<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2811750</hangar_id>
 <dok_id>H002U306</dok_id>
 <rm>2012/13</rm>
 <beteckning>U306</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2012/13:U306 av Urban Ahlin m.fl. (S)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>S29002</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>306</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2013-06-19 11:16:26</systemdatum>
 <publicerad>2012-10-05 12:26:10</publicerad>
 <titel>En rättvis värld</titel>
 <subtitel>av Urban Ahlin m.fl. (S)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{12CAC849-3C35-4974-B852-57DD86A64905}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H002U306/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H002U306</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H002U306</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2012/13:U306&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Urban Ahlin m.fl. (S)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;En rättvis värld&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;S29002&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="En r&amp;auml;ttvis v&amp;auml;rld" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="aa0111aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 120821:1120 v6.03" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: St&amp;ouml;rre EAN, fria namnval (prtimotion etc), a4-funktionen, nya v-loggan, gr&amp;ouml;nmarkering, basdialogen mm --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Wed, 19 Jun 2013 11:10:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201213_U_306.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370322"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370323"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utvecklingspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370324"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370325"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utg&amp;aring;ngspunkter och resultatm&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370326"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Politik f&amp;ouml;r global utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370327"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fattigdomsbek&amp;auml;mpning, jobb och tillv&amp;auml;xt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370328"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och kvinnors r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370329"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Konflikthantering – fred och s&amp;auml;kerhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370330"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370331"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370332"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Det civila samh&amp;auml;llet och informationsarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370333"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Multilateralt och humanit&amp;auml;rt bist&amp;aring;nd samt bist&amp;aring;nd via EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370334"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kvalitetss&amp;auml;kring av svenskt utvecklingssamarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370335"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Globalisering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370336"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen beh&amp;ouml;vs i globaliseringen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370337"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fri, r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar handel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370338"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Finansiella institutioner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370339"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tygla spekulationsekonomin&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370340"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Avskaffa jordbrukssubventionerna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370341"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;n kr&amp;auml;ver samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370342"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;retagens ansvar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370343"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kamp mot korruption en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370344"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370345"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Regelverk kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370346"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;D&amp;ouml;dsstraff och tortyr&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370347"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370348"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370349"&gt;38&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Handel med m&amp;auml;nniskor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370350"&gt;41&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Situationen f&amp;ouml;r minoriteter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370351"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Hbt-personers r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370352"&gt;43&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i kampen mot terrorism&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370353"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Enskilda fall och Dawit Isaak&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370354"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370355"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370356"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skyldigheten att skydda&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370357"&gt;47&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Barn i v&amp;auml;rlden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370358"&gt;48&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;FN och folkr&amp;auml;tten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370359"&gt;49&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;kerhetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370360"&gt;54&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nya hot och en modern s&amp;auml;kerhetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370361"&gt;54&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kvinnor i konflikter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370362"&gt;58&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;EU:s krishantering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370363"&gt;60&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En offensiv nedrustningspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370364"&gt;61&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370365"&gt;63&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Konventionella vapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370366"&gt;64&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klustervapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370367"&gt;65&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Krigsmateriel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370368"&gt;66&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Socialdemokraternas tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning: En svensk offensiv mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen och f&amp;ouml;r nedrustning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370369"&gt;66&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det: Nordiskt samarbete, &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n och Barents&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370370"&gt;69&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Det nordiska samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370371"&gt;69&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Samarbete i norra Europa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370372"&gt;69&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arktis&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370373"&gt;70&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Gr&amp;auml;nshinder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370374"&gt;72&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nordiska r&amp;aring;det&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370375"&gt;72&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370376"&gt;73&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Barentssamarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370377"&gt;73&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370378"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europa och Europeiska unionen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370379"&gt;77&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Grunden f&amp;ouml;r EU-samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370380"&gt;77&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;EU:s grannskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370381"&gt;78&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;ster om EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370382"&gt;79&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;ouml;der om EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370383"&gt;81&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;kad &amp;ouml;ppenhet och insyn inom EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370384"&gt;82&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370385"&gt;83&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370386"&gt;83&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europaparlamentets s&amp;auml;te&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370387"&gt;85&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Afrika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370388"&gt;85&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Afrikapolitiken, ett samarbete i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370389"&gt;85&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbete, tillv&amp;auml;xt och fackliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370390"&gt;87&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utvecklingssamarbete och partnerskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370391"&gt;90&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Avkolonisering, demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och god samh&amp;auml;llsstyrning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370392"&gt;90&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;H&amp;auml;lsa och utbildning – grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370393"&gt;91&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370394"&gt;92&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;, energi, klimat och h&amp;aring;llbar utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370395"&gt;93&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;kerhet och konflikter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370396"&gt;93&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Afrikas horn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370397"&gt;94&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sahel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370398"&gt;96&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Etiopien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370399"&gt;96&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Eritrea&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370400"&gt;96&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sudan och Sydsudan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370401"&gt;97&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.14&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;stsahara&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370402"&gt;97&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.15&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Zimbabwe&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370403"&gt;98&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Mellan&amp;ouml;stern&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370404"&gt;98&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Israel och Palestina&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370405"&gt;98&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Syrien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370406"&gt;100&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Iran&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370407"&gt;100&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Asien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370408"&gt;101&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370409"&gt;102&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Relationer med Asien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370410"&gt;104&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kina&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370411"&gt;106&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Latinamerika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370412"&gt;107&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Colombia&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370413"&gt;108&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Chile&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370414"&gt;110&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Mexiko&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370415"&gt;110&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kuba&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370416"&gt;110&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nicaragua&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370417"&gt;111&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europar&amp;aring;det&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370418"&gt;112&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbete f&amp;ouml;r demokratisk utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370419"&gt;113&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Mediesituationen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370420"&gt;114&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europakonventionen och EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370421"&gt;114&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europar&amp;aring;dets konvention om v&amp;aring;ld mot kvinnor och v&amp;aring;ld i n&amp;auml;ra relationer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370422"&gt;114&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kvinnors sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370423"&gt;115&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Hbt-r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370424"&gt;115&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;15&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;OSSE:s parlamentariska f&amp;ouml;rsamling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370425"&gt;115&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;16&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sveriges representation i v&amp;auml;rlden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339370426"&gt;116&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc339370322" name="_Toc339370322"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 1 Inledning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.1 Inledning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.2 Utg&amp;aring;ngspunkter och resultatm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.3 Politik f&amp;ouml;r global utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.4 Fattigdomsbek&amp;auml;mpning, jobb och tillv&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.5 J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och kvinnors r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.6 Konflikthantering – fred och s&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.7 Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.8 Klimat.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.9 Det civila samh&amp;auml;llet och informationsarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.10 Multilateralt och humanit&amp;auml;rt bist&amp;aring;nd samt bist&amp;aring;nd via EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.11 Kvalitetss&amp;auml;kring av svenskt utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3 Globalisering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.1 Den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen beh&amp;ouml;vs i globaliseringen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.2 Fri, r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar handel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.3 Finansiella institutioner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.4 Tygla spekulationsekonomin.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.5 Avskaffa jordbrukssubventionerna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.6 Milj&amp;ouml;n kr&amp;auml;ver samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.7 F&amp;ouml;retagens ansvar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.8 Kamp mot korruption en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4 M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.1 Regelverk kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.2 D&amp;ouml;dsstraff och tortyr.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.3 M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.4 Kvinnors r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.5 Handel med m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.6 Situationen f&amp;ouml;r minoriteter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.7 Hbt-personers r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.8 R&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i kampen mot terrorism.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.9 Enskilda fall och Dawit Isaak.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.10 FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.11 Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.12 Skyldigheten att skydda.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.13 Barn i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 5 FN och folkr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 6.1 Nya hot och en modern s&amp;auml;kerhetspolitik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 6.2 Kvinnor i konflikter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 6.3 EU:s krishantering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7 En offensiv nedrustningspolitik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.1 Massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.2 Konventionella vapen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.3 Klustervapen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.4 Krigsmateriel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.5 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning: En svensk offensiv mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen och f&amp;ouml;r nedrustning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.1 Det nordiska samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.2 Samarbete i norra Europa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.3 Arktis.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.4 Gr&amp;auml;nshinder.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.5 Nordiska r&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.6 N&amp;auml;romr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.7 Barentssamarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.8 &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.1 Grunden f&amp;ouml;r EU-samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.2 EU:s grannskap.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.3 &amp;Ouml;ster om EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.4 S&amp;ouml;der om EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.5 &amp;Ouml;kad &amp;ouml;ppenhet och insyn inom EU.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.6 Ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.7 En b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.8 Europaparlamentets s&amp;auml;te.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.1 Afrikapolitiken, ett samarbete i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.2 Arbete, tillv&amp;auml;xt och fackliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.3 Utvecklingssamarbete och partnerskap.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.4 Avkolonisering, demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och god samh&amp;auml;llsstyrning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.5 H&amp;auml;lsa och utbildning – grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.6 Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.7 Milj&amp;ouml;, energi, klimat och h&amp;aring;llbar utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.8 S&amp;auml;kerhet och konflikter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.9 Afrikas horn.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.10 Sahel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.11 Etiopien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.12 Eritrea.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.13 Sudan och Sydsudan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.14 V&amp;auml;stsahara.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.15 Zimbabwe.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 11.1 Israel och Palestina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 11.2 Syrien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 11.3 Iran.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12 Asien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12.1 Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12.2 Relationer med Asien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12.3 Kina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13 Latinamerika.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.1 Colombia.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.2 Chile.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.3 Mexiko.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.4 Kuba.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.5 Nicaragua.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14 Europar&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.1 Arbete f&amp;ouml;r demokratisk utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.2 Mediesituationen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.3 Europakonventionen och EU.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.4 Europar&amp;aring;dets konvention om v&amp;aring;ld mot kvinnor och v&amp;aring;ld i n&amp;auml;ra relationer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.5 Kvinnors sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.6 Hbt-r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 15 OSSE:s parlamentariska f&amp;ouml;rsamling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 16 Sveriges representation i v&amp;auml;rlden.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 58, 61, 93 och 98 h&amp;auml;nvisade till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141101" name="_Toc305141101"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370323" name="_Toc339370323"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att hantera utmaningarna i dagens f&amp;ouml;r&amp;auml;nderliga v&amp;auml;rld vill Socialdemokraterna se en ny inriktning p&amp;aring; Sveriges utrikespolitik. Arbetet mot klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, op&amp;aring;litliga finanssystem och or&amp;auml;ttvisor samt kampen f&amp;ouml;r demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter m&amp;aring;ste bedrivas med kraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;”I dagens v&amp;auml;rld ang&amp;aring;r allt alla.” Vaclav Havel&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En r&amp;auml;ttvis v&amp;auml;rld &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig. Det &amp;auml;r alla m&amp;auml;nniskors frig&amp;ouml;relse, utveckling och r&amp;auml;tten till arbete v&amp;aring;r internationella politik syftar till. Vi vill utrota fattigdomen, skapa en s&amp;auml;krare v&amp;auml;rld, st&amp;auml;rka demokratin och respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Globaliseringen forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ppna v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r Sverige och att &amp;ouml;ppna Sverige f&amp;ouml;r v&amp;auml;rlden. Det &amp;auml;r en i grunden mycket positiv utveckling. Den snabba tekniska utvecklingen och tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; information, de globala marknaderna och handeln, r&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; arbetsmarknaden och det &amp;ouml;kande resandet – utvecklingen har gjort oss alltmer till globala medborgare. Kopplingarna &amp;auml;r tydliga mellan utvecklingen i v&amp;auml;rlden och v&amp;aring;ra jobb, v&amp;aring;r milj&amp;ouml; och v&amp;aring;r mat, v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet och h&amp;auml;lsa h&amp;auml;r i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har alltid varit en del av en internationell r&amp;ouml;relse med ett engagemang f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i andra l&amp;auml;nder och den v&amp;auml;rld vi har gemensamt. Fattigdom, milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring, f&amp;ouml;rtryck och or&amp;auml;ttvisor har uppr&amp;ouml;rt socialdemokrater i alla tider. Idag delas k&amp;auml;nslan av globalt gemensamt ansvar av s&amp;aring; m&amp;aring;nga fler, och &amp;ouml;ver detta gl&amp;auml;ds vi. Det &amp;auml;r en styrka idag n&amp;auml;r s&amp;aring; m&amp;aring;nga av v&amp;aring;ra utmaningar delas globalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klyftorna &amp;ouml;kar mellan fattiga och rika m&amp;auml;nniskor inom v&amp;aring;ra l&amp;auml;nder, och mellan fattiga och rika l&amp;auml;nder. Finansmarknadens bonusstinna akt&amp;ouml;rer har genom girighet och omd&amp;ouml;mesl&amp;ouml;shet maximerat sina vinster och kastat v&amp;auml;rlden in i en finansiell katastrof. De ekonomiska och finansiella kriserna har avl&amp;ouml;st varandra och utg&amp;ouml;r tydliga exempel p&amp;aring; hur de globala klyftorna p&amp;aring;verkar oss i vardagen, v&amp;aring;ra jobb, v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och ekonomi, var vi &amp;auml;n bor i v&amp;auml;rlden. Allra h&amp;aring;rdast drabbas de fattigaste. Stigande arbetsl&amp;ouml;shet rycker tusentals fr&amp;aring;n v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och utveckling. Det leder till &amp;ouml;kade sociala sp&amp;auml;nningar i alla l&amp;auml;nder. Kraftigt varierande tillg&amp;aring;ng och prisutveckling p&amp;aring; livsmedel har drabbat de fattiga h&amp;aring;rt. Omkring en miljard m&amp;auml;nniskor hungrar i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;B&amp;aring;de op&amp;aring;litligheten hos finansmarknaderna och klimatkrisen kr&amp;auml;ver att globala politiskt h&amp;aring;llbara l&amp;ouml;sningar med bindande regler kommer till st&amp;aring;nd. Vi m&amp;aring;ste alla, demokratiskt, hj&amp;auml;lpas &amp;aring;t att vrida utvecklingen i h&amp;aring;llbar riktning – ekonomiskt, socialt och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser idag de klassiska politiska mots&amp;auml;ttningarna p&amp;aring; den globala arenan. Internationella f&amp;ouml;retag kan utnyttja den gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa v&amp;auml;rlden och placera sin produktion d&amp;auml;r arbetare inte ens har ett grundl&amp;auml;ggande skydd. Fria fackf&amp;ouml;reningar och fackliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r viktiga i kampen f&amp;ouml;r global r&amp;auml;ttvisa. Vi socialdemokrater har ett s&amp;auml;rskilt ansvar f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja det internationella fackliga arbetet, och f&amp;ouml;r att i alla sammanhang st&amp;aring; upp f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors fri- och r&amp;auml;ttigheter p&amp;aring; en alltmer globaliserad arbetsmarknad. Sverige b&amp;ouml;r vara en p&amp;aring;drivande kraft f&amp;ouml;r att ILO:s k&amp;auml;rnkonventioner implementeras i alla l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna utg&amp;ouml;r en okr&amp;auml;nkbar helhet. Vi anser att de medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella fri- och r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r universella, odelbara och individuella. De f&amp;aring;r inte inskr&amp;auml;nkas. Respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r ett uttryck f&amp;ouml;r socialdemokratins grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;rderingar och en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r demokrati. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart f&amp;ouml;r oss att kritisera regimer som kr&amp;auml;nker de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, samtidigt som vi m&amp;aring;ste leva upp till v&amp;aring;ra egna nationella &amp;aring;taganden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den arabiska v&amp;aring;rens kraftfulla krav p&amp;aring; frihet och demokrati m&amp;aring;ste f&amp;aring; omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra en omvandling fr&amp;aring;n auktorit&amp;auml;ra regimer till demokratiska samh&amp;auml;llen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Europa har vi sett en fantastisk utveckling de senaste decennierna, &amp;auml;ven om vi i dagsl&amp;auml;get ser allvarligt p&amp;aring; att utvidgningsagendan f&amp;ouml;rlorat fart. Genom att d&amp;ouml;rren h&amp;ouml;lls &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r nya medlemmar till Europeiska unionen har fler tidigare kommunistdiktaturer reformerats och demokratiserats. Framv&amp;auml;xten av EU-samarbetet har varit avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r v&amp;aring;r kontinents v&amp;auml;lst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta utvecklas inom de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r EU b&amp;auml;st kan skapa gemensamma l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; gemensamma problem. Vi vill att EU ska vara en union f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt och full syssels&amp;auml;ttning. Ett v&amp;auml;l fungerande EU bidrar till ett starkt och tryggt Sverige. Klimat- och milj&amp;ouml;arbetet inom EU &amp;auml;r ett av de b&amp;auml;sta exemplen p&amp;aring; hur vi gemensamt kan m&amp;ouml;ta hot som inget land kan klara ensamt. Vi vill ocks&amp;aring; st&amp;auml;rka EU som global akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r utveckling, r&amp;auml;ttvisare handel och f&amp;ouml;rsvarare av demokratin. EU:s arbetsformer m&amp;aring;ste bli &amp;ouml;ppnare och effektivare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta att utveckla en politik som genomsyras av folkr&amp;auml;tten och de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Samarbetet med FN m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Ryssland ser vi oroande tecken p&amp;aring; att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och pressfrihet kr&amp;auml;nks. Sverige m&amp;aring;ste klara att skapa ett f&amp;ouml;rtroendefullt samarbete med Ryssland samtidigt som vi ska kritisera det vi anser &amp;auml;r fel i rysk politik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Asien har det skett en remarkabel minskning av antalet fattiga genom en stark ekonomisk tillv&amp;auml;xt under l&amp;aring;ng tid. Asien har genom det f&amp;aring;tt en alltmer &amp;ouml;kad ekonomisk och politisk makt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter demokratiseringsv&amp;aring;gen i Latinamerika &amp;ouml;kar kontinentens politiska och ekonomiska betydelse i takt med framg&amp;aring;ngsrika sociala och ekonomiska reformer i l&amp;auml;nder som Brasilien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Afrika finns fortfarande konflikter och fattigdom men vi ser ocks&amp;aring; &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt, demokratisering och utveckling. V&amp;aring;rt politiska program f&amp;ouml;r Afrika bygger p&amp;aring; uth&amp;aring;lliga relationer och l&amp;aring;ngvarigt partnerskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill att globaliseringens f&amp;ouml;rdelar ska komma alla till del. Det kr&amp;auml;ver att m&amp;auml;nniskan s&amp;auml;tts f&amp;ouml;re marknaden. Fred, demokrati, respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och ekonomisk utveckling &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande och att vi lyckas demokratisera globaliseringen och globalisera demokratin. I en v&amp;auml;rld som blir alltmer gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;s beh&amp;ouml;ver demokratin bryta igenom f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka globalt. St&amp;ouml;rre anstr&amp;auml;ngningar m&amp;aring;ste satsas p&amp;aring; att &amp;ouml;ka antalet demokratiska stater i v&amp;auml;rlden. Ett lands inflytande p&amp;aring; global niv&amp;aring; m&amp;aring;ste vara beroende av ett eget demokratiskt styrelseskick.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tror inte p&amp;aring; &amp;ouml;det. Det &amp;auml;r v&amp;aring;r &amp;ouml;vertygelse att v&amp;auml;rlden formas av de m&amp;auml;nniskor som befolkar den. Kan m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra och f&amp;ouml;rtrycka, s&amp;aring; kan m&amp;auml;nniskor i samverkan skapa en b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370324" name="_Toc339370324"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370325" name="_Toc339370325"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r 50 &amp;aring;r sedan lades proposition 100 om svenskt utvecklingsbist&amp;aring;nd fram. Ett halvt sekel av solidaritet och utvecklingsfr&amp;auml;mjande har g&amp;aring;tt. Om ett &amp;aring;r har det g&amp;aring;tt ett decennium sedan riksdagen antog politiken f&amp;ouml;r global utveckling, ocks&amp;aring; ett viktigt och framsynt steg f&amp;ouml;r den svenska utvecklingspolitiken. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen i v&amp;auml;rlden har g&amp;aring;tt fram&amp;aring;t. Fler l&amp;auml;nder har demokratiskt styrelseskick &amp;auml;n tidigare, flera av FN:s millenniem&amp;aring;l har redan uppn&amp;aring;tts och n&amp;aring;gra till kan hinna infrias fram till 2015. F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen i historien kan fattigdomen g&amp;ouml;ras till historia – om den politiska viljan finns.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt pr&amp;auml;glas v&amp;auml;rlden av djupa or&amp;auml;ttvisor inom och mellan l&amp;auml;nder. 900 miljoner m&amp;auml;nniskor l&amp;auml;gger sig hungriga varje kv&amp;auml;ll och miljarder lever i fattigdom. Parallellt med snabb tillv&amp;auml;xt har vi i flera &amp;aring;r i v&amp;auml;rlden sett &amp;ouml;kande sociala och ekonomiska klyftor och allt v&amp;auml;rre klimat- och milj&amp;ouml;hot. Finans-, livsmedels- och klimatkriser drabbar de redan fattiga h&amp;aring;rdast. De ekonomiska kriserna har ocks&amp;aring; gjort att allt fler l&amp;auml;nder inte h&amp;aring;ller vad de lovar i det internationella bist&amp;aring;ndet samtidigt som andra finansiella fl&amp;ouml;den, exempelvis handel och investeringar samt remitteringar, ocks&amp;aring; minskar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingspolitiken st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r nya utmaningar och m&amp;ouml;jligheter och m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras i takt med att v&amp;auml;rlden g&amp;ouml;r det. Ny metodik och nya m&amp;aring;l har slagits fast bland annat genom Parisagendan och senast Busanm&amp;ouml;tet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Majoriteten av v&amp;auml;rldens fattiga m&amp;auml;nniskor lever nu i medelinkomstl&amp;auml;nder. Det inneb&amp;auml;r att vi knappast l&amp;auml;ngre kan tala om utvecklingsl&amp;auml;nder respektive utvecklade l&amp;auml;nder. Samtidigt finns stora behov av solidaritetshandlingar f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa fattigdom och fr&amp;auml;mja utveckling. Ett s&amp;aring;dant agerande m&amp;aring;ste komma b&amp;aring;de fr&amp;aring;n den traditionellt rika v&amp;auml;rlden och inom ber&amp;ouml;rda l&amp;auml;nder. Det st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; ett nytt utvecklingssamarbete d&amp;auml;r andra samarbetsformer och relationer sker med l&amp;auml;nder som inte l&amp;auml;ngre kommer ifr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r traditionellt utvecklingssamarbete. Samtidigt f&amp;aring;r inte d&amp;ouml;rren st&amp;auml;ngas helt f&amp;ouml;r denna form. S&amp;auml;rskilt FN:s utvecklingsinsatser kan spela en roll i medelinkomstl&amp;auml;ndernas inf&amp;ouml;rande av b&amp;auml;ttre institutioner och policyer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga av dessa l&amp;auml;nder kliver ocks&amp;aring; fram som ekonomiska och politiska stormakter. Nya akt&amp;ouml;rer kommer till i utvecklingssamarbetet och andra finansiella fl&amp;ouml;den &amp;auml;n traditionellt bist&amp;aring;nd spelar allt st&amp;ouml;rre roll. Positiva trender m&amp;aring;ste tas tillvara samtidigt som de negativa bek&amp;auml;mpas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r varje bist&amp;aring;ndskrona f&amp;ouml;rsvinner m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger flera kronor i kapitalflykt – medel som utvecklingsl&amp;auml;nderna beh&amp;ouml;ver anv&amp;auml;nda till fattigdomsbek&amp;auml;mpning och samh&amp;auml;llsservice. Inom OECD och inom EU p&amp;aring;g&amp;aring;r olika arbeten kring detta, exempelvis krav p&amp;aring; land-till-landrapportering som ett verktyg mot skatteflykt och korruption. &amp;Ouml;kad &amp;ouml;ppenhet skulle g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;ttare att f&amp;ouml;lja upp f&amp;ouml;retagens verksamhet och skulle leda till sk&amp;auml;rpta f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt. Det &amp;auml;r sj&amp;auml;lvfallet n&amp;aring;got vi socialdemokrater v&amp;auml;lkomnar. Sverige har ocks&amp;aring; alla f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att vara ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland f&amp;ouml;r skatteuppb&amp;ouml;rd och skattef&amp;ouml;rvaltning och b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara p&amp;aring;drivande i det internationella arbetet p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allt fler m&amp;auml;nniskor manifesterar kraftfulla krav p&amp;aring; frihet och demokrati. Det finns nu en st&amp;ouml;rre medvetenhet om att kvinnors frig&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r hela samh&amp;auml;llsutvecklingen fram&amp;aring;t.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370326" name="_Toc339370326"&gt;&lt;/a&gt;Utg&amp;aring;ngspunkter och resultatm&amp;aring;l&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingspolitiken handlar om att minska fattigdomen i v&amp;auml;rlden och fr&amp;auml;mja utveckling. Kortsiktig v&amp;auml;lg&amp;ouml;renhet lindrar n&amp;ouml;d f&amp;ouml;r stunden men utvecklingspolitik handlar om l&amp;aring;ngsiktiga strategiska &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r utveckling. Politiken ska ta sin utg&amp;aring;ngspunkt i m&amp;auml;nniskors egna drivkrafter att skapa utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraternas agenda f&amp;ouml;r internationellt utvecklingssamarbete syftar till att minska fattigdomen och or&amp;auml;ttvisorna i v&amp;auml;rlden samt bidra till en h&amp;aring;llbar och demokratisk utveckling. Alla politikomr&amp;aring;den m&amp;aring;ste str&amp;auml;va &amp;aring;t samma h&amp;aring;ll f&amp;ouml;r att skapa global h&amp;aring;llbar utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det l&amp;aring;ngsiktiga m&amp;aring;let f&amp;ouml;r det svenska internationella utvecklingssamarbetet m&amp;aring;ste vara att samarbetsl&amp;auml;nderna blir &amp;ouml;ppna, fria, demokratiska, socialt och ekonomiskt utvecklade stater. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r ett mycket l&amp;aring;ngsiktigt m&amp;aring;l och tar i de allra flesta fallen flera decennier att f&amp;ouml;rverkliga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s rapport 2012 om millenniem&amp;aring;len visar gl&amp;auml;djande att fyra delm&amp;aring;l har uppn&amp;aring;tts: halverad fattigdom, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade levnadsvillkor i v&amp;auml;rldens slumomr&amp;aring;den, att lika m&amp;aring;nga flickor som pojkar b&amp;ouml;rjar skolan samt &amp;ouml;kad tillg&amp;aring;ng till rent vatten. F&amp;ouml;r att v&amp;auml;rna gjorda framsteg och f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka anstr&amp;auml;ngningarna att uppn&amp;aring; resterande m&amp;aring;l kr&amp;auml;vs att v&amp;auml;rldens ledare h&amp;aring;ller fast vid de &amp;aring;taganden som millenniem&amp;aring;len inneb&amp;auml;r. Inte minst m&amp;aring;ste m&amp;aring;l &amp;aring;tta om globalt partnerskap med &amp;ouml;kat bist&amp;aring;nd, r&amp;auml;ttvisare handel och minskade skuldb&amp;ouml;rdor uppfyllas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; FN-konferensen om h&amp;aring;llbar utveckling som h&amp;ouml;lls i Rio framh&amp;aring;ller vikten av h&amp;aring;llbara utvecklingsm&amp;aring;l som g&amp;auml;ller s&amp;aring;v&amp;auml;l ekonomisk, social som milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssig utveckling, &amp;auml;ven efter millenniem&amp;aring;len 2015.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utg&amp;aring;ngspunkterna f&amp;ouml;r vilka omr&amp;aring;den f&amp;ouml;r utvecklingssamarbete som Sverige ska engagera sig i ska i f&amp;ouml;rsta hand vara d&amp;auml;r Sverige har goda erfarenheter och kunskaper inom ett omr&amp;aring;de som vi kan dela med andra l&amp;auml;nder. Det kan till exempel g&amp;auml;lla j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, j&amp;auml;mlikhet, milj&amp;ouml;teknik och sociala trygghetssystem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r m&amp;auml;nniskan m&amp;aring;let – hennes utveckling och frihet, hennes vilja att v&amp;auml;xa, hennes ansvarsk&amp;auml;nsla f&amp;ouml;r kommande generationer, hennes solidaritet med andra. Det &amp;auml;r alla m&amp;auml;nniskors frig&amp;ouml;relse politiken syftar till. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill socialdemokrater bek&amp;auml;mpa ekonomiska och sociala klyftor, vidga solidariteten och bidra till en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r fattigdom och maktl&amp;ouml;shet h&amp;ouml;r till det f&amp;ouml;rg&amp;aring;ngna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;nd kan, r&amp;auml;tt anv&amp;auml;nt, vara en katalysator f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad utbildning, j&amp;auml;mlikhet och framtidstro, men ocks&amp;aring; ett s&amp;auml;tt att bek&amp;auml;mpa korrumperade odemokratiska styrelseskick. Tillsammans med insatser p&amp;aring; andra omr&amp;aring;den skapar bist&amp;aring;nd f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill att det svenska utvecklingssamarbetet ska pr&amp;auml;glas av h&amp;ouml;g ambition, h&amp;ouml;g kvalitet och ge resultat. Vi vill att Sverige ska ge 1&amp;nbsp;procent av bruttonationalinkomsten i bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370327" name="_Toc339370327"&gt;&lt;/a&gt;Politik f&amp;ouml;r global utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politik f&amp;ouml;r global utveckling, PGU, som antogs 2003, var p&amp;aring; sin tid banbrytande. PGU innebar h&amp;ouml;gt st&amp;auml;llda krav p&amp;aring; att alla politikomr&amp;aring;den ska str&amp;auml;va mot samma m&amp;aring;l – en h&amp;aring;llbar global utveckling. PGU utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n ett r&amp;auml;ttighetsperspektiv och de fattigas perspektiv. Sj&amp;auml;lva k&amp;auml;rnan &amp;auml;r allts&amp;aring; att en samst&amp;auml;mmig politik p&amp;aring; alla omr&amp;aring;den ska bidra till en h&amp;aring;llbar utveckling i v&amp;auml;rlden. Den bygger p&amp;aring; insikten att utvecklingssamarbete &amp;auml;r en viktig del, och att den politik som f&amp;ouml;rs p&amp;aring; exempelvis milj&amp;ouml;-, jordbruks- och handelsomr&amp;aring;dena &amp;auml;r minst lika viktig f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning och global utveckling. N&amp;auml;r riksdagen antog denna politik var Sverige f&amp;ouml;rst i v&amp;auml;rlden med ett brett svar p&amp;aring; hur Millenniedeklarationen och millenniem&amp;aring;len skulle genomf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver vikten av internationell samverkan &amp;auml;r det ocks&amp;aring; viktigt att olika akt&amp;ouml;rer i samh&amp;auml;llet medverkar – fackf&amp;ouml;reningar, organisationer, n&amp;auml;ringslivet, kommuner med flera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr verkar regeringen ha tryckt p&amp;aring; pausknappen g&amp;auml;llande PGU-arbetet. I m&amp;aring;nga stycken har regeringens politik medf&amp;ouml;rt en oroande perspektivf&amp;ouml;rskjutning, d&amp;auml;r solidaritet och det lokala &amp;auml;garskapet som f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r starkt nedtonat till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r en &amp;ouml;vertro p&amp;aring; marknadsl&amp;ouml;sningar och kortsiktig jakt p&amp;aring; resultat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu &amp;auml;r det snart ett decennium sedan politiken antogs, och Socialdemokraterna hade &amp;ouml;nskat att regeringen tog detta tillf&amp;auml;lle i akt att flytta fram positionerna f&amp;ouml;r PGU-arbetet ett par steg. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De globala utmaningarna saknas inte och PGU-arbetet m&amp;aring;ste f&amp;aring; en nystart.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Rio beslutades att v&amp;auml;rlden genom FN ska s&amp;auml;tta upp nya utvecklingsm&amp;aring;l – h&amp;aring;llbara utvecklingsm&amp;aring;l – d&amp;auml;r alla l&amp;auml;nder, ocks&amp;aring; de rika, kommer att utmanas att s&amp;auml;tta m&amp;aring;l f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt, ekonomiskt och socialt h&amp;aring;llbara m&amp;aring;l. Det &amp;auml;r h&amp;auml;r PGU kommer in, f&amp;ouml;r att det &amp;auml;r just en s&amp;aring;dan samst&amp;auml;mmig politik f&amp;ouml;r global utveckling som kommer att kr&amp;auml;vas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs en livlig debatt om PGU-fr&amp;aring;gorna, samman med &amp;ouml;kad samverkan med olika akt&amp;ouml;rer. Inte minst i riksdagen kan vi bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att arbeta med PGU inom olika politikomr&amp;aring;den. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men regeringen m&amp;aring;ste ta ledningen, och bland annat s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att det finns tillr&amp;auml;cklig kapacitet f&amp;ouml;r uppf&amp;ouml;ljning och analys av genomf&amp;ouml;randet av PGU. Socialdemokraterna vill att det skapas en samordningsfunktion i Regeringskansliet som ska svara f&amp;ouml;r att regeringens agerande samf&amp;auml;llt str&amp;auml;var mot m&amp;aring;let om h&amp;aring;llbar global utveckling. Vidare vill Socialdemokraterna &amp;auml;ndra ben&amp;auml;mningen ”bist&amp;aring;ndsminister” till ”minister f&amp;ouml;r internationellt utvecklingssamarbete” f&amp;ouml;r att lyfta fram att det idag handlar om en bred utvecklingsagenda. Bist&amp;aring;ndsministern &amp;auml;r inte ensam ansvarig f&amp;ouml;r PGU, och UD &amp;auml;r inte ensamt om ansvaret att genomf&amp;ouml;ra den, men man &amp;auml;r &amp;auml;nd&amp;aring; nyckelakt&amp;ouml;rer med m&amp;ouml;jlighet att &amp;ouml;ka trycket i PGU-arbetet. Och &amp;auml;ven om &amp;aring;tg&amp;auml;rden kan synas kosmetisk kan den bidra till att understryka att bist&amp;aring;nd &amp;auml;r en ytterst liten del i en bred utvecklingspolitik som arbetar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring p&amp;aring; djupet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; p&amp;aring; EU-niv&amp;aring; finns en samst&amp;auml;mmighetspolitik, men det &amp;aring;terst&amp;aring;r mycket att g&amp;ouml;ra. Jordbruks- och handelspolitiken &amp;auml;r exempel p&amp;aring; tv&amp;aring; centrala omr&amp;aring;den som m&amp;aring;ste reformeras inom EU f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja och inte bromsa utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter, inte minst inf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rhandlingarna om de nya h&amp;aring;llbarhetsm&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370328" name="_Toc339370328"&gt;&lt;/a&gt;Fattigdomsbek&amp;auml;mpning, jobb och tillv&amp;auml;xt&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Finans- och livsmedelskriser har drabbat de fattiga h&amp;aring;rt. Finanskriserna visar p&amp;aring; behovet av att globala politiskt h&amp;aring;llbara l&amp;ouml;sningar med bindande regler kommer till st&amp;aring;nd. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna har en grundl&amp;auml;ggande tro p&amp;aring; dialog, samarbete och handelsrelationer som n&amp;aring;got positivt i internationella relationer. Ekonomisk utveckling och kontakter mellan m&amp;auml;nniskor, f&amp;ouml;retag och myndigheter leder till att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter st&amp;auml;rks och demokratistr&amp;auml;vanden fr&amp;auml;mjas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En fri och r&amp;auml;ttvis handel &amp;auml;r en nyckel till utveckling. Handelshinder m&amp;aring;ste undanr&amp;ouml;jas och exempelvis b&amp;ouml;r EU:s handelspolitik gentemot fattiga l&amp;auml;nder reformeras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; belysa utvecklingssamarbetets roll f&amp;ouml;r att bidra till kapacitetsf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fattigdomsbek&amp;auml;mpning handlar till stor del om att bidra till ekonomisk tillv&amp;auml;xt. Sj&amp;auml;lvklart &amp;auml;r detta centralt, men Socialdemokraterna vill ocks&amp;aring; fokusera p&amp;aring; vikten av f&amp;ouml;rdelningen av tillv&amp;auml;xten. Det &amp;auml;r l&amp;auml;nderna sj&amp;auml;lva som m&amp;aring;ste bedriva fattigdomsbek&amp;auml;mpningen. Sverige kan till exempel bidra genom att fr&amp;auml;mja framv&amp;auml;xt av institutioner, korruptionsbek&amp;auml;mpande, kapacitetsbyggande och infrastruktur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av v&amp;auml;rldens samlade bist&amp;aring;nd g&amp;aring;r bara en liten del till sj&amp;auml;lvhj&amp;auml;lp och mikrol&amp;aring;n. M&amp;auml;nniskor har id&amp;eacute;er och drivkraft till att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sin situation, men alltf&amp;ouml;r ofta saknas de sm&amp;aring; ekonomiska resurserna f&amp;ouml;r den inledande investeringen. Utg&amp;aring;ngspunkten m&amp;aring;ste vara m&amp;auml;nniskors egen initiativf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och kraft att skapa m&amp;ouml;jligheter att komma ur fattigdomen. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja entrepren&amp;ouml;rskap och kooperation i utvecklingsl&amp;auml;nder. S&amp;aring;dana satsningar inneb&amp;auml;r m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor att g&amp;aring; fr&amp;aring;n sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning till att faktiskt tj&amp;auml;na p&amp;aring; sitt jordbruk, vilket minskar s&amp;aring;rbarheten. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handlar ocks&amp;aring; om att st&amp;auml;rka fattiga m&amp;auml;nniskors, inte minst kvinnors, m&amp;ouml;jligheter att &amp;auml;ga och driva f&amp;ouml;retag och st&amp;auml;rka deras r&amp;auml;ttigheter. I sammanhanget vill vi understryka vikten av facklig organisering och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet. I detta ligger &amp;auml;ven vikten av att vara organiserad f&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;rsvara sina intressen p&amp;aring; marknaden. I m&amp;aring;nga l&amp;aring;ginkomstl&amp;auml;nder &amp;auml;r jordbruk en viktig sektor men ocks&amp;aring; den v&amp;auml;xande urbaniseringen m&amp;aring;ste uppm&amp;auml;rksammas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig grundsten f&amp;ouml;r ett fungerande samh&amp;auml;lle &amp;auml;r utbildning. Sverige har en l&amp;aring;ng tradition av att st&amp;ouml;dja och engagera sig i utbildningsinsatser. Socialdemokraterna vill att st&amp;ouml;rre tyngd l&amp;auml;ggs p&amp;aring; att st&amp;ouml;dja barns och ungdomars tillg&amp;aring;ng till grundl&amp;auml;ggande utbildning, framf&amp;ouml;r allt g&amp;auml;ller det flickor. Ett mycket konkret exempel p&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade m&amp;ouml;jligheter till skolg&amp;aring;ng utg&amp;ouml;rs av sanitetsfr&amp;aring;gorna och tillg&amp;aring;ng till rent vatten, som &amp;auml;r viktiga ocks&amp;aring; ur flera perspektiv, inte minst f&amp;ouml;r att uppfylla millenniem&amp;aring;len. Exemplet ovan visar att en konkret fr&amp;aring;ga som tillg&amp;aring;ng till toaletter i skolan &amp;auml;r en viktig utvecklingsfr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grunden f&amp;ouml;r ett socialt och ekonomiskt utvecklat samh&amp;auml;lle &amp;auml;r fungerande samh&amp;auml;llsfunktioner. Det g&amp;auml;ller b&amp;aring;de r&amp;auml;ttssystem och sociala trygghetssystem. Sverige har en l&amp;aring;ng erfarenhet av att successivt bygga upp b&amp;aring;de sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring, arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring, f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring och pensioner. Just nu finns ett &amp;ouml;kande intresse i l&amp;auml;nder som inte n&amp;aring;tt s&amp;aring; h&amp;ouml;g ekonomisk utveckling att b&amp;ouml;rja bygga trygghetssystem. De b&amp;ouml;rjar precis som vi en g&amp;aring;ng fr&amp;aring;n en l&amp;aring;g niv&amp;aring;. Sverige har en viktig uppgift i att sprida kunskaper och erfarenheter om uppbyggnaden av socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De senaste &amp;aring;ren har det skett en &amp;ouml;kning av bist&amp;aring;nd via n&amp;auml;ringslivets akt&amp;ouml;rer. Socialdemokraterna ser positivt p&amp;aring; en aktivare roll f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivet i utvecklingssamarbetet, inte minst ur tillv&amp;auml;xt- och jobbperspektiv. Men vi vill samtidigt vara tydliga med att samma krav p&amp;aring; transparens, redovisning, resultat och utvecklingsm&amp;aring;l som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r &amp;ouml;vrigt bist&amp;aring;nd m&amp;aring;ste g&amp;auml;lla ocks&amp;aring; p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta arbete vill vi finna v&amp;auml;gar att ta tillvara utvecklingsl&amp;auml;ndernas diaspora samt att finna s&amp;auml;tt att st&amp;ouml;tta v&amp;auml;rldens migrantarbetares stora insatser genom remitteringar till sina heml&amp;auml;nder. F&amp;aring; &amp;auml;r s&amp;aring; motiverade, har s&amp;aring;dana kunskaper och erfarenheter att bist&amp;aring; l&amp;auml;nderna d&amp;auml;r de &amp;auml;r f&amp;ouml;dda, uppvuxna och har utbildats och arbetat i. Detta m&amp;aring;ste tas tillvara och st&amp;ouml;ttas p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370329" name="_Toc339370329"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och kvinnors r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, arbetet f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka kvinnors r&amp;auml;ttigheter och &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har l&amp;auml;nge varit en h&amp;ouml;rnsten i socialdemokratisk politik, s&amp;aring;v&amp;auml;l inrikes som utrikes. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet l&amp;ouml;nar sig f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l kvinnor som samh&amp;auml;llet. I V&amp;auml;rldsbankens rapport, World Development Report 2012: Gender Equality and De-velopment, ges en utm&amp;auml;rkt redovisning som visar just detta faktum att det &amp;auml;r ekonomiskt l&amp;ouml;nsamt med en politik som st&amp;auml;rker kvinnors r&amp;auml;ttigheter. Sj&amp;auml;lvfallet &amp;auml;r kvinnors r&amp;auml;ttigheter en fr&amp;aring;ga som i sin egen r&amp;auml;tt kr&amp;auml;ver agerande men det &amp;auml;r positivt att V&amp;auml;rldsbanken ger ytterligare argument f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r kvinnornas r&amp;auml;ttigheter fortsatt &amp;auml;r under f&amp;ouml;rtryck.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor &amp;auml;r ofta de fattigaste bland de fattiga – och de mest utsatta. Maktrelationen mellan k&amp;ouml;nen resulterar i att flickor inte f&amp;aring;r g&amp;aring; i skola i samma utstr&amp;auml;ckning som pojkar, att lagstiftning kring &amp;auml;gander&amp;auml;tt gynnar m&amp;auml;n, att kvinnor har s&amp;auml;mre l&amp;ouml;ner och arbetsvillkor och i &amp;auml;n h&amp;ouml;gre grad saknar inflytande &amp;ouml;ver samh&amp;auml;llsutvecklingen. Svenskt utvecklingssamarbete ska bidra till att &amp;ouml;ka kvinnors m&amp;ouml;jlighet att styra sina liv och p&amp;aring;verka det egna landets utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen mot m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet och f&amp;ouml;r kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter m&amp;aring;ste intensifieras. Kvinnors r&amp;auml;tt att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sina egna kroppar, sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter (SRHR) &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande. Det &amp;auml;r viktigt att Sverige och likasinnade l&amp;auml;nder st&amp;aring;r upp f&amp;ouml;r kvinnors r&amp;auml;tt att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sina egna kroppar, &amp;auml;n viktigare blir det mot bakgrund av att konservativa krafter som g&amp;aring;r mot detta agerar allt starkare exempelvis i FN och i EU. Bristen p&amp;aring; dessa r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande. &lt;span style="color: #222222;"&gt;Varje &amp;aring;r d&amp;ouml;r 287 000 kvinnor av orsaker relaterade till graviditet.  Som RFSU skriver s&amp;aring; drabbas 20 fler kvinnor av infektioner eller skador, f&amp;ouml;r varje kvinna som d&amp;ouml;r.&lt;span style="font-size: 9.0pt;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Genom tillg&amp;aring;ng till preventivmedel, l&amp;auml;karv&amp;aring;rd, sexualundervisning och tillg&amp;aring;ng till s&amp;auml;kra aborter skulle de flesta d&amp;ouml;dsfall kunna undvikas. I &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och &amp;ouml;kat sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande, inte minst &amp;ouml;ver den egna kroppen, ligger ocks&amp;aring; den kanske viktigaste enskilda faktorn f&amp;ouml;r att hejda spridningen av hiv/aids. Andelen av bist&amp;aring;ndet som g&amp;aring;r till fr&amp;auml;mjande av SRHR b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka. Trots att fr&amp;aring;gan s&amp;auml;gs vara prioriterad i svensk bist&amp;aring;ndspolitik har andelen minskat. Enligt en rapport fr&amp;aring;n RFSU har bist&amp;aring;ndet som fr&amp;auml;mjar SRHR minskat fr&amp;aring;n 2006 till 2010 med cirka 2 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s befolkningsorgan UNFPA g&amp;ouml;r viktiga insatser och vi socialdemokrater anser att Sverige fortsatt ska st&amp;ouml;dja dess arbete liksom exempelvis UN Women.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370330" name="_Toc339370330"&gt;&lt;/a&gt;Konflikthantering – fred och s&amp;auml;kerhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konflikter och krig f&amp;ouml;r med sig katastrofala f&amp;ouml;ljder b&amp;aring;de f&amp;ouml;r enskilda m&amp;auml;nniskor och som ett hinder f&amp;ouml;r utveckling och kamp mot fattigdom. Fred och s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling samtidigt som utvecklingssamarbetet bidrar till att st&amp;auml;rka s&amp;auml;kerheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har genom sin utrikes- och utvecklingspolitik &amp;ouml;ver tiden byggt upp en stor trov&amp;auml;rdighet. Sverige skulle i mycket h&amp;ouml;gre grad kunna bist&amp;aring; med olika insatser, de &amp;auml;r efterfr&amp;aring;gade. Vi socialdemokrater vill st&amp;auml;rka arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet och g&amp;ouml;ra en s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; medling, konflikthantering och f&amp;ouml;rebyggande fredsarbete. Sverige ska vara en stark r&amp;ouml;st i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r fred och vara en viktig akt&amp;ouml;r i fredsarbete och konflikthantering. Sverige ska utveckla sin egen kapacitet p&amp;aring; omr&amp;aring;det men ocks&amp;aring; arbeta tillsammans med andra nordiska och internationella akt&amp;ouml;rer. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att utvecklingssamarbetet ska vara en central del i Sveriges arbete f&amp;ouml;r fred och konfliktf&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Sveriges s&amp;auml;kerhetsskapande arbete &amp;auml;r efterfr&amp;aring;gat och b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka. Vi socialdemokrater vill avs&amp;auml;tta en fredsmiljard ur bist&amp;aring;ndsmedlen f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka medling, konflikthantering och f&amp;ouml;rebyggande fredsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kopplingen mellan s&amp;auml;kerhet och utveckling p&amp;aring; b&amp;aring;de kort och l&amp;aring;ng sikt &amp;auml;r odiskutabel. Men i en v&amp;auml;rld som upprustar alltmer, och d&amp;auml;r m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre summor l&amp;auml;ggs p&amp;aring; f&amp;ouml;rsvarsutgifter j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med utvecklingssamarbete, &amp;auml;r det knappast fattigdomsbek&amp;auml;mpningen som beh&amp;ouml;ver mindre resurser. Vi socialdemokrater accepterar inte att bist&amp;aring;ndet urholkas genom att milit&amp;auml;ra kostnader f&amp;aring;r r&amp;auml;knas som bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370331" name="_Toc339370331"&gt;&lt;/a&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingssamarbetet &amp;auml;r ett bidrag till att bryta den maktl&amp;ouml;shet som tvingar m&amp;auml;nniskor i den fattiga v&amp;auml;rlden kvar i hunger och hoppl&amp;ouml;shet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r fr&amp;aring;gor om demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter grundl&amp;auml;ggande ocks&amp;aring; i bist&amp;aring;ndet. Sverige ska arbeta f&amp;ouml;r ett brett r&amp;auml;ttighetsperspektiv. Fattigdom &amp;auml;r inte endast en fr&amp;aring;ga om livsvillkor eller hunger, det &amp;auml;r &amp;auml;ven en fr&amp;aring;ga om brist p&amp;aring; inflytande och diskriminering. Sverige ska driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r en aktiv utvecklingspolitik som fr&amp;auml;mjar demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill &amp;ouml;ka Sveriges demokratist&amp;ouml;d, inte minst till Nordafrika och Mellan&amp;ouml;stern. Kvinnors st&amp;auml;llning och r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r starkt eftersatta i arabv&amp;auml;rlden och detta utg&amp;ouml;r ett stort hinder f&amp;ouml;r utveckling och framsteg. Under den arabiska v&amp;aring;ren var kvinnors deltagande p&amp;aring; gator, torg och bloggar en sj&amp;auml;lvklar del i kampen f&amp;ouml;r frihet men risken &amp;auml;r stor att kvinnorna nu &amp;aring;ter blir tillbakatryckta. Vi socialdemokrater menar att det svenska demokratist&amp;ouml;det m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n insikten om vikten av kvinnors delaktighet. Sveriges st&amp;ouml;d ska bidra till att kvinnors r&amp;ouml;ster kan h&amp;ouml;ras n&amp;auml;r deras samh&amp;auml;llen omdanas. Kvinnors erfarenheter och syn p&amp;aring; hur samh&amp;auml;llet ska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras kan utg&amp;ouml;ra den f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringskraft som beh&amp;ouml;vs l&amp;aring;ngt efter att omv&amp;auml;rldens str&amp;aring;lkastare slocknat. Vi socialdemokrater anser vidare att Sveriges st&amp;ouml;d ocks&amp;aring; ska fr&amp;auml;mja framv&amp;auml;xten av ett starkt civilt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att Sverige inr&amp;auml;ttar en demokratifond d&amp;auml;r medel ansl&amp;aring;s f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja demokrati och st&amp;ouml;dja uppbyggnaden av demokratiska institutioner i l&amp;auml;nder och regioner d&amp;auml;r detta &amp;auml;r eftersatt. Ett viktigt fokusomr&amp;aring;de f&amp;ouml;r en s&amp;aring;dan fond &amp;auml;r naturligtvis l&amp;auml;nderna i Nordafrika d&amp;auml;r en demokratisk utveckling nu har tagit sin b&amp;ouml;rjan. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att ett svenskt demokratis&amp;auml;ndebud i regionen utses f&amp;ouml;r att arbeta med demokratifr&amp;auml;mjandet. Socialdemokraterna menar att Sverige b&amp;ouml;r frig&amp;ouml;ra den kommande bist&amp;aring;nds&amp;ouml;kningen som automatiskt f&amp;ouml;ljer av &amp;ouml;kad BNI till en satsning p&amp;aring; demokratifonden, kvinnors delaktighet i samh&amp;auml;llsomvandlingen samt st&amp;ouml;d till svenska folkr&amp;ouml;relsers arbete f&amp;ouml;r ett civilt samh&amp;auml;lle i Nordafrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; ett brett utbyte mellan politiska partier och organisationer i Sverige och i dessa l&amp;auml;nder &amp;auml;r av vikt. Sverige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ge st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att bygga upp demokratiska partier, vilket &amp;auml;r f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r demokratiska val.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inte minst med anledning av den arabiska v&amp;aring;ren har behovet av demokratist&amp;ouml;d &amp;ouml;kat. &amp;Auml;ven inom medelinkomstl&amp;auml;nder kan finnas behov av denna typ av st&amp;ouml;d. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Partier och partisystem &amp;auml;r oundg&amp;auml;ngliga delar av en fungerande demokrati. Sedan ett antal &amp;aring;r tillbaka har riksdagens partier och dess partin&amp;auml;ra organisationer utvecklat kompetens f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja uppbyggnaden och funktionen av partier i odemokratiska eller demokratiskt svaga l&amp;auml;nder. Innevarande &amp;aring;r &amp;auml;r det f&amp;ouml;rsta p&amp;aring; en helt ny organisation av det partin&amp;auml;ra demokratist&amp;ouml;det. &amp;Auml;ven om regeringen f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret h&amp;ouml;jde den totala summan med fem miljoner kronor innebar de nya reglerna en minskning av st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r demokratiinsatser till systerpartier. Vi menar att st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r dessa insatser b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; st&amp;auml;rka de fackliga r&amp;auml;ttigheternas roll och den sociala dialogen f&amp;ouml;r att motverka globaliseringens negativa effekter. Socialdemokratisk utvecklingspolitik handlar om att l&amp;aring;ngsiktigt fr&amp;auml;mja demokratisk utveckling, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llet, inte minst fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen, och bygga upp fungerande institutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna &amp;auml;r positiva till regeringens satsningar p&amp;aring; demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och yttrandefrihet inte minst p&amp;aring; n&amp;auml;tet, som en del i det totala demokratist&amp;ouml;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater menar att ett samh&amp;auml;lles och dess individers frihet &amp;ouml;kar med kulturen. Genom kulturen st&amp;auml;rks yttrandefrihet, folkbildningen, demokratiska samtal, deltagande i samh&amp;auml;llsdiskussionen f&amp;ouml;r att n&amp;auml;mna n&amp;aring;gra exempel. Kulturen utg&amp;ouml;r en viktig del av utvecklingssamarbetet, inte minst f&amp;ouml;r folkbildning och demokratifr&amp;auml;mjande arbete. Kulturbist&amp;aring;ndets andel av det totala bist&amp;aring;ndet har kraftigt minskat under den borgerliga regeringen, trots att bist&amp;aring;ndet totalt sett har &amp;ouml;kat under samma tid. Andelen bist&amp;aring;nd som g&amp;aring;r till kulturbist&amp;aring;nd b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;ndet st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; mottagarl&amp;auml;nderna. Huvudansvaret f&amp;ouml;r en positiv utveckling ligger hos varje land. Vi vill understryka vikten av god samh&amp;auml;llsstyrning, r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet, m&amp;ouml;jlighet till ansvarsutkr&amp;auml;vande och av insyn och deltagande av samh&amp;auml;llsmedborgarna. Detta &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling. Korruption i alla dess former m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;nd ska inte ges till korrupta regimer eller till stater som inte har ett genuint intresse av demokrati och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. I fall med stater som varken &amp;auml;r demokratiska eller vill utveckla demokrati b&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet ist&amp;auml;llet kanaliseras till demokratifr&amp;auml;mjande arbete via det civila samh&amp;auml;llet eller andra l&amp;auml;mpliga akt&amp;ouml;rer. Det finns ocks&amp;aring; fall d&amp;auml;r ett lands utveckling i ekonomisk mening passerat stadiet f&amp;ouml;r traditionellt bist&amp;aring;nd men d&amp;auml;r demokratistr&amp;auml;vanden fortfarande m&amp;aring;ste st&amp;ouml;djas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370332" name="_Toc339370332"&gt;&lt;/a&gt;Klimat  &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna drabbar redan idag m&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder – vissa l&amp;auml;nder med torka och sv&amp;auml;lt och andra med &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar och f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rda hem. Insatser f&amp;ouml;r att klara konsekvenserna och hejda klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna kr&amp;auml;ver omfattande internationella &amp;aring;tg&amp;auml;rder och samarbete. Sverige ska agera p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att f&amp;aring; andra att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder men ocks&amp;aring; ta det egna ansvaret. Sverige b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka anstr&amp;auml;ngningarna f&amp;ouml;r att st&amp;auml;lla om mot ett h&amp;aring;llbarare samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatfr&amp;aring;gan &amp;auml;r en av v&amp;aring;r tids viktigaste fr&amp;aring;gor och en viktig best&amp;aring;ndsdel f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling. Sverige har h&amp;ouml;g kunskap inom milj&amp;ouml;teknikomr&amp;aring;det och l&amp;aring;ng erfarenhet av att distribuera rent vatten och rena avloppsvatten. Den kunskapen och tekniken &amp;auml;r viktig att sprida f&amp;ouml;r att bidra till b&amp;auml;ttre h&amp;auml;lsa och minskad d&amp;ouml;dlighet.