitet värderas. När det är fråga om stöd till produktutveckling och kommersialisering måste även affärs- och finansieringsplaner bedömas.</P>
<P class="p58 ft2">Det övergripande ansvaret för planering, genomförande och uppföljning av energiforskningen ligger hos den av regeringen tillsatta Energiutvecklingsnämnden vid Statens energimyndighet. Kvalitet och relevans säkras med ett antal olika mekanismer beroende på verksamhetens karaktär. Hanteringen av den energiriktade grundforskningen bygger på Vetenskapsrådets ordinarie processer samt efterföljande hantering i myndighetens Grundforskningskommitté. Verksamheten inom centrum, konsortier och program beslutas och följs upp genom olika former av styrelser, programråd, eller referensgrupper.</P>
<P class="p97 ft2">Effektanalyser görs inför varje beslut. Samtliga beslut om stöd baseras på en projektbeskrivning som bl.a. anger förväntade effekter av projektet. En slutredovisning som anger resultat och effekter inlämnas efter genomförandet. I efterhand görs även uppföljningar i årliga enkäter, bl.a. av hur resultat från projekt vid universitet och högskolor har använts.</P>
<P class="p57 ft2">Den programlagda verksamheten genomgår generellt sett regelbundna externa utvärderingar genom kollegial bedömning, s.k. peer review, avseende kvalitet och relevans. Under treårsperioden <NOBR>2008–2010</NOBR> har sammanlagt trettiotvå sådana utvärderingar redovisats i myndighetens årsredovisningar samt i regeringens budgetpropositioner.</P>
<P class="p84 ft5">På samma sätt tar Statens energimyndighet även regelbundet fram analyser och resultatsammanställningar inom specifika områden. Under treårsperioden <NOBR>2008–2010</NOBR> har sammanlagt nitton olika sådana studier publicerats.</P>
<P class="p118 ft3">Ny programlagd verksamhet</P>
<P class="p119 ft5">Statens energimyndighets beslut om programlagd verksamhet bygger på behovsanalys och prioritering av idéer till nya aktiviteter.</P>
<P class="p58 ft2">Förslag till nya aktiviteter förankras internt och externt genom exempelvis idéseminarium. Programidén formaliseras och konkretiseras i form av ett projektdirektiv och en extern planeringsgrupp inrättas.</P>
<P class="p57 ft5">En programbeskrivning utformas i samverkan med planeringsgrupp och avnämare, och programmets inriktning, syfte och mål specificeras på ett tydligt och mätbart sätt. En omvärldsanalys görs. Energiutvecklingsnämnden fattar beslut om programmet ska genomföras eller ej och avsätter eventuella medel.</P>
<P class="p161 ft46"><SPAN class="ft37">4.8.1</SPAN><SPAN class="ft45">Forskning och innovation vid Statens energimyndighet</SPAN></P>
<P class="p162 ft3">Typer av insatser</P>
<P class="p163 ft2">Den verksamhet som finansieras genom anslaget 1:5 Energiforskning</P>
<P class="p60 ft2">inom utgiftsområde 21 avser</P>
<P class="p120 ft2">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p62 ft5">Prop. 2012/13:21 1. <NOBR>forsknings-,</NOBR> <NOBR>utvecklings-,</NOBR> demonstrations- och kommersialiseringsinsatser inom energiområdet,</P>
<P class="p33 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft13">bidrag för att främja utvecklingen av teknik som baserar sig på förnybara energislag och effektiv energianvändning i industriella processer i försöks- eller fullskaleanläggningar,</SPAN></P>
<P class="p33 ft5"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft47">vissa </SPAN><NOBR>utrednings-,</NOBR> utvärderings- och samordningsinsatser inom energiområdet,</P>
<P class="p88 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft13">svenskt och internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete,</SPAN></P>
<P class="p33 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft13">insatser för att uppfylla Sveriges åtaganden inom ramen för ingångna bilaterala energiforskningssamarbeten, samt</SPAN></P>
<P class="p33 ft5"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft47">medlemsavgifter och stöd till vissa internationella organisationer inom områdena energi och hållbar utveckling.</SPAN></P>
<P class="p48 ft5">Fördelningen mellan olika typer av aktiviteter varierar något över åren, bl.a. till följd av att antalet stora (>200 miljoner kronor) demonstrationsprojekt tenderar att vara olika stort. Utfallet för 2011 fördelades i enlighet med tabell 1 nedan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr6 td47"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p29 ft48">Aktivitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p12 ft48">Miljoner</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td50"><SPAN class="p164 ft48">Andel (%)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td47"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td51"><SPAN class="p12 ft48">kronor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td47"></TD>
<TD class="tr16 td52"><SPAN class="p12 ft28"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td53"><SPAN class="p12 ft28"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"></TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p29 ft49">Energiriktad (grund)forskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p27 ft49">61</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td45"><SPAN class="p164 ft49">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"></TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p29 ft49">Kompetenscentrum och andra centrum</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p27 ft49">102</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p164 ft49">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"></TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p29 ft49"><NOBR>Forsknings<SPAN class="ft50">-</SPAN>och</NOBR> utvecklingsprogram</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p27 ft49">172</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p164 ft49">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"></TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p29 ft49">Utvecklingsprogram i samverkan med näringslivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p27 ft49">112</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p164 ft49">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"></TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p29 ft49">Utveckling, demonstration och innovation</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p27 ft49">317</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p164 ft49">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"></TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p29 ft49">Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p27 ft49">123</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p164 ft49">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"></TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p29 ft49">Demonstration av elfordon</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p27 ft49">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p164 ft49">2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"></TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p29 ft49">Internationellt och övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p27 ft49">56</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p164 ft49">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"></TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p29 ft49">"Stora demonstrationsanläggningar"; särskilda medel</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p27 ft49">443</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p164 ft49">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td47"></TD>
<TD class="tr25 td52"><SPAN class="p12 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td51"><SPAN class="p12 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td53"><SPAN class="p12 ft51"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"></TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p29 ft48">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p27 ft49">1412</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p164 ft49">100</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft40">Tabell 1 Aktiviteter och beslutade medel för 2011.</P>
<P class="p166 ft5">Insatserna kring energiriktad grundforskning baseras till största delen på ett samarbete med Vetenskapsrådet, som bedömer ansökningarnas vetenskapliga kvalitet, medan relevansen bedöms av Statens energimyndighets Grundforskningskommitté.</P>
<P class="p48 ft2">Kompetenscentrum och andra centrum är samarbetskonstellationer där universitet och högskolor samt näringsliv samlas kring gemensamma frågor. Exempel på satsningar av detta slag är Svenskt hybridfordonscentrum, Kompetenscentrum Katalys, och Kompetenscentrum Högtemperaturkorrosion. Dessa centrum har egna styrelser där projektbeslut fattas, inom den begränsade och tydliga definitionen för verksamheten vid respektive centrum. Styrelserna har ledamöter från såväl universitet och högskolor som näringsliv. En representant för Statens energimyndighet är ofta adjungerad till styrelsen för informationsutbyte m.m.</P>
<P class="p37 ft2">Forsknings- och utvecklingsprogram är samlade insatser där Statens energimyndighet administrerar utlysningar, genomförande och uppföljning. Exempel på sådan verksamhet är programmen <SPAN class="ft3">El och bränsle från solen </SPAN>och <SPAN class="ft3">Bränsleprogrammet tillförsel</SPAN>. Programmen har oftast rådgivande programråd. Myndigheten fattar formella beslut om projektstöd i enlighet med rådens rekommendationer.</P>
<P class="p167 ft2">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p168 ft5">Myndigheten stöder även utvecklingsprogram, s.k. externa program, Prop. 2012/13:21 där organisationer som exempelvis Elforsk AB, Stiftelsen Värmeforsk,</P>
<P class="p169 ft2">Svenskt Gastekniskt Centrum eller Jernkontoret är huvudfinansiärer. Insatser för utveckling, demonstration och innovation initieras oftast i</P>
<P class="p15 ft2">enskilda processer <NOBR>”<SPAN class="ft3">bottom-up</SPAN>”</NOBR> när en aktör, exempelvis ett företag, formulerat ett projekt som är moget för denna typ av insats. För större projekt eller projektpaket används ofta rådgivande grupper eller referensgrupper.</P>
<P class="p10 ft3">Fordonsstrategisk Forskning och Innovation <SPAN class="ft2">(FFI) är ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin om att gemensamt finansiera forsk- </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">nings-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> innovations- och utvecklingsaktiviteter. Statens energimyndighet hanterar delprogrammet Energi och miljö inom detta särskilda avtal mellan staten och näringslivet. FFI har en egen styrelse och egna programråd för bedömning av ansökningar.</SPAN></P>
<P class="p57 ft20"><SPAN class="ft5">Det nyinrättade </SPAN>Demonstrationsprogrammet för elfordon <SPAN class="ft5">hade sin första utlysning under 2011, vilket resulterade i 13 beviljade projekt och ett totalt stödbelopp om 25,7 miljoner kronor.</SPAN></P>
<P class="p58 ft2">Kategorin Internationellt och övrigt inkluderar t.ex. deltagande i nordiska samarbeten, viss verksamhet inom Internationella energibyrån (IEA) etc. samt resultatspridning m.m.</P>
<P class="p10 ft2">Under 2009 avsatte regeringen totalt 875 miljoner kronor över en treårsperiod för demonstration och kommersialisering av ny energiteknik. Myndigheten genomförde en särskild utlysning av dessa medel och tillsatte en extern utvärderingsgrupp. Rubriken <SPAN class="ft3">Stora anläggningar </SPAN>avser den resulterande verksamheten.</P>
<P class="p4 ft3">Stödmottagare</P>
<P class="p117 ft5">Inom verksamheten forskning och innovation på energiområdet riktar Statens energimyndighet stöd till olika typer av mottagare. I tabellen nedan visas andelen för olika stödmottagare för de senaste tre åren för den samlade verksamheten inom energiforskningen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p29 ft48">Stödmottagare</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td57"><SPAN class="p170 ft48">Andelar av stöd i procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td58"><SPAN class="p19 ft49">2009</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td59"><SPAN class="p19 ft49">2010</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td58"><SPAN class="p164 ft49">2011</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td60"><SPAN class="p12 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p12 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td60"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><SPAN class="p29 ft49">Företag</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p19 ft49">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td22"><SPAN class="p19 ft49">51</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p164 ft49">54</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><SPAN class="p29 ft49">Universitet och högskolor</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p19 ft49">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td22"><SPAN class="p19 ft49">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p164 ft49">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><SPAN class="p29 ft49">Branschorgan/Institut</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p19 ft49">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td22"><SPAN class="p19 ft49">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p164 ft49">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td61"><SPAN class="p29 ft49">Offentliga organ/ Internationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td58"><SPAN class="p19 ft49">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td59"><SPAN class="p19 ft49">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td58"><SPAN class="p164 ft49">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td61"><SPAN class="p29 ft48">Summa procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td58"><SPAN class="p19 ft49">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td59"><SPAN class="p19 ft49">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td58"><SPAN class="p164 ft49">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td62"><SPAN class="p29 ft52">Totala medel, miljoner kronor:</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td63"><SPAN class="p19 ft53">1 239</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td22"><SPAN class="p19 ft53">1 332</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td63"><SPAN class="p164 ft53">1 411</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td60"><SPAN class="p12 ft54"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft40">Tabell 2 Stödmottagare för beslutade medel <NOBR>2009–2011</NOBR></P>
<P class="p171 ft2">Som framgår är stödet till företag förhållandevis högt.</P>
<P class="p58 ft2">Det bör dock noteras att statistiken också redovisar ett antal särskilda satsningar med starkt inslag av stöd till näringslivet, såsom programmet Fordonsstrategisk Forskning och Innovation och de särskilda medlen för storskaliga demonstrationsanläggningar.</P>
<P class="p97 ft15">En bakgrund till frågan ges i nedanstående diagram av stöd till olika stödmottagare under perioden <NOBR>2004–2011.</NOBR></P>
<P class="p172 ft2">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H00321/H0032134x1.jpg" style="width:444px;height:497px" id="img1">
</DIV>
<P class="p17 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p173 ft40">Diagram 2 Stödmottagare och beslutade belopp <NOBR>2004–2011.</NOBR></P>
<P class="p121 ft34"><SPAN class="ft37">4.8.2</SPAN><SPAN class="ft38">Utfall och Resultat</SPAN></P>
<P class="p174 ft3">Samfinansiering</P>