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;Vi vill inr&amp;auml;tta en mekanism f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;teknik- samt kunskaps&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring till utvecklingsl&amp;auml;nderna. D&amp;auml;rtill ska svenskt utvecklingssamarbete vara klimats&amp;auml;krat. Andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kan bidra till att sk&amp;auml;rpa milj&amp;ouml;- och klimatprofilen i bist&amp;aring;ndet handlar t.ex. om att satsa p&amp;aring; de delar av Swedfunds verksamhet som kan leda till &amp;ouml;kade investeringar i milj&amp;ouml;- och klimatf&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrande f&amp;ouml;retag i utvecklingsl&amp;auml;nderna, styra mikrol&amp;aring;n/krediter mot milj&amp;ouml;teknik och inf&amp;ouml;ra milj&amp;ouml;bokslut f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet. Vi vill vidare satsa p&amp;aring; forskning och utbildning i Sverige om hur utvecklingsl&amp;auml;nderna kan finna v&amp;auml;gar till utveckling utan att beh&amp;ouml;va genomg&amp;aring; de utvecklade l&amp;auml;ndernas misstag. Vi vill st&amp;auml;rka det globala samarbetet inom detta omr&amp;aring;de. Vi vill att FN:s milj&amp;ouml;program Unep st&amp;auml;rks och utvecklas till ett centralt milj&amp;ouml;organ inom FN och satsa p&amp;aring; arbetet som g&amp;ouml;rs inom ramen f&amp;ouml;r FN:s vetenskapliga klimatpanel, IPCC. Vi anser att Sverige ska vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att skapa nya internationella finansieringsk&amp;auml;llor f&amp;ouml;r klimatomst&amp;auml;llnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370333" name="_Toc339370333"&gt;&lt;/a&gt;Det civila samh&amp;auml;llet och informationsarbete&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samarbetet genom det civila samh&amp;auml;llets organisationer, eller folkr&amp;ouml;relsebist&amp;aring;nd, handlar om en p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt unik verksamhet med kontakter som annars &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att skapa. Dessa organisationers verksamhet spelar en viktig roll i demokratiprocesser. Det civila samh&amp;auml;llets medverkan i det internationella utvecklingssamarbetet g&amp;ouml;r det ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r Sverige att st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llets roll i utvecklingsl&amp;auml;nderna, n&amp;aring;got som &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lles demokratiska utveckling. Vi menar att det civila samh&amp;auml;llets organisationer &amp;auml;r viktiga akt&amp;ouml;rer f&amp;ouml;r att driva utvecklingen fram&amp;aring;t, s&amp;aring;v&amp;auml;l ute i v&amp;auml;rlden som i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna anser att det &amp;auml;r viktigt med en m&amp;aring;ngfald av r&amp;ouml;ster och akt&amp;ouml;rer i utvecklingssamarbetet, liksom att informations- och opinionsbildande arbete kring utvecklingspolitiken och globala utvecklingsfr&amp;aring;gor b&amp;ouml;r bedrivas av olika akt&amp;ouml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under senare &amp;aring;r har anslaget f&amp;ouml;r det civila samh&amp;auml;llets informationsarbete minskat och dessutom har syftet &amp;auml;ndrats. Socialdemokraterna mots&amp;auml;tter sig de minskningar av informationsanslaget som nu skett i flera steg och menar att regeringen b&amp;ouml;r h&amp;ouml;ja den andel som g&amp;aring;r till informations- och kommunikationsverksamhet till niv&amp;aring;n f&amp;ouml;re minskningarna. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller inriktningen av informationsanslagets anv&amp;auml;ndning och dess m&amp;aring;l anser Socialdemokraterna att informationsarbete inte bara kan utan ocks&amp;aring; b&amp;ouml;r inneh&amp;aring;lla opinionsbildande arbete. Och opinionsbildning inneb&amp;auml;r att organisationen har tagit st&amp;auml;llning i olika fr&amp;aring;gor och driver dessa st&amp;auml;llningstaganden, oavsett om fr&amp;aring;gorna &amp;auml;r partiskiljande eller inte. Detta vill vi inte inskr&amp;auml;nka. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370334" name="_Toc339370334"&gt;&lt;/a&gt;Multilateralt och humanit&amp;auml;rt bist&amp;aring;nd samt bist&amp;aring;nd via EU&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn drabbas allra h&amp;aring;rdast i konflikter och en stor del av dem som nu flyr Syrien &amp;auml;r barn. Socialdemokraterna anser att Sverige ska ansl&amp;aring; minst 50 miljoner kronor till en internationell fond f&amp;ouml;r bidrag till organisationer som ger traumatiserade barn hj&amp;auml;lp. Barnens lidande kommer att fortg&amp;aring; l&amp;aring;ngt efter att kriget n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng &amp;auml;ntligen tagit slut och st&amp;ouml;det m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara l&amp;aring;ngsiktigt och uth&amp;aring;lligt. Sverige kan genom ett internationellt upprop och eget bidrag skapa en fond med den uth&amp;aring;llighet som kommer att kr&amp;auml;vas f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa Syriens barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svenskt utvecklingssamarbete via multilaterala organ, fonder och program b&amp;ouml;r f&amp;ouml;lja de prioriteringar som s&amp;auml;tts f&amp;ouml;r det bilaterala utvecklingssamarbetet. Exempelvis &amp;auml;r det viktigt att Sveriges st&amp;ouml;d till den sektor som arbetar f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och kvinnors r&amp;auml;ttigheter, inte minst p&amp;aring; SRHR-omr&amp;aring;det, f&amp;aring;r fortsatt starkt st&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige s&amp;aring;som en stor givare till organisationer inom FN-systemet b&amp;ouml;r tillse att inflytandegrad och p&amp;aring;verkansm&amp;ouml;jligheter &amp;auml;r proportionellt stort, vilket b&amp;ouml;r inarbetas i den FN-strategi Socialdemokraterna vill se.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s medlemsl&amp;auml;nder och kommissionen tillsammans &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivare och unionen ska vara en p&amp;aring;drivande akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; FN:s millenniem&amp;aring;l. F&amp;ouml;r att det ska lyckas kr&amp;auml;vs att mer av EU-bist&amp;aring;ndet fokuseras p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning och att EU:s olika politikomr&amp;aring;den b&amp;auml;ttre samordnas f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling. Jordbruks- och handelspolitiken &amp;auml;r tv&amp;aring; centrala omr&amp;aring;den som m&amp;aring;ste reformeras inom EU f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja och inte bromsa utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter. Sverige ska ocks&amp;aring; vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att EU:s medlemsl&amp;auml;nder ska h&amp;ouml;ja sina bist&amp;aring;ndsniv&amp;aring;er. I krisens sp&amp;aring;r minskar nu ist&amp;auml;llet bist&amp;aring;ndet fr&amp;aring;n EU-l&amp;auml;nderna. Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att politikomr&amp;aring;den ocks&amp;aring; p&amp;aring; det europeiska planet str&amp;auml;var &amp;aring;t samma h&amp;aring;ll f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammantaget utg&amp;ouml;r EU:s bist&amp;aring;ndspolitik en stor m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r Europas medlemsl&amp;auml;nder att gemensamt p&amp;aring; ett kraftfullt och konstruktivt s&amp;auml;tt fr&amp;auml;mja en mer r&amp;auml;ttvis och demokratisk v&amp;auml;rld och d&amp;auml;rmed spegla EU:s grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;rderingar i en v&amp;auml;rld som riskerar att polariseras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370335" name="_Toc339370335"&gt;&lt;/a&gt;Kvalitetss&amp;auml;kring av svenskt utvecklingssamarbete&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det svenska utvecklingssamarbetet h&amp;aring;ller god kvalitet och &amp;aring;stadkommer resultat. Vi ska vara stolta &amp;ouml;ver det och Socialdemokraterna vill utveckla och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra det ytterligare. Styrningen m&amp;aring;ste vara tydlig och r&amp;auml;tt saker ska m&amp;auml;tas och utv&amp;auml;rderas. Jakten p&amp;aring; kortsiktiga resultat f&amp;aring;r inte &amp;ouml;verskugga h&amp;aring;llbarhet och l&amp;aring;ngsiktighet. H&amp;ouml;ga krav ska st&amp;auml;llas p&amp;aring; alla akt&amp;ouml;rer och g&amp;auml;lla lika oavsett sektor – dubbla m&amp;aring;ttstockar f&amp;aring;r inte till&amp;auml;mpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En saklig och r&amp;auml;ttfram debatt gynnar framv&amp;auml;xten av framtidens utvecklingssamarbete men likav&amp;auml;l som dess brister diskuteras och &amp;aring;tg&amp;auml;rder tas fram b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; utv&amp;auml;rderingar som visar p&amp;aring; att bist&amp;aring;ndet ger resultat lyftas fram. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi konstaterar att bist&amp;aring;ndsministern forts&amp;auml;tter att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra bist&amp;aring;ndet i slutna processer. I budgetpropositionen skrivs det mycket om f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och nya strategier och vi har sedan l&amp;auml;nge h&amp;ouml;rt talas om den plattform f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndspolitiska prioriteringar som ska utformas. &amp;Auml;ven denna aviseras i budgetpropositionen. Men om vad denna ska inneh&amp;aring;lla och hur det kommer att p&amp;aring;verka framtidens utvecklingssamarbete s&amp;auml;gs inget. Regeringen l&amp;auml;gger ned Sadev utan besked om hur utv&amp;auml;rderingen ist&amp;auml;llet ska organiseras. Det ska man &amp;aring;terkomma om senare. De bilaterala samarbetsstrategierna st&amp;aring;r i m&amp;aring;nga fall p&amp;aring; standby tills nya resultatstrategier n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng ska komma p&amp;aring; plats, och den nya strukturen f&amp;ouml;r anslagsposter delar upp verksamheten p&amp;aring; ett nytt s&amp;auml;tt. &amp;Auml;ven detta ska styras av kommande strategier. Bist&amp;aring;ndsministern har till retoriken drivit en ordning-och-reda-politik men efter en och en halv mandatperiod tycks oredan stor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Summan som &amp;aring;rligen avs&amp;auml;tts till bist&amp;aring;nd har genom enprocentsm&amp;aring;let v&amp;auml;xt. F&amp;ouml;r att kunna uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla kvaliteten n&amp;auml;r kvantiteten &amp;ouml;kar m&amp;aring;ste tillr&amp;auml;ckliga resurser s&amp;auml;ttas av f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;randet samt uppf&amp;ouml;ljning och analys.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen kan avr&amp;auml;kningar g&amp;ouml;ras. Socialdemokraterna medger avr&amp;auml;kningar enligt Dacs regelverk. F&amp;ouml;r att bibeh&amp;aring;lla f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r hur dessa avr&amp;auml;kningar g&amp;ouml;rs &amp;auml;r det dock av vikt att regelverket f&amp;ouml;ljs fullt ut och inte felanv&amp;auml;nds som n&amp;auml;r det bekostar svensk diplomatisk verksamhet i v&amp;auml;stl&amp;auml;nder, vilket OECD har kritiserat Sverige f&amp;ouml;r. Det &amp;auml;r positivt att regeringen har tagit till sig kritiken och nu &amp;auml;ndrat denna ber&amp;auml;kningsmodell.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skulder &amp;auml;r ofta ett avg&amp;ouml;rande utvecklingshinder och vi socialdemokrater v&amp;auml;lkomnar initiativ till skuldavskrivningar men avvisar och kritiserar den typ av avr&amp;auml;kningsmetod som den borgerliga regeringen har genomf&amp;ouml;rt i stor skala. Ist&amp;auml;llet ska skulderna avr&amp;auml;knas krona f&amp;ouml;r faktisk krona vad skulden &amp;auml;r v&amp;auml;rd den dag avr&amp;auml;kningen g&amp;ouml;rs. D&amp;aring; hade exempelvis den avr&amp;auml;kning avseende Kongo som tidigare beslutats om och som 2012 minskar bist&amp;aring;ndet med n&amp;auml;rmare en miljard hamnat p&amp;aring; betydligt l&amp;auml;gre belopp. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare menar Socialdemokraterna att de medel som r&amp;auml;knas av fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen m&amp;aring;ste uppfylla de m&amp;aring;l som annars g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet, och vi vill att regeringen &amp;aring;terkommer till riksdagen med en s&amp;aring;dan redovisning i samband med att budgeten l&amp;auml;ggs. Anv&amp;auml;ndningen m&amp;aring;ste ocks&amp;aring;, som p&amp;aring;pekats, st&amp;aring; i samklang med regelverket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; det internationella planet &amp;auml;r givare och mottagare tillsammans partner, i utvecklingsarbetet och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;ver mottagarnas &amp;auml;garskap och inflytande &amp;ouml;ver utvecklingssamarbetet &amp;ouml;ka. Mot den bakgrunden &amp;auml;r det oroande att bist&amp;aring;ndsministerns signaler om den nya bist&amp;aring;ndsplattformen, och vad som kallas resultaterbjudande tycks handla mer om givarstyrd kontroll och m&amp;auml;tbara faktorer snarare &amp;auml;n l&amp;aring;ngsiktiga resultat. Utvecklingssamarbetet verkar ofta i sv&amp;aring;ra milj&amp;ouml;er, m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger uppn&amp;aring;s resultat efter en l&amp;aring;ng process av ibland flera samverkande faktorer, och Sverige m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;aring;ga och orka t&amp;auml;nka l&amp;aring;ngsiktigt f&amp;ouml;r att utvecklingssamarbetet ska kunna vara en faktor som f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar p&amp;aring; djupet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill mot denna bakgrund att budgetst&amp;ouml;d fortsatt ska vara en av de former Sverige arbetar med i utvecklingssamarbetet. R&amp;auml;tt utformat och med r&amp;auml;tt partner fr&amp;auml;mjar budgetst&amp;ouml;det mottagarens &amp;auml;garskap, &amp;ouml;kad parlamentarisk och medborgerlig insyn samt bidrar till transparens i hela statsbudgeten. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingssamarbetet ska pr&amp;auml;glas av h&amp;ouml;ga ambitioner f&amp;ouml;r effektivitet, kvalitet och m&amp;aring;luppfyllelse. Sj&amp;auml;lvklart ska stor m&amp;ouml;da &amp;auml;gnas &amp;aring;t kontroll, revision och utv&amp;auml;rdering av hur bist&amp;aring;ndsmedel anv&amp;auml;nds och om de n&amp;aring;r m&amp;aring;len. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett behov av oberoende utv&amp;auml;rderingar av utvecklingssamarbetet och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r startades den oberoende utv&amp;auml;rderingsmyndigheten Sadev som regeringen nu ska avveckla. Men att enbart l&amp;auml;gga ned Sadev &amp;auml;r fel v&amp;auml;g att g&amp;aring;. Vi s&amp;auml;ger nej till avvecklingen. Det har konstaterats brister i verksamheten som m&amp;aring;ste &amp;aring;tg&amp;auml;rdas och Sadev b&amp;ouml;r reformeras. Men vi menar att det &amp;auml;r fel att l&amp;auml;gga ned verksamheten innan det ens har presenterats konkreta planer p&amp;aring; hur den frist&amp;aring;ende utv&amp;auml;rderingen ska bedrivas fram&amp;ouml;ver. Det &amp;auml;r av stor vikt att det finns en oberoende utv&amp;auml;rderingsfunktion av god kvalitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka tydligheten i bist&amp;aring;ndspolitiken vill vi f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra redovisningen av hur bist&amp;aring;ndsmedel f&amp;ouml;rdelas och anv&amp;auml;nds. ”Open Aid” &amp;auml;r ett steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen som b&amp;ouml;r utvecklas. Socialdemokraterna anser vidare att &amp;ouml;ppenhet och transparens i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n idag b&amp;ouml;r pr&amp;auml;gla beslutsprocesser, utvecklingsdebatten och reformarbetet inom bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att skapa l&amp;aring;ngsiktig utveckling beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;retag, tillv&amp;auml;xt och jobb. Det statligt &amp;auml;gda Swedfund International AB kan spela en viktig roll i detta genom sitt arbete med riskkapital och kompetens f&amp;ouml;r investeringar i utvecklingsl&amp;auml;nder. Vi ser dock mycket allvarligt p&amp;aring; den kritik som riktats mot Swedfund. De krav p&amp;aring; resultat, utvecklingsfr&amp;auml;mjande och effektivitet som st&amp;auml;lls p&amp;aring; &amp;ouml;vrigt bist&amp;aring;nd ska sj&amp;auml;lvklart st&amp;auml;llas ocks&amp;aring; p&amp;aring; Swedfunds verksamhet. Regeringen har inte &amp;aring;terkommit till riksdagen med en full&amp;ouml;dig redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r hur man &amp;aring;tg&amp;auml;rdat den kritik som tidigare f&amp;ouml;rts fram, vilket vi kr&amp;auml;vt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;auml;ger vi fortsatt nej till kapitaltillskott innan detta skett. Samma krav p&amp;aring; ordning och reda samt &amp;ouml;ppenhet m&amp;aring;ste naturligtvis g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r alla delar av bist&amp;aring;ndsverksamheten. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att sl&amp;aring; fast att bist&amp;aring;ndsmedel inte ska investeras i skatteparadis; detta m&amp;aring;ste &amp;auml;gardirektiven till Swedfund tydligt sl&amp;aring; fast.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141115" name="_Toc305141115"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370336" name="_Toc339370336"&gt;&lt;/a&gt;Globalisering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tror p&amp;aring; globaliseringens m&amp;ouml;jligheter. De senaste &amp;aring;rtiondenas ekonomiska globalisering har skapat ett &amp;ouml;kat v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och bidragit till att fattigdomen minskat f&amp;ouml;r flera hundra miljoner m&amp;auml;nniskor. I globaliseringens k&amp;ouml;lvatten har avst&amp;aring;nden mellan m&amp;auml;nniskor minskat samt kunskapen och f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen f&amp;ouml;r levnadsvillkoren p&amp;aring; andra sidan jordklotet &amp;ouml;kat. Dag f&amp;ouml;r dag v&amp;auml;xer kraven p&amp;aring; demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och social trygghet runtom i v&amp;auml;rlden. Aldrig har det funnits s&amp;aring; m&amp;aring;nga demokratier som i dag. Och sambandet mellan demokrati och ekonomisk utveckling &amp;auml;r starkt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en v&amp;auml;rld som blir alltmer gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;s beh&amp;ouml;ver demokratin bryta igenom f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka globalt. St&amp;ouml;rre anstr&amp;auml;ngningar m&amp;aring;ste satsas p&amp;aring; att &amp;ouml;ka antalet demokratiska stater i v&amp;auml;rlden. Ett lands inflytande p&amp;aring; global niv&amp;aring; m&amp;aring;ste vara beroende av ett eget demokratiskt styrelseskick.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom demokratiska val mellan fria partier kan medborgarna st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; sociala reformer och fackliga r&amp;auml;ttigheter. Demokratins landvinningar har gjort att f&amp;auml;rre m&amp;auml;nniskor drabbas av sv&amp;auml;lt och att allt f&amp;auml;rre krig utk&amp;auml;mpas mellan stater. Brist p&amp;aring; fackliga r&amp;auml;ttigheter eller inga alls, sv&amp;auml;ltl&amp;ouml;ner, inl&amp;aring;sta arbetare, barnarbete och l&amp;ouml;nedumpning m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas med facklig och politisk kamp f&amp;ouml;r demokratiska fri- och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt &amp;auml;r globaliseringen en k&amp;auml;lla till oro och otrygghet. Kraven p&amp;aring; flexibilitet utan skyddsn&amp;auml;t och de snabba ekonomiska kasten och finansoron &amp;ouml;kar os&amp;auml;kerheten och maktl&amp;ouml;sheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omst&amp;auml;llningen till den nya ekonomin skapar oro f&amp;ouml;r framtiden i s&amp;aring;v&amp;auml;l den rika som den fattiga v&amp;auml;rlden – en oro f&amp;ouml;r att alltmer av industrijobben flyttar till l&amp;aring;gl&amp;ouml;nel&amp;auml;nder och att inga nya arbetstillf&amp;auml;llen skapas i dess st&amp;auml;lle. L&amp;aring;gl&amp;ouml;nel&amp;auml;nder spelas ut mot varandra, vilket f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar kampen f&amp;ouml;r en b&amp;auml;ttre tillvaro. Eurokrisen p&amp;aring;verkar hela den europeiska unionen. Vi har sett finanskriser skapade ur en mix av om&amp;auml;ttlig girighet, obefintliga regler, oansvarigt risktagande och gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa bonussystem f&amp;ouml;r att skapa st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga vinning. F&amp;ouml;ljderna har p&amp;aring;verkat oss alla.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi beh&amp;ouml;ver en ny ”global deal” mellan kapital och arbete, ett globalt samarbete, f&amp;ouml;r att skapa en positiv utveckling f&amp;ouml;r alla. Detta kr&amp;auml;ver samarbete mellan och insatser av s&amp;aring;v&amp;auml;l n&amp;auml;ringsliv, regeringar som arbetarna. Det handlar om &amp;ouml;msesidig respekt och f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r varandras villkor. Likav&amp;auml;l som att fackf&amp;ouml;reningar inser n&amp;auml;ringslivets vinstintresse m&amp;aring;ste f&amp;ouml;retagen acceptera den fria f&amp;ouml;renings- och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tten samtidigt, exempelvis. En s&amp;aring;dan ”New global deal” beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa fattigdom och fr&amp;auml;mja en ekonomiskt, socialt och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar utveckling. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att finna s&amp;auml;tt att hantera utmaningen i de globala politiska och sociala sp&amp;auml;nningarna &amp;auml;r sv&amp;aring;rt. Roten till problemet &amp;auml;r att en stor majoritet av v&amp;auml;rldens befolkning lever i fattigdom, och l&amp;ouml;sningen &amp;auml;r att utj&amp;auml;mna or&amp;auml;ttvisorna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oh&amp;auml;lsan &amp;auml;r ett av de st&amp;ouml;rsta hindren och hoten mot tillv&amp;auml;xt och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. M&amp;auml;nskligheten har ett gemensamt ansvar att agera kraftfullt mot denna oh&amp;auml;lsa. H&amp;auml;lsosystem &amp;auml;r i f&amp;ouml;rsta hand nationella regeringars ansvar. I kampen mot smittsamma sjukdomar i fattiga l&amp;auml;nder kr&amp;auml;vs att tillr&amp;auml;ckliga resurser tillf&amp;ouml;rs genom bist&amp;aring;nd eller andra internationella insatser. Medicinsk kunskap, v&amp;aring;rdkapacitet och l&amp;auml;kemedel m&amp;aring;ste n&amp;aring; alla, oavsett inkomst. Patentskydd och enskilda vinstintressen kan inte till&amp;aring;tas hindra detta, i synnerhet som medicinska landvinningar oftast i grunden finansieras offentligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Till de ekologiska hoten kan ocks&amp;aring; r&amp;auml;knas smittsamma globala epidemier, s&amp;aring; kallade pandemier. D&amp;ouml;dliga pandemier inneb&amp;auml;r ett stort potentiellt s&amp;auml;kerhetshot. Det kan antingen utl&amp;ouml;sas av terrorister som anv&amp;auml;nder biologiska stridsmedel eller p&amp;aring; naturlig v&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;kande levnadsstandarden i globaliseringens sp&amp;aring;r uts&amp;auml;tter naturen f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre belastning; resurser som vatten, energi och skog riskerar att utarmas samtidigt som milj&amp;ouml;farliga utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n fabriker, bilar och hush&amp;aring;ll &amp;ouml;kar b&amp;aring;de i de rika l&amp;auml;nderna och i nya tillv&amp;auml;xtekonomier som Kina, Indien och Brasilien. Det globala ekosystemet rubbas med klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och ozonh&amp;aring;l som f&amp;ouml;ljd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141116" name="_Toc305141116"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370337" name="_Toc339370337"&gt;&lt;/a&gt;Den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen beh&amp;ouml;vs i globaliseringen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska samh&amp;auml;llsmodellen &amp;auml;r framg&amp;aring;ngsrik. Det &amp;auml;r ingen slump att Sverige rankas h&amp;ouml;gt p&amp;aring; internationella tillv&amp;auml;xt-, utbildnings- och kreativitetslistor. Socialdemokratisk politik baseras p&amp;aring; &amp;ouml;vertygelsen om att anpassning inte ska ske p&amp;aring; bekostnad av m&amp;auml;nniskors r&amp;auml;ttigheter och trygghet. Tack vare forskning och utbildning, v&amp;auml;rnad arbetsr&amp;auml;tt och sociala trygghetssystem och tack vare kampen f&amp;ouml;r allas r&amp;auml;tt till lika behandling rustade vi Sverige att ta sig an framtidens utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns s&amp;aring;ledes mycket goda grunder f&amp;ouml;r att v&amp;auml;rna den s&amp;aring; kallade svenska eller nordiska modellen b&amp;aring;de i EU och globalt samt att k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r fackliga och sociala r&amp;auml;ttigheter i Sverige, i EU och globalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har dock blivit allt tydligare att det internationella kapitalets jakt p&amp;aring; snabba och allt h&amp;ouml;gre vinster inte tar m&amp;auml;nsklig h&amp;auml;nsyn – att m&amp;auml;nniskor anv&amp;auml;nds som spelbrickor. I dag t&amp;auml;vlar l&amp;auml;nder och f&amp;ouml;retag om att f&amp;aring; produktionskedjans mest v&amp;auml;rdefulla l&amp;auml;nkar och att f&amp;aring; beh&amp;aring;lla dessa s&amp;aring; l&amp;auml;nge som m&amp;ouml;jligt. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det oacceptabelt att konkurrera om f&amp;ouml;retagens investeringar genom att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra tryggheten p&amp;aring; arbetsmarknaden, dumpa l&amp;ouml;ner eller s&amp;auml;nka milj&amp;ouml;krav. Vi socialdemokrater tror p&amp;aring; en v&amp;auml;rdeburen tillv&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den informella sektorns andel av ekonomin v&amp;auml;xer, inte minst i utvecklingsl&amp;auml;nder. Oreglerade eller direkt olagliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden inneb&amp;auml;r ofta r&amp;auml;ttsl&amp;ouml;shet f&amp;ouml;r arbetare och sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare, som ofta utnyttjas p&amp;aring; ett h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;st s&amp;auml;tt som anst&amp;auml;llda eller underleverant&amp;ouml;rer. Avreglering och privatisering som &amp;ouml;kar en s&amp;aring;dan exploatering motverkar en h&amp;aring;llbar utveckling. Fattigas &amp;auml;gande-, avtals- och arbetsr&amp;auml;tt skapar m&amp;ouml;jlighet till verklig tillv&amp;auml;xt. R&amp;auml;tten till den jord man brukar &amp;auml;r central. V&amp;aring;r slutsats &amp;auml;r inte att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka hindra f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna utan att styra dem. Det &amp;auml;r inte det internationella kapitalet som kommer att se till att m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;rbereds f&amp;ouml;r arbeten i nya branscher. Ist&amp;auml;llet kr&amp;auml;vs stark politisk beslutskraft och facklig-politisk samverkan f&amp;ouml;r att n&amp;aring; framg&amp;aring;ngar i en global konkurrens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de b&amp;auml;rande tankarna inom socialdemokratin &amp;auml;r att trygghet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor och investeringar i kunnande &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt. Tv&amp;auml;rtemot den moderatledda regeringen i Sverige tror vi inte att otrygghet och r&amp;auml;dsla f&amp;ouml;r att mista sitt jobb bidrar till utveckling. Trots h&amp;aring;rd internationell konkurrens st&amp;aring;r samh&amp;auml;llen med h&amp;ouml;ga ambitioner om j&amp;auml;mn f&amp;ouml;rdelning och gemensam v&amp;auml;lf&amp;auml;rd – som de nordiska – starka. Avancerade ekonomier med v&amp;auml;rldsledande produktion &amp;auml;r komplexa och kr&amp;auml;ver en god samh&amp;auml;llsmilj&amp;ouml;. Kollektiva l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r utbildning, h&amp;auml;lsa, milj&amp;ouml; och infrastruktur &amp;auml;r ofta de mest effektiva. F&amp;ouml;retagen &amp;auml;r beroende av h&amp;ouml;g utbildningsniv&amp;aring;, kvalitativ forskning och bra livsmilj&amp;ouml; f&amp;ouml;r att kunna rekrytera, moderna kommunikationer och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, p&amp;aring;litlig samh&amp;auml;llsservice och r&amp;auml;ttsliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. L&amp;aring;ngt g&amp;aring;ngen specialisering, systemt&amp;auml;nkande, kreativitet, engagemang och alla medarbetares ansvar k&amp;auml;nnetecknar den mest v&amp;auml;rdefulla produktionen och gynnas i ett &amp;ouml;ppet, demokratiskt och j&amp;auml;mlikt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har tv&amp;aring; parallella strategier. Vi ska i solidaritet verka f&amp;ouml;r att globaliseringen sprider v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i hela v&amp;auml;rlden och att alla kan k&amp;auml;nna trygghet i sina arbeten. Samtidigt ska svenska arbetstagare erbjuda kompetens i v&amp;auml;rldsklass. Den svenska arbetsmarknaden ska erbjuda s&amp;aring;dan trygghet och s&amp;aring;dana utvecklingschanser f&amp;ouml;r enskilda att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen blir en positiv m&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141117" name="_Toc305141117"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370338" name="_Toc339370338"&gt;&lt;/a&gt;Fri, r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar handel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel med varor och tj&amp;auml;nster, finansiella fl&amp;ouml;den, migration, utbyte av id&amp;eacute;er och kunskap v&amp;auml;ver samman v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder i allt snabbare takt. Den digitala utvecklingen och sociala medier minskar avst&amp;aring;nd mellan m&amp;auml;nniskor. Allt detta &amp;auml;r en positiv utveckling. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Globaliseringen inneb&amp;auml;r nya m&amp;ouml;jligheter, men ocks&amp;aring; nya utmaningar. Alla m&amp;aring;ste f&amp;aring; ta del av globaliseringens f&amp;ouml;rdelar och dess nackdelar m&amp;aring;ste begr&amp;auml;nsas. Detta kr&amp;auml;ver en politik som kompletterar &amp;ouml;ppenhet med satsningar p&amp;aring; kompetens, r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning och h&amp;aring;llbar utveckling. &amp;Ouml;ppen handel bidrar till nya och b&amp;auml;ttre jobb, h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;ner, b&amp;auml;ttre konkurrens och l&amp;auml;gre priser. &amp;Ouml;ppen handel bidrar ocks&amp;aring; till ekonomisk tillv&amp;auml;xt – inte minst f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens utvecklingsl&amp;auml;nder. En &amp;ouml;kad handel f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar v&amp;aring;ra m&amp;ouml;jligheter att bek&amp;auml;mpa fattigdomen. Ber&amp;auml;kningar har visat att ett ambiti&amp;ouml;st resultat av f&amp;ouml;rhandlingarna i V&amp;auml;rldshandelsorganisationen, WTO, skulle &amp;ouml;ka v&amp;auml;rldens tillv&amp;auml;xtmarknader. Det skulle kunna lyfta miljontals m&amp;auml;nniskor ur fattigdom. En &amp;ouml;ppnare och r&amp;auml;ttvisare handel &amp;auml;r ett av de b&amp;auml;sta instrumenten vi har f&amp;ouml;r att uppfylla FN:s millenniem&amp;aring;l f&amp;ouml;r global utveckling. Utvecklingsh&amp;auml;nsyn m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara v&amp;auml;gledande i det internationella handelssystemet f&amp;ouml;r att &amp;auml;ven fattiga l&amp;auml;nder ska kunna dra nytta av globaliseringens v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsvinster. Insikten om detta har gjort handelspolitiken till en br&amp;auml;nnande fr&amp;aring;ga som v&amp;auml;cker allt st&amp;ouml;rre uppm&amp;auml;rksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om handel med varor och tj&amp;auml;nster &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna har &amp;ouml;kat lavinartat de senaste decennierna skapar den globala produktionen inte v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i alla delar av v&amp;auml;rlden. Det finns ett tydligt samband mellan l&amp;auml;gre handelsbarri&amp;auml;rer och &amp;ouml;kad handel. Alltj&amp;auml;mt &amp;auml;r det dock v&amp;auml;rldens rikaste l&amp;auml;nder som handlar mest med varandra. Och s&amp;aring; l&amp;auml;nge rikare delar av v&amp;auml;rlden skyddas av handelsbarri&amp;auml;rer kommer verkligt fri handel att vara en utopi. S&amp;aring; l&amp;auml;nge kommer ocks&amp;aring; v&amp;auml;lst&amp;aring;ndet att f&amp;ouml;rdelas oj&amp;auml;mnt mellan olika delar av v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I fattiga delar av v&amp;auml;rlden finns det dessutom ofta mycket h&amp;ouml;ga tullmurar och andra former av handelshinder mellan grannl&amp;auml;nderna. Om till exempel Afrika ska lyftas s&amp;aring; m&amp;aring;ste handeln mellan grannl&amp;auml;nderna p&amp;aring; kontinenten &amp;ouml;ka. Det &amp;auml;r s&amp;aring; de rika delarna av v&amp;auml;rlden har &amp;ouml;kat sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd, genom handel med varandra, och v&amp;auml;lm&amp;aring;ende l&amp;auml;nder har oftast v&amp;auml;lm&amp;aring;ende grannar. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att st&amp;ouml;dja l&amp;auml;nder i fattiga delar av v&amp;auml;rlden att &amp;ouml;ka sin handel mellan varandra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomisk och social utveckling gynnas genom ett &amp;ouml;msesidigt utbyte. Produktion och v&amp;auml;lst&amp;aring;nd skapas inte bara genom handel. Minst lika viktigt &amp;auml;r f&amp;ouml;rdelningspolitik, utbildning, h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad infrastruktur och kommunikationer samt den tekniska utvecklingen. Det finns krafter som verkar f&amp;ouml;r en h&amp;auml;mningsl&amp;ouml;s och oreglerad kommers. Och det finns krafter som vill backa bandet till protektionismens och nationalismens tidevarv. Det &amp;auml;r socialdemokratins uppgift att erbjuda ett alternativ till ytterligheterna oh&amp;auml;mmad kapitalism och st&amp;auml;ngda gr&amp;auml;nser. Vi socialdemokrater bejakar ekonomisk tillv&amp;auml;xt men inte till vilket pris som helst. Vi bejakar frihandel men inte till vilket pris som helst. Vi bejakar nya produktionsm&amp;ouml;nster men inte till vilket pris som helst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Parallellt med den &amp;ouml;kade handeln har ocks&amp;aring; handelsm&amp;ouml;nstren f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. Afrika &amp;auml;r en tillv&amp;auml;xtkontinent. Nya l&amp;auml;nder, exempelvis Brasilien, har &amp;ouml;kad b&amp;aring;de ekonomisk och politisk tyngd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Asien har utvecklingen g&amp;aring;tt fort. S&amp;auml;rskilt i Kina, v&amp;auml;rldens folkrikaste land, har den ekonomiska tillv&amp;auml;xten varit mycket h&amp;ouml;g under flera &amp;aring;rtionden. Trots finanskrisen forts&amp;auml;tter Kina att visa upp mycket h&amp;ouml;ga tillv&amp;auml;xtsiffror. De ekonomiska framstegen har lyft hundratals miljoner m&amp;auml;nniskor &amp;ouml;ver fattigdomsgr&amp;auml;nsen men fortfarande lever hundratals miljoner i mycket stor fattigdom. Den snabba ekonomiska utvecklingen har ocks&amp;aring; lett till arbetsl&amp;ouml;shet. Det saknas ett fungerande socialt trygghetssystem. Med landets h&amp;ouml;ga tillv&amp;auml;xt och &amp;ouml;ppenhet gentemot omv&amp;auml;rlden f&amp;ouml;ljer ocks&amp;aring; r&amp;auml;ttm&amp;auml;tiga krav p&amp;aring; politisk frihet, n&amp;aring;got som hittills har m&amp;ouml;tts med f&amp;ouml;rtryck fr&amp;aring;n regeringen. Avsaknaden av demokrati i Kina g&amp;ouml;r att en sund relation mellan arbetare och kapital f&amp;ouml;rhindras. F&amp;ouml;rbudet mot fria fackf&amp;ouml;reningar &amp;auml;r en kr&amp;auml;nkning av f&amp;ouml;reningsr&amp;auml;tten, en bromskloss f&amp;ouml;r fortsatt utveckling och inneb&amp;auml;r social dumpning gentemot andra utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att skapa &amp;ouml;kat v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i alla delar av v&amp;auml;rlden. Kapitalintressen f&amp;aring;r emellertid inte ensamma r&amp;aring;da &amp;ouml;ver l&amp;auml;nders utveckling eller erbjudas en fristad undan all demokratisk kontroll och socialt ansvarstagande. Det &amp;auml;r inte m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra frihandel &amp;ouml;ver en natt. L&amp;auml;nder som varit slutna eller med liten etablerad produktion m&amp;aring;ste ha m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rbereda sig inf&amp;ouml;r minskade handelsbarri&amp;auml;rer. Inf&amp;ouml;randet av frihandel b&amp;ouml;r ske under ordnade former och kan inbegripa successiva reformer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den or&amp;auml;ttvisa f&amp;ouml;rdelningen av globaliseringens m&amp;ouml;jligheter kan r&amp;auml;ttas till. Det handlar om att politiken m&amp;aring;ste f&amp;aring; mer verkningskraft p&amp;aring; global niv&amp;aring;. Den ekonomiska globaliseringen har varit snabb, medan politiken har hamnat p&amp;aring; efterk&amp;auml;lken. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste det internationella politiska samarbetet st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra globaliseringen mer r&amp;auml;ttvis kr&amp;auml;vs st&amp;ouml;rre satsningar p&amp;aring; att minska klyftorna. Bist&amp;aring;ndet &amp;auml;r viktigt, men en r&amp;auml;ttvis och fri handel har &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre betydelse. &amp;Auml;ven om handel &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna har &amp;ouml;kat stort de senaste decennierna &amp;auml;r det v&amp;auml;rldens rikaste l&amp;auml;nder som handlar mest med varandra. Fattigare l&amp;auml;nder hindras komma in p&amp;aring; de rika l&amp;auml;ndernas marknader genom handelsbarri&amp;auml;rer, t.ex. jordbrukssubventioner, och de f&amp;ouml;rlorar &amp;aring;rligen flera hundra miljarder dollar p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt. Dessa resurser borde ist&amp;auml;llet anv&amp;auml;ndas till att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;n, till landsbygdsutveckling och till att st&amp;auml;rka Europas konkurrenskraft. S&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get &amp;auml;r det att avskaffa jordbrukssubventionerna p&amp;aring; tobaks- och alkoholvaror.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi socialdemokrater verka f&amp;ouml;r en verklig frihandel, utan tullmurar och subventioner. En fri handel och mer r&amp;auml;ttvisa handelsregler kan lyfta miljontals m&amp;auml;nniskor ur fattigdom. Frihandel betyder dock inte en h&amp;auml;mningsl&amp;ouml;s och oreglerad kommers. Marknadsliberaler vill ha fri handel, men s&amp;auml;llan sociala eller fackliga r&amp;auml;ttigheter. Vi socialdemokrater vill ha b&amp;aring;da. Vi socialdemokrater f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar en reglerad frihandel inom ramen f&amp;ouml;r internationella &amp;ouml;verenskommelser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna i den s&amp;aring; kallade Doharundan har sedan l&amp;auml;nge lidit av betydande motg&amp;aring;ngar. &amp;Auml;ven om l&amp;auml;get verkar dystert &amp;auml;r det viktigt att regeringen driver p&amp;aring; f&amp;ouml;r &amp;aring;terupptagna f&amp;ouml;rhandlingar med syfte att framf&amp;ouml;rallt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter att delta i handeln p&amp;aring; v&amp;auml;rldsmarknaden utan h&amp;auml;mmande handelshinder. Det g&amp;auml;ller inte minst jordbruks- och tekovaror som &amp;auml;r u-l&amp;auml;ndernas viktigaste exportvaror.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;ppenheten inom WTO beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. M&amp;aring;nga WTO-medlemmar offentligg&amp;ouml;r p&amp;aring; eget initiativ sina f&amp;ouml;rhandlingsdokument och samr&amp;aring;der &amp;auml;ven med det civila samh&amp;auml;llet om sina positioner. WTO organiserar flera seminarier om sitt arbete med medverkan av enskilda organisationer. Samtidigt &amp;aring;terst&amp;aring;r mycket att g&amp;ouml;ra. Framf&amp;ouml;rallt i utvecklingsl&amp;auml;nderna finns fortfarande en oro f&amp;ouml;r att deras intressen skulle p&amp;aring;verkas negativt om enskilda organisationer och nationella parlamentariker ges &amp;ouml;kad insyn i och tilltr&amp;auml;de till WTO:s arbete. Fr&amp;aring;gan om en trov&amp;auml;rdig beslutsprocess i WTO &amp;auml;r av stor vikt f&amp;ouml;r hela organisationens och d&amp;auml;rmed det multilaterala handelssystemets effektivitet och legitimitet. WTO:s roll och arbetss&amp;auml;tt m&amp;aring;ste uppfattas som legitimt av alla dess medlemmar och f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r organisationen &amp;ouml;ka. Vi tycker att alla medlemmar ska ges full insyn i p&amp;aring;g&amp;aring;ende arbete i WTO, inklusive fullst&amp;auml;ndig information om informella samr&amp;aring;d och om generaldirekt&amp;ouml;rens och sekretariatets aktiviteter. Likas&amp;aring; m&amp;aring;ste alla medlemmar ges oinskr&amp;auml;nkt m&amp;ouml;jlighet att delta aktivt i WTO-arbetet, att g&amp;ouml;ra sin &amp;aring;sikt h&amp;ouml;rd och att f&amp;aring; denna respekterad av &amp;ouml;vriga medlemmar. Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att fler steg tas inom WTO i riktning mot &amp;ouml;kad offentlighet och tillg&amp;auml;nglighet av dokument. Medlemmarna sj&amp;auml;lva kommer troligen &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen att tvingas ta ett allt st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla &amp;ouml;ppenhet om sina egna positioner. Det &amp;auml;r viktigt att till&amp;auml;mpa st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga &amp;ouml;ppenhet avseende positioner och om f&amp;ouml;rhandlingarna i WTO.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom EU vill vi arbeta f&amp;ouml;r att EU tar bort alla handelshinder f&amp;ouml;r Afrika, Karibien och Sydamerika, och vi ska vara det land som h&amp;aring;rdast driver fr&amp;aring;gan om ett avskaffande av EU:s jordbrukssubventioner. Vi vill att EU inr&amp;auml;ttar en ombudsman till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nder som vill exportera till EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel ska styras av gemensamt beslutade regelverk som &amp;auml;r r&amp;auml;ttvisa och g&amp;auml;ller lika f&amp;ouml;r alla. Sverige ska inom ramen f&amp;ouml;r EU verka f&amp;ouml;r en handelspolitik som inte diskriminerar de afrikanska l&amp;auml;ndernas produkter. De s&amp;aring; kallade ekonomiska partnerskapsavtalen (EPA) mellan EU och l&amp;auml;nder i Afrika &amp;auml;r i vissa delar or&amp;auml;ttvisa och b&amp;ouml;r r&amp;auml;ttas till. EPA-avtalen mellan EU och Afrika m&amp;aring;ste resultera i l&amp;aring;ngsiktiga och utvecklingsv&amp;auml;nliga handelsavtal. H&amp;ouml;rnstenarna b&amp;ouml;r vara utveckling, partnerskap och regional integration. EU m&amp;aring;ste vara berett att g&amp;ouml;ra fler och mer omfattande &amp;aring;taganden &amp;auml;n l&amp;auml;nderna i Afrika. Vad g&amp;auml;ller marknadstilltr&amp;auml;de s&amp;aring; ska EU genomf&amp;ouml;ra sitt l&amp;ouml;fte vad g&amp;auml;ller att ge tull- och kvotafritt tilltr&amp;auml;de. Stegvisa &amp;ouml;verg&amp;aring;ngstider ska endast g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r tv&amp;aring; produkter: socker och ris. R&amp;auml;ttvisa handelsvillkor mellan Europa och Afrika &amp;auml;r ett oavvisligt krav som ska drivas i alla relevanta organ, riksdagen, EU och WTO.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater menar att vi f&amp;ouml;r svensk del b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att EU tar h&amp;auml;nsyn till den gemensamma jordbrukspolitikens effekter p&amp;aring; livsmedelstryggheten i AVS (Afrika, V&amp;auml;stindien, Stilla havet). Inom denna sektor kan undantag f&amp;ouml;r strategiska produkter i kombination med en s&amp;auml;rskild skyddsklausul ha ett s&amp;auml;rskilt v&amp;auml;rde. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att AVS ska avkr&amp;auml;vas marknads&amp;ouml;ppningar p&amp;aring; jordbruksomr&amp;aring;det b&amp;ouml;r vara att EU avst&amp;aring;r fr&amp;aring;n subventionerad export till omr&amp;aring;det. De europeiska producenternas m&amp;aring;l &amp;auml;r att f&amp;aring; tilltr&amp;auml;de till AVS-marknaderna, men vi m&amp;aring;ste samtidigt str&amp;auml;va efter att ge de fattiga AVS-l&amp;auml;nderna den n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga flexibiliteten, samtidigt som &amp;aring;tagandena &amp;auml;r WTO-f&amp;ouml;renliga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater menar ocks&amp;aring; att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att AVS inf&amp;ouml;r ett skydd f&amp;ouml;r immateriella r&amp;auml;ttigheter i niv&amp;aring; med TRIPS-avtalet. Det &amp;auml;r samtidigt viktigt att AVS erbjuds samma flexibilitet som finns i TRIPS-avtalet, s&amp;auml;rskilt vad g&amp;auml;ller &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsperioder. EPA b&amp;ouml;r inte medf&amp;ouml;ra mer l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende krav p&amp;aring; AVS &amp;auml;n vad som f&amp;ouml;ljer av TRIPS-avtalet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handelsavtal som reglerar s&amp;aring; kallad immaterialr&amp;auml;tt, bland annat patent p&amp;aring; l&amp;auml;kemedel och genetiska resurser, &amp;auml;r TRIPS (trade related aspects of intellectual property rights). Avtalet har kritiserats f&amp;ouml;r att i f&amp;ouml;rsta hand passa de rika l&amp;auml;ndernas behov, exempelvis om sv&amp;aring;righeter att f&amp;aring; fram bromsmediciner mot aids som folk i fattiga l&amp;auml;nder har r&amp;aring;d med. Vi anser att en utv&amp;auml;rdering av dessa avtal m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelssystemet m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Utvecklingsl&amp;auml;nderna har ofta mindre m&amp;ouml;jligheter att delta i de l&amp;aring;nga och kostnadskr&amp;auml;vande handelsf&amp;ouml;rhandlingarna &amp;auml;n rikare l&amp;auml;nder. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi &amp;ouml;ka bist&amp;aring;ndet till utvecklingsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka deras f&amp;ouml;rhandlingskapacitet i v&amp;auml;rldshandelssystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt parti st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en tydlig frihandelspolitik som &amp;auml;r kopplad till goda arbetsvillkor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att driva fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet. H&amp;auml;r &amp;auml;r ”Globalt Ansvar” som den socialdemokratiska regeringen tog initiativet till ett bra verktyg. Globalt Ansvar tillkom f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja svenska f&amp;ouml;retags arbete f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor, b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml; samt bek&amp;auml;mpande av korruption, baserat p&amp;aring; principerna i FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att Sverige aktivt anv&amp;auml;nder sitt politiska och ekonomiska inflytande i EU, V&amp;auml;rldsbanken, Internationella valutafonden (IMF) och V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Begreppet R&amp;auml;ttvis handel till&amp;auml;mpas i allm&amp;auml;nhet p&amp;aring; handel som st&amp;auml;rker sm&amp;aring;producenters och sm&amp;aring; jord&amp;auml;gares ekonomiska st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r att de inte ska marginaliseras i v&amp;auml;rldsekonomin. Det ber&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rsta hand utvecklingsl&amp;auml;nder och best&amp;aring;r, i den mening som det anv&amp;auml;nds i detta meddelande, av tv&amp;aring; huvudsakliga delar:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att producenter och anst&amp;auml;llda f&amp;aring;r en sk&amp;auml;lig andel av den totala vinsten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra de sociala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i synnerhet f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llda i l&amp;auml;nder d&amp;auml;r det saknas utvecklade strukturer f&amp;ouml;r social service och representation p&amp;aring; arbetet (exempelvis facklig representation).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Begreppet syftar till l&amp;aring;ngsiktig utveckling. B&amp;aring;de f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljares och konsumenters deltagande i initiativ f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttvis handel sker p&amp;aring; frivillig grund.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill forts&amp;auml;tta att inom ramen f&amp;ouml;r EU-samarbetet fr&amp;auml;mja den r&amp;auml;ttvisa handeln. Genom R&amp;auml;ttvisem&amp;auml;rkt visar vi i praktiken den svenska modellen som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r solidaritet och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;ven i handelspolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldssamfundet har erk&amp;auml;nt den r&amp;auml;ttvisa handelns stora betydelse f&amp;ouml;r utvecklingen i de fattigaste l&amp;auml;nderna. V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO) har dragit slutsatsen att initiativen p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de inte utg&amp;ouml;r n&amp;aring;got hinder f&amp;ouml;r liberaliseringen av marknaderna eftersom de inte inneb&amp;auml;r importbegr&amp;auml;nsningar eller andra former av protektionism. De &amp;auml;r allts&amp;aring; f&amp;ouml;renliga med v&amp;auml;rldshandelns allm&amp;auml;nna principer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen om vatten skapar mots&amp;auml;ttningar mellan l&amp;auml;nder redan i dag och riskerar att leda till framtida konflikter. R&amp;auml;tten till rent vatten utmanas ocks&amp;aring; av krafter som vill privatisera vattentillg&amp;aring;ngen. Vi socialdemokrater kommer att ta strid f&amp;ouml;r allas r&amp;auml;tt till rent vatten. Grundl&amp;auml;ggande behov f&amp;ouml;r enskilda och samh&amp;auml;llet, s&amp;aring;som h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd och utbildning, b&amp;ouml;r vara offentliga &amp;aring;taganden i varje samh&amp;auml;lle. Tillg&amp;aring;ngen f&amp;aring;r inte begr&amp;auml;nsas genom internationella handelsregler eller en marknad som l&amp;aring;ter k&amp;ouml;pkraften avg&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141118" name="_Toc305141118"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370339" name="_Toc339370339"&gt;&lt;/a&gt;Finansiella institutioner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt med en reformering av de globala finansiella institutionerna. Inte minst turbulensen p&amp;aring; de finansiella marknaderna och den efterf&amp;ouml;ljande finanskrisen visade p&amp;aring; behovet av stabila finansiella institutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter deras bildande under andra v&amp;auml;rldskrigets sista &amp;aring;r har mycket h&amp;auml;nt i v&amp;auml;rlden. Internationella valutafondens (IMF) m&amp;aring;l &amp;auml;r att s&amp;auml;kra stabiliteten i det internationella monet&amp;auml;ra och finansiella systemet medan V&amp;auml;rldsbankens fr&amp;auml;msta uppgift &amp;auml;r att bist&amp;aring; utvecklingsl&amp;auml;nder med att bek&amp;auml;mpa fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nge riktades ber&amp;auml;ttigad kritik mot IMF och V&amp;auml;rldsbanken f&amp;ouml;r deras nyliberala h&amp;aring;llning till l&amp;auml;nders reformeringsbehov. Delvis har detta f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. I V&amp;auml;rldsbankens program tas i dag st&amp;ouml;rre h&amp;auml;nsyn till de fattiga l&amp;auml;ndernas egna prioriteringar f&amp;ouml;r effektiv fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Men fortfarande brottas IMF och V&amp;auml;rldsbanken med stora problem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Makten i organisationerna speglar inte de ekonomiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i v&amp;auml;rlden. Relationen till FN &amp;auml;r ocks&amp;aring; oklar. Det &amp;auml;r dock viktigt att betona att IMF och V&amp;auml;rldsbanken &amp;auml;r sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga institutioner som bygger p&amp;aring; medlemsl&amp;auml;ndernas kapitalinsatser. &amp;Auml;ven i forts&amp;auml;ttningen kommer sannolikt l&amp;auml;ndernas medlemskap och kapitalinsats att vara stommen i de finansiella organisationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om de internationella uppg&amp;ouml;relser om f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkningar av IMF som kommit till st&amp;aring;nd i och med finanskrisen &amp;auml;r positiva s&amp;aring; inneb&amp;auml;r inte det att arbetet &amp;auml;r slutf&amp;ouml;rt. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att reformera de internationella finansiella institutionerna. Det beh&amp;ouml;vs en offentlighetsprincip v&amp;auml;rd namnet. Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r i h&amp;ouml;gre grad vara f&amp;ouml;rknippat med organisationernas utl&amp;aring;ning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;aring;g- och medelinkomstl&amp;auml;ndernas inflytande b&amp;ouml;r ytterligare st&amp;auml;rkas i IMF och V&amp;auml;rldsbanken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att reformera processen f&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttningen av chefer f&amp;ouml;r V&amp;auml;rldsbanken och IMF. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att vara en sluten process som bygger p&amp;aring; &amp;ouml;verenskommelser gjorda strax efter andra v&amp;auml;rldskrigets slut, b&amp;ouml;r processen vara transparent, &amp;ouml;ppen och bygga p&amp;aring; meriter och kunna vara &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r kandidater fr&amp;aring;n hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kopplingen mellan IMF, V&amp;auml;rldsbanken och FN-systemet beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas. FN b&amp;ouml;r kunna fatta beslut som &amp;auml;ven de finansiella organisationerna m&amp;aring;ste r&amp;auml;tta sig efter. En id&amp;eacute; v&amp;auml;rd att lyfta fram f&amp;ouml;r diskussion &amp;auml;r att skapa ett ekonomiskt s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Noteras b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; att G20 idag spelar en st&amp;ouml;rre roll som internationellt forum. Bland annat var det till stor del i detta sammanhang som viktiga beslut fattades om &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska skadeverkningarna av finanskrisen. Vi ser det dock som ett stort problem om utvecklingen forts&amp;auml;tter mot att G20 tar &amp;ouml;ver delar av det ansvar och den roll som internationella institutioner som Internationella valutafonden eller V&amp;auml;rldsbanken spelar, d&amp;auml;r betydligt fler av v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder finns representerade.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141119" name="_Toc305141119"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370340" name="_Toc339370340"&gt;&lt;/a&gt;Tygla spekulationsekonomin&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med finansmarknadernas globalisering f&amp;ouml;ljer &amp;ouml;kad s&amp;aring;rbarhet. Finansiella kriser kan f&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande m&amp;auml;nskliga konsekvenser. Spekulationsekonomin m&amp;aring;ste tyglas och ramverket f&amp;ouml;r det internationella kapitalet st&amp;auml;rkas. Att unders&amp;ouml;ka en global skatt p&amp;aring; finansiella transaktioner d&amp;auml;r int&amp;auml;kterna kommer nationerna till del kan vara en m&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatteparadis ska bek&amp;auml;mpas med starka medel internationellt. De multilaterala finansiella organisationerna ska i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n i dag fr&amp;auml;mja finansiell stabilitet och motverka det spekulativa kapitalet. Organisationernas utl&amp;aring;ningspolicy m&amp;aring;ste i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n i dag ta h&amp;auml;nsyn till de sociala effekter som finansiella kriser i ett omr&amp;aring;de kan medf&amp;ouml;ra. Bek&amp;auml;mpningen av finansiella kriser kr&amp;auml;ver l&amp;aring;ngsiktigt engagemang fr&amp;aring;n m&amp;aring;nga akt&amp;ouml;rer. Och eftersom de flesta finansiella kriser har en ekonomisk eller politisk kris som grund &amp;auml;r det p&amp;aring; den ekonomisk-politiska arenan som kampen ska f&amp;ouml;ras mot de finansiella kriserna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141120" name="_Toc305141120"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370341" name="_Toc339370341"&gt;&lt;/a&gt;Avskaffa jordbrukssubventionerna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; utvecklingsl&amp;auml;ndernas handelspolitik och sk&amp;auml;rpa kampen f&amp;ouml;r rimliga arbetsvillkor r&amp;auml;cker inte. Den industrialiserade v&amp;auml;rlden f&amp;aring;r inte missgynna utvecklingsl&amp;auml;nder genom importtullar och exportst&amp;ouml;d till den egna industrin eller till jordbruket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;rlorar &amp;aring;rligen flera hundra miljarder dollar p&amp;aring; grund av handelsbarri&amp;auml;rer. S&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get &amp;auml;r att omg&amp;aring;ende avskaffa jordbrukssubventioner p&amp;aring; tobak och alkoholvaror. Jordbruket &amp;auml;r den viktigaste sektorn i utvecklingsekonomierna. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande att framf&amp;ouml;r allt den europeiska och nordamerikanska jordbrukspolitiken reformeras. EU:s initiativ att riva delar av handelshindren f&amp;ouml;r de minst utvecklade l&amp;auml;nderna i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r ett steg i r&amp;auml;tt riktning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje &amp;aring;r spenderar EU en orimligt stor del av sin budget i direkta jordbrukssubventioner. Dessa resurser borde ist&amp;auml;llet anv&amp;auml;ndas till utvecklad v&amp;auml;lf&amp;auml;rd, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad milj&amp;ouml;, landsbygdsutveckling och att st&amp;auml;rka Europas konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r lantbruk i utvecklingsl&amp;auml;nderna underl&amp;auml;ttas blir det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga att &amp;ouml;ka sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och p&amp;aring; sikt diversifiera sin ekonomi. Att familjer och kooperativ sj&amp;auml;lva f&amp;aring;r &amp;auml;ga och bruka sin mark &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling. D&amp;auml;r familje&amp;auml;gda jordbruk finns &amp;auml;r tillv&amp;auml;xten h&amp;ouml;gre och snedf&amp;ouml;rdelningen mindre &amp;auml;n d&amp;auml;r koloniala och feodala plantageekonomier r&amp;aring;der. S&amp;aring;v&amp;auml;l inhemskt missgynnande som utl&amp;auml;ndsk dumpning av mat sl&amp;aring;r h&amp;aring;rt mot den majoritet av v&amp;auml;rldens fattiga som f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker leva av jordbruk. Det &amp;auml;r oh&amp;aring;llbart. Med b&amp;auml;ttre inkomstf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden p&amp;aring; landsbygden anlitas arbetskraften mer rationellt och industriers chans att konkurrera med usla l&amp;ouml;ner och arbetsvillkor minskar. Verklig frihandel med jordbruksprodukter skulle &amp;ouml;ka tryggheten och inkomsterna f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l lantbrukare i utvecklingsl&amp;auml;nder som industriarbetare i rikare l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141121" name="_Toc305141121"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370342" name="_Toc339370342"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;n kr&amp;auml;ver samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraternas m&amp;aring;l &amp;auml;r en h&amp;aring;llbar hush&amp;aring;llning med jordens resurser s&amp;aring; att kommande generationer kan &amp;ouml;verta en jord d&amp;auml;r det fortfarande g&amp;aring;r att dricka rent vatten, andas frisk luft och d&amp;auml;r artrikedomen inte har utarmats. Det finns en risk att &amp;ouml;verutnyttjandet av naturresurser resulterar i ekologisk, ekonomisk, h&amp;auml;lsom&amp;auml;ssig och social kollaps. S&amp;auml;rskilt dramatiska &amp;auml;r riskerna med klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Morgondagens milj&amp;ouml;problem kr&amp;auml;ver &amp;aring;tg&amp;auml;rder i dag. Svensk socialdemokrati &amp;auml;r en av v&amp;auml;rldens mest progressiva milj&amp;ouml;r&amp;ouml;relser. Inget annat land i v&amp;auml;rlden har f&amp;ouml;rt en s&amp;aring; radikal politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling som Sverige under socialdemokratisk ledning. Men inget land kan ensamt hantera de globala milj&amp;ouml;problemen eftersom dessa &amp;auml;r gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omst&amp;auml;llningen till ekologiskt h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r ett ansvar f&amp;ouml;r hela v&amp;auml;rldssamfundet och en uppgift f&amp;ouml;r socialdemokratin att verka f&amp;ouml;r i alla sammanhang. Forskning och export av milj&amp;ouml;teknik inneb&amp;auml;r dessutom stora ekonomiska m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturkatastrofer f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras av m&amp;auml;nniskans h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;sa sk&amp;ouml;vlande av naturens resurser och drabbar de redan fattiga v&amp;auml;rst. Ett exempel som &amp;auml;ven har stor b&amp;auml;ring i det svenska samh&amp;auml;llet &amp;auml;r tsunamin som den 26 december 2004 innebar en stor naturkatastrof i Sydostasien. Katastrofens effekter f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrades sannolikt av att naturen sk&amp;ouml;vlats: Under loppet av ett par decennier har best&amp;aring;ndet av mangroveskogar i Thailand, Indien och Sri Lanka mer &amp;auml;n halverats. Tr&amp;auml;den har huggits ned f&amp;ouml;r att ge plats &amp;aring;t turistanl&amp;auml;ggningar och r&amp;auml;kodlingar. Vidare har korallreven f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rts i stor omfattning genom &amp;ouml;verfiskning och b&amp;aring;ttrafik. Mangroveskogar och korallrev &amp;auml;r naturliga v&amp;aring;gbrytare. Jordb&amp;auml;vningar kan inte f&amp;ouml;rhindras, men effekterna kan lindras genom att strandn&amp;auml;ra natur v&amp;aring;rdas och bevaras. Exempel p&amp;aring; att det g&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra &amp;auml;r Brasilien d&amp;auml;r skogssk&amp;ouml;vlingen har minskat tack vare tydliga politiska riktlinjer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska tillv&amp;auml;xten f&amp;aring;r inte ske p&amp;aring; bekostnad av ekologiska v&amp;auml;rden. Samtidigt m&amp;aring;ste milj&amp;ouml;arbetet ske i samklang med ekonomisk tillv&amp;auml;xt och utvecklingen av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Detta &amp;auml;r k&amp;auml;rnan i arbetet med h&amp;aring;llbar utveckling. Den kr&amp;auml;ver att balans r&amp;aring;der mellan den ekonomiska, sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga utvecklingen. Varje generation har ansvar att ge kommande generationer m&amp;ouml;jlighet till livskvalitet som &amp;auml;r likv&amp;auml;rdig eller b&amp;auml;ttre &amp;auml;n den egna generationens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;len om h&amp;aring;llbar utveckling, s&amp;auml;rskilt aktuella efter FN-m&amp;ouml;tet Rio+20, kr&amp;auml;ver ett nytt angreppss&amp;auml;tt och att vi drastiskt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar v&amp;aring;ra konsumtions- och produktionsm&amp;ouml;nster. Ekonomisk tillv&amp;auml;xt m&amp;aring;ste frikopplas fr&amp;aring;n utnyttjande av &amp;auml;ndliga naturresurser. Arbetet f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling m&amp;aring;ste ske p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l lokal och nationell niv&amp;aring; som europeisk och global niv&amp;aring;. EU har stor betydelse f&amp;ouml;r att s&amp;auml;tta normer f&amp;ouml;r sina medlemsl&amp;auml;nder och hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det multilaterala samarbetet f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande. F&amp;ouml;r 40 &amp;aring;r sedan h&amp;ouml;lls en banbrytande FN-konferens om milj&amp;ouml; i Stockholm. I och med v&amp;auml;rldstoppm&amp;ouml;tet i Johannesburg 2002 blev begreppet h&amp;aring;llbar utveckling med dess ekonomiska, sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga dimensioner definitivt erk&amp;auml;nt som en &amp;ouml;verordnad princip f&amp;ouml;r FN:s arbete. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt st&amp;auml;rktes ytterligare arbetet med h&amp;aring;llbar utveckling p&amp;aring; den globala, regionala och nationella niv&amp;aring;n. Slutsatserna f&amp;aring;r inte stanna vid uttalanden. FN m&amp;aring;ste aktivt ta ledningen i arbetet f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling, som ocks&amp;aring; b&amp;ouml;r pr&amp;auml;gla organ som V&amp;auml;rldsbanken, IMF, WTO och de regionala utvecklingsbankerna. Den internationella handelns regler och avtal m&amp;aring;ste kombineras med milj&amp;ouml;konventioner och internationell milj&amp;ouml;lagstiftning. Tidigare erfarenheter pekar p&amp;aring; att marknadskrafterna utan st&amp;ouml;rre problem kan anpassa sig till en mer offensiv milj&amp;ouml;lagstiftning. I &amp;aring;r h&amp;ouml;lls en ny stor FN-konferens i Rio de Janeiro. Arbetet f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar utveckling m&amp;aring;ste intensifieras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141122" name="_Toc305141122"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370343" name="_Toc339370343"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;retagens ansvar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;retagen beh&amp;ouml;ver ta st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r bra och r&amp;auml;ttvisa arbetsvillkor. Inom ramen f&amp;ouml;r FN, OECD, ILO, V&amp;auml;rldsbanken och andra organisationer finns m&amp;ouml;jligheter att driva fram regler om f&amp;ouml;retags ansvar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsvillkor, bek&amp;auml;mpandet av korruption och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;. Incitament b&amp;ouml;r skapas f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag att arbeta p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som g&amp;ouml;r att klyftor mellan l&amp;auml;nder och m&amp;auml;nniskor kan minska. Kooperativa f&amp;ouml;retag har s&amp;auml;rskilda m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rena l&amp;ouml;nsamhet med socialt ansvarstagande. F&amp;ouml;r att f&amp;aring; f&amp;ouml;retag att ta globalt ansvar m&amp;aring;ste internationellt sk&amp;auml;rpt lagstiftning och bindande regler inf&amp;ouml;ras. Dessutom m&amp;aring;ste globala konkurrensregler och normer f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagen skapas f&amp;ouml;r att skydda mindre f&amp;ouml;retag i &amp;auml;nnu outvecklade ekonomier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att arbetet inom FN, ILO, V&amp;auml;rldsbanken och andra organisationer med regler om f&amp;ouml;retags ansvar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsvillkor, bek&amp;auml;mpandet av korruption och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml; efterlevs och utvecklas. Det finns idag m&amp;aring;nga olika s&amp;aring; kallade uppf&amp;ouml;randekoder f&amp;ouml;r hur f&amp;ouml;retag b&amp;ouml;r agera. Dessa koder m&amp;aring;ste oms&amp;auml;ttas i praktisk handling. Vi vill ocks&amp;aring; verka f&amp;ouml;r att svenska f&amp;ouml;retag blir internationella f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare f&amp;ouml;r de etiska riktlinjer f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivet som antagits av bland annat FN och OECD. Det g&amp;auml;ller inte minst de statliga bolagen som har en extra viktig roll att spela i detta avseende. En viktig del i f&amp;ouml;retagens sociala ansvar &amp;auml;r att sluta internationella ramavtal med fackliga organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom initiativet Globalt Ansvar st&amp;ouml;dde den socialdemokratiska regeringen f&amp;ouml;retagens arbete med socialt ansvarstagande. Detta vill vi forts&amp;auml;tta med.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kortsiktiga ansiktsl&amp;ouml;sa kapitalet m&amp;aring;ste st&amp;aring; tillbaka till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r mer l&amp;aring;ngsiktigt &amp;auml;gande och investeringar. Det kollektiva pensionskapitalet kan bli ett verkningsfullt instrument.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kraven ska inte bara st&amp;auml;llas p&amp;aring; multinationella f&amp;ouml;retag. I alla l&amp;auml;nder, fattiga som rika, finns tyv&amp;auml;rr alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga nationella och lokala f&amp;ouml;retag som utnyttjar arbetskraft ut&amp;ouml;ver det m&amp;auml;nskligt h&amp;aring;llbara. Fackf&amp;ouml;reningar, konsumentr&amp;ouml;relser och globaliseringsr&amp;ouml;relsen &amp;auml;r viktiga akt&amp;ouml;rer f&amp;ouml;r att skapa opinionstryck.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141123" name="_Toc305141123"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370344" name="_Toc339370344"&gt;&lt;/a&gt;Kamp mot korruption en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bek&amp;auml;mpa korruption och ekonomisk brottslighet liksom skatteparadis och skadlig skattekonkurrens mellan l&amp;auml;nder &amp;auml;r viktiga best&amp;aring;ndsdelar i en politik som str&amp;auml;var efter att st&amp;auml;rka de ekonomiska och politiska institutionerna. Korruption &amp;auml;r ett hot mot ekonomi, r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sende och demokratisering. I utvecklingssamarbetet m&amp;aring;ste vi str&amp;auml;va efter nolltolerans g&amp;auml;llande korruption.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Korruption finns i alltf&amp;ouml;r h&amp;ouml;g grad i m&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder, och det &amp;auml;r de fattiga som drabbas h&amp;aring;rdast. St&amp;ouml;d och erfarenhetsutbyte till uppbyggnad av institutioner f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa korruption &amp;auml;r ett viktigt redskap i kampen mot korruption. Rutiner f&amp;ouml;r att minska riskerna m&amp;aring;ste uppdateras regelbundet. En medvetenhet om hur utbredd korruptionen &amp;auml;r och var riskerna &amp;auml;r som st&amp;ouml;rst m&amp;aring;ste uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas och utvecklas. Goda exempel ska tillvaratas. Vidare ser vi v&amp;auml;rdet i att s&amp;aring;v&amp;auml;l relatera till som &amp;aring;terkoppla till internationella regelverk som finns f&amp;ouml;r att minska och f&amp;ouml;rhindra korruption.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;G&amp;auml;llande storskalig korruption vill vi ocks&amp;aring; belysa den rika v&amp;auml;rldens ansvar, eftersom m&amp;aring;nga akt&amp;ouml;rer kommer d&amp;auml;rifr&amp;aring;n, och vi har v&amp;aring;rt ansvar att ”h&amp;aring;lla rent”. Men det viktigaste &amp;auml;r att skapa ett inre tryck mot korruption genom ett starkt civilt samh&amp;auml;lle, fri och oberoende press och r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen samt ytterst m&amp;ouml;jligheten att i fria val v&amp;auml;lja bort korrumperade politiker.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141124" name="_Toc305141124"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370345" name="_Toc339370345"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r demokratin och ett fundamentalt uttryck f&amp;ouml;r socialdemokratins grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;rderingar &amp;auml;r respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. De m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, s&amp;aring; som de kommer till uttryck i F&amp;ouml;renta nationernas allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna fr&amp;aring;n &amp;aring;r 1948 och en rad andra konventioner, utg&amp;ouml;r en okr&amp;auml;nkbar helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omsorgen om och f&amp;ouml;rsvaret av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna utg&amp;ouml;r en central del av socialdemokratisk utrikespolitik. Engagemanget f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna speglar v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rhoppningar om en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor kan leva fria, utan fruktan och n&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste st&amp;aring; upp f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna varhelst i v&amp;auml;rlden de kr&amp;auml;nks. V&amp;aring;r r&amp;ouml;st ska vara lika skarp mot of&amp;ouml;rr&amp;auml;tter oavsett om de beg&amp;aring;s av en stormakt eller en diktatur. Kampen mot diskriminering p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n, etnicitet, sexuell l&amp;auml;ggning, funktionshinder och religion m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras b&amp;aring;de nationellt och internationellt. De fackliga r&amp;auml;ttigheterna beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas, inte minst i Asien. Kvinnor utg&amp;ouml;r en majoritet av jordens befolkning, men kvinnors r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nks st&amp;auml;ndigt. Det g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; barnen. Svensk utrikespolitik b&amp;ouml;r prioritera j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och barns r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141125" name="_Toc305141125"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370346" name="_Toc339370346"&gt;&lt;/a&gt;Regelverk kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna 1948 har r&amp;auml;ttigheterna slagits fast i ett antal internationella konventioner. De centrala konventionerna &amp;auml;r FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheter och FN:s konvention om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter, b&amp;aring;da fr&amp;aring;n 1966.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; p&amp;aring; regional niv&amp;aring; finns konventioner om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, exempelvis den s&amp;aring; kallade Europakonventionen fr&amp;aring;n 1950, den amerikanska konventionen om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter fr&amp;aring;n 1969 och den afrikanska stadgan om m&amp;auml;nskliga och folkens r&amp;auml;ttigheter fr&amp;aring;n 1981. FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring och n&amp;auml;mnda konventioner inneh&amp;aring;ller sammantaget en l&amp;aring;ng rad r&amp;auml;ttigheter som innefattar grundl&amp;auml;ggande friheter, r&amp;auml;tten till skydd mot &amp;ouml;vergrepp och r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r att tillgodose de grundl&amp;auml;ggande behoven. Dessutom finns inom FN:s ram ytterligare fyra viktiga konventioner om rasdiskriminering (1965), diskriminering av kvinnor (1979), tortyr (1984) och barnets r&amp;auml;ttigheter (1989).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationella regler inom omr&amp;aring;det m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter reglerar f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan statsmakten och den enskilde. R&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r knutna till individen som ska kunna &amp;aring;tnjuta dessa ensam eller tillsammans med andra. Det &amp;auml;r staten, det vill s&amp;auml;ga ett lands regering, som har ansvaret f&amp;ouml;r att r&amp;auml;ttigheterna respekteras och att dessa oms&amp;auml;tts i praktiken genom bland annat fungerande r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sende, lagstiftning, undervisning och socialt st&amp;ouml;d. Staten &amp;auml;r skyldig att se till att dess f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare agerar i enlighet med de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och m&amp;aring;ste p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rhindra att dess f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare beg&amp;aring;r brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regimer som kr&amp;auml;nker de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna har ibland f&amp;ouml;rsvarat detta med att just deras l&amp;auml;nder har s&amp;auml;rskilda f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som g&amp;ouml;r detta befogat, eller med att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inte f&amp;aring;r hindra ut&amp;ouml;vandet av traditionella kulturella sedv&amp;auml;njor, till exempel betr&amp;auml;ffande kvinnors och flickors st&amp;auml;llning. R&amp;auml;ttigheterna i FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna fr&amp;aring;n 1948 &amp;auml;r universella. De g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r alla m&amp;auml;nniskor, utan &amp;aring;tskillnad, och ska respekteras &amp;ouml;ver hela v&amp;auml;rlden, oavsett land, kultur och specifik situation. Socialdemokraterna har och har alltid haft en icke-kulturrelativistisk syn p&amp;aring; m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s konvention om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter sl&amp;aring;r fast de grundl&amp;auml;ggande friheterna och r&amp;auml;tten till skydd mot &amp;ouml;vergrepp. Konventionen behandlar r&amp;auml;tten till liv, f&amp;ouml;rbud mot tortyr och mot slaveri samt olika friheter s&amp;aring;som yttrande- och religionsfrihet. Till konventionen h&amp;ouml;r tv&amp;aring; fakultativa protokoll. Det f&amp;ouml;rsta protokollet g&amp;auml;ller individuella klagom&amp;aring;l avseende p&amp;aring;st&amp;aring;dda konventionskr&amp;auml;nkningar och det andra protokollet avskaffande av d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheterna inneh&amp;aring;ller r&amp;auml;ttigheter sammanh&amp;auml;ngande med de grundl&amp;auml;ggande behoven. D&amp;auml;r behandlas r&amp;auml;ttigheter som r&amp;auml;tten till arbete, r&amp;auml;tten till en tillfredsst&amp;auml;llande levnadsstandard och r&amp;auml;tten till utbildning. Stater som anslutit sig till konventionen ska till fullo utnyttja sina tillg&amp;auml;ngliga resurser f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att konventionens r&amp;auml;ttigheter gradvis f&amp;ouml;rverkligas. Ett viktigt arbete har gjorts f&amp;ouml;r att skapa till&amp;auml;ggsprotokollet till FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheter. Socialdemokraterna vill se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheten att ratificera den. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att alla stater formellt har erk&amp;auml;nt de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna sker kr&amp;auml;nkningar av dessa kontinuerligt och medvetet. Konservativa och liberaler bortser g&amp;auml;rna fr&amp;aring;n de sociala, ekonomiska och kulturella r&amp;auml;ttigheterna som kr&amp;auml;ver ett aktivt, kollektivt, medm&amp;auml;nskligt ansvar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rverkligas. De godtar endast de formella politiska friheterna. &amp;Aring; andra sidan finns kommunistiska, religi&amp;ouml;st fundamentalistiska och andra totalit&amp;auml;ra id&amp;eacute;er och samh&amp;auml;llsskick som medvetet kr&amp;auml;nker individernas politiska fri- och r&amp;auml;ttigheter med en illusion om ett h&amp;ouml;gre framtida m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Runt om i v&amp;auml;rlden r&amp;auml;ds odemokratiska regimer yttrandefrihet, fri press och de m&amp;ouml;jligheter till information som ny teknik ger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna anser att de m&amp;auml;nskliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella fri- och r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r universella, odelbara och individuella. De f&amp;aring;r varken inskr&amp;auml;nkas av stater eller andra akt&amp;ouml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141126" name="_Toc305141126"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370347" name="_Toc339370347"&gt;&lt;/a&gt;D&amp;ouml;dsstraff och tortyr&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konventionen mot tortyr och annan grym, om&amp;auml;nsklig eller f&amp;ouml;rnedrande behandling eller bestraffning antogs av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling 1984. Konventionen syftar till att f&amp;ouml;rhindra tortyr eller liknande behandling och att skapa ett system av garantier f&amp;ouml;r att den som utf&amp;ouml;r eller har utf&amp;ouml;rt s&amp;aring;dana handlingar ska bestraffas. Till konventionen h&amp;ouml;r numera ocks&amp;aring; ett fakultativt protokoll som syftar till att etablera ett nationellt och internationellt bes&amp;ouml;ks- och inspektionssystem f&amp;ouml;r att motverka f&amp;ouml;rekomsten av tortyr eller liknande behandling p&amp;aring; platser d&amp;auml;r personer h&amp;aring;lls frihetsber&amp;ouml;vade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tortyr och misshandel utg&amp;ouml;r en av de mest motbjudande kr&amp;auml;nkningarna av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och m&amp;auml;nniskans v&amp;auml;rdighet. Alla l&amp;auml;nder &amp;auml;r skyldiga att f&amp;ouml;lja det ovillkorliga f&amp;ouml;rbudet mot alla former av tortyr och misshandel. Trots v&amp;auml;rldssamfundets anstr&amp;auml;ngningar f&amp;ouml;rekommer fortfarande tortyr och misshandel i alla delar av v&amp;auml;rlden. Straffrihet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;vare av tortyr och misshandel forts&amp;auml;tter att r&amp;aring;da i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;ouml;dsstraffet &amp;auml;r ett djupt om&amp;auml;nskligt straff. Dess grymhet och o&amp;aring;terkalleliga natur g&amp;ouml;r det till ett straff som inte b&amp;ouml;r ha n&amp;aring;gon plats i en civiliserad r&amp;auml;ttsordning. &amp;Auml;ven om antalet l&amp;auml;nder som i lag f&amp;ouml;rbjuder d&amp;ouml;dsstraff har &amp;ouml;kat m&amp;aring;ste Sverige forts&amp;auml;tta att aktivt agera bilateralt, i EU-arbetet och i FN-sammanhang f&amp;ouml;r att d&amp;ouml;dsstraffet avskaffas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN har bland annat i de internationella konventionerna om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter, barnens r&amp;auml;ttigheter och om de ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheterna fastst&amp;auml;llt strikta villkor f&amp;ouml;r verkst&amp;auml;llighet av d&amp;ouml;dsstraff. I det andra fakultativa protokollet till konventionen om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;reskrivs att staterna sj&amp;auml;lva ska f&amp;ouml;rbinda sig att permanent avskaffa d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Kina avr&amp;auml;ttas fler personer &amp;auml;n i alla andra l&amp;auml;nder tillsammans. Situationen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r under all kritik. Antalet verkst&amp;auml;llda d&amp;ouml;dsdomar talar f&amp;ouml;r det, men ocks&amp;aring; det faktum att d&amp;ouml;dsstraff utd&amp;ouml;mts efter summariska och tvivelaktiga r&amp;auml;ttsprocesser. Sverige m&amp;aring;ste i alla sammanhang kritisera Kinas politik r&amp;ouml;rande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och d&amp;aring; s&amp;auml;rskilt d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;USA &amp;auml;r en demokrati som s&amp;auml;ger sig v&amp;auml;rna individens fri- och r&amp;auml;ttigheter. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;ller vi h&amp;ouml;ga krav p&amp;aring; USA. EU bedriver ett aktivt arbete i USA mot d&amp;ouml;dsstraffet och har s&amp;auml;rskilt uppm&amp;auml;rksammat avr&amp;auml;ttningar av minder&amp;aring;riga och f&amp;ouml;rst&amp;aring;ndshandikappade. Sverige m&amp;aring;ste, bilateralt och med EU, forts&amp;auml;tta arbetet med att f&amp;ouml;rm&amp;aring; USA att avskaffa d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;ouml;dsstraff &amp;auml;r alltid oacceptabelt, men vi vill &amp;auml;nd&amp;aring; s&amp;auml;rskilt rikta v&amp;aring;r avsky mot de stater som avr&amp;auml;ttar barn, s&amp;aring; som exempelvis Iran. Det m&amp;aring;ste vara en tydlig svensk h&amp;aring;llning att f&amp;ouml;rd&amp;ouml;ma detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141127" name="_Toc305141127"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370348" name="_Toc339370348"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i arbetslivet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas och respekteras universellt. Den fria f&amp;ouml;renings- och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tten ska garanteras och slavarbete, barnarbete och diskriminering, inklusive l&amp;ouml;nediskriminering mellan k&amp;ouml;nen, elimineras. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att mer &amp;auml;n 200 miljoner barn arbetar och att  cirka 20 miljoner m&amp;auml;nniskor arbetar under tv&amp;aring;ng, enligt ILO. Det &amp;auml;r modernt slaveri. Arbetet inom Internationella arbetsorganisationen (ILO) m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;aring; &amp;ouml;kad tyngd och fler l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rm&amp;aring;s att ratificera ILO:s konventioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska, europeiska och internationella fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen spelar en avg&amp;ouml;rande roll som samh&amp;auml;llsomdanare och resurs f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar ekonomisk utveckling. Fria demokratiska fackf&amp;ouml;reningar v&amp;auml;rnar arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter och villkor och bidrar till &amp;ouml;kad social r&amp;auml;ttvisa. Utan fackf&amp;ouml;reningar och progressiva politiska r&amp;ouml;relser som samverkar &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna kommer de multinationella f&amp;ouml;retagen l&amp;auml;tt att kunna st&amp;auml;lla industrier och l&amp;auml;nder mot varandra. F&amp;ouml;retagen agerar &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna. Det m&amp;aring;ste &amp;auml;ven politiken och fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen g&amp;ouml;ra. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; arbetstagarna runt om i v&amp;auml;rlden garanteras r&amp;auml;tten att kunna vidta internationella sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framv&amp;auml;xten av en allt starkare europeisk och internationell arbetsr&amp;auml;tt och internationella fackliga avtal &amp;auml;r lovande, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling och r&amp;auml;ttvisa. Socialdemokratin och den fackliga r&amp;ouml;relsen kan och b&amp;ouml;r samverka &amp;auml;ven &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna. Vi kr&amp;auml;ver att grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet f&amp;ouml;rs in i internationella handelsavtal. Sverige ska h&amp;auml;vda arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter i internationella organisationer som Internationella valutafonden, IMF, och V&amp;auml;rldsbanken genom bilaterala kontakter och med upphandlingsregler p&amp;aring; alla samh&amp;auml;llsniv&amp;aring;er s&amp;aring;v&amp;auml;l globalt som nationellt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r Sverige ratificera ILO:s konvention 94 om offentlig upphandling. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att skapa opinion mot urusla arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetarr&amp;ouml;relsen m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; verka f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka den sociala dimensionen i de multilaterala organisationerna. Internationella organ som WTO och FN m&amp;aring;ste ges st&amp;ouml;rre befogenheter att st&amp;auml;lla upp tydliga krav f&amp;ouml;r hur handeln b&amp;ouml;r ske &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna s&amp;aring; att sociala framsteg i rika samh&amp;auml;llen inte sker p&amp;aring; bekostnad av f&amp;ouml;rf&amp;auml;rliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i andra l&amp;auml;nder. Ju fler som delar p&amp;aring; handeln desto fler m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; dela det ansvar som f&amp;ouml;ljer. Handel med varor och tj&amp;auml;nster m&amp;aring;ste liksom p&amp;aring; &amp;ouml;vriga marknader ske med tydliga regelverk och skydd f&amp;ouml;r svagare akt&amp;ouml;rer och l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratin kan aldrig acceptera att konkurrenskraft skapas genom l&amp;auml;gre l&amp;ouml;ner, s&amp;auml;mre arbetsvillkor, rovdrift p&amp;aring; milj&amp;ouml;n, exploatering av m&amp;auml;nniskor och s&amp;auml;mre v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Vi ska arbeta f&amp;ouml;r att fler l&amp;auml;nder f&amp;ouml;ljer str&amp;auml;van mot toppen, med m&amp;ouml;jlighet till utveckling och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning. Dessutom kan den &amp;ouml;kade ekonomiska integrationen leda till att priser och l&amp;ouml;ner s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom n&amp;auml;rmar sig varandra i en v&amp;auml;rld med fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r varor, tj&amp;auml;nster, kapital och m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r omv&amp;auml;lvande f&amp;ouml;r alla, i s&amp;aring;v&amp;auml;l industrialiserade som icke industrialiserade l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framsteg ska vinnas genom &amp;ouml;kade investeringar i m&amp;auml;nniskor och genom st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn. Vi vill inte att billiga konsumtionsvaror h&amp;auml;r hemma ska bygga p&amp;aring; usla arbetsvillkor och sv&amp;auml;ltl&amp;ouml;ner p&amp;aring; andra h&amp;aring;ll i v&amp;auml;rlden. Tillv&amp;auml;xt utan m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, &amp;ouml;kande sociala klyftor eller utarmning av v&amp;aring;r milj&amp;ouml; g&amp;ouml;r oss inte rikare. Tv&amp;auml;rtom &amp;auml;r det endast en social och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar utveckling som skapar h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt. Bara p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan m&amp;auml;nniskors trygghet &amp;ouml;ka och livskvalitet f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras oavsett var i v&amp;auml;rlden man lever.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om regeringen uttalat ”att efterlevnaden av och respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r arbetstagare ska st&amp;auml;rkas globalt” verkar detta ha f&amp;ouml;rsvunnit helt i regeringens utvecklingspolitik. Det ideologiska skiftet m&amp;auml;rks genom att fokus alltmer l&amp;auml;ggs p&amp;aring; marknaden, inte m&amp;auml;nniskan. Regeringen l&amp;auml;gger helt enkelt ingen st&amp;ouml;rre vikt vid m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet eller vid den fackliga organiseringens betydelse f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lles utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns allvarliga brister i de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Fackligt aktiva i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder forts&amp;auml;tter att f&amp;auml;ngslas, avskedas och diskrimineras samtidigt som legala hinder anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att hindra facklig organisering och kollektivavtalsf&amp;ouml;rhandlingar, vilket ber&amp;ouml;var miljontals arbetare deras r&amp;auml;ttigheter. 2011 d&amp;ouml;dades 76 personer p&amp;aring; grund av att de var fackligt aktiva. Hot, arresteringar och avskedanden r&amp;auml;knas i tiotusental i vissa v&amp;auml;rldsdelar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I globaliseringens sp&amp;aring;r v&amp;auml;xer behovet av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet, exempelvis f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra miljoner migrantarbetares sv&amp;aring;ra situation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det oacceptabelt att konkurrenskraft skapas genom rovdrift p&amp;aring; m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;. De grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i arbetslivet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas globalt. Den fria f&amp;ouml;renings- och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tten ska garanteras och slavarbete, barnarbete och diskriminering m&amp;aring;ste elimineras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De internationella f&amp;ouml;retagen har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en viktig roll i globaliseringen. Av v&amp;auml;rldens hundra st&amp;ouml;rsta ekonomier &amp;auml;r h&amp;auml;lften f&amp;ouml;retag. Inom ramen f&amp;ouml;r FN, Internationella arbetsorganisationen (ILO), V&amp;auml;rldsbanken och andra organisationer &amp;auml;r det m&amp;ouml;jligt att driva fram regler om f&amp;ouml;retags ansvar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsvillkor och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;. Detta arbete m&amp;aring;ste skyndas p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten att organisera sig och r&amp;auml;tten att sluta kollektiva avtal &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r att utveckla m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter p&amp;aring; arbetsplatserna, liksom ocks&amp;aring; strids- och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rderna. Den h&amp;auml;r kombinationen av organisationsr&amp;auml;tt, kollektiva avtal, strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder liksom satsningar p&amp;aring; syssels&amp;auml;ttningen &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r att man ska kunna v&amp;auml;rna m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor ska kunna forma sina egna liv, ha makt &amp;ouml;ver sina egna liv men ocks&amp;aring; kunna k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r andra m&amp;auml;nniskors m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Viktiga verktyg utg&amp;ouml;rs av ILO:s konventioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de senaste &amp;aring;ren har ILO drivit en kampanj f&amp;ouml;r ratifikation och uppfyllande av organisationens &amp;aring;tta k&amp;auml;rnkonventioner. Dessa avser m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inom omr&amp;aring;dena f&amp;ouml;reningsfrihet och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tt, icke-diskriminering i arbetslivet, f&amp;ouml;rbud mot tv&amp;aring;ngsarbete och f&amp;ouml;rbud mot barnarbete. Sverige har ratificerat samtliga dessa konventioner och st&amp;ouml;der aktivt ILO:s arbete f&amp;ouml;r universell ratifikation av dessa grundl&amp;auml;ggande instrument s&amp;aring;som f&amp;ouml;rutsattes i en deklaration om grundl&amp;auml;ggande principer och r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet som antogs av ILO 1998.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ILO:s stadga och ILO:s konventioner – och d&amp;aring; fr&amp;auml;mst nr 87 om f&amp;ouml;reningsfrihet och nr 98 om r&amp;auml;tt att sluta kollektivavtal – innefattar inte explicit strejkr&amp;auml;tten och inte heller r&amp;auml;tten till sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Socialdemokraterna f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar r&amp;auml;tten till gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande fackliga strids- och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Vi ser en brist i att det i ILO:s system idag inte finns en internationell r&amp;auml;tt till fackliga strids- och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder mot f&amp;ouml;retag som inte respekterar ILO:s konventioner om r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141128" name="_Toc305141128"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370349" name="_Toc339370349"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter har alltid varit s&amp;auml;rskilt utsatta och grundas i en traditionell kulturell underordning i alla samh&amp;auml;llen, som tagit sig olika uttryck. Socialdemokraterna &amp;auml;r ett feministiskt parti och det genomsyrar ocks&amp;aring; v&amp;aring;rt internationella engagemang. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r en central samh&amp;auml;llsfr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n. Att skapa lika m&amp;ouml;jligheter, r&amp;auml;ttigheter och skyldigheter inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och utveckling p&amp;aring; en rad samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att Sverige ska vara ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland i det internationella arbetet f&amp;ouml;r kvinnors r&amp;auml;ttigheter. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet &amp;auml;r centralt inom alla politikomr&amp;aring;den. N&amp;auml;r kvinnor f&amp;ouml;rv&amp;auml;gras sina r&amp;auml;ttigheter och f&amp;ouml;rv&amp;auml;gras att ta del i samh&amp;auml;llslivet p&amp;aring; samma villkor som m&amp;auml;n s&amp;aring; f&amp;ouml;rtrycks inte bara kvinnorna utan hela samh&amp;auml;llsutvecklingen h&amp;aring;lls tillbaka. Sverige ska arbeta mot diskriminering och f&amp;ouml;r kvinnors r&amp;auml;tt till utbildning, ekonomisk sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet, juridiska r&amp;auml;ttigheter och m&amp;ouml;jligheter att arbeta politiskt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet l&amp;ouml;nar sig f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l kvinnor som samh&amp;auml;llet. I V&amp;auml;rldsbankens rapport, World Development Report 2012: Gender Equality and Development, ges en utm&amp;auml;rkt redovisning som visar just detta faktum att det &amp;auml;r ekonomiskt l&amp;ouml;nsamt med en politik som st&amp;auml;rker kvinnors r&amp;auml;ttigheter. Sj&amp;auml;lvfallet &amp;auml;r kvinnors r&amp;auml;ttigheter en fr&amp;aring;ga som i sin egen r&amp;auml;tt kr&amp;auml;ver agerande men det &amp;auml;r positivt att V&amp;auml;rldsbanken ger ytterligare argument f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r kvinnornas r&amp;auml;ttigheter fortsatt &amp;auml;r under f&amp;ouml;rtryck.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inte minst handlar kvinnors r&amp;auml;ttigheter om sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter, ett omr&amp;aring;de d&amp;auml;r Sverige b&amp;aring;de kan och b&amp;ouml;r ta initiativ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots &amp;aring;terkommande rapportering om den helt oacceptabla m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten samt det faktum att kunskap finns om vad som beh&amp;ouml;ver &amp;aring;tg&amp;auml;rdas f&amp;ouml;r att komma tillr&amp;auml;tta med de h&amp;ouml;ga d&amp;ouml;dstalen sker f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i alltf&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsam takt. Tydligt &amp;auml;r att den politiska viljan m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger saknas. H&amp;ouml;g m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet &amp;auml;r ett tecken p&amp;aring; att kvinnors liv inte respekteras och v&amp;auml;rderas lika som m&amp;auml;ns.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Selektiva aborter och barnamord riktade mot flickor f&amp;ouml;rekommer i stor omfattning i vissa delar av v&amp;auml;rlden. Indien och Kina &amp;auml;r enligt Unicef de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r abortering av flickfoster f&amp;ouml;rkommer mest. I Kina har ettbarnspolitiken och en preferens f&amp;ouml;r pojkar lett till ett kraftigt underskott p&amp;aring; flickor, i Indien &amp;auml;r hemgift en huvudf&amp;ouml;rklaring. Att betala hemgift f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;ds i indisk lag redan 1961 men praktiseras brett &amp;ouml;ver landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid den internationella befolkningskonferensen, ICPD, som h&amp;ouml;lls i Kairo 1994 skedde det ett skifte av v&amp;auml;rldens syn p&amp;aring; befolkningsfr&amp;aring;gor. Kampen mot m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet &amp;auml;r ett omr&amp;aring;de som b&amp;ouml;r lyftas fram. Omfattningen av m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet &amp;auml;r en av de st&amp;ouml;rsta tragedierna i v&amp;aring;r tid. I Sverige &amp;auml;r risken en p&amp;aring; 17&amp;nbsp;400 att d&amp;ouml; i samband med graviditet eller f&amp;ouml;rlossning. F&amp;ouml;r en kvinna i Niger &amp;auml;r risken att d&amp;ouml; en p&amp;aring; sju. Enligt Unicef lider 300 miljoner kvinnor (eller en fj&amp;auml;rdedel av kvinnorna i utvecklingsl&amp;auml;nderna) av allvarliga skador, infektioner eller handikapp som de drabbats av under graviditet och f&amp;ouml;rlossning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor utg&amp;ouml;r halva befolkningen men mer &amp;auml;n tv&amp;aring; tredjedelar av de m&amp;auml;nniskor som r&amp;auml;knas som fattiga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Millenniem&amp;aring;lens delm&amp;aring;l 5 anger att m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten ska minskas. &amp;Auml;ven om n&amp;aring;gra l&amp;auml;nder har minskat m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten ser det inte ut som om m&amp;aring;let kommer att n&amp;aring;s till 2015. Detta &amp;auml;r inte acceptabelt. En h&amp;ouml;g m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet f&amp;aring;r &amp;auml;ven konsekvenser i &amp;ouml;kad barnad&amp;ouml;dlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN-konventionen om avskaffande av allt slags diskriminering av kvinnor (Cedaw) antogs av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling 1979. Konventionen ger ett ramverk f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla lika r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n. Till konventionen h&amp;ouml;r ett fakultativt protokoll som ger klagor&amp;auml;tt vad g&amp;auml;ller kr&amp;auml;nkningar av konventionens r&amp;auml;ttigheter. FN:s millenniedeklaration slog fast j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan k&amp;ouml;nen och st&amp;auml;rkande av kvinnors r&amp;auml;ttigheter som avg&amp;ouml;rande faktorer i fattigdomsbek&amp;auml;mpningen. Medlemsstaterna &amp;aring;tog sig att bek&amp;auml;mpa alla former av v&amp;aring;ld mot och att avskaffa all diskriminering av kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;tt att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sina egna kroppar, sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter (SRHR) &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande. Bristen p&amp;aring; dessa r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande. Varje dag, varje minut d&amp;ouml;r en kvinna som &amp;auml;r gravid eller n&amp;auml;r hon f&amp;ouml;der barn, de flesta i utvecklingsl&amp;auml;nder. Cirka 300 000 kvinnor d&amp;ouml;r varje &amp;aring;r i samband med graviditet och f&amp;ouml;rlossning. Genom tillg&amp;aring;ng till preventivmedel, l&amp;auml;karv&amp;aring;rd, sexualundervisning och tillg&amp;aring;ng till s&amp;auml;kra aborter skulle de flesta d&amp;ouml;dsfall kunna undvikas. Os&amp;auml;kra aborter orsakar 13 % av m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten i v&amp;auml;rlden, enligt RFSU. Antal aborter i v&amp;auml;rlden &amp;ouml;kar &amp;aring;terigen, bland annat p&amp;aring; grund av d&amp;aring;lig tillg&amp;aring;ng till preventivmedel. I l&amp;auml;nder med lagliga aborter och bra tillg&amp;aring;ng till preventivmedel &amp;auml;r aborterna f&amp;auml;rre &amp;auml;n i l&amp;auml;nder med strikt lagstiftning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt; I &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och &amp;ouml;kat sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande, inte minst &amp;ouml;ver den egna kroppen, ligger ocks&amp;aring; den kanske viktigaste enskilda faktorn f&amp;ouml;r att hejda spridningen av hiv/aids.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fistula, att livmodern spricker p.g.a. att flickan inte vuxit f&amp;auml;rdigt eller p.g.a. l&amp;aring;ngdragna f&amp;ouml;rlossningar, &amp;auml;r vanligast f&amp;ouml;rekommande i utvecklingsl&amp;auml;nder, bl.a. Etiopien, d&amp;auml;r flera svenska politiska kvinnoorganisationer har engagerat sig f&amp;ouml;r att bist&amp;aring; Fistulastiftelsen, som arbetar s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;rebyggande som med kirurgiska ingrepp f&amp;ouml;r att om m&amp;ouml;jligt ge de unga flickorna ett dr&amp;auml;gligt liv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett omr&amp;aring;de d&amp;auml;r dessa r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nks &amp;auml;r kvinnlig omsk&amp;auml;relse. Sverige m&amp;aring;ste inom alla relevanta forum verka f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rbud mot kvinnlig omsk&amp;auml;relse antas och efterf&amp;ouml;ljs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att arbetet f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra intentionerna i den SRHR-policy den socialdemokratiska regeringen p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade forts&amp;auml;tter ocks&amp;aring; under nuvarande regering. Myten om m&amp;ouml;domshinnan och en nationell policy om hur sjukv&amp;aring;rden ska hantera kraven p&amp;aring; rekonstruktion av m&amp;ouml;domshinnor b&amp;ouml;r ing&amp;aring; i SRHR-policyn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Abort &amp;auml;r en r&amp;auml;tt som vi ofta tar f&amp;ouml;r given i Sverige, men som i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder, &amp;auml;ven inom EU, &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjuden eller hotas. N&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av aborterna &amp;auml;r idag farliga ”bakgatsaborter” – n&amp;auml;r aborterna &amp;auml;r illegala leder det till &amp;ouml;kning av s&amp;aring;dana som &amp;auml;r os&amp;auml;kert utf&amp;ouml;rda och leder till kvinnors lidande eller d&amp;ouml;d. Att kvinnan inte ges r&amp;auml;tten att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sin egen kropp &amp;auml;r inte f&amp;ouml;renligt med en socialdemokratisk m&amp;auml;nniskosyn och abortr&amp;auml;tten borde vara en m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet. Vi vill s&amp;auml;rskilt framh&amp;aring;lla betydelsen av tillg&amp;aring;ng till preventivmedel, tillg&amp;aring;ng och r&amp;auml;tt till s&amp;auml;ker och laglig abort samt empowerment av kvinnor. FN:s befolkningsorgan UNFPA g&amp;ouml;r viktiga insatser p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de och vi socialdemokrater anser att Sverige fortsatt ska st&amp;ouml;dja dess arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser med stor oro hur r&amp;auml;tten till fri abort i Europa hindras av att katolskt dominerade l&amp;auml;nder, som Ungern, Polen, Irland och Malta, hellre framh&amp;aring;ller avh&amp;aring;llsamhet &amp;auml;n en &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av preventivmedel och tillg&amp;aring;ng till lagliga aborter. Trots att EU:s j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsministrar 2005 antog en deklaration som pekar p&amp;aring; att sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r en del av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna har EU som organisation f&amp;ouml;rblivit tyst eller till och med bak&amp;aring;tstr&amp;auml;vande, n&amp;auml;r det g&amp;auml;llt r&amp;auml;tten till fri abort, preventivmedel och andra sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;ver hela v&amp;auml;rlden och utan undantag f&amp;ouml;r n&amp;aring;gon region &amp;auml;r v&amp;aring;ld ut&amp;ouml;vat av den egna partnern och inom familjen den vanligaste formen av v&amp;aring;ld mot kvinnor. I m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder behandlas v&amp;aring;ld mot kvinnor inom familjen fortfarande som ett privat problem och inte som det angel&amp;auml;gna politiska och samh&amp;auml;lleliga problem det utg&amp;ouml;r. Stater har skyldighet att p&amp;aring; alla s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rhindra alla former av v&amp;aring;ld mot kvinnor. Underl&amp;aring;tenhet att g&amp;ouml;ra detta inneb&amp;auml;r att staten g&amp;ouml;r sig skyldig till en kr&amp;auml;nkning av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Sverige och EU m&amp;aring;ste i internationella sammanhang entr&amp;auml;get forts&amp;auml;tta f&amp;auml;sta uppm&amp;auml;rksamheten p&amp;aring; dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r ett av de allvarligaste folkh&amp;auml;lsoproblemen och ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsproblem d&amp;auml;r den traditionella k&amp;ouml;nsmaktsordningen om m&amp;auml;ns &amp;ouml;verordning och kvinnors underordning fortfarande har stor betydelse. F&amp;ouml;rslagen och strategierna som den borgerliga regeringen lyft fram &amp;auml;r defensiva, otydliga och saknar konkretion. Vi menar att fr&amp;aring;gan beh&amp;ouml;ver lyftas fram och prioriteras tydligare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnorna &amp;auml;r ofta familjef&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjare och hos kvinnorna ligger en viktig nyckel till utveckling. Samtidigt har kvinnor inte alls samma m&amp;ouml;jligheter som m&amp;auml;n att ta ansvar f&amp;ouml;r sina liv, kunna p&amp;aring;verka samh&amp;auml;llet eller ta del av globaliseringens f&amp;ouml;rdelar. Bist&amp;aring;ndet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rka kvinnors st&amp;auml;llning och r&amp;auml;ttigheter. Satsningar p&amp;aring; kvinnors utbildning f&amp;aring;r direkta effekter p&amp;aring; reproduktionsm&amp;ouml;nstren. Det leder till minskad barnad&amp;ouml;dlighet, &amp;ouml;kad preventivmedelsanv&amp;auml;ndning, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat n&amp;auml;ringsintag och &amp;ouml;kad satsning p&amp;aring; barns skolg&amp;aring;ng etc.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor m&amp;aring;ste ges samma r&amp;auml;ttigheter som m&amp;auml;n inom samh&amp;auml;llets alla omr&amp;aring;den. Inte minst handlar det om att f&amp;ouml;rm&amp;aring; stater som ratificerat kvinnokonventionen, men med ett kulturellt undantag, att fullt ut ratificera och implementera konventionen s&amp;aring; att kvinnor och m&amp;auml;n likst&amp;auml;lls inf&amp;ouml;r lagen &amp;auml;ven vad g&amp;auml;ller exempelvis &amp;auml;gande, arv och v&amp;aring;rdnad av barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill ocks&amp;aring; framh&amp;aring;lla vikten av kvinnor i beslutsfattande positioner. Detta av tv&amp;aring; enkla sk&amp;auml;l. Det f&amp;ouml;rsta och uppenbara &amp;auml;r det demokratiska. Kvinnor &amp;auml;r halva befolkningen och ingen ska p&amp;aring; grund av sitt k&amp;ouml;n utest&amp;auml;ngas fr&amp;aring;n makt. Det andra handlar om politiska prioriteringar. Erfarenhet fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder visar att beslutande f&amp;ouml;rsamlingar som har en h&amp;ouml;g andel kvinnor i h&amp;ouml;gre grad prioriterar h&amp;auml;lsa, utbildning och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i det lilla som i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen &amp;auml;r den b&amp;auml;sta grunden f&amp;ouml;r en positiv utveckling. Vi vill att Sverige ska vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kvinnorepresentationen i olika internationella organ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under avsnittet s&amp;auml;kerhetspolitik skriver vi om kvinnors och barns s&amp;auml;rskilt utsatta position i konflikt och krig, FN:s resolutioner 1325 och 1820 m fl relaterade resolutioner samt om kvinnors roll b&amp;aring;de i det f&amp;ouml;rebyggande och det &amp;aring;teruppbyggande arbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141129" name="_Toc305141129"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370350" name="_Toc339370350"&gt;&lt;/a&gt;Handel med m&amp;auml;nniskor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN har vid upprepade tillf&amp;auml;llen tagit avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n prostitution, till exempel i FN-konventionen The convention for the Suppression of the Traffic in Persons and the Exploitation of the Prostitution of Others fr&amp;aring;n 1949, FN:s kvinnokonvention, Cedaw, fr&amp;aring;n 1979, stadgar att konventionsstaterna ska vidta alla l&amp;auml;mpliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder, inklusive lagstiftning, f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa alla former av handel med kvinnor och utnyttjande av kvinnoprostitution och FN:s deklaration om avskaffande av v&amp;aring;ld mot kvinnor fr&amp;aring;n 1993. Pekingplattformen fr&amp;aring;n kvinnokonferensen 1995 som dock beklagligt g&amp;ouml;r en distinktion mellan frivillig och p&amp;aring;tvingad prostitution och Palermodeklarationen fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2000 anges som det f&amp;ouml;rsta internationella dokument som n&amp;auml;mner m&amp;auml;nnen som efterfr&amp;aring;gar prostituerade kvinnor. Vi kan dela den uppfattningen, men regeringen f&amp;aring;r inte n&amp;ouml;ja sig med att f&amp;ouml;rvalta, utan har ett ansvar f&amp;ouml;r att g&amp;aring; vidare och att g&amp;aring; f&amp;ouml;re. Sverige ska vara ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Amnesty International &amp;auml;r m&amp;auml;nniskohandel, trafficking, en av de mest utbredda och gr&amp;ouml;vsta formerna av v&amp;aring;ld mot kvinnor. Trafficking &amp;auml;r inte enbart ett brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter generellt, utan inbegriper kr&amp;auml;nkningar s&amp;aring;som tortyr, misshandel, frihetsber&amp;ouml;vande, kr&amp;auml;nkningar av r&amp;auml;tten till h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;tten till r&amp;auml;ttvis behandling, uppr&amp;auml;ttelse och ers&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den mest cyniska brottsligheten &amp;auml;r den v&amp;auml;xande handeln med kvinnor och barn f&amp;ouml;r sexuellt utnyttjande och prostitution. Hundratals kvinnor kommer till Sverige varje &amp;aring;r genom denna handel. Sverige har varit drivande internationellt f&amp;ouml;r att motverka m&amp;auml;nniskohandeln b&amp;aring;de inom EU och FN. Sexslavhandeln m&amp;aring;ste stoppas – m&amp;auml;nniskan &amp;auml;r ingen handelsvara. Vi menar att den svenska sexk&amp;ouml;pslagen som modell m&amp;aring;ste lyftas fram i europeiska och internationella sammanhang.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges sexk&amp;ouml;pslag ska h&amp;auml;vdas. En viktig del i att bek&amp;auml;mpa m&amp;auml;nniskohandel med sexuella &amp;auml;ndam&amp;aring;l &amp;auml;r att bek&amp;auml;mpa prostitution. Sambandet mellan prostitution och m&amp;auml;nniskohandel m&amp;aring;ste tydligg&amp;ouml;ras och erk&amp;auml;nnas. Om efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; k&amp;ouml;p av sexuella tj&amp;auml;nster bek&amp;auml;mpas minskar ocks&amp;aring; m&amp;auml;nniskohandeln. Den svenska sexk&amp;ouml;pslagstiftningen &amp;auml;r ett bra exempel p&amp;aring; hur prostitution bek&amp;auml;mpas. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att ta ytterligare ett steg fram&amp;aring;t. Vi ska inte exportera sexslaveriet utomlands. &amp;Auml;ven svenskar som k&amp;ouml;per sex utomlands ska kunna lagf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r detta i Sverige. Norge samt Island har genomf&amp;ouml;rt en s&amp;aring;dan lag. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ta bort kravet p&amp;aring; dubbel straffbarhet vid sexk&amp;ouml;p och inf&amp;ouml;ra skadest&amp;aring;nd f&amp;ouml;r brottsoffret.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU b&amp;ouml;r underteckna och ratificera Europar&amp;aring;dets konvention mot m&amp;auml;nniskohandel.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141130" name="_Toc305141130"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370351" name="_Toc339370351"&gt;&lt;/a&gt;Situationen f&amp;ouml;r minoriteter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt FN finns i n&amp;auml;stan alla l&amp;auml;nder en eller flera minoriteter. Det finns ingen tillf&amp;ouml;rlitlig statistik men uppskattningsvis tillh&amp;ouml;r 10–20&amp;nbsp;procent av v&amp;auml;rldens befolkning minoriteter. Detta inneb&amp;auml;r att &amp;nbsp;hundratals miljoner m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r i behov av s&amp;auml;rskilda &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r skydd av sina r&amp;auml;ttigheter. Minoriteter finns bland de mest missgynnade grupperna i samh&amp;auml;llet och personer i minoritetsgruppen uts&amp;auml;tts ofta f&amp;ouml;r diskriminering och or&amp;auml;ttvisa samt utesluts fr&amp;aring;n meningsfyllt deltagande i samh&amp;auml;lleligt och politiskt liv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN antog 1965 konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Konventionsstaterna ska vidta olika typer av &amp;aring;tg&amp;auml;rder, s&amp;aring;som lagstiftning och utbildningsinsatser, f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att m&amp;auml;nniskor blir diskriminerade p&amp;aring; grund av etnisk tillh&amp;ouml;righet. Sverige har ratificerat konventionen. Flertalet av FN:s &amp;ouml;vriga konventioner om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inneh&amp;aring;ller ocks&amp;aring; uttryckliga f&amp;ouml;rbud mot rasdiskriminering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt FN har skyddet av minoriteter f&amp;aring;tt &amp;ouml;kad aktualitet under senare &amp;aring;r. Detta beror p&amp;aring; att etniska, rasm&amp;auml;ssiga och religi&amp;ouml;sa sp&amp;auml;nningar har blivit starkare och kommit att utg&amp;ouml;ra hot mot ekonomisk, social och politisk samh&amp;auml;llsstruktur i stater, liksom mot territoriell integritet. Det finns anledning att ge &amp;ouml;kad uppm&amp;auml;rksamhet &amp;aring;t skydd f&amp;ouml;r minoriteter och att motverka diskriminering av personer som tillh&amp;ouml;r nationella, etniska, religi&amp;ouml;sa eller spr&amp;aring;kliga minoriteter, inte minst mot bakgrund av situationen f&amp;ouml;r exempelvis kristna i Irak. I sammanhanget vill vi ocks&amp;aring; understryka att b&amp;aring;de islamofobi och antisemitism m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll i v&amp;auml;rlden lever minoritetsbefolkningar i en mycket utsatt situation d&amp;auml;r deras m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nks. Arbetet f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r exempelvis kurder och romer m&amp;aring;ste intensifieras. Vikten av religionsfrihet f&amp;ouml;r alla religioner kan inte nog understrykas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141131" name="_Toc305141131"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370352" name="_Toc339370352"&gt;&lt;/a&gt;Hbt-personers r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rtryck, diskriminering eller bestraffning av m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; grund av deras sexuella l&amp;auml;ggning strider mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. &amp;Ouml;vergrepp mot och diskriminering av personer p&amp;aring; grund av sexuell l&amp;auml;ggning m&amp;aring;ste motarbetas och st&amp;aring;ndpunkten fr&amp;auml;mjas att alla individer ska kunna &amp;aring;tnjuta sina r&amp;auml;ttigheter oavsett sexuell l&amp;auml;ggning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I n&amp;auml;rmare 80 l&amp;auml;nder &amp;auml;r det olagligt med sexuella relationer mellan personer av samma k&amp;ouml;n. I flera l&amp;auml;nder &amp;auml;r samk&amp;ouml;nad k&amp;auml;rlek belagd med d&amp;ouml;dsstraff. I m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder &amp;auml;r det l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n sj&amp;auml;lvklart att fira Pride. Det finns flera exempel d&amp;auml;r parader f&amp;ouml;rbjudits eller d&amp;auml;r man ”till&amp;aring;ter” trakasserier mot dem. Europadomstolen har slagit fast att det &amp;auml;r ett brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter att f&amp;ouml;rbjuda parader. Lagar med syfte att besk&amp;auml;ra hbt-personers r&amp;auml;ttigheter och tysta debatten f&amp;ouml;rs fram i flera l&amp;auml;nder och i n&amp;aring;gra har de &amp;auml;ven antagits.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En attitydf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring bland FN:s medlemsl&amp;auml;nder m&amp;aring;ste p&amp;aring;skyndas genom att fr&amp;aring;gorna tas upp i olika internationella forum.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I var och en av FN-konventionerna om medborgerliga och politiska respektive ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheter ges det uttryck f&amp;ouml;r den folkr&amp;auml;ttsligt viktiga principen om icke-diskriminering. Ett antal exempel p&amp;aring; diskrimineringsgrunder r&amp;auml;knas upp, d&amp;auml;ribland ras, hudf&amp;auml;rg och religion – d&amp;auml;remot inte sexuell l&amp;auml;ggning. De diskrimineringsgrunder som anges utg&amp;ouml;r inte en utt&amp;ouml;mmande lista och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kan &amp;auml;ven andra diskrimineringsgrunder, s&amp;aring;som sexuell l&amp;auml;ggning, omfattas av artikelns till&amp;auml;mpning. Trots att m&amp;aring;nga stater, likt Sverige, g&amp;ouml;r denna tolkning finns idag utrymmet f&amp;ouml;r att tolka bort sexuell l&amp;auml;ggning som grund f&amp;ouml;r diskriminering. Ett s&amp;auml;tt att p&amp;aring;skynda en attitydf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r att p&amp;aring;b&amp;ouml;rja ett arbete kring en hbt-konvention. &amp;Auml;ven om FN:s konvention om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter omfattar hbt-personer b&amp;ouml;r Sverige bli mera p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r en hbt-konvention.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r mycket gl&amp;auml;djande att FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter 2011 antog en resolution om hbt-r&amp;auml;ttigheter och det &amp;auml;r av betydelse att fr&amp;aring;gorna debatteras inom FN – ett exempel &amp;auml;r att FN f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen har publicerat en rapport om dessa r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill att Sverige arbetar f&amp;ouml;r en internationell hbt-konferens. Men som situationen internationellt ser ut just nu riskerar arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en s&amp;aring;dan till st&amp;aring;nd att vara kontraproduktivt. N&amp;auml;r det &amp;ouml;ppnar sig m&amp;ouml;jligheter som g&amp;ouml;r att den bed&amp;ouml;mningen kan &amp;auml;ndras vill vi att Sverige arrangerar en internationell hbt-konferens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I globala sammanhang &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att ta upp och diskutera fr&amp;aring;gor om diskriminering p&amp;aring; grund av sexuell l&amp;auml;ggning och vikten av att skydda och respektera m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r hbt-personer. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll omg&amp;auml;rdad av religi&amp;ouml;sa och kulturella tabun och motst&amp;aring;ndet &amp;auml;r kompakt fr&amp;aring;n en majoritet av FN:s medlemsl&amp;auml;nder. Motst&amp;aring;ndet f&amp;aring;r absolut inte hindra Sverige fr&amp;aring;n att driva dessa fr&amp;aring;gor bilateralt och multilateralt. Dessutom vill vi betona att vikt l&amp;auml;ggs vid att uppmana l&amp;auml;nder d&amp;auml;r homosexualitet bestraffas med d&amp;ouml;dsstraff att avskaffa detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141132" name="_Toc305141132"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370353" name="_Toc339370353"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i kampen mot terrorism&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den internationella terrorismen styrs av krafter som politiskt och medvetet hotar v&amp;aring;ra &amp;ouml;ppna samh&amp;auml;llen, genom direkta d&amp;aring;d, men ocks&amp;aring; genom hot i syfte att tvinga oss till eftergifter vad g&amp;auml;ller &amp;ouml;ppenhet, demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Det kan vi aldrig acceptera. Kampen mot internationell terrorism &amp;auml;r viktig och m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras i ett brett internationellt samarbete. Den kr&amp;auml;ver samarbete mellan stater och internationella organisationer, d&amp;auml;r FN har en central roll. F&amp;ouml;r att v&amp;aring;r kamp ska lyckas m&amp;aring;ste den bygga p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och folkr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men i en oj&amp;auml;mn kamp mot en fiende som inte skyr n&amp;aring;gra medel st&amp;auml;lls det extra h&amp;aring;rda krav p&amp;aring; oss som tror p&amp;aring; demokrati och varje individs okr&amp;auml;nkbarhet. I kampen mot terrorismen m&amp;aring;ste r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r den enskilde individen vara tydlig. V&amp;aring;r gemensamma kamp mot terrorism skadas n&amp;auml;r den f&amp;ouml;rs utan h&amp;auml;nsyn till de v&amp;auml;rden den ska f&amp;ouml;rsvara – exempelvis som i det amerikanska l&amp;auml;gret Guant&amp;aacute;namo.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga l&amp;auml;nder har anv&amp;auml;nt hotet fr&amp;aring;n terrorismen som en rid&amp;aring; bakom vilken de f&amp;auml;ngslar oppositionella.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kritiken var med r&amp;auml;tta mycket h&amp;aring;rd n&amp;auml;r det tidigare uppdagades att den amerikanska administrationen under d&amp;aring;varande president George W Bush godk&amp;auml;nt f&amp;ouml;rh&amp;ouml;rsmetoder som exempelvis skendr&amp;auml;nkning. Sveriges h&amp;aring;llning m&amp;aring;ste alltj&amp;auml;mt vara kristallklar: de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; i kampen mot terrorismen. Kampen mot terrorism har m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger handlat om var individer ska lagf&amp;ouml;ras och om utl&amp;auml;mningar av misst&amp;auml;nkta f&amp;ouml;rbrytare. Sverige fick kritik fr&amp;aring;n FN:s tortyrkommitt&amp;eacute; f&amp;ouml;r utl&amp;auml;mningen av tv&amp;aring; egyptier d&amp;aring; detta gjordes mot s&amp;aring; kallade diplomatiska f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar om att de inte kommer att torteras. Senare visade det sig att f&amp;aring;ngarna trots detta torterades i f&amp;auml;ngelse och under f&amp;ouml;rh&amp;ouml;r. Det socialdemokratiska partiet st&amp;auml;ller sig mycket tveksamt till att det finns n&amp;aring;got tillf&amp;auml;lle d&amp;aring; utl&amp;auml;mning mot diplomatiska f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar &amp;auml;r befogade.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141133" name="_Toc305141133"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370354" name="_Toc339370354"&gt;&lt;/a&gt;Enskilda fall och Dawit Isaak&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den internationella r&amp;auml;tten sl&amp;aring;s fast att utl&amp;auml;nningarnas personliga frihet m&amp;aring;ste respekteras. Av detta f&amp;ouml;ljer bland annat krav p&amp;aring; att det ska finnas en straffr&amp;auml;tt och straffprocessr&amp;auml;tt som inte diskriminerar dem och krav p&amp;aring; att godtyckliga frihetsingrepp inte f&amp;ouml;rekommer. R&amp;auml;tten att ge diplomatiskt skydd &amp;auml;r en r&amp;auml;ttighet som tillkommer staten. Det &amp;auml;r s&amp;aring;ledes staten som avg&amp;ouml;r om den vill ingripa eller inte till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r en enskild medborgare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater k&amp;auml;nde djup oro n&amp;auml;r statsminister Fredrik Reinfeldt under f&amp;ouml;rra mandatperioden uttalade att han som regeringschef inte tar upp enskilda fall av kr&amp;auml;nkningar i bilaterala samtal. Hade detta f&amp;aring;tt bli regeringens h&amp;aring;llning hade det inneburit en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i svensk utrikespolitik. En av styrkorna i det svenska arbetet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter har varit just att vi har kunnat kritisera s&amp;aring;v&amp;auml;l stater som gerillar&amp;ouml;relser och kombinera detta med ett genuint engagemang f&amp;ouml;r den enskilde som drabbas. Vi anser att det &amp;auml;r en skyldighet att som regeringschef synligg&amp;ouml;ra om svenska medborgare utomlands f&amp;aring;r sina m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nkta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2001 fick Eritreas president Isaias Afewerki mycket kritik f&amp;ouml;r hur han styrde landet. I skuggan av terrorattackerna i USA i september 2001 passade regimen p&amp;aring; att f&amp;auml;ngsla kritikerna och st&amp;auml;nga all oberoende press. 11 politiker och 10 journalister f&amp;auml;ngslades, d&amp;auml;ribland den svenska medborgaren Dawit Isaak. Sedan dess sitter Dawit Isaak f&amp;auml;ngslad utan r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng och utan kontakt med omv&amp;auml;rlden. Inskr&amp;auml;nkningarna av yttrandefrihet forts&amp;auml;tter i Eritrea. Regeringen m&amp;aring;ste ta upp bristen p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna med f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r Eritrea. Dawit Isaak och andra f&amp;auml;ngslade i motsvarande situation m&amp;aring;ste omedelbart sl&amp;auml;ppas eller f&amp;aring; en r&amp;auml;ttvis r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng enligt internationella vedertagna r&amp;auml;ttsnormer. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att &amp;ouml;ka trycket i den tysta diplomatin och utse ett s&amp;auml;rskilt s&amp;auml;ndebud f&amp;ouml;r fr&amp;aring;gan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nyligen frigavs de tv&amp;aring; svenska journalister som varit f&amp;auml;ngslade i Etiopien. Vi socialdemokrater gl&amp;auml;ds &amp;aring;t detta samtidigt som vi vet att de dessv&amp;auml;rre inte var ensamma om sin situation. Journalister m&amp;ouml;rdas, f&amp;auml;ngslas eller lever under hot runt om i v&amp;auml;rlden. S&amp;aring;v&amp;auml;l Sverige som det internationella samfundet m&amp;aring;ste arbeta kraftfullt f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka respekten f&amp;ouml;r det fria ordet och journalisternas arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141134" name="_Toc305141134"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370355" name="_Toc339370355"&gt;&lt;/a&gt;FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s MR-r&amp;aring;d syftar till att fr&amp;auml;mja och skydda de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna p&amp;aring; global niv&amp;aring; och kan l&amp;ouml;pande under &amp;aring;ret ta sig an kr&amp;auml;nkningar av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. I den text som ligger till grund f&amp;ouml;r MR-r&amp;aring;det s&amp;auml;gs att ”medlemmar som valts till r&amp;aring;det ska uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla h&amp;ouml;gsta standard n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fr&amp;auml;mjande och skydd av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, tillfullo samarbeta med r&amp;aring;det, och bli granskade under den generella periodiskt &amp;aring;terkommande granskningsmekanismen, under sin medlemskapsperiod”. Det &amp;auml;r viktigt att detta uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lls. Sedan den syriska regimen b&amp;ouml;rjade anv&amp;auml;nda fruktansv&amp;auml;rt v&amp;aring;ld mot opposition och demonstranter &amp;auml;r landet inte l&amp;auml;ngre aktuellt som kandidat till r&amp;aring;det. R&amp;aring;det har ocks&amp;aring; vid flera tillf&amp;auml;llen skarpt kritiserat Syrien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige kandiderar till FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ha en tydlig agenda f&amp;ouml;r arbetet som ska bedrivas d&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett universellt medlemskap i MR-r&amp;aring;det skulle kunna vara ett s&amp;auml;tt att minska utrymmet f&amp;ouml;r de l&amp;auml;nder som arbetar mot skarpa st&amp;auml;llningstaganden f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141135" name="_Toc305141135"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370356" name="_Toc339370356"&gt;&lt;/a&gt;Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;International Criminal Court (ICC) bygger p&amp;aring; att det internationella samfundet har ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Den enskilde individen ansvarar f&amp;ouml;r sina handlingar. Lydnadsplikt utesluter inte ansvar f&amp;ouml;r brott. St&amp;auml;llning som stats- eller regeringschef friar inte fr&amp;aring;n straffansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Domstolens stadga, Romstadgan f&amp;ouml;r den internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen, antogs &amp;aring;r 1998 och tr&amp;auml;dde i kraft den 1 juli 2002. Idag &amp;auml;r &amp;ouml;ver 100 stater parter till Romstadgan. M&amp;aring;nga st&amp;ouml;rre stater – d&amp;auml;ribland USA, Ryssland, Kina och Indien – st&amp;aring;r dock fortfarande utanf&amp;ouml;r samarbetet. USA &amp;auml;r den enda stat som aktivt motarbetat ICC. F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka legitimiteten och f&amp;ouml;r att intensifiera arbetet &amp;auml;r det viktigt att fler stater tar aktiv del i ICC:s arbete. Sverige har ett viktigt ansvar i att f&amp;ouml;rm&amp;aring; fler stater att ansluta sig till Romstadgan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ICC kan d&amp;ouml;ma &amp;ouml;ver brotten folkmord, brott mot m&amp;auml;nskligheten och krigsf&amp;ouml;rbrytelser. Dessa brott existerade folkr&amp;auml;ttsligt redan f&amp;ouml;re Romstadgans tillkomst. Dock har definitionerna av brotten utvecklats och konkretiserats i och med Romstadgan; till exempel &amp;auml;r det explicit angivet att sexuellt v&amp;aring;ld kan utg&amp;ouml;ra brott. ICC kan som str&amp;auml;ngaste straff utd&amp;ouml;ma f&amp;auml;ngelse p&amp;aring; livstid. D&amp;ouml;dsstraff kan inte utd&amp;ouml;mas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brottsofferfonden har inr&amp;auml;ttats f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att brottsoffer f&amp;aring;r en r&amp;auml;ttvis behandling vid r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngar och att de f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet till skadest&amp;aring;nd. Ers&amp;auml;ttning kan erh&amp;aring;llas f&amp;ouml;r medicinsk v&amp;aring;rd, fysiska och psykiska skador samt sakskador. Ers&amp;auml;ttning kan ges direkt till den enskilde eller till ett kollektiv. I de fall d&amp;aring; den d&amp;ouml;mde inte har medel att betala skadest&amp;aring;nd kan fonden utbetala ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n sina egna medel. Fonden f&amp;aring;r g&amp;aring;vor fr&amp;aring;n stater, internationella organisationer och enskilda. Sverige &amp;auml;r en av givarna till ICC:s brottsofferfond. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det viktigt, f&amp;ouml;r att ge domstolen m&amp;ouml;jlighet att arbeta effektivt, men ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att visa v&amp;aring;rt st&amp;ouml;d till dess viktiga arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som part till Romstadgan har vi en skyldighet att implementera den i v&amp;aring;r nationella lagstiftning och att verka f&amp;ouml;r att fler stater ratificerar och implementerar stadgan. Sverige har emellertid &amp;auml;nnu inte implementerat Romstadgan nationellt. Den svenska regeringen m&amp;aring;ste nu l&amp;auml;gga fram f&amp;ouml;rslag till en ny lagstiftning f&amp;ouml;r att fylla luckorna i genomf&amp;ouml;randet av Sveriges skyldigheter att kriminalisera, lagf&amp;ouml;ra och d&amp;ouml;ma brott mot folkr&amp;auml;tten. Det &amp;auml;r mycket viktigt att Sverige &amp;auml;r ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me internationellt och vi har en moralisk, politisk och folkr&amp;auml;ttslig skyldighet att aktivt bek&amp;auml;mpa straffriheten f&amp;ouml;r grova kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r m&amp;ouml;jligheten att inom ramen f&amp;ouml;r den internationella r&amp;auml;ttsordningen utkr&amp;auml;va individuellt ansvar f&amp;ouml;r brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna ett avg&amp;ouml;rande framsteg.