<P class="p175 ft5">Energiforskningen samfinansieras i varierande utsträckning av näringslivet. Totalt bidrar näringslivet med ungefär lika mycket som myndigheten.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr3 td64"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td66"><SPAN class="p176 ft48">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td67"><SPAN class="p177 ft55">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td68"><SPAN class="p176 ft48">2011</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td69"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p30 ft49">mnkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td22"><SPAN class="p178 ft49">Andel</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p179 ft49">mnkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td71"><SPAN class="p180 ft49">Andel</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p181 ft49">mnkr</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td72"><SPAN class="p20 ft49">Andel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td64"><SPAN class="p29 ft48">Summa statlig och före<SPAN class="ft56">-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td65"><SPAN class="p30 ft49">2 951</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td66"><SPAN class="p182 ft49">100 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td65"><SPAN class="p179 ft49">3 395</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td67"><SPAN class="p183 ft49">100 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td65"><SPAN class="p181 ft49">3 815</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td68"><SPAN class="p178 ft49">100 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td73"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p29 ft48">tagsfinansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td22"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td71"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td74"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td73"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p29 ft48">Energimyndigheten</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p30 ft49">1 239</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td22"><SPAN class="p182 ft49">42 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p179 ft49">1 332</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td71"><SPAN class="p183 ft49">39 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p181 ft49">1 411</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td74"><SPAN class="p178 ft49">37 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td73"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p29 ft48">(staten)</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td22"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td71"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td74"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td73"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p29 ft48">Företag/branschorgan</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p30 ft49">1 712</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td22"><SPAN class="p182 ft49">58 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p179 ft49">2 063</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td71"><SPAN class="p183 ft49">61 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p181 ft49">2 404</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td74"><SPAN class="p178 ft49">63 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td73"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft40">Tabell 3 Samfinansiering <NOBR>2009–2011</NOBR></P>
<P class="p184 ft3">Beviljandegrader</P>
<P class="p66 ft2">Statens energimyndighet har i budgetunderlaget för 2013 redovisat de totala beviljandegraderna för samtliga ansökningar under 2010 och 2011. Såväl ansökningar som inkom under <NOBR>2010–2011</NOBR> som antalet beviljade ansökningar under <NOBR>2010–2011</NOBR> avser en flerårsperiod. Under 2011 t.ex. beviljades ansökningar för perioden <NOBR>2011–2015.</NOBR></P>
<P class="p80 ft2">En genomgång av alla ansökningar som inkom rörande forskning, utveckling och demonstration 2010 respektive 2011 visar att ansökningarna summerade till 3,9 miljarder kronor för <NOBR>2010–2014</NOBR> respektive 2,5 miljarder kronor <NOBR>2011–2015</NOBR> och att 1,2 miljarder kronor respektive 0,9 miljarder kronor beviljades för motsvarande perioder. Beviljandegraden i termer av beviljade belopp var alltså 30 procent för 2010 och 37 procent för 2011. I termer av antal projekt som beviljades stöd var beviljandegraden 38 procent 2010 och 41 procent 2011.</P>
<P class="p37 ft5">Dessa beviljandegrader är av samma storleksordning som de för Verket för innovationssystem. När det gäller antal projekt är de högre än Veten-</P>
<P class="p32 ft57">skapsrådets för området Medicin och hälsa likväl som för området Natur</P>
<P class="p17 ft2">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p111 ft5">och teknikvetenskap. De var mycket högre än beviljandegraden för den öppna utlysningen hos Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och för andra av Vetenskapsrådets områden.</P>
<P class="p77 ft2">Skillnader i beviljandegrad kan bero på många olika faktorer såsom den tillgängliga budgeten i förhållande till det utlysta områdets bredd, antalet forskare aktiva på området m.m.</P>
<P class="p78 ft5">Det finns därmed inte något enkelt och direkt samband mellan beviljandegrad och kvalitet. Likväl är Statens energimyndighets beviljandegrader inte ovanliga jämfört med annan liknande verksamhet.</P>
<P class="p185 ft3">Myndighetens utvärderingar</P>
<P class="p149 ft5">Statens energimyndighet genomför regelbundet utvärderingar genom kollegial bedömning, s.k. peer review, av den finansierade verksamhetens kvalitet och relevans. Resultaten av dessa utvärderingar rapporteras varje år i myndighetens årsredovisning.</P>
<P class="p77 ft2">Vanligtvis genomförs dessa utvärderingar i samband med programlagd verksamhet som underlag för ställningstagande inför nya etapper.</P>
<P class="p77 ft15">De senaste fyra åren har Statens energimyndighet genomfört mellan sju och tretton utvärderingar av större satsningar per år.</P>
<P class="p73 ft3">Publicering, citering och patent</P>
<P class="p149 ft5">Antalet citeringar kan tas som en indikation på det publicerade arbetets kvalitet.</P>
<P class="p77 ft2">Inom arbetet med den forskningspolitiska propositionen 2012 (prop. 2012/13:30) har kvaliteten i den verksamhet som finansieras av de olika forskningsråden och myndigheterna analyserats i termer av citeringar. Studien visade att artiklar som publicerats med stöd från Vetenskapsrådet hade högst medelcitering, 2,21 citeringar per artikel. Därnäst kommer artiklar som tackar Statens energimyndighet för finansiering, vilka hade en medelcitering på 1,72. Detta är något högre än för Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem.</P>
<P class="p75 ft2">Riksrevisionen publicerade 2012 rapporten <SPAN class="ft3">Svensk klimatforskning – vad kostar den och vad har den gett? </SPAN>(RiR 2012:2). Den större delen av den klimatforskning som Riksrevisionen granskat utgörs av forskning och utveckling för att minska påverkan på klimatet, och den största delen av denna verksamhet utgörs av insatser på energiområdet och inom Statens energimyndighets energiforskning. Det finns alltså inte någon explicit avgränsning till just verksamhet som finansierats av Statens energimyndighet i underlaget. Med detta förbehåll kan studien dock ge vissa indikationer på kvalitet och omfattning på energiforskningen i Sverige.</P>
<P class="p140 ft5">Riksrevisionen lät Vetenskapsrådet göra bibliometriska studier av området, och studerade även patenteringen. Denna undersökning visar att Sverige har flest artiklar om minskning av växthusgaser per miljon invånare bland de 20 länder som har publicerat flest artiklar. Denna forskning citeras också i hög grad. Sverige placerar sig på fjärde plats i världen efter USA, Nederländerna och Danmark. Med citeringar som en indikator för forskningskvalitet tyder detta på att svenska artiklar om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p79 ft2">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<P class="p62 ft5">Prop. 2012/13:21 minskning av växthusgaser håller en hög kvalitet och är relevanta för andra forskare.</P>
<P class="p48 ft2">Sverige är enligt Riksrevisionens studie även näst bäst vad gäller antal patent per capita. Endast Tyskland har större antal patent per capita.</P>
<P class="p51 ft15">Svensk forskning och innovation på energiområdet kan mot denna bakgrund bedömas hålla god kvalitet och ge goda resultat i termer av publicering och patent.</P>
<P class="p186 ft19"><SPAN class="ft19">4.9</SPAN><SPAN class="ft21">Samverkan</SPAN></P>
<P class="p87 ft5">Energiområdet har stora beröringspunkter med många andra stora samhällsutmaningar och det finns en bredd av verksamhet kring forskning och innovation som har eller kan få stor energirelevans i framtiden.</P>
<P class="p48 ft2">Nyfikenhetsstyrd forskning kan naturligtvis leda till resultat som visar sig vara av avgörande betydelse för framtida energiteknik och energieffektiviserande teknik. Forskning och utveckling kring exempelvis transportsystemet, byggsektorn eller industriella processer kan också ha energirelevans även när huvudinriktningen gäller andra frågor.</P>
<P class="p48 ft5">Svaret på frågan om vilken omfattning den svenska energiforskningen har beror på hur man definierar begreppet energiforskning och hur man sätter systemgränserna.</P>
<P class="p48 ft2">Ett sätt att hantera frågan är att använda sig av de avgränsningar och instruktioner Internationella energibyrån (IEA) tagit fram för sin databas över medlemsländernas finansiering av forskning, utveckling och demonstration på energiområdet.</P>
<P class="p48 ft2">Enligt dessa definitioner finansieras energiforskning i Sverige till största delen av Statens energimyndighet. Verket för innovationssystem (Vinnova), Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) bidrar dock också till verksamheten.</P>
<P class="p146 ft2">Det finns därmed också viktiga beröringspunkter mellan verksamhet som finansieras av de olika myndigheterna. Vinnova fokuserar exempelvis stor del av sin finansiering på grön tillväxt. En del av dessa insatser är energiforskning, och en större del har en mer eller mindre uttalad energirelevans. Formas har tre ansvarsområden, och två av dessa – Areella näringar och Samhällsbyggande – kopplar tydligt till verksamheter inom energiforskningen. Vetenskapsrådet finansierar excellent nyfikenhetsstyrd forskning vars resultat på många sätt har relevans för energiområdet. Vetenskapsrådet och Vinnova stöder även forskning inom materialområdet och Vetenskapsrådet finansierar forskning kring fusion och fission. Vissa forskningsinsatser kring kärnkraft stöds även av Strålsäkerhetsmyndigheten.</P>
<P class="p64 ft2">Statens energimyndighet samverkar med Vinnova när det gäller små och medelstora företag, transportforskning, miljöteknik, informations och kommunikationsteknik samt industriella processer och produkter. När det gäller små och medelstora företag sker samarbetet främst inom ramen för programmen ”Forska & Väx” respektive VINN NU. I Vinnovas satsning på bransch- och sektorsövergripande utmaningar har Statens energimyndighet utfört granskning av de energirelaterade ansökningarna. Inom</P>
<P class="p167 ft2">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<P class="p40 ft5">transportforskningen finns ett nätverk av finansiärer där olika delar av Prop. 2012/13:21 transportforskningen kan koordineras och diskuteras.</P>
<P class="p152 ft2">Statens energimyndighet har ett etablerat samarbete med Vetenskapsrådet vad gäller riktad grundforskning inom energiområdet. Statens energimyndighets stöd till riktad grundforskning inom energiområdet genomförs i huvudsak genom gemensamma utlysningar med Vetenskapsrådet, där rådet svarar för den vetenskapliga bedömningen medan Statens energimyndighet bedömer relevansen.</P>
<P class="p187 ft5">Statens energimyndighet och Formas har en överenskommelse om samverkan inom områdena byggrelaterad forskning och utveckling, miljöteknik, hållbart jord- och skogsbruk, styrmedel och beteende, internationell verksamhet och kunskapsöversikter.</P>
<P class="p188 ft43"><SPAN class="ft58">4.10</SPAN><SPAN class="ft59">Statsstödsreglerna för forskning, utveckling och innovation</SPAN></P>
<P class="p189 ft2">En väsentlig förutsättning för statlig samfinansiering av forskning som bedrivs av företag är EU:s statsstödsregler. Enligt dessa är statliga stöd till företag i princip förbjudna. Kontrollen av statliga stöd inom EU är en viktig del av konkurrenspolitiken och ett nödvändigt skydd för effektiv konkurrens och fri handel. Genom ett gemensamt regelverk är syftet att nå lika konkurrensvillkor för företagen inom EU och förhindra att medlemsstaterna deltar i en kostsam bidragskapplöpning, som i längden skulle vara ekonomiskt ohållbart för enskilda medlemsstater.</P>
<P class="p42 ft3">Syftet med statsstödsreglerna för forskning, utveckling och innovation</P>
<P class="p43 ft2">Statliga stöd snedvrider konkurrensen samtidigt som en hård konkurrens är av avgörande betydelse för en marknadsdriven stimulans av investeringar i forskning, utveckling och innovation. För att kunna begränsa konkurrenssnedvridningarna måste statliga stöd därför utformas med eftertanke. I annat fall kan de bli kontraproduktiva och leda till mindre satsningar på forskning, utveckling och innovation och lägre ekonomisk tillväxt. Om stödet leder till en uppmjukad budgetdisciplin hos stödmottagaren, kan det också leda till att stödmottagarens incitament till innovationer minskar. Vidare kan det statliga stödet hjälpa ineffektiva företag eller göra det möjligt för mottagaren att ytterligare befästa ett utestängande agerande eller sin dominerande ställning på marknaden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p12 ft3">Rättslig grund för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td75"><SPAN class="p12 ft2">I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt regleras statsstöds-</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p12 ft2">reglerna i artiklarna <NOBR>107–109.</NOBR> Av artikel 107.1 framgår att stöd som ges</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><SPAN class="p12 ft2">av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p12 ft2">är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p12 ft2">gynna vissa företag eller viss produktion, inte är tillåtet om stödet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><SPAN class="p12 ft2">påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Med statliga medel avses alla</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p12 ft2">offentliga medel, dvs. även t.ex. kommunala. I artikel <NOBR>107.2–107.3</NOBR> anges</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p12 ft2">också en mängd undantag från detta förbud, bl.a. för stöd som lämnas för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><SPAN class="p12 ft2">att underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter eller vissa</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td75"><SPAN class="p12 ft2">regioner. Enligt artikel 108 ska <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> fortlöpande granska</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td37"><SPAN class="p19 ft2">37</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p18 ft2">38</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p101 ft2">alla stödåtgärder som medlemsstaterna vidtar. Medlemsstaterna är också skyldiga att underrätta kommissionen om sina planer på att ändra gamla stödåtgärder eller vidta nya. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har utfärdat ett antal förordningar på området. Kommissionen har också antagit riktlinjer, rekommendationer, rambestämmelser m.m. för att underlätta tolkningen och tillämpningen av statsstödsreglerna.</P>
<P class="p190 ft2">I gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (EUT C 323, 30.12.2006, s. 1) fastställs kommissionens kriterier för bedömning av om ett statligt stöd är förenligt med den gemensamma marknaden. <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> bedömning av stödets förenlighet med den gemensamma marknaden innebär främst en avvägning mellan stödets positiva effekter genom att det bidrar till att väldefinierade mål av gemensamt intresse uppnås och dess negativa effekter genom att det leder till snedvridning av konkurrensen och handeln, vilket kallas ett avvägningstest. Avvägningen sker i tre steg utifrån följande huvudfrågor: Har det statliga stödet ett klart definierat mål av gemensamt intresse? Är stödet utformat så att detta mål kan uppnås? Är snedvridningen av konkurrensen och effekterna på handeln begränsade så att det sammanlagda resultatet blir positivt? För att ett stöd ska kunna förklaras förenligt av kommissionen måste det vara nödvändigt och proportionerligt för att uppnå ett visst mål av gemensamt intresse t.ex. ökad verksamhet inom forskning, utveckling och innovation.</P>
<P class="p191 ft20">Gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation</P>
<P class="p192 ft2">I de nu gällande rambestämmelserna från 2006 utvidgades de tidigare möjligheterna till stöd för forskning, utveckling och innovation. Rambestämmelserna fastställer villkor för stöd för bl.a. forsknings- och utvecklingsprojekt, tekniska genomförbarhetsstudier, immateriella rättigheter, nystartade innovativa företag, process- och organisationsinnovation inom tjänstesektorn, innovationsrådgivningstjänster, inhyrning av högkvalificerad personal samt stöd till innovationskluster. För forsknings- och utvecklingsprojekt finns bl.a. villkoren att stödet måste omfattas av en eller flera av forskningskategorierna grundforskning, industriell forskning och experimentell utveckling. Det finns vidare stödnivåer, beräknade på grundval av projektets stödberättigade kostnader, som inte får överstigas, vilka varierar mellan 25 och 100 procent. Vilka kostnader som får vara stödberättigade finns definierat t.ex. personalkostnader, kostnader för utrustning, byggnader, mark, kontraktsforskning, patent och material.</P>
<P class="p193 ft20">Revidering av rambestämmelserna för forskning, utveckling och innovation</P>
<P class="p192 ft2">De nu gällande rambestämmelserna för forskning, utveckling och innovation gäller t.o.m. 2013. Kommissionen har därför inlett ett arbete med att revidera rambestämmelserna med syftet att ha nya rambestämmelser i kraft från 2014. Som utgångspunkt för detta arbete har kommissionen i sitt meddelande om Europa 2020 angett att forskning, utveckling och innovation är en mycket viktig del av strategin för tillväxt och sysselsättning. Vidare framhåller kommissionen i sitt meddelande om inno-</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p101 ft2">vationsunionen, som är ett av de sju s.k. flaggskeppsinitiativen i Europa <NOBR>2020-strategin,</NOBR> hur viktigt det är att förbättra ramvillkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation så att innovativa idéer kan omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen.</P>
<P class="p103 ft2">Sverige deltar aktivt i arbetet med att revidera rambestämmelserna. Inom ramen för det samråd som kommissionen under 2012 genomför har Sverige bl.a. anfört att statliga stöd har en viktig roll att spela när det gäller att uppväga marknadens misslyckanden. Dessutom finns det empiriskt underlag för att statliga stöd är ett effektivt instrument endast om de omgivande förutsättningarna är gynnsamma. Det måste t.ex. finnas ett fungerande system för immateriella rättigheter, ett företagsvänligt klimat med regler som främjar forskning och innovation samt en finansmarknad som ger nödvändig support.</P>
<P class="p102 ft2">Inom ramen för den pågående revideringen av rambestämmelserna om forskning, utveckling och innovation har Sverige välkomnat förenklade regler och kortare handläggningstider, men samtidigt poängterat att ett generellt problem är att medlemsstater med större ekonomisk kapacitet kan bevilja stöd i högre utsträckning än andra, vilket kan leda till snedvriden konkurrens. Ett annat problem är att större företag ofta har större möjligheter att söka stöd. Små och medelstora företag upplever ofta stödansökningsprocessen som osäker och byråkratisk. Sveriges erfarenhet är att de nuvarande rambestämmelserna för forskning, utveckling och innovation ger adekvata instrument för finansiering av dessa områden.</P>
<P class="p104 ft5">Ett annat område omgärdat av frågetecken är samarbeten mellan forskningsorganisationer och företag, vilka kan innehålla indirekt statligt stöd om de resultat som skapas av forskningsorganisationer i sådana samarbeten överförs till företag på förmånligare villkor än vad som skulle ske under normala marknadsvillkor. Sverige verkar här för tydligare regler.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p105 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p79 ft2">39</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr17 td28"><SPAN class="p194 ft2">Prop. 2012/13:21 <SPAN class="ft12">5</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td76"><SPAN class="p12 ft1">Mål och syfte för forskning och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td76"><SPAN class="p12 ft1">innovation på energiområdet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td28"><SPAN class="p195 ft19">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td76"><SPAN class="p12 ft19">Övergripande mål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft2"><SPAN class="ft32">Regeringens förslag: </SPAN>Det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara följande. Insatser för forskning och innovation på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till uppfyllandet av uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken samt energirelaterade miljöpolitiska mål.</P>
<P class="p197 ft2"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Insatserna för forskning och innovation på energiområdet är en central och integrerad del av energipolitiken som har synergier med styrmedel inom energipolitiken och är viktiga för möjligheterna att nå klimat- och energimål för 2020 samt regeringens långsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050.</P>
<P class="p198 ft5">Energipolitiken skapar villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlättar omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle, härigenom främjande en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige. Det betyder att den svenska energiforskningen bör inriktas mot att främja ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.</P>
<P class="p199 ft32">Statens energimyndighets redovisning: <SPAN class="ft2">Statens energimyndighet redogör för sin interna strategi som syftar till att ytterligare förstärka forsknings- och utvecklingsinsatserna för att kunna bidra till uppfyllandet av de olika kvantitativa mål som ställs upp på nationell nivå, inom EU, eller globalt.</SPAN></P>
<P class="p80 ft2"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Verket för innovationssystem, Trafikverket, Affärsverket Svenska Kraftnät, Totalförsvarets forskningsinstitut </SPAN>och <SPAN class="ft3">Naturvårdsverket </SPAN>framhåller energiforskningens betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål och möta de stora samhällsutmaningarna kring energi och klimat.</P>
<P class="p200 ft32">Skälen för regeringens bedömning och förslag: <SPAN class="ft2">I skrivelsen</SPAN></P>
<P class="p106 ft3">Utvärdering av insatserna för forskning och innovation inom energiområdet <SPAN class="ft2">konstaterade regeringen att Statens energimyndighets insatser för forskning, utveckling, demonstration och innovation på energiområdet bidrar till målen om omställning av energisystemet, ökad kunskap och kompetens samt kommersialisering och övrigt nyttiggörande av resultaten (skr. 2009/10:168). Regeringen gjorde bedömningen att uthålliga satsningar i alla faser från forskning till marknadsintroduktion är nödvändiga för att målen för energiomställning ska uppnås, och att utveckling av ny hållbar energiteknik kan bli avgörande för att lösa globala energi- och miljöproblem.</SPAN></P>
<P class="p201 ft5">Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa,</P>
<P class="p202 ft2">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p101 ft5">miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.</P>
<P class="p203 ft2">Energipolitiken eftersträvar ett uthålligt samhälle med god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.</P>
<P class="p203 ft2">Utvecklingen mot ett hållbart energisystem och ansträngningarna att möta de stora samhällsutmaningarna konkretiseras i ett antal kvantitativa och kvalitativa mål.</P>
<P class="p203 ft2">De kvantitativa mål som ligger närmast beslutades av riksdagen i juni 2009 och innebär att andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25, rskr. 2008/09:301). Andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020. Ytterligare ett mål är 20 procent effektivare energianvändning till 2020, uttryckt som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020.</P>
<P class="p102 ft2">På längre sikt presenteras i propositionerna <SPAN class="ft3">En sammanhållen klimat- och energipolitik – klimat och En sammanhållen klimat- och energipolitik – energi </SPAN>visionen att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären (prop. 2008/09:162 och prop. 2008/09:163).</P>
<P class="p103 ft5">Statens energimyndighet är en myndighet med ansvar inom miljömålssystemet och ska inom sitt verksamhetsområde verka för att de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås.</P>
<P class="p203 ft2">De fyra miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö är de miljökvalitetsmål som i störst utsträckning är relaterade till energisystemet. I generationsmålets strecksatser nämns förnybar energi och en effektiv energianvändning. Insatserna ska främja en hållbar tillväxt genom att ta tillvara både kvinnors och mäns kompetens och skaparkraft.</P>
<P class="p203 ft5">De samlade målen på <NOBR>energi-,</NOBR> miljö- och klimatområdet, tillsammans med ambitioner för social och ekonomisk utveckling, visar på den helhetssyn som måste prägla arbetet.</P>
<P class="p203 ft2">Forskning, utveckling, demonstration och innovation på energiområdet är ett av de instrument som kan möjliggöra den önskade utvecklingen. Det finns dock inte någon explicit formulering som kopplar energiforskningen till de beslutade målen och visionerna för 2020 och 2050. Det tidigare övergripande målet för energiforskningen formulerades i relation till en mer allmän beskrivning av en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige och hållbar tillväxt och energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader.</P>
<P class="p203 ft5">De samlade målen på <NOBR>energi-,</NOBR> miljö- och klimatområdet visar dock på en riktning och en önskvärd förändringstakt som har betydelse för hur insatserna kring forskning, utveckling, demonstration och innovation utformas.</P>
<P class="p203 ft5">Regeringen föreslår därför att det övergripande målet ska vara att forskning och innovation på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till uppställda energi- och klimatpolitiska mål, samt energirelaterade miljöpolitiska mål. Energiforskningen ska samtidigt bidra till övergripande forskningspolitiska mål, som beskrivs närmare i propositionen <SPAN class="ft20">Forskning och innovation </SPAN>(prop. 2012/13:30) Detta övergripande mål</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p105 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p79 ft2">41</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p62 ft15">Prop. 2012/13:21 ersätter det tidigare mål som beslutades genom beslut om budget för 2005 (prop. 2004/05:1, utg.omr. 21).</P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">5.2</SPAN><SPAN class="ft21">Konkretisering av målet</SPAN></P>
<P class="p204 ft5"><SPAN class="ft31">Regeringens förslag: </SPAN>Forskning och innovation på energiområdet ska</P>
<P class="p205 ft2">bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, karaktäriserat av att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet,</P>
<P class="p206 ft2">utveckla teknik och tjänster som kan kommersialiseras genom svenskt näringsliv och därmed bidra till hållbar tillväxt och energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader, samt</P>
<P class="p206 ft15">bidra till och dra nytta av internationellt samarbete på energiområdet.</P>
<P class="p166 ft2"><SPAN class="ft32">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Det tidigare övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet var att verksamheten ska bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, samt att utveckla teknik och tjänster som kan kommersialiseras genom svenskt näringsliv och därmed bidra till hållbar tillväxt och energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader.</P>
<P class="p207 ft2">Denna formulering är fortfarande relevant och aktuell som en första precisering av hur verksamheten ska utformas för att, enligt det i avsnitt 5.1. föreslagna övergripande målet, bidra till uppställda <NOBR>energi-,</NOBR> miljö- och klimatpolitiska mål.</P>
<P class="p37 ft5">För ökad tydlighet, och i överensstämmelse med de tre grundpelare som angavs i propositionen <SPAN class="ft20">En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi </SPAN>(prop. 2008/09:163), föreslår regeringen dock att målet ska kompletteras så att verksamheten uttryckligen inriktas mot att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.</P>