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141136" name="_Toc305141136"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370357" name="_Toc339370357"&gt;&lt;/a&gt;Skyldigheten att skydda&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratin ser det som ett viktigt framsteg att v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder antog principen om skyldigheten att skydda vid FN:s reformtoppm&amp;ouml;te h&amp;ouml;sten 2005. Principen inneb&amp;auml;r att det &amp;auml;r varje stats ansvar att skydda sin befolkning mot folkmord, krigsf&amp;ouml;rbrytelser, etnisk rensning och andra brott mot m&amp;auml;nskligheten och att agera f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga s&amp;aring;dana allvarliga &amp;ouml;vergrepp. I en situation n&amp;auml;r en stat inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;r eller vill leva upp till detta ansvar har det internationella samfundet en skyldighet att ingripa f&amp;ouml;r att skydda en befolkning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I mars 2011 fattade s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det ett historiskt beslut i enlighet med denna princip g&amp;auml;llande Libyen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ans&amp;aring;g Socialdemokraterna att det var viktigt att alla insatser som gjordes i detta FN-mandats namn h&amp;ouml;ll sig inom dess ramar. Vi ans&amp;aring;g att risken annars skulle blivit alltf&amp;ouml;r stor att s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det inte kommer att kunna samla sig till ett nytt s&amp;aring;dant beslut i framtiden n&amp;auml;r en situation uppst&amp;aring;r d&amp;auml;r det internationella samfundets ansvar att skydda m&amp;aring;ste tr&amp;auml;da in.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratin vill utveckla arbetet inom alla pelarna i skyldigheten att skydda: att f&amp;ouml;rebygga konflikter och &amp;ouml;vergrepp genom politiska och humanit&amp;auml;ra &amp;aring;tg&amp;auml;rder, att agera d&amp;aring; katastrofen &amp;auml;r ett faktum och att bist&amp;aring; med att &amp;aring;terbygga ett land efter en v&amp;aring;ldsam konflikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den st&amp;ouml;rsta utmaningen f&amp;ouml;r det internationella samfundet &amp;auml;r att genomf&amp;ouml;ra principen om skyldigheten att skydda i praktiken. I vilka situationer och med vilka medel f&amp;aring;r omv&amp;auml;rlden ingripa n&amp;auml;r en stat inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;r eller vill skydda sin befolkning? Socialdemokratin anser att FN-mandat f&amp;ouml;r fredsframtvingande operationer &amp;auml;r centralt. Samtidigt vill vi bidra till att st&amp;auml;rka de regionala organisationernas m&amp;ouml;jligheter att ta ansvar f&amp;ouml;r skyddet av civila och f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skyldigheten att skydda inneb&amp;auml;r ett radikalt nyt&amp;auml;nkande n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller synen p&amp;aring; suver&amp;auml;niteten. Den betonar att suver&amp;auml;nitet inneb&amp;auml;r skyldigheter gentemot den egna befolkningen, ett ansvar att v&amp;auml;rna om m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet och inte l&amp;auml;ngre ger frihet att slippa yttre inblandning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motst&amp;aring;ndet mot ingripanden fr&amp;aring;n det internationella samfundet &amp;auml;r fortfarande stort, dels fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder som fruktar att stormakterna vill anv&amp;auml;nda skyldigheten att skydda f&amp;ouml;r egna maktpolitiska syften, dels fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder som anv&amp;auml;nder suver&amp;auml;niteten som skydd f&amp;ouml;r att beg&amp;aring; MR-&amp;ouml;vergrepp. Arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l enskilda stater som det internationella samfundet att leva upp till sitt ansvar att skydda civila m&amp;aring;ste utvecklas vidare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141137" name="_Toc305141137"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370358" name="_Toc339370358"&gt;&lt;/a&gt;Barn i v&amp;auml;rlden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;n idag, en bra bit in p&amp;aring; 2000-talet pl&amp;aring;gas, f&amp;ouml;rtrycks, exploateras och utnyttjas miljontals barn dagligen. Detta &amp;auml;r en oacceptabel situation. Unicef har ber&amp;auml;knat att uppskattningsvis 21 000 barn under fem &amp;aring;r d&amp;ouml;r varje dag. &amp;Auml;ven om antalet barn som b&amp;ouml;rjar skolan har &amp;ouml;kat &amp;auml;r det omkring 67 miljoner barn som inte g&amp;aring;r i skolan. Detta inneb&amp;auml;r att de &amp;auml;r s&amp;aring;rbara och d&amp;aring;ligt rustade f&amp;ouml;r sitt fortsatta liv. M&amp;aring;nga av dessa barn arbetar med uppgifter som ger dem fysiska men eller g&amp;ouml;r att de d&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rtid. Omkring 300 000 barn &amp;auml;r inblandade i v&amp;auml;pnade konflikter. De har blivit tv&amp;aring;ngsrekryterade, de utnyttjas h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;st och uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r fysiska, psykiska och sexuella &amp;ouml;vergrepp. 1,2 miljoner barn, fr&amp;auml;mst flickor, utnyttjas i m&amp;auml;nniskohandel varje &amp;aring;r. &amp;Ouml;ver en miljon barn sitter i f&amp;auml;ngelse. Problematiken med barn&amp;auml;ktenskap &amp;auml;r allvarlig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbildning &amp;auml;r en grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att kunna bek&amp;auml;mpa fattigdom, utnyttjande och exploatering av barn. Vi vill investera bist&amp;aring;ndsresurser i att flickor ska ha samma m&amp;ouml;jligheter som pojkar att g&amp;aring; i skolan samt f&amp;aring; tillr&amp;auml;ckligt med mat, kunna uttrycka sin &amp;aring;sikt och f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd. Det kr&amp;auml;vs s&amp;auml;rskilda insatser f&amp;ouml;r att lindra effekterna av hiv/aids och minska risken f&amp;ouml;r spridning. Vi vill ocks&amp;aring; investera i st&amp;ouml;dverksamhet f&amp;ouml;r barn som lever med hiv/aids eller som har f&amp;ouml;rlorat sina f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar i sjukdomen. Vi vill f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka insatserna f&amp;ouml;r att skydda barn och deras r&amp;auml;ttigheter under v&amp;auml;pnade konflikter eller n&amp;auml;r de tvingas p&amp;aring; flykt. Barn som tvingats delta i krigshandlingar ska f&amp;aring; rehabilitering och st&amp;ouml;d. Samtidigt m&amp;aring;ste kunskapen kring barns r&amp;auml;ttigheter &amp;ouml;ka bland b&amp;aring;de civil och milit&amp;auml;r personal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill &amp;auml;ven att tydligare fokus l&amp;auml;ggs p&amp;aring; att motverka exploatering och utnyttjande av barn, framf&amp;ouml;r allt barnarbete och sexuell exploatering. FN:s barnkonvention f&amp;ouml;rbjuder inte barnarbete men de stater som antagit konventionen har en skyldighet att skydda barnen mot ekonomiskt utnyttjande och mot farligt arbete som kan &amp;auml;ventyra h&amp;auml;lsa och utveckling. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att barn som arbetar har m&amp;ouml;jlighet att g&amp;aring; i skolan. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att st&amp;ouml;dja ILO:s ambition att f&amp;aring; till ett f&amp;ouml;rbud mot de v&amp;auml;rsta formerna av barnarbete s&amp;aring;som skuldslaveri, rekrytering av barnsoldater, barnprostitution och arbete med farliga kemikalier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi m&amp;aring;ste i allt v&amp;aring;rt utvecklingsarbete bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande insatser, rehabilitering och p&amp;aring; att skapa framtidstro f&amp;ouml;r dessa barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn &amp;auml;r ofta s&amp;auml;rskilt utsatta exempelvis n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller konflikter, inte minst barn som tv&amp;aring;ngsrekryteras till den grymma tillvaron som barnsoldater. Barn riskerar att utnyttjas och de saknar ofta m&amp;ouml;jlighet att skydda sig eller g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd. Barn f&amp;aring;r aldrig anv&amp;auml;ndas som en h&amp;auml;vst&amp;aring;ng f&amp;ouml;r att komma &amp;aring;t f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar eller andra anh&amp;ouml;riga vid konflikter eller n&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor flyr undan lagen eller ett utvisningsbeslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn och ungdomar har alltid varit och &amp;auml;r en viktig m&amp;aring;lgrupp i det internationella utvecklingssamarbetet f&amp;ouml;r socialdemokratin. Att investera i barn och ungdomar &amp;auml;r att investera i framtiden. Vi anser att barnr&amp;auml;ttsperspektivet ska genomsyra allt internationellt arbete och dialogen med v&amp;aring;ra samarbetsl&amp;auml;nder, att barns utsatthet och framtid i alla sammanhang m&amp;aring;ste lyftas fram och FN:s barnkonvention ska till&amp;auml;mpas konsekvent. Barnkonventionen och dess till&amp;auml;ggsprotokoll &amp;auml;r viktiga redskap f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra barns situation i v&amp;auml;rlden. Vi vill att Sverige ska forts&amp;auml;tta sitt engagemang f&amp;ouml;r att samtliga stater ska ratificera dessa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; uppm&amp;auml;rksamma FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;ds resolution 1612 som handlar om ett &amp;ouml;vervaknings- och rapporteringssystem som ska f&amp;ouml;rhindra att de som beg&amp;aring;r grova &amp;ouml;vergrepp mot barn, s&amp;aring;som mord, leml&amp;auml;stning, rekrytering av barnsoldater, sexuella &amp;ouml;vergrepp, bortf&amp;ouml;rande och attacker mot skolor och sjukhus i v&amp;auml;pnade konflikter, g&amp;aring;r fria. Vi v&amp;auml;lkomnade denna resolution och kommer vidare att arbeta f&amp;ouml;r att den efterlevs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn riskerar att utnyttjas och de saknar ofta m&amp;ouml;jlighet att skydda sig eller g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs ett barnperspektiv i alla fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r deras m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och i v&amp;aring;rt utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141138" name="_Toc305141138"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370359" name="_Toc339370359"&gt;&lt;/a&gt;FN och folkr&amp;auml;tten&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill att Sverige ska h&amp;ouml;ja och sk&amp;auml;rpa sin profil i FN. Sverige har en l&amp;aring;ng och stark tradition av en aktiv FN-politik. Sverige b&amp;ouml;r utarbeta en FN-strategi f&amp;ouml;r arbetet i FN b&amp;aring;de som enskild akt&amp;ouml;r, genom EU och i samarbete med de nordiska l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka anstr&amp;auml;ngningarna f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler svenskar verksamma p&amp;aring; h&amp;ouml;g niv&amp;aring; inom FN-systemet. Sverige kandiderar nu till FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ha en tydlig agenda f&amp;ouml;r arbetet som ska bedrivas d&amp;auml;r. Sverige b&amp;ouml;r s&amp;ouml;ka st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r en plats i FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d. F&amp;ouml;r att det ska vara m&amp;ouml;jligt kr&amp;auml;vs dock ett starkare svenskt FN-engagemang &amp;auml;n det nuvarande. Sverige b&amp;ouml;r initiera en v&amp;auml;ngrupp f&amp;ouml;r FN d&amp;auml;r l&amp;auml;nder fr&amp;aring;n olika delar av v&amp;auml;rlden samarbetar f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka FN och driva p&amp;aring; dess reformarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill att Sverige mer aktivt st&amp;ouml;djer de processer som p&amp;aring;g&amp;aring;r som uppf&amp;ouml;ljning till de antagna besluten vid FN-toppm&amp;ouml;tet 2005. Gamla som nya FN-institutioner beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, s&amp;auml;kerhet och utveckling ska koordineras p&amp;aring; det mest effektiva s&amp;auml;ttet, b&amp;aring;de i FN:s h&amp;ouml;gkvarter och i f&amp;auml;lt. UN Women b&amp;ouml;r ges allt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r sitt arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den viktigaste internationella organisationen &amp;auml;r F&amp;ouml;renta nationerna, men FN &amp;auml;r aldrig starkare &amp;auml;n vad medlemsstaterna till&amp;aring;ter. Reformarbetet m&amp;aring;ste drivas fram&amp;aring;t f&amp;ouml;r att ett starkare och b&amp;auml;ttre rustat FN ska kunna hantera kriser, v&amp;auml;rna folkr&amp;auml;tten och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter samt fr&amp;auml;mja utveckling. Det &amp;auml;r viktigt att kopplingen mellan fred, s&amp;auml;kerhet och utveckling &amp;auml;r tydlig. Utan ett effektivt arbete mot orsaker till konflikter, fattigdom och politisk extremism kommer heller inte konflikterna i sig att kunna bek&amp;auml;mpas. Likadant &amp;auml;r det i ett &amp;aring;teruppbyggnadsskede efter en konflikt. Om inte s&amp;auml;kerheten kan garanteras, ofta med hj&amp;auml;lp utifr&amp;aring;n, s&amp;aring; kan heller inte &amp;aring;teruppbyggnaden och utvecklingen ta fart.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konflikter och krig f&amp;aring;r katastrofala f&amp;ouml;ljder b&amp;aring;de f&amp;ouml;r enskilda m&amp;auml;nniskor och som ett hinder f&amp;ouml;r utveckling. Fred och s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling samtidigt som utvecklingssamarbetet bidrar till att st&amp;auml;rka s&amp;auml;kerheten. F&amp;ouml;r socialdemokratin &amp;auml;r konfliktf&amp;ouml;rebyggande insatser inom ramen f&amp;ouml;r det internationella samarbetet centrala.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r satsa mer resurser p&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande verksamhet b&amp;aring;de inom den egna utrikespolitikens olika omr&amp;aring;den och i samverkan med enskilda organisationer och internationella institutioner. Sverige har, under socialdemokratiska regeringar, genom sin utrikes- och bist&amp;aring;ndspolitik &amp;ouml;ver tiden byggt upp en stor trov&amp;auml;rdighet i freds- och medlingsfr&amp;aring;gor. F&amp;ouml;r att Sverige ska kunna bist&amp;aring; i s&amp;aring;dana insatser &amp;auml;r det viktigt att st&amp;auml;rka arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet och att det g&amp;ouml;rs en s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; medling, konflikthantering och f&amp;ouml;rebyggande fredsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkr&amp;auml;tten utvecklas st&amp;auml;ndigt. En modern folkr&amp;auml;tt s&amp;auml;tter m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;re staters suver&amp;auml;nitet. FN:s princip om skyldigheten att skydda innebar ett viktigt steg fram&amp;aring;t f&amp;ouml;r folkr&amp;auml;tten. I f&amp;ouml;rsta hand &amp;auml;r det stater som ska skydda och hj&amp;auml;lpa sina inv&amp;aring;nare. Det &amp;auml;r inte rimligt att stater i skydd av sin suver&amp;auml;nitet beg&amp;aring;r grova &amp;ouml;vergrepp mot sin egen befolkning. Suver&amp;auml;nitet kan inte bara betyda skydd fr&amp;aring;n inblandning utifr&amp;aring;n utan &amp;auml;ven ett ansvar inf&amp;ouml;r v&amp;auml;rldssamfundet f&amp;ouml;r den egna befolkningen. &amp;Auml;nnu saknas dock en utvecklad praxis f&amp;ouml;r hur v&amp;auml;rldssamfundet ska gripa in f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra exempelvis etnisk rensning eller stoppa folkmord. Principen om skyldighet att skydda m&amp;aring;ste utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det har inom FN ansvaret f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. Detta ansvar ska fr&amp;auml;mst ut&amp;ouml;vas genom utnyttjande av alla m&amp;ouml;jligheter till fredlig l&amp;ouml;sning enligt FN-stadgans kapitel sex. Om alla m&amp;ouml;jligheter till fredlig l&amp;ouml;sning &amp;auml;r utt&amp;ouml;mda kan s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det besluta om v&amp;aring;ldsanv&amp;auml;ndning enligt kapitel sju.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att reformarbetet av s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det forts&amp;auml;tter. S&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det m&amp;aring;ste i sin sammans&amp;auml;ttning b&amp;auml;ttre spegla dagens v&amp;auml;rld. Vi vill att arbetet i s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det alltmer ska pr&amp;auml;glas av f&amp;ouml;rhandlingar mellan de deltagande l&amp;auml;nderna och parterna. Om n&amp;aring;gon av de permanenta medlemmarna l&amp;auml;gger sitt veto ska det ses som ett misslyckande, och anv&amp;auml;ndandet av vetot m&amp;aring;ste inskr&amp;auml;nkas till ett minimum. Vi socialdemokrater vill se ett system d&amp;auml;r det land som anv&amp;auml;nt sitt veto m&amp;aring;ste avl&amp;auml;gga en officiell motivering till generalf&amp;ouml;rsamlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av avg&amp;ouml;rande vikt att FN:s permanenta medlemmar i s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det inte anv&amp;auml;nder sin vetor&amp;auml;tt p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att v&amp;auml;rldssamfundet lamsl&amp;aring;s, exempelvis vid etnisk rensning, massmord och folkmord. Framf&amp;ouml;r allt visar s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;dets passivitet g&amp;auml;llande den r&amp;aring;dande situationen i Syrien p&amp;aring; att en reformering &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det inte kan samla sig och agera kan det uppmuntra till ensidig och folkr&amp;auml;ttsstridig v&amp;aring;ldsanv&amp;auml;ndning av enskilda stater. V&amp;aring;ldsanv&amp;auml;ndning utan n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;dsmandat riskerar att f&amp;ouml;rsvaga den internationella r&amp;auml;ttsordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r alla fredsbevarande operationer som Sverige deltar i ska det finnas ett tydligt folkr&amp;auml;ttsligt mandat. Ett mandat givet av FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d ska alltid efterstr&amp;auml;vas. Detta &amp;auml;r angel&amp;auml;get b&amp;aring;de med h&amp;auml;nsyn till folkr&amp;auml;ttens krav och operationernas legitimitet och s&amp;auml;kerhet. Men vid extrema n&amp;ouml;dsituationer, som utg&amp;ouml;r hot mot internationell fred och s&amp;auml;kerhet men inte medf&amp;ouml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder fr&amp;aring;n FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d, kan inte v&amp;auml;rlden st&amp;aring; passiv. Agerandet m&amp;aring;ste i dessa l&amp;auml;gen pr&amp;ouml;vas fr&amp;aring;n fall till fall. &amp;Aring;tg&amp;auml;rder kan endast vidtas p&amp;aring; kollektiv grund inom ramen f&amp;ouml;r en regional organisation och kan aldrig vara praxisgrundande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att bli legitimt och mer relevant beh&amp;ouml;ver s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det utvidgas och b&amp;auml;ttre representera v&amp;auml;rldens folk. Stormaktsdominansen ska brytas. Alla stater ska kunna ut&amp;ouml;va inflytande, &amp;auml;ven om det &amp;auml;r naturligt att demokratier ges starkare f&amp;ouml;rtroenden, liksom de stater som mest aktivt bidrar till FN, dess budget och insatser. Generalf&amp;ouml;rsamlingen, s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det och det ekonomiska beslutsorgan som vi &amp;ouml;nskar tillskapa b&amp;ouml;r &amp;ouml;ppnas f&amp;ouml;r insyn och initiativ fr&amp;aring;n internationella folkr&amp;ouml;relser och folkvalda parlament.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utvidgning av s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det f&amp;aring;r inte till&amp;aring;tas inneb&amp;auml;ra ytterligare maktf&amp;ouml;rskjutning till den rika delen av v&amp;auml;rlden. Ytterligare permanenta medlemmar vore ocks&amp;aring; en &amp;aring;terv&amp;auml;ndsgr&amp;auml;nd f&amp;ouml;r reformer, i synnerhet om dessa &amp;auml;ven f&amp;aring;r vetor&amp;auml;tt. En balans mellan olika regionala perspektiv &amp;auml;r mycket viktig, men tillfredsst&amp;auml;lls inte genom enbart mer makt &amp;aring;t regionala stormakter. EU och eventuellt andra regionala organ kan f&amp;aring; &amp;ouml;kat ansvar f&amp;ouml;r effektiv samordning i FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dagens v&amp;auml;rld &amp;auml;r det ofta andra sp&amp;auml;nningar &amp;auml;n de milit&amp;auml;ra som skapar v&amp;auml;pnade konflikter. Ekonomiska klyftor och etniska och sociala mots&amp;auml;ttningar utg&amp;ouml;r ett st&amp;ouml;rre hot mot freden, och de tar sig oftare uttryck i konflikter inom stater &amp;auml;n mellan stater.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fattigdom skapar sociala mots&amp;auml;ttningar, mots&amp;auml;ttningarna leder till v&amp;aring;ld, och v&amp;aring;ldet till &amp;ouml;kad fattigdom. Fattigdom och krig skapar p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet sina egna onda spiraler med st&amp;auml;ndigt stegrade &amp;ouml;vergrepp mot m&amp;auml;nskligt liv och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Ett l&amp;aring;ngsiktigt fredsbevarande arbete m&amp;aring;ste inriktas p&amp;aring; de underliggande sociala och ekonomiska faktorer, som skapar och underh&amp;aring;ller v&amp;aring;ldet. Att bek&amp;auml;mpa fattigdomen, st&amp;auml;rka demokratin och bevara freden &amp;auml;r m&amp;aring;l som &amp;auml;r sammanfl&amp;auml;tade med varandra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skede av en konflikt som kr&amp;auml;ver milit&amp;auml;r insats &amp;auml;r det upp till FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d att besluta om mandat. Insatserna kan vara av olika karakt&amp;auml;r, fr&amp;aring;n fredsbevarande till fredsframtvingande och &amp;auml;ven om grunden f&amp;ouml;r en insats &amp;auml;r ett folkr&amp;auml;ttsligt mandat fr&amp;aring;n FN kan olika organ genomf&amp;ouml;ra insatserna, s&amp;aring;som Nato, Afrikanska unionen (AU) eller Europeiska unionen (EU).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att Sverige ska kunna st&amp;auml;lla upp n&amp;auml;r FN efterfr&amp;aring;gar hj&amp;auml;lp, b&amp;aring;de n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fredsbevarande och fredsframtvingande insatser. Vi anser vidare att F&amp;ouml;renta nationernas m&amp;ouml;jligheter att ingripa i fredsbevarande syfte m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas, ocks&amp;aring; organisationens m&amp;ouml;jligheter till fredsbevarande och framtvingande insatser. FN:s verksamhet p&amp;aring; det fredsbevarande omr&amp;aring;det &amp;auml;r b&amp;aring;de viktig och efterfr&amp;aring;gad.&lt;span style="color: #ff00ff;"&gt; &lt;/span&gt;FN &amp;auml;r den organisation som har huvudansvaret f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet och dess verksamhet har en unik legitimitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dock har den fredsbevarande och fredsskapande verksamheten under flera &amp;aring;r haft sv&amp;aring;rt att svara upp mot de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som sker – g&amp;auml;llande exempelvis mandatens alltmer komplexa syfte och &amp;ouml;kande omfattning eller resursgenerering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den stora &amp;ouml;kningen av s&amp;aring;v&amp;auml;l antal och omfattning av insatserna som den &amp;ouml;kande graden av komplexitet inneb&amp;auml;r att FN:s resurser &amp;auml;r anstr&amp;auml;ngda till det yttersta. Inte minst g&amp;auml;ller detta polisinsatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det internationella samfundet har inte kunnat leva upp till de f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar som m&amp;auml;nniskor haft p&amp;aring; FN, exempelvis i fall som Rwanda, Srebrenica, Darfur eller Syrien. Det &amp;auml;r mycket viktigt att FN – och dess medlemsstater – f&amp;ouml;rm&amp;aring;r m&amp;ouml;ta de &amp;ouml;kande kraven. Ytterst st&amp;aring;r FN:s legitimitet som garant f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet p&amp;aring; spel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av utvecklingen f&amp;ouml;r FN:s f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att hantera kriser och konflikter i dess akuta skeden samt f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att bygga h&amp;aring;llbar fred i postkonfliktsskedet har analyser och reformprocesser genomf&amp;ouml;rts. Fortsatta analyser och &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram &amp;auml;r under diskussion inom FN idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har idag ett mycket litet antal milit&amp;auml;rer ute i operationer genomf&amp;ouml;rda av FN men ett st&amp;ouml;rre antal &amp;aring;terfinns i missioner som vilar p&amp;aring; FN-mandat men &amp;auml;r utf&amp;ouml;rda av andra akt&amp;ouml;rer som EU och Nato. Generellt betraktas detta i FN-h&amp;ouml;gkvarteret som en naturlig utveckling d&amp;aring; dessa organisationer har befunnits b&amp;auml;st l&amp;auml;mpade att genomf&amp;ouml;ra de robusta mandat det &amp;auml;r fr&amp;aring;gan om. Man v&amp;auml;lkomnar ocks&amp;aring; att regionala organisationer som EU tar ett st&amp;ouml;rre ansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt ser man de l&amp;aring;ngsiktiga svagheterna i ett system som bygger p&amp;aring; att ett f&amp;aring;tal l&amp;auml;nder fr&amp;aring;n ”syd” utg&amp;ouml;r truppbidragande l&amp;auml;nder medan v&amp;auml;stl&amp;auml;nderna &amp;aring;terfinns p&amp;aring; andra st&amp;auml;llen. En konsekvens &amp;auml;r att FN de facto bidrar till att bygga upp, underh&amp;aring;lla och tr&amp;auml;na vissa l&amp;auml;nders krigsmakter. En annan konsekvens utg&amp;ouml;rs av en olycklig tudelning av de internationella fredsinsatserna. &amp;Aring; ena sidan finns storskaliga FN-insatser som ofta lider brist p&amp;aring; material och tr&amp;auml;ning. &amp;Aring; andra sidan har vi v&amp;auml;lutbildade och v&amp;auml;lutrustade styrkor fr&amp;aring;n v&amp;auml;st i de sv&amp;aring;rare operationerna, utdelegerade fr&amp;aring;n FN till andra organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill arbeta f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka FN:s kapacitet p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de och vi vill &amp;ouml;ka svenskt deltagande i FN-genomf&amp;ouml;rda insatser. Vi socialdemokrater anser att m&amp;aring;let b&amp;ouml;r vara att n&amp;auml;sta internationella operation Sverige deltar i ska vara ledd av F&amp;ouml;renta nationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit en h&amp;ouml;rnsten i socialdemokratisk utrikespolitik att FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d har huvudansvaret f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. Vi anser att Sveriges starka st&amp;ouml;d till FN:s fredsverksamhet kommer till uttryck s&amp;aring;v&amp;auml;l genom civila insatser, bist&amp;aring;ndsverksamhet som deltagande i FN-mandaterade internationella insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har en stark tradition av att delta i internationella fredsbevarande insatser. Sedan Suezbataljonen 1956 har mer &amp;auml;n 100 000 svenskar tj&amp;auml;nstgjort i utlandsstyrkan i mer &amp;auml;n 100 insatser – fram till nutida insatser i l&amp;auml;nder som Afghanistan, Kosovo och Somalia. Ett flertal mindre insatser har ocks&amp;aring; genomf&amp;ouml;rts, till exempel genom enskilda officerare som tj&amp;auml;nstgjort som milit&amp;auml;robservat&amp;ouml;rer i FN:s regi. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har drivit p&amp;aring; f&amp;ouml;r en politik d&amp;auml;r det gamla svenska invasionsf&amp;ouml;rsvaret gradvis har st&amp;auml;llts om till ett insatsf&amp;ouml;rsvar, och vi har aktivt medverkat till att st&amp;auml;rka och modernisera det internationella samfundets f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga till kris- och konflikthantering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har under l&amp;aring;ng tid arbetat f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka det internationella samfundets civila och milit&amp;auml;ra krishanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. Preventiv diplomati och konfliktf&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r de viktigaste verktygen, men tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r ibland ocks&amp;aring; milit&amp;auml;ra insatser n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att exempelvis&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;f&amp;ouml;rhindra att en konflikt bryter ut – som FN-insatsen Unpredep i Makedonien,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla s&amp;auml;kerhet och stabilitet s&amp;aring; att en freds- eller demokratiseringsprocess kan fortg&amp;aring;, som EU-insatsen Artemis i Kongo,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ingripa och stoppa en p&amp;aring;g&amp;aring;ende konflikt, som Natoinsatsen Ifor i Bosnien- Hercegovina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under det kalla kriget bedrev Sverige en neutralitetspolitik. F&amp;ouml;r att kunna vara trov&amp;auml;rdigt neutralt kr&amp;auml;vdes ett starkt f&amp;ouml;rsvar, en egen f&amp;ouml;rsvarsindustri samt en stark och aktiv utrikespolitik som vi grundade p&amp;aring; folkr&amp;auml;tten och nationers sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmander&amp;auml;tt. Sverige var under denna tid aktivt i fredsbevarande operationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldspolitiken under denna tid kan lite f&amp;ouml;renklat beskrivas som uppdelad mellan maktpoolerna USA och Sovjetunionen. Sverige kunde spela en viktig roll efter en konflikt n&amp;auml;r alla parter, inklusive stormakterna, var &amp;ouml;verens om ett fredsavtal. D&amp;aring; beh&amp;ouml;vdes l&amp;auml;nder som Sverige f&amp;ouml;r att bevaka att den freden uppr&amp;auml;tth&amp;ouml;lls. Sverige kunde erbjuda vad v&amp;auml;rldssamfundet efterfr&amp;aring;gade: vi var neutrala, utan kolonial historia och vi hade goda soldater samt bra materiel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 1989 markerar en brytpunkt. De f&amp;ouml;rsta stenarna bryts loss ur muren mellan &amp;Ouml;st- och V&amp;auml;stberlin. En ny tid var inne. Tyv&amp;auml;rr utbr&amp;ouml;t det fruktansv&amp;auml;rda kriget p&amp;aring; Balkan och Europa klarade inte av att hantera denna konflikt. &amp;Auml;ven FN misslyckades, exempelvis n&amp;auml;r man inte kunde f&amp;ouml;rhindra massakern i Srebrenica 1995.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under det kalla kriget var FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d l&amp;aring;st av maktbalansens blockeringar. Det fanns inga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att FN skulle kunna g&amp;aring; in i en p&amp;aring;g&amp;aring;ende konflikt som ytterst var avh&amp;auml;ngig blockuppdelningen i v&amp;auml;rlden. FN var d&amp;auml;rf&amp;ouml;r rustat f&amp;ouml;r och organiserat kring fredsbevarande operationer, d&amp;auml;r man efter avslutad konflikt kunde g&amp;aring; in och bidra till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla freden. Krigen p&amp;aring; Balkan visade att villkoren hade f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. Det som kr&amp;auml;vdes var f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att stoppa p&amp;aring;g&amp;aring;ende strider – en fredsframtvingande uppgift. Dessutom kunde FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d enas om att en s&amp;aring;dan insats borde ske, eftersom man inte som tidigare var f&amp;ouml;rlamat av veton, en mycket positiv utveckling. Detta skapade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att kunna stoppa kriget, men FN hade inte de resurser som kr&amp;auml;vdes.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bosnien innebar starten f&amp;ouml;r det som vi idag ser p&amp;aring; flera platser, FN-mandaterade insatser genomf&amp;ouml;rda av Nato.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN m&amp;aring;ste utarbeta strategier f&amp;ouml;r att tidigt kunna sp&amp;aring;ra hotande konflikter och kunna g&amp;aring; in och p&amp;aring;verka dem. FN m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas legalt genom att vetor&amp;auml;tten i s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det inskr&amp;auml;nks och genom att FN och FN-stadgan ska vara styrande f&amp;ouml;r allt anv&amp;auml;ndande av milit&amp;auml;rt v&amp;aring;ld i internationella och nationella konflikter, praktiskt genom s&amp;auml;krande av tillg&amp;aring;ng till insatsstyrkor under FN:s kommando. FN m&amp;aring;ste samtidigt bli en central akt&amp;ouml;r i kampen f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och i bek&amp;auml;mpandet av fattigdomen. F&amp;ouml;r att kunna fylla dessa roller m&amp;aring;ste FN reformera sin inre organisation. FN ska st&amp;ouml;dja och aktivt uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla dialog med globala folkr&amp;ouml;relser. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; av vikt att olika FN-organ som arbetar med humanit&amp;auml;r verksamhet i en konflikt har mandat att upptr&amp;auml;da opartiskt och kan samtala med alla parter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kr&amp;auml;vs ett effektivt och r&amp;auml;ttss&amp;auml;kert internationellt regelverk f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta terrorism och organiserad brottslighet, som inte inneb&amp;auml;r brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter eller kr&amp;auml;nkningar av den personliga integriteten. Internationella domstolen och Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen m&amp;aring;ste ges b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter och st&amp;ouml;rre resurser att verka. N&amp;auml;r enskilda staters r&amp;auml;ttsskipning inte fungerar, eller om de inte vill bestraffa krigsf&amp;ouml;rbrytelser, brott mot m&amp;auml;nskligheten eller folkmord &amp;auml;r det viktigt att Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen tar &amp;ouml;ver. Detta ger en m&amp;ouml;jlighet att d&amp;ouml;ma &amp;auml;ven de h&amp;ouml;gsta politiska och milit&amp;auml;ra ledarna och det avskr&amp;auml;cker fr&amp;aring;n nya brott. Det &amp;auml;r viktigt att alla stater undertecknar och ratificerar konventionen om uppr&amp;auml;ttande av Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen s&amp;aring; att den kan f&amp;aring; s&amp;aring; stor m&amp;ouml;jlighet att agera som m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom Europa finns Europadomstolen som har m&amp;ouml;jlighet att f&amp;auml;lla enskilda stater f&amp;ouml;r brott mot Europakonventionen om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. En liknande ordning borde g&amp;auml;lla p&amp;aring; global niv&amp;aring; d&amp;auml;r enskilda kan f&amp;aring; sin sak pr&amp;ouml;vad om de upplever att den enskilda staten bryter mot deras r&amp;auml;ttigheter. Vid m&amp;aring;nga konflikter och folkr&amp;auml;ttsbrott diskuteras sanktioner som p&amp;aring;tryckningsmedel. Sanktionsinstrumentet &amp;auml;r dock trubbigt, oftast drabbas de redan mest utsatta och de ansvariga g&amp;aring;r fria. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r sanktioner vara vassare och mer riktade &amp;auml;n vad som tidigare var vanligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan terrorattentatet den 11 september 2001 har kampen mot terrorismen pr&amp;auml;glat den internationella agendan. Det &amp;ouml;ppna samh&amp;auml;llet, demokratin och tryggheten utmanas av den internationella terrorismen. Kampen mot terrorismen &amp;auml;r en gemensam angel&amp;auml;genhet och kr&amp;auml;ver samarbete mellan stater och internationella organisationer, d&amp;auml;r FN har en central roll. F&amp;ouml;r att v&amp;aring;r kamp ska lyckas m&amp;aring;ste den bygga p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och folkr&amp;auml;tten. V&amp;aring;r gemensamma kamp mot terrorism skadas n&amp;auml;r den f&amp;ouml;rs utan h&amp;auml;nsyn till de v&amp;auml;rden den ska f&amp;ouml;rsvara. Kampen mot terrorismen f&amp;aring;r inte bli en rid&amp;aring; bakom vilken man beg&amp;aring;r grova &amp;ouml;vergrepp.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141139" name="_Toc305141139"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370360" name="_Toc339370360"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kerhetspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141140" name="_Toc305141140"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370361" name="_Toc339370361"&gt;&lt;/a&gt;Nya hot och en modern s&amp;auml;kerhetspolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld under de senaste decennierna har varit omv&amp;auml;lvande och i huvudsak positiva. Uppdelningen av Europa i &amp;ouml;st och v&amp;auml;st &amp;auml;r borta. EU:s utvidgning har bidragit till att stimulera en snabb omst&amp;auml;llning d&amp;auml;r totalit&amp;auml;ra stater blivit demokratiska. Utvidgningen har bidragit till att &amp;ouml;ka s&amp;auml;kerheten p&amp;aring; v&amp;aring;r kontinent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Global s&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter ett starkt globalt regelverk. M&amp;aring;nga av de nya hoten mot v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet m&amp;ouml;ts b&amp;auml;st inom FN:s ram. Det &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r Sverige att FN fungerar v&amp;auml;l. Medlemsl&amp;auml;nderna m&amp;aring;ste ge FN de f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att klara de nya uppgifterna. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska h&amp;ouml;ja och sk&amp;auml;rpa sin profil i FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Sverige har det kalla krigets slut inneburit att n&amp;aring;gra av de allvarligaste hoten mot v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;rsvunnit. Samtidigt har en ny os&amp;auml;kerhet vuxit fram. Globaliseringen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar den v&amp;auml;rldsbild vi varit vana vid. Nya stormakter v&amp;auml;xer fram. Det milit&amp;auml;ra invasionshotet mot v&amp;aring;rt land har ersatts av en mer m&amp;aring;ngfacetterad hotbild.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hoten mot Sverige och v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ga och de &amp;auml;r gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa och komplexa. De kan ha sin grund i konflikter och tvister kring energi och r&amp;aring;varuf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, vara ett resultat av milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, komma fr&amp;aring;n naturkatastrofer och olyckor, h&amp;auml;rr&amp;ouml;ra fr&amp;aring;n organiserad brottslighet och terrorism eller ta formen av attacker mot k&amp;auml;nsliga tekniska och it-relaterade system.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kan inte heller uteslutas att Sverige eller v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder i framtiden kommer att uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r milit&amp;auml;ra hot. Alla dessa hot kan uppst&amp;aring; pl&amp;ouml;tsligt och beredskapen f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta b&amp;aring;de gamla och nya typer av hot m&amp;aring;ste vara god.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste st&amp;auml;ndigt analysera utvecklingen i omv&amp;auml;rlden. Den politiska, ekonomiska, sociala och milit&amp;auml;ra utvecklingen i Ryssland kommer att vara en avg&amp;ouml;rande faktor f&amp;ouml;r Sveriges framtida s&amp;auml;kerhetspolitiska situation. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter att Barack Obama tilltr&amp;auml;dde som USA:s president &amp;ouml;ppnades en ny m&amp;ouml;jlighet att via det transatlantiska samarbetet finna multilaterala l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; globala problem. Omfattande handel, m&amp;auml;nskliga och kulturella kontakter och en gemensam historia g&amp;ouml;r Europa och USA beroende av varandra. Ett starkt samarbete &amp;ouml;ver Atlanten &amp;auml;r alltid b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r v&amp;auml;rlden &amp;auml;n misstro och isolationism. B&amp;aring;de USA och Europa m&amp;aring;ste ta ett stort globalt ansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN-stadgan f&amp;ouml;rpliktar alla stater att v&amp;auml;rna om internationell fred och s&amp;auml;kerhet. F&amp;ouml;r att leva upp h&amp;auml;rtill kr&amp;auml;vs en aktiv utrikespolitik och ett aktivt arbete f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheterna b&amp;aring;de hemma och utomlands. Demokratiska och v&amp;auml;lm&amp;aring;ende grannl&amp;auml;nder &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r fortsatt s&amp;auml;kerhet i v&amp;aring;rt n&amp;auml;romr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att en modern svensk s&amp;auml;kerhetspolitik ska inneh&amp;aring;lla f&amp;ouml;ljande element:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett milit&amp;auml;rt alliansfritt Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett &amp;ouml;kat samarbete i Norden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En aktiv &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;politik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett st&amp;auml;rkt Europasamarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett starkare F&amp;ouml;renta nationerna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska milit&amp;auml;ra alliansfriheten har tj&amp;auml;nat och tj&amp;auml;nar oss v&amp;auml;l. Vi har genom &amp;aring;ren kunnat visa att det g&amp;aring;r att kombinera ett aktivt ansvarstagande f&amp;ouml;r b&amp;aring;de v&amp;aring;r egen och andras s&amp;auml;kerhet med att vara milit&amp;auml;rt alliansfria. Milit&amp;auml;r alliansfrihet betyder inte passivitet. Mot bakgrund av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i omv&amp;auml;rlden har Sveriges s&amp;auml;kerhetspolitiska linje flera g&amp;aring;nger uppdaterats. Den beskrivning av svensk s&amp;auml;kerhetspolitik som fyra partier under socialdemokratisk ledning kom &amp;ouml;verens om 2002, och som senare bekr&amp;auml;ftades av en bred enighet i F&amp;ouml;rsvarsberedningen, &amp;auml;r fortfarande giltig. Det &amp;auml;r viktigt att vi inte sv&amp;auml;var p&amp;aring; m&amp;aring;let om v&amp;aring;rt lands s&amp;auml;kerhetspolitiska grundh&amp;aring;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den s&amp;auml;kerhetspolitiska linjen st&amp;aring;r det bland annat: ”Sverige &amp;auml;r milit&amp;auml;rt alliansfritt. Denna s&amp;auml;kerhetspolitiska linje, med m&amp;ouml;jlighet till neutralitet vid konflikter i v&amp;aring;rt n&amp;auml;romr&amp;aring;de, har tj&amp;auml;nat oss v&amp;auml;l.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sk&amp;auml;len till att vi sl&amp;aring;r vakt om den milit&amp;auml;ra alliansfriheten &amp;auml;r f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r medlem av en politisk allians – EU – som har betydligt fler verktyg till sitt f&amp;ouml;rfogande &amp;auml;n Nato n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att m&amp;ouml;ta de nya hoten, till exempel genom handel, bist&amp;aring;nd och diplomati. Det kallas ibland EU:s mjuka makt. EU:s solidaritetsklausul &amp;auml;r mycket tydlig. Sverige kommer inte att f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land och inte heller om ett nordiskt land skulle drabbas. Vi f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntar oss att dessa l&amp;auml;nder agerar p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt om Sverige drabbas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r bibeh&amp;aring;lla sin handlingsfrihet. Som medlemsland i Nato vore det troligt att Sverige skulle uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r starka politiska p&amp;aring;tryckningar. Vi har till exempel kunnat se hur USA kr&amp;auml;vde att Natos medlemsl&amp;auml;nder skulle delta milit&amp;auml;rt i Irak trots att Nato som organisation inte deltog.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r milit&amp;auml;ra alliansfrihet ger oss starkare m&amp;ouml;jlighet och trov&amp;auml;rdighet att vara p&amp;aring;drivande i det globala nedrustningsarbetet. K&amp;auml;rnvapenanv&amp;auml;ndning &amp;auml;r fortfarande en del av vissa Natol&amp;auml;nders f&amp;ouml;rsvarsdoktriner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi b&amp;ouml;r sj&amp;auml;lva f&amp;ouml;rbeh&amp;aring;lla oss r&amp;auml;tten att utforma storlek och inriktning p&amp;aring; v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rsvar baserat p&amp;aring; v&amp;aring;r egen s&amp;auml;kerhetspolitiska bed&amp;ouml;mning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den milit&amp;auml;ra alliansfriheten har ett starkt st&amp;ouml;d hos det svenska folket, vilket ger v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhetspolitiska h&amp;aring;llning stark legitimitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges samarbete med Nato har blivit m&amp;ouml;jligt eftersom organisationen har f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats sedan det kalla kriget. Nato &amp;auml;r en central akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r europeisk s&amp;auml;kerhet samt f&amp;ouml;r internationell krishantering. Sverige deltar i vissa FN-mandaterade fredsbevarande operationer som genomf&amp;ouml;rs av Nato. FN ger ofta i uppdrag till Nato att utf&amp;ouml;ra fredsoperationer eftersom organisationen har resurser att leda vissa komplicerade insatser. V&amp;aring;rt samarbete med Nato i FN-mandaterade fredsbevarande insatser &amp;auml;r viktigt, men samtidigt &amp;auml;r vi tydliga med att Sverige inte ska delta i milit&amp;auml;ra operationer som enbart har sin grund i Natostadgans artikel fem om &amp;ouml;msesidiga f&amp;ouml;rsvarsgarantier. Sverige ska dock forts&amp;auml;tta det n&amp;auml;ra samarbete, i alla fr&amp;aring;gor utom bindande f&amp;ouml;rsvarsf&amp;ouml;rpliktelser, som sedan flera &amp;aring;r utvecklats. Internationella operationer blir alltmer kr&amp;auml;vande och komplexa och det beh&amp;ouml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende standardisering och sam&amp;ouml;vning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Knappt n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng har regeringen i sina regeringsf&amp;ouml;rklaringar beskrivit den svenska s&amp;auml;kerhetspolitikens grundl&amp;auml;ggande h&amp;aring;llning, v&amp;aring;r vilja att vara milit&amp;auml;rt alliansfria. De tv&amp;aring; regeringspartier som vurmar f&amp;ouml;r svenskt Natomedlemskap tar ist&amp;auml;llet alla m&amp;ouml;jligheter de kan f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rsvaga trov&amp;auml;rdigheten i svensk s&amp;auml;kerhetspolitik. Detta m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver till Nato kan FN ocks&amp;aring; ge andra regionala organisationer som exempelvis EU och AU, Afrikanska unionen, uppdraget att genomf&amp;ouml;ra en fredsbevarande operation. EU har utvecklat sin kompetens att leda alltmer komplexa operationer. Sverige har deltagit i praktiskt taget alla fredsfr&amp;auml;mjande insatser som EU har gjort. Vi anser att det &amp;auml;r positivt att ocks&amp;aring; AU utvecklar sin beredskap att leda operationer p&amp;aring; uppdrag av FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen f&amp;ouml;r FN, EU, Nato och OSSE.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraternas politik g&amp;auml;llande de internationella milit&amp;auml;ra insatser d&amp;auml;r Sverige deltar aktivt behandlas inte i denna motion. Varje insats behandlas var f&amp;ouml;r sig n&amp;auml;r regeringen beg&amp;auml;r mandat fr&amp;aring;n riksdagen f&amp;ouml;r ett s&amp;aring;dant deltagande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett trov&amp;auml;rdigt f&amp;ouml;rsvar &amp;auml;r ett viktigt s&amp;auml;kerhetspolitiskt instrument. Det verkar avskr&amp;auml;ckande genom att visa f&amp;ouml;r omv&amp;auml;rlden att Sverige &amp;auml;r berett att sj&amp;auml;lvt f&amp;ouml;rsvara sin nationella integritet och sitt sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande. D&amp;auml;rmed utg&amp;ouml;r det ocks&amp;aring; en grund f&amp;ouml;r en trov&amp;auml;rdig milit&amp;auml;r alliansfrihet. Det svenska f&amp;ouml;rsvaret bidrar vidare till en s&amp;auml;krare v&amp;auml;rld genom insatser f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet i konfliktdrabbade omr&amp;aring;den. Ett trov&amp;auml;rdigt f&amp;ouml;rsvar m&amp;aring;ste st&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras beroende p&amp;aring; den aktuella s&amp;auml;kerhetspolitiska situationen. Utformningen av och storleken p&amp;aring; f&amp;ouml;rsvaret ska styras av de hot som kan bli aktuella mot Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det nordiska samarbetet kring f&amp;ouml;rsvarsfr&amp;aring;gor har &amp;ouml;kat under de senaste &amp;aring;ren. Ett &amp;ouml;kat nordiskt samarbete &amp;auml;r b&amp;aring;de viktigt och efterfr&amp;aring;gat. De nordiska l&amp;auml;nderna har m&amp;aring;nga gemensamma intressen och v&amp;aring;r regions strategiska betydelse &amp;ouml;kar. Det g&amp;auml;ller samarbete kring bland annat materielink&amp;ouml;p, underh&amp;aring;ll, &amp;ouml;vervakning och deltagande i internationella operationer. Detta samarbete &amp;auml;r positivt och ger Sverige m&amp;ouml;jlighet till ett mer kostnadseffektivt f&amp;ouml;rsvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan 1990-talets b&amp;ouml;rjan har antalet v&amp;auml;pnade konflikter mellan stater minskat dramatiskt. Allvarligt &amp;auml;r dock att den politiska avsp&amp;auml;nningen mellan &amp;ouml;st och v&amp;auml;st inte har lyckats bryta den internationella trenden av &amp;aring;terigen &amp;ouml;kade milit&amp;auml;ra utgifter. Stater v&amp;auml;ljer att m&amp;ouml;ta icke-milit&amp;auml;ra hot med milit&amp;auml;ra medel, varf&amp;ouml;r v&amp;auml;rlden beh&amp;ouml;ver en ny kultur av nedrustning och avmilitarisering. Trots utvecklingen med avsp&amp;auml;nning mellan l&amp;auml;nder, tvingar konflikter inom stater m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor att leva med krigets fasor. Lidande skulle ofta ha kunnat f&amp;ouml;rhindras, men omv&amp;auml;rlden har reagerat f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r krisen &amp;auml;r ett faktum. Tydligast &amp;auml;r det vid systematiskt f&amp;ouml;rtryck av etniska och religi&amp;ouml;sa grupper inom en stat som efter m&amp;aring;nga &amp;aring;r leder till en regional v&amp;auml;pnad konflikt och etnisk rensning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga av dagens hot och kriser har sina r&amp;ouml;tter i en oj&amp;auml;mlik f&amp;ouml;rdelning av resurser, avsaknad av demokrati eller brist p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Extrem fattigdom &amp;auml;r ett direkt hot mot miljoner m&amp;auml;nniskor, men utg&amp;ouml;r ocks&amp;aring; grund f&amp;ouml;r v&amp;auml;pnade konflikter. Alla l&amp;auml;nder och m&amp;auml;nniskor m&amp;aring;ste ges m&amp;ouml;jlighet till utveckling, endast s&amp;aring; &amp;auml;r en s&amp;auml;krare v&amp;auml;rld m&amp;ouml;jlig. Ekonomisk och social utveckling &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r fred. Likas&amp;aring; g&amp;auml;ller det omv&amp;auml;nda, fred och m&amp;auml;nsklig s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling. S&amp;aring; l&amp;auml;nge miljontals m&amp;auml;nniskor lever under hotet av v&amp;auml;pnade konflikter, eller p&amp;aring; flykt undan kriser, g&amp;aring;r all kraft &amp;aring;t till att &amp;ouml;verleva och skydda sig och sin familj. F&amp;ouml;r den enskilda m&amp;auml;nniskan och samh&amp;auml;llet blir det en ond cirkel av konflikter, os&amp;auml;kerhet och fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den rika delen av v&amp;auml;rlden ser vi att v&amp;aring;ld, vapen och s&amp;aring;rbarheter till stor del &amp;auml;ndrat karakt&amp;auml;r. Andra vapen &amp;auml;n milit&amp;auml;ra kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att sl&amp;aring; ut viktiga samh&amp;auml;llsfunktioner, skapa instabilitet och orolighet och skada tilltron till v&amp;aring;r samh&amp;auml;llsmodell. Det &amp;auml;r inte bara stater utan i allt h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning grupper och enskilda som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r dessa hot. Genom att skada elf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, telekommunikationer och it-system inom till exempel sjukv&amp;aring;rd, kreditv&amp;auml;sende och liknande kan v&amp;aring;r sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmander&amp;auml;tt hotas. Den snabba teknikutvecklingen har f&amp;ouml;rt med sig att v&amp;aring;rt dagliga beroende av h&amp;ouml;gteknologiska system utg&amp;ouml;r den fr&amp;auml;msta s&amp;auml;kerhetspolitiska utmaningen. Staters maktmonopol &amp;auml;r brutet och m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet kan i dag hotas genom angrepp i syfte att skada v&amp;auml;rden och funktioner, hot som &amp;auml;r gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande och kan drabba utan f&amp;ouml;rvarning. Sveriges f&amp;ouml;rsvarspolitik utg&amp;aring;r av tradition fr&amp;aring;n att med milit&amp;auml;ra medel sl&amp;aring; tillbaka ett v&amp;auml;pnat angrepp fr&amp;aring;n annan stat. F&amp;ouml;rsvarsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga i en ny tid &amp;auml;r betydligt mer &amp;auml;n s&amp;aring;. V&amp;aring;r f&amp;ouml;rsvarspolitik m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; insikten om nationens s&amp;aring;rbarhet och den nya tidens akt&amp;ouml;rer och medel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige och &amp;ouml;vriga i v&amp;auml;rldssamfundet har ett gemensamt ansvar att m&amp;ouml;ta b&amp;aring;de milit&amp;auml;ra hot och andra utmaningar mot demokrati och trygghet. F&amp;ouml;r att se hot och l&amp;ouml;sningar i ett sammanhang m&amp;aring;ste vi utg&amp;aring; ifr&amp;aring;n ett bredare s&amp;auml;kerhetsbegrepp och arbeta mer f&amp;ouml;rebyggande, men samtidigt kunna agera snabbare och mer kraftfullt n&amp;auml;r en konflikt inte kunnat f&amp;ouml;rhindras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utg&amp;aring;ngspunkten ska vara att skydda m&amp;auml;nniskor och m&amp;auml;nskliga v&amp;auml;rden, inte endast stater och deras gr&amp;auml;nser. Socialdemokraterna har drivit fram en svensk politik f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rebyggande insatser, d&amp;auml;r det finns konkreta f&amp;ouml;rslag om medling, politisk p&amp;aring;tryckning, polisi&amp;auml;r &amp;ouml;vervakning och insatser f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka r&amp;auml;ttsstaten, men &amp;auml;ven snabba och kraftfulla milit&amp;auml;ra insatser. Sverige ska satsa mer p&amp;aring; att sprida och genomf&amp;ouml;ra den strategi f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rebyggande arbete som finns. N&amp;auml;r en konflikt v&amp;auml;l uppst&amp;aring;tt kr&amp;auml;vs det snabba insatser f&amp;ouml;r att hantera den uppkomna krisen. Avg&amp;ouml;rande &amp;auml;r att kunna gripa in tidigt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att en konflikt sprids eller f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras, vi har sett f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga exempel d&amp;auml;r en konflikt leder till massmord eller etnisk rensning. H&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs en f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning internationellt b&amp;aring;de av resurserna, kunskap och av f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att snabbt kunna hantera akuta kriser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r en varaktig fred i ett konflikth&amp;auml;rjat samh&amp;auml;lle kr&amp;auml;vs ett l&amp;aring;ngsiktigt &amp;aring;teruppbyggnadsarbete med en kombination av civila och milit&amp;auml;ra medel. I l&amp;auml;nder med l&amp;aring;ngvariga konflikter d&amp;auml;r unga m&amp;auml;n i l&amp;aring;nga tider bara k&amp;auml;nt till livet som soldat eller gerillakrigare, m&amp;aring;ste det satsas p&amp;aring; utbildning och program f&amp;ouml;r att dessa ska kunna komma tillbaka till ett fungerande liv.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141141" name="_Toc305141141"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370362" name="_Toc339370362"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnor i konflikter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors deltagande i konfliktf&amp;ouml;rebyggande och krishantering f&amp;ouml;re, under och efter en konflikt &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar fred och utveckling. Arbetet utifr&amp;aring;n FN-resolutionerna 1325 och 1820 med flera m&amp;aring;ste intensifieras. Kvinnors r&amp;auml;ttigheter och perspektiv m&amp;aring;ste f&amp;aring; b&amp;auml;ttre genomslag i arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet. Det &amp;auml;r gl&amp;auml;djande att detta uppm&amp;auml;rksammades genom Nobels fredspris som 2011 tilldelades tre kvinnor som p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt givit viktiga bidrag till kampen f&amp;ouml;r fred, demokrati och kvinnors r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I arbetet med m&amp;auml;nsklig s&amp;auml;kerhet saknas oftast det genusperspektiv som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att se skillnader i m&amp;auml;ns och kvinnors s&amp;auml;kerhetsbehov. Oftast &amp;auml;r det kvinnors situation som osynliggjorts. Kvinnor och barn &amp;auml;r de som drabbas h&amp;aring;rdast i en konflikt. Systematiska v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter och massv&amp;aring;ldt&amp;auml;kter anv&amp;auml;nds som ett vapen i konflikter och det drabbar naturligtvis den utsatta individen oerh&amp;ouml;rt h&amp;aring;rt men ocks&amp;aring; hela samh&amp;auml;llet. Betydande resurser m&amp;aring;ste satsas p&amp;aring; de behov som kvinnor och flickor har av skydd och st&amp;ouml;d under och efter en konflikt. Samtidigt &amp;auml;r det viktigt att understryka kvinnors avg&amp;ouml;rande uppgifter och roll i fredsprocesser, som beskrivs i FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;ds resolution 1325.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sexuellt v&amp;aring;ld &amp;auml;r en av de allvarligaste formerna av v&amp;aring;ld mot kvinnor. V&amp;aring;ldt&amp;auml;kt &amp;auml;r, vare sig det sker i tider av fred eller under v&amp;auml;pnad konflikt, en kr&amp;auml;nkning av en kvinnas identitet och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. I v&amp;auml;pnade konflikter har v&amp;aring;ld mot kvinnor n&amp;aring;tt epidemiska proportioner. Massv&amp;aring;ldt&amp;auml;kter anv&amp;auml;nds ofta systematiskt som ett vapen. Genom historien har kvinnor utsatts f&amp;ouml;r sexuella trakasserier och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter vid v&amp;auml;pnade konflikter. Civila har utsatts f&amp;ouml;r systematiskt sexuellt v&amp;aring;ld i l&amp;auml;nder som forna Jugoslavien, Rwanda, Sudan, Demokratiska republiken Kongo och Sierra Leone. V&amp;aring;ldt&amp;auml;kt &amp;auml;r ett billigt vapen. &amp;Auml;ven om vi idag inte vet tillr&amp;auml;ckligt om de mekanismer som g&amp;ouml;r att sexuellt v&amp;aring;ld anv&amp;auml;nds systematiskt, s&amp;aring; vet vi att de anv&amp;auml;nds i vissa konflikter, men inte i andra. F&amp;ouml;rskr&amp;auml;ckande exempel finns, men det &amp;auml;r dags att alla de m&amp;auml;n som befinner sig i en position som ger dem m&amp;ouml;jlighet att v&amp;auml;rna kvinnors r&amp;auml;ttigheter som m&amp;auml;nniskor i krig och konflikter tr&amp;auml;der fram. Enskildas agerande &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande. Vi vet att disciplinen inom polisk&amp;aring;rer och i milit&amp;auml;ra f&amp;ouml;rband kan vara stark. Bef&amp;auml;l kan anv&amp;auml;nda sin auktoritet f&amp;ouml;r att stoppa oacceptabelt beteende. Vi beh&amp;ouml;ver de goda exemplens makt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s resolution 1820 fokuserar specifikt p&amp;aring; sexuellt v&amp;aring;ld mot civila i v&amp;auml;pnade konflikter. V&amp;aring;ldt&amp;auml;kt och annat sexuellt v&amp;aring;ld kan utg&amp;ouml;ra ett krigsbrott eller ett brott mot m&amp;auml;nskligheten. Samarbetet inom FN f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och vi ser b&amp;ouml;rjan till en mer enhetlig respons mot anv&amp;auml;ndandet av sexuellt v&amp;aring;ld. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ldt&amp;auml;kter anv&amp;auml;nds i &amp;ouml;kande grad som vapen f&amp;ouml;r att kr&amp;auml;nka och stigmatisera kvinnorna. De grova &amp;ouml;vergreppen inneb&amp;auml;r ett enormt lidande f&amp;ouml;r de drabbade men &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett hot mot internationell fred och s&amp;auml;kerhet. V&amp;aring;ldet mot kvinnor f&amp;ouml;rdjupar konflikter och f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar m&amp;ouml;jligheterna till f&amp;ouml;rsoning. Kvinnor och barn i krigsh&amp;auml;rjade omr&amp;aring;den i v&amp;auml;rlden uts&amp;auml;tts dagligen f&amp;ouml;r omfattande v&amp;aring;ld. De &amp;auml;r inte enbart offer i skuggan av krig utan m&amp;aring;ltavlor d&amp;auml;r sexuellt v&amp;aring;ld &amp;auml;r en del av krigf&amp;ouml;ringen. Arbetet med FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;ds resolution 1325 om kvinnor, fred och s&amp;auml;kerhet och resolution 1820 med flera om sexuellt v&amp;aring;ld i konflikter &amp;auml;r centrala i detta sammanhang. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Situationen i Demokratiska republiken Kongo utg&amp;ouml;r ett fruktansv&amp;auml;rt exempel p&amp;aring; hur kvinnor, flickor och samh&amp;auml;llen drabbas. Vi socialdemokrater vill arbeta f&amp;ouml;r att mobilisera en starkare internationell politisk vilja f&amp;ouml;r att motverka sexuellt v&amp;aring;ld i konflikter, straffriheten m&amp;aring;ste f&amp;aring; ett slut. Massv&amp;aring;ldt&amp;auml;kter b&amp;ouml;r – med r&amp;auml;tta – kallas massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Zainab Hawa Bangura fr&amp;aring;n Sierra Leone &amp;auml;r FN:s nya s&amp;auml;rskilda representant avseende sexuellt v&amp;aring;ld i konflikter. Det &amp;auml;r ett mycket viktigt uppdrag och vi socialdemokrater vill att regeringen verkar f&amp;ouml;r att gjorda erfarenheter tillvaratas och verkar f&amp;ouml;r att FN forts&amp;auml;tter att driva det viktiga uppdraget med att bevaka kvinnors utsatta situation i krig fram&amp;aring;t med kraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vikten av arbetet med 1325 och 1820 visar sig inte minst i l&amp;auml;nder som Kongo och Syrien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter och perspektiv m&amp;aring;ste f&amp;aring; b&amp;auml;ttre genomslag i arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet. Ett &amp;ouml;kat kvinnligt deltagande i konfliktf&amp;ouml;rebyggande och krishantering f&amp;ouml;re, under och efter en konflikt &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar fred och utveckling. Alla l&amp;auml;nder ska uppr&amp;auml;tta nationella handlingsplaner f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;randet av resolution 1325. Vi vill ocks&amp;aring; understryka vikten av att 1325 implementeras i EU-sammanhang.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att Sverige agerar b&amp;aring;de nationellt och internationellt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra arbetet med FN:s resolutioner s&amp;aring;som1325 och 1820 med flera relaterade resolutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har med hj&amp;auml;lp av tidigare handlingsplaner p&amp;aring; ett medvetet och aktivt s&amp;auml;tt bidragit till att genomf&amp;ouml;ra resolution 1325 genom att initiera, utveckla, vidta och utv&amp;auml;rdera ett antal &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Regeringen har f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngt handlingsplanen till 2015. Socialdemokraterna menar att handlingsplanen b&amp;ouml;r vara uppdaterad med m&amp;auml;tbara m&amp;aring;l, klar tidtabell, effektiva kontrollsystem och en definierad budget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europadomstolen i Strasbourg slog 1997 fast att begreppet tortyr &amp;auml;ven omfattar v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt. Rwandatribunalen i Arusha slog d&amp;auml;refter fast att v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt kan ing&amp;aring; som en strategi i ett folkmord. Sexuellt v&amp;aring;ld har inkluderats i &amp;aring;tal i m&amp;aring;l som tagits upp av Internationella domstolen i Haag. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt meddelade ICC v&amp;aring;ren 2011 att domstolen skulle unders&amp;ouml;ka om brott &amp;auml;r beg&amp;aring;ngna i Libyen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnorna ska ta del i arbetet f&amp;ouml;r demokrati som nu i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringens Nordafrika. F&amp;ouml;r att det ska vara m&amp;ouml;jligt kr&amp;auml;vs att kvinnorna kan – och till&amp;aring;ts – fritt organisera sig. Vikten av att kvinnor deltar i konfliktl&amp;ouml;sning och arbete f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktig fred &amp;auml;r belagt. Kvinnor ska varhelst de lever ha politiskt inflytande och tillg&amp;aring;ng till skydd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi efterlyser en starkare politisk vilja f&amp;ouml;r att motverka sexuellt v&amp;aring;ld i samband med v&amp;auml;pnade konflikter. N&amp;auml;r man talat med f&amp;ouml;r&amp;ouml;vare i f&amp;auml;ngelser som t ex i Liberia eller bes&amp;ouml;kt domstolen i Arusha, talat med kvinnor i Rwanda och bes&amp;ouml;kt sjukhus med drabbade kvinnor och flickebarn i Demokratiska republiken Kongo efterfr&amp;aring;gas alltid enhetliga och samordnade insatser p&amp;aring; f&amp;auml;ltet, dvs. konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Vi h&amp;auml;vdar att kvinnor som utsatts f&amp;ouml;r sexuellt v&amp;aring;ld och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt i samband med v&amp;auml;pnade konflikter ska f&amp;aring; sin sak pr&amp;ouml;vad i allm&amp;auml;nna domstolar och inte av milit&amp;auml;rdomstolar eller genom sedvaner&amp;auml;tt, att m&amp;ouml;jligheter ges f&amp;ouml;r att den som utsatts f&amp;ouml;r sexuellt v&amp;aring;ld och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt kan f&amp;ouml;ra grupptalan i domstol, att den som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r sexuellt v&amp;aring;ld och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt ska ha r&amp;auml;tt till skadest&amp;aring;nd, att den som utsatts f&amp;ouml;r sexuellt v&amp;aring;ld och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt ges r&amp;auml;tt till h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd och att kvinnor som utsatts f&amp;ouml;r sexuellt v&amp;aring;ld och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt ska erbjudas skydd mot smitta, akut-p-piller och abortpiller.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141142" name="_Toc305141142"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370363" name="_Toc339370363"&gt;&lt;/a&gt;EU:s krishantering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU beh&amp;ouml;ver mer av gemensamt upptr&amp;auml;dande i viktiga utrikespolitiska situationer f&amp;ouml;r att kunna p&amp;aring;verka stormakternas agerande. Vi m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka EU:s f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga i det globala samarbetet s&amp;aring; att unionen ska kunna vara en progressiv och s&amp;auml;kerhetsskapande kraft, inte minst i F&amp;ouml;renta nationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s snabbinsatsstyrkor d&amp;auml;r Sverige bidragit genom den nordiska snabbinsatsstyrkan, NBG, har skapats f&amp;ouml;r att avhj&amp;auml;lpa kriser och humanit&amp;auml;ra n&amp;ouml;dl&amp;auml;gen. Det finns dock anledning att se &amp;ouml;ver hur anv&amp;auml;ndbar och kostnadseffektiv denna modell &amp;auml;r. EU:s snabbinsatsstyrkor har aldrig anv&amp;auml;nts, de &amp;auml;r mycket kostsamma och de binder upp stora resurser &amp;ouml;ver l&amp;aring;ng tid. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill understryka att EU till skillnad fr&amp;aring;n Nato inte &amp;auml;r en milit&amp;auml;rallians. EU ska inte heller i framtiden skapa en europeisk arm&amp;eacute;. Vi vill att EU st&amp;auml;rker sin f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga till att, med medlemsstaternas resurser, bidra till att bevara fred, f&amp;ouml;rebygga konflikter och st&amp;auml;rka internationell s&amp;auml;kerhet genom civila och milit&amp;auml;ra insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU kan fr&amp;auml;mja fred och agera konfliktf&amp;ouml;rebyggande genom den gemensamma utrikes-, handels- och bist&amp;aring;ndspolitiken samt genom olika bilaterala avtal. Ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r de l&amp;auml;nder som inte &amp;auml;r aktuella f&amp;ouml;r medlemskap kan utbytet med EU vara av stor betydelse. Vi vill fr&amp;auml;mja gemensam s&amp;auml;kerhet och efterlevnad av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Om det f&amp;ouml;rebyggande arbetet misslyckas m&amp;aring;ste vi vara beredda att &amp;auml;ven agera f&amp;ouml;r att hindra eller begr&amp;auml;nsa en krissituation eller konflikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit en h&amp;ouml;rnsten i socialdemokratisk utrikespolitik att FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d har ett huvudansvar f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. EU har utvecklats till en stor global akt&amp;ouml;r och b&amp;ouml;r samarbeta och st&amp;ouml;dja FN. Om det f&amp;ouml;rebyggande arbetet misslyckas m&amp;aring;ste vi vara beredda att &amp;auml;ven agera f&amp;ouml;r att hindra eller begr&amp;auml;nsa en krissituation eller konflikt. EU:s medlemsl&amp;auml;nder bidrar till gemensamma insatsstyrkor f&amp;ouml;r att skapa fred vid kriser i v&amp;auml;rlden. De ska st&amp;auml;rkas med civila delar f&amp;ouml;r att tidigt kunna st&amp;auml;rka ett samh&amp;auml;lles civila grundfunktioner efter en konflikts eller katastrofs akuta fas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att st&amp;auml;rka EU:s kris- och konflikthanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ocks&amp;aring; utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;nser, samt att den st&amp;auml;lls till FN:s f&amp;ouml;rfogande, &amp;auml;r en utveckling vi socialdemokrater aktivt har drivit p&amp;aring;. Sverige ska fortsatt bidra till dessa f&amp;ouml;rm&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett av de f&amp;ouml;rsta exemplen p&amp;aring; n&amp;auml;r EU kunde axla ett s&amp;aring;dant ansvar var under v&amp;aring;ren 2003 d&amp;aring; en EU-styrka, ledd av Frankrike och med svenskt deltagande, kunde bidra till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en sk&amp;ouml;r fredsprocess i Kongo, ett land h&amp;aring;rt drabbat av krig, v&amp;aring;ld och fattigdom. D&amp;aring;varande utrikesminister Anna Lindh sade i sitt tal i Almedalen i juli 2003: ”F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen den h&amp;auml;r v&amp;aring;ren har EU blivit s&amp;aring; starkt i den gemensamma utrikespolitiken att n&amp;auml;r FN bad EU st&amp;auml;lla upp s&amp;aring; kunde EU skicka trupper till Kongo f&amp;ouml;r att bevara freden i Kongo. Och det &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett viktigt exempel p&amp;aring; vad EU kan betyda utanf&amp;ouml;r Europas gr&amp;auml;nser.”&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141143" name="_Toc305141143"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370364" name="_Toc339370364"&gt;&lt;/a&gt;En offensiv nedrustningspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En politik f&amp;ouml;r fred och m&amp;auml;nsklig s&amp;auml;kerhet utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n v&amp;aring;ra v&amp;auml;rderingar om frihet, j&amp;auml;mlikhet och solidaritet. R&amp;auml;ttvisa, s&amp;aring;v&amp;auml;l mellan m&amp;auml;nniskor som mellan l&amp;auml;nder och regioner, &amp;auml;r v&amp;aring;rt medel, men ocks&amp;aring; v&amp;aring;rt m&amp;aring;l. I en v&amp;auml;rld som upprustar alltmer beh&amp;ouml;vs aktiva r&amp;ouml;ster f&amp;ouml;r nedrustning. Sverige har en l&amp;aring;ng och stolt tradition att f&amp;ouml;rvalta. Aktiva och kraftfulla r&amp;ouml;ster f&amp;ouml;r nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt; &amp;Auml;ven om den ekonomiska krisen gjort att m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder skurit i sina milit&amp;auml;rutgifter forts&amp;auml;tter &amp;auml;nd&amp;aring; utgifterna att &amp;ouml;ka och uppgick 2011 till 1&amp;nbsp;740 miljarder dollar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationellt sker trots allt vissa framsteg. De senaste &amp;aring;ren har visionen om en k&amp;auml;rnvapenfri v&amp;auml;rld lyfts upp p&amp;aring; dagordningen. Inte minst markeras detta av avtalet mellan USA och Ryssland som handlar om att reducera antalet strategiska k&amp;auml;rnvapenmissiler. Genom &amp;ouml;versynskonferensen 2010 f&amp;ouml;r icke-spridningsf&amp;ouml;rdraget NPT togs steg i arbetet f&amp;ouml;r nedrustning och icke-spridning. De positiva tecknen till trots &amp;aring;terst&amp;aring;r m&amp;aring;nga sv&amp;aring;ra utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedrustningskonferensen i Gen&amp;egrave;ve hindras alltj&amp;auml;mt av l&amp;aring;sningar. Pakistan, en av k&amp;auml;rnvapenmakterna utanf&amp;ouml;r icke-spridningsavtalet, pr&amp;auml;glas fortsatt av oro och stora sp&amp;auml;nningar. Nordkorea har genomf&amp;ouml;rt provspr&amp;auml;ngningar och Kim Jong-Ils d&amp;ouml;d har skapat ytterligare os&amp;auml;kerhet kring en redan instabil situation. EU har inf&amp;ouml;rt h&amp;aring;rdare sanktioner mot Iran med anledning av oklarheterna kring landets k&amp;auml;rntekniska program. Sp&amp;auml;nningen har stigit och det finns risk f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad konfliktniv&amp;aring;. IAEA intar en central roll f&amp;ouml;r kontroll och uppf&amp;ouml;ljning av den k&amp;auml;rntekniska verksamheten i Iran och Sverige har just nu en plats i organisationens styrelse. Sverige b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda sitt uppdrag f&amp;ouml;r att agera p&amp;aring;drivande i nedrustnings- och icke-spridningsfr&amp;aring;gorna och f&amp;ouml;r att genom dialog och diplomati kunna n&amp;aring; en l&amp;ouml;sning p&amp;aring; dessa tv&amp;aring; konflikth&amp;auml;rdar som annars kan leda till katastrofala f&amp;ouml;ljder. Sverige ska ocks&amp;aring; arbeta aktivt till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r uppr&amp;auml;ttandet av en zon fri fr&amp;aring;n massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen i hela Mellan&amp;ouml;stern.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje nation har r&amp;auml;tt att beg&amp;auml;ra hj&amp;auml;lp fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att trygga sitt eget f&amp;ouml;rsvar och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; r&amp;auml;tt att besluta om att uppl&amp;aring;ta sitt territorium &amp;aring;t andra l&amp;auml;nders f&amp;ouml;rsvarsmakt. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller k&amp;auml;rnvapen menar Socialdemokraterna att k&amp;auml;rnvapenmakterna m&amp;aring;ste &amp;aring;ta sig att inte placera ut k&amp;auml;rnvapen p&amp;aring; annat &amp;auml;n sitt eget territorium.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedrustningsfr&amp;aring;gorna omfattar flera omr&amp;aring;den. Arbetet f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa taktiska k&amp;auml;rnvapen &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt. L&amp;auml;tta vapen, exempelvis pistoler eller k-pistar, &amp;auml;r de vanligaste vapnen. De st&amp;aring;r f&amp;ouml;r det st&amp;ouml;rsta antalet d&amp;ouml;dsoffer i konflikter. Det internationella arbetet f&amp;ouml;r att stoppa spridningen av dessa vapen &amp;auml;r en angel&amp;auml;genhet f&amp;ouml;r oss alla. Ett fortsatt starkt engagemang &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r att skapa ett legalt bindande vapenhandelsf&amp;ouml;rdrag, ATT, &amp;auml;ven om de senaste f&amp;ouml;rhandlingarna blev en besvikelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Minor och klusterbomber forts&amp;auml;tter att sk&amp;ouml;rda civila offer i &amp;aring;rtionden efter att sj&amp;auml;lva kriget tagit slut. Vi socialdemokrater v&amp;auml;lkomnar att Sverige, sent omsider, har ratificerat konventionen mot klusterammunition och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att skrotningen av Bombkapsel 90 sker s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r sorgligt att se hur utrikesministerns svala engagemang f&amp;ouml;r nedrustningsfr&amp;aring;gorna till&amp;aring;ts s&amp;auml;tta sin pr&amp;auml;gel p&amp;aring; den borgerliga regeringens utrikespolitik. Man f&amp;ouml;rsl&amp;ouml;sar ett v&amp;auml;rdefullt arv. Detta blir s&amp;auml;rskilt tydligt sett mot den internationella arenan d&amp;auml;r en ny progressiv president i USA gjort klar skillnad. 2009 ledde USA:s president sj&amp;auml;lv ett m&amp;ouml;te om nedrustning i FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d. USA och Ryssland sitter i nedrustningsf&amp;ouml;rhandlingar. Det &amp;auml;r mycket gl&amp;auml;djande och det g&amp;auml;ller att Sverige b&amp;aring;de som enskild akt&amp;ouml;r och i samverkan med andra kan bidra till konkreta resultat f&amp;ouml;r nedrustning och icke-spridning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratiska regeringar har alltid varit aktiva i nedrustningsarbetet. Olika partnerskap med andra l&amp;auml;nder sj&amp;ouml;sattes och bland annat tillsattes Blixkommissionen f&amp;ouml;r att ta fram nya initiativ och id&amp;eacute;er. Regeringen borde tydligt visa sin vilja att st&amp;auml;lla sig bakom den nedrustningstradition som s&amp;aring; l&amp;auml;nge varit en h&amp;ouml;rnsten i svensk utrikespolitik. Det internationella nedrustningsarbetet m&amp;aring;ste ta ny fart. Mer m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras. K&amp;auml;rnvapenhotet &amp;auml;r l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n avv&amp;auml;rjt. Tv&amp;auml;rtom har det &amp;ouml;kat. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r lade vi socialdemokrater fram ett tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning under riksdagens utrikespolitiska debatt i februari 2008 och driver fortsatt p&amp;aring; nedrustningsfr&amp;aring;gorna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141144" name="_Toc305141144"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370365" name="_Toc339370365"&gt;&lt;/a&gt;Massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let &amp;auml;r en fullst&amp;auml;ndig avveckling av massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen, s&amp;aring;v&amp;auml;l biologiska och kemiska som nukle&amp;auml;ra. Att f&amp;ouml;rhindra spridning &amp;auml;r en viktig del av nedrustningsarbetet. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; detta m&amp;aring;ste k&amp;auml;rnvapenmakterna omedelbart minska innehavet. De samlade k&amp;auml;rnvapenstyrkorna i v&amp;auml;rlden, fr&amp;auml;mst USA:s och Rysslands, skulle kunna f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra allt liv p&amp;aring; jordklotet flera g&amp;aring;nger om. Enligt Blixkommissionen uppg&amp;aring;r v&amp;auml;rldens samlade aktiva och utplacerade k&amp;auml;rnstridsspetsar till omkring 12&amp;nbsp;000. Det ligger i m&amp;auml;nsklighetens och v&amp;auml;rldssamfundets intresse f&amp;ouml;r &amp;ouml;verlevnad och gemensam s&amp;auml;kerhet att alla k&amp;auml;rnvapen elimineras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den fortg&amp;aring;ende k&amp;auml;rnvapenmoderniseringen inneb&amp;auml;r ett ohyggligt sl&amp;ouml;seri med resurser. Flera k&amp;auml;rnvapenmakter v&amp;auml;grar i dag att g&amp;aring; med p&amp;aring; verklig nedrustning och moderniserar ist&amp;auml;llet sina k&amp;auml;rnvapenarsenaler. Till detta kommer att ett antal l&amp;auml;nder som inte tidigare var k&amp;auml;rnvapenmakter nu skaffat sig k&amp;auml;rnvapen och att risken f&amp;ouml;r ytterligare spridning &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen &amp;auml;r stor. Det finns ocks&amp;aring; risk att k&amp;auml;rnvapen sprids till icke-statliga akt&amp;ouml;rer, exempelvis terroristgrupper. F&amp;ouml;r att lyckas med nedrustningsarbetet kr&amp;auml;vs mycket tuffare kontrollregimer. Vi vill se ett starkare IAEA med starkare kontrollm&amp;ouml;jligheter. Sverige har en plats i IAEA:s styrelse, ett uppdrag man b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda f&amp;ouml;r att driva p&amp;aring; dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Icke-spridningsavtalet (NPT) inneh&amp;aring;ller tre komponenter. K&amp;auml;rnvapenstaterna f&amp;ouml;rbinder sig att inte &amp;ouml;verl&amp;aring;ta k&amp;auml;rnvapen eller kunskap om k&amp;auml;rnvapen och k&amp;auml;rnvapenteknologi till andra stater. Samtidigt lovar &amp;ouml;vriga stater att inte skaffa k&amp;auml;rnvapen. I avtalet f&amp;ouml;rbinder sig de l&amp;auml;nder som har k&amp;auml;rnvapen ocks&amp;aring; att arbeta f&amp;ouml;r en fullst&amp;auml;ndig k&amp;auml;rnvapennedrustning. NPT &amp;auml;r satt under stor press. Det st&amp;aring;r klart att v&amp;auml;rlden &amp;auml;r i stort behov av nya initiativ i nedrustnings- och kontrollarbetet, samtidigt som det f&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r viktigt att NPT st&amp;auml;rks och att de utf&amp;auml;stelser som &amp;auml;r gjorda i avtalet inf&amp;ouml;rlivas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den oberoende internationella kommissionen om massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen med Hans Blix som ordf&amp;ouml;rande presenterade i juni 2006 sin rapport med en rad konkreta f&amp;ouml;rslag om hur v&amp;auml;rlden ska kunna befrias fr&amp;aring;n k&amp;auml;rnvapen, biologiska och kemiska vapen. Rapporten analyserar ing&amp;aring;ende de hot som v&amp;auml;rlden lever under idag, fr&amp;auml;mst 27 000 k&amp;auml;rnvapen och anstr&amp;auml;ngningar av enskilda stater och kanske terrorgrupper att utveckla eller komma &amp;ouml;ver olika slag av massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Blixkommissionens rapport, en gediget utarbetad skrift som fortfarande &amp;auml;ger aktualitet, lades fram vid en tidpunkt d&amp;aring; det globala samarbetet f&amp;ouml;r nedrustning g&amp;aring;tt i st&amp;aring;. Den sextionde sessionen av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling lyckades inte f&amp;aring; medlemsl&amp;auml;nderna att acceptera n&amp;aring;gra &amp;aring;taganden p&amp;aring; nedrustningsomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag finns en strimma av hopp. F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen p&amp;aring; l&amp;auml;nge finns ett stigande internationellt intresse f&amp;ouml;r nedrustning och vi ser positiva signaler fr&amp;aring;n b&amp;aring;de USA och Ryssland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedrustningskonferensen i Gen&amp;egrave;ve lyckades i maj 2009 efter tolv &amp;aring;rs d&amp;ouml;dl&amp;auml;ge i f&amp;ouml;rhandlingarna enas om ett arbetsprogram, vilket hade varit ett viktigt steg fram&amp;aring;t i kampen f&amp;ouml;r nedrustning. Tyv&amp;auml;rr blockerades sedan vidare arbete med detta program. Det &amp;auml;r viktigt att man kan anta ett arbetsprogram som g&amp;ouml;r att man kan inleda f&amp;ouml;rhandlingar om FMCT (avtal om f&amp;ouml;rbud av produktion av klyvbart material f&amp;ouml;r vapen&amp;auml;ndam&amp;aring;l).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slutsatsen av detta faktum b&amp;ouml;r vara att det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att pr&amp;ouml;va nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fart p&amp;aring; de globala nedrustningssamtalen. Blixkommissionen kan genom sin sammans&amp;auml;ttning s&amp;auml;gas utg&amp;ouml;ra ett gott tv&amp;auml;rsnitt av hur v&amp;auml;rldens fr&amp;auml;msta nedrustningsexperter ser p&amp;aring; l&amp;auml;get. Genom att v&amp;auml;lja ut n&amp;aring;gra av dess sextio f&amp;ouml;rslag och driva dem i internationella forum skulle den svenska regeringen kunna l&amp;auml;mna ett viktigt bidrag till att hantera en av v&amp;aring;r v&amp;auml;rlds &amp;ouml;desfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om de katastrofala humanit&amp;auml;ra konsekvenserna av k&amp;auml;rnvapenkrig har f&amp;aring;tt v&amp;auml;xande betydelse p&amp;aring; den internationella nedrustningsagendan. Bland annat p&amp;aring; den f&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;rberedande kommitt&amp;eacute;n inf&amp;ouml;r 2015 &amp;aring;rs &amp;ouml;versynskonferens av icke-spridningsavtalet (NPT) pr&amp;auml;glades diskussionen av detta. M&amp;aring;nga k&amp;auml;rnvapenfria nationer kr&amp;auml;ver konkreta nedrustnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder med h&amp;auml;nvisning till just de helt oacceptabla humanit&amp;auml;ra effekterna av k&amp;auml;rnvapenkrig. En internationell konferens omkring detta kommer att &amp;auml;ga rum i Oslo v&amp;aring;ren 2013.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;16 nationer st&amp;auml;llde sig bakom ett uttalande om detta som Schweiz hade koordinerat. D&amp;auml;r fanns flera EU-stater och medlemmar av New Agenda Coalition. Sverige var dock inte en av undertecknarna trots att uttalandet var &amp;ouml;ppet f&amp;ouml;r alla stater att underteckna. Det &amp;auml;r anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt. Sverige b&amp;ouml;r delta mer aktivt i att f&amp;ouml;ra fram vikten av de humanit&amp;auml;ra konsekvenserna av k&amp;auml;rnvapenkrig och spela en aktiv roll i Oslokonferensen v&amp;aring;ren 2013.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141145" name="_Toc305141145"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370366" name="_Toc339370366"&gt;&lt;/a&gt;Konventionella vapen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet f&amp;ouml;r att minska antalet l&amp;auml;tta vapen – v&amp;aring;r tids verkliga massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen – m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta med &amp;auml;n st&amp;ouml;rre kraft. Dessa vapen, s&amp;aring;som pistoler och k-pistar, st&amp;aring;r f&amp;ouml;r cirka 90 procent av alla d&amp;ouml;dsoffer i v&amp;auml;pnade konflikter och sk&amp;ouml;rdar mer &amp;auml;n en halv miljon liv varje &amp;aring;r. Sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen &amp;auml;r de vanligast anv&amp;auml;nda vapnen i v&amp;auml;rldens konflikter. De &amp;auml;r billiga, h&amp;aring;llbara och l&amp;auml;tta att transportera och smuggla. Under sin livstid hinner ett vapen anv&amp;auml;ndas i m&amp;aring;nga olika konflikter och av m&amp;aring;nga olika akt&amp;ouml;rer, i m&amp;aring;nga fall av barn. Det finns &amp;ouml;ver 300 000 barnsoldater och dessa utrustas ofta med l&amp;auml;tta vapen. Att stoppa spridningen av l&amp;auml;tta vapen &amp;auml;r en angel&amp;auml;genhet f&amp;ouml;r alla samh&amp;auml;llen. Det &amp;auml;r ingen r&amp;auml;ttighet att &amp;auml;ga vapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det internationella arbetet f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa m&amp;auml;ngden och spridningen av l&amp;auml;tta vapen &amp;auml;r fr&amp;auml;mst inriktat p&amp;aring; genomf&amp;ouml;randet av det handlingsprogram som antogs vid FN:s konferens om illegal handel med sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen (SALW) 2001. Sverige m&amp;aring;ste fortsatt vara en drivande del i detta viktiga arbete och b&amp;ouml;r utveckla en nationell handlingsplan kring l&amp;auml;tta vapen som tydligg&amp;ouml;r svenska str&amp;auml;vanden inom omr&amp;aring;det och som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r uppf&amp;ouml;ljning och utv&amp;auml;rdering av svenska positioner och &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Det &amp;auml;r viktigt att Sverige verkar f&amp;ouml;r att EU:s SALW-strategi konkretiseras och implementeras. Vad g&amp;auml;ller SALW-fr&amp;aring;gorna finns en rad f&amp;ouml;rslag som Sverige och EU b&amp;ouml;r f&amp;ouml;ra vidare. N&amp;aring;gra g&amp;auml;ller hur handeln med SALW via flygbolag kan registreras och begr&amp;auml;nsas, andra g&amp;auml;ller system f&amp;ouml;r slutanv&amp;auml;ndarintyg. Alla f&amp;ouml;rslag som kan begr&amp;auml;nsa anv&amp;auml;ndningen av SALW b&amp;ouml;r unders&amp;ouml;kas och utnyttjas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 7 december 2006 fattades ett historiskt beslut i FN:s generalf&amp;ouml;rsamling. 153 l&amp;auml;nder r&amp;ouml;stade ja till f&amp;ouml;rslaget om att bilda en kommission som ska utreda m&amp;ouml;jligheterna till ett internationellt avtal som begr&amp;auml;nsar och kontrollerar handeln med konventionella vapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under juli 2012 genomf&amp;ouml;rdes FN-f&amp;ouml;rhandlingar om ATT och det fanns f&amp;ouml;rhoppningar om att n&amp;aring; fram till ett avtal. Tyv&amp;auml;rr misslyckades detta och f&amp;ouml;rhandlingarna strandade. Oaktat detta m&amp;aring;ste Sverige vara fortsatt p&amp;aring;drivande i att f&amp;ouml;rhandlingar &amp;aring;terupptas och att ett l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende internationellt vapenhandelsf&amp;ouml;rdrag kommer till st&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ottawakonventionen mot personminor tr&amp;auml;dde i kraft 1999 och har f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande runt 150 parter. Konventionens huvudsyfte &amp;auml;r ett absolut f&amp;ouml;rbud mot anv&amp;auml;ndning, utveckling, tillverkning, anskaffning, &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och lagerh&amp;aring;llning av truppminor. Det &amp;auml;r viktigt att fler l&amp;auml;nder ansluter sig till konventionen, och Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r en global uppslutning bakom Ottawakonventionen. Konventionens andra huvudsyfte &amp;auml;r att ett antal &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas f&amp;ouml;r att handskas med konsekvenserna av tidigare anv&amp;auml;ndning av truppminor. Det handlar bland annat om r&amp;ouml;jning av minf&amp;auml;lt, st&amp;ouml;d till minoffer och hj&amp;auml;lp med f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring av lagrade truppminor. Sverige m&amp;aring;ste fortsatt ge st&amp;ouml;d till s&amp;aring;dana insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141146" name="_Toc305141146"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370367" name="_Toc339370367"&gt;&lt;/a&gt;Klustervapen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klustervapen utg&amp;ouml;r ett stort humanit&amp;auml;rt problem dels f&amp;ouml;r att de sprider ut substridsdelar &amp;ouml;ver ett s&amp;aring; stort omr&amp;aring;de att det i praktiken har visat sig mer eller mindre om&amp;ouml;jligt att undvika civila offer, dels f&amp;ouml;r att de efterl&amp;auml;mnar oexploderade substridsdelar som i krigets sp&amp;aring;r skadar och d&amp;ouml;dar civilbefolkningen. 98&amp;nbsp;procent av de m&amp;auml;nniskor som d&amp;ouml;tt av klustervapen ber&amp;auml;knas ha varit civila. Vi socialdemokrater anser att denna vapentyp inte b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndas i n&amp;aring;gra konflikter och att de inte h&amp;ouml;r hemma i n&amp;aring;got lands arsenal, inte heller i Sveriges.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oslokonferensen 2007 innebar startskottet f&amp;ouml;r en historisk process f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd ett internationellt l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende f&amp;ouml;rbud av klustervapen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr har den svenska regeringen agerat motvilligt och saktf&amp;auml;rdigt genom hela Osloprocessen ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att bidra genom aktivt agerande. Efter p&amp;aring;tryckningar har regeringen &amp;auml;ntligen lagt fram sin proposition om ratificering, vilket nu &amp;auml;r genomf&amp;ouml;rt. Socialdemokraterna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att avvecklingen av BK 90 sker s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; aktivt arbeta f&amp;ouml;r internationell uppslutning till konventionen liksom st&amp;ouml;dja arbetet f&amp;ouml;r ett klustervapenf&amp;ouml;rbud inom ramen f&amp;ouml;r CCW (Convention on Certain Conventional Weapons).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141147" name="_Toc305141147"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370368" name="_Toc339370368"&gt;&lt;/a&gt;Krigsmateriel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har l&amp;auml;nge sett flera brister i den nuvarande krigsmaterielexportlagstiftningen och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r upprepade g&amp;aring;nger kr&amp;auml;vt att regeringen till riksdagen presenterar ett lagf&amp;ouml;rslag som ligger i fas med utvecklingen p&amp;aring; omr&amp;aring;det och som &amp;auml;r koherent med politiken f&amp;ouml;r global utveckling (PGU). Vi pekade p&amp;aring; behovet av mer restriktiva skrivningar i regelverket kring export till icke-demokratier och vi v&amp;auml;lkomnade d&amp;auml;rf&amp;ouml;r det tillk&amp;auml;nnagivande riksdagen gjorde 2011 om att regeringen ska inkomma med f&amp;ouml;rslag till ny krigsmateriel-exportlagstifning i syfte att sk&amp;auml;rpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Det tog dock regeringen ett helt &amp;aring;r att ens presentera direktiven till denna utredning och den har f&amp;aring;tt en tidsgr&amp;auml;ns som g&amp;aring;r &amp;ouml;ver valet 2014. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;aring;gra v&amp;auml;gledande principer f&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r alltj&amp;auml;mt att all handel med vapen och krigsmateriel ska kontrolleras genom strikta regler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska vara en f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare genom sin lagstiftning om svensk export och import av vapen och krigsmateriel. Icke-demokratier och l&amp;auml;nder som bryter mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna kan inte ges samma legitimitet att f&amp;aring; k&amp;ouml;pa vapen. Vid export ska h&amp;auml;nsyn tas till risken f&amp;ouml;r krig och om staten beg&amp;aring;r brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Regler f&amp;ouml;r import av krigsmateriel b&amp;ouml;r utarbetas i enlighet med samma principer som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r export av samma slags produkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den totala vapenexporten fr&amp;aring;n Sverige och EU m&amp;aring;ste minska. Det kan Sverige arbeta f&amp;ouml;r genom en svensk restriktiv krigsmaterielexportpolitik, men ocks&amp;aring; genom EU. EU:s uppf&amp;ouml;randekod &amp;auml;r numera en gemensam st&amp;aring;ndpunkt om krigsmaterielexport, och viktigt &amp;auml;r att principen om varje lands r&amp;auml;tt att ha en mer restriktiv politik ligger fast.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141148" name="_Toc305141148"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370369" name="_Toc339370369"&gt;&lt;/a&gt;Socialdemokraternas tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning: En svensk offensiv mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen och f&amp;ouml;r nedrustning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta program presenterades i februari 2008. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;1. Minska k&amp;auml;rnvapenarsenalerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste med politiska och diplomatiska medel aktivt p&amp;aring;verka k&amp;auml;rnvapenmakterna att fullf&amp;ouml;lja sina skyldigheter enligt NPT-avtalet och de &amp;aring;taganden dessa gjorde vid NPT-konferenserna 1995 och 2000 och som bekr&amp;auml;ftades vid &amp;aring;rets &amp;ouml;versynskonferens, n&amp;auml;mligen att genom f&amp;ouml;rhandlingar reducera och slutligen avskaffa sina k&amp;auml;rnvapenarsenaler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;2. St&amp;auml;rk internationella avtal om k&amp;auml;rnvapen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda de signaler som nu kommer inte minst fr&amp;aring;n den amerikanska administrationen om reducerad k&amp;auml;rnvapenanv&amp;auml;ndning f&amp;ouml;r att i FN p&amp;aring; ett konstruktivt och realistiskt s&amp;auml;tt driva fr&amp;aring;gan om f&amp;ouml;rbud mot all anv&amp;auml;ndning av k&amp;auml;rnvapen. Sverige b&amp;ouml;r i samr&amp;aring;d med likasinnade stater i FN f&amp;ouml;resl&amp;aring; att sonderingar och konsultationer inleds f&amp;ouml;r att unders&amp;ouml;ka f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r en internationell konvention om ett fullst&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;rbud mot k&amp;auml;rnvapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;3. Hindra att h&amp;ouml;ganrikat uran kommer i fel h&amp;auml;nder&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;President Obama uppm&amp;auml;rksammade genom sin konferens om nukle&amp;auml;r s&amp;auml;kerhet i Washington april 2010 problemet med att nukle&amp;auml;rt material kan komma p&amp;aring; villov&amp;auml;gar. Detta &amp;auml;r ett problem som vuxit de senaste &amp;aring;ren och beror p&amp;aring; spridning av k&amp;auml;rnvapen och h&amp;ouml;ganrikat uran fr&amp;aring;n olika delar av f.d. Sovjetunionen, men ocks&amp;aring; fr&amp;aring;n en rad andra privata och statliga akt&amp;ouml;rer som tj&amp;auml;nar pengar p&amp;aring; att s&amp;auml;lja radioaktivt material till icke statliga akt&amp;ouml;rer som kan anv&amp;auml;nda dessa i terrorhandlingar. F&amp;ouml;r att hindra denna utveckling kr&amp;auml;vs bl.a. att det internationella atomenergiorganet IAEA och dess kontrollsystem (safeguardssystem) f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;4. St&amp;auml;rk NPT-avtalet&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;NPT-avtalet utg&amp;ouml;r tillsammans med &amp;ouml;vriga nedrustningsavtal ett regelverk f&amp;ouml;r att minska och p&amp;aring; sikt avskaffa k&amp;auml;rnvapen. Att st&amp;auml;rka NPT-avtalet &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt. &amp;Aring;rets &amp;ouml;versynskonferens var en viktig framg&amp;aring;ng och forts&amp;auml;ttning p&amp;aring; de framg&amp;aring;ngsrika konferenserna 1995 och 2000. Centralt &amp;auml;r att &amp;ouml;versynskonferensen bekr&amp;auml;ftade slutm&amp;aring;let om en k&amp;auml;rnvapenfri v&amp;auml;rld samtidigt som st&amp;ouml;d ges till praktiska &amp;aring;tg&amp;auml;rder (exempelvis de s.k. 13 praktiska stegen fr&amp;aring;n &amp;ouml;versynskonferensen 2000) f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; detta m&amp;aring;l. Konferensens skrivningar om icke spridning &amp;auml;r inte lika starka men sammantaget &amp;auml;r dokumentet en god kompromiss. Vi b&amp;ouml;r nu f&amp;ouml;lja upp konferensen och t.ex. se till att Mellan&amp;ouml;sternkonferensen 2012 blir en framg&amp;aring;ng. Vi b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; arbeta med en rad instrument som t.ex. att verka f&amp;ouml;r att k&amp;auml;rnvapnen ges minskad roll i de olika milit&amp;auml;ra doktrinerna och att taktiska k&amp;auml;rnvapen avvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;5. Verka f&amp;ouml;r att provstoppsavtalet kan tr&amp;auml;da i kraft&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att avtalet CTBT som f&amp;ouml;rbjuder k&amp;auml;rnvapenprovspr&amp;auml;ngningar genom ratificeringar kan tr&amp;auml;da ikraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;6. Minska risken f&amp;ouml;r oavsiktliga angrepp&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r tillsammans med likasinnade l&amp;auml;nder s&amp;ouml;ka f&amp;ouml;rm&amp;aring; k&amp;auml;rnvapenstaterna, fr&amp;auml;mst USA och Ryssland, att minska riskerna f&amp;ouml;r oavsiktliga angrepp genom att ta bort vapnen fr&amp;aring;n dagens h&amp;ouml;ga beredskap att avlossas (s.k. de-alerting). Sverige har tidigare bl.a. i FN:s generalf&amp;ouml;rsamling n&amp;auml;ra samarbetat i denna fr&amp;aring;ga med Nya Zeeland, Chile, Nigeria och Schweiz. Tyv&amp;auml;rr har den svenska regeringen, till besvikelse f&amp;ouml;r dessa parter och utan f&amp;ouml;rklaring dragit sig undan detta samarbete som syftar till internationell stabilitet och s&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;7. St&amp;auml;rk arbetet i EU&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationell fred och s&amp;auml;kerhet uppn&amp;aring;s b&amp;auml;st i samverkan med andra och Sverige b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda sitt EU-medlemskap f&amp;ouml;r att i denna krets vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att unionen ska sk&amp;auml;rpa sitt nedrustningsarbete. Under det svenska ordf&amp;ouml;randeskapet 2001 var den socialdemokratiska regeringen drivande i arbetet med att ta fram en handlingsplan i EU f&amp;ouml;r arbetet mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen. Flera andra l&amp;auml;nder har sedan under sina ordf&amp;ouml;randeskap f&amp;ouml;ljt upp detta arbete. Under den borgerliga regeringens ordf&amp;ouml;randeskap i EU h&amp;ouml;sten 2009 utm&amp;auml;rkte man sig dock genom sin brist p&amp;aring; initiativ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;8. St&amp;auml;rk nedrustningskonferensen i Gen&amp;egrave;ve&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den internationella nedrustningskonferensen (CD) i Gen&amp;egrave;ve har i &amp;ouml;ver ett &amp;aring;rtionde varit of&amp;ouml;rm&amp;ouml;gen att arbeta. Sverige b&amp;ouml;r i samverkan med b&amp;aring;de EU- och NAC-l&amp;auml;nder aktivt s&amp;ouml;ka verka f&amp;ouml;r att CD kan &amp;aring;teruppta sitt arbete. Detta g&amp;auml;ller alla fyra huvudomr&amp;aring;den men i f&amp;ouml;rsta hand g&amp;auml;ller det att f&amp;ouml;rhandla fram ett f&amp;ouml;rdrag om stopp f&amp;ouml;r produktion av klyvbart material (FMCT) och om kontrollfr&amp;aring;gor avseende lager av s&amp;aring;dant material.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;9. F&amp;ouml;rbud mot kemiska och biologiska vapen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kemiska vapen b&amp;ouml;r Sverige, som tidigare spelade en internationellt ledande roll i f&amp;ouml;rhandlingarna om en konvention om f&amp;ouml;rbud mot kemiska vapen, aktivera sitt deltagande i OPCW, konventionens verkst&amp;auml;llande organ i Haag. Inom konventionen mot biologiska vapen som genomf&amp;ouml;r sin &amp;ouml;versynskonferens h&amp;ouml;sten 2011 b&amp;ouml;r Sverige &amp;aring;terta ledningen i arbetet f&amp;ouml;r att ge konventionen ett fungerande system f&amp;ouml;r efterlevnad och verifikation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;10. St&amp;auml;rk svensk kompetens&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r s&amp;auml;kra och st&amp;auml;rka den vetenskapliga kompetensen vad g&amp;auml;ller massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen, s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;r skydds&amp;auml;ndam&amp;aring;l som f&amp;ouml;r nedrustnings- och ickespridningspolitik, vilket skulle underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r Sverige att &amp;aring;terta sin internationellt ledande roll p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den. Sipri har drabbats av kraftiga nedsk&amp;auml;rningar av statliga anslag under den borgerliga regeringen. Sipri m&amp;aring;ste kunna uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla sin position som ett av v&amp;auml;rldens fr&amp;auml;msta fredsforskningsinstitut. Vidare b&amp;ouml;r de enheter inom f&amp;ouml;rsvarets forskningsinstitut FOI som &amp;auml;r inriktade p&amp;aring; forskning om massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen ges resurser att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla sin kompetens. Sverige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; aktivt medverka i de internationella icke-spridningsstr&amp;auml;vandena, bl.a. genom engagemang i Cooperative Threat Reduction, d&amp;auml;r vi kan tillhandah&amp;aring;lla svensk kompetens ifr&amp;aring;ga om reaktors&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;11. Klustervapen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r snarast ratificera &amp;ouml;verenskommelsen om f&amp;ouml;rbud mot klustervapen och inleda skrotningen av den svenska BK90. Sverige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; aktivt arbeta f&amp;ouml;r internationell anslutning till konventionen liksom st&amp;ouml;dja arbetet f&amp;ouml;r ett klustervapenf&amp;ouml;rbud inom ramen f&amp;ouml;r CCW (Convention on Certain Conventional Weapons).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;12. Sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r intensifiera arbetet f&amp;ouml;r att minska antalet och anv&amp;auml;ndningen av sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen genom s&amp;aring;v&amp;auml;l FN:s arbetsplan, EU-strategi samt genom att utveckla en nationell handlingsplan. En fr&amp;aring;ga som m&amp;aring;ste ges h&amp;ouml;g prioritet de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren &amp;auml;r f&amp;ouml;rhandlingarna om ett internationellt avtal om vapenhandel (Arms Trade Treaty). Sverige b&amp;ouml;r spela en framtr&amp;auml;dande roll f&amp;ouml;r att detta avtal ska kunna bli verklighet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141149" name="_Toc305141149"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370370" name="_Toc339370370"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det: Nordiskt samarbete, &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n och Barents&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141150" name="_Toc305141150"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370371" name="_Toc339370371"&gt;&lt;/a&gt;Det nordiska samarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det och de nordiska grannl&amp;auml;nderna har en stark folklig f&amp;ouml;rankring och en sj&amp;auml;lvklar st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r Sverige. I Norden finns ocks&amp;aring; ett flertal av Sveriges viktigaste handels- och samarbetspartner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det nordiska samarbetet utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n ett gemensamt kulturarv och en spr&amp;aring;klig gemenskap och vilar p&amp;aring; gemensamma v&amp;auml;rderingar ifr&amp;aring;ga om demokrati, r&amp;auml;ttvisa och r&amp;auml;ttsstat. Samarbetet mellan de nordiska l&amp;auml;nderna sp&amp;auml;nner &amp;ouml;ver alla samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den, och p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt &amp;auml;r det nordiska samarbetet unikt vid en internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse. Den nordiska modellen som bygger p&amp;aring; samarbete och &amp;ouml;ppenhet har gjort Norden till en v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsregion av v&amp;auml;rldsklass.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framg&amp;aring;ngarna &amp;auml;r dock inte tillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta dagens och framf&amp;ouml;rallt morgondagens globala utmaningar, varf&amp;ouml;r ett &amp;auml;n mera utvecklat och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt samarbete beh&amp;ouml;vs. Utmaningarna v&amp;auml;xer i sp&amp;aring;ren efter finanskrisen vi befinner oss i. S&amp;auml;rskilt de baltiska staterna drabbades h&amp;aring;rt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att samtliga nordiska l&amp;auml;nder deltar i den europeiska marknaden har det nordiska samarbetet st&amp;auml;rkts. Sveriges, Finlands och Danmarks medlemskap i EU och Norges och Islands tillh&amp;ouml;righet till det europeiska ekonomiska samarbetsomr&amp;aring;det p&amp;aring;verkar det nordiska samarbetet positivt. Islands ans&amp;ouml;kan om EU-medlemskap p&amp;aring;verkar samarbetet ytterligare i positiv riktning, och de baltiska staternas intr&amp;auml;de i EU har dessutom skapat ytterligare dynamik i de nordiska l&amp;auml;ndernas samarbete med n&amp;auml;romr&amp;aring;det. I det nordiska samarbetet deltar &amp;auml;ven de sj&amp;auml;lvstyrande omr&amp;aring;dena &amp;Aring;land, Gr&amp;ouml;nland och F&amp;auml;r&amp;ouml;arna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141151" name="_Toc305141151"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370372" name="_Toc339370372"&gt;&lt;/a&gt;Samarbete i norra Europa&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken f&amp;ouml;r den nordliga dimensionen utvecklas mot en gemensam politik f&amp;ouml;r Ryssland, Norge och Island. Det handlar om n&amp;auml;ra samarbete i regionen mellan olika akt&amp;ouml;rer. Tanken &amp;auml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra samarbetet mellan EU och regionala akt&amp;ouml;rer i syfte att utveckla en effektiv arbetsf&amp;ouml;rdelning som bygger p&amp;aring; respektive akt&amp;ouml;rs specifika kompetens, erfarenheter och geografiska arbetsomr&amp;aring;den. Samarbetet p&amp;aring; regional och lokal niv&amp;aring; bed&amp;ouml;ms som mycket viktigt i likhet med samverkan med n&amp;auml;ringslivet och frivilliga organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Barents- och Arktisregionerna finns f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd ett konstruktivt samarbete med Ryssland i fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r energi, klimat, gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande brottslighet och kommunikationer. Vi vill utveckla ett f&amp;ouml;rtroendeskapande samarbete i norra Europa. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige deltar p&amp;aring; regeringssidan i samarbete inom ramen f&amp;ouml;r Arktiska r&amp;aring;det, Barentsr&amp;aring;det och Nordiska ministerr&amp;aring;det samt i arbetet med EU:s nordliga dimension. Till och med 2013 kommer Sverige att vara ordf&amp;ouml;rande i Arktiska r&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi uppmanar regeringen att l&amp;auml;mna en &amp;aring;rlig skrivelse till riksdagen om verksamheten p&amp;aring; regeringssidan inom Arktis- och Barentssamarbetena p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som regeringen l&amp;auml;mnar en skrivelse om den nordiska verksamheten. Exempelvis passerade aldrig den svenska arktiska strategin riksdagen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av vikt att Sverige utarbetar en egen handlingsplan f&amp;ouml;r arbetet inom den nordliga dimensionen inom prioriterade omr&amp;aring;den: Ekonomisk utveckling, utbildning/m&amp;auml;nskliga resurser, klimat/milj&amp;ouml; och energifr&amp;aring;gor/infrastruk-tur/transport.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370373" name="_Toc339370373"&gt;&lt;/a&gt;Arktis&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samarbetet i den arktiska regionen har utvecklats p&amp;aring; ett positivt s&amp;auml;tt; ett exempel p&amp;aring; detta &amp;auml;r det bindande avtal om gemensamma sj&amp;ouml;- och flygr&amp;auml;ddningsinsatser f&amp;ouml;r personer som undertecknades av utrikesministrarna vid Arktiska r&amp;aring;dets m&amp;ouml;te i Nuuk 2011. Regeringen b&amp;ouml;r under det svenska ordf&amp;ouml;randeskapet f&amp;ouml;r Arktiska r&amp;aring;det 2011–2013 driva p&amp;aring; att det undertecknade avtalet realiseras i praktisk handling s&amp;aring; att utbildningsinsatser ing&amp;aring;ngs&amp;auml;tts och r&amp;auml;ddningsutrustning finns p&amp;aring; lokal niv&amp;aring;. Regeringen b&amp;ouml;r driva p&amp;aring; att motsvarande avtal ocks&amp;aring; uppr&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r r&amp;auml;ddningsinsatser vid oljeutsl&amp;auml;pp, utsl&amp;auml;pp av kemikalier eller andra milj&amp;ouml;farliga &amp;auml;mnen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ansvarsomr&amp;aring;dena f&amp;ouml;r r&amp;auml;ddningsinsatser t&amp;auml;cker enorma ytor och inget land har tillr&amp;auml;cklig kapacitet f&amp;ouml;r att hantera de stora utmaningar som en st&amp;ouml;rre olycka skulle inneb&amp;auml;ra. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r driva p&amp;aring; ett samarbete mellan de nordiska l&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra beredskapen avseende b&amp;aring;de r&amp;auml;ddningsinsatser f&amp;ouml;r personer och r&amp;auml;ddningsinsatser vid milj&amp;ouml;farliga utsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den arktiska regionen &amp;auml;r rik p&amp;aring; naturresurser, b&amp;aring;de levande naturresurser i form av fisk och gas, olja och mineraler. De &amp;ouml;kande m&amp;ouml;jligheterna att utvinna dessa rikedomar m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas av h&amp;aring;rda milj&amp;ouml;krav f&amp;ouml;r exploatering samt att befolkningens intressen tillvaratas. F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i fiskbest&amp;aring;nden och arternas utbredning b&amp;ouml;r kartl&amp;auml;ggas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arktis &amp;auml;r i blickpunkten i v&amp;auml;rlden idag. Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen leder till &amp;ouml;kat intresse f&amp;ouml;r exploatering av resurser som olja, gas och mineraler. Flera l&amp;auml;nder vill ut&amp;ouml;ka sina territorier och omr&amp;aring;dets s&amp;auml;kerhetspolitiska betydelse &amp;ouml;kar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arktis &amp;auml;r en av de delar p&amp;aring; jorden d&amp;auml;r klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar redan &amp;auml;r mycket m&amp;auml;rkbara. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som f&amp;aring;r direkta effekter f&amp;ouml;r befolkningen i Arktis, samtidigt som de ger f&amp;ouml;ljdverkningar p&amp;aring; hela det globala klimatsystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ett djupt och omfattande svenskt engagemang i Arktis. Vi har mycket att vinna p&amp;aring; det, som ett nordligt land med 2/3 av v&amp;aring;rt land norr om 60:e breddgraden. Vi har ocks&amp;aring; mycket att bidra med, som en nation med gamla och starka traditioner inom polarforskning och en h&amp;ouml;g profil i internationell samverkan om fr&amp;aring;gor som g&amp;auml;ller milj&amp;ouml;, naturresurser, minoriteter och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;auml;ller fr&amp;aring;n svensk sida att ytterligare fr&amp;auml;mja den arktiska regionen och utveckla forskningen i Arktis. Sverige b&amp;ouml;r vara drivande inom polarforskningen, speciellt inom omr&amp;aring;det d&amp;auml;r det utvecklas observationssystem, och arbeta f&amp;ouml;r implementering av den p&amp;aring;g&amp;aring;ende SAON-processen inom Arktiska r&amp;aring;det och att tillg&amp;auml;ngligheten till data s&amp;auml;kras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;University of Arctic omfattar idag ett samarbete mellan mer &amp;auml;n 70 medlemsorganisationer, universitet och h&amp;ouml;gskolor. F&amp;ouml;r den svenska delen st&amp;aring;r Lule&amp;aring; universitet, Ume&amp;aring; universitet och Mittuniversitetet. Samarbetet f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r den arktiska regionen att ta del av h&amp;ouml;gre utbildning och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rker speciellt forskningen som r&amp;ouml;r klimatfr&amp;aring;gor. Sverige b&amp;ouml;r delta fullt ut i verksamheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arktiska r&amp;aring;det &amp;auml;r samarbetsorganet mellan regionens &amp;aring;tta l&amp;auml;nder som ska s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla en fredlig dialog med m&amp;aring;let att arbeta f&amp;ouml;r att skydda och v&amp;auml;rna den arktiska milj&amp;ouml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna f&amp;aring;r snabba och dramatiska effekter vid polerna. Det finns vetenskapliga uppgifter om att sommaren 2012 var den period d&amp;aring; isen p&amp;aring; Arktis sm&amp;auml;lte som mest. Men avsm&amp;auml;ltningen av de arktiska havsisarna medf&amp;ouml;r ocks&amp;aring; att omr&amp;aring;den som tidigare skyddats av ist&amp;auml;cket, nu av m&amp;aring;nga anses bli tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r utvinning av naturresurser som fisk, gas, olja och mineraler. Uppskattningar fr&amp;aring;n US Geological Survey talar om att 20–25 procent av v&amp;auml;rldens potentiella kvarvarande olje- och naturgasresurser kan finnas i Arktis. Arktis st&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;r stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna skapar nya utmaningar som vi m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla oss till och p&amp;aring;verka. Om l&amp;auml;nder och f&amp;ouml;retag v&amp;auml;ljer att investera i f&amp;ouml;rnybar energi och klimatsmarta innovationer i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r i sv&amp;aring;r&amp;aring;tkomlig oljeborrning f&amp;aring;r vi en rimlig chans b&amp;aring;de att skydda Arktis mot katastrofala oljeutsl&amp;auml;pp och att bromsa de klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som s&amp;aring; tydligt hotar regionen. Vi menar att framv&amp;auml;xande aktiviteter m&amp;aring;ste styras av starka regelverk med krav p&amp;aring; b&amp;auml;sta tillg&amp;auml;ngliga teknik och f&amp;ouml;rsiktighetsprincip utifr&amp;aring;n h&amp;aring;rda milj&amp;ouml;krav.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r isen f&amp;ouml;rsvinner &amp;ouml;ppnas ocks&amp;aring; nya transportleder via Nordost- och Nordv&amp;auml;stpassagerna. Om sj&amp;ouml;fart via Nordpolen blir m&amp;ouml;jlig &amp;aring;ret runt kan fl&amp;ouml;dena bli j&amp;auml;mf&amp;ouml;rbara med dem vi finner i Nordatlanten. Denna trafik &amp;ouml;kar naturligtvis dramatiskt risken f&amp;ouml;r olyckor och d&amp;auml;rmed risken f&amp;ouml;r oljeutsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att anstr&amp;auml;ngningar b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att l&amp;aring;ngsiktigt skydda den k&amp;auml;nsliga arktiska milj&amp;ouml;n och st&amp;ouml;dja den lokala befolkningens ekonomi, h&amp;auml;lsa och kultur. Samma anda av samarbete och h&amp;auml;nsyn b&amp;ouml;r efterstr&amp;auml;vas som f&amp;ouml;regicks n&amp;auml;r Antarktis skyddades, trots att de tv&amp;aring; polerna skiljer sig &amp;aring;t v&amp;auml;sentligt i flera avseenden. M&amp;aring;let &amp;auml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd bindande juridiska regelverk till skydd f&amp;ouml;r den k&amp;auml;nsliga arktiska milj&amp;ouml;n. De delar av Arktis som historiskt har varit skyddade, p&amp;aring; grund av ett permanent havsist&amp;auml;cke, m&amp;aring;ste skyddas med ett starkt bindande regelverk och fredas fr&amp;aring;n naturgas, oljeexploatering och fiske med destruktiva redskap samt fiske p&amp;aring; hotade best&amp;aring;nd. F&amp;ouml;r resterande Arktis m&amp;aring;ste samarbetet st&amp;auml;rkas mellan l&amp;auml;nderna. Samarbetet b&amp;ouml;r utg&amp;aring; fr&amp;aring;n &amp;ouml;verenskommelsen i FN:s konvention f&amp;ouml;r biologisk m&amp;aring;ngfald om att m&amp;auml;nniskans tryck p&amp;aring; s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsliga ekosystem ska minimeras. Vi anser att Sverige, med utg&amp;aring;ngspunkt fr&amp;aring;n b&amp;aring;de konventionen om biologisk m&amp;aring;ngfald och klimatkonventionen, kan ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tta framtida olje- och naturgasexploateringar i omr&amp;aring;det. Det g&amp;auml;ller &amp;auml;ven fiske med destruktiva redskap och fiske p&amp;aring; hotade best&amp;aring;nd. Med respekt f&amp;ouml;r varje lands r&amp;auml;tt att sj&amp;auml;lv besluta om sina naturtillg&amp;aring;ngar och med respekt f&amp;ouml;r FN:s havsr&amp;auml;ttskonvention ska Sverige verka f&amp;ouml;r ett l&amp;aring;ngsiktigt skydd f&amp;ouml;r de k&amp;auml;nsliga milj&amp;ouml;erna i Arktis i internationella sammanhang.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370374" name="_Toc339370374"&gt;&lt;/a&gt;Gr&amp;auml;nshinder&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r det nordiska samarbetet har alltid varit fr&amp;auml;mjandet av integration mellan de nordiska l&amp;auml;nderna och att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r medborgarna att r&amp;ouml;ra sig &amp;ouml;ver landgr&amp;auml;nserna. Under Sveriges ordf&amp;ouml;randeskap i det nordiska regeringssamarbetet 2003 lyftes s&amp;auml;rskilt fr&amp;aring;gorna om avveckling av hinder f&amp;ouml;r personers r&amp;ouml;rlighet &amp;ouml;ver de nordiska gr&amp;auml;nserna fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gr&amp;auml;nshindersarbetet sp&amp;auml;nner &amp;ouml;ver ett flertal politikomr&amp;aring;den. Avvecklingen av gr&amp;auml;nshinder bidrar &amp;auml;ven till att Sverige och Norden som region kan verka mer framg&amp;aring;ngsrikt internationellt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om integrationen mellan l&amp;auml;nderna och de olika regionerna i Norden har kommit l&amp;aring;ngt &amp;aring;terst&amp;aring;r &amp;auml;ndock problem. De nordiska l&amp;auml;ndernas regelverk skiljer sig fortfarande &amp;aring;t, vilket medf&amp;ouml;r problem f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor, organisationer och f&amp;ouml;retag. EU:s lagstiftning p&amp;aring;verkar st&amp;auml;ndigt de gr&amp;auml;nsregionala samarbetena. Nya direktiv fr&amp;aring;n EU som inneb&amp;auml;r lagf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar samt nya lagar inom varje nordiskt land skapar kontinuerligt ny gr&amp;auml;nshindersproblematik, s&amp;auml;rskilt mot de l&amp;auml;nder i Norden som inte tillh&amp;ouml;r EU. Ofta har man olika syn p&amp;aring; hur implementeringen ska ske och det medf&amp;ouml;r problem f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor boende vid gr&amp;auml;nserna. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vligt med ett fortl&amp;ouml;pande gr&amp;auml;nshinderssamarbete utifr&amp;aring;n detta f&amp;ouml;r att minimera de problem som ofta uppkommer. Det finns idag ingen myndighet att v&amp;auml;nda sig till om det uppst&amp;aring;r problem i samband med gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande verksamhet. F&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r individer att arbeta &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna vill vi d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tills&amp;auml;tta en gr&amp;auml;nshindersombudsman. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;Ouml;resundsf&amp;ouml;rbindelsen har den v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat m&amp;ouml;jligheterna till integration i &amp;Ouml;resundsregionen. Integrationen bidrar till att st&amp;auml;rka tillv&amp;auml;xten, och arbetet med att undanr&amp;ouml;ja hinder &amp;auml;r ett m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r att regionernas fulla potential ska kunna utnyttjas. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att skillnaderna i bland annat l&amp;auml;ndernas regelverk och skattesystem minskas f&amp;ouml;r att d&amp;auml;rigenom s&amp;aring; l&amp;aring;ngt m&amp;ouml;jligt eliminera problemen f&amp;ouml;r dem som r&amp;ouml;r sig &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna. Det kr&amp;auml;vs l&amp;aring;ngsiktiga spelregler  och finansiering f&amp;ouml;r de regionala gr&amp;auml;nskontoren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser det naturligt och viktigt att &amp;ouml;ka integrationsinsatserna ytterligare. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141152" name="_Toc305141152"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370375" name="_Toc339370375"&gt;&lt;/a&gt;Nordiska r&amp;aring;det&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r nationella parlamentariker att delta i internationella processer och sammanhang &amp;auml;r en demokratifr&amp;aring;ga. De folkvalda nationella parlamentarikerna utg&amp;ouml;r en viktig l&amp;auml;nk mellan olika beslutsfattande niv&amp;aring;er i en globaliserad v&amp;auml;rld. Det politiska uppdraget inneb&amp;auml;r bland mycket annat opinionsbildning samt informations- och kunskapsspridning. Parlamentariker &amp;auml;r ocks&amp;aring; den l&amp;auml;nk som f&amp;ouml;r medborgarnas synpunkter och id&amp;eacute;er vidare s&amp;aring;v&amp;auml;l p&amp;aring; lokal och regional niv&amp;aring; som i nationella och internationella sammanhang. &amp;Auml;ven n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller genomf&amp;ouml;rande och uppf&amp;ouml;ljning av redan beslutade &amp;aring;tg&amp;auml;rder och &amp;aring;taganden har nationella parlament och parlamentariker av h&amp;auml;vd en viktig uppgift. Genom ett deltagande av direktvalda parlamentariker st&amp;auml;rks legitimiteten i hela implementeringsprocessen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det nordiska samarbetet fyller Nordiska r&amp;aring;det en viktig funktion inte minst n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att driva p&amp;aring; och kontrollera de nordiska regeringarnas samarbete. En styrka f&amp;ouml;r de nordiska l&amp;auml;nderna &amp;auml;r ocks&amp;aring; att m&amp;aring;nga ledam&amp;ouml;ter i de nationella parlamenten engagerar sig i det nordiska samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att ytterligare st&amp;auml;rka det inomnordiska samarbetet samt byggandet av n&amp;auml;tverk, som i sin tur kan &amp;ouml;ka det nordiska inflytandet i EU och i andra samarbetsorgan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141153" name="_Toc305141153"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370376" name="_Toc339370376"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nordiska r&amp;aring;det och Nordiska ministerr&amp;aring;det har ett n&amp;auml;ra samarbete med flera internationella, nationella och regionala organisationer utanf&amp;ouml;r Norden och d&amp;aring; fr&amp;auml;mst Arktiska r&amp;aring;det, Barentsr&amp;aring;det och &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;staternas r&amp;aring;d. Det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let f&amp;ouml;r det nordiska samarbetet med n&amp;auml;romr&amp;aring;det &amp;auml;r att bidra till en s&amp;auml;ker och stabil utveckling i omr&amp;aring;det. Att st&amp;auml;rka demokratin och &amp;ouml;ka v&amp;auml;rdegemenskapen i den nordliga delen av Europa samt att medverka till en utveckling av marknadsekonomin i omr&amp;aring;det &amp;auml;r andra prioriterade fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De n&amp;auml;tverk som innefattar nordv&amp;auml;stra Ryssland har under senare &amp;aring;r byggts ut i en betydande omfattning. De nuvarande riktlinjerna f&amp;ouml;r samarbetet med n&amp;auml;romr&amp;aring;det inneb&amp;auml;r bland annat att Nordiska ministerr&amp;aring;dets tyngdpunkt i satsningar f&amp;ouml;rskjutits fr&amp;aring;n de baltiska staterna till nordv&amp;auml;stra Ryssland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ministerr&amp;aring;dets program f&amp;ouml;r arktiskt samarbete syftar till att ge de samnordiska insatserna ett speciellt merv&amp;auml;rde i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till andra aktiviteter och insatser med inriktning p&amp;aring; Arktis. Viktiga fr&amp;aring;gor &amp;auml;r ursprungsbefolkningens levnadsvillkor, klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och utbredningen av f&amp;ouml;roreningar i den arktiska milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser det vara av stor vikt att arbetet med fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r Barentsregionen f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks och att arbetet sker i samarbete med regionala insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141154" name="_Toc305141154"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370377" name="_Toc339370377"&gt;&lt;/a&gt;Barentssamarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Planerna p&amp;aring; ut&amp;ouml;kad gruvbrytning i regionen st&amp;auml;ller stora krav p&amp;aring; en milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar infrastruktur i regionen. Detta g&amp;auml;ller inte bara i nord/sydlig riktning utan framf&amp;ouml;r allt i &amp;ouml;st/v&amp;auml;stlig riktning. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att en helhetssyn till&amp;auml;mpas p&amp;aring; transportsektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionen kring Barents hav har stora m&amp;ouml;jligheter att bli ett av de ekonomiskt viktigaste och intressantaste omr&amp;aring;dena i Europa inom en inte alltf&amp;ouml;r avl&amp;auml;gsen framtid. I omr&amp;aring;det, som har stora or&amp;ouml;rda reserver av naturtillg&amp;aring;ngar, finns bland annat olja och gas, som kommer att utvinnas under de kommande decennierna – detta under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att milj&amp;ouml;m&amp;aring;len f&amp;ouml;r Arktis inte &amp;aring;sidos&amp;auml;tts.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den viktigaste r&amp;aring;varan f&amp;ouml;r framtida exploatering &amp;auml;r oljan. Ett stort antal olje- och gask&amp;auml;llor har redan hittats i Barentsregionen. St&amp;ouml;rre delen av den totala ekonomiska utvecklingen i regionen &amp;auml;r kopplad till olje- och gastillg&amp;aring;ngarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; under Barents hav finns ett stort antal fyndigheter av framf&amp;ouml;r allt naturgas som till exempel Shtokmanf&amp;auml;ltet. Stora olje- och gastillg&amp;aring;ngar har &amp;auml;ven hittats i havet utanf&amp;ouml;r Finnmark, Troms och Nordland. Man v&amp;auml;ntar sig att g&amp;ouml;ra nya olje- och gasfynd i den norska delen av Barents hav under de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. Kolahalv&amp;ouml;n &amp;auml;r en av de mineralrikaste platserna i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r i dag sv&amp;aring;rt att uppskatta den totala olje- och gasreserven, i och med att en del omr&amp;aring;den &amp;auml;nnu &amp;auml;r i ett tidigt prospekteringsskede. Den totala reserven av gas i Barents hav kan vara s&amp;aring; stor som upp till 10 miljarder kubikmeter, vilket skulle vara ett avg&amp;ouml;rande tillskott till Europas energikonsumtion f&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid fram&amp;ouml;ver. Dessutom v&amp;auml;ntar man sig &amp;auml;ven att hitta oljef&amp;ouml;rekomster i de &amp;ouml;stra och nordliga delarna av Barents hav. Oljetillg&amp;aring;ngarna i Timan-Petchoraf&amp;auml;ltet ber&amp;auml;knas till omkring 5 miljarder ton. Enligt ber&amp;auml;kningar &amp;auml;r de sammantagna olje- och gasfyndigheterna, som en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse, tolv g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n de fyndigheter som ing&amp;aring;r i Sn&amp;ouml;vitprojektet i Norge.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barents hav skulle mot bakgrund av detta kunna f&amp;ouml;rse Europa med stora m&amp;auml;ngder naturgas under l&amp;aring;ng tid, vilket i sin tur skulle minska beroendet av import fr&amp;aring;n Ryssland. Den p&amp;aring;g&amp;aring;ende klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r Arktis del att glaci&amp;auml;rer och havsis sm&amp;auml;lter undan i st&amp;ouml;rre omfattning &amp;auml;n tidigare. Milj&amp;ouml;- och klimatm&amp;auml;ssigt &amp;auml;r det en farlig utveckling men som p&amp;aring; sitt s&amp;auml;tt skapar nya f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r nya transportv&amp;auml;gar i Barents hav och Norra ishavet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid Harvarduniversitetet i USA har experter r&amp;auml;knat fram att den nordliga fartygsrutten skulle inneb&amp;auml;ra stora besparingar f&amp;ouml;r framtida transporter mellan de ekonomiskt framg&amp;aring;ngsrika l&amp;auml;nderna i Europa och Asien. Men samtidigt som de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade klimatf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i omr&amp;aring;det ger nya m&amp;ouml;jligheter, kan det ocks&amp;aring; leda till s&amp;auml;kerhetspolitiska risker med helt nya konflikter som f&amp;ouml;ljd. Redan i dag ser vi en p&amp;aring;g&amp;aring;ende dragkamp om Arktis tillh&amp;ouml;righet, d&amp;auml;r Ryssland med sin flagga p&amp;aring; havsbottnen markerat sin uppfattning i denna speciella &amp;auml;garfr&amp;aring;ga. Framf&amp;ouml;r allt Norge men &amp;auml;ven Danmark och Kanada har ocks&amp;aring; uttalat sina uppfattningar i denna fr&amp;aring;ga. Norge och Ryssland undertecknade 2010 ett avtal om gr&amp;auml;nsdragningen till havs i Barents hav. Detta avtal f&amp;aring;r ses som en framg&amp;aring;ng och ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;mligt agerande som vi hoppas kan vara till grund f&amp;ouml;r liknande gr&amp;auml;nstvister i framtiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Barentsregionen bor drygt 5,9 miljoner m&amp;auml;nniskor, varav merparten, 4,3&amp;nbsp;miljoner, har sin hemvist i Ryssland. Samarbetet mellan stater som har intresse i Arktis och i omr&amp;aring;det kring Barents hav bedrivs p&amp;aring; regionniv&amp;aring; i Barentsr&amp;aring;det och i Arktiska r&amp;aring;det. I Barentsr&amp;aring;det har Norge ordf&amp;ouml;randeskapet 2011–2013, vilket sedan &amp;ouml;vertas av Finland. Regionr&amp;aring;det leds f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande av Norrbotten som i sin tur l&amp;auml;mnar &amp;ouml;ver till en rysk region. Regionr&amp;aring;det best&amp;aring;r av representanter f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rvaltningarna i den geografiska regionen Barents. Fr&amp;aring;n Finland deltar landskapen Lappland, Norra &amp;Ouml;sterbotten och Kajanaland, fr&amp;aring;n Norge l&amp;auml;nen Nordland, Troms och Finnmark och fr&amp;aring;n Sverige Norrbottens och V&amp;auml;sterbottens l&amp;auml;n. Fr&amp;aring;n Ryssland &amp;auml;r det regionerna Arkhangelsk och Karelen som deltar samt republiken Komi, Murmanskregionen och det autonoma distriktet Nenetsia.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I omr&amp;aring;det finns flera minoritetsfolk, bland annat samer, nenetser och vesper. Syftet med Barentssamarbetet &amp;auml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla fred och s&amp;auml;kerhet samt att skapa en h&amp;aring;llbar social och ekonomisk utveckling i omr&amp;aring;det och i Europa som helhet. Detta kan bland annat ske genom att kontakterna mellan m&amp;auml;nniskorna i omr&amp;aring;det utvecklas och den regionala identiteten st&amp;auml;rks.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en l&amp;aring;ng samarbetstradition i Barentsomr&amp;aring;det. Redan i b&amp;ouml;rjan av 1960-talet tillkom Sveriges nordkalottkommitt&amp;eacute;, ett samarbete med de fyra involverade l&amp;auml;nderna under temat folkets diplomati.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det regionala Barentssamarbetet arbetar utifr&amp;aring;n fem viktiga insatsomr&amp;aring;den:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;ringslivsutveckling och infrastruktur.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kompetens och utbildning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml; och h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;lf&amp;auml;rd och kultur.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ursprungsbefolkningsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den kunskap och kompetens som vuxit fram i omr&amp;aring;det kring dessa fr&amp;aring;gor &amp;auml;r betydande och m&amp;aring;ste bibeh&amp;aring;llas och ytterligare utvecklas. Det &amp;auml;r av stor vikt att alla goda krafter, exempelvis f&amp;ouml;retag, myndigheter, kommuner, universitet och enskilda, samverkar. F&amp;ouml;r detta fordras en fortsatt bra samordning, information och en v&amp;auml;lutbyggd och fungerande infrastruktur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska aktiviteten i den nordliga regionen &amp;ouml;kar dessutom och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; regionens ekonomiska och s&amp;auml;kerhetspolitiska betydelse, vilket inneb&amp;auml;r att en sammanh&amp;aring;llen politik f&amp;ouml;r den nordliga regionen beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med ett st&amp;ouml;rre engagemang fr&amp;aring;n svensk sida kan vi &amp;ouml;vervaka vad som h&amp;auml;nder i omr&amp;aring;det fr&amp;aring;n s&amp;auml;kerhetssynpunkt, samtidigt som Sveriges milj&amp;ouml;teknologi skulle komma v&amp;auml;l till pass i den k&amp;auml;nsliga milj&amp;ouml;n i omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att Barentssamarbetet st&amp;auml;rks och f&amp;ouml;rdjupas ytterligare p&amp;aring; samtliga fem insatsomr&amp;aring;den, samtidigt som det svenska deltagandet b&amp;ouml;r baseras &amp;auml;n mer &amp;auml;n tidigare p&amp;aring; regionala strukturer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser idag en stor utflyttning av kvinnor fr&amp;aring;n regionen. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att vi arbetar f&amp;ouml;r att skapa en region d&amp;auml;r samtliga individer ges friheten att forma sin framtid. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gan m&amp;aring;ste ges stort utrymme f&amp;ouml;r att vi i framtiden ska kunna ha kvar en livskraftig region.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141155" name="_Toc305141155"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370378" name="_Toc339370378"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med EU:s utvidgning har nu alla l&amp;auml;nder runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n, med undantag f&amp;ouml;r Ryssland, blivit EU-medlemmar. Det ger oss stora politiska och ekonomiska m&amp;ouml;jligheter, om vi r&amp;auml;tt f&amp;ouml;rm&amp;aring;r att hantera den nya geografin och det nya politiska grannskap som har &amp;ouml;ppnat sig. Ett konkret exempel &amp;auml;r att v&amp;aring;ra m&amp;ouml;jligheter att skydda milj&amp;ouml;n i v&amp;aring;rt gemensamma innanhav &amp;ouml;kar. Ett av m&amp;aring;len m&amp;aring;ste vara att f&amp;ouml;rhindra allvarliga fartygsolyckor och oljeutsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under socialdemokratiskt regeringsinnehav utvecklades &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;samarbetet kraftigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill g&amp;aring; vidare och bef&amp;auml;sta &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n som ett fredligt omr&amp;aring;de. Trygga l&amp;auml;nder har i regel v&amp;auml;lm&amp;aring;ende och trygga grannar. V&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet har st&amp;auml;rkts av att de flesta l&amp;auml;nderna runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r demokratiska och att det ekonomiska &amp;ouml;msesidiga beroendet har &amp;ouml;kat i takt med den starkt &amp;ouml;kande handeln. &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;dets s&amp;auml;kerhet har ocks&amp;aring; st&amp;auml;rkts i samband med att dessa l&amp;auml;nder har f&amp;aring;tt sina s&amp;auml;kerhetspolitiska &amp;ouml;nskem&amp;aring;l tillgodosedda. Vad som fortfarande &amp;aring;terst&amp;aring;r &amp;auml;r att stimulera ett positivt ryskt deltagande i det regionala s&amp;auml;kerhetsskapande samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;tillst&amp;aring;ndet i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r fortsatt alarmerande. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att Sverige &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen h&amp;aring;ller en h&amp;ouml;g profil i arbetet med Helcoms Baltic Sea Action-plan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett viktigt steg f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;n i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r utbyggnaden av hamnarnas kapacitet att ta emot avfall fr&amp;aring;n fartyg och fritidsb&amp;aring;tar. B&amp;aring;de kapacitet att ta hand om toalettavfall fr&amp;aring;n fartyg och fritidsb&amp;aring;tar och annat avfall som t.ex. kemiskt avfall. F&amp;ouml;r att undvika att fr&amp;auml;mmande arter inf&amp;ouml;rs b&amp;ouml;r Sverige driva p&amp;aring; att alla l&amp;auml;nder runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n ratificerar ballastkonventionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;strategi har fyra huvudsakliga m&amp;aring;l: f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;n, &amp;ouml;ka v&amp;auml;lst&amp;aring;ndet, g&amp;ouml;ra regionen mer tillg&amp;auml;nglig och attraktiv samt att &amp;ouml;ka trygghet och s&amp;auml;kerhet. Vi socialdemokrater ser i huvudsak positivt p&amp;aring; strategin. Till viss del &amp;auml;r strategin en sammanst&amp;auml;llning av &amp;aring;tg&amp;auml;rder som redan planerats inom EU och allt &amp;auml;r inte nya f&amp;ouml;rslag. Det &amp;auml;r naturligtvis positivt att man samlar de planerade &amp;aring;tg&amp;auml;rderna f&amp;ouml;r &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n i en gemensam strategi men vi h&amp;ouml;jer ett varningens finger f&amp;ouml;r att strategin kan bli en pappersprodukt utan reella finansiella m&amp;ouml;jligheter att st&amp;auml;rka &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom ett &amp;ouml;kat samarbete och b&amp;auml;ttre samverkan kan staterna st&amp;auml;rka sin konkurrenskraft och sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har stora m&amp;ouml;jligheter att &amp;ouml;ka handelsutbytet med v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder, vilket i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen leder till h&amp;ouml;gre ekonomisk tillv&amp;auml;xt och fler jobb. Regionen har stora m&amp;ouml;jligheter att utvecklas och Norden, som i m&amp;aring;nga avseenden &amp;auml;r en global vinnarregion, kan vara en inspiration f&amp;ouml;r hela &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det att utvecklas till en framg&amp;aring;ngsrik region i Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ha en fri handel och en marknad som gynnar alla parter, b&amp;aring;de Sverige och v&amp;aring;ra handelspartner. Men det ska vara en ansvarsfull frihet som ocks&amp;aring; tar h&amp;auml;nsyn till m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;n. Vi tj&amp;auml;nar alla p&amp;aring; att skapa en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar ekonomi som tar h&amp;auml;nsyn till milj&amp;ouml;n. F&amp;ouml;r det beh&amp;ouml;vs samarbete och politik men ocks&amp;aring; gemensamma regleringar p&amp;aring; EU-niv&amp;aring;. Handeln med Baltikum kommer att &amp;ouml;ka och vi vill n&amp;auml;rma oss v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder p&amp;aring; andra sidan &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;nnu mer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av Rysslands export av olja g&amp;aring;r idag &amp;ouml;ver &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Vi st&amp;auml;ller stora krav p&amp;aring; att fartygen ska ha dubbla skrov f&amp;ouml;r att minska risken f&amp;ouml;r ett oljeutsl&amp;auml;pp som skulle f&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande konsekvenser i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r ett grunt hav och omloppstiderna f&amp;ouml;r byte av vattnet &amp;auml;r l&amp;aring;nga. En utbyggd gasledning och &amp;ouml;kade oljetransporter skulle g&amp;ouml;ra &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n till ett omr&amp;aring;de med stora ekonomiska, strategiska och d&amp;auml;rmed s&amp;auml;kerhetspolitiska intressen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r ett hav som binder samman Sverige, Finland, Estland, Ryssland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark. Framf&amp;ouml;rallt s&amp;aring; st&amp;auml;ller det successivt &amp;ouml;kande antalet energitransporter med olja och gas allt st&amp;ouml;rre krav p&amp;aring; dessa l&amp;auml;nder. Internationellt samarbete f&amp;ouml;r att skydda milj&amp;ouml;n, f&amp;ouml;rebygga katastrofer och s&amp;auml;kra trygga olje- och gasleveranser &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt. Eftersom katastrofer kan p&amp;aring;verka det s&amp;auml;kerhetspolitiska l&amp;auml;get &amp;auml;r det av st&amp;ouml;rsta vikt att alla nationer runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n finns med och deltar i systemet f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;l&amp;auml;gesinformation, milj&amp;ouml;skydd och katastrofberedskap i f&amp;ouml;rsta hand via civila &amp;ouml;vervaknings- och samverkansorgan. I nuvarande organisation saknas tyv&amp;auml;rr Ryssland. Svenska regeringen b&amp;ouml;r aktivt driva f&amp;ouml;r att Ryssland ska delta i detta samarbete. En sammantagen bed&amp;ouml;mning &amp;auml;r att Sverige b&amp;ouml;r ta initiativ till ett &amp;auml;n mer f&amp;ouml;rdjupat samarbete mellan samtliga &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;stater. Detta i syfte att v&amp;auml;rna milj&amp;ouml;n och l&amp;aring;ngsiktigt garantera s&amp;auml;kerheten.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141156" name="_Toc305141156"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370379" name="_Toc339370379"&gt;&lt;/a&gt;Europa och Europeiska unionen&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141157" name="_Toc305141157"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370380" name="_Toc339370380"&gt;&lt;/a&gt;Grunden f&amp;ouml;r EU-samarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framv&amp;auml;xten av det europeiska samarbetet har varit avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r v&amp;aring;r kontinents v&amp;auml;lst&amp;aring;nd. I &amp;aring;rhundraden drabbades Europas befolkningar av blodiga krig l&amp;auml;nderna emellan. I dag pr&amp;auml;glas Europa av fred. Historiskt sett &amp;auml;r denna utveckling fantastisk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill att EU i grunden ska vara ett samarbete mellan suver&amp;auml;na stater, d&amp;auml;r vi tillsammans med de andra medlemsstaterna kan l&amp;ouml;sa problem som kr&amp;auml;ver gemensamma l&amp;ouml;sningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med EU kan vi g&amp;ouml;ra Sverige b&amp;auml;ttre om vi samarbetar om saker som p&amp;aring;verkar oss, som milj&amp;ouml;n eller jobben. Vi kan ocks&amp;aring; p&amp;aring;verka v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld i kampen mot fattigdom, f&amp;ouml;r demokrati och fred mycket effektivare om vi bland annat arbetar genom EU &amp;auml;n vad vi kan genom att enbart agera p&amp;aring; egen hand i utrikespolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att Sverige f&amp;ouml;r en aktiv EU-politik f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsa, jobb, en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, kunskap och en b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens EU m&amp;aring;ste utvecklas p&amp;aring; alla de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r vi genom unionen b&amp;auml;st kan skapa gemensamma l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; gemensamma problem – som h&amp;aring;rdare gemensamma tag mot milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring, som kraftfulla insatser mot m&amp;auml;nniskohandel och annan internationell brottslighet, som arbetet f&amp;ouml;r att skapa fler och tryggare jobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europa m&amp;aring;ste klara den globala konkurrensen. EU-l&amp;auml;nderna b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;ouml;ta utmaningarna genom en politik f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och framtidstro med investeringar i kunskap och infrastruktur, genom regleringar &amp;ouml;ka stabiliteten i det finansiella systemet, genom att skapa ordning i statsfinanserna och genom satsningar p&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Det handlar om att m&amp;auml;nniskor &amp;aring;terigen ska kunna tro p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheten om fler jobb, en trygg ekonomi och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om Europeiska unionen misslyckas med att hantera den ekonomiska krisen, minska den h&amp;ouml;ga arbetsl&amp;ouml;sheten och att &amp;ouml;ka den ekonomiska tillv&amp;auml;xten kommer klyftorna att forts&amp;auml;tta v&amp;auml;xa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta klimat vinner aggressiva h&amp;ouml;gerpopulistiska partier framg&amp;aring;ngar. I Europa uts&amp;auml;tts &amp;aring;nyo minoriteter och religi&amp;ouml;sa grupper f&amp;ouml;r &amp;ouml;vergrepp. Europa m&amp;aring;ste st&amp;aring; starkt i kampen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, &amp;auml;ven p&amp;aring; hemmaplan. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; EU-l&amp;auml;nders bristande respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kritiseras. I Ungern v&amp;auml;xer tyv&amp;auml;rr h&amp;ouml;gerextrema partier samtidigt som den ungerska regeringen kopplar ett allt h&amp;aring;rdare grepp om institutioner och media.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken och demokratin m&amp;aring;ste komma ikapp den ekonomiska globaliseringens f&amp;ouml;rspr&amp;aring;ng. Sverige och EU m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att inom internationella organisationer driva fr&amp;aring;gor om arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter, internationella milj&amp;ouml;regler och r&amp;auml;ttvisa handelsvillkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Finanskrisen visar tydligt att finansmarknaden &amp;auml;r global. Det beh&amp;ouml;vs politiska motkrafter som kan besluta om regler f&amp;ouml;r banker och finansinstitut. Vi socialdemokrater vill sk&amp;auml;rpa reglerna, kraven och tillsynen p&amp;aring; finansmarknaden s&amp;aring; att framtida kriser kan hanteras utan att systemen kollapsar, v&amp;auml;lf&amp;auml;rden hotas och enskilda m&amp;auml;nniskor drabbas. Europas socialdemokrati arbetar aktivt f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre kontroll av det finansiella systemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handlar ocks&amp;aring; om att komma &amp;aring;t skatteparadis, pengatv&amp;auml;tt och terrorismkonton, om r&amp;auml;tt utformade tj&amp;auml;nstedirektiv inom EU och om nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att finansiera utveckling. Med en mer aktiv politik kan makt f&amp;ouml;rflyttas fr&amp;aring;n den internationella marknaden till internationella politiska institutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En demokratisk globalisering kr&amp;auml;ver respekt f&amp;ouml;r de internationella regelverk och institutioner som redan finns p&amp;aring; plats. Den internationella r&amp;auml;tten, konventioner, protokoll och regelverk m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas. Med gemensamma spelregler skyddas sm&amp;aring; staters r&amp;auml;tt, och den globala demokratin st&amp;auml;rks. N&amp;auml;r den internationella r&amp;auml;tten efterlevs styrs utvecklingen av gemensamma &amp;ouml;verenskommelser och p&amp;aring; lika villkor, inte av de stater som har st&amp;ouml;rst milit&amp;auml;r eller ekonomisk styrka. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi socialdemokrater v&amp;auml;rna och st&amp;auml;rka den internationella r&amp;auml;tten. EU har h&amp;auml;r en stor roll att spela.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen och andra globala institutioner m&amp;aring;ste respekteras. Ing&amp;aring;ngna avtal som Kyotoprotokollet och icke-spridningsf&amp;ouml;rdraget m&amp;aring;ste efterlevas, liksom FN:s resolutioner. Vi vill arbeta f&amp;ouml;r en stark, effektiv och respekterad r&amp;auml;ttsordning baserad p&amp;aring; folkr&amp;auml;tt och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. EU har en viktig roll inte minst genom att vara ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141158" name="_Toc305141158"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370381" name="_Toc339370381"&gt;&lt;/a&gt;EU:s grannskap&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En kontinent, som tidigare varit s&amp;aring; sargad av konflikter och krig, har nu ett samarbete som inneb&amp;auml;r att vi alla delar varandras problem och framg&amp;aring;ngar. &amp;Auml;nnu finns dock inte en europeisk union som omfattar alla Europas folk. Utvidgningen m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta. Alla europeiska l&amp;auml;nder som lever upp till kraven p&amp;aring; medlemskap ska kunna bli medlemmar i EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater st&amp;ouml;djer l&amp;auml;nderna p&amp;aring; Balkan i deras str&amp;auml;van mot ett EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett framtida EU-medlemskap f&amp;ouml;r l&amp;auml;nderna p&amp;aring; Balkan &amp;auml;r det viktigaste verktyget f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsoning, stabilitet och utveckling. Kroatien har h&amp;aring;llit folkomr&amp;ouml;stning och kan snart tr&amp;auml;da in i EU-kretsen.  Sverige b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta att st&amp;ouml;dja dessa l&amp;auml;nders reform- och medlemskapsanstr&amp;auml;ngningar. F&amp;ouml;rhoppningsvis kan vi inom de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren h&amp;auml;lsa ocks&amp;aring; dessa l&amp;auml;nder v&amp;auml;lkomna in i EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi v&amp;auml;lkomnar att Island har p&amp;aring;b&amp;ouml;rjat v&amp;auml;gen mot ett EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr har en f&amp;ouml;rf&amp;auml;rande utvidgningstr&amp;ouml;tthet b&amp;ouml;rjat g&amp;ouml;ra sig g&amp;auml;llande i EU. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det viktigt att sl&amp;aring; fast att utvidgningen av EU &amp;auml;r den st&amp;ouml;rsta framg&amp;aring;ngen p&amp;aring; Europas kontinent. Turkiets framtida medlemskap &amp;auml;r en mycket omdiskuterad fr&amp;aring;ga i m&amp;aring;nga europeiska l&amp;auml;nder. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater har alltid inst&amp;auml;llningen varit att det inte &amp;auml;r fr&amp;aring;gan ”om” Turkiet kan bli medlem utan ”n&amp;auml;r”. Detta ”n&amp;auml;r” avg&amp;ouml;rs av hur snabbt Turkiet klarar att uppfylla de kriterier som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r ett medlemskap. Vi ser ett framtida turkiskt EU-medlemskap som viktigt inte minst med tanke p&amp;aring; hur det fr&amp;auml;mjar r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r kurder och andra folkgrupper. Vi &amp;auml;r besvikna p&amp;aring; att utvidgningsprocessen drar ut p&amp;aring; tiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvidgningen och den europeiska integrationen f&amp;aring;r inte g&amp;ouml;ra halt ens efter ett turkiskt medlemskap. Hittills har ett m&amp;ouml;jligt framtida medlemskap fungerat som en fantastisk drivkraft f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nders reformering. EU har nu utarbetat en grannskapspolitik och ett &amp;ouml;stligt partnerskap. Dessa m&amp;aring;ste anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta ett framtida medlemskap – &amp;auml;ven om det ligger l&amp;aring;ngt fram i tiden – snarare &amp;auml;n att bli ett alternativ till medlemskap. EU har m&amp;aring;nga verktyg i sin politiska verktygsl&amp;aring;da. Unionen b&amp;ouml;r bland annat erbjuda tillg&amp;aring;ng till den inre marknaden, bist&amp;aring;ndsinsatser, studentutbyten och bilaterala handlingsprogram som ger l&amp;auml;nderna m&amp;ouml;jlighet att sj&amp;auml;lva best&amp;auml;mma sin integrationsniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141159" name="_Toc305141159"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370382" name="_Toc339370382"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;ster om EU&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europeiska unionen m&amp;aring;ste skaffa sig en tydligare politik och skarpare instrument f&amp;ouml;r att kunna p&amp;aring;verka det gemensamma grannskapet med Ryssland. Vi socialdemokrater ser positivt p&amp;aring; det &amp;ouml;stliga partnerskapet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens Ryssland &amp;auml;r inte g&amp;aring;rdagens Sovjetunionen. En genomgripande och positiv f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring har skett. Det finns likafullt en oroande negativ utveckling r&amp;ouml;rande pressfrihet, demokrati och respekten f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Ryssland. Sverige ska kritisera brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och ett alltmer auktorit&amp;auml;rt styre men samtidigt l&amp;auml;gga kraft p&amp;aring; att skapa &amp;ouml;msesidigt f&amp;ouml;rtroende genom konkret samarbete, &amp;ouml;kad handel och &amp;ouml;kade kontakter med Ryssland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare en oroande utveckling &amp;auml;r den h&amp;aring;rdnande ryska politiken gentemot dess grannl&amp;auml;nder. Kriget i Georgien 2008 var ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att rita om de gr&amp;auml;nser som f&amp;ouml;rhandlades fram efter Sovjetunionens fall. EU m&amp;aring;ste villkora samarbetet med Ryssland. Rysslands vilja att bidra till l&amp;ouml;sningar av de frusna konflikterna i v&amp;aring;rt n&amp;auml;romr&amp;aring;de m&amp;aring;ste vara avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r hur djupt samarbetet mellan EU och Ryssland kan bli.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka v&amp;aring;r egen s&amp;auml;kerhet m&amp;aring;ste vi kombinera tydliga reaktioner mot oacceptabla delar av den ryska politiken med en vilja att engagera landet i ett djupare samarbete p&amp;aring; olika samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den f&amp;ouml;r att bidra till en mer demokratisk utveckling. Ingen vinner p&amp;aring; att demonisera eller isolera Ryssland. EU m&amp;aring;ste finna en mer samordnad politik gentemot Ryssland, inte minst energipolitiskt. Samtidigt som unionen st&amp;aring;r upp f&amp;ouml;r de v&amp;auml;rderingar man vill att Ryssland ska leva upp till m&amp;aring;ste man ocks&amp;aring; arbeta f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;ra Ryssland n&amp;auml;rmare europeiska strukturer. Det &amp;auml;r av stor vikt ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r Ryssland att dess grannar f&amp;aring;r en positiv ekonomisk och demokratisk utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att stimulera grannl&amp;auml;nderna att utvecklas i en demokratisk riktning. EU m&amp;aring;ste bli aktivare att med alla sina politiska verktyg visa att EU &amp;auml;r engagerat f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa l&amp;auml;nder till ekonomisk utveckling, v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och demokrati. Det &amp;auml;r lika viktigt att EU tar problemen med bristen p&amp;aring; demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Ryssland p&amp;aring; allvar som att Ryssland inte isoleras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I och med Rum&amp;auml;niens och Bulgariens medlemskap kommer omr&amp;aring;det runt Svarta havet att &amp;auml;n mer vara i fokus f&amp;ouml;r unionens utrikespolitik. Regeringen b&amp;ouml;r utarbeta en Svartahavsstrategi f&amp;ouml;r att bidra till unionens arbete i omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den frusna konflikten med Ryssland om Transnistrien h&amp;auml;mmar den ekonomiska utvecklingen i Moldavien, ett av Europas fattigaste l&amp;auml;nder, och hindrar landets n&amp;auml;rmande till EU. Sverige &amp;auml;r en stor bist&amp;aring;ndsgivare till Moldavien med drygt 100 miljoner kronor per &amp;aring;r. I dag g&amp;aring;r bist&amp;aring;ndet till st&amp;ouml;rsta delen till projekt inom jordbruket, infrastrukturen och den sociala sektorn. Sverige beh&amp;ouml;ver bland annat ge st&amp;ouml;d till att st&amp;auml;rka den moldaviska administrationens kapacitet i dess relation till Europeiska unionen. Administrationen &amp;auml;r av naturliga sk&amp;auml;l svag. Sverige beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rf&amp;ouml;r hj&amp;auml;lpa moldaverna p&amp;aring; ett liknande s&amp;auml;tt som vi hj&amp;auml;lpte de baltiska l&amp;auml;nderna att st&amp;auml;rka sin kapacitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r vara p&amp;aring;drivande inom EU g&amp;auml;llande arbetet hur EU:s relation till Vitryssland ska utvecklas och hur EU b&amp;auml;st kan st&amp;ouml;dja Vitrysslands suver&amp;auml;nitet och demokratisering. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under en tid skedde positiva steg men tyv&amp;auml;rr har det v&amp;auml;nt de senaste &amp;aring;ren. Den socialdemokratiske partiledaren Alexander Kozulin sl&amp;auml;pptes efter intensiv medling till sist ur f&amp;auml;ngelset men d&amp;auml;refter har tyv&amp;auml;rr f&amp;auml;ngelserna p&amp;aring; nytt fyllts av partiledare och olika personer som har engagerat sig f&amp;ouml;r en demokratisk utveckling av Vitryssland. Fortfarande finns politiska f&amp;aring;ngar sedan det h&amp;aring;rt kritiserade presidentvalet i december 2010, bland dem socialdemokraten Nikolaj Statkevitj. Resef&amp;ouml;rbud och sanktioner mot Lukasjenko och hans n&amp;auml;rmaste krets &amp;auml;r motiverade &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Den stora utmaningen &amp;auml;r emellertid att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r den vitryska befolkningen att n&amp;auml;rma sig Europa och den v&amp;auml;gen s&amp;aring; demokratiska fr&amp;ouml;n i det vitryska samh&amp;auml;llet. EU:s visumpolitik &amp;auml;r kontraproduktiv. Med kr&amp;aring;ngliga regler och h&amp;ouml;ga avgifter &amp;auml;r det f&amp;auml;rre vitryssar idag som reser &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna &amp;auml;n tidigare. Sverige b&amp;ouml;r snarast avskaffa viseringsavgifterna f&amp;ouml;r medborgare i de l&amp;auml;nder som ing&amp;aring;r i &amp;Ouml;stliga partnerskapet. Vitryssarna k&amp;auml;nner sig inte bara innest&amp;auml;ngda av regimen, de k&amp;auml;nner sig ocks&amp;aring; utest&amp;auml;ngda av EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den diplomatiska kris mellan Sverige och EU som briserade i augusti 2012 inneb&amp;auml;r dessutom ytterligare steg mot isolering f&amp;ouml;r landet. Det &amp;auml;r djupt olyckligt. Socialdemokraterna vill understryka vikten av dialog och kontakter mellan m&amp;auml;nniskor liksom handel och utbyte mellan organisationer f&amp;ouml;r att bryta den isolering som m&amp;aring;nga vitryssar upplever. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r inneb&amp;auml;r krisen en utmaning f&amp;ouml;r Sverige att samtidigt hantera olika skeenden. Vi ska kritisera Vitrysslands brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter samt vidta n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder med anledning av krisen. Men Sverige m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; v&amp;auml;rna m&amp;ouml;jligheterna till fortsatta kontakter och relationer med Vitryssland. Organisationer kommer att f&amp;aring; det sv&amp;aring;rare att arbeta med st&amp;ouml;d till demokratikampen om Sverige inte har en fungerande diplomatisk verksamhet i landet. Sverige b&amp;ouml;r inom EU samla likasinnade l&amp;auml;nder som vi kan samarbeta strukturerat med kring konkret st&amp;ouml;d till demokratiutveckling i Vitryssland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ukraina har b&amp;aring;de en europeisk historia och en europeisk framtid. Sverige m&amp;aring;ste arbeta f&amp;ouml;r att EU erbjuder substantiella handlingsplaner som kan vara ett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r Ukrainas n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga reformarbete. EU b&amp;ouml;r vara &amp;ouml;ppet f&amp;ouml;r en alltmer &amp;ouml;kande integration av Ukraina i EU:s strukturer och erbjuda Ukraina att sj&amp;auml;lvt avg&amp;ouml;ra graden av integration samtidigt som d&amp;ouml;rren f&amp;ouml;r ett framtida medlemskap st&amp;aring;r &amp;ouml;ppen.&lt;span style="font-family: &amp;quot;TT1C2t00&amp;quot;;"&gt; &lt;/span&gt;Men ocks&amp;aring; i Ukraina finns oroande tecken p&amp;aring; demokratisk tillbakag&amp;aring;ng. Ett exempel &amp;auml;r den uppenbart politiska r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngen mot Julia Tymosjenko, med syfte att h&amp;aring;lla oppositionsledaren bakom l&amp;aring;s och bom.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141160" name="_Toc305141160"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370383" name="_Toc339370383"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;ouml;der om EU&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den arabiska v&amp;aring;ren i Nordafrika har ocks&amp;aring; satt str&amp;aring;lkastarljuset p&amp;aring; EU:s relationer med dessa l&amp;auml;nder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;ouml;der om EU utg&amp;ouml;r Medelhavet, likt floden Rio Grande mellan Mexiko och USA, det vatten som m&amp;aring;ste passeras av fattiga m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;r att f&amp;aring; chansen att ta del av det ekonomiska v&amp;auml;lst&amp;aring;nd, den frihet och den demokrati som vi europ&amp;eacute;er tar f&amp;ouml;r given. Desperata unga m&amp;auml;n och kvinnor riskerar livet i rangliga b&amp;aring;tar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; Europas kuster, och m&amp;aring;nga d&amp;ouml;r p&amp;aring; v&amp;auml;gen. Den v&amp;auml;lst&amp;aring;ndsklyfta vi kan se mellan EU och norra Afrika &amp;auml;r inte l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar. Enda l&amp;ouml;sningen &amp;auml;r att skillnaderna i livsvillkor utj&amp;auml;mnas, och EU kan bidra bland annat genom att i alla avtal och f&amp;ouml;rbindelser peka p&amp;aring; behovet av demokratisering och av ekonomiska reformer. EU m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ge dessa l&amp;auml;nder en m&amp;ouml;jlighet att s&amp;auml;lja sina produkter p&amp;aring; den europeiska marknaden. De handelshinder som finns f&amp;ouml;r att skydda europeiska b&amp;ouml;nder och industrier m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen initierade flera projekt med syfte att f&amp;aring; ig&amp;aring;ng en dialog och att bidra till &amp;ouml;kade relationer med EU:s s&amp;ouml;dra grannskap. Detta arbete b&amp;ouml;r ligga till grund f&amp;ouml;r ett fortsatt svenskt engagemang.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;Nordafrika och den arabiska v&amp;aring;ren&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I snart tv&amp;aring; &amp;aring;r har kampen f&amp;ouml;r demokrati, frihet och m&amp;auml;nsklig v&amp;auml;rdighet b&amp;ouml;ljat &amp;ouml;ver Nordafrika och delar av Mellan&amp;ouml;stern. Diktatorer har fallit, krig har utk&amp;auml;mpats, tusentals m&amp;auml;nniskor har f&amp;ouml;rlorat livet och hundratusentals m&amp;auml;nniskor har g&amp;aring;tt ut p&amp;aring; gator och torg f&amp;ouml;r att kr&amp;auml;va sin r&amp;auml;tt. I flera l&amp;auml;nder har v&amp;auml;gen mot demokratiska val inletts och val har h&amp;aring;llits. Men omvandlingen fr&amp;aring;n diktatur till demokrati kommer att kantas av m&amp;aring;nga problem och bakslag. Varje land &amp;auml;r unikt och m&amp;aring;ste behandlas p&amp;aring; s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt.  Situationen i Tunisien visar exempelvis positiva tecken medan det snarare &amp;auml;r motsatsen i Egypten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen under 2011 och 2012 i norra Afrika har tagit b&amp;aring;de fart och en positiv riktning. Varje diktator som f&amp;aring;r l&amp;auml;mna ifr&amp;aring;n sig makten &amp;auml;r ett positivt steg n&amp;auml;rmare demokrati. Det &amp;auml;r viktigt att de tidigare diktatorerna st&amp;auml;lls till svars i domstol f&amp;ouml;r sitt tidigare agerande och f&amp;aring;r sina straff, straff som sedan ska avtj&amp;auml;nas men d&amp;auml;r Socialdemokraterna anser att d&amp;ouml;dsstraff aldrig &amp;auml;r ett alternativ oavsett hur fasansfulla brotten &amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som det finns mycket att gl&amp;auml;djas &amp;ouml;ver med den utveckling som inletts i norra Afrika s&amp;aring; finns det anledning att vara sj&amp;auml;lvkritisk mot den roll som EU spelat. Kortsiktiga politiska och ekonomiska intressen har f&amp;aring;tt styra EU:s agerande gentemot de l&amp;auml;nder som nu st&amp;ouml;rtat en diktatorisk regim ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktigt arbete f&amp;ouml;r de v&amp;auml;rderingar som EU grundas p&amp;aring; och har till uppgift att sprida. Om EU och USA ist&amp;auml;llet hade fr&amp;auml;mjat demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter hade man st&amp;ouml;ttat verklig och h&amp;aring;llbar stabilitet och utveckling. EU m&amp;aring;ste ta l&amp;auml;rdom av detta och sj&amp;auml;lvkritiskt ompr&amp;ouml;va sitt s&amp;auml;tt att agera gentemot andra diktaturer som fortfarande finns kvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter att diktatorerna st&amp;ouml;rtats &amp;auml;r det ytterst viktigt att st&amp;ouml;dja en demokratisk utveckling i vart och ett av l&amp;auml;nderna. EU kan bidra med mycket n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller institutionsbyggande, polis, r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sende, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter med mera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste nu visa i handling att man st&amp;aring;r upp f&amp;ouml;r de v&amp;auml;rderingar som utg&amp;ouml;r unionens fundament. Socialdemokraterna menar att de olika samarbetsavtal som EU har med l&amp;auml;nderna i regionen m&amp;aring;ste inneb&amp;auml;ra en tydlig koppling till demokratisk utveckling och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiska reformer st&amp;aring;r sj&amp;auml;lvklart i centrum f&amp;ouml;r utvecklingen i de nordafrikanska l&amp;auml;nderna men Socialdemokraterna menar samtidigt att ekonomisk och social utveckling &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheten att skapa en &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till ett h&amp;aring;llbart demokratiskt samh&amp;auml;lle. Den unga befolkningen, d&amp;auml;r en mycket stor del &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;s, m&amp;aring;ste kunna k&amp;auml;nna framtidshopp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna menar att EU kraftfullt b&amp;ouml;r arbeta med att uppfylla de l&amp;ouml;ften som gavs redan under 90-talet om att l&amp;aring;ta l&amp;auml;nderna ing&amp;aring; i EU:s frihandelsomr&amp;aring;de. Det &amp;auml;r dessutom n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att den gemensamma jordbrukspolitiken i EU reformeras p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som g&amp;ouml;r att b&amp;ouml;nderna i Nordafrika kan s&amp;auml;lja sina produkter till EU. EU kan genom borttagande av tullhinder och reformerad jordbrukspolitik st&amp;ouml;dja en &amp;ouml;kad handel som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling ocks&amp;aring; ska komma nordafrikanerna till del.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar ocks&amp;aring; att EU b&amp;ouml;r l&amp;auml;gga stor vikt vid att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r kontakter och utbyte mellan m&amp;auml;nniskor, exempelvis genom &amp;ouml;kat studentutbyte.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141161" name="_Toc305141161"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370384" name="_Toc339370384"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kad &amp;ouml;ppenhet och insyn inom EU&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r allm&amp;auml;nheten och &amp;auml;ven politiskt aktiva och f&amp;ouml;rtroendevalda framst&amp;aring;r EU och dess beslutsorganisation ofta som avl&amp;auml;gsen, komplex och sluten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de &amp;aring;r Sverige varit medlem i EU har &amp;ouml;ppenheten &amp;ouml;kat v&amp;auml;sentligt och det finns i dag en helt annan attityd inom EU. Fortfarande &amp;auml;r dock m&amp;aring;ngas k&amp;auml;nsla att EU brister n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;ouml;ppenhet. Beslutsunderlag, f&amp;ouml;rhandlingsprocesser och utv&amp;auml;rderingar m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r medborgarna. Sverige har en l&amp;aring;ng tradition p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de och m&amp;aring;ste bidra med erfarenheter och metoder f&amp;ouml;r att ytterligare &amp;ouml;ppna EU f&amp;ouml;r insyn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det fortsatta reformarbetet i EU m&amp;aring;ste inriktas p&amp;aring; st&amp;ouml;rre &amp;ouml;ppenhet. En offentlighetsprincip i EU inf&amp;ouml;rdes under det socialdemokratiska svenska ordf&amp;ouml;randeskapet 2001. Nu m&amp;aring;ste unionen f&amp;aring; tydligare regler f&amp;ouml;r fri tillg&amp;aring;ng till dokument och ett &amp;ouml;ppnare lagstiftningsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141162" name="_Toc305141162"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370385" name="_Toc339370385"&gt;&lt;/a&gt;Ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU st&amp;aring;r i dag modell n&amp;auml;r man i andra delar av v&amp;auml;rlden bygger upp regionala samarbeten. EU &amp;auml;r ocks&amp;aring; en maktfaktor i olika internationella sammanhang och forum, inte enbart i kraft av den ekonomiska eller numer&amp;auml;ra styrkan utan ocks&amp;aring; utifr&amp;aring;n de resultat som uppn&amp;aring;tts inom EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU bygger p&amp;aring; samarbete mellan demokratiska stater som sj&amp;auml;lva valt att ing&amp;aring; i samarbetet. Hur och om vad EU samarbetar inspirerar andra. EU har ett stort ansvar att internationellt vara en lyh&amp;ouml;rd, demokratisk, progressiv och solidarisk organisation som tar ansvar, bidrar och inte enbart agerar utifr&amp;aring;n egen vinning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141163" name="_Toc305141163"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370386" name="_Toc339370386"&gt;&lt;/a&gt;En b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har en viktig roll att spela i v&amp;auml;rlden, och EU:s gemensamma utrikespolitik &amp;auml;r en mycket viktig del av EU-samarbetet. Grunden f&amp;ouml;r den gemensamma utrikespolitiken &amp;auml;r str&amp;auml;vandet efter gemensamma st&amp;aring;ndpunkter. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r naturligtvis inte alltid l&amp;auml;tt. &amp;Auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det viktig och v&amp;auml;rdefullt att h&amp;aring;lla fast vid detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vetor&amp;auml;tten p&amp;aring; utrikespolitikens omr&amp;aring;de m&amp;aring;ste g&amp;auml;lla &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen. Ytterst bidrar den till att utveckla gemensamma st&amp;aring;ndpunkter inom EU, och n&amp;auml;r EU v&amp;auml;l kan agera enat inneb&amp;auml;r det en betydande styrka p&amp;aring; den internationella scenen. Sverige ska naturligtvis i st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga m&amp;aring;n efterstr&amp;auml;va enighet inom EU, men g&amp;aring;r inte enighet att uppn&amp;aring; m&amp;aring;ste Sverige alltid vara berett att h&amp;auml;vda sin uppfattning. Sverige har historiskt varit ett land som trots sin mindre storlek har spelat en stor roll i den internationella debatten. Genom att i dag agera tillsammans med &amp;ouml;vriga EU-l&amp;auml;nder kan v&amp;aring;r utrikespolitik f&amp;aring; den tyngd som ett gemensamt EU-agerande ger. Uppbyggnaden av den europeiska utrikestj&amp;auml;nsten kan ytterligare bidra till detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europeiska unionen har haft och har som sitt fr&amp;auml;msta syfte att om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra krig i Europa. Samtidigt som krig om&amp;ouml;jliggjorts mellan medlemsl&amp;auml;nderna har den europeiska kontinenten inte besparats krig. Balkan har skakats av &amp;aring;r av stridigheter, och nyligen har vi kunnat se v&amp;auml;pnade strider i Kaukasus. Samtidigt finns i EU:s grannskap ett antal s.k. frusna konflikter, exempelvis Transnistrien och Nagorno-Karabach.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att EU:s fredsskapande f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ska kunna bidra till m&amp;aring;let om en europeisk kontinent utan krig m&amp;aring;ste processen att ta in nya medlemmar forts&amp;auml;tta. Alla europeiska l&amp;auml;nder som m&amp;ouml;ter kraven p&amp;aring; medlemskap ska kunna bli EU-medlemmar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste p&amp;aring; allvar investera resurser, tid och kraft i det &amp;ouml;stliga partnerskapet som arbetar f&amp;ouml;r en integration av l&amp;auml;nder som Ukraina, Moldavien, Georgien, Vitryssland, Azerbajdzjan och Armenien. Samarbetet inneb&amp;auml;r konkret integration. Bland annat ska det leda till &amp;ouml;kad r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor mellan v&amp;aring;ra l&amp;auml;nder och tillv&amp;auml;xt i handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka EU:s f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga i det globala samarbetet s&amp;aring; att unionen ska kunna vara en progressiv och s&amp;auml;kerhetsskapande kraft, inte minst i F&amp;ouml;renta nationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s snabbinsatsstyrkor d&amp;auml;r Sverige bidragit genom den nordiska snabbinsatsstyrkan, NBG, har skapats f&amp;ouml;r att avhj&amp;auml;lpa kriser och humanit&amp;auml;ra n&amp;ouml;dl&amp;auml;gen. Det finns dock anledning att se &amp;ouml;ver hur anv&amp;auml;ndbar och kostnadseffektiv denna modell &amp;auml;r. EU:s snabbinsatsstyrkor har aldrig anv&amp;auml;nts, de &amp;auml;r mycket kostsamma och de binder upp stora resurser &amp;ouml;ver l&amp;aring;ng tid. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Unionen beh&amp;ouml;ver mer av gemensamt upptr&amp;auml;dande i viktiga utrikespolitiska situationer f&amp;ouml;r att kunna p&amp;aring;verka stormakternas agerande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU och dess medlemsstater &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivare och detta har ocks&amp;aring; en stark p&amp;aring;verkan p&amp;aring; v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld. Genom olika samarbeten med de l&amp;auml;nder som finns i EU:s geografiska n&amp;auml;romr&amp;aring;de kan EU arbeta f&amp;ouml;r att skapa en utveckling som g&amp;ouml;r att skillnaden mellan innanf&amp;ouml;r och utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;ns blir l&amp;auml;gre &amp;auml;n i dag. Genom ett solidariskt handlande kan EU bidra inte bara till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling inom EU utan ocks&amp;aring; till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling i hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att EU ska forts&amp;auml;tta vara en f&amp;ouml;rebild f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;ppet samh&amp;auml;lle byggt p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati. EU:s m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka utan att anv&amp;auml;nda milit&amp;auml;ra vapen &amp;auml;r stor. EU ska inte militariseras. EU &amp;auml;r till skillnad fr&amp;aring;n Nato ingen milit&amp;auml;rallians.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit en h&amp;ouml;rnsten i socialdemokratisk utrikespolitik att det internationella samfundet har ett huvudansvar f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. I FN-stadgans &amp;aring;ttonde kapitel, artikel 52 ges direkt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r regionala avtal eller att en regional organisation som EU ska behandla angel&amp;auml;genheter r&amp;ouml;rande uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llandet av internationell fred och s&amp;auml;kerhet. EU har utvecklats till en stor global akt&amp;ouml;r och b&amp;ouml;r samarbeta och st&amp;ouml;dja FN. Att st&amp;auml;rka EU:s kris- och konflikthanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ocks&amp;aring; utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;nser, samt att den st&amp;auml;lls till FN:s f&amp;ouml;rfogande, &amp;auml;r en utveckling vi socialdemokrater aktivt har drivit p&amp;aring;. Ett av de f&amp;ouml;rsta exemplen p&amp;aring; n&amp;auml;r EU kunde axla ett s&amp;aring;dant ansvar var under v&amp;aring;ren 2003 d&amp;aring; en EU-styrka, ledd av Frankrike och med svenskt deltagande, kunde bidra till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en sk&amp;ouml;r fredsprocess i Kongo, ett land h&amp;aring;rt drabbat av krig, v&amp;aring;ld och fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;aring;varande utrikesminister Anna Lindh sade i sitt tal i Almedalen i juli 2003: ”F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen den h&amp;auml;r v&amp;aring;ren har EU blivit s&amp;aring; starkt i den gemensamma utrikespolitiken att n&amp;auml;r FN bad EU st&amp;auml;lla upp s&amp;aring; kunde EU skicka trupper till Kongo f&amp;ouml;r att bevara freden i Kongo. Och det &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett viktigt exempel p&amp;aring; vad EU kan betyda utanf&amp;ouml;r Europas gr&amp;auml;nser.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdraget betonar solidariteten mellan medlemsstaterna, och att dessa ska st&amp;ouml;dja varandra med alla till buds st&amp;aring;ende medel vid naturkatastrofer, terrord&amp;aring;d och v&amp;auml;pnade angrepp. F&amp;ouml;rdraget betonar emellertid samtidigt ocks&amp;aring; att den gemensamma s&amp;auml;kerhets- och f&amp;ouml;rsvarspolitiken inte ska p&amp;aring;verka den ”s&amp;auml;rskilda karakt&amp;auml;ren” hos de alliansfria staternas s&amp;auml;kerhets- och f&amp;ouml;rsvarspolitik. Sverige ska f&amp;ouml;rbli milit&amp;auml;rt alliansfritt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU och dess medlemsstater &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivare och detta har ocks&amp;aring; en stark p&amp;aring;verkan p&amp;aring; v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld. Genom olika samarbeten med de l&amp;auml;nder som finns i EU:s geografiska n&amp;auml;romr&amp;aring;de kan EU arbeta f&amp;ouml;r att skapa en utveckling som g&amp;ouml;r att skillnaden mellan innanf&amp;ouml;r och utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;ns blir l&amp;auml;gre &amp;auml;n i dag. Genom ett solidariskt handlande kan EU bidra inte bara till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling inom EU utan ocks&amp;aring; till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling i hela v&amp;auml;rlden. EU b&amp;ouml;r rikta starkare krav p&amp;aring; medlemsl&amp;auml;nderna att leva upp till millenniedeklarationens &amp;aring;tagande om minst 0,7 procent av BNP i bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141164" name="_Toc305141164"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370387" name="_Toc339370387"&gt;&lt;/a&gt;Europaparlamentets s&amp;auml;te&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av historiska sk&amp;auml;l delar Europaparlamentet upp sitt arbete mellan Bryssel och Strasbourg. Det h&amp;auml;r har gett en flyttcirkus av personer och handlingar som i dag &amp;auml;r helt om&amp;ouml;jlig att f&amp;ouml;rsvara fr&amp;aring;n effektivitetssynpunkt, ekonomisk synpunkt eller milj&amp;ouml;synpunkt. Hela flyttcirkusen drar ett l&amp;ouml;jets skimmer &amp;ouml;ver EU och m&amp;aring;ste snarast upph&amp;ouml;ra. Sverige m&amp;aring;ste i alla sammanhang agera f&amp;ouml;r att inom EU v&amp;auml;cka opinion och n&amp;aring; ett beslut om att koncentrera Europaparlamentets verksamhet till en ort.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141165" name="_Toc305141165"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370388" name="_Toc339370388"&gt;&lt;/a&gt;Afrika&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141166" name="_Toc305141166"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370389" name="_Toc339370389"&gt;&lt;/a&gt;Afrikapolitiken, ett samarbete i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har under socialdemokratiska regeringar byggt upp ett f&amp;ouml;rtroendekapital i Afrika som gett m&amp;ouml;jligheter till konstruktiv samverkan men &amp;auml;ven till en kritisk dialog. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika idag &amp;auml;r ingen kontinent av offer utan en stolt och rik del av v&amp;auml;rlden som kan och vill utveckla hela sin potential. Afrika best&amp;aring;r av 55 l&amp;auml;nder, sinsemellan mycket olika. Varje land har unika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar, och en politik f&amp;ouml;r Afrika m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; kunskap om vart och ett av dem. Fred, demokrati, respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och ekonomisk utveckling &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande faktorer som p&amp;aring;verkar hur l&amp;auml;nderna utvecklas. Bara det senaste decenniet har Afrika f&amp;aring;tt m&amp;aring;nga nya demokratier, om &amp;auml;n m&amp;aring;nga outvecklade. Revolutionerna b&amp;ouml;ljar &amp;ouml;ver Nordafrika med krav p&amp;aring; demokrati, en fantastisk utveckling. En grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r fortsatt demokratisering med respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och r&amp;auml;ttsstatens principer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med all r&amp;auml;tt finns stort fokus p&amp;aring; de stora utmaningarna f&amp;ouml;r Afrika: konflikter, hiv/aids, malaria, tbc, urbanisering, arbetsl&amp;ouml;shet och brister i demokratin, brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, utbredd korruption och etniska konflikter. De globala utmaningarna f&amp;ouml;r klimatet och milj&amp;ouml;n g&amp;auml;ller i h&amp;ouml;g grad ocks&amp;aring; Afrika. Stora delar av Afrikas befolkning riskerar att drabbas av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringens effekter samtidigt som flertalet stater har sm&amp;aring; resurser till f&amp;ouml;rebyggande arbete. Men med samlade kraftfulla &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarnas konsekvenser kan Afrikas utvecklingspotential tas tillvara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r priserna p&amp;aring; mat och energi stiger drabbas de som lever p&amp;aring; de minsta marginalerna h&amp;aring;rdast. De allra fattigastes situation f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras ytterligare och har b&amp;aring;de i Afrika och i andra delar av v&amp;auml;rlden lett till social oro. Utvecklingen &amp;auml;r sammansatt och komplicerad och en politik f&amp;ouml;r Afrika m&amp;aring;ste vara samverkande och m&amp;aring;ngsidig. Afrika beskrivs nu allt oftare som en tillv&amp;auml;xtkontinent. M&amp;auml;nniskors levnadsvillkor har f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats men dessa positiva och konkreta f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar f&amp;aring;r s&amp;auml;llan uppm&amp;auml;rksamhet. V&amp;auml;gen ur fattigdom g&amp;aring;r genom en h&amp;aring;llbar ekonomisk tillv&amp;auml;xt. Men det g&amp;aring;r f&amp;ouml;r sakta och f&amp;ouml;r sm&amp;aring; resurser anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r social utveckling. Tillv&amp;auml;xtens frukter kommer inte heller alla till del.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bilden av Afrika m&amp;aring;ste vara nyanserad och l&amp;aring;ta den komplexa och dynamiska verkligheten hos Afrikas alla olika l&amp;auml;nder tr&amp;auml;da fram. Fattigdomen &amp;auml;r i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder utbredd. Det handlar b&amp;aring;de om avsaknad av materiella resurser och om brist p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka sin levnadssituation, att g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd, att p&amp;aring;verka. P&amp;aring; femtio &amp;aring;r har Afrikas befolkning &amp;ouml;kat kraftigt. Medellivsl&amp;auml;ngden stiger, barnad&amp;ouml;dligheten minskar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Majoriteten av Afrikas fattiga &amp;auml;r kvinnor och barn. Bristande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan kvinnor och m&amp;auml;n &amp;auml;r ett stort hinder f&amp;ouml;r minskad fattigdom. De strukturer som h&amp;aring;ller tillbaka mer &amp;auml;n h&amp;auml;lften av Afrikas befolkning m&amp;aring;ste brytas. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r en r&amp;auml;ttighet, men ocks&amp;aring; en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l en ekonomiskt som socialt h&amp;aring;llbar utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika &amp;auml;r en ung kontinent. Majoriteten av befolkningen &amp;auml;r under 25 &amp;aring;r. De unga &amp;auml;r b&amp;aring;de Afrikas hopp och utmaning. H&amp;auml;r &amp;auml;r FN:s konvention om barnets r&amp;auml;ttigheter grunden i arbetet f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka och skydda r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r barn och unga i Afrika. Ungdom och urbanisering i kombination med fattigdom och arbetsl&amp;ouml;shet &amp;auml;r en grogrund f&amp;ouml;r sociala konflikter och sp&amp;auml;nningar. En h&amp;ouml;rnsten i v&amp;aring;r politik ska vara att st&amp;ouml;dja en afrikansk strategi, d&amp;auml;r urbanisering och migration fr&amp;aring;n landsbygd till storstad kan bli en m&amp;ouml;jlighet till utveckling, inte ett hinder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den utmaning som Afrikas l&amp;auml;nder st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r har vi sj&amp;auml;lva i Sverige en g&amp;aring;ng upplevt – kampen ut ur fattigdomen. Socialdemokratin satte m&amp;auml;nniskan och hennes arbete och kunskap i centrum – arbete &amp;aring;t alla och livsl&amp;aring;ngt l&amp;auml;rande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikas befrielse fr&amp;aring;n kolonialismen p&amp;aring; 60-talet och fram&amp;aring;t hade ett starkt st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n Sverige. En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r l&amp;auml;nderna i Afrika ska bygga p&amp;aring; och utveckla den traditionen. St&amp;ouml;det till Afrikas l&amp;auml;nder har alltid haft bred f&amp;ouml;rankring s&amp;aring;v&amp;auml;l i Sveriges riksdag som i samh&amp;auml;llet i stort med undantag f&amp;ouml;r Moderaterna och delar av n&amp;auml;ringslivet. Svenska folkr&amp;ouml;relsers samarbete med det civila samh&amp;auml;llet i Afrika &amp;auml;r v&amp;auml;l utvecklat. Vi vill s&amp;auml;rskilt uppmuntra detta samarbete och en satsning b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka utbytet mellan svenska och afrikanska ungdomar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill se ett AU som EU kan ha en starkare relation till. Regionala organ som kan hantera utmaningar p&amp;aring; den egna kontinenten f&amp;ouml;rebygger konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De f&amp;ouml;rnyade relationerna med Afrika ska utvecklas genom ett brett kunskapsutbyte mellan f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r olika delar av samh&amp;auml;llet, bland annat fr&amp;aring;n forskning, n&amp;auml;ringsliv, fackliga organisationer och kultur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre svara upp mot utvecklingen i Afrika har Socialdemokraterna antagit ett nytt program f&amp;ouml;r en svensk Afrikapolitik. I denna motion tar vi i lite kortare form upp n&amp;aring;gra angel&amp;auml;gna omr&amp;aring;den, men i programmet utvecklar vi hela v&amp;aring;r politik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De omv&amp;auml;lvande h&amp;auml;ndelserna med folkliga krav p&amp;aring; demokrati i flera nordafrikanska l&amp;auml;nder behandlas i ett eget avsnitt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141167" name="_Toc305141167"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370390" name="_Toc339370390"&gt;&lt;/a&gt;Arbete, tillv&amp;auml;xt och fackliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbete &amp;auml;r l&amp;auml;nken mellan ekonomisk tillv&amp;auml;xt, ekonomisk r&amp;auml;ttvisa och minskad fattigdom. Fokus p&amp;aring; syssels&amp;auml;ttning &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en viktig del i arbetet med att samordna r&amp;auml;ttighets- och utvecklingsperspektiven. Arbete och tillv&amp;auml;xt &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r utveckling p&amp;aring; den afrikanska kontinenten precis som i hela v&amp;auml;rlden. Det finns en tydlig koppling mellan formella jobb och informella jobb. I de l&amp;auml;nder i v&amp;auml;rlden som lyckats f&amp;aring; en st&amp;ouml;rre andel formell arbetsmarknad minskar fattigdomen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r Afrika har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r som ett huvudm&amp;aring;l att st&amp;ouml;dja en h&amp;aring;llbar och h&amp;ouml;g tillv&amp;auml;xt, full syssels&amp;auml;ttning, anst&amp;auml;ndiga arbetsvillkor och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning av resurser. Vi b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja afrikanska l&amp;auml;nder att formulera egna m&amp;aring;l som &amp;auml;r inriktade p&amp;aring; att skapa en stabil makroekonomisk situation, med starka offentliga finanser och stabil prisniv&amp;aring;, samtidigt som de tydligt bidrar till en mer r&amp;auml;ttvis inkomstf&amp;ouml;rdelning och &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikas integration i den globaliserade ekonomin och politiken &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet f&amp;ouml;r utveckling. Vi vill se en global handelspolitik som ger m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt inom den egna jordbruks- och energisektorn. Mineraler, olja och naturtillg&amp;aring;ngar ger viktiga inkomster men driver inte endast p&amp;aring; samh&amp;auml;llsutvecklingen, &amp;auml;ven konflikter f&amp;aring;r sin n&amp;auml;ring ur dessa rikedomar. Afrika m&amp;aring;ste p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt kunna dra f&amp;ouml;rdelar av sina tillg&amp;aring;ngar s&amp;aring;v&amp;auml;l som globaliseringens potential.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omv&amp;auml;rldens relationer med l&amp;auml;nderna i Afrika, dess folk och nationer, f&amp;ouml;retag och organisationer, m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; internationell r&amp;auml;tt och vila p&amp;aring; ett r&amp;auml;ttighetsperspektiv d&amp;auml;r individen st&amp;aring;r i centrum.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga fundament, men otillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rs&amp;auml;kra att globaliseringens frukter kommer m&amp;auml;nniskorna p&amp;aring; den afrikanska kontinenten till del. Detta kan endast ske genom en aktiv politik med starka institutioner, god samh&amp;auml;llsstyrning, gott ledarskap och bek&amp;auml;mpande av korruption. Balanserade l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; samh&amp;auml;llens utmaningar inneh&amp;aring;ller ocks&amp;aring; rimliga skatteuttag. Detta utg&amp;ouml;r i sin tur grunden f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling, investeringar och handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt en rik v&amp;auml;rldsdel. I vissa regioner finns enorma naturtillg&amp;aring;ngar, men alltf&amp;ouml;r ofta f&amp;ouml;rnekas m&amp;auml;nniskor r&amp;auml;tten att sj&amp;auml;lva f&amp;aring; del av landets resurser. Det &amp;auml;r viktigt att l&amp;auml;ndernas egna resurser som diamanter, mineraler och olja kommer den egna befolkningen till del. Kimberlyprocessen, ett initiativ som lett till certifiering av diamanter, har varit och &amp;auml;r viktig p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt genom att den har visat p&amp;aring; kopplingen mellan r&amp;aring;varor och krig och konflikter och ekonomisk brottslighet. D&amp;auml;rigenom ges erfarenheter f&amp;ouml;r flera r&amp;aring;varor och i fler geografiska omr&amp;aring;den. F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar finns f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad transparens vid utvinning och handel. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige kan ta initiativ f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt regelverk och en europeisk lagstiftning om konfliktmineralerna, d&amp;auml;ribland de tre ”T-na”: tungsten, tenn och tantalum, samt guld. Socialdemokraterna v&amp;auml;lkomnar att Afrikanska unionen har antagit en deklaration f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar mineralpolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikapolitiken b&amp;ouml;r ha som m&amp;aring;l att st&amp;ouml;dja en h&amp;aring;llbar och h&amp;ouml;g tillv&amp;auml;xt, full syssels&amp;auml;ttning och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning. Vi b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja afrikanska l&amp;auml;nder att formulera egna m&amp;aring;l som &amp;auml;r inriktade p&amp;aring; att skapa en stabil makroekonomisk situation, med starka offentliga finanser och stabil inflation, samtidigt som de tydligt bidrar till en mer r&amp;auml;ttvis inkomstf&amp;ouml;rdelning och &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige och EU b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i forum som V&amp;auml;rldsbanken och Internationella valutafonden driva att de i sina landprogram ska inkorporera projekt som utvecklar de grundl&amp;auml;ggande trygghetssystemen i afrikanska l&amp;auml;nder, och inte som i dag st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; motsatsen. Generella sociala trygghetssystem som &amp;auml;r demokratiskt styrda och solidariskt finansierade via skattesystem bidrar till ekonomisk tillv&amp;auml;xt och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbruket &amp;auml;r den n&amp;auml;ring som syssels&amp;auml;tter flest personer i Afrika. Jordbruket &amp;auml;r den avg&amp;ouml;rande ekonomiska motorn och f&amp;ouml;r en l&amp;aring;ng rad l&amp;auml;nder. Men det som skulle kunna vara en viktig potential f&amp;ouml;r Afrikas tillv&amp;auml;xt, export av jordbruksprodukter, bromsas av hinder att komma in p&amp;aring; de internationella marknaderna. Jordbrukspolitiken &amp;auml;r mycket betydelsefull f&amp;ouml;r Afrikas utveckling. Sverige m&amp;aring;ste som EU-medlem verka kraftigare f&amp;ouml;r en reformering av EU:s jordbruks- och handelspolitik i riktning mot att handelshindren och jordbruksst&amp;ouml;det helt avskaffas. De h&amp;ouml;ga matpriserna skapar sociala sp&amp;auml;nningar och oro. Det kan &amp;auml;ven underminera det l&amp;aring;ngsiktiga arbetet som g&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser exempel p&amp;aring; en l&amp;aring;ngsiktig, h&amp;aring;llbar turism v&amp;auml;xa fram. Kontinentens rika historia och kultur, storslagen och omv&amp;auml;xlande natur i kombination med framv&amp;auml;xten av ett modernt, globaliserat Afrika g&amp;ouml;r turism till en n&amp;auml;ring med stor utvecklingspotential.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r politik f&amp;ouml;r Afrika st&amp;ouml;der frihandel. Handelsf&amp;ouml;rbindelser och investeringar ska bygga p&amp;aring; ett reellt partnerskap och st&amp;ouml;dja utvecklingen av en &amp;ouml;ppen och fri handel, s&amp;aring;v&amp;auml;l mellan de afrikanska l&amp;auml;nderna sj&amp;auml;lva som mellan Sverige, EU och Afrika. De afrikanska l&amp;auml;ndernas produktionskapacitet och produktivitet m&amp;aring;ste utvecklas f&amp;ouml;r att utg&amp;ouml;ra grunden f&amp;ouml;r en social politik f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. &amp;Ouml;kade exportinkomster och fler arbetstillf&amp;auml;llen bidrar till utveckling. Men handel och investeringar kan – fel utformade – ocks&amp;aring; leda till &amp;ouml;kad fattigdom, &amp;ouml;kade klyftor och exploatering av b&amp;aring;de m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att fattiga l&amp;auml;nder f&amp;aring;r reell m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka de handelsavtal som ber&amp;ouml;r dem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelspolitiken ska verka f&amp;ouml;r reformer inom EU och V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO) som st&amp;auml;rker de fattiga l&amp;auml;ndernas kapacitet att delta p&amp;aring; lika villkor i de processer som formar villkoren f&amp;ouml;r handel och investeringar. &amp;Ouml;ppenheten kring handelsf&amp;ouml;rhandlingar m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka s&amp;aring; att medborgare, det civila samh&amp;auml;llet och folkvalda f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att delta i dialog. Handelspolitiken m&amp;aring;ste utg&amp;ouml;ra en av h&amp;ouml;rnstenarna i EU:s relation med Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelspolitiken ska utformas p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att den inte leder till milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring eller sociala sp&amp;auml;nningar. En socialdemokratisk Afrikapolitik ska st&amp;ouml;dja svenska initiativ som skapar god tillv&amp;auml;xt och h&amp;aring;llbar utveckling. Den afrikanska diasporan spelar en viktig roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av externa resurser f&amp;ouml;r investeringar i Afrika – vilket i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder utg&amp;ouml;r en av de fr&amp;auml;msta k&amp;auml;llorna f&amp;ouml;r infl&amp;ouml;de av valuta och investeringar. V&amp;aring;r politik ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ta till vara den afrikanska diasporans kunskaper och kontakter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikapolitiken b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja svenska initiativ som skapar god tillv&amp;auml;xt och h&amp;aring;llbar utveckling. Den afrikanska diasporan spelar en viktig roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av externa resurser f&amp;ouml;r investeringar i Afrika – vilket i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder utg&amp;ouml;r en av de fr&amp;auml;msta k&amp;auml;llorna f&amp;ouml;r infl&amp;ouml;de av valuta och investeringar. Diasporan &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en strategisk akt&amp;ouml;r som kan spela en nyckelroll. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ta till vara de kunskaper och kontakter som den afrikanska diasporan besitter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med tillv&amp;auml;xt f&amp;ouml;ljer ocks&amp;aring; ett &amp;ouml;kande sparande. Inhemskt sparande placeras ofta utanf&amp;ouml;r Afrika. En utveckling av finansmarknaden och aktieb&amp;ouml;rser bidrar till att underl&amp;auml;tta investeringar i fler l&amp;auml;nder. Behovet av kapital och investeringar i Afrika &amp;auml;r stort. Infrastruktur och service &amp;auml;r f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och utveckling. Sverige ska st&amp;ouml;dja utvecklingen av regionala afrikanska b&amp;ouml;rser. Utveckling av en h&amp;aring;llbar turistn&amp;auml;ring &amp;auml;r en stor tillv&amp;auml;xtpotential f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder. Vi vill ocks&amp;aring; peka p&amp;aring; vikten av svensk n&amp;auml;rvaro, b&amp;aring;de n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller utvecklingssamarbetet och partnerskapet men ocks&amp;aring; handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige finns en stor kompetens om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet och om fackliga organisationers roll i uppbyggnaden av demokratier som b&amp;ouml;r tas till vara i samarbetet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och utveckling i Afrika. I l&amp;auml;nder som har starka, demokratiska och fria fackf&amp;ouml;reningar &amp;auml;r v&amp;auml;lst&amp;aring;nds- och demokratiutvecklingen generellt sett b&amp;auml;ttre &amp;auml;n i l&amp;auml;nder som saknar fria fackf&amp;ouml;reningar. Vi socialdemokrater kommer st&amp;auml;ndigt att reagera och protestera mot kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och aktivt st&amp;ouml;dja fackliga ledare och aktiva som hotas och f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Multinationella f&amp;ouml;retag har ansvar att f&amp;ouml;lja lagstiftning och konventioner. De fackliga fr&amp;aring;gorna &amp;auml;r mycket viktiga och m&amp;aring;ste lyftas fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r Afrikapolitik ska i alla sammanhang lyfta fram och st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, inklusive dem i arbetslivet, fr&amp;auml;mjas och respekteras. S&amp;auml;rskilda insatser b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller offentlig upphandling, uppf&amp;ouml;ljning av handelsavtal i internationella organ som V&amp;auml;rldsbanken, Internationella valutafonden och FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett n&amp;auml;ra partnerskap &amp;auml;r ocks&amp;aring; en viktig k&amp;auml;lla till kunskap och samverkan f&amp;ouml;r oss i Sverige omkring de gemensamma utmaningar som arbetstagare v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r i globaliseringen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141168" name="_Toc305141168"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370391" name="_Toc339370391"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingssamarbete och partnerskap&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under l&amp;aring;ng tid har den dominerande relationen med Afrikas l&amp;auml;nder varit olika typer av utvecklingssamarbete. En breddning av relationerna mellan Sverige och Afrika inneb&amp;auml;r samtidigt att den hittills dominerande relationen beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras och f&amp;ouml;rdjupas. Det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet &amp;auml;r, och ska &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis vara, fattigdomsbek&amp;auml;mpning och att uppfylla millenniem&amp;aring;len. Sverige m&amp;aring;ste s&amp;auml;tta st&amp;ouml;rre press p&amp;aring; de rika och stora givarl&amp;auml;nderna, exempelvis inom EU och G8, att leva upp till sina egna l&amp;ouml;ften. Tv&amp;auml;rt emot de &amp;ouml;kande behoven och l&amp;ouml;ftena sjunker EU:s samlade bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att millenniem&amp;aring;len ska uppfyllas m&amp;aring;ste den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen p&amp;aring; den afrikanska kontinenten st&amp;auml;rkas. En svensk Afrikapolitik kan bidra till detta genom att verka f&amp;ouml;r en breddning och f&amp;ouml;rdjupning av bilden av Afrika samt genom insatser som riktar sig mot de &amp;aring;tta millenniem&amp;aring;len: fattigdomsbek&amp;auml;mpning, utbildning, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och kvinnors r&amp;auml;ttigheter, barnad&amp;ouml;dlighet, m&amp;ouml;drav&amp;aring;rd, hiv/aids, malaria och tbc, h&amp;aring;llbar utveckling och partnerskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig del av partnerskapet &amp;auml;r att fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati genomsyrar allt arbete. Konkreta fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, inte minst brist p&amp;aring; s&amp;aring;dana eller kr&amp;auml;nkningar emot dem, ska tas upp i en partnerskapsdialog. Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;kat internationellt bist&amp;aring;nd till Afrika och en snabbare och mer omfattande skuldavskrivning till de allra fattigaste l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det bist&amp;aring;nds- och opinionsarbete som g&amp;ouml;rs av det civila samh&amp;auml;llet och folkr&amp;ouml;relserna i Sverige om Afrika ska ut&amp;ouml;kas. Partnerskap bygger p&amp;aring; att parterna k&amp;auml;nner och respekterar varandra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om Brain Drain eller Brain Gain liksom diasporans roll i utveckling &amp;auml;r strategisk och ett antal gemenskapsinitiativ som syftar till att omvandla Brain Drain till Brain Gain kommer att tas. Diasporans roll f&amp;ouml;r utveckling kommer att belysas och st&amp;ouml;djas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141169" name="_Toc305141169"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370392" name="_Toc339370392"&gt;&lt;/a&gt;Avkolonisering, demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och god samh&amp;auml;llsstyrning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r Afrika ska prioritera god samh&amp;auml;llsstyrning och gott ledarskap. Utvecklingen av demokrati och samh&amp;auml;llsskick har n&amp;aring;tt olika l&amp;aring;ngt i olika l&amp;auml;nder. Krig och konflikter har lett till bakslag i vissa l&amp;auml;nder samtidigt som vi ocks&amp;aring; sett stora demokratiska framg&amp;aring;ngar p&amp;aring; andra h&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En integration av Afrikas l&amp;auml;nder i v&amp;auml;rldsekonomin f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter demokratiska samh&amp;auml;llen med v&amp;auml;l fungerande institutioner. Det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara en prioritet f&amp;ouml;r en svensk Afrikapolitik att st&amp;ouml;dja Afrikanska unionens (AU) initiativ och arbete f&amp;ouml;r demokrati och gott samh&amp;auml;llsskick, samt att underst&amp;ouml;dja AU genom st&amp;ouml;d och dialog med afrikanska parter, s&amp;aring;v&amp;auml;l multilateralt som bilateralt och genom det civila samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning ska vara principen om afrikanskt och lokalt &amp;auml;garskap av problemformulering och agenda samt respekten f&amp;ouml;r varje individs universella m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;God samh&amp;auml;llsstyrning har ett flertal dimensioner. Det omfattar uppbyggnaden och f&amp;ouml;rvaltningen av en statsapparat som p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er – nationellt, regionalt och lokalt – ska pr&amp;auml;glas av effektivitet, &amp;ouml;ppenhet, r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet samt insyn och deltagande av samh&amp;auml;llsmedborgarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fria, demokratiska, &amp;aring;terkommande och allm&amp;auml;nna val &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga, men inte tillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att skapa ett demokratiskt samh&amp;auml;llsskick. Det kr&amp;auml;vs att hela samh&amp;auml;llets aktiviteter, inte minst regeringens, politiska partiers och statsf&amp;ouml;rvaltningens, pr&amp;auml;glas av respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, lagar och regler och att skattemedel utnyttjas effektivt till gagn f&amp;ouml;r medborgarna och hela samh&amp;auml;llets utveckling. St&amp;auml;rkandet av r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten utg&amp;ouml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling av gott styrelseskick. Fria och oberoende medier har en viktig roll som granskare av makthavarna och upplysare av medborgarna om deras r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fungerande politiska partier &amp;auml;r viktiga grundstenar i en demokrati. Utan demokratiska partier, med frivilligt aktivt deltagande av medborgarna och med partistrukturer som garanterar medlemmarna r&amp;auml;tten till initiativ och beslutande i demokratisk ordning, kan aldrig demokratin bef&amp;auml;stas i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiska partier &amp;auml;r en del av det civila samh&amp;auml;llet och &amp;auml;r den brygga som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att kanalisera medborgarnas krav till politiska handlingsprogram, d&amp;auml;r ansvar kan utkr&amp;auml;vas av dem som v&amp;auml;ljs att genomf&amp;ouml;ra dessa program. Det svenska arbetet och st&amp;ouml;det till utveckling av demokratiska partier &amp;auml;r viktigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikapolitiken b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r utveckling av politiska partier, ett aktivt civilt samh&amp;auml;lle och f&amp;ouml;r demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och fred. Vi ska st&amp;ouml;dja institutioner som verkar f&amp;ouml;r stabila demokratiska strukturer och gott ledarskap. Anna Lindhs initiativ med en politisk ledarskapsdialog mellan nordiska och afrikanska ledare ska utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bek&amp;auml;mpa korruption och ekonomisk brottslighet liksom skatteparadis och skadlig skattekonkurrens mellan l&amp;auml;nder &amp;auml;r viktiga best&amp;aring;ndsdelar i en Afrikapolitik som str&amp;auml;var efter att st&amp;auml;rka de ekonomiska och politiska institutionerna i de afrikanska l&amp;auml;nderna. Vi vill utse en s&amp;auml;rskild svensk ambassad&amp;ouml;r f&amp;ouml;r bek&amp;auml;mpande av korruption och av skatteflykt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141170" name="_Toc305141170"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370393" name="_Toc339370393"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lsa och utbildning – grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika s&amp;ouml;der om Sahara &amp;auml;r den region i v&amp;auml;rlden som &amp;auml;r h&amp;aring;rdast drabbad av hiv/aids. I halvtidsgenomg&amp;aring;ngen av millenniem&amp;aring;len pekas omr&amp;aring;det ut av FN som ett av de omr&amp;aring;den i v&amp;auml;rlden d&amp;auml;r det &amp;auml;r sv&amp;aring;rast att uppn&amp;aring; m&amp;aring;len. Hiv/aids-epidemin &amp;auml;r ett allvarligt hot mot samh&amp;auml;llsutveckling och fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbredningen av hiv/aids sammanfaller till stor del med utbredningen av malaria och tuberkulos. Afrika &amp;auml;r v&amp;auml;rst drabbat i hela v&amp;auml;rlden av dessa sjukdomar. Kopplingen mellan malaria och aids visar att de kraftigt samverkar, f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrar sjukdomen och f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar behandlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hiv/aids utg&amp;ouml;r ett hot som inom vissa regioner kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med ett krigstillst&amp;aring;nd och som kr&amp;auml;ver en allm&amp;auml;n och bred mobilisering av alla krafter i samh&amp;auml;llet. Politisk vilja och ledarskap &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;r att kampen mot hiv/aids ska vara m&amp;ouml;jlig att genomf&amp;ouml;ra konsekvent och effektivt. Stigmatiseringen av hiv/aids och bristen p&amp;aring; agerande fr&amp;aring;n ansvariga politiker &amp;auml;r oacceptabel. Det finns en koppling mellan spridningen av hiv/aids och kvinnors st&amp;auml;llning i samh&amp;auml;llet, och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi, ocks&amp;aring; som ett led i kampen mot smittspridning, betona flickors utbildning, st&amp;auml;rkande av kvinnors st&amp;auml;llning samt sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de stora utmaningarna f&amp;ouml;r utveckling i Afrika idag &amp;auml;r att skapa m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r god utbildning p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er i samh&amp;auml;llet. Fler barn g&amp;aring;r i skola &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin, men kolonialism och diskriminering har l&amp;auml;mnat efter sig stora brister i de afrikanska samh&amp;auml;llena. Det r&amp;aring;der ingen tvekan om att utbildning idag &amp;auml;r en bristvara, s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r flickor, och en flaskhals f&amp;ouml;r Afrikas utveckling. Folkbildning &amp;auml;r en viktig faktor f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med analfabetism och l&amp;aring;g utbildningsniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Analfabetismen &amp;auml;r stor, arbetskraften &amp;auml;r i h&amp;ouml;g grad outbildad och arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r h&amp;ouml;g bland dem, samtidigt som det &amp;auml;r brist p&amp;aring; yrkesutbildade och forskare. En v&amp;auml;sentlig del av utvecklingssamarbetet med afrikanska l&amp;auml;nder b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara det livsl&amp;aring;nga l&amp;auml;randet. Studentutbyte ska fr&amp;auml;mjas och utvecklas. En s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; flickors och kvinnors utbildning ska g&amp;ouml;ras. Sverige ska ocks&amp;aring; i samarbetet underst&amp;ouml;dja h&amp;ouml;gre utbildning och forskning. Samarbetet mellan svenska och afrikanska universitet ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utvidgas och f&amp;ouml;rdjupas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141171" name="_Toc305141171"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370394" name="_Toc339370394"&gt;&lt;/a&gt;Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika &amp;auml;r en kontinent med m&amp;aring;nga framst&amp;aring;ende kvinnliga f&amp;ouml;rebilder. Samtidigt &amp;auml;r majoriteten av Afrikas – och v&amp;auml;rldens – fattiga m&amp;auml;nniskor, kvinnor och barn. Exploatering, f&amp;ouml;rtryck, prostitution och trafficking drabbar s&amp;auml;rskilt h&amp;aring;rt i krig och konflikter. Afrikanska unionens olika mekanismer f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter ska st&amp;ouml;djas. Alla insatser i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till Afrika ska ha ett genusperspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r v&amp;aring;r politik ska vara FN:s resolution 1325. Att fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet ska ocks&amp;aring; vara en m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r samverkan. V&amp;aring;r politik ska verka f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter, r&amp;auml;tten till fri abort och verka f&amp;ouml;r att omfatta homo-, bi- och transsexuellas (hbt) r&amp;auml;ttigheter. Afrikanska unionens kvinnokonvention och dess arbete f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet ska st&amp;ouml;djas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Likas&amp;aring; ska kvinnokonventionen (Cedaw) vara v&amp;auml;gledande f&amp;ouml;r v&amp;aring;r politik. M&amp;aring;nga kvinnor uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkningar enbart p&amp;aring; grund av att de &amp;auml;r kvinnor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska vi lyfta fram kvinnokonventionen i v&amp;aring;rt arbete med Afrika, f&amp;ouml;r att ytterligare po&amp;auml;ngtera och s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla avskaffandet av diskriminering av kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141172" name="_Toc305141172"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370395" name="_Toc339370395"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;, energi, klimat och h&amp;aring;llbar utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillv&amp;auml;xt och utveckling kan, och m&amp;aring;ste, g&amp;aring; hand i hand med arbetet f&amp;ouml;r en god milj&amp;ouml;. Att st&amp;auml;lla tillv&amp;auml;xt i motsatsst&amp;auml;llning till milj&amp;ouml; &amp;auml;r att f&amp;ouml;rneka de fattiga l&amp;auml;nderna r&amp;auml;tten till utveckling och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utveckling inneb&amp;auml;r &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt, b&amp;auml;ttre utbildning, &amp;ouml;kad livsl&amp;auml;ngd och &amp;ouml;kad v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Detta &amp;ouml;kar i sin tur energikonsumtion och d&amp;auml;rmed milj&amp;ouml;farliga utsl&amp;auml;pp som driver p&amp;aring; v&amp;auml;xthuseffekten och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. Men utvecklingsspiralen &amp;auml;r inte f&amp;ouml;rutbest&amp;auml;md.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En Afrikapolitik kan bara bli framg&amp;aring;ngsrik om den rika v&amp;auml;rlden uppfyller sina klimat&amp;aring;taganden. Utvecklingsl&amp;auml;nder och kontinenter som Afrika kan och m&amp;aring;ste ta en annan v&amp;auml;g redan fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan. Tillv&amp;auml;xt och utveckling st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; &amp;auml;ndliga resurser, men effektivare anv&amp;auml;ndning minskar kraven. Utvecklingen av nya f&amp;ouml;rnyelsebara och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga energislag m&amp;aring;ste komma Afrika till del genom att de g&amp;ouml;rs ekonomiskt f&amp;ouml;rsvarbara. Sverige har b&amp;aring;de m&amp;ouml;jlighet och ansvar att bidra till att skapa en h&amp;aring;llbar utveckling f&amp;ouml;r Afrika. P&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt kan detta &amp;auml;ven skapa en exportindustri, som ger nya int&amp;auml;kter f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder i Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens mest framst&amp;aring;ende l&amp;auml;nder p&amp;aring; milj&amp;ouml;teknik. Vi vill st&amp;ouml;dja en politik som ger Afrikas l&amp;auml;nder tillg&amp;aring;ng till aktuell forskning och ny milj&amp;ouml;teknik. En s&amp;auml;rskild fond f&amp;ouml;r investeringar i h&amp;aring;llbar utveckling och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga investeringar i Afrika ska skapas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika drabbas redan idag och sannolikt ocks&amp;aring; h&amp;aring;rt i framtiden av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. &amp;Ouml;kenspridningen och den stigande havsniv&amp;aring;n &amp;auml;r tv&amp;aring; tecken. Arbetet med att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en prioriterad uppgift i alla politiska organ. De m&amp;auml;nniskor som drabbas av krig, konflikter och naturkatastrofer &amp;auml;r idag mycket utsatta. Afrika riskerar att drabbas av stora flyktingr&amp;ouml;relser p&amp;aring; grund av klimat- och milj&amp;ouml;f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141173" name="_Toc305141173"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370396" name="_Toc339370396"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kerhet och konflikter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring;v&amp;auml;l st&amp;ouml;d till utveckling som deltagande i kris- och konflikthanteringsinsatser b&amp;ouml;r vara delar av Sveriges politik f&amp;ouml;r de v&amp;aring;ldsdrabbade folken och l&amp;auml;nderna i Afrika. F&amp;ouml;rsoningsprocessen i Sydafrika &amp;auml;r ett exempel p&amp;aring; en imponerande vilja och kraft att kunna g&amp;aring; vidare efter konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska h&amp;aring;llningen &amp;auml;r att kampen mot terrorism m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras med respekt f&amp;ouml;r de v&amp;auml;rden den ska f&amp;ouml;rsvara – med respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den oroande utvecklingen mot &amp;ouml;kade etniska mots&amp;auml;ttningar som faktor i konflikter m&amp;aring;ste motverkas. Politisk exploatering m&amp;aring;ste st&amp;auml;vjas och i kontakter och relationer, inte minst p&amp;aring; politisk niv&amp;aring; med afrikanska ledare, b&amp;ouml;r fr&amp;aring;gor om tolerans och icke-rasism st&amp;aring; h&amp;ouml;gt p&amp;aring; dagordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionala organ f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r omistliga delar av en internationell r&amp;auml;ttsordning, och det internationella samarbetet p&amp;aring; regional niv&amp;aring; b&amp;ouml;r utvecklas. Dessa regionala samarbeten handlar i h&amp;ouml;g grad om ekonomiskt samarbete men ber&amp;ouml;r ocks&amp;aring; m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, s&amp;auml;kerhet och andra fr&amp;aring;gor som m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas tillsammans. Dessa samarbeten beh&amp;ouml;ver ta ett st&amp;ouml;rre ansvar &amp;auml;n i dag f&amp;ouml;r b&amp;aring;de utvecklings- och s&amp;auml;kerhetsfr&amp;aring;gor. Det b&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rsta hand vara EU som tar ansvar f&amp;ouml;r att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla internationell fred och s&amp;auml;kerhet inom Europa och Afrikanska unionen som tar detta ansvar i Afrika. EU med sina &amp;ouml;verl&amp;auml;gsna resurser b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja andra regioners organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;SADC &amp;auml;r en regional organisation med vilken v&amp;aring;ra relationer kan utvecklas ytterligare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sammanhanget vill vi betona FN:s resolutioner s&amp;aring;som 1325, 1820 och 1612. Krigets p&amp;aring;verkan p&amp;aring; kvinnor och flickor &amp;auml;r mycket tydligt n&amp;auml;r de &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt utsatta genom det fruktansv&amp;auml;rda v&amp;aring;ld som anv&amp;auml;nds som ett led i krigf&amp;ouml;ringen. Kvinnors deltagande i arbetet f&amp;ouml;r konfliktl&amp;ouml;sning och deras viktiga roll f&amp;ouml;r att kunna bygga en h&amp;aring;llbar fred &amp;auml;r tydlig. F&amp;ouml;r att den fred som skapas ska kunna vara h&amp;aring;llbar m&amp;aring;ste kvinnor och m&amp;auml;n delta p&amp;aring; likv&amp;auml;rdiga villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141174" name="_Toc305141174"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370397" name="_Toc339370397"&gt;&lt;/a&gt;Afrikas horn&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har haft en viktig roll i regionen. Vi vill peka p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheterna till att &amp;aring;terskapa engagemanget f&amp;ouml;r Afrikas horn med initiativ som ett regionalt toppm&amp;ouml;te f&amp;ouml;r Afrikas horn. En regional ansats fr&amp;aring;n Sverige i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till l&amp;auml;nderna p&amp;aring; Afrikas horn har att ta sin utg&amp;aring;ngspunkt i folkr&amp;auml;tten, &amp;ouml;msesidig respekt f&amp;ouml;r internationellt erk&amp;auml;nda gr&amp;auml;nser och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi verkar f&amp;ouml;r att EU ska ha en samlad och regional ansats i relation till l&amp;auml;nderna p&amp;aring; Afrikas horn. Insatser till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r hanteringen av regionala och gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande problem p&amp;aring; Afrikas horn kan ha som en utg&amp;aring;ngspunkt att st&amp;auml;rka st&amp;ouml;det till regionala organisationer. Vi vill betona vikten av regional samverkan f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja &amp;ouml;kat f&amp;ouml;rtroende mellan olika parter. Igad, som har sitt s&amp;auml;te i Djibouti, &amp;auml;r i detta sammanhang en samverkanspartner liksom AU. En samlad regional ansats fr&amp;aring;n EU som ger l&amp;auml;nder och regioner utrymme men inte avkall p&amp;aring; folkr&amp;auml;tten kan vara en konstruktiv v&amp;auml;g f&amp;ouml;r samverkan och n&amp;auml;rmande mellan EU och l&amp;auml;nderna p&amp;aring; Afrikas horn. Det kr&amp;auml;vs s&amp;aring;v&amp;auml;l diplomatiska som administrativa insatser f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja en l&amp;aring;ngsiktig politik p&amp;aring; Afrikas horn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utmaningar p&amp;aring; Afrikas horn med l&amp;auml;nderna Eritrea, Etiopien, Djibouti och Somalia &amp;auml;r flertaliga. Somalia med huvudstaden Mogadishu&lt;span style="color: #2f2f2f;"&gt; &lt;/span&gt;fungerar i praktiken inte som ett sammanh&amp;aring;llet land, Puntland &amp;auml;r en sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig republik, medan Somaliland utropat sig sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt med Hargeisa som centrum. L&amp;aring;ngvariga konflikter p&amp;aring; land p&amp;aring;verkar ocks&amp;aring; s&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;farten p&amp;aring; Adenviken. Sverige har p&amp;aring; FN:s mandat ing&amp;aring;tt i EU:s marina insats Operation Atalanta med syftet att skydda FN:s v&amp;auml;rldslivsmedelsprograms (WFP) humanit&amp;auml;ra hj&amp;auml;lps&amp;auml;ndningar samt f&amp;ouml;rebygga, avv&amp;auml;rja och bek&amp;auml;mpa sj&amp;ouml;r&amp;ouml;veri utanf&amp;ouml;r Somalias kust. Pirater &amp;auml;r ett fortsatt problem. Sveriges arbete i kontaktgruppen f&amp;ouml;r Somalia har byggt upp ett f&amp;ouml;rtroende som st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; ett ansvarsfullt agerande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt kr&amp;auml;vs fungerande samh&amp;auml;llsskick som en grundl&amp;auml;ggande faktor f&amp;ouml;r att kunna skapa positiv utveckling. Torka anges n&amp;auml;stan ryggradsm&amp;auml;ssigt som f&amp;ouml;rklaring till sv&amp;auml;lten. Och det var uteblivna regn som satte ig&amp;aring;ng den negativa spiral som f&amp;ouml;ljts av torka och sv&amp;auml;lt. Men det &amp;auml;r inte &amp;ouml;desbundet att torka ska leda till sv&amp;auml;lt. Det handlar om m&amp;auml;nniskors prioriteringar och agerande. Sv&amp;auml;lt &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om makt och politik, det tar tid att &amp;auml;ndra. Effekterna p&amp;aring; de drabbade m&amp;auml;nniskorna, inte minst barnen, finns kvar i m&amp;aring;nga &amp;aring;r. Det finns f&amp;aring; humanit&amp;auml;ra katastrofer som &amp;auml;r kortvariga, annat &amp;auml;n i omv&amp;auml;rldens uppm&amp;auml;rksamhet. Regeringen har hittills sett situationen som en rent humanit&amp;auml;r katastrof, men det handlar om problem som bist&amp;aring;ndet inte ensamt kan l&amp;ouml;sa. Det vi ser &amp;auml;r en politisk katastrof d&amp;auml;r l&amp;ouml;sningarna m&amp;aring;ste s&amp;ouml;kas p&amp;aring; det regionala planet. Det kr&amp;auml;ver internationellt st&amp;ouml;d och politiska prioriteringar hos de drabbade l&amp;auml;nderna, fr&amp;auml;mst Kenya, Etiopien och Somalia samt samverkan dem emellan. Tv&amp;aring; faktorer &amp;auml;r &amp;ouml;verordnade: bristen p&amp;aring; fred och demokrati samt regionala sp&amp;auml;nningar och konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Al-Shabab har terroriserat befolkningen, tv&amp;aring;ngsrekryterat till sin milis och lagt beslag p&amp;aring; delar av b&amp;ouml;ndernas produkter. Humanit&amp;auml;ra kriser &amp;auml;r resultatet av kaos, klanstrider och konflikter. Det ska inte f&amp;ouml;renklat h&amp;auml;nskjutas till uteblivna regn. L&amp;auml;get har nu stabiliserats men miljoner m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r fortsatt p&amp;aring; flykt. Samtidigt vet vi att klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna alltmer kommer att p&amp;aring;verka men &amp;auml;ven f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskors livsvillkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I f&amp;ouml;rslaget till Somalias nya grundlag som parlamentet har att ta st&amp;auml;llning till f&amp;ouml;rbjuds kvinnlig omsk&amp;auml;relse. Omkring 96 procent av alla somaliska flickor uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r k&amp;ouml;nsstympning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omv&amp;auml;rlden har i olika omg&amp;aring;ngar ingripit i Somalia. AU och den provisoriska somaliska regeringen har tagit initiativ. I Somalia fanns som resultat av medlingsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;k en regering med st&amp;ouml;d av s&amp;aring;v&amp;auml;l v&amp;auml;st som av AU. Det somaliska nyinsvurna parlamentet har valt en ny president. Men Somalias regering saknar &amp;auml;nd&amp;aring; idag, 20 &amp;aring;r sedan staten f&amp;ouml;ll ihop, kapacitet att genomf&amp;ouml;ra sina beslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De ekonomiska kostnaderna f&amp;ouml;r krigstillst&amp;aring;ndet har varit enorma. Det uppskattas att den humanit&amp;auml;ra hj&amp;auml;lpen och utvecklingshj&amp;auml;lpen till Somalia under 20 &amp;aring;r har uppg&amp;aring;tt till 13 miljarder dollar. Under samma period har somalier utanf&amp;ouml;r landet skickat ungef&amp;auml;r lika mycket till sina kvarvarande anh&amp;ouml;riga. N&amp;auml;rmare en fj&amp;auml;rdedel av somalierna &amp;auml;r nu flyktingar inom eller utom landet. Men sj&amp;auml;lvklart &amp;auml;r listan p&amp;aring; dem som tj&amp;auml;nat p&amp;aring; kaoset l&amp;aring;ng – krigsherrar, korrupta politiker, pirater, vapensmugglare, droghandlare, penningtv&amp;auml;ttare och till och med hj&amp;auml;lporganisationer. Om inte fler kan tj&amp;auml;na p&amp;aring; fred &amp;auml;n p&amp;aring; kaos och konflikt kommer hungersn&amp;ouml;den att &amp;aring;terkomma.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi v&amp;auml;lkomnar att EU har tillsatt en s&amp;auml;rskild representant och understryker vikten av att representanter fr&amp;aring;n Somaliland kan delta i processer. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sv&amp;aring;righeterna p&amp;aring; Afrikas horn – och m&amp;ouml;jligheterna – ska ses i ett sammanhang. FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;ds engagemang &amp;auml;r angel&amp;auml;get. Principiellt har vi inv&amp;auml;ndningar mot en klankvoterad mandatf&amp;ouml;rdelning. N&amp;auml;r &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsl&amp;ouml;sningar ska &amp;ouml;verg&amp;aring; till en varaktig konstitution i Somalia b&amp;ouml;r detta beaktas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill f&amp;ouml;lja upp r&amp;aring;dsslutsatserna fr&amp;aring;n 2009 f&amp;ouml;r att ta tillvara p&amp;aring; diasporans eget engagemang och f&amp;ouml;lja upp hur slutsatserna implementerats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Djibouti har Igad sitt centrum och d&amp;auml;r &amp;aring;terfinns &amp;auml;ven flottbaser. Men situationen i landet har ofta kommit i skymundan. F&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena b&amp;ouml;r bli f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad uppm&amp;auml;rksamhet fr&amp;aring;n Sverige och fr&amp;aring;n EU.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.10&amp;#9;&lt;/span&gt; &lt;a id="_Toc339370398" name="_Toc339370398"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305141175" name="_Toc305141175"&gt;&lt;/a&gt;Sahel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sahelregionen &amp;auml;r den biogeografiska zonen mellan Sahara i norr och den sudanesiska savannen i s&amp;ouml;der. Den humanit&amp;auml;ra situationen, inte minst g&amp;auml;llande livsmedelskrisen, &amp;auml;r mycket sv&amp;aring;r liksom s&amp;auml;kerhetssituationen. EU har antagit en strategi f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerhet och utveckling i Sahelregionen och Sverige b&amp;ouml;r vara aktivt i implementeringen av denna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vet att Sahel kommer att kr&amp;auml;va &amp;ouml;kad uppm&amp;auml;rksamhet. Socialdemokraterna vill peka p&amp;aring; vikten av centrala bidrag f&amp;ouml;r politisk utveckling, kvinnors organisering samt till humanit&amp;auml;ra bist&amp;aring;ndsinsatser. En social och ekonomisk utveckling &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt i Nordafrika och Sahel f&amp;ouml;r att bringa framtidshopp till dessa l&amp;auml;nders unga befolkning. Utan framtidshopp blir v&amp;auml;gen mot demokrati &amp;auml;nnu sv&amp;aring;rare. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370399" name="_Toc339370399"&gt;&lt;/a&gt; Etiopien&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter Meles Zenawis d&amp;ouml;d &amp;auml;r det politiska l&amp;auml;get i Etiopien mycket oklart. Men omv&amp;auml;rldens krav p&amp;aring; det etiopiska styret m&amp;aring;ste st&amp;aring; fast: Samtidigt som vi gl&amp;auml;ds &amp;aring;t att de tv&amp;aring; svenska journalisterna &amp;auml;r frisl&amp;auml;ppta kr&amp;auml;ver vi att samtliga politiska f&amp;aring;ngar omedelbart sl&amp;auml;pps fria, trakasserierna av den etiopiska oppositionen m&amp;aring;ste omedelbart upph&amp;ouml;ra och Civil Society Organisationslagen, som begr&amp;auml;nsar de demokratiska fri- och r&amp;auml;ttigheterna, m&amp;aring;ste omedelbart avskaffas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oppositionsledaren och f.d. partiledaren f&amp;ouml;r Unity for Democracy and Justice Party, Birtukan Mideksa, som var f&amp;auml;ngslad med en livstidsdom, lever idag i exil. Den ekonomiska utvecklingen m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas av en demokratisk utveckling och av respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Landet ber&amp;auml;knas att drabbas h&amp;aring;rt till f&amp;ouml;ljder av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Etiopien &amp;auml;r en regional stormakt, v&amp;aring;ra l&amp;auml;nders mellanstatliga kontakter g&amp;aring;r l&amp;aring;ngt tillbaka i tiden och man har intagit en alltmer aktiv internationell roll.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141176" name="_Toc305141176"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370400" name="_Toc339370400"&gt;&lt;/a&gt; Eritrea&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eritrea &amp;auml;r ett fattigt land som ocks&amp;aring; h&amp;auml;rjas av n&amp;auml;rmast total brist p&amp;aring; demokrati och massiva &amp;ouml;vergrepp p&amp;aring; de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. &amp;Aring;ratals krig har varit f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande f&amp;ouml;r landets ekonomi och slagit s&amp;ouml;nder infrastrukturen. Det finns inte mycket kvar av de f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och den optimism som efter sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigheten fanns i landet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bristen p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r i Sverige kanske fr&amp;auml;mst uppm&amp;auml;rksammad genom det or&amp;auml;ttf&amp;auml;rdiga f&amp;auml;ngslandet av den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak som nu suttit f&amp;auml;ngslad sedan september 2001. Vi kr&amp;auml;ver att Isaak och andra samvetsf&amp;aring;ngar omedelbart sl&amp;auml;pps fria och att regeringen intensifierar sina anstr&amp;auml;ngningar i det arbetet. Sverige b&amp;ouml;r bland annat &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r en intensiv dialog med Eritreas regering r&amp;ouml;rande demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, humanit&amp;auml;ra fr&amp;aring;gor med mera, &amp;ouml;ka trycket genom EU samt utse ett s&amp;auml;rskilt s&amp;auml;ndebud som ska arbeta med fr&amp;aring;gan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en process ser vi v&amp;auml;rdet av att inkludera demokratiska grupper i diasporan som vill bidra till att utveckla en demokratisk plattform f&amp;ouml;r Eritrea.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141177" name="_Toc305141177"&gt;&lt;/a&gt; &lt;a id="_Toc339370401" name="_Toc339370401"&gt;&lt;/a&gt;Sudan och Sydsudan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omv&amp;auml;rlden har alltf&amp;ouml;r l&amp;auml;nge n&amp;ouml;jt sig med att i deklarationer och tal kritisera Sudans regim. Det &amp;auml;r viktigt att alla utl&amp;auml;ndska intressen i Sudan bidrar till en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad ekonomisk utveckling, respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och &amp;ouml;kad stabilitet i landet. Ur det perspektivet &amp;auml;r det mycket allvarligt att anklagelser framf&amp;ouml;rts ocks&amp;aring; mot svenska f&amp;ouml;retag att de bidragit i folkr&amp;auml;ttsbrott i Sudan. Det &amp;auml;r positivt att dessa anklagelser utreds i grunden. Vi noterar att en f&amp;ouml;runders&amp;ouml;kning har inletts om folkr&amp;auml;ttsbrott i samband med oljeutvinningen i s&amp;ouml;dra Sudan och f&amp;ouml;retaget Lundin Petroleums roll i detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I juli 2011 f&amp;ouml;ddes en ny nation n&amp;auml;r republiken Sydsudan utropades, efter en l&amp;aring;ng process av fredsf&amp;ouml;rhandlingar och folkomr&amp;ouml;stning. Det inger framtidshopp att ett fredsf&amp;ouml;rdrag f&amp;ouml;ljs p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt och landet kunde f&amp;aring; sin sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet. Men situationen &amp;auml;r fortsatt mycket instabil. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141178" name="_Toc305141178"&gt;&lt;/a&gt; &lt;a id="_Toc339370402" name="_Toc339370402"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;stsahara&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r m&amp;aring;nga i Sverige som sedan l&amp;auml;nge st&amp;ouml;tt kampen f&amp;ouml;r ett fritt och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt V&amp;auml;stsahara. De v&amp;auml;stsahariska flyktingarna, fr&amp;auml;mst i Algeriet, &amp;auml;r totalt beroende av internationell hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r sin &amp;ouml;verlevnad. M&amp;aring;nga socialdemokrater har sj&amp;auml;lva bes&amp;ouml;kt flyktingl&amp;auml;gren och har rapporterat om f&amp;ouml;rf&amp;auml;rliga omst&amp;auml;ndigheter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska skyndsamt erk&amp;auml;nna V&amp;auml;stsahara. Marocko har under &amp;aring;rtionden f&amp;ouml;rhalat det uppenbara slutresultatet av omv&amp;auml;rldens anstr&amp;auml;ngningar, ett sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt V&amp;auml;stsahara. Sverige ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r erk&amp;auml;nna V&amp;auml;stsahara och d&amp;auml;rmed ut&amp;ouml;ka sina relationer med V&amp;auml;stsahara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges agerande i EU ska v&amp;auml;gledas av folkr&amp;auml;tten. Folkr&amp;auml;tten ska alltid respekteras, ocks&amp;aring; i avtal som r&amp;ouml;r naturresurser, till exempel fiske. &lt;a id="_Toc305141179" name="_Toc305141179"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelsavtalet mellan EU och Marocko avser enbart Marockos erk&amp;auml;nda territorium, det vill s&amp;auml;ga inte det ockuperade V&amp;auml;stsahara, och produkter fr&amp;aring;n ockuperat omr&amp;aring;de ska d&amp;auml;rmed inte omfattas av samma f&amp;ouml;rm&amp;aring;ner som marockanska produkter. Svenska myndigheter, exempelvis tullen, m&amp;aring;ste tillse att varor till Sverige inte kommer fr&amp;aring;n ockuperat v&amp;auml;stsahariskt territorium under falsk marockansk ursprungsm&amp;auml;rkning. I v&amp;aring;r utgiftsomr&amp;aring;desmotion f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet har vi socialdemokrater ocks&amp;aring; skrivit om vikten av humanit&amp;auml;rt bist&amp;aring;nd till de v&amp;auml;stsahariska flyktingl&amp;auml;gren.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.15&amp;#9;&lt;/span&gt; &lt;a id="_Toc339370403" name="_Toc339370403"&gt;&lt;/a&gt;Zimbabwe&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Situationen i Zimbabwe &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt sv&amp;aring;r oavsett ur vilken synvinkel man tittar p&amp;aring; den – humanit&amp;auml;r, politisk, social eller ekonomisk. Landet har l&amp;auml;nge varit totalit&amp;auml;rt styrt, med liten eller obefintlig press- och yttrandefrihet, och de grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna har inte respekterats. Den politiska situationen &amp;auml;r fortsatt sv&amp;aring;r, med en br&amp;auml;cklig regeringskoalition.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mugaberegimens styre har bland annat lett till en inflation av ofattbara m&amp;aring;tt, skyh&amp;ouml;g arbetsl&amp;ouml;shet och sv&amp;aring;r brist p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l mat som br&amp;auml;nsle. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Aidsepidemin har en f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande inverkan p&amp;aring; hela det zimbabwiska samh&amp;auml;llet. F&amp;ouml;rutom de m&amp;auml;nskliga konsekvenserna har aids ocks&amp;aring; ekonomiska f&amp;ouml;ljder. Sjukv&amp;aring;rdskostnaderna &amp;ouml;kar samtidigt som den yrkesverksamma befolkningen d&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rtid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Demokrati och &amp;aring;teruppbyggandet av ett fungerande land d&amp;auml;r livsmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen kan ta ny fart br&amp;aring;dskar, liksom ekonomisk utveckling och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De som k&amp;auml;mpar f&amp;ouml;r ett demokratiskt Zimbabwe beh&amp;ouml;ver omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d i sin kamp. Robert Mugabes regim har lett det land som en g&amp;aring;ng kallades f&amp;ouml;r Afrikas kornbod ned i mis&amp;auml;r, v&amp;aring;ld och hoppl&amp;ouml;shet. Ett Zimbabwe p&amp;aring; v&amp;auml;g mot demokratisk och ekonomisk utveckling och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kommer att beh&amp;ouml;va omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d. Sverige b&amp;ouml;r kraftfullt samverka f&amp;ouml;r att bidra till en hoppfull utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141180" name="_Toc305141180"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370404" name="_Toc339370404"&gt;&lt;/a&gt;Mellan&amp;ouml;stern&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mellan&amp;ouml;stern &amp;auml;r en m&amp;aring;ngfacetterad region med historia och kulturarv som g&amp;aring;r mycket l&amp;aring;ngt tillbaka. I denna kommitt&amp;eacute;motion v&amp;auml;ljer vi att koncentrera oss p&amp;aring; n&amp;aring;gra f&amp;aring; omr&amp;aring;den, s&amp;aring;v&amp;auml;l geografiskt som tematiskt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141181" name="_Toc305141181"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370405" name="_Toc339370405"&gt;&lt;/a&gt;Israel och Palestina&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill se ett fredligt, demokratiskt och livskraftigt Palestina sida vid sida med Israel, med s&amp;auml;kra och erk&amp;auml;nda gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r b&amp;aring;da parter, byggda p&amp;aring; 1967 &amp;aring;rs gr&amp;auml;nser med, om s&amp;aring; f&amp;ouml;rhandlas fram, landomr&amp;aring;desbyten. Idag synes verkliga fredsf&amp;ouml;rhandlingar l&amp;auml;ngre bort &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin tidigare. Israels regering verkar inte ha n&amp;aring;gon vilja alls till meningsfulla f&amp;ouml;rhandlingar. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigare &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin att omv&amp;auml;rlden s&amp;auml;tter press p&amp;aring; parterna, fr&amp;auml;mst Israel, i konflikten f&amp;ouml;r att n&amp;aring; en h&amp;aring;llbar fred i en av v&amp;auml;rldens sv&amp;aring;raste konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="Strong" style="font-weight: normal;"&gt;Vi anser att Sverige skyndsamt ska erk&amp;auml;nna staten Palestina.&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;auml;lvklart hade det varit &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt om fredsf&amp;ouml;rhandlingar f&amp;ouml;rst hade kunnat genomf&amp;ouml;ras, men tycks inte l&amp;auml;ngre vara m&amp;ouml;jligt p&amp;aring; grund av Israels ointresse. Det &amp;auml;r inte rimligt att villkora ett svenskt erk&amp;auml;nnande med fredsf&amp;ouml;rhandlingar. Det skulle i praktiken inneb&amp;auml;ra att beslutander&amp;auml;tten om en palestinsk stat &amp;ouml;verl&amp;aring;ts &amp;aring;t den israeliska ockupationsmakten. Israel skulle d&amp;auml;rmed avg&amp;ouml;ra n&amp;auml;r Sverige kan erk&amp;auml;nna Palestina. En s&amp;aring;dan h&amp;aring;llning &amp;auml;r orimlig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att v&amp;auml;nta med ett erk&amp;auml;nnande av staten Palestina ger bara dem som vill om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra en framtida palestinsk statsbildning andrum att forts&amp;auml;tta sin politik. Ett erk&amp;auml;nnande av staten Palestina fr&amp;aring;n Sverige och ett stort antal andra l&amp;auml;nder &amp;auml;r f&amp;ouml;rmodligen det b&amp;auml;sta s&amp;auml;ttet att visa att det internationella samfundet &amp;auml;r fast beslutet att st&amp;ouml;dja en tv&amp;aring;statsl&amp;ouml;sning. D&amp;auml;rmed skapas utsikter f&amp;ouml;r reella fredsf&amp;ouml;rhandlingar mellan j&amp;auml;mnstarka parter. Sverige ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r erk&amp;auml;nna staten Palestina.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r tydligt deklarera att man avser att r&amp;ouml;sta ja i FN:s generalf&amp;ouml;rsamling n&amp;auml;r fr&amp;aring;gan kommer om att uppgradera Palestinas status i F&amp;ouml;renta nationerna. Sj&amp;auml;lvklart m&amp;aring;ste resolutionstexten vara k&amp;auml;nd innan Sverige kan s&amp;auml;ga slutgiltigt ja till en helhet men regeringen b&amp;ouml;r tidigt deklarera en principiellt positiv h&amp;aring;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges anseende har skadats av att regeringen l&amp;aring;tit Folkpartiet h&amp;aring;lla i taktpinnen. Sverige r&amp;ouml;stade som enda nordiska land nej till Palestinas medlemskapsans&amp;ouml;kan i Unesco. Med denna nej-r&amp;ouml;st ansl&amp;ouml;t sig Sverige till en minoritet av 13 andra l&amp;auml;nder. Hela 107 l&amp;auml;nder r&amp;ouml;stade ja i Unesco. Sverige kan b&amp;auml;ttre i utrikespolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Israels ockupation kr&amp;auml;nker folkr&amp;auml;tten och palestinierna dagligen. Det pale-stinska folket har drabbats h&amp;aring;rt av denna konflikt, liksom den israeliska befolkningen. Denna konflikt har ocks&amp;aring; konsekvenser f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerheten i hela regionen och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;r hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna tror p&amp;aring; en framtid med tv&amp;aring; fria, livskraftiga och demokratiska stater som lever sida vid sida inom s&amp;auml;kra och erk&amp;auml;nda gr&amp;auml;nser. Israel m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra med ockupationen av palestinska omr&amp;aring;den, illegala bos&amp;auml;ttningar och byggandet av muren p&amp;aring; ockuperad mark. Blockaden av Gaza m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra. Israel, som den starkare parten i konflikten, har ett s&amp;auml;rskilt ansvar. Alla palestinska grupperingar m&amp;aring;ste ta avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n terrorhandlingar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldssamfundet m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ra en dialog med alla relevanta parter i konflikten, &amp;auml;ven med dem vars v&amp;auml;rderingar vi inte delar. Internationell milit&amp;auml;r n&amp;auml;rvaro &amp;auml;r f&amp;ouml;rmodligen n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att skapa s&amp;auml;kerhet efter en fredsuppg&amp;ouml;relse. Sverige b&amp;ouml;r vara berett att delta i en s&amp;aring;dan insats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Israel forts&amp;auml;tter bygga ut bos&amp;auml;ttningarna trots omv&amp;auml;rldens protester. Bos&amp;auml;ttningarna p&amp;aring; ockuperad mark utg&amp;ouml;r n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av V&amp;auml;stbankens yta. EU m&amp;aring;ste vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa dessa folkr&amp;auml;ttsligt illegala bos&amp;auml;ttningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett av de st&amp;ouml;rsta hindren f&amp;ouml;r en tv&amp;aring;statsl&amp;ouml;sning &amp;auml;r bos&amp;auml;ttningarna.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;Handel med produkter fr&amp;aring;n bos&amp;auml;ttningarna bidrar till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla dagens situation. Det &amp;auml;r positivt att EU har ett handelsavtal med Israel men vi vill ocks&amp;aring; understryka att produkter fr&amp;aring;n bos&amp;auml;ttningarna inte omfattas av avtalets f&amp;ouml;rm&amp;aring;ner eftersom de inte &amp;auml;r produkter fr&amp;aring;n Israel. Varje EU-land b&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre se till att detta efterlevs till fullo. Svenska konsumenter har idag sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; information om de produkter de k&amp;ouml;per kommer fr&amp;aring;n bos&amp;auml;ttningar eller fr&amp;aring;n Israel. Sverige borde f&amp;ouml;reg&amp;aring; med gott exempel och inf&amp;ouml;ra ursprungsm&amp;auml;rkning som exempelvis Storbritannien har gjort och som Danmark &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g att inf&amp;ouml;ra. Sverige borde ocks&amp;aring; agera p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler EU-l&amp;auml;nder att g&amp;ouml;ra samma sak. Med en tydlig ursprungsm&amp;auml;rkning kan konsumenterna g&amp;ouml;ra medvetna val och v&amp;auml;lja att bojkotta varor fr&amp;aring;n bos&amp;auml;ttningarna. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r menar Socialdemokraterna att Sverige b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ra krav p&amp;aring; ursprungsm&amp;auml;rkning av produkter fr&amp;aring;n bos&amp;auml;ttningar. Dessutom b&amp;ouml;r Sverige driva p&amp;aring; fr&amp;aring;gan inom EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;stra Jerusalem &amp;auml;r en av de mest komplicerade och betydelsefulla fr&amp;aring;gorna att hantera inom fredsprocessen. EU och Sverige b&amp;ouml;r tydligg&amp;ouml;ra sin politik genom konkreta handlingar som exempelvis att driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r att PLO ska kunna inr&amp;auml;tta en representation i &amp;ouml;stra Jerusalem, h&amp;aring;lla m&amp;ouml;ten mellan h&amp;ouml;ga pale-stinska och europeiska f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare i &amp;ouml;stra Jerusalem, verka f&amp;ouml;r att europeiska turistorganisationer inte gynnar bos&amp;auml;ttningar och inte delta i israeliska m&amp;ouml;ten som sker inne i &amp;ouml;stra Jerusalem. EU och Sverige b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta framh&amp;aring;lla att vi ser det som naturligt att &amp;ouml;stra Jerusalem blir huvudstad i ett framtida fritt Palestina liksom att Jerusalem ocks&amp;aring; kan vara huvudstad i Israel.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141182" name="_Toc305141182"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370406" name="_Toc339370406"&gt;&lt;/a&gt;Syrien&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den arabiska v&amp;aring;ren m&amp;ouml;ter regimens v&amp;aring;ld i Syrien. Och under hela denna tid n&amp;auml;r den syriska regimen har d&amp;ouml;dat, torterat och f&amp;auml;ngslat demokratiaktivister i tiotusental har Rysslands och Kinas veton f&amp;ouml;rlamat omv&amp;auml;rldens m&amp;ouml;jligheter att agera genom FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi v&amp;auml;lkomnar att EU har inf&amp;ouml;rt sanktioner. H&amp;aring;rd internationell press m&amp;aring;ste s&amp;auml;ttas p&amp;aring; Syriens regim. Regimen i Syrien m&amp;aring;ste avg&amp;aring;. Det fruktansv&amp;auml;rda d&amp;ouml;dandet, v&amp;aring;ldet och f&amp;ouml;rtrycket m&amp;aring;ste f&amp;aring; ett slut. Alla krigsbrott i Syrien m&amp;aring;ste utredas av den internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen och ansvar utkr&amp;auml;vas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ryssland och Kina b&amp;auml;r genom sitt agerande ett tungt ansvar f&amp;ouml;r det som i dag sker i Syrien. &amp;Auml;ven regionala stormakter som Iran och Saudiarabien har ett ansvar f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra sitt yttersta f&amp;ouml;r att v&amp;aring;ldsspiralen ska upph&amp;ouml;ra. Ett ansvar de i dag inte tar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r agera inom ramen f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldssamfundet liksom inom EU f&amp;ouml;r att f&amp;aring; stopp p&amp;aring; d&amp;ouml;dandet men &amp;auml;ven f&amp;ouml;r en demokratisk framtid. Trycket m&amp;aring;ste &amp;ouml;kas p&amp;aring; Ryssland, Kina, Iran och Saudiarabien f&amp;ouml;r att v&amp;aring;ldet ska f&amp;aring; ett slut. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna anser &amp;auml;ven att Sverige b&amp;ouml;r starta ett internationellt upprop till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r de internationella organisationer som arbetar med att hj&amp;auml;lpa den syriska befolkningen. Vidare b&amp;ouml;r Sverige hj&amp;auml;lpa alla de syriska barn som s&amp;aring; h&amp;aring;rt drabbas av konflikten och regimens v&amp;aring;ld mot m&amp;auml;nniskorna. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ansl&amp;aring; minst 50 miljoner kronor till en internationell fond f&amp;ouml;r bidrag till organisationer som ger traumatiserade barn hj&amp;auml;lp.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141184" name="_Toc305141184"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370407" name="_Toc339370407"&gt;&lt;/a&gt;Iran&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En islamisering av allt samh&amp;auml;llsliv har &amp;auml;gt rum sedan 1979. I islams namn har sv&amp;aring;ra &amp;ouml;vergrepp beg&amp;aring;tts mot olikt&amp;auml;nkande. Iran arbetar ocks&amp;aring; aktivt f&amp;ouml;r att sprida sin syn p&amp;aring; islam och hur samh&amp;auml;llet b&amp;ouml;r organiseras. Vi socialdemokrater ser med oro p&amp;aring; denna mission, samtidigt som vi ser Iran som en viktig akt&amp;ouml;r i utvecklingen i Mellan&amp;ouml;stern. Det &amp;auml;r av yttersta vikt att ocks&amp;aring; Iran omfattas av v&amp;aring;r vilja att utveckla demokrati i Mellan&amp;ouml;stern.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;MR-l&amp;auml;get har f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats sedan presidentvalet i juni 2009. Detta val pr&amp;auml;glades av anklagelser om valfusk som ledde till omfattande protester som v&amp;aring;ldsamt och brutalt slogs ner, m&amp;auml;nniskor f&amp;auml;ngslades och avr&amp;auml;ttningar har f&amp;ouml;rekommit. H&amp;auml;ndelserna kring valet belyser vikten av att Iran tar fler steg emot demokrati. Ett f&amp;ouml;rsta n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt steg &amp;auml;r att politiska kandidater fritt ska f&amp;aring; utses utan inblandning av det religi&amp;ouml;sa v&amp;auml;ktarr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det viktigt att Sverige forts&amp;auml;tter finna v&amp;auml;gar att st&amp;ouml;dja demokratiska krafter inne i Iran d&amp;aring; vi &amp;auml;r &amp;ouml;vertygade om att stabil demokrati byggs fr&amp;aring;n grunden. Vi ser ocks&amp;aring; med st&amp;ouml;rsta allvar p&amp;aring; de omfattande kr&amp;auml;nkningarna av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter som sker i Iran, s&amp;aring;som f&amp;ouml;rtryck av kvinnors r&amp;auml;ttigheter, av homosexuella och avr&amp;auml;ttningar av minder&amp;aring;riga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater ser, likt &amp;ouml;vriga v&amp;auml;rlden, med djup oro p&amp;aring; Irans tidigare m&amp;ouml;rkl&amp;auml;ggning som kan vara ett tecken p&amp;aring; att de f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker skaffa sig k&amp;auml;rnvapen. EU har inf&amp;ouml;rt h&amp;aring;rdare sanktioner mot Iran med anledning av oklarheterna kring landets k&amp;auml;rntekniska program. Sp&amp;auml;nningen har stigit och det finns risk f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad konfliktniv&amp;aring;. &amp;Auml;ven om tekniken &amp;auml;nnu inte &amp;auml;r fullt utvecklad i landet s&amp;aring; &amp;auml;r ambitionerna i sig ett steg i direkt fel riktning. Det &amp;auml;r viktigt att FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d agerar och att IAEA ges m&amp;ouml;jlighet att inspektera anl&amp;auml;ggningar. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141185" name="_Toc305141185"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370408" name="_Toc339370408"&gt;&lt;/a&gt;Asien&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Asien lever majoriteten av v&amp;auml;rldens fattiga trots att antalet fattiga d&amp;auml;r har minskat stort. Milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor, befolknings&amp;ouml;kningen och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r viktiga fr&amp;aring;gor att arbeta med. Kinas kommunistparti kommer att byta ledare i en n&amp;auml;ra framtid och tyv&amp;auml;rr finns tecken p&amp;aring; att det kommande ledarskapet kommer att anamma en mer sj&amp;auml;lvmedveten och aggressiv utrikespolitik. Hos f&amp;ouml;retr&amp;auml;darna f&amp;ouml;r detta land d&amp;auml;r kapitalismens yttersta r&amp;aring;het kombineras med kommunistiskt styrelseskick &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; geh&amp;ouml;r f&amp;ouml;r krav p&amp;aring; klimatansvar eller vikten av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Men Kina &amp;auml;r en motor i s&amp;aring;v&amp;auml;l Asien som den globala ekonomin. Kina har lyckats lyfta hundratals miljoner ur extrem fattigdom. Kina kan inte isoleras utan m&amp;aring;ste engageras i v&amp;auml;rldssamfundet och genom n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga ekonomiska s&amp;aring;v&amp;auml;l som politiska reformer moderniseras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;   Kampen f&amp;ouml;r demokrati f&amp;ouml;rs ocks&amp;aring; i Burma. V&amp;aring;ren 2011 tr&amp;auml;ffade socialdemokratiska f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare Aung San Suu Kyi i Rangoon. D&amp;aring; hade hon precis sl&amp;auml;ppts fr&amp;aring;n sin m&amp;aring;ng&amp;aring;riga husarrest. Idag har fler politiska f&amp;aring;ngar sl&amp;auml;ppts fria, Aung San Suu Kyi kan verka politiskt igen och f&amp;ouml;rhoppningsvis signalerar dessa f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar att n&amp;aring;got varaktigt positivt sker i Burma. Det &amp;auml;r viktigt att noga f&amp;ouml;lja utvecklingen. Det &amp;auml;r positivt att flera steg har tagits i en demokratisk riktning men m&amp;aring;nga steg &amp;aring;terst&amp;aring;r fortfarande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen i Asien det n&amp;auml;rmaste seklet kommer att vara avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r hela den globala utvecklingen. Det som sker d&amp;auml;r ang&amp;aring;r oss alla. I Asien finns b&amp;aring;de ekonomiska under och tigerekonomier. Samtidigt lever h&amp;auml;lften av v&amp;auml;rldens fattiga i Asien. D&amp;auml;r finns demokratier d&amp;auml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter respekteras och d&amp;auml;r finns diktaturer d&amp;auml;r raka motsatsen g&amp;auml;ller. Vi m&amp;aring;ste tydligt h&amp;auml;vda en h&amp;aring;llbar utveckling, demokrati och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har en l&amp;aring;ng tradition i sitt utvecklingssamarbete med Asien. Det &amp;auml;r viktigt att vi utvecklar de goda relationer vi har. Ekonomiskt framh&amp;aring;lls ofta Asien som en framg&amp;aring;ngssaga, och det &amp;auml;r sant i vissa delar – men det &amp;auml;r inte sant f&amp;ouml;r alla l&amp;auml;nder. Kina och Indien &amp;auml;r redan ekonomiska stormakter och v&amp;auml;xer sig &amp;auml;n starkare f&amp;ouml;r varje &amp;aring;r. Indien, v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta demokrati, tar varje &amp;aring;r stora kliv, och medelklassen v&amp;auml;xer hastigt. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;s gl&amp;auml;djande och positivt. Varje m&amp;auml;nniska som kan ta sig ur fattigdomens bojor &amp;auml;r en seger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Indien och Kina st&amp;aring;r f&amp;ouml;r den st&amp;ouml;rsta minskningen av antalet fattiga i v&amp;auml;rlden. Deras alltmer konkurrenskraftiga ekonomier har de senaste &amp;aring;ren haft en betydande ekonomisk tillv&amp;auml;xt som lyft miljontals m&amp;auml;nniskor ur fattigdomen. Det r&amp;aring;der ingen tvekan om att Asien i framtiden kommer att spela en &amp;ouml;kande roll i v&amp;auml;rldsekonomin. Ju fler indier och kineser som &amp;ouml;kar sin k&amp;ouml;pkraft, desto b&amp;auml;ttre &amp;auml;r det f&amp;ouml;r svensk ekonomi. M&amp;aring;nga svenska exportf&amp;ouml;retag har redan i dag en stor del av sin f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning p&amp;aring; den asiatiska marknaden. Kinas och Indiens ekonomiska utveckling st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; v&amp;aring;rt eget samh&amp;auml;lles f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsvilja. En avg&amp;ouml;rande skillnad l&amp;auml;nderna emellan utg&amp;ouml;rs av det faktum att Indien &amp;auml;r en demokrati. I alla v&amp;aring;ra kontakter med Kina m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kraven p&amp;aring; demokratisering och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter vara tydliga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oroligheterna i Afghanistan och Pakistan hotar den globala freden och s&amp;auml;kerheten. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r kr&amp;auml;vs internationell n&amp;auml;rvaro i Afghanistan och Mellan&amp;ouml;stern, och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kr&amp;auml;vs ett st&amp;ouml;rre engagemang f&amp;ouml;r att hindra s&amp;ouml;nderfallet i Pakistan. Fattigdom och hoppl&amp;ouml;shet utg&amp;ouml;r rekryteringsgrund f&amp;ouml;r terrorister. Kampen mot terrorismen ska bedrivas r&amp;auml;ttss&amp;auml;kert och med full respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och folkr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller svenskt engagemang i Afghanistan, s&amp;aring;v&amp;auml;l civila insatser som det svenska deltagandet i ISAF-styrkan i Afghanistan, h&amp;auml;nvisar vi till den &amp;ouml;verenskommelse som Socialdemokraterna, regeringen och Milj&amp;ouml;partiet sl&amp;ouml;t 2010. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141186" name="_Toc305141186"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370409" name="_Toc339370409"&gt;&lt;/a&gt;Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll i Asien f&amp;ouml;rv&amp;auml;gras folket sina grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheter. Det &amp;auml;r allt fr&amp;aring;n traffickingoffer p&amp;aring; Filippinerna till tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttade b&amp;ouml;nder i Kina. &amp;Auml;ven om demokratiseringen har kommit en bit p&amp;aring; v&amp;auml;g finns oerh&amp;ouml;rt mycket kvar att g&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med f&amp;ouml;rsoning och att finna v&amp;auml;gen till ett Sri Lanka d&amp;auml;r alla folkgrupper kan leva i fred och j&amp;auml;mlikhet kan bara ske via dialog mellan alla parter, och Sverige b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja den processen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Burma har utvecklingen varit omv&amp;auml;lvande den senaste tiden. En av v&amp;auml;rldens mest l&amp;aring;ngvariga milit&amp;auml;rdiktaturer har b&amp;ouml;rjat &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r en mer demokratisk utveckling. &amp;Auml;ven om det fortfarande finns stark anledning till oro och m&amp;aring;nga steg &amp;aring;terst&amp;aring;r att ta m&amp;aring;ste man &amp;auml;nd&amp;aring; gl&amp;auml;djas &amp;aring;t utvecklingen. Det vi nu ser &amp;auml;r en mycket positiv utveckling som f&amp;aring; ens v&amp;aring;gade hoppas p&amp;aring; bara f&amp;ouml;r ett par &amp;aring;r sedan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Aung San Suu Kyi har sedan hon frisl&amp;auml;ppts till&amp;aring;tits att verka politiskt och har nu en plats i landets parlament efter fyllnadsvalen v&amp;aring;ren 2012. Milit&amp;auml;ren har dock fortfarande ett avg&amp;ouml;rande inflytande och de platser som den demokratiska oppositionen vann i valet p&amp;aring;verkar i sig inte maktbalansen i parlamentet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga utmaningar &amp;aring;terst&amp;aring;r f&amp;ouml;r det burmesiska folket. Den urusla ekonomin, de etniska konflikterna, fortsatt reformering av lagstiftning, bristande respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, etniska konflikter som &amp;auml;r ol&amp;ouml;sta i gr&amp;auml;nsomr&amp;aring;dena &amp;auml;r n&amp;aring;gra exempel p&amp;aring; s&amp;aring;dana. &amp;Auml;ven om ett stort antal f&amp;aring;ngar har sl&amp;auml;ppts s&amp;aring; m&amp;aring;ste alla politiska f&amp;aring;ngar friges. De v&amp;aring;ldsamheter och diskriminering som drabbat bl.a. Royhingafolket &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett exempel p&amp;aring; att v&amp;auml;gen fortsatt &amp;auml;r l&amp;aring;ng innan Burma kan kallas f&amp;ouml;r en demokrati d&amp;auml;r allas m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter tas tillvara. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga sanktioner gentemot Burma har lyfts och det &amp;auml;r naturligt d&amp;aring; positiva steg har tagits. EU suspenderade alla sina sanktioner gentemot Burma utom vapenembargot. Det &amp;auml;r viktigt att Sverige och EU forts&amp;auml;tter att bevaka att konkreta steg tas och att genuina, irreversibla reformer genomf&amp;ouml;rs. M&amp;ouml;jligheten finns att &amp;aring;ter inf&amp;ouml;ra sanktioner ifall utvecklingen stannar av eller g&amp;aring;r tillbaka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste i alla sina kontakter med l&amp;auml;nder i Asien verka f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad demokratisering och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att forts&amp;auml;tta arbeta f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retag tar ett st&amp;ouml;rre socialt ansvar och att fackliga r&amp;auml;ttigheter utvecklas &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en demokratisk samh&amp;auml;llsutveckling och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r, f&amp;ouml;rutom yttrande- och organisationsfrihet, ett fungerande r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det internationella samfundets del ska anstr&amp;auml;ngningarna forts&amp;auml;tta inriktas p&amp;aring; st&amp;ouml;d till r&amp;auml;ttsutveckling och utbyte av erfarenheter p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de, att st&amp;auml;rka demokratins institutioner och fr&amp;auml;mja framv&amp;auml;xten av en demokratisk kultur, i vilken ocks&amp;aring; oppositionen har en roll och kan verka. Det kan ske genom utbyte och samarbete s&amp;aring;v&amp;auml;l bilateralt och genom EU som med internationella institutioner, till exempel FN-mekanismer och andra internationella organ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetens omr&amp;aring;de b&amp;ouml;r det internationella samfundet &amp;ouml;ka sina anstr&amp;auml;ngningar genom att f&amp;ouml;ra en dialog med Asien, men ocks&amp;aring; genom att integrera ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv i samarbetet med regionen. Sverige har tillsammans med andra internationella akt&amp;ouml;rer ett stort ansvar f&amp;ouml;r att driva dessa fr&amp;aring;gor i hela regionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att ytterligare anstr&amp;auml;ngningar b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att bevaka d&amp;ouml;dsstraffets anv&amp;auml;ndning i Asien med avsikt att p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt verka f&amp;ouml;r dess avskaffande. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;auml;ven i framtiden verka f&amp;ouml;r att l&amp;auml;nder som har d&amp;ouml;dsstraff &amp;ouml;ppet redovisar statistik kring antalet domar och avr&amp;auml;ttningar. Sverige m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta en dialog om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna med Kina, Vietnam och Laos.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska &amp;auml;ven str&amp;auml;va efter att en dialog om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna initieras med Kambodja, f&amp;ouml;rslagsvis med EU som plattform. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet samt kvinnors och barns villkor b&amp;ouml;r vara centrala omr&amp;aring;den i Sveriges samarbete med Asien. Ut&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d till organisationer verksamma p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den b&amp;ouml;r Sverige f&amp;ouml;ra fram dem i s&amp;aring;v&amp;auml;l multilaterala som bilaterala kontakter med l&amp;auml;nderna i Asien. Med tanke p&amp;aring; den otillfredsst&amp;auml;llande situationen f&amp;ouml;r yttrandefriheten i de flesta syd&amp;ouml;stasiatiska l&amp;auml;nder och den riskfyllda situationen f&amp;ouml;r MR-aktivister p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll anser vi att regeringen b&amp;ouml;r s&amp;auml;rskilt uppm&amp;auml;rksamma dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med att st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llets roll i byggandet av demokrati och god samh&amp;auml;llsstyrning m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta, bland annat genom det utvecklingssamarbete som svenska frivilligorganisationer bedriver med Sidast&amp;ouml;d. I Asien finns ett flertal l&amp;auml;nder med liknande inst&amp;auml;llning till fr&amp;aring;gor r&amp;ouml;rande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati som Sverige och samarbete med dessa l&amp;auml;nder omkring dessa fr&amp;aring;gor &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt. &amp;Auml;ven det mellanstatliga samarbetet inom organisationer s&amp;aring;som ASEM &amp;auml;r av stort intresse f&amp;ouml;r att lyfta upp fr&amp;aring;gorna om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141187" name="_Toc305141187"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370410" name="_Toc339370410"&gt;&lt;/a&gt;Relationer med Asien&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken f&amp;ouml;r global utveckling inneb&amp;auml;r att vi i arbetet med bilaterala och regionala fr&amp;aring;gor i Asien ska identifiera processer och fr&amp;aring;gor d&amp;auml;r vi inom olika politikomr&amp;aring;den kan bidra till m&amp;aring;let om en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling. Insatser inom olika politikomr&amp;aring;den ska komplettera och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka varandra och anstr&amp;auml;ngning ska g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att undvika att insatser motverkar varandra. Likas&amp;aring; &amp;auml;r samverkan &amp;ouml;ver nationsgr&amp;auml;nser, inte minst inom EU, av vikt f&amp;ouml;r att politiken ska f&amp;aring; ordentligt genomslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Huvudansvaret f&amp;ouml;r enskilda l&amp;auml;nders utveckling ligger hos respektive lands regering. Samtidigt p&amp;aring;verkas ett lands f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar av andra l&amp;auml;nders agerande inom en m&amp;auml;ngd omr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samst&amp;auml;mmigheten mellan olika politikomr&amp;aring;den ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas i syfte att g&amp;ouml;ra den samlade politiken mer utvecklingsfr&amp;auml;mjande. F&amp;ouml;r att arbetet f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar utveckling ska leda till resultat r&amp;auml;cker det inte att bara Sverige agerar p&amp;aring; ett samst&amp;auml;mmigt s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r att bidra till minskad fattigdom och en h&amp;aring;llbar global utveckling. Politiken f&amp;ouml;r global utveckling &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ocks&amp;aring; viktig i v&amp;aring;ra dialoger och kontakter med de rikare l&amp;auml;nderna i Asien. Genom dialog b&amp;ouml;r vi f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka p&amp;aring;verka deras agerande p&amp;aring; olika politikomr&amp;aring;den och i multilaterala forum och deras finansiella bidrag till utvecklingssamarbetet. Medlemskapet i EU inneb&amp;auml;r dessutom att vi har ytterligare en viktig plattform att utnyttja f&amp;ouml;r att agera p&amp;aring; omr&amp;aring;den som &amp;auml;r prioriterade i v&amp;aring;ra relationer med Asien. Det st&amp;auml;ller samtidigt krav p&amp;aring; att vi verkar f&amp;ouml;r att EU f&amp;ouml;r en politik gentemot Asien d&amp;auml;r en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling tydligg&amp;ouml;rs som det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldens utveckling under det kommande seklet &amp;auml;r n&amp;auml;ra f&amp;ouml;rbunden med utvecklingen i Asien. De snabba f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som sker i flera av regionens l&amp;auml;nder f&amp;aring;r tydliga globala konsekvenser. F&amp;ouml;r en liten &amp;ouml;ppen ekonomi som den svenska inneb&amp;auml;r det stora m&amp;ouml;jligheter och utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asien &amp;auml;r en heterogen region. L&amp;auml;nder och territorier uppvisar stora skillnader i bl.a. politiska och ekonomiska system och utvecklingsniv&amp;aring;er. Regionen rymmer s&amp;aring;v&amp;auml;l demokratier som enpartistater, s&amp;aring;v&amp;auml;l v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder som Japan med en h&amp;ouml;gre per capita-inkomst &amp;auml;n Sverige, s&amp;aring;v&amp;auml;l v&amp;auml;rldens mest &amp;ouml;ppna ekonomier som slutna l&amp;auml;nder etc. Av det faktum att Asien inte &amp;auml;r en enhet i annat &amp;auml;n geografisk mening f&amp;ouml;ljer att f&amp;ouml;rdjupade relationer kr&amp;auml;ver l&amp;aring;ngsiktiga och diversifierade satsningar som omfattar politiska relationer, handels- och investeringsfr&amp;auml;mjande, utvecklingssamarbete, milj&amp;ouml;samarbete, forskningssamarbete och utbildning, folkr&amp;ouml;relsekontakter, kultursamarbete och information och Sverigefr&amp;auml;mjande.