<P class="p208 ft2">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr28 td74"><SPAN class="p89 ft1">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td77"><SPAN class="p12 ft1">Genomförande</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td78"><SPAN class="p28 ft2">Prop. 2012/13:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td74"><SPAN class="p209 ft19">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td77"><SPAN class="p12 ft19">En sammanhållen insats</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td79"><SPAN class="p12 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td78"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td80"><SPAN class="p210 ft2"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Stödet till forskning, utveckling, demon-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td80"><SPAN class="p210 ft2">stration, innovation och kommersialisering inom utgiftsområde 21</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td80"><SPAN class="p210 ft2">Energi bör hanteras inom en strategiskt utformad samlad insats som</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td80"><SPAN class="p210 ft2">spänner över hela innovationssystemet och fångar upp hela värde-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td80"><SPAN class="p210 ft2">kedjor och utifrån en helhetssyn på energisystemet. Det bör hanteras i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td80"><SPAN class="p210 ft2">nära samverkan med, och som komplement till, övriga energipolitiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td80"><SPAN class="p210 ft2">insatser och andra styrmedel som syftar till att nå klimatenergi och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td80"><SPAN class="p210 ft2">energirelaterade miljöpolitiska mål. Vikten av ett aktivt strategiarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td80"><SPAN class="p210 ft2">och en stark samordning för energiforskningen motiverar att Statens</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td80"><SPAN class="p210 ft2">energimyndighets övergripande roll och ansvar bibehålls. Medlen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td80"><SPAN class="p210 ft2">inom anslaget för forskning, utveckling och demonstration på energi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td80"><SPAN class="p210 ft2">området under utgiftsområde 21 Energi bör därför även fortsättnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td81"><SPAN class="p210 ft2">vis administreras av Statens energimyndighet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td39"><SPAN class="p211 ft2"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser stöder organisationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft2">med en sammanhållen hantering av insatserna för forskning, utveckling,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft2">demonstration och innovation på energiområdet. <SPAN class="ft3">Naturvårdsverket </SPAN>pekar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p212 ft2">på att det är viktigt med behovsmotiverad forskning där alla delar från</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft2">riktad grundforskning till nyttiggörande i form av kommersialisering,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft2">finns samlade hos en aktör. Det möjliggör enligt verket en helhetssyn och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p212 ft2">ett systemtänkande som är svårt att uppnå om anslaget är splittrat på flera</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft2">aktörer. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Skogsindustrierna, Svenskt Närings-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft3">liv <SPAN class="ft2">och </SPAN>Svenska Bioenergiföreningen (Svebio<SPAN class="ft2">), anser att Statens energi-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p212 ft2">myndighet även fortsättningsvis bör ansvara för detta.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p211 ft3">Verket för innovationssystem (Vinnova) <SPAN class="ft2">anför bl.a. att det krävs en nära</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft2">samverkan mellan myndigheter såsom Forskningsrådet för miljö, areella</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p212 ft2">näringar och samhällsbyggande, Trafikverket, Vinnova, Tillväxtverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft2">och Statens energimyndighet för att genomföra en forsknings- och inno-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft2">vationsstrategi som tar fram ny kunskap som ska användas för utveck-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p212 ft2">lingen av det svenska innovationssystemet på energiområdet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p211 ft32">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Regeringen ser strategisk priori-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft2">tering som nödvändig för att insatserna för forskning och innovation på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p212 ft2">energiområdet ska kunna ske på ett resurseffektivt och framgångsrikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p212 ft2">sätt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td77"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p211 ft2">Internationella institutet för tillämpad systemanalys (International</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p212 ft2">Institute for Applied Systems Analysis, IIASA) pekar i sin studie <SPAN class="ft3">Global</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft2"><SPAN class="ft3">Energy Assessment </SPAN>på det angelägna i att utforma insatser för forskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft2">och innovation på energiområdet i en strategiskt prioriterad helhet. Det-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p212 ft2">samma gör Internationella energibyrån (International Energy Agency,</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft3"><SPAN class="ft2">IEA) i rapporten </SPAN>Good Practice Policy Framework for Energy</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft3">Technology Research, Development and Demonstration (RD&D)<SPAN class="ft2">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p211 ft2">Prioriteringen av den samlade insatsen inom utgiftsområde 21 Energi</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p212 ft2">underlättas enligt regeringens bedömning om ansvaret samlas hos en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p212 ft2">myndighet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td77"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p211 ft2">Statens energimyndighet är ansvarig myndighet för frågor om använd-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td39"><SPAN class="p212 ft2">ning och tillförsel av energi och ska verka för att på kort och lång sikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td78"><SPAN class="p19 ft2">43</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p62 ft5">Prop. 2012/13:21 trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor.</P>
<P class="p48 ft2">Myndigheten ska vidare inom sitt verksamhetsområde verka för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning, båda med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat.</P>
<P class="p48 ft2">Enligt förordningen (2007:1153) med instruktion för Statens energimyndighet ska myndigheten bidra till omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem och en rationell tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi samt samordna arbetet med omställningen av energisystemet och verka för en ökad användning av förnybara energikällor, särskilt vindkraft. Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde främja forskning, utveckling, demonstration, innovation, affärsutveckling och kommersialisering, marknadsintroduktion av ny teknik och nya tjänster samt nyttiggörande av resultat från sådan verksamhet. Myndigheten ska vidare följa den internationella utvecklingen inom verksamhetsområdet och främja svenskt deltagande i internationellt samarbete.</P>
<P class="p37 ft2">Mot denna bakgrund är det rimligt att Statens energimyndighet även är den myndighet som ansvarar för genomförandet av de samlade insatser för forskning och innovation på energiområdet som finansieras inom utgiftsområde 21 Energi. Medlen inom anslaget för energiforskning inom detta utgiftsområde bör därför enligt regeringens bedömning även fortsättningsvis administreras av Statens energimyndighet.</P>
<P class="p64 ft5">Samtidigt konstaterar regeringen att samverkan med andra myndigheter, forskningsfinansiärer och näringsliv är nödvändig och av stor betydelse för att det ska vara möjligt att nå uppsatta mål, se avsnitt 6.4.</P>
<P class="p213 ft43"><SPAN class="ft19">6.2</SPAN><SPAN class="ft62">Omfattningen av forskning och innovation på energiområdet</SPAN></P>
<P class="p214 ft2"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Den nivå som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2013 innebär en angelägen ökning av ambitionerna för insatserna kring forskning och innovation på energiområdet och utgör ett viktigt stöd för att klimatmålen, prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta och visionen om noll i nettoutsläpp av växthusgaser 2050 samt övriga energirelaterade miljömål ska kunna nås. Anslaget för forskning, utveckling, demonstration och innovation vid Statens energimyndighet bör således öka med totalt 1 240 miljoner kronor <NOBR>2013–2016.</NOBR> För vart och ett av åren <NOBR>2013–2015</NOBR> motsvarar detta en nivå på omkring 1,3 miljarder kronor, och en nivå på omkring 1,4 miljarder kronor från och med 2016.</P>
<P class="p215 ft31">Statens energimyndighets förslag: <SPAN class="ft5">Insatserna på energiforskningen ska fortsätta att ligga på 1,3 miljarder kronor per år även under 2013– 2015, i stället för en återgång till tidigare beslutad basnivå.</SPAN></P>
<P class="p48 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft5">Energiutmaningen är en av de stora samhällsutmaningarna. Analyser från den Europeiska kommissionen, Internationella energibyrån (IEA) och andra pekar på det utökade behovet av investeringar i ny teknik för att möta denna utmaning.</SPAN></P>
<P class="p167 ft2">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<P class="p216 ft5">Forskning, utveckling, demonstration och innovation blir av central Prop. 2012/13:21 betydelse för att öka möjligheterna och minska kostnaderna för nöd-</P>
<P class="p217 ft2">vändiga omställningar. Samtidigt kan forskning och innovation bidra till att svenska forskare, innovatörer och företag kan ta delar av den stora och växande marknaden för hållbara lösningar på energiområdet.</P>
<P class="p218 ft2">Sverige har på flera sätt ett gott utgångsläge för denna omställning. Bland annat har naturresurserna och de stora förändringar som utmärkt det svenska energisystemet sedan oljekriserna på <NOBR>1970-talet</NOBR> lett till att vi i dag har en stor andel förnybar energi och minskande koldioxidutsläpp i förhållande till BNP. Fortsatta satsningar på forskning och innovation på energiområdet ger Sverige en förbättrad möjlighet att behålla sin ledande position och konkurrenskraft jämfört med andra länder.</P>
<P class="p219 ft5">Analyser av publicering och citeringar pekar på att den svenska energiforskningen håller god kvalitet. Sverige och svenska forskare är uppskattade samarbetsparter i internationella sammanhang.</P>
<P class="p218 ft2">Den svenska statliga finansieringen av forskning, utveckling och demonstration per capita på energiområdet ligger nära genomsnittet bland medlemsländerna inom International Energy Agency.</P>
<P class="p218 ft2">Det bör uppmärksammas att regeringen förutom de samlade insatserna inom utgiftsområde 21 Energi även föreslagit andra satsningar som gagnar energiområdet inom propositionen <SPAN class="ft3">Forskning- och innovation </SPAN>(prop. 2012/13:30) och propositionen <SPAN class="ft3">Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem </SPAN>(prop. 2012/13:25) Sammantaget finns ändå goda skäl för att bibehålla och förstärka den statliga insatsen för forskning och innovation på energiområdet.</P>
<P class="p220 ft5">Flertalet remissinstanser är även positiva till en ökning av resurserna för forskning och innovation på energiområdet.</P>
<P class="p220 ft2">Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utg.omr. 21) föreslagit att anslaget för forskning, utveckling, demonstration och innovation vid Statens energimyndigheter bör öka med totalt 1 240 miljoner kronor <NOBR>2013–2016.</NOBR> Anslaget bör öka med 250 miljoner kronor 2013, och har beräknats öka med 250 miljoner kronor 2014, med 270 miljoner kronor 2015 och med 470 miljoner kronor 2016. Detta innebär en nivå på omkring 1,3 miljarder kronor under åren <NOBR>2013–2015,</NOBR> och en nivå på omkring 1,4 miljarder kronor från och med 2016.</P>
<P class="p221 ft2">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr32 td28"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2012/13:21 <SPAN class="ft36">6.3</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td82"><SPAN class="p12 ft19">Statens energimyndighets redovisning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft2"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Redovisning och uppföljning av genomförda insatser är en väsentlig del av det analys- och strategiarbete som krävs för insatserna kring forskning och innovation på energiområdet. Statens energimyndighet bör tydligare redovisa vilka typer av insatser som görs inom forskning och innovation på energiområdet. Myndigheten bör även se över och vidareutveckla systemet av indikatorer och resultatmått för att följa upp och synliggöra verksamhetens effekter på energisystemet, marknaden och samhället. Det är viktigt att hinder, möjligheter och framsteg i omställningen av energisystemet sammanställs och kommuniceras tydligt. Statens energimyndighet bör öka ambitionen med att ta fram syntesrapporter och sammanställningar samt att informera om energisystemets utveckling och dess betydelse för konkurrenskraft, försörjningstrygghet och utvecklingen inom klimat- och miljöområdet.</P>
<P class="p215 ft2"><SPAN class="ft32">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Regeringen anser att en tydlig och transparent redovisning är av grundläggande betydelse för offentlig verksamhet och en nödvändig bas för analys, information och resultatspridning. Den samlade strategiska utformningen av insatserna över innovationssystemets hela värdekedja och utifrån en helhetssyn på energisystemet ställer särskilt stora krav på tydlig redovisning.</P>
<P class="p37 ft2">En transparent redovisning är också ett nödvändigt första steg i myndighetens analys av insatsernas effekter likväl som en väsentlig utgångspunkt för resultatspridning och samverkan med andra aktörer, se avsnitt 6.4.</P>
<P class="p51 ft2">Statens energimyndighet har under en lång rad av år arbetat med att utveckla indikatorer och resultatmått. Nuvarande uppsättning började användas 2007. I dagsläget finns därför ett underlag som spänner över flera år. Det borde vara möjligt att mot bakgrund av dessa dataserier göra en översyn av de olika indikatorernas användbarhet för att visa verksamhetens resultat och effekter.</P>
<P class="p80 ft2">Enligt regeringens bedömning bör Statens energimyndighet därför se över och vidareutveckla systemet av indikatorer och resultatmått för att säkerställa att de är ändamålsenliga för att följa upp och synliggöra verksamhetens effekter på energisystemet, marknaden och samhället samt på energi- och klimatmål och energirelaterade miljöpolitiska mål.</P>
<P class="p80 ft5">Regeringen ser även ett behov av att stärka metodiken och tillförlitligheten när det gäller indikatorer och analyser av verksamhetens resultat, exempelvis avseende sysselsättning och tillväxt.</P>
<P class="p48 ft2">Energisystemet blir alltmer komplext. En omställning kräver dels teknikutveckling, dels lämpliga styrmedel som samverkar samt att planerings- och beteendefrågor hanteras genomtänkt av samhällets alla aktörer. Villkoren för det nationella energisystemet sätts även alltmer utifrån politiska beslut på internationell nivå, internationella marknader och globala handelssystem. Samtidigt och parallellt pågår beslutsfattande inom både offentlig och privat sektor på lokal nivå.</P>
<P class="p67 ft2">Det ställs därför höga krav på såväl staten, näringslivet och lokala</P>
<P class="p32 ft2">beslutsfattare som på internationella samarbetsorgan att förhålla sig</P>
<P class="p17 ft2">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p53 ft5">konstruktivt till den långsiktiga gemensamma uppgiften att utveckla ett Prop. 2012/13:21 hållbart energisystem. En förutsättning för detta är tillgången till</P>
<P class="p15 ft2">information om utvecklingen på energiområdet, nationellt och globalt, politiska beslut och initiativ, styrmedel m.m., samt att resultat från forskning, utveckling, demonstration och innovation sprids.</P>
<P class="p58 ft2">Mot denna bakgrund har Statens energimyndighet enligt regeringens bedömning ett stort ansvar att säkerställa kommunikationen och erfarenhetsutbytet mellan innovationssystemets aktörer. Statens energimyndighet bör öka ambitionen med att ta fram syntesrapporter och sammanställningar samt att informera om energisystemets utveckling och dess betydelse för konkurrenskraft, försörjningstrygghet och utvecklingen inom klimat- och miljöområdet.</P>
<P class="p84 ft15">Regeringen avser att i samband med myndighetens regleringsbrev för 2013 se över återrapporteringskraven.</P>
<P class="p54 ft19"><SPAN class="ft19">6.4</SPAN><SPAN class="ft23">Ökad samverkan</SPAN></P>
<P class="p223 ft5"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Den strategiska prioriteringen av insatser för utmaningsdriven forskning och innovation är viktig för att statliga medel ska kunna användas på det mest effektiva sättet. Det är också angeläget att de statliga forskningsfinansiärerna samverkar på ett konstruktivt och transparent sätt. Statens energimyndighet bör på energiområdet få till uppgift att främja informationsutbyte om angränsande insatser så att synergier kan tas till vara.</P>
<P class="p224 ft32">Statens energimyndighets redovisning: <SPAN class="ft2">Myndigheten avser ta initiativ till att ytterligare förbättra samverkan med andra myndigheter och forskningsfinansiärer samt utförare för att på bästa sätt ta till vara energiområdets tvärsgående karaktär.</SPAN></P>
<P class="p10 ft5"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser anger att samarbetet mellan myndigheter på energiforskningsområdet fungerar väl och ser positivt på ambitionen att öka samverkansgraden.</P>
<P class="p58 ft3">Verket för innovationssystem (Vinnova) <SPAN class="ft2">anser att dagens ansvars- och rollfördelning mellan olika myndigheter är väl fungerande, men att den kan och bör utvecklas ytterligare för att skapa överblick och tydlighet för aktörerna i innovationssystemet.</SPAN></P>
<P class="p58 ft32">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Statens energimyndighets ansvar för den strategiska fokuseringen och genomförandet av insatserna kring forskning och innovation på energiområdet är viktigt för att verksamheten ska kunna bidra till uppställda </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">klimat-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> energi- och miljöpolitiska mål på ett fokuserat sätt.</SPAN></P>
<P class="p10 ft5">Samtidigt görs insatser för hållbar utveckling med energirelevans även i andra sammanhang.</P>
<P class="p10 ft5">Som tidigare beskrivits i avsnitt 4.1 är utvecklingen av ett hållbart energisystem en viktig del i arbetet med att möta flera av de stora samhällsutmaningarna. Det är därmed självklart att energirelevanta uppgifter även ingår i andra aktörers verksamhet. Det är ändamålsenligt att myndigheter och andra aktörer agerar inom sina kärnområden. Det</P>
<P class="p225 ft2">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<P class="p62 ft5">Prop. 2012/13:21 behöver heller inte vara någon nackdel att det finns flera olika forskningsfinansiärer som är verksamma inom angränsande områden.</P>
<P class="p48 ft2">Det är emellertid viktigt att säkerställa att berörda myndigheter har kännedom om varandras strategiska prioriteringar och insatser så att eventuella luckor och överlappningar kan identifieras och för att möjliggöra samverkan och gemensamma insatser. Ur ett övergripande perspektiv är det viktigt att det sker en förbättrad samverkan mellan de statliga finansiärerna av forskning, utveckling, demonstration och innovation.</P>
<P class="p51 ft2">Statens energimyndighet och Vinnova skulle exempelvis kunna genomföra vissa gemensamma utlysningar för att underlätta för aktörerna i systemet och för att uppnå ett effektivare genomförande av insatser kring utmaningsdriven forskning och innovation. Insatser i samverkan mellan Statens energimyndighet, Vinnova och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör också vara aktuella.</P>
<P class="p80 ft2">Liknande diskussioner har förts på andra områden, exempelvis när det gäller transportforskning. På detta område bildades ett rådgivande forum, TRANSAM, för att behandla frågor av gemensamt intresse för de deltagande myndigheterna. I juni 2012 etablerades en ny databas över pågående och nyligen avslutad svensk forskning finansierad av Vinnova, Trafikverket och Statens energimyndighet inom områdena transporter, trafik, vägar, trafiksäkerhet, transportekonomi, miljö, trafikanter, samhällsplanering, m.m.</P>
<P class="p37 ft3"><SPAN class="ft2">Riksrevisionen anser i sin rapport </SPAN>Svensk klimatforskning – vad kostar den och vad har den gett? <SPAN class="ft2">(RiR 2012:2) att regeringen bör peka ut ett tydligt ansvar att samordna klimatforskningen så att det blir lättare att följa upp klimatforskningens omfattning, inriktning och resultat. Regeringen anser dock att det är regeringens uppgift att styra de forskningsfinansierande myndigheterna på ett övergripande plan genom instruktioner och regleringsbrev, medan forskningsfinansiärerna själva har ett ansvar att samordna klimatforskningen (skr. 2011/12:161).</SPAN></P>
<P class="p80 ft2">Regeringen avser emellertid att ge Statens energimyndighet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande i uppdrag att analysera sina strategier och arbetsmetoder och genomföra de förändringar som krävs för att forskningen som finansieras av dem, utifrån finansiärernas mål, ska bidra till klimatmålen.</P>
<P class="p64 ft5">I linje med detta synsätt bör Statens energimyndighet på energiområdet få till uppgift att främja informationsutbyte om angränsande insatser så att synergier kan tas till vara, och med syfte att möjliggöra samverkan mellan angränsande insatser.</P>
<P class="p226 ft2">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p227 ft19">6.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td83"><SPAN class="p45 ft19">Regeringens utvärdering</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2012/13:21</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft5"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Insatser kring forskning och innovation på energiområdet bör ges fortsatt långsiktiga förutsättningar. Uppföljning och oberoende utvärdering bör genomföras vart fjärde år som underlag för successiva revideringar av inriktning, resurser och mål och för att säkerställa att insatserna genomförs i enlighet med intentionerna. Periodiciteten bör justeras för att sammanfalla med de forsknings- och innovationspolitiska propositioner som regeringen lämnar varje mandatperiod.</P>
<P class="p229 ft32">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Omställningen till ett hållbart energisystem är ett långsiktigt arbete. Visionen är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. All energianvändning har dock konsekvenser för miljö, ekonomi, samhälle och kultur, och det kan ifrågasättas om omställningen någonsin kan anses avslutad.</SPAN></P>
<P class="p230 ft2">Forskning och innovation är också en långsiktig process. Tiden från kunskapssökande till att ny teknik och nya lösningar vinner inträde på marknaden kan ta decennier. Mot bakgrund av detta bör de långsiktiga insatserna kring forskning, utveckling, demonstration och innovation på energiområdet ses som varaktiga insatser mot ett långsiktigt övergripande mål. Insatserna bör därför organiseras i tillräckligt långa etapper för att strategiska prioriteringar ska hinna göras och verksamhet genomföras.</P>
<P class="p219 ft5">Regeringen har också genom budgetpropositionen för 2013 föreslagit en permanent och långsiktig förstärkning av anslaget för forskning och innovation på energiområdet inom utgiftsområdet 21 Energi.</P>
<P class="p218 ft2">Då det är fråga om en stor och viktig uppgift att möta de stora samhällsutmaningarna kring klimat och energi bör dock regelbundna uppföljningar och utvärderingar ske för att möjliggöra successiva revideringar av omfattning, inriktning och delmål, inte minst beroende på förändringar i omvärlden och uppnådda resultat, samt för att säkerställa att verksamheten uppfyller intentionerna. Regeringen presenterar en gång per mandatperiod en forskningspolitisk proposition. Det är rimligt att insatserna kring forskning och innovation på energiområdet följer samma fyraåriga perioder som övrig forskning.</P>
<P class="p230 ft2">Denna proposition anger riktlinjer för de fortsatta insatserna för forskning och innovation på energiområdet fram till och med 2016. Regeringen avser därför att tillkalla en särskild utredare för att göra en grundlig och fördjupad utvärdering av energiforskningen så att redovisningen kan läggas till grund för förnyat beslut om insatser under perioden <NOBR>2017–2020.</NOBR></P>
<P class="p231 ft2">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr5 td84"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2012/13:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td85"><SPAN class="p232 ft19">6.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td86"><SPAN class="p45 ft58">Prioriterade insatser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft5"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>De av Statens energimyndighet föreslagna övergripande prioriteringarna för den kommande verksamheten på Fossiloberoende fordonsflotta, Kraftsystem som klarar förnybar elproduktion, Energieffektivisering i bebyggelsen, Ökad användning av bioenergi samt Energieffektivisering i industrin förefaller ändamålsenliga och väl motiverade. Dessa insatser bör fortsättningsvis operationaliseras och genomföras i nära samverkan med näringsliv, universitet och högskolor, institut och samhälle, och i samverkan med andra forskningsfinansiärer.</P>
<P class="p199 ft32">Statens energimyndighets förslag: <SPAN class="ft2">Myndigheten föreslår fem prioriterade områden för kommande insatser: Fossiloberoende fordonsflotta, Kraftsystem som klarar förnybar elproduktion, Energieffektivisering i bebyggelsen, Ökad användning av bioenergi, samt Energieffektivisering i industrin</SPAN></P>
<P class="p51 ft2"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Ett flertal remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Affärsverket svenska kraftnät, Elforsk AB, Elsäkerhetsverket, Jernkontoret, Luleå tekniska universitet, Stockholm environment institute, Svenska bioenergiföreningen </SPAN>och <SPAN class="ft3">Svenska Trädbränsleföreningen </SPAN>instämmer i huvudsak i Statens energimyndighets förslag till prioriterade områden.</P>
<P class="p234 ft2">Andra remissinstanser önskar komplettera prioriteringarna med ytterligare områden eller med ett ökat fokus på vissa aspekter. <SPAN class="ft3">Teknikföretagen </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skogen och Kemin, Gruvorna och Stålet (SKGS) </SPAN>anser att kärnkraft borde vara ett eget prioriterat område. <SPAN class="ft3">Statens jordbruksverk, Linköpings universitet (LiU)</SPAN>, <SPAN class="ft3">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI) </SPAN>förordar ett större fokus på energisystemstudier. <SPAN class="ft3">Totalförsvarets forskningsinstitut </SPAN>menar att samhälls- och systeminriktad forskning borde inkluderas som ett sjätte prioriterat forskningsområde. <SPAN class="ft3">Uppsala universitet </SPAN>efterfrågar fortsatta analyser av var ökad användning av biomassa gör bäst nytta.</P>
<P class="p37 ft20">Svenskt näringsliv <SPAN class="ft5">och </SPAN>Kungl. Tekniska högskolan <SPAN class="ft5">förordar ett mer internationellt perspektiv.</SPAN></P>
<P class="p48 ft5">Ett flertal remissinstanser framför mer detaljerade synpunkter och förslag på sina respektive ansvars- och kompetensområden.</P>
<P class="p48 ft32">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Energiområdet är stort och komplext och forskningsutmaningarna är omfattande. Sverige står för en begränsad del av de globala insatserna för forskning och innovation på energiområdet, och kan omöjligen fokusera på allt. Det är därför nödvändigt att göra strategiska val och prioriteringar som tar vara på synergier mellan insatser av olika karaktär.</SPAN></P>
<P class="p48 ft5">Bakomliggande faktorer för en sådan prioritering kan vara Sveriges naturresurser, näringslivets struktur, högskolornas styrkeområden etc.</P>
<P class="p48 ft20"><SPAN class="ft5">I propositionen </SPAN>En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi <SPAN class="ft5">anges att utvecklingen av ny energiteknik bör fokusera på områden som bidrar till att uppnå </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">2020-målen,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> där Sverige har en nationell styrkeposition, och där det finns förutsättningar för export (prop. 2008/09:163). En sådan strategisk prioritering är nödvändig för att insatserna för forsk-</SPAN></P>
<P class="p235 ft2">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<P class="p236 ft5">ning och innovation på energiområdet ska kunna ske på ett resurs- Prop. 2012/13:21 effektivt sätt.</P>
<P class="p237 ft2">Det är en komplex och omfattande uppgift att ta fram sådana strategier, prioriteringar och genomförandeplaner. Det krävs ett stort mått av omvärldsbevakning, sakkunskap och konsultationer med aktörer inom energisystemet och innovationssystemet.</P>
<P class="p237 ft2">Statens energimyndighet har i uppdrag att utveckla och fortsätta arbetet med att ta fram visioner, mål och verksamhetsmål för att vidareutveckla strategi, prioritering och genomförande av forskning och innovation på energiområdet.</P>
<P class="p238 ft5">Regeringens ser positivt på den process som används för att identifiera de fem breda områden som föreslås som fokus för kommande insatser inom energiforskningen.</P>
<P class="p237 ft2">Statens energimyndighets redovisning från den 30 mars 2012 föreslår fem prioriterade områden för kommande insatser:</P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft29">Fossiloberoende fordonsflotta: </SPAN>Kraftfulla insatser behövs för att öka användningen av förnybara drivmedel och elfordon samt initiera systemförändringar för att gå från fossilberoende till fossiloberoende transportslag.</P>
<P class="p237 ft31"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft30">Kraftsystem som klarar förnybar elproduktion: </SPAN><SPAN class="ft5">Kraftsystemet ska vara effektivt och ge god försörjningstrygghet och möjligheter för svenskt näringsliv att utvecklas. Framtidens elnät måste också klara mer förnybar elproduktion, som </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">vind-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> våg- och solkraft.</SPAN></P>
<P class="p237 ft32"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft29">Energieffektivisering i bebyggelsen: </SPAN><SPAN class="ft2">Kraftfull och långsiktig energiforskning och innovation om ny och befintlig bebyggelse samt forskning om beteenden och stadsplanering.</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft29">Ökad användning av bioenergi: </SPAN>En långsiktigt hållbar försörjning av biobränsle är avgörande för att uppfylla Sveriges energi- och klimatpolitiska mål. Biomassa behövs för drivmedel till fordon, bränsle för el- och värmeproduktion och till andra produkter.</P>
<P class="p237 ft32"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft29">Energieffektivisering i industrin: </SPAN><SPAN class="ft2">Industrin har gjort stora insatser för att se över sin energianvändning men fortsatt effektivisering behövs, vilket innebär en stor utmaning eftersom de ”lättaste” insatserna har genomförts först. Fortsatta insatser krävs för att den svenska industrin ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft.</SPAN></P>
<P class="p239 ft5">Regeringen bedömer att de av Statens energimyndighet föreslagna övergripande prioriteringarna för den kommande verksamheten är ändamålsenliga och väl motiverade.</P>