&lt;span style="font-family: &amp;quot;TT1C2t00&amp;quot;;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett t&amp;auml;tare och bredare bes&amp;ouml;ksutbyte &amp;auml;r ett viktigt led i arbetet med att &amp;ouml;ka f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen f&amp;ouml;r regionen och dess f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar samt att bredda och f&amp;ouml;rdjupa det &amp;ouml;msesidiga samarbetet med Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att EU:s n&amp;auml;rvaro i och relationer med regionen f&amp;ouml;rdjupas och att EU blir en aktiv och engagerad partner. Regeringen b&amp;ouml;r inom EU driva st&amp;ouml;rre samordning och sammanh&amp;aring;llning f&amp;ouml;r att med kraft driva m&amp;aring;len inom demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, handel, milj&amp;ouml;, h&amp;auml;lsa och s&amp;auml;kerhetspolitik gentemot l&amp;auml;nder i Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asiens betydelse i v&amp;auml;rldsekonomin forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka, vilket understryker vikten av att Sverige och EU verkar f&amp;ouml;r att utveckla de ekonomiska f&amp;ouml;rbindelserna med regionen som helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett behov av att fortsatt st&amp;ouml;dja de asiatiska utvecklingsl&amp;auml;ndernas reformarbete och fortsatta integrering i den globala ekonomin. Att utvecklingsl&amp;auml;nderna kan tillgodog&amp;ouml;ra sig de m&amp;ouml;jligheter v&amp;auml;rldshandeln ger &amp;auml;r ett av de h&amp;ouml;gst prioriterade m&amp;aring;len p&amp;aring; den handelspolitiska dagordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om merparten av l&amp;auml;nderna i Asien ser ut att uppn&amp;aring; det f&amp;ouml;rsta millennieutvecklingsm&amp;aring;let om halverad fattigdom till 2015 lever majoriteten av v&amp;auml;rldens fattiga i Asien, och ett antal l&amp;auml;nder har problem med att klara &amp;ouml;vriga millennieutvecklingsm&amp;aring;l. Sverige m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka sina egna anstr&amp;auml;ngningar och arbeta f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka det internationella samfundet s&amp;aring; att millennieutvecklingsm&amp;aring;len &amp;auml;ven uppn&amp;aring;s i Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokratifr&amp;aring;gor syftar till att st&amp;ouml;dja och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka den l&amp;aring;ngsiktiga trend som kan sk&amp;ouml;njas i Asien mot &amp;ouml;kad demokratisering och &amp;ouml;kad respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna kommer att kr&amp;auml;va fortsatt fokus under l&amp;aring;ng tid fram&amp;ouml;ver. Sverige m&amp;aring;ste agera genom alla de kanaler som finns till v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rfogande. Genomslaget f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;relaterade insatser f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks dessutom om man kan finna en kombination med st&amp;ouml;d p&amp;aring; global, regional och lokal niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom det s&amp;auml;kerhetspolitiska omr&amp;aring;det &amp;auml;r det angel&amp;auml;get att engagera sig och i EU &amp;auml;n starkare, bilateralt liksom genom samarbete inom regionala och internationella organ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige m&amp;aring;ste vi forts&amp;auml;tta att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga hur vi &amp;auml;nnu b&amp;auml;ttre ska tillvarata det mellanfolkliga samarbetet med Asien inom h&amp;ouml;gre utbildning, forskning, folkr&amp;ouml;relser och kultur i en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r den asiatiska kontinenten f&amp;aring;r allt st&amp;ouml;rre betydelse.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141188" name="_Toc305141188"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370411" name="_Toc339370411"&gt;&lt;/a&gt;Kina&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Kina r&amp;aring;der stor brist p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttningar, f&amp;auml;ngslande av olikt&amp;auml;nkande, stora brister i yttrandefriheten, d&amp;ouml;dsstraff f&amp;ouml;r en m&amp;auml;ngd olika brott och negativ s&amp;auml;rbehandling av minoriteter som uigurer och tibetaner &amp;auml;r alla exempel p&amp;aring; detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Landet har sedan de ekonomiska reformerna startade f&amp;ouml;r drygt 30 &amp;aring;r sedan lyckats lyfta hundratals miljoner m&amp;auml;nniskor ur fattigdom. Det &amp;auml;r en bedrift vars like &amp;auml;r sv&amp;aring;r att finna. Den personliga friheten har &amp;ouml;kat f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga inom vissa omr&amp;aring;den. Samtidigt som vi m&amp;aring;ste bejaka och ber&amp;ouml;mma den utvecklingen s&amp;aring; finns ocks&amp;aring; gigantiska utmaningar som f&amp;ouml;ljer i den ekonomiska utvecklingens sp&amp;aring;r. Rovdriftskapitalism, utnyttjande av arbetskraft under slavliknande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden, milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;relse och korruption &amp;auml;r bara n&amp;aring;gra exempel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;r OS i Peking lovade den kinesiska regimen att man skulle f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra situationen f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. F&amp;aring; framsteg gjordes och i stort &amp;auml;r situationen inte b&amp;auml;ttre &amp;auml;n innan Kina tilldelades OS. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att vi i Sverige och omv&amp;auml;rlden forts&amp;auml;tter och intensifierar v&amp;aring;r dialog med Kina om MR-fr&amp;aring;gor p&amp;aring; alla plan. Socialdemokraterna tror p&amp;aring; dialog och menar att dialog, kontakter och ekonomisk utveckling kommer att bidra till ett mer demokratiskt Kina som respekterar de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r Kina blir mer ekonomiskt starkt och d&amp;auml;rmed spelar en st&amp;ouml;rre roll p&amp;aring; den globala scenen, &amp;auml;r det viktigt att vi inte bara ser Kina som en gigantisk marknad f&amp;ouml;r svenska produkter. Sverige m&amp;aring;ste i alla kontakter med Kina f&amp;ouml;ra fram st&amp;aring;ndpunkten om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati samt forts&amp;auml;tta arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retag tar ett st&amp;ouml;rre socialt ansvar och att fackliga r&amp;auml;ttigheter utvecklas, vilket skulle leda till politiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Vi tror inte p&amp;aring; n&amp;aring;gon begr&amp;auml;nsning i v&amp;aring;rt ekonomiska utbyte med Kina.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;ouml;msesidiga beroendet mellan USA och Kina &amp;ouml;kar. Kina finansierar en v&amp;auml;sentlig del av USA:s handelsbalans- och budgetunderskott. En mycket stor del av Kinas valutareserv &amp;auml;r placerad i amerikanska statsobligationer och dollar. USA &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta oljekonsument, Kina &amp;auml;r den n&amp;auml;st st&amp;ouml;rsta. B&amp;aring;da l&amp;auml;nderna blir alltmer importberoende och planerar att ta en allt st&amp;ouml;rre andel fr&amp;aring;n Afrika. De tv&amp;aring; l&amp;auml;nderna konkurrerar ocks&amp;aring; om m&amp;aring;nga av v&amp;auml;rldens metaller. Under det kalla kriget var Afrika arena f&amp;ouml;r ideologisk och s&amp;auml;kerhetspolitisk konkurrens. I dag handlar kampen om Afrikas energi- och naturtillg&amp;aring;ngar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asiens v&amp;auml;xande ekonomiska aktivitet leder till &amp;ouml;kad f&amp;ouml;rbrukning av v&amp;auml;rldens r&amp;aring;varutillg&amp;aring;ngar och v&amp;auml;xande milj&amp;ouml;problem. Kinas och Indiens ekonomier h&amp;ouml;r till de snabbast v&amp;auml;xande under 2000-talet, och i egenskap av sina storlekar har de en avsev&amp;auml;rt st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan &amp;auml;n andra l&amp;auml;nder i Asien. Kina st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en allt st&amp;ouml;rre del av v&amp;auml;rldens samlade utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser, fr&amp;auml;mst i form av koldioxid som till st&amp;ouml;rsta del kommer fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning av kol. Snart ber&amp;auml;knas Kina ha g&amp;aring;tt om USA som v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta utsl&amp;auml;ppare av v&amp;auml;xthusgaser. Vattentillg&amp;aring;ngarna i Asien f&amp;ouml;rorenas, och bristen p&amp;aring; rent vatten skapar mellanstatliga mots&amp;auml;ttningar. Luftf&amp;ouml;roreningarna i storst&amp;auml;derna sk&amp;ouml;rdar m&amp;aring;nga liv, och f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningen av kolv&amp;auml;ten bidrar till v&amp;auml;xthuseffekten. Asiens roll i dessa relaterade processer f&amp;aring;r sociala, milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga och politiska konsekvenser b&amp;aring;de regionalt och globalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r en l&amp;aring;ng v&amp;auml;g kvar innan press- och yttrandefriheten respekteras i Kina. F&amp;ouml;rtrycket mot olikt&amp;auml;nkande och m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsaktivister forts&amp;auml;tter med of&amp;ouml;rminskad styrka. F&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelsen av uigurer forts&amp;auml;tter. I Tibet f&amp;ouml;rnekas tibetanerna bland annat sina r&amp;auml;ttigheter att ut&amp;ouml;va sin religion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kina &amp;auml;r det land som avr&amp;auml;ttar flest m&amp;auml;nniskor. Statistiken &amp;auml;r inte tillg&amp;auml;nglig men Amnesty r&amp;auml;knar avr&amp;auml;ttningarna i tusental.  Kina b&amp;ouml;r offentligg&amp;ouml;ra alla uppgifter om d&amp;ouml;dsdomar och avr&amp;auml;ttningar i landet. En &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet kring varje enskilt fall &amp;auml;r viktigt ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r advokater och anh&amp;ouml;riga till d&amp;ouml;dsd&amp;ouml;mda och f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten. D&amp;ouml;dsstraff &amp;auml;r inte v&amp;auml;rdigt n&amp;aring;got samh&amp;auml;lle och ska alltid f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Polisen har befogenheter att skicka personer som beg&amp;aring;tt sm&amp;aring;brott till ”omskolningsl&amp;auml;ger”, utan &amp;aring;tal eller r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng, visar bland annat Amnestys rapporter. &amp;Ouml;ver huvud taget har bruket av godtyckliga frihetsber&amp;ouml;vanden &amp;ouml;kat – detta trots att Kina under l&amp;auml;ngre tid har h&amp;auml;vdat att de arbetat f&amp;ouml;r att avskaffa systemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vergreppen mot inhemska medier och deras ut&amp;ouml;vare forts&amp;auml;tter. Fortfarande &amp;auml;r det helt f&amp;ouml;rbjudet att tala om demonstrationerna vid Himmelska fridens torg 1989, som slogs ned med v&amp;aring;ld av milit&amp;auml;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141189" name="_Toc305141189"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370412" name="_Toc339370412"&gt;&lt;/a&gt;Latinamerika&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fler l&amp;auml;nder i Latinamerika uppvisar positiva trender, med en utveckling mot s&amp;aring;v&amp;auml;l st&amp;auml;rkt demokrati som ekonomisk tillv&amp;auml;xt. &amp;Auml;ven om utvecklingen tagit god fart finns fortfarande stora klyftor mellan rika och fattiga och flera l&amp;auml;nder pl&amp;aring;gas av narkotikarelaterad brottslighet och v&amp;aring;ldet som f&amp;ouml;ljer i dess fotsp&amp;aring;r. Med ekonomisk utveckling m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; den sociala utvecklingen f&amp;ouml;lja. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Latinamerika &amp;auml;r en kontinent d&amp;auml;r omv&amp;auml;lvande f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar skett under de senaste decennierna. Under 1980-talet och 1990-talet inleddes demokratiserings- och fredsprocesser &amp;ouml;ver i stort sett hela Latinamerika, som under &amp;aring;rtionden pr&amp;auml;glades av milit&amp;auml;rstyre, inb&amp;ouml;rdeskrig och kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;verg&amp;aring;ngen till demokrati f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rades under 1990-talet genom en nyliberal politik i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder, d&amp;auml;r utvecklingen saktades ned genom minimala satsningar p&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och utveckling. Skuldb&amp;ouml;rdan minskade m&amp;aring;nga l&amp;auml;nders ekonomiska utrymme ytterligare. Resultatet har gjort Latinamerika till en av v&amp;auml;rldens mest oj&amp;auml;mlika kontinenter, d&amp;auml;r skillnaderna mellan fattiga och rika fortfarande &amp;auml;r enorma. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En tredjedel av den latinamerikanska befolkningen lever i fattigdom trots att den genomsnittliga tillv&amp;auml;xten under fem &amp;aring;r fram till den v&amp;auml;rldsomfattande finansiella krisen var fem procent. Tillv&amp;auml;xten f&amp;ouml;rdelades oj&amp;auml;mnt och oj&amp;auml;mlikt, diskriminering och social utslagning &amp;auml;r fortfarande omfattande och 190 miljoner m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; kontinenten lever i fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga g&amp;aring;nger g&amp;ouml;r ursprungsbefolkningarna – och f&amp;aring;r – sina r&amp;ouml;ster h&amp;ouml;rda mer &amp;auml;n tidigare. De senaste &amp;aring;ren har stora delar av kontinenten haft en gynnsam ekonomisk utveckling och flera l&amp;auml;nder har b&amp;ouml;rjat g&amp;ouml;ra stora investeringar f&amp;ouml;r att minska fattigdomen och &amp;ouml;ka tillg&amp;aring;ngen till utbildning och h&amp;auml;lsa. Enligt FN:s kommission f&amp;ouml;r Latinamerika och Karibiens (Eclac) rapport Social Panorama of Latin America 2007 &amp;auml;r Latinamerika p&amp;aring; god v&amp;auml;g att klara millenniem&amp;aring;let om att halvera fattigdomen till &amp;aring;r 2015. N&amp;aring;gra av l&amp;auml;nderna har redan uppn&amp;aring;tt m&amp;aring;let medan bland andra Bolivia, El Salvador, Guatemala, Haiti, Honduras, Nicaragua och Paraguay m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka takten. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera av de latinamerikanska l&amp;auml;nderna har utvecklats i positiv riktning och &amp;ouml;kar i s&amp;aring;v&amp;auml;l ekonomisk som politisk betydelse. Det b&amp;ouml;r avspeglas b&amp;auml;ttre i &amp;ouml;kade relationer och fler politiska kontakter med exempelvis EU och FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brasilien har b&amp;aring;de arbetat f&amp;ouml;r minskade or&amp;auml;ttvisor och hunger och g&amp;aring;tt fram som en allt viktigare utrikespolitisk och ekonomisk akt&amp;ouml;r. Landet har p&amp;aring; m&amp;aring;nga omr&amp;aring;den en positiv utveckling och landet &amp;auml;r en framv&amp;auml;xande stormakt med en allt viktigare roll i det internationella samfundet. Brasilien &amp;auml;r en strategiskt viktig partner f&amp;ouml;r Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stora problem &amp;aring;terst&amp;aring;r dock i m&amp;aring;nga av Latinamerikas l&amp;auml;nder. De ekonomiska klyftorna &amp;auml;r fortfarande enorma. Fattigdomen &amp;auml;r stor i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder. De narkotikarelaterade konflikterna som r&amp;aring;der i Colombia p&amp;aring;g&amp;aring;r fortfarande, och det narkotikarelaterade v&amp;aring;ldet, d&amp;auml;r speciellt Mexiko oroar, ser dessutom ut att sprida sig till andra l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milit&amp;auml;rkuppen i Honduras i juni 2009 och i &amp;aring;r, 2012, mot Paraguays president Fernando Lugo, var oacceptabla och flagranta brott mot demokratins principer. Detta &amp;auml;r samtidigt exempel p&amp;aring; vilken&amp;nbsp;br&amp;auml;cklig demokratisk grund som n&amp;aring;gra av Latinamerikas l&amp;auml;nder fortfarande vilar p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Latinamerika brottas med flera stora problem som f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras av att klimatet f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras, bland annat skogssk&amp;ouml;vling och jorderosion. Ekologiskt k&amp;auml;nsliga omr&amp;aring;den som regnskog, biologisk m&amp;aring;ngfald etc. skyddas inte tillr&amp;auml;ckligt och utnyttjas inte p&amp;aring; ett h&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt. Naturkatastrofer som &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar och jordb&amp;auml;vningar har blivit vanligare. S&amp;auml;rskilt Centralamerika och Karibien drabbas ofta av orkaner.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141190" name="_Toc305141190"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370413" name="_Toc339370413"&gt;&lt;/a&gt;Colombia&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Colombia p&amp;aring;g&amp;aring;r sedan mer &amp;auml;n 40 &amp;aring;r en intern v&amp;auml;pnad konflikt med flera akt&amp;ouml;rer, gerillaorganisationerna Farc-EP, ELN samt den paramilit&amp;auml;ra gruppen AUC (Autodefensas Unidas de Colombia), som i huvudsak lagt ner sina vapen. S&amp;aring;v&amp;auml;l Farc-EP som ELN beg&amp;aring;r mycket allvarliga brott mot internationell humanit&amp;auml;r r&amp;auml;tt, exempelvis tv&amp;aring;ngsrekryteringar av barn, urskillningsl&amp;ouml;sa attacker mot civilbefolkningen, tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttningar, kidnappningar, anv&amp;auml;ndning av anti-personella minor, bilbomber samt mord p&amp;aring; och hot mot folkvalda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera tusen m&amp;auml;nniskor har under &amp;aring;rens lopp kidnappats och tvingats leva i f&amp;aring;ngenskap under mycket sv&amp;aring;ra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. F&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande ber&amp;auml;knas Farcgerillan h&amp;aring;lla 500–600 f&amp;aring;ngar. Utanf&amp;ouml;r Afrika och n&amp;auml;st efter Sudan &amp;auml;r Colombia det land som har flest internflyktingar i v&amp;auml;rlden. Enligt Sida &amp;auml;r uppskattningsvis sju procent av befolkningen p&amp;aring; flykt p&amp;aring; grund av den interna konflikten och det &amp;ouml;kade v&amp;aring;ldet i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett stort problem i vissa delar av Latinamerika &amp;auml;r narkotikahandeln och kokaodlingen, exempelvis i Colombia. I stort sett allt kokain som finns att tillg&amp;aring; i v&amp;auml;rlden framst&amp;auml;lls i den andinska regionen, som f&amp;ouml;rutom Colombia best&amp;aring;r av Bolivia, Peru, Ecuador och Venezuela. Att f&amp;aring; ett stopp p&amp;aring; narkotikahandeln tycks vara n&amp;auml;st intill om&amp;ouml;jligt, bland annat med tanke p&amp;aring; att r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r ineffektivt och urholkas av korruption.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gor om demokrati, fred, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och konflikthantering ber&amp;ouml;r alla i Colombia, ned till det minsta lokalsamh&amp;auml;llet. Paradoxalt nog har Colombia under hela tiden som den v&amp;auml;pnade konflikten i landet p&amp;aring;g&amp;aring;tt varit en politisk demokrati, med demokratiska val, ett starkt civilsamh&amp;auml;lle och ett dynamiskt kulturliv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det st&amp;ouml;rsta hindret f&amp;ouml;r en positiv utveckling i Colombia &amp;auml;r den interna v&amp;auml;pnade konflikten och narkotikakartellernas inblandning i politiken. Narkotikan och narkotikahandeln &amp;auml;r med andra ord s&amp;aring;v&amp;auml;l ett socialt problem som en finansieringsk&amp;auml;lla f&amp;ouml;r de illegala v&amp;auml;pnade grupperna i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Colombia &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens mest v&amp;aring;ldsdrabbade l&amp;auml;nder, fr&amp;auml;mst p&amp;aring; grund av inb&amp;ouml;rdeskriget och brottssyndikatens produktion och smuggling av narkotika. Mordfrekvensen i narkotikamaffians huvudorter Medell&amp;iacute;n och Cali &amp;auml;r bland den h&amp;ouml;gsta i v&amp;auml;rlden. N&amp;auml;ringslivet pl&amp;aring;gas av r&amp;aring;n, utpressning och kidnappningar, som oftast utf&amp;ouml;rs av v&amp;auml;nstergerilla eller h&amp;ouml;germilis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den interna v&amp;auml;pnande konflikten har &amp;auml;ven en omfattande inverkan p&amp;aring; kvinnors situation. Alla parter i konflikten g&amp;ouml;r sig skyldiga till sexuellt v&amp;aring;ld mot kvinnor och flickor samtidigt som omfattande straffrihet r&amp;aring;der.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ldet och kriminaliteten, s&amp;aring;v&amp;auml;l det organiserade som det spontana p&amp;aring; gator och torg, &amp;auml;r ett annat stort problem som v&amp;auml;ntar p&amp;aring; en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring till det b&amp;auml;ttre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Colombia bryter ocks&amp;aring; mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. P&amp;aring; Colombias universitet p&amp;aring;g&amp;aring;r allvarliga kr&amp;auml;nkningar, studentledare hotas och m&amp;ouml;rdas, och ett stort antal tvingas p&amp;aring; flykt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt uppgifter fr&amp;aring;n Sida m&amp;ouml;rdas 20 m&amp;auml;nniskor om dagen i landet av politiska anledningar, vilket vi socialdemokrater inte kan acceptera och helt f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer. Colombia har i m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit ett av v&amp;auml;rldens farligaste l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r journalister och fackligt aktiva. H&amp;auml;r b&amp;ouml;r den svenska regeringen st&amp;auml;lla tydliga krav p&amp;aring; Colombias regering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att en f&amp;ouml;rhandlingsl&amp;ouml;sning m&amp;aring;ste till f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; fred mellan de olika grupperingarna i Colombia.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diplomatiska kontakter ska kombineras med ett slagkraftigt utvecklingsarbete. Vi b&amp;ouml;r agera s&amp;aring;v&amp;auml;l bilateralt som tillsammans med de andra medlemsstaterna i EU. H&amp;auml;r kan ocks&amp;aring; FN spela en central roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fredsf&amp;ouml;rhandlingarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vissa f&amp;ouml;rhoppningar finns dock om en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad situation i landet efter president Santos anstr&amp;auml;ngningar att f&amp;aring; bland annat Farcgerillan till f&amp;ouml;rhandlingsbordet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141191" name="_Toc305141191"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370414" name="_Toc339370414"&gt;&lt;/a&gt;Chile&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis st&amp;ouml;dja den positiva demokratiska utvecklingen i Chile &amp;auml;r viktigt. I vissa avseenden finns stora likheter mellan Sverige och Chile. I b&amp;aring;da l&amp;auml;nderna finns viktiga naturresurser inom skogs-, gruv- och jordbruksindustrin och b&amp;aring;da &amp;auml;r beroende av utrikeshandel. Ett utm&amp;auml;rkt exempel p&amp;aring; samarbete &amp;auml;r den gemensamma fond som Sverige och Chile har skapat och som har till syfte att fr&amp;auml;mja samarbete och l&amp;aring;ngsiktiga aff&amp;auml;rsrelationer mellan svenska och chilenska sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag. Grunden f&amp;ouml;r samarbetet &amp;auml;r innovation, kunskaps&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och kunskapsutbyte av teknologi och metoder.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141192" name="_Toc305141192"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370415" name="_Toc339370415"&gt;&lt;/a&gt;Mexiko&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Mexiko tycks s&amp;aring;v&amp;auml;l regeringen som milit&amp;auml;r och polis st&amp;aring; mer eller mindre maktl&amp;ouml;sa inf&amp;ouml;r den fortsatt eskalerande v&amp;aring;ldsv&amp;aring;g, som det sedan l&amp;aring;ng tid p&amp;aring;g&amp;aring;ende narkotikakriget nu medf&amp;ouml;r. F&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande p&amp;aring;g&amp;aring;r ett regelr&amp;auml;tt krig mellan de tv&amp;aring; stora allianserna av drogsyndikat p&amp;aring; grund av de int&amp;auml;kter i m&amp;aring;ngmiljardbelopp det r&amp;ouml;r sig om, f&amp;ouml;r den som dominerar smugglingen till USA. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; i gr&amp;auml;nsstaden Ciudad Juarez, som de flesta brotten beg&amp;aring;s, &amp;auml;ven om v&amp;aring;ldet finns i hela landet. Offer skjuts ned p&amp;aring; &amp;ouml;ppen gata eller kidnappas och torteras till d&amp;ouml;ds, och allt fler civila drabbas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De mexikanska drogkartellerna har de senaste &amp;aring;ren dessutom etablerat sig som ledande i distributionsledet i USA genom att uppr&amp;auml;tta underjordiska grossistcentraler i flera st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der. Kartellerna agerar p&amp;aring; b&amp;aring;da sidor om gr&amp;auml;nsen och anv&amp;auml;nder sig av vapen som till allra st&amp;ouml;rsta delen tros vara k&amp;ouml;pta i USA.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141193" name="_Toc305141193"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370416" name="_Toc339370416"&gt;&lt;/a&gt;Kuba&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan revolutionen 1958 har Kuba varit diktatoriskt styrt och demokratiska och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter har st&amp;auml;ndigt kr&amp;auml;nkts. N&amp;aring;gon st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring av den demokratiska situationen har &amp;auml;nnu inte skett genom maktskiftet fr&amp;aring;n Fidel Castro till brodern Raul Castro.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Raul Castro har visserligen sl&amp;auml;ppt ett antal politiska f&amp;aring;ngar, visat sig mer &amp;ouml;ppen att lyssna till oppositionen och skrivit p&amp;aring; FN:s deklaration f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Men Kubas folk lider fortfarande under det politiska f&amp;ouml;rtrycket och av det ekonomiska vanstyret. Regimen f&amp;ouml;rtrycker sina egna medborgare. Lojala partimedlemmar kan avancera i karri&amp;auml;ren, f&amp;aring; bra utbildning och k&amp;ouml;pa varor som vanliga kubaner bara kan dr&amp;ouml;mma om. Regimen sl&amp;aring;r ned p&amp;aring; m&amp;auml;nniskors &amp;aring;siktsyttringar och kartl&amp;auml;gger deras kontakter med ytterv&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tar best&amp;auml;mt avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n USA:s embargo mot Kuba. USA-embargot utg&amp;ouml;r dock ingen urs&amp;auml;kt f&amp;ouml;r Kubas regim att brista i respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kubas folk beh&amp;ouml;ver omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d i sin kamp f&amp;ouml;r demokrati. Castros regim sitter kvar vid makten genom sitt eget taktiska man&amp;ouml;vrerande och en absurd statlig &amp;ouml;vervakning av det kubanska folket. Deras makt &amp;auml;r ocks&amp;aring; beroende av det faktum, att m&amp;aring;nga politiker i omv&amp;auml;rlden har en romantiserad syn p&amp;aring; det lilla landet, som st&amp;aring;r upp mot den stora makten USA. Det g&amp;ouml;r dem tyv&amp;auml;rr beredda att se mellan fingrarna, n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller det politiska f&amp;ouml;rtrycket i just Kubas fall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna i Sverige &amp;auml;r redo att f&amp;ouml;ra en dialog med Kubas demokratiska krafter. Precis som vi st&amp;ouml;der demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;ouml;verallt annars g&amp;ouml;r vi det ocks&amp;aring; p&amp;aring; Kuba. Omv&amp;auml;rlden ska inte isolera Kuba – tv&amp;auml;rtom. M&amp;auml;nniskor hungrar efter kontakter och utbyte med omv&amp;auml;rlden. Kontakter folk till folk och mellan organisationer och n&amp;auml;ringsliv &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt viktiga. Den svenska politiken m&amp;aring;ste &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis f&amp;ouml;ras tillsammans med EU utifr&amp;aring;n starka krav p&amp;aring; m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Vi ska bidra med konstruktivt och konkret st&amp;ouml;d till de demokratiska krafterna, och vi ska samtidigt &amp;ouml;ka kontakterna mellan folk och organisationer. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges kontakter med den demokratiska oppositionen ska inte avbrytas utan i st&amp;auml;llet breddas och f&amp;ouml;rdjupas. Det &amp;auml;r samtidigt viktigt, att en dialog kan f&amp;ouml;ras med hela det kubanska samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har ett starkt engagemang f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna p&amp;aring; Kuba och att bidra till en fredlig &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till ett demokratiskt samh&amp;auml;lle med v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade levnadsvillkor f&amp;ouml;r den kubanska befolkningen. Det kubanska folket ska inte beh&amp;ouml;va v&amp;auml;lja mellan demokrati och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och generell v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Vi vill ge fortsatt st&amp;ouml;d till det civila samh&amp;auml;llet genom att forts&amp;auml;tta utvecklingen av kontakterna med och st&amp;ouml;det till alla de akt&amp;ouml;rer som verkar f&amp;ouml;r en demokratisk utveckling i Kuba.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141194" name="_Toc305141194"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370417" name="_Toc339370417"&gt;&lt;/a&gt;Nicaragua&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nicaragua &amp;auml;r Latinamerikas n&amp;auml;st fattigaste land efter Haiti. Enligt FN:s utvecklingsorgan, UNDP, levde 80 procent av befolkningen i fattigdom och 45&amp;nbsp;procent i extrem fattigdom i b&amp;ouml;rjan av 2000-talet. N&amp;auml;stan var tredje person &amp;auml;r undern&amp;auml;rd, och mer &amp;auml;n var femte person saknar tillg&amp;aring;ng till rent vatten, enligt FN:s barnfond Unicef.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som i s&amp;aring; m&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder &amp;auml;r kvinnor och barn p&amp;aring; landsbygden s&amp;auml;rskilt utsatta. I m&amp;aring;nga hush&amp;aring;ll &amp;auml;r kvinnan ensam ansvarig f&amp;ouml;r familjens f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Tillsammans med Guatemala har Nicaragua Centralamerikas h&amp;ouml;gsta barna- och m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet. H&amp;auml;lsov&amp;aring;rden &amp;auml;r bristf&amp;auml;llig, och p&amp;aring; de statliga sjukhusen r&amp;aring;der brist p&amp;aring; mediciner och utrustning. I m&amp;aring;nga sv&amp;aring;rtillg&amp;auml;ngliga omr&amp;aring;den, s&amp;auml;rskilt vid Atlantkusten, finns &amp;ouml;verhuvudtaget ingen v&amp;aring;rd att tillg&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nicaragua &amp;auml;r ett starkt mansdominerat samh&amp;auml;lle. Enligt rapport fr&amp;aring;n Sida &amp;auml;r Nicaragua det land i Latinamerika som har mest kvinnomisshandel inklusive sexuellt v&amp;aring;ld. En tredjedel av barnen i Nicaragua har sett sina m&amp;ouml;drar misshandlas. Anstr&amp;auml;ngningar g&amp;ouml;rs dock f&amp;ouml;r att komma tillr&amp;auml;tta med v&amp;aring;ldet i hemmen. Sedan mitten av 1990-talet finns specialutbildade kvinnokommissarier p&amp;aring; flera polisstationer, f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler att v&amp;aring;ga anm&amp;auml;la v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn. Dessutom arbetar en rad organisationer f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kvinnornas villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har alltid varit en viktig fr&amp;aring;ga i det svenska utvecklingssamarbetet. I Nicaragua, d&amp;auml;r kvinnor diskrimineras p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt, har Sverige bidragit till ett antal st&amp;ouml;rre insatser f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten, men mycket &amp;aring;terst&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Amnesty har landets regering misslyckats med att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en integrerad handlingsplan f&amp;ouml;r att f&amp;aring; bort det sexuella v&amp;aring;ldet, ge skydd till offer och se till att de har tillg&amp;aring;ng till allsidigt psykosocialt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att kunna &amp;aring;terh&amp;auml;mta sig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Nicaragua finns v&amp;auml;rldens h&amp;aring;rdaste abortlag, som inf&amp;ouml;rdes 2006 efter en v&amp;auml;lregistrerad propagandakampanj av katolska kyrkan. Redan dessf&amp;ouml;rinnan hade man en mycket h&amp;aring;rd lagstiftning, d&amp;auml;r abort endast till&amp;auml;ts d&amp;aring; kvinnans liv var i fara, eller om graviditeten var f&amp;ouml;ljden av v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt eller incest. Med den nya och h&amp;aring;rdare lagen, som inte ens till&amp;aring;ter abort om kvinnans liv &amp;auml;r i fara, eller om unga flickor blivit gravida efter sexuella &amp;ouml;vergrepp, riskerar s&amp;aring;v&amp;auml;l kvinnan som l&amp;auml;karen, som utf&amp;ouml;r en abort, tv&amp;aring; respektive tre &amp;aring;rs f&amp;auml;ngelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med tanke p&amp;aring; den r&amp;aring;dande situationen i Nicaragua anser vi socialdemokrater det viktigt med ett fortsatt engagemang f&amp;ouml;r utvecklingen i landet inte minst g&amp;auml;llande kvinnornas situation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; senare &amp;aring;r har sandinistregeringen visat prov p&amp;aring; ett alltmer auktorit&amp;auml;rt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt. Civila organisationer har uteslutits och granskas av regeringen. Deras m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka och ta del av landets utveckling och hur fattigdomen ska bek&amp;auml;mpas har stramats &amp;aring;t och ingen internationell insyn till&amp;aring;ts i kommunalvalen. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; mycket oroande att H&amp;ouml;gsta domstolen f&amp;ouml;rbjudit partier fr&amp;aring;n att delta i val.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141195" name="_Toc305141195"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370418" name="_Toc339370418"&gt;&lt;/a&gt;Europar&amp;aring;det&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc305141196" name="_Toc305141196"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;auml;get f&amp;ouml;r Europar&amp;aring;dets huvuduppgifter – m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, r&amp;auml;ttsstatlighet och demokrati – &amp;auml;r inte generellt gott. Dagens Europa har stora problem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den politiska utvecklingen i n&amp;aring;gra av Europar&amp;aring;dets medlemsstater g&amp;aring;r inte i demokratisk riktning. Det g&amp;auml;ller Ryska federationen. Det g&amp;auml;ller Ukraina. Det g&amp;auml;ller Turkiet. Liknande stora problem finns i t ex Azerbajan, Armenien och delvis Georgien och Moldavien. I Vitryssland h&amp;auml;rskar diktatur. Det landet, liksom Kosovo, st&amp;aring;r utanf&amp;ouml;r Europar&amp;aring;det. Dessa enorma problem ber&amp;ouml;r i princip l&amp;aring;ngt &amp;ouml;ver 250 miljoner m&amp;auml;nniskor i dagens Europa. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen g&amp;aring;r ocks&amp;aring; &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll i Ungern och Rum&amp;auml;nien. Detta &amp;auml;r tv&amp;aring; medlemmar i EU, vilket d&amp;auml;rtill skadar unionens samlade trov&amp;auml;rdighet. I Italien har d&amp;auml;remot utvecklingen i vissa h&amp;auml;nseenden f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats i och med regeringen Monti. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men den ekonomiska utvecklingen i Europa har stagnerat, framf&amp;ouml;r allt i euroomr&amp;aring;det. I flera l&amp;auml;nder, inom och utom eurozonen, &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sheten mycket stor, t ex i Spanien kring 25 procent. Framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r yngre m&amp;auml;nniskor, som &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g in p&amp;aring; arbetsmarknaden, ofta i ett mycket utsatt l&amp;auml;ge. Minoritetsgrupper k&amp;auml;nner sig utsatta f&amp;ouml;r diskriminering och hot. Eurokrispolitiken har allvarliga demokratiska problem med sig. I Europar&amp;aring;dets parlamentariska f&amp;ouml;rsamling har detta uppm&amp;auml;rksammats och debatterats med stor oro. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den politiska tendensen i Europa har varit h&amp;ouml;ger. M&amp;ouml;jligen representerar de franska valen i &amp;aring;r, liksom delstatsval i F&amp;ouml;rbundsrepubliken Tyskland, en mera positiv tendens. Men Europas politiska institutioner och politiska krafter har i mycket misslyckats med att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla fundamentala betingelser f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och demokrati. Situationen &amp;auml;r kritisk – och den inbjuder oss alla i Sveriges riksdag, att samla v&amp;aring;ra krafter f&amp;ouml;r demokrati och r&amp;auml;ttf&amp;auml;rdighet. I detta avsnitt vill vi peka p&amp;aring; n&amp;aring;gra viktiga politiska utmaningar som ligger i Europar&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370419" name="_Toc339370419"&gt;&lt;/a&gt;Arbete f&amp;ouml;r demokratisk utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det senaste &amp;aring;rets utveckling i Ryssland pekar p&amp;aring; den stora demokratiska kraft som finns i viktiga och moderna delar av befolkningen. Men den auktorit&amp;auml;ra ”maktens vertikal” som Vladimir Putin st&amp;aring;r f&amp;ouml;r har fortsatt &amp;ouml;verhanden. F&amp;ouml;rtryck, manipulation i medierna, r&amp;auml;ttsl&amp;ouml;shet och orimliga inkomst- och f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden h&amp;auml;rskar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under detta &amp;aring;r p&amp;aring;g&amp;aring;r i Europar&amp;aring;dets parlamentariska f&amp;ouml;rsamling en granskning av Rysslands samh&amp;auml;llsskick, i ljuset av de &amp;aring;taganden som landets ledning gjorde vid sitt tilltr&amp;auml;de till ER i mitten av 1990-talet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att Sveriges regering inte p&amp;aring; l&amp;auml;nge varit i st&amp;aring;nd att f&amp;ouml;ra en konsekvent politik i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till det Ryssland, som det verkligen &amp;auml;r. Riksdagen b&amp;ouml;r, i form av ett tillk&amp;auml;nnagivande, tillse att regeringen f&amp;ouml;ljer den uppmaning, som utrikesutskottet (2011/12:UU17), riktat till regeringen att i n&amp;auml;sta skrivelse till riksdagen om verksamheten i Europar&amp;aring;dets ministerkommitt&amp;eacute; l&amp;auml;mna en redog&amp;ouml;relse och bed&amp;ouml;mning av den konstitutionella utvecklingen i Ryssland. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt; Ocks&amp;aring; utvecklingen i Ukraina g&amp;aring;r i fel riktning.  F&amp;ouml;re detta premi&amp;auml;rminister Timosjenko &amp;auml;r en av m&amp;aring;nga politiska f&amp;aring;ngar. Den konstitutionella ordningen &amp;auml;r inte stabil. Den inre sammanh&amp;aring;llningen &amp;auml;r likas&amp;aring; alltmer illusorisk. I Europar&amp;aring;dets parlamentariska f&amp;ouml;rsamling p&amp;aring;g&amp;aring;r en granskning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Ungern har den konstitutionella utvecklingen successivt uppm&amp;auml;rksammats allt mer. I Europar&amp;aring;dets parlamentariska f&amp;ouml;rsamling p&amp;aring;g&amp;aring;r en granskning av Ungerns demokrati, i ljuset av de krav som st&amp;auml;lls p&amp;aring; ett land som blir medlem i ER.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De senaste m&amp;aring;naderna har den politiska utvecklingen i Rum&amp;auml;nien k&amp;auml;nnetecknats av f&amp;ouml;rbittrade konflikter mellan de politiska partierna, och demokratiska grundv&amp;auml;rden synes nu vara riskabelt ute. Vi socialdemokrater &amp;auml;r inst&amp;auml;llda p&amp;aring; att utvecklingsf&amp;ouml;rloppet i Rum&amp;auml;nien b&amp;ouml;r bli f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r en granskning av liknande slag som den f&amp;ouml;r Ungern. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den turkiska utvecklingen under premi&amp;auml;rminister Erdogan har sv&amp;auml;ngt in p&amp;aring; en mindre lovande v&amp;auml;g f&amp;ouml;r demokrati och m&amp;ouml;jligt medlemskap i EU. Man uppskattar antalet politiska f&amp;aring;ngar till ca 3&amp;nbsp;000. EU-medlemskap ligger l&amp;aring;ngt borta. F&amp;ouml;r Europar&amp;aring;det &amp;auml;r Turkiet &amp;aring;ter en pr&amp;ouml;vosten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen i Tunisien, Marocko och kanske ocks&amp;aring; fler l&amp;auml;nder i norra Afrika och Mellan&amp;ouml;stern &amp;auml;r lovande.  Libyens utveckling ter sig ljusare, i och med de konstituerande valen.  V&amp;auml;stsahara kvarst&amp;aring;r dock som ett allvarligt problem.  Det finns ett stort utrymme f&amp;ouml;r Europar&amp;aring;det att st&amp;aring; f&amp;ouml;r de demokratiska, r&amp;auml;ttsstatliga och i vid mening sociala perspektiven p&amp;aring; ett &amp;ouml;msesidigt samarbete. I den parlamentariska f&amp;ouml;rsamlingen finns en ny form f&amp;ouml;r detta som heter partnerskap f&amp;ouml;r demokrati. Marocko och Palestinska myndigheten &amp;auml;r antagna som partner. Tunisien f&amp;ouml;refaller kunna g&amp;aring; denna v&amp;auml;g. Egypten skulle kunna g&amp;ouml;ra det, s&amp;aring; h&amp;auml;r l&amp;aring;ngt sett, och kanske ytterligare n&amp;aring;got land om de g&amp;aring;r den positiva v&amp;auml;gen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370420" name="_Toc339370420"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305141202" name="_Toc305141202"&gt;&lt;/a&gt;Mediesituationen &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I flertalet av dessa l&amp;auml;nder &amp;auml;r mediesituationen inte pluralistisk nog. Man ser en &amp;ouml;kad mediekoncentration och en allt sv&amp;aring;rare situation f&amp;ouml;r journalister, n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att bedriva en seri&amp;ouml;s och allsidig bevakning av politikens och ekonomins akt&amp;ouml;rer. Hot och v&amp;aring;ld mot journalister, som arbetar seri&amp;ouml;st, f&amp;ouml;rekommer, bl a i Ryssland och Turkiet. Det finns stora behov av att skydda dem, liksom deras k&amp;auml;llor. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370421" name="_Toc339370421"&gt;&lt;/a&gt;Europakonventionen och EU&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom en f&amp;ouml;rhandlings&amp;ouml;verenskommelse v&amp;aring;ren 2012 har reformer aktualiserats av den europeiska domstolen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter med s&amp;auml;te i Strasbourg. Bakom detta projekt ligger problemen med den s k obalansen i domstolens &amp;auml;rendetillstr&amp;ouml;mning. Det finns dock risker, att reformer skadar m&amp;ouml;jligheterna till en grundl&amp;auml;ggande gemensam r&amp;auml;ttsordning i Europa. Vi socialdemokrater vill betona att det vore mycket motiverat att regeringen tills&amp;auml;tter en parlamentarisk utredning kring hur vi fr&amp;aring;n svenskt h&amp;aring;ll vill p&amp;aring;verka de kommande f&amp;ouml;rhandlingarna.  Ett stort antal konventioner som har Europar&amp;aring;det som huvudman kan ocks&amp;aring; ber&amp;ouml;ras, t ex genom att urfasas, och ocks&amp;aring; i detta arbete vill vi se en parlamentarisk medverkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att regeringen ska driva p&amp;aring; f&amp;ouml;rhandlingarna mellan ER och EU om att EU ska tilltr&amp;auml;da konventionen om skydd f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och grundl&amp;auml;ggande friheterna. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370422" name="_Toc339370422"&gt;&lt;/a&gt;Europar&amp;aring;dets konvention om v&amp;aring;ld mot kvinnor och v&amp;aring;ld i n&amp;auml;ra relationer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europar&amp;aring;dets konvention om v&amp;aring;ld mot kvinnor och v&amp;aring;ld i n&amp;auml;ra relationer undertecknades vid ministerm&amp;ouml;tet i Istanbul i maj 2011. Konventionen &amp;auml;r den f&amp;ouml;rsta i v&amp;auml;rlden. Enligt olika k&amp;auml;llor ber&amp;auml;knas mer &amp;auml;n 127 miljoner kvinnor och flickor i v&amp;auml;rlden vara k&amp;ouml;nsstympade. Den svenska ratificeringen fr&amp;aring;n riksdagen av konventionen f&amp;aring;r inte dra ut p&amp;aring; tiden, p&amp;aring; det olyckliga s&amp;auml;tt som &amp;auml;r regeringens praxis.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370423" name="_Toc339370423"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnors sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gor som ber&amp;ouml;r kvinnors sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r fr&amp;aring;gor som ofta blir kontroversiella i Europar&amp;aring;det. Vi h&amp;aring;ller p&amp;aring;, att alla m&amp;auml;nniskor ska ha r&amp;auml;tt till sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och det ska inkludera r&amp;auml;tt till abort, i ljuset av Europakonventionen om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. M&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten &amp;auml;r n&amp;auml;ra f&amp;ouml;rknippad med abortfr&amp;aring;gan.  Abort ska vara laglig, s&amp;auml;ker och tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r alla kvinnor. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc339370424" name="_Toc339370424"&gt;&lt;/a&gt;Hbt-r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Homo- och transfobin &amp;auml;r fortsatt utbredd i Europa. Dagligen kr&amp;auml;nks hbt-personers m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Ibland sanktioneras kr&amp;auml;nkningarna av det offentliga och myndigheter i Europar&amp;aring;dets medlemsstater. P&amp;aring; senare tid har vi ocks&amp;aring; sett f&amp;ouml;rslag och beslut om lagstiftning som inte har n&amp;aring;got annat syfte &amp;auml;n att kringsk&amp;auml;ra hbt-personers r&amp;auml;ttigheter. Detta har varit mest tydligt i Ryssland, Ukraina och Litauen. R&amp;auml;tten att samlas och r&amp;auml;tten att manifestera kr&amp;auml;nks ocks&amp;aring; fortfarande. Detta &amp;auml;r oacceptabla inskr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, riktade mot en grupp, enbart p&amp;aring; grund av sexualitet och k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom Europar&amp;aring;dets sekretariat har en enhet skapats f&amp;ouml;r att jobba med de h&amp;auml;r fr&amp;aring;gorna. Flertalet projekt planeras och generalsekreterare Jagland uppmanar medlemsstaterna att delta. Alla s&amp;aring;dana h&amp;auml;r initiativ b&amp;ouml;r st&amp;ouml;ttas tydligt av Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141205" name="_Toc305141205"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370425" name="_Toc339370425"&gt;&lt;/a&gt;OSSE:s parlamentariska f&amp;ouml;rsamling&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt; Organisationen f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerhet och samarbete i Europa (OSSE) bildades 1975, &amp;auml;r en organisation f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. OSSE:s huvudinriktning &amp;auml;r att verka f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga konflikter, skydda nationella minoriteter, fr&amp;auml;mja m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, ge st&amp;ouml;d till demokratiuppbyggnad, verka f&amp;ouml;r rustningskontroll och att fr&amp;auml;mja f&amp;ouml;rtroende- och s&amp;auml;kerhetsskapande insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;OSSE:s&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;parlamentariska f&amp;ouml;rsamling inr&amp;auml;ttades 1991 och har 56 medlemsl&amp;auml;nder. Varje land &amp;auml;r representerat med parlamentariker i relation till sin storlek. Den parlamentariska f&amp;ouml;rsamlingen har en r&amp;aring;dgivande funktion. Den granskar hur medlemsl&amp;auml;ndernas regeringar uppfyller OSSE:s m&amp;aring;l, debatterar aktuella fr&amp;aring;gor p&amp;aring; OSSE:s dagordning och antar resolutioner som syftar till att &amp;ouml;ka s&amp;auml;kerhet och samarbete i Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som ett viktigt instrument f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja OSSE:s &amp;aring;tagande vad g&amp;auml;ller m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, demokrati och r&amp;auml;ttsstatens principer har f&amp;ouml;rsamlingen ett omfattande program f&amp;ouml;r &amp;ouml;vervakning av parlamentsval, och i vissa fall presidentval, framf&amp;ouml;r allt i de nya demokratierna i f.d. Sovjetunionen&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;i Central- och &amp;Ouml;steuropa samt Centralasien. F&amp;ouml;rsamlingens medlemmar inbjuds att delta i dessa valobservationer som arrangeras i samarbete mellan OSSE och den parlamentariska f&amp;ouml;rsamlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att OSSE och OSSE:s  parlamentariska f&amp;ouml;rsamling &amp;auml;r viktiga institutioner f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja fred och s&amp;auml;kerhet och f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati. Aktivt deltagande i val&amp;ouml;vervakningar fr&amp;auml;mjar insyn och bidrar till att avsl&amp;ouml;ja fusk och brister i valprocesser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom v&amp;aring;ra f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare i OSSE:s parlamentariska f&amp;ouml;rsamling har vi under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit aktivt p&amp;aring;drivande i fr&amp;aring;gor r&amp;ouml;rande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och trafficking, ett arbete vi kommer att forts&amp;auml;tta att k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r med of&amp;ouml;rminskad kraft och styrka. Vi kommer ocks&amp;aring; att forts&amp;auml;tta att driva fr&amp;aring;gor om demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i relation till exempelvis Vitryssland d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor lever i f&amp;ouml;rtryck och d&amp;auml;r valprocesser inte till&amp;aring;ts vara fria och &amp;ouml;ppna och d&amp;auml;r kandidater f&amp;auml;ngslas och f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljs. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi betonar vikten av parlamentarisk dialog i Medelhavsomr&amp;aring;det och i synnerhet med Ryssland som tycks f&amp;auml;sta allt mindre vikt vid samarbetet inom OSSE:s parlamentariska f&amp;ouml;rsamling. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater betonar vikten av de valobservationer som OSSE:s parlamentariska f&amp;ouml;rsamling utf&amp;ouml;r. De bidrar till att utveckla och st&amp;auml;rka demokratier och belyser brister och fusk i valprocesser. Valobservationerna utg&amp;ouml;r en viktig st&amp;ouml;djepunkt f&amp;ouml;r demokratir&amp;ouml;relser och st&amp;auml;rker nationella str&amp;auml;vanden f&amp;ouml;r sann demokrati.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kraven och f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningarna p&amp;aring; OSSE:s parlamentariska f&amp;ouml;rsamling &amp;auml;r h&amp;ouml;ga och forts&amp;auml;tter att v&amp;auml;xa samtidigt som den ekonomiska situationen nu under flera &amp;aring;r varit mycket h&amp;aring;rt anstr&amp;auml;ngd. Arbetsuppgifterna har v&amp;auml;xt men inte organisationens budget. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att en &amp;ouml;vergripande utredning kommer till st&amp;aring;nd som ser &amp;ouml;ver OSSE:s parlamentariska f&amp;ouml;rsamlings ekonomi men ocks&amp;aring; dess politiska och organisatoriska utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi kommer ocks&amp;aring; inom f&amp;ouml;rsamlingen att driva fr&amp;aring;gan om samarbete och dialog med andra regionala organisationer med delvis eller n&amp;auml;rbesl&amp;auml;ktade arbetsomr&amp;aring;den som Shanghai Cooperation Organization och Asean.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305141206" name="_Toc305141206"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339370426" name="_Toc339370426"&gt;&lt;/a&gt;Sveriges representation i v&amp;auml;rlden&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges representation utomlands &amp;auml;r en vital fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt lands utrikes-, bist&amp;aring;nds- och n&amp;auml;ringspolitik. Vi m&amp;aring;ste ha en v&amp;auml;l rustad utrikesf&amp;ouml;rvaltning b&amp;aring;de p&amp;aring; Utrikesdepartementet i Stockholm och p&amp;aring; plats ute i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;rst&amp;aring; politiska, ekonomiska och kulturella trender och f&amp;ouml;r att kunna uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla relationer som ligger till grund f&amp;ouml;r samarbete p&amp;aring; en m&amp;auml;ngd viktiga omr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt; Socialdemokraterna vill sl&amp;aring; vakt om UD:s m&amp;ouml;jligheter att s&amp;aring;v&amp;auml;l beh&amp;aring;lla som nyrekrytera kompetent personal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna och regeringen sl&amp;ouml;t 2011 en &amp;ouml;verenskommelse som r&amp;auml;ddar ambassaderna i Hanoi, Buenos Aires, Luanda och Kuala Lumpur fr&amp;aring;n nedl&amp;auml;ggning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver det handlade &amp;ouml;verenskommelsen om vikten av att utrikesf&amp;ouml;rvaltningen i n&amp;auml;rtid ytterligare st&amp;auml;rker sin n&amp;auml;rvaro p&amp;aring; viktiga tillv&amp;auml;xtmarknader. Via Exportr&amp;aring;det ska riktade exportfr&amp;auml;mjande &amp;aring;tg&amp;auml;rder g&amp;ouml;ras, exempelvis till l&amp;auml;nder d&amp;auml;r det planerades att avveckla den svenska representationen. Satsningen inriktas p&amp;aring; att fr&amp;auml;mja exporten i sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag och inriktas dessutom p&amp;aring; handel med samtliga BRIC-l&amp;auml;nder samt Irak. Satsningen riktas s&amp;auml;rskilt mot viktiga framtidsbranscher, exempelvis kreativa n&amp;auml;ringar, energieffektivisering och milj&amp;ouml;teknik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med l&amp;auml;nder som Brasilien och Indien med stark ekonomisk tillv&amp;auml;xt v&amp;auml;xer det fram nya regionala och globala stormakter. Sveriges utrikes- och fr&amp;auml;mjandepolitik b&amp;ouml;r avspegla detta. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;lkomnar vi socialdemokrater att Sverige genom &amp;ouml;verenskommelsen mellan oss och regeringen nu &amp;ouml;ppnat ett konsulat i Mumbai. Regeringen b&amp;ouml;r under det kommande &amp;aring;ret redovisa resultaten av gjorda fr&amp;auml;mjandesatsningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har ut&amp;ouml;ver detta ocks&amp;aring; lagt egna f&amp;ouml;rslag om exportfr&amp;auml;mjande &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka de sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retagens export.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har kunnat hantera globaliseringens negativa effekter samtidigt som vi dragit f&amp;ouml;rdel av dess m&amp;ouml;jligheter. F&amp;ouml;r att kunna forts&amp;auml;tta med detta m&amp;aring;ste vi s&amp;ouml;ka breda l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r v&amp;aring;r internationella politik och Sveriges n&amp;auml;rvaro i olika delar av v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att tillvarata v&amp;aring;ra intressen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett exempel p&amp;aring; de kortsiktiga beslut som den borgerliga regeringen har tagit under tidigare &amp;aring;r utg&amp;ouml;rs av det h&amp;aring;rt kritiserade nedl&amp;auml;ggningsbeslutet av generalkonsulatet i New York. Vi socialdemokrater menar att denna besparing inte uppv&amp;auml;ger nackdelarna. Sverige b&amp;ouml;r ha ett generalkonsulat i New York.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 5 oktober 2012&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Urban Ahlin (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Carina H&amp;auml;gg (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tommy Waidelich (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Carin Runeson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Olle Thorell (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kenneth G Forslund (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;D&amp;eacute;sir&amp;eacute;e Liljevall (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 1 Inledning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.1 Inledning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.2 Utgångspunkter och resultatmål.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.3 Politik för global utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.4 Fattigdomsbekämpning, jobb och tillväxt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.5 Jämställdhet och kvinnors rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.6 Konflikthantering - fred och säkerhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.7 Demokrati och mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.8 Klimat.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.9 Det civila samhället och informationsarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.10 Multilateralt och humanitärt bistånd samt bistånd via EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.11 Kvalitetssäkring av svenskt utvecklingssamarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3 Globalisering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.1 Den svenska välfärdsmodellen behövs i globaliseringen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.2 Fri, rättvis och hållbar handel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.3 Finansiella institutioner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.4 Tygla spekulationsekonomin.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.5 Avskaffa jordbrukssubventionerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.6 Miljön kräver samarbete över gränserna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.7 Företagens ansvar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.8 Kamp mot korruption en förutsättning för utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4 Mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.1 Regelverk kring mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.2 Dödsstraff och tortyr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.3 Mänskliga rättigheter i arbetslivet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.4 Kvinnors rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.5 Handel med människor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.6 Situationen för minoriteter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.7 Hbt-personers rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.8 Rättssäkerhet i kampen mot terrorism.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.9 Enskilda fall och Dawit Isaak.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.10 FN:s råd för mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.11 Internationella brottmålsdomstolen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.12 Skyldigheten att skydda.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.13 Barn i världen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 5 FN och folkrätten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 6.1 Nya hot och en modern säkerhetspolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 6.2 Kvinnor i konflikter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 6.3 EU:s krishantering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7 En offensiv nedrustningspolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.1 Massförstörelsevapen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.2 Konventionella vapen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.3 Klustervapen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>44</nummer>
<beteckning>44</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.4 Krigsmateriel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.5 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning: En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>46</nummer>
<beteckning>46</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.1 Det nordiska samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>47</nummer>
<beteckning>47</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.2 Samarbete i norra Europa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>48</nummer>
<beteckning>48</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.3 Arktis.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>49</nummer>
<beteckning>49</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.4 Gränshinder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50</nummer>
<beteckning>50</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.5 Nordiska rådet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>51</nummer>
<beteckning>51</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.6 Närområdet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>52</nummer>
<beteckning>52</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.7 Barentssamarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>53</nummer>
<beteckning>53</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.8 Östersjön.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>54</nummer>
<beteckning>54</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.1 Grunden för EU-samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>55</nummer>
<beteckning>55</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.2 EU:s grannskap.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>56</nummer>
<beteckning>56</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.3 Öster om EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>57</nummer>
<beteckning>57</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.4 Söder om EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>58</nummer>
<beteckning>58</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.5 Ökad öppenhet och insyn inom EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>59</nummer>
<beteckning>59</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.6 Ett föredöme för det internationella samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60</nummer>
<beteckning>60</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.7 En bättre värld.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>61</nummer>
<beteckning>61</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.8 Europaparlamentets säte.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:KU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>62</nummer>
<beteckning>62</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.1 Afrikapolitiken, ett samarbete i förändring.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>63</nummer>
<beteckning>63</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.2 Arbete, tillväxt och fackliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>64</nummer>
<beteckning>64</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.3 Utvecklingssamarbete och partnerskap.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>65</nummer>
<beteckning>65</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.4 Avkolonisering, demokrati, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>66</nummer>
<beteckning>66</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.5 Hälsa och utbildning - grundläggande rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>67</nummer>
<beteckning>67</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.6 Ett jämställt samhälle.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>68</nummer>
<beteckning>68</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.7 Miljö, energi, klimat och hållbar utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>69</nummer>
<beteckning>69</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.8 Säkerhet och konflikter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70</nummer>
<beteckning>70</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.9 Afrikas horn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>71</nummer>
<beteckning>71</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.10 Sahel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>72</nummer>
<beteckning>72</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.11 Etiopien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>73</nummer>
<beteckning>73</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.12 Eritrea.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>74</nummer>
<beteckning>74</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.13 Sudan och Sydsudan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>75</nummer>
<beteckning>75</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.14 Västsahara.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Bifall</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>76</nummer>
<beteckning>76</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.15 Zimbabwe.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>77</nummer>
<beteckning>77</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 11.1 Israel och Palestina.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>78</nummer>
<beteckning>78</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 11.2 Syrien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>79</nummer>
<beteckning>79</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 11.3 Iran.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80</nummer>
<beteckning>80</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12 Asien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>81</nummer>
<beteckning>81</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12.1 Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>82</nummer>
<beteckning>82</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12.2 Relationer med Asien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>83</nummer>
<beteckning>83</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12.3 Kina.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>84</nummer>
<beteckning>84</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13 Latinamerika.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>85</nummer>
<beteckning>85</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.1 Colombia.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>86</nummer>
<beteckning>86</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.2 Chile.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>87</nummer>
<beteckning>87</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.3 Mexiko.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>88</nummer>
<beteckning>88</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.4 Kuba.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>89</nummer>
<beteckning>89</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.5 Nicaragua.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90</nummer>
<beteckning>90</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14 Europarådet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>91</nummer>
<beteckning>91</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.1 Arbete för demokratisk utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>92</nummer>
<beteckning>92</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.2 Mediesituationen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>93</nummer>
<beteckning>93</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.3 Europakonventionen och EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>94</nummer>
<beteckning>94</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.4 Europarådets konvention om våld mot kvinnor och våld i nära relationer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>95</nummer>
<beteckning>95</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.5 Kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>96</nummer>
<beteckning>96</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.6 Hbt-rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>97</nummer>
<beteckning>97</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 15 OSSE:s parlamentariska församling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>98</nummer>
<beteckning>98</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 16 Sveriges representation i världen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2012-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2012-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0891971250317</intressent_id>
<namn>Urban Ahlin</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0600928907216</intressent_id>
<namn>Carina Hägg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0135730306412</intressent_id>
<namn>Tommy Waidelich</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0502174718806</intressent_id>
<namn>Carin Runeson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0879782396219</intressent_id>
<namn>Olle Thorell</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0257612529618</intressent_id>
<namn>Kenneth G Forslund</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0767503635911</intressent_id>
<namn>Désirée Liljevall</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:03:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H002U306</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:37:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:03:24</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002U306</dok_id>
<subtitel>av Urban Ahlin m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>MOT_201213_U_306.doc</filnamn>
<filstorlek>536064</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>En rättvis värld</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7953A0FA-F53D-44D6-963E-3CCF4B8EA2C2</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002U306</dok_id>
<subtitel>av Urban Ahlin m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>mot_201213_u_306.pdf</filnamn>
<filstorlek>1046160</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201213_u_306</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5A45F8E7-2D73-4D64-9569-D3475C13548C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>