<P class="p237 ft2">Regeringen förutsätter mot denna bakgrund att insatserna fortsättningsvis kommer att operationaliseras och genomföras i nära samverkan med näringsliv, universitet och högskolor, institut och samhälle och i samverkan med andra forskningsfinansiärer. Vidare förutsätter regeringen att de förstärkningar och förändringar som diskuteras på andra ställen i denna proposition kommer att inverka positivt på verksamheten.</P>
<P class="p237 ft5">Regeringen kommer att kräva en tydlig redovisning av insatser, resultat och utveckling inom dessa fem prioriterade områden i Statens energimyndighets årsredovisningar.</P>
<P class="p237 ft2">För att möjliggöra en prioritering och en ökad ambition kring dessa fem behovsområden behövs ökade insatser av olika slag. I nästa avsnitt beskrivs de typer av insatser och de verksamhetsformer som enligt rege-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p12 ft2">ringens bedömning bör ges ökade resurser.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p19 ft2">51</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr28 td89"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2012/13:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td22"><SPAN class="p89 ft63">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td77"><SPAN class="p12 ft1">Insatser och uppgifter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td22"><SPAN class="p209 ft58">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td77"><SPAN class="p12 ft19">Teknikverifiering och demonstration</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td89"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td90"><SPAN class="p12 ft60"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td92"><SPAN class="p29 ft2"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Insatser för teknikverifiering och demon-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td92"><SPAN class="p29 ft2">stration är nödvändiga steg på väg mot marknaden och nyttiggörande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td92"><SPAN class="p29 ft2">för många nya lösningar för ren och effektiv energiteknik och annan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td92"><SPAN class="p29 ft2">energieffektiviserande teknik och ytterligare resurser bedöms vara väl</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td91"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td93"><SPAN class="p29 ft2">motiverade.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td94"><SPAN class="p46 ft32">Statens energimyndighets förslag: <SPAN class="ft2">Statens energimyndighet föreslår</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">att en förstärkning av resurstilldelningen för forskning och innovation på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">energiområdet bland annat ska användas för teknikverifiering och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">demonstration.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p46 ft2"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Remissinstanserna ger generellt Statens energi-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">myndighet stöd i bedömningen att det finns ett stort behov av stöd för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">storskaliga demonstrationsanläggningar inom flera olika områden. Flera</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft3"><SPAN class="ft2">remissinstanser, bl.a. </SPAN>Elsäkerhetsverket, Svenska bioenergiföreningen,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft3">Sveriges skogsindustrier, Teknikföretagen, Sveriges Byggindustrier,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft3">Svenska fordonskomponentgruppen <SPAN class="ft2">och </SPAN>Bil Sweden <SPAN class="ft2">beskriver allmänt</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">vikten av stöd för <NOBR>verifierings-,</NOBR> pilot- och demonstrationsinsatser,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">antingen rent generellt eller inom specifika områden.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p46 ft32">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">När ny kunskap och nya idéer</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">ska omsättas i innovationer är kundorienterad verifiering av möjliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">affärskoncept en viktig och nödvändig del av processen. Forsknings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">resultat inom flera områden har ofta hög teknikrisk och är marknads-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">mässigt genuint osäkra. Risker och potentialer måste bedömas från fall</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">till fall och möjliga koncept testas steg för steg. Genom att främja inno-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">vatörers möjligheter att testa och verifiera sina koncept kan innovations-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">processen underlättas. Det finns även ett behov av att bygga upp miljöer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">där tester, verifiering och demonstration kan ske på ett ändamålsenligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">sätt för olika teknik- och behovsområden.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p46 ft3"><SPAN class="ft2">Som </SPAN>RISE Research Institutes of Sweden Holding AB <SPAN class="ft2">och </SPAN>RISE-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2"><SPAN class="ft3">instituten </SPAN>påpekar i sina remissvar kan de svenska instituten spela en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">viktig roll i detta arbete, både vad gäller nya anläggningar för verifiering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">och demonstration och när det gäller tillgång till befintlig infrastruktur.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p46 ft2">De forskningsfinansierande myndigheterna bedömde i sin redovisning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">av regeringsuppdraget om underlag för kommande forskningspolitiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">proposition att test- och demonstrationsanläggningar är en strategiskt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">viktigt utveckling av Sveriges innovationssystem. Det är enligt myndig-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">heterna en viktig konkurrensfråga att skapa tillgång till gemensamma</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">test- och demonstrationsanläggningar för universitet och högskolor och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">för näringsliv samt att detta görs utifrån regionala förutsättningar och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p12 ft2">initiativ.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td77"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p46 ft2">Samtidigt finns ett fortsatt stort behov av pilot- och demonstrations-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">projekt för att ta specifika tekniker närmare marknaden, inte minst när</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">det gäller nya fordon och transportsystem, förnybar energi, smart cities</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">och smarta elnät.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p46 ft2">Den ökning av resurserna som regeringen föreslagit i budgetproposi-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td89"><SPAN class="p12 ft2">52</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td94"><SPAN class="p12 ft2">tionen för 2013 (se även avsnitt 6.2.) möjliggör ytterligare insatser kring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p53 ft5">teknikverifiering och demonstration med 50 miljoner kronor 2013, med Prop. 2012/13:21 50 miljoner kronor 2014, med 90 miljoner kronor 2015 samt med</P>
<P class="p15 ft2">100 miljoner kronor 2016. Dessa insatser, tillsammans med de medel som föreslagits i budgetpropositionen för 2013 för öka tillgängligheten till test- och demonstrationsanläggningar, utgör sammantaget en kraftfull satsning på innovationsinfrastruktur som underlättar nyttiggörande av forskning och utveckling.</P>
<P class="p57 ft15">Utvärdering av stöd till demonstrationsanläggningar diskuteras i avsnitt 7.6.</P>
<P class="p54 ft19"><SPAN class="ft19">7.2</SPAN><SPAN class="ft23">Samfinansiering med initiativ inom EU</SPAN></P>
<P class="p223 ft5"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Samarbetet inom EU blir allt viktigare såväl för utformningen av energi- och klimatpolitiken som för insatserna kring forskning och innovation för att möta de stora samhällsutmaningarna på området. Deltagande i samarbetet kräver resurser och en förstärkning är väl motiverad.</P>
<P class="p240 ft31">Statens energimyndighets förslag: <SPAN class="ft5">Statens energimyndighet föreslår en förstärkning av resurserna för insatser inom den europeiska strategiska planen för energiteknik </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">(SET-planen).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p58 ft3"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Verket för innovationssystem <SPAN class="ft2">ser stora möjligheter till förbättringspotential inom EU och anser att Statens energimyndighet har en viktig roll i detta utvecklingsarbete.</SPAN></P>
<P class="p58 ft3">RISE Research Institutes of Sweden Holding AB <SPAN class="ft2">och </SPAN><NOBR>RISE-instituten</NOBR> <SPAN class="ft2">menar att en tydligare strategi bör tas fram för att bland annat visa hur Sveriges deltagande i Europeiska unionens ramprogram, som är ett viktigt instrument för att förverkliga </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">SET-planen,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> ska kunna stärkas.</SPAN></P>
<P class="p10 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft5">Inom EU genomförs och planeras omfattande insatser inom en europeisk strategisk plan för energiteknik </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">(SET-Planen)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> med syfte att möjliggöra uppfyllandet av de s.k. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">2020-målen.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p241 ft5">Finansieringen av dessa insatser förutses delvis komma från EU:s ramprogram för forskning och innovation, men även från en strategisk samverkan med andra gemenskapsaktörer, som Europeiska investeringsbanken, med näringslivet, och med medlemsstaternas nationella program.</P>
<P class="p58 ft2">NER300 är beteckningen på ett finansieringsinstrument för stora demonstrationsprojekt inom områdena miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid samt innovativa tekniker för förnybar energi (se avsnitt 4.4.1). NER300 har en nära koppling till <NOBR>SET-planen</NOBR> och de europeiska näringslivsinitiativen, och skulle kunna ses som ett särskilt projektfinansieringsinstrument för de riktigt stora demonstrations- och kommersialiseringsprojekt som efterfrågas i <NOBR>SET-Planen.</NOBR></P>
<P class="p58 ft2">Europeiska unionens sjunde ramprogram (FP7) för forskning, teknisk utveckling och demonstration genomförs under perioden <NOBR>2007–2013.</NOBR> Förberedelser pågår för beslut om utformningen av kommande insatser under namnet Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation <NOBR>(2014–2020).</NOBR> Beslut väntas efter förhandling hösten 2013,</P>
<P class="p60 ft2">och verksamheten planeras starta den 1 januari 2014.</P>
<P class="p61 ft2">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr2 td95"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2012/13:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td94"><SPAN class="p19 ft2">Verksamheten inom Horisont 2020 kommer delvis att fokuseras på de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">stora samhällsutmaningarna och bland dessa återfinns utmaningen om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">Säker, ren och effektiv energi. De energirelaterade insatserna ska foku-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">sera på ett smart, integrerat och koldioxidfritt energisystem till 2050 och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">ta sin utgångspunkt i målen som ska uppnås till 2020. En huvudinrikt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">ning förväntas vara att stödja genomförandet av den strategiska energi-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">teknikplanen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">Sveriges ansvar att koordinera genomförandet av prioritetsområde</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">Forskning och innovation i EU:s Strategi för Östersjöregionen (Euro-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">peiska rådet, 2009) innebär även ökat fokus på transnationell, nationell</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">och regional samordning i Sveriges närområde.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">Insatserna inom <NOBR>SET-Planen</NOBR> kan ge stora möjligheter för svenska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">aktörer, såväl inom universitet och högskolor som inom institut och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">näringsliv, att samverka med de bästa europeiska motparterna inom stra-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">tegiskt utvalda områden. Forskare kommer att ha möjligheten att genom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">deltagande ingå i den samlade europeiska forskningsfronten på utvalda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">områden. Företag kommer att kunna dra nytta av ett omfattande och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">högkvalitativt samarbete med universitet och högskolor och institut.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">Vidare kommer företagen att få ökade möjligheter att ta delar av den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">stora marknad för ny, ren och effektiv teknik på energiområdet som för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">utses.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">Att ställa sig utanför detta samarbete innebär ett val att inte vilja delta i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">den europeiska samlade forsknings- och utvecklingsfronten och att med-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">vetet välja en sekundär roll.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">När det gäller <NOBR>NER300-programmet</NOBR> har Sverige genom Statens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">energimyndighet lämnat in nio ansökningar. Ansökningarna avser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">svenska demonstrationsprojekt kring bioenergi, vindkraft och smarta nät.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">I juli 2012 meddelade kommissionen att fyra av de svenska projekten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">kommit på första plats i respektive kategori, medan ytterligare två ligger</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">på första reservplats.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">Europeiska kommissionen konstaterar dock också att den tillgängliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">budgeten blivit mindre än vad som förutsetts. Det blir därmed osäkert hur</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">många projekt som i slutändan kommer att kunna finansieras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">Enligt planerna skulle varje medlemsland vara garanterat åtminstone</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">ett projekt, men inte kunna få fler än tre. Det är nu inte sannolikt att varje</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">medlemsland kommer att kunna få ett projekt. För Sveriges del måste</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">åtminstone ett av de förstaplatsrankade projekten väljas bort. Utfallet blir</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">sannolikt att något eller några svenska projekt får stöd inom NER300.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">Samtidigt kommer det att finnas ett antal utvecklings- och demonstra-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">tionsprojekt som rankats bland de allra bästa i Europa men som inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">kommer att kunna få stöd.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">Det kan därmed vara motiverat att överväga om något eller några av de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">projekt som inte får stöd inom NER300 kan finansieras nationellt. För att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">detta ska kunna förverkligas krävs resurser.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">Regeringen noterar att det svenska deltagandet inom energiområdet i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">Europeiska unionens sjunde ramprogram för forskning och utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">inte är så högt som vore önskvärt. Regeringen anser att Statens energi-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p19 ft2">myndighet bör öka ambitionerna att i samarbete med andra aktörer i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">Sverige försöka öka deltagandet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p19 ft2">Mot bakgrund av det ökade resursbehovet för deltagande i partner-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td95"><SPAN class="p12 ft2">54</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td94"><SPAN class="p19 ft2">skapsprogram inom EU och för att stödja verksamhet med anknytning till</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p53 ft5">NER300 gör regeringen bedömningen att ytterligare medel för sam- Prop. 2012/13:21 verkan med EU bör ställas till Statens energimyndighets förfogande. Den</P>
<P class="p15 ft2">ökning av resurserna som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2013 (se även avsnitt 6.2) möjliggör ytterligare insatser i samband med Europeiska unionens initiativ med 100 miljoner kronor 2013, med 100 miljoner kronor 2014, med 80 miljoner kronor 2015 samt med 150 miljoner kronor 2016.</P>
<P class="p57 ft5">Tillsammans med de satsningar som presenteras i propositionen <SPAN class="ft20">Forskning och innovation </SPAN>på samfinansiering av EU:s partnerskapsprogram blir möjligheterna goda att få del av EU:s medel (prop. 2012/13:30).</P>
<P class="p242 ft19"><SPAN class="ft19">7.3</SPAN><SPAN class="ft23">Bilaterala avtal</SPAN></P>
<P class="p223 ft15"><SPAN class="ft64">Regeringens bedömning: </SPAN>Ett aktivare samarbete kring forskning, utveckling och kommersialisering inom av regeringen ingångna bilaterala avtal är angeläget.</P>
<P class="p224 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft5">Sverige har ingått en rad olika bilaterala samarbetsavtal kring, eller med inslag av, forskning och utveckling på energiområdet. Några exempel är avtalen med:</SPAN></P>
<P class="p127 ft5">Brasilien (samförståndsavtal om samarbete kring bioenergi och biobränslen, undertecknat den 11 september 2007, ratificerat av Brasiliens senat 2009),</P>
<P class="p127 ft2">Kina (ett avtal om samarbete kring vetenskap och teknik undertecknat 2004, samt ytterligare specifika avtal på energiområdet),</P>
<P class="p127 ft5">Indien (samförståndsavtal om förnybar energi med Indiens Ministry of New and Renewable Energy som motpart),</P>
<P class="p127 ft5">Ryssland (samförståndsavtal om institutionellt samarbete och informationsutbyte på energiområdet från 2010), samt</P>
<P class="p127 ft2">USA (<SPAN class="ft3">implementing arrangement </SPAN>om förnybar energi under samarbetsavtal om vetenskap och teknik; numera under benämningen</P>
<P class="p243 ft2">Swedish American Green Alliance – SAGA).</P>
<P class="p58 ft2">Avtalen är ett uttryck för det goda internationella renommé Sverige åtnjuter på energiområdet, särskilt när det gäller förnybar energi, bioenergi och energieffektivisering. Förväntningarna hos motparterna är mycket stora och vissa av avtalsparterna har stora egna resurser att använda i samarbetet.</P>
<P class="p97 ft2">Finansieringen av svenska insatser inom avtalen har hittills huvudsakligen skett inom befintlig budget samt inom särskilt avsatta medel för resekostnader, förstudier m.m. Bristen på resurser specifikt för det bilaterala samarbetet leder dock till svårigheter att ta initiativ och forma samverkan så att ömsesidig nytta uppstår. Det finns därmed en risk för att motparten i oproportionerlig utsträckning utformar samarbetet så att svenska parter stöder en utveckling inom samarbetslandet men inte får tillräcklig egen nytta. En finansiering specifikt för verksamhet inom de bilaterala avtalen skulle göra det möjligt för svenska parter att agera mera proaktivt.</P>
<P class="p98 ft2">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p47 ft2">Prop. 2012/13:21 Huvudinriktningen bör dock fortfarande vara att befintlig budget bör användas även för bilaterala samarbeten. Utgångspunkten är att använda möjligheten till internationella samarbeten till att förstärka och öka kvaliteten på verksamhet som redan prioriteras i nationella sammanhang. En samverkan bör ske med generella forskningssamarbeten bilateralt.</P>
<P class="p64 ft2">Regeringen gör bedömningen att en förstärkning av resurserna för att möjliggöra för Statens energimyndighet att arbeta aktivare med de bilaterala avtalen är väl motiverad. Den ökning av resurserna som regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2013 (se även avsnitt 6.2.) möjliggör ytterligare insatser i samband med bilaterala avtal med 25 miljoner kronor per år, alltså totalt med 100 miljoner kronor för fyraårsperioden <NOBR>2013–2016.</NOBR></P>
<P class="p244 ft19"><SPAN class="ft19">7.4</SPAN><SPAN class="ft21">Forskning och utveckling av hög kvalitet</SPAN></P>
<P class="p245 ft5"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>En förstärkning bör göras av resurserna för forskning och utveckling av hög kvalitet för en långsiktig kompetensuppbyggnad inom verksamheten för forskning och innovation på energiområdet.</P>
<P class="p246 ft32">Statens energimyndighets redovisning: <SPAN class="ft2">En av myndighetens uppgifter är att främja uppbyggnaden av nödvändig kunskap och kompetens vid lärosäten, industri och inom offentlig sektor för att de energipolitiska målen ska kunna uppnås. Bland myndighetens övergripande strategier ingår att ytterligare förstärka åtgärderna för att säkra verksamhetens kvalitet och relevans.</SPAN></P>
<P class="p80 ft2"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser håller med om Statens energimyndighets beskrivning av att det finns ett behov av ökad kompetensförsörjning inom energiområdet. Satsningar på energiforskning av hög kvalitet ses av många remissinstanser som en viktig ingrediens för att även höja kvaliteten på, och för att skapa intresse för, utbildningar vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p80 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft5">Det är viktigt att verksamheten kring forskning och innovation på energiområdet kan genomföras i en balanserad portfölj. Långsiktig kompetensförsörjning är ett viktigt delmål för verksamheten kring forskning och innovation på energiområdet.</SPAN></P>
<P class="p48 ft2">Följande omständigheter har bidragit till att förstärka insatserna i mer marknadsnära faser:</P>
<P class="p48 ft2">1. De särskilda medel som anvisades åren <NOBR>2009–2011</NOBR> för storskalig demonstration och kommersialisering av ny teknik för förnybar energi.</P>
<P class="p48 ft5">2. Verksamheten inom delprogrammet Energi och miljö inom Fordonsteknisk Forskning och Innovation.</P>
<P class="p67 ft2">3. Särskilda medel för demonstration av elfordon.</P>
<P class="p48 ft2">4. Det allt större inflytandet från EU:s samarbetsprogram på energiområdet såsom Strategic Energy Technology Plan.</P>
<P class="p48 ft2">Regeringen anser därför att det är väl motiverat med en förstärkning av resurserna för forskning och utveckling av hög kvalitet för en långsiktig kompetensuppbyggnad. Ambitionen höjs när det gäller forskningens</P>
<P class="p32 ft65">kvalitet och aktivitet med avseende på antal publikationer, citeringsgrad</P>
<P class="p17 ft2">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p53 ft5">och antal forskarutbildade. Den ökning av resurserna som regeringen har Prop. 2012/13:21 föreslagit i budgetpropositionen för 2013 (se även avsnitt 6.2 ovan) möj-</P>
<P class="p247 ft5">liggör ytterligare insatser kring långsiktig kompetensuppbyggnad med 45 miljoner kronor 2013, med 45 miljoner kronor 2014, med 45 miljoner kronor 2015 samt med 110 miljoner kronor 2016.</P>
<P class="p242 ft19"><SPAN class="ft19">7.5</SPAN><SPAN class="ft23">Strategiskt innovationsområde: Energi</SPAN></P>
<P class="p223 ft5"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Det är väl motiverat med en förstärkning av resurserna för samarbete mellan Statens energimyndighet och Verket för innovationssystem kring utmaningsdrivna strategiska innovationsområden för att möta de stora samhällsutmaningarna kring klimat och energi.</P>
<P class="p240 ft20"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Verket för innovationssystem (Vinnova) <SPAN class="ft5">framhåller att Vinnova och Statens energimyndighet tidigare lyft fram behovet av utmaningsdrivna samverkansprogram (dnr U2011/1435/F) men konstaterar att denna helhetssyn saknas i den aktuella redovisningen.</SPAN></P>
<P class="p241 ft32">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) presenteras en satsning på utmaningsdrivna strategiska innovationsområden. Det krävs ofta forskningsbaserad kunskap för att kunna möta olika samhällsutmaningar. Sådana utmaningar är ofta komplexa och för att kunna hantera dem på bästa möjliga sätt bör därför aktörer med olika kunskap, kompetens och resurser som företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentliga organisationer samverka för att utveckla lösningar.</SPAN></P>
<P class="p97 ft2">Vinnovas insatser kring Strategiska innovationsområden (SIO) innebär en förnyelse av arbetssättet med behovsmotiverad forskning, utveckling och innovation. Arbetssättet främjar effektiv samverkan mellan politik, näringsliv och forskning och skapar förutsättningar för gränsöverskridande samverkan som krävs för nya innovativa lösningar.</P>
<P class="p10 ft2">Verket för innovationssystem bör ha ett samlat ansvar för satsningen på SIO och för de delar av övriga satsningar som gäller fasen där olika samverkanskonstellationer sammanförs. Satsningar inom energiområdet bör göras i samråd med Statens energimyndighet, som då ansvarar för urval och uppföljning. Det är viktigt att nya samverkanskonstellationer kan utvecklas. Näringsliv och offentlig verksamhet bör delta i finansieringen av SIO inom detta område.</P>
<P class="p97 ft2">De stora samhällsutmaningarna om klimat och energi rymmer också områden där svenska aktörer har goda förutsättningar att utveckla innovativa lösningar. Delområden där svenska forskare och företag ligger långt framme inkluderar bioenergi, biokombinat och andra generationens biodrivmedel, elfordon och deras integration i energisystemet, förnybar elproduktion, fjärrvärme och fjärrkyla, värmepumpar etc.</P>
<P class="p57 ft5">Regeringen gör bedömningen att Statens energimyndighet och Vinnova tillsammans bör utvidga samarbetet kring strategiska innovationsområden. Det är mycket viktigt att de nya program som byggs upp</P>
<P class="p60 ft66">kan samordnas med andra insatser på exempelvis energiområdet, så att</P>
<P class="p61 ft2">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<P class="p248 ft5">Prop. 2012/13:21 synergier och samverkansmöjligheter tas till vara. De båda myndigheterna bör även samverka kring ytterligare utlysningar som svarar mot klimat- och energiutmaningarna.</P>
<P class="p249 ft5">Regeringen anser det väl motiverat med en förstärkning av resurserna för forskning och innovation på energiområdet för detta ändamål. Den ökning av resurserna som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2013 (se även avsnitt 6.2.) möjliggör ytterligare insatser kring strategiska innovationsområden med 30 miljoner kronor 2013, med 30 miljoner kronor 2014, med 30 miljoner kronor 2015 samt med 85 miljoner kronor 2016.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p227 ft58">7.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td96"><SPAN class="p250 ft19">Utvärdering av stöd till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td31"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td96"><SPAN class="p251 ft19">demonstrationsanläggningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td89"><SPAN class="p12 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td90"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td92"><SPAN class="p29 ft2"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Projekt kring storskalig demonstration av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td92"><SPAN class="p29 ft2">ny teknik och nya processer innebär ofta omfattande stöd under långa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td92"><SPAN class="p29 ft2">tidsperioder. Detta ställer krav på långsiktighet och tydlighet i finan-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td92"><SPAN class="p29 ft2">sieringsformerna. Statens energimyndighet bör ges i uppdrag att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td92"><SPAN class="p29 ft2">utvärdera denna typ av stöd och vid behov ge förslag på eventuella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td91"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td3"><SPAN class="p29 ft2">förbättringar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td97"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td94"><SPAN class="p21 ft32">Statens energimyndighets förslag: <SPAN class="ft2">Statens energimyndighet föreslås</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">få i uppdrag att utreda och föreslå ett nytt system för finansiering av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">demonstrationsanläggningar. Medel som avser finansiering av demon-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">strationsverksamhet föreslås ligga på en anslagspost som står till rege-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td1"><SPAN class="p12 ft2">ringens förfogande.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td98"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td1"><SPAN class="p46 ft32">Remissinstanserna:</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td98"><SPAN class="p21 ft2">Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Elsäkerhetsverket,</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft3">Teknikföretagen <SPAN class="ft2">och </SPAN>Svenska Petroleum och biodrivmedelsinstitutet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">stödjer förslaget att Statens energimyndighet bör få i uppdrag att utreda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">och föreslå ett nytt system för finansiering av demonstrations-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td1"><SPAN class="p12 ft2">anläggningar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td98"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p21 ft2"><SPAN class="ft3">Svenska bioenergiföreningen </SPAN>stöder Statens energimyndighets förslag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">att en särskild anslagsform behöver utformas för stora projekt som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">sträcker sig över flera år, men är tveksamt till att införa ett separat finan-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">sieringssystem för den här typen av insatser.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p21 ft2"><SPAN class="ft3">Sveriges skogsindustrier </SPAN>anser att myndighetens förslag om en utred-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">ning för att hitta ett nytt system för finansiering av demonstrations-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">anläggningar, t.ex. en fondlösning baserad på koldioxidskatten, är intres-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td1"><SPAN class="p12 ft2">sant och bör följas upp.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td98"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td94"><SPAN class="p21 ft32">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I budgetpropositionen för 2009</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">konstaterade regeringen att Sverige ligger i den absoluta internationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">framkanten vad gäller teknik för produktion av andra generationens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">biodrivmedel (prop. 2008/09:1, utg.omr. 21). Teknik på detta och vissa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">andra områden har nått stadiet mellan utveckling och demonstration och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">nu behövs stöd till uppskalning av processerna till industriell skala och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td94"><SPAN class="p12 ft2">demonstration. Det är avgörande för att möjliggöra kommersialisering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">och tillämpning i Sverige och andra länder. I 2009 års budgetproposition</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft2">föreslog regeringen därför att anslaget för energiforskning ökas med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td89"><SPAN class="p252 ft2">58</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td1"><SPAN class="p12 ft2">145 miljoner kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p21 ft2">för att underlätta demonstration och kom-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p12 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td99"><SPAN class="p12 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td98"><SPAN class="p12 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<P class="p40 ft2">mersialisering av ny teknik för förnybar energi (prop. 2009/10:1, Prop. 2012/13:21 utg.omr. 21).</P>
<P class="p253 ft2">Behovet av denna typ av insatser är fortsatt högt. Om detta vittnar bland annat det faktum att Europeiska kommissionen tagit initiativ till flera insatser kring storskalig utveckling och demonstration inom den s.k. <NOBR>SET-Planen</NOBR> och inom NER300. I budgetpropositionen för 2013 har regeringen också föreslagit att ytterligare medel ställs till Statens energimyndighets förfogande bl.a. för insatser kring demonstration, se även avsnitt 7.1 (prop. 2012/13:1, utg.omr. 21).</P>
<P class="p153 ft2">Samtidigt instämmer regeringen i Statens energimyndighets bild av de svårigheter som ofta är förknippade med denna typ av verksamhet. Det gäller inte bara själva omfattningen av projekten och den tid det tar att initiera och genomföra verksamhet av detta slag, utan även beredning och underlag, stödformer, uppföljning och utvärdering.</P>
<P class="p254 ft2">Statens energimyndighet har viss erfarenhet av stora demonstrationsprojekt. Regeringen bedömer att Statens energimyndighet nu bör genomföra en utvärdering av de processer som är förknippade med denna verksamhet och vid behov lämna förslag på eventuella förbättringar som är möjliga. I detta bör även ingå erfarenheter och förslag kring prövning enligt Europeiska unionens statsstödsregler. Regeringen avser att behandla denna fråga i regleringsbrevet för Statens energimyndighet.</P>
<P class="p255 ft18"><SPAN class="ft1">8</SPAN><SPAN class="ft17">Konsekvenser av de föreslagna åtgärderna</SPAN></P>
<P class="p256 ft2">I denna proposition anges riktlinjer för de fortsatta långsiktiga insatser kring forskning, utveckling, demonstration och innovation på energiområdet som finansieras inom utgiftsområde 21 Energi. De direkta konsekvenserna utgörs av insatser för att främja uppbyggnaden av vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens, samt utvecklingen av teknik och tjänster som kan bidra till energisystemets omställning.</P>
<P class="p153 ft2">De förslag som lämnas i propositionen syftar generellt till att förtydliga målbilden, uppföljning och resultatredovisning, samt till att öka ambitionen avseende teknikverifiering och demonstration, internationellt samarbete och samverkan mellan statliga aktörer.</P>
<P class="p187 ft15">Verksamheten är avsedd att bidra till såväl omställningen till ett hållbart energisystem som Sveriges ekonomiska tillväxt.</P>
<P class="p257 ft19">8.1 Konsekvenser för myndigheter</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p12 ft3">Statens energimyndighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td75"><SPAN class="p12 ft2">Statens energimyndighet är förvaltningsmyndighet för frågor om</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><SPAN class="p12 ft2">användning och tillförsel av energi. Myndigheten ska bidra till omställ-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p12 ft2">ningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem Myndigheten ansvarar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p12 ft2">även för genomförandet av insatserna kring forskning, utveckling,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td75"><SPAN class="p12 ft2">demonstration, kommersialisering och innovation på energiområdet.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td37"><SPAN class="p19 ft2">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td75"><SPAN class="p12 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<P class="p47 ft5">Prop. 2012/13:21 Förslagen och bedömningarna i propositionen innebär ökade ambitioner och ökade resurser för vissa delar av arbetet med forskning och innovation på energiområdet. Regeringen gör bedömningen att nödvändiga insatser i samband med dessa uppgifter ryms inom befintlig ram.</P>
<P class="p258 ft3">Konsekvenser för övriga myndigheter</P>
<P class="p66 ft2">Förslagen och bedömningarna i propositionen innebär ökad samverkan när det gäller forskning och innovation med energirelevans. Detta berör verksamheten hos exempelvis Verket för innovationssystem, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p64 ft15">Regeringen gör bedömningen att nödvändiga insatser i samband med dessa uppgifter ryms inom befintlig ram.</P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">8.2</SPAN><SPAN class="ft21">Ekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p259 ft3">Statsfinansiella konsekvenser</P>
<P class="p83 ft5">Propositionen behandlar den verksamhet kring forskning, utveckling, demonstration och innovation som finansieras genom anslaget för energiforskning inom utgiftsområdet 21 Energi.</P>
<P class="p48 ft2">Förslagen och bedömningarna i propositionen innebär ett fortsatt helhetsansvar för Statens energimyndighet och ökade ambitioner för samverkan med andra forskningsfinansiärer och aktörer inom innovationssystemet.</P>
<P class="p51 ft5">Regeringens bedömning är att dessa behov kan mötas genom de ökade resurser som anges i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utg.omr. 21).</P>
<P class="p260 ft19"><SPAN class="ft19">8.3</SPAN><SPAN class="ft21">Konsekvenser för företag</SPAN></P>
<P class="p87 ft5">De långsiktiga insatserna kring forskning, utveckling, demonstration och innovation på energiområdet berör i varierande utsträckning stora delar av näringslivet.</P>
<P class="p48 ft2">Förslagen väntas på ett övergripande plan förbättra näringslivets konkurrenskraft genom att näringslivets energirelaterade forskning och utveckling underlättas och att företag får lättare att samverka med universitet och högskolor och andra för kompetensutveckling m.m.</P>
<P class="p48 ft2">Propositionen innehåller förslag till ökat samarbete mellan innovationssystemets aktörer och ökade insatser för innovation och kommersialisering av forskningsresultat som sammantaget förväntas underlätta små- och medelstora företags arbete med forskning och utveckling.</P>
<P class="p37 ft5">Förslagen i propositionen medför inte några administrativa eller andra kostnader för näringslivet.</P>
<P class="p261 ft2">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p227 ft19">8.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td83"><SPAN class="p45 ft19">Övriga konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2012/13:21</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft2">Regeringen bedömer att de presenterade åtgärderna inte har några konsekvenser för brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet, för offentlig service i olika delar av landet, för den kommunala självstyrelsen, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p230 ft2">Verksamheten är inriktad mot främjandet av en hållbar utveckling och kommer aktivt att bidra till uppfyllandet av såväl energipolitikens mål som mål för klimatpolitiken och miljöpolitiken. Förslaget om nytt övergripande mål för verksamheten kommer att förtydliga denna inriktning. De enskilda insatserna kring forskning och utveckling i sig förväntas ha ringa påverkan på miljön. Större demonstrationsprojekt och liknande kommer att avse teknik som bidrar till en hållbar utveckling och förutsätts prövas noggrant utifrån målen för forskning och innovation på energiområdet.</P>
<P class="p263 ft2">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p264 ft2">Bilaga</P>
<P class="p265 ft2">62</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft1">Förteckning över remissinstanser</P>
<P class="p266 ft2">Följande remissinstanser har yttrat sig över Statens energimyndighets rapport Forskning och innovation för ett hållbart energisystem: Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet samt Göteborgs universitet (handelshögskolan), Umeå universitet, Linköpings universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Högskolan Dalarna, Affärsverket svenska kraftnät, Almi företagspartner AB, Bil Sweden, Boverket, Byggherrarna, Byggmaterialindustrierna, Chalmers tekniska högskola AB, Ekonomistyrningsverket, Elforsk AB, Elsäkerhetsverket, Fastighetsägarna Sverige AB, Havs och vattenmyndigheten, Innovationsbron, Innventia, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI), IQ Samhällsbyggnad, Jernkontoret, Jordbruksverket, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Kungliga Vetenskapsakademien, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Naturvårdsverket, Patent- och registreringsverket (PRV), RISE Research Institutes of Sweden, Skogen och Kemin, Gruvorna och Stålet (SKGS), Skogsstyrelsen, Statens Fastighetsverk, Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI), Statistiska Centralbyrån (SCB), Statskontoret, Stockholm Environment Institute, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA), Svensk Fjärrvärme AB, Svenska bioenergiföreningen, Svenska fordonskomponentgruppen AB, Svenska gasföreningen, Svenska Petroleum och biodrivmedelsinstitutet, Svenska Solenergiföreningen, Svenska Torvproducentföreningen, Svenska trädbränsleföreningen, Svenskt gastekniskt center, Svenskt näringsliv, Swerea AB, Swerea MEFOS, Sveriges Byggindustrier, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Sveriges skogsindustrier, Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP), Teknikföretagen, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Trafikverket, Verket för innovationssystem (Vinnova), Vetenskapsrådet samt Återvinningsindustrierna.</P>
<P class="p267 ft2">Följande remissinstanser har inbjudits att yttra sig, men avstått från att lämna yttrande: Stockholms universitet, Linnéuniversitetet, Exportrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Föreningen Sveriges energirådgivare, Greenpeace, Handelshögskolan i Stockholm, Högskoleverket, Industrifonden, Institutet för framtidsstudier, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Konjunkturinstitutet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Landsorganisationen i Sverige (LO), Riksrevisionen, Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (MISTRA), Stiftelsen för Strategisk Forskning, STING (Stockholm Innovation & Growth), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA), Svensk Energi, Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftförening, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk), Svenska Värmepumpföreningen (SVEP), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) samt Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).</P>
<P class="p268 ft2">Yttranden har även inkommit från Svensk vattenkraftsförening.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H0032163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft1">Näringsdepartementet</P>
<P class="p269 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 oktober 2012</P>
<P class="p270 ft5">Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Larsson, Hägglund, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Norman, Engström, Kristersson, Ullenhag, Hatt, Ek, Enström</P>
<P class="p269 ft2">Föredragande: statsrådet Hatt</P>
<P class="p271 ft15">Regeringen beslutar proposition 2012/13:21 Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystem</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">Prop. 2012/13:21</P>
<P class="p79 ft2">63</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
11Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet (avsnitt 5.1). BifallBifall2012/13:NU6?Röstning22Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om konkretisering av målet för forskning och innovation på energiområdet (avsnitt 5.2). BifallBifall2012/13:NU6?RöstningBBordläggning2012-10-19 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2012-10-19 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2012-10-19 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2012-10-23 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2012-11-07 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avNäringsdepartementet2014-11-24 03:07:52statustextstatustextÄrendet är avslutatH003212017-10-18 13:40:07tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-24 03:07:52H00321prop_201213__21.pdf547422pdfForskning och innovation för ett långsiktigt hållbart Energisystemhttps://data.riksdagen.se/fil/2A3803B7-9055-496C-BEEF-E361CD91AF74behandlas_i2012/13:NU6H001NU6bet2012/13NU6Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystemBetänkandeföljdmotionav Jennie Nilsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2012/13:21<br/>
Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystemH002N9mot2012/13N9Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystemav Jennie Nilsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Kent Persson m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 2012/13:21<br/>
Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystemH002N8mot2012/13N8Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystemav Kent Persson m.fl. (V)Motionföljdmotionav Lars Isovaara (SD)<br/>
med anledning av prop. 2012/13:21<br/>
Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystemH002N7mot2012/13N7Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystemav Lars Isovaara (SD)Motion